Kungl. Majrts proposition nr 112 år 1971 Prop. 1971:112

Nr 112

Kungl. Majrts proposition angående godkännande av två tilläggsavtal till dubbelbeskattningsavtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike beträJBTande direkta skatter, m. m.; given Stockholms slott den 23 aprU 1971.

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollen över utrikesdepartements- och finansärenden saml med överlämnande av dels ett den 9 mars 1971 undertecknat tilläggsavtal lill avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skaller och lill det tiil tUläggsavlalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels ell den 10 mars 1971 undertecknat liUäggsavlal till avtalet den 24 december 1936 och tUl det till avtalet fogade protokollet samt lill slutprotokollet samma dag, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departemenlschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föreslås all riksdagen godkänner två den 9 resp. den 10 mars 1971 undertecknade tilläggsavtal lill dubbelbeskattningsavtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike beträffande direkta skaller. TUläggsavlalet den 9 mars 1971 upptar nya regler om utdelningsbeskallningen medan tilläggsavtalet den 10 mars 1971 berör beskattningen av andra inkomstslag och reglerar vissa lillämpningsfrågor.

Efler ratifikation tillämpas tilläggsavtalet den 9 mars 1971 på utdelning, som blivit lUlgänglig för lyftning efter utgången av år 1969, och tilläggsavtalet den 10 mars 1971 i princip på inkomst, som förvärvas efter utgången av ratifikationsårel.

1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 112

Prop. 1971:112

Förslag tiU

Förordning om ändring i kupongskatteförordningen (1970:624)

Härigenom förordnas, alt övergångsbestämmelserna lill kupongskalteförordningen (1970: 624) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna förordning träder i krafl den 1 januari 1971, då förordningen (1943: 44) om kupongskall skall upphöra all gälla.

I fråga om utdelning, som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet, gäller den upphävda förordningen med följande undanlag.

1. Inträder skyldighet för styrelse för aktiebolag all enligl 5 § den upphävda förordningen avlämna uppgifter om utdelning eller atl inbetala kupongskall först efler ikraftträdandet och fullgör styrelsen icke denna skyldighet, gäller för sådani fall 19 § andra stycket saml 22 och 23 §§ den nya förordningen.

2. Vid återbetalning av kupongskatt till aktiebolag enligl 6 § den upphävda förordningen gäller den begränsning som föreskrives i 16 § andra stycket den nya förordningen, om utdelningen utbetalats efler utgången av år 1970.

3. Restitution av kupongskatt lill utdelningsberältigad enligl 12 § 1 mom. den upphävda förordningen skall ske enligl 27 § den nya förordningen, om ansökan därom göres efter ikraftträdandet.

4. Vid prövning av ansvar enligl 16 § den upphävda förordningen äger 31 § iredje och fjärde styckena den nya förordningen tillämpning.

5. Prövning och handhavande i övrigl av ärende rörande kupongskatt ankommer på riksskatteverket.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift, som ersatts genom bestämmelse i denna förordning, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Denna förordning träder i krafl dagen efler den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Sa Majesté le Roi de Suéde et le President de la République francaise, désireux de modifier la Convention enlre la Suéde et la France lendant ä éviter les doubles iniposilions el ä établir des régles d'assislance administrative réciproque en matiére d'imp6ls directs du 24 décembre 1936 el le Protocole annexe å I'Avenant du 29 mars 1956, ont décidé de condure un avenant el ont désigne ä cette fin comme leurs plénipoten-liaires respeclifs :

Sa Majesté le Roi de Suéde :

Son Excellence Monsieur Gunnar Hägglöf, Ambassadeur Exlra-ordinaire et Plénipotentiaire a Paris

Hans Majestät Konungen av Sverige och Franska RepubUkens President har, i syfte all ändra avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och del till tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokoUet, beslutat all träffa ell tilläggsavtal och för detla ändamål utsett till sina befullmäkligade ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Hans Excellens Herr Gunnar Hägglöf, Utomordentiigt och Befullmäktigat Sändebud i Paris

och

Le President de la République frangaise :

Monsieur GUbert de Chambrun, Minisire Plénipotentiaire, Direc-leur des Conventions administratives el des Affaires consulaires au Ministére des Affaires Etran-géres

lesquels, apres avoir échangé leurs pleins pouvoirs reconnus en bonne el due forme, sont convenus des dispositions suivantes :

ti Riksdagen 1971.1 saml. Nr 112

Franska Republikens President:

Herr GUbert de Chambrun, Be-fullmäkligad Minister, Utrikesministeriets Chef för Administrativa Avlal och Konsulära Frågor

vilka, efler atl ha tagit del av varandras fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, överenskommit om följande bestämmelser:

Article premier

L'article 9 de la convention tel qu'il a élé modifié el complélé par Tarticle 5 de Pavenant du 28 oc-lobre 1950 et par rarlide premier de Tavenant du 29 mars 1956 ainsi que le Protocole annexe å Tave-nant du 29 mars 1956 sont rem-placés par les dispositions suivantes :

« § 1 — Les revenus des valeurs mobiliéres ne sont imposables que dans TElat sur le territoire duquel le bénéficiaire a son domicile ».

« § 2 — Toutefois, les dividen-des atlribués par une société ayant son domicile fiscal dans Tun des Etats contractants ä une société ayant son domicile fiscal dans Fautre Etat, sont exonérés d'im-pöts dans cet autre Etat, dans la mesure el dans les conditions ou une telle exonération serait accordée en vertu de la législation inlerne de cet Etat, si Fune el Fautre sociétés avaienl leur domicile fiscal sur le territoire dudit Etat».

« § 3 — a) Les dividendes payés par une société ayant son domicile fiscal en France, qui donneraienl droit å un avoir fiscal s'ils étaient re?us par une personne ayant son domicile réel ou son siége social en France, ouvrent droit, lorsqu'Us sont payés å des personnes physiques ou morales domiciliées en Suéde å un payement du Trésor frangais d'un montant egal å cet avoir fiscal, sous deduclion d'un impöl de 15 "/o calculé sur le total constitue par le dividende mis en distribution et le payement vise ci-dessus.

« b) Les dispositions de Falinéa a) s'appliqueronl aux personnes physiques et morales domicUiées en Suéde ci-aprés:

« 1 — personnes physiques domiciliées en Suéde assujetties å Fimpot suédois å raison des divi-

Artikdl

Arlikel 9 i avtalet, så som denna artikel ändrats och kompletterats genom arlikel 5 i tilläggsavtalet den 28 oktober 1950, artUcel 1 i tilläggsavtalet den 29 mars 1956 och det till tiUäggsavtalel den 29 mars 1956 fogade protokollet, er-sättes av följande bestämmelser:

"§ 1. Inkomst av värdepapper beskattas endast i den stat, inom vars område inkomsttagaren har sitt hemvist.

§ 2. Utdelning från etl bolag med skatterättsligt hemvist i en av de avtalsslulande staterna till ett bolag med skatterättsligt hemvist i den andra staten skall emellertid vara undantagen från beskattning i denna andra stat under de villkor och i den utsträckning, som skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna stat, om båda bolagen hade haft sitt skatterällsliga hemvist inom den statens område.

§ 3. a) Utdelning från elt bolag med skatterättsligt hemvist i Frankrike, vilken skulle medföra rätt lill skattetillgodohavande ("avoir fiscal") om den hade uppburils av person med verkligt hemvist eller med säte i Frankrike, skall, då den utgår till fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, medföra rätt till utbetalning från franska staten av etl belopp motsvarande nämnda skattetillgodohavande efter avdrag för fransk skatt, som beräknas till 15 "/o av summan av del av bolaget utdelade beloppet och skattetillgodohavandet.

b) Bestämmelsema i punkt a) tillämpas på följande fysiska och juridiska personer med hemvist i Sverige:

l:o) fysiska personer med hemvist i Sverige, som är underkastade svensk skatt på utdelning från

dendes distribués par les sociétés ayant leur domicile fiscal en France;

« 2 — sociétés (autres que les enlreprises d'inveslissement visées au point 3 ci-dessous) ayant leur domicile fiscal en Suéde qui sont assujetties a Fimpot suédois å raison de la totalité des dividendes distribués par les sociétés ayant leur domicile fiscal en France;

« 3 — enlreprises d'inveslisse-ment au sens de la législation fiscale suédoise ayant leur domicUe fiscal en Suéde et dont plus de 80 o/o des actions ou des parts sont détenues par des personnes physiques domicUiées en Suéde ».

« § 4 — Quand une personne domiciliée en Suéde qui regoit des dividendes de source frangaise, a droit au payement prévu au paragraphe 3, Fimpot suédois sera calculé sur le total constitue par le dividende mis en distribution et le payement brut représenlalif de Favoir fiscal; il sera diminué d'un montant egal å Fimpot prélevé en France en vertu du paragraphe 3 alinéa a) ».

«§ 5 — A moins qu'elle ne bénéficie du payement prévu au paragraphe 3, une personne domiciliée en Suéde qui regoit des dividendes distribués par une société ayant son domicile fiscal en France peut demander le rembour-sement du précomple afférent å ces dividendes acquitté, le cas échéant, par la société dislribu-trice ».

« § 6 — Le terme « société » désigne toute personne morale ou toute entilé qui est considérée comme une personne morale aux fins d'imposition ».

bolag med skatterättsligt hemvist i Frankrike;

2:o) bolag (utom investmentföretag som avses i punkt 3:o nedan) med skatterättsligt hemvist i Sverige, som äro underkastade svensk skatt på sammanlagda beloppet av utdelning från bolag med skatterättsligt hemvist i Frankrike;

3: o) investmentföretag, i den mening della uttryck har enligt svensk skattelagstiftning, som ha skatterättsligt hemvist i Sverige och i vUka mer än 80 "/o av aktierna eller andelarna ägas av fysiska personer med hemvist i Sverige.

§ 4. I de fall då en person med hemvist i Sverige, som uppbär ut-, delning från källa i Frankrike, har rätt lill utbetalning som avses i § 3, skall svensk skalt beräknas på summan av det av bolaget utdelade beloppet och det bruttobelopp som motsvarar skattetillgodohavandet ("avoir fiscal"). Från denna skalt avräknas elt belopp motsvarande den skall, som uttages i Frankrike enligt § 3 a).

§ 5. Person med hemvist i Sverige, som uppbär utdelning från ett bolag med skatlerätlsUgt hemvist i Frankrike och som icke är berättigad till utbetalning som avses i § 3, har rätt till återbetalning av sådan lill utdelningen hänförlig förskottsskalt ("précomple") som i förekommande fall har erlagts av del utdelande bolaget.

§6. Uttrycket "bolag", åsyftar varje slag av juridisk person och varje subjekt, som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person."

gés å Stockholm. Il entrera en vigueur un mois apres la date de Féchange des instruments de ratification.

Ses dispositions s'appliqueront pour la premiére fois aux produits mis en payement å partir du ler janvier 1970.

Artide 3

Le present avenant demeurera en vigueur aussi longlemps que la Convention enlre la France el la Suéde tendant å éviter les doubles imposilions et ä établir des régles d'assistance administrative réciproque en matiére d'impots directs du 24 décembre 1936.

Stockholm. Tilläggsavtalet skall träda i krafl en månad efler ut-växlingen av ralifikalionshandling-arna.

Tilläggsavtalels bestämmelser tillämpas första gången på inkomst som blivit tillgänglig för lyftning från och med den 1 januari 1970.

Arlikel 3

Della tilläggsavtal skall förbli i krafl under samma lid som avtalet den 24 december 1936 meUan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skaller.

Avenant

å la Convention entré le Royaume de Suéde et la République francaise tendant ä éviter les doubles imposilions et å établir des régles d'assis-tance administrative réciproque en matiére d'impöts directs du 24 décembre 1936, au Protocole annexe å cette Convention et au Protocole flnal du 24 décembre 1936.

Tilläggsavtal

till avtalet den 24 december 1936 mellan Konungariket Sverige och Franska Republiken för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till avtalet fogade protokollet samt till slutprotokollet den 24 december 1936.

Sa Majesté le Roi de Suéde el le President de la République frangaise, désireux de modifier la convention enlre la Suéde el la France tendant å eviler les doubles imposilions el ä établir des régles d'assistance administrative récipro que en matiére d'impöls directs du 24 décembre 1936, le protocole annexe ä celle convention el le protocole final du 24 décembre 1936 ont décidé de condure un avenant et ont désigne å celle fin comme leurs plénipotenliaires respeclifs :

Sa Majesté le Roi de Suéde :

Son Excellence Monsieur Gunnar Hägglöf, Ambassadeur Exlra-ordinaire et Plénipotentiaire å Paris

Hans Majestät Konungen av Sverige och Franska Republikens President har, i syfte all ändra avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och det till avtalet fogade protokollet saml slutprotokollet den 24 december 1936, beslutat träffa etl tilläggsavtal och för detta ändamål utsett lill sina befullmäkligade ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Hans Excellens Herr Gunnar Hägglöf, Utomordentligt och Befullmäktigat Sändebud i Paris

och

Le President de la République frangaise :

Monsieur GUbert de Chambrun, Ministre Plénipotentiaire, Direc-leur des Conventions Administratives et des Affaires Consulaires au Ministére des Affaires Elrang-éres

Lesquels, apres avoir échangé leurs pleins pouvoirs reconnus en bonne el due forme, sont convenus des dispositions suivantes :

t2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 112

Franska Republikens President:

Herr Gilbert de Chambrun, Be-fullmäktigad Minister, Utrikesministeriets Chef för Administrativa Avtal och Konsulära Frågor

vilka, efter att ha tagit del av varandras fullmakter och funnU dem vara i god och behörig form, överenskommit om följande bestämmelser:

Artide Premier

he paragraphe 3 de rartide premier de la convention, tel qu'il a été modifié par Fartide premier de Favenant du 28 octobre 1950, est remplace par les dispositions suivantes :

« § 3 — Sont considérés comme impots directs au sens de la présente convention :

1 — En ce qui concerne la lé
gislation frangaise :

a) rimpöt sur le revenu,

b) rimpöt sur les sociétés, ainsi que toutes retenues, tous

précomples et avances décomptés sur ces impots ;

2 — En ce qui concerne la
législation suédoise :

a) Fimpot d'Elat sur le revenu, y compris Fimpot sur le revenu des dividendes d'actions el Fimpot sur les salaires des gens de mer,

b) Fimpot sur les revenus non distribués,

c) Fimpot sur les repartitions,

d) la taxe sur les representa
tions publiques,

e) Fimpot d'Elat sur la fortune,

f) Fimpot communal sur le
revenu ;

3 — Les impots el taxes pergus
dans Fun et Fautre Etat en rem-
placemenl des iinpots vises aux 1°
el 2° ci-dessus ou en addition å
ces impots. »

Arlikel 1

Artikel 1 § 3 i avtalet, så som denna artikel ändrats genom artikel 1 i tilläggsavtalet den 28 oktober 1950, ersattes av följande bestämmelser:

"§ 3. Som direkta skatter i delta avtals mening anses:

l:o) beträffande fransk lagstiftning:

a) inkomstskatten,

b) bolagsskatten, samt

varje källskatt, förskottsskatt ("précomple") och annan på liknande sätt uttagen skall, som avräknas mol nämnda skaller;

2: o) beträffande svensk lagstiftning:

a) den statliga inkomstskatten, kupongskatten och sjömansskallen däri inbegripna,

b) ersättningsskatten,

c) utskiftningsskatten,

d) bevillningsavgiften för vissa
offentliga föreställningar,

e) den statliga förmögenhets
skatten, saml

f) den kommunala inkomstskat
ten;

3:o) utskylder och avgifter, som uttagas i den ena eller den andra staten i stället för skaller, som anges under l:o) och 2:o) här ovan, eller såsom tillägg till dessa skatter."

Artide 2

1 — L'article 5 de la convention est remplace par les dispositions suivantes :

« § 1. Les bénéfices provenant de 1'exploilalion, en Irafic international, de navires ou d'aéronefs ne sont imposables que dans FEtat contractant ou le siége de la direction effective de 1'entreprise est situé.

§ 2. Les dispositions du para-

A rti kel 2

§ 1. Arlikel 5 i avtalet ersattes av följande bestämmelser:

"§ 1. Inkomst, som förvärvas genom utövande av sjöfart eller luftfart i internationell trafik, beskattas endast i den avtalsslulande stat där företaget har sin verkliga ledning,

§ 2, Bestämmelserna i § 1 till-

graphe 1 s'appliqueni également lorsque des enlreprises de Fun el de Fautre Etats contractants ex-ploitent des navires ou des aéronefs en commun, soit directement, soit en pool ou sous forme de société en participation ».

2. Le point V du protocole est remplace par les dispositions suivantes :

« Bien que la présente convention ne s'applique qu'aux impots directs sur les revenus ou sur la fortune, les entreprises de navigation maritime ou aérienne dont le siége de direction effective se Irouve en Suéde el dont les navires ou les aéronefs chargenl ou de-chargenl des voyageurs ou des marchandises en territoire fran-gais, n'y seront pas soumises å la contribution des patentes ou ä tout autre impöl qui lui serait substitue, si elles n'y possédent ni agence ni succursale, alors méme qu'elles uliliseraienl les services d'un intermédiaire pour la recherche du frel ou la vente de billels.

A lilre de réciprocité, Fimpot suédois correspondanl, ou tout autre impöl qui lui serait substitue, ne sera pas applique aux enlreprises frangaises de navigation maritime ou aérienne dont les navires ou les aéronefs chargenl ou déchargenl des voyageurs ou des marchandises en territoire suédois, dans les conditions indiquées å Falinéa précédent ».

lämpas även då förelag i den ena och den andra avtalsslutande staten utöva sjöfart eller luftfart gemensamt, antingen direkt eller genom dellagande i en pool eller i form av annan för ändamålet bildad sammanslutning ("société en participation")."

§ 2. Punkt 5 i protokollet ersattes av följande bestämmelser:

"Ehuru detta avtal endasl till-lämpas å direkta skatter å inkomst och förmögenhet, skola de förelag för utövande av sjöfart eller luftfart, vilka ha sin verkliga ledning i Sverige och vUkas fartyg eller luftfartyg mottaga eller avlämna resande eller gods å franskt område, icke vara underkastade den franska patentskallen eller någon annan skall som kan sällas i dess ställe, med mindre företagen i Frankrike ha agentur eller filial; och gäller detta även om förelagen använda mellanhand för all erhålla frakter eller försälja biljetter.

För ernående av ömsesidighel skall motsvarande svenska skall eller varje annan skatt, som kan komma atl sällas i dess ställe, under de förutsättningar, som angivas i föregående stycke, icke utlagas av franska företag för sjöfart eller luftfart, vilkas fartyg mottaga eller avlämna resande eller gods på svenskt område."

musiciens, ainsi que les sportifs retirent de leurs activités person-nelles en cette qualité sont imposables dans FEtat contractant oti ces activités sont exercées.

§ 2. Nonobstant toute autre disposition de la présente convention, une société d'un Etat contractant qui fournit dans Fautre Etat contractant les services d'une personne visée au paragraphe 1, est imposable dans cet autre Etat contractant sur les bénéfices qu'elle retire de celle prestation de services, å moins que cette société n'établisse qu'elle n'est pas con-trölée directement ou indireclement par celle personne »,

nom sin personliga verksamhet i denna egenskap, beskattas i den avtalsslulande stat, där verksamheten utövas,

§ 2. Ulan hinder av varje annan bestämmelse i delta avtal får ett bolag, som är hemmahörande i en avtalsslutande stat och som i den andra avtalsslutande staten tillhandahåller tjänster utförda av person som avses i § 1, beskattas i denna andra avtalsslulande stat för inkomst som bolaget förvärvar genom all tillhandahålla sådana tjänster, såvida icke bolaget visar atl det varken direkt eller indirekt kontrolleras av personen i fråga."

Artide 4

L'arlicle 13 de la convention est remplace par les dispositions suivantes :

« § 1. Lorsqu'une persoime domiciliée dans un Etat contractant regoit des revenus ou posséde de la fortune qui, conformément aux dispositions de la présente convention, sont imposables dans Fautre Etat contractant, le premier Etat exemple de Fimpot ces revenus ou cette fortune, sous reserve des dispositions du paragraphe 4 de Fartide 9 et du paragraphe 2 ci-aprés, mais peut, pour calculer le montant de Fimpot sur le reste du revenu ou de la fortune de celle personne, appliquer le méme taux que si les revenus ou la fortune en question n'avaient pas été exemptés.

§ 2, Lorsqu'une personne domiciliée dans un Etat contractant re-5oit des revenus qui, conformément aux dispositions de Fartide 6 A, sont imposables dans Fautre Etat contractant, le premier Etat accordé sur Fimpot dont il frappe les revenus de celle personne une deduclion d'un montant egal å

Arlikel 4

Arlikel 13 i avtalet ersattes av följande bestämmelser:

"§ 1. Då en person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, som enligl bestämmelserna i detta avtal får beskattas i den andra avtalsslulande staten, skall sådan inkomst eller förmögenhet, där icke bestämmelserna i arlikel 9 § 4 eller i § 2 nedan föranleda annat, vara undantagen från beskattning i den förstnämnda staten, men denna stal må vid bestämmandet av skatten på den ifrågavarande personens återstående inkomst eller förmögenhet tillämpa den skallesats, som skulle ha varit tillämplig om inkomsten eUer förmögenheten i fråga icke undanlagils från beskattning.

§ 2. Då en person med hemvist i en avtalsslulande stat uppbär inkomst, som enligt bestämmelserna i arlikel 6 A får beskallas i den andra avtalsslulande staten, skall den förstnämnda staten från sin skatt på den ifrågavarande personens inkomst avräkna ett belopp motsvarande den skall, som er-

A rticle 5

§ 1. Le paragraphe 1 de Fartide 24 de la convention, tel qu'il a été modifié par Favenant du 8 avril 1949 et par Fartide 7 de Favenant du 28 octobre 1950, est remplace par les dispositions suivantes » :

« § 1. La présente convention ne s'appliquera, pour ce qui concerne la France, qu'aux departements européens et aux departements d'oulre-mer (Guadeloupe, Guyane, Marlinique, Réunion) de la République frangaise ».

§ 2. Les alinéas ajoulés aux paragraphes 1 el 2 de Fartide 25 de la convention par Fartide ler de Favenant du 8 avril 1949 sont supprimés.

Artikel 5

§ 1. Artikel 24 § 1 i avtalet, så som denna artikel ändrats genom tilläggsavtalet den 8 aprU 1949 och genom artikel 7 i tilläggsavtalet den 28 oktober 1950, ersattes av följande bestämmelser:

"§ 1. Detta avlal skaU, såvUl angår Frankrike, tillämpas endasl beträffande Franska Republikens europeiska departement ocF dess utomeuropeiska departemeni (Guadeloupe, Guyana, Marlini que, Réunion)."

§ 2. De stycken, som fogats lil artikel 25 §§ 1 och 2 genom arti kel 1 i tilläggsavtalet den 8 apri 1949, upphävs.

Article 6

Le point IX du protocole annexe ä la convention, tel qu"il a élé compléte par le protocole annexe å Favenant du 28 octobre 1950 est remplace par les dispositions suivantes :

«Les autorités fiscales suprémes fixeronl d'un commun accord les modalités d'application de Fartide 9».

Artikel 6

Punkt 9 i det till avtalet fogade protokollet, så som denna punkt kompletterats genom det protokoll som fogals till tilläggsavtalet den 28 oktober 1950, ersattes av följande bestämmelser:

"De högsta finansmyndigheterna skola träffa överenskommelse om förfarandet vid tillämpningen av artikel 9."

Article 7

Le deuxiéme alinéa du point X du protocole annexe å la convention, tel qu"il a été rédigé par Féchange de letlres des 26 octobre et 5 novembre 1954, est remplace par les dispositions suivantes :

«Les étudiants des elablisse-ments d'enseignemenl de Fun des Etats contractants, qui exercenl une activité rémunérée dans Fautre Etat contractant en vue d'obtenir

Artikel 7

Punkt 10, andra stycket, i det till avtalet fogade protokollet, i dess lydelse enligt skriftväxlingen den 26 oktober och den 5 november 1954, ersattes av följande bestämmelser:

"Studerande vid undervisningsanstalt i en av de avtalsslutande staterna, som inneha anställning i den andra avtalsslutande staten för alt erhålla praktisk utbildning

Article 9

Le present avenant sera ratifié dans chaque Etat et les instruments de ratification seront échangés å Stockholm. Il entrera en vigueur dés Féchange des instruments de ratification.

Ses dispositions s'appliqueront pour la premiére fois :

— aux impots élablis sur les revenus de Fannée civile suivant celle de Fentrée en vigueur, å Fimpot suédois sur la fortune établi d'aprés les elements de la fortune existant au 31 décembre de Fannée suivant celle de Fentrée en vigueur et aux sommes mises en recouvrement afférentes a ces impots, el

— en ce qui concerne Fartide 6, aux revenus pour lesquels s'ap-pliquera Fartide 9 de la convention tel qu'il a été modifié par Favenant du 9 mars 1971.

Par dérogation aux dispositions de Falinéa précédent, les dispositions de Fartide 2 s'appliqueronl pour la premiére fois pour Fimpo-sition des bénéfices de Fannée ci-vUe 1970 ou des exercices dos au cours de cette méme année.

Artikel 9

Detta tilläggsavtal skall ratificeras i vardera staten och ralifi-kationshandlingarna skall utväxlas i Stockholm. TUläggsavlalet skall träda i kraft med ulväxlingen av ratifikationshandlingarna.

Tilläggsavtalets bestämmelser tillämpas första gången:

Beträffande skaller, som utgår på inkomst hänförlig lill kalenderåret närmast efler del då tilläggsavtalet träder i kraft, beträffande svensk förmögenhetsskatt på för-mögenhetslillgångar, som innehavas den 31 december året närmast efter årel för ikraftträdandet och beträffande belopp, som är föremål för indrivning och hänförliga till dessa skaller, samt

såvitt avser artikel 6, beträffande inkomst på vilken artikel 9 i dess lydelse enligl tilläggsavtalet den 9 mars 1971 äger tillämpning.

Ulan hinder av bestämmelserna i närmast föregående stycke till-lämpas bestämmelserna i artikel 2 första gången vid beskattning av inkomst hänförlig liU kalenderåret 1970 eller till räkenskapsår, som avslutas under detta kalenderår.

Article 10

he present avenant demeurera en vigueur aussi longlemps que la convention enlre la France el la Suéde tendant a éviter les doubles impositions el ä établir des régles d'assislance administrative réciproque en matiére d'impöts directs du 24 décembre 1936, le protocole annexe ä cette convention el le protocole final du 24 décembre 1936.

Artikd 10

Detta tilläggsavtal skall förbli i krafl under samma lid som avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skaller och del till avtalet fogade protokollet samt slutprotokollet den 24 december 1936.

Prop. 1971:112 14

Utdrag av protokollet över finansärenden, bållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av förslag UU dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det lill tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning ocli fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till avtalet fogade protokoUet samt till slutprotokollet den 24 december 1936 och anför.

Den 24 december 1936 slöts mellan Sverige och Frankrike ell avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skaller. Samma dag undertecknades det till avtalet fogade protokollet och elt slutprotokoll. Avtalet med tillhörande protokoll saml slutprotokollet godkändes av riksdagen och trädde i krafl den 1 januari 1938 (SFS 1937: 1003 —1007). Sedermera har avtalet med tillhörande protokoll ändrats eUer kompletterats genom lUläggsavlal den 8 april 1949 (SFS 1951: 74), den 28 oktober 1950 (SFS 1951: 383) och den 29 mars 1956 (SFS 1957: 524) saml skriftväxling den 26 oktober resp. den 5 november 1954 (SFS 1955: 69). I samband härmed har avtalets territoriella lillämplighelsområde, som ursprungligen omfattade endast del egentliga Frankrike, successivt utvidgats, bl. a. till Algeriet genom tUläggsavlalet den 8 april 1949. Nu gällande lydelse av avtalet med tillhörande protokoll återges i SFS 1960: 535.

Fråga om ytterligare avtalsändringar har därefter aktualiserats främst genom all Frankrike år 1965 genomförde en skattereform, som bl. a. innebar väsentliga ändringar i reglerna om uldelningsbeskattning. Inledande förhandlingar om en revidering av avtalet ägde rum meUan sär-

Prop, 1971:112 15

skilt utsedda delegationer i Paris den 5 och 6 december 1966. Förhandlingarna fortsattes sedermera i Stockholm den 17—19 november 1969 och slutfördes i Paris den 13—15 januari 1970. Vid sistnämnda förhandlingar nåddes enighet om två på franska språket avfattade förslag till tilläggsavtal mellan Sverige och Frankrike, nämligen dels till avtalet den 24 december 1936 och till det till tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels lUl avtalet den 24 december 1936 och till det till avtalet fogade protokollet samt till slutprotokollet samma dag. Genom efterföljande skriftväxling har överenskommelse nåtts om vissa ändringar i och tillägg till den ursprungliga lydelsen av förslagen till tilläggsavtal.

Förslagen har remitterats lill kammarrätten, som, utöver visst påpekande beträffande tiUämpningen på svensk sida av del förstnämnda lill-läggsavlalel, förklarat sig inle ha något alt erinra mot dem. Förslagen torde få fogas som bilagor tiU statsrådsprotokollet i detta ärende.

Från fransk sida har meddelats, att man är beredd alt underteckna förslagen tiU tilläggsavtal.

Del ankommer på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande undertecknande av tilläggsavtalen.

Under åberopande av det anförda hemsläller jag, atl Kungl. Maj:l för sin del godkänner de föreliggande förslagen till tilläggsavtal mellan Sverige och Frankrike.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta GyUensten

' Bilagorna har uteslutits här. De vid propositionen fogade tilläggsavtalen överensstämmer med förslagen utom däri att ombudens namn tillagts i ingresserna, att ratifikationsortens namn införts i art. 2 i tUläggsavlalet den 9 mars 1971 och i art. 9 i tilläggsavtalet den 10 mars 1971, att sistnämnda art. 9 kompletterats med uppgift om datum för tilläggsavtalet den 9 mars 1971 samt att, sedan datering och underskrift verkställts, uppgifter härom införts.

Prop. 1971:112 16

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Majtt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.

Närvarande: slalsminislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Föredragande: Ministern för utrikes ärendena.

I enlighet med föredragandens av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:l Konungen uli ärendena l:o)— 4:o) fatta del beslut som vid varje ärende antecknats.

Undertecknande av två tilläggsavtal lill avtal den 24 december 1936 med Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skal-ter.

På föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:l denna dag godkänt förslag lill två tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 med Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skaller.

Tilläggsavtalen skall ratificeras.

Kungl. Maj:t uppdrager ål beskickningschefen i Paris alt underteckna tilläggsavtalen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1971:112 17

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 april 1971.

Närvarande: statsminislern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT,

Chefen för finansdeparlementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av dels tilläggsavtal lill avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och lill det till tUläggsavlalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels tilläggsavtal lill avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till avtalet fogade protokoUet saml till slutprotokollet den 24 december 1936 och anför.

Sedan Kungl. Maj:t den 26 februari 1971 godkänt förslag lill dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och lill del lill tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 och lUl det till avtalet fogade protokollet samt till slutprotokollet samma dag och uppdragit ål beskickningschefen i Paris all för Sveriges del underteckna dem, har tilläggsavtalen undertecknats den 9 resp. den 10 mars 1971.

Utöver vad jag den 26 februari 1971 meddelat i ärendet får jag anföra följande.

Den franska inkomstbeskattningen grundas på en progressiv allmän inkomstskatt på fysiska personers inkomst ("Fimpot sur le revenu") och en proportionell bolagsskall ("Fimpot sur les sociétés").

Då tilläggsavtalet den 9 mars 1971 berör utdelningsbeskallningen, har jag anledning alt redogöra för huvuddragen av den franska skattelagstiftningens regler om beskattning av bolagsvinst och utdelning. Av praktiska skäl använder jag därvid uttrycket "aktieägare" för all beteckna såväl den som innehar aktier i franskt aktiebolag som innehavare av andelar i vissa andra franska bolag.

Prop. 1971:112 18

Den franska bolagsskatten utgår med 50 "/o av beskattningsbar inkomst. Såväl franska som utländska bolag är skattskyldiga för inkomst som har källa i Frankrike. Till sådan inkomst räknas bl. a. utdelning från franskt bolag. Franska bolag är vidare skattskyldiga för utdelning, ränta och royally från utlandet och, under vissa förutsättningar, även för annan inkomst från utiändsk källa. Franskt bolag åtnjuter dock i princip skattefrihet för mottagen utdelning, om bolaget enligl fransk skattelagstiftning är alt betrakta som "moderbolag" till del utdelande bolaget. Delta gäller oavsett om "dotterbolaget" är franskt eller utländskt. Särskilda förutsättningar måste vara uppfyllda för all ett bolag skall betraktas som "moderbolag". Bl. a. krävs i regel att aktieinnehavet motsvarar minst 10 "/o av del utdelande bolagets kapital. I della sammanhang kan även nämnas alt franska bolag endast i vissa fall har rätt att vid inkomstberäkningen göra avdrag för verkställd utdelning.

Det franska systemet för beskattning av bolagsvinst och utdelning innebär atl vinst, som utdelas av franskt bolag, i regel blir föremål för beskattning såväl hos det utdelande bolaget som hos utdelningsmottagaren. Vid 1965 års franska skattereform infördes regler, som syftade lUl all lindra denna dubbelbeskattning genom alt ge aktieägare i franska bolag kompensation för hälften av den bolagsskatt som erlagls för den utdelade vinslen. Rätten till sådan skaltelindring förbehålls dock vissa aktieägare, nämligen dem som har verkligt hemvist ("domicile réel") eller säte ("siége social") i Frankrike. Skatlelindringen genomförs på följande sätt. Aktieägare, som tillhör någon av de nämnda kategorierna och som uppbär utdelning från franskt bolag, får ell särskilt skattetillgodohavande, s. k. avoir fiscal, hos franska staten till belopp motsvarande hälften av den uppburna utdelningen. Avoir fiscal behandlas vid aktieägarens laxering på samma sätt som själva utdelningen. I den mån aktieägaren är skallskyldig för utdelningen, föreligger således skattskyldighet även för avoir fiscal. För fysisk person, som är skatlskyldig för utdelning och avoir fiscal, realiseras anspråket på avoir fiscal genom all denna avräknas mol aktieägarens personliga inkomstskatt, beräknad på del sammanlagda beloppet av utdelning och avoir fiscal. Motsvarande regler gäller i princip om aktieägaren är ett franskt bolag som är skallskyldigl för uppburen utdelning. För aktieägare som är fysisk person gäller dock atl anspråket i andra hand, nämUgen om avoir fiscal överstiger inkomstskatten, realiseras genom kontant utbetalning från franska staten av det överskjutande beloppet. Del sagda kan belysas med följande exempel:

Prop. 1971:112 19

Bolagsvinst	200
Bolagsskatt 50 o/o	— 100
Nettovinst som utdelas till aktieägare med
hemvist i Frankrike	100
Avoir fiscal	+ 50
SkaltepUktig inkomst för aktieägaren	150
Om skattesatsen antas vara 60 "/o (all. 1)
eUer 30 o/o (alt. 2),	Alt. 1	Alt. 2
blir inkomstskatten	90	45
Härifrån avräknas	— 50	— 50

I all. 1 återstår en inkomstskatt på 40. I all. 2 utbetalar franska staten det överskjutande beloppet (=5) till aktieägaren om denne är fysisk person.

Är utdelningsmottagaren ett bolag, som i egenskap av "moderbolag" till det utdelande bolaget i princip är befriat från skallskyldighet för utdelningen, får den avoir fiscal som är hänförlig till den uppburna utdelningen inle utnyttjas för avräkning mot bolagsskallen på moderbolagets övriga inkomster. Däremot kan moderbolaget vid vidareutdelning av den uppburna vinslen i vissa fall utnyttja denna avoir fiscal genom avräkning mot förskollsskatl enligl regler, som jag strax skall återkomma lill.

Som jag nämnt tidigare har bestämmelserna om avoir fiscal tUlkommit i syfte att lindra den dubbelbeskattning av utdelad bolagsvinst som sker genom alt vinslen blir föremål för såväl bolagsskatt hos det utdelande bolaget som inkomstskatt hos utdelningsmottagaren. Av praktiska skäl har dock bestämmelserna utformats så all avoir fiscal medges oberoende av om den utdelade vinslen i del särskilda fallet beskattats hos del utdelande bolaget eller ej. I de fall då utdelad vinst inle blivit föremål för full bolagsskall hos del utdelande bolaget, är della emellerlid skyldigt all lill franska staten redovisa en särskUd förskottsskall, s. k. précomple. Denna förskottsskalt uppgår lill hälften av den verkställda utdelningen och motsvarar således den avoir fiscal som utdelningsmottagaren kan vara berättigad till. I enlighet med vad nu anförts är elt franskt "moderbolag", som uppburit skattefri utdelning från etl dotterbolag och som vidareutdelar del uppburna beloppet, skyldigt att redovisa förskollsskatl. Om det vidareutdelade beloppet härrör från franskt dotterbolag, är moderbolaget under vissa förutsättningar berättigat all kvitta den förskollsskatl som belöper på vidareutdelningen mot den avoir fiscal som belöper på den från dotterbolaget uppburna utdelningen. I den mån sådan kvittning inle kan ske, skaU däremot förskotts-skatten inbetalas till franska staten. Beträffande förskotlsskatten bör

Prop. 1971:112 20

framhållas, alt den utgår oberoende av utdelningsmottagarens hemvist. Den kan därför utgå även i de fall då utdelningsmottagaren har hemvist utomlands och således saknar räll till avoir fiscal. Har utdelnings-mollagaren hemvist i ell land, med vilket Frankrike ingått dubbelbeskattningsavtal, skall emellertid enligl särskilda tillämpningsföreskrifter sådan förskottsskalt som det utdelande bolaget erlagt på utdelningen på ansökan reslitueras lill utdelningsmottagaren.

Slutiigen kan nämnas alt källskatt ("relenue ä la source") utgår med 25 o/o på utdelning från franskt bolag lill aktieägare med hemvist i utlandet.

Beträffande del huvudsakliga innehållet i tilläggsavtalen får jag anföra följande.

Tilläggsavtalet den 9 mars 1971

Av min tidigare redogörelse för den franska uldelningsbeskaltning-en har framgått, att rätlen till avoir fiscal enligl 1965 års lagstiftning är förbehållen aktieägare med verkligt hemvist eller säte i Frankrike. På grund av särskilt bemyndigande i fransk lag kan emellertid rätten lill avoir fiscal utsträckas lill utdelningsmottagare med hemvist i stal med vilken Frankrike ingått dubbelbeskattningsavtal. Förevarande tilläggsavtal har tillkommit i syfte att genomföra en sådan utsträckning till aktieägare med hemvist i Sverige. Samtidigt har bestämmelserna i art. 9 i avtalet den 24 december 1936 även i övrigt närmare anpassats till 1965 års franska skallereform.

Arl. 1 i tilläggsavtalet upptar den nya lydelsen av avtalels arl. 9.

Art. 9 § 1 i avtalet överensstämmer med första stycket av arl. 9 i dess nuvarande lydelse. Inkomst av värdepapper skall liksom hittills beskallas endasl i inkomstlagarens hemvislslat. Della innebär bl. a. all utdelning från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening lUl mottagare med hemvist i Frankrike i princip inte är underkastad svensk beskattning saml atl utdelning från franskt bolag till aktieägare med hemvist i Sverige är undantagen från den tidigare omnämnda franska källskalten.

Art. 9 § 2 i avtalet, som överensstämmer med andra styckel av art. 9 i dess gällande lydelse, upptar regler som har lill syfte all förhindra kedjebeskattning av bolagsvinst. Utdelning från elt bolag med hemvist i den ena staten till bolag med hemvist i den andra staten skall således enligt art. 9 § 2 vara undantagen från beskattning i den senare staten under de förutsättningar som där gäller för befrielse från skatt på utdelning mellan inhemska bolag. De svenska bestämmelser som avses i art. 9 § 2 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928: 370) (54 § ändrad senast 1970: 915) och 7 § förordningen (1947: 576) om statiig inkomst-

Prop. 1971:112 21

skall. Som jag tidigare nämnl innehåller fransk lagstiftning bestämmelser enligl vilka utdelning, som franskt bolag uppbär från franskt eller utländskt dotterbolag, under vissa förutsättningar är undantagen från beskattning hos del mottagande bolaget.

Art. 9 § 3 i avtalet upptar de nya regler, enligt vilka rälten till avoir fiscal utsträcks lUl aktieägare med hemvist i Sverige. Utdelning från franskt bolag, som skulle medföra rätt till avoir fiscal om aktieägaren hade verkligt hemvist eller säte i Frankrike, skall enligl art. 9 § 3 a) medföra i princip samma rätt om aktieägaren i stäUel har hemvist i Sverige. För aktieägare med hemvist i Sverige som lyfter utdelning från franskt bolag skall anspråket på avoir fiscal realiseras genom utbetalning från franska staten. Detta gäller antingen aktieägaren är fysisk person eller bolag. Utbetalningen kommer dock inle att omfatta hela det belopp som motsvarar avoir fiscal på utdelningen. Från fransk sida har man nämligen förbehållit sig rätten atl minska della belopp med en särskild källskatt. Denna källskatt skall beräknas till 15 «/o av summan av utdelning och avoir fiscal. I del exempel jag tidigare givit i samband med redogörelsen för den franska utdelningsbeskallningen skulle, om aktieägaren hade hemvist i Sverige, källskalten uppgå lill 15 o/o av (100 4- 50) eller således liU 22,5. Aktieägaren skulle i exemplet utfå, förutom själva utdelningen från bolaget (= 100), en utbetalning från franska staten på (50 — 22,5 =) 27.5. Källskalten i fråga skall på visst sätt beaktas vid aktieägarens svenska inkomstbeskattning enligl reglerna i art. 9 § 4, tiU vUka jag strax skall återkomma. I arl. 9 § 3 b) uppställs som villkor för all fysisk person eller bolag med hemvist i Sverige skall få avoir fiscal atl aktieägaren här är underkastad inkomstskall på utdelningen i fråga. Ell svenskt bolag, som på grund av art. 9 § 2 i avtalet sammanstäUd med 54 § kommunalskattelagen är befriat från skattskyldighet för utdelning från franskt bolag, är i enlighet härmed i regel inle berättigat lill ifrågavarande utbetalning från franska staten. Beträffande investmentföretag, i den mening detta uttryck har enligt svensk skallelagstiftning (se punkt 1 sista stycket av anvisningarna lUl 54 § kommunalskattelagen), gäller dock inle kravet på skattskyldighet för utdelningen, om mer än 80 o/q av aktierna eller andelarna i företagel innehas av fysiska personer med hemvist i Sverige. Ell svenskt investmentföretag, beträffande vilket den sist angivna förutsättningen är uppfylld, kan alltså ha räll lill avoir fiscal även om företaget på grund av den vidareutdelning förelaget verkställer är fri-kallat från skattskyldighet för utdelning från franskt bolag.

Art. 9 § 4 i avtalet upptar bestämmdser om beskattningen i Sverige i de fall då en aktieägare med hemvist här erhåUer utbetalning från franska staten enligl arl. 9 § 3 a), Enligl art, 9 § 4 skall aktieägarens inkomstskatt — liksom fallet skulle ha varit för en aktieägare med hemvist i Frankrike — beräknas på summan av utdelning och avoir fiscal.

Prop. 1971:112 22

varefter den källskatt som tagits ul i Frankrike enligt art, 9 § 3 a) skall avräknas från den svenska inkomstskatten. I del tidigare anförda exemplet skulle den svenska inkomstskatten således beräknas på (100 + 50 =) 150, varefter avräkning från den sålunda beräknade skatten skulle ske för beloppet (15 o/o av 150 =) 22,5. Vid förhandlingarna om tUläggsavlalet förutskickades dock från den svenska delegationens sida, atl svenska myndigheter vid tillämpning av arl. 9 § 4 skulle kunna behöva iakttaga en särskild begränsning. Enligl delegationens uppfattning kunde nämligen hävdas, all ifrågavarande utbetalning från franska staten inle var skattepliktig enligt interna svenska beskattningsregler. Aktieägaren skulle därför inte kunna taxeras för utbetalningen. Även om del enligt delegationen i och för sig inle var oförenligt med en sådan uppfattning atl ulföra själva skalleberäkningen enligl den melod som anvisas i arl. 9 § 4, måste vid debiteringen iakttagas, atl skatten inle kommer att översliga den skalt som skulle ha debiterats om hänsyn inle lagils till avoir fiscal och fransk källskatt. Kammarrätten har i sitt yttrande anfört liknande synpunkter. Jag delar den uppfattning som förhandlingsdelegationen och kammarrätten uttryckt. Särskilda föreskrifter om tillämpningen av art. 9 § 4 kan lämpligen lämnas i samband med de anvisningar lill avtalet som senare skall utfärdas.

Art. 9 § 5 i avtalet berör den särskilda franska förskottsskalt ("précomple") som utgår bl. a. i de fall då ell franskt bolag utdelar icke beskattad vinst. Som jag nämnl las denna förskollsskatl ul, även om aktieägaren på grund av sill hemvist inle är berättigad lill avoir fiscal men skall i så fall enligt särskUda tUlämpningsföreskrifter restitution av förskottsskatten ske direkt liU aktieägaren, om denne har hemvist i land med vilket Frankrike har dubbelbeskattningsavtal. Enligt de nya bestämmelserna i arl. 9 § 3 kommer aktieägare med hemvist i Sverige i många fall alt få rätt lill avoir fiscal. Del kommer dock, främst med hänsyn lUl bestämmelserna i art. 9 § 3 b), att kvarstå fall i vilka aktieägare med hemvist här inte får någon avoir fiscal. Genom arl. 9 § 5 tillförsäkras aktieägaren ratt all i sådani fall i stäUel få restitution av den förskottsskalt som del utdelande bolaget kan ha erlagt.

I arl. 9 § 6 i avtalet har införts en definition av uttrycket "bolag". Definitionen överensstämmer med den som finns intagen i OECD:s modeUavtal. Av definitionen följer bl. a, all bestämmelserna i art. 9 § 2 kommer all gälla utdelning från franskt bolag till såväl svenskt aktiebolag som svensk ekonomisk förening. En anteckning av motsvarande innebörd i protokollet till tilläggsavtalet den 29 mars 1956 har härigenom blivit överflödig och därför upphävts.

Arl. 2 i lilläggsavlalel innehåller bestämmelser om ikraftträdande. TiUäggsavtalel skall ratificeras och träder i kraft en månad efter ul-växUngen av ratifikalionshandlingarna. Del skall tillämpas på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1969.

Prop. 1971:112 23

Tilläggsavtalet den 10 mars 1971

Genom art. 1 i lilläggsavlalel ändras arl. 1 § 3 i avtalet så all däri anges de skatter som numera skall omfattas av avtalet. På svensk sida kommer avtalet i motsats lUl tidigare all omfatta även bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar.

Arl. 5 i avtalet om beskattning av sjöfarts- och luflfarlsinkomsler har erhållit ändrad lyddse genom arl. 2 § 1 i lilläggsavlalel. De nuvarande reglerna i arl. 5 föreskriver, alt inkomst av sjöfart och luftfart beskattas endasl i den stat där företaget har sin verkliga ledning, under förulsällning all fartygen för denna stats flagga eller luftfartygen har denna stats nationalitet. Genom § 1 i den nya lydelsen av art. 5 föreslås, alt vUlkoren beträffande flagga och nationalitet slopas. Bestämmelsen kommer härigenom all överensstämma med den av OECD rekommenderade regeln för beskattning av dessa inkomstslag. De nya beskattningsreglerna avses gälla även då förelag i de båda staterna driver sjöfarls-eller luflfarlsrörelse gemensamt genom deltagande i en pool eUer annan för ändamålet bildad sammanslutning. Bestämmelserna härom, som intagils i arl. 5 § 2 i avtalet, innebär exempelvis att etl rederi, som har sin verkliga ledning i Sverige och som bedriver sjöfartsrörelse tillsammans med ell franskt rederi genom en pool eUer liknande för ändamålet bildad sammanslutning, skall beskallas endasl i Sverige för den del av sammanslutningens inkomst av sjöfartsrörelsen' som belöper på del svenska företagel.

Borttagandet av flagg- och nalionalilelsvillkoren i arl. 5 § 1 medför vissa följdändringar i punkt 5 i det till avtalet fogade protokollet. Den ändrade lydelsen av punkt 5 i protokollet har intagits i arl. 2 § 2 i lill-läggsavtalel.

Nuvarande bestämmelser om beskattning av inkomst av anställning i enskild tjänst och av fritt yrke återfinns i art. 6 i avtalet. Sådan inkomst beskattas enligt arl, 6 § 1 endasl i den stat där arbetet utförts. Utövande av fritt yrke i en stat anses emellertid enligl art. 6 § 2 föreligga endasl om yrkesverksamheten har elt fast centrum i denna stat. Enligl särskild föreskrift i punkt 8 iredje stycket i det lill avtalet fogade protokollet gäller inle bestämmelsen i arl. 6 i vissa fall då en i den ena staten anställd person på grund av sin tjänst endasl tillfälligt uppehåller sig i den andra staten. I sådana fall sker beskattning endast i inkomsttagarens hemviststal. I motsats tUl flertalet andra dubbelbeskallningsavlal som Sverige ingått innehåller avtalet med Frankrike inle några särskilda regler rörande beskattning av artister och professionella idrottsmän. Sådana avtalsregler brukar i allmänhet föreskriva, alt en artist eller professionell idrottsman från den ena staten som uppträder i den andra staten alltid får beskattas där, oavsett vad avtalet i övrigl föreskriver om beskattning av inkomst av anställning eller fritt yrke. Avsaknaden av

Prop. 1971:112 24

sådana regler i del svensk-franska avtalet har visserligen inte påverkat möjligheterna att i Sverige beskalla franska artister eUer professioneUa idrottsmän som uppttäder här, eftersom bevUlningsavgiflen som jag tidigare nämnt inte omfattas av avtalet och därför har kunnat uttas ulan hinder av avtalets regler om beskattning av inkomst av anställning eller fritt yrke. Sistnämnda förhållande har emellertid kunnat leda lill dubbelbeskattning i vissa fall. Då bevillningsavgiften nu avses skola omfattas av avtalet, erfordras särskUda bestämmelser för att Sverige, i överensstämmelse med internationellt vedertagen praxis, skall vara bibehållet rätten all beskalla här verksamma artister och professionella idrottsmän med hemvist i Frankrike. Enligl art. 3 i tilläggsavtalet har sådana bestämmelser införts genom en ny art. 6 A i avtalet. Genom arl. 6 A § 1 får den inkomst som här avsedda yrkesutövare förvärvar genom sin verksamhet alltid beskallas i den stat där verksamheten utövas. Bestämmelsen i arl. 6 A § 2 avser atl förhindra alt beskattningsregeln i § 1 kringgås genom tillskapande av s. k. artistbolag i vUket artisten eller idrottsmannen själv har elt avgörande inflytande. Bestämmelser av i princip motsvarande innehåll finns i art. 18 i avtalet med Schweiz (SFS 1966: 554).

I avtalet med Frankrike tillämpas genomgående den s. k. exempl-meloden för undanröjande av dubbelbeskattning. Denna melod innebär, alt inkomst eller förmögenhet, som enligt avtalet får beskattas i den ena staten, skall undantas från beskattning i den andra staten. Bestämmelser härom finns i arl. 13 i avtalet. Denna melod skall i princip till-lämpas även efter de genom tilläggsavtalen införda ändringarna. Della slås fast i den genom art. 4 i tilläggsavtalet införda nya lydelsen av art. 13 i avtalet. Emellerlid föreslås nu två undanlag från denna princip då i stället den s. k. credit of tax-metoden (avräkning av skalt) skall gälla. Del ena undantaget avser utdelning från franskt bolag tUl mottagare i Sverige. I den genom art. 1 i tilläggsavtalet den 9 mars 1971 genomförda ändringen av reglerna om uldelningsbeskattning i arl. 9 i avtalet, för vilka jag tidigare redogjort, får Frankrike rält all i vissa fall la ul käUskatt med 15 o/o (art. 9 § 3 i avtalet). Den sålunda ullagna skatten skall avräknas mot svensk skalt enligt reglerna i arl. 9 § 4 i avtalet med motsvarande begränsning som föreskrivs i arl. 13 § 2 i avtalet. Del andra undantaget avser inkomst som beskattas enligl den nya art. 6 A i avtalet. En artist med hemvist i Sverige, som uppburit inkomst för verksamhet i Frankrike och som beskattats där enligt arl. 6 A i avtalet, beskattas således även i Sverige för inkomsten men den franska skallen avräknas från den svenska skatten på inkomsten. Föreskrifter härom har intagils i art. 13 § 2 i avtalet.

Arl. 5 i tiUäggsavtalel innehåller, ändrade bestämmelser om avtalets territoriella lillämplighelsområde. Ändringarna är huvudsakligen föranledda av att Algeriet numera är en självständig stat.

Prop. 1971:112 25

Genom arl. 6 i tilläggsavtalet ändras punkt 9 i det till avtalet fogade protokollet. I överensstämmelse med vad som gäller enligt flertalet svenska dubbelbeskattningsavtal kommer del efter ändringen alt överlämnas helt åt de båda staternas högsta finansmyndigheter att överenskomma om förfarandet vid tillämpning av reglerna om uldelningsbeskattning i arl. 9 i avtalet. Härigenom försvinner bl. a. den nuvarande föreskriften i punkt 9 sista styckel, som i många fall torde ha medfört rättsförluster för utdelningsmottagare. Den gällande överenskommelsen mellan de högsla finansmyndighelerna den 4 maj 1951, inlagen i SFS 1951: 384, kommer därvid alt ersättas av en ny överenskommelse.

Punkt 10 andra stycket i det till avtalet fogade protokollet innehåller bestämmelser om skattebefrielse för vissa studerande i en stat, som har inkomst vid praktikanlljänslgöring i den andra staten. Genom arl. 7 i tilläggsavtalet ändras bestämmelserna så all en viss uppmjukning sker av de villkor som gäller för skattebefrielsen. De nya beslämmdserna överensstämmer med dem som inlagils i de dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått under senare år /se t. ex. art. 23 § 2 i avtalet med Nederländerna (SFS 1968: 771) och punkt 4 i slulprolokoUel liU art. 8 i avtalet med Finland enligl en år 1968 genomförd ändring (SFS 1968: 517)/.

Genom arl. 8 i tilläggsavtalet ändras punkt 9 b i slutprotokollet tUl avtalet (slutprotokollet intaget i prop. 1937: 73). Punkt 9 anger de fall då framställning om handräckning för indrivning av skalt enligt avtalet inle får ske. Ändringen innebär, att det minimibelopp för vilket indrivning av svensk skatt i Frankrike får begäras höjs från nuvarande 50 kr. till 300 kr.

Enligl art. 9 skall tilläggsavtalet ratificeras. Det träder i krafl med ulväxlingen av ratifikalionshandlingarna och skall i princip tillämpas på inkomst som är hänförlig lill kalenderåret närmast efler ikraftträdandet eller senare år. I två fall skall tilläggsavtalets bestämmelser emellerlid tillämpas även dessförinnan. Sålunda skaU art. 6 i tilläggsavtalet till-lämpas på inkomst som blivit tillgänglig för lyftning den 1 januari 1970 eller senare. Härigenom sker anknytning lill ikraftträdandet av reglerna om uldelningsbeskattning i arl. 9 i avtalet i den lydelse denna artikel fåll genom arl. 1 i tilläggsavtalet den 9 mars 1971. Vidare skall art. 2 i förevarande tilläggsavtal första gången tillämpas på inkomst av sjöfart eller luftfart hänförlig till kalenderåret 1970 eller lill räkenskapsår som avslutas under år 1970.

Arl. 10 innehåller bestämmelser om tilläggsavtalets giltighetstid.

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Genom den år 1965 genomförda skallereformen i Frankrike infördes nya bestämmelser i syfte atl lindra den ekonomiska dubbelbeskattning av utdelning från franska bolag som tidigare uppkommit genom att utdelad vinst hos

Prop. 1971:112 26

sådana bolag i regel beskattats såväl hos bolaget som hos aktieägaren. Lindringen genomförs på så sätt att aktieägaren vid beskattningen erhåller kompensation för hälften av den bolagsskall som erlagls för utdelningen. De nya bestämmelserna gäller dock endast aktieägare med hemvist i Frankrike. Genom lilläggsavlalel den 9 mars 1971 utsträcks rätlen alt erhålla sådan kompensation till aktieägare med hemvist i Sverige. Jag har ingen erinran mot alt en sådan utsträckning sker och inle heller mol den utformning bestämmelserna härom fåll. Genom lilläggsavlalel den 10 mars 1971 genomförs en rad ändringar av materiell och formell natur i syfte att modernisera gällande avlal och bl. a. anpassa del på vissa punkter till de av OECD rekommenderade reglerna för dubbelbeskattningsavtal. TUläggsavlalet utgör enligl min mening en lillfredsslällande lösning av dessa frågor.

I della sammanhang vill jag även anmäla behov av ändring i övergångsbestämmelserna lill kupongskatteförordningen (1970: 624). I övergångsbestämmelserna lill denna förordning, som ersatt förordningen (1943: 44) om kupongskall, bör finnas en sedvanlig bestämmelse som reglerar hänvisningar lill den upphävda förordningen. Sålunda bör föreskrivas all, om i lag eller annan författning förekommer hänvisning lill föreskrift som ersatts genom bestämmelse i den nya kupongskalteförordningen, den nya bestämmelsen i stället skall tiUämpas.

Under åberopande av del anförda och vad jag anfört i ärendet den 26 februari 1971 hemsläller jag, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen all

1) antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i kupongskatteförordningen (1970: 624),

2) godkänna dels tUläggsavlalet lill avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skaller och till del lill lilläggsavlalel den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels tilläggsavtalet till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och faststäUande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skaller och lill del lill avtalet fogade protokoUet saml lill slutprotokollet den 24 december 1936,

3) bemyndiga Kungl. Maj:l all, i den mån det föranleds av lUläggs-avlalen, meddela föreskrifter om ändring i fråga om taxeringar som rör slallig eller kommunal skalt och i fråga om andra åtgärder varigenom sådan skatt har påförts.

Hinder föreligger inle mol all ärendet behandlas först under riksdagens höstsession.