Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1971 Prop. 1971:151
Nr 151
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918: 523), m. m.; given Stockholms slott den 22 oktober 1971.
Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
CARL LIDBOM
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas frågan om den närmare samordningen av fastighetsreglering enligt den nya fastighetsbUdningslagen och torrläggningsföretag enligt vattenlagen, vägföretag enligt lagen om enskilda vägar eller anläggningsföretag enligt lagen om vissa gemensamhetsanlägg-ningar, I dessa lagar föreslås ändringar som gör det möjligt för fastighetsbildningsmyndigheten att ta initiativ tUl förrättning. Förslaget är endast en provisorisk lösnmg i avvaktan på mera genomgripande reformer inom de berörda rättsområdena.
Propositionen innehåller i övrigt förslag tUl ändringar i ett stort antal lagar i syfte att uppnå en anpassning till ny lagstiftning, bl. a. fastighetsbildningslagen och den nya jordabalken, samt till den beslutade fastighetsdomstolsreformen. Dessa ändringsförslag är i huvudsak av formeU natur.
De föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1972.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 151
Prop.1971:151
1 Förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1918: 523)
Härigenom förordnas, att 7 kap, 27, 36, 45, 55 och 66 §§ samt 10 kap, 33, 35, 48 och 82 §§ vattenlagen (1918: 523) skaU ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap,
27 §1
Ej vare delägare i dikningssam- Ej vare
delägare i dikningssam-
fällighet skyldig att vidkännas fäUighet skyldig att
vidkännas
större bidrag till kostnaden för större bidrag till kostnaden för
dikningen än som svarar mot vär- dikningen än som svarar mot vär
det å den båtnad, hans mark där- det å den båtnad, hans mark där
igenom beredes, utan så är att igenom beredes, utan så är att
han sökt företaget, LikstäUd med han sökt företaget. Likställd med
sökanden vare den, som förenat sökanden vare den, som förenat
sig med honom om företaget eller sig med honom om företaget eller
för vinnande av ökad båtnad fört för vinnande av ökad båtnad fört
talan, som föranlett större anlägg- talan, som föranlett större anlägg
ning än sökanden äskat, ning än sökanden äskat. Företages
dikningen efter beslut vid fastighetsreglering, skola ägarna av de fastigheter som ingå i regleringen anses såsom sökande.
36 §2 Vill någon för torrläggning av sin mark upptaga dike å annans mark eller leda vatten tUl annans dike eller eljest begagna sig av rättighet, som omförmäles i 1—19 §§, eller skola två eller flera med skUda andelar taga del i dikningsföretag, då skall, där ej överenskommelse därom träffas, i den ordning nedan sägs före arbetets påbörjande inhämtas besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.
Ansökan om dikning skall ingivas till Konungens befallningshavande och varde frågan h'ärom därefter prövad vid syneförr'ättning, varom i 10 kap. stadgas.
Beslutas
vid fastighetsreglering
att fråga om dikning skall prövas
enligt denna lag, upptages frågan
vid syneförrättning som nyss
nämnts efter anmälan av fastig
hetsbildningsmyndigheten hos
Konungens befallningshavande.
Där någon ärnar verkställa dikning, varför ej fordras föregående
prövning, stånde honom ändock fritt, om han så önskar, att till bere
dande av trygghet för framtiden påkalla sådan prövning.
1 Senaste lydelse 1920: 459, • Senaste lydelse 1920: 459,
Prop. 1971:151 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Har dike upptagits utan föregången syneförrättning, må för det framtida underhållets fördelning i nu nämnd ordning påkallas prövning därav.
Huru utlåtande, som meddelas vid syneförrättning, skall beträffande särskild fråga underställas vattendomstolens prövning, därom stadgas i 10 kap, 52 §,
45 §3
Vill någon utföra vattenavledning, som i 37 § sägs, och äro sannolika skäl, att allmän eller enskUd rätt därigenom förnärmas, eller skola två eller flera med skUda andelar taga del i företaget, skall, innan arbetet påbörjas, i den ordning nedan sägs inhämtas besked, huru och under vilka villkor arbetet må göras.
Ansökan om vattenavledning skall ingivas tUl Konungens befallningshavande och varde frågan härom därefter prövad vid syneförrättning, som i 10 kap. 32 § sägs. Är företagets huvudsakliga ändamål att vinna sådan båtnad, som avses i 29 § första stycket i förevarande kap., må ansökningen i stället ingivas till vattendomstolen och varde målet därefter prövat i den ordning, som i 11 kap. stadgas för ansökningsmål: dock att, där det finnes lämpligt, vattenrättsdomaren eller vattendomstolen äger förordna, att målet skall behandlas vid syneförrättning, som i 10 kap. 32 § sägs.
Beslutas vid fastighetsreglering att fråga om vattenavledning skall prövas enligt denna lag, upptages frågan vid syneförrättning enligt 10 kap. 32 § efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten hos Konungens befaUningshavande.
Avser vattenavledningsföretag sänkning eller uttappning av sjö eller reglering av vattnets avrinning ur sådant vattenområde eller förändring av vattnets djup eller läge i vattendrag, där kungsådra eller allmän farled eller allmän flottled finnes, skall utiåtande, som avgivits av synemän, underställas vattendomstolens prövning, om ej Konungen enUgt 4 kap. 17 § prövat företagets tillåtlighet. Vattendomstolen får ej ingå i bedömande av frågor om ersättning i vidare mån än som föranledes av anförda besvär eller av ändrade anordningar eller föreskrifter rörande företagets utförande. Om underställning i visst fall av särskild fråga stadgas i 10 kap. 52 §.
55 §*
Å invallning, som sker i eller A
invallning, som sker i eller
vid sjö eller i eller vid sådant vat- vid
sjö eller i eller vid sådant vat
tendrag, som i 45 § tredje stycket tendrag,
som i 45 § fjärde stycket
sägs, skola bestämmelserna i sägs,
skola bestämmelserna i
nämnda § om underställning av nämnda § om
underställning av
synemännens utlåtande äga mot- synemännens
utlåtande äga mot
svarande tillämpning. svarande tillämpning.
» Senaste lydelse 1971: 531, « Senaste lydelse 1971: 531,
Prop. 1971:151 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
66 §5
Har jämlikt 36 § fjärde stycket Har
jämlikt 36 § femte stycket
påkaUats prövning av fråga rö- påkallats
prövning av fråga rö
rande framtida underhåll av dike, rande
framtida underhåll av dike,
skall för dylikt fall vad i 56 samt skall
för dylikt fall vad i 56 samt
60—65 §§ är stadgat om företag, 60—65 §§ är
stadgat om företag,
vartill medgivande lämnats enligt vartill
medgivande lämnats enligt
detta kap,, i tillämpliga delar län- detta
kap,, i tillämpliga delar län
da tiU efterrättelse. da till efterrättelse.
10 kap. 33 §6 Förordnande, som i 32 § sägs, skall efter ansökan meddelas av Konungens befallningshavande. I ansökningen skola så fullständigt som möjligt uppgivas företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar med angivande av det vattenområde som av företaget kan komma att beröras. Vidare skall uppgivas huruvida särskUda bestämmelser med stöd av lag meddelats rörande användningen av de mark- och vattenområden som beröras av företaget. Ansökningen bör tillika innehålla uppgift å de fastigheter, som företaget efter ty i 14 kap. 4 § sägs förmenas angå, samt ägarnas namn och hemvist ävensom sådana nyttjan-derättshavares, vilkas rätt kan vara av företaget beroende.
Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om anmälan som avses i 7 kap. 36 eller
45 §.
Vad i 2 § stadgas om ställande av säkerhet för förrättningskostnaden äge tillämpning jämväl i fråga om förordnande enligt denna §.
Beträffande företag, som avser torrläggning av mark, äger Konungen förordna, att ansökan, som i första stycket sägs, skall ingivas till annan myndighet än Konungens befallningshavande.
35 §
Vid syneförrättningen skola bi- Vid syneförrättningen skola bi-
träda två
gode män. Dessa skola träda två gode män. Dessa skola
utses biand dem, som äro valda utses bland dem, som äro valda
till ledamöter i ägodelningsrätt till nämndemän i fastighetsdom-
eller till gode män vid lantmäteri- stol eller till gode män vid fastig-
förrättning i orten. Gode männen hetsbildningsförrättningar i orten.
tUlkallas av förrättningsmannen Gode männen tillkallas av förrätt-
efter samråd med biträdande för- ningsmannen efter samråd med
rättningsmannen, om sådan för- biträdande förrättningsmannen,
ordnats. om sådan förordnats.
Är företag, som avses i 32 § 1 mom., ej av beskaffenhet, att underställning av synemännens utiåtande, enligt vad i 7 kap. 45 och 55 §§ därom är stadgat, skall ske, vare dock vid syneförrättning angående sådant företag biträde av gode män icke erforderligt med mindre till
' Senaste lydelse 1920: 459. • Senaste lydelse 1971: 531. ' Senaste lydelse 1927: 24.
Prop. 1971:151 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
prövning förekommer fråga om ersättning till delägare i företaget eller annan eller ock förrättningsmannen för bestämmande av delaktigheten i företaget anser sådan uppskattning av båtnaden, som i 60 § föreskrives, böra vid förrättningen verkställas.
I fall, där syneförrättning handlägges utan biträde av gode män, skall vad i denna lag är stadgat om synemännens uppgifter och åligganden i tillämpliga delar hava avseende å förrättningsmannen.
Bestämmes under förrättningens fortgång, att gode män skola tillkallas, skall sådant ej verka rubbning av vad därförinnan under förrättningen lagligen beslutats eller verkställts.
48 §8 VUl sökande återkalla ansökningen, göre det skriftligen hos förrättningsmannen, innan förrättningen avslutas, eller hos vattendomstolen på sätt och inom tid för fullföljd av talan mot synemännens utlåtande är stadgat.
Äro i fråga om företag enligt 3 eUer 7 kap. sökandena flera, må utan samtiigas medgivande återkallelse ej ske, utan så är, att kostnaden av synemännen beräknas uppgå till mer än nio tiondelar av den uppskattade båtnaden av företaget; dock att härvid hänsyn icke skall tagas tUl båtnad, för vilken enligt 3 kap. 6 § och 7 kap. 29 § bidragsskyldighet till företaget inträder först då båtnaden tages i anspråk. I fråga om företag enligt 8 kap. må, där sökandena äro flera, utan samtiigas medgivande återkallelse ej ske, med mindre kostnaden för företaget finnes uppgå tUl högre belopp än med hänsyn tiU nyttan därav kan anses rimUgt eller företaget på grund av yrkande under förrättningen blivit väsentiigt utvidgat; dock att vad ovan stadgats i fråga om 7 kap. skall gälla jämväl företag, som avser både avledande av avloppsvatten och torrläggning av mark, såvitt detsamma avser sistnämnda ändamål.
Sker återkallelse av någon eller några av sökandena, vare den eUer de övriga fortfarande att anse såsom sökande.
Förrättning, som sker efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten enligt 7 kap. 36 eller 45 §, må inställas, om fastighetsregleringen inställes eller om annat särskilt skäl föreUgger.
82 §9
Som sökande till förrättning. Som sökande till förrättning,
som i 32 § sägs, anses i detta som i 32 § sägs, anses i detta kap.
kap. ej aUenast den, som sökt ej allenast den, som sökt förrätt-
författningen, utan även den, som ningen, utan även den, som i den
i den ordning 58 § stadgar förenat ordning 58 § stadgar förenat sig
sig med sökanden eller genom yr- med sökanden eller genom yrkan-
kande, som där sägs, föranlett de, som där sägs, föranlett större
större anläggning än sökanden äs- anläggning än sökanden äskat d-
kat eller, om sökanden hos för- ler, om sökanden hos förrättnings-
rättningsmannen återkallat ansök- mannen återkallat ansökningen,
ningen, inträtt i sökandens ställe. inträtt i sökandens ställe. Vid för-
• Senaste lydelse 1969: 393, « Senaste lyddse 1941: 614,
Prop. 1971:151 6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
rättning, som sker efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten enligt 7 kap. 36 eller 45 §, skola ägarna av de fastigheter som ingå i regleringen anses såsom sökande.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972,
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1939: 608) om enskilda vägar,
dels att 27 och 28 §§ skaU upphöra att gälla
dels att 15, 16, 18—21, 24, 25, 36—40, 49, 65, 78, 86 och 105 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
15 §
Prövning av fråga om rättighet Prövning av fråga om rättighet
eller skyldighet, som i 6—14 §§ eller skyldighet, som i
6—14 §§
avses, verkställes vid förrättning avses, verkställes efter ansökning
på stället i den ordning nedan eller anmälan vid förrättning på
stadgas. stället i den ordning nedan stad-
gas.
16 §1
Rätt att påkalla förrättning en- Rätt att ansöka om förrättning
ligt detta kapitel och att vid för- enligt detta kapitel
och att vid så-
rättningen föra talan tillkomme för dan förrättning föra talan till
fastighet, som saken förmenas an- komme för fastighet, som saken
gå, dess ägare ävensom innehava- förmenas angå, dess ägare även-
ren, där denne jämUkt 5 § har att som innehavaren, där denne järn-
svara för fullgörandet av fastighe- likt 5 § har att svara för fullgö
tens väghållningsskyldighet. Sam- randet av fastighetens väghåll-
ma befogenhet, dock ej i fråga om ningsskyldighet. Samma befogen-
byggande av väg, tillkomme nytt- het, dock ej i fråga om byggande
janderättshavare, vilken enligt av- av väg, tillkomme nyttjanderätts-
tal har att fuUgöra väghållnings- havare, vilken enligt avtal har att
skyldighet för fastigheten. fullgöra
väghållningsskyldighet för
fastigheten.
Anmälan om förrättning göres av fastighetsbUdningsmyndigheten, när vid fastighetsreglering beslutats att fråga om väghållning skall prövas enligt denna lag.
Väckes sålunda fråga, som i 6—14 §§ avses, må härutinnan talan för fastighet vid förrättningen städse föras av innehavare av nyttjande- eller servitutsrätt, i den mån frågan rörer hans rätt.
' Senaste lydelse 1954: 197,
Prop. 1971:151 7
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Har efter förrättningens början fastighet övergått till ny ägare eller innehavare, vare han i Uka mån som företrädaren bunden av vad denne medgivit eller godkänt,
18 §2 Ansökning om förrättning enligt detta kapitel göres skriftligen hos länsstyrelsen,
I ansökningen böra fullständigt uppgivas ärendets omfattning och beskaffenhet, de fastigheter saken förmenas angå, samt vederbörande ägares och innehavares, nyttjanderätts- och servitutshavares namn och hemvist.
Finner länsstyrelsen den äskade förrättningen endast avse fråga, som bör vinna sin lösning i den i 3 kap, stadgade ordning, äge länsstyrelsen avslå ansökningen eller, där förordnande för förrättningsman redan utfärdats men förrättningen ännu icke avslutats, förordna om dess in-stäUande, Är frågan om dylikt beslut beroende på utredning, må med utseende av förrättningsman tills vidare anstå eller länsstyrelsen föreskriva att förrättningen skall vila, intill dess länsstyrelsen annorledes förordnar.
Första—tredje styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om anmälan som avses i 16 § andra stycket.
19 § Till förrättningsman skall länsstyrelsen förordna sådan person, lantmätare eller annan, som finnes äga erforderUg kunskap och erfarenhet samt jämväl i övrigt vara tUl uppdraget lämplig.
För förrättning, som avser stad För förrättning, som sker efter
eller samhälle på landet, för vil- anmälan enligt 16 § andra stycket, ket skall föras fastighetsregister skall den förrättningslantmätare enligt de för stad meddelade be- som handlägger fastighetsregle-stämmelser, skall till förrättnings- ringen förordnas till förrättningsman företrädesvis förordnas i sta- man, om ej särskilda skäl föranledens eller samhällets tjänst an- da annat, ställd mätningsman eller jämlikt 5 kap. 2 § lagen om fastighetsbildning i stad förordnad förrättningsman för avstyckningar inom staden eller samhället.
Hava samtliga uppgivna sakägare förenat sig om förslag till viss förrättningsman, varde den föreslagne förordnad, där ej annat föranledes av stadgandena i första och andra styckena eller eljest laga hinder möter.
Om förordnandet skall under- Om förordnandet skall under
rättelse av länsstyrelsen meddelas rättelse
av länsstyrelsen meddelas
länets lantmäterikontor eUer, där- länets
lantmäterikontor eller, där
est förrättningsakten jämlikt 39 § est
förrättningsakten jämlikt 39 §
skall redovisas till byggnads- skall
redovisas till byggnads
nämnd, denna nämnd, nämnd, denna nämnd. Har i fall,
« Senaste lydelse 1954:197,
Prop. 1971:151
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
som avses i andra stycket, till förrättningsman förordnats annan än den förrättningslantmätare som handlägger fastighetsregleringen, skall den senare underrättas.
20 §
Besfämmes under förrättningens fortgång, att gode män skola tUlkallas, må det ej verka rubbning av åtgärd, som därförinnan vidtagits. Stanna förrättningsmannen och gode männen i olika meningar, gälle vad de flesta säga. Har var sin särskilda mening, gälle förrättningsmannens. |
Förrättningsmannen skall, om han finner sådant nödigt eller någon av sakägarna det äskar, vid förrättningen biträdas av två gode män, vUka av sakägarna eller, om dessa ej åsämjas, av förrättningsmannen utses bland dem, som äro valda till nämndemän eller till ägodelningsnämndemän eller till gode män vid lantmäteri- eller mätningsförrättningar. Ej må till god man utses någon, som är bosatt fjärran från den ort, där förrättningsstället är beläget, när annan behörig närmare finnes.
Förrättningsmannen skall, om han finner sådant nödigt eller någon av sakägarna det äskar, vid förrättningen biträdas av två gode män, vilka av sakägarna eller, om dessa ej åsämjas, av förrättningsmannen utses bland dem, som äro valda till nämndemän i domsaga eller i fastighetsdomstol eller till gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. Ej må till god man utses någon, som är bosatt fjärran från den ort, där förrättningsstället är beläget, när annan behörig närmare finnes.
21
För förrättningen njute förrättningsmannen och gode m'ännen ersättning, den förre i likhet med vad för lantmätare och de senare i enlighet med vad för gode män vid lantmäteriförrättningar är eller varder stadgat.
Den ersättning, så ock kostnad för kallelser eUer annat, som för {örr'ättningen är av nöden, skall, där ej annorlunda är särskilt stadgat, av sökanden genast förskjutas samt, därest vid författningen flera förpliktas till väghållning eller utgivande av ersättning enligt 9 § tredje stycket, mellan dem och sökanden fördelas efter ty skäligt prövas.
För förrättningen njute förrättningsmannen och gode männen ersäUning, den förre i likhet med vad för lantmätare och de senare i enlighet med vad för gode män vid fastighetsbildningsförrättningar är eller varder stadgat.
Den ersättning, så ock kostnad för kallelser eller annat, som för författningen är av nöden, skall, där ej annorlunda är särskilt stadgat, av sökanden genast förskjutas samt, därest vid författningen flera förpliktas till väghållning eller utgivande av ersättning enligt 9 § tredje stycket, mellan dem och sökanden fördelas efter ty skäligt prövas. Vid förrättning, som sker efter anmälan enligt 16 § andra stycket, skola ägarna av de fastigheter, som ingå i regleringen, anses såsom sökande.
Prop. 1971:151
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 24 § Förrättningsman skaU så skyndsamt som möjligt å därför tjänlig tid börja förrättningen samt utan onödigt dröjsmål fortsätta och avsluta densamma. Finner förrättningsmannen anledning till antagande att till förrättningen hänskjuten fråga bör lösas i den i 3 kap. stadgade ordningen, skall han genast härom underrätta länsstyrelsen och inhämta dess besked huravida förrättningen skall fortgå. VUl den, som sökt förrättning. Vill den, som sökt förrättning. |
sedan förrättningsman förordnats men innan sammanträde under förrättningen hållits, återkalla sin talan, göre det skriftligen hos förrättningsmannen. Därest kungörelse eller kallelser, varom i 25 § sägs, redan utfärdats och återkal-lelsen inkommit så sent att förrättningsmannen ej kan i god tid före det utsatta sammanträdet skriftligen underrätta samtliga kända sakägare om förrättningens inställande, vare återkallelsen utan verkan; och meddde förrättningsmannen sökanden därom besked. Sker återkallelsen vid sammanträde under förrättningen, skall denna genast inställas, där ej annan sakägare, som äger påkalla förrättning rörande den väckta frågan, begär att förrättningen fort-sättes.
sedan förrättningsman förordnats men innan sammanträde under förrättningen hållits, återkalla sin talan, göre det skriftiigen hos förrättningsmannen. Därest kallelse, som avses i 25 §, redan utfärdats och återkallelsen inkommit så sent att förrättningsmannen ej kan i god tid före det utsatta sammanträdet skriftligen underrätta samtliga kända sakägare om förrättningens inställande, vare återkallelsen utan verkan; och meddde förrättningsmannen sökanden därom besked. Sker återkallelsen vid sammanträde under förrättningen, skall denna genast inställas, där ej annan sakägare, som äger påkalla förrättning rörande den väckta frågan, begär att förrättningen fortsattes.
Förrättning, som sker efter anmälan enligt 16 § andra stycket, må inställas, om fastighetsregleringen inställes eller om annat särskilt skäl föreligger.
25 §3
Innan förrättning företages, skall förrättningsmannen om tid och ställe för första sammanträdet utfärda kungörelse, som skall minst fjorton dagar därförut ej mindre uppläsas i kyrkan för den eller de församlingar, där de av förrättningen berörda fastig/teter-na äro belägna, än även införas i en eller, där förhållandena påkalla det, två eller flera av ortens tidningar.
' Senaste lyddse 1947: 387,
Bestämmelserna i 4 kap. 18— 24 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) om kallelse och delgivning samt om underrättelse till byggnadsnämnden äga motsvarande tillämpning vid förrättning enligt detta kapitel.
Prop. 1971:151 10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Härjämte åligge det förrättningsmannen att minst fjorton dagar före sammanträdet med posten avsända skriftlig kallelse till sammanträdet till envar uppgiven eller eljest för förrättningsmannen känd sakägare. Kallelse skall adresseras till den fastighet, varom fråga är, såvida ej säker kunskap vinnes om annan adress inom landet för mottagaren. Är mark, som beröres av förrättningen, samfälld för flera fastigheter med skilda ägare och finnes för samfälligheten känd styrelse eller annan, som är satt att den förvalta, erfordras ej kallelse till de särskilda delägarna i samfälligheten, utan varde kallelsen sänd till ledamot av styrelsen eller till förvaltaren; och vare denne, där han ej äger att själv föra talan för samfäUig-heten, delägarna ansvarig för att kallelsen tillställes någon, som äger behörighet härtill, eller, om sådan ej finnes, kommer till delägarnas kännedom. Finnes ej känd styrelse eller förvaltare och är marken samfälld för flera än tio fastigheter med skilda ägare, må kallelsen sändas till en av delägarna att vara för dem alla tiUgänglig; ocfi skall, där kallelse ddgives på detta sätt, kungörelsen om förrättningen innehålla uppgift om vilken delägare, kallelsen tillställes, samt anslås å lämplig plats inom kommun, dar den samfällda marken är belägen.
Kungörelse och kallelse, varom i denna paragraf är stadgat, skola innehålla anmaning att vid sammanträdet förete tillgängliga åtkomst- och andra handlingar, som styrka rätt att föra talan vid förrättningen.
Är uppenbart, vilka med avseende å förrättningen äro sakägare, må, utan hinder av att kungörelse och kallelse ej verkställts i ovan stadgade ordning, förrättningen
Prop. 1971:151
11
Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse
företagas, där samtliga .sakägarna infinna sig eller av förrättningsmannen blivit minst fjorton dagar förut bevisligen kallade till förrättningen.
Avser förrättningen väg i ort, varest skyldighet föreligger att söka byggnadslov, har förrättningsmannen att minst fjorton dagar förut underrätta byggnadsnämnden om tid och ställe för första sammanträdet.
Där fråga är om vägs byggande så att den korsar eller eljest berör allmän väg, järnväg, spårväg, kanal eller flottled, vare förvaltningen av denna andra trafikled kallad att såsom sakägare deltaga i förrättningen.
36 § Avskrift av förrättningsprotokollet med det i 35 § omförmälda utlåtande samt de vid förrättningen ingångna föreningar och övriga vid förrättningen upprättade handlingar ävensom kopia av karta, där sådan vid förrättningen upprättats, skola av förrättningsmannen inom tjugu dagar eller, om vägen eller största delen därav är belägen inom något av rikets fyra nordligaste län, inom trettio dagar efter förrättningens avslutande överlämnas till ordföranden i styrelse, varom i 50 § förmäles, eller där sådan styrelse ej är tUlsatt, till någon i orten boende pålitlig person, som av sakägarna eller, om dessa ej äro ense, av förrättningsmannen med gode männen, där han av sådana biträdes, utses att mottaga samma handlingar; och vare handlingarna hos den, som sålunda mottagit dem, tiUgängliga för envar, som åstundar att granska eller avskriva desamma. Kvitto å handlingarnas mottagande skall vidfogas huvudskriften av förrättningsutlåtandet.
Förrättningsmannen åligge jämväl att inom tid, som i första stycket sägs, om dagen för förrättningens avslutande skriftligen underrätta länets lantmäterikontor eller, därest förrättningsakten jämlikt 39 § skall redovisas till byggnadsnämnd, denna nämnd.
Förrättningsmannen åligge jämväl att inom tid, som i första stycket sägs, om dagen för förrättningens avslutande skriftligen underrätta länets lantmäterikontor eller, därest förrättningsakten jämlikt 39 § skall redovisas till byggnadsnämnd, denna nämnd. Har i fall, som avses i 19 § andra stycket, till förrättningsman förordnats annan än den förrättningslantmätare som handlägger fastighetsregleringen, skall den senare underrättas.
37 §
Klagan över förrättningen må av sakägare föras genom besvär hos ägodelningsrätten i den ort.
Klagan över förrättningen må av sakägare föras genom besvär hos den fastighetsdomstol, inom
Prop. 1971:151
12
Nuvarande lydelse
där vägen eller största delen av densamma är belägen. Besvären skola ingivas till ägodelningsdomaren inom fyrtiofem dagar eller, om vägen eller största delen därav är belägen inom något av rikets fyra nordligaste län, inom sextio dagar från den dag då förrättningen förklarats avslutad, klaganden dock obetaget att på eget äventyr med posten insända besvären så tidigt att de före sagda tids utgång komma ägodelningsdomaren till banda.
Föreslagen lydelse
vars domkrets vägen eller största delen av densamma är belägen. Besvären skola ingivas till domstolen inom fyrtiofem dagar eller, om vägen eller största delen därav är belägen inom något av rikets fyra nordligaste län, inom sextio dagar från den dag då förrättningen förklarats avslutad, klaganden dock obetaget att på eget äventyr med posten insända besvären så tidigt att de före sagda tids utgång komma domstolen till hända.
Den, som vid förrättningen begärt ersättning enligt 32 §, äge, ändå att han ej är sakägare, rätt att vad denna ersättningsfråga angår fullfölja talan mot förrättningen på sätt och inom tid, varom i första stycket sägs. Dylik talerätt tUlkomme ock sakkunnigt biträde såvitt rörer av honom vid förrättningen fordrad ersättning enligt 22 §,
38 §
När besvär enligt 37 § blivit anförda, skall ägodelningsdomaren genast därom underr'ätta förrättningsmannen, vilken har att skyndsamt till ägodelningsdomaren insända förrättningsprotokollet och övriga förrättningen rörande handlingar jämte karta, där sådan upprättats. Förrättningsmannen vare pliktig att, där ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten så prövar nödigt, inställa sig vid rätten för att höras i målet. Ersättning för inställelsen skall förskjutas av klaganden, och pröve rätten i slutliga utslaget, huruvida beloppet skall helt eller delvis gottgöras honom av annan part,
I fråga om förfarandet i målet och talan mot däri meddelade beslut gälle i tillämpliga delar vad angående klagan över avslutat laga skifte är stadgat.
När besvär enligt 37 § blivit anförda, skall fastighetsdomstolen genast därom underrätta förrättningsmannen, vilken har att skyndsamt till domstolen insända förrättningsprotokollet och Övriga förrättningen rörande handlingar jämte karta, där sådan upprättats. Förrättningsmannen vare pliktig att, där domstolen så prövar nödigt, inställa sig vid domstolen för att höras i målet. Ersättning för inställelsen skall förskjutas av klaganden, och pröve domstolen i slutliga utslaget, huruvida beloppet skall helt eller delvis gottgöras honom av annan part.
I fråga om förfarandet i målet och talan mot däri meddelade beslut gälle i tUlämpliga delar bestämmelserna om fastighetsbildningsmål i 16—18 kap. fastighetsbildningslagen (1970: 988).
39 §"
Efter det mål, som i 38 § sägs. Efter det
mål, som i 38 § s'ägs,
blivit genom lagakraftägande dom blivit genom lagakraftägande dom
« Senaste lydelse 1947: 387,
Prop. 1971:151
13
Nuvarande lydelse avgjort, skall förrättningsakten översändas, där målet återförvisats till förrättningsmannen, till denne men eljest till länets lantmäterikontor eller, om vägen varom fråga är eller största delen därav är belägen inom stad eller samhälle, för vilket byggnadslagens bestämmelser för stad äga tUl-lämpning, till byggnadsnämnden för att där förvaras. Avskrift av dom i målet skall, evad domen vunnit laga kraft eller ej, översändas tUl nämnda lantmäterikontor eller byggnadsnämnd ävensom till förrättningsmannen och den, som jämlikt 36 § har att förvara avskrift av förrättningshandlingarna. |
Föreslagen lydelse
Föres ej talan mot förrättningen, har förrättningsmannen att insända förrättningsutiåtandet till ägodelningsdomaren, vilken åteck-ne detsamma bevis, att besvär ej anförts; och åligge det förrättningsmannen att, sedan utlåtandet återställts tUl honom, inom fyra månader efter förrättningens avslutande översända förfättningsak-ten till den myndighet, hos vilken, enligt vad i första stycket s'ägs, akten skall förvaras. |
avgjort, skall förrättningsakten översändas, där målet återförvisats tUl förrättningsmannen, till denne men eljest till länets lantmäterikontor eller, om vägen varom fråga är eller största delen därav är belägen inom stad eller samhälle, för vilket byggnadslagens bestämmelser för stad äga tUlämpning, till byggnadsnämnden för att där förvaras. Avskrift av dom i målet skall, evad domen vunnit laga kraft eller ej, översändas till nämnda lantmäterikontor eller byggnadsnämnd ävensom till förrättningsmannen och den, som jämlikt 36 § har att förvara avskrift av förrättningshandlingarna. Har i fall, som avses i 19 § andra stycket, till förrättningsman förordnats annan än den förrättningslantmätare som handlägger fastighetsregleringen, skall avskrift av domen översändas till den senare. Föres ej talan mot förrättningen, har förrättningsmannen att insända förrättningsutiåtandet till fastighetsdomstolen, vilken åteck-ne detsamma bevis, att besvär ej anförts; och åligge det förrättningsmannen att, sedan utlåtandet återställts till honom, inom fyra månader efter förrättningens avslutande översända författnings-akten till den myndighet, hos vilken, enligt vad i första stycket sägs, akten skall förvaras.
Där förrättningen avser väg, som är belägen dels i stad eller samhälle, varom i första stycket förmäles, och dels å egentiiga landsbygden, skall förrättningsmannen verkställa avskrift av förrättningshandlingarna, vilken avskrift skall åtfölja akten, tills densamma inlämnats till förvar hos vederbörande byggnadsnämnd eller lantmäterikontor; och åligge det den av dessa myndigheter, som mottagit akten, att därom teckna bevis å avskriften och översända denna till den andra av ifrågavarande myndigheter. I fall, som i detta stycke avses, varde, då avskrift av dom, efter ty ovan är sagt, skall översändas till byggnadsnämnden eller lant-mäterikontoret, dylik avskrift tillställd dem båda.
Huru förrättningsman må genom vite tillhållas att fullgöra sin skyldighet att redovisa förrättningsakt och andra honom enligt denna lag åliggande uppgifter, därom förordnar Konungen. Närmare anvisningar
Prop. 1971:151
14
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
till ledning för förrättningsmän vid handläggning av förrättningar utfärdar Konungen eller den Konungen förordnar.
40 § Föres ej talan mot förrättning enligt detta kapitel så som i 37 § sägs, gånge det därvid meddelade utlåtandet i verkställighet såsom lagakraftägande dom.
Beträffande rätt att begagna väg, som redan finnes anlagd, samt skjddighet att fullgöra underhåll eller vinterväghållning av sådan väg skall vad i ägodelnings-rätts dom bestämts, ändå att talan däremot föres, omedelbart lända till efterrättelse, såframt ej ägodelningsrätten eller högre rätt, där saken är anhängig, annorledes förordnar.
På yrkande av part må ägodelningsrätten, där särskilda skäl därtill äro, förordna, att jämväl vad i dess dom besfämts rörande rätt att bygga väg över annans mark dier rätt, som i 13 § avses, må verkställas utan hinder av att domen icke vunnit laga kraft.
Beträffande rätt att begagna v'åg, som redan finnes anlagd, samt skyldighet att fullgöra underhåll eUer vinterväghållning av sådan väg skall vad i fastighetsdomstols dom bestämts, ändå att talan däremot föres, omedelbart lända tUl efterrättelse, såframt ej fastighetsdomstolen eller högre rätt, där saken är anhängig, annorledes förordnar.
På yrkande av part må fastighetsdomstolen, där särskUda skäl därtill äro, förordna, att jämväl vad i dess dom bestämts rörande rätt att bygga väg över annans mark eller rätt, som i 13 § avses, må verksfällas utan hinder av att domen icke vunnit laga kraft.
Den, som söker verkst'ällighet av dom, som icke vunnit laga kraft, har att ställa pant eller borgen för den gottgörelse för skada genom verkställighetsåtgärden, som kan, där domen ändras, prövas skola utgå; och gälle därom vad i 48 § första stycket utsökningslagen stadgats. Från skyldighet att ställa dylik säkerhet vare kronan fri.
Att vad genom förrättning eller dom enligt detta kapitel bestämts i vissa hänseenden skall verkstäUas i särskUd ordning följer av vad nedan i 41 och 49 §§ samt angående vägsamfällighet stadgas.
49 §5
Försummar väglottshavare att vederbörligen bygga eller underhålla sin väglott eller fullgöra vinterväghållning därå och bättrar han ej ofördröjligen efter tUlsä-gelse, skall tillsyningsman, som i 48 § omförmäles, hålla syn genom två oj'åvige m'dn, av vilka den ene skall vara nämndeman, ägodelningsnämndemän eller god man vid lantmäteri- eller mätningsförrättningar. Varder vid synen, till vilken den försumlige skall i god
» Senaste lydelse 1954:197,
Försummar väglottshavare att vederbörligen bygga eller underhålla sin väglott eUer fullgöra vinterväghållning därå och bättrar han ej ofördröjligen efter tiUsä-gelse, skall tiUsyningsman, som i 48 § omförmäles, hålla syn genom två oj'ävige män, av vilka den ene skall vara nämndeman i domsaga eller i fastighetsdomstol eller god man vid fastighetsbildningsförrättningar. Varder vid synen, tUl vilken den försumlige skall i god tid
Prop. 1971:151
15
Föreslagen lydelse kallas, bristen vitsordad, uppskat-te synemännen i penningar kostnaden för dess botande. Därefter äge tUlsyningsmannen erhålla utmätning hos den försumlige för det uppskattade beloppet jämte synekostnaderna samt vare pliktig att, i den mån medel sålunda för ändamålet tiUhandahåUits honom, ofördröjligen ombesörja utförande av det eftersatta arbetet. Nöjes ej väglottshavaren åt synen eller honom påförda synekostnader, instämme sitt klander till allmän underr'ätt i orten inom tre månader efter utmätningen eller vare sin talan kvitt. |
Nuvarande lydelse
tid kallas, bristen vitsordad, upp-skatte synemännen i penningar kostnaden för dess botande. Därefter äge tUlsyningsmannen erhålla utmätning hos den försumlige för det uppskattade beloppet jämte synekostnaderna samt vare pliktig att, i den mån medel sålunda för ändamålet tiUhandahällits honom, ofördröjligen ombesörja utförande av det eftersatta arbetet. Nöjes ej väglottshavaren åt synen eller honom påförda synekostnader, instämme sitt klander till allmän underrätt i orten inom tre månader efter utmätningen eller vare sin talan kvitt.
Vad i första stycket angående syn stadgats utgöre icke hinder för tUlsyningsmannen att, därest väglott ej ofördröjligen efter tillsägelse bättras, genast bota befintiig brist. Har så skett, njute han av den försumlige skälig gottgörelse för arbetet, i den mån detta visas hava varit erforderligt för väglottens försättande i laggillt skick.
65 §
Inträda, sedan fråga om rättighet eller skyldighet, som i 6— 14 §§ avses, blivit genom förrättning eller dom avgjord, ändrade förhåUanden, som på frågan i synnerlig mån inverka, äge envar sakägare påkalla frågans återupptagande vid ny förrättning.
Inträda, sedan fråga om rättighet eller skyldighet, som i 6—■ 14 §§ avses, blivit genom förrättning eller dom avgjord, ändrade förhållanden, som på frågan i synnerlig mån inverka, må frågan återupptagas vid ny förrättning.
78 §6
Finner länsstyrelse anledning till antagande att förhållandena å viss ort inom länet påkalla bildande av vägförening, skall frågan företagas till handläggning vid förrättning i den ordning nedan omförmäles.
Rätt att föra talan vid förrättningen tillkommer ägare och i 5 § avsedd innehavare av fastighet, som saken förmenas angå, samt innehavare av nyttjande- eller servitutsrätt med avseende å fastigheten, envar i vad frågan rör hans rätt.
Om förordnande av förrättningsman, biträde vid förrättningen av gode män samt utseende av sakkunnigt biträde åt förr'ättnings-man gälle vad i 19 § första stycket, 20 § och 22 § första stycket första punkten sägs. Beträffande förrättningen i övrigt skola be-
• Senaste lydelse 1954:197,
Om förordnande av förrättningsman, biträde vid förrättningen av gode män samt utseende av sakkunnigt biträde åt förrättningsman gäUe vad i 19 § första stycket, 20 § och 22 § första stycket första punkten sägs. Beträffande förrättningen i övrigt skola be-
Prop. 1971:151
16
Nuvarande lydelse stämmelserna i 23 §, 24 § första stycket, 25 § och 27—31 §§ äga motsvarande tillämpning, dock att underrättelse om tid och ställe för sammanträde städse skall tUlställas byggnadsnämnden samt att anteckning som omförmäles i 31 § andra stycket må underlåtas. |
Föreslagen lydelse
stämmelserna i 23 §, 24 § första stycket, 25 § och 29—31 §§ äga motsvarande tillämpning, dock att underrättelse om tid och ställe för sammanträde städse skall tUlställas byggnadsnämnden samt att anteckning som omförmäles i 31 § andra stycket må underlåtas,
Förrättningsmannen och hans biträden samt gode männen vare berättigade att erhålla tillträde till fastigheter och byggnader samt att därvid övergå ägor och anbringa märken eller signaler i vad det finnes erforderligt för uppdragets fullgörande, varvid skall iakttagas att skada å egendom såvitt möjligt undvikes.
Förrättningsmannen och sakkunnigt biträde äge för uppdraget njuta ersättning med belopp som, där ej annorlunda är eller varder särskilt stadgat, på ansökan bestämmes av länsstyrelsen. Om ersättning åt god man gälle vad som är eller varder stadgat om gode män vid lantmäteriförrättningar.
Förrättningsmannen och sakkunnigt biträde äge för uppdraget njuta ersättning med belopp som, där ej annorlunda är eller varder särskilt stadgat, på ansökan bestämmes av länsstyrelsen. Om ersättning åt god man gälle vad som 'är eller varder stadgat om gode män vid fastighetsbildningsförrättningar.
Ersättning, som nu sagts, så ock annan av förrättningen föranledd kostnad skall gäldas av vägföreningen eller, om vägförening ej kommer tiU stånd, av kronan. D'är kostnad föranletts uteslutande av viss sakägares yrkande eller bestridande, må dock, om så prövas skäligt, sakägaren förpliktas gälda sagda kostnad.
86 T Kan överenskommelse ej träffas om sådan ersättning för upplåtelse eller annat intrång, som avses i 75 § första eller tredje stycket, skall vägföreningen genom stämning hänskjuta tvisten tiU domstols prövning.
Målet anhängiggöres vid ägo- Målet anhängiggöres vid den
fastighetsdomstol, inom vars domkrets vägen eller största delen av densamma är belägen. |
delningsrätten i den ort, där vägen eller största delen av densamma är belägen. Rörande förfarandet i målet samt talan mot däri meddelade beslut gälle i tillämpliga delar vad om jorddelningsmål, som genom stämning anhängiggjorts, finnes stadgat.
Den, som fordrar ersättning, stånde jämväl öppet att få tvisten prövad enligt vad nu sagts, dock ej då fråga är om ersättning enligt 75 § första stycket for markupplåtelse eller annat intrång av väg samt föreningen åtnjuter anstånd, som i 87 § omförmäles, med vägens byggande eller övertagande till väghållning enligt beslut, som meddelats innan ersättningskravet genom stämning väckes.
' Senaste lydelse 1954: 197,
Prop. 1971:151
17
Nuvarande lyddse
Föreslagen lydelse
Vägföreningen vare pliktig vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader å målet, där ej rätten med hänsyn tUl omständigheterna finner skäligt annorlunda förordna.
På begäran av vägföreningen bestämme ägodelningsrätten, så snart ske kan efter det målet där anhängiggjorts, ett belopp, som föreningen må nedsätta tUl säkerhet för fullgörande av sin ersättningsskyldighet.
På begäran av vägföreningen bestämme fastighetsdomstolen, så snart ske kan efter det målet där anhängiggjorts, ett belopp, som föreningen må nedsätta till säkerhet för fullgörande av sin ersättningsskyldighet.
Sedan föreningen hos länsstyrelsen nedsatt det sålunda bestämda beloppet, äge föreningen utan hinder av att ersättningsfrågan icke blivit slutligen avgjord taga vägmärken, vägen eller rättigheten i anspråk för avsett ändamål.
Uppstår tvist om sådan rätt att begagna väg, som avses i 77 §, eller om beloppet av avgiften för begagnandet, må tvisten efter stämning hänskjutas tiU domstols prövning; och gälle därom vad i andra stycket sägs. I enahanda ordning må frågan upptagas till förnyad prövning, där ändrade förhållanden inträtt, som i synnerlig mån inverka på frågan.
105 §8 Den som vill göra anspråk på ersättning enligt 102, 103 eller 104 § skall göra framställning därom hos länsstyrelsen.
Kan överenskommelse icke träffas om ersättningen, har den som gjort framställningen att instämma sin talan till ägodelningsrätten i den ort, där den av förordnandet eller föreläggandet berörda marken är belägen. Jämväl kronan äger påkalla prövning av ersättningsfrågan enligt vad nu sagts. Rörande förfarandet i målet samt talan mot däri meddelade beslut skall i tillämpliga delar gälla vad om jorddelningsmål, som genom stämning anhängiggjorts, finnes stadgat. Kronan skall vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader å målet, såframt ej rätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda förordna.
Kan överenskommelse icke träffas om ersättningen, har den som gjort framställningen att instämma sin talan tUl den fastighetsdomstol, inom vars domkrets den av förordnandet eller föreläggandet berörda marken är belägen. Jämväl kronan äger påkalla prövning av ersättningsfrågan enligt vad nu sagts. Kronan skall vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader å målet, såframt ej rätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda förordna.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
• Senaste lydelse 1954:197.
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 151
Prop. 1971:151
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhets-anläggningar
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1966: 700) om vissa gemen-
samhetsanläggningar,
dels att 10—13, 19—21 och 35 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 44 §, och närmast före
44 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §
Förrättning sker efter ansökan eller anmälan.
Framställning om förrättning göres av ägaren till fastighet, som uppges vara i behov av den med framställningen avsedda anläggningen, eller av byggnadsnämnden. |
Ansökan om förrättning göres av ägaren till fastighet, som uppges vara i behov av den med ansökningen avsedda anläggningen, eller av byggnadsnämnden.
Anmälan om förrättning göres av fastighetsbildningsmyndigheten, när vid fastighetsreglering beslutats att fråga om gemensamhets-anläggning skall prövas enligt denna lag.
Vid förrättningen får talan föras av ägaren till fastighet, som saken kan angå. I fråga om fastighet, i vilken utrymme för anläggningen kan bli upplåtet, äger även innehavare av annan särskUd rätt till fastigheten än rätt för fordran föra talan i den mån hans rätt beröres.
11 § |
FramstäUning om förrättning göres skriftligen hos länsstyrelsen i det län där fastighet, som saken kan angå, är belägen.
/ framställningen skall anges den anläggning som avses bli inrättad.
Är det uppenbart, att framställningen icke kan upptagas tUl prövning, skall den omedelbart avvisas.
Ansökan eller anmälan om förrättning göres skriftligen hos länsstyrelsen i det län där fastighet, som saken kan angå, är belägen.
Vid ansökan eller anmälan skall anges den anläggning som avses bli inrättad.
Är det uppenbart, att ansökan icke kan upptagas tUl prövning, skall den omedelbart avvisas.
12 §
Avvisas ej framställning om förrättning, förordnar länsstyrelsen förrättningsman.
Prop. 1971:151
19
Nuvarande lydelse
Till förrättningsman utses person, som äger den kunskap och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt är lämplig till deUa.
Föreslagen lydelse
Till förrättningsman förordnar länsstyrelsen person, som äger den kunskap och erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt är lämplig tiU detta.
För förrättning, som sker efter anmälan enligt 10 § tredje stycket, skall den förrättningslantmätare som handlägger fastighetsregleringen förordnas till förrättningsman, om ej särskilda skäl föranleda annat.
13 §
Om förrättningsmannen finner, att medverkan av gode män behöves, eller om sakägare påkallar sådan medverkan och oskäligt dröjsmål icke föranledes därav, skall förrättningsmannen biträdas av två gode män. Dessa utses av förrättningsmannen bland dem som äro valda tUl nämndemän, ägodelningsnämndemän eller gode män vid lantmäteriförrättningar. Gode männen behöva dock ej deltaga i handläggningen beträffande fråga av förberedande natur eller i åtgärd under förrättningen, för vilken deras medverkan uppenbart saknar betydelse. |
Om förrättningsmannen finner, att medverkan av gode män behöves, eller om sakägare påkallar sådan medverkan och oskäligt dröjsmål icke föranledes därav, skall förrättningsmannen biträdas av två gode män. Dessa utses av förrättningsmannen bland dem som äro valda till nämndemän / domsaga eller i fastighetsdomstol eller gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. Gode männen behöva dock ej deltaga i handläggningen beträffande fråga av förberedande natur eller i åtgärd under förrättningen, för vilken deras medverkan uppenbart sak nar betydelse.
Deltaga gode män, äga bestämmelserna i det följande om förrättningsman motsvarande tillämpning på honom jämte gode männen, om annat ej framgår.
Bestämmes att gode män skola medverka, rubbas icke därigenom vad som dessförinnan beslutats eller verkställts under förrättningen.
19 §
Förrättningsmannen och särskilt tUlkallad sakkunnig äga erhålla ersättning, innefattande skäligt arvode och gottgörelse för behövliga kostnader. Gode männen äga erhålla ersättning enligt de bestämmelser som gälla för gode män vid lantmäteriförrättningar. Ersättningarna utom arvode till förrättningsmannen skola när det påfordras utges i förskott av den
Förrättningsmannen och särskUt tiUkallad sakkunnig äga erhålla ersättning, innefattande skäligt arvode och gottgörelse för be-hövUga kostnader. Gode männen äga erhålla ersättning enligt de besfämmelser som gälla för gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. Ersättningarna utom arvode till förrättningsmannen skola när det påfordras utges i förskott
Prop. 1971:151
20
Nuvarande lydelse som gjort framställning om förrättningen. Förrättningskostnaderna skola, om anläggningsbeslut meddelas, bäras av ägarna till de anslutna fastigheterna efter varje fastighets andelstal. Inställes förrättning, skola kostnaderna betalas av den som gjort framställning om förrättningen eller, om byggnadsnämnden påkallat förrättningen, av kommunen. När det är skäligt på grand av särskilda omständigheter, få kostnaderna dock fördelas på annat sätt. |
Föreslagen lydelse
av den som ansökt om förr'ätt-ningen.
Förrättningskostnaderna skola, om anläggningsbeslut meddelas, bäras av ägarna tUl de anslutna fastigheterna efter varje fastighets andelstal. Inställes förrättning, skola kostnaderna betalas av den sorn ansökt om förrättningen eller, om byggnadsnämnden påkallat förrättningen, av kommunen. När det är sk'äligt på grund av särskUda omständigheter, få kostnaderna dock fördelas på annat sätt.
Sker förrättning efter anmälan enligt 10 § tredje stycket, skola ägarna av de fastigheter som ingå i regleringen anses såsom sökande.
Beslut i fråga som avses i denna paragraf meddelas i samband med anläggningsbeslutet eller beslutet om förrättningens instäUande. Beträffande förskott kan beslut meddelas även under förrättningen.
20 §
Bestämmelserna i 4 kap. 3—6, 12 och 16 §§, 17 § första stycket, 18—23 §§, 30 § första .stycket, 32 § tredje stycket, 34, 35, 38 och 40 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) äga motsvarande till-lämpning på förrättning enligt denna lag. |
Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket, 4, 8, 9 och 11 §§, 3 kap. 1 §, 2 § första stycket och andra stycket första punkten, 3 och 4 §§, 6 § första stycket, 8, 9 och 13 §§, 16 kap. 2 § samt 18 kap. 3 § första stycket lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet äga motsvarande tUlämpning på förrättning enligt denna lag.
Förrättning, som sker efter anmälan enligt 10 § tredje stycket, får, utöver vad som framgår av 18 § första stycket, inställas, om fastighetsregleringen inställes eller om annat särskilt skäl föreligger. |
Utöver den rätt som enligt 2 kap. 11 § lagen om delning av jord å landet tillkommer förrättningsmän och sakkunniga äga dessa, i den mån det behöves för förrättningens utförande, erliålla tillträde till byggnad, som beröres av förrättningen.
Om anläggningsbeslut eller beslut om förrättningens inställande icke meddelas vid sammanträde, skall det meddelas på tid och plats som tillkännagivits vid sammanträde eller varom sakägarna underrättats skriftligen eller i annan ordning som bestämts vid sammanträde. Detsamma gäller beslut, beträffande vilket besvärstiden räknas från dagen för beslutets meddelande. Beslutet skall innehålla underrättelse om vad
Prop. 1971:151
21
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
som skall iakttagas för fullföljd av talan. Om anläggningsbeslut skall förfättningsmannen omedelbart underrätta byggnadsnämnden.
21 §
Talan mot beslut, som meddelats av förrättningsman, föres genom besvär hos den fastighetsdomstol inom vars domkrets fastigheterna äro belägna eller, om fastigheterna ligga inom skUda domkretsar, hos den av domstolarna inom vars domkrets huvuddelen Ugger. Klagande skall inkomma med besvärsinlaga till domstolen inom trettio dagar från den dag då anläggningsbeslutet eller beslutet om förrättningens inställande meddelades eller, när under författningen meddelats beslut, varigenom jäv mot förrättningsman ogUlats eller sakkunnig tiUkallats eller fråga om förskjutande av ersättning till förrättningsman eller sakkunnig prövats, från den dag då detta beslut meddelades. |
Talan mot beslut, som meddelats av förrättningsman, föres genom besvär hos den ägodelningsrätt inom vars domkrets fastigheterna äro belägna eller, om fastigheterna ligga inom skUda domkretsar, hos den av ägodelningsrätterna inom vars domkrets huvuddelen ligger. Mot beslut, varigenom jäv mot förrättningsman ogillats, föres dock talan hos ägodelningsdomaren. Klagande skall inkomma med besvärsinlaga till ägodelningsdomaren inom trettio dagar från den dag då anläggningsbeslutet eller beslutet om förrättningens inställande meddelades eller, när under förrättningen meddelats beslut, varigenom jäv mot förrättningsman ogillats dier sakkunnig tiUkallats eller fråga om förskjutande av ersättning till förrättningsman eller sakkunnig prövats, från den dag då detta beslut meddelades.
Byggnadsnämnden äger föra talan mot anläggningsbeslut på den grund att beslutet strider mot avgörande i fråga som avses i 17 § andra stycket.
I fråga om förfarandet i målet och talan mot beslut som meddelas i detta gäller i tillämpUga delar vad som är föreskrivet beträffande avslutad jorddelningsförrättning eller, om talan avser beslut om ogillande av jäv mot förrättningsman, bestämmelserna i 21 kap. 29 § andra stycket och 50 § lagen om delning av jord å landet. Mot ägodelningsrätts beslut i dit fullföljd fråga om tillkallande av sakkunnig får talan ej föras.
I fråga om förfarandet i målet och talan mot beslut som meddelas i detta gäUa i tillämpliga delar bestämmelserna om fastighetsbildningsmål i 16—18 kap. fastighetsbUdningslagen (1970: 988).
35 § Beslut, som meddelats av förrättningsman och som vunnit laga kraft, får med iakttagande av bestämmelserna i det följande verkställas såsom lagakraftvunnen dom.
Prop. 1971:151 22
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Ha besvär anförts mot anläggningsbeslut, äger rätten förordna, att beslutet utan hinder av den förda talan skall lända tUl efterrättelse från dag, som rätten bestämmer med iakttagande av att fastighetsägare eller annan vars rätt beröres får skäligt rådrum. Sådant förordnande får meddelas endast på yrkande av någon som ställer betryggande säkerhet för den ersättning, som kan komma att bestämmas utöver vad anläggningsbeslutet föreskriver, jämte ränta samt för det skadestånd, som han kan bli skyldig att utge, om beslutet ändras på annat sätt.
Förordnande enligt andra styc- Förordnande enligt andra styc
ket får meddelas utan huvudför- ket får
meddelas utan huvudför
handling. Innan förordnande med- handling.
Innan förordnande med
delas, skola sakägarna erhålla till- delas,
skola sakägarna erhålla tUl
fälle att yttra sig. Rätten skall i fälle
att yttra sig. Rätten skall
samband med målets avgörande i samband
med målets avgö-
pröva, om förordnandet alltjämt rande pröva,
om förordnandet
skall bestå. Talan mot ägodel- alltjämt
skall bestå. Talan mot
ningsrätts beslut under rättegång- fastighetsdomstols
beslut under
en i fråga som avses här föres rättegången
i fråga som avses här
särskilt. Mot hovrätts beslut i frå- föres
särskilt. Mot hovrätts beslut
ga angående förordnande enligt i fråga
angående förordnande en-
andra stycket får talan ej föras. ligt
andra stycket får talan ej fö
ras.
Besvär
44 §
Talan mot länsstyrelses beslut som avses i 17 § tredje stycket föres hos Konungen genom besvär. Mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna lag föres talan lios kammarrätten genom besvär.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot länsstyrelses beslut som meddelats före den 1 januari 1972.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt
Härigenom förordnas, att 7 § lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt skall ha nedan angivna lydelse.
7 §1
Är samfälld fastighet sådan, att Är samfälld fastighet sådan, att
tUlämpning av föreskrifterna om tillämpning av föreskrifterna om
laga skifte kan ifrågakomma, och klyvning kan ifrågakomma, och
har delägare i fastigheten gjort har delägare i fastigheten gjort an-
' Senaste lydelse 1926: 333.
Prop. 1971:151
23
Nuvarande lydelse
ansökan om fastighetens försäljning; vUl annan delägare att gemenskapen skall upplösas genom laga skifte, give det tillkänna, innan ansökningen varder av första domstol avgjord. Upplyses, att laga skifte blivit i laga ordning sökt, late rätten frågan om försäljning vila, till dess sig visat, huruvida på den ansökan laga skifte kommer till stånd; är ej ansökan om laga skifte gjord, give rätten nödig tid därtill. Kommer någon i högre rätt och visar, att laga skifte blivit sökt, må fastigheten ändock gå till försäljning, evad skiftet kommer till stånd eller icke.
Föreslagen lydelse
sökan om fastighetens försäljning; vill annan delägare att gemenskapen skall upplösas genom klyvning, give det tiUkänna, innan ansökningen varder av första domstol avgjord. Upplyses, att klyvning blivit i laga ordning sökt, late rätten frågan om försäljning vila, till dess sig visat, huruvida på den ansökan klyvning kommer till stånd; är ej ansökan om klyvning gjord, give rätten nödig tid därtiU. Kommer någon i högre rätt och visar, att klyvning blivit sökt, må fastigheten ändock gå till försäljning, evad klyvningen kommer tUl stånd eller icke.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
Härigenom förordnas, aU 6—8, 11, 13—16 och 18 §§ lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område skall ha nedan angivna lydelse.
6 §1
Har ansökan ingivits, såsom i 5 § sägs, och är ej uppenbart, att lösningsrätt icke kan äga rum, förordne Konungens befallningshavande lantmätare att med bUrä-de av gode män verkställa förräU-ning, som i nämnda paragraf avses. Hör mark, om vars inlösen är fråga, till stad eller är den belägen inom samhälle eller annan ort å landet, där de i 5 kap. lagen om fastighetsbildning i stad meddelade bestämmelserna om avstyckning äga tillämpning, skall vad nu förevarande lag innehål-
» Senaste lydelse 1970: 434.
Har ansökan ingivits, såsom i 5 § sägs, och är ej uppenbart, att lösningsrätt icke kan äga ram, förordne Konungens befallningshavande lantmätare att med biträde av gode män verkställa förrättning, som i nämnda paragraf avses.
Prop. 1971:151
24
Nuvarande lydelse
ler i avseende å lantmätare och förordnande för sådan galla om den, som jämlikt lagen om fastighetsbildning i stad är på grund av tjänst eUer förordnande behörig att förrätta avstyckningar i staden, samhället eller orten.
I fråga om kungörelse angående förrättningen, jordägarens och nyttjanderättshavarens kallande till densamma 'ävensom andra underrättelser om förrättningen skola de i 3 kap. 1 § första, andra och tredje styckena samt 2 § av lagen om delning av jord å landet meddelade stadgandena äga motsvarande tiUämpning, dock med iakttagande att kungörelsen städse skall införas i ortstidning och att den skaU innehålla, att de, vilkas rätt är beroende av förrättningen, äga att därvid tillstädeskomma och bevaka sin rätt. Rörer ansökan mark som ingår i stadsplan eller byggnadsplan, skall kallelsen jämväl tillställas byggnadsnämnden eller sakkunnig enligt 101 § byggnadsstadgan. Rörer ansökan mark, som är samfälld för flera fastigheter med skilda ägare, må 10 § eller 16 § andra stycket och 17 § delgivningslagen (1970:428) till-lämpas vid kallelse till de särskilda delägarna i samfälligheten, oavsett att nämnda lag ej är till-lämplig i övrigt.
Besväras marken av sökt eUer beviljad inteckning för fordran eller för rätt tUl avkomst eller annan förmån eUer kan den enligt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens hand häfta för fordran eller annan rättighet, som nyss ar sagd, skola innehavare av sådan fordran eller rättighet, om de äro kända och inom riket boende, underrättas om förrättningen genom särskilda kallelsebrev enUgt vad om kallelsebrevs avsändande till jordägaren och nyttjanderättshavaren är stadgat. Är marken
Föreslagen lydelse
I fråga om jordägarens och nyttjanderättshavarens kallande till förrättningen ävensom andra underrättelser om förrättningen äga 4 kap. 12 och 18—24 §§ fastighetsbildningslagen (1970: 988) motsvarande tillämpning.
Besväras marken av beviljad eller sökt inteckning eller inskrivning av rätt till avkomst eller annan förmån eller kan den i ägarens hand häfta för fordran eller rätt till avkomst eller annan förmån med särskild företrädesrätt enligt 5 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken, skola innehavare av panträtt eller sådan fordran eller rättighet, om de äro kända och inom riket boende, kallas till förrättningen på samma sätt som gäUer för jordägaren och nyttjanderättshavaren.
Prop. 1971:151
25
Nuvarande lydelse
samfälld för flera än tio fastigheter med skilda ägare, vare dock sådan underrättelse ej nödig, såframt kungörelsen om förrättningen införes, förutom i tidning inom orten, jämväl i allmänna tidningarna.
Föreslagen lydelse
7 §
Konungens befallningshavande göre hos domaren på landet eller hos rätten i stad anmälan om förordnande av lantmätare. Förordnandet skall antecknas i inteckningsprotokollet på landet å nästa rättegångsdag under lagtima ting och i stad å nästa rättegångsdag för inteckningsärenden samt anmärkas i intecknings- eller fastighetsboken.
Konungens befaUningshavande göre hos inskrivningsmyndigheten anmälan om förordnande av lantmätare för anteckning i fastighetsboken.
8 §2 Vill jordägaren under åberopande av förhållande, som i 2 § första stycket sägs, bestrida nyttjanderättshavarens lösningsanspråk, åligger det honom att vid första sammanträdet under förrättiungen antingen med lagakraftägande utslag visa, att nyttjanderätten är förverkad eller att nyttjanderätt ansetts icke förefinnas, eller ock styrka, att talan därom är anhängig; och skall i sistn'ämnda fall förrättningen vila i avbidan på lagakraftägande utslag. Säger han, att han ej kunnat tUl den tid skaffa bevis, att talan är anhängig, eller att stämning, som given är, ännu ej hunnit delgivas, förelägge förrättningsmännen honom viss skälig tid att fullgöra vad i första punkten sägs; och vile emellertid förrättningen.
Jordägaren och nyttjanderättshavaren äga, där fråga ej är om tomt-uidelad mark, överenskomma om jämkning av gränserna för det område, som skall lösas.
Förrättningsmännen skola tillse, att området, såvitt möjligt, varder sålunda bestämt, att hinder för meddelande av fastställelse å förrättningen ej möter; och äga förrättningsmännen förordna om sådan jämkning av områdets gränser, som härav kan föranledas. Är fråga om område, som ingår i stadsplan eller byggnadsplan, skola förrättningsmännen under förrättningen underställa Konungens befallningshavandes prövning, hu- ' Senaste lyddse 1939: 74. |
Utgör område som skall lösas icke särskild fastighet, må området avskiljas. Därvid äga 3 kap. 2 § samt 10 kap. 1, 2 och 5 §§ fastighetsbildningslagen (1970: 988) motsvarande tillämpning. Även område som tUlagts fastighet genom sämjedelning eller ingår i fastighet som innehaves med fideikommissrätt må avskiljas. Avskiljes område, skola förrättningsmännen tillse att såväl området som återstoden av fastigheten få till-
Prop. 1971:151
26
Föreslagen lydelse gång till väg. Förrättningsmännen äga förordna om sådan jämkning av områdets gränser att hinder för avskiljande ej möter. |
Nuvarande lyddse
ruvida planens genomförande eller lämplig tomtindelning försvåras genom områdets inlösen. Rätt att överklaga Konungens befallningshavandes beslut tillkommer ock byggnadsnämnden eller sakkunnig enligt 101 § byggnadsstadgan.
Vid bestämmandet av löseskillingen skall avdrag göras för värdet av förbättring, som i 1 § sista stycket sägs. Nyttjanderättshavaren skall tillgodoräknas värdet av dylik förbättring å sådan del av det innehavda området, som icke löses, i den mån förbättringen ej uppenbarligen är främmande för det med upplåtelsen avsedda ändamålet.
Utgör område som skall lösas tomt eller del av tomt och har mätning av tomten eller den tomt vari området ingår icke ägt rum på sätt stadgas i 2 kap. lagen om fastighetsbildning i stad, skall byggnadsnämnden på ansökan av nyttjanderättshavaren förordna om sådan åtgärd; och vile emellertid förrättningen. Kostnad för tomtmätning skall gäldas av nyttjanderättshavaren. Är fråga väckt om ändring i tomtindelningen, skall förrättningen ock vila till dess frågan slutligen prövats.
Bestämmelserna om fastighets-bestämning i samband med fastighetsbildning äga motsvarande till-lämpning vid förrättning enligt denna lag. |
Då fråga är om icke tomtinddad mark, åligger det lantmätaren att avfatta det område, som skall lösas, å karta samt upprätta noggrann beskrivning över detsamma; skolande därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad om karta och beskrivning vid avstyckning är stadgat. Finnes karta, som nu sagts, tillgänglig, vare upprättande av särskild karta vid förrättningen ej erforderligt. I fråga om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i förrättningen, gälle vad om avstyckning är för motsvarande fall stadgat.
11 § |
Är rättsägare missnöjd med förrättningen, äge däremot fullfölja talan hos ägodelningsrätten genom besvär, som skola till ägodelningsrätten eller dess ordförande ingivas inom sextio dagar från det
Är rättsägare missnöjd med förrättningen, 'äge d'äremot fullfölja talan hos fastighetsdomstolen genom besvär, som skola tUl domstolen ingivas inom sextio dagar från det förrättningen förklarats
Prop. 1971:151
27
Föreslagen lydelse avslutad enligt vad i 10 § sägs. |
Nuvarande lyddse
förrättningen förklarats avslutad enligt vad i 10 § sägs.
Har jordägaren icke vid förrättningen påkallat prövning av förhållande, som i 2 § andra stycket sägs, må detsamma ej vidare åberopas till bestridande av nyttjanderättshavarens anspråk.
13 §3
Finnes område som skall lösas ej utgöra särskild fastighet, skaU, där fråga ej är om tomtinddad mark, i den ordning i 18 § sägs prövning äga rum, liuruvida fastställelse å områdets avskiljande må meddelas.
Ej vare den omständigheten hinder för faststäUelse, att fastig-liet, vari området ingår, innehaves såsom fideikommiss.
Då beslut, varigenom faststäUelse meddelats eller funnits ej erforderlig, vunnit laga kraft, vare områdets inlösen fullbordad och upphöre nyttjanderättsavtal, som legat till grund för lösningsrätten.
Inlöst område skall övergå till nye ägaren fritt från rätt till avkomst eller annan förmån, varom i 6 § sista stycket sägs. Angående inlöst områdes befriande från intecknad gäld är särskilt stadgat.
Då nyttjanderättshavaren nedsatt löseskiUingen vare områdets inlösen fullbordad och upphöre nyttjanderättsavtal, som legat tUl grund för lösningsrätten.
Inlöst område skall övergå till nye ägaren fritt från rätt till avkomst eller annan förmån, varom i 6 § sista stycket sägs. Angående inlöst områdes befriande från ansvarighet för inteckning är särskilt stadgat.
14 §*
Sedan beslut, som i 13 § avses, vunnit laga kraft, utbetale Konungens befallningshavande löseskillingen jämte därå upplupen ränta till den, som därtill är berättigad.
Häftar fastigheten för fordran eller annan rättighet enligt vad i 6 § sista stycket sägs, äge stadgandena om fördelning hos överexekutor av köpeskiUing för utmätningsvis såld fast egendom motsvarande tillämpning i den mån ej nedan annorlunda stadgas. Sammanträde för fördelningen varde hållet så snart ske kan. Kallelse
» Senaste lydelse 1939: 74. « Senaste lydelse 1929: 54.
Konungens befallningshavande utbetale löseskiUingen jämte därå upplupen ränta tUl den, som därtUl är berättigad.
Häftar fastigheten för fordran eller annan rättighet enligt vad i 6 § sista stycket sägs, äge stadgandena om fördelning hos överexekutor av köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom motsvarande tiUämpning i den mån ej nedan annorlunda stadgas. Sammanträde för fördelningen varde hållet så snart ske kan.
Prop. 1971:151
28
Föreslagen lydelse Kallelse till sammanträdet skall genom Konungens befallningshavandes försorg minst fjorton dagar förat sändas till rättsägarna. |
Nuvarande lydelse
till sammanträdet skall genom Konungens befallningshavandes försorg minst fjorton dagar förut med posten sändas till jordägaren och kända innehavare av fordran eller annan rättighet, som nu är sagd, samt, om innehavare är oliänd, införas i allmänna tidningarna och tidning inom orten. Avser inlösen mark, som är samfälld för flera fastigheter med skUda ägare, skall vad för sådant fall i 6 § är stadgat beträffande kallelse och kungörelse äga motsvarande tUlämpning.
Är marken samfälld för flera än tio fastigheter med skUda ägare, må betalning ur löseskUlingen icke tilläggas innehavare av fordran eller rättighet, för vilken någon av fastigheterna häftar, med mindre denne eller annan sådan rättägan-de i den fastighet senast å åttonde dagen före sammanträdet skriftligen framställt anspråk därpå hos Konungens befallningshavande; underlåtenhet att väcka dylikt anspråk må dock ej läggas någon tUl last såsom försummelse i bevakande av honom eller annan tUlkommande rättighet. Framställes ej anspråk, som nu sagts, och påyrkar ej heller någon av delägarna i marken senast vid sammanträdet fördelning av löseskillingen, må densamma tillhandahållas delägarna för samfälld räkning. Göra ej dessa inom tio år från sammanträdet anspråk på löseskillingen, må densamma lyftas av nyttjanderättshavaren, såframt denne för sådant ändamål anmäler sig hos Konungens befallningshavande under elfte året efter sammanträdet. Sker ej sådan anmälan, tillfaUe beloppet kronan. Erinran om vad i detta stycke stadgats skall i fall, varom nu är fråga, intagas i kallelse. |
Är marken samfälld för flera än tio fastigheter med skilda ägare, må betalning ur löseskUlingen icke tUråggas innehavare av fordran eller rättighet, för vilken någon av fastighetema häftar, med mindre denne eller annan sådan rättägan-de i den fastighet senast å åttonde dagen före sammanträdet skriftiigen framställt anspråk däipå hos Konungens befallningshavande; underlåtenhet att väcka dylikt anspråk må dock ej läggas någon till last såsom försummelse i bevakande av honom eller annan tUlkommande rättighet. Framställes ej anspråk, som nu sagts, och påyrkar ej heller någon av delägarna i marken senast vid sammanträdet fördelning av löseskillingen, må densamma tUlhandahållas delägarna för samfälld räkning. Göra ej dessa inom tio år från sammanträdet anspråk på löseskUlingen, må densamma lyftas av nyttjanderättshavaren, såframt denne för sådant ändamål anmäler sig hos Konungens befallningshavande under elfte året efter sammanträdet. Sker ej sådan anmälan, tUlfalle beloppet kronan. Erinran om vad i detta stycke stadgats skall i fall, varom nu är fråga, intagas i kallelse och kungörelse.
Innehaves marken såsom fideikommiss, eUer ingår den i häradsall-männing eller annan samfällighet, som enligt vad därom är stadgat skall
Prop. 1971:151
29
Nuvarande lyddse
Föreslagen lyddse
bibehållas oförminskad, hålle Konungens befallningshavande den jordägaren tiUkommande ersättning inne, till dess förordnande meddelats, huru därmed skall förfaras. |
Utfaller vid fördelning, som nyss är sagd, likvid å intecknings huvudstol, åligger Konungens befallningshavande att därom, sedan fördelningen blivit godkänd eller vunnit laga kraft, ofördröjligen göra anmälan hos domaren på landet eller hos rätten i stad samt tillika ins'ända fördelningslängden.
Utfaller vid fördelning, som nyss är sagd, betalning på pantbrevs belopp, åligger Konungens befallningshavande att därom, sedan fördelningen blivit godkänd eller vunnit laga kraft, ofördröjligen göra anmälan hos inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken samt tUlika insända fördelningslängden.
15 §
Kostnad för förrättning, som i 5 § avses, för fastställandet av inlöst områdes avskiljande och för löseskillingens fördelning skall gäldas av nyttjanderättshavaren.
Kostnad för förrättning, som i 5 § avses, och för löseskillingens fördelning skall gäldas av nyttjanderättshavaren.
16 §5 Har jordägaren, under åberopande av förhåUande, som i 2 § andra stycket sägs, bestritt nyttjanderättshavarens anspråk att lösa marken, och kommer på grund därav lösningsrätt ej att äga rum, vare jordägaren pliktig att vid nyttjanderättens upphörande övertaga nyttjanderättshavarens byggnader och för dem, därest av nyttjanderättsavtalet annat icke framgår, utgiva full lösen, ävensom ersätta honom värdet av förbättring, som i 1 § sista stycket sägs, i den mån denna ej uppenbarligen är främmande för det med upplåtelsen avsedda ändamålet.
Vill nyttjanderättshavare påkal- Vill nyttjanderättshavare påkal-
stadgats, tillställe jordägaren bevisligen underrättelse därom inom trettio dagar från den dag, då skyldighet att avträda marken för honom inträtt. Är marken samfälld för flera fastigheter med skUda ägare, må sådan underrättelse ske på sätt, som i 6 § andra stycket är stadgat beträffande kallelse till lantmäteriförrättning i motsvarande fall. Kan överenskommelse ej träffas om vad i löseskilling eller såsom ers'ättning för markförbättring skall utgå, skall frågan därom avgöras av tre ojäviga skiljemän, bland vilka en utses av vardera parten och de så- ' Senaste lydelse 1929:54. |
la tillämpning av vad sålunda la tillämpning av vad sålunda stadgats, tillställe jordägaren bevisligen underrättelse därom inom trettio dagar från den dag, då skyldighet att avträda marken för honom inträtt. Är marken samfälld för flera fastigheter med skilda ägare, må sådan underrättelse ske på sätt, som i 6 § andra stycket är stadgat beträffande kallelse till förrättning i motsvarande fall. Kan överenskommelse ej träffas om vad i löseskUling eller såsom ersättning för markförbättring skall utgå, skall frågan därom avgöras av tre ojäviga skUjemän, bland vilka en utses av vardera parten och de sålunda utsed-
Prop. 1971:151
30
Nuvarande lyddse
lunda utsedde tUIkaUa den tredje. Tredskas någondera parten att utse skiljeman eller kunna de utsedde ej förena sig om valet av den tredje, äger domaren i den ort eller rättens ordförande i den stad, där fastigheten är belägen, förordna om valet. Den, som ej nöjes med vad de flesta skiljemännen säga, äger draga tvisten under rättens prövning, såframt han instämmer sin talan inom nittio dagar från det skiljemännens beslut tillsfälldes honom; och skall i beslutet lämnas tydlig hänvisning om vad den missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande under rättens prövning.
Föreslagen lydelse
de tillkalla den tredje. Tredskas någondera parten att utse skiljeman eller kunna de utsedde ej förena sig om valet av den tredje, äger fastighetsdomstolen i den ort, där fastigheten är belägen, förordna om valet. Den, som ej nöjes med vad de flesta skiljemännen säga, äger draga tvisten under domstolens prövning, såframt han instämmer sin talan inom nittio dagar från det skiljemännens beslut tillställdes honom; och skall i beslutet lämnas tydlig h'änvis-ning om vad den missnöjde har att iakttaga för tvistens dragande under domstolens prövning.
18 §«
I fråga om förrättning, varom i 5 § förmäles, skola de i 2 och 3 kap. i lagen om delning av jord å landet för laga skifte meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända till efterrättelse, såvitt icke i denna lag är annorlunda stadgat.
Fullföljes talan mot förrättningen, förelägge ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten lantmätaren att inom viss lid insända handlingarna i målet. I fråga om förfarandet i mål som här avses samt talan mot däri meddelade beslut gälle vad angående klagan över avslutat laga skifte är stadgat.
Den i 13 § omförmälda prövning, huruvida fastställelse å områdets avskiljande erfordras samt må meddelas, sker i den ordning, som för fastställelse å avstyckning är stadgat; dock må i intet fall fastställelse meddelas förrän fråga om lösningsrätten blivit genom laga kraftägande beslut avgjord.
Skall med tillämpning av vad nu
I fråga om förrättning, varom i 5 § förmäles, skola de i 4 kap. fastighetsbildningslagen (1970: 988) för fastighetsbildningsförrättning meddelade föreskrifter i tillämpliga delar lända till efterrättelse, såvitt icke i denna lag är annorlunda stadgat.
Fullföljes talan mot förrättningen, gäller om förfarandet i målet samt talan mot däri meddelade beslut vad angående klagan över avslutad fastighetsbildningsförrätt-ning 'är stadgat. Vad som är särskUt föreskrivet beträffande rättegångskostnad i mål om inlösenersättning skall dock icke tiUämpas i mål som avses här.
' Senaste lydelse 1953: 158.
Prop. 1971:151
31
Nuvarande lydelse
sagts prövningen ankomma å magistrat eller överlantmätare, åligger det Konungens befaUningshavande att, då löseskillingen blivit nedsatt, underrätta magistraten eller överlantmätaren samt tillika överlämna de i ärendet ingivna handlingar, varom i 12 § förmäles.
Är fråga om område i stad eller i samhälle eller annan ort å landet, där de i 5 kap. lagen om fastighetsbildning i stad meddelade bestämmelserna angående avstyckning äga tillämpning, skall fastställelse meddelas, därest områdets avskiljande överensstämmer med vad i 5 kap. 6 §, 8 § 1 mom. och 12 § i samma lag är stadgat. Meddelas fastställelse, skall, såvitt framstäUning därom gjorts, det avstyckade området åsättas särskilt namn.
Är fråga om annat område än i nästföregående stycke sägs, skall fastställelse meddelas, därest områdets avskiljande överensstämmer med vad i 19 kap. 1 § andra stycket, 12 § första och tredje styckena, 13 § 2 mom. samt 20 § lagen om delning av jord å landet är stadgat. Är fråga om mark inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län och har marken tillagts fastighet genom sämjedelning, må dock avskiljande ske oberoende av tiden för sämjeddningens tillkomst och, när skäl därtill äro, ändå att mera än hälften av ägovidden varder avskild.
Om beslut, varigenom fastställelse meddelats eller funnits ej erforderlig, skall anmälan av den myndighet, som meddelat beslutet, ofördröjligen göras till domaren på landet eller till rätten i stad ävensom, där beslutet meddelats av magistrat, överlantmätare eller ägodelningsrätt, tUl Konungens befallningshavande.
Föreslagen lydelse
Sedan förrättningen avslutats och denna eller, om besvär anförts, domstolens avgörande vunnit laga kraft, skall anmälan av förrättningslantmätaren eller, om besvär anförts, av den domstol, som meddelat avgörandet, ofördröjligen göras till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken ävensom tUl Konungens befall-
Prop. 1971:151 32
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ningshavande och fastighetsregistermyndigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser om faststäUelse å områdes avskiljande skall fortfarande tiUämpas i fråga om förättning som avslutats före ikraftträdandet. Därvid skall fastighetsdomstolen fullgöra vad som åvilar ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred
Härigenom förordnas, att 24, 25, 29, 31, 36, 43, 45, 46 och 49 §§ lagen (1933: 269) om ägofred skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 §
Förrättningsmannen skall, om Förrättningsmannen skall, om
han
finner sådant nödigt eller nå- han finner sådant nödigt eller nå
gon av sakägarna det äskar, vid gon av sakägarna det äskar, vid
förrättningen biträdas av två gode förrättningen biträdas av två gode
män, vUka av sakägarna eller, om män, vilka av sakägarna eller, om
dessa ej åsämjas, av förrättnings- dessa ej åsämjas, av förrättnings
mannen utses bland dem, som äro mannen utses bland dem, som äro
valda tUl nämndemän eller ägodel- valda till nämndemän i domsaga
ningsnämndemän eller till gode eller i fastighetsdomstol eller till
män vid lantmäteri- eller mät- gode män vid fastighetsbildnings-
ningsförrättningar. förrättningar.
I fall, där syneförrättning handlägges utan biträde av gode män, skall vad i denna lag är stadgat om synemännen i tUlämpliga delar gälla förrättningsmannen. Bestämmes under förrättningens fortgång, att gode män skola tUlkallas, verkar det ej rubbning av åtgärd, som dessförinnan vidtagits.
Stanna synemännen i olika meningar, gälle vad de flesta säga. Har var sin mening och kan jämkning ej ske, gälle förrättningsmannens.
25 §1
I fråga om förrättningen skall I fråga
om förrättningen skall i
i tillämpliga delar lända tiU efter- tillämpliga delar lända till efter
rättelse vad i gällande lagstiftning rättelse vad i fastighetsbildnings-
om delning av jord å landet är i lagen (1970: 988) är i fråga om
fråga om laga skifte stadgat om fastighetsbildningsförrättning stad-
anlitande av sakkunnigt biträde, gat om anlitande av biträde av sak-
om kallelse- och kungördseförfa- kunnig, om kallelse- och ddgiv-
rande, om anmälan rörande för- ningsförfärande, om anmälan rö-
ordnande av god man för deläga- rande förordnande av god man en-
re, som är å okänd eller fjärran ligt 18 kap. 4 § föräldrabalken, om
• Senaste lydelse 1970: 435.
Prop. 1971:151
33
Nuvarande lydelse
belägen ort, om jäv mot lantmätare, god man och sakkunnigt biträde samt om uppskov och protokoll vid förrättning. Därvid skall vad enligt nämnda lagstiftning gäller om lantmätare och lantmäteristyrelsen lämpas till förrättningsmannen och länsstyrelsen.
Är uppenbart, vilka äro sakägare, må, utan hinder av att kallelse och kungörelse ej verkställts i den ordning, som i första stycket avses, förrättningen företagas, där samtliga sakägare infinna sig till förrättningen eller delgivning av kallelse å sakägarna skett minst fjorton dagar före förrättningen.
Föreslagen lydelse
jäv mot förrättningsman och om protokoll vid förrättning.
29 §
Sedan alla vid förrättningen förekommande frågor blivit avgjorda genom förening eller behörigen utredda, skola synemännen för sakägarna framlägga skriftligt utlåtande i saken.
Utlåtandet skall innehålla synemännens besked, med angivande av skälen, i de i 27 § eller eljest här ovan omförmälda frågor. Skall, enligt vad i 41 § sägs, styrelse för samfällighet utses, skola synemännen uppdraga åt en eller flera av sakägarna att i den i 44 § stadgade ordning utfärda kallelse till sammanträde för styrelseval och tillika bestämma den tid, inom vilken valet skall äga rum och anmälan därom göras hos länsstyrelsen, ävensom, där samfälligheten omfattar fastigheter i skUda län, hos vilken länsstyrelse sådan anmälan skall ske.
Sist förklaras förrättningen av- Sist förklaras förrättningen av-
slutad med tillkännagivande, vid slutad med tillkännagivande, vid
vilken fastighetsdomstol talan mot förrättningen må anhängiggöras samt vad enligt 31 § skall iakttagas för sådan talans bevarande. |
vilken domstol talan mot förrättningen må anhängiggöras samt vad enligt 31 § skall iakttagas för sådan talans bevarande.
31 §2
Är sakägare missnöjd med förrättning, skall han vid talans förlust inom två månader efter förrättningens avslutande vid domstol väcka talan mot samtiiga övriga sakägare.
Är sakägare missnöjd med förrättning, skall han vid talans förlust inom två månader efter förrättningens avslutande vid den fastighetsdomstol, som i 46 § stadgas, väcka talan mot samtliga övriga sakägare.
36 §»
Har i annan ordning än vid Har i annan ordning än vid
syneförrättning upprättats skriftlig syneförrättning upprättats skriftlig
= Senaste lydelse 1970: 435. » Senaste lydelse 1969: 802.
3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 151
Prop. 1971:151
34
Nuvarande lydelse
och av vittnen styrkt förening rörande stängselskyldighet eller betesreglering, äge envar, som deltagit i föreningen, uppvisa denna hos den eller de allmänna underrätter, inom vilkas domvärjo de fastigheter, föreningen angår, äro belägna. Överensstämmer föreningen med de i denna lag stadgade grunder, och hava, där föreningen avser upplåtelse av betesmark, i föreningen tydligt angivits den upplåtna markens läge och gränser, den eller de fastigheter, för vilka den upplåtits, sätt och tid för markens inhägnande och anordnande för betesbruk samt huruvida ersättning skall utgå och i så fall med vilket belopp ersättningen skall i den ordning 16 § föreskriver gäldas, late rätten intaga föreningen i rättens protokoU. Sedan vare föreningen gällande mot framtida ägare eller innehavare av fastigheterna så ock, där intagande i rättens protokoll ägt rum inom två månader sedan föreningen ingicks, mot den, som efter upprättandet men före föreningens intagande i rättens protokoll blivit ägare eller innehavare. Förening, som slutits för boställe eller kronan eller allmän inrättning tillhörig, på viss tid upplåten fastighet, have dock ej verkan mot senare innehavare, med mindre föreningen blivit av vederbörande myndighet godkänd.
Föreslagen lydelse
och av vittnen styrkt förening rörande stängselskyldighet eller betesreglering, äge envar, som deltagit i föreningen, uppvisa denna hos den eller de fastighetsdomstolar, inom vilkas domvärjo de fastigheter, föreningen angår, äro belägna. Överensstämmer föreningen med de i denna lag stadgade grunder, och hava, där föreningen avser upplåtelse av betesmark, i föreningen tydligt angivits den upplåtna markens läge och gränser, den eller de fastigheter, för vilka den upplåtits, sätt och tid för markens inhägnande och anordnande för betesbruk samt huruvida ersättning skall utgå och i så fall med vilket belopp ersättningen skall i den ordning 16 § föreskriver gäldas, late rätten intaga föreningen i rättens protokoll. Sedan vare föreningen gällande mot framtida ägare eller innehavare av fastigheterna så ock, där intagande i rättens protokoll ägt rum inom två månader sedan föreningen ingicks, mot den, som efter upprättandet men före föreningens intagande i rättens protokoll blivit ägare eller innehavare. Förening, som slutits för bosfälle eller kronan eller allmän inrättning tUlhörig, på viss tid upplåten fastighet, have dock ej verkan mot senare innehavare, med mindre föreningen blivit av vederbörande myndighet godkänd.
Sedan föreningen eiUigt första stycket intagits i rättens protokoll, skall utdrag av protokollet i ärendet genom rättens försorg översändas till länets lantmäterikontor så ock, där föreningen angår betesreglering, till vederbörande skogsvårdsmyndighet.
43 §
Vad i 3 kap, 15 samt 17—21 §§ vattenlagen är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fall, som i 41 § denna lag avses, dock att förordnande, som i 3 kap. 17 § vattenlagen sägs, skall införas
Vad i 3 kap. 15 samt 17—21 §§ vattenlagen är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fall, som i 41 § denna lag avses, dock att förordnande, som i 3 kap. 17 § vattenlagen sägs, skall införas i
Prop. 1971:151
35
Nuvarande lydelse
i länskungörelserna samt att talan, varom i 3 kap. 20 § samma lag förmäles, skall anhängiggöras hos den aUmänna underrätt, som i 46 § denna lag stadgas.
Föreslagen lydelse
länskungörelserna samt att talan, varom i 3 kap, 20 § samma lag förmäles, skall anhängiggöras hos den fastighetsdomstol, som i 46 § denna lag stadgas.
45 §
Vad i 3 kap, 23—25 §§ vattenlagen är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fall, som avses i 44 § denna lag; dock skall talan, varom i 3 kap, 23 § vattenlagen förmäles, anhängiggöras hos den aUmänna underrätt, som i 46 § denna lag stadgas.
Vad i 3 kap, 23—25 §§ vattenlagen är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fall, som avses i 44 § denna lag; dock skall talan, varom i 3 kap, 23 § vattenlagen förmäles, anhängiggöras hos den fastighetsdomstol, som i 46 § denna lag stadgas.
46 §
Mål om stängselskyldighet skall upptagas vid allmän underrätt i den ort, där svarandens fastighet ligger eller, där flera fastigheter å svarandesidan äro, de flesta av dem äro belägna.
Mål om betesreglering skall anhängiggöras vid rätten i den ort, där det område regleringen avser i sin helhet eller till största delen är beläget, eller, om målet allenast angår fråga om upplåtelse av betesmark, vid rätten i den ort, där betesmarken är belägen.
Mål om stängselskyldighet skall upptagas vid fastighetsdomstolen i den ort, där svarandens fastighet ligger eller, där flera fastigheter å svarandesidan äro, de flesta av dem äro belägna.
Mål om betesreglering skall anhängiggöras vid fastighetsdomstolen i den ort, där det område regleringen avser i sin helhet eller till största delen är beläget, eller, om målet allenast angår fråga om upplåtelse av betesmark, vid fastighetsdomstolen i den ort, där betesiiiarken är belägen.
49 §4
Avser försummelsen underhåll av stängsel och bättrar den försumlige ej ofördröjligen efter tillsägelse, må den, mot vilken stängselskyldigheten gäller och som kan av försummelsen lida men, hålla syn genom två för uppdraget lämpliga män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare; av synemännen skall den ene vara nämndeman, ägodelningsnämndemän eller god man vid lantmäteri- eller mätningsförrättningar. Har den försumlige i god tid kallats till synen och varder bristen
' Senaste lyddse 1946: 837.
Avser försummelsen underhåll av stängsel och bättrar den försumlige ej ofördröjligen efter tUl-sägelse, må den, mot vilken stängselskyldigheten gäller och som kan av försummelsen lida men, hålla syn genom två för uppdraget lämpliga män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare; av synemännen skall den ene vara nämndeman i domsaga eller i fastighetsdomstol eller god man vid fastighetsbildningsförrättningar. Har den försumlige i god tid kallats till synen och varder bristen
Prop. 1971:151
36
Föreslagen lydelse vid synen vitsordad, förelägge honom synemännen viss tid, ej kortare än fem dagar, inom vilken han skall hava botat bristen, vid äventyr att denna eljest må avhjälpas av den, som påkallat synen. Denne late efter utgången av sagda tid, till utrönande av huruvida vid synen befunna brister blivit avhjälpta, anställa efterbesiktning i samma ordning som om syn stadgats; dock vare efterbesiktning icke av nöden, därest den försumlige avlämnat skriftligt erkännande, att åtgärd för bristens avhjälpande ej vidtagits. Därefter njute den, som fordrar rättelse, utmätning hos den försumlige ej mindre för kostnaden för synen och för efterbesiktning, där sådan erfordrats, än även för det belopp, vartUI det eftersatta arbetet av synemännen uppskattats, samt vare pliktig att därefter ofördröjligen ombesörja arbetets utförande. Nöjes ej den andre däråt, instämme sitt klander till fastighetsdomstolen inom en månad efter utm'ätningen eller vare sin talan kvitt. |
Nuvarande lydelse
vid synen vitsordad, förelägge honom synemännen viss tid, ej kortare än fem dagar, inom vilken han skall hava botat bristen, vid äventyr att denna eljest må avhjälpas av den, som påkallat synen. Denne late efter utgången av sagda tid, till utrönande av huruvida vid synen befunna brister blivit avhjälpta, anställa efterbesiktning i samma ordning som om syn stadgats; dock vare efterbesiktning icke av nöden, därest den försumlige avlämnat skriftiigt erkännande, att åtgärd för bristens avhjälpande ej vidtagits. Därefter njute den, som fordrar rättelse, utmätning hos den försumlige ej mindre för kostnaden för synen och för efterbesiktning, där sådan erfordrats, än även för det belopp, vartill det eftersatta arbetet av synemännen uppskattats, samt vare pliktig att därefter ofördröjligen ombesörja arbetets utförande. Nöjes ej den andre däråt, instämme sitt klander tUl domstol inom en månad efter utmätningen eller vare sin talan kvitt.
Den som fordrar rättelse äge ock, därest bristen ej ofördröjligen efter tillsägelse avhjälpes, själv bota denna och njute sedan av den försumlige betalning för vad arbetet visas skäligen hava kostat.
Vad här ovan 'är stadgat om sfängsels underhåU äge motsvarande till-lämpning, d'är någon brister i underhåll av hägnad kring betesmark, som upplåtits enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt hos domstol handlägges enligt äldre bestämmelser.
Prop. 1971:151
37
7 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m. m.
H'ärigenom förordnas, att 4 och 5 §§ lagen (1945: 119) om stängselskyldighet för järnväg m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
4 §
Mål angående skyldighet för innehavare av järnväg att hålla stängsel till skydd för större hemdjur upptages av ägodelningsrätten i orten.
Om förfarandet i mål, som nu sagts, samt talan mot däri meddelade beslut skall i tillämpliga delar gälla vad i lagen om delning av jord å landet finnes stadgat angående jorddelningsmål som an-fiängiggöras genom stämning.
Järnvägs innehavare vare pliktig att i mål om befrielse från skyldighet att hålla stängsel vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader, såvitt ej ägodelningsrätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda förordna.
Föreslagen lydelse
Mål angående skyldighet för innehavare av järnväg att hålla stängsel till skydd för större hemdjur upptages av fastiglietsdomsto-len.
Järnv'ägs innehavare vare pliktig att i mål om befrielse från skyldighet att hålla stängsel vidkännas ä ömse sidor uppkomna kostnader, såvitt ej fastighetsdomstolen med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda förord-
Är järnvägs innehavare med hänsyn tUl kostnaden fri frän skyldighet att hålla stängsel, vare han pliktig att giva ersättning för hinder eller men som härav uppkommer vid fastighets användning för betesbruk och som ej är av allenast ringa betydelse. Vinnes befrielse från stängselskyldighet som grundas å dom eller särskilt åtagande, skall ersättning utgå, ändå att hindret eller menet är ringa. Ersättning skall bestämmas att utgå på en gång.
Har genom dom eller avtal fastställts, att stängselskyldighet ej föreligger, skall talan om ersäUning väckas inom två år därefter. Försittes den tid, vare rätt till talan förlorad.
I fråga om talan som nu sagts skall vad i 4 § första stycket stadgas äga motsvarande tilfämpning. |
I fråga om talan som nu sagts skall vad i 4 § första och andra styckena stadgas äga motsvarande tUlämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Prop. 1971:151
38
8 Förslag tiU
Lag om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237)
Härigenom förordnas, att 19 § skogsvårdslagen (1948: 237) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
19 §1
Finner skogsvårdsstyrelsen, att åtgärder för att trygga återväxt jämlikt 14 eller 15 § äro eller kunna förväntas bliva påkallade eller att skogsmark är i sådant skick, att åtgärder enligt 16 § böra vidtagas, äger styrelsen söka träffa överenskommelse med markens ägare om de åtgärder, som böra komma till stånd, och om den tid, inom vilken envar av dem skall vara verkställd. Sådan överenskommelse skall avfattas skriftligen. Kan ej överenskommelse träf- Kan ej överenskommelse träffas, fas, må skogsvårdsstyrelsen hos må skogsvårdsstyrelsen hos skogs- |
Sedan undersökning hållits, skall skogsvårdsstyrelsen, om redogörelsen för undersökningen giver anledning därtill, ånyo söka få till stånd överenskommelse. |
skogsstyrelsen påkaUa undersökning av det område varom fråga är. Skogsstyrelsen förordnar i anledning härav sakkunnig person att med biträde av två ojäviga gode män, vilka av förrättningsmannen utses bland dem, som äro nämndemän eller gode män vid lantmäteriförrättningar, å stället undersöka förhållandet. Om tiden för förrättningen skola genom förrättningsmannens försorg skogsvårdsstyrelsen och fastighetens ägare ävensom annan, som kan vara ansvarig för kostnaderna för åtgärderna, delgivas underrättelse. Synemännen skola till skogsvårdsstyrelsen avgiva redogörelse med förslag till de åtgärder, som må finnas nödiga för att erhåUa nöjaktigt skogstiUstånd. Stanna synemännen i olika meningar, skola de särskUda meningarna meddelas skogsvårdsstyrelsen.
styrelsen påkalla undersökning av det område varom fråga är. Skogsstyrelsen förordnar i anledning härav sakkunnig person att med biträde av två ojäviga gode män, vilka av förrättningsmannen utses bland dem, som äro nämndemän eller gode män vid fastighetsbildningsförrättningar, å stället undersöka förhållandet. Om tiden för förrättningen skola genom förrättningsmannens försorg skogsvårdsstyrelsen och fastighetens ägare ävensom annan, som kan vara ansvarig för kostnaderna för åtg'är-derna, delgivas underrättelse. Synemännen skola till skogsvårdsstyrelsen avgiva redogörelse med förslag till de åtgärder, som må finnas nödiga för att erhålla nöjaktigt skogstillstånd. Stanna synemännen i olika meningar, skola de särskUda meningarna meddelas skogsvårdsstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
1 Senaste lydelse 1970: 454.
Prop. 1971:151 39
9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar
Härigenom förordnas, att 2 och 12 §§ lagen (1952: 166) om häradsallmänningar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Häradsallmänning tillhör ägar- Häradsallmänning tUlhör ägarna
na
av de fastigheter inom häradet av de fastigheter inom häradet vil-
vilka äro satta i mantal eller med ka äro satta i mantal eller med
vilka, enligt vad vid jorddelning vilka, enligt vad vid fastighetsbild-
bestämts, är förenad rätt till del- ning bestämts, är förenad rätt till
aktighet i allmänningen. delaktighet i allmännningen.
Med häradet förstås här det område, som häradet omfattat enligt den av ålder gällande häradsindelningen.
Ägarna av de i första stycket Ägarna av de i första stycket
angivna
fastigheterna åtnjuta del- angivna fastigheterna åtnjuta del
aktighet i allmänningen efter oför- aktighet i allmänningen efter oför
medlade hemmantalet eller, i fråga medlade hemmantalet eller, i fråga
om fastigheter för vilka rätten till om fastigheter för vilka rätten till
delaktighet bestämts vid jorddel- delaktighet bestämts vid fastighets-
ning, efter den därvid stadgade bildning, efter den därvid stadgade
granden. grunden.
Är genom urminnes hävd, dom eller särskUd av Konungen meddelad föreskrift eller på annat lagligt sätt annorledes än ovan sägs bestämt om rätt tUl delaktighet i häradsallmänning, vare det gällande.
12 §1 Införlivning av mark med häradsaUmänning må äga rum under villkor:
1) att marken i sin helhet eller tUl huvudsaklig del är skogbärande eller tjänlig till skogsbörd samt så belägen, att den lämpligen kan förvaltas gemensamt med allmänningen, eller ock att den är behövUg för allmänningens bevakning eller skötsel;
2) att marken genom rågång el- 2) att marken genom rågång ler genom lantmäteri- eller mät- eller genom fastighetsbildningsför-ningsförrättning som fastställts el- rättning är skild från annan mark; ler eljest är lagligen gällande är
skild från annan mark;
3) att marken såsom särskild fastighet upptagits i fastighetsregistret;
4) att lagfart meddelats å delägarnas fång till marken;
5) att klander ej instämts å fånget, att delägarnas rätt till marken ej heller eljest finnes tvistig samt att marken ej utmätts;
6) att marken icke besväras av någon vare sig beviljad eller sökt inteckning; samt
7) att marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servitutsrätt som hindrar tillämpande av planmässig skogshushållning eller eljest strider mot det med införlivningen avsedda syftet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, Senaste lydelse 1970:1016,
Prop. 1971:151 40
10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1952:167) om alhnänningsskogar i Norrland och Dalarna
Härigenom förordnas, att 2 och 11 §§ lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Allm'änningsskog tiUhör ägarna AUm'änningsskog tillhör ägarna
av
de fastigheter för vilka skogen av de fastigheter för vilka skogen
vid storskifte eller awittring blivit vid storskifte eller awittring blivit
avsatt eller med vilka, enligt vad avsatt eller med vUka, enligt vad
vid jorddelning bestämts, är för- vid fastighetsbildning bestämts, är
enad rätt till delaktighet i skogen, förenad rätt till delaktighet i sko
gen.
Ägarna av nämnda fastigheter Ägarna av nämnda fastigheter
åtnjuta
delaktighet i skogen, d'är åtnjuta delaktighet i skogen, där
ej för särskilt fall annorlunda be- ej för särskUt fall annorlunda be
stämts, efter reducerat jordtal eller stämts, efter reducerat jordtal eller
hemmantal eller, i fråga om fastig- hemmantal eller, i fråga om fas
heter för vilka rätten till delaktig- tigheter för vilka rätten till delak-
het bestämts vid jorddelning, efter tighet bestämts vid fastighetsbild-
den därvid stadgade grunden, ning, efter den därvid stadgade
grunden. Denna lag medför ej rubbning i den rätt till skog som enligt vad särskilt är stadgat tillkommer lapparna,
11 §1 Införlivning av mark med allmänningsskog må äga rum under vUlkor:
1) att marken i sin helhet eller tUl huvudsaklig del är skogbärande eller tjänUg till skogsbörd samt så belägen, att den lämpligen kan förvaltas gemensamt med allmänningsskogen, eller ock att den är behövlig för allmänningsskogens bevakning eller skötsel;
2) att marken genom rågång el- 2) att marken genom rågång eller genom lantmäteri- eller mät- ler genom fastighetsbildningsför-ningsförrättning som fastställts el- rättning är skUd från annan rnark; ler eljest är lagligen gällande är
skUd från annan mark;
3) att marken såsom särskild fastighet upptagits i fastighetsregistret;,
4) att lagfart meddelats å delägarnas fång till marken;
5) att klander ej instämts å fånget, att delägarnas rätt till marken ej heller eljest finnes tvistig samt att marken ej utmätts;
6) att marken icke besv'äras av någon vare sig beviljad eller sökt inteckning; samt
7) att marken ej heller är belastad med sådan nyttjande- eller servitutsrätt som hindrar tillämpande av planmässig skogshushållning eller eljest strider mot det med införlivningen avsedda syftet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, 'Senaste lydelse 1970: 1017,
Prop. 1971:151 41
11 Förslag tiU
Lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)
Härigenom förordnas, att 8 § jordförvärvslagen (1965: 290) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §1
Förvärvstillstånd må för sin giltighet göras beroende av att fånget leder tiU sammanläggning. Därvid skall i tUlståndsbeslutet utsättas viss tid inom vilken åtgärden skall sökas, om ansökan icke redan gjorts, I beslutet skall vidare anges hos vilken myndighet och på vilket sätt ansökningen skall göras.
Är giltigheten av förvärvstillstånd beroende av att fånget leder till sammanläggning och har ansökan om lagfart skett och förklarats vilande endast i avbidan på fastighetsbildningens genomförande, må sammanläggningen icke hindras av att lagfarten ej beviljats.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972,
12 Förslag fill
Lag om ändring i lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar
Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Har ägare till fastighet påförts Har ägare till fastighet påförts
bidrag till samfällighet enligt 25 bidrag till samfällighet enligt 25
eller 26 § lagen den 16 december eUer 26 § lagen den 16 december
1966 (nr 700) om vissa gemensam- 1966 (nr 700) om vissa gemensam
hetsanläggningar, äger samfälUg- hetsanläggningar, äger samfälUg-
heten, när anläggningsbeslutet vun- heten, när anläggningsbeslutet
nit laga kraft, ur fastigheten i vunnit laga kraft, ur fastigheten i
vems hand den än är njuta be- vems hand den än är njuta be
talning för bidraget med samma talning för bidraget med förmåns
förmånsrätt som enligt 17 kap. 6 § rätt enligt 6 § 1 förmånsrättslagen
' Senaste lyddse 1969: 45.
Prop. 1971:151
42
Nuvarande lydelse
handelsbalken tillkommer enskild ränteägare för avgäld av fast egendom, i den mån bidraget faller inom det belopp och förmånsrätten göres gällande inom den tid som fastställts i anläggningsbeslutet. Har ägaren påförts flera bidrag och överstiga dessa sammanlagt nämnda belopp, äger tidigare påfört bidrag företr'äde framför senare påfört. Förmånsrätten skall anses ha gjorts gällande inom den i anläggningsbeslutet angivna tiden, såframt yrkande om förmånsrätt framställts vid exekutiv försäljning av fastigheten i anledning av utmätning, som skett före tidens utgång, eller under konkurs på grand av ansökan, som gjorts dessförinnan.
Föreslagen lydelse
(1970:979), i den mån bidraget faller inom det belopp och förmånsrätten göres gällande inom den tid som fastställts i anläggningsbeslutet. Har ägaren påförts flera bidrag och överstiga dessa sammanlagt nämnda belopp, äger tidigare påfört bidrag företräde framför senare påfört. Förmånsrätten skall anses ha gjorts gällande inom den i anläggningsbeslutet angivna tiden, såframt yrkande om förmånsrätt framställts vid exekutiv försäljning av fastigheten i anledning av utmätning, som skett före tidens utgång, eller under konkurs på grund av ansökan, som gjorts dessförinnan.
4§
Lagens bestämmelser om fastighet äga motsvarande tillämpning på tomträtt som är inskriven och på sådan rätt till ofri tomt i stad som utgör fast egendom. Såvitt angår tomträtt gäller dock förmånsrätten efter den förmånsrätt som tillkommer jordägaren för avgäld.
Lagens bestämmelser om fastighet äga motsvarande tillämpning på tomträtt som är inskriven och på sådan rätt till ofri tomt i stad som utgör fast egendom. Såvitt angår tomträtt gäller dock den förmånsrätt som anges i 7 § 2 förmånsrättslagen (1970: 979).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972,
Om utmätning skett före ikraftträdandet eller gäldenär försatts i konkurs på grand av ansökan som gjorts före nämnda tidpunkt gäller äldre bestämmelser beträffande utmätningen eller konkursen.
13 Förslag tOl
Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom förordnas, att 2 kap, 2 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap, 2 §1 Hovrätt tUlkommer att som Hovrätt tUlkommer att som första domstol upptaga mål om första domstol upptaga mål om
1 Senaste lydelse 1969:244,
Prop.1971:151
43
Nuvarande lydelse
ansvar eller enskilt anspråk på grand av ämbetsbrott, som avses i 20 kap, 1—4 §§ brottsbalken, av domare i allmän underr'ätt, expropriationsdomstol, vattendomstol eller krigsrätt eller av konkursdomare eller inskrivningsdomare.
Hovrätt är i övrigt första domstol skrives i lag.
Föreslagen lydelse
ansvar eller enskilt anspråk på grund av ämbetsbrott, som avses i 20 kap, 1—4 §§ brottsbalken, av domare i allmän underrätt eller krigsrätt eller av konkursdomare, inskrivningsdomare eller annan som vid inskrivningsmyndighet har förordnats att handlägga inskrivningsärende. i mål, beträffande vilka så före-
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ämbetsbrott som begåtts av domare i expropriationsdomstol eller i vattendomstol som avses i 11 kap. 1 § vattenlagen (1918: 523) i dess lydelse vid utgången av år 1971.
14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång
Härigenom förordnas, att 1 och 15 §§ lagen (1919: 367) om fri rättegång skaU ha nedan angivna lydelse.
1 §1 |
Nuvarande lydelse
I mål vid allmän underrätt, krigsrätt, ägodelningsrätt, vattendomstol, expropriationsdomstol eller arbetsdomstolen må på de villkor och i den omfattning som här nedan stadgas fri rättegång bevUjas den, som icke äger tillgång till gäldande av de med rättegången därstädes förenade kostnaderna eller efter deras utgivande skulle sakna nödiga medel för eget uppehälle och för fullgörande av honom åliggande underhållsskyldighet. Vad nu sagts om mål skall äga motsvarande tillämpning å förundersökning i brottmål, så ock å ärende som avses i lagen om handläggning av domstolsärenden eller eljest ej skall handläggas i den för
i Senaste lydelse 1949: 668,
Föreslagen lydelse
I mål vid aUmän underrätt, krigsrätt eller arbetsdomstolen må på de villkor och i den omfattning som här nedan stadgas fri rättegång beviljas den, som icke äger tillgång till gäldande av de med rättegängen därstädes förenade kostnaderna eller efter deras utgivande skulle sakna nödiga medel för eget uppehälle och för fullgörande av honom åliggande underhållsskyldighet. Vad nu sagts om mål skall äga motsvarande tillämpning å förundersökning i brottmål, så ock å ärende som avses i lagen om handläggning av domstolsärenden eller eljest ej skall handläggas i den för tvistemål eller brottmål stadgade ordningen.
Prop. 1971:151 44
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
tvistemål eller brottmål stadgade ordningen.
Fri rättegång må ej beviljas part, där det måste anses vara av ringa betydelse för honom, att hans talan vinner prövning, ej heller part, vilkens talan grundar sig på överlåtelse, som kan antagas hava skett i syfte att därmed vinna fri rättegång.
Målsägande i brottmål må, om brottet hör under allmänt åtal, ej erhålla fri rättegång i annat fall än då åklagaren väckt åtal för brottet, I ärende som sägs i första stycket må fri rättegång beviljas allenast om förhandling utsatts i 'ärendet eller eljest med hänsyn till ärendets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt särskUda skäl äro därtill.
15 §2
Beslut rörande fråga som avses Beslut rörande fråga som avses
i denna lag meddelas av rätten. i denna lag meddelas av rätten. Ägodelningsrätts eller vattendom- Vattendomstols beslutanderätt må stols beslutanderätt må dock, då dock, då domstolen ej håller samdomstolen ej håller sammanträde, manträde, utövas av vattenrättsdo-utövas av ägodelningsdomaren el- maren. ler vattenrättsdomaren.
Har rätten skUt målet från sig, äger den, tiU dess part fullföljt talan eller tiden för sådan talan utgått, bevilja parten fri rättegång i högre rätt och förordna biträde åt honom för rättegången därstädes.
I fråga om talan mot beslut som 1 fråga om talan mot beslut som
meddelats av ägodelningsdomare meddelats av vattenrättsdomare eller vattenrättsdomare äge vad äge vad som är stadgat om talan som är stadgat om talan mot ägo- mot vattendomstols beslut motsva-delningsrätts och vattendomstols rande tillämpning, beslut motsvarande tiUämpning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäUer fortfarande i mål vid ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol.
15 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare
Härigenom förordnas, ati 1 § lagen (1955: 261) om avstängning av domare skall ha nedan angivna lydelse.
1 § Är domare på sannolika skäl misstänkt för brott, som kan antagas medföra avsättning, må han avstängas från utövning av tjänsten.
' Senaste lydelse 1949: 386. 1 Senaste lydelse 1971: 53.
Prop. 1971:151
45
Nuvarande lydelse
Med domare avses i denna lag ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid allmän underrätt, hovrätt, nedre justitierevisionen eller högsta dom stolen eller vid vattendomstol, ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol eller vid regeringsrätten, arbetsdomstolen, försäkringsrådet, statens hyresråd, kammarrätt, skatterätt eller länsrätt eller, då Konungen förordnat därom, vid annan särskild domstol.
Föreslagen lydelse
Med domare avses i denna lag ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid allmän underrätt, hovrätt, nedre justitierevisionen eller högsta domstolen eller vid regeringsrätten, arbetsdomstolen, försäkringsrådet, statens hyresråd, kammarrätt, skatterätt eller länsrätt eller, då Konungen förordnat därom, vid annan särskUd domstol.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Vad som föreskrives i 1 § andra stycket i dess nya lydelse skall äga tillämpning även på ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol eller vid vattendomstol som avses i 11 kap. 1 § vattenlagen (1918: 523) i dess lydelse vid utgången av år 1971.
16 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.
Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§ lagen (1957: 132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Konungen äger bestämma, att lagfaren domare i eller befattningshavare vid underrätt, hovrätt eUer nedre justitierevisionen skall tjänstgöra i annan befattning vid någon av nämnda myndigheter, domare dock endast i domarbefattning.
Vad i lag finnes stadgat om att den som redan innehaft uppdrag som nämndeman eller uppnått viss ålder må avsäga sig uppdraget eller att nämndeman ej må hava uppnått viss ålder, skall ej äga tillämpning.
Förordnande som expropria- Förordnande som tekniskt sak-
tionstekniker, tekniskt sakkunnig kunnig ledamot för patentmål.
sakkunnig vid sjöförklaring eller sjöförhör eUer särskUd ledamot för mål om klander av dispasch skall, om tiden för förordnandet utgår, fortfarande gälla intUl dess annat beslut meddelas. |
ledamot för patentmål, sakkunnig vid sjöförklaring eller sjöförhör eller särskUd ledamot för mål om klander av dispasch skaU, om tiden för förordnandet utgår, fortfarande gälla intill dess annat beslut meddelas.
Prop. 1971:151
46
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
TiU tjänstgöring såsom nämndeman må i sådant fall som avses i 4 kap. 10 § rättegångsbalken och 21 kap. 7 § lagen om delning av jord å landet kallas jämväl nämndeman eller tUl nämndeman valbar person utom domkretsen.
Vid förfall för expropriationstekniker eller annan ledamot eller sakkunnig som avses i 3 § tredje stycket må, om så kr'äves, annan lämplig person med erforderlig sakkunskap tillkaUas.
TUl tjänstgöring såsom nämndeman må i sådant fall som avses i 4 kap. 10 § rättegångsbalken kallas jämväl nämndeman eUer till nämndeman valbar person utom domkretsen.
Vid förfall för ledamot eller sakkunnig som avses i 3 § tredje stycket må, om så kräves, annan 1'ämplig person med erforderlig sakkunskap tillkallas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Prop. 1971:151 47
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 7 september 1971.
Närvarande: Statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Statsrådet Lidbom anm'äler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om viss följdlagstiftning till den nya fastighetsbildningslagen, m. m. och anför,
1 Inledning
Den nya fastighetsbUdningslagen (1970: 988) (FBL) träder enligt lagen (1970: 989) om införande av fastighetsbildningslagen (FBLP) i kraft den 1 januari 1972, I anslutning till FBLP utfärdades viss annan följdlagstiftning tiU FBL,
Inom justitiedepartementet bar nu utarbetats ytterligare förslag till följdlagstiftning, I första hand behandlas frågan om den närmare samordningen av fastighetsreglering och torrläggningsföretag enligt vattenlagen (1918: 523) (VL), vägföretag enligt lagen (1939: 608) om enskUda vägar (EVL) eUer anläggningsföretag enligt lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar (LGA), I dessa lagar föreslås provisoriska ändringar i avvaktan på mera genomgripande reformer inom de berörda rättsområdena. Härutöver framläggs förslag om ändring av åtskUliga lagar i syfte att uppnå en anpassning till ny lagstiftning, bl, a, FBL och den nya jordabalken (JB), samt till den beslutade fastighets-domstolsreformen. Dessa ändringsförslag är i huvudsak av formell natur.
De sålunda upprättade lagförslagen torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bUaga.
2 Samordning
av fastighetsreglerings- och anläggningsförrättning
2.1 Gällande bestämmelser
2.1.1 Gemensamma arbeten enligt FBL
Enligt 9 kap. FBL kan under vissa förutsättningar anläggningsarbete eller liknande åtgärd efter beslut av fastighetsbUdningsmyndigheten verksfäUas under förrättning för fastighetsreglering. Med sådana ge-
1 Av bilagan återges här dds 10 kap. 33 och 48 §§ VL, 18 och 24 §§ EVL, 20 § LGA samt övergångsbestämmelserna ur förslag 5 dels förslag 13 och 15. Förslagen i övrigt, som frånsett några smärre redaktionella ändringar och de paragrafer som tillkommit enligt slutprotokollet är likalydande med de vid propositionen fogade förslagen, har uteslutits.
Prop. 1971:151 48
mensamma arbeten avses åtgärder för en utbyggnad av tekniska anläggningar eller liknande företag, som fordras för att mark inom regleringsområdet skall komma till åsyftad användning.
Som allmänt vUlkor för att ett arbete skall kunna utföras som gemensam åtgärd g'äUer enligt 9 kap, 1 § första stycket att arbetet skall främja fastighetsregleringens syfte och inte lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare. Vissa inskränkningar i möjligheterna att vid fastighetsreglering ta upp olika anläggningsfrågor föreskrivs i paragrafens andra stycke. För alla slag av gemensamma arbeten gäller att företaget inte får väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen. Regeln avser främst att hindra att begränsade regleringar tyngs med omfattande gemensamma arbeten som inte lämpligen bör utföras inom regleringens ram. Annat företag enligt VL än dikning får enligt uttrycklig föreskrift i andra stycket över huvud taget inte utföras som gemensamt arbete vid fastighetsreglering.
Skall gemensamt arbete inte verkst'ällas vid fastighetsreglering, har fastighetsbUdningsmyndigheten enligt tredje stycket i samma paragraf rätt att besluta om genomförandet av det gemensamma företaget i den ordning som föreskrivs i speciallagstiftningen. Det gäUer här sådana företag som regleras i VL, EVL och LGA. Förutsättningen för att sådant beslut skall kunna meddelas är antingen att hinder föreligger enligt paragrafens andra stycke för att företaget utförs som en åtgärd vid regleringen eller att fastighetsbildningsmyndigheten efter lämplighetsprövning funnit att sådant utförande inte bör ske.
Ett gemensamt arbete som företas inom ramen för fastighetsreglering kan ombesörjas av sakägarna själva eller av en eller flera sysslo-m'än (2 §). Har syssloman förordnats, beslutar fastighetsbildningsmyndigheten, om det behövs, hur kostnaden för företaget skall fördelas i avvaktan på slutligt avgörande av kostnadsfördelningen. Sakägarna är skyldiga att i enlighet med beslutet förskottera behövliga medel på grundval av debiteringslängd som upprättas av sysslomannen (3 §).
Frågan om det framtida underhållet och driften av anläggning som utförts som gemensamt arbete kan enligt bestämmelsema i 9 kap. FBL inte avgöras i samband med regleringen. Om det behövs, skall emellertid fastighetsbildningsmyndigheten enligt 7 § förordna att frågan skall prövas enligt de särskilda föreskrifterna i VL, EVL eller LGA,
2,1,2 Torrläggningsföretag enligt VL
I 7 kap, VL ges närmare regler om torrläggningsföretag, Lagen indelar torrläggningsföretagen i tre huvudgrupper, nämligen dikning (1— 36 §§), vattenavledning (37—48 §§) och invallning (49—55 §§), Med vattenavledning liksfäUs avdikning av kärr, mosse och annan dylik vat-tendränkt mark, om dikningen märkbart kan inverka på vattenförhållandena i vattendrag, sjö eller annan vattensamling (35 §), Kapitiet
Prop. 1971:151 49
innehåller utförliga bestämmelser om dikning. Bestämmelserna är i princip tillämpUga också på andra torrläggningsföretag men vissa särbestämmelser gäller för dessa.
För torrläggningsföretag krävs enligt 7 kap. 36, 45 och 49 §§ en av sakägare gjord ansökan, som vid dikning skall inges tUl länsstyrelsen eller lantbruksnämnden och vid vattenavledning och invallning till länsstyrelsen eller vattendomstolen. Alla frågor om dikning på annans mark och om gemensam dikning skall tas upp vid syneförrättning, såvida ett för framtiden bindande avgörande skall erhållas, och handläggningen är densamma oavsett om ändringar av fastighetsindelningen samtidigt skall vidtas eller ej. Detsamma gäller beträffande vattenavledning och invallning, men det finns viss begränsad möjlighet att få företaget prövat omedelbart av vattendomstol. Syneförrättning handläggs av statens lantbruksingenjör eller annan, som av Kungl. Maj:t förklarats behörig.
VL bygger på den principen att syneförrättning för torrläggning endast kan sökas av den, som genom företaget vinner torrläggning av mark. Bland deltagarna i företaget intar sökanden en s'ärställning. Han kan genom återkaUelse av sin ansökan enligt 10 kap. 48 § åstadkomma att syneförrättning inte slutförs eller att meddelat avgörande rörande företaget inte vinner laga kraft. Är sökandena flera, gäller dock vissa restriktioner för rätten till återkaUelse. Det står vidare i sökandens fria skön att genomföra eller inte genomföra ett företag, beträffande vilket föreligger lagakraftägande syneutlåtande eller domstolsavgörande. Är företaget inte slutfört inom föreskriven tid, är enligt 7 kap. 58 § frågan om företaget förfallet. A andra sidan har sökanden en oförmånlig ställning i kostnadshänseende. Sålunda är övriga delägares bidragsskyldighet men ej sökandens maximerad till den båtnad de vinner av företaget (7 kap. 27 §). Vidare kan övriga delägare i motsats tiU sökanden i olika faU vinna befrielse från att omedelbart betala bidrag till företaget (7 kap, 28 och 29 §§), Det kan på grund härav inträffa att sökanden blir skyldig att, åtminstone förskottsvis, erlägga en stor del av kostnaderna för företaget utöver vad som enligt den allmänna fördelningsnormen skulle falla på honom,
EnUgt 7 kap, 23 § är delägare i dikningssamfällighet skyldig att delta i kostnaden för samfälUghetens torrläggning i mån av värdet av den båtnad som hans mark därigenom bereds. Denna huvudprincip gäller även beträffande vattenavledning och invallning. Varje fördel som är en följd av torrläggning skall dock inte anses som båtnad. Enligt 7 kap. 22 § första stycket skall i fråga om mark som torrläggs för jordbruksändamål som båtnad anses den höjning av jordens alstringsförmåga som åstadkoms eUer möjliggörs genom markens torrläggning intill visst djup. Med båtnad vid torrläggning i andra fall förstås enligt andra stycket av samma paragraf markens värdeökning i följd av tortlägg-ningen. Enligt tredje stycket skall tUl båtnad av torrläggning också hän-
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 151
Prop. 1971:151 50
föras förmånen av förbättrade betingelser för marks brukning eller an-v'ändning för annat 'ändamål.
Skyldigheten att underhålla dike eller annan anläggning, som utförs enligt 7 kap. VL, åvUar enligt 7 kap. 34 § och hänvisningarna i detta lagrum deltagarna i företaget och fördelas mellan dem efter i huvudsak samma grunder som sj'älva anläggningskostnaden. De som har intresse av att dike eller motsvarande anläggning vidmakthålls skall alltså i princip svara för underhållet därav. Denna grundsats gäller dock inte undantagslöst. Också den, som endast beretts brukningsbåtnad av en torrläggning och för vUken endast själva genomförandet av företaget är av betydelse, är skyldig att för framtiden delta i underhåUet. Det saknas vidare möjlighet att omfördela underhållsskyldighet som en gång fastställts. Frågan om det framtida underhållet av anläggning som beslutas vid syneförfättning skall alltid tas upp och avgöras vid förrättningen och synemännens utlåtande angående företaget skall alltid innehålla besked även i underhållsfrågan. Avgivande av delutlåtande är alltså inte medgivet (jfr 10 kap. 62 och 67 §§ samt 7 kap. 36 § fjärde stycket).
2.1.3 Vägföretag enUgt EVL
Enligt 3 § EVL omfattar väghållning byggande av väg, vägunderhåll och vintervägbållning. Bestämmelsen ligger till grund för bl. a. skyldigheten att delta i väghållningskostnaderna. Om en väg som någon vill bygga för sin fastighet kommer att bli av synnerlig vikt för annan fastighet, är enligt 10 § dennas ägare skyldig att delta i byggandet. Skyldig att delta i vägunderhåll eller vinterväghållning är ägare av fastighet, som har nytta av vägen under den tid marken är bar resp. snötäckt. Enligt 11 § fördelas väghållningsbördan mellan flera väghållningsskyldiga med hänsyn till den omfattning i vilken de beräknas komma att begagna vägen. Större andel än som svarar mot dess nytta av vägen får dock inte läggas på någon fastighet.
Frågor om rättigheter och skyldigheter enligt lagen prövas vid förrättning. För att vägförrättning skall komma till stånd fordras enligt 16 § att initiativ tUl förrättningen tas av någon behörig företrädare för fastighet som berörs av förrättningen. Vägförrättningen kan avse såväl byggande av väg som vägunderhåll och vinterväghållning eller endast någon av dessa frågor.
Ansökan om vägförrättning skall göras skriftligen hos länsstyrelsen, som därefter förordnar förrättningsman (18 §). Ersättning till förrättningsmannen samt övriga förrättningskostnader skall enligt 21 § andra stycket förskotteras av sökanden till förrättningen.
I 24 § första stycket åfäggs förrättningsmannen att börja vägförrättningen så skyndsamt som möjligt och att fortsätta och avsluta den utan onödigt dröjsmål. EnUgt tredje stycket av samma paragraf får den
Prop. 1971:151 51
som ansökt om vägförrättning återkalla sin talan. I så fall skall förrättningen inställas, om inte annan sakägare som har rätt att påkaUa prövning av frågan begär att förrättningen skall fortsättas.
De frågor som skall göras till föremål för utredning och beslut (utlåtande) vid vägförtättning anges i 33 §. Av 33 § jämförd med 35 § framgår att utiåtandet normalt skall innehålla uppgifter bl. a. om vilka fastigheter som skall vara skyldiga att delta i vägens byggande eller underhåll eller i vinterväghållning. I utlåtandet skall vidare redovisas hur stor andel av sådan skyldighet som skall åligga varje fastighet (fastighetens andelstal) och hur förrättningskostnaderna slutiigt skall fördelas mellan sakägarna.
Inträffar ändrade förhållanden som i synnerlig mån inverkar på fråga om rättighet eller skyldighet som avgjorts genom förtättning eller dom, får enligt 65 § varje sakägare begära att frågan skall tas upp till prövnuig vid ny förrättning. Avsikten med en sådan förrättning kan vara att öka eller minska de till en vägsamfällighet hörande fastigheternas antal eller att av annat skäl få till stånd omfördelning av väghållningsskyldigheten. Bestämmelser om de särskilda frågor som skall behandlas vid ny förrättning ges i 66—69 §§.
2.1.4 Anläggningsföretag enligt LGA
LGA reglerar frågor om samverkan mellan två eller flera fastigheter för utförande, underhåll och drift av anläggning som är av stadigvarande betydelse för fastigheterna (1 §). Som exempel på sådan anläggning anges i lagen parkeringsanläggning, förbindelseled, gårdsutrymme, lekplats, anordning till skydd mot grandvatten, ledning, värmeanläggning och tvättstuga. Lagen gäller inte allmän vatten- och avloppsanläggning eller anläggning vars inrättande kan prövas av domstol eller annan myndighet enligt särskilda bestämmelser.
I en gemensamhetsanläggning deltar enligt 2 § i första hand de fastigheter, vilkas ägare är ense därom. I vissa fall kan emellertid fastighet anslutas tUl anläggningen även utan ägarens samtycke. Kostnaderna för gemensamhetsanläggnings utförande, underhåll och drift skall enligt 7 § första stycket fördelas efter anddstal. Dessa skall bestämmas med hänsyn tUl det behov som beräknas bli tiUgodosett för varje fastighet. I fråga om underhålls- och driftskostnader kan det faktiska utnyttjandet i stället läggas tiU grand för fördelningen.
Föratsättningarna för att inrätta en gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning. Framställning om förrättning skall göras av ägaren till fastighet, som uppges vara i behov av anläggningen, eller av byggnadsnämnden (10 § första stycket). Sådan framställning, som fordrar skriftlig form, skall inges tUl länsstyrelsen (11 §). Om hinder inte föreligger mot att ta upp framställningen till prövning, förordnar länsstyrelsen förrättningsman. HärtiU utses person, som äger den kunskap
4t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 151
Prop. 1971:151 52
och erfarenhet som uppdraget kräver och som även i övrigt är lämplig tUI detta (12 §).
Föreligger föratsättningar för att inrätta gemensamhetsanläggning, skall saken avgöras genom anläggningsbeslut (18 §). I beslutet bestäms bl. a. varje ansluten fastighets andelstal.
Om anläggningsbeslut meddelas, skall förrättningskostnaderna bäras av ägarna tUl de anslutna fastighetema efter varje fastighets andelstal (19 §). InstäUs förtättningen, skall kostnaderna som regel betalas av den som gjort framställning om förrättningen eller, om byggnadsnämnden påkallat förrättningen, av kommunen.
Inträder sedan anläggningsbeslut vunnit laga kraft ändrade förhållanden av beskaffenhet att i väsentlig mån inverka på fråga, som avgjorts genom beslutet, kan frågan prövas vid ny förrättning (39 §). De närmare reglerna härför ges i 40—42 §§.
2.2 Föredraganden
2.2.1 Inledning
EnUgt 9 kap, FBL kan anläggningsarbete eller liknande åtgärd som aktualiseras i samband med en fastighetsreglering i vissa faU utföras som ett för sakägarna vid regleringen gemensamt arbete. Beslut härom fattas av fastighetsbUdningsmyndigheten, Möjligheten att förordna om utförande av gemensamt arbete enligt FBL står dock inte alltid öppen. Sådant beslut får inte avse företag som skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av fastighetsregleringen. Inte heUer får annat företag enligt VL än dikning utföras som gemensamt arbete enligt bestämmelserna i FBL, Om ett anläggningsföretag inte kan utföras som gemensamt arbete enligt FBL eller om ett sådant utförande inte är lämpligt, får fastighetsbUdningsmyndigheten förordna om frågans prövning enligt VL, EVL eller LGA, I fråga om företag som utförts enligt FBL skall fastighetsbildningsmyndigheten vidare, om det behövs, förordna att fråga rörande det framtida underhållet och driften av den utförda anläggningen skall prövas enUgt speciallagstiftningen,
I motiven till FBL förutsätts att sådana ändringar görs i speciallagarna att fastighetsbildningsmyndigheten får befogenhet att ta initiativ till förrättningar enligt dessa (jfr prop, 1969: 128 s, B 640),
Såvitt gäller EVL och LGA bör vidare reglerna om förrättningsförfarandet, vilka knyter an till besfämmelserna i lagen (1926: 326) om delning av jord på landet (JDL), anpassas till FBL, Detsamma gäller bestämmelserna i EVL och LGA om överprövning av beslut som meddelats vid förrättning.
När det gäller att utforma förslag till behövliga lagändringar bör beaktas att ett omfattande reformarbete pågår beträffande den nu aktuella speciallagstiftningen. Inom justitiedepartementet har sålunda ut-
Prop. 1971:151 53
arbetats förslag tUl bl, a. anläggningslag. Förslaget avses ersätta bestämmelserna i 7 kap. VL om sådan dikning som ej är att jämställa med vattenavledning, 2 och 4 kap. EVL om enskilda vägar i allmänhet och om skogsvägar samt LGA. Efter remissbehandling beräknas lagförslag kunna föreläggas 1972 års riksdag. Även återstående delar av VL och EVL är föremål för översyn av vattenlagsutredningen resp. 1969 års vägutredning. Det kan antas att detta utredningsarbete kommer att resultera i genomgripande ändringar i de aktuella lagarna.
Med hänsyn härtill har jag ansett det lämpligast att nu inte företa andra ändringar i de berörda lagarna än som är oundgängligen nödvändiga. De nu framlagda förslagen innefattar endast provisoriska lösningar av de samordningsfrågor som FBL:s ikraftträdande aktualiserar.
2.2.2 Initiativ till förrättning för inrättande av anläggning
Vid fastighetsreglering kan som tidigare framhållits fastighetsbildningsmyndigheten förordna att fråga om inrättande av gemensamhetsanläggning skall prövas i den ordning som föreskrivs i VL, EVL eller LGA. Det kan antas att ett sådant förfarande som regel kommer att tUlgripas när anläggningen är av mera komplicerad natur eller berör ett större antal fastigheter utanför det egentliga regleringsområdet.
Ett vid fastighetsreglering meddelat beslut om att en anläggningsfråga skall hänskjutas tUl särskild behandling enligt föreskrifterna i VL, EVL eller LGA torde i allmänhet kunna komma till stånd i samförstånd med sakägarna. Man måste emellertid räkna med att sakägarna med hänsyn till kostnadsförpliktelserna eller av andra orsaker inte alltid ställer sig bakom beslutet. I sådant fall torde ingen eller ringa utsikt föreligga till att någon av sakägarna ansöker om anläggningsförrättning. För en reglerings ändamålsenliga genomförande kan det vidare ofta vara av betydelse att beslutet blir verkställt så snart som möjligt.
Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes det mest ändamålsenligt att det överlåts åt fastighetsbildningsmyndigheten att själv ta initiativ tUl anläggningsfrågans prövning. Ett sådant initiativ kan emellertid inte gärna få formen av en ansökan. FastighetsbUdningsmyndigheten kan nämligen inte anses representera de fastigheter som saken angår. En godtagbar lösning torde vara att myndigheten får befogenhet att bringa anläggningsfrågan under bedömande vid förrättning genom en anmälan av beslutet till den myndighet hos vilken ansökan om förrättning skall göras. Denna myndighet utser därefter i vederbörUg ordning förrättningsman. Anmälan bör vara skriftlig och innehålla samma uppgifter som en av sakägare gjord ansökan.
Som framgår av redogörelsen för gällande rätt (avsnitt 2,1) prövas enligt speciallagstiftningen anläggningsfråga som regel vid förrättning. Beträffande vattenavledning och invallning finns dock viss begfänsad
Prop. 1971:151 54
möjUghet att få frågan prövad direkt av vattendomstol. För att underlätta samordningen mellan de olika företagen bör bestämmelser meddelas om att fråga om gemensamhetsanläggning som aktualiseras vid fastighetsreglering alltid skall prövas vid förrättning.
Genom det nyss angivna systemet med initiativrätt för fastighetsbildningsmyndigheten skapas garanti för att en vid en fastighetsreglering planerad anläggning verkligen kan komma tiU stånd. Det bör emeUertid också tillses att förutsättningar ges för en samordning av de olika förrättningarna. Såvitt gäller företag enligt EVL och LGA torde inga svårigheter behöva uppkomma. Till förtättningsman kan då förordnas samma förr'åttningsman som handlägger fastighetsregleringen, I fråga om företag enligt VL torde denna möjlighet som regel inte föreUgga, Om förrättningarna handläggs av olika förrättningsmän, bör samråd ske dem emellan. Detta torde närmast vara en ordningsfråga och kräver inte några särskUda föreskrifter. Man bör t, ex, kunna räkna med att en vid fastighetsregleringen upprättad torrläggningsplan vid en efterföljande syneförrättning inte frångås annat än i undantagsfall,
I de nu aktuella speciallagarna förekommer en uppräkning av de frågor som skall göras till föremål för utredning och beslut vid förrättningen. Normalt skall sålunda utlåtande över förrättningen innehålla uppgifter om bl, a, vilka fastigheter som skall vara skyldiga att ta del i anläggningens inrättande, underhåll och drift, I utlåtandet skall vidare redovisas hur stor andel av sådan skyldighet som skall åligga varje fastighet (fastighetens andelstal). Företas en slutiig fördelning av kostnaderna innan fastighetsreglering fullbordats, kan den emellertid snabbt bli inaktuell. Detta gäller i varje fall i fråga om underhållet. Fastighetsbildningsbeslutet kommer ju inte sällan att innebära en omfördelning av mark som kan få återverkningar beträffande både kretsen av berörda fastigheter och deras inbördes nytta av anläggningen.
Eftersom förutsättningarna för samordning mellan fastighetsreglering och separat anläggningsförrättning 'är olika i olika fall, synes nu angivna spörsmål inte kunna lösas enhetligt. Gällande bestämmelser medger emeUertid skilda praktiskt tillämpbara handläggningsförfaranden. Normalt torde förloppet av en anläggningsfrågas behandling i anslutning till en fastighetsreglering kunna gestalta sig på följande sätt. Sedan vid fastighetsregleringen beslutats att frågan om anläggningens inrättande skall prövas i den ordning som speciallagarna anger, företas handläggningen av de båda förrättningarna jämsides med varandra, varvid de fastigheter sorn ingår i regleringen t. v. betraktas som en enhet vid anl'äggningsförrättningen då så krävs. Efter det att fastighets-bildningsbeslutet meddelats vid regleringen och uppgift om fastighetsbildningen införts i fastighetsregistret, görs vid anläggningsförrättningen den uppdelning av det gemensamma andelstalet för regleringsfastigheterna som fordras för att fastställa varje sådan fastighets andelstal.
Prop. 1971:151 55
Därefter avges utlåtande angående anläggningsfrågan och avslutas anläggningsförrättningen. Slutligen meddelas avslutningsbeslut beträffande regleringen.
Det bör också i detta sammanhang framhållas möjligheten enligt FBL av att genomföra fastighetsregleringen i etapper på grundval av delbeslut. Sålunda kan den nya fastighetsindelningen beslutas och vinna laga kraft i den utsträckning det behövs för att anläggningsfrågan skall kunna behandlas på enklaste sätt och en riktig fördelning av andelstalen nås.
Ännu bättre föratsättningar för att komma till rätta med samordningsproblemen skulle otvivelaktigt skapas, om man i speciallagstiftningen införde regler som gjorde det möjligt att avgöra vägbyggnads- eller andra anläggningsfrågor genom delutlåtande som kunde verkställas i ett förhåUandevis tidigt skede av regleringsföretaget (jfr SOU 1963: 68 s, 347), Härigenom skulle också risken för att ett slutiigt avgörande av anläggningsfrågan medför olägenheter vid fastställandet av en definitiv fastighetsplan kunna elimineras. Handläggs de båda förrättningarna av samme förrättningsman, lär det emellertid i allmänhet inte vålla denne några större svårigheter att bedöma en sådan risk. I andra fall torde ett nära samråd mellan skUda förrättningsmän och sakägare vid de olika förrättningarna i allmänhet utgöra en garanti för att sådana olägenheter skall kunna undvikas. Man har också möjlighet att tiUkaUa vilken som helst av förrättningsmännen som sakkunnig vid den andra förrättningen.
Med hänsyn till vad jag nu anfört anser jag behov inte föreligga att i detta begfänsade sammanhang komplettera speciallagarna med s'är-skilda regler om delutlåtande.
Förslaget att förrättning enligt speciallagstiftningen skall kunna sättas igång efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten innebär att ägarna av de fastigheter som ingår i fastighetsregleringen är att anse som sakägare vid anläggningsförrättningen. EnUgt VL, EVL och LGA åligger det endast sakägare som sökt förrättning att förskjuta kostnaderna för förrättningen. Sökande till torrläggningsföretag intar vidare en särställning i fråga om skyldigheten att bidra till kostnader för företagets utförande. Regler bör därför införas om att sakägarna vid regleringen i dessa hänseenden skall jämställas med förrättningssökande. Detta kan medföra att en fastighetsägare åläggs skyldighet att förskottera kostnader mot sin vilja. Någon risk för att han tvingas delta i ett ekonomiskt olönsamt företag synes däremot inte föreUgga. En garanti härför utgör kravet enligt 9 kap. 1 § FBL att fastighetsbUdningsmyndigheten får förordna om anläggningsförrättning endast om företaget främjar fastighetsregleringens syfte. Anläggningens inrättande skall alltså vara ägnad att förbättra fastighetsindelningen inom regleringsområdet. Utöver detta krav gäller de allmänna villkor för tvångsdelaktighet som uppställs i speciallagarna. Det kostnadsansvar som förslaget sålunda
Prop. 1971:151 56
innebär torde därför inte komma att överstiga nyttan av företaget. Med hänsyn härtill anser jag att den enskilda sakägarens intressen blivit tillräckligt tillgodosedda.
Enligt de nu aktueUa speciallagarna äger vidare den som ansökt om förrättning återkalla sin talan. När så sker skall förrättningen inställas, om inte annan sak'ägare, som har rätt att påkalla prövning av den väckta frågan, begär att förrättningen skall fortsättas. Har vid en fastighetsreglering beslutats att en anläggningsfråga skall prövas i den ordning som speciallagarna föreskriver, torde behovet av den avsedda anläggningen ha blivit så v'äl utrett, att någon ändrad inställning till frågan knappast kan väntas komma att intas. Undantagsvis kan emellertid ett sådant läge tänkas uppstå att frågan av en eller annan anledning mister sin aktualitet för de fastigheter som den berör eller för vissa av dem. Så l'är i allmänhet komma att bli fallet om fastighetsregleringen inställs. Anläggningsförrättningen bör då kunna inställas antingen helt och hållet eller till viss del. Vid bedömandet av hithörande spörsmål bör givetvis hänsyn främst fästas vid sakägarnas uppfattning,
2,2,3 Initiativ till förrättning för fördelning av underhållsskyldighet
Något avgörande av frågan om det framtida underhållet av en anläggning som vid fastighetsreglering utförts som ett för sakägarna gemensamt arbete kan enligt FBL inte träffas i samband med regleringen. Enligt 9 kap, 7 § FBL åligger det emellertid fastighetsbildningsmyndigheten att ta initiativ till att underhållsfrågorna blir föremål för prövning enligt speciallagarna.
Vad som föreslagits i föregående avsnitt synes böra äga motsvarande tillämpning i fråga om fastighetsbildningsmyndighetens rätt att ta initiativ till prövning av underhållsfrågor,
2.3 Specialmotivering
2.3.1 Förslaget till lag om ändring i vattenlagen
1 kap. 27 §
Som anförts i den allmänna motiveringen skall beträffande dikning som företas efter beslut vid fastighetsreglering samtliga ägare av de i regleringen ingående fastigheterna anses som sökande till dikningen och ta del i kostnaderna därför i överensstämmelse med vad som gäller för sökande. En bestämmelse härom har tagits upp som en sista punkt till paragrafen.
7 kap. 36 §
I enlighet med vad jag anfört i den allmänna motiveringen bör det öppnas möjlighet för fastighetsbildningsmyndigheten att efter anmälan hos länsstyrelsen påkaUa att fråga om dikning skall upptas vid syne-
Prop. 1971:151 57
förrättning. En bestämmelse härom har införts i paragrafen som ett nytt tredje stycke.
7 kap. 45 §
Enligt andra stycket i paragrafen skall efter ansökan hos länsstyrelsen fråga om vattenavledning prövas vid syneförrättning. Är båtnaden av företaget av annat slag än jordförbättring eller värdeökning av tomtmark eller därmed likställd mark, kan ansökan i stället inges till vattendomstolen. Målet skaU i så fall handläggas som ansökningsmål enligt 11 kap, 'VL, Om det är lämpligt, kan det dock hänskjutas tUl prövning vid syneförrättning,
I ett nytt tredje stycke föreslås nu bestämmelser om rätt för fastighetsbildningsmyndigheten att i anslutning till fastighetsreglering påkalla prövning av vattenavledningsföretag. Förslaget innebär att frågan om företagets inrättande skaU anmälas till länsstyrelsen, varefter frågan prövas vid syneförrättning. Eftersom ett enhetUgt förrättningsförfarande bör tUlämpas, föreslås ej någon möjlighet till omedelbar prövning vid vattendomstolen.
Enligt 7 kap, 49 § VL äger den föreslagna bestämmelsen motsvarande tillämpning i fråga om invallningsföretag,
10 kap, 33 §
Bestämmelserna i paragrafens nya andra stycke reglerar vad som skall uppges i en av fastighetsbUdningsmyndigheten gjord anmälan om förrättning,
10 kap, 35 § Ändringama är av terminologisk natur,
10 kap, 48 §
Förrättning som tUlkommit på fastighetsbildningsmyndighetens initiativ bör, som angetts i den allmänna motiveringen, kunna inställas, om fastighetsregleringen inställs eller om annat särskilt skäl föreUgger, En regel av detta innehåll har tagits upp i ett nytt fjärde stycke,
10 kap, 82 §
I ett tillägg till paragrafen anges att, när företag tillkommit efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten, ägarna av de i fastighetsregleringen ingående fastigheterna skaU anses som förrättningssökande,
2,3,2 Förslaget till lag om ändring i lagen om enskilda vägar
15 §
Paragrafen har ändrats så att det klart framgår att förrättning kan komma till stånd inte bara efter ansökan utan också efter anmälan.
Prop. 1971:151 58
16 §
I paragrafen föreslås ett nytt andra stycke som fastslår att fastighetsbUdningsmyndigheten skall göra anmälan om förrättning i de fall då myndigheten eiUigt 9 kap. 1 § tredje stycket eller 7 § FBL vid fastighetsreglering förordnat att fråga om väghållning skall prövas enligt EVL.
Paragrafen har dessutom jämkats i redaktionellt hänsende.
18 §
I ett nytt fjärde stycke föreskrivs att anmälan om förrättning av fastighetsbildningsmyndigheten skall i de hänseenden som anges i paragrafen jämställas med en av sakägare gjord ansökan om förrättning.
19 §
Enligt första stycket skall länsstyrelsen tUl förrättningsman förordna lantmätare eller annan lämplig person. När länsstyrelsen med anledning av anmälan från fastighetsbUdningsmyndigheten om vägförrättning skall utse förrättningsman, talar starka sk'ål för att uppdraget anförtros åt den förrättningslantmätare som handlägger fastighetsregleringen. Bara i rena undantagsfall, när hinder t. ex. på grund av j'äv föreligger, bör annan förrättningsman utses. Bestämmelser av denna innebörd har fått ersätta de nuvarande bestämmelserna i andra stycket som förlorat aktualitet genom FBL:s ikraftträdande.
Enligt fjärde stycket i paragrafen skall länsstyrelsen underrätta länets lantmäterikontor eller i vissa fall byggnadsnämnden om förordnandet av förrättningsman. I ett tUlägg till stycket föreskrivs att sådan underr'ättelse skall rämnas också till den förrättningsman som handlägger fastighetsreglering i de fall annan förordnats att handlägga vägförrättning som sker på grund av beslut vid regleringen.
20 §
Ändringama är av terminologisk natur.
Om vägförrättning har samband med fastighetsreglering som sker med biträde av gode män, torde det i allmänhet vara lämpligt, att dessa också får fungera vid vägförrättningen. Krävs med hänsyn tUl vägfrå-gornas beskaffenhet speciella insikter som inte finns hos gode männen vid fastighetsregleringen, bör dock särskUda gode män tUlkallas.
21 §
I första stycket har ordet "lantmäteriförrättningar" bytts ut mot "fastighetsbUdningsförrättningar", Kostnaderna för vägförrättning skall enligt andra stycket förskjutas
Prop. 1971:151 59
av den som sökt förrättningen. Vid förrättning som tillkommit efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten bör det, som anförts i den allmänna motiveringen, åligga ägarna av de i regleringen ingående fastigheterna, som också är sakägare vid vägförrättningen, att svara för vad som sålunda åvilar sökanden. En bestämmelse av detta innehåll har införts i andra stycket,
24 §
Tredje stycket paragrafen har ändrats med hänsyn till de nya bestämmelser som föreslås i 25 §,
I ett nytt fjärde stycke föreskrivs att förrättning som tillkommit efter beslut vid fastighetsreglering får inställas endast om fastighetsregleringen inställes eller om atmat särskilt skäl föreligger. Beträffande den närmare motiveringen tUl bestämmelsen hänvisas till avsnitt 2,2,2,
25 §
I paragrafen ges bestämmelser om kallelse av sakägare till förrättningssammanträde och delgivning av sådan kallelse samt om underrättelse tUl byggnadsnämnd när förrättningen avser väg i ort där skyldighet föreligger att söka byggnadslov. Motsvarande regler för fastighetsbildningsförrättning finns i 4 kap, 18—24 §§ FBL,
Någon ändring av bestämmelserna i den nu förevarande paragrafen behövs i och för sig inte i detta sammanhang. Enligt 78 § EVL äger emellertid paragrafen motsvarande tillämpning i fråga om förrättning enligt 3 kap, EVL, Som tidigare sagts utreds f, n. dessa regler av 1969 års vägutredning. Eftersom det nu inte kan överblickas när eventuella ändringar av 3 kap, EVL kan genomföras, synes det angeläget att bringa de formella förfarandereglerna vid vägförrättning i överensstämmelse med de mera tidsenliga bestämmelserna i FBL. Jag föreslår därför att första—femte styckena av paragrafen ersätts med en hänvisning till 4 kap. 18—24 §§ FBL.
27 §
Som jag nyss anfört bör de formella handläggningsreglerna i EVL anpassas tUl vad som gäller enligt 4 kap. FBL. I förevarande paragraf ges bestämmelser om förordnande av aUmänt ombud för fastighet som står under allmän myndighets vård och inseende, om förrättning avser sådan fastighet. Eftersom någon motsvarande regel ej tagits upp i FBL, föreslås att 27 § upphävs.
28 §
Paragrafen, som innehåller föreskrifter om kallelse till nytt förrättningssammanträde, motsvaras av 4 kap. 19 § FBL. Eftersom 25 § EVL i förslaget hänvisar tUl denna paragraf i FBL, bör 28 § EVL upph'ävas.
Prop. 1971:151 60
36 §
Har vägförrättning tillkommit efter beslut vid fastighetsreglering och handläggs förrättningarna av olika förrättningsmän, skall förrättningsmannen för vägförrättningen enligt tillägg tiU paragrafens andra stycke underrätta den som handlägger fastighetsregleringen om dagen för väg-förrättningens avslutande.
37 §
Ändringama i paragrafen 'är av terminologisk art.
38 §
Ändringama i första stycket är av terminologisk art.
Bestämmelsen i andra stycket om förfarandet i överklagade mål har ersatts av en hänvisning till de nya reglerna i 16—18 kap. FBL angående överprövning av fastighetsbildningsmål.
39 §
TUlägget till första stycket innebär att avskrift av dom skall sändas också till förrättningslantmätare för fastighetsreglering i de fall då vägförrättningen beslutats vid fastighetsregleringen men utförs av annan an nämnde förrättningsman.
I andra stycket har ordet "ägodelningsdomaren" utbytts mot "fastighetsdomstolen".
40 och 49 §§
Ändringarna i dessa paragrafer är av terminologisk art.
65 §
I paragrafen anges att envar sakägare under vissa förutsättningar äger påkalla ny prövning av redan avgjord fråga. Samma möjlighet bör tUlkomma fastighetsbUdningsmyndigheten, om förnyad prövning aktualiseras i samband med fastighetsreglering. Paragrafen har ändrats i enlighet härmed.
78 §
Paragrafens tredje stycke har jämkats med hänsyn till att 27 och 28 §§ upphävts.
I femte stycket har ordet "lantmäteriförrättningar" utbytts mot "fastighetsbildningsförrättningar".
86 och 105 §§
I paragraferna har vidtagits vissa terminologiska ändringar. Vidare har hänvisningarna tUl jorddelningsmål utgått. Ändringen innebär att för
Prop. 1971:151 61
mål som avses i resp, paragraf skall gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om mål som handläggs av fastighetsdomstol (jfr 2 § lagen om fastighetsdomstol).
Övergångsbestämmelser
Lagförslaget innehåller inte någon särskUd övergångsbestämmelse. Enligt 7 § FBLP skaU mål och ärende som vid ikraftträdandet är anhängigt hos ägodelningsrätten prövas av fastighetsdomstolen, om inte huvudförhandling har påbörjats vid ikraftträdandet.
2.3.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om vissa gemensamhetsanläggningar
10 §
Som anförts i avsnitt 2.2.2 bör fastighetsbildningsmyndigheten i samband med fastighetsreglering kunna ta initiativ till förrättning enligt LGA. Bestämmelser härom har tagits upp i förevarande paragraf.
Av lagtekniska skäl har lagtexten helt omredigerats. I första stycket skiljs mellan ansökan och anmälan om förrättning. Ansökan om förrättning görs enligt andra stycket av enskild sakägare eller byggnadsn'ämn-den. Detta innebär inte någon saklig ändring i förhållande tiU gällande bestämmelser. I tredje stycket i paragrafen anges att fastighetsbildningsmyndighetens initiativ till förrättning enligt LGA sker genom anmälan.
11 §
Ordet "framställning" har i paragrafen utbytts mot "ansökan". Med ansökan har i första och andra styckena jämställts anmälan av fastighetsbUdningsmyndigheten.
12 §
Den föreslagna ändringen av paragrafen innebär att länsstyrelsen förordnar förrättningsman också när anmälan gjorts av fastighetsbildningsmyndigheten efter beslut vid fastighetsreglering. Som jag anfört vid 19 § EVL bör i första hand till förrättningsman förordnas samma person som handlägger fastighetsregleringen. En uttrycklig bestämmelse härom har tagits upp som ett nytt andra stycke.
I paragrafen har i övrigt företagits vissa redaktionella ändringar.
13 §
Ändringarna i paragrafen är av formell natur. Som jag framhålUt i anslutning tUl 20 § EVL bör om möjligt samma gode män medverka vid fastighetsregleringen och anläggningsförrättningen.
19 §
Vissa ändringar av terminologisk art har företagits i första och andra styckena.
Prop. 1971:151 62
I paragrafen har som ett nytt tredje stycke intagits en föreskrift som gäller i sådana fall då förrättning tillkommit efter anmälan av fastighetsbUdningsmyndigheten. Regeln innebär att ägarna av de i fastighetsregleringen ingående fastigheterna kommer att få vidkännas den ersättningsskyldighet som enligt första och andra styckena åvilar sökanden.
20 §.
Det förrättningsförfarande som är tillämpligt i fråga om gemensamhetsanläggning överensstämmer till vissa delar helt med det som kommer till användning vid jorddelning. Lagtekniskt har denna överensstämmelse genomförts på så sätt att i förevarande paragraf hänvisas till åtskiUiga lagrum i JDL. Dessa har nu ersatts med motsvarande bestämmelser i FBL. Härvid har hänvisning gjorts också till 4 kap. 4 § FBL om hinder för dem som är varandra närstående att tjänstgöra samtidigt vid förrättning och till 4 kap. 35 § FBL om anlitande av tolk vid förrättning. Vidare har hänvisats tiU 4 kap. 32 § tredje stycket FBL om att sökandens utevaro från första sammanträdet under förrättningen skall ha samma verkan som om ansökningen återkallats, om inte sökanden anmält laga förfall eUer det är uppenbart att han vidhåller ansökningen.
Bland de lagrum i FBL som införts i 20 § LGA saknas motsvarighet till föreskriften i 3 kap. 9 § sista stycket JDL om förbud att föra talan mot beslut varigenom jävsanmärkning gUlats. En föreskrift av detta innehåll finnes i 15 kap. FBL. Frågan, som är av processuell art, regleras i följande paragraf.
Det nuvarande andra stycket i 20 § har fått utgå eftersom 4 kap. 38 § FBL, som motsvarar 2 kap. 11 § JDL, ger förrättningsmännen rätt att få tiUträde tUl byggnad. I ett nytt andra stycke tas upp en bestämmelse om att förrättning enligt LGA som tillkommit efter beslut vid fastighetsreglering får inställas endast om fastighetsregleringen inställts eller om annat särskilt skäl föreligger. Av 18 § första stycket följer att förrättningen även skall inställas, om byggnadsnämnden ej lämnat sitt medgivande tUl gemensamhetsanläggningen.
Ändringarna i första stycket paragrafen är huvudsakligen av terminologisk art.
Rörande förfarandet i fullföljt mål om gemensamhetsanläggning och talan mot beslut som meddelats i sådant mål bör de för fastighetsbildningsmålen avsedda bestämmelserna i 16—18 kap. FBL gälla i tillämpliga delar. Sista stycket paragrafen har ändrats i överensstämmelse härmed.
35 §
Ändringen i denna paragraf är av terminologisk art.
Prop. 1971:151 63
44 §
Enligt 17 § skall förrättningsmannen i vissa fall hänskjuta ärendet tUl byggnadsnämnden för prövning om tilltänkt anläggning strider mot fastställd plan eller bestämmelser för markens bebyggande m. m. Om särskilda skäl föreligger kan byggnadsnämnden medge avvikelse från planen eller bestämmelserna enligt vad som i allmänhet gäller. Talan mot byggnadsnämndens beslut kan anföras hos länsstyrelsen genom besvär. Länsstyrelsen får inte mot byggnadsnämndens mening medge anläggningen i strid mot fastställd generalplan eller stadsplan. Över länsstyrelsens beslut får besvär anföras hos Kungl. Maj:t. Sådant besvärsmål torde prövas i konselj.
Länsstyrelsen har också att pröva ett antal andra ärenden enligt lagen. Sålunda skall länsstyrelsen förordna förrättningsman enligt 12 §, förordna syssloman när anledning föreUgger därtill enligt 25 eller 33 § och bestämma om ersättning tUl syssloman. Länsstyrelsen har också att i visst fall utlysa samfällighetsstämma (28 §), Över länsstyrelsens beslut i nu nämnda frågor torde besvär kunna anföras hos Kungl, Maj:t, Besvär rörande ersättning åt syssloman torde höra till regeringsrätten med stöd av 2 § 4:o regeringsrättslagen. Besvär i annan nu nämnd fråga torde prövas i konselj.
Den reform av förvaltningsrättskipningen som skall träda i kraft den 1 januari 1972 (se prop, 1971: 30) synes böra medföra att administrativa besvärsmål enligt denna lag förs till kammarrätten. Dock bör undantag göras för mål enligt 17 § eftersom Uknande mål enligt byggnadslagstiftningen avgörs i konselj,
3 Förslaget till lag om ändring i lagen om samäganderätt
I nuvarande lydelse av 7 § lagen (1904: 48 s, 1) om samäganderätt talas på flera ställen om laga skifte. Den form av laga skifte som avses är det s. k, klyvningsskiftet. Detta har i FBL ersatts av fastighetsbildningsinstitutet klyvning. Paragrafen har ändrats i enUghet härmed.
4 Förslaget
till lag om ändring i lagen om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
Lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område (den s. k. ensittarlagen) avser att i viss utsträckning bereda ägare av boningshus på ofri grund en mera tryggad ställning genom friköp av marken. Enligt denna lag är den, som innehar annan tillhörig mark med nyttjanderätt för brukande eller bostadsändamål och där äger boningshus, under vissa förutsättningar berättigad att lösa tUl sig marken, även om jordägaren motsätter sig det. Frågan om lösningsrätten och om löseskillingen för marken avgörs vid
Prop. 1971:151 64
lantmäteriförrättning. Förrättningsmän, en lantmätare och två gode män, förordnas av länsstyrelsen. I fråga om förrättningen hänvisas till de i 2 och 3 kap. JDL för laga skifte meddelade föreskrifterna. Vissa särbestämmelser finns dock, såsom beträffande kungörande av förrättningen samt utsändande av kallelsebrev och övriga underrättelser. SärskUda regler meddelas också för fall, då område som skall lösas är beläget i stad eller stadsliknande samhälle på landet. För att inlösen av ett område skall vara fullbordad räcker det i allmänhet inte med att förrättningen vunnit laga kraft. Som regel skaU särskild fastställelseprövning äga rum i den ordning som gäller för avstyckning. Därvid skall faststäUelse meddelas, om avskiljande av området överensstämmer med vissa närmare angivna föreskrifter i JDL eller lagen (1917: 269) om fastighetsbUdning i stad (FBLS).
JDL och FBLS upph'ävs genom FBLP. FBL innefattar en enhetiig lagstiftning för land och stad. De särbestämmelser ensittarlagen innehåller för det fall att område som skall lösas är beläget i stad eller stadsliknande samhälle på landet bör därför utgå. De hänvisningar tUl skilda delar av JDL som lagen innehåller bör vidare ersättas med hänvisningar till motsvarande delar av FBL. GäUande system med särskild kungörelse samt utsändande av kallelsebrev och övriga underrättelser bör slutUgen ersättas av tillämpliga delar av det kallelse-, delgivnings- och underrättelseförfarande som enligt FBL gäller för fastighetsbUdningsförr'ättning.
FBL innebär dessutom att det i äldre bestämmelser för bl. a. av-styckningsförrättningar föreskrivna fastställelseförfarandet avskaffats och ersatts med ett system som medför att fastighet.sbildningsförrättning blir slutiigt giltig i och med att den vinner laga kraft. Fråga uppkommer nu om detta system bör införas också när det gäller ensittarförrättning.
Ensittarlagen gäller endast tUl utgången av år 1976. Vissa skäl kan åberopas tUl stöd för att under lagens återstående giltighetstid bibehålla det system med efterprövning av ensittarförrättningar som nuvarande fastställelseförfarande innebär. Sålunda är lagens bestämmelser så speciella att en granskning i efterhand kan vara påkallad. A andra sidan synes förfarandet i möjligaste mån böra anknyta tUl det förfarande som enligt FBL kommer att gälla för fastighetsbildningsförrättningar i allmänhet. Övervägande skäl talar enligt min mening för att FBL:s system görs tUlämpligt också på ensittarförrättningar. Förslaget har utformats i överensstämmelse härmed.
6 §
Särbestämmelsen i paragrafens första stycke om förordnande av förrättningslantmätare, när område som skall lösas hör till stad eller är beläget inom stadsliknande samhäUe på landet, har utgått.
Ändringarna i andra stycket innefattar den övergång i tillämpliga de lar tUl FBL:s kallelse-, delgivnings- och underrättelseförfarande som.
Prop.1971:151 65
tidigare berörts. Förslaget i denna del innebär bl. a. att skyldigheten för lantmätaren att före första sammanträdet utfärda kungörelse angående förrättningen bortfaller. I stället skall det åligga denne att till förrättningen kalla varje känd sakägare genom särskild kallelse, som skall delges denne. Det offentiiga kungörandet av förrättningen får endast den funktionen att vara ett led i delgivning med okända sakägare och i vissa slag av koUektivdelgivning. Bestämmelser därom finns i delgivningslagen (1970: 428).
I tredje stycket har en anpassning skett tUl JB:s panträttsbegrepp och tUl övergångsbestämmelserna i 5 § lagen (1970: 995) om införande av nya jordabalken (JP) angående företrädesrätt för fordran på ogulden köpeskilling eller annan rättighet och i 8 § JP angående rätt till avkomst eller annan förmån. Vidare har bestämmelsen i sista punkten om särskilt kungörelseförfarande fått utgå, eftersom frågan härom regleras i del givningslagen,
7 §
Ändringarna i denna paragraf är av terminologisk natur,
8 §
Ändringarna i denna paragraf hänger samman med att fastställelseprövningen föreslås avskaffad. Bestämmelser motsvarande dem som f. n. gäller för att fastställelse skall meddelas bör för framtiden gälla i fråga om avskiljande av inlöst område. Vissa av dessa bestämmelser har införts i tredje stycket av denna paragraf. I 18 § har dessutom tagits in en generell hänvisning tUl bestämmelserna i 4 kap. FBL.
Enligt tredje stycket i dess nya lydelse skall bestämmelserna i 3 kap. 2 § samt 10 kap. 1, 2 och 5 §§ FBL äga motsvarande tillämpning i fråga om avskiljande av inlöst område. Genom en särbestämmelse öppnas möjUghet att avskilja mark även från sämjdott. Härvid förutsätts att sämjedelningen har civUrättslig giltighet, dvs. att den skett vid sådan tidpunkt att den kan legaliseras enligt legaliseringslagen (1968: 578). Vidare har intagits en motsvarighet tUl den nuvarande bestämmelsen i 13 § andra stycket enligt vUken även mark som innehas som fideikommiss får avskiljas. F. n, gäUer på grund av hänvisning till 5 kap. 6 § första stycket FBLS och 19 kap. 12 § första stycket JDL att avskUjan-det skall verkställas så att såväl stamfastigheten som det avskilda området får rätt till behövliga vägar. I FBL har motsvarande villkor inarbetats i det allmänna lämplighetskravet i 3 kap. 1 § FBL. Eftersom detta krav inte skall gälla i fråga om ensittarförrättning, har en särbestämmelse meddelats som fastslår förrättningsmännens skyldighet att se till att vägfrågan löses. I en annan särbestämmelse har i överensstämmelse med gällande rätt föreskrivits att förrättningsmännen har rätt att förordna omi jämkning av gränserna för det avskUda området.
Prop. 1971:151 66
Som nyss anförts skall enligt 18 § reglerna i 4 kap. FBL äga motsvarande tillämpning i fråga om ensittarförrättning. Med hänsyn härtill har de nuvarande bestämmelserna om underställning i tredje stycket, om vUandeförklaring i femte stycket sista punkten samt om karta och beskrivning i sjätte stycket fått utgå (jfr 4 kap. 25, 28 och 39 §§ FBL).
SlutUgen har bestämmelserna om gränsbestämning och tomtmätning anpassats tUl FBL:s regler om fastighetsbestämning i samband med fastighetsbUdning.
11 §
Enligt FBL fullföljs talan mot fastighetsbildningsförrättning tUl fastighetsdomstol i stället för tUl ägodelningsrätt. Bestämmelsen i paragrafens första stycke om fuUföljd av talan mot ensittarförrättning har ändrats i överensstämmelse härmed.
13 §
Bestämmelserna i första och andra styckena om fastställelseprövning har fått utgå av skäl som tidigare anförts.
Om fastställelseprövningen avskaffas, måste fullbordandet av områdets inlösen anknyta tUl ett annat moment i förfarandet än fastställelsen. Det förefaller lämpUgt att på motsvarande s'ätt som vid expropriation knyta fullbordandet till att nyttjanderättshavaren i vederbörlig ordning nedsatt löseskillingen hos länsstyrelsen. Tredje stycket har ändrats i enlighet härmed.
I sista stycket andra punkten anges f. n. att angående inlöst områdes befriande från intecknad gäld är särskilt stadgat. Den besfämmelse som åsyftas är 24 § 1 mom. andra stycket inteckningsförordningen, som ersätts av 6 kap, 14 § JB, Den föreslagna ändringen innebär en anpassning till JB:s terminologi,
14 § .
Ändringarna i denna paragraf utgör följdändringar till de föreslagna ändringarna i 6 § sista stycket och 13 §, Reglerna om kallelse tiU fördelningssammanträde har anpassats till bestämmelserna i 5 kap, 16 § andra stycket FBL, Vissa jämkningar av terminologisk natur har också gjorts,
15 §
Eftersom fastställelseprövningen föreslås bortfalla, har vad paragrafen innehåller angående kostnad för fastställande av inlöst områdes avskiljande fått utgå.
Prop. 1971:151 67
18 §
I paragrafens första stycke finns f, n, i fråga om ensittarförrättning en hänvisning till de i 2 och 3 kap, JDL för laga skifte meddelade föreskrifterna. Dessa föreskrifter motsvaras i huvudsak av bestämmelserna om fastighetsbUdningsförrättning i 4 kap, FBL, Hänvisningen har ändrats i enlighet härmed. Som anförts vid 8 § har vissa av de nuvarande bestämmelserna i denna paragraf härigenom blivit överflödiga.
Andra stycket avser förfarandet när talan fullföljts mot förrättningen. Eftersom fullföljd skall ske till fastighetsdomstolen, har vad ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten skall iakttaga fått utgå. Vidare har i fråga om förfarandet i målet och talan mot däri meddelade beslut hänvisningen tUl vad som är stadgat angående klagan över avslutat laga skifte ändrats till att avse klagan över avslutad fastighetsbildningsförrättning.
Beträffande rättegångskostnaderna i fastighetsbildningsmål gäller enligt 16 kap, 14 § FBL som allmän regel, att fastighetsdomstolen efter vad som är sk'äligt med hänsyn till omständigheterna kan förordna att sakägare som förlorar målet skall ersätta annan sakägare dennes rättegångskostnad. Denna regel, som genom hänvisningar i 17 kap, 3 § och 18 kap, 3 § FBL har motsvarande tillämpning i fråga om rättegången i hovrätten och högsta domstolen, får anses lämplig också för rättegången i mål rörande ensittarförrättning. Lagrummen innehåller emellertid i fråga om rättegångskostnaderna i mål om inlösenersättning särbestämmelser som utformats efter förebild från 67 § lagen (1917: 189) om expropriation. Vid fastighetsdomstolen skall sålunda sakägare som avstår mark eller särskild rättighet få gottgörelse för sin kostnad oberoende av utgången i målet, om ej annat följer av 18 kap, 6 eller 8 § rättegångsbalken, I hovrätten eller högsta domstolen gäller för kostnaderna i sådant mål, med tillämpning i övrigt av 18 kap, rättegångsbalken, att den som har att utge inlösenersättning, om inte annat följer av 18 kap, 6 eller 8 § samma balk, alltid själv skall vidkännas sina kostnader samt kostnad som han orsakar motparten genom att själv fullfölja talan. Den inlösen som avses i dessa bestämmelser är av annan natur än inlösen enligt ensittarlagen. En motsvarande reglering av kostnadsfrågan i mål om inlösenersättning enligt ensittarlagen kan inte anses sakligt motiverad. I en undantagsbestämmelse har därför föreskrivits att de nyssnämnda särreglerna inte skall tUlämpas i mål som här avses.
Eftersom fastställelseprövningen föreslås avskaffad, har tredje och fjärde styckena fått utgå.
I femte och sjätte styckena finns f. n. bestämmelser som reglerar förutsättningarna för att fastställelse skall meddelas på inlöst områdes avskiljande. Till följd av de föreslagna ändringarna i 8 § tredje stycket har dessa bestämmelser fått utgå. Bestämmelsen i femte stycket sista
Prop. 1971:151 68
punkten att avstyckat område efter framställning därom skall åsättas särskUt namn har ansetts överflödig och har därför också fått utgå.
Ändringarna i sista stycket är främst en följd av att ensittarförtätt-ning inte längre skall underkastas fastställelseprövning. Det har ansetts nödvändigt att även fastighetsregistermyndigheten får underrättelse om förrättningen. Av 19 kap, 2 § andra stycket FBL framgår att uppgift om den ändrade fastighetsindelningen skall införas i fastighetsregistret.
övergångsbestämmelserna
Äldre bestämmelser om fastställelse föreslås gälla för ensittarförrättning som avslutats före den 1 januari 1972. Vad som enligt äldre bestämmelser åvUar ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten skall därvid fullgöras av fastighetsdomstolen. Härav följer att fastställdseärende som vid lagens ikraftträdande är anhängigt hos ägodelningsdomaren eUer ägodelningsrätten skall överlämnas till fastighetsdomstolen. Att mål som överklagats tUl ägodelningsrätten också skall prövas av fastighetsdomstolen, om huvudförhandling inte har påbörjats vid ikraftträdandet, framgår av 7 § FBLP.
5 Förslaget till lag om ändring i lagen om ägofred
Ändringama i 24 § är av terminologisk natur.
Ändringarna i 25 § innebär att hänvisningarna till vissa bestämmelser om laga skifte i JDL anpassats till motsvarande regler i FBL.
I prop. 1971:106 har förutsatts (s. 115) att mål om stängselskyldighet och betesreglering enligt 46 § samt klandertalan enligt 49 § första stycket skall överföras från allmän domstol till fastighetsdomstol. 46 och 49 §§ har ändrats i överensstämmelse härmed. Detta har föranlett ändringar i 43 och 45 §§ samt för tydUghetens skull också i 29 och 31 §§. I 49 § har dessutom gjorts vissa terminologiska jämkningar.
I nyssnämnda proposition redovisades också ett remissyttrande av hovrätten över Skåne och Blekinge, enligt vilket de nuvarande bestämmelserna i 36 och 37 §§ om uppvisande vid allmän underrätt av förening lämpligen borde avse sådan allmän underrätt som är fastighetsdomstol i den ort där de fastigheter som föreningen angår är belägna. Underrättens uppgifter enligt dessa bestämmelser avser dock huvudsakUgen registrering, och jag anser inte skäl föreligga att överföra dessa uppgifter till fastighetsdomstolarna.
Av den föreslagna övergångsbestämmelsen framgår att mål som vid ikraftträdandet är anh'ängigt hos domstol skaU handläggas enligt äldre bestämmelser.
Prop. 1971:151 69
6 Förslaget
tiU lag om ändring i lagen om stängselskyldighet
för järnväg m. m.
I 4 § lagen (1945: 119) om stängselskyldighet för järnväg m. m. finns bestämmelser om rättegången i mål angående skyldighet för innehavare av järnväg att hålla stängsel till skydd för större hemdjur. I första stycket föreskrivs att sådant mål upptas av ägodelningsrätten i orten. Om förfarandet i målet och talan mot däri meddelade beslut gäller enligt andra stycket i tillämpliga delar bestämmelserna i JDL angående jorddelningsmål som anhängiggörs genom stämning. Tredje stycket slutligen innehåller en särbestämmelse beträffande rättegångskostnaderna. I mål om befrielse från skyldighet att hålla stängsel är järnvägs innehavare skyldig att vidkännas på ömse sidor uppkomna kostnader, om inte ägodelningsrätten med hänsyn till omständigheterna finner skäligt förordna annorlunda.
Ägodelningsrätterna avskaffas i och med att FBL träder i kraft och ersätts av fastighetsdomstolar. Första och tredje styckena i 4 § har ändrats i överensstämmelse härmed. Andra stycket har fått utgå. Härigenom kommer jämUkt 2 § lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol att beträffande rättegången i mål som har avses i tillämpliga delar gäUa vad som är föreskrivet om allmän domstol, i den mån ej annat följer av lagen om fastighetsdomstol eller annan författning.
Ändringen i 5 § är en följd av att 4 § andra stycket utgått.
7 Förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen
Enligt 19 § andra stycket skogsvårdslagen (1948: 237) kan skogsvårdsstyrelsen i vissa fall hos skogsstyrelsen påkalla syneförrättning beträffande skogsområde. Skogsstyrelsen förordnar därefter sakkunnig person att med biträde av två gode män verkställa förrättningen. F. n. gäller att gode männen utses av förrättningsmännen bland dem som är nämndemän eller gode män vid lantmäteriförrättningar. Gode män vid lantmäteriförrättningar motsvaras i FBL av gode män vid fastighets-bUdningsförr'ättningar. Paragrafen föreslås ändrad i överensstämmelse härmed.
8 Förslaget till lag om ändring i lagen om häradsallmänningar
De föreslagna ändringarna i 2 § första och tredje styckena 'är föranledda av att begreppet jorddelning i FBL ersatts av fastighetsbildning.
I 12 § 2 anges f. n, som villkor för att införlivning av mark med häradsallmänning skall få äga rum att marken genom rågång eller genom lantmäteri- eller mätningsförrättning som fastställts eUer eljest är lagligen gäUande är skild från annan mark. Såväl lantmäteri- som
5 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 151
Prop. 1971:151 70
mätningsförrättning motsvaras i FBL av fastighetsbildningsförrättning. Bestämmelsen har ändrats i överensstämmelse härmed. Att förrättningen skall vara lagligt gällande (jfr 1 kap, 2 § FBL) har inte ansetts behöva komma till uttryck i lagtexten.
9 Förslaget tiU lag om ändring i lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna
De ändringar som vidtagits i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna motsvarar ändringarna i lagen om häradsallmänningar.
10 Förslaget till lag om ändring i jordförvärvslagen
I 8 § andra stycket jordförvärvslagen föreskrivs att, om giltigheten av förvärvstillstånd är beroende av att fånget leder till sammanläggning och ansökan om lagfart har skett och förklarats vilande endast i avbidan på fastighetsbildningens genomförande, sammanläggningen inte hindras av att lagfart ej beviljats.
Enligt 12 kap, 4 § första stycket FBL gäller som villkor för sammanläggning att ägaren har lagfart på fastigheten eller att ansökan om lagfart förklarats vilande och hinder mot bifall till ansökningen inte föreligger om fastighetsbildningen genomförs. Av motiven till FBL framgår att bestämmelsen utarbetats bl, a, med sikte på att ersätta 8 § andra stycket jordförvärvslagen (jfr prop, 1969: 128 se B 733), På grund härav föresläs att sistnämnda bestämmelse nu upphävs.
11 Förslaget till lag om ändring i lagen om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar
1 §
Med hänsyn till att LGA fortfarande skall gälla efter den 1 januari 1972 har det ansetts lämpligt att anpassa lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar till förmånsrättslagen (1970: 979), Hänvisningen i förevarande paragraf till 17 kap, 6 § handelsbalken har därför ersatts med en hänvisning till 6 § 1 förmånsrättslagen, (Jfr prop, 1970: 142 s, 116 och 143,)
4 § .
Ändringen i paragrafen, som är föranledd av tUlkomsten av den nya förmånsrättslagen, innebär att beträffande förmånsrätt i fråga om tomträtt skall gälla 7 § 2 förmånsrättslagen.
Prop. 1971:151 71
Övergångsbestämmelsen
Bestämmelsen motsvarar punkt 8 i övergångsbestämmelserna till förmånsrättslagen,
12 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken
Som förut anförts avskaffas i princip de nuvarande ägodelningsrätterna, när FBL träder i kraft den 1 januari 1972, Dessutom mönstras de därtUl anknytande begreppen ägodelningsdomare och ägodelningsnämndemän ut ur lagstiftningen, Ägodelningsrätternas arbetsuppgifter övertas av fastighetsdomstolarna. På fastighetsdomstolarna, som f, n, bara har att pröva mål och ärenden enligt mUjöskyddslagen (1969: 387), läggs samtidigt en rad andra uppgifter, I prop, 1971: 106, som har antagits av riksdagen (JuU 13, rskr 204), har fastighetsdomstolarnas kompetensområde fr, o, m, den 1 januari 1972 angetts närmare. De i nämnda proposition framlagda förslagen rörande fastighetsdomstolarna har lett tiU ändringar i ett flertal lagar (1971: 534—548), Bland dessa m'ärks lagen (1917: 189) om expropriation (ExprL). Ändringarna i ExprL innebär bl, a, att expropriationsdomstol avskaffas och ersätts av fastighetsdomstol som första domstol i expropriationsmål. Också begreppet expropriationstekniker försvinner.
Närmare bestämmelser om fastighetsdomstol finns i lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol (FDL), som ändrades (1971: 534) på grund av nyssnämnda prop, 1971: 106, Fastighetsdomstol är principiellt inte som ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol en specialdomstol. Den utgörs i stället av en allmän underrätt, tingsrätt, som då har särskild sammansättning. Normalt består fastighetsdomstol av två lagfarna ledamöter, av vilka den ene är domstolens ordförande, samt en teknisk ledamot och två nämndemän. Ordföranden utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten och den andre juristledamoten skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Den tekniske ledamoten får en fastare anknytning till domstolen än expropriationsteknikern tUl expropriationsdomstolen genom att särskUda tjänster för tekniska ledamöter tillförs tingsrättsorganisationen. Nämndeman i fastighetsdomstol utses till detta uppdrag genom val enligt särskUda bestämmelser i FDL, Om förfarandet vid fastighetsdomstol finns vissa bestämmelser i FDL, I den mån inte annat följer av denna lag eller annan författning gäller om fastighetsdomstol och rättegången vid sådan domstol i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om allmän domstol,
Prop, 1971: 106 har också lett tiU lag (1971: 531) om 'ändring i VL, Såvitt rör vattendomstolarna innebär denna lagändring att de fr, o, m, den 1 januari 1972 inordnas i tingsrättsorganisationen på samma sätt som fastighetsdomstolarna. Vattendomstolarnas egenskap av självständiga specialdomstolar upphör aUtså, Vattendomstol utgörs i stället av en
Prop. 1971:151 72
tingsrätt, som därvid har särskild sammansättning, I denna sammansättning består tingsrätten av en ordförande, som utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten, en eller två tekniska ledamöter samt två nämndemän. De särskilda vattenrättsnämndemännen försvinner och ersätts av nämndemän i fastighetsdomstol. Också i fråga om vattendomstol och rättegången i vattenmål gäller vad som är föreskrivet om allmän domstol, om inte annat framgår av VL eller annan författning.
De nu beskrivna ändringarna i underrättsorganisationen medför att vissa bestämmelser i lagar som inte berörts i prop, 1971: 106 bör ändras. Jag syftar härvid på sådana bestämmelser som refererar till de avskaffade specialdomstolarna ägodelningsrätt, expropriationsdomstol och vattendomstol eller till begrepp som anknyter till dessa. Till de bestämmelser som sålunda bör ändras hör 2 kap. 2 § rättegångsbalken. Där föreskrivs i första stycket att det tillkommer hovrätt att som första domstol uppta mål om ansvar eller enskUt anspråk på grund av ämbetsbrott, som avses i 20 kap. 1—4 §§ brottsbalken, av domare i allmän underrätt, expropriationsdomstol, vattendomstol eller krigsrätt eller av konkursdomare eller inskrivningsdomare. Av skäl som nyss anförts bör orden "vattendomstol" och "expropriationsdomstol" utgå ur paragrafen.
Inskrivningsdomaren är enligt lagen (1932: 170) med särskUda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden den som i rättens ställe upptar och behandlar inskrivningsärenden. Lagen upphävs i samband med JB:s ikraftträdande (2 § JP). Enligt 19 kap. 2 § JB handläggs inskrivningsärenden av inskrivningsmyndigheten, som förestås av en inskrivningsdomare. Även annan fättsbildad tjänsteman än inskrivningsdomaren kan meddela beslut i inskrivningsärende. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § RB bör gälla även annan än inskrivningsdomare som vid inskrivningsmyndighet har meddelat beslut i inskrivningsärende.
13 Förslaget till lag om ändring i lagen om fri rättegång
Av skäl som har anförts i avsnitt 12 bör i 1 § lagen (1919: 367) om fri rättegång orden "ägodelningsrätt", "vattendomstol" och "expropriationsdomstol" utgå. Vidare bör bestämmelserna om ägodelningsrätt och ägodelningsdomare i 15 § utgå.
14 Förslaget till lag om ändring i lagen om avstängning av domare
I 1 § lagen (1955: 261) om avstängning av domare bör av skäl som har anförts i avsnitt 12 föreskrifterna om vattendomstol, ägodelningsrätt och expropriationsdomstol utgå.
Prop. 1971:151 73
15 Förslaget till lag om ändring i lagen med särskilda
bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m.
I 3 och 4 §§ lagen (1957: 132) med särskUda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m. bör av skäl som har anförts i avsnitt 12 föreskrifterna om expropriationstekniker utgå. En hänvisning i 4 § till JDL kan vidare utgå utan att ersättas av annan bestämmelse, eftersom paragrafen hänvisar också till motsvarande föreskrift i RB och bestämmelserna om rättegången vid allmän domstol blir tUlämpliga i fastighetsdomstol, när annat inte föreskrivits.
16 Hemställan
Jag hemställer, att lagrådets yttrande över förslagen till
1) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),
2) lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar,
3) lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar,
4) lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt,
5) lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,
6) lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,
1) lag om ändring i lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m. m.,
8) lag om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237),
9) lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,
10) lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,
11) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290),
12) lag om ändring i lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,
13) lag om ändring i rättegångsbalken,
14) lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång,
15) lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare,
16) lag om ändring i lagen (1957:132) med särskUda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.
inhämtas genom utdrag av protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:151 74
Bilaga
1 Utdrag av förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1918: 523)
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 kap.
33 §1 Förordnande, som i 32 § sägs, skall efter ansökan meddelas av Konungens befallningshavande. I ansökningen skola så fullständigt som möjligt uppgivas företagets beskaffenhet, omfattning och verkningar med angivande av det vattenområde som av företaget kan komma att beröras. Vidare skall uppgivas huruvida s'ärskUda bestämmelser med stöd av lag meddelats rörande användningen av de mark- och vattenområden som beröras av företaget. Ansökningen bör tillika innehålla uppgift å de fastigheter, som företaget efter ty i 14 kap. 4 § sägs förmenas angå, samt ägarnas namn och hemvist ävensom sådana nyttjan-derättshavares, vilkas rätt kan vara av företaget beroende.
Första stycket äger motsvarande tillämpning på anmälan om förrättning enligt 7 kap. 36 eller 45 §.
Vad i 2 § stadgas om ställande av säkerhet för förrättningskostnaden äge tillämpning jämväl i fråga om förordnande enligt denna §.
Beträffande företag, som avser torrläggning av mark, äger Konungen förordna, att ansökan, som i första stycket sägs, skall ingivas till annan myndighet än Konungens befallningshavande.
48 §2
Vill sökande återkalla ansökningen, göre det skriftiigen hos förrättningsmannen, innan förrättningen avslutas, eller hos vattendomstolen på s'ätt och inom tid för fullföljd av talan mot synemännens utlåtande är stadgat.
Äro i fråga om företag enligt 3 eller 7 kap. sökandena flera, må utan samtiigas medgivande återkallelse ej ske, utan så är, att kostnaden av synemännen beräknas uppgå till mer än nio tiondelar av den uppskattade båtnaden av företaget; dock att härvid h'änsyn icke skall tagas till båtnad, för vilken enligt 3 kap. 6 § och 7 kap. 29 § bidragsskyldighet till företaget inträder först då båtnaden tages i anspråk. I fråga om företag enligt 8 kap. må, där sökandena äro flera, utan samtiigas medgivande återkallelse ej ske, med mindre kostnaden för företaget finnes uppgå till högre belopp än med hänsyn till nyttan därav kan anses rimligt eller företaget på grund av yrkande under förrättningen blivit väsentUgt utvidgat; dock att vad ovan stadgats i fråga om 7 kap. skall
1 Senaste lydelse 1971:531. « Senaste lydelse 1969: 393.
Prop. 1971:151 75
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gälla jämväl företag, som avser både avledande av avloppsvatten och torrläggning av mark, såvitt detsamma avser sistnämnda ändamål.
Sker återkallelse av någon eller några av sökandena, vare den eller de övriga fortfarande att anse såsom sökande.
Förrättning, som sker efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten enligt 7 kap. 36 eller 45 §, må inställas endast om fastighetsregleringen inställes eller om annat särskilt skäl föreligger.
2 Utdag av förslag till
Lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 §1
Ansökning om förrättning enligt detta kapitel göres skriftligen hos länsstyrelsen.
I ansökningen böra fullständigt uppgivas ärendets omfattning och beskaffenhet, de fastigheter saken förmenas angå, samt vederbörande ägares och innehavares, nyttjanderätts- och servitutshavares namn och hemvist.
Finner länsstyrelsen den äskade förrättningen endast avse fråga, som bör vinna sin lösning i den i 3 kap. stadgade ordning, äge länsstyrelsen avslå ansökningen eller, där förordnande för förrättningsman redan utfärdats men förrättningen ännu icke avslutats, förordna om dess inställande. Är frågan om dylikt beslut beroende på utredning, må med utseende av förrättningsman tills vidare anstå eller länsstyrelsen föreskriva att förrättningen skall vUa, intUl dess länsstyrelsen annorledes förordnar.
Första—tredje styckena äga motsvarande tillämpning på anmälan enligt 16 § andra stycket.
24 §
Förrättningsman skall så skyndsamt som möjligt å därför tjänUg tid börja förrättningen samt utan onödigt dröjsmål fortsätta och avsluta densamma.
Finner förrättningsmannen anledning till antagande att till förrättningen hänskjuten fråga bör lösas i den i 3 kap. stadgade ordningen, skall han genast härom underrätta länsstyrelsen och inhämta dess besked huruvida förrättningen skall fortgå.
VUl den, som sökt förrättning. Vill den, som sökt förrättning,
sedan förrättningsman förordnats sedan förrättningsman förordnats men innan sammanträde under men innan sammanträde under
'■ Senaste lydelse 1954:197.
Prop. 1971:151
76
Nuvarande lydelse
förrättningen hållits, återkalla sin talan, göre det skriftiigen hos förrättningsmannen. Därest kungörelse eller kallelser, varom i 25 § sägs, redan utfärdats och återkallelsen inkommit så sent att förrättningsmannen ej kan i god tid före det utsatta sammantr'ädet skriftiigen underrätta samtliga kända sakägare om förrättningens inställande, vare återkaUelsen utan verkan; och meddde förrättningsmannen sökanden därom besked. Sker återkallelsen vid sammanträde under förrättningen, skall denna genast inställas, där ej annan sakägare, som äger påkaUa förrättning rörande den väckta frågan, begär att förrättningen fort-sättes.
Föreslagen lydelse
förrättningen hållits, återkalla sin talan, göre det skriftligen hos för-r'ättningsmannen. Därest kallelse, som avses i 25 §, redan utfärdats och återkallelsen inkommit så sent att förrättningsrnannen ej kan i god tid före det utsatta sammanträdet skriftligen underr'ätta samtliga kända sakägare om förrättningens inställande, vare återkallelsen utan verkan; och meddde förrättningsmannen sökanden därom besked. Sker återkallelsen vid sammanträde under förrättningen, skall denna genast instäUas, där ej annan sakägare, som äger påkalla förrättning rörande den väckta frågan, begär att förrättningen fortsattes.
Förrättning, som sker efter anmälan enligt 16 § andra stycket, må inställas endast om fastighetsregleringen inställes eller om annat särskilt skäl föreligger.
3 Utdrag av förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
20 §
Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket, 4, 8, 9 och 11 §§, 3 kap. 1 §, 2 § första stycket och andra stycket första punkten, 3 och 4 §§, 6 § första stycket, 8, 9 och 13 §§, 16 kap. 2 § samt 18 kap. 3 § första stycket lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet äga motsvarande tillämpning på förrättning enligt denna lag.
Utöver den rätt som enligt 2 kap. 11 § lagen ont delning av jord å landet tillkommer förrättningsmän och sakkunniga äga dessa, i den mån det behöves för
Bestämmelsema i 4 kap. 3—6, 12 och 16 §§, 17 § första stycket, 18—23 §§, 30 § första stycket, 32 § tredje stycket, 34, 35, 38 och 40 §§ fastighetsbildningslagen (1970:988) äga motsvarande till-lämpning på förr'ättning enligt denna lag.
Förrättning, som sker efter anmälan enligt 10 § tredje stycket, får, utöver vad som framgår av 18 § första stycket, inställas endast om fastighetsregleringen in-
Prop. 1971:151 77
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
förrättningens utförande, erhålla ställes eller om annat särskilt skäl tillträde till byggnad, som beröres föreligger, av förrättningen.
Om anläggningsbeslut eller beslut om förrättningens inställande icke meddelas vid sammanträde, skall det meddelas på tid och plats som tillkännagivits vid sammanträde eller varom sakägarna underrättats skriftligen eller i annan ordning som bestämts vid sammanträde. Detsamma gäller beslut, beträffande vilket besvärstiden räknas från dagen för beslutets meddelande. Beslutet skall innehålla underrättelse om vad som skall iakttagas för fullföljd av talan. Om anläggningsbeslut skall förrättningsmannen omedelbart underrätta byggnadsnämnden.
5 Utdrag av förslag till
Lag om ändring i lagen (1925:334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972,
Äldre bestämmelser om fastställelse av förrättning skall fortfarande tillämpas på förrättning som avslutats före ikraftträdandet. Därvid skall fastighetsdomstolen fullgöra vad som åvilar ägodelningsdomaren eller ägodelningsrätten.
13 Förslag till
Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom förordnas, att 2 kap, 2 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
2 §1
Hovrätt tillkommer att som Hovrätt
tillkommer att som
första domstol upptaga
mål om första domstol upptaga mål om
ansvar eller enskUt anspråk på ansvar eller enskilt anspråk på
grund av ämbetsbrott, som avses i grand av ämbetsbrott, som avses i
20 kap. 1—4 §§ brottsbalken, av 20 kap. 1—4 §§ brottsbalken, av
domare i allmän underrätt, expro- domare i allmän underrätt eller
priationsdomstol, vattendomstol el- krigsrätt eller av konkursdomare,
ler krigsrätt eller av konkursdoma- inskrivningsdomare eller annan
re eller inskrivningsdomare. som vid inskrivningsmyndighet
har meddelat beslut i inskrivningsärende.
' Senaste lyddse J969:244.
Prop. 1971:151 78
Hovrätt är i övrigt första domstol i mål, beträffande vilka så föreskrives i lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ämbetsbrott som begåtts av domare i expropriationsdomstol eller inskrivningsdomare som avses i lagen (1932: 170) med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden.
15 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare
Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1955: 261) om avstängning av domare skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 ¥ Är domare på sannolika skäl misstänkt för brott, som kan antagas medföra avsättning, må han avstängas från utövning av tjänsten.
Med domare avses i denna lag Med
domare avses i denna lag
ledamot samt lagfaren befattnings- ledamot samt lagfaren befattnings
havare, som ej är ledamot, vid havare, som ej är ledamot, vid
allmän underrätt, hovrätt, nedre allmän underrätt, hovrätt, nedre
justitierevisionen eller högsta dom. justitierevisionen eller högsta dom
stolen eller vid vattendomstol, ägo- stolen eller vid regeringsrätten,
delningsrätt eller expropriations- arbetsdomstolen, försäkringsrådet,
domstol eller vid regeringsrätten, statens hyresråd, kammarrätt, skat-
arbetsdomstolen, försäkringsrådet, terätt eller länsrätt eller, då
statens hyresråd, kammarrätt. Konungen förordnat därom, vid
skatterätt eller länsrätt eller, då annan särskild domstol.
Konungen förordnat därom, vid
annan särskild domstol.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Vad som föreskrives i 1 § andra stycket i dess nya lydelse skall äga tUlämpning även på ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid ägodelningsrätt eller expropriationsdomstol.
• Senaste lydelse 1971: 53.
Prop. 1971:151 79
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 21 oktober 1971
Närvarande: f. d. justitierådet REGNER, regeringsrådet MARTENIUS, justitierådet BERNHARD, justitierådet HOLMBERG.
Enligt lagrådet den 7 oktober 1971 tUlhandakommet utdrag av protokoll över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 7 september 1971, hade Kungl, Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle inhämtas över upprättade förslag till
1) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),
2) lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar,
3) lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar,
4) lag om ändring i lagen (1904: 48 s, 1) om samäganderätt,
5) lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,
6) lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,
7) lag om ändring i lagen (1945: 119) om stängselskyldighet för järnväg m, m,,
8) lag om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237),
9) lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar,
10) lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,
11) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290),
12) lag om ändring i lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,
13) lag om ändring i rättegångsbalken,
14) lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång,
15) lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare,
16) lag om ändring i lagen (1957: 132) med särskUda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m, m.
Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt EUasson,
Lagrådet yttrade:
Om de föreslagna nya styckena införes i 7 kap, 36 och 45 §§ vattenlagen måste jämkningar ske även i 55 och 66 §§ samma kapitel så att hänvisningen i 55 § till 45 § tredje stycket kommer att avse paragra-
Prop. 1971:151 80
fens fjärde stycke och hänvisningen i 66 § till 36 § fjärde stycket kommer att avse femte stycket i paragrafen.
Från språklig synpunkt förordar lagrådet att det föreslagna nya andra stycket i 10 kap, 33 § vattenlagen får följande lydelse: Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om anmälan som avses i 7 kap, 36 eller 45 §, Motsvarande ändring bör ske i 18 § fjärde stycket lagen om enskUda vägar.
Avfattningen av de nya stycken, som föreslagits skola upptagas i 10 kap, 48 § vattenlagen och 24 § lagen om enskilda vägar, om inställande av förrättning tUlkommen efter anmälan av fastighetsbildningsmyndigheten, kan ge anledning till den tolkningen, att en sådan förrättning får inställas endast under den dubbla förutsättningen att dels samtiiga ägare av de fastigheter, vilka ingår i fastighetsregleringen, ansökt om eller medgivit att förrättningen inställes (i fråga om förrättning enligt vattenlagen dock med den jämkning som framgår av 10 kap, 48 § andra stycket) dels ock endera att fastighetsregleringen inställes eller att annat särskilt skäl till förrättningens inställande föreligger. Såsom departementschefen anfört torde undantagsvis ett sådant läge kunna tänkas uppstå, att den ifrågavarande anläggningsförrättningen av en eller annan anledning mister sin aktualitet för de fastigheter som den berör eller för vissa av dem, t, ex, om fastighetsregleringen inställes. Det synes i dylikt fall böra finnas möjlighet att inställa anläggningsförrättningen även utan att ansökan eller medgivande kräves av samtliga berörda fastigheters ägare. Vid bedömande av spörsmålet om förrättningens inställande helt eller delvis synes av naturliga skäl, såsom departementschefen antytt, hänsyn främst böra fästas vid den uppfattning som omfattas av det övervägande flertalet av sakägarna. Enklast synes vad som sålunda åsyftas kunna vinnas genom att ordet "endast" får utgå ur de ifrågavarande styckena. Lagrådet vill därför föreslå att så sker och att enahanda jämkning göres i 20 § andra stycket lagen om vissa gemensamhetsanläggningar.
I enlighet med vad som skett i åtskilliga andra lagar som behandlas i remissprotokollet bör i 16 § andra stycket lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område "lantmäteriförrättning" ändras till "förtättning". Vidare synes i samma stycke orden "domaren i den ort eller rättens ordförande i den stad" böra ändras tUl "fastighetsdomstolen i den ort" samt "r'ättens prövning" på två ställen ändras till "domstolens prövning". Beträffande övergångs-bestämmelsema till denna lag föreslår lagrådet att första punkten för vinnande av störte tydlighet ges följande ändrade lydelse: Äldre bestämmelser om faststäUelse å områdets avskiljande skall fortfarande tillämpas i fråga om förrättning som avslutats före ikrafttfädandet.
Eftersom alla mål om stängsdskyldighet och betesreglering enligt förslaget skall handläggas av fastighetsdomstol, synes det mest följdriktigt
Prop. 1971:151 81
att även den granskning och registrering av förening rörande dessa frågor, varom stadgas i 36 och 37 §§ lagen om ägofred, sker vid fastighetsdomstol. Lagrådet ansluter sig tUl vad hovrätten över Skåne och Blekinge i ett remissyttrande anfört i denna del och föreslår att i 36 § första stycket "de allmänna underrätter" ändras till "de fastighetsdomstolar",
I likhet med vad som i övergångsbestämmelse till lagen om ändring i rättegångsbalken föreslås i fråga om domare i expropriationsdomstol bör äldre bestämmelser gälla även beträffande ämbetsbrott begångna av domare i vattendomstol. Däremot torde det var överflödigt att i övergångsbestämmelsen omnämna också inskrivningsdomare som avses i lagen med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivnings-ärenden. Lagrådet förordar att övergångsbestämmelsen ändras på angivet sätt. Även övergångsbestämmelsen till lagen om ändring i lagen om fri rättegång bör ändras så att äldre bestämmelser kommer att gälla också i mål vid vattendomstol. Slutligen bör övergångsbestämmelsen till lagen om ändring i lagen om avstängning av domare kompletteras så att den kommer att avse även ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid vattendomstol.
Vissa av de ändringar lagrådet föreslår bör medföra jämkningar i ingresserna till de berörda lagarna.
Ur protokollet: Ingrid Hellström
Prop. 1971:151 82
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 22 oktober 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena "WICKMAN, statsråden ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT,
Statsrådet Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets yttrande över förslag till
1) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),
2) lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskUda vägar,
3) lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar,
4) lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt,
5) lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,
6) lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,
7) lag om ändring i lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m. m.,
8) lag om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237),
9) lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,
10) lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna,
11) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290),
12) lag om ändring i lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,
13) lag om ändring i rättegångsbalken,
14) lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång,
15) lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare,
16) lag om ändring i lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara in. m.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Lagrådet har föreslagit att i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i rättegångsbalken, lagen om ändring i lagen om fri rättegång och lagen om ändring i lagen om avstängning av domare skall tas in bestämmelser också om vattendomstol. Vad angår lagen om fri rättegång kan jag inte finna att det föreligger behov av någon sådan övergångsbestämmelse. Jag finner därför inte skäl att i fråga om den lagen ändra övergångsbestämmelserna på det sätt lagrådet har föreslagit. Vad
Prop. 1971:151 83
angår rättegångsbalken och lagen om avstängning av domare vill jag inte bestrida, att det kan komma i fråga att tillämpa äldre bestämmelser på dem som har tjänster i den nuvarande vattendomstolsorganisationen. Jag vill därför inte motsätta mig de av lagrådet föreslagna ändringarna på dessa punkter. Det bör anges att övergångsbestämmelserna gäller i fråga om vattendomstol som avses i 11 kap. 1 § VL i dess lydelse vid utgången av år 1971.
I övrigt godtar jag de ändringar som lagrådet har föreslagit. Utöver vad som följer av det anförda bör vissa redaktionella ändringar vidtas i några av de remitterade förslagen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga förslagen med vidtagna ändringar.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCn lOKTR, STHLM 1971 7104 I I