Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen Prop. 1971:1
angående
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET 1971/72
Jämlikt grundlagens bud avger Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1971/72.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vUl Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat.
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1
Prop. 1971:1 Statsverkets tillstånd och behov
Riksstat för budgetåret 1971/72
TOTALBUDGETEN
A Skatter, avgifter, m. m.:
I Skatter
|
II III |
Uppbörd i statens verksamhet
Diverse inkomster
45 488 700 000 931397 000 634 000 000 47 054 097 000
B Inkomster av statens kapitalfonder:
I Statens affärsverksfonder
II Riksbanksfonden
in Statens allmänna fastighetsfond
IV Försvarets fastighetsfond
V Statens utlåningsfonder
VI Fonden för låneunderstöd
Vn Fonden för statens aktier
VIII Fonden för beredskapslagring
IX Statens pensionsfonder
X Diverse kapitalfonder
715 700 000
200 000 000
141 637 000
94 542 000
1 352 868 000
45 546 000
18 642 000
72 950 000
91 813 000
55 927 000
2 789 625 000
|
1 344 702 000 288 128 000 |
C Beräknad övrig finansiering:
I Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom
kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder
Övrig kapitalåterbetalning
n
1 632 830 000 42 758 000
1 675 588 000
Summa kr. 51 519 310 000
Underskott
205 937 000
Summa kr. 51 725 247 000
Prop. 1971:1 Statsverkets tillstånd och behov
TOTALBUDGETEN (FORTS.)
A Utgiftsanslag:
I Kungl. hov- och slottsstatema 8 455 000
II Justitiedepartementet 1 914 499 000
III UtrUcesdepartementet 1188 886 000
IV Försvarsdepartementet 6 544 736 000
V Socialdepartementet 14 909 257 000
VI Kommunikationsdepartementet 3 888 175 000
VII Finansdepartementet 2730 517 000
VIII Utbildningsdepartementet 8 872 707 000
IX Jordbruksdepartementet 960109 000
X Handelsdepartementet 203 558 000
XI Inrikesdepartementet 6 013 476 000
XII Civildepartementet 779 359 000
XIII Industridepartementet 1 305 591 000
XIV Oförutsedda
utgifter 1 000 000
XV Riksdagen och dess
verk m. m. 84 922 000
XVI Riksgäldsfonden 2 020 000 000 51425 247 000
B Beräknad övrig medelsförbrukning:
I Minskning av anslagsbehållningar 200 000 000
II Ökad disposition av röriiga krediter 100 000 000 300 000 000
Summa kr. 51 725 247 000
Prop. 1971:1 Statsverkets tillstånd och behov
DRIFTBUDGETEN
A Skatter, avgifter, m. m.:
I Skatter
H Uppbörd i statens verksamhet III Diverse inkomster
B Inkomster av statens kapitalfonder:
I Statens affärsverksfonder
II Riksbanksfonden
III Statens allmänna fastighetsfond
IV Försvarets
fastighetsfond
V Statens utlåningsfonder
VI Fonden för låneunderstöd
VII Fonden för statens aktier
yVni Fonden för beredskapslagring
IX Statens pensionsfonder
X Diverse kapitalfonder
45 488 700 000 931 397 000 634 000 000 47 054 097 000
715 700 000
200 000 000
141 637 000
94 542 000
. 352 868 000
45 546 000
18 642 000
72 950 000
91813 000
55 927 000
2 789 625 000
Summa inkomster på driftbudgeten 49 843 722 000
Summa kr. 49 843 722 000
Prop. 1971:1 Statsverkets tillstånd och behov
DRIFTBUDGETEN (FORTS.)
A Egentliga statsutgifter:
I Kungl. hov- och slottsstaterna 8 455 000
II Justitiedepartementet 1 861 497 000
III Utrikesdepartementet 1182 286 000
IV Försvarsdepartementet 6 299 823 000 V Sodaldepartementet 14 785 276 000
VI Kommunikationsdepartementet 2 717 374 000
VII Finansdepartementet 2 585 641000
VIII Utbildningsdepartementet 7 778 706 000
IX Jordbruksdepartementet 940 579 000
X Handdsdepartementet 179 703 000
XI Inrikesdepartementet 2 616 576 000
XII Civildepartementet 777 358 000
XIII Industridepartementet 286 087 000
XIV Oförutsedda utgifter 1000 000
XV Riksdagen och dess verk m. m. 84 922 000 42 105 283 000
B Utgifter för statens kapitalfonder:
I Riksgäldsfonden 2 020000 000
II Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 1 139 758 000
III Avskrivning av oreglerade kapitalmeddsföriuster_______ 1 000 000 3 160 758 000
Summa utgifter på driftbudgeten 45 266 041000
Beräknat överskott på statsregleringen:
Överskott av inkomster 4 577 681 000
Därav:
Avsättning tUl budgetutjämningsfonden av kommunal-
skattemedd 600000 000
Beräknat överskott på statsregleringen 3 977 681 000________
Summa kr. 49 843 722 000
Prop. 1971:1 Statsverkets tillstånd och behov
KAPITALBUDGETEN
Lånemedel 4 483 618 000
Summa kr. 4 483 618 000
Prop. 1971:1 Statsverkets tillstånd och behov
KAPITALBUDGETEN (FORTS.)
I Statens affärsverksfonder:
|
|
Postverkets fond |
12 798 000 |
|
|
|
Televerkets fond |
3 000 000 |
|
|
|
Statens järnvägars fond |
98 440 000 |
|
|
|
Luftfartsverkets fond |
49 098 000 |
|
|
|
Fabriksverkens fond |
22 799 000 |
|
|
|
Statens vattenfallsverks fond |
581999 000 |
|
|
|
Domänverkets fond |
5 000 000 |
773 134 000 |
|
II |
Statens allmänna fastighetsfond |
|
163 144 000 |
|
III |
Försvarets fastighetsfond |
|
19 159 000 |
|
IV |
Statens utlåningsfonder |
|
3 274 052 000 |
|
v |
Fonden för låneunderstöd |
|
299 744 000 |
|
VII |
Fonden för förlag till statsverket |
|
—3 000 000 |
|
IX |
Diverse kapitalfonder: |
|
|
|
|
Statens vägverks förrädsfond |
— 901 000 |
|
|
|
Sjöfartsverkets fond |
—1 295 000 |
|
|
|
Statens datamaskinfond |
— 600 000 |
|
|
|
Jordfonden |
1000 |
|
|
|
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap |
3 938 000 |
1 143 000 4527376 000 |
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning
1 000 000 42 758 000
43 758 000
Stockholms slott den 4 januari 1971
GUSTAF ADOLF
Summa kr. 4 483 618 000
G. E. STRÄNG
Prop. 1971:1
Inkomster på driftbudgeten
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72
A Skatter, avgifter, m. m. I Skatter:
1 Skatt på inkomst,
förmögenhet
och rörelse:
a Skatt på inkomst och
förmö
genhet m. m., bevillning 18 800 000 000
b Kupongskatt, bevillning 21 000 000
c Utskiftningsskatt och
ersätt
ningsskatt, bevillning 1
000 000
d Skogsvårdsavgifter, bevillning 11 700 000
e Bevillningsavgifter
för särskil
da förmåner och rättigheter,
bevillning 3 000 000
f Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning 300 000 000
g Lotterivinstskatt, Z)m7/«m 105 000 000
h Stämpelskatt och
stämpel
avgift, 6ev/7/«/« 254 000 000 19 495 700
000
2 Automobilskattemedel:
a Fordonsskatt, bevillning 1 305 000 000
b Bensin- och brännoljeskatt,
bevillning 2 038 000 000 3 343 000 000
3 Allmän arbetsgivaravgift,
bevillning 1915 000 000
4 Tullar och acciser:
a Tullmedel, 6evi7/wn5' 1110 000 000
b Mervärdeskatt, bevillning 12 100 000 000
c Särskilda
varuskatter, be
villning 390 000 000
d Omsättningsskatt på
motor
fordon, bevillning 461 000 000
e Tobaksskatt, bevillning I 673 000 000
f
Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill
ning 30 000 000
g
Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevill
ning 53 000 000
h Skatt på sprit, bevillning 2 000 000 000
i Skatt på vin, bevillning 265 000 000
j Skatt på malt- och
läske
drycker, bevillning 675 000 000
Prop. 1971:1 9
k Energiskatt, bevillning 1 116 000 000
1
Särskild skatt pä motor
bränslen, bevillning 741 000 000
m Skatt på annonser, bevillning 120 000 000
n Investeringsavgift, Äew7////« 1 000 000 20 735 000 000 45 488 700 000
II Uppbörd i statens verksamhet:
1 Expeditionsavgifter 78 450 000
2 Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. 77 500 000
3 Vattendomstolsavgifter 600 000
4 Inkomster vid kriminalvården 3 510 000
5 Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 14 600 000
6 Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 8 500 000
7 Inkomster vid statens institut för folkhälsan 1 500 000
8 Inkomster vid den statliga läkemedelskontroUen 7 600 000
9 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 1 928 000
10 Inkomster vid karolinska sjukhuset 142 000 000
11 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 400 000
12 Inkomster vid arbetsmedicinska institutet 500 000
13 Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen 2 000 000
14 Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att
tillföras automobilskattemedlen 19 000 000
15 Avgifter för registrering av motorfordon 19 300 000
16 Försäljning av sjökort 2 150 000
17 Fyravgifter 65 000 000
18 Lotsavgifter 23 000 000
19 Skeppsmätningsavgifter 1500 000
20 Fartygsinspektionsavgifter m. m. 2 650 000
21 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut 16 100 000
22 Inkomster vid statens geotekniska institut 3 200 000
23 Ersättning för visst värderingsförfarande 40 000
24 Pensionsmedd m. m. 241 000 000
25 Inkomst av myntning och justering » 33 600 000
26 Kontrollstämpelmedel 1 300 000
27 Bidrag till bankinspektionen 4 300 000
28 Bidrag för revision av sparbankerna , 900 000
29 Bidrag till försäkringsinspektionen 2 945 000
30 Avgifter för granskning av biograffilm 250 000
31 Inkomster vid riksantikvarieämbetet 3 592 000
32 Inkomster vid statens maskinprovningar 500 000
33 Inkomster vid lantbruksnämndema 3 000 000
34 Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri 980 000
35 Inkomster vid statens jordbruksnänmd 670 000
36 Inkomster vid statens centrala frökontroUanstalt 5 200 000
37 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 974 000
38 Inkomster vid statens lantbrakskemiska laboratorium 1 150 000
39 Avgifter vid köttbesiktning 7 400000
Prop. 1971: 1
10
40 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt
41 Inkomster vid veterinärhögskolan
42 Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-tillverkningen
43 Inkomster av statens gravegendom
44 Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
45 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
46 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
47 Exekutionsavgifter
48 Restavgifter
49 Inkomster vid statens planverk
50 Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
51 Tillsyn av atomenergianläggningar m. m.
52 Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.
III Diverse inkomster:
1 Bötesmedel
2 Totalisatormedel
3 Tipsmedel
4 Lotterimedel
5 Övriga diverse inkomster
4 200 000 1 300 000
165 000 6 900 000
1330 000 39 500 000
1 167 000
14 000 000
50 000 000
2 440 000
770 000
1 736 000
8 100 000
90 000 000 103 000 000 176 000 000 165 000000 100 000 000
931 397 000
634 000 000
47 054 097 000
B Inkomster av statens kapitalfonder
I Statens affärsverksfonder:
1 Postverket
2 Televerket
3 Statens jämvägar
4 Luftfartsverket
5 Förenade fabriksverken
6 Statens vattenfallsverk
7 Domänverket
II Riksbanksfonden
III Statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnademas delfond
2 Kriminalvårdsstyrelseris
3 Beskickningsfastighetemas
4 Karolinska sjukhusets
5 Akademiska sjukhusets
6 Byggnadsstyrelsens
7 GeneraltuUstyrelsens
IV Försvarets
fastighetsfond
V
Statens utlåningsfonder:
1 Utrikesförvaltnmgens lånefond
2 Biståndsförvaltningens lånefond
3 Statens bosättningslånefond
|
12 000 000 |
|
|
154 000 000 |
|
|
105 000 000 |
|
|
20 100 000 |
|
|
21 600 000 |
|
|
380 000 000 |
|
|
23 000 000 |
715 700 000 |
|
|
200 000 000 |
|
1000 |
|
|
7 125 000 |
|
|
3 945 000 |
|
|
3 650 000 |
|
|
5 069 000 |
|
|
121720 000 |
|
|
. 127 000 |
141637000 |
|
|
94 542 000 |
|
85 000 |
|
|
30 000 |
|
|
9 500 000 |
|
Prop. 1971:1
11
4 Vattenkraftslånefonden
5 Luftfartslånefonden
6 Statens, lånefond för. den mindre skeppsfarten .7 Statens lånefond för universitetsstudier
8 Allmänna studielånefonden
9 Lånefonden för studentkårlokaler
10 Jordbrukets lagerhusfond
11 Jordbrukets maskinlånefond
12 Statens sekundärlånefond för jordbrukare
13 Fonden för supplementär jordbrukskredit ] 4 Kraftledningslånefonden
15 Egnahemslånefonden
16 Statens avdikningslånefond
17 Fiskerilånefonden
18 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
19 Skogsväglånefonden
20 Statens hantverks- och industrilånefond
21 Statens sekundärlånefond för rederinäringen
22 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrika familjer
23 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
24 Lånefonden för bostadsbyggande
25 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
26 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
27 Lånefonden för kommunala markförvärv
28 Lånefonden för allmänna samlingslokaler
29 Övriga utlåningsfonder
VI Fonden för låneunderstöd:
1 Statskontorets delfond
2 Lantbruksstyrelsens
3 Arbetsmarknadsstyrelsens
4 Bostadsstyrelsens
5 Riksbankens
6 Riksgäldskontorets
VII Fonden för statens aktier VIII Fonden för beredskapslagring
IX Statens pensionsfonder:
1 Folkpensioneringsfonden
2 Civila tjänstepensionsfonden
3 Militära tjänstepensionsfonden
4 Allmänna familjepensionsfonden
5 Statens pensionsanstalts pensionsfond
6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
280 000
3 400 000
2 000 OOO
900 000
16 500 000
200 000
150 000
600 000
18 000
1000
120 000
1 400 000
I 600 000
800 000
80 000
50 000
20 000 000
6 000
1 470 000
1000 1 280 000 000
2 100 000
2 300 000
7 000 000
2 200 000
77 000
1 352 868 000
|
17 000 000 |
|
|
1000 |
|
|
27 000 000 |
|
|
375 000 |
|
|
60 000 |
|
|
I 110 000 |
45 546 000 |
|
|
18 642 000 |
|
|
72 950 000 |
|
69 700 000 |
|
|
2 050 000 |
|
|
220 000 |
|
|
6 200 000 |
|
|
13 600 000 |
|
|
43 000 |
91 813 000 |
Prop. 1971:1 12
X Diverse kapitalfonder:
1 Fonden för kreditgivning till utiandet 3 720 000
2 Övriga diverse kapitalfonder 52 207 000 55 927 000
2 789 625 000
Summa kr. 49 843 722 000
Prop.1971:1
13
Bilaga 1
till Specifikation av
inkomsterna på driftbudgeten
Förslag till
stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1971/72
Inkomster
A Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1 Slottsbyggnadernas
2 Kriminalvårdsstyrelsens
3 Beskickningsfastigheternas
4 Karolinska sjukhusets
5 Akademiska sjukhusets
6 Byggnadsstyrelsens
7 Generaltullstyrelsens
delfond
4 600 000 19 000 000 25 705 000 11605 000
9 740 000 380 000 000
7 511000
458 161 000
B Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1 Slottsbyggnademas delfond
2 Kriminalvårdsstyrelsens
3 Beskickningsfastighetemas
4 Karolinska sjukhusets
6 Byggnadsstyrelsens
7 Generaltullstyrelsens
C Diverse inkomster:
1 Slottsbyggnademas delfond
2 Kriminalvårdsstyrelsens
3 Beskickningsfastighetemas
4 Karolinska sjukhusets
5 Akademiska sjukhusets
6 Byggnadsstyrelsens
7 Generaltullstyrelsens
|
700 000 |
|
|
1 100 000 |
|
|
634 000 |
|
|
2 000 000 |
|
|
25 000 000 |
|
|
200 000 |
29 634 000 |
|
101 000 |
|
|
1000 |
|
|
1000 |
|
|
1000 |
|
|
1 004 000 |
|
|
12 066 000 |
|
|
1000 |
13 175 000 |
|
Summa kr. |
500 970 000 |
Prop.1971:1
14
Utgifter
A Reparations- och underhållskostnader m. m..
|
1 Slottsbyggnadernas |
delfond |
5 400 000 |
|
|
2 Kriminalvårdsstyrelsens |
|
9 567 000 |
|
|
3 Beskickningsfastigheternas |
|
5 360 000 |
|
|
4 Karolinska sjukhusets |
|
5 400 000 |
|
|
5 Akademiska sjukhusets |
|
2 641 000 |
|
|
6 Byggnadsstyrelsens |
|
85 981 000 |
|
|
7 Generaltullstyrelsens |
|
303 000 |
114 652 000 |
|
B Avsättning till värdeminskningskonto: |
|
|
|
|
2 Kriminalvårdsstyrelsens |
delfond, förslagsvis |
2 709 000 |
|
|
3 Beskickningsfastigheternas |
" , förslagsvis |
437 000 |
|
|
4 Karolinska sjukhusets |
" , förslagsvis |
2 456 000 |
|
|
5 Akademiska sjukhusets |
" , förslagsvis |
3 033 000 |
|
|
6 Byggnadsstyrelsens |
" , förslagsvis |
37 365 000 |
|
|
7 Generaltullstyrelsens |
" , förslagsvis |
82 000 |
46 082 000 |
|
C Hyres- och arrendeutgifter |
m. m.: |
|
|
|
2 Kriminalvårdsstyrelsens |
delfond, förslagsvis |
700 000 |
|
|
3 Beskickningsfastigheternas |
" . förslagsvis |
16 598 000 |
|
|
4 Karolinska sjukhusets |
" , förslagsvis |
2 100 000 |
|
|
5 Akademiska sjukhusets |
" , förslagsvis |
1000 |
|
|
6 Byggnadsstyrelsens |
" , förslagsvis |
172 000 000 |
|
|
7 Generaltullstyrelsens |
" , förslagsvis |
7 200 000 |
198 599 000 |
|
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget: |
|
|
|
|
1 Slottsbyggnadernas |
ddfond |
1 000 |
|
|
2 Kriminalvårdsstyrelsens |
|
7 125 000 |
|
|
3 Beskickningsfastigheternas |
|
3 945 000 |
|
|
4 Karolinska sjukhusets |
|
3 650 000 |
|
|
5 Akademiska sjukhusets |
|
5 069 000 |
|
|
6 Byggnadsstyrelsens |
|
121 720 000 |
|
|
7 Generaltullstyrelsens |
|
127 000 |
141 637 000 |
|
|
|
Summa kr. |
500 970 000 |
Prop. 1971:1
15
Bilaga 2
till Specifikation av
inkomsterna på driftbudgeten
Förslag till
stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1971/72
Inkomster
A Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
|
234 469 000 84 250 000 5 142 000 323 861 000 |
1 Kasernbyggnaders delfond
2 Befästningars "
3 Försvarets forskningsanstalts delfond
B Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
|
7 400 000 425 000 |
1 Kasernbyggnaders delfond
2 Befästningars
7 825 000
|
C Inkomster av övnings- och skjutfält: |
|
|
|
1 Kasembyggnaders delfond 2 Befästningars |
5 000 000 300 000 |
5 300 000 |
|
D Diverse inkomster: |
|
|
|
1 Kasernbyggnaders delfond 2 Befästningars |
14 300 000 1 200 000 |
15 500 000 |
|
|
Summa kr. |
352 486 000 |
|
Utgifter |
|
|
|
A Reparations- och underhällskostnader m. m.: |
|
|
|
1 Kasembyggnaders delfond 2 Befästningars 3 Försvarets forskningsanstalts delfond |
139 214 000 58 910 000 1 233 000 |
199 357 000 |
|
B Avsättning till värdeminskningskonto: |
|
|
|
1 Kasembyggnaders delfond, förslagsvis 2 Befästningars " , förslagsvis 3 Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis |
16 200 000 7 955 000 960 000 |
25 115 000 |
Prop. 1971:1 16
C Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
|
28 000000 |
|
|
5 000 000 |
|
|
472 000 |
33 472 000 |
|
77 755 000 |
|
|
14 310 000 |
|
|
2 477 000 |
94 542000 |
|
Summa kr. |
352 486 000 |
1 Kasembyggnaders delfond, förslagsvis
2 Befästningars " , förslagsvis
3 Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1 Kasembyggnaders delfond
2 Befästningars "
3 Försvarets forskningsanstalts delfond
Prop. 1971:1 17
Utgter på driftbudgeten
Egentliga statsutgifter
I. Kungl. hov- och slottsstatema
A Kungl. hovstaten
1 Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning 4 325 000
2 Underhåll och vård av möbler samt andra staten
tillhöriga inventarier i de kungl. slotten 690 000
5 015 000
B Kungl. slottsstaten
1 De kungl. slotten: Administration 2 627 000
2 De kungl. slotten: Uppvärmning 813 000
3 440 000
Summa kr. 8 455 000
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1
Prop. 1971:1 18
II. Justitiedepartementet
A Justitiedepartementet m. m.
1 Statsrådsberedningen, förslagsanslag
2 Justitiedepartementet, förslagsanslag
3 Svensk författningssamling, förslagsanslag
4 Justitiekanslern, förslagsanslag
5 Lagberedningen, reservationsanslag
6 Fideikommissnämnden, reservationsanslag
1 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag
8 Kommittéer m. m., reservationsanslag
9 Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag
10 Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde, reservationsanslag
11 Extra utgifter, reservationsanslag
12 Ersättning för personskador på grund av brott, förslagsanslag
B Polisväsendet
1 Rikspolisstyrelsen,
förslagsanslag, varav 6 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen
Polisverket:
2 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag, varav 20 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
3 Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag, varav 28 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
4 Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m., förslagsanslag
5 Diverse utgifter, förslagsanslag
Lokala polisorganisationen:
6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag, varav
203 300 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
7 Utrustning,
reservationsanslag, varav 1 650 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen
8 Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag
9 Polismyndigheter med särskild budget, förslagsanslag
C Åklagarväsendet
1 Riksåklagaren, förslagsanslag
2 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna, förslagsanslag
|
2 765 000 |
|
11330 000 |
|
1 100 000 |
|
941 000 |
|
680 000 |
|
84 000 |
|
60 000 |
|
9 360 000 |
|
8 750 000 |
|
200 000 |
|
535 000 |
|
1 000 000 |
|
36 805 000 |
|
53 400 000 |
|
33 700 000 |
|
|
49 350 000 |
|
|
35 300 000 |
|
|
1 500 000 |
119 850 000 |
|
883 800 000 |
|
|
11700 000 |
895 500 OOO |
|
|
4 175 000 |
|
|
1000 |
|
|
1 072 926 000 |
|
|
2 940 OOO |
|
|
66 350 000' |
|
|
69 290 OOO |
Prop. 1971:1 19
D Domstolarna
|
9 491000 |
|
*5 900 000 |
|
150 000 |
|
♦13 200 000 |
|
34 360 000 |
|
192 563 000 |
|
15 100 000 |
|
740 000 |
|
885 000 |
|
1 540 000 |
|
273 929 000 |
|
26 750 000 |
|
14 000 000 |
|
3 300 000 |
|
490 000 |
|
44 540 000 |
|
17 544 000 |
|
256 173 000 |
|
45 107 000 |
|
2 385 000 |
|
3 365 000 |
|
660 000 |
|
2 100 000 |
|
440 000 |
|
100 000 |
|
1000 |
|
327 875 000 |
1 Högsta domstolen m. m., förslagsanslag
2 Regeringsrätten, förslagsanslag
3 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag
4 Kammarrätterna, förslagsanslag
5 Hovrätterna, förslagsanslag
6 Underrätterna, förslagsanslag
1 Ersättningar till
nämndemän m. m., förslagsanslag
8 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet, reservationsanslag
9 Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet, förslagsanslag
10 Domstolsväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag
E Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag
F Kriminalvården
1 Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag
2 Fångvårdsanstaltema, förslagsanslag
3 Frivården, förslagsanslag
4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag
5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag
6 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m., reservationsanslag
1 Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag
8 Kriminologisk forskning, reservationsanslag
9 Frivillig kontaktverksamhet m. m., reservationsanslag 10 Kriminalvårdsenheter med särskild budget, förslagsanslag
G Diverse
1 Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag 50 000
2 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. inom privaträttens område, förslagsanslag 100 000
3 Bidrag till Nordisk Domssamling, reservationsanslag 12 000
4 Bidrag till politiska partier, förslagsanslag 24 500 000
5 Hyresnämnderna, förslagsanslag 10 970 000
6 Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag 500 000
36 132 000
Summa kr. 1 861 497 000
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 20
ni. Utrikesdepartementet
A Utrikesdepartementet m. m.
1 Utrikesförvaltningen, förslagsanslag
2 Representationsbidrag till utlandstjänstemän
3 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag
4 Kursdifferenser, förslagsanslag
5 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag
6 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation, förslagsanslag
1 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag
8 Kommittéer m. m., reservationsanslag
9 Extra utgifter, reservationsanslag
10 Tillfälliga representationskostnader, förslagsanslag
|
126018 000 |
|
3 650 000 |
|
3 960 000 |
|
1000 |
|
1 800 000 |
|
4 550 000 |
|
110 000 |
|
225 000 |
|
200 000 |
|
950 000 |
|
141 464 000 |
B Bidrag till vissa internationella organisationer
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag, förslagsanslag 6 000
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag 13 700 000
3 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag 5 400 000
4 Europeiska frihanddssammanslutningen (EFTA),
förslagsanslag 2 050 000
5 Europarådet, förslagsanslag 1 450 000
22 606 000
C Internationellt utvecklingssamarbete
1 Bidrag till intemationella biståndsprogram,
reservationsanslag 395 920 000
2 BUateralt
utvecklingssamarbete, reservationsanslag 572
222 000
3
Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt
informationsverksamhet, reservationsanslag 10 021 000
4 Styrelsen för intemationell utveckling (SIDA),
förslagsanslag 20 837 000
5 Utredningsverksamhet, reservationsanslag 800 000
999 800 000
D Information om Sverige i utlandet
1 Svenska institutet, reservationsanslag 7 417 000
2 Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag 6 253 000
13 670 000
Prop. 1971:1 21
E Diverse
1 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare m. fl., förslagsanslag 450 000
2 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag 20 000
3 Information om mdlanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor 1 188 000
4 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, reservationsanslag 3 088 000
4 746 000
Summa kr. 1182 286 000
Prop. 1971:1 22
IV. Försvarsdepartementet
A Försvarsdepartementet m. m.
1 Försvarsdepartementet, förslagsanslag 1 370 000
2 Vissa nämnder m. m., förslagsanslag 2 950 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 3 200 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag 600 000
14 120 000
B Armén
1 Arméstaben,
förslagsanslag 22 750 000
Armén:
2 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag 443 600 000
3 Avlöningar m. m. till \ät:a'(iYikti%a, förslagsanslag 114 500 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag 14 650 000
5 Reseersättningar m. m., förslagsanslag 19 800 000
6 Rekryteringskostnader, reservationsanslag 435 000
7 Bränsle m. m., förslagsanslag 22 000 000
8 Renhållning, förslagsanslag 9 200 000
9 Telefon m. m., förslagsanslag 3 800 000
10 Tvätt, förslagsanslag 7 000 000
11 Övriga expenser m. m., förslagsanslag 3 120 000
12 Mathållning, förslagsanslag 66 000 000
13 Furageiing, förslagsanslag 320 000
14 Övningai m. m., reservationsanslag 82 000 000
15 Förhyrning av motorfordon m. m., förslagsanslag 13 500 000
16 Beklädnad m. m., reservationsanslag 63 000 000
17 Inwentarier m. m., reservationsanslag 17 400 000
18 Sjukvärdsmatenel, reservationsanslag 12 500 000
19 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag 1 000
20 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag 3 000 000
21 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag 1 900 000
22 Remontering, reservationsanslag 1 000
23 Uttagning av hästar, förslagsanslag 30 000
24 Veterinärvård, reservationsanslag 20 000
25 Hundväsendet, reservationsanslag 1 565 000
26 Förband med särskild budget,/ö>5/ara«5/ag' 156 000 000 1055 342 000
27 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag *575 000 000
28 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag 105 000 000
29 Uttagning av motorfordon och motorredskap, förslagsanslag 100 000 Hemvärnet:
30 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 3 885 000
31 Övningar, reservationsanslag 10 000 000
32 Intendenturmaterid m. m., reservationsanslag 1 650 000
33 Tygmateriel m. m., reservationsanslag 7 500 000 23 035 000
* Beräknat belopp.
1 781 227 000
Prop. 1971:1 23
C Marinen
1 Marinstaben, yoV5/aMn.y/a 16
280 000
Marinen:
2 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag 159 000 000
3 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 20 700 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag 3 300 000
5 Reseersättningar m. m., förslagsanslag 6 050 000
6 Rekryteringskostnader, reservationsanslag 390 000
7 Bränsle m. m., förslagsanslag 8 400 000
8 Renhållning, förslagsanslag 3 500 000
9 Telefon m. m., förslagsanslag 2 100 000
10 TVätt, förslagsanslag 1100 000
11 Övriga expenser m. m., förslagsanslag 2 900 000
12 Mathållning, förslagsanslag 18 850 000
13 Övningar m. m., reservationsanslag 32 500 000
14 Beklädnad m. m., reservationsanslag 9 500 000
15 Inwentarier m. m., reservationsanslag 4 300 000
16 Sjukvårdsmatenel, reservationsanslag 2 450 000
17 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag 1 000
18 Drivmedelsutrustning,/-ejervar/onMni/a 470 000
19 Drivmedelsförråd m. m.,/ö>5/a5a//5to 500 000
20 Materialförråd m. m., förslagsanslag 210 000
21 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag 135 000
22 Förband med särskild budget, förslagsanslag 80 000 000 356 356 000
23 Anskaffning av fartygsmateriel m. m., reservationsanslag *270 000 000
24 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag 90 000 000
25 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag 700 000
26 Bidrag till sjövärnskären, reservationsanslag 750 000
734086 000
D Flygvapnet
1 Flygstaben, förslagsanslag 21 890 000
Flygvapnet:
2 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag 206 000 000
3 Avlöningar m. m. till värnpliktiga,/öM/<75a/75/(2.f 15 780 000
4 Tjänstepremier m. m., förslagsanslag 3 000 000
5 Sjukvård m. m., förslagsanslag 2 600 000
6 Reseersättningar m. m.,/ör5toM/!5/a 12 700 000
7 Rekryteringskostnader, reservationsanslag 450 000
8 Bränsle m. m., förslagsanslag 10 400 000
9 Renhållning, förslagsanslag 4 970 000
10 Telefon m. m., förslagsanslag 6 255 000
11 Jwätt, förslagsanslag 1350 000
12 Övriga expenser m. m., förslagsanslag 2 110 000
13 Mathållning,/öw/öMM/fl 11500 000
14 Övningar m. m., reservationsanslag 20 500 000
15 Beklädnad m. m., reservationsanslag 12 500 000
16 Inventarier m. m., reservationsanslag 4 300 000
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 24
17 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag 1050 000
18 Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag 1000
19 Drivmedelsutrustning, reservationsanslag 1800 000
20 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag 7 300 000
21 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag 610 000
22 Förband med särskild budget, förslagsanslag 95 000 000 420 176 000
23 Anskaffning av flygmateriel m.m., reservationsanslag *1 124 753 000
24 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag 245 000 000
25 Understöd åt segelflygverksamhet m. m., reservationsanslag 470 000
1 812 289 000
E Gemensanuna staber m. m.
Försvarsstaben:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 22 551000
2 Särskilda förvaltningskostnader, förslagsanslag 1830 000
3 Öwnmgix, reservationsanslag 135 000
4 Vissa bostadskostnadsersättningar, förslagsanslag 700 000 31216 000 Militärorm-ådesstaber:
5 Förvaltnmgskostnader, förslagsanslag 28 495 000
6 Övningar, reservationsanslag 740 000 29 235 000
7 Militärområdesstaber med särskild budget, förslagsanslag 17 000 000
8 Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar,
förslagsanslag 8 200 000
9 Militärområdenas
intendenturförvaltningar: Avlö
ningar, förslagsanslag 7 500 000
10 Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar,
förslagsanslag 14 200 000
107 351 000
F Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.
1 Försvarets civUförvaltning,/öw/a-jawi/a 15 090 000
2 Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag 5 700 000
3 Fortifikationsförvaltningen,/o>j/ajan5/a 16 514000
4 Försvarets materielverk, förslagsanslag 160 000 000
5 Försök med gemensam datadrift, förslagsanslag 1 OOO
197 305 000
G Institutioner m. m.
Försvarets forskningsanstalt:
1 Förvaltningskostnader,/ör.s/a5a«s/a »31700 000
2 Forskningsverksamhet,.rMerva/owan.j/a *5I 500000 83 200 000
Försvarets radioanstalt:
3 Förvaltningskostnader,/ö>s/a5a/ZÄ/a 32 070 000
4 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsslag 10 000 000 42 070 000
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 25
Krigsarkivet:
|
1 365 000 |
|
|
10 000 |
|
|
18 000 |
1 393 000 |
|
1 170 000 |
|
|
35 000 |
1205 000 |
|
235 000 |
|
|
30 000 |
265 000 |
|
|
1716 000 |
|
|
18 795 000 |
|
|
787 000 |
|
|
1767 000 |
|
|
4 431000 |
|
|
264 000 |
|
|
400 000 |
|
|
9132 000 |
|
|
1000 |
|
1 833 000 |
|
|
175 000 |
2 008 000 |
|
4 575 000 |
|
|
2 645 000 |
7 220 000 |
|
|
8 443 000 |
|
|
183 097 000 |
|
|
1 022 000 |
|
6 899 000 |
|
|
1765 000 |
|
|
100 000 |
8 764 000 |
|
|
3 060 000 |
|
|
900000 |
|
|
13 746 000 |
5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
6 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag
7 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag
Armémuseum:
8 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
9 Samlingars
konservering m. m., reservtionsanslag
Marinmuseet och modellkarrunaren i Karlskrona:
10 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
11 Samlingars konservering m.m., reservationsanslag
12 Militärpsykologiska institutet, förslagsanslag
13 Värnpliktsverket, förslagsanslag
14 Militärapoteket, förslagsanslag
15 Försvarets sjukvårdsförtåd, förslagsanslag
16 Försvarets tandvård, förslagsanslag
17 Militärmedicinska undersökningscentralen, förslagsanslag
18 Försvarets medicinalkår: Övningar, reservationsanslag
19 Regionmusiken, förslagsanslag
20 Försvarets hundskola, förslagsanslag Försvarets intendenturkår:
21 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
22 Övningar, reservationsanslag
Försvarets personalvård:
23 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
24 Fritidsverksamhet m. m., reservationsanslag
25 Försvarets rationaliseringsinstitut, reservationsanslag
H Utbildningsanstalter
1 Försvarshögskolan,
förslagsanslag
Militärhögskolan:
2 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
3 Övningar, reservationsanslag
4 Militärhistorisk forskning, reservationsanslag
5 Försvarets läroverk, förslagsanslag
6 Försvarets brevskola, förslagsanslag
I Fastighetskostnader
1 Ersättning till
statens allmänna fastighetsfond: Slotts
byggnadernas delfond, förslagsanslag 17
000
Ersättning
till försvarets fastighetsfond:
2 Kasernbyggnaders delfond,/örj/aia«j/a 217 310 000
3 Befästningars delfond, förslagsanslag 84 250 000 301 560 000
4 Borttagande av pansarhinder m. m., reservations'
anslag 400 000
301 977 000
Prop. 1971:1 26
J Viss materielanskaffning m. m.
1 Utredningar rörande tillämnade materidanskaftningar
m. m., reservationsanslag 1 000 000
2 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag 775 000
|
|
800 000 |
|
|
2 800 000 |
|
|
1 400 000 |
|
|
28 700 000 |
|
|
10 360 000 |
|
|
4 000 000 |
|
|
1 350 000 |
|
|
530 000 |
|
|
1 800 000 |
|
550 000 |
|
|
570 000 |
1 120 000 |
|
|
54 635 000 |
3 Fortifikatorisk forskningsverksamhet, reservationsanslag
4 Försvarsmedicinsk forskning, reservationsanslag
5 Underhåll av sjukvårdsmateriel, reservationsanslag
6 Vissa signalförbindelser m. m.,
reservationsanslag
1 Signalskyddsmaterid, reservationsanslag
8 Anskaffning av fortifikatorisk materiel, reservationsanslag
9 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag
10 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag
11 Engångskostnader för industriell krigsberedskap, reser vationsanslag Byggnads- och reparationsberedskapen:
12 Övningar m. m., reservationsanslag
13 Materiel, reservationsanslag
K Bidrag till frivilliga organisationer m. m.
1 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag
2 Lottaorganisationen, reservationsanslag
3 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag
4 Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag
5 Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar
6 Understöd åt vissa föreningar m. m.
7 Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum
L Övriga gemensamma ändamål
1 Familjebidrag, förslagsanslag
2 Inskrivningskostnader, förslagsanslag
3 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag
4 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl., förslagsanslag
5 Vissa hälsovårdsåtgärder m. m., förslagsanslag
6 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet m. m., förslagsanslag
1 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m., förslagsanslag
8 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag
9 Vidareutbildning av viss civil personal, reservationsanslag
10 Arbetarskydd, reservationsanslag
11 Förslagsverksamhet, förslagsanslag
12 Försvarsupplysning, reservationsanslag
13 Publikations- och blankettryck,/öw/aMw/a
|
10 551 000 |
|
4 390 000 |
|
955 000 |
|
136 000 |
|
575 000 |
|
110 000 |
|
530 000 |
|
17 247 000 |
|
80 000 000 |
|
3 730 000 |
|
590 000 |
|
33 000 000 |
|
225 000 |
|
4 100 000 |
|
19 600 000 |
|
100 000 |
|
545 000 |
|
140 000 |
|
200 000 |
|
616 000 |
|
5 825 000 |
Prop. 1971:1 27
14 Beredskapskostnader vid förenade fabriksverken,
förslagsanslag 3 300 000
15 Ersättning för automobilskatt,/o>i/ajan5/a 17 000 000
16 Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag 5 000
17 Täckande av vissa medelsbrister,/ö>j/ajo//5/ag 30 000
169 006 000 M Flygtekniska försöksanstalten
1 Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet,
förslagsanslag 14 600 000
2 Bidrag till flygteknisk forskning, reservationsanslag 2 600 000
N Civilförsvaret m. m.
17 200 000
1 Civilförsvarsstyrelsen,/orj/araw/ag- 10 466 000
2 Statens civilförsvarsskolor,/örä/aMw/a 13 108 000
3 Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m., förslagsanslag 8 700 000
4 Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m.,
förslagsanslag 9 190 000
5 Civilförsvarsfilm, reservationsanslag 1 000
6 Försöksverksamhet, reservationsanslag 950 000
7 Anskaffning av civilförsvarsmateriel, reservationsanslag 8 531 000
8 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel
m. m., förslagsanslag 16 600 000
9 Bidrag till byggande av skyddsrum, reservationsanslag 27 647 000
10 Drift av skyddsrum, yw/iagiani/a 810 000
11 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag 8 000 000
12 Signalskyddsmaterid för civila myndigheter, reservationsanslag 1 420 000
13 Vissa tdeanordningar, rese/')'a//on5a/7.?/a 400 000
14 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m.,
förslagsanslag 241 000
15 Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar,/ö/--
slagsanslag 2 150 000
16 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,/oV-
slagsanslag 873 000
109 087 000
0 Diverse
1 Reglering av prisstegringar 395 000 000
2 Lönekostnadspålägg för militära ramen, förslagsanslag 380 000 000
3 Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen, förslagsanslag 4 000 000
4 Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag 6 000 000
5 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet, reservationsanslag 1 500 000
6 Seismologiska multipelstationen, förslagsanslag 950 000
787 450 000
Summa kr. 6 299 823 000
Prop. 1971:1 28
V. Socialdepartementet
A Socialdepartementet m. m.
1 Socialdepartementet, förslagsanslag 6 900 000
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 6 300 000
3 Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag 2 000 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag 350 000
15 550 000 B Allmän försäkring m. m.
1 Försäkringsdomstolen, förslagsanslag 2 443 000
2 Försäkringsrådet, förslagsanslag 1 367 000
3 Riksförsäkringsverket, förslagsanslag 36 370 000
4 Folkpensioner, förslagsanslag 8 290 000 000
5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag 14 600 000
6 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 870 000 000
7 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag 1 500 000
9 216 280 000 C Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.
1 AUmänna barnbidrag,/o>5/aM«.j/a 2160 000 000
2 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag, förslagsanslag 4 800 000
3 Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m., förslagsanslag 460 000 000
4 Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag 93 000 000
5 Omkostnader för statens bosättningslån, förslagsanslag 500 000
2 718 300 000 D Sociala serviceåtgärder
1 Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag 200 000 000
2 Bidrag till anordnande av bamstugor, reservationsanslag 65 000 000
3 Bidrag till driften av barnstugor, förslagsanslag 130 000 000
4 Bidrag till kommunala familjedaghem, förslagsanslag 25 000 000
5 Bidrag till ferievistelse för bam, förslagsanslag 4 000 000
6 Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag 1 800 000
425 800 000 E Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
Centrala och regionala myndigheter m. m.
1 Socialstyrelsen, förslagsanslag 35 645 000
2 Giftnämnden, förslagsanslag I 358 000
3 Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader,
förslagsanslag 282 000
4 Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut, förslagsanslag 6 400 000
Prop. 1971:1 29
5 Länsläkarväsendet m. m., förslagsanslag 7 655 000
6 Statens socialvårdskonsulenter, förslagsanslag I 985 000
7 Länsnykterhetsnämnderaa, förslagsanslag 5 535 000
|
58 860 000 |
|
4 711000 |
|
800 000 |
|
*11 800 000 |
|
1000 |
|
3 400 000 |
|
3 800 000 |
|
1 115 000 |
|
1 400 000 |
|
8 660 000 |
|
5 747 000 |
|
4 567 000 |
|
46 001 000 |
Vissa laboratorier m. m.
8 Statens strålskyddsinstitut, förslagsanslag
9 Statens strålskyddsinstitut m. m.: Inredning och utrustning, reservationsanslag
10 Statens institut för
folkhälsan, förslagsanslag
Statens bakteriologiska laboratorium:
11 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
12 Driftbidrag, reservationsanslag
13 Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag
14 Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag
15 Utrustning, reservationsanslag
16 Statlig läkemedelskontroll,/öw/aMwj/a
17 Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag
18 Statens rättsläkarstationer,/öw/ajan.y/a
104 861 000 F Öppen hälso- och sjukvård
1 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag 3 000 000
2 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag 930 000
3 Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning,
förslagsanslag 430 000
4 Bidrag till psykisk bama- och ungdomsvård, förslagsanslag 1 650 000
5 Bidrag tUl S:t Lukasstiftdsen 60 000
6 Allmän hälsokontroll, förslagsanslag 2 970 000
7 Skyddsympningar, förslagsanslag 6 300 000
8 Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag 3 000 000
9 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag 14 800 000
10 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård,
reservationsanslag 75 000
|
|
200 000 |
|
|
3 520 000 |
|
|
36 935 000 |
|
244 975 000 |
|
|
6 575 000 |
251 550 000 |
|
33 198 000 |
|
|
15 300 000 |
|
|
7 576 000 |
56 074 000 |
11 Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning, reservationsanslag
12 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag
G Universitetssjukhus m. m.
Karolinska sjukhuset:
1 Driftkostnader, förslagsanslag
2 Utrustning, reservationsanslag Akademiska sjukhuset i Uppsala:
3 Avlöningar till läkare, förslagsanslag
4 Driftkostnader, förslagsanslag
5 Utrustning, reservationsanslag
6 Bidrag till viss
utbildning m. m. vid Kungsgärdets
sjukhus i Uppsala, förslagsanslag 100
000
* Beräknat bdopp.
Prop. 1971:1 30
7 Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm,
förslagsanslag 12 590 000
8 Bidrag till kommunala undervisningssjukhus,
förslagsanslag * 190 000 000
9 Utbildnings- och
forskningsverksamhet vid läkar
stationen i Dalby läkardistrikt, reservationsanslag 1
700 000
10 Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag 4 620 000
11 Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.,
förslagsanslag 405 000
12 Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare
m. m., förslagsanslag 1 700 000
13 Stipendier tUl studerande vid odontologisk fakultet,
förslagsanslag 1100 000
14 Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag 1 560 000
521 399 000 H Övrig sjukhusvärd m. m.
1 Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag 13 740 000
2 Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m.,
reservationsanslag 2 400 000
3 Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka
m. m., reservationsanslag 96 000 000
4 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.,
förslagsanslag 930 000 000
5 Bidrag till viss hälso- och sjukvård, reservationsanslag 114 000 000
6 Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker,
förslagsanslag 485 000
7 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag 1 800 000
8 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag 3 000 000
9 Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.,/!» 1860 000
1 163 285 000 I Ungdomsvård m. m.
Ungdomsvårdsskolorna:
1 Driftkostnader, förslagsanslag 67 790 000
2 Vård utom skola, förslagsanslag 11 497 000
3 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag 150 000
4 Personalutbildning, reservationsanslag 508 000 79 945 000
5 Ersättningar för skador, vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag 500 000
6 Ersättningar till kommunema enligt socialhjälps- och
barnavårdslagama m. m., förslagsanslag 25 000 000
105 445 000 J Nykterhetsvård m. m.
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
1 Driftkostnader, förslagsanslag 25 655 000
2 Utrustning m. m., reservationsanslag 1000 25 656 000
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 31
3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag 4 100 000
4 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag 76 700 000
5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.,
förslagsanslag 85 000 000
6 Utbildning och samverkan inom nykterhetsvärden,
reservationsanslag 350 000
7 Bidrag till Länkrörelsen m. m. 2 300 000
194 106 000 K Viss rehabiliteringsverksamhet
1 Statens arbetsklinik, förslagsanslag 1 655 000
2 Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m., förslagsanslag 32 800 000
3 Bidrag till handikappinstitutet 4 400 000
4 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,
förslagsanslag 90 000 000
5 Kostnader för viss utbildning av handikappade,
förslagsanslag 5 400 000
6 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag *9 000 000
7 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag *3 400 000
8 Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag 10 000 000
9 Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag 75 000 000
10 Bidrag till De handikappades riksförbund 500 000
11 Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund 530 000
12 Bidrag till De blindas förening 2 500 000
13 Bidrag till Sveriges dövas riksförbund 115 000
14 Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser, förslagsanslag 1 785 000
237 085 000 L Arbetarskydd m. m.
1 Arbetarskyddsstyrelsen,/ci>j/oäa/75/o, varav 157 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 10 140 000
2 Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav 1 070 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen 16 940 000
3 Arbetsmedicinska institutet, förslagsanslag *10 000 000
37 080 000 M Internationell samverkan
1 Socialattachéer, förslagsanslag 825 000
2 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag 3 025 000
3 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m.,
förslagsanslag 4 975 000
4 Vissa intemationella resor, reservationsanslag 75 000
5 Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag 250 OOO
9 150 000
Summa kr. 14 785 276 000
Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 32
VI. Kommunikationsdepartementet
A Kommunikationsdepartementet m. m.
1 Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag 5 634 000
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag, därav hälften
att avräknas mot automobilskattemedlen 2 120 000
3 Extra utgifter, reservationsanslag 330 000
8 084 000
B Vägväsendet
Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter,/öw/aMrtj/a,
att avräknas mot automobilskattemedlen 4 430 000
Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 826 800 000
Byggande av statliga vägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen 685 470 000
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator,
förslagsanslag, att avräknas mot automobilskatte
medlen 122130 000
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte
medlen
331 000 000
Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservations
anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 54 550 000
Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservations
anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 23
400 000
Tjänster till utomstående, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 8 680 000
Avsättning till statens
automobilskattemedelsfond,
förslagsanslag 1000
2 056 461 000
C Trafiksäkerhet
Statens trafiksäkerhetsverk:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 10 918 000
2 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 15 288 000 26 206 000
3 Registrering av motorfordon, förslagsanslag 1 000
4 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen 6 500 000
5 Trafiksäkerhetsforskning, att avräknas mot
automobilskattemedlen *4 300 000
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 33
6 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen 2 200 000
7 Kostnader för nytt
bilregister m. m., reservations
anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 17
502 000
56 709 000
D Sjöfart
Sjöfartsverket
1 Farledsverksamhet, exkl. isbrytning,/öM/aMWi/a 84100 000
2 Isbrytning, förslagsanslag 27 400 000
3 Fartygsverksamhet,/ö>j/aia/7i/a 8 120 000
4 Övrig verksamhet, förslagsanslag 1 640 000
Övriga sjöfartsändamål
5 Handelsflottans pensionsanstalt 1 000
6 Bidrag till vissa resor av sjöfolk, förslagsanslag 365 000
7 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag 650 000
8 Understöd åt skärgårdsrederier m. m.,/öri/a5a//i/a 650 000
122 926 000
E Institut m. m.
1 Transportnämnden, förslagsanslag, därav tre
fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen 897 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
2 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 20 099 000
3 Underhåll av materiel m. m.,/öw/agMHi/a,? 1102 000
4 Nyanskaffning av instrument m. m., reservationsanslag 400 000
5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 4 001 000
6 Väderiekstjänst för luftfarten, förslagsanslag 8 960 000 34 562 000
7 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland m. m., förslagsanslag 1 218 000
8 Statens väginstitut, att avräknas mot automobilskattemedlen *3 461 000
9 Statens väginstitut: Utrustning, att avräknas mot
automobilskattemedlen * 170 000
Statens geotekniska institut:
10 Förvaltningskostnader,/o/-5/o5fl«.s/a 2 298 000
11 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 2 741 000
12 Utrustning, reservationsanslag 100 000 5 139 000
13 Fraktbidragsnämnden,/öw/aaKi/a 500 000
14 Regionalt transportstöd, förslagsanslag 15 000 000
70 947 000
* Beräknat belopp. 3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1
Prop. 1971:1 34
F Diverse
1 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. 256 700 000
2 Ersättning
till trafikföretag för drift av icke lönsamma
busslinjer, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen 12 100 000
3 Ersättning till postverket för
befordran av tjänste
försändelser, förslagsanslag, därav 2 640
000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen 131 000 000
4 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag 1 606 000
5 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag 800 000
6 Kostnader för visst värderingsförfarande, förslagsanslag 40 000
7 Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines
System, förslagsanslag 1 000
402 247 000
Summa kr. 2 717 374 000
Prop. 1971:1 35
VII. Finansdepartementet
A Finansdepartementet m. m.
1 Finansdepartementet, förslagsanslag
2 Gemensamma ändamål för statsdepartementen, förslagsanslag
3 Ekonomiska attachéer, förslagsanslag
4 Kommittéer m. m., reservationsanslag
5 Extra utgifter, reservationsanslag
B Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
1 Kammarkollegiet,
förslagsanslag
Statistiska centralbyrån:
2 Statistik, register och prognoser, förslagsanslag
3 Statistisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag
4 Teknisk uppdragsverksamhet, förslagsanslag Konjunkturinstitutet:
5 Verksamheten i allmänhet, förslagsanslag
6 Särskilda undersökningar, reservationsanslag
7 Statskontoret, förslagsanslag
8 Datamaskincentralen för administrativ databehandling, förslagsanslag
9 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m., förslagsanslag
10 Riksrevisionsverket, förslagsanslag
11 Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag
12 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m., reservationsanslag
13 Inredning av byggnader för statlig förvaltning, reservationsanslag
14 Statens förhandlingsnämnd, förslagsanslag
15 Statens avtalsverk, förslagsanslag
16 Statens personalpensionsverk, förslagsanslag
n Statens personalbostadsdelegation,/o>.s'/af jaw/a
18 Statens personalutbildningsnämnd, 7o>j/aM«5/a
19 Statens personalnämnd, yo>.y/aM«5/a
C Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
2 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag Mynt- och justeringsverket:
3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
4 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reserva
tionsanslag
5 Statens justerare, förslagsanslag
|
|
15 500 000 |
|
|
17 196 000 |
|
|
620 000 |
|
|
6 500 000 |
|
|
400 000 |
|
|
40 216 000 |
|
|
3 965 000 |
|
81 340 000 |
|
|
1000 |
|
|
1000 |
81 342 000 |
|
2 245 000 |
|
|
670 000 |
2 915 000 |
|
|
25 105 000 |
|
|
1000 |
|
|
4 000 000 |
|
|
20 295 000 |
|
|
23 544 000 |
|
|
3 000 000 |
|
|
27 400 000 |
|
|
1 289 000 |
|
|
8 507 000 |
|
|
12 660 000 |
|
|
521 000 |
|
|
3 043 000 |
|
|
5 095 000 |
|
|
222 682 000 |
|
196 800 000 |
|
|
3 100 000 |
199 900 000 |
|
5 263 000 |
|
|
450 000 |
5 713 000 |
|
|
2 627 000 |
Prop. 1971:1 36
6 Riksskatteverket, förslagsanslag 48 770 000
7 Avsättning till banktillsynens fond, förslagsanslag 1 800 000
8 Avsättning till fondtillsynens fond,/ÖM/a5a«j/a 110 000
9 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond, förslagsanslag 290 000
10 Avsättning till sparbankstillsynens fond, förslagsanslag 2 100 000
11 Revision av sparbankemas förvaltning, förslagsanslag 900 000
12 Avsättning till försäkringsinspektionens ionå, förslagsanslag 3 445 000
13 Stämpelomkostnader,/ö/-j/aÄa«j/a 1216 000
14 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag 40 000 000
15 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag 16 600 000
16 Kilometerbeskattning, förslagsanslag 1 000
323 472 000 D Bidrag och ersättningar till kommunerna
1 Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag,
förslagsanslag 2 130 000
2 Skatteutjärtmingsbidrag
till kommunerna m. m., för
slagsanslag 1 880 000 000
1 882 130 000 E Diverse
1 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag 4 442 000
2 Bidrag till vissa intemationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag 1 020 000
3 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag 41 000
4 Bidrag till Föreningen Fruktdrycker 35 000
5 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon, förslagsanslag 1 900 000
6 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering 300 000
7 Stöd till dagspressen, förslagsanslag *30 000 000
8 Samdistributionsrabatt för dagstidningar, förslagsanslag *10 000 000
9 Avlöningar till personal på indragningsstat m. m.,
förslagsanslag 100 000
10 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag 4 482 000
11 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,
förslagsanslag 4 400 000
12 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 370 000
13 Viss förslagsverksamhet m. m.,/öw/agra/w/ag- 50 000
14 Täckning av merkostnader för löner och pensioner
m. m., förslagsanslag *1 000
15 Premiering av visst frivilligt sparande, förslagsanslag *50 000 000
16 Kostnader för viss statlig annonsering,/o>5/a5a/w/a *10 000 000
117 141 000
Summa kr. 2 585 641 000
Prop. 1971:1 37
Vin. Utbildningsdepartementet
A Utbildningsdepartementet m. m.
1 Utbildningsdepartementet, förslagsanslag 9 426 000
2 Kommittéer m. m., re.serva//on5a«5/a 13 200 000
3 Extra utgifter, reservationsanslag 500 000
23 126 000
B Kulturändamål
a) Konst, litteratur, musik, teater m. m.
1 Konstnärsstipendier, reservationsanslag 6 574 000
2 Konstnärsbelöningar, förslagsanslag 1 140 000
3 Statens konstråd,/ö>5/öja/75/ag- 162 000
4 Förvärv av konst för statens byggnader m. m.,
förslagsanslag 2 500 000
5 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag 1 257 000
6 Statens biograf byrå,/öw/aiaw/a 514 000
7 Teater- och musikrådet, förslagsanslag 573 000
8 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, förslagsanslag 47 286 000
9 Bidrag till Svenska riksteatern, förslagsanslag 25 869 000
10 Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar,
förslagsanslag 22 805 000
11 Rikskonsertverksamhet, reserva//o«ja«.s/a 12 641000
12 Bidrag till regionmusiken,/öz-i/asaM/a 16 040 000
13 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 23 348 000
166 709 000
b) Arkiv, museer m. m.
Riksarkivet:
14 Förvaltningskostnader,/öM/aja/jj/a- 6 211000
15 Inköp av arkivalier och böcker m. m., reservationsanslag 80 000 6 291 000
16 Landsarkiven,/o>5/ajaflj/a 4 534 000
Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.:
17 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 2 526 000
18 Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag 519 000 3 045 000 Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum:
19 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 8 671 000
20 Underhåll och ökande av museets samlingar m. m., reservationsanslag 267 000
21 Vård och underhåll av fomlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, reservationsanslag 674 000
22 Uppdragsverksamhet,/ö>.s/ag'M«.y/ag' 3 592 000 13 204 000
Prop. 1971:1 38
|
|
2 080 000 |
|
6 396 000 |
|
|
817 000 |
|
|
320 000 |
7 533 000 |
|
|
977 000 |
|
5 208 000 |
|
|
609 000 |
5 817 000 |
|
3 407 000 |
|
|
1000 |
3 408 000 |
|
|
1213 000 |
|
|
413 000 |
|
|
1 118000 |
|
|
6 928 000 |
|
|
1 428 000 |
|
|
1 829 000 |
|
|
2 376 000 |
|
|
577 000 |
|
1 030 000 |
|
|
163 000 |
1 193 000 |
|
|
100 000 |
|
|
64 064 000 |
23 Bidrag
till avlöningar inom landsantikvarieorganisa
tionen, förslagsanslag
Nationalmuseet:
24 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
25 Underhåll och ökande av samlingama m. m., reservationsanslag
26 Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag
27 Livrustkammaren,
förslagsanslag
Naturhistoriska riksmuseet:
28 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
29 Materiel m. m., reservationsanslag Statens sjöhistoriska museum:
30 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
31 Underhåll och ökande av samlingarna, reservations
anslag
32 Etnografiska museet, förslagsanslag
33 Medelhavsmuseet, förslagsanslag
34 Skoklosters slott, förslagsanslag
35 Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag
36 Bidrag till Tekniska museet, förslagsanslag
37 Bidrag till Skansen, förslagsanslag
38 Bidrag till vissa museer och arkiv
39 Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag Stifts- och landsbiblioteken:
40 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
41 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag
42 Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag
c) Ungdoms- och folkbildningsverksamhet
43 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet *7 000 000
44 Bidrag till ungdomsorganisationemas lokala verksamhet, reservationsanslag *17 50OOOO
45 Bidrag till ungdomsledarutbildning, reservationsanslag 5 100 000
46 Statens ungdomsråd, reservationsanslag 1 200 000
47 Bidrag till hemgårdsrörelsen 225 000
48 Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag 6 821 000
49 Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. 2 490 000
50 Bidrag till speciella folkbildningsätgärder, reservationsanslag 500 000
51 Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, reservationsanslag 1 511 000
52 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag 2 742 000
53 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet 3 295 000
48 384 000
* Beräknat belopp.
|
Prop. 1971:1 39 d) Utbildning inom kulturområdet Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: 54 Utbildningskostnader, förslagsanslag 55 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag Konstfackskolan: 56 Utbildningskostnader, förslagsanslag 57 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag
58 Musikhögskoloma, förslagsanslag 59 Statens scenskolor, förslagsanslag 60 Statens dansskola, förslagsanslag 61 Dramatiska institutet, förslagsanslag e) Radio- och TV-verksamhet 62 Viss beredskapsutrustning m. m., reservationsanslag 63 Ersättning för viss rundradioverksamhet |
C Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämndema m. m.:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
2 Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader
3 Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag
4 Vissa ersättningar till kyrkofonden
5 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag
6 Stipendier till blivande präster för utbildning i finska och lapska språken
7 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag
8 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, förslagsanslag
9 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden
10 Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna
11 Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader, reservationsanslag
12 Bidrag till tryckning av finskspråkig psalmbok
|
3 198 000 456 000 |
3 654 000 |
|
7 323 000 501 000 |
7 824 000 |
|
|
*12'415 000 5958 000 lf620 000 6,094 000 |
|
|
37 565 000 |
|
|
650 000 9 220 000 |
|
|
9 870 000 |
|
|
326 592 000 |
|
3;:i89 000 °169 000 |
3 358 000 |
|
|
140 000 5 051 000 |
|
|
257 000 |
|
|
9 000 |
|
|
1 300 000 |
|
|
1000 80 000 110 000 |
|
|
50 000 66 000 |
|
|
10 422 000 |
D Skolväsendet
a) Centrala och regionala myndigheter m. m.
1 Skolöverstyrelsen, förslagsanslag 45 589 000
2 Länsskolnämnderna, förslagsanslag 23 252 000
3 Läroboksnämnden, förslagsanslag 599 000
4 Bidrag till vissa elevorganisationer 295 000
5 Bidrag till vissa föräldraorganisationer 205 000
69 940 000
* Beräknat belopp.
|
Prop. 1971:1 40 b) Pedagogiskt
utvecklingsarbete |
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m.
7 Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag
8 Nomadskolor, förslagsanslag Specialskolan m. m.:
9 Utbildningskostnader, förslagsanslag
10 Utrustning m. m., reservationsanslag
11 Resor för elever jämte ledsagare, förslagsanslag
12 Bidrag till
förskolverksamhet m. m. för vissa handi
kappade barn, förslagsanslag
d) Gymnasiala skolor m. m.
13 Bidrag till driften av gymnasieskolor,/öM/aani/a
14 Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning, förslagsanslag
15 Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning, förslagsanslag
16 Statliga realskolor, förslagsanslag
17 Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag
18 Bidrag till driften av riksinternatskolor,/öVi/agM/ix/a Sjöbefälsskolorna:
19 Utbildningskostnader, förslagsanslag
20 Utrustning m. m., reservationsanslag
21 Statens skogsinstitut, förslagsanslag
22 Trädgårdsskolan i Norrköping, förslagsanslag
23 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, förslagsanslag
24 Bidrag till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri-och skogsstuderande, förslagsanslag
25 Bidrag till driften av vissa privatskolor, förslagsanslag
26 Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning,/oWaj-anslag
27 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag
28 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov
29 Vissa kurser för ingenjörer m. m., reservationsanslag
e) Investeringsbidrag
30 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., förslagsanslag
31 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, förslagsanslag
32 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet, förslagsanslag
33 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor, reservationsanslag
|
|
870 000 |
|
|
3 189 000 000 |
|
|
4 956 000 |
|
37 167 000 |
|
|
2 118 000 |
|
|
1 250 000 |
40 535 000 |
|
|
1 110 000 |
|
|
3 235 601 000 |
|
|
1 102 000 000 |
|
|
23 723 000 |
|
|
8 594 000 |
|
|
5 950 000 |
|
|
3 000 000 |
|
|
10 759 000 |
|
8 442 000 |
|
|
1015 000 |
9 457 000 |
|
|
1 687 000 |
|
|
934 000 |
|
|
974 000 |
|
|
88 000 |
|
|
15 000 000 |
|
|
18 200 000 |
|
|
4 098 000 |
|
|
45 000 |
|
|
400 000 |
|
|
1 204 909 000 |
|
|
241 000 000 |
|
|
1 240 000 |
|
|
90 000 |
|
|
6 000 000 |
Prop. 1971:1 41
34 Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning, reservationsanslag 3 412 000
35 Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning, reservationsanslag 1 600 000
253 342 000
4 764 662 000
E Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
Universitetskanslersämbetet:
1 Förvaltningskostnader,/öw/aaw/a 8 174 000
2 Utredningar m. m., reservationsanslag 1475 000 9 649 000
|
|
1 769 000 |
|
|
11418 000 |
|
68 986 000 |
|
|
12 150 000 |
81 136 000 |
|
3 610 000 |
|
|
730 000 |
4 340 000 |
|
9 916 000 |
|
|
1 540 000 |
11456 000 |
|
83 901 000 |
|
|
14 200 000 |
98 101 000 |
|
87 726 000 |
|
|
59 760 000 |
147 486 000 |
|
25 622 000 |
|
|
8 450 000 |
|
|
17 268 000 |
51 340 000 |
|
3 884 000 |
|
|
2 860 000 |
6 744 000 |
|
90 125 000 |
|
|
39 440 000 |
129 565 000 |
3 Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor,
förslagsanslag
b) Universiteten m. m.
Humanistiska fakulteterna m. m.:
4 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
5 Driftkostnader, reservationsanslag Teologiska fakulteterna:
6 Avlöningar till lärarpersonal,
förslagsanslag
1 Driftkostnader, reservationsanslag
Juridiska fakultetema:
8 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
9 Driftkostnader, reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
10 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
11 Driftkostnader, reservationsanslag
Medicinska fakultetema m. m.:
12 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
13 Driftkostnader, reservationsanslag Odontologiska fakulteterna m. m.:
14 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
15 Driftkostnader, reservationsanslag
16 Vissa tandsjukvårdskostnader, förslagsanslag Farmaceutiska fakulteten m. m.:
17 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
18 Driftkostnader, reservationsanslag Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
19 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag
20 Driftkostnader, reservationsanslag Tekniska fakulteterna m. m.:
21 Avlöningar till lärarpersonal, förslagsanslag, varav 651 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 79 920 000
22 Driftkostnader, reservationsanslag 37 930 000
23 Chalmers tekniska högskola, reservationsanslag, varav 524 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 61913 000 179 763 000
Prop. 1971:1 42
Vetenskapliga bibliotek:
24 Avlöningar, förslagsanslag 29 744 000
25 Bokinköp m. m., reservationsanslag 13 381000 43125 000
26 Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa
högskolor, förslagsanslag 30 028 000
27 Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader,
förslagsanslag 155 770 000
28 Decentraliserad universitetsutbildning m. m., reservationsanslag 5 545 000
29 Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm 2 606 000
947 005 000
c) Vissa högskolor m. m.
30 Socialhögskoloma m. m., förslagsanslag *22 170 000
31 Fortbildning av socionomer, joumalister m. m.,
reservationsanslag *252 000
|
|
323 000 |
|
|
4 684 000 |
|
409 000 |
|
|
305 000 |
714 000 |
|
|
1000 |
|
|
1 522 000 |
|
|
29 666 000 |
32 Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet
33 Journalisthögskolorna, förslagsanslag Nordiska afrikainstitutet:
34 Avlöningar m. m., förslagsanslag
35 Driftkostnader, reservationsanslag
36 Latinamerika-institutet i Stockholm, förslagsanslag
37 Vissa kurser för utländska studerande, förslagsanslag
d) Gemensamt för universitet och högskolor
38 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,
förslagsanslag 800 000
|
3 500 000 |
|
443 000 |
|
5 444 000 |
|
11942 000 |
|
1000 |
|
22 650 000 |
|
1 015 000 |
|
45 795 000 |
|
42 960 000 |
|
8 760 000 |
|
9 900 000 |
|
46 350 000 |
|
17 650 000 |
|
19 815 000 |
|
18 185 000 |
39 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden, förslagsanslag
40 Gästföreläsningar, reservationsanslag
41 Särskilda åtgärder för forskarutbildning
42 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier, reservationsanslag
43 Universitetens datamaskincentraler, förslagsanslag
44 Kostnader för datamaskintid, förslagsanslag
45 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag
e) Vissa forskningsändamål 46 Medicinsk forskning, reservationsanslag Al Humanistisk forskning, reservationsanslag
48 Samhällsforskning, reservationsanslag
49 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag
50 Atomforskning, reservationsanslag
51 Europeiskt samarbete inom kämforskningen,/ör.s/aj-anslag
52 Europeiskt samarbete inom rymdforskningen, förslagsanslag
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1
43
|
53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 |
Institutet för arbetsmarknadsfrågor, förslagsanslag Forskningsinstitutet för atomfysUc:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag
Materiel m. m., reservationsanslag Nordiska institutet för samhällsplanering, förslagsanslag
Bidrag till centralinstitutet för nordisk asienforskning, förslagsanslag
Bidrag till nordiska institutet för sjörätt, förslagsanslag Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik, förslagsanslag
Bidrag till Institutet för intemationell ekonomi Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
Bidrag till Riksföreningen mot cancer, reservationsanslag
f) Inredning och utrustning
|
64 |
Inredning och utmstning av lokaler vid universiteten
m. m., reservationsanslag
F Lärarutbildning
1 Lärarhögskolorna,
förslagsanslag
Folkskoleseminariema:
2 Utbildningskostnader, förslagsanslag
3 Materiel m. m., reservationsanslag Förskoleseminariema:
4 Utbildningskostnader, förslagsanslag
5 Materiel m. m., reservationsanslag Gymnastik- och idrottshögskolorna:
6 Utbildningskostnader, förslagsanslag
1 Materiel m. m., reservationsanslag
Seminarierna för huslig utbildning:
8 Utbildningskostnader, förslagsanslag
9 Materiel m. m., reservationsanslag Slöjdlär arseminariet:
10 Utbildningskostnader, förslagsanslag
11 Materiel m. m., reservationsanslag
12 Yrkespedagogiska instituten, förslagsanslag
13 Ersättning till deltagare i utbildnmg av lärare vid yrkesundervisningen,/oM/aMffj/a
14 Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor, förslagsanslag
15 Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reservationsanslag
16 Lärares fortbildning m. m., reservationsanslag
17 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag
* Beräknat belopp.
604 000
|
1 919 000 |
|
|
222 000 |
2 141 000 |
|
|
401 000 |
|
|
242 000 |
|
|
119 000 |
|
|
978 000 |
|
|
709 000 |
|
|
628 000 |
|
|
322 000 |
|
|
3 000 000 |
|
|
172 764 000 |
|
|
*63 000 000 |
|
|
63 000 000 |
|
|
1 269 648 000 |
|
|
*212 580 000 |
|
5 449 000 |
|
|
134 000 |
5 583 000 |
|
24405 000 |
|
|
1 410 000 |
25 815 000 |
|
6 978 000 |
|
|
295 000 |
7 273 000 |
|
15 077 000 |
|
|
396 000 |
15 473 000 |
|
1 020 000 |
|
|
60 000 |
1 080 000 |
|
|
7 446 000 |
|
|
6 046 000 |
|
|
10 584 000 |
|
|
2 142 000 |
|
|
36 553 000 |
|
|
640 000 |
|
|
331 215 000 |
Prop. 1971:1 44
G Vuxenutbildning
1 Viss utbildning via
radio och television m. m., reserva
tionsanslag 42 750 000
Statliga skolor för vuxna:
2 Utbildningskostnader, förslagsanslag 5 793 000
3 Material för självstudier, reservationsanslag 3 500 000
4 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag 293 000 9 586 000
5 Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna,
förslagsanslag * 130 000 000
6 Bidrag till studiecirkelverksamhet,/ö>Ä/fl5anj/a *130 000 000
7 Bidrag till studieförbund *8 900 000
8 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag 108 000 000
9 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.
till folkhögskolor, reservationsanslag 3 000 000
10 Bidrag till
löntagarorganisationernas centrala kurs
verksamhet, förslagsanslag 5 000 000
437 236 000
H Studiesociala åtgärder
1 Centrala studiehjälpsnämnden m. m.,/»-.? 7 507 000
2 Studiebidrag m. m., förslagsanslag 596 000 000
3 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti, förslagsanslag 1 000 000
4 Ersättning till postverket och riksbanken för deras
bestyr med studiesocialt stöd, förslagsanslag 987 000
5 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid
gymnasieskolor m. m., förslagsanslag 140 000
6 Bidrag till hälso-
och sjukvård för studerande, för
slagsanslag 1
330 000
606 964 000
I Internationellt-kulturellt samarbete
1 Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag 905 000
2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,
förslagsanslag 2 495 000
3 Sveriges anslutning till vissa intemationella
sammanslutningar,/öM/aifl/w/ag' 171000
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag 425 000
5 Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. 506 000
6 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag 3 055 000
7 Nordiska kulturfonden, reservationsanslag 1 284 000
8 841 000
Summa kr. 7 778 706 000
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 45
IX. Jordbruksdepartementet
A Jordbruksdepartementet m. m.
1 Jordbruksdepartementet, förslagsanslag 5 699 000
2 Lantbruksrepresentanter, förslagsanslag 653 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 7 500 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag 300 000
|
14 152 000 |
|
11 359 000 |
|
80 901 000 |
|
3 195 000 |
|
14 000 000 |
|
1000 |
|
500 000 |
|
10 000 000 |
|
1 150 000 |
|
1 000 000 |
|
1 528 000 |
|
96 000 |
|
110 000 |
|
500 000 |
|
124 340 000 |
|
9 156 000 |
|
*103 000 000 |
|
34 300 000 |
|
*75 300 000 |
|
1218 000 |
|
30 000 000 |
|
12 453 000 |
B Jordbrukets rationalisering m. m.
1 Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag
2 Lantbruksnämndema, förslagsanslag
3 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m., förslagsanslag
4 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag
5 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m., reservationsanslag
6 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag
1 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m., förslagsanslag
8 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m., förslagsanslag
9 Befrämjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag
10 Statens hingstdepå och stuteri, förslagsanslag
11 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag
12 Bidrag till Svensk matpotatiskontroll, reservationsanslag
13 Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen
C Jordbruksprisreglering
1 Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag
2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag
3 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m., förslagsanslag
4 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket, förslagsanslag
5 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket, reservationsanslag
6 Bidrag till permanent skördeskadeskydd
7 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag
|
265 427 000 |
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 46
D Skogsbruk
1 Skogsstyrelsen, förslagsanslag 6 504 000
2 Bidrag till skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag 33 432 000
3 Bidrag till skogsförbättringar, förslagsanslag 8 000 000
4 Vägbyggnader på skogar i enskild| ägo, förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen 14 400 000
|
10 000 000 1 385 000 73 721 000 5 870 000 |
5 Åtgärder
för ökad skogsproduktion i Norrland m. m
förslagsanslag
rationalisering
Kursverksamhet för skogsbrukets m. m., förslagsanslag
E Fiske
1 Fiskeristyrelsen, förslagsanslag
2 Fiskeriintendenter m. m., förslagsanslag 894 000
3 Främjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag I 265 000
4 Kursverksamhet på fiskets område, reservationsanslag 285 000
5 Bidrag till fiskehamnar m. m., reservationsanslag 1 000
6 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag 20 000
7 Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen 1 151 000
8 Särskilt omställningsstöd tiU fiskare, förslagsanslag 3 000 000
9 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
fiske, förslagsanslag 1 000
10 Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m.,
förslagsanslag I 1000
|
1 750 000 |
|
1000 |
|
1000 |
|
13 240 000 |
|
*300 000 |
|
*200 000 |
|
500 000 |
|
*6 350 000 |
|
50 000 |
|
20 088 000 |
|
7 483 000 |
|
11421000 |
|
2 000 000 |
|
600 000 |
11 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag
12 Fiskeriundersökningsfartyg, reservationsanslag
13 Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten, reservationsanslag
F Rennäring
1 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande, reservationsanslag
2 Kompensation för bensinskatt till rennäringen, att avräknas mot automobilskattemedlen
G Service och kontroll
1 Veterinärstyrelsen, förslagsanslag
2 Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m., reservationsanslag
3 Veterinärstaten, förslagsanslag
4 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier, förslagsanslag
5 Statens veterinärmedicinska anstalt, förslagsanslag
6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag
7 Bidrag
till djursjukvård i vissa fall, förslagsanslag
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1
8 Veterinärinrättningen
i Skara, förslagsanslag
Statens centrala frökontrollanstalt:
9 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
10 Utrustning, reservationsanslag
11 Statens växtskyddsanstalt, förslagsanslag
12 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag
13 Statens lantbrukskemiska laboratorium, förslagsanslag
14 Statens maskinprovningar, förslagsanslag
8 192 000 50 000
47 477 000
8 242 000
6 081 000
150 000
2 664 000 2 227 000
67 833 000
H Utbildning och forskning
6 7 8 9 10
II 12 13 14
15
16 17
18 19
20 21
22
23 24 25 26 27
Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader,/ör.y/agran.s/ag' Driftkostnader, reservationsanslag Bokinköp m. m., reservationsanslag Försöksverksamheten, reservationsanslag Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m., förslagsanslag
Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader, ySw/aja/jj/a Driftkostnader, reservationsanslag Bokinköp m. m., reservationsanslag Försöksverksamhet, reservationsanslag Lantbruksdriften vid försöksgården, förslagsanslag
Skogshögskolan:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag
Driftkostnader, reservationsanslag
Bokinköp m. m., reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m., reservationsanslag Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m., förslagsanslag Jordbruksforskning, reservationsanslag Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning, reservationsanslag
Bidrag till Sveriges utsädesförening, förslagsanslag Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling Skoglig forskning, reservationsanslag Bidrag till Institutet för skogsförbättring, förslagsanslag
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag Alnarpsinstitutet:
Förvaltningskostnader,/ör.y/a5en.s/a
Materiel m. m., reservationsanslag Statens skogsmästarskola, förslagsanslag Reseunderstöd för studier m. m., reservationsanslag Bidrag till viss ungdomsverksamhet
|
32 562 000 |
|
|
8 527 000 |
|
|
627 000 |
|
|
17 871 000 |
|
|
1000 |
59 588 000 |
|
12 743 000 |
|
|
6 023 000 |
|
|
136 000 |
|
|
300 000 |
|
|
1000 |
19 203 000 |
13 237 000 10 106 000
|
148 000 |
23 491 000 |
|
|
5 800 000 |
|
|
130 000 |
|
|
7 245 000 |
|
|
935 000 |
|
|
4 892 000 |
|
|
255 000 |
|
|
3 165 000 |
|
|
836 000 |
|
|
251000 |
|
2 905 000 |
|
|
330 000 |
3 235 000 |
|
|
1 145 000 |
|
|
39 000 |
|
|
500 000 |
|
|
130 710 000 |
Prop. 1971:1 48
I Miljövård m. m.
1 Statens naturvårdsverk, förslagsanslag 13 360 000
2 Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag 1 086 000
3 Miljövårdsinformation, reservationsanslag 1 650 000
4 Rikskampanj mot nedskräpning, reservationsanslag 500 000
5 Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.,
reservationsanslag 9 000 000
6 Vård av
naturvårdsområden m. m., reservationsanslag 5 700 000
Stöd till idrotten:
7 Organisationsstöd m. m., reservationsanslag 45 400 000
8 Anläggningsstöd m. m., reservationsanslag, varav
8 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen 22 000 000 67 400 000
9 Miljövårdsforskning, rejerra/Zo/jia/jj/a 12 160 000
10 Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet, reservationsanslag 1 200 000
11 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.,
reservationsanslag 84 000 000
12 Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom
industrin, reservationsanslag 50 000 000
13 Ersättning för
vissa skador av rovdjur, m. m., förslags
anslag 940 000
246 996 000
J Diverse
1 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m., förslagsanslag 273 000
2 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.,
reservationsanslag 1 000
3 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.,
förslagsanslag 3 292 000
4 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder,
förslagsanslag 25 000
5 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag 5 000
6 Ersättning till domänverkets fond för viss upplåten
mark, förslagsanslag 64 000
3 660 000
Summa kr. 940 579 000
Prop. 1971:1 49
X. Handelsdepartementet
A Handelsdepartementet m. m.
1 Handelsdepartementet, förslagsanslag 4 546 000
2 Krigsmaterielinspektionen,/öw/aga/w/a 167 000
3 Kollegiet för Sverige-information i utlandet, förslagsanslag 1 217 000
4 Handelssekreterare, reservationsanslag 7 970 000
5 Kommittéer m. ni., reservationsanslag 1 900 000
6 Extra utgifter, reservationsanslag 50 000
15 850 000
B Utrikeshandel m. m.
1 Kommerskollegium, förslagsanslag 9 609 000
2 Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag 1 146 000
3 Främjande av utrikeshandeln m. m., reservationsanslag 8 017 000
4 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag 100 000
5 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag 347 000
6 Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin, reservationsanslag 4 700 000
7 Täckande av förluster pä grund av garantier för lån till textil- och konfektionsindustrierna samt den
manuellt arbetande glasindustrin, förslagsanslag 675 000
24 594 000
C Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
|
|
1 401 000 |
|
|
1515 000 |
|
|
9 410 000 |
|
6 736 000 |
|
|
374 000 |
7 110 000 |
|
|
4 394 000 |
|
|
1 000 000 |
|
|
25 442 000 |
1 Marknadsrådet, förslagsanslag 612 000
2 Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag
3 Konsumentombudsmannen, förslagsanslag
4 Statens pris- och kartellnämnd, förslagsanslag Statens institut för konsumentfrågor:
5 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
6 Undersökningar och upplysningsmateriel m. m., reservationsanslag
7 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning, reservationsanslag
8 Bidrag till Varudeklarationsnämnden
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1
Prop. 1971:1 50
D Patent- och registreringsväsendet
1 Patent- och registreringsverket, förslagsanslag 32 479 000
2 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register,
förslagsanslag 1 500 000
33 979 000
E Ekonomiskt försvar
1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, förslagsanslag 5 615 000
2 Ersättning för beredskapslagring m. m., förslagsanslag 68 939 000
74 554 000
F Diverse
1 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet 5 254 000
2 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 30 000
5 284 000
Summa kr. 179 703 000
Prop. 1971:1 ' 51
XI. Inrikesdepartementet
A Inrikesdepartementet m. m.
1 Inrikesdepartementet, förslagsanslag 7 353 000
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 6 500 000
3 Extra utgifter, reservationsanslag 200 000
4 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag 1 000
14 054 000
B Arbetsmarknad m. m.
1 Arbetsmarknadsstyrelsen, förslagsanslag 47 380 000
2 Arbetsförmedlingen, förslagsanslag 182 840 000
3 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reservationsanslag, varav förslagsvis 175 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen 430 000 000
4 Särskilda
beredskapsarbeten m. m., reservationsanslag,
varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen 525 000 000
5 Förläggningsbyggnader m. m., förslagsanslag 18 000 000
6 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet, reservationsanslag 1 000
7 Arbetsmarknadsutbildning m. m., förslagsanslag 600 000 000
8 Kontant stöd vid arbetslöshet, förslagsanslag 262 000 000
9 Särskilt stöd ät erkända arbetslöshetskassor, reservationsanslag 7 500 000
10 Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade, förslagsanslag 25 000 000
11 Bidrag till driften av verkstäder för handikappade,
förslagsanslag 100 000 000
12 Vissa kostnader för vapenfria tjänstepliktiga,/ö>j/og5-
anslag 14 000 000
13 Statens invandrarverk, förslagsanslag 10 855 000
14 Omhändertagande av flyktingar, förslagsanslag 15 000 000
15 Anpassningsåtgärder för invandrare, reservationsanslag 3 725 000
16 Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.,
förslagsanslag 41 000 000
17 Arbetsdomstolen,/ci/-.s/ag5a«j/a 560 000
18 Statens förlikningsmannaexpedition,/öVifajfa/ji/ag- 580 000
19 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,/o>-
slagsanslag 9 000
2 283 450 000 C Regional utveckling
1 Lokaliseringsbidrag, reservationsanslag 65 000 000
2 Stöd till lokaliseringsutbildning, förslagsanslag 50 000 000
3 Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital, förslagsanslag 1 000
4t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1
Prop. 1971:1 52
4 Sysselsättningsstöd,/ö/i/a5a/;5/a 10 000 000
5 Särskilda stödåtgärder i glesbygder, reservationsanslag 5 000 000
6 Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader, reservationsanslag 8 500 000
7 Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till
hantverks- och industriföretag m. fl., förslagsanslag 9 000 000
147 501 000
D Bostadsbyggande m. m.
1 Bostadsstyrelsen, förslagsanslag 11 637 000
2 Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag 22 106 000
3 Statens hyresråd, förslagsanslag 1 735 000
4 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag 193 000
5 Räntebidrag, förslagsanslag 1 000 000
6 Viss bostadsförbältringsverksamhet m. m., förslagsanslag 130 000000
7 Byggnadsforskning 4 200 000
8 Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag 700 000
171 571 000
Summa kr. 2 616 576 000
Prop. 1971:1
53
XII, Civildepartementet
A Civildepartementet m. m.
1 Civildepartementet, förslagsanslag
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag
3 Extra utgifter, reservationsanslag
5 161 000
4 000 000
125 000
9 286 000
B Länsstyrelserna m. m.
1 Länsstyrelserna, förslagsanslag
2 Lokala skattemyndigheterna, förslagsanslag
3 Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag
450 560 000 126 881000 118 182 000
695 623 000
C Planväsendet
1 Statens planverk, förslagsanslag
2 Bidrag till översiktlig planering m. m., reservationsanslag
D Lantmäteriväsendet
Lantmäteriet:
1 Myndighetsuppgifter, förslagsanslag
2 Förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag
3 Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet, förslagsanslag
4 Utrustning, reservationsanslag
*13 944 000
*1000
*7 007 000 *1 150 000
10 036 000
300 000 10 336 000
22 102 000
Kartväsendet
Kartverket: Allmänna kartarbeten, reservationsanslag Försvarsberedskap, reservationsanslag Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag
27 521 000
606 000
1000
1 200 000
22 102 000
29 328 000
29 328 000
Räddningstjänst m. m.
Statens brandinspektion, förslagsanslag
Statens brandskola, förslagsanslag
Bidrag till förebyggande och släckning av brand,
förslagsanslag
Bidrag till kostnader för kommunal beredskap,
reser vationsanslag
Beredskap för oljebekämpning till sjöss, förslagsanslag
965 000
1 817 000
2 400 000
1000 5 500 000
10 683 000
Berälcnat belopp.
Summa kr.
777 358 000
Prop. 1971:1 54
XIII. Industridepartementet
A Industridepartementet m. m.
1 Industridepartementet, förslagsanslag 7 079 000
2 Tekniska attachéer m. m., förslagsanslag 197 000
3 Kommittéer m. m., reservationsanslag 3 500 000
4 Extra utgifter, reservationsanslag 200 000
10 976 000
B Industri m. m.
Statens institut för företagsutveckling:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
2 Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m., reservationsanslag
3 Främjande av hemslöjden, reservationsanslag
4 Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservationsanslag
5 Utbildningsåtgärder för textil- och konfektions-industrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin, reservationsanslag
6 Omställningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna, reservationsanslag
|
4 525 000 |
|
|
2 400 000 |
6 925 000 |
|
|
825 000 |
|
|
5 000 000 |
|
|
2 500 000 |
|
|
2 500 000 |
|
|
17 750 000 |
C Bergsbruk
Sveriges geologiska undersökning:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
2 Kartarbeten m. m., reservationsanslag
3 Utrustning, reservationsanslag
4 Prospektering, reservationsanslag
5 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
6 Bergsstaten, förslagsanslag
7 Statens gruvegendom, förslagsanslag
D Energiförsörjning
1 Statens elektriska inspektion, förslagsanslag
2 Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag
3 Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag
4 Delegationen för atomenergifrågor, förslagsanslag
|
7 965 000 |
|
|
3 310 000 |
|
|
700 000 |
|
|
18 700 000 |
|
|
600 000 |
31 275 000 |
|
|
939 000 |
|
|
20 130 000 |
|
|
52 344 000 |
|
|
2 494 000 |
|
|
43 000 |
|
|
1000 |
|
|
1 789 000 |
|
|
4 327 000 |
Prop. 1971:1 55
E Teknisk utveckling m. m.
Styrelsen för teknisk utveckling:
|
110 500 000 |
|
|
1000 |
|
|
12 000 000 |
|
|
3 000 000 |
125 501 000 |
|
|
1000 |
|
|
4 900 000 |
|
|
1 100 000 |
|
|
1000 |
|
|
2 000 000 |
|
|
500 000 |
|
|
570 000 |
|
|
1 970 000 |
|
|
51 800 000 |
|
|
4 100 000 |
|
|
8 100 000 |
|
|
200 543 000 |
1 Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag
2 Drift av forskningsstationer, förslagsanslag
3 Skeppsteknisk forskning och utveckling, reservationsanslag
4 Utrustning, reservationsanslag
5 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
6 Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag
7 Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag
8 Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
9 Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt, reservationsanslag
10 Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag
11 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
12 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
13 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, reservationsanslag
14 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag
15 Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran, reservationsanslag
F Domänverket
1 Ersättning till
domänverkets fond för utgifter för över
talig personal, förslagsanslag 147
000
Summa kr. 286 087 000
XIV. Oförutsedda utgifter
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag 1 000 000
Prop. 1971:1 56
XV. Riksdagen och dess verk m. m.
A Riksdagen
Riksdagen:
1 Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
2 Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
3 Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet, förslagsanslag
4 Riksdagsutskottens studieresor m. m., förslagsanslag
5 Parlamentariska delegationer, förslagsanslag
6 Bidrag till studieresor, reservationsanslag
7 Representation m. m., förslagsanslag
8 Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag
9 Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare
10 Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp
11 Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier, förslagsanslag
12 Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl., förslagsanslag
13 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
|
20 117 000 |
|
|
5 495 000 |
|
|
250 000 |
|
|
650 000 |
|
|
275 000 |
|
|
100 000 |
|
|
115 000 |
|
|
98 000 |
|
|
20 000 |
|
|
30 000 |
|
|
1 553 000 |
|
|
4 200 000 |
|
|
225 000 |
33 128 000 |
|
|
33 128 OOO |
B Den inre riksdagsförvaltningen
Den inre riksdagsförvaltningen:
1 Förvaltningskostnader,/örj/agjawi/ag- *27 131 000
2 Kostnader för riksdagstrycket m. m., förslagsanslag 4 340 000
3 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag 240 000
4 Utredning om riksdagens hus m. m., reservationsanslag 314 000 32 025 000
32 025 000
C Allmänt kyrkomöte
1 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag 1 000
D Riksdagens verk
Riksgäldskontoret:
1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 5 411000
2 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag 3 600 000 9 011 OOO
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 57
Riksdagsbiblioteket:
|
1 286 000 |
|
|
325 000 |
1611000 |
|
|
3 558 000 |
|
|
1 091 000 |
|
*1 125 000 |
|
3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
4 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag
5 Riksdagens ombudsmannaexpedition, förslagsanslag
6 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:
|
85 000 |
2 061 000 |
|
|
17 332 000 |
|
|
1 400 000 |
|
|
1 000 000 |
|
|
35 000 |
|
|
*1000 |
|
|
2 436 000 |
|
Summa kr. |
84 922 000 |
7 Förvaltningskostnader, förslagsanslag
8 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag 851000
9 Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt, förslagsanslag
E Diverse
1 Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande, förslagsanslag
2 Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande, förslagsanslag
3 Kommittéer m. m., förslagsanslag
4 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m., förslagsanslag
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 58
Utgifter för statens kapitalfonder
I. Riksgäldsfondeni
1 Underskott på riksgäldsfonden 2 020 000 000
U. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
A Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Posthus m. m. (I: A: 1), förslagsanslag 1 000
2 Teleanläggningar m. m. (I: B: 1), förslagsanslag 8 500 000
3 Järnvägar m.m. (1: C: 1), förslagsanslag 15 360 000
4 Flygplatser m. m. (I: D: 1),/ö>j/aja«5/a5' 1000 23 862 000
Jordbruksdepartementet:
5 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar
upplåtna kronoegendomar (I: G: 2), förslagsanslag 1 000
Industridepartementet:
|
1000 |
|
|
1000 |
|
|
1000 |
3 000 |
|
|
23 866 000 |
|
10 000 000 |
|
|
750 000 |
|
|
5 000 000 |
15 750 000 |
6 Byggnader och utrustning (I: E: 1),
förslagsanslag
1 Kraftstationer m. m. (I: F: 1), förslagsanslag
8 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen (I: G: 4),
förslagsanslag
B Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m. (II: 1), reservationsanslag
2 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet (II: 2), reservationsanslag
3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvärden (II: 3), reservationsanslag
Utrikesdepartementet:
4 Inköp,
uppförande och iståndsättande av fastig
heter för utrikesrepresentationen (II: 5), reservations
anslag 1 550 000
Försvarsdepartementet:
5 Vissa skyddsrumsanläggningar (II: 6), reservationsanslag 3 301 000
6 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
(II: 7), reservationsanslag 1 500 000
7 Vissa
byggnadsarbeten vid statens civilförsvars
skolor (II:
8),
reservationsanslag 1
907 000 6 708 000
' Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder sid. 61.
Prop. 1971:1
59
10
11
12
13 14
Socialdepartementet: Utbyggande av karolinska sjukhuset (II: 9), reservationsanslag
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (II: 10), reservationsanslag
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde (II: 11), reservationsanslag
Finansdepartementet: Byggnadsarbeten för statlig förvaltning (II: 12), reservationsanslag
Inköp av fastigheter m. m. (II: 13), reservationsanslag
Statlig förvaltningsskola (II: 14), reservationsanslag Vissa byggnadsarbeten vid tullverket (II: 15), reservationsanslag
3 750 000 6 500 000
5 240 000 15 490 000
17 713 000
1 375 000 188 000
38 000 19 314 000
Utbildningsdepartementet:
15 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (II: 16), reservationsanslag
16 Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. (II: 18), reservationsanslag
Jordbruksdepartementet:
17 Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor m. m.
(II:
19),
reservationsanslag
Industridepartementet:
18 Byggnadsarbeten
för teknisk utveckling m. m.
(II:
21),
reservationsanslag
500 000 *70 000 000 70 500 000
7 164 000
1000 136 477 000
C Försvarets fastighetsfond
1 Kasernbyggnaders delfond (III: 1—5), reservationsanslag
2 Befästningars delfond (111:6—11), reservationsanslag
3 Försvarets forskningsanstalts delfond (III: 12), reservationsanslag
45 600 000 104 100 000
825 000 150 525 000
D Statens utläningsfonder
Utbildningsdepartementet:
1 Studiemedelsfonden (IV: 6), reservationsanslag
Jordbruksdepartementet:
2 Fiskerilånefonden (IV: 8), reservationsanslag
3 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. (IV: 9), reservationsanslag
383 000 67 000
790 000 000
450 000
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 60
Inrikesdepartementet: 4 Lånefonden för allmänna samlingslokaler (IV: 14),
reservationsanslag 1 000 000
797 450 000
E Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till byggande av sjukhem (V: 2), reservationsanslag 5 833 000
2 Län till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. (V: 3), reservationsanslag 3 000 000 8 833 000
Finansdepartementet:
3 Pressens lånefond (V: 7), reservationsanslag *3 750 000
Handelsdepartementet:
4 Lån till utbyggnad av oljelagringen (V: 8), reservationsanslag 11500 000
5 Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån
för Island (V: 9), reservationsanslag 1000 000 18 500 000
31 083 000
F Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Vägmaskiner m. m. (IX: 2), förslagsanslag 1 000
2 Sjöfartsmaterid m. m. (IX: 3), förslagsanslag 1 000 2 OOO
Handelsdepartementet:
3 Förrådsanläggningar
m. m. (IX:
6),
reservations
anslag 355
000'
357 000
Summa kr. 1139 758 000
III. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 1 000 OOO
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1
61
Bilaga
till Utgifter för
statens kapitalfonder
Förslag till
stat för riksgäldsfonden
för budgetåret 1971/72
Utgifter
A Räntor på statsskulden:
1 Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis
2 Vinster på premieobligationslån, förslagsvis
3 Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis
4 " " sparobligationer, förslagsvis
5 " " av staten övertagna lån, förslagsvis
6 " " lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,
förslagsvis 1 Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen
8 Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm
9 " " konung Cari XIILs hemgiftskapital
10 " " Göta kanals reparationsfond
11 " " kortfristig upplåning hos banker m. fl.,
förslagsvis
12 " " skattkammarväxlar,/ö>s/a5vw
13 " " beräknad ny upplåning, förslagsvis
B Provisioner m. m.:
1 Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis
2 Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis
3 Kursförluster, förslagsvis
|
|
930 540 000 |
|
|
177 515 000 |
|
|
75 000 000 |
|
|
125 000 000 |
|
|
212 000 |
|
|
55 000 000 |
|
|
300 000 |
|
|
90 000 |
|
|
7 500 |
|
|
7 045 |
|
|
35 000 000 |
|
|
525 000 000 |
|
|
149 240 455 |
|
|
2 072 912 000 |
|
5 000 000 |
|
|
2 000 000 |
|
|
1000 |
7 001 000 |
|
Summa kr. |
2 079 913 000 |
Inkomster
A Räntor:
1 Ränta på uppköpta obligationer
2 " " rörliga krediter
3 " " kortfristig utiåning till banker m. fl.
4 " " övriga utlånade medel
B Uppgäld och kursvinster:
1 Uppgäld
2 Kursvinster
5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1
|
10 000 |
|
|
55 000 000 |
|
|
1 000 000 |
|
|
700 000 |
56 710 000 |
|
1000 |
|
|
1 000 |
2 000 |
Prop. 1971:1 62
C Diverse inkomster:
1 Preskriberade obUgationer och kuponger m. m. 3 000 000
2 Dragningslistor på premielånen 200 000
3 Övriga diverse inkomster 1 000 3 201000
59 913 000
Underskott att avföras på riksstatens driftbudget 2 020 000 000
Summa kr. 2 079 913 000
63
Kapitalbudgeten
Inkomsterna på kapitalbudgeten
1 Länemedel 4 483 618 000
Prop. 1971:1
64
FORSLAG TILL
INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1971/72
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
|
Avskrivningsmedel |
|
Investeringsanslag |
27 300 000 |
|
från riksstaten |
1000 |
|
|
|
inom fonden |
14 500 000 |
|
|
|
Övriga kapitalmedel |
1000 |
|
|
|
Investeringsbemyndigande |
12 798 000 27 300 000 |
|
|
|
|
27 300 000 |
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel: Teleanläggningar m. m.
från riksstaten 8 500 000
inom fonden 618 900000
Avskrivningsmedel: Rundradioanläggningar
inom fonden 31800 000
Övriga kapitalmedel:
Tele
anläggningar m. m. 1 000 000
Investeringsbemyndigande:
Teleanläggningar m. m. 3 000
000
Investeringsanslag:
Teleanläggningar m. m. Rundradioanläggningar
631400000 31800000
|
|
663 200 000 |
|
|
C. statens järnvägars fond |
|
|
|
Avskrivningsmedel |
|
Investeringsanslag |
|
från riksstaten |
15 360 000 |
|
|
inom fonden |
237 800 000 |
|
|
Övriga kapitalmedel |
12 000 000 |
|
|
Investeringsbemyndigande |
98 440 000 • 363 600 000 |
|
|
D. Luftfartsverkets fond |
|
|
|
Avskrivningsmedel |
|
Investeringsanslag |
|
från riksstaten |
1000 |
|
|
inom fonden |
16 000 000 |
|
|
Övriga kapitalmedel |
1000 |
|
|
Investeringsbemyndigande |
49 098 000 |
|
65 100 000
663 200 000
363 600 000
363 600 000
65 100 000
65 100 000
E. Fabriksverkens fond
Avskrivningsmedel från riksstaten
1000
Investeringsanslag
42 500 000
Prop. 1971:1
65
inom fonden 19 200 000
Övriga kapitalmedel 500 000
Investeringsbemyndigande 22 799 000
|
|
42 500 000 |
|
|
F. Statens vattenfallsverks fond |
|
|
|
Avskrivningsmedel |
|
Investeringsanslag |
|
från riksstaten |
1000 |
|
|
inom fonden |
388 000 000 |
|
|
Övriga kapitalmedel |
5 000 000 |
|
|
Investeringsbemyndigande |
581 999 000 975 000 000 |
|
|
G. Domänverkets fond |
|
|
|
Avskrivningsmedel |
|
Summa investerinj |
|
från riksstaten |
2 000 |
|
|
Investeringsbemyndigande |
5 000 000 |
|
5 002 000
42 500 000
975 000 000
975 000 000
5 002 000
Summa in vesteringsbemyndi-ganden för statens affärsverks-
|
fonder |
113 134 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel
från riksstaten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
136 477 000
46 082 000
5 000 000
163 144 000
350 703 000
Summa investeringsanslag 350 703 000
350 703 000
III. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedd
från riksslaten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
150 525 000
25 115 000
26 000000 19159 000
220 799 000
Summa investeringsanslag 220 799 000
220 799 000
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 200
000
Biståndsförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 200
000
Investeringsanslag 200 000
Investeringsanslag 200 000
Prop. 1971:1
66
|
Statens bosättningslånefond Investeringsbemyndigande |
|
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten Investeringsbemyndigande Allmänna studielänefonden Investeringsbemyndigande |
20 000 000 Investeringsanslag
1000 Investeringsanslag
113 000 000 Investeringsanslag
20 000 000
1000
113 000 000
|
Studiemedelsfonden Avskrivningsmedel från riksstaten 790 000 000 |
Investeringsanslag |
790 000 000 |
|
Lånefonden för studentkårlokaler Investeringsbemyndigande 1000 |
Investeringsanslag |
1000 |
|
Fiskerilånefonden Avskrivningsmedel från riksstaten 383 000 Investeringsbemyndigande 617 000 |
Investeringsanslag |
1 000 000 |
|
1 000 000 |
1 000 000 |
|
|
Lånefonden till främjande av beredning och a Avskrivningsmedel från riksstaten 67 000 Investeringsbemyndigande 133 000 |
vsättning av fisk m. m. Investerings anslag |
200 000 |
|
200 000 |
200 000 |
|
|
Statens hantverks- och industrilånefond Investeringsbemyndigande 20 000 000 |
Investeringsanslag |
20 000 000 |
|
Länefonden för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande 3 060 000 000 |
Investeringsanslag] |
3 060 000 000 |
|
Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder Investeringsbemyndigande 6 900 000 Investeringsanslag |
6 900 000 |
|
|
Lånefonden för kommunala markförvärv Investeringsbemyndigande 50 000 000 |
Investeringsanslag |
50 000 000 |
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel
från riksstaten 7 000 000
Investeringsbemyndigande 3 000 000
10 000 000
Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens
utlåningsfonder 3 274 052 000
Investeringsanslag
10 000 000
10 000 000
Prop. 1971:1
67
V. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel
från riksstaten Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
31 083 000
51 675 000
299 744 000
382 502 000
Summa investeringsanslag 382 502 000
382 502 000
VII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel 40 000 000
Investeringsbemyndigande —3 000 000
37 000 000
Summa investeringsanslag 37 000 000
37 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond
|
Avskri vnin gsmedel från riksstaten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande |
1000 56 900 000 200 000 —901 000 56 200 000 1000 13 444 000 50 000 —1 295 000 12 200 000 |
Investeringsanslag Investeringsanslag |
56 200 000 |
|
B. Sjöfartsverkets fond Avskrivningsmedel från riksstaten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande |
56 200 000 12 200 000 |
||
|
|
12 200 000 |
C. Statens datamaskinfond
Avskrivningsmedel
inom fonden Investeringsbemyndigande
D. Jordfonden
Investeringsbemyndigande
Summa investeringsanslag 22 000 000
|
22 600 000 |
|
|
|
—600 000 |
|
|
|
22 000 000 |
22 000 000 |
|
|
1000 |
Investeringsanslag |
1000 |
Prop. 1971:1
68
E, Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
|
Avskrivningsmedel från riksstaten inom fonden Investeringsbemyndigande Summa investeringsbe-myndiganden för diverse kapitalfonder |
Investeringsanslag
355 000 1 062 000 3 938 000
5 355 000
1 143 000
5 355 000
5 355 000
SUMMA INVESTERINGSSTATER
Avskrivningsmedel
från riksstaten
inom fonden övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
1 139 758 000
1 491 403 000
141 427 000
4 527 376 000
7 299 964 000
Summa investeringsanslag 7 299 964 000
7 299 964 000
Prop. 1971:1 69
Kapitalinvestering
I. Statens affärsverksfonder
A Postverket
1 Posthus m. m. 27 300 000
B Televerket
Kommunikationsdepartementet:
1 Teleanläggningar m. m. 631400 000
Utbildningsdepartementet:
2 Rundradioanläggningar 31 800 000
663 200 000
C Statens järnvägar
1 Järnvägar m. m. 363 600 000
D Luftfartsverket
1 Flygplatser m. m. 65 100 000
E Förenade fabriksverken
1 Byggnader och utrustning 42 500 000
F Statens vattenfallsverk
1 Kraftstationer m. m. 975 000 000
G Domänverket
Justitiedepartementet:
1 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården 1 000
Jordbruksdepartementet:
|
1000 |
|
|
4 000 000 |
4 001 000 |
|
|
1 000 000 |
|
|
5 002 000 |
|
Summa kr. |
2 141 702 000 |
2 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar
3 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m.
Industridepartementet:
4 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen
Prop. 1971:1 70
II. Statens aUmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Polishus m. m. 40 000 000
2 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 3 000 000
3 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 10 000 000
4 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 1000 53 001000
|
|
6 200 000 |
|
3 301 000 |
|
|
3 000 000 |
|
|
3 813 000 |
10 114 000 |
|
7 500 000 |
|
|
13 000 000 |
|
|
10 480 000 |
30 980 000 |
|
70 850 000 |
|
|
5 500 000 |
|
|
375 000 |
|
|
150 000 |
76 875 000 |
|
2 000 000 |
|
|
17 200 000 |
|
|
*I40 000 000 |
159 200 000 |
Utrikesdepartementet:
5 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig
heter för utrikesrepresentationen
Försvarsdepartementet:
6 Vissa skyddsrumsanläggningar
7 Uppförande av förtådsbyggnader för civilförsvaret
8 Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor
Socialdepartementet:
9 Utbyggande av karolinska sjukhuset
10 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
11 Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets verksamhetsområde
Finansdepartementet:
12 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning
13 Inköp av fastigheter m. m.
14 Statlig förvaltningsskola
15 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket
Utbildningsdepartementet:
16 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
17 Radio- och televisionshus
18 Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
Jordbruksdepartementet:
19 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 14 328 000
Civildepartementet:
20 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 1000
Industridepartementet:
21 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 4 000
Summa kr. 350 703 000
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1 71
UI. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:
1 Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål 15 600 000
2 Byggnadsarbeten för armén 42 000 000
3 Byggnadsarbeten för marinen 9 200 000
4 Byggnadsarbeten för flygvapnet 32 200 000
5 Markförvärv för övningsfäU m. m. *15 500 000 114 500 000
Befästningars delfond:
6 Befästningsarbeten för gemensamma ändamål 23 000 000
7 Befästningsarbeten för armén 3 000 000
8 Befästningsarbeten för marinen 36 800 000
9 Befästningsarbeten för flygvapnet 17 800 000
10 Flygfältsarbeten m. m. 23 500 000
11 Markförvärv för befästningar 550 000 104 650 000
Försvarets forskningsanstalts delfond:
12 Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt 1 649 000
Summa kr. 220 799 000
IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesdepartementet:
1 Utrikesförvaltningens lånefond 200 000
2 Biståndsförvaltningens lånefond 200 000 400 000
Socialdepartementet:
3 Statens bosättningslänefond 20 000 000
Kommunikationsdepartementet:
4 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 000
Utbildningsdepartementet:
5 Allmänna studielånefonden 113 000 000
6 Studiemeddsfonden 790 000 000
7 Lånefonden för studentkåriokaler 1000 903 001000
Jordbruksdepartementet:
8 Fiskerilånefonden 1000 000
9 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. 200 000 1 200 000
* Beräknat belopp.
Prop. 1971:1
72
Inrikesdepartementet:
10 Statens hantverks- och industrilånefond
11 Lånefonden för bostadsbyggande
12 Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
13 Lånefonden för kommunala markförvärv
14 Lånefonden för allmänna samlingslokaler
20 000 000
3 060 000 000
6 900 000
50 000 000
10 000 000
3 146 900 000
Summa kr.
4 071 502 000
V. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1 Lån till anordnande av barnstugor
2 Lån till byggande av sjukhem
3 Län till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
4 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning
Kommunikationsdepartementet:
5 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1970/71
Finansdepartementet:
6 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
7 Pressens lånefond
Handelsdepartementet:
8 Lån till utbyggnad av oljelagringen
9 Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island
Inrikesdepartementet: 10 Lokaliseringslån
|
11 |
Industridepartementet: Lån till Aktiebolaget Atomenergi
|
35 000 000 |
|
|
35 000 000 |
|
|
3 000 000 |
|
|
1000 |
73 001 000 |
|
|
15 000 000 |
|
1000 |
|
|
*25 000 000 |
25 001 000 |
|
11500 000 |
|
|
7 000 000 |
18 500 000 |
|
|
250 000 000 |
|
|
1 000 000 |
|
Summa kr. |
382 502 000 |
VII. Fonden för förlag till statsverket
Finansdepartementet:
1 Vissa projekteringskostnader
Civildepartementet:
2 Förskott till vissa plankostnader m. m.
* Beräknat belopp.
Summa kr.
35 000 000
2 000 000
37 000 000
Prop. 1971:1 73
IX. Diverse kapitalfonder
Försvarsdepartementet: Statens datamaskinfond:
1 Anskaffning av datamaskiner för försvaret 14 000 000
Kommunikationsdepartementet: Statens vägverks förrådsfond:
2 Vägmaskiner m. m. 56 200 000 Sjöfartsverkets fond:
3 Sjöfartsmaterid m. m. 12 200 000 68 400 000
Finansdepartementet: Statens datamaskinfond:
4 Anskaff'ning av datamaskiner 8 000 000
Jordbruksdepartementet:
5 Jordfonden 1 000
Handelsdepartementet:
Förrådsfonden för ekonomisk förs vars beredskap:
6 Förrådsanläggningar m. m. 5 355 000
Summa kr. 95 756 000
Prop. 1971:1 74
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Mai:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1971/72 och anför.
Kungl. Maj:t fattar denna dag på hemställan av vederbörande föredragande beslut om de förslag till riksdagen i frågor om statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1971/72 som skall ingå i nämnda proposition. Utdrag av statsrådsprotokollet i dessa ärenden bör bifogas propositionen som bilagor 1—23. I fråga om bUagorna 4—15 har föredragandena upprättat översikter över sina förslag. Dessa översikter torde få tryckas först i resp. bilaga.
Förslag till nämnda proposition har den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar med därvid fogade specifikationer av inkomsterna och utgiftema pä riksstaten. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att godkänna förslaget tUl riksstat för budgetåret 1971/72 och uppta statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med detta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att tUl riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
KUNGL. BOKTR. STHLM 197] 700608
Bilaga 1 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 1
Finansplanen
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finansplan och beräkning av inkomster för budgetåret 1971/72 m. m. samt anför.
1. Den internationella utvecklingen
OECD-länderna uppvisade med några få undantag en fortsatt snabb tillväxt under 1970, även om ökningstakten i flertalet länder var något lägre än föregående års. För Västeuropas del präglades utvecklingen av en snabb expansion och tUlväxttakten motsvarade den genomsnittliga för hela 1960-talet, eUer ca 5 "/o. Däremot sjönk den markant i Nordamerika. Ett karakteristiskt drag för den ekonomiska utvecklingen i de västliga industriländerna var de snabba pris- och löneökningarna, som även länder med låg tillväxttakt och hög arbetslöshet fick vidkännas. Trots en allmänt restriktiv ekonomisk politik har efterfrågetrycket i Västeuropa varit så starkt att vissa länder inte haft tillräcklig produktionskapacitet. Den internationella bUden 1970 har härutöver haft inslag av social oro som tagit sig uttryck i relativt omfattande arbetskonfUkter och produktionsbortfall.
Den allmänna prisnivån steg i OECD-länderna med i genomsnitt 5,5 ojo under 1970 jämfört med en genomsnittlig prisstegring under 1960-talet på cirka 3 "/o. Prisstegringstakten var dock något lägre i de större industrUänderna under andra halvåret 1970 än under det första. Förenta staterna och Västtyskland har under 1970 jämfört med tidigare
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 2
är haft ovanligt stora prisökningar, vilket medfört att det stabiliserande inflytande som dessa länder tidigare haft pä den internationella prisutvecklingen minskat. Dessutom har till följd av stark efterfrågan benägenheten att priskonkurrera pä exportmarknaderna minskat i ett flertal länder, vUket bidragit tiU den kraftiga ökningen av importpriserna. Till den ovanligt snabba prisstegringen under 1970 har troligen även faktorer av engångskaraktär bidragit, såsom kapacitetsbrist inom vissa basindustrier och en allmän brist pä vissa basmetaller, t. ex. nickel, järn och stål.
Den privata konsumtionen i Västeuropa har genomsnittligt ökat lika kraftigt som under 1969 och detsamma gäller för den offentiiga konsumtionen. De fasta investeringarna har däremot ökat några procentenheter mindre än under 1969. I de länder, där den ekonomiska politiken gradvis skärptes under året tycks åtgärderna sålunda inte ha fått någon större effekt på konsumtionen utan i stället resulterat i en lägre ökningstakt för investeringarna. Under andra halvåret 1970 minskade efterfrågetrycket något och konjunkturen gick in i ett lugnare skede. Bland de västeuropeiska länderna är det endast Storbritannien som noterat en produktionsökning understigande 2 "/o. I övriga länder har produktionsökningen legat på i genomsnitt över 5 Vo. Bland de större länderna är det främst ItaUen och Frankrike som haft en snabbare total produktionsstegring än genomsnittet.
Det dämpade efterfrågeläget i Storbritannien kan till stor del tillskrivas en svag investeringsverksamhet. Den kraftiga exportuppgången under andra halvåret 1969 dämpades 1970. Bytesbalansen visade dock ett överskott, som var något större än 1969, eller något över 5 miljarder kr. Därigenom kunde systemet med importdepositioner planenligt överges i december 1970. Den ekonomiska politiken var inriktad pä att komma till rätta med prisstegringarna och att stimulera investeringarna. Den nya regeringen söker förverkliga dessa målsättningar med andra medel. I de ändringsförslag tUl den löpande budgeten, som lades fram i oktober, tillkännagavs sålunda lättnader i inkomstbeskattningen för både enskilda och företag. Samtidigt begränsades de sociala utgifterna.
I Frankrike ledde devalveringen och det därefter introducerade stabiliseringsprogrammet tUl att man redan under första delen av 1970 fick ett överskott på bytesbalansen. Då den utiändska efterfrågan avtog under andra halvåret, lättades den ekonomiska politiken för att stimulera den inhemska efterfrågan, som under första delen av året kraftigt hållils tillbaka till förmån för exporten. Den tilltagande arbetslösheten motiverade också en mindre stram ekonomisk politik.
Trots en restriktiv ekonomisk politik, inriktad på att bekämpa prisstegringarna, höll i Västtyskland efterfrågetrycket från 1969 i sig, även om det lättade något mot slutet av året. Tillväxttakten sjönk ett par procentenheter i förhåUande tiU 1969. Bakom den höga efterfrågan låg
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 3
främst en snabb ökning av den privata konsumtionen och de privata investeringarna. I juli infördes en fioprocentig extraskatt och avskrivningsreglerna ändrades för att förmå företagen att uppskjuta en del investeringar till 1971. Kreditpolitiken inriktades på att begränsa företagens likviditet, men den motverkades av ett kraftigt inflöde av utländskt kapital. Bristen i produktionskapacitet avspeglade sig i snabba prisstegringar och i en kraftig ökning av importen. Trots en volymmässigt avsevärt mindre ökning av exporten blev överskottet pä handelsbalansen lika stort som 1969, främst till följd av en gynnsam utveckling av export- och importpriser efter revalveringen 1969.
Den ekonomiska politiken i Italien syftade framför allt till att begränsa tillväxten i den inhemska efterfrågan samt tUl att stoppa den kraftiga kapitalulförseln. Återkommande strejker under 1970 resulterade i kraftiga löneökningar och produktionskriser. Under årets lopp höjdes räntan så att det italienska ränteläget mot slutet av året var bland de högsta inom OECD-området.
Till skillnad från i Västeuropa utvecklades efterfrågan mycket svagt i Förenta staterna. Bl. a. berodde detta pä att den ekonomiska politiken under 1969 och första delen av 1970 mycket kraftigt inriktades på att bromsa prisstegrings takten och förbättra bytesbalansen. Då bruttonationalprodukten sjönk under första halvåret och dä arbetslösheten blev allt större lades gradvis den ekonomiska politiken om i mer expansiv riktning. Lättnader i kreditpolitiken ledde bl. a. till att bostadsbyggandet åter tog fart och att kapitalutflödet ökade.
Den ekonomiska tillväxten i Japan var under 1970 ungefär 11 o/o. Japan drabbades dock i likhet med många OECD-länder av snabba pris-och löneökningar. Medan konsumentpriserna under 1960-talet stigit med omkring 5—6 »/o per år, registrerades under 1970 en bortemot tio-procentig ökning. Löneökningarna, som 1969 översteg produktivitetsökningen, fortsatte under 1970 i en snabbare takt än produktiviteten.
Under 1970 beräknas världshandeln värdemässigt ha ökat lika kraftigt som under 1969, dvs. med ungefär 12—13 »/o. En del av denna ökning kan emellertid tillskrivas de ovanligt snabba prisstegringarna, som uppgått tUl i genomsnitt 4 »/o. Även i en del länder med en låg ekonomisk aktivitet steg utrikeshandeln markant. I Förenta staterna ökade importen värdemässigt lika snabbt som 1969 och i Storbritannien steg importvolymen dubbelt sä snabbt som 1969. OECD-ländernas handel beräknas ha ökat med omkring 15 «/o värdemässigt eller lika mycket som föregående år; prisstegringen var emellertid ännu kraftigare, bortåt 5 "/o, vUket innebar att den reala ökningen av handeln var något lägre än 1969.
Läget på det internationella betalningsomrädet har under 1970 varit förhållandevis lugnt. En faktor som haft stor betydelse för utvecklingen har varit den utjämning av överskott och underskott, som skett i de
prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 4
större industriländernas bytesbalanser. En annan orsak har varit en stark ökning av den internationella likviditeten. I motsats till tidigare är, dä tillskotten varit mycket små, var ökningen under 1970 av betydande storlek och uppgick till 10—12 miljarder dollar. Ökningen beror huvudsakligen på det starka utflödet av kapital från Förenta staterna, men en betydande del utgörs av den första tilldelningen av särskilda dragningsrätter med 3,5 miljarder doUar. Under året genomfördes även en kvothöjning i Intemationella valutafonden.
Efter justeringen av de franska och tyska växelkurserna på hösten 1969 avtog de spekulativa kapUalrörelserna avsevärt. Under 1970 har de kortfristiga kapitalrörelserna till största delen bestått i ett kraftigt utflöde av kapital från Förenta staterna tUl i första hand Västtyskland. TiU följd av lättnaderna i kreditpolitiken i Förenta staterna har de amerikanska affärsbankernas upplåning på eurodollarmarknaden sedan i maj 1970 sjunkit med över fyra mUjarder dollar. De återbetalningar som således skett har starkt påverkat räntorna pä eurodollarmarknaden, som sjunkit från ca 10,5 "/o i början av 1970 till ca 7 "/o mot slutet av året. Det är således främst penningpolitiken i Förenta staterna som ligger bakom den nedgång i det höga internationella ränteläget som kunnat konstateras under senare delen av 1970. Eftersom några mer omfattande spekulationer i växelkursförändringar inte förekommit har kapitalrörelserna i stor utsträckning styrts av skillnaderna i de olika ländernas penningpolitik. Utflödet av kapital från Förenta staterna har därvid förorsakat problem för Västtyskland, som genom ett högt ränteläge och en restriktiv ekonomisk politik försökt bekämpa den inhemska prisstegringen.
För 1971 förutses en begynnande produktionsuppgång i Förenta staterna. Den ekonomiska politiken lättades gradvis under loppet av 1970, varvid en del åtgärder inte väntas få full effekt förrän under 1971. Skattesänkningarna som trädde i kraft vid årsskiftet bör stimulera den privata efterfrågan och kreditpolitiken har redan börjat få ett gynnsamt inflytande på bostadsbyggandet. Eftersom ytterligare lättnader har signalerats i fråga om både finans- och kreditpolitiken, torde återhämtningen komma i gång en bit in pä 1971. Även om utvecklingen i Förenta staterna på senare tid haft ett något mindre inflytande på konjunkturen i Västeuropa till följd av att importen inte i samma utsträckning som tidigare följt ekonomins utveckling i stort, kan produktionstillväxten i Förenta staterna fä ett gynnsamt inflytande på konjunkturen i Västeuropa. Trots att återhämtningen troligen inte kommer förrän en bit in på 1971, är det sannolikt att importen växer snabbt även under det första halvåret på grund av en väntad stark lageruppbyggnad.
För Västeuropas del finns vissa tendenser till en svagare tillväxttakt. En sådan utveckling kan föranledas av de successiva skärpningar av den ekonomiska politiken som under 1970 vidtogs i en del OECD-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 5
länder, främst Västtyskland, för att dämpa prisstegringstakten. Dessa åtgärder väntas fä full effekt under 1971. Mot detta står emellertid tendenser till expansion i andra länder, främst Storbritannien, där en snabbare tillväxt väntas. I Frankrike har lättnader skett i kreditpolitiken och en hög tillväxt förutses. I Italien tyder regeringens reformplaner på att de offentliga utgifterna växer minst lika snabbt som 1970. De vidtagna skattepolitiska åtgärderna får troligen inte någon mer påtagligt dämpande effekt på den privata konsumtionen. Graden av åtstramning i den ekonomiska politiken blir naturligtvis i flertalet länder beroende pä om prisstegringstakten visar tecken till att avta. Om tendensen till lugnare prisutveckling i en del länder består, bedömer jag en fortsatt hög tillväxttakt som trolig.
Av stor betydelse för tillväxten i Västeuropa blir prisutvecklingen och den ekonomiska expansionen i Västtyskland. En del av de ekonomisk-politiska åtgärderna för 1971 har gjorts avhängiga av prisutvecklingen. Med anledning därav är det osäkert hur utformningen och styrkan av dessa åtgärder kommer att bli. Mycket talar dock för att de offentliga utgifterna kommer att öka dubbelt så snabbt som under 1970, vilket kan uppväga den minskade efterfrågan som väntas bli en följd av den tioprocentiga konjunktureUa extraskatten. Det är även möjligt, att den dämpning i investeringsverksamheten som märktes mot slutet av 1970 var en följd av de ändrade avskrivningsreglerna och att investeringarna äter skjuter fart dä dessa ogynnsamma avskrivnings-regler upphävs i slutet av januari. Lagerinvesteringarna kan emellertid väntas sjunka och de fasta investeringarna kommer troligen att öka långsammare än 1970, varför helhetsbilden tyder pä en något lägre ekonomisk tillväxt än föregående år.
I de från svensk exportsynpunkt betydelsefulla nordiska länderna synes en fortsatt expansion under 1971 trolig. I Norge väntas tillväxttakten öka i förhållande till 1970 och i Danmark och Finland bedöms den komma att endast obetydligt understiga 1970 års ökningstakt.
Prisstegringstakten i industriländerna tycks ha nått sin topp under 1970. För OECD-området som helhet kan den allmänna prisstegrings-takten väntas sjunka från 5,5 o/o till 3,5—4 o/o för 1971. OECD-ländernas exportpriser väntas endast öka med något över 2 o/q under 1971, vilket torde verka dämpande på den allmänna prisutvecklingen inom dessa länder. Ökningen av handeln inom OECD uppskattas till 7 ä 8 o/o i volym för 1971.
Med hänsyn till den allmänna utvecklingen av investeringarna, konsumtionen och till den utformning den ekonomiska politiken synes få är det sannolikt att tillväxten i Västeuropa även under detta år kommer att ligga på en hög nivå, om än något lägre än under 1970.
Mot bakgrund av vidtagna och signalerade lättnader i Förenta staternas kreditpolitik bör det minskade trycket på eurodollarmarknaden
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 6
bestå. Eftersom utvecklingen av de större industriländernas bytesbalans väntas gå i en utjämnande riktning även under 1971 och eftersom den internationella likviditeten kommer att öka genom ytterligare tUl-delning av särskilda dragningsrätter och möjligen även genom ett fortsatt underskott i Förenta staternas betalningsbalans, torde i vart fall under första halvåret 1971 en lugn utveckling på det internationella monetära området kunna förutses.
I detta sammanhang vill jag beröra den utveckling som sker inom de europeiska gemenskaperna. Inom EEC har det ekonomiska integrationsarbetet fortskridit sedan man vid stats- och regeringschefsmötet i Haag i december 1969 fattade ett principbeslut om att fördjupa det ekonomiska samarbetet. Under 1970 har beslut fattats om inrättandet av ett kortfristigt monetärt stödsystem och planer pä ett medelfristigt sådant stöd föreligger.
Förhandlingar har inletts för att utvidga samarbetet till att omfatta fler länder än de ursprungliga sex. Storbritannien, Irland, Norge och Danmark har ansökt om medlemskap. De övriga EFTA-länderna har också inlett överläggningar för att uppnå sådana överenskommelser om samarbete, som är anpassade till resp. lands särskilda ekonomiska och politiska förhållanden. Sverige har därvid inte bundit sin ståndpunkt till någon speciell samarbetsform utan lämnat frågan om formen för svensk anknytning till de utvidgade gemenskaperna öppen. Överläggningarna med EEC avser f. n. utredande samtal med kommissionen. När dessa har slutförts blir det aktuellt med realförhandlingar om innehållet i och formerna för Sveriges samverkan med de europeiska gemenskaperna.
Det är regeringens förhoppning att överläggningarna mellan EEC-och EFTA-länderna skall leda fram till överenskommelser, som bidrar till att slopa handelshindren i Västeuropa och skapa förbättrade förutsättningar för den ekonomiska utvecklingen i detta område samt främja en friare världshandel.
2. Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1970
Huvuduppgiften för den ekonomiska politiken under 1970 var att motverka tendenserna till spänningar i ekonomin, vilka tog sig uttryck i ett stigande efterfrågetryck på arbetsmarknaden, ökande underskott i bytesbalansen och ett tilltagande pris- och kostnadstryck. Politiken gavs mot denna bakgrund en generellt restriktiv inriktning. Den strama kreditpolitik, som genomförts redan under 1969 och som främst varit motiverad av hänsyn tiU vår valutasituation, bibehölls och kompletterades med en skärpning även av finanspolitiken.
Tendenserna till överhettning i ekonomin bestod under första halvåret. Den intensifiering av högkonjunkturen som skedde under denna
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 7
period kan väsentligen återföras till utvecklingen av lagerinvesteringarna. MeUan första halvåren 1969 och 1970 beräknas sålunda lagerinvesteringarnas tillväxt ha motsvarat en ökning av bruttonationalprodukten under denna tid med 4 a' 5 o/o. Samtidigt försvagades mellan dessa perioder handelsbalansen med ca 950 milj. kr. Denna försvagning återspeglade dels en främst av lageruppbyggnaden starkt uppdriven import, dels det förhällandet att den betydande utländska efterfrågan på våra exportvaror inte kunde fullt ut tillgodoses på grund av bristande produktionskapacitet.
Konjunkturutvecklingen föranledde regeringen att efter hand ytterligare strama åt den ekonomiska politiken. Den till årsskiftet 1970—71 förlagda höjningen av mervärdeskatten genomfördes för vissa kapitalvaror redan den 9 februari 1970 och ytterligare åtgärder vidtogs under våren i syfte att skapa ökat exportutrymme och lätta trycket på arbetsmarknaden. Statliga industribestäUningar senarelades i inte oväsentlig omfattning och den 25-procentiga investeringsavgiften på mindre angelägna byggen återinfördes. Statsbudgeten för budgetåret 1970/71 innebar vidare en påtaglig skärpning av finanspolitiken i förhällande till närmast föregående budgetär. För att uppnå den eftersträvade dämpningen av efterfrågan, särskilt den importkrävande, framstod det emellertid som nödvändigt att ytterligare strama åt finanspolitiken. Skatten på motorbränslen samt sprit och vin höjdes därför den 1 november 1970 och den beslutade höjningen av mervärdeskatten tidigare-lades för vissa hushållskapitalvaror. Vid ingången av år 1971 höjdes vidare dels den allmänna arbetsgivaravgiften från 1 "/o till 2 o/o, dels arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen, dels också energiskatten på den privata förbrukningen av elkraft. Dessa åtgärder syftade tUl att dämpa såväl den privata konsumtionen som näringslivets efterfrågan. En återhållande verkan på den privata konsumtionen åstadkoms vidare genom de förmånliga sparmöjligheter som infördes för den överskjutande skatt, som utbetalas omkring årsskiftet 1970—71.
Kreditpolitiken har spelat en central roll i den ekonomiska politiken under den senaste högkonjunkturen. En kraftig åtstramning genomfördes under loppet av 1969 och denna stramhet bibehöUs under 1970. Denna inriktning av politiken var till en början främst föranledd av hänsyn till vår utrikesbalans och valutasituation men blev efter hand motiverad även av de krav som ställdes av den inhemska konjunkturutvecklingen. Kreditrestriktionerna har kommit att innefatta föreskrifter om likviditetskvoter och kassakvoter samt åtgärder för att mera direkt begränsa bankernas utlåning. Under våren 1970 träffade riksbanken sålunda en överenskommelse med affärsbankerna som innebar att deras utestående krediter tUl andra ändamål än bostadsbyggande under loppet av 1970 inte skulle fä öka med mera än 4 o/o. I linje
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen g
härmed träffades också en uppgörelse om att beviljade checkräknings-och motsvarande krediter skulle skäras ned.
Den restriktiva ekonomiska politiken ledde tUl en dämpning av den inhemska efterfrågans tillväxt och till en förbättring av den samhällsekonomiska balansen under senare delen av är 1970. Av särskild betydelse var den påtagliga dämpning av lagerinvesteringarna som ägde rum. Denna bidrog i hög grad tUl den förstärkning av handelsbalansen som kunde registreras under andra halvåret och till att trycket på arbetsmarknaden lättade.
Som helhet präglades fjolåret av en stark efterfrågan och en snabb produktionstillväxt. Den totala produktionens ökningstakt sjönk visserligen från 5,70/0 under 1969 tUl 4,3 0/0 under 1970 men tiUväxten var likväl högre än vad som bedömdes möjligt i den reviderade finansplanen. Industriproduktionen ökade 1970 med 7,5 0/0, vilket innebar ungefär samma takt som året innan. En väsentlig förutsättning för att produktionstillväxten kunde hållas väl uppe var den ökning i sysselsättningen med ca 1,5 0/0, räknat i timmar, som visade sig möjlig att åstadkomma, inte minst tack vare aktiva insatser inom arbetsmarknadspolitiken och den sociala servicesektorn.
Tabell 1. Försörjningsbalans för år 1970
|
|
1970 |
Volymföränd: |
ringar i % |
|
|
Miljarder kr. |
frän föregående år |
|
|
|
|
1969 |
1970 |
|
Tillgång: |
|
|
|
|
Bruttonationalprodukt |
162,1 |
57 |
4,3 |
|
Import |
36,1 |
13,3 |
9,2 |
|
Summa tillgång |
198,2 |
7,3 |
5,4 |
|
Användning: |
|
|
|
|
Bruttoinvestering |
35,9 |
3,7 |
0,8 |
|
näringsliv |
14,8 |
3,4 |
3,6 |
|
därav: industrin |
70 |
5,1 |
7,6 |
|
statliga myndigheter och |
|
|
|
|
affärsverk |
4,4 |
4,3 |
3,3 |
|
kommuner |
8,5 |
4,2 |
0,3 |
|
bostäder |
8,2 |
3,5 |
— 5,0 |
|
Lagerförändring |
5,3 |
|
|
|
Privat konsumtion |
84,8 |
4,5 |
28 |
|
Offentlig konsumtion |
37,5 |
5,4 |
5,3 |
|
Tjänstenetto |
0 |
, |
. |
|
Export |
34,7 |
13,4 |
8,7 |
|
Summa användning |
198,2 |
7,3 |
5,4 |
Den totala efterfrågans tillväxt avtog från ca 7,5 0/0 1969 till ca 5,5 0/0 1970. Dämpningen är hänförlig till en svagare ökning såväl av den inhemska efterfrågan som av exporten. Den inhemska efterfrågans tillväxt
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 9
bibehölls på en förhållandevis hög nivå, vilket framför allt berodde på en fortsatt betydande ökning av lagerinvesteringarna. Frånräknas lagerförändringarna framkommer en nedgång i efterfrågans tillväxt från 4,5 o/o 1969 tUl 2,8 o/o 1970, vUket illustrerar graden av hårdhet i den ekonomiska politiken. Vid en mera normal ökning av lagerinvesteringarna skulle alltså uppgången i efterfrågan ha hållit sig inom ramen för produktionstillväxten.
Dämpningen av efterfrågan har gällt både konsumtionen och investeringarna. Den privata konsumtionens tillväxt stannade vid knappt 3 o/o mot 4,5 o/o under 1969. Den offentliga konsumtionen fortsatte att öka i ungefär oförändrad takt eller med drygt 5 o/o. För de totala investeringarna i fast realkapital noteras en påtaglig uppbromsning, nämligen från drygt 3,5 o/o 1969 tiU omkring 1 o/o 1970. Denna förklaras främst av bostadsbyggandets och de kommunala investeringarnas utveckling. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter uppskattas till 106 000 mot 109 000 under 1969. Bostadsinvesteringarna beräknas dock i volym ha minskat med 5 o/o. Kommunernas investeringar, som under större delen av 1960-talet ökat i en takt av ungefär 10 o/o per år skulle enligt de beräkningar som nu är tillgängliga ha stigit med endast knappt 0,5 o/o under 1970. Att såväl kreditåtstramningen som byggregleringen inverkat dämpande på kommunernas investeringsverksamhet är ställt utom tvivel. Det kan dock vara osäkert om en mera definitiv statistik kommer att utvisa en sä kraftig dämpning som nu uppges. Medan de offentiiga investeringarna hölls tillbaka visade industrins investeringar en snabb tillväxt, vilket står i god överensstämmelse med den ekonomiska politikens intentioner. Ökningen uppgick till 7,5 o/o, vilket visserligen var mindre än vad som angavs i den reviderade finansplanen men likväl ett par procentenheter mera än under 1969. Det bör understrykas att ökningen under 1969 nu beräknas ha blivit väsentiigt större än vad tidigare kalkyler angivit, varför uppgången under 1970 skedde från en högre nivå än enligt tidigare bedömningar.
Näringslivets totala investeringar inberäknat lagren steg trots den strama kreditpolitiken mycket starkt eller med drygt 20 o/o i volym och lämnade därmed det största bidraget till den inhemska efterfrågans ökning. Finansieringen av uppgången i lagerinvesteringarna kan, till den del det rört sig om import, antas ha i betydande utsträckning skett utomlands. TUlväxten av den offentliga sektorns konsumtion och investeringar inklusive bostadsbyggandet dämpades däremot kraftigt, från 4,5 o/o 1969 till 2,7 o/o 1970. Dämpningen avsåg främst kommunernas investeringar och bostadsbyggandet.
Ett uttryck för intensiteten i högkonjunkturen, särskilt under första halvåret, var den starka efterfrågan pä arbetskraft. Antalet lediga platser var under större delen av året högre än något tidigare år. Den vid arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösheten visade en uppgång un-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 10
der årets sista månader men 1970 var i sin helhet ett är med låg arbetslöshet. Arbetskraftsundersökningarna visar att arbetslösheten reducerades mest markant i skogslänen.
Den höga efterfrågan på arbetskraft kunde mötas med ett ökat utbud. Det väsentligaste sysselsättningstillskottet härrörde frän de gifta kvinnorna. Enligt arbetskraftsundersökningarna ökade antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor under loppet av år 1970 med ca 50 000. Nära hälften av dessa hade barn i förskoleåldern. Nettoimmigrationen kan beräknas ha överstigit det dittUls högsta talet, ca 45 000, som registrerades 1969.
Den kraftiga ökningen av sysselsättningen var, som jag nyss har påpekat, av avgörande betydelse för den höga tillväxttakt i produktionen som uppnåddes under år 1970. Sysselsättningsökningen förutsatte aktiva insatser från samhällets sida, främst inom arbetsmarknadspolitikens ram. Under fjolåret deltog sålunda omkring 100 000 personer i arbetsmarknadsutbildning. En inte oväsentlig andel av dessa saknade förvärvsarbete före utbUdningen och representerar ett nytillskott till arbetsmarknaden. Andelen kvinnor i arbetsmarknadsutbildningen har stigit snabbt och uppgick i höstas till 45 o/o.
Under hösten 1970 märktes en avmattning i efterfrågan pä arbetskraft. Bristen är dock vid ingången av det nya året stor inom delar av industrin.
Det höga efterfrågetrycket på arbetsmarknaden har lett till en påtaglig stegring av takten i löneglidningen. Inom industrin uppgick denna till 7 o/o mot 4 o/o 1969. För samtliga löntagare blev löneglidningen 4 o/o mot 2,3 o/o 1969. Den totala lönesumman beräknas 1970 ha ökat med 11,5 o/o, vartill förutom löneglidning och avtalsenliga löneökningar även bidrog en ökad sysselsättning. Till följd av prisutvecklingen stannade dock ökningen av de disponibla realinkomsterna vid drygt 3 o/o. Sparandets andel av hushållens inkomster beräknas inte ha förändrats nämnvärt i förhållande tUl 1969.
Den ökade takt i prisstegringarna som gjorde sig gällande mot slutet av 1969 kvarstod även under 1970. Fram tUl augusti steg priserna på livsmedel med 7,4 o/o. Dä denna utveckling indikerade en påtaglig höjning av marginalerna och då ytterligare prishöjningar aviserades fattade regeringen beslut om prisstopp pä vissa livsmedel från utgången av augusti. Prisstoppet gjordes aUmänt från början av oktober. Konsumentpriserna beräknas ha ökat med 7 o/o under loppet av 1970. Av denna uppgång kan 1,4 o/o hänföras till ökningar av de indirekta skatterna, 0,6 o/o till ändring av bostadskostnader och 1,7 o/o tUl höjningar av internationellt bestämda priser. Genomslaget av kostnadsstegringar inom de från internationell konkurrens skyddade näringarna beräknas ha blivit starkare än normalt och lett tiU en prisuppgäng med 2,7 o/o.
En väsentlig uppgift för den ekonomiska politiken har varit att skapa förutsättningar för en förbättring av bytesbalansen genom att dämpa
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 11
importefterfrågan och bereda utrymme för den utländska efterfrågan pä våra exportvaror. Exportutvecklingen under 1970 visar att politiken i detta hänseende lett till betydelsefuUa resultat. I volym ökade exporten sålunda med drygt 8,5 o/o och tUlväxten höll sig därigenom väl i nivå med utvecklingen av den internationella handeln. Verkstadsexporten var särskilt expansiv medan råvaruexportens tillväxt avtog, främst av kapacitetsskäl.
Importen ökade något snabbare än exporten eller drygt 9 o/o i volym. Tillväxten var särskUt stark under första halvåret till följd av den snabba lageruppbyggnaden. Under andra halvåret däremot, då lagerinvesteringarna dämpades, stagnerade importen.
Trots en begränsad förbättring av bytesförhållandet resulterade varuutbytet med utlandet i en ökning av handelsbalansens underskott med drygt 400 milj. kr. till drygt 1,3 miljarder kr. Balansen i fråga om utbytet av tjänster och transfereringar fortsatte att försämras i ungefär samma omfattning som under 1969 eller med ca 450 milj. kr. Bl. a. registreras en ytterligare försämring av turistnettol med ca 500 milj. kr., vilket är väsentiigt mera än vad som noterats för tidigare år. Häri torde dock ingå även andra transaktioner än sådana som direkt har samband med turisttrafiken.
En sammanställning av uppgifterna om handelsbalansens och tjänste-och transfereringsbalansens utveckling visar att bytesbalansens underskott steg från drygt 1 miljard kr. 1969 till drygt 1,9 miljarder kr. 1970. För de registrerade kapitaltransaktionerna, inklusive affärsbankernas tidsposition, noteras däremot ett kraftigt omslag i positiv riktning från
Tabell 2. Betalningsbalans 1968—1970 (milj. kr.)
|
|
1968 |
1969 |
1970 |
|
Handelsbalans |
— 880 |
— 890 |
— 1 330 |
|
Tjänstebalans inkl. trans- |
|
|
|
|
fereringar m.m. |
+ 320 |
— 120 |
— 580 |
|
Bytesbalans |
— 560 |
— 1010 |
— 1910 |
|
Kapitalbalans |
+ 620 |
— 390 |
+ 710 |
|
Restpost |
— 90 |
— 450 |
+ 1 300 |
|
Valutareservens förändring |
— 30 |
— 1 850 |
+ 100 |
ett utflöde med nära 400 mUj. kr. 1969 till ett inflöde med drygt 700 milj. kr. 1970. Härtill bidrog bl. a. svenska obligationsemissioner i utlandet under 1970 till ett värde av närmare 400 milj. kr. avsedda att finansiera svenska företags investeringar utomlands. Ar 1969 ägde inga sådana emissioner rum. Även förändringarna i fråga om varvskrediter samt rederiers och flygbolags kredUer ledde till en förskjutning av motsvarande kapitaltransaktioner i positiv riktning. Den s. k. restposten visar ett
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 12
positivt värde om ca 1,3 miljarder kr. 1970 mot ett negativt belopp om ca 450 milj. kr. 1969.
Valutareserven ökade med ett hundratal milj. kr. 1970 efter att ha minskat med ca 1 850 milj. kr. 1969. Denna omsvängning visar att kreditpolitiken nådde ett av sina huvudsyften.
Den svenska ekonomins utveckling under 1970 har i vissa avseenden varit mindre tiUfredsstäUande. Det gäller framför allt takten i prisstegringarna, som måste betecknas som oroande hög. Det kraftigt ökade underskottet i bytesbalansen är ett annat tecken på att den ekonomiska politikens intentioner inte helt kunnat fullföljas. Positiva inslag är ä andra sidan den höga tillväxttakten av produktion, export och industrins investeringar och att sysselsättningsläget väsentligt förbättrats i ekonomiskt svagare delar av landet.
I tvä avseenden underskattades otvivelaktigt styrkan och uthålligheten av högkonjunkturen. Det ena gällde den internationella utvecklingen, som ledde till både ett starkare efterfrågetryck och kraftigare prisstegringsimpulser än vad som kunde förutses. Det andra var den överraskande stora lageruppbyggnad som, trots de betydande lagerinvesteringarna under 1969, fortsatte också 1970. Denna lagerökning kunde komma till stånd trots den hårda kreditpolitiken. DärtiU kom att löneutvecklingen blev snabbare än vad det rimligen fanns anledning att räkna med mot bakgranden av att 1970 var andra året i en tvåårig avtalsperiod med ganska mättliga avtalsenliga lönehöjningar. Dessa utvecklingstendenser föranledde de åtstramningsåtgärder som gradvis sattes in och som fullföljdes vid höstriksdagen 1970.
Med den politik som förts och med den successiva åtstramning som skett av finanspolitiken har den samhäUsckonomiska balansen väsentligt förbättrats under andra halvåret. Det återspeglas främst i förbättringen av utrikesbalansen. Härigenom har ett gynnsammare utgångsläge skapats för den ekonomiska politiken under 1971.
3. Den ekonomiska politiken 1971
3.1 Mål och förutsättningar
De centrala målen för den ekonomiska politiken 1971 är givna: full sysselsättning, fortsatt hög tillväxttakt, jämnare inkomstfördelning samt bättre regional balans. Härtill kommer kravet på stabilisering av prisnivån. Om dessa målsättningar skall kunna uppfyllas också på längre sikt är en grundläggande förutsättning att jämvikten i vår bytesbalans med omvärlden kan återställas.
Vi har bakom oss ett par år som präglats av en stark och ihållande högkonjunktur. Intensiteten i denna översteg väsentligt den högkonjunktur som rådde i mitten på 1960-talet. Kapacitetsutnyttjandet har de båda senaste åren varit mycket högt och tidvis överträffat det maximum
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 13
som nåddes under förra högkonjunkturen. Efterfrågetrycket har varit starkt, vilket återspeglats i en överhettning på arbetsmarknaden. Takten i prisstegringarna, som 1968 pressades ned till 2 o/o — den lägsta nivån under 1960-talet — steg ånyo såväl 1969 som 1970.
Det står klart att kulmen i högkonjunkturen nu passerats. Vi går 1971 in i ett lugnare konjunkturförlopp. Det är dock inte fråga om någon kraftigare konjunkturavmattning utan utvecklingen präglas fortfarande av aktivitet på hög nivå.
Den internationella konjunkturen var i fjol fortsatt expansiv. Utvecklingen utomlands gav starkt utslag i vårt land med en snabb tillväxt i utrikeshandeln och en påverkan av prisema som följd.
De yttre förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen ter sig övervägande gynnsamma i är. Sålunda förutses en fortsatt snabb ökning av produktion och handel i våra viktigare avnämarländer, även om tillväxttakten väntas bli något lägre än i fjol.
Ett karakteristiskt drag i den internationella utvecklingen under fjolåret var den snabba uppgången av priser och löner. I genomsnitt steg priserna i OECD-länderna med drygt 5 o/o, och samtidigt — vilket var ett nytt inslag — ökade världshandelspriserna nästan lika mycket. Som jag redan visat, fick denna utveckling återverkningar även på den svenska prisnivån. Den ekonomiska politiken har i utlandet allmänt inriktats pä att få till stånd en dämpning av pris- och kostnadsutvecklingen 1971.
Den ekonomiska aktiviteten var 1970 högt uppdriven i flertalet OECD-länder. Denna expansion väntas fortsätta i år. Detta gäller bl. a. de ur svensk exportsynpunkt betydelsefulla nordiska länderna, främst Norge och Finland. Utvecklingen i Västtyskland ter sig mera osäker. Övervägande skäl talar dock för att avmattningen i den västtyska konjunkturen blir måttlig och att den efterhand följs av en mera aktiv efter-frägeutveckling. Den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien och Förenta staterna skilde sig 1970 frän utvecklingen i övriga OECD-länder. I Storbritannien var tillväxten av efterfrågan och produktion mycket måttlig, och i Förenta staterna rådde närmast stagnation. I år fömtses en konjunkturuppgång komma till stånd i båda dessa länder.
Trots en betydande expansion av exporten skedde i fjol en viss försämring av balansen i värt varuutbyte med utlandet. Som jag redan framhållit spelade lagerökningen en avgörande roll för utvecklingen av utrikeshandeln. Lagerinvesteringarna väntas i är bli betydligt mindre än i fjol. Med hänsyn främst till omsvängningen i lagerutveckUngen kommer ökningstakten för importen att dämpas inte oväsentligt jämfört med året innan. Med en fortsatt kraftig uppgång av exporten bör en klar förbättring av handelsbalansen kunna realiseras.
Mot bakgrund av efterfrågeutvecklingen i våra viktigaste avnämarländer framstår en uppgång av exporten i ungefär samma takt som i
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 14
fjol, eller med 8,5 »/o i volym, som reaUstisk. Fjolårets exportökning hänförde sig i första hand till färdigvarorna. Exporten av verkstadsprodukter ökade i fjol värdemässigt med drygt 25 o/o, vilket är den snabbaste tillväxten på ett par decennier. Också i är är prognosen gynnsam för denna varugrupp, även om samma höga ökningstakt inte kan behällas.
Exporten av järn och stål hämmades i fjol av en stark inhemsk efterfrågan. TiU följd av den kraftiga prisstegringen blev dock den värdemässiga ökningen betydande. Priserna på järn och stål förutses i är gä ned, vUket motvägs av att en volymmässig uppgång kommer till stånd. Malmexporten bör i är kunna öka inte oväsentligt, vilket möjliggör ett återtagande av de marknadsandelar som förlorades i fjol. Exporten av massa och papper torde volymmässigt öka i ungefär samma takt som i fjol. Sammantaget beräknas råvaruexporten hävda sig bättre i år än i fjol. Uppgången i volym beräknas bli 4 o/o mot 0,5 o/o år 1970.
Den kraftiga exportstegringen i fjol bidrog till att försvagningen av handelsbalansen — trots den av lagerutveckUngen betingade starka uppgången av importen — kunde bli relativt begränsad. Försvagningen av bytesbalansen med 900 milj. kr. till ett underskott pä 1,9 miljarder kr. är tUl stor del resultatet av den synnerligen kraftiga försämringen av turistnettot. Äv tiUgängliga uppgifter att döma kan denna försämring inte till sin huvuddel förklaras av någon markant ökning av turistresorna. Andra förklaringar får i stället sökas. En sådan kan vara att omfattningen av den utländska arbetskraftens överförande av medel till hemlandet ökat.
Som jag nyss anfört bör en förbättring av handelsbalansen kunna komma till stånd i år. Även om hänsyn tas till en viss fortsatt försämring av tjänste- och transfereringsposterna bör bytesbalansens underskott kunna reduceras inte oväsentligt.
Utvecklingen under 1970 och de aktuella tendenserna i den svenska ekonomin ger en klar vägledning för den ekonomiska politikens inriktning 1971. En avgörande utgångspunkt är därvid den jämviktsrubbning som utgörs av den bristande utrikesbalansen. Pris- och kostnadsutvecklingen måste ägnas fortsatt vaksamhet.
Bristen pä balans i utrikesbetalningarna äventyrar på sikt ett framgångsrikt fullföljande och en utbyggnad av välfärdspolitiken. Vår politik för full sysselsättning och rättvis inkomstfördelning är liksom möjligheterna att bistå de fattiga länderna beroende av att balansen i utrikesbetalningarna återställs.
Politiken måste således klart och målmedvetet inriktas pä att nä balans i utrikeshandeln. Som jag nyss anfört bör vi i är kunna räkna med en väsentiig förbättring i bytesbalansen. Jag vill emeUertid varna för att uppfatta denna förbättring som ett tecken på att de grundläggande balansproblemen nu har övervunnits och att några särskilda åtgärder inte
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 15
skulle vara behövliga. Det är helt naturligt att det stora underskott som i fjol uppkom genom de högt uppdrivna lagerinvesteringarna i år följs av minskade valutaanspråk från lagersidan. Den förändring i 1971 års bytesbalans som förutses har därför till väsentlig omfattning karaktär av temporär förbättring. Någon tillräcklig strukturell förbättring i ekonomin som automatiskt leder tUl balans i utrikesbetalningarna har ännu inte inträffat och torde inte heller kunna uppnäs utan en fortsatt kraftfull ekonomisk politik. Vår industriella konkurrenskraft och exportför-mäga kommer här i förgrunden.
När det gäller att ta ställning till frågan efter vilka vägar vi kan avhjälpa det nuvarande underskottet i bytesbalansen samt möta de ökande valutakraven som hänger samman med tillväxten av u-lands-biständet viU jag erinra om den utveckling som varu- och tjänstebalanserna undergått. Sedan lång tid har för vårt varuutbyte med andra länder registrerats ett visst underskott. Detta har dock balanserats av ett överskott pä tjänsteområdet — nettot av sjöfart, turism, licenser etc. Sedan slutet av 1950-talet har emeUertid en fortgående reducering av det positiva tjänstenettot ägt rum till följd av bl. a. den ökande turismen. Möjligheterna att vända utvecklingen på tjänsteområdet bedömer jag inte vara stora, utan jag anser det vara realistiskt att utgå från att ett negativt saldo kommer att gälla för denna del av bytesbalansen. Det blir därför pä varusidan som vi måste åstadkomma den nödvändiga förbättringen. Det tidigare underskottet i handelsbalansen måste sålunda vändas till ett kraftigt överskott. En sådan omsvängning kräver dels återhållsamhet i fråga om den efterfrågan som inriktar sig mot importen, dels att resurserna inriktas för att öka expor-len och att en fortsatt snabb utbyggnad av den utiandskonkurrerande hemmaindustrin kommer till stånd. Det blir därmed en primär uppgift för den ekonomiska politiken att säkra en gynnsam produktionsutveckling inom industrin. Med den knappa arbetskraftstUlgäng som kan bedömas komma att råda framgent och med den beslutade arbetstidsförkortningen måste åtgärderna i detta syfte främst inriktas pä att hålla uppe och stimulera investeringsverksamheten inom industrin. Det måste härvid beaktas att eftersom investeringarna inte omedelbart bidrar till en produktionsökning, måste utbyggnaden av produktionsapparaten komma tiU stånd utan dröjsmål.
Behovet att återställa utrikesbalansen stäUer således den ekonomiska politiken inför två ofrånkomliga krav. Dessa riktar sig mot resursfördelningen i samhällsekonomin. För det första måste resursinriktningen förskjutas mot avsättning av en större andel varor och tjänster utomlands och lägre tillväxttakt i förbrukningen inom landet. För det andra måste en hög investeringsverksamhet upprätthållas inom industrin. Samtidigt är det nödvändigt att pressa ned takten i pris- och kostnadsstegringarna.
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 16
De stabUiseringspolitiska målen måste följaktligen i dagens läge ges prioritet i den ekonomiska politiken. Detta innebär dock inte att de krav eftersatts som en progressiv samhällsomdaning ställer på fortsatta strävanden att lösa de fördelningspolitiska och strukturpolitiska problemen. Det är för att kunna nå ekonomiska framsteg och stigande välfärd som kravet pä stabilitet i ekonomin har ställts i förgrunden med särskild styrka.
Arets budgetförslag har utformats med sikte pä att uppnå en nödvändig ätstranming. Utgifternas expansion hålls tillbaka och upplä-ningsbehovet begränsas i förhållande till det nu löpande budgetåret. För att möjliggöra detta har en mycket restriktiv prövning av utgiftsbehoven varit ofrånkomlig. De av 1970 års höstriksdag beslutade inkomstförstärkningarna i form av höjda skatter på bensin, sprit och vin m. m. samt höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften hade samma syfte, dvs. att åstadkomma en av alla efterlyst förstärkning av finanspolitiken. Någon ytterligare inkomstförstärkning har jag i dagens läge inte bedömt vara erforderlig. Jag bortser då från den skatt på annonser, som jag senare kommer att behandla och som främst motiveras av behovet att förstärka presstödet. Jag vill i detta sammanhang förutskicka att reklamutredningen, som utreder frågan om en allmän avgiftsbeläggning av reklam, kommer att utan dröjsmål framlägga sina förslag.
Jag vUl även rikta uppmärksamheten pä den kommunala utgiftsutvecklingen, som drivit upp nivån för de kommunala utdebiteringarna mycket snabbt. Utbyggnaden av kommunernas verksamhet sker i mycket snabb takt. Möjligheterna från statens sida att på kort sikt påverka denna utveckling i dämpande riktning är begränsade. Samtidigt bör framhållas att utgiftskraven inom det kommunala området tUl inte oväsentlig del kan föras tillbaka på beslut som fattats av regering och riksdag. Skall en lugnare utveckling kunna uppnås för kommunerna är det en nödvändighet att alla centrala beslut som har kostnadskonsekvenser för kommunerna noggrant prövas också med hänsyn till sina finansierings- och skattekonsekvenser på kommunsidan. I samma syfte har regeringen nyligen beslutat att begränsa myndigheternas rätt att meddela råd och anvisningar till kommunerna, i de fall då dessa kan medföra inte oväsentliga kostnadsökningar. Detta bör leda till att av staten initierade kostnadshöjningar för kommunerna begränsas.
Restriktiviteten i budgetpolitiken är även motiverad av behovet att åstadkomma lättnad på kreditmarknaden. Denna lättnad bör i första hand komma den från valutasynpunkt helt avgörande industriella sektorn till del för att därmed åstadkomma ökade investeringar och ökad produktion. Den offentiiga sektorn tvingas i konsekvens härmed un-: der en övergångstid till en viss återhållsamhet.
Vid kreditgivningen bör således utbyggnaden av kapacitet och pro-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 17
duktion inom industrisektorn ges företräde. Jag utgår från att bankinstituten är vUUga att medverka tUl att fiima sådana former för kreditförmedlingen som är avpassade tUl och effektivt tillgodoser detta syfte. Jag vUl ånyo understryka att de lättnader i nuvarande kreditpolitik som jag förordat för sitt genomförande kräver att relativt större krav ställs på finanspolitiken.
För att säkerställa den eftersträvade investeringsuppgången bör lättnader på kreditmarknaden för industrins del stödjas av andra åtgärder, ägnade att stimulera investeringsviljan. Jag anser sålunda motiverat att genom medgivande av särskilt investeringsavdrag om 10 o/o stimulera företagen att öka sina investeringar i maskiner och inventarier under 1971. Förslag härom kommer att föreläggas riksdagen i särskild proposition. Med hänsyn tiU konjimkturläget anser jag det inte motiverat att frisläppa investeringsfonderna. Däremot bör de liksom hittills användas i lokaliserings- och regionalpolitiskt syfte.
I detta sammanhang vUl jag även beröra ett par andra åtgärder avsedda att förbättra de finansiella förutsättningarna för företagens långsiktiga investeringsplanering. En av dessa utgörs av en utbyggnad av Sveriges Investeringsbanks utiåningsmöjligheter. Investeringsbanken har som huvuduppgift att bidra tiU finansieringen av sådana investeringar inom näringslivet, som är aUtför stora och/eller riskfyllda för övriga kreditinstitut ensamma. Vid utgången av 1970 uppgick investeringsbankens utestående län tiU drygt 500 mUj. kr. och dess låneutfästelser tiU ytterligare 1,1 mUjarder kr. BaiUiens totala åtaganden uppgår således tUl 1,6 mUjarder kr. Eftersom banken i regel samverkar med andra längivare vid finansiering av investeringsprojekt har den långt större betydelse för näringslivets investeringsverksamhet än vad dessa siffror anger.
Investeringsbankens åtaganden har under de senaste två åren ökat med ca 500 mUj. kr. per år. Banken har visat sig vara ett effektivt näringspolitiskt medel och svarar mot väsentliga behov hos näringslivet. Det framstår därför som angeläget att banken tiUåts öka sitt bidrag till näringslivets investeringar i samma takt som under tidigare år.
För de mindre och medelstora företagen spelar de av staten och affärsbankerna gemensamt ägda kreditinstituten AB Industrikredit och AB Företagskredit en stor roll. Under 1970 ökade dessa institut sin långivning kraftigt. Jag förutsätter att de under 1971 får möjligheter att öka sin utlåning i ungefär samma takt.
Näringslivets expansion och investeringsvilja är starkt avhängiga av exportmöjligheterna. Dessa är i sin tur inte sällan beroende av att lämplig exportkreditfinansiering kan arrangeras. Sådan finansiering har hittUls i allt väsentligt handhafts av affärsbankerna och AB Svensk Exportkredit, vilket inte hindrar att ytterligare insatser på området synes vara motiverade. Det är därför lämpligt att investeringsbanken i linje med
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 18
sina allmänna syften medverkar tUl att lösa företagens finansieringsproblem inte bara när det gäller investeringsprojekt utan också i fråga om exportkreditgivning. En av vägarna härför kan vara upplåning utomlands. Banken har genom sitt stora egna kapital goda möjligheter att erhålla fördelaktiga viUkor vid upplåning på utländska kapitalmarknader.
I kompletteringspropositionen till fjolårets riksdag uttalade jag att det borde övervägas att åstadkomma en viss kapitalimport i mera organiserade former än den som ägt rum tidigare är. Syftet med en sådan kapitalimport måste vara, att den kommer den industriella utbyggnaden till godo. En upplåning utomlands av investeringsbanken utgör ett led i dessa strävanden. Även industriföretag bör beredas möjlighet till en långfristig upplåning utomlands. Företagen bör då kunna visa upp preciserade och frän bytesbalans- och valutasynpunkt angelägna investeringsplaner. Storleken av upplåningen utomlands fär vid varje tillfälle bedömas med hänsyn till tillgången på reala resurser och samhällsekonomiskt utrymme.
Ett ökat finansiellt utrymme kommer således att successivt ställas tiU förfogande för industrins investeringar. En väsentlig föratsättning för att framgångsrikt genomföra de ekonomisk-politiska intentionerna blir då att erforderlig handlingsberedskap och insatsvilja finns inom företagen. Att döma av de planer industrin presenterat är denna förutsättning i dag för handen.
Expansionen av industriinvesteringarna innebär också att ett antal äldre, mindre lämpligt utformade arbetsställen moderniseras. I andra fall innebär det att nya produktionsenheter kommer till. Den ökade investeringsverksamheten innebär därmed en betydelsefull möjlighet att förbättra arbetsmUjön inom vårt näringsliv. Med en väl utformad samverkan mellan näringslivet, de fackliga organisationerna och arbetarskyddsmyndigheterna bör den nu aktuella expansionen av industriinvesteringarna också ses som ett inslag i reformarbetet på arbetsmiljöns område.
Insatserna för en förbättrad regional balans har successivt förstärkts under senare år. Den industriella expansion som uppläggningen av den ekonomiska politiken syftar till, skapar förutsättningar för ökad sysselsättning i de sysselsättningssvaga områdena. Möjligheterna att styra denna expansion i önskvärd riktning har också ökat genom den nya aktiva regionalpolitik som nu genomförs.
En viktig uppgift för den ekonomiska politiken är att hälla investe-ringsvUjan uppe även framdeles. Företagens egna strävanden att stärka sin konkurrensförmåga måste aktivt stödjas genom målmedvetna näringspolitiska insatser frän samhäUets sida. Detta föratsätter ett väl utbyggt fortgående samarbete mellan samhället och näringslivet grundat på ömsesidigt informationsutbyte och fortlöpande överläggningar om
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 19
framtidsbedömningar och långsiktig planering. Ett sådant ökat samarbete begränsar inte de enskilda företagens ansvar att självständigt ta ställning till och anpassa sin verksamhet till de ständigt nya krav och möjligheter som den ekonomiska, tekniska och sociala utvecklingen skapar.
Även om en utbyggnad av näringslivets kapacitet är nödvändig, förtjänar det emellertid starkt understrykas att vårt näringslivs konkurrenskraft i sista hand bestäms av kostnadsutvecklingen här hemma. Som jag tidigare framhållit kan vi i år förutse en uppbromsning av pris- och kostnadsutvecklingen utomlands. Inställningen torde nämligen vara allmän bland industriländerna att en markerad dämpning av prisstegringarna måste komma till stånd. Från vår synpunkt framstår det därför som vitalt att priser och kostnader i år inte utvecklas ogynnsamt i Sverige. Skulle priser och kostnader stiga inte oväsentligt snabbare i Sverige än i de länder, där vår exportindustri har sin avsättning, torde vi i det rådande valutaläget ha begränsade möjligheter att framgångsrikt säkra vår fullsysselsättningspolitik.
Under inverkan av bl. a. de osedvanligt kraftiga internationella prisstegringarna, men även av den starka inhemska efterfrågepressen, tenderade priserna i Sverige att i fjol stiga oroande snabbt. De motiv som föranledde regeringen att inför denna situation hösten 1970 införa ett temporärt prisstopp — först begränsat till livsmedel och sedan av generell natur — har tidigare utförligt redovisats. Prisstoppet har otvivelaktigt medverkat till att begränsa prisstegringen under 1970. Under loppet av året steg Ukväl priserna, mätt med konsumentprisindex, med inte mindre än 7 o/o. Vid en internationell jämförelse framstår denna prisstegring trots allt inte som anmärkningsvärt stor. Det förefaller också som pris-och kostnadsutvecklingen i fjol inte försämrade näringslivets konkurrenskraft. Uppgången av exporten ger belägg för detta.
Enligt föreliggande prisprognoser, i vilka hänsyn tagits tUl verkningarna av den ekonomiska politik som redovisats här, skulle prisstegringen i vårt land 1971 motsvara ett troligt genomsnitt för den internationella prisstegringen, dvs. 3 a 4 o/o. Härav har 1 o/o uppskattats härröra från utifrån kommande prisstegringsimpulser. Till denna prisstegring kommer den effekt som sammanhänger med mervärdeskattens höjning vid årsskiftet. Denna följd av fjolårets beslut rörande den skattepolitiska fördelningsreformen, har uppskattats till 3 o/o. Priseffekten härav kompenseras emellertid av sänkningen av inkomstskatten, i första hand för låginkomsttagarna samt av bättre familjestöd och av ökade sociala förmåner.
Det är sålunda två huvudmotiv som dikterat den restriktiva grundtonen i den ekonomiska politiken 1971: hänsynen till utrikesbalansen och omsorgen om pris- och kostnadsutvecklingen. En generell lättnad av den ekonomiska politiken vore i dagens läge klart olämplig och skulle
2t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 20
inte ge det resultat som eftersträvas. Denna synpunkt understryks ytterligare av de problem som den industriella strukturomvandlingen ger upphov till. I den mån efterfrågeutvecklingen motiverar det fär selektiva ekonomisk-politiska åtgärder tillgripas.
Det är naturligt att mot denna bakgrund tilldela arbetsmarknadspolitiken, en viktig roll i den ekonomiska politiken. Förutsättningarna för att höjda krav på arbetsmarknadspolitiken skall kunna infrias är goda. Arbetsmarknadspolitikens resurser har under en följd av år blivit avsevärt förstärkta. I årets budgetförslag sker en fortsatt betydande utbyggnad.
Arbetsmarknadspolitiken har att lösa flera olika huvuduppgifter. En är att underlätta omställningar genom åtgärder för att främja arbetskraftens yrkesmässiga och geografiska rörlighet samt att aktivera i dag icke yrkesverksamma grupper. En annan är att upprätthålla en jämn och full sysselsättning. Ambitionerna i detta avseende har under senare år successivt höjts. För att klara den fulla sysselsättningen för aUt fler grupper av människor, och för att säkra sysselsättning i landets olika regioner krävs ett omfattande program av sysselsättningsskapande och regionalpolitiska åtgärder. En tredje huvuduppgift för arbetsmarknadspolitiken — att hålla en hög beredskap för att möta eventuella tendenser till vikande sysselsättning — måste ständigt hällas aktuell, och åtgärder måste kunna vidtas med kort varsel.
Trots tendensen till minskad efterfrågan på arbetskraft under hösten
1970, ligger
den totala efterfrågan fortfarande på en hög nivå. Inom
stora delar av servicenäringarna och exportindustrin — främst de större
företagen inom verkstadsindustrin •— råder betydande brist på arbets
kraft.
Utvecklingen av den totala efterfrågan i samhällsekonomin bör i år leda till bättre balans på arbetsmarknaden. Allt talar dock för att bristen pä framför allt yrkesarbetare kommer att vara betydande även under
1971. I ett läge då större delen av den svenska
industrin har brist på yr
kesarbetare och en prioritering av industrins utveckling framstår som
nödvändig är det av största vikt att arbetsmarknadsutbUdningen och ar
betsförmedlingens insatser i ökad utsträckning inriktas på att tUlgodose
de expansiva industribranschernas behov av
utbildad arbetskraft samt att
resurserna inriktas på att aktivera sådana personer som tidigare inte va
rit i arbete.
De rörlighetsfrämjande åtgärdernas betydelse förstärks i väsentlig grad genom den höga takten i näringslivets strukturomvandling under senare år. Under 1970 har nära dubbelt så många arbetstagare berörts av varsel om nedläggningar och driftsinskränkningar som under året dessförinnan. Ökningen har varit särskilt markant inom textil- och konfektionsindustrin samt träindustrin. Många faktorer synes ha medverkat tUl denna utveckling. Medan en bristande internationell konkurrenskraft varit en betydelsefull faktor för teko-industrin torde omvandlingen inom trä-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 21
industrin främst bero på överkapacitet och i vissa fall låg rationaliseringsgrad. Med hänsyn till den produktionsutveckling för teko-industrin och träindustrin under 1971 som förutses ter sig en fortsatt hög takt i strukturomvandlingen på dessa områden sannolik.
Även om de flesta som berörs av driftsinskränkningar oftast snabbt kan finna nytt — och inte sällan mer förmånligt — arbete ger erfarenheten vid handen att vissa arbetstagare, främst äldre och handikappade, lämnas kvar utan nytt arbete. Detta innebär att även under perioder med en generellt sett hög efterfrågan pä arbetskraft viss arbetslöshet kan uppstå.
Kraven att bereda sysselsättning åt allt fler grupper, som tidigare stått utanför arbetsmarknaden, har successivt ökat. Likaså har kraven på förbättrad balans i de regionala sysselsättningsmöjligheterna vuxit sig starkare.
Den långtidsarbetslöshet som förekommer är i stor utsträckning koncentrerad till äldre och handikappad arbetskraft. Av personer som enligt arbetsförmedlingsstatistiken 1970 varit arbetslösa mer än en månad var mer än tvä tredjedelar över 55 år. Införandet av äldrestödet och vissa andra arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder har visserligen medverkat till att höja nivån på den registrerade arbetslösheten, men en inte obetydlig del av arbetslösheten bland de äldre torde också hänga samman med den ökade takten i omställningarna.
Redan i dag ägnas mycket betydande insatser åt att sysselsätta dessa grupper. Sista kvartalet 1970 sysselsattes genom samhällets försorg mer än 50 000 äldre och handikappade. Den resursförstärkning som i årets budgetförslag kommer arbetsmarknadspolitiken till del kommer också främst att användas för att finna sysselsättning för denna arbetskraft. Detta kan och får emellertid inte undanskymma det stora ansvar som företagen har för att söka bereda dessa människor sysselsättning. Det borde vara en angelägen uppgift för företagen själva att vidta särskilda åtgärder för att utforma och anpassa arbetena så att företagen i ökad utsträckning kan anställa äldre och handikappad arbetskraft. Yrkesskicklighet, rutin och stabilitet i anställningen, egenskaper som kännetecknar den äldre arbetskraften, torde vid en objektiv bedömning innebära avsevärda ekonomiska fördelar för företagen.
Under det gångna året har en påtaglig utjämning skett av de regionala skillnaderna i sysselsättning. Till en del kan detta tillskrivas resultaten av den allt mer utbyggda regionalpolitiken.
Samhällets ambitioner pä detta område har successivt vidgats och allt fler instrument har kommit till användning. Det utbyggda lokaliseringsstödet är alltjämt det dominerande instrumentet. Vid sidan härav har användningen av investeringsfonderna i lokaliseringspolitiskt syfte kommit att spela en betydelsefull roll som etableringsstimulans. De av fjolårets riksdag beslutade nya stödformerna, bidrag vid lokaliserings-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 22
utbildning, sysselsättningsstöd och transportstöd, synes redan från början ha fått en stor betydelse. Likaså är fuUföljandet av kommunindel-ningsreformen och den länsstyrelsereform som genomförs fr. o. m. den 1 juli 1971 viktiga förutsättningar för en effektiv regionalpolitik.
Målet för samhällets regionalpolitik är att bättre balans skall erhållas mellan olika regioner i landet. Vid sidan av områden med långsiktiga sysselsättningsproblem måste därför även storstadsområdena med deras överheltningsproblem bli föremål för åtgärder inom ramen för en aktiv regionalpolitik. Det framstår därför som en allt mer väsentlig uppgift för regionalpolitiken att söka avleda expansionen i storstadsområdena samtidigt som utvecklingen i andra regionalpolitiskt betydelsefulla orter stimuleras. En viktig åtgärd i detta syfte är det beslut om lokaliseringssamråd som fattats. Uppenbart är att en regional omfördelning av expansionen inte kan inskränkas tUl att omfatta endast industrin. Den snabbt expanderande servicesektorn måste även inkluderas. Inte minst gäller detta den statliga förvaltningen. Regeringen avser därför att till vårriksdagen lägga fram förslag om utflyttning av statlig verksamhet från storstockholmsregionen till ett begränsat antal tUl-växtcentra i landets övriga delar.
Tillväxten i den svenska ekonomin väntas i är bli något lägre än i fjol. Bruttonationalproduktens ökning beräknas uppgå tUl 3 o/o mot 4 o/o 1970. Efterfrågan ligger dock fortfarande på en hög nivå och vi kan räkna med ett fortsatt högt utnyttjande av produktionsresurserna. Politiken kommer med oförminskad styrka att inriktas på att säkra en jämn och full sysselsättning. En hög beredskap kommer att upprätthållas för att möta de påfrestningar som skuUe kunna uppstå om den internationella konjunkturen utvecklas svagare än vad som förutsatts. Arbetsmarknadspolitikens olika medel hör hit. Planeringen av arbetsmarknadsutbildningen är sådan att den med kort varsel kan expandera mycket snabbt. Likaså kan beredskapsarbetena snabbt expandera. Andra åtgärder som kan tiUgripas är offentliga investeringsinsatser och finanspolitiska åtgärder. En politik, syftande till en generell efterfrågeexpan-sion, är som jag tidigare understrukit, inte tiUrådlig. Vi bör i stället i män av behov arbeta med selektiva, i tid och rum avgränsade insatser. Erfarenheten visar att dessa snabbt och effektivt kan sättas in och därefter upphävas när läget så kräver.
3.2 Budgetpolitiken
Statens upplåningsbehov under budgetåret 1969/70 uppgick som framgår av tabell 3 till ca 3,8 mUjarder kr. Detta belopp översteg något det jag räknade med i den reviderade finansplanen. Inkomsterna blev ett par hundra milj. kr. lägre och utgifterna ett hundratal milj. kr. högre än kalkylerna i den reviderade finansplanen angav.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 23
Tabell 3. Totalbudgeten 1969/70—1971/72. Milj. kr.
1969/70 1970/71 1971/72
Utfall Nu ber. utfall Statsverksprop.
Inkomster 40 404 46 751 51519
Utgifter 44 221 48 009 51725
Budgetsaido — 3 817 — 1258 — 206
Budgeten för nu löpande budgetår, 1970/71, innebär en kraftig finanspolitisk åtstramning. I den reviderade finansplanen beräknade jag att upplåningsbehovet skulle komma att sjunka till i runt tal 900 milj. kr. Till följd av senare inträffade förändringar pä såväl inkomst- som utgiftssidan kan upplåningsbehovet nu beräknas till ca 1,3 miljarder kr. I förhällande till föregående budgetår minskar således upplåningsbehovet med i runt tal 2,5 miljarder kr.
Jämfört med beräkningarna i den reviderade finansplanen har inkomsterna räknats upp med drygt 1 miljard kr. Huvuddelen av denna uppräkning är en följd av det finanspolitiska åtstramningsprogram som beslutades av förra årets riksdag i syfte att dämpa efterfrågeutvecklingen. Programmet innebar bl. a. att den aUmänna arbetsgivaravgiften samt energiskatten på i första hand den privata förbrukningen av elkraft höjdes vid årsskiftet 1970—1971. Vidare höjdes den 1 november 1970 skallen på motorbränslen samt sprit och vin, samtidigt som den höjda mervärdeskatt som sedan början av februari förra året gällt för vissa varor utsträcktes till att omfatta även vissa hushållskapitalvaror. Tillsammans kan dessa åtgärder beräknas innebära en inkomstförstärkning med ca 775 milj. kr. under innevarande budgetår. I övrigt förklaras avvikelserna från beräkningarna i den reviderade finansplanen av att de direkta skatterna räknats upp till följd av nya antaganden om skatteunderlagets utveckling samtidigt som vissa indirekta skatter nu tas upp med lägre belopp än i de tidigare kalkylerna.
Utgifterna under 1970/71 kan nu beräknas bli ca 1,5 miljarder kr. större än tidigare beräknat. Till betydande del beror detta på prisutvecklingen, som medför ökade utgifter för bl. a. folkpensioner och försvarets prisreglering. Härtill kommer en betydande ökning av utbetalningarna av bostadslån samtidigt som vissa nya utgifter tillkommit pä tiUäggsstat. Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t i syfte att så långt möjligt begränsa en ytterligare utgiftsexpansion under innevarande budgetår föreskrivit att merkostnader till följd av prisstegringar, även sådana som beror på höjd indirekt beskattning, bör rymmas inom anvisade anslag. Utgiftsberäkningen är fortfarande osäker, bl. a. därför att några belopp för höjda löner under 1971 till de statsanställda inte kunnat tas in i kalkylerna.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 24
Budgetförslaget för 1971/72 innebär att den åstramning av finanspolitiken som inleds innevarande budgetår fortsätter. Upplåningen reduceras enligt de nu föreliggande kalkylerna med drygt 1 miljard kr. och beräknas komma att ligga på en nivå av ca 200 milj. kr. Jag vill emellertid understryka att kalkylen i fråga om utgifterna är ofullständig såtillvida som några löneökningar för de statsanställda inte kunnat inberäknas och inte heller eventuellt tillkommande utgifter på tilläggsstat.
Utgiftsprövningen har varit ytterst restriktiv. Med undantag av personalökningar som följer av tidigare fattade beslut har någon utbyggnad av befintlig organisation eller utvidgning av pågående verksamhet i huvudsak inte inrymts i budgetförslaget. I flera fall föreslås tvärtom inskränkningar och nedskärningar av pågående aktiviteter. En huvudregel vid utgiftsprövningen har bl. a. varit att anslagen inte räknats upp för att kompensera den vid årsskiftet höjda mervärdeskatten. Denna handlingslinje innebär att effekten av höjningen av mervärdeskatten också kommer alt gälla statliga myndigheters upphandling. Genom att utgiftsprövningen allmänt sett varit sä restriktiv har utrymme kunnat skapas för vissa reformer på några särskilt vitala områden. Detta gäUer bl. a. arbetarskyddet och arbetsmarknadspolitiken.
Totalt anger de nu aktuella kalkylerna en utgiftsökning med ca 3,7 miljarder kr. eller ca 8 o/o jämfört med det beräknade utfallet för innevarande budgetår. Detta innebär en ökning i något lägre takt än under innevarande budgetår. Att utgifterna trots restriktiviteten i budgetprövningen fortsätter att stiga i relativt snabb takt beror på vissa relativt betydande utgiftsstegringar av automatisk karaktär. Detta gäller främst folkpensionerna.
Inkomsterna beräknas stiga med ca 4,8 miljarder kr. eller ca 10 o/o, vilket är en inte obetydligt lägre stegringstakt än innevarande budgetär, då ökningen beräknas tUl ca 15 o/o. Huvuddelen av inkomstökningen hänför sig till de indirekta skatterna och särskilt mervärdeskatten, som beräknas öka med 3,3 miljarder kr. Däremot beräknas inkomstskatten minska. Denna utveckling sammanhänger med utformningen av den skattereform som trädde i kraft vid årsskiftet.
Till grund för inkomstberäkningen ligger antaganden om en avtagande stegringstakt i skatteunderlaget. För 1970 beräknas den totala lönesumman ha ökat med 11,5 o/o. Riksrevisionsverket har i sin inkomstberäkning antagit att lönesumman ökar med 10 o/o år 1971 och med 7 o/o är 1972. För 1971 och 1972 är det med hänsyn till ovissheten om resultatet av de pågående löneförhandlingarna mycket svårt att bedöma lönesummans utveckling. För egen del har jag räknat med att den totala lönesumman kommer att stiga med 9 o/o år 1971 och 6 o/o år 1972.
Som jag redan antytt avser jag att i annat sammanhang anmäla frågan om förslag till en beskattning av annonseringen i tidningar och andra publikationer. Skatten som bör utgå med 10 o/o av kostnaderna för in-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 25
förande av annonser kan beräknas ge en inkomstförstärkning om ca 120 milj. kr. Utrymme i budgeten skapas härigenom för ökat statiigt stöd till pressen och utökad statiig informationsverksamhet. Vid sidan härav bör skatteförslaget ses som ett led i den finanspolitiska åtstramningen.
Jag har i det föregående redovisat de nu aktuella beräkningarna av statens uppläningsbehov. Ett annat uttryck för finanspolitikens inriktning är utvecklingen av statens finansiella sparande, som motsvarar budgetsaldot beräknat med bortseende frän finansiella transaktioner av typen utlåning. Statens finansiella sparande, som 1969/70 uppgick till knappt en halv miljard kr., stiger under 1970/71 till ca 3,3 miljarder kr. och ökar enligt nu gällande beräkningar nästa budgetår till ca 4,6 miljarder kr. Ett huvudsyfte med den restriktiva finanspolitiken är att genom begränsning av statens efterfrågan på reala resurser skapa utrymme för fortsatt uppgång i industrins investeringar och möjliggöra lättnader i kreditpolitiken.
3.3 Försörjningsbalans och bytesbalans
1 följande försörjningsbalans sammanfattas den produktionstillväxt och resursanvändning som i den preliminära nationalbudgeten förutses för 1971. I prognoserna har hänsyn tagits till effekterna av den ekonomiska politik som redovisats i det föregående.
Under år 1971 inleds den beslutade arbetstidsförkortningen frän 421/2 till 40 timmar per vecka. Denna viktiga sociala reform innebär att en betydande del av vår standardhöjning tas ut i form av ökad fritid. Bruttonationalproduktens relativt låga ökningstakt under 1971 om knappt 3 o/o får ses mot denna bakgrund. I rådande konjunkturläge finns det vidare erfarenhetsmässigt anledning att räkna med en jämförelsevis låg produktivitetsökning.
Den inhemska efterfrågan beräknas totalt stiga med ca 2 o/o vilket är ca 3 procentenheter mindre än under föregående år. Nedgången beror främst pä att den extrema lagerkonjunktur som kännetecknade fjolåret blir väsentligt mindre utpräglad under 1971. Lagerinvesteringarna ligger dock kvar på en hög nivå även under nästa är och väntas komma att uppgå till ca 2,7 miljarder kr.
I fråga om de fasta investeringarna beräknas en uppgång med 5 o/o. Industrins investeringar förutses öka med ca 12 o/o jämfört med ca 7,5 o/o under 1970. Såväl det extra investeringsavdraget som ökade finansieringsmöjligheter bidrar till expansionen. I detta sammanhang kan också nämnas att en kraftig uppgång förutses för investeringar i handelsflottan. Däremot beräknas handelns investeringar minska med 3 o/o, vilket beror på investeringsavgiften, som gäller till utgången av juli 1971. Sammantaget ökar näringslivets investeringar med 9 o/o.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
26
De statliga investeringarna väntas öka med 8 o/o. Ökningen avser väsentligen sädana statliga investeringar som är av särskild betydelse
Tabell 4. Preliminär försörjningsbalans för 1970—1971
|
|
Procentuell |
Milj. kr. |
Förändring |
1970—1971 |
|
|
|
volymför- |
1970 |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
ändring |
|
milj |
.kr. i |
procentuell |
|
|
1969—1970 |
|
1970 års priser |
volymförändring |
|
|
Tillgång: |
|
|
|
|
|
|
Bruttonationalprodukt |
4,3 |
162 100 |
|
4 500 |
2,8 |
|
Import |
9,2 |
36 100 |
|
1450 |
4,0 |
|
Summa tillgäng |
5,4 |
198 200 |
|
5 950 |
3,0 |
|
Användning: |
|
|
|
|
|
|
Bruttoinvestering |
0,8 |
35 900 |
|
1700 |
5,0 |
|
näringsliv |
3,6 |
14 800 |
|
1350 |
9,0 |
|
därav: industrin |
7,6 |
7 000 |
|
850 |
12,0 |
|
statliga myndig- |
|
|
|
|
|
|
heter och |
|
|
|
|
|
|
affärsverk |
3,3 |
4 400 |
|
350 |
8,0 |
|
kommuner |
0,3 |
8 500 |
|
150 |
2,0 |
|
bostäder |
- 5,0 |
8 200 |
— |
150 |
— 2,0 |
|
Lagerförändring |
|
5 300 |
— |
2 550 |
|
|
Privat konsumtion |
2,8 |
84 800 |
|
2 400 |
3,0 |
|
Offentlig konsumtion |
5,3 |
37 500 |
|
1 550 |
4,0 |
|
Tjänstenetto |
|
0 |
— |
100 |
|
|
Export |
8,7 |
34 700 |
|
2 950 |
8,5 |
|
Summa användning |
5,4 |
198 200 |
|
5 950 |
3,0 |
för näringslivet. Vattenfallsverket står för merparten av ökningen, men även för statens järnvägar förutses vissa ökningar framför allt i fråga om rullande materiel för godstrafiken. För de kommunala investeringarna förutses en begränsad uppgång. Bostadsinvesteringarna sjunker något. Beräkningen baseras på en igångsättning av ungefär samma omfattning som i fjol, dvs. ca 100 000 nya lägenheter.
Den offentliga konsumtionen ökar med ca 4 o/o. Den statiiga stiger med endast ca 2 o/o under det att motsvarande siffra för kommunerna beräknas till ca 5,5 o/o.
Den privata konsumtionens ökning förutses bli nära 3 o/o, eller ungefär densamma som 1970. Härvid har antagits en viss minskning av hushållssparandet, som dock stigit under såväl 1969 som 1970.
Exporten väntas öka med 8,5 o/o i volym, eller i ungefär samma takt som 1970. Exporten av råvaror beräknas öka snabbare under 1971 än 1970 till stor del beroende på ett omslag i malmexporten. Omslaget sammanhänger dels med produktionsstoppet vid LKAB i början av 1970 dels med att de rådande höga fraktpriserna gynnar den svenska malmen.
För färdigvaruexporten förutses en viss dämpning av ökningstakten. De stora orderstockarna inom främst verkstadsindustrin tyder dock på
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 27
fortsatt hög tillväxt av exporten. Vidare bör beaktas att den inhemska efterfrågan stiger långsammare år 1971 vilket ökar kapaciteten för ex-
Tabell 5. Bytesbalansen 1968—1971. Milj. kr. Löpande priser
|
|
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
1 |
|||
|
|
|
|
|
|
(prel.) |
(prognos) |
||
|
Export |
|
25 403 |
|
29 459 |
|
34 695 |
|
38 425 |
|
Import |
—. |
26 516 |
—■ |
30 571 |
— |
36 065 |
— |
38 245 |
|
Korrigering av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
handelsstatistiken |
|
229 |
|
218 |
|
40 |
|
100 |
|
Handelsbalans |
— |
884 |
— |
894 |
— |
1330 |
|
280 |
|
Sjöfartsnetto |
|
1958 |
|
1955 |
|
2 070 |
|
2 100 |
|
Turistnetto |
— |
1 054 |
— |
1229 |
— |
1725 |
— |
2 000 |
|
Övriga tjänster, netto |
— |
545 |
— |
738 |
— |
770 |
— |
775 |
|
Transfereringar |
— |
735 |
— |
905 |
— |
955 |
— |
1 150 |
|
Korrigeringspost |
|
700 |
|
800 |
|
800 |
|
800 |
|
Bytesbalans |
— |
560 |
— |
1011 |
— |
1910 |
— |
745 |
portleveranser. Erfarenheten visar också att en minskning av hemmamarknadens efterfrågan leder till ökade exportansträngningar från industrins sida.
Importen väntas 1971 öka med 4 o/o i volym, vilket är väsentligt långsammare än föregående år och har samband med att lageruppbyggnaden antar mer normala proportioner. Lageruppgängen förutses bli drygt 2,5 miljarder kr. lägre under 1971. Med hänsyn till lagrens importinne-häU torde denna faktor minska importbehovet med över en miljard kr. Importen av bränslen var vidare extremt hög 1970 på grund av den stränga vintern och den dåliga vattenkraftssituationen.
För både export- och importpriser förutses en avsevärt lugnare utveckling än under 1970. Prisindex för såväl exporten som importen beräknas öka med ca 2 o/o men med en svag tendens till fortsatt förbättring av bytesförhållandet.
Sammantaget beräknas handelsbalansen svänga från ett underskott 1970 om ca 1 330 milj. kr. till ett överskott 1971 på ca 300 milj. kr.
Den nämnda förbättringen motverkas dock av en fortlöpande försämring av turistnettot och nettot av transfereringar. Turistutgifterna steg osedvanligt kraftigt under 1970. För 1971 har antagits en ökning som närmare ansluter till den långsiktiga utvecklingen. Turistbalansens underskott skulle därmed uppgå till ca 2 miljarder kr.
Det negativa nettot av transfereringar fortsätter att öka främst till följd av den ökande u-hjälpen men även på grund av ökade räntekostnader för upplåningen utomlands.
Totalt förutses för bytesbalansen ett underskott om ca 750 milj. kr. Detta är en väsentlig förbättring jämfört med 1970. Härvid bör emellertid beaktas att näringslivet vid årets ingång låg med osedvanligt stora lager vilket medverkar till att importökningen blir jämförelsevis låg under 1971.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 28
3.4 Utgiftsprogrammet
Målet vid utarbetandet av årets budgetförslag har, som jag tidigare nämnt, varit att genom finanspolitisk restriktivitet skapa utrymme för ökad export och stigande industriinvesteringar samt möjliggöra en selektiv lättnad i kreditpolitiken. Ett ytterligare mål har varit att fortsätta det reformarbete som syftar till inkomst- och standardutjämning. De från myndigheterna och i övrigt aktualiserade utgiftsökningarna har dock varit exceptionellt stora, ca 9 miljarder kr. i 1970 års löneläge. För att åstadkomma den önskade finanspolitiska restriktiviteten och likväl skapa utrymme för de mest angelägna reformerna har utgiftsgranskningen fått präglas av kraftig återhållsamhet. För att göra det möjligt att ta upp nya aktiviteter i budgeten har pä vissa områden begränsningar i pågående verksamheter vidtagits.
Genom den generellt sett mycket äterhällsamma utgiftspolitiken har en fortsatt utbyggnad kunnat ske pä vissa områden, främst arbetarskyddet och arbetsmarknadspolitiken. Vidare har inom ramen för de statliga investeringarna prioritet getts åt investeringar som direkt främjar den industriella verksamheten.
Frågor som sammanhänger med arbetsmiljö och arbetarskydd har särskilt tillgodosetts i årets budgetförslag. Sålunda beräknas arbetarskyddsverket och arbetsmedicinska institutet tUlföras inemot 50 tjänster nästa budgetär. Detta möjliggör en fortsatt förstärkning av arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens resurser samtidigt som en utbyggd utbildning i företagshälsovård kan genomföras vid arbetsmedicinska institutet. Vidare ökas resurserna hos arbetarskyddsstyrelsen för undersökningar och forskning rörande arbetsmiljön. Avsikten är vidare att i särskild proposition till årets riksdag lägga fram förslag om att den 1 januari 1972 inrätta en särskild arbetarskyddsfond för forskning, information och utbildning på arbetarskyddsområdet. Fonden, som avses bli finansierad med arbetsgivaravgifter, beräknas år 1972 få disponera drygt 20 milj. kr.
Inom den statliga sektorn föreslås en reform av den personaladministrativa verksamheten, som bl. a. innebär en utbyggnad av personalvårdsverksamheten.
När det gäller de arbetsmarknadspolitiska insatserna sker en betydande fortsatt upprustning av arbetsmarknadsverket, som tUlförs 100 nya tjänster samtidigt som en ny och rationellare organisation av förmedlingen börjar genomföras. Arbetsmarknadsutbildningen ökar kraftigt och beräknas omfatta 105—110 000 personer. Barntilläggen för dem som genomgår sådan utbUdning höjs från 60 till 100 kr. per barn och månad. Anslaget till arbetsmarknadsutbildning ökar med 95 milj. kr. och uppgår därmed budgetåret 1971/72 till 600 milj. kr.
Anslaget till sysselsättningsstödjande insatser i form av beredskapsar-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 29
beten m. m. förstärks redan för innevarande budgetår och bibehålls därefter på samma nivå 1971/72.
Insatserna för de i arbetslivet handikappade förstärks kraftigt. Sålunda ökas anslagen till arkivarbeten med drygt 70 milj. kr. Vidare förbättras bidragsreglerna till verkstäderna för handikappade samtidigt som platsantalet beräknas fortsätta att öka. Anslagen till särskilda beredskapsarbeten m. m. och verkstäder för handikappade uppgår tUl sammanlagt 650 milj. kr., en ökning med 100 milj. kr.
På utbildningspolitikens område vill jag, vid sidan av den nyss nämnda arbetsmarknadsutbildningen, särskilt framhålla insatserna på vuxenutbildningens område. Anslagen till såväl den kommunala vuxenutbildningen som studiecirkelverksamheten ökar starkt. Anslaget till undervisning i svenska för invandrare fördubblas till drygt 40 milj. kr.
När det gäller ungdomsutbildningen sker en fortsatt utbyggnad av grund- och gymnasieskolorna i samband med en ökad elevtillströmning. De spärrade fakulteterna fortsätter att byggas ut liksom resurserna vid de fria fakulteterna. Förslag kommer att läggas fram om en ökad decentraliserad universitetsutbildning samt om en kraftigt ökad socionomutbildning.
Beträffande investeringar för att främja den industriella verksamheten vill jag särskilt framhålla de betydande resurser som avsatts för att trygga energiförsörjningen. Sammanlagt föreslås anslaget till vattenfallsverkets investeringar öka med drygt 300 milj. kr. tUl 975 milj. kr. Härav avser inemot 350 milj. kr. arbetet med kärnkraftslationen i Ringhals och 160 milj. kr. urananskaffning till denna station. Medel har också avsatts för bl. a. en kärnkraftstation som avses bli lokaliserad till Forsmark i norra Uppland. Bland andra investeringar av särskild betydelse för näringslivet kan nämnas anskaffningen av en ny statsisbrytare och utökade inköp av godsvagnar till statens järnvägar. Jag vill i detta sammanhang också peka på den betydande anslagsökning som föreslås för styrelsen för teknisk utveckling.
Det framlagda budgetförslaget innebär, som jag nämnde inledningsvis, också en forlsättning av det reformarbete som syftar till inkomst- och standardutjämning. Ett betydande steg togs när den vid förra årets riksdag beslutade skattereformen trädde i kraft den 1 januari i år. Reformen fortsätter att påverka såväl inkomst- som utgiftssidan i budgeten för budgetåret 1971/72. Den fortsatt kraftiga ökningen av satsningen pä såväl ungdoms- som vuxenutbildningen ingår i samma mönster. Ytterligare 1,5 miljarder kr., dvs. inemot 30 o/o av budgetens ökning, satsas på inkomstöverföringar till hushållen i form av folkpensioner, barnbidrag, bostadstillägg osv.
Som jag tidigare nämnt föreslås som ett led i budgetåtslramningen vissa begränsningar i pågående verksamheter. Sålunda kommer beställningar och anläggningar tUl det militära försvaret motsvarande ett betal-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 30
ningsutfall av 100 milj. kr. att senareläggas. Vidare begränsas civUför-svarets anslagsram med 30 milj. kr. Beredskapslagringen inom överstyrelsens för ekonomiskt försvar resp. jordbruksnämndens verksamhetsområden begränsas under budgetåret 1971/72 sammanlagt med drygt 50 milj. kr. Skolbjggnadsramen räknas ned med 100 milj. kr. tUl 500 milj. kr. Härutöver har ett antal åtgärder av mera begränsad finansiell betydelse vidtagits på ett flertal verksamhetsområden.
Den allmänna restriktiviteten har gällt såväl investeringsområdet, där t. ex. vägbyggnadsanslagen hålls i huvudsak oförändrade, som den statliga konsumtionen. Detta kan t. ex. belysas av storleken pä personalförändringarna till nästa budgetär. Denna påverkas självfallet av den arbetstidsförkortning som genomförs den 1 januari 1972. Om effekten av arbetstidsförkortningen och ett år 1970 träffat avtal om arbetstidens förläggning exkluderas stannar personalökningen vid knappt 2 300. Detta är ca 800 befattningar mindre än innevarande budgetår. En väsentiig del av personalökningen hänför sig till den högre utbildningen och forskningen medan återstoden fördelas pä främst rättsväsendet, arbetsmarknad och arbetarskydd samt länsstyrelserna.
I tabell 6 anges utgiftsförändringen mellan innevarande riksstat och förslaget till riksstat för budgetåret 1971/72. Grupperna har ordnats efter anslagsökningarnas storlek i absoluta tal. I det följande begränsar jag mig till att kommentera större förändringar av budgetförslagets ändamålsgmpper.
Tabell 6. Statsutgifterna budgetåret 1971/72 (avrundade belopp)
|
|
Riksstats- |
Förändring från riksstat |
|||
|
|
förslag |
1970/71 |
|
|
|
|
|
1971/72 |
|
|
|
|
|
|
Milj. kr |
Milj |
.kr |
% |
|
|
Folkpensioner m.m. |
9 230 |
+ |
1090 |
-1- |
13,5 |
|
Bostäder |
3 170 |
+ |
710 |
+ |
29,5 |
|
Totalförsvar |
6 990 |
+ |
580 |
+ |
9,0 |
|
Utbildning och forskning |
9 360 |
+ |
570 |
+ |
6,5 |
|
Stöd till barnfamiljer |
3 040 |
+ |
430 |
+ |
16,5 |
|
Kommunikationer och energi- |
|
|
|
|
|
|
försörjning |
4 730 |
+ |
420 |
+ |
10,0 |
|
Arbetsmarknad och lokali- |
|
|
|
|
|
|
seringspolitik |
2 640 |
-1- |
340 |
+ |
15,0 |
|
Räntor på statsskulden |
2 020 |
+ |
220 |
+ |
12,0 |
|
Internationellt utvecklingsbistånd |
1000 |
+ |
200 |
+ |
25,0 |
|
Skatteutjämningsbidrag |
1880 |
+ |
200 |
+ |
12,0 |
|
Rätts- och polisväsende |
1990 |
+ |
140 |
+ |
7,5 |
|
Hälso-, sjuk och socialvård |
2 350 |
+ |
130 |
+ |
6,0 |
|
Övrigt |
3 330 |
+ |
270 |
+ |
9,0 |
|
Totalt |
51730 |
+ |
5 300 |
+ |
11,5 |
Folkpensioner m. m. Av ökningen hänför sig 960 milj. kr. tUl folkpensioneringen, varav 190 milj. kr. i standardtillägg, 560 mUj. kr. för
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 31
höjda basbelopp och 210 mUj. kr. på grund av ökat antal pensionärer. Statens bidrag till sjukförsäkringen ökar med 125 milj. kr.
Bostäder. Anslaget tUl bostadsändamål ökar med drygt 1,4 miljarder kr. till närmare 3,2 miljarder kr. Genom att jag i riksstaten för budgetåret 1970/71 räknade med en betydande reservationsmedelsförbrukning utöver anslaget stannar dock utgiftsökningen vid ca 700 milj. kr. Om även den tUläggsstat beaktas, varom förslag läggs idag, begränsas utgiftsökningen tUl nästa budgetär till drygt 300 milj. kr.
Utgiftsökningen innevarande och nästa budgetår jämfört med tidigare budgetär kan väsentligen förklaras av att tiden mellan färdigställande av husen och utbetalning av länen har minskat. Detta har underlättats av den överenskommelse som träffades 1969 mellan delegationen för bostadsfinansiering och kreditinstituten om bl. a. påskyndad utbetalning av bostadslån. Vidare har bostadsstyrelsen aktivt verkat i samma riktning.
Anslaget till lånefonden för kommunala markförvärv räknas upp med 20 milj. kr. till 50 milj. kr. .
Totalförsvar. Anslagsökningen under denna ändamålsgrupp avser dels en ökning med 50 milj. kr. för det militära försvaret enligt 1968 års försvarsbeslut, dels prisreglering för det militära försvaret och civilförsvaret och dels vissa mindre ökningar för övriga försvarsändamål. Samtidigt begränsas utgiftsökningen med inemot 200 milj. kr. genom den tidigare omnämnda senardäggningen resp. begränsningen av vissa försvarsutgifter.
Av ökningen inom gruppen utbildning och forskning avser ca 240 milj. kr. anslagen tUl grund- och gymnasieskolorna. Anslagen för universiteten m. m. ökar med drygt 80 milj. kr. och för studiesociala ändamål med likaledes drygt 80 milj. kr. Anslagen tUl kommunal vuxenutbildning och studiecirklar ökar med närmare 65 milj. kr. Satsningen på forsknings- och utvecklingsarbete fortsätter. Ytterligare ca 40 milj. kr. avsätts för detta ändamål.
Inom gruppen stöd till barnfamiljer ökar anslagen till barntillsyn med ca 55 o/o till drygt 250 milj. kr. Härigenom kan ytterligare 25 000 barnstugeplatser tillkomma under innevarande och nästa budgetär. Vidare sker en kraftig ökning av utbUdningen av förskollärare. Intagningen ökas med ca 400 platser tUl 2 100 per år.
Under denna rubrik redovisas också bostadstiUäggen tUl barnfamiljer. Anslaget ökar med 45 milj. kr. tiU 460 milj. kr., bl. a. för att möjliggöra en höjning av den nedre inkomstgränsen för fullt bidrag med 2 000 till en bruttoinkomst av ca 20 000 kr. Anslaget till barnbidrag ökar med 275 milj. kr., vilket främst är en konsekvens av höjningen av barnbidragen tUl 1 200 kr. den 1 januari 1971.
Utgiftsökningen inom gruppen kommunikationer och energiförsörjning domineras av den tidigare nämnda ökningen med drygt 300 milj. kr. för vattenfallsverket. Vidare beräknas investeringsökningar för tele-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 32
verket med drygt 30 milj. kr. Härigenom möjliggörs en fortsatt utbyggnad av telenätet för att möta den stigande efterfrågan. För luftfartsverket beräknas en ökning med 25 milj. kr. för att bl. a. fuUfölja arbetena vid Sturup, för projektering av Härryda och för utbyggnad av Arlanda. Anslagen till driften av vägar räknas upp med ca 70 milj. kr.
Arbetsmarknad och lokaliseringspolitik. Av ökningen hänför sig 95 milj. kr. tUl arbetsmarknadsutbildning, 125 mUj. kr. tiU allmänna och särskilda beredskapsarbeten, drygt 35 milj. kr. till ökade utgifter för kontant stöd vid arbetslöshet och 25 milj. kr. för ökade bidrag tiU verkstäder för handikappade. Under denna rubrik redovisas även åtgärder för invandrare och flyktingar till Sverige, ett ändamål vars anslag växer med närmare 30 milj. kr. tiU drygt 70 milj. kr. I anslutning tUl det av 1970 års riksdag beslutade transportstödet till näringslivet i de norra delarna av landet har 25 milj. kr. beräknats för ändamålet.
Räntor på statsskulden beräknas vid rådande ränteläge och beräknad utveckling av statsskulden stiga med 220 milj. kr.
Anslagen till internationellt utvecklingsbistånd ökar nästa år med 200 milj. kr., eller 25 o/o, och kommer därmed att uppgå till totalt 1 miljard kr. Ökningen föreslås fördelad med i runt tal 100 milj. kr. tUl vartdera av bidragen tUl internationella biståndsprogram resp. bilateralt utvecklingssamarbete.
Skatteutjämningsbidragen ökar med 200 milj. kr. och uppgår därmed till ca 1,9 miljarder kr.
Inom gruppen rätts- och polisväsende beräknas medel för fortsatt förstärkning av polisväsendet med 400 polistjänster och 150 övriga tjänster. Inom kriminalvården förstärks frivården samtidigt som vissa anstalter kan läggas ned. Vidare stiger medelsbehovet med 30 milj. kr. till följd av statens övertagande av lokalhållningen för de aUmänna underrätterna den 1 januari 1971.
Inom gruppen hälso-, sjuk- och socialvård påverkas medelsberäkningen av bl. a. effekterna av de är 1970 slutna läkarlöneavtalen samt 1972 års arbetstidsförkortning. Bland de förstärkningar som trots den restriktiva budgetprövningen ansetts möjliga att genomföra kan nämnas inrättandet av en njurmedicinsk avdelning vid karolinska sjukhuset.
Under gruppen övrigt redovisas ett antal utgiftsändamål vilka omfattar utgiftsökningar av reformkaraktär.
Sålunda beräknas medel för inrättande av en livsmedelsstyrelse den 1 januari 1972. Förslag härom avses läggas fram i särskild proposition. Handelssekreterarorganisationen föresläs utökad från nuvarande 14 till 19 handelssekreterarkontor. Härigenom sker en väsentlig förstärkning av statens exportfrämjande verksamhet. Genomförandel av den år 1970 beslutade länsstyrelsereformen medför nettokostnader på ca 30 milj. kr. och inrättandet av ca 230 nya tjänster. Vidare beräknas medel för omorganisation av lantmäteriväsendet enligt beslut av 1970 års riksdag.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 33
Stödet till idrotten ökas kraftigt även kommande budgetår. Anslagen, som fr. o. m. nästa budgetår i sin helhet beräknas under jordbruksdepartementet, ökar med 10,5 milj. kr. till drygt 67 milj. kr.
Ca 25 milj. kr. har beräknats, utöver nu utgående knappt 40 milj. kr., för ökat prisstöd till det mindre jordbruket i norra Sverige.
Det 1970 beslutade stödet till teko-industrierna byggs ut. Härför har avsatts ytterligare 7,5 milj. kr. att användas under en treårsperiod.
Under ändamälsgruppen övrigt redovisas även det statliga presstödet. Sedan budgetåret 1969/70 utgår 25 milj. kr. om året liU pressens lånefond. Detta stöd har möjliggjort en inte obetydlig sanering och upprustning av olika tidningsföretag. Vidare utgår stöd tiU samdistribution. Likväl har koncentrationstendenserna inom pressen fortsatt. Annonsintäkterna samlas i allt högre grad hos den inom spridningsområdet dominerande tidningen. Andra- och tredjetidningarna — även när de är fullgoda nyhetsorgan — har ständigt ökande svårigheter i sin kamp att överleva. Ett antal tidningar har fått läggas ned. Denna utveckling skapar allvarlig oro för den fria och allsidiga debattens fortbestånd.
Jag kommer därför att senare anmäla frågan om en särskild proposition med förslag att presstödet skaU byggas ut genom ett direkt ekonomiskt stöd till tidningsföretagens löpande verksamhet. För ändamålet har avsatts 30 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
En presstödjande effekt torde följa även av de förslag om utbyggd samhällsinformation som senare kommer att läggas fram. Härför har 10 milj. kr. beräknats.
I övrigt har till rubriken övrigt förts bl. a. utgifter som följer av beräknad förbrukning av äldre reservations- och investeringsanslag samt av affärsverkens beräknade ökade disposition av rörliga krediter.
Sammanlagt ökar utgifterna i 1971/72 års riksstatsförslag med 5,3 miljarder kr. jämfört med innevarande års riksstat. Denna mycket höga ökningssiffra kan i betydande utsträckning återföras till vissa stora ökningsposter av mer eller mindre automatisk karaktär, t. ex. folkpensioner, det fleråriga försvarsbeslutet och behovet av medel för att fullfölja bostadsbyggandets finansiering. Ökningstalet på 5,3 miljarder kr. bör emellertid också ställas mot de framställda anspråken på ca 9 miljarder kr. Som framgått av den redogörelse jag lämnat har dock trots den stora restriktiviteten inte bara fullföljandet av pågående angelägna verksamheter kunnat ske utan ett antal reformer och förstärkningar av den samhälleliga servicen också kunnat inrymmas i årets budgetförslag.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 34
4. Sammanfattning
De ekonomiska påfrestningarna under det gångna året har framför aUt haft sin grund i den utpräglade efterfrågekonjunktur som kännetecknat världsekonomin och som inte haft någon motsvarighet sedan början på 1950-talet i samband med Korea-krisen. Effekten härav har i första hand avlästs i en internationell prisstegring av nära dubbel styrka mot vad som betraktats som normalt under 1960-talet. Prisstegringen har drabbat praktiskt taget alla länder, även sädana som traditionellt kunnat redovisa en mera stabU utveckling. Vårt land med dess stora utrikeshandel har inte kunnat undgå att beröras härav. Bristen pä arbetskraft och det goda vinstläget har medfört en löneglidning vid sidan om avtalen som gått dubbelt så snabbt som under normala förhållanden. Detta har i sin tur skapat starka spänningar på löne- och avtalsmarknaden. Trots en hård — på en del håll som brutalt hård betraktad — ränte- och kreditpolitik kvarstår alltjämt intrycket att vi under det gångna året endast med stora ansträngningar lyckats hälla den ekonomiska utvecklingen inom de gränser som våra resurser tillätit bl. a. med hänsyn till balansen mot utlandet.
Redovisningen av våra ekonomiska utiandsförbinddser visar att vi under 1970 haft ett kraftigt underskott i bytesbalansen. Vår valutareserv har dock under året varit stabil och till och med något stärkts, vilket främst torde förklaras av en ökning av handelskrediterna i utlandet. Underskottet i bytesbalansen får bedömas mot bakgrund av den kraftiga lagerökning som ägt rum framför allt under första halvåret 1970. När nu den starka högkonjunkturen har kulminerat och prisutvecklingen på en del viktiga importvaror stabiliserats saknas anledning att i spekulativt syfte fortsätta lageruppbyggnaden. En närmare granskning av handelssiffrorna för 1970 visar att en vändning ägde rum mot slutet av andra kvartalet, såtillvida som från denna tidpunkt exportökningen i förhållande till motsvarande månader ett år tidigare klart översteg importökningen. Under första halvåret 1970 var utvecklingen den motsatta. Konjunkturinstitutet har av denna omsvängning dragit slutsatsen att man för 1971 kan räkna med en klar förbättring av handelsbalansen.
Denna temporära förbättring på utrikeshandelns område får inte undanskymma det faktum att vi pä tjänste- och transfereringssidan — turism och u-hjälp — har att permanent räkna med så stora underskott i framtiden att en bestående förbättring av handelsbalansen erfordras för att åstadkomma den nödvändiga jämvikten. Det finns bara ett sätt att lösa detta problem. Vi måste förstärka vår industriella slagkraft såväl inom exportindustrin som inom den med importen konkurrerande hemmaindustrin. Det gäller således att styra över våra reala resurser i form av arbetskraft och kapital i denna riktning för att lösa bytesbalansens
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 35
problem. Detta innebär att såväl den offentiiga sektorn — stat och kommun —• som bostadsbyggandet fär anpassas med hänsyn härtill. Det är här inte fråga om några dramatiska nedskärningar utan i stället om att ge näringslivssektorn en förhållandevis större del av tillväxten av våra resurser. Långtidsutredningen har i sin nyligen offentliggjorda analys av den ekonomiska situationens krav för perioden 1971— 75 angett de grundläggande problemställningarna avseende såväl tUl-gången på reala resurser som deras disposition för att realisera den ekonomiska politikens mål. Skall vi kunna behåUa full sysselsättning och. ekonomisk tillväxt är det nödvändigt att åstadkomma den balansska-pande fördelning av resurserna som jag tidigare angivit.
Nu bör det emellertid understrykas att resursavvägningen mellan å ena sidan industriell investering och produktion samt ä andra sidan bostadsbyggande och offentliga investeringar, aldrig är en fråga om antingen—eller eftersom alla dessa sektorer kompletterar varandra i den allmänna utvecklingen. Det är en fråga om förskjutningar pä marginalerna, där för dagen den industriella sektorn av bytesbalansskäl måste prioriteras. Det bör ske genom att de lättnader i kreditpolitiken som den stramare finanspolitiken möjliggör i första hand reserveras för ökade investeringar pä det industriella området. I den mån arbetsmarknaden ger reala möjligheter och begränsningarna kan härledas till bristande resurser på kapitalmarknaden bör under året en kontrollerad kapitalimport få äga rum. Ett kommande förslag om skattelättnader för maskininvesteringar har samma motivering.
Jag har tidigare framhållit att kreditpolitiken under 1970 framstått som osedvanligt hård. En sådan kreditpolitik har varit nödvändig med hänsyn tUl den press som förelegat pä ekonomin. Läget har i sin tur skapat ett allmänt krav på en starkare finanspolitik med hänsyn till önskvärdheten av en jämnare fördelning av de ekonomiska styrmedlens insatser. Den starkare finanspolitiken har redan tagit sig uttryck i de beslut om höjda skatter och avgifter för stabilisering av budgetläget som höstriksdagen 1970 fattat. Den skärpta finanspolitiken fortsätter i den nu framlagda budgeten där det statiiga upplåningsbehovet nedbringas och statens finansiella sparande ökar.
I debatten har finanspolitiken i allmänna ordalag kritiserats som alltför svag. Konkret skulle en skärpning av finanspolitiken ha måst inriktas på den privata konsumtionen. Den närmast tänkbara åtgärden skulle varit att den tUl nyåret 1971 aviserade allmänna höjningen av mervärdeskatten, utan samtidiga kompensationer, sattes i kraft redan under 1970. Detta skulle emellertid ha medfört att konsumentpriserna skulle ha stigit med ytterUgare 3 o/q utöver den mycket betydande prisstegring som redan ägt rum. Att i förtid genomföra den höjning av mervärdeskatten, som i propositionen och enligt riksdagens beslut otvetydigt kopplats , samman med en samtidig sänkning av den direkta inkomstskatten och
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 36
förbättrade sociala förmåner skuUe otvivelaktigt ha uppfattats som ett löftesbrott. Det föreligger anledning tro att med ett sådant handlande från statsmakternas sida respekten och lojaliteten mot träffade avtal på arbetsmarknaden allvarUgt skulle ha riskerats. Denna respekt och lojalitet är en av de fundamentala reglerna pä den svenska arbetsmarknaden. En upplösiung härav skulle därför riskera värden av avgörande betydelse för hela vårt samhäUe.
Trots de krav på restriktivitet som varit ledande vid årets budgetarbete har erforderlig hänsyn tagits till de krav som en fortsatt politik för solidaritet och jämlikhet kräver. Folkpensionärerna och barnfamUjerna kan räkna på bättre förmåner. Såväl ungdomens som de äldres utbUd-ningsmöjligheter förbättras. Arbetsmarknadens och arbetsplatsens förhållanden har erhållit en klart prioriterad behandling. Det motiveras av att en trolig nedtoning av överkonjunkturen kommer att ställa strukturella sysselsättningsproblem i förgranden. Vidare framstår företagshälsovård och arbetarskydd som aUtmer angelägna behov. Dessa frågor bör ges större vikt och betydelse om en önskvärd jämlikhet skall kunna nås också på områden som ligger vid sidan av de rent lönepolitiska. Den dämpning av vissa statiiga aktiviteter som vidtagits för att ge utrymme åt en industriell investeringsökning ligger inom ramen för vad som kan genomföras utan mera påfrestande störningar.
Vi bör kunna se fram mot utvecklingen under innevarande är med en viss tUlförsikt. Sysselsättningen bör kunna hållas på en hög nivå och vår ekonomiska tillväxt fortsätta, om ock i något lägre takt. Bytesbalans och valutareserv bör kunna förbättras och näringslivets investeringar öka. Genom den stramare finanspoUtUcen skapas förutsättningar för en kontrollerad lättnad i kreditpolitiken. Denna relativt tiUfredsstäUande prognos kan ställas under förutsättning att de nu pågående lönerörelserna resulterar i en uppgörelse som är förenlig med en stabil samhällsekonomi. Lönerörelserna har i vårt land traditionellt varit arbetsmarknadsorganisationernas egen angelägenhet. Denna rätt förutsätter också ett samhällsansvar hos organisationerna. Regeringen har vid flera tUlfällen understrukit att arbetsmarknadsorganisationernas frihet att träffa avtal bör bestå och hitintills har inget framkommit som givit anledning att ändra denna ståndpimkt. Visserligen är utgängsbuden i förhandlingarna på sina häU sädana att de vid en objektiv värdering av det möjliga utrymmet framstår som överdrivna. Detta kan förklaras av att den enskilda gruppens motiveringar efter en tvåårig avtalsperiod präglas av förändrade lönerelationer, skatte- och prishöjningar samt generella krav på standardstegringar. Från egna utgångspunkter kan detta framstå som motiverat trots att kraven tvivelsutan ligger utanför de samhäUsckonomiska möjlighetemas ram och därför inte kan realiseras.
Alla försök att skaffa sig inkomstförbättringar utöver vad den ekonomiska tUlväxten ger utrymme för är i och för sig meningslösa, då detta
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 37
föranleder en prisstegring som eliminerar vinsten av den för stora löneökningen, eller framtvingar finanspolitiska korrigeringar.
Förutsättningen för att dessa synpunkter skall vinna förståelse hos olika intressegrupper i samhället är en känsla av att utrymmet för löneökningar blir ur allmän synpunkt rättvist fördelat och att en rimlig prisstabilitet uppehålls. Det prisstopp som för närvarande gäller kan i fråga om sitt bestånd resp. avveckling troUgen avgöras endast i samband med att förutsättningarna för en allmän löneuppgörelse klarnar.
1971 kommer att bli ett är dä intresseorganisationerna som de växt fram i vår fria demokrati ställs på hårda prov. De bör kunna klara det på eget ansvar och i överensstämmelse med vad folkhushållet i dagsläget ger ramen för. På oss aUa ligger ansvaret för att den ekonomiska utvecklingen, som skall trygga värt levebröd, går i sådana banor att vi i en alltmer internationellt integrerad värld kan upprätthälla vår konkurrenskraft med bibehållande av full sysselsättning, stabilitet i ekonomin och en av soUdaritet präglad framstegspolitik.
Särskilda frågor Totalbudgetens utgiftsanslag
Totalbudgetens utgifter, exklusive förändringar i anslagsbehållningar och rörliga krediter, är i riksstaten för budgetåret 1970/71 upptagna med 46 082 milj. kr., varav 39 666 milj. kr. pä driftbudgeten och 6 416 milj. kr. på kapitalbudgeten. Riksdagen har därefter pä tUläggsstat I anvisat 181 milj. kr. Bland större medelsanvisningar på tilläggsstat kan nämnas 13 milj. kr. till kostnader för svenska FN-styrkor m. m., 14 milj. kr. till posthus m. m., 90 milj. kr. till kraftstationer m. m. och 20 milj. kr. till statens hantverks- och industrilånefond. Pä tUläggsstat II föreslås denna dag anslag med sammanlagt 1 139 milj. kr. De beloppsmässigt största anslagen är 1 060 milj. kr. till lånefonden för bostadsbyggande och 50 milj. kr. till allmänna beredskapsarbeten m. m.
Inklusive de nu nämnda beslutade medelsanvisningarna och de som föreslås pä tilläggsstat II uppgår sålunda totalbudgetens utgiftsanslag för budgetåret 1970/71 tUl 47 403 milj. kr., varav 39 757 mUj. kr. pä driftbudgeten och 7 645 milj. kr. på kapitalbudgeten.
För budgetåret 1971/72 uppgår totalbudgetens utgiftsanslag till 51 425 milj. kr., varav 44 125 milj. kr. på driftbudgeten och 7 300 milj. kr. på kapitalbudgeten (bUaga 5, tabell 1).
Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 14 december 1970 lämnat bl. a. beräkningar av totalbudgetens inkomster under budgetåren 1970/ 71 och 1971/72. För en närmare redogörelse härför hänvisar jag till verkets skrivelse (bilaga 2).
3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 38
Avgörande för beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutveckUngen i samhället. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar, i anslutning tiU konjunkturinstitutets prognoser, utgått frän att inkomsten av tjänst för fysiska personer ökar med 11,50/0 år 1970, 100/0 är 1971 och 70/0 år 1972. Nu föreliggande information tyder på att ökningen under år 1970 blev ca 11,5 0/0. Med tanke på att avtal för år 1971 ännu ej slutits för stora grupper arbetstagare är det svårt att nu bedöma lönesummans utveckling under år 1971. Som jag tidigare redovisat utgår jag från en ökning av lönesumman på 9 0/0 under år 1971. Beträffande år 1972 antar jag beräkningsmässigt en lönesummeökning pä 6 0/0.
Med dessa utgångspunkter beräknar jag inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. till 19,2 miljarder kr. för budgetåret 1970/71 och 18,8 miljarder kr. för budgetåret 1971/72.
Även beräkningen av inkomsten av mervärdeskatt påverkas av de antaganden som görs om lönesummans ökning. Jag beräknar denna inkomsttitel till 8 820 milj. kr. under budgetåret 1970/71 och 12,1 miljarder kr. under budgetåret 1971/72.
I detta sammanhang vill jag ta upp frågan om skogsvårdsavgiftens storlek. Enligt förordningen (1946: 324) om skogsvårdavgift skall sådan avgift utgå för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering äsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, med högst 1,5 promUle av summan av dessa värden. För varje år bestäms med vilket promilletal skogsvårdsavgiften för året skall utgå. Jag förordar att promilletalet för är 1971 sätts till 0,9. Min beräkning av uppbörden överensstämmer med riksrevisionsverkets.
Som jag tidigare anfört har jag för avsikt att inom kort för Kungl. Maj:t anmäla frågan om att införa en särskild skatt på annonser. Inkomsterna härav under budgetåret 1971/72 beräknas uppgå till ca 120 milj. kr. Dessa inkomster bör redovisas under en ny inkomsttitel, skatt på annonser under rubriken tullar och acciser.
Innan jag övergår till att redovisa i vilka fall jag har funnit skäl att frångå riksrevisionsverkets beräkningar beträffande de inkomsttitlar som tas upp under rubriken uppbörd i statens verksamhet, vill jag ta upp frågan om beräkning av lönekostnadspålägg, vilket krediteras inkomsttiteln pensionsmedel m. m. Fr. o. m. budgetåret 1969/70 tas under anslag varifrån löner bestrids upp ett lönekostnadspålägg som skall motsvara statens indirekta personalkostnader av olika slag bl. a. den allmänna arbetsgivaravgiften. Lönekostnadspålägget uppgår f. n. till 23 0/0 av lönebeloppen.
Med hänsyn till att den allmänna arbetsgivaravgiften höjts från 1 0/0 till 2 0/0 av lönesumman bör lönekostnadspålägget höjas i motsvarande män. Lönekostnadspälägget bör därför fr. o. m. budgetåret 1971/72 beräknas till 24 0/0 av de aktuella lönebeloppen. Denna höjning, som totalt
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 39
uppgår tUl ca 100 milj. kr., har beaktats vid beräkning av resp. anslag. För att få en riktig bUd av vederbörande föredragandes anslagsberäkningar jämfört med myndigheternas har även de av myndigheterna i anslagsframställning angivna beloppen räknats upp med hänsyn till det förhöjda lönekostnadspålägget.
Jag vill i anslutning härtill även anmäla frågan om redovisningen av utgifter för statligt förarskydd. Dessa utgifter bestrids f. n. från ett förslagsanslag under sjunde huvudtiteln. Utgifterna är av samma karaktär som de som nu belastar inkomsttiteln pensionsmedel m. m. och bör i fortsättningen bestridas från denna inkomsttitel. Utgifterna för detta ändamål beräknas budgetåret 1971/72 uppgå till 250 000 kr.
Vad jag här anfört ger mig dock inte anledning ändra riksrevisionsverkets beräkning av inkomsttiteln pensionsmedel m. m.
Beträffande övriga inkomstposter under rubriken uppbörd i statens verksamhet förordar jag, efter samråd med berörda departementschefer, följande justeringar av riksrevisionsverkets beräkningar.
Jag beräknar inkomster vid flygtekniska försöksanstalten till 14,6 milj. kr. för budgetåret 1971/72, vUket är 100 000 kr. mer än vad riksrevisionsverket angivit. Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen bör för budgetåret 1971/72 räknas upp med 900 000 kr. till 7,6 milj. kr. Bidrag till försäkringsinspektionen beräknar jag till 2 945 000 kr. fÖr budgetåret 1971/72, vUket är 78 000 kr. lägre än riksrevisionsverkets beräkning. Avgifter för granskning av biograffilm bör räknas upp med 20 000 kr. och därmed tas upp med 250 000 kr. för budgetåren 1970/71 och 1971/72. Jag räknar med att inkomster vid riksantikvarieämbetet kommer att uppgå tiU 3 592 000 kr. under budgetåret 1971/72, vilket är 17 000 kr. mer än riksrevisionsverket beräknat. Slutligen beräknar jag inkomster vid statens planverk till 2 440 000 kr. för budgetåret 1971/72, vilket är 565 000 kr. mer än riksrevisionsverket angivit.
Under rubriken inkomster av statens kapitalfonder beräknar jag inkomsten från statens vattenfallsverks fond till 345 milj. kr. under budgetåret 1970/71 och 380 milj. kr. under budgetåret 1971/72, vUket är 95 milj. kr. mera resp. 31 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket räknat med. Under statens allmänna fastighetsfond bör slottsbyggnadernas delfond tas upp med 1 000 kr. under budgetåret 1971/72, vUket är 650 000 kr. lägre än riksrevisionsverkets beräkning. Vidare räknar jag ned inkomsterna frän beskickningsfastigheternas delfond med 405 000 kr. i förhällande till riksrevisionsverkets beräkning och tar upp 3 945 000 kr. som inkomst under denna delfond för budgetåret 1971/72.
Inkomsterna frän fonden för beredskapslagring beräknar jag till 70,3 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och 72 950 000 kr. för budgetåret 1971/72. Beloppen är 4,4 milj. kr. större resp. 2,7 milj. kr. mindre än riksrevisionsverket beräknat.
Beträffande inkomsterna på kapitalbudgeten beräknar jag efter sam-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
40
Tabell 7. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster
(1 000-tal kr.)
1970/71
1971/72
Riksrevi- Föränd-
sions- ring
verket enligt
(ny ber.) dep.cliefen
Riksrevi- Föränd-
|
sions-verket |
ring enligt dep. chefen
|
- 651 - 650 - - 4 350 - 405 65 900 + 4 400 75 650 - 2 700 95 000 1655 788 + 19 800 |
A. Skatter, avgifter, m. m.
I. Skatter
Skatt på inkomst och för
mögenhet m. m. 19
400 000
Mervärdeskatt 8 860 000
Särskild skatt på
annonser —
II. Uppbörd i statens verk-
samhet
Inkomster vid flygtek
niska försöksanstaiten —
Inkomster vid den stat
liga läkemedelskon
trollen —
Bidrag till försäkringsin
spektionen —
Avgifter för granskning
av biograffilm 230
Inkomster vid riksanti
kvarieämbetet —
Inkomster vid statens
planverk —
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I.
Statens affärsverksfonder
|
250 000 |
Statens vattenfallsverk III. Statens allmänna fastighetsfond
Slottsbyggnadernas delfond
Beskickningsfastighetemas delfond VIII. Fonden för beredskapslagring
C. Beräknad övrig finansiering 1 636 700
Summa förändring enligt departementschefen
|
893 431 |
|
235 580 |
200 000 19 600 000 - 800 000 40 000 12 300 000 - 200 000
|
|
— |
- |
+ : |
120 000 |
|
|
- |
14 500 |
+ |
100 |
|
|
— |
6 700 |
+ |
900 |
|
|
- |
3 023 |
- |
78 |
|
+ |
20 |
230 |
+ |
20 |
|
|
- |
3 575 |
+ |
17 |
|
|
- |
1875 |
+ |
565 |
|
+ |
95 000 |
411000 |
|
31000 |
råd med cheferna för berörda departement avskrivningsmedel inom televerkets fond tUl 650,7 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och avskrivningsmedel inom statens vattenfallsverks fond till 225 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och 388 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Sammantagna innebär dessa justeringar att inkomsterna på kapitalbudgeten minskar med 95 milj. kr. under budgetåret 1970/71 och ökar med 19,8 milj. kr. under budgetåret 1971/72 jämfört med riksrevisionsverkets beräkningar.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 4
Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min sida. Totalt innebär de av mig förordade avvikelserna en nedräkning av totalbudgetens inkomster i förhållande till riksrevisionsverkets beräkning med ca 236 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och med ca 893 milj. kr. för budgetåret 1971/72 (tabell 7). Jag beräknar således totalbudgetens inkomster för budgetåret 1970/71 till 46 751 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 tiU 51 519 milj. kr.
Jag vill nu ta upp frågan om investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1971/72. För varje kapitalfond fastställs årligen en investeringsstat. På statens ena sida redovisas den sammanlagda brattoinvesteringen, investeringsanslagen, och på andra sidan upptas de medel som står till förfogande för finansiering härav. Dessa medel utgörs dels av avskrivningsmedel inom fonderna samt övriga inom fonderna tillgängliga kapitalmedel, dels av avskrivningsmedel anvisade på driftbudgeten. De medel som härutöver behövs betecknas investeringsbemyndigande. Investeringsbemyndigandena sammanställs tUl en investeringsplan, vars suihma — sedan avdrag skett för medel som tillförs kapitalbudgeten över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster samt för övrig kapitalåterbetalning avseende län från icke revolverande fonder — utvisar det ytterligare medelstillskott som behövs för investeringarnas genomförande. Investeringsplanen utgör kapitalbudgetens utgiftssida enligt riksstaten. På motsatta sidan tas för kapitalbudgetens finansiering under beteckningen lånemedel upp en balanspost med samma belopp som investeringsplanens slutsumma. Det bör emellertid understrykas, att det på detta sätt framräknade länemeddsbdoppet inte är detsamma som statsverkets faktiska uppläningsbehov, eftersom här inte medräknats driftbudgetens över- eller underskott och hänsyn inte heller tagits till förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter.
För budgetåret 1971/72 beräknas investeringsanslagen till totalt 7,3 miljarder kr. För dessa investeringar skall i första hand anlitas dels de avskrivningsanslag som i annat sammanhang denna dag begärs på driftbudgeten, dels kapitalbudgetens inkomster. Avskrivningsmedlen från riksstaten uppgår till 1 140 milj. kr. och inom kapitalfonderna tillgängliga medel tUl 1 633 milj. kr. Med utgångspunkt härifrån kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till 4 527 milj. kr. Efter avdrag för kapitalåterbetalning (inklusive oreglerade kapitalmedelsförluster) blir investeringsplanens slutsumma ca 4 484 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1971/72 framgår av sammanställning i tabdl 8.
Ett preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1971/72 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena har upprättats (bilaga 4). Det slutliga förslaget till investeringsplan bör anstå i avvaktan på de definitiva förslag om investeringsanslag, som kan komma att framläggas under vårriksdagen.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
42
Tabell 8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1971/72
|
Fond |
Investeringsanslag |
Finansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avskrivning |
Övriga kapi- |
Avskrivning |
Investerings- |
|
|
|
inom fon- |
talmedel |
från drift- |
bemyndi- |
|
|
|
derna |
inom fondema |
budgeten |
gande |
|
I. Affärsverksfondema |
2 141 702 000 |
1 326 200 000 |
18 502 000 |
23 866 000 |
773 134 000 |
|
n. Statens allmänna fastig- |
|
|
|
|
|
|
hetsfond |
350 703 000 |
gjj:46 082 000 |
5 000 000 |
136 477 000 |
163 144 000 |
|
III. Försvarets fastighets- |
|
|
|
|
|
|
fond |
220 799 000 |
25 115 000 |
26 000 000 |
150 525 000 |
19159 000 |
|
IV Statens utlåningsfonder |
4 071502 000 |
__ |
_________ |
797 450 000 |
3 274 052 000 |
|
V. Fonden för låneunder- |
|
|
|
|
|
|
stöd |
382 502 000 |
__ |
51 675 000 |
31 083 000 |
299 744 000 |
|
VII. Fonden för föi lag till] |
|
|
|
|
|
|
statsverket «»' |
37 000 000 |
---- |
40 000 000 |
__________ |
-3 000 000 |
|
IX. Diverse kapitalfonder'; |
95 756 000 |
94 006 000 |
250 000 |
357 000 |
1 143 000 |
|
Summa kr. |
7 299 964 000 |
1 491 403 000 |
141 427 000 |
1139 758 000 |
4 527 376 000 |
|
|
|
|
Avgår kapitalåterbetalning: |
|
|
|
|
|
|
Oreglerade kapitalmedels- |
|
|
|
|
|
|
föriuster |
|
1 000 000 |
|
|
|
|
Övrig kapitalåterbetalning |
42 758 000 |
|
|
|
|
|
|
Länemedel |
4 483 618 000 |
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling
AnslagsbehåUningarna beräknades i prop. 1970: 120 komma att minska med 900 milj. kr. under budgetåret 1969/70. Härvid förutsattes att hela anslagsbehållningen på lånefonden för bostadsbyggande skulle komma att förbrukas. Det slutliga utfallet enligt budgetredovisningen blev — efter justering för effekten av indragna reservationer — en minskning av anslagsbehållningarna på totalbudgeten med 740 milj. kr. Förbrukningen blev således 160 mUj. kr. mindre än beräknat.
De mera långsiktiga förändringarna i anslagsbehållningarna redovisas i sammanställningen i tabell 11. Under 1960-talet har behåUningar-na nära nog fördubblats. Särskilt stora ökningar ägde rum under budgetåren 1964/65 och 1967/68. Under budgetåret 1969/70 skedde en ovanligt stor förbrukning av reserverade medel vilken var hänförlig tUl lånefonden för bostadsbyggande. Den långsiktiga ökningen i medelsbehållningarna torde väsentligen höra samman med den statliga verksamhetens expansion med åtföljande ökade behov av kassamedel. Som framgår av nämnda tabell har uppbyggnaden av anslagsbehållningarna huvudsakligen skett parallellt med ökningen av de anvisade reservations- och investeringsanslagen. De kortsiktiga förändringarna är svårare att ge en entydig tolkning. Till en del torde de vara beroende av variationer i konjunkturläget och i tUlgängen på lediga resurser för att tillfredsställa den statliga efterfrågan. I många fall, såsom under budgetåret 1969/70, synes dock mera speciella faktorer ha inverkat.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
43
Tabell 9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten. Milj. kr.
|
Huvudtitel |
Reservation |
Reservation |
Ökning (-t-) |
|
|
30.6.69 |
30.6.70 |
minskning (—) under budgetåret 1969/70 |
|
Justitiedepartementet |
44,7 |
56,2 |
+ 11,5 |
|
Utrikesdepartementet |
26,5 |
22,2 |
— 4,3 |
|
Försvarsdepartementet |
1 167,6 |
1 099,6 |
— 68,0 |
|
Socialdepartementet |
98,2 |
85,6 |
— 12,6 |
|
Kommunikationsdepartementet |
985,1 |
1 032,4 |
+ 47,3 |
|
Finansdepartementet |
316,8 |
369,0 |
-f- 52,2 |
|
Utbildningsdepartementet |
61,3 |
85,9 |
+ 24,6 |
|
Jordbruksdepartementet |
64,7 |
106,5 |
+ 41,8 |
|
Handelsdepartementet |
4,7 |
3,5 |
— 1,2 |
|
Inrikesdepartementet |
256,8 |
147,0 |
—109,8 |
|
Civildepartementet |
5,5 |
7,0 |
+ 1,5 |
|
Industridepartementet |
31,1 |
132,7 |
4-101,6 |
|
Övriga huvudtidar |
1,1 |
2,9 |
+ 1,8 |
|
Summa |
3 064,1 |
3 150,4 |
+ 86,2 |
|
Tillkommer: indragna reservationer |
|
-1- 10,8 |
|
|
Summa egentliga statsutgifter |
3 064,1 |
3 150,4 |
4- 97,0 |
|
Avskrivning av nya kapitalinves- |
|
|
|
|
teringar |
238,4 |
246,3 |
+ 7,9 |
|
Summa driftbudgeten |
3 302,5 |
3 396,6 |
-1-104,9 |
|
Tabell 10. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: |
|||
|
Investeringsanslag. Milj. kr. |
|
|
|
|
Anslagsgrupp |
Behållning |
Behållning |
Ökning (+) |
|
|
30.6.69 |
30.6.70 |
minskning (—) under budgetåret 1969/70 |
|
Statens affärsverksfonder: |
|
|
|
|
Fabriksverkens fond |
8,3 |
7,6 |
— 0,7 |
|
Postverkets fond |
2,1 |
9,9 |
+ 7,8 |
|
Televerkets fond |
53,8 |
63,6 |
+ 9,8 |
|
Statens järnvägars fond |
21,1 |
36,9 |
+ 15,8 |
|
Luftfartsverkets fond |
8,4 |
6,9 |
— 1,5 |
|
Statens vattenfallsverks fond |
40,2 |
55,3 |
+ 15,1 |
|
Domänverkets fond |
4,4 |
2,3 |
— 2,1 |
|
Summa statens affärsverksfonder |
138,5 |
182,5 |
+ 44,0 |
|
Statens allmänna fastighetsfond |
239,2 |
274,9 |
-1- 35,7 |
|
Försvarets fastighetsfond |
109,8 |
57,4 |
— 52,4 |
|
Statens utlåningsfonder |
1 022,6 |
191,8 |
—830,8 |
|
Fonden för läneunderstöd |
257,0 |
195,1 |
— 61,9 |
|
Fonden för statens aktier |
0,1 |
0,5 |
+ 0,4 |
|
Fonden för föriag till statsverket |
38,6 |
25,3 |
— 13,3 |
|
Diverse kapitalfonder |
47,3 |
65,8 |
+ 18,5 |
Summa 1 853,1
993,4
—859,7
Tillkommer: Indragna anslagsbehållningar
Summa investeringsanslag
1 853,1
993,4
-I- 22,8
-836,9
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 44
Tabell 11. MedeUbehållning vid utgången av budgetåren 1960/61—1969/70. Miljarder kr.
60/61 61/62 62/63 63/64 64/65 65/66 66/67 67/68 68/69 69/70
Reservationer på
driftbudgeten
(exkl. avskrivningar av nya
kapitalinvesteringar) 1,41
1,47 1,57 1,50 2,11 2,25 2,48 2,96 3,07 3,15
Outnyttjade belopp på
investe
ringsanslag 0,98
0,94 1,01 1,41 1,39 1,21 1,33 1,61 1,85 0,99
Summa 2,39 2,41 2,58 2,91 3,50 3,46 3,81 4,57 4,92 4,14
Ökning(-I-) resp. minskning(—)
under budgetåret +0,48 +0,02 +0,17 +0,33 +0,59—0,04 +0,35 +0,76 +0,35—0,78
Behållning i procent av under budgetåret anvisade:
reservationsanslag 36,7 36,5 37,6 32,3 38,1 39,8 40,9 43,4 45,2 43,1
investeringsanslag 34,3 34,8 35,4 46,2 44,8 32,6 30,1 33,2 34,6 17,2
reservations- och investerings
anslag 35,7
35,8 36,7 37,8 40,5 36,9 36,3 39,2 40,5 31,7
För budgetåret 1970/71 beräknades i riksstaten anslagsbehållningarna komma att minska med 1 miljard kr. Härvid förutsattes kalkylmässigt en förbrukning under länefonden för bostadsbyggande med 740 milj. kr. med hänsyn till ett beräknat behov av anslag på tilläggsstat under innevarande budgetår. Härigenom korrigerades den betydande underskattning av de totala utgifterna som annars skulle ha skett. Vidare räknade jag med en minskning av anslagsbehållningarna för myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde med ca 260 milj. kr.
Som jag anfört vid min anmälan av totalbudgetens utgiftsanslag föreslås senare denna dag anslag på tilläggsstat till bl. a. lånefonden för bostadsbyggande. Något behov av en kalkylmässigt upptagen medelsförbrukning under denna lånefond föreligger därför numera inte. Genom riksrevisionsverkets försorg har inhämtats uppgifter rörande myndigheternas beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling. En sammanfattning härav liksom min egen bedömning återges i tabell 12. Frånsett lånefonden för bostadsbyggande har jag inte funnit anledning att frångå min bedömning i prop. 1970: 120. Jag har därvid beaktat att myndigheterna regelmässigt överskattar sina möjligheter att förbruka reserverade medel.
För budgetåret 1971/72 förutser jag en minskning av anslagsbehållningarna med 200 milj. kr. Jag räknar därvid med en förbrukning av reservationsmedel för myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde på ca 150 milj. kr. Vidare har jag beaktat att medelsdispositionen för beredskapslagring begränsas med ca 50 milj. kr. Jag vill dock understryka, att beräkningar av anslagsbehållningarnas utveckling måste omges med betydande osäkerhetsmarginaler.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 45
Tabell 12. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 1970/71. Milj. kr. (Ökning +, minskning —)
|
|
Anslagsbehållningar 30.6.70 |
Beräknad förändring till 30.6.71 |
|
|
|
Prop. Myndig-f970: 120 heterna |
Dep.ch. |
|
|
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar) Investeringsanslag Summa |
3 150 993 4143 |
— -270 —1 000 -274 —1000 -544 |
-250 -250 |
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter
Budgetutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av de rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut har ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. De bevUjade kreditema samt de belopp som tagits i anspråk framgår av sammanställningen i tabell 13.
Under budgetåret 1969/70 ökade dispositionen av rörliga krediter med ca 175 mUj. kr. till 1 385 milj. kr. Ökning i de ianspråktagna beloppen noteras för bl. a. televerket, vattenfallsstyrelsen, förenade fabriksverken och statens jordbruksnämnd medan bl. a. överstyrelsen för ekonomiskt försvar minskade utnyttjandet av rörliga krediter.
Med hänsyn till vissa anslagstekniska omläggningar räknade jag i prop. 1970: 120 med att det ianspråktagna beloppet av rörliga krediter under budgetåret 1970/71 skulle minska med 650 milj. kr. Enligt uppgifter som insamlats av riksrevisionsverket förutser berörda myndigheter och bolag nu en minskning i de disponerade beloppen med 490 milj. kr. Ökning beräknas för bl. a. televerket (-1- 175 mUj. kr.), vattenfallsstyrelsen (-(- 75 milj. kr.) och statens järnvägar {+ 30 milj. kr.). Minskning noteras för bl. a. överstyrelsen för ekonomiskt försvar och Svensk spannmålshandel med tillsammans ca 800 milj. kr. Dessa minskningar sammanhänger med de tidigare nämnda anslagstekniska omläggningarna.
Vid en samlad bedömning finner jag det befogat att räkna med att dispositionerna av rörliga krediter kommer att minska med 550 milj. kr. under innevarande budgetär.
Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om en budgetteknisk omläggning beträffande finansieringen av den urananskaffning som krävs för vattenfallsstyrelsens anläggningar av atomkraftstationer. Sådana anskaffningar, som påbörjats för det första aggregatet i Ring-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
46
Tabell 13. Ianspråktagande av rörliga krediter. Milj. kr.
|
Låntagare |
Av riks- |
lanspråk- |
Av riks- |
lanspråk- |
|
|
dagen |
taget |
dagen |
taget |
|
|
medgivet |
30.6.69 |
medgivet |
. 30.6.70 |
|
|
30.6.69 |
|
30.6.70 |
|
|
Televerket |
325,0 |
205,0 |
325,0 |
295,0 |
|
Statens Järnvägar |
150,0 |
— |
150,0 |
— |
|
Vattenfallsstyrelsen |
200,0 |
50,0 |
200,0 |
85,0 |
|
Domänstyrelsen |
130,0 |
14,0 |
130,0 |
12,0 |
|
Luftfartsverket |
3,0 |
— |
3,0 |
— |
|
Förenade fabriksverken |
40,0 |
3,0 |
70,0 |
16,5 |
|
Försvarets materielverk |
5,0 |
— |
5,0 |
— |
|
Överstyrelsen för ekonomiskt |
|
|
|
|
|
försvar |
740,0 |
625,4 |
740,0 |
605,0 |
|
Statens jordbruksnämnd |
— |
— |
40,0 |
40,0 |
|
Svenska Reproduktions AB |
0,7 |
— |
0,7 |
— |
|
Karlskronavarvet AB |
8,0 |
— |
8,0 |
— |
|
Svenska Tobaks AB |
10,0 |
— |
10,0 |
— |
|
AB Vin- och Spritcentralen |
10,0 |
— |
10,0 |
— |
|
Svensk spannmålshandel |
190,0 |
175,0 |
190,0 |
190,0 |
|
Svensk Kötthandel AB |
50,0 |
50,0 |
50,0 |
44,5 |
|
Allmänna Bevaknings AB |
3,0 |
— |
3,0 |
— |
|
Norrbottens Järnverk AB |
125,0 |
88,0 |
125,0 |
97,0 |
|
Kungl. Maj:t (prop. 1946: 308) |
5,0 |
— |
5,0 |
— |
|
Summa |
1 994,7 |
1 210,4 |
2 064,7 |
1 385,0 |
hals, finansieras för närvarande genom att vattenfallsverket utnyttjar sin rörliga kredit hos riksgäldskontoret. Den ifrågavarande anskaffningen är dock av sådan natur att den bör finansieras med medel som anvisas över kapitalbudgeten. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag att föreslå att medel för urananskaffning anvisas under statens vattenfallsverks fond. Samtidigt kan vattenfallsstyrelsens kredit hos riksgäldskontoret minskas med 30 milj. kr., motsvarande det belopp som vid utgången av budgetåret 1970/71 beräknas vara ianspråktaget för uraninköp.
Denna anslagstekniska omläggning innebär således att behovet av rörliga krediter minskar med 30 milj. kr. under budgetåret 1971/72. I övrigt räknar jag med att de ianspråktagna beloppen kommer att öka med drygt 100 milj. kr., vUket ansluter sig till den genomsnittliga årliga ökningen under senare år. Totalt bör ökningen av de ianspråktagna beloppen av rörliga krediter för budgetåret 1971/72 beräknas tUl 100 milj. kr. Jag vill dock även här erinra om den osäkerhet som gäUer vid detta slag av beräkningar.
Beräkning av totalbudgeten
Utgifterna på totalbudgeten beräknas budgetåret 1970/71 bli större än de i riksstaten angivna. Detta sammanhänger med bl. a. ökade utbetalningar från bostadslåncfonden, ökat underskott på riksgäldsfonden samt ökad belastning på anslag som är direkt beroende av pris-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 47
utvecklingen. Mot denna bakgrund kan totalbudgetens utgifter för budgetåret 1970/71 beräknas till ca 48 010 milj. kr. Eftersom de samlade statsinkomsterna beräknas till ca 46 750 milj. kr. innebär detta att totalbudgeten skulle utvisa ett underskott på ca 1 260 milj. kr.
Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag totalbudgeten för budgetåret 1971/72 på sätt som framgår av följande uppställning (s. 48). Kalkylen utvisar ett totalbudgetunderskott om ca 200 milj. kr., vilket innebär en nedgång i förhällande till det nu beräknade underskottet för innevarande budgetår med ca 1 060 milj. kr. En tabell över totalbudgetens utveckling under en längre tidsperiod ingår i bilaga 5.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde fä fogas såsom
Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1971
Bilaga 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1971/72.
Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella UtveckUngen m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
48
o
8
i-
P
|
o o o o o o tn o\ tn ON ■* Tf 00 Tf |
|
o o o o o o VO VO 00 m 00 r oo Tf oo Tf — tn |
|
O O O O O O r tn tn r- Ov 00 o 00 ov 00 |
r-- r- ov 00 — O O >o in r- . v
o
H — VO Tf f fS 00
VO Ov
r- tn Tf r
O r-
VO
OV O (N O «-! O OV O
!/->..- Tf O
o oo
rN
r-1 O
O O
8 8
8 8
o o
<= 2
o o
|
-g |
E |
|
o |
|
|
|
|
|
|
U |
|
> |
rt |
|
o |
a |
|
Ä |
-o |
|
OJ c °l (/5 ert (55 |
|
c.tö |
|
1 öo |
|
|
Ä c - " G c
egg «i t: E t: M u
a) a c
■§!& 83 «2 : 55.2
l-i Ul rj
t; -O O
c o
c u
(O E u -g
SB E g
S I- "U C
ES
-&
«.E j
S2£ sS'2g
a E 'C
|
X |
|
XX' |
i/i i~f £ö£o
|
< |
00 |
|
.&0 |
c |
|
s |
'c |
|
|
. |
|
'Qi |
w |
|
- |
C |
|
§ |
2 |
ca
E
S
s
o
o r-
o
Tf
|
01 'O |
ooo ooo ooo |
|
3 CQ |
o i o o ov o r- f* o |
|
■q H |
oo —. oo f.-i r-i Tf ov VO |
o o g o o o o o o o
t-- o
•as
OOOO OOOO OOOO
r (N 00 VO
r Tf VO - VO m oo »o
-- Tf (N " Tf Ov 1/ Tf
fN O f r- Tt iri — (S VO ov 00 Ov 00 CS —' I/-)
r ov v
o o
m Tf
VO '
|
0 0 0 |
1 |
|
|
00 |
|
5 m |
00 00 |
|
M |
a |
|
.S |
JS |
|
*(« |
S5 |
|
b. |
|
|
:o |
|
|
tal |
" |
|
a .. ts ts al .. 'C c I -g .5 O O- |
|
tS ■-; . .ti |
|
S|' tn o ii S |
|
|
|
00 ,- c c l.i j (O tn TJ > U < E |
|
ta t. 60 u |
•a c o
|
J |
■XI :0
|
. T3 C .O |
t? S! •- •i a (u u
l-sll
-ii
|
00 |
|
ts c —. |
S u c yi a --a
|
:0 :0 S |
|
oJ |
|
C C 1) Q> |
|
S2i c. |
|
C |
|
|
2 te S="
|
a.s «.- |
|
|
o o «~
H I—I ». - H H -
-V
■g
a
B B
|5
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 49
Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de allmänna riktiinjer för den ekonomiska politiken och för statsregleringen som jag har förordat i det föregående,
2. godkänna vad jag har anfört i det föregående i fråga om Sveriges Investeringsbanks AB verksamhet,
3. medge att avsättning av kommunalskattemedel sker till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1971/72 för att där särredovisas,
4. besluta att skogsvårdsavgift enligt förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift skall utgå med 0,9 promille för år 1971,
5. i avvaktan pä särskild proposhion i ämnet för budgetåret 1971/72
a) godkänna min preliminära beräkning av driftbudgetens inkomster,
b) godkänna min preliminära beräkning av förändringar i anslagsbehållningar,
c) godkänna min preliminära beräkning av förändringar i dispositionen av rörliga krediter,
d) godkänna
det preliminära förslaget tiU investeringsplan och in
vesteringsstater samt därvid på kapitalbudgeten beräkna den
mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Lånemedel till
4 483 618 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 50
Tabellförteckning
1. Försörjningsbalans för år 1970 8
2. Betalningsbalans 1968—1970 11
3. Totalbudgeten 1969/70—1971/72 23
4. Preliminär försörjningsbalans för 1970—1971 26
5. Bytesbalansen 1968—1971 27
6. Statsutgiftema budgetåret 1971/72 30
7. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av totalbudgetens inkomster 40
8. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1971/72 42
9. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Driftbudgeten 43
10. Sammanställning över behållningar på riksstatsanslag: Investe-
ringsanslag 43
11. Medelsbehållning vid utgången av budgetåren 1960/61—1969/70 44
12. Beräknade förändringar i anslagsbehållningar under budgetåret 1970/71 45
13. Ianspråktagande av rörliga krediter 46
MARCUS BOKTR. STHLM tllO 700718
Bilaga 1
Preliminär nationalbudget för år 1971
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen Bil. 1 Preliminär nationalbudget
Bilaga 1
PRELIMINÄR NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1971 Inledning
Den preliminära nationalbudgeten för 1971 som härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits frän fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Av praktiska skäl har dock den sammanfattande översikten i dess slutgiltiga avfattning ej kunnat föreläggas ut-redningsrädet. Dess ledamöter bär ej heller något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
Kapitlen III, Utrikeshandeln samt VII, Investeringarna och IX, Kreditmarknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel IV och i huvudsak avsnitten om de disponibla inkomsterna och den privata konsumtionen i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1971 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen Lars Lindberger.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
I. Sammanfattande översikt
1. Den ekonomiska utvecklingen 1969—1970
Den ekonomiska utvecklingen under 1970 har i huvudsak bibehållit den prägel av högt uppdriven efterfrågan och snabb produktionstillväxt som var kännetecknande för läget under närmast föregående är. Högkonjunkturen förefaller emellertid att ha kulminerat under första halvåret. Andra halvåret 1970 karakteriserades av ett avtagande övertryck, vilket givit utslag såväl i utrikesbalansen som pä arbetsmarknaden.
Den totala produktionens (bruttonationalproduktens) tillväxt 1969— 1970 uppskattas preliminärt tUl närmare 4,5 "/o mot drygt 5,5 "/o 1968 —1969. Eftersom sysselsättningen räknad i arbetade timmar snarast visat ökad tillväxt tyder dessa beräkningar på en nedgång i produktiviteten, vilken i och för sig var förutsedd men likväl i efterhand ter sig oväntat stor. Alternativa beräkningar som utgår från produktionssidan — mot eljest frän användningssidan — indikerar emellertid en nästan oförändrad tillväxt för nationalprodukten med omkring 5,0 "/o- Detta skulle vara liktydligt med en något gynnsammare produktivitetsutveckling. För industrins del är en påtagligt svagare produktivitetstillväxt 1969—1970 än närmast föregående år tämligen väl belagd.
Totala efterfrågevolymen — eller, som den i detta sammanhang med större rätt kan betecknas, den totala resursanvändningens volym — har visat minskad tillväxt, närmare bestämt från 7,6 "/o 1968—1969 tiU 5,8 "/o 1969—1970. Dämpningen förklaras till ungefär lika delar av svagare tillväxt för dels exporten, dels den inhemska efterfrågan. För exportens del utgör avsaktningen ett symptom på begränsning snarare av utbudet än av efterfrågan.
Den inhemska efterfrågans tiUväxt har avtagit från 6 "/o till 5 "/o men beräknas alltjämt ha varit starkare än nationalproduktens. Det är framför allt en fortsatt betydande ökning av lagerinvesteringarna som bidragit tUl att vidmakthålla den totala inhemska efterfrågans tillväxt på förhållandevis hög nivå. Den s. k. slutiiga inhemska efterfrågan — dvs. bortsett från lagerförändringar — har nämligen avtagit i tiUväxt från 4,5 "/o till 3,2 "/o. Ökningen har med andra ord varit lägre än för nationalprodukten och i nivå med de lägsta årsvärdena från 60-talets senare hälft. Med oförändrade lagerinvesteringar skulle den inhemska efterfrågans tillväxt ha hållits väl inom ramen för den produktionsökning som faktiskt uppnåddes. Det skulle under sädana förutsättningar — och i övrigt oförändrade betingelser — ha varit möjligt alt förstärka bytesbalansen och således undgå den ytterligare försvagning som faktiskt inträffade.
Såväl konsumtion som investeringar har genom sin utveckling bidragit
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
|
Tabell 1:1. Försörjningsbalans 1968—1970 |
|
|
|
|
|
|
||
|
Milj. kr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Löpande 1968 |
priser 1969 |
1970 |
För- |
1959 års |
priser |
|
|
|
|
1968 |
1969 |
1970 |
För- |
||||
|
|
|
|
|
änd- |
|
|
|
änd- |
|
|
|
|
|
ring |
|
|
|
ring |
|
|
|
|
|
i% |
|
|
|
i% |
|
|
|
|
|
1969- |
|
|
|
1969- |
|
|
|
|
|
1970 |
|
|
|
1970 |
|
Tillgäng |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bruttonationalprodukt |
134 465 |
146 630 |
162 320 |
10,7 |
91923 |
97 175 |
101410 |
4,4 |
|
Import av varor" |
26 516 |
30 571 |
36 065 |
18,0 |
23 570 |
26 700 |
29 202 |
9,4 |
|
Import av tjänster'' |
4100 |
4 906 |
6 300 |
28,4 |
3 303 |
3 905 |
4 543 |
16,3 |
|
Summa tillgång |
165 081 |
182107 |
204 685 |
12,4 |
118 796 |
127 780 |
135 155 |
5,8 |
|
Efterfrägan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Privat bruttoinvestering |
12 361 |
12 930 |
14 225 |
10,0 |
8 840 |
9 496 |
9 231 |
2,9 |
|
Statiig bruttoinvestering |
4 243 |
4 489 |
5 037 |
12,2 |
2 936 |
2 964 |
3 121 |
5,3 |
|
Kommunal bruttoinvestering |
7 303 |
7918 |
8 526 |
7,7 |
4 979 |
5 188 |
5 206 |
0,3 |
|
Bruttoinvestering i bostäder |
7 384 |
8 051 |
8 159 |
1,3 |
5 006 |
5 180 |
4 922 |
-5,0 |
|
Lagerförändring |
507 |
2 202 |
4 873 |
|
398 |
1755 |
3 706 |
|
|
Privat konsumtion |
72 621 |
77 884 |
85 350 |
9,6 |
52 672 |
55 065 |
56 974 |
3,5 |
|
Offentiig konsumtion |
30 221 |
33 662 |
37 497 |
11,4 |
16 566 |
17 463 |
18 382 |
5,3 |
|
Export av varor' |
25 403 |
29 459 |
34 694 |
17,8 |
23 178 |
26 279 |
28 578 |
8,7 |
|
Export av tjänster'' |
5 038 |
5 512 |
6 324 |
14,7 |
4 221 |
4 655 |
4 770 |
2,5 |
|
Summa efterfrågan |
165 081 |
182 107 |
204 685 |
12,4 |
118 796 |
127 780 |
135 ISS |
5,8 |
1 Enligt handelsstatistiken.
- Här ingår även sådan handel som faller utanför handelsstatistiken. Nettot av transfereringar till och från utlandet påverkar bytesbalansen i kapitel III men ej ovanstående försörjningsbalans.
till den inträffade dämpningen av den slutliga efterfrågans tillväxt. Efter två år med förhållandevis snabb ökning om 4,5 "/o per år har den privata konsumtionens tillväxt enligt de preliminära nationalräkenskapskalkylerna stannat vid 3,5 "/o. Ökningen skulle förmodligen ha blivit än lägre om inte konsumtionen under fjärde kvartalet fått ett extra tillskott genom tidigarelagda inköp inför mervärdeskattens höjning. För de tre första kvartalen beräknas nämligen den privata konsumtionens volymökning endast ha uppgått till 2,2 »/o. Den dämpning som skett av den offentliga konsumtionens tillväxt har varit tämligen obetydlig. För 1970 noteras en ökning med 5,3 o/o, vUket endast är någon tiondels procentenhet lägre än föregående år. Den statliga konsumtionens ökningstakt halverades dock till 1,5 o/o, vilket i huvudsak kan återföras på en åtstramning av försvarets materielanskaffning.
Investeringarna som 1968—1969 beräknas ha stigit med drygt 3,5 o/o i volym har 1969—1970 återgått till en totalt sett svag ökningstakt om knappt 1 o/d i volymökning. Det är främst bostadsbyggandet och de kommunala investeringarna som svarat för denna avsaktning. Bostadsinvesteringarna beräknas ha sjunkit i volym med 5 o/o. Antalet inflytt-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 4
ningsfärdiga lägenheter 1970 uppskattas till 106 000 mot för föregående år 109 000. För kommunala investeringar redovisas en volymökning med endast en halv procent, eller den lägsta som förekommit på ett årtionde. Även för näringslivets investeringar framträder en något svagare tillväxt. Den beräknas till 3 o/q i volym för 1969—1970 mot föregående är 4,5 o/o. Avsaktningen kan återföras pä investeringsutfallet inom jordbruk, handel och sjöfart. Industrins investeringar har däremot visat snabbare tillväxt, även om ökningen — med 7,5 o/o i volym — blivit väsentligt lägre än vad som emotsågs i början av året.
Den svaga utvecklingen av bostadsbyggandet och de kommunala investeringarna återspeglas i en liknande förändring av byggnadsinvesteringarna totalt sett. Dessa beräknas ha minskat i volym med nästan 2 o/o 1969—1970, medan däremot maskininvesteringarna synes ha stigit med 5 o/o. — Trots den totalt sett begränsade ökningen av de s. k. fasta investeringarna har emellertid realkapitalbildningen inberäknat lager stigit med 8,8 o/o i volym.
Sammanfattningsvis har det kraftigaste bidraget till den inhemska efterfrågans tillväxt även 1969—1970 utgått från näringslivet vars investeringsutveckling inklusive lager för andra året i följd inneburit en volymökning av storleksordningen 20 o/o (20,2 o/o mot föregående år 18,9 o/o). Den privata konsumtionens ökningstakt har däremot avtagit liksom även expansionstakten inom den "samhällsbehärskade" sektorn. Om härmed avses offentlig konsumtion och investeringar samt bostadsbyggande visar nämligen tillväxten av dessa samlade aktiviteter en dämpning från 4,4 o/o 1968—1969 tUl 2,7 o/o 1969—1970.
Vid en jämförelse mellan prognoser och preliminärt beräknat utfall framträder klart att lagerinvesteringarnas tillväxt kraftigt underskattades i preliminär och reviderad nationalbudget för 1970. Härigenom kom den totala inhemska efterfrågans tUlväxt att underskattas med någon procentenhet fastän den slutliga efterfrågans tUlväxt (dvs. bortsett från lagerförändringar) var överskattad. På motsvarande sätt gäller att näringslivets totala investeringar inklusive lager trots återhållande kredit-politik ökat väsentligt mera än beräknat, samtidigt som företagens investeringar enbart i byggnader och maskiner under trolig inverkan av denna politik visat lägre tillväxt än enligt prognoserna.
Mest intensiv var lagerinvesteringarnas ökning under första halvåret. Därefter inträdde en påtaglig dämpning som fick omedelbara återverkningar pä den samhällsekonomiska balansen. Mellan första halvåren 1969 och 1970, då lagerinvesteringarnas tillväxt beräknas ha motsvarat 4,4 o/g av utgångsperiodens nationalprodukt, inträffade en försvagning av handelsbalansen om ca 950 milj. kr. samtidigt som arbetsmarknaden kännetecknades av tilltagande överhettning. Mellan andra halvåren 1969 och 1970 då en minskning av lagerinvesteringarna beräknas ha skett, motsvarande 0,3 o/o av nationalprodukten, försiggick en förstärkning
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 5
av handelsbalansen som uppskattas till ca 700 mUj. kr. Samtidigt inträffade även ett omslag i utvecklingen på arbetsmarknaden.
Sett över hela åren 1969 och 1970 medförde emellertid denna lagerutveckling att den inhemska efterfrågans tillväxt såsom tidigare framhållits blev större än den produktionsökning som samtidigt kunde ske. Bruttonationalproduktens tUlväxt —■ beräknad tUl närmare 4,5 o/o -har motsvarat de ursprungliga prognoserna men produktiviteten har stigit mindre än vad som förutsågs. Den produktionsökning som likväl framträdde uppnåddes genom en oväntat stor ökning av antalet arbetade timmar. Sålunda beräknas arbetstidsvolymen ha stigit med ca 1,5 o/o, vilket tyder på en ökning av produktiviteten inom hela samhäUsekono-min med 3 å 3,5 o/o eller ca 2 procentenheter mindre än närmast föregående år. Den förhållandevis starka ökningen av arbetsvolymen beror inte enbart pä att det skett en avsevärd ökning av antalet sysselsatta med tillskott från en hög nettoimmigration. Även arbetstiden per sysselsatt förefaller att ha hållits väl uppe.
Efterfrägan pä arbetskraft uttryckt i antalet lediga platser var under de tvä första kvartalen 1970 rekordhög men därefter har en klar nedgång framträtt i den säsongrensade serien. Del höga efterfrågetrycket på arbetsmarknaden torde ha varit en bidragande orsak till att en förhållandevis stor del av förtjänstökningarna skett vid sidan av de ursprungligen ingångna avtalen. Löneglidningen har i genomsnitt för hela arbetsmarknaden uppskattats till 4 procentenheter samtidigt som den totala förtjänstnivån beräknas ha stigit 9,5 o/o. Detta är drygt 2,5 procentenheter mera än närmast föregående år. Genom den förhållandevis betydande sysselsättningsökning som ägt rum har lönesumm.ans tillväxt stigit till 11,5 o/o. Nettoinbetalningarna tUl det offentiiga (dvs. skatter minus subventioner) har tUltagit i ökad takt och för de disponibla inkomsterna redovisas en ökning med 9,4 "/o 1969—1970 mot 7 »/o 1968 —1969. Som följd av snabbare prisstegring beräknas däremot de realt disponibla inkomsterna ha stigit i något lägre takt 1969—1970 än 1968 —1969 eller med drygt 3 »/o mot 4,4 o/o.
Den prisökning i accelererat tempo som satte in mot slutet av 1969 har nämligen fortsatt under 1970. Konsum.entprisernas uppgång under loppet av detta är uppskattas sålunda till 7 o/o, vilket är 2 å 3 procentenheter utöver det årliga genomsnittet för den senare hälften av 60-talet. Förutom av en höjd indirekt beskattning förklaras den höjda prisstegringstakten främst av direkta spridningseffekter från den internationella prisutvecklingen. Vidare skönjes ett starkare kostnadsgenomslag inom de från internationell konkurrens skyddade prissättningsområdena. Styrkan av dessa prisuppdrivande faktorer underskattades kraftigt i de preliminära och reviderade nationalbudgetprognoserna för 1970. Detta gäller även beträffande lönesummans tUlväxt. Bedömningen av de realt disponibla inkomsternas utveckling visade sig under sådana omständigheter
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 6
ha varit tämligen realistiska. — Beträffande företagsinkomsternas utveckling tyder de överslagsberäkningar som hittUls kunnat göras på att den ökning av vinstbeloppen som inträffade 1968—1969 i varje fall inte har fortsatt i bibehållen takt 1969—1970.
Konsumtionsvolymens utvecklmg synes under de senaste åren i stora drag ha anpassats till de realt disponibla inkomsternas tiUväxt. Sparandets andel av hushållens inkomster förefaller sålunda att ha kunnat bibehållas 1968—1969, vilket är ett gynnsammare utfall än vad som preliminärt beräknades för ett år sedan. Inte heller för 1970 synes någon avsevärd sänkrung av sparkvoten ha inträffat och den privata konsumtionens utveckling kan knappast i någon väsentlig grad anses ha bidragit tUl den ytterligare försvagning av bytesbalansen som inträffat under 1970.
Exportens utveckling 1969—1970 har i sammandrag inneburit en volymökning med 8,5 o/o och en beräknad genomsnittiig prisuppgäng om 8,5 o/o. Den svenska exportens tillväxt har härigenom liksom föregående är hållits väl i nivå med utvecklingen av handeln inom Västeuropa och mellan OECD-länderna. Exporten av verkstadsprodukter har utgjort ett särskilt expansivt inslag i utvecklingen medan däremot råvaruexportens tillväxt avtagit, i första hand av kapacitetsskäl. Allmänt sett kan förmodas att exporten med hänsyn till efterfrägan kunnat öka ännu mera om utbudsförhållandena hade medgivit detta. Ett särskilt markant exempel på begränsning av utbudskapaciteten utgör malmexporten som rentav minskat i volym.
Importens tUlväxt har även 1969—1970 hållit jämna steg med exportens. I volym beräknas importen ha ökat med 9 o/o samtidigt som importpriserna i genomsnitt stigit med 8 o/o. Ökningstakten för importen var påfallande hög under första halvåret, då lageruppbyggnaden av råvaror och halvfabrikat var som mest intensiv. Under andra halvåret 1970 beräknas importvolymen ha varit något lägre än under första halvåret.
Handelsbalansens utfall avviker realt sett tämligen obetydligt från prognosen i den reviderade nationalbudgeten som innebar en procentuellt sett ungefär lika stor volymökning för exporten och importen. Enligt det beräknade faktiska utfallet har visserligen importens tUlväxt överskridit prognosen med 1 1/2 procentenhet — vilket sannolikt skett under inverkan av den opåräknat starka lageruppbyggnaden. Samtidigt har exportvolymens tillväxt överträffat prognosen med 1/2 procentenhet. Importprisernas uppgång var emellertid klart underskattad och bytesvillkoren har inte förbättrats så avsevärt som man räknade med. I stället för en förbättring av handelsbalansen med ca 500 milj. kr. har det därför inträffat en försvagning med drygt 250 milj. kr.
Dä härtill kommer en redovisad försvagning av tjänste- och transfereringsbalansen med ca 650 milj. kr. synes bytesbalansens negativa saldo
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 7
stigit med 900 milj. kr. tiU ca 1 900 milj. kr. Stor oklarhet råder dock beträffande den verkliga innebörden av den exceptionellt starka ökning med i runt tal 500 milj. kr. som skett av det s. k. turistnettots minus-saldo.
Under det att bytesbalansen fortsatt att utvecklas negativt har kapitalbalansen från 1969 tiU 1970 visat ett påtagligt omslag i positiv riktning. Mot ett underskott 1969 pä ca 200 mUj. kr. i den synliga kapitalbalansen står ett beräknat överskott 1970 pä ca 800 milj. kr. Restposten i betalningsbalansen visar samtidigt en omkastning från ett negativt värde om ca 450 milj. kr. 1969 till ett positivt värde om 1 200 tUl 1 300 milj. kr. 1970. Omsvängningen torde till stor del kunna förklaras av en förändring i flödet av handelskrediter. Valutareserven har härigenom, inberäknat tilldelning av speciella dragningsrätter (SDR), stigit med ett hundratal milj. kr. under loppet av 1970. Under 1969 sjönk däremot valutareserven med 1 850 milj. kr.
Det synes uppenbart att bytesbalansens ytterligare försvagning 1969— 1970 mer eller mindre helt kan återföras på en ef terf rågefaktor av tillfälligt slag, nämligen lagerutvecklingen. Man kan under sådana omständigheter ställa frågan i vilken riktning utrikesbalansen djupare sett har utvecklats under de senaste åren. Vilket svar som här kan ges har också ett visst samband med spörsmålet om vad man bör uppfatta som den dominerande orsaken till den försvagning av balansen som obestridligen ägt rum sedan den tidigare hälften av 60-talet. Har det i första hand varit en hög inhemsk efterfrågan som utgjort förklaringen eller har det snarare varit ett allmänt sett högt kostnadsläge? Härutöver kan även ha förekommit en delvis närbesläktad företeelse som yttrat sig som bristande kapacitet inom de företag som upprätthållit tillräcklig internationell konkurrenskraft.
Omkring 1967 var bytesbalansen i ett läge med förhållandevis lågt inhemskt efterfrågetryck, trots tillfällig återhämtning, alltjämt försvagad jämfört med tiden före 1965. Detta kan tyda på att höga kostnader eller brist på konkurrenskraftig kapacitet vid denna tidpunkt utövat ett hämmande inflytande. Sedan dess har det inhemska efterfrågetrycket stigit markant, vilket i hög grad skett under inverkan av lager-investeringarnas utveckling. Det är självfallet svårt att avgöra vilken nettoeffekten varit av de förändringar som inträtt i fråga om övriga mera djupgående bestämningsfaktorer. Det är dock möjligt att utvecklingen i dessa hänseenden i någon mån rört sig i gynnsam riktning. Med den snabba lönekostnadsstegringen i Västeuropa i förening med reval-
' I bytesbalanstabellen i kapitel III har korrigeringsposten fr.o.m. 1969 låsts vid ett oförändrat belopp av 800 milj. kr. Motiveringen härför har varit att utvecklingen av posten "övriga tjänster, netto" inte längre anses tyda på att utebliven rapportering av sådana intäktsposter fortsätter att öka i omfattning. Detta utesluter inte att det alltjämt kan finnas stigande korrigeringsbehov med avseende, på andra delposter. Den nuvarande korrigeringsposten har emellertid företrädesvis brukat motiveras med hänvisning till posten "övriga tjänster, netto".
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 8
veringen i Västtyskland skuUe det inte ha krävts någon utpräglad mo-deration i den svenska löneutvecklingen för att en viss förbättring av de svenska företagens internationella konkurrensläge skulle ha uppkommit. Trots de mycket betydande lönestegringarna i Sverige 1970 kan nettoeffekten sålunda ha varit positiv. Härtill kommer att den slutiiga efterfrågans tillväxt inom landet hållit sig inom förhållandevis snäva gränser.
Antagandet att det djupare sett skett en viss förstärkning av utrikes-balansens grundelement kan möjligen ges stöd av det förhållandet att lagerinvesteringarna sedan 1967 ökat väsentiigt mer än underskottet i bytesbalansen. Vid jämförelse något längre bakåt i tiden bekräftas emeUertid att det skett en viss försvagning av utrikesbalansen i synnerhet sedan de tidigaste åren av 60-talet. 1960 och 1965 var vid sidan av 1970 år då lagerinvesteringarna kulminerade och utgjorde en tämligen nära sammanfaUande andel av nationalprodukten.
Andelar av BNP
|
|
|
"högkonj |
ukturår" |
"lågkonjukturär' |
|
|
lagerinvesteringar bytesbalanssaldo |
lagerinvesteringar |
bytesbalanssaldo |
|||
|
|
% |
|
0/ /o |
0/ /o |
% |
|
1960 |
2,8 |
- |
-0,6 |
|
|
|
1962 |
|
|
|
LO |
0,2 |
|
1965 |
2,7 |
- |
-0,9 |
|
|
|
1967 |
|
|
|
0,1 |
—0,1 |
|
1970 |
3,0 |
- |
-1,2 |
|
|
Om man tar fasta pä den del av lagerinvesteringarna som går utöver underskotten i bytesbalansen så finner man att denna delpost uttryckt som andel av bruttonationalprodukten varit högre under "högkonjunk-turär" än under "lågkonjunkturår". lämfört med 1960 var andelen lägre 1965, eller 1,8 o/q mot 2,2 o/o. Någon ytterligare nedgång framträder däremot inte 1970 då andelen likaledes var 1,8 o/o.
2. Sveriges ekonomi 1971
Ben ekonomiska utvecklingen 1970 präglades av kraftig prisstegring och högt efterfrågetryck, som i synnerhet under första halvåret verkade starkt pådrivande på importen. Vad gäller priserna var utvecklingen påtagligt influerad av det internationella skeendet och detta gäller självfallet även beträffande efterfrågan. Förutsättningarna för yttre och inre balans i den svenska ekonomin kommer givetvis även under 1971 att i hög grad påverkas av den internationella ekonomiska utvecklingen.
Vid ingången av 1971 utmärktes den ekonomiska utvecklingen av tendenser till svagare tUlväxttakt i Västeuropa och Japan och en begynnande produktionsuppgång i Förenta staterna. Avgörande för bedömningen av den internationella konjunkturutvecklingen under 1971 blir
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 9
under dessa omständigheter dels hur markerad expansionen i Förenta staterna kan tänkas bli, dels i vUken omfattning och med vilken varaktighet en lägre tillväxt i Västeuropa är att vänta.
Den bedömning som gjorts innebär för Förenta staternas del att produktionsuppgången 1971 skulle bli ungefär 3 o/o, efter en stagnation 1970. De genomförda lättnaderna i den ekonomiska politiken förutses få en stimulerande effekt både på den privata konsumtionen och pä investeringarna, även om det är tänkbart att ökningstakterna kommer att tillta mera väsentiigt först en bit in pä året. Sparkvoten beräknas minska och investeringsviljan tillta efter hand som en mera optimistisk utvecklingsbild framträder för den amerikanska ekonomin. Med tanke på den snabba produktivitetsstegring som hör tUl ett begynnande uppsvingsskede torde arbetslösheten knappast komma att sjunka i någon större omfattning före halvårsskiftet 1971.
Bedömningen av konjunkturutvecklingen i Västeuropa under 1971 ter sig mera osäker. Den ekonomiska utvecklingen under andra halvåret 1970 tyder på att en något mera expansiv produktionstillväxt är att vänta i Storbritannien och Italien, medan samtidigt en försvagning skulle äga rum i framför allt Västtyskland och åtskUliga av de små industriländerna och i mindre omfattning möjligen också i Frankrike. Det förefaller som om utvecklingen i Västtyskland skulle bli av central betydelse för konjunkturutvecklingen i Västeuropa under året.
Även om orderingången till den västtyska industrin nu stagnerat eller är obetydligt avtagande är orderstocken tiUräckligt stor för att produktionen skall kunna gä pä högvarv i flera månader. Den ekonomiska poU-tiken kan väntas verka återhållande på efterfrågan, men det finns åtskilliga skäl som talar för att det härvid kommer att röra sig om en förhållandevis begränsad effekt. Företagens likviditet synes fortfarande vara relativt god, understödd av en kraftig import av utiändskt kapital, vilket kan medverka till att bromsa nedgången i investeringstillväxten. Stora löneökningar under 1970 torde vidare hålla uppe ökningstakten för den privata konsumtionen även om en viss dämpning är att vänta med hänsyn till den pålagda extraskatten, som förblir i kraft under åtminstone första halvåret 1971. Dessutom förutses den offentiiga sektorn öka sin direkta efterfrågan på varor och tjänster i snabbare takt än under 1970. En sådan efterfrågeutveckling i Västtyskland skulle verka fortsatt stimulerande på övriga västeuropeiska länder. Den väntade konjunkturuppgången i Förenta statema beräknas dessutom få positiva effekter på produktionen i Västeuropa. Konjunkturavmattningen där kan under sådana omständigheter väntas bli relativt obetydlig och antagligen också förhållandevis kortvarig. Tidpunkten för ett konjunkturomslag uppåt är dock alltjämt svår att precisera.
Även med denna tämligen optimistiska grundsyn på den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa kan en mindre dämpning där väntas av
1 f Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 10
produktionsutvecklingen. Världshandeln i volym kan 1971 antas växa i några procentenheter långsammare takt än 1970. Prisstegringstakten förutses avta i flertalet industriländer men pris- och löneökningarna kan likväl av skäl som närmare skall beröras i kapitel II väntas fortsätta att bli stora.
I det närmast följande presenteras ett s£immandrag av de bedömningar av den svenska ekonomins utveckling 1971 som framläggs i de olika specialkapitlen. Det bör dock förutskickas att det denna gäng visat sig nödvändigt att i viss mån revidera dessa beräkningar bl. a. med tanke på i finansplanen aviserade ekonomisk-politiska åtgärder som inte kunnat beaktas i specialkapitlen. Dessa revideringar kommer att redovisas först avslutningsvis.
Konjunkturinstitutets prognos för exporten är främst baserad på uppgifter som redovisats av de större företagen. Vid tolkningen av detta enkätmaterial har institutet i huvudsak utgått från en sådan bedömning av den internationella efterfrågeutvecklingen som sammanfattats i det närmast föregående. Totala exporten exklusive fartyg beräknas i volym öka 8,5 o/o 1971, vilket är en procentenhet mindre än 1970. För hela exporten väntas tillväxten 1971 på grund av ett omslag i fartygsleveranserna bli likaledes 8,5 o/o, vilket också var ökningstakten 1970.
En starkare volymutveckling 1971 än 1970 kan väntas för råvaror och skogsindustriprodukter. Trävaror, massa, papper och malm samt övriga råvaror ökade tillsammans med 1/2 o/o i volym 1970 men beräknas, trots minskning i trävaruexporten, stiga ungefär 4 o/o 1971. Ökningar väntas av såväl malm- som livsmedelsexporten efter den nedgång som inträffade 1970 till följd av LKAB-konflikten respektive det svaga skördeutfallet under 1969. Exporten av färdigvaror beräknas totalt sett öka betydligt långsammare 1970—1971 än 1969—1970 eller i volym med 11 o/o mot 16 o/o. Den mest väsentiiga orsaken till denna utveckling är den intemationella konjunkturavmattningen som medför en avtagande tillväxt av efterfrågan särskUt på den relativt stora andelen investeringsvaror i den svenska färdigvaruexporten. Den samtidigt avtagande inhemska efterfrågeökningen ger emellertid ökad exportkapacitet och i linje med erfarenheterna frän föregående konjunkturavmattning-ar räknas med ökade marknadsandelar för denna varuexport, ökningstakten för verkstadsprodukter exklusive fartyg beräknas bli 11 o/o och för "övrigvaror" 9,5 o/o. Exporten av järn och stål väntas stiga 10 o/o och fartygsleveranserna 9 o/o. För livsm.edd och andra metaller än järn och stål väntas också en ökning, vUket innebär ett omslag mot 1970.
I värde beräknas exporten totalt stiga med 11 o/o mot 8 1/2 o/p i volym. I genomsnitt räknar institutet med en betydUgt lägre prisökning än 1970. De mest betydande prisökningarna väntas för verkstadsprodukter och malm. Prissänkningar väntas för järn och stål samt övriga metaller. De på ett sent stadium framkomna preliminära uppgifterna från kon-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 11
junkturbarometern för 4:e kvartalet 1970 tyder på att exportorderingången inom vissa branscher föll icke obetydligt mot slutet av fjolåret. I särskilt hög grad gäUer detta pappersindustrin. Om denna tendens visar sig bestående kan exportens tillväxt totalt komma att bli något lägre än vad som här beräknats.
Det privata näringslivets investeringar i byggnader och maskiner väntas öka med 5,5 o/o från 1970 till 1971. För industrins del förutses en volymmässig ökning med 7 o/o totalt, varav 7 o/o för maskininvesteringarna och 8 o/o för byggnadsinvesteringarna. Dessa förväntade utfall för 1971 har erhållits efter sedvanlig uppjustering av industrins planer sädana dessa kommit till uttryck i novemberenkäten. Planuppgifterna har sålunda uppräknats med 9 procentenheter för byggnadsinvesteringarnas del och 11 procentenheter för maskininvesteringarnas (exkl. biUnveste-ringar). En successiv lättnad pä kreditmarknaden samt ökad leveranskapacitet på bygg- och investeringsvarumarknaderna ingår bland de antaganden varpå uppjusteringarna har grundats. Investeringsutvecklingen på branschnivå pekar mot att järn- och stålverken kommer att öka sina investeringar högst avsevärt även under 1971. För verkstadsindustrin exklusive varv väntas också en fortsatt betydande investeringsuppgång under 1971. Även för massa- och pappersindustrins investeringar väntas någon ökning. Övriga branschers investeringsnivå torde av novemberenkäten att döma successivt minska under 1971. — För handelns investeringar beräknas ett omslag ske tUl en minskning om 7 o/o 1971 att jämföra med en ökning om 1 o/o för 1970.
Lagerinvesteringarna väntas 1971 bli endast hälften sä stora i volym som 1970 men likväl uppgå till drygt 2 miljarder kr. Vad gäller råvaror, halvfabrikat och varor i arbete väntas lageruppbyggnaden minska med ca 60 o/o. Huvudparten av denna nedgång beräknas komma att falla pä verkstadsindustrin, jäm- och metallverken samt träindustrin. För industrins färdigvaror väntas däremot en något ökad lageruppbyggnad. Det är framför allt verkstäderna som bedöms bidra tUl denna uppgång. — För näringslivets totala realkapitalbUdning sker inberäknat denna lagerutveckling en nedgång med 8,5 o/o 1970—1971 att jämföra med en uppgång på 20,2 o/o 1969—1970.
För statliga investeringar väntas en ökning med 9,5 o/o 1971. Häri ingår en påtaglig ökning av affärsverkens byggnadsinvesteringar, som minskade 1970, och en mindre ökning av de statiiga myndigheternas byggnads-Investeringar. Vad gäller de sistnämnda grundas beräkningen på förutsättningen att beredskapsarbetena blir av samma storleksordning som under 1970. De statliga maskininvesteringarna förväntas också stiga men i lägre takt än 1970. — Sammanfattningsvis ligger endast drygt en tiondedel av den totala investeringsökningen på de statliga myndigheterna. Återstoden faller på affärsverken och de statliga aktiebolagen. Kommunernas investeringar beräknas minska med 1 o/o 1970—1971
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 12
mot en ökning med 0,3 o/o 1969—1970. En fortsatt nedgång väntas av byggnadsinvesteringarna men i lägre takt än 1970 beroende på en förutsatt mindre lättnad på finansieringssidan och ett gott resursutrymme. Vad gäller maskininvesteringarna räknas med en nedgång 1971 att jämföra med den stora uppgången 1970.
För bostadsbyggandet beräknas en igångsättning med ca 100 000 lägenheter komma att medföra en nedgång av investeringsvolymen med 2 o/o 1970—1971. Härvid förutsätts att tyngdpunkten av igångsättningen liksom fallet var 1968 och 1969 kommer att ligga pä andra och tredje kvartalen. I övrigt har räknats med en ytterligare förkortning av byggnadstiderna för påbörjade flerfamiljshus under 1971 på grund av den väntat dämpade aktiviteten i byggsektorn. Det har vidare förutsatts att den genomsnittiiga lägenhetsytan hålls oförändrad jämfört med 1970 års byggande. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1971 väntas minska något jämfört med 1970 och uppgå till ca 105 000.
Den totala fasta investeringsvolymen väntas stiga med 3,0 o/o 1970— 1971. Byggnadsinvesteringarna ökar väsentiigt långsammare än maskininvesteringarna, eUer med 0,5 o/o mot 7,5 o/o för de senare. Inberäknat lager visar emellertid beräkningarna på en total investeringsminskning med 3,6 o/o 1970—1971.
Beträffande inkomster, priser och konsumtion framläggs följande kalkyler. Den totala lönesumman väntas stiga i något lägre takt än mellan 1969 och 1970 eUer med 10 o/o. För de enskilda företagarinkoms-terna väntas en ökning med 0,3 o/o, vilket är mindre än 1969—1970. Totalt beräknas faktorinkomsterna stiga med 8,8 o/o, vilket innebär en ökningstakt som är 2,2 procentenheter lägre än 1969—1970. Tillväxten i de disponibla inkomsterna bUr dock 9,5 o/o mot 9,4 o/o 1969—1970. Hushållens nettoinbetalning tiU det offentiiga beräknas nämligen, främst till följd av skattereformen, stiga betydUgt långsammare 1970—1971 än 1969—1970.
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1971 har en utgångspunkt varit att arbetsgivarnas kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda antas stiga med inemot 12 o/o inkluderat höjningar av den allmänna arbetsgivaravgiften och avgifterna till ATP och sjukförsäkring. Olika antaganden om prisregleringens varaktighet och utformning kan läggas till grund för en beräkning av lönekostnadernas genomslag inom för internationell konkurrens skyddade prissättningsomräden. Kalkylen för 1971 är baserad pä ett för den väntade lönestegringstakten normalt genomslag, dvs. något lägre än föregående år. Enligt den prisprognos som sålunda utarbetats kan konsumentprisnivån under loppet av 1971 antas stiga med 7,7 o/o. I denna uppgång ingår en till 3,2 o/o beräknad effekt av mervärdeskattens höjning den 1 januari 1971. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1970 och 1971 kan troliga förändringen väntas bli något högre eller 8,3 o/o.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 13
Vid den förutsatta prisuppgängen 1971 kan de reala disponibla inkomsterna beräknas öka med drygt 1 o/o mot något över 3 o/o 1969— 1970.
Den privata konsumtionen inklusive turistnettot har i volym beräknats komma att öka med 1,7 o/o 1970—1971 mot 3,5 1969—1970. Med tanke på att hushållens disponibla inkomster i fasta priser kan väntas öka med mindre än 1,7 o/o innebär detta aUtjämt en fortsatt ökad konsumtionskvot. Ett ännu starkare utslag i denna riktning hade framstått som troligt, om inte en hög konsumtion under fjärde kvartalet 1970 ingått bland förutsättningarna. Tidigarelagda inköp före årsskiftet beräknas nämligen få en negativ återverkan pä konsumtionsefterfrågan första halvåret 1971. Osäkerhet om utgången av avtalsförhandlingarna kan in på 1971 tänkas verka i samma riktning. Vidare gäller att kreditmarknaden för hushällens del har antagits förbli stram under 1971. Som skäl för ett antagande om en starkare uppgång av konsumtionskvoten hade man eljest kunnat hänvisa till den erfarenhetsmässigt konstaterade tröghet som kännetecknar anpassningen av takten i konsumtionsökningen till förändringar i ökningstakten för de disponibla inkomsterna.
Den offentliga konsumtionen väntas i volym öka med drygt 4 o/o, varav den kommunala med 5,5 o/o och den statliga med 2 o/q. Beräkningen av den kommunala konsumtionen 1971 utgår frän de nedrevide-rade planer som kommunerna redovisade under senhösten 1970.
Sammanlagt innebär detta att den totala efterfrågevolymens tillväxt 1970—1971 väntas uppgå tiU 2,6 o/o att jämföra med 5,8 o/o 1969— 1970. Denna påtagligt lägre tillväxt förklaras i första hand av de kraftigt minskade lagerinvesteringarna och en lägre tillväxt av den privata konsumtionen.
Med ledning av den förväntade efterfrågans tillväxt kan importyoly-men beräknas stiga med drygt 3,5 o/o 1970—1971. Detta innebär en väsentiigt lägre uppgång än 1969—1970, dä ökningen var drygt 9 o/o. Importen av konsumtionsvaror väntas stiga med 4 o/o, vilket är en avsevärd dämpning i förhållande till 1970. Importen av investeringsvaror väntas öka men i något lägre takt än 1970. Ett förbättrat inhemskt försörjningsläge inom verkstadsindustrin är en bidragande orsak. Den betygande nedgång i lagerinvesteringarna som väntas ske 1971 utgör emellertid den faktor som framför allt förklarar varför importens tillväxt kan beräknas bli väsentiigt lägre 1971 än 1970.
Handelsbalansen beräknas visa ett överskott med närmare 400 milj. kr. för 1971. Detta är en förbättring med ca 1 750 milj. kr. från 1970. Bakom denna utveckling ligger en ökning av exportvolymen, som är markant större än importvolymens ökning (8,5 o/o mot 3,5 o/o). BytesvUl-koren väntas bli i det närmaste oförändrade, om än med svag tendens till förbättring. Den beräknade prisökningen rör sig såväl för import som export om ca 2 o/o. Nettot av tjänster och transfereringar beräknas
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 14
fortsätta att öka sitt minussaldo med drygt 400 milj. kr. jämfört med föregående år. I första hand beror detta på en fortsatt ökning av det negativa turistnettot men en tillväxt av transfereringsnettot — likaledes med negativt förtecken ■— bidrar även. Bytesbalansens underskott, inklusive korrigeringspost och transfereringsnetto, kommer enligt dessa beräkningar — sä som de redovisas i tabell 3 i kapitel III — att minska med drygt 1 300 milj. kr. 1970—1971, vilket innebär ett underskott på närmare 600 milj. kr. för 1971 jämfört med ett underskott på 1 900 milj. kr. för 1970.
Denna beräkning av utrikeshandelns utfall ger tillsammans med de angivna förändringarna i försörjningsbalansens övriga delposter till resultat att bruttonationalproduktens tillväxt 1970—1971 beräknas bli 2 o/o. Bland de kalkyler som leder fram tUl detta ingår konjunkturinstitutets prognoser för privat konsumtion samt investeringar i byggnader, maskiner och lager.
En tillväxt av nationalprodukten med 2 o/q är förmodligen ca 1,5 procentenheter mindre än vad som skulle vara möjligt att uppnå vid ett lika intensivt kapacitetsutnyttjande som 1970. Som en utgångspunkt för vidare resonemang synes kunna fastslås att 1970 var ett år vilket i fråga om resursutnyttjande —• vad gäller arbetskraft och kapital inom hela ekonomin — väl kunde mäta sig med 1965, som utgjorde närmast föregående kulminationsår. Med detta utgångsläge är det rimligt att vänta att en tUl 2 o/o begränsad produktionsökning 1970—-1971 kommer att medföra att graden av kapacitetsutnyttjande på ett år sjunker till en nivå som blir lägre än för 1966 men klart högre än för 1967. Från 1965 tUl 1966 torde nämligen kapacitetsutnyttjandet för hela samhällsekonomin ha sjunkit med ca 1 o/o och 1966—1967 ytterligare med inemot 1,5 o/o. Läget på arbetsmarknaden 1971 skulle med dessa förutsättningar kunna förmodas bli tämligen likt det som var rådande andra halvåret 1966. Skäl som närmare skall redovisas i det följande talar emellertid för att bruttonationalproduktens tillväxt 1970—1971 blir större än 2 o/o.
Av de olika prognoser för skilda poster i försörjningsbalansen som återgetts i det närmast föregående innefattar i synnerhet bedömningen av den privata konsumtionens utveckling egenartade osäkerhetsmoment. Osäkerhet råder inte blott beträffande löneförändringarnas storlek utan även i fråga om utvecklingen av priser och konsumtionsbenägenhet. Det finns skäl att söka klargöra hur variationer i utfallet av dessa faktorer skulle kunna inverka på konsumtionsvolymen.
Under den allmänna förutsättningen att företagarinkomster och inkomstöverföringar inte påverkas kan en förändring av lönesummans be lopp med 1 procentenhet beräknas medföra en halv procents förskjutning av de disponibla inkomsternas totala belopp. Härvid beaktas även inverkan av den marginella skattekvot som kan antas gälla för hela
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 15
löntagarkollektivet. Förändringen i fråga om realt disponibla inkomster blir emellertid normalt ännu mindre, eftersom varje marginell förändring av lönekostnadsnivån får antas inverka på prisutvecklingen. Enligt den prisbildningsmodell som brukar tiUämpas för prisprognoserna påverkas konsumentpriserna med omkring ett halvt års eftersläpning med ca 0,3 procentenheter för varje procents förändring av lönekostnaderna. Den sammanlagda skatte- och prisreaktion som utlöses skulle alltså kunna beräknas medföra att den disponibla reaUnkomslen i summa stiger med högst 0,3 å 0,4 o/o för varje procents stegring av lönenivån som sker vid en given sysselsättningsvolym.
Återverkan på konsumtionsvolymen dämpas emellertid ytterligare på grund av den tröghet som brukar känneteckna konsumtionens anpassning till förändringar i de disponibla inkomsterna. Slutsatsen blir därför att varje procents förändring av lönenivån endast skulle åtföljas av en till tvä tiondels procent i förändring av konsumtionsvolymen. Överslagskalkylen utgår från det samband som i detta hänseende legat tUl grund för konjunkturinstitutets konsumtionsprognos. Även om det hade funnits anledning att förutsätta att lönenivån skulle stiga ytterligare med så mycket som 3 procentenheter skulle detta endast motivera en uppjustering av konsumtionsprognosen med ca en halv procentenhet i volym. En neddragning av löneantagandet med exempelvis en procentenhet skulle få rent negligerbara effekter.
Dessa skattningar har grundats på den allmänna förutsättningen att kostnadsgenomslag och konsumtionsbenägenheter skulle ansluta till normala reaktionsmönster. Erfarenheten visar emellertid att betydande avvikelser från det normala eller genomsnittliga kan förekomma. Om konsumtionskvoten oförmodat stiger med en halv procentenhet — vilket har inträffat — blir verkningarna härav lika betydande som om löneutvecklingen hade underskattats med 3 procentenheter. En hälften så stor effekt kan beräknas uppkomma om prisnivåns förändring från ett är till ett annat i genomsnitt överskattats med en halv procentenhet. En sådan avvikelse ligger likaleles inom erfarenhetens ram. Ett lägre prisutfall än vad som antagits i det föregående skulle alltså kunna få beaktansvärda effekter och detta oavsett om det är en hårdare prisreglering eller en spontan marknadsutveckling som tankes utgöra orsaken.
Skulle en hårdare prisreglering sammanfalla med en starkare lönestegring skulle volymeffekterna på såväl konsumtion som import kunna tänkas bli betydande. Denna eventualitet skall dock inte här åberopas som skäl för en uppjustering av prognoserna för konsumtion och disponibla realinkomster. I huvudsak samma utveckling av de realt disponibla inkomsterna förutsätts dock kunna ske vid en något lägre tiUväxt för lönesumman — eller med 9 o/o —• och en likaledes något lägre prisstegring. Denna upppskattas under loppet av 1971 till 3 å 4 o/o utöver den effekt som följer av mervärdeskattens höjning vid årsskiftet.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 16
Det finns däremot en annan omständighet som talar för en revidering av konsumtionsprognosen. Det har nämligen bedömts som övervägande sannolikt att konsumtionen under fjärde kvartalet 1970 varit mindre omfattande än vad som preliminärt och i brist på statistisk redovisning har antagits i nationalräkenskapskalkylerna. Till ett lägre utfall kan de särskilda sparmöjligheter ha bidragit som infördes beträffande de överskjutande skatter som utbetalas kring årsskiftet 1970/1971. I det följande förutsätts att konsumtionens tillväxt från fjärde kvartalet 1969 till fjärde kvartalet 1970 stannat vid knappt 4,5 o/o och att konsumtionsvolymens ökning för hela 1970 härigenom blivit 2,8 o/o i stället för 3,5 o/o. Av detta följer vidare att lagerhållningen vid utgången av 1970 bör räknas upp med uppskattningsvis ytterligare 400 milj. kr. Bruttonationalproduktens tillväxt kan däremot förmodas ha blivit någon tiondels procentenhet lägre.
Enligt denna bedömning har inköpen i mindre utsträckning tidigarelagts före årsskiftet. Det finns därför skäl att räkna med en något) större konsumtionsvolym 1971, dvs. några tiondels procent högre än enligt konjunkturinstitutets prognos. Den procentuella volymtillväxten 1970—1971 stiger härigenom till knappt 3 o/o räknat frän ett lägre utgångsläge 1970. Beträffande konsumtionskvoten innebär detta att en mindre nedgång 1970 följs av en uppgång 1971.
I fråga om investeringarna finns i några hänseenden anledning att räkna med andra förutsättningar än dem som konjunkturinstitutet kunnat lägga till grund för sina prognoser. Inte minst gäller detta beträffande industrins investeringsvilja och kreditförsörjning som torde komma att påverkas mera positivt än vad konjunkturinstitutet räknat med i sina kalkyler. Såsom uttalas i finansplanen är avsikten att genom medgivande av särskilt investeringsavdrag om 10 o/p stimulera företagen att öka sina investeringar i maskiner och inventarier. Vidare avses även att genom särskilda åtgärder bereda industrin ökade upplåningsmöjligheter inom och utom landet. Industrins investeringar kan under sådana omständigheter rimligen väntas stiga med ca 12 o/o i volym 1970—1971 varvid maskininvesteringarna kan antas svara för ungefär två tredjedelar av volymtillväxten. Även för handelns investeringar kan betingelserna förmodas bli något gynnsammare än konjunkturinstitutet antagit. Det kan väntas att nedgången för dessa investeringar dämpas, bl. a. beroende pä en trolig snabb igångsättning efter det att investeringsavgiften upphör 1 augusti 1971.
Kommunernas investeringsplaner har under det senaste halvåret blivit kraftigt nedreviderade. Denna nedrevidering kan i huvudsak antas bero pä en mera realistisk bedömning frän kommunernas sida av deras framtida finansieringsläge. Likväl kan det nu finnas anledning att se något mera optimistiskt på detta än vad kommunerna torde ha gjort under senhösten 1970. En svag ökning av de kommunala investeringarna före-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 17
Tabell I: 2. Bytesbalansen 1969—1971
Milj. kr., löpande priser
|
|
1969 |
1970 |
1971 |
|
|
|
prel. |
prognos |
|
Export av varor |
29 459 |
34 695 |
38 425 |
|
Import av varor |
30 571 |
36 065 |
38 245 |
|
Handelsbalans |
- 1112 |
- 1370 |
180 |
|
Sjöfartsnetto |
1955 |
2 070 |
2 100 |
|
Turistnetto |
- 1229 |
- 1725 |
- 2 000 |
|
Övriga tjänster m. m., netto' |
- 520 |
- 730 |
- 675 |
|
Transfereringar, netto |
- 905 |
- 955 |
- 1 150 |
|
Korrigeringspost' |
800 |
800 |
800 |
|
Bytesbalans |
- 1011 |
- 1910 |
- 745 |
1 Motsvaras av posterna "korrigering av handelsstatistiken" och "övriga tjänster, netto" i tabell III: 3.
~ Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.
faller under sådana omständigheter mera sannolik än en obetydlig minskning. Sålunda förutses en uppgång med knappt 2 o/o i volym för dessa investeringar 1970—1971.
För samtliga investeringar i byggnader och maskiner kan under sädana förutsättningar väntas en volymtillväxt om knappt 5 o/o. För byggnadsinvesteringar innebär detta en ökning med 2 o/o, för maskininvesteringar en uppgång med 9 o/o.
I fråga om lagerinvesteringarnas volym 1971 räknas med samma utfall som enligt konjunkturinstitutets prognos, vilken återgetts i det föregående. Eftersom lageruppbyggnaden 1970 förutsätts bli större än vad konjunkturinstitutet antagit innebär emellertid detta att lagerinvesteringarna 1970—1971 jämfört med institutets bedömning minskar med ca 400 mUj. kr. mera. Lagerhållningen vid utgången av 1971 väntas däremot bli lika mycket större.
Den inhemska efterfrågan 1971 kan således beräknas bli något högre än vad som förutsatts i konjunkturinstitutets importkalkyler. Importprognosen bör följaktligen i någon män revideras uppåt. Härvid förutsätts att importinnehållet i industrins maskininvesteringar marginellt utgör ca 40 o/o, medan motsvarande andel av den privata konsumtionens marknadsvärde (dvs. inberäknat indirekta skatter) närmar sig 25 o/o. Importens beräknade värde 1971 bör under sädana förutsättningar höjas med i runt tal 200 milj. kr. Importvolymens ökning 1970—1971 blir härigenom drygt 4 o/o.
Försörjningsbalansens utseende framgår härefter av tabell 3, medan bytesbalansen återfinns i tabell 2. Huvudinnehållet av dessa balanser är att bruttonationalproduktens tillväxt väntas avta frän knappt 4,5 o/o 1969—1970 tUl knappt 3 o/o 1970—1971. Underskottet i bytesbalansen förutses sjunka frän ca 1 900 milj. kr. 1970 tiU ca 750 milj. kr. 1971.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
18
Tabell I: 3. Preliminär försörjningsbalans för 1971
1970 års priser
|
|
Procuent- |
Milj. kr. |
Förändring 1970—1971 |
|
|
|
uell volym- |
1970 |
|
|
|
|
förändring |
|
milj. kr. i |
procentuell |
|
|
1969-1970 |
|
1970 års priser |
volymförändring |
|
Tillgång |
|
|
|
|
|
Bruttonationalprodukt 4,3 |
162 120 |
4 500 |
2,8 |
|
|
Import |
9,2 |
36 065 |
1450 |
4,0 |
|
Summa tillgäng |
5,4 |
198 185 |
5 950 |
3,0 |
|
Efterfrågan |
|
|
|
|
|
Bruttoinvesteringar |
0,8 |
35 947 |
1700 |
5,0 |
|
därav: privat |
2,9 |
14 225 |
1250 |
8,5 |
|
stat |
5,3 |
5 037 |
450 |
9,5 |
|
kommuner |
0,3 |
8 526 |
150 |
2,0 |
|
bostäder |
—5,0 |
8 159 |
- 150 |
-2,0 |
|
Lagerförändring |
|
5 273 |
—2 550 |
|
|
Privat konsumtion |
28 |
84 750 |
2 400 |
30 |
|
Offentlig konsumtion |
5,3 |
37 497 |
1550 |
4,0 |
|
Tjänstenetto |
|
24 |
— 100 |
|
|
Export |
8,7 |
34 694 |
2 950 |
85 |
|
Summa efterfrägan |
5,4 |
198 185 |
5 950 |
3,0 |
Anm. Av skäl som framgår av texten sid. 15 avviker i vissa hänseenden uppgifterna angående utvecklingen 1969—1970 från de i tabell 1 angivna
Graden av kapacitetsutnyttjande inom svenska samhällsekonomin kan även enligt dessa kalkyler antas sjunka något, men nedgången kan väntas bli tämligen begränsad. Den antalsmässiga efterfrägan pä arbetskraft väntas innebära en svagt ökad sysselsättning, under det att utbudet på arbetskraft antalsmässigt beräknas stiga med ca 0,5 o/q.
Denna bedömning av utsikterna för Sveriges ekonomi 1971 inrymmer självfallet betydande osäkerhetsmoment. Ett av dessa gäUer otvivelaktigt löneutvecklingen. Vad varierade utslag härvidlag kan tänkas innebära för den samhällsekonomiska balansen har ur rent intern synvinkel berörts något i det föregående. Lönekostnadsutvecklingen får emellertid även antas inverka på den yttre balansen. GrandvUlkoren för denna kommer dessutom självfallet att i hög grad påverkas av den internationella ekonomiska utvecklingen. Med tanke härpå kan det ha sitt intresse att även i någon mån beröra tänkbara återverkningar av andra internationella utvecklingsalternativ än det som hitintills lagts till grund för bedömningen.
Ett ledmotiv i den framlagda prognosen för Sveriges ekonomi 1971 är att den inhemska efterfrågans tillväxt avsevärt skall avta i samband med en nedgång i de högt uppdrivna lagerinvesteringarna. Samtidigt väntas bytesbalansens underskott komma att reduceras påtagligt. I den mån det enbart är en fråga om att tillräckliga resurser skall bli disponibla för ändamålet, är utsikterna för en betydande förstärkning av bytesbalansen
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 19
otvivelaktigt gynnsamma. Härutöver krävs emellertid tillräcklig internationell efterfrågan pä svenska exportvaror. Ifall den internationella konjunkturutvecklingen varit fullkomligt synkroniserad och likformig med den svenska, skulle det knappast funnits anledning att vänta att en nedgång i lagerinvesteringarna inom landet skulle åtföljas av en positiv förändring i bytesbalansen. Exportutvecklingen skulle nämligen komma att dämpas av den svaga lagerkonjunkturen utomlands i lika grad som importen hålls tillbaka av den svaga lagerkonjunkturen inom landet.
Erfarenheten har emellertid visat att fasningen mellan svensk och utländsk konjunktur varit sådan att en nedgång i de svenska lagerinvesteringarna som regel åtföljts av en positiv förändring i bytesbalansen. Detta positiva utslag har dock varit av varierande styrka i förhållande till nedgången i lagerinvesteringarna. Enligt den här framlagda prognosen emotses en förstärkning av bytesbalansen som till sitt belopp är hälften så stor som nedgången i lagerinvesteringar. Ifall avmattningstendenserna inom konjunktur- och lagerutvecklingen i Västeuropa skulle ha underskattats är det möjligt att det positiva utslaget på bytesbalansen blir mera begränsat, samtidigt som sysselsättningsläget inom landet kan komma att påverkas ogynnsamt av en förhållandevis svagare utveckling av exporten.
Även gynnsammare utvecklingsalternativ är emellertid tänkbara och det finns för övrigt ett tidigare exempel pä en mera fördelaktig bytesbalansreaktion att hänvisa tiU. Det gäller utvecklingen 1960—1961 som kännetecknades av en viss nedgång i lagerinvesteringarna, åtföljd av en till sitt belopp ännu kraftigare förstärkning av bytesbalansen. Om den västeuropeiska konjunkturen andra halvåret 1971 behåUer sin styrka eller rentav visar uppsvingstendenser skulle en ännu kraftigare tillväxt av den svenska exporten än den här beräknade kunna emotses. En sådan utveckling skulle bryta en eventuell stagnation inom den svenska ekonomin under andra halvåret 1971. Alternativt skulle sysselsättningssituationen sistnämnda halvår kunna gynnsamt påverkas genom ett förhållandevis snabbt genomförande av den beslutade arbetstidsförkortningen.
Ett annat tänkbart osäkerhetsmoment utgör kapitalrörelserna. Med ett beräknat underskott i bytesbalansen om ca 750 milj. kr. krävs en netto-kapitaUmport av samma storlek för att valutareserven skall kunna bibehållas. Behovet av kapitalimport kan i själva verket med hänsyn tiU biståndskrediterna anses vara elt par hundra mUj. kr. större. Den svenska ekonomins känslighet för störningar på de internationella kreditmarknaderna kan förmodas ha tilltagit sedan mitten av 60-talet. För de senaste 6 åren redovisas en synlig nettokapitalimport om ca 3 miljarder kr., vilken delvis torde ha inneburit ökade kortfristiga förbindelser. Härtill kommer en möjlig nettoförskjutning i form av ökade handelskrediter om ca 1 miljard kr.
Även i ett annat konjunkturellt hänseende än i fråga om kapitalrörelser och lagerinvesteringar finns möjligheter till en ojämn fasning mel-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 20
lan den svenska och de västeuropeiska ekonomierna. Det gäller såsom tidigare antytts lönekostnadernas utveckling. Skulle denna för Sveriges del bli väsentligt högre än för omvärlden kan konsekvenserna härav för den yttre balansen mera omedelbart te sig begränsade, men knappast på sikt. Hur stora riskerna kan tänkas vara för att en sådan ogynnsam utvecklingstendens hos de svenska lönekostnaderna skall uppkomma, kan delvis vara beroende av karaktären hos den internationella pris- och kostnadsutvecklingen. Såsom närmare framgår av det sammanfattande avsnittet i kapitel II kan det finnas vissa skäl att för de närmaste åren — efter en kortvarig dämpning — räkna med en starkare internationell pris- och kostnadsstegring än vad vi varit vana vid under 60-talet. Om dessa farhågor besannas blir frågan hur detta kommer att inverka på Sveriges inre och yttre ekonomiska balans.
Enligt en pessimistisk tolkning av denna tänkbara situation skulle de internationella kostnadsstegringsimpulserna få en så stor genomslagskraft i den svenska ekonomin att man inte ens kunde påräkna att utvecklingen skulle leda till en förstärkning av Sveriges internationella konkurrensläge. Enligt en mera optimistisk tolkning skulle däremot den svenska pris- och kostnadsutvecklingen, ehuru i och för sig starkt beroende av den internationella, alltjämt kännetecknas av vissa tröghetsmoment som kunde beräknas medverka tUl att Sveriges internationella konkurrensläge successivt förstärktes. Behovet att skydda den yttre balansen genom tillräckligt effektiv kontroll av efterfrågeutvecklingen skulle alltjämt bestå, men det är tänkbart att problematiken kring den yttre balansen i övrigt skulle komma att skifta karaktär. Från att huvudsakligen ha rört sig kring frågeställningen om hur man skulle kunna förebygga ett ur konkurrenssynpunkt alltför högt kostnadsläge inom landet kan första-handsproblemet — i fall den internationella konkurrensaspekten förlorar i aktualitet — i stället komma att bli hur utifrån kommande pris- och kostnadsstegringsimpulser skall kunna motverkas.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 21
II. Det internationella läget
1. Sammanfattande översikt
Utvecklingen 1970
Den ekonomiska utvecklingen i västvärldens industriländer präglades under 1970 av en fortsatt snabb expansion i de flesta länder i Västeuropa och en ihållande stagnation i Förenta staterna. Gemensamt för båda områdena var emellertid en påfallande hög prisstegringstakt.
Produktionens tUlväxttakt i Västeuropa 1970 beräknas ha blivit knappt 5 o/o, dvs. bara något mer än en procentenhet mindre än 1969. Av de större länderna hade Italien och Frankrike de snabbaste produktionsstegringarna. Italien var samtidigt, möjligen med undantag för Österrike, det enda av Västeuropas industriländer som visade högre tUlväxttakt än 1969. Det förklaras av de långvariga strejker som till stora delar lamslog den italienska industrin under hösten 1969 och som för 1969 medförde en väsentiigt lägre produktionsuppgäng än vad som tidigare förutsatts. Dämpningen i produktionstUlväxten var för övrigt jämnt fördelad över länderna, om man undantar Västtyskland och Frankrike där tillväxttakten avtog kraftigare, eller med 3 respektive 2 procentenheter. Orsaken var för Västtysklands del främst att söka i begränsningar i produktionskapaciteten, medan i Frankrike även den från 1969 kraftigt dämpade inhemska efterfrägan fick en bromsande inverkan på produktionen. I Storbritannien växte produktionen svagt mellan 1969 och 1970, eller med något mer än 1 o/o. Den inhemska efterfrågan steg där endast svagt under loppet av 1970 efter en stagnation 1969. I de mindre industriländerna höUs tUlväxttakten nära genomsnUtet för Västeuropa. En speciellt markerad dämpning inträffade i Danmark.
Avmattningen i Västeuropa 1970 berodde i huvudsak pä kapacitetsbegränsningar i produktionen, åtminstone under större delen av året. För Storbritanniens del låg dock restriktionerna på tillväxten under hela året på efterfrågesidan. Den ekonomiska politiken var allmänt restriktiv även om den utvecklades i något varierande riktning i olika länder under året. Generellt sett kan den inte sägas ha verkat så dämpande pä efterfrägan att produktionsökningarna i Västeuropa av den anledningen nämnvärt bromsades mellan 1969 och 1970. Även om tendenserna till minskat efterfrågetryck blev mera märkbara mot slutet av året, fick detta i allmänhet, till följd av att orderstockarna fortfarande var stora, inga väsentliga effekter på produktionen under 1970. Såväl i fråga om ekonomisk utveckling som ekonomisk politik kom Storbritannien att avvika åtskilligt från denna aUmänna bild.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
22
Tabell II: 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1969—1971
Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Uppgifterna för 1969 och 1970 avser utfall (preliminära), för 1971 prognoser.
|
|
Brutto- natio- nal- pro- dukt |
Import av varor och |
Export av varor och |
Konsumtion |
Fasta bruttoinvesteringar |
Lager-investe- |
|
|
|
privat |
offentlig |
ringar |
||||
|
|
Föränd- |
||||||
|
|
|
tjänster |
tjänster |
|
|
|
ring i miljarder dollar |
|
Förenta |
|
|
|
|
|
|
|
|
staterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
1969 1970 1971 |
2,8 0,0 3,0 |
7,6 5,0 4,0 |
6,1 9,0 3,5 |
3,4 2,5 3,5 |
—0,3 4,0 —0,5 |
5,4 —3,0 3,0 |
0,3 —5,0 4,3 |
|
Västtyskland |
|
|
|
|
|
|
|
|
1969 1970 1971 |
8,0 5,0 4,0 |
16,2 14,0 7,5 |
11,9 8,0 6,5 |
8,0 8,0 5,5 |
4,3 3,0 5,5 |
12,1 9,0 4,5 |
1,6 —1,1 —1,3 |
|
Frankrike |
|
|
|
|
|
|
|
|
1969 1970 1971 |
7,9 6,0 5,5 |
18,8 8,5 10,5 |
15,2 18,0 11,0 |
7,2 4,0 5,5 |
3,6 3,0 3,0 |
10,1 7,0 6,5 |
1,4 —0,3 0,2 |
|
Italien |
|
|
|
|
|
|
|
|
1969 1970 1971 |
4,8 6,0 7,0 |
18,9 18,5 13,0 |
12,4 8,5 11,0 |
5,7 7,5 7,5 |
3,1 4,5 5,0 |
8,4 7,5 6,0 |
0,0 1,0 0,4 |
|
EEC |
|
|
|
|
|
|
|
|
1969 1970 1971 |
7,1 5,7 5,0 |
17,5 13,5 9,5 |
12,8 10,5 8,5 |
7,2 6,5 6,0 |
3,8 3,5 4,5 |
10,7 8,0 6,0 |
3,0 —0,4 —0,7 |
|
Storbritannien |
|
|
|
|
|
|
|
|
1969 1970 1971 |
1,9 1,5 2,5 |
3,2 5,0 6,0 |
9,3 5,5 3,0 |
0,4 3,0 4,0 |
—Ll 1,0 1,0 |
—0,6 —1,0 3,5 |
0,2 —0,2 0,1 |
|
Norge 1969 1970 1971 |
4,0 4,0 5,5 |
'6,6 '12,5 n,o |
'5,3 «2,0 '6,5 |
7,9 3,0 5,0 |
7,8 2,0 4,5 |
■s—1,6 ''9,5 '8,0 |
—0,0 0,2 0,1 |
|
Västeuropa' |
|
|
|
|
|
|
|
|
1969 1970 1971 |
5,9 4,8 4,5 |
13,2 11,0 8,5 |
11,6 9,5 7,0 |
5,5 5,5 5,5 |
2,6 2,5 3,5 |
8,0 6,0 5,5 |
3,2 -0,4 -0,5 |
11 den offentliga konsumtionen ingår även offentliga investeringar. Fasta bruttoinvesteringar avser endast privata investeringar.
" Bruttonationalproduktens förändringstal avser samtliga till området hörande länder, de olika komponenternas endast de separat redovisade länderna.
Exkl. sjöfartssektorn beräknas ökningstalen till 13,5, 11,5 resp. 9,0.
* Exkl. sjöfartssektorn beräknas ökningstalen till 9,5, 7,0 resp. 8,5.
' Exkl. handelsflottans investeringar beräknas ökningstalen till 5,0, 5,0 resp. 6,5.
Källor: OECD, EEC, nationell statistik, nationella prognoser och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för ekonomisk planering.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 23
Den ekonomiska politiken i Västtyskland, Italien och i de flesta av de mindre länderna, däribland de nordiska, gick i en alltmera återhållande riktning under 1970, i syfte främst att söka dämpa de snabba pris- och kostnadsstegringarna, men i flera av de mindre länderna också för att skapa förutsättningar för en förbättrad utveckling av utrikesbalansen. Allmänt gällde för dessa länder alt finanspolitiken fick ta över en större del av bördan av den förda ekonomiska politiken. Kreditpolitiken bibehöll i de flesta fall sin restriktiva inriktning. Diskontot sänktes dock i flera länder under hösten. Detta avspeglade emellertid i första hand den lugnare utvecklingen på den internationeUa kapitalmarknaden. Frågor rörande betalningsläget och kapitalströmmarna kommer närmare att beröras i det följande.
I Västtyskland skärptes den ekonomiska politiken markant under sommaren 1970. En extraskatt på 10 o/o, som skaU gälla till halvårsskiftet 1971, infördes och avskrivningsreglerna för investeringar skärptes temporärt för perioden t. o. m. januari 1971.1 syfte att begränsa dels likviditeten hos företagen, dels inflödet av utländskt kapital, höjdes bankernas likviditetskvoter avsevärt. Under andra halvåret visade också efterfrågetrycket tecken till att ha lättat, med svagare investeringsefterfrågan och vikande orderingångar tUl industrin. Likaså tilltog nedgången i lagerinvesteringarna markant. Däremot är det osäkert om expansionen av den privata konsumtionen dämpades. Extraskattens effekter tycks i hög grad ha motverkats av de snabba lönestegringarna.
En något annorlunda utveckling under 1970 ägde rum i Frankrike. Vid ingången av året hölls den ekonomiska politiken mycket restriktiv för att hålla tillbaka den privata konsumtionen och bereda utrymme för förbättringar i den yttre balansen. Redan under första halvåret uppnåddes också jämvikt i bytebalansen, mindre än ett år efter de stora underskotten vid tiden omedelbart före devalveringen, medan den privata konsumtionen utvecklades svagt och investeringarna visade tecken till att avta. När så den utländska efterfrågan började sjunka fann sig regeringen föranlåten att ändra kursen för den ekonomiska politiken i syfte att hålla tUlbaka den stigande arbetslösheten. Kreditpolitiken lättades avsevärt under hösten, med bl. a. två diskontosänkningar, i syfte att försöka hålla uppe investeringsefterfrägan och stimulera konsumtionen.
Också i Storbritannien erhöll den ekonomiska politiken en mera expansiv inriktning under 1970. Stagnationen för privat konsumtion och investeringar 1969 fortsatte i början av 1970. I mars och april sänktes diskontot samtidigt som kreditpolitiken i övrigt, liksom i någon utsträckning finanspolitiken, mjukades upp. Under återstoden av året steg den inhemska efterfrägan något, fastän fortfarande svagt, i synnerhet vad gäller investeringama. Dessutom avtog stimulansen frän exportsektorn, trots att den utländska efterfrägan låg på en hög nivå.
Vid en summering av efterfrågeutvecklingen i Västeuropa förefaller
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 24
det som om en avmattning satte in ungefär vid halvårsskiftet. Framför allt gällde detta efterfrågan pä investeringsvaror som då började sjunka i de flesta länder. SpecieUt kan lageratvecklingen uppmärksammas. I Västtyskland och flera av de mindre länderna, bl. a. de nordiska, minskade lageruppbyggnaden kraftigt under andra halvåret. Delvis motverkades den efterfrågedämpande effekten därav för Västeuropa som helhet av en ökad lageruppbyggnad i Italien, där lagren tUl följd av strejkema pressades ner mot slutet av 1969. När det gäller utvecklingen av den privata konsumtionen under andra halvåret tycks expansionen ha fortsatt i ungefär oförändrad takt. Därtill bidrog en snabbare ökningstakt i Storbritannien och Frankrike, oförändrad stegring i Italien samt en lägre tillväxt i en del mindre länder.
I Förenta staterna blev stagnationen något mera långvarig än vad som allmänt antogs för ett år sedan. Bruttonationalprodukten visade ingen volymmässig ökning från tredje kvartalet 1969 fram till halvårsskiftet 1970. Trots gapet mellan potentiell och faktisk produktion och en ständigt stigande arbetslöshet kunde emellertid knappast några tecken på en dämpning i prisökningstakten märkas under denna period, åtminstone inte vad avser konsumentledet. Redan i detta skede togs emellertid de första stegen mot en omläggning av den ekonomiska politiken i en mera expansiv riktning, mot bakgrund av riskerna för en mera långvarig stagnation i produktionen. Vid halvårsskiftet avskaffades återstoden av den extraskatt som infördes halvårsskiftet 1968 och senare lättades kreditpolitiken, efter hand som priserna visade en något måttligare ökningstakt och dessutom produktionen under tredje kvartalet började stiga. Penningutbudet ökade snabbare och uUåningsräntorna sjönk, i avseende pä affärsbankernas s. k. prime råte i fyra etapper, från 8,5 o/o tUl 7 o/o.
Den strama kreditpolitiken under större delen av året medverkade till att de fasta investeringariia minskade 1970. I synnerhet drabbades bostadsbyggandet som beräknas ha minskat med minst 10 o/o, även om igångsättningarna av bostadsprojekt ökade efter hand som kreditpolitiken lättades. Industriinvesteringarna tycks i stort sett ha varit oförändrade meUan 1969 och 1970. Lageruppbyggnaden minskade mycket kraftigt under 1970, i synnerhet under första halvåret då lagerutvecklingen i hög grad bidrog till den uteblivna produktionstillväxten.
Den privata konsumtionen i Förenta staterna steg endast med ett par procent 1970. Mot bakgrund av bl. a. de finanspolitiska åtgärderna vid halvårsskiftet kan det tyckas något förvånande att ökningstakten fortsatte att vara svag under andra halvåret. De förklaringar som kan ges är en dämpad utveckling av reaUönerna och en oförändrat hög sparkvot hos hushållen. I botten ligger naturligtvis också en allmänt försiktig attityd hos konsumenterna tills den ekonomiska utvecklingen visar mer expansiva drag.
De neddragande effekterna på produktionen av strejken vid General
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 25
Motors kan antas ha fått till följd att bruttoproduktionen inte steg märkbart under fjärde kvartalet. För helåret 1970 innebär detta en oförändrad eller något lägre total produktion i förhållande till 1969.
Produktionen i Japan ökade totalt i volym med något över 11 o/o 1970, dvs. ungefär i nivå med den genomsnittliga ökningstakten de senaste tio åren, men något lägre än 1968 och 1969. Den inhemska efterfrågan, framför allt på investeringsvaror, har de senaste åren utövat en hård press på produktionsresurserna, med effekt att löner och priser liksom importen stigit mycket snabbt. Den åtstramning av kreditpolitiken som genomfördes under hösten 1969 tycks dock ha fått effekt under 1970. Investeringsefterfrågan avtog tydUgt mot slutet av året i synnerhet inom industrin. Exportframgängarna blev också något mindre markanta, delvis som en följd av avmattningen i Förenta staterna. Från halvårsskiftet sjönk också prisökningstakten och mot den bakgrunden lättades kreditrestriktionerna, med början i slutet av oktober.
I OECD-länderna steg priser och löner mycket snabbt under 1970. Den allmänna prisnivån, mätt som bruttonationalproduktens prisdeflator, höjdes med mer än 5 o/o i nästan alla dessa länder, dvs. mer än 1969 och nästan dubbelt så mycket som det årliga genomsnittet under första hälften av 60-talet. Konsumentpriserna steg från tredje kvartalet 1969 till tredje kvartalet 1970 med nästan 7 o/o i Storbritannien, 5,9 o/o i Frankrike, 5,7 o/o i Förenta staterna, något under 5 o/o i Italien samt 4 o/o i Västtyskland (se tabell 2). Bland de mindre länderna ökade konsumentpriserna särskilt starkt i de nordiska ländema, utom Finland där ökningstakten blev mindre än 3 o/o till följd av det stabiliseringsavtal som gällde mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna. Den snabba prisstegringstaklen verkade dock i flera länder mattas av något mot slutet av 1970.
Ökningstakten för lönerna i industriländerna 1970 blev också i allmänhet mycket hög. Timlönen för industriarbetare steg i de flesta av dessa länder med mer än 10 o/o och i regel avsevärt snabbare än 1969. Som framgår av tabell 3 ökade lönerna snabbast i Italien, Japan, Storbritannien och Västtyskland, medan i Förenta staterna stegringstakten blev avsevärt lägre än genomsnittet för OECD-länderna.
Den snabba pris- och kostnadsstegringen blev inte bara kraftig 1970, den drabbade med få undantag alla länder inom OECD-området. För första gången sedan Koreakriget kom världshandelspriserna att öka lika snabbt som den genomsnittliga inhemska prisnivån i OECD-länderna och därigenom fick de interna pris- och kostnadsstegringsprocesserna ökad styrka. Under första halvåret 1970 steg världshandelspriserna inom OECD med 7 o/o i årstakt.
Den snabba prisstegringen har delvis haft sin grund i omständigheter som varit gemensamma för flertalet av världens industriländer. Sålunda förelåg, åtminstone fram till halvårsskiftet, en allmän brist på vissa bas-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
26
Tabell II: 2. Konsumentpriser 1960—1970
Procentuella förändringar
|
|
1960- |
1965— |
1969 |
3 k v. 1969— |
|
|
1965 |
1968 |
|
3 kv. 1970 |
|
|
per år |
per ar |
|
|
|
Västtyskland |
2,8 |
2,3 |
2,7 |
4,0 |
|
Frankrike |
3,8 |
3,3 |
6,4 |
5,9 |
|
Italien |
4,9 |
2,3 |
2,6 |
4,7 |
|
Belgien |
2,5 |
3,2 |
3,8 |
3,9 |
|
Nederiänderna |
3,5 |
4,3 |
7,5 |
5,3 |
|
Storbritannien |
3,6 |
3,7 |
5,5 |
6,9 |
|
Danmark |
5,5 |
7,4 |
3,5 |
7,6 |
|
Finland |
5,3 |
6,2 |
2,7 |
2,8 |
|
Norge |
4,1 |
3,7 |
3,1 |
11,1 |
|
Sverige |
3,6 |
4,2 |
2,7 |
7,4 |
|
Schweiz |
3,2 |
3,7 |
2,5 |
3,8 |
|
Österrike |
3,9 |
3,0 |
3,0 |
4,9 |
|
Förenta staterna |
1,3 |
3,3 |
5,4 |
5,7 |
|
Kanada |
1,6 |
3,8 |
■4,5 |
3,0 |
En rimlig korrigering (av bostadsposten) för perioden 3 kv. 1969—3 kv. 1970 ger för Sveriges del ett prisstegringstal på ungefär 6,5 %.
Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och subventionering.
Källor: OECD och nationell statistik.
Tabell II: 3. Timförtjänsten för industriarbetare 1960-
Procentuella förändringar
-1970
|
|
1960—1965 |
1965—1968 |
1969 |
3 kV. 1969— |
|
|
per år |
per år |
|
3 k v. 1970 |
|
Västtyskland |
9,5 |
5,2 |
9,0 |
13,8 |
|
Frankrike» |
7,5 |
8,0 |
11,3 |
10,5 |
|
Italien' |
10,6 |
4,1 |
7,5 |
20,7 |
|
Belgien |
8,0 |
7,3 |
7,9 |
11,6 |
|
Nederländerna' |
9,8 |
8,1 |
9,3 |
10,1 |
|
Storbritannien |
"7,3 |
6,0 |
7,9 |
14,0 |
|
Danmark |
10,5 |
10,8 |
11,4 |
*9,1 |
|
Finland |
8,5 |
7,3 |
9,3 |
»11,0 |
|
Norge |
7.2 |
7,5 |
9,7 |
16,0 |
|
Sverige |
8,6 |
8,2 |
8.7 |
10,9 |
|
Schweiz' |
5,4 |
5,1 |
4,6 |
6,7 |
|
Österrike' |
6,4 |
6,5 |
5,8 |
7,7 |
|
Förenta staterna |
2,9 |
4,8 |
6,6 |
5,3 |
|
Kanada |
3,7 |
6,6 |
8,3 |
8,3 |
' För förtjänstutvecklingen föreligger endast tarifflöner.
= 1963—1965.
' 1 kv. 1969—2 kv. 1970.
Källor: OECD och nationell statistik.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 27
metaller, särskUt jäm och stål och priserna ökade också allmänt pä råvaror under årets tidigare del. Kapacitetsbrist förekom också inom vissa andra industribranscher.
Ett karakteristiskt drag i utvecklingen har varit att det rått en påtaglig parallellitet i fråga om intern pris- och kostnadsutveckling även mellan länder med väsentligt varierande läge med avseende på efterfrågetryck och kapacitetsutnyttjande. Det förefaller som om det delvis varit skilda orsaker som drivit fram denna parallella utveckling. Ett högt efterfrågetryck har i åtskilliga länder, sädana som Västtyskland och Japan, framkallat pris- och lönestegringar av en omfattning som varit att vänta med ledning av tidigare erfarenheter. I andra länder, med Storbritannien som det mest utpräglade typexemplet, har löne- och prisstegringsprocessen antagit proportioner som, med hänsyn till det svaga efterfrågetrycket, klart avviker från tidigare reaktionsmönster.
Vad gäller löneutvecklingen har orsakerna tUl den starka uppgången under 1970 varit flera. En väsentiig förklaring har i åtskilliga fall varit en reallöneutveckling som under de närmast föregående åren inte tillnärmelsevis gav sä mycket som löntagarna förväntat. Klarast kom detta till uttryck i Storbritannien, där reallöneökningarna efter devalveringen — förutom av importprisstegringar — hölls tillbaka av höjningar av indirekta skatter och en traditionell inkomstpolitik. Otillfredsställelsen bland löntagarna byggde efter hand upp krav pä mycket kraftiga löneförbättringar. Kraven på högre löner underströks av strejker och andra oroligheter på arbetsmarknaden i flera länder. Till denna utveckling medverkade en allmänt stegrad social oro och höjda ambitioner i fördelningsfrågor.
Bland de länder som under 1970 haft ett förhållandevis högt efterfrågetryck ingår sådana som Västtyskland, Italien och Japan. Dessa länder har alltjämt en stark internationell konkurrensförmåga och intar därför i många avseenden en prisledande position, varför prisstegringsimpulser därifrån fått en stark genomslagskraft. De internationella återverkningarna har förstärkts av revalveringen i Västtyskland och oroligheterna på arbetsmarknaden i Italien. Motståndskraften mot dessa inflytelser har av «käl som tidigare berörts varit nedsatt för en betydande del av de övriga industriländerna.
Delvis har de faktorer som verkat internationellt pris- och kostnads-uppdrivande varit av engångskaraktär. Detta torde i första hand gälla beträffande den västtyska revalveringen och sannolikt även störningarna pä den italienska arbetsmarknaden. Kapacitetsbristen inom vissa basindustrier kan vidare ha haft en övergående karaktär.
Andra faktorer kan med större sannolikhet väntas kvarstå en tid fram-
' På oljemarknaden har det ansträngda marknadsläget hittUls visat sig bestå Delvis har den uppkomna situationen rent politiska förklaringar.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
28
Diagram U: 1. Bytesbalansen i olika länder 1961—1970
Miljoner US dollar
|
1000 0 |
Belgien |
_ _ n n n |
|
|
|
Danmark
|
— 500 - |
-TJ
Finland
500
O
—500
3000
2000
1000
O
—1000
Sverige
Västtyskland
a
-ETL
TIT
B.
-5001
|
1000 |
Frankrike n n |
1—1 |
m |
m |
|
1000 |
|
|
|
|
6000-
5000 -
4000 -
3000
2000
1000
O
—1000
Förenta staterna
|
L |
|
L |
|
_L |
1961 -62 -63 -64 -65 -66 -67 -68 -69 -70 1961 -62 -63 -64 -65 -66 -67 -68 -69. -70
' Avser bytesbalansen gentemot länder utanför franczonen.
Anm. Diagrammet bygger med undantag för Sverige på material frän OECD. Nationell statistik kan skilja sig frän OECD:s främst på grund av skilda definitioner av bytes- resp. kapitalbalans. Prognoserna för 1970 grundar sig i viss utsträckning på uppskattningar gjorda inom sekreteriatet för ekonomisk planering.
Källa: OECD.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 29
över. Detta gäller bl. a. bristen pä s. k. stabilitetsöar, sådana som Västtyskland och Förenta staterna under större delen av 60-talet. Allmänt sett finns anledning att räkna med mindre reserver av outnyttjad kapacitet inom länder med stark konkurrensförmåga, såsom exempelvis Italien och Japan. Slutligen kan det finnas skäl alt räkna med att det mera labila läge på arbetsmarknaden som uppkommit i ett flertal länder kommer att dröja kvar.
Världshandeln fortsatte att växa snabbt under 1970, i synnerhet under första halvåret då uppgången blev ca 10 o/o i volym jämfört med första halvåret 1969, eller ungefär lika snabbt som den genomsnittliga ökningen 1969. I Västeuropa och Japan fortsatte utrikeshandeln att öka i den snabba takt som uppnåddes 1969. En uppbromsning av världshan-delslillväxten skedde dock under andra halvåret 1970 främst som en följd av en svagare importtUlväxt i industriländerna. Världshandelns ökning 1970 kan beräknas till 8—9 o/o i volym och 12—13 "/o i värde.
Exportvärdet steg med mer än 15 o/o 1970 i alla de större industriländerna, utom Storbritannien och Italien. I de mindre industriländerna var ökningstakten särskUt hög i Österrike, Sverige och Finland. Andelsvinster på exportmarknaderna gjorde framför allt Japan, men också Förenta staterna, Kanada och Frankrike. Både i Förenta staterna och Kanada underlättades exportframgångarna väsentligt av en svag inhemsk efterfrågan, men det förefaller också som om deras konkurrensförmåga i förhållande till Västeuropas länder allmänt skulle ha stärkis under 1970. I Frankrike stimulerades exporten i stor utsträckning av paritetsförändringarna för francen och D-marken 1969 och av en förhållandevis dämpad inhemsk efterfrågan. Andelsförluster fick framför allt Storbritannien och av de mindre länderna Belgien, Norge och Danmark. I första hand kan dessa länders exportutveckling förklaras av kapacitetsbegränsningar i exportindustrin. När det gäller Storbritannien kan en del också förklaras av en synnerligen labil arbetsmarknad, med bl. a. en hamnarbetarstrejk i slutet pä juli; dessutom har landet tidigare visat sig ha svårt att undvika ökande andelsförluster vid snabbt stigande världshandel.
Utrikeshandeln i Östeuropa expanderade starkt 1970, i synnerhet vad gäller importen. Delvis förklaras detta av en snabbt ökad import av jordbruksprodukter till följd av det dåliga skördeutfallet 1969. I anslutning tiU den efter hand vikande efterfrågan pä råvaror i industriländerna steg utvecklingsländernas exportvolym svagare än deras import. Handelsbalansen gentemot OECD försämrades ytterligare i synnerhet som bytesförhållandet från våren blev sämre till följd av i genomsnitt stagnerande råvarupriser samtidigt som industrivarupriscrna steg fortsatt snabbt.
Utbytet av varor och tjänster, vUket återspeglas i ländernas bytesbalanser (diagram 1), gick under 1970 i en utjämnande riktning för de större industriländerna inom OECD. Överskotten reducerades kraftigt i Västtyskland och än mer i Italien. Förenta staternas bytesbalans, som gi-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 30
vit överskott på i genomsnitt mer än 3 miljarder dollar årligen 1960— 1967, men underskott både 1968 och 1969, förstärktes avsevärt och visade ånyo överskott på 1,7 miljarder dollar. En jämförelsevis snabbare förbättring skedde i Frankrike, från ett underskott på 1,4 miljarder dollar 1969 till ett överskott pä några hundra miljoner dollar 1970. I Storbritannien steg överskottet med ytterligare 100 miljoner pund i förhållande till 1969. Japans stora överskott reducerades inte nämnvärt.
Betalningsläge och kapitalrörelser
De internationella kredit- och kapitalrörelserna 1970 skilde sig i många avseenden från utvecklingen under 1969. Lika dramatiska kastningar av kapitalströmmarnas riktning och stjTka ägde inte rum och inte heller spekulerades det lika allmänt i paritetsändringar för de mera betydelsefulla valutorna. Flera förklaringar till denna jämfört med 1969 lugna utveckling kan anföras. En väsentlig faktor var den jämnare fördelningen av över- respektive underskott i industrUändernas bytesbalanser. De tvä länder som 1969 uppvisade de största underskotten — Förenta staterna och Frankrike — redovisade av skäl som tidigare framgått överskott 1970. Parallellt härmed sjönk överskotten påtagligt för de tvä tidigare stora överskottsländerna Västtyskland och Italien.
En annan förklaring till den lugnare utvecklingen av kapitalrörelserna var den kraftiga ökningen 1970 av den internationella likviditeten. Mot en i stort sett oförändrad internationell likviditet 1969 stod en ökning 1970 av storleksordningen knappt 10 miljarder dollar. Det är en avsevärd ökning med tanke pä att tUlväxten per år tidigare under 60-talet uppgått till i genomsnitt mellan 1/2 och 1 miljard dollar. Det kan dock vara befogat att uttala en viss reservation för graden av exakthet i denna typ av beräkningar, eftersom det är synnerligen svårt att ens långt i efterhand identifiera och kvantifiera vissa av de likviditetsskapande faktorerna. Beräkningar utifrån utvecklingen av respektive länders guld- och valutareserver tyder för sin del på att det internationella likviditetstillskottet 1970 t. o. m. var en å två miljarder doUar högre.
Bakom den kraftiga ökningen av den internationella likviditeten 1970 låg i första hand ett kraftigt underskott på den amerikanska betalningsbalansen. Utländska centralbankers och liknande institutioners nettoinnehav av dollar steg under 1970 med drygt 8 miljarder dollar.i Försämringen av den amerikanska betalningsbalansen förklaras bl. a. av stigande långfristiga privata och offentiiga investeringar utomlands. Än viktigare kvantitativt var nedgången av amerikanska bankers och företags upplåning på Eurodollarmarknaden. Vissa av skälen till detta behandlas närmare i det följande. Nämnas kan också att underskottet i de
Den definition av betalningsbalansen som här åsyftas benämns betalningsbalansen uttryckt på officiell iransaktionsbasis.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 31
amerikanska betalningarna inte tillåtits resultera i någon minskning av den amerikanska guld- och valutareserven — något som annars kunde ha motverkat skapandet av intemationell likviditet.
Andra faktorer som bidrog till den internationella likviditetstillväxten var tillskapandet av de s. k. speciella dragningsrätterna (SDR) samt ökningen av medlemsländernas kvoter i Internationella valutafonden (IMF). TUlskottet av SDR uppgick under 1970 till 3,5 miljarder dollar och ökningen av kvoterna i IMF till knappt 8 miljarder dollar. Tillskottet i likviditet genom kvotökningen var dock av mera villkorlig karaktär än vad gäUer SDR. Den i december 1969 ingångna överenskommelsen mellan Sydafrika och IMF angående en viss rätt för Sydafrika att sälja guld på den officiella marknaden resulterade vidare i en viss ökning av de monetära guldreserverna. Dessa steg under första halvåret 1970 med ca 400 mUjoner dollar. På den fria marknaden har guldpriset under större delen av året legat något över priset på monetärt guld.
Den lugnare utvecklingen på de internationeUa kredit- och kapitalmarknaderna har, liksom lättnaderna av den amerikanska kreditpolitiken, varit bidragande faktorer till nedgången av räntenivån i olika länder. Under hösten 1970 sänktes t. ex. diskontot i Förenta staterna. Japan, Kanada, Frankrike och Västtyskland. Även en rad mindre europeiska länder ha följt efter. Utvecklingen av diskontot i olika länder framgår närmare av diagram 2. I flera länder har sänkningarna i första hand slagit igenom på de korta räntorna (diagram 3).
Med tanke på Förenta staternas, Västtysklands och Euromarknader-nas strategiska betydelse för kapitalströmmarnas utveckling 1970 kan en mera teknisk förklaring vara motiverad vad gäller dessa marknader.
Lättnaderna av kreditpolitiken i Förenta staterna medförde ett drastiskt omslag 1970 av den amerikanska upplåningen på Eurodollarmarknaden. Under första kvartalet 1970 sjönk denna upplåning med ca 2 miljarder dollar. Under andra kvartalet skedde däremot en avsaktning i denna process, bl. a. på grund av en säsongmässig åtstramning pä den amerikanska penningmarknaden. Ett visst spekulativt betingat utflöde av kort kapital tUl Kanada ägde vidare rum under denna period. Under tredje kvartalet 1970 tog återbetalningarna av upplånat kapital ånyo fart. Av väsentlig betydelse var därvidlag att maximeringen av räntenivån för de amerikanska bankernas inlåning delvis upphävdes fr. o. m. 24 juni, vilket medförde vidgade möjligheter för bankerna att öka sin inhemska inlåning. De amerikanska bankernas upplåning på Eurodollarmarknaden, vilken vid ingången av 1970 uppgick till ca 13 miljarder dollar, hade i mitten av november sjunkit till knappt 9 miljarder. Detta torde ungefär motsvara det belopp för vilket inga krav på reservtäckning gäller.i Under
' Vid upplåning över en viss gräns drabbas bankerna enligt bestämmelser som trädde i kraft under hösten 1969 av ett krav på en reservkvot i centralbankema. Kvoten höjdes i december 1970 från 10 till 20 %.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
Diagram II: 2. Diskontot i olika länder 1967—1970
32
1967
1968
1969 1970
1967 1968
1969
1970
Anm. Under första hälften av december 1970 sänktes det västtyska diskontot frän 6,5 till 6 % och det belgiska från 7 till 6,5 %.
Källor: IMF och BIS.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
33
Diagram II: 3. Den kortfristiga ränteutvecklingen i vissa länder 1969—1970
3-mänaderslån
|
12 10 |
|
6 |
|
4 >. |
|
|
Eurodollarmarknaden |
|
|
|
|
|
|
|
|
/ V-* |
-X |
|
|
|
|
|
|
r .<■ |
.■"• Storbritannien |
|
|
|
,' |
~ |
■cr |
|
l-y |
.ä |
...... |
|||||
|
—_- >■' |
|
- |
Förenta staterna |
||||
|
|
r- |
||||||
|
h*"—•»» |
Västtyskland |
|
|
|
|
|
|
|
k |
|
|
|
|
|
|
|
|
L_i |
|
_L |
|
J. |
|
J_ L |
|
J_ |
1 I I I
JFMAMJJASOND JFMAMJJASOND
1969 1970
Anm. För Förenta statema och Storbritannien har den effektiva avkastningen pä 3-månaders skattkammarväxlar återgivits.
Källa: Nationell statistik.
årets sista månader föreföll ingen ytterligare reduktion äga ram. Detta skulle bl. a. kunna förklaras av att kostnaderna för EurodoUarupplåning då inte skilde sig nämnvärt frän inhemsk kapitalanskaffning. I samma riktning verkade det faktum att det "reserv-fria" uppläningsbeloppet på EurodoUarmarknaden sänks om den faktiska upplåningen faller under en viss nivå. Långsiktiga överväganden frän bankernas sida torde tala för att de önskar hälla en sä hög "reserv-fri" upplåningsrätt som möjligt.
Det ökade utbud av kort kapital som genererades genom de amerikanska återbetalningarna sögs i stor utsträckning upp av Västtyskland. Till en stor del kan detta förklaras av de västtyska företagens och bankernas strävan att motverka de likviditetsindragande effekterna av den förda kreditpolitiken. Denna har inriktats på att söka dämpa den inhemska efterfrägan via höga likviditetskvoter och ett internationellt sett högt ränteläge. Periodvis torde även vissa förväntningar frän omvärldens sida om en ny paritetsförändring ha förekommit. Sålunda flöt under några fä dagar efter frisläppandet av kursen på den kanadensiska dollarn i juni kort kapital in i Västtyskland till ett värde om 3,5 miljarder DM. Under de tre första kvartalen 1970 uppgick det korta kapitalinflödet till mellan 10 och 15 miljarder DM. De restriktioner som den västtyska regeringen införde mot importen av kort kapital fick sålunda inte den avsedda ef-
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 34
fekten under 1970. Till en viss del motverkades dock inflödet av en betydande export av långfristigt kapital.
Ett visst inflöde av kort kapital ägde även rum till Frankrike och Storbritannien. För Storbritanniens del var detta sä gott som helt koncentrerat till det första kvartalet. Den italienska kapitalexporten reducerades vidare avsevärt under 1970, vilket i första hand torde kunna hänföras till vissa åtgärder som vidtagits mot exporten av liresedlar samt till ökade avkastningsmöjligheter för kapital inom landet.
Ovanstående utveckling av de korta kapitalrörelserna har medfört en påtaglig nedgång av Eurodollarräntorna. För lån med tre månaders löptid uppgick räntan i början av december till ca 7,3 o/o att jämföra med ca 10,5 o/o vid ingången av 1970. Med undantag för en smärre uppgång i maj och juni har räntefallet fördelats tämligen jämnt över året. Eurodol-larmarknadens motvarighet på den långfristiga sidan — den s. k. Euro-bondmarknaden — har under 1970 vuxit i något långsammare takt än 1969. Under de elva första månaderna emitterades obligationer till ett värde av ca 2 miljarder dollar och för helåret 1970 beräknas motsvarande belopp ha uppgått till knappt 2,5 miljarder dollar. Huvudparten eller ca 70 o/o avsäg obligationer utan konverteringsrätt noterade i dollar. Under loppet av 1970 tilltog dock emissionerna i DM och holländska floriner. Liksom 1969 uppgick andelen amerikanska emissioner tiU 1/3 av totalbeloppet att jämföra med ca 2/3 under 1968. I motsats till de korta räntorna har räntorna på den internationella kapitalmarknaden inte visat mera påtagliga tecken till att sjunka. Medan handeln med Eu-robonds tidigare i huvudsak inskränkt sig till att omfatta emissioner har under 1970 förutsättningarna för handeln med utelöpande värdepapper blivit gynnsammare. Institutionella förbättringar i form av dearingsam-arbete, överenskommelser mellan banker om leverans- och betalningsvillkor har ägt rum. Detta torde inom en snar framtid fä avsevärda effekter på den internationella kapitalmarknadens funktionssätt och det långfristiga kapitalets rörlighet. Det kan nämnas att det totala beloppet utestående obligationslän pä Eurobondmarknaden vid utgången av 1970 kan skattas till drygt 13 miljarder dollar.
Utsikter för 1971
Den ekonomiska utvecklingen i de OECD-anslutna industriländerna utmärktes vid ingången av 1971 av tendenser till svagare tillväxttakt i Västeuropa och Japan och en begynnande produktionsuppgång i Förenta staterna. Avgörande för bedömningen av den internationella konjunkturutvecklingen under 1971 blir under dessa omständigheter dels hur markerad expansionen i Förenta staterna kan tänkas bli, dels i vilken omfattning och med vilken styrka och varaktighet en lägre tUlväxt i Västeuropa är att vänta.
Den bedömning som gjorts innebär för Förenta staternas del att pro-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 35
duktionsuppgången 1971 skulle bli ungefär 3 0/0, efter en stagnation 1970. De genomförda lättnaderna i den ekonomiska politiken förutses fä en stimulerande effekt både på den privata konsumtionen och på investeringarna, även om det verkar troligt att ökningstakterna kommer att tillta mera väsentligt först en bit in på året. Sparkvoten beräknas minska och investeringsviljan tUlta efter hand som en mera optimistisk utvecklingsbild skapas för den amerikanska ekonomin. En sådan bild förefaller trolig inte minst mot bakgrund av den något långsammare prisökningstakten under andra halvåret 1970 och den kraftiga resultatförbättringen av utbytet av varor och tjänster med utlandet 1970. Båda dessa faktorer var och är fortfarande högst väsentliga inslag i målsättningen för den förda ekonomiska politiken. Med tanke pä den snabba produktivitetsstegring som hör till ett begynnande uppsvingsskede torde emellertid arbetslösheten knappast komma att sjunka i någon större omfattning före halvårsskiftet 1971. Man kan också vänta sig att investeringsverksamheten skjuter fart särskilt under andra halvåret.
Bedömningen av konjunkturutvecklingen i Västeuropa under 1971 ter sig mera osäker. Den ekonomiska utvecklingen under andra halvåret 1970 tyder på att en något mera expansiv produktionstillväxt är att vänta i Storbritannien och Italien, medan samtidigt en försvagning skulle äga rum i framför allt Västtyskland och åtskilliga av de små industriländerna och i mindre omfattning möjligen också i Frankrike. Det förefaller som om utvecklingen i Västtyskland skulle bli av central betydelse för konjunkturutvecklingen i Västeuropa under året. Man kan därvidlag tänka sig tvä alternativa utvecklingsvägar.
Även om orderingången till den västtyska industrin nu stagnerat eller är obetydligt avtagande är orderstocken tillräckligt stor för att produktionen skall kunna gä på högvarv i flera månader. Den ekonomiska politiken verkar återhållande på efterfrågan, men det finns åtskilliga skäl som talar för att dämpningen inte blir så kraftig. Företagens likviditet synes fortfarande vara relativt god, understödd av en kraftig import av utländskt kapital, och kan därför medverka till att bromsa nedgången i investeringstillväxten. Stora löneökningar under 1970 torde vidare hålla uppe ökningstakten för den privata konsumtionen även om en viss dämpning är att vänta med hänsyn till den pålagda extraskatten som förblir i kraft under åtminstone första halvåret 1971. Dessutom förutses den offentiiga sektorn öka sin direkta efterfrågan pä varor och tjänster i snabbare takt än under 1970. En sådan efterfrågeutveckling i Västtyskland skulle verka fortsatt stimulerande pä övriga västeuropeiska länder. Den väntade konjunkturuppgången i Förenta staterna beräknas dessutom få positiva effekter på produktionen i Västeuropa. Enligt detta utvecklingsalternativ, som förefaller vara det mest sannolika, skulle konjunkturavmattningen i Västeuropa kunna bli relativt obetydlig och an-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 35
lagligen också förhållandevis kortvarig. Tidpunkten för ett konjunkturomslag blir emellertid även i ett sådant alternativ svår att precisera.
Ett andra alternativ utgår ifrån att den ekonomiska utvecklingen i Västtyskland går mot en betydande avmattning. Någon avsevärd stimulans skulle inte vara att vänta frän de övriga stora industriländerna i Västeuropa. I detta fall skulle en mera markerad konjunklurdämpning inträffa, även om den troligen inte skulle bli varken så utpräglad eller långvarig som förra gängen med tanke på bl. a. gynnsamma spridningseffekter frän efterfrågeutvecklingen i Förenta staterna.
Även med den mera optimistiska grundsynen på den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa kan således en mindre dämpning i produktionstillväxten väntas för 1971. Den lägre efterfrågan torde i första hand komma att gälla industriinvesteringarna. Bostadsbyggandet beräknas öka kraftigt i Storbritannien, efter en nedgång 1970, men dämpas både i Frankrike och Italien. Den privata konsumtionen väntas också visa en oenhetiig utveckling 1971, med ökad tUlväxttakt i Storbritannien, Frankrike och möjligen Italien men lägre ökningstakt i Västtyskland och i de flesta av de mindre länderna.
Även om den under det senaste året allmänt restriktiva ekonomiska politiken borde få större dämpande effekt på prisstegringstakten under 1971 än 1970 torde pris- och löneökningarna fortsätta att vara stora. För en sådan utveckling talar flera av de skäl som anförts i den föregående analysen av prisutvecklingen 1970. Sammanfattningsvis förefaller det som om prisutvecklingen kan bli ett gemensamt och allvarligt problem för industriländerna också under de närmaste åren.
Världshandeln i volym kan 1971 väntas växa i några procentenheter långsammare takt än 1970. För de OECD-anslutna länderna torde ökningstakten uppgå till 7—8 o/o 1971. Om man bortser från Storbritannien och Italien torde tillväxten av exporten allmänt bli lägre än 1970. Särskilt kraftig nedgång kan man vänta sig för exportökningen i Frankrike, där flera gynnsamma faktorer samverkade till att tillväxten blev särdeles hög 1970. Likaså väntas avsevärt svagare exportframgångar för Förenta staterna 1971 allt eftersom den inhemska efterfrågan stiger. Både i Västtyskland och i de mindre industrUänderna antas i regel en dämpning på elt par procentenheter i exportstegringen. I Storbritannien tycktes exporten börja öka i något snabbare takt mot slutet av 1970 och exportmarknadsförlusterna 1971 väntas bli betydligt mindre än föregående är. Sammantaget skulle OECD-länderna med den nämnda utrikeshandelsutvecklingen komma att visa ett lägre överskott gentemot omvärlden än 1970, men fortfarande, liksom under de senaste tre åren, ett överskott mer än dubbelt så stort som genomsnittet för åren 1960—1967. Fördelningen av bytesbalansöverskottet 1971 på de olika länderna väntas bli obetydligt annorlunda än 1970. En sådan utveckling skulle normalt inte behöva leda till att behovet av utjämnande kortfristiga kapitalrörelser
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 37
tilltar. Detta utesluter å andra sidan inte att balansproblemen för vissa av de mindre europeiska staterna kan bestå.
Skapandet av internationell likviditet 1971 kan företrädesvis väntas komma att åvila systemet med speciella dragningsrätter. Nya SDR till ett värde av 3 miljarder dollar aktiverades vid årsskiftet 1970/1971. Den amerikanska grandbalansen väntas uppvisa ett kraftigt underskott även 1971. I vad mån detta kommer att öka den internationella likviditeten beror bl. a. på utvecklingen av den amerikanska upplåningen pä Eurodollarmarknaden. Oförändrade eller minskade amerikanska EurodoUar-skulder kan resultera i kraftiga tillskott av internationell likviditet. Mycket talar för alt denna skuldsättning knappast kommer att sjunka i samma takt som 1970 — åtminstone inte under första halvåret. Ett motiv för detta är den tidigare omnämnda utformningen av reservtäcknings-kraven för amerikanska bankers Eurodollarapplåning. De tekniska omläggningar av beräkningsmetodiken vid fastställandet av dessa krav som beslöts i december 1970 torde ytterligare stödja ett sådant argument. Av stor betydelse för kapitalströmmarnas utveckling är även den rådande motviljan från vissa europeiska staters sida mot en ökning av dollarbalanserna samt vilka uttryck en sådan motvilja kan komma att ta sig. Mot denna bakgrand blir en väsentlig fråga vilken ekonomisk-politisk linje de amerikanska myndigheterna tillgriper för att försöka konsolidera och finansiera den amerikanska grundbalansen. En nära nog jämförbar betydelse skuUe kunna tillmätas utvecklingen av de finansiella flödena av kort och långt kapital till respektive frän Västtyskland.
2. Länderöversikter
Förenta staterna
De främsta målen för den amerikanska regeringens ekonomiska politik har under 1969 och huvudparten av 1970 varit att söka bromsa prisstegringstakten samt att förbättra bytesbalansen. Den därav föranledda stabUiseringspolitiken, som inleddes redan under 1968, resulterade under 1969 i en gradvis avmattning av den amerikanska ekonomins tillväxttakt. Det sista kvartalet 1969 sjönk bruttonationalprodukten i reala termer för första gängen sedan första kvartalet 1967. Nedgången fortsatte under första kvartalet 1970, medan en ytterst obetydlig ökning inregistrerades under andra kvartalet. Med tanke på att ökningen av produktionskapaciteten normalt uppgår till 4 å 4,5 0/0 per år växte sålunda skillnaden mellan möjlig och faktisk produktionsökning successivt. Förväntningarna om att detta snabbt skulle resultera i en påtaglig uppbromsning av prisstegringstakten infriades emellertid inte. Under 12-månadersperioden t. o. m. september 1970 steg konsumentpriserna med knappt 6 0/0. Under senare delen av 1970 var emellertid prisuppgången något svagare, i första hand tack vare utvecklingen av priserna på matvaror och tjänster.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 38
Betydligt starkare har dämpningen kommit till uttryck i partihandelsledet. Under 12-månadersperioden t. o. m. november ökade partipriserna med i genomsnitt 2,5 o/o.
Under loppet av 1970 har den ekonomiska politiken delvis lagts om i expansiv riktning. Bidragande till detta torde ha varit farhågorna för en mera långvarig dämpning av den ekonomiska aktiviteten. Inte minst utvecklingen pä arbetsmarknaden förefaller härvidlag ha spelat en stor roll. Arbetslösheten, vilken vid utgången av 1969 uppgick till 3,5 o/o, hade i november 1970 stigit till 5,8 o/o, dvs. den högsta nivån sedan 1964. I viss män torde dock strejken vid General Motors ha verkat höjande pä den registrerade arbetslösheten under hösten 1970. Den ändrade inriktningen av den ekonomiska politiken medverkade till att den totala produktionen långsamt började stiga under andra halvåret 1970. Sett över helåret 1970 synes dock bruttonationalprodukten ha varit nära nog oförändrad jämfört med 1969. Industriproduktionen beräknas ha sjunkit med knappt 3 o/o att jämföra med en genomsnittiig ökning 1960-1969 om ca 5,3 o/o per år.
Lättnaderna i den ekonomiska politiken har berört såväl finans- som kreditpolitiken. Bland de finanspolitiska åtgärderna märks avskaffandet av den 10-procentiga extraskatten, höjningar av vissa socialförmåner samt en tidigareläggning av beslutade löneökningar till de statligt anställda. På det kreditpoUtiska fältet har den tidigare maximeringen av räntenivån för bankernas inlåning delvis upphävts, vilket ökat dessas möjligheter att expandera sin utlåning. Även kraven pä de reserver som affärsbankerna enligt lag måste hålla hos centralbankerna har lindrats. I november sänktes diskontot i två etapper frän 6 till 5 1/4 o/o. Tonvikten i kreditpolitiken har emellertid lagts på styrningen av det totala penningutbudet, vUket beräknas ha stigit med ca 5 o/o. Under 1969 ökade penningmängden med 2,7 o/o och under de tvä närmast föegående åren var ökningen 7 o/o per år. Affärsbankernas s. k. prime råte, dvs. den lägsta ränta bankerna beviljar sina bästa kunder, har i anslutning till denna utveckling sänkts i fyra etapper frän 8,5 till 7 o/o. Trots dessa lättnader kan kreditpolitiken inte sägas ha varit påtagligt expansiv, åtminstone inte jämfört med tidigare år under 60-talet.
Den under 1969 och början av 1970 strama kreditpolitiken inriktades i första hand på att söka dra ned investeringsvolymen. De privata fasta investeringarna beräknas ha minskat med ca 3 o/o i volym 1970 att jämföra med en uppgång om ca 5,5 o/o 1969. Huvudparten av denna nedgång har fallit på bostadsinvesteringarna vars volymmässiga minskning kan uppskattas till drygt 10 o/g. Förutom bristen på kapital har den starka ökningen av byggkostnaderna härvidlag spelat in. I takt med att kreditpolitiken har lättats har emeUertid bostadsbyggandet börjat stiga. Under loppet av perioden januari—augusti 1970 ökade antalet igångsättningar med 3 o/o.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 39
Industrins kapacitetsutnyttjandegrad var kring mitten av 1970 den lägsta sedan 1961. Detta förhällande torde i kombination med minskade vinster och begränsade upplåningsmöjligheter förklara nedgången av näringslivets investeringar. Enligt de senaste officiella investeringsundersök-rtingarna i september 1970 skulle näringslivets investeringar stiga med ca 6,5 0/0 i värde 1970 att jämföra med i febmari samma år förväntade knappt 10 0/0. 1969 var motsvarande ökning ca 7 0/0. Utvecklingen under de sista månaderna 1970 tyder på att tillväxten av näringslivets investeringar ytterligare sjunkit. Sett över helåret 1970 kan detta innebära att dessa investeringar snarast varit oförändrade i volym räknat jämfört med 1969.
Den totala produktionens nedgång under första halvåret 1970 kan i stor utsträckning återföras på lagerrörelserna. Som brukligt i ett läge där högkonjunkturens topp nyligen passerats kompenserades den vikande efterfrågan mot slutet av 1969 av en omfattande lageruppbyggnad. De tilltagande tecknen på en mera varaktig avmattning medförde därefter ett kraftigt omslag nedåt av lagerinvesteringarna under första halvåret 1970. Lageruppbyggnaden var under denna period endast en fjärdedel av vad den hade varit andra halvåret 1969. Parallellt med att den totala efterfrågan tilltagit synes därefter lageruppbyggnaden ånyo ha accelererat.
Den privata konsumtionen har fortsatt att öka, om än i relativt långsam takt. Uppgången har beräknats till knappt 2,5 0/0 mot 3,5 0/0 1969. Konsumtionen av de konjunkturkänsliga varaktiga konsumtionsvarorna förefaller däremot ha sjunkit något. Trots de tidigare nämnda finanspolitiska åtgärderna har tillväxten av de disponibla reala inkomsterna varit liten. Förklaringen ligger bl. a. i den låga tillväxten av lönesumman. Den senare växte under 1970 med knappt 7 0/0, vilket med hänsyn taget till prisutvecklingen pekar mot en ökning av reallönerna om endast ett par procentenheter. En stor del av de finanspolitiska lättnaderna har vidare sugits upp via en markant ökning av sparkvoten. Denna torde ha uppgått till ca 7,5 0/0 1970, vilket kan jämföras med i genomsnitt 6 0/0 för perioden 1960—1969. Sparkvotens utveckUng 1970 kan jämföras med reaktionerna vid extraskattens införande (halvårsskiftet 1968). Resultatet blev vid detta tillfälle en temporär men markant neddragning av sparkvoten.
Den offentiiga sektorns inflytande, såsom den kommer tUl uttryck i form av köp av varor och tjänster, har under 1970 verkat i restriktiv riktning. I volym räknat torde de offentliga utgifterna ha sjunkit med knappt 4 0/0 varvid hela nedgången föll på den statliga sektom. Till den alldeles övervägande delen härrörde minskningarna av de federala utgifterna frän nedskärningar av försvarsanslagen. Trots dämpningen på utgiftssidan har budgetens inverkan däremot varit expansiv som en följd av de vidtagna skattesänkningarna. Speciellt gällde detta årets senare
hälft.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 40
Den yttre balansen förbättrades avsevärt under 1970. Förbättringen av bytesbalansen synes ha uppgått tUl ca 2,5 miljarder dollar — från ett underskott om 0,9 miljarder dollar till ett överskott om 1,7 miljarder dollar. Omslaget förklaras sä gott som helt av utvecklingen av varuhandeln och då i första hand exporten. Exporten av varor steg under 1970 med ca 16 o/o i värde och 11 o/o i volym. Motsvarande siffror 1969 uppgick tiU knappt 10 o/o respektive 6 o/o. Även om denna ökning till viss del förklaras av hamnarbetarstrejken 1969 torde förbättringen också ha andra orsaker. En sådan kan vara förskjutningen i konjunkturfaserna mellan Förenta statema och Västeuropa. Den låga inhemska efterfrågan har sannolikt i kombination med en stark utiändsk efterfrågan stimulerat exporten. Därutöver synes de västeuropeiska ländernas exportpriser ha stigit snabbare än de amerikanska. Den amerikanska importen torde ha ökat med i runt tal 10 o/o i värde och 4 o/o i volym. Huvudparten av importens tillväxt har fallit på andra halvåret 1970.
Parallellt med förstärkningen av bytesbalansen har underskottet på kapitalbalansen kraftigt stigit. Under de första åtta månaderna 1970 uppgick kapitalutflödet till ca 8 miljarder dollar. Under årets sista månader skedde sedvanligt ett visst återflöde pä grund av företagens strävanden att uppfylla betalningsprogrammet.i För 1970 som helhet torde underskottet på betalningsbalansen uttryckt pä officiell transaktionsbasis ha uppgått till drygt 8 mUjarder dollar. Denna definition av betalningsbalansen avser förändringen av nettoställningen mot centralbanker och liknande institutioner utomlands. Motsvarande underskott uttryckt på likviditetsbasis torde ha varit betydligt mindre, inte minst på grund av de omfattande återbetalningarna av upptagna Eurodollarlän. Denna definition av betalningsbalansen avser i princip förändringen av samtliga utländska personers och företags dollarinnehav.-
Utsikterna för den amerikanska ekonomins utveckling under innevarande är synes te sig klarare än vid motsvarande bedömning för ett år sedan. Budgeten för budgetåret 1970/71 kan väntas utöva ett expansivt inflytande. Tillgängliga prognoser tyder på att budgetunderskottet kommer att uppgå till mellan 10 och 15 miljarder dollar. Effekterna av den gradvisa omläggningen av kreditpoliliken, som påbörjades under våren 1970, torde vidare slå igenom i början av 1971. Till detta kan läggas de skattelättnader som trädde i kraft vid årsskiftet 1970/1971 samt det faktum att lagerrörelserna knappast kan väntas bromsa efterfrågans tillväxt. Även om sålunda en viss expansion av den ekonomiska aktiviteten förefaller sannolik är emellertid dess styrka svårare att förutse.
Några officiella prognoser föreligger för närvarande inte. Enligt be-
' Det s.k. betalningsprogrammet, vilket tillkom i januari 1968, avser vissa restriktioner mot amerikanska företags möjligheter att överföra kapital till utiandet. För en utförligare redogörelse hänvisas till avsnittet om betalningsläget 1970
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 41
dömningar av OECD antas bruttonationalprodukten växa med ca 4 o/o. Skattelättnaderna och en sänkning av sparkvoten väntas leda till att den huvudsakliga drivkraften i efterfrågan kommer från den privata konsumtionen. Även bostadsinvesteringarna antas stiga kraftigt eller med ca 19 o/o i volym. Exportens värdemässiga tillväxt förutses vidare bli halverad, medan importens blir i stort sett oförändrad. I volym räknat beräknas emellertid importtillväxten fördubblas. Ett minskat underskott pä tjänstebalansen väntas leda till att bytesbalansens överskott blir något större än 1970.
En utveckling efter dessa linjer framstår i sig som fullt tänkbar. En viss osäkerhet torde dock vidlåda OECD:s antagande om en tämligen likartad tillväxt av den totala produktionen under loppet av 1971. Det är möjligt att i första hand den privata konsumtionens och bostadsinvesteringarnas tillväxt under första delen av 1970 härvidlag har överskattats. Det är osäkert om den av OECD antagna sänkningen av sparkvoten hinner komma till stånd — åtminstone i mera avsevärd omfattning — under första halvåret 1971. Mot denna bakgrund kan det vara befogat att räkna med att bruttonationalprodukten för helåret 1970 kan komma att växa något långsammare än enligt OECD:s beräkningar eller med ca 3 o/o i vol5'm. Detta skulle i så fall innebära att klyftan mellan potentiell och faktisk produktionsökning ytterligare vidgas. Den förstnämnda brukar som tidigare omnämnts skattas till ca 4 o/o. Under dessa förutsättningar torde en ytterligare ökning av arbetslösheten vara att vänta under första halvåret 1971, medan däremot prisstegringstakten fortsätter att sjunka. För andra halvåret 1971 kan det i jämförelse med årets tidigare del finnas goda skäl att räkna med en påtagligt starkare tillväxt av såväl konsumtion som investeringar. Vid ett lättare kreditmarknadsläge kan mera långsiktiga industriella investeringsbehov komma att göra sig gällande med ökad styrka. Med avseende på de utrikes betalningarna synes de stora underskotten på grundbalansen komma att bestå.
Storbritannien
Den ekonomiska utvecklingen under 1970 blev mera ogynnsam än väntat. Investeringarna låg på en lägre nivå än 1969 och konsumtionen ökade ganska svagt, särskilt under första halvåret. Exportuppgången, som varit mycket markant under andra halvåret 1969 och medfört en kraftig förbättring av den yttre balansen, planade ut och visade uppåtgående tendenser först mot slutet av 1970. Importen tog däremot ånyo fart efter nära nog en stagnation 1969. Industriproduktionen sjönk under första halvåret och ökade svagt under återstoden av året. Arbetslösheten steg och var i september 1970 större än någon månad sedan 1940. Läget pä arbetsmarknaden var oroligt med fler och mer omfattande strejker än vanUgt. Samtidigt steg såväl priser som löner osedvanligt snabbt. Brutto-
2f Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Fsiiansplaiien 42
nationalprodukten visade ingen ökning under första halvåret och torde för hela 1970 ha ökat obetydligt mer än 1 »/o.
Det dämpade efterfrågeläget berodde till stor del på en svag investeringsefterfrågan. Under första halvåret minskade såväl privata som offentliga investeringar, delvis som följd av likviditetsbrist och ogynnsamma väderleksförhållanden. En viss expansion av investeringsverksamheten ägde rum under andra halvåret, stimulerad av de kreditpolitiska lättnaderna under våren, men det står klart att de investeringsplaner för 1970 som redovisades så sent som i maj långt ifrån kunde uppfyllas. Det bör dock framhållas att bostadsbyggandet ökade fr. o. m. andra kvartalet då tillgången på kredUer blev lättare. Totalt beräknas de fasta investeringarna ha minskat något mellan 1969 och 1970.
Den privata konsumtionen utvecklades svagt under de första månaderna 1970, kanske till en del beroende på förhoppningar om skattesänkningar i aprilbudgeten. Ökningen under forLsättningen av året berodde främst pä de massiva lönestegringarna, vars köpkraft dock till stor del reducerades av prisökningar. Den privata konsumtionen beräknas för hela året 1970 ha ökat med ungefär 3 o/o.
Trots en snabbt ökande världshandel steg exporten av varor svagt mellan andra halvåret 1969 och första halvåret 1970, medan en snabbare uppgång kunde noteras mot slutet av 1970. Eftersom exportpriserna ökade snabbt torde värdet av varuexporten ha stigit med inemot 11 o/o 1970.' Några av de faktorer som skulle kunna förklara exportmarknadsförlusterna kan nämnas. Det förefaller ha funnits kapacitetsbegränsningar i exportsektorn och arbetsmarknaden var instabil med bl. a. en tvåveckors hamnarbetarstrejk i juli som förmodligen ledde till ex portförluster. Kostnadsläget utvecklade sig också mera ogynnsamt än i de flesta andra länder och konkurrensförmågan måste ha påverkats härav. Det kan också vara av intresse att konstatera att Storbritannien även tidigare brukat förlora marknadsandelar i högre takt just när exportmarknaderna expanderat snabbt.
Importen beräknas ha ökat med 10 o/o i värde 1970 med den klart snabbaste uppgången under första halvåret, trots att den inhemska efterfrågan då var dämpad. En del import tidigarelades dock för att undvika den väntade hamnarbetarstrejken under sommaren.
Handelsutvecklingen ledde till att varubalansen med utlandet beräknas ha givit ett, om än begränsat, överskott 1970. De månadsvisa överskotten på tjänstebalansen fortsatte att vara höga och bytesbalansen beräknas ha visat ett överskott på 550 miljoner pund, dvs. avsevärt mer än 1969. Trots den sedvaiUiga exporten av långfristigt kapital kan därför grundbalansen beräknas ha givit ett överskott som inte i någon större
' Värdet av exporterade varor 1970 har justerats upp med knappt 2 procenten heter till följd av att man i november 1970 upptäckte att statistiken för de tre första kvartalen undervärderat exportuppgången.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 43
utsträckning understiger det uppsatta målet om 500 miljoner pund. Under inverkan av paritetsförändringarna i Frankrike och Västtyskland 1969 och den snabba förbättringen i utrikeshandeln under slutet av
1969 flödade en mängd kortfristigt kapital tUl
Storbritannien i början
av 1970 och möjliggjorde mycket stora avbetalningar på intemationella
lån. Kapitalinflödet minskade dock efter hand under året, möjligen med
undantag för de sista månaderna, under intryck av diskontosänkningar
na och den allmänt matta ekonomiska utvecklingen i Storbritannien.
Alltsedan hösten 1969 har löner och priser stigit mycket snabbi trots att produktionen ökat obetydligt och arbetslösheten varit hög. Den ursprungliga impulsen kan kanske sökas i de prisstegringar som följde av devalveringen 1967 och efterföljande höjningar av indirekta skatter. Löneökningarna fram till mitten av 1969 hölls samtidigt tillbaka av regeringens inkomstpolitik och realinkomstutvecklingen var svag. Krav pä allt högre löneökningar ackumulerades. Hösten 1969 föreföll regeringens pris- och inkomstpolitik sakna all kraft och dessutom erhöll offentiigt anställda kraftigt förbättrade lönevillkor. Andra fackföreningar begärde, och erhöll också, stora lönepåslag. Denna utveckling fortsatte under
1970 med lönekrav i storleksordningen 15—40 0/0
mot normalt under 60-
talet 5—15 0/0. Den genomsnittiiga timförtjänsten i industrin torde 1970
ha stigit med ca 14 0/0, medan lönesumman i samhället ökade några pro
centenheter långsammare. Priserna steg naturligtvis snabbt, och i en över
året ökande takt, eftersom de ökade lönekostnaderna inte i någon ut
sträckning kunde kompenseras av produktivitetsstegringar. Konsument
priserna låg i oktober 7,4 0/0 över motsvarande månad 1969.
En bidragande förklaring till att arbetslösheten ej inverkade dämpande på lönekraven är att den var så ojämnt fördelad över produktionssektorer och geografiska regioner. Inom vissa delar av verkstadsindustrin och i den kemisk-tekniska industrin rådde under hösten brist på arbetskraft, medan arbetslösheten var mycket hög i gruv-, byggnads- och varvsindustrin. I sydöstra delen av landet var arbetslösheten i november 1,6 0/0, medan den samtidigt i Nordirland var 7,0 0/0.
Budgeten för finansåret 1970/71 siktade tUl att konsolidera det förbättrade betalningsläget samtidigt som man lättade något på den ekonomiska politiken, framför allt för att stimulera investeringarna. Kreditvolymen skulle tillåtas växa med 5 0/0, under budgetåret och diskontot, som redan i mars hade sänkts med 1/2 0/0, sänktes i april med ytterligare 1/2 0/0 till 7 0/0. Den privata konsumtionen fick också en injektion genom smärre lättnader i den direkta skatten.
I slutet på oktober 1970 lade den konservativa regeringen, som tillrätt efter parlamentsvalen i juni, fram en s. k. "minibudget". I första hand innebär den att vissa åtgärder som utiovats i valrörelsen vidtas och konjunkturutvecklingen påverkas inte i så hög grad, i varje fall inte på kort sikt. De flesta åtgärderna träder i kraft först budgetåret 1971/72. De of-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 44
fentliga utgiftsökningarna dämpas och inkomstbeskattningen sänks både för företag och enskUda personer med 2 1/2 procentenheter.
Dämpningen i de offentiiga utgifterna budgetåret 1971/72 föreslås uppgå till 330 miljoner pund — lika mycket som skatteminskningen — och påverkar en rad olika poster i den statliga budgeten, varav en del skall nämnas. Försvarsutgiftema och utgifter för förstatligade industrier skärs ned, jordbrukarstödet minskar och importavgifter på jordbruksvaror införs. De sociala förmånerna begränsades sä tillvida som avgifterna ökades för medicin, tandläkarbesök, skolmåltider m. m. Den årliga ökningen av de offentliga utgifterna fram till 1974/75 avses bli 2, 8 o/o mot tidigare planlagda 3,5 o/o.
För näringslivet innebar budgetförslaget utöver skattesänkningen att statens investerinsbidrag slopades. I stället skall investeringsverksamheten gynnas av fömänligare avskrivningsregler.
De föreslagna åtgärderna beräknas vara budgetneutrala och det finns kanske inte så stor anledning att tro att effekten på den inhemska efterfrågan skall bli särskilt expansiv. Omläggningen kan inte väntas gynna låglönegrupperna i samhället, för vilka konsumtionsbenägenheten är störst. En gynnsam effekt kan tänkas bli en högre investerings villighet inom industrin.
I anslutning till budgetförslaget skärptes kreditpolitiken något genom att likviditetsreserverna för bankerna höjdes, därigenom undanhållande ytterligare ungefär 100 miljoner pund för utlåning. Bankernas utlåningsvolym hade frän april till oktober 1970 stigit nästan dubbelt så snabbt som regeringen avsåg i aprUbudgeten. TUlväxten av penningmängden skulle finansåret 1970/71 inte fä överstiga 5 o/o och den kraftiga stegringen under sommarhalvåret 1970 ansågs utgöra ett hot mot möjligheterna att dämpa inflationstakten. De nya skattereglerna ger också företagen ökad likviditet.
Den ekonomiska utvecklingen under 1971 förefaller att kunna bli mera expansiv än under 1970. Reallönerna har förstärkts avsevärt och den privata konsumtionen visade klara uppgångstendenser mot slutet av 1970 och kan förväntas öka med 4 o/o 1971. En mindre del av denna uppgång avser dock sådan konsumtion som finansåret 1970/71 bekostades av staten. Investeringarna torde komma att växa med 3—4 o/o. Statliga investeringar förutses öka, industriinvesteringarna förmodas bli stimulerade av de finanspolitiska åtgärderna och bostadsbyggandet expanderar. Den totala produktionen väntas komma att stiga med 2—3 o/o, eller ungefär lika snabbt som genomsnittet under den senaste 5-årsperioden. Arbetslösheten skulle emellertid med denna utveckling fortfarande bli hög.
Stegringstakten för löner och priser torde fortsätta att vara hög även om det förefaller rimligt att räkna med en viss nedgång i ökningstakterna åtminstone mot slutet av året. Regeringen har för avsikt att bl. a.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 45
genom lagstiftning etablera regler för parternas uppträdande pä arbetsmarknaden. Det är möjligt att detta kan leda till ett mera stabilt läge och kanske också verka något dämpande på löneutvecklingen under året. Den ekonomiska politiken lär heller knappast bli mera expansiv med tanke på den nuvarande inflationsgraden.
Exporten visade under hösten 1970 tecken på att börja öka igen och för 1971 förväntas en värdeökning på 7—8 0/0 och mindre marknadsförluster än 1970. Importvolymen torde öka snabbare än 1970 på grund av den förväntade uppgången i den inhemska efterfrågan men i värde väntas ökningen bli något lägre än 1970, eller ca 9 0/0. Denna handelsutveckling skulle leda till ett obetydligt underskott i handelsbalansen 1971 och även om tjänstebalansen förutses ge fortsatt höga överskott blir bytesbalansöverskottet sannolikt lägre än förra året.
Västtyskland
Den ekonomiska expansionen i Västtyskland har såväl under 1969 som 1970 varit mycket stark. Restriktionerna på tillväxten har både under första och andra halvåret 1970 främst återfunnits på utbudssidan. Kapacitetsutnyttjandet har konstant under 1970 legat på en osedvanligt hög nivå. Flaskhalsar inom produktionen har återspeglat sig i produktivitetsutvecklingen. Produktionen per anställd, vilken 1969 steg med knappt 7 0/0, torde under 1970 ha vuxit med ca 4 0/0. Industriproduktionen beräknas ha ökat med ca 6 0/0 mot 13 0/0 1969. Speciellt snabbt, eller med drygt 10 0/0, har produktionen av investeringsvaror stigit. Sett från efterfrågesidan har de mest påtagliga drivkrafterna varit den privata konsumtions- och investeringsefterfrågan. Totalt växte bruttonationalprodukten 1970 med ca 5 0/0 att jämföra med 8 0/0 1969. Detta motsvarade ungefär kapacitetstillväxten.
Under andra halvåret 1970 visade det rådande efterfrågetrycket tecken till att ha lättat. Den utländska orderingången avtog samtidigt som den inhemska låg kvar på nivån från halvårsskiftet 1970. Orderingången på investeringsvaror, vars tillväxt bromsades upp under loppet av 1970, låg under tredje kvartalet på samma nivå som fjärde kvartalet 1969. Under hösten 1970 var dock orderstocken inom industrin alltjämt högre än toppnoteringen från föregående högkonjunktur och motsvarade ungefär fyra månaders produktion. De länga leveranstiderna visade endast svaga tecken till att förkortas. Endast inom två branscher, förutom järn och stål även skoindustrin, föranledde efterfrågeutvecklingen vissa produktionsinskränkningar.
Pris- och kostnadsökningarna har varit ovanligt höga under 1970. Sålunda har t. ex. byggkostnaderna ökat med över 15 0/0 och priserna inom investeringsvamsektorn med inemot 10 0/0. Konsumentpriserna har däremot inte vuxit i samma snabba takt. Under 12-månadersperioden t. o. m. oktober steg konsumentpriserna med ca 4 0/0. I avsikt att mot-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 46
verka prisstegringarna skärptes den ekonomiska politiken under sommaren 1970. Bland de åtgärder som vidtogs märks en 10-procentig extraskatt under perioden 31 juli 1970—1 juli 1971. Extraskatten, vUken avser såväl företag som fysiska personer, kommer att återbetalas då konjunkturläget enligt regeringens bedömningar så medger, dock senast den 31 mars 1973. Vidare ändrades avskrivningsreglerna för investeringar i maskiner och andra byggnader än bostäder. För de bestäUningar som görs inom denna sektor under perioden 6 juli 1970—31 januari 1971 skall linjär avskrivning tiUämpas i stället för regressiv. Medan extraskatten väntas öka statens intäkter under den aktuella perioden med ca 4,5 miljarder DM beräknas de ändrade avskrivningsreglerna ha medfört att investeringar för 3—4 miljarder DM uppskjutits till 1971. Vidare har ett antal statliga beställningar senarelagts. Även nedskärningar av vissa föreslagna budgetutgifter har skett. För kalenderåret 1970 visade budgeten ett överskott om knappt 2 miljarder DM mot ett ursprungligt beräknat underskott om knappt 3 miljarder DM. Den offentliga konsumtionen 1970 växte endast med knappt 3 o/o. De offentliga investeringarna steg däremot kraftigt trots att ett flertal statliga investeringsprojekt uppsköts till 1971. Uppgången har främst gällt för den ddstatiiga nivån.
Kreditpolitiken har under 1970 alltmer inriktats på att begränsa likviditeten inom näringsliv och banker samt att söka bromsa inflödet av utländskt kapital. Likviditetskvoterna höjdes kraftigt i juli 1970 och har därefter ytterligare skärpts i vad avser innehav av utländskt kapital. Samtidigt sänktes diskontot — efter en höjning om 1,5 procentenheter i mars 1970 — med en halv procentenhet till 7 o/o. I november och december sänktes diskontot i tvä steg med ytterligare sammanlagt en procentenhet. Dessa diskontosänkningar, vilka kan synas stå i elt visst motsatsförhållande till strävandena att dämpa investeringsefterfrågan, förklarades i första hand med behovet alt minska klyftan mellan den västtyska och den internationella räntenivån. Detta motsatsförhållande kan sägas belysa en av de grundläggande svårigheterna i västtysk konjunkturpolitik under senare är, nämligen att kombinera ansträngningarna att dämpa den inhemska högkonjunkturen med åtgärder ägnade att minska överskottet i den externa balansen.
Bakom den enligt västtyska förhållanden höga prisstegringstakten har legat kraftiga nominella lönestegringar. Lönekostnaden per producerad enhet beräknas ha stigit med ca 10 o/o under 1970. De nominella löneökningarna kan skattas tUl ca 15 o/o. Trots skärpningen av finanspolitiken synes de reala disponibla inkomsterna ha ökat med ca 7 o/o. Än snabbare eller med ca 8 o/o, torde den privata konsumtionen ha stigit. Speciellt snabbt växte konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror. Den nedgång av sparkvoten som sålunda skett kan synas förvånande med tanke på den snabba inkomstökningen inom hushållssektorn. En
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 47
förklaring kan vara alt förväntningar om ytterligare prisökningar verkat i konsumtionsfrämjande riktning.
Trycket på arbetsmarknaden lättade något mot slutet av 1970. Efterfrågan på arbetskraft var emellertid alltjämt synnerligen stark. Vid utgången av november gick det 5,2 lediga platser på varje arbetslös, att jämföra med 6,2 vid motsvarande tidpunkt 1969. Antalet utländska arbetstagare uppgick vid samma tid till ca 2 miljoner, vilket var den högsta siffran under hela efterkrigstiden. Med undantag för vintermånaderna har arbetslösheten varierat kring 0,5 0/0.
De fasta investeringarna har vuxit i snabb takt under 1970, eller med ca 9 0/0. Speciellt snabb har maskininvesteringarnas ökningstakt varit. Under loppet av 1970 har dock tillväxttakten successivt avtagit. Flera faktorer torde ha bidragit till denna utveckling. Förutom de effekter som de ändrade avskrivningsreglerna haft kan även de sjunkande företagsvinsterna, liksom tecknen till en avtagande lo talefterfrågan, ha spelat in. Lageruppbyggnaden har markant avtagit under 1970. Omslaget i lagercykeln synes ha skett redan under de sista månaderna 1969. Speciellt snabbt synes dock lagerinvesteringarna ha sjunkit under andra halvåret 1970. Medan lageruppbyggnadens andel av bruttonationalprodukten 1969 uppgick till 2,7 0/0 synes motsvarande siffra för helåret 1970 ha stannat vid ca 1,7 0/0. Detta innebär att förändringen i lagcruppbygg-nadstakt mellan 1969 och 1970 motsvarat drygt 30 0/0 av förändringen i bruttonationalproduktens tillväxt mellan dessa två år.
Den västtyska exporten växte i volym något långsammare än världshandeln, eller med knappt 9 0/0. Den värdemässiga uppgången uppgick dock till ca 17 0/0. Den sålunda kraftiga prisuppgängen mätt i dollar torde i stor utsträckning vara en följd av revalveringen hösten 1969. Den svaga volymuppgången kan förklaras av en viss försämring av konkurrenskraften liksom av den kraftiga inhemska efterfrågan. I stort sett samma förhållanden torde förklara den snabba importökningen under första halvåret 1970. Under andra halvåret avtog importens tillväxttakt, delvis som en följd av lagerutvecklingen. För helåret 1970 steg importen med ca 20 0/0 i värde och 14 0/0 i volym. Jämfört med 1969 innebar denna utveckling att överskottet på handelsbalansen i stort bibehölls. Genom ett kraftigt underskott på tjänstebalansen sjönk dock överskottet på bytesbalansen avsevärt. Överskottet kan för 1970 skattas till 3,5 miljarder DM att jämföra med 5,9 miljarder DM 1969.
Jämfört med 1969 har förändringarna på kapitalbalansen varit stora. Den tidigare omfattande — och före revalveringen statligt stödda — långfristiga kapitalexporten har under 1970 sjunkit avsevärt. Den långfristiga kapitalexporten uppgick under perioden januari—oktober 1970 till något mer än 4 miljarder DM mot ca 16 miljarder motsvarande period 1969. Därutöver har det kortfristiga kapitalinflödet kraftigt tilltagit. Nettoeffekten av bytes- och kapitalbalansens utveckling 1970 har blivU
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 48
en kraftig ökning av valutareserven. Denna var vid utgången av oktober 1970 i nivå med storleken före revalveringen.
Bedömningarna av den ekonomiska utvecklingen 1971 är i hög grad avhängiga av hur faktorer som omslaget i lagercykeln, den vikande orderingången och sjunkande investeringsbenägenheten tolkas. Enligt en investeringsenkät utförd av IFO-institutet i Munchen kommer industriinvesteringarna att öka 1971 med endast 8 o/o i värde att jämföra med över 20 o/o 1970.1 volym räknat skuUe detta kunna innebära att industriinvesteringarnas tillväxt nästan helt upphör. Osäkerheten om den ekonomiska politikens uppläggning komplicerar ytterligare bUden. Enligt föreliggande budgetförslag för 1971 förutses ett budgetunderskott om ca 3 mUjarder DM, dvs. en omsvängning av saldot med ca 5 miljarder. Budgetförslaget förutsätter att såväl extraskatten som de tillfälliga avskrivningsreglerna avskaffas den 31 juli respektive 31 januari 1971. Vidare kommer, om inga nya finanspolitiska åtstramningar genomförs, en rad uppskjutna offentliga investeringar att igångsättas. Mot dessa lättnader står de målsättningar för den ekonomiska tillväxten som regeringen uppställt för 1971. Enligt dessa målsättningar skall bruttonationalprodukten öka med 3 till 4 o/o i volym. Vidare förutsätts den privata konsumtionens tillväxt halveras och konsumentprisstegringen stanna vid ca 3 o/o. Mycket talar för att ytterligare skärpningar av den ekonomiska politiken kan krävas för att uppnå dessa målsättningar.
Av skäl som redovisas i det följande kan bruttonationalprodukten snarare antas växa med 4 o/o än med 3 o/o. Det bör dock, som framgått, betonas att vissa faktorer talar för att utfallet kan komma att bli lägre. Lagerinvesteringarna kan t. ex. bli mera negativa än vad som här förutsatts med åtföljande effekter på produktion och sysselsättning. En fortsatt stram kreditpolitik kan också i kombination med sjunkande kapacitetsutnyttjande leda till en direkt uppbromsning av investeringsaktiviteten.
Den här antagna mera optimistiska synen motiveras bl. a. av det expansiva inflytande på den privata konsumtionen som de kraftiga löneökningarna torde fä. Inom metallindustrin, vilken utövar ett ledande inflytande på lönemarknaden, har under hösten den avtalsmässiga löneökningen för 1971 faststäUts tiU i runt tal 12 o/o. Vidare talar vissa skäl för att företagens likviditet, trots sjunkande vinster och temporärt ökade företagsskatter, inte är påtagligt låg. En orsak till detta torde vara att den förda kreditpolitiken delvis motverkats av inflödet av utländskt kapital. En ytterligare anledning tUl att tro på en starkare ekonomisk aktivitet är det förutsedda expansiva inflytandet frän den offentliga sektorn. De offentliga investeringarna kommer enligt föreliggande budgetberäkningar att öka 1971 med 6 o/o och den offentliga konsumtionen med 5 till 6 o/o.
Under dessa förutsättningar kan industriproduktionen 1971 beräknas växa med ca 4 o/o. Industriinvesteringarnas tillväxt föratses kraftigt
' För en utförligare redogörelse hänvisas till avsnittet om betalningsläget 1970.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 49
bromsas upp, medan däremot bostadsbyggandet kan väntas öka i relativt snabb takt. Den privata konsumtionen torde visserligen växa långsammare än 1970, men dock en eller ett par procentenheter snabbare än den totala produktionen. Prisstegringstakten kommer sannolikt att alltjämt vara hög. Speciellt byggkostnadernas ökningstakt antas dock sjunka markant. Den ekonomiska utvecklingen under loppet av 1971 torde kännetecknas av en snabbare expansion under början av året än under dess senare del.
Både export och import föratses i värde öka ungefär hälften sä snabbt som 1970.1 volym kan nedgången i exporttillväxten skattas till 2—3 procentenheter och i importtillväxten till 4—5 procentenheter. Handelsbalansens överskott skulle därmed bli i stort sett oförändrat. Inte heller för bytesbalansens del antas några större förändringar jämfört med 1970.
Frankrike
Efter devalveringen i augusti 1969 introducerades ett stabiliseringsprogram vars syfte var att dämpa den inhemska efterfrågeökningen, i synnerhet för privat konsumtion, och bereda utrymme för en förbättring av utrikeshandeln. Den ekonomiska utvecklingen mot slutet av 1969 och under 1970 visade sig i huvudsak följa den önskade inriktningen. Under första halvåret 1970 ökade exporten synnerligen snabbt och investeringarna expanderade kraftigt, medan den privata konsumtionen steg mycket moderat. Pris- och löneökningarna blev dock avsevärt större än vad som förutsatts i stabiliseringsprogrammet. Frän halvårsskiftet avtog den utländska efterfrågan ganska markant och exportuppgången bromsades upp under återstoden av 1970. I syfte att hålla investeringsverksamheten uppe på en hög nivå och stimulera den privata konsumtionen lättades den ekonomiska politiken, framför allt kreditpolitiken, avsevärt under hösten. Investeringarna växte under andra halvåret i fortsatt hög takt, om man bortser frän bostadsbyggandet som ökade svagt, och uppgången av de fasta investeringarna under hela året blev drygt 7 o/o. Den privata konsumtionen ökade också snabbare mot slutet av året och ökningstakten för hela 1970 beräknas tUl nästan 4 o/o. Bruttonationalprodukten 1970 beräknas ha varit 6 o/o högre än 1969.
Den ekonomiska politiken var kraftigt återhållsam under första halvåret, även om kreditpolitiken punktvis lättades något för att underlätta finansieringen av varuexporten och bostadsbyggandet. Reglerna för avbetalningshandeln mjukades upp en del, men effekterna på den privata konsumtionen motverkades uppenbarligen att ett ökat sparande till följd av de sparstimulerande åtgärder som vidtagits i stabiliseringsprogrammet. Likviditeten i företagen synes ha varit god och investeringsverksamheten hindrades inte i sä stor utsträckning, utom vad avser bostadsbyggandet, av det för kreditinstitutionerna gällande utlåningstaket.
Under andra halvåret 1970 skedde en omläggning av den ekono-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 50
miska politiken. På mindre tid än ett år efter devalveringen hade man nätt överskott pä balansen för den rena varuhandeln med utlandet och det fanns inte längre skäl att så kraftigt håUa tillbaka den privata konsumtionen. Pris- och kostnadsökningarna hade också saktat av. Med tanke på att den utländska efterfrågan var i avtagande och kanske också investeringsefterfrågan fanns det ytterligare anledning att stimulera den inhemska efterfrågan och produktionen. Därigenom skulle man också kunna bromsa den tilltagande arbetslösheten. Framför allt fick kreditpohtiken ändrat innehåll. Det officiella diskontot sänktes i två steg, i slutet på augusti och oktober med sammanlagt 1 procentenhet, till 7 o/o och utlåningsbegränsningen från bankerna hävdes. För att något motverka effekten av den senare åtgä.i-den, och för att även fortsättningsvis kunna kontrollera kreditvolymutvecklingen, skärptes minimireservkraven och vidare begränsades rediskonteringsmöjligheterna. Likaså minskade statens stöd för exportkrediterna. Redan pä sommaren hade den offentliga investeringsverksamheten fått ett aktivitetstillskott från den under 1969 tillskapade konjunkturutjämningsfonden. Avbetalningshandelns bestämmelser ändrades ånyo till mindre kontantinsatser och längre återbetalningstid.
Den höga utländska efterfrågan, den dämpade hemmamarknaden, devalveringen av francen och revalveringen av D-marken var faktorer som medverkade till den mycket snabba exportstegringen under 1970. Mellan första halvåret 1969 och första halvåret 1970 ökade varuexporten i värde med 33 o/o, medan värdeökningen mellan helåren 1969 och 1970 beräknas tiU 28—29 o/o och volymökningen till ungefär 20 o/o. En omedelbar effekt av devalveringen och den av stabiliseringspolitiken dämpade inhemska efterfrågan blev alt importen steg mycket långsamt fram till mitten av 1970. Därefter tiUtog ökningstakten ganska markant. Den värdemässiga importen torde ha stigit med ca 18 o/o 1970. Målsättningen om balans i den rena varuhandeln, vilken enhgt fransk officiell uppfattning anses uppnådd när exporten (fob) uppgår till 93 o/o av importen (cif), infriades redan under första halvåret. Därefter skedde en viss försämring, varför överskottet i förhällande till målsättningen, blev obetydligt. Bytesbalansen gentemot länder utanför franczonen beräknas för 1970 ha givit ett överskott på omkring 1,4 miljarder franc, eller en förbättring jämfört med 1969 på 9,2 miljarder franc.
Förtroendet för francen återvände snabbt. Stora mängder kapital strömmade in i Frankrike mot slutet av 1969 och första hälften av 1970, som en följd av den samverkande effekten på francens stabilitet av paritetsförändringarna av francen och D-marken, diskontohöjningen i oktober 1969 och den gynnsamma utvecklingen hos handelsbalansen. Med undantag för dragningen hos internationella valutafonden, vilken dock representerade en mindre del av skuldsättningen, återbetalades före halv-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 51
årsskiftet 1970 samtliga de valutalån som upptogs efter devalveringen. Dessutom ökade valutareserverna.
Statsbudgeten för 1971 är liksom den var för 1970 balanserad med en inkomst- och utgiftsexpansion på ungefär 9 o/o, eller lika mycket som man beräknar att brattonationalprodukten skall stiga i löpande priser 1971. En skattereform genomförs med en lättnad av skattebördan på ungefär 3,5 miljarder franc som följd. Inkomstgränserna för skatteskalorna höjs och skattesatsen sänks något. Den sedan 1960 gällande extraskatten på högre inkomster slopas nu helt.
I statsbudgeten har man antagit att den privata konsumtionen ökar med 5,1 o/o 1971 och att de totala fasta investeringarna växer med 6,6 o/o, varav för företagens del stegringstakten antas bli 7,4 o/o. Exporten väntas växa med 9,3 o/o och importen med 8,7 o/o i volym. Bruttonationalprodukten skulle då i volym öka med 5,7 o/o. Både pris- och löneutvecklingen förväntas bli avsevärt dämpad i förhällande till 1970. Konsumentpriserna antas komma att öka med 3 o/o mot mer än 5 o/o 1970. Timlönerna i industrin väntas stiga med mindre än 8 o/o mot 10—11 o/o 1970.
Pä flera punkter kan det finnas anledning att tro på en något annorlunda utveckling under 1971. Det förefaller inte finnas starka skäl att vänta sig en dämpning i lönekraven framöver och löneökningarna k;in mycket väl bli lika stora som under 1970. Antagandet om nedgången i prisstegringstakten är också optimistiskt, med tanke dels på den mycket höga internationella inflationsgraden, dels på de prisstegringar på lantbruksvaror som under hösten 1970 och i januari 1971 genomförts i Frankrike för att anpassa prisnivån pä dessa varor till EEC:s gemen samma jordbruksmarknad. Det är möjligt att sparkvoten ligger kvar på den höga nivån från 1970 och att effekterna av större reallöneökningar därför inte leder till mer än måttliga påslag i förhållande till den officiella prognosen för den privata konsumtionen. Oavsett detta förefaller antagandet om importökningen lågt och ett par procentenheter större volymökning är troligen ett mera realistiskt alternativ. Effekten av detta på handelsbalansen blir dock liten, eftersom samtidigt exportantagandet verkar en aning pessimistiskt. För bytesbalansen 1971 kan man vänla sig ett i förhållande till 1970 reducerat överskott.
Italien
Den italienska ekonomin genomgick under andra hälften av 60-talet en stark expansion. Tillgången på arbetskraft samt relativt stora kapacitetsmarginaler sörjde för att tUlväxten kunde ske utan större prisstegringar. Bytesbalansen visade avsevärda överskott, vUka utgjorde ett problem sätUlvida som stora svårigheter förelåg att omdisponera resurserna för uppbyggnad av den inhemska produktionsapparaten. Strejkvägen i slutet av 1969 samt därmed följande utbudsbegränsningar och lönehöjningar förändrade situationen radikalt. Ett väsentligt problem pä kort
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 52
sikt har därigenom blivit att undgå alltför kraftiga pris- och kostnadsstegringar. Produktionsökningen 1969 nådde knappt 5 o/o i stället för ursprungligen beräknade ca 7 o/o. Mellan andra och fjärde kvartalet 1969 minskade industriproduktionen med 10 o/o. Denna kraftiga minskning förklaras av att även de branscher som inte direkt berördes av strejkaktioner fick sin försörjning av insatsvaror avbruten. Den ekonomiska återhämtningen under 1970 fördröjdes delvis genom återkommande strejker och produktionsstörningar. Industriproduktionen låg under årets 7 första månader ca 4 o/o över fjolårsnivån. En bidragande faktor till denna låga ökningstakt var också den arbetstidsförkortning på 1 timme per vecka som infördes i januari. Bruttonationalprodukten torde liksom industriproduktionen ha stigit med drygt 6 o/o 1970. Sett från efterfrågesidan har de tvä mest pådrivande komponenterna varit den privata komsumtioncn och lageruppbyggnaden.
Den ekonomiska politiken var under hösten 1969 samt våren 1970 inriktad pä att söka stoppa den besvärande kapitalutförseln samt förbättra det inhemska investeringskUmatet (se reviderad nationalbudget för 1970). Intresset koncentrerades under denna period till att öka utbudet på kapitalmarknaden. Kreditpolitiken i övrigt hade under hela 1970 en förhållandevis restriktiv inriktning. Det under 1970 stigande efterfrågetrycket samt behovet att minska de stora underskotten i statsbudgeten föranledde en rad finanspolitiska åtgärder, vilka vidtogs under hösten 1970. Förutom en ökning av arbetsgivaravgiften höjdes den indirekta skatten på ett flertal varor. Dessutom skärptes den direkta skatten för högre inkomsttagare. Totalt beräknas dessa åtgärder tillföra staten en årUg inkomst motsvarande 1 o/o av bruttonationalprodukten.
Den totala lönesumman beräknas under året ha stigit med ca 18 o/o. Häri ingår en förhållandevis begränsad sysselsättningskomponent. Till följd av skatte- och prishöjningarna översteg ökningen av de reala disponibla inkomsterna knappast 10 o/o. De ingångna avtalen löper på 2 1/2—3 år men 60—70 o/o av den totalt avtalade löneökningen utföll redan under 1970. Kostnadsökningarna gav ett kraftigt utslag pä priserna, i synnerhet i partihandelsledet. För 12-månadersperioden t. o. m. oktober begränsades dock konsumentprisernas ökning till ca 5,5 o/o. De kraftiga reallöneförbättringarna under 1970 resulterade i en snabb ökning av den privata konsumtionen, vilken växte med ca 7,5 o/o. Sparkvoten steg till en nivå som översteg samtiiga år under 60-talet.
Delvis som en följd av produktionsbortfallet var orderstockarna betydande i början av 1970. TUlsammans med en större optimism inom näringslivet samt vissa investeringsbefrämjande skatteåtgärder fick detta en gynnsam effekt pä investeringama. De totala fasta investeringarna ökade med ca 7,5 o/o 1970. Investeringar i maskiner och utrustning ökade mycket snabbt i synnerhet under andra halvåret. Ökningstakten för dessa uppgick för hela året till knappt 15 o/o. Lagren hade i stor utsträckning
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 53
tömts under slutet av 1969 och en betydande återuppbyggnad ägde rum under hela 1970. Bostadsbyggandet steg däremot relativt långsamt, främst till följd av svårigheten att anskaffa kapital.
Parallellt med produktionens återgång till mera normala förhållanden växte värdet av exporterade produkter under året. Världshandelspriserna steg snabbt under 1970, varför den italienska exportindustrins konkurrensförmåga inte nämnvärt påverkades av de inhemska pris- och kostnadsstegringarna. De tidigare påtagligt höga vinstmarginalerna torde dock ha reducerats. Exportens återhämtning efter den tillfälliga tillbakagången under fjärde kvartalet 1969 blev emellertid inte tillräckligt kraftig för att nä upp till den ökningstakt som noterades för helåret 1969. Värdet av exporterade produkter steg med ca 13 0/0 1970, dvs. i något lägre takt än 1969. Den starka inhemska efterfrågeutvecklingen, lageruppbyggnaden och de frän 1969 uppskjutna investeringsplanerna gav ett kraftigt utslag på importen, som ökade med drygt 20 0/0 1970. Trots att underskottet på handelsbalansen blev ovanligt stort 1970 visade bytesbalansen traditionellt ett överskott. Detta var dock betydligt mindre än 1969, eller 0,9 miljarder dollar mot 2,4 miljarder doUar. Kapitalutflödet, vars storlek tidigare skapat allvarliga problem, minskade markant under året. Den negativa räntedifferensen gentemot utlandet eliminerades helt under loppet av 1970 och det italienska ränteläget var mot slutet av året bland de högsta i Västeuropa. Den tidigare omfattande illegala exporten av sedlar har genom en de facto nedsättning av kursen på italienska sedlar utanför Italien reducerats avsevärt. Underskottet pä betalningsbalansen har därför kunnat håUas nere avsevärt under nivån frän 1969.
Under 1969 gick totalt 300 mUjoner arbetstimmar förlorade till följd av strejkerna. Under första halvåret 1970 uppgick förlusten till 96 miljoner. Den bedömning av utvecklingen 1971 som redovisas i det följande utgår ifrån att normala produktionsförhållanden kommer att föreligga under hela året. Regeringens reformplaner tyder på att de offentliga utgifterna ökar snabbare 1971 än under tidigare är. De under hösten 1970 vidtagna finanspolitiska åtstramningsåtgärderna antas dock medföra att den statliga budgeten utövar ett dämpande inflytande på totalefterfrä-gans tillväxt 1971. Mot bakgrand av bl. a. den markanta förbättringen av kapitalbalansen kan en gradvis lättnad av kreditpolitiken förmodas inträda under våren 1971. Under dessa förutsättningar om den ekonomiska politikens uppläggning samt utvecklingen på arbetsmarknaden kan den totala produktionen antas stiga med ca 7 0/0 1971. Denna jämförelsevis höga tillväxttakt förutsätter ett bättre utnyttjande av befintliga kapacitetsreserver än under 1970.
Den privata konsumtionsefterfrågan 1971 förväntas tUlväxa i ungefär samma takt som 1970. Höjningen av de indirekta skatterna bedöms komma att uppvägas av sparkvotens återgång till en mer normal nivå. Den antagna lättnaden på kreditmarknaden kommer sannolikt att stimulera de
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 54
privata investeringarna. Att döma av tillgängliga siffror över igångsättningen kommer däremot bostadsbyggandet att sjunka i volym. De totala fasta investeringarna förutses öka i något långsammare takt än 1970. Trots den omfattande lageruppbyggnaden 1970 kan lagerinvesteringarna alltjämt väntas ge ett bidrag till efterfrågans tUlväxt 1971.
Värdet av exporten beräknas tillväxa i ungefär samma takt som 1970. Importen låg under 1970 på en onormalt hög nivå. En mer normal situation kan antas inträda 1971. Importens tUlväxttakt väntas trots detta bli snabbare än exportens varför handelsbalansens underskott kan förutses öka något.
Danmark
Den konjunkturuppgång som inleddes mot slutet av 1968 fortsatte under 1969 och större delen av 1970. Mot bakgrund av en allt mer återhåll sam ekonomisk politik märktes under hösten 1970 en viss avmattning i ekonomin. Förväntningarna om en kraftig dämpning av den inhemska efterfrågan under 1970 uppfylldes likväl inte trots denna åtstramning av den ekonomiska politiken. Ett starkt efterfrågetryck resulterade i stället i en betydande ytterligare försämring av bytesbalansen samt fortsatta stora pris- och löneökningar. Bruttonationalprodukten steg 1970 med 4,5 o/o.
En kraftig höjning av skatteuttaget i början av 1970 till följd av omläggningen till källskatt fick inte den dämpande effekt på efterfrågan som förväntats. Under våren vidtogs därför en rad finans- och kreditpolitiska ätstramningsåtgärder. I mars fattades beslut om igångsättnings-stopp för vissa statliga investeringar fram till den 15 oktober, en tidpunkt som sedermera förlängdes till den 1 januari 1971. Ett försök till uppgörelse med arbetstagarorganisationerna om gemensamma ansträngningar för att dämpa prisstegringarna misslyckades och i maj beslutade regeringen att mervärdeskatten skulle höjas från 12,5 o/o till 15 o/o med verkan från 1 juli 1970. De aviserade skattehöjningarna förorsakade en köprush och den på sikt efterfrågedämpande effekten motverkades dessutom under hösten av två prisindexreglerade lönepåslag. Regeringen åtog sig att betala ett belopp motsvarande ca 1,5 o/o av lönesumman till företagen som kompensation för den del av löneökningen som direkt utlösts av höjningen av mervärdeskatten. Efterfrågan fortsatte dock att utöva elt relativt kraftigt tryck på resurserna och i september aviserade regeringen ett omfattande program för att bekämpa inflationen. Den första åtgärden blev prisstopp, med verkan tUl 1 mars 1971. I september förlängdes också det avtal mellan nationalbanken och kreditinstituten om läsning av totala utläningssumman som ingåtts vid årets början.
Den gynnsamma exportutvecklingen 1969 fortsatte 1970 med en värdemässig ökningstakt på 13 o/o. Industrivaruexporten visade en fortsatt kraftig ökning om än något lägre än 1969. Värdet av exporterade jordbruksprodukter växte däremot snabbare än 1969. Importen steg särskilt
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 55
snabbt under första halvåret då ökningstakten var drygt 18 0/0 jämfört med första halvåret 1969. Tillväxttakten avtog dock betydligt under andra halvåret och importen ökade helåret 1970 med 13 0/0. Trots ett sedvanligt överskott på tjänstebalansen beräknas bytesbalansunderskottet 1970 ha uppgått till närmare 4,0 miljarder danska kronor mot 3 miljarder danska kronor 1969. Bytesbalansunderskotten under 60-talet ledde till omfattande skuldsättning utomlands. Den totala nettoskulden till utlandet har 1970 angivits tUl 14—15 miljarder danska kronor. Underskotten har till största delen finansierats genom privat kortfristig kapital-import.
Stora löneökningar samt behållna inkomstöverskott från det "skatte-fria"! året 1969 ledde till en kraftig expansion av den privata konsumtionen i synnerhet under första halvåret. Ökningstakten reducerades något mot slutet av året och den privata konsumtionen beräknas ha stigit med drygt 5 0/0.
Näringslivets investeringar ökade med 4—5 0/0 under 1970. Investeringarna i maskiner och utrustning visade en fortsatt kraftig ökningstakt medan däremot byggnadsverksamheten avtog något. Igångsättningen av nya bostäder företedde en klar tillbcikagång, bl. a. tUl följd av de hårda kreditrestriktionerna. Den totala ökningen av fasta investeringar blev ca 4 0/0 i volym.
Den offentliga sektorn som i Danmark disponerar över en betydande del av nationalprodukten fortsatte att expandera 1970, om än i något minskad takt jämfört med 1969. Offentlig konsumtion och investeringar ökade med 6 0/0, vUket kan synas vara mycket med tanke på avsikten att strama åt ekonomin.
Lönerna steg snabbt 1970. Den kompensation för arbetstidsförkortningen som infördes under hösten samt tre s. k. automatiska lönetillägg resulterade tillsammans med en kraftig löneglidning i en höjning av timförtjänsterna inom gruppen industri, hantverk och bostadsbyggande om ca 12 0/0. Priserna steg också snabbt och ökade mer än under 1969. Konsumentpriserna beräknas ha stigit med drygt 6 0/0 mellan 1969 och 1970.
Den ekonomiska politiken i Danmark kan antas bli restriktiv under en längre tid framöver. Förstärkningen av den yttre balansen är ett primärt problem som kräver snara och effektiva åtgärder. Regeringens förslag till stabiliseringsprogram bygger på fortsatt stram finans- och kreditpolitik i kombination med en efter hand mer aktiv inkomstpolitik. Budgetens utgiftssida kommer att skäras ned med 1 miljard danska kronor och kommunerna skall åläggas återhållsamhet. Man avser också att framlägga förslag om skärpt kapitalvinstbeskattning och begränsning av ak-
' Omläggningen till källskattesystem fr. o. m. 1 januari 1970 medförde att någon skatt avseende 1969 års inkomster inte uttaxerades, såvida inte dessa var exceptionellt höga. Den skatt som betalades 1969 avsäg 1968 års inkomster.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 56
tieutddningar. Prisstoppet skall den 1 mars 1971 avlösas av någon form av priskontroll. Utrymmet för lönehöjningar under 1971 anses av regeringen vara mycket litet och man avser att genom förhandlingar söka få stopp pä den "automatiska" löne-prisspiralen genom att bl. a. avskaffa prisindexregleringen av lönerna.
Att döma av utvecklingen under andra halvåret 1970 är den ekonomiska politiken på väg att få en mera dämpande effekt på samhällsekonomin under 1971. Den privata konsumtionen kommer troligen inte att öka mer än 2—3 o/o jämfört med 1970. Nedgången i antalet igångsatta bostäder 1970 samt den strama kreditpolitiken innebär att investeringarna i denna sektor sannolikt visar en kraftig minskning 1971. Industrins investeringar torde öka väsentligt långsammare än 1970. Bruttonationalprodukten beräknas därmed knappast kunna öka mer än 3 o/o 1971.
Av avgörande betydelse för utvecklingen de närmaste åren blir hur snabbt och effektivt den pågående strakturomvandlingen med åtföljande utökning av exportindustrins kapacitet kan genomföras. De yttre förutsättningarna för en förbättring av betalningsförhållandet med utlandet bedöms som goda. Regeringen har som ett absolut minimum för de närmaste åren satt en minskning av bytesbalansunderskottet på 1 miljard danska kronor årligen. Värdet av exporten beräknas nästa år stiga med ca 8 o/o. Det fordras då att importen inte stiger med mer än 4—5 o/o under 1971. Även om denna utveckling av handeln uppnäs kommer behovet av utländsk upplåning även i fortsättningen att vara betydanden. Möjligheten att erhålla krediter samvarierar med graden av stabilitet på den internationella kapitalmarknaden och den danska ekonomin torde därför vara förhållandevis känsUg för eventueUt uppkommande internationella störningar.
Finland
Den under 1969 rådande högkonjunkturen i Finland präglade även utvecklingen under 1970. Under loppet av 1970 planades dock den ekonomiska tUlväxten ut. Kapacitetsbegränsningar i produktionsapparaten började göra sig gällande samtidigt som efterfrågeökningen i betydande omfattning tog sig uttryck i en importökning. Pris- och kostnadsstegringarna var lägre än i flertalet västeuropeiska länder och detta torde i hög grad få tillskrivas de successivt uppnådda stabUiseringsöverenskommdserna. I avsikt att motverka en alltför snabb expansion av den ekonomiska aktiviteten samt att begränsa importstegringen har kreditpolitiken alltsedan mitten av 1969 getts en restriktiv inriktning. I enlighet med stabiliseringsavtalet har finanspolitiska åtgärder däremot använts i ringa utsträckning. Sett över helåret 1970 har såväl den totala produktionen som industriproduktionen vuxit relativt snabbt eller med inemot 7 respektive 9 o/o.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 57
Motsvarande ökning av den totala produktionen uppgick 1969 till 10 o/o och 1968 tiU 2,4 o/o.
De privata investeringarna har vid sidan av exporten varit den mest expansiva efterfrågekomponenten under 1970. Den i förhållande till efterfrågan otillräckliga produktionskapaciteten har bidragit till den kraftiga investeringsökningen, varvid den ökade självfinansieringsgraden inom industrin motverkat de effekter som den restriktiva kreditpolitiken annars kunnat fä. Totalt beräknas de privata investeringarna ha stigit under 1970 med ca 12 o/o i volym, dvs. i något lägre takt än 1969. Speciellt kraftig har maskininvesteringarnas ökningstakt varit. Även bostadsinvesteringarna har för andra året i rad vuxit i snabb takt eller med drygt 10 o/o i volym. Detta förhällande kan bl. a. förklaras av den omläggning av bostadsfinansieringen som genomfördes 1969 och som syftade till ett ökat statligt stöd. I enlighet med stabiliseringsavtalet har den offentliga sektorns expansion begränsats, vUket i första hand påverkat de offentliga investeringarna. Dessa torde ha sjunkit 1970 med över 10 o/o.
Den successiva förbättringen av Finlands relativa kostnadsläge torde ha bidragit tUl den snabba ökningen av varuexporten. Exportvärdet steg under de första 10 månaderna 1970 med 17 o/o, jämfört med motsvarande period 1969 och kan i stort beräknas ha hållit denna tillväxttakt för 1970 som helhet. I volym räknat torde exportökningen ha stannat vid ca 9 o/o. Speciellt påtaglig har uppgången för metall och verkstadsprodukter varit, vilket i första hand berott på en gynnsam utveckling av exporten tUl Västeuropa. ImportinnehäUet i maskininvesteringarna är högt varför den kraftiga expansionen av dessa tUlsammans med den starka lagerökningen medförde att importen steg ännu snabbare än exporten. Speciellt mot slutet av 1970 visade klyftan mellan export- och importtUlväxt tecken till att kraftigt vidgas. Totalt beräknas importvärdet ha ökat 1970 med över 25 o/o. Underskottet pä handelsbalansen, som 1969 uppgick till knappt 250 miljoner finska mark, torde härigenom ha vuxit till över en miljard. Trots ett stigande positivt netto pä tjänstebalansen beräknas bytesbalansen 1970 ha uppvisat ett underskott för första gången sedan 1967.
Den plötsliga och snabba ansvällningen av importen mot slutet av 1970 medförde en rad motåtgärder av kreditpolitisk natur. I oktober utfärdade Finlands bank direktiv om en kraftig nedskärning av affärsbankernas kreditgivning och i november fastställdes regler om kontant betalning av vissa importvaror. Det senare innebär att importvaran i sin helhet skall vara betald före förtullningen. Reglerna berör i runt tal en fjärdedel av den totala importen. Undantagna från bestämmelserna är i första hand investeringsvaror och industriråvaror. Vidare skärptes avbetalningsreglerna ytterligare. Till detta kan läggas redan tidigare ut-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 53
lovade konjunkturreserveringar från näringslivets sida om 400 miljoner finska mark.
De privata konsumtionsutgifterna torde liksom 1969 ha vuxit i samma takt som bruttonationalprodukten eller med ca 6,5 0/0 i volym. Detta är avsevärt mer än genomsnittet för 60-talet. Även reallöneökningen har varit snabb eller ca 5 0/0. Parallellt härmed har företagsvinsterna fortsatt att öka speciellt inom exportindustrin. Under åren 1969 och 1970 beräknas företagsvinsterna ha vuxit med 30 0/0 respektive 20 0/0. En stor del av dessa vinstmedel har dock som nämnts tills vidare blockerats i speciella konj unkturreserveringsf onder.
Bedömningen av konjunkturutvecklingen 1971 försväras av att något nytt stabiliseringsavtal för detta år inte slöts förrän i december 1970. I avsaknad av klara riktlinjer har i den i oktober presenterade budgeten för 1971 antagits att höjningen av avtalslönerna liksom den genomsnittliga löneglidningen blir av samma omfattning som 1970. Under dessa förutsättningar väntades pris- och kostnadsnivån bli jämförelsevis stabU. De i det närmast följande angivna prognoserna var i hög grad avhängiga av dessa antaganden.
Från myndigheternas sida väntas budgeten ha en i stort sett neutral inverkan på efterfrågan. Några betydande förändringar i beskattningsgrunderna har inte föreslagits. Man utgår vidare från att högkonjunkturens topp har passerats men att den ekonomiska utvecklingen förblir relativt gynnsam under första hälften av 1971. Under årets senare hälft anses det möjligt att åtgärder för att stödja totalefterfrågan och sysselsättningen blir nödvändiga. Detta har bl. a. kommit till uttryck i att de offentliga investeringsutgifterna i stor utsträckning förlagts till senare delen av 1971.
Bruttonationalprodukten beräknas öka med 5 0/0 i volym 1971 medan den privata konsumtionen väntas stiga något snabbare än den totala produktionen eller med ca 6 0/0. Investeringarnas ökningstakt antas i stort halveras jämfört med 1970. De offentUga investeringarna förutses dock bl. a. av konjunkturpolitiska skäl tillåtas stiga något för första gången pä tre år. Utsikterna för utrikeshandeln under 1971 anses i budgeten tyda på att bytesbalansens underskott ytterligare kommer att växa och sannolikt överstiga 500 miljoner finska mark. Senare beräkningar pekar mot att detta belopp kan komma att stiga till inemot 1 miljard finska mark. Den ekonomiska politiken väntas mot denna bakgrund i ökad utsträckning tvingas ta hänsyn till kravet pä extern balans. Detta torde gälla speciellt om den totala lönesummans ökning blir högre än vad som antagits i budgeten med tanke på de effekter pä importen som detta sannolikt skulle få.
Enligt den i december antagna stabiliseringsöverenskommelsen för 1971 kommer timlönen att höjas med 42 penni i timmen. Höjningen sker
' Det finländska konjunkturreserveringssystemet finns närmare återgivet i den preliminära nationalbudgeten för 1970.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 59
i två etapper varav den första uttogs vid årsskiftet 1970/1971. Därutöver kommer inom varje bransch förhandlingar att föras om löneökningar inom ramen för 2 0/0 av lönesumman inom respektive bransch. Totalt beräknas effekten bli en höjning av avtalslönerna med 7 0/0. För skogsindustrins del infördes vidare en konjunkturskatt uppgående till 2,5 0/0 av exportvärdet under 12-månadersperioden t. o. m. augusti 1970. I stort ligger stabiliseringsöverenskommelsens utfall i linje med de i budgeten angivna förutsättningarna. Några större förändringar av ovan angivna reala prognoser förutses därför inte av detta skäl. Däremot kan pris- och kostnadsstegringama bli snabbare än vad som tidigare förutsatts. Ökningen av konsumentpriserna kan uppskattas till 4 å 5 0/0.
Norge
Mot slutet av 1969 började den inhemska efterfrågan växa snabbt och denna utveckling fortsatte under 1970. Eftersom den utländska efterfrågan fortfarande var hög medförde detta att kapacitetsutnyttjandet i produktionen blev högt. Efterfrågetrycket i ekonomin avspeglade sig i en stram arbetsmarknad, kraftigt ökad varuimport liksom snabbt stigande priser och en löneglidning väsentligt över det normala. Den totala produktionen för hela 1970 beräknas ha ökat med knappt 4 0/0, dvs. ungefär lika snabbt som 1969.
Efterfrågeökningen under 1970 var till stor del en följd av investeringsexpansionen. De totala fasta investeringarna torde ha ökat med drygt 10 0/0 i volym. Industriinvesteringarna ökade snabbt såväl vad gäller byggnader som maskiner, även om verksamheten till en del, i varje fall under första halvåret, tycks ha hindrats av svårigheter att i tid få fram investeringsvaror. Bostadsbyggandet expanderade huvudsakligen till följd av en stor igångsättning under andra halvåret 1969. Efter en kraftig nedgång 1969 ökade fartygsinvesteringarna med ca 40 0/0 1970.
Investeringarna i lager bidrog också märkbart till efterfrågeökningen under 1970. Mot slutet av 1969 hade lagernivån sjunkit kraftigt till följd av goda avsättningsmöjligheter och bristande produktionskapacitet. Under 1970, i synnerhet under första halvåret, ökade företagen lagerhållningen för att nå upp till en mera normal nivå.
Den privata konsumtionen beräknas ha ökat med bara 2 1/2 0/0 1970. Emellertid påverkades konsumtionsfördelningen mellan 1969 och 1970 kraftigt av den skatteomläggning som infördes den 1 januari 1970 och som bl. a. innebar en väsentlig höjning av mervärdeskatten från detta datum. En omfattande tidigareläggning av köp ägde rum, främst avseende varaktiga konsumtionsvaror. Detta fick tUl följd att den privata konsumtionen första halvåret 1970 var obetydligt högre än samma halvår 1969.
Ökningen beräknas till 3,2 % om man tar med den del av sjukhusens finansiering som fr. o. m. 1970 sker via den aUmänna försäkringen och därmed registreras som privat konsumtion.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 60
Som exempel kan nämnas att antalet nyregistrerade personbilar första kvartalet 1970 var 50 o/o lägre och andra kvartalet 1970 25 o/o lägre än motsvarande kvartal 1969. Under andra halvåret 1970 expanderade den privata konsumtionen, stimulerad av en kraftig uppgång i de disponibla inkomsterna.
Exporten exklusive fartyg beräknas i värde ha ökat med knappt 15 o/o 1970. Prisuppgången på exportvaror var mycket kraftig, varför exporten i volym torde ha ökat med bara 6 o/o. Låga exportiager, bristande kapacitet och begränsad energitillförsel till vissa industrier bidrog till den förhållandevis moderata exportvolymökningen. Ökningstakten tilltog dock mot slutet av året.
Importen exklusive fartyg ökade snabbt 1970 till följd av den starka efterfrågeökningen och det höga kapacitetsutnyttjandet i den inhemska produktionen. I värde beräknas ökningen ha uppgått till knappt 21 o/o och i volym till ca 13 o/o. Särskilt starkt ökade importen första halvåret, då en betydande del av ökningen efter allt att döma användes för lagerinvesteringar.
Handelsbalansens underskott exklusive fartyg ökade med ungefär 2,1 miljarder norska kronor mellan 1969 och 1970 och nettoimporten av fartyg 1970 beräknas till drygt 1 miljard norska kronor. Sjöfartsintäkterna steg emellertid till en hög nivå särskUt som en följd av prisuppgängen på den internationella fraktmarknaden. Bytesbalansen för 1970 beräknas visa ett underskott pä 1,4 miljarder norska kronor mot ett överskott 1969 på nästan 1 miljard norska kronor.
Arbetsmarknadsläget präglades starkt av efterfrågetillväxten. Arbetslösheten var avsevärt lägre än under 1969 och antalet lediga platser klart högre. Löneutvecklingen under 1970 kom i stor utsträckning att bestämmas av det tvååriga avtal som slöts under våren. Avtalet innebar en höjning av tarifftimlönen i industrin under 1970 med ungefär 9 o/o. Därutöver tillkom löneglidningar som var flera procentenheter större än genomsnittet för 60-talet. I löneavtalet ingick också indexklausuler med innebörden att lönesatserna under andra avtalsåret justeras upp med ungefär 70 o/o av den konsumentprishöjning som ägt rum första avtalsåret.
Den ekonomiska utvecklingen i Norge under 1971 väntas bli präglad av mycket hög aktivitet med tillväxtimpulser från såväl investeringar och konsumtion som export. Industrins investeringsplaner pekar mot en fortsatt stark investeringsefterfrågan och bostadsbyggandet expanderar. Kraftiga löneökningar och ökade offentiiga transfereringar ger anledning tro på en snabb ökning i den privata konsumtionen. För exporten tycks det mera komma att bli produktionskapaciteten än efterfrägan som begränsar expansionstakten.
Den föreslagna budgeten för 1971 utformades mot denna bakgrund sä att den skulle få en dämpande inverkan på efterfrågeutveckUngen, samtidigt som vitala samhälleliga åtgärder kunde genomföras i planerad takt.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 61
I första hand söker man begränsa den privata konsumtionens ökningstakt. En rad skatter och avgifter har höjts, exempelvis pä tobak, alkohol, bensin, mineralolja och bilar. Likaså höjs industrins avgifter för elenergiförbrukningen och avgifterna till allmänna pensionsförsäkringen. Budgetförslaget innebär att statens totala utgifter ökar med 13 o/o och inkomsterna med inemot 24 o/o. Därigenom skulle budgeten visa ett överskott pä 200 miljoner norska kronor.
I början av december 1970 vidtog regeringen åtgärder för att söka dämpa efterfrågetrycket och bromsa upp framför allt prisstegringarna, men också importexpansionen och löneglidningarna. Åtstramningen berörde bl. a. utlåningen från kreditinstituten och verksamheten inom den statliga byggnads- och anläggningssektorn. Vidare infördes prisstopp med retroaktiv verkan frän den 20 november 1970.
I norska nationalbudgeten för 1971 väntar man sig att den privata konsumtionen skall öka med 5 o/o och de totala fasta investeringarna med drygt 8 o/o. Varuexporten exklusive fartyg förväntas öka med nästan 10 o/o i volym, medan importen av varor exklusive fartyg väntas öka några procentenheter långsammare än så. Den totala produktionen väntas öka med 5 1/2 o/o.
Nettoimporten av fartyg 1971 förväntas bli lägre än 1970, medan sjöfartsintäkterna antas stagnera. Med ovannämnda antagande om utvecklingen av export och import av varor skulle bytesbalansens underskott 1971 bli i det närmaste 2 miljarder norska kronor. Det kan kanske, med tanke pä den väntade höga inhemska efterfrågan, förefalla rimligt att vänta sig en snabbare varuimportstegring, men å andra sidan verkar antagandet om sjöfartsinkomsterna något pessimistiskt. Nettoeffekten på bytesbalansen av en högre import och större inkomster frän sjöfarten torde bli liten.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 62
III. Utrikeshandeln
1. Exporten
TUlväxten av exporten exklusive fartyg, som under de senaste åren varit betydligt högre än tidigare under 60-talet drogs under 1968 upp av den kraftigt ökade råvaruexporten till EEC. Tillväxten för färdigvaruexporten höjdes därefter under 1969 och den totala exporten exklusive fartyg steg 1968—1969 med drygt 11 1/2 o/o i volym. Ökningstakten 1969— 1970 beräknas ha blivit något lägre, 9 1/2 o/o, till största delen sammanhängande med en avsevärd dämpning av tUlväxten för exporten av råvaror. Denna var i sin tur bl. a. en följd av strejken vid LKAB som ledde till ett stort exportbortfall för malm under första kvartalet. Exporten av massa begränsades liksom 1968 och 1969 av tillväxten av produktionskapaciteten och ökade med 2 1/2 o/o i volym 1969—1970. För papper började under 1970 en vikande efterfrägan och ökad konkurrens från Nordamerika påverka exporten, vars tillväxt föll tillbaka från 14 1/2 o/o 1968—1969 tUl 7 o/o 1969—1970. Även exporten av trävaror ökade långsammare under 1970 än under 1969 beroende pä ökad konkurrens från Kanada.
Exporttillväxten hölls under 1970 uppe av den mycket kraftiga ökningen av exporten av verkstadsprodukter. Tillväxten accelererade mot slutet av 1968 och fortsatte stiga under 1969 men orderingången steg än snabbare. TUl följd av den kraftigt ökade sysselsättningen kunde leveranstakten höjas ytterligare under 1970. Exporten av verkstadsprodukter beräknas ha ökat med 20 1/2 o/o i volym 1969—1970 jämfört med 13 1/2 0/0 1968—1969. Exporten av järn och stål steg långsammare 1969—1970 än 1968—1969 dels beroende på den fortsatta kraftiga tillväxten av den inhemska efterfrågan under första hälften av 1970, dels sammanhängande med bristen på nickel likaledes under första hälften av året. Järn- och stålproduktionen torde i hög grad även ha hämmats av brist på arbetskraft. Den starka tillväxten av efterfrägan i de nordiska ländema medförde en fortsatt kraftig ökning av exporten av övriga varor. Totalt beräknas exporten ha ökat med 8 1/2 o/o, exklusive fartyg med 9 1/2 o/o. Fartygsexporten synes nämligen ha minskat något i volym 1969—1970.
Samtidigt med den snabba tiUväxten av exportvolymen under 1970 steg exportpriserna kraftigt. Under 1969 steg priserna på skogsprodukter och metaller till följd av den internationellt sett höga efterfrägan och det höga kapacitetsutnyttjandet inom dessa industrier. Prisstegringstakten
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 63
ökade under 1970 för dessa produkter och även prisema på malm började stiga. Exportprisindex för verkstadsprodukter steg också mer än under tidigare är. Exportprisnivän beräknas ha stigit med 8 1/2 o/o 1969— 1970 mot 3 1/2 o/o 1968—1969. Den starka prisökningen medförde en ökning av exportvärdet med 18 o/o 1969—1970.
Trävaror
Den svenska exporten av sågade och hyvlade trävaror beräknas under 1970 ha uppgått till 6 720 tusen kbm — en minskning jämfört med 1969 med ungefär 1 o/o. Nedgången av exporten hängde främst samman med ökad konkurrens från Kanada och FiiJand, vUket resulterade i att den svenska andelen av de västeuropeiska ländernas samlade import sjönk något. Den kanadensiska exporten till Västeuropa ökade kraftigt 1969—1970 som följd av den minskade förbrukningen av trävaror i Förenta staterna. Finlands höjda andelar får ses mot bakgrund av de relativt låga finska prisema särskilt i försäljningssäsongens början. Den totala importen tiU Västeuropa ökade något från 1969 tUl 1970 i samband med ökad förbrukning och lageruppbyggnad i kontinentländerna.
För trävaror totalt beräknas exporten ha ökat med 2 1/2 o/o i volym 1969—-1970. Exportminskningen för sågade och hyvlade trävaror uppvägdes av en exceptionellt kraftig ökning av exporten av rundvirke, vilket torde ha varit en följd av stormfällningarna under hösten 1969. Prisema på såväl sågade och hyvlade trävaror som rundvirke steg under
1970 och
för trävaror totalt uppskattas priserna ha stigit med 7 o/o
1969—1970.
Den relativt kraftiga lagemppbyggnaden i flertalet av de stora importländerna under 1970 synes ha lett till alltför höga lager och köparna torde eftersträva en lagernedskärning under 1971. Å andra sidan beräknas förbmkningen fortsätta växa, vilket till stor del kan hänföras till ett väntat omslag i utvecklingen av bostadsbyggandet i Storbritannien. För Västeuropa totalt torde man därför kunna räkna med en import av ungefär samma storlek som 1970. De svenska andelarna av den brittiska importen bedöms kunna höjas något då Förenta staternas importbehov av trävaror beräknas öka kraftigt till följd av ett ökat byggande. Detta väntas minska konkurrensen från Kanada. Pä övriga marknader synes de finländska exportörerna, som även i början av försäljningssäsongen för
1971 gått
ut med relativt låga priser, kunna öka sina andelar något ytter
ligare. Den svenska exporten av sågade och hyvlade trävaror beräknas
därför bU i stort sett oförändrad från 1970 till 1971.
Exporten av randvirke väntas sjunka till en mer normal nivå under 1971 och totala exporten av trävaror beräknas därför minska med ungefär 3 o/o i volym 1970—1971.
Priserna, som steg under loppet av 1970, höjdes något ytterligare vid de första avsluten för leverans 1971 och det kan därför finnas skäl att
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
Tabell III: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1969—1971
64
|
|
Exportvärde, milj. 1969 1970 |
kr. 1971 |
Procentuella förändringar från föregående år |
|
|||||
|
|
Volym 1969 |
1970 |
1971 |
Pris |
|
|
|||
|
|
1969 |
1970 |
1971 |
||||||
|
Trävaror |
1 856 |
2 040 |
2 070 |
6,6 |
2,5 |
- 3 |
4,4 |
7 |
4,5 |
|
Massa |
2 453 |
2 955 |
3115 |
2,4 |
2,5 |
3,5 |
6,7 |
17,5 |
2 |
|
Papper |
2 706 |
3 100 |
3 335 |
14,5 |
7 |
6,5 |
0.7 |
7 |
1 |
|
Malm |
1406 |
1395 |
1 600 |
11,1 |
- 9 |
5 |
0,9 |
9,5 |
9 |
|
Jäm och stål |
2 620 |
3 150 |
3 095 |
9,5 |
2,5 |
10 |
6,9 |
17,5 |
-11 |
|
Övriga metaller |
837 |
860 |
790 |
11,5 |
- 4 |
7,5 |
9,5 |
7 |
-15 |
|
Verkstadsprodukter, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
exkl. fartyg |
10 350 |
13 200 |
15 405 |
13,7 |
20,5 |
11 |
'2,9 |
'6 |
'5 |
|
Livsmedel |
853 |
840 |
920 |
15,5 |
-13,5 |
9,5 |
4,8 |
14 |
0 |
|
Övriga varor |
4817 |
5 565 |
6 220 |
14,5 |
12,5 |
9,5 |
1,2 |
3 |
2 |
|
Totala exporten. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
exkl. fartyg |
27 897 |
33105 |
36 550 |
11,7 |
9,5 |
8,5 |
3,4 |
8 |
2 |
|
Fartyg |
1562 |
1590 |
1 875 |
19,7 |
- 7,5 |
9 |
3,6 |
10 |
8 |
|
Totalt |
29 459 |
34 695 |
38 425 |
12,2 |
8,5 |
8,5 |
3,4 |
8,5 |
2 |
1 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositioner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen pä varor av olika kvalitet inom olika varugrupper. Normalt torde huvuddelen av den registrerade prisökningen för verkstadsprodukterna kunna hänföras till denna statistiska missvisning.
An?n. 1969 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1970 är baserade på den faktiska exportutvecklingen under årets tio första månader. Samtliga uppgifter för 1971 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
räkna med en något högre prisnivå under 1971 än under slutet av 1970. Priserna på de exporterade trävarorna beräknas stiga med 41/2 o/o 1970—1971.
Massa
Efterfrågan på massa var i början av 1970 fortfarande mycket hög och intrycket av brist förstärktes av den låga skeppningstakten från Sverige i samband med den svära issituationen i Bottenviken under första kvartalet. Exportleveranserna låg pä en mycket hög nivå under perioden maj—september. Under höstmånaderna synes emellertid takten i leveranserna ha avtagit, vilket troligen sammanhängde med en alltmer dämpad tillväxt av pappersproduktionen i Västeuropa. Trycket från Nordamerika blev också kännbart mot slutet av 1970 eftersom förbrukningen av massa minskade i Förenta staterna från 1969 till 1970.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 65
Den svenska exporten av massa beräknas ha ökat med 2 1/2 o/o i volym 1969—1970, vUket synes ha varit i linje med kapacitetstiUväxten.
Den höga efterfrågan i början och mitten av 1970 möjliggjorde kraftiga prishöjningar och exportpriserna på massa beräknas ha stigit med 17 1/2 o/o 1969—1970.
Exportutvecklingen 1970—1971 är svårbedömd. Tillväxten av efterfrågan i Västeuropa torde komma att avta. Samtidigt kan produktionstillväxten i Kanada bli relativt stor. Ett omslag i förbrukningsutveck-lingen i Förenta staterna framstår därför som en föratsättning för en ökning av den svenska exporten av massa. Med denna förutsättning beräknas exporten av massa öka med 3 1/2 o/o i volym 1970—1971 och priserna torde också kunna hällas relativt väl uppe imder 1971. Med hänsyn till uppgången under loppet av 1970 beräknas exportpriserna i årsgenomsnitt stiga med 2 o/o 1970—1971.
Papper, papp och träfiberplattor
En viss dämpning av efterfrägetUlväxten för svenskt papper exklusive tidningspapper i flera av de viktigaste avnämarländerna synes ha inträffat under 1970. Framför allt gäller detta Västtyskland, vars totala import av papper exklusive tidningspapper i det närmaste stagnerade i samband med en svagare förbrukningsökning och sannolikt även en lagernedskärning. Den svenska exporten till Västtyskland sjönk första halvåret 1970 från den höga nivån under andra halvåret 1969 (säsongrensat) och beräknas ha varit oförändrad meUan halvåren 1970. I början av 1970 torde inte endast utvecklingen av förbrukning och lager utan även en skärpt konkurrens från Förenta statema, speciellt avseende kraftliner, ha bromsat den svenska exporten till Västtyskland. Den dämpade förbruk-ningsökningen i Västtyskland möjliggjorde också en stark ökning av den västtyska pappersexporten, vilket torde vara den främsta orsaken till att den svenska exporten till Belgien och Nederländerna steg endast måttligt. Även exporten tiU Storbritannien föll tillbaka i början av 1970 i samband med ökad konkurrens men här synes efterfrågeutvecklingen ha gått i motsatt riktning jämfört med Västtyskland och exporten nådde mot slutet av året samma nivå som 1969. Till följd av ökad export till övriga västeuropeiska länder, liksom till öststaterna och råvaruländerna, kunde dock exporten av papper exklusive tidningspapper totalt öka med 5 1/2 o/o i kvantitet 1969—1970.
Ökningstakten för tidningspappersexporten halverades i stort sett 1969—1970 jämfört med 1968—1969 tiU följd av en avtagande produktionstillväxt efter stora kapacitetsutbyggnader 1968 och 1969. Exportutvecklingen för fräfiberplattor synes ha varit betingad av ett begränsat ut bud och exporten blev kvantitetsmässigt oförändrad. För totala pappersexporten registrerades en volymökning 1969—1970 med ca 7 o/o. Pri-
3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 66
serna på samtiiga kvaliteter steg kraftigt under loppet av 1970 och exportprisindex beräknas ha stigit med drygt 7 »/o 1969—1970.
Under 1971 beräknas exporten av papper exklusive tidningspapper fortsätta öka svagt till EEC-området i samband med en svag efterfrågetillväxt och en sannolikt ytterligare kraftigt ökad export frän Västtyskland. A andra sidan torde man med hänsyn tUl en förutsedd höjd ekonomisk aktivitet kunna räkna med en ökad pappersförbrakning i Storbritannien och därmed en relativt kraftig uppgång för den svenska utförseln dit. Man torde dessutom kunna räkna med att den svenska pappersindustrin, vid sviktande efterfrägan inom EEC samtidigt som exportutrymmet expanderar genom kapacitetsutvidgningar, ökar sina försäljningsansträngningar i övriga länder. Totala exporten av papper exklusive tidningspapper förutses därför öka med ca 6 o/o i kvantitet 1970—1971. Tidningspappersexporten beräknas öka i det närmaste lika snabbt som 1969—1970 och den totala pappersexporten skulle därmed stiga med drygt 6 1/2 o/o i volym 1970—1971. Här är räknat med en uppjustering av priserna på några papperskvaliteter — bl. a. tidningspapper — vilket tillsammans med den stigande prisnivån under loppet av 1970 förutses leda till en uppgång för exportpriserna i årsgenomsnitt med 1 o/o 1970— 1971.
Malm
Järnmalmsexporten, som var exceptionellt låg under första kvartalet 1970 till följd av LKAB-strejken, låg under andra och tredje kvartalen väl över motsvarande kvartal 1969 men beräknas ha fallit tillbaka under fjärde kvartalet. Den minskade exporten under fjärde kvartalet synes sammanhänga med att dels tillgången på tonnage var begränsad, dels stålproduktionen inom EEC skars ned under de sista månaderna 1970. Den svenska exporten av järnmalm beräknas ha uppgått till ungefär 28 miljoner ton under 1970, vilket är nästan 4 miljoner ton mindre än under 1969. Utförseln av övriga malmer uppskattas ha varit av samma storlek som under 1969 varför exportvolymen för malm totalt minskade med ca 9 o/o 1969—1970.
Malmpriserna som kontinuerligt sjunkit under så gott som hela 60-ta-let vände uppåt i slutet av 1969 och fortsatte stiga under loppet av 1970. Uppgången 1969-1970 beräknas till 9 1/2 o/o.
Orderingången till EEC:s stålindustri frän EEC sjönk under loppet av 1970, vilket synes sammanhänga med att lagren hos mellanhänder och förbrukare blivit mycket betydande i samband med de stora leveranserna. Den minskade orderingången och den höga produktionen ledde tUl att orderstockarna snabbt avtog och mot slutet av 1970 drogs produktionen ned. De stora stållagren inom EEC torde medföra att orderingången utvecklas svagt under första delen av 1971, vilket skulle kunna
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
67
Diagram Hl: 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och uppdelat på varugrupper 1965—1971
Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala
|
300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 160 140 120 100 260 240 220 200 180 160 140 120 100 400 360 320 280 240 200 |
|
260 240 |
_ —Volym |
|
|
|
/ |
p--- |
|
|
|
Total exDort |
|
|
|
|
||
|
200 180 160 140 120 |
|
r---l |
|
|
|
|
|
|
, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
_ -—-" |
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
||
|
200 180 160 140 |
|
120 |
|
100 |
|
80 |
|
300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 |
|
120 100 180 160 140 120 100 |
Malmer och skrot
|
Verkstadsprodukter, exkl. fartyg |
..— |
|||||
|
|
/ |
|
||||
|
|
y |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
/ |
|
|
|
||
|
|
|
|
r" |
|
|
|
|
/ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Massa |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
" |
|
|
|
|
—-- |
|
|
|
y |
/ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Livsmedel |
A |
|
|
f- |
|||
|
_- Zh |
J 1 |
tv |
|||||
|
|
v |
|
|
|
|
|
|
|
"--' |
|
—-- |
-- |
_/ |
/ |
|
|
|
|
|
«»'*'* |
|||||
|
|
|
|
' |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
--1 |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
y |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
' |
|
|
|
|
~._ |
— |
—-.- |
/ |
|
|
|
|
Trävaror |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
||||
|
■""~ |
,? |
<:>y1 |
|
-'-' |
- |
|
|
.- |
|
|
|
|
|
|
|
Papper, papp och träfiberplattor' |
#- |
|||||
|
|
,—1 |
r |
|
|||
|
|
A |
|
|
|
||
|
|
|
y |
|
|
|
|
|
___ |
----- 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
___ ._ |
|
|
|
__- |
- |
|
|
_ Övriga varor |
|
|
|||
|
, |
|
|
|||
|
|
- |
f |
|
||
|
|
/ |
|
|
||
|
|
_ |
/ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
__ / |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
\. . |
___ ____ ____ .- |
||||
I
1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971
1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturmstitutet.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 68
leda till en dämpad produktionsutveckling. Ä andra sidan torde exporten av stål från EEC kunna öka under 1971 i samband med en beräknad kraftig lageruppbyggnad i Förenta staterna inför hot om strejk inom stålindustrin.
Även om importen till EEC skulle utvecklas svagare under 1971 finns det skäl som talar för en ökning av den svenska järnmalmsexporten. Under 1970 torde de svenska andelarna av importen av malm till EEC ha sjunkit relativt kraftigt till följd av produktionsbortfallet i samband med strejken vid LKAB. Denna andelsförlust fär ses som en tillfällig nedgång och andelarna av EEC:s import torde till stor del kunna återställas under 1971. DärtUl kommer att fraktnivån steg kraftigt under 1970, vilket innebar en konkurrensfördel för den näraliggande svenska malmen. Frakterna beräknas ligga pä en hög nivå även under 1971 och den svenska malmen torde därför bibehålla sin attraktivitet framför den till följd av fraktstegringen dyrare transoceana malmen. De höga frakterna under 1971 kan också beräknas leda till fortsatt stigande priser på den svenska malmen. I volym räknat väntas den svenska exporten av malm öka med 5 o/o 1970—1971, vilket skulle innebära en nedgång från nivån under tredje och fjärde kvartalen 1970.
Järn och stål
Under första halvåret 1970 begränsades den svenska exporten av järn och stål av dels bristen på nickel, dels den kraftiga tillväxten av den inhemska efterfrägan. Samtidigt var bristen på arbetskraft stor. Bristen på nickel hämmade produktionen av främst rostfritt stål och den svenska exporten av rostfri plåt minskade under andra halvåret 1969 och under första halvåret 1970. Den kraftiga ökningen av efterfrågan från hemmamarknaden dämpade exporttillväxten för handelsstål och vissa produkter inom specialstälsektorn. Under andra halvåret synes emellertid tillväxten av den inhemska efterfrågan ha dämpats, vilket ledde till en ökad export av handelsstål. TiUgängen på nickel, som efter hand ökade under 1970, medgav en ökad export av rostfri plåt under andra halvåret, dä också tillväxten av exporten av övriga spedalstälprodukter synes ha tilltagit något. Den svenska exporten av järn och stål ökade med endast 2 1/2 o/o i volym 1969—1970, vilket torde ha inneburit kraftiga andelsförluster på flera viktiga marknader. Den värdemässiga ökningen 1969—1970 uppgick dock till 20 o/o på grund av de kraftiga prisstegringarna på järn och stål. I mitten av 1968 började priserna på handelsstål stiga och ett år senare kom den av nickelbristen initierade exceptionella prisuppgången pä rostfritt stål. Sålunda var exportpriserna på rostfri plåt under tredje kvartalet 1970 57 o/o högre än under tredje kvartalet 1969. Prisuppgången på annat specialstål inleddes i början av 1970. För den totala exporten av järn och stål steg priserna i allt långsammare takt fram t. o. m.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 69
tredje kvartalet 1970 och torde ha fallit något frän tredje till fjärde kvartalet. Prisuppgången 1969—1970 beräknas till 17 1/2 o/o.
Järn- och stålpriserna förutses fortsätta falla under åtminstone första hälften av 1971. För priserna pä rostfritt stål torde inverkan av en lageraweckling i de stora importländerna samtidigt med kapacitetstillskott i Japan och pä kontinenten innebära en fortsatt press nedåt på priserna. För annat specialstål synes efterfrågan fortsätta växa om än i lägre takt än 1970 varför priserna torde kunna hållas relativt väl uppe. Priserna på den svenska exporten av handelsstål torde under slutet av 1970 och början av 1971 komma att anpassa sig efter EEC:s exportpriser, som fallit sedan mitten av 1970. Exportpriserna för järn och stål förutses minska med 11 o/o 1970—1971.
Orderingången från exportmarknaderna till de svenska järn- och stålverken föll under loppet av 1970 men orderstockarna torde ha varit relativt stora ännu i slutet av 1970. Tillväxten av efterfrågan från Sverige beräknas dämpas ytterligare under 1971, vilket ger möjligheter till ökad export. Under den föregående konjunkturavmattningen 1966, då efterfrågan såväl från Sverige som från utlandet avtog, kunde de svenska järn-och stålverken kraftigt öka sina andelar av den totala handeln med järn och stål. Det är främst handelsstälexporten som varierar negativt med hemmaefterfrågan. För rostfritt stål beräknas efterfrågan bli dämpad under första delen av 1971 i samband med en lageraweckling hos förbrukarna men torde komma att expandera under senare delen av 1971. De stora orderstockarna i EEC:s och Storbritanniens verkstadsindustrier samt en ökad efterfrågan från Förenta staterna väntas medföra en fortsatt ökning av exporten av annat specialstål. Med sannolikt ökade andelar i den totala handeln med järn och stål förutses den svenska exporten stiga med 10 o/o i volym 1970—1971. Företagens planer och förväntningar i exportenkäten för järn- och stålverk, vilken utfördes i augusti, indikerar också en exportvolymökning av denna storleksordning.
Övriga metaller
Den svenska exporten av övriga metaller minskade 1969—1970 med närmare 4 o/o i volym. Genom ökade försäljningar på den svenska marknaden och en, bl. a. till följd av arbetskraftsbrist, begränsad produktionstillväxt minskade exportutrymmet för speciellt koppar och bly. Aluminiumexporten fortsatte öka men i betydligt lägre takt än under de senaste åren, då kapacitetstillskott tUlsammans med stark efterfrågan medförde en snabb exporttiUväxt. Dämpningen av ökningstakten 1969—1970 för aluminium torde sammanhänga med en något svagare efterfrågetillväxt. Metallpriserna var i början av 1970 mycket höga men sjönk under loppet av året. Framför allt gäller detta kopparpriserna som på London Metal Exchange sjönk ca 40 o/o från mars till november. Under senare delen av 1970 slog detta prisfall igenom på de svenska exportpriserna
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 70
och exportprisindex för övriga metaller beräknas ha stigit med ca 7 o/o 1969—1970 efter att första halvåret 1970 ha legat 22 o/o över motsvarande period 1969.
I samband med ökad produktionskapacitet beräknas kopparexporten öka relativt kraftigt 1970—1971, medan utförseln av aluminium förutses stiga i ungefär samma måttliga takt som 1969—1970. För andra metaUer torde man ej kunna räkna med några större förändringar och totala exporten av övriga metaller föratses därmed öka med ca 7 1/2 o/o i volym 1970—1971. Här är räknat med en fortsatt nedgång av metallprisema under 1971 och exportprisindex förutses minska med närmare 15 o/o 1970—1971. Vid en eventuell lageruppbyggnad hos amerikanska förbrukare inför en befarad metallarbetarstrejk är det dock möjligt att prisnedgången blir mindre.
Verkstadsprodukter
I början av 1968 började orderingången från utiandet tUl den svenska verkstadsindustrin öka till följd av de expanderande maskininvesteringarna och den stigande produktionen. Investeringsboomen blev än mer utpräglad under 1969 och första hälften av 1970 och orderingången steg kraftigt under loppet av 1969 och under de två första kvartalen 1970. Den ökade orderingången ledde till ökad produktion och under andra halvåret 1968 accelererade takten i exportleveranserna. Exporten fortsatte stiga under 1969 med en märkbar uppbromsning under fjärde kvartalet då bristen på arbetskraft började göra sig gäUande. Genom kraftigt ökad sysselsättning i slutet av 1969 och början av 1970 ökade leveranskapaciteten inom den svenska verkstadsindustrin. Exportökningstakten höjdes under första kvartalet 1970 och exporten fortsatte växa snabbt under resten av året. I värde beräknas exporten av verkstadsprodukter ha ökat med 27 1/2 o/o 1969—1970, vilket är den snabbaste tillväxten sedan slutet av 40-talet. Exportprisindex torde ha stigit med 6 o/o, vUket gav en volymmässig ökning med 20 1/2 o/o 1969—1970.
De mest expansiva länderna för svensk verkstadsexport under 1970 var Finland, Västtyskland och Storbritannien. I de två förstnämnda ländema ökade maskininvesteringarna mycket kraftigt medan exportökningen tUl Storbritannien till stor del återspeglade höjda svenska andelar av den brittiska importen. Ökade svenska andelar noterades också i de nordiska ländemas import.
Exporten av personbUar ökade kraftigt 1969—1970, vilket fär ses mot bakgrund av den svaga utvecklingen av personbilsinköpen i Sverige efter momshöjningen i början av 1970. Så t. ex. kunde exporten av personbUar till Förenta staterna efter nedgången 1968—1969 ånyo öka i snabb takt. Även till Finland, Storbritannien och Västtyskland expanderade exporten av personbilar kraftigt. Däremot minskade exporten till Norge som en effekt av momshöjningen vid årsskiftet 1969/1970.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 71
I föregående kapitel redovisas utsikterna för den ekonomiska utvecklingen i de viktigaste avnämarländerna och där framgår att investeringstillväxten väntas avta kraftigt i Västtyskland och Danmark medan efterfrågetillväxten i Norge, Frankrike och Storbritannien förutses hållas väl uppe. Även Finlands import förutses fortsätta växa i relativt hög takt. Det stora inslaget investeringsvaror i den svenska verkstadsexporten innebär att denna är starkt beroende av utvecklingen av investeringarna i de viktigaste avnämarländerna och det skulle därför finnas skäl att anta en låg tillväxt av verkstadsexporten 1970—1971.
A andra sidan steg exportorderstockarna inom den svenska verkstadsindustrin under 1970 trots den kraftiga leveransökningen. Ökningstakten i orderingången avtog under loppet av 1970 och orderingången synes ha fallit något under fjärde kvartalet. I slutet av september var orderstockarnas storlek tillräcklig för ett halvårs export. Därför kan man räkna med en fortsatt stark tillväxt av exporten under åtminstone första delen av 1971. Dessutom beräknas utrymmet för export öka under loppet av 1971 på grund av en dämpad tillväxt av den inhemska efterfrågan och man torde kunna räkna med ökade svenska andelar i bl. a. de nordiska ländernas import. I Storbritannien förutses en ökande efterfrågan och även där beräknas den svenska andelen höjas. Exporten till råvaruländerna, som steg långsammare än totala exporten av verkstadsprodukter såväl 1969 som 1970, beräknas med en ökande leveranskapacitet öka något snabbare 1970—1971 än 1969—1970. Exporten av personbUar synes med hänsyn till en beräknad fortsatt svag utveckling av den inhemska efterfrågan kunna fortsätta stiga relativt kraftigt 1970—1971.
Totala exporten av verkstadsprodukter förutses öka med 16 1/2 o/o i värde 1970—1971. Med hänsyn tUl nedgången av priserna på metaller torde exportprisindex för verkstadsprodukter öka något långsammare 1971 än 1970. Här är räknat med en höjning av exportprisindex med 5 o/o 1970—1971, vilket skuUe ge en exportvolymökning med 11 o/o.
Livsmedel
Den svenska exporten av livsmedel sjönk 1969—1970 med 13 1/2 o/o i volym, sammanhängande med det svaga skördeutfallet 1969, vilket medförde en mycket låg export av fodersäd och en minskad export av oljefrön. Utförseln av brödsäd blev i det närmaste oförändrad jämfört med 1969.1 samband med ökad utslaktning var köttexporten mycket hög under första delen av 1970 men minskade sedan frän första till andra halvåret och beräknas för hela 1970 kvantitetsmässigt ha varit något lägre än under 1969. Livsmedelspriserna steg kraftigt, speciellt för kött och fläsk, foderspannmåi samt oljefrön och oljor. Exportprisindex steg med ca 14 o/o 1969—1970.
Den större skörden av spannmål 1970 beräknas leda till en kraftig exportökning första halvåret 1971 och under förutsättning av normal skörd
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 72
1971 torde spannmålsexporten öka 1970—1971. Exporten av kött och fläsk beräknas bli hög även 1971. För exporten av icke reglerade livsmedel förutses en fortsatt relativt snabb tillväxt. Totala livsmedelsexporten väntas därför stiga med ca 9 1/2 o/o i volym 1970—1971.
Övriga varor
Under intryck av en fortsatt mycket stark efterfrågan från de nordiska länderna, speciellt Norge och Finland, steg den svenska exporten av övriga varor med ca 12 1/2 o/o i volym 1969—1970. Exporten av övriga varor exklusive mineraloljeprodukter till Norge och Finland steg med ca 20 o/o. Exporten till Danmark steg i förhållande till tidigare år relativt måttligt och större delen av ökningen föll på första halvåret dä den danska importen steg kraftigt inför momshöjningen vid halvårsskiftet.
Exporten av kemiska produkter fortsatte öka i snabb takt i samband med stark efterfrägan och kraftiga produktionsökningar. Utförseln av textil- och beklädnadsprodukter steg också kraftigt, delvis till följd av en mycket stor träskoexport till Förenta staterna. Exporten av mineraloljeprodukter, särskilt motorbrännoljor och tunna eldningsoljor, ökade relativt starkt.
Exportprisindex för färdigvarorna steg betydligt snabbare än under de senaste åren medan råvarupriserna i samband med framför allt lägre priser på minkskinn sjönk jämfört med 1969. Exportprisindex för övriga varor totalt beräknas ha stigit med ca 3 o/o 1969—1970.
Norge och Finland beräknas även under 1971 bli de mest expansiva marknaderna för den svenska övrigvaruexporten, även om ökningstakten väntas dämpas något. Mot bakgrund av den strama ekonomiska politiken i Danmark förutses en endast måttlig exportökning dit. Exporten till Storbritannien bedöms öka snabbare 1970—1971 än 1969—1970 i samband med en väntad kraftigare ökning av bl. a. den privata konsumtionen. Liksom för Norden torde man för övriga viktigare avnämarländer kunna räkna med en dämpning av exportökningstakten. Den totala exporten av övriga varor beräknas därför öka med drygt 9 1/2 o/o i volym 1970—1971. Prisema på färdigvarorna förutses stiga något långsammare än 1969—1970 och exportprisindex för övriga varor beräknas öka med ca 2 o/o 1970—1971.
Fartyg
Utförseln av fartyg beräknas ha ökat med knappt 2 o/o i värde 1969— 1970. I volym innebär detta sannolikt någon nedgång. Exporten av nybyggda fartyg ökade, medan försäljningarna av begagnade fartyg tUl utlandet beräknas ha varit i det nämaste oförändrade jämfört med 1969.
Beräkningarna över exporten av nybyggda fartyg under 1971 bygger på den i november 1970 av statistiska centralbyrån utförda varvsenkäten. Enligt denna uppgick varvens inneliggande orderstock avseende leveran-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 73
ser 1971 och framåt till 6 miljarder kr. Jämfört med de uppgifter som lämnades i marsenkäten 1970 avseende leveranser andra halvåret 1970 och framåt har orderstocken ökat med 1 nuljard. Av den totala order-stocken avser ca två tredjedelar leveranser till utländska beställare, vilket tyder på en hög export även under 1971 och 1972. Leveransplanerna för 1971 pekar mot en ökning av exporten av nybyggda fartyg med ca 29 0/0 i värde 1970—1971. Utförseln av begagnade fartyg är mycket svårbedömd. Här har kalkylerats med en minskad utförsel jämfört med 1970. Detta innebär att den totala exporten av fartyg beräknas öka med 18 0/0 i värde 1970—1971.
Sammanfattning
Som framgår av föregående kapitel föratses en dämpning av tUlväxten av efterfrågan i utlandet 1970—1971 framför allt sammanhängande med en avmattning av investeringstillväxten. Detta implicerar en lägre tillväxt av den svenska exporten 1970—1971 än 1969—1970. Ä andra sidan synes de stora orderstockarna inom främst verkstadsindustrin medföra en fortsatt hög tUlväxt under första halvåret 1971. TUlväxten av den inhemska efterfrägan, som höll tillbaka exporten frän vissa branscher under 1969 och början av 1970, väntas bli betydligt lägre 1971 än 1970, vilket ökar leveranskapaciteten inom dessa industrier och också torde leda till ökade exportansträngnuigar. Det finns därför skäl att räkna med höjda andelar för den svenska exporten i de viktigaste avnämarländernas import.
Exporten exklusive fartyg beräknas öka med 8 1/2 »/o 1970—1971 och liksom 1969 och 1970 är det exporten av färdigvaror som håller uppe tillväxten. Exporten av råvaror beräknas öka snabbare under 1971 än under 1970 — 4 0/0 mot 1/2 0/0 — vUket till stor del sammanhänger med omslaget i malmexporten. Tillväxten av råvaraexporten 1970—1971 kan förefalla hög men några faktorer pekar mot en högre ökningstakt 1971 än 1970. Malmexporten hölls under 1970 tillbaka av strejken vid LKAB och detta tillsammans med den beräknade höga fraktnivån under 1971 gör att man kan räkna med andelsvinster för den svenska malmen under 1971. För trävaror och massa förutses konkurrensen från Kanada och Förenta statema avta i samband med ett omslag i utvecklingen av efterfrägan i Förenta staterna. För massa finns det skäl att tro att lagren i förbrukarländema under 1969 och 1970 inte kunnat byggas upp i samma omfattning som under den föregående högkonjunkturen, vilket medför att ökningar av pappersproduktionen i hög grad ökar importbehovet av massa. Ett omslag i exporten av fartyg medför att den totala exporten förutses öka med likaledes 8 1/2 0/0 1970—1971. Som framgår av diagram 1 innebär prognosen för exporten en kraftig dämpning av tUlväxten under första halvåret och en ytterligare uppbromsning under andra halvåret 1971.
31 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 74
Exportpriserna, vars stegringstakt sjönk mot slutet av 1970, förutses stiga med 2 o/o 1970—1971. Pä råvarusidan beräknas en fortsatt om än betydligt svagare prisuppgång än 1969—1970, vUken till större delen är en effekt av den kraftiga uppgången under loppet av 1970, medan priserna på exporten av metaller väntas sjunka relativt kraftigt. Exportprisindex för verkstadsprodukter har beräknats fortsätta stiga i relativt hög takt.
2. Importen 1970 och 1971
Importutvecklingen 1970
Importvärdet som ökade kraftigt under 1969, fortsatte att öka i accelererad takt under första halvåret 1970 — den säsongrensade ökningstakten uppgick till drygt 13 o/o från andra halvåret 1969 till första halvåret 1970. På grund av den snabba prisuppgängen under första halvåret kom importens volymmässiga ökningstakt ej att bli lika kraftig, den stannade vid drygt 8 o/o. Mellan andra och tredje kvartalen 1970 föll importvärdet med ca 7 o/o. Dä prisuppgängen fortsatte även under tredje kvartalet följer härav att importvolymen föll kraftigare mellan andra och tredje kvartalen än importvärdet. EnUgt preliminära beräkningar, huvudsakligen baserade på utvecklingen under de tio första månaderna 1970 ökade totala importen 1969—1970 med ca 18 o/o i värde och drygt 9 o/o i volym. Den kraftiga tUlväxten på importen kan främst tiUskrivas en massiv lageruppbyggnad av råvaror och halvfabrikat.
Importen av investeringsvaror som ökade betydligt 1968—1969 visade en fortsatt relativt hög ökningstakt även 1969—1970, något som väl överensstämmer med investeringsutvecklingen. Totalt ökade importen av investeringsvaror med närmare 12 o/o. Bidragande härtill var även en betydande importökning av datamaskiner.
En fortsatt hög tillväxt i industriproduktionen samt en kraftig lager-uppbyggnad medförde att importen av andra industriråvaror, som ökade kraftigt 1968—1969, fortsatte att öka i hög takt även under 1970. Främst ökade importen av verkstadsprodukter, vilket fär ses mot bakgrund av den svenska verkstadsindustrins ansträngda leveransläge, speciellt under första halvåret 1970. En hög inhemsk efterfrågan samt kapacitetsbrist inom den svenska järn- och stålindustrin ledde till att importen av järn och stål ökade kraftigt. Den höga importökningen av råolja fär ses i samband med lagerrörelser.
För importen av konsumtionsvaror kom ökningstakten att uppgå till ca 7 o/o, vUket innebär en halvering av ökningstakten 1968—1969. Efter en relativt kraftig importökning under första halvåret 1970 bromsades ökningstakten upp mellan halvåren. Det kan förmodas att en lageruppbyggnad av varaktiga konsumtionsvaror skedde inom handeln
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
TabeU III: 2. Importutyecklingen för olika varugrupper 1969—1971
75
|
|
Importvärde, milj. |
kr. |
Procentuella förändringar |
från föregående är |
|
||||
|
|
1969 |
1970 |
1971 |
Volym 1969 |
1970 |
1971 |
Pris |
|
|
|
|
1969 |
1970 |
1971 |
||||||
|
Konsumtionsvaror |
7 658 |
8 660 |
9315 |
15,2 |
7 |
4 |
2,7 |
5,5 |
3,5 |
|
därav: textil |
1927 |
2??'i |
2 690 |
18,1 |
9,5 |
14,5 |
5,1 |
5,5 |
5,5 |
|
verkstadspro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dukter |
2 048 |
2 285 |
2 305 |
18,7 |
5 |
- 2,5 |
2,5 |
6,5 |
3,5 |
|
Investeringsvaror |
3 608 |
4 350 |
5 005 |
17,0 |
11,5 |
8,5 |
2,1 |
8 |
6 |
|
Konsumtionsråvaror |
2 785 |
3 055 |
3 115 |
5,2 |
0 |
1 |
2,6 |
10 |
0,5 |
|
därav: textil |
1 528 |
1465 |
1415 |
8,0 |
- 4,5 |
- 3,5 |
3,8 |
0,5 |
0 |
|
Andra industriråvaror |
11974 |
14 475 |
14 870 |
15,6 |
11 |
4 |
2,7 |
9 |
-1,5 |
|
därav: verkstadspro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dukter |
3 793 |
4 720 |
5 175 |
17,9 |
15 |
4,5 |
2,6 |
8,5 |
5 |
|
råolja |
887 |
1050 |
1 150 |
16,5 |
18,5 |
2,5 |
-10,5 |
0 |
7,5 |
|
Byggnadsråvaror |
1038 |
1265 |
1260 |
19,3 |
9 |
- 1 |
2,9 |
12 |
0,5 |
|
Jordbruksråvaror |
634 |
685 |
695 |
1,7 |
3 |
0 |
- 0,6 |
4,5 |
2 |
|
Bränslen |
2 205 |
2 865 |
3 100 |
6,2 |
19,5 |
- 1 |
- 9,4 |
8,5 |
9,5 |
|
Totalt, exkl. fartyg. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
flygplan, vapen |
29 902 |
35 355 |
37 360 |
13,7 |
9,5 |
4 |
1,5 |
8 |
2 |
|
Fartyg, flygplan, vapen |
669 |
710 |
695 |
|
|
|
|
|
|
|
Total import |
30 571 |
36 065 |
38 055 |
13,3 |
9 |
3,5 |
1,3 |
8 |
2 |
|
därav: verkstadspro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
dukter |
9 788 |
11795 |
12910 |
17,8 |
12 |
4 |
25 |
8 |
5 |
|
järn och stål |
1 673 |
2 260 |
1950 |
25,6 |
10 |
1,5 |
10,2 |
22,5 - |
-15 |
|
textil |
3 682 |
3 950 |
4 330 |
13,9 |
4 |
6,5 |
4,4 |
3,5 |
3 |
Anm. 1969 års importvärden enligt den definitiva statistiken. Uppgifterna för 1970 är baserade på den faktiska importutvecklingen under årets tio första månader. Samtliga uppgifter för 1971 avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste hela 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
under första halvåret. Framför allt noteras en kraftig importökning av svartvita TV-apparater. En bidragande orsak till att importökningen kom att stanna vid 7 o/o var en nedgång i personbiisimporten, vilken får ses mot bakgrand av de låga personbilsförsäljningarna under året.
Importen av konsumtionsråvaror ökade endast obetydligt 1969—1970, främst beroende av en nedgång i importen av textila konsumtionsvaror till följd av den minskade produktionen inom textil- och beklädnadsindustrin.
Den låga fyllnadsgraden i de svenska vattenmagasinen under hösten 1969 kvarstod under första hälften av 1970 varför all disponibel värmekraftproduktion utnyttjades i maximal omfattning. Detta medförde en fortsatt kraftig importökning av framför allt tjocka eldningsoljor. Ett ökat behov även av tunna eldningsoljor förelåg på grund av den kalla våren 1970. Totalt ökade importen av bränslen 1969—1970 med ca 19 1/2 o/o i volym.
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 76
Priserna för totala importen beräknas ha stigU med 8 o/o 1969—1970, vUket är den snabbaste importprisstegringen sedan 1950—1951.
Den kraftiga efterfrågeökningen på järn och stål inom EEC under 1969 och 1970 ledde tUl en markant prisstegring för järn och stål. Även priserna på andra metaller och livsmedelsråvaror steg kraftigt. Så t. ex. steg importpriset på kaffe med 35 o/o, vilket till stor del var en följd av dålig skörd i Brasilien. Under intryck av de kraftiga lönestegringarna i våra viktigaste inköpsländer, de snabba prisstegringarna pä insatsvaror och den västtyska revalveringen i slutet av 1969 registrerades en ovanligt stark — 8 o/o — stegring av importpriserna pä verkstadsprodukter.
Importpriserna på bränslen, som sjönk under loppet av 1969 började stiga under första delen av 1970. Den stigande fraktnivån och den aUtmer uttalade bristen på vissa bränslen som stenkol, koks och tjocka eldningsoljor, medförde en kraftig acceleration i prisuppgången under tredje kvartalet och importprisema för bränslen beräknas ha stigit med 8 1/2 o/o 1969—1970.
Importutvecklingen 1971
Beräkningar över importvolymen 1970—1971 indikerar med nu aktuella prognoser över efterfrägan inom olika sektorer en ökning på drygt 3 1/2 o/o i volym och 5 1/2 o/o i värde.
För gruppen andra industriråvaror förutses en betydande dämpning i ökningstakten 1970—1971 jämfört med 1969—1970. Främst är det en beräknat lägre tUlväxttakt av industriproduktionen samt en mindre lageruppbyggnad som väntas medföra att ökningstakten kommer att stanna vid drygt 4 o/o. Kapacitetsläget inom järn- och stålindustrin torde lätta under 1971, vilket indikerar att importen av järn och stål ökar endast mycket svagt 1970—1971. För importen av råolja väntas en betydande dämpning i ökningstakten.
Importen av investeringsvaror förutses fortsätta att öka, dock i mindre omfattning än under föregående är. Även 1970—1971 förutses en betydande importökning av datamaskiner, vilken har prognoserats utifrån en enkät till ett relativt stort antal företag.
Importen av konsumtionsvaror beräknas 1970—1971 komma att stiga med endast ca 4 o/o. Detta fär delvis ses mot bakgrund av en momsrash under 1970, vilken väntas negativt påverka konsumtionsutvecklingen av framför allt verkstadsprodukter under 1971. En fortsatt nedgång av importen av personbilar förutses då en stor lageruppbyggnad av personbilar i handeln har inträffat under 1970.
Bränsleimporten förutses under 1971 komma att minska något i volym. Detta beror främst på en beräknad minskad import av tjocka eldningsoljor, då behovet av värmekraftproduktion väntas komma att avta under loppet av 1971 under föratsättning av en fortgående förbättring av den svenska vattenkraftssituationen.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 77
Under 1971 väntas importprisutvecklingen bli betydligt lugnare än under 1970. De internationella råvarupriserna sjönk eller stagnerade mot slutet av 1970, vilket föratses komma ge utslag i den svenska importen under 1971. Det kraftigaste omslaget väntas för prisema på metaller. För järn och stål noterades en vändning i EEC:s exportpriser i mitten av 1970 som slog igenom i den svenska importen under fjärde kvartalet. Den nedåtriktade utvecklingen för priserna på järn och stål väntas fortsätta under åtminstone första hälften av 1971 och importpriserna förutses sjunka med 15 o/o 1970—1971. De svenska importpriserna på övriga metaller stagnerade redan vid mitten av 1970 och sjönk under andra halvåret och man borde kunna räkna med en relativt kraftig nedgång 1970—1971.
En dylik tendens tUl prisnedgång under 1971 efter en kraftig uppgång under 1970 förutses också för andra insatsvaror och livsmedelsråvaror. Priserna för totala importen väntas dock stiga med närmare 2 o/o 1970— 1971, vilket främst sammanhänger med en fortsatt prisuppgäng på framför allt verkstadsprodukter. Priserna på verkstadsprodukter torde fortsätta stiga relativt kraftigt som följd av de även under 1970 kraftiga lönestegringarna i våra viktigaste inköpsländer. Dessa beräknas även leda till en fortsatt prisuppgång för textUvaror för konsumtionsändamål. De i slutet av 1970 höga bränslepriserna tUl följd av främst fraktstegringarna torde med en beräknad hög fraktnivä under 1971 komma att fortsätta att höjas ytterligare under början av 1971 och bränslepriserna beräknas därför stiga med 9 1/2 o/o i årsgenomsnitt 1970—1971.
3. Bytes- och betalningsbalansen
Som framgår av tabell 3 visade handelsbalansen under 1970 ett underskott med 1 370 milj. kr. — en ökning från 1969 med drygt 250 milj. kr. Importvolymen ökade snabbare än exportvolymen 1969—1970, vUket till en del neutraliserades av en något starkare prisstegring pä exportsidan än pä importsidan. Ett markant omslag i utvecklingen av handelsbalansen ägde rum under loppet av 1970. Underskottet i handelsbalansen var under första halvåret 1970 nästan tre gånger så stort som under första halvåret 1969. Till följd av framför allt en mycket svag tillväxt av importen under andra halvåret 1970 slog handelsbalansen dä om till ett överskott. Förbättringen av handelsbalansen beräknas, som framgår av avsnitten om exporten och importen, fortsätta under 1971. Tillväxten i exportvolymen förutses bli något lägre under första halvåret 1971 än under andra halvåret 1970 för att dämpas ytterligare under andra halvåret 1971. Importen väntas mot bakgrund av en lägre tillväxt av den inhemska efterfrågan och en betydligt mindre lageruppbyggnad under 1971 än under 1970 stiga med endast 3 1/2 o/o i volym 1970—1971. TUlsammans med en ytterligare svag förbättring av
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
78
Tabell ra:3. Bytes- och betalningsbalans 1967—1971
Milj. kr., löpande priser
|
|
1967 |
1968 |
1969 |
1970 prel. |
1971 prognos |
|
Export av varor, fob Import av varor, cif |
23 422 -24 319 |
25 403 -26 516 |
29 459 -30 571 |
34 695 -36 065 |
38 425 -38 055 |
|
Handelsbalans |
- 897 |
- 1113 |
- 1112 |
- 1370 |
370 |
|
Korrigering av handels- statistiken Sjöfartsnetto Turistnetto Övriga tjänster, netto Korrigeringspost |
156 1787 - 920 - 485 |
229 1958 - 1054 - 545 |
218 1955 - 1229 - 738 |
40 2 070 - 1725 - 770 |
75 2 100 - 2 000 - 775 |
|
Bytesbalans för varor och tjänster' |
241 |
175 |
- 106 |
- 955 |
570 |
|
Transfereringar, netto |
- 465 |
- 735 |
- 905 |
- 955 |
- 1 150 |
|
Bytesbalans för varor, tiänster och transfereringar* |
- 224 |
- 560 |
- 1011 |
- 1910 |
- 580 |
|
Kapitalbalans Restpost Bankemas utlandsställning» |
621 - 592 - 195 |
563 91 86 |
- 219 - 456 - 1686 |
(800) |
|
1 Enligt handelsstatistiken.
- Nettot av återutförsel och återinförsel, i utlandet direktlandad fisk, import av icke monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.
3 Överensstämmer — bortsett frän halverad "korrigeringspost" — med saldot mellan import och export av varor och tjänster i försörjningsbalansen.
* Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.
5 Valutareservens förändring jämte förändringar i affärsbankernas tidsposition.
Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
terms of trade beräknas handelsbalansen visa ett överskott under 1971 med 370 mUj. kr., vilket är en förbättring från 1970 med ungefär 1,75 miljarder kr.
Sjöfartsnettot för 1969 blev enligt den nu föreliggande definitiva statistiken (baserad på prestation) 1 955 milj. kr. eller av samma storlek som 1968, trots en begynnande kostnadsstegring som gjorde sig märkbar framför allt under den senare hälften av 1969. Intäkterna ökade drygt 5 1/2 o/o medan kostnaderna ökade med 12 o/o. Detta netto översteg det med stöd av s. k. kvartalsstatistiken preliminärt beräknade med 175 milj. kr. Kvartalsstatistiken bygger på inhämtade uppgifter frän redarna om influtna betalningar för frakttjänster i utrikes sjöfart samt verk-stäUda utbetalningar för kostnader i samband härmed. Betalningen för utförda prestationer 1969 hade således inte till fullo influtit före årsskiftet varför det överskjutande beloppet får betraktas som en handels-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget Diagram III: 2. Fraktprisutvecldingen 1969—1970
79
300
----- Tanktramplndex
----- Spannmålsfrakter i dollar/ton
260
0,9
180
0,7
0,6
100
-0,5
ONDJ FMAMJ JASON
1969 1970
Källor: Tanktramplndex: Mullion & Co. London; Spannmålsfrakter : Financia Times.
kredit och återfinns därför i posten övriga kapitaltransaktioner. Vid uppskattningen av 1970 års sjöfartsnetto på prestationsbasis har antagits att 100 milj. kr. av de influtna betalningarna enligt kvartalsstatistiken utgör betalning för prestation utförd under 1969.
Fraktmarknadssituationen har inte undergått några större förändringar under höstmånaderna 1970. Vad avser tankmarknaden föreligger en fortsatt hög tonnageefterfrågan med åtföljande höga fraktnoteringar för såväl tramp som timecharter. En viss dämpning av aktivUeten och nedgång i fraktsatserna har dock noterats för bulklaster. Den främsta orsaken härtill synes vara den japanska neddragningen av kolimporten, vilket fört med sig en ökad tonnagetillgång på andra näraliggande marknader (spannmålstraderna) med viss nedgång i fraktsatserna som följd (se diagram 2). Under hösten synes å andra sidan läget ha ljusnat något för linjefarten. Man har lyckats att i viss utsträckning kompensera sig för de starka kostnadsstegringarna under i synnerhet första hälften av 1970. En regel om s. k. bunker surcharge har trätt i kraft, vilket innebär att
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 80
rederierna inom en s. k. linjekonferens ges rätt att höja tariffrakten med en given procentsats när bunkerkostnadema när en viss nivå.
Med hänsyn till det rådande mycket gynnsamma fraktmarknadsläget har antagits att bruttointäkterna under fjärde kvartalet blir av samma storleksordning som under det tredje medan kostnaderna antagits öka något. Sjöfartsnettot för 1970 har således preliminärt beräknats till 2 070 milj. kr. sedan hänsyn tagits tUl ovan relaterade avdrag pä 100 milj. kr. Detta netto förutsätter en ökning av bruttointäkterna med 22 o/o och kostnaderna med 27 o/o. Att i nuvarande läge ställa en prognos för sjöfartsnettot 1971 ter sig mycket vanskligt. Fraktmarknadssituationen företedde ännu i början av december 1970 inga tecken på avmattning. Alltjämt tecknades timecharterkontrakt för tankfartyg i stor omfattning och till höga hyror, vilket skulle tyda på att man pä befraktarhäll även fram-ledes räknar med en kvardröjande tonnagebrist på denna marknad, en tonnagebrist som med stor sannolikhet får positiva återverkningar på andra näraliggande marknader. Bruttointäkterna har därför bedömts öka något även 1971. En stor osäkerhetsfaktor är vidare kostnadsutvecklingen. Ökningstakten synes ha avtagit något, men det förefaller befogat att även för 1971 räkna med en något snabbare ökningstakt för kostnaderna än för intäkterna. Det har därför i det här läget valts att för 1971 räkna med ett i stort sett oförändrat sjöfartsnetto.
Turistnettot för 1970 har preliminärt beräknats visa ett underskott på 1 725 milj. kr., vUket innebär en ökning 1969—1970 med ca 500 milj. kr. eller 40 o/o. Tillgänglig statistik för de tre första kvartalen 1970 visar en ökning avseende svenska turisters utgifter i utlandet med drygt 32 o/o jämfört med samma period 1969. Utländska turisters utgifter ökade vid samma periodjämförelse med endast 14 1/2 o/o. Det preliminärt beräknade underskottet om 1 725 milj. kr. implicerar en fortsatt försämring under fjärde kvartalet 1970. Totalt för hela året innebär beräkningen en ökning av utgifterna med ca 31 o/o medan inkomsterna ökar endast 14 1/2 o/o.
Statistiken över turistutgifter bygger på försäljning av utländska resecheckar och sedlar, inlösen av svenska sedlar från utlandet samt banköverföringar för uppehållskostnader i utlandet. Självfallet avser dessa transaktioner ej enbart uppehållskostnader. Sålunda ingår valutor som används i samband med gränshandeln och man kan även ha skäl att antaga att utiändska gästarbetare vid resor till hemlandet medför valutor avsedda for hemmavarande familjer eller utgör hemtagande av besparingar. I den mån detta sker i svensk valuta avspeglas det i den mängd sedlar som från utländska banker återsänds till Sverige för inlösen. Andelen återköpta svenska sedlar har varit i stort sett konstant och utgjorde 1969 nära 40 o/o av det totala resevalutautflödet.
Uppgifter om användningen av olika resevalutor och återköp av svenska sedlar frän respektive land tyder på att andra valutor än så att säga
Bil. 1 Preliminär nationalbudget gl
"rena" turistvalutor ökat kraftigt under 1970. Det kraftiga resevalutautflödet under året skulle således tUl väsentliga delar förklaras av ett ökat enskilt resande och de utgifter som uppstått i samband härmed. För denna uppfattning talar bl. a. uppgifter från första halvåret — dä ökningen i utflödet var som störst — om att turistbyråerna skulle ha haft en dålig säsong, liksom även den av luftfartsverket rapporterade blygsamma ökningen pä 2 o/o under samma period av antalet passagerare med sällskapsreseflyg från svenska flygplatser till utlandet. Uppgifter om charterflygtrafiken från Sverige till utlandet avseende perioden januari—oktober tyder emellertid på att denna ökat väsentligt under perioden juli—oktober. Totalt för januari—oktober blev ökningen ca 7 1/2 o/o.
Under antagande om att inflödet av resevaluta kommer att öka ungefär lika mycket 1971 som 1970, dvs. ca 14 o/o och att utflödet antar mera "normala" proportioner och stannar vid en ökning på ca 16 o/o, har nettot av in- och utflöde av resevalutor för 1971 satts tiU 2 000 milj. kr.
Det negativa nettot för posten övriga tjänster beräknas för 1970 öka helt obetydligt och för 1971 har antagits ett ungefär lika stort underskott.
Korrigeringsposten är avsedd att kompensera för det redovisningsbortfall som misstänks föreligga sedan början av 60-talet angående betalningar till Sverige, främst inom posten övriga tjänster. I början av 60-talet medgavs vissa lättnader i anmälningsplikten vad avser vissa betalningar till Sverige. Under de följande åren uppvisade betalningsstatistiken påtagliga avvikelser frän det tidigare mönstret, vilket gav upphov till misstanken att ett stort redovisningsbortfall hade blivit följden. En korrigeringspost infördes som gavs värdet 100 milj. kr. 1962 och som därefter ökades med 100 milj. kr. per år. För 1969 uppgick alltså korrigeringsposten tiU 800 milj. kr. Fr. o. m. 1969 har tjänstebetalningarna till Sverige visat en påtagligt högre stegringstakt än tidigare. Detta har av riksbanken tolkats så att en förbättring av anmälningsfrekvensen av tjänstebetalningarna troligen kommit tUl stånd. Med hänsyn härtill har korrigeringsposten för 1970 och 1971 i tabell 3 fått ligga kvar pä 1969 års nivå. I prognosen för posten övriga tjänster för 1971 har i konsekvens härmed kalkylerats med en fortsatt uppgång i betalningarna till Sverige, ungefär i linje med utvecklingen 1969 och 1970.
Transfereringsnettot beräknas uppvisa en försämring 1970 med endast 50 milj. kr. I 1969 års transfereringsnetto ingick dock efterskänkandet i januari 1969 av 100 mUj. kr. pä svenska statens kredit till Finland. Om man bortser frän denna engångstransaktion blir alltså försämringen av transfereringsnettot 150 mUj. kr. mellan 1969 och 1970. Det negativa nettot för de privata transfereringarna försämrades med 148 milj. kr. 1970. Det kan här nämnas att utländska gästarbetares kän-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 82
da remitteringar tUl respektive hemländer fr. o. m. 1970 sammanförts till denna post. Beloppet för perioden januari—september uppgick tUl 44 milj. kr. men svarar sannolikt för endast en del av gästarbetarnas överföringar. Sådana överföringar torde också ingå i turistnettot såsom nämnts ovan. De offentliga transfereringarna domineras av gåvobiståndet tUl u-länder. För hela transfereringsnettot antas den negativa tillväxten 1971 bli större än 1970. Den större ökningen 1971 föranleds främst av ökade u-landsbetalningar men även av en ökad ränteutbetalning till följd av ökad upplåning utomlands.
Bytesbalansen för 1970 resulterar i ett underskott på 1 900 milj. kr., vilket innebär en försämring med 900 milj. kr. jämfört med 1969, varav ca 500 milj. kr. är att hänföra till det ökade utgiftsöverskottet i turistnettot. För 1971 visar kalkylen ett underskott på nära 600 milj. kr. vilket skulle innebära en förbättring av bytesbalansen med ca 1 300 milj. kr. Den kraftiga balansförbättringen är helt betingad av det väntade omslaget i varubalansen pä drygt 1 700 milj. kr.
Kapitalbalansen, som under 1969 svängde om till ett valutautflöde pä 219 mUj. kr., har under 1970 åter vänt och synes komma att uppvisa ett relativt stort kapitalinflöde. På grand av betydande eftersläpningar och ofullkomligheter i statistiken måste en bedömning av kapitalströmmarna bli ytterst osäker. Emellertid har en bedömning gjorts, vilken innebär att det under 1970 har skett ett nettokapitalinflöde av storleksordningen 800 milj. kr. Följande tablå visar föreliggande uppskattningar av de olika delposterna i kapitalbalansen.
Kapitaltransaktioner. Milj. kr. 1969 1970
|
240 |
- 150 |
|
127 |
290 |
|
537 |
800 |
|
426 |
- 550 |
|
37 |
410 |
Statliga kapitaltransaktioner
Värdepappershandel
Privata långfristiga lån
Direkta investeringar
Övriga privata kapitaltransaktioner
Kapitalbalans - 219 800
Som framgår av tablån har en omsvängning i positiv riktning skett i alla delposter utom direkta investeringar. I fråga om värdepappershandeln hänför sig omslaget till svenska obligationsemissioner i utlandet på närmare 400 milj. kr. 1970. Denna upplåning avser i huvudsak finansiering av svenska företags utländska investeringar. Under 1969 ägde inga emissioner utomlands rum.
Posten övriga privata kapitaltransaktioner innehåller bl. a. en beräkning av vissa handelskrediter, såsom varvskrediter i samband med export av nybyggda fartyg, rederiers och flygbolags krediter vid import av fartyg och flygplan samt skillnaden mellan tullvärden och betalning för datamaskiner. Dessa transaktioner beräknas sammantaget ha resulterat i en nettokredittagning på ca 160 mUj. kr. 1969 och ca 200 mUj. kr. 1970. I posten övriga privata kapitaltransaktioner ingår också skill-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 83
nåden mellan sjöfartsnettot enligt den kvartalsvisa betalningsstatistiken och den årsvisa statistiken på prestationsbasis. Som framgått ovan har av differensen på 175 mUj. kr. 1969 100 milj. kr. ansetts utgöra kreditgivning till utlandet medan en återbetalning av samma storlek förutsätts ha ägt rum 1970.
Överskottet i kapitalbalansen tUlsammans med underskottet i bytesbalansen motsvarar för 1970 ett valutautflöde pä drygt 1 miljard kr. Fram till utgången av november hade bankernas utiandsställning förbättrats med 371 milj. kr. Inberäknat tiUskottet i januari 1970 av speciella dragningsrätter (SDR) hade valutareserven från ultimo december 1969 till ultimo november 1970 ökat med 143 milj. kr. Ett kraftigt omslag i restposten frän minus en halv mUjard kr. 1969 till ett högt positivt tal 1970 kan under sådana förhållanden noteras.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 84
IV. Produktionen 1. Industrin
Järnmalmsbrytningen 1970 beräknas ha legat ca 4 o/o under 1969 års produktionsnivå. Detta får ses mot bakgrand av gruvstrejken och dess följdverkningar. Pä grund av bl. a. begränsad tUlgång pä tonnage blev exportleveranserna något lägre än man tidigare räknade med och export-nedgången 1969—1970 blev 13 o/o i ton räknat (jfr avsiuttet om utrikeshandeln). Denna produktions- och leveransutveckling ledde till en lagerminskning på närmare en halv miljon ton hos producenterna.
En fortsatt hög fraktnivå under 1971 placerar de svenska leverantörerna i ett relativt gynnsamt konkurrensläge. Exportleveranserna bedöms således kunna öka med ca 5 o/o 1970—1971 i ton räknat och även hemmaleveranserna beräknas öka. Produktionsökningen beräknas till ca 8 o/o och med nuvarande efterfrägebedömningar skulle man därmed erhålla en lagerökning på mellan en halv och en miljon ton hos producenterna.
Orderingången tUl de svenska järn- och stålverken som började stiga redan i slutet av 1967 steg sedan rekordsnabbt frän mitten av 1968 tUl mitten av 1969, men har därefter minskat successivt under andra halvåret 1969 och de tre första kvartalen 1970 framför allt vad gäller hemmamarknadsorderna. Ordertillströmningen var trots detta så stor att orderstockarna fortsatte att stiga ända fram till början av 1970, varefter de fallit något tillbaka. De låg dock i slutet av tredje kvartalet förfarande på en mycket hög nivå.
Produktionen inom järn- och stålverken steg endast svagt under första halvåret 1970 bl. a. beroende på brist pä arbetskraft och vissa råvaror. Ökningen jämfört med första halvåret 1969 stannade därför vid knappt 4 o/o. Produktionen kunde dock åter höjas under senare delen av 1970 främst som följd av ökad tiUgång på arbetare och därmed ökat kapacitetsutnyttjande. Under de tre första kvartalen 1970 låg produktionen närmare 6 o/o över motsvarande period 1969.
För helåren 1970 och 1971 har produktionsutvecklingen bedömts med hjälp av en försörjningsbalans för handelsfärdigt jäm och stål (tabell 1). Balansen ger en produktionsökning pä ca 6 o/o 1970. Den vikande efterfrägan på hemmamarknaden jämte produktionsuppdragningen under andra halvåret resulterade i en något ökad export. Vidare skedde under året en kraftig uppbyggnad av de tidigare mycket starkt neddragna färdigvarulagren hos järnverken och dessa bedömdes av före-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 85
Tabell IV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen 1968—1971
Milj. kr., 1959 års producentpriser
1968 1969 1970 1971
prel. prognos
Produktion 3 445 3 662 3 890 4 095
Import 1074 1 342 1480 1505
Summa tillgång 4 519 5 004 5 370 5 600
Export 1613 1739 1780 1 960
Varuinsats 3 072 3 312 3 530 3 670
industri 2 690 2 908 3 135 3 270
byggnadsverksamhet 382 404 395 400
Lagerförändring - 62 -1-130 -1-220 -f 130
Saidopost - 104 - 177 - 160 - 160
Summa användning 4 519 5 004 5 370 5 600
Källa: Konjunkturinstitutet.
tagen som lagom stora vid slutet av tredje kvartalet 1970. Importens ökningstakt minskade högst avsevärt — sålunda dämpades importtillväxten från 25 o/o 1968—1969 tiU 10 o/q 1969—1970.
Inom andra metallverk stagnerade produktionen under 1970. För hela gruppen järn- och metallverk har produktionsökningen därför stannat vid drygt 5 o/o 1969—1970.
För 1971 bedöms produktionstiUväxten inom järn- och stålverken bli drygt 5 o/o, vilket innebär att produktionen beräknas öka ytterligare något under första delen av året för att sedan stagnera. Den prognoserade dämpade inhemska efterfrägan torde möjliggöra en 10-procentig ökning av exportvolymen. Den svaga inhemska efterfrägan bör även leda till en ytterligare dämpad importökning och importvolymen kalkyleras öka med knappt 2 o/o 1970—1971. Samtidigt bedöms järnverkens färdigvarulager konuna att öka dock i lägre takt än under 1970.
Inom andra metallverk beräknas produktionen 1971 stiga betydligt kraftigare än inom järn- och stålverken, varför produktionen för hela gruppen järn- och metallverk kalkyleras stiga med 6 o/o 1970—1971.
Orderläget för varven som förbättrades kraftigt under 1968 och 1969 var mycket gott även under 1970. Trots att orderingången inte nådde upp tiU 1969 års stora omfattning var den tiUräcklig för att hälla orderstockarna pä 1969 års nivå under första delen av 1970 och till och med stegra dem ytterligare under tredje kvartalet 1970. I konsekvens härmed bedömde över halva branschen i slutet av september orderstockarna som stora i förhållande till produktionsvolymen. Under 1970 har i motsats till 1969 exportorderna hävdat sig bättre än hemmamarknadsorderna. Den gynnsamma varvskonjunkturen har också medfört att priserna vid nybeställning av fartyg stigit ytterligare påtagligt under loppet av 1970.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 86
Då det saknas tUlförlitiig korttidsstatistik som kan utnyttjas för att bedöma produktionsutvecklingen inom varvsindustrin har denna för 1970 i stället bedömts med hjälp av en kalkyl baserad på uppgifter om export-, investerings- och lagerutvecklingen vad avser fartyg. Denna kalkyl tyder på att produktionsökningen 1969—1970 varit av ungefär samma storlek som ett år tidigare, dvs. omkring 8 o/o.
Kalkylen för fartygsbyggandet har förts fram även för 1971, baserad pä de efterfrågeprognoser som nu föreligger. Kalkylen pekar på ungefär en halvering av ökningstakten 1970—1971 jämfört med ett år tidigare.
För orderingången till verkstadsindustrin exklusive varv, som ökade kraftigt 1968 och speciellt under 1969, skedde en uppbromsning under 1970. Nivån pä orderingången var dock så hög att de redan vid årsskiftet 1969/1970 mycket stora orderstockarna fortsatte att växa, åtminstone under första delen av 1970, trots en samtidig, mycket kraftig produktionsuppdragning. Om man bortser från de stora svenska försvarsbeställningarna under första halvåret 1968, har exportorderna under hela perioden visat en mera positiv bild än hemmamarknads-orderna.
Det goda efterfrågeläget ledde tUl att produktionen 1970 ökade i samma höga takt som 1969. Uppgången var starkast under första delen av året och under de tre första kvartalen 1970 låg produktionen enligt statistiska centralbyråns månadsindex ca 11 1/2 o/o över nivån under motsvarande kvartal 1969. (När detta skrivs är dock beräkningarna för tredje kvartalet mycket preliminära.) Beräkningarna baseras på produktionsvärden i löpande priser, vilka deflateras med hjälp av producentprisindex. På grund av den osedvanligt starka prisstegringen under andra halvåret 1969 och första halvåret 1970 ökar osäkerheten i beräkningarna av den volymmässiga utvecklingen för denna period. Speciellt gäller detta för manufaktursektorn där de kraftigt höjda järn-och metallpriserna slagit igenom mest. Där har sannolikt en alltför kraftig deflatering av produktionsvärdena skett åtminstone för första halvåret. Ett studium av sysselsättnings- och produktivitetsutvecklingen för denna delbransch tyder på att så är fallet. En korrigering av manufaktursektorns produktion ger i stället för ovannämnda produktionsökning på 11 1/2 o/o en stegring pä 12 1/2 o/o för hela branschen de tre första kvartalen 1970. För hela 1970 beräknas produktionen ha stigit med 11 o/o jämfört med 1969.
I tabell 2 presenteras en försörjningsbalans för verkstadsprodukter för perioden 1968—1971. Här måste dock nämnas att den import- och exportprisutveckling som redovisas i balansen avviker från den som presenteras i avsnittet om utrikeshandeln. Till en del beror avvikelserna på olika definitioner av begreppet verkstadsprodukter. Sålunda ingår här i såväl import som export t. ex. flygplan och vapen, vilket inte är fallet i kapitlet om utrikeshandeln. Framför allt förklaras skUlnaderna
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
87
TabeU IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsproduktcr, exkl. fartyg 1968—1971
Milj kr., 1959 års producentpriser
|
|
1968 |
1969 |
1970 prel. |
1971 prognos |
|
Produktion |
16 586 |
18194 |
19 970 |
20 960 |
|
Import |
6 503 |
7 652 |
8 740 |
9 000 |
|
Summa tillgång |
23 089 |
25 846 |
28 710 |
29 960 |
|
Offentlig konsumtion |
1261 |
1 368 |
1250 |
1240 |
|
Privat konsumtion |
4197 |
4 699 |
4910 |
5 050 |
|
nyinköp av bilar |
1432 |
1548 |
1480 |
1480 |
|
övrigt |
2 765 |
3 151 |
3 430 |
3 570 |
|
Investeringar i maskiner m.m. |
6 024 |
6 172 |
6 540 |
6 920 |
|
offentliga |
1447 |
1365 |
1570 |
1650 |
|
privata |
4 577 |
4 807 |
4 970 |
5 270 |
|
Lagerförändring |
- 41 |
-t- 648 |
-fl 280 |
+ 790 |
|
Export |
7 026 |
8 049 |
9 700 |
10 770 |
|
Varuinsats |
4 622 |
4 910 |
5 030 |
5 190 |
|
industri |
1 971 |
2114 |
2 250 |
2 350 |
|
byggnadsverksamhet |
1948 |
2 055 |
2 020 |
2 050 |
|
maskinunderhäll och reparationer |
703 |
741 |
760 |
790 |
|
Summa användning |
23 089 |
25 846 |
28 710 |
29 960 |
Anm. Denna balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt klassificerats som verkstadsprodukter. Den visar för 1959—1960 en liten överskattning men för perioden 1960—1967 en systematisk underskattning jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen (mätt i förädlingsvärde) inom verkstadsindustrin, definierad som de arbetsställen som huvudsakligen tillverkar verkstadsprodukter. Avvikelsen torde emellertid inte enbart bero på denna definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen kan sannolikt också hänföras till, dels systematiska fel i de på nationalräkenskaperna grundade beräkningarna av komponenterna på användningssidan och dels skillnaden i de prisdeflatorer som använts vid produktionsvolymberäkningarna resp. vid deflatering av nationalräkenskaperna. Försörjningsbalansens produktionsökning för prognosperioden korrigeras därför regelmässigt uppåt.
Källa: Konjunkturinstitutet.
emellertid av att de import- och exportprisindex som används i handelsstatistiken ej använts vid deflateringen i försörjningsbalansen eftersom dessa sannolikt överskattat prisstegringarna. Importen och exporten har i stället deflaterats med hjälp av ett prisindex som baserats på företagens uppgifter i enkäterna om verkstadsexporten. Importprisutvecklingen 1968 har dock reducerats med hänsyn till en kalkylerad sänkning av importpriserna till följd av devalveringarna i slutet av 1967, medan för 1969 antagits en något högre import- och exportprisutveckling än vad verkstadsenkäten visar. Under 1969 beräknas dessutom importpriserna ha ökat med ca 0,5 o/o mer än exportpriserna.
Produktionsuppgången under 1970 har främst tagits i anspråk av en ökning av exporten på drygt 20 o/o samt en mycket stor lageruppbyggnad. Den privata konsumtionen av verkstadsprodukter har stigit betydligt långsammare än 1969 dels beroende pä en stark nedgång i personbUsförsäljningen men dels också på grund av en beräknad lägre
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 88
Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1968—1971
1 000 kbm (harr- och lövträ)
1968 1969 1970 1971
prel. prognos
Produktion 10 803 11030 11485 11600
Import 155 160 165 165
Summa tillgäng 10 958 11190 11650 11765
Export 6 395 6 815 6750 6 685
Varuinsats 5 480 5 775 5 900 6 040
industri 3 380 3 560 3 720 3 840
byggnadsverksamhet 2100 2 215 2 180 2 200
Lagerförändring - 307 - 200 -f 200 + 240
Saidopost - 610 -1200 -1200 -1200
Summa användning 10 958 11190 11650 11765
Källa: Konjunkturinstitutet.
ökning i försäljningen av övriga varaktiga konsumtionsvaror. De privata maskitunvesteringarna beräknas ha ökat med ca 3 1/2 o/o, vUket är något mindre än 1969. Däremot har de offentliga maskininvesteringarna ökat med 15 o/o efter en nedgång 1969. Importvolymen beräknas ha stigit med ca 14 o/o 1969—1970.
1971 beräknas efterfrägan pä verkstadsprodukter öka i långsammare takt än 1970, främst beroende på en prognoserad betydligt lägre tillväxt för exportvolymen, nämligen 11 o/o. Den privata konsumtionen av verkstadsprodukter väntas öka i något lägre takt än ett år tidigare — 3 o/o mot ca 4 1/2 o/o. Maskininvesteringarna prognoseras öka i samma takt som ett år tidigare — ca 6 o/o — varvid uppgången till skUl-nad frän 1970 beräknas bli mera jämnt fördelad på privata och offentliga investeringar. Lagerinvesteringarna har kalkylerats bli av betydligt lägre omfattning än under 1970 — nedgången faller framför aUt på halvfabrikat och varor i arbete medan en ökad lagerinvestering förutses för färdigvarulagren inom industrin. En kraftig dämpning i importtillväxten jämfört med de närmast föregående två åren beräknas ske; volymökningen väntas stanna vid endast 3 o/o 1971. Med denna utveckling pekar balansen efter sedvanUg korrigering (jfr not tUl tabell 2) pä en produktionsökning pä ca 6 o/o 1970—1971.
I tabell 3 återges en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror. Produktionsuppgiften för 1968 är hämtad ur den definitiva industristatistiken. Motsvarande uppgift för 1969 är preliminär och bantad från korttidsstatistiken, vilken visar en produktionsökning på endast ca 2 o/o 1968—1969. En sä låg produktionstillväxt förefaller emellertid föga trolig med hänsyn tiU den kraftiga tUlväxten av exportieve-ranserna, samtidigt som aktiviteten inom byggnadsverksamheten och de träkonsumerande delarna av industrin ökat kraftigt. Även övrig information, bl. a. konjunkturbarometern, tyder på att korttidsstatistiken
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 89
underskattat produktionstillväxten. Den i balansen angivna lagerminskningen under 1969 i producent-, förbrukar- och handelsledet sammantaget är också osäker. Lagerstatistiken är omlagd och baseras nu på ett urval som uppräknats till totalnivå. Producentledets lagerminskning förefaller därvid ha blivit underskattad. Med den produktions- och lagemtveckling som statistiken således för närvarande visar erhålls i balansen en mycket kraftig nedgång i saidoposen. Om produktionen i stället beräknas direkt ur balansen med oförändrad saidopost 1968 och 1969 och en kraftigare, mera sannolik lagerminskning 1969 läggs in — på säg drygt 300 tusen kbm — erhålls ur balansen en produktionsökning 1968—1969 pä 6 1/2 o/o. Med hänsyn tUl dels vad som ovan anförts, dels tiU de stora avvikelser som funnits 1967 och 1968 mellan industristatistiken och korttidsstatistiken har konjunkturinstitutet räknat med en produktionsökning pä 6 1/2 o/o 1968—1969 i de följande kalkylerna över produktionstillväxten inom totala träindustrin samt avverkningar inom skogsbruket.
Exporten 1970 beräknas preliminärt ha uppgått till 6 750 tusen kbm, vilket innebär någon minskning frän den mycket höga nivån 1969. Den inhemska konsumtionsutvecklingen har samtidigt varit svag genom den neddragna aktiviteten inom byggnadsverksamheten. Producentlagren har av barometerdata att döma stigit under året frän den kraftigt neddragna nivån vid årsskiftet 1969/1970. Samtidigt torde även lagren ha ökat i handels- och förbrukarledet. Här har kalkylerats med en lagerökning av storleksordningen 200 tusen kbm i producent-, handels- och förbrukarledet sammantaget. Den ur balansen framsalderade produktionstillväxten under 1970 blir med denna efterfråge- och lagerutveckling drygt 5 o/o om man tar hänsyn till den tidigare nämnda korrigeringen för 1969.
Som framgår av avsnittet om utrikeshandeln beräknas exportleveranserna 1971 bli något lägre än 1970. Den inhemska förbrukningen kan samtidigt förutses öka långsamt både inom industrin och byggnadsverksamheten. Denna utveckling skulle med ett antagande om en fortsatt lageruppbyggnad i producent-, handels- och förbrukarledet sammantaget leda tiU en produktionsökning 1970—1971 pä ca 1 o/o.
Av tillgängliga informationer att döma ökade produktionen inom gruppen träindustri exklusive sågverk relativt kraftigt under första halvåret — främst inom byggnadssnickeriema. Genom den neddragna aktiviteten inom byggnadsverksamheten kom emellertid tillväxten att dämpas under andra halvåret. För hela 1970 torde produktionsökningen ha stannat vid ca 5 o/o jämfört med 1969.
Med hänsyn till den prognoserade svaga tillväxten i byggnadsverksamheten och konsumtionen 1971 beräknas produktionsökningen inom gruppen träindustri exklusive sågverk bli omkring 1 o/o 1970—1971. En summering av de ovan redovisade utvecklingstendenserna inom
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 90
träindustrins olika delbranscher skulle för den totala träindustrin innebära en produktionsökning 1969—1970 på ca 5 o/o och en produktionsökning 1970—1971 på ca 1 o/o.
Efterfrågan pä massa var mycket stark i början av 1970 och marknaden karakteriserades av en viss knapphet pä massa. Försäljningarna för andra halvåret fick ett mycket snabbt förlopp och redan i slutet av juli var andra halvårets produktion placerad. Det goda avsättningsläget har medgivit höjda priser på såväl hemma- som exportmarknaden.
Produktionsresurserna inom massaindustrin var fullt utnyttjade under 1970. Produktionen ökade långsamt under första halvåret till följd av driftsnedläggningar inom dissolving- och sulfitsektorerna under 1969 men stegrades kraftigt under andra halvåret genom ett mycket högt körningstempo under sommaren i förening med kapacitetstUlskott inom sulfatsektorn.
Produktionen av kemisk avsalumassa beräknas ha uppgått till 3,9 miljoner ton, vilket innebär en volymökning 1969—1970 på 6 o/o. TUl-verkningen av den mekaniska massan beräknas dock ha minskat något då de integrerade företagen i ökad utsträckning använt massan till den egna papperstillverkningen. Sålunda beräknas ökningen av totala avsaluproduktionen bli knappt 6 o/o 1969—1970.
Leveranstakten var låg under vintern till följd av skeppningssvårig-heter och producentlagren ökade kraftigt, men leveranserna steg kraftigt under perioden maj—september varvid lagren reducerades. Under senhösten torde emellertid leveranstakten ha dämpats bl. a. till följd av att köparna synes något ha bromsat upp hemtagningen av massan.
För året som helhet beräknas totala leveranserna något ha understigit produktionen varvid exportleveranserna beräknas ha ökat 2 1/2 o/o medan hemmamarknadsleveranserna minskat något jämfört med 1969. Lagren skulle därmed ha ökat något under 1970 frän den mycket låga lagernivån som nåddes vid årsskiftet 1969/1970.
Som framgår av avsnittet om utrikeshandeln inrymmer exportprognosen för massa 1970—1971 vida osäkerhetsmarginaler. En ökning av exportleveranserna på 3 å 4 o/o har dock ansetts möjlig och hemmamarknadsleveranserna beräknas öka i ungefär samma takt. Produktionsökningen 1970—1971 beräknas bli drygt 2 o/o, vUket skuUe innebära en i stort sett oförändrad lagernivå. KapadtetstUlskotten 1971 blir dock något större än den beräknade produktionsökningen varför kör-ningstempot torde bli något lugnare än under 1970.
Produktionen inom pappers- och pappindustrin uppgick under 1970 enligt preliminära beräkningar tUl 4,4 mUjoner ton papper och papp, vilket innebär en ökning på omkring 6 o/o jämfört med 1969. Betydande produktionsökningar noteras för tidningspapper, journalpapper, kraftpapper samt vissa kvaliteter av papp och kartong.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 91
Utvecklingen på leveranssidan blev emellertid svagare, främst till följd av en långsam tillväxt av hemmamarknadsleveranserna, vilket medförde en ansvällning av producentlagren.
Under 1971 förutses i stort sett samma ökningstakt för pappersexporten som under 1970. Samtidigt beräknas hemmamarknadsleveranserna fortsätta öka långsamt. Denna efterfrågeutveckling skulle medföra en produktionsökning 1970—1971 på ca 3 o/o räknat i volym förutsatt en viss lagerneddragning i producentledet. Kapacitetstillväxten blir samtidigt något större än den beräknade produktionsökningen varför kapacitetsutnyttjandet förutses sjunka.
Produktionsvolymen inom livsmedelsindustrin inklusive dryckesvaru-och tobaksindustrin ökade preliminärt 1969—1970 med ca 4 o/o. Den egentliga livsmedelsindustrins produktionsökning uppgick till ca 4 1/2 o/o, vilket trots en starkare konsumtionsökning än 1969 medfört en kraftig lageransvällning på färdigvarusidan under 1970. Dryckesvaru- och tobaksindustrins ökningstakt stannade vid ca 2 o/o.
Produktionsvolymens ökningstakt 1970—1971 beräknas för hela sektorn komma att bli lägre, eUer ca 2 o/o. Detta mot bakgrund av en prognoserad lägre ökningstakt av livsmedelskonsumtionen samtidigt med en beräknad mindre lagerinvestering.
Produktionen inom textil-, beklädnads- och sömnadsindustrin beräknas ha minskat med ungefär 1 1/2 o/o under de tre första kvartalen 1970 jämfört med motsvarande period 1969. Textilindustrins produktion föU enligt produktionsindex med 1 o/o och tillbakagången för beklädnads-sektorn (exkl. trikå) uppskattas tUl drygt 2 o/o. För helåret 1970 beräknas totala sektorns produktionsminskning ha varit ca 2 o/o.
Produktionsutvecklingen 1971 har bedömts pä basis av en försörjningsbalans för beklädnadsvaror (exkl. trikåvaror). I denna har kalkylerats med en inhemsk efterfrågeökning (inkl. lager) på 1 o/o, och en exportvolymökning på ca 20 o/o, medan importvolymökningen beräknas bli 12 o/o, dvs. något större än 1970. Dessa uppskattningar leder till en produktionsminskning på ca 3,5 o/o —- för beklädnadssektorn (inkl. beklädnadsvaror av trikå). För textilindustrin (exkl. trikåvaror) samt sömnadsindustrin beräknas nedgången bli drygt en procentenhet större. Totala textil-, beklädnads- och sömnadsproduktionen skulle därmed minska med 4 o/o från 1970 tUl 1971.
De hittills berörda branscherna svarar för närmare 80 o/o av den totala industriproduktionen. För återstående industrisektorer, som i tabell 4 ingår under benämningen övriga branscher, är produktionsutvecklingen efter 1968 till övervägande delen tills vidare mycket bristfälligt belyst. Den i tabeUen angivna utvecklingen 1969—1971 syftar huvudsakligen till att ge en ungefärlig uppskattning av produktionsförändringarna inom dessa branscher sammantagna. Jord- och stenindustri, kemisk-teknisk samt grafisk industri utgör de förädlingsvärde-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 92
Tabell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1969—1971
Procentuella volymförändringar
|
|
1969—1970 |
1970—1971 |
|
|
prel. |
prognos |
|
Järnmalmsgruvor |
- 4 |
8 |
|
Järn- och andra metallverk |
5 |
6 |
|
Verkstadsindustri, exkl. varv |
11 |
6 |
|
Varv |
8 |
4 |
|
Träindustri! |
5 |
1 |
|
Massaindustri |
6 |
2 |
|
Pappers- och pappindustri |
6 |
3 |
|
Livsmedelsindustri" |
4 |
2 |
|
Textil- och beklädnadsindustri |
- 2 |
- 4 |
|
Övriga branscher, exkl. varv |
8 |
4 |
|
Totala industrin |
7,5 |
4,5 |
1 Inkl. wallboard.
2 Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.
Källa: Konjunkturinstitutet.
mässigt tyngst vägande branscherna inom gruppen, som också innefattar läder-, pappersvaru- och gummivaruindustri.
Den låga aktiviteten inom byggnadsverksamheten synes ha medfört att produktionsvolymen inom jord- och stenindustrin enligt preliminära beräkningar kom att minska något under 1970. Den förutsedda fortsatt svaga aktivitetsutvecklingen inom byggnadsverksamheten väntas medföra att produktionsvolymen fortsätter att minska något även under 1971.
Produktionsvolymen inom den kemiska industrin som under hela 60-talet haft en stark ökningstakt uppvisar även under 1970 en markant tiUväxt. Enligt preliminära beräkningar skulle ökningstakten uppgå till 14 ä 15 o/o. Under första halvåret 1970 var produktionsökningen fortsatt kraftig medan en viss dämpning synes ha inträffat under andra halvåret. Starkt bidragande härtill är en klar dämpning i ökningstakten för petroleumraffinaderierna. En fortsatt låg ökningstakt för denna del av den kemisk-tekniska industrin tillsammans med en förutsedd betydligt lägre tiUväxt än 1969 och 1970 för övriga delar av branschen medför att produktionsvolymens ökning under 1971 kalkyleras stanna vid ca 9 o/o.
Enligt preliminära beräkningar synes en påtaglig dämpning i produktionsvolymens tillväxt under 1970 ha inträffat jämfört med 1969 för pappersvaruindustrin medan ökningstakten varit ungefär densamma de båda åren för den grafiska industrin och gummivaruindustrin. För 1971 prognoseras gummivaruindustrins ökningstakt bli ungefär densamma som 1970, medan en fortsalt dämpning förutses för pappersvaruindustrin. För den grafiska industrin beräknas produktionsvolymen under 1971 bli av i stort sett samma omfattning som under 1970. Från en relativt stark produktionsökning under 1969 inom läderindustrin synes under 1970 en omsvängning ha ägt rum till en produktionsminskning
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 93
på ett par procent. Även för 1971 torde man fä räkna med en produktionsminskning på ett par tre procent.
Totalt för gruppen övriga branscher ger den ovan redovisade produktionsutvecklingen för delbranscherna en produktionsökning pä ca 8 o/o 1969—1970 — att jämföra med 10 1/2 o/o närmast föregående år — och en produktionsökning 1970—1971 pä drygt 4 o/o.
Genomgången av de olika industribranschernas utveckling under 1970 ger till resultat, att den totala industriproduktionen beräknas ha ökat med ca 7 1/2 o/o 1969—1970, dvs. något litet mindre än ett år tidigare, dä ökningen enligt preliminära beräkningar var ca 8 o/o. Tillväxten tycks ha varit ungefär lika stark under loppet av 1969 och första halvåret 1970, medan en dämpning tycks ha skett under andra halvåret 1970. För hela 1970 beräknas produktionsökningen liksom 1969 ha varit mycket hög inom verkstadsindustrin och den kemiska industrin. En något högre tillväxt än 1969 noteras för livsmedelsindustri och massaindustri, medan järn- och metallverk samt pappersbruk visar en mindre ökning än ett år tidigare. Järnmalmsbrytningen uppskattas på grund av gruvstrejken ha minskat med ca 4 o/o. Vidare har ett orhslag skett i produktionen inom textil- och beklädnadsindustrin till en beräknad minskning med ca 2 o/o.
De ovan redovisade produktionsförändringarna för industrins olika branscher skulle för industrin som helhet ge en produktionsökning på ca 4 1/2 o/o 1970—1971. Dämpningen i ökningstakten jämfört med ett är tidigare berör flertalet branscher — undantag utgör järnmalmsgruvorna samt järn- och metallverken. Tyngst vägande är den beräknade kraftiga uppbromsningen inom verkstadsindustrin.
2. Skogsbruket
De konsekvenser den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna beräknas fä för skogsbruket har tillsammans med export-, import- och lagerprognoser för rundvirke sammanställts i en försörjningsbalans (tabell 5).
Förbrukningen av massaved beräknas under 1970 ha fortsatt öka i samma höga takt som under 1969 medan sägtimmeråtgången ökat något långsammare. Med en antagen trendmässig minskning av förbrukningen av övrigt randvirke beräknas sålunda totala förbrukningen ha ökat med ca 5 o/o 1969—1970.
Skogsawerkningarna har rönt en speciell inverkan av de under hösten 1969 inträffade stormfällningarna. I första hand har sågtimret tillvaratagits vilket redan under 1969 men främst under 1970 resulterat i betydande ökningar av sågtimmerlagren. Den strukturellt betingade nedskärningen av massavedslagren beräknas ha fortsatt under 1970. Sägtim-merexporten mer än fördubblades under 1970 samtidigt som även mas-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 94
Tabell IV: 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1968—1971
] 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)
|
|
1968 |
1969 |
1970 prel. |
1971 prognos |
|
Produktion |
49 390 |
53 800 |
59 020 |
58 600 |
|
sågtimmer |
20180 |
22 050 |
23 730 |
22 730 |
|
massa- och boardved |
25 110 |
27 760 |
31430 |
32 110 |
|
övrigt rundvirke |
4100 |
3 990 |
3 860 |
3 760 |
|
Import |
340 |
400 |
590 |
620 |
|
Summa tillgång |
49 730 |
54 200 |
59 610 |
59 220 |
|
Export |
2 790 |
3 180 |
4170 |
3 580 |
|
Lagerförändring |
- 3 560 |
- 2 290 |
- 500 |
- 900 |
|
Förbrukning |
50 500 |
53 310 |
55 940 |
56 540 |
|
sågtimmer |
20 130 |
21460 |
22 540 |
22 720 |
|
massa- och boardved |
26 380 |
27 970 |
29 630 |
30160 |
|
övrigt rundvirke |
3 990 |
3 880 |
3 770 |
3 660 |
|
Summa användning |
49 730 |
54 200 |
59 610 |
59 220 |
Källa: Konjunkturinstitutet.
savedsexporten ökade mycket kraftigt. De totala avverkningarna beräknas sålunda ha ökat ca 10 o/o 1969—1970.
Under 1971 kalkyleras med en långsam förbrukningsökning både av massaved och sågtimmer. Totala förbrukningen skulle således öka ca 1 o/o 1970—1971. Rundvirkesexporten beräknas falla tUlbaka 1971 samtidigt som lagren både av massaved och sågtimmer beräknas minska. Därmed beräknas avverkningarna 1971 i stort sett bli lika stora som under 1970.
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas av statens jordbruksnämnd ha varit så gott som oförändrat 1969—1970, efter att ha minskat kraftigt 1968—1969 till följd av den torra sommaren. För 1970—1971 däremot väntas en ökning av jordbrukets bidrag tUl bruttonationalprodukten om ca 4,5 o/o. Det är framför allt vegetabilieproduk-tionen som väntas öka 1970—1971. Tillväxten torde bli ca 7 o/o — under förutsättning av normalskörd — mot en ökning för animalieproduktionen på 1 o/o. Under de två föregående åren har produktionen av animalier minskat med ca 3—3,5 o/o årligen, medan vegetabilieproduktio-nen först minskat kraftigt 1968—1969 och sedan ökat med 12,5 o/o 1969—1970.
Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas ha ökat med inemot 6,5 o/o 1969—1970. En i stort sett oförändrad produktionsvolym är att vänta 1970—1971.
Den totala industriproduktionens tUlväxt 1969—1970 beräknas tUl ca 7,5 o/o. För 1970—1971 väntas tillväxttakten bli ca tre procent-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 95
enheter lägre. Produktionsutvecklingen för olika branscher beskrivs utförligt i avsnitt 1 i detta kapitel.
Centrala driftledningens beräkning av elkraftproduktionen för 1969—
1970 ger en ökning på ca 4,5 0/0. Uppgången är helt beroende på ökningen av värmekraftproduktionen. 1970—1971 väntas den totala el-kraftproduktionen öka med drygt 11 o/q. Hela ökningen väntas falla pä produktionen av vattenkraft, medan värmekraftproduktionen väntas minska till 1969 års nivå. Förbrukningen av elkraft för prima ändamål — dvs. förbrukning exklusive tillfälliga leveranser av överskottskraft — beräknas ha ökat med inemot 6 0/0 1969—1970 och ökningen 1970—
1971 väntas bli ca 8 0/0.
I kapitel VII beskrivs utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten. Brattoinvesteringarna i byggnader och anläggningar beräknas ha minskat med knappt 2 0/0 i volym 1969—1970. För 1970— 1971 väntas en svag volymökning pä inemot 0,5 0/0. Inkluderas byggnadsunderhållet beräknas volymminskningen till 1,5 0/0 1969—1970 och uppgången tUl drygt 0,5 0/0 1970—1971.
Med ovan nämnda förändringstal kan produktionen av varor och kraft beräknas ha ökat med ca 5,5 0/0 1969—1970 och för 1970—1971 väntas tillväxttakten bli 4 0/0. Den något lägre tillväxttakten för 1970— 1971 beror främst pä uppbromsningen i industriproduktionens tillväxttakt.
Den offentliga tjänsteproduktionens ökningstakt 1969—1970 beräknas till inemot 5,5 0/0, medan tillväxttakten 1970—1971 väntas stanna vid 4 0/0. Om man föratsätter en trendmässig utveckling av den privata tjänsteproduktionen med 4,5 0/0 1969—1970 beräknas produktionstillväxten för de totala tjänsterna ha blivit drygt 4,5 0/0. En relativt svag ökningstakt för produktionen av privata tjänster på 3 0/0 1970—1971 beräknas leda till en ökning av den totala tjänsteproduktionen på knappt 3,5 0/0. Den privata tjänsteproduktionen består till ungefär 50 0/0 av varuhandelns produktionsinsats. Den i kapitel VI förutsatta svaga tillväxten i den privata konsumtionen 1970—1971 torde leda till en uppbromsning i varuhandelns produktionstillväxt och därmed även en relativt svag tillväxt för den privata tjänsteproduktionen.
Bruttonationalproduktens tillväxt, mätt frän produktionssidan, skulle med ovan angivna antaganden om den privata tjänsteproduktionens ökningstakt, bli 50/0 1969—1970, medan tillväxttakten för 1970—1971 väntas bli något långsammare, eller 3,5 0/0. Statistiska centralbyråns beräkningar av bruttonationalprodukten, mätt från användningssidan, ger en ökning på knappt 4,5 0/0 1969—1970. För 1970—1971 visar de prognoser som framlagts i de olika specialkapitlen att ökningen skulle bli drygt två procentenheter lägre. Enligt den slutliga bedömning som gjorts i kapitel I skulle nedgången dock stanna vid 1,5 procentenheter. Differensen mellan beräkningarna frän produktions- respektive användnings-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
96
sidan skulle därmed bli drygt en halv procentenhet såväl 1969—1970 som 1970—1971.
Förändring i produktionsvolym 1969—1970 1970—1971
Jordbruk
Skogsbruk
Industri
Elkraftproduktion
Byggnadsverksamhet
Summa varu- och kraftproduktion
Offentliga tjänster Övriga tjänster
Summa tjänstesektorer Total produktion
|
procent |
milj.kr. i 1970 års priser |
procent |
|
0 |
150 |
4,5 |
|
6,5 |
0 |
0 |
|
7,5 |
2100 |
4,5 |
|
4,5 |
450 |
11 |
|
- 1,5 |
100 |
0,5 |
|
5,5 |
2 800 |
4 |
|
5,5 |
1050 |
4 |
|
4,5 |
2 000 |
3 |
|
4,5 |
3 050 |
3,5 |
|
5 |
5 850 |
3,5 |
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 97
V. Arbetsmarknaden
1. Arbetsmarknaden under 1970
Den svenska arbetsmarknaden karakteriserades under 1970 av högt resursutnyttjande och uttalad arbetskraftsbrist. Efterfrägan pä arbetskraft, mätt med antalet obesatta platser vid månadens mitt, nådde säsongrensat sin högsta nivå i maj 1970 efter att ha stigit snabbt i en i det närmaste obruten takt från hösten 1968. Fr. o. m. juni 1970 har dock antalet obesatta platser stadigt minskat. Säsongrensat synes också arbetslösheten ha visat en stigande tendens, främst mot slutet av året. Även om sålunda arbetskraftsefterfrågan minskade under loppet av året var bristen pä arbetskraft vid slutet av året fortfarande betydande inom delar av ekonomin.
Den såväl 1969 som 1970 höga arbetskraftsbristen hade till följd att nettoinvandringen blev större än tidigare registrerat. Under 1969 invandrade netto ca 44 000 personer. Under de första tio månaderna av 1970 uppgick invandringen till drygt 42 000 personer netto, och av dessa hade drygt 26 000 personer finskt medborgarskap.
Folkmängden i åldrarna 20—64 år ökade mellan 1968 och 1969 med 0,80/0. Ökningen från 1969 tiU 1970 beräknas bli lika stor, eller ca 40 000 personer. Det har då förutsatts att nettoinvandringen under hela 1970 blivit något större än 1969. Av de invandrande beräkas något mer än hälften vara i åldrarna 20—64 år.
Efterfrågan på arbetskraft
Serien över vid arbetsförmedlingarna kvarstående obesatta platser vid månadens mitt kan användas för att belysa i vUken riktning arbetskraftsefterfrågan utvecklas. Serien redovisas med fördelning pä näringsgrenar och på län. Fr. o. m. april 1968 har antalet obesatta platser varje månad varit högre än motsvarande månadstal för föregående år. Värdena under perioden januari—augusti 1970 har därmed varit de högsta sedan statistikens tillkomst. Skillnaden gentemot 1969 blev dock allt mindre och i september 1970 registrerades en nedgång jämfört med samma månad föregående är. I december 1970 uppgick antalet obesatta platser till 43 490, en nedgång med 28 0/0 från december 1969. En nedgång med 4 0/0 noterades i jämförelse med december 1965.
I diagram 1 visas för några näringsgrenar säsongrensade kurvor för serien över obesatta platser t. o. m. november 1970. Den snabba uppgången till andra kvartalet 1970 och nedgången därefter framgår klart av
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
98
Diagram V:I Antal lediga platser vid månadens mitt 1968—nov. 1970
Säsongrensade månadsdata. Log. skala
|
J |
|
L |
J.
1968
|
1969 |
1968 1969 1970
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
diagrammet. Mellan november och december 1970 ägde en fortsatt nedgång rum. Utvecklingen är främst hänförlig till industrin, och däribland företrädesvis till den tungt vägande metall- och verkstadsindustrin. Inom textilindustrin m. m. nåddes toppen redan under tredje kvartalet 1969, varefter nedgången varit snabb. Vändpunkten kom vid årsskiftet inom träindustrin, medan den kom något senare inom massaindustrin. Inom byggnadsverksamheten noterades efter en nedgång till första kvartalet 1970 åter en uppgång till juni, varefter nedgången ånyo satte in. Ser man på varuhandeln låg den icke tillgodosedda efterfrägan på en ungefär oförändrad nivå fram tUl juni 1970. Den höga nivån inom samfärdseln under första halvåret sänktes något under tredje kvartalet. Efter en markerad stegring fram tUl aprU 1970 minskade den icke tillgodosedda efter-
1970
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
99
Tabell V:l. Den registrerade arbetslösheten 1969 och 1970 regionalt och branscbvis
Kvartalsgenomsnitt
|
|
Arbetslöshetsförsäkrade |
|
Samtliga a Totalt |
rbetslösa |
||
|
|
Industri- |
Byggnads- |
Skogs- |
Övriga |
Kvinnor |
|
|
|
arbetare |
arbetare |
arbetare |
|
|
|
|
/. Antal registrerade |
|
|
|
|
|
|
|
arbetslösa 1970 |
|
|
|
|
|
|
|
1. Hela landet |
|
|
|
|
|
|
|
I |
9 740 |
15 560 |
1950 |
13 070 |
47 030 |
9 400 |
|
11 |
8 320 |
7 260 |
1770 |
8810 |
32 520 |
8 430 |
|
UI |
10 040 |
3 050 |
1 150 |
7 440 |
28 350 |
9 440 |
|
IV |
10 580 |
7 080 |
1 380 |
10 830 |
38 140 |
12 060 |
|
2. Södia och mellersta |
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
I |
6410 |
9 020 |
190 |
7 470 |
26 370 |
3 930 |
|
II |
5 480 |
3 510 |
90 |
4 210 |
16 220 |
3 430 |
|
III |
7 200 |
1 540 |
60 |
4100 |
16160 |
3 540 |
|
IV |
7 610 |
3 880 |
120 |
5 860 |
21590 |
7 400 |
|
3. Värmland, Dalarna |
|
|
|
|
|
|
|
och Norrland |
|
|
|
|
|
|
|
I |
3 330 |
6 540 |
1760 |
5 600 |
20 660 |
5 470 |
|
II |
2 840 |
3 750 |
1680 |
4 600 |
16 300 |
5 000 |
|
III |
2 840 |
1 510 |
1090 |
3 340 |
12 190 |
5 900 |
|
IV |
2 970 |
3 200 |
1 260 |
4 970 |
16 550 |
4 660 |
|
//. Förändring frän |
|
|
|
|
|
|
|
motsvarande |
|
|
|
|
|
|
|
period 1969 |
|
|
|
|
|
|
|
1. Hela landet |
|
|
|
|
|
|
|
I |
-3 390 |
- 340 |
-590 |
50 |
-4 870 |
- 350 |
|
n |
-1290 |
140 |
-730 |
- 60 |
-1330 |
1070 |
|
111 |
430 |
100 |
-320 |
940 |
2 120 |
2 130 |
|
IV |
1460 |
670 |
-240 |
1790 |
6130 |
3 660 |
|
2. Södra och mellersta |
|
|
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
I |
-2 650 |
- 300 |
- 30 |
120 |
-3 820 |
430 |
|
11 |
- 790 |
260 |
- 40 |
80 |
- 430 |
570 |
|
IH |
490 |
160 |
- 40 |
670 |
1590 |
730 |
|
IV |
1560 |
830 |
0 |
890 |
4 620 |
3 770 |
|
3. Värmland, Dalarna |
|
|
|
|
|
|
|
och Norrland |
|
|
|
|
|
|
|
I |
- 740 |
- 40 |
-560 |
- 70 |
-1050 |
- 780 |
|
II |
- 500 |
- 120 |
-690 |
- 140 |
- 900 |
500 |
|
III |
- 60 |
- 60 |
-280 |
270 |
530 |
1400 |
|
IV |
- 100 |
- 160 |
-240 |
900 |
1510 |
— 110 |
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
frågan inom de offentiiga tjänsterna. Från september tUl november noterades dock en viss uppgång, som mellan november och december ånyo avlöstes av en nedgång.
Vid arbetsförmedlingarna registreras även det totala antalet lediga platser under månaden. Under perioden januari—november 1970 var an-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 100
talet lediga platser 6 o/o lägre än under motsvarande period 1969. Ökningar noterades främst inom yrkesgruppen skogsarbete, men värdena var högre även för bl. a. vårdarbete och pedagogiskt arbete. I övrigt var värdena lägre än föregående är, med betydande minskningar inom textil- och sömnadsarbete. Totalt sett blev nedgångarna kraftigare mot slutet av perioden och i november 1970 var antalet lediga platser 16 o/o lägre än i oktober 1969.
I konjunkturinstitutets höstrapport redogjordes utförligt för utvecklingen av arbetskraftsbristen, såsom den framkommer i barometerunder-sökningarna för industrin och byggnadsverksamheten. Det framgick där att andelen industriföretag som uppgivit brist på yrkesarbetare steg kraftigt från första till andra kvartalet 1969, varefter den höga nivån varit ungefär oförändrad till september 1970. För de främst hemmamarknads-inriktade industrierna synes dock tendensen ha varit nedåtriktad mot slutet av perioden. En motsvarande utvecklingsbild erhölls också för grupperna andra arbetare än yrkesarbetare samt tjänstemän. Av preliminära resultat frän konjunkturbarometern i december 1970 framgår att andelen företag som uppgivit brist på olika arbetstagarkategorier sjunkit relativt kraftigt frän september till december. Inom byggnads- och anläggningsverksamheten var bristtalen höga i september 1970, om än något lägre än i juni. Främst efterfrågades träarbetare och betongarbetare. Även här har bristtalen minskat.
Arbetskraftsbristen inom industrin har haft till följd att rörligheten legat pä en hög nivå. Således har antalet avgångna industriarbetare i procent av antalet anställda arbetare varit detsamma under större delen av perioden januari—oktober 1970 som 1969. Däremot har andelen nyanställda arbetare minskat något.
Arbetslöshet tn. m.
Under perioden januari—november 1970 berördes totalt 18 790, varav inom industrin 16 600, arbetstagare av varsel om personalinskränkningar mot 9 620 under samma period 1969. Kraftiga ökningar noterades inom textil- och sömnadsindustrin och antalet berörda arbetstagare — 6 690 — var därmed även högre än värdet för hela 1966, vilket var det tidigare högsta värdet under 60-talet. Ökningarna var betydande även inom träindustrin, framför allt under den senare delen av året, och det tidigare högsta värdet överskreds också här. Inom metall- och verkstadsindustrin uppgick antalet berörda arbetstagare tUl 2 230, vilket var något lägre än under samma period 1969.
I tabell 1 ges uppgifter om den arbetslöshet som registreras vid arbetsförmedlingarna. Arbetslösheten var under första kvartalet 1970 i genomsnitt 4 900 lägre än under första kvartalet 1969. Skillnaden blev sedan mindre mellan andra kvartalen och mellan tredje kvartalen registrerades en ökning, som mot slutet av året blev betydande. Det under 1970 jäm-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 101
Tabell V:2. Antal personer berörda av vissa arbetsmarknadsåtgärder 1969 och 1970
|
År, kvartal |
I arbetsmarknadsutbildning |
I beredskapsarbeten' |
Beviljade hjälpsbidi |
start--ag |
|||
|
|
|
Genomsnitt |
Förändring från föregående år |
Genomsnitt |
Förändring från föregående år |
Totalt under perioden |
Förändring från föregående år |
|
1969 |
|
|
|
|
|
|
|
|
I II III okt.- |
-nov. |
36 200 37 500 |
3 230 2 300 4 440 |
17 500 10 690 7 350 8 940 |
-2 270 -7510 -3 800 -5 090 |
7 370 8 050 |
1250 1730 220 -550 |
|
1970 |
|
|
|
|
|
|
|
|
I II III okt.- |
-nov. |
42 200 38 910 31 120 49 960 |
6 000 7 400 12 460 |
12 810 11700 7 630 8 910 |
-4 690 1010 280 - 30 |
5 820 6 270 |
-1550 -1780 - 940 - 910 |
1 Omfattar samtliga personer i beredskapsarbeten exklusive anställda vid s. k. T-arbeten och arbeten för specialanvisade, dvs. personer vilka som regel ej kan inträda pä arbetsmarknaden.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
fört med 1969 förbättrade arbetsmarknadsläget för skogsarbetare resulterade, som framgår av tabellen, i en minskad arbetslöshet för dessa. Den under första hälften av året lägre arbetslösheten för industriarbetare kan anses återspegla den uttalade arbetskraftsbristen. Även under tredje kvartalet var bristen pä arbetare stor. Den under detta kvartal registrerade stegringen i arbetslösheten kan väsentligen hänföras till arbetstagare, som varit anställda för kort tid för att vara berättigade till semesterlön från respektive företag, och som anmält sig som arbetslösa under semestertiden. För byggnadsarbetare var arbetslösheten i skogslänen under hela 1970 något lägre än motsvarande värden för 1969, medan i de södra och mellersta delarna av landet talen var lägre endast under första kvartalet.
För att något kunna jämföra arbetslöshetsnivåerna 1969 och 1970 kan de relativa arbetslöshetstalen enligt arbetskraftsundersökningarna samt arbetslöshetsprocenten bland kassamedlemmarna enligt arbetsmarknadsstyrelsens statistik användas. Enligt dessa serier skuUe arbetslösheten i början av 1970 ha legat klart under värdena för motsvarande månader 1969. SkiUnaden minskade dock successivt och vid slutet av 1970 var arbetslöshetsprocenten ungefär densamma som 1969.
Även de säsongrensade kurvorna för den registrerade arbetslösheten kan användas för att Ulustrera utvecklingen. Av dessa framgår att tendensen till stigande arbetslöshet varit mest framträdande i de södra och mellersta delarna av landet utanför storstadslänen. Arbetslösheten i skogslänen har, enligt arbetskraftsundersökningarna, minskat under 1970.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 102
I tabell 2 redovisas antalet personer som berörts av vissa arbetsmarknadsåtgärder. Den relativa förbättringen av arbetsmarknadsläget i skogslänen har resulterat i minskade geografiska omflyttningar. Antalet bevUjade starthjälpsbidrag avseende sådana personer som flyttade från skogslän till andra län svarade under 1969 för 44 o/o av det totala antalet beviljade bidrag. Frän 1969 tUl 1970 minskade antalet beviljade bidrag, och 3/4 av denna nedgång avsåg flyttningar från skogslänen.
Sammanfattningsvis framgår av avsnitten ovan om efterfrägan och arbetslöshet att utvecklingen under främst den senare delen av året medfört en dämpning i det övertryck som rått på arbetsmarknaden. Frågan är dä i vilken omfattning en fortsatt dämpning kan göra sig gällande. Ett studium av hur de säsongrensade serierna för antalet obesatta platser vid månadens mitt utvecklats under 1965 respektive 1970 kan vara av intresse. Allmänt kan konstateras att det totala antalet obesatta platser frän senare delen av 1968 steg snabbt — om än i något långsammare takt mot slutet av perioden — under närmare tvä är fram till vändpunkten i maj 1970. Denna kom därigenom att ligga på en betydligt högre nivå än motsvarande månadstal för 1965. Nedgången därefter har emellertid gått relativt snabbt och i november 1970 låg värdet något under det för november 1965. Under 1964 och 1965, år som båda utmärktes av högt efterfrågetryck på arbetsmarknaden, steg antalet obesatta platser i lägre takt fram till juni 1965, varefter kurvan planade ut och vände nedåt i oktober. Nedgången fortgick sedan i jämn takt till bottenläget under senare delen av 1967.
Vändpunkten kom alltså tidigare 1970 än 1965 och nedgången var kraftigare. Skulle man därför dra ut kurvan för 1970 med dess nuvarande lutning kommer man i slutet av 1971 ner på en nivå som inte obetydligt understiger 1966 års. Medan vändpunkterna för de olika näringsgrenarna kom ungefär samtidigt under hösten 1965, inträffade omslaget för textilindustrin m. m. samt för träindustrin tidigare än för genomsnittet 1970 och vidare ligger nivån för varuhandeln och textilindustrin under motsvarande för 1965.
Mot en UtveckUng i linje med denna skisserade skulle främst kunna tala alt antalet obesatta platser inom den sysselsättningsmässigt betydelsefulla metall- och verkstadsindustrin ligger betydligt över motsvarande nivå för 1965. Det relativt gynnsamma läget för denna bransch under 1970 jämfört med 1965 synes även bestyrkas av resultat frän konjunk-turbarometrarna.
Sysselsättningen 1970
Utgångspunkt för beräkningarna av sysselsättningsförändringarna 1969—1970 är de av statistiska centralbyråns nationalräkenskapsenhet för 1969 angivna värdena. Definitionerna av olika variabler såsom antal sysselsatta m. m. ansluter sig till dem som tillämpas i arbetskraftsunder-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 103
sökningarna (se Statistiska meddelanden N 1970: 44, SCB). För att belysa utvecklingen mellan 1969 och 1970 har delvis använts det på kvartalsbas uppbyggda nationalräkenskapsmaterialet över sysselsättningen. Analyserna försvåras dock bl. a. av att arbetskraftsundersökningarna, vUka till betydande del utgör källan till dessa beräkningar, lagts om frän 1969 till 1970.
Antalet sysselsatta inom jordbruket minskade mellan 1968 och 1969 med knappt 5 o/o. Mellan de tre första kvartalen 1969 och 1970 beräknas nedgången till 4 o/o.
Inom skogsbruket ökade enligt statistiska centralbyrån antalet sysselsatta inom storskogsbruket med 4,6 o/o mellan de tre första kvartalen 1969 och 1970, vilket är första gängen sedan 1961 en ökning registrerats. Antalet dagsverken i det enskilda skogsbruket ökade med över 20 o/o. Antalet sysselsatta mellan de tre första kvartalen 1969 och 1970 anges i nationalräkenskapsmaterialet ha ökat med 8 o/o. MeUan helåren torde dock ökningen bli lägre.
Inom industrin ökade enligt statistiska centralbyråns urvalsundersökning av industristatistiken för 1969 antalet anställda arbetare med 1, 8 o/o och den anstäUda förvaltningspersonalen med 2,5 o/o från 1968. Mellan de tre första kvartalen 1969 och 1970 ökade antalet anställda tjänstemän med drygt 4 o/o enligt statistiska centralbyråns kvartalsstatistik. Under perioden januari—oktober 1970 ökade enligt månadsstatistiken antalet anställda industriarbetare med totalt 3,5 o/o, varav män med 2,8 o/o och kvinnor med 6,2 o/o. I nedanstående tablå visas de kvartalsvisa förändringstalen 1969—1970 totalt och för vissa branscher.
1 kv. 2 kv. 3 kv
|
Samtliga industrigrupper |
4.1 |
3,7 |
3,2 |
|
Järn och metallverk |
3,4 |
3,3 |
3,4 |
|
Verkstadsindustri exkl. varv |
8,8 |
8,6 |
9,2 |
|
Jord- och stenindustri |
0,5 |
-0,4 |
- 3,5 |
|
Träindustri exkl. sågverk |
3,4 |
0,4 |
0,6 |
|
Sågverk |
2,1 |
L9 |
2,2 |
|
Massafabriker |
- L3 |
0,8 |
0,2 |
|
Pappersbruk och pappfabriker |
-0,7 |
0,7 |
0,2 |
|
Livsmedels-, samt dryckesvaru- och tobaksindustri |
4,9 |
6,0 |
3,2 |
|
Textil- och sömnadsindustri |
-4,8 |
-6,4 |
-9,8 |
Som framgår av tablån har ökningstakten avtagit under loppet av året. De höga ökningstalen inom verkstadsindustrin synes ha bibehållits hela tiden. Inom textil- och sömnadsindustrin har minskningarna blivit allt kraftigare.
Genom en svag ökning av frånvaron kom antalet i arbete varande arbetare att öka med 3,2 o/o, och för dessa arbetare bidrog bl. a. en något minskad övertidsandel till att uppgången i ökningen antalet utförda arbetstimmar under perioden januari—september 1970 från motsvarande period 1969 stannade vid 2,3 o/o.
Inom byggnadsverksamheten ökade antalet sysselsatta med drygt en
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 104
halv procent från 1968 tUl 1969. Enligt statistiska centralbyråns kvartalsvisa lönesumme- och sysselsättningsstatistik minskade antalet utförda arbetstimmar med ca 5 o/o mellan de tre första kvartalen 1969 och 1970 och antalet sysselsatta kan då beräknas ha minskat i ungefär samma takt.
Inom tjänstesektorerna ökade antalet sysselsatta med drygt 3 o/o från
1968 till 1969. Ökningen var kraftigast inom de
offentiiga tjänsterna och
beräknas ha uppgått till drygt 7 o/o, något lägre än mellan föregående år.
Antalet kommunalt sysselsatta ökade snabbare än statligt sysselsatta.
Inom varuhandeln anges antalet sysselsatta ha ökat med en dryg pro
centenhet, medan ökningen uppgick till ca 1
o/o inom de privata tjänster
na. Inom samfärdseln skulle antalet sysselsatta totalt ha varit ungefär
oförändrat, med ökningar inom post- och televerket.
Utvecklingen 1969—1970 är svårbedömbar, då de inte helt jämförbara arbetskraftsundersökningarna fått ligga till grund för analyserna. Enligt nationalräkenskapsmaterialet ökade dock antalet sysselsatta inom tjänstesektorerna totalt med drygt 2 o/o mellan de tre första kvartalen 1969 och 1970. Endast inom samfärdseln anges antalet sysselsatta ha ökat snabbare 1970 an 1969. I övrigt blev ökningstalen lägre eller inträffade minskningar (privata tjänster). Betydligt lägre ökning än mellan 1968 och 1969 uppges för de statiigt sysselsatta, medan stegringen av sysselsättningen inom kommunerna synes ha fortgått i det närmaste oförändrad.
Sammantaget skulle enligt nationalräkenskapsmaterialet antalet sysselsatta ha ökat med knappt 2 o/o mellan de tre första kvartalen 1969 och
1970. Antalet
utförda arbetstimmar skuUe samtidigt ha stigit i ungefär
samma takt. Om dessa värden skulle gälla för utvecklingen mellan hel
åren 1969 och 1970 bUr ökningen av antalet sysselsatta densamma som
1969 och därmed
den högsta under 60-talet, medan ökningen i antalet
arbetade timmar väsentiigt överstiger det tidigare högsta talet.
2. Arbetsmarknaden 1971
Vid bedömningen av läget pä arbetsmarknaden under 1971 görs i det följande en genomgång av sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Allmänt sett gäller härvid att den dämpning i efterfrägan på arbetskraft som satte in under senare delen av 1970 antagits fortsätta
1971. Denna
utveckling har samtidigt förutsatts följas av en viss steg
ring av produktivitetstillväxten inom näringslivet. Kalkylerna härvidlag
är dock, med hänsyn tUl oklarheten i
bedömningen av utvecklingen 1969
—1970, osäkra. För vissa näringsgrenar, främst inom tjänstesektorerna,
har därför sysselsättningsutvecklingen
antagits ske i det närmaste trend
mässigt.
De näringsgrensvisa kalkylerna kompletteras sedan med beräkningar
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 105
av arbetskraftsutbud, produktivitetsutveckling och arbetskraftsefterfrågan inom hela ekonomin. Den första etappen i förkortningen av veckoarbetstiden frän 42,5 till 40 timmar inleds under 1971, men då omfattningen av denna ännu är okänd har vissa överslagskalkyler gjorts främst på totalnivå. Sysselsättningsförändringarna inom de olika näringsgrenarna avser i första hand arbetstidsvolymens utveckling.
Sysselsättningsnedgången inom jordbruket har antagits bli av åtminstone samma storleksordning 1971 som 1970. Som framgår av kapitel IV beräknas produktionen inom skogsbruket vara ungefär oförändrad från
1970 till 1971. Med ett antagande om en högre produktivitetstUlväxt
1971 än 1970 skulle sysselsättningen minska med i runt tal 5 o/o.
I kapitel IV anges produktionstillväxten inom industrin till 4,5 o/o 1970 —1971, en neddragning av ökningstakten med 3 procentenheter frän föregående år. Antagandena om sysselsättningsutvecklingen inom industrin baseras förutom på produktionsprognoserna även på en bedömning av produktivitetstillväxten. Då denna brakar ligga under trenden i de inledande skedena av en konjunkturdämpning blir läget i konjunkturförloppet av betydelse för bedömningen av utvecklingen mellan 1970 och 1971. Frän 1965 till 1966 avtog produktivitetstiUväxten, här mätt som produktion per arbetstimme utförd av industriarbetare, från nästan 8,5 o/o till knappt 6 o/o för att stiga tUl drygt 9,5 o/o 1966— 1967. Mellan 1968 och 1969 beräknas den ha uppgått till 8 o/o, men synes 1970 ha varit väsentiigt lägre än de närmast föregående åren och ha legat omkring 5 o/o. Med hänsyn till det mått av likhet som förelegat mellan 1965 och 1970 i utvecklingen av efterfrågan på arbetskraft skulle man kunna vänta sig en lägre tillväxt 1971 än 1970. Ä andra sidan började efterfrägan avta tidigare 1970 än 1965. Produktivitetstillväxten har därför antagits bli högre 1971 än 1970. Bidragande härtiU är bl. a. att stockningsproblemen i produktionsprocessen inte bedöms komma att göra sig gällande i samma omfattning 1971 som 1970, och vidare torde en minskad nyanställning av arbetare verka höjande på produktivitetstillväxten. En stegring i samma takt som den frän 1966 tUl 1967 har dock ansetts mindre sannolik. Om produktivitetstillväxten 1971 sätts tUl 6,5 o/o, motsvarande den nivå som uppnåddes 1962, skulle sysselsättningsvolymen för industriarbetare minska med 2 o/o 1970—1971. Antalet sysselsatta skuUe samtidigt minska i det närmaste lika mycket. För effekterna av arbetstidsförkortningen kan endast illustrerade kalkyler göras. Om det antas att de mellan olika förbundsparter träffade överenskommelserna om arbetstidsförkortningens genomförande utsträcks till att gälla samtliga industriarbetare samt att det alternativ väljs där genomförandet satts till början av andra halvåret skulle detta — taget isolerat — kunna beräknas medföra ett extra arbetskraftsbehov om 1,5 o/o räknat på helår. Antalet i genomsnitt över året sysselsatta industriarbetare skulle i detta fall minska med uppemot en halv pro-
4f Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 106
cent. Det kan möjligen ifrågasättas om ett genomförande av arbetstidsförkortningen i den omfattning som antagits här är möjligt att realisera.
Inom byggnadsverksamheten bedöms sysselsättningen ha minskat med ca 5 o/o mellan 1969 och 1970. I kapitel IV anges investeringarna i byggnader och anläggningar inklusive reparationer och underhåll ha minskat med 1,5 o/o 1969—1970, medan en ökning med 1 o/o väntas frän 1970 till 1971. Med ett antagande om en ungefär oförändrad eller snarast något högre produktivitetstillväxt 1971 jämfört med 1970 skulle en fortsatt sysselsättningsnedgång vara att emotse 1971.
Med hänsyn bl. a. till den prognoserade lägre tillväxten av den privata konsumtionen har sysselsättningen inom varuhandeln bedömts minska med någon procent mellan 1970 och 1971. En nedgång av ungefär samma storlek har ansetts rimlig även inom samfärdseln och denna nedgång skulle delvis ske i form av en antagen minskning av företagarnas arbetsinsats. Inom hotell- och restaurangverksamhet samt övriga privata tjänster har främst trendresonemang använts, innebärande en sysselsättningsnedgång med en eller ett par procent inom hotell- och restaurang men en svag ökning inom övriga tjänster.
Inom de offentliga tjänsterna har sysselsättningsuppgängen 1971 beräknats bli lägre än mellan närmast föregående år. Den lägre ökningstakten skulle avse såväl staten som kommunerna, men liksom tidigare väntas den kommunala sysselsättningen öka snabbast.
Sammantaget visar de näringsgrensvisa kalkylerna att arbetskraftsefterfrågan, uttryckt i antal arbetstimmar, skulle minska med drygt en halv procent från 1970 tUl 1971. Antalsmässigt kan detta beräknas innebära en svagt ökad sysselsättning. Det har då antagits att för samtliga berörda inom ekonomin första etappen av arbetstidsförkortningen inleds vid halvårsskiftet 1971 samt att den motsvarar ett arbetskraftsbehov om 1 o/o. Om man i stället förutsätter att förkortningen kommer att kunna inledas endast för hälften av aUa berörda kan effekten härav skattas tiU 0,5 o/o.
Övervägandena om utvecklingen av utbudet på arbetskraft baseras bl. a. pä en befolkningsprognos. Mellan 1970 och 1971 kan medelfolkmängden i åldrarna 20—64 år beräknas öka med 0,5 o/o, eller med drygt 20 000 personer. Det har dä antagits att den totala nettoimmigrationen under hela 1971 uppgår till 20 000 personer. Uttryckt i antal sysselsatta pekar kalkylerna över utbudet på en ökning med 0,5 o/o eller något däröver, medan den ianspråktagna arbetsvolymens ökningstakt skulle bli en procentenhet lägre. Den ovan antagna efterfrågeutvecklingen skulle då bli obetydligt svagare än utbudet. Om det lägre alternativet för arbetstidsförkortningens genomförande används stiger differensen till drygt en halv procent.
Med hänsyn bl. a. till den relativt försiktiga uppdragning av produktivitetstillväxten som gjorts inom de olika näringsgrenarna kan efterfrå-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 107
geutvecklingen tänkas bli mer negativ än vad som angivits ovan. Ä andra sidan är det möjligt att utbudet av arbetskraft något överskattats.
Avslutningsvis skall utvecklingen av sysselsättning och produktion inom hela ekonomin beröras.
Mellan 1968 och 1969 ökade nationalprodukten med 5,7 o/o i volym och då antalet utförda arbetstimmar ökade med 0,6 o/o kom produktivi-tetstUlväxten att uppgå till 5,1 o/o, att jämföra med knappt 6 o/o mellan 1967 och 1968.
Nationalprodukten beräknas nu ha ökat med närmare 4,5 o/o 1969— 1970. Produktivitetstillväxten synes samtidigt ha dämpats väsentUgt, till något under 3 o/o. Det har dä förutsatts att den av statistiska centralbyråns nationalräkenskapsenhet beräknade ökningen i antalet utförda arbetstimmar mellan de tre första kvartalen 1969 och 1970 om 2 o/o blir något lägre mellan helåren räknat.
För 1971 anges, som framgår av försörjningsbalansen i det sammanfattande kapitlet, nationalproduktens tillväxt tiU strax under 3 o/o. Om samtidigt den utförda arbetsvolymen minskar med drygt en halv procent skulle produktivitetstillväxten 1971 bli högre än 1970 och uppgå till närmare 3,5 «/o.
De produktionsprognoser som framlagts i de olika specialkapitlen och som sammanfattas i kapitel IV indikerar att tillväxten av nationalprodukten, i detta fall mätt frän produktionssidan, uppgår till drygt 3,5 o/o mellan 1970 och 1971. Med den utveckling av arbetsvolymen som antagits ovan, en nedgång med drygt en halv procent, skuUe då produktivitetstillväxten uppgå till drygt 4 o/o jämfört med de ungefär 3,5 o/o som erhålls vid en motsvarande beräkning för 1970.
Det kan vara av intresse att närmare studera produktivitetsutvecklingen inom "näringslivet". Detta definieras här för enkelhetens skull som den totala ekonomin exklusive offentliga tjänster. Mellan 1969 och 1970 kan produktivitetens tillväxt inom denna sektor beräknas ha uppgått tiU 4,5 å 5 o/o, medan motsvarande värde för 1971 skulle ligga en halv procentenhet högre.
Sammanfattningsvis framgår av ovanstående att utbudet pä arbetskraft till 1971 kan beräknas öka något i förhällande till efterfrågan.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 108
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi
1. De disponibla inkomsterna
Löner
Enligt beräkningar baserade på taxeringsstatistiken ökade den totala lönesumman mellan 1968 och 1969 med 8,4 o/o. 4,5 procentenheter utgjordes av avtalsmässiga löneökningar, vari ingår den ökning av timlönerna som svarar mot arbetstidsförkortningen. Löneglidningen beräknas tUl 2,3 o/o och sysselsättningskomponenten till 1,6 o/o.
Industriarbetarnas timförtjänster ökade enligt statistiska centralbyråns helårsstalistik med 8,7 o/o mellan 1968 och 1969. Av löneökningen utgjordes 4,7 procentenheter av avtalsmässiga löneförhöjningar och 4,0 procentenheter av löneglidning. Industriföretagens arbetskraftskostnader för arbetare ökade totalt med 10,1 o/o. I detta tal ingår vid sidan av kon-tantlönehöjningarna effekten av den vid årsskiftet 1968/1969 införda aUmänna arbetsgivaravgiften samt av höjda ATP- och AF A-avgifter.
Mellan 1969 och 1970 beräknas den totala lönesumman ha ökat med 11,5 o/o. Härav svarar den avtalsmässiga ökningen för 5,5 procentenheter. Löneglidningen är känd endast för vissa sektorer, men det är uppenbart att den för ekonomin som helhet varit betydande. Här har kalkylerats med en löneglidning pä 4 o/o. Sysselsättningsökningen mellan 1969 och 1970 har av nu tillgänglig statistik att döma varit ännu större än som tidigare antagits. Sysselsättningskomponenten, som påverkas i positiv riktning av viss övergång från lägre till högre betalda arbeten, har därför korrigerats upp och beräknas nu tUl 2 o/o.
Enligt statistiska centralbyråns månadsvisa förtjänststatistik för arbetare inom industrin steg industriarbetarnas timförtjänster med omkring 12 o/o meUan genomsnitten för de tre första kvartalen 1969 och motsvarande period 1970. Detta om man korrigerar för retroaktiva löneutbetalningar i 1969 års uppgifter. Mellan helårsgenomsnitten 1969 och 1970 har timlöneökningen uppskattningsvis blivit 11,6 o/o, varav den avtalsmässiga ökningen beräknas ha utgjort 4,5 procentenheter. Löneglidningen mellan kalenderåren 1969 och 1970 skulle alltså ha stannat vid drygt 70/0.
Timkostnaderna för industriarbetare steg förutom på grund av ökningen i den direkt utbetalda timlönen även med anledning av höjda ATP- och sjukförsäkringsavgifter samt de frän den 1 oktober 1969 höjda AFA-avgifterna. Totalt skuUe timkostnadsökningen mellan 1969 och 1970 uppgå tiU 12,3 0/0.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 109
För 1971 har den totala lönesummeökningen satts tUl 10 o/o. En utgångspunkt för beräkningen har varit att sysselsättningens tidsvolym kan antas falla svagt, samt att löneglidningen blir påtagligt lägre 1971 än 1970. Avståndet mellan parternas utgängsbud i avtalsförhandlingarna är mycket stort, och det är ännu omöjligt att ha någon bestämd uppfattning om utfallet av den kommande avtalsuppgörelsen. Här har räknats med att kontantlönerna till följd av avtal och löneglidning ökar med mellan 10 och 11 o/o mellan kalenderåren 1970 och 1971. Det förefaller troligt att avtalsförhandlingarna kommer att bli utdragna, varför de utbetalade lönerna under första halvåret 1971 beräknas öka relativt måttligt.
Arbetskraftskostnaderna vid sidan av de direkt utbetalade lönerna kommer att stiga jämförelsevis mycket mellan 1970 och 1971. Den allmänna arbetsgivaravgiften höjs från 1 o/o till 2 o/o av lönesumman. ATP-och sjukförsäkringsavgLfterna ökar också. Sammantaget beräknas dessa redan beslutade avgiftshöjningar medföra en ökning av timkostnaderna för industriarbetare med 1,2 o/o.
Övriga inkomster
Faktorinkomstens ökning 1969—1970 har uppreviderats med knappt en halv procentenhet tUl 11 o/o jämfört med beräkningarna till konjunkturinstitutets höstrapport. De enskilda företagarnas inkomster beräknas nu ha ökat med 9 o/o att jämföra med en tidigare antagen ökning pä endast 1 1/2 o/o. Revideringen berör i första hand jordbrukarnas inkomster. I jordbruksnämndens senaste beräkningar har 1969 års inkomster sänkts och 1970 års höjts.
Kapitalinkomsterna, dvs. nettot av hushällens ränteinkomster och ränteutgifter (inkl. räntor på liv- och sjukförsäkringsfonder) samt utdelningar på värdepapper, har 1969—1970 ökat med närmare 11 o/o.
De egentliga inkomstöverföringarna (barnbidrag, studiebidrag, bostadstillägg m. m.) som — främst på grund av det nya familjebostadsbidraget till barnfamiljer — ökade starkt 1968—1969, beräknas mellan 1969 och 1970 ha stigit med 10 3/4 o/o.
Utbetalningarna från socialförsäkringssektorn (inkl. folkpensionerna) beräknas ha stigit 14,6 o/o meUan 1969 och 1970. Detta innebär en något snabbare ökningstakt än 1968—1969 (11,5 o/o), vUket förklaras av dels större basbeloppshöjningar för folkpensioner och ATP 1970 än 1969, dels av den nya sjukreformen 1.1.1970.
Direkta skatter och avgifter m. m. beräknas ha ökat 1969—1970 med 16,2 o/o. Det är halvannan procentenhet lägre än som förutsägs i höstrapporten. Bl. a. underskattades då utbetalningarna av överskjutande skatt. Hushällens inbetalningar av preliminär A-skatt ökade första halvåret 1970 med 19,3 o/o under det att lönesumman inklusive direkt utbetalade pensioner samtidigt steg med 13,3 o/o. Det innebär att den makro-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
110
TabeU VI:1 De enskUda konsumenternas inkomster och utgifter 1969—1971
Milj. kr., löpande priser
|
|
1969 |
1970 |
Procentuell förändring |
|
|
|
|
|
prognos |
1968/1969 |
1969-1970 |
1970-1971 |
|
1. Faktorinkomst' |
98 311 |
109 149 |
7,4 |
11,0 |
8,8 |
|
Egentliga löner» |
81 836 |
91 199 |
8,4 |
11,4 |
9,8 |
|
Enskilda företagares inkomster |
6 474 |
7 059 |
- 4,7 |
9,0 |
0,3 |
|
Kapitalinkomster (netto)' |
2 827 |
3 131 |
15,4 |
10,8 |
5,1 |
|
Ofördelad restpost |
7 174 |
7 760 |
6,3 |
8,2 |
5,7 |
|
2. Inkomstöverföringar till hushåU |
18 101 |
20 514 |
12,7 |
13,3 |
13,4 |
|
Egentliga inkomstöverföringar* |
5 774 |
6 392 |
15,4 |
10,7 |
16,0 |
|
därav: Bambidrag |
1587 |
1587 |
0,1 |
0 |
34,2 |
|
Socialförsäkringsutfall |
12 327 |
14122 |
11,5 |
14,6 |
12,2 |
|
därav: Folkpensioner' |
6 957 |
7 895 |
8,4 |
13,5 |
12,5 |
|
ATP |
832 |
1 167 |
36,8 |
40,3 |
32,8 |
|
3. Direkta skatter, avgifter m.m. |
34 257 |
39 793 |
11,3 |
16,2 |
9,6 |
|
4. Hushållens nettoinbetalningar |
|
|
|
|
|
|
tiU det offentliga (3-2) |
16156 |
19 279 |
9,8 |
19,3 |
5,5 |
|
5. SkadeförsäkringsutfaU |
630 |
740 |
12,3 |
17,5 |
3,4 |
|
6. Skadeförsäkringspremier |
665 |
769 |
3,7 |
15,6 |
4,0 |
|
7. Disponibla inkomster (1 —4-1-5 — 6) |
82120 |
89 841 |
7,0 |
9,4 |
9,5 |
|
8. Privat konsumtion |
77 884 |
85 350 |
7,2 |
9,6 |
10,2 |
|
9. Sparande' |
4 236 |
4 491 |
3,4 |
6,0 |
- 2,9 |
|
10. Sparkvot (9: 7) |
5,2 |
5,0 |
- 0,1 |
- 0,2 |
- 0,6 |
1 Arbetsgivaravgifter
tUI socialförsäkring samt tillräknade pensionsavgifter
för kommunala och statliga myndigheter är ej medtagna som löneförmåner i
denna post. Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring uppgick 1969 till 7 460
milj. kr. och beräknas uppgå till 8 124 milj. kr. 1970 och till 9 065 milj. kr.
1971. Pensionsavgifterna uppgick 1969 till 2 617 milj. kr. och beräknas uppgå
till 2 907 milj. kr. 1970 samt till 3 244 milj. kr. 1971.
2 Förutom
lönesumman ingår även direkt utbetalda pensioner frän offent
liga affärsverk samt inom industri och handel.
3 Häri ingår räntor på privata försäkringsfonder (exkl. skadeförsäkring).
' Häri har medtagits transfereringar frän utlandet samt direkt utbetalda pensioner frän stat och kommun.
B Inkl. kommunala bostadstillägg.
" Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1969 till 2 408 milj. kr. och beräknas uppgå till 2 927 milj. kr. 1970 och till 3 106 milj. kr. 1971.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
ekonomiska marginella skattekvoten uppgick till 45,3 o/o sedan effekterna av höjd kommunal utdebitering och sjukförsäkringsavgift frän-räknats. Under förutsättning att lönesummans ökning andra halvåret varit sammansatt av samma andelar sysselsättningsökning och förtjänstökning som under första halvåret kan denna marginalskattekvot antas ha gällt även för andra halvåret 1970. De preliminära A-skatterna skulle därmed ha ökat med 16,4 o/o 1969—1970. En större andel sysselsättningsökning skulle erfarenhetsmässigt pressa ned skattekvoten. Nettot av hushållens inbetalningar av fyllnads-, kvar- och överskjutande skatt stannade vid drygt 500 milj. kr. 1970 på grund av en kraftig ökning av den överskjutande skatten. Övriga skatter och avgifter har uppreviderats frän föregående beräkningstillfälle tUl en ökning på 19,4 o/o. Uppjuste-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 111
ringen hänför sig framför allt till höjningar av kommunala avgifter och taxor.
Faktorinkomsten föratses öka med 8, 8 o/o meUan 1970 och 1971, dvs. en lägre ökningstakt än meUan 1969 och 1970 (11 o/o) beroende pä en lägre prognos för såväl löner som enskilda företagares inkomster. Under förutsättning av normalskörd under 1971 beräknas jordbrukarnas inkomster från jordbruk med binäringar stiga med 0,7 o/o 1970—1971. Detta innebär en nedrevidering av prognosen jämfört med höstrapporten (4,3 o/o). Övriga företagares inkomster har kalkylerats ligga pä samma nivå 1971 som 1970.
Kapitalinkomsterna väntas öka betydligt långsammare 1970—1971 än under de närmast föregående åren, eller med 5 o/o.
Mellan 1970 och 1971 beräknas de egentiiga inkomstöverföringarna åter öka kraftigt (16 o/o) beroende främst på barn- och studiebidragshöjningen den 1.1.1971.
Utbetalningarna frän socialförsäkringssektorn beräknas öka i en något lugnare takt 1970—1971, 12,2 o/o, än närmast föregående år. I denna ökning ligger fortsatta höjningar av basbeloppet under 1971, bl. a. till följd av mervärdeskattens höjning vid årsskiftet 1970/1971.
Skattereformen vid årsskiftet 1970/1971 berör under 1971 inbetalningarna av preliminär A- och B-skatt. Den totala effekten av reformen beräknas enligt finansdepartementet och riksrevisionsverket innebära en skattelättnad pä 3 600 milj. kr. jämfört med om det gamla systemet varit i kraft. Utformningen av preliminärskattetabellerna fr. o. m. 1971 innebär dock ett relativt större uttag i förhållande till den slutliga skatten än tidigare. Det totala underuttaget beräknas minska med ca 400 milj. kr. Vid prognosen för den preliminära A-skatten 1971 har konjunkturinstitutet valt att resonera på följande sätt. Om 1970 års skattesystem och kommunalskattesatser hade gällt även för 1971 skulle den makroekonomiska marginalskattekvoten sannolikt ha stigit tUl drygt 49 o/o. Inklusive höjningen av den genomsnittliga kommunala utdebiteringen frän 21 kr. till 22,60 kr. per skattekrona skulle den makroekonomiska marginalskattekvoten ha stigit till drygt 59 o/o. Appliceras denna kvot på lönesummeökningen 1970—1971 erhålls den preliminära A-skatten 1971 förutsatt det gamla skattesystemet. Från detta skattebelopp har dragits den beräknade nettoeffekten av skattereformen med reducering för det minskade underuttaget. Ökningen för preliminär A-skatt 1970—1971 beräknas därmed uppgå tiU 7,7 o/o. Den preliminära B-skatten beräknas öka lika mycket. Av den debiterade kvarskatten vid 1970 års taxering har en oförändrad andel jämfört med föregående år antagits flyta in 1971. Ökningen av kvarskatten 1970—1971 blir därmed något lägre än 1969— 1970 främst beroende pä de osedvanligt stora inbetalningarna av fyllnadsskatt 1970. Inbetalningen av fyllnads- och kvarskatt minus överskjutande skatt beräknas stiga tiU 760 milj. kr. 1971 (se tabell 2). Öv-
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 112
TabeU VI: 2. HushåUens direkta skatter och avgifter 1967—1971
MUj. kr., löpande priser
|
|
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
|
1. Prel. A-skatt |
21929 |
24'537 |
27 531 |
32 058 |
34 539 |
|
2. Prel. B-skatt |
3 084 |
3 119 |
3 352 |
3 555 |
3 829 |
|
3. FyUnadsskatt |
664 |
743 |
894 |
1213 |
1350 |
|
4. Kvarskatt |
1819 |
1704 |
1736 |
1910 |
2 060 |
|
5. överskjutande skatt |
1719 |
2156 |
2 309 |
2 589 |
2 650 |
|
6. Netto (3-1-4-5) |
764 |
291 |
321 |
534 |
760 |
|
7. övriga skatter och avgifter |
2416 |
2 833 |
3 053 |
3 646 |
4 471 |
|
8. Summa direkta skatter och |
|
|
|
|
|
|
avgifter (1+1 + 6 + T) |
28193 |
30 780 |
34 257 |
39 793 |
43 599 |
Källor: Statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet.
riga skatter och avgifter förutsätts öka kraftigt även 1970—1971 främst på grand av höjningar av kommunala taxor och avgifter.
Disponibla inkomster
Hushållens disponibla inkomster ökar enligt ovan redovisade beräkningar i ungefär samma takt 1970—1971 som 1969—1970, dvs. med ca 9,5 o/o. Den antagna lägre ökningstakten 1970—1971 för såväl lönesumman som för övriga faktorinkomster motverkas — vad gäller inverkan på disponibelinkomsten — av skattereformen. I neddragande riktning verkar däremot att den kommunala utdebiteringen per skattekrona sannolikt kommer att siga med i genomsnitt 1,60 kr. mellan 1970 och 1971 mot 0,76 kr. 1969—1970. Vid övergängen frän det gamla till det nya skattesystemet kommer vidare hushällens inbetalningar av skatt att i någon mån påskyndas som följd av uppbördsreglernas utformning. Under kalenderåret 1971 kommer nämligen skatteinbetalningar enligt det gamla systemet i form av fyllnads- och kvarskatter ännu att verkställas. Samtidigt kommer som nämnts ovan, preliminärskatteuttaget att bli större i förhållande till den slutliga skatten i det nya jämfört med det gamla systemet.
Räknat i reala termer, med hjälp av den prisprognos som redovisas i prisavsnittet nedan, föratses inkomstökningen bli betydligt lägre 1970—• 1971 än meUan 1969 och 1970, nämligen 1,1 o/o mot 3,2 o/o.
2. Konsumentpriserna
Prisutvecklingen under 1970
Från december 1969 tUl november 1970 steg konsumentprisindex med 6,5 o/o. Inberäknat den varje år i december återkommande justeringen av bostadsposten fär en prisuppgång på 7,0 o/o anses trolig för perioden december 1969 tUl december 1970. Med hänsyn tUl det aUmänna prisstoppet, vilket trädde i kraft den 12 oktober, har det räknats med obetydlig indexhöjning i december, bortsett från bostadsposten.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 113
Frän november 1969 till november 1970 har konsumentpriserna stigit med 7,2 o/o. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1969 och 1970 kan prisnivåns uppgång beräknas tUl 6,3 o/o.i Vid s. k. implicitberäk-ning, då även förändringar i konsumtionens sammansättning beaktas, erhålles en genomsnittlig prisökning med 6,0 o/o.
Prisstegringstakten under 1970 har varit högre än under 1969 (7,0 o/o enligt bedömningen ovan mot 4,6 o/o). Det kan vidare noteras att prisstegringen under 1969 i sin tur var högre än under 1968 (4,6 o/o mot 2,2 o/o) och att prisuppgången under 1968 var den lägsta under hela 60-talet. SkUlnaden mellan 1970 och 1969 torde kvarstå även om man tar hänsyn till effekterna av förändringar i den indirekta beskattningen. Nettoprisindex, som mäter prisförändringar exklusive skatter och med tUlägg för subventioner har sålunda, räknat från december 1969 till november 1970, stigit med 5,5 o/o mot 3,4 o/o för motsvarande period 1969. Det synes troligt att denna index kommer att stiga med drygt 6 o/o under loppet av 1970 mot 5,3 o/o under 1969.
Prishöjningarnas fördelning mellan olika delar av konsumtionen belyses av sammanställningen nedan.
Genomsnittliga prisförändringar december 1969—november 1970
Procent
|
Bränsle och drivmedel |
19,9 |
|
Alkohol och tobak |
11,9 |
|
Diverse varor |
7,7 |
|
Livsmedel |
7,2 |
|
Inventarier och husgeråd |
6,2 |
|
Tjänster |
4,4 |
|
Kläder och skor |
3,4 |
|
Bostad |
1,3 |
Prisuppgången har varit störst för posten bränsle och drivmedel, vilket hänger samman med den kraftiga prisstegringen på eldningsolja under 1970. Denna prisuppgäng är i huvudsak internationellt bestämd. Vidare har även den höjda skatten pä drivmedel inverkat. Prishöjningen pä alkohol- och tobaksvaror beror främst pä skattehöjningar i februari och november. Prisuppgången har varit markant högre för samtliga grupper under perioden i förhällande till motsvarande period 1969 med undantag för tjänster samt bostäder, vilkas kraftiga uppgång under 1969 berodde på de två enprocentiga diskontohöjningarna under det året.
I tabell 3 anges prognoser för konsumentprisstegringarna under 1970 och 1971. Jämfört med prognosen för 1970 i den reviderade nalional-
1 Härvid har korrigerats för det betydande periodiseringsfel i månadsindextalen för 1969, varom den kraftiga uppjusteringen från korttids-till långtidsindex för december 1969 bär vittne. Utan denna korrigering som i huvudsak avser delposten egna hem visar konsumentprisindex en uppgång med 8,1 % från november 1969 till november respektive 7,0 % mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1969 och 1970.
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 114
Tabell VI: 3. Konsumentprisprognos för 1970—1971
Prognoser för längtidsindex
Konsumentprisnivåns procentuella uppgång, totalt därav hänförs tUl: ändring av indirekta skatter ändring av internationellt bestämda priser ändring av jordbrukspriser ändring av bostadsprissättning ändring av diverse taxor trendavvikelser i prisema på vissa färskvaror restfaktor
|
dec. 1969— |
dec. 1970— |
|
dec. 1970 |
dec. 1971 |
|
7,0 |
7,7 |
|
1,4 |
3,2 |
|
1,7 |
0,9 |
|
0 |
0,3 |
|
0,6 |
0,5 |
|
0,3 |
0,3 |
|
0,3 |
0,1 |
|
2,7 |
2,4 |
budgeten är den nu redovisade betydligt högre (2,3 procentenheter). Detta har sin huvudsakliga förklaring i en ändrad bedömning — grundad pä erfarenheterna från de tre första kvartalen — av den internationella prisutvecklingens direkta genomslag i den inhemska prisnivån. Höjningen av konsumentpriserna tUl följd av denna faktor beräknas nu till 1,7 o/o mot 0,9 o/o i den reviderade nationalbudgeten för 1970. Vidare har det tidigare lagda ikraftträdandet av mervärdeskattens höjning för vissa varor i förening med vin- och sprit- samt drivmedelsskatternas höjning den 1 november medfört att prisstegringskomponenten för de indirekta skatterna höjts från 0,6 o/o till 1,4 o/o. Till delta kommer en av den hittills kända utvecklingen motiverad höjning av restfaktom från 1, 8 o/o, som var prognosvärde i den reviderade nationalbudgeten, till 2,7 o/o. Det förefaller som om genomslaget i de från internationell konkurrens skyddade näringarna blivit något högre under 1970 än vad man av tidigare erfarenheter att döma haft anledning vänta sig med hänsyn till lönekostnadsstegringens storlek. Detta synes inte minst gälla utvecklingen inom livsmedelsproduktion och förädling. Däremot har jordbrukspriserna mot slutet av 1970 legat väsentiigt lägre än vad som tidigare beräknades. Det har inträffat en betydande nedgång av priset på matpotatis, samtidigt som priserna pä nötkö,tt fallit under internationell påverkan. Slutiigen har prisstoppet medfört att vissa eljest möjliga prisökningar inte kunnat uttas.
Prisutsikter för 1971
Vid bedömningen av prisutsikterna för 1971 har liksom vid tidigare motsvarande tillfällen följande faktorer beaktats (se tabeU 3):
1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de frän internationell konkurrens skyddade näringsomrädena (restfaktor och diverse taxor i tabellen).
2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler och beslut (avser bl. a. bostäder och jordbraksprodukter).
Bil. 1 Preliminär nationalbudget US
3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.
4. TillfäUighetsbetonade prisförändringar (posten trendavvikelse för vissa färskvaror i tabellen).
5. Föreslagna förändringar i den indirekta beskattningen.
(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna har arbetsgivarnas kostnader per timme i genomsnitt för samtliga anställda antagits stiga med 12 o/o. Olika antaganden om prispolitiken under 1971 kan läggas till grund för beräkningen av lönekostnadernas genomslag inom de skyddade områdena. Som en första ansats har räknats med ett för den väntade lönestegringstakten normalt genomslag. Återverkan pä totalindex har sålunda upptagits till 2,7 o/o varav 0,3 o/o faller på ändring i diverse taxor. En allmän förutsättning för denna beräkning skulle då vara att sedvanliga konsekvensprisstegringar inte i nämnvärd grad hejdas genom prisreglering, i varje fall inte under årets senare delar. Vid en hårdare uppläggning av prispolitiken som även kan tänkas avse importprisernas direkta inverkan på den inhemska prisnivån skulle däremot ett lägre prisstegringsalternativ bli motiverat.
(2) Bostadspriserna beräknas stiga i något lägre takt än under 1970 med trolig inverkan på totalindex om 0,5 o/o. Kalkylen utgår från oförändrad räntenivå. En eventuell ränteförändring får genom de nya och högre vägningstalen för egnahemsposten kraftigare inverkan än tidigare — ca 0,3 o/o på totalindex för varje procentenhets ränteförändring mot tidigare ca 0,15 o/o.
Jordbruksprisernas inverkan pä totalindex har tentativt satts till 0,3 o/o.
(3) De faktiska importpriserna och därmed de internationellt bestämda priserna pä importkonkurrerande varor antas under 1971 fortsätta att stiga men i lägre takt än under 1970. Den internationella prisutvecklingens direkta inverkan på konsumentprisnivån skattas sålunda till 0,9 o/o för 1971 mot 1,7 o/o för 1970.
(4) TillfäUighetsbetonade prisförändringar på vissa färskvaror (grönsaker, färsk fisk) är svåra att förutse. Som en tänkbar effekt räknas med en höjning av konsumentprisnivän om 0,1 o/o till följd av sådana prisrörelser.
(5) Mervärdeskatten höjs den 1 januari 1971 från 10 o/o till 15 o/o på flertalet av de varor och tjänster, för vilka denna högre skatteprocent inte redan blivit uttagen. Den beräknade effekten härav uppskattas till 3,2 o/o på totalindex.
Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan er-hälls som resultat att konsumentpriserna under loppet av 1971 väntas stiga med 7,7 o/o. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1970 och 1971 kan den troliga förändringen anges tUl 8,3 o/o.
De anförda beräkningarna utgår från de nya och mera realistiska vikttal för bostadsposten som numera tillämpas i konsumentprisindex. Eftersom bostadskonsumtionen inte är belagd med mervärdeskatt blir det
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 116
kalkylmässigt en starkare prisstegringseffekt om man utgår från de lägre vikttal för bostadsposten som alltjämt används inom nationalräkenskaperna. Med nationalräkenskapernas vägningstal blir följaktligen skattehöjningens effekt liksom den troliga totala uppgången av konsumentprisnivån några tiondels procent högre än vad som angetts i det föregående. Prisuppgängen i denna bemärkelse uppskattas sålunda till 8,0 o/o under loppet av 1971 och till 8,5 o/o mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1970 och 1971. För impUcitprisindex, vars prisförändringstal brukar påverkas av förskjutningar i konsumtionens sammansättning, har den årliga uppgången tämligen systematiskt varit något mindre än för konsumentprisindex. MeUan genomsnittslägena 1970 och 1971 har en förändring i implicitprisindex på 8,3 o/o ansetts rimlig.
3. Den privata konsumtionen
Mellan 1968 och 1969 ökade den privata konsumtionen med 4,5 o/o i volym och 7,2 o/o i värde. Samtidigt visade hushållens reala disponibla inkomster den största ökningen sedan 1963—1964, 4,4 o/o, eller i löpande priser 7,0 o/o. Hushållssparandet steg som en följd av detta med 3,4 o/o, vilket innebar en obetydlig nedgång i hushällens sparkvot frän 5,3 o/o 1968 tiU 5,2 o/o 1969.
MeUan de båda första halvåren 1969—1970 steg den privata konsumtionen med 2,7 o/o i volym, vilket är drygt en halv procentenhet högre än vad som uppgavs i konjunkturinstitutets höstrapport. Under det tredje kvartalet avtog ökningstakten något. Under de tre första kvartalen 1970 blev ökningen liten, 2,2 o/o i volym, i jämförelse med uppgången i den reala disponibla inkomsten under samma period (3,6 o/o). Utfallen är preliminära för såväl hushållens konsumtionsutgifter som inkomster. Den preliminära statistiken tyder dock på en kraftig ökning av hushållssparah-det de tre första kvartalen 1970 jämfört med motsvarande period 1969.
Av de olika varagrupperna sjönk bilinköpen med 4,7 o/o medan konsumtionen av övriga varaktiga varor steg med 4,1 o/o i volym. Beräkningen av livsmedelskonsumtionen som visar på en ökning med 2,3 o/o för de tre första kvartalen 1970 är synneriigen osäker. Man har inte kunnat utnyttja den gängse informationen om livsmedelsdetaljhandelns försäljning med hänsyn till att denna av olika skäl måste bedömas ge en underskattning av ökningstakten. Konsumtionen av övriga icke varaktiga varor beräknas ha ökat med 1,4 o/o. Bostadsutnyttjandet beräknas ha stigit med 3, 8 o/o medan övriga tjänster minskat med knappt en halv procent. Nettot meUan svenskarnas turistutgifter i utiandet och utländska turistutgifter i Sverige beräknas ha ökat med drygt 32 o/o.
Den för de tre första kvartalen 1970 noterade svaga ökningstakten i den totala privata konsumtionen förväntas vända till en kraftig uppgång under det fjärde kvartalet. Höjningarna av mervärdeskatten i två etap-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
117
Diagram V7:l. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1966—1971
Index: 1965 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårsdata
|
|
DIspon |
be! inkomst |
|
|
120 |
" |
|
|
|
100 |
|
.—T------- ! |
|
|
/T~ |
1 1 |
i |
120
|
|
Icke varaktiga varor |
|
||||
|
120 |
- |
y\/ |
||||
|
100 |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
100
|
120 |
Personbilar |
|
M |
y |
|
|
100 |
>A |
/ |
|
|
|
|
/ |
\ / |
|
|
|
|
|
80 |
|
\/ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 -
100
220
140
övriga varaktiga varor
180-
120
140 -
100
100-
|
L |
1.
1966 1967 1968 1969 1970 1971 1966
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
1967 1968 1969 1970 1971
per, den 1 november 1970 och 1 januari 1971, har sannolikt medfört att hushällen lidigarelagt en del inköp. Den första skattehöjningen som avsåg de s. k. hushållskapitalvarorna samt sprit och vin förlades i god tid före utbetalningarna av den överskjutande skatten och gav dessutom konsumenterna en kort respittid för inköp. Ä andra sidan noterades en kraftig sparandeökning tidigare under året varför köprushen ändock kan ha blivit betydande. Den sammanlagda effekten av köprushen i slutet av oktober och den i december kan med ledning av bl. a. erfarenheter frän tidigare forcerade inköpsperioder skattas till mellan en halv och en procentenhet räknat pä helårets konsumtion. Under antagande av samma sparkvot fjärde kvartalet 1970 som fjärde kvartalet 1969 borträknat köprushen, skulle därmed konsumtionen fjärde kvartalet 1970 uppskattningsvis ha varit 6,5 o/o högre än fjärde kvartalet 1969. Mellan helåren 1969 och 1970 skuUe konsumtionen i sä fall ha ökat med 3,5 o/o. Därmed skulle sparandet realt och i absoluta tal ha fortsatt att öka 1970
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 118
Tabell VI: 4. Konsumtionsutvecklingen 1968—1970
1959 års priser
Milj. Procentuell Procentuella
kr. volymförändring bidrag till
totala konsumtionsökningen
|
|
|
|
1968— |
1969— |
1968— |
1969— |
|
|
Varaktiga varor |
1968 |
1969 |
1970 |
1969 |
1970 |
|
1. |
7 569 |
10,7 |
3,7 |
33,9 |
16,3 |
|
|
|
1.1. Bilar |
2 089 |
8,1 |
—5,2 |
7,1 |
-6,1 |
|
|
1.2. Övriga varaktiga varor |
5 480 |
11,7 |
7,0 |
26,8 |
22,4 |
|
2. |
Icke varaktiga varor |
30 210 |
3,5 |
3,5 |
44,5 |
57,4 |
|
|
2.1. Livsmedel |
13 748 |
1,2 |
3,0 |
7,1 |
21,9 |
|
|
2.2. Övriga icke varaktiga varor 16 462 |
5,4 |
3,9 |
37,4 |
35,5 |
|
|
3. |
Tjänster |
13 964 |
3,1 |
1,4 |
18,1 |
10,3 |
|
|
3.1. Bostäder |
4 978 |
4,0 |
3,8 |
8,4 |
10,4 |
|
|
3.2. Övriga tjänster |
8 986 |
2,6 |
0,0 |
9.7 |
-0,1 |
|
4. |
Summa inhemsk konsumtion |
51743 |
4,5 |
3,0 |
96,5 |
84,0 |
|
5. |
Turistnettot |
929 |
9,0 |
30.0 |
3.5 |
16.0 |
|
6. |
Hushållens totala konsumtion |
52 672 |
4,5 |
3,5 |
100,0 |
100,0 |
|
7. |
Hushållens disponibla |
|
|
|
|
|
|
|
inkomster |
55 673 |
4,4 |
3,2 |
— |
— |
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
trots de forcerade inköpen, men en obetydlig nedgång i sparkvoten har inträffat.
De olika varugruppernas utveckling 1969—1970 i enlighet med ovan redovisade kalkyler framgår av tabell 4. Köprushen beräknas inte ha omfattat bilköpen eftersom huvuddelen av skattehöjningen pä bilar genomfördes redan i februari 1970.
För 1970—1971 förutses, som redovisats ovan, en avsevärt lägre real disponibel inkomstökning än 1969—1970. Med tanke på "momsrushens" återverkningar 1971 och att vårens avtalsförhandlingar eventueUt kan förväntas bli utdragna, torde det vara rimligt att räkna med en stark dämpning av hushållens konsumtionsefterfrågan under första halvåret 1971. Skulle 1971 års avtalsrörelse komma att likna 1966 och 1969 års avtalsrörelser såtillvida att huvudparten av uppgörelserna blir klara först efter halvårsskiftet, kan det vara realistiskt att t. o. m. räkna med en minskning av den privata konsumtionen mellan första halvåren 1970— 1971. Det är dock inte troligt att konsumtionsökningen mellan helåren 1970 och 1971 begränsas sä långt att den stannar vid den beräknade uppgången på drygt 1 o/o i de reala disponibla inkomsterna. Här har valts att räkna med en uppgång på 1 3/4 o/o för den totala privata konsumtionen 1970—1971. Därvid har förutsatts att en lättnad på kreditmarknaden 1971 inte i någon mer betydande omfattning utsträcks till att omfatta konsumtionskrediter till hushållen.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 119
VII. Investeringarna
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
De totala bostadsinvesteringarna beräknas ha minskat med 5 o/o 1969 —1970. Investeringarna i flerfamiljshus uppskattas ha sjunkit med 7,5 o/o och småhusinvesteringama med 1,5 o/o. Ombyggnadsverksamheten, som endast utgör en mindre del av de totala bostadsinvesteringarna beräknas ha varit oförändrad jämfört med 1969.
Investeringsnedgängen för flerfamiljshus förklaras helt av att igångsättningen sjönk mellan 1968 och 1969. Antalet påbörjade lägenheter under 1970 var något högre än under 1969 (se tabell 1).
Beräkningarna av 1970 års bostadsinvesteringar är emellertid mycket osäkra. Byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under 1969 är ännu ej helt kända och för 1970 bygger beräkningarna helt på prognoserade byggnadstider. Dessutom var det faktiska antalet igångsatta lägenheter under fjärde kvartalet 1970 inte känt vid beräkningstillfället.
Bostadsbyggnadsplanen för 1970 omfattade 95 000 lägenheter samt en projektreserv på 10 000 lägenheter. I investeringsberäkningarna har räknats med att 2 000 lägenheter ur projektreserven utnyttjats samt att ca 1 000 lägenheter finansierats via medelsramarna för förbättringslån. Dessa senare ingår ej i bostadsbyggnadsplanen. Den statligt belånade delen av bostadsbyggnadsprogrammet avsäg 88 000 lägenheter förutsatt att väningsytan i genomsnitt skulle ha hållits lika med vad som gällde för de lägenheter som erhöll preliminärt beslut om statliga län under 1967. Den genomsnittliga våningsytan 1970 beräknas emellertid väsentligt understiga motsvarande yta 1967 varför den statligt belånade delen har beräknats utgöra 93 000 lägenheter. Totalt inklusive de privatfinan-
Anm. Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper har numera anpassats till FN:s Revised System of National Accounts. Detta innebär för investeringssek-toms del bl. a. att underhäll och reparationer i fortsättningen ej redovisas som kapitalinvesteringar utan som förbrukning för insats. Som information lämnas dock nedan det totala byggnadsunderhållets årsvisa utveckling som procentuell förändring i 1959 års priser för perioden 1967—1971. Vidare kan noteras att varaktiga varor för egentligt försvar numera räknas som offentlig konsumtion. Härav följer att de militära investeringarna utom militära ilygfältsarbeten och vissa kasernbyggnadsarbeten försvunnit ur beräkningarna. De senare kommer i fortsättningen att räknas som statliga myndigheters byggnadsinvesteringar. Anpassningen till SNA innebär dessutom att en del av förändringen i kreaturskapitalet har lagts till bruttoinvesteringarna. I dess helhet ingick denna post tidigare bland lagerförändringama.
Byggnadsunderhållets utveckling
1967—1968 1968—1969 1969—1970 1970-1971
2,0 4,5 —0,5 2,0
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
120
Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1966—1971
|
|
|
Flerfamiljshus På- Inflytt-började ningsfärdiga |
Pågående vid |
Småhus |
|
Totalt |
|
|
|
|
|
Påbörjade |
Inflyttnings-färdiga |
Påbörjade |
Inflyttnings-färdiga |
Pågående vid |
||||
|
|
|
|
|
periodens |
|
|
|
|
periodens |
|
|
|
|
|
slut |
|
|
|
|
slut |
|
1966 |
67 250 |
62 250 |
94 050 |
26 850 |
27 100 |
94 100 |
89 350 |
116 150 |
|
|
1967 |
|
71 550 |
71 900 |
93 700 |
28 250 |
28 300 |
99 800 |
100 200 |
115 650 |
|
1968 |
|
77 150 |
77 600 |
93 250 |
30 250 |
28 650 |
107 400 |
106 250 |
116 850 |
|
1969 |
|
70 600 |
77 350 |
86 500 |
34 200 |
31 700 |
104 800 |
109 050 |
112 600 |
|
1970 1971 1969 1 kv. |
(72 500) (71 500) 15 650 |
(72 950) (75 850) 17 050 |
(86 050) (81 700) 91 800 |
(29 500) (29 500) 4 400 |
(33 150) (29 050) 7 600 |
(102 000) (101 000) 20 050 |
(106 100) (104 900) 24 650 |
(108 500) (104 600) 112 250 |
|
|
|
2kv. |
18 150 |
22 100 |
87 850 |
10 800 |
8 100 |
28 950 |
30 200 |
111 000 |
|
|
3 kv. |
21 250 |
16 200 |
92 900 |
9 850 |
6 200 |
31 100 |
22 400 |
119 700 |
|
|
4kv. |
15 550 |
22 000 |
86 450 |
9 150 |
9 800 |
24 700 |
31 800 |
112 600 |
|
1970 1 kv. |
16 100 |
17 900 |
84 650 |
3 400 |
7 550 |
19 500 |
25 450 |
106 650 |
|
|
|
2kv. |
19 250 |
20 500 |
83 400 |
10 450 |
9 200 |
29 700 |
29 700 |
106 650 |
|
|
3kv. |
17 650 |
15 700 |
85 350 |
7 950 |
6 700 |
25 600 |
22 400 |
109 850 |
|
1971 |
4 kV. (19 500) 1 kV. (15 750) 2 kv. (18 600) 3 kV. (20 700) 4 kv. (16 450) |
|
|
(7 700) (3 250) (9 750) (8 850) (7 650) |
|
(27 200) (19 000) (28 350) (29 550) (24 100) |
|
|
|
Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
sierade lägerUieterna har igångsättningen under 1970 beräknats tUl 102 000 lägenheter.
För 1971 har räknats med en bostadsbyggnadsplan på 95 000 lägenheter samt en projektreserv på 10 000 lägenheter, I beräkningarna har antagits att en mindre del av projektreserven kommer att påbörjas under året. Fördelningen av den statligt belånade delen i antal kvadratmeter våningsyta skall baseras på den genomsnittliga våningsytan för de lägenheter som erhöll preliminärt beslut om statliga lån under 1967 och 1968. I investeringsberäkningarna har med hänsyn till nedgången i våningsytan räknats med en total igångsättning på 100 000 lägenheter vartill kommer ca 1 000 lägenheter finansierade medelst medelsramarna för förbättringslån. Den genomsnittliga golvytan för lägenheter påbörjade i flerfamiljshus 1968 minskade markant jämfört med motsvarande yta 1967. Information angående påbörjade lägenheter 1969 anger en ytterligare nedskärning av den genomsnittliga golvytans storlek. Preliminära uppgifter för 1970 års igångsättning tyder emellertid pä att golvytan detta år kommer att vara endast obetydligt mindre än 1969. För 1971 års igångsättning har antagits oförändrade golvytor jämfört med 1970. Det kvartalsvisa påbörjandet 1971 har antaghs få ungefär samma fördelning som 1968 och 1969, dvs. med tyngdpunkten lagd pä andra och tredje kvartalen.
Småhusens andel av den totala igångsättningen utgjorde 33 o/o 1969.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
121
Vad som nu är känt om 1970 års igångsättning tyder på att denna andel har minskat till ungefär 29 o/o, vilket innebär en återgång tiU den nivå som gällde för perioden 1964—1968. För 1971 har i beräkningarna antagits att andelen småhus kommer att bli oförändrad jämfört med 1970.
De byggnadstider som investeringsberäkningarna utgår från redovisas i diagram 1. Där anges medianbyggnadstiden i antal månader för lägenheter påbörjade under 1967—1971.
Flerfamiljshusens medianbyggnadstider är kända för lägenheter påbörjade fram t. o. m. första halvåret 1969. Från att ha legat på en i stort sett oförändrad nivå under 1967 och 1968 sjönk byggnadstiderna markant för lägenheter påbörjade under första halvåret 1969. Att döma av mycket preliminär information tycks emeUertid byggnadstiderna ha stigit för lägenheter påbörjade under andra halvåret 1969, vilket torde kunna förklaras av den relativt stränga vintern 1969/1970. Med hänsyn till den dämpade aktiviteten i byggsektorn har antagits att byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under 1970 kommer att förkortas jämfört med byggnadstiderna för andra halvåret 1969. För påbörjade lägenheter under 1971 har räknats med en ytterUgare förkortning av byggnadstiderna. Det är dock möjligt att byggnadstiderna redan under 1970 kommit ner i närheten av en gräns som av rent tekniska skäl är svår att understiga. Skulle detta vara fallet är den här redovisade investeringsprognosen för 1971 vid en gångsättning enUgt tabell 1 något för hög.
Småhusens medianbyggnadstider är kända fram t. o. m. första kvartalet 1969. Av tillgänglig statistik att döma påverkas dessa föga av läget på arbetsmarknaden utan har under ett flertal år legat på ungefär samma nivå. Påbörjade lägenheter under 1969, 1970 och 1971 har därför antagits få i stort sett samma byggnadstider som under 1968.
Under ovan angivna förutsättningar angående igångsättning, byggnadstider samt genomsnittiig golvyta beräknas de totala bostadsinvesteringama minska med 2 o/o 1970—1971. Flerfamiljshusinvesteringarna
Diagram VII: 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägenheter 1967—1971
|
|
|
Flerfamiljshus |
|
|||
|
14 12 |
- |
|
|
v"! |
* |
1 *« |
Småhus
L
1967 1968 1969 1970 1971 1967
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
1968
1969
1970
1971
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
122
Diagram VD: 2. Investeringar inom egentlig industri och i bostäder 1964—1971
Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårsdata
160
120
|
Egentlig industri |
|||
|
|
O" |
/• |
'' |
|
rt |
|
|
|
|
|
Bostäder |
|||||
|
180 |
|
|||||
|
|
. y |
—' |
|
r--' 1 |
||
|
140 |
-y |
' ■\ / |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
160
160
120
120
180 -
200 -
140
160 -
L
1964 -65 -66 -67 -68 -69 -70 -71 1964
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
-65 -66 -67 -68
beräknas därvid öka med 2,5 o/o, medan investeringarna i småhus väntas minska med 8 o/o. Ombyggnadsverksamheten har antagits ligga kvar pä 1970 års nivå.
Antal inflyttningsfärdiga lägenheter uppgick 1969 till 109 050. För 1970 beräknas 106 000 lägenheter ha blivit färdigställda, medan motsvarande antal 1971 väntas bli ca 1 000 lägre.
Den framlagda beräkningen av bostadsinvesteringarna 1971 är beroende av de antaganden som gjorts angående bl. a. byggnadstiderna och igångsättningen samt dennas fördelning under året. Vid variationer i dessa antaganden visar det sig att kalkylerna är förhållandevis mera känsliga för förändringar i fråga om byggnadstidernas längd och igångsättningens fördelning under året än för förändringar enbart av antalet igångsatta lägenheter.
Egentlig industri
Den egentliga industrins investeringar för 1970 och 1971 kan bedömas med utgångspunkt från den enkätundersökning som utfördes av statistiska centralbyrån i november 1970. På basis av för tidigare år konstaterade systematiska avvikelser mellan novemberenkätens nivå och det definitiva utfallet har enkätens uppgifter för 1970 justerats något. På byggnadssidan har vidtagits en uppjustering med ett par procenten-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 123
heter medan maskininvesteringarna nedjusterats någon procentenhet. Den så justerade novemberenkäten visar på en ökning av industrins byggnadsinvesteringar med 1,5 o/o och maskininvesteringar med 10,5 o/o i volym 1969—1970 eller totalt en uppgång med 7,5 o/o 1969—1970. En stor osäkerhet vidlåder emellertid de siffermässiga preciseringarna av de vidtagna justeringarna på grund av den relativt stora spridningen i de systematiska avvikelserna.
Dessutom torde den nya lagstiftningen angående avskrivningsreglerna .som trädde i kraft fr. o. m. 1970 öka osäkerheten i synnerhet vad avser fördelningen mellan byggnads- och maskininvesteringar. Företagen kan ha registrerat som maskininvesteringar vissa utgifter som tidigare fördes som byggnadsinvesteringar. Vidare har en viss förändring av underhållsbegreppet genomförts, vilket möjligen till en del kan förklara ■de höga byggnadsunderhållsutgifterna för de tre första kvartalen 1970. Detta skulle i sä fall innebära att byggnadsinvesteringarnas ökning nå-oot underskattats för 1969—1970. Vi kan nu konstatera att investeringsplanerna för 1970 successivt nedreviderats sedan enkättillfället i februari 1970. Vanligen sker i stället en successiv påfyllnad av de planer företagen anger i februari.
Företagens planer för 1971 finns redovisade i tabellerna 2 och 3. I tabell 3 redovisas planer och utfall omräknade till fasta priser för perioden 1962—1970. Av tabellen framgår att företagen anger relativt höga planer för 1971 samt att de med något undantag när alltid underskattar det slutliga utfallet i novemberplanerna. Hur stor planpåfyUna-den blir är främst avhängigt konjunkturutvecklingen och finansieringsmöjligheterna. I vilken takt planerna realiseras är främst beroende av läget på byggmarknaden, leveranstiderna i investeringsvamindustrin samt även i detta hänseende av kreditmarknadsläge och finansieringsmöjligheter.
Industrins novemberplaner visar på byggnadssidan en minskning om 1 o/o. Ett antagande om en successiv lättnad på kreditmarknaden under loppet av 1971 samt en väsentligt lättare byggmarknad har tillsammans med en förutsättning om en relativt liten planpåfyllnad fått motivera ■en uppjustering på nio procentenheter av företagens byggnadsplaner, vilket innebär ett prognoserat utfall pä 8 o/o för 1970—1971. Beträffande industrins maskininvesteringar anger företagen själva en minskning pä 4 o/o. Förutsätts en ökad leveranskapacitet med klart minskade leveranstider inom investeringsvaruindustrin samt bättre finansieringsför-hällanden för industrin har det bedömts rimligt att uppjustera planerna något mer 1971 än vad som nu preliminärt kan noteras för 1970. Här har valts en uppjustering pä elva procentenheter, vilket innebär att industrins maskininvesteringar väntas öka med 7 o/o. Inkluderas även industrins bilinvesteringar samt hantverkets maskininvesteringar kan industrins totala maskininvesteringar beräknas öka med 6,5 o/o i volym
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
124
Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin första halvåren 1970 och 1971 enligt investeringsenkät i november 1970
Milj. kr.
|
|
Byggnader o. anlägg- |
Maskiner |
m. m. |
|
|
|
ningar |
|
|
|
|
|
Verk- |
Planerade |
Verk- |
Planerade |
|
|
ställda |
första |
ställda |
första |
|
|
första |
halvåret |
första |
halvåret |
|
|
halvåret |
1971 |
halvåret |
1971 |
|
|
1970 |
|
1970 |
|
|
Gruv- och stenbrytningsindustri |
38 |
43 |
69 |
74 |
|
Livsmedels-, dryckesvaru- och |
|
|
|
|
|
tobaksindustri |
83 |
83 |
155 |
98 |
|
Beklädnadsindustri |
22 |
15 |
49 |
45 |
|
Träindustri |
70 |
71 |
113 |
78 |
|
Massa-, pappers- och pappers- |
|
|
|
|
|
varuindustri |
107 |
137 |
406 |
399 |
|
Kemisk industri, gummivaru-. |
|
|
|
|
|
petroleum- och kolindustri |
67 |
98 |
211 |
228 |
|
Jord- och stenförädlingsindustri |
50 |
32 |
79 |
72 |
|
Järn-, stål- och metallverk |
76 |
71 |
263 |
359 |
|
Verkstadsindustri och manu- |
|
|
|
|
|
fakturverk |
253 |
429 |
485 |
641 |
|
Övrig förädlingsindustri |
34 |
45 |
106 |
93 |
|
Summa egentlig industri |
800 |
1024 |
1 936 |
2 087 |
|
El-, gas- och vattenverk |
801 |
935 |
78 |
131 |
|
Totalt |
1 601 |
1959 |
2 014 |
2 218 |
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar och bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.
Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1962—1971
Procentuell förändring i fasta priser
|
|
1962— |
1963— |
1964— |
1965— |
1966— |
1967— |
1968— |
1969— |
1970— |
|
|
1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
|
Byggnader och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anläggningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Planerat i november |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
året innani |
—15 |
—20 |
0 |
9 |
—19 |
—13 |
—14 |
—1 |
—1 |
|
Faktiskt inträffad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förändring |
2 |
—12 |
7 |
18 |
— 3 |
—16 |
8 |
1 |
(8) |
|
Differens |
17 |
8 |
7 |
9 |
16 |
— 3 |
22 |
2 |
(9) |
|
Maskiner m. m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Planerat i november |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
året innan' |
—25 |
—24 ■ |
-15 |
6 |
—10 |
— 9 |
—10 |
2 |
—4 |
|
Faktiskt inträffad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förändring |
— 1 |
— 6 |
11 |
9 |
— 3 |
0 |
4 |
12 |
(7) |
|
Differens |
24 |
18 |
26 |
3 |
7 |
9 |
14 |
10 |
(11) |
' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätårets utfall. För planförändringen 1970—1971 har använts det preliminära utfallet för 1970.
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
125
Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1964—1971
Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Log. skala
|
160 140 |
Totalt |
|
|
|
|
' |
|
|
120 |
/ |
|
|
M |
- |
|
|
|
y\ |
|
|
|
|
|
|
130 120
110
100
90 80
70
|
Massa- |
och pappersindustri |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||
|
|
/ |
|
|
|
|
|
|
|
/ |
|
|
|
|
|
|
|
/ |
|
|
|
|
|
|
/ |
|
|
|
|
|
|
|
y |
|
|
|
|
|
|
180 160
140
120
|
- Verkstadsindustri, exkl. varv |
.' |
/ |
||
|
1 |
|
|||
|
|
\ I |
|
|
|
|
y |
|
\/ |
|
|
I
1964 -65 -66 -67 -68 -69 -70 -71
1964 -65 -66 -67 -68 -69 -70 -71
Anm. De branschvisa prognosema är något osäkrare än prognosen för totala industrin. Investeringar i bilar är exkluderade liksom hantverkets investeringar. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
1970—1971. Tillsammantaget skulle därmed den egentiiga industrins investeringar öka med 7 o/o i volym 1970—1971.
Investeringsutvecklingen inom vissa industribranscher redovisas i diagram 3. Branschernas uppgifter för 1970 och 1971 har schablonmässigt korrigerats pä samma sätt som industrins investeringar totalt. Investeringar inom järn- och stålverk ökade måttligt 1969 men kommer enligt nu föreliggande enkät öka högst avsevärt såväl 1970 som 1971. För investeringarna inom verkstadsindustri exklusive varv visar diagrammet att en betydande investeringsuppgång ägde rum redan 1969, vilken accentuerades på ett markant sätt under 1970. Även under 1971 är en fortsatt ökning av investeringarna att emotse. Massa- och pappersindustrins investeringar sjönk 1969 men tycks nu äter öka såväl 1970 som 1971 i en takt som överensstämmer med den för industrin som helhet. För industrin i övrigt kan slutligen noteras att investeringarna ökade 1969. För 1970 och 1971 tycks av enkäten att döma successivt minskande investeringar vara att vänta.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 126
Handel m. m.
Investeringarna inom gruppen handel m. m. består till 4/5 av investeringar i fristående lokaleri samt till resterande del av butikslokaler i flerfamiljshus.
Till grund för beräkningarna över investeringarna i fristående lokaler ligger dels en av statistiska centralbyrån insamlad handelsenkät avseende faktiska och planerade investeringar under 1970 och 1971 inom handels-, bank- och försäkringsföretag och dels en konstruktion baserad pä uppgifter angående totala kostnader för påbörjade byggnadsprojekt. Enligt dessa ännu preliminära beräkningar har investeringarna i fristående lokaler 1970, trots att investeringsavgiften på oprioriterat byggande återinfördes i maj 1970, legat kvar pä en i det närmaste oförändrad nivå jämfört med 1969. Den bibehållna investeringsnivån kan delvis förklaras av den höga igångsättningen under andra halvåret 1969 samt under de fyra första månaderna 1970. Investeringarna i butikslokaler i flerfamiljshus, som beräkningstekniskt följer investeringsutveckUngen i flerfamiljshus, minskade med 7,5 o/o 1969—1970. För de totala byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel m. m. innebär ovanstående beräkningar en investeringsminskning på 0,5 o/o i volym 1969—1970.
Med utgångspunkt från känd information angående påbörjade byggnadsprojekt fram t. o. m. oktober 1970 har den totala igångsättningen beräknats minska med 17 o/o i volym 1969—1970. Den i kraft varande investeringsavgiften upphävs den 1 augusti 1971. Dä investeringsavgiften 1967—1968 upphörde ökade påbörjade byggnadsprojekt kraftigt.
I den aktuella prognosen över 1971 års
igångsättning har i stort sett
samma mönster antagits, vilket innebär att den totala igångsättningen
kommer att stiga med drygt 40 o/o 1970—1971. Främst till följd av den
låga igångsättningen under andra halvåret 1970 och första halvåret
1971 har investeringarna i fristående lokaler beräknats minska med
II o/o i volym 1970—1971. Totalt inklusive
investeringar i butikslokaler
i flerfamiljshus har volymminskningen beräknats till 9 o/o 1970—1971.
Vad avser investeringar inom varuhandel, bank- och försäkringsföretag
indikerar den ovan nämnda handelsenkäten en minskning som är av
mindre omfattning än den som har beräknats för den totala gruppen
handel m. m.
Beräkningarna över maskininvesteringarna inom gruppen handel m. m. avseende investeringar i maskiner, inventarier och bUar inom varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, hotell och restauranger m. m. har främst baserats på den ovan nämnda handelsenkäten. Enligt dessa beräkningar ökade maskininvesteringarna 1969—1970 med 3 o/o
1 Med investeringar i fristående lokaler avses investeringar i varuhandel, bank-och försäkringsverksarahet, teatrar, biografer, hotell, resturanger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 127
i volym. Under 1971 beräknas däremot dessa minska med 5 o/o i volym. Handelns totala byggnads- och maskininvesteringar ökade enligt ovan redovisade beräkningar med 1 o/o 1969—1970. För 1970—1971 har investeringarna beräknats minska 7 o/o i volym.
Handelsflottan
Enligt fortfarande preliminära beräkningar minskade investeringarna i handelsflottan med 14,5 o/o 1969—1970. De svenska varvens leveranser minskade med 20 o/o medan importen av nybyggda och begagnade fartyg beräknas ha ökat med 8 o/o. Exporten av begagnade fartyg från svenska redare till utlandet beräknas i stort sett ha varit oförändrad jämfört med 1969.
Prognosen över 1971 års leveranser av nybyggda fartyg till handelsflottan bygger dels på den i oktober 1970 av statistiska centralbyrån insamlade varvsenkäten samt på uppgifter från ett urval svenska redare angående deras beställningar av nybyggda fartyg i utlandet. Enligt dessa uppgifter beräknas de totala leveranserna främst till följd av en kraftigt ökad import öka med 25 o/o 1970—1971. Över exporten av begagnade fartyg har endast osäkra kalkyler kunnat utföras. Dessa pekar emellertid på en minskad utförsel 1971, som tillsammans med de ökade investeringarna i nybyggda fartyg resulterar i en ökning av handelsflottans totala investeringar med drygt 60 o/o i volym 1970—1971.
Statliga investeringar
Enligt definitiva uppgifter steg de totala statliga investeringarna med ca 1 o/o mellan 1968 och 1969. De statliga byggnadsinvesteringarna ökade härvid med drygt 6 o/o medan maskininvesteringarna minskade med 6,5 o/o. Ökningen på byggnadssidan härrör uteslutande frän de under detta år starkt expanderande affärsverksinvesteringarna medan de statliga myndigheterna minskade sina byggnadsinvesteringar. Affärsverkens maskininvesteringar minskade däremot medan myndigheternas ökade något.
Bedömningen av de statliga investeringarna under 1970 och 1971 baseras till stor del pä en av statistiska centralbyrån insamlad enkät rörande affärsverkens verkställda och planerade investeringar. Utifrån denna enkät har beräknats att de statliga affärsverkens byggnadsinvesteringar minskade mellan 1969 och 1970 med ungefär 1,5 o/o. TUl en huvudsaklig del beror detta på att televerkets byggnadsinvesteringar, som under 1969 hade ökat i en väsentlig utsträckning, minskade i hög grad under 1970 och t. o. m. understeg 1968 års investeringsnivå. Även statens järnvägars byggnadsinvesteringar minskade under 1970 medan vattenfallsstyrelsens fortsatte att öka i snabb takt. De statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar fortsatte att minska under 1970 — dock ej i samma utsträckning som året innan. Största delen av myndigheter-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 128
nas byggnadsinvesteringar utgörs av de statliga väginvesteringarna, inklusive de av arbetsmarknadsstyrelsen administrerade beredskapsarbetena. Minskningen av myndigheternas byggnadsinvesteringar under 1970 förklaras helt av ett under detta år reducerat vägbyggande. De totala statliga byggnadsinvesteringarna, inklusive de statliga aktiebolagens, kom att minska med drygt 0,5 o/o mellan 1969 och 1970. De statiiga affärsverkens maskininvesteringar, som hade minskat under 1969, ökade med ca 15,5 o/o under 1970. Det är härvid framför allt televerkels, men även i viss män statens järnvägars maskininvesteringar som expanderat. De statliga myndigheternas maskininvesteringar fortsatte att öka under 1970 och i en snabbare takt än under 1969. Totalt steg de statliga maskininvesteringarna mellan 1969 och 1970 med nästan 15 o/o.
Sammantaget ökade de totala statliga byggnads- och maskininvesteringarna med drygt 5 o/o i volym 1969—1970.
För 1971 pekar de statliga affärsverkens investeringsplaner mot en påtaglig ökning av byggnadsinvesteringarna efter nedgången under 1970. Här har räknats med att affärsverkens byggnadsinvesteringar kommer att stiga med ca 16 o/o meUan 1970 och 1971. Televerkets och statens järnvägars byggnadsinvesteringar, vilka minskade under 1970, väntas stiga samtidigt som en fortsatt snabb investeringsökning förutses för vattenfallsstyrelsen. Då de statliga väginvesteringarna har beräknats bli ungefär oförändrade mellan 1970 och 1971 väntas de statliga myndigheternas totala byggnadsinvesteringar endast öka med ca 2 o/o under 1971. Stor osäkerhet vidlåder emeUertid denna beräkning, då den bygger pä förutsättningen att anslagen till beredskapsarbetena kommer att vara av samma storleksordning som under 1970. Under denna förutsättning skulle de totala statliga byggnadsinvesteringarna under 1971 komma att öka med ungefär 10 o/o i volym.
De statliga affärsverkens maskininvesteringar väntas under 1971 fortsätta att stiga — dock i en lägre takt än under året innan. Framför allt är det televerkets maskininvesteringar som väntas fortsätta att öka. Även myndigheternas maskininvesteringar väntas öka i en långsammare takt än under 1970. Totalt väntas de statliga maskininvesteringarna komma att öka med ca 9 o/o mellan 1970 och 1971.
Ovanstående prognoser över de statliga byggnads- och maskininvesteringarna skulle medföra en ökning av de totala statliga investeringarna på ca 9,5 o/o under 1971, vilket innebär en högre ökningstakt än året innan.
Kommunala investeringar
Enligt ännu ej helt definitiva uppgifter över kommunernas investeringar för 1969 kan beräknas att de kommunala byggnadsinvesteringarna ökade med 5 o/o i volym medan maskininvesteringarna minskade med 3,5 o/o i volym 1968—1969. TiUsammantaget betyder detta en ökning
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 129
av de kommunala investeringarna (exkl. bostäder) med 4 o/o i volym 1968—1969. Den kommunala investeringsexpansionen från tidigare år under 60-talet bromsades därmed upp betydligt och blev 1969 av inte fullt halva storleken jämfört med\de två närmast föregående åren.
Utvecklingen av de kommunåla investeringarna för 1970 och 1971 kan bedömas utifrån en urvalsundersökning bland kommunerna genomförd av statistiska centralbyrån i november 1970. Kommunernas egna uppgifter för 1970 har på byggnadssidan uppjusterats med någon procentenhet och på maskinsidan nedjusterats med likaledes någon procentenhet med hänsyn tUl systematiska skattningsfel i tidigare års novemberenkäter. Det bör dock påpekas att osäkerheten i justeringarna är betydande i synnerhet för ett år som 1970. Det kan ifrågasättas om de tidigare årens relationer meUan preliminära och definitiva värden även gäller för 1970 då kommunernas finansiella situation bör ha varit mycket ansttängd. Den nu beräknade utvecklingen av kommuninvesteringarna 1969—1970 är därför mycket osäker. Den visar att de kommunala byggnadsinvesteringama minskade med 1,5 o/o i volym och maskininvesteringarna ökade med 13,5 o/o i volym 1969—1970. Totalt skulle detta innebära en uppgång med 0,5 o/o (exkl. bostäder) mellan
1969 och 1970.
I tabell 4 redovisas de borgerliga primärkoimnunernas byggnadsplaner för 1971 samt planer och utfall för perioden 1961—1970. Av tabellen framgår att primärkommunerna föratser en fortsatt minskning av byggandet efter nedgången 1970. Det skall dock framhållas att planerna för 1970—1971 inte är fullt jämförbara med planerna för tidigare år. Bildandet av det nya storlandstinget för Stockholms stad och län har medfört att vissa investeringsutgifter som förat föll på Stockholms stad fr. o. m. 1971 flyttats över på storlandstinget. Härav följer att plansiffran på 8 o/o i minskning ger en något överdrivet svag bUd av kommunernas planer. Av motsvarande skäl är nedan redovisade planer för landstingens byggande extra höga.
Att precisera en prognos för 1971 med utgångspunkt frän ovannämnda tabell är synnerligen vanskligt. Tabellen antyder emellertid att koimnunerna tenderar att underskatta sina investeringar i november året före investeringsåret om undantag görs för framför allt 1966 och
1970 då
kommunerna drabbades av byggreglering respektive hård kre
ditåtstramning. Under förutsättning av att en viss lättnad inträder för
kommunerna på den finansiella sidan under 1971 har det bedömts
rimligt att räkna med att konununerna också 1971 kommer att investe
ra mer än enligt sina novemberplaner. Även ett gott resursutrymme i
byggsektorn 1971 talar härför. I investeringsberäknmgama har kalkyle
rats med en uppjustering av plansiffran för 1971 med tre procentenhe
ter till ett prognoserat utfall på en minskning med 5 o/g.
Landstingens planer för 1971 indikerar en återgång tUl den höga
S Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 130
Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas byggnadsinvesteringar 1961—1971
ProcentueU förändring i fasta priser
|
|
1961— |
1962— |
1963- |
• 1964- |
■ 1965- |
- 1966- |
■ 1967— |
1968— |
1969- |
- 1970— |
|
|
1962 |
1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
|
Planerat i november |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
året innan' |
16 |
14 |
9 |
6 |
12 |
13 |
6 |
7 |
6 |
—8 |
|
Faktiskt inträffad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förändring |
14 |
19 |
16 |
7 |
2 |
12 |
9 |
5 |
—3 |
(-5) |
|
Differens |
—2 |
5 |
7 |
1 |
-10 |
—1 |
3 |
—2 |
—9 |
3 |
' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och enkätårets utfall. För planförändringen 1970—1971 har använts det preliminära utfallet för 1970. Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
expansionstakt kring 20 o/o som rådde åren närmast före 1969 och 1970 då landstingens byggnadsinvesteringar stagnerade helt. Erfarenheterna tycks dock visa att landstingens novemberplaner tenderar att överskatta det slutliga utfallet. Detta har fått motivera en nedjustering av landstingens planer på 20 o/j med fyra procentenheter till ett prognoserat utfall på 16 o/o. Tillsammantaget innebär detta att kommunernas byggnadsinvesteringar har prognoserats att minska med 0,5 o/o i volym 1970 —1971.
Kommunernas anskaffning av maskiner, transportmedel och apparater som ökade betydligt 1970 tycks enUgt nu föreliggande enkät konuna att minska med 2 o/o i volym 1970—1971. Av enkäten att döma tycks primärkommunerna ensamma svara för nedgången. Totalt skulle därmed de koimnunala investeringarna (exkl. bostäder) minska med 1 o/o 1970—1971.
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1971
De mycket preliminära beräkningar som nu föreligger för 1970 tyder på att de totala investeringarna ökade med 1 o/o. Detta innebär en avsevärd uppbromsning jämfört med 1969 för vUket är en investeringsökning på 3,5 o/o nu har beräknats. Den minskade tUlväxten kan återföras på en dämpad investeringsutveckling för de privata och kommunala investeringarna medan däremot de statliga tycks ha ökat betydligt. Nedgången på byggnadssidan med 2 o/o är i och för sig mer än tillräcklig för att förklara den svaga investeringsutvecklingen 1970. Byggnadsinvesteringarnas nedgång motverkades emellertid av en avsevärd uppgång mellan 1969 och 1970 i tillväxten för maskininvesteringarna — från 1 till 5 o/o. Den svaga utvecklingen av byggandet under 1970 förklaras främst av minskat bostadsbyggande samt minskat offentligt byggande. På maskinsidan ökade industrins investeringar högst betydligt, vilket tillsammans med kraftigt ökande investeringar för de stat-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
131
Diagram VII:4. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat pä sektorer 1962—1971
Index: 1960 = 100. 1959 års priser.
|
Byggnader och anläggningar |
|
|
|
||||
|
|
|
." |
— |
1— |
|||
|
- Totalt 1 |
r |
|
|
|
|
|
|
|
Industri |
-''' |
--- |
.-''- |
---- |
--- |
||
|
,-1 |
|
/ |
|
\ |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
Hände |
1 |
|
K''' |
1----- 1 |
-'''' |
--- |
|
|
..,-''' |
|
|
S |
\ |
y |
|
\ |
|
övriga privata |
y |
\— |
|
— |
||||
|
|
/ |
|
|
-' |
|
|
||
|
'-' |
/I |
f- |
|
|
|
|
|
|
|
|
/ |
|
|
|
|
|
|
|
|
180 - |
|
150 |
|
140 - |
|
110 190 |
|
100; |
|
Bostäder |
|
■J 180 |
|
150 |
|
140 - |
|
110 |
|
100 180 140 100 180 140 100 180 |
|
140 100 |
|
140 100 180 |
|
140 100 |
|
_ Maskiner m.m. Totalt, inkl. handelsflottan |
-——■ |
|
.-" |
||||
|
rO |
" |
|
|
|
|
|
|
|
- Totalt, exkl. |
handelsflottan |
F |
p: |
.-; |
|||||
|
|
|
r |
_, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Industri |
y. |
|
|
|
|
■- |
||
|
|
r'- |
J |
|
|
|
|
|
|
|
--•'' |
'' |
|
||||||
|
Handel |
|
|
|
|
|
|||
|
|
/ |
|
/- |
|
—— |
--- |
,-- |
"X |
|
/ |
'-' |
"' |
|
|
|
|
|
|
Övriga privata, exkl. handelsflottan
|
140 |
|
100 |
|
övriga stati |
ga |
.. |
i---- |
.--' |
—- |
1— |
|
|
|
|
|
v |
|
|
|
,*-- |
|
r—1 |
|
|
•v. |
|
v— |
|
|
|
240 |
övriga kommunala |
/ |
|
|
— |
||
|
|
/ |
|
|
|
|
||
|
160 |
y<\ |
|
|
|
|
||
|
jX >-'' |
-—- |
.,—--"'' |
|
|
|
|
|
|
|
P"'! ■■ |
|
|
|
|
|
|
140 -
100
200
160
120
|
Övriga offentliga |
A |
|
|
— |
||||
|
|
.A |
/ |
|
|
|
|
||
|
y\ |
y |
-- |
|
" |
|
" |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1-J L
1962-63 -64 -65 -66 -67 -68 -69 -70 -71 1962 -63 -64 -65 -66 -67 -68. -69- -70 -71
Anm. I varie deldiagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva. Källor: Statisiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
51 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
132
TabeU VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967—1970 samt prognos för 1971
|
|
1970 1 |
Procentuell förändring i 1959 års |
|||
|
|
milj. kr. |
priser |
|
|
|
|
|
löpande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
priser |
1967— |
1968— |
1969— |
1970— |
|
|
|
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
|
Byggnader och anläggningar |
|
|
|
|
|
|
Permanenta bostäder |
8 159 |
1,5 |
3,5 |
- 5,0 |
-2,0 |
|
Privat jordbruk, skogsbruk och |
|
|
|
|
|
|
fiske |
284 |
2,5 |
—12,5 |
-9,5 |
2,0 |
|
Egentlig industri |
2 117 |
—15,5 |
6,5 |
1,5 |
8,0 |
|
Handel m. m.i |
1636 |
-17,5 |
15,0 |
— 0,5 |
—9,0 |
|
Statliga affärsverk |
1495 |
— 7,0 |
26,5 |
— 1,5 |
16,0 |
|
Statliga myndigheter inkl. |
|
|
|
|
|
|
militära'' |
1354 |
3.5 |
— 6,0 |
— 2,0 |
2,0 |
|
Kommunala investeringar, exkl. |
|
|
|
|
|
|
bostäder och industri |
7 472 |
11,5 |
5,0 |
- 1,5 |
-0,5 |
|
Övriga investeringar |
1 390 |
—14,0 |
6,0 |
11,5 |
0,0 |
|
Summa 23 907 |
Maskiner m. m.
Privat jordbruk, skogsbruk och
fiske Egentlig industri Handel m. m. Statliga affärsverk Statliga myndigheter Kommunala investeringar exkl.
industri Övriga investeringar
därav: Handelsflottan
Summa
Summa exkl. handelsflottan
Totalt
Permanenta bostäder
Privat jordbruk, skogsbruk och
fiske' Egentlig industri Handel m. m.i Statliga affärsverk Statliga myndigheter inkl.
militära" Kommunala investeringar, exkl.
bostäder och industri Övriga investeringar
Summa'
Summa, exkl. handelsflottan
|
0,0 |
|
0,5 |
5,5 — 2,0
|
742 4 834 1 185 1 134 452 |
— 1,5 2,5 0,0 14,5 6,0 |
5,0 4,5 -0,5 — 4,5 3,0 |
—17,0 10,5 3,0 15,5 8,5 |
2,0 6,5 —5,0 6,5 4,5 |
|
1051 2 700 278 |
- 1,5 —10,0 40,5 |
— 3,5 — 2,0 -25,5 |
13,5 0,0 —14,0 |
—2,0 20,5 61,0 |
|
12 098 |
-1,0 |
1,0 |
5,0 |
7,5 |
|
11820 |
3,0 |
2,5 |
6,0 |
6,0 |
|
8 159 |
1,5 |
3,5 |
— 5,0 |
-2,0 |
|
968 6 951 2 821 2 629 |
5,0 -3,5 —10,0 2,0 |
— 2,0 5,0 7,5 11,5 |
—10,5 7,5 1,0 , 5,5 |
2,0 7,0 -7,0 12,0 |
|
1806 |
4,5 |
-4,0 |
0,5 |
3,0 |
|
8 523 4 090 |
9,5 —11,0 |
4,0 0,0 |
0,5 3,0 |
—1,0 14,0 |
|
35 947 |
-0,5 |
3,5 |
1,0 |
3,0 |
|
35 669 |
1,0 |
4,5 |
1,0 |
2,5 |
> Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.
' Inkl. statliga väginvesteringar.
' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.
Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva och hela procenttal. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar, nämligen investeringar i statliga kraftaktiebolag och statliga delen av SAS. En komplikation utgör övergången till mervärdeskatt årsskiftet 1968/1969. Pä grund av svårigheter att bestämma skattesatsens storlek, som t. ex. för de affärsdrivande verkens del varierar med resp. affärsverks verksamhetsinriktning, bör här påpekas den osäkerhet som vidlåder de procentuella förändringstalen 1968-1969 i tabellerna 5 och 6.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
133
Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967—1970 samt prognos för 1971 för privat, statlig och kommunal sektor
|
|
|
|
1970 i |
Procentuell förändring i |
1959 års |
||
|
|
|
|
milj. kr. löpande |
priser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
priser |
1967— |
1968- |
- 1969- |
- 1970— |
|
|
'lägg |
ningar |
|
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
|
Byggnader och an |
|
|
|
|
|
||
|
Privata |
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. bostäder |
|
|
10 144 |
— 8,0 |
7,0 |
0,0 |
—2,0 |
|
exkl. bostäder |
|
|
5 239 |
—15,5 |
8,5 |
2,0 |
—0,5 |
|
Statliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. bostäder |
|
|
3 041 |
— 0,5 |
5,5 |
—0,5 |
10,0 |
|
exkl. bostäder |
|
|
3 036 |
— 0,5 |
6,0 |
-0,5 |
10,0 |
|
Kommunala |
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. bostäder |
|
|
10 722 |
8,0 |
4,0 |
—3,5 |
0,0 |
|
exkl. bostäder |
|
Summa |
7 473 |
11,5 |
5,0 |
-1,5 |
-0,5 |
|
|
inkl. |
bostäder |
23 907 |
0,0 |
5,5 |
-2,0 |
0,5 |
|
( |
;xkl. |
bostäder |
15 748 |
— 1,0 |
6,5 |
0,0 |
1,5 |
|
Maskiner m. m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Privata |
|
|
9 044 |
- 3,5 |
2,5 |
2,5 |
8,5 |
|
Statliga |
|
|
2 001 |
16,0- |
-6,5 |
15,0 |
9,0 |
|
Kommunala |
|
|
1053 |
- 1,5- |
-3,5 |
14,0 |
—2,5 |
|
|
|
Summa |
12 098 |
- 1,0 |
1,0 |
5,0 |
7,5 |
|
Totah |
|
|
|
|
|
|
|
|
Privata' |
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. bostäder |
|
|
19 130 |
— 5,5 |
4,5 |
1,5 |
3,5 |
|
exkl. bostäder |
|
|
14 225 |
— 7,5 |
4,5 |
3,0 |
5,5 |
|
Statliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. bostäder |
|
|
5 042 |
5,5 |
1,0 |
5,0 |
9,5 |
|
exkl. bostäder |
|
|
5 037 |
5,5 |
1,0 |
5,0 |
9,5 |
|
Kommunala |
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. bostäder |
|
|
11 775 |
7,0 |
3,5 |
—2,0 |
—0,5 |
|
exkl. bostäder |
|
Summa' |
8 526 |
9,5 |
4,0 |
0,5 |
—1,0 |
|
|
inkl. |
bostäder |
35 947 |
- 0,5 |
3,5 |
1,0 |
3,0 |
|
|
exkl. |
bostäder |
27 788 |
- 1,0 |
4,0 |
2,5 |
4,5 |
' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överenstämmer därför ej med totala investeringar. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
liga affärsverken och den kommunala sektorn svarade för huvuddelen av ökningen i maskininvesteringarna.
För 1971 pekar mvesteringsprognosen på en ökning med 3 o/o. Uppgången kan hänföras tUl såväl byggnads- som maskininvesteringar. Uppgången på byggnadssidan stannar vid 0,5 o/o beroende på fortsatt minskande bostads- och handelsinvesteringar. Investeringsavgiften beräknas pressa ned nivån för handelns byggnadsinvesteringar 1971 närmare 10 o/o under 1970 års nivå. Även kommunernas byggande fortsätter att sjunka beroende på betydlig nedgång hos primärkommunerna.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 134
vilken emellertid i viss mån motverkas av en betydande höjning av landstingens byggande.
Genom bl. a. det ökade utrymmet inom byggnadssektorn som därmed bereds andra bygggnadssektorer prognoseras nu en uppgång av industrins byggnadsinvesteringar med 8 o/o. Även det statliga byggandet ökar avsevärt tUl följd av kraftigt ökande affärsverksinvesteringar.
Den uppgång i tillväxttakten, från 5 o/o till 7,5 o/o, som har beräknats för maskininvesteringarna meUan 1970 och 1971 förklaras helt och hållet av ett väntat omslag i handelsflottans investeringar. Dessa som beräknas ha minskat med 14 o/o 1970 tycks enligt nu tiUgänglig information komma att öka med 61 o/o 1971. Exkluderas de starkt fluktuerande investeringarna i handelsflottan från de totala maskininvesteringarna anger beräkningarna en oförändrad ökningstakt på 6 o/o för 1970 och 1971. Bland de privata maskininvesteringama kan även noteras att industrins planer tolkats så att en fortsatt uppgång är att vänta 1971 om än i en mer dämpad takt än under 1970. Vad avser den offentliga sektoms maskininvesteringar förutses där en avsevärt lägre tiUväxt under 1971 jämfört med den mycket höga ökningstakten 1970. Omslaget är markant på den kommunala sidan men även affärsverkens maskininvesteringar förefaller att dämpas betydligt.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 135
VIII. Den oifentliga verksamheten 1. Allmänt
Vid presentationen av den offentiiga sektorn i detta kapitel tUlämpas i allt väsentligt sanuna definitioner och avgränsningar som i det institutionellt uppdelade nationalräkenskapssystemet. Sektorn är uppdelad i tre delsektorer nämligen staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.
Affärsverksamhet som drivs av staten förs i huvudsak till företagssektorn. Statens kapitalltillskott till affärsverken betraktas som en kapital-transferering av icke finansiell natur. Verksamheten som bedrivs i fastighetsfonderna och vissa andra kapitalfonder uppfattas ej här som affärsmässig. Dessa fonder har upplösts och deras transaktioner med andra sektorer än staten hänförs tUl den statliga myndighetssektorn.
När det gäller konununerna, betraktas deras affärsdrivande verksamhet som en del av den kommunala myndighetssektorn. Detta medför att kapitaltillskottet frän de kommunala myndigheterna till affärsverksamheten kommer att registreras som sektorintern reaUnvestering.
Socialförsäkringssektorn har ställning av mellanled mellan ä ena sidan staten och kommunerna och å andra sidan hushållssektorn och företagssektorn. Inbetalningar av avgifter från hushåll och arbetsgivare avseende socialförsäkring leds, eventuellt via staten, fram till socialförsäkringssektorn. Alla utbetalningar av socialförsäkringsförmåner betraktas som utgående från socialförsäkringssektorn. Utbetalningar för detta ändamål som belastar statens eller kommunernas budgeter anses som transfereringar till socialförsäkringssektorn. Utöver de trygghetsformer som vanligen betraktas som ingående i socialförsäkringssystemet inräknas även viss obligatorisk olycksfaUsförsäkring som bedrivs i privat regi.
Den offentliga sektorn tar direkt i anspråk en betydande del av brattonationalproduktens resurser i form av varor och tjänster. I det följande skall göras en uppskattning av den offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster t. o. m. 1971. Som offentlig konsumtion betraktas därvid sådana'utgifter för löner och inköp av varor och tjänster från andra sektorer som inte ingår i den offentUga sektorns investeringsutgLf-ter och som inte heller utgör insatser för framställning av varor och tjänster som av det offentliga försäljs på marknaden. En del av de offentliga sektorernas utgifter består av transfereringar till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare att reala resurser tas i anspråk. Transfereringar från staten och socialförsäkringssektorn till kommuner och hushåll ger dock i betydande utsträckning upphov till efterfrägan på varor och tjänster.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 136
Den offentliga sektorn ställer inte bara direkta krav på reala resurser. I det följande redovisas även vissa uppskattningar av den påverkan på kreditmarknaden som kan utgå från den offentliga sektorn. Innebörden av denna påverkan utvecklas sektorvis i kapitlet om kreditmarknaden.
För att ge en samlad bUd av den offentliga sektorns reala och finansiella anspråk summeras de tre delsektorerna till en konsoliderad offentlig sektor. Avslutningsvis görs så vissa beräkiungar över den offentliga sektoms inverkan på den samlade efterfrägan, varvid sektorn utvidgas till att innefatta även de av statsmakterna i stor utsträckning kontrollerade investeringsfonderna och bostadsbyggandet.
2. Staten
Statsinkomsterna, bestående i huvudsak av direkta och indirekta skatter samt inkomst från rörelse och kapital, beräknas ha ökat med inemot 10 o/o 1969 och med 16 o/o 1970. För 1971 väntas tillväxten bU något långsammare än för 1970, eller 12 o/o.
De direkta skatterna utgörs till största delen av till staten inflytande skatter på inkomst och förmögenhet minskade med återbetalningar av överskjutande skatt och kommunalskattemedel. Dessutom bortdras avgifter som visserligen uppbärs av staten, men som är avsedda för socialförsäkringssektorn. De viktigaste av dessa är arbetsgivares och enskildas avgifter till sjukförsäkringen samt enskildas folkpensionsavgifter. Ökningen i de direkta skatterna beräknas tUl knappt 13 o/o 1969, medan ökningstakten för 1970 beräknas ha blivit i det närmaste dubbelt sä snabb, eller med inemot 25 o/o. Denna kraftiga tillväxt i de direkta skatterna är inte orsakad av några skattesatsförändringar. Det är endast kommunalskattesatsen som höjts och detta påverkar de direkta statliga skatterna endast i begränsad utsträckning och därtUl under en övergångsperiod. Den markanta skUlnaden i tillväxttakten för 1969 och 1970 följer av att inkomsterna på inkomstskattetiteln beräknas ha ökat ungefär dubbelt så snabbt 1970 som 1969 framför allt till följd av en snabbare lönesummeutveckling, medan utgifterna pä inkomstskattetiteln beräknas ha tUlväxt i ungefär samma takt båda dessa år. För 1971 väntas de direkta skatterna öka med endast 2 o/o. Orsaken härtill är främst skattereformen som trädde i kraft 1 januari 1971 och där man räknar med ett skattebortfall för statens del pä drygt 3 miljarder kr. 1971, men även att lönesummeutvecklingen föratses bli svagare 1971 än 1970. Dessa faktorer väntas leda till att inkomsterna på inkomstskattetiteln endast kommer att tUlväxa i en takt som är ungefär hälften av ökningstakten för 1970, samtidigt som utgifterna på denna titel torde öka med ett par tre procentenheter mer 1971 än 1970, bl. a. beroende på en kraftigare ökning av kommunalskattemedlen.
De indirekta skatterna, som i huvudsak består av mervärdeskatten,
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
137
Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1969-
Milj. kr.
-1971
|
|
Kalenderår |
|
Budgetår |
|
|
|
|
|
1969 |
1970 |
1971 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
utfall |
prel. utfall |
prognos |
utfall |
prel. beräkn. |
enl. riksstatsförslag |
|
1. Inkomster |
34 443 |
39 880 |
44 660 |
36 885 |
42 780 |
47 490 |
|
1.1. Direkta skatter |
13 478 |
16 800 |
17 100 |
15 646 |
17 620 |
17 270 |
|
1.2. Indirekta skatter |
17 365 |
19 390 |
23 400 |
17 809 |
21210 |
25 810 |
|
1.3. Övriga inkomster |
3 600 |
3 690 |
4160 |
3 430 |
3 950 |
4 410 |
|
2. Utgifter |
34 702 |
38120 |
41160 |
36 470 |
39 660 |
43 200 |
|
2.1. Transfereringar |
20 406 |
22 690 |
24 880 |
21 588 |
23 960 |
26 570 |
|
2.1.1. TiU hushäU |
3 613 |
3 800 |
4 670 |
3 753 |
4 250 |
4 550 |
|
2.1.2. Till socialförsäkrings- |
|
|
|
|
|
|
|
sektorn |
4 636 |
5 380 |
5 760 |
4 907 |
5 600 |
6 560 |
|
2.1.3. Till kommuner |
8 180 |
8 840 |
9 460 |
8 654 |
9 150 |
9 740 |
|
2.1.4. Till företag |
1 590 |
1900 |
2 200 |
1681 |
2 070 |
2 350 |
|
2.1.5. Ofördelat |
2 387 |
2 770 |
2 790 |
2 593 |
2 890 |
3 370 |
|
2.2. Konsumtion |
12 617 |
13 610 |
14 300 |
13 132 |
13 850 |
14 680 |
|
2.3. Realinvestering |
1679 |
1820 |
1980 |
1750 |
1850 |
1950 |
|
3. Finansiellt sparande (1—2) |
—259 |
1760 |
3 500 |
415 |
3120 |
4 290 |
|
4. Utlåning och andra finan- |
|
|
|
|
|
|
|
siella transaktioner |
3 389 |
4 680 |
4 550 |
4 280 |
4 460 |
4 590 |
|
4.1. Därav finansierat inom |
|
|
|
|
|
|
|
fonderna |
60 |
60 |
80 |
48 |
80 |
90 |
|
5. Totalsaldo (1—2—4+4.1.) |
—3 588 |
—2 860 |
— 970 |
—3 817 |
—1260 |
—210 |
6. Nettoförändringar i transaktioner vid sidan av riksstaten (utgiftsökning: —) —208 —348
7. Av riksgäldskontoret
redovisat budgetutfall —3 796 —3 208
—143 3 960
Anm. 1. De angivna beloppen för skatterna är något lägre än de belopp som återfinns i nationalräkenskaperna beroende på att olika registreringstidpunkter används. Nationalräkenskaperna redovisar de skatter som erläggs, medan här angivna avser belopp som strömmar in tiU staten i resp. period. Stigande beskattningsunderlag och viss fördröjning i uppbördssystemet ger upphov till differensen mellan de två beloppen.
Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1971/72 till kalenderårssiffror för 1971 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen av framför allt de enskilda utgiftsposternas storlek.
Anm. 3. Tabellens uppgifter i posterna 1—5 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen, redovisad i post 7. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 5 justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid sidan av riksstaten — här i form av residualberäkning. Dessa innefattar bl. a. vissa transaktioner inom ramen för jordbraksregleringen.
punktskatter pä vissa varor och tjänster samt den aUmänna arbetsgivaravgiften, beräknas ha ökat med ca 6 o/o 1969. För 1970 och 1971 beräknas ökningstakten bli betydligt snabbare, beroende bl. a. på höjda skatte-och avgiftssatser. Vid två tillfällen under 1970 företogs uppjusteringar av mervärdeskatten för vissa varor. Samtidigt med dessa höjningar höj-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 138
des även vissa punktskatter. Skattereformen, som trädde i kraft 1 januari 1971, beräknas ge staten ett bortfaU vad gäller direkta skatter som skall kompenseras genom ökade uttag av andra skatter, främst mervärdeskatten. Men för att förhindra en köprush mot slutet av 1970, höjdes mervärdeskatten på vissa varaktiga konsumtionsvaror redan den 9 februari 1970 från 10 o/o tUl 14 o/o — eUer från 11,11 o/o tiU 16,28 o/o, räknat på priset exklusive skatt. Samtidigt med detta höjdes även skatterna på öl och tobak. De andra skattehöjningarna trädde i kraft 1 november 1970. Dels höjdes skattesatsen frän 14 o/o till 15 o/o pä de varor som berördes av höjningen i febmari detta år, dels utsträcktes den höjda skatten att omfatta även vissa hushållskapitalvaror samt sprit och vin. Dessutom höjdes de speciella skatterna på sprit, vin samt motorbränslen.
1 januari 1971 höjdes mervärdeskatten från 10 o/o tUl 15 o/o på de varor, som låg utanför höjningarna under 1970. (Skattesatsen pä 15 o/o motsvarar 17,65 o/o på priset exkl. skatt.) Vid samma tidpunkt höjdes dels den allmänna arbetsgivaravgiften från 1 o/o tUl 2 o/o, dels energiskatten på i första hand den privata förbrukningen av elkraft. Inkomsterna från indirekt beskattning beräknas, med de angivna skattehöjningarna, öka med drygt 11,5 o/o 1970 och för 1971 väntas ökningstakten bli ännu snabbare, eUer drygt 20,5 o/o.
Övriga statsinkomster, som består av inkomst från rörelse och kapital, inkomst från vissa nominellt prissatta tjänster samt vissa kalkylmässiga poster, beräknas ha ökat med ca 17,5 o/o 1969. För 1970 däremot väntas en betydligt svagare uppgång. Omslaget från en kraftig till en relativt svag ökning beror mer på en något ojämn fördelning mellan halvåren än på en faktisk försämring. Tillväxten för övriga statsinkomster väntas äter bli snabb 1971 och ökningstakten torde bli ungefär 12,5 o/o.
De totala statsutgifterna, förutom finansiella transaktioner, beräknas ha ökat med 7,5 o/o 1969 och något snabbare 1970, eller med knappt 10 o/o. TiUväxten 1971 väntas bU ett par procentenheter långsammare än för 1970.
Transfereringsposten är den tyngst vägande av statsutgifterna. 1969 beräknas de totala transfereringarna ha ökat med 9 o/o, medan tillväxten 1970 beräknas till ca 11 o/o. För 1971 förutses en ökningstakt om 8 o/o. Det är överföringarna tUl hushållen som väntas öka snabbast 1971, främst beroende på förbättrade förmåner för bl. a. barnfamUjer. Posten ofördelade transfereringar som inkluderar statsräntor och bidrag till internationell verksamhet samt en avstämningspost har inte fördelats på sektorer. Både statsräntor och bidragen till internationell verksamhet tillväxer i snabb takt.
De statliga konsumtionsutgifterna, som till mer än hälften består av personalkostnader, beräknas ha ökat i värde med ca 6,5 o/o 1969 och något snabbare 1970, eller med inemot 8 o/o. Volymökningen däremot
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 139
beräknas ha blivit en procentenhet lägre 1970 än 1969, eller ca 2 o/o mot ca 3 o/o. Konsumtionens volymökning 1971 väntas bli 2 o/o och tillväxten i löpande priser beräknas till 5 o/o. I värdeölcningen på 5 o/o 1971 ligger ett antagande om oförändrade löner för statsanställda.
Investeringsverksamheten inom statliga myndigheter beräknas ha ökat svagt 1969 (1 o/o), medan tillväxttakten 1970 beräknas ha blivit betydligt kraftigare (ca 8 o/o) allt räknat i löpande priser. Dessa ökningstal motsvarar i volym en minskning på ca 4 o/o och en i stort sett oförändrad investeringsvolym 1970. Investeringsutgifterna 1971 torde bli något större än 1970. Volymökningen väntas bU inemot 3 o/o och tUlväxten i värde närmare 9 o/o.
Sammantaget beräknas statens utgifter för konsumtions- och investe-ringsändamäl ha ökat med 6 o/o 1969 och med två procentenheter mer 1970. Volymmässigt motsvaras det av en tiUväxt på drygt 1,5 o/o båda åren. För 1971 väntas värdeökningen bli ca 5,5 o/o och tUlväxten i volym 2 o/o.
Resultatet av de förändringar i statens inkomster och utgifter som redovisats ovan ger vid handen att statens finansiella sparande kontinuerligt förbättrats under de senaste åren. Det finansiella sparandet förstärktes med drygt 600 mUj. kr. under 1969. Den strama budgetpolitik som har förts under 1970 beräknas ha resulterat i ett positivt finansiellt sparande på närmare 1,8 mUjarder kr., dvs. en förbättring på över 2 miljarder kr. En fortsatt stram budgetpolitik är att vänta under 1971 och därmed förutses en ytterligare förstärkning av det finansiella sparandet med över 1,5 mUjarder kr. tiU 3,5 miljarder kr. Denna förbättring erhålls under antagande om oförändrade statstjänarlöner.
Omfattningen av utlåning och andra finansiella transaktioner har ökat kraftigt såväl 1968 och 1969 som 1970. De finansiella transaktionerna uppgick till 2,2 miljarder kr. 1968 och ökade med över 1 miljard kr. till 3,4 miljarder kr. 1969. För 1970 beräknas ökningen bli ännu kraftigare än för 1969, vilket innebär att de finansiella transaktionerna torde uppgå till 4,7 miljarder kr. detta år. Den kraftiga ökningen under 1969 berodde främst på att länefonden för bostadsbyggande markant ökade sin utlåning. Inrättandet av fonden för beredskapslagring förklarar å andra sidan det mesta av ökningen under 1970, tillsammans med ytterligare ökad utlåning från den tidigare nämnda fonden. Under 1971 förutses de finansiella transaktionerna bli av i stort sett samma omfattning som för 1970. Det bör i detta sammanhang påpekas att omvandlingen frän budgetår till kalenderår är gjord under ganska stor osäkerhet, varför utfallet sä småningom kan visa sig medföra justeringar och förskjutningar meUan åren av utgifterna. Detta gäller framför allt utlåning och andra finansiella transaktioner.
Totalbudgetens saldo, dvs. skillnaden mellan statens samtliga inkomster och utgifter, försämrades under 1969 med i rant tal en halv mU-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 140
jard kr. Utgifterna beräknas ha överstigit inkomsterna med 3,5 mUjarder kr. 1969. Under 1970 beräknas underskottet i totalbudgeten ha minskat. Minskningen beräknas ha blivit av storleksordningen 700 mUj. kr., vilket medför att underskottet torde ha uppgått till ca 2,9 mUjarder kr. detta år. Under 1971 föratses en fortsatt förstärkning av totalbudgetens saldo som beräknas bli avsevärt kraftigare än under 1970. För 1971 väntas således underskottet i totalbudgeten krympa tUl 1 miljard kr. Även här påverkas förbättringen av antagandet om oförändrade statstjänarlöner.
3. Kommunerna
Kommunernas inkomster består tiU ungefär hälften av skatteintäkter. Statsbidrag och övriga inkomster svarar för ca en fjärdedel vardera. I övriga inkomster ingår bl. a. inkomster från försäljning av avgifts-satta tjänster och iiUfomster från rörelse och kapital. Skatteinkomsterna, som ökade med drygt 9 o/o 1969 beräknas tUlväxa något mindre 1970, eUer med 8,5 o/o. För 1971 väntas en kraftig höjning av utdebiteringen. Den genomsnittliga utdebiteringen ökade med ca 75 öre 1970 och beräknas öka dubbelt så mycket 1971. Den skattereform som trädde i kraft 1 januari 1971, beräknas ge kommunema ett skattebortfall på ca 800 milj. kr. AvsUiten är att konununerna skaU erhåUa full kompensation för detta skattebortfall. Någon effekt på de konununala skatteintäkterna får det minskade skatteunderlaget dock inte förrän 1973 med de avräkningsmetoder för konmiunalskatten som för närvarande tillämpas. Effekten av den ökade utdebiteringen väntas leda till att skatteinkomsterna för 1971 ökar med ca 16 o/o, vUket är betydligt snabbare än för de två föregående åren. Statsbidragen å andra sidan väntas öka mindre 1971 än 1969 och 1970. En tiUväxt på 7 o/o är att vänta mot ca 9,5 o/o 1969 och knappt 9 o/q 1970. Även ökningen av övriga inkomster väntas bli mindre 1971 än de båda föregående åren, men torde ändå öka med inemot 14 o/o. För de totala iiUtomsterna innebär ovan nänmda utveckling en ökning med ca 13 o/o 1971, att jämföra med ca 11,5 o/o 1969 och 10,5 o/o 1970.
På utgiftssidan är det den kommimala konsumtionen som väger tyngst. Konsumtionen består tUl ca sju tiondelar av personalutgifter, dvs. löner och arbetsgivaravgifter. 1969 beräknas konsumtionsutgifterna ha ökat med ca 14,5 o/o i värde, medan ökningen i volym har beräknats tUl 7,5 o/o. Värdeökningen för 1970 beräknas ligga en procent-
'■ För att överensstämmelse skall nås mellan det finansiella sparande som kan beräknas utifrån förändringar i kommunemas totala skulder och finansieUa tillgångar och det finansieUa sparande, vilket erhålls som resultat av beräkningar utifrån bl. a. kommunenkätema, har en residualt storleksbestämd inkomstpost av storleksordningen 300 mUj. kr. måst inläggas i övriga inkomster 1970. En post av motsvarande storlek har införts även 1971. Det är dock ovisst om det är inkomsterna som är för lågt beräknade, eller om det är utgiftema som överskattats.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
141
Tabell VIII: 2. Kommunernas inkomster och utgifter 1970—1971
(Exkl. bostäder, kommunala bolag och stiftelser)
|
|
Milj. kr. 1970 |
1971 |
Förändring |
1970—1971 |
|
|
milj. kr. |
procent |
||
|
/. Löpande priser: |
|
|
|
|
|
1. Inkomster |
35 750 |
40 440 |
4 690 |
13,0 |
|
1.1. Skatter |
18 070 |
20 920 |
2 850 |
16,0 |
|
1.2. Statsbidrag |
8 840 |
9 460 |
620 |
7,0 |
|
1.3. Övriga inkomster |
8 840 |
10 060 |
1220 |
14,0 |
|
2. Utgifter |
37 050 |
41710 |
4 660 |
12,5 |
|
2.1. Transfereringar |
5 520 |
6 060 |
540 |
10,0 |
|
2.1.1. TiU hushåll |
2 440 |
2 740 |
300 |
12,0 |
|
2.1.2. Till socialförsäk- |
|
|
|
|
|
ringssektorn |
850 |
890 |
40 |
5,5 |
|
2.1.3. Till staten |
220 |
230 |
10 |
4,5 |
|
2.1.4. Ofördelat |
2010 |
2 200 |
190 |
9,0 |
|
2.2. Konsumtion |
23 440 |
26 820 |
3 380 |
14,5 |
|
2.3. Realinvestering |
8 090 |
8 830 |
740 |
9,0 |
|
3. Saldo (1—2) |
—1 300 |
—1 270 |
30 |
|
|
4. Netto av mark- och |
|
|
|
|
|
fastighetsköp |
430 |
300 |
—130 |
|
|
5. Finansiellt sparande |
|
|
|
|
|
(3-4) |
—1 730 |
—1 570 |
160 |
|
|
6. Utlåning |
100 |
100 |
0 |
|
|
7. Likviditetsförändring |
—830 |
—370 |
460 |
|
|
8. Upplåning (5—6—7) |
1 000 |
1 300 |
300 |
|
|
/ 1970 års priser: |
|
|
|
|
|
Konsumtion |
23 440 |
24 710 |
1 270 |
5,5 |
|
Realinvestering |
8 090 |
8 140 |
50 |
0,5 |
Anm. Posten upplåning omfattar upplåning på och utanför kreditmarknaden. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent.
Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
enhet lägre än för 1969, medan volymökningen beräknas ha blivit densamma som för 1969. Konsumtionsberäkningarna för 1971 tyder på en värdeökning av samma storleksordning som 1969 och 1970. I volym väntas däremot tillväxten stanna vid ca 5,5 o/o.
Investeringsverksamheten hos kommunala myndigheter och affärsverk beräknas ha ökat något i volym 1969 och varit i stort sett oförändrad 1970. Värdeökningen ligger för båda dessa år vid ca 7 o/o. För 1971 väntas en volymminskning pä ett par procent och en något långsammare ökning i löpande priser än för 1969 och 1970. Denna utveckling för 1971 överensstämmer med bedömningarna i kapitel VII.
Kommunernas investeringsplaner har under det senaste halvåret blivit kraftigt nedreviderade. Denna nedrevidering kan i huvudsak antas bero på en mera realistisk bedömning frän kommunernas sida av deras framtida finansieringsläge. Likväl kan det nu finnas anledning att se något
6 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr I. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 142
mera optimistiskt på detta än vad kommunerna torde ha gjort under senhösten 1970. En svag volymökning av de kommunala investeringarna förefaller under sädana omständigheter mera sannolik än en obetydlig volymminskning. Sålunda förutses en uppgång med 0,5 o/o i volym för dessa investeringar 1970—1971, vilket motsvarar en tillväxt i värde om 9 o/o.
En summering av kommunernas konsumtions- och investeringsutgifter visar att dessa har ökat med ungefär 12 o/o i löpande priser både
1969 och 1970. En
något snabbare tillväxttakt är att vänta för 1971.
Volymökningen för dessa utgifter har däremot avtagit. 1969 var ökning
en i volym ca 6 o/o, sjönk med en procentenhet
till 5 o/o 1970 och väntas
fortsätta sjunka till 4 o/o 1971. I
denna ökningstakt ligger en konsum
tionstillväxt på 5,5 o/o och en investeringsökning på 0,5 o/o. Denna ut
veckling visar på en viss
uppbromsning i kommunernas expansionstakt,
vilket torde hänga samman med skärpningar i kreditpolitiken framför
allt under 1970. Till följd av åtstramningen på kreditmarknaden 1970
har kommunernas investeringsplaner för 1970, såsom de redovisades i
den reviderade nationalbudgeten för 1970, måst revideras från en vän
tad värdeökning på ca 10,5 o/o tUl en ökning på 7 o/o, som nu redo
visas. Räknat i volym blir neddragningen ännu större — från en 6-
procentig ökning till en i stort oförändrad
investeringsvolym. Den för
utsedda uppbromsningen 1971 i expansionstakten för kommunernas
samlade reala efterfrågan är delvis att återföra pä den bedömning som
gjorts av deras finansieringsmöjligheter. Dock har härvid förutsatts att
deras upplåning 1971 skall komma att bli något större än under 1970.
Kommunernas transfereringsutgifter beräknas uppgå till 5,5 miljarder kr. 1970. Av dessa utgifter är transfereringarna till hushällen den största posten och den beräknas uppgå tUl ca 2,5 miljarder kr. 1970. Transfereringsutgifterna till hushällen tillväxer i snabb takt. För 1969 och
1970 beräknas ökningarna ha legat på 15—16 o/o, medan
tUlväxten 1971
väntas bli något mindre, eller ca 12
o/o. Även de ofördelade transfere
ringarna, dvs. överföringar som inte har fördelats på sektorer, huvud
sakligen bestående av ränteutgifter, har ökat kraftigt pä grund av den
stora kommunalskulden. För 1971 väntas även ökningarna i dessa ut
gifter bli något mindre än de föregående
åren, eller ca 9 o/o. De totala
transfereringsutgifterna 1971 väntas under dessa förhållanden öka med
10 o/o mot 11,5 o/o 1969 och 12,5 o/o 1970.
De finansiella konsekvenserna av de ovan redovisade aktivitetsförändringarna innebär att kommunernas finansiella sparande beräknas försvagas med ca 500 milj. kr. 1970. En del av denna försvagning väntas emellertid kunna återhämtas 1971 pä grund av den relativt kraftiga ökningen i skatteintäkterna. Upplåningen som närmare diskuteras i kapitel IX antas komma att öka med 300 milj. kr. 1971, medan utlåningen förutses ligga kvar på 1970 års nivå. Detta tillsammans med ett
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
143
något förbättrat finansiellt sparande skulle således leda till att likviditetsneddragningen under 1971 torde bli mycket mindre, än vad den vai under 1970.
Uppgifterna om de finansiella posterna för 1971 är synnerligen osäkra. Utfallen för dessa är beroende dels pä hur korrekta prognoserna för inkomster och utgifter visar sig vara, dels på det kreditmarknadsläge som visar sig komma att råda under 1971.
4. Socialförsäkringssektorn
Till socialförsäkringssektorn har förts vissa verksamheter som kan anses utgöra led i den samhälleliga trygghets- och socialpolitiken. Sektorn omfattar allmän sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring, frivillig sjukpenningförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering och frivUlig pensionsförsäkring. Sektorns gränser sammanfaller inte genomgående med de berörda institutionernas utan sektorn är tUl sin natur en statistisk konstruktion.
När man studerar de samhällsekonomiska effekter som utgår från denna sektor har man i regel inget primärt intresse för sektorns efterfrågan på varor och tjänster då denna är helt obetydlig. Det är i stället de finansiella flödena mellan denna sektor och övriga sektorer i samhällsekonomin som uppmärksammas.
Socialförsäkringssektorns inkomster beräknas ha ökat ca 10 o/o 1969 och med 12 o/o 1970. För 1971 väntas ökningen bli något mindre än för 1970, eller ca 10 o/o. Inkomsterna består dels av avgifter frän de för-
Tabell VIII: 3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1970—1971
|
|
Milj. kr. |
|
Förändring 1970—1971 |
|
|
|
1970 |
1971 |
milj. kr. |
procent |
|
1. Inkomster |
21560 |
23 740 |
2 180 |
10,0 |
|
1.1. Avgifter 1.2. Bidrag frän stat och 1.3. Ränteinkomster |
13 010 6 230 2 320 |
14 350 6 650 2 740 |
1 340 420 420 |
10,5 7,0 18,5 |
|
2. Uftgiter |
14 690 |
16 350 |
1660 |
11,5 |
|
2.1. Konsumtion 2.2. Transfereringar till 2.3. Övrigt |
450 14 120 120 |
490 15 790 70 |
40 1 670 —50 |
8,0 12,0 —38,0 |
|
FinansielU sparande (/—2) |
6 870 |
7 390 |
520 |
|
Anm. Procenttalen är avrundade till jämna halva resp. hela procent. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartemen-
tet.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 144
säkrade eller deras arbetsgivare, dels av bidrag från stat och kommun, dels slutligen av ränteinkomster. Den största inkomstkällan är avgifterna, som svarar för 60 o/o av sektorns totala inkomster. Ökningen i avgifterna väntas bli knappt 10,5 o/o 1971, vilket är detsamma som för 1969, men något snabbare än för 1970, dä ökningen beräknats ha blivit ca 8,5 o/o. Socialförsäkringsavgifternas storlek står i allmänhet i ett nära samband med uppburna eller utbetalda löner och det kunde synas rimligt att det totala avgiftsinflödet utvecklades på i huvudsak samma sätt som lönesumman, under förutsättning av oförändrade avgiftssatser. Avgifterna för tilläggspensionen har höjts med 1/2 procentenhet både 1969 och 1970 samt med 1/4 procentenhet 1971. Dessutom har arbetsgivarnas avgifter till sjukförsäkringen höjts med 0,3 procentenheter till 2,9 o/o 1970 och med 0,2 procentenheter tiU 3,1 o/o 1971. Den snabbare löneutvecklingen 1970 tillsammans med kraftigare avgiftshöjningar torde således ha medfört att avgifterna frän de försäkrade och deras arbetsgivare ökade kraftigare 1970 än 1969. Nu är det emellertid så att arbetsgivarnas preliminära avgifter till sjukförsäkringen och till-läggspensioneringen med viss schablonjustering beräknas med utgångspunkt från två år gamla förhållanden. Om schablonjusteringarna inte träffar exakt rätt uppstår genom slutregleringen vissa oregelbundenheter i avgiftsinflödet. Detta bidrar också till att förklara skillnaden mellan lönesummans utveckling och avgiftsinflödets utveckling.
Bidragen frän stat och kommun svarar för närmare 30 o/o av sektorns totala inkomster och avser i huvudsak folkpensioneringen, sjukförsäkringen samt arbetslöshetskassorna. Dessa bidrag beräknas ha ökat med ca 5,5 o/o 1969 och med hela 16,5 o/o 1970. För 1971 väntas ökningen stanna vid 7 o/o.
Ränteinkomsternas ökningstakt är mycket snabb, vilket sammanhänger med den kraftiga fonduppbyggnad som sker inom sektorn. 1971 väntas ränteinkomsterna öka med ca 18,5 o/o mot ca 20 o/o 1970.
Socialförsäkringssektorns utgifter består till mycket liten del av administrationskostnader. Den största delen är naturiigen utbetalningarna till hushållssektorn. Drygt 12 miljarder kr. utbetalades 1969, mot ca 14 miljarder kr. 1970 och för 1971 väntas utbetalningarna stiga till knappt 16 miljarder kr. Drygt hälften av dessa utbetalningar utgörs av folkpensionsförmåner, medan sjukförsäkringsförmänerna svarar för knappt tre tiondelar.
Transfereringarna tiU hushällen beräknas ha Ökat med 11,5 o/o 1969 och med ca 14,5 o/o 1970. För 1971 väntas ökningstakten bli ungefär densamma som 1969, eUer knappt 12 o/o. Det höga ökningstalet för 1970 hänger samman med en rad insatser som trädde i kraft budgetåret 1970/71.
Posten övriga utgifter består dels av utbetalningar till företag, dels av korrigeringspost avseende kommunal folkpensionering. Utbetal-
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
145
ningarna till företagen är gottgörelse till arbetsgivare som bedriver företagshälsovård.
Ovan relaterade transaktioner över en konstruerad socialförsäkringssektor visar att sektorns finansiella sparande — dess nettoutlä-ningsmöjligheter — under senare är ständigt har ökat. Tillskottet beräknas ha uppgått till knappt 500 milj. kr. både 1969 och 1970. Förstärkningen väntas bli något större 1971. De flesta fonder som är berörda är mycket små, med undantag för AP-fonderna. Dess sparande beräknas ha överstigit sektorns totala finansiella sparande något både 1969 och 1970 och väntas göra det även 1971. Detta beror således pä att vissa av de andra fonderna har ett negativt sparande. Sparandet inom AP-fonderna utbjuds till allra största delen på kreditmarknaden och dess fördelning på olika institutionella låntagargrapper diskuterades närmare i kapitel IX.
5. Den konsoliderade offentliga sektorn
Den offentliga sektorn har i de tre föregående avsnitten presenterats uppdelad på tre delsektorer, varav en, socialförsäkringssektorn, är en i hög grad konstruerad sektor. Utan att därmed underskatta innebörden av det kommunala självstyret kan sägas att statsmakterna har stort inflytande över — och ansvar för — de offentiiga delsektorernas utgifter och inkomster och även över de finansiella transaktionema dem emellan. Därför är det i betydande utsträckning statsmakterna, som
Tabell VIII: 4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1970—1971
|
|
Milj. kr. |
|
Förändring 1970—1971 |
|
|
|
1970 |
1971 |
milj. kr. |
procent |
|
1. Inkomster |
81380 |
92150 |
10 770 |
13,0 |
|
1.1. Skatter 1.2. Socialförsäkrings 1.3. Övriga inkomster |
54 250 13 010 14 120 |
61410 14 350 16 390 |
7 160 1 340 2 270 |
13,0 10,5 16,0 |
|
2. Utgifter |
74 490 |
82 830 |
8 340 |
11,0 |
|
2.1. Transfereringar 2.1.1. TiU hushåll 2.1.2. Till företag 2.1.3. Ofördelat 2.2. Konsumtion 2.3. Realinvestering |
27 080 20 370 1 920 4 790 37 500 9 910 |
30 410 23 190 2 240 4 980 41 610 10 810 |
3 330 320 190 4 110 |
12,5 14,0 16,0 4,0 11,0 9,0 |
|
3. Finansiellt sparande (1-2) |
6 890 |
9 320 |
2 430 |
|
Anm. Delsektorerna är inte fullständigt konsoliderade då det kan förutsättas att en del av de ofördelade transfereringarna även återfinns bland övriga inkomster. Procenttalen är avrundade till hela resp. halva procent.
Källa: Finansdepartementet.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 146
utifrån det för stunden och fallet lämpliga, avgör i vilken sektor de med en reform följande direkta utgifterna skall falla och vilken sektor som i någon bemärkelse skall svara för finansieringen. Därmed kan hela den offentliga sektorn i viss mån uppfattas sam ett instrument för statsmakternas ekonomisk-politiska intentioner. Mål kan näs genom förändringar i variabler som statsmakterna kontrollerar, men som formellt är att hänföra till en annan sektor än den statliga. Det kan därför vara missledande att endast utifrån förändringar i statens budget dra slutsatser om bl. a. den av statsmakterna bedrivna ekonomiska politiken.
När delsektorerna konsolideras innebär detta att transfereringarna dem emellan elimineras. Konsolideringens syfte är att beräkna den offentliga sektorns anspråk pä reala resurser samt dess nettotransaktioner med hushälls- och företagssektorerna. Den konsoliderade offentliga sektorns omslutning kan sägas antyda omfånget av de ekonomiska flöden som det offentliga direkt påverkar genom sin politik. En del ekonomiska resurser används direkt av det offentliga för produktion av varor och framför allt tjänster. Andra medel återförs såsom transfereringar till de privata sektorerna med mer eller mindre stark styrning i vad avser deras slutliga användning. Sektorns inkomstöverskott, i bemärkelse av skillnader mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering och icke finansiella transfereringar, benämns finansiellt sparande. Denna post innefattar finansiella transfereringar (utlåning m. m.) samt eventuellt saldo.
Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster beräknas ha ökat med 14 o/o 1970 och tillväxten 1971 väntas bli något långsammare, eller ca 13 o/o. Relativt kraftiga ökningar förutses för samtliga inkomstposter. Utgifterna förutses öka med ca 11 o/o 1971, dvs. i ungefär samma takt som för 1970. Sektorns utgifter för konsumtions- och investeringsändamål beräknas ha ökat med 10,5 o/o 1970 och ungefär samma tillväxttakt är att vänta för 1971. Volymökningen av dessa utgifter beräknas tiU 4 o/o 1970 mot knappt 3,5 o/o 1971.
För 1970 kan den offentliga sektorn beräknas ha tagit i anspråk något under 30 o/o av bruttonationalproduktens resurser. Bruttonationalproduktens tillväxt under 1971 förutses nu komma att uppgå tUl ca 3 o/o och dä den offentliga sektorn under samma period förutses öka sin direkta efterfrågan med knappt 3,5 i volym, dvs. i något snabbare takt än bruttonationalprodukten tillväxer, kommer det offentliga att 1971 ta i anspråk en något större andel av de tillgängliga resurserna än under 1970.
Som ovan nämnts går en del av den offentliga sektorns inkomster tUlbaka till de privata sektorerna. Dessa inkomstöverföringar är till viss del komponenter i socialförsäkringsprogrammet och finansieras ibland med försäkringstekniskt beräknade avgifter från hushållen, medan andra
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 147
överföringar är avsedda att bidra till en omfördelning mellan olika inkomstskikt. En mindre del av sektorns inkomster går som subventioner tillbaka tUl företagssektorn och kan således beräknas komma hushållssektorn tUlgodo i form av lägre priser. Totalt beräknas de ickefinansiella transfereringarna frän den offentliga sektorn till hushåll och företag öka i ungefär samma takt 1971 som 1970, eller med ca 14 o/o.
Schematiskt kan man säga att inemot 60 o/o av det offentligas inkomster används för att direkt efterfråga reala tillgångar och att ungefär 1/3 av inkomsterna återförs till de privata sektorerna genom olika former av inkomstöverföringar. Den resterande delen upptas av det finansiella sparandet. Det finansiella sparandet förstärktes under 1970 med omkring 2,5 miljarder kr. och kan under 1971 beräknas förstärkas ytterligare med ungefär samma belopp om man, som tidigare nämnts i avsnittet om staten, utgår från oförändrade löner för de statsanställda.
6. Beräkning av budgeteffekter
Det är inte möjligt att på grundval enbart av förändringar i budgetens saldo eller i det finansiella sparandet göra några fullständiga bedömningar av statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin i sin helhet. En given förändring i budgetsaldot eller i det finansiella sparandet kan nämligen orsakas av ett stort antal kombinationer av förändringar i budgetens delposter, där varje kombination kan ha sin karakteristiska effekt pä samhällsekonomin. Det kan därför inte utan reservationer hävdas att en överbalanserad budget verkar kontraktivt eller att en un-derbalanserad budget verkar expansivt på efterfrågan i samhället. Än mindre kan det villkorslöst hävdas, att en balanserad budget eller en budget med oförändrat saldo skulle lämna efterfrågan opåverkad. Man kan nämligen föreställa sig förändringar i omfånget av statens verksamhet (vilken utgör en komponent av nationalprodukten), som försiggår vid en samtidigt och beloppsmässigt lika stor ökning eller minskning av statens utgifter och inkomster, dvs. vid oförändrat budgetsaido. Härmed skulle en budget som vidhålles i balans mycket väl kunna medverka tUl en ökning eller minskning av den samlade aktiviteten inom samhällsekonomin, även under förutsättning att den förändring som sker av statens utgifter och inkomster skulle ha en neutral inverkan pä aktiviteten utanför den statliga sektorn.
Det anförda exemplet kan uppfattas som ett specialfall av vad som mera allmänt gäller, nämligen att olika grupper av statiiga utgifter och inkomster kan ha olika stark inverkan på aktiviteten i samhällsekonomin. I detta fall har ökningen av statens direkta efterfrågan pä varor och tjänster, dvs. statens verksamhet, en totalt större effekt än den beloppsmässigt lika stora ökningen av de intäkter som dras in från övriga sektorer av samhällsekonomin — låt vara att effekterna på de icke
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 148
statliga sektorerna härmed tankes vara lika stora.
En analys av budgetens effekter bör därför i princip grundas på en uppdelning av utgifter och inkomster i för ändamålet relevanta grupper. Härtill kommer emellertid som en ytterligare komplikation, att varje uttalande om budgetens totalekonomiska effekter blir beroende av vilken jämförelsenorm som väljs tiU den föreliggande budgeten. I vissa försök att mäta budgetens konjunktureffekter synes jämförelsenormerna ha varit en tänkt budget i vUken staten bestämt dels att skattebetalarna under det undersökta året skall betala lika mänga kronor i skatt som under jämförelseåret, dels att varje statsutgift under det undersökta året skall vara lika stor som under jämförelseåret. Med denna jämförelsenorm framstår hela budgetförändringen såsom förklarad av en viss budgetpolitik eller snarare av att en viss speciell budgetpolitik inte har förts. I en annan uppläggning av budgetanalysen har man emellertid sökt skilja ut de förändringar i budgeten som är ett utslag av medveten politik ("åtgärd") frän de förändringar i budgeten som kan förklaras såsom återverkningar av den ekonomiska utvecklingen inom samhäUsekonomin i övrigt (s. k. "automatik"). Med denna uppdelning uppfattas sådana förändringar på budgetens inkomstsida som automatik, vUka vid ett oförändrat skattesystem följer av skatteunderlagets utveckling, medan åtgärdsbestämda inkomstförändringar endast tänks innefatta sådana som direkt följer av skattesatsförändringar.
En sådan indelning kan emellertid leda tUl att den medvetna budgetpolitikens betydelse för statsinkomsternas utveckling underskattas. Att vidmakthålla en oförändrad skattesats inför ett stigande skatteunderlag bör rimligen uppfattas som en medveten åtgärd lika väl som ett beslut om en skattesatsförändring. Med denna syn på budgetpolitiken blir endast de inkomstförändringar, som följer av en opåräknad eUer oregelbunden utveckling av skatteunderlaget, att uppfatta som utslag av (omedveten) automatik. Då det förefallit svårt eUer ogörligt att på ett objektivt sätt avgränsa de förändringar av skatteunderlaget som varit av sådan opåräknad eller oregelbunden beskaffenhet har man hittills i budgetanalytiska undersökningar i stor utsträckning nöjt sig med att endera ta fasta på effekten av budgetens förändringar totalt sett (dvs. av automatik och åtgärder) eller också att söka renodla effekten av skattesatsförändringar och direkta utgiftsbeslut. I det närmast följande har valls att i ett första steg beakta hela förändringen av budgetens inkomster och utgifter. lämfördsenormen blir därmed en budget, där inkomsternas belopp pä ett eller annat sätt är låst vid en oförändrad nivå.
Skatte- och avgiftssystemets konstruktion gör emellertid att det offentligas inkomster i hög grad påverkas av förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten. Inkomstförändringar som är resultat av förändringar i den samhäUsckonomiska aktiviteten är, i varje fall till den
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 149
del de utgör effekter av opåräknade eUer oregelbunda förändringar, svåra att uppfatta som utslag av medveten efterfrågestyrning från det offentliga. Som ett andra steg görs därför ett försök att eliminera de automatiska förändringar i det offentligas inkomster som beror på variationer i ekonomins tUlväxttakt.
Nedan beskrivs och tillämpas en förenklad modell, som avser att på ett överskådligt sätt sammanfatta effekterna på samhällsekonomin inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i en sammantagen offentlig sektor innefattande staten, kommunerna, bostadsinvesteringarna, socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna, vilka tillsammans utgör basen för finanspolitiken i vidaste bemärkelse. En naturlig följd av denna syftning har varit att innehållet i staten och kommunerna fått vidgas till att även avse statliga affärsverk och bolag samt kommunala bolag och stiftelser.
Tillvägagångssättet är att förändringar i statens och kommunernas budgeter uppdelas i två huvuddelar. Först beräknas förändringen i statens och kommunernas konsumtion och investeringar, vilken kan sägas vara ett mått på den efterfrågan pä reala faktorer som dessa utövar. Härutöver införs den grova approximationen att alla icke finansiella in- och utbetalningar i form av löneutbetalningar, varuinköp, transfereringar samt olika former av skattemedelsindragningar har — bortsett frän teckenskillnader — likvärdiga effekter pä den icke offentliga efterfrågan, dvs. i huvudsak hushållens och företagens efterfrägan. Slutsatsen blir då, att förändringen av statens och kommunernas utgiftsöverskott (av det finansiella sparandet) ger en föreställning om inverkan på de andra sektorernas efterfrågan.
Bostadsbyggandet har, liksom stat och kommun, direkt effekt på efterfrägan på reala faktorer och påverkar dessutom resten av samhällsekonomin genom förändringar i sitt negativa finansiella sparande. När det gäller socialförsäkringssystemet och investeringsfonderna är det närmast förändringen i deras finansiella sparande, som antyder deras inverkan pä den privata sektorns efterfrågan.
Förändringen av den statliga och kommunala verksamhetens samt bostadsinvesteringarnas volym ger således ett mätt pä förändringen av den efterfrågan på reala faktorer som utgår frän den sammantagna offentliga sektorn. Förändringen av den sammantagna offentliga sektorns finansiella sparande ger en viss föreställning om den inverkan som finanspolitiken i vidaste bemärkelse utövar pä hushållens och företagens, för efterfrågan på reala resurser, disponibla intäkter.
Härefter har de direkta effekterna av förändringar i verksamhetens volym inom de offentliga sektorerna summerats med de indirekta effekter, som följer av den genom flödesförskjutningar i det finansiella sparandet föranledda förändringen av de icke offentliga sektorernas disponibla intäkter. Härvid har summariskt förutsatts att dessa båda slag av
6t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 1
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 150
förändringar är likvärdiga med hänsyn till effekterna på aktiviteten i samhäUsekonomin och såtillvida summerbara. Den inverkan som förmedlas via förändringar i de icke offentliga sektorernas intäktsströmmar dämpas visserligen genom sparandebortfall, "importläckage" etc, men har å andra sidan kedjeeffekter. Här har presumerats att man i dessa fall kan insätta en multiplikator lika med 1. Detta innebär med andra ord, att en förändring av den sammantagna offentiiga sektorns utgiftsöverskott förutsätts åtföljas av en Uka stor förändring av övriga sektorers efterfrägan på varor och tjänster. Den sammanlagda inverkan på den totala efterfrägan har sålunda satts lika med summa förändring av offentlig real efterfrågan och via det offentliga utgiftsöverskottet genererad efterfrågan.
I modellen uppfattas sålunda utgiftsöverskottet för den sammantagna offentiiga sektorn som ett nettobidrag till övriga sektorers disponibla inkomst. Bland dessa övriga sektorer ingår även utiandet. Den del av de offentliga utbetalningarna som tillfaller utlandet har självfallet ringa återverkan på den inhemska efterfrågan. Detta har i princip beaktats men antas likväl inte nämnvärt påverka kalkylerna. Det har nämligen förutsatts att variationerna från år tiU år i de utländska betalningarnas omfattning är begränsade jämfört med utgiftsöverskottets förändringar.
Effekten av budgetens förändringar erhålles som summan av förändringarna av det offentligas köp av varor och tjänster och, med negativt förtecken, förändringen i det finansiella sparandet, varvid båda termerna förses med en multiplikator av -|- 1. Annorlunda uttryckt innebär detta, att en ökning av det offentUgas utgifler för inköp av varor och tjänster, som inte sammankopplas med en motsvarande ökning av del offentligas intäkter och således medför en Uka stor förändring i negativ riktning av sektorns finansiella sparande, kan ges en multipli-katoreffekt av -1- 2. En ökning av det offentligas inkomster, som inte sammankopplas med en motsvarande ökning av utgifterna och följaktligen medför en lika stor förändring i positiv riktning av det finansiella sparandet, kan ges multiplikatoreffekten — l.i
Det återstår att i korthet beskriva det tekniska förfaringssättet vid beräkning av budgeteffekter med hjälp av den här använda modellen. Först beräknas förändringen i statens, kommunernas och bostadsbyggandets volymmässiga direkta efterfrågan på reala resurser för konsumtions- och investeringsändamål. De olika delsektorernas finansiella sparande framkommer som skiUnaden mellan totala inkomster och samtliga utgifter för konsumtion, realinvestering och icke finansiella transfereringar. När det gäller bostadssektorn kan dess investeringar i löpande priser tas som uttryck för sektorns finansiella sparande. Det
' Modellen kan uppfattas som en i vissa avseenden förenklad och schematisk version av en något mera komplicerad modell för beräkningar av budgeteffekter som har utarbetats av professor Bent Hansen för OECD: s räkning (OECD: "Fiscal Policy in Seven countries 1955—1965", Paris 1969). Denna modell relaterades relativt utförligt i den reviderade nationalbudgeten för 1969.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 151
fr. o. m. 1968 tillämpade systemet för statiig bostadsfinansiering innebär dock att ägare av bostadshus, när vissa rekvisit är uppfyllda, även fär låna för att betala på fastigheten belöpande ränteutgifter. Bostadssektorns negativa finansiella sparande har av denna anledning ökats något i negativ riktning utöver själva investeringsbeloppet. Den sammantagna offentliga sektorns finansieUa sparande de olika åren deflateras med bruttonationalproduktdeflatorn respektive år, varefter förändringarna mellan åren framräknas. Förändringstalen för denna variabel anses här utgöra ett mått på den indirekta efterfrågeeffekt som utgår från den offentliga sektorn. Därefter adderas den direkta och den indirekta efterfrågepåverkan samt uttrycks i procent av bruttonationalprodukten i 1959 års priser respektive år. Även i övrigt har 1959 valts som bas för fastprisberäkningarna.
De resultat som erhåUs när modellen appliceras på den sammantagna offentiiga sektorn och dess här använda delsektorer framgår i nedanstående uppställning, vilken även ger en uppfattning om de kalkylerade efterfrågeeffekter som utgår från de olika delsektorerna. I diagram 1 återfinns en grafisk presentation av den efterfrågepåverkan som beräknas utgå från den sammantagna offentliga sektorn.
I den använda modellen är förändringarna i den utvidgade offentliga sektorns finansiella sparande en av variablerna som bestämmer de efterfrågeeffekter, som utgår frän den offentliga sektorn. Till följd av skattesystemets konstruktion påverkas det offentligas inkomster i hög grad av förändringar i aktiviteten i samhällsekonomin och de offentligas utgifter torde inte heller vara helt opåverkade därav. Förändringar i det finansiella sparandet som är resultat av förändringar i den samhällsekonomiska aktiviteten är, i varje fall till den del de utgör effekten av opåräknade eller oregelbundna förändringar, svåra att uppfatta som något utslag av medveten efterfrågepåverkan utgående frän det offentliga. Det kan därför vara av intresse att försöka konstruera — och till-lämpa — en serie över det finansiella sparandets utveckling under antagande om ett normaliserat realekonomiskt förlopp. Det synes härvid rimligt att utgå från en utveckling av bruttonationalproduktens tillväxt motsvarande den potentiella tillväxten. Utomordentligt sofistikerade resonemang kunde användas för att nå fram till den potentiella tillväxten under en förfluten period. Här har emellertid helt skönsmässigt valts att anse att den potentiella tillväxten för perioden 1960—1964 ungefärligen motsvaras av den genomsnittliga tillväxten frän 1958 till 1964. För tiden därefter har antagits en ärlig potentiell tUlväxt motsva-
i Eftersom en förändring av den offentiiga sektorns finansiella sparande när detta går i negativ riktning, utgör ett bidrag till övriga sektorers disponibla inkomster, disponibla i den bemärkelsen att även indirekta skatter avräknats, skulle det ha varit konsekvent att deflatera motsvarande budgeteffekter med en nettoprisindex och ställa dem i relation till bruttonationalprodukten beräknad till faktorkostnad i stället för till marknadspris. En sådan justering skulle emellertid inte ändra huvuddragen i de beräkningsresultat som erhållits.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
152
Diagram VIII:1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan på samhällsekonomin 1961—1971
Procent av bruttonationalprodukten, 1959 års priser.
|
4,0 |
- |
|
- ■- |
|
|
|
|||||||
|
3,0 |
- |
•' |
-<' |
\ |
/\ |
|
|
||||||
|
|
|
|
. |
\. |
\ |
/ \ \ |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
/ / \ |
|
|
|||||
|
|
|
f'' |
|
|
s»„ \ |
|
|
|
|
||||
|
|
|
i |
|
|
i \ |
/ / N |
|
|
|
||||
|
2,0 |
- |
1 B |
|
|
\ > j |
' ' |
\\ |
|
|
||||
|
|
|
i |
|
|
|
1 |
|
A |
|
|
|||
|
|
|
J |
|
|
\ |
\ 1 |
|
■\ |
- |
|
|||
|
|
/ |
|
|
|
> |
\ I 1 |
|
>' |
\ |
|
|||
|
1,0 |
/ |
|
|
|
|
\\ : |
|
|
|
/ |
|||
|
|
/ |
|
|
|
|
v -' |
|
|
\ |
\ |
/ |
||
|
|
A |
|
|
|
|
v |
\,,j |
|
|
|
v\ |
/-••• |
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
\, |
/■ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
\ |
\ / |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
\ |
< |
|
|
-1,0 |
_ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
L
1961
1962
1963
1964
1965
±
1966
1967
_L
1968
_L
1969
_L
1970
1971
A = Den sammantagna offentliga sektoms inverkan på den samlade efterfrägan. B = Den sammantagna offentliga sektorns inverkan på den samlade efterfrågan då vissa automatiska effekter på det offentligas inkomster eliminerats.
rande den tillväxt som uppnåddes 1965. I den män bruttonationalproduktens faktiska tillväxt avvikit från den potentiella, har en del av avvikelsen endera tillfallit det offentiiga i form av skatter eller socialförsäkringsavgifter eller alternativt bortfallit därifrån. Denna del kan sägas utgöras av den totala marginella skatte- och avgiftskvoten. Det är synnerligen svårt att för olika år rekonstruera en hypotetisk marginell skattekvot som skulle ha rätt just det året. I stället har här valts att på skillnaden mellan faktisk och hypotetisk tillväxt applicera den för respektive år konstaterade skattekvoten (dvs. förhållandet mellan å ena sidan summan av skatter och socialförsäkringsavgifter samt bruttonationalprodukten ä den andra). Effekten på det finansieUa sparandet av avvikelser från potentiell tillväxt torde därmed underskattas. Kalkyle-ringsmetoden kan emellertid försvaras, om man anlägger det betraktelsesättet att alla förändringar av den genomsnittliga skattekvoten utgör utslag av medvetet handlande ("åtgärden" att låta skattekvoten stiga eller falla), även i sådana faU där de inträffar i samband med oväntade eller oregelbundna förändringar av aktivitetsnivån och oavsett om de realiseras utan att någon förändring vidtas av gällande skatteregler.i Med ett sådant betraktelsesätt kan en oförändrad skattekvot ge ett mått pä skatteautomatiken vid oväntade eller oregelbundna förändringar av akivitetsnivån i samhällsekonomin.
Även vissa offentiiga utgifter influeras av aktivitetsnivån och syssel-
' 1 viss utsträckning kan emellertid förändringar av den genomsnittiiga skattekvoten tänkas ha sin grund i oväntade eller oregelbundna förändi ingår avseende inte blott aktivitetsnivån utan även takten i lönedeflatorns utveckling.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 153
|
|
I96I |
1962 |
1963 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
|
Staten |
-2,3 |
1,1 |
1,6 |
0,2 |
0,1 |
0,9 |
0,7 |
0,6 |
—0,2 |
—1,0 |
0,7 |
|
därav direkt efterfrågan |
0,1 |
0,8 |
0,5 |
0,3 |
0,7 |
0,3 |
-0,4 |
0,2 |
0,3 |
1,1 |
1,0 |
|
Kommunerna |
1,3 |
1,0 |
1,7 |
1,6 |
0,1 |
0,5 |
1,5 |
1,6 |
1,0 |
1,0 |
0,5 |
|
därav direkt efterfrågan |
0,7 |
0,8 |
1,3 |
1,1 |
0,2 |
0,9 |
1,6 |
1,3 |
0,9 |
0,8 |
0,7 |
|
Bostadsbyggandet |
0,7 |
0,8 |
0,8 |
1,2 |
0,3 |
—0,2 |
1,4 |
0,2 |
0,6 |
—0,4 |
-0,1 |
|
därav direkt efterfrågan |
0,3 |
0,4 |
0,4 |
0,5 |
0,2 |
—0,1 |
0,7 |
0,1 |
0,2 |
—0,3 |
-0,1 |
|
Socialförsäkrings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
systemet, investerings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fonderna |
0,8 |
—0,3 |
—1,0 |
—0,7 |
-0,4 |
—0,4 |
—0,2 |
—0,9 |
—0,4 |
—0,1 |
0,0 |
|
Totaleffekt |
0,5 |
2,5 |
3,0 |
2,3 |
0,2 |
0,7 |
3,3 |
1,4 |
1,0 |
-0,4 |
1,1 |
|
Totaleffekt när vissa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
automatiska inkomstför- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ändringar eliminerats |
0,7 |
2,2 |
3,0 |
3,2 |
0,2 |
0,3 |
2,7 |
1,4 |
1,6 |
—0,3 |
0,5 |
sättningsnivån, exempelvis utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det verkligt svära problemet, när det gäller utgifterna, består dock i att bedöma hur det offentiiga skulle ha agerat vid en väsentligt annorlunda inkomstsituation. Ett flertal olika, men i och för sig rimliga, hypoteser härom kan uppställas, men för närvarande kan knappast någon anses vara sannolikare än någon annan. Än mindre kan någon ostridigt beläggas. Under sädana omständigheter har det förefallit rimligt att helt bortse från s. k. automatiska effekter på utgiftssidan av marginella förändringar i aktivitetsnivån. Det kan förmodas att det faktiska utslaget på det finansiella sparandet vid avvikelser frän potentiell tillväxt härigenom tenderar att överskattas. Den troliga effekten går således i en riktning motsatt den som följer av förenklingen på inkomstsidan.
Den metod som valts för att beräkna det finansieUa sparandet, vilket skulle ha framkommit om tillväxttakten hade motsvarat den potentiella, innebär sålunda att tUl det faktiska finansiella sparandet har lagts eller dragits ifrån det belopp som framkommer, när den faktiska årliga skattekvoten har applicerats på skillnaden mellan den realiserade och hypotetiska bruttonationalprodukttillväxten respektive är. Detta hypotetiska finansiella sparande har ersatt det faktiska i modellen och en kurva utvisande det resultat som då erhålls har inlagts i diagrammet. Som synes är det en mindre skillnad mellan de efterfrågeeffekter som de två kurvorna indikerar. SkUlnaden kan sägas vara ett tentativt mått på effekter av renodlad budgetautomalik, dvs. den del av förändringen som kan återföras på oväntade eller oregelbundna förändringar i beskattningens inkomstunderlag. Det är naturligt att de tvä kurvorna nära sammanfaller under år då den faktiska tillväxten i stort sett motsvarat den potentiella. Såsom också kan väntas går kurvorna isär (och kan eventuellt förbli på avstånd frän varandra), när samhällsekonomin övergår från en sUuation med en tillväxt som nära motsvarar potentiell tillväxt, till en tUlväxttakt som i ena eller andra riktningen påtagligt avviker från den potentiella. Detta var fallet bl. a. 1964 och 1969, vilket tydligt framgår i diagrammet.
Prop. 1971: 1 Bilaga 1 Finansplanen 154
IX. Kreditmarknaden
1. Kreditinstitutens utlåning
Kreditmarknaden började att stramas åt under de första månaderna av 1969. Under loppet av 1969 och första hälften av 1970 skärptes kreditpolitiken ytterligare och under resten av 1970 har den varit fortsatt stram. I konjunkturinstitutets höstrapport 1970 har utvecklingen på kreditmarknaden under 1969 och första halvåret 1970 relativt utförligt behandlats. Sedan dess föreligger ny information för tredje kvartalet 1970. Kreditmarknaden brukar under fjärde kvartalet karakteriseras av stora förändringar gentemot de tre första kvartalen. Förändringarna har denna gång bedömts vara så stora att någon fullständig kreditmarknadsmatris för 1970 ännu inte kan uppställas.
De kreditpolitiska åtgärder som har vidtagits sedan början av 1969 har framför allt berört affärsbankerna. Deras totala kreditgivning torde ha uppgått till inte fullt 700 milj. kr. under de tre första kvartalen 1970 att jämföras med nästan 4,5 miljarder kr. under motsvarande period 1969. Minskningen i affärsbankernas direkta långivning är särskilt markant. Mot en direkt långivning under de tre första kvartalen 1969 på ca 2 miljarder kr. står en långivning pä något mer än 100 milj. kr. under motsvarande period 1970.
I motsats till de tre första kvartalen 1969, då affärsbankerna i viss män öl;ade sin fordran pä staten, har de under motsvarande period 1970 i relativt stor utsträckning minskat sitt innehav av statspapper. En stor del av de frigjorda medlen har överförts till kreditgivning till bostadssektorn, framför allt i form av köp av hypoteksobligationer. Minskningen av affärsbankernas kreditgivning har nästan uteslutande drabbat näringslivet. Affärsbankernas kreditgivning till näringslivet kan beräknas ha uppgått till inte fullt 500 milj. kr. under de tre första kvartalen 1970 att jämföra med mer än 2,5 miljarder kr. under motsvarande period 1969.
Utvecklingen av affärsbankernas direkta långivning tUl vissa sektorer av näringslivet kan närmare studeras utifrån de uppgifter som redovisas i tabell 1. Som framgår av tabellen har de utestående lånen till alla de tre redovisade sektorerna minskat mellan november 1969 och november 1970. Den största såväl absoluta som procentuella minskningen redovisas för sektorn "privatpersoner m. m.". Det kan nämnas att krediterna till denna sektor till en del avser utlåning till småföretagare. Affärsbankernas utestående krediter till industrin har också minskat men i mindre utsträckning än krediterna till handeln.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 155
Tabell IX: 1. Affärsbankernas utestående län till vissa sektorer av näringslivet 1967—1970
Procentuella förändringar. Inom parentes anges de absoluta förändringarna i milj. kr.
nov. 1967— nov. 1968— nov. 1969—
nov. 1968 nov. 1969 nov. 1970
Industri 9,1 (529) 10,5
(663) — 1,0 (—73)
Handel och servicenä
ringar 6,3
(332) 12,5
(698) — 6,3 (—393)
Privatpersoner m. m. 38,2
(1 038) 17,0
(640) —12,9
(—576)
Anm. Exkl. Sparbankernas bank och Jordbrukets bank. Källa: Svenska bankföreningen.
Även kreditgivningen från "andra banker" — sparbanker, jordbrukskassor och postbanken — har under de tre första kvartalen 1970 väsentligt reducerats jämfört med motsvarande period ett år tidigare. Medan kreditgivningen från "andra banker" har uppgått till ca 1,8 miljarder kr. under januari—september 1969 synes den under motsvarande period 1970 endast ha uppgått till inte fullt 1 miljard kr. Kreditgivningen till näringslivet har minskat något men inte pä samma påtagliga sätt som från affärsbankerna. Andelen krediter till bostadssektorn var betydligt större under de tre första kvartalen 1970 än under m.otsvarande period 1969. I absoluta tal sjönk däremot kreditgivningen till bostadssektorn.
Allmänna pensionsfonden är i stort sett den enda långivare på kreditmarknaden som mera avsevärt ökat sin kreditgivning. Av tabell 2 framgår nettoökningen av AP-fondens totala inhemska placeringar fördelade på olika låntagarkategorier.
Den ojämförligt största delen av AP-fondens kreditgivning avser krediter till bostadssektorn. I jämförelse med de tre första kvartalen 1968 har dock dess andel av fondens totala kreditgivning minskat både under 1969 och 1970. Statens andel har successivt ökat medan kommunernas andel minskade under de tre första kvartalen 1970 jämfört med motsvarande period både 1968 och 1969. Kreditgivningen till näringslivet har för samma period 1970 hållits oförändrad. Detta innebär att näringslivets andel av fondens totala kreditgivning minskat. Sä gott som hela andelsminskningen har därvid fallit pä aterlånen, dvs. län som genom framför allt affärsbankerna tUlförs marknaden. Eftersom läget på kredUmarknaden snarast skärpts under 1970 jämfört med 1969 torde inte efterfrågan på dessa krediter ha minskat. Snarare torde bankerna ha uppvisat en relativt stor restriktivitet vid beviljandet av återlån. Dessa lån inräknas nämligen bland bankernas övriga lån och berörs således i motsvarande utsträckning av bl. a. bestämmelsen om ett utlåningstak för affärsbankerna.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 156
Tabell IX: 2. Allmänna pensionsfondens placeringar fördelade på olika låntagarkategorier 1968-1970
Nettoförändringar
|
|
Stats- |
Bostads- |
Kom- |
Nä- |
därav |
Summa |
|
|
papper |
krediter |
muner |
ringsliv |
återlån |
|
|
Nettobelopp i milj. kr. |
|
|
|
|
|
|
|
1—3 kv. 1968 |
96 |
2 385 |
289 |
1 271 |
224 |
4 041 |
|
4 kv. 1968 |
436 |
694 |
182 |
543 |
38 |
1 855 |
|
1—3 kv. 1969 |
149 |
2 131 |
316 |
1 339 |
464 |
3 935 |
|
4 kv. 1969 |
445 |
971 |
247 |
514 |
119 |
2 177 |
|
1—3 kv. 1970 |
481 |
2 710 |
315 |
1 339 |
305 |
4 845 |
|
Procentuell fördelning |
|
|
|
|
|
|
|
1—3 k v. 1968 |
2,4 |
59,0 |
7,2 |
31,4 |
5,5 |
100,0 |
|
4 kv. 1968 |
23,5 |
37,4 |
9,8 |
29,3 |
2,0 |
100,0 |
|
1—3 kV. 1969 |
3,8 |
54,1 |
8,0 |
34,1 |
11,8 |
100,0 |
|
4 kv. 1969 |
20,4 |
44,6 |
11,3 |
23,7 |
5,5 |
100,0 |
|
1—3 kv. 1970 |
9,9 |
55,9 |
6,5 |
27,7 |
6,3 |
100,0 |
Anm. De redovisade uppgifterna överensstämmer inte helt med dem som brukar redovisas i kreditmarknadsmatriser. Bl. a. innefattar uppgifterna i tabellen de s. k. aterlånen samt fondens köp av bankers förlagsbevis.
Källa: Allmänna pensionsfonden.
2. Sektorernas upplåning
Som en följd av budgetöverskottet första halvåret 1970 minskade både riksbanken och affärsbankerna i stor utsträckning sin fordran på staten (jmf. tabell 3). Statens kassamässiga budgetunderskott beräknas andra halvåret 1970 uppgå till drygt 5 miljarder kr., dvs. ca 800 milj. kr. mindre än under andra halvåret 1969. För kalenderåret 1970 torde statens nettouppläning ha uppgått till drygt 3 miljarder kr., vilket är ungefär 600 milj. kr. mindre än under 1969. Huvudparten därav utgjor-
Tabell IX: 3. Statsuppläningens fördelning på olika långivarkategorier 1968—1970
Milj. kr.
|
|
1968 |
|
1969 |
|
1970 |
|
|
l:a |
2:a |
l:a |
2:a |
l:a 2:a |
|
|
halv- |
halv- |
halv- |
halv- |
halv- halv- |
|
|
året |
året |
året |
året |
året året |
|
Riksbanken |
—499 |
1 729 |
—1 793 |
3 300 |
— 1 464 .. |
|
Affärsbanker |
—782 |
1036 |
185 |
1 342 |
—1 372 .. |
|
Andra banker |
—655 |
1 162 |
— 698 |
689 |
—305 .. |
|
Enskilda för- |
|
|
|
|
|
|
säkringsinrättningar |
58 |
133 |
45 |
—327 |
282 .. |
|
Offentliga för- |
|
|
|
|
|
|
säkringsinrättningar |
74 |
459 |
— 83 |
674 |
491 .. |
|
Allmänheten |
243 |
410 |
182 |
280 |
370 .. |
|
Totalt - |
-1559 |
4 929 |
—2162 |
5 958 |
—1998 (5 200) |
Källa: Riksbanken.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 157
Tabell IX: 4. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden och förändringen av deras likvida tillgångar 1968—1970
Milj. kr.
|
1968 |
|
1969 |
|
1970 |
|
|
l:a halvåret |
2:a halvåret |
l:a halvåret |
2:a halvåret |
l:a halvåret |
2:a halvåret |
|
Upplåning 600 Förändring av likvida tillgångar 120 |
810 190 |
560 310 |
680 — 130 |
410 420 |
(300) (-400) |
Källa: Konjunkturinstitutet.
des av långfristiga obligationslån. I likhet med 1969 emitterade staten inga kortfristiga obligationslän.
Under 1971 väntas statens finansiella sparande öka från ca 1,8 till ungefär 3,5 miljarder kr. Även sedan hänsyn tagits till vissa finansiella transaktioner, som torde öka under 1971 jämfört med 1970, kan statens uppläningsbehov beräknas bli mindre än 1970 och uppskattningsvis uppgå till ca 1 miljard kr.
För 1970 har kommunernas upplåning pä kreditmarknaden beräknats till drygt 700 milj. kr., dvs. en minskning med ca 550 mUj. kr. jämfört med 1969 (jmf. tabeU 4). Huvudparten av denna nedgång har faUit på andra halvåret. Kommunernas upplåning utanför kreditmarknaden 1970 kan förmodas ha varit obetydligt större än under 1969 eller ca 300 milj. kr.
De beräkningar som nu föreligger över kommunernas inkomster och utgifter för 1970 tyder pä att det kommunala utgiftsöverskottet ökade med ca 500 milj. kr. jämfört med 1969. I förhållande tiU kommunernas ursprangliga planer synes dock utgifterna ha begränsats avsevärt. Kreditpolitikens åtstramande effekter har bl. a. kommit tUl uttryck i en betydligt lägre upplåning. Eftersom kommunernas utgiftsöverskott 1970 uppgått till ca 1,7 miljarder kr. och deras utlåning till ett hundratal milj. kr. torde deras likvida tillgångar ha minskat med ca 800 milj. kr. De kan därmed vid utgången av 1970 beräknas ha uppgått till 4 1/4 miljarder kr., vilket är den lägsta nivån sedan 1967.
Med ökade skatteinkomster under 1971 beräknas det kommunala utgiftsöverskottet reduceras med ca 200 milj. kr. jämfört med 1970. Om man antar att kommunernas totala upplåning 1971 (dvs. inkl. upplåningen utanför kreditmarknaden) blir något större än under 1970, eller totalt ca 1,3 miljarder kr., skulle kommunernas Ukvida tillgångar — förutsatt oförändrad kommunal utlåning — likväl behöva minska med ytterligare ca 400 milj. kr.
De totala bostadsinvesteringarna beräknas ha minskat med ca 5 o/o i volym mellan 1969 och 1970, vUket värdemässigt skulle motsvaras av
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 158
en ökning med ca 100 milj. kr. Nettoutbetalningarna av de statliga bostadslånen kan beräknas ha varit något större under 1970 än under 1969. Då bostadssektorns totala upplåning under senare delen av 60-talet regelmässigt har ökat mer än de beräknade investeringsutgifterna, torde upplåningen på kreditmarknaden ändå ha uppgått tUl ca 8,3 miljarder kr., dvs. en ökning med ungefär 400 milj. kr. jämfört med 1969.
Nu föreliggande beräkningar tyder på att bostadsinvesteringarna kommer att fortsätta att minska något i volym mellan 1970 och 1971. Värdemässigt torde emellertid bostadsinvesteringarna öka med 450 å 500 milj. kr. under 1971. De statliga bostadslånen väntas öka relativt kraftigt varför ökningen av bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden kan beräknas stanna vid ungefär 300 milj. kr.
Näringslivets fasta investeringar beräknas ha ökat med ca 3 o/o i volym 1969—1970. Samtidigt har lagerökningen varit mycket betydande och vida större än under 1969. Näringslivets totala investeringsutgifter torde därmed värdemässigt ha ökat med ca 3,5 mUjarder kr. mellan
1969 och 1970. De beräkningar över
näringslivets finansiella sparande
som har kunnat göras pekar mot en försämring av detta på drygt 2,7
miljarder kr. mellan 1969 och 1970.
Näringslivets totala upplåning på kreditmarknaden kan beräknas ha uppgått till knappt 2,5 miljarder kr. under 1970. Dä detta innebär en minskning av upplåningen med ca 2 miljarder kr. sedan 1969 har utvecklingen av näringslivets likviditet försämrats i en betydande utsträckning. Upplåningen utanför kreditmarknaden har nämligen inte varit tillräckligt omfattande för att motväga nedgången i den reguljära kreditgivningen.
Industrins fasta investeringar beräknas ha ökat med ca 7,5 o/o i volym mellan 1969 och 1970. Samtidigt har lagerökningen varit mycket betydande. Då vinstmarginalerna synes ha varit ungefär oförändrade och upplåningen har minskal i relativt stor utsträckning har den försämring av likviditeten som började under 1969 fortsatt i än högre grad under
1970 (jmf. diagram 1). I motsats till 1969
synes även de större industri
företagens likvida tillgångar ha minskat under 1970.
Den privata anskaffningen av kapital utomlands, som tilltog under andra halvåret 1969, synes ha utvecklats vidare under 1970. Enligt de uppgifter som föreligger skulle betalningsbalansens s. k. restpost ha uppgått till ca 1,4 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1970 att jämföra med en negativ restpost under motsvarande period året innan på drygt 450 mUj. kr. Detta kan tyda på ett betydande inflöde av handelskrediter under 1970. Vidare visar posterna "privata långfristiga lån" samt "övriga privata kapitaltransaktioner" högre positiva värden de tre första kvartalen 1970 än under samma period året innan. Mycket pekar sålunda mot att företagen försökt att parera den inhemska
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
159
Diagram IX: 1. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1968—1970
Index: 31.12.1967= 100
120
100
SO
60
|
Industri J |
|
K |
|
|
|
\ större |
|
|
V |
\ t \ \ |
|
|
|
Mindre |
±
1 kv. 2 kv.3 kv4 kv.1 kv.2 kv.3 kv4
kv.l kv.2 kv.3 kv.4 kv,
1968 1969 1970
120 -
100
1 kV. 2 kv.3 kv.4 kv.1 kv.2 kv3 kv.4
kv.1 kv.2 kv.3 kv.4 kv.
1968 1959 1970
Anm. Uppgifterna omfattar kassa, bank och postgirotillgodohavanden, kortfristiga penningplaceringar samt icke utnyttjad checkräknings- och annan löpande kredit. Större industriföretag (med mer än 500 anställda) samt större handelsföretag (med mer än 200 anställda) är totalundersökta. Mindre industriföretag (200—499 anställda) samt mindre handelsföretag (100—199 anställda) är urvals-undersökta. På grund av fusioner, nedläggningar m. m. är uppgifterna över de likvida tillgångarna vid olika tidpunkter inte helt jämförbara.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.
kreditåtstramningen dels med en försvagning av likviditeten, dels med en tilltagande kapitalimport.
De av konjunkturinstitutet gjorda beräkningarna över näringslivets investeringar under 1971 pekar mot en volymmässig ökning av de fasta investeringarna med ca 5,5 o/o medan lagerökningen väsentligt torde reduceras jämfört med 1970. Totalt beräknas näringslivets investeringsutgifter komma att minska med drygt 1 miljard kr. mellan 1970 och 1971. Detta tyder pä att näringslivets finansiella sparande kan komma att bli ungefär oförändrat jämfört med 1970. Samtidigt torde emellertid näringslivets likviditet ha varit ansträngd mot slutet av 1970. Bristande information över likviditetens absoluta storlek och fördelning gör det dock mycket svårt att uppskatta möjligheterna till ytteriigare minskning av de likvida tUlgångarna. Här har räknats med att näringslivets upplåning behöver öka med ca 3 miljarder kr. jämfört med 1970. Hänsyn har därvid tagits till den i kapitel I förutsatta högre investeringsvolymen inom industrin.
I följande tablå har de olika låntagarnas upplåning och beräknade uppläningsbehov på kreditmarknaden sammanställts för åren 1968— 1971.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 160
1968 1969 1970 1971
|
Stat |
|
3,4 |
3,8 |
3,2 |
1,1 |
|
Kommuner |
|
1,4 |
1,2 |
0,7 |
1,0 |
|
Bostäder |
|
8,0 |
7,9 |
8,3 |
8,6 |
|
Näringsliv |
|
7,2 |
4,3 |
2,5 |
5,5 |
|
|
Totalt |
20,0 |
17,2 |
14,7 |
16,2 |
En summering av de olika låntagarnas beräknade anspråk på kreditmarknaden under 1970 ger vid handen att den totala kreditgivningen torde ha uppgått tUl drygt 14,5 miljarder kr., dvs. en minskning med 2,5 miljarder jämfört med 1969. Låntagarnas samlade anspråk på kreditmarknaden under 1971 visar på en ökning med 1,5 miljarder kr. jämfört med 1970. Det bör dock understrykas att uppgifterna för 1971 inte är att betrakta som en prognos utan en redovisning av de kreditbehov som synes stå i överensstämmelse med den "reala" utvecklingen på olika områden.
3. Industrins bruttovinster och finansieringsbehov 1964—1969
Utifrån statistiska centralbyråns nu föreliggande finansstatistik för företag har utvecklingen av industrins brattovinstmarginaler t. o. m. 1969 beräknats. I tabell 5 redovisas förändringen av bruttovinstmarginalerna för vissa industrigrupper samt för totala industrin, exklusive kraftverk.
Tabell IX: 5. Vinstutvecklingen inom industrin 1964—1969
Ärlig förändring i bruttovinstmarginalen (procentenheter)
|
|
1964— |
1965— |
1966— |
1967— |
1968— |
|
|
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
|
Metall- och verkstadsindustri. |
|
|
|
|
|
|
exkl. varv, malmbrytning och |
|
|
|
|
|
|
anrikningsverk |
0,3 |
—1,7 |
—0,9 |
—0,1 |
1,1 |
|
Jord- och stenindustri |
—0,4 |
-1,9 |
0,9 |
—0,2 |
0,1 |
|
Träindustri |
0,8 |
—2,0 |
—1,6 |
—0,1 |
1,0 |
|
Massa- och pappersindustri |
0,6 |
-5,9 |
-2,2 |
4,5 |
3,3 |
|
Grafisk industri och pappers- |
|
|
|
|
|
|
förädling |
1,6 |
—1,3 |
1,3 |
0,1 |
-0,2 |
|
Livsmedelsindustri |
—0,2 |
-0,5 |
0,1 |
0,2 |
0,4 |
|
Textil- och beklädnadsindustri |
-0,9 |
—0,9 |
0,0 |
-0,9 |
0,0 |
|
Läder-, hår- och gummivaru- |
|
|
|
|
|
|
industri |
—0,4 |
0,1 |
—1,7 |
1,5 |
0,0 |
|
Kemisk-teknisk industri |
0,0 |
—0,2 |
0,9 |
0,2 |
—0,1 |
|
Hela industrin |
-0,2 |
-2,5 |
-0,5 |
0,3 |
1,0 |
Anm. Bruttovinsten har beräknats som rörelseöverskott minus underskott och inkluderar nedskrivning av lager. Vinstmarginalen har beräknats som kvoten mellan bruttovinsten och försäljningsintäkterna. Värdena för hela industrin är beräknade inkl. företag, som har sin verksamhet i flera av de i tabellen redovisade industrigrupperna. Differensen mellan vinstmarginalerna är beräknade för identiska företag för två på varandra följande år.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Bil. 1 Preliminär nationalbudget
161
Diagram IX: 2. Bruttoinvesteringar, bruttosparande och finansieringsbehov inom industrin 1964—1969
Index: Bruttoinvesteringar i byggnader, anläggningar, maskiner och lager 1964 = 100
|
! —20 |
|
140 120 100 80 |
V 1 |
1 i- L \............................ , |
/ |
|
\y |
|
|
1964 1965 1966 1967 1968 1969
1964 1965 1966 1967 1968 1969
S = bruttosparande. I = bruttoinvesteringar i byggnader, anläggningar och maskiner. L = lagerinvesteringar.
När (I—S) resp. (I + L—S) är positivt föreligger ett nettofinansieringsbehov (sparandeunderskott).
Anm. Skalan anger bruttoinvesteringar, bruttosparande och finansieringsbehov i procent av totalinvestering 1964. Uppgifterna omfattar ca två tredjedelar av industrin.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunktui institutet.
Industrins vinstmarginaler uppvisar en påtaglig stabilitet över konjunkturcykeln. Detta gäller även för de enskilda industrigrupperna — massa- och pappersindustrin undantagna. Räknat från 1964 till 1969 har vinstmarginalerna för hela industrin försämrats något. Vad gäller utvecklingen för de olika industrigrupperna har försämringen varit mest påtaglig för textil- och beklädnadsindustrin, vars vinstmarginaler inte under något av de redovisade åren har förbättrats. Även metall-och verkstadsindustrin samt träindustrin har fått se sina marginaler krympa under denna period. För massa- och pappersindustrin har marginalerna varit ungefär oförändrade under perioden som helhet men har varierat påtagligt år från år. Endast inom grafisk industri och pappersförädling samt kemisk-teknisk industri har marginalerna förbättrats om än i mycket ringa utsträckning.
De ovan redovisade uppgifterna över industrins vinstmarginaler är beräknade för företag med mer än 50 anställda. Utvecklingen inom de olika branscherna torde emellertid inte ha varit likformig. Vissa undersökningar visar en i många fall betydande skUlnad i vinstutveckling mellan framför allt mindre och större företag, där de större företagen under de senaste åren haft en betydligt bättre vinstutveckling än de mindre.
prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 162
Tabell IX: 6. Självfinansieringen inom vissa industrigrupper 1965—1969
1965 1966 1967 1968 1969
Metall- och verkstadindustri, exkl. varv,
malmbrytning och anrikningsverk Träindustri
Massa- och pappersindustri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Kemisk-teknisk industri Hela industrin, inkl. lagerförändring Hela industrin, exkl. lagerförändring
|
85 |
76 |
135 |
137 |
98 |
|
60 |
80 |
140 |
57 |
67 |
|
82 |
39 |
29 |
118 |
186 |
|
85 |
90 |
112 |
112 |
115 |
|
178 |
234 |
159 |
106 |
85 |
|
71 |
60 |
100 |
94 |
92 |
|
84 |
70 |
105 |
103 |
95 |
|
120 |
90 |
97 |
98 |
117 |
Anm. Självfinansieringskvoten har beräknats som sparandet i procent av investeringar i anläggningar, maskiner samt lager. Dessutom har den angivits exkl. lagerinvesteringar för hela industrin.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyråns finansstatistik ger även information om industrins bruttosparande, bruttoinvesteringar samt extern finansiering. Utvecklingen sedan 1964 redovisas i diagram 2.
Frän finansstatistiken har beräknats självfinansieringskvoter för vissa industrigrupper. Dessa redovisas i tabell 6. Kvoterna återger förhållandet mellan bruttosparandet och investeringarna i anläggningar, maskiner samt lager. I tabellen redovisas även självfinansieringskvoter för hela industrins investeringar exklusive lager. Syftet härmed är att något belysa industrins möjligheter att med egna medel finansiera sina anläggningsinvesteringar, vilket kan vara av intresse i ett mer långsiktigt perspektiv. Anmärkas bör, att de i tabellen redovisade självfinansieringskvoterna är beräknade för hela industrigrupper. Finansieringsförhållandena mellan olika företag inom samma grupp kan naturligtvis variera högst avsevärt.
Som framgår av tabellen minskade självfinansieringskvoten exklusive lagerförändringar för hela industrin mellan 1965 och 1966. Sedan dess har kvoten emellertid successivt stigit (jmf. även kurvan I-S i diagram 2). Inkluderas lagerförändringarna uppvisar självfinansieringskvoten större variationer över tiden och gick 1969 i motsatt riktning mot kvoten exklusive lagerförändringar.
Mellan de olika industrigrupperna föreligger vissa skUlnader i självfinansieringsgraden. Vad gäller självfinansieringskvoten inklusive lagerförändringar uppvisar textil- och beklädnadsindustrin i genomsnitt en betydligt högre, fast fr. o. m. 1967 fallande, kvot jämfört med de övriga industrigrupperna. Perioden har kännetecknats av en svag utveckling av såväl bruttosparande som investeringar. Även metall- och verkstadsindustrins självfinansieringskvot har under samtliga i tabellen redovisade år legat pä en något högre nivå än för totala industrin. Däremot har massa- och pappersindustrins självfinansieringskvot i genomsnitt
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 163
legat under genomsnittet för totala industrin trots den påtagliga förbättring av självfinansieringen som skett under 1968 och 1969.
4. Inlåning och likviditet
Under de tre första kvartalen 1970 låg inlåningen (flödet) i samtliga bankinstitut på en lägre nivå än under motsvarande period året innan. Den relativa inlåningsminskningen var för både sparbankerna och postbanken av nästan samma storleksordning som för affärsbankerna (jmf. tabell 7). Av den totala inläningsminskningen mellan de tre första kvartalen 1970 och motsvarande period året innan på nästan 1,7 mUjarder kr. svarade affärsbankerna för ca 800 milj. kr. Inlåningsutvecklingen under 1970 skiljer sig härvidlag frän utvecklingen under 1969, då motsvarande inlåningsminskning på 3,2 mUjarder kr. nästan uteslutande berörde affärsbankerna. I stor utsträckning överensstämmer ovanstående utveckling med erfarenheterna frän tidigare konjunkturcykler. I kul-minationsfaser visar sedvaiUigt affärsbankerna en svagare relativ inlä-ningsutveckling än sparbankerna och postbanken på grund av sin högre andel företagsmedel.
I ett tidigare avsnitt har framhållits att industrins och handelns likvida tillgångar minskade under 1969. Likviditetsminskningen har under 1970 fortsatt i än snabbare takt. För kommunernas del började likviditetsminskningen under andra halvåret 1969 men har sedan dess accentuerats. En schematisk kalkyl utifrån uppgifterna över den totala bankinläningen samt över förändringarna i företagens och kommunernas banktillgodohavanden anger att även hushållsinlåningen (flödet) successivt minskat under 1969 och 1970. Detta bestyrkes även av att inlåningen i sparbankerna har minskat sedan första hälften av 1969. Den största delen av sparbankernas inlåning torde nämligen härröra från hushållen.
Tabell IX: 7. Inläningsutvecklingen de tre första kvartalen 1968, 1969 och 1970
Milj. kr.
1968 1969 1970
1—3 kv. 1—3 kv. 1—3 kv.
Affärsbankerna Sparbankerna (80 större) Jordbrukskassorna Postbanken
|
3 725 |
656 |
—149 |
|
1 724 |
1 678 |
1 280 |
|
229 |
316 |
203 |
|
182 |
57 |
—288 |
|
Totalt 5 860 |
2 707 |
1046 |
Källa: Bankinspektionen.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 164
Tabell IX: 8. Affärsbankernas tillgångar och skulder de tre första kvartalen 1968, 1969 och 1970
Nettoförändring i milj. kr.
1968 1969 1970
1—3kv. 1—3kv. 1—3 kv.
|
442 |
1270 |
589 |
|
4 057 |
1988 |
122 |
|
Totalt 4 499 |
3 258 |
711 |
|
3 725 |
656 |
—149 |
|
105 |
1 276 |
540 |
|
669 |
1 326 |
320 |
Kassa, obligationer och valuta Utiåning
Inlåning från allmänheten Nettoskuld till riksbanken Övriga skulder (netto)
Källa: Bankinspektionen.
1 mars respektive augusti 1969 infördes skärpta bestämmelser rörande affärsbankernas likviditets- och kassareserver. Såsom framgår av den balans över förändringarna i affärsbankernas tillgångar och skulder som redovisas i tabell 8 ökade affärsbankernas innehav av sådana liUgångar som normalt uppfattas som likvida med 1270 mUj. kr..under de tre första kvartalen 1969. Den i nuvarande läge mera direkt disponibla delen därav, dvs. valutor och andra kortfristiga medel, sjönk däremot med över 400 mUj. kr. Samtidigt ökade nettoupplåningen i riksbanken med ca 1 300 milj. kr. Den ökning av de likvida tillgångarna som redovisas i tabellen utgörs tUl största delen av ett ökat innehav av bostadsobligationer. Affärsbankema hade nämligen förbundit sig att finansiera en viss del av nyproduktionen av bostäder. Inte minst av hänsyn till de uppställda likviditetskvoterna har affärsbankerna varit angelägna att relativt snabbt avlyfta kreditiven. Det begränsade utbudet pä kapitalmarknaden har medfört att affärsbankerna därvid själva fått öka sitt innehav av bostadsobligationer.
Utvecklingen under de tre första kvartalen 1970 ger närmast intryck av stagnation. Affärsbankernas in- och utlåning var praktiskt taget oförändrad. Skulden till riksbanken steg i betydligt mindre omfattning än under motsvarande period 1969. Ökningen var ungefär lika stor som tillskottet i likvida tillgångar.
Även posterna i en konsoliderad riksbanksbalans visar för 1970 relativt små förändringar jämfört med föregående år. I motsats tUl 1969 minskade emeUertid valutainnehavet obetydligt som framgår av tabell 9.
Då affärsbankernas skuld till riksbanken utvecklats nästan parallellt med ökningen av de likvida tillgångarna i form av sedlar, postremiss-växlar, obligationer och valuta har affärsbankernas genomsnittliga likviditetskvoter endast ökat i ringa utsträckning. Under de första månaderna efter införandet av de nya bestämmelserna rörande affärsbankernas likviditetskvoter låg de faktiska kvoterna i närheten av och
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 165
Tabell IX: 9. Riksbankens tillgångar och skulder de tre första kvartalen 1968, 1969 och 1970
Nettoförändringar i milj. kr. de tre första kvartalen 1968, 1969 och 1970
|
|
1968 1—3 kv. |
1969 1—3 kv. |
1970 1—3 kv. |
|
Valutor Svenska skattkammarväxlar och obligationer Övriga tillgångar (netto) |
573 —700 22 |
—1460 —418 602 |
—137 —591 188 |
|
Totalt |
—105 |
—1276 |
—540 |
|
Affärsbankernas checkräkning i riksbanken Utlåning till affärsbankerna (—) |
—197 92 |
327 —1 603 |
—103 437 |
Källa: Riksbanken.
för vissa månader under den fastställda nivån. Sedan oktober 1969 (fram t. o. m. oktober 1970) har dock den genomsnittliga likvidhets-kvoten legat över kravet. Nedanstående tablå visar affärsbankernas faktiska likviditetskvoter för vissa månader sedan mars 1969. Kvotkravet kan beräknas ligga på ungefär 29 o/o. Möjligheten till en utlåningsökning lUl icke prioriterade ändamål har trots den synbara likviditetsförbättringen varit beskuren genom de åtaganden som fått göras i fråga om bostadsfinansieringen.
1969 1970
mars juni sept. dec. mars juni sept.
31,8 25,7 29,3 35,0 31,9 32,0 34,5
Det "tak" för affärsbankernas utlåning till oprioriterade ändamål som gällde frän maj t. o. m. december 1970 har inte heller tangerats. I diagram 3 redovisas utvecklingen av affärsbankernas utestående krediter tUl icke prioriterade ändamål (dvs. i stort sett exkl. bostadsbygg-nadskrediler) sedan januari 1968. I diagrammet har även inlagts det fastställda "taket". Enligt överenskommelsen om utlåningstak skulls de utestående krediterna vid utgången av maj 1970 fä vara högst 6 o/o större än vid utgången av 1969. Utlåningsvolymen skulle sedan successivt minska för att ultimo 1970 högst vara 4 o/o större än ultimo 1969. Som synes av figuren har affärsbankernas utestående krediter inte ökat upp till det tillåtna taket. Snarare har de båda kurvorna i diagrammet tenderat att divergera mot slutet av 1970. Vid utgången av oktober 1970, då kreditvolymen enligt överenskommelsen skulle få vara 4 1/3 o/o större än ultimo 1969, hade de utestående krediterna i själva verket minskat något. Det bör betonas att likviditeten är ojämnt fördelad inom affärsbankssystemet, varför vissa banker kommit att ligga mycket nära taket.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
166
Diagram IX: 3. AfTärsbankernas utestående krediter till oprioriterade ändamål vid slutet av varje månad 1968—1970
Milj. kr.
30Ö00
28000
26000
24000
22000
L
1968
1969
1970
Anm. T = fastställt utiåningstak.
Uppgifterna är beräknade från den offentliga bankstatistiken. Källa: Bankinspektionen.
5. Sammanfattning
Kreditpolitiken har varit fortsatt stram under 1970. Den totala kreditgivningen på den organiserade kreditmarknaden har minskat ytterligare och liksom under 1969 svarade affärsbankerna för en stor del av denna nedgång. Dämpningen av affärsbankernas utlåning har för deras del följts av en mycket svag inläningsutveckling. Även inlåningen i övriga banker — sparbanker, jordbrukskassor och postbanken — visade minskad tillväxt, vilket medfört att deras utbud pä kreditmarknaden avtagit. Allmänna pensionsfondens långivning fortsatte att öka i snabb takt.
Krympningen av kreditgivningen avsäg i främsta rummet näringslivet. Kommunernas upplåning minskade för tredje året i följd. Det statliga budgetunderskottet minskade och det var under sädana omständigheter endast bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden som ökade — om än i relativt måttiig takt.
Minskningen av kreditflödet frän den inhemska kreditmarknaden motvägdes till viss del av ökad upplåning utomlands. Dels har den kända privata upplåningen pä kort och lång sikt tUltagit, dels har restposten i betalningsbalansen svängt om frän att vara negativ under 1969 till att bli starkt positiv under 1970. Såväl för kommunerna som för
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 167
industrin och handeln synes en betydande likviditetsneddragning ha ägt rum. Inom industrin gäller detta speciellt de mindre företagen.
Det är knappast troligt att denna utveckling kan fortsätta med oförminskad styrka under 1971. För att nuvarande investeringsplaner och prognoser skall kunna realiseras torde en betydande ökning av den inhemska upplåningen behöva komma till stånd, framför allt vad gäller industrin.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 168
Innehåll
I. Sammanfattande översikt 2
1. Den ekonomiska utvecklingen 1969—1970 2
2. Sveriges ekonomi 1971 8
II. Det internationella läget 21
1. Sammanfattande översikt 21
2. Länderöversikter 37
III. Utrikeshandeln 62
1. Exporten 62
2. Importen 1970 och 1971 74
3. Bytes- och betalningsbalansen 77
IV. Produktionen 84
1. Industrin 84
2. Skogsbruket 93
3. Övriga näringsgrenar och den totala produktionen 94
V. Arbetsmarknaden 97
1. Arbetsmarknaden under 1970 97
2. Arbetsmarknaden 1971 104
VI. De enskilda konsumenternas ekonomi 108
1. De disponibla inkomsterna 108
2. Konsumentpriserna 112
3. Den privata konsumtionen 116
VII. Investeringarna 119
1. Investeringsutvecklingen inom olika områden 119
2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1971 130
VIII. Den offentliga verksamheten 135
1. Allmänt 135
2. Staten 136
3. Kommunerna 140
4. Socialförsäkringssektorn 143
5. Den konsoliderade offentliga sektorn 145
6. Beräkning av budgeteffekter 147
IX. Kreditmarknaden 154
1. Kreditinstitutens utlåning 154
2. Sektorernas upplåning 156
3. Industrins brutto vinster och finansieringsbehov 1964—1969 160
4. Inlåning och likviditet 163
5. Sammanfattning 166
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 169
Tabellförteckning
I. 1. Försörjningsbalans 1968—1970 3
2. Bytesbalansen 1969—1971 17
3. Preliminär försörjningsbalans för 1971 18
II. 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområ-
den 1969—1971 22
2. Konsumentpriser 1960—1970 26
3. Timförtjänsten för industriarbetare 1960—1970 26
III. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1969—1971 64
2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1969—1971 75
3. Bytes- och betalningsbalans 1967—1971 78
IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl.
ämnen 1968—1971 ' 85
2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg 1968— 1971 87
3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1968— 1971 88
4. Industriproduktionens utveckling 1969—1971 92
5. Försörjningsbalans för rundvirke 1968—1971 94
V. 1. Den registrerade arbetslösheten 1969 och 1970 regionalt och
branschvis 99
2. Antal personer berörda
av vissa arbetsmarknadsåtgärder 1969
och 1970 101
VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1969—
1971 110
2. Hushållens direkta skatter och avgifter 1967—1971 112
3. Konsumentprisprognos för 1970—1971 114
4. Konsumtionsutvecklingen 1968—1970 118
VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående
bostadsbyggen 1966—1971 120
2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin första halvåren 1970 och 1971 enligt investeringsenkät i november 1970 124
3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1962—1971 124
4. Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas byggnadsinvesteringar 1961—1971 130
5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967—1970 samt prognos
för 1971 132
6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1967—1970 samt prognos
för 1971 för privat, statlig och kommunal sektor 133
VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1969—1971 137
2. Kommunernas inkomster och utgifter 1970—1971 141
3. Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1970—1971 143
4. Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1970—1971 145
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 170
IX. 1. Affärsbankernas
utestående län till vissa sektorer av närings
livet 1967—1970 155
2. Allmänna pensionsfondens placeringar fördelade på olika låntagarkategorier 1968—1970 156
3. Statsupplåningens fördelning på olika långivarkategorier 1968 —1970 156
4. Kommunernas upplåning pä kreditmarknaden och förändringen av deras likvida tillgångar 1968—1970 157
5. Vinstutvecklingen inom industrin 1964—1969 160
6. Självfinansieringen inom vissa industrigrupper 1965—1969 162
7. Inlåningsutvecklingen de tre första kvartalen 1968, 1969 och 1970 163
8. Affärsbankernas tillgångar och skulder de tre första kvartalen 1968, 1969 och 1970 164
9. Riksbankens tillgångar och skulder de tre första kvartalen 1968, 1969 och 1970 165
Bil. 1 Preliminär nationalbudget 171
Diagramförteckning
II. 1. Bytesbalansen i olika länder 1961—1970 28
2. Diskontot i olika länder 1967—1970 32
3. Den kortfristiga ränteutvecklingen i vissa länder 1969—1970 33
III. 1. Volym- och prisutveckhngen för exporten, totalt och uppdelat
pä varugrupper 1965—1971 67
2. Fraktprisutvecklingen 1969—1970 79
V. 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1968—nov. 1970 98
VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter
1966—1971 117
VII. 1. Medianbyggnadstiden i antal månader för påbörjade lägen-
heter 1967—1971 121
2. Investeringar inom egentlig industri och i bostäder 1964—1971 122
3. Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1964—1971 125
4. Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat pä sektorer 1962—1971 131
VIII. 1. Den offentliga sektorns kalkylerade inverkan pä samhälls-
ekonomin 1961—1971 152
IX. 1. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel 1968—1970 159
2. Bruttoinvesteringar, bruttosparande och finansieringsbehov inom industrin 1964—1969 161
3. Affärsbankernas utestående krediter till oprioriterade ändamål
vid slutet av varje månad 1968—1970 166
MARCUS BOKTR. STHLM mi 700610
Bilaga 2
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
Bilaga 2 Biksrevisionsverkets inkomstberäkning
Bilaga 2
Till KONUNGEN
Enligt den för riksrevisionsverket gäUande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 15 december tUl Kungl. Maj:t avgiva förslag tUl beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande stats-
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 2
reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas tUl Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposhion till riksdagen angående statsverkels tUlstånd och behov.
Innan riksrevisionsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1971/72 viU ämbetsverket inledningsvis lämna en sammanfattning av totalbudgetens utfall för de sistförflutna budgetåren.
Totalbudgetens utfall budgetåren 1965/66—1969/70
Av vidstående tabell över totalbudgetens utfall framgår att såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden visat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock varierat, vilket belyses i nedanstående tablå.
Förändring sedan föregående budgetår 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 Milj. kr.
|
Driftbudgetens inkomster |
+ 1416 |
+ 1 660 |
+ 2 735 |
-1-4 051 |
|
därav: |
|
|
|
|
|
Skatt på inkomst och förmö- |
|
|
|
|
|
genhet m. m. |
+ 741 |
-t- 216 |
+ 1 194 |
+ 2 969 |
|
Allmän arbetsgivaravgift |
— |
— |
+ 287 |
-f- 411 |
|
Allmän varuskatt och |
|
|
|
|
|
mervärdeskatt |
+ 766 |
4- 787 |
-1- 382 |
- 213 |
|
Övriga inkomsttitlar |
+ 919 |
+ 657 |
+ 872 |
+ 884 |
|
Driftbudgetens utgifter |
|
|
|
|
|
(exkl avskrivningsanslag) |
-f- 3 345 |
+ 1661 |
4-2 020 |
+ 3 743 |
|
Investeringsanslag |
+ 400 |
+ 213 |
+ 602 |
+ 1491 |
|
Totalbudgetens underskott |
+ 1 276 |
+ 1 300 |
- 283 |
+ 1 168 |
Den låga ökningstakten på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåren 1966/67 och 1967/68 beror förutom pä uppbördstekniska förhållanden framförallt på sänkningen av den statliga inkomstskatten fr. o. m. den 1 januari 1966 samt pä en lägre ökningstakt för den totala lönesumman.
Fr. o. m. den 1 mars 1968 höjdes varuskatten från 9,1 o/o till 10 o/o och fr. o. m. den 1 januari 1969 har den allmänna varuskatten ersatts av mervärdeskatten.
Som också framgår av vidstående tabell har resultatet av inkomst-och utgiftsutvecklingen under femårsperioden 1965/66—1969/70 blivit, att totalbudgetens underskott ökat frän 355 mUj. kr. under budgetåret 1965/66 till 2 931 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Under budgetåret 1968/69 minskade underskottet till 2 648 milj. kr. och ökade därefter till 3 817 milj. kr. under budgetåret 1969/70. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden t. o. m. budgetåret 1968/69 i riksrevisionsverkets årsbok 1970.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Totalbudgetens utfall budgetåren 1965/66—1969/70 Milj. kr.
1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Inkomster
Driftbudgeten:
Skatt på inkomst och förmö-
,. genhet m.m....................... ....... 11928 12 669 12 885 14 078 17 048
Övrig skatt på inkomst,
för
mögenhet och rörelse____ 471 491 553 574 623
Automobilskattemedd .... 2 215 2 384 2 562 2 762 3 044
Allmän arbetsgivaravgift___ — — — 287 698
Allmän varuskatt................. 5 019 5 785 6 572 4 963 —
Mervärdeskatt..................... ............. — — — 1 991 6 741
Tullar och acciser i övrigt .... 5 828 6 318 6
597 6
955 7
414
Uppbörd i
statens verksam
het och diverse inkomster.... 1
308 1
317 1
354 1
359 1
546
Statens affärsverksfonder .............. 477 516 614 563 525
Övriga
kapitalfonder............ ............ 770 960 964 1303 1
247
Säger för driftbudgeten 28 015 30 441 32 101 34 836 38 887
Övrig finansiering ............. 1 220 1 306 1315 1 400 1 516
Summa inkomster 29 235 31747 33 416 36 236 40 404
Utgifter
Driftbudgeten (exkl
avskriv
ningsanslag)...................... ...... 25 716 29 061 31723 33 743 37 487
Investeringsanslag ............. 3 853 4 253 4 466 5 068 6 559
Ökning av rörliga krediter.. 21 64 157 72 175
Summa utgifter 29 590 33 378 36 347 38 883 44 221
Totalbudgetsaldo -355 -1631 -2931 -2648 -3817
Totalbudgetens utfall budgetåret 1969/70
Utfallet av totalbudgeten för budgetåret 1969/70 i förhållande till i riksstat och tilläggsstat upptagna belopp framgår av sammanställningen på s. 4—5. Totalbudgeten visar ett underskott av 3 817 milj. kr. Utgifterna uppgår till 44 221 milj. kr. och inkomsterna till 40 404 milj. kr. Inkomsterna består av driftbudgetens inkomster, 38 887 milj. kr., och övrig finansiering, 1 516 milj. kr. i form av dels avskrivningar och övriga kapitalmedel inom fonderna och dels övrig kapitalåterbetalning.
På utgiftssidan upptas aUa utgiftsanslag för de olika huvudtitlarna (departementsområdena) oberoende av om de representerar utgifter för driftbudgeten eller investeringar. Riksgäldsfondens underskott redovisas härvid som en särskild huvudtitel. Utgifterna på driftbudgetens anslag för avskrivning av nya kapitalinvesteringar och oreglerade kapitalmedelsförluster upptas inte på totalbudgeten, eftersom dessa anslag endast representerar en överföring av utgifter mellan driftbudgeten och kapitalbudgeten och sålunda ej påverkar totalbudgetens omslutning.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
Totalbudgeten 1969/70
Milj. kr.
|
|
Beräknat |
Redovisa- |
Merin- |
|
|
|
enligt |
de belopp |
komst (-f-) |
|
|
|
riksstat |
|
resp (-) |
. brist |
|
A. Skatter, avgifter m. m. |
|
|
|
|
|
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. |
17 100 |
17 048 |
_ |
52 |
|
Övriga skatter på ink., form. och rörelse |
587 |
623 |
-1- |
36 |
|
Automobilskattemedel: |
3 040 |
3 044 |
+ |
4 |
|
Fordonsskatt |
1 140 |
1 130 |
_ |
10 |
|
Bensin- och brännoljeskatt |
1900 |
1914 |
-1- |
14 |
|
Allmän arbetsgivaravgift |
750 |
698 |
— |
52 |
|
Tullar och acciser: |
14 077 |
14 155 |
+ |
78 |
|
Tullmedel |
970 |
1046 |
+ |
76 |
|
Mervärdeskatt |
6 900 |
6 741 |
|
159 |
|
Särskilda varuskatter |
410 |
393 |
— |
17 |
|
Omsättningsskatt på motorfordon |
480 |
469 |
_ |
11 |
|
Tobaksskatt |
1 570 |
1 607 |
-1- |
37 |
|
Skatt på sprit |
1 825 |
1 900 |
+ |
75 |
|
Skatt på vin |
225 |
225 |
|
— |
|
Skatt på malt- och läskedrycker |
450 |
475 |
-f- |
25 |
|
Energiskatt |
935 |
971 |
-1- |
36 |
|
Särskild skatt på motorbränslen |
237 |
239 |
-f- |
2 |
|
Övriga tullar och acciser |
75 |
89 |
+ |
14 |
|
Uppbörd i statens verksamhet |
933 |
914 |
— |
19 |
|
Diverse inkoraster: |
583 |
632 |
-t- |
49 |
|
Bötesmedel |
95 |
81 |
_ |
14 |
|
Totalisatormedel |
105 |
102 |
— |
3 |
|
Tipsmedel |
136 |
152 |
+ |
16 |
|
Lotterimedel |
157 |
148 |
— |
9 |
|
Övriga diverse inkomster |
90 |
149 |
+ |
59 |
|
Summa |
37 071 |
37 115 |
+ |
44 |
|
B. Inkomster av statens kapitalfonder |
|
|
|
|
|
Statens affärsverksfonder: |
721 |
525 |
— |
196 |
|
Televerket |
176 |
150 |
— |
26 |
|
Statens järnvägar |
140 |
41 |
— |
99 |
|
Statens vattenfallsverk |
350 |
278 |
— |
72 |
|
Övriga affärsverk |
55 |
56 |
-f- |
1 |
|
Riksbanksfonden |
200 |
200 |
|
— |
|
Statens allmänna fastighetsfond |
92 |
73 |
— |
19 |
|
Försvarets fastighetsfond |
83 |
83 |
|
— |
|
Statens utlåningsfonder: |
772 |
699 |
— |
73 |
|
Lånefonden för bostadsbyggande |
725 |
646 |
— |
79 |
|
Övriga utlåningsfonder |
47 |
54 |
+ |
7 |
|
Fonden för låneunderstöd |
38 |
33 |
— |
5 |
|
Fonden för statens aktier |
50 |
19 |
— |
31 |
|
Statens pensionsfonder |
89 |
90 |
-t- |
1 |
|
Diverse kapitalfonder |
44 |
50 |
-t- |
6 |
|
Summa |
2 090 |
1 772 |
- |
318 |
|
C. Kapitalbiidgetens inkomster |
|
|
|
|
|
Avskrivningsmedel och övriga kapital- |
|
|
|
|
|
medel inom fonderna: |
1406 |
1 496 |
-1- |
90 |
|
Statens affärsverksfonder |
1200 |
1 237 |
+ |
37 |
|
Övriga kapitalfonder |
206 |
259 |
+ |
53 |
|
Övrig kapitalåterbetalning |
39 |
20 |
— |
19 |
|
Summa |
1445 |
1 516 |
+ |
71 |
|
Totalbudgetens inkomster |
40 605 |
40 404 |
— |
201 |
|
Underskott |
2 026 |
3 817 |
+ 1 791 |
|
|
Totalsumma |
42 631 |
44 221 |
-1-1590 |
|
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
|
|
I riksstat |
Redo- |
Merutgift (+) |
|
|
och till- |
visade |
resp. be- |
|
|
läggsstat |
belopp |
sparing |
|
|
upptagna |
|
(-) |
|
|
belopp |
|
|
|
A. Utgiftsanslag: |
|
|
|
|
I. Kungl. hov-och slottsstatema |
8 |
8 |
— |
|
II. Justitiedepartementet |
1602 |
1 648 |
+ 46 |
|
III. Utrikesdepartementet |
508 |
513 |
+ 5 |
|
IV. Försvarsdepartementet |
5 704 |
5 935 |
+ 231 |
|
V. Socialdepartementet |
11629 |
11986 |
-t- 357 |
|
VI. Kommunikationsdepartementet |
3 698 |
3 635 |
- 63 |
|
VII. Finansdepartementet |
2 642 |
2 643 |
-f- 1 |
|
VIII. Utbildningsdepartementet |
7 734 |
7 893 |
+ 159 |
|
IX. Jordbruksdepartementet |
924 |
840 |
- 84 |
|
X. Handelsdepartementet |
248 |
271 |
+ 23 |
|
XI. Inrikesdepartementet |
3 973 |
4 990 |
-1-1017 |
|
XII. Civildepartementet |
728 |
741 |
+ 13 |
|
XIII. Industridepartementet |
1309 |
1 190 |
- 119 |
|
XIV. Oförutsedda utgifter |
1 |
3 |
-1- 2 |
|
XV. Riksdagen och dess verk m. m. |
72 |
71 |
1 |
|
XVI. Riksgäldsfonden |
1450 |
1679 |
+ 229 |
|
Summa |
42 231 |
44 046 |
+ 1815 |
|
B. Övrig medelsförbrukning: |
|
|
|
|
I. Minskning av anslagsbehållningar |
300 |
(740) |
- 300 |
|
II. Ökad disposition av rörliga kreditei |
■ 100 |
175 |
-f- 75 |
|
Summa |
400 |
175 |
- 225 |
|
Totalbudgetens utgifter |
42 631 |
44 221 |
+ 1590 |
På utgiftssidan anges vidare den medelsförbrakning, som beräknats i övrigt, nämligen i förekommande fall i form av minskade anslagsbehållningar och ökad disposition av rörliga krediter. Utgifterna pä reservationsanslag och investeringsanslag ingår i redovisade belopp. Förändringarna i anslagsbehållningarna kan därför inte härutöver upptas som en särskild post i redovisningen. Inom parentes anges emellertid det belopp som svarar mot den i riksstaten beräknade förändringen av anslagsbehållningarna.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 6
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1970/71
I närslutna bilaga B har riksrevisionsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 45 350 milj. kr. mot i riksstaten beräknat 43 949 milj. kr.
Inkomsterna på titeln skatt pä inkomst och förmögenhet m. m. beräknas nu överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med 1 000 milj. kr. Anledningen härtill är främst uppjusteringar av inkomstantaganden och de kommunala utdebiteringarna som gjorts sedan i våras. Bland övriga inkomsttitlar räknas med högre inkomster än i riksstaten för allmän arbetsgivaravgift med 375 milj. kr., för särskild skatt på motorbränslen med 171 milj. kr., för skatt på sprit med 45 milj. kr. och för skatt på vin med 15 milj. kr. Dessa höjningar beror huvudsakligen på de olika åtgärder på avgifts- och skatteområdet i syfte att stabilisera samhällsekonomin, som beslutades i november 1970. Högre inkomster än i riksstaten räknas även bl. a. för tullmedel med 60 milj. kr. och för uppbörd i statens verksamhet med 53 milj. kr. Lägre inkomster än i riksstaten räknas för bl. a. bensin- och brännoljeskatt med 32 milj. kr., för mervärdeskatt med 40 milj. kr., för omsättningsskatt på motorfordon med 89 milj. kr., för tobaksskatt med 97 milj. kr. och för statens vattenfallsverk med 118 milj. kr.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1960—1969
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Riksrevisionsverket lämnar fördenskull här först en återblick pä utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i taxeringsstatistiken.
I tabellen pä s. 7 har sammanställts uppgifter om den till statiig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade inkomsten — enligt de av taxeringsnämnderna verkställda taxeringarna — och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1960—1969 (motsvarande taxeringsåren 1961—1970).
Av tabeUen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret 1960 undergått en stegring med sammanlagt 90 o/o. Utvecklingen har varit väsentiigt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av den taxerade inkomsten i dess
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7
Utvecklingen av taxerad inkomst för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1960—1969 (taxeringsåren 1961—1970)
|
Verk- |
Taxe- |
Fysiska |
|
Svenska |
|
Övriga |
|
Tillsammans |
|
|
sam- |
rings |
personer |
|
aktiebolag |
skatt- |
|
|
|
|
|
hetsår |
år |
m. fl. |
|
m.fl. |
|
skyldiga Taxerad |
in- |
|
|
|
|
Taxerad |
in- |
Taxerad |
in- |
Taxerad |
in- |
|||
|
|
|
inkomst |
dex |
inkomst |
dex |
inkomst |
dex |
inkomst |
dex |
|
|
|
milj. kr. |
|
milj. kr. |
|
milj. kr. |
|
milj. kr. |
|
|
1960 |
1961 |
37 214 |
100 |
2 613 |
100 |
283 |
100 |
40 110 |
100 |
|
1961 |
1962 |
40 465 |
109 |
2 754 |
105 |
309 |
109 |
43 528 |
109 |
|
1962 |
1963 |
43 877 |
118 |
2 581 |
99 |
309 |
109 |
46 767 |
117 |
|
1963 |
1964 |
47 642 |
128 |
2 930 |
112 |
320 |
113 |
50 892 |
127 |
|
1964 |
1965 |
53 336 |
143 |
3313 |
127 |
330 |
117 |
56 979 |
142 |
|
1965 |
1966 |
59 025 |
159 |
3 392 |
130 |
371 |
131 |
62 788 |
157 |
|
1966 |
1967 |
60 335 |
162 |
2 955 |
113 |
356 |
126 |
63 646 |
159 |
|
1967 |
1968 |
63 052 |
169 |
3 092 |
118 |
347 |
123 |
66 490 |
166 |
|
1968 |
1969 |
66 499 |
179 |
3 653 |
140 |
367 |
130 |
70 520 |
176 |
|
1969 |
1970 |
71 862 |
193 |
3 837 |
147 |
418 |
148 |
76 117 |
190 |
helhet. Den taxerade inkomsten för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 93 0/0. Utvecklingen för svenska aktiebolag m. fl. har varierat betydligt under samma period. Den taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1969 ligger 47 0/0 över 1960 års nivå. Den i sammanhanget mindre betydelsefulla gruppen övriga skattskyldiga (ekonomiska föreningar, sparbanker m. fl.) uppvisar en ökning med 48 0/0.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på s. 8—9, vilken lämnar upplysning rörande de senaste sex taxeringarnas uppskattade inkomster av oUka förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 95 0/0 av den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, 89 0/0, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse kommer inkomst av rörelse med drygt 5 0/0 och inkomst av jordbruksfastighet med drygt 2 o/q.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar i förening med löneglidning och ökat antal inkomsttagare har medfört en kraftig stegring av lönesumman under åren 1965 och 1966. För inkomst av tjänst redovisas nämnda år en inkomstökning på 11,0 resp. 11,2 0/0. Är 1967 och 1968 medförde en nedgång i ökningstakten, då inkomstökningen stannade på 6,6 resp. 6,7 0/0. Vid jämförelse mellan åren måste observeras att fr. o. m. 1968 års taxering till statlig inkomstskatt endast ingår personer, för vilka beskattningsbar inkomst föreligger. Vid jämförelse
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
|
00 |
|
Ov |
|
VO Os |
= |
VO o\ |
VO „ VO
|
en 00 |
OOl o |
en (N |
I-- rt Tf |
O |
|
|
|
|
|
|
|
O m in |
ts |
roo* en |
0Ö~M'Tt |
o\" |
|
1 1 -t- |
-f + -t- |
+ + |
-1--1-4- |
+ |
|
lo m o |
t-_Tf rj |
.-H OO |
OV)-- |
r-( |
|
|
|
|
|
|
|
VO t en |
vo''r4' vo' |
os''u-r es |
t-vTcn' |
vo" |
+ +++ ++ +-I--1--t-
|
— Tf orq |
ro_ |
en rj_ |
o_ |
o |
|
|
|
|
|
|
|
rTr-oo-o' |
oö" |
enocT |
■*" |
>« |
|
Tf VO |
|
|
«N |
|
-f I -f-f -f -t-+ -1- -t-
00 OO» 00
ot" oo''r- vo" i/T
-n-+-t- ++ -f +
irt
VO
|
1-1 |
tn |
|
VO |
|
t2 |
VO |
|
VO |
|
4-1 |
os |
1— |
ov |
|
— |
1—1 |
' |
,—( |
|
H |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
'c |
|
|
|
|
U |
|
|
|
|
o |
■"J- |
|
ir> |
|
o |
VO |
|
VO |
|
i' |
o\ |
r; |
os |
'..''V'» vo_o »H_ OS O vo_>no_ M tnrntn 'Ci vfiT Os'vo'' .-T-irT t
I +-I- ++ -1- -f-l- +-f i -I-
|
T-H Ov .—I V0*O~Tf |
|
""oC |
VO O I—NTf v*
I -f+ -f + -1- ++ ++ \ +
« lY-i « o ■* 00
-f-t--t- -t-+-l- ++ +-1-+-I-
|
034,7 560,0 108,7 |
— oo VO -* |
M VO Ov r- |
oor- m Tj- |
(S f»)t-_ 00 v© I--tn ecn |
VO |
|
|
tn cN 00 |
Ov |
r-1 m Os |
-H IH en fS t~ -H |
so |
|
inq_oo —■"of o" - oo VO O vs oo |
fS 00 -Trf VO O |
|
VO r--_ rvfio" VO VO r en |
VO o r- VO 0\ os 00 Tf Os |
VC o V) |
|
|
00
|
SS |
™ VO oo |
Ov VO (N -1 »o " |
en v> |
|
os m t — VO t-- |
00_VD_ rn-n" r-. 00 VO r |
TT, |
VO (N en VO |
VOtWT Ov--vo" VO IT o iy-1 O VO |
in Tf |
|
cq Tf |
m —1 |
s |
.—1 — oo |
oo en M |
O |
|
oo ■* Tf o |
t-; |
m |
vo |
VO_ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vo" -i" (n" |
rf |
en" rf |
t--" |
Tf |
|
|
T-i en |
|
en |
|
|
|
|
1 +-l-4l-i- |
+ + |
1 |
-t- |
|
|
|
es T- 00 os |
rH |
r-_Tf |
Tf_ |
Ov |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
r- oo 00 r- |
Os |
i--"os'' |
r- |
rT |
|
|
|
|
|
|
IH |
|
|
1 + 1 1 |
1 |
+ 1 |
4- |
1 |
|
|
r oo O r- |
"1 |
Tf r |
°\ |
■ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
00
"n |
vT |
rfiW |
|
n" |
|
|
■p-i 1-1 (s |
|
en |
Ol |
|
os VO o\ |
|
+ + + 1 |
-1- |
+ + |
-f- |
-t- |
|
|
|
|
|
|
|
.c |
|
Tf OS_Tf Tf |
fH |
invo_ |
-"_ |
V, |
o o |
|
t-vooo"—" |
Tf" |
oo-iW |
os" |
vo" |
|
|
—1 Tf en en |
f |
00 Tf |
o |
m |
oo |
|
,-1 T-i 1/-1 |
SO |
t |
Os |
00 |
VO |
|
■* |
TT |
Tf |
|
t |
Ov VO os |
|
VO VO en |
IH |
-H 0_ |
OS_ |
T |
|
|
|
Tf |
oo''vo" |
oT |
e»r |
T—' |
|
00 1/-1 oS |
VO |
r- oo |
en |
V) |
|
|
— |
TI- |
en |
r |
VO |
:0 |
|
Tf |
Tf |
Tf |
|
m |
1 |
|
oo os en - |
Tf |
tn os |
o> |
o |
e |
|
|
|
|
|
|
rt |
|
in VO r-1 oo |
r»r |
Tf OO |
vo" |
rf |
« |
|
os Tf 0\ .-1 |
V) |
t-- I-- |
00 |
a\ |
|
|
H irj |
oo |
r- |
VO |
o |
l-H |
00 m Os O >n 00 m >/ Tt
ON t VO
r-vD" I/f
Tj- r n m v£) VO fS
rJ 00 rJ Tj- \o
'rroo'"oo'' rf
-H o 1/1
1-1 '-H »o t
00 OO ' t
lo" t~-" m"
>rj ov Tf \n
VO c~- ov
CO r
rj rM Ti- ONr- a\ooc> t i-T
>0 Tf »—( 00 VO VO
Tf */~i m '—' ■ 0\
CS - fS 1-1 o
VO t-
t-- Ov
Ov 0\
in H "O \0
ooi/TtN" rf
VO (S Ov m
Ov o v "
m t}- 00 Tj- o
oo" r*" vo" of cT
,-1 ,—1 oo H
Tj- 00 ev 0o r*
|
E tfj |
|
o |
|
o |
|
■O C — 60.-ca |
|
|
|
.2fÖ C3 C |
VD |
|
CTv |
|
|
tsa |
|
|
:nj |
|
|
= B |
|
|
*.n ert 60 |
|
|
rt C |
|
|
II |
|
|
|
|
|
fe ä |
|
|
>< rt |
|
|
a — |
|
|
*- Kl |
|
|
S| |
|
|
S bo |
|
|
.os |
|
|
5a "Oj |
|
|
öfe |
|
Tf" cT vo" ocT cs r 00 r-- (N O Tj- ffi
r-i - O 0-10
(N Tj- vo TT »n so
rt
|
/5 *r: |
C C/3
G
|
„ t« r- |
u >
.Si
|
:nj ca |
|
.2, g 2 |
.2 o
t» J/
roC rnr 00 Tt CO u f* "n r
VO Ifi -
lyi ,
O S
la-
C 60 C w >
._ ca :aj trt ca
T3 Ul •—> p in
ca -o - ■"
ca O
ca
>- ca y ■— -o
c o °T-| ca
c .S 60 ca -S"
i I 2 2 I-
TfPTVO T}-
rnOv v 00 O
r-i 00 VO (N
1- VO Ov
Kl
s
-c
2 60 C« (-*
«t£ S.
, D "
g.S.2.S2JS
VO rt
en -ta-
E 3
cS 'ox:
4> O C (JO
•a 2
|
■el ca > '-' !s •o ;o |
|
. ert T3 E ca o |
g-? .i<: ca ' ..,
|
ca |
S S 2 c-2-a
■< w <
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
VD _ VD
Tf OS O VO rei
OV_Tf_
+ + + + +
en"
|
en r) rfoö" |
|
r) t~-„ f~„ i-Tf in" |
|
Os"Tf" oo" |
os"t-ia-" ae"
-f I -t- +-F + ++ + + + +
60
a
00 . VO
: Ov
rn 0_ O "/ O
Ovo" (n"
vo"
en 1—1
+ +++ +
in m vo"vd"
+ +
os
»noooo f~,'* r. '''«* vor-Too" vd"(N" r-"vo" t~rn \S
I I -I- ++ -f- ++ + + - +
00
e
'_-VO
Tf Ov " en TT
I I I + I
I 1
VO rf
|
in oo_ o" in" |
|
VO os Ov VO"-" in" |
|
o"Tt"in" (>" |
rjen t vo"in"eer
I 4-4- -t-4- + -F-f- ++ 1 +
|
in r- H r-" n" rf I + I |
|
|
|
n n_ iH -"oo" Os" + + 4- |
|
o o Os o 00 V) |
|
+ + + |
|
4- 4-- |
— — - Ov — ON
'_
|
Tf vo" + |
|
— O o + ' |
oT en" vo" in" i-T
|
I + |
7+ I + -K
|
m r- O OS |
o_ |
0O_Tf_ |
en |
TT |
|
|
|
|
|
|
|
CO O r) — |
ao" |
o"oo" |
oo |
rf |
|
—1 rj |
|
|
|
IH |
-F4-4--F +
|
r oo r-"oc3" |
OS_Tf_ Tf
oo"«"rr rf
4-4- +-
r-rl cn
o" o" o" o" en"
+ + + +
|
(S vn t- .- — Os IH >n Tt |
|
ve TT en |
|
vo" V) en |
|
oo_ o" |
rnoo rn o
in'rf vD"or - oi Tf in c r<
ts rt V)
|
oooo -- es |
Tf |
.—1 .—1 |
os |
r |
|
|
|
|
|
|
|
in" in" m" -h" |
vo |
o VO |
00 |
t-" |
|
o< Tf en VO |
VO |
- in |
00 |
VO |
|
r) —1 |
TT |
■t |
|
t |
oonvo Tf Ov 6°,
os en en en os 0\
..- Tf en Tf m .— (N
r4 .-I ■ Tf
|
Tf o — Tf Tf |
ov_'n_ 00_ Tt VD"Tf"—Ten" i/T
r4 Tf Tf Tf V)
r4 —I Tf
VO en VO m »
|
r en Tf Tf |
o"os"vo"Tf" o"
en en in rj in
|
177,8 749,1 830,8 |
Tf"-r oo -H VD r-- |
IH |
TfOV_ oo"in' 5R |
Tf i/)i--_ Ov"vo"-<" 00 IH t-- in FH in |
00 |
60 C i 3 i~( :ca trt |
|
|
r4 os |
m n 00 |
iH O IH |
r» oo os |
r) ve en n (- — |
s |
|
|
|
os-Tin os" vo" r-" Tf 00 c?v — t- ri |
rJ vo_ —"en" S22 |
vo in o |
oo 00 o"r-" in o 00 n |
r) voi-_ ocToTt--" CO rH c vo in os |
"i. |
ca 60 s |
|
|
n os |
00 CN |
os |
Ov |
o o M ri t-- — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
o •o |
|
|
in_vo VO oo" r-" vo" os — Tf ri 00 "n |
00 rn CO f vo OV |
00 |
in m o" Os" in ri Tf 00 |
00 Tf in oo"o"vo" en Ov o m Tf vo |
rn" so 90 |
c ca E E o 2 |
|
|
M 00 |
t-- |
00 |
— in 00 |
os vo M — vo —1 |
en m |
|
|
|
oo_ ■*, Tf_ o"os"«r in o en Tf r- (N |
r--"oo" |
VO Tf" Tf |
O_vo_ en"-4" en — |
in iH r--in"vo"vo" VD Tf vo Tf VO (N |
Tf oT i-~ en |
a r- vo Ov |
|
|
eM CO |
Ov rt vo |
r< 00 |
oo |
!::2S |
o in |
0 |
i-i |
|
648,1 690,9 413,8 |
OS Tf —"Tf" OO — —• vo |
FM 3; |
in VD oo o" CM rj O in |
oo 00
>n < 00 Ov t"'- r »O |
|
onj &n C 'C o ?< |
T3 O |
|
n 00 |
n —1 vo |
|
|
'-H «S ( VO |
i |
"o |
|
Ov r< en |
|
1 |
|
ca |
|
ert .o p o |
|
VI hS |
|
00 os o Tf |
oo"in'—"rf r r en in o
M — Tf
|
c 3 O-Z. 'o Si a '-> "5 o Ö 60 |
|
ca X) Vi OJ) C |
ca E
i -
|
o 00 ts S 60 g |
|
ca en |
o
Vi
|
ca , Vi OJ J3 |
|
|
|
ca' |
|
ca -o c ;> .i ca 1=" _ u ca 60;ca ca a ca > p :ca U v- -- r- i2 E£ > ca = |
t-
ii . ert ert r-'
|
S>E i- ca o i X c |
|
Vi Vi JJ 00 r C |
" " is c S"3
_ g 2 -a
o o e :o « : j<:.2, ca i:; .ii s c
H
It Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
|
00 m o t- o r) |
VO in rs -a- os Tf in in os
|
. |
|
|
.C .2?
S11 P "ä
kdSi
|
o |
|
3 rt c ca •n r i™ 60 i? ca |
C 3
voo osFH Tf r-
r- Ov os 0 t-- IH
oo r-- Os E in n
r- in in os .-I 00
r- o vo en en
vo — m —■ 1»
VI '
Vi 60 3 C
5 '3
1 c h
s-pj s t:
c i
o c (U c 60"" "S
c """a-S, .5 i ca - '3 "O i- t;
< HD
p-ö p .ii
Si
■.1 ;ca ert .
"60-= S 60
S:ca
.P Ui _, OJ
s.-°
rt OJ
C s
■T3
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 10
mellan 1967 och 1968 ärs taxeringar skall därför inkomst av tjänst vid 1968 ärs taxering uppjusteras med ca 1 000 milj. kr. Vid en uppjustering av inkomst av tjänst enligt 1968 ärs taxering med detta belopp er-hälls en ökning av ca 8 "/o frän 1967 års taxering. Taxeringsåret 1970 blev ökningstakten 8,9 "/o.
För inkomst av rörelse redovisas en fortgående ökning.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet är utvecklingen oregelbunden, vilket främst sammanhänger med variationer i skogsinkomster och skördeutfall. Under år 1965 redovisas en ökning av inkomst av jordbruksfastighet med 3,1 "/o medan för åren 1966—1969 redovisas en minskning med 6,1, 5,4, 6,5 resp. 0,3 "/o. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden.
Inkomst av kapital visar stora procentuella förändringar under åren 1965 och 1966. För nämnda är redovisas en ökning med 28,4 resp. 19,0 o/o. Inkomstökningen torde främst ha orsakats av höjda ränteinkomster till följd av att räntan höjdes under dessa år. För året 1967 redovisas endast en mindre inkomstökning och för år 1968 en ökning på 12,4 o/o. Räntehöjningarna under 1969 torde ligga bakom den kraftiga ökningen, 23,9 »/o, för 1969.
Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. Särskilt kraftiga ökningar redovisas för åren 1965, 1966, 1968 samt 1969 då dessa avdrag ökade med 31,0, 27,6, 29,1 resp. 33,3 "/q. Ökningen torde väsentUgen vara att tillskriva inverkan av höjda räntekostnader för fastighetsägare. År 1967 medförde en minskning i ökningstakten då ökningen stannade pä 9,9 o/o.
De allmänna avdragen utgörs till större delen av kommunalutskylder. Därnäst i betydelse kommer försäkringsavdrag av olika slag och de yrkesarbetande kvinnornas förvärvsavdrag. Som framgår av tabellen har det sammanlagda beloppet av allmänna avdrag m. m. för fysiska personer stegrats oavbrutet. Den betydande stegringen av de allmänna avdragen under verksamhetsåret 1966 sammanhänger främst med schabloniseringen av kommunalskatteavdraget och höjningen av förvärvsavdraget. Ökningen under verksamhetsåret 1967 beror främst på en utvidgad schablonisering av kommunalskatteavdraget.
I följande tabeller (1—3) meddelas vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som utarbetats av statistiska centralbyrån.
Ifrågavarande statistik omfattar fr. o. m. 1968 års taxering en registrering av alla som avlämnat självdeklaration. Registrering av inkomstbelopp har dock endast skett, när den taxerade inkomsten uppgått till 2 350 kr.
Den inkomstuppgift som statistiskt bearbetas är den sammanräknade
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäluiing
11
Tab. 1. Inkomsttagarna fördelade efter inkomst och civilstånd år 1969 (taxeringsåret 1970)
|
Inkomstklasser, |
Gifta män |
|
Gifta kvinnor |
Ogifta och för- |
Icke mantals- |
Samtliga ir |
1- |
|||
|
kr. |
|
|
|
|
ut gifta män |
skrivna |
|
komsttagare |
||
|
|
|
|
|
|
och kvinnor |
personel |
|
|
|
|
|
|
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
% |
|
0 |
67 704 |
3,6 |
96 876 |
7,6 |
342 668 |
16,4 |
27 983 |
36,4 |
538 051 |
10,1 |
|
1— 2 499 |
6 948 |
0,4 |
159 508 |
12,5 |
4019 |
0,2 |
916 |
1,2 |
172 891 |
3,2 |
|
2 500— 4 999 |
26 756 |
1,4 |
229 922 |
18,0 |
17613 |
0,9 |
9 526 |
12,4 |
284 542 |
5,3 |
|
5 000— 7 499 |
78 431 |
4,2 |
158 796 |
12,5 |
302 900 |
14,5 |
10 582 |
13,8 |
551 064 |
10,3 |
|
7 500— 9 999 |
80 549 |
4,3 |
112419 |
8,8 |
251 107 |
12,0 |
7 693 |
10,0 |
452 048 |
8,5 |
|
10 000— 14 999 |
148 992 |
7,9 |
193 428 |
15,2 |
330 777 |
15,9 |
9 207 |
12,0 |
682 735 |
12,8 |
|
15 000— 19 999 |
207 573 |
11,0 |
142 602 |
112 |
303 646 |
14,6 |
5 448 |
7,1 |
659 480 |
12,4 |
|
20 000— 24 999 |
335 159 |
17,8 |
90 754 |
7,1 |
249 060 |
11,9 |
2 976 |
3,9 |
678 106 |
12,7 |
|
25 000— 29 999 |
331 201 |
17,6 |
43 546 |
3,4 |
142 601 |
6,8 |
1 139 |
1,5 |
518 569 |
9,7 |
|
30 000— 34 999 |
212 430 |
11,3 |
21 551 |
1,7 |
67 224 |
3,2 |
425 |
0,5 |
301 682 |
5,7 |
|
35 000— 39 999 |
121837 |
6,5 |
10 993 |
0,9 |
31379 |
1,5 |
267 |
0,3 |
164 526 |
3,1 |
|
40 000— 49 999 |
122 385 |
6,5 |
9 049 |
0,7 |
25 220 |
1,2 |
282 |
0,4 |
157 000 |
3,0 |
|
50 000— 59 999 |
56 085 |
3,0 |
2910 |
0,2 |
8 957 |
0,4 |
124 |
0,2 |
68108 |
1,3 |
|
60 000— 79 999 |
49 410 |
2,6 |
1812 |
0,1 |
6 142 |
0,3 |
141 |
0,2 |
57 533 |
1,1 |
|
80 000— 99 999 |
17 736 |
0,9 |
552 |
0,1 |
1906 |
0,1 |
45 |
0,1 |
20 258 |
0,4 |
|
100 000—149 999 |
13 576 |
0,7 |
381 |
0,0 |
1310 |
0,1 |
35 |
0,0 |
15 319 |
0,3 |
|
150 000—199 999 |
3 422 |
0,2 |
88 |
0,0 |
361 |
0,0 |
5 |
0,0 |
3 884 |
0,1 |
|
200 000 499 999 |
2 086 |
0,1 |
76 |
0,0 |
256 |
0,0 |
3 |
0,0 |
2 423 |
0,0 |
|
500 000— |
171 |
0,0 |
6 |
0,0 |
26 |
0,0 |
1 |
0,0 |
205 |
0,0 |
|
Summa inkomst- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tagare |
1882 451 |
100 |
1 275 269 |
100 |
2 087172 |
100 |
76 798 |
100 |
5 328 424 |
100 |
|
Summa in- |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
komster (tkr) |
51 204 448,6 |
13 038 655,7 |
28 850 767,1 |
538 129,9 |
93 670 598,6 |
|||||
|
Medianinkomst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(kr.) |
24 838 |
1 |
7 382 |
|
11894 |
1 |
4 993 |
14 875 |
|
|
Anm. Skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket ingår i kolumnen »Samtliga inkomsttagare».
nettoinkomsten. Därmed förstås summan av inkomsttagarnas inkomster av skilda förvärvskällor sedan avdrag gjorts för eventuellt underskott i förvärvskälla. Statistiken upptar dessutom uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Samtaxerade personer ingår som skilda taxeringsenheter om ej annat anges.
Tabell 1 visar antalet inkomsttagare fördelade efter inkomst och civilstånd. Av tabellen framgår att inkomstnivåerna varierar mellan de olika civilståndskategorierna. I tabell 2 har endast personer med orts-avdragskod medtagits, dvs. endast de som har en taxerad inkomst som skaU längdföras. Även av denna tabell kan man utläsa en stor variation i inkomstnivåerna mellan de olika civilständskategorierna. För samtaxerade personer där båda äsatts taxering utgör paret enhet. Medianinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder, vilket belyses av tabell 3. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisar en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjuts tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
12
Tab. 2. Inkomsttagarna fördelade efter inkomst ocli ortsavdragsgrupp är 1969 (taxeringsåret 1970)
|
Inkomstklasser, |
Ensamstående |
Ensamstående |
Samtaxerade |
Samtaxerade |
Samtliga |
|
||||
|
kr. |
|
|
med barn |
personer |
, en- |
personer, båda |
inkomsttagare |
|||
|
|
|
|
|
|
dast den |
ene |
har taxerats' |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
har taxerats |
|
|
|
|
|
|
|
Antal |
% |
Antal |
0/ /o |
Antal |
0/ /o |
Antal |
% |
Antal |
% |
|
1— 2 499 |
1648 |
0,1 |
23 |
0,0 |
562 |
0,1 |
5 153 |
0,4 |
8 886 |
0,2 |
|
2 500— 4 999 |
23 662 |
1,4 |
31 |
0,0 |
878 |
0,1 |
6 255 |
0,5 |
31551 |
0,9 |
|
5 000— 7 499 |
312981 |
18,3 |
411 |
0,4 |
2 715 |
0,4 |
9 532 |
0,8 |
325 994 |
8,9 |
|
7 500— 9 999 |
254 849 |
14,9 |
3 612 |
3,9 |
26 234 |
4,1 |
35 323 |
2,9 |
320 298 |
8,7 |
|
10 000—14 999 |
319 077 |
18,7 |
23 020 |
24,8 |
63 869 |
10,1 |
115 741 |
9,4 |
522 038 |
14,2 |
|
15 000—19 999 |
285 139 |
16,7 |
26 948 |
29,0 |
77 123 |
12,2 |
85 663 |
7,0 |
475 084 |
12,9 |
|
20 000—24 999 |
234 671 |
13,7 |
19 523 |
21,0 |
113 974 |
18,0 |
113 275 |
9,2 |
481 600 |
13,1 |
|
25 000—29 999 |
136 098 |
8,0 |
9 557 |
10,3 |
112253 |
17,7 |
144190 |
11,7 |
402 180 |
11,0 |
|
30 000—34 999 |
65 083 |
3,8 |
4 362 |
4,7 |
76 043 |
12,0 |
156 125 |
12,7 |
301 665 |
8,2 |
|
35 000—39 999 |
30 750 |
1,8 |
2 141 |
2,3 |
47 296 |
7,4 |
146 204 |
11,9 |
226 441 |
6,2 |
|
40 000 49 999 |
25 111 |
1,5 |
1 804 |
1,9 |
50 087 |
7,9 |
205 944 |
16,7 |
283 010 |
7,7 |
|
50 000—59 999 |
9 060 |
0,5 |
716 |
0,8 |
24 286 |
3,8 |
96 083 |
7,8 |
130 177 |
3,5 |
|
60 000—79 999 |
6 304 |
0,4 |
513 |
0,5 |
22185 |
3,5 |
68 942 |
5,6 |
97 972 |
2,7 |
|
80 000—99 999 |
1998 |
0,1 |
180 |
0,2 |
8 257 |
1,3 |
22 816 |
1,9 |
33 270 |
0,9 |
|
100 000— |
2 103 |
0,1 |
156 |
0,2 |
8 838 |
1,4 |
20132 |
1,6 |
31257 |
0,9 |
|
Summa inkomst- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tagare |
1 708 534 |
100 |
92 997 |
100 |
634 600 |
100 |
1 231 378 |
100 |
3 671 423 |
100 |
|
Summa in- |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
komster (tkr) |
27 946 818,5 |
1 903 159,6 |
19 366 585,2 |
44 411169,5 |
93 666 330,2 |
|||||
|
Medianinkomst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(kr) |
14 092 |
18 600 |
26 423 |
33 220 |
21577 |
|||||
1 Paret utgör enhet.
Anm. Skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket ingår i kolumnen »Samtliga inkomsttagare».
högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbärs under en del av året, exempelvis i samband med inträde i resp. utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring osv.
Vad angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen pä s. 8—9 vissa upplysningar. Av denna framgår bl. a. att inkomst av rörelse m. m. naturligt nog är den helt dominerande inkomstkällan. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kan uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksrevisionsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhäl-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
13
Tab. 3. Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1969 (taxeringsåret 1970)
|
Ålder |
Antal inkomst- |
Medi- |
Inkomsttagarnas procentuella fördelning efter inkomstens storlek |
|
|||||||
|
|
anin- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tagare |
komst, |
__ |
5 000- |
-10 000- |
-15 000- |
- 20 000- |
- 30 000- |
- 40 000- |
-50000Sum- |
|
|
|
|
kr. |
4 999 |
9 999 |
14 999 |
19 999 |
29 999 |
39 999 |
49 999 |
— |
ma |
|
-15 är |
29 416 |
3 441 |
72,6 |
21,2 |
3,4 |
1,2 |
0,8 |
0,3 |
0,2 |
0,3 |
100 |
|
16—17 » |
98 649 |
4 249 |
58,9 |
29,9 |
9,2 |
1,7 |
0,3 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
100 |
|
18—19 » |
176 467 |
8 327 |
31,7 |
27,6 |
24,6 |
12,3 |
3,7 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
100 |
|
20—24 » |
576 437 |
13 190 |
23,1 |
15,4 |
18,1 |
21,2 |
19,6 |
2,3 |
0,2 |
0,1 |
100 |
|
25—29 » |
506 589 |
20 137 |
16,4 |
8,6 |
9,7 |
14,8 |
35,7 |
11,5 |
2,4 |
0,9 |
100 |
|
30—34 » |
397 507 |
21625 |
16,0 |
8,4 |
9,0 |
11,5 |
31,9 |
14,8 |
5,0 |
3,4 |
100 |
|
35—39 » |
380 808 |
21563 |
14,5 |
9,3 |
10,2 |
11,4 |
29,6 |
14,4 |
5,5 |
5,1 |
100 |
|
40—44 » |
413 089 |
21342 |
13,3 |
9,8 |
11,1 |
11,9 |
28,8 |
13,8 |
5,4 |
5,9 |
100 |
|
45—49 » |
473 743 |
21075 |
13,1 |
10,6 |
11,2 |
12,1 |
28,4 |
13,7 |
4,9 |
6,0 |
100 |
|
50—54 » |
426 823 |
20 462 |
13,7 |
11,3 |
11,4 |
12,3 |
27,9 |
12,9 |
4,6 |
5,9 |
100 |
|
55—59 » |
427 082 |
18 750 |
15,0 |
13,4 |
11,9 |
12,9 |
27,3 |
10,9 |
3,7 |
4,9 |
100 |
|
60—64 » |
394 290 |
14 936 |
19,2 |
18,0 |
13,0 |
13,0 |
22,2 |
7,8 |
2,8 |
4,0 |
100 |
|
65—66 » |
140 372 |
10 620 |
24,0 |
24,2 |
13,9 |
11,9 |
16,1 |
5,1 |
1,9 |
2,9 |
100 |
|
67— » |
803 620 |
8 377 |
16,6 |
49,5 |
15,2 |
7,7 |
6,5 |
2,3 |
0,9 |
1,3 |
100 |
|
Samtliga |
5 244 892 |
15100 |
18,1 |
18,8 |
12,8 |
12,5 |
22,7 |
8,9 |
3,0 |
3,2 |
100 |
Anm. i riket.
I tabeUen ingår ej personer som icke är mantalsskrivna och sådana som saknar hemortskommun
landen, avseende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålls aktuellt bl. a. genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattningsbar) inkomst vid årets taxering enligt taxeringsnämndernas beslut införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen 75 o/o av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
I tabellen pä s. 14 sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksrevisionsverkets årsbok.) I tabellen har ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken "större aktiebolag" fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken "mindre aktiebolag" har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag m. fl. (jfr tabellen s. 8—9) och summa taxerad inkomst för "större aktiebolag". Inplaceringen av företagen i branschgrupper bygger på en karakteristik av de producerade varorna eller tjänsterna. En dylik klassificering erbjuder betydande svårigheter, då företagen ofta karakteriseras av en mångsidig produktion som stundom är att hänföra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriver en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen), och för företag där produktionen kombineras med varuhandel.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
14
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag ra. fl. verksamhetsåren 1966—1969 (taxeringsåren 1967—1970) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor
Bransch
Antal bolag 1969
Taxerad inkomst, milj. kr.
ProcentueU förändring
Med
tax.
ink.
Utan 1966
tax.
ink.
1967 1968 1969
|
1966 |
1967 |
1968 |
|
till |
tiU |
tUl |
|
1967 |
1968 |
1969 |
Större aktiebolag 1. Banker, försäkringsrörelse, förvaltningsbolag
|
m.m. |
168 |
154 |
346,9 |
436,3 |
536,6 |
461,0 |
+ |
25,8 |
-l- |
23,0 |
- 14,1 |
|
2. Malmbrytning och me- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
talUndustri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Gruvor |
6 |
10 |
263,2 |
206,7 |
259,9 |
266,7 |
— |
21,5 |
-f |
25,7 |
-h 2,6 |
|
b) MetaUverk och me- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tallmanufaktur |
51 |
27 |
108,6 |
76,4 |
74,6 |
103,8 |
_ |
29,7 |
— |
2,4 |
+ 39,1 |
|
c) Vissa kombinerade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
företag (bruksrörelse) |
7 |
3 |
53,1 |
76,5 |
37,3 |
100,2 |
-f |
44,1 |
— |
51,2 |
-1-168,6 |
|
d) Verkstadsindustri |
125 |
64 |
384,9 |
457,5 |
641,0 |
580,4 |
+ |
18,9 |
+ |
40,1 |
- 9,5 |
|
e) Varvsindustri |
4 |
8 |
9,0 |
7,0 |
5,2 |
4,9 |
— |
22,2 |
— |
25,7 |
- 5,8 |
|
f) Elektroteknisk indu- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stri |
35 |
11 |
158,4 |
140,7 |
256,5 |
231,9 |
— |
11,2 |
+ |
82,3 |
- 9,6 |
|
3. Jord- och stenindustri |
81 |
46 |
59,5 |
81,7 |
57,6 |
87,4 |
+ |
37,3 |
— |
29,5 |
+ 51,7 |
|
4. Skogsindustri |
85 |
48 |
150,5 |
87,7 |
82,6 |
181,1 |
— |
41,7 |
— |
5,8 |
+ 119,2 |
|
5. Grafisk industri |
32 |
26 |
42,6 |
38,5 |
64,3 |
67,1 |
— |
9,6 |
+ |
67,0 |
+ 4,4 |
|
6. Livsmedelsindustri |
56 |
25 |
141,0 |
156,8 |
209,1 |
228,2 |
+ |
11,2 |
+ |
33,4 |
+ 9,1 |
|
7. Textil- och beklädnads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
industri |
48 |
34 |
42,7 |
39,5 |
25,8 |
28,8 |
— |
7,5 |
— |
34,7 |
+ 11,6 |
|
8. Läder- och gummivaru- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
industri |
18 |
18 |
14,5 |
8,0 |
16,1 |
12,7 |
— |
44,8 |
+ 101,3 |
- 21,1 |
|
|
9. Kemisk-teknisk industri |
61 |
35 |
70,4 |
84,0 |
76,4 |
93,6 |
+ |
19,3 |
— |
9,1 |
+ 22,5 |
|
10. Kraft- och belysnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verk |
55 |
34 |
83,0 |
88,1 |
91,3 |
72,7 |
-f |
6,1 |
+ |
3,6 |
- 20,4 |
|
11. Varuhandel |
213 |
138 |
163,0 |
190,2 |
238,4 |
254,5 |
-1- |
16,7 |
+ |
25,3 |
+ 6,8 |
|
12. Samfärdsel |
69 |
51 |
37,4 |
95,0 |
72,1 |
72,2 |
-1-154,0 |
— |
24,1 |
+ 0,1 |
|
|
13. Andra branscher |
30 |
28 |
18,9 |
18,3 |
27,5 |
28,4 |
- |
3,2 |
+ |
50,3 |
+ 3,3 |
|
Säger för större aktiebolag |
1 144 |
760 |
2 147,6 |
2 288,9 |
2 772,3 |
2 875,6 |
4- |
6,6 |
+ |
21,1 |
+ 3,7 |
|
Mindre aktiebolag m. fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(samtliga branscher) |
|
|
807,1 |
803,1 |
880,8 |
960,9 |
— |
0,5 |
-f |
9,7 |
+ 9,1 |
|
Totalt för svenska aktie- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bolag m. fl. |
|
•• |
2 954,7 |
3 092,0 |
3 653,1 |
3 836,5 |
+ |
4,6 |
-t- |
18,1 |
+ 5,0 |
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör vid den senaste taxeringen 1 904. Av dessa redovisade 760 bolag ingen taxerad inkomst.
Av tabellen framgår att vid 1970 års taxering visade bolagens samlade taxerade inkomst en ökning med 5,0 "/o i jämförelse med 18,1 "/o under föregående taxeringsår.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 15
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1970,1971 och 1972
Den allmänna inkomstutvecklingen är avgörande för de direkta statsskatternas avkastrung och är även i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under åren 1970 till 1971 samt de första månaderna av år 1972 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Fysiska personer
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestäms utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 8—9, väsentligen av förändringarna i inkomst av tjänst eller tUlfällig förvärvsverksamhet.
Den totala lönesumman härrörande från inkomst av tjänst påverkas dels av de avtalsmässiga uppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter, dels av ändringar av den totala sysselsättningen i landet och dels av den s. k. löneglidningen. För åren 1970 och 1971 har konjunkturinstitutet bedömt, att ökningen av den totala lönesumman blir omkring 11,5 "/o för 1970 och omkring 10 »/o för 1971.
Riksrevisionsverket har valt att grunda sina beräkningar på konjunkturinstitutets bedömning och således i sina beräkningar utgått frän att förvärvskällan inkomst av tjänst för verksamhetsåret 1970 kommer att visa en ökning med 11,5 o/o i förhållande till 1969 och för verksamhetsåret 1971 med 10 o/o i förhåUande tiU 1970. För verksamhetsåret 1972 har riksrevisionsverket räknat med en ökning av 7 o/o.
Fysiska personers inkomst av jordbruksfastighet som för verksamhetsåret 1969 utgjorde något över 2 o/o av deras sammanlagda inkomst antas öka med 5 »/o 1970 i förhållande rill 1969 och därefter schablonmässigt behålla sin nivå 1971 och 1972.
Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet har hittills svarat för mindre än 1 o/o av fysiska personers sammanlagda inkomst. 1970 års fastighetstaxering innebär ökade inkomster från fastigheter under detta år. Riksrevisionsverket har räknat med en ökning 1970 av 15 o/o. För 1971 och 1972 har räknats med en schablonmässig ökning av 5 o/o.
Inkomst av rörelse svarade 1969 för 5,3 o/o av fysiska personers inkomster. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar schablonmässigt utgått frän att även denna förvärvskälla ökar med 5 o/o för här aktuella tre verksamhetsår.
1969 var de fysiska personernas inkomst av kapital nära 3 o/o av deras sammanlagda inkomst. Ökningen av kapitalinkomsterna 1970 har be-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 16
räknats tUl 10 o/o. För 1971 och 1972 har ämbetsverket schablonmässigt antagit en årUg ökning på 5 o/o.
Svenska aktiebolag
Vid bedömningen av utvecklingen av aktiebolagens taxerade inkomster har riksrevisionsverket haft tUlgång till dels statistiska centralbyråns taxeringsstatistik dels också verkets egna undersökningar om taxeringsutfallet för större aktiebolag.
Från statistiska centralbyråns statistik kan man avläsa bl. a. utvecklingen av samtliga aktiebolags beskattningsbara inkomster år för år. Materialet kommer riksrevisionsverket tUlhanda i oktober året efter verksamhetsåret.
I samarbete med länsstyrelserna sammanställer riksrevisionsverket under början av hösten varje är statistik över taxeringsutfallet för bolag med ett sammanlagt aktiekapital på mer än 1 milj. kr.
Ämbetsverket utför sedan en enkätundersökning pä vissa bolag. Arets undersökning omfattar samtliga aktiebolag med ett sammanlagt aktiekapital på mer än 4 milj. kr. omfattande 680 bland ovannämnda storbolag. I denna enkätundersökning lämnar de tillfrågade uppgifter om sina förväntade taxerade inkomster för verksamhetsåret i fråga.
De bolag som ingår i den förra undersökningen svarar tillsammans för omkring 3/4 av samtliga aktiebolags taxerade inkomster, de bolag som ingår i enkätundersökningen för omkring 2/3.
Resultaten av de senaste årens taxeringsutfall ävensom den senaste bolagsenkäten i november 1970 framgår av nedanstående sammanställning.
|
Bolag med |
Taxerad inkomst verksamhetsåret |
|
|
|
|
|
|
ett aktie- |
1967 |
1968 |
1969 |
|
1970 |
|
|
kapital av |
mkr ökn. |
mkr ökn. |
mkr |
ökn. |
mkr |
ökn. |
|
|
i% |
i% |
|
i% |
|
i% |
|
0—4 mkr |
1 086 + 10 |
1 159 +7 |
1 331 |
+ 15 |
|
|
|
4— » |
2 006 +2 |
2 494 + 24 |
2 505 |
± 0 |
2 677 |
+ 7 |
|
Samtliga |
3 092 +5 |
3 653 + 18 |
3 836 |
+ 5 |
|
|
Riksrevisionsverket bedömer att bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret 1970 kommer att överstiga 1969 års med 7 o/o. Ämbetsverket har sedan schablonmässigt antagit en årlig stegring på 5 o/o för verksamhetsåren 1971 och 1972.
Resultatet av riksrevisionsverkets inkomstberäkning återges i den härvid fogade tabellen (bUaga C) med specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72. Dessutom har riksrevisionsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1972/73— 1975/76. Huvudresultatet sammanfattas i en härtUl fogad promemoria (bilaga D).
Beträffande de för budgetåret 1971/72 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksrevisionsverket anföra följande.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17
DRIFTBUDGETENS INKOMSTER
A. Skatter, avgifter, m. m.
/. Skatter
1. Slcatt på inkomst, förmögenhet och rörelse Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Allmänt
Riksstatstiteln uppförs i riksstaten med det belopp som kan beräknas utgöra statens behållna inkomst av under budgetåret inflytande inkomst- och förmögenhetsskatt samt avgifter för folkpensioneringen. Denna beräkning intar en särställning i förhållande till beräkningen av övriga riksstatstitlar på grund av att titeln är ett samlingskonto för redovisningen av den allmänna skatteuppbörden. Skatter och avgifter debiteras på de slutliga skattsedlarna var för sig men uppbärs gemensamt.
Som bruttoinkomst pä titeln redovisas i första hand vad som i enlighet med gällande uppbördsförfarande inflyter i form av preliminär skatt, fyllnadsbetalningar, kvarstående skatt, tillkommande skatt och indrivna restantier. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s. k. överskjutande preliminär skatt, och utbetalningen av denna redovisas som utgift på titeln.
Som utgifter pä titeln redovisas vidare de restitutioner av skatt som föranleds av taxeringsändringar m. m.
De största utgifterna pä titeln är de utbetalningar av kommunalskattemedel som länsstyrelserna enligt särskilt givna regler har att göra till kommunerna pä grund av alt kommunalskatterna ingår i den samfällda statligt administrerade skatteuppbörden. Av samma skäl utbetalas från titeln medel motsvarande avgifter av olika slag som ingår i skatteuppbörden.
Den större delen av socialförsäkringsavgifterna uppbärs av praktiska skäl enligt alternativa metoder på så sätt att avgifterna för större arbetsgivare direkt debiteras av riksförsäkringsverket, medan avgifterna för mindre arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Oberoende av om socialförsäkringsavgifter sålunda debiteras direkt av riksförsäkringsverket eller ingår i skatteuppbörden har man ansett redovisningen böra passera över förevarande skattetitel. Till följd härav ingår även uppbörden av socialförsäkringsavgifter från "direktdebiterade" arbetsgivare
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
18
på titelns inkomstsida och utbetalningarna till de allmänna försäkringskassorna m. m. bland titelns utgifter. Ett undantag från denna princip är direktdebiterade tilläggspensionsavgifter som inte redovisas över titeln.
TUl de särskilda inkomsterna på titeln hör sjömansskatten och bland utgifterna ingår de omföringar tUl andra riksstatstitlar som enligt särskilda regler skall göras ifråga om vissa till beloppet relativt obetydliga skatter, som ingår i den allmänna uppbörden.
De in- och utbetalningar resp. omföringar som redovisas på titeln har sammanfattats i följande uppställning:
Inbetalningar
Preliminär A-skatt
Preliminär B-skatt
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
Kvarstående skatt (jämte ränta)
TUlkommande skatt
Sjömansskatt
Sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel
Restantier
Medel från skattereklamations-kontot
Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare till sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring och byggnadsforskning (arbetsgivaravgifter)
Statens avgifter till sjukförsäkringen
Viss ersättning från allmänna pensionsfonden
Eventuell aterföring av medel från allmänna sjukförsäkringsfonden
Utbetalningar och omföringar
Överskjutande skatt (jämte ränta)
Övriga restitutioner
Utbetalda kommunalskattemedel
Utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna
Utbetalning till allmänna pensionsfonden (skattedebiterade avgifter och egenavgifter)
Yrkesskadeförsäkringsavgifter
Byggnadsforskningsavgifter
Allmän arbetsgivaravgift (skatte-debiterad)
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Skogsvårdsavgifter
Annuiteter på avdikningslån
Annuiteter på förskott för avlösning av frälseräntor
Eventuell avsättning av medel tUl allmänna sjukförsäkringsfonden
Allmän varuskatt i vissa fall för j ordbruksprodukter
Skillnaden mellan titelns sammanlagda inkomster och utgifter utgör den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i budgetredovisningen upptagna inkomsten pä titeln.
Nedan följer en genomgång av de skatter och avgifter som ingår i slutlig skatt. Därefter behandlas uppbördssystemet och de poster som finns redovisade pä titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19
Slutlig debitering av skatter och avgifter som berör inkomst skatte titeln
Debiteringen av de olika skatterna och avgifterna framgår av debetsedeln för slutlig skatt. De skatter och avgifter m. m. som finns specificerade på debetsedeln är:
Statlig inkomstskatt
Kommunal inkomstskatt
Statlig förmögenhetsskatt
Folkpensionsavgift
Tilläggspensionsavgift
Sjukförsäkringsavgift
Arbetsgivaravgifter
Skogsvårdsavgift
Annuiteter på avdikningslån
Annuiteter på frälseräntor
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Allmän arbetsgivaravgift
Skattereduktion (fr. o. m. taxeringsåret 1972)
Statlig inkomstskatt för fysiska personer
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). T. o. m. 1971 ärs taxering bestäms inkomstskattens grundbelopp för fysiska personer m. fl. enligt två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas erUigt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga (ensamstående) skattskyldiga. Grundbeloppet utgör genom förordning den 15 december 1961 (nr 623) 10 o/o av den beskattningsbara inkomsten, om denna inte Överstiger 12 000 kr. i den förra skalan och 6 000 kr. i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgår sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten är stigande. Skattesatsen är i bägge skalorna maximerad till 65 o/o för den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr.
Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) om ändring i förordningen om statlig inkomstskatt har de tvä ovannämnda skatteskalorna ersatts med en enda skatteskala, avsedd för alla kategorier fysiska personer. Grundbeloppet i den nya skatteskalan utgör 10 o/o av den beskattningsbara inkomsten, om denna inte överstiger 15 000 kr. Vid högre beskattningsbara inkomster än 15 000 kr. utgår skatten enligt en progressiv skattesats, vilken är maximerad till 54 o/o för den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger 150 000 kr. Den nya skatteskalan skall tillämpas fr. o. m. 1972 års taxering.
De t. o. m. 1971 års taxering gällande ortsavdragen med 4 500 kr. för
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 20
gifta och 2 250 kr. för ensamstående ersätts enUgt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen med motsvarande tillämpning vid taxering till statlig skatt enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) med grundavdrag på 4 500 kr. för varje individ. Grundavdrag med-gives med 4 500 kr. under förutsättning att den skattskyldiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst uppgår till högst 30 000 kr. Om den taxerade inkomsten överstiger detta belopp reduceras grundavdraget med 20 o/o av inkomst överstigande 30 000 kr. Enligt denna avtrappningsregel utgår således inget grundavdrag när den taxerade inkomsten överstiger 52 500 kr.
Den beslutade tillämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag innebär en övergång till individuell beskattning. Principen om sambeskattning bibehålls dock i ett avseende, nämligen vad avser beskattningen av kapitalinkomster överstigande 2 000 kr., dvs. i huvudsak inkomst av fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkomst skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-inkomst avses inkomst av tjänst, utom periodiskt understöd, inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av rörelse. Med B-inkomst, eller kapitalinkomst, förstås övriga inkomster. Sambeskattningen av B-inkomster genomförs pä så sätt, att vid skatteberäkningen dessa inkomster påförs den av makarna, som har den högsta A-inkomsten.
Enligt förordning den 24 februari 1967 (nr 40) utgår fr. o. m. 1968 års taxering schablonavdrag för kommunalutskylder vid taxering till statlig inkomstskatt med ett minimiavdrag med 4 500 kr. för makar och ensamstående med barn under 18 år och med 2 250 kr. för övriga skattskyldiga. Överstiger den under närmast föregående år påförda kommunalskatten minimiavdraget, medgives avdrag med det faktiskt påförda beloppet. Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 163) om ändring i förordningen om statlig inkomstskatt avskaffas rätten att vid den statliga inkomsttaxeringen göra avdrag för kommunal skatt fr. o. m. 1972 års taxering.
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 71) gäUer fr. o. m. 1967 års taxering att vissa kategorier skattskyldiga med hemmavarande barn under 16 år medgives förvärvsavdrag med 300 kr. + 25 o/o av inkomsten, dock högst 3 000 kr. För gifta med minderårigt barn medgives förvärvsavdrag i samband med inkomst av jordbruksfastighet med 1 000 kr. Gifta förvärvsarbetande kvinnor utan hemmavarande barn under 16 år medgives förvärvsavdrag med 300 kr. Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen förutsätter rätten till förvärvsavdrag dels förekomsten av hemmavarande barn under 16 är och dels att inkomsten utgörs av A-inkomst, dvs. inkomst av tjänst, utom periodiskt understöd, inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet. För gifta gäller härvid att båda makarna skall ha A-inkomst. Förvärvsavdrag skall
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21
medgivas med 25 o/o av inkomst av tjänst eUer rörelse, dock högst 2 000 kr., och med 1 000 kr. i fråga om inkomst av jordbruksfastighet. Avdraget medgives den av makarna som har den lägsta A-inkomsten. Om gift skatlskyldig med minderårigt barn haft A-inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse och maken utfört arbete i förvärvskällan, får den skattskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats, dock med högst 1 000 kr.
För ensamstående med hemmavarande barn under 16 år och A-inkomst skall förvärvsavdrag medgivas med 25 o/o av inkomst av tjänst, jordbruksfastighet eller rörelse, dock med högst 2 000 kr. De nya avdragsreglerna för förvärvsavdraget tUlämpas fr. o. m. 1972 års taxering.
Avdragsrätten för periodiskt understöd till icke hemmavarande barn under 16 år medgives för närvarande med högst 1 000 kr. för varje barn. Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen skall avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år medgivas med högst 1 500 kr. för varje barn fr. o. m. 1972 års taxering.
Genom författningar den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital. Dessa bestämmelser tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Enligt den ovannämnda lagen om ändring i kommunalskattelagen avskaffas de schablonmässigt medgivna avdragen för sjukförsäkringsavgift med 150 kr. för ensamstående och 300 kr. för gifta fr. o. m. 1972 års taxering. Rätten till avdrag för faktiskt påförd sjukförsäkringsavgift vid föregående års taxering bibehålls.
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 421) åtnjuter fysiska personer, som har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, avdrag för sådan avgift, som påförts året näst före taxeringsåret. Förordningen tillämpas första gängen vid 1971 års taxering.
Enligt förordning den 21 maj 1965 (nr 153) kan samtaxerade makar, som båda haft arbetsinkomst, fr. o. m. 1967 ärs taxering få skatten för arbetsinkomsten beräknad såsom om de blivit särtaxerade för denna inkomst. Den särskilda skatteberäkningen avser statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift. Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 169) upphör förordningen om särskild skatteberäkning i vissa fall för makar att gälla vid utgången av år 1970.
Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen blir det kommunala bostadstillägget för folkpensionärer skattefritt fr. o. m. 1972 ärs taxering.
Enligt lag den 24 april 1970 (nr 93) om ändring i kommunalskattelagen har vissa ändringar genomförts av den schablonmetod som gäller
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 22
vid beskattningen av vissa fastigheter (egna hem eller fritidsfastigheter). Som intäkt skall tas upp 2 o/o av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 150 000 kr., 4 o/o av den del som ligger meUan 150 000 kr. och 225 000 kr. samt 8 o/o av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kr. Det extra avdraget för villaägare skall höjas från f. n. 200 kr. tUl 500 kr. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1971 års taxering.
Enligt förordning den 15 december 1967 (nr 748) gäller att fr. o. m.
1969 års taxering beskattas vinst vid icke yrkesmässig
a"vyttring av fas
tighet såsom realisationsvinst till 100 o/o om fastigheten innehafts mindre
än 2 år och till 75 o/o om fastigheten innehafts 2 år eller längre. Vid
försäljning av aktier m. m. beskattas vinsten om aktierna innehafts
mindre än 2 år till 100 o/o, mindre än 3 år till 75 o/o, mindre än 4 år
till 50 o/o och mindre än 5 år till 25 o/o.
Om aktierna innehafts 5 år eller
mera räknas som skattepliktig realisationsvinst ett belopp motsvarande
10 o/o av nettoinkomsten. Vid längtidsinnehav medges ett avdrag med
500 kr. Förordningen gäller avyttringar som äger rum fr. o. m. den 1
januari 1968.
Under budgetåret 1970/71 tiUämpas i likhet med föregående budgetår en uttagningsprocent av 100.
Statlig inkomstskatt för fysiska personer, osliifta dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s. k. A-längden. De för taxeringsåren 1966—
1970 uträknade
skattebeloppen framgår av följande sammanställning
(milj. kr.):
Taxeringsår
1966 1967 1968 1969 1970
Statlig inkomstskatt. A-längden 8 675 8 553 9 593 10 443 11691
Statlig inkomstskatt för bolag, ekonomiska föreningar in. m.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fyra grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke är aktiebolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driver livförsäkringsrörelse hänförs till grupp c,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteks-bank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
c) försälcringsanstalter i den mån de driver livförsäkringsrörelse samt
d) övriga skattskyldiga.
Enligt förordning den 5 juni 1959 (nr 295) utgör den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 o/o, för grupp b) 32 o/o, för grupp c) 10 o/o samt för grupp d) 15 o/o.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23
Enligt förordning den 28 november 1969 (nr 742) har sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa och ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen fr. o. m. 1971 års taxering förts från grupp b) till grupp a), vilket innebär en höjning av skattesatsen från 32 till 40 o/o.
Statlig inkomstskaft för juridiska personer redovisas på de s. k. B-och C-längderna. Den uträknade skatten uppgick taxeringsåren 1966— 1970 tUl följande belopp (mUj. b:.):
Taxeringsår
1966 1967 1968 1969 1970 Statlig inkomstskatt. B- och C-längderna 1 425 1 229 1 246 1 496 1 582
Kommunal inkomstskatt
De kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad pä grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet. För den allmänna kommunalskatten gäller bestämmelserna i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370). Landstingsmedel utgår enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Genom lag den 5 juni 1970 (nr 390) rned vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av lokalhållningen för de allmänna underrätterna upphävs förordningen (1945: 903) om utdebitering av tingshusmedel att gälla fr. o. m. den 1 januari 1971.
Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes fr. o. m. 1959 års taxering de kommunala ortsavdragen sä att de överensstämmer med de statliga. EnUgt lag den 27 maj 1970 (nr 162) om ändring i kommunalskattelagen har ortsavdragen fr. o. m. 1972 års taxering omkonstruerats till grundavdrag på 4 500 kr. för varje individ.
Fr. o. m. 1961 års taxering gäUer på familjebeskattningens område samma bestämmelser i fråga om den kommunala beskattningen som beträffande den statliga. De fr. o. m. 1972 ärs taxering gällande ändrade avdragsreglerna vad avser förvärvsavdrag, underhållsavdrag och schablonavdrag för sjukförsäkringsavgift vid taxering till statlig skatt äger således motsvarande tillämpning vid taxering till kommunal beskattning.
Debiterad kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1966—1970 tiU följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1966 1967 1968 1969 1970
Kommunal inkomstskatt:
A-längd 9 294 11031 12 230 13 431 15 249
B-ochC-längd 1030 1009 1061 1297 1427
Statlig förmögenhetsskatt
Statlig förmögenhetsskatt uttas enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl. Genom förordning den 12 april 1957
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 24
(nr 106) höjdes det skattefria beloppet för fysiska personer från 50 000 kr. till 80 000 kr. fr. o. m. 1958 års taxering och genom förordning den 9 april 1965 (nr 73) till 100 000 kr. fr. o. m. 1966 ärs taxering. Den lägsta skattesatsen är fr. o. m. 1966 års taxering 8 promille. Den högsta, 18 promille, utgår för den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 1 000 000 kr. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 1 1/2 promiUe av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kr.
Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 170) om ändring i förordningen om statlig förmögenhetsskatt har skatteuttaget sänkts för mindre och medelstora förmögenheter och höjts för större förmögenheter. Skattepliktsgränsen höjs från f. n. 100 000 kr. tiU 150 000 kr. De nuvarande spärreglerna ersätts med en ny begränsningsregel, som skall tiU-lämpas utan särskild ansökan av den skattskyldige. Förmögenheter i mindre och medelstora s. k. familjeföretag som bedriver jordbruk, skogsbruk eller rörelse skall under vissa förutsättningar beskattas efter i stort sett oförändrad nivå. Reformerna träder i kraft den 1 januari 1971 och tillämpas första gängen vid 1972 års taxering utom beträffande skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten där de nya reglerna tUl-lämpas redan vid 1971 års taxering.
Enligt förordning den 29 maj 1969 (nr 236) skaU förmögenhetsskatt fr. o. m. 1970 ärs taxering beräknas på den sammanlagda förmögenheten tillhörande föräldrar och barn under 20 år, som bor hos föräldrarna. Nu gällande bestämmelser innebär att barns förmögenhet beskattas gemensamt med föräldrarna endast om barnet icke påförts statlig inkomstskatt.
Debiterad förmögenhetsskatt utgjorde taxeringsåren 1966—1970 följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1966 1967 1968 1969 1970
Förmögenhetsskatt 366 341 374 435 447
Folkpensionsavgift
Enligt lag om finansiering av folkpensioneringen den 25 maj 1962 (nr 398) och med ändring enligt lag den 9 april 1965 (nr 74) skall folkpensionsavgift fr. o. m. den 1 januari 1966 utgå med viss procent av den avgiftspliktiges till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst. Enligt lag den 24 februari 1967 (nr 39) skall folkpensionsavgiften fr. o. m. den 1 juli 1967 utgå med 5 o/o av den tiU statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten dock med högst 1 500 kr. Enligt lag den 30 oktober 1970 (nr 574) om ändring i lagen om finansiering av folkpensioneringen skall folkpensionsavgift fr. o. m. 1972 års taxering beräknas individuellt på vardera makens till statlig skatt beskattningsbara inkomst. Folkpensionsavgiften utgår med 5 o/o av denna inkomst dock med högst 1 500 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 25
De debiterade folkpensionsavgifterna uppgick taxeringsåren 1966—■ 1970 tUl följande belopp (milj. kr.):
Taxeringsår
1966 1967 1968 1969 1970
Folkpensionsavgift 1407 1 591 1 891 2 214 2 386
Tilläggspensionsavgift
Endast de försäkrades egna avgifter och avgifter från mindre s. k. skattedebiterade arbetsgivare debiteras på skattsedeln. Övriga avgifter för tilläggspensioneringen debiteras och uppbärs direkt av riksförsäkringsverket.
Sjukförsäkringsavgift
Sjukförsäkringen finansieras förutom genom statsbidrag av avgifter från de försäkrade och arbetsgivarna. Avgifterna från de försäkrade uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden och avgifterna från direktdebiterade arbetsgivare uppbärs direkt av riksförsäkringsverket, som överför de under budgetåret inflytande avgifterna till titeln. Enligt lag den 30 oktober 1970 (nr 567) om ändring i lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaravgiften till den allmänna sjukförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1971 utgå med 3,1 o/o av arbetsgivares lönekostnader mot tidigare 2,9 o/o. Av avgiften skall 10/31 användas för bestridande av de allmänna försäkringskassornas utgifter för sjukvårdsersättning och återstoden till bestridande av kassornas utgifter för tilläggssjukpenning i vad sjukpenningen svarar mot inkomst av anställning.
Avgifterna till den obligatoriska sjukförsäkringen för anställda beräknas med hänsyn till den försäkrades arbetsinkomst och varierar mellan olika orters försäkringskassor. Enligt lag den 16 juni 1966 (nr 350) har, i samband med höjning av sjukpenningen och utökning av antalet sjukpenningklasser fr. o. m. den 1 januari 1967, avgifterna till sjukförsäkringen höjts. För företagare utgår egenavgifter med högre belopp.
A rbetsgivaravgifter
Arbetsgivare skall för varje år erlägga avgift dels till sjukförsäkringen, dels till försäkringen för tiUäggspension. Härutöver uttas av arbetsgivaren yrkesskadeförsäkringsavgift och för vissa arbetsgivare byggnadsforskningsavgift. Dessa avgifter, vilka tillsammans kallas arbetsgivaravgifter, debiteras på debetsedeln å slutlig skatt endast i sädana fall då summan av dem uppgår tiU högst 1 000 kr. Arbetsgivaravgifter som överstiger nämnda belopp uppbärs som regel direkt av riksförsäkringsverket.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 26
Skattereduktion
Enligt lag den 27 maj 1970 (nr 167) om ändring i uppbördsförordningen skall vissa kategorier skattskyldiga fr. o. m. 1972 års taxering medgivas reduktion av skatten. För gifta skattskyldiga medgives skattereduktion med 1 800 kr. av den ena makens skatt så länge den andre makens grundavdrag inte är fullt utnyttjat, dvs. så länge andre maken har en statligt taxerad inkomst understigande 4 500 kr. Så snart även andre maken får taxerade inkomster minskar reduktionsbeloppet med 40 o/o av dessa inkomster, vilket innebär att rätten till skattereduktion upphör då andre makens taxerade inkomst nått 4 500 kr. För ensamstående med barn under 18 år utgör skattereduktionen 1 800 kr. utan reducering. Skattereduktion sker vid debitering av den slutliga skatten genom reducering av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel, skogsvärdsavgift, folkpensionsavgift eller sjukförsäkringsavgift. Skattereduktion medgives således inte i fråga om tilläggspensionsavgift, arbetsgivaravgift, aUmän arbetsgivaravgift, annuitet på avdikningslån eller på förskott för avlösning av frälseränta. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debiteringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.
Övriga skatter och avgifter på debetsedeln för slutlig skatt
Skogsvårdsavgifter, annuiteter på avdikningslån, annuiteter på frälseräntor, utskiftningsskatt och ersättningsskatt och allmän arbetsgivaravgift för mindre arbetsgivare debiteras i samband med slutlig skatt men omförs tUl andra inkomsttitlar.
Uppbördsförfarandet för skatter och avgifter som berör inkomstskattetiteln
Preliminär A- och B-skatt
Enligt den fr. o. m. 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), med däri senast enligt lag den 27 maj 1970 (nr 167), vidtagna ändringar skall skattskyldig erlägga preliminär skatt med det belopp, vilket sä nära som möjligt kan antas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiteras normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
För inkomst av tjänst, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbiirs vid regelbundet återkommande tiUfällen, skall fr. o. m. 1968 preliminär A-skatt utgå med 30 o/o av inkomsten mot tidigare 25 o/o. I vissa fall som t. ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackords-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27
ersättningar o. dyl. skall preliminär A-skatt utgå enligt grunder som fastställs av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (fr. o. m. den 1 januari 1971 riksskatteverket).
Överlämnar arbetstagare inte debetsedel på preliminär A-skatt till arbetsgivaren skall avdrag för preliminär A-skatt göras enligt förhöjda skatteskalor. Uppvisar vidare arbetstagare inte debetsedel på slutlig skatt för arbetsgivaren skall under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkstäUas, avdrag för sådan skatt göras vid varje avlöningstillfälle med lika stort belopp som avdraget för preliminär A-skatt.
Enligt förordning den 13 december 1968 (nr 722) om ändring i uppbördsförordningen må Kungl. Maj:t förordna att preliminär A-skatt skall utgå även för annan inkomst än sådan som utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst, om det är särskilt påkallat ur uppbördssynpunkt. Senare utfärdades, den 17 januari 1969 (nr 5), bestämmelser om att preliminär A-skatt skall utgå för artistersättning som uppgår tUl minst 300 kr. även om ersättningen ej utgör huvudsaklig inkomst av tjänst. Bestämmelserna gäller även för ersättning till professionell idrottsman. Preliminärskatteavdrag skall för dessa skattskyldiga göras med 40 o/o av belopp som utbetalas efter 31 mars 1969. Fr. o. m. den 1 juli 1969 har genom kungörelse den 23 maj 1969 (nr 283) bestämmelsen ändrats tUl att avse ersättning som uppgår tUl minst 200 kr., sedan avdrag för särskild reseersättning gjorts.
Arbetsgivares skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand.
De lokala skattemyndigheterna kan på framställning av den skattskyldige eUer pä eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt som skall utgå, om jämkningen kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt.
Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden fr. o. m. mars det ena året t. o. m. februari påföljande år. På titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. ingår under ett budgetår uppbörden under juli, september och november det ena året och uppbörden januari, mars och maj påföljande år. Titeln redovisar sålunda inte upp-bördsärets preliminärskatt. Preliminär A-skatt företer vissa skiUnader mellan olika skatteterminer på grund av att inkomslunderlaget varierar under året. Preliminär B-skatt erläggs däremot som regel med en sjättedel av det debiterade årsbeloppet varje termin och är därför i stort sett stabil under uppbördsårets terminer.
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
Den skattskyldige kan frivilligt inbetala högre preliminärskatt än som följer av skattetabeller eller debetsedel å preliminär B-skatt. I regel görs
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 28
detta genom fyllnadsbetalningar efter uppbördsårets utgång, dvs. under våren. Syftet är att undvika eller minska kvarstående skatt, som i vissa fall är räntebelagd (se nedan).
Kvarstående och överskjutande skatt
Sedan taxering verkställts och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrivs i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrivs den skattskyldige fyllnadsbetalning av preliminärskatt. Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaUer skUlnaden, om denna är 10 lar. eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en tiondel av den slutliga skatten eller minst 5 000 kr., skall den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kr. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 10 kr. eller större, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta på den del av det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kr., dock ej om räntebeloppet understiger 5 kr. Enligt förordning den 6 februari 1970 (nr 10) utgör räntesatsen fr. o. m. 1970 års taxering för kvarstående skatt 12 o/o och för överskjutande skatt 7 o/o. Räntebeloppet på överskjutande skatt maximerades genom förordning den 13 maj 1960 (nr 155) tUl 100 000 kr. fr. o. m. 1960 års taxering. Kvarstående och överskjutande skatt på titeln avser inkomståret som avslutas ett halvt år före budgetårets ingång.
Tillkommande skatt
TUlkommande skatt är skatt som skall erläggas i huvudsak på grund av beslut om ändrad taxering sedan slutlig skatt påförts eller till följd av eftertaxering.
Sjömansskatt och sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel
Sjömansskatt utgår enligt förordning den 16 maj 1958 (ru 295) om sjömansskatt, vilken trädde i kraft den 1 januari 1959. Den är en definitiv källskatt, som tillfaller staten, men kommunerna skall, Uksom de aUmänna försäkringskassorna, för varje år beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter resp. sjukförsäkringsavgifter. De inträdda förändringarna i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten och reformerna på familjebeskattningens område tillämpas även i fråga om sjömansskatten.
Sjömansskattens andel i sjukförsäkringsmedel inbetalas av sjömans-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 29
skattekontoret till riksförsäkringsverket, som överför medlen till inkomstskattetiteln.
Restantier och medel från skattereklamationskontot
Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna och avser olika tj'per av skatter från olika år tUlbaka. Medel frän skattereklamationskontot är skatt som influtit men som till följd a\ identifieringssvärigheter ej har kunnat krediteras vederbörande skattskyldig.
Avgifter från direktdebiterade arbetsgivare till sjukförsäkring, yrkesskadeförsäkring och byggnadsforskning
Dessa avgifter uppbärs av riksförsäkringsverket som gottskriver inkomstskattetiteln. Avgifterna som inflyter under året är dels preliminära avgifter, dels slutlig reglering av avgifter. De preliminära avgifterna fastställs genom uppräkning av avgiftsunderlaget två år tillbaka. Avgiften för 1970 beräknas, enligt förordning den 26 september 1969 (nr 530), som om avgiftsunderlaget för 1968 höjts med 10 o/o och för 1971, enligt förordning den 2 oktober 1970 (nr 557), som om avgiftsunderlaget för 1969 höjts med 15 »/o.
I samband med höjnmg av sjukpenningen och utökning av antalet sjukpenningklasser fr. o. m. den 1 januari 1967 höjdes avgifterna tUl sjukförsäkringen. Arbetsgivaravgifterna tUl sjukförsäkringen ändrades därvid till 2,6 o/o av lön eller ersättning som ej överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lag om allmän försäkring. Genom förordning den 5 december 1969 (nr 650) höjdes procentsatsen fr. o. m. den 1 januari 1970 tUl 2,9 o/o av avgiftsunderlaget. Avgiftsuttaget höjs ytterligare fr. o. m. den 1 januari 1971 frän 2,9 o/o till 3,1 o/o genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 567). Av avgiften skall 1/3 användas tUl bestridande av de allmänna försäkringskassornas utgifter för sjukvårdsersättning och återstoden till bestridande av kassornas utgifter för tilläggssjukpenning i vad den svarar mot inkomst av anställning.
Fr. o. m. den 1 januari 1955 ersattes den dittUlsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Ändrade bestämmelser gäller för yrkesskadeförsäkring enligt lag den 25 maj 1962 (nr 408). I lag den 15 december 1967 (nr 919) och förordning den 15 december 1967 (nr 920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor har förordnats om betydande höjningar av livräntorna fr. o. m. den 1 januari 1968. Under budgetåret inflytande avgifter gottskrivs titeln. Uppbörden avser yrkesskadeförsäkringsavgifter inkl. tilläggsavgifter och avgiftstill-läag.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 30
För vissa arbetsgivare utgår sedan 1955 särskild byggnadsforskningsavgift. Ändrade bestämmelser gäller för byggnadsforskningsavgift enligt förordningar den 4 maj 1962 (nr 134), den 6 mars 1964 (nr 32), den 16 juni 1966 (nr 355), den 9 juni 1967 (nr 308) och den 28 maj 1968 (nr 173).
Statens avgifter till sjukförsäkringen
Statliga myndigheter och affärsverken betalar avgifter tiU sjukförsäkringen, vUka gottskrivs inkomstskattetiteln. De stattiga myndigheternas avgifter har tidigare anvisats på civildepartementets huvudtitel men redovisas fr. o. m. budgetåret 1969/70 som utgift pä riksstatstiteln pensionsmedel m. m.
Enligt kungörelse den 13 juni 1969 (nr 412) bestämmer riksförsäkringsverket avgiftsunderlaget för avgifter, som staten med undantag av affärsverken skall erlägga enligt lagen om allmän försäkring och förordningen om allmän arbetsgivaravgift. Avgifterna fastställs av riksförsäkringsverket före viss bestämd tidpunkt. Kungörelsen skall tillämpas beträffande preliminär avgift till ATP för tiden efter 30 juni 1969 och i övrigt fr. o. m. utgiftsåret 1969.
Viss ersättning från allmänna pensionsfonden
Allmänna pensionsfonden ersätter de allmänna försäkringskassorna för deras kostnader för administration av den allmänna tilläggspensioneringen. Ersättningen görs till riksförsäkringsverket som gottskriver inkomstskattetiteln.
Aterföring av medel från eller avsättning av medel till albnänna sjukförsäkringsfonden
Allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar enligt särskilda regler om aterföring eller avsättning bör komma ifråga, och riksdagen beslutar för varje särskilt år om fondmedlen skall tas i anspråk eller avsättning skall göras till fonden.
Överskjutande skatt och övriga restitutioner
Från titeln utbetalas överskjutande skatt och övriga restitutioner. Beträffande överskjutande skatt se ovan. Övriga restitutioner är återbetalningar som i allmänhet beror på nedsättning i taxering.
Utbetalda kommunalskattemedel
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgörs av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Staten emottar primärt hela käUskatteuppbör-den. Kommunerna erhåller för varje kalenderår förskott grundat på se-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 31
nast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. När taxeringsresultatet för ifrågavarande kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt uträknade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunerna eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt uträknade beloppen. I kommunernas fordran pä statsverket, som framräknas per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skatteunderlag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas fordran utbetalas varannan månad med i princip en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle.
Förskott och slutavräkningsbelopp till de allmänna försäkringskassorna
Från titeln utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp på sjukförsäkringsavgifter och till apotekare utgående ersättningar, som avses i gällande förordning angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel. Förskottet är beräknat med hänsyn till att viss del av sjukförsäkringen finansieras med statsbidrag och avgifter för frivillig försäkring och tilläggsförsäkring.
Utbetalning till allmänna pensionsfonden
Skattedebiterade arbetsgivares tilläggspensionsavgifter och skattedebiterade egenavgifter utbetalas från titeln till allmänna pensionsfonden.
Yrkesskadeförsäkringsavgifter och byggnadsforskningsavgifter
Från titeln utbetalas de yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter som influtit från direktdebiterade arbetsgivare. Skattedebiterade arbetsgivares avgifter förskotteras av statsverket och utbetalas över titeln.
Allmän arbetsgivaravgift
Den allmänna arbetsgivaravgift som debiteras skattedebiterad arbetsgivare och fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete (inkomst av i riket bedriven rörelse eller inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som brukas av honom) omförs fr. o. m. budgetåret 1970/71 frän inkomstskatteliteln till riksstatstiteln allmän arbetsgivaravgift.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter, allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter, annuiteter på avdikningslån och annuiteter på förskott för avlösning av frälseräntor
De debiterade beloppen av ovanstående skatter och avgifter omförs till andra inkomsttitlar.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 32
Inkomstskattetitelns utveckling budgetåren 19 6 5/6 6—1 9 6 9/7 0
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).
|
Budgetår |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
11200,0 11 927,7 |
12 400,0 12 668,7 |
13 700,0 12 884,8 |
14 200,0 14 078,3 |
17 100,0 17 047,6 |
18 400,0 |
Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln som tUlsammans resulterat i de behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen är approximativa.
|
1965/66 Milj. kr. |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 1969/70 |
|
17 458 4 302 |
20 249 4 578 |
22 810 4 670 |
25 187 29 134 4 963 5 402 |
|
1217 1648 |
1 108 1969 |
1253 1837 |
1 670 2 022 1 872 2 069 |
Inkomster:
Prel. A-skatt under terminerna
Prel. B-skatt under terminerna
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt
Kvarstående skatt
Socialförsäkringsavgifter från di
rektdebiterade arbetsgivare
m.m. 830 1158 1678 2 032 2
289
Tillkommande skatt, sjömans-
|
skatt, restantier m. m. |
504 |
625 |
774 |
935 |
745 |
|
Summa inkomster |
25 959 |
29 687 |
33 022 |
36 659 |
41661 |
|
Utgifter: |
|
|
|
|
|
|
Kommunalskattemedel |
10 408 |
12 588 |
14 423 |
15 889 |
17 332 |
|
Överskjutande skatt |
1265 |
1484 |
1949 |
2 499 |
2 549 |
|
Övriga restitutioner |
67 |
147 |
135 |
151 |
235 |
|
Utbetalningar till allmänna |
|
|
|
|
|
|
försäkringskassorna, m. m. |
1982 |
2 469 |
3 265 |
3 643 |
4106 |
|
Utbetalningar tiU allmänna pen- |
|
|
|
|
|
|
sionsfonden |
274 |
294 |
327 |
360 |
358 |
|
Omföringar |
35 |
36 |
38 |
39 |
32 |
|
Summa utgifter |
14 031 |
17 018 |
20137 |
22 581 |
24 612 |
|
Inkomster utöver utgifter |
11928 |
12 669 |
12 885 |
14 078 |
17 048 |
Beräkning av titelns inkomster
Riksrevisionsverket avsåg att vid sina beräkningar av skatteinkomsterna för fysiska personer utnyttja det taxeringsstatistiska material som erhålls genom verkets uppgiftsinsamling på urvalsbasis. På grund av vissa ADB-tekniska svårigheter har riksrevisionsverket inte i tid fått fram resultat som kunnat användas vid de beräkningar som nu utförts.
Preliminärskatteinkorasterna utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster. De har utvisat en snabb och oavbruten stegring under budgetåren 1965/66—1969/70. För bedömning av preli-minärskatteuppbörden under innevarande budgetår lämnar uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar förutom uppgifter om in-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 33
flutna belopp av preliminär A- och B-skatt även uppgifter om kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas t. o. m. uppbördsterminen i september 1970.
Vad beträffar den preliminära A-skatten låg uppbörden under uppbördsåret 1970—71 t. o. m. uppbördsterminen i september 18,1 0/0 över samma 4 uppbördsterminer året innan. För uppbördsterminerna i november 1970 och januari 1971 visar riksrevisionsverkets kalkyl på en stegring av 13,6 0/0 jämfört med samma terminer året före.
Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt under nästkommande uppbördsår har riksrevisionsverket utgått från den förutsedda stegringen av lönesumman under 1971 (jfr s. 15). I höjande riktning påverkas uppbörden även av en höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 1 kr. 50 öre per inkomstskattekrona från den under 1970 gällande medelutdebiteringen av 21:00 kr. Vid beräkning av uppbörden av preliminär A-skatt för uppbördsåren 1971—72 och 1972—73 har riksrevisionsverket tagit hänsyn till det fr. o. m. 1 januari 1971 gällande skattesystemet, vilket medfört ny konstruktion av preliminärskattetabeller.
Inkomsterna av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår är 8,9 0/0 högre än under motsvarande terminer uppbördsåret 1969—70. Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Detta betyder, att de kända resultaten av 1969 års taxering legat till grund för den debiterade B-skatten för innevarande uppbördsär. På samma sätt kommer det nu kända resultatet av 1970 års taxering att ligga till grund för den debiterade B-skatten för nästkommande uppbördsår och taxeringsresultatet vid 1971 ärs taxering för den debiterade B-skatten för uppbördsåret 1972—73. De skattskyldiga, som erlägger preliminär B-skatt, har emellertid möjlighet att begära jämkningar i den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten brukat avvika frän senast kända slutliga skatt.
Till grund för den debiterade B-skatten för uppbördsåren 1971—72 resp. 1972—73 ligger det kända taxeringsutfallet vid 1970 års taxering och det beräknade vid 1971 års taxering. Hänsyn till jämkningar tUl följd av skattereformen har således ej tagits.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksrevisionsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1971 och 1972 års taxeringar. Vid beräkningen har, förutom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter och debiterade sjukförsäkrings- och till-läggspensionsavgifter tUl följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1970 års taxering medtagits.
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 34
|
|
Taxeringsår |
|
|
|
1970 1971 |
1972 |
|
|
Milj. kr. |
|
|
Folkpensionsavgifter Sjukförsäkringsavgifter Tilläggspensionsavgifter |
2 386 2 645 1 681 1 750 397 417 |
2 866 1 670 438 |
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i sluUig skatt vid 1971 och 1972 års taxeringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1970—71 resp. 1971—72. Under våren 1970 inflöt fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med 2 022 milj. kr., varav bolagen svarade för 809 milj. kr. (40 o/o).
Riksrevisionsverket räknar med att bolagen kommer att verkstäUa fyllnadsbetalningar under våren 1971 och våren 1972 i sådan omfattning, att för deras del den kvarstående skatten vid taxeringarna 1971 och 1972 blir av ungefär samma storlek som den överskjutande skatten. Riksrevisionsverket anser sig vidare med hänsyn till inkomstutvecklingen böra räkna med att övriga fyllnadsbetalningar kommer att bli av betydande omfattning såväl under våren 1971 som under våren 1972. Under dessa förutsättningar beräknar riksrevisionsverket de totala fyllnadsbetalningarna till 2 300 milj. kr. under våren 1971 och till 2 100 milj. kr. under våren 1972.
Riksrevisionsverket har ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1970/71 och 1971/72 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till 40 960 resp. 44 130 mUj. kr. Det bör understrykas, att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma är det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalats för mycket i preliminär skatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptas bland titelns utgifter.
Omfattningen av den kvarstående och den överskjutande skatten, som belyser preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna, framgår av följande uppgifter. Tablån omfattar även den sluttiga skatten med fördelning på A-längd och B- och C-längd.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 35
|
Taxe- |
Slutlig skatt |
|
Kvarstående skatt |
Överskjutande skatt |
||||
|
rings- |
A-längd |
B- |
Sum- |
A-längd |
B- |
Sum- |
A-längd |
B- Sum- |
|
är |
|
och C- längd |
ma |
|
och C- längd |
ma |
|
och ma C- längd |
|
1965 |
17 871 |
2 327 |
20198 |
1800 |
174 |
1974 |
1 105 |
160 1265 |
|
1966 |
21092 |
2 465 |
23 557 |
2 166 |
209 |
2 375 |
1260 |
224 1484 |
|
1967 |
23 026 |
2 258 |
25 284 |
2 083 |
193 |
2 276 |
1699 |
250 1 949 |
|
1968 |
25 702 |
2 327 |
28 029 |
2 148 |
226 |
2 374 |
2 129 |
370 2 499 |
|
1969 |
28 406 |
2811 |
31217 |
2 357 |
246 |
2 603 |
2 279 |
269 2 54j |
|
1970 |
31 945 |
3 029 |
34 974 |
2 520 |
269 |
2 790 |
2 539 |
263 2 808 |
Som framgår av tablån har den kvarstående skatten överstigit den överskjutande under taxeringsåren 1965—67 och 1969 medan förhållandet varit omvänt under taxeringsåren 1968 och 1970.
Enligt uppgifter avseende 1970 års taxering fördelar sig den kvarstående skatten med 2 520 milj. kr. på fysiska personer och 269 milj. kr. på aktiebolag m. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår tUl 173 milj. kr. Återbetalningarna av överskjutande skatt fördelar sig med 2 539 mUj. kr. pä fysiska personer och 263 milj. kr. på övriga skattskyldiga. Räntan pä överskjutande skatt uppgår tUl 75 milj. kr.
Riksrevisionsverket har räknat med att den kvarstående skatten kommer att överstiga den överskjutande skatten vid 1971 ärs taxering. Beträffande beloppen för den kvarstående och överskjutande skatten räknar riksrevisionsverket med att de blir av storleksordningen 3 100 milj: kr. resp. 2 900 milj. kr. exkl. ränta.
Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna 1970 och 1971, skall erläggas under budgetåren 1970/71 resp. 1971/72. Under dessa budgetär utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av de belopp, varmed kvarstående skatt kommer att inflyta, får hänsyn tas till att en del av de påförda beloppen icke erläggs i rätt tid utan blir restförda. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåret 1970/71 till 2 230 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 till 2 480 milj. kr.
Såsom av det föregående framgått redovisas även vissa socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsverket i skrivelse till riksrevisionsverket den 6 november 1970, kan dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 2 840 milj. kr. för innevarande och till 3 260 milj. kr. för nästföljande budgetår. I dessa belopp har medräknats statliga arbetsgivaravgifter.
Slutligen beräknar riksrevisionsverket inflytande restantier, sjömansskatt, tillkommande skatt m. m. till 850 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och tiU 950 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 36
Under hänvisning till det anförda beräknar riksrevisionsverket, på sätt framgår av på s. 38 intagen sammanfattning, samtliga inflytande inkomster på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1970/71 till 46 880 milj. kr. och under budgetåret 1971/72 tiU 50 820 milj. kr.
Beräkning av titelns utgifter
Inkomstskattetiteln har under första delen av budgetåret 1970/71 belastats med utbetalnuigar till kommunerna med ca 9 010 milj. kr. Härtill kommer kommunernas andel av sjömansskatten på omkring 80 milj. kr. För kalenderåret 1971 skall utbetalningarna av förskott grundas på skatteunderlaget enligt 1970 års taxering. Enligt uppgifter frän statistiska centralbyrån om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksrevisionsverket beräknat utbetalningarna av förskott pä kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1971 till 18 550 milj. kr. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1969 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har beräknats till omkring 2 300 milj. kr. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1971 kunna beräknas tUl omkring 20 850 milj. kr. (exkl. sjömansskatt på ca 80 milj. kr.). Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1970/71. Utbetalningarna av kommunalskattemedel under budgetåret 1970/71 kan sålunda beräknas tUl ca 19 520 milj. kr.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1971/72 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 10 510 milj. kr. (inkl. sjömansskatt 80 milj. kr.). För senare hälften av samma budgetår kan utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1970 samt under förutsättning av en kommunal medelutdebitering som med 50 öre per inkomstskattekrona överstiger den för 1971 gäUande utdebUeringen beräknas till omkring 12 420 milj. kr. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1971/72 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till ca 22 930 milj. kr. De beräknade utbetalningarna av kommunalskattemedel under kalenderåren 1970,1971 och 1972 samt budgetåren 1970/71 och 1971/72 har sammanställts i följande tablå (milj. kr.).
Kalenderår Budgetår
1970 1971 1972 1970/71 1971/72
l:a halvåret 9 010 10 430 12 420 9 090 10 510
2:a halvåret 9 090 10 510 12 510 10 430 12 420
Summa 18100 20 940 24 930 19 520 22 930
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 37
Från riksstatstiteln skall vidare återbetalas överskjutande preliminärskatt. Såsom framgått av det föregående uppgår denna för budgetåret 1970/71 tUl ca 2 800 milj. kr. För budgetåret 1971/72 har den beräknats till 2 900 milj. kr. Härtill kommer restitutioner på grund av nedsättning i taxering m. m., vilka uppskattas rill 250 milj. kr. för vartdera budgetåret.
Till de allmänna försäkringskassorna skall utbetalas förskott och slutavräkningsbelopp avseende avgifter från direktdebiterade och skattedebiterade arbetsgivare samt skattedebiterade egenavgifter. Med ledning av uppgifter i riksförsäkringsverkets ovannämnda skrivelse beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 4 480 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och tUl 4 630 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Riksrevisionsverket har vidare förutsatt, att förskott på avgifter till försäkringskassorna under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka kassornas medelsbehov.
Under budgetåren 1970/71 och 1971/72 kommer vid 1970 och 1971 års taxeringar skattedebiterade avgifter till tilläggspensioneringen att utbetalas till allmänna pensionsfonden. Med ledning av uppgifter från riksförsäkringsverket och länsstyrelserna beräknar riksrevisionsverket ifrågavarande utbetalningar till 400 mUj. kr. för budgetåret 1970/71 och till 420 mUj. kr. för budgetåret 1971/72.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvärdsavgifter och vissa annuiteter samt för budgetåret 1970/71 allmän varuskatt i vissa fall för jordbruksprodukter och fr. o. m. budgetåret 1970/71 allmän arbetsgivaravgift. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 90 milj. kr. för såväl budgetåret 1970/71 som för budgetåret 1971/72.
Enligt det föregående har riksrevisionsverket pä sätt framgår av på s. 38 intagen sammanfattning beräknat titelns utgifter för budgetåret 1970/71 tUl 27 530 milj. kr. samt för budgetåret 1971/72 tiU 31 220 mUj. kr.
Avsättningar till och återföringar frän budgetutjämningsfonden av ko m mun al sk a t te me d el
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden ingår som en del av budgetutjämningsfonden och avsättningar och återföringar berör sålunda icke de redovisade inkomsterna pä titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
I riksstaten för budgetåret 1970/71 har räknats med en nettoavsättning till budgetutjämningsfonden på 775 milj. kr. De avsättningar och
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 38
återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar bör verkställas under budgetåren 1970/71 och 1971/72 framgår av följande sammanställning:
1970/71 1971/72 Milj.kr.
Avsättning 3 150 3 000
Aterföring 1 700 2 400
Nettoavsättning 1 450 600
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna pä inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kan sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har även medtagits motsvarande belopp för det avslutade budgetåret 1969/70. Beloppen anges i milj. kr.
1969/70 1970/71 1971/72
Inkomster:
Prel. A-skatt under terminerna 29 134 32 850 35 700
Prel. B-skatt under terminerna 5 402 5 810 6 330
Fyllnadsbetalningar av preliminärskatt 2 022 2 300 2 100
Kvarstående skatt 2
069 2
230 2
480
Socialförsäkringsavgifter
från direktdebiterade
arbetsgivare
m. m. 2
289 2
840 3
260
Tillkommande
skatt, sjömansskatt, restantier
m.m. 745 850 950
Summa inkomster 41 661 46 880 50 820
Utgifter:
Kommunalskattemedel 17 332 19 510 22 930
Överskjutande skatt 2 549 2 800 2 900
Övriga restitutioner 235 250 250
Utbetalningar
till allmänna försäkringskassorna,
m.m. 4 106 4 480 4 630
Utbetalningar till allmänna pensionsfonden 358 400 420
Omföringar 32 90 90
Summa utgifter 24 612 27 530 31220
Inkomster utöver utgifter 17 048 19 350 19 600
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna pä titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1970/71 till 19 400 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 19 600 000 000 kr.
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skall i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktie-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 39
bolag. Kupongskatten utgår enligt förordning den 23 februari 1956 (nr 104) med 30 o/o av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gäUer särskUda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålls när utdelningen lyfts och inbetalas av bolagen till ett under länsstyrelsen i Stockholms län lydande organ, benämnt kupongskattekontoret. Detta inordnas fr. o. m. den 1 januari 1971 under det då inrättade riksskatteverket.
Ny kupongskatteförordning den 20 november 1970 (nr 624) träder i kraft den 1 januari 1971. Bestämmelserna är avpassade till lagen den 20 november 1970 (nr 596) om förenklad aktiehantering.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).
|
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
9,0 11,2 |
15,0 10,1 |
12,0 16,2 |
13,5 21,4 |
23,0 |
Budgetär
Riksstat Redovisat
I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 oktober 1970 jämte kompletteringar har länsstyrelsen i Stockholms län beräknat inkomsten av kupongskatt till 20 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och till 21 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna pä titeln kupongskatt för budgetåret 1970/71 tUl 20 000 000 kr. och föreslär, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 21 000 000 kr.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
1969/70 |
1970/71 |
|
1,0 1,3 |
1.0 |
Budgetär 1966/67 1967/68 1968/69
Riksstat 1,0 2,0 1,0
Redovisat —0,1 1,6 1,9
Vid 1970 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträknade utskiftningsskatten tiU 1,4 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt för budgetåret 1970/71 tiU 1 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med likaledes 1 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 40
Skogsvårdsavgifter
EnUgt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering äsatts särskUda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promUle. För varje år bestäms med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
Budgetår |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
10,2 10,4 |
10,2 9,9 |
10,2 10,6 |
10,2 9,7 |
10,2 |
I skrivelse tiU riksrevisionsverket den 29 oktober 1970 har skogsstyrelsen anfört följande:
"Genom kungörelsen (1970:41) om uttagande av skogsvårdsavgift för år 1970 har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut funnit gott förordna att det promilletal, med vilket skogsvårdsavgift enligt förordningen (1946: 324) om skogsvårdsavgift skall utgå för år 1970, skall vara 0,9 promille.
Enligt inhämtad uppgift (preliminär) från statistiska centralbyrån uppgår underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift år 1970 till 10 784 mUj. kr. Motsvarande underlag närmast föregående år var 10 663 milj. kr.
I riksstaten för budgetåret 1970/71 har
inkomsten av skogsvårdsav
gifter upptagits till 10,2 milj. kr. Vid tillämpning av den för år 1970
fastställda promUlesatsen 0,9 pä
underlagssumman 10 784 milj. kr. skul
le inkomsten för sagda budgetär bli ca 9,7 milj. kr., dvs. ca 500 000
kr. mindre än riksstatstitelns belopp. Det verkliga inkomstutfallet av
viker emellertid alltid något från det utifrån teoretiska utgångspunkter
beräknade beloppet.---------------- •
I sin skrivelse om medelsäskanden för budgetåret 1971/72 har skogsstyrelsen uttalat att den räknar med att statsverkets inkomst av skogsvårdsavgifter för sagda budgetår kommer att uppgå till oförändrat 10,2 milj. kr. Visserligen, framhåller styrelsen, har den senaste fastighetstaxeringen (1970 års) medfört höjda taxeringsvärden på skogsmark och växande skog men styrelsen förutsätter att en utjämning kommer att ske genom en sänkning av gällande promilletal.
Med hänsyn till vad nu sagts får skogsstyrelsen föreslå att inkomsten för budgetåret 1971/72 av skogsvårdsavgifter beräknas tiU 10,2 milj. kr. Styrelsen fär vidare föreslå att samma inkomstbelopp, 10,2 milj. kr., tills vidare beräknas även för budgetåret 1972/73."
De nya taxeringsvärdena på skogsmark och växande skog uppgår enligt 1970 års fastighetstaxering dll totalt 13 106 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skogsvärdsavgifter för budgetåret 1970/71 tUl 10 200 000 kr. I avvaktan pä beslut om pro-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 41
milletalets storlek räknar riksrevisionsverket med oförändrat promilletal och föreslår att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 11 700 000 kr.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
Budgetär |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
4,0 3,2 |
4,0 2,0 |
3,5 2,1 |
3,0 2,0 |
3,0 |
Bevillningsavgift för särskilda förmåner och rättigheter utgår för i utlandet bosatt person, som anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige.
Enligt förordning den 17 december 1969 (nr 791) har avgiften för anordnare höjts från 10 till 15 o/q av bruttoinkomsten. Bestämmelsen gäller fr. o. m. den 1 mars 1970. För medverkande höjs avgiften från 20 till 30 o/o den 1 januari 1971.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln beviUingsavgifter för särskUda förmåner och rättigheter för budgetåret 1970/71 till 3 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med likaledes 3 000 000 kr.
Arvsskatt och gåvoskatt
Arvs- och gåvoskatt utgår enligt förordning den 6 juni 1941 (nr 416) med därefter senast genom förordning den 27 maj 1970 (nr 174) företagna ändringar. Skattskyldig är den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom. Befriade från skyldighet att erlägga arvs- och gåvoskatt är staten och vissa stiftelser samt frän att erlägga gåvoskatt dessutom bl. a. kyrka, landsting, kommuner och hushållningssällskap. Uppbörden av arvsskatt och gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.
Enligt den sistnämnda förordningen gäller nya bestämmelser för arvs- och gåvobeskattningen fr. o. m. den 1 januari 1971. I huvudsak innebär de nya reglerna att det nuvarande arvslottssystemet behålls och att antalet arvsskatteklasser minskas från fyra till tre genom att de nuvarande klasserna II och IV sammanförs till en ny klass II. Arvs- och gåvoskatten sänks för mindre lotter och skärps för mera betydande lotter. Vidare behålls den hittillsvarande skattefriheten för arv och gåvor som tillfaller allmännyttiga stiftelser och sammanslutningar. De nuvarande
2t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 42
gränsbeloppen för skattefrihet ändras till fasta grundbelopp om 30 000 kr. för make, 15 000 kr. för barn samt 3 000 kr. i klasserna II och III. Om arvet avser ett mindre eller medelstort familjeföretag ges enligt förordningen vissa möjligheter till nedsättning av arvsskatten.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (mUj. kr.).
Budgetär 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Riksstat 170,0 210,0 200,0 210,0 270,0
Redovisat 191,6 206,1 222,0 236,6
Därav
influten gåvoskatt ca 15,9 14,7 29,8 44,5
Under juli—september 1970 har i arvs- och gåvoskatt redovisats sammanlagt 53,4 mUj. kr. mot 51,0 milj. kr. under motsvarande tid föregående budgetår.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret 1970/71 till 270 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 300 000 000 kr.
Lotterivinstskatt
Enligt förordning den 28 september 1928 (nr 376) utgår skatt på vinst i svenskt lotteri och på vinst vid dragning på premieobligationer om vinstens värde överstiger 100 kr. i fråga om varu- eller tombola-lotteri och 25 kr. i fråga om penninglotteri. Fr. o. m. den 1 juli 1966 höjdes genom förordning den 27 maj 1966 (nr 219) värdet för skattepliktig varu- eller penningvinst till 200 resp. 50 kr. Skatten utgår för närvarande med 20 o/o på premieobligationsvinst och med 30 o/q av vinstens värde pä annan vinst. På annan vinst än sådan i varu- eller tombolalotteri skall skatt dock ej erläggas med högre belopp än att därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den pä vinsten belöpande skatten. Lotteriets anordnare eller premieobligationens utfärdare skall innehålla så stor del av vinsten, som motsvarar den stadgade skatten på densamma. Det åligger lotteriarrangör att erlägga den på vinsterna belöpande skatten genom insättning på postgirokonto hos kontrollstyrelsen (fr. o. m. den 1 januari 1971 riksskatteverket), som är beskattningsmyndighet.
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).
|
Budgetår |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
100,0 90,4 |
95,0 91,6 |
95,0 94,9 |
100,0 97,5 |
100,0 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 43
I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 november 1970 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna av lotterivinstskatt tUl 100 milj. kr. för innevarande budgetär och till 105 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln lotterivinstskatt för budgetåret 1970/71 ttll 100 000 000 kr. och föreslär, att ttteln för budgetåret 1971/72 uppförs med 105 000 000 kr.
Stämpelskatt och stämpelavgift
Stämpelskatt utgår enligt stämpelskatteförordningen den 21 maj 1964 (nr 308) och omfattar förvärv av fast egendom och tomträtt, inteckning för fordran, förvärv av registreringspliktigt fartyg, emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper, insatser i svenska kommanditbolag, vissa transaktioner med utländska värdepapper samt lotterier. Inom det skattepliktiga området utgår stämpelskatt med vissa undantag (bl. a. för stat och kommun) enligt följande beräkningsgrunder.
Vid förvärv av fast egendom och tomträtt skall stämpelskatt erläggas med en krona för varje fullt hundratal kronor av egendomens värde dock lägst tio kronor. Förvärvas egendom av juridisk person utgår skatten i regel med dubbelt belopp. Då inteckning för fordran beviljas eller då ansökan om sådan inteckning förklaras vilande skall stämpelskatt utgå med fyra kronor för varje fuUt tusental kronor av det kapitalbelopp, för vilket inteckning beviljas eller ansökan om inteckning förklaras vilande. Vid förvärv av registreringspliktigt fartyg med ett värde av minst 25 000 kr. skall stämpelskatt erläggas med en krona för varje fullt hundratal kronor av fartygets värde vid tiden för förvärvet. Vid emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper utgår stämpelskatt vad avser aktier med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella belopp eller, om högre belopp skall betalas för aktierna, av det högre beloppet och vad avser obligationer och andra skuldebrev med 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor av skuldebrevets nominella belopp. För lotteri skall under vissa förutsättningar stämpelskatt utgå med fem kronor för varje fullt hundratal kronor av insatsbeloppet i den män detta överstiger 15 000 kr.
Stämpelavgift utgår enligt förordning den 21 maj 1964 (nr 309) om ändring i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) vid köp och byte av fondpapper.
Enligt stämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel inlevereras till kontrollstyrelsen (fr. o. m. den 1 januari 1971 riksskatteverket) resp. sjöfartsstyrelsen, som är uppbördsmyndigheter fr. o. m. den 1 januari 1965.
De beräknade och redovisade inkomsterna på tUeln stämpelskatt och stämpelavgift framgår av efterföljande sammanställning (milj. kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 44
Budgetär 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Riksstat 190,0 200,0 205,0 250,0 260,0
Redovisat 184,6 232,1 226,5 '255,1
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat inkomsterna av stämpelskatt och stämpelavgift till 240 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och till 250 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Sjöfartsstyrelsen uppskattar inkomsterna av stämpelskatt vid förvärv av registreringspliktiga fartyg till 3,7 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1970/71 och 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln stämpelskatt och stämpelavgift för budgetåret 1970/71 till 244 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 254 000 000 kr.
2. Automobilskattemedel
Fordonsskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
620,0 617,2 |
940,0 865,7 |
1 000,0 962,8 |
1 140,0 1 129,6 |
1 210,0 |
Budgetår
Riksstat Redovisat
EnUgt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna har justerats vid flera tillfällen. Enligt förordning den 24 februari 1967 (nr 38) uppräknades fordonsskattens grund- och tilläggsavgifter med 50 0/0 fr. o. m. den 1 januari 1968. För släpfordon skedde en ytterligare höjning fr. o. m. den 1 januari 1970 enligt förordning den 23 maj 1969 (nr 296). Fr. o. m. samma tidpunkt utgår skatt på traktorer enligt förordning den 23 maj 1969 (nr 297). I förordning den 17 december 1969 (nr 711) sänktes skattesatserna för traktor, som används i jordbruk (klass II), fr. o. m. den 30 december 1969.
Länsstyrelse skall enligt förordning den 17 oktober 1969 (nr 553) pröva frågan om nedsättning av eller befrielse frän traktorskalt och om medgivande att hänföra traktor i klass I till klass II.
En omläggning av vägtrafikbeskattningen för lastbilar, släpfordon och
1 Därav ca 15 milj. kr. från emission av aktier i det fr.o.m. den 1 januari 1970 bildade statUga förvaltningsbolaget.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 45
bussar kommer att ske fr. o. m. den 1 januari 1971 genom justering av den årliga fordonsskatten enligt förordning den 27 november 1970 (nr 630). Bestämmelserna i denna förordning gäller endast sådana motor-eller släpfordon som har en totalvikt om tre ton eller mer.
Fordonsskatten beräknas för motorcykel, personbil och traktor efter tjänstevikt samt för släpfordon efter totalvikt. Efter ändringen i auto-mobilskatteförordningen fr. o. m. den 1 januari 1971 beräknas fordonsskatten för buss och lastbil också efter totalvikt i stället för såsom för närvarande efter tjänstevikt.
Fordonsskatten utgår för år räknat med följande belopp:
|
Typ av fordon |
|
Grund- |
Tilläggsavgifter |
|
|
|
avgift |
kr/påbörjat 100-tal kg |
|
|
|
Kronor |
Kilogram 901— 3 001— 7 001 |
|
Personbil |
|
165 |
42 |
|
Traktor (klass I) |
|
|
|
|
tjänstevikt högst I 300 kg |
|
200 |
|
|
tjänstevikt över 1 300 kg |
|
85 |
30 50 90 |
|
Traktor (klass 11) |
|
|
|
|
tjänstevikt högst 2 500 kg |
|
120 |
|
|
tjänstevikt över 2 500 kg |
|
1,80 |
|
|
Tvåhjulig motorcykel utan si |
dvagn |
|
|
|
tjänstevikt högst 75 kg |
|
45 |
|
|
tjänstevikt över 75 kg |
|
60 |
|
|
Tvåhjulig motorcykel med si( |
dvagn |
|
|
|
och trehjulig motorcykel |
|
90 |
|
För bussar, lastbilar och släpfordon utgår skatten fr. o. m. den 1 januari 1971 enligt följande.
Grundavgiften för bussar och lastbilar utgår med 165 kr. Därtill kommer en tilläggsavgift för varje påbörjat 100-tal kilogram av totalvikten över en mot grundavgiften svarande totalvikt. Storleken på denna till-läggsavgift är beroende pä fordonsslag, drivmedelsslag, antal hjulaxlar och totalviktsintervall samt för lastbilar förekomsten av anordning för påhängsvagn.
För släpfordon utgår grundavgiften med 120 kr. Tilläggsavgiften bestäms av antal hjulaxlar, totalviktsintervall samt huruvida släpfordonet är påhängsvagn eller annan släpvagn.
Ordinarie uppbörd av fordonsskatt äger rum under tiden 10 februari —4 mars varje år. Enligt förordning den 3 november 1967 (nr 605) och den 20 september 1968 (nr 488) gäller att om fordonsskatten överstiger 1 500 kr. betalningsanstånd kan medges för belopp överstigande 1 000 kr. intill utgången av maj, augusti resp. november månad. Tidpunkten är beroende av skattens storlek. Bestämmelserna om betalningsanstånd gäller även traktorskatt enligt förordning den 23 maj 1969 (nr 299).
Utvecklingen av beståndet (netto) av olika fordonsslag under de senaste åren enUgt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 46
Antal fordon vid utgången av resp. är samt nettoförändringen av fordonsbeståndet under året
1965 1966 1967 1968 1969
Personbilar 1792 671 1889 000 1976 248 2 071303 2193 634
|
|
+ |
126 889 |
-1- |
96 329 |
-1- |
87 248 |
+ |
95 055 |
-f- |
122 331 |
|
LastbUar |
|
131554 |
|
133 288 |
|
137 796 |
|
138 769 |
|
142 603 |
|
|
— |
2 096 |
+ |
1734 |
+ |
4 508 |
+ |
973 |
+ |
3 834 |
|
Släpfordon |
|
70 433 |
|
84 174 |
|
97 195 |
|
107 380 |
|
123 083 |
|
|
+ |
10 853 |
+ |
13 741 |
-f- |
13 021 |
+ |
10 185 |
+ |
15 703 |
|
Bussar |
|
10 295 |
|
11047 |
|
12 083 |
|
12 597 |
|
13 580 |
|
|
+ |
191 |
+ |
752 |
4- |
1036 |
+ |
514 |
+ |
983 |
|
Traktorer |
|
234 425 |
|
243 528 |
|
251 078 |
|
257 933 |
|
248 184 |
|
|
+ |
9 589 |
+ |
9 103 |
+ |
7 550 |
+ |
6 855 |
— |
9 749 |
|
Motorcyklar |
64 419 |
|
52 265 |
|
47 712 |
|
44 255 |
|
42 938 |
|
|
|
— |
23 355 |
— |
12154 |
— |
4 553 |
— |
3 457 |
— |
1317 |
Under de tio första månaderna 1970 har nyregistrerats 165 052 personbUar. Under samma tid 1969 var antalet 180 609.
Vid beräkningen av fordonsskatterna för budgetåren 1970/71 och 1971/72 har i största möjliga utsträckning prognos gjorts för varje tjänste- resp. totalviktsklass. Antalet nyregistrerade personbilar har antagits bli för år 1970 205 000 st., år 1971 210 000 st. och år 1972 230 000 st. Skrotningen av personbilar har antagits vara beroende av dels stockens storlek, dels antalet nyregistrerade bilar och har beräknats till ca 5 o/o av stockens storlek vid det aktuella årets slut. För övriga fordonsslag har beräkningarna gjorts utifrån en antagen nettoökning per år som uppskattas dll: för lastbUar 4 000, för släpfordon 15 000, för bussar 1 000 och för traktorer 7 000, medan för motorcyklar räknats med en minskning med 2 000 st.
De tidigare omnämnda anstånden med skattens erläggande har förutsatts utnyttjas i största möjliga utsträckning. Det kan framhållas att stalistikmaterialet beträffande lastbilar och bussar är mycket bristfälligt. Dessa fordonsslag finns uppdelade på tjänsteviktsklasser i statistiken. En överföring har gjorts till totalviktsklasser med hjälp av bilskatteutredningens staristikbetänkande.
I nedanstående tablå har antalet fordon vid början av åren 1971 och 1972 samt fordonsskatten för budgetåren 1970/71 och 1971/72 fram-räknats.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
47
|
|
Antal |
Total- |
Beräknad |
Antal |
Total- |
Beräknad |
|
|
fordon i |
skatt |
medel- |
fordon i |
skatt |
medel- |
|
|
tusental |
milj. kr. |
skatt per |
tusental |
milj. kr. |
skatt per |
|
|
1.1.1971 |
1970/71 |
fordon kr.' |
1.1.1972 |
1971/72 |
fordon kr.' |
|
Personbilar |
2 287 |
592 |
259 |
2 380 |
623 |
262 |
|
Lastbilar |
144 |
430 |
2 986 |
148 |
458 |
3 095 |
|
Släpfordon |
138 |
123 |
891 |
153 |
139 |
908 |
|
Bussar |
14 |
43 |
3 071 |
15 |
45 |
3 000 |
|
Traktorer |
255 |
37 |
145 |
262 |
38 |
145 |
|
Motorcyklar |
41 |
2 |
49 |
39 |
2 |
51 |
|
Summa |
|
1227 |
|
! |
1305 |
|
' De beräknade medelskattema illustrerar förskjutningen mellan tjänstevikts-klassema för personbilar, traktorer och motorcyklar så att en ökad medelskatt innebär en förskjutning mot högre viktsklasser. För lastbilar, släpfordon och bussar påverkas denna medelskatt av ändrade skatteregler och ger inte information av ovanstående slag.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt för budgetåret 1970/71 tUl 1 227 000 000 kr. och föreslär, att ttteln för budgetåret 1971/72 uppförs med 1 305 000 000 kr.
Bensin- och brännoljeskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår
Riksstat
Redovisat
Därav bensinskatt brännoljeskatt restitutioner
1966/67
1 645,0 1 659,2
1 391,6
280,6
13,0
1967/68
1 760,0 1 696,2
1 409,2
298,4
11,3
1968/69
1 800,0 1 799,6
1491,7
319,1
11,2
1969/70
1 900,0 1 914,3
1 578,1
349,9
13,7
1970/71 2 005,0
Gällande bestämmelser för bensinskatt återfinns i förordning den 7 april 1961 (nr 372). Enligt bestämmelserna i denna förordning skall bensinskatt erläggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, samt för alkohol och alkoholblandningar avsedda for användning till motordrift. Den som inom riket tillverkar bensin är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen. Den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Skattskyldighet inträder för bensin, som av den som är registrerad levereras till köpare som icke är registrerad, eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning samt för bensin, som av annan än registrerad införs till riket, när införseln sker. Skattskyldig är den registrerade eller eljest den för vars räkning införseln äger rum. När skatt skall utgå vid införsel
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 48
är generaltullstyrelsen beskattningsmyndighet. I fråga om skatt som skall utgå i andra fall är kontrollstyrelsen (fr. o. m. den 1 januari 1971 riksskatteverket) beskattningsmyndighet. Genom förordning den 15 december 1961 (nr 626) höjdes bensinskatten från 33 öre till 38 öre för liter fr. o. m. år 1962 och genom förordning den 9 april 1965 (nr 78) med ytterligare 5 öre till 43 öre för liter fr. o. m. den 1 juli 1965.
Enligt förordning den 29 maj 1964 (nr 352), vilken trädde i kraft den 1 juli 1964, skall särskild skatt (gasolskatt) erläggas för gasol och annan vara, som helt eller till huvudsaklig del består av gasformiga kolväten och som används till drift av motor i motorfordon. Skattskyldig är ägare av motorfordon, som är inrättat för att drivas med gasol. Den som är skattskyldig enligt denna förordning skall vara registrerad hos kontrollstyrelsen, vilken även är beskatlningsmyndighet. Skatten utgår med 29 öre för liter utom i fråga om buss, vars tjänstevikt överstiger 3 000 kilogram, dä skatten utgör 22 öre för liter.
Brännoljeskatt utgår enligt förordning den 15 december 1961 (nr 653) för brännolja, som är ägnad att användas till drift av motor i motorfordon. Begreppet motorfordon har härvid samma innebörd som i vägtrafikförordningen. Den som inom riket tillverkar brännolja är skyldig att vara registrerad hos kontrollstyrelsen och den som i större omfattning försäljer brännolja må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Även förbrukare, som förbrukar brännolja för såväl drift av motor i motorfordon som för annat ändamål, må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Skattskyldighet inträder för registrerad tillverkare och registrerad leverantör, då brännolja levereras till köpare, som icke är registrerad, eller tas i anspråk för annat ändamål än försäljning, för registrerad förbrukare då obeskattad brännolja påfylls bränslelank i motorfordon, vartill han är ägare, eller av honom överlåts till den som icke är registrerad samt för den som icke är registrerad, dä brännolja för hans räkning införs till riket och då obeskattad brännolja påfylls bränsletank tUl motorfordon varttll han är ägare. Skatten utgår med 31 öre för liter för registrerad leverantör eller vid införsel till riket och i annat fall med 34 öre för liter.
Enligt förordningar den 23 maj 1969 (nr 301 och 303) utgår fr. o. m. den 1 januari 1970 skatt även för brännolja och gasol, som förbrukas för drift av traktor och motorredskap tillhörande klass I.
Skatt utgår icke för inineraloljeprodukt, som införs till riket för att vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tUlverkning av bensin. Dessutom är från beskattning undantagen bensin och motorsprit, som används för järnvägsdrift, civil och militär luftfart, avprovning av motorer och annat tekniskt ändamål än motordrift. Vidare är efter särskild prövning av kontrollstyrelsen bensin, som förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elkraft, undantagen från beskattning.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 49
Beskattningsmyndighet är vid införsel generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrelsen.
Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den
9 november 1970 anfört följande:
"Bensinskatt
Nettoinkomsten av bensinskatt har under budgetåret 1969/70 utgjort 1 578,1 milj. kr. Under tiden juli—oktober 1970 har influttt 595,0 milj. kr. (juli—oktober 1969 578,1 milj. kr.). Enligt inhämtade uppgifter från oljeföretagen torde under november och december 1970 inkomsten av bensinskatt bli ungefärligen (150 + 135 =) 285 milj. kr. (motsvarande månader 1969 inflöt 143,5 resp. 132,7 eller tillhopa 276,2 milj. kr.). Under tiden juli—december 1970 beräknas därför inkomsten av bensinskatt bli ca 3 0/0 högre än under motsvarande tid föregående år eller ca 880 milj. kr.
I nuvarande läge kan en begränsning av efterfrägan på bensin förutses. Det må också erinras om att den särskilda skatten på motorbränslen i vad avser bensin höjdes fr. o. m. den 1 november 1970 med
10 öre
per liter. Inkomsten av bensinskatt under tiden januari—juni
1970 uppgick tiU 723,9 milj. kr.
Konsumtionen av bensin under tiden
november 1970—mars 1971, som ligger till grund för skatteinbetal
ningen under tiden februari—juni 1971, kan inte beräknas bli större än
under motsvarande tid föregående år. Den genomsnittliga ökningen
av bensinskatten för budgetåret 1970/71
skulle därigenom stanna vid
1,60/0.
Kontrollstyrelsens uppbörd under budgetåret 1970/71 kan följaktligen beräknas till (880 -|- 723,9 =) 1 603,9 eller avrundat 1 605 milj. kr.
Under antagande av en fortsatt årlig ökning av bensinkonsumtionen med 3 0/0 beräknar styrelsen skatteinkomsten under budgetåret 1971/72 till 1 650 milj. kr. och under budgetåret 1972/73 till 1 700 milj. kr.
Brännoljeskatt (inkl. gasolskatt)
Nettoinkomsten av brännoljeskatt har under budgetåret 1969/70 utgjort 349,9 milj. kr.
Under tiden 1 juli—30 november 1969 inflöt brännoljeskatt med 166,6 milj. kr. Under motsvarande tid 1970 beräknas skatteinkomsten bli ca 182 milj. kr., vilket innebär en ökning med 9,2 o/q.
Ingen gasolskatt har influtit under tiden juli—oktober 1970.
Enligt uppgifter från oljeföretagen synes inte böra räknas med högre ökningstakt än 7 0/0 för resterande del av budgetåret. Under tiden december 1969—juni 1970 inflöt 183,3 milj. kr. Skatteinkomsten under tiden december 1970—juni 1971 kan alltså anges till (1,07 X 183,3 =) 196,1 milj. kr.
Kontrollstyrelsens uppbörd under budgetåret 1970/71 kan således beräknas till (182 -I- 196,1 =) avrundat 380 milj. kr. Under antagande att konsumtionsökningen framdeles blir högst 6 0/0 per år beräknar kontrollslyrelsen skatteinkomsten under budgetåret 1971/72 till 400 milj. kr. och under budgetåret 1972/73 till 425 milj. kr.
Den sammanlagda inkomsten av bensin- och brännoljeskatt kan följ-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 50
aktligen anges till (1 605 -f 380 =) 1985 mUj. kr. för budgetåret 1970/71 och (1 650 + 400 -) 2 050 milj. kr. för budgetåret 1971/72 samt (1 700 -f 425 =) 2 125 milj. kr. för budgetåret 1972/73."
Statens jordbruksnämnd har i skrivelse till riksrevisionsverket den 13 oktober 1970 uppskattat utbetalningarna på titeln tUl 11,8 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och 11,9 milj. kr. för vartdera av budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Enligt kontrollstyrelsens och jordbruksnämndens beräkningar skuUe inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt kunna uppskattas tUl 1 973,2 milj. kr. under budgetåret 1970/71 och till 2 038,1 mUj. kr. under budgetåret 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bensin- och brännoljeskatt för budgetåret 1970/71 till 1 973 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 2 038 000 000 kr.
3. Allmän arbetsgivaravgift
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
Budgetår |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
300,0 287,3 |
750,0 698,1 |
880,0 |
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 419) med därefter genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 566) företagna ändringar skall allmän arbetsgivaravgift erläggas till staten fr. o. m. den 1 januari 1969. Avgiften skall erläggas av arbetsgivare och av fysisk person vilken haft inkomst av här i riket bedriven rörelse eller av här belägen jordbruksfastighet som han själv brukar. Även staten och kommunerna är skyldiga att erlägga avgift.
För arbetsgivare utgår avgiften med 1 o/o t. o. m. år 1970, och därefter med 2 o/o av summan av vad han under året utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. För vissa redare beräknas dock allmän arbetsgivaravgift efter lägre procentsats. Vid beräkning av arbetsgivaravgiften skall hänsyn ej tas till arbetstagare vars lön under året ej uppgått till 300 kr. eller till arbetstagare som ej är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.
För fysisk person som haft inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som brukas av honom utgår allmän arbetsgivaravgift (s. k. egen-avgift) med 1 o/o t. o. m. år 1970, och därefter med 2 o/q av sådan inkomst i den mån arbetsgivare ej skall erlägga allmän arbetsgivaravgift
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 51
för inkomsten. Inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som ej uppgår till 500 kr. per år och förvärvskälla skall ej tas med vid beräkning av egenavgift.
Beträffande debitering och uppbörd av allmän arbetsgivaravgift gäller i stort sett vad som föreskrivits för avgifter till sjukförsäkring och till försäkring för tilläggspension.
I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 6 november 1970 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsterna på riksstatstiteln allmän arbetsgivaravgift tiU 1 255 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och ttll 1 915 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln allmän arbetsgivaravgift för budgetåret 1970/71 dll 1 255 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 1 915 000 000 kr.
4. Tullar och acciser Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fyra budgetåren framgår av nedanstående sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
1 070,0
|
Riksstat |
1 130,0 |
950,0 |
880,0 |
970,0 |
|
Debiterad uppbörd |
1 074,6 |
1 045,6 |
1 061,4 |
1 138,9 |
|
Influten bruttoinkomst |
1 084,1 |
1 036,2 |
1 033,5 |
1 123,4 |
|
Utbetalade restitutioner |
99,8 |
86,4 |
80,7 |
77,4 |
|
Redovisad nettoinkomst |
984,2 |
949,8 |
952,8 |
1 046,0 |
Införselns värde (milj. kr.) och debiterad tull i o/o av införselns värde de senaste fyra budgetåren var:
|
Budgetår |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
|
Införselns värde |
23 824 |
25 171 |
28 415 |
'33 886 |
|
Debiterad tull i % |
, av införselns |
|
|
|
|
värde |
4,5 |
4,2 |
3,7 |
3,4 |
|
' Prel. uppgift. |
|
|
|
|
1 skrivelse tUl riksrevisionsverket den 10 november 1970 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:
"Såväl importen som exporten har under år 1970 ökat mycket kraftigt. Värdet av importen under årets tre första kvartal uppgick sålunda till 26 476 milj. kr. mot 22 203 under samma period år 1969, vilket innebär en ökning med 19,3 o/o.
Under budgetåret 1969/70 infördes i tullverket ett datalagt centralt uppbördsförfarande. I samband därmed förlängdes den avgiftsfria anståndstiden för betalning av avgifter som debiteras kreditvaruhavare.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 52
Denna förlängning av kredittiden har under tiden 1.1—30.6.1970 medfört en tillfällig nedgång i uppbörden av tull och mervärdeskatt med cirka 70 resp. 200 mUj. kr. Om denna tillfälliga nedgång i uppbörden ej inträffat skulle tullverkets influtna bruttouppbörd av tullmedel för de tre första kvartalen i år ha ökat med omkring 8 o/g vid jämförelse med samma period 1969.
TuUmedelsuppbörden har således inte ökat i samma takt som importvärdet. Detta beror bl. a. på att vissa tullsatser den 1.1.1970 avtrappades med ytterligare en femtedel enligt åtaganden i Kennedyronden.
Vissa uppgifter om import och export samt tullverkets influtna brut-
|
luupptjoiu av luiimeuei, — |
Årsbelopp |
■----------- lamna: Kvartalsbelopp |
s nar neo |
lan. |
|
|
|
|
I |
II |
III |
IV |
|
Importvärde (milj. kr.) 1968 1969 Piel. 1970 |
26 516 30 571 |
6 681 7 210 8 782 |
6 213 7 583 |
6 353 7 410 8 368 |
7 269 8 368 |
|
Exportvärde (milj. kr.) 1968 1969 Prel. 1970 |
25 553 29 459 |
6 014 7 716 |
6 255 7 409 8 862 |
6 260 6 979 8 426 |
7 024 8 261 |
|
Tullverkets influtna bruttouppbörd (milj. kr.) 1968 1969 Prel. 1970 |
1 036 1 113 |
265 237 286 |
262 287 248 |
237 281 268 |
272 308 |
I det följande lämnas en närmare redogörelse för beräkningen av uppbörden. Därvid har beaktats konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget hösten 1970. Enligt denna bedömning väntas värdet av importen öka med omkring 18 o/o under är 1970 och 6,5 o/o under år 1971 till 36 120 resp. 38 495 milj. kr.
Pä grund av Sveriges åtaganden i Kennedyronden påbörjades den 1.7.1968 en sänkning av vissa tuUsalser i tulltaxan. Inom industrivaru-omrädet berör tullsänkningarna cirka 70 o/o av den tullbelagda handeln mellan de viktigare handelsländerna. TuUsänkningen sker i etapper. Således avtrappades två femtedelar den 1.7.1968 och en femtedel den 1.1.1970. Resten av sänkningen avtrappas med en femtedel den 1 januari vart och ett av åren 1971 och 1972. Ungefär hälften av alla tullar skall halveras. Genomsnittligt kommer de totala tullsänkningarna att uppgå till 35—40 o/o av de tidigare tullsatserna. Enligt i maj 1967 företagna beräkningar väntades detta tullsänkningsprogram fullt genomfört medföra ett bortfall av tulluppbörd med omkring 300 milj. kr. för år. I maj 1967 uppgick värdet av importen under den senaste tolv-månadersperioden tiU 23 850 milj. kr. I juni 1970 hade detta värde stigit med 42 o/o till 33 886 milj. kr. Importen har således ökat betydligt och förnyade beräkningar av Kennedyrondens inverkan på tuUupp-börden har visat att tullbortfallet under första halvåret 1970 på grund av sänkningen av berörda tullsatser med ytterligare en femtedel torde ha uppgått till omkring 45 milj. kr. mot i fjol beräknade 40 milj. kr. Med hänsyn till den av konjunkturinstitutet beräknade ökningen av importen bör avtrappningen enligt Kennedyronden medföra en sänkning av tulluppbörden under budgetåret 1970/71 med 100 milj. kr. samt under budgetåren 1971/72 och 1972/73 med ytteriigare 105 resp. 55 milj. kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 53
Den slutliga avvecklingen av tullen för varor, som är berättigade till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen genomfördes den 31.12.1966. Nuvarande uppbörd av tuU belöper således i huvudsak på varor frän andra länder än dem som biträtt EFTA-konventionen. Värdet av importen frän andra länder än EFTA-länder utgjorde budgetåret 1969/70 63 0/0 av det totala importvärdet.
Såsom framgår----------------- var värdet av importen under budgetåren
1968/69 och 1969/70 av varor från andra länder än EFTA-länder 18 195 resp. 21 245 milj. kr. Enligt den statistiska redovisningen uppgick den debiterade tullen för denna import till 984 resp. 1 116 milj. kr. Med hänsyn till konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget och vidare till bl. a. den minskning av tulluppbörden som åtagandena i Kennedyronden medför har bruttouppbörden av varor frän andra länder än EFTA-länder beräknats till 1 138 milj. kr. för budgetåret 1970/71 samt ttll 1 113 och 1 118 milj. kr. för budgetåren 1971/72 resp. 1972/73. Även i fråga om varor som förs in från länder som biträtt EFTA-konventionen kan tull utgå. Detta gäller bl. a. i de fall då konventionens bestämmelser för tullfrihet inte iakttas eller då tull utgår även för varor som är berättigade till områdesbehandling, exempelvis maltdrycker för vilka tullen dock utgår med reducerade belopp. Uppbörden av tull för varor från EFTA-länder kan för innevarande budgetår samt för budgetåren 1971/ 72 och 1972/73 uppskattas till resp. 65, 70 och 75 milj. kr. Uppbörden av vissa avgifter och ersättningar som redovisas som tullmedel kan beräknas till 7 milj. kr. för budgetår. Den totala bruttouppbörden av tullmedel för budgetåret 1970/71 skulle således utgöra (1 138 -|- 65 -f- 7 =) 1 210 milj. kr. För budgetåren 1971/72 och 1972/73 beräknar styrelsen bruttouppbörden av tullmedel till (1 113 + 10 + 1 =) 1 190 resp. (1 118 -t- 75 -i- 7 =) 1 200 milj. kr.
Från uppbördsbeloppen avgår restitutioner av tullmedel. Under budgetåren 1968/69 och 1969/70 uppgick dessa restttutioner till 81 resp. 77 milj. kr. För vart och ett av budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73 uppskattar styrelsen restituttoner av tullmedel till 80 milj. kr.
Styrelsen beräknar nettouppbörden av tuUmedel för budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73 tiU resp. (1 210 — 80 =) 1 130, (1 190 — 80 =) 1 110 och (1 200 — 80 =) 1 120 mUj. kr."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln tullmedel för budgetåret 1970/71 tiU 1 130 000 000 kr. och föreslär, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 1 110 000 000 kr.
Mervärdeskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln fr. o. m. skattens införande framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1968/69 1969/70 1970/71
Riksstat 2 000,0 6 900,0 8 900,0
Redovisat 1991.2 '6 741,1
' Tullverkets övergång till centraliserat uppbördsförfarande medförde att uppbörden minskade med ca 200 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
54
De redovisade inkomsternas fördelning pä månader och ingående komponenter för budgetåret 1969/70 och de fyra första månaderna 1970/71 framgår av nedanstående tablå:
Influten mervärdeskatt, månadsvis, milj. kr.
|
|
Tullverkets |
Länsstyrelsemas |
1 uppbörd |
Summa |
|
|
uppbörd |
Inkomster (postgirokonto 444) |
Återbetalning |
|
|
1969 |
|
|
|
|
|
Juli |
273 |
81 |
177 |
177 |
|
Aug. |
201 |
906 |
214 |
893 |
|
Sept. |
281 |
51 |
190 |
142 |
|
Okt. |
291 |
829 |
277 |
843 |
|
Nov. |
289 |
41 |
158 |
172 |
|
Dec. |
332 |
950 |
247 |
1035 |
|
1970 |
|
|
|
|
|
Jan. |
265 |
70 |
132 |
203 |
|
Febr. |
280 |
1262 |
343 |
1 199 |
|
Mars |
330 |
51 |
189 |
192 |
|
April |
296 |
848 |
266 |
878 |
|
Maj |
246 |
37 |
182 |
101 |
|
Juni |
261 |
916 |
297 |
880 |
|
Summa budget- |
|
|
|
|
|
året 1969/70 |
3 347 |
6 042 |
2 672 |
'6717 |
|
Juli |
285 |
70 |
211 |
144 |
|
Aug. |
299 |
986 |
238 |
1047 |
|
Sept. |
260 |
53 |
201 |
112 |
|
Okt. |
327 |
942 |
289 |
980 |
' Tillkommer restantier med 23 milj. kr., vilket gör summa 6 740 milj. kr.
Enligt förordning den 6 juni 1968 (nr 430) med därefter genom förordning den 29 november 1968 (nr 580) företagna ändringar skall allmän omsättningsskatt enligt mervärdeskatteprincipen erläggas till staten fr. o. m. den 1 januari 1969. Samtidigt upphörde förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om aUmän varuskatt att gälla. Förordning om mervärdeskatt ändrades i vissa delar och nytrycktes i förordning den 23 maj 1969 (nr 237). Mervärdeskatten utgår med 10 o/o på värdet (beskattningsvärdet) av de omsatta skattepliktiga objekten och tjänsterna i varje produktions- eller distributionsled samt, i fråga om importen, på importvärdet. Enligt förordning den 6 februari 1970 (nr 4), som trädde i kraft den 9 februari 1970 höjdes skattesatsen ttll 14 o/o av beskattningsvärdet för bl. a. personbil, motorcykel, campingvagn, fartyg och fartygsmotor som ej används i yrkesmässig trafik samt televisionsmottagare. Den sistnämnda förordningen ändrades genom förordning den
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 55
30 oktober 1970 (nr 569), som trädde i kraft den 1 november 1970. Ändringen innebär att de ovan nämnda varorna utökas med diskmaskin, frysskåp och frysbox, kylskåp och svalskåp, elektrisk tvättmaskin och torkcentrifug, elektrisk spis samt rusdryck, med undantag av starköl, vid annan omsättning än i samband med förtäring. Dessutom innebär ändringen att skattesatsen höjs från 14 till 15 0/0.
Enligt förordning den 27 maj 1970 (nr 166) kommer frän den 1 januari 1971 mervärdeskatten att utgå med 15 0/0 av beskattningsvärdet för samtliga skattepliktiga varor och tjänster med undantag för monteringsfärdigt hus, för vUket skattesatsen är 9 0/0. Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara, byggnad eller tjänst eller tUl landet importerar skattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår ej vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportörer i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.
Med vara avses här materiellt ting som inte utgör mark eller byggnad. I beskattningshänseende föreligger ingen skillnad mellan råvaror och färdiga konsumtions- och kapitalvaror eller mellan nya och begagnade varor. Som skattepliktig vara räknas även växande skog, odling och annan växtlighet, när försäljning sker utan samband med avyttring av marken, samt avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att la jord, sten eller annan naturprodukt, rätt tUl jakt, fiske eller bete, rätt till fotografisk bUd eller sådan film som avser reklam, information eller undervisning.
Från skatteplikt för vara har undantagits vissa fartyg och luftfartyg, viss krigsmateriel till staten, vissa läkemedel, elektrisk kraft, värme, gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring, allmänna nyhetstidningar och vissa andra publikationer, vissa konstverk, begagnad personbil, när sådan bil omsätts inom landet, vissa importvaror, vatten från vattenverk samt varulager, inventarier och andra tillgångar, när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten, fusion eUer liknande förfarande.
Byggnad är skattepliktig, när den utgör lagertillgång i byggnadsrörelse. Med lagertillgång avses här sädana byggnader som byggnadsföretagare uppför i egen regi för försäljning.
Tjänst är skattepliktig, när tjänsten avser
1. skatteplikttg vara och innefattar tillverkning på bestäUning, uthyrning, servering, formgivning, montering, reparation, kontroll, analys, underhäll, ändring eller rengöring,
2. mark och innefattar undersökning, planering, jordförbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering eller utfyllning,
3. växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar röjning, plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gaUring, avverkning eller växtskydd.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 56
4. byggnad, annan anläggning, som enligt förordningen om mervärdeskatt utgör fastighet, stängsel eller dylikt och innefattar uppförande, anläggande, rivning, reparation, ändring eller underhåll,
5. projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst beträffande mark, byggnad eller annan anläggning som enligt förordningen om mervärdeskatt utgör fastighet,
6. transport av vara eller förmedUng av sådan tjänst,
7. rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet,
8. automatisk databehandling eller skrivbyråverksamhet,
9. reklam eller annonsering.
Skatteplikt för tjänsteprestationer föreligger således ej för bl. a. banktjänster, försäkringstjänster, sjukhusvård, undervisning, tjänster tillhandahållna av läkare, tandläkare, advokater, revisorer och frisörer. Vidare faller resetjänster och hela nöjesomrädet utanför skatteplikten.
Mervärdeskatten utgår med viss procentsats av beskattningsvärdet. Detta värde utgörs i princip av det pris eller vederlag, som kunden i varje särskilt fall betalar eller faktureras, med skattens belopp inräknat. I vissa särskilda fall utgår skatten på reducerade beskattningsvärden. Sålunda utgör beskattningsvärdet endast 60 o/o av totala vederlaget eller saluvärdet inklusive skatt i fråga om försäljning eller uttag av byggnad eller monteringsfärdigt hus, servering, rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande, byggnads- och anläggningsentreprenader eller andra tjänster som avser fastighet. Vidare utgör beskattningsvärdet endast 20 o/o av totala vederlaget inklusive skatt i fråga om arbeten som avser yttre vatten- och avloppsledning, väg, gata, bro, spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled samt tjänster som tillhandahålls av arkitekter, byggnadskonsulenter och liknande.
Skattesatsen 10 o/o på priset inklusive skatt motsvarar ett pålägg av ca 11,11 o/o på priset före skatt. Reduceringsreglerna motsvarar ett faktiskt skatteuttag av 6 o/o resp. 2 o/o på priset inklusive skatt. Detta motsvarar ett pålägg av ca 6,38 o/o resp. ca 2,04 o/o pä priset före skatt. Skattesatsen 15 o/o motsvarar ett pålägg av ca 17,65 o/o på priset före skatt. Vid tillämpning av reduceringsreglerna blir pålägget 9,89 o/o resp. 3,09 o/o på priset före skatt.
Redovisning av mervärdeskatt skall ske löpande för bestämda redovisningsperioder. Varje sådan period är en sluten enhet och varje redovisning avser således slutlig skatt. Enligt reglerna om skattskyldighetens inträde, skall skatt redovisas antingen på grundval av influtna kontanta likvider under varje redovisningsperiod, s. k. kontanlmässig redovisning, eller på grundval av uppkomna fordringar enligt faktureringen under redovisningsperiod, s. k. bokföringsmässig redovisning. Redovisningsskyldighet föreligger inte så länge det kan antas att den skattepliktiga omsättningen under närmast följande tolvmänadersperiod inte kommer
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 57
att överstiga 10 000 kr. Den som är skattskyldig för omsättning inom landet skall anmäla sig för registrering hos länsstyrelsen i det län, där den verksamhet drivs som anmälan avser. Om någon driver flera verksamheter skall särskild registreringsanmälan göras för var och en av dem. Om verksamheten saknar fast driftställe anses den bedriven i det län där den skattskyldige är bosatt. Varje skattskyldig som inte är undantagen från redovisningsskyldighet skall utan anmaning deklarera mervärdeskatt för varje verksamhet för vilken han har blivit särskilt registrerad. Deklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod under vilken verksamheten drivs. Därvid skall den skattskyldige uppge all den skatt, som belöper på hans skattepliktiga omsättning inom landet under resp. period, s. k. utgående skatt. Frän summan utgående skatt, får han i deklarationen dra av all den skatt som hans leverantörer påfört honom för inköp av varor, tjänster etc. för den skattepliktiga verksamheten under perioden, dvs. avdrag får ske för ingående skatt. Den skattskyldige är således redovisningsskyldig till staten för skillnaden mellan utgående och ingående skatt. Redovisningsperiod omfattar i regel två kalendermånader. Perioderna är januari och februari, mars och april, maj och juni, juli och augusti, september och oktober samt november och december. För mindre verksamheter kan dock redovisningsperiod fastställas till fyra, sex eller tolv månader. Enligt anvisningarna skall överskjutande skatt återbetalas skyndsamt. Detta har medfört att företag som konstant redovisar skatt att återfå beviljats redovisningsperiod omfattande endast en kalendermånad. De företag det här gäller är huvudsakligen sådana som säljer större delen av sin produktion pä export samt apotek. Deklaration skall lämnas till länsstyrelsen i registreringslänet senast den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod, som deklarationen avser. Skatt för viss redovisningsperiod förfaller till betalning den dag dä deklarationen senast skall lämnas (dvs. den 5 i andra månaden efter periodens utgång). Betalning sker genom insättning på särskilt postgirokonto. Återbetalning av skatt görs av länsstyrelserna. Belopp alt återfå under 1 000 kr. avräknas mot skatt att betala vid senare redovisningsperiod.
Som tidigare nämnts skall mervärdeskatt erläggas även vid all import av skattepliktiga varor. Som skattskyldig räknas den som i tull hänseende är att betrakta som varuhavare. Skatten fastställs och uppbärs av tullverket.
I skrivelse tiU riksrevisionsverket den 10 november 1970 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av bl. a. mervärdeskatten framhållit följande:
"Mervärdeskatt skall erläggas vid all import av skattepliktiga varor. Skatten utgår med viss procent av beskattningsvärdet. Fr. o. m. den 1.1.1971 kommer skattesatsen att vara 15 0/0. På vissa varor, exempel-
prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 58
vis bilar, lustbåtar och televisionsapparater, höjdes skatten den 9.2.1970 till 14 o/o och den 1.11.1970 till 15 o/o. Från och med sistnämnda tidpunkt ökade också skatten på vissa hushållskapitalvaror till 15 o/o. Beskattningsvärdet utgörs vid införsel av varans tullvärde (cif-värde) med tUlägg av tull och annan skatt eller avgift, som tas ut vid importtiU-fället, inklusive mervärdeskatt. I vissa fall utgår skatten pä reducerade beskattningsvärden, bl. a. för monteringsfärdiga trähus. Importen av varor med reducerat beskattningsvärde är ej så omfattande att den påverkar uppbördskalkylen. Den oreducerade skattesatsen är för närvarande 10 o/o, utom för vissa varor, såsom personbUar, lustbåtar, televisionsmottagare och vissa hushållskapitalvaror, för vilka skattesatsen är höjd till 15 o/o.
Skattesatserna 10 och 15 o/o motsvarar 11,11 resp. 17,65 o/o när skatten beräknas på en varas pris före pålägget av mervärdeskatt. Bortsett från den förhöjda skatten pä vissa varor kommer således uttaget för mervärdeskatt den 1.1.1971 att öka med nära 60 o/o.
Enligt den av statistiska centralbyrån publicerade aUmänna månadsstatistiken uppgick under månaderna juli—december 1969 värdet av importen (cif-värdet) tUl sammanlagt 15 778 milj. kr. Under samma tid debiterades i tullverket mervärdeskatt med 1 663 milj. kr. Den debiterade mervärdeskatten motsvarade således för nämnda period 10,5 o/o av importvärdet.
Den frän och med den 9.2.1970 förhöjda mervärdeskatten för bUar etc. beräknas under andra halvåret 1970 öka skatteuppbörden med 35 mUj. kr. Under denna tid påverkas däremot inte uppbörden nämnvärt av höjningarna den 1.11.1970, eftersom större delen av skatten debiteras kreditvaruhavare med cirka sex veckors kredit.
Om importens sammansättning ur mervärdeskattesynpunkt antas bli densamma som under sista halvåret 1969 kan mervärdeskatten antas komma att från och med den 1.1.1971 motsvara 16,7 o/o av värdet.
Tullverkets nettouppbörd av mervärdeskatt under tiden juli—september 1970 uppgick till 843 milj. kr.
Såsom förut nämnts har konjunkturinstitutet beräknat det totala importvärdet för åren 1970 och 1971 till 36 120 resp. 38 495 milj. kr. Med stöd härav har importvärdet för budgetåret 1970/71 beräknats till 37 500 milj. kr. Vid i stort sett oförändrad ökningstakt kan importvärdena för budgetåren 1971/72 och 1972/73 uppskattas tiU 40 000 resp. 42 000 milj. kr.
Med utgångspunkt från dessa importvärden kan uppbörden av mervärdeskatt under budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73 beräknas tUl resp. 4 900, 6 700 och 7 000 milj. kr. Därvid har för budgetåret 1970/71 tagits hänsyn till att skatten pä vissa varor är förhöjd under andra halvåret 1970 (-|- 35 milj. kr.) och att verkan av skattehöjningen den 1.1.1971 kommer att fördröjas av uppbördstekniska skäl (—300 milj. kr.).
Med hänsyn tiU att de restituerade beloppen av mervärdeskatt är synnerligen små i förhällande till uppbörden har styrelsen ansett sig kunna bortse därifrån vid beräkningen av uppbördens storlek."
Riksrevisionsverket har vid beräkning av mervärdeskatten för budgetåren 1970/71 och 1971/72 använt en metod som beskrivs i det följande.
Grundunderlag har varit nettoinflödet per 2-månadersperiod för budgetåret 1969/70. Dessa siffror har justerats för:
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 59
1. Avdrag för ingående byggnadslager som gjorts av de skattskyldiga. Dessa avdrag har antagits minska inflödet för perioderna juli—augusti och september—oktober med 50 milj. kr. vardera.
2. Höjningen av mervärdeskatten i februari 1970 till 14 0/0 på vissa kapitalvaror har antagits öka nettoinflödet för mars—aprU 1970 t. o. m. januari—februari 1971 med 25 milj. kr. per period.
3. Tullens omläggning till centraliserat uppbördssystem har beräknats minska inflödet med totalt 200 milj. kr., varav 25 milj. kr. i juli 1970. Det har antagits att tullens momsuppbörd för de övriga berörda månaderna fördelar sig proportionellt mot införseln. De 175 mUj. kr. som bortfaller 1969/70 fördelar sig dä med 46 mUj. kr. på perioden mars—april och med 129 milj. kr. på perioden maj—juni.
För att få ett beräkningsunderlag för framskrivning har utfallssiffrorna för 1969/70 justerats pä så sätt att byggnadslageravdragen lagts till, momshöjningen tiU 14 0/0 dragits av och tullminskningen lagts till. Efter dessa justeringar har man sålunda erhåUit ett beräkningsunderlag för 1969/70. Detta har skrivits fram med en procentuell ökning som erhållits enUgt följande:
Totala lönesumman har, jämfört med föregående år, antagits öka för 1970 med 11,5 «/o, för 1971 med 10,0 0/0 och för 1972 med 7 0/0. På basis härav har, i samarbete med konjunkturinstitutet, därefter ökningen i konsumtion av mervärdeskattepUktiga varor och tjänster bestämts tUl, för år 1970 8,5 0/0 och för år 1971 10 0/0. För år 1972 uppskattas ökningen till 6 0/0.
För att få med höjningen av mervärdeskatten från 10 till 15 0/0 den 1.1.1971 har följande modell använts:
Skatteinflödet viss period = (0,10 -f 0,5 • 1,10) X inflödet motsvarande period föregående år.
Det har antagits att effekten av skattehöjningen släpar efter en period.
På ovan beskrivna sätt har beräkningsunderlaget för 1969/70 skrivits fram till 1970/71 och 1971/72. För budgetåret 1970/71 har dessutom följande korrigeringar gjorts:
1. För höjningen till 14 0/0 den 9 februari 1970 har sammanlagt 100 milj. kr. lagts till
2. För bortfallet vid tullens omläggning har 25 milj. kr. dragits ifrån
3. För höjningen till 15 0/0 den 1 november 1970 har 50 milj. kr. lagts till.
I nedanstående tablå redovisas resultaten av beräkningarna i milj. kr. I tablån har hänsyn ej tagits till förskjutningar mellan uppbördsperioderna, som orsakas av den höjda skatten.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 60
|
Månad för skatte- |
Utfall |
Beräknat |
Beräknat |
|
inflöde |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
Juli — aug. |
1071 |
'1 191 |
1965 |
|
Sept. — okt. |
985 |
■1092 |
1 761 |
|
Nov. — dec. |
1207 |
1 355 |
2 162 |
|
Jan. — febr. |
1402 |
1576 |
2 510 |
|
Mars — april |
1071 |
1 810 |
1 919 |
|
Maj —juni |
981 |
1782 |
1 889 |
|
Restantier |
23 |
50 |
70 |
|
Summa |
6 740 |
8 856 |
12 276 |
|
' Utfallssiff"ror |
|
|
|
Under hänvisning tUl ovanstående beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln mervärdeskatt för budgetåret 1970/71 till 8 860 000 000 kr. och föreslär, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 12 300 000 000 kr.
Särskilda varuskatter
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).
|
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
390.0 368,1 |
365,0 384,5 |
415,0 394,0 |
410,0 393,1 |
415,0 |
|
197,7 |
207,7 |
211,3 |
216,6 |
|
|
89,8 54,2 8.5 |
92,9 54,8 9,6 |
98,8 52,1 11,5 |
95,6 48,0 10,0 |
• |
Budgetår
Riksstat Redovisat Därav Skatt på choklad och
konfektyrvaror Skatt på tekniska
preparat
Försäljningsskatt
Pälsvaruskatt'
Särskild varuskatt på
importerade varor" 17,9 19,6 20,4 22,8
' Omfattar även importerade pälsvaror. ' Exkl. pälsvaror.
Särskild varuskatt utgår enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251), som omtrycktes i förordning den 25 november 1960 (nr 612) med därefter företagna ändringar.
Enligt förordning den 9 april 1965 (nr 76) utgår särskild varuskatt fr. o. m. den 1 juli 1965 med 50 o/o på choklad- och konfektyrvaror, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel samt på parfymer, hårvatten etc. I proposition den 23 oktober 1970 (nr 178) föreslås en omläggning fr. o. m. den 1 januari 1971 av den särskilda varuskatten från nuvarande värdebeskattning till en viktbeskattning med en enhetlig skattesats om 2 kr. 20 öre per kg av varans vikt beträffande choklad-och konfektyrvaror.
I samband med den provisoriska lösningen av vissa problem för livsmedelsindustrin till följd av Sveriges anslutning till EFTA infördes genom förordning den 3 juni 1960 (nr 258) utjämningsskatt på vissa
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 61
choklad- och konfektyrvaror samt på wafers och biscuits. Fr. o. m. den 1 juli 1966 höjdes utjämningsskatten enligt förordning den 27 maj 1966 (nr 224) frän 50 Öre till 60 öre för kilogram av de skattepliktiga varorna.
Genom förordning den 16 december 1966 (nr 656) med därefter företagen ändring genom förordning den 12 december 1969 (nr 716) infördes fr. o. m. den 1 januari 1967 utjämningsskatt på öl av typ B och starköl. För öl av typ B utgår skatten med 5 öre per liter och för starköl med 6 öre per liter.
EnUgt förordning den 6 juni 1968 (nr 360) utgår utjämningsskatt för vissa slag av mandelmassa med 35 öre för kilogram fr. o. m. den 1 juli 1968.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477), som i sin helhet med vissa ändringar omtrycktes i förordning den 25 mars 1960 (nr 118), utgår särskild pälsvaruskatt, dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn och dels i form av en värdeskatt för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Gällande styckeskatter framgår av Kungl. Maj:ts kungörelse den 14 augusti 1970 (nr 507). Värdeskatten utgår fr. o. m. 1962 med procenttal varierande från 2 till 10 o/o.
Enligt förordning den 25 november 1960 (nr 615) utgår försäljningsskatt fr. o. m. den 1 januari 1961 med 20 o/o för guldsmedsvaror dock att minimiskatten per kalenderår för registrerad försäljare med skattepliktig försäljning skall utgöra 1 200 kr. För mattor utgår försäljningsskatten med likaledes 20 o/o, vartUI kommer särskild skatt för importerade mattor varierande mellan 1 000 kr. och 10 000 kr. för 100 kg. Minimiskatten per år utgör 1 200 kr. i det fall försäljningen enbart avser egen tillverkning och eljest 3 600 kr.
Varuskatterna uppbärs av kontrollstyrelsen (fr. o. m. den 1 januari 1971 riksskatteverket) vid tUlverkning resp. försäljning inom riket samt vid import av hos kontrollstyrelsen registrerad importör och av generaltullstyrelsen vid import av annan än hos kontrollslyrelsen registrerad importör.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen beräknat de inkomster, som uppbärs av styrelsen, för budgetåren 1970/71 och 1971/72 tiU 361 resp. 360 milj. kr. Styrelsen har beträffande beräkningarna anfört:
"a) Särskild varuskatt och utjämningsskatt på choklad- och konfektyrvaror, biscuits och "wafers samt vissa fondant- och liknande massor inflöt under budgetåret 1969/70 tUl kontrollstyrelsen med 216,6 milj. kr., vilket innebär en ökning från föregående budgetår med 2,5 o/o. Inkomsten under månaderna juli—oktober 1970 uppgick tiU 61,0 milj. kr. eUer 3 o/o mera an under samma tid 1969. Vid oförändrad ökningstakt kan inkomsten för hela budgetåret 1970/71 beräknas tUl 223 mUj. kr.
Under förutsättning av riksdagens bifall till prop. 1970: 178 angåen-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 62
de övergång från värdeskatt till viktskatt pä här ifrågavarande område kommer frän och med instundande årsskifte att tUlämpas en enhetUg viktskatt om 2,20 kr. per kilogram. Denna skattesats har beräknats ge samma skatteutfall som nuvarande värdeskatt, men innebär dock en viss osäkerhetsfaktor.
Med hänsyn tiU bl. a. denna osäkerhet och då konsumtionen i kilogram räknat varit tämligen konstant under de senaste åren, synes inkomsten för budgetåren 1971/72 och 1972/73 inte böra beräknas tiU mer än 225 milj. kr. för vardera året.
b) Särskild
varuskatt på tekniska preparat har
under budgetåret 1969/70 influtit med 95,6 milj. kr. och under ti
den juli—oktober 1970 med 28,0 milj. kr.
Dessa belopp innebär minsk
ning från året innan med 3 resp. 6 o/o. Tidigare hade skatteinkomsten
under en längre följd av år ökat med 5 ä 10 o/o årligen.
Med nuvarande utvecklingstendens kommer skatteutfallet för budgetåret 1970/71 att stanna vid ca 90 milj. kr. Så småningom bör dock en viss stabilisering kunna förväntas. Inkomsten för vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73 synes därför böra uppskattas tUl oförändrat 90 mUj. kr.
c) Försäljningsskatt
på guldsmedsarbeten och
knutna mattor inflöt under
budgetåret 1969/70 med 48,0 milj. kr.
och under tiden juli—oktober 1970 med 13,6 milj. kr. Tendensen har
under en följd av år varit sakta fallande.
Intäkten torde på grund härav kunna anges tUl 44 milj. kr. för budgetåret 1970/71, 41 milj. kr. för budgetåret 1971/72 och 37 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
d) Pälsvaruskatt,
avseende inom landet beredda skinn, har
under budgetåret 1969/70 influtit med 3,5 mUj. kr. Denna skatt har
under en längre följd av år gett en tämligen konstant inkomst av 3 a 4
milj. kr., varför inkomsten under vart och ett av budgetåren 1970/71,
1971/72 och 1972/73 kan väntas komma att uppgå tiU 4 mUj. kr."
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket anfört följande:
"För de till särskilda varuskatter hörande avgiftsslagen särskild varuskatt, pälsvaruskatt, försäljningsskatt, utjämningsskatt och chokladutjämningsavgift redovisade tullverket under sistförflutna budgetår en nettouppbörd av sammanlagt 29,3 (13,0 + 6,5 + 0,6 -f- 8,6 -f- 0,6) milj. kr. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår har flutit in netto 6,4 milj. kr., vilket är omkring 11 o/o mindre än under samma tid år 1969.
Styrelsen beräknar den till tullverket inflytande uppbörden av särskUda varuskatter för vart och ett av budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73 tiU 30 milj. kr."
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln särskilda varuskatter under budgetåren 1970/71 och 1971/72 på 391 resp. 390 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln särskUda varuskatter för budgetåret 1970/71 tiU 391000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 390 000 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 63
Omsättningsskatt på motorfordon
De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
Budgetår |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
530,0 314,0 |
350,0 309,3 |
350,0 424,9 |
480,0 469,2 |
525,0 |
Omsättningsskatt på motorfordon utgår enligt förordning den 23 november 1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, i vissa fall när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller uttas från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införts till riket av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt, när fordonet införs i riket. Skattepliktiga fordon är personbUar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbils-karosseri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kg, samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke tidigare är eller varit upptagna i bilregister.
För personbilar och lastbilar skall omsättningsskatten utgå med det antal kronor som motsvarar viss procent av det tal, vilket anger fordonets tjänstevikt uttryckt i kilogram. Detta procenttal, som fr. o. m. den 1 januari 1966 utgick méd 155 o/o, höjdes genom förordning den 15 november 1968 (nr 532) tiU 190 o/o fr. o. m. den 20 november 1968. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kg skall därjämte tillägg göras med visst belopp för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överstiger 1 600 kg. Detta belopp höjdes genom nyssnämnda förordning från 195 kr. till 240 kr. Skatten avrundas i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. Genom förordning den 18 april 1969 (nr 71) höjdes skatten för motorcyklar fr. o. m. den 1 maj 1969 från 225 till 350 kr. om tjänstevikten ej överstiger 75 kg, från 335 till 460 kr. för tjänstevikt mellan 75 och 160 kg samt eljest frän 505 tUl 700 kr.
Inkomsterna på titeln redovisas av kontrollstyrelsen (fr. o. m. den 1 januari 1971 riksskatteverket) och generaltullstyrelsen.
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande omsättningsskatt pä motorfordon anfört följande:
"Denna skatt inbringade under budgetåret 1969/70 462,4 milj. kr. Under tiden juli—oktober 1970 har influtit 115,4 milj. kr. Under motsvarande tid föregående år inflöt 126,2 milj. kr. Minskningen utgör 8,6 o/o. Denna torde bero på förhållandena på kreditmarknaden och på höjningen av mervärdeskatten pä nya bUar den 1 februari 1970.
Enligt uppgifter inhämtade från bilbranschen beräknas att försäljningen av accisbelagda fordon skall uppgå till 205 000 ä 210 000 under 1970. För 1971 räknar man med en något lägre siffra, 200 000 å 205 000. Under 1972 kan siffran eventuellt åter stiga något.
Med hänsyn härtill och då skatten per bil för närvarande beräknas
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 64
uppgå till ca 2 100 kr., beräknar kontrollstyrelsen intäkten till för budgetåret 1970/71 430 milj. kr., för budgetåret 1971/72 430 milj. kr. samt för budgetåret 1972/73 450 milj. kr."
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 13 oktober 1970 beräknat uppbörden för budgetåren 1970/71 och 1971/72 till 6 resp. 7 milj. kr.
Riksrevisionsverket uppskattar nyregistreringen av personbUar till 205 000 st. 1970, 210 000 st. 1971 och 230 000 st. 1972. Medelskatten per personbil uppgår till f. n. 2 100 kr.
Med ledning härav beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på titeln omsättningsskatt på motorfordon för budgetåret 1970/71 tiU 436 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 461 000 000 kr.
Tobaksskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (mUj. kr.).
|
Budgetår |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
1 260,0 1 348,6 |
1 500,0 1 489,8 |
1 500,0 1 522,7 |
1 570,0 1 606,7 |
1 760,0 |
Enligt förordning den 16 juni 1961 (nr 394) med därefter senast genom förordning den 6 februari 1970 (nr 5) företagna ändringar utgår tobaksskatt med vissa efter varans myckenhet bestämda belopp. För cigarrer och cigariller samt cigarretter utgår skatt enligt följande sammanställning.
|
|
Vikt för 1 st. |
Belopp för |
|
|
gram |
1 st. öre |
|
Cigarrer och cigariller I |
t. 0. m. 1,7 |
12,0 |
|
II |
över 1,7 t. 0. m. 3,0 |
15,7 |
|
111 |
» 3,0 » 5,0 |
18,6 |
|
IV |
» 5,0 |
26,0 |
|
Cigarretter I |
t .0. m. 0,85 |
11,9 |
|
II |
över 0,85 t. o. m. 1,20 |
16,9 |
|
III |
» 1,20 » 1,55 |
21,4 |
|
IV |
» 1,55 » 1,90 |
25,4 |
|
V |
» 1,90 |
29,4 |
Tobaksskatt för röktobak, tuggtobak och snus utgår med 64: 00,21: 60 resp 9: 10 kr. för kilogram. För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatt med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 mm av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.
Den som inom riket tillverkar tobaksvaror, cigarrettpapper eller cigarretthylsor för försäljning är skyldig att vara registrerad hos kon-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
65
trollstyrelsen (fr. o. m. den 1 januari 1971 riksskatteverket) och den som för äterförsäljning till riket inför tobaksvaror må efter ansökan registreras hos kontrollstyrelsen. Beskattningsmyndigheter är ifråga om vara som av annan än registrerad införts till riket generaltullstyrelsen och i övriga fall kontrollstyrelsen.
I sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen beträffande tobaksskatt anfört följande:
"Under budgetåret 1969/70 har tobaksskatt influtit med 1 601,1 milj. kr.
Skattesatserna höjdes fr. o. m. den 9 februari 1970 för cigarrer och cigariller samt cigarretter och röktobak. Skattehöjningen utgjorde för cigarretter av skatteklass I 2 öre per styck och för cigarretter av skatteklass II 1,5 öre per styck.
Den kraftiga ökningen av konsumtionen av cigarretter i lägre skatteklass (klass I) har fortsatt som framgår av nedanstående översikt:
Budgetår Cigarretter av skatte-
klass I
Antal Procentuell
(milj. st.) andel av totala
konsumtionen
Cigarretter av skatte
klass II och högre
Antal Procentuell
(milj. st.) andel av totala
konsumtionen
|
1966/67 |
600 |
6,7 |
8 400 |
93,3 |
|
1967/68 |
1400 |
15,6 |
7 600 |
84,4 |
|
1968/69 |
2 400 |
24,5 |
7 400 |
75,5 |
|
1969/70 |
3 300 |
31,7 |
7 100 |
68,3 |
Kontrollstyrelsen har frän bl. a. Svenska Tobaks AB inhämtat uppgifter om den skatt som beräknas komma att inlevereras till statsverket under innevarande och följande två budgetår. Med ledning av sålunda inhämtade uppgifter beräknar styrelsen inkomsten av tobaksskatt under budgetåret 1970/71 tUl 1 660 milj. kr., under budgetåret 1971/72 till 1 670 milj. kr. och under budgetåret 1972/73 tiU 1 680 milj. kr."
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket beräknat de av styrelsen redovisade inkomsterna av tobaksskatt tUl 3 milj. kr. för vartdera budgetåret 1970/71 och 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln tobaksskatt för budgetåret 1970/71 till 1 663 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 1 673 000 000 kr.
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1966/67 1967/68 1968/69
Riksstat 24,0 25,0 25,0
Redovisat 30,5 25,2 25,4
3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
1969/70
25,0 36,2
1970/71 30,0
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 66
Inkomsterna frän partihandelsbolag hänför sig i första hand till aktiebolaget Vin- & Spritcentralen jämte vissa agentbolag.
I sin förenämnda skrivelse har kontrollstyrelsen meddelat, att inleveranserna av vinstmedel enligt uppgift från aktiebolaget Vin- & Spritcentralen beräknas tiU 35 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och till 30 mUj. kr. för budgetåret 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag för budgetåret 1970/71 tUl 35 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 30 000 000 kr.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
Budgetår |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
50,0 50,9 |
50,0 50.6 |
50,0 52,8 |
50,0 53,1 |
50,0 |
Detaljhandeln med rusdrycker handhas av ett för hela riket gemensamt företag. Systembolaget AB.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har kontrollstyrelsen i sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket meddelat, att vinstinleveransen till statsverket under vart och ett av budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas uppgå tUl 53 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1970/71 tiU 53 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med likaledes 53 000 000 kr.
Skatt på sprit
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
Budgetär |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
1 800,0 1731,5 |
1 800,0 1 787,2 |
1 950,0 1 837,4 |
1 825,0 1 900,2 |
1 935.0 |
Skatt på sprit utgår enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) med däri senast genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 570) företagna ändringar.
För spritdrycker utgår omsättningsskatt dels med en grundavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgör fr. o. m. den
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 67
1 november 1970 42 öre för varje hel volymprocent alkohol. Procentavgiften motsvarar 50 o/o av utminuteringspriset, vilket utgörs av det belopp, som, skatten inräknad, betingas vid varornas utminutering.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen anfört följande:
"Skatt pä sprit inflöt under budgetåret 1969/70 med 1 900,2 milj. kr. och under tiden juli—oktober 1970 med 652,3 milj. kr.
Efterfrägan pä spritdrycker har under de tre första kvartalen 1970 visat en uppåtgående tendens. Den procentuella uppgången jämfört med 1969 var under första halvåret 1970 3,6 o/o och under tredje kvartalet 5,4 o/q. Denna tendens kommer nu med säkerhet att brytas till följd av de fr. o. m. innevarande månad ändrade beskattningsreglerna för spritdrycker och vin. Beskattningen av maltdrycker, som senast höjdes i februari 1970, har denna gång lämnats oförändrad. Fr. o. m. 1971 kommer dock höjningen av mervärdeskatten, som redan nu tillämpas pä spritdrycker och vin, att drabba även maltdryckerna.
Vid beräkningen av skatteinkomsten för återstoden av innevarande budgetår bör beaktas att skatten på sprit (och vin) inlevereras till statsverket först månaden efter den dä varorna levererats från spritcentralen till systembolaget. Enligt uppgift från systembolaget har omsättningen i systembutikerna under oktober varit ungefär dubbelt så stor som normalt. Detta torde betyda att man i varje fall beträffande spritdrycker försett sig med varor för en månad framåt. En dylik 'uppladdning' medför sannolikt en viss överkonsumtion under tiden närmast efter inköpen. Av betydelse för skatteutfallet är vidare, att systembutikernas lager var starkt reducerade den 1 november och att påfyllningen följaktligen måste ske till de nya priserna.
Om beskattningen inte ändrats hade den sammanlagda skatteinkomsten under november och december kunnat anges till 347 milj. kr. Detta belopp fär nu med hänsyn till anförda förhållanden höjas till förslagsvis 375 milj. kr.
För den andra hälften av innevarande budgetår kan förutses en lägre konsumtionsvolym men i gengäld en högre skatteinkomst per liter. Att uppskatta denna konsumtionsvolym är i nuvarande läge tämligen vanskligt.
Under första halvåret 1970 inlevererades i skatt på sprit 953,1 milj. kr. Motsvarande kvantitet var 26,20 milj. liter. Vid oförändrad pris-och inkomstutveckling hade man för första halvåret 1971 kunnat räkna med en 5 o/o större kvantitet eller 27,5 milj. liter. Nu stiger emellertid det genomsnittliga utminuteringspriset med 14 o/o, varav 5 o/o faller på mervärdeskatten och 9 o/o på spritskatten. Då priselasticiteten på spritdrycker enligt nyligen utförda undersökningar torde vara något större än man tidigare räknat med eller omkring —1,0, skulle man under förutsättning av oförändrad köpkraft från allmänhetens sida kunna vänta sig en minskning av den försålda volymen med ävenledes 14 o/q. Den totala volymen skulle då komma att stanna vid 23,6 milj. liter. Vad inkomstutvecklingen beträffar förutser konjunkturinstitutet i sin senaste höstrapport en ökning av den reala disponibla inkomsten från 1970 till 1971 med knappt 2 o/o. Ifrågavarande volym skulle med hänsyn härtill kunna anges till ca 24 milj. liter. Skatten per liter som för
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 68
första halvåret 1970 uppgick tiU 36,38 kr. stiger till 39,65 kr. och motsvarande skatteinkomst skulle följaktiigen bli (39,65 X24 =) 951,6 milj. kr. eUer obetydligt mera än under samma tid 1970. Inkomsten under hela budgetåret skulle följaktiigen kunna anges till (652,3 + 375 -f- 951,6 =) 1 979 milj. kr.
Sedan efterfrågan hunnit stabilisera sig efter den nu genomförda skattehöjningen får man erfarenhetsmässigt räkna med en mindre ökning av försäljningsvolymen. Kontrollstyrelsen beräknar inkomsten av skatt på sprit tUl 1 980 milj. kr. under budgetåret 1970/71, 2 000 milj. kr. under budgetåret 1971/72 och 2 050 milj. kr. under budgetåret 1972/73."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt pä sprit för budgetåret 1970/71 tUl 1 980 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 2 000 000 000 kr.
Skatt på vin
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
Budgetår |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
165,0 171,7 |
175,0 190,7 |
205,0 211,2 |
225,0 225,2 |
235,0 |
Enligt förordning den 24 maj 1957 (nr 209) utgår omsättningsskatt för vin dels med en grundavgift för liter dels ock med en procentavgift. Grundavgiften utgår senast genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 570) med 4 kr. 40 öre för vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent (starkvin) samt med 92 öre för annat vin (lättvin). Procentavgiften motsvarar 36 o/o av utminuteringspriset, vilket utgörs av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår omsättningsskatt dessutom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av skatt på vin anfört följande:
"SkaU på vin inflöt under budgetåret 1969/70 med 225,2 milj. kr. och under tiden juli—oktober 1970 med 72,9 milj. kr.
Tendensen i vinförsäljningen är sedan flera år tillbaka uppåtgående. Denna uppgång har huvudsakligen gällt lättvinerna som numera svarar för ca 80 o/o av hela vinkonsumtionen. För de tre första kvartalen 1970 visar lättvinskonsumtionen uppgång med 13 o/o och starkvinskonsum-tionen med 3 o/o. Starkvinernas andel av skatteinkomsten av vin uppgår tiU ca 45 o/o.
Skattehöjningen på vin den 1 november 1970 beräknas medföra en prisstegring med i genomsnitt 12 o/o för starkvin och 10 ä 11 o/o för lättvin.
Vid bibehållna skattesatser hade inkomsten för hela budgetåret
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 69
1970/71 kunnat anges tiU 243 milj. kr., vUket belopp baserats på antagandet att inkomsten under tiden juli—oktober normalt motsvarar 30 o/o av inkomsten under budgetåret i dess helhet.
Då efterfrägan på vin erfarenhetsmässigt är minst lika känslig för pris- och inkomstförändringar som efterfrågan på spritdrycker, torde man på längre sikt inte få vänta sig någon ökad skatteinkomst av den nu genomförda skatteskärpningen på vin. På samma sätt som när det gäller spritdrycker torde dock lagringsköpen under oktober medföra en engångsökning av skatteinkomsten till förslagsvis 250 milj. kr.
Vad fortsättningen beträffar, får man i brist på närmare hållpunkter aula att skatteintäkten kommer att öka i ungefär samma takt som hittills eller med ca 15 milj. kr. per år. Kontrollstyrelsen beräknar inkomsten tUl 250 milj. kr. under budgetåret 1970/71, 265 milj. kr. under budgetåret 1971/72 och 280 milj. kr. under budgetåret 1972/73."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på vin för budgetåret 1970/71 tiU 250 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 265 000 000 kr.
Skatt på malt- och läskedrycker
De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetär 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
625,0
|
Riksstat Redovisat Därav |
270,0 309,8 |
335,0 347,8 |
360,0 402,7 |
450,0 474,8 |
|
Maltdrycker Läskedrycker |
221,0 88,8 |
259,5 88,3 |
308,3 94,4 |
373,0 101,8 |
Skatt på malt- och läskedrycker utgår jämlikt förordning den 27 maj 1960 (nr 253) med ändring den 6 februari 1970 (nr 6) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. AUt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i fyra grupper enligt följande sammanställning.
|
Viktprocent |
Skatt |
per |
|
|
alkohol |
|
liter |
|
|
Över |
Högst |
Kr. |
|
|
|
1,8 |
0:12 |
|
|
1,8 |
2,8 |
0:60 |
|
|
2,8 |
3,6 |
1:30 |
|
|
3,6 |
|
2:00 |
|
Maltdryck
Lättöl Öl typ A Öl typ B Starköl
Skatt på läskedrycker utgår med 33 öre för liter.
I sin förenämnda skrivelse tUl riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av skatt på malt- och läskedrycker anfört följande:
"Under de tre senaste budgetåren har skatten på malt- och läskedrycker influtit med följande belopp i milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
70
|
Budgetär/ månader |
Maltdrycker |
Därav |
|
|
|
Läskedrycker |
Summa |
Beräk- |
|
starköl |
öl typ B |
öl typ A |
lagrat lättöl |
nat i riksstaten |
||||
|
1967/68 1968/69 1969/70 |
259,5 308,3 373,0 |
38,9 39,7 48,2 |
172,5 225,2 283,4 |
46,4 41,2 38,8 |
1,7 2,2 2,6 |
88,3 94 4 101,8 |
347,8 402,7 474,8 |
335 360 450 |
|
juU—okt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1968 1969 1970 |
111,0 135,0 179,5 |
16,4 17,4 21,8 |
77,1 102,5 139,8 |
16,7 14,2 16,8 |
0,8 0,9 1,1 |
35,4 37.9 35,7 |
146,4 172,9 215,1 |
|
Inkomsten under juli—oktober 1970 är 24 o/q större än under samma tid 1969. Denna ökning som uteslutande härrör från maltdryckerna, får ses mot bakgrund av skattehöjningen pä maltdrycker i februari 1970.
Inkomsten på denna skattetitel under månaderna juli—oktober motsvarar i allmänhet 36 ä 37 o/o av inkomsten under hela budgetåret mot ca 30 o/o för vin och 33 o/o för spritdrycker. Skillnaden sammanhänger med att konsumtionen av malt- och läskedrycker är förhållandevis stor under sommarmånaderna. Beroende på sommarens väderlek kan procenttalet för malt- och läskedrycker variera mellan 35 och 40. Under den gångna sommaren var vädret i stort sett sämre än under de båda närmast föregående somrarna. Vidare får man räkna med att den skärpta beskattningen av spritdrycker och vin kan främja konsumtionen av starköl och mellanöl. Om man därför räknar med att inkomsten på förevarande skattetitel under tiden juli—oktober 1970 utgör 34 ä 35 o/o av inkomsten under hela budgetåret, kan denna senare uppskattas till 625 milj. kr.
Under antagande av normal sommarväderlek och en konsumtionsuppgång av den omfattning som var rådande före den senaste skattehöjningen, kan skatteinkomsten beräknas öka med omkring 50 milj. kr. årligen.
Kontrollstyrelsen beräknar inkomsten av skatt pä malt- och läskedrycker tUl 625 milj. kr. under budgetåret 1970/71, 675 milj. kr. under budgetåret 1971/72 och 725 milj. kr. under budgetåret 1972/73."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skatt på malt- och läskedrycker för budgetåret 1970/71 till 625 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 675 000 000 kr.
Energiskatt
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
Budgetär |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/7 |
|
Riksstat |
800,0 |
870,0 |
900,0 |
935,0 |
1 010,0 |
|
Redovisat |
804,5 |
846,5 |
905,0 |
971,0 |
. |
|
Därav på |
|
|
|
|
|
|
Elektrisk kraft |
185,5 |
207,1 |
216,3 |
230,6 |
. |
|
Bensin och gasol' |
288,6 |
295,4 |
312,6 |
331,2 |
|
|
Andra bränslen |
328,8 |
343,1 |
375,3 |
408,3 |
• |
' Exklusive tullverkets uppbörd.
Bilaga 2 Riksrevisionsvcrkets inkomstberäkning 71
Allmän energiskatt utgår enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262), som i sin helhet med vissa ändringar omtrycktes i förordningen den 29 maj 1964 (nr 350). Allmän energiskatt skall erläggas för bensin och gasol, vissa bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Med bensin avses härvid samtliga i förordningen om bensinskatt angivna skattepliktiga varuslag och med gasol vara, för vilken skatt skall erläggas enligt förordningen om gasolskatt. Energiskatt för bensin utgår med nio öre för liter och för gasol med sju öre för liter. För elektrisk kraft utgår skatten med 10 o/o av kraftens beskattningsvärde för kraft som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe under helt beskattningsår. För annan elektrisk kraft utgår skatten med 7 o/o av kraftens beskattningsvärde. Enligt förordning den 30 oktober 1970 (nr 573) som träder i kraft den 20 december 1970 höjs denna procentsats till 10 o/o. Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften.
För andra bränslen gällande skattesatser framgår av nedanstående sammanställning.
|
Skattesats |
|
||
|
12 kr. |
för ton |
||
|
6 |
» |
» |
» |
|
6 |
» |
» |
» |
|
14 |
» |
» |
» |
|
6 |
» |
» |
» |
|
25 |
» |
» |
m' |
|
16 |
» |
» |
» |
Bränsle
Stenkol
Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter m. m.
Brunkolsbriketter
Koks
Koksstybb och koksbriketter
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass 1
Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor, skatteklass II
Beträffande energiskatt på bensin och gasol gäller i fråga om skattskyldighet och beskattningsmyndighet samma bestämmelser som för bensinskatt och gasolskatt. Övrig energiskatt redovisas av kontrollstyrelsen (fr. o. m. den 1 januari 1971 riksskatteverket) samt av generaltullstyrelsen beträffande skatt pä bränslen som irrförs till riket av annan än den som är registrerad hos kontrollstyrelsen.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbärs av styrelsen anfört följande:
"a) Energiskatt på elektrisk kraft
Under budgetåret 1969/70 inflöt energiskatt på elektrisk kraft med 230,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med 6,6 o/o frän föregående budgetår.
Den inhemska förbrukningen av annan elektrisk kraft än kraft för bandrift Ökade enligt statistiska centralbyrån under budgetåret 1969/70 med ca 6 "/o jämfört med budgetåret innan (53,1 TWh resp. 50,2 TWh).
I Centrala Driftiedningens publikation 'Elkonsumtionen 1965—1975, reviderad prognos' anges ökningen av elkonsumtionen under åren 1970 —1975 till 7,1 o/o per är. Skatteinkomsterna kan under oförändrade förhållanden beräknas öka i stort sett i samma takt.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
72
För innevarande budgetår torde elransoneringen våren 1970 medföra en minskning av skatteinkomsterna med ca 5 milj. kr. Den skattesatshöjning från 7 tUl 10 o/o för i huvudsak icke industriell kraftförbrukning, som skall gälla från den 20 december 1970, beräknas för det löpande budgetåret innebära en ökning av inkomsterna med ca 8 mUj. kr.
Av energiskatten på elekttisk kraft beräknas drygt hälften härröra från sådan kraft, som fram till den 20 december 1970 beskattas efter 7 o/o. Nämnda Jaaftförbrukning kommer enligt tillgängliga prognoser att öka snabbare än den industriella kraftförbrukningen. Den ökning av skatteuppbörden som betmgas av skattesatshöjningen har beräknats till drygt 60 mUj. kr. för budgetåret 1971/72 och ca 65 milj. kr. för budgetåret 1972/73.
Vissa prishöjningar torde kunna väntas på elkraft under den tid som prognosen omfattar. Någon hänsyn har inte tagits härtill i förevarande beräkningar.
Konttollstyrelsen beräknar i enlighet med det anförda skatteinkomsterna under budgetåret 1970/71 tUl (1,07 X 231 — 5 -f 8 =) 250 milj. kr., under budgetåret 1971/72 tiU (1,07 X 247 + 60 =) 324,3 eller avrundat 325 milj. kr. och under budgetåret 1972/73 tUl (1,07 X 264 -1-65 =) 347,5 eller avrundat 350 milj. kr.
b) Energiskatt på bensin och gasol
Nettoinkomsten har under budgetåret 1969/70 utgjort 331,2 mUj. kr.
Inkomsten av energiskatt på bensin utgör i princip 20,93 o/q av in
komsten av bensinskatt, eftersom förhåUandet mellan skatterna är 9
till 43 (någon energiskatt på gasol har inte influtit under tiden juli—
oktober 1970).
Med utgångspunkt härifrån och med ett tillägg av 0,4 mUj. kr. för den energiskatt pä lättbensin, som inlevereras av gasverk och för vilken bensinskatt inte utgår, beräknar kontrollstyrelsen inkomsten under budgetåret 1970/71 tUl 336 mUj. kr. och under budgetåret 1971/72 tiU 346 milj. kr. samt under budgetåret 1972/73 tUl 356 milj. kr.
c) Energiskatt
på andra bränslen än bensin och
gasol
Nettoinkomsten i mUj. kr. under de sex senaste budgetåren framgår av nedanstående sammanställning.
|
Budgetår |
Fasta |
Motor- |
Eldnings- |
Eldnings- Sumn |
|
|
bräns- |
bränn- |
olja 1—2 |
olja 3 och |
|
|
len |
olja |
(skatteklass 1) |
högre (skatteklass II) |
|
1964/65 |
15,7 |
31,3 |
131,1 |
106,8 284,9 |
|
1965/66 |
12,9 |
35,3 |
158,3 |
119,8 326,3 |
|
1966/67 |
11,8 |
36.2 |
157,3 |
123,5 328,8 |
|
1967/68 |
10,5 |
38,5 |
165,2 |
128,9 343,1 |
|
1968/69 |
10,0 |
40,7 |
181,8 |
142,8 375,3 |
|
1969/70 |
9,2 |
44,1 |
199.6 |
155,4 408,3 |
|
|
Procentuell förändring från föregående budgetår |
|||
|
1965/66 |
—17,8 |
12,8 |
20,7 |
12,2 14,5 |
|
1966/67 |
-8,6 |
2,5 |
—0,6 |
3,0 0,8 |
|
1967/68 |
-11.0 |
6,4 |
5,0 |
4,4 4,3 |
|
1968/69 |
-4.8 |
5,7 |
10,0 |
10,8 9,4 |
|
1969/70 |
- 8,0 |
8,4 |
9,8 |
8,8 8,8 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 73
Inkomsten av energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol påverkas kraftigt av medeltemperaturens avvikelser från den normala under en eldningssäsong. Under de båda senaste vintrarna var medeltemperaturen i stora delar av landet betydligt under den normala, vilket förklarar den starka uppgången av skatteinkomsten pä särskilt eldningsolja av skatteklass I under budgetåren 1968/69 och 1969/70.
Under tiden 1 juli—10 november 1970 beräknas energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol inflyta med ca 153 milj. kr. För tiden 11 november 1970—30 juni 1971 torde inte böra räknas med större skatteinkomst än under motsvarande tid föregående budgetår eller 270 milj. kr. Den genomsnittiiga ökningen för budgetåret 1970/71 skulle enligt denna beräkning uppgå tiU 3,6 0/0.
För budgetåren 1971/72 och 1972/73 torde böra räknas med en årlig ökning av skatteinkomsten med högst 5 0/0.
Kontrollstyrelsen beräknar följaktligen inkomsten under budgetåret 1970/71 tUl (153 + 270 =) 423 milj. kr. och under budgetåret 1971/72 till 444 milj. kr. samt under budgetåret 1972/73 tUl 466 milj. kr.
Den sammanlagda energiskatten skulle i enlighet med det anförda uppgå tUl (250 + 336 -H 423 =) 1 009 eller avnmdat 1 010 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och (325 + 346 + 444 =) 1 115 milj. kr. för budgetåret 1971/72 samt (350 + 356 -H 466 =) 1 172 eller avrundat 1 170 milj. kr. för budgetåret 1972/73."
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse tiU riksrevisionsverket beräknat de inkomster som uppbärs av tullverket till 1 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1970/71 och 1971/72.
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budgetåren 1970/71 och 1971/72 på 1 011 resp. 1 116 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna pä titeln energiskatt för budgetåret 1970/71 tiU 1011000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 1 116 000 000 kr.
Särskild skatt på motorbränslen
De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
Budgetår |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
200,0 204,1 |
215,0 211,0 |
223,0 225,1 |
237,0 239,0 |
250,0 |
Enligt förordning den 4 februari 1966 (nr 21), som trädde i kraft den 7 februari 1966, skall tUl staten erläggas särskild skatt på bensin, motorbrännolja och gasol. Skatten utgår med 5 öre för liter för bensin och brännolja och med 4 öre för liter för gasol. Dessa skattesatser ändrades genom förordning den 30 oktober 1970 (nr 572), som trädde i kraft den 1 november 1970, till att utgå med 15 öre för liter för ben-St Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 74
sin, med 13 öre för liter för brännolja och med 12 öre för liter för gasol.
Skatten, som är motiverad av det samhällsekonomiska och statsfi-nansieUa läget, skall tUl skUlnad från de s. k. automobilskattemedlen inte vara föremål för specialdestination. Skatten redovisas under tullar och acciser.
I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av särskild skatt på motorbränslen anfört följande:
"Nettoinkomsten av denna skatt har under budgetåret 1969/70 utgjort 238,9 milj. kr.
Fr. o. m. den 1 november 1970 har den särskilda skatten på motorbränslen höjts för bensin från 5 öre tUl 15 öre per liter och för brännolja från 5 öre till 13 öre per liter. Före skattehöjningen förhöll sig inkomsten av den särskUda skatten på motorbränslen till inkomsten av bensinskatt som 5 till 43 (11,63 o/o) och till inkomsten av brännoljeskatt som 5 till 31,5 (15,87 o/o). Härvid har den genomsnittiiga bränn-oljeskatten beräknats vara 31,5 öre per liter. Efter skattehöjningen är relationstalen 15 tiU 43 (34,88 o/o) resp. 13 tiU 31,5 (41,27 o/o).
Under budgetåret 1970/71 har 1 605 milj. kr. beräknats inflyta som bensinskatt, varav 1 030 milj. kr. hänför sig till tiden före höjningen av den särskilda skatten och 575 milj. kr. till tiden därefter. Den särskilda skatten för bensin skulle då för dessa båda perioder uppgå till resp. (0,1163 X 1 030 =) 119,8 och (0,3488 X 575 =) 200,6 eller tUl-hopa 320,4 milj. kr.
Under budgetåret 1970/71 har vidare 380 milj. kr. beräknats inflyta som brännoljeskatt, varav 220 milj. kr. hänför sig till tiden före höjningen av den särskilda skatten och 160 milj. kr. till tiden därefter. Den särskUda skatten skulle då för brännolja uppgå till resp. (0,1587 X 220 =) 4,9 och (0,4127 X 160 =) 66,0 eller tillhopa 100,9 milj. kr.
Kontrollstyrelsen beräknar följaktligen uppbörden under budgetåret 1970/71 tiU (320,4 + 100,9 =) 421 milj. kr.
Med utgångspunkt frän ovan angivna relationstal kan inkomsten under budgetåret 1971/72 anges tiU (575,5 + 165,1 =) 741 milj. kr. och under budgetåret 1972/73 tiU (593,0 + 175,4 =) 768 milj. kr."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av särskild skatt på motorbränslen för budgetåret 1970/71 till 421 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 741 000 000 kr.
Investeringsavgift
Enligt förordning den 6 maj 1970 (nr 99) skall tUl staten erläggas investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten som igångsätts under tiden 7 maj 1970—31 juli 1971. Avgiften är selektiv och har tiU primär uppgift att begränsa det icke prioriterade byggandet. Den utgår för sådana byggnadsobjekt som bl. a. bensinstationer, bilverkstäder, parkeringshus, butiks-, kontors- eller banklokaler, kommunala förvaltningsbyggnader,
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 75
idrottsanläggningar samt vissa fritidshus. Undantagna från investeringsavgiften är bl. a.
1. Byggnadsarbete i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt i de delar av Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Älvsborgs och Göteborgs och Bohus län som Konungen bestämmer.
2. Kommunalt eller enskUt beredskapsarbete för vilket statsbidrag utgår enUgt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368).
Investeringsavgiften utgår med 25 0/0 av den totala byggnadskostnaden och erläggs av den för vars räkning arbetet utförs (byggherren). Denne skall innan avgiftsbelagt byggnadsarbete påbörjas avlämna skriftlig deklaration med uppgift om den beräknade byggnadskostnaden till länsstyrelsen i det län där byggnadsplatsen är belägen. Länsstyrelsen fastställer därvid preliminär avgift och förelägger byggherren att inbetala denna omgående eller, om arbetet icke igångsatts, senast när detta sker. När byggnadsarbetet slutförs skall byggherren lämna länsstyrelsen deklaration med uppgift om den verkliga byggnadskostnaden varefter den slutliga avgiften fastställs.
I riksstaten för budgetåret 1970/71 är inkomsten på titeln investeringsavgift upptagen tUl 5 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln investeringsavgift till 5 000 000 kr. för budgetåret 1970/71, och föreslår att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 1 000 000 kr.
//. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken "Uppbörd i statens verksamhet" upptagna in-komsttitiarna beräknades i riksstaten för budgetåret 1969/70 till ett belopp av 932,9 milj. kr. och gav enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 914,2 milj. kr. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelar sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bUaga A.
Riksstaten för budgetåret 1970/71 upptar under rubriken "Uppbörd i statens verksamhet" en sammanlagd inkomstsumma av 877,6 milj. kr. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna utom vattendomstolsavgifter och bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. har riksrevisionsverket frän vederbörande myndigheter erhållit uppgifter om de belopp, med vilka inkomsterna på tittarna i fråga kan beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1970/71 och 1971/72. Med stöd av myndigheternas uppgifter har riksrevisionsverket, såsom framgår av bUaga B, beräknat utfallet av inkomstsumman under "Uppbörd i statens verksamhet" för budgetåret 1970/71 tUl 930,5 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 76
För budgetåret 1971/72 har riksrevisionsverket på sätt som framgår av närslutna bilaga C under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 929,9 milj. kr.
Beträffande taxor och avgifter kan nämnas att enligt förordning den 13 november 1970 (nr 612) får statsmyndighet, under den tid kungörelsen om aUmänt prisstopp gäller, inte höja av myndigheten fastställd taxa eller avgift utan att samråd ägt rum med statens pris- och kartellnämnd. Om nämnden ej biträder myndighetens förslag skall frågan hänskjutas tiU Kungl. Maj:t.
Riksrevisionsverket har vid beräkningen funnit anledning göra särskilda uttalanden beträffande följande inkomsttitlar.
Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.
Den 1 januari 1965 förstatligades polisväsendet, de kommunala domstolarna och rådhusrätterna och den 1 januari 1967 uppbördsväsendet. Enligt bestämmelserna om förstatligandet skall kommunerna under en övergångsperiod av fem år med början 1965 resp. 1967 bidra till statens kostnader för verksamheten. För budgetåren 1970/71 och 1971/72 återstår endast bidrag för uppbördsväsendet med 12,0 resp. 4,0 milj. kr.
För pensionskostnader gäller särskilda bestämmelser. Kommunbidrag till statens kostnader för pensionering av förstatligad personal inom polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. (SFS 1966: 681) skall erläggas av 156 städer och köpingar. Bidrag jämte ränta betalas antingen med hela beloppet senast år 1970 eller med flera lika stora årliga belopp under högst 15 är fr. o. m. 1970. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna tUl 71,3 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 till 67,8 milj. kr.
Från och med budgetåret 1970/71 skall på ifrågavarande inkomsttitel även kostnadsbidrag till lokalhåUningen för de allmänna underrätterna redovisas. Enligt lag den 5 juni 1970 (nr 390) skall stad som vid utgången av 1970 fullgör lokalhållningsskyldighet för rådhusrätt, under tio är fr. o. m. den 1 januari 1971, betala kostnadsbidrag till staten. Bidraget skall utgå med belopp som varje år motsvarar hälften av stadens sammanlagda kostnader för rådhusrättens lokaler under åren 1967 och 1968. Kostnadsbidraget fastställs av byggnadsstyrelsen, som beräknar inkomsterna till 5,7 milj. kr. för vartdera av budgetåren 1970/71 och 1971/72.
Under budgetåret 1969/70 inflöt på titeln bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. 99,7 milj. kr. I riksstaten för innevarande budgetår är titeln uppförd med 83 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på denna titel tUl 89 000 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 77 500 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 77
llnkomster vid kriminalvården. I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 13 oktober 1970 har kriminalvårdsstyrelsen beräknat inkomsterna för budgetåren 1970/71 och 1971/72 tUl 3 510 000 kr. för vartdera av budgetåren.
Den redovisade nettoutgiften för budgetåret 1969/70 beror på att re-dovisiungen av utestående fordringar lagts om. Tidigare redovisades dessa som inkomster på denna titel via kontot inkomstrester.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 510 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med likaledes 3 510 000 kr.
Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen. I skrivelse till riksrevisionsverket den 2 december 1970 har socialstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium till 6,0 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och till 6,7 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
En ny organisation av den statliga läkemedelskontrollen gäller fr. o. m. den 1 januari 1971. En läkemedelsavdelning vid socialstyrelsen med ett därtill anslutet läkemedelslaboratorium inrättas, medan statens farmacevtiska laboratorium upphör.
Riksrevisionsverket har i samråd med socialstyrelsen föreslagit nya avgifter för registrering och kontroll av farmacevtiska specialiteter m. m. Enligt Kungl. brev av den 20 november 1970 har meddelats nya taxor för år 1971. Enligt de nya bestämmelserna höjs avgiften för ansökan om registrering från 1 750 kr. till 4 000 kr. och årsavgiften ändras från 700 kr. till 2 200 kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium till 6 000 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår att titeln, med rubriceringen ändrad till inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen, för budgetåret 1971/72 uppförs med 6 700 000 kr.
Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium. I skrivelse till riks-' revisionsverket den 15 oktober 1970 har socialstyrelsen beräknat inkomsterna på denna titel till 1 259 000 kr. för innevarande budgetår och till 1 928 000 kr. för budgetåret 1971/72. Styrelsen meddelar därvid, att en särskild översyn av laboratoriets taxor kommer att företas under innevarande budgetår. En uppräkning av taxorna torde komma att ske.
Därefter avser socialstyrelsen att successivt revidera taxorna i syfte att uppnå full kostnadstäckning vid laboratoriets avgiftsbelagda undersökningsverksamhet budgetåret 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar, under förutsättning av ovanstående taxe-
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 7g
ändringar, inkomsterna på ifrågavarande titel för budgetåret 1970/71 tUl 1 259 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 1 928 000 kr.
Inkomster vid karolinska sjukhuset. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 oktober 1970 har direktionen för karolinska sjukhuset beräknat inkomsterna på denna titel till 139 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och tiU 142 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Direktionen har därvid anfört följande:
"På inkomsttiteln Inkomster vid karolinska sjukhuset har under budgetåret 1969/70 influtit drygt 135 mUj. kr. Jämfört med i riksstaten för samma budgetår uppfört belopp, 107 milj. kr., har de faktiska inkomsterna sålunda överstigit de beräknade med drygt 28 milj. kr. Anledningen tiU detta överskott står främst att söka dels i de ökade å-contouttag av vårdavgifter, dels i viss tidigareläggning av debiteringen av vårdavgifter, dels ock i vissa inbetalningar för investeringar enligt mellan statens förhandlingsnämnd och Stockholms läns landsting resp. Stockholms stad våren 1969 slutet avtal om tillägg till 1931 års m. fl. avtal rörande karolinska sjukhusets uppförande och drift m. m.
I riksstaten för budgetåret 1970/71 har inkomsterna på inkomsttiteln uppförts med ett belopp av 132 milj. kr. Med hänsyn främst till beräknad ökning av inkomsterna i den öppna vården beräknar direktionen inkomsterna nu tiU 139 milj. kr. För budgetåren 1971/72 och 1972/73 beräknas motsvarande belopp till 142 resp. 144 milj. kr."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 139 000 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 142 000 000 kr.
Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk. I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 oktober 1970 har statens trafiksäkerhetsverk beräknat inkomsterna på denna titel till 18,0 mUj. kr. för innevarande budgetår och tiU 19,0 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Riksrevisionsverket har i samarbete med trafiksäkerhetsverket gjort en taxeöversyn av verksamheten och föreslagit, dels att vissa avgifter bör höjas, dels att ytterligare ett antal av verkets tjänster bör avgiftsbeläggas. Trafiksäkerhetsverket beräknar att vissa av dessa förslag kommer att genomföras under budgetåren 1971/72 och 1972/73.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel till 18 000 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 19 000 000 kr.
Försäljning av sjökort. I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 oktober 1970 har sjöfartsverket beräknat inkomsterna på titeln försäljning av sjökort m. m. tiU 2 000 000 kr. för budgetåret 1970/71 och tiU 2 150 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 79
Denna titel hänför sig till programmet farledsverksamhet exkl. isbrytning i sjöfartsverkets programbudgetering. För närvarande redovisas vissa undersökningsavgifter för lanternor och kompasser på fartyg på denna titel. Dessa upptas fr. o. m. budgetåret 1971/72 pä inkomsttiteln fartygsinspektionsavgifter m. m.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln försäljning av sjökort m. m. till 2 000 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår att titeln, med rubriceringen ändrad till försäljning av sjökort, uppförs med 2 150 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Fyravgifter. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 oktober 1970 har generaltullstyrelsen beräknat inkomsterna pä titeln fyr- och båkmedel till 55 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och tiU 65 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Styrelsen har därvid anfört:
"Fyr- och båkavgift utgår för fartyg som ankommer från eller avgår till utrikes ort för att avlämna eller hämta gods eller passagerare. Avgiften beräknas på fartygets nettodräktighet vid tuUklareringen och utgör en krona 50 öre för varje helt ton till och med 300 och en krona för varje helt ton däröver. Antalet avgifter som skall erläggas per fartyg och kalenderår är för närvarande maximerat till tolv.
Nettouppbörden av fyr- och båkavgift uppgick under budgetåren 1968/69 och 1969/70 tiU 40,5 resp. 44,1. mUj. kr., vUket motsvarar en ökning med 9,0 0/0. Uppbörden under första halvåret 1970 var 25,5 milj. kr. och beräknas för andra halvåret bli 21 milj. kr. Det under tolvmå-nadersperioden juli 1969—juni 1970 ankomna fartygstonnaget var 9,9 0/0 större än under motsvarande period ett år tidigare.
I prop. 1970: 119 har föreslagits att ett nytt avgiftssystem för sjöfarten inkl. inrikes sjöfart genomförs från och med den 1.1.1971. De föreslagna avgifterna — fyravgifter och lotsningsavgift — har avvägts sä att den totala intäkten ungefär skall motsvara vad som beräknas inflyta med nuvarande avgifter för farledsverksamheten (fyr- och båkavgifter samt lotspenningar).
De föreslagna fyravgifterna är av tre slag
1. allmän fyravgift för utrikes fart
2. lokal fyravgift för utrikes fart
3. allmän fyravgift för inrikes fart
1. Nuvarande fyr- och båkavgift motsvaras av den allmänna fyravgiften för utrikes fart. Denna avgift skall tas ut av fartyg, som kommer direkt från utrikes ort. Avgiften är avsedd att sättas till två kronor för varje ton av fartygets nettodräktighet och är lika över hela landet. Antalet avgiftspliktiga resor per kalenderår begränsas till sju.
Det synes sannolikt att den utrikes fartygstrafiken under de närmast följande åren inte kommer att öka lika starkt som under de båda senast förflutna budgetåren (14 resp. 10 0/0). Styrelsen har räknat med en årlig ökning av fartygstonnaget med omkring fem procent.
Under första halvåret 1970 var uppbörden av fyr- och båkavgift 25,5 milj. kr. Med hänsyn till nämnda trafikökning och till att den allmänna fyravgiften för utrikes fart avses ge ungefärligen samma inkomster som nuvarande fyr- och båkavgift, beräknar styrelsen uppbörden under första
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 80
halvåret 1971 av nämnda fyravgift tUl 26,5 milj. kr. Inkomsterna under budgetåret 1970/71 på riksstatstiteln 'Fyr- och båkmedel' beräknar styrelsen således tUl (21-f 26,5 = ) 47,5 milj. kr. för den del som motsvarar den allmänna fyravgiften för utrikes fart. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 beräknas uppbörden av nämnda fyravgift uppgå till 49,5 respektive 51 milj. kr.
2. Den lokala fyravgiften för utrikes fart är avsedd att tas ut av fartyg på utrikes resa varje gång det ankommer till avgiftsområde, vilket i regel skall omfatta ett tulldistrikt. Avgiften utgår efter särskild taxa som bestämts med hänsyn tUl nettodräktigheten och farledens längd. Om tolv lokala fyravgifter betalas i förskott påförs fartyget ej ytterligare sådan avgift för den halvårsperiod och det avgiftsområde som förskottet avser. Enligt sjöfartsstyrelsens bedömning torde uppbörden av den lokala fyravgiften för utrikes fart under första halvåret 1971 och budgetåret 1971/ 72 kunna tas upp tUl 6 respektive 12,5 milj. kr. Med stöd härav bedöms uppbörden under budgetåret 1972/73 bli 13 milj. kr.
3. Allmän fyravgift för inrikes fart skall erläggas för fartyg på inrikes resa vid ankomst till ett avgiftsområde från ett annat. Fyravgiften utgår med två kronor för varje ton över 400 ton av fartygets nettodräktighet. Avgiftsplikten är begränsad tUl sju resor per kalenderår.
Det saknas material för en närmare bedömning av storleken av uppbörden av fyravgiften för inrikes fart. Sjöfartsstyrelsen har för första halvåret 1971 och budgetåret 1971/72 räknat med en uppbörd av 1,5 respektive 3 milj. kr. I brist på tillförlitligt underlag synes den lokala fyravgiften även för budgetåret 1972/73 böra uppskattas till 3 milj. kr.
Under förutsättning att det föreslagna avgiftssystemet genomförs beräknar styrelsen uppbörden under riksstatstiteln 'Fyr- och båkmedel' för budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73 till respektive 47,5 + 6 -1-1,5 = ) 55, (49,5-1-12,5 + 3 = ) 65 och (51-1-13-1-3 = ) 67 milj. kr."
Enligt fyravgiftskungörelse den 20 november 1970 (nr 702) har det nya avgiftssystemet genomförts. Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fyr- och båkmedel tUl 55 000 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår att titeln, med rubriceringen ändrad till fyravgifter, för budgetåret 1971/72 uppförs med 65 000 000 kr.
Lotsavgifter. I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 oktober 1970 har sjöfartsverket beräknat inkomsterna på titeln lotspenningar till 27 mUj. kr. för budgetåret 1970/71 och till 23 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Enligt lots- och fyrkungörelse den 20 november 1970 (nr 698) gäller fr. o. m. den 1 januari 1971 nya bestämmelser för lotsningsverksamhe-ten. En ordning som i princip innebär lotsfrihet införs. Skyldighet att i vissa fall anlita lots kommer dock att föreskrivas av Kungl. Maj:t.
Enligt lotsavgiftskungörelse den 20 november 1970 (nr 699) införs även ett nytt avgiftssystem den 1 januari 1971. Huvudprincipen är att lotstaxan sänks med 25 o/o. I stället tUlkommer lokal fyravgift, vilken redovisas på inkomsttiteln fyravgifter. Denna utgår i princip med samma belopp som lotsavgiften vid inkommande resa till hamnen i fråga.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 81
För fartyg som utnyttjar lots i båda riktningar och har att erlägga lokal fyravgift ökar alltså avgiftsbelastningen med 12,5 o/o.
Specialtaxorna bör ge samma uppbörd som för närvarande. Fartygens faktiska fördelning på dräktighets- och distansklasser innebär att den nya lotstaxan ger en merintäkt av 1 å 1,5 milj. kr. i förhållande till nuvarande lotstaxa.
För budgetåret 1971/72 förutsätter sjöfartsverket en uppgång av lots-ningsfrekvensen, vilken tUlsammans med en i medeltal ökad dräktighet hos de lotsade fartygen bör ge en ytterligare uppbörd av lotsavgifter om 1 mUj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln lotspenningar till 27 000 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår att titeln, med rubriceringen ändrad till lotsavgifter, för budgetåret 1971/72 uppförs med 23 000 000 kr.
Skeppsmätningsavgifter. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 oktober 1970 har generaltullstyrelsen beräknat inkomsterna på denna titel till 1,5 milj. kr. för vartdera av budgetåren 1970/71 och 1971/72.
Under andra hälften av budgetåret 1970/71 redovisas på denna titel även avgifter för vissa förrättningar enligt lag den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg. Se härom vidare under titeln fartygsinspektionsavgifter m. m. I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 oktober 1970 har sjöfartsverket beräknat dessa inkomster tiU 1,3 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln skeppsmätningsavgifter tUl 2 800 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår, att titeln uppförs med 1 500 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Fartygsinspektionsavgifter m. m. I proposhion den 3 april 1970 (nr 119) anför chefen för kommunikationsdepartementet:
"Jag anser i likhet med sjöfartsutredningen och flertalet remissinstanser, att kostnaderna för den statliga tillsynen av fartyg skall täckas och att avgifter bör tas ut för vissa förrättningar enligt lagen (1965: 719) om säkerheten på fartyg. Härmed avses de regelbundet återkommande inspektionerna, sjövärdighetsbesiktning, mellanbesiktning, passagerarfartygsbesiktning och fribordsbesiktning samt viss extra besiktning. Avgift bör även utgå för förrättningar som erfordras för föreskrivna tidsbegränsande certifikat.
Den nya taxan för besiktningsavgifter bör liksom de nya sjöfartsavgifterna träda i kraft den 1 januari 1971. Intäkterna av dessa förrättningsavgifter för senare hälften av budgetåret 1970/71 torde få tas till uppbörd under den på riksstatens inkomsttitel för nämnda budgetår upptagna posten Skeppsmätningsavgifter."
Från och med budgetåret 1971/72 skall dessa avgifter upptas på särskild inkomsttitel under rubriken fartygsinspektionsavgifter m. m. På denna titel skall även vissa undersökningsavgifter för lanternor och
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
82
kompasser redovisas. För närvarande upptas dessa på titeln försäljning av sjökort m. m.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 8 oktober 1970 har sjöfartsverket beräknat inkomsterna för budgetåret 1971/72 till 2 650 000 kr.
Enligt kungörelse den 13 november 1970 (nr 619) har de föreslagna avgifterna införts.
Riksrevisionsverket föreslår att titeln fartygsinspektionsavgifter m. m. för budgetåret 1971/72 uppförs med 2 650 000 kr.
Pensionsmedel m. m. Överskottet på denna titel uppgick tUl 179 milj. kr. för budgetåret 1969/70. Vid beräkning av titelns olika poster har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk. För att erhålla överensstämmelse mellan titelns inkomst- och utgiftssida har emellertid lönekostnadspålägg, vissa pensionsavgifter och personalpensionsförmåner m. m. beräknats öka i enlighet med riksrevisionsverkets inkomstantagande. Återstående poster har beräknats av riksförsäkringsverket. Riksrevisionsverkets beräkning framgår av följande tablå:
Pensionsmedel (milj. kr.)
|
|
1969/70 |
|
1970/71 |
|
1971/72 |
|
|
Riksstat |
Utfall |
Riksstat |
Nybe-läkning |
Beräkning |
|
Inkomster' |
|
|
|
|
|
|
Lönekostnadspålägg Personalsjukpenningar m. m. Vissa pensionsavgifter Vissa socialförsäkringsavgifter m. m. |
1734 95 16 10 |
1 820 96 18 2 |
1 908 105 15 10 |
2 054 105 17 2 |
2 303 110 19 |
|
Summa |
1855 |
1934 |
2 038 |
2176 |
2 432 |
|
Utgifter' |
|
|
|
|
|
|
Personalpensionsförmåner m. m. |
1026 |
1 115 |
1 123 |
I 196 |
1 316 |
|
Arbetsgivaravgifter till den allmänna tilläggspensioneringen Arbetsgivaravgifter tiU den allmänna sjukföl säkringen Allmän arbetsgivaravgift Vissa yrkesskadeersättningar m. m. |
398 127 60 7 |
446 133 55 6 |
475 155 62 7 |
500 160 58 7 |
555 185 128 7 |
|
Summa |
1618 |
1755 |
1822 |
1921 |
2191 |
|
Överskott |
237 |
179 |
216 |
255 |
241 |
' Utöver angivna belopp redovisas över denna titel vissa personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftssidan. " Redovisas under lönekostnadspålägg.
Riksrevisionsverket beräknar överskottet på titeln pensionsmedel m. m. till 255 000 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 241 000 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 83
Inkomst av myntning och justering. Under budgetåret 1969/70 krävdes en osedvanligt stor produktion av enkronor. Inkomsterna på denna titel ökade av denna anledning från beräknade 33,5 milj. kr. till 42,4 milj. kr. I skrivelse tiU riksrevisionsverket den 9 oktober 1970 har mynt-och justeringsverket anfört följande:
"Mynt- och justeringsverket beräknar för vart och ett av budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73 en prägling av 218 milj. st mynt tUl ett nominellt värde av 50 milj. kr. Inkomsten av mynttillverkningén uppskattas med nu gällande priser på metaller och halvfabrikat till 30 mUj. kr. per budgetär. Inkomstberäkningen är baserad på nuvarande myntserie. 1966 års myntkommitté har avgivit ett den 19 maj 1969 daterat betänkande med förslag tUl ny myntserie.
Inkomsten av justering beräknas till 3,6 milj. kr. per budgetår.
Sammanlagda inkomsten av 'Myntning och justering' blir 33,6 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73.
Justeringsverksamheten och ädelmetallkontrollen samt lokaliseringen av mynt- och medaljtillverkningen har sedan lång tid varit under utredning. Inkomstberäkningen förutsätter oförändrade uppgifter för verksamheten vid mynt- och justeringsverket."
I proposition den 30 oktober 1970 (nr 190) föresläs ny myntlag fr. o. m. den 1 januari 1972.
Riksrevisionsverket beräknar, med oförändrad myntserie som grund, inkomsterna på ifrågavarande tUel för budgetåret 1970/71 till 33 600 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med likaledes 33 600 000 kr.
Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet. I skrivelse till riksrevisionsverket den 4 november 1970 beräknar byggnadsstyrelsen inga inkomster på denna titel för budgetåren 1970/71 och 1971/72. Styrelsen har därvid anfört följande:
"Beträffande riksstatstiteln 'Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet' skall jämlikt Kungl. brev till byggnadsstyrelsen den 18.9. 1970 (finansdepartementet) den hittillsvarande kontrollen av bränsleförbrukningen inom av statsverket disponerade lokaler m. m. upphöra varför något belopp ej upptagits för de tre närmaste budgetåren."
Riksrevisionsverket beräknar i enlighet med ovanstående inga inkomster på ifrågavarande titel för budgetåret 1970/71 och föreslår, att titeln från och med budgetåret 1971/72 utgår ur riksstaten.
Bidrag till försäkringsinspektionen. I skrivelse till riksrevisionsverket den 28 september 1970 har försäkringsinspektionen anfört följande:
"En preliminär beräkning har givit till resultat, att inkomsterna å riksstatstiteln 'Bidrag till försäkringsinspektionen' för nu löpande budgetår kommer att uppgå till i runt tal 2 315 000 kronor. (Härutöver utgår statsbidrag för tillsynen över understödsföreningarnas verksamhet med 300 000 kronor.)
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 84
För budgetåret 1971/72 kommer motsvarande inkomster vid oförändrade bidragssatser att uppgå tUl 2 142 000 kronor. (Statsbidraget ej inräknat.) EmeUertid har inspektionen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt om erforderliga författningsändringar för möjliggörande av uttag av högre tillsynsbidrag frän såväl försäkringsbolag som understödsföreningar redan för budgetåret 1971/72. Därest ändringarna kommer tiU stånd, kan för nämnda budgetår inkomsterna ifråga beräknas tUl 3 023 000 kronor."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på ifrågavarande titel för budgetåret 1970/71 tiU 2 315 000 kr. och föreslår, under förutsättning att ovanstående ändringar kommer tiU stånd, att titeln för budgetåret 1971/ 72 uppförs med 3 023 000 kr.
Tillsyn av atomenergianläggningar. 1966 års atomenergiutredning föreslog att myndighetsuppgifterna på atomenergiområdet, såsom till-ståndsgivning och tUlsynsverksamhet m. m., skulle finansieras genom avgifter, som skulle täcka samtliga kostnader för verksamheten. Riksrevisionsverket har nu utarbetat taxan, vilken beräknas träda i kraft den 1 januari 1971. I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 8 oktober 1970 jämte kompletteringar beräknar delegationen för atomenergifrågor inkomsterna för budgetåret 1970/71 tiU 860 000 kr. och för budgetåret 1971/72 tiU 1 736 000 kr., under förutsättning att myndigheten har fuU sysselsättning.
Under förutsättning att taxeförslaget antas, beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel tiU 860 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 1 736 000 kr.
Ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. Vissa av de myndigheter, som deltar i försöksverksamheten med programbudgetering fär fr. o. m. budgetåret 1970/71 medel anvisade i programtermer. Bland dessa myndigheter ingår statens bakteriologiska laboratorium, lantmäteristyrelsen, statens provningsanstalt och statens skeppsprovningsanstalt, vid vilka en relativt omfattande uppdragsverksamhet pågår. I mindre omfattning bedrivs sådan verksamhet även vid rikets allmänna kartverk.
Vid dessa myndigheter är utgångspunkten att omfattningen av uppdragsverksamheten primärt får styras av extern efterfrågan, varvid kostnaderna för verksamheten i princip avses täckas av intäkterna. Som konsekvens härav tas inte ställning tUl verksamhetens omfattning i budgeten. Verksamheten redovisas över ett förslagsanslag, som tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. För uppdragsverksamheten innebär detta en övergång från bruttoredovisning tUl nettoredovisning på riksstaten.
På grund av att kostnaderna i princip skall täckas av intäkterna får kostnaderna för dyrbarare utrustning periodiseras. Särskilda utrustnings-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 85
anslag har införts vid de nämnda myndigheterna. Kostnaderna för avskrivning och förräntning av det kapital som lagts ned i utrustning skall till den del de avser uppdragsverksamheten bestridas från uppdragsintäkterna och inlevereras till statsverket på denna inkomsttitel.
Förfarandet innebär ett visst avsteg från gällande budgetprinciper. Det ligger dock i linje med en ökad affärsmässighet och med de allmänna principer, som kommer till uttryck i direktiven tUl budgetutredningen. Förfarandet torde få betraktas som provisoriskt tills budgetutredningens arbete fortskridit längre. För de berörda myndigheterna ges ökade möjligheter att inom ramen för full kostnadstäckning själva anpassa verksamheten till efterfrågan. Syftet är också att få ett större kostnadsansvar och en klarare bild av statens insatser inom de aktuella områdena.
De olika myndigheterna beräknar följande inkomster på ifrågavarande inkomsttitel:
|
|
1970/71 |
1971/ |
|
|
1 000 kr. |
|
|
Statens bakteriologiska laboratoiium |
900 |
2 010 |
|
Lantmäteristyrelsen |
2 945 |
3 478 |
|
Rikets allmänna kartverk |
1 175 |
1 191 |
|
Statens piovningsanstalt |
495 |
495 |
|
Statens skeppsprovningsanstalt |
850 |
899 |
Totalt 6 365 8 073
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln ersättning för komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m. till 6 400 000 kr. för budgetåret 1970/71 och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 8 100 000 kr.
///. Diverse inkomster
Bötesmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetär 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Riksstat 44,0 60,0 85,0 95,0 95,0
Redovisat 59,4 73,9 81,0 80,7
Därav
Parkeringsbot 12,2 16,2 19,5 18,7
Ordningsbot 1,0 3,9 13,8 16,3
Bötesmedel i övrigt 46,2 53,8 47,7 45,7
Enligt av riksrevisionsverket från länsstyrelserna och rikspolisstyrelsen infordrade uppgifter beräknas inkomsterna av bötesmedel för budgetåren 1970/71 och 1971/72 till 84,6 resp. 84,5 milj. kr. Under juli-september 1970 har influtit 17,3 milj. kr. vUket är en minskning med 0,6 milj. kr. i förhållande tUl motsvarande tid föregående år.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 86
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln bötesmedel för budgetåret 1970/71 tUl 90 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med likaledes 90 000 000 kr.
Totalisatormedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
Budgetär |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat Redovisat |
85,0 91,9 |
90,0 98,4 |
100,0 103,4 |
105,0 102,2 |
108,0 |
I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 oktober 1970 har lantbruksstyrelsen under hänvisning till en inom styrelsens husdjursbyrå upprättad promemoria uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 102 milj. kr. för innevarande budgetår och till 103 milj. kr. för budgetåret 1971/ 72. I promemorian anförs följande:
"För beräkning av totalisatormedlen under budgetåren 1970/71 och 1971/72 har en jämförelse verkställts mellan omsättning och statens andel för tredje kvartalet 1969 och samma kvartal 1970. Omsättningssumman har under sagda perioder uppgått tiU resp. 198 512 373 kr. och 195 908 017 kr., varjämte statens andel belöpte sig tiU resp. 26 883 487 kr. och 26 373 023 kr.
Omsättningen har alltså minskat med 2 604 356 kr. (1,31 o/o), varav 2 191 336 kr. enbart på galopptävlingar, och statens andel med 510 464 kr. (1,89 o/o).
Statens inkomst under titeln 'Totalisatormedel' beräknas, under förutsättning av oförändrade vinstavdrag, fördelningsskalor och vadformer, för budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73 tiU respektive 102 milj. kr., 103 milj. kr. och 104 milj. kr."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln totalisatormedel för budgetåret 1970/71 tiU 102 000 000 kr. och föreslår, att tUeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 103 000 000 kr.
Tipsmedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetär 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71
Riksstat 135,0 135,0 136,0 136,0 152,0
Redovisat 131,5 132,1 138,5 152,5
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksrevisionsverket den 5 november 1970 anfört följande:
"För budgetåret 1970/71
Antalet tävlingsveckor beräknas uppgå till 51 st. eller samma antal som under budgetåret 1969/70, om man bortser från de två extra tävlingsveckor som anordnades å VM-matcher, under förutsättning att s. k. Intertotomatcher kunna arrangeras även nästa sommar.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 87
Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget bestämt kan sägas om den slutgiltiga årsomsättningen.
De första 13 ordinarie tävlingsveckorna — med svenska eller engelska tävlingsobjekt — under det nya budgetåret fr. o. m. den 9/8 t. o. m. den 31/10 1970 uppvisar i influtna tipsinsatser ett belopp av kr. 90 931 669: 15. Motsvarande siffra för samma antal tävlingsveckor föregående år var kr. 77 595 372: 40. Insatsbeloppets ökning utgör kr. 13 336 296: 75 eller 17,2 o/o under denna tid.
Tillämpas denna ökningsprocent på föregående års tipsomsättning, kr. 306 848 098: 90, för de ordinarie tävlingsveckorna 6—50, innebär detta ett tiU kr. 359 625 972: 03 uppgående belopp. TiU detta belopp kommer sedan tipsomsättningarna på de extra tävlingsomgångarna med Interto-tofotboU under 4 veckor i juli och en vecka i augusti 1970 med kr. 24 018 242: 85 och beräknad omsättning under en vecka i juni 1971 med ca 4 500 000: —, varför totalomsättningen skulle komma att uppgå till kr. 388 144 214: 88. Med samma nettovinstprocent som föregående år — 31 o/o — skulle nettovinsten approximativt komma att utgöra kr. 120 300 000: —. HärtiU kommer den av riksdagen beslutade extra skatten om 5 öre för varje 35-öresrad eller — uttryckt i procent — ca 14,3 o/o på tipsinsatsbeloppet. Radskatten på den ovan beräknade högre omsättningen skulle därför komma att uppgå till approximativt kr. 55 500 000: —. TiUsammans skulle inleveransen för detta budgetår således belöpa sig till kr. 175 800 000: —. För budgetåren 1971/72 och 1972/73
För dessa år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå till 51 st eller samma antal som under innevarande budgetår. Att redan nu beräkna omsättningen är emeUertid svårt, varför det torde vara lämpligast att tUls vidare räkna med samma inleverans för 1971/72 och 1972/73 som för 1970/71 eller i vinst ca kr. 120 300 000: — och i radskatt ca kr. 55 500 000: — eller tUlsammans kr. 175 800 000: —. För samtliga budgetår måste bolaget reservera sig för oförutsedda händelser, som helt kunna förändra det ekonomiska resultatet."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln tipsmedel för budgetåret 1970/71 till 176 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med likaledes 176 000 000 kr.
Lotterimedel. De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (mUj. kr.).
|
Budgetår |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
|
Riksstat |
135,0 |
190,0 |
163,0 |
157,0 |
152,0 |
|
Redovisat |
135,7 |
162,7 |
156,5 |
148,1 |
|
I skrivelse till riksrevisionsverket den 27 oktober 1970 jämte kompletteringar har Svenska Penninglotteriet AB för budgetåret 1970/71 beräknat kunna inleverera ett belopp av 164,6 milj. kr. att tillgodoföras titeln lotterimedel.
Under perioden juni—november 1970 har 8 340 000 lotter sålts, vilket
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 88
är en ökning med 270 000 jämfört med motsvarande period föregående år. För månaderna december 1970—maj 1971 beräknas försäljningen till 8 600 000 lotter, vUket innebär en motsvarande ökning med 210 000 lotter. Denna försäljning beräknas ge en inleverans till statsverket av 151,6 milj. kr. Härutöver har under oktober 1970 sålts 600 000 lotter i ett försökslotteri av det nya nummerlotteriet, vilket tillfört statsverket 6 milj. kr. Samma belopp beräknas bli inlevererat från ett nytt nummerlotteri i december 1970.
För budgetåret 1970/71 uppskattar penninglotteriet statsverkets inkomster av avgifter för försålda lotter tUl 163,6 milj. kr., medan vinsten av bolagets verksamhet beräknas tiU 1,0 milj. kr.
Även för budgetåret 1971/72 beräknas iiUeveranserna av avgifter för försålda penninglotter tUl 151,6 milj. kr. Härutöver planerar penninglotteriet att anordna minst 2 nummerlotterier, vilka beräknas tillföra statsverket 12 milj. kr. TUlsammans med vinst på bolagets verksamhet beräknas inleveranserna till 164,6 milj. kr.
Penninglotteriet framhåller i sin skrivelse, att förslag om sammanslagning av Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst har inlämnats tiU Kungl. Maj:t i juli 1970. Om denna sammanslagning kommer till stånd beräknas det nya bolaget kunna inleverera till staten för lotteriverksamheten minst ovan angivna belopp.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln lotterimedel för budgetåret 1970/71 till 165 000 000 kr. och föreslår, under förutsättning att två nummerlotterier anordnas även under nästa budgetår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med lUialedes 165 000 000 kr.
Övriga diverse inkomster. De på denna titel redovisade inkomsterna uppgick för budgetåret 1967/68 tiU netto 88,4 milj. kr., för budgetåret 1968/69 till 55,9 milj. kr. och för budgetåret 1969/70 till 148,7 milj. kr.
De största inkomstposterna redovisas i följande tabell (milj. kr.):
Övriga diverse inkomster
Försäljningsmedel för lös egendom m. m.
Trafikomläggningsskatt
Expeditionsavgifter
Intressemedel
Restavgifter'
Återbetalning av lån från anslag på driftbudgeten
Ersättning för täckande av socialförsäkrings-kostnader och pensionskostnader"
Återbetalning av kostnader för svenska FN-styrkor
|
Redovisade belopp |
|
|
|
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
|
3,2 |
4,1 |
3,0 |
|
2,2 |
0,5 |
0,2 |
|
1,1 |
1,0 |
1,1 |
|
2,4 |
4,6 |
3,5 |
|
31,4 |
0,0 |
— |
|
2,7 |
3,4 |
4,5 |
|
8,2 |
12,1 |
2.1 |
|
10,8 |
9,4 |
27,5 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
89
|
Redovisade belopp |
|
|
|
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
|
8,5 |
6,9 |
|
|
1,9 |
1,6 |
1,3 |
|
2,0 |
1,3 |
____ |
|
6,1 |
0,6 |
— |
|
— |
— |
76,1 |
|
— |
____ |
19,7 |
|
7,9 |
10,4 |
9,7 |
|
88,4 |
55,9 |
148,7 |
Ersättning frän allmänna pensionsfonden för statsverkets kostnader för den allmänna tiU-läggspensioneringen'
PoUsbevakning på enskilds bekostnad
Avskrivningsmedel för maskiner vid statistiska centralbyråns datamaskincentral
Vårdavgifter för sjukhuspatienter
Allmän varuskatt
Ränta ä likviditetskvotsunderskott
Diverse i övrigt
Summa
' Redovisas fr.o.m. budgetåret 1968/69 pä särskild inkomsttitel.
" Redovisas fr.o.m. budgetåret 1969/70 på inkomsttiteln pensionsmedel.
= Redovisas fr.o.m. budgetåret 1969/70 på vissa myndighetsanslag.
Titeln har i riksstaten för budgetåret 1970/71 uppförts med 92,5 milj. kr.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna pä titeln ö"vriga diverse inkomster för budgetåret 1970/71 till 92 500 000 kr. och föreslär, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 100 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
90
B. Inkomster av statens kapitalfonder
/. Statens ajfärsverksfonder
De statliga affärsverken redovisar i skrivelser till riksrevisionsverket de beräknade inkomsterna för statens affärsverksfonder. Beräkningsprinciperna för de olika verken varierar, t. ex. vad gäller bedömningen av pris- och lönestegringar.
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vUken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
|
Budgetår |
Drift- |
Drift- |
Ränta |
Över- |
Inleve- |
Beräk- |
|
|
inkomster |
kostnader |
på postbankens statsverkslän |
skott |
rerat till statsverket |
nat i riksstaten |
|
1965/66 |
983,9 |
982,7 |
|
1,2 |
3,2 |
5,0 |
|
1966/67 |
1 120,4 |
1 105,4 |
|
15,0 |
11,2 |
35,0 |
|
1967/68 |
1 216,0 |
1 209,8 |
|
6,2 |
15,0 |
17,0 |
|
1968/69 |
1 314,7 |
1 294,7 |
|
20,0 |
10,0 |
5,0 |
|
1969/70 |
'1 437,7 |
'1 428,0 |
0,7 |
10,4 |
12,9 |
19,0 |
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.). Budgetår
Överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret
1965/66 66/67 67/68 68/69 69/70
|
1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 |
1,2 — 1,2
15,0 • 10,0 5,0
6,2 ■ • 6,2 • •
20,0 • • 3,8 10,0 6,2
10,4 • • • -6,7
Den 1 juli 1970 återstod 3,7 mUj. kr. av 1969/70 års överskott att inleverera.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 12 mUj. kr.
' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av postverket redovisade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
91
Poststyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 11 november 1970 beräknat överskotten inkl. ränta på postbankens statsverkslån för budgetåren 1970/71 och 1971/72 tUl 11 milj. kr. resp. 12 milj. kr.
Beräffande de beräknade inkomsterna och utgifterna har poststyrelsen anfört följande:
"Poststyrelsens beräkningar av inkomsterna på riksstatstiteln Postverket för budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73 redovisas i bifogade sammanställningar, som även upptar det faktiska utfallet av driftstaten för budgetåret 1969/70, satt i relation till de beräknade beloppen, samt driftstaten för 1970/71.
Avkastningen för de tre aktuella budgetåren har anpassats till det förslag som lämnats av affärsverksutredningen. För budgetåret 1970/71 beräknas överskottet inkl. ränta på Postbankens statsverkslån nu bli 10,9 milj. kr. För budgetåren 1971/72 och 1972/73 beräknas överskotten inkl. nämnda ränta tiU 12,2 resp. 13,6 milj. kr. Räntan på Postbankens statsverkslån uppgår till 1,9, 2,6 resp. 3,0 milj. kr. Minskningen av överskotten i förhållande till tidigare inkomstberäkningar har föranletts av faktiska och aviserade nedskärningar av äskade anslagsmedel.
Intäkter (milj. kr.)
|
Intäktsslag |
1969/70 Drift- Utfall stat |
1970/71 1971/72 Drift- Ny be- Beräk-stat räkning ning |
1972/73 Beräkning |
|
1 |
2 3 |
4 5 6 |
7 |
|
12,0 |
|
2,6 6,8 2,6 |
Porton 878,0
863,0
Tjänstepost 150,2
149,3
Tidningar 104,8
110,3
Transitersättning m. m. 13,1
12,8
Uppdrag ät
staten 38,0 38,8
För driftkostnader ian
språktagna ränte
intäkter 339,4
319,6
Industrierna 3,4
3,4
DiUgenstrafiken 21,9
19,8
Fastighetsförvaltningen
m. m. 4,0 3,2
Centralupphandlingen 32,9 32,2
Ersättning
från Tid
ningstjänst AB —■
1,6
Vinst vid
försäljning av
anläggningstillgångar 0,1 0,3
Övriga intäkter 34,3 37,5
Summa intäkter 1 620,1 1 591,8
Summa kostnader 1 602,1 1 582,1
Resultat + 18,0 + 9,7
Inleverans 12,9
Därav
Från föregående
budgetär 6,2
Årets
överskott 6,0
Ränta pä
statsverksjån.
Postbanken 0,7
|
889,9 155,8 111,2 10,6 44,7 |
|
908,8 158,5 121,1 10,3 46,3 |
1 067,4
178,1
127,3
12,0
50,6
|
425,0 3,1 20,4 3,2 35,1 3,6 0,4 41,9 |
|
374,8 3,1 20,4 3,2 33,0 |
381,0
3,1
20,4
3,2 34,7
3,6
|
02 41,1 |
0,4 36,2
1 688,0 1 727,6 1968,1 1 678,6 1 718,6 1 958,5 + 9,4 + 9,0 + 9,6
12,0
3,7 6,4
1,9
1 207,8
201,3
127,3
13,8
64,8
453,0
3,1
20,4
3,4 36,5
3,6
0,4
58,6
2 194,0 2 183,4 + 10,6
14,5
2,8 8,7
3,0
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
92
Kostnader (milj. kr.)
|
Kostnadsslag |
1969/70 |
|
1970/71 |
|
1971/72 |
1972/73 |
|
|
Drift- |
Utfall |
Drift- |
Ny be- |
Beräk- |
Beräk- |
|
|
stat |
|
stat |
räkning |
ning |
ning |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|
Personalkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Löner m. m. |
955,8 |
940,8 |
1 007,5 |
1 049,2 |
1 168,8 |
1 287,9 |
|
Övriga avlönings- |
|
|
|
|
|
|
|
förmåner |
132,0 |
133,1 |
141,2 |
138,9 |
159,0 |
177,4 |
|
Pensioner m. m. |
143,7 |
144,0 |
156,1 |
145,1 |
169,4 |
222,5 |
|
Allmän arbetsgivar- |
|
|
|
|
|
|
|
avgift |
10,2 |
10,2 |
10,8 |
10,2 |
23,2 |
26,6 |
|
Sakkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Transporter |
123,4 |
105,1 |
102,3 |
100,6 |
117,0 |
123,6 |
|
Fastigheter och för- |
|
|
|
|
|
|
|
hyrda lokaler |
73,5 |
72,1 |
77,5 |
80,8 |
95,0 |
106,9 |
|
Inventarier och för- |
|
|
|
|
|
|
|
brukningsartiklar |
80,5 |
78,4 |
89,6 |
95,6 |
125,6 |
130,1 |
|
Centralupphandlingens |
|
|
|
|
|
|
|
inköp för andra |
|
|
|
|
|
|
|
myndigheter |
26,0 |
27,8 |
25,6 |
28,0 |
30,3 |
31,5 |
|
Avsättning till värde- |
|
|
|
|
|
|
|
minskningskonton |
11,8 |
11,8 |
13,2 |
13,2 |
14,5 |
14,7 |
|
Övriga sakkostnader |
45,2 |
58,1 |
52,6 |
55,1 |
53,1 |
59,2 |
|
Ränta på statsverks- |
|
|
|
|
|
|
|
lån. Postbanken |
— |
0,7 |
2,2 |
1,9 |
2,6 |
3,0 |
|
Summa kostnader |
1 602,1 |
1 582,1 |
1 678,6 |
1 718,6 |
1 958,5 |
2 183,4 |
I beräkningarna är liksom tidigare nivån för intäkter och kostnader beräknad med utgångspunkt från väntade volym- och prishöjningar. Arbetstidsförkortningen har antagits bli i princip genomförd 1.1.1972. Den torde öka kostnaderna under budgetåret 1971/72 med ca 37 milj. kr. och under budgetåret 1972/73 med ca 79 milj. kr. Pensionskostnaderna har beräknats pä försäkringsmässiga grunder fr. o. m. budgetåret 1972/73, vilket medför en kostnadsökning för nämnda budgetår med ca 31 milj. ler. De procentuella lönehöjningarna under vart och ett av åren 1971, 1972 och 1973 har beräknats bli lika stora som lönehöjningen under år 1970.
Såvitt nu kan bedömas torde en allmän portohöjning inte bli aktueU under innevarande budgetår. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 krävs dock med hänsyn tUl den beräknade kostnadsutvecklingen portohöjningar om underskott skall kunna undvikas. En eventuell av aU männa prispolitiska skäl föranledd förskjutning av tidpunkten för en kommande portohöjning, i synnerhet i förening med en kraftigare löneutveckling än den beräknade, kommer självfallet att avsevärt reducera verkets möjligheter att täcka sina kostnader och lämna avkastning.
Av sammanställningarna framgår i vad män inleveranserna av överskottsmedel beräknas ansluta sig till de bokförda överskotten."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av postverket under budgetåret 1970/71 till 12 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med likaledes 12 000 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
93
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
|
Budgetår |
Drift- |
Drift- |
Överskott |
Inlevererat |
Beräknat i |
|
|
inkomster |
kostnader |
|
till statsverket |
riksstaten |
|
1965/66 |
1 916,2 |
1 770,6 |
145,5 |
123,6 |
20,0 |
|
1966/67 |
2 249,6 |
2 058,9 |
190,6 |
150,4 |
170,0 |
|
1967/68 |
2 439,3 |
2 246,7 |
192,6 |
215,0 |
215,0 |
|
1968/69 |
2 619,0 |
2 490,8 |
128,2 |
167,2 |
173,0 |
|
1969/70 |
2 981,8 |
2 876,2 |
105,5 |
150,0 |
176,3 |
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
|
Budgetär |
Över- |
Balan se- |
Netto |
|
|
skott |
serade |
att in- |
|
|
|
överskott |
leverera |
|
|
|
av radioli- |
|
|
|
|
censmedel |
|
|
1965/66 |
145,5 |
60,1 |
85,4 |
|
1966/67 |
190,6 |
35,9 |
154,7 |
|
1967/68 |
192,6 |
9,2 |
183,4 |
|
1968/69 |
128,2 |
-29,2 |
157,4 |
|
1969/70 |
105,5 |
-40,4 |
145,9 |
Därav inlevererat till statsverket under budgetåret
1965/66 66/67 67/68 68/69 69/70
|
85,4 |
|
|
|
|
65,0 |
89,7 |
|
• |
|
|
125,3 |
58,2 |
|
|
|
: |
109,0 |
48,4 101,6 |
Den 1 juli 1970 återstod 44,3 milj. kr. av 1969/70 års överskott att inleverera.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket upptagits ett belopp av 145 milj. kr.
Televerket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1970 beräknat överskotten för budgetåren 1970/71 och 1971/72 till 165 milj. kr. resp. 150 milj. kr.
I beräkningarna har förutsatts en viss ökning av kostnaderna, varvid lönenivån antagits komma att stiga med 7 o/o under 1971 och med 5 o/o under 1972 och 1973. Hänsyn har tagits till de höjda arbetsgivaravgifterna fr. o. m. år 1971 samt mervärdeskattens höjning under hösten 1970 och vid årsskiftet 1970—71. Den av telestyrelsen föreslagna höjningen av abonnemangsavgifterna för huvudabonnemang har i beräkningarna förutsatts ske den 1 april 1971.
I avsättningen till värdeminskningskonto, vilken är liktydig med "Avskrivningsmedel inom fonden", har i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/55—1969/70, medräknats en extra avsättning motsvarande den del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåren 1970/71—1972/73 har denna extra avsättning upptagits tUl 15,0 mUj. kr., vilket är samma belopp som medgivits tidigare.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
Televerkets driftstat (milj. kr.)
94
|
|
1969/70 |
|
1970/71 |
|
1971/72 |
1972/73 |
|
|
Drift- |
Utfall |
Drift- |
Ny be- |
Beräk- |
Beräk- |
|
|
stat |
|
stat |
räkning |
ning |
ning |
|
Intäkter |
|
|
|
|
|
|
|
Telefon |
|
|
|
|
|
|
|
Inträdesavgifter |
62,5 |
71,9 |
67,4 |
68,4 |
62,2 |
73,5 |
|
Abonnemangs- och |
|
|
|
|
|
|
|
samtalsavgifter |
2 095,0 |
2 187,7 |
2 345,2 |
2 345,6 |
2 532,2 |
2 667,5 |
|
= |
2 157,5 |
2 259,6 |
2 412,6 |
2 414,0 |
2 594,4 |
2 741,0 |
|
Telex |
41,2 |
48,7 |
48,6 |
46,4 |
55,3 |
59,8 |
|
Telegraf |
46,6 |
47,9 |
47,1 |
47,2 |
46,8 |
46,5 |
|
Ljudradio |
3,9 1 458,6 J |
483,4 |
17,5 |
17,8 |
16,8 |
15,8 |
|
Television |
469,6 |
473,0 |
502,2 |
535,4 |
||
|
Ränta på rundradio- |
|
|
|
|
|
|
|
fonden |
— |
— |
13,3 |
13,8 |
8,3 |
— |
|
Ersättning för viss |
|
|
|
|
|
|
|
rundradioverksam- |
|
|
|
|
|
|
|
.. het |
31,2 |
30,5 |
33,7 |
33,7 |
44,1 |
46,8 |
|
Övrig radio |
12,2 |
14,5 |
13,4 |
14,4 |
15,2 |
16,2 |
|
Anläggningsavgifter |
20,0 |
29,4 |
20,0 |
28,0 |
28,0 |
28,0 |
|
övriga intäkter |
66,0 |
67,8 |
70,4 |
71,7 |
83,6 |
84,8 |
|
Summa intäkter |
2 837,2 |
2 981,8 |
3 146,2 |
3 160,0 |
3 394,7 |
3 574,3 |
|
Kostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar m. m. |
448,1 |
468,9 |
525,9 |
525,9 |
566,1 |
608,5 |
|
Pensioner m. m. |
171,9 |
184,5 |
196,9 |
201,4 |
223,1 |
231,8 |
|
Övriga personalkost- |
|
|
|
|
|
|
|
nader |
92,9 |
106,0 |
115,1 |
125,8 |
145,0 |
149,7 |
|
Lokalkostnader |
57,7 |
70,6 |
67,0 |
67,0 |
74,9 |
78,4 |
|
Sveriges Radio |
|
|
|
|
|
|
|
Ljudradio |
104,3 |
108,3 |
112,2 |
112,2 |
130,6 |
138,6 |
|
Television |
230,4 |
249,8 |
286,! |
286,1 |
323,9 |
366,7 |
|
Radiohusen (Bygg- |
|
|
|
|
|
|
|
nadsstyrelsen) |
13,2 |
11,4 |
4,5 |
4,5 |
19,7 |
10,5 |
|
Andel av anslaget |
|
|
|
|
|
|
|
Ersättning för |
|
|
|
|
|
|
|
viss rundradio- |
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
23,9 |
23,2 |
25,8 |
25,8 |
34,7 |
37,1 |
|
= |
371,8 |
392,7 |
428,6 |
428,6 |
508,9 |
552,9 |
|
Underhåll m. m. |
|
|
|
|
|
|
|
Fastigheter |
24,4 |
25,2 |
27,0 |
27,0 |
31,0 |
33,0 |
|
Telefon-, telegraf- |
|
|
|
|
|
|
|
och radioanlägg- |
|
|
|
|
|
|
|
ningar |
565,4 |
678,7 |
700,2 |
709,0 |
760,6 |
815,3 |
|
= |
589,8 |
703,9 |
727,2 |
736,0 |
791,6 |
848,3 |
|
Övriga omkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Kontorsmateriel |
|
|
|
|
|
|
|
m. m. |
31,7 |
37,6 |
38,0 |
39,1 |
42,2 |
45,0 |
|
Frakt- och tran- |
|
|
|
|
|
|
|
sportkostnader |
46,9 |
46,6 |
63,1 |
64,8 |
69,9 |
74,7 |
|
Förrådsutgifter |
24,5 |
27,9 |
28,9 |
30,4 |
33,2 |
35,3 |
|
Postavgifter m. m. |
20,3 |
21,8 |
19,9 |
19,9 |
20,7 |
22,0 |
|
Ränta på rundradio |
|
|
|
|
|
|
|
fonderna m. m. |
15,5 |
18,5 |
13,3 |
13,8 |
8,3 |
— |
|
Övriga räntor |
16,0 |
14,7 |
23,8 |
25,9 |
40,1 |
35,9 |
|
Nedskrivning av |
|
|
|
|
|
|
|
osäkra fordringar |
— |
10,0 |
— |
6,0 |
6,0 |
6,0 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
95
|
|
1969/70 |
|
1970/71 |
|
1971/72 |
1972/73 |
|
|
Driftstat |
Utfall |
Driftstat |
Ny beräkning |
Beräkning |
Beräkning |
|
Rikstelefonkatalogen Verktyg och instrument Diverse utgifter |
32,0 39,0 31,2 |
33,0 50,4 40,1 |
35,5 45,3 36,5 |
35,5 54,5 38,1 |
37,5 54,1 41,4 |
40,0 55,2 42,3 |
|
= |
257,1 |
300,6 |
304,3 |
328,0 |
353,4 |
356,4 |
|
Kostnader för arbeten som ersattes Avsättning till värdeminskningskonto |
20,0 608,1 |
19,0 630,0 |
20,0 676,3 |
20,0 634,5 |
20,0 661,9 |
21,0 729,9 |
|
Summa kostnader |
2 617,4 |
2 876,2 |
3 061,3 |
3 067,2 |
3 344,9 |
3 576,9 |
|
Ljudradio- och tele-visionsradioavgifts-medel som balanseras |
- 33,8 |
-40,4 |
- 62,9 |
-72,2 |
- 100,2 |
- 132,6 |
|
Överskott |
253,6 |
145,9 |
147,8 |
165,0 |
150,0 |
130,0 |
|
Inleverans därav: Från föregående budgetår Årets överskott |
|
150,0 48,4 101,6 |
|
168,0 44,3 123,7 |
154,0 41,3 112,7 |
135,0 37,3 97,7 |
Televerkets bokförda resp. beräknade intäkter, driftkostnader och överskott framgår av ovan intagna driftstater.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln televerket för budgetåret 1970/71 till 168 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 154 000 000 kr.
Statens järnvägar
De redovisade resultaten för statens järnvägar för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
|
Budgetår |
Drift- |
Drift- |
Överskot |
t Inlevererat |
Beräknat i |
|
|
inkomster |
kostnader |
|
tUl statsverket |
riksstaten |
|
1965/66 |
2 217,5 |
2181,1 |
36,3 |
25,0 |
60,0 |
|
1966/67 |
2 281,9 |
2 280,8 |
1,1 |
12,3 |
115,0 |
|
1967/68 |
2 361,1 |
2 341,0 |
20,1 |
20,1 |
119,0 |
|
1968/69 |
2 422,5 |
2 416,8 |
5,7 |
0,1 |
30,0 |
|
1969/70 |
'2 537,1 |
'2 484,6 |
52,5 |
40,7 |
140,0 |
' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av statens järnvägar redovisade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 96
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
|
Budgetär |
Överskott |
Därav inlevererat till statsverket under budgetåret |
|||
|
|
|
1965/66 |
66/67 |
67/68 |
68/69 69/70 |
|
1965/66 |
36,3 |
25,0 |
11,3 |
|
|
|
1966/67 |
1,1 |
|
1,0 |
0,1 |
|
|
1967/68 |
20,1 |
|
|
20,0 |
0,1 |
|
1968/69 |
5,7 |
• |
|
|
5,7 |
|
1969/70 |
52,5 |
|
|
' |
35,0 |
Den 1 juli 1970 återstod 17,5 milj. kr. av 1969/70 års överskott att inleverera.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln statens järnvägar uppförd med 103 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 17 november 1970 angående statens järnvägars driftresultat för budgetåren 1970/71—1972/73 har järnvägsstyrelsen anfört följande:
"Enligt konjunkturinstitutets höstrapport kommer den totala industriproduktionen att öka med 7,5 o/o 1970 och med 5 o/o 1971. Den hittills snabba produktionstillväxten avspeglas i utvecklingen av SI vagnslasttrafik. Under januari—augusti 1970 ökade denna med ca 10 o/o mätt i tonkm jämfört med motsvarande period 1969. Om man exkluderar transporterna av lapplandsmalm, som påverkades av strejken vid LKAB i början av året, uppgick ökningen tUl 13,0 o/o. Den väntade produktionsutvecklingen pekar mot att godstrafikens tillväxttakt blir dämpad under prognosperioden såsom förutsattes i driftstaten för 1970/71 samt i augusti-prognosen för 1971/72 och 1972/73. Den senare har redovisats i SI anslagsframställning för 1971/72, bihang 2. Endast smärre justeringar har gjorts i förhållande till nämnda framtidsbedömningar.
Trafikintakterna har beräknats med hänsyn tUl de taxeförändringar som ansetts möjliga att genomföra vid förväntad utveckling av den allmänna prisnivån för transporter utan att konkurrensförhållandena ändras (inflationsanpassning).
För budgetåret 1970/71 har SI fått ett anslag om 231,2 milj. kr. som ersättning för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. 1 skrivelse till Kungl. Maj:t 12.11.1970 har SI hemstäUt om att 1,4 milj. kr. anslås pä tilläggsstat för 1970/71. Beloppet avser slutreglering av ersättning för 67-kortsrabattens utvidgning under perioden 1968/69—1970/71. Den totala ersättnuigen 1970/71 upptas därför tUl 233 mUj. kr. För 1971/72 beräknas motsvarande anslag tUl 262 milj. kr., varvid hänsyn tagits till en ny beräkning av ersättningen för 67-kortsrabattens utvidgning. I årets anslagsframställning har SJ dessutom begärt ett anslag för 1971/72 om 15 milj. kr. som ersättning för försvarsberedskapskostnader (exkl. civilförsvar). För 1972/73 beräknas motsvarande anslagsbehov till (282 -I- 15 =)297 milj. kr.
Driftkostnaderna har beräknats i löpande priser, varvid personalkostnadsnivån antagits komma att stiga med 7 o/o per år fr. o. m. den 1 januari 1971 och sakkostnadsnivån med 5 o/o under 1971 och 3 o/o per år under de följande kalenderåren. En genomgång och analys av hittillsvarande kostnadsutveckling tyder på att kostnaderna i driftstaten för 1970/71 kommer att överskridas. För 1971/72 och 1972/73 beräknas kostnaderna bli högre än som angivits i augustiprognosen beroende på
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 97
Statens järnvägars driftstat m. tn. (milj. kr)
|
|
1969/70 |
|
1970/71 |
|
1971/72 |
1972/73 |
|
|
Drift- |
Utfall |
Drift- |
Ny be- |
Beräk- |
Beräk- |
|
|
stat |
|
stat |
räkning |
ning |
ning |
|
A. Ekonomiskt resultat |
|
|
|
|
|
|
|
Intäkter |
|
|
|
|
|
|
|
Järnvägs-, färie- och |
|
|
|
|
|
|
|
busstrafik |
|
|
|
|
|
|
|
Gods- och posttraiik |
1 435,0 |
1 470,2 |
I 578,0 |
1 574 |
1 691 |
1 803 |
|
Persontrafik |
760,0 |
772,6 |
800,0 |
811 |
837 |
852 |
|
Ersättning för drift |
|
|
|
|
|
|
|
av icke lönsamma |
|
|
|
|
|
|
|
järnvägslinjer m. m. |
218,0 |
215,0 |
231,2 |
233 |
262 |
282 |
|
Ersättning för för- |
|
|
|
|
|
|
|
svarsberedskap |
— |
— |
— |
— |
15 |
15 |
|
Övriga rörelsegrenar |
19,0 |
21,1 |
21,0 |
21 |
23 |
25 |
|
Diverse intäkter |
47,0 |
43,4 |
42,0 |
44 |
46 |
48 |
|
Summa intäkter |
2 479,0 |
2 522,3 |
2 672,2 |
2 683 |
2 874 |
3 025 |
|
Kostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Järnvägs-, färie- och |
|
|
|
|
|
|
|
busstrafik |
|
|
|
|
|
|
|
Driftavdelningen |
1 105,9 |
1 133,5 |
1 199,4 |
|
|
|
|
Kommersiella avdel- |
|
|
|
|
|
|
|
ningen |
36,4 |
36,9 |
39,1 |
|
|
|
|
Banavdelningen |
396,0 |
404,2 |
391,1 |
|
|
|
|
Maskinavdelningen |
160,3 |
153,7 |
156,2 |
|
|
|
|
Ekonomiavdelningen |
17,1 |
17,3 |
17,9 |
|
|
|
|
Administrativa avdel- |
|
|
|
|
|
|
|
ningen |
40,8 |
36,9 |
39,3 |
|
|
|
|
Utvecklingsavdel- |
|
|
|
|
|
|
|
ningen |
11,4 |
10,6 |
12,6 |
|
|
|
|
Gemensamma (över- |
|
|
|
|
|
|
|
gripande) |
|
|
|
|
|
|
|
Avskrivningar |
|
|
|
|
|
|
|
(ordinarie)' |
244,9 |
245,0 |
247,5 |
|
|
|
|
Pensioner och |
|
|
|
|
|
|
|
ATP-avgifter |
421,1 |
405,7 |
437,4 |
|
|
|
|
Arbetsgivaravgift |
|
|
|
|
|
|
|
till sjukförsäk- |
|
|
|
|
|
|
|
ring samt kost- |
|
|
|
|
|
|
|
nader för grupp- |
|
|
|
|
|
|
|
livförsäkring |
39,2 |
38,4 |
45,5 |
|
|
|
|
Allmän arbetsgivar- |
|
|
|
|
|
|
|
avgift |
12,8 |
12,7 |
13,6 |
|
|
|
|
Ersättning från för- |
|
|
|
|
|
|
|
säkringskassor |
— 22,0 |
— 23,8 |
— 22,0 |
|
|
|
|
Driftersättning till |
|
|
|
|
|
|
|
dotterföretag |
18,6 |
19,4 |
19,8 |
|
|
|
|
Övriga gemensamma |
i |
|
|
|
|
|
|
kostnader |
— 2,2 |
— 0,8 |
0,3 |
|
|
|
|
Övriga rörelsegrenar |
|
|
|
|
|
|
|
Hyresverksamhet m. |
|
|
|
|
|
|
|
m. (exkl. avskriv- |
|
|
|
|
|
|
|
ningar) |
9,4 |
9,4 |
8,8 |
|
|
|
|
Hyresverksamhet, |
|
|
|
|
|
|
|
avskrivningar |
0,7 |
0,7 |
0,7 |
|
|
|
Summa kostnader 2 490,4 2 499,8 2 607,2 2 621 2 799 2 967
|
Överskott före bok |
erskott före bok-
ilutsdispositioner —11,4 22,5 65,0
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1971:1 BUaga 1 Finansplanen 98
|
|
1969/70 |
|
1970/71 |
|
1971/72 |
1972/73 |
|
|
Drift- |
UtfaU |
Drift- |
Ny be- |
Beräk- |
Beräk- |
|
|
stat |
|
stat |
räkning |
ning |
ning |
|
Disposition av pen- |
|
|
|
|
|
|
|
sionsavsättningar |
30,0 |
30,0 |
30,0 |
30 |
30 |
30 |
|
Minskning av lager- |
|
|
|
|
|
|
|
reserv |
10,0 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Nettoöverskott efter |
|
|
|
|
|
|
|
bokslutsdisposi- |
|
|
|
|
|
|
|
tioner |
28,6 |
52,5 |
95,0 |
92 |
105 |
88 |
|
Inleverans |
|
40,7 |
|
100- |
105 |
88 |
|
därav: |
|
|
|
|
|
|
|
Från föregående |
|
|
|
|
|
|
|
budgetår |
|
5,7 |
|
18 |
10 |
10 |
|
Årets överskott |
|
35,0 |
|
82 |
95 |
78 |
|
Förräntniogskrav |
144,4 |
144,5 |
152 |
165 |
168 |
180 |
' Exkl. huvudverkstäder och huvudförråd samt ianspråktagna H-trafikmedel.
dels ändrade premisser om kostnadsnivån (inkl. höjda arbetsgivaravgifter), dels en något långsammare personalminskning.
För budgetåret 1970/71 har SJ fått Kungl. Maj:ts bemyndigande att i resultatutjämnande syfte utnyttja högst 30 milj. kr. av tidigare avsatta pensionsmedel. SJ räknar med fortsatt sådant bemyndigande.
ElUigt statsmakternas beslut har förräntningskravet för 1970/71 sänkts med 24 milj. kr. för skUlnaden mellan faktiska pensionsutgifter och försäkringstekniskt beräknade pensionskostnader för det ersättnings-berättigade nätet. Motsvarande skillnader för 1971/72 och 1972/73 har beräknats tUl 30 resp. 33 milj. kr.
Under ovan angivna förutsättningar och antaganden har intäkter, kostnader, överskott m. m. för budgetåren 1970/71—1972/73 uppskattats tUl i bifogade tablå upptagna belopp. Som jämförelse anges motsvarande budgeterade och bokförda belopp för budgetåret 1969/70. Enligt beräkningarna kommer överskotten vid förutsatta taxe- och kostnadsnivåer att uppgå tiU resp. ca 90, 105 och 90 mUj. kr. under 1970/71, 1971/72 och 1972/73. Inleveranserna av överskottsmedel under de tre budgetåren beräknas tUl ca 100, 105 resp. 90 milj. kr. Överskotten vid oförändrad taxe- och kostnadsnivå har beräknats tiU ca 160, 230 resp. 290 milj. kr."
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln statens järnvägar för budgetåret 1970/71 tUI 100 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 105 000 000 kr.
Luftfartsverket
De i räkenskaperna och i rilcshuvudboken redovisade resultaten för luftfartsverket för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning (mUj. kr.).
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
99
|
Budgetär |
Drift- |
Drift- |
överskott (+) |
Inlevererat |
Beräkna |
|
|
inkomster |
kostnader |
resp. under- |
till stats- |
i riks- |
|
|
|
|
skott (-) |
verket |
staten |
|
1965/66 |
58,4 |
64,5 |
- 6,1 |
|
|
|
1966/67 |
70,7 |
72,8 |
- 2,1 |
|
|
|
1967/68 |
101,4 |
87,8 |
+ 13,6 |
13,6 |
14,5 |
|
1968/69 |
104,7 |
90,0 |
+ 14,7 |
14,7 |
15,1 |
|
1969/70 |
' 125,0 |
'110,0 |
'-M5,l |
15,1 |
14,9 |
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av luftfartsverket upptagits 17 milj. kr.
Luftfartsverket har i skrivelse till riksrevisionsverket den 20 november 1970 beräknat överskotten för budgetåren 1970/71 och 1971/72 tUl 18,6 milj. kr. resp. 20,1 milj. kr. I skrivelsen anför luftfartsverket följande:
"Luftfartsverket har vid beräkningarna för intäkter och kostnader i bilagan antagit en lönekostnadsökning av 7 o/o och en omkostnadsök-
Luftfartsverkets driftstat (milj. kr.)
|
|
1969/70 |
|
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 |
|
|
Drift- |
Utfall |
Ny be- |
Be- |
Be- |
|
|
stat |
|
räkning |
räkning |
räkning |
|
|
|
|
=driftstat |
|
|
|
Intäkter |
|
|
|
|
|
|
Flygplatserna |
|
|
|
|
|
|
Trafikintäkter: |
|
|
|
|
|
|
landningsavgifter |
37,4 |
39,9 |
42,5 |
49,2 |
56,7 |
|
passageraravgifter |
37,0 |
39,4 |
42,4 |
49,0 |
56,5 |
|
parkerings- och hangaravgifte |
r 1,4 |
1,4 |
1,5 |
1,6 |
1,7 |
|
stationstjänst |
7,7 |
9,4 |
10,9 |
13,0 |
14,0 |
|
Övriga intäkter |
21,6 |
24,5 |
25,5 |
27,5 |
29,4 |
|
Centralförvaltningen, exkl. |
|
|
|
|
|
|
luftfartsinspektionen |
1,9 |
1,6 |
1,7 |
1,8 |
1,9 |
|
Luftfartsinspektionens avgifter |
3,0 |
3,0 |
3,3 |
3,7 |
3,9 |
|
Driftbidrag till luftfartsverket |
4,5 |
4,0 |
3,9 |
— |
— |
|
Summa intäkter |
114,5 |
123,2 |
131,7 |
145,8 |
164,1 |
|
Kostnader |
|
|
|
|
|
|
Ledning och gemensamt |
1,0 |
0,9 |
1,0 |
1,0 |
1,1 |
|
Driftavdelningen |
|
|
|
|
|
|
Centralt |
12,8 |
14,9 |
16,1 |
17,1 |
18,0 |
|
Flygplatserna: |
|
|
|
|
|
|
Ledning och gemensamt |
2,8 |
5,4 |
2,9 |
3,1 |
3,2 |
|
Avskrivning |
16,2 |
18,0 |
17,3 |
16,0 |
16,9 |
|
Flygsäkerhetstjänst |
26,8 |
25,6 |
29,9 |
32,5 |
34,2 |
|
Marktjänst |
18,8 |
20,6 |
21,4 |
23,4 |
24,9 |
|
Stationstjänst |
5,4 |
6,1 |
5,4 |
8,1 |
8,7 |
|
Ersättning till kommunerna — |
— |
— |
4,0 |
8,7 |
|
|
= |
70,0 |
75,7 |
76,9 |
87,1 |
96,6 |
|
Ekonomiavdelningen |
1,0 |
2,5 |
2,8 |
2,7 |
2,8 |
|
Administrativa avdelningen |
94 |
9,7 |
11,7 |
12,9 |
14,0 |
|
Luftfartsinspektionen |
4,1 |
4,0 |
4,6 |
4,9 |
5,2 |
|
Oförutsett |
— |
— |
|
|
|
|
Summa kostnader |
98,3 |
107,7 |
113,1 |
125,7 |
137,7 |
|
Överskott |
16,2 |
15,5 |
18,6 |
20,1 |
26,4 |
' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter samt överskott och de av luftfartsverket redovisade beloppen förklaras av att vissa bokslutstransaktioner tUlkommit vid upprättande av riksbokslutet för budgetåret 1969/70.
4t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bd. 2
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
100
ning av 5 o/o för vartdera budgetåret. För att balans skall erhållas mellan intäkter och kostnader kommer en taxehöjning av 10 o/o att bli nödvändig den 1.1.1972.
Vid beräkning av intäkter och kostnader i 1970 års löne- och prisnivå skulle balans meUan intäkter och kostnader ha uppnåtts för 1971/72. Under samma antaganden skulle för 1972/73 erfordras en taxehöjning av ca 10 o/o för att uppnå denna balans."
Sammansättningen av intäkter och kostnader framgår av ovan intagna driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret 1969/70.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln luftfartsverket för budgetåret 1970/71 tUl 18 600 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 20 100 000 kr.
Förenade fabriksverken
De tUl statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för försvarets fabriksverk (fr. o. m. den 1 januari 1970 förenade fabriksverken) för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
|
Budgetår |
Driftin- |
Drift- |
Därav: |
Över- |
Inleve- |
Beräk- |
|
|
komster |
kostna- |
Avsättning av |
skott |
rerat till |
nat i |
|
|
|
der |
vinstmedel för särskUda dispositioner |
|
statsverket |
riksstaten |
|
1965/66 |
234,4 |
229,3 |
13,3 |
5,1 |
5,1 |
5,1 |
|
1966/67 |
270,6 |
263,6 |
6,4 |
7,1 |
7,1 |
6,5 |
|
1967/68 |
381,4 |
370,6 |
12,4 |
10,8 |
10,8 |
10,0 |
|
1968/69 |
454,8 |
444,0 |
13,4 |
10,8 |
10,8 |
12,0 |
|
1969/70 |
'491,4 |
'475,2 |
4,8 |
16,2 |
16,2 |
15,0 |
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av förenade fabriksverken upptagits 16,8 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 5 november 1970 har förenade fabriksverken beräknat överskotten för budgetåren 1970/71 och 1971/72 tiU 18,8 mUj. kr. resp. 21,6 mUj. ler. enligt efterföljande uppställning (1 000 kr.).
Budgetär
1970/71 1971/72
Ränta på kapitalbehållning (6,75 %)
18 200 21000
Hyresintäktei m. m. från försvarets materielverk
600 600
Summa
18 800 21600
' SkiUnaden meUan här upptagna inkomster och utgifter och av fabriksverket redovisade belopp förklaras av att fabriksverket vidtagit vissa saideringar mellan diverse driftkostnader och särskUda uppbördsmedel.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkefs inkomstberäkning
Fabriksverkens fonds driftstat (milj. kr.)
101
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/ |
1972/ |
||
|
|
|
|
|
|
72 |
73 |
|
|
Drift- |
Utfall |
Drift- |
Ny be- |
Beräk- |
Beräk- |
|
|
stat |
|
stat |
räkning |
ning |
ning |
|
Intäkter |
|
|
|
|
|
|
|
Fakturering |
|
|
|
|
|
|
|
Svenska beställare |
|
|
|
|
|
|
|
Försvarsbeställningar |
320,0 |
262,4 |
350,0 |
345,2 |
371,7 |
398,3 |
|
Civila bestäUningar |
30,0 |
43,0 |
40,0 |
40,0 |
57,7 |
62,2 |
|
Tvätteriverksamheten |
83,0 |
83,8 |
100,0 |
96,8 |
100,0 |
120,0 |
|
Utländska bestäUare |
30,0 |
24,3 |
35,0 |
35,0 |
33,6 |
58,5 |
|
= |
463,0 |
413,5 |
525,0 |
517,0 |
563,0 |
639,0 |
|
Intäkter vid försäljning av |
|
|
|
|
|
|
|
överskottsmateriel |
12,5 |
13,5 |
18,2 |
18,2 |
20,0 |
22,0 |
|
Diverse intäkter |
2,0 |
8,6 |
5,5 |
5,5 |
6,0 |
6,5 |
|
Särskilda uppbördsmedel |
-29,1 |
23,9 |
-23,1 |
10,0 |
5,0 |
25,0 |
|
Summa intäkter |
448,4 |
459,5 |
525,6 |
550,7 |
594,0 |
692,5 |
|
Kostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Gemensamma driftkostnader |
35,1 |
36,9 |
44,3 |
46,0 |
48,0 |
53,0 |
|
Vissa kostnader för försöks- |
|
|
|
|
|
|
|
och utvecklingsarbeten m.m. |
11,5 |
11,5 |
14,0 |
13,0 |
14,0 |
15,0 |
|
Driftkostnader vid fabriker |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
143,6 |
149,8 |
166,1 |
159,5 |
169,0 |
180,0 |
|
Material |
120,0 |
103,0 |
125,0 |
149,4 |
161,0 |
190,0 |
|
Diverse driftkostnader |
30,0 |
44,9 |
43,0 |
51,3 |
60,4 |
87,2 |
|
Avsättning tiU värdeminsk- |
|
|
|
|
|
|
|
ningskonto |
8,6 |
8,5 |
10,9 |
12,0 |
12,2 |
14,1 |
|
SärskUd avsättning tiU värde- |
|
|
|
|
|
|
|
minskningskonto |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
= |
302,2 |
306,2 |
345,0 |
372,2 |
402,6 |
471,3 |
|
Driftkostnader vid tvätterier |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
43,2 |
44,7 |
54,1 |
43,4 |
46,0 |
60,0 |
|
Material |
5,5 |
5,6 |
6,5 |
5,5 |
6,0 |
7,4 |
|
Diverse driftkostnader |
16,0 |
23,1 |
23,0 |
30,6 |
31,0 |
34,6 |
|
Avsättning till värdeminsk- |
|
|
|
|
|
|
|
ningskonto |
5,1 |
5,2 |
5,1 |
5,0 |
7,0 |
8,0 |
|
= |
69,7 |
78,6 |
88,7 |
84,5 |
90,0 |
110,0 |
|
Kostnader vid försäljning av |
|
|
|
|
|
|
|
överskottsmateriel |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar till tjänstemän |
2,0 |
1,9 |
2,1 |
2,1 |
2,3 |
2,5 |
|
Omkostnader |
3,0 |
2,9 |
3,5 |
3,5 |
3,9 |
4,2 |
|
Material |
8,0 |
5,0 |
10,4 |
10,4 |
11,4 |
12,5 |
|
= |
13.0 |
9,8 |
16,0 |
16,0 |
176 |
19,2 |
|
Driftkostnader vid vissa för- |
|
|
|
|
|
|
|
svarets materielverk tiUhöriga |
|
|
|
|
|
|
|
anläggningar för krigstUl- |
|
|
|
|
|
|
|
verkning |
0,5 |
1,1 |
0,5 |
0,8 |
0,8 |
0,9 |
|
Summa kostnader |
432,0 |
444,1 |
508,5 |
532,5 |
573,0 |
669,4 |
|
Överskott |
16,4 |
15,4 |
17,1 |
18,2 |
21,0 |
23,1 |
|
Inleverans |
|
|
|
|
|
|
|
därav: |
|
|
|
|
|
|
|
Frän föregående budgetär |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Årets överskott |
16,4 |
15,4 |
17,1 |
18,2 |
21,0 |
23,1 |
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 102
Sammanställningen av intäkter och kostnader framgår av ovan intagna driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret 1969/70.
I en senare lämnad kommentar till beräkningen av driftstat har från förenade fabriksverkens sida bl. a. framhållits att den låga faktureringen 1969/70 är orsakad av igångsättningssvårigheter och produktionsstörningar på nya produkter som bl. a. har gett en viss lageruppbyggnad som följd.
I budgeten för 1970/71 räknar förenade fabriksverken med en viss återhämtning av leveransförseningar samt att produktionsstörningarna skall vara övervunna.
Av periodbokslutet för tredje kvartalet 1970 framgår att produktionsstörningarna delvis har fortsatt vUket har till följd att faktureringsbudgeten inte kan hållas. Prognosen på försvarsbeställningar bör därför enligt förenade fabriksverken sänkas från 345,2 milj. kr. till 325,0 mUj. kr.
Det belopp som skall inlevereras på inkomsttiteln baseras emellertid på de grunder som Kungl. Maj:t 1944 fastställt för beräkning av överskottet på försvarets fabriksfond.
Riksrevisionsverket beräknar i enlighet med förenade fabriksverkens skrivelse inkomsterna på titeln förenade fabriksverken för budgetåret 1970/71 tiU 18 800 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 21 600 000 kr.
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgår av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
|
Budgetår |
Drift- |
Drift- |
Överskott |
Inlevererat |
Beräknat i |
|
|
inkomster |
kostnader |
|
till statsverket |
riksstaten |
|
1965/66 |
836,4 |
515,8 |
320,6 |
310,7 |
300,0 |
|
1966/67 |
862,6 |
552,9 |
309,7 |
310,6 |
310,0 |
|
1967/68 |
956,8 |
624,1 |
332,7 |
334,7 |
320,0 |
|
1968/69 |
1 113,6 |
768,6 |
345,0 |
349,7 |
335,0 |
|
1969/70 |
1 203,1 |
924,6 |
278,5 |
277,9 |
350,0 |
Överskotten har redovisats enligt följande (milj. kr.).
Budgetår Överskott Därav inlevererat till statsverket under budgetåret
1965/66 66/67 67/68 68/69 69/70
|
1965/66 |
320,6 |
210,0 |
110,6 |
|
|
|
|
1966/67 |
309,7 |
|
200,0 |
109,7 |
|
|
|
1967/68 |
332,7 |
|
|
225,0 |
107,7 |
|
|
1968/69 |
345,0 |
|
|
|
242,0 |
102,9 |
|
1969/70 |
278,5 |
|
|
|
|
175,0 |
Den 1 juli 1970 återstod 103,5 milj. kr. av 1969/70 års överskott att inleverera.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
103
Statens vattenfallsverks driftstat (milj. kr.)
|
|
1969/70 |
|
1970/71 |
|
1971/72 |
1972/73 |
|
|
Drift-stat |
Utfall |
Driftstat |
Ny beräkning |
Beräkning |
Beräkning |
|
Inkomster Kraftverk Inkomster av elektrisk energi Diverse inkomster |
1.111,7 23,6 |
1 168,4 25,2 |
1 231,2 24,9 |
1 269,0 26,1 |
1412 30 |
1 485 36 |
|
= |
1 135,3 |
I 193,6 |
1 256,1 |
1 295,1 |
1442 |
1 521 |
|
Kanalverk Trafikavgifter Diverse inkomster |
9,6 0,1 |
8,9 0,6 |
9,5 0,4 |
9,5 0,4 |
9,5 0,5 |
9,5 0,5 |
|
= |
9,7 |
9,5 |
9,9 |
9,9 |
10,0 |
10,0 |
|
Summa inkomster |
1 145,0 |
1 203,1 |
1 266,0 |
1 305,0 |
1452 |
1531 |
|
Driftkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Kraftverk |
|
|
|
|
|
|
|
Kostnader för drift |
|
|
|
|
|
|
|
och underhäll |
|
|
|
|
|
|
|
av särskilda för- |
|
|
|
|
|
|
|
valtningsobjekt |
|
|
|
|
|
|
|
Fastigheter inkl. |
|
|
|
|
|
|
|
bostäder |
5,6 |
6,0 |
5,8 |
5,8 |
7 |
8 |
|
Primärstationer |
|
|
|
|
|
|
|
och vatten- |
|
|
|
|
|
|
|
reglerings- |
|
|
|
|
|
|
|
anläggningar |
76,0 |
75,6 |
79,7 |
84,9 |
98 |
108 |
|
Stam- och primär- |
|
|
|
|
|
|
|
linjer |
10,8 |
9,0 |
10,2 |
|
|
|
|
Sekundärstationer |
20,9 |
21,7 |
24,1 |
|
|
|
|
Sekundärlinjer, ter- |
|
|
|
|
|
|
|
tiärstationer, ter- |
|
|
|
|
|
|
|
tiärlinjer och |
|
|
|
■ 73,0 |
82 |
87 |
|
kvartärnät |
29,1 |
33,6 |
33,6 |
|
|
|
|
Diverse distri- |
|
|
|
|
|
|
|
butionsanlägg- |
|
|
|
|
|
|
|
ningar |
2,3 |
2,2 |
2,3 |
|
|
|
|
Gemensamma |
|
|
|
|
|
|
|
driftkostnader |
35,7 |
34,2 |
39,0 |
39,0 |
44 |
46 |
|
= |
180,4 |
182,3 |
194,7 |
202,7 |
231 |
249 |
|
Bränslekostnader i |
|
|
|
|
|
|
|
värmestationer |
36,0 |
49,8 |
94,0 |
110,0 |
135 |
150 |
|
Kostnader för från |
|
|
|
|
|
|
|
främmande kraft- |
|
|
|
|
|
|
|
verk inköpt kraft |
69,3 |
267,0 |
107,0 |
259,0 |
143 |
108 |
|
Kostnader från hyrda |
|
|
|
|
|
|
|
stamlinjeanlägg- |
|
|
|
|
|
|
|
ningar |
12,0 |
11,0 |
12,2 |
12,2 |
12 |
12 |
|
Skatter |
32,0 |
25,0 |
28,0 |
27,0 |
27 |
30 |
|
Allmänna omkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Centrala administra- |
|
|
|
|
|
|
|
tiva kostnader |
22,1 |
18,8 |
22,5 |
22,5 |
|
|
|
Lokala administra- |
|
|
|
|
37 |
39 |
|
tiva kostnader |
8,1 |
8,4 |
8,5 |
8,5 |
|
|
|
Kostnader för pla- |
|
|
|
|
|
|
|
nering och pro- |
|
|
|
|
|
|
|
jektering |
12,4 |
13,8 |
20,7 |
20,7 1 |
|
|
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
104
|
|
1969/70 |
|
1970/71 |
|
1971/72 |
1972/73 |
|
|
Drift- |
Utfall |
Drift- |
Ny be- |
Beräk- |
Beräk- |
|
|
stat |
|
stat |
räkning |
ning |
ning |
|
Kostnader för |
|
|
|
|
|
|
|
utveckling, forsk- |
|
|
|
|
25 |
27 |
|
ning och standar- |
|
|
|
|
|
|
|
disering |
5,9 |
6,1 |
7,1 |
7,1 |
|
|
|
Övriga omkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Pensionsutgifter |
22,0 |
23,3 |
25,0 |
25,0 |
30 |
32 |
|
Avskrivning av in- |
|
|
|
|
|
|
|
ventarier |
6,6 |
6,3 |
7,4 |
7,4 |
8 |
8 |
|
Gratifikationer, be- |
|
|
|
|
|
|
|
löningar och |
|
|
|
|
|
|
|
studieresor |
0,2 |
0,3 |
0,2 |
0,2 |
|
|
|
Propaganda och |
|
|
|
|
|
|
|
upplysnings- |
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
3,6 |
3,2 |
3,1 |
3,1 |
|
|
|
Representations- |
|
|
|
|
|
|
|
kostnader |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
■ 28 |
38 |
|
Postavgifter |
2,2 |
2,0 |
2,0 |
2,0 |
||
|
Civilförsvar, driftvärn. |
|
|
|
|
|
|
|
ränta på rörlig |
|
|
|
|
|
|
|
kredit samt di- |
|
|
|
|
|
|
|
verse och oförut- |
|
|
|
|
|
|
|
sebara kostnader |
13,1 |
3,4 |
14,7 |
18,4 |
|
|
|
Summa allmänna |
|
|
|
|
|
|
|
omkostnader |
96,5 |
85,9 |
111,5 |
115,2 |
128 |
144 |
|
Avsättning till värde- |
|
|
|
|
|
|
|
minskningskonto |
340,0 |
294,3 |
339,0 |
319,3 |
356 |
382 |
|
= |
766,2 |
915,3 |
886,4 |
1 045,4 |
1032 |
1075 |
|
Kanalverk |
|
|
|
|
|
|
|
Kostnader för drift |
|
|
|
|
|
|
|
och underhåll av |
|
|
|
|
|
|
|
särskilda förvalt- |
|
|
|
|
|
|
|
ningsobjekt |
4,3 |
4,5 |
4,8 |
4,8 |
|
|
|
Kostnader för lots- |
|
|
|
|
|
|
|
ning |
2,0 |
2,1 |
2,2 |
2,2 |
|
|
|
AUmänna om- |
|
|
|
|
|
|
|
kostnader |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
8 |
8 |
|
övriga omkostnader |
|
|
|
|
||
|
Skatter |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Pensionsutgifter |
1,2 |
L4 |
1,3 |
1,3 |
|
|
|
Diverse och oförut- |
|
|
|
|
|
|
|
sebara kostnader |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
|
|
|
Avsättning till vär- |
|
|
|
|
|
|
|
deminsknings- |
|
|
|
|
|
|
|
konto |
0,7 |
0,7 |
0,7 |
0,7 |
1 |
1 |
|
= |
8,8 |
9,3 |
9,6 |
9,6 |
9 |
9 |
|
Summa driftkostnader |
775,0 |
924,6 |
896,0 |
1 055,0 |
1041 |
1084 |
|
Överskott |
|
|
|
|
|
|
|
Kraftverk |
369,1 |
278,3 |
369,7 |
249,7 |
410 |
446 |
|
Kanalverk |
0,9 |
0.2 |
0,3 |
0,3 |
1 |
1 |
|
Summa överskott |
370,0 |
278,5 |
370,0 |
250,0 |
411 |
447 |
|
Inleverans |
370,0 |
277,9 |
370,0 |
250,0 |
411 |
447 |
|
därav: |
|
|
|
|
|
|
|
Från föregående |
|
|
|
|
|
|
|
budgetår |
102,9 |
102,9 |
103,5 |
103,5 |
103,5 |
103,5 |
|
Årets överskott |
267,1 |
175,0 |
266,5 |
146,5 |
307,5 |
343,5 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
105
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 368 mUj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 november 1970 har statens vattenfallsverk beräknat överskotten för budgetåren 1970/71 och 1971/ 72 tUl 250 mUj. kr. resp. 411 mUj. kr. I skrivelsen anför statens vattenfallsverk följande:
"Beräkningen anknyter till en i september 1970 upprättad långtidsprognos som bygger på penningvärdesalternativet 4 o/o årUg inflation efter 1971. Prisnivån har för 1971/72 resp. 1972/73 satts tUl K = 261 resp. 271. Beräknad effekt av taxehöjning för detaljförsäljning av elkraft har, sedan prisstopp genomförts, eliminerats ur prognosens inkomstberäkning. Däremot har kraftkontraktens indexklausul förutsatts träda i kraft från kalenderåret 1970, innebärande en inkomstökning för budgetåret 1970/71 med ca 21 milj. kr.
Kostnaderna för bränsle och inköpt kxaft bygger på följande oljepriser för de tre budgetåren: 9, 11 resp. 9 kr./Gcal.
Avskrivningarna har för 1970/71 anpassats tUl beräknat skattemäs-sigt planenliga, vUket innebär fortsatt anpassning tUl den för budgetåret 1969/70 tUlämpade principen. Fr. o. m. 1971/72 beräknas återgång kunna ske till tidigare tillämpad princip med reguljär avskrivning av anläggningsbeståndet jämte tillskott motsvarande penningvärdets faU.
Med hänsyn till osäkerheten beträffande oljeprisets utveckling, vattentillgångar etc. innefattar beräkningarna en relativt stor osäkerhet."
Sammansättningen av intäkter och kostnader samt hur beräknad inleverans av överskotten fördelar sig på budgetår framgår av på s. 103— 104 intagna driftstater. För jämförelse redovisas även driftstat och utfall för budgetåret 1969/70.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna av statens vattenfallsverk till 250 000 000 kr. för budgetåret 1970/71 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1971/72 upptas tUl 411 000 000 kr.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgår av efterföljande uppställning, i vUken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (milj. kr.).
|
Räken- |
Driftin- |
Drift- |
över- |
Budgetår |
över- |
Inleve- |
Beräk- |
|
skapsår |
komster |
kostnader |
skott |
|
skott |
rerat tiU statsverket |
nat i riksstaten |
|
1965 |
657,1 |
629,2 |
27,9 |
1965/66 |
18,7 |
14,0 |
35,0 |
|
1966 |
673,3 |
655,3 |
18,0 |
1966/67 |
21,0 |
31,9 |
30,0 |
|
1967 |
681,2 |
676,1 |
5,1 |
1967/68 |
3,4 |
5,1 |
15,0 |
|
1968 |
660,3 |
650,1 |
10,2 |
1968/69 |
11,8 |
10,2 |
5,0 |
|
1969 |
'636,4 |
'620,5 |
15,9 |
1969/70 |
20,1 |
12,0 |
6,0 |
' Skillnaden mellan här upptagna inkomster och utgifter och av domänverket redovisade belopp förklaras av att vissa saideringar vidtagits vid upprättandet av statens bokslut.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
106
Domänverkets driftstat (milj. kr.)
|
|
1969 |
|
1970 |
|
1971 |
1972 |
|
|
Av |
Utfall |
Av |
Ny be- |
Beräk- |
Beräk- |
|
|
domän- |
|
domän- |
räkning |
ning |
ning |
|
|
verket |
|
verket |
|
|
|
|
|
fast- |
|
fast- |
|
|
|
|
|
ställd |
|
ställd |
|
|
|
|
|
budget |
|
driftstat |
|
|
|
|
Intäkter |
|
|
|
|
|
|
|
Skogsdomäner |
403,7 |
410,4 |
451,9 |
457,3 |
470,0 |
478,0 |
|
Jordbruksdomäner |
8,8 |
8,9 |
9,4 |
9,4 |
9,5 |
10,0 |
|
Räntor |
1,0 |
2,7 |
2,5 |
2,5 |
2,5 |
2,5 |
|
Summa intäkter |
413,5 |
422,0 |
463,8 |
469,2 |
482,0 |
490,5 |
|
Kostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Skogsförvaltningen: |
|
|
|
|
|
|
|
Administration |
34,5 |
37,7 |
35,9 |
36,6 |
37,0 |
38,0 |
|
Egentliga förvalt- |
|
|
|
|
|
|
|
ningskostnader |
260,5 |
248,1 |
271,6 |
282,7 |
277,0 |
285,0 |
|
Jordbruksförvalt- |
|
|
|
|
|
|
|
ningen: |
|
|
|
|
|
|
|
Egentliga förvalt- |
|
|
|
|
|
|
|
ningskostnader |
1,6 |
1,4 |
1,8 |
1,8 |
1,8 |
1,9 |
|
Gemensamma |
|
|
|
|
|
|
|
kostnader: |
|
|
|
|
|
|
|
Distriktsförvalt- |
|
|
|
|
|
|
|
ningen adm. |
14,4 |
13,4 |
12,8 |
12,8 |
13,5 |
14,0 |
|
Centralförvalt- |
|
|
|
|
|
|
|
ningen adm. |
19,9 |
22,4 |
23,8 |
23,8 |
24,0 |
24,5 |
|
Pensioner och |
|
|
|
|
|
|
|
övriga gemen- |
|
|
|
|
|
|
|
samma kost- |
|
|
|
|
|
|
|
nader |
37,7 |
44,6 |
42,2 |
39,7 |
44,5 |
44,3 |
|
Kommunalskatter |
9,9 |
8,3 |
16,5 |
16,0 |
16,0 |
16,0 |
|
Räntor |
3,3 |
5,1 |
3,5 |
3,0 |
3,5 |
3,5 |
|
Avskrivningar |
25,7 |
25,1 |
28,8 |
29,1 |
35,0 |
40,0 |
|
Summa kostnader |
407,5 |
406,1 |
436,9 |
445,5 |
452,3 |
467,2 |
|
överskott |
6,0 |
15,9 |
26,9 |
23,7 |
29,7 |
23,3 |
Av 1969 års överskott inlevererades 12,0 milj. kr. under budgetåret 1969/70. Återstående 3,9 milj. kr. har fonderats i domänverket.
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 23 milj. kr.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 28 oktober 1970 har domänverket rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1970/ 71 och 1971/72 yttrat följande:
"Kungl. Maj:t har jämlikt skrivelse Dnr 259, 273 den 29 juni 1970 från industridepartementet föreskrivit, att domänverket som avkastning på det kapital domänverket förfogar över skall för ett vart av åren 1970—74 till statsverket inleverera 23 milj. kr. Inleveransen under år 1970 skall ske med hälften av beloppet före den 1 augusti 1970 och med återstoden före årets utgång. Under åren 1971—74 skall hälften av beloppet inlevereras senast den 30 juni och återstoden senast den 31 december.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 107
Om väsentliga förändringar sker under den angivna femårsperioden i fråga om grunderna för avkastningsberäkningen, ämnar Kungl. Maj:t på nytt pröva frågan om avkastnmgens storlek. Såväl affärsverksdelegationen som domänverket äger göra framställning om sådan prövning.
Vid den inleverans av medel som skall ske före den 1 augusti 1970 får domänverket göra avdrag för 233 786 ler. tUl domänverkets fond för upplåten mark för naturvårdsändamål."
Domänverket har i bUaga länmat ovanstående uppgifter rörande domänverkets bokförda resp. beräknade inkomster och utgifter samt överskott för vart och ett av åren 1969—1972 (mUj. kr.).
Riksrevisionsverket beräknar mkomstema på titeln domänverket för budgetåret 1970/71 tiU 34 266 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 23 000 000 kr.
//. Riksbanksfonden
Ifrågavarande inkomsttitel är i gällande riksstat uppförd med 200 milj. ler. I en från riksbanken till riksrevisionsverket den 5 oktober 1970 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 200 milj. kr. för såväl budgetåret 1970/71 som för budgetåret 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln riksbanksfonden för budgetåret 1970/71 tUl 200 000 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med likaledes 200 000 000 kr.
///. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar sju delfonder, nämUgen slottsbyggnadernas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens delfonder. Allmärma fastighetsfonden tUlkomman-de ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäUer däremot, att ifrågavarande ersättning skaU bestämmas så, att ett överskott erhålls motsvarande full förräntning av det på resp. delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet med övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1970 skall fr. o. m. 1 juli 1971 såsom överskott på resp. delfond bokföras ett belopp som beräknas såsom skillnaden meUan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna. Hyresersättningen för tiU statsmyndigheter upplåtna lokaler skaU därvid bestämmas av resp. fond förvaltande myndighet i samråd med riksrevisionsverket.
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 108
I skrivelse den 1 december 1970 har riksrevisionsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1971/72. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen. För jämförelse har överskotten i nu gällande riksstat medtagits:
|
1970/71 |
1971/72 |
|
kronor |
kronor |
|
1 000 |
651 000 |
|
7 360 000 |
7 125 000 |
|
3 880 000 |
4 350 000 |
|
3 340 000 |
3 650 000 |
|
2 115 000 |
5 069 000 |
|
120 200 000 |
121720 000 |
|
255 000 |
127 000 |
|
137 151 000 |
142 692 000 |
Slottsbyggnademas delfond Kriminalvårdsstyrelsens delfond Beskickningsfastighetemas delfond Karolinska sjukhusets delfond Akademiska sjukhusets delfond Byggnadsstyrelsens delfond Generaltullstyrelsens delfond
Summa
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1970/71 till 137 151 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 142 692 000 kr.
IV. Försvarets fastighetsfond
Fonden består av tre delfonder, nämligen kasernbyggnaders och befästningars delfonder samt försvarets forskningsanstalts delfond. Såsom överskott för vardera delfonden skall bokföras ett belopp motsvarande för budgetåret 1971/72 6 3/4 o/o av den på resp. delfond vid budgetårets ingång redovisade kapitalbehållningen.
Riksrevisionsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för budgetåret 1970/71 tUl 89 868 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 94 542 000 kr.
V. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser har nedanstående myndigheter uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fondema för budgetåren 1970/71 och 1971/72 enUgt följande:
|
|
1970/71 kronor |
1971/72 kronor |
|
Utrikesdepartementet Styrelsen för intemationell utveckling Statskontoret |
85 000 24 000 43 150 000 |
85 000 30 000 47 330 000 |
|
Lantbruksstyrelsen Bostadsstyrelsen Riksbanken |
1 700 000 1 082 870 000 9 934 000 |
1 600 000 1 292 870 000 10 929 000 |
|
Riksgäldskontoret |
50 000 |
24 000 |
|
Summa 1137 813 000 |
1 352 868 000 |
|
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 109
Bostadsstyrelsens här redovisade inkomster hänför sig huvudsakligen till lånefonden för bostadsbyggande. Inkomsterna av denna fond beräknas för budgetåret 1970/71 till 1 075 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 till 1 280 milj. kr. Räntan på bostadslån är enligt kungörelserna den 5 december 1969 (nr 640) och 4 december 1970 (nr 679) 7,5 o/o för åren 1970 och 1971. Den genomsnittliga räntan på samtiiga utestående lån har likaså beräknats till 7,5 o/o.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln statens utiånings-fonder för budgetåret 1970/71 tiU 1137 813 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 1 352 868 000 kr. Beträffande överskottens fördelning pä de olika fonderna får riksrevisionsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga C).
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar har statskontoret, lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av resp. delfonder för budgetåren 1970/71 och 1971/72 tUl följande belopp:
1970/71 1971/72
kronor kronor
Statskontorets delfond 17 000 000 17 000 000
Lantbruksstyrelsens delfond O O
Arbetsmarknadsstyrelsens delfond 18 000 000 27 000 000
Bostadsstyrelsens delfond 400 000 375 000
Riksbankens delfond 95 000 60 000
Riksgäldskontorets delfond 1160 000 1110 000
Summa 36 655 000 45 545 000
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på fonden för läneunderstöd för budgetåret 1970/71 till 36 656 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 45 546 000 kr.
VII. Fonden för statens aktier
Riksdagen har den 10 december 1969 (prop. 1969:121) beslutat om inrättande av ett statligt förvaltningsbolag. Statsföretag AB, fr. o. m. den 1 januari 1970. Följande under fonden för statens aktier redovisade bolag vid utgången av budgetåret 1969/70 förvaltas av Statsföretag AB:
Allmänna Bevaknings AB Luossavaara-Kiirunavaara AB
AB Allmänna Förlaget Norrbottens Järnverk AB
AB Statens Skogsindustrier AB Oljetransit
BS-Konsult AB Sveriges Centrala Restaurang AB
AB Ceaverken Svenska Reproduktions AB
5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 110
AB Kabi Svenska Skifferolje AB
Karlskronavarvet AB AB Statsgruvor
Kalmar Verkstads AB Svenska Utvecklings AB
Svenska Lagerhus AB AB Svensk Torvförädling
Svenska Industrietablerings AB Uddcomb Sweden AB
Svenska Tobaks AB Uddevallavarvet AB
Förvaltningsbolaget får lyfta utdelningar från dotterbolagen som utbetalas efter den 1 januari 1970. Dessa vinstmedel skall fonderas i bolaget t. o. m. år 1972. Första utdelningen till staten skall lämnas våren 1974 för de utdelningar bolaget erhållit under år 1973 (hänförande sig till dotterbolagens verksamhet år 1972). Staten erhåller alltså utdelning från förvaltningsbolaget första gången under budgetåret 1973/74.
På fonden för statens aktier redovisades under budgetåret 1969/70 ytterligare följande bolag:
AB
Aerotransport Lantbruksnäringarnas
AB Transitotrafik Sekundärkredit AB
AB Svensk Bilprovning AB Fjäråssand
Systembolaget AB Svenska Penninglotteriet AB
Sveriges Investeringsbank AB Tipstjänst
Sveriges Kreditbank AB Atomenergi
AB Svensk Exportkredit Törefors AB
AB Företagskredit AB Asea-Atom
AB Industrikredit AB Gullhögens Bruk
Lantbruksnäringarnas Svensk Laboratorietjänst AB
Primärkredit AB Statskonsult AB
Enligt inhämtade uppgifter beräknas utdelning av pä fonden bokförda aktier under budgetåren 1970/71 och 1971/72 utgå frän AB Aerotransport, AB Svensk BUprovning, Systembolaget AB, Sveriges Kreditbank, AB Svensk Exportkredit, AB Industrikredit, Svenska Penninglotteriet AB, AB Tipstjänst och AB Gullhögens Bruk.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för statens aktier för budgetåret 1970/71 tUl 18 327 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 18 642 000 kr.
VIII. Fonden för beredskapslagring
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1970 inrättades fr. o. m. den 1 juli 1970 en fond för beredskapslagring för finansiering av lagringen av olika produkter som handhas av statens jordbruksnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och Svensk Spannmålshandel. Fonden består av två delfonder nämUgen statens jordbruksnämnds delfond som förval-
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 111
tas av statens jordbruksnämnd samt överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond som förvaltas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Såsom inkomst på vardera delfonden skall bokföras ett belopp motsvarande statens normalränta på kapitalbehållningen på resp. delfond vid budgetårets ingång.
I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 3 november 1970 har statens jordbruksnämnd beräknat inkomsterna från delfonden tiU 17,2 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och tiU 18,3 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
I skrivelse till riksrevisionsverket den 11 november 1970 har överstyrelsen för ekonomiskt försvar beräknat inkomsterna från delfonden till 48,7 mUj. kr. för budgetåret 1970/71 och tiU 57,4 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för beredskapslagring för budgetåret 1970/71 tUl 65 900 000 kr. och föreslår, att tUeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 75 650 000 kr.
IX. Statens pensionsfonder
I skrivelse tiU riksrevisionsverket den 14 oktober 1970 har riksförsäkringsverket beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1970/71 tiU 68,2 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 tUl 69,7 milj. kr.
I särskilda skrivelser tUl riksrevisionsverket har statskontoret, statens personalpensionsverk och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder till 8 470 000 ler., 13 600 000 kr. resp. 43 000 kr. för såväl budgetåret 1970/71 som för budgetåret 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1970/71 tUl 90 313 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 91 813 000 kr. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna hänvisas tUl tabellbUagan (bUaga C).
X. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse tUl riksrevisionsverket den 13 oktober 1970 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond tUl 4,04 milj. kr. för budgetåret 1970/71 och till 3,72 milj. hr. för budgetåret 1971/72.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln fonden för kreditgivning till utiandet för budgetåret 1970/71 till 4 040 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 3 720 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 112
övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser frän riksgäldskontoret, statens vägverk, sjöfartsverket, statskontoret, lantbruksstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har lämnats de uppgifter beträffande avkastningen av övriga diverse kapitalfonder, som framgår av följande sammanställning.
1970/71 1971/72
kronor kronor
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret) 10 000 000 10 000 000
Statens vägverks förrädsfond (statens vägverk) 17 580 000 17 850 000
Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsverket) 42 000 22 000
Sjöfartsverkets fond (sjöfartsverket) 13 718 000 14 885 000
Statens datamaskinfond (statskontoret) 4 000 000 6 000 000
Jordfonden
(lantbruksstyrelsen) 2
900 000 2
950 000
Förrådsfonden
för ekonomisk försvarsberedskap
(överstyrelsen för ekonomiskt försvar) 800 000 500 000
Summa 49 040 000 52 207 000
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1970/71 till 49 040 000 kr. och föreslår, att titeln för budgetåret 1971/72 uppförs med 52 207 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 113
KAPITALBUDGETENS INKOMSTER
För finansiering av viss del av investeringarna på kapitalbudgeten används dels medel som blir tillgängliga genom årliga avskrivningar inom kapitalfonderna (avskrivningsmedel inom fonden) dels ock övriga inom fonderna för reinvestering disponibla medel (övriga kapitalmedel och övrig kapitalåterbetalning). Dessa medel redovisas på totalbudgetens inkomstsida i riksstaten under rubriken C. Beräknad övrig finansiering.
Riksrevisionsverket har i skrivelser från myndigheterna inhämtat uppgifter om avskrivningsmedlens och övriga kapitalmedels beräknade storlek under budgetåren 1970/71 och 1971/72.
Dessa uppgifter har sammanställts i efterföljande tablåer där även utfallet för budgetåret 1969/70 och de i riksstaten för budgetåret 1970/71 upptagna beloppen har intagits.
Beträffande avskrivningsmedel inom fonden lämnas följande kommentarer.
Televerket har i avsättning till värdeminskningskonto för budgetåren 1970/71—1971/72 i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/55—1969/70 medräknat en extra avsättning på 15 milj. kr. motsvarande den del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang.
Statens järnvägar har för budgetåret 1970/71 erhålUt Kungl. Maj:ts bemyndigande att i resultatutjämnande syfte utnyttja högst 30 mUj. kr. av tidigare avsatta pensionsmedel. För 1971/72 har statens järnvägar räknat med fortsatt sådant bemyndigande.
Statens vattenfallsverk har för budgetåret 1970/71 anpassat avskrivningarna till beräknat skattemässigt planenliga, vUket innebär fortsatt anpassning till den för budgetåret 1969/70 tUlämpade principen. Fr. o. m. 1971/72 beräknas återgång kunna ske tUl tidigare tUläm-pad princip med reguljär avskrivning av anläggningsbeståndet jämte tillskott motsvarande penningvärdets fall.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
114
Avskrivniagsmedel inom fonden (1 000 kr.)
Fond
1969/70 UtfaU
1970/71
Riksstat
Enl myndigheternas uppgifter'
1971/72 - Enl myndigheternas uppgifter '
|
fond |
|
11800 13 200 13 200 14 500 |
I. Statens affärsverksfonder A. Postverkets
|
B. Televerkets |
» |
630 034 |
653 300 |
634 500 |
661 900 |
|
C. Statens järnvägars |
» |
230 610 |
236 800 |
234 700 |
237 800 |
|
D. Luftfartsverkets |
» |
20 285 |
20 500 |
17 300 |
16 000 |
|
E. Fabriksverkens |
» |
13 546 |
16 500 |
17 000 |
19 200 |
|
F. Statens vattenfallsverks |
» |
295 008 |
360 000 |
320000 |
357 000 |
Summa 1 201 283 1 300 300 1 236 700 1 306 400
II. Statens allmänna fastighetsfond
|
2 624 417 2 383 2 684 34 285 80 |
|
2 709 437 2 456 3 033 37 365 82 |
Kriminalvårdsstyrelsens delfond 2 185
Beskickningsfastighetemas » 391
Karolinska sjukhusets » 2 231
Akademiska sjukhusets » 2 594
Byggnadsstyrelsens » 30 369
GeneraltuUstyrelsens » 83
|
37 853 42 776 42 473 46 082 |
Simima
m. Försvarets fastighetsfond
|
22 700 24155 |
Kasernbyggnaders och befäst
ningars delfonder 21352
Försvarets forskningsanstalts
|
delfond |
904 |
|
920 |
960 |
|
Summa |
22 256 |
23 445 |
23 620 |
25 115 |
|
IX. Diverse kapitalfonder |
|
|
|
|
|
Statens vägverks förrådsfond Sjöfartsverkets fond Statens datamaskinfond Förrädsfonden för ekonomisk försvarsberedskap |
50 103 11888 15 075 1062 |
49 300 11626 25 000 1062 |
54 700 12 853 15 300 1062 |
56 900 13 444 22 600 1062 |
|
Summa |
78 128 |
86 988 |
83 915 |
94 006 |
|
Totalt |
1339520 |
1 453 509 |
1386708 |
1 471 603 |
Efter vissa smärre justeringar pä fastighetsfondema.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäluiing
115
övriga kapitalmedel (1 000 kr.)
Fond
1969/70 Utfall
1970/71 1971/72
---------------------- Enl myn-
Riksstat Enl myn- digheter-digheter- nas uppnäs upp- gifter gifter
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets
B. Televerkets
C. Statens järnvägars
D. Luftfartsverkets
E. Fabriksverkens
F. Statens vattenfallsveiks
|
fond |
253 |
1 |
1 |
1 |
|
» |
1566 |
1 000 |
1000 |
1000 |
|
» |
16 820 |
12 000 |
12 000 |
12 000 |
|
» |
409 |
1 |
1 |
1 |
|
» |
14 184 |
100 |
4 600 |
500 |
|
» |
2 494 |
5 000 |
55 000 |
5 000 |
Summa 35 727 18 102 72 602
18 502
II. Statens allmänna fastighetsfond
|
|
Kriminalvårdsstyrelsens delfond |
561 |
|
— |
— |
|
|
Beskickningsfastighetemas » |
10107 |
|
400 |
— |
|
|
KaroUnska sjukhusets » |
12 |
|
— |
— |
|
|
Akademiska sjukhusets » |
— |
|
3 050 |
— |
|
|
Byggnadsstyrelsens » |
'60151 |
|
= 30 000 |
5 000 |
|
|
Generaltullstyrelsens » |
143 |
|
— |
— |
|
|
Summa |
70 974 |
3 150 |
33 450 |
5 000 |
|
III. |
Försvarets fastighetsfond Kasembyggnaders och befäst- |
|
|
|
|
|
|
ningars delfonder |
1 134 |
|
26 000 |
26 000 |
|
|
Summa |
1134 |
26 000 |
26 000 |
26 000 |
|
v. |
Fonden för läneunderstöd |
|
|
|
|
|
|
Statskontorets delfond |
15 140 |
|
20 000 |
20 000 |
|
|
Arbetsmarknadsstyrelsens » |
— |
|
18 000 |
28 000 |
|
|
Bostadsstyrelsens » |
1218 |
|
800 |
700 |
|
|
Riksbankens » |
879 |
|
450 |
250 |
|
|
Riksgäldskontorets » |
2 600 |
|
2 700 |
2 725 |
|
|
Summa |
19 837 |
42 500 |
41950 |
51675 |
|
VII |
. Fonden för for lag till statsverket |
27 812 |
40 000 |
35 000 |
40 000 |
|
IX, |
. Diverse kapitalfonder |
|
|
|
|
|
|
Statens vägverks förrådsfond |
764 |
200 |
200 |
200 |
|
|
Sjöfartsverkets fond |
204 |
50 |
50 |
50 |
|
|
Statens datamaskinfond |
146 |
---- |
— |
______ |
|
|
Förrådsfonden för ekonomisk föt- |
|
|
|
|
|
|
svarsberedskap |
— |
1 |
— |
— |
|
|
Summa |
1 114 |
251 |
250 |
250 |
|
|
Totalt |
156 598 |
130 003 |
209 252 |
141 427 |
' Härav utgör 52,8 milj. kr. av statskontorets inlevererade försäljningsmedel avseende försåld maik på Kungl. Djurgården.
" Härav utgör 17 milj. kr. försäljningsmedel för Kungsträdgården.
Prop. 1971:1 Bilagal Finansplanen 116
övrig kapifaläterbetalning (1 000 kr.)
Fond 1969/70 1970/71 1971/72
Utfall Enl myn-
Riksstat Enl myndig- digheter-
heternas nas upp-
uppgifter gifter
|
19 595 |
21 161 |
|
= 295 |
117 |
|
20 850 |
21480 |
|
40 740 |
42 758 |
Statens utlåningsfonder '42 182
Fonden för Södertälje kanal
verk 116
Fonden för
kreditgivning tUl
utlandet 20 240
Summa 62 538 42 874
' Redovisas i budgetredovisningen som inkomst på investeringsanslag.
" Överskottet för Södertälje kanalverk har för 1970/71 beräknats tiU 219 700 kr. I den av Kungl. Maj:t den 17.6.1970 faststäUda staten anges att ränta pä det bokförda kapitalet, 42 000 kr., skall tillgodoföras den i riksstaten upptagna inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder. Överskjutande överskott, 177 700 kr., skall såsom extra avskrivning avsättas till värdeminskningskontot.
Riksrevisionsverket beräknar kapitalbudgetens inkomster för budgetåret 1970/71 tUl 1 636 700 000 kr. och föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1971/72 upptas tUl 1 655 788 000 kr.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
117
Sammanfattning
Riksrevisionsverkets förslag till beräkning av drift- och kapitalbudgetens inkomster under budgetåret 1971/72 och den nu företagna uppskattningen av inkomsterna under innevarande budgetår har utförts under antagande av en uppgång av 11,5 o/o för den totala lönesumman under 1970 och av 10 o/o under 1971. För de första månaderna under 1972 har räknats med en uppgång av 7 o/o. Bolagens taxerade inkomster har förutsatts komma att öka med 7 o/o mellan verksamhetsåren 1969 och 1970 och därefter schablonmässigt med 5 o/o per år.
Slutresultatet av riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsterna under innevarande och nästkommande budgetår framgår av de såsom bilaga B resp. bilaga C fogade specifikationerna samt av den sammanfattande tabeUen nedan, i vUken även de redovisade inkomsterna under budgetåret 1969/70 och riksstatssiffrorna för budgetåret 1970/71 medtagits för jämförelse.
Totalbudgetens inkomster (milj. kr.)
|
|
1969/70 |
1970/71 |
|
1971/72 |
Föränd- |
Föränd- |
|
|
|
Utfall |
|
|
Beräk- |
ring |
:från |
ring från |
|
|
|
Riks- |
Ny be- |
ning |
1969/70 |
ny ber. |
|
|
|
|
■ stat |
räkning |
|
till ny |
1970/71 |
|
|
|
|
|
|
|
ber. |
|
till |
|
|
|
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
Driftbudgetens inkomster |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt på inkomst och för- |
|
|
|
|
|
|
|
|
mögenhet m. m. |
17 048 |
18 400 |
19 400 |
19 600 |
-t-2 352 |
+ 200 |
|
|
Övriga skatter på inkomst. |
|
|
|
|
|
|
|
|
förmögenhet och rörelse |
623 |
667 |
648 |
696 |
+ |
25 |
+ 48 |
|
Automobilskattemedel |
3 044 |
3 215 |
3 200 |
3 343 |
+ |
156 |
+ 143 |
|
Fordonsskatt |
1 130 |
1210 |
1227 |
1 305 |
+ |
97 |
+ 78 |
|
Bensin- och bränn- |
|
|
|
|
|
|
|
|
oljeskatt |
1914 |
2 005 |
1973 |
2 038 |
+ |
59 |
+ 65 |
|
AUmän arbetsgivaravgift |
698 |
880 |
1255 |
1915 |
+ |
557 |
+ 660 |
|
Tullar och acciser |
14 155 |
16810 |
16 860 |
20 815 |
+ 2 705 |
+ 3 955 |
|
|
TuUmedel |
1046 |
1070 |
1 130 |
1 110 |
+ _ |
84 |
- 20 |
|
Mervärdeskatt |
6 741 |
8 900 |
8 860 |
12300 |
+ ' |
1119 |
+ 3 440 |
|
Särskilda varuskatter |
393 |
415 |
391 |
390 |
|
1 |
1 |
|
Omsättningsskatt pä |
|
|
|
|
|
|
|
|
motorfordon |
469 |
525 |
436 |
461 |
— |
33 |
+ 25 |
|
Tobaksskatt |
1607 |
1760 |
1663 |
1673 |
+ |
56 |
+ 10 |
|
Skatt på sprit |
1900 |
1935 |
1980 |
2 000 |
+ |
80 |
+ 20 |
|
Skatt på vin |
225 |
235 |
250 |
265 |
+ |
25 |
+ 15 |
|
Skatt pä malt- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
läskedrycker |
475 |
625 |
625 |
675 |
+ |
150 |
+ 50 |
|
Energiskatt |
971 |
1010 |
1011 |
1 116 |
+ |
40 |
+ 105 |
|
Särskild skatt pä motor- |
|
|
|
|
|
|
|
|
bränslen |
239 |
250 |
421 |
741 |
+ |
182 |
+ 320 |
|
Övriga |
89 |
85 |
93 |
84 |
+ |
4 |
- 9 |
St Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 1. Bil. 2
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
118
|
+ 19 + 5 426 |
|
|
1969/70 |
1970/71 |
|
1971/72 |
Föränd- |
Föränd- |
||
|
|
Utfall |
|
|
Beräk- |
rine |
;från |
ring |
;från |
|
|
|
Riks- |
Ny be- |
ning |
1969/70 |
ny ber. |
||
|
|
|
stat |
räkning |
|
tUl |
ny |
1970/71 |
|
|
|
|
|
|
|
ber. |
|
till |
|
|
|
|
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
||
|
Uppbörd i statens verksamhet |
914 |
878 |
931 |
930 |
+ |
17 |
|
1 |
|
Bidrag tUl kostnader för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
polis-, domstols- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppbördsväsendet m.m. |
100 |
83 |
89 |
78 |
__ |
11 |
__ |
11 |
|
Pensionsmedel m. m. |
179 |
216 |
255 |
241 |
+ |
76 |
_ |
14 |
|
Övriga |
635 |
579 |
586 |
611 |
|
49 |
+ |
25 |
|
Diverse inkomster |
632 |
600 |
626 |
634 |
__ |
6 |
+ |
8 |
|
Totalisatormedel |
102 |
108 |
102 |
103 |
|
__ |
+ |
I |
|
Tipsmedel |
152 |
152 |
176 |
176 |
+ |
24 |
|
|
|
Lotterimedel |
148 |
152 |
165 |
165 |
T |
17 |
|
__ |
|
Övriga |
229 |
188 |
183 |
190 |
|
46 |
+ |
7 |
|
Statens affärsverksfonder |
525 |
685 |
602 |
747 |
+ |
77 |
+ |
145 |
|
Televerket |
150 |
145 |
168 |
154 |
+ |
18 |
|
14 |
|
Statens jämvägar |
41 |
103 |
100 |
105 |
+ |
59 |
+ |
5 |
|
Statens vattenfallsverk |
278 |
368 |
250 |
411 |
|
28 |
+ |
161 |
|
Övriga |
56 |
69 |
84 |
77 |
_i_ |
28 |
|
7 |
|
Riksbanksfonden |
200 |
200 |
200 |
200 |
|
__ |
|
__ |
|
Statens allmänna fastig- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hetsfond |
73 |
137 |
137 |
143 |
+ |
64 |
+ |
6 |
|
Försvarets fastighetsfond |
83 |
90 |
90 |
95 |
+ |
7 |
+ |
5 |
|
Statens utlåningsfonder |
699 |
1 132 |
1 138 |
1 353 |
+ |
439 |
+ |
215 |
|
Lånefonden för bostads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggande |
646 |
1075 |
1 075 |
1280 |
+ |
429 |
+ |
205 |
|
Övriga |
54 |
57 |
63 |
73 |
+ |
9 |
|
10 |
|
Fonden för låneunderstöd |
33 |
37 |
37 |
46 |
+ |
4 |
_i_ |
9 |
|
Fonden för statens aktier |
19 |
20 |
18 |
19 |
|
1 |
-1- |
1 |
|
Fonden för beredskaps- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lagring |
• |
61 |
66 |
76 |
-f- |
66 |
+ |
10 |
|
Statens pensionsfonder |
90 |
90 |
90 |
92 |
|
__ |
+ |
2 |
|
Diverse kapitalfonder |
50 |
49 |
53 |
56 |
+ |
3 |
+ |
3 |
|
Säger för driftbudgeten |
38 887 |
43 949 |
45 350 |
50 757 |
+ 6 463 |
+ 5 407 |
||
|
Kapitalbudgetens inkomster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avskrivningsmedel och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
övriga kapitalmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inom fondema |
1496 |
1583 |
1 596 |
1613 |
+ |
100 |
+ |
17 |
|
Statens affärsverksfonder |
1237 |
1 318 |
1 309 |
1325 |
+ |
72 |
+ |
16 |
|
Övriga kapitalfonder |
259 |
265 |
287 |
288 |
+ |
28 |
+ |
1 |
|
Övrig kapitalåterbetalning |
20 |
43 |
41 |
43 |
+ |
21 |
+ |
2 |
|
1656 |
|
121 |
Säger för kapitalbudgeten ] 516 1 626 1637
|
+ 6 583 |
|
52 413 |
Totalbudgetens inkomster 40 404 45 576 46 987
Enligt nu föreliggande beräkningar skulle inkomsterna på driftsbudgeten under budgetåret 1970/71 komma att uppgå tUl 45 350 milj. kr., vilket överstiger i riksstaten upptaget belopp med 1 401 milj. kr. För budgetåret 1971/72 skuUe inkomsterna komma att uppgå tiU 50 757 milj. kr., vilket skulle innebära en uppgång med 5 407 milj. kr. i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1970/71 och en uppgång med 6 808 milj. kr. i jämförelse med gäUande riksstat.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 119
De totala inkomsterna på kapitalbudgeten beräknas uppgå tUl sammanlagt 1 637 milj. ler. under budgetåret 1970/71 mot 1 626 mUj. kr. i riksstaten. För budgetåret 1971/72 skuUe inkomsterna uppgå tUl 1656 milj. ler., vilket innebär en uppgång med 19 mUj. kr. i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1970/71.
Totalbudgetens inkomster beräknas för budgetåret 1970/71 tiU 46 987 milj. kr. mot i rilcsstaten upptagna 45 576 mUj. kr. och för budgetåret 1971/72 till 52 413 milj. kr.
Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Ehnbom, revisionsdirektören Säfström, byrådirektören Hawor samt förste revisorerna Almström, Rindlöw och Vereide varjämte avdelningsdirektören (llederblad varit föredragande.
Stockholm den 14 december 1970.
Underdånigst LARS LINDMARK
CARL OLOF CEDERBLAD
BILAGOR
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 123
Bilaga A
Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1965/66—1969/70
Tusental kronor
1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
Skatter, avgifter m. m.
Skatter: Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
|
11927 710 9 162 |
12 668 661 11 191 |
12 884 760 10 057 |
14 078 294 16 225 |
17 047 625 21400 |
|
3 661 10 423 |
— 86 10 418 |
1 630 9 871 |
1943 10 615 |
1262 9 677 |
|
3 522 167 356 |
3 156 191 579 |
1963 206 092 |
2 074 222 014 |
1 973 236 565 |
Skatt på inkomst och förmögenhet m. m.
Kupongskatt
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Skogsvårdsavgifter
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
Arvsskatt och gåvoskatt
Lotterivinstskatt 103 831 90 350 91559 94 896 97 472
Stämpelskatt och stämpelavgift 173 214 184 585 232 112 226 531 255 101
Säger för skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse 12 398 879 13 159 853 13 438 044 14 652 593 17 671 075
|
Automobilskattemedel: |
|
|
|
|
|
|
Fordonsskatt |
578 833 |
617 193 |
865 685 |
962 833 |
1 129 572 |
|
Trafikomläggningsskatt |
99 511 |
107 445 |
— |
— |
— |
|
Bensin- och brännoljeskatt |
1 537 039 |
1 659 193 |
1 696 241 |
1 799 625 |
1 914 305 |
|
Säger för automobilskattemedel |
2 215 383 |
2 383 831 |
2 561 926 |
2 762 458 |
3 043 877 |
|
Allmän arbetsgivaravgift |
— |
— |
— |
287 336 |
698 058 |
|
Tullar och acciser: |
|
|
|
|
|
|
Tull medel |
1 087 537 |
984 246 |
949 820 |
952 799 |
1 045 960 |
|
Allmän varuskatt |
5 019 459 |
5 785 268 |
6 571 660 |
4 962 962 |
— |
|
Mervärdeskatt |
— |
— |
— |
1 991 212 |
6 741 077 |
|
Särskilda varuskatter |
349 461 |
368 086 |
384 531 |
393 965 |
393 115 |
|
Omsättningsskatt på motorfordon |
318 538 |
313 993 |
309 251 |
424 883 |
469 154 |
|
Regleringsavgift och accis på fett- |
|
|
|
|
|
|
varor m. m. |
39 |
35 |
26 |
— |
— |
|
Tobaksskatt |
1 204 139 |
1 348 595 |
1 489 812 |
1 522 677 |
1 606 727 |
|
Rusdrycksförsäljningsmedel av parti- |
|
|
|
|
|
|
handelsbolag |
25 205 |
30 499 |
25 245 |
25 386 |
36 164 |
|
Rusdrycksförsäljningsmedel av de- |
|
|
|
|
|
|
taljhandelsbolag |
48 921 |
50 879 |
50 608 |
52 802 |
53 097 |
|
Skatt på sprit |
I 589 564 |
1 731 494 |
I 787 235 |
1 837 353 |
1 900 243 |
|
SkaU på vin |
146 840 |
171 680 |
190 671 |
211200 |
225 158 |
|
Skatt på malt- och läskedrycker |
252 489 |
309 832 |
347 799 |
402 683 |
474 785 |
|
Energiskatt |
779 274 |
804 503 |
846 511 |
905 048 |
971 028 |
|
Särskild skatt pä motorbränslen |
25 527 |
204 102 |
210 980 |
225 134 |
238 984 |
|
Investeringsavgift |
— |
52 |
4 676 |
853 |
— |
|
Säger för tullar och acciser |
10 846 993 |
12 103 264 |
13 168 824 |
13 908 957 |
14 155 492 |
|
Säger för skatter 25 461 255 |
27 646 948 |
29 168 794 |
31 611 344 |
35 568 502 |
|
Uppbörd i statens
verksamhet:
Expeditionsavgifter 42
684 47
037 53
879 73
206 69
703
Bidrag till kostnader för
polis-, dom
stols- och uppbördsväsendet m. m. 374 642 276 433 222 877 141
800 99
739
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
124
|
|
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
|
Vattendomstolsavgifter |
1 346 |
1787 |
319 |
668 |
600 |
|
Inkomster vid kriminalvården |
5 168 |
7 108 |
8 660 |
10 096 |
—13 411 |
|
Inkomster vid flygtekniska försöksan- |
|
|
|
|
|
|
stalten |
10 249 |
10 392 |
9 265 |
9 677 |
11 310 |
|
Bidrag till riksförsäkringsverket och |
|
|
|
|
|
|
försäkringsrådet |
4 859 |
4 986 |
4 398 |
7 133 |
9 536 |
|
Personalsjukpenningar m. m. |
48 590 |
54 665 |
83 619 |
89 323 |
— |
|
Inkomster vid centrala sjukvårdsbered- |
|
|
|
|
|
|
ningen |
24 |
24 |
21 |
— |
— |
|
Inkomster vid statens institut för folk- |
|
|
|
|
|
|
hälsan |
663 |
755 |
751 |
1 150 |
1215 |
|
Inkomster vid statens bakteriologiska |
|
|
|
|
|
|
laboratorium |
7 805 |
14 903 |
14 590 |
18 408 |
20 445 |
|
Inkomster vid statens farmacevtiska |
|
|
|
|
|
|
laboratorium |
1477 |
1420 |
1468 |
2 324 |
2 205 |
|
Inkomster vid statens rättskemiska |
|
|
|
|
|
|
laboratorium |
824 |
911 |
895 |
1215 |
1205 |
|
Inkomster vid karolinska sjukhuset |
64 169 |
74 804 |
101 333 |
129 858 |
135 560 |
|
Inkomster vid serafimerlasarettet |
15 044 |
18 396 |
25 598 |
— |
— |
|
Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m. |
, |
|
1 374 |
523 |
193 |
|
Inkomster vid statens värdanstalter |
|
|
|
|
|
|
för alkoholmissbrukare |
291 |
445 |
389 |
377 |
436 |
|
Inkomster vid statens mentalsjukhus |
47 935 |
34 144 |
— |
— |
— |
|
Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus |
319 |
227 |
— |
— |
— |
|
Inkomster vid arbetsmedicinska insti- |
|
|
|
|
|
|
tutet |
|
. |
198 |
314 |
237 |
|
Inkomster vid statens vägverk (väg- |
|
|
|
|
|
|
och vattenbyggnadsverket) |
1 352 |
1497 |
1662 |
1937 |
1697 |
|
Förrättningsavgifter vid statens bilin- |
|
|
|
|
|
|
spektion |
7 586 |
10 312 |
11600 |
— |
— |
|
Inkomster vid statens trafiksäkerhets- |
|
|
|
|
|
|
verk |
.— |
— |
.— |
15 300 |
18 322 |
|
Avgifter för registrering av motorfor- |
|
|
|
|
|
|
don |
15 580 |
15 423 |
14 867 |
16 570 |
16 917 |
|
Försäljning av sjökort m. m. |
1618 |
1 725 |
1 536 |
1 796 |
1835 |
|
Fyr- och båkmedel |
26 625 |
33 522 |
35 687 |
40 485 |
44 115 |
|
Lotspenningar |
15 271 |
23 025 |
11111 |
29 563 |
30 340 |
|
Skeppsmätningsavgifter |
684 |
834 |
1 696 |
1376 |
1553 |
|
Inkomster vid Sveriges meteorologiska |
|
|
|
|
|
|
och hydrologiska institut |
9 051 |
10 659 |
12 556 |
13 214 |
15 268 |
|
Inkomster vid statens geotekniska in- |
|
|
|
|
|
|
stitut |
1946 |
2 186 |
2 555 |
2 810 |
2 772 |
|
Pensionsmedel m. m. |
— |
— |
— |
.— |
179 153 |
|
Inkomster av datamaskindrift vid |
|
|
|
|
|
|
statskontoret |
751 |
— |
— |
— |
— |
|
Inkomst av myntning och justering |
18 088 |
18 766 |
21875 |
19 454 |
42 366 |
|
Kontrollstämpelmedel |
2 207 |
1991 |
1882 |
1475 |
1278 |
|
Bidrag tUl statens bränslekontrolle- |
|
|
|
|
|
|
rande verksamhet |
105 |
119 |
112 |
173 |
148 |
|
Bidrag till bankinspektionen |
2 305 |
2 598 |
2 690 |
3 290 |
3 775 |
|
Bidrag för revision av sparbankerna |
604 |
616 |
748 |
787 |
884 |
|
Bidrag till försäkringsinspektionen |
1 596 |
2 279 |
2 209 |
2 274 |
2 390 |
|
Avgifter för granskning av biograffilm |
255 |
243 |
262 |
245 |
234 |
|
Inkomster vid riksantikvarieämbetet |
|
, |
817 |
1 507 |
3 150 |
|
Inkomster vid odontologiska fakulte- |
|
|
|
|
|
|
terna (tandläkarhögskolorna) |
1002 |
896 |
1 045 |
1 652 |
— |
|
Inkomster vid statens maskinprov- |
|
|
|
|
|
|
ningar |
486 |
476 |
538 |
448 |
698 |
|
Inkomster vid lantbruksnämnderna |
1 737 |
1 737 |
2 404 |
2 835 |
2 767 |
|
Inkomster vid statens hingstdepå och |
|
|
|
|
|
|
stuteri |
— |
841 |
796 |
753 |
867 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
125
|
|
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
|
Inkomster vid statens jordbruksnämnd |
474 |
540 |
661 |
641 |
554 |
|
Inkomster vid statens centrala frökon- |
|
|
|
|
|
|
trollanstalt |
4 017 |
4 442 |
5 046 |
4 749 |
5 233 |
|
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. |
915 |
918 |
1321 |
1363 |
1748 |
|
Inkomster vid statens lantbrukskemiska |
|
|
|
|
|
|
laboratorium (kontrollanstalt) |
372 |
361 |
413 |
786 |
937 |
|
Avgifter vid köttbesiktning |
5 557 |
6 918 |
7 501 |
7 352 |
7 492 |
|
Inkomster vid statens veterinärmedi- |
|
|
|
|
|
|
cinska anstalt |
2 430 |
3 106 |
3 051 |
3 618 |
3 817 |
|
Inkomster vid veterinärhögskolan |
935 |
981 |
1016 |
1 148 |
1 180 |
|
Avgifter för statskontroll av krigsma- |
|
|
|
|
|
|
terieltillverkningen |
83 |
94 |
95 |
80 |
167 |
|
Inkomster av statens gruvegendom |
7 726 |
11839 |
5 991 |
9 844 |
17 886 |
|
Inkomster vid statens institut för kon- |
|
|
|
|
|
|
sumentfrågor |
859 |
1056 |
1209 |
1356 |
1402 |
|
Inkomster vid patent- och registrerings- |
|
|
|
|
|
|
väsendet |
21962 |
24 700 |
29 327 |
35 177 |
40 826 |
|
Avgifter för registrering i förenings- |
|
|
|
|
|
|
m. fl. register |
699 |
682 |
985 |
1 153 |
1078 |
|
Exekutionsavgifter |
7 217 |
6 453 |
6 714 |
6 395 |
12518 |
|
Restavgifter |
— |
— |
— |
39 159 |
39 727 |
|
Inkomster vid statens planverk (inkom- |
|
|
|
|
|
|
ster vid länsarkitektsorganisationen) |
804 |
658 |
681 |
935 |
.895 |
|
Inkomster vid lantmäteriväsendet |
26 823 |
32 226 |
42 226 |
47 500 |
48 257 |
|
Inkomster vid rikets allmänna kart- |
|
|
|
|
|
|
verk |
5 269 |
6 746 |
6 604 |
6 146 |
7 396 |
|
Inkomster vid Sveriges geologiska un- |
|
|
|
|
|
|
dersökning |
718 |
775 |
906 |
663 |
638 |
|
Inkomster vid statens provningsanstalt |
5 187 |
6 796 |
7 119 |
7 770 |
8 594 |
|
Inkomster vid statens skeppsprovnings- |
|
|
|
|
|
|
anstalt |
2 517 |
2 961 |
3 068 |
3 461 |
4 368 |
|
Säger för uppbörd i statens verksamhet |
829 500 |
790 435 |
798 821 |
823 309 |
914 214 |
|
Diverse inkomster: |
|
|
|
|
|
|
Bötesmedel |
48 283 |
59 366 |
73 921 |
80 988 |
80 699 |
|
Totalisatormedel |
79 624 |
91874 |
98 448 |
103 356 |
102 226 |
|
Tipsmedel |
130 695 |
131 494 |
132 129 |
138 538 |
152 473 |
|
Lotterimedel |
131 792 |
135 730 |
162 745 |
156 546 |
148 139 |
|
Övriga diverse inkomster |
87 710 |
108 231 |
88 385 |
55 917 |
148 675 |
Säger för diverse inkomster 478104 526 695 555 628 535 345 632 211 Säger för skatter, avgifter, m. m. 26 768 859 28 964 079 30 523 243 32 969 998 37 114 928
Inkomster av statens kapitalfonder
Statens affärsverksfonder: Försvarets fabriksverk Postverket Televerket Statens järnvägar Luftfartsverket Statens vattenfallsverk Domänverket
Säger för statens affärsverksfonder Riksbanksfonden Statens allmänna fastighetsfond
|
, |
. |
10 791 |
10 800 |
16 172 |
|
3 237 |
11 165 |
15 022 |
10 000 |
12912 |
|
123 645 |
150 423 |
215 000 |
167 200 |
150 029 |
|
25 000 |
12 342 |
20 071 |
124 |
40 668 |
|
, |
, |
13 595 |
14 739 |
15 050 |
|
310 651 |
310 634 |
334 702 |
349 742 |
277 922 |
|
14 000 |
31 933 |
5 089 |
10 184 |
12 000 |
|
476 532 |
516 497 |
614 271 |
562 789 |
524 753 |
|
100 000 |
150 000 |
150 000 |
200 000 |
200 000 |
|
46 025 |
50 539 |
47 034 |
52 559 |
72 630 |
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
126
1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70
|
44 856 5 139 |
Försvarets fonder: Försvarets fastighetsfond Försvarets fabriksfond
Säger för försvarets fonder 49 995
63 182 7 062
70 245
73 506
73 506
79 007
79 007
82 691
82 691
Statens utlåningsfonder:
Utrikesförvaltningens lånefond
Biståndsförvaltningens lånefond
Värnpliktslånefonden
Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby
Statens bosättningslånefond
Vattenkraftslänefonden
Luftfartslånefonden
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Tullverkets båtlånefond
Statens lånefond för universitetsstudier
Allmänna studielånefonden
Lånefonden för inventarier i studentbostäder
Lånefonden för studentkårlokaler
Jordbrukets lagerhusfond
Jordbrukets maskinlånefond
Statens sekundärlånefond för jordbrukare
Fonden för supplementär jordbrukskredit
Kraftledningslånefonden
Elektrifieri ngslånefonden
Egnahemslänefonden
Arrendelånefonden
Arbetarsmåbrukslånefonden
Statens avdikningslånefond
Täckdikningslånefonden
Bevattningslånefonden
Fiskerilånefonden
Statens fiskredskapslånefond
Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
Skogsväglånefonden
Statens skogslånefond
Länefonden för insamling av skogsfrö
Statens hantverks- och industriläne-fond
Statens sekundäriänefond för rederinäringen
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer
Länefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
Lånefonden för bostadsbyggande
Länefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
Lånefonden för kommunala markförvärv
|
43 |
46 |
49 |
57 |
71 |
|
2 |
13 0 |
13 |
20 |
21 |
|
2 3 793 |
1 5 272 |
6 293 |
6917 |
7 244 |
|
343 |
323 |
316 |
272 |
338 |
|
1748 |
2 539 |
3 134 |
3 764 |
3 621 |
|
1948 |
1822 |
2 032 |
2 053 |
1912 |
|
0 |
0 |
-- |
— |
— |
|
720 |
889 |
1 851 |
1435 |
1218 |
|
730 |
888 |
1 838 |
4 746 |
9 196 |
|
413 |
566 |
774 |
1076 |
1 334 |
|
— |
3 |
6 |
23 |
33 |
|
378 |
330 |
282 |
239 |
199 |
|
1 350 |
1462 |
811 |
1 348 |
1 116 |
|
60 |
48 |
39 |
32 |
26 |
|
18 |
10 |
6 |
5 |
4 |
|
176 |
175 |
157 |
155 |
141 |
|
0 |
0 |
— |
— |
— |
|
3 381 |
3 221 |
2 549 |
2 380 |
2 327 |
|
1 |
0 0 1946 |
— |
— |
— |
|
2 091 0 0 |
1972 |
1869 |
1 764 |
|
|
0 |
__ |
__ |
______ |
|
|
797 1 |
927 9 |
756 |
818 |
962 |
|
91 |
96 |
92 |
90 |
82 |
|
51 1 51 |
43 0 55 |
43 |
42 |
47 |
|
59 |
72 |
66 |
||
|
7 755 |
9 815 |
10 289 |
11802 |
15 700 |
|
96 |
76 |
61 |
50 |
39 |
|
2 671 |
2 392 |
2 133 |
1880 |
1 649 |
|
4 |
2 |
— |
— |
— |
|
130 |
89 |
53 |
28 |
13 |
|
367 795 |
420 726 |
470 220 |
722 751 |
645 688 |
|
645 |
652 |
887 |
1084 |
1 152 |
|
__ |
__ |
__ |
__ |
1 387 |
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 127
|
|
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
|
Lånefonden för allmänna samlingslokaler Övriga utlåningsfonder |
2 261 |
1 774 |
1 174 16 |
1961 12 |
2 033 19 |
|
Säger för statens utlåningsfonder |
399 543 |
456 214 |
507 906 |
766 981 |
699 400 |
|
Fonden för låneunderstöd |
15 545 |
13 821 |
19 583 |
23 954 |
33136 |
|
Fonden för statens aktier |
37 774 |
92 813 |
44 769 |
52 356 |
19 371 |
|
Statens pensionsfonder: |
|
|
|
|
|
|
Folkpensioneringsfonden Civila tjänstepensionsfonden Militära tjänstepensionsfonden Allmänna familjepensionsfonden Statens pensionsanstalts pensionsfond Pensionsfonden för vissa riksdagens verk |
58 710 1818 212 5 481 12 132 36 |
59 021 1 847 212 5 508 12 291 36 |
57 894 1 886 220 5 724 12 858 37 |
62 681 1929 205 6 159 13 343 40 |
68 276 2 029 233 6123 13 571 41 |
|
Säger för statens pensionsfonder |
78 391 |
78 915 |
78 620 |
84 356 |
90 272 |
|
Diverse kapitalfonder |
42 255 |
47 581 |
42 492 |
44 099 |
49 933 |
|
Säger för inkomster av statens kapitalfonder |
1 246 060 |
1 476 623 |
1 578 180 |
1 866 103 |
1 772 187 |
|
Summa 28 014 920 |
30 440 702 |
32 101 424 |
34 836 101 |
38 887 114 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
128
Bilaga B
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1970/71
|
I riks- |
Beräknat |
|
staten |
utfall |
|
beräknat |
|
|
belopp |
|
|
Tusental |
Tusental |
|
kr. |
kr. |
|
bevillning |
525 000 |
436 000 |
|
e) Tobaksskatt, bevillning |
1 760 000 |
1 663 000 |
|
f) Rusdrycksförsäljningsmedel av parti- |
|
|
|
handelsbolag, bevillning |
30 000 |
35 000 |
|
g) Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj- |
|
|
|
handelsbolag, bevillning |
50 000 |
53 000 |
|
h) Skatt på sprit, bevillning |
1 935 000 |
1 980 000 |
|
i) Skatt på vin, bevillning |
235 000 |
250 000 |
|
j) Skatt på malt- och läskedrycker, be- |
|
|
|
villning |
625 000 |
625 000 |
|
k) Energiskatt, bevillning |
1 010 000 |
1 011 000 |
|
1) Särskild skatt på motorbränslen. |
|
|
|
bevillning |
250 000 |
421 000 |
|
m) Investeringsavgift, bevillning |
5 000 |
5 000 |
|
Säger för skatter |
39 972 200 |
41 363 200 |
|
II. Uppbörd i statens verksamhet: |
|
|
|
1. Expeditionsavgifter |
83 000 |
75 300 |
|
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols- |
|
|
|
och uppbördsväsendet m. m. |
83 000 |
89 000 |
|
18 400 000 23 000 1000 10 200 3 000 270 000 100 000 260 000 |
A. Skatter, avgifter, m. m. I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt på inkomst och förmögenhet m. m., bevillning
b) Kupongskatt, bevillning
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning
Skogsvårdsavgifter, bevillning Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning
g) Lotterivinstskatt, bevillning h) Stämpelskatt och stämpelavgift, bevillning 1. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning
b) Bensin- och brännoljeskatt, bevillning
3. Allmän arbetsgivaravgift, bevillning
4. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning
b) Mervärdeskatt, bevillning
c) Särskilda varuskatter, bevillning
d) Omsättningsskatt på motorfordon,
19 400 000 20 000
1000 10 200
3 000 270 000 100 000
244 000
1 210 000 1 227 000
2 005 000 1 973 000 880 000 1 255 000
1070 000 1130 000
8 900 000 8 860 000
415 000 391000
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
129
9.
10. 11.
12. 13.
14.
15. 16. 17. 18. 19. 20.
21. 22. 23. 24. 25. 26.
27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36.
37. 38.
39. 40.
41. 42.
43. 44.
Vattendomstolsavgifter Inkomster vid kriminalvården Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet
Inkomster vid statens institut för folkhälsan
Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
Inkomster vid karolinska sjukhuset Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
Inkomster vid arbetsmedicinska institutet Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen Inkomster vid statens trafiksäkerhets verk, att tillföras automobilskattemedlen Avgifter för registrering av motorfordon Försäljning av sjökort m. m. Fyr- och båkmedel Lotspenningar Skeppsmätningsavgifter Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Inkomster vid statens geotekniska institut Ersättning för visst värderingsförfarande Pensionsmedel m. m. Inkomst av myntning och justering Kontrollstämpel medel Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet
Bidrag till bankinspektionen Bidrag för revision av sparbankerna Bidrag till försäkringsinspektionen Avgifter för granskning av biograffilm Inkomster vid riksantikvarieämbetet Inkomster vid statens maskinprovningar Inkomster vid lantbruksnämnderna Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri Inkomster vid statens jordbruksnämnd Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium
Avgifter vid köttbesiktning Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt
Inkomster vid veterinärhögskolan Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-tillverkningen
Inkomster av statens gruvegendom Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
|
I riks- |
Beräknat |
|
staten |
utfall |
|
beräknat |
|
|
belopp |
|
|
Tusental |
Tusental |
|
kr. |
kr. |
|
1000 |
600 |
|
8 400 |
3 510 |
|
12 200 |
13 200 |
|
8 300 |
8 300 |
|
1 400 |
1400 |
|
2 625 |
6 000 |
|
1257 |
1259 |
|
132 000 |
139 000 |
|
400 |
500 |
|
500 |
500 |
|
2 000 |
2 000 |
|
16 340 |
18 000 |
|
19 000 |
18 700 |
|
1 850 |
2 000 |
|
45 000 |
55 000 |
|
30 800 |
27 000 |
|
1500 |
2 800 |
|
13 400 |
15 400 |
|
3 100 |
3 000 |
|
40 |
40 |
|
216 000 |
255 000 |
|
33 600 |
33 600 |
|
1 500 |
1 300 |
|
175 |
_______ |
|
3 730 |
4 170 |
|
975 |
882 |
|
2 322 |
2 315 |
|
250 |
230 |
|
2 610 |
3 000 |
|
500 |
500 |
|
3 300 |
3 000 |
|
974 |
974 |
|
630 |
625 |
|
5 300 |
5 300 |
|
1 500 |
1 866 |
|
1000 |
1 100 |
|
7 200 |
7 400 |
|
4 000 |
4 000 |
|
1300 |
1 300 |
|
166 |
164 |
|
6 200 |
11700 |
|
1600 |
1 320
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
130
I riksstaten beräknat belopp Tusental kr.
Beräknat utfall
Tusental kr.
|
Säger för diverse inkomster 599 500 625 500 Säger för skatter, avgifter m. m. 41 449 274 42 919 200 |
45. Inkomster vid patent- och registrerings-väsendet
46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
47. Exekutionsavgifter
48. Restavgifter
49. Inkomster vid statens planverk
50. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
51. Tillsyn av atomenergianläggningar m. m.
52. Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.
Säger för uppbörd i statens verksamhet
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel
2. Totalisatormedel
3. Tipsmedel
4. Lotterimedel
5. övriga diverse inkomster
|
38 100 |
39 500
|
1200 |
1 145 |
|
14 000 |
14 000 |
|
50 000 |
45 000 |
|
1 980 |
1980 |
|
950 |
760 |
|
1000 |
860 |
|
7 000 |
6 400 |
|
877 574 |
930 500 |
|
95 000 |
90 000 |
|
108 000 |
102 000 |
|
152 000 |
176 000 |
|
152 000 |
165 000 |
|
92 500 |
92 500 |
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket
2. Televerket
3. Statens järnvägar
4. Luftfartsverket
5. Förenade fabriksverken
6. Statens vattenfallsverk
7. Domänverket
Säger för statens affärsverksfonder
II. Riksbanksfonden
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fastighetsfond V. Statens utläningsfonder
VI. Fonden för låneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring IX. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden
2. Civila tjänstepensionsfonden
3. Militära fjänstepensionsfonden
4. Allmänna familjepensionsfonden
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
Säger för statens pensionsfonder
|
12 000 |
12 000 |
|
145 000 |
168 000 |
|
103 000 |
100 000 |
|
17 000 |
18 600 |
|
16 800 |
18 800 |
|
368 000 |
250 000 |
|
23 000 |
34 266 |
|
684 800 |
601 666 |
|
200 000 |
200 000 |
|
137 151 |
137151 |
|
89 868 |
89 868 |
|
1 131 761 |
1 137 813 |
|
36 666 |
36 656 |
|
20 000 |
18 327 |
|
60 700 |
65 900 |
|
68 300 |
68 200 |
|
2 050 |
2 050 |
|
210 |
220 |
|
6 300 |
6 200 |
|
13 200 |
13 600 |
|
41 |
43 |
|
90 707 |
90 313
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
131
X. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet
2. Övriga diverse kapitalfonder
Säger för diverse kapitalfonder Säger för inkomster av statens kapitalfonder
Tillsammans
|
I riks- |
Beräknat |
|
staten |
utfall |
|
beräknat |
|
|
belopp |
|
|
Tusental |
Tusental |
|
kr. |
kr. |
|
4 040 |
4 040 |
|
44 952 |
49 040 |
|
48 992 |
53 080 |
|
2 500 039 |
2 430 774 |
43 949 313 45 349 974
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 132
Bilaga C
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72
Tusental Tusental
kr. kr.
A. Skatter, avgifter, m. m. I. Skatter:
1. Skatt på inkomst,
förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt på inkomst och förmögenhet m. m., bevillning 19 600 000
b) Kupongskatt, bevillning 21 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning 1 000
d) Skogsvårdsavgifter, bevUl-
ning 11 700
e) Bevillningsavgifter
för sär
skilda förmåner och rättig
heter, bevillning 3
000
f) Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning 300 000
g) Lotterivinstskatt,
bevillning 105
000
. h)
Stämpelskatt och stämpel
avgift, bevillning 254 000 20 295 700
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning 1 305 000
b) Bensin- och brännoljeskatt.
|
bevillning |
2 038 000 |
3 343 000 |
|
3. Allmän arbetsgivaravgift. |
|
|
|
bevillning |
|
1915 000 |
|
4. Tullar och acciser: |
|
|
|
a) Tullmedel, bevillning |
1 110 000 |
|
|
b) Mervärdeskatt, bevillning |
12 300 000 |
|
|
c) Särskilda varuskatter. |
|
|
|
bevillning |
390 000 |
|
|
d) Omsättningsskatt på motor- |
|
|
|
fordon, bevillning |
461 000 |
|
|
e) Tobaksskatt, bevillning |
1 673 000 |
|
|
f) Rusdrycksförsäljningsmedel |
|
|
|
av partihandelsbolag, be- |
|
|
|
villning |
30 000 |
|
|
g) Rusdrycksförsäljningsmedel |
|
|
|
av detaljhandelsbolag, be- |
|
|
|
villning |
53 000 |
|
|
h) Skatt på sprit, bevillning |
2 000 000 |
|
|
i) Skatt på vin, bevillning |
265 000 |
|
|
j) Skatt på malt- och läske- |
|
|
|
drycker, bevillning |
675 000 |
|
|
k) Energiskatt, bevillning |
1 116 000 |
|
|
1) SärskUd skatt på motor- |
|
|
|
bränslen, bevillning |
741 000 |
|
|
m) Investeringsavgift, bevill- |
|
|
|
ning |
1 000 20 815 000 46 368 700 |
|
Bilaga 2 Riksrevisionsverkefs inkomstberäkning 133
Tusental Tusental
kr. kr.
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter 78 450
2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-
och uppbördsväsendet m. m. 77 500
|
1 928 |
|
142 000 |
|
400 |
|
500 |
|
2 000 |
|
19 000 |
|
19 300 |
|
2 150 |
|
65 000 |
|
23 000 |
|
1 500 |
|
2 650 |
|
16 100 |
|
3 200 |
|
40 |
|
241 000 |
|
33 600 |
|
1 300 |
|
4 300 |
|
900 |
|
3 023 |
|
230 |
|
3 575 |
|
500 |
|
3 000 |
|
980 |
|
670 |
|
5 200 |
|
1974 |
|
1 150 |
|
7 400 |
|
4 200 |
|
1 300 |
|
165 |
|
6 900 |
3. Vattendomstolsavgifter 600
4. Inkomster vid kriminalvården 3 510
5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 14 500
6. Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 8 500
7. Inkomster vid statens institut för folkhälsan 1 500
8. Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen 6 700
9. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
10. Inkomster vid karolinska sjukhuset
11. Inkomster vid statens
vårdanstalter för
alkoholmissbrukare
12. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet
13. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen
14. Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen
15. Avgifter för registrering av motorfordon
16. Försäljning av sjökort
17. Fyravgifter
18. Lotsavgifter
19. Skeppsmätningsavgifter
20. Fartygsinspektionsavgifter m. m.
21. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
22. Inkomster vid statens geotekniska institut
23. Ersättning för visst värderingsförfarande
24. Pensionsmedel m. m.
25. Inkomst av myntning och justering
26. Kontrollstämpelmedel
27. Bidrag till bankinspektionen
28. Bidrag för revision av sparbankerna
29. Bidrag till försäkringsinspektionen
30. Avgifter för granskning av biograffilm
31. Inkomster vid riksantikvarieämbetet
32. Inkomster vid statens maskinprovningar
33. Inkomster vid lantbruksnämnderna
34. Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri
35. Inkomster vid statens jordbruksnämnd
36. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt
37. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m.
38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium
39. Avgifter vid köttbesiktning
40. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt
41. Inkomster vid veterinärhögskolan
42. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel-tillverkningen
43. Inkomster av statens gruvegendom
44. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor 1 330
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
134
Tusental kr.
Tusental kr.
45. Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
47. Exekutionsavgifter
48. Restavgifter
49. Inkomster vid statens planverk
50. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
51. Tillsyn av atomenergianläggningar m.m.
52. Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel
2. Totalisatormedel
3. Tipsmedel
4. Lotterimedel
5. Övriga diverse inkomster
39 500
|
1 167 14 000 50 000 1 875 |
|
|
770 1 736 |
|
|
8 100 |
929 873 |
|
90 000 103 000 176 000 165 000 100 000 |
634 000 |
|
|
47932 573 |
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
|
1. Postverket |
12 000 |
|
|
2. Televerket |
154 000 |
|
|
3. Statens järnvägar |
105 000 |
|
|
4. Luftfartsverket |
20 100 |
|
|
5. Förenade fabriksverken |
21 600 |
|
|
6. Statens vattenfallsverk |
411 000 |
|
|
7. Domänverket |
23 000 |
746 700 |
|
II. Riksbanksfonden |
|
200 000 |
|
III. Statens allmänna fastighetsfond: |
|
|
|
1. Slottsbyggnadernas delfond |
651 |
|
|
2. Kriminalvårdsstyrelsens |
7 125 |
|
|
3. Beskickningsfastigheternas |
4 350 |
|
|
4. Karolinska sjukhusets " |
3 650 |
|
|
5. Akademiska sjukhusets |
5 069 |
|
|
6. Byggnadsstyrelsens |
121 720 |
|
|
7. Generaltullstyrelsens " |
127 |
142 692 |
|
IV. Försvarets fastighets fond |
|
94 542 |
|
V. Statens utlåningsfonder: |
|
|
|
1. Utrikesförvaltningens lånefond |
85 |
|
|
2. Biståndsförvaltningens lånefond |
30 |
|
|
3. Statens bosättningslånefond |
9 500 |
|
|
4. Vattenkraftslånefonden |
280 |
|
|
5. Luftfartslånefonden |
3 400 |
|
|
6. Statens lånefond för den mindre skepps- |
|
|
|
farten |
2 000 |
|
|
7. Statens lånefond för universitetsstudier |
900 |
|
|
8. Allmänna studielånefonden |
16 500 |
|
|
9. Lånefonden för inventarier i studentbostä- |
|
|
|
der |
2100 |
|
|
10. Lånefonden för studentkårlokaler |
200 |
|
|
11. Jordbrukets lagerhusfond |
150 |
|
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
135
Tusental kr.
Tusental kr.
12. Jordbrukets maskinlånefond 600
13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 18
14. Fonden för supplementär jordbrukskredit 1
15. Kraftledningslånefonden 120
16. Egnahemslänefonden 1 400
17. Statens avdikningslånefond 1 600
18. Fiskerilånefonden 800
19. Länefonden till främjande av beredning
och avsättning av fisk m. m. 80
20. Skogsväglånefonden 50
21. Statens hantverks-och industrilånefond 20 000
22. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 6
23. Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer 1 470
24. Lånefonden för
främjande av bostadsbyg
gande pä landsbygden 1
|
|
25. Lånefonden för bostadsbyggande |
1 280 000 |
|
|
|
26. Lånefonden för maskinanskaffning inom |
|
|
|
|
byggnadsindustrin |
2 300 |
|
|
|
27. Lånefonden för kommunala markförvärv |
7 000 |
|
|
|
28. Lånefonden för allmänna samlingslokaler |
2 200 |
|
|
|
29. Övriga utlåningsfonder |
77 |
1 352 868 |
|
VI. |
Fonden för låneunderstöd: |
|
|
|
|
1. Statskontorets delfond |
17 000 |
|
|
|
2. Lantbruksstyrelsens " |
1 |
|
|
|
3. Arbetsmarknadsstyrelsens " |
27 000 |
|
|
|
4. Bostadsstyrelsens " |
375 |
|
|
|
5. Riksbankens " |
60 |
|
|
|
6. Riksgäldskontorets " |
1 110 |
45 546 |
|
VII. |
Fonden för statens aktier |
|
18 642 |
|
VIII. |
Fonden för beredskapslagring |
|
75 650 |
|
IX. |
Statens pensionsfonder: |
|
|
|
|
1. Folkpensioneringsfonden |
69 700 |
|
|
|
2. Civila tjänstepensionsfonden |
2 050 |
|
|
|
3. Militära tjänstepensionsfonden |
220 |
|
|
|
4. Allmänna familjepensionsfonden |
6 200 |
|
|
|
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond |
13 600 |
|
|
|
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk |
43 |
91 813 |
|
X. |
Diverse kapitalfonder: |
|
|
|
|
1. Fonden för kreditgivning till utlandet |
3 720 |
|
|
|
2. Övriga diverse kapitalfonder |
52 207 |
55 927 2 824 380 |
|
|
Summa |
|
50 756 953 |
Anm. I riksstaten upptas som lägsta belopp 1 000 kr. I specifikationerna (Bil. B och C) har beloppen uppförts i tusental kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 136
Bilaga D
PM
angående statsinkomsternas utveckling efter budgetåret 1971/72
I anslutning till beräkningen av statsverkets inkomster under budgetåret 1971/72 har riksrevisionsverket även verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1972/73—1975/76.
Vid framräkningen av titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. har riksrevisionsverket schablonmässigt räknat med en ökning av 7 o/o per är för inkomst av tjänst fr. o. m. år 1972. På grund av uppbördstekniska förhållanden sprids effekten av skattereformen ut över flera budgetår och exempelvis utbetalningen av kommunalskattemedel från inkomstskattetiteln berörs av skattereformen först under budgetåret 1972/73.
Mervärdeskatten har likaså skrivits fram schablonmässigt fr. o. m. 1972 med 6 o/o. I övrigt har inkomsterna uppskattats på basis av myndigheternas uppgifter för 1972/73 och genom trendmässiga framskriv-ningar.
I sammanställningen på s. 137, i vilken även de kända beloppen för 1969/70 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1970/71 och 1971/72 medtagits, har sammanställts de beräknade inkomsterna på totalbudgeten under budgetåren 1972/73—1975/76.
Helt allmänt bör understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1970/71 och 1971/ 72. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjuts, måste givetvis beräkningarna för budgetåren 1972/73—1975/76 revideras.
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 137
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 |
1973/74 |
1974/75 |
1975/76 |
|
|
Milj. kr. |
|
|
|
|
|
|
|
Driftbudgetens inkomster |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatt pä inkomst och för- |
|
|
|
|
|
|
|
|
mögenhet m. m. |
17 048 |
19 400 |
19 600 |
20 100 |
22 100 |
25 700 |
28 900 |
|
Övrig skatt på inkomst, för- |
|
|
|
|
|
|
|
|
mögenhet och rörelse |
623 |
648 |
696 |
730 |
760 |
790 |
830 |
|
Automobilskattemedel |
3 044 |
3 200 |
3 343 |
3 490 |
3 630 |
3 780 |
3 930 |
|
Allmän arbetsgivaravgift |
698 |
1255 |
1 915 |
2 195 |
2 350 |
2515 |
2 690 |
|
Mervärdeskatt |
6 741 |
8 860 |
12 300 |
13 000 |
13 800 |
14 600 |
15 500 |
|
Tullar och acciser i övrigt |
7 414 |
8 000 |
8 515 |
8 750 |
9 090 |
9 455 |
9 840 |
|
Därav: |
|
|
|
|
|
|
|
|
tulhnedel |
1046 |
1 130 |
1 110 |
1 120 |
1230 |
1355 |
1490 |
|
omsättningsskatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
på motorfordon |
469 |
436 |
461 |
480 |
480 |
480 |
480 |
|
tobaksskatt |
1607 |
1663 |
1673 |
1685 |
1705 |
1725 |
1 745 |
|
skatt på sprit och vin |
2125 |
2 230 |
2 265 |
2 330 |
2 400 |
2 470 |
2 545 |
|
energiskatt |
971 |
1011 |
1 116 |
1 170 |
1230 |
1290 |
1355 |
|
Uppbörd i statens verksamhet |
914 |
931 |
930 |
915 |
910 |
905 |
900 |
|
Diverse inkomster |
632 |
626 |
634 |
640 |
640 |
645 |
650 |
|
Statens affärsverksfonder |
525 |
602 |
747 |
755 |
765 |
765 |
765 |
|
Övriga kapitalfonder |
1247 |
1829 |
2 078 |
2 285 |
2 565 |
2 800 |
3 075 |
Säger för driftbudgeten 38 887 45 350 50 757 52 860 56 610 61 955 67 080
Kapitalbudgetens inkomster
Avskrivningsmedel och
övriga kapitalmedel inom
kapitalfonderna:
|
1237 259 20 |
1309 287 41 |
1 325 288 43 |
1430 310 40 |
1470 310 40 |
1520 310 40 |
1570 310 40 |
|
1516 |
1637 |
1656 |
1780 |
1820 |
1870 |
1920 |
|
40 404 |
46 987 |
52 413 |
54 640 |
58 430 |
63 825 |
69 000 |
Statens affärsverksfonder
Övriga kapitalfonder Övrig kapitalåterbetalning
Säger för kapitalbudgeten
Summa föi totalbudgeten
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen 138
Innehåll
Inledning
Totalbudgetens utfall budgetåren 1965/66—1969/70 s. 2. — Totalbudgetens utfall budgetåret 1969/70 s. 3. — Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1970/ 71 s. 6. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1960—1969 s. 6. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1970,1971 och 1972 s. 15.
Driftbudgetens inkomster
A. skatter, avgifter, m.
m. .17
7. Skatter 17
1. Skatt pä inkomst, förmögenhet och rörelse 17 Skatt pä inkomst och förmögenhet m. m. 17 Kupongskatt 38 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 39 Sjukvårdsavgifter 40 BevUlningsavgifter för särskUda förmåner och rättigheter 41 Arvsskatt och gåvoskatt 41 Lotterivinstskatt 42 Stämpelskatt och stämpelavgift 43
2. AutomobUskattemedel 44 Fordonsskatt 44 Bensin- och brännoljeskatt 47
3. Allmän arbetsgivaravgift 50
4. Tullar och acciser 51 Tullmedel 51 Mervärdeskatt 53 Särskilda varuskatter 60 Omsättningsskatt på motorfordon 63 Tobaksskatt 64 Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag 65 Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag 66 Skatt på sprit 66 Skatt på vin 68 Skatt på malt- och läskedrycker 69 Energiskatt 70 Särskild skatt pä motorbränslen 73 Investeringsavgift 74
II. Uppbörd i statetts verksamhet 75
///. Diverse inkomster 85
Bötesmedel 85
TotaUsatormedel 86
Tipsmedel 86
Lotterimedel 87
Övriga diverse inkomster 88
B. Inkomster av statens kapitalfonder 90
/. Statens affärsverksfonder 90
Postverket 90
Televerket 93
Statens jämvägar 95
Luftfartsverket 98
Bilaga 2 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 139
Förenade fabriksverken 100
Statens vattenfallsverk 102
Domänverket 105
77. Riksbanksfonden 107
///. Statens allmänna fastighetsfond 107
IV. Försvarets fastighetsfond 108
V. Statens utlåningsfonder 108
VI. Fonden för låneunderstöd 109
VII. Fonden för statens aktier 109
VIII. Fonden för beredskapslagring 110
IX. Statens pensionsfonder 111
X. Diverse kapitalfonder 111
Kapital budgetens inkomster 113
Sammanfattning 117
Bilaga A. Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1965/66—1969/70 123
Bilaga B.
Beräkning rörande utfaUet av driftbudgetens inkomstsida för bud
getåret 1970/71 128
Bilaga C. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1971/
72 132
Bilaga D. Promemoria
angående statsinkomstemas utveckling efter budget
året 1971/72 136
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700675
Bilaga 3
Specifikation av inkomsterna
på driftbudgeten
för budgetåret 1971/72
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 A Skatter, avgifter, m. m.
|
I Skatter: |
|
|
1 Skatt pä inkomst, för- |
|
|
mögenhet och rörelse: |
|
|
a Skatt pä inkomst och för- |
|
|
mögenhet m. m., bevillning |
18 800 000 000 |
|
b Kupongskatt, bevillning |
21 000 000 |
|
c Utskiftningsskatt och er- |
|
|
sättningsskatt, bevillning |
1000 000 |
|
d Skogsvårdsavgifter, bevillning |
11700 000 |
|
e Bevillningsavgifter för särskilda |
|
|
förmåner och rättigheter. |
|
|
bevillning |
3 000 000 |
|
f Arvsskatt och gåvoskatt, |
|
|
bevillning |
300 000 000 |
|
g Lotterivinstskatt, bevillning |
105 000 000 |
|
h Stämpelskatt och stämpelavgift. |
|
|
bevillning |
254 000 000 19 495 700 000 |
|
2 Automobilskattemedel: |
|
|
a Fordonsskatt, bevillning |
1 305 000 000 |
|
b Bensin- och brännoljeskatt, |
|
|
bevillning |
2 038 000 000 3 343 000 000 |
|
3 Allmän arbetsgivaravgift, bevillning 1 915 OOOOOO |
|
|
4 Tullar och acciser: |
|
|
a Tullmedel, bevillning |
1 110 000 000 |
|
b Mervärdeskatt, bevillning |
12100 000 000 |
|
c Särskilda varuskatter. |
|
|
bevillning |
390 000 000 |
|
d Omsättningsskatt pä motor- |
|
|
fordon, bevillning |
461 000 000 |
|
e Tobaksskatt, bevillning |
1 673 000 000 |
|
f Rusdrycksförsäljningsmedel |
|
|
av partihandelsbolag, bevill- |
|
|
ning |
30 000 000 |
|
g Rusdrycksförsäljningsmedel |
|
|
av detaljhandelsbolag, bevill- |
|
|
ning |
53 000 000 |
|
h Skatt pä sprit, bevillning |
2 000 000 000 |
|
i Skatt på vin, bevillning |
265 000 000 |
|
j Skatt pä malt- och läske- |
|
|
drycker, bevillning |
675 000 000 |
|
k Energiskatt, bevillning |
1 116 000 000 |
|
1 Särskild skatt pä motorbräns- |
|
|
len, bevillning |
741 000 000 |
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1 Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 3
Bilaga 3
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
m Särskild skatt pä annonser,
bevillning n Investeringsavgift, bevillning
120 000 000 1000 000
20 735 000 000 45 488 700 000
// Uppbörd i statens verksamhet:
1 Expeditionsavgifter 78 450 000
2 Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m. 77 500 000
3 Vattendomstolsavgifter 600 000
4 Inkomster vid kriminalvärden 3 510 000
5 Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 14 600 000
6 Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkrings-
rädet 8 500 000
7 Inkomster vid statens institut för folkhälsan 1 500 000
8 Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen 7 600 000
9 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 1 928 000
10 Inkomster vid karolinska sjukhuset 142 000 000
11 Inkomster vid statens värdanstalter för alkoholmissbrukare 400 000
12 Inkomster vid arbetsmedicinska institutet 500 000
13 Inkomster vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen 2 000 000
14 Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, att
tillföras automobilskattemedlen 19 000 000
15 Avgifter för registrering av motorfordon 19 300 000
16 Försäljning av sjökort 2 150 000
17 Fyravgifter 65 000 000
18 Lotsavgifter 23 000 000
19 Skeppsmätningsavgifter 1500 000
20 Fartygsinspektionsavgifter m. m. 2 650 000
21 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 16 100 000
22 Inkomster vid statens geotekniska institut 3 200 000
23 Ersättning för visst värderingsförfarande 40 000
24 Pensionsmedel m. m. 241 000 000
25 Inkomst av myntning och justering 33 600 000
26 Kontrollstämpelmedel 1 300 000
27 Bidrag till bankinspektionen 4 300 000
28 Bidrag för revision av sparbankerna 900 000
29 Bidrag till föräkringsinspektionen 2 945 000
30 Avgifter för granskning av biograffilm 250 000
31 Inkomster vid riksantikvarieämbetet 3 592 000
32 Inkomster vid statens maskinprovningar 500 000
33 Inkomster vid lantbruksnämnderna 3 000 000
34 Inkomster vid statens hingstdepä och stuteri 980 000
35 Inkomster vid statens jordbruksnämnd 670 000
36 Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt 5 200 000
37 Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 974 000
38 Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium 1150 000
39 Avgifter vid köttbesiktning 7 400 000
40 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt 4 200 000
41 Inkomster vid veterinärhögskolan 1 300 000
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
42 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill-verkningen
43 Inkomster av statens gruvegendom
44 Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
45 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet
46 Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
47 Exekutionsavgifter
48 Restavgifter
49 Inkomster vid statens planverk
50 Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
51 Tillsyn av atomenergianläggningar m. m.
52 Ersättning för vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.
/// Diverse inkomster:
1 Bötesmedel
2 Totalisatormedel
3 Tipsmedel
4 Lotterimedel
5 Övriga diverse inkomster
165 000 6 900 000
1 330 000 39 500 000
1 167 000
14 000 000
50 000 000
2 440 000
770 000
1 736 000
8 100 000 931397 000
90 000 000 103 000 000 176 000 000 165 000 000 100 000 000
634 000 000
47 054 097 000
B Inkomster av statens kapitalfonder
/ Statens affärsverksfonder:
1 Postverket
2 Televerket
3 Statens järnvägar
4 Luftfartsverket
5 Förenade fabriksverken
6 Statens vattenfallsverk
7 Domänverket
|
|
Riksbanksfonden
Statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond
2 Kriminalvårdsstyrelsens
3 Bekickningsfastigheternas
4 Karolinska sjukhusets
5 Akademiska sjukhusets
6 Byggnadsstyrelsens
7 GeneraltuUstyrelsens
|
IV V |
Försvarets fastighetsfond Statens utlåningsfonder:
1 Utrikesförvaltningens länefond
2 Biståndsförvaltningens länefond
3 Statens bosättningslänefond
4 Vattenkraftslänefonden
5 Luftfartslänefonden
6 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
12 000 000 154 000 000 105 000 000
20 100 000
21 600 000 380 000 000
23 000 000
|
1000 |
|
7 125 000 |
|
3 945 000 |
|
3 650 000 |
|
5 069 000 |
|
121720 000 |
|
127 000 |
85 000
30 000
9 500 000
280 000
3 400 000
2 000 000
715 700 000 200 000 000
141637 000 94 542 000
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
Bil. 3. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
7 Statens lånefond för universitetsstudier
8 Allmänna studielånefonden
9 Lånefonden för studentkåriokaler
10 Jordbrukets lagerhusfond
11 Jordbrukets maskinlånefond
12 Statens sekundärlånefond för jordbrukare
13 Fonden för supplementär jordbrukskredit
14 Kraftledningslånefonden
15 Egnahemslänefonden
16 Statens avdikningslånefond
17 Fiskerilånefonden
18 Länefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.
19 Skogsväglånefonden
20 Statens hantverks- och industrilånefond
21 Statens sekundäriänefond för rederinäringen
22 Länefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrUca familjer
23 Länefonden för främjande av bostadsbyggande pä landsbygden
24 Länefonden för bostadsbyggande
25 Länefonden för inventarier i vissa specialbostäder
26 Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
27 Länefonden för kommunala markförvärv
28 Lånefonden för allmänna samlingslokaler
29 Övriga utläningsfonder
VI Fonden för låneunderstöd:
1 Statskontorets delfond
2 Lantbruksstyrelsens "
3 Arbetsmarknadsstyrelsens "
4 Bostadsstyrelsens
5 Riksbankens "
6 Riksgäldskontorets "
VII Fonden för statens aktier VIII Fonden för beredskapslagring IX Statens pensionsfonder:
1 Folkpensioneringsfonden
2 Civila tjänstepensionsfonden
3 Militära tjänstepensionsfonden
4 AUmänna familjepensionsfonden
5 Statens pensionsanstalts pensionsfond
6 Pensionsfonden för vissa riksdagens verk
X Diverse kapitalfonder:
1 Fonden för kreditgivning till utlandet
2 Övriga diverse kapitalfonder
900 000
16 500 000
200 000
150 000
600 000
18 000
1000
120 000
1 400 000
1 600
000
800 000
80 000
50 000
20 000 000
6 000
1470 000
1000
1 280 000 000
2100 000
2 300 000
7 000 000
2 200 000
77 000 1 352 868 000
|
17 000 000 |
|
|
1000 |
|
|
27 000 000 |
|
|
375 000 |
|
|
60 000 |
|
|
1 110 000 |
45 546 000 |
|
|
18 642 000 |
|
|
72 950 000 |
|
69 700 000 |
|
|
2 050 000 |
|
|
220 000 |
|
|
6 200 000 |
|
|
13 600 000 |
|
|
43 000 |
91813 000 |
|
55 927 000 |
3 720 000 52 207 000
2 789 625 000
Summa kr. 49 843 722 000
MARCUS BOKTR. STHLM mi 700718
Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1971/72
Bilaga 4
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
Bil. 4 Preliminärt förslag till investeringsplan
Bilaga 4
Preliminärt förslag till investeringsplan för budgetåret 1971/72
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond
B. Televerkets fond
C. Statens järnvägars fond
D. Luftfartsverkets fond
E. Fabriksverkens fond
F. Statens vattenfallsverks fond
G. Domänverkets fond
II. Statens allmänna fastighetsfond
III. Försvarets fastighetsfond
IV. Statens utlåningsfonder V. Fonden för låneunderstöd
VII. Fonden för förlag till statsverket IX. Diverse kapitalfonder:
A. Statens vägverks förrådsfond
B. Sjöfartsverkets fond
C. Statens datamaskinfond
D. Jordfonden
E. Förrädsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
A vgår kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapitalåterbetalning
|
12 798 000 |
|
|
3 000 000 |
|
|
98 440 000 |
|
|
49 098 000 |
|
|
22 799 000 |
|
|
581999 000 |
|
|
5 000 000 |
773 134 000 |
|
|
163 144 000 |
|
|
19 159 000 |
|
|
3 274 052 000 |
|
|
299 744 000 |
|
|
—3 000 000 |
|
—901 000 |
|
|
—1 295 000 |
|
|
—600 000 |
|
|
1000 |
|
|
3 938 000 |
1 143 000 |
|
Summa |
4 527 376 000 |
|
1000000 |
|
|
42 758 000 |
43 758 000 |
|
Summa |
4 483 618 000 |
i Riksdagen 1971. 1 sand. Nr 1. Bilaga 1. Finansplanen. Bil. 4
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1971/72
I. Statens affärsverksfonder
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel
frän riksstaten 1 000
inom fonden 14 500 000
Övriga kapitalmedel 1 000
Investeringsbemyndigande 12 798 000
Investeringsanslag
27 300 000
|
|
27 300 000 |
|
27 300 000 |
|
A. Postverkets fond |
|
|
|
|
Avskrivningsmedel: Tele- |
|
Investeringsanslag: |
|
|
anläggningar m. m. |
|
Teleanläggningar m. m. |
631400 000 |
|
frän riksstaten |
8 500 000 |
Rundradioanläggningar |
31 800 000 |
|
inom fonden |
618 900 000 |
|
|
|
Avskrivningsmedel: Rund- |
|
|
|
|
radioanläggningar |
|
|
|
|
inom fonden |
31800 000 |
|
|
|
Övriga kapitalmedel: |
|
|
|
|
Teleanläggningar m. m. |
1000 000 |
|
|
|
Investeringsbemyndigande: |
|
|
|
|
Teleanläggningar m. m. |
3000 000 663 200 000 |
|
|
|
|
663 200 000 |
||
|
C. Statens järnvägars fond |
|
|
|
|
Avskrivningsmedel |
|
Investeringsanslag |
363 600 000 |
|
frän riksstaten |
15 360 000 |
|
|
|
inom fonden |
237 800 000 |
|
|
|
Övriga kapitalmedel |
12 000 000 |
|
|
|
Investeringsbemyndigande |
98 440 000 363 600 000 |
|
|
|
|
363 600 000 |
||
|
D. Luftfartsverkets fond |
|
|
|
|
Avskrivningsmedel |
|
Investeringsanslag |
65 100 000 |
|
frän riksstaten |
1000 |
|
|
|
inom fonden |
16 000 000 |
|
|
|
Övriga kapitalmedel |
1000 |
|
|
|
Investeringsbemyndigande |
49 098 000 |
|
|
65 100 000
65 100 000
Bil. 4 Preliminärt förslag till investeringsplan
E. Fabriksverkens fond
|
Avskrivningsmedel frän riksstaten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande |
1000 19 200 000 500 000 22 799 000 42 500 000 id 1000 388 000 000 5000 000 581999 000 975 000 000 |
Investeringsanslag Investeringsanslag |
42 500 000 |
|
F. Statens vattenfallsverks fon Avskrivningsmedel frän riksstaten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande |
42 500 000 975 000 000 |
||
|
|
975 000 000 |
G. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel
frän riksstaten Investeringsbemyndigande
2 000 5 000 000
5 002 000
Summa investeringsanslag
5 002 000
5 002 000
Summa investeringsbemyndi-ganden för statens affärsverksfonder
773 134 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel
frän riksstaten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
136 477 000
46 082 000
5 000 000
163 144 000
350 703 000
Summa investeringsanslag 350 703 000
350 703 000
III. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel
frän riksstaten
inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
150 525 000
25 115 000
26 000 000 19159 000
220 799 000
Summa investeringsanslag 220 799 000
220 799 000
|
frän riksstaten |
790 000 000 |
Investeringsanslag |
790 000 000 |
|
Lånefonden för studentkårlokaler |
|
|
|
|
Investeringsbemyndigande |
1000 |
Investeringsanslag |
1000 |
|
Fiskerilånefonden |
|
|
|
|
Avskrivningsmedel från riksstaten Investeringsbemyndigande |
383 000 617 000 1 000 000 |
Investeringsanslag |
1 000 000 |
|
|
1 000 000 |
||
|
Lånefonden till främjande av Avskrivningsmedel från riksstaten Investeringsbemyndigande |
beredning och avsättning av iisk m. m. 67 000 Investeringsanslag 133 000 |
200 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen IV. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens
lånefond
Investeringsbemyndigande 200 000
Biständsförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande 200 000
Statens
bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande 20 000 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande 1000
Allmänna studielänefonden Investeringsbemyndigande 113 000 000
Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
Investeringsanslag Investeringsanslag Investeringsanslag Investeringsanslag
200 000
200 000
20 000 000
1000
113 000 000
200 000
Statens hantverks- och industrUånefond
Investeringsbemyndigande 20 000 000
Lånefonden för bostadsbyggande Investeringsbemyndigande 3 060 000 000
Investeringsanslag In vesteri ngsanslag
200 000
20 000 000
3 060 000 000
Länefonden för inventarier i vissa specialbostäder
Investeringsbemyndigande 6 900 000 Investeringsanslag
6 900 000
Länefonden för kommunala markförvärv
Investeringsbemyndigande 50 000 000
Investeri ngsanslag
50 000 000
Bil. 4 Preliminärt förslag till investeringsplan
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskri vn i ngsmedel
från riksstaten 7 000 000
Investeringsbemyndigande 3 000 000
10 000 000
Summa investeringsbemyndi-gaiiden för statens utlåniiigsfonder
3 274 052 000
Investeringsanslag
10 000 000
10 000 000
v. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel
från riksstaten Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
31 083 000
51 675 000
299 744 000
382 502 000
Summa investeringsanslag 382 502 000
382 502 000
VII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande
40 000 000 —3 000 000
37 000 000
Summa investeringsanslag 37 000 000
37 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond
|
Avskrivningsmedel från riksstaten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande |
1000 56 900 000 200 000 —901 000 56 200 000 1000 13 444 000 50 000 —1 295 000 12 200 000 |
Investeringsanslag Investeringsanslag |
56 200 000 |
|
B. Sjöfartsverkets fond Avskrivningsmedel från riksstaten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande |
56 200 000 12 200 000 |
||
|
|
12 200 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
C. Statens datamaskinfond
|
Avskrivningsmedel |
|
Summa investeringsanslag |
22 000 000 |
|
inom fonden |
22 600 000 |
|
|
|
Investeringsbemyndigande |
—600 000 |
|
|
|
|
22 000 000 |
22 000 000 |
|
|
D. Jordfonden |
|
|
|
|
Investeringsbemyndigande |
1000 |
Investeringsanslag |
1000 |
|
E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap |
|
||
|
Avskrivningsmedel |
|
Investeringsanslag |
5 355 000 |
|
från riksstaten |
355 000 |
|
|
|
inom fonden |
1 062 000 |
|
|
|
Investeringsbemyndigande |
3 938 000 5 355 000 |
|
|
|
|
5 355 000 |
||
|
Summa investeringsbe- |
|
|
|
|
myndiganden för |
|
|
|
|
diverse kapitalfonder |
1 143 000 |
|
|
SUMMA INVESTERINGSSTATER
Avskrivningsmedel
frän riksstaten 1 139 758 000
inom fonden 1 491 403 000
Övriga kapitalmedel 141 427 000
Investeringsbemyndigande 4 527 376 000
7 299 964 000
Summa investeringsanslag 7 299 964 OOO
7 299 964 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 700717
Bilaga 5
Vissa tabeller
rörande den statsfinansiella
utvecklingen m, m.
Bil. 5. Statsfinansiella utvecklingen Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
|
ov Tl-vo V) iH Ti- r~ M m oo vo t-- |
m o o ve CN o o o
N 0\ TH Tt
in Tt m ■*
>>
ov
©Tt O
fS wi o
•o H 00
Ti- ■v
o ao tn VI
I I
fxi
vo VI
ov vo N
Tt
ov vo
m vo
Tt •*
vo t£>
vo —I
vo Tt
ov r
o I~
tn VI
vo 00
1 I
TT
o
Tt
o
Tt
P- vo iH
oo — N
00 1/1 N
oo -H
vo o m
mo 00
00 Tt w
Tt -H 80
tn t~
r- 11
—I so m
I M se
- 3
I
|
00 •o 3 XI |
Tt VO
|
tn r - Ov |
|
o-i 3 m to |
«N vo
t- Tt
|
t~ - vo 1-30 Tj- m |
00 -H r
t-- Tt m tn o fs
.1 O -H f 0 Tt
r<) r-i ro CN
|
Tt in CO |
vo wi O o vo n
CO --I cs Ov — tn
N O cs in 1-00
0\ 00 -H Ov W-1 CO
|
CN r- CO -1- |
|
vo |
|
O 73 |
r< CN CN CN
|
0 in |
r- CN tn -H CN CO |
|
s I/-1 |
ro OV 0 |
|
JQ |
S" |
s |
|
fO |
|
Ov |
ov 0 |
i |
0 9 |
00 •o |
|
|
S" |
å |
OV -1 |
CN |
|
i |
ov Ov vo 90 00 0 |
3 |
vo 00 |
Tt tn r- |
|
0 |
0\ —1 |
§ |
1 |
CN |
i .s
c/1 o
|
ja |
|
u ' -r: - 'S u ca o 60 a |
|
«> 6b rtj *o 603 T3 t; X) 111 |
|
eS |
|
« . |
|
01 5 |
u c
|
|
|
a |
|
|
0 |
T3 |
|
b |
ei> 3 |
|
|
1 |
•o .c |
|
|
w |
|
|
|
s |
( |
'a |
|
■ |
*C |
M |
|
H S |
|
QM |
D oi
Riksdagen 1971. 1 samL Nr L Bilaga 1. Finansplaner Bil. 5
» C lI u
o6E'É
•O "O -O 73
(U O a> u
S E S E
Bj ?3 « rt
ed s. rt «J 00 bO bO
C C a C llll
ota "OT .cd .rt j3 j: jsxi
o o OJ OJ
x>.ci5x>
tfj c/1 tf) vj
U) 00 ao 00 OT OT cd cd
*Vi Vil*Vi
c a c c
cd OT OT OT > >■ > >
cd OT cd OT
00 00 00 00
c.c g c '3'5'H'5
Vi Vi Vi VI
c s 1= ==
|
WJ tfj Crt |
'e 'e 1 ■§
5252
Ul Ul IH - cd CQ C3 CQ
Ä J3 J3 j::
tfi t/5 trt c« c/1 1/3 c/) c/1
:cd :cd :cd :cd
E S E E
t/1 t/1 c/) CO
00 00 BO 00
.S .S .S .5 'q 'c "c 'c
:cd 'f :cd :Cd Uh Ul Ih U
(1> U U
PQ oq pq pq
Prop. 1971:1 Bilaga 1 Finansplanen
Tab. 2. Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1968/69—1971/72
Beloppen avrundade till närmaste 10-tal milj. kr. Löpande priser.
|
|
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 Riksstat |
1971/72 |
|
Inkomster |
36 230 |
40 400 |
45 580 |
51520 |
|
Direkta skatter |
14 650 |
17 670 |
19 070 |
19 500 |
|
Indirekta skatter |
16 960 |
17 900 |
20 910 |
25 990 |
|
Övriga inkomster |
4 620 |
4 830 |
5 600 |
6 030 |
|
Utgifter |
38 880 |
44 220 |
46 430 |
51730 |
|
Konsumtion |
17 150 |
20 870 |
21 580 |
23 530 |
|
Statliga |
10 900 |
13 410 |
13 740 |
15 060 |
|
Kommunbidrag |
6 250 |
7 460 |
7 840 |
8 470 |
|
Investeringar |
5 430 |
4 970 |
5 060 |
5 510 |
|
Statliga |
4 670 |
3 900 |
3 980 |
4 370 |
|
Kommunbidrag |
760 |
1070 |
1080 |
1 140. |
|
Transfereringar |
12 560 |
14 090 |
15 820 |
18 040 |
|
Till hushåll inkl. social- |
|
|
|
|
|
försäkringssektorn |
9 420 |
10 400 |
11610 |
13 140 |
|
Övriga transfereringar |
3 140 |
3 690 |
4 210 |
4 900 |
|
Övriga utgifter (inkl. röriiga |
|
|
|
|
|
krediter) |
3 740 |
4 290 |
3 970 |
4 650 |
Bil. 5. Statsfinansiella utvecklingen
Tab. 3. Statsskulden under budgetåren 1960/61—1969/70
Milj. kr.
|
Budget- |
Fonderad |
Tillfällig |
Totala |
Därav placerat i |
|
|
|
|
|
ar |
stats- |
stats- |
stats- |
|
|
|
|
|
|
|
skuld |
skuld |
skulden |
Ränte- |
Premie- |
Stats- |
Lån hos |
Skatt- |
|
|
|
|
Summa |
löpande |
obliga- |
skuldför- |
statsin- |
kam- |
|
|
|
|
(2-3) |
obligationslån |
tionslån |
bindelser |
stitutioner och fonder m. m |
mar-växlar |
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1960/61 |
15 575 |
4 836 |
20 411 |
12 678 |
2 203 |
1 207 |
784 |
3 045 |
|
1961/62 |
15 062 |
4 512 |
19 574 |
11847 |
2 252 |
1333 |
646 |
3 216 |
|
1962/63 |
15 473 |
3 602 |
19 075 |
12 939 |
2 252 |
1282 |
642 |
1484 |
|
1963/64 |
16 080 |
3 190 |
19 270 |
14 553 |
2 448 |
1252 |
658 |
71 |
|
1964/65 |
16 141 |
3 110 |
19 252 |
14 246 |
2 429 |
1 207 |
679 |
181 |
|
1965/66 |
15 967 |
3 655 |
19 622 |
12 853 |
2 425 |
1 152 |
777 |
2 073 |
|
1966/67 |
17 029 |
4 406 |
21435 |
13 005 |
2 724 |
] 117 |
819 |
3 120 |
|
1967/68 |
18 420 |
6 614 |
25 034 |
14 915 |
2 925 |
1 102 |
861 |
4115 |
|
1968/69 |
21256 |
5 745 |
27 001 |
16 640 |
3 375 |
1065 |
854 |
3 148 |
|
1969/70 |
24 380 |
6 580 |
30 960 |
18 249 |
3 550 |
1225 |
902 |
5 243 |
|
Förändr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
under |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
budget- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
året |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1960/61 |
- 73 |
- 176 |
- 249 |
- 438 |
-t- 100 |
+ 50 |
- 33 |
+ 17 |
|
1961/62 |
- 513 |
- 324 |
- 837 |
- 831 |
+ 49 |
+ 126 |
- 138 |
+ 171 |
|
1962/63 |
+ 411 |
- 910 |
- 499 |
-f 1092 |
__ |
- 50 |
- 4 |
- 1732 |
|
1963/64 |
-f 607 |
- 412 |
+ 195 |
+ 1614 |
+ 196 |
- 30 |
+ 16 |
- 1413 |
|
1964/65 |
+ 61 |
- 79 |
- 18 |
- 307 |
- 23 |
- 45 |
+ 21 |
+ 110 |
|
1965/66 |
- 174 |
-1- 544 |
+ 370 |
- 1393 |
---- |
- 55 |
+ 97 |
+ 1892 |
|
1966/67 |
+ 1062 |
-f- 751 |
+ 1813 |
-f 152 |
+ 299 |
- 35 |
+ 42 |
-1- 1047 |
|
1967/68 |
+ 1391 |
-H2 208 |
-f 3 599 |
+ 1910 |
-1-201 |
- 15 |
-1- 42 |
-1- 995 |
|
1968/69 |
4-2 836 |
- 869 |
+ 1 967 |
+ 1725 |
-t-450 |
- 37 |
- 7 |
- 967 |
|
1969/70 |
+ 3 124 |
+ 835 |
-t-3 959 |
+ 1609 |
+ 175 |
+ 160 |
+ 48 |
+ 2 095 |
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 700717
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Finansplanen
Den internationella utvecklingen 1
Konjunkturutveckling och ekonomisk politik i Sverige 1970 6
Den ekonomiska politiken 1971 12
Mål och förutsättningar 12
Budgetpolitiken 22
Försörjningsbalans och bytesbalans 25
Utgiftsprogrammet 28
Sammanfattning 34
Särskilda frågor
Totalbudgetens utgiftsanslag 37
Totalbudgetens inkomster samt investeringsplan 37
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling 42
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter 45
Beräkning av totalbudgeten 46
Hemställan 49
Tabellförteckning 50
Bilaga 1: Preliminär nationalbudget för år 1971
Innehållsförteckning Bil. 1 168
Tabellförteckning Bd. 1 169
Diagramförteckning Bd. 1 171
Bilaga 2. Riksrevisionsverkets inkomstberäkning
Innehållsförteckning Bd. 2 139
Bilaga 3: Specifikation av inkomsterna pä driftbudgeten för budgetåret 1971/72
Bilaga 4: Preliminärt förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1971/72
Bilaga 5: Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m. m.
Tab. 1 Totalbudgetens utveckling 1962163—1971J72
Tab. 2 Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1968j69—1971/72
Tab. 3 Statsskulden under budgetåren 1960j61—1969j70
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Finansplanen. Bilaga. Innehållsförteckning
Bilaga 2 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 2
För flera huvudtitlar gemensamma frågor
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIIER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor anmäls av statsrådet Löfberg beträffande punkterna 1 och 2 och av chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, beträffande punkt 3.
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.
Lönerna för flertalet statstjänstemän och vissa andra tjänstemän i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens avtalsverk samt Statsanställdas förbund (SF), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S). F. n. till-lämpas de lönevillkor som framgår av allmänt avlöningsavtal den 18 juli 1969 för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) och senare träffade tilläggsavtal. Avtalen har godkänts av riksdagens lönedelegation och Kungl. Maj:t.
För vissa statligt anställda läkare är förmånerna bestämda genom avtal mellan statens läkarförhandlingsdelegation och Sveriges läkarförbund. Vid reglering av villkoren för tiden efter utgången av år 1970 företräds staten i stället av statens avtalsverk. Enligt vad jag anmält i prop. 1970: 63 om organisationen av den statliga förhandlingsverksamheten i löne- och anställningsfrågor, m. m. kommer den samordning som behövs mellan stat och kommun i läkarförhandlingarna att ske genom statens
I—Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 2
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensanuna frågor 2
och
kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor. F. n. tillämpas för den
na personal de lönevillkor som följer av avtal den 14 maj 1970 om all
männa bestämmelser för vissa statliga och icke-statliga läkare m. fl.
(ABL). Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation och Kungl.
Maj: t. .
Avtalen har sagts upp av personalorganisationerna till den 1 januari 1971. Förhandlingar om nya avtal pågår.
Huvudgrunderna för den statliga personalpensioneringen återfinns i statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959: 287) — SPR — under det att i statens pensionslöneförordning (1959: 286) meddelas bestämmelser om den pensionslön som ligger till grund för pensioneringen. Enligt 15 § SPR skall bruttobeloppet av beviljad egenpension eller familjepension förändras i den mån Kungl. Maj:t och riksdagen beslutar om det. Denna bestämmelse motsvarar vad som i tidigare pensionsanordningar gällde beträffande rörligt tillägg. Det har vid pensionsreglementets utfärdande förutsatts att förändringar av pensioner som beviljats enligt reglementet skall fastställas i samma ordning som gäller beträffande fastställandet av lönerna.
Det är inte möjligt att ange vad som skall gälla i fråga om anställningsvillkor för år 1971 förrän förhandlingarna därom slutförts. Dessa frågor torde senare få aiunälas för Kungl. Maj:t och underställas riksdagens lönedelegation.
Till grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och till pensioner under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som gällt fr. o. m. den 1 januari 1970.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört.
2. Lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.
I allmänna tjänsteförteckningsavtalet (ATF) den 18 juli 1969 har parterna kommit överens om lönegradsplacering och avlöningsförstärkning för tjänst. Enligt avtalet beslutar arbetsgivaren om lönegradsplacering och om avlöningsförstärkning när tjänst inrättas i annat fall än när det gäller väsentlig omorganisation eller inrättande av nytt verk. Personalorganisation kan dock påkalla förhandling med anledning av beslutet. Sådan förhandling förs mellan arbetsgivaren och berörd huvudorganisation, om inte parterna kommer överens om annat. Enligt särskilda föreskrifter som statens avtalsverk meddelat utövas arbetsgivarens befogenhet i fråga om lönegradsplacering och avlöningsförstärkning av den myndighet som får inrätta tjänsten. Påkallar personalorganisation förhandling med anledning av myndighetens beslut, bestämmer avtalsverket i varje särskilt fall om förhandling får föras av annan myndighet än avtalsverket.
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 3
Enligt tjänsteförteckningsavtalet den 15 september 1969 beträffande vissa statliga och icke-statliga.tjänster inom undervisningsområdet (TFU) gäller i huvudsak motsvarande regler när ny tjänst skall inrättas.
I tjänsteförteckningsavtalet för statliga läkare m. fl. (TFL) den 12 juli 1969 har parterna kommit överens om att, om tjänst nyinrättas eller direkt berörs av ändrad förvaltningsorganisation, förhandling skall tas upp om anställningsvillkoren för tjänsten på parts begäran. Sådan förhandling förs under fredsplikt.
ATF, TFU och TFL har sagts upp av personalorganisationerna till den 1 januari 1971. Förhandlingar om nya avtal pågår.
Lönegradsplaceringen av de tjänster som Kungl. Maj:t föreslår riksdagen till inrättande har skett enligt de regler för lönegradsplacering av tjänster som följer av nyss angivna avtal. Även när det gäller tjänster som kan inrättas utan riksdagens medverkan men för vilka Kungl. Maj:t beräknar medel under de olika huvudtitlarna har anslagsberäkningen skett med utgångspunkt i lönegradsplacering enligt reglerna i nämnda avtal.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört.
3. Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering
Redogörelser för utrednings- och försöksverksamheten rörande programbudgetering har tidigare lämnats i prop. 1969: 1 bil. 2 sid. 29 ff och prop. 1970: 1 bil. 2 sid. 7 ff. Utrednings- och försöksverksamheten har fortsatt under år 1970.
3.1. Lönekostnadspåläggsutredningcn
I maj 1968 tillkallade chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande en utredningsman för att utreda frågan om differentierade lönekostnadspålägg. Utredningsmannen som antagit benämningen lönekostnadspåläggsutredningen har redovisat sitt uppdrag i två promemorior. I den första promemorian (stencil Fi 1969: 12), avlämnad den 10 december 1969, har utredningen lagt fram förslag till system för beräkning av personalförsäkringskostnader inom den statliga verksamheten med undantag för affärsverken. Yttrande över förslaget har avgetts av rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets rationaliseringsinstitut, riksförsäkringsverket, statens bakteriologiska laboratorium, postverket, televerket, statens järnvägar, statens vägverk, statskontoret, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, statens avtalsverk, statens personalpensionsverk, universitetskanslersämbetet efter hörande av vissa universitet och högskolor, lantmäteri-
lt-Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. BUaga 2
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 4
styrelsen, statens vattenfallsverk, statens provningsanstalt, domänverket, förenade fabriksverken, Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet. Kommunernas pensionsanstalt, Statstjänarkartellen, SR, SACO och TCO-S.
I den andra promemorian (stencil Fi 1970: 7), avlämnad den 16 juni 1970, har utredningen lagt fram förslag till beräkning av lönekostnadspålägg på lön av gåvomedel m. m. Yttrande över förslaget har avgivits av riksförsäkringsverket, statskontoret, riksrevisionsverket, universitetskanslersämbetet efter hörande av vissa universitet och högskolor, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, styrelsen för teknisk utveckling och statens medicinska forskningsråd.
Utredningen
Lönekostnadspåläggsutredningen redovisar i sin första promemoria endast sådana överväganden och kostnadsberäkningar som rör differentiering av lönekostnadspålägg och hänvisar i övrigt till redan publicerat utredningsmaterial.
Utredningen har vid sina överväganden utgått från hela myndighetens kostnad för socialförsäkring och pension och hur denna kostnad varierar mellan olika myndigheter. Detta innebär en relativt låg differentieringsgrad.
Efter att ha prövat olika faktorers inverkan på lönekostnadspåläggets storlek föreslår utredningen en tudelning av lönekostnadspålägget i en aktivtidskostnad och en passivtidskostnad. Aktivtidskostnaden differentieras med hänsyn till pensionsålder och avser berälcnade kostnader för sjukförsäkring, ATP, grupplivförsäkring, kompletteringspension och yrkesskadeförsäkring. Dessa kostnader periodiseras till den aktiva tiden och utgår genom ett pålägg på lönen. Generellt pålägg bör enligt utredningen t. v. utgå med 16 »/o. Härtill kommer särskilda pålägg med 3 "/o för pensionsålder 63 år, 7 "/o för pensionsålder 60 år och för underbefäl samt 12 o/o för pensionsålder understigande 60 år och vid förordnande-pensionsrätt. Den allmänna arbetsgivaravgiften är ej inräknad i dessa procentsatser.
Passivtidskostnaden skall täcka beslutade standardhöjningar till pensionärer utöver sådana höjningar som kan anses täckta genom räntevinstmedel. För budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas passivtidskostnaden motsvara ettt generellt pålägg av 2 "/o på utgående lön.
Procenttalen har framkommit genom att beräknade pensions- och socialförsäkringskostnader har satts i relation till myndighetsområdets totala lönesumma. Förslaget avser lön som utgår av statsmedel.
Utredningen berör även sambandet mellan uppnådd levnadsålder och pensionskostnad och diskuterar en differentiering av lönekostnadspålägget med hänsyn till åldersstrukturen dock utan att föreslå en sådan.
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 5
Utredningens förslag bör ses mot bakgrund av de begränsade praktiska möjligheterna att verkställa pensionskostnadsberäkningar på den statliga sektorn. Rent administrativt är det en fördel om differentiering av procenttalet för lönekostnadspålägg kan undvikas.
I den andra promemorian behandlas lönekostnadspålägg på lön som utgår av donationsmedel, intäkter från uppdragsverksamhet, anslag från forskningsråd m. m.
Sjuklönerna påkallar enligt utredningen i dessa fall särskild uppmärksamhet. Verksamhet som finansieras med gåvomedel m. m. är i många fall för liten för att själv stå sjuklönerisk. Därför bör varje sådan verksamhet debiteras en riskpremie för sjuklönekostnaden mot att statsverket tar på sig ansvaret att finansiera utbetalning av sjuklön. Andra förmåner vars kostnader kan behöva riskutjämnas på samma sätt är lön under ledighet för barnsbörd och begravningshjälp.
Utredningen föreslår ett generellt ansvar för statsverket att bestrida avtalsenlig sjuklön. Härvid förutsätts att inom en nära framtid sjuklönekostnaden i sin helhet kommer att behandlas som lönekostnadspålägg för all programbudgetstyrd verksamhet.
Enligt utredningen talar starka administrativa skäl mot att splittra lönekostnadspålägget. Därför föreslås en generell tillämpning av de regler för beräkning av lönekostnadspålägg som föreslagits i den första promemorian.
Remissyttrandena
Utredningens förslag i den första promemorian godtas i allt väsentligt av försvarets rationaliseringsinstitut, statskontoret, Linköpings högskola och SACO. Riksrevisionsverket anser att lönekostnadspålägget så nära som möjligt bör överensstämma med den verkliga kostnaden hos den enskilda myndigheten. Liknande synpunkter framförs av statens vägverk som anser att hänsyn bör tas till åldersstrukturen vid myndigheten. Göteborgs universitet förordar en differentiering som även tar hänsyn till förekomsten av löner som ej är pensionsgrundande i systemet för den statliga kompletteringspensionen.
Flera remissinstanser har tolkat utredningens förslag så att en differentiering av påläggen ej skall ske inom en myndighet utan endast i förekommande fall mellan olika myndigheter. Med en sådan tolkning har universitetskanslersämbetet, lantmäteristyrelsen och statens provningsanstalt ingen erinran mot förslaget.
Statens personalpensionsverk och statens avtalsverk anser att system med differentierade lönekostnadspålägg ej bör tillämpas generellt utan endast ifrågakomma inom sådana områden — exempelvis försvaret — där det råder mera betydande avvikelser från ett generellt pålägg. Avtalsverket anser liksom rikspolisstyrelsen och Lunds universitet det inte
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 6
vara motiverat att nu frångå gällande ordning med ett generellt lönekostnadspålägg. Försvarets civilförvaltning anser ej skäl föreligga att differentiera lönekostnadspålägget inom det militära försvaret.
Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet och Kommunernas pensionsanstalt framhåller önskvärdheten av enhetliga principer hos olika offentliga arbetsgivare och förordar ett generellt procentuellt pensionskostnadspålägg för att undvika speciella beräkningar i varje särskilt fall.
Försvarets rationaliseringsinstitut, statens järnvägar och TCO-S påpekar att en differentiering med hänsyn till levnadsålder skulle få negativa konsekvenser för äldre arbetskraft.
Beträffande passivtidskostnaden anser de remissinstanser som uttalat sig. i frågan att denna bör regleras centralt och inte belasta den enskilda myndigheten.
I sina yttranden över lönekostnadspåläggsutredningens andra prome-memoria tillstyrker flertalet remissinstanser utredningens förslag att generella regler för beräkning av lönekostnadspålägget bör gälla oberoende av finansieringskälla.
Flertalet remissinstanser tillstyrker vidare utredningens förslag om ett generellt ansvar för statsverket att bestrida utgifter för sjuklön. Medicinska forskningsrådet anser att för forskningsrådens del problemet redan är löst såtillvida att rådsanställd forskningspersonal enligt gällande regler blir förordnade som extra tjänstemän vid vederbörande lärosäte och åtnjuter samma förmåner som denna kategori statsanställd personal. I samband med anslagsgivningen till de skilda forskningsprojekten avsätter medicinska forskningsrådet årligen ett beräknat totalt ramanslag för täckande av kostnader i samband med graviditeter, sjukledigheter m. m. Avräkning mellan berörda lärosäten och forskningsrådet sker i efterhand.
Enligt tekniska högskolan belastas uppdragsverksamhet med dubbla kostnader för sjuklön. Den anställde uppbär sjuklön men sjukpermingen uppbärs av riksförsäkringsverket enligt reglerna för det statliga arbets-givarinträdet.
Riksrevisionsverket som anser förslaget acceptabelt från principiell synpunkt anser att de praktiska konsekvenserna av förslaget bör närmare utredas innan slutlig ställning tas och pekar på att andra möjligheter finns för riskutjämning.
3.2. Programbudgetering inom den civila sektorn
Försöksverksamheten omfattar ett tjugotal myndigheter. Av dessa har statens bakteriologiska laboratorium, sjöfartsverket, statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket, patent- och registreringsverket, lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, statens provnings-
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 7
anstalt, statens skeppsprovningsanstalt och styrelsen för teknisk utveckling fått anslag anvisade i programtermer fr. o. m. budgetåret 1970/71.
Enligt anvisningar som utfärdats för den fortsatta utrednings- och försöksverksamheten inom området högre utbildning och forskning har universitetskanslersämbetet lämnat anslagsframställning i programtermer för budgetåret 1971/72 avseende verksamheten vid Chalmers tekniska högskola. Konsistoriet vid högskolan hade tidigare utformat sitt yttrande över sektionernas/sektionsgruppernas anslagsframställningar som en programbudget.
Försöksverksamheten inom området kriminalvård hai: tills vidare koncentrerats till fångvårdsanstalten Hinseberg och skyddstillsynsanstal-ten Redväg samt Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga, där försök med verksamhetsplanering, budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll pågår. Verksamheten vid dessa enheter regleras enligt särskilda av Kungl. Maj:t fastställda ändamålsinriktade budgeter. Ett särskilt förslagsanslag på formellt 1 000 kr. har anvisats för ändamålet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71. Belopp motsvarande vad som tagits upp i de särskilda budgeterna har spärrats under de ordinarie anslagen. För budgetåret 1971/72 föreslås fortsatt försöksverksamhet med i huvudsak samma uppläggning och med redovisning, liksom för innevarande budgetår, över ett formellt anslag på 1 000 kr.
Inom polisväsendet pågår försöksverksamhet med programbudgetering vid sex polisdistrikt, nämligen Eskilstuna, Huddinge, Hässleholm, lakobsberg, Västerås och Växjö. Liksom för kriminalvården anvisas medel till den lokala organisationen från ett flertal anslag och ett stort antal anslagsposter. Ett sådant system försvårar möjligheterna att pröva de olika metoder som programbudgeteringen innefattar. För budgetåret 1971/72 föreslås därför att medel för polisverksamheten vid de sex försöksdistrikten redovisas över ett särskilt anslag Polisenheter med särskild budget. Anslaget tas upp med formellt 1 000 kr. Verksamheten regleras sedan enligt av Kungl. Maj:t i regleringsbrev fastställda ändamålsinriktade budgeter. De belopp som tagits upp i de särskilda budgeterna belastar det formellt beräknade anslaget och motsvarande belopp spärras under polisens ordinarie anslag.
Vid samtliga försöksmyndigheter pågår arbete med att vidareutveckla system för verksamhetsplanering, internbudgetering och prestationsmätning. Flertalet av försöksmyndigheterna har kostnadsredovisning och fr. o. m. den 1 juli 1970 är omkring hälften av försöksmyndigheterna anslutna till system S, det generella ADB-baserade redovisningssystemet för statsförvaltningen.
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor
3.3. Frogrambudgeteruig inom försvarssektorn
På grundval av en flerårig utrednings- och försöksverksamhet har förslag utarbetats till ett nytt system för planering och budgetering inom försvaret. En sammanfattande redogörelse för det nya systemet har lämnats riksdagen i prop. 1970: 97 (SU 203, rskr 420).
Planering, budgetering och redovisning inriktas i det nya systemet mot försvarets produkter, främst krigsorganisationen. Ökad vikt läggs vid den långsiktiga inriktningen. Underlag härför erhålls genom s. k. perspektivplaner, som syftar till att'formulera och analysera alternativa utformningar av det militära försvaret och civilförsvaret och att ange alternativa möjligheter att lösa olika uppgifter. Verksamheten på kortare sikt avses bli inriktad med hjälp av årligen reviderade programplaner som redovisar utvecklingen under de kommande fem åren.
Den långsiktiga planeringen inom det militära försvaret och civilförsvaret är redan inriktad mot det nya planeringssystemet. Miljöstudier och perspektivplanering pågår i enlighet med direktiv som ursprungligen meddelades åren 1967 och 1968 och som därefter har kompletterats vid olika tillfällen, senast hösten 1970. Perspektivplanerna skall inte inbegripa förslag till framtida omfattning och kostnadsnivå för försvaret utan kommer att innehålla alternativa principlösningar, som skall bli föremål för fortsatta analyser och även visst forsknings- och utvecklingsarbete. De första perspektivplanerna beräknas föreligga omkring den 1 mars 1971. Programplanerna skall utgöra ett sammanfattande underlag för statsmakternas beslut om resursfördelning och resursanvändning under det närmaste budgetåret. De första programplanerna avses föreligga i september 1971.
Praktiska försök med programbudgetering vid lokal myndighet påbörjades 1964. Försöken har sedermera utvidgats och omfattar sedan den 1 juli 1970 dels samtliga förband och andra enheter inom Bergslagens militärområde, dels ett tiotal andra enheter på central, regional och lokal nivå. För försöksmyndigheterna på lokal nivå har medel anvisats i riksstaten under anslagsbeteckningen Förband med särskUd budget sedan budgetåret 1968/69.
Genom beslut i januari 1970 har Kungl. Maj:t anbefallt myndigheterna att i sin planering utgå från bl. a. att anslagsframställningar för budgetåret 1972/73 skall lämnas i programbudgetform. För att under Kungl. Maj:t leda införandet av det nya systemet har chefen för försvarsdepartementet tillkallat en särskild delegation med representanter för försvars- och finansdepartementen samt för överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen och vissa andra centrala myndigheter. Verksamheten i delegationen har varit koncentrerad på åtgärder och beslut som är avsedda att vara vägledande för myndigheternas budgetarbete för budget-
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 9
året 1972/73. Delegationens verksamhet bedrivs i nära samarbete med myndigheterna, som anlitas bl. a. för olika utredningsuppdrag.
Inom det ekonomiska försvaret pågår också arbete med att utforma ett nytt planeringssystem. Kungl. Maj:t har uppdragit åt överstyrelsen för ekonomiskt försvar, som deltar i försöksverksamheten rörande programbudgetering inom den civila sektorn, att genomföra en förstudie angående långsiktsplanering. Vidare pågår miljöstudier inom området sedan hösten 1969.
Departementschefen
Lönekostnadspåläggsutredningen har i en promemoria lagt fram ett förslag till system med differentierade lönekostnadspålägg. Förslaget innebär en tudelning av lönekostnadspålägget i en aktivtidskostnad och en passivtidskostnad. Aktivtidskostnaden differentieras med hänsyn till pensionsålder. Pålägget på lönen föreslås variera mellan 16 och 28 "/o, den allmänna arbetsgivaravgiften ej inräknad. Utredningen framhåller emellertid att det rent administrativt är en fördel om en differentiering av lönekostnadspålägget kan undvikas. Flertalet remissinstanser har avstyrkt att påläggen differentieras inom den enskilda myndigheten. Några remissinstanser anser att differentiering endast bör förekomma inom områden där det kan förväntas råda mera betydande avvikelser från ett generellt beräknat pålägg.
För egen del anser jag att den fördel i form av mer rättvisande redovisning av personalkostnaderna som en långt gående differentiering ger måste vägas mot de ökade administrativa kostnaderna.
Om en differentiering av lönekostnadspålägg skall ske mellan olika myndigheter men ej inom en enskild myndighet, skall för varje myndighet en procentsats framräknas och sedan enhetligt tillämpas inom myndigheten. En så framräknad procentsats kommer sannolikt i de allra flesta fall att avvika så obetydligt från en generellt framräknad procentsats att myndigheternas handlande ej påverkas. Därmed bortfaller enligt min mening ett väsentligt motiv för en differentiering av lönekostnadspålägget.
Försvaret har nämnts som en sektor där det kan finnas skäl att till-lämpa speciella lönekostnadspålägg. Frågan torde få övervägas vid det fortsatta arbetet med att införa programbudgetering inom försvaret. För övriga områden anser jag inte att tillräckligt starka skäl nu finns för att frångå den gällande ordningen med generellt beräknade lönekostnadspålägg.
Lönekostnadspåläggsutredningen har i en andra promemoria föreslagit att för lön som utgår av gåvomedel m. m. samma regler bör gälla för beräkning av lönekostnadspålägg som när lönen utgår av statsmedel. Utredningen har vidare föreslagit att statsverket bör ha ett gene-
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 10
rellt ansvar att bestrida alla utgifter för sjuklön. Utredningen förutsätter därvid att lönekostnadspålägget för all programbudgetstyrd verksamhet kommer att ökas med en riskpremie svarande mot sjuklönekostnaden.
Vid remissbehandlingen har förslagen inte mött några invändningar. Vissa remissinstanser framhåller särskilt att dubbeldebitering av sjuklönekostnaderna sker genom reglerna för det statliga arbetsgivarinträ-det. Riksrevisionsverket anser att de praktiska konsekvenserna av utredningens förslag bör närmare utredas.
Jag anser liksom utredningen och remissinstanserna att generella regler bör gälla för beräkning av lönekostnadspålägg oberoende av finansieringskälla. Härav följer enligt min mening att de administrativa konsekvenserna för hela myndighetsområdet noga måste övervägas före en eventuell ändring av beräkningsnormerna. Det nuvarande systemet fungerar i stort sett tillfredsställande. Administrativa vinster har skett genom det statliga arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen. Generell kompensation för utbetald sjuklön är enligt min mening ej påkallad, eftersom myndigheternas anslag är beräknade med hänsyn till en normal sjukfrånvaro. Lönekostnadspålägg bör därför liksom hittills ej inkludera någon riskpremie svarande mot kostnaderna för sjuklön. De uppburna sjukpenningarna tillförs enligt gällande ordning inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. varifrån även sjukförsäkringsavgifterna bestrids. Enligt min mening sker därför ingen dubbeldebitering. Något behov av riskutjämning föreligger endast för relativt små enheter. Jag anser att denna fråga bör prövas fristående från frågan om lönekostnadspåläggen. Jag vill här blott erinra om hur medicinska forskningsrådet löst problemet med riskutjämning.
Jag avser att låta se över underlaget för beräkning av lönekostnadspålägget.
I detta sammanhang vill jag erinra om att beslut har fattats om en höjning av arbetsgivaravgifterna. Lönekostnadspålägget har till följd härav räknats upp från 23 till 24 «/o.
Jag övergår nu till att behandla utrednings- och försöksverksamheten rörande programbudgetering inom den civila sektorn.
Innevarande budgetår har ett tiotal myndigheter tagit ett mera markerat steg mot programbudgetering genom att anslag anvisats i programtermer. För ett antal enheter inom rättsväsendet samt för Chalmers tekniska högskola har anslagsframställningar i programtermer avseende budgetåret 1971/72 lämnats. Det är ännu för tidigt att göra någon egentlig utvärdering av försöksverksamheten. Detta torde kunna ske först efter utgången av budgetåret 1970/71 och då i begränsad omfattning. De erfarenheter som hittills vunnits avser främst den information som lämnats i myndigheternas anslagsframställningar. Anslagsframställning i programtermer innebär ett nytt sätt att strukturera informationen.
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 11
Vid myndigheter med uppdragsverksamhet har en klarare bild erhållits av de kostnader och intäkter som är förenade med verksamheten. Staten subventionerar i vissa fall uppdragsverksamheter genom att medge direkt taxenedsättning eller genom att medge att uppdragsverksamheter vid vilka full kostnadstäckning inte uppnås får fortsätta. I anslagsframställningarna redovisas i dessa fall subventionerna öppet. Härigenom fås en klarare bild av statens insatser. Vid övriga myndigheter har anslagsframställningarna i programtermer bättre än tidigare visat hur redan anvisade medel fördelats på olika ändamål och vilka effekter som uppnåtts. Möjligheterna att välja mellan alternativa insatser inom ett verksamhetsområde har förbättrats.
Betydande resurser har lagts ner på arbetet med programbudgetering. Stora insatser kommer även i fortsättningen att krävas för att lösa problem som uppkommer under utrednings- och försöksverksamheten. Erfarenheterna av den hittills bedrivna försöksverksamheten bedömer jag vara goda. Frågan om en viss utvidgning av försöksverksamheten inom den civila sektorn bör därför enhgt min mening tas upp till närmare prövning. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om en sådan utvidgning. Jag avser att återkomma vid ett senare tillfälle med en redogörelse för vilka områden som bör ingå i den utökade försöksverksamheten.
Chefen för försvarsdepartementet kommer senare denna dag att anmäla frågan om programbudgetering inom försvaret.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t beslutar delge riksdagen vad jag har anfört.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 2 Gemensamma frågor 12
Innehållsförteckning
Sid.
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m. 1
2. Lönegradsplacering för vissa tjänster m. m. 2
3. Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering 3
MARCUS BOKTR. STHLM mi 700709
Bilaga 3 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 3
Kungl. hov- och slottsstaterna
Utdrag av protokollet Över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter de frågor, som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 för kungl. hov- och slottsstaterna, och anför.
DRIFTBUDGETEN
Första huvudtiteln
A. KUNGL. HOVSTATEN
A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. I riksstaten för innevarande budgetår har till Kungl. Maj:ts hovhållning anvisats ett anslag av 3,4 milj. kr. Anslaget har utgått med oförändrat belopp sedan budgetåret 1967/68. Därefter inträffade löne- och prisstegringar motiverar en höjning av nämnda belopp till 3,8 milj. kr.
I övrigt har under samma tid utgått anslag till Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten med 225 000 kr. och till Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland med 150 000 kr. Under beaktande dels av den prisstegring som skett sedan dessa belopp bestämdes, dels av att vissa medel bör beräknas med hänsyn till att Hans Kungl. Höghet Kronprinsen vid ingången av budgetåret 1971/72 kommer att ha uppnått föreskriven lägsta ålder för att äga tillträda riksstyrelsen, bör för Deras Kungl. Högheter Kronprinsen, Hertiginnan av Västerbotten och Herti-
Prop. 1971:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstaterna 2
gen av Halland beräknas ett sammanlagt belopp av 525 000 kr. att ställas till Hans Maj:t Konungens förfogande för slutlig utdelning.
Sålunda förordade belopp, tillsammans 4 325 000 kr., bör i riksstaten för nästa budgetår sammanföras till ett nytt anslag med benämningen Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Hans Maj: t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 4 325 000 kr.
A 2. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten. Detta anslag är i riksstaten uppfört med 605 000 kr. Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en av överintendenten och chefen för kungl. husgerådskammaren gjord framställning — hemställt, att anslaget för budgetåret 1971/72 anvisas med 734 000 kr. Härvid har bl. a. medel beräknats för två tjänster som möbelsnickare resp. tapetserarbiträde samt för en uppräkning med 50 000 kr. för täckande av socialförsäkringsavgifter och allmän arbetsgivaravgift.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 690 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för socialförsäkringsavgifter och den höjda allmänna arbetsgivaravgiften. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 690 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstaterna
B. KUNGL. SLOTTSSTATEN
B 1. De kungl. slotten: Administration
1969/70 Utgift 2 571 569
1970/71 Anslag 2 574 000
1971/72 Förslag 2 627 000
Under anslaget avlönas 61 lönegradsplacerade anställda, varav 25 park- och trädgårdsarbetare och 26 tillhörande vaktpersonalen. Härtill kommer ett tiotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär och viss personal utan tjänstemannaställning. Från anslaget bestrids vidare övergångsvis understöd till sju förmånstagare samt andra omkostnader än för uppvärmning och fastighetsunderhåll för de kungl. slotten.
Riksmarskalksämbetet hemställer, med anledning av en av ståthållar-ämbetena vid de kungl. slotten gjord framställning, att anslaget för nästa budgetår tas upp med 2 662 000 kr. För nya parkeringsplatser i Drottningholms slottspark har därvid beräknats 35 000 kr. I övrigt påverkas medelsbehovet i första hand av automatiska förändringar. Av följande sammanställning framgår de förändringar i medelsanvisningen för de olika slotten, som beräknats för nästa budgetår i jämförelse med de belopp, som anvisats 1970/71 enligt den av Kungl. Maj:t fastställda staten.
|
|
Enligt staten |
Enligt stat- |
Förändring |
|
|
för 1970/71 |
förslaget för 1971/72 |
|
|
Stockholms slott |
640 000 |
690 700 |
+ 50 700 |
|
Drottningholms slott |
642 000 |
655 500 |
+ 13 500 |
|
Ulriksdals slott |
511 000 |
522 500 |
-1- 11 500 |
|
Haga slott |
168 900 |
178 100 |
+ 9 200 |
|
Gripsholms slott |
292 000 |
292 300 |
+ 300 |
|
Strömsholms slott |
65 000 |
67 300 |
+ 2 300 |
|
Rosersbergs slott |
46 000 |
44 300 |
— 1700 |
|
TuUgams slott |
209 100 |
211500 |
+ 2 400 |
|
Summa |
2 574 000 |
2 662 200 |
+ 88 200 |
Sammanfattningsvis kan förändringarna under de olika posterna mellan den fastställda staten för budgetåret 1970/71 och det framlagda statförslaget för budgetåret 1971/72 anges på följande sätt.
Prop. 1971:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstaterna
Avlöningar och arvoden Understöd Lyse och vatten Parkers underhåll Trädgårdars underhåll Övriga omkostnader
Summa utgifter Uppbördsmedel
Summa nettoutgifter
Enligt staten för 1970/71
2158 600 30 200 110 800 294 000 118 900 423 500
3 136 000
562 000
2 574 000
Enligt statförslaget för 1971/72
2 233 300 29 900 120 800 304 500 128 900 182 100
2 999 500
337 300
2 662 200
Förändring
+ 74 700
- 300
+ 10 000
+ 10 500
+ 10 000
- 241 400
- 136 500
- 224 700
+ 88 200
Departementschefen
Med undantag för förslaget om anordnande av nya parkeringsplatser i Drottningholms slottspark har jag ingen erinran mot riksmarskalksämbetets beräkning och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till De kungl. slotten: Administration för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 2 627 000 kr.
B 2. De kungl. slotten: Uppvärmning
|
805 000 813 000 |
1969/70 Utgift 722 692
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
Från anslaget bestrids kostnader för löner till elva anställda — värmeskötare, reparatörer m. fl. — och för inköp av bränsle m. m.
Riksmarskalksämbetet har på grundval av ståthållarämbetenas beräkningar hemställt om ett anslag för budgetåret 1971/72 av 813 000 kr. Ökningen är huvudsakligen av automatisk karaktär.
Departementschefen
Med godtagande av riksmarskalksämbetets förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till De kungl. slotten: Uppvärmning för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 813 000 kr.
Vid bifall till de av mig framställda förslagen kommer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1971/72 att uppgå till 8 455 000 kr., vilket innebär en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1970/71 anvisade beloppet med 696 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 3 Kungl. hov- och slottsstaterna
Register
A. Kungl. hovstaten
Sid. kr.
1 Hans Maj :t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning 4 325 000
2 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga
inventarier i de Kungl. slotten 690 000
Summa för kungl. hovstaten 5 015 000
B. Kungl. slottsstaten
3 De kungl. slotten: Administration 2 627 000
4 De kungl. slotten: Uppvärmning 813 000
Summa för kungl. slottsstaten 3 440 000
Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna 8 455 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700704
Bilaga 4 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 4
Justitiedepartementet
ÖVERSIKT
Till justitiedepartementets verksamhetsområde hör polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna, kriminalvården och hyresnämnderna. Departementet svarar också för beredning av lagstiftningsärenden på ett flertal områden av samhällslivet.
En rad olika åtgärder har under senare år vidtagits för att effektivisera och rationalisera arbetet hos myndigheterna inom justitiedepartementets område. På flera punkter har det processuella förfarandet kunnat förenklas och arbetsmetoderna förbättrats. Myndigheternas organisation anpassas successivt till ändrade förhållanden.
Den genomgripande omorganisation av de allmänna underrätterna som beslutades av 1969 års riksdag har i stort sett slutförts. Under år 1971 avses en väsentlig omorganisation och utbyggnad av de allmänna förvaltningsdomstolarna komma att genomföras. Arbete på en reform av samhällets rättshjälp bedrivs med sikte på att förslag skall kunna läggas fram till 1971 års riksdag. 1967 års polisutredning har i juni 1970 avlämnat ett betänkande "Polisen i samhället". I betänkandet ■— som ej avser storstadsområdena — föreslås att en ny regional polisorganisation skapas och att antalet polisdistrikt begränsas till 90. Utredningen föreslår också inrättande av regionala och lokala polisstyrelser. Betänkandet bereds nu inom departementet.
Som ett led i strävandena att rationalisera de rättsvårdande m)'n-digheternas arbete bedrivs försök med programbudgetering inom polisväsendet och åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården. Uppbyggnaden av rättsväsendets informationssystem (RI), som nu omfattar rutiner för automatisk databehandling (ADB) inom polisväsendet, åklagarväsendet och domstolarna, fortsätter med ytterligare rutiner för dessa verksamhetsgrenar och för kriminalvården. Ett nytt redovisningssystem baserat på ADB-teknik införs successivt. Vidare ingår rättsväsendets myndigheter i den försöksverksamhet som bedrivs inom ramen för statskontorets översyn av den statliga personaladministratio-
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 2
nen. ADB-system för fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet är under uppbyggnad.
Trots att flera av de vidtagna åtgärderna redan har lett till åsyftade resultat är det nödvändigt att öka resurserna inom vissa av rättsväsendets områden. Detta gäller i första hand polisväsendet. Under de senaste åren har de brott som kommit till polisens kännedom ökat i antal. Enligt den preliminära statistik som nu föreligger har ökningen varit särskilt markant under det sista året. Den största ökningen hänför sig till bedrägeri- och tillgreppsbrotten. Kravet på insatser av de rättsvårdande organen ökar även på andra områden inom samhället. För nästa år föreslås därför att medel anvisas som gör det möjligt att öka antalet tjänster inom justitiedepartementets område med omkring 1 000. Polisväsendet tillförs 570, kriminalvården cirka 300 och övriga verksamhetsgrenar inom rättsväsendet 200. Samtidigt dras ett 90-tal tjänster in på kriminalvårdens område som följd av vissa anstaltsnedläggningar.
Förslag om ersättning av allmänna medel för personskada på grund av brott läggs fram.
Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas komma att öka med 122,9 milj. kr. Därmed omsluter verksamheten 1 914,5 milj. kr.
Polisväsendet
Enligt brottsstatistiken har brottsligheten ökat under hela 1960-talet. Antalet brottsbalksbrott som har kommit till polisens kännedom uppgick år 1960 till i runt tal 276 000 och år 1967 till omkring 437 000. För de tre senaste åren föreligger endast preliminär statistik. Denna statistik visar en successiv ökning av brottsbalksbrotten. Under år 1970 har ökningen varit särskilt markant. För tiden fram till den 1 november 1970 ökade sålunda antalet sådana brott som kom till polisens kännedom med 69 000 i förhållande till motsvarande period under år 1969.
Den successiva förstärkning av polispersonalen som har skett under senare år bör fortsätta. Dessutom sker en omorganisation av framför allt ordnings- och utredningsavdelningarna. Vidare kommer förslag till författningsändringar i syfte att avlasta polisen vissa arbetsuppgifter att läggas fram senare. Genom dessa åtgärder uppnås en väsentlig effekti-visering av polisarbetet.
För polisväsendet beräknas medel för omkring 570 nya tjänster, varav 400 polismanstjänster. I fråga om utrustning föreslås inköp av bl. a. ytterligare 59 bilar och 125 bärbara radioapparater. Vidare beräknas bl. a. 1,6 milj. kr. för ledningscentraler i Stockholm, Göteborg och Malmö samt 8,5 milj. kr. för fortsatt utbyggnad av polisens radionät.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 3
Åklagarväsendet
Förskjutningen i arbetsbelastning från glesbygdsområden till framför allt storstadsområden fortsätter. På grund härav föreslås en förstärkning av åklagarmyndigheterna i vissa åklagardistrikt. I gengäld kan antalet assistentåklagare reduceras.
Domstolsväsendet
Vid 1969 års riksdag beslöts en enhetlig organisation av de allmänna underrätterna fr. o. m. den 1 januari 1971. Häradsrätterna och rådhusrätterna har genom denna reform ersatts av tingsrätter, för vilka gemensamma regler för rättens sammansättning gäller. Riksdagen fastställde samtidigt vissa principer för den framtida domkretsindelningen för underrätterna. Genom skilda beslut under åren 1969 och 1970 har Kungl. Maj:t med anledning av tingsrättsreformen och beslutade ändringar i den kommunala indelningen förordnat om den judiciella indelningen i samtliga län med verkan fr. o. m. den 1 januari 1971. Efter de genomförda ändringarna i domkretsindelningen uppgår antalet tingsrätter fr. o. m. den 1 januari 1971 till 108 mot 135 underrätter (27 rådhusrätter och 108 häradsrätter) vid utgången av år 1970.
Efter beslut av 1970 års riksdag har staten övertagit lokalhållningen för de allmänna underrätterna den 1 januari 1971.
Genom tingsrättsreformen har antalet tjänster för chefsdomare minskat under det att antalet tjänster för rådmän ökat. Totala antalet tjänster för ordinarie domare nedgick den 1 januari 1971 med 10. Antalet tvistemål och brottmål undergår ej någon större förändring.
Det föreslås att underrätterna tillförs medel for statens övertagande av lokalhållningen (cirka 29 milj. kr. på driftbudgeten) samt medel för bl. a. två domare.
Senare i år kommer förslag att läggas fram till en ändrad organisation av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Kammarrättsorganisationen, som beräknas få ett stort antal nya måltyper, kommer därvid att föreslås bli utbyggd med en ny kammarrätt i Göteborg. Två avdelningar av kammarrätten i Stockholm föreslås bli flyttade till Sundsvall.
Kriminalvården
Medelbeläggningen på fångvårdens anstalter har under år 1970 varit 4 893. Föregående års genomsnittsbeläggning utgjorde 5 181. Den högsta beläggningen under år 1970 registrerades den 1 mars, då antalet anstaltsintagna var 5 331.
Arbetet på en modernisering av anstaltsbeståndet fortsätter. Antalet platser på fångvårdsanstalterna uppgår till 5 930. Under budgetåret 1971/72 tillkonmier en öppen 120-mannaanstalt i Viskan och nya allmänna häkten med sammanlagt 113 platser i Gävle, Helsingborg, Härnösand och Mariestad.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 4
Den ökade platstillgången och den f. n. gynnsamma beläggningssituationen gör det möjligt att lägga ned ett antal anstalter och anstaltsavdelningar.
För budgetåret 1971/72 har medel beräknats för ytterligare anstaltspersonal bl. a. som följd av förkortning av arbetstiden. Anstaltsvården får ytterligare medel för idrotts-, bildnings- och biblioteksverksamhet.
Frivårdsfallen som den 1 december 1969 uppgick till 22 963 utgjorde vid samma tid år 1970 22 875. Utbyggnaden av frivårdsresurserna fortsätter.
Medel har beräknats för en fortsatt rationalisering av kriminalvårdsadministrationen.
Sammanfattning
Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till riksstaten för budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
|
|
Anvisat 1970/71 |
Förslag 1971/72 |
Förändring |
|
DRIFTBUDGETEN |
|
|
|
|
Andra huvudtiteln |
|
|
|
|
A. Justitiedepartementet m.m. B. Polisväsendet C. Åklagarväsendet D. Domstolarna E. Rättegångsväsendet i allmänhet F. Kriminalvården G. Diverse |
31,2 993,0 67,2 '233,8 39,6 292,3 48,3 |
36,8 1 072,9 69,3 273,9 44,6 327,9 36,1 |
+ 5,6 + 79,9 + 2,1 + 40,1 + 5,0 + 35,6 - 12,2 |
|
Summa för driftbudgeten |
1 705,4 |
1 861,5 |
+ 156,1 |
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder
(Domänverket) Förvärv av jorbruksfastigheter
för kriminalvården
Statens allmänna fastighetsfond
Polishus m.m.
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm
Summa för kapitalbudgeten
Totalt för justitiedepartementet
|
45,0 |
40,0 |
- 5,0 |
|
'1,1 |
3,0 |
+ 1,8 |
|
5,0 |
10,0 |
+ 5,0 |
|
35,0 |
— |
- 35,0 |
|
86,2 |
53,0 |
- 33,2 |
|
1 791,6 |
1 914,5 |
+ 122,9 |
' Inkl. anslaget under VII ht Kammarrätten.
" Anslaget Renovering av byggnad för regeringsrätten.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIIER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 inom justitiedepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Andra huvudtiteln A JUSTITIEDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Statsrådsberedningen
|
2 712 000 2 765 000 |
1969/70 Utgift 2 315 966
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Dep. chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
12 14 |
|
+ 1 |
|
|
26 |
|
+ 2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
2 042 000 |
+ |
57 000 |
|
Sjukvård Reseersättningar Därav utrikes resor Expenser Representationsbidrag Lönekostnadspålägg |
3 000 30 000 (Il 000) 138 000 29 000 470 000 |
+ |
(-) 38 000 34 000 |
|
|
2 712 000 |
+ |
53 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 6
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 765 000 kr. lag har därvid beräknat medel för arbetskraftsförstärkningar med 70 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1971/72 anvisa ett för; slagsanslag av 2 765 000 kr.
A 2. Justitiedepartementet
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
10 416 417 11207 000
11 330 000
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Dep .chefen
Personal
Handläggande personal övrig personal
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Därav utrikes resor Expenser
Därav engångsutgifter Lönekoslnadspålägg
|
81 68 |
- 1 + 3 |
|
149 |
+ 2 |
|
8 241 000 35 000 300 000 (110 000) 735 000 (14 000) 1 896 000 |
+ 35 000 (-) - 2 000 (-) -1- 90 000 |
|
11 207 000 |
+ 123 000 |
Jag beräknar medel för ytterligare tre biträdestjänster med 84 000 kr.
Fr. o. m. den 1 januari 1972 avses en kansliorganisation komma att inrättas för regeringsrätten. Eftersom departementets befattning med regeringsrättsmålen därmed upphör, minskar medelsbehovet under förevarande anslag med 43 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11330 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Justitiedepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 11 330 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
A 3. Svensk författningssamling
1969/70 Utgift 913 158
1970/71 Anslag 650 000
1971/72 Förslag 1 100 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. tryckning av Svensk författningssamling.
Med anledning av förslag som lagts fram av utredningen om författningspublicering i betänkandet Svensk Författningssamling (SOU 1970: 48) kommer författningssamlingen att fr. o. m. år 1971 ges en i viss mån ny utformning i redaktionellt och tryckeritekniskt hänseende, innebärande bl. a. att den tidigare tillämpade ordningen med transume-ring överges. Vidare kommer utsändning av författningssamlingen att ske i princip en gång varje vecka i stället för som tidigare två gånger i månaden. Nu nämnda och vissa andra smärre tekniska förändringar torde komma att underlätta användandet av författningssamlingen. De ökade kostnader som förändringarna medför har jag beaktat vid medelsberäkningen.
I detta sammanhang vill jag också erinra om att Kungl. Maj:t den 29 december 1970 beslutat att fr. o. m. år 1971 ett exemplar av Svensk författningssamling skall kostnadsfritt tillställas varje kommunbibliotek, f. n. ca 450, att där hållas tillgängligt för allmänheten samt att kostnaderna härför skall bestridas från förevarande anslag.
Anslaget bör ökas med 450 000 kr. lag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Svensk författningssamling för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.
|
A 4. Justitiekanslern |
|
|
1969/70 Utgift |
843 511 |
|
1970/71 Anslag |
916 000 |
|
1971/72 Förslag |
941 000 |
IK bevakar statens rätt och har tillsyn över att domare och andra, som är underkastade ämbetsansvar, efterlever lagar, andra författningar och instruktioner och i övrigt fullgör sina åligganden.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
JK |
|
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal övrig personal |
7 3 10 |
|
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader |
698 400 1700 9 000 27 500 |
4- + |
8 700 3 800 |
+ 4 000 |
|
Expenser Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
17 400 (-) 162 000 |
+ ( + -1- |
12 800 9 500) 3 700 |
-1- 13 000 (4- 9 500) + 8 000 |
|
|
916 000 |
+ |
29 000 |
+ 25 000 |
JK
1. Löne- och prisomräkning m.m. 12 700 kr.
2. Medel behövs för installation av telefonväxel (+ 9 500 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 941 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Justitiekanslern för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 941 000 kr.
A 5. Lagberedningen
1969/70 Utgift 650120 Reservation 113 289
1970/71 Anslag 741000
1971/72 Förslag 680 000
Lagberedningens uppgifter hänför sig f. n. till lagstiftningen inom utsöknings- och konkursrätten. Beredningen består av ordförande och tre andra ledamöter och har en sekreterare.
Lagberediiingen
Med hänsyn till storleken av reservationen kan anslaget minskas med 43 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till den reservation som finns kan anslaget minskas med 61 000 kr. Jag förordar att anslaget tas upp med 680 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 9
att till Lagberedningen för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 680 000 kr.
A 6. Fideikommissnäranden
1969/70 Utgift 100 000 Reservation 54 573
1970/71 Anslag 99 000
1971/72 Förslag 84 000
Avvecklingen av fideikommiss sker under medverkan av en särskild nämnd, fideikommissnämnden. Denna består av ordförande och fyra andra ledamöter och har en sekreterare.
Fideikommissnämnden
Nämnden beräknar medelsbehovet för budgetåret 1971/72 till 54 000 kr. med hänsyn till den reservation som finns under anslaget.
Departementschefen
Jag beräknar nämndens behov av anslag för budgetåret 1971/72 till ett något högre belopp än nämnden föreslagit. Anslaget bör föras upp med 84 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fideikommissnämnden för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 84 000 kr.
A 7. Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
1969/70 Utgift 57 121
1970/71 Anslag 50 000
1971/72 Förslag 60 000
Från anslaget bestrids arvoden för tryckfrihetsombuden, som har till uppgift att vaka över tryckfrihetsförordningens efterlevnad. F. n. finns 106 sådana ombud.
Anslaget bör räknas upp med 10 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ombuden för tdlsyn av tryckta skrifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kr.
A 8. Kommittéer m. m.
1969/70 Utgift 8 772 733 Reservation 18 846
1970/71 Anslag 8 600 000
1971/72 Förslag 9 360 000
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 10
Under år 1970 har utredningen av frågan om verkställighet av utländsk dom i tvistemål, miUtärstraffsakkunniga, sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, handelsagentur och handelsresande, sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom, gruvrättsutredningen, förmyn-derskapsutredningen, kommittén för lagstiftningen angående trafiknyk-terhetsbrott, FN-lagkommittén, utredningen angående nordiskt institut för komparativ rätt och sakkunniga angående frågan om rätt för köpare att i visst fall frånträda avtal slutfört sina uppdrag. Flera kommittéer med omfattande uppdrag fortsätter sin verksamhet, bl. a. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar, sjölagskommittén, trafikmålskommittén, sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom, departementsutredningen, 1965 års valtekniska utredning, grundlagberedningen, integritetsskyddskommittén, ämbetsansvarskom-mittén, samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet, 1967 års polisutredning, 1968 års brottmälsutredning, utredningen om ledningsrätt, vattenlagsutredningen, offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén, kreditupplysningsutredningen, familjelagssakkunniga och kommittén för kriminologisk behandlingsforskning. Ett antal nya utredningar har tillsatts. Till dessa hör utredningen om ersättning för oriktiga fri-hetsberövanden, domstolsverksutredningen, utredningen om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedia m. m., morato-riekommittén, utredningen om de förmögenhetsrättsliga generalklausulerna och utredningen om vidgad användning av åtalsunderlåtelser m. m.
Jag beräknar 1,2 milj. kr. under anslaget för fortsatt utredning om ett enhetligt och samordnat informationssystem för rättsväsendet (RI).
Sammanlagt bör anvisas 9 360 000 kr. under anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 9 360 000 kr.
A 9. Centralnämnden för fastighetsdata
1969/70 Utgift 4 992 376 Reservation 489 821
1970/71 Anslag 5 250 000
1971/72 Förslag 8 750 000
I 1968 års statsverksproposition (prop. 1968: 1 bil. 4 s. 10) lades fram förslag till vissa riktlinjer för en reform av fastighetsregistreringen. Riksdagen godtog förslagen (SU 2, 3 LU 5, rskr 80). Beslutet innebär bl. a. att ett nytt för land och stad enhetligt fastighetsregister skall läggas upp, att ett enhetligt beteckningssystem skall införas, att fastigheternas läge skall anges med koordinater, att ADB-teknik skall användas för registret och att registret skall förläggas till en central datamaskin. Arbetet på reformen skulle påbörjas omedelbart och genom-
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 11
förandet föregås av viss försöksverksamhet. Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma hur det fortsatta utredningsarbetet och arbetet med att genomföra registerreformen skulle organiseras.
För det fortsatta arbetet på en reform av fastighetsregistreringen beslöt Kungl. Maj:t den 28 juni 1968 att inrätta en särskild nämnd, centralnämnden för fastighetsdata (CFD). Nämnden skall enligt sin instruktion fortsätta det utredningsarbete som tidigare bedrevs av fastighetsregisterutredningen och genomföra fastighetsregisterreformen, i den mån detta inte ankommer på lantmäteriväsendet. CFD skall också i samråd med lantmäteristyrelsen till Kungl. Maj:t avge de förslag till författningar som behövs. Nämnden består av ordförande och sju andra ledamöter. Chefen för justitiedepartementet får förordna experter åt nämnden. För nämnden finns ett kansli. Den personal som behövs för nämndens verksamhet anställs av chefen för justitiedepartementet eller, efter dennes bemyndigande, av nämnden. Antalet anställda är f. n. 75.
Fastighetsregisterreformen kräver betydande arbetsinsatser från personal inom lantmäteriorganisationen, såväl centralt som hos de regionala registerförarna. Samtidigt som CFD inrättades tillfördes lantmäteristyrelsen en ny organisationsenhet — utvecklingsenheten. Inom denna enhet finns en särskild registerenhet med ett tiotal anställda. Chefen för enheten är också ordförande och chef för CFD.
Efter förslag i prop, 1970: 188 till höstriksdagen har riksdagen nyligen fattat beslut i fråga om riktlinjerna för en omorganisation av lantmäteriet (SU 208, rskr 423). Beslutet berör även organisationen av fastighetsregistreringen och innebär i denna del bl. a. att denna registrering skall på sikt i princip ske länsvis med länsstyrelsen som register- och arkivmyndighet. Lantmäteristyrelsen behåller sin funktion som central registermyndighet.
Sedan CFD inrättades har beslut fattats om en reform även av inskrivningsväsendet. Förslag härom lades fram i 1970 års statsverksproposition (1970: 1 bil. 4 s. 44). Riksdagen godkände förslagen (SU 2, 3 LU 8, rskr 96). Beslutet innebär, att ett nytt, centralt inskrivningsregister skall införas, att ADB-teknik skall användas och att en central datamaskin skall användas. Införandet av det nya inskrivningsregistret skall föregås av försöksverksamhet.
CFD:s verlcsamhet har hittills i huvudsak ägnats följande projekt: beteckningsreformen, koordinatsättningen, överföringen av data från nuvarande register till ADB-medium samt system för drift av ett nytt register. Nämnden har dessutom funnit nödvändigt att redan under uppbyggnaden av det nya fastighetsregistret ägna uppmärksamhet åt olika utvecklingsfrågor, i synnerhet frågan vilka data som på sikt bör ingå i fastighetsregistret, och vilka ändamål en på lämpligt sätt uppbyggd databank för registret kan tillgodose.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 12
En mycket stor del av CFD:s resurser har under innevarande budgetår satts in på förberedelser för ett brett upplagt försök, det s. k. Uppsala-försöket som omfattar omkring 40 000 fasrigheter i Uppsala län. Försöket genomförs nu. Det skall i en första fas avslutas med' innevarande budgetårs utgång.
Sedan beslut om en reform på inskrivningsväsendets område fattades, har vissa undersökningar gjorts i fråga om teknisk samordning av ett centralt inskrivningsregister och ett centralt fastighetsregister. Undersökningarna har visat att en sådan samordning är lämplig. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 25 april 1969 omfattar Uppsala-försöket även inskrivningsdata för fastigheter som ingår i försöket. I övrigt har CFD inte erhållit något uppdrag i fråga om inskrivningsreformen.
Departementschefen
CFD har nu varit i verksamhet i nära två och ett halvt år. Under denna tid har det visat sig att fastighetsregisterreformen är mer komplicerad än man tidigare räknat med och att behovet av insatser är svårt att beräkna eftersom erfarenheter av liknande projekt saknas. Även om arbetet nu kommit så långt att försöksdrift redan inletts inom en begränsad del av Uppsala län, kommer det att dröja flera år innan datasystem för fastighetsregister för hela landet kan komma i full drift. Utveckling av system och program är tidskrävande och överföringen av data från nuvarande register till ADB-system beräknas också ta många år att helt genomföra.
Organisationen av CFD har visat sig mindre lämplig för det omfattande arbete som databanksprojektet kräver. Den ställning CFD har är f. n. i huvudsak densamma som den en statlig kommitté intar. En sådan ordning var naturlig så länge verksamheten var någorlunda jämförbar med den som vanligen drivs i kommittéform. Efter hand som verksamheten allt mer inriktats mot ett löpande system- och programmeringsarbete samt utveckling av och försök med rutiner för en databank har emellertid stora olägenheter visat sig vara förenade med den nuvarande organisationsformen. Många av dessa kan elimineras genom ganska enkla medel. I andra fall måste mera genomgripande åtgärder vidtas som bl. a. kräver ändringar av organisationen i nämndens kansli. En mycket stor olägenhet är att tjänster för nämndens personal saknas. Det är ingen tvekan om att denna omständighet försvårar rekryteringen av lämplig personal och bidrar till en alltför stor personalomsättning.
De undersökningar som gjorts hittills har visat att ett centralt fastighetsregister och ett centralt inskrivningsregister kan samordnas i tekniskt avseende och att CFD:s arbetsuppgifter bör omfatta utveckling av en databank för såväl fastighetsregister som inskrivningsregister.
Det anförda visar att CFD bör organiseras om. Verksamheten bör
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 13
fördelas på fem enheter, nämligen en administrativ enhet, en fastighetsregisterenhet, en inskrivningsregisterenhet, en teknisk enhet och en utvecklingsenhet. Därutöver bör chefen för kansliet disponera över en stabsenhet.
Den administrativa enheten bör indelas i två underenheter, en för kamerala frågor och en för personalfrågor. Den tekniska enheten bör indelas i en enhet för systemfrågor och en för driftfrågor. På utvecklings-och registerenheterna bör man — med undantag för kart- och koordi-natfrågor — inte göra en strikt indelning i underenheter. Arbetet inom dessa enheter är sådant att det bör bedrivas i projektgrupper inte bara under uppbyggnadsskedet utan också, om än i något mindre utsträckning, under de olika driftskeden som databanken kommer att passera. Grupperna behöver ofta sammansättas av personal från flera enheter och deras storlek måste varieras med hänsyn till växlande resursbehov.
Antalet anställda inom CFD är nu 75. lag anser att personalen inte bör utökas under nästa budgetår. För större delen av personalen bör emellertid tjänster inrättas vid nämnden. För chefen för nämnden bör inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen r. Tjänst som chef för enhet liksom ett antal biträdestjänster bör inrättas som extra ordinarie. Övriga tjänster bör inrättas som extra. Konsulter och tillfälUg personal bör dock liksom hittills anlitas i stor utsträckning. lag avser att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag i de delar som anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor.
CFD har under innevarande budgetår haft särskilda svårigheter vid överföring av data till maskinläsbart medium. Kostnaderna för maskintid har även av andra anledningar blivit större än beräknat. På grund av nämnda svårigheter har expertis också behövt anlitas i större omfattning än som har planerats. I samband med behandlingen senare denna dag av frågan om utgifter på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1970/71 ämnar jag hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att anvisa 2 milj. kr. för innevarande budgetår under ett reservationsanslag till centralnämnden för fastighetsdata.
Nämndens arbete bör under nästa budgetår koncentreras till frågor som direkt avser uppbyggnad och drift av en databank för ett centralt fastighetsregister och ett centralt inskrivningsregister. För förberedelser för genomförandet av beslutade reformer beräknar jag 5,3 milj. kr. Inom ramen för detta belopp skall nämnden utveckla ADB-system och program för databanken samt — inom ramen för nuvarande uppgiftsfördelning mellan lantmäteristyrelsen och CFD — utföra koordinatregistre-ring och vidta åtgärder för genomförande av fastighetsregisterbeteck-ningsreform.en. För fortsatt försöksverksamhet i Uppsala län och utvecklingsverksamhet beräknar jag 2,4 milj. kr. resp. 1 050 000 kr. Sammanlagt bör 8 750 000 kr. anvisas.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 14
Med hänsyn till de arbetsuppgifter som nämnden avses få föreslår jag att ett förslagsanslag anvisas för nämndens verksamhet. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för organisationen
och verksamheten vid centralnämnden för fastighetsdata,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta
en ordinarie tjänst för
chefen för nämnden med beteckningen r,
c) till Centralnämnden för fastighetsdata
för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 8 750 000 kr.
A 10. Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde
1969/70 Utgift 148 056 Reservation 680 601
1970/71 Anslag 300 000
1971/72 Förslag 200 000
Från anslaget bestrids kostnader för kurser och annan upplysningsverksamhet för personal inom justitiedepartementets verksamhetsområde.
Med hänsyn till den reservation som finns beräknar jag behovet av anslag till ett lägre belopp än under budgetåret 1970/71. Anslaget bör tas upp med 200 000 la. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Efterutbildning inom justitiedepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.
A 11. Extra utgifter
1969/70 Utgift 430 799 Reservation 153 658
1970/71 Anslag 635 000
1971/72 Förslag 535 000
Anslaget bör tas upp med 535 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 535 000 kr.
A12. Ersättning för personskador på grund av brott
Nytt anslag (förslag) 1 000 000
Inom justitiedepartementet har utarbetats en promemoria med förslag om ersättning av allmänna medel åt brottsoffer (Stencil Ju 1970: 21). Enligt förslaget skall den som har drabbats av personskada på grund av
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 15,
brott och som inte har fått ersättning av gärningsmannen efter en behovsprövning kunna få ersättning av allmänna medel. Ersättning skall kunna utgå också till efterlevande till person som har dödats genom brottslig handling. Syftet med ersättningssystemet är enligt förslaget att täcka socialt ömmande behov. Det föreslås därför att endast personskada skall ersättas samt att möjlighet till ersättning inte skall föreligga om ersättningsbeloppet understiger 500 kr. Ersättningsbelopp över 50 000 kr. skall utgå endast om synnerliga skäl, t. ex. höggradig invaliditet, föreligger. Normalt skall endast ekonomisk skada såsom kostnader för sjukvård eller tandläkarvård eller inkomstförlust ersättas. I vissa fall skall dock ersättning kunna utgå också för ideell skada, dvs. sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men. Vid behovsprövningen skall beaktas vad den skadelidande uppburit på grund av socialförsäkring eller enskild försäkring. Vidare skall hänsyn tas till den skadelidandes ekonomiska situation.
Promemorian innehåller vissa förslag till riktlinjer för prövningsförfarandet. För att skapa garantier mot missbruk och säkra att ett grundläggande utredningsmaterial finns tillgängligt föreslås att det som regel bör krävas att polisanmälan och polisutredning har skett. Däremot bör inte krävas att skadeståndstalan har väckts. Gärningsmannen kan vara okänd eller det kan med hänsyn till dennes ekonomiska situation framstå som meningslöst att väcka sådan talan mot honom. Om åtal har väckts bör som regel utgången av brottmålet avvaktas. Ansökan om ersättning bör ske på särskild blankett, vid vilken sökanden bör foga polisrapport, dom, läkarutlåtande och andra handlingar av betydelse för prövningen. Sökande som är mindre bemedlad föreslås få bidrag till utrednings- och rättshjälpskostnader. Även om det endast undantagsvis kan föreligga ekonomiska förutsättningar för att staten reser regresskrav mot gärningsmannen, föreslås att den skadelidande skall vara skyldig att överlåta sin fordran mot den skadeståndsskyldige på staten till den del ersättning har utgått av allmänna medel.
EnUgt promemorian bör ersättningarna utgå från ett särskilt anslag på justitiedepartementets huvudtitel och ärendena i varje fall tills vidare beredas inom detta departement.
Anslaget föreslås bli inrättat fr. o. m. budgetåret 1971/72 och avse skador på grund av brott som har begåtts efter den 1 januari 1971. Anslagsbehovet beräknas i promemorian uppgå till 1 milj. kr. för det första budgetåret.
Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av justitiekanslern, Svea hovrätt, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, skadeståndskommittén, Sveriges advokatsamfund. Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam, Landsorganisationen, Sveriges akademikers centralorganisation. Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 16
Samtliga remissinstanser är positiva till förslagets huvudtanke att staten skall gottgöra personer som lider skada genom brott. Den kritik som förs fram går i huvudsak ut på att förslaget i olika avseenden är för restriktivt. Bl. a. har anförts att de skadelidande bör ha en ovillkorlig rätt att få full ersättning av det allmänna, att ersättningssystemet bör omfatta inte bara personskador utan också egendomsskador och förmögenhetsförluster samt att ideell skada bör ersättas i större utsträckning än som förutsätts i förslaget. Även andra inte fullt så vittsyftande önskemål om förbättringar av det föreslagna ersättningssystemet har förts fram.
Departementschefen
I jämförelse med många andra grupper av skadelidande i samhället befinner sig brottsoffren generellt sett i en särskilt ogynnsam situation därigenom att de ofta saknar möjlighet att få ersättning av den som vållat skadan. Till stor del täcks visserligen ersättningsbehovet av socialförsäkringen eller andra former av försäkring. Under senare tid har också försäkringsskyddet förbättrats genom att s. k. överfallsskydd numera automatiskt ingår i hem- och villaförsäkringar. Vissa luckor i försäkringsskyddet förekommer dock fortfarande, särskilt bland personer med små inkomster. Jag har därför den uppfattningen att det för just den kategori av skadelidande som brottsoffren utgör föreligger ett särskilt påtagligt behov av supplerande åtgärder från samhällets sida och att möjlighet därför bör föreligga att efter en behovsprövning utge ersättning till dem som genom brott drabbas av personskador. Som har påpekats i några remissyttranden kan sociala och humanitära skäl av samma styrka åberopas för att även andra grupper av skadelidande än brottsoffer bereds ersättning av allmänna medel, t. ex. de som drabbats av skada genom olyckshändelse där vållande till skada inte ligger någon till last. En särreglering för brottsoffren är enligt min mening likväl motiverad, men den bör i första hand ta sikte på att tillgodose de socialt mest ömmande behoven. En relativt stor restriktivitet i bedömningen är påkallad innan erfarenheter har vunnits av det nya systemet. Jag anser mig därför f. n. inte kunna tillgodose de önskemål om mera långtgående reformer som förts fram i vissa remissyttranden.
På en punkt vill jag emellertid med anledning av remisskritiken föreslå en viss uppmjukning i fråga om förutsättningarna för rätt till ersättning i förhållande till vad som föreslås i promemorian. Ett flertal remissinstanser har framhållit att för personer i små ekonomiska omständigheter även mindre förluster kan vara kännbara och att någon absolut nedre gräns inte bör gälla. För min del anser jag en nedre gräns nödvändig främst av administrativa skäl. Emellertid bör den föreslagna gränsen till 500 kr. sänkas till 300 kr.
Som föreslås i promemorian bör i varje fall tills vidare ersättnings-
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 17
ärendena handläggas inom justitiedepartementet. I fråga om förfarandet vid ärendenas handläggning och prövning anser jag att även i övrigt de riktlinjer som anges i promemorian bör följas.
Anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 kan uppskattas till 1 milj. kr. och anslaget bör i överensstämmelse med vad som har föreslagits i promemorian stå till förfogande för ersättning för skador på grund av brott som har begåtts efter den 31 december 1970.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna de grunder som jag har förordat för ersättning för personskador på grund av brott,
b) till Ersättning för personskador på grund av brott anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
B POLISVÄSENDET
Utvecklingen under de senaste åren av de brott som har kommit till polisens kännedom framgår av följande sammanställning.
Brott som kommit till polisens kännedom m. m.
|
|
|
varav |
|
|
|
Uppklarings- |
|
|
|
Brotts- |
|
|
|
|
procent' för |
|
|
Är |
inbrotts |
- motor- |
mord och |
skade- |
för |
||
|
|
balks- |
stölder |
fordons- |
■ dråp (även |
görelse |
samtliga |
, till- |
|
|
(straff- |
|
tillgrepp försök). |
|
brott |
grepps- |
|
|
|
lags-) |
|
|
barnadråp, |
|
som |
brott |
|
|
brott |
|
|
misshandel, varav döden följt, övriga misshandelsbrott och rån |
|
kommit till polisens kännedom |
|
|
1960 |
276 314 |
56 302 |
32 284 |
9 325 |
13 166 |
35,0 |
21,3 |
|
1961 |
281 752 |
56 460 |
34 157 |
9 390 |
14 876 |
34,1 |
21,7 |
|
1962 |
293 763 |
62 002 |
37 328 |
9 419 |
15 465 |
35,4 |
22,0 |
|
1963 |
308 850 |
66 120 |
37 625 |
9 810 |
15419 |
33,8 |
21,5 |
|
1964 |
336 435 |
72 530 |
41 152 |
10 347 |
18 233 |
32,1 |
20,2 |
|
1965 |
393 660 |
80 584 |
46 717 |
12 936 |
22 995 |
31,3 |
19,5 |
|
1966 |
410 904 |
80 520 |
44 861 |
14 341 |
22 393 |
32,7 |
21,5 |
|
1967 |
437 042 |
85 469 |
48 899 |
14 889 |
24 721 |
33,6 |
21,6 |
|
1968= |
436 672 |
90 341 |
46 641 |
15 219 |
26 701 |
|
|
|
igeg'' |
448 184 |
86 353 |
49 300 |
17815 |
28 603 |
|
|
|
1/1—31/lC |
) |
|
|
|
|
|
|
|
1969= |
379 843 |
73 935 |
42 108 |
14 808 |
24 505 |
|
|
|
I/l—31/10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1970= |
448 883 |
87 757 |
47 394 |
15 856 |
27 378 |
|
|
1 Uppklaringsprocenten avser under året uppklarade brott i relation till de brott som har anmälts samma är. Brott som klaras upp senare inräknas alltså inte. Den verkliga uppklaringsprocenten är därför betydligt högre.
= Siffrorna för åren 1968, 1969 och 1970 har hämtats från statistiska centralbyråns månadsstatistik, som erfarenhetsmässigt visar lägre siffror än årsstatistiken. Den definitiva statistiken för år 1968 kan väntas under januari 1971.
Med hänsyn till att det ännu inte föreligger någon definitiv statistik över antalet brott som har kommit till polisens kännedom för åren 1968—1970 är det vanskligt att bedöma brottslighetens utveckling. Enligt statistiken har dock antalet brottsbalksbrott ökat väsentligt under tiden den 1 januari—den 1 november 1970 i förhållande till motsvarande period under år 1969. Ökningen är särskilt påtaglig beträffande tillgrepps- och bedrägeribrotten.
Som framgår av sammanställningen är uppklaringsprocenten beträffande tillgreppsbrotten lägre än genomsnittet för samtliga brott. Detta
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 19
bör sammanställas med att tillgreppsbrotten utgör en mycket stor andel av samtliga brottsbalksbrott. I själva verket är uppklaringsprocenten för andra brottsbalksbrott än tillgreppsbrott väsentligt högre än den genomsnittliga uppklaringsprocenten.
Den särskilda aktion mot den grova narkotikabrottsligheten som startade i början av år 1969 har haft en gynnsam effekt. Den har dock inte kunnat hindra att narkotikamissbruket fortfarande är ett allvarligt problem i storstäderna.
En konsekvens av det ökade antalet brott är att arbetsbalanserna vid utredningsavdelningarnas kriminalsektioner har stigit.
Trafikövervakningen kräver betydande insatser från polisens sida. Omfattningen av polisens arbete i detta avseende kan i viss mån belysas av de uppgifter om fordonsparkens storlek och antalet personskador vid trafikolyckor som lämnas i följande sammanställning.
|
År |
Antalet re- |
Antalet personskador |
vid polisun |
dersökta |
|
|
|
gistrerade |
trafikolycki |
or |
|
|
|
|
motorfordon |
dödade |
svårt |
lindrigt |
summa |
|
|
vid årets |
|
skadade |
skadade |
|
|
|
utgång |
|
|
|
|
|
1960 |
1 491 614 |
1 036 |
2 983 |
18 553 |
22 572 |
|
1961 |
1 583 673 |
1 083 |
3 031 |
19 867 |
23 981 |
|
1962 |
1 687 853 |
1 123 |
2 942 |
19 496 |
23 561 |
|
1963 |
1 804 030 |
1 217 |
3 068 |
20 332 |
24 617 |
|
1964 |
1 897 310 |
1 308 |
3 370 |
21 565 |
26 243 |
|
1965 |
1 998 939 |
1 313 |
3 158 |
20 460 |
24 931 |
|
1966 |
2 084 714 |
1 313 |
4 700 |
16 730 |
22 743 |
|
1967 |
2 173 831 |
1 077 |
5 304 |
15 697 |
22 078 |
|
1968 |
2 266 909 |
1 262 |
6111 |
16917 |
24 290 |
|
1969 |
2 392 763 |
1 275 |
6 529 |
16 670 |
24 474 |
Det nya arbetstidsavtal som för polisens del trädde i kraft den 1 januari 1970 medförde en förkortning av arbetstiden framför allt för trafik-övervakningspersonal och viss annan övervakningspersonal.
De nu nämnda förhållandena har medfört att arbetssituationen inom polisväsendet är ansträngd.
Det rationaliseringsarbete som har pågått inom polisväsendet under senare år kommer att fortsätta. De personella och materiella resurserna har också förstärkts. Behovet av ytterligare förstärkning är uppenbart. En bidragande orsak härtill är den arbetstidsförkortning som inträder den 1 januari 1972. Övertidsarbete har måst tillgripas i stor utsträckning även under budgetåret 1969/70. Trots att åtgärder vidtagits för att begränsa övertidsuttaget var antalet timmar, för vilka övertidstillägg betalades ut, ca 2,1 milj. eller något högre än under närmast föregående budgetår.
På gnmd av vad jag nu har sagt bör polisväsendet tillföras ytterligare 570 tjänster, varav 400 polismanstjänster. Polisdistriktens interna orga-
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
20
nisation kommer också att förändras i väsentliga avseenden i syfte att ytterligare rationahsera polisverksamheten. De principiella riktlinjerna för omorganisationen har bestämts under december månad 1970. Den nya organisationen kommer i detalj att fastställas inom kort. De nya tjänster som jag har beräknat medel för i det följande kan fogas in i distriktens nya organisation. Den materiella upprustningen bör också fortsätta.
B 1. Rikspolisstyrelsen
1969/70 Utgift 41124 438
1970/71 Anslag »44 100 000 1971/72 Förslag 53 400 000 1 Av anslaget skall 3,9 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Ledamöter av styrelsen är rikspolischefen, överdirektören och sex andra ledamöter som utses av Kungl. Maj:t. Inom styrelsen finns dels under överdirektören en avdelning med två polisbyråer, en avdelning med en teknisk byrå och en utbildningsbyrå samt en avdelning med en personalbyrå, en kanslibyrå, en registerbyrå och en enhet för datafrågor, dels en säkerhetsavdelning med två byråer.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser
Därav engångsutgifter Radioförbindelser med utlandet Passformulär m. m. Kostnader för polisväsendets
arbetstidsnämnd m, m. Centralt anordnad utbildning
m. m.
Central löneuträkning Avgifter till datamaskinfonden
m. m. Lönekostnadspålägg
|
|
Rikspolis- |
Dep.chefen |
|
|
styrelsen |
|
|
125 |
-t-16 |
+ 6 |
|
263 |
+ 3 |
-1- 14 |
|
388 |
-M9 |
4-'20 |
|
22 670 000 |
+ 4 800 000 |
4-1960 000 |
|
60 000 |
_- |
_________ |
|
680 000 |
— |
.— |
|
(150 000) |
.— |
— |
|
5 480 000 |
+ 2 825 000 |
-f2 800 000 |
|
3 265 000 |
+ 210 000 |
-f 185 000 |
|
(795 000) |
— |
— |
|
15 000 |
— |
— |
|
1 100 000 |
— |
— |
|
20 000 |
— |
— |
|
1 050 000 |
-1- 400 000 |
+ 100 000 |
|
260 000 |
+ 20 000 |
+ 20 000 |
|
4 625 000 |
-f 3 210 000 |
-f 3 210 000 |
|
4 875 000 |
+ 935 000 |
-fl 025 000 |
|
44 100 000 |
-fl2 400 000 |
-f9 300 000 |
1 Tolv tjänster för handläggande personal och 41 tjänster för övrig personal kommer dessutom att föras över till rikspolisstyrelsen från den lokala polisorganisationen.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 21
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 4 525 000 kr.
2. För intern revision behövs en revisor {+ 81 200 kr.).
3. Trafiksektionen vid polisbyrå I bör utökas med en polisintendent (-f 81 200 kr.) för planering och samordning av polisdistriktens övervakningsresurser.
4. Allmänna sektionen vid polisbyrå II bör tillföras en byrådirektör och en förste byråsekreterare (-M30 960 kr.) för utrednings- och rationaliseringsfrågor beträffande utredningsverksamheten.
Kriminalsektionen vid byrån behöver förstärkas med två kvalificerade biträden (-H 68 450 kr.).
5. Styrelsen föreslår att tekniska byrån förstärks med två förste byråingenjörer (-f 118 800 kr.), en på fordonssektionen och en på telesek-tionen.
6. Behov föreligger av en pedagog på utbildningsbyrån för detaljplanering, val av utbildningshjälpmedel m. m. (4- 62 000 kr.).
7. Juridiska sektionen vid kanslibyrån behöver förstärkas med en assistent (4-40 000 kr.) och organisationssektionen med en förste byråsekreterare (4- 62 000 kr.).
8. Personalbyråns allmänna sektion bör förstärkas med en byrådirektör (4- 68 450 kr.).
Personalvårdssektionen bör tillföras fyra tjänster som förste byråsekreterare för regional verksamhet som personalkonsulenter (4-224 700 kr.) och en kurator för elewerksamheten vid polisskolan (4- 49 100 kr.).
9. Styrelsen föreslår att medel anvisas
för arvodesanställning av yt
terligare tre programmerare för programunderhåll vid dataenheten
(4- 167 000 kr.).
10. Arbetet med omläggning av kriminal- och polisregistren till ADB har visat sig vara betydligt mer arbetskrävande än vad som tidigare kunnat förutses. Omläggningen beräknas kunna avslutas under år 1971. För extra personal i samband med omläggningen begär styrelsen 710 000 kr.
11. Styrelsen framhåller att organisationen av den nya registerbyrån inte har kunnat genomföras på grund av att löneförhandlingarna för tjänsterna vid byrån inte har slutförts. På styrelsens anslag för innevarande budgetår har medel beräknats endast för 158 av de 229 tjänster som enligt planerna skall finnas vid byrån. 18 tjänster kommer att föras över till byrån från kriminalvårdsstyrelsen. Vidare avses medel för 41 tjänster i kontorskarriären övergångsvis att tas från anslaget Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Återstående tolv tjänster skall enligt planerna övergångsvis uppehållas av tjänstemän i den lokala polisorganisationen. Styrelsen förutsätter att medel tillförs styrelsens anslag för samtliga tjänster vid byrån.
12. Styrelsen beräknar 6,4 milj. kr. för arvoden till extra lärare och
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 22
timlärare. Ökningen föranleds närmast av den föreslagna ökade rekryteringen av polisaspiranter. Beträffande grundutbildningen föreslår styrelsen att konstapelskurs I förlängs med en vecka och att praktiktjänstgöringen avkortas med en vecka. Assistentkurs I bör förlängas med en vecka. Styrelsen föreslår vidare att kravet på tingsmeritering för behörighet att antas till polissekreterare i befordringsgång slopas. Polischefsutbildningen bör i stället förlängas från ca 14 månader till tre år och omfatta två teoretiska polischefskurser om sammanlagt ca 8 månader, praktik i polisdistrikt (ca sex månader), praktik hos länspolischef och läns-eller chefsåklagare (vardera ca tre månader), tjänstgöring vid underrätt (ca ett år) och hos rikspolisstyrelsen (ca fyra månader).
13. Den fortsatta utbyggnaden av
datasystem och datakommunika
tionsanläggning samt planering av det nya polisradionätet och av led
ningscentraler m. m. beräknas kräva sammanlagt 1,3 milj. kr. i exper
tiskostnader.
Styrelsen anser det angeläget att ytterligare förbättra urvalssystemet vid antagning av polisaspiranter. Styrelsen föreslår att ett särskilt testprogram utarbetas för att användas vid anställning av polisaspiranter. Kostnaderna för konsultuppdrag för denna test beräknas till ca 600 000 kr. Behovet av expertis i övrigt beräknas till 100 000 kr.
14. Styrelsen begär ytterligare 370 000
kr. för avlöningar till tjänster
vid dataenheten.
Departementschefen
2 och 4. Jag beräknar medel för ytterligare två byrådirektörer, varav den ene för intern revision.
10. För den fortsatta omläggningen av polis- och kriminalregistren beräknar jag 250 000 kr. vilket belopp bör föras över från kriminalvårdsstyrelsens anslag.
11. Jag förordar att medel för 41 tjänster i kontorskarriären vid registerbyrån, som nu avlönas från anslaget Lokala polisorganisationen; Förvaltningskostnader förs över till förevarande anslag. Vidare förordar jag att medel för sammanlagt 18 tjänster vid kriminalregistret hos kriminalvårdsstyrelsen förs över från anslaget Kriminalvårdsstyrelsen.
12. Jag förordar att de förändringar som styrelsen har föreslagit i grundutbildningen och av assistentkurs I genomförs. Genom kungörelse (1970: 881) om ändring i polisinstruktionen har Kungl. Maj:t förordnat att kravet på tingsmeritering för antagning till polissekreterare i befordringsgång slopas. Polischefsutbildningen har i anslutning härtill utformats i huvudsak på det sätt styrelsen har föreslagit.
13. Till ersättningar för konsultuppdrag beräknar jag ytterligare 125 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 53,4 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
23
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 53 400 000 kr., varav 6 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.
1969/70 Utgift 23 118 760 Reservation 25 605 424
1970/71 Anslag »SI 600 000 1971/72 Förslag 33 700 000
1 Av anslaget skall 18 150 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
|
|
|
1970/71 |
Beräknade kostnader 1971/72 |
|
|
|
Bilar och motorcyklar m. m. Helikoptrar Båtar Radioutrustning m. m. Hästar och hundar Trafikövervakningsmateriel m. m. |
|
Rikspolisstyrelsen |
Dep.chefen |
|
1. 2. 3. 4. 5. 6. |
17 360 000 240 000 11 950 000 650 000 1 400 000 |
25 950 000 900 000 14 725 000 650 000 1 675 000 |
18 500 000 13 000 000 1 200 000 1 000 000 |
|
|
|
|
31 600 000 |
43 900 000 |
33 700 000 |
Rikspolisstyrelsen
1. För styrelsens eget behov begärs en
personbil för transportända
mål (32 000 kr.). Styrelsen föreslår att den lokala polisorganisationen
tillförs sammanlagt ytterligare 179 bilar (ca 6,3 milj. kr.). Av dessa
bilar avses 13 för polisskoleverksamhet (ca
533 000 kr.), 20 för enmans-
patrullering (ca 520 000 kr.), fem skåpbilar för transporter eller som
arbetsplats i samband med trafikkontroller (ca 210 000 kr.), en skåpbil
som mobil ledningscentral (ca 69 000 kr.)
och fem personbilar för tra-
fikövervakningsändamål (ca 195 000 kr.). För utredningsändamål före
slås inköp av 15 personbilar (450 000 kr.), en skåpbil för trafikutred
ningar (ca 56 000 kr.) och en skåpbil för brottsplatsutredningar (ca
43 000 kr.). Bifalls styrelsens förslag
till personalförändringar inom den
lokala polisorganisationen, bör bilbeståndet på grund därav ökas med
118 bilar (ca 4,3 milj. kr.).
Under nästa budgetår beräknas 650 bilar (ca 18,2 milj. kr.) och 110 motorcyklar (880 000 kr.) böra bytas.
För utökning och utbyte av släpvagnar, cyklar och scooters beräknar styrelsen 362 000 kr.
2. Styrelsen föreslår att ytterligare en helikopter anskaffas.
4. Samordningen av civilförsvarets och polisens radiosystem (System 70) fortgår planenligt. Kostnaderna för kompletteringarna och för ut-
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 24
vecklingen av radiosystemet beräknas till sarmnanlagt 40,2 milj. kr. Av detta belopp har ca 27,5 milj. kr. anvisats tidigare och för nästa budgetår begär styrelsen ca 8,5 milj. kr.
För att möjliggöra ytterligare beställningar av materiel med lång leveranstid och för att återstående utbyggnad skall kunna genomföras till lägsta möjliga kostnad hemställer styrelsen om bemyndigande att under nästa budgetår lägga ut beställningar för 3 milj. kr. Dessa beställningar väntas bli effektuerade under åren 1972/73.
För inköp av fasta radiostationer och talförvrängningsutrustningar begärs 390 000 kr.
För inköp av radioanläggningar och orderutrustningar till motorfordon och helikopter beräknas ca 2,3 milj. kr.
För rörliga radioanläggningar i övrigt krävs ca 168 000 kr.
Styrelsen föreslår att 125 bärbara radiostationer anskaffas och att 100 byts ut till en sammanlagd kostnad av 955 000 kr.
Styrelsen föreslår vidare att TV-övervakningssystemet för tunnelbanan i Stockholm byggs ut för 100 000 kr.
För att färdigställa ledningscentralen i Stockholm yrkar styrelsen 595 000 kr. Ledningscentralerna i Göteborg och Malmö har visat sig vara så förslitna att mindre reparationer inte bedöms som lönsamma. Styrelsen föreslår därför att båda städerna förses med nya ledningscentraler. De sammanlagda kostnaderna beräknas till ca 2 750 000 kr., varav ca 1,5 milj. kr. beräknas belasta nästa budgetår.
För polisskolan i Ulriksdal yrkas radioutrustning för 230 000 la. för övningar i sambandstjänst.
5. Styrelsen föreslår att medel beräknas för en ökning av antalet hundar med 25 samt för utbyte av 50 hundar och 10 hästar.
6. För utökning och utbyte av trafikövervakningsmateriel som bilvågar, radarhastighetsmätare, kamerautrustningar, traffipaxutrustning-ar, bullermätare, rök- och avgasmätare m. m. begär styrelsen ca 1,7 milj. kr.
Departementschefen
1. Jag beräknar medel för inköp av en bil för transportändamål för styrelsens behov, fem bilar för polisskoleverksamheten, 20 bilar för en-manspatrullering, fem skåpbilar för transporter av gripna och omhändertagna, en s. k. ledningsbuss, fem bilar för trafikövervakning, fem personbilar och två skåpbilar för utredningsändamål, varav en skåpbil för brottsplatsutredningar och en för trafikutredningar.
För utbyte av omkring 650 bilar och 110 motorcyklar beräknar jag ca 16,8 milj. kr. och för utökning och utbyte av släpvagnar, cyklar och scooters 350 000 kr.
4. För den fortsatta utbyggnaden av polisens radionät beräknar jag 8,5 milj. kr. för nästa budgetår. For att möjliggöra ytterligare beställ-
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 25
ningar av materiel och manöverledningar med lång leveranstid för återstående utbyggnad av radiosystemet förordar jag att ett bemyndigande ges att lägga ut beställningar av materiel för 3 milj. kr. under nästa budgetår.
För fasta radiostationer och talförvrängningsutrustningar beräknar jag 120 000 kr. och för radioanläggningar till fordon ca 1,5 milj. kr. Vidare beräknar jag ca 100 000 kr. för talförvrängningsutrustningar för bilar och ekolod för båtar, ca 500 000 kr. för 125 bärbara radioapparater och 400 000 kr. för utbyte av ca 100 sådana radioapparater. Jag beräknar vidare 100 000 kr. för utbyggnad av TV-övervakningssystemet för tunnelbanan i Stockholm, ca 1,6 milj. kr. för att färdigställa ledningscentralen i Stockholms polisdistrikt och för att påbörja nya ledningscentraler för polisen i Göteborg och Malmö samt 200 000 kr. för radioutrustning till polisskolan Ulriksdal.
6. Under posten till trafikövervakningsmateriel m. m. beräknar jag ca 630 000 kr. för utbyte av sådan materiel och medel för bl. a. inköp av fem transportabla bilvågar och fem traffipaxutrustningar.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) medge att, enligt vad jag har förordat i det föregående, beställningar får läggas ut till ett värde av högst 3 000 000 kr., att betalas med början tidigast under budgetåret 1972/73,
b) till Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 33 700 000 kr., varav 20 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m.
1969/70 Utgift 39 322 483
1970/71 Anslag i44 600 000 1971/72 Förslag 49 350 000
1 Av anslaget skall 28 470 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Rikspolis- Dep.chefen styrelsen
Underhåll och drift av
motor
fordon m. m. 21
500 000 4-4 000 000 4-2 150 000
Underhåll och drift av
helikopt
rar m. m. 3
950 000 4-1 650 000 4- 600 000
Därav
a) ambulans- och räddningsflyg-tjänst (1600 000) (4- 800 000) (4- 400 000)
b) övrig förhyrning av flygplan
och helikoptrar (750 000) (4- 250 000) —
Underhåll och drift av båtar 650 000 4- 200 000 —
Underhåll och vård av
radio
anläggningar m. m. 7
350 000 4-1 950 000 4-1 600 000
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
26
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Rikspolis- |
Dep.chefen |
|
|
|
styrelsen |
|
|
Underhäll och vård av fordons- |
|
|
|
|
utrustning m. m. |
2 700 000 |
— |
— |
|
Försäkring av motorfordon |
850 000 |
+ 50 000 |
_________ |
|
Underhåll och värd av hästar |
|
|
|
|
m. m. |
350 000 |
---------------- |
_________ |
|
Underhäll och vård av hundar |
|
|
|
|
m. m. |
1 450 000 |
_________ |
— |
|
Underhäll och vård av personlig |
|
|
|
|
utrustning m. m. |
3 300 000 |
+ 650 000 |
4- 400 000 |
|
Underhåll och värd av trafiköver- |
|
|
|
|
vakningsmateriel m. m. |
500 000 |
— |
— |
|
Underhåll och värd av kriminal- |
|
|
|
|
teknisk utrustning m. m. |
1 700 000 |
— |
— |
|
Underhäll och värd av speciell |
|
|
|
|
materiel m. m. |
300 000 |
— |
— |
|
|
44 600 000 |
+ 8 500 000 |
+4 750 000 |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 49 350 000 kr., varav 28 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.
1969/70 Utgift 31 558 673
1970/71 Anslag 33 675 000 1971/72 Förslag 35 300 000
Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 39 605 000 kr.
Departementschefen
En redogörelse för innebörden av förslagen bör med hänsyn till ärendets natur inte ingå i statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar bör i stället ges vederbörande riksdagsutskott.
Anslaget bör tas upp med 35,3 milj. kr. Ökningen av anslaget beror till övervägande del på automatiska kostnadsökningar. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 35 300 000 kr.
B 5. Polisverket: Diverse utgifter
1969/70 Utgift 1 359 434
1970/71 Anslag 1 500 000
1971/72 Förslag 1500 000
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 27
Kungl. Maj:t har genom särskilda beslut meddelat föreskrifter om vilka kostnader som skall bestridas från detta anslag. Från anslaget betalas bl. a. bidrag till internationella kriminalpolisorganisationen i Paris (Interpol), till enskilda tjänstemän för studier av betydelse för polisverket och till föreningar för tjänstemän vid polisväsendet. I övrigt bestrids från anslaget bl. a. kostnader för efterspaning av försvunna personer och för stängsel kring övergivna gruvhål. Kostnader i övrigt för polisverksamheten som ej skall bestridas från annat anslag kan efter beslut av Kungl. Maj:t betalas från anslaget.
Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.
B 6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 804 977 178 1970/71 Anslag »818 250 000 1971/72 Förslag 883 800 000
» Av anslaget skall 188 200 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Rikspolisstyrelsen utövar som central förvaltningsmyndighet högsta inseendet över polisväsendet. Länsstyrelsen är högsta polismyndighet i länet. I varje län, utom Gotlands län, finns hos länsstyrelsen en länspolischef och i vissa län dessutom en biträdande länspolischef. Varje län är indelat i polisdistrikt, som för hela landet uppgår till 119. I varje polisdistrikt finns en chef som är polismästare.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Rikspolis- Dep.chefen styrelsen
Personal
Tjänstemän i polischefskarriären 254 +1 +0
Övriga polismän, exklusive
personal i rekryteringskåren 12 986 + 799 +400
Annan personal 2 648 + 320 + 150
15 888 +1120 +'550
Anslag
Avlöningar till tjänstemän 534 450 000 +62 317 500 +38 550 000
Tolv av dessa tjänster skall fr. o. m. den 1 juli 1971 föras över till rikspolisstyrelsen och tas i anspråk för tjänster för handläggande personal vid re-gisterbyrän. Tjänsterna uppehålls nu av personal som har kommenderats till rikspolisstyrelsen från den lokala polisorganisationen. Vidare skall 41 tjänster för kontorspersonal vid styrelsens registerbyrå, vilka nu avlönas av medel från deua anslag, föras över till anslaget Rikspolisstyrelsen.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
28
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Rikspolisstyrelsen
Dep.chefen
Avlöningar till extra polismän (polisaspiranter) m. fl.
Avlöningar till övrig extra personal och till tillfällig arbetskraft
Ersättningar till sakkunniga
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Kostnader för personalvårdande och trivselbefrämjande åtgärder
E.xpenser Därav engångsutgifter
Kostnader för förpassning och för kost och sjukvård för omhändertagna personer m. m.
Kostnader för regional och lokalt anordnad utbildning
Särskilda utgifter i polistjänsten
Ersättning för skador vid flygande inspektion
Framkallning och kopiering av film m. m.
Ersättning för skador på polismans lösa egendom
Ersättning till enskilda för biträde åt ordningsmakten
Kostnader för inköp av uniformer till polischefspersonal
Kostnader för polititransporter
Kostnader för trafiknämnder
Kostnader för företagsnämnder
Vissa kostnader för förundersökning m. m.
Övriga utgifter
LÖnekostnadspälägg
30 000 000 +13 000 000 + 4 000 000
|
+ 1 000 000 + 500 000 + 2 340 000 + 6 555 000 |
|
11 750 000 3 500 000 1 450 000 26 000 000 48 950 000 |
— 3 750 000 + 500 000
+ 2 500 000 + 6 240 000
|
165 000 23 000 000 (500 000) |
+ 4- |
12 000 1 925 000 |
+ + |
10 000 950 000 |
|
1 500 000 |
|
■ — |
|
— |
|
1 550 000 850 000 |
+ + |
250 000 50 000 |
+ |
50 000 |
|
35 000 |
|
— |
|
— |
|
500 000 |
|
— |
|
— |
|
100 000 |
|
— |
|
—' |
|
50 000 |
|
— |
|
— |
|
50 000 600 000 250 000 150 000 |
|
= |
|
— |
|
900 000 400 000 132 050 000 |
+ |
16 533 800 |
+ |
16 500 000 |
|
818 250 000 |
+ 104 483 300 |
+ |
65 550 000 |
|
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 33,3 milj. kr.
2. Polischeferna har yrkat sammanlagt 2 547 tjänster och länsstyrelserna 2 408. Rikspolisstyrelsen föreslår att 1 120 nya tjänster inrättas. Av dessa är en avsedd för polischefskarriären, 799 för andra polismän och 320 för annan personal. Fördelningen av de föreslagna nya tjänsterna framgår av följande sammanställning.
Stock- (Riks- Göte
holms omfatt- borgs-
pd ande pd
verksamhet)
Malmö Sum- Öv-
pd ma riga
pd
Totalt
Tjänster
I polischefskarriären
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 29
|
|
Stock- |
(Riks- |
Göte- |
Malmö |
Sum- |
Öv- |
Totalt |
|
|
holms |
omfat- |
borgs |
pd |
ma |
riga |
|
|
|
pd |
tande verksamhet) |
pd |
|
|
pd |
|
|
Polismästarnas |
|
|
|
|
|
|
|
|
kanslier |
1 |
|
|
1 |
2 |
18 |
20 |
|
Övervaknings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
83 |
|
42 |
21 |
146 |
153 |
299 |
|
Övriga polismans- |
|
|
|
|
|
|
|
|
tjänster |
|
|
|
|
|
|
|
|
Spaningsverksamhet |
|
10 |
|
|
10 |
40 |
50 |
|
Trafiksektioner |
14 |
|
9 |
5 |
28 |
22 |
50 |
|
Länstrafikgrupper |
|
7 |
2 |
6 |
15 |
135 |
150 |
|
Utredningsverk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
samhet |
7 |
|
5 |
3 |
15 |
85 |
100 |
|
Vik.- 0. förstärk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
ningspersonal |
|
|
|
|
|
|
'130 |
|
Andra tjänster |
|
|
|
|
|
|
|
|
Kontorspersonal |
|
|
|
|
|
|
'265 |
|
Övrig personal |
6 |
|
5 |
5 |
16 |
39 |
55 |
|
Summa |
111 |
18 |
63 |
41 |
233 |
492 |
1 120 |
' Polismanstjänstema för vikariats- och förstäikningstjänstgöring samt tjänsterna för kontorspersonal har inte fördelats på polisdistrikt.
3. Tjänster i polischefskarriären
För planering och rationalisering av övervakningstjänsten och för ledning bl. a. av polisverksamhet vid statsbesök föreslås att en tjänst som polisintendent i Stockholms polisdistrikt inrättas. Tjänsten bör ställas till styrelsens förfogande för riksomfattande verksamhet.
4. Övrig polispersonal
a) Polismanstjänster vid polismästarnas kanslier. Styrelsen föreslår att 20 tjänster inrättas för handläggning och beredning av polismyndighetsärenden för att därigenom bereda polischeferna och avdelningscheferna mera tid att ägna sig åt ledningsfunktionen.
b) Övervakningsverksamhet. Styrelsen framhåller att den allmänna ordningen och säkerheten allvarligt försämrats och att det primära ansvaret för att allmän ordning och säkerhet upprätthålls åvilar övervakningssektionerna. Polisens resurser för övervakning är emellertid otillräckliga. Ett flertal polisdistrikt saknar tillgång till vakthavande befäl dygnet om. Den ökade brottsligheten har medfört att tillgänglig personal huvudsakligen måste utnyttjas för utryckningstjänst. Patrullerings-tjänsten har därför blivit eftersatt varigenom den brottsförebyggande effekten av övervakningstjänsten i stort sett gått förlorad. Av de 300 tjänster, som styrelsen yrkar, är 38 avsedda för arbetsledning. Effekten av den yttre tjänsten ökar väsentligt om verksamheten leds av befäl. Styrelsen begär 262 konstapelstjänster för yttre tjänst, varav 80 till Stock-
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 30
holms polisdistrikt, 39 till Göteborgs polisdistrikt och 20 till Malmö polisdistrikt. De övriga tjänsterna föreslås huvudsakligen till de medelstora polisdistrikten.
c) Spaningsverksamhet.
Styrelsen föreslår att den nya spaningsorgani
sationen tillförs ytterligare 50 tjänster. Tio av dessa tjänster bör
inrättas
i Stockholms polisdistrikt och ställas till
styrelsens förfogande för riks
omfattande verksamhet.
d) Trafikövervakningsverksamhet.
För riksomfattande verksamhet be
gärs sju tjänster, varav sex tjänster för helikopterförare.
Parkeringskon
toret i Stockholm måste förstärkas med sju
tjänster med hänsyn till ären
defrekvensen. Den allmänna utvecklingen på trafikens område och över
vakningens stora betydelse för trafiksäkerheten nödvändiggör att de per
sonella resurserna vid de trafikövervakande enheterna förstärks. Tjäns
terna vid länstrafikgrupperna har fördelats i stort sett jämnt mellan 32
polisdistrikt. Solna polisdistrikt har dock av styrelsen ansetts böra tillde
las nio tjänster, Sundsvalls polisdistrikt åtta och Falu polisdistrikt sju.
Utredningsverksamhet. Till följd av brottsutvecklingen är det nödvändigt att förstärka utredningsavdelningarna. Antalet balanserade ärenden har ökat i flertalet polisdistrikt och är av en storleksordning som inte kan accepteras. De föreslagna förstärkningarna är avsedda för storstadsområden och distrikt, där behovet av utökning är särskilt framträdande.
e) Personal
för vikariats- och förstärkningstjänstgöring. Förslaget byg
ger på normen en extra ordinarie poliskonstapel på fem ordinarie polis
män.
5. Annan personal än polispersonal
a) Kontorspersonal. Av de yrkade tjänsterna är 25 avsedda att placeras vid de nyinrättade spaningsenheterna. 20 tjänster bedöms komma att fordras till följd av utökning av polispersonal för övervaknings- och trafikverksamhet.
b) Övrig personal. Av de 55 tjänster som styrelsen i övrigt begär är bl. a. sju tjänster avsedda för delgivningsmän, tio för garagebiträden, sex för fordonsredogörare och tio för expeditionsvakter.
c) Extra och tillfällig personal. För att överförandet av arbetsuppgifter från polispersonal till annan personal skall kunna fortsätta yrkar styrelsen att ytterligare 220 kvalificerade biträden får anställas. Av dessa avses 30 bli placerade inom Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt. Resterande 190 biträden bör placeras i övriga polisdistrikt, varvid 40 avses för att bereda polismyndighetsärenden, 70 för utredningsverksamhet och 80 för tjänstgöring i regionala sambandscentraler och som radiooperatörer i de större distrikten.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
31
Departementschefen
Av de 400 nya tjänsterna för polismän avses 10 för tjänstgöring vid polischefskanslier, 225 för övervakningstjänst, 25 för trafikövervakningsverksamhet, 75 för utredningsverksamhet samt 65 för vikariats- och förstärkningstjänstgöring. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om fördelningen av tjänsterna på polisdistrikt.
För de medel som jag beräknar för extra och tillfällig personal bör 150 nya tjänstemän kunna anställas. Det är angeläget att polisutbildad personal i så stor utsträckning som möjligt kan frigöras från arbetsuppgifter som kan fullgöras av annan personal. De nya tjänsterna bör därför till övervägande deltas i anspråk för att möjliggöra överförandet av sådana arbetsuppgifter. Härigenom blir det möjligt att ytterligare förstärka insatserna bl. a. när det gäller ordningshållningen.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 883,8 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 883 800 000 kr., varav 203 300 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 7. Lokala polisorganisationen: Utrustning
1969/70 Utgift 8 889 415 Reservation 18 393 638
1970/71 Anslag »15 200 000 1971/72 Förslag 11700 000
' Av anslaget skall 2 675 000 kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
|
|
|
1970/71 |
Beräknade kostnader 1971/72 |
|
|
|
|
|
Rikspolis- |
Dep.chefen |
|
|
Inventarier och annan utrust- |
|
styrelsen |
|
|
1. |
|
|
|
|
|
|
ning till nya polislokaler |
3 500 000 |
6 250 000 |
4 500 000 |
|
2. |
Inventarier och utrustning till |
|
|
|
|
|
polisskolan Ulriksdal |
3 500 000 |
1 700 000 |
— |
|
3. |
Möbler, kontorsmaskiner och |
|
|
|
|
|
andra inventarier |
2 200 000 |
4 000 000 |
2 500 000 |
|
4. |
Personlig utrustning |
1 900 000 |
2 850 000 |
1 700 000 |
|
5. |
Övrig utrustning a) Förvaringsskåp och utrust- |
|
|
|
|
|
ning för larmskydd |
1 650 000 |
1 200 000 |
900 000 |
|
|
b) Kriminalteknisk materiel |
1 000 000 |
1 075 000 |
800 000 |
|
|
c) Utrustning för fjällrädd- |
|
|
|
|
|
ningstjänst |
100 000 |
125 000 |
100 000 |
|
|
d) Kartutrustning |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
|
|
e) Utbildningsmateriel |
250 000 |
250 000 |
200 000 |
|
|
f) Utrustning för rädfräg- |
|
|
|
|
|
ningsbyräer |
— |
— |
— |
|
|
g) Speciell materiel |
1 000 000 |
1 175 000 |
900 000 |
|
|
|
15 200 000 |
18 725 000 |
11 700 000 |
prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 32
Rikspolisstyrelsen
2. För att fullfölja ombyggnadsprogrammet för polisskolan Ulriksdal begär styrelsen 1,7 milj. kr.
3. För inköp av kontorsmaskiner samt av möbler och andra inventarier till följd av föreslagna personalökningar beräknar styrelsen 1 075 000 kr. resp. 1,5 milj. kr. För komplettering av möbler och andra inventarier beräknas 370 000 kr. Såsom ett led i styrelsens rationaliseringssträvanden ingår fortsatt upprustning av polisdistriktens utrustning ifråga om kontorsmaskiner. Drygt 1 milj. kr. yrkas för detta ändamål.
4. För inköp av utrustning, som skall tillhandahållas extra polismän (polisaspiranter), begärs ca 1,9 milj. kr. Föreslagna personalförändringar kräver utrustning för 666 000 kr. För motorcykelförare, brand- och brottsplatsundersökare, hundförare m. fl. yrkas utrustning för ca 260 000 kr.
5. a) En betydande upprustning av manöverbordsutrustningen på sambandscentraler och radioexpeditioner är nödvändig bl. a. för att det nya radiosystemet skall kunna ge full effekt. För detta yrkas 925 000 kr. För inköp av larmskydd, förvaringsskåp, låsanordningar och anläggningar för TV-bevakning av arrester och garageintag yrkar styrelsen 278 000 kr.
5. b) Styrelsen yrkar att kriminalteknisk materiel anskaffas för 1 075 000 kr., varav 300 000 kr. avses för kriminalteknisk fältutrustning.
5. c) För fjällräddning behövs bl. a. ytterligare patrull- och depåutrustningar samt lavinvarningsskyltar.
5. g) För skydds- och räddningsutrustning m. m. beräknar styrelsen sammanlagt 1 175 000 kr., varav bl. a. 286 000 kr. for tårgasutrustning, framryckningsskydd, arm-, ben- och handskydd m. m., 50 000 kr. för röntgenutrustning och ca 280 000 kr. för räddningsutrustning som båtar med motor och trailer, gummibåtar, flytvästar och specialbårar.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11,7 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 11 700 000 kr., varav 1 650 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 8. Statens kriminaltekniska laboratorium
1969/70 Utgift 3 238 210
1970/71 Anslag 4100 000
1971/72 Förslag 4 175 000
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
33
Chefsmyndighet för laboratoriet är rikspolisstyrelsen.
Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre avdelningar.
Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt domstolar samt åklagar- och polismyndigheter och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Rikspolisstyrelsen
Dep.chefen
Personal
Handläggande personal Övrig personal
32 27
59
Anslag
Utgifter
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar Därav utrikes resor
Lokalkostnader
Expenser Därav engångsutgifter
Övriga utgifter (inköp av förbrukningsmateriel för laboratorieverksamheten m. m.)
Lönekostnadspålägg
2 570 000
12 000
19 000
(14 000)
675 000
215 000
(115 000)
40 000 579 000
4 110 000
+ 32 000
+ 8 000 + 40 000
+ 30 000
+ 45 000 +75 000
Uppbördsmedel
Ersättning för utförda undersökningar m. m.
Nettoutgift
—10 000 4 100 000
+ 40 000
+ 75 000
Rikspolisstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m, 39 160 kr.
2. Laboratoriets arbetsuppgifter har ökat kraftigt under de senaste åren, främst beroende på narkotikabrottens utveckling. De förstärkningar av resurserna som laboratoriet erhållit under de senaste åren är relativt betydande. Styrelsen anser att resultatet av de genomförda förstärkningarna bör avvaktas innan ytterligare utbyggnad av laboratoriet äger rum. Styrelsen räknar endast med automatiska kostnadsändringar.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 175 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 4
prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 34
att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 175 000 kr.
B 9. Folisenheter med särskild hudget
1971/72 Förslag 1 000
I början av år 1969 påbörjades en utrednings- och försöksverksamhet med programbudgetering inom polisväsendet. Verksamheten delas tills vidare in i programmen Allmän polisverksamhet och Särskild polisverksamhet. Programmet Allmän polisverksamhet delas i sin tur in i delprogrammen Övervakningsverksamhet, Utredningsverksamhet och Serviceverksamhet. Delprogrammen delas in enligt de behov som ställs av den interna budgeten.
För närvarande pågår försök med programbudgetering vid sex polisdistrikt, nämligen Eskilstuna, Huddinge, Hässleholms, Jakobsbergs, Västerås och Växjö polisdistrikt.
Enligt gällande budgetsystem anvisas medel till den lokala polisorganisationen enligt beslut av rikspolisstyrelsen från ett flertal riksstatsanslag. Dessa anslag har i regleringsbrev delats upp på anslagsposter och delposter som i vissa fall har maximerade belopp. Genom dessa anvisningar regleras vilka slag av resurser som får förbrukas inom polisväsendet och omfattningen av förbrukningen. Ett sådant system försvårar möjligheterna att för polisväsendet pröva de olika metoder som programbudgeteringen innefattar.
Rikspolisstyrelsen
Syftet med försöksverksamheten är att pröva metoder och medel för verksamhetsplanering och möjligheter att enkelt förbinda uppkomna kostnader med framställda slutprestationer för att därigenom erhålla underlag för beslut om hur programbudgetsystemet praktiskt skall till-lämpas inom polisväsendet.
Försökssystemet består av följande huvuddelar, nämligen
a) verksamhetsplanering: målformulering och beräkning av resursbehov för uppsatta mål,
b) kassaredovisning: kassamässig redovisning av utgifter och inkomster,
c) kostnadsredovisning: redovisning av kostnader för insatta resurser såsom personal, transportmedel, teleutrustning, lokaler m. m.
d) tidsredovisning: redovisning av tider för personalinsatser,
e) prestationsredovisning: redovisning av
framställda slutprestatio
ner i form av övervakningstimmar, brottsutredningar, serviceärenden
m. m.
f) kontroll och analys: bearbetning av
försöksresultat och analys av
avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 35
De polisdistrikt som deltar i försöken har gjort en resurs- och verksamhetsplanering för budgetåret 1971/72. För utredningsverksamheten räknar distrikten med större insatser på grund av ökningen av antalet brott som kommit till polisens kännedom. Inom området serviceverksamhet räknar distrikten också med ökade insatser för bl. a. tillståndsärenden.
Med utgångspunkt i distriktens planering har rikspolisstyrelsen preliminärt beräknat medelsbehovet för de sex försöksdistrikten till 18,5 milj. kr. för övervakningsverksamhet, till 11,5 milj. kr. för utredningsverksamhet och till 5 milj. kr. för serviceverksamhet eller sammanlagt till 35 milj. kr.
Departementschefen
En försöksverksamhet med verksamhetsplanering, budgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll är av stort värde som underlag för beslut om programbudgetering och dess tillämpning på olika nivåer inom polisväsendet.
För att få en klarare redovisning av försöksverksamheten och bättre möjligheter att utvärdera denna bör medel för polisverksamheten vid de sex försöksdistrikten redovisas över ett särskilt anslag i riksstaten för 1971/72. För ändamålet bör ett förslagsanslag benämnt Polisenheter med särskild budget anvisas. Försöksverksamheten har ännu inte pågått så lång tid att man med säkerhet kan bedöma medelsbehovet för budgetåret 1971/72. Det kan ske först efter ytterligare utredningar. Det slutliga beloppet torde få fastställas av Kungl. Maj:t i regleringsbrev. Jag anser därför att anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. De utbetalningar som skall belasta anslaget skall leda till motsvarande besparingar på andra anslag för polisväsendet. Även föreskrifter härom torde få meddelas i regleringsbrev.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Polisenheter med särskild budget för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
36
C ÅKLAGARVÄSENDET
C 1. Riksåklagaren
1969/70 Utgift 2 560 226
1970/71 Anslag 2 730 000
1971/72 Förslag 2 940 000
Riksåklagaren (RA) är den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i landet.
RA:s kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för RÄ:s egen åklagarverk-samhet.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
RÄ
Dep. chefen
Personal
|
Handläggande personal |
17 |
|
— |
|
— |
|
Övrig personal |
23 40 |
|
— |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
1 893 000 |
+ |
136 000 |
+ |
136 000 |
|
Sjukvård |
13 000 |
|
— |
|
— |
|
Reseersättningar |
77 000 |
+ |
4 000 |
+ |
4 000 |
|
Därav utomnordiska resor |
(5 000) |
|
(-) |
|
(-) |
|
Lokalkostoader |
107 000 |
+ |
3 000 |
+ |
2 000 |
|
Expenser |
216 000 |
+ |
1000 |
— |
1000 |
|
Därav engångsutgifter |
(10 000) |
(- |
10 000) |
(- |
10 000) |
|
Lönekostnadspålägg |
424 000 |
+ |
49 000 |
+ |
69 000 |
|
|
2 730 000 |
+ |
193 000 |
+ |
210 000 |
Riksåklagaren
1. Löne- och prisomräkning m. m. 203 000 kr.
2. Engångsanslaget för inventarier kan dras in (— 10 000 kr.).
3. RA:s åklagarverksamhet i högsta domstolen har ökat. En tredje tjänst som byråchef för åtalsärenden bör inrättas i utbyte mot nuvarande göromålsförordnande på helår.
Departementschefen
Med hänvisning till sanmianställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksåklagaren för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 940 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet C 2. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna
37
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
59 750 991 64 437 000 66 350 000
Sammanlagt finns i landet 21 länsåklagarmyndigheter. Tre av dessa är gemensamma för vardera två län. Länsåklagare fullgör åklagarupp-giften när denna uppgift är särskilt krävande. Chef för länsåklagarmyndighet utövar ledningen av åklagarverksamheten inom myndighetens verksamhetsområde.
Landet är indelat i 90 åklagardistrikt. Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt ingår inte i länsåklagarmyndighets verksamhetsområde. Chef för åklagarmyndigheten i dessa tre städer är en överåklagare som har motsvarande uppgifter som chefen för en länsåklagarmyndighet. Åklagarmyndigheterna i de övriga 87 åklagardistrikten lyder under länsåklagarmyndighet och har som chef en chefsåklagare.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|||
|
|
|
RÅ |
b |
Dep. chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Länsåklagare och överåklagare Chefsåklagare, kammaråklagare och distriktsåklagare Assistentåklagare och åklagar-aspiranter Övrig personal |
35 420 115 565 |
+ |
5 5 5 |
+ |
2 2 5 |
|
|
1135 |
- |
5 |
- |
5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Därav utomnordiska resor, Lokalkostoader Expenser Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
46 031000 100 000 1544 000 ( 10 000) 4 363 000 1 808 000 ( 125 000) 10 591 000 |
+ 1 147 000 + 207 000 + 66 000 + 90 000 (-) + 313 000 |
+ + + + + |
869 000 226 000 (-) 53 000 50 000 (-) 715 000 |
|
|
|
64 437 000 |
+ 1 823 000 |
+ 1 913 000 |
||
Riksåklagaren
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 641 000 kr.
2. Vid länsåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands län bör på grund av ökad arbetsbelastning inrättas ytterligare en tjänst för länsåklagare i utbyte mot nuvarande göromålsförordnande.
3. Vid envar av åklagarmyndigheterna i Huddinge, Linköpings, Hälsingborgs, Västerås och Kiruna åklagardistrikt behövs på grund av
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 38
ökad arbetsbelastning en förstärkning med en åklagartjänst (+ 339 000 kr.).
4. För olika åklagarmyndigheter begärs fyra biträdestjänster och en expeditionsvaktstjänst (+ 146 000 kr.).
5. En extra distriktsåklagartjänst, fyra assistentåklagartjänster, nio extra biträdestjänster och en extra expeditionsvaktstjänst kan dras in (— 550 000 kr.).
6. För ökad utbytestjänstgöring enligt 30 § tingsrättsinstruktionen (1970: 108) behövs en uppräkning av avlöningsposten med 200 000 kr. och av posten till lönekostnadspålägg med 46 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 66 350 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare tre distriktsåklagartjänster — i Huddinge, Hälsingborgs och Västerås åklagardistrikt — en biträdestjänst i Huddinge åklagardistrikt och en expeditionsvaktstjänst i Göteborgs åklagardistrikt. En extra distriktsåklagartjänst, två assistentåklagartjänster, sex extra biträdestjänster och en extra expeditionsvaktstjänst kan dras in.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 66 350 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
39
D DOMSTOLARNA
Vissa data rörande de allmänna domstolarna
(I uppgifterna rörande underrätterna är antal över 1 000 avrundade i jämna hundratal)
|
|
|
1967 |
1968 |
1969 |
1.1— 30.6.69 |
1.1— 30.6.70 |
|
Underrätterna |
|
|
|
|
|
|
|
Inkomna allmänna mål domsagor rådhusrätter |
(ds) (rr) |
82 400 104 300 |
77 300 97 400 |
74 700 81 900 |
36100 41300 |
36 800 39 000 |
|
|
S:a |
186 700 |
174 700 |
156 600 |
77 400 |
75 800 |
|
Balans allmänna mål vid utgången av resp. period |
ds rr |
19 200 24 200 |
16 300 21 100 |
17 000 23 700 |
14 900 21400 |
15 600 25 100 |
|
|
S:a |
43 400 |
37 400 |
40 700 |
36 300 |
40 700 |
|
Inkomna expropriationsmål |
ds rr |
281 98 |
205 102 |
214 206 |
|
|
|
|
S:a |
379 |
307 |
420 |
|
|
|
Mål om lagsökning och betalningsföreläggande |
ds rr |
129 500 72 700 |
123 700 72 900 |
114 200 74 000 |
56 400 36 300 |
57 300 38 900 |
|
|
S:a |
202 200 |
196 600 |
188 200 |
92 700 |
96 200 |
|
Inkomna mål hos ägodelningsrätt och ägodelningsdomare |
ds rr |
8 900 2 400 |
9 000 2 400 |
6 900 2 400 |
|
|
|
|
S:a |
11 300 |
11400 |
9 300 |
|
|
|
Upphörda konkurser |
ds rr |
997 1047 |
1 181 1203 |
1278 1445 |
643 701 |
748 801 |
|
|
S:a |
2 044 |
2 384 |
2 723 |
1 344 |
1 549 |
|
Inskrivningsärenden |
ds rr |
767 100 216 000 |
854 800 256 600 |
867 600 260 500 |
429 900 129 700 |
381 800 107 100 |
|
|
S:a |
983 100 |
1 111400 |
1 128 100 |
559 600 |
488 900 |
|
Gravations- och äganderättsbevis |
ds rr |
323 200 86 300 |
360 800 105 500 |
337 500 101 300 |
173 000 53 000 |
156 500 44 900 |
|
|
S:a |
409 500 |
466 300 |
438 800 |
226 000 |
201400 |
|
Hovrätterna |
|
|
|
|
|
|
|
Inkomna mål Balans |
|
9 008 2 921 |
9 335 3 126 |
9 515 2 775 |
4 722 2 639 |
4 550 2 702 |
|
Högsta domstolen |
|
|
|
|
|
|
|
Inkomna mål och ärenden Balans, mål och ärenden |
|
1 585 895 |
1 792 835 |
1739 919 |
910 861 |
808 864 |
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 40
D 1. Högsta domstolen m. m.
1969/70 Utgift 9 050 107
1970/71 Anslag 9 452 000
1971/72 Förslag 9 491 000
Kungl. Maj:ts domsrätt i allmänna mål utövas av högsta domstolen. Högsta domstolen är överrätt i mål som fullföljs från hovrätt. Domstolen är delad på tre avdelningar med tillsammans 21 justitieråd. Fem justitieråd tjänstgör i lagrådet som f. n. har två avdelningar. Beredningen av målen till behandluig i högsta domstolen sker i nedre justitierevi-sionen.
Från anslaget bestrids kostnader för högsta domstolen och nedre justitierevisionen.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Nedre Justi- Dep.chefen tierevisionen
Personal
Justitieråd och revisionssekreterare 62 +1
|
Övrig personal |
56 |
— |
|
|
|
118 |
+ 1 |
|
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter Lönekostaadspålägg |
7 039 000 23 000 150 000 363 000 257 000 (50 000) 1 620 000 |
+ 33 000 — 8 000 + 20 000 + 205 000 (+ 150 000) + 9 000 |
— 46 000 — 8 000 + 10 000 (-) + 83 000 |
|
|
9 452 000 |
+ 259 000 |
+ 39 000 |
Nedre Justitierevisionen
1. Löne- och prisomräkning m. m. — 17 300 kr.
2. Tre kontorsskrivartjänster bör bytas ut mot tre assistenttjänster (+ 10 300 kr.).
3. Föredragandeorganisationen bör förstärkas med en revisionssekreterare (+ 87 200 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 491 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Högsta domstolen m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 491 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 41
D 2. Regeringsrätten
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 3 884 000 kr.
Regeringsrätten utövar Kungl. Maj:ts rätt att avgöra administrativa besvärsmål i den utsträckning som bestäms i särskild lag. Domstolen är uppdelad på fyra avdelningar med tillsammans 20 regeringsråd. Två regeringsråd tjänstgör f. n. i lagrådet. Statsdepartementen svarar för beredning och föredragning av regeringsrättsmålen.
Den 3 oktober 1969 tillkallades enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande en särskild sakkunnig för att utreda frågan om regeringsrättens kansliorganisationen m. m. Den sakkimnige har den 29 december 1970 avlämnat förslag om regeringsrättens kansliorganisation (Stencil Ju 1970: 31).
Departementschefen
Beredningen av utredningens förslag pågår. Jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1971 års riksdag lägga fram proposition om en omorganisation av förvaltningsrättskipningen vari kommer att ingå ett förslag om en kansliorganisation för regeringsrätten fr. o. m. den 1 januari 1972. På grund härav bör i riksstatsförslaget anslaget till Regeringsrätten föras upp med preliminärt belopp. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Regeringsrätten
för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 5 900 000
kr.
D 3. Regeringsrättens årsbok
1969/70 Utgift 121 720
1970/71 Anslag 150 000
1971/72 Förslag 150 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för bl. a. tryckning av Regeringsrättens årsbok.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget tas upp med oförändrat belopp. I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Regeringsrättens årsbok för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.
D 4. Kammarrätterna
I riksstaten för innevarande budgetår finns under sjunde huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag för detta ändamål av 9 414 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 42
Kammarrätten är central domstol i Stockholm för administrativ rättskipning och dömer i besvärsmål som gäller beskattning, familjebidrag, socialhjälp, kyrkobokföring, mantalsskrivning m. m.
Kammarrätten är för den dömande verksamheten organiserad på nio divisioner. Dessutom finns ett kansli.
Förslag har den 20 mars 1970 remitterats till lagrådet om en omorganisation av förvaltningsrättskipningen. Det remitterade förslaget förutsätter en väsentlig utbyggnad av kammarrättsorganisationen. Organisationen har uppskattats komma att omfatta ca 15 avdelningar. I anslutning härtill föreslås en delning av organisationen i två regionala kammarrätter, som förläggs till Stockholm resp. Göteborg. Ett par av stockholmskammarrättens avdelningar skall ha sin verksamhet förlagd till någon ort i Norrland. Den nya organisationen avses träda i funktion den 1 januari 1972.
Den 1 juli 1970 tillkallades enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande en organisationskommitté (Kammarrättsorganisationskommittén) med uppdrag att lägga fram förslag till organisation av kammarrätterna och i övrigt förbereda den nya kammarrättsorganisationen. Kommittén har den 30 december 1970 i skrivelse till chefen för justitiedepartementet lämnat förslag rörande huvudlinjer för den nya kammarrättsorganisationen (Stencil Ju 1970: 33).
Departementschefen
Beredningen av kammarrättsorganisationskommitténs förslag pågår. Jag har för avsikt att senare för Kungl. Maj:t anmäla fråga om proposition till 1971 års riksdag med förslag till omorganisation av förvaltningsrättskipningen, vari beräknas ingå förslag om inrättande av en kammarrätt i Göteborg och utflyttning av två avdelningar från kammarrätten i Stockholm till Sundsvall den 1 januari 1972. På grund härav bör i riksstatsförslaget anslaget till Kammarrätterna föras upp med preliminärt belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Kammarrätterna, för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 13 200 000 kr.
D 5. Hovrätterna
1969/70 Utgift 31 274 449
1970/71 Anslag 33 786 000 1971/72 Förslag 34 360 000
Hovrätt är överrätt i mål, som fullföljs från allmän underrätt. Det finns sex hovrätter. De är Svea hovrätt (tolv avdelningar för allmänna mål), Göta hovrätt (tre avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (fyra avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (fyra avdelning-
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
43
ar), hovrätten för Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdelningar). Hovrätterna är administrativa chefsmyndigheter för de allmänna underrätterna och de statliga hyresnämnderna. Svea hovrätt har i egenskap av vattenöverdomstol två särskilda avdelningar för vattenmål och är administrativ chefsmyndighet för vattendomstolarna.
1970 / 71 Beräknad ändring 1971 / 72
Hovrätterna Dep.chefen
Personal
|
Domare och fiskaler Övrig personal |
274 228 |
+ 9 + 17 |
|
|
|
502 |
+ 26 |
|
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
24 836 000 57 000 657 000 1 305 000 1220 000 (153 000) 5 711000 |
+ 1361000 + 13 000 + 45 000 + 66 250 + 440 000 (+ 149 000) + 319 000 |
+ 64 000 + 13 000 + 30 000 + 17 000 + 185 000 (+ 7 000) + 265 000 |
|
|
33 786 000 |
+ 2 244 250 |
+ 574 000 |
|
Hovrätterna |
|
|
|
1. Löne- och prisomräkning m. m. 336 000 kr.
2. Svea hovrätt yrkar att en extra avdelning ordinariesätts. Om så sker, kan medel motsvarande fyra adjungerade ledamöter dras in (+ 79 000 kr.).
3. Hovrätten för Västra Sverige begär att en extra avdelning inrättas vid hovrätten (+ 67 000 kr.).
4. Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för Västra Sverige och hovrätten för Nedre Norrland begär att en lagmanstjänst tillförs var och en av dessa hovrätter, i vissa fall i utbyte mot ett hovrättsråd, en adjungerad ledamot eller fiskal. På detta sätt skulle varje avdelning vid dessa hovrätter få en lagman och presidentens lag-skipningsarbete kunna fördelas på samtliga avdelningar (+ 222 000 kr.).
5. Hovrätten över Skåne och Blekinge begär medel för ytterligare tre extra ledamöter (+ 225 000 kr.).
6. Hovrätterna yrkar att biträdes- och expeditionsvaktspersonalen förstärks med sammanlagt 17 tjänster (+481 000 kr.).
7. Svea hovrätt och hovrätten för Västra Sverige framställer vissa arvodesyrkanden (+ 4 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
44
Vissa statistiska uppgifter om hovrätterna
|
Hovrätt |
Tid |
Inkomna mål |
Annorledes än genom avskrivning avgjorda mål |
Beviljade dispenser enl. 22 § arbetsord. för rikets hovrätter |
Huvudförhandling 2 eller flera dagar |
Utgående balans |
|
Svea (utom vat-tenöverdorast.) |
1/10 1967—30/9 1968 1/10 1968—30/9 1969 1/10 1969—30/9 1970 |
4 165 4 106 3 904 |
3 617 3 837 3 312 |
390 483 31 |
80 70 89 |
1 529 1 168 1283 |
|
Göta |
1/10 1967—30/9 1968 1/10 1968—30/9 1969 1/10 1969—30/9 1970 |
1 196 1 159 1 122 |
1089 1030 1030 |
52 27 26 |
7 16 4 |
342 318 298 |
|
Skåne och Blekinge |
1/10 1967—30/9 1968 1/10 1968—30/9 1969 1/10 1969—30/9 1970 |
1250 1265 1282 |
1091 1074 1059 |
1 |
10 27 31 |
401 439 477 |
|
Västra Sverige |
1/10 1967—30/9 1968 1/10 1968—30/9 1969 1/10 1969—30/9 1970 |
1 511 1586 1579 |
1382 1347 1 350 |
2 |
47 36 34 |
312 328 336 |
|
Nedre Norrland |
1/10 1967—30/9 1968 1/10 1968—30/9 1969 1/10 1969—30/9 1970 |
575 519 517 |
426 530 425 |
7 |
2 6 4 |
197 135 170 |
|
övre Norrland |
1/10 1967—30/9 1968 1/10 1968—30/9 1969 1/10 1969—30/9 1970 |
603 637 600 |
533 557 532 |
14 19 11 |
11 17 14 |
196 193 189 |
|
Samtliga |
1/10 1967—30/9 1968 1/10 1968—30/9 1969 1/10 1969—30/9 1970 |
9 300 9 272 9 004 |
8 138 8 375 7 708 |
457 531 75 |
157 172 176 |
2 977 2 581 2 753 |
Departemen t sch ef en
Svea hovrätt har sedan den 1 juli 1967 tio ordinarie och en extra avdelning samt sedan den 1 september 1968 ytterligare en extra avdelning. Jag tillstjrrker hovrättens förslag att en extra avdelning ordinariesätts och föreslår att hovrätten på grund härav tillförs en lagmanstjänst och fyra hovrättsrådstjänster.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 34 360 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid Svea hovrätt iiurätta en tjänst som hovrättslagman i Co 4 och fyra tjänster för hovrättsråd i Co 1.
b) till Hovrätterna for budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 34 360 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
45
D 6. Underrätterna
1969/70 Utgift 151 416 102 1970/71 Anslag 161 567 000 1971/72 Förslag 192 563 000
Allmän underrätt är fr. o. m. den 1 januari 1971 tingsrätt. Det finns f. n. 108 tingsrätter.
Första domstol i vattenmåi är vattendomstol. Vattendomstolarnas antal är sex.
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Hovrätterna |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Domare |
650 |
|
+ n |
+ 10 |
|
Tingsnotarier |
600 |
|
+ 17 |
— |
|
övrig personal |
2 054 |
|
+ 145 |
+ 1 |
|
|
3 304 |
|
+ 173 |
+ 11 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
123 386 000 |
+ |
4 491 000 |
+ 1516 000 |
|
Sjukvård |
256 000 |
+ |
38 000 |
+ 15 000 |
|
Reseersättningar |
1 652 000 |
+ |
336 000 |
+ 143 000 |
|
Lokalkostnader |
578 000 |
+ 23 138 000 |
+ 24 001000 |
|
|
Expenser |
7 317 000 |
+ |
3 882 000 |
+ 2 913 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(409 000) |
( + |
1564 000) |
(+ 1504 000) |
|
Lönekostnadspålägg |
28 378 000 |
+ |
1818 000 |
+ 2 408 000 |
|
|
161 567 000 |
+33 703 000 |
+30 996 000 |
|
Hovrätterna
1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 004 000.
2. En tjänst för chefsrådman yrkas för vardera Linköpings och Borås tingsrätter, i Linköping i utbyte mot en rådmanstjänst (+ 103 000 kr.).
3. Sexton rådmanstjänster begärs för olika underrätter, i de flesta fall i utbyte mot förordnanden för rådman och tingssekreterare (+ 814 000 kr.).
4. Medel begärs dessutom för vissa förordnanden som ankommer på rådman och biträdande vattenrättsdomare (+ 391 000 kr.).
5. Ordinariesättning yrkas av vissa rådmanstjänster.
6. Sex tjänster för tingsfiskaler begärs för vissa tingsrätter (+ 144 000 kr.).
7. För Göteborgs tingsrätts administrativa avdelning begärs en byrådirektörstjänst (+ 80 000 kr.).
8. För olika tingsrätter yrkas sammanlagt 17 tingsnotarie- och 39 biträdestjänster (+ 1 768 000 kr.).
9. På grund av statens övertagande av lokalhållningsskyldigheten
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 46
yrkas medel för lokalkostnader (+ 23 138 000 kr.) samt för bl. a. 105 tjänster för expeditionsvakt (+ 3 026 000 kr.).
Departementschefen
Efter förslag i proposition angående vissa domartjänster (prop. 1970: 203, SU 206, rskr 422) minskade den 1 januari 1971 antalet tjänster för chefsdomare med 27 och ökade antalet tjänster för rådman, tilllika avdelningsordförande, och rådman med 17. Anslaget är beräknat med hänsyn härtill.
2—4. 7. I Södra Roslags tingsrätt bör inrättas ytterligare en tjänst för rådman. Jag beräknar vidare medel för ett förordnande att bestrida på rådman ankommande göromål i Stockholms tingsrätt samt för en tjänst för byrådirektör i Göteborgs tingsrätt.
9. Kungl. Maj:t har med anledning av statens övertagande av lokalhållningsskyldigheten beslutat om inrättande den 1 januari 1971 av 97 tjänster för expeditionsvaktspersonal vid olika tingsrätter utöver det antal tjänster som fanns vid budgetårets början. Medel bör beräknas för utökning av antalet tjänster.
Genom lagen (1969: 246) om fastighetsdomstol infördes en ny typ av domstol i svensk rätt. Fastighetsdomstol är sammansatt av två lagfarna domare, en ledamot med teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering samt två nämndemän. Sedan den 1 juli 1969 finns sex fastighetsdomstolar i landet. Några tjänster för teknisk ledamot finns ännu ej inrättade. Fastighetsdomstolarna är inlemmade i den allmänna underrättsorganisationen på det sättet att viss allmän domstol är utsedd att vara fastighetsdomstol. F. n. är fastighetsdomstolarna behöriga att handlägga endast mål om enskilt anspråk enhgt miljöskyddslagen (1969: 387).
Förslag till fastighetsbildningslag har antagits av riksdagen (prop. 1969: 128, 3LU 1970: 35, rskr 189). Lagen träder i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1970: 144, 3LU 92, rskr 464). Enligt fastighetsbildningslagen skall fastighetsbildningsmål prövas av fastighetsdomstol. Under innevarande år ämnar jag vidare för Kungl. Maj:t anmäla frågan om förslag till riksdagen att ytterligare kategorier av mål rörande fast egendom skall handläggas av fastighetsdomstol. Den största av dessa målgrupper är expropriationsmålen. Fastighetsdomstolarna kommer att fr. o. m. den 1 januari 1972 ersätta de nuvarande ägodelningsrätterna och på grund av vad jag tidigare anfört om expropriationsmål även expropriationsdomstolarna. På grund av det stora antal mål det rör sig om torde fastighetsdomstol få inrättas i varje län. Vidare bör tjänster för teknisk ledamot inrättas. Varje sådan tjänst bör inrättas gemensamt för samtliga tingsrätter som är fastighetsdomstol eller för viss grupp av sådana tingsrätter. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att inrätta det antal tjänster för teknisk ledamot som kommer att behövas
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 47
under budgetåret 1971/72. Jag beräknar medel för åtta sådana tjänster.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 192 563Q0O kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst för rådman i Co 1 i Södra Roslags tingsrätt,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta tjänster i Ce 1 för teknisk ledamot i fastighetsdomstol i tingsrätt som är fastighetsdomstol,
c) till Underrätterna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 192 563 000 kr.
D 7. Ersättningar till nämndemän m. m,
1969/70 Utgift 14 537 386
1970/71 Anslag 14 000 000 1971/72 Förslag 15 100 000
Kostnaderna för nämndemäns, ägodelningsnämndemäns, vattenrättsnämndemäns och jurymäns tjänstgöring bestrids från anslaget.
Departementschefen
Anslaget bör ökas med 1,1 milj. kr. lag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till nämndemän m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 15 100 000 kr.
D 8. Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet
1969/70 Utgift 251755 Reservation 253104
1970/71 Anslag 740 000
1971/72 Förslag 740 000
Från anslaget bestrids kostnader för teknisk utrustning till domstolarna. Främst anskaffas ljudupptagnings-, dikterings- och kopieringsapparater men också annan modern kontorsteknisk utrustning inköps för att underlätta arbetet vid domstolarna.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp. I enlighet härmed hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 740 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 48
D 9. Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet
1969/70 Utgift 733 269
1970/71 Anslag 805 000
1971/72 Förslag 885 000
Departementschefen
Anslaget bör ökas med 80 000 ler. på gnmd av höjda kostnader. Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 885 000 kr.
D 10. Domstolsväsendets organisationsnämnd
Nytt anslag (förslag) 1 540 000
Genom beslut den 27 februari 1970 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet att tillkalla fem sakkunniga för att utreda vilken ställning och vilka arbetsuppgifter som bör tillkomma en central förvaltningsmyndighet på domstolsväsendets område samt organisationen av en sådan myndighet.
De sakkunniga, som tillkallades den 3 april 1970, har antagit namnet domstolsverksutredningen.
Som ett led i sitt arbete har domstolsverksutredningen i skrivelse den 26 augusti 1970 till statsrådet och chefen för justitiedepartementet föreslagit att en rationaliseringsnämnd inrättas för domstolsväsendet (Stencil Ju 1970: 22).
Förslaget har remissbehandlats.
Utredningens förslag
Utredningen erinrar om att inom justitiedepartementet har utarbetats preliminära tidsplaner för domstolsväsendets anknytning till olika ADB-system, som ingår i vissa statliga rationaliseringsprojekt, nämligen statens ekonomiadministrativa system (SEA), det s. k. PA-projektet (ett personaladministrativt projekt) och rättsväsendets informationssystem (RI). För att tidsplanerna skall kunna följas bör senast den 1 juli 1971 finnas ett centralt organ som kan delta i utvecklingen av systemen och dessutom svara för driften av vissa delar av systemen.
Av olika skäl kan utredningen inte — såsom förutsatts i direktiven — under den närmaste tiden lägga fram förslag om inrättande av ett centralt domstolsorgan. Detta får emellertid inte fördröja ett genomförande av ifrågavarande rationaliseringsprojekt. Det torde av olika skäl ej vara lämpligt att justitiedepartementet eller hovrätterna leder det arbete som fordras med projekten fr. o. m. den 1 juli 1971. Arbetet bör
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 49
i stället ledas av en särskilt imrättad nämnd till dess annan myndighet kan överta nämndens uppgifter. Närrmden bör kallas domstolsväsendets rationaliseringsnämnd.
Arbetet med att utveckla de ovan nämnda systemen leds, såvitt avser domstolsväsendet, f. n. av olika enheter inom justitiedepartementet, i vissa fall i samarbete med hovrätterna.
Inom justitiedepartementet handläggs också vissa andra frågor som hänger samman med de uppgifter nämnden bör ha befattning med. Dessa frågor rör blanketter, stämplar, statistik o. d. Även dessa uppgifter bör tillföras nämnden. Utredningen anser sig sakna underlag för att ta ställning till frågan om nämnden bör svara också för uppgifter i samband med genomförandet av ADB inom inskrivningsväsendet.
Nämnden bör ha sådana befogenheter att den inom sitt verksamhetsområde kan utfärda föreskrifter och anvisningar till domstolsväsendets myndigheter i den utsträckning som behövs och i likhet med t. ex. kriminalvårdsstyrelsen, rikspolisstyrelsen och riksåklagaren fungera som huvudman för de olika systemen. Nämnden bör besluta i principiella frågor. Till nämnden bör knytas ett kansli under ledning av en chefstjänsteman.
Nämnden bör ha fem ledamöter. I nämnden bör ingå företrädare för justitiedepartementet samt domare som representerar såväl de allmänna domstolarna som förvaltningsdomstolarna. Chefen för nämndens kansli, som bör vara en tjänsteman med allsidig erfarenhet av hovrättsadministration, bör också ingå som ledamot.
Kansliet bör delas upp på en enhet för SEA och PA-projektet och en enhet för RI. Nämndens personal bör bestå av kanslichefen och två enhetschefer samt sex handläggande tjänstemän och sex andra tjänstemän.
Kostnaderna för budgetåret 1971/72 beräknas uppgå till 1 342 000 kr.
Remissyttranden
Yttranden över utredningens förslag har avgivits av riksåklagaren, statskontoret, riksrevisionsverket, presidenterna i rikets hovrätter. Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare samt Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).
Remissinstanserna delar utredningens uppfattning att arbetet med ifrågavarande rationaliseringsobjekt bör drivas centralt. Riksåklagaren anser det vara angeläget för att undvika tidsutdräkt att ett särskilt organ provisoriskt anförtros uppgiften att leda ifrågavarande projekt. Presidenterna i rikets hovrätter och statskontoret anser däremot att provisoriska åtgärder inte bör vidtagas. Arbetet med samordningen för domstolsväsendets del av de angivna ADB-systemen bör i stället ligga kvar hos justitiedepartementet i avvaktan på resultatet av domstolsverksutredningens fortsatta arbete. Riksrevisionsverket anser att åtskilliga uppgifter som ut-
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 50
förs inom de pågående projekten i enlighet med vår förvaltningstradition inte hör hemma på departementsnivå. Utredningens motiv för att ifrågavarande arbetsuppgifter inte kan så snart som det vore önskvärt omhändertas av ett centralt verk har riksrevisionsverket emellertid funnit bärande. Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare vill inte motsätta sig att den föreslagna nämnden inrättas som ett provisorium i avvaktan på ett ställningstagande till den huvudfråga som utredningen har att behandla. TCO-S anser att starka skäl föreligger för att en central myndighet inom domstolsväsendet bör finnas inrättad för vissa frågor senast hösten 1971.
Vad gäller nämndens befogenheter förutsätter riksrevisionsverket att dessa klart avgränsas till frågor som rör utrednings- och förberedelsearbetet för och det slutliga genomförandet av SEA, PA-projektet och RI. Föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare framhåller att nämndens föreskrifter och anvisningar till domstolsväsendets myndigheter endast får gälla administrativa frågor och inte beröra den dömande verksamheten. Presidenterna i rikets hovrätter har i detta sammanhang anfört att tolknings- och kompetenskonflikter kan uppkomma om frågor som kan sägas ligga på gränsen mellan rättskipning och administration.
Departementschefen
De rationaliseringsprojekt som det här är fråga om berör inte enbart domstolsväsendet utan även andra områden av statsverksamheten. Inom justitiedepartementets verksamhetsområde har ett omfattande förberedelsearbete för dessa projekt pågått sedan en tid inom riksåklagarens kansli, kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen. För domstolarnas del har motsvarande arbete till viss del utförts av hovrätterna men det huvudsakliga arbetet med och initiativ till olika åtgärder ligger på justitiedepartementet. De tidsplaner som gjorts upp innebär ett intensivt arbete med projekten under de närmaste åren. Statskontoret har i sitt remissvar betonat vikten av att genomförandet av de angivna ADB-systemen fortgår enligt föreliggande tidsplaner.
Erfarenheterna från det hittills utförda förberedelsearbetet med projekten visar att det i fortsättningen är olämpligt att samordning m. m. leds från justitiedepartementet. Utan tvekan skulle den bästa lösningen vara att lägga uppgifterna i fråga på ett centralt verk för domstolsväsendet. Eftersom det ännu inte föreligger något förslag från domstolsverksutredningen rörande organisationen av ett sådant verk, bör uppgifterna i stället anförtros en särskild nämnd. Nämnden bör betraktas som ett provisorium i avvaktan på resultatet av behandlingen av domstolsverksutredningens kommande förslag i huvudfrågan.
Jag har tidigare föreslagit (anslaget A 9. Centralnämnden för fastighetsdata s. 13) att centralnämndens för fastighetsdata arbetsuppgifter
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 51
utvidgas att omfatta utveckling av en databank för såväl fastighetsregister som inskrivningsregister. Ett centralt organ bör administrera arbetet inom domstolsväsendet med att bygga upp denna databank och att driva försöksverksamhet vad gäller inskrivningsväsendet samt även i övrigt svara för vissa uppgifter i fråga om inskrivningsväsendet vilka f. n. fullgörs inom justitiedepartementet. En annan uppgift som bör läggas på nämnden är att centralt handlägga lokal- och byggnadsfrågor på domstolsväsendets område.
Jag anser därför att det, i avvaktan på att ställning tas till en central förvaltningsmyndighet för domstolarna, bör inrättas en organisations-nämnd för domstolsväsendet med i stort sett de uppgifter som jag har angett tidigare. Nämnden bör ha sådana beslutsfunktioner som normalt skulle ankomma på ett ämbetsverk med motsvarande uppgifter och bör dessutom inom sitt verksamhetsområde kunna meddela beslut i vissa frågor som f. n. prövas av Kungl. Maj:t. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser om nämndens arbetsuppgifter i instruktion för nämnden. I den mån nämnden tilldelas rätt att besluta i vissa frågor får denna rätt självfallet inte inkräkta på domstolarnas självständighet i den dömande verksamheten.
Kungl. Maj:t äger meddela bestämmelser om nämndens sammansättning.
Jag beräknar medel för 16 tjänster i nämnden och kostnader för expertis och extra personal. Beträffande tjänsterna avser jag att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag i de delar som anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna att en organisationsnämnd för domstolsväsendet med de uppgifter som jag har angett inrättas den 1 juli 1971,
b) tUl Domstolsväsendets organisationsnämnd för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett förslagsanslag av 1 540 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 52
E RÄTTEGÅNGSVÄSENDET I ALLMÄNHET
E 1. Ersättning åt domare, vittnen och parier
1969/70 Utgift 22 950 943
1970/71 Anslag 22 000 000 1971/72 Förslag 26 750 000
Från anslaget bestrids en mångfald olika kostnader för rättegångsväsendet, däribland ersättning av allmänna medel till vittne, målsägande och offentlig försvarare samt kostnad för personundersökning i brottmål. I vissa fall bestrids från detta anslag utgifter för rättegångar där staten är part. Från anslaget betalas också ersättning av allmänna medel enligt 16 § lagen (1968: 349) om hyresnämnder samt ersättning till den som anlitas som tolk vid hyresnämnd. Vidare betalas från anslaget ersättning till särskilt förordnad vigselförrättare enligt kungörelsen (1964: 678) med närmare föreskrifter om borgerlig vigsel (ändrad 1969: 121) och bidrag till kommunernas kostnader för borgerlig medling enligt kungörelsen (1969: 122) om statsbidrag till medlingsverksamheten m. m.
Departementschefen
Med hänsyn till de kostnader som under budgetåret 1971/72 beräknas komma att belasta anslaget bör detta ökas med 4 750 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning åt domare, vittnen och parter för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 26 750 000 kr.
E 2. Kostnader enligt lagen om fri rättegång
1969/70 Utgift 12 371 688
1970/71 Anslag 13 800 000 1971/72 Förslag 14 000 000
Kostnaderna för fri rättegång vid allmän underrätt, krigsrätt, ägodelningsrätt, vattendomstol, expropriationsdomstol och arbetsdomstolen bestrids från anslaget.
Departementschefen
I 1970 års statsverksproposition (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 59) har jag angivit riktlinjerna för en genomgripande reform av samhällets rättshjälp. Arbetet med rättshjälpsreformen har i enlighet med dessa riktlinjer bedrivits inom justitiedepartementet och lett till en promemoria med förslag till rättshjälpslag m. m. (Stencil Ju 1970:14). I promemo-
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 53
rian läggs fram förslag som innebär att rättshjälp i princip skall kunna erhållas i fråga om varje rättslig angelägenhet där behov av rättshjälp finns oavsett om ärendet behandlas av domstol eller förvaltningsmyndighet eller gäller rådfrågning eller biträde vid förhandlingar eller liknande. För att möta den ökade efterfrågan på biträde i rättsliga angelägenheter skall enligt förslaget inrättas allmänna advokatbyråer i varje län med staten som huvudman. För konsultationer och uppdrag som biträde skall dessutom anlitas privatpraktiserande jurister. De administrativa uppgifterna i det nya rättshjälpssystemet skall enligt förslaget skötas av en särskild organisation med lokala rättshjälpsmyndigheter och en central myndighet.
Under remissbehandlingen har den föreslagna utvidgningen av möjligheten till rättshjälp allmänt tillstyrkts. Även förslaget om inrättande av allmänna advokatbyråer har tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Däremot har den föreslagna organisationen av de administrativa arbetsuppgifterna i det nya systemet kritiserats under remissbehandlingen.
Frågan om en reform av samhällets rättshjälp bereds f. n. inom justitiedepartementet på grundval av departementspromemorian och remissyttrandena. Arbetet bedrivs med sikte på att en proposition med lagstiftning i ämnet skall kunna föreläggas 1971 års riksdag.
Anslaget bör ökas med 200 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader enligt lagen om fri rättegång för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.
E 3. Understöd för utomprocessuell rättshjälp
1969/70 Utgift 3 143 035
1970/71 Anslag 3 300 000
1971/72 Förslag 3 300 000
Från anslaget bestrids kostnader för understöd av statsmedel till de kommunala rättshjälpsanstalterna. Vidare bestrids kostnaderna för understöd för kommunal rättshjälp som lämnas på annat sätt än genom rättshjälpsanstalt. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1919: 639) angående understöd av statsmedel till offentliga rättshjälpsanstalter (ändrad senast 1965: 301) och i kungörelsen (1965: 302) om understöd för viss utomprocessuell rättshjälp.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Understöd för utomprocessuell rättshjälp för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
54
£ 4. Tomedalens rättshjälpsanstalt
1969/70 Utgift 458 393
1970/71 Anslag 487 000
1971/72 Förslag 490 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för Tornedalens rättshjälpsanstalt. Denna är den enda rättshjälpsanstalt som är statlig.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Anstalten |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Juristpersonal |
3 |
|
|
|
övrig personal |
4 7 |
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
310 000 |
+ 1000 |
— |
|
Sjukvård |
1000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
20 000 |
+ 2 000 |
— |
|
Lokalkostnader |
55 300 |
— |
— |
|
Expenser |
23 700 |
+ 1 300 |
— |
|
Främmande tjänster |
5 000 |
— |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
72 000 |
— 300 |
+ 3 000 |
|
|
487 000 |
+ 4 000 |
+ 3 000 |
Anstalten
1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 300 kr.
2. För den nuvarande direktören bör inrättas en personlig tjänst i Co 1 (+ 1 900 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tornedalens rättshjälpsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 490 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 55
F KRIMINALVÄRDEN
Kriminalvårdsklientelets antal och fördelning framgår av följande sammanställning.
Genomsnittligt antal anstaltsintagna 1966 1967 1968 1969 1970
och frivårdsfall (medeltal av tolv
månadssiffror)
Anstahsklientel (intagna
på fångvårds-
anstalter, allmänna häkten och med
häkten samordnade polisarrester) 5 243 5 438 5 509 5 530 5 250
Därav
gripna och anhållna 88 106 125 105 106
|
429 |
472 |
494 |
530 |
540 |
|
175 |
196 |
163 |
176 |
141 |
|
3 068 |
3 175 |
3 298 |
3 311 |
3 195 |
|
581 |
556 |
515 |
505 |
452 |
|
744 |
769 |
748 |
758 |
684 |
|
69 |
80 |
•87 |
75 |
67 |
|
31 |
30 |
26 |
21 |
20 |
|
19 |
28 |
27 |
20 |
15 |
|
39 |
26 |
26 |
29 |
30 |
häktade för brott: ej undersökningsfält undersökningsfall dömda till fängelse •— ungdomsfängelse
— internering
— skyddstillsyn (BrB 28:3) överlämnade till särskild vård förvandlingsstraff för böter övriga intagna
Frivärdsklientel 19 341 20186 21788 22 775 23 078
Därav dömda till skyddstillsyn (villk. dömda
med övervakn.) 15 695 16 693 18 085 18 933 19 167
villkoriigt frigivna 2 502 2 302 2 427 2 582 2 636
överlämnade till vård utom anstalt:
internerade 643 631 687 685 728
ungdomsfängelseelever 501 560 589 575 547
Hela kriminalvårdsklientelet 24 584 25 624 27 297 28 305 28 328
Antal nykomna till fängvårdsansfalter frivård Därav dömda till skyddstillsyn villkorligt frigivna överlämnade till vård utom anstalt: internerade ungdomsfängelseelever
|
13 817 11063 |
14 069 11 797 |
14 583 12 278 |
14 647 12 433 |
•14 600 •12 300 |
|
7118 2 944 |
7 884 2 976 |
8 256 3 059 |
8 225 3 273 |
•8 200 •3 200 |
|
530 471 |
500 437 |
532 431 |
523 412 |
•500 •400 |
• Beräknat antal.
Högsta beläggningen på fångvårdsanstalterna under år 1970 var 5 331 mot 5 711 under år 1969 och 5 546 under år 1968.
Kriminalvården hade den 1 december 1970 nominellt 5 930 platser på fångvårdsanstalterna, varav 3 979 slutna och 1 951 öppna. I dessa siffror ingår 175 platser för personer som är dömda till anstaltsbehandling i samband med skyddstillsyn. Antalet platser i de allmänna häktena
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
56
och i de polisarrester som är samordnade med dessa häkten var 533.
Under år 1970 har ett frigångshem för ungdomsräjongen färdigställts i Ytterby och ett nytt allmänt häkte tagits i bruk i Östersund.
Arbetet på en modernisering av anstaltsbeståndet fortsätter. Organisationen konuner under budgetåret 1971/72 att tillföras en öppen anstalt med 120 platser i Viskan, Västernorrlands län, samt allmänna häkten i Gävle, Helsingborg, Härnösand och Mariestad. Den aktuella beläggningssituationen skapar förutsättningar för en önskvärd anstaltskoncentration. Ett antal anstalter och anstaltsavdelningar kommer att bli nedlagda under budgetåret. Anstaltsvården föreslås få ytterligare medel för idrotts-, bildnings- och biblioteksverksamhet.
Utbyggnaden av frivårdsresurserna fortsätter.
Vissa åtgärder bör vidtas för att rationalisera kriminalvårdens administration.
F 1. Kriminalvårdsstyrelsen
1969/70 Utgift 15 320 226
|
16 742 000 17 544 000 |
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för kriminalvårdsdirektörerna, fångvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulentorganisationen. Styrelsen tillhandahåller personal och annan service för den verksamhet som bedrivs av kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden och interneringsnämnden. Dessa nämnder är
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Kriminal- |
Dep.chefen |
|
|
|
värds- |
|
|
|
|
styrelsen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Chefstjänstemän |
10 |
— |
— |
|
Handläggande personal |
90 |
+ 25 |
- 4 |
|
Övrig personal |
141 |
+ 7,5 |
- 14 |
|
|
241 |
+ 32,5 |
- 18 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
11325 000 |
+ 3 260 000 |
+ 57 000 |
|
Sjukvård |
20 000 |
+ 4 000 |
— |
|
Reseersättningar |
510 000 |
+ 433 000 |
+ 145 000 |
|
Därav nordiska resor |
2 000 |
— |
— |
|
Lokalkostnader |
1 070 000 |
+ 339 000 |
+ 120 000 |
|
Expenser |
814 000 |
+ 537 000 |
+ 190 000 |
|
Förhyrd datamaskintid |
470 000 |
+ 80 000 |
+ 58 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
2 533 000 |
+ 819 000 |
+ 232 000 |
|
|
16 742 000 |
+ 5 472 000 |
+ 802 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
57
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 58
centrala organ som har att ta befattning med ärenden rörande dem som har dömts till fängelse, ungdomsfängelse resp. internering.
Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Styrelsen består av en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra, av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en för vård och tillsyn och en för arbete och utbildning.
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 990 000 kr.
2. Personalen behöver förstärkas med 50,5 tjänster. Kriminalvårdsstyrelsens organisation minskar med 18 tjänster som följd av att kriminalregistret förs över till rikspolisstyrelsen. (+1 782 963 kr.).
3. Ytterligare arvodesmedel yrkas för utvecklings- och rationaliseringsverksamhet (+ 1 207 800 kr.).
Departementschefen
Allmänna kriminalregistret har förts över från kriminalvårdsstyrelsen till rikspolisstyrelsens förvaltning. Med anledning härav kan anslaget reduceras med medel för bl. a. 18 tjänster (— 980 000 kr.).
För en översyn av verkets ekonomi-administrativa organisation och för särskilda förstärkningar av styrelsens ekonomibyrå i avvaktan på resultatet av denna översyn beräknar jag ett belopp av 500 000 kr.
Jag beräknar ytterligare 347 000 kr. för vissa datainriktade rationaliseringsprojekt med sikte på den ekonomiska redovisningen, personaladministrationen och kriminalvårdens klientelrutiner (3). Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 17 544 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 17 544 000 kr.
F 2. Fångvårdsanstalterna
1969/70 Utgift 232 078 221 1970/71 Anslag 228 986 000 1971/72 Förslag 256 173 000
Inom kriminalvården fanns den 1 december 1970 38 slutna och 31 öppna fångvårdsanstalter, fem anstalter för skyddstillsynsklientel samt tolv allmänna häkten. Anstalterna och häktena är tillsammans med skyddskonsulentdistrikten organiserade i åtta räjonger. I ledningen för varje räjong finns en kriminalvårdsdirektör. Utanför räjongindelningen står Haga sjukhus.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
59
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
|
Personal Styresmän m. fl. Läkare, psykologer Tillsynspersonal Personal i arbetsdrift Kontorspersonal Maskinpersonal Förråds- och ekonomipersonal Reducering till följd av minskat antal anstaltsplatser |
Anslag
Avlöningar
Sjukvård m. m. för personal Reseersättningar Lokalkostnader Expenser
Inköp och underhåll av bilar Utspisning
Beklädnad och sängkläder Hälso- och sjukvård Idrotts- och bildningsverksamhet Bibliotek vid fångvårdsanstalter Omkostnader för permitterade, frigivna m. fl. Fångtransport Tjänstedräkt
Bidrag till intagnas familjer Underhåll av tekniska hjälpmedel för bevakning Ersättning för värd på anstalter som ej tillhör kriminalvården Diverse utgifter Lönekostnadspålägg
|
|
Kriminal- |
Dep.chefen |
||
|
|
värds- |
|
|
|
|
|
styrelsen |
|
|
|
|
246 |
|
+ 72 |
|
+ 7 |
|
27 |
|
+ 26 |
|
— |
|
2 424 |
|
+ 405,5 |
|
+ 234 |
|
647 |
|
+ 45 |
|
+ 13 |
|
252 |
|
+ 55 |
|
+ 9 |
|
68 |
|
+ 6 |
|
+ 2 |
|
190 al |
|
+ 68 |
|
+ 12 - 93 |
|
3 854 |
|
+ 677,5 |
|
+ 184 |
|
137 378 000 |
+ 32 657 000 |
+ 15 025 000 |
||
|
300 000 |
+ |
62 000 |
+ |
17 000 |
|
1 800 000 |
+ |
1 229 000 |
+ |
298 000 |
|
25 881 000 |
+ |
3 045 000 |
+ |
2 639 000 |
|
2 703 000 |
+ |
1 779 000 |
+ |
482 000 |
|
1 000 000 |
+ |
120 000 |
+ |
100 000 |
|
13 375 000 |
+ |
2 515 000 |
+ |
1 125 000 |
|
3 477 000 |
+ |
513 000 |
+ |
223 000 |
|
4 159 000 |
+ |
1 250 000 |
+ |
141 000 |
|
635 000 |
+ |
430 000 |
+ |
195 000 |
|
155 000 |
+ |
460 000 |
+ |
155 000 |
|
1 830 000 |
+ |
2 300 000 |
+ |
700 000 |
|
3 950 000 |
+ |
240 000 |
+ |
240 000 |
|
320 000 |
+ |
180 000 |
+ |
58 000 |
|
160 000 |
+ |
75 000 |
+ |
18 000 |
|
100 000 |
+ |
156 000 |
|
— |
|
350 000 |
+ |
21 000 |
+ |
20 000 |
|
317 000 |
+ |
66 000 |
+ |
41000 |
|
31096 000 |
+ |
8 243 000 |
+ |
5 710 000 |
|
228 986 000 |
+ 55 341000 |
+ 27187 000 |
||
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 16 931 000 kr.
2. Tjänster begärs för två kriminalvårdsinspektörer, en psykolog och två bitr. psykologer (+ 374 022 kr.).
3. Tillsynspersonalen vid befintliga anstalter och häkten bör ökas med tjänster för tre tillsynsmän och 39 vårdare (+ 1 590 651 kr.).
4. Personalen i arbetsdrift behöver förstärkas med tjänster för tre ingenjörer, en verkstadsförman, en trädgårdsmästare, en bilförare (vårdare), en förman och sex biträden (+ 494 520 kr.).
5. En tjänst för en byrådirektör yrkas för inspektion och skötsel av VVS-installationer (+ 83 529 kr.).
6. Biträdespersonalen begärs förstärkt med sju tjänster vid räjong-kanslierna och åtta tjänster för skrivarbete vid fångvårdsanstalterna (+482 724 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 60
7. Masldnpersonalen bör ökas med tjänster för två förste reparatörer, en reparatör och en hantverkare (+ 150 509 kr.).
8. Förråds- och ekonomipersonalen behöver förstärkas med 15 tjänster (+532 645 kr.).
9. För den nya fångvårdsanstalten i Viskan begärs ytterligare 54 tjänster (+ 2 195 468 kr.).
10. Nya allmäima häkten inrättas i Gävle, Helsingborg, Härnösand, Mariestad och Visby under budgetåret 1971/72. Medel yrkas för sammanlagt 69 tjänster (+ 2 089 407 kr.).
11. För den planerade verksamheten vid kursbyn Gruvberget begärs fyra tjänster, för nya frigångshem i Göteborg och Sundsvall sammanlagt tolv tjänster och för en utskrivningsavdelning vid ungdomsanstalten Roxtuna fem tjänster (+ 850 771 kr.).
12. Fångvårdsanstalten Grötingen med 40 platser bör läggas ned och platsantalet vid fångvårdsanstalten Sörbyn bör reduceras från 38 till 20 platser (— 266 674 kr.).
13. För att genomföra förkortning av arbetstiden från 42,5 till 40 timmar per vecka fr. o. m. den 1 januari 1972 yrkar styrelsen tjänster för 35 tillsynsmän, 130 vårdare och 35 kokerskor (+ 3 808 286 kr.).
14. Styresmännens vårdadministrativa uppgifter vid fångvårdsanstalterna Hall och Kumla bör avdelningsvis delegeras till särskilda vårdchefer. För ändamålet begärs för Hall tjänster för fyra föreståndare och en vårdare samt för Kumla tjänster för en anstaltsdirektör, tre föreståndare och ett biträde (+ 583 125 kr.).
15. För en allmän upprustning av sjukvården begärs tjänster för en överläkare, åtta översköterskor och ett sjukvårdsbiträde (+ 498 012 kr.).
16. Styrelsen föreslår att drogmissbrukare på fångvårdsanstalter och allmänna häkten skall beredas särskild behandling. För ändamålet begärs 154,5 tjänster (+ 7 884 547 kr.). För arvoden till psykiaterkonsulter beräknas 367 770 kr.
17. Tjänster för 15 tillsynsmän och 39 vårdare behövs för att möjliggöra senare inlåsning av de intagna på slutna fångvårdsanstalter (+2 101 296 kr.).
18. Ökad medelsanvisning begärs för psykologisk och pedagogisk expertis och ledare av gruppsamtal (+ 375 150 kr.).
19. Styrelsen avser att i samarbete med skolöverstyrelsen bygga ut biblioteksverksamheten vid anstalterna under en femårsperiod. För budgetåret 1971/72 begärs ytterligare 460 000 kr. under anslagsposten BibUotek vid fångvårdsanstalter. Dessutom behövs arvode för en biblioteksexpert för planering av verksamheten, utbildning av bibliotekarier m.m. (+72 634 kr.).
20. För utbildnings- och arbetsvårdande verksamhet begärs 24 tjänster (+ 1 139 290 kr.). Medel yrkas för arvoden till lärare och studie-handledare, m.m. (+ 888 675 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 61
21. Medel begärs för arvoden till nämnder för idrotts-, bildnings-och besöksverksamhet samt för arbetsmarknads- och fackliga frågor (+ 878 220 kr.).
22. För vissa tjänste- och arvodesregleringar beräknar styrelsen 351 950 kr.
Departementschefen
En förkortning av arbetstiden till 40 timmar per vecka för vård- och tillsynspersonalen på fångvårdens anstalter skall enligt överenskommelse mellan berörda parter träda i kraft den 1 januari 1972. Med hänsyn härtill har jag beräknat medel för förstärkning av anstaltspersonalen under halva budgetåret med 35 tillsynsmanstjänster och 130 vårdar-tjänster. Jag har vidare i samma syfte beräknat 150 000 kr. för arvoden till avlösare för kokerskor (13). Härutöver har jag för punktvisa förstärkningar av personalen på befintliga anstalter beräknat medel för tio tjänster som tillsynsman eller vårdare och för två tjänster som biträde (3 och 6). •
Jag har beräknat medel för ytterligare 49 tjänster för en fångvårdsanstalt i Viskan (9), för fyra tjänster under halvt budgetår för en kursby i Gruvberget (11) och för sammanlagt ytterligare 47 tjänster för nya allmänna häkten i Gävle, Helsingborg, Härnösand och Mariestad (10).
Som följd av en planerad koncentration av anstaltssystemet och därmed förenad avveckling av ett antal anstaltsplatser har jag reducerat anslaget med ett belopp av 2,7 milj. kr., motsvarande medel för ett 90-tal tjänster (12).
För biblioteksverksamhet vid fångvårdsanstalterna har jag beräknat ett ytterligare belopp av 155 000 kr. samt arvodesmedel för en biblioteksexpert till kriminalvårdsstyrelsens förfogande (19).
Vidare har jag under anslaget beräknat bl. a. följande ytterligare medel, nämligen 60 000 kr. till arvoden för konsulter i fråga om anstalternas V\'S-anläggningar (5), 195 000 kr. för anstalternas idrotts- och bildningsverksamhet (21), 100 000 kr. för arvoden till studiehandledare och ledare av hobbyverksamhet (20) och 20 000 kr. till arvoden för gruppsamtalsledare (18).
För att vid behov bereda häktade som sätts på fri fot kläder och annan personlig utrustning enligt samma normer som gäller för dem som friges från fångvårdsanstalt har jag beräknat en höjning av posten till omkostnader för permitterade och frigivna m. m. med 260 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 256 173 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 256 173 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
62
F 3. Frivården
1969/70 Utgift 34 865 211
1970/71 Anslag 39 485 000 1971/72 Förslag 45 107 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhet samt ersättningar till övervakare.
Frivårdsorganisationen består av 40 distrikt med lika många skyddskonsulenter. Till föreningen Skyddsvärnet i Stockholm utgår ersättning till löner m. m. för 18 tjänstemän.
Antalet övervakningsnämnder är 47. De är lokala organ för kriminalvården i frihet.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Kriminal- |
Dep.chefen |
|
|
|
|
värds- |
|
|
|
|
|
styrelsen |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
206 |
+ 200 |
|
+ 15 |
|
övrig personal |
122 |
+ 131 |
|
+ 28 |
|
|
328 |
+ 331 |
|
+ 43 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
15 163 000 |
+ 13 451000 |
+ |
1 401 000 |
|
Sjukvård |
16 000 |
+ 18 000 |
+ |
2 000 |
|
Reseersättningar |
652 000 |
+ 1 067 000 |
+ |
91000 |
|
Därav för nordiska resor |
3 000 |
— |
|
— |
|
Lokalkostnader |
978 000 |
+ 1 536 000 |
+ |
421 000 |
|
Expenser |
646 000 |
+ 1 364 000 |
+ |
274 000 |
|
Driftkostnader för frivårds- |
|
|
|
|
|
anläggningar m. m. |
372 000 |
+ 616 000 |
+ |
41 000 |
|
Ersättningar till övervakare |
14 500 000 |
+ 600 000 |
|
— |
|
Behandlings- och stödåtgärder |
3 050 000 |
+ 3 225 000 |
+ |
177 000 |
|
Bidrag till enskild frivårds- |
|
|
|
|
|
verksarahet |
1 070 000 |
+ 258 000 |
+ |
190 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
3 038 000 |
+ 5 989 000 |
+ |
3 025 000 |
|
|
39 485 000 |
+ 28 124 000 |
+ |
5 622 000 |
Kriminalvårdsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 3 924 000 kr.
2. För behandling av drogmissbrukare samt för en allmän utbyggnad av frivården yrkar styrelsen sammanlagt 289 tjänster och vissa konsultarvoden (+ 13 904 596 kr.).
3. Medel begärs för personal till ett nytt frivårdshotell och två nya inackorderingshem (+ 542 081 kr.). Personalen vid vart och ett av tre frivårdshotell, till vilkas drift medel tidigare anvisats, behöver förstärkas med ytterligare en vårdartjänst (+ 112 538 kr.).
4. För en behandlingscentral för frivärdsklientel i Stockholmsområdet yrkas 25 tjänster och vissa arvoden (+ 1 348 573 kr.).
5. Försöksverksamhet med jourtjänst bör anordnas vid vissa frivårds-expeditioner (+ 18 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 63
6. För den socialmedicinska verksamhet som bedrivs av Skyddsvärnet i Göteborg begärs två tjänster och vissa arvoden (+ 175 000 kr.).
7. För ersättningar till övervakare, för behandlings- och stödåtgärder bland frivårdsklientelet, för kursverksamhet och för bidrag till enskild frivårdsverksamhet m. m. yrkas ytterligare 3 862 000 kr.
Departementschef ett
Ärendebelastningen och de geografiska avstånden motiverar att vart och ett av Gävle och Luleå skyddskonsulentdistrikt delas i två distrikt med expeditioner i de nya distrikten förlagda till Hudiksvall resp. Gällivare. I enlighet härmed har jag under anslaget beräknat medel för ytterligare två skyddskonsulenter.
Till förstärkning av
frivårdsorganisationen i övrigt har jag räknat upp
anslaget med medel för 13 skyddsassistenter och 25 biträden. Genom in
rättandet av biträdestjänsterna kan assistentpersonal frigöras för kvalifi
cerade vårduppgifter (2). j
Vidare har jag beräknat medel för en vårdartjänst vid vart och ett av tre frivårdshotell (3), för försök med jourtjänst vid vissa frivårdsexpedi-tioner (5) och för ytterligare bidrag till enskild frivårdsverksamhet (7).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 45 107 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Frivården för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 45 107 000 kr.
F 4. Maskin- och verktygsutrustning m. m.
1969/70 Utgift 2 443 489 Reservatijan 2 724 887
1970/71 Anslag 1450 000
1971/72 Förslag 2 385 000 ■
Kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen från 3 274 000 kr. till 5 389 000 kr. för de anstalter som styrelsen skall utrusta. Fångvårdens byggnadskommitté föreslår en uppräkning från 13 315 000 kr. till 16 115 000 kr. för de anstalter som utrustas av kommittén.
|
1970/71 och 1971/72 beräknas av styrelsen (1 641 000 + 1 130 000 + 2 368 000 + 2 910 000) |
Det saimnanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren
och kommittén till 8 049 000 kr.
Departementschefen \
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1971/72 till 2 385 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Maskin- och verktygsutrustning in. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 385 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 64
F 5. Engångsanskaffning av inventarier m. m.
1969/70 Utgift 2 457 789 Reservation 3 402 591
1970/71 Anslag 2 650 000
1971/72 Förslag 3 365 000
Kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår en uppräkning av den totala kostnadsramen från 11162 000 kr. till 18 930 000 kr. för de anstalter som styrelsen skall utrusta. Fångvårdens byggnadskommitté föreslår en uppräkning från 14 935 000 kr. till 15 220 000 kr. för de anstalter som utrustas av kommittén.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas av styrelsen och kommittén till (3 902 000 + 1 125 000 + 8 488 000 + 785 000) 14 300 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1971/72 till 3 365 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 365 000 kr.
F 6. Anskaffning, montering och transport av haracker m.m.
1969/70 Utgift 1117 309 Reservation 2 097 896
1970/71 Anslag 860 000
1971/72 Förslag 660 000
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av baracker för förläggnings-, expeditions-, verkstads- och förrådsutrymmen m. m.
Kriminalvårdsstyrelsen
Kostnadsramarna föreslås uppräknade med 7 827 000 ki. Det sammanlagda raedelsbehovet för budgetåren 1970/71 och 1971/72 uppskattas tiU 9 305 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1971/72 till 660 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anskaffning, montering och transport av baracker m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 660 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 65
F 7. Utbildning av personal m. fl.
1969/70 Utgift 1446101 Reservation 620
1970/71 Anslag 1 660 000
1971/72 Förslag 2 100 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för den personalutbildning som kriminalvårdsstyrelsen svarar för samt utgifter för kurs- och konferensverksamhet för övervakare och personundersökare.
Kriminalvårdsstyrelsen begär en höjning av anslaget med 3 011 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget räknas upp med 440 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för det ytterligare utbildningsbehov som kan komma att föranledas av föreslagna personalförstärkningar under anslaget F 2 samt vidare för vissa kostnader vid arbetsledning m. m. på fångvårdsanstalt och skyddskonsulentexpedition inom ramen för praktikcentra för studerande vid socialhögskolorna.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildning av personal m. fl. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.
F 8. Kriminologisk forskning
1969/70 Utgift 86 952 Reservation 366 978
1970/71 Anslag 400 000
1971/72 Förslag 440 000
Kommittén för kriminologisk behandlingsforskning (1970 års riksdagsberättelse s. 92) förbereder den vetenskapliga uppläggningen och kontrollen av försöket med förstärkt frivård, vartill medel anvisades av 1970 års riksdag (prop. 1970: 1 bil. 4, s. 73, SU 2, rskr 2). Kommittén är tillika sysselsatt med inventering av andra forskningsprojekt med kriminologisk behandlingsanknytning.
Departementschefen
Jag förordar en ökning av anslaget med 40 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kriminologisk forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 440 000 kr.
F 9. Frivillig kontaktverksamhet m. m.
1969/70 Utgift 74 363 Reservation 25 637
1970/71 Anslag 100 000
1971/72 Förslag 100 000
5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 4
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 66
Kriminalvårdsstyrelsen yrkar en höjning av anslaget med 100 000 kr. Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering begär 200 000 kr. för den verksamhet riksförbundet bedriver.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Frivillig kontaktverksamhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
F 10. Kriminalvårdsenheter med särskild budget
1970/71 Anslag il 000
1971/72 Förslag 1 000
• Anvisat på tilläggsstat I.
Försök med programbudgetering pågår vid fångvårdsanstalten Hinseberg och skyddstillsynsanstalten Redväg samt vid Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga. Verksamheten vid nämnda kriminalvårdsenheter regleras för innevarande budgetår genom särskilda av Kungl. Maj:t godkända budgetar. Dessa budgetar styrs inte i kostnadstermer utan på ändamål. För Hinseberg och Redväg har budgeten delats upp på områdena tillsyn, särskild vårdverksamhet, produktion, ar-betsvård och utbildning. Budgeten för Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga omfattar ändamålen tillsyn och särskild vårdverksamhet.
Kriminalvårdsstyrelsen
Kriminalvårdsstyrelsen räknar med att medelbeläggningen under 1971/72 kommer att uppgå till 90 intagna för Hinseberg och 10 för skyddstillsynsanstalten Båtshagen, som ersätter Redvägsanstalten, samt att genomsnittliga antalet övervakningsfall inom Stockholms södra skyddskonsulentdistrikt för unga kommer att under budgetåret utgöra 470. Genomströmningen av intagna under budgetåret uppskattas till 200 för Hinseberg och 90 för Båtshagen. Med utgångspunkt häri har styrelsen prognostiserat antalet vårddagar vid Hinseberg till 32 400, vid Båtshagen till 3 600 och vid skyddskonsulentdistriktet till 169 200. Medelsbehovet för tillsyn och särskild vårdverksamhet beräknas till 5 357 000 kr. och för produktion, arbetsvärd och utbildning till 493 000 kr. eller sammanlagt 5 850 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 67
Departementschefen
Försöksverksamheten med programbudgetering inom kriminalvården har nyligen påbörjats. Kriminalvårdsstyrelsens beräkning av medelsbehovet för de enheter som omfattas av försöksverksamheten är därför osäker. Det slutliga beloppet torde få fastställas av Kungl. Maj:t i regleringsbrev. Anslaget bör därför liksom för innevarande budgetår tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. De utbetalningar som skall belasta anslaget skall leda till motsvarande besparingar på andra riksstatsanslag för kriminalvården. Även föreskrifter härom torde få meddelas i regleringsbrev.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kriminalvårdsenheter med särskild budget för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 68
G DIVERSE
G 1. Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m.
1969/70 Utgift 31479 Reservation 1842
1970/71 Anslag 50 000
1971/72 Förslag 50 000
Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer skall främja tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område enligt instruktion (1946: 412) för nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer (ändrad senast 1948: 664). Statsverkets inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.
Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer föreslår att anslaget tas upp med 50 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder nämndens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
G 2. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens område
|
1969/70 Utgift |
79 277 |
|
1970/71 Anslag |
90 000 |
|
1971/72 Förslag |
100 000 |
Från anslaget utgår bidrag till Bernunionens internationella byrå för skydd av litterära och konstnärliga verk, till internationella institutet i Rom för unifiering av privaträtten och till Haagkonferensens permanenta byrå för internationell rätt.
De par t em entsch ef en
Anslaget bör räknas upp med 10 000 kr. Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens område för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 69
G 3. Bidrag till Nordisk Domssamling
Reservation 20 383
|
1969/70 Utgift |
19 020 |
|
1970/71 Anslag |
24 000 |
|
1971/72 Förslag |
12 000 |
Anslaget belastas med Sveriges andel i kostnaderna för den i Norge utgivna rättsfallssamlingen Nordisk Domssamling.
Departementschefen
Med hänsyn till den reservation som finns beräknar jag medelsbehovet till ett lägre belopp än under budgetåret 1970/71. Anslaget bör tas upp med 12 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Nordisk Domssamling för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 kr.
G 4. Bidrag till politiska partier
1969/70 Utgift 23 047 000
1970/71 Anslag 24 500 000 1971/72 Förslag 24 500 000
Medelsfördelningen sker i enlighet med de riktlinjer som angavs i prop. 1970: 1 bil. 4 s. 79 angående bidrag till politiska partier och godtogs av riksdagen (SU 2, rskr 2, KU 14, rskr 103).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till politiska partier för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 24 500 000 kr.
G 5. Hyresnämnderna
1969/70 Utgift 8 158 148
1970/71 Anslag 11 665 000 1971/72 Förslag 10 970 000
Hyresnämnderna har till uppgift bl. a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att pröva vissa typer av sådana. Hyresnämnd finns i samtliga län. Hyresnämndskansli som i vissa fall är gemensamt för två eller flera län finns på tolv orter. Chef för hyresnämndskansli är den hyresnämndsordförande som utnämns eller förordnas till det.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
70
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Hovrätterna |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Ordförande |
34 |
+ 3 |
|
|
Övrig personal |
83 |
+ 4 |
|
|
|
117 |
+ 7 |
|
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
7 410 000 |
- 500 000 |
- 462 000 |
|
Sjukvård |
16 000 |
+ 600 |
— |
|
Reseersättningar |
525 000 |
- 100 000 |
- 185 000 |
|
Lokalkostnader |
1011000 |
+ 124 900 |
+ 289 000 |
|
Expenser |
1 000 000 |
- 302 000 |
- 302 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(59 000) |
(-) |
(-) |
|
Lönekostnadspålägg |
1 703 000 |
- 91000 |
- 35 000 |
|
|
11 665 000 |
-867 500 |
- 695 000 |
Hovrätterna
1. Tre ordförandetjänster yrkas för hyresnämnderna för Hallands län, Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län. Vidare yrkas för dessa hyresnämnders kansli en förstärkning med fyra biträdestjänster (+423 000 kr.).
2. Medel yrkas för tillfällig personal till hyresnämndskanslierna under Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge (+ 443 000 kr.).
Departementschefen
Med verkan fr. o. m. den 1 januari 1972 inrättas arrendenämnder som avses i 8 kap. 29 § jordabalken (prop. 1970: 20, 3LU 80, 82, rskr 443 och prop. 1970: 145, 3LU 81, rskr 444). Det får förutsättas att de nuvarande hyresnämndsordförandena kommer att tas i anspråk även som ordförande i arrendenämnd. Arrendenämndernas kansligöromål beräknas komma att utföras av hyresnämndskanslierna. Anslaget Hyresnämnderna bör därför fr. o. m. den 1 januari 1972 få tas i anspråk även för arrendenämnderna.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 970 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Hyresnämnderna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 970 000 kr.
G 6. Vissa kostnader i anledning av allmänna val
1969/70 Utgift 17 078 736
1970/71 Anslag 12 000 000
1971/72 Förslag 500 000
• Anslaget Vissa kostnader i anledning av allmänna val, tolfte huvudtiteln för budgetåret 1969/70.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 71
Från anslaget bestrids statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt utbetalas ersättning till vissa myndigheter och verk för biträde i samband med allmänna val.
Departementschefen
Kostnaderna under nästa budgetår beräknar jag till 500 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kostnader i anledning av allmänna val för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 72
KAPITALBUDGETEN I Statens affärsverksfonder
G Domänverket
1. Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården
1969/70 Utgift — Reservation 105 023
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids utgifter för köp av jordbruksfastigheter, lämpliga att nyttjas som anstalter för kriminalvårdsklientelet.
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 1 000 kr.
Departementschefen
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med ett endast formellt belopp. Jag biträder kriminalvårdsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
II Statens allmänna fastighetsfond
1. Polishus m. m.
1969/70 Utgift 19 011666 Reservation 47 104 143
1970/71 Anslag 45 000 000 1971/72 Förslag 40 000 000
Anslaget är avsett för inlösen av polishus och för nybyggnad i statlig regi.
Byggnadsstyrelsen
Under budgetåren 1965/66—1969/70 har sammanlagt 173,5 milj. kr. anvisats under detta anslag. Av dessa medel har intill utgången av budgetåret 1969/70 disponerats 114,6 milj. kr. för inköp av polishus och tomtmark för polishus. Under budgetåret 1969/70 har staten löst in polishusen i Varberg, Ljusdal och Kungälv samt förvärvat tomtmark för polishus i Härnösand, Söderhamn, Visby och Uppsala.
Förhandlingar pågår om förvärv av vissa polishus och tomtmark för
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 73
polishus på ett antal orter. Dessutom räknar styrelsen med att successivt inleda förhandlingar om förvärv av ytterligare ett antal polishus. I vissa fall kan köpeskillingen behöva fördelas på flera år. Byggnadsstyrelsen beräknar att kostnaderna för sådana förvärv under innevarande budgetår kommer att uppgå till ca 68 milj. kr.
För nästa budgetår har styrelsen yrkat 50 milj. kr. för inlösen av polishus och förvärv av tomtmark för nya polishusbyggen.
Styrelsen räknar med att under nästa budgetår kunna färdigställa polishus i Örnsköldsvik och Vimmerby och kunna påbörja uppförande av polishus i Skövde, Falköping, Uppsala, Landskrona, Söderhamn, Enske-de, Motala och Kiruna.
Styrelsen beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1971/72 till 100 milj. kr.
Departementschefen
I 1970 års statsverksproposition (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 85, SU 2, rskr 2) upptogs i investeringsplanen under rubriken Till Kungl. Maj:ts disposition en medelsförbrukning av 4,9 milj. kr. inom en kostnadsram av 10 milj. kr. Medlen var avsedda för nybyggnad av sådana polishus som kunde behöva påbörjas under budgetåret utöver de objekt, som särskilt nämndes i investeringsplanen. Kungl. Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att uppföra ett polishus i Örnsköldsvik. Byggnadsstyrelsen har också hemställt om uppdrag att få uppföra ett polishus i Visby. I samband med behandlingen av frågan om utgifter på tilläggsstat II senare denna dag avser jag att hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna att polishusen i Örnsköldsvik och Visby förs upp i investeringsplanen för anslaget för innevarande budgetår.
Jag förordar, att det i investeringsplanen för nästa budgetår tas upp en kostnadsram av 55 milj. kr. för sådana objekt som kan behöva påbörjas under budgetåret. Bland de objekt som kan bli aktuella kan nämnas polishus i Uppsala, Landskrona, Falköping, Skövde och Söderhamn. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut om och när sådana polishusobjekt skall påbörjas.
Vidare förordar jag att medel beräknas för inlösen av polishus.
Genom beslut av riksdagen (prop. 1967: 1 bil. 4 s. 93, SU 2, rskr 2) har Kungl. Maj:t bemyndigats att godkänna köpekontrakt avseende förvärv av polishus enligt vilka betalningen av köpeskillingen får fördelas på tre budgetår. Köpekontrakt som godkänns under innevarande budgetår eller som har godkänts tidigare budgetår får medföra utgifter om högst 20 milj. kr. för år under de två följande budgetåren 1971/72 och 1972/73. Godkännande av köpekontrakt under nästa budgetår får dessutom medföra utgifter om högst 20 milj. kr. för budgetåret 1973/74.
Anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 utgör totalt 40 milj. kr. enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
74
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
|
Kostnadsram |
|
Beräknad för |
Byggnadsobjekt m. m.
Medelsförbrukning
1.4.69 1.4.70 Faktisk
t.o.m. 1970/ 1971/ 1969/ 71 72 70
Byggstart mån/år
Färdigställande mån/åi
|
5.69 12.69 1.70 2.70 9.70 2.71 |
Polishus i Gävle Ledningscentral i Stockholms polisdistrikt Polishus i Ängelholm Polishus i Härnösand Polisskolan Ulriksdal Polishus i Örnsköldsvik Polishus i Visby Till Kungl. Maj:ts
disposition Inköp av polishus och av tomtmark för polishus
Erfarenhetsmässig reduktion av medelsbehovet
15 90017 015 5 876 9 500 1500 10.69
|
2 320 6 520 8 600 8 500 |
|
2 455 6 800 9 275 9 180 10 380 9 800 55 000 |
|
2 142 1422 1 305 1086 |
|
260 4 700 6 900 3 500 5 200 3 000 |
53 575 1 000 3 000 5 000 5 000
22 500
|
41000 74 060 |
21000 59 628
956 628
5.71
5.70 5.71 6.71 1.73 3.72 10.72
|
Summa |
1183173 104 59 000 |
|
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.) |
|
|
Medelstillgång |
Beräknad medelsförbrukning |
|
Behållning 1.71970 Anslag för 1970/71 Anslag för 1971/72 (förslag) |
47 104 45 000 40 000 132 104 |
1970/71 1971/72 |
73 104 59 000 132 104 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Polishus m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.
2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet
1969/70 Utgift 1832 021 Reservation il 317 979
1970/71 Anslag il 250 000
1971/72 Förslag 3 000 000
• Anslaget Renovering av byggnad för regeringsrätten
Under anslaget Renovering av byggnad för regeringsrätten har för budgetåren 1969/70 och 1970/71 anvisats medel för ombyggnad av Stenbockska palatset på Riddarholmen för regeringsrätten.
I 1970 års statsverksproposition (prop. 1970: 1 bil. 4) förelades riksdagen förslag om att staten skulle överta lokalhållningen för de allmänna underrätterna. Riksdagen biföll förslaget den 11 mars 1970 (SU 34, rskr 94).
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 75
Redogörelse för ombyggnaden av Stenbockska palatset lämnades senast i 1970 års statsverksproposition (prop. 1970: 1 bil. 4 s. 88). Kungl. Maj:t lämnade den 27 februari 1970 byggnadsstyrelsen uppdrag att utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 3 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.
Byggnadsstyrelsen
Kostnadsramen föreslås höjd med 300 000 kr. över index till 4 350 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970. Kostnadsökningen beror på att byggnadsstyrelsen ej anser det ekonomiskt försvarbart att reparera det befintliga taket, utan föreslår att detta byts ut mot ett nytt tak av koppar, att en hiss i enlighet med nyttjarens önskemål bör dras ned till källarvåningen samt att projekteringskostnaderna stigit.
Departemen t sch ef en
Kostnaderna för samtliga investeringar i domstolslokaler bör enligt min mening bestridas från ett enda anslag med namnet Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. Den reservation som eventuellt kan finnas under anslaget Renovering av byggnad för regeringsrätten vid utgången av budgetåret 1970/71 torde få föras över till det nya anslaget.
Inför statens övertagande av lokalhållningen för de allmänna underrätterna ålades tidigare lokalhållare genom kungörelsen (1969: 489) om samråd rörande lokaler för allmän underrätt att i samband med att planering sker för ny-, om- eller tillbyggnad av tingshus eller annan lokal för allmän underrätt eller för förvärv eller förhyrning av sådan lokal anmäla vad som planerades för byggnadsstyrelsen. Efter sådan anmälan har samråd mellan byggnadsstyrelsen och tidigare lokalhållare ägt rum i ett stort antal fall. I flera fall har byggnadsarbeten som påbörjats eller projekterats inte hunnit avslutas före den 1 januari 1971. Eftersom staten genom lagen (1970: 390) med vissa bestämmelser i anledning av statens övertagande av lokalhållningen för de allmänna underrätterna inträtt i tidigare lokalhållares förpliktelser uppkommer redan under innevarande budgetår behov av medel för att byggnadsstyrelsen skall kunna fullfölja påbörjade eller projekterade byggnadsarbeten.
För att täcka de kostnader som föranleds av statens skyldighet att övertaga tidigare lokalhållares förpliktelser vad avser underrätterna och för att täcka vissa merkostnader för pågående ombyggnad av Stenbockska palatset för regeringsrätten, avser jag att i samband med behandlingen senare denna dag av frågan om utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71 hemställa att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att ytterligare 4 milj. kr. för innevarande budgetår anvisas för byggnadsarbeten för domstolsväsendet. Medelsbehovet under nästa budgetår för ändamålet kan härefter beräknas uppgå till cirka 3 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
76
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
|
Byggnads-
Kostnadsram 1.4. 1.4. 1969 1970 |
Medelsfö Faktisk t. 0. m. 1969/70 |
rbrukning Beräknad för |
Byggstart mån./ är |
Färdigställande män./ år |
|
|
1970/ 71 |
1971/ 72 |
||||
|
Stenbockska palatset 3 750 4 350 Byggnadsarbeten för underrätterna — 6 050 Summa 10 400 |
832 |
3 368 3 200 6 568 |
150 2 850 3 000 |
3.70 |
10.71 |
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
|
Behållning 1.7.1970 Anslag 1970/71 riksstat tilläggsstat 11 (förslag) Anslag 1971/72 (förslag) |
1318 1250 4 000 3 000 9 568 |
1970/71 1971/72 |
6 568 3 000 9 568 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten fÖr domstolsväsendet för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
11 842 982
5 000 000
10 000 000
Reservation
12 699 082
Från anslaget bestrids utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården.
Kriminalvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till sammanlagt 25,5 milj. kr. Departementschefen
Jag förordar att medel för budgetåret 1971/72 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
77
Byggnadsobjekt
Kostnadsram Medelsförbrukning
Faktisk Beräknad för t.o.m. 1.4.1969 1.4.1970 1969/70 1970/71 1971/72
Bygg- Färdigstart ställan-mån/år de
mån/år
|
Kriminalvårdsstyrelsen |
|
|
|
|
|
|
Bergsåker (mark) |
25 |
25 |
— |
25 |
— |
|
Frivårdshotell (mark) |
644 |
644 |
167 |
477 |
— |
|
Frivårdshotell (byggn) |
4 022 |
4 129 |
1379 |
2 000 |
750 |
|
Frivärdsverkstäder (mark) |
400 |
400 |
— |
400 |
— |
|
Sjöboda (verkstad) |
428 |
428 |
384 |
44 |
— |
|
Skenas (gymn.sal) |
563 |
563 |
518 |
45 |
— |
|
Skenas (verkstad) |
1 530 |
1530 |
1439 |
91 |
— |
|
Tillberga (mark) |
125 |
125 |
85 |
40 |
— |
|
Ystad (mark) |
220 |
220 |
— |
220 |
— |
|
.Djupvik (mark) |
|
|
|
|
|
|
Leksand (mark) |
567 |
567 |
559 |
8 |
|
|
Valla (mark) |
|
|
|
|
|
|
Viskan (mark) |
|
|
|
|
|
|
Tvä öppna 60-mannaansialter, en |
|
|
|
|
|
|
terapianstalt och ett frigångshem |
|
|
|
|
|
|
(mark) |
600 |
600 |
— |
600 |
— |
|
Inackorderingshem för frivärds- |
|
|
|
|
|
|
klientel |
800 |
865 |
— |
800 |
65 |
|
Gruvberget |
460 |
460 |
— |
460 |
— |
|
Frigångshem för västra räjcnge.T |
— |
310 |
— |
— |
310 |
|
Fångvårdens byggnadskommitté |
|
|
|
|
|
|
Slutredovisade företag t.o.m. |
|
|
|
|
|
|
30.6.1970 |
15 107 |
— |
76 404 |
— |
— |
|
•Övriga företag |
|
|
|
|
|
|
Hall |
20 135 |
19 990 |
15 943 |
1 728 |
171 |
|
Hinseberg (rivningsarbeten) |
42 |
42 |
— |
42 |
— |
|
Kumla |
36 475 |
36 500 |
36 284 |
216 |
—. |
|
Norrtälje |
189 |
187 |
187 |
— |
— |
|
.Skenas (kök, personalmatsal) |
1 270 |
1 370 |
— |
200 |
1 000 5.71 5.72 |
|
Skogome |
13 890 |
14 245 |
11002 |
1 115 |
2 000 |
|
Skänninge |
8 100 |
8 100 |
7 869 |
231 |
— |
|
Tidaholm |
30 |
30 |
25 |
5 |
— |
|
Ulriksfors |
2 695 |
2 695 |
2 654 |
41 |
— |
|
Uppsala (skyddsplantering) |
212 |
226 |
59 |
100 |
60 |
|
Viskan |
13 850 |
14 575 |
3 146 |
9 000 |
2 300 10.69 5.71 |
|
Österåker |
28 350 |
28 650 |
26 605 |
1775 |
200 11.66 10.71 |
|
Fastighetsförvärv |
8 885 |
8 885 |
2 261 |
775 |
2 000 |
|
625 |
|
750 |
|
4 003 |
Kommitténs förvaltningskostnader
Summa 159 614 146 361 190 973 21063 9 606
Erfarenhetsgrundad reducering av medelsbehovet
Beräknat medelsbehov
— — 2 970
— 21 063 6 636
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 78
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgäng
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970
Anslag för 1970/71
Anslag för 1971/72 (förslag)
|
12 699 |
1970/71 |
21063 |
|
5 000 |
1971/72 |
6 636 |
|
10 000 |
|
|
27 699
27 699
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.
4. Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm
|
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag |
— Reservation
35 000 000 1000
7 000 000
Genom beslut den 15 december 1967 och den 5 april 1968 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm för rättspsykiatrisk klinik, häkte och arrester samt lokaler för polismyndigheten i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt och rikspoHsstyrelsen. Kungl. Maj:t har genom beslut den 29 juni 1970 uppdragit till byggnadsstyrelsen att utföra rivnings- och schaktningsarbeten för nybyggnaden inom en kostnadsram av 2 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet
79
Register
Sid. 1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Justitiedepartementet m. m.
|
2 765 000 |
|
11 330 000 |
|
1 100 000 |
|
941 000 |
|
680 000 |
|
84 000 |
|
60 000 |
|
9 360 000 |
|
8 750 000 |
|
200 000 |
|
535 000 |
|
1 000 000 |
|
36 805 000 |
|
53 400 000 |
|
33 700 000 |
|
49 350 000 |
|
35 300 000 |
|
1 500 000 |
|
883 800 000 |
|
11700 000 |
|
4 175 000 |
|
1000 |
|
1 072 926 000 |
|
2 940 000 |
|
66 350 000 |
|
69 290 000 |
|
9 49i:ooo |
|
*5 900 000 |
|
150 000 |
|
»13 200 000 |
|
34 360 000 |
|
192 563 000 |
|
15 100 000 |
|
740 000 |
|
885 000 |
|
1 540 000 |
|
273 929 000 |
5 Statsrådsberedningen
6 Justitiedepartementet
7 Svensk författningssamling
7 Justitiekanslern
8 Lagberedningen
9 Fideikommissnämnden
9 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
10 Kommittéer m. m.
10 Centralnämnden för fastighetsdata
14 Efterutbildning inom justitiedepartementets
verksamhets
område
14 Extra utgifter
14 Ersättning för personskador på grund av brott
B. Polisväsendet
20 Rikspolisstyrelsen
23 Polisverket: Inköp av motorfordon m. m.
25 Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m.
26 Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och upp dagande av brott mot rikets säkerhet m. m.
26 Polisverket: Diverse utgifter
27 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
31 Lokala polisorganisationen: Utrustning
32 Statens kriminaltekniska laboratorium 34 Folisenheter med särskild budget
C. Åklagarväsendet
36 Riksåklagaren
37 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna
D. Domstolarna
40 Högsta domstolen m. m.
41 Regeringsrätten
41 Regeringsrättens årsbok
41 Kammarrätterna
42 Hovrätterna
45 Underrätterna
47 Ersättningar till nämndemän m. m.
47 Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet
48 Anskaffande av blanketter och fastighetsböcker m. m. för domstolsväsendet
48 Domstolsväsendets organisationsnämnd
* Beräknat belopp
Prop. 1971:1 Bilaga 4 Justitiedepartementet 80
Sid.
E. Rättegångsväsendet i allmänhet
52 Ersättning åt domare, vittnen och parter 26 750 000
52 Kostnader enligt lagen om fri rättegång 14 000 000
53 Understöd för utomprocessuell rättshjälp 3 300 000
54 Tornedalens rättshjälpsanstalt 490 000
44 540 000
F. Kriminalvården
56 Kriminalvårdsstyrelsen 17 544 000
58 Fångvårdsanstaltema 256 173 000
62 Frivården 45 107 000
63 Maskin- och verktygsutrustning m. m. 2 385 000
64 Engångsanskaffning av inventarier m. m. 3 365 000
64 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m. 660 000
65 Utbildning av personal m. fl. 2 100 000 65 Kriminologisk forskning 440 000
65 Frivillig kontaktverksamhet m. m. 100 000
66 Kriminalvårdsenheter med särskild budget 1 000
327 875 000
G. Diverse
68 Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. 50 000
68 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.
inom privaträttens område 100 000
69 Bidrag
till Nordisk Domssamling 12
000
69 Bidrag
till politiska partier 24
500 000
69 Hyresnämnderna 10 970 000
70 Vissa kostnader i anledning av allmänna val 500 000
36 132 000
Summa för driftbudgeten 1 861 497 000
KAPITALBUDGETEN
I. Statens afTärsverksfonder: G. Domänverket
72 Förvärv av jordbruksfastigheter för kriminalvården 1 000
1000
II. Statens allmänna fastighetsfond
72 Polishus m. m. 40 000 000
74 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 3 000 000
76 Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 10 000 000
78 Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm 1 000
53 001 000
Summa för kapitalbudgeten 53 002 000
Totalt för justitiedepartementet 1 914 499 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 70060»
Bilaga 5 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 5
Utrikesdepartementet
ÖVERSIKT
Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden rörande förhållandet till och överenskommelser med andra stater och Sveriges deltagande i internationella organisationer.
Dessa ärenden spänner över en mängd skiftande ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, rättslig, social, kommersiell, humanitär och kulturell natur. Till verksamheten hör bl. a. Sveriges deltagande i det internationella utvecklingssamarbetet, skyddet av svenska medborgares intressen i främmande länder och information om Sverige i utlandet. Viktigare frågor redovisas bl. a. i den av utrikesdepartementet årligen utgivna publikationen Utrikesfrågor och i månatliga meddelanden angående vissa utrikesärenden.
Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen méd 86 lönade utlandsmyndigheter och mer än 500 olönade konsulat samt styrelsen för internationell utveckling (SIDA). Över tredje huvudtiteln utgår anslag bl. a. till Svenska institutet, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och Utrikespolitiska institutet.
Utgifterna inom utrikesdepartementets område beräknas komma att öka med ca 214 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Därmed omsluter verksamheten ca 1 189 milj. kr.
Utrikesförvaltningen
De organisatoriska förändringar som tas upp i årets statsverksproposition avser bl. a. upprättande av ambassad i Hanoi under ledning av en chargé d'affaires, generalkonsulat i Leningrad samt konsulat i Szczecin i samband med indragning av konsulatet i Gdansk.
Internationellt utvecklingssamarbete
Som ett led i förverkligandet av enprocentplanen för det svenska utvecklingssamarbetet föreslås för budgetåret 1971/72 en ökning av de sammanlagda biståndsanslagen med ca 200 milj. kr. till 1 miljard kr. I
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 2
förhållande till biståndsanslagen under innevarande budgetår, drygt 800 milj. kr., innebär förslaget en ökning med ca 25 "/o.
Fr. o. m. budgetåret 1970/71 redovisas samtliga biståndsanslag på tredje huvudtiteln. Det bör därför vara möjligt att nu genomföra en mer ändamålsenlig anslagsindelning. Detta innebär att alla multilaterala bidrag föreslås redovisade under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. De direkta svenska biståndsinsatserna har sammanförts under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete. Liksom tidigare år redovisas kostnaderna för rekrytering, utbildning och information under anslaget C 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet och kostnaderna för SIDA:s verksamhet under anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA). Därtill kommer ett nytt anslag C 5. Utredningsverksamhet. Detta anslag avser kostnaderna för den översyn av SIDA:s organisation som Kungl. Maj:t beslutade om i januari 1970 och för vilket ändamål en särskild ledningsgrupp tillsatts.
Anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram föreslås för budgetåret 1971/72 uppgå till sammanlagt ca 396 milj. kr. och anslaget Bilateralt utvecklingssamarbete till ca 572 milj. kr.
Biståndsanslagens utveckling och fördelning på verksamhetsformer under senare budgetår framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
|
|
Anvisat |
Anvisat |
Anvisat |
Anvisat |
Förslag |
|
|
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
1. Bidrag till internationella |
|
|
|
|
|
|
biståndsprogram |
183,7 |
217,6 |
275,8 |
295,9 |
395,9 |
|
FN:s utvecklingsprogram |
|
|
|
|
|
|
(UNDP) |
80,9 |
80,9 |
96,2 |
109,2 |
119,6 |
|
Internationella utveck- |
|
|
|
|
|
|
lingsfonden (TDA) |
51,8 |
72,4 |
87,9 |
103,5 |
175,9 |
|
FN:s barnfond (UNICEF) |
8,8 |
9,0 |
15,0 |
20,0 |
30,0 |
|
Intemationella livsmedels- |
|
|
|
|
|
|
programmet (WFP) och |
|
|
|
|
|
|
1967 ärs konvention om |
|
|
|
|
|
|
livsmedelshjälp (FAC) |
15,6 |
37,7 |
42,9 |
42,9 |
42,9 |
|
Regionala utvecklingsban- |
|
|
|
|
|
|
ker |
2,6 |
2,6 |
18,2 |
2,6 |
— |
|
Övriga multilaterala bidrag |
24,0 |
15,0 |
15,6 |
17,8 |
27,5 |
|
2. Bilateralt utvecklingssam- |
|
|
|
|
|
|
arbete |
210,1 |
111,6 |
337,5 |
476,3 |
572,2 |
|
3. Rekrytering och utbildning |
|
|
|
|
|
|
av fältpersonal samt in- |
|
|
|
|
|
|
formationsverksamhet |
2,2 |
3,6 |
5,3 |
8,7 |
10,0 |
|
4. Styrelsen för internationell |
|
|
|
|
|
|
utveckling (SIDA) |
7,9 |
9,9 |
15,0 |
18,7 |
20,8 |
|
5. Utredningsverksamhet |
— |
— |
— |
1,1 |
0,8 |
|
6. Biståndsförvaltningens |
|
|
|
|
|
|
lånefond |
0,2 |
0,1 |
0,2 |
— |
0,2 |
|
Totalt |
404,1 |
503,8 |
633,8 |
800,7 |
1 000,0 |
Anvisat på tilläggsstat I.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 3
Information om Sverige i utlandet
Medel till information i utlandet föreslås anvisade under tre huvudtitlar, nämligen tredje huvudtiteln för utrikesförvaltningens informationsverksamhet. Svenska institutets verksamhet (prop. 1970: 45, SU 86, rskr 193), en del av verksamheten vid kollegiet för Sverige-information i utlandet och större delen av Svensk-internationella pressbyråns verksamhet, åttonde huvudtiteln för Sveriges radios utlandsprogram samt tionde huvudtiteln för kommersiell information och turistinformation.
De föreslagna anslagen till informationsverksamhet i utlandet under tredje huvudtiteln uppgår till närmare 14 milj. kr.
Sammanställning
Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
|
|
Anvisat 1970/71 |
Förslag 1971/72 |
Förändring |
|
|
DRIFTBUDGETEN |
|
|
|
|
|
A. Utrikesdepartementet m. m. B. Bidrag
till vissa internationalla organisatio C. Internationellt utvecklingssamarbete D. Information om Sverige i utlandet E. Diverse |
134,7 20,1 '799,7 12,6 '4,1 |
141,5 22,6 999,8 13,7 4,7 |
+ + 4- -i-+ |
6,8 2,5 200,1 1,1 0,6 |
|
Summa för driftbudgeten |
971,2 |
1182,3 |
+ |
211,1 |
|
KAPITALBUDGETEN |
|
|
|
|
|
Statens allmänna fastighetsfond Utrikesförvaltningens lånefond Biståndsförvaltningens lånefond |
4,0 0,1 |
6,2 0,2 0,2 |
+ + + |
2,2 0,1 0,2 |
|
Summa för kapitalbudgeten |
4,1 |
6,6 |
+ |
2,5 |
|
Totalt för utrikesdepartementet |
975,3 |
1 188,9 |
+ |
213,6 |
' Härutöver har anvisats 1,1 milj. kr. pä tilläggsstat I. ' Härutöver har anvisats 0,5 milj. kr. på tilläggsstat I.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj: t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Ministern för utrikes ärendena anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Tredje huvudtiteln A. UTRIKESDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Utrikesförvaltningen
1969/70 Utgift 119 251355 1970/71 Anslag 120 662 000 1971/72 Förslag 126 018 000
|
|
1970/71 |
Beräknad änd- |
|
|
|
|
ring |
1971/72 |
|
|
|
Dep |
. chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
510 |
-f- |
6 |
|
Övrig personal |
534 |
+ |
5 |
|
|
1044 |
+ |
11 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
48 900 000 |
+ |
1 267 000 |
|
Representationsbidrag till ministem för utrikes |
|
|
|
|
ärendena |
30 000 |
|
— |
|
Representations- och hyresbidrag till vissa |
|
|
|
|
tjänstemän i utrikesdepartementet |
87 000 |
|
— |
|
Utlandstillägg m. m. |
10 645 000 |
+ |
315 000 |
|
Skatter, avgångsvederlag m. m. för av veder- |
|
|
|
|
börande utlandsmyndigheter anställd personal |
1 000 000 |
+ |
63 000 |
|
Sjukvård m. m. |
795 000 |
+ |
120 000 |
|
Reseersättningar |
6 300 000 |
+ |
359 000 |
|
Fraktkostnader |
1 480 000 |
-f- |
87 000 |
|
Lokalkostnader |
30 685 000 |
+ |
1 547 000 |
|
Automatisk databehandling |
301 000 |
|
34 000 |
|
Expenser |
8 804 000 |
+ |
664 000 |
|
Utbildningsverksamhet |
235 000 |
4- |
40 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
11400 000 |
-1- |
928 000 |
|
|
120 662 000 |
-1- |
5 356 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 5
Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman redovisas i en förteckning, vilken som bilaga 5.1 torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Som bilaga 5.2 torde få fogas till protokollet en uppställning över utrikesförvaltningens diplomatiska och konsulära tjänster.
Utrikesdepartementet har f. n. 30 aspiranter under utbildning enligt en tvåårig utbildningsplan, fastställd av Kungl. Maj:t.
Sändebudet i Peking ackrediterades år 1969 även i Hanoi. Sedan juli 1970 är en tjänsteman från ambassaden i Peking placerad där. Med hänsyn till behovet av fortsatt representation på platsen förordar jag, att en ambassad upprättas i Hanoi under ledning av en chargé d'affaires, underställd sändebudet i Peking. Medel för ytterligare tjänster i anledning härav är f. n. ej erforderliga.
Formerna för den svenska representationen vid Europarådet i Strasbourg är föremål för övervägande i enlighet med 1970 års riksdags önskemål (SU 12, rskr 306). I avvaktan på resultatet härav avses en tjänsteman att tillfälligt placeras i Strasbourg.
Mellan Sverige och Sovjetunionen har enighet uppnåtts om upprättande av generalkonsulat i Leningrad resp. Göteborg. Med hänsyn härtill förordar jag, att ett generalkonsulat i Leningrad upprättas under budgetåret 1971/72. I avvaktan på närmare utredning om personalbehovet vid denna myndighet beräknas en tjänsteman tillfälligt kunna placeras där.
Med hänsyn till en förskjutning av tyngdpunkten i den konsulära verksamheten i norra Polen förordar jag, att det lönade konsulatet i Gdansk dras in och att i stället den nuvarande olönade konsulära myndigheten i Szczecin omvandlas till ett lönat konsulat.
F. n. finns i Milano och Houston lönade generalkonsulat, som förutom sina allmänna konsulära uppgifter har ansvaret för kommersiella ärenden och verkar som organ för den allmänna upplysningsverksamheten om Sverige.
Chefen för handelsdepartementet kommer senare denna dag att,förorda, att handelssekreterarkontor upprättas i norra Italien och i sydöstra delen av Amerikas förenta stater den 1 januari 1972. Med anledning härav kommer verksamheten vid nämnda utlandsmyndigheter att inslcränkas. Hänsyn har tagits härtill vid beräkningen av medel under detta anslag. Formerna för den fortsatta konsulära verksamheten på dessa orter måste utredas närmare. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att företa de förändringar i fråga om den konsulära organisationen som kan bli erforderliga.
Efter samråd med cheferna för berörda departement kommer fr. o. m. budgetåret 1971/72 medel för tjänster som biträden åt de vid vissa utlandsmyndigheter tjänstgörande försvars- och socialattachéerna, lantbruksrepresentanterna samt de ekonomiska och tekniska attachéerna att beräknas under fjärde och femte, nionde resp. sjunde och trettonde
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 6
huvudtiteln. Hänsyn har tagits härtill vid beräkningen av medel under förevarande anslag.
Sverige har sedan länge hävdat folkrättens grundläggande betydelse för ett fredligt mellanfolkligt samarbete. I samma takt som detta samarbete stegrats har kravet på ständig tillgång till högt kvalificerad folkrättsexpertis ökat. En tjänst som sakkunnig i folkrätt i Cr 3 bör därför inrättas i departementet. Därvid behöver inte längre, såsom hittills, medel beräknas för ett särskilt arvode för dylik expertis.
Med hänsyn till den ökade arbetsbelastningen för ambassaden i Rom på grund av Sveriges engagemang vid FAO beräknar jag medel för en tjänst som förste ambassadsekreterare vid ambassaden. I övrigt beräknar jag medel för en tjänst som konsul vid det olönade generalkonsulatet i Kuwait samt för ytterligare åtta tjänster inom utrikesdepartementet, varav tre för handläggande personal.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i utrikesdepartementet inrätta en tjänst som sakkunnig i folkrätt i Cr 3,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att företa eventuella förändringar i fråga om den konsulära organisationen i enlighet med vad som angivits i det föregående,
c) till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 126 018 000 kr.
A 2. Representationsbidrag till utlandstjänstemän
1969/70 Utgift 3 375 826
1970/71 Anslag 3 650 000
1971/72 Förslag 3 650 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för representation, som utövas av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och tjänstemän i utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Bidragen fastställs av ministern för utrikes ärendena på förslag av utrikesförvaltningens lönenämnd. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Representationsbidrag till utlandstjänstemän för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 3 650 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 7
A 3. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat
1969/70 Utgift 3 764 503 Reservation 981464
1970/71 Anslag 3 460 000
1971/72 Förslag 3 960 000
Under detta anslag anvisade medel används för ersättning, underhåll och nyanskaffning av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresentationen. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 500 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 960 000 kr.
A 4. Kursdifferenser
1969/70 Inkomst 71 573
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1000
I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kursdifferenser för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
A 5. Ersättningar åt olönade konsuler
1969/70 Utgift 1 436 995
1970/71 Anslag 1650 000
1971/72 Förslag 1 800 000
Anslaget används för att betala s. k. kontorskostnadsbidrag till vissa olönade konsuler samt utrustning som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat.
Det finns f. n. över 500 svenska olönade konsulat. De olönade konsulerna gör en värdefull insats för Sverige antingen det gäller bistånd till sjöfolk och andra svenska medborgare, informationsverksamhet eller andra aktiviteter. De erhåller ingen ersättning för sitt arbete. Till blott ett mindre antal lämnas kontorskostnadsbidrag, bland dem de konsulat där utsända utrikeskanslister är stationerade. Anslaget bör höjas med 150 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar åt olönade konsuler för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 ler.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 8
A 6. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom intemationell organisation
1969/70 Utgift 4 534 879
1970/71 Anslag 4 045 000
1971/72 Förslag 4 550 000
Anslaget, som används för att bestrida kostnader för förhandlingar och överläggningar med och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten, bör med hänsyn till belastningen räknas upp med 505 000 kr. till 4 550 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 550 000 kr.
A 7. Kostnader för vissa nämnder m. m.
1969/70 Utgift 94 338
1970/71 Anslag 100 000
1971/72 Förslag 110 000
Från anslaget bestrids utgifterna för utrikesdepartementets nämnder. Anslaget bör räknas upp med 10 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kr.
A 8. Kommittéer m. m.
|
1969/70 Utgift |
87 376 |
|
1970/71 Anslag |
75 000 |
|
1971/72 Förslag |
225 000 |
Reservation 231935
Från anslaget bestrids kostnaderna för kommittéer och utredningar, som faller inom utrikesdepartementets verksamhetsområde. Anslaget bör räknas upp med 150 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kr.
|
A 9. Extra utgifter |
|
|
|
1969/70 Utgift |
168 271 |
Reservation |
|
1970/71 Anslag |
100 000 |
|
|
1971/72 Förslag |
200 000 |
|
416 920
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 9
Från detta anslag bestrids bl. a. vissa kostnader för utomnordiska resor, som företas av utrikesdepartementets kommittéer och nämnder.
Av reservationen från budgetåret 1969/70 har 167 000 kr. tagits i anspråk för en gåva till Kennedy Center, för vilken medel beräknats under anslaget (prop. 1966:1 bil. 5 s. 15, SU 3, rskr 3). Anslaget bör räknas upp med 100 000 kr tiU 200 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.
A 10. Tillfälliga representationskostnader
1969/70 Utgift 660 486
1970/71 Anslag 950 000 .
1971/72 Förslag 950 000
Detta anslag utnyttjas huvudsakligen för att bestrida vissa kostnader av representationskaraktär, som uppstår i samband med besök i Sverige av utländska statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tillfälliga representationskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 10
B. BIDRAG TILL VISSA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
B 1. Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag
1969/70 Utgift 4 151
1970/71 Anslag 5 000
1971/72 Förslag 6 000
Då Sveriges bidrag till Permanenta skiljedomstolens internationella byrå för kalenderåret 1971, vilket utbetalas under det svenska budgetåret 1971/72, beräknas komma att överstiga 5 000 kr., bör anslaget höjas med 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kr.
B 2. Förenta Nationerna
1969/70 Utgift 10 962 167
1970/71 Anslag 11 500 000 1971/72 Förslag 13 700 000
Sveriges ordinarie medlemsbidrag till FN för kalenderåret 1970 uppgick till omkring 9,1 milj. kr.
Det ordinarie bidraget till FN för kalenderåret 1971 har ännu inte fastställts men beräknas komma att uppgå till omkring 10,6 milj. kr.
För budgetåret 1971/72 — FN:s räkenskapsår 1972 — synes det motiverat att räkna med en ökning av drygt 1 milj. kr. jämfört med det beräknade bidraget för räkenskapsåret 1971.
Vaktstyrkan i Främre Orienten (UNEF) har visserligen avvecklats, men så länge Mellersta Östern-krisen ej lösts kan någon form av FN-närvaro i området på nytt bli aktuell. Något belopp för kostnader med anledning av tänkbara svenska insatser i sådant sammanhang kan inte nu beräknas.
Vad beträffar FN:s verksamhet på Cypern (UNFICYP) är det omöjligt att ställa några säkra prognoser. Under hösten 1968 skedde en 25-procentig reducering av styrkan. Emellertid är finansieringen av styrkan otillfredsställande och trots frivilliga bidrag från Sverige och andra länder har FN under en följd av år haft ett underskott, som f. n. beräknas till ca 31 milj. kr. Trots reduceringen har därför Sverige och flertalet av de andra länder, som genom sina frivilliga bidrag möjliggjort operationens genomförande, funnit det påkallat att fort-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 11
sätta att ge oförminskade bidrag. För Cypern bör under detta anslag beräknas ett oförändrat belopp om 2 milj. kr. Totalt bör anslaget således föras upp med 13,7 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förenta Nationerna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 13 700 000 kr.
B 3. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
1969/70 Utgift 4 734 461
1970/71 Anslag 5 050 000
1971/72 Förslag 5 400 000
I OECD:s budget redovisas utgifter under två huvudavdelningar. Del I upptar kostnader för organisationens sekretariat och personal, miljövårdsprogrammet samt för tekniskt bistånd till vissa medlemsländer m. m. och del II kostnader för verksamheten inom vissa till OECD anslutna organ såsom OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), Europeiska atomenergiorganet (ENEA) samt dess programbibliotek och centrum för sammanställning av neutrondata. Europeiska bolaget för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Eurochemic), centrum för forskning pä utbildningens område (CERI), vägforskningsprogrammet samt Europeiska transportministerkonferensen (ECMT).
Sveriges bidrag till OECD för år 1971 — vilket utbetalas under innevarande budgetår — kan uppskattas till omkring 4,9 milj. kr.
För Sveriges bidrag år 1972 förordar jag att anslaget höjs med 350 000 kr. i förhållande till nu utgående anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 400 000 kr.
B 4. Europeiska frihandelssammanslutningcn (EFTA)
1969/70 Utgift 1 696 040
1970/71 Anslag 2150 000
1971/72 Förslag 2 050 000
Sveriges bidrag till EFTA för budgetåret 1970/71 beräknas komma att uppgå till omkring 1 850 000 kr. För 1971/72 kan förutses en höjning med omkring 65 000 kr.
Anslaget kan dock med hänsyn till belastningen minskas med 100 000 kr.
lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Europeiska frihandelssammanslutningcn (EFTA) för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 12
B 5. Europarådet
1969/70 Utgift 1176 674
1970/71 Anslag 1400 000
1971/72 Förslag 1 450 000
Storleken av Sveriges bidrag till Europarådet budgetåret 1971/72 kan bestämmas först då Europarådets budget för kalenderåret 1972 fastställts, vilket beräknas ske på senhösten 1971. Det svenska bidraget till Europarådet för kalenderåret 1971, vilket utbetalas under det svenska budgetåret 1970/71, beräknas komma att uppgå till omkring 1,3 milj. kr. Bidraget för kalenderåret 1972 berälmas komma att öka med ca 150 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Europarådet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 13
C. INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE
I en enhälligt antagen resolution förklarade Förenta Nationernas sextonde generalförsamling år 1961 att sextiotalet skulle bli ett FN:s utvecklingsårtionde. Enligt beslutet skulle medlemsstaterna intensifiera sina ansträngningar att mobilisera stöd för u-ländernas utveckling. Bl. a. fastslogs att de rika länderna skulle sikta på att till u-länderna överföra resurser till ett värde som motsvarade 1 "/o av nationalinkomsten. Som allmän målsättning fastslogs att ökningen av u-ländernas bruttonationalprodukt vid slutet av årtiondet skulle uppgå till minst 5 "/o per år.
Denna produktionsmålsättning har av allt att döma uppnåtts. För tredje världen som helhet redovisas för perioden 1960—69 en tillväxt av bruttonationalprodukten på i genomsnitt ca 5,5 "/o om året, vilket är något snabbare än i industriländerna under samma period. Om man räknar bort den del av produktionsökningen som den växande befolkningen tagit i anspråk har emellertid utvecklingen i i-länderna varit väsentligt gynnsammare än i u-länderna. Klyftan mellan rika och fattiga länder har fortsatt att vidgas.
Den genomsnittliga befolkningstillväxten i u-länderna har under hela sextiotalet legat över 2,5 "/o per år, vilket innebär att den årliga per capita-tillväxten av bruttonationalprodukten inte överstigit 3 o/o. I vissa u-länder måste man räkna med att den genomsnittliga per capita-inkomsten har sjunkit. Endast ett begränsat antal u-länder har uppnått en tillväxt som, utöver ett bibehållande av existerande levnadsstandard för den växande befolkningen, medgett en betydande förbättring av människors livsvillkor. Klyftorna inom u-länderna tenderar också att öka. Statistiken ger vid handen att inkomstskillnaderna i u-länderna i allmänhet vuxit och att inkomstfördelningen där är betydligt ojämnare än i industriländerna. Den rådande sociala och ekonomiska strukturen har medfört att den ekonomiska tillväxten i stor utsträckning kommit begränsade befolkningsgrupper till del.
Det s. k. nettoresursflödet från i-länderna till u-länderna har under sextiotalet ökat endast i begränsad utsträckning, vilket inneburit att avståndet till enprocentmålets uppnående successivt vuxit. Vid utvecklingsårtiondets början uppgick detta flöde, mätt som andel av OECD-ländernas samlade bruttonationalprodukt, till 0,96 "/o. Därefter har procentandelen sjunkit till 0,72 «/o år 1969.
Det resursbegrepp som ligger till grund för dessa beräkningar och därmed för det nämnda enprocentmålet utgör emellertid ett mindre tillfredsställande mått både på givarländernas uppoffringar och kapitaltillskottens värde för mottagarländerna. Enligt den fastställda definitionen
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 14
ingår sålunda inte bara biståndstransfereringar utan också kommersiella krediter och privata investeringar. Någon hänsyn till u-ländernas räntebetalning och utflödet av utlandsägda företags investeringsinkomster tas inte. Konsekvensen av detta är, vilket Sverige i olika sammanhang framhållit, att ett uppnående av enprocentmålet enligt nuvarande definition inte garanterar ett ökande reellt nettoresursflöde till u-länderna.
Ett mera realistiskt mått på i-ländernas egentliga bistånd till u-länderna får man genom att se på flödet av de offentliga krediter och gåvor som lämnas i syfte att bistå u-ländernas utvecklingsansträngningar. För OECD-ländernas del ökade detta flöde relativt snabbt under sextiotalets första år, men har sedan år 1967 stagnerat på en nivå av omkring 33— 35 miljarder kr. Det motsvarade därmed år 1969 ca 0,36 '/o av OECD-ländernas samlade bruttonationalprodukt.
Stagnationen av biståndsflödet har under sextiotalets sista år varit särskilt allvarlig med hänsyn till u-ländernas stora skuldbörda. De årliga återbetalningarna av räntor och amorteringar för exportkrediter uppgår tillsammans med industriländernas hemtagning av investeringsinkomster till betydande belopp och har under senare år ökat snabbt. Behovet att över betalningsbalansen finansiera dessa snabbt expanderande finansiella utflöden har tvingat flertalet u-länder till betydande återhållsamhet på importsidan. Om dessa utvecklingstendenser fortsätter under sjuttiotalet kommer många u-länder att tvingas till en utvecklingshämmande, defla-tionistisk politik.
Det är mot denna bakgrund man skall se u-ländernas, av Sverige stödda, krav på ett särskilt mål som endast omfattar offentliga resursöverföringar direkt syftande till att främja u-ländernas utveckling. De olika industriländernas uppfyllelse av ett sådant mål skulle ge en mer rättvisande bild av deras uppoffringar för u-ländernas utveckling. Det viktigaste är emellertid att uppnåendet av ett offentligt biståndsmål på den nivå som nu är aktuell, 0,7 Vo av bruttonationalprodukten, innebär att det faktiska nettobiståndsflödet till u-länderna ökar väsentligt.
Strategin för FN:s andra utvecklingsårtionde
Utarbetandet av en strategi för det andra utvecklingsårtiondet har under de senaste åren dominerat FN:s verksamhet på det ekonomiska och sociala området. Efter intensiva förhandlingar fastställde FN:s generalförsamling strategin i oktober 1970, på 25-årsdagen av FN:s tillkomst. Med hänsyn till strategins betydelse för det framtida utvecklingssamarbetet fogas texten i översättning som bilaga 5.3 till detta protokoll.
Huvudmålet för utvecklingsstrategin är långsiktig förbättring av den enskildes levnadsvillkor. Även ökad ekonomisk tillväxt eftersträvas inom ramen för en gemensam strävan mot ekonomisk och social utjämning. För att främja detta syfte anges ett antal delmål av såväl ekonomisk som social karaktär.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 15
En breddning av den välståndsskapande basen förutsätts ske genom en produktionstillväxt av minst 6 »/o per år. Målet för den ekonomiska tillväxten förutsätter en ökning av produktionen inom jordbruket med 4 "/o och av industriproduktionen med 8 "/o årligen. U-ländernas långsiktiga ekonomiska tillväxt måste främjas bl. a. genom större investeringar.
Det kan ifrågasättas om dessa målsättningar är relevanta för u-länder på vitt skilda utvecklingsstadier. Att de ekonomiska målsättningarna i påfallande stor utsträckning getts kvantitativa uttryck beror dock främst på u-ländernas egna önskemål. Målen är snarast att tolka som allmänna uttryck för ett växande krav på en rättvisare fördelning av världens resurser.
Strategin anger vidare att produktionstillväxten per invånare skall uppgå till minst 3,5 "/o per år. I detta mål ligger ett antagande om en befolkningstillväxt på ca 2,5 o/o per år. Då befolkningstillväxten f. n. torde överstiga 3 "/q kan målet uppnås endast genom ökade insatser på familjeplaneringens område. Strategin anger vidare att de växande materiella resurserna måste ges en rättvisare fördelning genom ökad satsning på utbildning, hälsovård, familjeplanering, slumsanering etc. En jämnare inkomstfördelning bör åstadkommas genom skattereformer, ökad skattekontroll och jordreformer.
De sociala målsättningarna är i allmänhet ej uttryckta i tal. Detta beror dels på att dessa förhållanden sällan lämpar sig för enkla kvantifie-ringar, dels på att samhällsförhållandena växlar starkt mellan olika u-länder. Målen torde främst vara att betrakta som grundval för fortlöpande granskning av de enskilda ländernas insatser under 1970-talet.
De allmänna målsättningarna skall enligt strategin främjas genom insatser av såväl u-länder som i-länder. I-länderna har med strategin påtagit sig att till u-länderna överföra resurser till ett värde som motsvarar 0,7 o/o av bruttonationalprodukten i form av offentligt bistånd. Detta mål för offentligt bistånd skall uppnås vid mitten av sjuttiotalet.
På handelns område har vissa framsteg kunnat noteras. Ett principbeslut har sålunda fattats inom ramen för FN:s världshandelskonferens (UNCTAD) om ett generellt system för preferenser, varigenom färdigvaruexporten från u-länderna skulle ges en gynnsammare behandling i tullhänseende än motsvarande export från i-länder. U-ländernas export av sådana varor skulle i fortsättningen komma att i stor utsträckning kunna importeras till i-länderna helt tullfritt.
Strategin förutser vidare förhandlingar om marknadsregleringar, buffertlager och diversifieringsfonder för ett antal råvaror, liksom förhandlingar om avskaffande av andra handelshinder än tullar för industrivaruexporten från u-länderna. Det är härvid frågan om komplicerade förhållanden som kräver betydande utredningsarbete innan beslut kan fattas.
Strategin anger avslutningsvis att utvecklingen globalt och i de enskilda länderna skall granskas av FN:s generalförsamling. Denna gransk-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 16
ning, som skall äga rum vartannat år, skall förberedas av det ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC) på basis av rapporter från FN:s regionala kommissioner och fackorgan och FN:s kommitté för utvecklingsplanering. I detta sammanhang kan nämnas de aktionsplaner för verksamheten under sjuttiotalet som förutses bli utarbetade inom FN:s fackorgan. Exempel på utkast till dylika aktionsplaner är FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) preliminära plan för världens livsmedelsförsörjning och Internationella arbetsorganisationens (ILO) arbete på ett världsprogram för sysselsättningen. Utarbetandet av dessa aktionsplaner eller delstrategier bör påskyndas och i möjligaste utsträckning samordnas.
Svensk biståndspolitik i internationellt perspektiv
FN:s utvecklingsstrategi utgör i många fall kompromisser mellan skilda intressen. Detta medför att rekommendationerna ofta måst göras vaga och stundom kommit att rymma sinsemellan svårförenliga element. Det kan dock påpekas att det internationella arbetet i vissa avseenden lett fram till principer som länge varit vägledande för det svenska utvecklingssamarbetet. Klarast kommer detta till uttryck i den förändrade synen på själva målsättningen för det internationella utvecklingssamarbetet.
I stället för den enkla tillväxtmålsättning som fastställdes för det första utvecklingsårtiondet anger utvecklingsstrategin nu att målet för utvecklingssamarbetet är förbättrade levnadsvillkor för människorna i u-länderna och medlet är ett program som samordnar ekonomiska och vad som i brist på bättre brukar kallas sociala åtgärder. Man fastslår mot denna bakgrund att "om orättmätiga privilegier, extrem rikedom och sociala orättvisor består, omintetgörs utvecklingens väsentligaste syfte". Denna grundläggande programförklaring vidareutvecklas sedan i de avsnitt som behandlar i-ländernas och u-ländernas åtaganden. I detta sammanhang vill jag nämna att FN:s generalförsamling i anslutning till strategin antog en särskild resolution om behovet av att man integrerar de ekonomiska och sociala åtgärderna inom ramen för olika utvecklingsprogram.
Det primära ansvaret för u-ländernas utveckling åvilar dem själva. Detta är en sedan länge av alla accepterad princip. Den fastslås av u-länderna själva bl. a. i Alger-stadgan. I utvecklingsstrategins text har denna tanke getts en viss konkretion och formats till en rad mer precisa krav på u-ländernas egna insatser.
Bland dessa krav märks åtgärder för att förändra den ekonomiska och sociala strukturen i u-länderna. Bl. a. fastslås behovet av att jämnare fördela inkomst och förmögenhet. Endast om så sker kan den ekonomiska tillväxt som äger rum ge upphov till en bred utveckling till folkflertalets fromma. Strukturreformer utgör också en väsentlig förutsättning för att
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 17
resursöverföringar från i-länderna skall bli en hävstång i utvecklingsarbetet.
Det måste anses väsentligt att samarbetet mellan givare och mottagare på utvecklingsområdet kan baseras på en grundläggande samstämmighet i fråga om värderingar och målsättning. Rena effektivitetsskäl talar för detta. När givarlandets mål för utvecklingssamarbetet står i samklang med de resultat mottagarlandet eftersträvar i sin praktiska politik ökar förutsättningarna för att de enskilda biståndsinsatserna skall bli meningsfulla delar av en sammanhållen utveckling. Strategin innebär ett framsteg genom att den bekräftar nödvändigheten av detta samspel mellan i- och u-ländernas åtgärder.
Mot denna bakgrund kan man se frågan om de svenska utvecklingsinsatsernas inriktning på såväl ämnesområden som länder. För att pröva i vilken utsträckning våra insatser stimulerar mottagarländernas egna utvecklingsansträngningar och bidrar till ekonomisk och social utjämning fordras en bedömning av dessa länders utvecklingspolitik. Den precisering av principerna för ländervalet i den bilaterala svenska biståndsverksamheten som jag gjorde i föregående års statsverksproposition och som vann anslutning i riksdagens beslut är således en konsekvens av våra allmänna mål för utvecklingssamarbetet med de fattiga länderna.
Vid samma tillfälle betonade jag, och detta underströks ytterligare av riksdagen (SU 1970: 84, rskr 191), att den förskjutning i det direkta biståndets inriktning, som följer av att nya insatser görs i första hand i länder som i sin egen politik eftersträvar ekonomisk och social utjämning, bör ske gradvis och att principen om en långsiktig planering av biståndet ligger fast. Detta följer f. ö. redan av den planeringsteknik med fastställda flerårsplaner som rillampas. Den inriktning av biståndsverksamheten som följer av de redovisade riktlinjerna kommer således att först om några år ge mer bestämda utslag i siffrorna för resursöverföringar till olika länder.
Som egentligt bistånd bör karakteriseras endast transaktioner — gåvor och lån — som har u-ländernas utveckling som riktmärke. Sverige har därför sedan länge verkat för att i-länderna skall acceptera ett särskilt mål för det offentliga biståndet. FN har nu — som redan nämnts — antagit ett sådant mål omfattande 0,7 o/o av bruttonationalprodukten med en tidsgräns satt år 1975. Även om vissa länder, i första hand de stora i-länderna, anförde invändningar mot beslutet måste det betraktas som ett väsentligt framsteg i riktning mot en mer rättvisande redovisning av de rika ländernas bidrag till u-ländernas utveckling. Viktigt i detta sammanhang är också att endast offentligt bistånd kan ges den kontinuitet som behövs för u-ländernas utvecklingsplanering.
Den svenska biståndsplanen syftar till att budgetanslag m. m. för bi-
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 18
ståndsändamål skall nå upp till 1 o/o av bruttonationalprodukten vid mitten av detta årtionde. Som ett led i förverkligandet av denna plan föreslås nu att biståndsanslagen för budgetåret 1971/72 höjs med ca 200 milj. kr. till 1 miljard kr. Det bör noteras att det nämnda 0,7 "/o-målet hänför sig till faktiska utbetalningar, medan den svenska planen avser budgetanslag.
Biståndets värde för mottagarlandet ökar självfallet om upphandlingen kan ske till lägsta möjliga pris, vilket nästan alltid förutsätter fri internationell anbudsgivning. Under 1960-talet har de flesta i-länder gått över till att binda upphandlingen under biståndskrediter till det egna landet. Enligt de studier som gjorts på detta område medför bindning av biståndskrediterna en minskning av deras reella köpkraft med 20—40 o/o.
Sverige har både vidmakthållit obundenheten hos de svenska utvecklingskrediterna och i olika internationella organ verkat för en liberalisering av givarländernas upphandlingsbestämmelser. Dessa strävanden har under år 1970 krönts med framgång såtillvida att OECD och främst dess biståndskommitté (DAC) börjat studera möjligheten till en allmän liberalisering. Även om utgången av dessa överläggningar fortfarande är oklar får de, liksom rekommendationerna i samma syfte som avgetts av den s. k. Pearson-kommissionen och i utvecklingsstrategin, anses utgöra hoppingivande tecken på att dessa för u-länderna oförmånliga villkor skall kunna avskaffas eller i varje fall mjukas upp.
Genom en samverkan mellan olika typer av insatser, vare sig dessa finansieras av Sverige, andra biståndsgivare eller av mottagarlandet självt, bör man kunna nå en totalt sett bättre utvecklingseffekt. I syfte att möta dessa krav pågår sedan en tid ett arbete på att samordna de svenska biståndsinsatserna i olika mottagarländer. Kravet på denna typ av planering har vuxit i takt med biståndsvolymen.
Genom utformningen av den svenska långtidsplanen på biståndsområdet med finansiella flerårsramar finns goda möjligheter att utarbeta meningsfulla långtidsprogram för det svenska biståndet. SIDA räknar med att insatserna fr. o. m. budgetåret 1972/73 kan baseras på sådana program för flertalet mottagarländer.
Länderprogrammen för svenskt bistånd skall självfallet utformas i anslutning till mottagarlandets egen planering och med hänsyn till varje lands särskilda behov. Detta överensstämmer med den s. k. Jacksonutredningens huvudtanke enligt vilken mottagarlandets långtidsplan skall vara styrande för FN-organens och olika givarländers bistånd. Den pågående svenska planeringen samordnas inte bara med mottagarlandets insatser utan relateras också till FN-systemets länderprogrammering och bistånd. Vi deltar vidare i samordningsgrupper för olika länder inom ramen för t. ex. Världsbankens verksamhet.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 19
De direkta svenska biståndsinsatserna har koncentrerats till ett begränsat antal huvudsektorer. I viss mån har denna ändamålskoncentration bestämts av våra möjligheter att ge kvalificerat bistånd på olika områden. I första hand är det emellertid den av mottagarländerna valda kursinriktningen som varit avgörande. Mot denna bakgrund kan en fortsatt kraftig satsning på utbildning, landsbygdsutveclding och livsmedelsförsörjning förutses. Även den omständigheten att en del ämnesområden inte uppmärksammats av andra givarländer och av internationella organisationer har påverkat sektorinriktningen av det svenska biståndet. Exempel på denna senare typ av biståndsinsatser är framför allt familjeplaneringen.
Jag skall i det följande beröra Sveriges planerade insatser beträffande industribistånd och familjeplanering samt möjligheterna av bistånd till u-ländernas forskningsarbete.
Den utbyggnad av u-ländernas industri som ägt rum har trots ofta snabba produktionsökningar inte spelat den avgörande roll för den ekonomiska utvecklingen som förutsetts. Industrialisering har främst varit en angelägenhet för städerna och för utländska företag, vilkas teknik varit anpassad i första hand till marknadsförhållandena i de rika länderna. Häri och i produktionens inriktning ligger den väsentligaste orsaken till att industrisektorn i endast begränsad utsträckning bidragit till en lösning av u-ländernas sysselsättningsproblem.
Många u-länder utgår nu i sin planering från att utvecklingsansträngningarnas tyngdpunkt måste ligga på landsbygden där majoriteten av befolkningen under lång tid framåt måste få sin försörjning. I många fall är möjligheten att öka jordbruksproduktionen beroende av att en viss enklare kapitalvaruindustri, gödningsämnesindustri etc. finns inom landet. På motsvarande sätt är utvecklingen av vissa industrigrenar avhängig av en efterfrågan som måste komma via höjda och jämnare fördelade inkomster i jordbrukssektorn. Det bör då också vara möjligt för industrin att skapa fler arbetstillfällen genom att arbetsintensiva produktionsmetoder kan väljas.
Riksdagen har uttalat sig (SU 1970: 84, rskr 191) för att bistånd till u-ländernas industrialisering skall ges ökad vikt. En väsentlig ökning av åtagandena inom detta områder äger också rum. Sverige lämnar stöd till bl. a. nationella utvecklingsbanker, som söker främja uppbyggnaden av den inhemska industrin. Vi har sålunda gett och planerar att ge sådant bistånd i Tanzania och Tunisien och genom den Östafrikanska utvecklingsbanken. Ett annat exempel är det svenska biståndet till Demokratiska Republiken Vietnam som enligt föreliggande planer främst avser insatser för återuppbyggnaden efter kriget av den inhemska industrin.
SIDA prövar även andra möjligheter att stödja u-ländernas industriutveckling, t. ex. genom att kombinera personella och finansiella resurser
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 20
vid uppbyggande av småindustri. Härvid kan exempelvis s. k. indu-strial estates, dvs. industriområden som utnyttjas gemensamt av ett antal mindre företag, komma att ägnas uppmärksamhet. Styrelsen planerar vidare att i samverkan med olika myndigheter och organisationer närmare undersöka hur man skall kunna tillgodogöra sig tillgänglig expertis i fråga om industriutveckling.
Sverige har sedan många år inom de internationella organisationerna verkat för ökat bistånd på familjeplaneringens område. Mellan åren 1965 och 1968 fick familjeplaneringsfrågan sitt internationella genombrott. Ett flertal FN-organ lämnar nu bistånd till familjeplanering i u-länderna. FN:s fond för befolkningsfrågor (UNFPA) har tillkommit för att öka och samordna FN-organens insatser. Från Världsbankens sida har ett starkt intresse för familjeplanering kunnat noteras.
Den ökade kapaciteten för insatser på familjeplaneringsområdet inom de internationella organisationerna — både de mellanstatliga och de privata — gör det möjligt såväl att öka de svenska bidragen till dessa som att koncentrera de direkta svenska insatserna till ett mer begränsat antal länder. Totalt planeras en fortsatt betydande satsning på familjeplanering. De direkta utgifterna för detta ändamål beräknas sålunda stiga från ca 26 milj. kr. budgetåret 1969/70 till omkring 60 milj. kr. budgetåret 1971/72.
Av särskild betydelse för fortsatta framsteg på familjeplaneringsområdet är en utvidgning av den kontraceptiva forskningen samt kommunikations- och motivationsforskningen. Världshälsoorganisationen (WHO) har i samverkan med svenska myndigheter beslutat inrätta ett centrum för forskning och utbildning inom den mänskliga fortplantningen vid karolinska institutet i Stockholm. Den kontraceptiva forskningen inom institutet kommer därmed att utbyggas. Verksamheten kommer även att omfatta forskningsrådsuppgifter, dvs. fördelning av forskningsmedel till forskare och institutioner i Sverige och andra länder. Som ett led i detta arbete finansierar Sverige en kartläggning av den internationella forskningen på familjeplaneringsområdet. Denna utförs av en WHO-kom-mitté och skall ligga till grund för utformningen av en långsiktig forskningsstrategi.
När det gäller stöd till den allmänna forskningen med sikte på u-ländernas utvecklingsproblem har de internationella biståndsorganisationerna hittills huvudsakligen koncentrerat sig på tillämpning av existerande forskningsresultat. Såväl FN:s utvecklingsprogram (UNDP) som Världsbanken planerar ökad satsning på överförande av forskningsrön främst inom jordbrukssektorn.
SIDA förordar bl. a. stöd till forskning vid u-landsuniversitet och andra lokala institutioner, förutsatt att det är prioriterat av u-landet och
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 21
har central betydelse för utvecklingsarbetet. Det är nödvändigt att u-ländernas egna forskningsresurser byggs ut. Endast härigenom kan arbetet målinriktas på de lokala problemen och prioriteras efter nationella behov. Samtidigt är ett internationellt samarbete önskvärt beträffande forskning i fråga om generella problem av betydelse för u-länderna, exempelvis kontraceptivforskningen, miljövården samt växt- och boskapsförädlingen. SIDA förordar vidare inför 1970-talets biståndsplanering vidgad forskning om utvecklingens sociala innebörd och konsekvenser.
Under åttonde huvudtiteln kommer föredragande statsrådet senare denna dag att anmäla att sakkunniga bör tillkallas för att studera frågor som rör inriktningen och organisationen av forskning med anknytning till de fattiga ländernas utveckling. De sakkunniga skall bl. a. undersöka huruvida ett särskilt institut för utvecklingsforskning är att förorda eller ej. Detta måste värderas i förhållande till betydelsen av att stödja utbyggnaden av u-ländernas egna forskningsresurser.
Anslagsbenämning och anslagsutveckling
Fr. o. m. detta budgetär redovisas samtliga anslag för internationellt utvecklingssamarbete på tredje huvudtiteln. Fortfarande gäller emellertid en anslagsuppdelning som var motiverad av att biståndsfrågorna tidigare handlades inom två olika departement. Sålunda finns under detta budgetår ett anslag — C 2. Fältverksamhet — för i första hand det bilaterala gåvobiståndet, medan det bilaterala kreditbiståndet redovisas på anslaget C 3. Finansiellt utvecklingsbistånd tillsammans med multilaterala finansiella bidrag. Detta sistnämnda anslag återfanns budgetåret 1969/70 på sjunde huvudtiteln. Bidrag till FN-organisationerna redovisas huvudsakligen på anslaget C 1. Vissa FN-organs biståndsprogram.
Det bör nu vara möjligt att genomföra en mer ändamålsenlig anslagsindelning. De multilaterala anslagen avser i samtliga fall bidrag till olika internationella organisationer. Dessa bidrag bör enligt min mening redovisas på ett anslag. I enlighet härmed föreslår jag ett gemensamt multilateralt anslag benämnt C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Planeringen av det bilaterala biståndet-kommer som nämnts att ta sikte på att inom givna ramar utforma samordnade insatser i mottagarländerna. Den samordning av finansiella och tekniska insatser som denna metod medger och som i sig är en förutsättning för ett effektivt utvecklingssamarbete motiverar att samtliga bilaterala insatser redovisas på ett gemensamt anslag. Detta har också förordats av SIDA i dess anslagsframställning. Jag föreslår att detta anslag ges beteckningen C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete.
På nuvarande anslaget C 2. Fältverksamhet redovisas vissa insatser av multilateral karaktär. Det gäller i första hand bidragen till FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR), FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD), FN:s forskningsinstitut för socialskydd
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 22
(UNSDRI) och FN:s befolkningsfond (UNFPA). Bidrag till FN:s flyk-tingskonmiissariat (UNHCR) och FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA) redovisas under innevarande budgetår dels på anslaget C 1. Vissa FN-organs biståndsprogram, dels på anslaget C 2. Fältverksamhet. Merparten av medelsanvisningen går över sistnämnda anslag.
Bidraget till UNFPA sammanhänger nära med den bilaterala verksamheten på familjeplaneringsområdet. Detta bidrag bör även i fortsättningen redovisas tillsammans med insatser som finansieras över det föreslagna anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete. De övriga nämnda multilaterala bidragen bör flyttas över och i fortsättningen redovisas på anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.
Totalt innebär de av mig förordade överflyttningarna att för budgetåret 1971/72 ett belopp om 13 860 000 kr., som enligt nu gällande anslagsindelning skulle ha upptagits under fältverksamhetsanslaget, i stället föreslås under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.
Under den tid den av riksdagen beslutade enprocentplanen tillämpats har de totala biståndsanslagen ökats med omkring 25 o/o per budgetår. För budgetåret 1971/72 förordar jag en total ökning av biståndsanslagen med ca 200 milj. kr. från drygt 800 milj. kr. till 1 miljard kr., dvs. med ca 25 o/o.
Främst när det gäller det direkta utveckUngssamarbetet är det nödvändigt att för den fortsatta planeringen fastlägga vissa minimiramar. Dessa ramar bygger på riksdagens beslut om att den fortsatta årliga anslagsökningen i absoluta tal blir minst lika stor som under det löpande budgetåret.
Planeringsramar för budgetåren 1971/72—1973/74
|
|
|
Budgetår |
, milj. kr. |
1971/72— |
|
|
|
|
|
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 1973/74 |
1973/74 |
|
|
Anslag |
Förslag |
Planeringsramar |
Summa |
|
Bidrag till intemationella |
|
|
|
|
|
biståndsprogram |
296 |
396 |
476 555 |
1427 |
|
Bilateralt utvecklingssam- |
|
|
|
|
|
arbete |
476 |
572 |
685 800 |
2 057 |
|
Förvaltning, utbildning. |
|
|
|
|
|
rekrytering och informa- |
|
|
|
|
|
tion samt utrednings- |
|
|
|
|
|
verksamhet m. m. |
28 |
32 |
39 45 |
116 |
|
Totalt |
801 |
1000 |
1 200 1 400 |
3 600 |
Av de 3 600 milj. kr. som utgör den totala planeringsramen för de tre budgetåren 1971/72—1973/74 beräknas ca 1 450 milj. kr. ställas direkt till internationella organisationers förfogande, medan ca 2 050 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 23
skulle utgöra planeringsram för de direkta insatserna, inklusive multi-bi-biständ. För förvaltning, utbildning, rekrytering och information samt utredningsverksamhet beräknas 32 milj. kr. för budgetåret 1971/72, 39 milj. kr. för budgetåret 1972/73 och 45 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Anslagsförslaget för budgetåret 1971/72 liksom de redovisade planeringsramarna för därpå följande år innebär således att den multilaterala andelen skulle uppgå till omkring 40 o/o. Detta är en viss ökning jämfört med innevarande budgetår. Som jag anförde i förra årets statsverksproposition är emellertid planeringsramarna att betrakta som indikativa. Förskjutningar kan alltså ske även i framtiden mellan andelarna för multilateralt resp. bilateralt bistånd. Det är, och jag återkommer senare till detta, f. n. svårt att mer exakt bedöma medelsbehovet för vissa anslagsposter, t. ex. det multilaterala livsmedelsbiståndet. Det kan också noteras att det ökade samarbetet mellan Sverige och olika internationella organisationer genom s. k. multi-bi-bistånd, som statistiskt redovisas som bilateral verksamhet, gör att den nämnda andelen inte ger en helt adekvat bild av storleken av vårt samarbete med de internationella organisationerna.
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram
1969/70 Utgift 1265 098 664 Reservation 58 900 493
1970/71 Anslag 295 947 000 1971/72 Förslag 395 920 000
' Från anslaget för fältverksamhet har överförts 12 498 000 kr. för budgetåret 1969/70 och 13 660 000 kr. för budgetåret 1970/71.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)
UNDP;s verksamhet syftar till att genom kunskapsöverföring i ordets vidaste bemärkelse påskynda u-ländernas utveckling. Detta sker genom projekt som finansieras av UNDP och mottagarlandet. Insatserna verkställs av FN:s fackorgan och andra internationella organisationer. Ländernas bidrag till UNDP är frivilliga och anmäls vid årliga bidragskonferenser. F. n. uppgår bidragen till drygt 200 milj. dollar eller mer än 1 miljard kr. Härav svarar Sverige för ca 10 o/o. Vid bidragskonferensen för år 1971, som ägde rum hösten 1970, räknade UNDP-sekretariatet med att bidragen för år 1971 skulle komma att uppgå till ca 240 milj. dollar.
UNDP:s verksamhet har granskats ingående inom ramen för den s. k. Jackson-utredningen och därefter i UNDP:s styrelse. Utredningen, vars huvudsyfte var att undersöka hur UNDP och FN:s fackorgan skulle effektivt kunna förvalta en fördubblad bidragsvolym, pekade på ett flertal betydande brister i det nuvarande systemet. För att avhjälpa dessa före-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 24
slog man bl. a. att UNDP:s bistånd till ett visst mottagarland skall tidsmässigt samordnas med dess långtidsplan. UNDP:s verksamhet skulle således i framtiden styras av länderprogram som utarbetats av mottagarlandet i samråd med UNDP:s platsrepresentant och som omfattar hela UNDP:s verksamitet i landet i fråga under planperioden.
Efter ingående diskussion har UNDP-styrelsen anslutit sig till de bärande linjerna i utredningen. Inte minst u-länderna har visat ett aktivt intresse för en effektivisering av UNDP-systemet. Från svensk sida har vi anslutit oss till huvudtankarna i Jackson-utredningen och arbetat aktivt för att UNDP:s och fackorganens verksamhet skall reformeras i linje härmed.
I enlighet med riksdagens bemyndigande har Sverige utfäst sig att ge allmänna bidrag till UNDP på 109,2 milj. kr. för verksamhetsåret 1970 (budgetåret 1970/71) och 114,4 milj. kr. för vart och ett av verksamhetsåren 1971 och 1972. Mot bakgrund av ovissheten om till vilka resultat Jackson-utredningen skulle komma att leda ansåg jag det ej motiverat att redan vid framläggandet av 1970 års statsverksproposition föreslå ytterligare höjning av bidraget.
Vid UNDP:s bidragskonferens år 1970 meddelade bl. a. Canada, Nederländerna, Danmark och Norge att de avsåg att höja sina bidrag. Sveriges praxis att ge flerårsutfästelser har följts av Storbritannien och Schweiz. Med hänsyn till principbeslutet om reformer av UNDP:s verksamhet som torde förbättra förmågan att utnyttja större resurser höjde även Sverige vid detta tillfälle sin bidragsutfästelse till 23 milj. dollar, motsvarande 119,6 milj. kr., för vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73. Det av riksdagen lämnade bemyndigandet att när omständigheterna så motiverade höja gjorda utfästelser inom ramen för givna anslagsramar har således utnyttjats. Medelsbehovet för 1971/72 beräknas i enlighet härmed till 119,6 milj. kr.
Jag finner anledning att även detta år hemställa att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att, om beslutade reformer av UNDP:s verksamhet visar sig bli genomförda snabbt och effektivt, höja den gjorda utfästelsen för budgetåret 1972/73 (verksamhetsåret 1972) till mot-värdet av 24 milj. dollar, dvs. 124,8 milj. kr. Även för budgetåret 1973/ 74 (verksamhetsåret 1973) bör en utfästelse kunna göras med samma belopp.
Internationella utvecklingsfonden (IDA)
Världsbanksgruppen, vari ingår Världsbanken (IBRD), Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Internationella finansieringsbolaget (IFC), svarade under verksamhetsåret 1969/70 för en utlåning av sammanlagt ca 12 miljarder kr. Dessa organisationer är därmed den största källan för obunden internationell kreditgivning till u-länderna.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
25
I förhållande till Världsbanksgruppen kanaliseras svenska biståndsmedel uteslutande genom IDA. IDA:s medel tillhandahålls genom frivilliga direkta tillskott från de industrialiserade medlemsländerna, de s. k. Part I-länderna. IDA:s långivning är koncentrerad till de fattigaste länderna och avser i första hand infrastrukturella investeringar. En växande del av utlåningen avser socialt betydelsefulla projekt inom t. ex. utbildning, landsbygdsutveckling och urbanisering. Detta reflekterar en grundligare och mer omfattande analys av utvecklingens karaktär och orsakssammanhang. IDA:s utlåning sker på synnerligen mjuka villkor — lånen har en löptid på 50 år, varav 10 år är amorteringsfria, och löper utan ränta bortsett från en administrationsavgift på 3/4 o/o. De nya kreditåtagandena under år 1970 uppgick till drygt 3 miljarder kr.
Som redovisades i förra årets statsverksproposition är budgetåret 1970/71 det sista bidragsår som täcks av den nu gällande överenskommelsen om påfyllnad av IDA:s resurser. Utgångspunkten för de förhandlingar som ägt rum fram till sommaren 1970 var den av Pearson-kommissionen avgivna rekommendationen att IDA:s tredje påfyllnad skulle omfatta bidrag om sammanlagt 1 miljard dollar årligen. Även om ett stort antal i-länder, däribland Sverige, förklarade sig vara beredda att acceptera en allmän uppgörelse i enlighet härmed kunde enighet ej nås om en så stor ökning. Förhandlingsresultatet innebär dock att IDA:s resurser i jämförelse med den andra påfyllnadsperioden fördubblas genom att i-ländernas bidrag ökas från 400 till drygt 800 milj. dollar årligen. Resultatet av förhandlingarna kan betraktas som tillfredsställande.
Mot denna bakgrund har den svenska regeringen med reservation för riksdagens godkännande utfäst sig att årligen bidra till den tredje påfyll-naden med 34 milj. dollar, motsvarande omkring 176 milj. kr. per år, under en treårsperiod. Därmed fördubblas det totala svenska bidraget som under den andra påfyllnadsperioden uppgick till i genomsnitt ca 88 milj. kr. per år.
Part I-ländemas bidrag till IDA verksamhetsåren 1972—1974.
|
Land |
Dollar |
Land |
Dollar |
|
Australien |
48 000 000 |
Kuwait |
10 800 000 |
|
Belgien |
40 800 000 |
Luxemburg |
1 200 000 |
|
Canada |
150 000 000 |
Nederländerna |
67 560 000 |
|
Danmark |
26 400 000 |
Norge |
24 000 000 |
|
Finland |
12 240 000 |
Storbritannien |
311040 000 |
|
Frankrike |
150 000 000 |
Sverige |
102 000 000 |
|
Förenta Statema |
960 000 000 |
Sydafrika |
3 000 000 |
|
Italien |
96 720 000 |
Västtyskland |
234 000 000 |
|
Japan |
144 000 000 |
Österrike |
16 320 000 |
I samband med förhandlingarna om påfyllnaden aktualiserades frågan om röstfördelningen inom IDA:s styrelse. Vissa Part I-länder öns-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 26
kade att röstfördelningen skulle justeras till att bättre motsvara det aktuella bidragsläget. Det anfördes att detta på sikt skulle gagna fondens möjligheter att uppbåda nya och större bidrag. Då emellertid u-länderna ej bidragit med mer än den ursprungliga kapitalinsatsen förelåg, vilket påtalades från bl. a. svensk sida, risk för att deras sammanlagda röstetal härigenom skulle minskas. Man lyckades nå enighet om att Part I-ländernas relativa röststyrka sinsemellan skulle justeras att avspegla deras sammanlagda bidrag till IDA. U-ländernas sammanlagda relativa röststyrka — 37,6 o/o av alla röster — avses ej komma att förändras.
Man enades emellertid samtidigt om att den nu använda metoden för röstfördelning ej är lämplig i ett längre perspektiv. Därför uppdrogs åt IDA:s styrelse att ytterligare studera frågan och avge förslag. Specifikt angavs, på svensk begäran, att en stadgeändring vore en möjlig utväg. Härigenom öppnas möjligheten att uppnå en bättre balans mellan i-ländernas och u-ländernas röstetal i IDA:s styrelse. Från svensk sida har man anledning verka för en sådan reform.
Godkänner riksdagen vad jag här anfört bör till Internationella utvecklingsfonden (IDA) avges en officiell förklaring av innebörd att Sverige förbinder sig att lämna bidrag till fonden med ett sammanlagt belopp motsvarande 102 000 000 dollar att fördelas lika över tre år.
För budgetåret 1971/72 skulle i enlighet härmed bidraget komma att uppgå till 175 950 000 kr.
FN:s barnfond (UNICEF)
Verksamheten i FN:s barnfond är inriktad på insatser för mödrar och barn i den fattiga världen i form av sjukdomsbekämpning och hälsokontroll samt grundläggande teoretisk och praktisk utbildning. Insatserna tar sikte på framför allt behovet hos speciellt utsatta grupper i befolkningen. Vidare förbereds växande insatser på familjeplaneringens område. Fondens styrelse fastställde år 1970 enhälligt ett nytt bidragsmål om 100 milj. dollar att uppnås år 1975, vilket skulle innebära en fördubbling av fondens nuvarande resurser.
UNICEF:s ökade satsning på familjeplanering liksom kapaciteten att utnyttja ökade bidrag har motiverat en snabb anpassning av de svenska bidragen till det nya bidragsmålet. I enlighet med riksdagens beslut har utfästelser gjorts att de svenska bidragen under budgetåren 1971/72 och 1972/73 skall uppgå till 30 resp. 40 milj. kr. För budgetåret 1971/72 beräknar jag således ett medelsbehov av 30 milj. kr. för bidrag till UNICEF. Jag förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att lämna fast utfästelse om bidrag uppgående till 45 milj. kr. för budgetåret 1973/74.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 27
Internationella livsmedelsprogrammet samt 1967 års konvention om livsmedelshjälp
Det internationella livsmedelsprogrammet (WFP) lämnar bistånd i form av livsmedel tUl utvecklingsprojekt och till katastrofdrabbade områden. Under år 1969 gjorde WFP biståndsåtaganden om sammanlagt 337 milj. dollar.
För bidragsperioden 1969—70 erhöll WFP bidragsutfästelser om sammanlagt 256 milj. dollar, vilket innebar att bidragsmålet 200 milj. dollar för första gången överskreds. För bidragsperioden 1971—72, för vilken målet är 300 milj. dollar, gjordes vid bidragskonferensen i januari 1970 utfästelser om ca 215 milj. dollar. Sveriges bidragsutfästelser för perioden 1971—72 uppgår för vart och ett av åren till 4 milj. dollar, dvs. nära 21 milj. kr.
1967 års konvention om livsmedelshjälp (FAC) utgör en del av det spannmålsarrangemang som tillkom i anslutning till Kennedy-ronden inom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och som även omfattar ett veteavtal. Enligt konventionen skall de deltagande länderna totalt årligen under en treårsperiod (1968/69—1970/71) leverera 4,5 milj. ton spannmål eller motvärdet i kontanter till behövande u-länder. Den för Sverige fastställda kvoten uppgår till 54 000 ton vilken motsvarar ett värde om ca 18 milj. kr. Sverige har därutöver åtagit sig att lämna bidrag för frakt- och administrationskostnader om sammanlagt ca 4 milj. kr. per budgetår. I enlighet med riksdagens bemyndigande har Sverige överenskommit med WFP om att denna organisation skall ta hand om administrationen av de svenska veteleveranserna under FAC, vilka därigenom har integrerats med WFP:s normala verksamhet.
Konventionen upphör att gälla i och med innevarande budgetårs utgång. Beslut har fattats att formella förhandlingar om en förlängning av konventionen skall äga rum i anslutning till förhandlingarna om ett nytt veteavtal. Det är emellertid ännu inte möjligt att ange huruvida FAC kommer att fortbestå efter utgången av nuvarande avtalsperiod.
Sveriges bidrag inom ramen för FAC har, som jag redan nämnt, kanaliserats genom WFP. Om FAC skulle upphöra, eller svenska bidrag av annan anledning ej skulle aktualiseras, skulle det totala svenska bistånd som förmedlas genom WFP komma att minska kraftigt mellan innevarande och kommande budgetår. En sådan utveckling bedömer jag som mindre önskvärd. Jag beräknar preliminärt det sammanlagda medelsbehovet till internationellt livsmedelsbistånd för budgetåret 1971/72 till oförändrat 42 880 000 kr. Därest en förnyelse av livsmedelshjälpskonventionen ej kommer till stånd eller svenska bidrag av andra skäl ej kommer i fråga, bör en väsentlig del av det för FAC beräknade beloppet kunna utnyttjas för ökade bidrag till WFP:s verksamhet.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 28
Regionala utvecklingsbanker
De regionala utvecklingsbankerna — Asiatiska utvecklingsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken — svarar för en ökande del av de resurser som ställs till u-ländernas förfogande för ekonomisk och social utveckling. Bankernas verksamhet finansieras genom medlemsländernas kapitalinsatser, men även via upplåning på de internationella kapitalmarknaderna och genom särskilda bidrag från de rika länderna.
Sverige är medlem av den Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB). Innevarande budgetår upptar anslag om 2,6 milj. kr., som utgör den sista av fem årliga inbetalningar av den svenska kapitalinsatsen. Några ytterligare förpliktelser om inbetalningar till följd av det svenska medlemskapet föreligger f. n. ej. Bankens ledning har emellertid tagit initiativ till preliminära diskussioner om en allmän höjning av bankkapitalet. Under det kommande budgetåret förutser jag dock inga ytterligare bidrag till bankens verksamhet.
Den svenska utvecklingsfonden för Latinamerika, knuten till den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), har helt utnyttjats för ett vattenprojekt i Sao Paulo-området i Brasilien. Bankens verksamhet är f. n. föremål för en omprövning beträffande bl. a. finansieringsformerna. En mindre förändring av bankens upphandlingspolitik har ägt rum under år 1970. Det finns därför aiJedning att följa bankens utveckling. Några ytterligare bidrag från svensk sida är dock f. n. ej aktuella.
Afrikanska utvecklingsbanken (ADB), vars hittillsvarande verksamhet helt har finansierats genom de afrikanska medlemsländernas kapitalinsatser i konvertibel valuta, har ökat sin utlåningskapacitet väsentligt. Vid halvårsskiftet juni/juli 1970 uppgick den totala utlåningen i form av kreditutfästelser till 21 milj. dollar, varav drygt 6 milj. dollar beviljades under första halvåret 1970. En mängd nya projekt förbereds f. n. vilket återspeglar en höjd effektivitet vid projektbehandlingen. Upphandling till av banken finansierade projekt är i princip fri.
Bankens hittillsvarande utlåning har skett på i stort sett marknadsmässiga villkor. Medlemskretsen, som hittills har begränsats till Afrika, omfattar nästan uteslutande länder som endast med svårighet kan förränta lån på kommersiella villkor. Behovet av biståndsmedel, som kan lånas ut på mjuka villkor, är följaktligen stort inom i*iDB. I förra årets statsverksproposition omnämndes att förhandlingar pågick om att upprätta en till ADB knuten multilateral utvecklingsfond för långivning på mjuka villkor. En mindre grupp givarländer omfattande de nordiska länderna, Canada och Nederländerna har tagit initiativ till intensifierade diskussioner, som nu äger rum i en större krets av länder. Utsikterna att nå ett positivt resultat under förhandlingarna om tillskott av medel till ADB:s verksamhet kan bedömas som relativt goda.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 29
Då förhandlingarna om att upprätta en multilateral utvecklingsfond ännu ej är slutförda, är det omöjligt att ge exakta uppgifter om de svenska bidragen. Medelsbehovet för ett svenskt bidrag till ADB:s utvecklingsfond kan dock uppskattas komma att uppgå till högst 3 milj. dollar eller ca 15,6 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Detta belopp motsvaras av medel som redan under budgetåret 1969/70 anvisades för ändamålet. Några nya medel för detta ändamål behöver således inte beräknas för budgetåret 1971/72.
Övriga multilaterala bidrag
Som jag tidigare anfört är avsikten att fr. o. m. budgetåret 1971/72 bidragen till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA), FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD), FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR) och FN:s forskningsinstitut för socialskydd (UNSDRI) i sin helhet skall redovisas under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.
Tyngdpunkten i FN:s flyktingkommissariats (UNHCR) verksamhet har under 60-talet förskjutits från Europa till Afrika och Asien. Organisationens uppgifter är att underlätta flyktingarnas bosättning och anpassning i asylländerna eller medverka till frivillig repatriering. UNHCR:s verksamhet i asylländer som samtidigt är u-länder sker i samverkan med bl. a. andra FN-organ såsom t. ex. UNDP.
De totala bidragen till UNHCR:s verksamhet uppskattas år 1970 till 6 milj. dollar. Det samlade svenska bidraget för samma år uppgick till 1 milj. dollar, dvs. 5,2 milj. kr. Därav utgick 3,1 milj. kr. från anslaget C 1. Vissa FN-organs biståndsprogram för budgetåret 1969/70 medan återstoden belastade anslaget C 2. Fältverksamhet för budgetåret 1970/71.
I enlighet med riksdagens bemyndigande har utfästelse gjorts under anslaget C 1. Vissa FN-organs biståndsprogram till flyktingkommissariatets program för åren 1971, 1972 och 1973 med 3,1 milj. kr. för vart och ett av åren. Härutöver har, med förbehåll för riksdagens godkännande, uttalats att ytterligare medel skulle komma att ställas till förfogande, så att det samlade svenska bidraget skulle uppgå till motvärdet av 1,0, 1,1 resp. 1,2 milj. dollar för kalenderåren 1971, 1972 och 1973. Under hänvisning till vad jag förut sagt om den avsedda anslagsomläggningen beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1971/72 till 5,2 mUj. kr.
Vidare föreslår jag att riksdagens medgivande inhämtas att göra utfästelse för budgetåret 1973/74 (verksamhetsåret 1974) med motvärdet till 1,3 milj. dollar eller 6,7 milj. kr.
FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA) lämnar hjälp till behövande flyktingar från Palestina i de arabiska asylländerna och, sedan junikriget 1967, också i områden som kontrolleras av Israel. Orga-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 30
nisationen bistår flyktingarna med livsmedel, hälsovård och undervisning.
De samlade bidragen till UNRWA uppgick år 1970 till 41 milj. dollar. Ca 1,4 milj. mäimiskor berörs av dess verksamhet.
Sverige bidrar innevarande budgetår med sammanlagt 11,5 milj. kr. Jag har beräknat ett oförändrat bidrag för budgetåret 1971/72. Med hänsyn till situationen i det berörda området vill jag emellertid inte utesluta att det svenska stödet kan behöva ökas.
Den forskning som utförs inom FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD) syftar bl. a. till att klarlägga sambandet mellan ekonomiska, sociala och andra faktorer i utvecklingsprocessen samt till att uppnå en enhetlig metodik och begreppsapparat på det sociala området. Institutets verksamhet har blivit särskilt viktig genom den starkare betoning av utvecklingsproblemens långsiktiga aspekter som kommit till uttryck i FN:s utvecklingsstrategi. FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR) bedriver forskning inom olika områden av betydelse för FN:s verksamhet bl. a. opinionsbildningsproblem, biståndsevaluering och små staters speciella situation i det internationella samarbetet. Institutet bedriver därutöver seminarieverksamhet med deltagare företrädesvis från u-länderna. FN:s forskningsinstitut för socialskydd (UNSDRI) ger tekniskt stöd till forskning rörande brottsprevention och kriminalvård.
För budgetåret 1970/71 har utgått bidrag till UNRISD, UNITAR och UNSDRI med 250 000, 250 000 resp. 360 000 kr.
För budgetåret 1971/72 beräknar jag ett bidrag på sammanlagt 1 milj. kr. för dessa tre institut. Utfästelser om fortsatta bidrag för de båda följande budgetåren inom ramen för motsvarande årliga totalsumma bör även göras. Bland de nu nämnda forskningsinstituten bör ökat stöd ges till UNRISD.
Sammanlagt uppgår de av mig hittills redovisade bidragen under anslagsposten övriga multilaterala bidrag till 17 700 000 milj. kr.
Uppföljningen av strategin för FN:s andra utvecklingsårtionde kommer i betydande utsträckning att bli beroende av de sekretariatsresurser som FN kan ställa till förfogande. Detta kan leda till behov av särskilda bidrag från svensk sida. Även för vissa andra grenar av FN:s verksamhet kan det i framtiden visa sig önskvärt att lämna bidrag för att möjliggöra särskilda insatser av brådskande natur. Beträffande tidigare berörda multilaterala organisationer kan det som jag pekat på bli aktuellt med ökade insatser till följd av nya utvecklingar inom dessa organs verksamhetsområden. Totalt beräknar jag 9 790 000 kr. för sådana extra insatser som kan behöva göras.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 31
Bidrag till intemationella biståndsprogram 1968/69—1970/71 och förslag för
1971/72
|
|
|
Budgetår, |
milj. kr. |
|
|
|
|
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
|
Anslag |
Anslag |
Anslag |
Förslag |
|
1. |
FN: s utvecklingsprogram |
|
|
|
|
|
|
UNDP |
80,9 |
96,2 |
109,2 |
119,6 |
|
2. |
Internationella utvecklings- |
|
|
|
|
|
|
fonden IDA |
72,4 |
87,9 |
103,5 |
175,9 |
|
3. |
FN: s barnfond UNICEF |
9,0 |
15,0 |
20,0 |
30,0 |
|
4. |
Intemationella livsmedelsprogrammet WFP och 1967 ärs konvention om livsmedels |
>" |
|
|
|
|
|
hjälp FAC |
37,7 |
42,9 |
42,9 |
42,9 |
|
5. |
Regionala utvecklingsbanker |
2,6 |
18.2 |
2,6 |
— |
|
6. |
Övriga multilaterala bidrag |
15,0 |
15,6 |
17,8 |
27,5 |
|
|
Summa |
217,6 |
275,8 |
295,9 |
395,9 |
Under hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
a) att godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjerna för multilateralt utvecklingssamarbete
b) att medge att Kungl. Maj:t i enlighet med angivna riktlinjer gör långtidsutfästelser för budgetåren 1972/73 och 1973/74
c) att till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 395 920 000 kr.
C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete
1969/70 Utgift 1 2296 547 092 Reservation 3320 729 413
1970/71 Anslag 1 2476 340 000 1971/72 Förslag 572 222 000
1 Hänsyn har tagits till den tidigare nämnda överflyttningen av vissa utgiftsändamål, som har multilateral karaktär, frän detta anslag till anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram.
' Tidigare anslaget Fältverksamhet samt den del av anslaget Finansiellt utvecklingsbistånd, som avsåg bilateralt finansiellt utvecklingsbistånd.
' Varav 19 milj. kr. avser gåvobistånd och 301,7 milj. kr. utvecklingskrediter. Av det senare beloppet var 293,1 milj. kr. bundna genom avtal.
SIDA
I sin anslagsframställning har SIDA redovisat det bilaterala utvecklingsbiståndets nuvarande och hittills planerade omfattning fram t. o. m. budgetåret 1975/76 enligt samma anslagstekniska grunder som gällt under tidigare år. Styrelsen förordar en anslagsteknisk översyn vid en tidpunkt då arbetet med länderprogram ytterligare framskridit.
Ett första steg i riktning mot en anslagsteknik som bättre ansluter sig till biståndets långsiktiga mål och produktionsbetingelser skulle enligt SIDA vara att sammanföra gåvobistånd och utvecklingskrediter i två anslagsposter under ett och samma anslag.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 32
Under anslagsposten gåvobistånd upptas det direkta utvecklingssamarbetet med u-länderna på gåvobasis. Även kostnaderna för biståndskontoren bestrids från denna anslagspost. Det sammanlagda medelsbehovet för dessa ändamål har av SIDA beräknats till 340 milj. kr. för budgetåret 1971/72, vilket överstiger de för budgetåret 1970/71 tillgängliga medlen, 275 milj. kr., med ca 24 o/o. Medelsbehovet har beräknats med hänsyn till kapaciteten hos den tillgängliga personalen med de begärda förstärkningar som behandlas under myndighetsanslaget.
Huvuddelen av det av SIDA beräknade medelsbehovet hänför sig till bestämda länder- och ämnesdestinerade insatser, för vilka närmare redogörs i anslagsframställningen. Vid beräkningen av medelsbehovet har SIDA emellertid även tagit hänsyn till att inte sällan oväntade händelser inträffar som kan kräva insatser till betydande belopp. Hjälpverksamheten i samband med inbördeskriget i Nigeria är exempel på detta. Naturkatastrofer kräver likaså särskilda insatser. SIDA har för sådana ändamål tagit upp ett belopp om 25 milj. kr.
Under anslagsposten utvecklingskrediter upptas det beräknade medelsbehovet för utvecklingskrediter samt därtill anslutna projektundersökningar och projektkontroll. Anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 är sammansatt dels av tidigare gjorda åtaganden, som skall belasta 1971/72 års anslag, dels av åtaganden som planeras bli gjorda under budgetåret 1971/72 och som skall belasta detta budgetårs anslag, dels av kostnader för projektförberedelser och projektkontroll.
Vid utgången av budgetåret 1969/70 hade genom redan ingångna avtal totalt ca 24 milj. kr. intecknats av 1971/72 års anslag. Vidare skulle, om inga förskjutningar och bortfall uppstår, det under beredning varande kreditprogrammet resultera i åtaganden under budgetåret 1970/71 och 1971/72 som tar i anspråk ca 275 milj. kr. av anslaget för budgetåret 1971/72. Emellertid visar erfarenheten att förskjutningar och bortfaU regelmässigt reducerar anslagsbehovet. SIDA bedömer att det kreditprogram som f. n. utarbetas kommer att medföra ett anslagsbehov på ca 220 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
Antalet ingångna kreditavtal väntas stiga kraftigt fram till den 30 juni 1971 och dä uppgå till drygt 35. Detta kommer att ställa krav på ökade resurser för en nöjaktig administration och övervakning av pågående insatser. Därutöver förutses att kravet på svenska insatser för hjälp till mottagarländerna med identifiering, planering och förberedelser av utvecklingsprojekt och program samt för resultatvärdering kommer att stiga i takt med en växande volym av svenska krediter. Med anledning härav beräknas för projektförberedelser och projektkontroll för kreditverksamheten 10 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Den ointecknade reservationen från budgetåret 1970/71 beräknas komma att uppgå till ca 4 milj. kr. SIDA beräknar på grundval av dessa
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
33
bedömningar anslagsbehovet för utvecklingskrediter inklusive projektförberedelser och projektkontroll till 250 milj. kr.
Utbetalningar av bilateralt gåvo- och kreditbiständ budgetåret 1969/70
Fördelning på mottagarländer
|
|
Gåvo- |
Kredit |
|
|
|
Land |
bistånd |
bistånd |
Summa gåvo |
- och kreditbistånd |
|
|
Milj. kr. |
Milj. kr. |
Milj. kr. |
ProcentueU andel |
|
Etiopien |
28,1 |
9,6 |
37,7 |
12,5 |
|
Indien |
18,4 |
17,0 |
35,4 |
11,7 |
|
Kenya |
13,5 |
0,3 |
13,8 |
4,6 |
|
Pakistan |
27,7 |
• 22,7 |
50,4 |
16,7 |
|
Sudan |
— |
0,6 |
0,6 |
0,2 |
|
Tanzania |
14,0 |
29,9 |
43,9 |
14,5 |
|
Tunisien |
10,4 |
7,3 |
17,7 |
5,8 |
|
Turkiet |
— |
1.4 |
1,4 |
0,5 |
|
Demokratiska Re |
|
|
|
|
|
publiken Vietnam |
17,0 |
— |
17,0 |
5,6 |
|
Zambia |
2,3 |
— |
2,3 |
0,8 |
|
Övriga länder |
21,6 |
— |
21,6 |
7.1 |
|
Övrigt' |
60,3 |
— |
60,3 |
20,0 |
|
Totalt |
213,3 |
88,8 |
=302,1 |
100,0 |
' Avser vissa bidrag som kanaliserats genom internationella organisationer, kostnader för projektförberedelser samt för biständskontor.
2 Siffran avviker något frän de totala utbetalningarna frän anslagen (296,6 milj. kr.) eftersom den baseras pä utbetalningar från konton i riksbanken samt genom att den innehåller vissa utgifter av multilateral karaktär.
Utbetalningar av bilateralt gåvo- och kreditbistånd budgetåret 1969/70
Fördelning på ändamål
Sektor
Gåvobistånd Milj. kr.
Kredit-bistånd Milj. kr.
Summa gåvo- och
kreditbistånd
Milj. kr. Procentuell
andel
Familjeplanering m. m.
Landsbygdsut-veckl. och livs-medelsförsörin.
Industri, kraftverk ra. m.
Utbildning
Samfärdsel
Förvaltningsbi-ständ och biträdande experter
Humanitärt bistånd
Biståndskontoren
Totalt
26,5 51,7 69,5
12,8
47,5 5,3
213,3
36,0 31,0 21,8
88,8
26,5
87,7
31,0 69,5 21,8
12,8
47,5 5,3
'302,1
29,0
10,2 23,0
7,2
4,3
15,7 1.8
100,0
1 Se not 2 i föregående tablå.
3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 34
Departementschefen
I det följande behandlar jag vissa pågående eller planerade svenska insatser i de länder som mottar direkt svenskt bistånd i mera betydande omfattning. För en fullständigare redogörelse för de bilaterala programmen får jag hänvisa till SIDA:s anslagsframställning.
AFRIKA
Tunisien
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Tunisien uppgick budgetåret 1969/70 till 17,7 milj. kr., motsvarande ca 6 o/o av det svenska bilaterala biståndsflödet. Andelen torde öka något budgetåret 1970/71.
De svenska biståndsinsatserna i Tunisien avser främst hälsovård inklusive familjeplanering, landsbygdsutveckling, utbildning, industri och turism. Vid mödra- och barnavårdskliniken i Kelibia ingår familjeplanering som ett moment i verksamheten. Avtalet om svenskt stöd till kliniken utgår under år 1971 men en förlängning övervägs. Som fredskårs-deltagare kommer ett antal barnmorskor att ställas till förfogande vid tunisiska mödra- och barnavårdscentraler samt förlossningsanstalter, där de också skall ägna sig åt nutritionsundervisning. Kostnaderna för dessa insatser beräknas till ca 2 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1970/71 och 1971/72.
Svenska insatser inom utbildningssektorn avser yrkesutbildning, kvinnoutbildning via UNESCO och ILO samt allmän undervisning. För dessa ändamål beräknas utbetalningarna uppgå till ca 9,1 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Tunisien har också via UNESCO begärt stöd till ett försöksprogram med skol radio och skol-TV som i första hand riktar sig till lärare och elever i primärskolorna. Detta projekt övervägs nu av SIDA.
Genom svenska krediter åren 1968 och 1970 har 44,5 milj. kr. ställts till förfogande i samfinansiering med Världsbanken/IDA till utbyggnad av vattenförsörjningen i städer och tätorter. Samfinansiering av projekt för avloppssystem i vissa befolkningscentra övervägs f. n.
Sverige lämnade år 1967 en kredit till Tunisien på 15 milj. kr. avsedd för den delvis statsägda utvecklingsbanken SNI, som lämnar lån för nyinvesteringar inom industri- och hotellsektorn. Sedan krediten utnyttjats har avtal träffats om en andra svensk kredit till SNI på 30 milj. kr., varav minst hälften skall användas för investeringar inom den statliga industrisektorn.
Under förutsättning av att bl. a. erfarenheterna av pågående stöd till Tunisiens industriutveckling blir positiva, kan det bli aktuellt att gå vidare med insatser med särskild betoning på den offentliga sektorn samt på mindre och medelstor industri.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 35
Sudan
Det svenska biståndet till Sudan uppgick budgetåret 1969/70 till 600 000 kr. i form av utbetalningar under en kredit på 35 milj. kr. för utveckling av landsbygdens vattenförsörjning. Avtal härom slöts år 1966. Efter en insats av svenska konsulter för planering av det fortsatta programmet slöts våren 1970 avtal om en fortsättningskredit på 15 milj. kr., huvudsakligen för utrustning till redan borrade brunnar. En del av krediten avses bli använd för vattenförsörjningsprojekt i södra Sudan. Till följd av administrativa svårigheter på den sudanesiska sidan har utbetalningarna under krediterna avsevärt fördröjts men de väntas dock under budgetåret 1970/71 komma att öka. F. n. planeras inga nya insatser i Sudan.
Etiopien
Budgetåret 1969/70 utbetalades 37,7 milj. kr. i svenskt histånd till Etiopien, motsvarande drygt 12 o/o av det svenska bilaterala biståndsflödet. Andelen torde minska under budgetåret 1970/71.
Det svenska biståndet till Etiopien har inriktats främst på områden såsom utbildning, hälsovård, samfärdsel samt livsmedelsförsörjning och landsbygdsutveckling.
Verksamheten inom ramen för skolbyggnadsprogrammet för grundskolan (ESBU) återupptogs till fullo under året 1970. Till utgången av budgetåret 1969/70 hade omkring 2100 klassrum färdigställts i ESBU:s regi. Arbetsprogrammen för budgetåren 1970/71 och 1971/72 förutser en produktion om 800 resp. 1 000 klassrum. Sverige har åtagit sig att lämna bidrag motsvarande halva kostnaden för projektet. För budgetåret 1970/71 beräknar SIDA ett medelsbehov härför om 8 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 om 9 milj. kr.
Stödet till det byggnadstekniska institutet och till utbildning i barnsjukvård beräknas kunna avslutas med utgången av budgetåret 1972/73.
En svensk kredit på 30 milj. kr. lämnades år 1968 för finansiering av det etiopiska vägbyggnadsprogrammet i samfinansiering med Världsbanken och IDA. Programmet avser bl. a. att ge viktiga jordbruksområden förbindelser med det nationella vägnätet. Som stöd till det etiopiska telekommunikationsprogrammet under perioden 1968—73 lämnades år 1969 en svensk kredit på 23,5 milj. kr. i samfinansiering med ett lika stort lån från Världsbanken. F. n. planeras inga ytterligare krediter till Etiopien.
Det svenska stödet till det regionala jordbruksprojektet CADU, Chi-lalo Agricultural Development Unit, som inleddes år 1967, har efter en treårig försöksperiod förlängts till utgången av budgetåret 1974/75.
De totala kostnaderna för CADU har hittills uppgått till drygt 30 milj. kr., varav Sverige svarat för två tredjedelar och Etiopien för en tredjedel.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 36
För femårsperioden fr. o. m. budgetåret 1970/71 beräknas de totala svenska kostnaderna för projektet till ca 40 milj. kr.
CADU:s mål är dels att åstadkomma social och ekonomisk utveckling i projektområdet, dels att finna lämpliga metoder för integrerad jordbruksutveckling och dels att genom bl. a. utbildningsinsatser skapa förutsättningar för tillämpning av CADU:s erfarenheter i andra delar av Etiopien.
De hittillsvarande erfarenheterna av CADU har i flera avseenden varit positiva. Produktionsökningen i området har varit snabb och befolkningens intresse för att tillämpa de nya produktionsmetoderna har överträffat förväntningarna.
lordägandeförhållandena i området skapar dock problem. De många arrendatorerna måste ges rimligt besittningsskydd och arrendekontrakten utformas så att det blir möjligt också för denna grupp att dra nytta av tjänster som CADU erbjuder. En nödvändig förutsättning för att CA-DU:s mål skall kunna nås är att det av den etiopiska regeringen nyligen framlagda förslaget till förbättring av arrendatorernas rättsliga ställning genomförs. SIDA har dessutom framhållit att mekanisering och ökad efterfrågan på jord i samband med införandet i projektområdet av bl. a. nya utsäden kan utgöra ett hot mot småböndernas, arrendatorernas och jordbruksarbetarnas utkomstmöjligheter, även om en ny arrendelag genomförs. CADU har därför givits ett ansvar för att söka ta till vara alla möjligheter att skapa nya arbetstillfällen inom området och förutsätts också undvika åtgärder, som kan få negativa konsekvenser på sysselsättningen.
Kenya
De svenska biståndsutbetalningarna till Kenya uppgick budgetåret 1969/70 till 13,8 milj. kr., motsvarande inemot 5 o/o av det svenska bilaterala biståndsflödet. Andelen torde öka något under budgetåret 1970/71.
Stöd till landsbygdsutveckling utgör en viktig del av det svenska biståndet. Det långsiktiga programmet för utveckling av boskapsuppfödning och köttproduktion stöds dels genom en utvecklingskredit på 18 milj. kr. i samfinansiering med IDA, dels genom personal och utrustning till seminavelsverksamheten. En kredit på 15 milj. kr. samt ett omfattande personalbistånd utgår till programmet för landsbygdens vattenförsörjning. Sverige finansierar nu i samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO, utarbetandet av en långsiktig plan för vattenförsörjningen.
Inom utbildningssektorn har den största insatsen varit bidrag till upprättande och drift av Kenya Science Teachers' College (KSTC) för utbildning av lärare i naturvetenskapliga och praktiska ämnen. De svenska utgifterna för detta ändamål, som t. o. m. budgetåret 1969/70 uppgått till
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 37
27 milj. kr., är nu i sjunkande. Skolan tar årligen emot 150 nya elever. Stöd övervägs därutöver bl. a. till sekreterarutbildning samt hushållsteknisk utbildning. Det svenska bidraget till det nationella familjeplaneringsprogrammet föreslås fortsätta.
Inom industrisektorn kan insatser, främst för småindustrin, komma att aktualiseras inom ramen för det vidgade program för industribistånd som SIDA f. n. förbereder.
Stöd övervägs också till ett utbyggt program för landsbygdens elektrifiering i samband med en planerad utvecklingskredit för kraftförsörjning.
Uganda
Riksdagen har uttalat sig till förmån för svenskt bistånd till Uganda inom ramen för samarbetet med de östafrikanska länderna. Budgetåret 1969/70 utbetalades ca 1 milj. kr.
Liksom i Kenya och Tanzania söker nu även i Uganda regeringen avsätta en ökad andel av budgeten till landsbygdens utveckling. Inom ramen för vidgade svenska insatser har Uganda angivit vattenförsörjning och lagring av jordbruksprodukter som lämpliga ämnesområden. Bristen på utbildad personal för planering och genomförande av utvecklingsprojekt är emellertid i Uganda liksom i flera andra afrikanska länder ett stort hinder för framåtskridande. Ett ramavtal för personalbistånd har nyligen undertecknats mellan Sverige och Uganda.
För budgetåret 1971/72 övervägs en insats för kvinnoutbildning inom jordbruket i samarbete med FAO. Industriutvecklingen inom ramen för Östafrikanska gemenskapen utgör ett annat område som kan bli föremål för svensk bistånd på längre sikt.
Tanzania
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Tanzania uppgick budgetåret 1969/70 till 43,9 milj. kr., motsvarande drygt 14 o/o av det svenska bilaterala biståndsflödet. Andelen väntas öka under innevarande budgetår.
Stödet till landsbygdens utveckling utgår främst i form av finansiellt och personellt bistånd till landsbygdens vattenförsörjning. Avtal om en ny kredit på 33 milj. kr. för detta och nästa budgetår beräknas bli undertecknat inom kort, och fortsatt personellt stöd till vattenförsörjningen förutses med hänsyn till utbildningsbehov och programmets expansion.
Insatser inom Tanzanias skogsnäring utreds f. n. av SIDA i samverkan med FAO. Vidare pågår diskussioner om svenskt stöd vid uppbyggnaden av ett nutritionsinstitut.
Det nordiska stödet till ett utbildnings- och forskningscentrum för jordbruket i regionen Mbeya väntas komma i gång i full skala under budgetåret 1971/72. Härför beräknar SIDA 15 milj. kr. under de när-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 38
måste fem åren. Inom ramen för en kreditinsats om 20 milj. kr. för upprättande av ett lagrings- och transportsystem för spannmål, som skall bidra till att göra Tanzania självförsörjande med majs och vete, utgår personalbistånd till utbildning och planering. En svensk kredit på 39 milj. kr. bidrar till finansieringen av en väg — den s. k. Tan-Zam-vägen — som förbinder Zambia med den tanzaniska kusten.
Inom utbildningen har den största biståndsinsatsen utgjorts av det Nordiska Tanganyikaprojektet, vars administration år 1970 helt överlämnades till de tanzaniska myndigheterna. Projektet består av en jordbruksskola för kortare kurser, en sekundärskola för 600 elever samt en hälsocentral. I övrigt pågår stöd till den kooperativa utbildningen, till en sek-reterarskola i Tabora samt till vuxenutbildningen, bl. a. genom ett nationellt korrespondensinstitut.
Under en svensk kredit på 15 milj. kr. för industriell utveckling har det nationella utvecklingsbolaget, NDC, kanaliserat medel till ett garveri. Resterande belopp under krediten kan komma att utnyttjas för en skofabrik och till småindustrisektorn. Därutöver övervägs ytterligare finansiellt och personellt stöd till Tanzanias industriella utveckling.
Den industriella expansionen är en orsak rill den snabbt stigande konsumtionen av elkraft i Tanzania. I anslutning till ett nyligen undertecknat svenskt kreditavtal på 63 milj. kr. för ett större vattenkraftverk i samfinansiering med Världsbanken skall bistånd lämnas för utbildning av underhålls- och driftpersonal samt till förstärkning av kraftföretagets organisation. Sverige bekostar också en ekologisk studie i det aktuella området. Vidare övervägs lämpligheten av svensk medverkan i ett intensifierat program för elektrifiering av landsbygden.
För att avhjälpa bristen på förvaltningspersonal, särskilt för beredning och genomförande av utvecklingsprojekt, lämnar Sverige personalbistånd i växande utsträckning till den tanzaniska förvaltningen.
Utredningar pågår för att undersöka möjligheterna att stödja lokala forskningsinstitutioner inom ramen för en nationell forskningsplan.
Östafrikanska gemenskapen
Östafrikanska gemenskapen, EAC, består av Kenya, Tanzania och Uganda. Dessa tre länder, som under kolonialtiden i vissa avseenden administrerades som en enhet, bildade år 1967 en gemensam marknad. De beslöt då också att fortsätta den gemensamma driften av vissa verksamheter som redan före självständigheten administrerats regionalt, såsom flygbolag, järnvägar, hamnar, post och telegraf. De gemensamma institutionerna spelar en viktig roll i de tre medlemsländernas ekonomiska liv.
Genom Östafrikanska utvecklingsbanken söker de tre länderna bl. a. uppnå en samordnad och balanserad industriutveckling inom regionen. Enligt sina stadgar skall banken medverka till lokalisering av investe-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 39
ringsprojekt huvudsakligen i Tanzania och Uganda för att uppväga den dominans till förmån för Kenya som traditionellt föreligger. Möjligheten att med svenskt kredit- och personalbistånd stödja de tre ländernas industrialiseringssträvanden genom denna bank undersöks f. n. av SIDA. Under år 1970 har två svenska biståndsinsatser till EAC påbörjats. En kredit på 27 milj. kr. i samfinansiering med Världsbanken till det östafrikanska telebolaget undertecknades under våren. I juni 1970 undertecknades ett ramavtal, under vilket personal kan ställas till förfogande för av EAC administrerade organisationer. Härigenom har telebolaget och utvecklingsbanken kunnat erhålla personellt stöd.
Zambia
De svenska utbetalningarna av bistånd till Zambia uppgick budgetåret 1969/70 till 2,3 milj. kr. motsvarande mindre än 1 o/o av det svenska bilaterala biståndsflödet. Andelen beräknas öka något under budgetåret 1970/71.
Det nuvarande svenska biståndet till Zambia domineras helt av personalinsatser i form av fredskår och kontraktsanställd personal inom jordbruks-, skogs- och hälsovårdssektorerna samt av allmänt förvaltningsbistånd. SIDA föreslår ökat personalbistånd till Zambia, bl. a. inom utbildningssektorn. Diskussioner har förts om insatser inom jordbruksutbildning i samarbete med bl. a. FAO. Vidare kan en insats för utbildning i kooperation bli aktuell.
I anslutning till riksdagens uttalande om bistånd till Zambia avser SIDA att under budgetåret 1970/71 undersöka förutsättningarna för att lämna stöd till utvecklingsprojekt i de eftersatta delarna av landet. Som en förberedelse för nya insatser kan det visa sig önskvärt att ställa vidgade planeringsresurser till Zambias förfogande.
Botswana, Lesotho och Swaziland
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Botswana uppgick budgetåret 1969/70 till 300 000 kr. För budgetåret 1970/71 beräknas 2,2 milj. kr utgå.
Biståndet har hittills avsett stöd till sekundärskolor och en hydrologisk undersökning. Den senare genomförs av FAO och finansieras gemensamt av Sverige och UNDP. Avtal ingicks hösten 1970 om bidrag till byggandet av ett kooperativt utvecklingscentrum. Frågan om att lämna personalbistånd liksom stöd till ett biblioteksprojekt och en yrkesskola är under övervägande. Vidare skall förutsättningarna undersökas för att lämna bistånd till socialt inriktade projekt för landsbygdsutveckling.
Till Lesotho beräknas 600 000 kr. komma att utbetalas i svenskt bistånd under budgetåret 1970/71. Beloppet avser finansiellt stöd till UNDP:s förvaltningsbiståndsprogram i landet. Verksamheten vid det
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 40
hantverkscentrum som drevs med bidrag från SIDA har legat nere sedan statskuppen i januari 1970.
Det svenska biståndet till Swaziland väntas budgetåret 1970/71 uppgå till 700 000 kr. Insatserna består av finansiellt stöd till sekundärskolor, till jordbruksskolor samt till UNDP:s förvaltningsbiståndsprogram. Bidrag via UNESCO till en utbildningsanstalt övervägs.
Insatser för Botswana, Lesotho och Swaziland avseende deras gemensamma universitet och till FAO:s konstgödselprojekt i de tre länderna beräknas budgetåret 1970/71 ta 400 000 kr. i anspråk. För budgetåret 1971/72 beräknas 500 000 kr. för detta ändamål.
Södra Afrika: flyktingar och frihetsrörelser
FN har i resolutioner om Namibia, Syd-Rhodesia, områden under portugisisk administration samt om apartheid-politiken i Sydafrika uppmanat medlemsstaterna att lämna moraliskt och materiellt stöd till befolkningen och de nationella befrielserörelserna i dessa områden. I enlighet med dessa resolutioner lämnar Sverige humanitär hjälp och utbildningsbistånd till ett antal afrikanska nationella befrielserörelser.
Stöd utgår också till utbildning av afrikansk flyktingungdom. För att bistå dem som drabbas av rasåtskillnadspolitiken lämnas vidare bidrag för juridisk hjälp, utbildning och understöd till anhöriga såväl genom FN:s förvaltningsfond som via privata organisationer.
Stödet till frihetsrörelserna kommer, i enlighet med vad utrikesutskottet uttalat i sitt av riksdagen godkända utlåtande (UU 1970: 9), att utvidgas, och jag beräknar att det, tillsammans med biståndet till flyktingutbildningen, kommer att uppgå till ca 8 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Därutöver beräknas 2 milj. kr. under budgetåret 1971/72 för stöd till rasåtskillnadspolitikens offer.
ASIEN Indien
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Indien uppgick budgetåret 1969/70 till 35,4 milj. kr., motsvarande ca 12 o/o av det svenska bilaterala biståndsflödet. Andelen kan komma att sjunka något under budgetåret 1970/71.
Det svenska biståndet är inriktat på familjeplanering samt landsbygds-och industriutveckling.
På familjeplaneringsområdet förbereder SIDA f. n. en större insats, delvis av programbiståndskaraktär, för en femårsperiod. Förhandlingar har nyligen avslutats om en utvecklingskredit om ca 26 milj. kr. i samfinansiering med IDA för stöd till Indiens program för uppbyggnaden av lagrings- och transportsystem för spannmål. Programmets mål
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 41
är att skapa tillfredsställande lagerreserv mot missväxt samt ett effektivt transportsystem mellan över- och underskottsområden.
Sverige har hittills lämnat Indien fyra importkrediter på tillsammans 123 milj. kr. för finansiering av import av råvaror, halvfabrikat och reservdelar för industrin samt av vissa kapitalvaror för bl. a. kraftproduktionen och industrin. Dessa krediter beräknas täcka behov t. o. m. innevarande budgetår. 1 enlighet med indiska önskemål om ytterligare krediter av liknande slag har diskussioner inletts om en femte importkredit på ca 125 milj. kr., att användas under en treårsperiod.
Förutom direkt svenskt bistånd får och kommer Indien att få betydande indirekt stöd från Sverige. Med den fördelning som IDA f. n. till-lämpar av sina krediter skulle nämligen uppskattningsvis 70 milj. kr. av Sveriges årliga bidrag om 176 milj. kr. till IDA under den tredje påfyllnadsperioden komma att tillfalla Indien.
Pakistan
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Pakistan uppgick budgetåret 1969/70 till 50,4 milj. kr., motsvarande ca 17 o/o av det svenska bilaterala biståndsflödet. Andelen torde komma att minska under budgetåret 1970/71.
Det svenska biståndet till Pakistan är inriktat på familjeplanering, landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning samt utbildning. Svenskt stöd till Pakistans familjeplaneringsprogram under en fyraårsperiod förbereds f. n. av SIDA. Avtal torde komma att ingås under första halvåret 1971.
Sveriges stöd till livsmedelsförsörjningen avser huvudsakligen Östpakistan. I slutet av budgetåret 1969/70 slöts avtal om en kredit på 31,5 milj. kr. för samfinansiering med IDA av den första fasen av ett vattenförsörjningsprojekt i Östpakistan omfattande anläggande av 3 000 rörbrunnar. För innevarande budgetår planeras en svensk utvecklingskredit på ca 55 milj. kr. för samfinansiering med IDA av spannmålslagring i Östpakistan. Avtal beräknas kunna slutas inom kort om svenskt bidrag till ett femårsprogram för artificiell insemination i Västpakistan.
Inom utbildningssektorn har det svenska biståndet koncentrerats till yrkesutbildningen. F. n. övervägs bl. a. framställningar om svenskt stöd till en utvidgning av yrkesskoleväsendet och till utbildningen inom kooperationen.
Avtal har nyligen slutits om fortsatt stöd till den pakistanska telestyrelsen t. o. m. budgetåret 1974/75 till ett belopp av ca 9 milj. kr. i form av personal och utrustning för planering av lokalnät, underhåll och kabellokalisering.
En ny kredit om ca 26 milj. kr. för förbättring och utbyggnad av vatten- och avloppssystemet i Lahore förbereds f. n. tillsammans med IDA.
I anledning av de stora översvämningarna i Östpakistan hösten 1970
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 42
kanaliserades via Svenska röda korset humanitärt bistånd till de drabbade områdena. Inom ramen för det löpande utvecklingssamarbetet med Pakistan kommer även möjligheterna att ge bistånd till återuppbyggnad och för att begränsa följderna av eventuella kommande naturkatastrofer att prövas.
Vietnam
Utbetalningarna av svenskt bistånd till Vietnam uppgick budgetåret 1969/70 till 17 milj. kr. vilket motsvarar närmare 6 o/q av det svenska bilaterala biståndsflödet.
Sverige har lämnat humanitärt bistånd till Demokratiska Republiken Vietnam (DRV) sedan år 1965. Biståndet har kanaliserats genom Svenska röda korset samt — i begränsad utsträckning — genom Röda korsföreningarnas förbund i Geneve. Det sammanlagda belopp, som på detta sätt tagits i anspråk t. o. m. budgetåret 1969/70, utgör ca 20 milj. kr. Våren 1970 fattade riksdagen beslut om framtida insatser. En finansiell ram angavs för budgetåren 1970/71—1972/73 om totalt 225 milj. kr. Av detta anvisades för budgetåret 1970/71 25 milj. kr. för humanitärt bistånd att utgå under budgetåret och 50 milj. kr. att utnyttjas för återuppbyggnadsbistånd efter krigets slut. Jag beräknar motsvarande belopp också för budgetåret 1971/72. Riksdagen gav i detta sammanhang också till känna uppfattningen att, om det skulle visa sig möjligt att förbruka mer än 25 milj. kr. för humanitärt bistånd, medel avsedda för återuppbyggnadsbistånd i viss utsträckning och efter framställning härom från DRV:s regering skulle kunna tas i anspråk för humanitärt bistånd under budgetåret.
Under försommaren 1970 slöts avtal mellan DRV:s röda kors-organisation och Svenska röda korset om användningen av de för budgetåren 1969/70 och 1970/71 anvisade medlen, sammanlagt 35 milj. kr. Avtalet innebar att Svenska röda korset skulle leverera textilier till ett värde av 25 milj. kr., skolbokspapper för 5 milj. kr., laboratorieutrustning till medicinska fakulteten vid universitetet i Hanoi för knappt 5 milj. kr. samt en mindre kvantitet kondenserad mjölk. Huvuddelen av de avtalade varorna levererades redan under hösten 1970.
Vad gäller det svenska återuppbyggnadsbiståndet efter krigets slut avses detta utgå i form av utvecklingskrediter på mjuka villkor. Planeringen av detta bistånd har intensifierats. I oktober 1970 besökte en svensk delegation DRV för överläggningar om användningen av den svenska krediten. Enighet konstaterades därvid om riktlinjerna för det fortsatta utvecklingssamarbetet. Sedvanligt beredningsarbete pågår nu inom SIDA.
Vad avser den svenska biståndsverksamheten i Sydvietnam begränsas möjligheterna att förmedla humanitärt bistånd till befolkningen fortfarande av det rådande stridsläget. Hittills har för verksamhet i Sydvietnam
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 43
anslagit nära 3 milj. kr. Biståndet som utgått i form av medicinsk utrustning har förmedlats genom Svenska röda korset och Röda korsföreningarnas förbund i Geneve.
Övriga länder i Asien
Ceylon har erhållit svenskt familjeplaneringsbistånd sedan år 1958 i form av utrustning, rådgivning och utbildningsinsatser till ett värde av sammanlagt ca 8 milj. kr. I oktober 1970 undertecknades ett nytt avtal om samarbete inom det nationella ceylonesiska mödra- och barnavårdsprogrammet under perioden 1970—73. Dessutom prövas inom SIDA ett förslag om en insats inom den ceylonesiska kooperationen i samarbete med ILO.
I Afghanistan har Sverige i enhghet med ett treårsavtal från år 1968 tillsammans med FAO lämnat bistånd till ett integrerat jordbruksprojekt. Det har till huvudsyfte att visa hur tekniska förbättringar, utbildning och kooperativa krediter kan leda till framsteg inom jordbruket. En förlängning på i första hand ett år av avtalet om den svenska insatsen övervägs, i avvaktan på en värdering av de hittills vunna erfarenheterna av projektet.
Avtal slöts i början av innevarande budgetår om en svensk utvecklingskredit till Turkiet för finansiering av import för skogssektorn. F. n. planeras inte något ytterligare kreditbistånd till Turkiet. Ett samarbete på familjeplaneringsområdet mellan Sverige och Turkiet har inletts och kommer att fortsätta under budgetåret 1971/72. Härefter torde svenska insatser till det nationella turkiska famUjeplaneringsprogrammet komma att kanaliseras via FN:s befolkningsfond.
Latinamerika
Det svenska biståndet till Cuba uppgick budgetåret 1969/70 till 100 000 kr. och avsåg stipendiering i samarbete med FAO och UNIDO samt exportstöd via International Trade Centre (ITC). Ett mer omfattande samarbete har inletts genom UNESCO för utbildning av kyl-och frystekniker samt produktionstekniker (verktygstillverkning m. m.). Det svenska stödet beräknas till drygt 10 milj. kr. under en femårsperiod. Överenskommelse har också träffats om svenskt stöd till Cubas program för mödra- och barnavård. SIDA prövar f. n. förutsättningarna för vidgade svenska biståndsinsatser i landet.
Det svenska biståndet till övriga länder i Latinamerika avser huvudsakligen familjeplanering. För innevarande och nästa budgetår beräknar jag i enlighet med SIDA:s förslag sammanlagt 12 milj. kr. för familjeplaneringsinsatser i Latinamerika. Nyligen har t. ex. samarbete inletts med Chile om stöd till landets program på detta område.
Äteruppbyggnadsbistånd till det jordbävningsdrabbade Peru utgår genom insats av teknikerkadern i den svenska beredskapsstyrkan. Detta
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 44
är första gången FN:s generalsekreterare utnyttjat denna styrka som står till generalförsamlingens disposition. För den svenska insatsen har hittills anvisats 6 milj. kr.
Biståndskontoren
SIDA har inrättat biståndskontor i ett antal länder, där de svenska insatserna, särskilt i fråga om personalbistånd, är omfattande. F. n. finns sådana kontor i Etiopien, Kenya, Pakistan, Tanzania, Tunisien och Zambia.
Det åligger biståndskontoren bl. a. att svara för SIDA:s kontakter med projekten samt att fungera som personaladministrerande och personal-vårdande instans rill all SIDA:s fältpersonal i vederbörande mottagarländer. Kontoren svarar också för planering och genomförande av den fortbildning av personal som sker på fältet.
I förhållande till verksamhetslandet utgör biståndskontoren en särskild enhet inom den svenska beskickningen. Chefen för biståndskontoret, som vanligtvis också är av Kungl. Maj:t utsedd biståndsattaché, är i denna egenskap underställd chefen för vederbörande utlandsmyndighet. Han skall också biträda chefen för utlandsmyndigheten med t. ex. rapporteringen beträffande förhållanden av betydelse för svenskt utvecklingssamarbete med mottagarlandet.
Biståndskontorens verksamhet har hittills finansierats från anslaget för fältverksamhet. I förra årets statsverksproposition anmälde jag att myndighetsanslaget inom planeringsramarna för budgetåret 1971/72 beräknats så att det skulle finnas möjlighet att föra över kostnaderna för biståndskontoren från fältverksamhetsanslaget till detta anslag.
Med hänsyn till biståndets tillväxt och långsiktighet bör personalbehoven vid biståndskontoren i ökad utsträckning bedömas i anslutning till såväl hemmamyndighetens som ambassadernas personalbehov. Prövningen av dessa behov skulle kunna ske på ett mera likartat sätt än i dag om kostnaderna för biståndskontoren togs upp under SIDA:s myndighetsanslag.
Det ingår emellertid i det av Kungl. Maj:t lämnade uppdraget till ledningsgruppen för översyn av SIDA:s organisation att granska biståndskontorens organisatoriska samordning med SIDA:s hemmaorganisation. Med hänsyn dll den pågående organisationsöversynen har jag ansett det lämpligt att avvakta med ett ställningstagande i denna fråga. Biståndskontorens kostnader redovisas alltså även för budgetåret 1971/72 som en del av den operativa verksamheten och tas upp på anslaget för bilateralt utvecklingssamarbete.
Biståndskontorens personal beräknas vid slutet av innevarande budgetår uppgår till 56 personer varav 14 är lokalanställda med kvalificerade arbetsuppgifter. De fördelar sig enligt följande: Etiopien 13 varav 4 lokalanställda, Kenya 10 varav 2 lokalanställda. Pakistan 10 varav 5
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 45
lokalanställda, Tanzania 10 varav 1 lokalanställd, Tunisien 7 varav 2 lokalanställda och Zambia 6 personer, inga lokalanställda.
Jag förordar att SIDA under budgetåret 1971/72 ges möjlighet att öka personalen vid biståndskontoren upp till högst 65 personer inklusive kvalificerade lokalanställda.
Det totala medelsbehovet för bilateralt utvecklingssamarbete har i SIDA:s anslagsframställning beräknas till 590 milj. kr. för budgetåret 1971/72, varav 340 milj. kr. beräknats för gåvobistånd och 250 milj. kr. för utvecklingskrediter. Det innebär en ökning med sammanlagt 100 milj. kr. för dessa ändamål i förhållande till innevarande budgetår.
Som jag framhållit bör medel för vissa ändamål som tidigare bestridits från anslaget Fältverksamhet nu anvisas under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Till följd härav minskar medelsbehovet under anslaget C 2. med 13 860 000 kr. Jag beräknar att medelsbehovet för det bilaterala utvecklingssamarbetet uppgår till 572 222 000 kr.
Inom anslaget beräknar jag för utvecklingskrediter 246 milj. kr. och för gåvobistånd ca 326 milj. kr. Inom posten utvecklingskrediter torde i enlighet med SIDA:s förslag 10 milj. kr. få avse förberedande undersökningar och projektkontroll samt inom posten gåvobistånd 25 milj. kr. avsättas för särskilda insatser i samband med t. ex. naturkatastrofer.
Den slutliga fördelningen av medel på skilda ändamål inom ramen för anslaget torde i sedvanlig ordning få ske genom Kungl. Maj:ts beslut.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
a) att godkänna de av mig föreslagna
riktlinjerna för bilateralt ut
vecklingssamarbete
b) att till Bilateralt utvecklingssamarbete
för budgetåret 1971/72
anvisa ett reservationsanslag av 572 222 000 kr.
C 3. Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet
1969/70 Utgift 5 154 986 Reservation 1259 051
1970/71 Anslag 8 725 000
1971/72 Förslag 10 021 000
Från anslaget finansieras dels rekrytering av personal till det svenska utvecklingsbiståndet och till de internationella biståndsorganens verksamhet, dels förberedelser och utbildning av utresande personal, dels verksamhet för ökad upplysning om u-ländernas situation och om biståndsverksamhetens inriktning och innehåll.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 46
SIDA
För rekrytering och utbildning av fältpersonal och informationsverksamhet under budgetåret 1971/72 beräknar SIDA ett medelsbehov av 11571000 kr. Härav avser 2 457 000 kr. rekrytering av fältpersonal, 5 114 000 kr. utbildning av fältpersonal och 4 milj. kr. information.
Rekrytering av fältpersonal. Budgetåret 1969/70 rekryterades 335 personer till biståndsverksamhet. Innevarande budgetår beräknar SIDA att rekrytera 415 personer. För budgetåret 1971/72 förutser SIDA en rekrytering av 520 personer och för de följande budgetåren kraftigt ökande rekryteringsvolymer.
Det grundläggande rekryteringsarbetet måste göras och resurserna för detta föreligga i god tid innan personalen väntas vara i tjänst. Resurskravet för budgetåret 1971/72 måste därför i åtskilliga avseenden ses i förhållande till behovet av fältpersonal under de därpå följande budgetåren.
Det personalbistånd som efterfrågas av u-länderna gäller i stor utsträckning insatser på kvalificerad nivå och inom yrkesgrupper där tillgången är relativt knapp. Fortsatta ansträngningar måste därför göras för att förstärka engagemanget bland enskilda personer och organisationer för att en kraftig ökning av antalet svenskar i aktiv biståndsverksamhet skall kunna komma till stånd i enlighet med föreliggande planer. Arbetet på att underlätta för enskilda att åta sig uppdrag inom biståndsverksamheten måste intensifieras och området för åtgärderna vidgas. Särskilt väsentligt är att sysselsättningstryggheten vid återkomsten förbättras.
En utbyggnad av programmet med s. k. biträdande experter torde enligt hittills gjorda erfarenheter vara en utmärkt metod för att öka intresset för och kännedomen om biståndsarbetet. Samtidigt breddas rekryteringsbasen för kvalificerade tjänster inom direkt och multilateral biståndsverksamhet.
Utbildning av fältpersonal. SIDA:s insatser för utbildning av fältpersonal syftar bl. a. till att förbereda fältarbetarna för deras kommande arbetsuppgifter och främja rekryteringen av fältarbetare. Tillfredsställande arbetsinsatser och anpassning i u-landsmiljön kräver, vid sidan av yrkeskunskaper och vissa personliga egenskaper, språkfärdigheter, förmåga att överföra kunskaper, förståelse för de orsakssammanhang som bestämmer livsvillkor och beteendemönster i olika u-länder samt kunskap om fältarbetarens roll i mottagarlandets utvecklingsansträngningar.
Utbildningskostnaderna per utrest expert beräknas komma att öka från 8 000 kr. under budgetåret 1970/71 till 12 000 kr. under budgetåret 1971/72. Motsvarande siffror för fredskårsdeltagarna blir 9 000 kr. för vartdera av de två budgetåren. Orsaken till ökningen av utbildningskostnaderna för experterna är främst att språkutbildningen kommer att för längas.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 47
Information. I 1970 års statsverksproposition förutskickades att SIDA med ledning av de allmänna riktlinjer som tidigare angivits skulle utarbeta en fyraårsplan för informationsverksamhetens framtida omfattning och innehåll.
SIDAis informationsverksamhet har genomgått en kraftig expansion under de båda senaste åren. Mellan budgetåren 1967/68 och 1969/70 sjudubblades medelsanvisningen. Nya slag av informationsåtgärder har kunnat prövas. På grund av att erfarenheterna av dessa nya åtgärder är begränsade anser SIDA att underlaget för en utvidgad långtidsplanering av informationsverksamheten ännu är bräckligt. SIDA har därför i sin anslagsframställning begränsat sig till att beräkna medel för information under budgetåret 1971/72 och avser att senare presentera en fyraårsplan för informationsverksamheten.
För informationsverksamheten budgetåret 1971/72 beräknas ett medelsbehov av 4 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1,5 milj. kr. i jämförelse med budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Såsom jag tidigare i flera sammanhang anfört är det personella biståndet en mycket viktig del av det internationella utvecklingssamarbetet. Under senare år har rekryteringsbehovet ökat väsentligt bl. a. genom att kreditbiståndet alltmer kompletteras med personalbistånd. Från vissa mottagarländers sida, främst de afrikanska, har även önskemål framförts att Sverige i ökande utsträckning skall bistå med utbildad och erfaren förvaltningspersonal särskilt för beredning och genomförande av utvecklingsprojekt. Under budgetåret 1969/70 ägde emellertid en nedgång av rekryteringen rum i förhållande till budgetåret 1968/69. Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att rekryteringsansträngningarna intensifieras.
För rekrytering och utbildning av biståndspersonal beräknar jag ett medelsbehov av 7 271 000 kr. innebärande en uppräkning med 1 046 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.
För informationsverksamheten har SIDA beräknat ett medelsbehov av 4 milj. kr. I avvaktan på att den fyraårsplan för informationsverksamheten som är under utarbetande inom SIDA skall färdigställas beräknar jag tills vidare ett medelsbehov för informationsverksamheten om 2 750 000 kr. för budgetåret 1971/72. Detta innebär en uppräkning med 250 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Anslagsökningens storlek bör ses i relation till det förhållande, som SIDA påtalar i sin framställning, att anslagen för informationsverksamheten ökats mycket kraftigt under senare budgetår. Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att SIDA fortsätter och intensifierar sina ansträngningar att via löntagarorganisationerna och andra folkrörelser få så stor spridning som möjligt av informationen.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 48
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informationsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 10 021 000 kr.
C 4. Styrelsen för inteniationell utveckling (SIDA)
1969/70 Utgift 14 927 101
1970/71 Anslag 18 656 000 1971/72 Förslag 20 837 000
SIDA är central myndighet för det direkta utvecklingssamarbete på skilda områden som Sverige bedriver med u-länderna. I detta samarbete ingår också vissa insatser som helt eller delvis finansieras av Sverige men förvaltas av någon av de mellanstatliga organisationerna.
SIDA leds av en styrelse. Chef för den löpande verksamheten är en generaldirektör. SIDA:s organisationsplan upptar tre avdelningar, två för operativ verksamhet och en för ekonomiska och administrativa funktioner. Vidare har verket en enhet för planering och sekretariatsfunktioner samt en enhet för information och dokumentation.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
SIDA |
Dep. chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
136 |
+ 25 |
-f- 11 |
|
Övrig personal |
112 |
+ 35 |
-1- 14 |
|
|
248' |
+ 60 |
-t- 25 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
11 118 000 |
-1- 2 647 000 |
+ 1 138 000 |
|
Sjukvård m. m. |
40 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
|
Reseersättningar |
1 625 000 |
-i- 325 000 |
+ 100 000 |
|
Lokalkostnader |
2 078 000 |
-t- 405 000 |
-f- 256 000 |
|
Expenser |
1 091 000 |
+ 426 000 |
-t- 276 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(103 000) (+ 101 000) (-h 45 000) |
||
|
Personalutbildning |
168 000 |
+ 57 000 |
+ 32 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
2 536 000 |
+ 710 000 |
+ 374 000 |
|
|
18 656 000 |
+ 4 575 000 |
+ 2181 000 |
' Därtill kommer viss personal som avlönas med bl. a. medel som anvisats för expertis.
SIDA
Vid bedömningen av storleken av hemmapersonalen har SIDA haft att beakta framför allt biståndets snabba expansion och de framförliggande uppgifter som följer därav. Hänsyn har också tagits till den ambitionsgrad som bedöms som nödvändig inom administrationen för att nå önskad effekt i utvecklingssamarbetet. Under hänvisning till svårigheten att med någon större exakthet beräkna det behov av personaltillskott
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 49
som en given anslagsökning kräver instämmer SIDA i vad riksdagen (SU 1970: 84, rskr 191) uttalat om att personalförstärkningen på det hela taget bör "ställas i viss relation till den kraftigt växande planeringsvolymen". SIDA pekar samtidigt på att denna inte ensam är avgörande för dimensioneringen av hemmamyndighetens personalresurser.
I anslagsframställningen för budgetåret 1971/72 har SIDA begärt att 60 nya tjänster inrättas vid verket.
Departemen tsch ef en
Jag bedömer det som möjligt att som ett resultat av den pågående översynen av SIDA:s organisation göra vissa rationaliseringsvinster på personalsidan. Den successiva delegeringen till biståndskontoren av vissa arbetsuppgifter av både operativ och administrativ karaktär bör kunna medverka till att hålla tillbaka behovet av personalökning. Vidare har med anledning av den under år 1970 genomförda omorganisationen av den departementala biståndsorganisationen SIDA frigjorts från vissa multilaterala arbetsuppgifter. Andra åtgärder bidrar också till att begränsa tillväxten av SIDA:s arbetsbelastning, nämligen den växande omfattningen av utkontraktering och konsultupphandling samt även den samverkan som sker med mellanstatliga organisationer. Dessa omständigheter gör att personalökningen vid hemmamyndigheten bör kunna ske i lugnare takt än anslagsökningen.
Under hänsynstagande till prioriteringarna i verkets anslagsframställning har jag beräknat medel för ytterligare 25 tjänster, varav 10 för handläggande personal och 15 för övrig personal. Tyngdpunkten i personalökningen ligger på planering och resultatvärdering av den totala biståndsverksamheten, samt på budgetkontroll. Två av de nya handläg-gartjänsterna, en i B 5 och en i högst A 28, är avsedda för det industritekniska området vilket jag bedömer som mycket viktigt inför sjuttiotalet.
Jag biträder SIDA i bedömningen att en stor del av personalökningen bör gälla kanslist- och assistenttjänster. lag har beräknat medel för fyra nya sådana tjänster. Assistent- och kanslisttjänsterna anses värdefulla inom det system för planering och beslut inom SIDA som utarbetats inom organisationsöversynens ram, liksom även inom den påbörjade försöksverksamheten med förvaltningsdemokratiska reformer.
Beträffande SIDA:s omkostnader har jag, utöver de kostnader som följer av personalökningen, beräknat 75 000 kr. för en ny telefonväxel för det fall att SIDA:s personal under kommande budgetår kommer att i större utsträckning arbeta i olika lokaler.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 20 837 000 kr.
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 50
C 5. Utredningsverksamhet
1971/72 Förslag 800 000
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970 tillkallade jag den 3 februari 1970 en ledningsgrupp med representanter för utrikes- och finansdepartementen samt SIDA och statskontoret med uppgift att leda det fortsatta utredningsarbetet rörande SIDA:s organisation och arbetsformer. Ett anslag på 1 050 000 kr. har anvisats för ändamålet på tiUäggsstat till riksstaten för budgetåret 1970/71 (prop. 1970: 165, SU 210, rskr 425).
Ledningsgruppens arbete inriktas enligt direktiven på att nå fram till konkreta förslag till gradvisa förändringar av SIDA:s organisation. Ett ramförslag till ny SIDA-organisation bör kunna föreligga under hösten 1971. Man måste emellertid räkna med att härefter följa upp arbetet genom ett antal utredningar av särskilda problem.
En viss del av kostnaderna för översynen av SIDA:s organisation bestrids av statskontoret och SIDA med egna tillgängliga medel. Härutöver beräknar jag för denna verksamhet ett medelsbehov för budgetåret 1971/72 på 800 000 kr. Från detta anslag bestrids kostnaderna för bl. a. konsulttjänster, arvoden åt ledningsgruppens ledamöter och ställföreträdare samt lönekostnader för ledningsgruppens sekreterare.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utredningsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 51
D. INFORMATION OM SVERIGE I UTLANDET D 1. Svenska institutet
1970/71 Anslag 6 547 000
1971/72 Förslag 7 417 000
Enligt statsmakternas beslut år 1970 har det ekonomiska ansvaret för Svenska institutet helt övertagits av staten fr. o. m. innevarande budgetår (prop. 1970: 45, SU 86, rskr 193). Fr. o. m. den 1 juU 1970 är Svenska institutet organiserat som en stiftelse. Stiftelsen Svenska institutet. Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda stadgarna skall stiftelsen främja kultur- och erfarenhetsutbytet med utlandet samt genom upplysningsarbete i utlandet sprida kännedom om svenskt samhällsliv. Stiftelsen får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning utföra uppdrag och tillhandahålla produkter och tjänster.
Stiftelsen leds av en styrelse. Ledamöter av denna är stiftelsens direktör och tio andra ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t. Bland ledamöterna ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen samt för kulturlivet, folkrörelserna, de facldiga rörelserna och näringslivet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med stiftelsens verksamhet, finns rådgivande referensgrupper som tillsätts av styrelsen. Stiftelsen har egna utlandskontor.
Svenska institutets stat för budgetåret 1970/71 omsluter sammanlagt 6 597 000 kr. Som särskilda uppbördsmedel redovisas inkomster till ett sammanlagt belopp av 50 000 kr. från försäljning av trycksaker, filmkopior, räntor m. m., som ej är hänförliga till uppdragsverksamhet. Anslaget till Svenska institutet, som numera i sin helhet utgår över tredje huvudtiteln, utgör för budgetåret 1970/71 6 547 000 kr. Svenska institutets förslag till stat för budgetåret 1971/72 slutar på 9 439 000 kr., varvid inkomstsidan beräknas till 75 000 kr. Institutet begär sålunda en ökning av statsanslaget över tredje huvudtiteln på 2 817 000 kr. Häri har inräknats vissa medel, som hittills utgått från utrikesdepartementet och kollegiet för Sverige-information i utlandet — för budgetåret 1970/71 av institutet beräknade till sammanlagt 1 443 000 kr. Av återstoden, 1 374 000 kr., avses 574 000 kr. fördelas på de olika statposterna med huvudvikten lagd på stipendieverksamheten och produktionen av informationsmaterial. Resterande medel, 800 000 kr., avser ökade personal- och andra administrativa kostnader.
Institutet framhåller att den begärda ökningen skall ses mot bakgrunden av att bidragen från näringslivet, vilka under 1960-talet uppgått till i medeltal 650 000 kr. per år, bortfallit i samband med att institutet omvandlats till en statlig stiftelse.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 52
Svenska kulturhuset i Paris
År 1965 förvärvade staten 1600-talsfastigheten rue Payenne 11 i Ma-raiskvarteren i Paris att användas för svenskt-franskt kulturutbyte m. m. Fastigheten, som kallas Hotel de Marie, blev efter omfattande restaureringsarbeten färdig för inflyttning under andra halvåret 1970. I fastigheten finns samlingslokaler, bl. a. med scenutrustning, utställningslokaler och kontor m. m., samt bostäder för föreståndare, portvakt och gästande kulturarbetare och forskare. Totalt omfattar fastigheten ca 1 200 m2. Förvärv, restaurering och inredning har bekostats till största delen genom statliga bidrag om hittills totalt drygt 7,5 milj. kr. av behållningen från de särskilda lotterier, som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål.
För verksamheten i kulturhuset gäller intill utgången av juni 1971 provisoriska bestämmelser, meddelade av Kungl. Maj:t den 15 november 1968 och ändrade den 29 juni 1970. Enligt dessa disponerar Svenska institutet främst vissa samlings- och utställningssalar samt kontorslokaler.
Institut Tessin (Tessininstitutet) förfogar över bl. a. vissa utställningssalar, föreståndarbostad och gästbostäder.
Svenska institutets verksamhet i kulturhuset finansieras med medel från det anslag varom här är fråga. Till Tessininstitutet utgår under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1970/71 ett bidrag av 525 000 kr., varav 400 000 kr. avser hyra för lokaler i Hotel de Marie m. m.
Användningen av Hotel de Marie efter utgången av innevarande budgetår behandlas i en inom utbildningsdepartementet utarbetad promemoria, benämnd Svenska kulturhuset i Paris, verksamhet och organisation (stencil U 1970: 15). Promemorian har remissbehandlats.
Kulturhusets uppgift bör enligt promemorian även fortsättningsvis vara att tjäna som instrument för det svensk-franska kulturutbytet och att komplettera andra informationsvägar, med huvudsaklig inriktning på avgränsade publikgrupper med specialintressen. Som exempel på aktiviteter för vilka kulturhuset kan anses vara särskilt väl lämpat nämns teater-, film-, musik- och utställningsverksamhet. Till kulturhuset bör även kunna förläggas viss universitetsutbildning och svenska forskare bör där kunna få service, bl. a. genom introduktion till franska forskningsinstitutioner. Liksom f. n. bor Hotel de Marie även i fortsättningen inrymma gästbostäder för kulturarbetare och vetenskapsmän.
I promemorian konstateras att Hotel de Marie är alltför litet för att kunna inrymma två självständiga institutioner med olika uppbyggnad men med delvis överensstämmande mål. Denna organisation leder i längden till minskad effektivitet och en splittring av begränsade personella och ekonomiska resurser. En samlad ledning för verksamheten i huset är nödvändig. En särskild s'yrelse bör därför inrättas med representanter
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 53
för i första hand Svenska institutet och Tessininstitutet men även för Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, universitetskanslersämbetet och forskningsråden. Tessininstitutet bör, utöver sin medverkan i styrelsen, ha det odelade ansvaret för sina samlingar och deras vård.
I fråga om kulturhusstyrelsens ställning framläggs i promemorian två alternativa lösningar. Enligt den ena skulle styrelsen, med hänsyn till kultur- och utbildningsfrågornas framträdande roll i sammanhanget, få en självständig ställning direkt under utbildningsdepartementet.
Enligt det andra alternativet skulle huset ingå i Svenska institutets organisation, varvid kulturhusstyrelsen skulle inordnas under institutets styrelse men ha viss beslutanderätt. Härigenom skulle en icke önskvärd organisatorisk och budgetär sphttring för kulturutbytesverksamheten i Frankrike kunna undvikas.
Under styrelsen föreslås arbetet ledas av en föreståndare, utsedd för begränsad tid.
I promemorian behandlas inte frågor om vilka medel som behövs för att genomföra de framlagda förslagen. Det förutsätts att de berörda instituten belyser medelsbehoven i sina anslagsframställningar.
I remissyttrandena över promemorian uttalas allmänt tillfredsställelse med de möjligheter till ökat kulturellt utbyte med Frankrike som ett kulturhus med föreslagen inriktning av verksamheten kan medföra. Promemorians synpunkter i fråga om de allmänna målen för aktiviteterna i kulturhuset biträds i allt väsentligt av samtliga remissinstanser. Även de mer detaljerade förslagen beträffande de särskilda verksamhetsgrenarna godtas i stort. Förslagen om universitetsutbildning och service till forskare tillstyrks av bl. a. universitetskanslersämbetet, som därvid understryker det angelägna i att statsmedel ställs till förfogande för stipendier till studerande samt för kursledares resekostnader.
Av de instanser som yttrat sig i organisationsfrågan godtar alla att ansvaret för verksamheten i huset läggs på en gemensam ledning. Universitetskanslersämbetet, teater- och musikrådet, Tessininstitutet och forskningsrådens samarbetsdelegation ansluter sig till det alternativ som innebär att kulturhusets ledning får en självständig ställning direkt under utbildningsdepartementet. Svenska institutet, statskontoret, institutet för rikskonserter, kollegiet för Sverige-information i utlandet och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd förordar däremot att kulturhusets ledning inordnas i svenska institutets organisation. Därvid anser kollegiet för Sverige-information att de slutliga besluten i såväl personal- och policy- som budgetfrågor bör fattas av Svenska institutets styrelse, efter förslag av en särskild referensgrupp. Akademien för de fria konsterna förordar att kulturhusets angelägenheter handläggs av en kommitté med representanter för styrelserna för Svenska institutet och Tessininstitutet.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 54
För administrationen av svenska kulturhuset i Paris har Svenska institutet beräknat — utöver kostnader för lokalerna i Hotel de Marie om 550 000 kr. — en kostnad av 472 000 kr. Härav utgör 272 000 kr. personalkostnader.
Departementschefen
Staten förvärvade år 1965 en fastighet i Paris, att användas för ändamål som främjar förbindelserna mellan svenskt och franskt kulturliv. Fastigheten, benämnd Hotel de Marie, har genomgått en omfattande ombyggnad och utgör en unik investering för kulturutbyte och Sverigeinformation. För verksamheten i huset, i detta sammanhang kallat svenska kulturhuset, gäller under innevarande budgetår provisoriska bestämmelser som innebär att ansvaret för lokalerna är fördelat mellan Svenska institutet och Tessininstitutet. I en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria har förslag lagts fram angående riktlinjer för den framtida verksamheten och dess organisation.
Vad som anförts i promemorian om mål och uppläggning i stort av verksamheten i svenska kultmhuset bör enligt min mening kunna tjäna som riktlinjer för arbetet där. Jag har i denna fråga samrått med föredragande statsrådet i utbildningsdepartementet, som vid sin anmälan under åttonde huvudtiteln av anslaget Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. avser att beröra frågor som sammanhänger med Tessininstitutet och dess verksamhet i huset.
Jag finner det väl motiverat att ansvaret för verksamheten, som f. n. är uppdelat på två institutioner, läggs på en gemensam ledning för kulturhuset. I fråga om ledningens ställning som självständig institution eller som en del av Svenska institutets organisation är remissopinionen delad. Enligt min mening talar övervägande skäl för att kulturhuset inordnas i Svenska institutets organisation. Därigenom blir det möjhgt att på bästa sätt utnyttja det som ett effektivt instrument för kultur- och informationsutbytet med Frankrike och även med andra länder. För att undvika en alltför komplicerad organisation bör inte någon särskild styrelse upprättas för huset. Enligt sina stadgar kan Svenska institutet för vissa ändamål tillsätta referensgrupper. En sådan referensgrupp bör inrättas för svenska kulturhuset i Paris. I denna bör ingå representanter för bl. a. Tessininstitutet, universitetskanslersämbetet. Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd samt utrikesdepartementet.
Inom ramen för Svenska institutets anslag för innevarande år är medel beräknade för administration av och verksamhet vid institutets Paris-kontor och de aktiviteter som bedrivs i svenska kulturhuset fr. o. m. år 1971. För merkostnader som uppkommer för Svenska institutet fr. o. m. budgetåret 1971/72 genom dess övertagande av huvudansvaret för kulturhuset beräknar jag en ökning av 95 000 kr. Till detta kommer det belopp av 400 000 kr. för lokalkostnader i Hotel de Marie m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
55
som innevarande budgetår ingår i bidraget till Tessininstitutet. I den mån gällande bestämmelser så medger kan högre utbildning tillfälligt förläggas till kulturhuset. Medel till studerandestipendier bör under kommande budgetår kunna utgå ur de medel som ställs till institutets förfogande. Redan nu torde möjlighet föreligga att utdela sådana inom ramen för det existerande svensk-franska stipendieutbytet.
Förutom det nu nämnda beloppet på 495 000 kr., varav 475 000 kr. motsvaras av en nedräkning under åttonde huvudtiteln, förordar jag ett över tredje huvudtiteln utgående anslag till Svenska institutet för budgetåret 1971/72 på 6 922 000 kr., innebärande en uppräkning med 375 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Sammanfattningsvis beräknar jag sålunda anslaget till Svenska institutet till (495 000 + 6 922 000) 7 417 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
till Svenska institutet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 7 417 000 kr.
D 2. Övrig information om Sverige i utlandet
1969/70 Utgift 19 487 873 Reservation
1970/71 Anslag =6 053 000
1971/72 Förslag 6 253 000
1290 246
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Anslag |
Anslags- |
Dep. |
chefen |
|
|
Bidrag till Svensk-internationel- |
|
framställning |
|
|
|
1. |
|
|
|
|
|
|
|
la pressbyrån |
622 000 |
+ 102 000 |
+ |
82 000 |
|
2. |
Utländska pressbesök |
275 000 |
— |
|
— |
|
3. |
Svenska informationskontoiet. |
|
|
|
|
|
|
New York |
1 864 000 |
— |
+ |
110 000 |
|
4. |
Särskilda medel för samordnad |
|
|
|
|
|
|
informationsverksamhet |
2 597 000 |
+ »2 403 000 |
+ |
28 000 |
|
5. |
Beraadotterauseet i Pau |
10 000 |
_ |
|
_ |
|
6. |
Annan informationsverksamhet |
685 000 |
- |
— |
20 000 |
|
|
|
6 053 000 |
|
+ |
200 000 |
1 avser anslaget D 1. Information om Sverige i utlandet
prop. 1970: 45, SU 86, rskr 193
' avser anslagsframställning från kollegiet för Sverige-information i utlandet
' varav 300 000 kr för kulturutbyte med särskilda länder
1. Bidrag till Svensk-internationella pressbyrån
Svensk-internationella pressbyråns nyhetsmaterial utgavs under verksamhetsåret 1969 från stockholmskontoret, genom utlandsrepresentanter och samarbetande organ på 12 språk i ett tjugotal stencilerade editioner. Kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1970/71 beräknas uppgå till sammanlagt 871 000 kr. Statsbidraget under tredje huvudtiteln uppgår till 622 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 56
Sveriges Allmänna Exportförening begär ett direkt statsbidrag till Svensk-internationella pressbyrån för 1971/72 på 724 000 kr. — en ökning med 102 000 kr. Kostnaderna för verksamheten under 1971/72 har beräknats till 954 000 kr. — en ökning med 83 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår, som beräknas lämna ett underskott på 39 000 kr. Löner och pensioner har räknats upp med 44 000 kr. och övriga kostnader med 39 000 kr. Bidragen från enskilda och diverse inkomster har beräknats komma att öka med 20 000 kr.
2. Utländska presshesök
Från denna anslagspost bestrids utrikesdepartementets kostnader för utländska pressbesök i Sverige. Utländska pressrepresentanter besöker Sverige på särskild inbjudan eller på eget initiativ. Utrikesdepartementets pressbyrå gör upp lämpliga program och tar hand om besökarna i erforderlig utsträckning under vistelsen i Sverige. Härtill kommer viss verksamhet som pressbyrån utövar i servicesyfte för de i Sverige stationerade utlandskorrespondenterna.
3. Svenska
informationskontoret, New York
Informationskontoret, som sedan den 1 juli 1966 utgör en del av ut
rikesförvaltningen, bedriver en omfattande informationsverksamhet i
Förenta staterna och Canada.
Kontorets budget för budgetåret 1970/71 slutar på 1 872 000 kr. Därav utgörs 1 447 000 kr. av personalkostnader inklusive lönekostnadspålägg.
4. Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet
Kollegiet för Sverige-information i utlandet begär en ökning av anslagsposten med 2 403 000 kr. till 5 milj. kr. Samtidigt begärs under tionde huvudtiteln en ökning med 2,6 milj. kr. av reservationsanslaget Främjande av utrikeshandeln m. m., anslagsposten Kommersiell information, som uppgår till 5,4 milj. kr. för innevarande budgetår. De begärda anslagsbeloppen skulle sålunda möjliggöra en samordnad informationsverksamhet under 1971/72 på en kostnadsnivå av 13 milj. kr.
Kollegiet framhåller i sin anslagsframställning att såväl utrikespolitiska som kommersiella skäl talar för en ökning av den allmäninformativa verksamheten i våra viktigaste avnämarländer. Också u-länderna, där även positivt intresse för svenskt samhälls- och kulturliv föreligger, kräver ökad uppmärksamhet.
Kollegiets informationsprogram omfattar bl. a. massmediabearbetning, inbjudningar till opinionsbildare, enskilt och i grupp, framträdanden av svenska talesmän och experter, symposier och konferenser, publikations-, utställnings- och filmverksamhet av speciell inriktning m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 57
Värdet av den allmänna och samordnade upplysningsverksamhet, som kollegiet har till uppgift att bedriva, illustreras enligt kollegiet av de insatser som under det senaste året bl. a. gjorts i Sydtyskland och Japan i samband med världsutställningen i Osaka. Denna typ av informationsinsatser kommer att fortsätta på olika marknader. Under de närmaste åren torde det vara önskvärt att utöka den allmänna Sverige-informationen i marknadsländerna utan att därför binda denna verksamhet direkt till Sveriges förhandlingar med EEC.
De av kollegiet organiserade informationsprogrammen kan, såsom alternativ till länderinriktningen, ges en tematisk uppläggning. En sådan uppläggning är motiverad då exempelvis svensk utrikespolitisk aktivitet kraftsamlas kring ett visst tema. En dylik situation kan anses föreligga i och med att Förenta Nationerna beslutat förlägga en internationell konferens om den mänskliga miljön till Stockholm år 1972. Miljövårdsfrågorna, som redan tidigare uppmärksammats inom utlandsinformationen, kommer med anledning av konferensen att få ökad aktualitet. Kollegiet uppehåller nära kontakt med nationalkommittén för miljövårdskonferensen och kommer att samordna sina program med dess åtgärder.
Kollegiet understryker vidare vikten av en påpasslig och aktiv informationsberedskap, såväl anslags- som planeringsmässigt, som medger snabba ingripanden antingen för att informera om bakgrunden till svenska ställningstaganden eller attityder, som missuppfattats utomlands, eller för att fånga upp och möta vågor av positivt Sverigeintresse som av olika skäl spontant uppstått utomlands.
5. Bernadottemuseet i Pau
Föreningen Bernadottemuseets vänner har för budgetåret 1971/72 begärt ett oförändrat statsbidrag om 10 000 kr. till museet.
6. Annan informationsverksamhet
Fr. o. m. innevarande budgetår bestrids från denna anslagspost kostnaderna för kulturutbyte med särskilda länder.
Resterande del av anslagsposten står till förfogande för s. k. lokala informationsanslag till utlandsmyndigheterna, för inköp av publikationer avsedda för utlandsrepresentationens löpande informationsverksamhet, utställningar, inbjudningar till utländska opinionsbildare och experter, svenska talesmäns resor till utlandet i informationsärenden m. m.
Departementschefen
För Svensk-internationella pressbyrån har jag gjort en av kostnadsfördyring föranledd uppräkning med 82 000 kr.
För utländska pressbesök beräknar jag ett oförändrat belopp.
För Svenska informationskontoret (SIS) i New York beräknar jag
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 58
1 974 000 kr., vilket innebär en uppräkning med 110 000 ler. i förhållande till innevarande budgetår.
Särskilda medel för samordnad informationsverksamhet beräknar jag till 2 625 000 kr., vilket innebär en ökning med 28 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Genom att kollegiet för Sverige-information i utlandet avlastas ca 89 000 kr., motsvarande kostnaderna för två tjänster inom den s. k. artikeltjänsten som hittills bekostats av kollegiemedel och för vilka medel för budgetåret 1971/72 beräknas under anslaget Utrikesförvaltningen, blir den beräknade ökningen för kollegiets del i realiteten 117 000 kr.
För Bernadottemuseet i Pau beräknar jag ett oförändrat bidrag på 10 000 kr.
Annan informationsverksamhet beräknar jag till 665 000 kr. — en minskning jämfört med innevarande budgetår med 20 000 kr., vilket motsvarar det belopp som hittills utgått till kungl. biblioteket och som fr. o. m. budgetåret 1971/72 anvisas över åttonde huvudtiteln. För kulturutbyte med särskilda länder räknar jag av nämnda 665 000 kr. med ett belopp av 280 000 kr. Härav bör en lämpligt avpassad del anvisas till forskarutbyte med nationella vetenskapsakademier i Östeuropa, för vilket ändamål Vetenskapsakademien och Ingeniörsvetenskapsaka-demien i gemensam skrivelse begärt ett statsanslag på 410 000 kr.
Sammanlagt bör alltså anslaget höjas med (82 000 -f- 110 000 -f 28 000 — 20 000) 200 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 253 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga S Utrikesdepartementet 59
E. DIVERSE
E 1. Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare m. fl.
1969/70 Utgift 335 110
1970/71 Anslag 450 000
1971/72 Förslag 450 000
Från anslaget bestrids vissa kostnader för sjöfolk, andra svenska med borgare och vissa stafslösa, som råkat i nödställd belägenhet utomlands Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenske medborgare m. fl. iör budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kr.
E 2. Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater
1969/70 Utgift 14 964 Reservation 703
1970/71 Anslag 15 000
1971/72 Förslag 20 000
Anslaget bör höjas med 5 000 kr. till 20 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 ler.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
60
E 3. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frå gor
1969/70 Utgift 865 000
1970/71 Anslag 965 000
1971/72 Förslag 1 188 000
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Anslag |
Anslagsframställning |
Dep. chefen |
|
Utrikespolitiska institutet |
720 000 |
-1- 236 000 |
+ 77 000 |
|
därav för nya tjänster |
|
( -) |
( -) |
|
löneförbättringar m. m. |
|
(+ 64 000) |
(+ 30 000) |
|
lokalkostnader |
|
(-1- 47 000) |
(+ 47 000) |
|
ny utrikespolitisk tidskrift |
|
(-1- 125 000) |
( -) |
|
Svenska FN-förbundet |
200 000 |
+ 376 000 |
+ 131 000 |
|
Svenska sektionen av Internationella |
|
|
|
|
Kvinnoföibundet för Fred och |
|
|
|
|
Frihet |
15 000 |
+ 20 000 |
— |
|
Svenska Freds och Skiljedoms- |
|
|
|
|
föreningen |
15 000 |
+ 15 000 |
— |
|
Sveriges studenters FN-förbund |
15 000 |
+ 23 000 |
— |
|
Europarörelsens Svenska Råd |
— |
+ 50 000 |
+ 15 000 |
|
|
965 000 |
+ 720 000 |
+ 223 000 |
Utrikespolitiska institutet begär statsbidrag på sammanlagt 956 000 kr. Av detta belopp avser 311 000 kr. lokalkostnader och 520 000 kr. kostnader för löner. Resterande belopp, 125 000 kr., avser bidrag till att starta en utrikespolitisk tidskrift. Beträffande detta projekt hänvisar institutet till sin anslagsframställning inför budgetåret 1970/71, vari statsbidrag begärdes för detta ändamål.
Svenska FN-förbundet har för information om FN kostnadsberäknat sin löpande verksamhet under budgetåret 1971/72 till sammanlagt 609 000 kr., varav 50 000 kr. för hyra av lokaler. Inkomsterna från icke statliga källor och egen verksamhet beräknas till 231 000 kr. medan resten, 378 000 kr., begärs som statsbidrag fördelade med 288 000 kr. på tredje huvudtiteln och 90 000 kr. på åttonde huvudtiteln. Av de under åttonde huvudtiteln begärda medlen är 50 000 kr. avsedda till lokalhyra. Av den föreslagna bidragsökningen under tredje huvudtiteln motiveras drygt 100 000 kr. av behovet av personalförstärkning. Resten utgörs av ökade kansli- och distributionskostnader m. m.
Dessutom begär förbundet över tredje huvudtiteln 288 000 kr. till sex särskilda informationsprogram, vilka förbundet önskar genomföra under budgetåret 1971/72, nämligen FN:s andra utvecklingsårtionde (86 000 kr.), kamp mot rasism och rasdiskriminering (60 000 kr.), miljövårdsfrågorna inom FN-systemet (111000 kr.), generalförsamlingens
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 61
agenda (8 000 kr.), nedrustningsfrågor (8 000 kr.) samt om fredligt lösande av internationella tvister (15 000 kr.). Svenska FN-förbundet anhåller sålunda om statsbidrag för budgetåret 1971/72 med (288 000 + 288 000) 576 000 kr. från tredje huvudtiteln — innebärande en ökning med 376 000 kr. jämfört med innevarande budgetår — och 90 000 kr. från åttonde huvudtiteln, vilket skulle innebära en ökning med 40 000 kr.
Svenska sektionen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet beräknar den totala kostnaden för budgetåret 1971/72 för förbundets verksamhet till 85 000 kr. Budgetåret 1969/70 uppgick kostnaderna till drygt 58 000 kr. med ett underskott på drygt 2 000 kr. som följd. Kostnaderna för verksamheten under budgetåret 1971/72 har beräknats med hänsyn till de informationsprogram som blir aktuella under nämnda budgetår, nämligen om ekonomisk och social rättvisa och om kvinnans sak under det andra utvecklingsårtiondet samt om biologisk och kemisk krigföring och om fredligt lösande av internationella tvister. Förbundet anhåller om ett statsbidrag med 35 000 kr., vilket skulle innebära en höjning med 20 000 kr.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen begär ett med 15 000 kr. höjt statsbidrag under hänvisning till en pågående utvidgning av verksamheten. Utvidgningen gäller såväl den traditionella informationsverksamheten som nya projekt och är främst föranledd av att allt större krav ställs på omfattningen och kvalitén av den information som medlemmar och andra önskar att föreningen skall ge dem. Föreningen ser det som synnerligen angeläget att genom information och upplysningsverksamhet hjälpa till att få fram en växande, kunnig och aktiv opinion för ökade insatser inom det internationella arbetet. Föreningen framhåller att kostnadsstegringarna gör föreningens ekonomiska situation allt svårare.
Sveriges Studenters FN-förbund, som är en sammanslutning av de vid universiteten verksamma utrikespolitiska föreningarna, anhåller om ett statsbidrag under tredje huvudtiteln på 37 800 kr., vilket skulle innebära en höjning med omkring 23 000 kr. En stor del av den begärda höjningen avses komma att tillfalla lokalföreningarna.
Europarörelsens Svenska Råd är enligt sina stadgar en ideell förening med säte i Stockholm, som skall verka för ett växande europeiskt samarbete med framtidsmålet ett enat Europa i samverkan med världen i övrigt. I detta syfte skall rådet sprida upplysning i Sverige om europafrågor, främst om den integrationsprocess i vilken Europa är inbegripet samt om de internationella organisationer som sysslar med dessa frågor och till vilka Sverige är anslutet. Rådet, som är partipolitiskt och religiöst neutralt, önskar vara ett samlande organ för europaintresserade i olika läger. Rörelsen har under hela verksamhetstiden bekostats genom medel som nsamlats från näringslivet.
Under år 1970 har en omläggning av Europarörelsens verksamhet i
prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 62
Sverige genomförts. Förmedlingen av språkresor, som de senaste åren från ekonomisk synpunkt varit den huvudsakliga aktiviteten, har överlåtits på annan organisation. När det gäller informationsresor för riksdagsledamöter och ämbetsmän m. fl. har man beslutat att även i fortsättningen organisera sådana resor under förutsättning att finansieringen inte belastar Europarörelsens Svenska Råds budget. Samarbetet med motsvarande danska och norska organisationer intensifierades under år 1970 och kontakt har åter knutits med den internationella europarörelsen i Bryssel. Kontakt har även tagits med den svenska EFTA-kommittén om viss samverkan i upplysningsverksamheten i Sverige. Det är Europarörelsens förhoppning att kunna öka både storleken och antalet stipendier, som Europarörelsen under ett antal år utdelat till akademiker, som velat fortsätta sin utbildning vid College d'Europe i Briigge.
Europarörelsens Svenska Råd anhåller om ett anslag från tredje huvudtiteln på 50 000 kr. för informationsverksamhet i europeiska integrationsfrågor.
Härutöver har Föreningen Internationella Folkhögskolan och Utlandssvenskarnas förening hemställt om statsbidrag med 20 000 kr. resp. 25 000 kr. Föreningen Internationella Folkhögskolan, som är en sammanslutning av föreningar (130 organisationer, varav sex riksorganisationer) och enskilda i Västsverige, syftar till att insamla, framställa och distribuera informationsmaterial i internationella frågor, genom kurser, seminarier o. d. bidra till att tillgodose behovet av utbildning och information i internationella frågor, initiera, stödja och medverka i längre internationella kurser av folkhögskoletyp samt anordna och stödja kurser för utländska stipendiater och invandrare. Utlandssvenskarnas förening, vars ändamål är att företräda, tillvarata och främja utlandssvenskarnas intressen och önskemål, anhåller om statsbidrag i syfte att möjliggöra en konsolidering och förstärkning av föreningens möjligheter att verka som ett samlande informations- och serviceorgan för utlandssvenskarna.
Departementschefen
Riksdagen har uttalat sig för önskvärdheten av en förstärkning av den form av information i Sverige om internationella frågor som sker genom utrikesdepartementets informationsverksamhet, SIDA:s informationsenhet och av utrikesdepartementet understödda institutioner och organisationer (SU 1969: 177, rskr 387). Riksdagen ansåg det angeläget att utrikesdepartementet fullföljde ansträngningarna att i samråd med andra intressenter samordna och effektivisera nämnda informationsverksamhet.
En kartläggning har numera skett av behovet av information om FN-organens verksamhet som underlag för utformandet av riktlinjer för hur
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 63
den med statliga medel bedrivna informationsverksamheten till allmänheten bör inriktas och prioriteras för att önskad effekt och samordning skall uppnås.
Denna kartläggning har gett vid handen att Svenska FN-förbudet bör vara det organ som har den centrala ställningen i fråga om allmän information i Sverige om FN:s och fackorganens verksamhet. Specialin-riktad och särskilt mera tekniskt betonad information, i många fall information från fackmän till fackmän, bör däremot ges i annan ordning och i förekommande fall i de former som hittills tillämpats. I detta sammanhang kan erinras om att SIDA har till uppgift att bedriva informationsverksamhet med speciell inriktning på u-ländernas och biståndsverksamhetens villkor och att SIDA utför denna uppgift i nära samarbete med bl. a. Svenska FN-förbundet.
Förekommande statsbidrag till allmän information om FN-verksam-heten bör vidare föras samman under en huvudtitel, varvid förutsättningen måste vara att informationsverksamhet bedrivs rörande alla de organ som ingår i FN-familjen. Sålunda bör bidrag till FN-förbundet fortsättningsvis beräknas under tredje huvudtiteln, över vilken Svenska FN-förbundet för innevarande budgetår, liksom tidigare, erhåller bidrag till sin verksamhet. För innevarande budgetår utgår vidare över åttonde huvudtiteln 35 000 kr. till FN-förbundet för allmän upplysningsverksamhet om Unesco att disponeras efter samråd med svenska unesco-rådet. Likaså utgår över åttonde huvudtiteln ett bidrag till FN-förbun-dets lokalkostnader om 15 000 kr. Under övriga huvudtitlar finns för innevarande budgetår inte några särskilda medel för allmän information om FN-verksamheten.
För innevarande budgetår har Svenska FN-förbundet över tredje huvudtiteln bl. a. erhållit medel för särskild information angående FN:s andra utvecklingsårtionde. FN-förbundets handlingsprogram beträffande användningen av dessa medel återspeglar en strävan att öka kontakterna med medlemsorganisationerna och att i ökad utsträckning driva informationsverksamheten genom de till förbundet anslutna riksorganisationerna samt att fördjupa samarbetet med skola och studieförbund.
För budgetåret 1971/72 beräknar jag för Svenska FN-förbundet, med hänsyn särskilt till vikten av fortsatt information angående FN:s andra utvecklingsårtionde, ett bidrag på 331 000 kr., vilket innebär en ökning med 131 000 kr. jämfört med det belopp som utgår till förbundet över tredje huvudtiteln under innevarande budgetår. I bidragsbeloppet ingår 50 000 kr. som bidrag till kostnader för nya lokaler, varav FN-förbundet är i stort behov. Det sistnämnda beloppet inkluderar det bidrag om 15 000 kr. till lokalkostnader, som hittills utgått till förbundet över åttonde huvudtiteln. I det bidrag som jag sålunda beräknar för nästkommande budgetår ingår vidare ett från åttonde huvudtiteln överfört belopp på 35 000 kr. för upplysning om Unescos verksamhet, lag förut-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 64
sätter därvid ett nära samråd mellan förbundet och svenska unescorådet om medlens användning.
För Europarörelsens Svenska Råd beräknar jag med hänsyn till önskvärdheten av information i integrations- och europafrågor ett bidrag på 15 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 1188 000 kr.
E 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
1969/70 Utgift 12 546 250
1970/71 Anslag 22 702 000
1971/72 Förslag 3 088 000
1 Anslaget Bidrag till Internationella institutet för freds- och konfliktforskning " Därutöver 500 000 kr. på tilläggsstat I.
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) är en stiftelse, för vilken Kungl. Maj:t fastställt stadgar den 29 juni 1966. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag riksdagen godkänt med anledning av prop. 1966: 76 (SU 88, rskr 203) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.
Stiftelsen leds av en styrelse. Hos stiftelsen finns en institutsdirektör och andra tjänstemän i enlighet med en personalförteckning som Kungl. Maj:t fastställer samt, som rådgivande organ, ett vetenskapligt råd.
Personal enligt personalförteckning
1969/70 Beräknad ändring 1971/72 Institutet Dep. chefen
Handläggande personal 4 -1- 1
Övrig personal 6 -t-l
10 +2
SIPRI begär ett statsbidrag på 3 290 000 kr., vilket innebär en ökning med 588 000 kr. i förhållande till budgetåret 1970/71. Av det anslag institutet begär utgör 2 307 000 kr. kostnader för avlöningar, arvoden
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 65
m. m., 495 000 kr. administrativa kostnader, varav 120 000 kr. för lokalkostnader — vilket innebär en ökning med 40 000 kr. jämfört med innevarande budgetår — samt 420 000 kr. projektkostnader, inklusive konferenser och resor m. m. Resterande del utgörs av lönekostnadspålägg och vissa kostnadsersättningar. I beloppet för avlöningar m. m. har institutet räknat in medel för utökning av personalen enligt personalförteckningen med en redaktör och en assistent.
Bland projekt för budgetåret 1971/72 nämner institutet SIPRLs årsbok, en studie av Förenta Nationerna, studier avseende inspektion i samband med förbud mot tillverkning av kemiska stridsmedel, fastställande av analysmetoder för upptäckt av anfall med biologiska stridsmedel, faktorer som bestämmer militärutgifternas storlek samt den militärtekniska utvecklingen.
Även andra projekt, varom emellertid beslut inom institutet kommer att fattas vid senare tidpunkt, kan komma att kräva medelsutrymme under budgetåret 1971/72. Såsom exempel nämns internationella investeringar och andra utländska intressen, satellitspaning som en inspektionsmetod i nedrustningssammanhang, internationellrättsliga aspekter på underrättelsetjänst samt en studie av en viss konflikt.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget räknas upp med 386 000 kr., varav 40 000 kr. är avsett att täcka kostnader för utökade lokaler och 100 000 kr. kostnader för ett under år 1971 planerat möte med institutets råd. Vid beräkning av beloppet har hänsyn tagits till vissa inträffade pris- och löneökningar. Med hänsyn till behovet för SIPRI att planera på längre sikt bör möjlighet finnas till överföring av medel till påföljande budgetår. Bidraget till SIPRI bör sålunda i fortsättningen få karaktär av reservationsanslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 088 000 kr.
5 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 66
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
5. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen
Byggnadsarbetena för den sovjetiska ambassadanläggningen i Stockholm avslutades under hösten 1970, medan färdigställandet av den svenska anläggningen i Moskva senarelagts med beräknad inflyttning tidigast under sommaren 1971. Hyresfrihet åtnjuts för kanslilokalerna och huvuddelen av bostäderna i Moskva för tiden fram till inflyttningen i den nya anläggningen. Jag beräknar f. n. kostnadsramen till 33 650 000 kr., vilket innebär en ökning med 3 milj. kr. Hänsyn har därvid tagits till in-dexreglerade prishöjningar och tillkommande arbeten för anläggningen i Stockholm. Vissa kostnadsökningar kan förutses beträffande den svenska anläggningen i Moskva. Först sedan arbetena på denna anläggning slutförts kan de slutgiltiga kostnaderna framräknas och regleras.
Projekteringen av en ambassadanläggning i Peking, omfattande kansli, sändebudsbostad och fem bostäder för den utsända personalen med en totalyta av 3 836 m, har slutförts och byggnadsarbetena satts i gång någon månad tidigare än förutsett. Anläggningen skall kontraktsenligt stå färdig inom 18 månader från byggstarten.
Projekteringen för uppförande av en ambassadanläggning i Kairo, omfattande kansli, sändebudsbostad och vissa personalbostäder, har försenats något. Byggnadsarbetena beräknas kunna komma i gång under hösten 1971.
Likaså har förberedelsearbetet för en ambassadanläggning i Paris, omfattande kansli och sändebudsbostad, fördröjts. Byggnadsarbetena kommer därför att börja först i januari 1972 med beräknad inflyttning i början av 1974.
Projektering för en ambassadanläggning i Brasilia, omfattande kansli, sändebudsbostad och bostäder för den utsända personalen, har framskridit så långt att byggnadsarbetena beräknas kunna sättas i gång under budgetåret 1971/72.
Liksom tidigare år har utrymme beräknats under detta anslag för mindre upprustningsarbeten och förvärv av personalbostäder. För att kunna genomföra ej nu förutsebara inköp av chefsbostäder m. m. beräknar jag vidare vissa medel att ställas till Kungl. Maj:ts disposition.
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
67
Investeringsplan (1000-tal kr.)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
Bygg- |
Färdigst. mån/år |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1.4.69 |
1.4.70 |
Faktisk t. 0. m 1969/70 |
Beräknad för |
mån/år |
|
|
|
|
70/71 |
71/72 |
|
||||
|
Moskva, amb. anl. |
30 650 |
33 650 |
25 325 |
6 000 |
2 000 |
06.68 |
10.71 |
|
Peking, amb. anl. |
7 000 |
7 000 |
— |
4 200 |
2 800 |
11.70 |
05.72 |
|
Kairo, amb. anl. |
4100 |
4 400 |
_ |
— |
2 000 |
10.71 |
10.73 |
|
Paris, amb. anl. |
7 500 |
7 500 |
_ |
— |
2 000 |
01.72 |
01.74 |
|
Brasilia, amb. anl. |
_ |
8 500 |
— |
_ |
1500 |
04.72 |
04.73 |
|
London, omb. av chefsbost. |
_ |
1000 |
— |
— |
300 |
05.72 |
05.73 |
|
Rabat, omb. av chefsbost. |
200 |
200 |
— |
_ |
200 |
0771 |
05.72 |
|
Mindre upprustningsarbeten |
1000 |
1400 |
105 |
500 |
500 |
— |
— |
|
Förvärv av personalbostäder |
1000 |
1000 |
105 |
300 |
300 |
— |
— |
|
Äldre ej slutredovisade objekt |
7 015 |
3 415 |
7 082 |
1047 |
— |
— |
_ |
|
Till Kungl. Maj:ts disposition |
6 800 |
7 000 |
- |
1400 |
677 |
- |
- |
|
Summa |
65 265 |
75 065 |
32 617 |
13 447 |
12 277 |
|
|
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970 Anslag för 1970/71 Anslae för 1971/72 (förslag)
|
15 524 |
1970/71 |
13 447 |
|
4 000 |
1971/72 |
12 277 |
|
6 200 |
|
|
25 724
25 724
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 6 200 000 kr.
Inköp av tomt för beskickningen i Washington
Genom beslut av 1961 och 1962 års riksdagar (prop. 1961: 1 bil. 25 s. 5, SU 23, rskr 65; prop. 1962: 1 bil. 5 s. 55, SU 3, rskr 3) anvisades ett investeringsanslag om sammanlagt 4 milj. kr. till inköp av tomt för uppförande av kanslibyggnad i Washington. I prop. 1969: 1 (bil. 5 s. 58) anmäldes att preliminärt kontrakt tecknats rörande förvärv av en lämplig tomt vid 4200 Massachusetts Avenue. I prop. 1970: 1 (bil. 5 s. 55) anmäldes att detta kontrakt hävts. Ansträngningar att finna annan lämplig tomtmark fortsätter och nya förslag bearbetas kontinuerligt. Riksdagens medgivande till fortsatt dispositionsrätt under nästa budgetår bör därför inhämtas beträffande ovannämnda anslag på 4 milj. kr.
5t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 68
lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge, att Kungl. Maj:t under budgetåret 1971/72 får förfoga över det på riksstaten för budgetåret 1962/63 under statens allmänna fastighetsfond anvisade investeringsanslaget Inköp av tomt för beskickningen i Washington.
IV. Statens utlåningsfonder
1. Utrikesförvaltningens lånefond
Fonden uppgår f. n. till 1 325 000 kr. (prop. 1970: 1 bil. 5 s. 55, SU 3, rskr 3). Av fonden disponeras 1 125 000 kr. för s. k. allmänna lån på högst 15 000 kr. i samband med tjänstemans förflyttning. Om särskilda omständigheter föreligger, kan lån beviljas med högre belopp. Då synnerliga skäl föreligger får lån beviljas även för medelsbehov som uppkommit under löpande stationering utomlands utan samband med förflyttning. Lånen skall amorteras inom tre år.
Återstoden av fonden, dvs. 200 000 kr., disponeras för särskilda lån på högst 5 000 ler. till tjänstemän vid utrikesförvaltningen för inköp av möbler och andra inventarier (möbellån). Längsta amorteringstid är fem år, men i övrigt gäller samma villkor som för de s. k. allmänna lånen.
Utlandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av kredit i samband med omstationering skall kunna tillgodoses genom lånefonden (prop. 1963: 75 s. 100, SU 125, rskr 298).
Genom ökning av såväl antalet låneberättigade tjänstemän som den allmänna kostnadsnivån har trycket på utrikesförvaltningens lånefond efter hand ökat starkt. Under det gångna året har fondmedlen visat sig otillräckliga, varför tidigare normalbelopp kunnat medges endast i starkt begränsad utsträckning. Med hänsyn härtill bör fonden tillföras ytteriigare 200 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utrikesförvaltningens lånefond för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kr.
2. Biståndsförvaltningens lånefond
Fondens medel används främst för långivning till SIDA:s bilaterala experter. Bestämmelser angående fondens förvaltning och lånevillkor har faststälhs av Kungl. Maj:t den 13 maj 1966 (ändrade senast den 29 december 1970). Fondens kapitalbelopp uppgår f. n. till 700 000 kr.
Antalet bilaterala experter väntas öka med ca 75 under budgetåret 1971/72.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 69
Jag förordar att fonden tillförs ytterligare 200 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Biståndsförvaltningens lånefond för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
70
Bilaga 5.1
Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter och olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman den 1 januari 1971
I. Beskickningar med angivande inom parentes av subsidiära ackredi-teringsorter
Addis Abeba
(Aden, Tananarive) Alger
(Bamako) Ankara Athen Bagdad
(Kuwait) Bangkok
(Kuala Lumpur, Rangoon,
Singapore, Vientiane) Beirut
(Amman, Damaskus, Jeddah,
Nicosia, Såna) Belgrad
(Tirana) Bern Bogotd
(Panama, Quito) Bonn Bryssel
(Luxemburg) Budapest Buenos Aires
(Asunciön) Bukarest Canberra Caracas
(Santo Domingo, Port-of-Spain) Dar es Salaam (Mogadiscio) Djakarta
(Manila) Dublin Guatemala
(Managua, San José, San Salvador, Tegucigalpa) Haag Havanna* Helsingfors Islamabad
Jeddah* Kairo
(Khartoum) Kinshasa
(Brazzaville, Libreville, Santa
Isabel, Yaoundé) Kuala Lumpur* Köpenhamn Lagos
(Accra, Niamey, Ouagadougou,
Porto Novo) Lima
(La Paz) Lissabon London Lusaka
(Zomba) Madrid Mexico
(Havanna) Monrovia
(Abidjan, Conakry, Freetown) Montevideo Moskva
(Ulan Bator) Nairobi
(Kampala) New Delhi
(Colombo, Kathmandu) Oslo Ottawa Paris Peking
(Hanoi, Phnom-Penh) Prag Pretoria
(Gaberones, Masern) Quito* Rabat
(Bathurst, Dakar, Nouakchott)
Med * betecknad beskickning förestås av en t. f. chargé d'affaires.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
71
Reykjavik Rio de Janeiro Rom
(Valletta) Santiago de Chile Sofla Teheran
(Kabul) Tel Aviv
Tokio
(Seoul) Tunis
(El Beida) Warszawa Washington Wellington Wien
II. Delegationer
Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna i New York
Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Geneve
Sveriges delegation hos Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris
Sveriges delegation i Bryssel hos de europeiska gemenskaperna (Europeiska kol- och stålunionen (CECA), Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC))
III. Lönade konsulat a) Generalkonsulat Antwerpen Berlin Chicago Genua Hamburg Hongkong Houston Istanbul London Milano Minneapolis Montreal New York San Francisco
b) Konsulat
Gdaiisk
Karachi
Mariehamn
Rotterdam
Sydney
IV. Olönade konsulat med utsänd lönad tjänsteman ning (gk = generalkonsulat, k = konsulat)
icke-chefsställ-
Barcelona, gk Damaskus, gk Frankfurt a. M.. Las Palmas, k Liverpool, k Los Angeles, k Manila, gk
Marseille, k Miinchen, k Palma de Mallorca, Säo Paulo, gk Seoul, gk Stuttgart, k Tripoli, k
V. Informationskontor Svenska informationskontoret (SIS) i New York
Prop. 1971:1 Bilagia 5 Utrikesdepartementet
72
Bilaga 5.2
Översikt av utrikesfiirvaltningens diplomatiska och konsulära tjänster den 1 januari 1971
Utrikesdepartementet
|
|
Kabinetts- |
Byråchefer |
Departe- |
Förste |
|
|
sekreterare |
Departe- |
ments- och |
utrikes- |
|
|
Stats- |
ments- |
kansli- |
kanslister |
|
|
sekreterare |
sekreterare |
sekreterare |
Utrikes- |
|
|
Utrikesråd |
|
Attachéer |
kanslister |
|
|
Kansliråd |
|
|
|
|
|
m. fl. |
|
|
|
|
|
Cl—5 |
B 5—6 |
A 18—28 |
A 11—19 |
|
Kab.sekr., chefsförhand- |
|
|
|
|
|
lare, bitr. kab.sekr.. |
|
|
|
|
|
utrikesministerns sekr. |
3 |
|
1 |
|
|
Politiska avd. |
7 |
1 |
12 |
|
|
Rättsavd. |
4 |
2 |
10 |
4 |
|
Handelsavd. |
4 |
1 |
15 |
|
|
Administrativa avd. |
3 |
4 |
5 |
3 |
|
Avd. för intemationella |
|
|
|
|
|
bist.ärenden |
4 |
9 |
15 |
|
|
Rapportsekretariatet |
1 |
|
2 |
|
|
Protokollet |
1 |
1 |
3 |
|
|
Pressbyrån |
1 |
|
|
|
|
Informationsbyrän |
1 |
1 |
2 |
|
|
Arkivet |
|
|
|
2 |
|
Förhandlingsgrupp |
3 |
1 |
2 |
|
|
Inspektören |
1 |
|
|
|
|
Summa utrikesdeparte- |
|
|
|
|
|
mentet |
33 |
20 |
67 |
9 |
|
Utrikesrepresentationen |
||||
|
|
Sändebud |
Ambassad- |
Förste |
Utrikes- |
|
|
General- |
råd |
ambassad- |
kanslister |
|
|
konsuler |
Handelsråd |
sekreterare Konsuler Ambassadsekreterare Vicekon-suler Attachéer |
Konsuler Vicekon-suler Förste utrikeskanslister Utrikeskanslister |
|
|
Lönegrad |
B 6. Cl |
A 18—28 |
A 11—24 |
|
A, Lönade utlands- |
|
|
|
|
|
myndigheter |
|
|
|
|
|
Addis Abeba |
C2 |
|
1 |
1 |
|
Alger |
Cl |
|
1 |
1 |
|
Ankara |
C2 |
|
1 |
1 |
|
Antwerpen, gk |
B 6 |
|
|
2 |
|
Athen |
Cl |
1 |
|
1 |
|
Bagdad |
C 1 |
|
1 |
1 |
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
73
|
|
Lönegrad |
B 6, Cl |
A 18—28 |
A 11—24 |
|
Bangkok |
C2 |
|
1 |
|
|
Beirut |
C 1 |
|
1 |
|
|
Belgrad |
C2 |
|
1 |
|
|
Berlin, gk |
C2 |
|
1 |
|
|
Bern |
C3 |
|
1 |
|
|
Bogotä |
C 1 |
|
1 |
|
|
Bonn |
C5 |
2 |
3 |
|
|
Bryssel |
C2 |
|
2 |
|
|
Bryssel, del. |
C2 |
1 |
2 |
|
|
Budapest |
C 1 |
|
1 |
|
|
Buenos Aires |
C2 |
1 |
1 |
|
|
Bukarest |
C 1 |
|
|
|
|
Canberra |
C2 |
|
1 |
|
|
Caracas |
C 1 |
|
1 |
|
|
Chicago, gk |
C2 |
|
1 |
|
|
Dar es Salaam |
C 1 |
|
1 |
|
|
Djakarta |
Cl |
|
1 |
|
|
Dublin |
C2 |
|
|
|
|
Gdansk, k |
|
|
|
|
|
Geneve, del. |
C2 |
2 |
3 |
|
|
'Genua, gk |
|
|
|
|
|
Guatemala |
Cl |
|
1 |
|
|
Haag |
C2 |
|
2 |
|
|
Hamburg, gk |
C2 |
|
|
|
|
Havanna |
|
|
1 |
|
|
Helsingfors |
C5 |
1 |
1 |
|
|
Hongkong, gk |
B6 |
|
|
|
|
Houston, gk |
B6 |
|
|
|
|
Islamabad |
Cl |
|
1 |
|
|
Istanbul, gk |
B 6 |
|
|
|
|
Jeddah |
|
|
1 |
|
|
Kairo |
C2 |
|
2 |
|
|
Karachi, k |
|
|
|
|
|
Kinshasa |
C 1 |
|
1 |
|
|
Kuala Lumpur |
|
|
1 |
|
|
Köpenhamn |
C5 |
1 |
1 |
|
|
Lagos |
C 1 |
|
1 |
|
|
Lima |
Cl |
|
1 |
|
|
Lissabon |
C2 |
|
1 |
|
|
London |
C5 |
2 |
3 |
|
|
London, gk |
C2 |
|
1 |
|
|
Lusaka |
C 1 |
|
|
|
|
Madrid |
C2 |
|
2 |
|
|
"Mariehamn, k |
|
|
|
|
|
Mexico |
C2 |
|
2 |
|
|
Milano, gk |
C 1 |
|
|
|
|
Minneapolis, gk |
B 6 |
|
|
|
|
Monrovia |
C 1 |
|
|
|
|
Montevideo |
C I |
|
|
|
|
Montreal, gk |
C2 |
|
|
|
|
Moskva |
C5 |
2 |
2 |
|
|
Nairobi |
Cl |
|
1 |
|
|
New Delhi |
C2 |
1 |
1 |
|
|
New York, gk |
Cl |
1 |
1 |
34 |
|
New York, repr. |
C5 |
1 |
5 |
|
|
Oslo |
C5 |
1 |
2 |
|
|
Ottawa |
C2 |
|
1 |
|
|
Paris |
C5 |
3 |
2 |
|
|
Paris, del. |
C2 |
|
3 |
|
1 Chefen placerad i Milano.
' Konsulatet förestås av tjänsteman med arvode.
' Byrådirektör i Ae 28 inkluderad.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet
74
|
|
Lönegrad |
B6, C 1 |
A 18—28 |
A 11—24 |
|
Peking |
C2 |
'1 |
1 |
|
|
Prag |
C2 |
|
1 |
|
|
Pretoria |
C2 |
|
1 |
|
|
Quito |
|
|
1 |
|
|
Rabat |
Cl |
|
1 |
|
|
Reykjavik |
Cl |
|
|
|
|
Rio de Janeiro |
Cl |
1 |
2 |
2 |
|
Rom |
C2 |
1 |
1 |
2 |
|
Rotterdam, k |
|
|
|
3 |
|
San Francisco, gk |
C2 |
|
|
|
|
Santiago de Chile |
Cl |
|
1 |
|
|
Sofia |
Cl |
|
|
|
|
Sydney, k |
|
|
|
|
|
Teheran |
C2 |
|
1 |
|
|
Tel Aviv |
C2 |
|
1 |
|
|
Tokio |
C2 |
1 |
1 |
|
|
Tunis |
C 1 |
|
1 |
|
|
Warszawa |
C2 |
|
2 |
|
|
Washington |
C5 |
2 |
7 |
2 |
|
Wellington |
C 1 |
|
|
|
|
Wien |
C2 |
|
2 |
2 |
|
B. Olönade utlandsmyn- |
|
|
|
|
|
digheter med utsänd |
|
|
|
|
|
lönad tjänsteman |
|
|
|
|
|
Barcelona gk |
|
|
|
|
|
Damaskus, gk |
|
|
|
|
|
Frankfurt a. M., k |
|
|
|
|
|
Las Palmas, k |
|
|
|
|
|
Liverpool, k |
|
|
|
|
|
Los Angeles, k |
|
|
|
|
|
Manila, gk |
|
|
|
|
|
Marseille, k |
|
|
|
|
|
Munchen, k |
|
|
|
|
|
Palma de Mallorca, k |
|
|
|
|
|
Säo Paulo, gk |
|
|
|
|
|
Seoul, gk |
|
|
|
|
|
Stuttgart, k |
|
|
|
|
|
Tripoli, k |
|
|
|
|
|
Summa utrikesrepre- |
|
|
|
|
|
sentationen |
76 |
26 |
92 |
126 |
|
Totalt |
109 |
46 |
159 |
135 |
» Tjänsten uppehålls av tjänsteman i Ag 28.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 75
Bilaga 5.3
En intemationell strategi för Förenta Nationernas andra utvecklingsårtionde
A. Inledning
(1) På tröskeln till 1970-talet förbinder sig medlemsstaternas regeringar ånyo att främja de grundläggande målsättningar som för tjugofem år sedan fastlades i Förenta Nationernas stadga i syfte att skapa stabila förhållanden och välstånd samt att genom ekonomiska och sociala framsteg åstadkomma en levnadsstandard förenlig med mänsklig värdighet.
(2) Utropandet av Förenta Nationernas första utvecklingsårtionde år 1961 var ett uttryck för en världsvid strävan att ge denna högtidliga utfästelse ett konkret innehåll. Sedan dess har man fortsatt ansträngningarna att vidta bestämda åtgärder för detta syfte, liksom att härför skapa och utnyttja nya former för internationellt samarbete.
(3) Levnadsstandarden är emellertid fortfarande oacceptabelt låg för oräkneliga miljoner människor i utvecklingsländerna. Ofta är dessa människor fortfarande undernärda, utan utbildning, utan arbete och saknar många andra elementära levnadsbetingelser. Medan en del av världen lever i stort välstånd och t. o. m. i överflöd präglas livet för den större delen av yttersta fattigdom och klyftan fortsätter att vidgas. Denna situation har bidragit till att öka spänningarna i världen.
(4) Nuvarande missräkningar och besvikelser får inte tillåtas skymma sikten eller stå i vägen för ambitiösa utvecklingsmål. Överallt stiger oron bland ungdomen och 1970-talet måste markera ett steg framåt genom att tillförsäkra inte endast den nuvarande utan även kommande generationer välfärd och lycka.
(5) Framgången för det internationella utvecklingsarbetet kommer till stor del att vara beroende av en förbättring av det allmänna internationella läget, i synnerhet av konkreta framsteg i riktning mot allmän och fullständig nedrustning under effektiv internationell kontroll, avskaffande av kolonialism, rasdiskriminering, apartheid och ockupation av varje annan stats territorium samt av uppnåendet av lika politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter för alla samhällsmedlemmar. Framsteg i riktning mot allmän och fullständig nedrustning torde frigöra avsevärda resurser vilka kan utnyttjas för att främja ekonomisk och social utveckling, särskilt i utvecklingsländerna. Därför bör ett nära samband råda mellan Förenta Nationernas andra utvecklingsårtionde och nedrustningsårtiondet.
(6) Övertygade om att utveckling är förutsättningen för fred och rättvisa bekräftar medlemsstaternas regeringar sin gemensamma och
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 76
orubbliga föresats att söka nå fram till ett bättre och effektivare system för internationellt samarbete, varigenom rådande skillnader i världen kan avskaffas och välstånd tillförsäkras alla.
(7) Utvecklingens yttersta mål måste vara att åstadkomma en fortgående förbättring av individens levnadsförhållanden och att låta framstegen komma alla till godo. Om orättmätiga privilegier, extrem rikedom och sociala orättvisor består, omintetgörs utvecklingens väsentligaste syfte. Detta kräver en global utvecklingsstrategi som bygger på samfällda och koncentrerade åtgärder från såväl utvecklingsländernas som industriländernas sida inom det ekonomiska och sociala livets alla områden: industri och jordbruk, handel och finanssektor, sysselsättning och utbildning, hälsovård och bostadsbyggande samt vetenskap och teknologi.
(8) Det internationella samfundet måste visa sig vara i stånd att utnyttja de möjligheter utan motstycke som dagens vetenskap och teknologi erbjuder i syfte att få till stånd en rättvis fördelning mellan industri-och utvecklingsländer av vetenskapliga och teknologiska framsteg och på så sätt bidra till att påskynda den ekonomiska utvecklingen i hela världen.
(9) Internationellt utvecklingssamarbete måste ha en omfattning som svarar mot vidden av själva utvecklingsproblemet. Partiella, sporadiska och halvhjärtade åtgärder blir otillräckliga, hur goda avsikterna än må vara.
(10) Hela det internationella samfundet har ett gemensamt ansvar för att främja ekonomiska och sociala franisteg. Det är vidare en process där de fördelar som utvecklingsländerna vinner från industriländerna kommer världen i dess helhet till godo. Varje land har rätt och plikt att utveckla sina mänsldiga resiurser och naturtillgångar, men dessa ansträngningar ger fullt resultat endast genom samfällda och effektiva internationella åtgärder.
(11) Det primära ansvaret för utvecklingsländernas utveckling åvilar dem själva, vilket har framhållits i Alger-stadgan. Hur stora de egna insatserna än är kommer de emellertid inte att räcka till för att nå uppställda utvecklingsmål i tillräckligt snabb takt, såvida de inte kompletteras av ett ökat flöde av finansiella resurser och en gynnsammare politik från industriländernas sida i vad avser ekonomi och handel.
(12) Medlemsstaternas regeringar fastställer 1970-talet som Förenta Nationernas andra utvecklingsårtionde och utfäster sig, var för sig och gemensamt, att föra en politik avsedd att skapa en rättvisare och mer rationell ekonomisk och social ordning i världen, där lika möjligheter skall vara en rättighet såväl för nationer som för enskilda individer. De ansluter sig till utvecklingsårtiondets syften och målsättningar och beslutar vidta åtgärder för att förverkliga dem. Dessa mål och åtgärder anges i de följande paragraferna.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 77
B. Syften och målsättningar
(13) Utvecklingsländernas sammanlagda årliga tillväxt av bruttonationalprodukten skall under Förenta Nationernas andra utvecklingsårtionde vara i genomsnitt minst 6 Vo. En snabbare ökningstakt under årtiondets andra hälft kan visa sig möjlig och denna skall i så fall fastställas i samband med en ingående översyn vid periodens mitt. Tillväxtmålet, liksom andra härpå baserade mål, ger en allmän anvisning om omfattningen av de samlade insatser som kommer att erfordras under utvecklingsårtiondet på såväl nationell som internationell nivå. Varje utvecklingsland har ansvaret för att fastställa sitt eget tillväxtmål i ljuset av sina egna förhållanden.
(14) Utvecklingsländernas årliga tillväxt i vad avser bruttonationalprodukten per capita skall under utvecklingsårtiondet vara omkring 3,5 o/o i genomsnitt med möjlighet att öka tillväxttakten under den andra hälften av årtiondet för att åtminstone uppnå en blygsam början till en minskning av skillnaden i levnadsstandard mellan industriländer och utvecklingsländer. En genomsnittlig årlig tillväxt om 3,5 "/o per capita kommer att innebära en fördubbling av den genomsnittliga inkomsten per capita inom loppet av två årtionden. I länder med mycket låg per capita-inkomst bör ansträngningar göras att fördubbla denna inom en kortare tidsrymd.
(15) Det tillväxtmål som fastställts för genomsnittlig per capita-inkomst är baserat på ett antagande om en genomsnittlig årlig befolkningsökning i utvecklingsländerna om 2,5 o/o vilket är mindre än den ökning som f. n. förutses under 1970-talet. Mot den bakgrunden bör varje utvecklingsland självt formulera sina befolkningspolitiska målsättningar inom ramen för sin nationella utvecklingsplan.
(16) En genomsnittlig årlig bruttoproduktionstillväxt under utvecklingsårtiondet om vinst 6 "/o för utvecklingsländerna förutsätter en genomsnittlig årlig tillväxt med:
(a) 4 o/o för jordbruksproduktionen;
(b) 8 o/o för industriproduktionen.
(17) För att nå det totala tillväxtmålet
om minst 6 o/o per år krävs
en genomsnittlig årlig tillväxt med:
(a) 0,5 I/o av det inhemska bruttosparandet söm andel av bruttonationalprodukten så att denna andel når omkring 20 o/o år 1980;
(b) något mindre än 7 o/o för importen och något mer än 7 "/o för exporten.
(18) Då utvecklingens yttersta syfte är
att förbättra levnadsvillkoren
för alla människor, är det nödvändigt att få till stånd en rättvisare för
delning av inkomster och förmögenheter i syfte att främja såväl social
rättvisa som effektiv produktion, att avsevärt höja sysselsättningen,
att nå ett större mått av inkomsttrygghet samt att vidga och för-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 78
bättra möjligheterna till utbildning, hälsovård, näringstillförsel, bostäder och social välfärd, liksom att skydda miljön. Kvalitativa och strukturella samhällsförändringar måste således gå hand i hand med snabb ekonomisk tillväxt och existerande skillnader — regionala, sektorala och sociala — bör minskas avsevärt. Dessa mål är på samma gång avgörande förutsättningar för utveckling och dennas slutresultat. De bör därför ses som integrerade delar i samma dynamiska process och kräver ett enhetligt synsätt.
(a) Varje utvecklingsland bör utforma sina nationella sysselsättningsmål så att en ökande andel av den arbetande befolkningen överförs till verksamhet av modern typ samt att arbetslöshet och undersysselsättning avsevärt minskas;
(b) Särskilt avseende bör fästas vid att skapa möjligheter till skolgång för alla barn i primärskoleåldern, förbättra kvaliteten i utbildningen på alla nivåer, minska analfabetismen väsentligt, anpassa utbildningsprogrammen så att de tjänar utvecklingsbehoven samt, i tillämpliga fall, inrätta och utveckla vetenskapliga och teknologiska institutioner;
(c) Varje utvecklingsland bör utforma ett sammanhängande hälsovårdsprogram för förebyggande och behandling av sjukdomar samt för att höja den allmänna nivån i fråga om hälsa och hygien;
(d) Näringsstandarden bör förbättras i vad
avser genomsnittligt ka
lori- och proteininnehåll varvid särskilt avseende bör fästas vid utsatta
befolkningsgruppers behov;
(e) Bostadsbeståndet bör utökas och
förbättras, särskilt till förmån
för låginkomstgrupper, med sikte på att undanröja såväl de negativa
verkningarna av oplanerad urbanisering som missförhållandena i efter
släpande jordbruksområden;
(f) Barnens välfärd bör främjas;
(g) Ungdomen bör tillförsäkras fullt
deltagande i utvecklingsproces
sen;
(h) Kvinnans fullständiga integrering i det totala utvecklingsarbetet bör uppmuntras.
C. Verkställighetsåtgäider
(19) De syften och målsättningar som nämnts ovan kräver att alla folk och regeringar gör oavbrutna ansträngningar att genom sammanhängande åtgärder främja ekonomiska och sociala framsteg i utvecklingsländerna. I en anda av konstruktivt samförstånd och samarbete, baserad på ömsesidigt beroende av varandras intressen och ägnad att främja ett rationellt system för internationell arbetsfördelnmg samt återspeglande deras politiska vilja och gemensamma föresats att uppnå dessa syften och målsättningar, beslutar regeringarna individuellt och
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 79
gemensamt högtidligen att godkänna och genomföra de åtgärder som anges i det följande.
(20) Åtgärderna
bör ses i ett dynamiskt sammanhang irmefattande
en kontinuerlig översyn i syfte att säkra deras effektiva genomförande
och anpassning i ljuset av nya utvecklingsförhållanden — däribland
den genomgripande betydelsen av snabba teknologiska framsteg —
samt för att vidga innehållet i gällande överenskommelser och finna
nya samarbetsområden. Organisationer inom Förenta Nationernas sy
stem skall efter förmåga bistå vid genomförandet av dessa åtgärder
och vid sökandet efter nya vägar för det internationella utvecklings
samarbetet.
1. Internationell handel
(21) Alla ansträngningar kommer att göras för att före den 31 december 1972 nå fram till internationella åtgärder inbegripet, i tillämpliga fall, slutande av internationella avtal eller överenskommelser för råvaror som omnämns i tillämpligt beslut från den andra sessionen med Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling. Detta bör ske på sätt som överenskoms vid nämnda session och på grundval av en tidtabell som skall fastställas av konferensen.
(22) Råvaror som redan täcks av internationella avtal eller överenskommelser skall hållas under uppsikt i syfte att stärka tillämpningen av sådana avtal eller överenskommeleser och för att, där så är möjligt, förlänga utlöpande avtal eller överenskommelser.
(23) Alla tillgängliga resurser för förhandsfinansiering av buffertlager skall vid behov beaktas i samband med slutande eller översyn av råvaruavtal med buffertlagermekanismer.
(24) Försök skall göras att före den tredje sessionen med Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling nå en överenskommelse om ett antal allmänna principer rörande prispolitiken, vilka kan tjäna som riktlinjer vid konsultationer och åtgärder avseende enskilda råvaror. Som ett av de prioriterade målen för prispolitiken skall särskilt avseende fästas vid att få till stånd stabila, lönsamma och skäliga priser med sikte på att öka inkomsterna i utländsk valuta av utvecklingsländernas export av råvaror.
(25) Industriländerna skall varken införa nya eller höja gällande tullar och icke-tariffära hinder mot import av råvaror av särskilt intresse för utvecklingsländerna.
(26) Industriländerna skall sträva efter att sänka eller eliminera tullar och andra handelshinder för import av för utvecklingsländemas export betydelsefulla råvaror, inklusive sådana i förädlad eller halvförädlad form. Detta skall ske genom vidtagande av gemensamma åtgärder på internationell nivå eller unilateralt med avsikt att tillförsäkra utvecklingsländerna ökat tillträde till världsmarknaden och förbättrad andel
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 80
i marknadstillväxten för produkter i fråga om vilka dessa länder är eller kan komma att bli konkurrenskraftiga. Försök skall göras att uppnå detta mål genom fortsatta och intensifierade överläggningar mellan regeringarna med syfte att nå konkreta och betydelsefulla resultat tidigt under utvecklingsårtiondet. Ansträngningar skall göras att uppnå sådana resultat före den 31 december 1972.
(27) Vid genomförande av vad som stadgas i paragraferna 25 och 26 bör hänsyn tas till resolutioner, beslut och överenskommelser som har nåtts eller kan komma att nås inom Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling eller inom andra berörda mellanstatliga organ och organisationer tillhörande FN-systemet.
(28) Industriländerna kommer att inom ramen för bilaterala och multilaterala program ägna ökad uppmärksamhet åt att komplettera utvecklingsländernas egna resurser när det gäller strävandena att påskynda en diversifiering av ekonomin i syfte att vidga produktionen och öka exporten av halvfabrikat och färdigvaror liksom av halvförädlade och förädlade råvaror, att bredda exporten till förmån för varor med en förhållandevis dynamisk efterfrågan samt att öka livsmedelsproduktionen i länder som lider brist på livsmedel. Särskilda diversifieringsfonder skall utgöra ett led i råvaruöverenskommelser när så bedöms nödvändigt.
(29) Lämpliga åtgärder, inklusive finansiella bidrag, kommer så långt möjligt att vidtas för att inleda ett intensivt forsknings- och utvecklingsarbete i syfte att förbättra marknadsförhållandena och sänka kostnaderna samt för att diversifiera användningen av naturprodukter som möter konkurrens från syntet- och substitutvaror. Industriländer och berörda internationella organisationer skall inom ramen för finansiella och tekniska biståndsprogram i positiv anda överväga framställningar om bistånd till utvecklingsländer, som framställer naturprodukter vilka möter allvarlig konkurrens från syntet- och substitutvaror, för att underlätta en diversifiering till andra produktionsområden, inklusive rå-varuförädling. När naturprodukter kan tillfredsställa världsmarknadens nuvarande och för framtiden beräknade behov skall inget speciellt stöd ges inom ramen för nationell politik för upptagande och nyttjande av nyproduktion, särskilt i industriländerna, av direkt konkurrerande syn-tetvaror.
(30) Det konsultationsmaskineri för avyttring av överskottslager som fanns under 1960-talet skall vidgas och förstärkas för att förhindra eller reducera till ett minimum eventuella ogynnsamma effekter för normal kommersiell handel vid avveckling av produktionsöverskott och strategiska reserver, inklusive mineraler, samt för att beakta såväl överskottsländernas som bristländernas intressen.
(31) Särskilt avseende skall fästas vid att få till stånd en ökning och diversifiering av utvecklingsländernas export av halvfabrikat och fär-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 81
digvaror speciellt med sikte på att möjliggöra för dessa länder att i överensstämmelse med utvecldingsbehoven uppnå en större andel av den internationella handelns tillväxt i fråga om sådana varor.
(32) Arrangemang för införande av en generell, icke-diskriminerande och icke-reciprok preferensbehandling av utvecklingsländernas export till industriländernas marknader har utarbetats inom Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling och befunnits vara ömsesidigt godtagbara för industriländer och utvecklingsländer. Preferensgivande länder har för avsikt att snarast möjligt genomföra nödvändig lagstiftning eller inhämta annat bemyndigande i syfte att så tidigt som möjligt under år 1971 låta preferensarrangemangen träda i kraft. Ansträngningar att förbättra preferensarrangemangen ytterligare skall göras på ett dynamiskt sätt i ljuset av beslut 21 (II) den 26 mars 1968 från den andra sessionen med Förenta Nationarnas konferens för handel och utveckling.
(33) Industriländerna skall normalt inte höja gällande tullar eller utöka icke-tariffära hinder för export från utvecklingsländer, ej heller införa nya tullar, icke-tariffära handelshinder eller diskriminerande åtgärder av annat slag, om detta bidrar till att försämra villkoren för tillträde till marknaderna för färdigvaror och halvfabrikat av betydelse för utvecklingsländernas export.
(34) Konsultationer mellan regeringarna skall fortsätta och intensifieras för att tidigt under utvecklingsårtiondet kunna resultera i åtgärder för en uppmjukning och ett gradvis avskaffande av icke-tariffära hinder för handeln med färdigvaror och halvfabrikat av intresse för utvecklingsländer. Ansträngningar skall göras att genomföra sådana åtgärder före den 31 december 1972. Vid konsultationerna skall alla grupper av förädlade och halvförädlade varor av intresse för utvecklingsländernas export beaktas.
(35) Med hänsyn till vikten av att underlätta en ökning av importen från utvecklingsländer skall industriländerna överväga att i ett tidigt skede av utvecklingsårtiondet vidta åtgärder och om möjligt utarbeta ett program för att underlätta en anpassning av industrier och arbetskraft i situationer då de påverkas eller riskerar att påverkas ogynnsamt av ökad import av färdigvaror och halvfabrikat från utvecklingsländer.
(36) Utvecklingsländerna skall intensifiera sina ansträngningar att i högre grad utnyttja exportfrämjande åtgärder som instrument för att öka exporten såväl till industriländer som till andra utvecklingsländer. Ett effektivt internationellt bistånd skall ges för detta ändamål.
(37) Restriktiva affärsmetoder som särskilt påverkar utvecklingsländernas handel och utveckling skall identifieras för att lämpliga åtgärder skall kunna övervägas med sikte att nå konkreta och betydelsefulla resultat i ett tidigt skede av utvecklingsårtiondet. Ansträngningar skall göras att uppnå sådana resultat före den 31 december 1972.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 82
(38) De
socialistiska länderna i Östeuropa skall ta under vederbörligt
övervägande utvecklingsländernas handelsbehov och i synnerhet deras
produktions- och exportkapacitet då kvantitativa mål fastställs i lång
siktiga ekonomiska planer, vidta lämpliga åtgärder ägnade att så myc
ket som möjligt öka och diversifiera importen av råvaror från utveck
lingsländer samt tillse att importen av färdigvaror och halvfabrikat från
utvecklingsländer utgör en växande andel av den totala importen av
färdigvaror och halvfabrikat. De skall främja en diversifiering av struk
turen och den geografiska grundvalen för handeln med utvecklings
länder för att största möjliga antal utvecklingsländer skall nå maximal
fördel av denna handel. De socialistiska länderna i Östeuropa skall
vidta nödvändiga åtgärder för att i början av utvecklingsårtiondet, och
i varje fall senast år 1972, fullständigt genomföra de rekommendatio
ner som återges i beslut 15 (II),
del II, den
25 mars 1968 från den
andra sessionen med Förenta Nationernas konferens för handel och ut
veckling.
Då det för närvarande inte finns någon enhetlig praktiskt genomförbar metod för införandet av multilaterala betalningsförbindelser mellan utvecklingsländer och socialistiska länder, är det önskvärt att inslag av flexibilitet och multilateralism gradvis införs eller utbyggs i sådana betalningsarrangemang genom att överläggningar på lämpligt sätt förs mellan berörda länder, varvid hänsyn bör tas till speciella förhållanden och handelsmönster.
2. Utökning av handel, ekonomiskt samarbete och regional integration mellan utvecklingsländer
(39) Utvecklingsländerna skall fortsätta ansträngningarna att förhandla fram och genomföra vidare åtaganden i syfte att införa system för regional och subregional integration eller åtgärder som främjar en utökning av handeln sinsemellan. De skall ägna särskild uppmärksamhet åt att på handelsområdet utarbeta ömsesidigt fördelaktiga preferensöverenskommelser, vilka gynnar en rationell och utåtriktad ökning av produktion och handel, samt undvika skadliga återverkningar på handeln for tredje land, inklusive utanför stående utvecklingsländer.
(40) Industriländer med marknadsekonomi skall stödja initiativ som tas av utvecklingsländer till regionalt och subregionalt samarbete genom vidgat finansiellt och tekniskt bistånd eller genom handelspolitiska åtgärder. I det sammanhanget skall särskilt övervägas vilken hjälp som kan ges till varje konkret förslag som kan komma att läggas fram av utvecklingsländer. De socialistiska länderna i Östeuropa skall inom ramen för sitt socio-ekonomiska system till fullo stödja utvecklingsländernas ansträngningar att sinsemellan utveckla handel, ekonomiskt samarbete och regional integration.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 83
3. Finansiella resurser för utveckling
(41) Utvecklingsländerna måste bära och bär redan nu det primära ansvaret för finansieringen av sin utveckhng. De skall därför fortsätta att vidta kraftfulla åtgärder för att uppnå en mer fullständig mobilisering av alla inhemska finansiella resurser och för att säkerställa effektivast möjliga utnyttjande av tillgängliga interna och externa resurser. De skall i detta syfte fortsätta att tillämpa en sund finans- och penningpolitik och där så erfordras avlägsna institutionella hinder genom att genomföra ändamålsenliga reformer inom lagstiftning och förvaltning. De skall ägna särskild uppmärksamhet åt att i tillämpliga fall vidta nödvändiga åtgärder för att effektivisera och stärka skatteväsendet och genomföra nödvändiga skattereformer. De skall hålla ökningen av löpande offentliga utgifter under noggrann kontroll för att frigöra maximala resurser för investeringar. Ansträngningar skall göras för att förbättra offentligt ägda företags effektivitet så att de i ökad utsträckning bidrar till att frambringa resurser för investeringar. Alla ansträngningar skall göras att mobilisera privat sparande genom finansinstitutioner, sparkassor, postsparbanker och andra former för sparande samt genom att öka möjligheterna att spara för ett visst ändamål, såsom utbildning och bostad. Tillgängligt sparande skall kanaliseras till investeringsprojekt i överensstämmelse med varje lands utvecklingsprioriteringar.
(42) Varje ekonomiskt utvecklat land bör eftersträva att från och med år 1972 årligen till utvecklingsländerna göra finansiella nettoresursöverföringar i form av faktiska utbetalningar till ett minsta belopp motsvarande 1 o/q av bruttonationalprodukten till marknadspris, varvid hänsyn skall tas till de nettokapitalimporterande ländernas speciella situation. De industriländer som redan har nått detta mål skall sträva efter att säkerställa fortsatta nettoresursöverföringar av denna storlek och, om möjligt, inrikta sig på att öka dessa. De industriländer som ej kan uppnå detta mål år 1972 skall sträva efter att nå det senast år 1975.
(43) Med hänsyn till den särskilt betydelsefulla roll som endast kan spelas av offentligt utvecklingsbistånd bör en större del av finansiella resursöverföringar till utvecklingsländerna ske i form av sådant bistånd. Varje ekonomiskt utvecklat land skall fortlöpande öka sitt offentliga utvecklingsbistånd till utvecklingsländerna och göra sitt bästa för att vid mitten av utvecklingsårtiondet nå ett minsta nettobelopp motsvarande 0,7 o/o av bruttonationalprodukten till marknadspris.
(44) Industriländer tillhörande kommittén för utvecklingsbistånd inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling skall göra sitt bästa för att så snart som möjligt och i vart fall senast den 31 december 1971 uppfylla de normer som fastställts i supplement den 12 februari 1969 till 1965 års "Rekommendation angående biståndsvillkoren" som antagits av kommittén för utvecklingsbistånd i syfte att upp-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 84
mjuka och harmonisera villkoren för bistånd till utvecklingsländer. Industriländerna skall överväga att genomföra åtgärder som syftar till en ytterligare uppmjukning av biståndsvillkoren och sträva efter att nå fram till en exaktare uppfattning om förhållandena i enskilda utvecklingsländer liksom till en ökad harmonisering av de biståndsvillkor som medges av enskilda industriländer till enskilda utvecklingsländer. Industriländerna skall i samband med den framtida utformningen av sin biståndspolitik och i syfte att nå konkreta och väsentliga resultat senast vid utvecklingsårtiondets utgång överväga de specifika förslag som ingår i beslut 29 (II) den 28 mars 1968 vid den andra sessionen med Förenta Nationemas konferens för handel och utveckling samt förslag som framlagts i andra internationella sammanhang för att nå en ytterligare uppmjukning av biståndsvillkoren.
(45) I ljuset av tillämpligt beslut vid konferensens andra session skall finansiellt bistånd i princip vara obundet. Även om det inte blir möjligt att i samtliga fall ge obundet bistånd, skall industriländerna snabbt och gradvis vidta de åtgärder de kan för att såväl reducera omfattningen av bundet bistånd som lindra eventuella skadliga effekter. När lån är bundna i huvudsak till särskilda källor, skall industriländerna i största möjliga utsträckning göra sådana lån tillgängliga för mottagarländerna för upphandling av varor och tjänster i andra utvecklingsländer.
(46) Finansiellt och tekniskt bistånd bör uteslutande syfta till att främja ekonomiska och sociala framsteg i utvecklingsländerna och inte på något sätt utnyttjas av industriländerna till men för mottagarländernas nationella suveränitet.
(47) Industriländerna skall i största möjliga utsträckning tillhandahålla ett ökat långsiktigt och kontinuerligt biståndsflöde, förenkla förfarandet vid beviljande av bistånd och tillse att utbetalningar sker snabbt och effektivt.
(48) Arrangemangen för att förutse och om möjligt förekomma skuldkriser skall förbättras. Industriländerna kommer att bidra till att förhindra sådana kriser genom att lämna bistånd på lämpliga villkor och utvecklingsländerna genom att tillämpa sunda principer vid förvaltningen av skulderna. När svårigheter uppkommer skall berörda länder vara redo att på ett rimligt sätt ta sig an dessa i ett lämpligt forum i samarbete med berörda internationella institutioner. Alla tillgängliga metoder skall användas inbegripet, om så erfordras, åtgärder i form av överenskommelser om nya amorteringsplaner och refinansiering av existerande skulder på lämpliga villkor.
(49) Den del av resursflödet för finansiellt och tekniskt bistånd som kanaliseras genom multilaterala institutioner skall ökas så mycket som möjligt och metoder utvecklas så att dessa institutioner kan fullfölja sin uppgift på effektivast möjliga sätt.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 85
(50) Utvecklingsländerna skall vidta lämpliga åtgärder för att inbjuda, stimulera och effektivt utnyttja utländskt privat kapital, varvid skall beaktas på vilka områden sådant kapital bör eftersträvas och hänsyn tas till betydelsen av gynnsamma villkor som främjar möjligheterna till fortsatta investeringar. Industriländerna skall för sin del överväga att vidta ytterligare åtgärder för att uppmuntra flödet äv privat kapital till utvecklingsländerna. Utländska privata investeringar i utvecklingsländer bör göras i överensstämmelse med de utvecklingsmål och prioriteringar som fastställts i nationella utvecklingsplaner. Utländska privata investerare i utvecklingsländer bör eftersträva en ökning av den lokala andelen i fråga om ledning och administration, anställning och utbildning av lokal arbetskraft — inklusive personal i ledande ställning och för tekniska arbetsuppgifter — samt deltagande med lokalt kapital och återinvestering av vinster. Ansträngningar skall göras att nå ökad förståelse för såväl värdländers och kapitalexporterande länders som enskilda investerares rättigheter och skyldigheter.
(51) I anslutning till försöken att finna lämpliga medel för att lösa problemen med utvecklingsstörningar till följd av ogynnsamma förändringar i utvecklingsländernas exportinkomster har Världsbanken anmodats att fortsätta ansträngningarna att utarbeta ett system för supplementär finansiering. Banken uppmanas att ytterligare överväga möjligheterna att så snart det är praktiskt möjligt introducera åtgärder för supplementär finansiering.
(52) Så snart tillräcklig erfarenhet har erhållits om tillämpningen av systemet med särskilda dragningsrätter skall allvarligt övervägas möjligheten att inrätta en länk mellan tilldelning av nya reservtillgångar inom ramen för detta system och ytterligare tillskott av utvecklingsfinansiering till förmån för alla utvecklingsländer. Frågan skall i varje fall undersökas före tilldelningen av särskilda dragningsrätter år 1972.
4. Osynliga betalningar inklusive sjöfart
(53) Målet är att genom
nationella och internationella åtgärder
främja utvecklingsländernas inkomster av tjänster och till ett minimum
reducera nettoutflödet från dessa länder av utländsk valuta som härrör
från osynliga transaktioner, inklusive sjöfart. Vid uppfyllande av målet
skall åtgärder vidtas av regeringar och internationella organisationer och,
när så är nödvändigt, med deltagande i förekommande fall av linjekon
ferenser, sjöbefraktarråd och andra berörda organ inom bl. a. följande
områden:
(a) Principen att utvecklingsländernas nationella rederier bör upptas som fullvärdiga medlemmar i sädana linjekonferenser som är engagerade i dessa länders nationella sjöburna handel och få en ökande och betydande andel av transporten av laster som härrör från utvecklingsländernas utrikeshandel bör vinna tillämpning under utvecklingsårtiondet.
9 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 5
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 86
(b) Regeringarna bör vidare anmoda linjekonferenserna att på lika villkor och på ett välvilligt och rättvist sätt behandla ansökningar från nationella rederier, i synnerhet från utvecklingsländer, om tillträde som fullvärdiga medlemmar till näraliggande trafikområden med anknytning till dessa länders egen utrikeshandel, dock med beaktande av med konferensmedlemskap följande rättigheter och skyldigheter enligt paragraf 4, del II av sjöfartskommitténs beslut 12 (IV) den 4 maj 1970.
(c) För att ge utvecklingsländerna en ökande och betydande andel av transporten av sjöburna laster och med erkännande av behovet av att vända den nuvarande trenden, som visar att utvecklingsländernas andel av världshandelsflottan har minskat i stället för att öka, bör utvecklingsländerna ges möjlighet att utöka sina nationella och multinationella handelsflottor. Detta bör ske genom att erforderliga åtgärder vidtas som tillåter utvecklingsländernas redare att konkurrera på den internationella fraktmarknaden och således bidra till en sund utveckling av sjöfarten.
(d) Det är nödvändigt att
ytterligare förbättra linjekonferenssystemet.
Förekommande illojala bruk och diskriminering i linjekonferenspraxis
bör elimineras.
(e) Vid fastställande och
justering av linjefraktsatser bör, där så är
kommersiellt möjligt och/eller lämpligt, vederbörlig hänsyn tas till:
(i) Utvecklingsländernas behov, särskilt deras ansträngningar att främja icketraditionell export;
(ii) De minst utvecklade utvecklingsländernas speciella problem genom att stimulera och främja sådana länders import- och exportintressen;
(iii) Hamnförbättringar som leder till en minskning av kostnaderna för sjöfart i hamnarna;
(iv) Den teknologiska utvecklingen på sjöfartsområdet;
(v) Förbättringar i organisationen av handeln.
(f) Regeringarna i de
industriländer, som är medlemmar i Förenta
Nationernas konferens för handel och utveckling, bör på framställning
från utvecklingsländer inom ramen för dessas allmänna utvecklingsprio
riteringar på lämpligt sätt överväga att direkt eller genom internationella
institutioner lämna finansiellt och tekniskt bistånd till utvecklingsländer,
bl. a. i form av utbildning, i syfte att bygga upp och utöka dessas natio
nella och multinationella handelsflottor, inklusive tank- och bulkfartyg,
samt för att utveckla och förbättra utvecklingsländernas hamnanord
ningar. I biståndsprogrammen bör särskilt avseende fästas vid projekt,
inklusive utbildningsprojekt, för utveckling av de minst utvecklade ut
vecklingsländernas sjöfart och hamnar samt för en minskning av dessa
länders sjötransportkostnader.
(g) Villkoren för
bilateralt bistånd och kommersiella krediter för ut
vecklingsländers inköp av fartyg bör ses över i ljuset av tillämpliga be-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 87
slut från Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling, nämligen beslut 12 (II) den 24 mars 1968 och sjöfartskommitténs beslut 9 (IV) den 4 maj 1970.
(h) Fraktsatser, konferenspraxis, tillgången till sjöfartstjänster och andra frågor av gemensamt intresse för befraktare och redare bör bli föremål för konsultationer mellan linjekonferenser och befraktare och, i förekommande fall, sjöbefraktarråd eller därmed jämförbara organ samt intresserade myndigheter. Alla ansträngningar bör göras att i tilllämpliga fall uppmuntra upprättandet av och verksamheten för sjöbefraktarråd eller motsvarande organ samt inrättandet av ett effektivt maskineri för konsultationer. Ett sådant maskineri bör sörja för att linjekonferenserna konsulteras i god tid före det officiella tillkännagivandet av ändrade fraktsatser.
(i) Med hänsyn till det gemensamma intresset för medlemsländer i Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling och för befraktare och redare av att förbättra hamnar och på så sätt sänka kostnaderna för sjötransporter och möjliggöra sänkningar av fraktsatserna bör en gemensam nationell och internationell kraftsamling göras under utvecklingsårtiondet för att främja utveckling och förbättring av utvecklingsländernas hamnanordningar.
(j) Kostnaderna för sjötransporter, fraktsatsernas nivå och struktur, konferenspraxis, tillgången till sjöfartstjänster och angränsande frågor bör fortlöpande överses inom Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling. Ytterligare åtgärder för att nå målet inom detta område bör övervägas inom ramen för konferensens ordinarie verksamhet.
(54) En sänkning av utvecklingsländernas försäkrings- och återför-säkringskostnader, i synnerhet i utländsk valuta, skall under hänsynstagande till föreliggande risker åstadkommas genom att lämpliga åtgärder vidtas för att stimulera och stödja tillväxten av nationella försäkrings-och återförsäkringsmarknader i utvecklingsländerna. Som ett led häri skall etablerande av institutioner på nationell eller regional nivå främjas när så är lämpligt.
(55) Utvecklingsländerna skall utveckla sin turistindustri genom att bygga upp en turistinriktad infrastruktur, vidta åtgärder för att främja turismen och mjuka upp reserestriktioner. Industriländerna skall stödja sådana bemödanden. De skall försöka undvika valutarestriktioner i samband med resor till utvecklingsländer och så snart som möjligt avskaffa existerande restriktioner samt i övrigt underlätta sådana resor.
5. Särskilda åtgärder till förmån för de minst utvecklade av utvecklingsländerna
(56) Då
utvecklingsårtiondet har målsättningen att uppnå snabba
ekonomiska och sociala framsteg i alla utvecklingsländer, skall sär
skilda åtgärder vidtas för att göra det möjligt för de minst utvecklade
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 88
av dessa länder att övervinna sina speciella svårigheter. Alla ansträngningar skall göras att säkra ett fortgående ekonomiskt och socialt framåtskridande i dessa länder och att öka deras kapacitet att till fullo och rättvist dra fördel av insatsema under utvecklingsårtiondet. I mån av behov skall kompletterande insatser planeras och genomföras på nationell, subregional, regional och internationell nivå. Organisationer och organ inom Förenta Nationernas system skall överväga att tidigt under utvecklingsårtiondet sätta igång särskilda program för att komma till rätta med de minst utvecklade utvecklingsländernas kritiska utvecklingsproblem. Industriländerna skall bistå vid genomförandet av sådana program.
(57) Gemensamma ansträngningar skall tidigt under utvecklingsårtiondet göras av industriländer och internationella organisationer i form av tekniska biståndsprogram och finansiellt bistånd, inbegripet gåvor och/eller särskilt förmånliga lån svarande mot de minst utvecklade utvecklingländernas behov. Insatserna skall vara ägnade att öka de minst utvecklade utvecklingsländernas förmåga att tillgodogöra sig bistånd. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att övervinna de problem som sammanhänger med bristen på inhemsk arbetskraft i tekniska och ledande funktioner, uppbyggande av en ekonomisk och social infrastruktur, utnyttjande av naturtillgångar samt bistånd vid upprättande och genomförande av nationella utvecklingsplaner.
(58) Särskilda åtgärder skall tidigt under utvecklingsårtiondet vidtas av nationella och internationella organisationer för att förbättra de minst utvecklade utvecklingsländernas kapacitet när det gäller att vidga och diversifiera produktionsstrukturen så att de i full utsträckning kan delta i den internationella handeln. Dessutom skall inom råvaruområdet särskild hänsyn tas till råvaror av betydelse för sådana länder och deras intressen ges tillbörlig uppmärksamhet vid slutande av råvaruavtal. I fråga om färdigvaror och halvfabrikat skall åtgärder till förmån för utvecklingsländer utformas så att de minst utvecklade utvecklingsländerna uppnår skäliga fördelar. Frågan om att inrymma produkter av betydelse för sådana länders export i det generella preferenssystemet skall särskilt beaktas. Likaså skall industriländer och internationella organisationer ägna särskild uppmärksamhet åt behovet av en kvalitetsförbättring i de minst utvecklade utvecklingsländerna när det gäller den exportinriktade produktionen och marknadsföringstekniken för att öka konkurrenskraften på världsmarknaden. De minst utvecklade utvecklingsländerna skall i samarbete med andra utvecklingsländer intensifiera strävandena att åstadkomma subregional och regional samverkan. Industriländerna skall stödja sådana strävanden genom tekniskt bistånd och gynnsamma finans- och handelspolitiska åtgärder.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 89
6. Särskilda åtgärder till förmån för utvecklings
länder utan egen kust
(59) Nationella och internationella
finansieringsinstitutioner skall
ägna särskild uppmärksamhet åt de speciella
behoven hos utvecklings
länder utan egen kust genom att på lämpligt sätt lämna finansiellt och
tekniskt bistånd till projekt, som är avsedda att utveckla och förbättra
den för dessa länder erforderliga kommunikations- och transportinfra
strukturen, i synnerhet transportmedel och anordningar som är förmån
ligast för landet i fråga och ömsesidigt godtagbara för berörda transit-
länder och utvecklingsländer utan egen kust. Alla stater, som erbjudits
att bli avtalsslutande part men ännu ej anslutit sig till konventionen den
8 juli 1965 om transithandel avseende
länder utan egen kust, skall un
dersöka möjligheterna till ratificering eller anslutning så snart så kan
ske. Vid genomförande av åtgärder ägnade att bistå länder utan egen
kust att övervinna svårigheter som sammanhänger med deras geogra
fiska läge bör hänsyn tas till tillämpliga
beslut och resolutioner som har
antagits eller kan komma att antas av Förenta Nationernas konferens
för handel och utveckling.
7. Vetenskap och teknologi
(60) Gemensamma ansträngningar skall göras av utvecklingsländerna, med lämpligt bistånd från den övriga delen av världsgemenskapen, för att öka förmågan att utnyttja vetenskap och teknologi i utvecklingssyfte så att det teknologiska gapet d betydande grad kan minskas.
(61) Utvecklingsländerna skall fortsätta att öka sina utgifter för forskning och utveckling med sikte på att vid utvecklingsårtiondets utgång söka nå en genomsnittlig lägsta utgiftsnivå motsvarande 0,5 o/o av bruttonationalprodukten. De skall sträva efter att utveckla förståelse hos befolkningen för betydelsen av den vetenskapliga ansats, som kommer att ha inflytande på deras utvecklingspolitik. Forskningsprogrammen skall inriktas på att utveckla teknologier som är anpassade till enskilda länders och regioners behov och förhållanden. Särskilt avseende skall fästas vid tillämpad forskning och vid att försöka utveckla en grundläggande vetenskaplig och teknologisk infrastruktur.
(62) Ett omfattande internationellt samarbete skall inledas för att påbörja, vidareutveckla och främja vetenskaplig forskning och teknologisk verksamhet av betydelse för expansion och modernisering av utvecklingsländernas ekonomier. Särskild uppmärksainhet skall ägnas åt att få fram teknologier som är lämpade för sådana länder. Koncentrerade forskningsinsatser skall sättas in inom utvalda problemområden där en lösning kan verka som katalysator för en snabbare utveckling. Bistånd skall även ges för att bygga upp och, där så kan ske, för att ex-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 90
pandera och förbättra forskningsinstitutioner i utvecklingsländer, i synnerhet institutioner på regional eller subregional nivå. Ansträngningar skall göras att främja ett nära samarbete mellan forskningscentra och vetenskaplig personal i industriländer och utvecklingsländer.
(63) Under utvecklingsårtiondet skall industriländerna inom ramen för varje lands biståndsverksamhet och tekniska biståndsprogram väsentligt öka den del av biståndet som avser direkt stöd till vetenskap och teknologi i utvecklingsländerna. Möjligheten att uppställa ett mål motsvarande visst procenttal av industriländernas bruttonationalprodukt skall övervägas, under hänsynstagande till alla relevanta omständigheter, i samband med den första av de översyner som skall företas vartannat år. Industriländerna skall dessutom i sina forsknings- och utvecklingsprogram bistå i sökandet efter lösningar på utvecklingsländernas särskilda problem och söka avsätta erforderliga resurser för detta ändamål. I samband med den första översynen efter två år skall frågan om uppsättande av ett specifierat insatsmål på detta område allvarligt övervägas. Industriländerna skall göra alla ansträngningar att inom utvecklingsländerna avsätta en väsentlig del av medlen för sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som avser utvecklingsländernas särskilda problem. Industriländerna skall i samarbete med utvecklingsländerna fortsätta att undersöka möjligheterna att lokalisera vissa forsknings-och utvecklingsprojekt till utvecklingsländer. Privata stiftelser, institutioner och organisationer skall uppmuntras att lämna ytterligare bistånd till en expansion och diversifiering av forskning till förmån för utvecklingsländerna. Industriländerna skall inom ramen för sin bistånds-och investeringspolitik hjälpa utvecklingsländerna att identifiera teknologier som är anpassade till deras förhållanden och att förhindra utnyttjande av knappa resurser för satsningar på olämplig teknologi.
(64) Industriländer och utvecklingsländer samt berörda internationella organisationer skall utarbeta och genomföra ett program för att främja överföringen av teknologi till utvecklingsländer. Ett sådant program skall bl. a. inbegripa en översyn av internationella patentkonventioner, identifiering och reducering av hindren för överföring av teknologi till utvecklingsländer, åtgärder som. underlättar för utvecklingsländerna att få tillgång till patenterad och icke patenterad teknologi på rättvisa och rimliga villkor, åtgärder som underlättar utnyttjande av till utvecklingsländer överförd teknologi på sådant sätt att användningen gör det möjligt för sådana länder att uppnå målen för handel och utveckling, teknologisk utveckling anpassad till utvecklingsländernas produktionsstrukturer samt åtgärder i syfte.att påskynda utvecklandet av inhemsk teknologi.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 91
8. Mänsklig utveckling
(65) De utvecklingsländer som anser att takten i deras befolkningsökning utgör ett hinder för utvecklingen skall vidta erforderliga åtgärder i överensstämmelse med varje lands utvecklingssyn. Industriländerna skall, i enlighet med nationell politik, på framställning ge stöd genom att tillhandahålla resurser för familjeplanering och genom fortsatt forskning. Berörda internationella organisationer skall fortsätta att när så kan ske lämna bistånd på framställning från intresserade regeringar. Stöd och bistånd för familjeplanering skall ej ersätta andra former av utvecklingsbistånd.
(66) Utvecklingsländerna skall vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra arbetskraftsstatistiken i syfte att göra det möjligt att uppställa realistiska kvantitativa mål för sysselsättningen. De skall granska finans-och penningpolitiken, handelspolitiken samt politiken i övrigt i avsikt att främja såväl sysselsättning som tillväxt. För att nå dessa mål skall vidare investeringarna ökas genom en fullständigare mobilisering av inhemska resurser och ett ökat biståndsflöde från utlandet. När ett val av teknologi är möjligt skall utvecklingsländerna söka höja sysselsättningsgraden genom att tillse att användningen av kapitalintensiv teknologi begränsas till fall där den är klart fördelaktigare i reala termer och mer effektiv. Industriländerna skall bistå i denna process genom att vidta åtgärder som leder till lämpliga förändringar i den internationella handelns struktur. Som ett led i sin sysselsättningsstrategi skall utvecklingsländerna lägga största möjliga vikt vid sysselsättningen på landsbygden och dessutom överväga att starta offentliga arbeten som tar i anspråk arbetskraft som annars skulle förbli outnyttjad. De skall även stärka institutioner som kan bidra till en konstruktiv politik i fråga om relationerna mellan arbetsmarknadens parter och till lämpliga arbetsförhållanden. Industriländerna och internationella organisationer skall bistå utvecklingsländerna med att uppnå målen beträffande sysselsättningen.
(67) Utvecklingsländerna skall utarbeta och genomföra utbildningsprogram som tar hänsyn till utvecklingsbehoven. Utbildningsprogrammen skall utformas så att de väsentligt ökar produktiviteten på kort sikt och minskar misshushållning med resurser. Särskild vikt skall fästas vid lärarutbildning samt vid att utveckla undervisningsmateriel. Där så bedöms lämpligt skall läroplanerna bli föremål för översyn och nya metoder tillämpas för att säkerställa en kunskapshöjning på alla nivåer i linje med den stigande arbetstakt och de allt snabbare förändringar som åstadkoms genom teknologiska framsteg. Modern utrustning, massmedia och nya undervisningsmetoder skall komma till ökad användning i syfte att förbättra utbildningseffektiviteten. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt teknisk utbildning, yrkesutbildning och fortbildning. Nödvändiga åtgärder skall sättas in för att förbättra läs-
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 92
och skrivkunnighet samt teknisk kunskap hos grupper som redan är engagerade i produktionen, liksom för att främja möjligheterna till vuxenutbildning. Industriländerna och internationella institutioner skall bistå i uppgiften att bygga ut och förbättra utvecklingsländernas skolsystem, främst genom att bidra med de resurser på utbildningsområdet som många utvecklingsländer saknar och genom bistånd som underlättar överföringen av pedagogisk kunskap.
(68) Utvecklingsländerna skall införa åtminstone ett minimiprogram för hälsovården. Ett sådant program bör inbegripa uppbyggande av en institutionell infrastruktur, bl. a. för medicinsk utbildning och forskning med sikte att före utvecklingsårtiondets utgång föra ut grundläggande medicinsk vård till en angiven andel av befolkningen. Häri skall ingå uppbyggande av elementär hälsovård för förebyggande och behandling av sjukdomar samt för hälsobefrämjande åtgärder. Varje utvecklingsland skall sträva efter att uppnå tillräckliga dricksvattenresurser till en angiven andel av befolkningen, såväl i städerna som på landsbygden, med sikte att nå ett minimimål vid slutet av utvecklingsårtiondet. Utvecklingsländernas ansträngningar att förbättra hälsotillståndet skall ges maximalt stöd från industriländernas sida, särskilt genom bistånd för planering av en strategi för främjande av hälsovården liksom för dess genomförande i vissa delar, bl.a. genom forskning, utbildning av personal på alla nivåer och tillhandahållande av utrustning och medicin. En gemensam internationell kraftansträngning skall göras för att genomföra en världsvid kampanj i syfte att vid utgången av utvecklingsårtiondet i så många länder som möjligt utrota en eller flera sjukdomar som fortfarande utgör ett allvarligt hot mot befolkningen i många områden. Industriländerna och internationella organisationer skall bistå utvecklingsländerna i hälsovårdsplaneringen och i uppbyggandet av hälsovårdsinstitutioner.
(69) Utvecklingsländerna skall vidta åtgärder i överensstämmelse med sina jordbruks- och hälsovårdsprogram för att tillgodose behoven av en ändamålsenlig näringstillförsel bl. a. genom att utveckla och framställa proteinrika livsmedel samt utveckla och öka användningen av nya former av ätbart protein. Finansiellt och tekniskt bistånd, inklusive bistånd för genetisk forskning, skall ges av industriländerna och internationella institutioner.
(70) Utvecklingsländerna skall vidta lämpliga åtgärder på nationell nivå för att engagera barn och ungdom i utvecklingsprocessen och för att säkerställa att deras behov blir allsidigt tillgodosedda.
(71) Utvecklingsländerna skall vidta åtgärder, särskilt till förmån för låginkomstgrupper, för att förbättra bostadsbeståndet och härtill hörande gemensamma anordningar inom såväl stads- som landsbygdsområden. De skall även försöka undanröja de negativa verkningarna av oplanerad urbanisering och företa nödvändig stadsplanering. Särskilda
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 93
ansträngningar skall göras för att öka bostadsbyggande till låga kostnader såväl genom offentliga och privata bostadsbyggnadsprogram som på självhjälpsbasis, inklusive kooperativt bostadsbyggande. I så stor utsträckning som möjligt skall byggnadsmaterial på platsen och en arbets-intensiv teknik begagnas. Lämpligt internationellt bistånd skall ges för detta ändamål.
(72) Regeringarna
skall intensifiera de ansträngningar som görs på
nationell och internationell nivå för att hejda försämringen av den
mänskliga miljön, vidta åtgärder för dess förbättring och främja sådan
verksamhet som kan bidra till att bibehålla den ekologiska balans som
fordras för att mänskligheten skall överleva.
9. Utvidgning och diversifiering av produktionen
(73) Utvecklingsländerna skall vidta särskilda åtgärder för att öka produktionen och förbättra produktiviteten i syfte att härigenom få fram erforderliga varor och tjänster för en höjd levnadsstandard och en livskraftigare ekonomi. Detta skall huvudsakligen ske på utvecklingsländernas eget ansvar. Samtidigt skall produktionspolitiken ses i ett globalt sammanhang för att möjliggöra ett optimalt utnyttjande av världens resurser till fördel för både industriländer och utvecklingsländer. Berörda internationella organisationer skall bedriva ytterligare forskning beträffande en optimal internationell arbetsfördelning för att bistå enskilda länder eller grupper av länder i valet av produktions- och handelsstruktur. Beroende av de enskilda ländernas ekonomiska och sociala struktur och speciella förhållanden skall övervägas vilken roll den offentliga sektorn och kooperativa organisationer skall spela när det gäller att öka produktionen.
(74) Ett fullständigt utövande från utvecklingsländernas sida av en permanent suveränitet över naturtillgångarna kommer att spela en betydelsefull roll för uppnåendet av det andra utvecklingsårtiondets syften och mål. Utvecklingsländerna skall vidta åtgärder för att till fullo utnyttja de möjligheter naturtillgångarna ger. Gemensamma ansträngningar, särskilt genom internationellt bistånd, skall företas för att göra det möjligt för utvecklingsländerna att genomföra en inventering av naturtillgångar för ett mer rationellt utnyttjande i all slags produktiv verksamhet.
(75) Utvecklingsländerna skall i början av utvecklingsårtiondet utforma en ändamålsenlig strategi för jordbruket (inklusive boskapsskötsel, fiske och skogsbruk) ägnad att trygga en bättre avpassad tillgång på livsmedel såväl i kvantitativ som kvalitativ bemärkelse, tillgodose industriella behov och anspråk på en riktig näringstillförsel, höja sysselsättningsgraden på landsbygden samt öka exportinkomsterna. När så är lämpligt skall jordreformer genomföras i syfte att främja såväl social rättvisa som effektivitet i jordbruket. Erforderliga åtgärder skall vidtas
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 94
för att åstadkomma tillfredsställande bevattning, gödsling, förbättrat utsäde och användande av lämpliga jordbruksredskap. Likaså skall insatser göras för att bygga ut infrastrukturen i vad avser marknadsföring och lagerhållning och att sprida kunskaper om och tillgång till nya metoder inom jordbruksområdet. Möjligheterna för jordbrukare att få krediter för jordbruksändamål skall förbättras. För organiserandet av verksamheten på många av dessa områden skall kooperativa samarbetsformer uppmuntras. En ändamålsenlig prispolitik på jordbruksområdet skall tillämpas som ett kompletterande instrument vid genomförandet av jordbruksstrategin. Industriländerna skall stödja utvecklingsländernas strävanden på jordbruksområdet genom att tillhandahålla resurser för väsentliga insatser, genom bistånd till forskning och uppbyggande av en infrastruktur samt genom att i sin handelspolitik ta hänsyn till utvecklingsländernas särskilda behov. Även från internationella organisationer skall lämpligt stöd utgå.
(76) Utvecklingsländerna skall vidta parallella åtgärder för att främja industrin i syfte att uppnå en snabb expansion, modernisering och diversifiering av sin ekonomi. Åtgärder skall planeras för att säkra en tillräcklig expansion för sådana industrier som utnyttjar inhemska råvaror, som förser såväl jordbruk som andra industrier med viktiga förnödenheter och som bidrar till att öka exportinkomsterna. Uppkomsten av outnyttjad kapacitet inom industrin skall förhindras, särskilt genom regional samverkan. Industriländer och internationella organisationer skall på lämpligt sätt medverka till utvecklingsländernas industrialisering.
(77) Utvecklingsländerna skall tillse att den grundläggande infrastrukturen byggs ut i tillräcklig omfattning genom förbättrade transport-och kommunikationsmedel samt genom utökad energiproduktion. När så är lämpligt skall försök göras att uppnå detta mål genom regional eller subregional samverkan. Utvecklingsländernas strävanden skall stödjas genom internationellt finansiellt och tekniskt bistånd.
10. Utarbetande och genomförande av utvecklingsplaner
(78) Utvecklingsländerna
skall införa eller förbättra planeringssy
stem och planeringsteknik, inklusive statistisk information, för utarbe
tande och genomförande av nationella utvecklingsplaner under utveck
lingsårtiondet. De skall tillse att utvecklingsplanerna är såväl realistiska
som tillräckligt ambitiösa för att vinna befolkningens intresse, att de är
konsekventa till sitt innehåll samt att de är allmänt förstådda och ac
cepterade. Alla ansträngningar skall göras att säkra ett aktivt stöd och
deltagande i utvecklingsprocessen från alla delar av befolkningen. Sär
skilt avseende skall fästas vid inriktningen och organisationen av den
offentliga förvaltningen på alla nivåer för såväl ett effektivt utarbetande
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 95
som genomförande av utvecklingsplanerna. Där så är nödvändigt skall utvecklingsländerna söka internationellt bistånd for planeringens genomförande.
D. Översyn och värdering av målsättningar och verkställighetsåtgärder
(79) Lämpliga arrangemang är erforderliga för en systematisk granskning av de framsteg som görs att uppnå utvecklingsårtiondets syften och mål, för en identifiering av brister vid genomförandet och dessas orsaker samt för att rekommendera positiva åtgärder, inbegripet erforderliga nya mål och verkställighetsåtgärder. Sådan översyn och värdering skall företas på skilda nivåer med deltagande av såväl utvecklingsländer som industriländer. Behoven av en effektivisering av nuvarande system och av att förhindra onödigt dubbelarbete eller onödig spridning av översynsverksamheten skall beaktas.
(80) På nationell nivå skall där så är lämpligt varje utvecklingsland bygga upp ett värderingssystem eller förstärka det som redan finns och, där så är erforderligt, begära internationellt bistånd. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att förbättra och stärka nationell planläggning och statistikproduktion.
(81) Huvudansvaret för värderingsarbetet på regional nivå skall åvila de regionala ekonomiska kommissionerna och Förenta Nationernas ekonomiska och sociala kontor i Beirut i samarbete med regionala utvecklingsbanker och subregionala sammanslutningar samt med medverkan av andra organisationer inom Förenta Nationernas system.
(82) Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling. Förenta Nationernas organisation för industriell utveckling och Förenta Nationernas fackorgan skall fortsätta att granska de framsteg som görs inom respektive områden i enlighet med procedurer som redan finns fastställda och som kan bli föremål för erforderliga förändringar.
(83) En genomgripande granskning och värdering av framstegen i genomförandet av den internationella utvecklingsstrategin skall göras av generalförsamlingen, genom det ekonomiska och sociala rådet, på basis av ovannämnda översynsarbete samt på grundval av kommentarer och rekommendationer från kommittén för utvecklingsplanering inom ramen för ett särskilt mandat. Generalsekreteraren skall underlätta detta arbete genom att förbereda och framlägga erforderlig dokumentation och rapporter. Den genomgripande värderingen skall ske vartannat år, varvid den andra i ordningen skall utgöra en mittperiodsöversyn.
E. Mobilisering av den allmänna opinionen
(84) En väsentlig del av
arbetet under utvecklingsårtiondet skall be
stå i att mobilisera den allmänna opinionen i både utvecklingsländer
och industriländer till stöd för utvecklingsårtiondets målsättningar och
åtgärder. Regeringarna i de mer utvecklade länderna skall fortsätta och
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 96
intensifiera strävandena att fördjupa den allmänna opinionens förståelse för den ömsesidiga karaktären av ansträngningarna under utvecklingsårtiondet — särskilt fördelarna av internationellt utvecklingssamarbete — och för behovet av att bistå utvecklingsländerna att påskynda ekonomiska och sociala framsteg. De insatser som utvecklingsländerna själva gör för att uppnå ekonomiskt och socialt framåtskridande måste bh bättre och mer allmänt kända i industriländerna. På motsvarande sätt skall regeringarna i utvecklingsländerna fortsätta att göra alla delar av befolkningen medvetna om fördelarna med och behovet av uppoffringar samt söka få befolkningen att till fullo engagera sig i ansträngningarna att uppnå utvecklingsårtiondets mål. Ansvaret för den allmänna opinionens mobilisering måste i huvudsak åvila nationella organ. Regeringarna bör överväga att upprätta nya eller förstärka redan existerande nationella organ med uppgift att mobilisera den allmänna opinionen samt, som en mer långsiktig åtgärd, i ökad utsträckning införa information om utvecklingsprocessen i läroplanerna. Med tanke på att viss ledning kan vara av stor betydelse för den allmänna opinionens mobilisering, är det nödvändigt att berörda myndigheter ställer upp konkreta mål. Organisationerna inom Förenta Nationernas system skall fylla uppgiften att bistå olika nationella informationsmedia i synnerhet genom att tillhandahålla lämplig basinformation, varigenom sådana media kan erhålla såväl underlag som inspiration för sitt arbete. Det finns även ett trängande behov av ökad samordning av sådan informationsverksamhet som redan har satts i gång inom många organisationer inom Förenta Nationernas system. Det internationella informationsflödet skall företrädesvis inriktas på att förstärka den känsla av ömsesidigt beroende och betydelsen av det samarbete, som utgör grundvalen för utvecklingsårtiondet.
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 97
Register
Sid. Kr.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
4 A. Utrikesdepartementet ra. ra.
4 Utrikesförvahningen 126 018 000
6 Representationsbidrag till utlandstjänstemän 3 650 000
7 Inventarier
för beskickningar, delegationer och konsulat 3
960 000
7 Kursdifferenser 1
000
7 Ersättningar åt olönade konsuler 1 800 000
8 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internatio-
nell organisation 4 550 000
8 Kostnader för vissa nämnder m. m. 110 000
8 Kommittéer m. m. 225 000
8 Extra utgifter 200 000
9 Tillfälliga representationskostnader 950 000
141 464 000
10 B. Bidrag till vissa internationella organisationer
10 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag 6 000
10 Förenta Nationerna 13 700 000
11 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) 5 400 000
11 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) 2 050 000
12 Europarådet 1450 000
22 606 000
13 C. Internationellt utvecklingssamarbete
23 Bidrag till internationella biståndsprogram 395
920 000
31 Bilateralt utvecklingssamarbete 572
222 000
45
Rekrytering och utbildning av fältpersonal samt informations
verksamhet 10
021000
48 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) 20
837 000
50 Utredningsverksamhet 800 000
999 800 000
51 D. Infonnation ora Sverige i utlandet
51 Svenska institutet 7 417 000
55 Övrig information om Sverige i utlandet 6 253 000
13 670 000 59 E. Diverse
59 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska
medborgare m. fl. 450 000
59 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna ut-
sedda svenska stipendiater 20 000
60 Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor 1188 000
64 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 3 088 000
4 746 000
Summa för driftbudgeten 1182 286 000
Prop. 1971:1 Bilaga 5 Utrikesdepartementet 98
Sid. Kr.
KAPITALBUDGETEN
66 // Statens allmänna fastighetsfond
66 Inköp, uppförande
och iståndsättande av fastigheter för utrikes
representationen 6
200 000
6 200 000
68 IV Statens utlåningsfonder
68 Utrikesförvaltningens lånefond 200 000
68 Biståndsförvaltningens lånefond 200 000
400 000
Summa för kapitalbudgeten 6 600 000 Totalt för utrikesdepartementet 1188 886 000
70 Bilaga 5.1 72 Bilaga 5.2 75 Bilaga 5.3
MARCUS BOKTR. STHLM 1971
Bilaga 6 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 6
Försvarsdepartementet
översikt
Till försvarsdepartementet hör det militära försvaret samt civilförsvaret, det psykologiska försvaret och signalskyddet. Dessutom svarar departementet för de samordningsfrågor som rör totalförsvaret.
Utvecklingen av vårt militära försvar har sedan år 1958 reglerats genom fleråriga försvarsbeslut, som bl. a. har angett storleken av försvarsutgifterna under de olika beslutsperioderna. Försvarsbesluten har sedan år 1961 omfattat även civilförsvaret, som dock först genom 1963 års beslut fick en ekonomisk ram fastställd för sin verksamhet. Nu gällande försvarsbeslut tillkom år 1968 och omfattar budgetåren 1968/ 69—1971/72. Nästa budgetår är alltså det sista i den löpande beslutsperioden.
En för flera år gällande ekonomisk ram infördes för att ge större stadga i försvarsplaneringen och ge möjlighet till en målmedveten utveckling av försvaret. Dessa intentioner har i allt väsentligt uppnåtts. Vårt försvar är f. n. tillräckligt starkt för att lösa sina fredsbevarande uppgifter och bidrar därigenom till att skapa förtroende och respekt för vår alliansfria utrikespolitik.
Ett karakteristiskt drag i den fortlöpande utvecklingen av vårt militära försvar har varit att en internationellt sett mycket stor del av de totala utgifterna har kunnat sättas av för att anskaffa modern materiel. Detta gäller även de ekonomiska resurserna enligt 1968 års försvarsbeslut som både inom ramen för de s. k. grundutgifterna och under utgifterna för kompletteringar ger utrymme för betydande materielanskaffningar. Som exempel på materiel som har levererats eller beställts under senare år kan för arméns del nämnas stridsvagn 103 (S), pansarbandvagn 302, 9 cm pansarvämskanoner, luftvärnsroboten Redeye och automatkarbi-ner. För marinen omfattar materielanskaffningarna bl. a. ett min- och ubåtsdepåfartyg, attackubåtar, torpedbåtar, helikoptrar och sjörobotar samt 7,5 cm kustartilleribatterier och kustrobotar. Inom flygvapnet har en modernisering av attackflyget inletts genom den första seriebeställ-1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bd. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 2
ningen av flygplan 37 (Viggen) i attackversion och attackrobot 05.
Parallellt med den materiella uppbyggnaden har en omfattande byggnadsverksamhet förekommit inom samtliga försvarsgrenar. Nya befästningar, stridsledningscentraler, utbildningsanordningar, kaserner, matinrättningar m. m. har tillkommit. Vidare har renoveringen av äldre kaserner och andra anläggningar för värnpliktiga fortsatt i hög takt.
På det organisatoriska området pågår kontinuerligt försök och utredningar för att effektivisera och rationalisera verksamheten. Bland de senaste årens rationaliseringsåtgärder kan nämnas inrättandet av försvarets materielverk, försvarets rationaliseringsinstitut och värnpliktsverket samt omorganisationen av krigsmaktens förråds- och verkstadsledningar. Flygvapnets fredsorganisation har anpassats till krigsorganisationens behov. Under överbefälhavarens ledning bedrivs f. n. ett omfattande utredningsarbete rörande krigsmaktens organisation i lägre regional instans. Försök pågår vidare med stabs- och förvaltningsorganisationen inom försvarsområde.
Värnpliktsförmånerna har förbättrats genom ökade penningbidrag, fördubblat antal fria hemresor och försöksverksamhet med vidgad möjlighet till flygresor. Samtidigt har personalvårdsorganisationen byggts ut och ökade resurser satts av för fritidsundervisning och trivsel- och förströelseåtgärder. Ett särskilt olycksfallsskydd har införts för värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och vissa civilförsvarspliktiga. Beslut har vidare fattats om att anordna bistånds- och katastrol utbildning för vissa värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och kvinnor.
Inom civilförsvaret har uppbyggnaden fortsatt. Undsättningsorganisationen har försetts med materiel och utbildad personal. Utbyggnaden av ledningscentraler har pågått för att ge organisationen avsedd effekt. Särskilda åtgärder har vidtagits för att förbättra skyddet för befolkningen och civilförsvarets enheter mot kemiska stridsmedel. Inom fredsorganisationen har förråds- och inköpsverksamheten setts över. Försök med att koncentrera utbildnings- och förrådsverksamheten till större enheter inleds vintern 1971.
Anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde ökar för nästa budgetår med 708,9 milj. kr. till sammanlagt 6 544,7 milj. kr. Därutöver avses 149,1 milj. kr. av reservationsmedel tas i anspråk för det militära försvaret under budgetåret. De totala utgifterna för departementets verksamhetsområde beräknas härigenom bli 6 693,8 milj. kr., vilket är 599,7 milj. kr. mer än budgetåret 1970/71.
Behovet av långsiktighet i försvarsplaneringen har med tiden ökat och åtgärder har därför vidtagits för att införa nya riktlinjer för långsiktsplaneringen av det militära försvarets och civilförsvarets framtida utformning. Det grundläggande utredningsarbetet slutfördes år 1969 och riksdagen har nyligen förklarat sig inte ha något att erinra mot att ett nytt system för planering och budgetering inom försvaret införs
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 3
budgetåret 1972/73. I det nya systemet kommer ökad vikt att läggas vid den långsiktiga inriktningen i enlighet med intentionerna i vår säkerhetspolitik. Planering, budgetering och redovisning inriktas mot försvarets produkter, främst krigsorganisationen. Avsikten är att de långsiktiga tendenserna skall belysas genom s. k. perspektivplaner, som syftar till att formulera och analysera alternativa utformningar av det militära försvaret och civilförsvaret i stort och att ange alternativa möjligheter att lösa olika uppgifter inom krigsmakten och civilförsvaret. Verksamheten på kortare sikt avses bli inriktad med hjälp av femåriga rullande programplaner som redovisar krigsmaktens och civilförsvarets uppgifter och resursbehov.
Den långsiktiga planeringen inom det militära försvaret och civilförsvaret är redan inriktad mot det nya planeringssystemet. Miljöstudier och perspektivplanering pågår. Resultatet av miljöstudierna kommer tillsammans med de första perspektiv- och programplanerna att utgöra ett viktigt underlag för den parlamentariska kommitté som hösten 1970 har tillkallats för att överväga inriktningen av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken.
Materielanskaffning
Den nu avslutade luftförsvarsutredningens rekommendationer har gett anledning till viss omplanering inom luftförsvaret och angränsande system. Omplaneringen, som berör även andra delar av materielan-skaffningen, pågår och kan komma att medföra att anskaffningen inom vissa materielområden senareläggs något. Slutliga förslag rörande ma-terielanslagen avseende bl. a. anslags- och bemyndigandebelopp läggs därför inte fram nu utan kommer att föreläggas riksdagen i särskild proposition. I avvaktan härpå beräknas för anskaffning av tygmateriel och motsvarande under budgetåret 1971/72 anslag om tillsammans ca 1970 milj. kr.
Under nästa budgetår påbörjas leveranserna av flygplan 37 (Viggen) i attack- och skolversionerna. Inom flygvapnet omsätts vidare beståndet av lätta skolflygplan. Marinen tillförs ett antal lätta fasta kustartUleribat-terier och rörliga spärrförband samt den första enheten i en serie lätta minsvepare. Inom armén beräknas moderniseringen av robotsystem 67 kunna påbörjas.
Uppbyggnaden av civilförsvaret fullföljs i stort sett planenligt. Vissa tekniska förseningar i materielanskaffningen har resulterat i att disponibla medel inte har kunnat utnyttjas helt.
Organisation och personal m. m.
Arméns hundskola organiseras om till försvarets hundskola i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1970: 96, SU 202, rskr 419) och föreslås
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 4
bli en självständig myndighet direkt underställd Kungl. Maj:t.
Utbyggnaden av konsulentorganisationen inom försvarets personalvård fortsätter.
Militärmusiken organiseras om till regionmusiken i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1970: 31, SU 121, rskr 282). Regionmusiken kommer att få uppgifter inom såväl försvaret som det allmänna musiklivet.
Försvarets fredsorganisationsutredning har lämnat ett betänkande med förslag till indragning av flottiljadministrationen vid Östgöta flygflottilj. Beredningen av förslaget beräknas vara avslutad i sådan tid att förslag i ämnet kan föreläggas 1971 års vårriksdag i särskild proposition. I samma proposition kan vidare komma att läggas fram vissa principförslag rörande försvarets materielverks framtida organisation och försvarsforskningens organisation.
Antalet värnpliktiga under grundutbildning beräknas för nästa budgetår till något under 50 000 och antalet tjänstgöringsdagar till ca 16,5 milj. Antalet värnpliktiga som genomgår repetitionsutbildning m. m. under nästa budgetär beräknas tiil ca 115 000 och antalet tjänstgöringsdagar till ca 2,4 milj. 26 000 civilförsvarspliktiga beräknas kunna utbildas.
Hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer
Omfattningen av det stöd hemvärnet och vissa frivilligorganisationer erhåller från anslag under fjärde huvudtiteln framgår av följande tabell.
|
Organisation |
Anslag enligt riksstaten (1 000-tal kr.) Ök |
ning till |
|||
|
|
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 (förslag) |
1971/72 |
|
Hemvärnet |
16 848 |
16 785 |
22 120 |
23 035 |
+ 915 |
|
Sjövärnskären |
665 |
665 |
725 |
750 |
-1- 25 |
|
Svenska aeroklubben |
489 |
520 |
522 |
568 |
+ 46 |
|
Frivilliga befälsut- |
|
|
|
|
|
|
bildningsrörelsen |
5 533 |
5 721 |
9005 |
10551 |
+ 1 546 |
|
Lottaorganisationen |
2 391 |
2 472 |
3 820 |
4 390 |
+ 570 |
|
Röda korset |
354 |
366 |
780 |
955 |
+ 175 |
|
Svenska blå stjärnan |
53 |
55 |
109 |
136 |
+ 27 |
|
Centralförbundet Folk |
|
|
|
|
|
|
och Försvar |
440 |
465 |
515 |
575 |
+ 60 |
|
Civilförsvarsförbundet |
287 |
311 |
323 |
342 |
+ 19 |
|
|
27 060 |
27 360 |
37 919 |
41302 |
+ 3 383 |
De anslagsökningar som föreslås för nästa budgetår är en följd av riksdagens beslut (SU 87, rskr 194) med anledning av prop. 1970: 18. Beslutet innebär att ett nytt utbildningssystem genomförs och att vissa förmåner förbättras.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 5
Byggnadsverksamhet m. m.
Reparation och underhåll m. m. av försvarets fastigheter betalas över vederbörande fastighetsfond dels från de på driftbudgeten uppförda anslagen till ersättning till försvarets fastighetsfond, dels av de medel under myndighetsanslagen som är avsedda för hyreskostnader. För dessa ändamål tas upp sammanlagt 323,9 milj. kr., vilket är 17 milj. kr. mer än innevarande budgetår.
Av reparations- och underhållsmedlen beräknas 89,3 milj. kr. för iståndsättning av försvarets fastigheter och flygfält under nästa budgetår. Härav beräknas 35 milj. kr. för kasemrenoveringar. Detta medger att kasernrenoveringama fortsätter i hög takt.
För investeringar i byggnader och mark tas under försvarets fastighetsfond upp investeringsanslag om sammanlagt 220,8 milj. kr. Vid anslagsberäkningarna har beaktats att 38,6 milj. kr. skall tas i anspråk av tidigare outnyttjade medel.
Den beräknade medelsförbrukningen för byggnadsarbeten och markförvärv under kapitalbudgeten samt föreslagna medel för iståndsätt-ningsarbeten under staten för försvarets fastighetsfond uppgår till sammanlagt 348,7 milj. kr., varav 322,9 milj. kr. avses för byggnads- och iståndsättningsarbeten och 25,8 milj. kr. för markförvärv. Motsvarande belopp för innevarande budgetår är respektive 302,3, 275,3 och 27 milj. kr.
Inom civilförsvaret fortsätter skyddsrumsbyggandet och utbyggnaden av förråd för mobiliseringsmateriel och central förrådsverksamhet i huvudsak enligt uppgjorda planer.
Sammanfattning
Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
|
|
|
Anvisat |
Förslag Förändring |
|
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
DRIFTBUDGETEN |
|
|
|
|
|
A. |
Försvarsdepartementet m. m. |
12,5 |
14,1 |
+ 1,6 |
|
B. |
Armén |
1 635,1 |
1 781,2 |
+ 146,1 |
|
C. |
Marinen |
658,7 |
734,1 |
+ 75,4 |
|
D. |
Flygvapnet |
1 626,0 |
1 812,3 |
+ 186,3 |
|
E. |
Gemensamma staber m. m. |
104,9 |
107,4 |
+ 2,5 |
|
F. |
Centrala förvaltningsmyndigheter m. m. |
192,6 |
197,3 |
+ 4,7 |
|
G. |
Institutioner m. m. |
186,9 |
183,1 |
- 3,8 |
|
H. |
Utbildningsanstalter |
14,2 |
13,7 |
— 0,5 |
|
I. |
Fastighetskostnader |
287,7 |
302,0 |
+ 14,3 |
|
J. |
Viss materielanskaffning m. m. |
46,9 |
54,6 |
+ 7,7 |
|
K. |
Bidrag till frivilliga organisationer m. m. |
14,3 |
17,2 |
+ 2,9 |
|
L. |
Övriga gemensamma ändamål |
152,5 |
169,0 |
+ 16,5 |
|
M. |
Flygtekniska försöksanstalten |
15,6 |
17,2 |
+ 1,6 |
|
N. |
Civilförsvaret m. m. |
121,3 |
109,1 |
- 12,2 |
|
0. |
Diverse |
505,1 |
787,5 |
+ 282,4 |
|
|
Summa driftbudgeten |
5 574,3 |
6 299,8 |
+ 725,5 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Anvisat Förslag Förändring 1970/71 1971/72
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
III. Försvarets fastighetsfond IX. Statens datamaskinfond
Summa kapitalbudgeten
Totalt för försvarsdepartementet
|
7,0 236,5 18,0 |
10,1 220,8 14,0 |
-f- 3,1 — 15,7 — 4,0 |
|
261,5 |
244,9 |
— 16,6 |
|
5 835,8 |
6 544,7 |
+ 708,9 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Mai:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIIER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM. CARLSSON, FELDT.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de frågor som gäller utgiftema för budgetåret 1971/72 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och anför.
RAMBERÄKNINGAR M. M.
överbefiilhavaren
I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar framhåller överbefälhavaren inledningsvis att oron i världen består trots tecken på politisk avspänning mellan stormaktsblocken, överbefälhavaren anser att den militära potentialen och de grundläggande konfliktskapande faktorerna i huvudsak kan väntas bestå under åtskilliga år.
överbefälhavaren framhåller vidare att myndigheternas anslagsframställningar grundas på ett omfattande budgetarbete på central, regional och lokal nivå. En rimlig balans har enligt överbefälhavaren erhållits mellan och inom anslagen i de olika myndigheternas förslag.
Utgiftsramen för budgetåret 1971/72 har av överbefälhavaren beräknats till 5 999 milj. kr. i prisläge maj 1970 och 1970 års löneläge. Därav avses för armén ca 1 940 milj. kr., för marinen ca 817 milj. kr., för flygvapnet ca 1 988 milj. kr., för gemensamma ändamål ca 1 129 milj. kr. och som prisregleringsreserv m. m. ca 125 milj. kr. Överbefälhavaren anför att 1968 års försvarsbeslut innebär att full kompensation skall erhållas för pris- och lönestegringar. Överbefälhavaren utgår därför från att alla prisregleringsmedel skall få utnyttjas. Med hänsyn härtill har utgiftsramen för budgetåret 1971/72 räknats upp med hela det beräknade underutnyttjandet av utgiftsramen för budgetåret 1969/70, 96,4 milj. ler. överbefälhavaren har vidare ökat utgiftsramen för budgetåret 1971/72 med det belopp — 38,4 milj. kr. — som innevarande budgetår av arbetsmarknadspolitiska skäl har innehållits på kapitalbudgeten och försvarets fastighetsfond enligt beslut av Kungl. Maj:t.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 8
överbefälhavaren anför vidare att myndigheternas långsiktsplaner för perioden 1971/72—1976/77 stabs- och förvaltningsmässigt är väl genomarbetade och utgör ett gott underlag för bedömning av krigsmaktens utveckling i gällande ekonomiska planeringsramar. Planerna anses därför kunna ligga till grund för den fortsatta verksamheten.
Överbefälhavaren hävdar att utvecklingen i den ekonomiskt horisontella planeringsnivån kommer att leda till en successivt minskande krigsorganisation redan under planeringsperioden. Denna minskning anses effektmässigt inte bli uppvägd av den kvalitetshöjning som sker efter hand som ny materiel tillförs. Under perioden sker enligt överbefälhavaren en fortlöpande sänkning av krigsförbandens kvalitet och uthållighet jämfört med intentionerna i 1968 års försvarsbeslut. Utrymmet för materielanskaffning under planeringsperioden uppges i förhållande till föregående års planer ha minskat på grund av prisutvecklingen. Detta har enligt överbefälhavaren medfört att flera objekt har måst senareläggas eller helt utgå. Vidare uppges nya vapensystem på grund av teknisk fördyring i vissa fall få en lägre kvalitet än den militärtekniska utvecklingen motiverar.
För att inom armén frigöra medel för olika angelägna ändamål har möjligheterna undersökts att göra ett i förhållande till föregående planer tidigare utbyte av vissa fördelnings- och brigadförband mot förband med lägre kvalitet. Detta har dock befunnits vara en orationell lösning. Krigsorganisationen behålls därför i huvudsak kvantitativt oförändrad under planeringsperioden. Med nu gällande planeringsnivå uppges endast 50 % av fältförbanden kunna behållas som fördelnings- och brigadförband efter år 1977.
Bibehållandet av antalet fältförband medför enligt överbefälhavaren materiella brister i fördelnings- och brigadförbanden, bl. a. i fråga om ammunitionstillgången. Vidare har behovet av modernt artilleri och infanterikanoner anpassats till krigsorganisationens beräknade storlek efter planeringsperioden.
För marinens del sker enligt överbefälhavaren en minskning av krigsorganisationen redan under planeringsperioden beträffande bl. a. vissa ubåts-, motortorpedbåts- och fregattförband. Med nuvarande planeringsnivå bedöms ca 65 % av ytattackflottiljerna och ca 80 % av kustartilleriförbanden kunna behållas efter år 1977. Mot denna bakgrund fullföljs enligt överbefälhavaren redan vidtagna åtgärder för att förbättra handlingsfriheten ätt nå en högre krigsorganisatorisk nivå än nuvarande långsiktsplaner utvisar.
Beträffande flygvapnet innebär planeringen enligt överbefälhavaren att vissa tunga attackdivisioner utgår redan under planeringsperioden och att ca 40 % av spanings- och jaktdivisionerna utgår efter år 1977. Som en av orsakerna härtill anges att kostnadsutvecklingen har gjort det nödvändigt att reducera det totala antalet flygplan 37 (Viggen).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 9
Överbefälhavaren anför vidare att behovet av åtgärder för att förbättra stril- och bassystemens uthållighet har kunnat tillgodoses endast i begränsad omfattning. Medel har inte heller kunnat sättas av för förprojektstudier av kommande flygplanssystem eller för omsättning av transportflygplan.
1 fråga om s. k. gemensamma ändamål framhåller överbefälhavaren att den horisontella planeringsnivån inte lämnar utrymme för ökade kostnader. Samtidigt uppges dock myndigheterna ha svårigheter att klara sina uppgifter inom oförändrade medelsramar, vilket hänger samman med bl. a. ökade krav på administration och centralisering av servicefunktioner, överbefälhavaren finner det emellertid inte möjligt att tillgodose myndigheternas krav på ökade resurser annat än i speciella fall.
Sammanfattningsvis anser överbefälhavaren att nu gällande planeringsram för krigsmakten medför en krigsorganisationsutveckling som inte motsvarar de krav som målsättningen för krigsmakten, ambitionsnivån enligt 1968 års försvarsbeslut och utvecklingen i omvärlden ställer. Handlingsfrihet anses inte ha kunnat skapas i erforderlig utsträckning. En ytterligare sänkning av krigsmaktens kvantitet, kvalitet och uthållighet och därmed även en försämrad handlingsfrihet blir enligt överbefälhavaren resultatet av den alternativa planeringsnivå, som innebär en årlig minskning av utgiftsramen med 25 milj. kr. under perioden 1972/73—1975/76 och därefter förutsätter en oförändrad utgiftsram. Överbefälhavaren anför vidare att den relativt begränsade ökningen — 50 milj. kr. per år — i den andra alternativa planeringsnivån medför bättre möjligheter att tillgodose kravet på handlingsfrihet, bl. a. genom att vissa kvalitetshöjande åtgärder kan vidtas under perioden och ett större antal krigsförband behållas efter år 1977. Inte heller denna nivå medger dock att alla problem som redovisas i planeringsnivån kan lösas. För att behoven skall kunna tillgodoses måste planeringen enligt överbefälhavaren inriktas mot en högre ekonomisk nivå.
Överbefälhavaren tar även upp vissa speciella planeringsfrågor och kommer därvid bl. a. in på myndigheternas förslag till beställningsbe-myndiganden. Dessa anses tills vidare kunna ligga till gmnd för planeringen. Fullständig prisomräkning av bemyndigandeskulden uppges inte ha skett trots att detta väl ryms inom en mycket låg bemyndigandekvot. Ett bemyndigande om ca 300 milj. kr. utöver de belopp som myndigheterna har föreslagit anses därför böra ställas till Kungl. Maj:ts disposition.
Överbefälhavaren återkommer även i år till prisregleringsmetodiken. Han framhåller därvid att det för reglering av pris- och lönestegringar krävs ett nyanserat system som återspeglar den verkliga kostnadsökningen bättre än nettoprisindex, och dessutom ger möjlighet att utnyttja prisregleringsmedlen där kostnadsökningar har ägt rum.
Reservationsmedelsbehållningen den 30 juni 1970 anger överbefäl-1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bit. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 10
havaren till ca 887 milj. kr. Under försvarsbeslutsperiodens återstående två budgetår beräknas ca 633 milj. kr. förbrukas. Behållningen den 30 juni 1972 skulle därmed uppgå till ca 254 milj. kr. Behållningen kommer dock enligt överbefälhavaren sannolikt att vara större om man inte ändrar nuvarande bestämmelser för utnyttjande av reservationsmedel som innebär att ofrånkomliga mindre reservationsmedelsökningar inte får kompenseras genom motsvarande ökad förbrukning under följande budgetår.
Personalsektorns utveckling under perioden uppges i stort följa de riktlinjer överbefälhavaren tidigare har angett. Innan resultat av pågående organisationsutredningar föreligger anser överbefälhavaren sig inte kunna ta slutlig ställning till det totala behovet av tjänster, överbefälhavaren anser att den av myndigheterna redovisade ökningen av fast anställd militär personal, främst under budgetåret 1971/72 men även senare under perioden, är önskvärd men inte realistisk med hänsyn till de senaste årens ökade rekryteringssvärigheter och ökade förtidsavgångar. Överbefälhavaren anser att antalet anställda kommer att minska kraftigt under perioden, öm inte åtgärder snabbt vidtas och nya metoder prövas för att förbättra personålläget och hejda nuvarande allvarliga vakansutveckling.
Civilförsvarsstyrelsen
Med utgångspunkt i basbeloppet för budgetåret 1971/72 enligt 1968 års försvarsbeslut beräknar civilförsvarsstyrelsen anslagsramen för civilförsvaret till 146 milj. kr. Anslagsramen behöver enligt styrelsen inte utnyttjas helt. En besparing på ca 2 milj. kr. beräknas uppstå. Styrelsen framhåller vidare att vissa anslag föreslås bli uppförda med sådana belopp, att samtliga béställningsbemyndiganden den 1 juli 1972 är täckta av betalningsmedel.
Civilförsvarsstyrelsen anför att tidigare anvisade medel tillsammans med de anslag som nu föreslås för budgetåret 1971/72 enligt tidigare beräkningar skulle ha varit tillräckliga för att civilförsvaret vid utgången av budgetåret 1971/72 skulle ha byggts ut till den omfattning som beslutades av 1959 års riksdag. Nuvarande uppbyggnadsläge uppges emellertid visa att detta mål inte kan nås. Styrelsen beräknar uppbyggnadsgraden den 1 juli 1972 till ca 85 % i personellt och ca 90 % i materiellt hänseende.
I fråga om anläggningar beräknas mer än hälften av ledningscentralerna och branddammarna vara utbyggda eller under uppförande, medan skyddsrum för framskjutna enheter endast i mindre omfattning beräknas motsvara behovet. Skyddsrumsplatserna i enskilda skyddsrum anges till 4,4 milj., varav 3,3 milj. i anslutning til! bostäder och 1,1 milj. i anslutning till arbetsplatser m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 11
Antalet skyddsmasker för civilbefolkningen beräknas den 1 juli 1972 uppgå till 1,8 milj. För nästa budgetår föreslås en anskaffningsvolym om 15 milj. kr. Styrelsen framhåller samtidigt att det totala behovet, såvitt man nu kan bedöma, aldrig kommer att kunna täckas med denna anskaffningstakt. Frågan om anskaffningstakten efter den 1 juli 1972 anses böra övervägas i samband med prövningen av kommande perspektiv- och programplaner.
Styrelsen tar även upp vissa frågor rörande de av 1970 års riksdag beslutade försöken med koncentrering av utbildnings- och förrådsverksamheten inom civilförsvaret. I samband därmed anmäls att försöken, som ursprungligen avsågs äga rum under hela budgetåret 1970/71, har blivit försenade och kan påbörjas först den 1 febmari 1971. För att en försöksperiod av rimlig längd skall uppnäs, föreslås försöken pågå även under budgetåret 1971/72.
Departementschefen Utfallet för budgetåret 1969/70
Beräkningen av budgetutfallet för budgetåret 1969/70 skall ske enligt de grunder, som innefattas i 1969 års riksdagsbeslut om ändrad metodik för prisregleringen av de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret (prop. 1969:1 bil. 6 s. 14, SU 4, rskr 4). Beslutet innebär att prisregleringen skall ske på grundval av nettoprisindex i stället för tidigare metod med särskilda prisregleringstal för försvaret och att kompensationen av kapitalbudgeten skall beräknas löpande i stället för i efterhand.
Anslagen till det militära försvaret för budgetåret 1969/70 uppgick — med frånräknande av prisregleringsanslaget och anslag som har beräknats utöver ramen — till 4 945,2 milj. kr. i prisläget i maj 1968. Till följd av prisökningar skall anslagen enligt nettoprisindex räknas upp med 6,6%. I medelprisläge för budgetåret 1969/70 gick anslagen alltså upp till [4 945,2 + (6,6 x 4 945,2) : 100] avrundat 5 271,6 milj. kr. Detta belopp, som således motsvarar anslagsramen efter kompensation för prisökningar, skall ökas med 153,5 milj. kr. i reservationsmedelsförbrukning enligt följande.
Återtagning från budgetåret 1966/67 +90,0
Justering m. h. t. övergång till nettoprisindex +70,0
Avräkning av vissa AMS-arbeten — 4,6
Vissa avskrivningskostnader (prop. 1970: 56, SU 109, rskr 275) — 1,5
Projekteringskostnader för kasern vid I 5 — 0,4
_____________________________________________________________ 153,5
Utgiftsramen för det militära försvaret utgjorde alltså (5 271,6+ 153,5) 5 425,1 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 12
Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1969/70 uppgick utgifterna inom ramen för det militära försvaret inklusive anslaget Reglering av prisstegringar till avrundat 5 349,6 milj. kr. Härav utgör dock 19,2 milj. kr. retroaktiva löner som hänför sig till första halvåret 1969. Dessa har beaktats redan vid beräkningen av utfallet för budgetåret 1968/69 (jfr prop. 1970:1 bil. 6 s. 12). De till budgetåret 1969/70 hänföriiga utgifterna utgör därför (5 349,6 — 19,2) 5 330,4 milj. kr.
Utgiftema understiger alltså utgiftsramen med (5 425,1 — 5 330,4) avrundat 94,7 milj. kr. En av orsakerna till underutnyttjandet torde vara att löneutvecklingen under budgetåret 1969/70 har varit långsammare än utvecklingen av nettoprisindex. En prisomräkning av anslag och poster till avlöningar med hjälp av nettoprisindex ger därför en kompensation som överstiger det reella behovet och i utfallsberäkningen resulterar i ett formellt underutnyttjande. I övrigt förklaras undemtnyttjandet bl. a. av att vissa materielleveranser har senarelagts och att mindre förseningar har uppkommit beträffande vissa byggnadsföretag.
Av underutnyttjandet bör 9 120 000 kr. som hänför sig till beslutade uppskov med vissa beklädnadsleveranser få tillgodoräknas utgiftsramen för budgetåret 1971/72. I övrigt är jag av samhällsekonomiska skäl inte beredd att tillstyrka att underutnyttjandet får tillgodoräknas vid beräkningen av utgiftsramen för nästa budgetår.
Ramberäkningar för budgetåret 1971/72
I enlighet med de principer, som har legat till grund för 1968 års försvarsbeslut eller faststälhs därefter (jfr prop. 1969:1 bil. 6 s. 14, prop. 1970:1 bil. 6 s. 13) beräknar jag utgiftsramen för det militära försvaret för nästa budgetår till 6 165 005 000 kr. enligt följande.
Grundutgifter och
utgifter för komplet
teringar (prisläge maj 1967) 4
960 000 000
Tillkommer:
Delkostnad för försvarets
rationaliserings
institut (jfr prop. 1968: 35; överföring
från sjunde huvudtiteln) 2
800 000
Merkostnader efter
överföring av de
centrala flygverkstäderna till försvarets
fabriksverk Gfr prop. 1968: 109 s. 16) 15 000 000
Ökade förmåner vid skador i militärtjänst 3 150 000
Ändrat ansvar för
signalskyddet inom
totalförsvaret (jfr prop. 1968: 109 s. 148) 3 000 000 + 23 950 000
Avgår:
Överföring av
flygförvaltningens verkstads
skola i Västerås till det allmänna skolväsendet
(jfr prop. 1968: 109 s. 21; överföring till
åttonde huvudtiteln) —
1 200 000
Basbelopp 1971/72 (prisläge maj 1967) 4 982 750 000
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 13
Priskompensation enligt prisregleringstal för
försvaret maj 1967—maj 1968 + 164 431 000
Kostnader för frivilliga skytteväsendet
(överföring till annan huvudtitel) — 2 801 000
Basbelopp 1971/72 (prisläge maj 1968) 5 144 380 000
Priskompensation enligt nettoprisindex
maj 1968—maj 1969 + 128 610 000
Militärmusikens
omorganisation till region
musiken (jfr prop. 1970: 31; överföring
till ättonde huvudtiteln) —
11 060 000
Basbelopp 1971/72 (prisläge maj 1969) 5 261 930 000
Priskompensation enligt nettoprisindex
maj 1969—maj 1970 + 368 335 000
Kostnader för vapenfria tjänstepliktiga
(överföring till elfte huvudtiteln) — 10 000 000
Basbelopp 1971/72 (prisläge maj 1970) 5 620 265 000
Tillkommer:
Beräknad priskompensation
maj 1970 —
medelkostnadsläge 1971/72 395
000 000
Kostnader för biträden åt
försvarsattachéer
(överföring från tredje huvudtiteln) 400 000
Avsättning till
värdeminskningskonto för
försvarets delfond av statens datamaskin
fond 1969/70 1340 000 +396 740 000
Avgår:
Ändrad kostnadsfördelning i saraband med
omorganisation av arméns hundskola
(jfr prop. 1970: 96; överföring till andra,
femte och sjunde huvudtitlarna) — 1120 000
Anslagsram 6 015 885 000
Reservationsmedelsförbrukning
Justering m. h. t.
övergång till nettopris-
index 240
000 000
Återtagning av
besparingar p. g. a. vissa
leveransuppskov 9 120 000 +249 120 000
Utgiftsram 6 265 005 000
Avgår:
Ökning av reservationsmedelsbehållningarna
till följd av senareläggning av materielinköp m. m. — 100 000 000
Justerad utgiftsram (beräknat utfall den 30 juni 1972) 6 165 005 000
I ramberäkningen har jag dragit av 100 milj. kr. för beräknad ökning av reservationsmedelsbehållningarna genom senareläggning av materielinköp m. m. Detta har skett i enlighet med de principer som har legat till gmnd för 1968 års försvarsbeslut och som innebär, att Kungl. Maj:t bör kunna anpassa utgiftsramen för ett visst budgetår med hänsyn till bl. a. de samhällsekonomiska fömtsättningarna. Reduceringen av utgiftsramen bör ske genom att vissa materielinköp senareläggs och byggnadsverksamheten begränsas. De besparingar som genom dessa åtgärder uppkommer under budgetåret 1971/72 bör emellertid inte få medföra att den ekonomiska ramen enligt 1968 års försvarsbeslut ändras. Be-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 14
sparingarna bör därför få disponeras senare, när det samhällsekonomiska läget så medger.
Utöver rambeloppet bör beräknas anslag om sammanlagt 387,5 milj. kr. för följande ändamål.
Lönekostnadspålägg för militära ramen 380 000 000
Militära ändamål utöver
ramen
Beredskapsstyrka för FN-tjänst 6 000 000
Projektilröjning på Järvafältet 1 500 000 7 500 000
387 500 000
För militära ändamål förordar jag alltså sammanlagt (6 165 005 000 +387 500 000) 6 552 505 000 kr. Eftersom 149 120 000 kr. av utgifterna för det militära försvaret avser förbrukning av reservationsmedel, utgör de sammanlagda anslagen för militära ändamål 6 403 385 000 kr.
I anslagsberäkningarna för det militära försvaret ingår att behållningar under anslag på kapitalbudgeten tas i anspråk med ca 31,1 milj. kr. För att det totala utfallet för det militära försvaret skall rymmas inom den tidigare angivna utgiftsramen för nästa budgetår måste en reservationsmedelsökning med lika stort belopp göras under anslag på driftbudgeten.
Anslagsramen för civilförsvaret beräknar jag för nästa budgetår till 110 816 000 kr. enligt följande.
Basbelopp 1971/72
(prisläge maj 1967) 112
000 000
Priskompensation
enligt prisregleringstal för försvaret maj
1967—maj 1968 + 5 264 000
Lokalhyror + 1 755 000
Basbelopp 1971/72 (prisläge maj 1968) 119 019 000
Priskompensation enligt nettoprisindex maj 1968—maj 1969 + 2 975 000
Civilförsvarsskolan i Revingeby (jfr prop. 1970: 165 bil. 3) — 3 950 000
Basbelopp 1971/72 (prisläge maj 1969) 118 044 000
Priskompensation enligt nettoprisindex maj 1969—maj 1970 + 8 263 000
Basbelopp 1971/72 (prisläge maj 1970) 126 307 000
Tillkommer:
Kompensation för prisförändringar 1969/70 8 950 000
Nettobesparing på förslagsanslag 1969/70 4 559 000
Justering m. h. t. övergång till nettoprisindex 1 000 000 + 14 509 000
Avgår:
Anslagsreducering 1971/72 — 30 000 000
Anslagsram 110 816 000
Den i ramberäkningen upptagna reduceringen av anslagsramen för nästa budgetär kan genomföras utan förfång för civilförsvarets plane-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 15
rade utveckling enligt 1968 års försvarsbeslut. Verksamheten kan trots minskningen bedrivas utan inskränkning.
Utöver rambeloppet bör beräknas anslag om 12 385 000 kr. för följande ändamål.
Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen 4 000 000
Signalskyddsmateriel för civila myndigheter 1 420 000
Vissa teleanordningar 400 000
Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m. 241 000
Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar 2 150 000
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 873 000
Vissa skyddsrumsanläggningar 3 301 000
________________________________________________________ 12 385 000
Till de tidigare nämnda beloppen kommer anslag till flygtekniska försöksanstalten om 17,2 (+ 1,6) milj. kr. och seismologiska multipelstationen om 950 000 (+ 260 000) kr.
För ändamål inom försvarsdepartementets verksamhetsområde föreslår jag alltså anslag om totalt (6 403 385 000 + 110 816 000 + 12 385 000 +17 200 000 +950 000) 6 544 736 000 kr.
Planeringsinriktningen
Planeringen för perioden efter utgången av 1968 års försvarsbeslut har hittills varit inriktad efter en horisontell nivå, planeringsnivån. I anslutning till försvarsbeslutet och i syfte att uppnå en viss planeringsberedskap har överbefälhavaren ålagts att därutöver planera krigsmaktens verksamhet under perioden 1972/73—1976/77 med utgångspunkt i dels en ökning av utgiftsramen med 50 milj. kr. per budgetår, dels en minskning av ramen med 25 milj. kr. per budgetår. Som villkor för planeringen har vidare angetts att innehållet i de planer som baseras på förutsättningen om en ökning med 50 milj. kr. per budgetår skall vara oberoende av innehållet i planeringsnivån för att fullständig handlingSr frihet skall föreligga i fråga om genomförandet av planerna. I den fastställda planeringsnivån har således inte fått tas med verksamhet som har någon bindning till eller på annat sätt fömtsätter den nämnda ökningen med 50 milj. kr. per budgetår.
Överbefälhavaren hävdar i sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar att gällande ekonomiska planeringsram medför en krigsorganisation som inte motsvarar behoven enligt målsättningen för krigsmakten och den bedömda utvecklingen i omvärlden. Överbefälhavaren framhåller vidare att handlingsfrihet för framtiden inte har kunnat skapas i erforderlig utsträckning i planeringsnivån. Mot bakgrund härav föreslår han att en högre nivå skall övervägas.
lag vill för egen del framhålla att planeringsnivån och planeringsinriktningen årligen har övervägts mot bakgrund av bl. a. säkerhetspolitiska förändringar, krigsorganisationens behov av resurser samt vårt
Prop. 1971: 1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 16
lands ekonomi. Hittills gjorda överväganden och bedömningar talar för att den horisontella planeringsnivån har varit lämplig. Som jag framhöll i prop. 1970:1 (bil. 6 s. 17) skulle dessutom en ändring av den fastställda planeringsnivån kunna utgöra en icke önskvärd låsning för framtiden. Jag anser alltjämt att den handlingsfrihet som statsmakterna har velat försäkra sig om efter utgången av 1968 års försvarsbeslut i stort kan uppnås med nu gällande planeringsinriktning. lag vill här också tillägga att det nya planeringssystemet avses öppna möjligheter till preciseringar av sådan handlingsfrihet.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen efter 1968 års försvarsbeslut behandlade jag tämligen utförligt i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 18). Några mer betydande förändringar har inte inträffat jämfört med vad jag då anförde.
Jag framhöll förra året bl. a. att stormakternas utrikespolitik i stor utsträckning styrs av säkerhetspolitiska bedömningar och värderingar samt att deras ledare funnit det nödvändigt att försöka lösa särskilt farliga kriser och problem genom gemensamma ansträngningar. Att så verkligen är fallet har ytterligare bestyrkts under år 1970. I allt väsentligt agerar supermakterna för att undvika direkt militär konfrontation med varandra. Den i detta hänseende mest svårbemästrade situationen torde föreligga i Mellersta östern, där supermaktema stöder var sin sida men samtidigt verkar för att förhindra att ett nytt krig skall bryta ut. Vapenvilan mellan Förenade Arabrepubliken och Israel är förlängd tills vidare men läget måste fortfarande betecknas som labilt.
I Indokinakonflikten har krigsoperationerna under året utvidgats till att omfatta även Kambodja. Parisförhandlingarna för att finna en lösning på och avveckla konflikten verkar inte ha tagit nämnvärda steg framåt, även om båda sidor har lagt fram nya fredsförslag. Positivt är dock att Förenta statema successivt drar tillbaka militära styrkor från området. Konflikten kommer bl. a. härigenom troligen att trappas ned efter hand.
Beträffande förbindelserna mellan Sovjetunionen och Kina framhöll jag förra året att den politiska utvecklingen var oroande men att bedömningarna av de båda parternas intentioner gått skarpt isär. Många bedömare som hävdade ett mera optimistiskt synsätt betonade det defensiva inslaget i parternas agerande och visade på viljan i försöken att lösa problemen förhandlingsvägen. Under det gångna året har förhandlingarna fortsatt och förts i en till synes positiv anda, som tyder på att problemen länderna emellan kan utvecklas mot en lösning på fredlig väg.
Nedmstningsförhandlingarna vid Genéve-konferensen — CCD — har ökat i aktivitet. En stimulerande faktor härtill utgör sannolikt icke-spridningsavtalets ikraftträdande. Under året har flera frågor utvecklats i positiv riktning. CCD har sålunda kunnat förelägga FN:s generalförsamling ett förslag om förbud mot massförstörelsevapen på havsbotten.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 17
Detta förslag har generalförsamlingen antagit med överväldigande majoritet och rekommenderat medlemsstaterna att ansluta sig till. CCD kommer vidare att fortsätta sitt arbete på ett förbud mot produktion och innehav av biologiska och kemiska stridsmedel. — Utanför CCD har de betydelsefulla bilaterala samtalen mellan Förenta statema och Sovjetunionen om en begränsning av strategiska vapen (SALT) fortsatt liksom konsultationema om en europeisk säkerhetskonferens.
Det dominerande säkerhetspolitiska problemet i Europa är Tysklandsfrågan. Jag framhöll för ett år sedan, bl. a. beträffande Berlinfrågan och Förbundsrepubliken Tysklands relationer till länderna i Östeuropa, att en viss uppmjukning av förbundsrepublikens politik i dessa frågor skett imdcr 1960-talet. Förbundsrepublikens nya regering kunde väntas fortsätta denna politik och ta vissa initiativ. Detta har också skett. Avspänningspolitiken har fortsatt. Förbundsrepubliken har sålunda undertecknat ett icke-angreppsavtal med Sovjetunionen i augusti 1970 och med Polen undertecknades i november ett fördrag med bl. a. motsvarande innehåll. Härmed har i realiteten bestående förhållanden i Europa accepterats. Diskussionerna och förhandlingarna med andra stater i Östeuropa och med Östtyskland kan väntas fortsätta. Även i Berlinfrågan pågår fyrmaktsdiskussioner. De bedrivs f. n. i en positiv atmosfär och kan verka mot en allmän avspänning.
Vid sidan av dessa förhandlingar vill jag också nämna den för det säkerhetspolitiska läget i Norden viktiga förlängningen på 20 år av vänskaps-, samarbets- och biståndsavtalet mellan Sovjetunionen och Finland.
Vad jag här har anfört tyder enligt min mening på en vilja från stormakternas sida att gemensamt lösa svåra politiska problem. Förväntningarna har kanske inte alltid uppfyllts men, som jag framhöll förra året, är det väsentligt att viljan tUl kontakt och diskussion bevaras. Att så torde vara fallet har bestyrkts under senaste tid då bl. a. SALT-samtalen har fortsatt och diskussionerna kring Berlin och en europeisk säkerhetskonferens blivit mer konstruktiva. A andra sidan har samtidigt en något kyligare stämning inträtt i förhållandet mellan supermakterna, främst med anledning av händelseutvecklingen i Mellersta östern och Indokina.
Det gångna årets säkerhetspolitiska händelser ger intryck av ökad politisk avspänning i Europa. Jag vill dock understryka att detta förhållande får avgörande betydelse endast om det också ger upphov till rustningsbegränsningar. Så har inte blivit fallet. Supermakterna har inte inskränkt eller aviserat begränsningar i sina planer på utveckling och anskaffning av avancerade vapensystem. De konventionella styrkorna i Europa är i stort sett oförändrade. Beredskapen är fortfarande hög och övningsverksamheten intensiv även i vårt närområde. Det tidvis mycket spända läget i Mellersta östern har dock inte medfört några ytterligare
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 18
beredskapshöjningar eller någon militär styrketillväxt i Europa. Den sovjetiska expansionen på världshaven har fortsatt.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa är mot denna bakgrund svår att bedöma. Någon tendens till nedrustning kan inte skönjas. Rustningsnivån och Ijeredskapen är hög och torde tills vidare förbli oförändrad. Av dessa skäl är det nödvändigt att våra försvarsresurser upprätthålls och att handlingsfriheten inför framtiden säkerställs.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag mig kunna konstatera att den säkerhetspolitiska utvecklingen inte ger anledning till någon ändring av planeringsinriktningen. Planeringsnivån måste emellertid bedömas även från statsfinansiella och samhällsekonomiska utgångspunkter. Jag vill härvidlag erinra om chefens för finansdepartementet uttalande i prop. 1970:120 (s. 17), enligt vilket de i 1970 års långtidsbudget anmälda anspråken på statsbudgeten innebär så stora inteckningar i det framtida resursutrymmet att en omprövning och nedskärning inom olika existerande utgiftsprogram måste ses som en oundgänglig förutsättning för en fortsatt reformverksamhet på vissa väsentliga områden. Detta uttalande ger enligt min mening inte utgångspunkter för en ökning av planeringsramen för det militära försvaret. Jag förordar därför att planeringen för perioden efter budgetåret 1971/72 tills vidare inriktas efter en horisontell nivå. Detsamma bör gälla för civilförsvarets planering.
Förberedelser för försvarets nya planerings- och budgeteringssystem
I prop. 1970:97 har en redogörelse lämnats för det nya system för planering och budgetering inom försvaret som avses införas den 1 juli 1972. Av redogörelsen framgår bl. a. att den långsiktiga planeringen inom det militära försvaret och civilförsvaret redan är inriktad mot det nya systemet, att miljöstudier och perspektivplanering pågår och att en särskild delegation har tillkallats för att under Kungl. Maj:t leda införandet av det nya systemet.
Rilsdagen (SU 203, rskr 420) har inte funnit någon anledning till erinran mot det föreslagna nya planeringssystemet eller dess uppbyggnad. I sitt av riksdagen godkända utlåtande anförde statsutskottet bl. a. att systemet synes medge en god parlamentarisk insyn såväl i gmndläg-gande säkerhetspolitiska och försvarspolitiska frågor och valsituationer som beträffande den planering som har direkt samband med försvarets resursbehov och effektivitet. Utskottet ansåg att dessa möjligheter bör tas tillvara men fann det samtidigt lämpligt att riksdagens roll i det nya systemet närmare penetreras. Om detta skall ske genom ytterligare direktiv till den parlamentariska kommitté, som hösten 1970 har tillkallats för att utreda det militära försvarets och civilförsvarets utveckling, eller om erforderlig utredning skall ske på annat sätt borde enligt utskottet få ankomma på Kungl. Maj:t att bedöma.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 19
Miljöstudier och perspektivplanearbete pågår i enlighet med direktiv som urspmngligen meddelades åren 1967 och 1968 och som därefter har kompletterats vid olika tillfällen, senast hösten 1970. Perspektiv-planerna skall inte inbegripa förslag till framtida omfattning och kostnadsnivå för försvaret utan kommer att innehålla alternativa principlösningar, som skall bli föremål för fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete. De första perspektivplanerna beräknas föreligga orrikring den 1 mars 1971.
Programplanerna för det militära försvaret och civilförsvaret skall utgöra ett sammanfattande underlag för statsmaktemas beslut om resursfördelning och resursanvändning under de fem aktuella budgetåren. Av programplanema skall bl. a. kunna utläsas en avvägning under en femårsperiod av resurser för följande ändamål:
— vidmakthållande av kortsiktig operativ styrka under planperioden
— investeringar, främst för att skapa
operativ styrka bortom gränsen
för planperioden
— förberedelser
för framtida investeringar genom forskning och tekniskt
utvecklingsarbete.
De första programplanerna beräknas föreligga omkring den 1 september 1971.
Perspektiv- och programplaner kommer att utgöra ett viktigt underlag för den nyligen tillkallade försvarskommittén. Denna bör enligt sina direktiv granska perspektivplanerna och därvid överväga bl. a. om planerna tillgodoser kravet på tillräcklig framtida handlingsfrihet för vår säkerhets- och försvarspolitik. I fråga om programplanerna skall kommittén endast överväga om planema inrymmer en handlingsfrihet som motsvarar perspektivplaneringens intentioner och kommitténs långsiktiga bedömningar.
Verksamheten i den tillkallade delegationen har varit koncentrerad på åtgärder och beslut som skall vara vägledande för myndigheternas budgetarbete för budgetåret 1972/73. Delegationens verksamhet bedrivs i nära samarbete med myndigheterna som anlitas bl. a. för olika utredningsuppdrag.
Till frågan om riksdagens roll i det nya planeringssystemet avser jag att återkomma i annat sammanhang.
Materielanskaffning
Beredningen av de anslagsfrågor som rör anskaffning av tygmateriel och motsvarande för det militära försvaret har ännu inte kunnat slutföras beroende på att det har visat sig nödvändigt att genomföra viss omplanering. En orsak till omplaneringen är att prisutvecklingen för mera komplicerad teknisk materiel har medfört att betalningsutrymmet för nya materielbeställningar har blivit mindre än vad som har beräknats
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 20
i tidigare långsiktsplaner. Behovet av omplanering kan vidare föras tillbaka på de rekommendationer som 1967 års luftförsvarsutredning har lämnat beträffande luftförsvarets framtida utformning.
Omplaneringen pågår och kan komma att resultera i vissa omdisposi-tioner av materielanskaffningen. lag räknar dock med att de riktlinjer för materielanskaffningen under perioden 1968/69—1971/72 som har beslutats av 1968 års riksdag skall kunna följas. För budgetåret 1971/72 räknar jag med en medelsförbrukning av ca 2 miljarder kr. under försvarsgrenamas anslag till anskaffning av tygmateriel och motsvarande. I denna medelsförbrakning ingår del av ramkompensationen i samband med övergången till nettoprisindex. Slutliga förslag i dessa frågor bör föreläggas riksdagen i särskild proposition. I samband därmed torde jag också få redovisa vilken medelsförbrukning som jag beräknar skall ligga till grund för den fortsatta planeringen.
Organisation och personal m. m.
Liksom tidigare budgetår har myndigheternas förslag om inrättande av nya tjänster prövats restriktivt. Nya behov av personal bör tillgodoses genom att befintliga resurser disponeras om. Den utbyggnad som har påbörjats av konsulentorganisationen inom försvarets personalvård bör dock fortsätta.
Omorganisationen av arméns hundskola till försvarets hundskola medför att skolans personalorganisation i vissa hänseenden bör förstärkas. Eftersom handräckningsvärapliktiga inte längre skall utnyttjas vid skolan minskar dock antalet sysselsatta.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1970: 31, SU 121, rskr 282) organiseras militärmusiken om till regionmusiken fr. o. m. budgetåret 1971/72. Regionmusiken kommer att vara verksam inom både försvaret och det allmänna musiklivet. Kostnaderna för regionmusikorganisationen föreslås bestridas med ca 40 % från fjärde huvudtiteln och ca 60 % från åttonde huvudtiteln.
Försvarets fredsorganisationsutredning har i ett betänkande (Stencil Fö 1969:5) lagt fram förslag om indragning av flottiljadministrationen vid Östgöta flygflottilj. Förslaget är f. n. under beredning inom försvarsdepartementet. Förslag i ämnet beräknas kunna föreläggas 1971 års vårriksdag.
Försvarets materielanskaffningsutredning har nyligen lagt fram ett betänkande med förslag som tar sikte på en omorganisation av försvarets materielverk (Stencil Fö 1970:12). Betänkandet har sänts ut på remiss. En proposition med principförslag om materielverkets framtida organisation beräknas kunna föreläggas riksdagen senare under våren.
Även försvarsforskningen är under utredning. 1969 års försvarsforskningsutredning har lagt fram ett delbetänkande. Forskning för
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 21
försvarssektorn (SOU 1970:54). Betänkandet har remissbehandlats och beredningen av ärendet pågår. Vissa principförslag kan komma att föreläggas 1971 års riksdag.
Antalet värnpliktiga under grundutbildning m. m. beräknar jag till något under 50 000 man. Antalet är obetydligt mindre än under föregående budgetår. Repetitionsutbildningskontingenten ökar däremot något under budgetåret 1971/72.
1 detta sammanhang kan också nämnas att en utredningsman har tillkallats för att se över det nuvarande systemet för förmåner åt värnpliktiga och civilförsvarspliktiga.
Utbrytningspunkter
Liksom tidigare budgetår har beredningen av vissa anslagsfrågor inte kunnat slutföras i avvaktan på ställningstagandet till vissa utredningsförslag m. m. De anslag som anges i följande sammanställning bör därför tills vidare föras upp med beräknade belopp.
Litt. och nr Anslagsrubrik
B 27 Anskaffning av tygmateriel m. m.
C 23 Anskaffning av fartygsmateriel m. m.
D 23 Anskaffning av flygmateriel m. m.
G 1 Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader
G 2 Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet
III 6_________ Markförvärv för övningsfält m. m._________________________
Utnyttjande av äldre anslag
Efter förslag av Kungl. Maj:t har 1962, 1964 och 1967 års riksdagar anvisat bl. a. följande reservations- och investeringsanslag.
Anslagsrubrik Prop. SU Rskr
Utredningar rörande förflyttning av vissa
|
1962;190 |
191 |
403 |
|
1964:81 |
65 |
177 |
|
1967:1 |
4 |
4 |
|
bil. 6 |
|
|
|
1967:1 |
37 |
100 |
|
bil. 13 |
|
|
förband från Järvafältet m. m. Materiel för en svensk beredskapsstyrka
för FN-tjänst Rationaliseringsförsök
Anskaffning av viss sambandsmateriel
Markförvärv för nya
förläggnings- och
övningsområden för Svea livgarde och
Svea ingenjörregemente__________________ 1967: 110_____ 102______ 250
På samtliga dessa anslag torde en viss behållning komma att stå kvar vid utgången av innevarande budgetår. Behållningarna bör även under nästa budgetår få användas för de ändamål som ursprungligen har avsetts med anslagen.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 22
Beredskapsåtgärder
Sedan budgetåret 1948/49 har riksdagen årligen medgett att vissa reservationsanslag under fjärde huvudtiteln får överskridas enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, om värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in tUl krigsförbandsövning (tidigare repetitionsövning) eller till beredskapsövning eller om andra särskilda åtgärder av samma skäl måste vidtas. Bemyndigandet har fr.o.m. budgetåret 1969/70 utökats att avse även anslaget Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel. Ett motsvarande bemyndigande behövs också för nästa budgetår för att behålla nuvarande möjligheter att vid behov förstärka den personella beredskapen m. m.
Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t
1) bereder riksdagen tillfälle att yttra sig med anledning av vad jag har anfört om ramar och planeringsinriktning för det militära försvaret och civilförsvaret,
2) föreslår riksdagen att det för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget Utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m., det för budgetåret 1963/64 anvisade reservationsanslaget Materiel för en svensk beredskapsstyrka för FN-tjänst samt de för budgetåret 1967/68 anvisade reservationsanslagen Rationaliseringsförsök och Anskaffning av viss sambandsmateriel samt investeringsanslaget Markiörvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente får disponeras även under budgetåret 1971/72,
3) föreslår riksdagen att för budgetåret 1971/72 medge att, om värnpliktiga av beredskapsskäl inkallas till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller av samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtas, följande under riksstatens fjärde huvudtitel uppförda, av riksdagen maximerade anslag, nämligen Armén: Övningar m. m.. Underhåll av tygmateriel m. m.. Marinen: Övningar m. m.. Underhåll av fartyg m. m.. Flygvapnet: Övningar m. m.. Drift och underhåll av flygmateriel m. m. samt Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel får överskridas enligt Kungl. Maj:ts bestämmande.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
23
DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln
A FÖRSVARSDEPARTEMENTET M.M.
A 1. Försvarsdepartementet
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
6 134 297
7 170 000 7 370 000
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
|
81 28 |
|
of. of. |
|
109 |
|
of. |
|
5 803 000 14 000 148 000 740 000 465 000 |
+ + + + |
136 000 1000 52 000 149 000 160 000 |
|
7 170 000 |
+ |
200 000 |
Försvarsdepartementets planerings- och budgetsekretariat har organiserats om, varvid en särskild enhet för säkerhetspolitik och långsiktsplanering har tillkommit. Därvid har departementets tjänster för departementsråd och kansliråd i viss mån disponerats om.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att till Försvarsdepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 370 000 kr.
A 2. Vissa nämnder m. m.
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1767 718 2 220 000 2 950 000
Från anslaget bestrids utgifter för riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämndema, försvarets skaderegleringsnämnd, totalförsvarets
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
24
upplysningsnämnd, försvarets personalvårdsnänmd, försvarets centrala arbetarskyddsnämnd, försvarets skolnämnd, sakkunniga för rådgivning i publicitetsfrågor, försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, försvarets centrala företagsnämnd, militära arbetstidsdelegationen, totalförsvarets chefsnämnd, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, vämpliktsnämnden, vapenfrinämnden och försvarets haverikommission.
|
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Avlöningar |
|
|
991000 |
+227 000 |
|
Reseersättningar |
|
|
100 000 |
+ 17 000 |
|
Lokalkostnader |
|
|
25 000 |
+ 5 000 |
|
Expenser |
|
|
69 000 |
+ 31000 |
|
Värderingar m. m. |
|
|
5000 |
of. |
|
Ersättningar till utredningsmän m |
.fl. |
970 000 |
+ 150 000 |
|
|
Vissa kostnader för gemensamma |
stabs- |
|
|
|
|
övningar m. m. |
|
|
60 000 |
of. |
|
Nämnden för bistånds- |
och katastrofutbildning |
— |
+300000 |
|
|
|
|
|
2 220 000 |
+730 000 |
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 950 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en central nämnd för bistånds- och katastrofutbildning (prop. 1970: 162, SU 221, rskr 436). Vidare har jag beaktat behovet av persbnalförstärkning vid vapenfri-nämnden. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa nämnder m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 950 000 kr.
A 3. Kommittéer m. m.
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
2 675 260
2 500 000
3 200 000
Reservation
215 528
Med hänsyn till belastningen bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 3,2 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 25
A 4. Extra utgifter
555 858
|
1969/70 Utgift |
684 656 |
Reservation |
|
1970/71 Anslag |
600 000 |
|
|
1971/72 Förslag |
600 000 |
|
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 600 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 26
BARMEN
B 1. Arméstaben
1969/70 Utgift' 20 711900 1970/71 Anslag 22 475 000 1971/72 Förslag 22 750 000
Härtill kommer utgift under anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Vid arméstaben pågår försök med verksamhetsplanering, resursbud-getering, kostnadsredovisning m. m. Underlag för verksamhetsplanering och resursbudgetering skall vara de uppgifter som åvilar arméstaben. För att tillgodose syftet med försöksverksamheten får avsteg göras från den fastställda organisationen. Staben är nu organiserad på tre sektioner, sex trappslagsavdelningar, en administrativ avdelning och en budgetavdelning.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Chefen för |
Departements- |
|
|
|
|
armén |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Militär och civilmilitär personal |
|
|
|
|
officerare och motsvarande |
177 |
+ 2 |
of. |
|
underofficerare och |
|
|
|
|
motsvarande |
28 |
of. |
of. |
|
underbefäl och motsvarande |
4 |
+ 1 |
of. |
|
Civil personal |
|
|
|
|
handläggande personal |
31 |
of. |
of. |
|
Övrig personal |
132 |
of. |
of. |
|
|
372 |
+3 |
of. |
|
Anslag |
22 475 000 |
+ 630 000 |
+ 275 000 |
Chefen för armén
1. Prisomräkning m. m. 427 348 kr.
2. Rekryteringssvårigheter m. m. motiverar en ändrad löneställning för chefen för sektion 3. På grund av ökad arbetsbelastning m. m. bör ytterligare två tjänster för regementsofficer och en tjänst för alternativt regementsofficer eller kapten inrättas, varvid tre tjänster för kapten kan utgå (+21 300 kr.).
3. Vid personalavdelningen bör med hänsyn dels till den ökade vikt som läggs vid personaladministrationen, dels till vakansläget inrättas yt-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 27
terligare en arvodestjänst för pensionerad officer och en tjänst för underbefäl. De medel som avses för frivillig tjänstgöring och tillfälligt anställd personal kan därvid minskas med ett belopp som motsvarar underbefälets lön (+21 752 kr.).
4. Tryckning och distribution av försvarets tabellverk ställer ökade krav, varför ytterligare en arvodestjänst för pensionerad officer bör tillföras tabelldetaljen. Medlen för frivillig tjänstgöring kan minskas i motsvarande mån.
5. Sex tjänster på övergångsstat, av vilka två utövas, bör föras över till försvarets sjukvårdsstyrelses personalförteckning. Innehavarna av respektive tjänster redovisas vid försvarets medicinalkår och tjänsterna utövas vid sjukvårdsstyrelsen (—101 400 kr.).
6. För tryckning av försvarets tabellverk och för framställning av läromedel behövs ytterligare 250 000 kr.
7. Distributionen av tidskriften Arménytt måste läggas om (+8 000 kr.).
8. De medel som chefen för armén disponerar för representation är otillräckliga för att medge annan representation än den chefen för armén personligen utövar. Beloppet bör därför höjas med 3 000 kr.
Det föreslagna anslaget har preliminärt budgeterats på arméstabens deluppgifter enligt följande.
|
|
1970/71 Änd |
Iring 1971/72 |
|
Studier, utveckling och större utredningar |
5 528 000 |
—2 136 000 |
|
Programmässig ledning |
3 898 000 |
+ 981000 |
|
Produktionsmässig ledning |
8 733 000 |
+ 202 000 |
|
Intern ledning och administration |
3 161 000 |
+ 1 161000 |
|
Grundutbildning av värnpliktiga |
199 000 |
— 1000 |
|
Externa tjänster |
956 000 |
+ 423 000 |
|
|
22 475 000 |
+ 630 000 |
|
De beräknade utigiftema fördelar sig på |
utgiftsslag enligt följande. |
|
|
Personallöner |
|
15 761000 |
|
fast anställda |
13 058 000 |
|
|
tillfälligt anställda m. m. |
2 367 000 |
|
|
lönetillägg m. m. |
336 000 |
|
|
Materiel och tjänster |
|
6 368 000 |
|
Mark och anläggningar |
|
976 000 23 105 000 |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 22 750 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn bl. a. till att två tjänster för läkare på övergångsstat i fortsättningen skall redovisas på försvarets sjuk-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
28
vårdsstyrelses personalförteckning (5). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arméstaben för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 22 750 000 kr.
B 2. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
1969/70 Utgifti 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
470 245 572 437 700 000 443 600 000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Arméstaben, Armén: Förband med särskild budget. Marinen: Förband med särskild budget och Militärområ-dessfaber med särskild budget
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Chefen för |
Departements- |
|
|
|
armén |
chefen |
|
PersonaP |
|
|
|
|
Militär personal |
|
|
|
|
officerare |
3 110 |
of. |
of. |
|
underofficerare |
2 414 |
of. |
of. |
|
underbefäl |
5 243 |
— 3 |
— 4 |
|
personal i arvodestjänst |
466 |
+ 11 |
— 3 |
|
Civilmilitär personal |
1 549 |
+ 1 |
— 1 |
|
Civil personal |
|
|
|
|
handläggande personal |
95 |
+ IV2 |
of. |
|
övriga |
6 508 |
+ 126'/2 |
+ 66 |
|
|
19 385 |
+ 138 |
+ 58 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
443 700 000 |
■■ +7 390 625 |
+ 6 700 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Avlöningar till viss personal |
|
|
|
|
i verkstadsdrift |
6 000 000 |
— 800 000 |
— 800 000 |
|
Nettoutgift |
437 700 000 |
+ 6 590 625 |
+5 900 000 |
' Även personal som avlönas från anslaget Armén: Förband med särskild budget
Chefen för armén
1. Löneomräkning m. m. 6 609 000 kr.
2. En förstärkning av de lokala myndigheternas tyg- och intenden-turavdelningar har påbörjats (prop. 1967: 110 s. 29, SU 102, rskr 250, prop. 1968: 109 s. 46, SU 124, rskr 282, prop. 1969: 1 bil. 6 s. 46, SU 4, rskr 4 och prop. 1970: 1 bil. 6 s. 33, SU 4, rskr 4). För budgetåret 1971/72 föreslås förstärkning vid sammanlagt fem förband och tre försvarsområdesstaber. Förslaget innebär att sex tjänster för underofficer
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 29
och tre arvodestjänster för pensionerad underofficer tillkommer samt att fyra tjänster för underofficer och två tjänster för underbefäl utgår (+66 147 kr.).
3. För utgifter i samband med flyttningen av I 1 och Ing 1 behövs under budgetåret 1971/72 94000 kr. Detta är 297 600 kr. mindre än vad som avsågs för ändamålet under budgetåret 1970/71.
4. Den fortsatta omorganisationen av de lokala personaldetaljerna medför att anslaget kan minskas med 2 821 944 kr.
5. Beslutet att ersätta handräckningsvärnpliktiga med ekonomibiträden medför en kostnadsökning på 2 164 447 kr.
6. Vid vardera P 7 och 115 behövs en arvodestjänst för pensionerad officer för förvaltning av övnings- och skjutfält. Om den senare tjänsten inrättas kan medel för en frivilligt tjänstgörande officer utgå. Till följd av omorganisationen av personaldetaljen vid S 1 behövs vid S 3 ytterligare en arvodestjänst för pensionerad underofficer för planering av förbandsomsättningen för signaltrappförband. För tillsynen av Karlbergs slott och dess samlingar behövs också en arvodestjänst för pensionerad officer. Arméns jägarskola (JS) bör tillföras två tjänster för förvaltare i trupptjänst för grandutbildning och repetitionsutbildning. Re-gementsmotoringenjör saknas vid I 16 som därför bör tillföras en tjänst för arméingenjör (+182 390 kr.).
7. En förvaltare ur fälttygkåren skall tjänstgöra vid armémateriel-förvaltningens verkstadsförvaltning. Denna tjänst hålls f. n. vakant och i stället tjänstgör en förste tyghantverkare vid avdelningen. Denne har förordnande att bestrida göromål som ankommer på förste tygverkmästare. En tjänst för förste tygverkmästare bör tillkomma i utbyte mot förvaltartjänsten.
8. På tygtekniska kårens stat finns f. n. tolv tjänster för arméingenjör i Ae 17 avsedda för materielverket. När sådan tjänst utnyttjas skall motsvarande tjänst vid materielverket hållas vakant. Med hänsyn till kravet på tmpptjänstgöring före placering vid materielverket samt gällande regler för lönesättning kan tjänsterna inte utnyttjas i önskvärd utsträckning. Tre tjänster för arméingenjör i högst Ae 24 och sju tjänster för arméingenjör i högst Ae 19 vid tygtekniska kåren föreslås inrättas i utbyte mot tolv tjänster för arméingenjör i Ae 17 (—37 680 kr.).
9. Vid fo 66/JS bör två tjänster för kontorsbiträde inrättas. Därvid minskar behovet av medel för tillfällig anställning av personal. Vid P 7 bör en tjänst för reparatör bytas ut mot en tjänst för värmeskötare (+45 540 kr.).
10. Sjukvårdsutbildningen inom krigsmakten omfattar även viss utbildning vid civila sjukhus. För handledare vid denna utbildning behövs en tjänst för instruktionssköterska vid vardera T 1 och T 4, den förstnämnda med halvtidstjänstgöring (+58 686 kr.).
11. Genom att tvUtt- och reparationstjänsten vid 14 har centrahse-rats kan en tjänst för verkstadsförman dras in. S 2 bör tillföras en tjänst
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 30
för biträde med halvtidstjänstgöring. Därvid minskar medelsbehovet för tillfällig anställning av personal i motsvarande mån. S 2 bör vidare tillföras en tjänst för förste reparatör. Vid S 1 har linjeförmannens arbetsuppgifter ökat både kvalitativt och kvantitativt varför det nu behövs en tjänst för linjemästare i utbyte mot tjänsten för linjeförman. På gmnd av beslutad installation av oljeeldning behövs vid A 7 en tjänst för reparatör i stället för en tjänst för värmeskötare. Genom den tekniska utvecklingen har reparatörernas arbete förskjutits från rör- till elfacket. Därför föreslås A 8 tillföras en tjänst för förste reparatör i utbyte mot två tjänster för värmeskötare (—2 850 kr.).
12. Krigsskolan behöver en kontorist för uppgifter som f. n. bestrids genom anställning av tillfällig personal. Vid krigsskolans matinrättning, som har utformats som militärrestaurang, bör en tjänst för köksföreståndare i A 17 tillkomma i utbyte mot den nuvarande köksföreståndartjäns-ten i A 15 (+25 392 kr.).
13. Antalet anställda på arméns reservstat minskar med sex (—9 000 kr.).
14. Antalet tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver ökar med 1 649 (+244173 kr.). Kostnaden för reservbefälstraktamenten ökar med 125 000 kr. Behovet av medel till premier åt personal i arméns reserver ökar med 6 312 kr. För ekiperingshjälp åt reservpersonal behövs ytterligare 33 640 kr. och för rekryteringsstipendier i Boden ytteriigare 9 000 kr. (+418 125 kr.).
15. ökad stödundervisning vid arméns instruktörsskola och en mindre ökning av antalet tillfälligt tjänstgörande lärare vid de grandläggande skolorna medför behov av ytterligare 150 000 kr. för arvoden åt lärare och föreläsare.
16. För representationsbidrag till militära chefer behövs ytterligare 100 100 kr.
17. Antalet tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor behöver ökas med 17. Tjänsterna som assistent för frivilligfrågor bör höjas från A 11 till A 13 (+78 022 kr.).
18. För extra anställning och frivillig tjänstgöring behövs ytterligare 785 000 kr.
19. För obekvämtidstillägg, arvoden åt föreläsare vid TSS samt beredskapsersättningar behövs ytterligare 235 850 kr.
20. Arvoden för veterinärväsendet kan minskas med 50 000 kr.
21. Arbetarna vid arméförbandens intendenturavdelningar kan minskas med tio (—228 000 kr.).
22. Uppbördsposten
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör
med hänsyn till belastningen öka med 800 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 443,6 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för en nettoökning med
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 31
en tjänst för förstärkning av de lokala myndigheternas tyg- och intendenturavdelningar (2) samt fyra tjänster för maskinpersonal (9, 11). Jag har vidare beräknat medel för en förste tygverkmästare (7) samt räknat med en viss ökning av medelsbehovet för tillfälligt anställd och frivilligt tjänstgörande personal (18). Jag har därvid beaktat de indragningar av tjänster som chefen för armén föreslår som följd av att vissa av nämnda tjänster inrättas. Jag har också beräknat medel för en ökning av antalet tjänstgöringsmånader för assistenter för friviUigfrågor (17) samt beaktat arméchefens beräkningar beträffande ytterligare medel för beredskapsersättningar och obekvämtidstillägg (19). Jag har vidare godtagit hans beräkningar av medelsbehovet för rekryteringsstipendier i Boden och ytterligare tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver och räknat med ett ökat behov av medel för premier och ekiperingshjälp för denna personal, för reservbefälstraktamenten (14) och för arvoden till lärare och föreläsare (15, 19). lag har också beaktat det ökade medelsbehov som följer av utbytet av handräckningsvämpliktiga mot fast anställd personal vid förbandens matinrättningar (5). Vid beräkningen av anslaget har jag dessutom räknat med ett minskat behov av medel för utgifter i samband med flyttning av I 1 och Ing 1 (3) samt tagit hänsyn till att en tjänst för verkstadsförman och två tjänster för arméingenjör kan dras in (8,11). Jag har också godtagit chefens för armén beräkningar av medelsbehovet för avlöningar till anställda på reservstat och personal vid förbandens intendenturavdelningar samt för arvoden till veterinärer (13, 20, 21). Jag har dessutom tagit hänsyn till att uppbördsposten till avlöningar till viss personal i verkstadsdrift beräknas öka (22).
Jag har härutöver tagit hänsyn till att arméns hundskola, som jag tidigare berört, utgår ur arméns organisation, vilket innebär att förevarande anslag kan minskas med medel motsvarande en nettominskning med 62 tjänster. Jag har därvid beaktat det medelsbehov som uppstår, när en kapten, en löjtnant eller fanjunkare, en fanjunkare och en rust-mästare för utbildningen av vämpliktiga minhundförare förs över från hundskolan till I 21.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 443 600 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 32
B 3. Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
1969/70 Utgifti 111917 905 1970/71 Anslag 107 800 000 1971/72 Förslag 114 500 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Armén: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag, särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar till värnpliktiga vid armén, allt enligt bestämmelserna i vämpliktsavlöningskungörelsen (1970: 676).
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 114 630 000 (+6 830 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar för vämpliktiga vid armén beräknas för nästa budgetår till omkring 14 250 000, varav omkring 12 250 000 för grundutbildning m. m. och omkring 2 000 000 för repetitionsutbildning m. m. I jämförelse med vad som har beräknats för budgetåret 1970/71 innebär detta en ökning med omkring 406 000 tjänstgöringsdagar. Utgifterna för avlöningar m. m. till värnpliktiga vid armén beräknas till sammanlagt 134 490 000 (+6 390 000) kr. Ökningen beror på det stigande antalet tjänstgöringsdagar och på att penningbidraget för värnpliktig har höjts med en krona för dag den 1 januari 1971. Av det angivna totala beloppet bör 114 630 000 kr. anvisas under detta anslag.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 114,5 milj. kr. Jag kan i huvudsak godta arméchefens beräkningar av antalet tjänstgöringsdagar. Jag räknar dock med ett något mindre antal tjänstgöringsdagar för värnpliktiga i hand-rackningstjänst.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Avlöningar rn. m. till värnpliktiga för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 114 500 000 kr.
B 4. Armén: Sjukvård m. m.
1969/70 Utgift! 14 376 969 1970/71 Anslag 14 300 000 1971/72 Förslag 14 650 000
Härtill kommer utgift under anslaget Armén: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas sjukvård, begravningshjälp, skyddsympning m. m. vid arméns förband och utbildningsanstalter i den mån utgifterna inte skall bestridas från annat anslag. Vidare bestrids från anslaget
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 33
löneförmåner till tjänsteläkare inom förbandssjukvården samt vissa utgifter i samband med kurser för förbandssjuksköterskor och instraktions-sköterskor, vissa ADB-kostnader samt inköp av viss medicinsk litteratur.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 14 650 000 (+350 000) kr. Ökningen beror på ökat antal tjänstgöringsdagar för värnpliktiga.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 14 650 000 kr. Jag har vid anslagsberäkningen tagit hänsyn till att utgifter för militärmusiken och arméns hundskola inte längre skall belasta anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Sjukvård m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 650 000 kr.
B 5. Armén: Reseersättningar m. m.
1969/70 Utgifti 16 003 371 1970/71 Anslag 17 500 000 1971 / 72 Förslag 19 800 000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Arméstaben, Armén: Förband med särskild budget och Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas resekostnadsersättningar, traktamenten och flyttningsersättningar m. m.
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 20 282 000 (+2 782 000) kr.
1. Prisomräkning 1 502 000 kr.
2. Behovet av medel i samband med flyttning av I 1 och Ing 1 beräknas minska (—350 000 kr.).
3. Den successiva övergången till det utbildningssystem som beslöts av 1966 års riksdag medför tillsammans med ett ökat behov av tillfälliga kommenderingar samt ökat deltagarantal vid vissa obligatoriska utbildningskurser att anslaget bör höjas (+1 630 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 19,8 milj. kr. Försvarets civilförvaltning har slutit nytt avtal med bl. a. statens järnvägars centralförvaltning om kostnader för transporter m. m. för försvaret. Jag har vid anslagsberäkningen tagit hänsyn till att medelsbehovet för resor stiger med anledning härav samt dessutom beaktat att utgifter för anställda vid arméns hundskola inte längre skall belasta anslaget. 2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 34
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Reseersättningar m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 19 800 000 kr.
B 6. Armén: Rekryteringskostnader
|
1969/70 Utgifti |
410 851 |
|
1970/71 Anslag |
435 000 |
|
1971/72 Förslag |
435 000 |
Reservation 49 880
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Militäromrädesstaber med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter som hänger samman med rekrytering av militär och civilmilitär personal vid armén.
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 635 000 (+200 000) kr. Ökningen avser prisomräkning och utvidgad rekryteringsverksamhet.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 435 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Rekryteringskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 435 000 kr.
B 7. Armén: Bränsle m. m.
1969/70 Utgift! 23 093 922 1970/71 Anslag 20 700 000 1971/72 Förslag 22000000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Militärområdesstaber med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för bränsle, elektrisk energi och vatten m. m. vid arméns förband och utbildningsanstalter samt för anslutning av värme-, el-, vatten- och avloppsledningar till arméns befintliga byggnader och anläggningar m. m.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 21 200 000 (+ 500 000) kr.
1. Prisstegringar motiverar att anslaget ökas med 250 000 kr.
2. Förbmkningen av bränsle och elektrisk energi ökar (+300 000 kr.).
3. Medelsbehovet för anslutningsavgifter minskar (—50 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 35
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 22 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att utgifter vid arméns hundskola inte längre skall belasta anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Bränsle m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.
B 8. Armén: Renhållning
1969/70 Utgifti 9 073 114 1970/71 Anslag 8 800 000 1971/72 Förslag 9200000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Armén: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för renhållning och renhållningsma-teriel i byggnader och anläggningar som disponeras av arméns förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 8 980 000 (+180 000) kr. Ökningen avser prisstegringar för renhållningsmateriel.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 9,2 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att utgifter för militärmusiken och arméns hundskola inte längre skall belasta anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Renhållning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 200 000 kr.
B 9. Armén: Telefon m. m.
1969/70 Utgifti 3 709 690 1970/71 Anslag 3 500 000 1971/72 Förslag 3 800000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Militärområdesstaber med särskild budget
Från anslaget betalas samtalsavgifter och telegram samt utbyggnad av telefonväxlar m. m. vid arméns förband och utbildningsanstalter.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 36
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 3 710 000 (+210 000) kr.
1. Höjda inträdesavgifter för vissa telefonväxlar ökar medelsbehovet (+130 000 kr.).
2. Samtalsfrekvensen ökar (+80 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3,8 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att utgifter för arméns hundskola inte längre skall belasta anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Telefon m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 800 000 kr.
B 10. Armén: Tvätt
1969/70 Utgifti 6 146 551 1970/71 Anslag 6 200 000 1971 / 72 Förslag 7 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Armén: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas tvätt som utförs vid försvarets materielverks tvättinrättning och vid förenade fabriksverkens tvätterier m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 6 600 000 (+400 000) kr.
1. Prisema vid förenade fabriksverkens tvätterier har ökat (+600 000 kr.).
2. Genom överföring av tjänstgöringsdagar till förband med särskild budget minskar medelsbehovet under anslaget (—200 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 7 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Tvätt för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.
B 11. Armén: Övriga expenser m. m.
1969/70 Utgifti 3 183 059 1970/71 Anslag 3 000 000 1971/72 Förslag 3 120 000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Militäromrädesstaber med särskild budget;
Från anslaget betalas skrivmateriel, kontorsmaskiner, annonsering, vakttjänst m. m. vid arméns förband och utbildningsanstalter.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 37
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 3 160 000 (+160 000) kr. Ökningen avser prisstegringar för bevakning, kontorsmateriel och annonsering m. m.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3 120 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn tiU att utgifter för militärmusiken och arméns hundskola inte längre skall belasta anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Armén: Övriga expenser m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 120 000 kr.
B 12. Armén: Mathållning
1969/70 Utgift 64 432 837 1970/71 Anslag 56 000 000 1971/72 Förslag 66000000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Armén: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för livsmedel till arméns förband och utbildningsanstalter för utspisning på förläggningsorten och under övningar. Vidare betalas kvartersförplägnad och ersättning för fri förpläg-nad tiU personal ur armén samt lagerhållning och transport av livsmedel m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 64,8 (+8,8) milj. kr.
1. Prisomräkning m. m. 6,8 milj. kr. '
2. Ändrad portionsstyrka m. m. ökar medelsbehovet (+700 000 kr.).
3. Viss lageruppbyggnad bör ske av beredskapsskäl (+1,3 milj. kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 66 milj. kr. Jag har därvid inte beräknat medel för lageruppbyggnad av beredskapsskäl (3). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Armén: Mathållning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 66 000 000 kr.
Prop. 1971: 1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 38
B 13. Armén: Furagering
|
1969/70 |
Utgift |
602 871 |
|
1970/71 |
Anslag |
770 000 |
|
1971/72 |
Förslag |
320 000 |
Från anslaget betalas fodermedel för hästar och hundar vid arméns förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 800 000 (+30 000) kr.
1. Prisomräkning 74 680 kr.
2. Antalet underhållsdagar för hästar minskar med 31 000 till 50 000 (-145 390 kr.).
3. Antalet underhållsdagar för hundar ökar med 34 100 till 163 000 (+100 710 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 320 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att utgifter för arméns hundskola inte längre skall belasta anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Furagering för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kr.
B 14. Armén: Övningar m. m.
1969/70 Utgift» 77 788 759 Reservation 11051493
1970/71 Anslag 77 000 000 1971/72 Förslag 82 000 000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Arméstaben, Armén: Förband med särskild budget. Marinen: Förband med särskild budget och Militärområdes-staber med särskild budget
Från anslaget bestrids i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel, ammunition, beklädnad, mathållning, sjukvård eller förläggning i kasern.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 84 330 000 (+7 330 000) kr.
1. Prisomräkning 4 680 000 kr.
2. Kursverksamheten ökar (+450 000 kr.).
3. Repetitionsutbildningen minskar (—150 000 kr.).
4. Grandutbildningen ökar (+600 000 kr.).
Prop. 1971: 1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 39
5. Antalet förhyrda fordon och antalet stridsfordon i bruk under utbildningen ökar. Härigenom ökar kostnaderna för drivmedel ( +450 000 kr.).
6. Kostnaderna för förläggningshalm minskar (—300 000 kr.).
7. Uttaget av övertid och förbandsövningsdygn beräknas öka (+650 000 kr.).
8. För att spara övningstid planeras ökat utnyttjande av bussar (+250 000 kr.).
9. Inkvarteringskostnaderna ökar (+100 000 kr.).
10. Större
utnyttjande av audiovisuella hjälpmedel planeras (+500 000
kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 82 milj. kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Övningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 82 000 000 kr.
B 15. Armén: Förhyrning av motorfordon m. m.
1969/70 Utgifti 10 692 480 1970/71 Anslag 12 000 000 1971 / 72 Förslag 13 500 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Armén: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas dels förhyrning av motorfordon m. m. och därmed sammanhängande reparationer och transporter, dels utnyttjande i vissa fall av kronans egna, förrådsställda specialfordon. Egna specialfordon utnyttjas när tillräckligt många standardfordon inte kan hyras tiU godtagbart pris.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 13 550 000 (+1 550 000) kr.
1. Prisomräkning 850 000 kr.
2. Antalet förhyrda fordon behöver ökas för att fylla repetitions-utbildningsförbandens behov (+170 000 kr.).
3. Ökat antal fordonskrävande etappförband i repetitionsutbildningen ökar behovet av förhyrda tyngre lastbilar (+530 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 13,5 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Förhyrning av' motorfordon m. tn. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 40
B 16. Armén: Beklädnad m. m.
1969/70 Utgifti 58 879 418 Reservation 9 202 304
1970/71 Anslag 61500 000 1971/72 Förslag 63 000 000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning, underhåll och förrådshållning av beklädnadsmateriel m. m. för armén utom hemvärnet samt försök m. m. som avser denna materiel.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 66,3 (+4,8) milj. kr.
Prisomräkning + 5
480 000
Löpande
verksamhet +1 615 000
Anskaffning av uniform m/68 —
895 000
Dataproduktion — 10 000
Återbetalning av medel som ställts till förfogande för be
ställningar i sysselsättningsstimulerande syfte —3
500 000
Anskaffning
för förband under repetitionsutbildning —1 120 000
Anskaffning
för bristtäckning +3 230 000
________________________________________________________ +4 800 000
Utöver anslaget bör beställningar av beklädnadsmateriel m. m. få läggas ut inom en kostnadsram av 20 milj. kr. Betalningsutfall förutsätts ske budgetåret 1973/74.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 63 milj. kr. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att lägga ut beställningar utöver anslaget för nästa budgetår inom en kostnadsram av 20 milj. kr. Bemyndigandet bör dock disponeras endast i konjunkturpolitiskt syfte.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 63 000 000 kr.,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att utöver anslaget beställningar av beklädnadsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 20 000 000 kr.
B 17. Armén: Inventarier m. m.
1969/70 Utgift! 17 776 924 Reservation 3 224 504
1970/71 Anslag 16 500 000 1971/72 Förslag 17400000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Militärområdesstaber med särskild budget
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 41
Från anslaget betalas anskaffning, vård, förrådshållning och försök m. m. avseende kaserninventarier och förplägnadsmateriel med undantag för inventarier som är avsedda för sjukhus eller sjukrum.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 22 615 000 ( +6 115 000) kr.
A. Kaserninventarier
1. Prisomräkning +1050 000
2. Löpande verksamhet + 757 000
3. Inventarier för nya lokaler m. m. + 18 000
4. Madrasser för repetitionsutbildningsläger + 300 000
B. Förplägnadsmateriel
1. Prisomräkning +1 340 000
2. Löpande verksamhet + 550 000
3. Anskaffning m. m. på grund av nybyggnad, ombyggnad eller renovering av matinrättningar, mässar och marketen-
terier — 770 000
4. Förplägnadsmateriel för fältbruk +2 470 000
5. Upprustning av den maskinella utrustningen i matinrättningarna — 200 000
6. Lyft- och transportutrustning i matinrättningarna + 600 000
+6 115 000
A 2. För underhåll av befintliga kaserninventarier och för central anskaffning av i huvudsak inventarier för de värnpliktigas förläggningslokaler m. m. behövs ca 5 890 000 kr. Det är angeläget att medelsbehovet för löpande verksamhet tillgodoses så att en annars ofrånkomlig standardsänkning undviks.
3. Medelsbehovet för inventarier till nya lokaler är 2 210 000 kr. Det är angeläget att behovet av kaserninventarier tillgodoses i takt med renoveringar, nybyggnader m. m.
4. Medlen avses för anskaffning av madrasser till tältförläggningar i vissa repetitionsutbildningsläger.
B 2. För den löpande verksamheten behövs 3 150 000 kr. Nu tas dock upp endast 2,8 milj. kr.
4. Medlen avses för bristtäckning enligt en av chefen för armén fastställd långsiktsplan.
6. Bortfallet av handräckningsvärnpliktiga i matinrättningarna medför behov av ny utmstning för lyft och transporter.
Under budgetåret 1971/72 bör utöver anslaget få läggas ut beställningar av kaseminventarier inom en kostnadsram av 2 milj. kr. Betalningsutfall fömtsatts ske budgetåret 1972/73. Vidare bör beställningar av förplägnadsmateriel för fältbmk (distributionsmateriel m. m.) få läggas ut inom en kostnad av 7 milj. kr. Betalningsutfall förutsätts ske med 5,5 milj. kr. under budgetåret 1972/73 och 1,5 milj. kr. under budgetåret 1973/74. 2* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 42
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 17,4 milj. kr. Jag är inte beredd att tillstyrka några materielbeställningar utöver anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Inventarier m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 17 400 000 kr.
B 18. Armén: Sjukvårdsmateriel
1969/70 Utgifti 8 553 134 Reservation 2 728 684
1970/71 Anslag 10 000 000 1971 / 72 Förslag 12 500 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Armén: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel för arméns läkarmottagningar och sjukrumsavdelningar. Vidare betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel för arméns utbildning och övningar samt anskaffning av sjukvårdsmateriel och läkemedel för arméns krigsförband m. m. Slutligen betalas förrådshållning och försök beträffande förnödenheter som hänförs till anslaget.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 17 350 000 (+7 350 000) kr.
1. Prisomräkning + 661 000
2. Materiel för läkarmottagningar m. m. + 152 000
3. Materiel för utbildning och övningar + 232 000
4. Sjukvårdsmateriel och läkemedel för krigsförband +5 790 000
5. Beredskapslagring av vacciner m. m. + 515 000
________________________________________________________ +7 350 000
2. För drift och modernisering av arméns läkarmottagningar och sjukrumsavdelningar behövs en ökning med 40 000 kr. med hänsyn till kravet på ökad förbrakning av engångsmateriel och förbättrad akut-utrastning. Denna ökning utjämnas av en besparing på 48 000 kr. för armémedicinska forskningsgmppen. För engångsanskaffning av utmstning till nya sjukvårdslokaler vid två förband har vidare tagits upp 160 000 kr.
3. Moderniseringen av utbildningsmaterielen i takt med den modernisering som nu genomförs vid krigsförbanden kräver ytterligare medel.
4. För innevarande budgetår har 7,3 milj. kr. anvisats för ändamålet. Chefen för armén har i sina anvisningar räknat med en anslagshöjning med 5 790 000 kr., varav 530 000 kr. avses för att påbörja modernisering av krigssjukhus och 320 000 kr. för fortsatt anskaffning av materiel för upprastning av hälsofunktioner i krig. Sjukvårdsstyrelsen be-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 43
gränsar sitt yrkande tiU den summa som chefen för armén har gett anvisning om, trots att styrelsen därigenom på sikt måste acceptera att materielanskaffning för betydande belopp senareläggs.
5. Kostnaderna för beredskapslagring av vacciner för militärt ändamål belastar innevarande budgetår förevarande anslag. För ändamålet behövs 715 000 kr. Beloppet bör för nästa budgetår fördelas på försvarsgrenarna och 515 000 kr. tas upp under detta anslag.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 12,5 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 12 500 000 kr.
B 19. Armén: Ökning av drivmedelslagringen
|
1969/70 Utgift |
1 000 |
|
1970/71 Anslag |
1 000 |
|
1971/72 Förslag |
1 000 |
Reservation 900 000
Från anslaget betalas varakostnader för ökad lagerhållning av drivmedel för armén.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 10 000 (+9 000) kr. Medlen avses för att fylla vissa nya förråd för lysfotogen.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Ökning av drivmedelslagringen för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
B 20. Armén: Drivmedelsutrusfning
1969/70 Utgift! 3 279 901 Reservation 7 257 407
1970/71 Anslag 3 730 000 1971/72 Förslag 3000000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av i arméns krigs-och fredsutrustning ingående materiel för distribution av drivmedel.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 44
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 3 100 000 (—630 000) kr.
1. Prisomräkning 430 000 kr.
2. Genom rationaUsering av drivmedelshanteringen har behovet av materiel ändrats så att anskaffningarna kan minska. Dessutom begränsas anskaffningarna i avvaktan på ny målsättning för drivmedelstjänsten inom armén (—1 060 000 kr.).
Materielverket begär att utöver anslaget få lägga ut beställningar av drivmedelsutrastning inom en kostnadsram av 1 milj. kr. Betalningsutfall fömtsatts ske med 500 000 kr. under vartdera av budgetåren 1972/73 och 1973/74.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3 milj. kr. Jag är inte beredd att tillstyrka några materielbeställningar utöver anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Drivmedelsutrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
B 21. Armén: Drivmedelsförråd m. m.
1969/70 Utgifti 1 794 680
1970/71 Anslag 1 900 000
1971/72 Förslag 1900000
' Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas frakter och transporter av drivmedel till och från arméns förråd samt omkostnader vid förråden.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1,9 milj. kr.
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Drivmedels förråd m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 45
B 22. Armén: Remontering
Reservation 538 631
|
1969/70 Utgift |
240 148 |
|
1970/71 Anslag |
1 000 |
|
1971/72 Förslag |
1 000 |
Under anslaget redovisas de kostnader och intäkter som hänger samman med inköp, försäljning och utackordering av hästar.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 100 000 (+99 000) kr.
Utgifter
20 treåriga remonter ä 5 500 kr. 110
000
70
draghästar ä 4 700 kr. 329
000
Transport-,
rese- och diverse kostnader i samband med upp
köp av hästar 22
000
Kostnader
för hästtransporter i samband med utackordering
och flyttning av hästar mellan förbanden 6 000
Utbildning av remonter genom Ridfrämjandet 70 000
Skatt vid inköp av hästar 49 000
Prisförändringar 9 000
595 000
Inkomster
Ersättning för 110 (—35) utrangerade hästar ä 2 000 kr. 220 000
Ackordavgifter för 500
varmblodiga och 800 kallblodiga
hästar 276
000
496 000
Avrundning —1 000
495 000
__________________________________________ Nettoutgift_______ 100 000
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Remontering för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
B 23. Armén: Uttagning av hästar
|
1969/70 Utgift |
51 528 |
|
1970/71 Anslag |
40 000 |
|
1971/72 Förslag |
30 000 |
Från anslaget betalas resor och traktamenten i samband med häst-uttagningsmyndighetens kontroll- och inspektionsverksamhet. Från anslaget utgår vidare arvoden, reseersättningar och traktamenten för häst-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 46
besiktningsmännen och ledamöter i uttagningsnämnderna samt ersättning till hästägare för besiktning.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 30 000 (—10 000) kr. På grand av att antalet hästanspända förband går ned minskar även omfattningen av hästuttagningen.
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Uttagning av hästar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.
B 24. Armén: Veterinärvård
|
1969/70 Utgift |
85 708 |
|
1970/71 Anslag |
50 000 |
|
1971/72 Förslag |
20 000 |
Reservation 135 034
Från anslaget betalas anskaffning, underhåll och — såvitt avser omkostnader — förrådshållning av veterinärmateriel och djurläkemedel för arméns freds- och krigsorganisation.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 40 000 (—10 000) kr. Minskningen beror främst på minskat antal tjänstgöringsdagar för hästar samt ökade inkomster under anslaget.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 20 000 kr. Vid anslagsberäkningen har jag tagit hänsyn till att utgifter för arméns hundskola inte längre skall belasta anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Veterinärvård för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kr.
B 25. Armén: Hundväsendet
244 483
|
1969/70 Utgift |
55 876 |
Reservation |
|
1970/71 Anslag |
1000 |
|
|
1971/72 Förslag |
1 565 000 |
|
Från anslaget betalas anskaffning och transport av hundar för armén utom hemvärnet, besiktning av hundar för uttagning samt anskaffning av viss stallmateriel m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 47
Försvarets materielverk
Anslaget bör oförändrat föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Utgiftema kan täckas av inkomster från försäljning av hundar.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1 565 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att taxesättningen vid försvarets hundskola medför ett ökat medelsbehov under anslaget, eftersom hundskolan kommer att debitera ett pris på försålda hundar m. m. som motsvarar de verkliga produktionskostnaderna. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armén: Hundväsendet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 565 000 kr.
B 26. Armén: Förband med särskild budget
1969/70 Utgift 88 266 560 1970/71 Anslag 148 000 000 1971/72 Förslag 156000000
Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid artilleriskjutsko-lan, Örebro, Karlstads och Falu försvarsområden, Värmlands regemente. Livregementets grenadjärer. Norra Smålands regemente. Dalregementet, Skånska dragonregementet och Bergslagens artilleriregemente, vilka bedriver försök med verksamhetsplanering, resursbudgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll samt därav betingade organisationsförsök.
Chefen för armén
Anslaget bör föras upp med 156 720 000 (+8 720 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 5 310 150 kr.
2. Det är nödvändigt att den påbörjade förstärkningen av de lokala myndighetemas tyg- och intendenturavdelningar (prop. 1967: 110 s. 29, SU 102, rskr 250, prop. 1968: 109 s. 46, SU 124, rskr 282, prop. 1969: 1 bil. 6 s. 46, SU 4, rskr 4 och prop. 1970: 1 bil. 6 s. 33, SU 4, rskr 4) fullföljs. För budgetåret 1971/72 föreslås en förstärkning vid sammanlagt två förband och en försvarsområdesstab. Förslaget innebär att fyra tjänster för underofficer, tre arvodestjänster för pensionerad officer och en förrådsman tillkommer samt att tre tjänster för underofficer och en tjänst för underbefäl utgår (+83 607 kr.).
3. Den fortsatta omorganisationen av de lokala personaldetaljerna medför att anslaget kan minskas med 509 816 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 48
4. Beslutet att ersätta handräckningsvämpliktiga med ekonomibiträden medför en kostnadsökning på 240 505 kr.
5. Arbetsuppgifterna vid mobiliseringsavdelningen vid fo 51 ökar, bl. a. genom att ytterligare anläggningar planeras tillkomma. Uppgifterna som f. n. bestrids genom frivillig tjänstgöring kommer att bli permanenta. Därför föreslås att en arvodestjänst för officer tillkommer, varvid medel för frivillig tjänstgöring kan utgå (+18 109 kr.).
6. Genom att tvätt- och reparationstjänsten vid I 3 har centraliserats kan en arvodestjänst för underofficer dras in (—13 153 kr.).
7. Belastningen på lägret vid artilleriskjutskolan i Trängslet är stor och kommer att öka successivt. Bristen på kvalificerad militär personal medför en allvarUg merbelastning för platschefen. För att tillgodose personalbehovet bör en arvodestjänst för officer (skjutfältsofficer) tillkomma. Tjänst för regementsingenjör saknas vid I 13. Genom att artilleriskjutskolan har flyttats tUl Älvdalen och anslutits till I 13 behövs en tjänst för arméingenjör av första graden för att den omfattande fordonsmaterielen skall kunna handhas på rätt sätt (+65 257 kr.).
8. Vid fo 51 behövs en tjänst för maskinchef, en för maskinist och två för vaktman (+108 888 kr.).
9. Beredskapstjänsten vid maskinavdelningen på I 2 kräver en tjänst för reparatör, varvid en tjänst för värmeskötare kan utgå. Telefonväxeln vid I 3 betjänar även fo 51 och har under år 1968 byggts ut. Redan före denna tidpunkt behövdes två telefonister för att betjäna växeln. Hittills har extra arbetskraft under flera år avlönats av medel avsedda för tillfälligt anställd personal. En tjänst för kontorist bör tillkomma, varvid medel för tillfäUigt anställd personal kan utgå. Vid artilleriskjutskolan bör en tjänst för reparatör tillkomma i utbyte mot en tjänst för värmeskötare. Vid skjutskolan behövs vidare en deltidstjänst för sjukvårdsbiträde (+41 604 kr.).
10. Antalet tjänstgöringsdagar för personal i arméns reserver ökar med 5 140 (+575 000 kr.). Kostnaden för reservbefälstraktamenten ökar med 75 000 kr. Antalet premieberättigade i arméns reserver ökar med sju, vilket innebär en ökning av medelsbehovet med 73 144 kr. För ekiperingshjälp åt reservpersonal behövs ytterligare 14 550 kr.
11. För representationsbidrag till vissa miUtära chefer begärs en ökning med 11 500 kr.
12. Antalet tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor behöver ökas med två. Tjänsterna som assistent för frivilligfrågor bör höjas från A 11 till A 13 (+11 649 kr.).
13. Medelsbehovet för tillfälligt anställd och frivilligt tjänstgörande personal beräknas öka med 49 000 kr. Samtidigt kan medelsbehovet minskas med 82 000 kr. om vissa tjänster inrättas (—33 000 kr.).
14. Medelsbehovet för krigsförbandsövningstillägg och beredskaps-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 49
ersättnmgar stiger med 165 000 kr.
15. Grandutbildningen planläggs omfatta 1 865 000 tjänstgöringsdagar, vilket innebär en ökning med ca 7 000 tjänstgöringsdagar i förhållande till budgetåret 1970/71. Utgiftema för grandutbildningen bedöms dock minska. Detta beror främst på att andra förbandstyper utbildas, vilket medför minskad ammunitionsförbrakning och minskat körmilsuttag. Vidare har de tjänstgöringsdagsberoende utgifterna reducerats i förhållande till budgetåret 1970/71 (—290 000 kr.).
16. Repetitionsutbildningen kommer enligt planerna att omfatta 355 000 tjänstgöringsdagar. Detta innebär en ökning med omkring 26 000 tjänstgöringsdagar jämfört med budgetåret 1970/71. Med hänsyn främst tiU att utbildningen omfattar mindre kostnadskrävande förband och därmed minskat körmils- och ammunitionsuttag medför den ökade repetitionsutbildningen en begränsad ökning av utgiftema (+370 000 kr.).
17. Befälsutbildningen bedöms öka (+350 000 kr.).
18. Genom den ökade utbildningen m.m. ökar gemensamma utgifter (samkostnader) för övningsberoende anslag och vissa serviceanslag (+275 000 kr.).
19. Budgetåret 1971/72 är andra året i uppbyggnaden av hemvämets nya utbildningssystem (prop. 1970: 18, SU 87, rskr 194). Utgifterna för hemvärnet ökar därför (+786 000 kr.).
20. Utgiftema för bränsle ökar därför att förbrukningen stiger i samband med utbyggnad av värmeanläggningar m. m. (+545 000 kr.).
21. Främst ökad beläggning vid artilleriskjutskolan medför ökade utgifter för renhållning (+190 000 kr.).
22. Personalvårdssektom ökar vad gäller personallöner och utgifter för fritidsverksamhet (+60 000 kr.).
23. Utgiftema för inventarier har begränsats jämfört med innevarande budgetår (—140 000 kr.).
24. Reseersättningar till vämpliktiga har för budgetåret 1970/71 beräknats överslagsniässigt vid förbanden. För budgetåret 1971/72 har budgeteringen skett med ledning av beräknat antal utnyttjade resor och ett genomsnittspris för resa som har tagits fram av försvarets civilförvaltning (+1 950 000 kr.).
25. Viss del av planlagd utbildning torde inte kunna genomföras helt på gmnd av ofömtsedda faktorer. Medelsbehovet bedöms därför kunna reduceras med 1614 000 kr.
Anslaget har beräknats med utgångspunkt i primärappdrag under följande delproduktionsområden.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 50
|
Allmän ledning och förbandsverksamhet |
|
79 121 000 |
|
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet |
|
2 544 000 |
|
Utbildning till och av fast anställd personal |
|
6 621 000 |
|
Grundutbildning av värnpliktiga |
|
47 226 000 |
|
gemensamma produktionsresurser |
4 699 000 |
|
|
fördelningsförband |
5 888 000 |
|
|
infanteribrigader |
27 265 000 |
|
|
pansarbrigader |
7 306 000 |
|
|
iokalförsvarsförband |
2 068 000 |
|
|
Repetitionsutbildning |
|
20 290 000 |
|
fördelningsförband |
3 515 000 |
|
|
infanteribrigader |
7 923 000 |
|
|
norrlandsbrigader |
757 000 |
|
|
pansarbrigader |
1 423 000 |
|
|
central och högre regional ledning |
793 000 |
|
|
Iokalförsvarsförband |
5 879 000 |
|
|
Hemvärnet |
|
2 532 000 158 334 000 |
|
Reducering av medelsbehovet med |
|
|
|
hänsyn till överplanering |
|
—1 614 000 156 720 000 |
|
De beräknade utgiftema fördelar sig på |
utgiftsslag enligt följande. |
|
|
Personal löner |
|
73 494 000 |
|
Värnpliktiga |
|
34 949 000 |
|
Materiel och tjänster |
|
47 867 000 |
|
Mark och anläggningar |
|
2 024 000 158 334 000 |
|
Reducering av medelsbehovet med |
|
|
|
hänsyn till överplanering |
|
—1 614 000 156 720 000 |
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 156 milj.kr. Jag har därvid beräknat medel för en förste reparatör och två vaktman vid fo 51 (8) samt för två reparatörer, en vid artilleriskjutskolan och en vid I 2 (9). lag har vidare tagit hänsyn till att en arvodestjänst för underofficer (6) och två tjänster för värmeskötare (9) kan dras in. Jag har också beaktat det ökade medelsbehov som följer av utbytet av handräckningsvärnpliktiga mot fast anställd personal vid förbandens matinrättningar (4) och den minskning av medelsbehovet som blir följden av den fortsatta omorganisationen av de lokala personaldetaljema (3). I övrigt har jag i huvudsak godtagit arméchefens beräkningar av medelsbehovet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Armén: Förband med särskild budget för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 156 000 000 kr.
B 27. Anskaffning av tygmateriel m. m.
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 493 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 51
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 beräkna ett re servationsanslag av 575 000 000 kr.
B 28. Underhåll av tygmateriel m. m.
1969/70 Utgifti 95 755 901 Reservation 35 301225
1970/71 Anslag 90 000 000 1971 / 72 Förslag 105 000 000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Arméstaben, Armén: Förband med särskild budget. Marinen: Förband med särskild budget och Militärområdesstaber med särskild budget
Från anslaget betalas underhåll och vård av tygmateriel i förråd och i brak för utbildning. Från anslaget bestrids vidare utgifter för kursverksamhet samt för rationaliseringsåtgärder inom arméns förråds- och verkstadsorganisation m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 108 070 000 (+18 070 000) kr.
1. Prisomräkning 15,3 milj. kr.
2. Antalet stridsfordon i bmk under grundutbildning och repetitionsutbildning är större och medför att medelsbehovet ökar (+330 000 kr.).
3. Underhållskostnaderna för vissa stridsfordon ökar (+1370 000 kr.).
4. Under budgetåret 1971/72 genomförs viss inte årligen återkommande kursverksamhet (+750 000 kr.).
5. För att rationellt utnyttja tillgängligt utbildningsbefäl krävs att fordon utnyttjas i större utsträckning vid utbildningsverksamheten (+320 000 kr.).
Anslaget föreslås få disponeras enUgt följande sammanställning.
Allmän ledning och förbandsverksamhet 12 700 000
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet 12 800 000
Utbildning av fast anställd personal 6 800 000
Grundutbildning av värnpliktiga 48 000 000
Repetitionsutbildning av värnpliktiga 17 670 000
Ej fördelat pä delproduktionsområden 10 100 000
108 070 000
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 105 milj.kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 52
att till Underhåll av tygmateriel m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 105 000 000 kr.
B 29. Uttagning av motorfordon och motorredskap
|
1969/70 Utgifti |
75 648 |
|
1970/71 Anslag |
90 000 |
|
1971/72 Förslag |
100 000 |
! Härtill kommer utgift under anslaget Armén: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas förbesiktning av motorfordon och motorredskap som har tagits ut för krigsmaktens behov vid mobilisering.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 120 000 (+30 000) kr.
Erfarenhetema från tidigare budgetår visar att personal från förbanden inte har hunnit genomföra besiktningen i önskvärd omfattning. Materielverket har därför utfärdat anvisningar till förbanden att utnyttja den civila marknaden för erforderlig förbesiktning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Uttagning av motorfordon och motorredskap för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
B 30. Hemvärnet: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgifti 2 888 552
1970/71 Anslag 3 920 000 1971/72 Förslag 3 885 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Armén: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas avlöning till personal vid hemvärnsstaben och hemvärnets stridsskola samt ersättningar tiU kretshemvämschefer, hem-vämschefer, hemvämskompanichefer m. fl. Vidare bestrids utgifter för anskaffning, vård och underhåll av sjukvårdsmateriel för hemvärnet, resor och traktamenten enligt Kungl. Maj:ts bestämmelser den 27 maj 1970 om förmåner till hemvärnspersonal samt expenser och publikationstryck m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
53
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Chefen för |
Departements- |
|
|
|
armén |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Militär personal |
14 |
of. |
of. |
|
Civil personal |
15 |
of. |
of. |
|
|
29 |
of. |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningsförmåner ni. m. |
942 000 |
+ 26 000 |
of. |
|
Arvoden och särskilda ersätt- |
|
|
|
|
ningar |
1 611000 |
+20 000 |
+20 000 |
|
Sjukvård m. m. |
82 000 |
+ 6 000 |
+ of. |
|
Reseersättningar |
293 000 |
+ 21 000 |
+20 000 |
|
Expenser |
898 000 |
+ 82 000 |
+ 17 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
inbrottsskydd m. m. |
30 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
|
press- och upplysnings- |
|
|
|
|
verksamhet |
29 000 |
+ 12 000 |
of. |
|
representation |
1000 |
+ 1000 |
of |
|
Till Kungl. Maj:ts disposition |
94 000 |
—94 000 |
—94 000 |
|
|
3 920 000 |
+61 000 |
—35 000 |
Chefen för armén
1. Prisomräkning m. m. 89 242 kr.
2. De arbetsuppgifter som åvilar chefen för hemvämsstaben motiverar en ändrad löneställning för denne (+8 748 kr.).
3. Utgifterna för arvoden och ersättningar beräknas öka (+38 010 kr.).
4. Medelsbehovet för lokalhållning och städning samt för bidrag till anskaffning av expeditionslokaler beräknas öka (+8 000 kr.).
5. För utökad information till kommuner och myndigheter och för representation behövs ytterligare 11 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Hemvärnet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 885 000 kr.
|
5 053 458 9 000 000 10 000 000 |
B 31. Hemvärnet: Övningar
1969/70 Utgifti
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
Reservation
314 737
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Marinen; Förband med särskild budget
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 54
Från anslaget bestrids utgifter som är direkt hänförUga till utbildning och till andra övningar inom hemvärnet än sådana som anordnas av militärbefälhavare eller högre myndighet.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 11 090 000 (+2 090 000) kr.
Prisomräkning 630 000
Central utbildning 110 000
Ungdomskurser inom militärområdena 160
000
Utbildning
inom försvarsområdena 8
390 000
Centrala driftvärnsövningar 650 000
Hemvärnets stridsskola 650 000
Till rikshemvärnschefens förfogande 500 000
________________________________________________________ 11 090 000
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 10 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Hemvärnet: Övningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
B 32. Hemvärnet: Intendenturmateriel m. m.
1969/70 Utgift 2 130 000 Reservation —
1970/71 Anslag 2 400 000 1971/72 Förslag 1650000
Från anslaget betalas anskaffning, vård (inklusive tvätt) och transporter av intendenturmateriel för hemvärnet samt anskaffning av identitetsbrickor för hemvämsmän. Från anslaget utgår enligt Kungl. Maj:ts bestämmande årligen visst bidrag till hemvämsfonden för underhåll m. m. av hemvärnets stridsskola.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 3 120 000 (+720 000) kr.
1. Prisomräkning + 260 000
2. Anskaffning av uniform m/58 —1 000 000
3. Anskaffning av regnkappor +1 160 000
4. Anskaffning av halsdukar + 300 000
________________________________________________ + 720 000
2. Anskaffningen av uniform m/58 slutförs under innevarande budgetår.
3. Beloppet medger anskaffning av ca 70 000 plagg.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 55
4. Chefen för armén har i sina anvisningar avsatt medel för anskaffning av halsdukar. Beloppet beräknas räcka till hela behovet.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1 650 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Hemvärnet: Intendenturmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.
B 33. Hemvärnet: Tygmateriel m. m.
1969/70 Utgift! 7 410 000 Reservation 276 676
1970/71 Anslag 6 800 000 1971/72 Förslag 7500000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas underhåll av tygmateriel m. m. samt anskaffning av ammunition som förbrukas vid övningar.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 7 700 000 (+900 000) kr. Härav behövs 1 milj. kr. för underhåll av vapen m. m. och 6,7 milj. kr. för ammunition. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 7,5 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUI Hemvärnet: Tygmateriel m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
56
C MARINEN
C 1. Marinstaben
1969/70 Utgift 15 174 059 1970/71 Anslag 16 040 000 1971/72 Förslag 16 280 000
Marinstaben är organiserad på en planeringsavdelning, fyra sektioner och en chefsexpedition.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Chefen för |
Departements- |
|
|
|
marinen |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Militär och civilmilitär personal |
|
|
|
|
officerare och motsvarande |
120 |
+ 1 |
of. |
|
underofficerare |
44 |
of. |
of. |
|
underbefäl |
16 |
of. |
of. |
|
Civil personal |
|
|
|
|
handläggande personal |
9 |
+ 2 |
of. |
|
övrig personal |
134 |
+ 3 |
of. |
|
|
323 |
+ 6 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
12 137 530 |
+465 000 |
of. |
|
Sjukvård |
30 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
365 000 |
+ 30 000 |
+ 30 000 |
|
Lokalkostnader |
1 503 000 |
+ 25 000 |
+ 125 000 |
|
Expenser |
2 004 470 |
+ 122 000 |
+ 85 000 |
|
Därav representation |
6 000 |
of |
of |
|
|
16 040 000 |
+ 642 000 |
+240 000 |
Chefen för marinen
1. Löne- och prisomräkning 33 000 kr.
2. Chefen för marinen är huvudunderrättelsemyndighet för vissa avsnitt enligt överbefälhavarens direktiv. För bearbetning av underrättelsematerialet behöver personalen utökas med en officer (arvode) och en assistent (+57 231 kr.).
3. För arbetet med ärenden rörande personal och tjänster i anslutning till det underlag chefen för marinen avkrävs av Kungl. Maj:ts kansli och centrala myndigheter samt för marinstabens interna personaluppgifter behövs ytterligare en byråsekreterare och ett kvalificerat biträde (+74 244 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
57
4. ADB-verksamheten är under uppbyggnad i marinstaben. I och med att systemen byggs ut behövs en fast organisation och säkrad kontinuitet. För detta ändamål begär chefen för marinen en utökning med en byrådirektör (+59 052 kr.).
5. Med hänsyn till att vissa arbetsuppgifter har ökat och förändrats mot större komplexitet föreslår chefen för marinen att personalen utökas med två assistenter och två telefonister. Därvid kan tjänster för två heltids- och ett halvtidsbiträde samt en tekniker utgå (+28 950 kr.).
6. ökade krav på bevakning vid Tre Vapen och på Skeppsholmen ökar lokalkostnaderna med 30 000 kr.
7. För rationalisering av expeditionstjänsten begär chefen för marinen en medelsökning med 5 530 kr. För den ökade databehandlingen be hövs ytteriigare 354 200 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinstaben för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 16 280 000 kr.
C 2. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
1969/70 Utgifti 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
163 524 122 159 400 000 159 000 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
|
76 |
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Chefen för |
Departements- |
|
|
|
|
|
marinen |
chefen |
|
PersonaP |
|
|
|
|
|
Militär personal |
|
|
|
|
|
officerare |
692 |
+ |
4 |
of. |
|
underofficerare |
1434 |
— |
22 |
— 24 |
|
underbefäl |
2 593 |
|
of. |
of. |
|
personal i arvodestjänst |
57 |
+ |
10 |
of. |
|
Civilmilitär personal |
254 |
|
of. |
— 9 |
|
Civil personal |
|
|
|
|
|
handläggande personal |
134 |
+ |
1 |
— 10 |
|
övrig personal |
2 409 |
|
of. |
— 33 |
7 573
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
58
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Chefen för marinen |
Departementschefen |
|
Anslag Utgifter Avlöningar |
162 300 000 |
—4 100 000 |
— 400 000 |
|
Uppbördsmedel Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift |
900 000 |
of. |
of. |
|
Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg |
2 000 000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
159 400 000 |
—4 100 000 |
— 400 000 |
1 Även personal som avlönas från anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Chefen för marinen
1. Löneomräkning 851 192 kr.
2. För det nya systemet för utbildning av värnpliktiga behövs fem nya arvodestjänster för pensionerad officer fördelade på Sydkustens, Västkustens och Ostkustens örlogsbaser samt Norrlands och Stockholms kustartilleriförsvar. Vid Västkustens örlogsbas behövs dessutom en kapten för bl. a. sambandstjänsten (+141 486 kr.).
3. Fyra tjänster för stabsläkare med heltidstjänstgöring behöver inrättas, en vid Sydkustens örlogsbas och Blekinge kustartilleriförsvar, en vid Västkustens örlogsbas och Göteborgs kustartilleriförsvar, en vid Stockholms kustartilleriförsvar samt en vid kustflottan. Inrättas tjänsterna kan fyra deltidsanställda stabsläkare och tolv arvodesanställda marinläkare utgå (—92 216 kr.).
4. För uppgifter inom säkerhetstjänsten bör envar av staberna för fo 15 med Blekinge kustartilleriförsvar, fo32/31 med Göteborgs kustartilleriförsvar och fo 46 med Stockholms kustartilleriförsvar tillföras en arvodestjänst för pensionerad officer. En provisoriskt inrättad sådan tjänst vid fo 32/31 med Göteborgs kustartilleriförsvar kan samtidigt utgå. Vid fo 46 föreslås arvodestjänsten tillkomma i utbyte mot en lägre motsvarande tjänst (+22 222 kr.).
5. Kassan vid fo 46 med Stockholms kustartilleriförsvar är underbe-mannad. Därför behövs en tjänst för förvaltare vid kassan. Inrättas tjänsten kan en tjänst för underofficer utgå (+9 132 kr.).
6. Den av Kungl. Maj:t fastställda provisoriska organisationen av Säveetablissementet föreslås utökas med en arvodestjänst för förvaltningsofficer (+19 362 kr.).
7. Arbetsuppgifterna för frivilligfrågor har ökat väsentligt. Detta medför att antalet tjänstgöringsmånader bör ökas med sju och antalet tjänster med en (+13 349 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 59
8. Vid Sydkustens örlogsbas behövs ytterligare ett biträde som växeltelefonist (+20 556 kr.).
9. Den tekniska utvecklingens krav på vidgad undervisning i ämnena matematik, fysik och teleteknik vid sjökrigsskolan tillgodoses bäst genom att undervisningen handhas av heltidsanställd kvalificerad lärare. En tjänst för lektor bör därför inrättas. Därvid kan en tjänst för driftingenjör utgå (+13 680 kr.).
10. För utbildningen av förvaltare vid marinens underofficersskola behövs en sammanhållande kraft för planering, administrering och ledning. Därför föreslås en tjänst för förvaltare tillkomma, varvid en tjänst för flaggunderofficer kan utgå (+6 360 kr.).
11. Vid Berga örlogsskolor behövs en intendent för undervisning vid vapenofficersskolan och marinens underofficersskola (+44 676 kr.).
12. För bemanning av isbrytaren Njord behövs två tjänster för officerare och två tjänster för förvaltare. (+168 732 kr.).
13. För att i samband med repetitionsövningar kunna öka den frivilligt tjänstgörande personalen behövs 100 000 kr. För ersättningar till tillsynsmän behövs ytterligare 105 000 kr.
14. Antalet värmeskötare samt underofficerare på övertalig stat minskar. Även personalen i avvecklingsorganisationerna minskar (—1 965 500 kr.).
15. På grund av minskat antal tjänstgöringsdagar för reservbefäl minskar medelsbehovet med 406 375 kr.
16. Vissa personalkostnader för Säveetabhssementet, beräknade till 500 184 kr., som f. n. bestrids från andra anslag, föreslås betalas från detta anslag.
17. Löner för elever vid Karlskrona örlogsskolor beräknade till 3 593 200 kr. bör belasta anslaget Marinen: Förband med särskild budget.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 159 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en heltidstjänstgörande läkare vid kustflottan. Jag har samtidigt utgått från att tio arvodestjänster för marinläkare kan dras in (3). Jag har även beräknat medel för frivilligt tjänstgörande personal vid repetitionsutbildning och för ersättningar till tillsynsmän (13). Jag har också beaktat att minskningen av antalet värmeskötare, underofficerare på övertalig stat och anställda i avvecklingsorganisationerna minskar medelsbehovet (14). Jag har vidare räknat med minskat behov av medel till följd av att antalet tjänstgöringsdagar för reservbefäl minskar (15) och att löner för elever vid Karlskrona örlogsskolor skall belasta anslaget Marinen: Förband med särskild budget (17). Som jag har anfört under Ramberäkningar m. m. organiseras militärmusiken om till regionmusiken fr. o. m. budgetåret
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 60
1971/72. Jag räknar med att reformen medför ett minskat medelsbehov om 100 000 kr. under förevarande anslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 159000000 kr.
C 3. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
1969/70 Utgifti 16 771733 1970/71 Anslag 18 200 000 1971/72 Förslag 20 700 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter for penningbidrag, premier, utryck-ningsbidrag, särskilda ersättningar för vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar till vämpliktiga vid marinen, allt enligt bestämmelsema i vämpliktsavlöningskungörelsen (1970: 676).
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 20,8 (+2,6) milj. kr. Antalet tjänstgöringsdagar för vämpliktiga vid marinen beräknas för nästa budgetår tUl omkring 2 692 000, varav omkring 2 360 000 för gmndutbildning m. m. och omkring 332 000 för repetitionsutbildning m. m. I jämförelse med vad som har beräknats för budgetåret 1970/71 innebär detta en ökning med omkring 122 000 tjänstgöringsdagar. Utgifterna för avlöningar m. m. till värnpliktiga vid marinen beräknas tiU sammanlagt 27 781000 (+3 381000) kr. Ökningen beror på det stigande antalet tjänstgöringsdagar och på att penningbidraget för värnpliktig har höjts med en krona för dag den 1 januari 1971. Av det angivna totala beloppet bör 20,8 milj. kr. anvisas under detta anslag.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 20,7 milj. kr. Jag kan i huvudsak godta marinchefens beräkningar av antalet tjänstgöringsdagar. Jag räknar dock med ett något mindre antal tjänstgöringsdagar för vämpliktiga i handräckningstjänst.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 20 700 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 61
C 4. Marinen: Sjukvård m. m.
1969/70 Utgift! 3 007 974
1970/71 Anslag 3 700 000 1971/72 Förslag 3300000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas sjukvård, begravningshjälp, skyddsympning m. m. vid marinens förband och utbildningsanstalter i den mån utgiftema inte skall bestridas från annat anslag. Vidare bestrids från anslaget löneförmåner till tjänsteläkare inom förbandssjukvården samt vissa utgifter i samband med kurser för förbandssjuksköterskor och instmk-tionssköterskor, vissa ADB-kostnader samt inköp av viss medicinsk Utteratur.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 3 300 000 (—400 000) kr.
1. Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga ökar (+100 000 kr.).
2. Vid budgetering av anslaget Marinen: Förband med särskild budget har kostnaderna för läkemedel förbisetts. Medel härför bör beräknas under nämnda anslag (—200 000 kr.).
3. Minskning med hänsyn till belastningen (—300 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3,3 milj. kr. Jag har vid anslagsberäkningen tagit hänsyn till att utgifter för militärmusiken inte längre skall belasta förevarande anslag.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Sjukvård m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.
C 5. Marinen: Reseersättningar m. m.
1969/70 Utgift! 7 127 928 1970/71 Anslag 5 400 000 1971/72 Förslag 6 050 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas resekostnadsersättningar, traktamenten och flyttningsersättningar m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 62
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 5 905 000 (+505 000) kr.
1. Taxehöjningar ökar medelsbehovet (+175 000 kr.).
2. Utgifterna för traktamenten till elever vid Karlskrona örlogsskolor bör belasta anslaget Marinen: Förband med särskild budget (—570 000 kr.).
3. Anslaget bör höjas med 900 000 kr. med hänsyn till belastningen.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 6 050 000 kr. Jag har vid anslagsberäkningen beaktat det nya avtal om kostnader för transporter m. m. för försvaret som jag har berört i det föregående. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Reseersättningar m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 050 000 kr.
C 6. Marinen: Rekryteringskostnader
1969/70 Utgift! 389 986 Reservation 14
1970/71 Anslag 390 000
1971/72 Förslag 390000
! Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter som hänger samman med rekrytering av militär och civilmilitär personal vid marinen samt utgifter för anställningspenningar m. m.
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 534 000 (+144 000) kr.
1. Prisonuäkning 44 000 kr.
2. För nytryckning av broschyrmateriel behövs 100 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 390 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Rekryteringskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett resen'ationsanslag av 390 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 63
C 7. Marinen: Bränsle m. m.
1969/70 Utgift! 7 909 066 1970/71 Anslag 7 900 000 1971/72 Förslag 8400000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för bränsle, elektrisk energi och vatten m. m. vid marinens förband och utbildningsanstalter samt för anslutning av värme-, el-, vatten- och avloppsledningar till marinens befintliga byggnader och anläggningar m. m.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 8 000 000 (+100 000) kr.
1. Prisomräkning 100 000 kr.
2. Förbrukningen av elektrisk energi ökar (+200 000 kr.).
3. Medelsbehovet för anslutningsavgifter minskar (—200 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 8,4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Bränsle m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 400 000 kr.
C 8. Marinen: Renhållning
1969/70 Utgift! 3 149 753
1970/71 Anslag 3 380 000 1971/72 Förslag 3500000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för renhållning och renhållningsmateriel i byggnader och anläggningar som disponeras av marinens förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 3 450 000 (+70 000) kr. Ökningen avser prisstegringar för renhållningsmateriel.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3,5 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 64
att till Marinen: Renhållning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.
C 9. Marinen: Telefon m. m.
1969/70 Utgift! 1 923 653
1970/71 Anslag 2 340 000 1971/72 Förslag 2 100 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas samtalsavgifter och telegram samt utbyggnad av telefonväxlar m. m. vid marinens förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 2 170 000 (—170 000) kr.
1. Höjda inträdesavgifter för vissa telefonväxlar ökar medelsbehovet (+70 000 kr.).
2. Samtalsfrekvensen ökar (+45 000 kr.).
3. Planerad anskaffning av ny telefonväxel i bl. a. Hårsfjärdsområdet har senarelagts (—285 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 2,1 milj.kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Telefon m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.
C 10. Marinen: Tvätt
1969/70 Utgift! 986 747
1970/71 Anslag 1 365 000
1971/72 Förslag 1 100000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas tvätt som utförs vid försvarets materielverks tvättinrättning och vid förenade fabriksverkens tvätterier m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 260 000 (—105 000) kr.
1. Priserna vid förenade fabriksverkens tvätterier har ökat (+110 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 65
2. Genom överföring av tjänstgöringsdagar till förband med särskild budget minskar medelsbehovet under anslaget (—215 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1,1 milj.kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Tvätt för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.
C 11. Marinen: Övriga expenser m. m.
1969/70 Utgifti 1946 729
1970/71 Anslag 2 500 000 1971/72 Förslag 2 900 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas skrivmateriel, kontorsmaskiner, annonsering, vakttjänst m. m. vid marinens förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 3 550 000 (+1 050 000) kr.
1. Prisstegringar för bevakning och kontorsmateriel, annonsering m. m. ökar medelsbehovet (+250 000 kr.).
2. Medlen för anskaffning och underhåll av kontorsmaskiner bör ökas (+170 000 kr.).
3. Bevakning av Sävebasen tillkommer (+630 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 2,9 milj. kr. Jag har vid anslagsberäkningen tagit hänsyn tiU att utgifter för militärmusiken inte längre skall belasta anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Övriga expenser m.m.'för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kr.
C 12. Marinen: Mathållning
1969/70 Utgifti 16 692 998 1970/71 Anslag 13 850 000 1971/72 Förslag 18850000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för livsmedel till marinens förband och utbildningsanstalter för utspisning på förläggningsorten, under övningar 3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 66
och ombord på fartyg. Vidare betalas kvartersförplägnad, mässpengar och ersättning för fri förplägnad till personal ur marinen samt lagerhållning och transport av livsmedel m. m. Från anslaget betalas också anskaffning m. m. av foder till tjänstehundar.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 17 000 000 (+3 150 000) kr.
1. Prisomräkning m. m. 1 750 000 kr.
2. Ändrad fördelning av portioner m. m. ökar medelsbehovet (+1000 000 kr.).
3. Viss lageruppbyggnad bör ske av beredskapsskäl (+400 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 18 850 000 kr. Jag har därvid inte beräknat medel för lagerappbyggnad av beredskapsskäl (3). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 18 850 000 kr.
C 13. Marinen: Övningar m. m.
1969/70 Utgift! 23 485 205 Reservation 5 680 969
1970/71 Anslag 29 000 000 1971/72 Förslag 32500000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Marinen: Förband med särskild budget och Militäromrädesstaber med särskild budget
Från anslaget bestrids i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till utbildnings- och övningsverksamheten, dock inte utgifter för krigsmateriel, beklädnad, mathållning, sjukvård eller förläggning i kasern. Från anslaget betalas inte heller administrativa omkostnader eller sådana utgifter för avlöningsförmåner som bestrids från annat anslag. '
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 35 ( +6) milj. kr.
1. Prisomräkning 1 milj. kr.
2. Ökade kostnader för repetitionsutbildning (+5 milj. kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 32,5 milj. kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Övningar m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett resen'ationsanslag av 32 500 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 67
C 14. Marinen: Beklädnad m. m.
1969/70 Utgifti 9 441570 Reservation 152 166
1970/71 Anslag 8 600 000 1971/72 Förslag 9500000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning, underhåll och förrådshållning av beklädnadsmateriel m. m. för marinen samt försök m. m. som avser denna materiel.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 10 (+ 1,4) milj. kr.
Prisomräkning + 830 000
Löpande verksamhet — 475 000
Anskaffning för förband under repetitionsutbildning +1 045 000
________________________________________________________ +1400 000
Utöver anslaget bör beställningar av beklädnadsmateriel m. m. få läggas ut inom en kostnadsram av 5 milj. kr. Betalningsutfall förutsätts ske budgetåret 1973/74.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 9,5 milj. kr. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att lägga ut beställningar utöver anslaget för nästa budgetår inom en kostnadsram av 5 milj. kr. Bemyndigandet bör dock disponeras endast i konjunkturpolitiskt syfte.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) till Marinen:
Beklädnad m. m. för budgetåret 1971/72 an
visa ett reservationsanslag av 9 500 000 kr.,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t
att medge att utöver anslaget be
ställningar av beklädnadsmateriel får läggas ut inom en
kostnadsram av 5 000 000 kr.
C 15. Marinen: Inventarier m. m.
1969/70 Utgifti 3 384 191 Reservation 585 426
1970/71 Anslag 4 000 000 1971/72 Förslag 4 300 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband. med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning, vård, förrådshållning och försök m. m. avseende kaseminventarier och förplägnadsmateriel för marinen
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 68
med undantag för inventarier som är avsedda för sjukhus eller sjukram.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 4 800 000 (+800 000) kr.
A. Kaserninventarier
1. Prisomräkning +290 000
2. Löpande verksamhet +400 000
3. Inventarier för nya lokaler m. m. —450 000
B. Förplägnadsmateriel
1. Prisomräkning +285 000
2. Löpande verksamhet + 65 000
3. Anskaffning m. m. på grund av nybyggnad, ombyggnad eller renovering av befästningar, matinrättningar, mässar
och marketenterier — 30 000
4. Förplägnadsmateriel för fältbruk +120 000
5. Lyft-och transportutrustning i matinrättningarna +120 000
+ 800 000
A 2. För underhåll av befintliga kaserninventarier och för central anskaffning av inventarier för de värnpliktigas förläggningslokaler m. m. behövs omkring 1510 000 kr. Det är angeläget att medelsbehovet för löpande anskaffning tillgodoses så att en annars ofrånkomlig standardsänkning undviks.
B 2. För den löpande verksamheten behövs 705 000 kr. Här tas dock upp endast 640 000 kr.
4. Medelsbehovet är enligt en av chefen för marinen fastställd långsiktsplan 570 000 kr. Här tas dock upp endast 470 000 kr.
6. Bortfallet av handräckningsvämpliktiga medför behov av ny utmstning för lyft och transporter.
Under budgetåret 1971/72 bör utöver anslaget få läggas ut beställningar av kaseminventarier inom en kostnadsram av 500 000 kr. Betalningsutfall fömtsatts ske budgetåret 1972/73. Vidare bör beställningar av förplägnadsmateriel för fältbmk (distributionsmateriel m. m.) få läggas ut inom en kostnadsram av 1,4 milj. kr. Betalningsutfall fömtsatts ske med 800 000 kr. under budgetåret 1972/73 och med 600 000 kr. under budgetåret 1973/74.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 4,3 milj.kr. Jag är inte beredd alt lill-styrka några materielbeställningar utöver anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Marinen: Inventarier m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 300 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 69
C 16. Marinen: Sjukvårdsmateriel
1969/70 Utgift 1976 092 Reservation 554 851
1970/71 Anslag 2 100 000 1971/72 Förslag 2450000
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel för marinens läkarmottagningar och sjukmmsavdelningar. Vidare betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel för marinens utbildning och övningar samt anskaffning av sjukvårdsmateriel och läkemedel för marinens krigsförband m. m. Slutligen betalas förrådshållning och försök beträffande förnödenheter som hänförs till anslaget.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 2 775 000 (+675 000) kr.
1. Prisomräkning +140 000
2. Materiel för läkarmottagningar m. m. +107 000
3. Materiel för utbildning och övningar + 9 000
4. Sjukvårdsmateriel och läkemedel för krigsförband +309 000
5. Beredskapslagring av vacciner m. m. +110 000
+ 675 000
2. För drift och modernisering av marinens läkarmottagningar och sjukrumsavdelningar behövs ett oförändrat belopp i fasta priser. För engångsanskaffning av utrustning till nya sjukvårdslokaler vid Karlskrona örlogsskolor har vidare tagits upp ett belopp av 107 000 kr.
3. Moderniseringen av utbildningsmaterielen i takt med den modernisering som nu genomförs vid krigsförbanden fordrar ytterligare medel.
4. Anslagsposten måste höjas med 309 000 kr. om föreliggande planer för modernisering av sjukvårdsmateriel och läkemedel för marinens krigsförband skall kunna genomföras. Med hänsyn till det ekonomiska läget har viss senareläggning redan måst accepteras. I beloppet har medräknats 100 000 kr. för fortsatt anskaffning av materiel för hälsovårdsfunktioner i krig.
5. Kostnaderna för beredskapslagring av vacciner för militärt ändamål belastar innevarande budgetår anslaget Armén: Sjukvårdsmateriel. För ändamålet behövs 715 000 kr. Beloppet bör fördelas på försvarsgrenarna och 110 000 kr. tas upp under förevarande anslag.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 2 450 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 450 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 70
C 17. Marinen: Ökning av drivmedelslagringen
Reservation —
|
1969/70 Utgift |
1000 |
|
1970/71 Anslag |
1 000 |
|
1971/72 Förslag |
1000 |
Från anslaget betalas vamkostnader för ökad lagerhållning av drivmedel för marinen.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 100 000 (+99 000) kr. Medlen avses för ersättningsanskaffning av vissa smörjmedel med begränsad hållbarhet.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Marinen: Ökning av drivmedelslagringen för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
C 18. Marinen: Drivmedelsutrustning
1969/70 Utgift! 469 915 Reservation 152 249
1970/71 Anslag 470 000
1971/72 Förslag 470000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av i marinens krigs-och fredsutrustning ingående materiel för distribution av drivmedel.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 545 000 (+75 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 470 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Drivmedelsutrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 470 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 71
C 19. Marinen: Drivmedelsförråd m. m.
|
1969/70 Utgift! |
398 469 |
|
1970/71 Anslag |
400 000 |
|
1971/72 Förslag |
500 000 |
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas frakter och transporter av drivmedel tiU och från marinens förråd samt omkostnader vid förråden och driftkostnader för marinens tankfartyg.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 495 000 (+95 000) kr.
1. Prisomräkning m. m. 20 000 kr.
2. Kostnaderna för viss dataproduktion minskar (—5 000 kr.).
3. Ändrat lagringsbehov för vissa typer av olja medför ökade omflyttningskostnader (+80 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 500 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Drivmedelsförråd m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
C 20. Marinen: Materialförråd m. m.
|
1969/70 |
Utgift! |
184 001 |
|
1970/71 |
Anslag |
210 000 |
|
1971/72 |
Förslag |
210 000 |
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas frakter och transporter m. m. samt vissa inredningsarbeten och driftsinventarier vid marinens materialförråd.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 210 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Materialförråd m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 72
C 21. Marinen: Hundbevakningstjänsten
Reservation 1 670
|
1969/70 Utgift! |
9 878 |
|
1970/71 Anslag |
10 000 |
|
1971/72 Förslag |
135 000 |
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning och transport av hundar för marinen, kostnader för besiktning av hundar för uttagning, anskaffning av viss stallmateriel m. m. samt anskaffning, vård och förrådshållning av veterinärmateriel och djurläkemedel för marinens tjänstehundhållning.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 15 000 (+5 000) kr. Ökningen beror på ökad anskaffning av hundar.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 135 000 kr. Vid anslagsberäkningen har jag tagit hänsyn till att taxesättningen vid försvarets hundskola medför ett ökat anslagsbehov, eftersom hundskolan kommer att debitera ett pris på försålda hundar m. m. som motsvarar de verkliga produktionskostnaderna.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Hundbevakningstjänsten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 135 000 kr.
C 22. Marinen: Förband med särskild budget
1969/70 Utgift 66 804 219 1970/71 Anslag 68 000 000 1971/72 Förslag 80 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid Karlskrona försvarsområde och Blekinge kustartilleriförsvar med Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona örlogsskolor och Norrlands kustartilleriförsvar med Härnösands kustartillerikår, vilka bedriver försök med verksamhetsplanering, resursbudgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll samt därav betingade organisationsförsök.
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 79 990 000 (+11 990 000) kr.
1. Prisomräkning m. m. 2 228 000 kr.
2. Ökade krav ställs på säkerhetstjänsten. Vid Blekinge kustartilleri-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 73
försvar bör därför tillkomma en arvodestjänst för pensionerad officer. För att häva underbemanningen i kassan vid Blekinge kustartilleriförsvar behövs en tjänst för förvaltare. En tjänst för underofficer kan därvid utgå (+28 494 kr.).
3. Vid genomförandet av det nya värnpliktsutbildningssystemet fastslogs behovet av viss personalförstärkning. 1966 års värnpliktsliommitté har lagt fram förslag som ytterligare imderstryker behovet. För repeti-tionsutbUdningsdetaljen vid Blekinge kustartilleriförsvar bör inrättas en arvodestjänst för officer (+19 362 kr.).
4. För samordning av utbildningsverksamheten vid Karlskrona örlogsskolor bör tillkomma en arvodestjänst för officer (+19 362 kr.).
5. Avlöningar till aktiv personal har för budgetåret 1970/71 under-budgeterats med 629 000 kr., vilket bör korrigeras nästa budgetår.
6. Grandutbildningen av vämpliktiga planläggs omfatta 700 000 tjänstgöringsdagar, vilket innebär en ökning med 41.500 dagar i förhållande tiil budgetåret 1970/71. Ökningen i antalet tjänstgöringsdagar hänför sig i huvudsak till Karlskrona örlogsskolor där dagskostnaden för värnpliktiga är något lägre än vid övriga förband (+200 000 kr.).
7. Utgiftema för grundutbildning under budgetåret 1970/71 är delvis felbudgeterade beroende på att fördelningen av tjänstgöringsdagar vid kustartilleriet ändrades sedan förbandens resursbehovsanmälan hade sänts in. Förändringen innebar att antalet tjänstgöringsdagar vid försöksförbanden ökade med ca 80 000, vilket borde ha föranlett en uppräkning av förbandsbudgetema i avseende på kostnader för mathållning, sjukvård, reseersättningar till värnpliktiga och.utökade utbildningsuppgifter (+1 081 000 kr.).
8. Repetitionsutbildningen beräknas omfatta ca 91 000 tjänstgöringsdagar. Detta innebär en minskning med ca 8 000 tjänstgöringsdagar jämfört med budgetåret 1970/71. Minskningen beror bl. a. på att en krigsförbandsövning med flottans förband inom Nedre Norrlands mili tärområde har inställts. Vidare har utgifterna för repetitionsutbildnin under budgetåret 1970/71 delvis felbudgeterats i och med att medel inte har begärts för repetitionsutbildning med förband ur flottan inom Nedre och Övre Norrlands militärområden. Detta innebär en ökning av antalet tjänstgöringsdagar med 4 500 (+624 000 kr.).
9. Genom
en avsevärd minskning av de gratistjänster som tidigare har
lämnats till försöksförbanden i
enlighet med överbefälhavarens direktiv
beräknas utgifterna stiga med 7 161 000 kr.
Anslaget har beräknats med utgångspunkt i primäruppdrag under följande delproduktionsområden.
3* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 74
Allmän ledning och förbandsverksamhet 42 894 000
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet 4 042 000
Utbildning till och av fast anställd personal 7 162 000
Grundutbildning av värnpliktiga ' 20 971000
Repetitionsutbildning 4 921 000
_________________________________________________________ 79 990 000
De beräknade utgifterna fördelar sig på utgiftsslag enligt följande.
Personallöner 46 897 000
Värnpliktiga 14 916 000
Materiel och tjänster 16 262 000
Mark och anläggningar 1 915 000
_________________________________________________________ 79 990 000
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 80 milj. kr. Jag kan inte biträda marinchefens förslag om nya tjänster (2—4). I övrigt har jag ansett mig böra i huvudsak godta hans beräkningar av medelsbehovet. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Marinen: Förband med särskild budget för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 80 000*000 kr.
C 23. Anskaffning av fartygsmateriel m. m.
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 229 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av fartygsmateriel m.m. för budgetåret 1971/72 beräkna ett reservationsanslag av 270 000 000 kr.
C 24. Underhåll av fartyg m. m.
1969/70 Utgift! 92 671315 Reservation 3 078 648
1970/71 Anslag 81000 000 1971/72 Förslag 90000000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas utgifter för underhåll av fartyg, helikoptrar och övrig vapen- och skeppsteknisk materiel inom marinen.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 92 (+11) milj. kr. , ,
Av ökningen avser 10 milj. kr. prisomräkning. Den restriktiva till-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 75
delningen av anslagsmedel de senaste budgetåren har framtvingat avsteg i den långsiktiga underhållsplaneringen, vilket bl. a. har inneburit senareläggning av generalöversyner av stridsfartyg. Det har därutöver blivit nödvändigt att inställa generalöversynen för en jagare och reducera den för en jagare.
Dimensioneringen av verkstadsavdelningen vid Ostkustens örlogsbas kommer att medföra kostnadsökningar under anslaget. I avvaktan pä ytterligare erfarenheter har ingen korrigering härför gjorts vid beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1971/72.
Anslaget föreslås få disponeras enhgt följande plan. Som jämförelse anges motsvarande poster enligt underhållsplanen för innevarande budgetår (milj. kr.).
Flottan Fartygsbundet underhåll Ej fartygsbundet underhåll
Kustartilleriet
Gemensamt
|
Anvisat |
Förslag |
|
1970/71 |
1971/72 |
|
43,2 |
52,4 |
|
13,9 |
15,4 |
|
10,5 |
11,5 |
|
13,4 |
12,7 |
|
81,0 |
92,0 |
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 90 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 000 kr.
C 25. Anskaffning av vissa maskiner m. m.
1969/70 Utgift 700 000 Reservation 602 448
1970/71 Anslag 700 000
1971/72 Förslag 700000
Från anslaget betalas anskaffning av arbetsmaskiner och verkstads-utrustning m. m. för marinens verkstäder och baser, lyftanordningar och hanteringsredskap för vissa förråd, omformaraggregat för fartygsanslutning tUl kaj samt utmstning för vissa krigsreparationsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 000 000 (+300 000) kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 700 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 76
att till Anskaffning av vissa maskiner m. m. för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.
C 26. Bidrag till sjövärnskåren
|
1969/70 Utgift |
.677 583 |
Reservation |
|
1970/71 Anslag |
725 000 |
|
|
1971/72 Förslag |
750 000 |
|
2 423
Från anslaget utgår bidrag till sjövärnskårens verksamhet.
Chefen för marinen
Anslaget bör föras upp med 809 000 (+84 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning 24 000 kr.
2. Utbildningspremier samt resor och
traktamenten enligt prop.
1970: 18 (SU 87, rskr 194) tillkommer (+60 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 750 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjövärnskåren för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
77
D FLYGVAPNET
D 1. Flygstaben
1969/70 Utgift 18 401 975 1970/71 Anslag 19 810 000 1971/72 Förslag ' 21 890 000
Flygstaben är organiserad på en planeringsavdelning, två sektioner, en flygsäkerhetsavdelning, en systemgrapp, en chefsexpedition och ett centralorgan för den militära vädertjänsten.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Chefen för |
Departements- |
|
|
|
|
flygvapnet |
chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Militär och civilmilitär personal |
|
|
|
|
|
officerare och motsvarande |
144 |
+ |
3 |
of. |
|
underofficerare och motsva- |
|
|
|
|
|
rande |
31 |
— |
1 |
of. |
|
underbefäl och motsvarande |
9 |
+ |
1 |
of. |
|
Civil personal |
|
|
|
|
|
handläggande personal |
18 |
|
of. |
of. |
|
övrig personal |
148 |
+ |
1 |
of. |
|
|
350 |
+ |
4 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
15 169 000 |
+ |
617 000 |
+ 314 000 |
|
Sjukvård |
40 000 |
|
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
523 000 |
+ |
43 000 |
+ 35 000 |
|
Lokalkostnader |
584 000 |
---- |
43 000 |
— 29 000 |
|
Expenser |
3 494 000 |
+ 2 420 000 |
+ 1 760 000 |
|
|
Därav representation |
6 000 |
|
of |
of |
|
|
19 810 000 |
+ 3 037 000 |
+ 2 080 000 |
|
Chefen för flygvapnet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 403 231 kr.
2. För att ålagda arbetsuppgifter skall kunna lösas på ett tillfredsställande sätt behövs ytterligare fem tjänster, varav en tjänst för överstelöjtnant eller major, en arvodestjänst för pensionerad officer, en tjänst för stabstrafikledare, en tjänst för rustmästare och en tjänst för byråassistent. En tjänst för fanjunkare kan utgå (+176 940 kr.).
3. Utgiftema för förbandsövningstillägg och krigsförbandstillägg beräknas öka (+17 900 kr.).
4. Medelsbehovet för avlöningar till tillfälligt anställd och frivilligt
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
78
tjänstgörande personal ökar (+47 000 kr.).
5. Utgiftema för ADB stiger (+2 357 000 kr.).
6. För övriga expenser behövs ytterligare 23 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygstaben för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 21 890 000 kr.
D 2. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
1969/70 Utgift! 203 641 843 1970/71 Anslag 208 500 000 1971/72 Förslag 206000000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Chefen för |
Departements- |
|
|
|
|
flygvapnet |
|
chefen |
|
PersonaP |
|
|
|
|
|
Militär personal |
|
|
|
|
|
officerare |
626 |
+ 6 |
|
of. |
|
underofficerare |
879 |
+ 17 |
|
of. |
|
underbefäl |
933 |
+ 1 |
|
of. |
|
personal i arvodestjänst |
82 |
+ 7 |
|
of. |
|
Civilmilitär personal |
3 431 |
+ 12 |
+ |
1 |
|
Civil personal |
|
|
|
|
|
handläggande personal |
151 |
of. |
|
of. |
|
övrig personal |
1 761 |
+ 16 |
+ |
4 |
|
|
7 863 |
+ 59 |
+ |
5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
211600 000 |
+ 2 213 000 |
—: |
1150 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Avlöningar till viss personal |
|
|
|
|
|
i verkstadsdrift |
2 450 000 |
+ 250 000 |
+ |
750 000 |
|
Avlöningar till personal i civil |
|
|
|
|
|
luftfart |
650 000 |
— 100 000 |
— |
100 000 |
|
Nettoutgift |
208 500 000 |
+ 2 363 000 |
—: |
2 500 000 |
1 Även personal som avlönas från anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Chefen för flygvapnet
1. På grand av ökade arbetsuppgifter vid byggnads- och intendentur-avdelningarna behövs vid sektorflottiljema fem tjänster för förvaltare
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 79
(+183 660 kr.).
2. Stridslednings- och luftbevakningsorganisationen behöver förstärkas med tjänster för en kapten, en löjtnant, en förvaltare, tre fanjunkare, tre fanjunkare eUer sergeanter, en rastmästare eller överfurir, en tekniker, sju vaktman, en kokerska och ett ekonomibiträde (+ 522 720 kr.).
3. För flygtrafikledningsorganisationen behövs en tjänst för stabstrafikledare samt tre tjänster för förste trafikledare (+187 424 kr.).
4. Vid sektorflottiljer föreligger behov av sammanlagt fem tjänster för förste materielmästare (+166 260 kr.).
5. För planering m.m. av repetitionsutbildningen inom flygvapnet krävs fem arvodestjänster för pensionerad officer (+130 000 kr.).
6. Vid F 5, F 11 och F 16 bör sammanlagt fyra förvaltartjänster tillkomma i utbyte mot tjänster för fanjunkare (+25 536 kr.).
7. Arbetsuppgifterna vid flygvapnets bomb- och skjutskola har ökat. Skolan behöver därför tillföras en tjänst för kontorsskrivare (+28 524 kr.).
8. Ställning togs inte till första flygeskaderns organisation i samband med att vissa andra regionala staber organiserades om (prop. 1966: 110 s. 71, SU 99, rskr 248). Eskaderstabens organisation bör nu fastställas enligt ingivet förslag. Detta innebär att eskadern för budgetåret 1971/72 behöver tillföras fyra tjänster för regementsofficer eller kapten, en tjänst för förvaltare, en tjänst för förste verkmästare, en tjänst för fanjunkare och en tjänst för kontorsbiträde (+314 988 kr.).
9. För vissa befordringar på grand av uppnådd ålderskompetens behövs ytterligare 151 000 kr. Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst ökar med 24 400 kr. För tillfällig anställning m.m. behövs 200 000 kr. mer än under budgetåret 1970/71. För representationsbidrag för förbandschefer (motsvarande) behövs 17 000 kr. (+392 400 kr.).
10. Antalet icke-ordinarie fänrikar och löjtnanter har ökat med tre. Detta medför behov av ytterligare 82 000 kr.
11. Flygräddningsberedskapen med helikopter vid F 17 har utökats. Detta kräver ytterligare 60 000 kr. för beredskapstillägg.
12. Kostnaderna för krigsförbandsövningstillägg beräknas öka med 119 000 kr.
13. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift beräknas minska med 250 000 kr. Motsvarande post för avlöningar till personal i civil luftfart beräknas öka med 100 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 206 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för en förvaltare, tre fanjunkare, en kokerska och ett ekonomibiträde (2) samt en förste trafik-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 80
ledare (3). Jag har räknat med att de nämnda underofficerstjänsterna skall inrättas i utbyte mot fyra tjänster för sergeant. Ytterligare medel har vidare beräknats för vissa befordringar på grund av uppnådd ålderskompetens och för tillfällig anställning m. m. (9). Vidare har jag beräknat medel för avlöning till-ett ökat antal icke-ordinarie fänrikar och löjtnanter (10) samt för beredskapstillägg (11) och krigsförbandsövningstill-lägg(12).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 206 000 000 kr.
D 3. Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga
1969/70 Utgifti 15 729 512 1970/71 Anslag 16 000 000 1971/72 Förslag 15780000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för penningbidrag, premier, utryckningsbidrag, särskilda ersättningar fÖr vissa slag av tjänstgöring och inkvarteringsersättningar till värnpliktiga vid flygvapnet, allt enligt bestämmelserna i vämpliktsavlöningskungörelsen (1970: 676).
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 15 880 000 (—120 000) kr. Antalet tjänstgöringsdagar för vämpliktiga vid flygvapnet beräknas för nästa budgetår till omkring 2 153 000, varav omkring 2 043 000 för gmndutbildning m.m. och omkring 110 000 för repetitionsutbildnihg m.m. I jämförelse med vad som har beräknats för budgetåret 1970/71 innebär detta en minskning med omkring 121000 tjänstgöringsdagar. Utgifterna för avlöningar m. m. till vämpliktiga vid flygvapnet beräknas till sammanlagt 19 790 000 (+990 000) kr. Ökningen beror på att penningbidraget för värnpliktig har höjts med en krona för dag den 1 januari 1971. Av det angivna totala beloppet bör 15 880 000 anvisas under detta anslag.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 15 780 000 kr. Jag kan i huvudsak godta flygvapenchefens beräkningar av antalet tjänstgöringsdagar. Jag räknar dock med ett något mindre antal tjänstgöringsdagar för vämpliktiga i handräckningstjänst.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 15 780 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 81
D 4. Flygvapnet: Tjänstepremier m. m.
1969/70 Utgift 3 491 199
1970/71 Anslag 2 200 000 1971/72 Förslag 3000000
Från anslaget bestrids utgifter för tjänstepremier och civilanställnings-utbildning för fältflygare och flygnavigatörer.
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 2,2 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 3 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Tjänste premier m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
D 5. Flygvapnet: Sjukvård m. m.
1969/70 Utgifti 2 616 319 1970/71 Anslag 2 600 000 1971/72 Förslag 2 600 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas sjukvård, begravningshjälp, skyddsympning m. m. vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter i den mån utgifterna inte skall bestridas från annat anslag. Vidare bestrids från anslaget kostnader för löneförmåner till tjänsteläkare inom förbandssjukvården, vissa kostnader i samband med kurser för förbandssjuksköterskor och instraktionssköterskor, vissa ADB-kostnader samt viss medicinsk litteratur.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 2 460 000 (—140 000) kr. Minskningen beror på minskat antal tjänstgöringsdagar för vämpliktiga.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 2,6 milj. kr. Jag har vid anslagsberäkningen tagit hänsyn till att utgifter för militärmusiken inte längre skall belasta anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 82
att till Flygvapnet: Sjukvård m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.
D 6. Flygvapnet: Reseersättningar m. m.
1969/70 Utgifti 10 618 213 1970/71 Anslag 10 700 000 1971/72 Förslag 12700000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas resekostnadsersättningar, traktamenten och flyttningsersättningar m. m.
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 11 885 000 (+1 185 000) kr.
1. Medelsbehovet ökar på grund av höjda biljettpriser och nattrakta-menten (+685 000 kr.).
2. Med hänsyn till den ökade belastning som kan förutses på anslaget behövs ytteriigare 500 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 12,7 milj. kr. lag har vid anslagsberäkningen beaktat det nya avtal om kostnader för transporter m. m. för försvaret som jag har berört i det föregående.
lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett förslagsanslag av 12 700 000 kr.
D 7. Flygvapnet: Rekryteringskostnader
1969/70 Utgift 447 198 Reservation 6 505
1970/71 Anslag 450 000
1971/72 Förslag 450 000
Från anslaget bestrids utgifter som hänger samman med rekrytering av militär och civilmilitär personal vid flygvapnet samt utgifter för anställningspenningar m. m.
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 792 000 (+342 000) kr. " -
1. Prisomräkning 72 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 83
2. För annonsering, broschyrer och annat informationstryck behövs ytterligare 191 000 kr.
3. Antalet anställningsprövningar beräknas öka (+79 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 450 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Rekryteringskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.
D 8. Flygvapnet: Bränsle m. m.
1969/70 Utgift! 9 875 481 1970/71 Anslag 9 650 000 1971/72 Förslag 10 400 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för bränsle, elektrisk energi och vatten m. m. vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter samt för anslutning av värme-, el-, vatten- och avloppsledningar till flygvapnets befintliga byggnader och anläggningar m. m.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 10 300 000 (+650 000) kr.
1. Prisomräkning 100 000 kr.
2. Förbrakningen av bränsle och elektrisk energi ökar (+550 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 10,4 milj. kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Bränsle m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 400 000 kr.
D 9. Flygvapnet: Renhållning
1969/70 Utgift! 4 140 155 1970/71 Anslag 4 770 000 1971/72 Förslag 4970000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 84
Från anslaget bestrids utgifter för renhållning och renhållningsmateriel i byggnader och anläggningar som disponeras av flygvapnets förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 4 970 000 (+200 000) kr. Ökningen avser prisstegringar för renhållningsmateriel.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 4 970 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att utgifter för militärmusiken inte längre skall belasta anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Renhållning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 970 000 kr.
D 10. Flygvapnet: Telefon m. m.
1969/70 Utgift! 6 527 272
1970/71 Anslag 6 075 000 1971/72 Förslag 6255000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas samtalsavgifter, telegram, luftbevaknings- och flygsäkerhetsförbindelser samt utbyggnad av telefonväxlar m. m. vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter samt vid stridslednings- och luftbevakningsorgan och flygbaser.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 6 255 000 (+180 000) kr.
1. Prisstegringar på fjärrskriftpapper samt höjda inträdesavgifter för vissa telefonväxlar ökar medelsbehovet (+55 000 kr.).
2. Samtalsfrekvensen ökar (+125 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Telefon m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 255 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 85
D 11. Flygvapnet: Tvätt
1969/70 Utgift! 1 110 614
1970/71 Anslag 1 350 000
1971/72 Förslag 1 350 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband méd särskild budget
Från anslaget betalas tvätt som utförs vid försvarets materielverks tvättinrättning och vid förenade fabriksverkens tvätterier m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 320 000 (—30 000) kr.
1. Priserna vid förenade fabriksverkens tvätterier har ökat (+120 000 kr.).
2. Genom överföring av tjänstgöringsdagar tUl förband med särskild budget minskar medelsbehovet under anslaget (—150 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1 350 000 kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 350 000 kr.
D 12. Flygvapnet: Övriga expenser m. m.
1969/70 Utgift! 1 786 458
1970/71 Anslag 1 900 000
1971/72 Förslag 2 110 000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas skrivmateriel, kontorsmaskiner, annonsering, vakttjänst m. m. vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 2 120 000 (+220 000) kr.
1. Prisstegringar för bevakning, kontorsmateriel och annonsering m. m. ökar medelsbehovet (+136 000 kr.).
2. Medelsbehovet för bevakning har räknats om till prisläget i maj 1969 (+84 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 2 110 000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att utgifter för militärmusiken inte längre skall belasta ån-slaget.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 86
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Övriga expenser m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 110 000 kr.
D 13. Flygvapnet: Mathållning
1969/70 Utgift! 12 390 392 1970/71 Anslag 10 000 000 1971/72 Förslag 11 500000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för livsmedel till flygvapnets förband och utbildningsanstalter för utspisning på förläggningsorten och under övningar. Vidare betalas kvartersförplägnad och ersättning för fri förplägnad till personal ur flygvapnet samt lagerhållning och transport av livsmedel m. m. Från anslaget betalas också anskaffning m. m. av foder till tjänstehundar.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 10 900 000 (+900 000) kr.
1. Prisomräkning m. m. 1 milj. kr.
2. Ändrad portionsstyrka m. m. minskar medelsbehovet med 400 000 kr.
3. Viss lageruppbyggnad bör ske av beredskapsskäl (+300 000 kr.).
D epartementschefen
Anslaget bör föras upp med 11,5 milj. kr. Jag har därvid inte beräknat medel för lageruppbyggnad av beredskapsskäl (3). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 000 kr.
D 14. Flygvapnet: Övningar m. m.
1969/70 Utgift! 18 492 390 Reservation 7 986 938
1970/71 Anslag 19 250 000 1971/72 Förslag 20500000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Flygvapnet: Förband med särskild budget och Militärområdesstaber med särskild budget
Från anslaget bestrids i huvudsak utgifter som direkt kan hänföras till utbildnings- och övningsverksamheteri, dock inte utgifter för krigsmateriel, ammunition, beklädnad, mathållning, sjukvård eller förlägg-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 87
ning i kasern. Från anslaget betalas inte heller administrativa omkostnader eUer sådana utgifter för avlöningsförmåner som bestrids från annat anslag.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 22 150 000 (+2 900 000) kr.
1. Prisomräkning 1 250 000 kr.
2. Ökad verksamhet (+1 650 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 20,5 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Övningar m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 20 500 000 kr.
D 15. Flygvapnet: Beklädnad m. m.
1969/70 Utgift! 11930 638 Reservation 1503 581
1970/71 Anslag 11400 000 1971/72 Förslag 12500000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning, underhåll och förrådshållning av beklädnadsmateriel m. m. för flygvapnet samt försök m. m. som avser denna materiel.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 13,4 (+2) milj. kr.
Prisomräkning +1 100 000
Löpande verksamhet — 270 000
Anskaffning för förband under repetitionsutbildning + 680 000
Anskaffning för bristtäckning + 490 000
________________________________________________ +2 000 000
Utöver anslaget bör beställningar av
beklädnadsmateriel m.m. få läg
gas ut inom en kostnadsram av 7 mUj. kr.
Betalningsutfall fömtsatts ske
budgetåret 1973/74. ;
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 12,5 milj. kr. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att lägga ut beställningar utöver anslaget för nästa budgetår inom en kostnadsrarn av 5 milj. kr. Bemyndigan-, det bör dock disponeras endast i konjunkturpolitiskt syfte.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 88
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) tiU Flygvapnet: Beklädnad m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 12 500 000 kr.,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att utöver anslaget beställningar av beklädnadsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 5 000 000 kr.
D 16. Flygvapnet: Inventarier m. m.
1969/70 Utgift! 3 329 806 Reservation . 993 726
1970/71 Anslag 3 600 000 1971/72 Förslag 4300000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning, vård, förrådshållning och försök m. m. avseende kaserninventarier och förplägnadsmateriel för flygvapnet med undantag för inventarier som är avsedda för sjukhus eller sjukram.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 5 715 000 (+2 115 000) kr.
A. Kaserninventarier
1. Prisomräkning ' + 330 000
2. Löpande verksamhet — 375 000
3. Inventarier för nya lokaler m. m. +1 050 000
B. Förplägnadsmateriel
1. Prisomräkning + 385 000
2. Löpande verksamhet '+ 85 000
3. Anskaffning m. m. på grund av nybyggnad, ombyggnad eller renovering av befästningar, matinrättningar, mässar
och marketenterier + 405 000
4. Förplägnadsmateriel för fältbruk + 35 000
5. Lyft- och transportutrustning i matinrättningarna + 200 000
________________________________________________________ +2115 000
A 2. För underhåll av befintliga kaseminventarier och för central anskaffning av inventarier för de värnpliktigas förläggningslokaler m. m. behövs omkring 1,6 milj. kr. Här tas dock upp endast 1 145 000 kr. Det är angeläget att dessa materielbehov tillgodoses så att en annars ofrånkomlig standardsänkning undviks.
3. Medelsbehovet för inventarier till nya lokaler är 1 495 000 kr. Det är angeläget att behovet av kaseminventarier tillgodoses i takt med renoveringar och nybyggnader ni. m.
B 2. För den löpande verksamheten behövs 720 000 kr. Nu tas dock upp endast 635 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 89
3. Medelsbehovet är 785 000 kr.
4. Medlen avses för bristtäckning enligt en av chefen för flygvapnet fastställd långsiktsplan.
5. Bortfallet av handräckningsvärnpliktiga medför behov av ny utmstning för lyft och transporter.
Under budgetåret 1971/72 bör utöver anslaget få läggas ut beställningar av kaseminventarier inom en kostnadsram av 500 000 kr. Betalningsutfall fömtsatts ske budgetåret 1972/73. Vidare bör beställningar av förplägnadsmateriel för fältbruk (distributionsmateriel m. m.) få läggas ut inom en kostnadsram av 1 270 000 kr. Betalningsutfall förutsätts ske med 635 000 kr. under ettvart av budgetåren 1972/73 och 1973/74.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 4,3 milj. kr. Jag är inte beredd att tillstyrka några materielbeställningar utöver anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Inventarier m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 300 000 kr.
D 17. Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel
1969/70 Utgift! 961 479 Reservation 28 201
1970/71 Anslag 900 000
1971/72 Förslag 1 050000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel för flygvapnets läkarmottagningar och sjukrumsavdelningar. Vidare betalas anskaffning och underhåll av sjukvårdsmateriel för flygvapnets utbildning och övningar samt anskaffning av sjukvårdsmateriel och läkemedel för flygvapnets krigsförband m. m. Slutligen betalas förrådshållning och försök beträffande förnödenheter som hänförs till anslaget.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 1 797 000 (+897 000) kr.
1. Prisomräkning + 60 000
2. Sjukvårdsmateriel och läkemedel för krigsförbanden +747 000
3. Beredskapslagring av vacciner m. m. + 90 000
+ 897 000
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 90
2. Anslagsnivån måste höjas väsentligt om föreliggande planer för modernisering av basbataljonemas sjukvårdsmateriel skall kunna genomföras.
3. Kostnaderna för beredskapslagring av vacciner för militärt ändamål belastar innevarande budgetår anslaget Armén: Sjukvårdsmateriel. För ändamålet behövs 715 000 kr. Beloppet bör fördelas på försvarsgrenarna och 90 000 kr. tas upp under förevarande anslag.''
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med I 050 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 050 000 kr.
D 18. Flygvapnet: Ökning av drivmedelslagringen
|
1969/70 |
Utgift |
1000 |
|
1970/71 |
Anslag |
1 000 |
|
1971/72 |
Förslag |
1000 |
Reservation
Från anslaget betalas varukostnader för ökad lagerhållning av drivmedel för flygvapnet.
Försvarets materielverk
Anslaget bör oförändrat föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Disponibla medel på flygvapnets förrådstitel för drivmedelslagring bedöms täcka kostnaderna för att fylla sådana nya lagringsutrymmen som beräknas bh färdiga under budgetåret 1971/72.
Departementschefen
lag biträder materielverkets förslag. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Ökning av drivmedelslagringen för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
D 19. Flygvapnet: Drivmedelsutrustning
1969/70 Utgift 1428 293 Reservation 4 092 011
1970/71 Anslag 1 800 000
1971/72 Förslag 1 800000
Från anslaget betalas anskaffning av i flygvapnets krigs- och freds-utrastning ingående materiel för distribution av drivmedel samt anskaffning av vissa cisterner för flygdrivmedel på flygplatser.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 91
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 2 090 000 (+290 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1,8 milj. kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Drivmedelsutrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.
D 20. Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m.
1969/70 Utgift! 6 202 085 1970/71 Anslag 6 260 000 1971/72 Förslag 7300000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas frakter och transporter av drivmedel till och från flygvapnets förråd samt omkostnader vid förråden.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 7 300 000 (+1 040 000) kr.
1. Prisomräkning m. m. 940 000 kr.
2. Minskade inkomster medför ökat anslagsbehov (+100 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett förslagsanslag av 7 300 000 kr.
D 21. Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten
1969/70 Utgift 63 377 Reservation 34 273
1970/71 Anslag 70 000
1971/72 Förslag 610 000
Från anslaget betalas anskaffning och transport av hundar för flygvapnet, kostnader för besiktning av hundar för uttagning, anskaffning av viss stallmateriel m. m. samt anskaffning, vård och förrådshållning av veterinärmateriel och djurläkemedel för flygvapnets tjänstehundhållning.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 92
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 90 000 (+20 000) kr. Ökningen beror på ökad anskaffning av hundar samt ökade vård- och besiktningskostnader.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 610 000 kr. Vid anslagsberäkningen har jag tagit hänsyn till att taxesättningen vid försvarets hundskola medför ett ökat medelsbehov under anslaget, eftersom hundskolan kommer att. debitera ett pris på försålda hundar m. m. som motsvarar de verkliga produktionskostnaderna.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 610 000 kr.
D 22. Flygvapnet: Förband med särskild budget
1969/70 Utgift 83 492 942 1970/71 Anslag 88 000 000 1971/72 Förslag 95 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid Skaraborgs flygflottilj och Skånska flygflottiljen, vilka bedriver försök med verksamhetsplanering, resursbudgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll samt därav betingade organisationsförsök.
Chefen för flygvapnet
Anslaget bör föras upp med 96 307 000 (+8 307 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 6 234 000 kr.
2. I samband med att F 9 drogs in övertogs förvaltningsansvaret för flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsanläggningar m. m. inom Västra militärområdet av chefen för F 7. Chefens för F 7 ansvarsområde har därigenom blivit synnerligen stort. Därför bör en tjänst för regementsofficer, avsedd för intendent vid flottiljen, tillkomma varvid en tjänst för regementsofficer eller kapten kan utgå. På grund av ökade arbetsuppgifter vid F 10:s byggnadsavdelning behövs en tjänst för förvaltare (+41 484 kr.).
3. Genom avtal år 1965 är de tekniska cheferna i sektorflottilj placerade i lönegrad B 5. En tjänst för flygdirektör av första graden i lönegrad B 5 bör därför tillkomma vid F 7 i utbyte mot en tjänst för flygdirektör av första graden i lönegrad A 30. Den materiel som förvaltas vid flygmaterielförråden har utökats. Vid sektorflottiljema behövs med hänsyn till den ökade materielmängden en biträdande chef för förråden.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 93
Härför bör tillkomma två tjänster för förste materielmästare vid F 7 och F 10 (+67 872 kr.).
4. Stridslednings- och luftbevakningsorganisationen vid F 10 behöver förstärkas med tjänster för en- förvaltare, en fanjunkare, en kokerska, ett ekonomibiträde och två vaktman (+166 104 kr.).
5. Erfarenheterna från det för flygvapnet helt nya systemet med krigsförbandsvisa repetitionsövningar enligt VU 60-systemet visar entydigt att planeringsresursema härför måste förstärkas vid flottiljerna. Denna planering torde delvis kurma utföras av äldre officerare. För att täcka de mest angelägna planeringsbehoven behövs vid F 7 och FIO två arvodestjänster för officer (+54 000 kr.).
6. Medelsbehovet för krigsförbandsövningar minskar med 1 630 000 kr.
7. Flygtidsuttaget minskar, vilket i oförändrat prisläge innebär en kostnadsminskning av 1 358 000 kr.
8. Antalet tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning minskar med ca 8 000 (—120 000 kr.).
9. Utbildning till och av fast anställd personal ökar, bl. a. tillkommer en hjälpteknikerkurs vid F 7 (+176 000 kr.).
10. Övergång till nya
flygplantyper och ökat underhållsbehov på
grund av det kvarvarande flygplansbeståndets åldersstraktur medför att
flygtimkostnaderna ökar med 4 212 000 kr.
11. Övriga förändringar ökar medelsbehovet med 463 540 kr.
Anslaget har beräknats med utgångspunkt i primärappdrag. under följande delproduktionsområden.
Allmän ledning och förbandsverksamhet 12 971 000
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet 69 489 000
Utbildning till och av fast anställd personal 6 588 000
Grundutbildning av värnpliktiga 6 728 000
Repetitionsutbildning 531 000
________________________________________________________ 96 307 000
De beräknade utgifterna fördelar sig på utgiftsslag enligt följande.
Personallöner 39 069 000
Värnpliktiga 3 910 000
Materiel och tjänster 51 968 000
Mark och anläggningar 1 360 000
96 307 000
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 95 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en flygdirektör av första graden vid F 7. En flygdirektörstjänst kan samtidigt dras in (3). Jag har vidare beräknat me-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 94
del för en förstärkning av stridslednings- och luftbevakningsorganisationen vid F 10 med en fön'altare, en fanjunkare, en kokerska och ett ekonomibiträde (4). Jag har räknat med att de nämnda underofficers-tjänsterna skall inrättas i utbyte mot två tjänster för sergeant. I övrigt har jag ansett mig böra i huvudsak godta flygvapenchefens beräkningar av medelsbehovet utom vad avser ökade flygkostnader, där en viss anpassning bör ske till min beräkning av anslaget Drift och underhåll av flygmateriel m. m.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygvapnet: Förband med särskild budget för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 000 kr.
D 23. Anskaffning av flygmateriel m. m.
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 968 282 000 kr. Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning av flygmateriel m.m. för budgetåret 1971/72 beräkna ett reservationsanslag av 1 124 753 000 kr.
D 24. Drift och underhåll av flygmateriel m. m.
1969/70 Utgift! 242 636 727 Reservation 113 013 949
1970/71 Anslag 232 000 000 1971/72 Förslag 245000000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Flygvapnet: Förband med särskild budget
Från anslaget betalas drivmedel för flygplan och motorfordon, underhåll och vård av flygplan, robotar och markutrastning samt vissa moderniseringsarbeten på flygmateriel m. m.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 270,5 (+38,5) milj. kr.
Av ökningen är 20 milj. kr. att hänföra till prisomräkning. Övrig ökning beror främst på att flygtidsuttaget budgetåret 1971/72 kommer att bli större än innevarande budgetår.
Anslaget föreslås få disponeras enligt följande plan. Som jämförelse anges motsvarande poster enligt planen för innevarande budgetår (milj. kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
95
Drivmedelskostnader
Flygplan
Motorfordon Underhållskostnader m. m. Omställning av verkstadsdriften Avlöningar
Avgår för reservdelar
|
Anvisat |
Förslag |
|
1970/71 |
1971/72 |
|
26,0 |
26.7 |
|
4,3 |
5,0 |
|
187,0 |
233,4 |
|
2,5 |
2,5 |
|
12,2 |
12,9 |
|
— |
—10,0 |
|
232,0 |
270,5 |
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 245 mUj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Drift och underhåll av flygmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 245 000 000 kr.
D 25. Understöd åt segelflygverksamhet m. m.
|
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag |
|
420 000 430 000 470 000 |
Reservation
Från anslaget utgår bidrag till den av Svenska Aeroklubben ledda segelflygverksamheten.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Chefen
för Departements
flygvapnet chefen
Löner och arvoden m. m. Bidrag till materielkostnader Bidrag till utbildningsverksamheten i övrigt
244 000 61000
125 000 430 000
+ 69 000 + 37 000
+ 99 000 +205 000
+ 10 000 of.
+ 30 000 + 40 000
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Understöd åt segelflygverksamhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 470 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
96
E GEMENSAMMA STABER M. M.
E 1. Försvarsstaben: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
20 795 312 22 410 000 22 551 000
Försvarsstaben är överbefälhavarens stab. I stabens arbetsuppgifter ingår bl. a. att biträda överbefälhavaren i fråga om ledning av den operativa verksamheten inom krigsmakten samt krigsmaktens utveckling och inriktning. Staben är organiserad på operationsledning och fyra sektioner för i huvudsak samverkansfrågor (sektion 1), underrättelse-och säkerhetstjänst (sektion 2), personalfrågor och .försvarsupplysning (sektion 3) samt studie- och planeringsverksamhet (sektion 4). Dessutom finns en personalvårdsbyrå, en kommendanturavdelning och en befästningsinspektion. I sektion 1 ingår totalförsvarets signalskyddsav-delning.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Överbefälha- |
Departements- |
|
|
|
varen |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
|
|
|
|
officerare |
172 |
of. |
of. |
|
övriga |
33 |
of. |
of. |
|
Övrig personal |
|
|
|
|
militär personal |
23 |
of. |
of. |
|
civil personaP |
124 |
+ 2 |
of. |
|
|
352 ■ |
+ 2 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
16 309 000 |
—151 000 |
—297 000 |
|
Särskilda förmåner och rese- |
|
|
|
|
ersättningar för försvars- |
|
|
|
|
attachéer och biträdande för- |
|
|
|
|
svarsattachéer |
1 300 000 |
+ 70 000 |
+ 70 000 |
|
Sjukvård m. m. |
70 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
|
Reseersättningar |
473 000 |
+ 22 000 |
+ 20 000 |
|
Därav utrikes resor |
50 000 |
of |
of |
|
Lokalkostnader |
1 173 000 |
+ 196 000 |
+ 288 000 |
|
Expenser |
3 085 000 |
—285 000 |
—345 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
engångsutgifter |
150 000 |
— 50 000 |
—100 000 |
|
representation |
30 000 |
of |
of |
|
Kostnader för biträdespersonal |
|
|
|
|
åt försvarsattachéer |
— |
— |
+400 000 |
|
|
22 410 000 |
—143 000 |
+ 141000 |
1 Exklusive biträdespersonal till försvarsattachéer, vilka redovisas under tredje huvudtiteln
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 97
Överbefälhavaren
1. Löne- och prisomräkning m. m. — 190 052 kr.
2. En tjänst för kansliskrivare bör omvandlas till tjänst för assistent i Ae 15. Ur beredskapssynpunkt och för erforderlig modernisering av anropssignalsystem bör vidare produktionsdetaljen vid totalförsvarets signalskyddsavdelning förstärkas med en fotograf och en tekniker. Ytterligare medel behövs för att försvarsstaben skall kunna möta det behov av arbetskraft som uppstår genom bl. a. vakanser och de tillfälliga uppdrag som staben erhåller (+109 052 kr.).
3. Vid bifall till överbefälhavarens förslag till nya bestämmelser om språkutbildningen i ryska kommer medelsbehovet härför att öka med 38 000 kr.
4. Med hänsyn till belastningen och beräknade flyttningskostnader under budgetåret 1971/72 behövs ytterligare medel för reseersättningar till försvarsattachéer (+70 000 kr.).
5. För nya lokaler behövs sammanlagt 142 500 kr. och för fortsatt komplettering och modernisering av maskinutrustningen för reproduktionsverksamhet m. m. ett engångsbelopp av 100 000 kr. Behovet av expensmedel minskar med 262 500 kr. genom att behovet av datamaskintid har kunnat sänkas tack vare ett effektivare utnyttjande av materielverkets datacentral och med ytterligare 50 000 kr. genom att engångsutgifter under budgetåret 1970/71 faller bort (—170 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 22 551 000 kr. Jag har därvid beaktat det ökade medelsbehov som följer av att kostnaderna for vissa biträden till försvarsattachéer fr. o. m. budgetåret 1971/72 skall belasta fjärde huvudtiteln. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Försvarsstaben: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 22 551 000 kr.
E 2. Försvarsstaben: Särskilda förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 7 434 527
1970/71 Anslag 7 330 000 1971/72 Förslag 7 830 000
Med hänvisning till en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarsstaben: Särskilda förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 830 000 kr. 4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 98
E 3. Försvarsstaben: övningar
Reservation 265 911
|
1969/70 Utgift |
350 521 |
|
1970/71 Anslag |
480 000 |
|
1971/72 Förslag |
135 000 |
Från anslaget bestrids utgifter dels för fältövningar och utbildningskurser för försvarsstabens personal och sådan personal som genom stabens försorg placeras i specialbefattningar, dels för vissa större stabsövningar.
överbefälhavaren
Anslaget bör föras upp med 135 000 (—345 000) kr.
1. Prisomräkning 5 000 kr.
2. Några medel för särskilda övningar
behövs inte under budgetåret
1971/72 (—350 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder överbefälhavarens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarsstaben: övningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 135 000 kr.
E 4. Försvarsstaben: Vissa bostadskostnadsersättningar
|
1969/70 Utgift |
629 671 |
|
1970/71 Anslag |
600 000 |
|
1971/72 Förslag |
700 000 |
Från anslaget betalas bostadskostnader, hyror m. m. för bostäder ål försvarsattachéer m. fl.
Byggnadsstyrelsen
Kostnaderna för privatanskaffade bostäder i utlandet åt försvarsattachéer beräknas till sammanlagt 390 000 kr., varav omkring 310 000 kr. för hyror, 50 000 kr. för merkostnader i samband med personalbyten och 30 000 kr. för reparations- och underhållsarbeten.
För statsägda eller statsförhyrda lägenheter beräknas motsvarande kostnader till 334 000 kr., varav omkring 284 000 kr. för bostadskostnader och 50 000 kr. för reparations- och underhållsarbeten.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 700 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
99
att till Försvarsstaben: Vissa bostadskostnadsersättningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 700000 kr.
£ 5. Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift! 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
28 968 507 28 000 000 28 495 000
Härtill kommer utgift under anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Militärområdesstaberna är militärbefälhavarnas stabsorgan. I militär-områdesstaberaas uppgifter ingår bl. a. att biträda militärbefälhavaren med förberedelser för och ledning av militärområdets försvar. Staben svarar i fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen av utbildnings- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse-och säkerhetstjänsten samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom militärområdet.
Militärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner, operativ sektion, underhållssektion, armésektion, transportsektion och befästningssektion. I de tre största stabema finns dessutom en flygsektion.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Överbefälha- |
Departements- |
|
|
|
varen |
chefen |
|
PersonaP |
|
|
|
|
Handläggande personal |
|
|
|
|
officerare |
274 |
of. |
of. |
|
övriga |
27 |
of. |
of. |
|
Övrig personal |
|
|
|
|
militär |
131 |
+ 1 |
+ 1 |
|
civil |
277 |
of. |
of. |
|
|
709 |
+ 1 |
+ 1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
18 848 000 |
+404 000 |
+287 000 |
|
Sjukvård m. m. |
100 000 |
+ 25 000 |
+ 20 000 |
|
Reseersättningar |
1 873 000 |
+ 157 000 |
+ 115000 |
|
Lokalkostnader |
2 249 000 |
+ 398 000 |
+ 73 000 |
|
Expenser |
4 930 000 |
—255 000 |
of. |
|
Därav |
|
|
|
|
engångsutgifter |
400 000 |
of |
of |
|
representation |
10 000 |
of |
of |
|
|
28 000 000 |
+ 729 000 |
+495 000 |
* Även personal som avlönas från anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 100
överbefälhavaren
1. Löne-och prisomräkning 596 500 kr.
2. För fortsatt anställning av en särskild tillsynsman inom Nedre Norrlands militärområde behövs 17 500 kr.
3. Ytterligare medel behövs för anlitande av personal för frivillig tjänstgöring och tillfälligt anställda (+115 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 28 495 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytteriigare en tillsynsman (2). Jag har vidare beaktat medelsbehovet till följd av den omorganisation av arméns hundskola som jag redovisar i det följande under anslaget Försvarets hundskola.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 28495000 kr.
£ 6. Militärområdesstaber: Övningar
|
1969/70 |
Utgifti |
678 822 |
|
1970/71 |
Anslag |
700 000 |
|
1971/72 |
Förslag |
740 000 |
Reservation 97 768
1 Härtill kommer utgift under anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för utbildning av viss personal för krigsorganisationen vid militärområdesstaberna och Gotlands militärkommando samt militärområdenas och Gotlands militärkommandos
byggnadskontor, intendenlur- och tygförvaltningar.
. i ■ ■'
Överbefälhavaren
Anslaget bör föras upp med 741 000 (+41 000) kr. Härav beräknas 415 000 kr. för intern utbildningsverksamhet och utrikes resor samt 326 000 kr. for att anordna vissa övningspiatser och två särskilda stabsövningar m. m.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 740 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärområdesstaber: Övningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett rcser\'ationsanslag av 740 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 101
£ 7. Militärområdesstaber med särskild budget
1969/70 Utgift 11081 865 1970/71 Anslag 16 100 000 1971/72 Förslag 17 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för verksamheten vid Södra militärområdesstaben och Bergslagens militärområdesstab samt Bergslagens militärområdes tygförvaltning, intendenturförvaltning och byggnadskontor, vilka bedriver försök med verksamhetsplanering, resursbudgetering, kostnadsredovisning och verksamhetskontroll samt därav betingade organisationsförsök.
Överbefälhavaren
Anslaget bör föras upp med 16 450 000 (+350 000) kr. Förändringen hänför sig i huvudsak till prisomräkning.
Anslaget har beräknats med utgångspunkt i primärappdrag under föl jande delproduktionsområden.
Allmän ledning och förbandsverksamhet 13 160 000
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet 3 000 000
Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. 90 000
Repetitionsutbildning 200 000
16 450 000
De beräknade utgifterna fördelar sig på utgiftsslag enligt följande.
|
Personallöner Materiel och tjänster |
13 397 000 3 053 000 16 450 000 |
Departementschefen
Med hänsyn till att försöken vid Bergslagens militäromrädesstab siimt Bergslagens militärområdes tygförvaltnrng, intendenturförvaltning och byggnadskontor har pågått relativt kort tid har resursbudgeteringen under anslaget berett vissa svårigheter, vilket avspeglar sig i anslagsframställningen. Jag anser rnig dock böra i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till medelstilldelning. Jag förordar att anslaget förs upp med 17 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att til! Militärområdesstaber med särskild budget för budgetåret 1971/72 anvLsa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 102
£ 8. Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar
1969/70 Utgift' 8 794 022
1970/71 Anslag 7 900 000 1971/72 Förslag 8200000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Inom varje militärområde och Gotlands militärkommando finns ett byggnadskontor, som är militärområdets (militärkommandots) organ för verkställande och kontrollerande byggnadsuppgifter. Byggnadskontoren har vidare att direkt under fortifikationsförvaltningen leda och svara för större nybyggnads- och iståndsättningsarbeten. Byggnadskontoren iir under en byggnadsdirektör organiserade på fem sakenheter och en expedition. Vid kontoren redovisas viss teknisk personal som är placerad i militärområdesstaberaa.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Fortifikations- |
Departements- |
|
|
|
förvaltningen |
chefen |
|
PersonaP |
|
|
|
|
A. Avlöningsanslag |
|
|
|
|
Handläggande personal |
114 |
of. |
of. |
|
Övrig personal |
131 |
of. |
of. |
|
B. Förskottsstat |
|
|
|
|
Handläggande personal |
46 |
of. |
of. |
|
övrig personal |
110 |
—2 |
of. |
|
|
401 |
—2 |
ol. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
7 900 000 |
of. |
+ 300 000 |
• Även personal som avlönas från anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 7,9 milj. kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärområdenas byggnadskontor: Avlöningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 200 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 103
£ 9. Militärområdenas intendenturförvaltningar: Avlöningar
1969/70 Utgift 8 385 145
1970/71 Anslag 7 200 000 1971/72 Förslag 7 500 000
Inom varje militärområde och Gotlands militärkommando finns en intendenturförvaltning, som är militärområdets (militärkommandots) organ för den verkställande intendenturförvaltningstjänsten. Förvaltningarna är inom varje militärområde organiserade på ett stabsorgan och underlydande förråd m. m. Stabsorganet är under chefen indelat i en centraldetalj och en förrådsdetalj.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försvarets materielverk |
Departementschefen |
|
PersonaP Militär personal officerare underofficerare Civil personal |
12 21 283 |
of. of. of. |
of. of. of. |
|
|
316 |
of. |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
7 200 000 |
+670 000 |
+300 000 |
' Även personal som avlönas från anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 7 870 000 (+670 000) kr. ökningen avser löneomräkning.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärområdenas intendenturförvaltningar: A vlöningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 500000 kr.
£ 10. Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar
1969/70 Utgift 16 210 927 1970/71 Anslag 14 200 000 1971/72 Förslag 14200000
Inom varje miUtärområde och Gotlands militärkommando finns en tygförvaltning, som är militärområdets (militärkommandots) organ för
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 104
den verkställande tygförrädstjänsten. Förvaltningarna är inom varje militärområde organiserade på ett stabsorgan och underlydande förråd. Stabsorganet är under chefen indelat i en centraldetalj och en förråds-och transportdetalj.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försvarets ma- |
Departements- |
|
|
|
terielverk |
chefen |
|
PersonaP |
|
|
|
|
Militär personal |
|
|
|
|
officerare |
15 |
of. |
of. |
|
underofficerare |
57 |
+ 3 |
of. |
|
Civil personal |
|
|
|
|
handläggande personal |
7 |
,of. |
of. |
|
övrig personal |
629 |
of. |
of. |
|
|
708 |
+ 3 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
14 200 000 |
+ 2 472 000 |
of. |
1 Även personal som avlönas från anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Försvarets materielverk
1. Löneomräkning m. m. 2 363 532 kr.
2. Utbyggnaden av regionala tygförråd pågår inom Västra och Östra militärområdena samt Nedre Norrlands militärområde. Vid varje förråd behövs en förvaltare som förrådsföreståndare (+108 468 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
105
F CENTRALA M.M.
FÖRVALTNINGSMYNDIGHETER
F 1. Försvarets civilförvaltning
1969/70 Utgift 10 343 808 1970/71 Anslag 12 200 000 1971/72 För-slag 15 090 000
Försvarets civilförvaltning leder och övervakar krigsmaktens avlönings-, kassa- och räkenskapsväsende. I verkets uppgifter ingår också att bl. a. svara för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter inom krigsmakten samt att vara krigsmaktens patentorgan.
Civilförvaltningen är organiserad på fyra byråer. Dessa är kanslibyrån, kameralbyrån, revisionsbyrån och juridiska byrån. För ledning av datadriften inom försvaret har provisoriskt inrättats en särskild arbetsenhet, datadriftledningen.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försvarets |
Departements- |
|
|
|
civilförvaltning |
chefen |
|
Personal Handläggande personal |
105 |
— 4 |
— 4 |
|
övrig personal |
161 |
+ 2 |
+ 2 |
|
|
266 |
— 2 |
— 2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
9 918 000 |
+ 92 900 |
+ 80 600 |
|
Sjukvård |
44 800 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
141 500 |
+ 31 500 |
+ 10 000 |
|
Därav utrikes resor |
5 000 |
+ 2 000 |
of |
|
Lokalkostnader |
599 500 |
+ 551400 |
+ 551 400 |
|
Expenser |
1544 200 |
+ 2 634 200 |
+2 248 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
engångsutgifter |
— |
+ 1575 000 |
+ 1575 000 |
|
representation |
1000 |
of |
of |
|
|
12 248 000 |
+ 3 310 000 |
+2 890 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Inkomster av bokbinderlverk- |
|
|
|
|
samhet |
48 000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
12 200 000 |
+ 3 310 000 |
+ 2 890 000 |
|
4* Riksdagen 1971. 1 saml. |
Nrl. Bil. 6 |
|
|
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 106
Försvarets civilförvaltning
1. Löne- och prisomräkning m. m. 237 074 kr.
2. Vid revisionsbyrån bör — i avvaktan på genomförande av revisionsverksamhet i enlighet med riksrevisionsverkets förslag — tre tjänster för förste revisor och en för amanuens dras in och ersättas med två tjänster för kanslist (—60 000 kr.).
3. Vid juridiska byrån bör tjänsten som krigsråd i Co 1 bytas ut mot tjänst för krigsråd i Cr 1. På grund av ökad arbetsbelastning bör vidare byrån förstärkas med ytterligare en assistent. En tjänst för kontorist kärr utgå (+7 176 kr.).
4. För ersättning till pressombudsman behövs 16 350 kr.
5. För ersättningar till experter behövs ytterligare 8 000 kr.
6. Med anledning av bl. a. utvecklingen av nytt ekonomisystem och genomförandet av försöken med central postgirobetalning av fakturor ökar kostnaderna för resor och expenser (+49 000 kr.).
7. För hyror, uppvärmning och bevakning av nya lokaler behövs 470 400 kr.
8. För inventarier och flyttning till nya lokaler behövs 1 575 000 kr. (engångsutgifter).
9. Kostnaderna för automatisk databehandling ökar med anledning av bl. a. utvecklingen av nytt ekonomisystem, centraliserad betalning av fakturor och optisk läsning i månadslönesystemet (+1 007 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 15 090 000 kr. lag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare två kanslister och för civilförvaltningens flyttning (7, 8). Anslaget kan samtidigt minskas med medel för tre förste revisorer och en amanuens (2). Vid juridiska byrån bör inrättas en tjänst som krigsråd i Cr 1, varvid nuvarande tjänst i Co 1 kan dras in (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid försvarets civilförvaltning inrätta en tjänst för krigsråd i Cr 1,
2) till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1971/72 anvisa elt förslagsanslag av 15 090 000 kr.
F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse
1969/70 Utgift 5 077 143
1970/71 Anslag 5 500 000 1971/72 Förslag 5700000
Försvarets sjukvårdsstyrelse leder krigsmaktens hälso- och sjukvånl och är central förvaltningsmyndighet för sjukvårdsförvaltningen inom
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
107
krigsmakten. Styrelsen är chefsmyndighet för militärapoteket, militärmedicinska undersökningscentralen och de centrala sjukvårdsförräden och läkemedelscentralerna. Styrelsen är organiserad på en centralplanering, tre byråer, nämligen hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån och mate-rielbyrån, samt en specialmedicinsk sektion och en administrativ sektion.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Försvarets |
Departements- |
|
|
sji |
jkvärdsstyrelse |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
47 |
+ 2 |
+ 2 |
|
Övrig personal |
55 |
of. |
of. |
|
|
102 |
+ 2 |
+ ■ 2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
4 825 500 |
+ 124 500 |
+ 141 000 |
|
Sjukvård |
12 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
147 500 |
+ 3 500 |
+ 3 000 |
|
Lokalkostnader |
330 000 |
+ 35 000 |
+ 42 000 |
|
Expenser |
185 000 |
+ 4 000 |
+ 14 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
engångsutgifter |
5 000 |
— 1 000 |
— 5 000 |
|
representation |
2 000 |
+ 1000 |
of |
|
|
5 500 000 |
+ 167 000 |
+ 200 000 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
1. Löne- och prisomräkning m. m. 33 000 kr.
2. Centralplaneringen, den specialmedicinska och den administrativ;i sektionen bör omvandlas till byråer.
3. Vid materielbyrån behövs ytterligare en officer för utveckling av speciella militära konstruktioner av sjukvårdsmateriel (+53 000 kr.).
4. Med hänsyn till omfattningen av arbetsuppgifterna behövs ytterligare en officer vid medicinalkårexpeditionen (+32 000 kr.).
5. En läkare vid specialmedicinska sektionen skall vara flygförarut-bildad. För flygtillägg, resor och traktamenten till läkaren behövs 14 000 kr.
6. Hyror för nytillkommande lokaler ökar medelsbehovet (+30 000 kr.).
7. Följdkostnader i samband med anställning av en officer medför behov av ytterligare 5 000 kr., varav 4 000 kr. är engångsutgifter.
8. Medelsramen för representation bör ökas med 1 000 kr. ulan ökning av expensposten.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5,7 milj. kr. lag har därvid bl. a. beräknat medel för flygträning av
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 108
en flygföramtbildad läkare (5), för vissa nya lokaler (6) och efter särskild framställning från sjukvårdsstyrelsen för vissa engångsutgifter. Vidare har jag beräknat medel för två läkare på övergångsstat som bör föras över från arméstabens anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 700 000 kr.
F 3. Fortifikationsförvaltningen
1969/70 Utgift! 13 965 419 1970/71 Anslag 14 920 000 1971/72 Förslag 16 514 000
' Härtill kommer utgift under anslaget Militäromrädesstaber med särskild budget
Fortifikationsförvaltningen är central myndighet för krigsmaktens fortifikations- och byggnadsväsende. I förvaltningens uppgifter ingår också att för krigsmaktens räkning svara för markfrågor. Fortifikationsförvaltningen skall vidare i fred organisera byggnads- och reparationsberedskapen. Fortifikationsiörvaltningen är indelad i två avdelningar — befästningsavdelningen och kasernavdelningen — samt sju fristående byråer, forskningsbyrån, markbyrån, administrativa byrån, byggnadsbyrån, värmebyrån, elektrobyrån samt väg- och vattenbyggnadsbyrån. Slutligen ingår i organisationen en utredningssektion och en kalkylsektion.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Fortifikations- |
Departements- |
|
|
|
|
förvaltningen |
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
A. Avlöningsanslag |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
145 |
+ 1 |
|
of. |
|
Övrig personal |
184 |
of. |
|
of. |
|
B. Förskottsstat |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
261 |
— 2 |
— |
2 |
|
övrig personal |
230 |
+ 3 |
+ |
3 |
|
|
820 |
+ 2 |
+ |
1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
11 672 000 |
+ 48 000 |
— |
100 000 |
|
Sjukvård |
45 000 |
+ 5 000 |
+ |
5 000 |
|
Reseersättningar |
808 000 |
+ 5 000 |
+ |
5 000 |
|
Därav utrikes resor |
16 200 |
+ 3 800 |
+ |
3 800 |
|
Lokalkostnader |
1 467 000 |
— 95 000 |
— |
110 000 |
|
Expenser |
928 000 |
+ 2 040 000 |
+ 1794 000 |
|
|
Därav |
|
|
|
|
|
engångsutgifter |
100 000 |
+ 1930 000 |
+ 1780 000 |
|
|
representation |
3 000 |
+ 1000 |
+ |
1000 |
|
|
14 920 000 |
+ 2 003 000 |
+1594 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet ] 09
Fortifikationsförvaltningen
1. Prisomräkning m. m. 175 000 kr.
2. Vid byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor behövs på grand av den ökade arbetsbelastningen en ny tjänst för regementsofficer eller kapten (+48 000 kr.).
3. Kostnaderna för sjukvård ökar (+5 000 kr.).
4. Reseverksamheten minskar (—20 000 kr.).
5. Inflyttning i en nyuppförd ämbetsbyggnad minskar lokalkostnaderna (—136 000 kr.).
6. För inredning av den nya ämbetsbyggnaden behövs 1 550 000 kr. samt för flyttningen till densamma 380 000 kr. utöver de 100 000 kr. som tidigare har anvisats för ändamålet (+1 930 000 kr.).
7. Representationen ökar tillfälligt (+1 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 16 514 000 kr.
F 4. Försvarets materielverk
1969/70 Utgift 155 476 219 1970/71 Anslag 160 000 000 1971/72 Förslag 160000000
Försvarets materielverk är central förvaltningsmyndighet för tyg- och intendenturförvaltningen vid krigsmakten och har till uppgift att tillgodose krigsmaktens behov av materiel och andra förnödenheter inom verkets verksamhetsområde.
Ledningen av verket utövas av en styrelse och under denna av en generaldirektör. Verksamheten är organiserad på fem huvudenheter, armématerielförvaltningen, marinmaterielförvaltningen, flygmaterielför-valtningen, intendenturmaterielförvaltningen och administrativa avdelningen.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
110
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
1 |
Försvarets |
Departements- |
|
|
|
|
materielverk |
|
chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
1 637 |
|
of. |
|
of. |
|
Övrig personal |
2 793 |
+ |
14 |
|
of. |
|
|
4 430 |
+ |
14 |
|
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
143 963 000 |
+ |
4 037 000 |
—1 790 000 |
|
|
Sjukvård |
405 000 |
+ |
45 000 |
-h |
45 000 |
|
Reseersättningar |
445 000 |
+ |
18 000 |
+ |
15 000 |
|
Därav utrikes resor |
75 000 |
+ |
10 000 |
|
of |
|
Lokalkostnader |
10 048 000 |
+ |
1 040 000 |
+1 070 000 |
|
|
Expenser |
5 140 000 |
+ |
1 794 000 |
+ 1 160 000 |
|
|
Därav |
|
|
|
|
|
|
engångsutgifter |
375 000 |
|
of |
|
of |
|
automatisk databehandling |
440 000 |
+ |
477 000 |
+ |
477 000 |
|
Rationaliseringsverksamhet |
— |
+ |
5 390 000 |
+ |
500 000 |
|
|
160 001 000 |
+ 12 324 000 |
|
of. |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
|
Inkomster av statens |
|
|
|
|
|
|
transportkontors verksamhet |
1 000 |
+ |
1 000 |
|
of. |
|
Nettoutgift |
160 000 000 |
+ 12 325 000 |
|
of. |
|
Försvarets materielverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 4 557 320 kr.
2. Materielverket har hittills årligen tilldelats ett antal värnpliktiga (omkring 18) som expeditionsvakter och bilförare m. m. Antalet sädana värnpliktiga har numera minskat och tilldelningen beräknas upphöra med utgången av budgetåret 1970/71. Eftersom civil personal behöver anställas i viss omfattning i stället för de värnpliktiga, behövs nya tjänster för fyra expeditionsvakter och fem bilförare (+218 880 kr.).
3. I likhet med vad som har skett vid armématerielförvaltningens provningscentral i Karlsborg bör fem tjänster för vaktman inrättas med placering vid flygmaterielförvaltningens försöksplats i Karlsborg. Kostnaderna täcks helt genom om.föring av medel från sakanslag (+124 800 kr.).
4. Materielverket räknar med viss kostnadsminskning till följd av rationalisering (—500 000 kr.).
5. Omräkning av hyror för befintliga lokaler och ökat lokalbehov beräknas öka lokalkostnaderna (+824 000 kr.).
6. Materielverkets telefonservice åt marinstaben har ökat (+120 000 kr.).
7. Kostnaderna för upphandling av blanketter beräknas öka (+25 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 111
8. Anslaget bör belastas med kostnaderna för verkets personaltidskrift (+40 000 kr.).
9. För dataproduktion för försvarets klassifikationscentral bör medel redovisas under detta anslag och inte — som hittills — under anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m. (+477 000 kr.).
10. För materielverkets interna transportorganisation bör medel i sin helhet beräknas under detta anslag. För detta ändamål avsedda medel under respektive underhällsanslag bör alltså utgå (+570 000 kr.).
11. Materielverket räknar med viss volymökning vad gäller intern service m. m. (+477 000 kr.).
12. För engångsutgifter beräknas oförändrat 375 000 kr. Medlen avses för anskaffning av säkerhetsskåp.
13. Medel för materielverkets rationaliseringsverksamhet skall enligt överbefälhavarens direktiv fr.o.m. budgetåret 1971/72 beräknas under förevarande anslag och inte som tidigare under försvarsgrenamas anskaffnings- och underhållsanslag. Medelsbehovet beräknas öka med 1,3 milj.kr., varav 400 000 kr. preliminärt avses ställas till förfogande av försvarets rationaliseringsinstitut (+5 390 000 kr.).
14. Materielverket utgår från att statens transportkontor under budgetåret 1970/71 kommer att utgå ur verkets organisation. Av detta skäl har inkomster av transportkontorets verksamhet inte redovisats som uppbördsmedel (+1 000 kr.).
15. Materielverket har fört över kostnader för 82 förrådsmän i Ae 11 från posten Avlöningar till annan personal än tjänstemän till posten Avlöningar till tjänstemän i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1970. Därav föranledda ökade lönekostnader, omkring 123 000 kr., bör bestridas av medel från annan huvudtitel än försvarshuvudtiteln.
16. Materielverket räknar med viss personalökning i samband med planeringen för och införandet av försvarets planerings- och ekonomisystem men kan inte ange personalbehovet närmare förrän i början av år 1971.
Departementschefen
Försvarets materielverk, som svarar för tyg- och intendenturförvaltningen vid krigsmakten, inrättades den 1 juli 1968. Materielförvaltning-en i central instans, som tidigare i huvudsak var uppdelad på tre för-svarsgrensinriktade, sinsemellan fristående tygförvaltningsmyndigheter och ett för krigsmakten gemensamt intendenturverk, fick inte sin slutliga utformning när tyg- och intendenturmaterielförvaltningen år 1968 samlades i ett verk. En särskild utredning — försvarets materielanskaffningsutredning — har haft i uppdrag att överväga vilken organisationsform som på sikt är den för materielverket mest lämpade. Utredningen
prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 112
har i december 1970 lagt fram ett betänkande (Stencil Fö 1970: 12) med förslag rörande verkets organisation.
Under den tid som har gått sedan materielverket inrättades har en del partiella förändringar av verkets organisation genomförts. De har alla haft till syfte att åstadkomma rationaliseringar i verkets interna arbete. Jag vill här endast erinra om de organisationsförslag beträffande verkstads- och förrådsledningen i central instans som föregående års riksdag hade att ta ställning till (prop. 1970: 110, SU 110, rskr 276) och som nu lett till en funktionell samordning på dessa båda områden. Materielverket har nyligen lagt fram förslag om en liknande samordning av normalief unktionen inom verket.
Som framgår av vad jag nu har sagt föreligger det alltså två aktuella organisationsförslag beträffande materielverket, av vilka det ena avser verkets organisation i stort och det andra är begränsat till en funktion inom verket. Båda förslagen har sänts ut på remiss och det är min avsikt att vid den fortsatta beredningen ta upp frågan om verkets framtida organisation i ett sammanhang. Jag beräknar att senare under våren kunna återkomma till Kungl. Maj:t med förslag om en principproposition i ämnet.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tili 160 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för vaktman vid försöksplatsen i Karlsborg (3), dataproduktion för försvarets klassifikationscentral (9), materielverkets interna transportorganisation (10) och verkets rationaliseringsverksamhet (13). Medel för dessa ändamål har tidigare anvisats under sakanslag.
Under förevarande anslag har jag beräknat medel för sådan intern rationalisering som det bör ankomma på verket självt att svara för. Annan rationalisering skall i fortsättningen utföras med anlitande av medel från reservationsanslaget Försvarets rationaliseringsinstitut, som i detta syfte bör räknas upp med 2 milj. kr. Under nästa budgetår bör vid behov också medel från sakanslag få användas för detta ändamål. Rationaliseringsverksamheten bör efter budgetåret 1971/72, då ett bättre underlag för bedömning av medelsbehovet beräknas föreligga, med undantag för den tidigare nämnda intema rationaliseringen helt bestridas frän rationaliseringsinstitutets anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets materielverk för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
113
F 5. Försök med gemensam datadrift
|
1969/70 Inkomst! |
66 057 |
|
1970/71 Anslag |
1000 |
|
1971/72 Förslag |
1000 |
ilnkomsterna från datadriftverksamheten har överstigit utgifterna med 66 057 kr.
Försök med gemensam datadrift vid försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk och värnpliktsverket påbörjades den 1 juli 1969 (prop. 1969: 110 s. 41 och 73, SU 105, rskr 249). Ändamålet med försöken är att inhämta underlag för beslut om teknisk, ekonomisk och organisatorisk samordning av datamaskindriften inom försvaret. För ledningen av driften har provisoriskt inrättats en särskild arbetsenhet — datadriftledningen — inom försvarets civilförvaltning. Verksamheten finansieras över en särskild stat. Som uppbördsmedel tas i staten upp avgifter från de myndigheter som deltar i försöksverksamheten.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Försvarets civilförvaltning |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Personal i datadriftledningen |
7 |
|
of. |
|
Driftpersonal |
154 |
+ |
78 |
|
|
161 |
+ |
78 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
5 030 000 |
+ 1 100 000 |
|
|
Därav för datadriftledningen |
370 000 |
|
of |
|
Sjukvård |
21000 |
|
of. |
|
Reseersättningar |
50 000 |
+ |
20 000 |
|
Därav utrikes resor |
4 000 |
|
of |
|
Lokalkostnader |
310 000 |
+ |
380 000 |
|
Avgifter till statens data- |
|
|
|
|
maskinfond |
5 540 000 |
+ |
680 000 |
|
Anskaffning, förhyrning och |
|
|
|
|
underhäll av viss utrustning |
3 830 000 |
— |
760 000 |
|
Expenser m. m. |
1 550 000 |
|
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
1 160 000 |
+ |
250 000 |
|
|
17 491 000 |
+ 1670 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Intäkter av databearbetning |
|
|
|
|
m. m. |
17 490 000 |
+ 1670 000 |
|
|
Nettoutgift |
1000 |
|
of. |
Försvarets civilförvaltning
1. Löne- och prisomräkning m. m. 270 000 kr.
2. Datadriftorganisationen tillförs under budgetåret 1971/72 en anläggning för att tillgodose stabers och förvaltningars behov samt en stansgmpp (+600 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 114
3. Maskintidsuttaget och stansbehovet beräknas öka (+500 000 kr.).
4. Lokalkostnaderna ökar (+380 000 kr.).
5. Avgiftema till datamaskinfonden ökar på gmnd av att fonden tillförts eller avses tillföras ett antal utrustningar (+680 000 kr.). I samband därmed väntas den totala kostnaden för hyror och underhåll m. m. gå ned (—760 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1 000 kr. Försöksverksamheten har hittills pågått ca ett och ett halvt år. lag anser att försöken — i delvis annan utformning — bör fortsätta ytterligare rninst två år, innan definitiv ställning kan tas till verksamhetens utformning.
Jag torde i annat sammanhang få återkomma till Kungl. Maj:t med förslag till stat för verksamheten.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försök med gemensam datadrift för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 115
G INSTITUTIONER M. M.
G 1. Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 31,7 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/ 72 beräkna ett förslagsanslag av 31 700 000 kr.
G 2. Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 51,5 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet för budgetåret 1971/ 72 beräkna ett reservationsanslag av 51 500 000 kr.
G 3. Försvarets radioanstalt: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 29 271 774 1970/71 Anslag 31370 000 1971/72 Förslag 32 070 000
Med hänvisning till en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som torde få överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets radioanstalt: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 32 070 000 kr.
G 4. Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel
1969/70 Utgift 8 596 190 Reservation 148 168
1970/71 Anslag 9 000 000 1971/72 Förslag IO 000 000
Med hänvisning till en inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som torde få överlämnas till riksdagens vederbörande ut-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
116
skott, hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
G 5. Krigsarkivet: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1311036 1 349 000 1 365 000
Krigsarkivet övervakar arkivväsendet hos myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och fungerar därvid bl. a. som arkivmyndighet och arkivdepå. Arkivet skall också främja vetenskaplig forskning m. m. Arkivet är organiserat på fem sektioner, nämligen fyra sektioner för arkivdepåärenden m. m. och en administrativ sektion. I organisationen ingår vidare registrators- och kassaexpedition, forskar-expedition, bibliotek, konserveringsavdelning och reproduktionsavdelning. Chef för arkivet är en krigsarkivarie.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
||
|
|
Krigsarkivet |
Departements- |
|||
|
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
15 |
+ |
1 |
|
of. |
|
övrig personal |
9 |
+ |
3 |
|
of. |
|
|
24 |
+ |
4 |
|
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
1 041 000 |
+ 164 000 |
+ |
15 000 |
|
|
Sjukvård |
3 000 |
|
of. |
|
of. |
|
Reseersättningar |
5 500 |
+ |
1 500 |
+ |
500 |
|
Lokalkostnader |
258 000 |
+ |
3 500 |
+ |
2 200 |
|
Expenser |
41500 |
+ |
12 000 |
— |
1700 |
|
Därav engångsutgifter |
7 000 |
+ |
8 000 |
— |
2 000 |
|
|
1 349 000 |
+ 181000 |
+ |
16 000 |
|
Krigsarkivet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 8 000 kr.
2. På grand av ökade arbetsuppgifter till följd av bl. a. omorganisationer på central och regional nivå inom försvaret behövs ytterligare en arkivarie, en assistent, ett biblioteksbiträde, ett kontorsbiträde och viss extra personal (+164 000 kr.).
3. För gallringsarbete i depån i Solvalla beräknas rese- och trakta-mentskostnadema öka med 1 000 kr.
4. För engångsanskaffning av inventarier till krigsarkivets forskar-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet ] 17
expedition och komplettering av fotoutrastning samt engångsanskaffning av inventarier i samband med att nya tjänster inrättas behövs 15 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Krigsarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett förslagsanslag av 1 365 000 kr.
G 6. Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m.
|
1969/70 Utgift |
9 975 |
|
1970/71 Anslag |
10 000 |
|
1971/72 Förslag |
10 000 |
Reservation 246
Från anslaget bestrids utgifter för inköp av konserveringsmateriel, kartografisk litteratur och tryckta kartor m. m.
Krigsarkivet
Anslaget bör föras upp med 16 000 (+6 000) kr. Höjningen beror på ökad säkerhetsfilmning för att säkerställa arkivalier.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 10 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.
G 7. Krigsarkivet: Inredning av vissa arkivaliemagasin
|
1969/70 Utgift |
20 999 |
|
1970/71 Anslag |
21000 |
|
1971/72 Förslag |
18 000 |
Reservation 3 447
Från anslaget bestrids utgifter för inredning av arkivaliemagasin och kostnader för mera omfattande flyttningar från krigsarkivet till dessa magasin.
Krigsarkivet
Anslaget bör föras upp med 18 000 (—3 000) kr. Behovet av medel för inredning av arkivaliemagasin och flyttningar minskar med 3 000 kr.
prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
118
Departementschefen
Jag biträder krigsarkivets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Krigsarkivet: Inredning av vissa arkivaliemagasin för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 18 000 kr.
G 8. Armémuseum: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 001 671 1 075 000 I 170 000
Armémuseum skall bevara vapen och annan utrustning som har betydelse för kunskapen om det svenska lantförsvarets verksamhet och utveckling. Museet har också hand om statens trofésamlingar. I uppgifterna ingår vidare att ordna utställningar m. m. och att främja forskning inom museets verksamhetsområde.
Armémuseum leds av en nämnd om sex ledamöter och har som chef en styresman. Museet är organiserat på bl. a. allmän avdelning, vapen-och fordonsavdelning, troféavdelning, bibliotek och bildarkiv, tygförråd, verkstäder och excerptavdelning.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Armémuseum |
Departements- |
|
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
4 |
+ 1 |
|
of. |
|
Övrig personal |
16 |
+ . 2 |
+ |
1 |
|
|
20 |
+ 3 |
+ |
1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
634 000 |
+ 89 500 |
+ |
20 600 |
|
Sjukvård |
1 000 |
of. |
|
of. |
|
Reseersättningar |
5 000 |
+ 1 000 |
+ |
400 |
|
Lokalkostnader |
375 700 |
+ 35 300 |
+ |
34 000 |
|
Expenser |
62 000 |
+ 63 200 |
+ |
40 000 |
|
Därav engångsutgifter |
17 000 |
+ J!8 600 |
+ |
28 000 |
|
|
1 077 700 |
+ 189 000 |
+ |
95 000 |
|
Upphördsmedel |
|
|
|
|
|
Inträdesavgifter |
2 700 |
of. |
|
of. |
|
Nettoutgift |
1 075 000 |
+ 189 000 |
+ |
95 000 |
Armémuseum
1. Löne- och prisomräkning m. m. 30 900 kr.
2. Den ökande verksamheten vid armémuseum medför behov av
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 119
ytterligare en amanuens, en museitekniker och en salsvakt (+89 500 kr.).
3. För städning av nya lokaler behövs ytterligare 7 600 kr. och för ökad elförbmkning m. m. ytterligare 7 000 kr.
4. För fortsatt arbete med en permanent utställning över indelningsverket behövs i engångsanvisning 28 000 kr.
5. Brandsäker inredning av förråd medför en kostnadsökning av 25 000 kr.
6. Till följd av vissa kostnadsöverföringar från arméstaben och försvarets materielverk beräknas anslaget öka med 18 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 170 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en salsvakt (2).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armémuseiim: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett förslagsanslag av 1 170 000 kr.
G 9. Arméniuseum: Samlingars konservering m. m.
Reservation 24
|
1969/70 Utgift |
34 000 |
|
1970/71 Anslag |
35 000 |
|
1971/72 Förslag |
35 000 |
Armémuseum
Anslaget bör föras upp med 38 000 (+3 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 35 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Armémuseum: Samlingars konservering m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 35000 kr.
G 10. Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 154 068
1970/71 Anslag 230 000
1971/72 Förslag 235 000
Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona har till uppgift att bevara föremål som belyser utvecklingen av förutvarande Karlskrona örlogsvarv m. m. och den verksamhet som har bedrivits där. Museet
Prop. 1971:1 BUaga 6 Försvarsdepartementet
120
leds av en styrelse och är organiserat på en skådesamling med konserveringsavdelning, monterverkstad m. m. samt en avdelning med expedition, kassa och bibliotek. Chef för museet är en museiföreståndare.
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Försvarets materielverk |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
2 8 |
of. of. |
of. of. |
|
|
|
|
10 |
of. |
of. |
|
Anslag Utgifter Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Expenser |
|
230 000 200 2 300 22 500 |
+ 5 000 of. of. of. |
+ 5 000 of. of. of. |
|
|
|
255 000 |
+ 5 000 |
+5 000 |
|
Uppbördsmedel Inträdesavgifter m. |
m. |
25 000 |
of. |
of. |
|
|
Nettoutgift |
230 000 |
+5 000 |
+ 5 000 |
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 235 000 (+5 000) kr. ökningen avser löneomräkning.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 235 000 kr.
G 11. Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Samlingars konservering m. m.
Reservation —
|
1969/70 Utgift |
30 000 |
|
1970/71 Anslag |
30 000 |
|
1971/72 Förslag |
30 000 |
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 30 000 kr. Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 121
att till Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona: Samlingars konservering m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kr.
G 12. Militärpsykologiska institutet
1969/70 Utgift 1 662 013
1970/71 Anslag 1 694 000 1971/72 Förslag 1716000
Militärpsykologiska institutet är krigsmaktens centrala organ för militärt inriktad psykologisk, pedagogisk och sociologisk forskning och tillämpning. Chef för institutet är en militäröverpsykolog.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
1 |
Militärpsyko-ogiska institutet |
Departementschefen |
|
Personal Handläggande personal Övrig personal |
16 14 |
+ 2 of. |
of. of. |
|
|
30 |
+ 2 |
of. |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser |
1 360 000 3 000 120 000 12 000 72 000 139 000 |
+ 127 000 of. of. + 3 000 + 30 000 — 16 000 |
+ 10 000 of. of. of + 28 000 —16 000 |
|
|
1 694 000 |
+ 141000 |
+ 22 000 |
Militärpsykologiska institutet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 24 000 kr.
2. För psykoteknologisk verksamhet behövs ytterligare en militärpsykolog (+59 052 kr.).
3. En militärpsykolog för prövningsverksamhet bör tillkomma för tjänstgöring vid krigsflygskolan i Ljungbyhed. Psykologen skall bl. a.. i samverkan med flygvapnets uttagningskommission genomföra personlighetspsykologiska mätningar på sökande till flygvapnet (+58 200 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1716 000 kr. Jag har därvid utgått från att kostnaderna för prövningsverksamheten vid krigsflygskolan alltjämt bestrids från flygvapnets övningsanslag (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärpsykologiska institutet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 716 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 122
G 13. Vämpliktsverket
1969/70 Utgift 12 515 815 1970/71 Anslag 17 400 000 1971/72 Förslag 18795000
Värnpliktsverket ansvarar för inskrivning och personalredovisning inom krigsmakten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att efter samråd med berörda myndigheter svara för och meddela föreskrifter om tilldelning, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga. Verket är organiserat på ett huvudkontor i Solna och tre vämpliktskontor, nämligen Södra värnpliktskontoret i Kristianstad, Östra värnpliktskontoret i Solna och Norra värnpliktskontoret i Östersund. Huvudkontoret utgörs av en värnpliktssektion, en administrativ sektion och ett datakontor.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
Värnpliktsverket |
Departements- |
||
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
74 |
+ 10 |
+ |
8 |
|
Övrig personal |
160 |
+ 22 |
+ |
21 |
|
|
234 |
+ 32 |
+ |
29 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
9 446 662 |
+ 1483 000 |
+ 1230 000 |
|
|
Sjukvård |
50 000 |
of. |
|
of. |
|
Reseersättningar |
307 000 |
+ 51 000 |
+ |
30 000 |
|
Därav utrikes resor |
10 000 |
of |
|
of |
|
Lokalkostnader |
1 055 438 |
— 183 000 |
+ |
52 000 |
|
Expenser |
6 540 900 |
+ 149 000 |
+ |
83 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
|
engångsutgifter |
472 000 |
— 182 000 |
— |
227000 |
|
representation |
1000 |
of |
|
of |
|
|
17 400 000 |
+ 1500 000 |
+ 1395 000 |
|
Värnpliktsverket
1. Pris- och löneomräkning m. m. 217 789 kr.
2. För pressombudsman behövs 32 700 kr.
3. Åtta tjänster kan dras in då nuvarande system för personalredovisning upphör (—296 364 kr.).
4. Vid verkets administrativa sektion behövs en assistent som chef för reprocentralen (+34 152 kr.).
5. En tjänst för assistent bör inrättas vid verkets registreringsavdelning (+31 308 kr.).
6. En kollektivavtalsanställd arbetare vid östra värnpliktskontorei bör ersättas med en förrådsman (+26 448 kr.).
7. För betjäning av telefonväxel vid inskrivningscentralen i Karlstad behövs ett kontorsbiträde (+20 292 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 123
8. Vid Norra vämpliktskontoret behövs tjänster för en regementsofficer och ett kvalificerat biträde (+93 792 kr.).
9. Erfarenheterna från inskrivningsförrättningarna visar ett behov av medel dels för arvoden till ytterligare tre biträdande psykologer, dels för ökat arbetstidsuttag av läkare (+87 500 kr.).
10. Behov föreligger att kunna anställa tillfällig personal, behålla pensionsavgången personal och tillsätta vakanthållna tjänster (+1 022 000 kr.).
11. Medel för gemensamma kostnader vid Säveetablissementet äskas av chefen för marinen (—360 500 kr.).
12. För åtgärder rörande samordning av värnplikt och civila studier behövs 500 000 kr.
13. För städning av nytillkomna lokaler behövs 19 000 kr.
14. Under 1971/72 behöver endast vissa kompletteringar göras av sjukvårdsapparatur, maskiner, inventarier m. m., varför det engångsbelopp som anvisats för 1970/71 kan minskas med 182 000 kr.
15. Utgifter för expenser ökar på grand av att verket har tillförts ny terminalutrastning (+35 000 kr.).
16. Medel behövs för att ge ut en publikation med information om värnpliktsverket (+10 000 kr.).
17. Utgiftema för expenser ökar när de nya systemen för inskrivning och personalredovisning är i drift (+209 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 18 795 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för 32 tidigare vakanthållna tjänster (10), för ytterligare två tjänster vid huvudkontoret (4, 5) och för värnpliktsverkets andel av de gemensamma kostnaderna vid Säveetablissementet (11). Vidare har jag beaktat de indragningar av tjänster och den minskning av medelsbehovet som verket har räknat med (3).
Jag hem.ställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Värnpliktsverket för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 18 795 000 kr.
G 14. Militärapoteket
|
1969/70 Utgift |
617 997 |
|
1970/71 Anslag |
845 000 |
|
1971/72 Förslag |
787 000 |
Militärapoteket är krigsmaktens centrala organ för läkemedelsförsörjning. Apoteket är också läkemedelscentral för vissa militära enheter samt sjukhusapotek för karolinska sjukhuset. Till militärapoteket hör
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
124
filialapotek i Boden och Karlskrona. Apoteket skall genom rationell läkemedelshantering vidmakthålla krigsmaktens beredskapslager. Omsättningsförsäljning sker till karolinska sjukhuset samt till apotek och myndigheter.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försvarets |
Departements- |
|
|
s |
ijukvårdsstyrelse |
chefen |
|
Persona! |
|
|
|
|
Farmaceutisk personal |
, 25 |
+ 1 |
of. |
|
Annan handläggande personal |
4 |
of. |
of. |
|
Övrig personal |
65 |
of. |
of. |
|
|
94 |
+ 1 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
3 202 600 |
of. |
of. |
|
Sjukvård |
9 700 |
+ 1000 |
+ 1 000 |
|
Reseersättningar |
43 500 |
of. |
of. |
|
Därav utrikes resor |
25 000 |
of |
of |
|
Lokalkostnader |
243 000 |
—64 000 |
—64 000 |
|
Expenser |
166 600 |
+ 2 200 |
+ 2 200 |
|
Övriga utgifter |
48 000 |
+ 3 000 |
+ 3 000 |
|
|
3 713 400 |
—57 800 |
—57 800 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Överskott på förrådstitel |
2 867 400 |
— 200 |
— 200 |
|
Inkomster av särskilda leveranser |
1000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
845 000 |
—58 000 |
—58 000 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
1. Prisomräkning m. m. 6 000 kr.
2. Lokalkostnaderna minskar (—64 OOO kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärapoteket för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 787 000 kr.
G 15. Försvarets sjukvårdsförråd
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 434 999 1 495 000 1 767 000
Försvarets centrala anstalter för sjukvårdsmateriel och läkemedel — fem centralförråd och elva läkemedelscentraler — lyder under försvå-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
125
rets sjukvårdsstyrelse. De har till uppgift att ta emot, lagra, omsätta och lämna ut sjukvårdsmateriel och läkemedel för krigsmaktens behov. I viss omfattning ombesörjs motsvarande uppgifter även för civilförsvaret och andra statliga myndigheter.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försvarets |
Departements- |
|
|
sjukvårdsstyrelse |
chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
3 |
of. |
of. |
|
Övrig personal |
43 |
+ 4 |
of. |
|
|
46 |
+ 4 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
1 418 500 |
+ 108 300 |
of. |
|
Sjukvård |
1 500 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
8 900 |
+ 500 |
+ 500 |
|
Lokalkostnader |
51 000 |
+ 283 500 |
+ 279 000 |
|
Expenser |
9 800 |
+ 2 800 |
+ 2 700 |
|
Övriga utgifter |
149 200 |
+ 14 900 |
+ 4 800 |
|
|
1 638 900 |
+ 410 000 |
+287 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Ersättning från Norrbottens läns |
|
|
|
|
landsting för lön ät viss |
|
|
|
|
personal vid läkemedelscentra- |
|
|
|
|
len i Boden |
143 900 |
— 15 000 |
— 15 000 |
|
Nettoutgift |
1 495 000 |
+ 395 000 |
+272 000 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
1. Löne- och prisomräkning m. m. 5 000 kr.
2. Vid läkemedelscentralerna behövs sammanlagt tio tjänster för förrådsförmän. Fyra av dem (i Göteborg, Hässleholm, Linköping och Karistad) föreslås inrättade (+108 300 kr.).
3. Kostnaderna för försvarets sjukvårdsförråds lokaler bör belasta sjukvårdsförrådens anslag i stället för försvarets fastighetsfonds stat (+279 000 kr.).
4. Kostnaderna för telefon och frakt av sjukvårdsmateriel har ökat (+17 700 kr.).
5. Ersättningen från Norrbottens läns landsting för lön åt viss personal vid läkemedelscentralen i Boden beräknas stiga (—15 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 767 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ökade lokalkostnader (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
126
att till Försvarets sjukvårdsförråd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 767 000 kr.
G 16. Försvarets tandvård
1969/70 Utgift» 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
4 372 870 4 250 000 4 431 000
' Härtill kommer utgifter under försvarsgrenarnas anslag till förband med särskild budget samt anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Genom försvarets tandvård, som leds av försvarets sjukvårdsstyrelse, ges tandvård vid de militära tandläkarmottagningama åt vämpliktiga och viss fast anställd personal.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Försvarets sjukvårdsstyrelse |
Departementschefen |
|
|
Personal Tandläkare Övrig personal |
40 76 |
of. of. |
of. of. |
|
|
116 |
of. |
of. |
|
Anslag Utgifter Avlöningar Materialkostnader Underhåll och nyanskaffning av tandvårdsmateriel Därav engångsutgifter Reseersättningar |
3 629 800 315 500 297 500 100 000 8 200 |
+ 110 200 + 9 500 + 273 000 + 261 000 of. |
+ 110200 + 9 500 + 61 300 + 50 000 of. |
|
|
4 251 000 |
+ 392 700 |
+181 000 |
|
Uppbördsmedel Inkomster av tandvård |
1000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
4 250 000 |
+ 392 700 |
+181 000 |
Försvarets sjukvårdsstyrelse
1. Löne- och prisomräkning m.m. 131 700 kr.
2. Engångsanskaffningarna vid förband med nya eller moderniserade lokaler för tandläkarmottagningar ökar (+6 000 kr.).
3. Vid tandläkarmottagningama behövs bl. a. ytterligare ett antal snabborrmaskiner. Hela kostnaden för anskaffningarna uppgår till 510 000 kr. varav hälften begärs för budgetåret 1971/72 (+255 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till samman.ställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 127
att till Försvarets tandvård för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 431 000 kr.
G 17. Militärmedidnska undersökningscentralen
1969/70 Utgift 224 132
1970/71 Anslag 245 000
1971/72 Förslag 264 000
Militärmedicinska undersökningscentralen är ett organ för klinisk-fy-siologisk och därmed jämförlig forskning samt för klassificering i medicinskt hänseende av personal inom krigsmakten. Verksamheten leds av försvarets sjukvårdsstyrelse.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Försvarets
Departements
sjukvårdsstyrelse chefen
Personal
|
1 |
+ 1 |
|
of. |
|
3 |
of. |
|
of. |
|
4 |
+ 1 |
|
of. |
|
177 000 |
+ 100 000 |
|
of. |
|
500 |
of. |
|
of. |
|
5 000 |
+ 14 800 |
+ |
14 800 |
|
62 500 |
+ 4 200 |
+ |
4 200 |
|
— |
+ 4 200 |
+ |
4 200 |
Läkare övrig personal
Anslag
Avlöningar Sjukvård Lokalkostnader övriga utgifter
Därav engångsutgifter
245 000 +119 000 + 19 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse
1. Prisomräkning 800 kr.
2. En tjänst som forskningsledare bör inrättas (+100 000 kr.).
3. Kostnaderna för militärmedicinska undersökningscentralens lokaler bör belasta undersökningscentralens anslag i stället för försvarets fastighetsfonds stat (+14 000 kr.).
4. För upprustning av undersökningscentralens kontorsmaskiner behövs ytterligare 4 200 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärmedicinska undersökningscentralen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 264 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 128
G 18. Försvarets medicinalkår: Övningar
1970/71 Anslag 400 000
1971/72 Förslag 400000
Från anslaget betalas utbildning av medicinalkårens personal och tjänsteläkare, fältövningar, studietjänstgöring och utlandsresor samt chefens för medicinalkåren verksamhet i övrigt.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 400 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder sjukvårdsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets medicinalkår: Övningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
G 19. Regionmusiken
Nytt anslag (förslag) 9 132 000
Efter förslag i prop. 1970: 31 har riksdagen (SU 121, rskr 282) fattat beslut om att den nuvarande militärmusiken skall ombildas till en regionmusikorganisation den 1 juli 1971.
Regionmusiken skall ha uppgifter inom såväl försvaret som det allmänna musikhvet. En övervägande del av kapaciteten avses disponeras för det allmänna musiklivet, där huvuddelen av insatserna skall ske inom rikskonsertverksamheten. Viss kapacitet avses dock för direkta lokala insatser. Verksamheten kommer främst att innefatta skolkonserter, framträdanden i föreningsliv och vid vårdanstalter m. m. samt insatser till stöd för amatörmusiken.
Organisationen skall omfatta 22 musikavdelningar, som skall samverka i åtta regioner. Musikavdelningar förläggs i huvudsak till de orter som i dag har militärmusikkårer, med undantag för Eksjö och Göteborg, Verksamheten i varje region skall ledas av en rcgionkapellmästare, biträdd av en musiksekreterare, i samverkan med företrädare för försvaret, rikskonserter och regionens kulturliv. Den enskilda musikavdelningen avses ledas av regionkapellmästare eller kapellmästare. Det sammanlagda antalet musiker vid genomförd omorganisation avses uppgå till 590. Personalen skall ha civil status.
Mot bakgrund av att frågan om ledningen av regionmusikorganisationen hänger samman med hur tillsynen och ledningen för orkesterväsendet organiseras samt med de ytterligare organisationsfrågor inom
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 129
övriga delar av kulturlivet som f. n. utreds av bl. a. kulturrådet, var föredragande departementschefen vid anmälan av propositionen inte beredd att ta slutlig ställning till frågan om den centrala ledningsorganisationen för regionmusiken.
Nuvarande militärmusikemtbUdning kommer att avvecklas. Den vid omorganisationen anställda personalen skall beredas anställning i regionmusiken och i förekommande fall fortsatt utbildning.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 har en organisationskommitté för regionmusiken tillkallats. Åt organisationskommittén har bl. a. uppdragits att inkomma med framställning om anslag för budgetåret 1971/72 till regionmusiken.
|
|
Förslag för 1971/72 |
|
|
|
Organisations- |
Departements- |
|
|
kommittén för |
chefen |
|
|
regionmusiken |
|
|
Anslag |
|
|
|
Avlöningar |
20 567 908 |
19 752 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
4 816 296 |
4 741 000 |
|
Sjukvård |
55 000 |
55 000 |
|
Reseersättningar och transporter m. m. |
2 500 000 |
1 226 000 |
|
Flyttningsersättningar |
60 000 |
60 000 |
|
Utbildning |
151 000 |
151000 |
|
Lokalkostnader m. m. |
375 000 |
345 000 |
|
Expenser |
350 000 |
165 000 |
|
Därav engångsutgifter |
150 000 |
75 000 |
|
Ersättning till STIM |
45 000 |
45 000 |
|
Materiel Beklädnadskostnader |
700 000 190 000 |
530 000 |
|
|
29 810 204 |
27 070 000 |
Organisationskommittén för regionmusiken
Organisationskommittén redovisar kostnadsberäkningar för regionrnusi-kens första verksamhetsår. Därvid räknar kommittén medel för bl. a. den regionala och lokala lednings- och serviceorganisation som statsmaktema har beslutat om.
Kommittén har för avsikt att senare i samråd med kulturrådet lägga fram förslag till central ledningsorganisation av regionmusiken. I avvaktan härpå föreslår kommittén att den tills vidare får fungera soni centralt ledningsorgan för regionmusiken.
Beträffande de närmare motiveringarna för anslagsframställningen har kommittén anfört bl. a. följande.
1. Kommittén räknar med att för nästa budgetår vid regionmusiken inrättas tjänster för 8 regionkapellmästare, 8 musiksekreterare, 15 kapellmästare, 22 inspicienter, 448 förste musiker/musiker, 1 expeditions-vakt och 8 kanslibiträden. För att bereda nuvarande furirer och aspiranter i militärmusiken anställning i den nya organisationen behöver 5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 130
180 utbildningstjänster inrättas. De för budgetåret 1971/72 beräknade 448 tjänsterna för förste musiker/musiker behövs för att bereda nuvarande musikunderofficerare tjänster i regionmusikorganisationen.
2. Rese- och traktamentskostnader kommer att i jämförelse med nuvarande militärmusikorganisation öka väsentligt till följd av den utvidgade verksamheten.
3. Kostnaderna för flyttning hänför sig huvudsakligen till indragningen av militärmusikkårerna i Eksjö och Göteborg.
4. Av fortifikationsförvaltningen gjorda beräkningar visar att hyreskostnaderna inklusive värme- och vattenkostnader samt elektricitet kommer att uppgå till ca 265 000 kr. för de lokaler som disponeras av militärmusiken. För lokaler för regionkanslier beräknas hyres- och övriga kostnader uppgå till ca 110 000 kr. för år.
5. Av expensutgiftema utgör 150 000 kr. engångskostnader för utrustning av regionmusikens kanslilokaler.
6. För att den nya organisationen relativt snabbt skall kunna anpassas till de förändrade kraven måste en nödvändig upprustning företas beträffande instrument och noter.
Teater- och musikrådet tillstyrker organisationskommitténs förslag.
Departementschefen
I prop. 1970: 31 angående regionmusiken redovisade chefen för utbildningsdepartementet efter samråd med mig riktlinjerna för en omorganisation av den nuvarande militärmusiken till en regionmusikorganisation från den 1 juli 1971. Riksdagen har (SU 121, rskr 282) godkänt angivna riktlinjer samt bemyndigat Kungl. Maj:t att vidta de övergångs-» åtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen.
Organisationskommittén för regionmusiken har inkommit med kostnadsberäkningar för regionmusiken för dess första verksamhetsår samt med vissa förslag angående provisorisk ledningsorganisation under budgetåret 1971/72.
I avvaktan på underlag för ett ställningstagande till den slutliga centrala ledningsorganisationen anser jag att organisationskommittén under 1971/72 bör fungera som central ledning för regionmusiken. Kostnaderna härför bör bestridas från kommittéanslag.
Regionmusiken kommer att ha uppgifter inom både försvaret och det allmänna musiklivet. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet föreslår jag att kostnaderna för organisationen delas mellan fjärde och åttonde huvudtitlarna. Eftersom jag föratsätter att ca 40 % av regionmusikens kapacitet utnyttjas för försvaret och ca 60 % inom det aUmänna musiklivet, bör kostnaderna i motsvarande proportion tas upp på ett anslag under åttonde huvudtiteln. Bidrag till regionrnusiken, samt på anslag under fjärde huvudtiteln, nämligen förevarande anslag
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 131
och anslaget Lönekostnadspålägg för militära ramen.
Jag övergår nu tiU att redovisa de totala anslag till regionmusiken som jag förordar efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet.
För tjänster i den regionala och lokala lednings- och serviceorganisationen har medel beräknats för åtta regionkapellmästare, åtta musik-sekreterare, 15 kapellmästare, 22 inspicienter och för en expeditionsvakt vid musikavdelningen i Stockholm. Medel har vidare beräknats för 445 tjänster för förste musiker eller musiker som behövs för att nuvarande underofficerare i militärmusiken skall kunna beredas anställning i den nya organisationen. Medel har också beräknats för att den personal i militärmusiken som är under utbildning skall kuima beredas fortsatt anställning och utbildning. Vidare har medel beräknats för skrivhjälp vid regioiJcansliema.
Under anslaget Försvarets personalvård: Förvaltningskostnader har medel beräknats för inrättande av en tjänst vid vardera av sex militärområdesstaber för handläggning bl. a. av frågor om regionmusikens utnyttjande inom försvarets område.
Medel har också beräknats för den utökade reseverksamheten och för lokaler och utmstning för regionkansliema.
För materiel beräknar jag 530 000 kr., varav 190 000 kr. utgör kostnader för uniformer för utlåning till regionmusikens personal vid tjänstgöring inom försvaret.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet kostnaderna för nästa budgetår till 27 070 000 kr.
Chefen för utbildningsdepartementet tar denna dag upp medel med 16 040 000 kr. för åttonde huvudtitelns andel av regionmusikens kostnader. Av återstående medelsbehov bör 1 898 000 kr. bestridas från anslaget Lönekostnadspålägg för miUtära ramen och 9 132 000 kr. från förevarande anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Regionmusiken för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 132 000 kr.
G 20. Försvarets hundskola
Nytt anslag (förslag) 1 000
Riksdagen har fattat principbeslut om omorganisation av arméns hundskola till försvarets hundskola (prop. 1970: 96, SU 202, rskr 419). Beslutet innebär att skolan från den 1 juli 1971 skall vara en självständig myndighet inom försvaret med egen styrelse och chef. Skolans verksamhet skall i huvudsak omfatta avel och dressyr av hundar för militära och civila myndigheter samt de övriga intressenter som kan komma
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 132
i fråga, t. ex. De blindas förening och Allmänna bevakningsaktiebolaget. Dessutom skall skolan bl. a. svara för viss kiirsverksamhet, tillhandahålla hundar för utbildning av värnpliktiga minhundförare samt lämna visst biträde åt chefen för armén i samband med dennes överinseende över krigsmaktens hundväsende. Kostnaderna för skolans verksamhet skall bestridas genom intäkter av försålda hundar och tillhandahållna tjänster m. m., varvid inkomsterna bör tillgodoföras ett förslagsanslag till hundskolan.
Försvarets rationaliseringsinstitut, som har haft till uppdrag att med beaktande av de i prop. 1970: 96 framlagda förslagen utarbeta förslag till organisation m. m. av försvarets hundskola, anser att skolan bör ledas av en styrelse bestående av ordförande och fem ledamöter, av vilka en är chefen för skolan. Enligt institutets mening bör Kungl. Maj:t utse styrelse och skolchef. Efter kontakter med skolans avnämare föreslår institutet vidare att skolans organisation anpassas till en årsproduktion av ca 255 hundar. Fortsatt förläggning av värnpliktiga till hundskolan skulle enligt institutet medföra ett icke oväsentligt investeringsbehov vid skolan, varför utbildningen av vämpliktiga minhundförare i fortsättningen bör knytas till I 21 i stället för som nu till hundskolan. Med beaktande av dessa faktorer beräknas personalbehovet vid skolan komma att uppgå tiU 88 tjänster fördelade på de funktioner som angavs i prop. 1970: 96 (s. 49). Förslaget innebär att antalet sysselsatta i skolans produktion minskar med 29 personer. Antalet tjänster ökar dock med 27, varav två för handläggande personal, dels beroende på att handräckningsvämpliktiga inte längre skall tjänstgöra vid skolan, dels på gmnd av utbyggnad av skolans ekonomi- och planeringsfunktion.
För budgetåret 1971/72 föreslår rationaliseringsinstitutet följande stat för skolans verksamhet.
Utgifter
Avlöningar 2 495 000
Sjukvård 10 000
Reseersättningar 132 000
Lokalkostnader 637 000
Expenser 92 000
Övriga utgifter 1 105 000
Lönekostnadspålägg 569 000
5 040 000
Uppbördsmedel
Intäkter i skolans verksamhet 5 039 000
_______________________________________ Nettoutgift____ 1 000
Enligt institutets mening bör skolan få tiUgång till särskilda rörelsemedel i form av en rörlig kredit hos riksgäldskontoret. Med hänsyn till bl. a. bedömd svårighet att under budgetårets första månader få likvider för försålda hundar m. m. som helt svarar mot nödvändiga utgifter för löner m. m. föreslås krediten få uppgå till högst 2,5 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 133
Departementschefen
Jag har inte någon erinran av principiell natur mot rationaliseringsinstitutets förslag till organisation av försvarels hundskola. I styrelsen för försvarets hundskola bör ingå företrädare för de viktigare avnämarna, som därigenom kommer att kunna utöva det inflytande på skolans verksamhet som förutsattes i prop. 1970:96 (s. 61; SU 202, rskr 419). För chefen för försvarets hundskola, som bör kunna vara civil tjänsteman eller regementsofficer på aktiv stat, bör inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen r. Vid skolan bör firmas en planerings- och ekonomienhet med högst sex anställda. Vidare bör finnas en produktionsenhet, en veterinärenhet och en serviceenhet. Antalet anställda vid dessa enheter får bestämmas av den efterfrågan som skolans produkter visar sig få. Jag avser att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs om anställnings- och arbetsvillkor för personalen vid skolan.
De ändrade principerna för skolans finansiering m. m. innebär att medelsbehovet under vissa av fjärde huvudtitelns anslag ändras. Jag har tagit hänsyn till detta vid beräkningen av dessa anslag. Tillsammans innebär förändringarna en nettominskning av medelsbehovet till det militära försvaret med ca 1 120 000 kr. Denna minskning motsvaras av ett ökat medelsbehov för inköp m. m. av hundar för statlig och statsunderstödd verksamhet utanför försvaret. Förslag om härav föranledda anslagshöjningar läggs fram av cheferna för justitie-, social- och finansdepartementen.
Försvarets hundskola' bör enligt tidigare av riksdagen fattat beslut finansieras genom uppdragsintäkter. Jag förordar att hundskolan anvisas ett förslagsanslag på 1 000 kr. i enlighet, med vad som gäller för vissa uppdragsmyndigheter som deltar i de civila programbudgetförsö-ken. Skolans behov av rörelsemedel kan tillgodoses inom ramen för den rörliga kredit som förra årets riksdag ställde till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet (prop. 1970: 1 bil. 1, SU 16, rskr 59).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna att en myndighet för avel och dressyr av hundar,
benämnd försvarets hundskola, inrättas den 1 juli 1971,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att för chefen för försvarets hundskola inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen r,
3) till Försvarets hundskola för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
G 21. Försvarets intendenturkår: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgifti 1 794 jöq
1970/71 Anslag 1970 000
1971/72 Förslag 1 833 000 ' Härtill kommer utgift under anslaget Marinen: Förband med särskild budget
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
134
Från anslaget betalas avlöningar till och omkostnader för personal vid försvarets intendenturkårs stab och intendenturförvaltningsskolan samt personal som tillhör intendenturkårens kommenderingsreserv.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Chefen för |
Departements- |
|
|
|
försvarets |
chefen |
|
|
|
intendenturkår |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
9 |
of. |
of. |
|
övrig personal |
30 |
— 6 |
— 6 |
|
|
39 |
— 6 |
— 6 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
1 577 000 |
—84 400 |
—154 000 |
|
Sjukvård |
6 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
257 000 |
+ 18 000 |
+ 15 000 |
|
Därav utrikes resor |
15 000 |
of. |
of |
|
Lokalkostnader |
60 000 |
+ 1400 |
+ 1000 |
|
Expenser |
70 000 |
+ 5 000 |
+ 1000 |
|
Därav |
|
|
|
|
engångsutgifter |
20 000 |
of |
— 3 000 |
|
representation |
1000 |
of |
of. |
|
|
1 970 000 |
—60 000 |
—137 000 |
Chefen för försvarets intendenturkår
1. Löne-och prisomräkning 70 424 kr.
2. Som följd av ökad verksamhet vid kårstaben bör en assistent tillkomma i utbyte mot ett kvalificerat biträde. Tre biträden bör vidare bytas ut mot kvalificerade biträden (+12 576 kr.).
3. Antalet subaltemofficerare minskar successivt (—143 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 833 000 kr. Jag har därvid räknat bl. a. med en fortsatt successiv minskning av antalet subaltemofficerare (3). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets intendenturkår: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 833 000 kr.
G 22. Försvarets intendenturkår: Övningar
1969/70 Utgift 164 808 Reservation 25 363
1970/71 Anslag 175 000
1971/72 Förslag 175000
Från anslaget bestrids utgifter för fältövningar, studietjänstgöring och annan övningsverksamhet för personal som tillhör försvarets intendenturkår och för elever vid intendenturförvaltningsskolan.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 135
Chefen för försvarets intendenturkår
Anslaget bör föras upp med 205 000 (+30 000) kr. Ökningen beror främst på att intendenturofficerskurserna fr.o.m. budgetåret 1971/72 avses innefatta viss ekonomisk utbildning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 175 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets intendenturkår: Övningar för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kr.
G 23. Försvarets personalvård: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgifti 3 542 155 1970/71 Anslag 4 075 000 1971/72 Förslag 4575000
1 Härtill kommer utgifter under försvarsgrenarnas anslag till förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för löner, arvoden och omkostnader vid försvarsstabens personalvårdsbyrå samt inom den regionala och lokala personalvårdsorganisationen. Personalvårdsbyrån leds av en chef och består av planeringsenhet, centralavdelning, socialtjänstavdelning, undervisningsavdelning och expedition. Vid varje förband och utbildningsanstalt finns en personalvårdsdetalj under ledning av en personalvårdsofficer.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Chefen för |
Departements- |
|
|
|
försvars- |
chefen |
|
|
|
stabens |
|
|
|
|
personal- |
|
|
|
|
vårdsbyrå |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
20 |
+ 8 |
+ 7 |
|
Konsulenter vid förband och |
|
|
|
|
staber |
64 |
+ 12 |
+ 6 |
|
Övrig personal |
5 |
of. |
of. |
|
|
89 |
+ 20 |
+ 13 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
3 614 500 |
+ 1053 000 |
+394 000 |
|
Reseersättningar |
240 000 |
+ 4 000 |
+ 19 000 |
|
Därav utrikes resor |
17 000 |
of |
of |
|
Lokalkostnader |
14 000 |
+ 6 000 |
+ 10 000 |
|
Expenser |
206 500 |
+ 64 000 |
+ 77 000 |
|
Därav engångsutgifter |
— |
+ 5 000 |
+ 4 000 |
|
|
4 075 000 |
+ 1127 000 |
+500 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 136
Chefen för försvarsstabens personalvårdsbyrå
1. Löne- och prisomräkning 9 855 kr.
2. För den regionala och lokala personalvårdsorganisationen behövs tolv nya konsulenter. Härvid kan tre deltidsanställda personalvårdsassistenter utgå (+426 000 kr.).
3. Vid militärmusikens omorganisation (jfr prop. 1970: 31 s. 12) behövs två tjänster vid personalvårdsbyrån och en tjänst vid vardera av sex militärområdesstaber för handläggning av frågor om regionmusik (+165 000 kr.).
4. Medel för löner tiU stabskonsulenter (konsulenter) och arvoden för personalvårdsassistenter och bibliotekarier vid förband med särskild budget bör beräknas under personalvårdens förvaltningskostnadsanslag (+462 000 kr.).
5. På grund av ökat lokaUnnehav behövs 5 280 kr. och för inventarier en engångssumma av 5 000 kr.
6. På grand av vidgad verksamhet behövs ytterligare medel för telefon (+5 000 kr.).
7. Medelsanvisningen för representation bör höjas (+1 000 kr.).
8. För rationalisering av utbildningen av värnpliktiga i personalvård m. m. behövs materiel för programmerad utbildning (+47 865 kr.).
Hämtöver anmäls behov av medel utanför krigsmaktens kostnadsram dels för konferens för värnpliktiga såvitt avser reseersättningar (+15 000 kr.), expenser (+35 000 kr.) och arvoden till extra personal (+10 000 kr.) och dels for arvoden till medhjälpare för planerad soldattidning (+85 000 kr.).
Överbefälhavaren och försvarets personalvårdnämnd tillstyrker chefens för personalvårdsbyrån förslag. Överbefälhavaren förordar dessutom att jterligare 500 000 kr. tillförs anslaget inom krigsmaktens kostnadsram.
Departementschefen
I lilchet med vad som har skett under innevarande budgetår bör den regionala och lokala personalvårdsorganisationen och resurserna för fritidsverksamhet m.m. förstärkas under budgetåret 1971/72. Jag anser vidare att behov föreligger att genom en särskild publikation, t. ex. i form av en »soldattidning», skapa ett foram för information och åsiktsutbyte. Med hänsyn till syftet med publikationen anser jag det väsentligt att de vämpliktiga tillförsäkras ett inflytande över dess utformning och innehåll.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 575 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare sju konsulenter (2) samt för en tjänst vid vardera av sex militärområdesstaber för handläggning av frågor om regionmusik och annan personalvårdsverksamhet (3; jfr prop. 1970: 31, SU 121, rskr 282). Jag har också
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
137
beräknat medel för materiel för programmerad utbildning av värnpliktiga i personalvård m. m., för konferens för värnphktiga såvitt avser reseersättningar, expenser och arvoden till medhjälpare samt för arvoden i samband med utgivandet av den fömt nämnda publikationen. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets personalvård: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 575 000 kr.
G 24. Försvarets personalvård: Fritidsverksamhet m. m.
1969/70 Utgift! 2 033 427 Reservation
1970/71 Anslag 2 250 000 1971/72 Förslag 2645000
112 794
' Härtill kommer utgifter under försvarsgrenarnas anslag till förband med särskild budget och anslaget Militäromrädesstaber med särskild budget
Från anslaget betalas bidrag till soldathemsverksamhet samt kostnader för fritidsverksamhet m. m. för värnpliktiga och för vissa trivsel-främjande åtgärder för fast anställd personal.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Chefen för |
Departements- |
|
|
|
försvars- |
chefen |
|
|
|
stabens |
|
|
|
|
personal- |
|
|
|
|
vårdsbyrå |
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Bidrag till soldathemsverk- |
|
|
|
|
samhet |
440 000 |
+ 42 000 |
+ 25 000 |
|
Undervisnings- och informa- |
|
|
|
|
tionsverksamhet |
1 185 000 |
+ 180 000 |
+ 80 000 |
|
Fritidsanordningar för värn- |
|
|
|
|
pliktiga m. fl. |
260 000 |
+ 128 000 |
+ 80 000 |
|
Kontaktverksamhet |
45 000 |
+ 15 000 |
+ 5 000 |
|
Trivselfrämjande åtgärder för |
|
|
|
|
anställda |
675 000 |
of. |
of. |
|
Lån och bidrag till värnplik- |
|
|
|
|
tiga |
10 000 |
+ 15 000 |
+ 5 000 |
|
Köp av musik |
— |
+ 1000 000 |
of. |
|
Särskild publikation |
— |
— |
+ 100 000 |
|
|
2 615 000 |
+ 1380 000 |
+295 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Anmälningsavgifter m. m. |
|
|
|
|
till fritidsundervisning |
65 000 |
of. |
of. |
|
Personalkassemedel |
200 000 |
+ 100 000 |
+ 100 000 |
|
Driftmede! |
100 000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
2 250 000 |
+ 1480 000 |
+395 000 |
Chefen för försvarsstabens personalvårdsbyrå
1. Prisomräkning 80 000 kr.
2. Bidraget till soldathemsverksamheten behöver höjas på grand av 5* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bd. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 138
den vidgade verksamheten och löneutvecklingen (+42 000 kr.).
3. För att bl. a. tillgodose det växande behovet av förberedande och kompletterande studier under värnpliktstjänstgöringen behövs ytterligare medel till fritidsundervisning (+100 000 kr.).
4. Möjligheterna att tillgodose olika behov av fritidsanordningar för värnpliktiga bör förbättras. Bl. a. tillkommer årligen otnkring tio nya fritidslokaler, som i varierande omfattning behöver bidrag för utrustning (+128 000 kr.).
5. För den alltmer omfattande kontaktverksamheten mellan försvaret och civila myndigheter och organisationer behövs ytterligare medel (+15 000 kr.).
6. Medlen för lån och bidrag till värnpliktiga bör höjas för att svara mot verksamhetens omfattning (+15 000 kr.).
7. Med hänsyn till militärmusikens omorganisation (jfr prop. 1970: 31 s. 20) beräknas medel för köp av musik för bl. a. underhållning (+1000 000 kr.).
8. Beräknad minskning (100 000 kr.) av personalkassemedel bör kompenseras.
Hämtöver anmäls behov av medel utanför krigsmaktens kostnadsram för framställning av soldattidning (+115 000 kr.).
Överbefälhavaren och försvarets personalvårdsnämnd tillstyrker chefens för personalvårdsbyrän förslag.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
c
2 645 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för det ökade behovet av fritidsanordningar för värnpliktiga (4) och för framställning av en publikation för värnpliktiga.
lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets personalvård: Fritidsverksamhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 645 000 kr.
G 25. Försvarets rationaliseringsinstitut
1969/70 Utgift 5 462 881 Reservation 598 886
1970/71 Anslag 6 030 000 1971/72 Förslag 8443000
Försvarets rationaliseringsinstitut är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom den del av statsförvaltningen som hör till försvarsdepartementet. I institutets uppgifter ingår bl. a. att följa och samordna ratjonaliseringsverksamheten och ta initiativ till rationaliseringsåtgärder, planlägga, utföra eller medverka vid rationaliseringsundersökningar, utbilda personal i rationaliseringsverksamhet, medverka vid bedömning av lokalbehov och att gentemot statskontoret svara för
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
139
samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner. Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör.
|
|
1970/71 |
Beräknad ; |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Försvarets ra- |
Departements- |
|
|
|
tionaliserings- |
chefen |
|
|
|
institut |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
45 |
+ 2 |
of. |
|
Övrig personal |
8 |
of. |
of. |
|
|
53 |
+ 2 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
4 398 000 |
+ 259 000 |
+ 2 253 000 |
|
Därav ersättning till konsul- |
|
|
|
|
ter och experter |
1 452 000 |
+ 256000 |
+ 2150 000 |
|
Sjukvård |
2 000 |
of. |
+ 3 000 |
|
Reseersättningar |
214 000 |
+ 15 000 |
+ 23 000 |
|
Därav utrikes resor |
25 000 |
+ 2 500 |
+ 70 000 |
|
Lokalkostnader |
187 000 |
+ 266 000 |
+ 279 000 |
|
Expenser, utrustning m. m. |
1 229 000 |
+ 130 000 |
+ 55 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
engångsutgifter |
— |
+ 60 000 |
+ 60 000 |
|
representation |
2 000 |
of |
of |
|
|
6 030 000 |
+ 670 000 |
+ 2 613 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Ersättning frän datamaskin- |
|
|
|
|
fonden |
— |
—200 000 |
— 200 000 |
|
Nettoutgift |
6 030 000 |
+470 000 |
+ 2 413 000 |
Försvarets rationaliseringsinstitut
För arbete med anskaffning av datamaskiner åt försvarets myndigheter uppbär institutet ersättning av statens datamaskinfond. Ersättningen — som hittUls har redovisats direkt mot utgiftspost — bör redovisas som uppbördsmedel. Berörda utgiftsposter bör därför justeras i motsvarande mån. Med anledning härav har anslagsposterna Avlöningar och Expenser tillförts 150 000 kr. respektive 50 000 kr.
1. Löne- och prisomräkning 208 000 kr.
2. Nya lokaler medför ett ökat medelsbehov av 202 000 kr.
3. För omkostnader i samband med flyttning behövs ett engångsbelopp av 60 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen och vad jag har anfört under anslaget Försvarets materielverk hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 8 443 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
140
H UTBILDNINGSANSTALTER
H 1. Försvarshögskolan
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
947 174 1 020 000 1 022 000
Försvarshögskolan har till uppgift att ge högre militär, civilmilitär och civil personal utbildning för verksamhet i ledande befattningar inom totalförsvaret. I högskolans uppgifter ingår att anordna allmänna kurser, chefskurser och kompletteringskurser. Från anslaget bestrids utgifter för löner, arvoden och omkostnader vid försvarshögskolan.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försvarshögskolan |
Departementschefen |
|
Personal Lärare m. fl. Övrig personal |
8 5 |
of. of. |
of. of. |
|
|
13 |
of. |
of. |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser |
792 000 1 500 110 000 39 000 25 000 91 500 |
—5 000 of. + 8 000 + 1000 —1000 + 6 000 |
— 5 500 of. + 6 500 of. + 22 500 —21 500 |
|
|
1 020 000 |
+ 8 000 |
+ 2 000 |
Försvarshögskolan
Löne- och prisomräkning m. m. 8 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarshögskolan för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 022 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet H 2. Militärhögskolan: Förvaltningskostnader
141
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
6 529 281 6 830 000 6 899 000
Militärhögskolan har till uppgift att meddela officerare på aktiv stat de kunskaper, som fordras för tjänstgöring som kapten (obligatoriska kurser) och i kvalificerade tjänster vid högre staber och förvaltningar, i särskilt kvalificerade lärartjänster eller som chefer för högre förband (högre kurser). Utbildningen vid militärhögskolan bedrivs på tre linjer, armélinjen, marinlinjen och flyglinjen. Till högskolan, som även svarar för den historiska forskningen inom krigsmakten, är knuten en militärhistorisk avdelning.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Militärhög- |
Departements- |
|
|
|
|
|
skolan |
chefen |
|
Personal Militär personal |
|
|
|
|
|
officerare |
62 |
|
of. |
of. |
|
övrig personal |
9 |
|
of. |
of. |
|
Civil personal |
|
|
|
|
|
lärare |
2 |
|
of. |
of. |
|
övrig personal |
26 |
|
of. |
of. |
|
|
99 |
|
of. |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
5 567 000 |
|
of. |
of. |
|
Sjukvård |
20 000 |
|
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
52 000 |
+ |
16 000 |
+ 3 000 |
|
Lokalkostnader |
941 000 |
+ |
55 000 |
+ 58 000 |
|
Expenser |
250 000 |
+ |
46 000 |
+ 8 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
|
engångsutgifter |
— |
+ |
30 000 |
of |
|
representation |
3 000 |
|
of |
of |
|
|
6 830 000 |
+ 117 000 |
+69 000 |
|
Militärhögskolan
1. Löne- och prisomräkning m. m. 50 000 kr.
2. På gmnd av ökat elevantal krävs engångsanskaffning av inventarier (+30 000 kr.).
3. Lokalkostnadema ökar (+37 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 899 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 142
H 3. Militärhögskolan: Övningar
1969/70 Utgift 1407 219 Reservation 506 285
1970/71 Anslag 1 720 000 1971/72 Förslag 1765 000
Från anslaget bestrids utgifter för resor, traktamenten och expenser m. m. i samband med militärhögskolans övningar.
Militärhögskolan
Anslaget bör föras upp med 1 940 000 (+220 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 45 000 kr.
2. Antalet elever ökar (+175 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1 765 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärhögskolan: Övningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 765 000 kr.
H 4. Militärhögskolan: Militärhistorisk forskning
Reservation 118 647
|
1969/70 Utgift |
73 262 |
|
1970/71 Anslag |
100 000 |
|
1971/72 Förslag |
100 000 |
Den militärhistoriska verksamheten ankommer, förutom på militiir-högskolan, på en av Kungl. Maj:t tillsatt militärhistorisk forskningsdelegation. Delegationens huvudsakliga uppgift är att genom anslag i form av stipendier och forskningsbidrag m. m. främja militärhistorisk forskning och därmed sammanhängande verksamhet. Från anslaget bestrids utgifter för dessa stipendier m. m.
Militärhögskolan
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 100 000 kr.
Departementschefen
Jag bitiäder militärhögskolans förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Militärhögskolan: Militärhistorisk forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
143
H 5. Försvarets läroverk
1969/70 Utgift 3 607 986
1970/71 Anslag 3 635 000 1971/72 Förslag 3 060 000
Försvarets läroverk skall meddela den kompletterande allmänna skolutbildning som fordras för anställning i militär och civilmilitär tjänst på aktiv stat för fast anställda vid försvaret och för värnpliktiga. Undervisningen vid läroverket bedrivs på tvåårig social samt på treårig humanistisk/samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig linje. Från anslaget bestrids utgifter för löner, arvoden och omkostnader vid läroverket.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försvarets läroverk |
Departementschefen |
|
Personal Lärarpersonal Övrig personal |
45 5 |
— 1 of. |
— 1 of. |
|
|
50 |
— 1 |
— 1 |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser |
2 646 500 5 500 5 000 650 000 328 000 |
—171 000 of. + 8 000 + 8 000 —400 000 + 43 000 |
—215 000 of. of. of —317 000 — 43 000 |
|
|
3 635 000 |
—520 000 |
—575 000 |
Försvarets läroverk
1. Pris- och löneomräkning m. m. innebär minskning med 186 000 kr.
2. Av fyra obesatta lärartjänster beräknas tre bli tUlsatta, varvid tilläggstimmar för lärarpersonalen kan dras in (+56 709 kr.).
3. Hyra för läroverkets internat belastar inte längre anslaget (-400 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets läroverk för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 060 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
144
H 6. Försvarets brevskola
|
1969/70 Utgift |
779 705 |
|
1970/71 Anslag |
850 000 |
|
1971/72 Förslag |
900 000 |
Försvarets brevskola har till uppgift att till befäl på aktiv stat och i reserven m. fl. meddela korrespondensundervisning i militära ämnen, totalförsvarsfrågor, ämnen som behandlar samhällsfrågor och utrikes-poUtiska frågor m. m. Från anslaget bestrids utgifter för löner, arvoden och omkostnader vid försvarets brevskola.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försvarets |
Departements- |
|
|
|
brevskola |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Lärare m. fl. |
9 |
+ 1 |
of. |
|
övrig personal |
5 |
of. |
of. |
|
|
14 |
+ 1 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
526 000 |
+ 71400 |
+44 500 |
|
Sjukvård |
1000 |
of. |
+ 500 |
|
Reseersättningar |
6 500 |
+ 1000 |
+ 500 |
|
Därav utrikes resor |
1500 |
+ 500 |
of. |
|
Lokalkostnader |
200 000 |
+ 10 600 |
+ 10 000 |
|
Expenser |
116 500 |
+ 17 000 |
— 5 500 |
|
Därav engångsutgifter |
15 000 |
— 5 000 |
—15 000 |
|
|
850 000 |
+ 100 000 |
+50 000 |
Försvarets brevskola
1. Löne- och prisomräkning m. m. 42 000 kr.
2. En adjunktstjänst för undervisning i ryska bör tillkomma (+50 628 kr.).
3. För kontakter med utländska institutioner och forskare krävs ytterligare medel för utrikes resor (+500 kr,).
4. Medel för representation bör tillkomma (+500 kr,).
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 900 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ökad undervisning i ryska.
Jag hemställer, att Kimgl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarets brevskola för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 145
I FASTIGHETSKOSTNADER
I 1. Ersättning till statens aUmänna fastighetsfond: Slottsbyggnademas delfond
|
1969/70 Utgift |
17 000 |
|
1970/71 Anslag |
17 000 |
|
1971/72 Förslag |
17 000 |
För ersättning till slottsbyggnademas delfond av statens allmänna fastighetsfond beräknar jag medelsbehovet till 17 000 kr.
Jag vill i detta sammanhang anmäla att anslaget Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond fr. o. m. budgetåret 1971/72 bör utgå ur riksstaten med hänsyn till att försvaret inte längre disponerar de lokaler för vilka utgiftema tidigare har bestritts från detta anslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kr.
I 2. Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasembyggnaders delfond
1969/70 Utgift 188 593 065 1970/71 Anslag 205 165 000 1971/72 Förslag 217 310 000
I annat sammanhang denna dag anmäls förslag till stat för försvarets fastighetsfond. I enlighet med vad som anförs där behövs sammanlagt 234 469 000 kr. för att täcka fastighetsutgifterna under kasernbyggnaders delfond av försvarets fastighetsfond. Av detta belopp avser 17 159 000 kr. lokalkostnader för vissa staber och förvaltningar m. m. Medel härför tas upp under anslag för de myndigheter som disponerar lokalerna. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders delfond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 217 310 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 146
I 3. Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond
1969/70 Utgift 82 214 958 1970/71 Anslag 82 050 000 1971/72 Förslag 84 250 000
I annat sammanhang denna dag anmäls förslag till stat för försvarets fastighetsfond. Under hänvisning till vad som anförs där om ersättning till befästningars delfond av fastighetsfonden hemställer jag, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att tiU Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 84 250 000 kr.
I 4. Borttagande av pansarhinder m. m.
1969/70 Utgift 309 164 Reservation 195 934
1970/71 Anslag 400 000
1971/72 Förslag 400000
Från anslaget betalas vissa arbeten for att ta bort pansarhinder och andra befästningar, som har visat sig vara till hinder för utbyggnad av bostads- eller industriområden m. m., samt för att på annan plats uppföra likvärdiga befästningar som ersättning för de borttagna.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 415 000 (+15 000) kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Borttagande av pansarhinder m. m. för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 147
J VISS MATERIELANSKAFFNING M. M.
J 1. Utredningar rörande tillämnade materielanskaffningar m. m.
1969/70 Utgift 1 928 621 Reservation 1 871 837
1970/71 Anslag 1000 000 1971/72 Förslag 1000 000
Från anslaget betalas sådan studie- och utredningsverksamhet som är nödvändig för att fullständigt kunna bedöma vissa större materielanskaffningar.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Utredningar rörande tillämnade materielanskaffningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
J 2. Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.
|
1969/70 Utgift |
867 042 |
Reservation |
1 336 400 |
|
1970/71 Anslag |
800 000 |
|
|
|
1971/72 Förslag |
775 000 |
|
|
Från anslaget betalas förskottsvis utgifter för utredningar genom experter och konsulter m. fl. som behövs för att upprätta förslag tiU byggnadsprogram för byggnadsföretag vid försvaret. Förskottsvis betalas vidare utredningar om förvärv och försäljning av mark för försvaret. När beslut har fattats om att genomföra ett planerat projekt, förs som regel utbetalat belopp åter till anslaget med anlitande av anvisade medel eller influtna försäljningsmedel.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 775 000 (—25 000) kr.
Departementschefen
Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag rn. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 775000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 148
J 3. Fortifikatorisk forskningsverksamhet
1969/70 Utgift 799 855 Reservation 16 192
1970/71 Anslag 800 000
1971/72 Förslag 800 000
Från anslaget betalas forsknings- och utvecklingsarbete för fortifi-katoriska skyddsanordningar.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 825 000 (+25 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 800 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fortifikatorisk forskningsverksamhet för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.
J 4. Försvarsmedicinsk forskning
1969/70 Utgift 2 678 615 Reservation 422 660
1970/71 Anslag 2 700 000 1971/72 Förslag 2 800 000
Försvarsmedicinska forskningsdelegationen har till uppgift att vara ett rådgivande, sammanhållande och planerande organ för tillämpad försvarsmedicinsk forskning. Delegationen skall främja sådan forskning och därmed sammanhängande verksamhet genom att bevilja anslag, forskningsbidrag och stipendier m. m.
Försvarsmedicinska forskningsdelegationen
Anslaget bör föras upp med 3 300 000 (+600 000) kr. Överbefälhavaren har våren 1970 lagt fram en ny behovsplan för försvarsmedicinsk forskning omfattande perioden 1970/71—1976/77 jämte projektkatalog för perioden 1970/71—1972/73 för delegationen och försvarsmedicinska sektionen inom statens medicinska forskningsråd. Den sammanlagda kostnaden för de specificerade projekten under behovsplanens första verksamhetsår uppgår till 3,2 milj. kr. för egentlig forskning. Därtill kommer ett stort antal specificerade men inte kostnadsberäknade projekt. Kostnadsnivån för planens andra och tredje år beräknas bli minst lika hög som för första året.
Bland särskilt angelägna forskningsbehov framhåller överbefälhavaren en ökad satsning beträffande skyddet mot biologiska stridsmedel.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 149
miUtärpsykiatriska problem som har aktualiserats genom det nya inskrivningssystemet med dess förbättrade möjligheter till adekvat personalurval, problem som berör motivation m. m. i samband med utbildning och tjänstgöring och problem med relation tiU det ökade nar-kotikamissbraket. Bland andra viktiga och aktuella områden framhåller behovsplanen tillämpad forskning rörande dokumentationssystem, som kan väntas ha väsentlig betydelse för hela den försvarsmedicinska forskningen. Behovsplanen upptar dämtöver liksom tidigare ett stort antal projekt inom områdena flyg- och navalmedicin, övriga fysiologiska problem, kirargi och invärtes medicin m. fl. områden som till sin uppläggning ofta direkt ansluter till olika myndigheters materielutvecklings- och försöksverksamhet.
Forskningsdelegationen har under en följd av år framhållit önskvärdheten av att vissa kostnader för verksamhet av mera permanent karaktär förs över på respektive myndighetsanslag. Så har till del skett beträffande vissa kostnader för forskningsgrapper vid flygmedicinska institutionen i Malmslätt, militärapoteket och miUtärmedicinska undersökningscentralen. Respektive myndigheter bör i större utsträckning än som nu sker bestrida kostnadema för forskargrupperna. Denna fråga är av stor betydelse för delegationens framtida möjligheter att verka initierande för nya angelägna projekt enligt behovsplanen.
Behovsplanens medelsbehov för budgetåret 1971/72 uppgår till 3,2 milj. kr. Därtill skall läggas kostnadema för delegationens initiativverksamhet, forskamtbildningsbefattningar, resor, symposier, administration m. m. Dessa kan beräknas till ca 400 000 kr. Enligt dessa be-räkningsgrander utgör medelsbehovet 3,6 milj. kr. eller 300 000 kr. mer än vad överbefälhavaren har räknat med i sina direktiv. Under förutsättning att skillnaden mellan delegationens behovsberäkning och anslaget enligt Överbefälhavarens direktiv frigörs genom fortsatt överförande av vissa kostnader för de permanenta forskargrapperna kan delegationen godta av överbefälhavaren angivna 3,3 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 2,8 milj. kr. Jag är inte beredd att tillstyrka att ytterligare utgifter för de permanenta forskargrupperna förs över till andra anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarsmedicinsk forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 800 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 150
J 5. Underhåll av sjukvårdsmateriel
1969/70 Utgifti 1489 423 Reservation 576 653
1970/71 Anslag 1400 000
1971/72 Förslag 1400000
1 Härtill kommer utgifter under försvarsgrenarnas anslag till förband med särskild budget och anslaget Militärområdesstaber med särskild budget
Från anslaget betalas inredning m. m. av sjukvårdsförråd, underhåll och återanskaffning av sjukvårdsmateriel och läkemedel för krigsförbanden samt inspektion och kontroll av sådana förnödenheter. Från anslaget bestrids också kostnader för ADB-produktion för förrådsredovisningen samt kurskostnader för utbildning av förvaltnings- och förrådspersonal.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 1 445 000 (+45 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1,4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Underhåll av sjukvårdsmateriel för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.
J 6. Vissa signalförbindelser m. m.
1969/70 Utgift 30 000 000 Reservation 11296 414
1970/71 Anslag 29 000 000 1971/72 Förslag 28 700 000
Från anslaget betalas utbyggnad av signalförbindelser som är gemensamma för krigsmakten.
Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut — 22 743 000 kr. För budgetåren 1968/69, 1969/70 och 1970/71 har béställningsbemyndiganden lämnats till ett belopp av (40 000 000 + 30 000 000 + 28 700 000) 98 700 000 kr. medan Kungl. Maj:t under samma budgetår har medgett förbrukning av (35 000 000 + 30 000 000 + 29 000 000) 94 000 000 kr. under anslaget. Bemyndigandeskulden den 30 juni 1971 blir således (22 743 000 + 98 700 000 — 94 000 000) 27 443 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 151
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 28 700 000 (—300 000) kr. För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande av 28,5 milj. kr.
Departementschefen
Ärendet är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Anslaget bör föras upp med 28,7 milj. kr. lag föreslår för nästa budgetår ett beställningsbemyndigande om 28,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av vissa signalförbindelser m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 28 500 000 kr.,
2) till Vissa signalförbindelser rn. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 28 700 000 kr.
J 7. Signalskyddsmateriel
1969/70 Utgift 1743 879 Reservation 2 720 199
1970/71 Anslag 2 400 000 1971/72 Förslag 10 360 000
Från anslaget betalas anskaffning av kryptomateriel m. m. till krigsmakten enligt en av överbefälhavaren upprättad långsiktsplan.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 9 250 000 (+6 850 000) kr.
Utöver anslaget bör viss materielbeställning få läggas ut inom en kostnadsram av 21 575 000 kr. Beställningen samordnas med motsvarande beställning under anslaget Signalskyddsmateriel för civila myndigheter.
Departementschefen
Ärendet är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Anslaget bör föras upp med 10 360 000 kr. Jag föreslår för nästa budgetår ett beställningsbemyndigande om 21 575 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 152
1) till Signalskyddsmateriel för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 10 360 000 kr.,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att utöver anslaget beställningar av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 21 575 000 kr.
J 8. Anskaffning av fortifikatorisk materiel
1969/70 Utgift 3 269 847 Reservation 32 827
1970/71 Anslag 4 000 000 1971/72 Förslag 4 000 000
Från anslaget betalas anskaffning av materiel för krigsutbyggnad av befästningar, anskaffning av maskiner och formar för viss krigsproduktion samt förrådshållning och vård av anskaffad materiel.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 4 200 000 (+200 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anskaffning av fortifikatorisk materiel för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
J 9. Anskaffning av krigskartor
1969/70 Utgift 1 349 522 Reservation 13 428
1970/71 Anslag 1 350 000
1971/72 Förslag 1 350 000
Från anslaget betalas anskaffning m. m. av kartor för krigsbehovet och för försvars- och arméstabernas löpande behov. Från anslaget betalas även sådan anskaffning av kartor för fredsbrak som av ekonomiska eller praktiska skäl bör göras centralt.
Chefen för armén
. Anslaget bör föras upp med 1 420 000 (+70 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 153
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1 350 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anskaffning av krigskartor för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 350 000 kr.
J 10. Årskostnader för industriell krigsberedskap
1969/70 Utgift 530 000
1970/71 Anslag 530 000
1971/72 Förslag 530 000
Från anslaget betalas skötseln av försvarets materielverks beredskapsfabriker med tillhörande produktionsutrustning.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 530 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder materielverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Årskostnader för industriell krigsberedskap för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 530 000 kr.
J 11. Engångskostnader för industriell krigsberedskap
1969/70 Utgift 1410 000 Reservation 7 573 276
1970/71 Anslag 1 800 000
1971/72 Förslag 1 800000
Från anslaget betalas investeringar i produktionsutrustningen för krigsproduktion som planläggs av försvarets materielverk.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 1 850 000 (+50 000) kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1,8 milj.kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Engångskostnader för industriell krigsberedskap för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 154
J 12. Byggnads- och reparationsberedskapen: Övningar m. m.
1969/70 Utgift 499 372 Reservation 100 909
1970/71 Anslag 550 000
1971/72 Förslag 550000
Från anslaget betalas utbildning av och övningar med byggnads- och reparationsberedskapens centrala och regionala stabsorgan samt dess arbetsorgan och driftvärn. Från anslaget utgår vidare ersättningar till vissa chefer och ställföreträdande chefer inom organisationen samt till viss biträdespersonal. Slutligen belastas anslaget med övriga omkostnader för verksamheten.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 550 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Byggnads- och reparationsberedskapen: Övningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kr.
J 13. Byggnads- och reparationsberedskapen: Materiel
1969/70 Utgift 1499 372 Reservation 5 596 421
1970/71 Anslag 570 000
1971/72 Förslag 570 000
Från anslaget betalas anskaffning, förrådshållning och underhåll av maskiner och arbetsredskap samt driftvärns- och skyddsutmstning som behövs för byggnads- och reparationsberedskapen.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med 625 000 (+55 000) kr. Enligt en gemensam långsiktsplan för anskaffning av fortifikatorisk materiel och materiel för byggnads- och reparationsberedskapen planeras stora anskaffningar för byggnads- och reparationsberedskapen under budgetåren 1972/73—1974/75. För att möjliggöra sådana anskaffningar kommer för dessa budgetår att begäras ökade medel under förevarande anslag samtidigt som en motsvarande minskning kommer att föreslås under anslaget till anskaffning av fortifikatorisk materiel. För budgetåret 1971 /72 föreslås enligt planen endast en ökning av förevarande anslag motsvarande inträffade prisstegringar.
prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 155
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 570 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnads- och reparationsberedskapen: Materiel för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 570 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 156
K BroRAG TILL FRIVILLIGA ORGANISATIONER M. M.
K 1. Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m.
1969/70 Utgift 6 020 907 Reservation 346
1970/71 Anslag 9 005 000 1971/72 Förslag 10 551 000
Från anslaget utgår bidrag till Centralförbundet för befälsutbildning med därtill anslutna organisationer.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 10 472 000 (+1 467 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning 268 000 kr.
2. Utbildningspremier samt resor, traktamenten och arvoden enligt prop. 1970: 18 (SU 87, rskr 194) tillkommer (+1 199 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 10 551 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 79 000 kr. för avgifter till försvarets hundskola. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 10 551 000 kr.
K 2. Lottaorganisationen
1969/70 Utgift 2 647 000 Reservation 368 766
1970/71 Anslag 3 820 000 1971/72 Förslag 4390000
Från anslaget utgår bidrag till Riksförbundet Sveriges lottakärer.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 4 390 000 (+570 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning 80 000 kr.
2. Utbildningspremier samt resor, traktamenten och arvoden enligt prop. 1970: 18 (SU 87, rskr 194) tillkommer (+490 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 157
Departementschefen
Jag biträder civilförvaltningens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lottaorganisationen för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 390 000 kr.
K 3. Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig
1969/70 Utgift 346 788 Reservation 38 269
1970/71 Anslag 780 000
1971/72 Förslag 955000
Från anslaget utgår bidrag till Svenska röda korset.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 955 000 (+175 000) kr.
1. Löne- och prisomräkning 25 000 kr.
2. Utbildningspremier samt resor,
traktamenten och arvoden enligt
prop. 1970: 18 (SU 87, rskr 194) tillkommer (+150 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder civilförvaltningens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 955 000 kr.
K 4. Frivilliga djursjukvården i krig
1969/70 Utgift 52 469 Reservation 6 425
1970/71 Anslag 109 000
1971/72 Förslag 136 000
Från anslaget utgår bidrag till Svenska blå stjärnan.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 113 000 (+4 000) kr.
1. Löne-och prisomräkning 3 000 kr.
2. Utbildningspremier samt resor och traktamenten enligt prop. 1970: 18 (SU 87, rskr 194) tillkommer (+1 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 158
De part em entsch ef en
Anslaget bör föras upp med 136 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 23 000 kr. för avgifter till försvarets hundskola. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Frivilliga djursjukvården i krig för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 136 000 kr.
K 5. Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar
1969/70 Utgift 505 000
1970/71 Anslag 515 000
1971/72 Förslag 575000
Från anslaget utgår bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar.
Centralförbundet Folk och Försvar
Anslaget bör föras upp med 575 000 (+60 000) kr. Höjningen betingas främst av ökade kostnader för centralförbundets konferensverksamhet.
Departementschefen
Jag biträder centralförbundets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 575 000 kr.
K 6. Understöd ät vissa föreningar m. m.
|
1969/70 Utgift |
110 000 |
|
1970/71 Anslag |
110 000 |
|
1971/72 Förslag |
110 000 |
Från anslaget utgår bidrag dels tUl vissa föreningar och sällskap med militär anknytning för att ge ut handlingar m. m., dels till att ge ut vissa tidskrifter med militärt innehåll, dels till sammanslutningar av underofficerare och underbefäl för hyra av lokaler, dels till Försvarets civila idrottsförbund.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 130 000 (+20 000) kr. Av ökningen avser 8 000 kr. prisomräkning och återstoden uppräkning med hänsyn till att anslaget har varit oförändrat sedan budgetåret .1967/68.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 159
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 110 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Understöd åt vissa föreningar m. m. för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett anslag av 110 000 kr.
K 7. Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum
1970/71 Anslagi 460 000
1971/72 Förslag 530 000
1 Avser tiden 1.1—30.6.1971 (prop. 1970:165, SU 211, rskr 426)
Stiftelsen Gällöfsta kurscentram började sin verksamhet den 1 januari 1971 och har till uppgift att i samarbete med myndigheter och organisationer anordna kurser och konferenser företrädesvis inom försvarets personalvård och därmed sammanhängande områden. Från anslaget utgår bidrag till administrationskostnader och stiftelsens egen kurs- och konferensverksamhet.
Departementschefen
Jag beräknar stiftelsens behov av bidrag för nästa budgetår till 530 000 kr. Jag hemställer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum för budgetåret 1971/72 anvisa eft anslag av 530 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 160
L ÖVRIGA GEMENSAMMA ÄNDAMÅL
L 1. Familjebidrag
1969/70 Utgift 76 726 986 1970/71 Anslag 71000 000 1971/72 Förslag 80 000 000
Från anslaget betalas vissa ersättningar för att trygga försörjning m. m. för de värnpliktigas anhöriga m. fl. under den tid de värnpliktiga fullgör militärtjänstgöring. Familjebidrag kan utgå som familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Från anslaget betalas också särskild hjälpverksamhet till förmån för de värnpliktiga och deras familjer m. m.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 79,5 (+8,5) milj. kr.
1. Ökat antal tjänstgöringsdagar och ändrade dagskostnadsbelopp i jämförelse med vad som har legat till grund för beräkningen av innevarande'" budgetårs anslag bör föranleda att anslaget räknas upp med 5,5 milj. kr.
2. Höjningen av familjepenningens maximibelopp för vissa familjemedlemmar från den 1 januari 1971 beräknas medföra en årlig merkostnad av 2,6 milj. kr.
3. Utökad rätt till familjebidrag vid frivillig tjänstgöring vid krigsmakten och hemvärnet från den 1 juli 1970 beräknas medföra en årlig merkostnad av 400 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 80 milj. kr. Jag har räknat med omkring 16 500 000 tjänstgöringsdagar för grandutbildning m. m. och omkring 2 440 000 tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Familjebidrag för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 000 kr.
Prop. 1971: 1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 161
L 2. Inskrivningskostnader
1969/70 Utgift 2 869 738
1970/71 Anslag 3 150 000 1971/72 Förslag 3730000
Från anslaget bestrids utgifter som hänger samman med inskrivningen av värnpliktiga.
Värnpliktsverket Anslaget bör föras upp med 3 730 000 (+580 000) kr.
1. Prisomräkning 120 000 kr.
2. Penningbidraget har höjts (+110 000 kr.).
3. De inskrivningsskyldigas resor ökar erfarenhetsmässigt (+300 000 kr.).
4. Arvoden, traktamenten och resor för inskrivningsnämndernas ledamöter kommer att öka till följd av ledamöternas rätt att följa inskrivningsförrättningarna (+50 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder värnpliktsverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inskrivningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 730 000 kr.
L 3. Vissa specialundersökningar m. m.
|
1969/70 Utgift |
496 281 |
|
1970/71 Anslag |
590 000 |
|
1971/72 Förslag |
590 000 |
Från anslaget bestrids vissa utgifter för medicinska specialundersökningar av personal, bl. a. blodgruppsbestämningar, skärmbildsundersökningar och militärpsykiatriska undersökningar av värnpliktiga.
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 590 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder sjukvårdsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa specialundersökningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 590 000 kr. 6 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 162
L 4. Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.
1969/70 Utgift' 34 560 479 1970/71 Anslag 31000 000 1971/72 Förslag 33000000
Härtill kommer utgifter under försvarsgrenarnas anslag till förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för resor och traktamenten för värnpliktiga i samband med militärtjänstgöring, för följebefäl i samband med värnpliktsresor samt för medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer i samband med frivillig tjänstgöring vid krigsmakten m. m.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 31 500 000 (+500 000) kr. Medelsbehovet för reseersättningar tiU värnpliktiga m. fl. beräknas till sammanlagt 38,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 4 milj. kr. jämfört med vad som har beräknats för budgetåret 1970/71. Ökningen hänför sig till prishöjningar. Av beloppet 38,5 milj.kr. bör 31,5 milj.kr. anvisas under detta anslag och återstående 7 milj. kr. fördelas på försvarsgrenarnas anslag till förband med särskild budget.
Departementschefen
Medelsbehovet för reseersättningar till värnpliktiga m. fl. beräknar jag till 40,5 milj. kr. Erforderliga medel bör anvisas med 33 milj. kr. under detta anslag och med 7,5 milj. kr. under försvarsgrenarnas anslag till förband med särskild budget.
lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 000 kr.
L 5. Vissa hälsovårdsåtgärder m. m.
|
1969/70 Utgifti |
198 310 |
|
1970/71 Anslag |
215 000 |
|
1971/72 Förslag |
225 000 |
1 Härtill kommer utgift under anslaget Militäromrädesstaber med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter för bekämpning och utrotning av skadedjur, särskild utmstning för kvalificerad hälsovårdstillsyn, undersökningar av vattentäkter, särskilda hälsoundersökningar samt viss utbildnings- och upplysningsverksamhet.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 163
Försvarets sjukvårdsstyrelse
Anslaget bör föras upp med 225 000 (+10 000) kr.
1. Den allt dyrare materiel som behövs för den fortlöpande hälsovårdstillsynen samt utredning av ändamålsenliga appliceringsmetoder för andra bekämpningsmedel än DDT-preparat ökar kostnaderna med 9 000 kr.
2. För ökad utbildning av personalen beträffande de nya bekämpningsmedlens användning och handhavande behövs ytterligare 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder sjukvårdsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa hälsovårdsåtgärder m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 225 000 kr.
L 6. Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet m. m.
1969/70 Utgift 2 947 800
1970/71 Anslag 4 100 000 1971/72 Förslag 4100000
Från anslaget betalas ersättningar med anledning av skador vid militär verksamhet. Ersättningarna utgår på grand av betalningsskyldighet, som har fastställts av domstol med stöd av allmänna skadeståndsregler, eller enligt åtagande genom beslut i administrativ ordning. Vidare utgår från anslaget gottgörelse för skador till följd av förbud mot bebyggelse till hinder för försvaret m. m. enligt byggnadslagen (1947: 385), ersättningar för intrång i fiske enligt kungörelsen (1964: 811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet eller efter Kungl. Maj:ts bestämmande i varje särskilt fall samt kostnader enligt kungörelsen (1969: 761) om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m.fl.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 4 400 000 (+300 000 kr.). Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 4,1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 164
L 7. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m.
1969/70 Utgift 18 616 013 1970/71 Anslag 17 500 000 1971 / 72 Förslag 19 600 000
Från anslaget utgår ersättning enligt förordningama (1927: 234 och 1950: 261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (ändrade senast 1948: 424 respektive 1968: 630) m. fl. författningar.
Riksförsäkringsverket
Anslaget bör med hänsyn till höjt basbelopp m. m. föras upp med 19,6 (+2,1) milj. kr. Under tiden maj 1969—mars 1970 har basbeloppet höjts från 5 800 kr. till 6 300 kr. Höjningen beräknas medföra en kostnadsökning av 1 250 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder riksförsäkringsverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 19 600 000 kr.
L 8. Omskolning av i militärtjänst skadade
|
1969/70 |
Utgift |
31 823 |
|
1970/71 |
Anslag |
100 000 |
|
1971/72 |
Förslag |
100 000 |
Från anslaget betalas utbildningsbidrag m. m. till personer som har skadats i militärtjänst och bereds arbetsvärd genom arbetsmarknadsstyrelsen.
A rbetsmarknadsstyrelsen
/slaget bör föras upp med oförändrat belopp, 100 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Omskolning av i militärtjänst skadade för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 165
L 9. Vidareutbildning av viss civil personal
1969/70 Utgift 468 049 Reservation 312 133
1970/71 /mslag 530 000
1971/72 Förslag 545 000
Från anslaget bestrids utgifter för vidareutbildning av civil personal vid staber, förvaltningar och institutioner inom krigsmakten.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 546 000 (+16 000) kr.
1. Prisomräkning 6 000 kr.
2. En utökning av
kursverksamheten bör ske vid de centrala sta
berna (+10 000 kr.).
Departei7ientschefen
Anslaget bör föras upp med 545 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vidareutbildning av viss civil personal för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 545 000 kr.
L 10. Arbetarskydd
1969/70 Utgifti 119 761 Reservation 110 040
1970/71 Anslag 140 000
1971/72 Förslag 140000
1 Härtill kommer utgifter under anslagen Armén: Förband med särskild budget och Marinen: Förband med särskild budget
Från anslaget bestrids utgifter dels för studiebesök och kurser i arbetarskydd, dels för materiel för information om arbetarskydd.
Försvarets centrala arbetarskyddsnämnd
Anslaget bör föras upp med 150 000 (+10 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 140 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arbetarskydd för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 166
L 11. Förslagsverksamhet
|
1969/70 Utgifti |
198 451 |
|
1970/71 Anslag |
100 000 |
|
1971/72 Förslag |
200 000 |
1 Härtill kommer utgifter under försvarsgrenarnas anslag till förband med särskild budget
Från anslaget utgår vissa belöningar till personal som är anställd inom krigsmakten eller vid flygtekniska försöksanstalten samt till värnpliktiga för förslag till förbättrade drifts- och utbildningsmetoder.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med 160 000 (+60 000) kr. Höjningen avser ökad förslagsverksamhet.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 200 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förslagsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.
L 12. Försvarsupplysning
|
1969/70 |
Utgifti |
321 141 |
Reservation |
|
1970/71 |
Anslag |
637 000 |
|
|
1971/72 |
Förslag |
616 000 |
|
|
1 Härtill kommer |
utgift under anslaget Arméstaben |
||
269 825
Från anslaget bestrids utgifter för presstjänst m. m. vid försvarsstaben, för bidrag till försvarsupplysning genom enskilda organisationer och för utgivande av tidskrifterna Marinnytt och Flygvapennytt. Från anslaget bestrids vidare utgifter för totalförsvarets upplysningsnämnds verksamhet och för publicering av totalförsvarsinformation i rikstelefonkatalogen.
Överbefälhavaren
För sin verksamhet beräknar överbefälhavaren 340 000 (+53 000) kr.
Totalförsvarets upplysningsnämnd
För sin verksamhet beräknar nämnden 380 000 (+95 000) kr. Medlen avses bl. a. för att publicera totalförsvarsinformation i rikstelefonkatalogen samt för utbildningsverksamhet på temat »Argument för försvaret i dag».
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 167
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 616 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försvarsupplysning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 616 000 kr.
L 13. Publikations- och blankettryck
1969/70 Utgifti 5 824 347 1970/71 Anslag 4 825 000 1971/72 Förslag 5825000
1 Härtill kommer utgift under anslaget Arméstaben
Från anslaget betalas tryckning av publikationer och blanketter för försvaret.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 5 150 000 (+325 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Med hänsyn till belastningen bör anslaget föras upp med 5 825 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Publikations- och blankettryck för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 825 000 kr.
L 14. Beredskapskostnader vid förenade fabriksverken
1969/70 Utgifti 3 200 000
1970/71 Anslag 3 300 000 1971/72 Förslag 3300000
1 Anslaget Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk
Enhgt de bestämmelser som Kungl. Maj:t har utfärdat den 9 juni 1944 angående förvaltningen av fabriksverkens fond skall ersättning till fonden för s. k. beredskapskostnader utgå från ett särskilt anslag på driftbudgeten.
Förenade fabriksverken
Anslaget bör föras upp med 4 000 000 (+700 000) kr.
Anslagsbeloppet har beräknats med utgångspunkt i de verkliga kostnadema under budgetåret 1969/70. Någon nämnvärd minskning av beredskapskostnaderna föratses inte för de närmaste åren.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 168
Departementschefen
Försvarets rationaliseringsinstitut har på Kungl. Maj:ts uppdrag utrett frågan om hur förenade fabriksverkens beredskapskostnader bör bestridas (jfr prop. 1970: 1 bil. 6 s. 167). Jag avser att lämna förslag i ärendet i samband med övergången till det nya planerings- och budgeteringssystemet för försvaret.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 3,3 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Beredskapskostnader vid förenade fabriksverken för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.
L 15. Ersättning för automobilskatt
1969/70 Utgift 15 077 512 1970/71 Anslag 15 300 000 1971/72 Förslag 17000000
Från anslaget betalas ersättning för automobilskatt för krigsmaktens fordon.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 17,1 (+1,8) milj. kr.
Beloppet har beräknats med ledning av gällande skatter under kalenderåret 1970. Ersättningen skall gmndas på skattebelopp som kommer att gälla för 1971 och fordonstillgången under samma år och kan därför inte detaljberäknas förrän i januari 1972.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 17 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för automobilskatt för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 000 kr.
L 16. Ersättning för mstning och rotering
1969/70 Utgift 1 750
1970/71 Anslag 5 000
1971/72 Förslag 5000
Från anslaget betalas ersättning för rustnings- eller roteringsbesvär som åvilar vissa alltjämt effektiva rasthåll och rotar.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 5 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för rustning och rotering för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 169
L 17. Täckande av vissa medelsbrister
|
1969/70 Utgift |
3 753 |
|
1970/71 Anslag |
30 000 |
|
1971/72 Förslag |
30 000 |
Från anslaget utgår medel för att täcka vissa medelsbrister, som försvarets civilförvaltning i sina räkenskaper har redovisat som proprie-balanser.
Försvarets civilförvaltning
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 30 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder civilförvaltningens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Täckande av vissa medelsbrister för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.
6* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
170
M FLYGTEKNISKA FÖRSÖKSANSTALTEN
M 1. Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
9 828 149 12 200 000 14 600 000
Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av flygtekniken inom landet. Det åligger anstalten att mot ersättning bedriva flygteknisk forsknings- och försöksverksamhet, att följa utvecklingen av den flygtekniska forskningen i länder som intar en ledande ställning på detta område samt att systematiskt samla, ordna, bearbeta och offentliggöra forskningsresultat och andra rön inom dess verksamhetsområde.
Föratom den s. k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen, främst grundläggande forskning av allmän flygteknisk karaktär. Den ekonomiska ramen för den egna forskningen utgörs i stort sett av de medel som anvisas under anslaget Bidrag till flygteknisk forskning.
Försöksanstalten är organiserad på ett kansli och fyra avdelningar, nämligen aerodynamiska avdelningen, hållfasthetsavdelningen, mättek-niska avdelningen och driftavdelningen.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring |
1971/72 |
||
|
|
|
Flygtekniska |
Departements- |
||
|
|
|
försöksan- |
|
chefen |
|
|
|
|
|
stalten |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
130 |
|
of. |
|
of. |
|
Övrig personal |
105 |
|
of. |
|
of. |
|
|
235 |
|
of. |
|
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
9 455 000 |
+ 1045 000 |
+ |
845 000 |
|
|
Sjukvård |
25 000 |
|
of. |
|
of. |
|
Reseersättningar |
150 000 |
|
of. |
|
of. |
|
Därav utrikes resor |
75 000 |
+ |
25 000 |
|
of |
|
Lokalkostnader |
1 430 000 |
— |
190 000 |
— |
190 000 |
|
Expenser |
1 132 000 |
+ |
85 000 |
+ |
85 000 |
|
Anskaffning och underhäll av |
|
|
|
|
|
|
försöks- och verkstadsut- |
|
|
|
|
|
|
rustning m. m. |
1 200 000 |
+ |
520 000 |
+ |
520 000 |
|
Avgifter för deltagande i fort- |
|
|
|
|
|
|
bildningskurser |
5 000 |
|
of. |
|
of. |
|
Frakter och transporter |
28 000 |
|
of. |
|
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
2 175 000 |
+ |
240 000 |
+ |
340 000 |
|
|
15 600 000 |
+ 1700 000 |
+ 1600 000 |
||
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 171
Avgår
Bidrag till flygteknisk forskning 3 400 000 + 600 000 + 800 OOQi
_________________ Nettoutgift 12 200 000 +2 300 000 +2 400 000
1 Bidraget beräknas för budgetåret 1971/72 utgå med (3 400 000—800 000) 2 600 000 kr.
Flygtekniska försöksanstalten
1. Löne- och prisomräkning m. m. 514 623 kr.
2. Tjänsten som chef för aerodynamiska avdelningen bör flyttas upp från Cp 1 till Cp 3 (+8 544 kr.).
3. BcrälvJiad förändring för befintlig organisation (+521 483 kr.).
4. Genom ändrad hyressättning för försöksanstaltens lokaler kan posten Lokalkostnader sänkas (—190 000 kr.).
5. Förbrukningen av kylvatten och elström för vindtunnlarna varierar med uppdragsverksamheten. Kostnaderna härför belastar expensposten (+85 000 kr.).
6. Uppdragsverksamheten har under senare år ändrat karaktär och bl. a. fått till följd att försöksanstalten i viss omfattning får anlita underleverantörer. Kostnaderna härför bokförs som anskaffning och underhåll av försöks- och verkstadsutrustning. Anstalten räknar med att dessa uppdrag skall öka i omfattning (+520 000 kr.).
7. Personalförändringarna enligt anstaUens förslag medför en ökning av lönekostnadspålägget (+240 350 kr.).
Departementschefen
Som framgår av sammanställningen beräknar jag flygtekniska försöksanstaltens utgifter för budgetåret 1971/72 till 17,2 milj. kr. Verksamheten finansieras i huvudsak genom inkomster från uppdragsverksamheten, som jag för nästa budgetår beräknar till 14,6 milj. kr. Behovet av egen forskning täcks genom anslaget Bidrag till flygteknisk forskning. Detta anslag, från vilket även lönekostnadspålägg och lokalhyror bestrids i viss omfattning, beräknar jag i det följande till 2,6 milj. kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14,6 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 600 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 172
M 2. Bidrag till flygteknisk forskning
1969/70 Utgift 5 773 137 Reservation 76 073
1970/71 Anslag 3 400 000 1971/72 Förslag 2 600 000
Anslaget avses täcka dels flygtekniska försöksanstaltens behov av egen, främst grandläggande forskning av allmän flygteknisk karaktär, dels viss del av anstaltens lokalkostnader och lönekostnadspålägg.
Flygtekniska försöksanstalten
Anslaget bör föras upp med 2 800 000 (—600 000) kr.
Eftersom forskningsanslagen inom riksstaten den 1 juli 1969 har räknats upp med belopp motsvarande beräknade komplementkostnader, har försöksanstalten för budgetåret 1971/72 avsatt 2,2 milj. kr. för flygteknisk forskning. Förutom komplementkostnader, vilka har beräknats på föreskrivet sätt, avser ökningen kompensation för de sedan den 1 juli 1967 inträffade pris- och löneförändringarna. Av uppräkningen hänför sig 450 000 kr. till komplementkostnader och 250 000 kr. till pris- och löneomräkning (+700 000 kr.).
Bidraget till komplementkostnaderna skall (prop. 1969: 1 bil. 6 s. 185, SU 4, rskr 4) successivt minskas så att anslaget senast budgetåret 1972/73 har återförts till sin tidigare nivå.
Departementschefen
Anslaget Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet har liksom innevarande budgetår förts upp med ett belopp som svarar mot försöksanstaltens beräknade inkomster av uppdragsverksamhet (jfr prop. 1969: 1 bU. 6 s. 185). Med hänvisning till vad jag har anfört under nämnda anslag beräknar jag bidraget till flygteknisk forskning för budgetåret 1971/72 tQl 2,6 milj. kr. Av beloppet utgör 1,1 milj. kr. bidrag tiU lönekostnadspålägg och lokalhyror.
Flygtekniska försöksanstalten har i sin anslagsframställning hemställt att bidrag också lämnas för förnyelse av anstaltens tekniska utrustning, lag är emellertid inte f. n. beredd att tillstyrka anstaltens förslag om ett särskilt anslag for detta ändamål.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till flygteknisk forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
173
N CIVILFÖRSVARET M. M.
N 1. Civilförsvarsstyrelsen
1969/70 Utgift 9 910 426
1970/71 Anslag 10 256 000 1971/72 Förslag 10466000
Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. Civilförsvarsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för civilförsvarsstyrelsen är en generaldirektör. Inom verket finns en stab, ett tillfälligt sekretariat för studier och långsiktsplanering, fem byråer, nämligen planeringsbyrån, utrastningsbyrån, kanslibyrån, tekniska byrån och utbildningsbyrån, en civilförsvarsöverläkare och en militärassistent. Dessutom finns personal för handläggning av ärenden som rör kommunal beredskap.
Medel för utbildningsbyrån beräknas under anslaget till statens civilförsvarsskolor.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Civilförsvars- |
Departements- |
|
|
|
styrelsen |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
81 |
+ 4 |
of. |
|
Övrig personal personal |
82 |
of. |
of. |
|
|
163 |
+ 4 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
7 178 000 |
+ 533 000 |
+ 50 000 |
|
Sjukvård |
45 000 |
of. |
+ 10 000 |
|
Reseersättningar |
373 000 |
+ 82 000 |
+ 20 000 |
|
Därav utrikes resor |
40 000 |
+ 5 000 |
of |
|
Lokalkostnader |
803 000 |
+ 105 000 |
+ 104 000 |
|
Expenser |
1 837 000 |
+ 95 000 |
+ 31000 |
|
Därav |
|
|
|
|
engångsutgifter |
16 000 |
of |
— 16 000 |
|
representation |
1500 |
of |
of |
|
Information och upplysning |
25 000 |
of. |
of. |
|
Skadeersättningar |
10 000 |
of. |
+ 20 000 |
|
|
10 271 000 |
+ 815 000 |
+235 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Inkomster av försålda |
|
|
|
|
tryckalster |
15 000 |
— 25 000 |
— 25 000 |
|
Nettoutgift |
10 256 000 |
+ 790 000 |
+ 210 000 |
prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 174
Civilförsvarsstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 213 056 kr.
2. För utökning av informationsverksamheten behövs en redaktör. I samband med övergång till stril 60 och för upprätthållande av erforderlig larmberedskap behövs vidare en förste byråinspektör. Den nuvarande projektledningsorganisationen för skyddsrumsbyggandet behöver ökas ut med två byrådirektörer. För nya tjänster och anlitande av tillfällig arbetskraft behövs ytterligare medel (+532 944 kr.).
3. Behovet av medel för resor ökar med hänsyn till bl. a. utökad verksamhet i samband med byggande av skyddsrum och utbyggnad av tele- och alarmeringsnätet (+47 000 kr.).
4. Kostnaderna för ADB-verksamheten minskar. De fyra nya tjänsterna medför vissa engångsutgifter för inköp av möbler m. m. Vidare behövs medel för tryckning av »Skyddsramshandboken» (+22 000 kr.).
5. Försäljningen av trycksaker beräknas öka (—25 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 466 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat ytteriigare 50 000 kr. för anställning av tillfällig arbetskraft och till ersättningar för konsultuppdrag (2). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Civilförsvarsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 466 000 kr.
N 2. Statens civilförsvarsskolor
1969/70 Utgift 11 089 809 1970/71 Anslag 11431 000 1971/72 Förslag 13 108000
Statens civilförsvarsskolor, som omfattar civilförsvarsskolan i Rosers-berg och tre fältskolor, ingår i civilförsvarsstyrelsens utbildningsbyrå. Utbildningsbyrån förestås av en utbildningschef. Vid skolorna utbildas befäl i civilförsvarets kårer och personal i de särskilda undsättnings-kårerna.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
175
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
|
ändamål |
265 000 |
— 154 000 |
— |
158 000 |
|
c) Anskaffning och underhåll |
|
|
|
|
|
av utbildningsanordningar |
|
|
|
|
|
och utbildningsmateriel |
1 240 000 |
+ 1 201000 |
+ |
500 000 |
|
d) Mathållning vid Rosers- |
|
|
|
|
|
bergsskolan |
487 000 |
+ 47 000 |
j_ |
100 000 |
|
e) Kost och logi m. ni. enligt |
|
|
|
|
|
avtal för verksamheten vid |
|
|
|
|
|
fältskolorna |
1 556 000 |
+ 706 000 |
+ |
706 000 |
|
f) Driftkostnader för for- |
|
|
|
|
|
don m. m. |
283 000 |
+ 17 000 |
+ |
17 000 |
|
g) Information till civil- |
|
|
|
|
|
försvarsbefäl |
110 000 |
+ 24 000 |
+ |
10 000 |
|
h) Diverse utgifter |
278 000 |
— 133 000 |
— |
150 000 |
|
|
13 513 000 |
+ 3 794 000 |
+2 068 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Tillhandahållna förnödenheter |
|
|
|
|
|
m. m. |
2 082 000 |
— 591000 |
— |
391 000 |
|
Nettoutgift |
11 431 000 |
+ 3 203 000 |
+ 1 677 000 |
|
|
+ |
Personal
Handläggande personal Lärarpersonal Övrig personal
Anslag
Utgifter Avlöningar Sjukvård Reseersättningar
Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser
Därav engångsutgifter Övriga utgifter
a) Mark- och vägunderhåll
b) Inköp och underhåll av inventarier för utbildnings-
|
|
Civilförsvars- |
Departements- |
||
|
|
|
styrelsen |
|
chefen |
|
12 |
|
of. |
|
of. |
|
11 |
+ |
2 |
|
of. |
|
104 |
+ |
4 |
|
of. |
|
193 |
+ |
6 |
|
of. |
|
7 096 000 |
+ |
870 000 |
+ |
84 000 |
|
17 000 |
+ |
2 000 |
+ |
10 000 |
|
550 000 |
+ |
260 000 |
+ |
27 000 |
|
4 000 |
|
of |
|
of |
|
1 303 000 |
+ |
919 000 |
+ |
907 000 |
|
220 000 |
+ |
29 000 |
+ |
9 000 |
|
2 000 |
+ |
6 000 |
— |
2 000 |
|
6 000 |
|
6 000 |
108 000
Civilförsvarsstyrelsen
Civilförsvarsstyrelsen räknar med i stort sett samma utbildningsvolym för budgetåret 1971/72 som för budgetåret 1970/71, dvs. 12 000 elever vid central utbildning och 14 700 elever vid lokal utbildning. I den centrala utbildningen ingår den försöksutbildning som sker i Revingeby i stället för lokalt i länen.
Verksamheten vid Revingeby ökar under budgetåret 1971/72 beroende pä att försöksverksamheten då har kommit i gång i full omfattning. Detta medför en förskjutning från den lokala verksamheten i motsvarande omfattning.
1. Pris- och löneomräkning m. m. 600 496 kr.
prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 176
2. Ytterligare två tjänster för kontorsbiträden behövs (+41 112 kr.).
3. Vid undsättningskårskolan krävs för utbildningen av teletekniker och alarmeringstekniker en specialist som lärare. För att underlätta skolchefens och läramas planeringsarbete behövs en byråassistent. Genom schemalagd undervisning kan tre lärare utgå (—11 412 kr.).
4. Civilförsvarsskolan i Katrineholm behöver tillföras en byråassistent för att underlätta ledningsfunktionerna och avlasta skolförestånda-ren administrativa uppgifter (+36 444 kr.).
5. Antalet övningsledargrupper bör utökas från fyra till sex vilket medför ett behov av två byrådirektörer och två förste byråinspektörer (+206 064 kr.).
6. För tillfällig personal i Rosersberg och för personal för försöksverksamheten i Revingeby behövs 434 696 kr.
7. För föreslagna övningsledartjänster och för ytterligare personal vid Revingeby behövs en ökning av medlen för resor (+220 000 kr.).
8. För hyror och städning m. m. av nya lokaler samt för expenser för begärda tjänster behövs 719 000 kr.
9. Medelsbehovet för anskaffning och underhåll av inventarier för utbildningsändamål, utbildningsanordningar och utbildningsmateriel samt för kost och logi ökar genom utökning av utbildnings- och övningsverksamheten vid Revingeby (+595 000 kr.).
10. För asfaltering av viss tillfartsväg, nyanskaffning och komplette ring av vissa inredningar m. m. behövs 666 000 kr.
11. Prenumerationerna på tidskriften Civilt försvar ökar (+13 000 kr.).
12. Inkomsterna från verksamheten vid Revingeby ökar (—317 400 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 13 108 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för utökning av utbildnings- och övningsverksamheten vid Revinge (9). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens civilförsvarsskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 13 108 000 kr.
N 3. Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m.
1969/70 Utgift 7 415 406
1970/71 Anslag 8 034 000 1971/72 Förslag 8 700 000
Från anslaget betalas avlöningsförmåner och andra ersättningar till civilförsvarspliktiga m. fl.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
177
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Civilförsvars- |
Departements- |
|
|
|
styrelsen |
chefen |
|
Penningersättningar |
5 923 000 |
+ 34 000 |
+ 109 000 |
|
Avlöningar och premier till |
|
|
|
|
befälsanställda |
219 000 |
+ 13 000 |
+ 63 000 |
|
Reseersättningar |
889 000 |
+ 309 000 |
+ 309 000 |
|
Familjebidrag |
1 003 000 |
+ 185 000 |
+ 185 000 |
|
|
8 034 000 |
+ 541 000 |
+ 666 000 |
Civilförsvarsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 466 000 kr.
2. Ändrad åldersfördelning bland de civilförsvarspliktiga leder till minskade utgifter för penningersättningar (—160 000 kr.) men ökade utgifter för familjebidrag (+55 000 kr.).
3. För reseersättningar bör avses ytterligare medel dels med hänsyn till att civilförsvarspUktiga vid in- och utryckningsresor använder egen bil i mindre utsträckning än vad som har beräknats (+126 000 kr.), dels på grund av utökad övningsverksamhet (+54 000 kr.).
D epartementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8,7 milj. kr. Som jag har erinrat om under Ramberäkningar m. m. har Kungl. Maj:t beslutat att låta utreda frågan om förmåner vid olika former av obligatorisk tjänstgöring, inberäknat tjänstgöring inom civilförsvaret. Vid beräkningen av anslaget för budgetåret 1970/71 utgick jag från att nuvarande bestämmelser om ersättning till civilförsvarspliktiga skulle gälla tills vidare, eftersom beredningen av frågan om ändring av bestämmelserna inte hade avslutats. I samband med att den fortsatta beredningen av frågan överlämnades till särskild utredning, beslöt Kungl. Maj:t om ändringar från den 1 januari 1971 av kungörelsen (1962: 619) om avlöning m. m. till civilförsvarspliktiga, så att de civilförsvarspliktiga inte skulle gå miste om den höjning av penningbidragen med en krona för dag från den 1 januari 1971 som riksdagen tidigare hade medgivit för de vämpliktiga (prop. 1970: 110, SU 110, rskr 276). Utgiftema för den genomförda höjningen av de civilförsvarspliktigas penningbidrag beräknar jag till 75 000 kr. för budgetåret 1971/72 och till ungefär hälften av detta belopp för budgetåret 1970/71.
Jag hemställer, att Kungl.. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 700 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
178
N 4. Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m.
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
8 935 138
8 698 000
9 190 000
Från anslaget bestrids utgifter för den lokala utbildnings- och övningsverksamheten i länen. Vidare bestrids utgifter i samband med skolundervisning i olycksfallsvård och brandskydd. Slutligen betalas bidrag till självskyddsutbildning och till vissa frivilliga organisationer.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Civilförsvars- |
Departements- |
|
|
|
|
styrelsen |
|
chefen |
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Lokal utbildnings- och |
|
|
|
|
|
övningsverksamhet |
|
|
|
|
|
a) Utbildning i länen |
3 190 000 |
+ 419 000 |
_L |
396 000 |
|
b) Övningar i länen |
2 274 000 |
+ 159 000 |
-i- |
160 000 |
|
c) Iordningställande av |
|
|
|
|
|
övningsfält |
800 000 |
+ 2 188 000 |
--- |
660 000 |
|
d) Underhåll och drift av |
|
|
|
|
|
övningsanläggningar |
696 000 |
+ 26 000 |
+ |
26 000 |
|
Kostnader för instruktörs- |
|
|
|
|
|
arvoden och förbrukningsma- |
|
|
|
|
|
teriel vid skolundervisning |
|
|
|
|
|
i olycksfallsvård och brand- |
|
|
|
|
|
skydd m. m. |
530 000 |
of. |
|
of. |
|
Bidrag till självskyddsut- |
|
|
|
|
|
bildning |
2 000 000 |
of. |
|
of. |
|
Bidrag till vissa frivilliga |
|
|
|
|
|
organisationer |
415 000 |
+ 91 000 |
+ |
25 000 |
9 905 000
+ 2 883 000
— 53 000
Uppbördsmedel
Inkomst av verkskyddsutbild-ning m. m.
Nettoutgift
1 207 000 8 698 000
+ 45 000 + 2 928 000
+ 545 000 + 492 000
Civilförsvarsstyrelsen
1. Prisomräkning m. rn. 364 000 kr.
2. Utbildningen i länen medför ökade kostnader dels genom ökat in köp av ammunition på grund av att överskottslager inte längre kan utnyttjas, dels genom en kurs för signaltekniker och ökad utbildning av civilförsvarslottor. Posten kan minskas med kostnaderna för 1 000 elever som förs över till utbildning i Revingeby (+256 000 kr.).
3. Kostnaderna för övningsverksamhet m. m. ökar (+43 000 kr.).
4. För utredning och projektering m. m. av övningsfält behövs 2 154 000 kr.
5. För upplysningsverksamhet behövs ytterligare 5 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 179
6. Bidraget till Svenska Aeroklubben bör höjas. Klubben kommer nämUgen att få vidkännas ökade kostnader för en nyinrättad tjänst samt för resor, traktamenten och expenser för länsflygchefernas besök på läns-flygnämnderna (+61 000 kr.).
7. Inkomsterna från verkskyddsutbildningen och verkskyddsövningar-na minskar (+45 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 190 000 kr. Medel för investeringar som blir nödvändiga för att flytta utbildningsverksamheten från Nyadal till Sandö har jag beräknat under investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor på kapitalbudgeten.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 190 000 kr.
N 5. Civilförsvarsfilm
|
1969/70 Utgift |
2 991 |
Reservation |
|
1970/71 Anslag |
50 000 |
|
|
1971/72 Förslag |
1000 |
|
221 048
Från anslaget bestrids utgifter för att producera film som skall användas vid civilförsvarsutbildning, informationsverksamhet m. m.
Civilförsvarsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 50 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Civilförsvarsfilm för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
N 6. Försöksverksamhet
|
1969/70 Utgift |
518 802 |
|
1970/71 Anslag |
900 000 |
|
1971/72 Förslag |
950 000 |
Reservation 458 884
Från anslaget bestrids utgifter för forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamhet samt utgifter för att följa utvecklingen av forskning och teknik inom områden som berör civilförsvaret.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 180
Civilförsvarsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 950 000 (+50 000) kr. Ökningen avser prisomräkning.
Departementschefen
Jag biträder civilförsvarsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försöksverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 950 000 kr.
N 7. Anskaffning av civilförsvarsmateriel
1969/70 Utgift 40 532 788 Reservation 141004 626
1970/71 Anslag 19 800 000 1971/72 Förslag 8531 000
Från anslaget betalas anskaffning av materiel till civilförsvarets organisation och viss annan utrustning.
■ Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1969 51 400 000 kr. För budgetåren 1969/70 och 1970/71 har béställningsbemyndiganden lämnats till ett belopp av (27 780 000+13 000 000) 40 780 000 kr. medan under samma budgetår (53 623 000+19 800 000) 73 423 000 kr. har anvisats i betalningsmedel. Besparingar under anslaget har gjorts med 15 milj. kr. Tidigare lämnade bemyndiganden kan därför reduceras med detta belopp. Bemyndigandeskulden den 30 juni 1971 blir därmed (51 400 000 + 40 780 000 — 73 423 000 — 15 000 000) 3 757 000 kr.
Civilförsvarsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 34 397 000 (+14 597 000) kr. För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 15 640 000 kr. Detta bemyndigande avses disponeras enligt följande.
1. Materiel för civilförsvarets organisation 2 200 000
2. Utrustning för civilbefolkningen 10 600 000
3. Fordon för drift av verksamheten 240 000
4. Larmutrustning 1 985 000
5. Övrig utrustning 615 000
__________________________________________________ 15 640 000
1. Av bemyndigandet avses 2 milj. kr. för omsättning av materiel och 200 000 kr. för anskaffning av skyddsmaskglasögon.
2. Beloppet avser anskaffning av skyddsmasker för civilbefolkningen.
3. Beloppet avser omsättning samt förhyrning av fordon.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 181
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 8 531 000 kr. Jag är inte beredd att tillstyrka beställningsbemyndigande i den utsträckning civilförsvarsstyrelsen har föreslagit. Tidigare lämnade béställningsbemyndiganden bör omfördelas och utnyttjas för att tillgodose återstående anskaffningsbehov. Härvid räknar jag med att anskaffning av skyddsmasker kan ske i den utsträckning civilförsvarsstyrelsen har föreslagit.
För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar av civilförsvarsmateriel inom en kostnadsram av 4 774 000 kr. Vid bifall till vad jag har förordat kommer ingen bemyndigandeskuld att föreligga den 30 juni 1972. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av civilförsvarsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 4 774 000 kr.,
2) till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 8 531 000 kr.
N 8. Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel m. m.
1969/70 Utgift 12 302 735 1970/71 Anslag 14 876 000 1971/72 Förslag 16600000
Från anslaget betalas avlöningar m. m. till förrådspersonal, hyror för förrådslokaler, underhåll av materiel, driftkostnader för förråd och alarmeringsanläggningar samt fraktutgifter för anskaffning och hantering av materiel.
Civilförsvarsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 16 620 000 (+1 744 000) kr. 2 069 000 kr. har beräknats för pris- och löneomräkning.
Anslaget föreslås få disponeras enligt följande plan. Som jämförelse anges motsvarande poster enligt planen för innevarande budgetår. Nuvarande kostnader under den sist upptagna posten har fördelats på övriga anslagsposter.
|
|
Anvisat |
Förslag |
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
Avlöningar och andra ersättningar till |
|
|
|
förrädspersonal |
4 707 000 |
5 647 000 |
|
Lokalkostnader |
3 724 000 |
5 678 000 |
|
Underhäll av materiel samt driftkostnader |
|
|
|
för förråd och alarmeringsanläggningar |
|
|
|
m. m. |
4 350 000 |
4 580 000 |
|
Fraktkostnader |
645 000 |
715 000 |
|
Kostnader för förvaring av materiel som |
|
|
|
f. n. förrädshålls av kommuner |
1 450 000 |
— |
|
|
14 876 000 |
16 620 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
182
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 16,6 milj.kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 16 600 000 kr.
N 9. Bidrag till byggande av skyddsrum
|
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag |
|
13 255 647 39 533 000 27 647 000 |
Reservation
84 919 409
Från anslaget betalas statsbidrag till kommuner för att anordna och ulmsta skyddsrum för civilförsvarets ledning, övriga skyddsrum för civilförsvarspersonal m. m. och skyddsrum till befolkningen. Bidragsbestämmelserna återfinns huvudsakligen i 42 § civilförsvarslagen och i beslut den 5 juni 1970 med bestämmelser om statsbidrag till kommuner till kostnader för anordnandet av allmänna skyddsrum. Från anslaget bestrids också kostnader i samband med förordnande enligt 28 och 29 §§ civilförsvarslagen.
För budgetåren 1963/64—1970/71 har riksdagen lämnat bemyndiganden att bevilja statsbidrag till skyddsrum till ett sammanlagt belopp av 161,7 milj. kr. För samma tid har i betalningsmedel anvisats 160,6 milj. kr. Den 30 juni 1971 kommer alltså bemyndiganden till ett belopp av 1,1 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.
Bemyndigande 1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Civilförsvars- Departements
styrelsen chefen
1. Ledningscentraler 11 000 000 + 3 620 000 + 3 620 000
2. Övriga skyddsrum för civilförsvarspersonal m. m. 3 000 000 +4 300 000 +4 300 000
3. Skyddsrum för befolkningen 4 240 000 + 380 000 + 380 000
18 240 000 + 8 300 000 +8 300 000
Civilförsvarsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 27 647 000 (—11 886 000) kr.
För budgetåret 1971/72 behövs bemyndigande att medge statsbidrag tiU byggande av skyddsrum till ett belopp av 26 540 000 kr.
1. Av bemyndigandet avses 13 520 000 kr. till fortsatt utbyggnad av
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 183
ledningscentraler samt 1,1 milj. kr. till modernisering och komplettering av ledningscentraler.
2. Tiil fortsatt utbyggnad av återstående observationsplatser beräknas 1,6 milj. kr. och till skyddsanordningar för framskjutna enheter 5,7 milj. kr.
3. TiU bidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter beräknas 4 620 000 kr.
Departementschefen
Utbyggnaden av allmänna skyddsrum för civilförsvarets verksamhet pågår inom ramen för lämnade bemyndiganden och enligt skyddsrumsplaner som har godkänts av Kungl. Maj:t.
Anslaget bör föras upp med 27 647 000 kr. Jag har därvid till fortsatt utbyggnad av observationsplatser och skyddsanordningar för framskjutna enheter beräknat 7,3 milj. kr. För bidrag till skyddsrum i undervisningsanstalter tar jag upp 4 620 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att bemyndiganden för budgetåret 1971/72 inhämtas till ett belopp av 26 540 000 kr. Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj:t få närmare bestämma om inriktningen av investeringarna och användningen av medlen för olika ändamål.
Vid bifaU till vad jag nu har förordat kommer den 30 juni 1972 samtliga av riksdagen lämnade bemyndiganden att medge statsbidrag till skyddsrum att ha täckning av betalningsmedel.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att statsbidrag utgår för byggande av skyddsram inom en kostnadsram av 26 540 000 kr.,
2) till Bidrag till byggande av skyddsrum för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 27 647 000 kr.
N 10. Drift av skyddsram
|
1969/70 Utgift |
639 125 |
|
1970/71 Anslag |
810 000 |
|
1971/72 Förslag |
810 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för abonnemang av telefon, ersättning för intrång i skyddsrums fredsmässiga utnyttjande och utgifter i övrigt enligt 7 kap. civilförsvarslagen (1960: 74).
Civilförsvarsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 810 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 184
D e part em entsch ef en
Jag biträder civilförsvarsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Drift av skyddsrum för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 810 000 kr.
N 11. Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål
1969/70 Utgift 1886 851 Reservation 10 968 268
1970/71 Anslag 3 000 000 1971/72 Förslag 8000000
Från anslaget betalas statsbidrag till kommuner för att anordna branddammar för civilförsvarsändamål. Bidraget utgår enligt 42 § civilförsvarslagen med två tredjedelar av kostnaderna.
För budgetåren 1963/64—1970/71 har riksdagen lämnat bemyndiganden att bevilja statsbidrag till branddammar för civilförsvarsändamål tiU ett sammanlagt belopp av 22,7 mUj. kr. För samma tid har i betalningsmedel anvisats sammanlagt 19,7 milj. kr. Den 30 juni 1971 kommer aUtså bemyndiganden till ett belopp av 3 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.
Civilförsvarsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 8 (+5) milj. kr. för att täcka betal-ningsutfaU under budgetåret 1971/72 med anledning av utbyggnad inom redan bevUjad bidragsram och begärt bemyndigande.
Enligt den plan som har gjorts upp för utbyggnaden av branddammar beräknas för budgetåret 1971/72 ett bemyndigande av 5 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 8 milj. kr. Jag förordar att bemyndiganden att medge bidrag till kommuner för att anordna branddammar lämnas inom en kostnadsram av 5 mUj. kr.
Vid bifaU tiU vad jag nu har förordat kommer den 30 juni 1972 samtliga av riksdagen lämnade bemyndiganden att bevUja statsbidrag till branddammar för civilförsvarsändamål att ha täckning av betalningsmedel.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att bidrag utgår till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål inom en kostnadsram av 5 000 000 kr..
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 185
2) till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.
N 12. Signalskyddsmateriel för civila myndigheter
1969/70 Utgift 115 346 Reservation 717 743
1970/71 Anslag 420 000
1971/72 Förslag 1 420000
Från anslaget betalas anskaffning och underhåll av signalskyddsmateriel för civila myndigheter inom totalförsvaret enligt en av överbefälhavaren upprättad långsiktsplan.
Försvarets materielverk
Anslaget bör föras upp med 2 780 000 (+2 360 000) kr.
Utöver anslaget bör viss materielbeställning få läggas ut inom en kostnadsram av 5 040 000 kr. Beställningen samordnas med motsvarande beställning under anslaget Signalskyddsmateriel.
Departementschefen
Ärendet är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Anslaget bör föras upp med 1 420 000 kr. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att lägga ut beställningar utöver anslaget för nästa budgetår inom en kostnadsram av 5 040 000 kr.
lag hemställer, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
1) till Signalskyddsmateriel för civila myndigheter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 420000 kr.,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att utöver anslaget beställningar av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 5 040 000 kr.
N 13. Vissa teleanordningar
|
1969/70 Utgift |
396 242 |
Reservation |
2 203 730 |
|
1970/71 Anslag |
400 000 |
|
|
|
1971/72 Förslag |
400 000 |
|
|
Från anslaget bestrids utgifter för vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 186
Telestyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 400 000 kr., för fortsatt utbyggnad av telekommunikationsanläggningar för vissa verksamhetsområden inom totalförsvarets civila sektor.
Departementschefen
Jag biträder telestyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Vissa teleanordningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
N 14. Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m.
|
1969/70 Utgift |
252 314 |
|
1970/71 Anslag |
241 000 |
|
1971/72 Förslag |
241 000 |
Från anslaget betalas framställning och distribution m. m. av identitetsbrickor som kostnadsfritt tilldelas nyfödda eller mot självkostnadspris tiUhandahålls andra personer, allt enligt av riksdagen godkända riktlinjer (prop. 1962: 1 bil. 13, SU 11, rskr 11).
Länsstyrelsen i Kristianstads län
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 241 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder länsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att till Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 241 000 kr.
N 15. Lokalhyror för vissa skyddsmmsanläggningar
1969/70 Utgift 1 725 000
1970/71 Anslag 1 960 000
1971/72 Förslag 2150000
Från anslaget betalas lokalhyror för sådana utrymmen i vissa skyddsrumsanläggningar som disponeras av andra statliga myndigheter än myndigheter inom civilförsvaret och krigsmakten.
Byggnadsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 2 150 000 (+190 000) kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
187
Departementschefen
Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 150 000 kr.
N 16. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
|
1969/70 Utgift |
793 146 |
|
1970/71 Anslag |
873 000 |
|
1971/72 Förslag |
873 000 |
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är central myndighet för den psykologiska försvarsberedskapen med uppgift att leda och samordna planläggningen av landets psykologiska försvar och, i den mån det inte ankommer på andra organ, själv ombesörja att behövliga förberedelser vidtas.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändri |
ing 1971/72 |
|
|
|
Beredskapsnämn- |
Departements- |
||
|
|
den för psykolo- |
|
chefen |
|
|
|
|
giskt försvar |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
4 |
+ 1 |
|
of. |
|
Övrig personal |
3 |
+ V2 |
|
of. |
|
|
7 |
+ iVz |
|
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
375 000 |
+ 112 000 |
|
+ 9 000 |
|
Sjukvård |
1 000 |
of. |
|
of. |
|
Reseersättningar |
25 000 |
+ 11000 |
|
of. |
|
Därav utrikes resor |
4 000 |
+ 6 000 |
|
of |
|
Forskning |
84 000 |
+ 10 000 |
|
of. |
|
Utbildning |
195 000 |
+ 5 000 |
|
— 38 000 |
|
Därav engångsutgifter |
100 000 |
— 35 000 |
|
— 38 000 |
|
Lokalkostnader |
90 000 |
+ 1000 |
|
of. |
|
Expenser |
40 000 |
+ 12 000 |
|
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
63 000 |
+ 71 000 |
|
+ 29 000 |
|
|
873 000 |
+ 222 000 |
|
of. |
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
1. Löne- och prisomräkning m. m. 20 164 kr.
2. Nämndens kansli behöver förstärkas med en utbildningskonsulent och ett kvalificerat biträde. Härigenom kan ett halvtidsanställt kvalificerat biträde dras in (+56 676 kr.).
3. För att möjliggöra angelägna forsknings- och dokumentations-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 188
uppgifter bör medlen till konsultverksamhet och forskning höjas (+61 000 kr.).
4. För studieresor beträffande bl. a. modern psykologisk krigföring behöver medlen tiU reseersättningar höjas (+9 000 kr.).
5. Medlen till utbildning behöver höjas dels med hänsyn till en övning av det psykologiska försvarets centrala organ som sker under budgetåret 1971/72, dels för att ytterligare en representant för det psykologiska försvaret skall kunna delta i försvarshögskolans allmänna kurser, Engångsutgifter för innevarande budgetår bortfaller (—5 000 kr.).
6. För att förbättra bl. a. maskinutrustningen och anskaffa nya pedagogiska hjälpmedel behövs 9 500 kr.
7. Med hänsyn till föreslagna personalökningar beräknas lönekostnadspålägget öka (+71 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 873 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 873 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 189
O DIVERSE
O 1. Reglering av prisstegringar
1969/70 Utgifti 172 605 000 1970/71 Anslagä 167 000 000 1971/72 Förslag 395 000 000
1 Sammanlagt har motsvarande belopp redovisats som utgift under de anslag som har tillförts prisregleringsmedel
* I ramberäkningen för budgetåret 1970/71 har beräknad kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex från prisläget i maj 1969 till medelkostnadsläget för budgetåret tagits upp med 230 milj. kr. Anslagen för 1970/71 har emellertid beräknats i 1970 års lönenivå. Den del av nyssnämnda belopp som avser höjning av lönerna frän 1969 till 1970 ärs nivå — ca 63 milj. kr. — har därför inte tagits upp under anslaget till reglering av prisstegringar utan anvisats under de förslagsanslag som innehåller medel för löner samt reservationsanslaget Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet, vilket till två tredjedelar avses för löner.
Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar under anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret som inträffar från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats och intill utgången av det budgetår för vilket de har beräknats.
Prisreglering budgetåret 1969/70
Till reglering av prisstegringar har riksdagen för budgetåret 1969/70 anvisat 190 milj. kr.
Prisregleringen av de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret sker enligt riksdagens beslut (prop. 1969: 1 bil, 6 s. 14, SU 4, rskr 4) fr. o. m. budgetåret 1969/70 på grundval av nettoprisindex i stället för tidigare metod med särskilda prisregleringstal för försvaret. I samband därmed har övergång skett tUl löpande beräkning av kompensation av kapitalbudgeten. Prisregleringen skall alltså motsvara 1/100 av summan av de på driftbudgeten och kapitalbudgeten uppförda anslagen med undantag för prisregleringsanslaget och anslag som har beräknats utöver ramen — 4 945,2 milj. kr. i pris- och löneläget i maj 1968 — multiplicerad med skillnaden mellan nettoprisindex i maj 1968 och genomsnittsindex för budgetåret 1969/70.
Resultatet av beräkningarna av nettoprisindex för budgetåret 1969/70 framgår av följande sammanställning.
|
Nettoprisindex (maj 1968 = 100) |
||
|
Augusti 1969 |
November 1969 Februari 1970 Maj 1970 |
Medehal 1969/70 |
|
103,8 |
104,7 108,2 109,7 |
106,6 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 190
Summan av reservationsanslag, obetecknade anslag och investeringsanslag uppgår för budgetåret till 2 679,1 milj. kr. i prisläget maj 1968. Under fömtsättning att de i riksstaten upptagna beloppen på förslagsanslagen inte har överskridits mer än beräkningarna av prisregleringstal ger vid handen, bör aUtså prisregleringen på dessa anslag utgöra [(6,6 X 2 679,1): 100] avrandat 176 820 000 kr. Härifrån skall dras sammanlagt 4 215 000 kr. enligt följande sammanställning.
Kommittéer m. m. (prop. 1970: 2 bil. 2 s. 5, SU 22, rskr 65) 800 000
Flygfältsarbeten m. m. (prop. 1970: 2 bil. 2 s.
6, SU 22, rskr 65) 1
500 000
Avskrivningskostnader
för Gällöfsta (prop. 1970: 56, SU 109,
rskr
275) 1
500 000
Kostnader
för projektering av kasernbyggnad vid 1 5 (brev
13. 3. 1970) 415 000
_________________________________________________________ 4 215 000
Prisregleringens netto skall alltså utgöra 172 605 000 kr.
Kungl. Maj:t har i januari, april och juni 1970 beslutat om att ta i anspråk det anslag som har anvisats till reglering av prisstegringar för budgetåret 1969/70. Genom besluten har sammanlagt 172 605 000 kr. tillförts i riksstaten för detta budgetår under fjärde huvudtiteln anvisade reservationsanslag enligt följande.
Kommittéer m. m. 80 000
Armén: Övningar m. m. 2 250 000
Armén: Beklädnad m. m. 2 475 000
Armén: Inventarier m. m. 780 000
Armén: Sjukvårdsmateriel 220 000
Anskaffning av tygmateriel m. m. 40 658 000
Underhåll av tygmateriel m. m. 6 000 000
Hemvärnet: Övningar 225 000
Hemvärnet: Intendenturmateriel m. m. 130 000
Hemvärnet: Tygmateriel m. m. 350 000
Marinen: Övningar m. m. 1 000 000
Marinen: Beklädnad m. m. 740 000
Anskaffning av fartygsmateriel m. m. 18 870 000
Underhåll av fartyg m. m. 5 200 000
Flygvapnet: Övningar m. m. 785 000
Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel 40 000
Anskaffning av flygmateriel m. m. 88 630 000
Militärområdesstaber: Övningar 17 000
Försvarets forskningsanstalt: Forskningsverksamhet 2 650 000
Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhäll av materiel 600 000
Underhåll av sjukvårdsmateriel 70 000
Anskaffning av fortifikatorisk materiel 170 000
Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. 300 000
Lottaorganisationen 125 000
Frivilliga skytteväsendet 200 000
Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar 40 000
172 605 000
Summan av förslagsanslagen utgjorde 2 266,1 milj.kr. Medeltalet för nettoprisindex motsvarar en priskompensation om [(6,6x2 266,1): 100] avmndat 149,5 milj. kr. för budgetåret 1969/70.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 191
Utvecklingen under budgetåret 1970/71
HittUls uträknade indextal för nettoprisindex framgår av följande sammanställning (maj 1969 = 100).
Maj 1970 Augusti 1970 November 1970
107,0____________________________ 108,9____________________ 109,7
Indextal skaU beräknas för ytterligare två tidpunkter under budgetåret, nämligen för februari och maj 1971.
Departementschefen
Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen under innevarande budgetår ger vid handen att det för budgetåret anvisade prisregleringsanslaget inte kommer att räcka. Jag avser att återkomma till denna fråga när jag har fått ytterligare underlag för att bedöma behovet av prisregleringsmedel.
Under Ramberäkningar m. m. har jag angett hur jag har beräknat merkostnaderna under nästa budgetår för pris- och lönestegringar. Med hänvisning till vad jag har anfört i detta sammanhang hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Reglering av prisstegringar för budgetåret 1971/72 anvisa eft anslag av 395 000 000 kr.
O 2. Lönekostnadspålägg för militära ramen
1969/70 Utgift 336 887 291 1970/71 Anslag 325 000 000 1971/72 Förslag 380 000 000
Från anslaget bestrids pensions- och socialförsäkringskostnader samt arbetsgivaravgifter för personal som avlönas från anslag inom ramen för det militära försvaret.
Anslaget bör föras upp med 380 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lönekostnadspålägg för militära ramen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 380 000 000 kr.
O 3. Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen
1969/70 Utgift 3 438 304
1970/71 Anslag 4 000 000 1971/72 Förslag 4 000 000
Från anslaget bestrids pensions- och socialförsäkringskostnader saml arbetsgivaravgifter för personal som avlönas från anslag inom civilförsvarsramen.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 192
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
O 4. Beredskapsstyrka för FN-tjänst
1969/70 Utgift 5 320 709
1970/71 Anslag 6 900 000 1971/72 Förslag 6000000
Från anslaget bestrids de årliga utgifterna för rekrytering, utbildning och organisation av den svenska beredskapsstyrkan för FN-tjänst samt för verksamheten vid arméstabens FN-avdelning.
Med hänsyn till belastningen bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 6 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Beredskapsstyrka för FN-tjänst fÖr budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.
O 5. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet
1969/70 Utgift 1050 230 Reservation 49 970
1970/71 Anslag 1 500 000
1971/72 Förslag 1 500000
Från anslaget betalas den projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms stad m. fl. kommuner. För projektilröjning på Järvafältet har t. o. m. innevarande budgetår anvisats sammanlagt 4 220 000 kr.
Fortifikationsförvaltningen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp, 1,5 milj. kr.
Departementschefen
Jag biträder lortifikationsförvaltningens förslag. Utgifterna för projektilröjningen bör ses som en del av kostnaderna för bortflyttning av den mUitära verksamheten på Järvafältet. De bör därför beräknas utanför utgiftsramen för det militära försvaret. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för projektilröjning på Järvafältet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 500000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
193
O 6. Seismologiska multipelstationen
|
1969/70 Utgift |
490 000 |
|
1970/71 /vnslag |
690 000 |
|
1971/72 Förslag |
950 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för driften av den seismologiska multipelstationen i Hagfors.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Automatisk databehandling Övriga expenser
Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg
|
|
Försvarets |
Departements- |
||
|
|
forsknings- |
|
chefen |
|
|
|
|
anstalt |
|
|
|
5 |
|
of. |
|
of. |
|
3 |
|
of. |
|
ot. |
|
8 |
|
of. |
|
of. |
|
329 000 |
+ |
4 000 |
|
of. |
|
1000 |
|
of. |
|
of. |
|
10 000 |
+ |
1000 |
|
of. |
|
90 000 |
+ |
30 000 |
+ |
30 000 |
|
184 000 |
+ 822 000 |
+227 000 |
||
|
— |
+ 760 000 |
+ 190 000 |
||
|
76 000 |
O- |
1000 |
+ |
3 000 |
|
690 000 |
+ 858 000 |
+ 260 000 |
||
Försvarets forskningsanstalt
1. Prisomräkning m. m. 27 277 kr.
2. För att kunna behåUa respektive rekrytera lämpliga befattningshavare bör inrättas en tjänst för laborator som chef för seismologiska multipelstationen och en tjänst för förste forskningsingenjör eller forskningsingenjör som platschef i Hagfors. Två befintliga tjänster, en i A 30 och en i A 21, kan samtidigt dras in (+3 840 kr.).
3. Behovet av automatisk databehandling ökar (+30 000 kr.).
4. Verksamhetens utveckling kräver en ökning av expensposten (+36 000 kr.).
5. Under budgetåret 1971/72 sker leverans av sovjetrysk seismogra-fisk utmstning. Denna skall ingå i ett forskningsprojekt som syftar till att klarlägga den för provstoppskontroUfrågan viktiga skillnaden i mät-egenskaper meUan sovjetryska och amerikanska instrument. Kostnaderna för detta projekt utgörs i huvudsak av kostnader för underjordiska installationsarbeten (+190 000 kr.).
6. Anstalten räknar med en viss tillbyggnad för att tUlgodose behovet av instramentutrymme. Om denna tillbyggnad kompletteras med viss förbättring av klimatkontroUen emås även ökad driftsäkerhet hos 7 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 194
den mest kvalificerade utrastningen, i första hand datamaskinen (+150 000 kr.),
7. Viss elektronisk ersättningsutmstning behöver anskaffas (+70 000 kr.).
8. De goda erfarenheterna av den automatiska signaldetektom vid stationen har under året befästs. Om stationen enligt tidigare förslag utmstas med ytterligare två sådana anläggningar vid utpunktema, skulle detta möjliggöra en ökad automatisering av mtinbearbetningen av mätningarna och frigöra kvalificerad arbetskraft för andra arbetsuppgifter (+350 000 kr.).
9. Tjänsteförändringarna under p. 2 medför en ökning av lönekostnadspålägget (+883 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 950 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för engångsutgifter för in-staUation av seismografer (5) och för viss utökning av verksamheten (3, 4). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Seismologiska multipelstationen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
195
KAPITALBUDGETEN
n STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND 6. Vissa skyddsrumsanläggningar
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 463 667 3 500 000 3 301 000
Behållning
16 367 158
Från anslaget bestrids utgifter för andelar i gemensamma stabsplatser för stadiga myndigheter som inte ingår i civilförsvaret eUer krigsmakten.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Telestyrelsen/ Departements-
Civilförsvars- chefen
styrelsen
|
Teleteknisk utrustning m. m. |
2 500 000 |
+ 100 000 |
of. |
|
Statliga myndigheters |
|
|
|
|
utrymmen i civilförsvarets |
|
|
|
|
allmänna skyddsrum m. m. |
1000 000 |
+ 2 100 000 |
— 999 000 |
|
Till byggnadsstyrelsens disposition |
— |
— |
+ 800 000 |
|
|
3 500 000 |
+2 200 000 |
— 199 000 |
Telestyrelsen
För viss teleteknisk utmstning m. m. bör anvisas 2 600 000 (+100 000) kr.
Civilförsvarsstyrelsen
Civilförsvarsstyrelsens del av anslaget bör föras upp med 3,1 (+2,1) mUj. kr. Därav avses 410 000 kr. för att täcka kostnadsökningar för nybyggnad av ledningscentraler och 2 390 000 kr. för statliga intressenters andelar i kostnadema för modernisering av ledningscentraler. För viss sambandsutmstning för gemensamma stabsplatser beräknas 300 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sanunanstäUningen beräknar jag anslaget till 3 301 000 kr. Civilförsvarsstyrelsens del av anslaget bör med hänsyn till befintliga reservationer tas upp endast med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 196
lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 3 301 000 kr.
7. Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret
1969/70 Utgift 5 662 986 Behållning 3 596 942
1970/71 Anslag 3 000 000 1971/72 Förslag 3000000
Från anslaget bestrids utgifter för att bygga förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel och centrala förrådsverksamhet m. m.
Byggnadsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 5 (+2) milj. kr.
En redogörelse för de standardförråd som har projekterats gemensamt av byggnadsstyrelsen och civUförsvarsstyrelsen har lämnats i prop. 1968: 109 (s. 167). För att ge möjlighet tiU beställningar enhgt civilförsvarsstyrelsens önskemål föreslås att kostnadsramen förs upp med 20 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1970.
Departementschefen
Utbyggnaden av förråd för civilförsvarsmateriel bör under nästa budgetår fortsätta efter de riktlinjer som har angetts i prop. 1968: 109 (s. 167). lag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
-------------------------------------------------- Bygg- Färdig-
Faktisk Beräknad för start stäl-
1.4 1.4 t.o.m. -------------------- mån/år lande
1969 1970 1969/70 1970/71 1971/72 män/år
Strängnäs, om- och
tillbyggnad 1 725 1 575 1 393 160 22 1.69 12.69
Undsättningskårs-
|
förråd |
1 380 |
1 361 |
1 354 |
7 |
— |
9.65 3.68 |
|
Basområdesförråd |
1945 |
1972 |
1 779 |
176 |
17 |
11.66 3.70 |
|
Standardförräd |
|
|
|
|
|
|
|
för civilför- |
|
|
|
|
|
|
|
svarsmateriel |
12 500 |
18 000 |
5 464 |
3 840 |
6 030 |
successivt |
|
Fastighetsförvärv |
— |
— |
11 |
— |
— |
— — |
|
|
17 550 |
22 908 |
10 001 |
4183 |
6 069 |
— — |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
197
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970 Anslag för 1970/71 Anslag för 1971/72 (förslag)
4 252 3 000
3 000 10 252
1970/71 1971/72
4 183 6 069
10 252
Av behållningen den 1 juli 1970 skall 655 000 kr. enligt Kungl. Maj:ts beslut tillföras budgetutjämningsfonden som ersättning för beredskapsarbeten som har utförts under budgetåret 1968/69 (prop. 1969: I bU. 6 s. 209, SU 4, rskr 4). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
8. Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor
1969/70 Utgifti 1970/71 Anslag2 1971/72 Förslag
828 160 4 485 000 3 813 000
Behållning
1 551 789
Anslaget Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskola i Rosersberg ' Anslagen Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskola i Rosersberg
(535 000 kr.) och Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor (3 950 000
kr. på tilläggstat I)
Från anslaget bestrids utgifter för vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor.
Byggnadsstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 4 675 000 (+4 140 000) kr.
Kostnadsramen för såväl förläggningsbyggnaden vid civilförsvarsskolan i Rosersberg som för omläggning av vatten- och avloppsledningar (anslutning tiU Käppalatunneln) bör räknas upp med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen.
Byggnadsstyrelsens utbyggnadsplan för civilförsvarsskolan i Rosersberg upptar investeringar om ca 3 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Möjligheterna att hyra lokaler för utbildningsanläggningen i Tylösand
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 198
upphör delvis fr. o. m. budgetåret 1971/72. Med anledning härav har civUförsvarsstyrelsen hos byggnadsstyrelsen anmält behov av att utöka utbildningsanläggningen i Revingeby med ytterligare två förläggningsbyggnader och en lektionsbyggnad. För att tiUgodose civilförsvarsstyrelsens önskemål föreslås att kostnadsramen förs upp med 5 780 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970.
Departementschefen
I prop. 1970: 162 anförde jag bl. a. att jag avsåg att i senare sammanhang anmäla fråga om överförande av civilförsvarsstyrelsens fältskola i Nyadal (Noraströms kommun) till Sandö (Bjärtrå kommun), båda i Kramfors kommunblock, samt att den i propositionen föreslagna bistånds- och katastrofutbildningen borde samförläggas med denna fältskola.
Civilförsvarets utbildningsverksamhet i Nyadal bedrivs f. n. i förhyrda lokaler. De nuvarande hyresavtalen är delvis uppsagda fr. o. m. 1 juli 1971. Fortsatt förhyming på längre sikt av lokalema bedöms inte kunna ske på villkor som är ekonomiskt godtagbara för staten. Lokalerna är därutöver otidsenliga och otillfredsställande från flera synpunkter. Fältskolan bör därför flyttas till annan plats.
Västernorrlands läns landsting har erbjudit staten Sandö centrala yrkesskolas lokaler och mark för den utbildningsverksamhet som nu bedrivs vid fältskolan i Nyadal. Genomförandet av den nya gymnasieskolan medför att yrkesskolan i Sandö successivt kommer att friställas. Den beräknas i stort sett vara utrymd inom två år.
Utbildningsverksamheten vid Sandö bör kunna sättas i gång under budgetåret 1972/73.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inleda förhandlingar med Västernorrlands läns landsting om villkoren för att den friställda centrala yrkesskolan i Sandö får tas i anspråk för angivna ändamål.
Jag beräknar för budgetåret 1971/72 ett medelsbehov av 1 milj. kr. för de investeringar som blir nödvändiga för att flytta utbildningsverksamheten i Nyadal till Sandö.
Anslaget bör föras upp med 3 813 000 kr. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
199
Investeringsplan
(1 000-taI kr.)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- |
Färdig- |
|||
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
1.4 1969 |
1.4 1970 |
Faktisk t. 0. m. |
Beräknad för |
start |
ställande |
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
mån/är |
|
Rosersberg, varm |
|
|
|
|
|
|
|
|
garage m. m. |
3 000 |
2 995 |
2 995 |
— |
—. |
4.67 |
3.68 |
|
Rosersberg, för- |
|
|
|
|
|
|
|
|
läggningsbygg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
nad |
1 170 |
1 260 |
142 |
1000 |
75 |
5.70 |
2.71 |
|
Rosersberg, an- |
|
|
|
|
|
|
|
|
slutning till |
|
|
|
|
|
|
|
|
Käppala- |
|
|
|
|
|
|
|
|
tunneln |
1715 |
1 845 |
676 |
1050 |
100 |
1.70 |
10.70 |
|
Rosersberg, för- |
|
|
|
|
|
|
|
|
läggningsbygg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
nad m. m. |
— |
5 500 |
— |
— |
1 125 |
successivt |
|
|
Revingeby, ut- |
|
|
|
|
|
|
|
|
bildningsan- |
|
|
|
|
|
|
|
|
läggning |
— |
5 7801 |
— |
4 000 |
1 500» |
8.70 |
6.71 |
|
Norrland, ut- |
|
|
|
|
|
|
|
|
bildningsan- |
|
|
|
|
|
|
|
|
läggning |
— |
1 500 |
— |
— |
1 000 |
successivt |
|
|
|
5 885 |
18 980 |
3 813 |
6 050 |
3 800 |
— |
— |
1 Därav 1 160 000 kr. till ersättningsbyggnader för förläggningsutrymmen i Tylösand
Därav 880 000 kr. till ersättningsbyggnader för förläggningsutrymmen i Tylösand
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
|
Behållning 1.7.1970 |
1 552 |
1970/71 |
|
Anslag för 1970/71 |
|
1971/72 |
|
riksstat |
535 |
|
|
tilläggsstat |
3 950 |
|
|
Anslag för 1971/72 |
|
|
|
(förslag) |
3 813 9 850 |
|
6 050 3 800
9 850
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 3 813 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 200
m FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Kasernbyggnaders delfond
1. Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål
1969/70 Utgift 19 499 629 Behållning —
1970/71 Anslag 17 800 000 1971/72 Förslag 15 600 000
Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler som är gemensamma för försvaret samt av lokaler för försvarets radioanstalt.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medels-förbrukningen under anslaget till 14,4 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 15,6 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Byggnadsobjekt Medels
förbrukning
(1 000-taI kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7. 1970
1. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad för fortifikationsförvaltningen m. fl. 14 347
2. Merkostnader för tidigare beslutade objekt 20
Summa A 14 367
B. Företag avsedda att påbörjas 197111972
3. Provisorisk byggnad för stabsdator och totalförsvarets signalskyddsavdelning 2 000
4. Diverse smärre byggnadsföretag 2 500
Summa B 4 500
Summa A—B 18 867
Reducering av medelsbehovet 4 467
Beräknat medelsbehov 14 400
3. Lokaler behövs för en datamaskin för centrala staber och förvaltningar samt för totalförsvarets signalskyddsavdelning. — Kungl. Maj:t uppdrog den 17 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att komma in med förslag och kostnadsberäkning beträffande lokaler för dessa ändamål.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 201
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrakningen under anslaget för nästa budgetår till 14,4 milj. kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
( 1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt Kostnadsram Medelsförbrukning
Bygg- Färdig-
1.2.1969 1.2.1970 Faktisk Beräknad för start ställande
t. o. m. ----------------------- mån/år mån/år
1969/70 1970/71 1971/72
A. Företag påbörjade före
1.7.1970
1. Nybyggnad av lokaler
för
den tekniska sektionen
m. m. vid försvarets
radioanstalt 3 740 4 000 3 486 514 — 11.68 8.70
|
760 |
88 |
672 |
— |
3.70 |
11.70 |
|
60 500 |
26 174' |
143792 |
14 347 |
10.68 |
1.72 |
|
381 |
291 |
90 |
— |
— |
— |
|
321 |
256 |
45 |
20 |
— |
— |
|
65 962 |
30 295 |
15 700 |
14 367 |
— |
— |
2. Till- och ombyggnad för ny dator vid försvarets radioanstalt —
3. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad för forti-fikationsförvaltningen m. fl. 60 500
4. Diverse smärre byggnadsföretag 500
5. Merkostnader för tidigare beslutade objekt 301
Summa A 65 041
B. Företag påbörjade eller
avsedda att påbörjas 1970/71
6. Lokaler för dator — 800 — 800 — 7.70 12.70
7. Diverse smärre byggnads-
|
företag |
1000 |
500 |
— |
500 |
|
Summa B |
1000 |
1300 |
— |
1300 |
|
C. Företag avsedda att |
|
|
|
|
|
påbörjas 1971/72 |
|
|
|
|
|
8. Provisorisk byggnad för |
|
|
|
|
|
stabsdator och TSA |
— |
2 000 |
— |
_____ |
|
9. Diverse smärre byggnads- |
|
|
|
|
|
företag |
— |
2 500 |
— |
— |
— 2 000 — —
|
företag |
— |
2 500 |
|
Summa C |
— |
4 500 |
|
Summa A—C |
66 041 |
71762 |
|
Reducering av medelsbehovet |
|
|
2 500 — —
— — 4 500 — —
30 295 17 000 18 867 — —
_ —4 467 — —
Beräknat medelsbehov__________ —______ —______ — 17 000 14 400_____ —______ —
1 Därutöver 5 367 428 kr. under investeringsanslaget Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad
' Därutöver 232 572 kr. under investeringsanslaget Vissa kostnader för fortifikationsförvaltningens förvaltningsbyggnad 7* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 202
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
|
0 |
1970/71 |
17 000 |
|
17 800 |
1971/72 |
14 400 |
|
15 600 |
Beräknad behållning |
|
|
|
30.6.1972 |
2 000 |
Behållning 1.7.1970 Anslag för 1970/71 Anslag för 1971/72 (förslag)
__________________________ 33 400____________________________ 33 400
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 15 600 000 kr.
2. Byggnadsarbeten för armén
1969/70 Utgift 45 650 849 Behållning 1099 461
1970/71 Anslag 53 300 000 1971/72 Förslag 42 000 000
Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för arméns förband m. m.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen under anslaget tiU 66,5 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 55,5 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Byggnadsobjekt Medelsför-
brukning (1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7. 1970
1.12. Utbyggnad av motoromräde (etapp 1) 400
2. I 3. Utbyggnad av motorområde (etapp 1) 100
3. P 1. Om- och tillbyggnad av lokaler för intendentur- och sjukvårdsmaterieltjänsten 400
4. Ing 2. Nybyggnad av matinrättning 1 274
5. Ing 2. Nybyggnad av värmecentral 997
6. T 2. Utbyggnad av motorområde 277
7. Merkostnader för tidigare beslutade objekt 50
Summa A 3 498
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1970J71
8. I 13. Nybyggnad av matinrättning 2 500
9. 113. Nybyggnad av värmecentral 1 000
10. P 7 y. Nybyggnad av matinrättning 2 000
11. A 4. Nybyggnad av kallgarage 800
12. Lv 7. Nybyggnad av bastu samt inredning av gymnastiksal 450
13. HS. Utbyggnad av hundskolan (etapp 3) 1 850
14. Fo 67. Nybyggnad av varmgarage 140
15. F 21. Nybyggnad av tillsynsverkstad (delkostnad) 500
16. Mobiliseringsförråd 400
17. Diverse smärre byggnadsföretag 100
Summa B 9 740
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 203
Byggnadsobjekt Medelsför-
brukning (1 000-tal kr.)
C. Företag avsedda att påbörjas 1971/72
|
1000 |
|
1 500 |
|
1000 |
|
800 |
|
1000 |
|
1400 |
|
1 300 |
|
400 |
|
1000 |
|
1000 |
|
2 000 |
|
1500 |
|
1000 |
|
1 500 |
|
540 |
|
1000 |
|
760 |
|
310 |
|
1000 |
|
1 500 |
|
600 |
|
ICOO |
|
1 500 |
|
900 |
|
10 000 |
|
10 000 |
|
600 |
|
6 000 |
|
6 500 |
|
58 610 |
|
71848 |
|
5 348 |
|
66 500 |
18. 12. Nybyggnad av värmecentral
19. I 14. Nybyggnad av marketenteri
20. I 14. Tillbyggnad av skolskjutningsbanor
21. 115. Om- och tillbyggnad av tygverkstad
22. I 16. Nybyggnad av matinrättning vid Ringenäs
23. I 19/S 3. Nybyggnad av varm- och kallgarage
24. I 20. Nybyggnad av varm- och kallgarage
25. P 1. Nybyggnad av bastu
26. P 2. Nybyggnad av matinrättning vid Ravlunda
27. P 4. Nybyggnad av matinrättning vid Kräk
28. P 4/K 3. Nybyggnad av värmecentral
29. P 6. Nybyggnad av värmecentral
30. P 7 R. Nybyggnad av drivmedelsanläggning
31. P 10. Nybyggnad av värmecentral
32. P 18. Nybyggnad av skolskjutningsbanor
33. A 9. Nybyggnad av vattenverk vid Villingsberg
34. ArtSS. Nybyggnad av flygstråk vid Trängslet
35. Ing 2. Nybyggnad av expeditionsbarack
36. Ing 2. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning
37. T 2. Nybyggnad av värmecentral
38. T 3. Nybyggnad av skolskjutningsbana
39. T 3. Om- och tillbyggnad av marketenteri
40. T 3. Nybyggnad av värmecentral
41. T 3. Om- och tillbyggnad av förråd
42. Utbyggnad av läger
43. Mobiliseringsförråd
44. Förråd för utbildningsammunition
45. Diverse smärre byggnadsföretag
46. Byggnadsåtgärder för effektivisering av värnpliktsutbildningen
Summa C
Summa A—C
Reducering av medelsbehovet
Beräknat medelsbehov
8—14. Kungl. Maj:t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att inom angivna kostnadsramar låta utföra nybyggnad av matinrättningar vid 113 och P 7 Y, nybyggnad av värmecentral vid I 13, nybyggnad av garage vid A 4 och Fo 67, nybyggnad av bastu m. m. vid Lv 7 samt nybyggnad av djursjukhus vid arméns hundskola.
15. Behovet av ny tiUsynsverkstad vid F 21 har tidigare anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 218) under investeringsanslaget Byggnadsarbeten för flygvapnet. Den på armén belöpande delen av kostnaden för nybyggnaden beräknas till 1 mUj. kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970, varav 500 000 kr. behövs under budgetåret 1971/72.
18. Vid I 2 behövs en ny värmecentral. Den nuvarande värmecentralen, som är uppförd 1912, saknar utbyggnadsmöjligheter och är i starkt behov av iståndsättning om den skaU behållas. Den betjänar samtliga byggnader inom kasernområdet utom matinrättningsbyggnaden och en
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 204
tvätt- och smörjhaU. Matinrättningsbyggnadens värmebehov tillgodoses övergångsvis med en transportabel värmecentral och tvätt- och smörj-haUens behov med en separat panncentral. Utbyggnad av motorområde vid regementet pågår, varvid bl. a. en ny tvätt- och smörjhall kommer att uppföras. En värmeteknisk utredning har visat att den nuvarande värmecentralen saknar kapacitet att försörja matinrättningsbyggnaden och motorområdet med värme samt att det från ekonomisk synpunkt är mest fördelaktigt att lösa värmeförsörjningsproblemen vid förbandet genom att slopa nuvarande värmecentral och ersätta den med en ny som kan betjäna samtliga byggnader iniom såväl kasernområdet som motorområdet. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av värmecentral och vissa huvudledningar för värme vid regementet. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 februari 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tiU 2 750 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
19. Behovet av nybyggnad av marketenteribyggnad vid I 14 har senast anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 206). Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 2 180 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1969, vilket motsvarar 2,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
20. Behovet av tillbyggnad av skolskjutningsbanor vid I 14 har senast anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 206). Kungl. Maj:t uppdrog den 17 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 900 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1969, vilket motsvarar 1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
21. Vid I 15 behövs om- och tillbyggnad av tygverkstaden. Verk-stadsfunktionema vid förbandet är inrymda i fem olika byggnader. Smärre förrådslokaler för verkstadsfunktionema finns i tio andra byggnader. Från driftekonomisk synpunkt är det angeläget att samtliga verkstads- och förrådsfunktioner förs samman i en byggnad, vilket kan realiseras genom om- och tillbyggnad av förbandets tygverkstad. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för om-och tillbyggnad av tygverkstaden. — Kungl. Maj:t uppdrog den 28 augusti 1969 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandUngar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 1,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
22. På skjutfältet vid Ringenäs behövs en matinrättningsbyggnad och en värmecentral m. m. Enligt en av chefen för armén gjord utredning om utbyggnad och utformning av läger för armén behövs på skjutfältet vid Ringenäs utbyggnad av åldersklassläger och repetitionsövningsläger för förband ur Lv 6 och I 16. Utbyggnaden skaU ske successivt och första byggnadsetäppen bör omfatta nybyggnad av matinrättnings-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 205
byggnad, värmecentral, vägar och planer samt anläggande av huvudledningar för vatten, avlopp, elström, värme m. m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av matinrättningsbyggnad, värmecentral, vägar och planer, ledningsarbeten m. m. — Kungl. Maj:t uppdrog den 3 april 1970 åt förvahningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 1 780 000 kr. enhgt prisläget den 1 februari 1970.
23. För S 3 behövs ett varmgarage om 20 byggnadsfack och ett kallgarage om 31 fack. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nämnda garagebyggnader och erforderliga försörjningsanordningar. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 maj 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräknats tUl 2 870 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
24. Vid I 20 behövs ett varmgarage om 21 byggnadsfack och ett kallgarage om 19 fack. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för dessa garagebyggnader. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 maj 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräknats till 2 475 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
25. Behovet av nybyggnad av bastu vid P 1 har tidigare anmähs i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 206). Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 17 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 350 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1969, vilket motsvarar 400 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
26. På skjutfältet vid Ravlunda behövs en matinrättningsbyggnad och en värmecentral m. m. Byggnaderna avses ingå i en första etapp av utbyggnad av läger på skjutfältet för åldersklassförbanden inom Södra militärområdet. Matinrättningsbyggnaden dimensioneras för en förläggningsstyrka av 300—350 man. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för utbyggnaden. Förslaget omfattar nybyggnad av matinrättningsbyggnad, värmecentral, vägar och planer, vatten- och avloppsledningar, elledningar m. m. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 maj 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 1 420 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
27. Behov av matinrättningsbyggnad på skjutfältet vid Kråk har tidigare- anmälts i prop. 1965: 1 (bil. 6 s. 332). Enligt en av chefen för armén gjord utredning om utbyggnad av läger för armén behövs på skjutfältet vid Kråk utbyggnad av ett åldersklassläger, främst avsett för P 4:s åldersklass. Utbyggnaden avses ske successivt och första byggnadsetappen bör omfatta nybyggnad av matinrättningsbyggnad och vär-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 206
mecentral. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av matinrättningsbyggnad och värmecentral samt de försörjningsåtgärder som bör utföras samtidigt med huvudobjekten. — Kungl. Maj:t uppdrog den 3 april 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnadema har därvid beräknats till 1 630 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
28. För P 4 och K 3 behövs en ny, gemensam värmecentral m. m. Värmebehoven vid regementena tillgodoses f. n. genom värmecentraler i fyra byggnader vid P 4 och i fem byggnader vid K 3. Som förstärkning tiU dessa centraler finns dessutom vid vartdera förbandet en transportabel värmecentral. De permanenta värmecentralema är delvis i sådant skick att de i en nära framtid måste iståndsättas eUer ersättas med nya. En värmeteknisk utredning har visat att det från ekonomisk synpunkt är mera fördelaktigt att bygga en ny gemensam värmecentral för båda förbanden än att behålla och i erforderlig grad iståndsätta befintliga permanenta centraler, som ändå skulle bli otillräckliga efter planerad utbyggnad vid regementena. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en värmecentral med erforderlig kapacitet för att tillgodose värmebehoven för samtliga befintliga och planerade byggnader inom P 4:s och K 3:s kasemområ-den. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 febraari 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3,8 milj. kr. enUgt prisläget den 1 febraari 1970.
29. Vid P 6 behövs en ny värmecentral m. m. Vid regementet finns f. n. separata panncentraler i 26 byggnader. Centralema är i sådant skick att de efter hand måste iståndsättas eller ersättas med nya. En värmeteknisk utredning har visat att stora besparingar i investeringar, drift och underhåll kan väntas vid en centralisering av värmeförsörjningen. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av värmecentral och centralisering av värmeförsörjningen vid förbandet. Enligt förslaget skall i en första utbyggnadsetapp tio byggnader anslutas till den nya värmecentralen. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 maj 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnadema har därvid beräknats till 3 550 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
30. Behovet av nybyggnad av drivmedelsanläggning vid P 7, Re-vingehed, har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1970: 1 (bU. 6 s. 206). Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 1,5 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1969, vilket motsvarar 1,6 milj.
Prop. 1971: 1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 207
kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
31. Vid P 10 behövs en ny värmecentral. Vid regementet finns f. n. fem värmecentraler, varav fyra är gamla och nedslitna och i behov av iståndsättning. En värmeteknisk utredning har visat att kapaciteten hos nuvarande värmecentraler inte kan ökas nämnvärt samt att det från ekonomisk synpunkt är mest fördelaktigt att slopa samtliga nuvarande värmecentraler och ersätta dessa med en ny central med kapacitet att tUlgodose värmebehoven för såväl nuvarande byggnader på kasernområdet och vissa byggnader utanför detta som för regementet planerade byggnader. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av värmecentral m. m. vid förbandet. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 febraari 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tiU 3 450 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
32. Behovet av nybyggnad av skolskjutningsbana vid P 18 har senast anmähs för riksdagen i prop. 1970: 1 (bU. 6 s. 206). Kungl. Maj:t uppdrog den 2 september 1966 ät fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 450 000 kr. enligt prisläget den 1 aprU 1965, vilket motsvarar 540 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
33. För lägret vid Villingsberg behövs ett nytt vattenverk. En utredning om vattenförsörjningen för lägret har visat att grandvattentiU-gången inom lägerområdet och närmast angränsande områden är otillfredsställande. För att öka vattentillgången för lägret föreslås att sjön Stora Norén, som är belägen ca 800 m från lägret, utnyttjas som vattentäkt. För uppfordring, transport och rening av vatten behövs ett nytt vattenverk, som omfattar vattenreningsverk, råvattenpumpstation och ledningar. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av vattenverket. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 februari 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnadema har därvid beräknats till 1 160 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
34. För artiUeriskjutskolan vid Trängslet behövs ett landningsstråk för flygplan. Vid skolan förekommer regelmässigt samövningar meUan enheter ur skolan och enheter ur artilleriets flygförband, vilka är utrustade med flygplan och helikoptrar av olika slag. Utbildning sker av eldledare för eldledning från flygplan. Hämtöver samövas förband och enskilda i flyg-, sambands-, bas- och drivmedelstjänst m. m. Flygplanen är f. n. baserade i Orsa och Älvdalen, vilket medför avsevärda flygtidsförluster och kostnader. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av landningsstråk för flyg-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 208
plan vid Trängslet. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 febraari 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnadema har därvid beräknats till 760 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
35. Vid Ing 2 behövs en expeditionsbarack för förvaltningsändamål. För tyg-, intendentur-, kassa-, mob- och kasernavdelningarna används f. n. utrymmen i förläggningsflyglarna till kanslikasemen vid förbandet. I samband med planerad renovering av förläggningsflyglama avses de utrymmen, som nu utnyttjas för nämnda förvaltningsfunktioner, återställas tiU förläggningslokaler för att föreliggande brist på förläggningsutrymmen delvis skall kunna täckas. Med anledning härav behövs andra lokaler för förvaltningsfunktionerna. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till nybyggnad av en expeditionsbarack om ca 260 m- för att tillgodose lokalbehovet för förvaltningsfunktionerna. Kostnaderna har därvid beräknats till 310 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
36. Vid Ing 2 behövs vidare en nybyggnad för sjukvårdsavdelningen. Denna är f. n. inrymd i kanslikasernens södra förläggningsflygel. I samband med förestående renovering och ombyggnad av kanslikasernen kommer de utrymmen, som nu används för sjukvårdsavdelningen, att tas i anspråk för förläggningsändamål. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag tiU byggnadsprogram för nybyggnad för sjukvårdsavdelningen vid förbandet. Enligt förslaget avses byggnaden utföras i ett våningsplan med en öppen ljusgård i byggnadens mitt. Byggnaden kommer att inrymma erforderliga lokaler för den öppna vården vid förbandet. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 augusti 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnadema har beräknats tUl 1,2 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
37. Vid T 2 behövs nybyggnad av värmecentral m. m. Vid förbandet finns f. n. värmecentraler i 13 olika byggnader. Centralerna är delvis i så nedslitet skick att de i en nära framtid måste iståndsättas eller ersättas med nya. En värmeteknisk utredning har visat att det från ekonomisk synpunkt är fördelaktigare att bygga en ny värmecentral för hela etablissementet än att i erforderlig omfattning iståndsätta nuvarande värmecentraler, vilka ändå skulle bli otillräckliga för värmeförsörjning av befintliga och planerade byggnader vid regementet. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av värmecentral samt huvudledningar för distribution av värme m. m. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 februari 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3 850 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
38. Behovet av nybyggnad av skolskjutningsbana vid T 3 har tidigare anmähs i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 207). Kungl. Maj:t uppdrog den 7
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 209
februari 1969 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har uppskattats till 600 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970. Förhandlingar om förvärv av erforderlig mark för skjutbanan pågår.
39. Vid T 3 behövs om- och tillbyggnad för marketenteri. Nuvarande marketenteribyggnad som uppfördes år 1914 är i sådant skick att det har bedömts ofördelaktigt från ekonomisk synpunkt att modernisera och bygga till densamma. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för att anordna nya marketenterilokaler för förbandet. Enligt förslaget skall lokaler för ändamålet anordnas i ett oinrett utrymme i källarplanet till förbandets matinrättning och i en mindre tillbyggnad till matinrättningen. — Kungl. Maj:t uppdrog den 3 april 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tUl 1,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
40. Vid T 3 behövs vidare en ny värmecentral m. m. Vid förbandet finns nu fyra värmecentraler, varav en är i gott skick. Övriga tre centraler som i huvudsak har gamla värmepannor behöver däremot iståndsättas. En värmeteknisk utredning har visat att det från ekonomisk synpunkt är ofördelaktigt att iståndsätta sistnämnda tre centraler och att värmebehovet för planerad utbyggnad vid regementet efter en sådan iståndsättning ändå inte kan täckas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av värmecentral v'id förbandet. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 febraari 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3 350 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
41. Vid T 3 behövs slutligen om- och tillbyggnad av det centrala ut- och avrustningsförrådet för tygmateriel och det centrala övnings-materielförrådet. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för om- och tillbyggnad av dessa byggnader. — Kungl. Maj:t uppdrog den 30 september 1966 åt förvaltningen att utarbeta bygghandlingar för byggnadsföretaget. Förvaltningen har redovisat sådana handlingar. Kostnaderna har därvid beräknats till 825 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1969, vilket motsvarar 900 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
42. För fortsatt utbyggnad av läger för armén behövs 10 milj. kr. Medlen avses främst för att ställa i ordning tältplatser (dränering och planering), dra fram elkraft och bygga sanitetshus. Kostnaderna för varje objekt beräknas inte komma att överstiga 300 000 kr.
43—44. För nybyggnad av mobiliseringsförråd och utbyggnad av förråd för utbUdningsammunition behövs 10,6 milj. kr.
46. För byggnadsåtgärder för att effektivisera värnpliktsutbildningen behövs 6,5 milj. kr. Åtgärderna avser nybyggnad av övnings- och
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
210
vårdhallar samt nybyggnad av rälsmålbanor. Vid ett stort antal förband saknas sådana byggnader och anordningar. Bristen på övnings-och vårdhaUar har bl. a. föranletts av att sådana byggnader i tidigare planerat utförande har bedömts dra betydande kostnader. Fortifikations-förvaltningen har emellertid numera tagit fram en typiserad övnings-och vårdhall med förenklad byggnadsstandard. Hallar av denna typ har uppförts vid två förband och visat sig lämpliga för sitt ändamål samt från kostnadssynpunkt tUlfredsstäUande. Chefen för armén har föreslagit att övnings- och vårdhaUar skaU byggas ut vid förband där sådana saknas. Enligt förslaget skaU under budgetåren 1971/72—1972/73 övnings- och vårdhallar byggas vid 13 infanteriförband, fem pansarförband och tre artilleriförband. Byggnadskostnadema för var och en av hallarna beräknas komma att uppgå till högst 500 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970. För att påbörja utbyggnad av övnings- och vårdhallar enligt nämnda program och för att bygga ut rälsmålbanor vid ett antal förband behövs 6,5 milj. kr.
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 66,5 milj. kr. lag beräknar medelsförbrukningen till 53 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. För flertalet nya objekt har fortifikationsförvaltningen redovisat färdiga huvudhandlingar. Om riksdagen inte har något att erinra, torde det också för nästa budgetår få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av hu-vudhandlingama och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen, besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt oberoende av att objektet inte har tagits upp i investeringsplanen.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
|
Kostnadsram |
Byggnadsobjekt
Medelsförbrukning
1.2.1969 1.2.1970 Faktisk Beräknad för t. o. m.
1969/70 1970/71 1971/72
Bygg- Färdig
start ställande
mån/är mån/år
A. Företag påbörjade före
1.7.1970
1.12. Utbyggnad av motor
område (etapp 1) 2
660
2. 1 3.
Utbyggnad av motor
område (etapp 1) 1
900
|
2 660 |
773 |
1487 |
400 |
1.70 |
9.71 |
|
2 000 |
611 |
1 289 |
100 |
1.70 |
7.71 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
211
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
Bygg- |
Färdig- |
||
|
|
|
|
|
|
|
start |
ställande |
|
|
1.2.1969 |
1.2.1970 |
Faktisk t. 0. m. 1969/70 |
Beräknad för |
mån/är |
män/år |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
||||
|
3. 113. Utbyggnad av mo- |
|
|
|
|
|
|
|
|
torområde |
2 500 |
2 900 |
1028 |
1 872 |
— |
11.69 |
6.71 |
|
4. I 14. Nybyggnad av vakt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
och arrestbyggnad |
710 |
750 |
563 |
187 |
— |
11.69 |
9.70 |
|
5. I 14. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
förrådsbyggnader |
— |
4 200 |
1 257 |
2 943 |
— |
4.70 |
2.71 |
|
6. 117. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
militärrestaurang |
7 100 |
8 000 |
4 287 |
3 713 |
— |
3.69 |
12.70 |
|
7. I 17. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
tygverkstad |
2 680 |
2 400 |
1 667 |
733 |
— |
11.69 |
12.70 |
|
8. I 20. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
tygverkstad |
3 600 |
3 000 |
2011 |
989 |
— |
10.69 |
10.70 |
|
9. 1 21. Nybyggnad av vakt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
och arrestbyggnad |
505 |
505 |
352 |
153 |
— |
11.69 |
10.70 |
|
10. I 21. Utbyggnad av mo- |
|
|
|
|
|
|
|
|
toromräde |
1 410 |
1410 |
1 021 |
389 |
__ |
10.69 |
12.70 |
|
11. P 1. Om- och tillbyggnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
av lokaler för intendentur- |
|
|
|
|
|
|
|
|
och sjukvårdsmateriel- |
|
|
|
|
|
|
|
|
tjänsten |
1 200 |
1 300 |
122 |
778 |
400 |
6.70 |
10.71 |
|
12. Lv 7. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
övnings- och vårdhall |
2 100 |
2 100 |
1 138 |
962 |
— |
3.70 |
4.71 |
|
13. Ing 2. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
matinrättning |
5 400 |
4 200 |
926 |
2 000 |
1274 |
11.69 |
10.71 |
|
14. Ing 2. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
värmecentral |
2 950 |
3 200 |
603 |
1 600 |
997 |
1.70 |
8.71 |
|
15. T 2. Utbyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
motorområde |
3 730 |
3 730 |
1053 |
2 400 |
277 |
3.70 |
1.72 |
|
16. ArtSS. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
utbildningsanordningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
(etapp 2) |
2 160 |
1 700 |
195 |
1 505 |
— |
4.70 |
6.71 |
|
17. Utbyggnad av läger |
5 000 |
607 |
351 |
256 |
— |
— |
— |
|
18. Mobiliseringsförråd |
9 000 |
9 000 |
7 628 |
1 372 |
— |
— |
— |
|
19. Merkostnader för ti- |
|
|
|
|
|
|
|
|
digare beslutade objekt |
750 |
920 |
173 |
697 |
50 |
— |
— |
|
Summa A |
55 355 |
54 582 |
25 759 |
25 325 |
3 498 |
— |
— |
|
B. Företag påbörjade eller |
|
|
|
|
|
|
|
|
avsedda att påbörjas 1970/71 |
|
|
|
|
|
|
|
|
20. 1 13. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
matinrättning |
5 980 |
6 400 |
—. |
2 000 |
2 500 |
12.70 |
10.73 |
|
21. I 13. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
värmecentral |
1900 |
2 100 |
— |
500 |
1 000 |
12.70 |
10.72 |
|
22. P 7 Y. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
matinrättning |
5 000 |
5 400 |
— |
2 000 |
2 000 |
12.70 |
10.73 |
|
23. A 4. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
kallgarage |
1 500 |
1 620 |
— |
820 |
800 |
10.70 |
10.71 |
|
24. Lv 7. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
bastu samt inredning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
gymnastiksal |
1050 |
1430 |
— |
700 |
450 |
10.70 |
7.71 |
|
25. HS. Utbyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
hundskolan (etapp 3) |
2 600 |
2 850 |
— |
1000 |
1 850 |
10.70 |
1.72 |
|
26. Fo 67. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
varmgarage |
500 |
540 |
— |
400 |
140 |
10.70 |
7.71 |
|
27. F 21. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
flygverkstad |
|
|
|
|
|
|
|
|
(delkostnad) |
1000 |
1000 |
— |
500 |
500 |
10.70 |
— |
Prop, 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
212
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram 1.2.1969 1.2.1970 |
Medelsfö Faktisk t.o.m. 1969/70 |
rbrukning Beräknad för |
Byggstart mån/är |
Färdigställande mån/är |
||
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
||||
|
28. Utbyggnad av läger 29. Mobiliseringsförråd 30. Förråd
för utbildnings 31. Diverse
smärre Summa B |
5 000 10 000 1 200 4510 40 240 |
7 000 1 200 5 100 34 640 |
— |
1000 6 600 1 200 5 000 21720 |
400 100 9 740 |
— |
— |
C. Företag avsedda att påbörjas 1971/72
32. I 2. Nybyggnad av värmecentral
33. I 14. Nybyggnad av marketenteri
34. I 16. Nybyggnad av matinrättning Ringenäs
35. I 19/S 3. Nybyggnad av varm- och kallgarage
36. I 20. Nybyggnad av varm- och kallgarage
37. P 2. Nybyggnad av matinrättning Ravlunda
38. P 4. Nybyggnad av matinrättning Kräk
39. P 10. Nybyggnad av värmecentral
40. A 9. Nybyggnad av vattenverk
41. Ing 2. Nybyggnad av expeditionsbarack
42. Ing 2. Nybyggnad av sjukvårdsavdelning
43. T 3. Om- och tillbyggnad av marketenteri
44. T 3. Nybyggnad av värmecentral
45. T 3. Om- och tillbyggnad av förråd
46. Utbyggnad av läger
47. Mobiliseringsförråd
48. Förråd för utbildningsammunition
49. Diverse smärre byggnadsföretag
50. Byggnadsåtgärder för effektivisering av värnpliktsutbildningen
Summa C
Summa A—C
Reducering av medelsbehovet
Beräknat medelsbehov
95 595
|
2 750 |
— |
— |
1000 |
10.71 |
3.73 |
|
2 400 |
— |
— |
1 500 |
10.71 |
3.73 |
|
1 780 |
— |
— |
] 000 |
10.71 |
3.73 |
|
2 870 |
— |
— |
1 000 |
10.71 |
3.73 |
|
2 475 |
— |
— |
1 000 |
10.71 |
3.73 |
|
1420 |
— |
— |
1 000 |
10.71 |
10.72 |
|
1 630 |
— |
— |
1 ooo |
10.71 |
10.72 |
|
3 450 |
— |
— |
] 500 |
10.71 |
3.73 |
|
1 160 |
— |
— |
1 000 |
10.71 |
8.72 |
|
310 |
— |
— |
310 |
10.71 |
6.72 |
|
1 200 |
— |
— |
1 000 |
10.71 |
10.72 |
|
1 800 |
— |
— |
1 000 |
10.71 |
10.72 |
|
3 350 |
— |
— |
1 000 |
10.71 |
3.73 |
|
900 |
___ |
___ |
900 |
10.71 |
6.72 |
|
9 000 |
— |
— |
9 000 |
— |
— |
|
9 000 |
— |
— |
9 000 |
— |
— |
|
600 |
— |
— |
600 |
— |
— |
|
6 000 |
— |
— |
6 000 |
— |
— |
|
n 250 |
___ |
___ |
6 500 |
___ |
______ |
|
63 345 |
— |
— |
45 310 |
— |
— |
|
.52 567 |
25 759 |
47 045 |
58 548 |
— |
— |
|
___ |
___ |
6 045 |
5 548 |
___ |
______ |
|
— |
— |
41000 |
53 000 |
— |
______ |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 213
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång______________________ Beräknad medelsförbrukning________
|
Behållning 1.7.1970 |
1099 |
1970/71 |
|
Anslag för 1970/71 |
53 300 |
1971/72 |
|
Anslag för 1971/72 (förslag) |
42 000 |
Beräknad behållning 30.6.1972 |
41 000 53 000
2
399
__________________________ 96 399____________________________ 96 399
lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Byggnadsarbeten för armén för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 42 000 000 kr.
3. Byggnadsarbeten för marinen
1969/70 Utgift 15 135 025 Behållning 898 666
1970/71 /slag 16 000 000 1971/72 Förslag 9 200 000
Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för flottan och kustartilleriet.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrakningen under anslaget till 18,4 milj.kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 12,6 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanstäUning.
Byggnadsobjekt___________________________________ Medels
förbrukning
______________________________________________________ (1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7. 1970
1. BÖS. Nybyggnad av radar- och teleskola 398
2. KA 1. Övningshall för vattenutbildning 2 896
3. Merkostnader för tidigare beslutade objekt 50
Summa A 3 344
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1970171
4. Mobiliseringsförråd 200
5. Diverse smärre byggnadsföretag 400
Summa B 600
C. Företag avsedda att påbörjas 1971172
6. ÖrlB O. Nybyggnad av hamnanläggning för ubåtsbas vid
Vitså (etapp 1 b) 3 000
7. ÖrlB S. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad 2 500
8. Utbyggnad vid Rosenholm (etapp 1 a och 1 b) 6 600
9. KSS. Nybyggnad av värmecentral m. m. 1 000
10. Mobiliseringsförråd 1 000
11. Diverse smärre byggnadsföretag 2 500
Summa C 16 600
Summa A—C 20 544
Reducering av medelsbehovet 2 144
Beräknat medelsbehov 18 400
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 214
6. Byggnadsbehovet för ubåtsbas för Ostkustens örlogsbas vid Vitså har senast anmälts i prop. 1970: 1 (bU. 6 s. 212). Sedan fortifikationsförvaltningen redovisat bygghandlingar för utbyggnad av etapp 1 b av ubåtsbasen uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 27 augusti 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 5 960 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
7. Behovet av nybyggnad av förvaltningsbyggnad för Sydkustens örlogsbas har senast anmälts i prop. 1970: 1 (bU. 6 s. 212). Sedan fortifikationsförvaltningen slutfört revidering av bygghandlingarna för nybyggnad av förvaltningsbyggnaden har förvaltningen hemställt att få utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 5 480 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
8. Byggnadsbehovet för utbyggnad av förläggning inom Rosenholms-området har tidigare anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 213). Genom beslut den 17 juni 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen att utföra projektering fram till färdiga huvudhandlingar av utbyggnad av etapp 1 a av förläggning inom Rosenholmsområdet. Denna etapp omfattar nybyggnad av militärrestaurang, två kaserner, värmecentral, vägar och planer, vatten och avlopp m. m. Kostnaderna har uppskattats till 20 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
Förvaltningen har vidare redovisat byggnadsprogram för nybyggnad av läkarmottagning och nybyggnad av vakt- och arrestbyggnad. Dessa byggnadsobjekt ingår i etapp 1 b av utbyggnaden av Rosenholmsför-läggningen. Läkarmottagningen avses för den öppna vården av den personal, som kommer att förläggas till Rosenholmsområdet. Kostnaderna för dessa byggnader har uppskattats till 1 030 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970. — Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att projektera vakt- och arrestbyggnaden fram till färdiga huvudhandlingar.
9. Vid sjökrigsskolan behövs en ny värmecentral m. m.
Skolans nu
varande värmecentral är inrymd i en sporthall och panninstallationerna
är från år 1942. Centralen är i så dåligt skick att den måste ersättas
med en helt ny central. Fortifikationsförvaltningen har redovisat för
slag till nybyggnad av värmecentral m. m. vid skolan. Enligt förslaget
skaU centralen betjäna befinfliga byggnader
och planerad nybyggnad av
förläggnings- och skolbyggnad inom
skolområdet. — Kungl. Maj:t upp
drog den 17 juni 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar
för nybyggnaden. Kostnaderna har beräknats till 2,5 milj. kr. enligt pris
läget den 1 febmari 1970.
10—11. För nybyggnad av mobUiseringsförråd och för diverse smärre byggnadsföretag behövs 1 respektive 2,5 mUj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
215
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbmkningen under anslaget för nästa budgetår tiU 18,4 mUj. kr. Jag beräknar medelsförbrakningen till 15 mUj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. För utbyggnad av förläggning vid Rosenholm har fortifikationsförvaltningen ännu inte redovisat huvudhandlingar. Om riksdagen inte har något att erinra, torde det för nästa budgetår få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan huvudhandlingar redovisats, efter prövning av dessa och inom ramen för det anslag som har anvisats av riksdagen, besluta om företaget skaU utföras.
|
Investeringsplan |
|
|
|
|
|
|
|
|
(1 000-tal kr.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
Bygg- |
Färdig- |
||
|
|
|
|
|
|
|
start |
ställande |
|
|
1.2.1969 |
1.2.1970 Faktisk t. o. m. 1969/70 |
Beräknad för |
mån/år |
mån/är |
||
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
||||
|
A. Företag påbörjade före |
|
|
|
|
|
|
|
|
1.7.1970 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1. ÖrlB S. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
värmecentral |
800 |
1 200 |
832 |
368 |
— |
10.69 |
10.70 |
|
2. BÖS. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
radar- och teleskola |
3 175 |
3 275 |
1777 |
1 100 |
398 |
1.70 |
8.71 |
|
3. SK. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
avloppsreningsanläggning |
|
|
|
|
|
|
|
|
m. m. vid KA 1 |
1960 |
2 760 |
704 |
2 056 |
— |
1.70 |
4.71 |
|
4. SK. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
hamnanläggning vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
Rindö Västra |
2 055 |
2 055 |
1 172 |
883 |
— |
2.70 |
12.70 |
|
5. KA 1. Övningshall för |
|
|
|
|
|
|
|
|
vattenutbildning |
6 950 |
6 950 |
1054 |
3 000 |
2 896 |
3.70 |
3.72 |
|
6. BK. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
maskinhall m. m. för |
|
|
|
|
|
|
|
|
mekanikerskolan vid KA 2 2 185 |
2 185 |
1 685 |
500 |
__ |
10.69 |
10.70 |
|
|
7. Mobiliseringsförråd |
1 500 |
1 500 |
786 |
714 |
— |
— |
— |
|
8. Diverse smärre byggnads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
företag |
2 500 |
3 865 |
3 425 |
440 |
— |
— |
— |
|
9. Merkostnader för ti- |
|
|
|
|
|
|
|
|
digare beslutade objekt |
150 |
305 |
64 |
191 |
50 |
— |
— |
|
Summa A |
21275 |
24 095 |
11499 |
9 252 |
3 344 |
— |
— |
|
B. Företag påbörjade eller |
|
|
|
|
|
|
|
|
avsedda att påbörjas 1970/71 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10. Mobiliseringsförråd |
1 000 |
1000 |
— |
800 |
200 |
— |
— |
|
11. Diverse smärre bygg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
nadsföretag |
1 200 |
1 200 |
— |
800 |
400 |
— |
— |
|
Summa B |
2 200 |
2 200 |
— |
1600 |
600 |
— |
— |
|
C. Företag avsedda att |
|
|
|
|
|
|
|
|
påbörjas 1971/72 |
|
|
|
|
|
|
|
|
12. ÖrlB Ö. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
hamnanläggning för ubåts |
|
|
|
|
|
|
|
|
bas vid Vitså (etapp 1 b) |
— |
5 960 |
— |
— |
2 000 |
10.71 |
3.73 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
216
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- |
Färdigställande |
||
|
|
|
|
|
start |
||
|
|
1.2.1965 |
> 1.2.1970 Faktisk Beräknad för |
män/år |
mån/år |
||
|
|
|
|
l. U. 111. |
|
|
|
|
|
|
|
1969/70 1970/71 1971/72 |
|
|
|
|
13. ÖrlB S. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
förvaltningsbyggnad |
— |
5 480 |
— — 1 500 |
10.71 |
4.73 |
|
|
14. Utbyggnad vid Rosen- |
|
|
|
|
|
|
|
holm: |
|
|
|
|
|
|
|
etapp 1 a |
|
|
|
|
|
|
|
Värmecentral |
— |
|
— — |
|
|
|
|
Militärrestaurang |
— |
|
— — |
|
|
|
|
Två kaserner |
— |
20 000 |
— — |
|
|
|
|
Vägar, planer m. m. |
— |
|
— — |
|
|
|
|
Vatten och avlopp, el- |
|
|
|
|
|
|
|
ledningar m. m. |
— |
|
— — |
■■ 6 000' |
10.71 |
10.73 |
|
etapp 1 b |
|
|
|
|
|
|
|
Nybyggnad av vakt- och |
|
|
|
|
|
|
|
arrestbyggnad |
— |
400 |
— — |
|
|
|
|
Nybyggnad för läkar- |
|
|
|
|
|
|
|
mottagning m. m. |
— |
630 |
— — |
|
|
|
|
15. Mobiliseringsförråd |
— |
1 500 |
— — 1 000 |
— |
— |
|
|
16. Diverse smärre bygg- |
|
|
|
|
|
|
|
nadsföretag |
— |
3 000 |
— — 2 500 |
— |
— |
|
|
Summa C |
— |
36 970 |
— — 13 000 |
— |
-— |
|
|
Summa A—C |
23 475 |
63 265 |
11 499 10 852 16 944 |
— |
— |
|
|
Reducering av medelsbe- |
|
|
|
|
|
|
|
hovet |
— |
— |
— 552 1 944 |
— |
— |
|
|
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— 10 300 15 000 |
— |
— |
|
|
' Därutöver 1,2 milj. kr. från investeringsanslaget Byggnadsarbeten för flygvapnet |
|
|||||
|
Anslagsberäkning |
|
|
|
|
|
|
|
(1 000-tal kr.) |
|
|
|
|
|
|
|
Medelstillgång |
|
Beräknad medelsförbrukning |
|
|||
|
Behållning 1.7.1970 |
899 |
1970/71 |
10 300 |
|
||
|
Anslag för 1970/71 |
16 000 |
1971/72 |
15 000 |
|
|
|
|
Anslag för 1971/72 (förslag) |
9 200 |
Beräknad behållning 30.6.1972 799 |
|
|
||
|
|
26 099 |
|
26 099 |
|
|
|
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för marinen för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 9 200 000 kr.
4. Byggnadsarbeten för flygvapnet
1969/70 Utgift 11995 597 Behållning 1970/71 Anslag 14 600 000 1971/72 Förslag 32 200 000
5 084 653
Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för flygvapnets förband m.m.
Proj). 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 217
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen under anslaget till 43,5 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 42,6 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
|
Medels- |
|
förbrukning |
|
(1 000-tal kr.) |
|
50 |
|
50 |
|
5 000 |
|
700 |
|
760 |
|
730 |
|
2 000 |
|
7 000 |
|
1 000 |
|
670 |
|
1 500 |
|
2 075 |
|
21435 |
|
1 500 |
|
800 |
|
2 000 |
|
540 |
|
2 000 |
|
1 400 |
|
700 |
|
2 000 |
|
1 400 |
|
2 500 |
|
2 000 |
|
1400 |
|
2 000 |
|
2 500 |
|
1000 |
|
560 |
|
2 000 |
|
2 000 |
|
1 200 |
|
29 500 |
|
50 985 |
|
7 485 |
|
43 500 |
Byggnadsobjekt
A. Företag påbörjade före 1.7.1970
1. Merkostnader för tidigare beslutade objekt
Summa A
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1970171
2. F 4. Nybyggnad av hangar
3. F 4. Nybyggnad av simulatorbyggnad
4. F 13. Om- och tillbyggnad för terminalomrädeskontroll
5. F 14. Nybyggnad av skolbyggnad för flygvapnets flygmaterielskola
6. F21. Nybyggnad av flygverkstad (tillsynsverkstad)
7. F21. Nybyggnad av hangar och kasern
8. RFN. Nybyggnad av värmecentral
9. Tillbyggnad av administrationsbyggnad för centrala flygmaterielförrådet i Arboga
10. Upprustning av målplatser
11. Diverse smärre byggnadsföretag
Summa B
C. Företag avsedda att påbörjas 1971172
12. Fl. Nybyggnad av kontrolltorn
13. F4. Nybyggnad av avloppspumpstation m. m.
14. F 5. Om- och tillbyggnad av flygverkstad m. m.
15. F 6. Tillbyggnad för tcrrainalområdeskontrollcentral
16. F 7. Tillbyggnad av flygverkstad
17. F 7. Nybyggnad av simulatorbyggnad
18. F 7. Om-och tillbyggnad av kontrolltorn
19. F 14. Om- och tillbyggnad av matinrättning m. m.
20. F 15. Nybyggnad av simulatorbyggnad
21. F 16. Om- och tillbyggnad av flygverkstad
22. F 16. Nybyggnad av värmecentral
23. F 17. Nybyggnad av simulatorbyggnad
24. F 18. Nybyggnad av strilövningsanläggning
25. F 18. Utbyggnad för skolverksamhet
26. F 21. Nybyggnad av kontrolltorn
27. F 21. Nybyggnad av avloppspumpstation m. m.
28. F 21. Nybyggnad av värmecentral
29. Diverse smärre byggnadsföretag
30. Förläggning av strilpersonal vid Rosenholm (delkostnad)
Summa C
Summa A—C
Reducering av medelsbehovet
Berälcnat medelsbehov
2. Behovet av nybyggnad av hangar vid F 4 har tidigare anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 217). Sedan fortiflkationsförvaltningen redovisat huvudhandlingar för nybyggnad av hangaren uppdrog Kungl. Maj:t
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 218
genom beslut den 2 oktober 1970 åt förvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 8,8 milj.kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
3. Behovet av nybyggnad av simulatorbyggnad för F 4 har tidigare anmälts i prop. 1970: 1 (bU. 6 s. 218). Kungl. Maj:t uppdrog den 3 oktober 1969 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats tUl 1,7 milj.kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
4. Vid F 13 behövs en ny terminalområdeskontrollcentral för Östgöta terminalområde. Inom terminalområdet finns för flygkontrolltjäns-ten två terminalkontrollcentraler, en vid F 3 och en vid F 11. Båda dessa centraler är numera utslitna och fyller inte modema krav på centraler av ifrågavarande art. Luftleden »Röd 1», som nu löper i en rak linje mellan Stockholm och Malmö, avses år 1973 bli flyttad och därvid få en ändrad sträckning via Norrköping och Jönköping. Med anledning härav behövs en modern terminalkontroUcentral, som kan utnyttjas för hela terminalområdet. En utredning har visat att den lämpligaste platsen för en sådan central är vid F 13. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till anordnande av en ny terminalområdeskontrollcentral vid F 13 genom om- och tillbyggnad av byggnad 52 vid flottiljen. — Genom beslut den 23 oktober 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt förvaltningen att inom en kostnadsram av 1 760 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970 låta utföra byggnadsföretaget.
5. Vid F 14 behövs en ny skolbyggnad för flygvapnets flygmaterielskola. Enligt beslut av 1970 års riksdag skall flygvapnets utbildning i bastjänst föriäggas till F 14 i Halmstad (prop. 1970: 96, SU 202, rskr 419). TiU F 14 avses skola förläggas bl. a. flygvapnets flygmaterielskola. Vid skolan skall utbildning ske bl. a. av den service- och underhållspersonal som behövs för driftsättning av flygplan 37. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för flygvapnet, försvarets materielverk och försvarets rationaliseringsinstitut gjort upp förslag till nybyggnad av en skolbyggnad för flygmaterielskolan. Enligt förslaget skall byggnaden omfatta en huvudbyggnad i två plan och en flygelbyggnad i ett plan med en planyta av ca 2 060 m. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget.—Kungl. Maj:t uppdrog den 23 oktober 1970 åt fortifikationsförvaltningen aft låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 4 730 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
6. Behovet av nybyggnad av flygverkstad (tillsynsverkstad) vid F 21 har tidigare anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 218). Kungl. Maj:t uppdrog den 23 oktober 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 4,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 219
7. Vid F 21 behövs vidare en ny hangar
och en ny kasern. Kungl.
Maj:t har år 1969 beslutat att en lätt attackdivision skall lokaliseras tiU
F 21. För detta ändamål behövs nybyggnad
vid flottiljen av en hangar
byggnad för attackdivisionens flygplan och en kasem för förläggning
av divisionens värnpliktiga samt viss annan
vämpKktig personal.
Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för flygvapnet och försvarets rationaliseringsinstitut redovisat förslag till nybyggnad av en hangar med uppställningsplatser för 16 flygplan jämte erforderliga service- och personalutrymmen. — Kungl. Maj:t uppdrog den 23 oktober 1970 åt förvaltningen att låta utföra hangarbyggnaden inom en kostnadsram av 8 milj. kr. enhgt prisläget den 1 febraari 1970.
Fortifikationsförvaltningen har vidare i samråd med chefen för flygvapnet och försvarets rationaliseringsinstitut redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en kasern vid flottiljen. Enligt förslaget avses kasernen inrymma 144 förläggningsplatser. Byggnadskostnaderna har uppskattats till 3 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
8. Behovet av nybyggnad av värmecentral vid flygmaterielförvaltningens försöksplats i Norrland (RFN) har tidigare anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 219). Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1970 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 2,2 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1969, vilket motsvarar 2,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
9. Behovet av tillbyggnad av administrationsbyggnad för centrala flygmaterielförrådet i Arboga har tidigare anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 217). Kungl. Maj:t uppdrog den 19 december 1969 åt fortifikationsförvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 975 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1969, vilket motsvarar 1 070 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
12. Vid F 1 behövs ett nytt kontrolltom. Flottiljens nuvarande trafik-ledartom uppfördes år 1955 och sammanbyggdes därvid med kanslibyggnaden. Enligt beslut av chefen för flygvapnet skall en terminalområdeskontrollcentral förläggas till flottiljen. För denna central saknas utrymme i befintliga lokaler i kanslibyggnaden och trafikledartor-net, vilka i viss utsträckning är otidsenliga och otillräckliga även för nuvarande behov. För att få lokalbehovet tillgodosett bör ett nytt kontrolltom uppföras vid flottiljen. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av kontrolltorn vid flottiljen. Kostnadema har uppskattats till 2,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1970. Enligt förslaget skall byggnaden innehålla lokaler för flygtrafikledning, sambandsavdelning och väderstation. — Kungl. Maj:t uppdrog den 11 september 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
13. Vid F 4 behövs nybyggnad av avloppspumpstation m. m. Avloppsvatten från flottiljen avleds f. n. utan rening till Bynäsviken i
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 220
Storsjön. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av avloppspumpstation m. m. vid flottiljen. Enligt förslaget avses avloppsvattnet avledas till ett för Frösö köping och Östersunds stad gemensamt reningsverk. För pumpning och transport av avloppsvattnet till reningsverket behövs en avloppspumpstation samt en 2 km lång anslutningsledning. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 februari 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 800 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
14. Behovet av om- och tiUbyggnad av flygverkstad m. m. vid F 5 har senast anmähs i prop. 1970: 1 (bU. 6 s. 218). Kungl. Maj:t uppdrog den 19 december 1969 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för om- och tillbyggnad av flygverkstad samt nybyggnad av flygelevbyggnad och en värmecentral vid krigsflygskolan. Kostnaderna har uppskattats till 3 750 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
15. Vid F 6 behöver kontrolltornet byggas tiU. Vid flottiljen finns en terminalområdeskontrollcentral för övervakning av Karlsborgs terminalområde. Centralen är inrymd i en trång lokal i fjärde våningen av flottiljens kontrolltorn. Apparaturen är numera omodern. Ny teleteknisk utrustning har bestäUts och beräknas komma att levereras under år 1971. Fortiflkationsförvaltningen har redovisat förslag till tillbyggnad av kontrolltornet vid flottiljen för att tUlgodose lokalbehoven för ter-minalområdeskontrollen. Tillbyggnaden kommer att omfatta en yta av ca 220 m"-. Byggnadskostnaderna har beräknats till 540 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
16. Vid F 7 behövs tUlbyggnad av flygverkstaden (tillsynsverkstaden). Flottiljens nuvarande verkstadslokaler är otillräckliga och nedslitna, vilket medför fördyrad flygproduktion. För att tillgodose behovet av arbetsplatser har ca 800 m- (tre arbetsplatser) tagits i anspråk som provisorisk riUsynsverkstad i en hangar. Nuvarande tillsynsverkstad omfattar tre arbetsplatser. För att kunna bedriva erforderliga modifieringar, reparationer och tillsyner på flygplan bör en tillbyggnad med en tillsynshall m. m. ske. Fortifikationsförvaltningen har redovisat för slag till byggnadsprogram för tillbyggnad av flygverkstaden. Enligt förslaget avses tillbyggnaden inrymma tillsynsverkstad med fyra arbetsplatser för flygplan samt utrymmen för vissa sidoverkstäder. Med hänsyn till att F 6 i en framtida organisation kan komma att hänvisas till F 7 beträffande reparationer och tillsyner av flygplan kommer flygverkstaden att projekteras så att tillbyggnad med de för F 6 erforderliga arbetsplatsema är möjlig. Kostnaden för byggnadsföretaget och de försörjningsåtgärder Eom bör utföras samtidigt med objektet har upp-skaftats tUl 3,5 milj. kr.
17. Vid F 7 behövs en ny simulatorbyggnad. Fortifikationsförvalt-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 221
ningen har redovisat byggnadsprogram för byggnadsföretaget. Simulatorbyggnaden är avsedd för flygträning i simulator. Byggnadskostnaderna har uppskattats tUl 1,8 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970. — Kungl. Maj:t uppdrog den 23 oktober 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
18. Vid F 7 behöver kontrolltomet om- och tillbyggas. Nuvarande kontrolltom, som utfördes år 1957, är uppfört i sju våningsplan. För att få tillfredsställande sikt över hela flygplatsen och bereda plats för nytillkommen utmstning för trafikledning och väderlekstjänsten behöver tornet om- och tillbyggas. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till om- och tillbyggnaden. Enligt förslaget skall tomtoppen rivas och en tillbyggnad med tre plan utföras. — Kungl. Maj:t uppdrog den 6 maj 1970 åt förvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 700 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
19. Behovet av om- och tillbyggnad av matinrättning m. m. vid F 14 har tidigare anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 217). Kungl. Maj:t uppdrog den 30 oktober 1969 åt fortifikationsförvaltningen alt utarbeta huvudhandlingar för om- och tillbyggnad av matinrättningen samt ombyggnad av underofficersmässen. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 3,2 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
20. Vid F 15 behövs en ny simulatorbyggnad. Fortifikationsförvaltningen har redovisat byggnadsprogram för byggnadsföretaget. Simulatorbyggnaden är avsedd för flygträning i simulator. Byggnadskostnaderna har uppskattats tUl 1,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1970. — Kungl. Maj:t uppdrog den 23 oktober 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
21. Vid F 16 behöver flygverkstaden om- och tillbyggas. Den befintliga flygverksladen är omodern och utrymmena otillräckliga. Sedan flottiljen numera har tillförts flygplan 35 behövs bl. a. ytterligare tOl-synsplatser med större yta än de nuvarande. Sex sådana platser behövs. Verksamheten i flygverkstaden är i stor utsträckning sammankopplad med verksamheten i flottiljens televerkstad som är belägen ca 35 m öster om flygverkstadsbyggnaden. Utrymmena i televerkstaden är otillräckliga och fyller inte moderna krav. Behov föreligger därför av en televerkstad med större och tidsenliga lokaler, som av drifttekniska skäl bör ligga i omedelbar anslutning till flygverkstaden. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för att tillgodose dessa lokalbehov. Enligt förslaget skall den befintliga flygverkstaden byggas om och förses med en tillbyggnad om ca 4 500 m-. I verkstadsbyggnaden avses inrymmas televerkstad, motorverkstad, tillsynshall, omklädnadsmm, lunchmm, vissa kontorslokaler m. m. Byggnadskostnaderna har uppskattats till 6 milj. kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 222
22. Behovet av ny värmecentral vid F 16 har tidigare anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 6 s. 218). Sedan fortifikationsförvaltningen redovisat huvudhandlingar för en ny värmecentral vid flottiljen uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1970 åt förvaltningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 4 460 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
23. Vid F 17 behövs en ny simulatorbyggnad. Fortifikationsförvaltningen har redovisat byggnadsprogram för byggnadsföretaget. Simulatorbyggnaden är avsedd för flygträning i simulator. Byggnadskostnaderna har uppskattats tiU 1,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970.
24—25. Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för flygvapnet gjort upp förslag till plan för utbyggnad av F 18. Enligt beslut av 1970 års riksdag skall flygvapnets utbildning i striltjänst flyttas från F2 till F 18 (prop. 1970:96, SU 202, rskr 419). Generalplanering av F 18 har genomförts under våren 1970. Därvid har konstaterats att befintliga byggnader vid F 18 inte täcker utrymmesbehovet för den skol verksamhet som avses förläggas dit. För att täcka lokalbehovet behövs nybyggnad till en uppskattad kostnad av ca 18 milj. kr. Utbyggnaden av den nya skolenheten avses genomföras i tre etapper, varav etapp 1 avses påbörjas under budgetåret 1971/72. Kostnaden för etapp 1 uppskattas till ca 8,4 milj. kr., varav ca 4,9 milj. kr. för en ny strilövningsanläggning och ca 3,5 milj. kr. för vissa smärre byggnadsarbeten. Kostnaderna för etapperna 2 och 3 uppskattas tUl ca 9,5 milj. kr.
Fortifikationsförvaltningen har redovisat byggnadsprogram för nybyggnad av en strilövningsanläggning vid F 18. Enligt förslaget skall nybyggnaden inrymma en luftbevakningsdel och en strildel med erforderliga lektionssalar m. m. Byggnadens totalyta uppgår till 2 640 m. Byggnadskostnadema har uppskattats till 4 860 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970. — Kungl. Maj:t uppdrog den 11 september 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
26. Vid F 21 behövs ett nytt kontrolltom. Flottiljens nuvarande tra-fikledartom uppfördes år 1943 och sammanbyggdes därvid med den samtidigt uppförda kanslibyggnaden. Lokalema för trafikledning och vädertjänst i dessa byggnader är otillräckliga enligt gällande normer. Lokalema i tornet är omodema och trånga. Enligt beslut av chefen för flygvapnet skall en terminalområdeskontrollcentral förläggas till flottiljen. För denna central saknas utrymme i befintliga lokaler. Fortifikationsförvaltningen har efter samråd med chefen för flygvapnet redovisat förslag tUl byggnadsprogram för nybyggnad av kontrolltom vid F 21. Byggnadskostnadema har uppskattats tUl 2 530 000 kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970. — Kungl. Maj:t uppdrog den 11 september 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 223
27. Vid F 21 behövs vidare nybyggnad av en avloppspumpstation m. m. Avloppsvatten från flottiljen avleds f. n. utan rening till Lulkroks-vUcen. Efter förhandlingar mellan fortifikationsförvaltningen och Luleå stad om anslutning av flottiljens avloppsnät till stadens avloppssystem har överenskommits att anslutning skall ske vid en av staden planerad avloppspumpstation vid Luleå flygstation. För transport av avloppsvatten från flottiljen tUl avloppspumpstationen behövs nybyggnad av en avloppspumpstation och tryckavloppsledning. Förvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för objektet. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 augusti 1970 åt förvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Byggnadskostnadema har därvid beräknats tUl 560 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
28. Vid F 21 behövs slutligen en ny värmecentral. Vid flottiljen finns en panncentral och en värmecentral som är avsedd för endast en hangar. Panncentralen är nedsliten och värmecentralen har låg kapacitet. Vid flottUjen avses under de närmaste åren nybyggas bl. a. tillsynsverkstad, kontrolltorn, hangar, kasern och intendenturförråd. En värmeteknisk utredning har visat att det från ekonomisk synpunkt är mest fördelaktigt att slopa nuvarande värmecentraler och i stället bygga en ny värmecentral som kan betjäna såväl samtliga inom flottiljens område belägna värmebehövande byggnader som planerade nybyggnader. Fortifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av värmecentral m. m. — Kungl. Maj:t uppdrog den 27 februari 1970 åt förvaltningen att utarbeta färdiga huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnadema har därvid beräknats till 5,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrakningen under anslaget för nästa budgetår till 43,5 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 35,5 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. För ett antal nya objekt har fortifikationsförvaltningen ännu inte redovisat huvudhandlingar. Om riksdagen inte har något att erinra, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan huvudhandlingar redovisats, efter prövning av dessa och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen, besluta om de redovisade företagen skall utföras. Skulle något objekt med hänsyn tiU pågående översyn av försvarets fredsorganisation eUer av andra skäl inte anses böra utföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt oberoende av att objektet inte har tagits upp i investeringsplanen.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
224
|
Investeringsplan |
|
|
|
|
|
|
|
|
(1 000-tal kr.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
Bygg- |
Färdig- |
||
|
|
|
|
|
|
|
start |
ställande |
|
|
1.2.1969 |
1.2.1970 Faktisk |
Beräknad för |
mån/år |
mån/år |
||
|
|
|
|
l. U. 111. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
A. Företag påbörjade före |
|
|
|
|
|
|
|
|
1.7.1970 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1. F 10. Tillbyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
flygtjänstlokaler |
1 890 |
1 800 |
1 016 |
784 |
— |
8.69 |
12.70 |
|
2. F 10. Kontorsbyggnad för |
|
|
|
|
|
|
|
|
flygverkstaden |
580 |
625 |
273 |
352 |
— |
8.69 |
10.70 |
|
3. FC. Varmförråd |
430 |
400 |
312 |
88 |
— |
10.69 |
10.70 |
|
4. Diverse smärre bygg- |
|
|
|
|
|
|
|
|
nadsföretag |
5 000 |
6 294 |
5 707 |
587 |
— |
— |
— |
|
5. Merkostnader för tidigare |
|
|
|
|
|
|
|
|
beslutade objekt |
629 |
169 |
19 |
100 |
50 |
— |
— |
|
Summa A |
8 529 |
9 288 |
7 327 |
1911 |
50 |
— |
— |
|
6615 |
|
1 300 |
|
— 1000 |
|
— 4 000 |
|
3 450 |
|
2 200 |
|
975 5 000 5 000 24 540 |
B. Företag påbörjade eller
avsedda att påbörjas 1970/71
6. F 4. Nybyggnad av hangar
7. F 4. Nybyggnad av simulatorbyggnad
8. F 4. Tillbyggnad för terminalområdeskontrollcentral
9. F 13. Om.- och tillbyggnad för terminalområdeskontrollcentral
10. F 14. Nybyggnad av skolbyggnad för flygvapnets flygmaterielskola
11. F 21. Nybyggnad av flygverkstad (tillsynsverkstad)
12. F 21. Nybyggnad av hangar och kasern
13. RFN. Nybyggnad av värmecentral
14. Tillbyggnad av administrationsbyggnad för centrala flygmaterielförrådet i Arboga
15. Upprustning av målplatser
16. Diverse smärre byggnadsföretag
Summa B
8 800 1 700
510
|
1 760 |
|
4 730 |
|
4 300 |
|
11 000 |
|
2 400 |
|
1070 |
|
5 000 |
|
5 000 |
|
46 270 |
2 500 5 000 10.70 7.72
1000 700 1.71 12.71
|
6.71 |
|
510 |
— 10.70
760 10.70 10.71
730 10.70 10.71
10001 2 000' 1.71 10.72
1 500 7 000 3.71 3.73
|
2.72 |
|
3.71 |
1 000 1 000 10.70 10.72
|
400 |
670 |
|
500 |
1 500 |
|
1 014 |
2 075 |
|
14 424 |
21435 |
C. Företag avsedda att påbörjas 1971/72
17. Fl. Kontrolltorn
18. F 4. Nybyggnad av avloppspumpstation m. m.
19. F 5. Flygverkstad m. m.
2 300
800
3 750
— 1000
— 800
— 1000
10.71
9.71 10.71
12.72
6.72 10.73
1 Därutöver 500 000 kr. från investeringsanslaget Byggnadsarbeten för armén
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
225
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
Bygg- |
Färdig- |
||
|
|
|
|
|
|
|
start |
ställande |
|
|
1.2.1969 |
1.2.1970 |
Faktisk |
Beräknad för |
mån/år |
mån/år |
|
|
|
|
|
t. o.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
20. F 6. Tillbyggnad för |
|
|
|
|
|
|
|
|
terminalområdes- |
|
|
|
|
|
|
|
|
kontrollcentral |
__ |
540 |
— |
— |
540 |
8.71 |
6.72 |
|
21. F7. Flygverkstad |
— |
3 500 |
— |
— |
2 000 |
10.71 |
10.73 |
|
22. F 7. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
simulatorbyggnad |
— |
1 800 |
— |
— |
1 200 |
7.71 |
7.72 |
|
23. F 7. Om- och tillbyggnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
av kontrolltorn |
— |
700 |
— |
— |
700 |
8.71 |
6.72 |
|
24. F 14. öm- och till- |
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnad av matinrätt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
ning m. m. |
— |
3 200 |
— |
— |
2 000 |
10.71 |
10.73 |
|
25. F 15. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
simulatorbyggnad |
— |
1 700 |
— |
— |
1 200 |
10.71 |
10.72 |
|
26. F 18. Nybyggnad för |
|
|
|
|
|
|
|
|
strilövningsanläggning |
— |
4 860 |
— |
— |
2 000 |
10.71 |
7.73 |
|
27. F 18. Nybyggnad för |
|
|
|
|
|
|
|
|
utbildningsverksamhet |
— |
13 000 |
— |
— |
1 500 |
10.71 |
— |
|
28. F21. Kontrolltorn |
— |
2 530 |
— |
— |
1000 |
10.71 |
10.72 |
|
29. F 21. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
avloppspumpstation m.m. |
— |
560 |
— |
— |
560 |
10.71 |
6.72 |
|
30. F21. Nybyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
värmecentral |
— |
5 500 |
— |
— |
2 000 |
10.71 |
10.73 |
|
31. Diverse smärre |
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnadsföretag |
— |
1900 |
— |
— |
1 900 |
— |
— |
|
32. Förläggning av stril- |
|
|
|
|
|
|
|
|
personal vid Rosenholm |
|
|
|
|
|
|
|
|
(delkostnad) |
— |
i 200 |
— |
— |
1 200 |
— |
— |
|
Summa C |
— |
47 840 |
— |
— |
20 600 |
— |
— |
|
Summa A—C |
33 069 |
103 398 |
7 327 |
16 335 |
42 085 |
— |
— |
|
Reducering av medels- |
|
|
|
|
|
|
|
|
behovet |
— |
— |
— |
1 510 |
6 585 |
— |
— |
|
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
14 825 |
35 500 |
— |
— |
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970 Anslag för 1970/71 Anslag för 1971/72 (förslag)
5 085 14 600 32 200
51885
1970/71 1971/72
Beräknad behållning 30.6.1972
14 825 35 500
1 560 51885
Jag hemställer, att Kungl. Majit föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 32 200 000 kr. 8 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 226
5. Markförvärv för övningsfält m. m.
För innevarande budgetår har anslaget förts upp med 17,9 milj. kr. Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, tiU Markförvärv för övningsfält m. m. för budgetåret 1971/72 beräkna ett investeringsanslag av 15 500 000 kr.
Befästningars delfond
6. Befästningsarbeten för gemensamma ändamål
1969/70 Utgift 29 064 471 BehåUning 841357
1970/71 Anslag 29 200 000 1971/72 Förslag 23 000 000
Från anslaget betalas nybyggnad av stabsplatser, förråd, trappbefäst-niogar m. m. för gemensamma ändamål för försvaret.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbmkningen under anslaget till 29,6 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 26,5 mUj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Byggnadsobjekt Medelsför-
brukning (1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7. 1970
1. Stabsplatser, utpunkter 8 300
2. Militärområdesförråd för ammunition 1 896
3. Militärområdesförräd för ammunition (kompletteringar) 486
4. Stötvågstub 1 681
5. Merkostnader för tidigare beslutade objekt 200
Summa A 12 563
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1970171
6. Stabsplatser, utpunkter 140
7. Militärområdesförräd för ammunition 2 990
8. Militärområdesförräd för ammunition (kompletteringar) 274
9. Militärområdesförräd för drivmedel 32
10. Radiolänknät (komplettering) 690
Summa B 4 126
C. Företag avsedda att påbörjas 1971/72
11. Stabsplatser, utpunkter 4 800
12. Militärområdesförråd för drivmedel 4 550
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
227
|
Byggnadsobjekt |
|
Medelsförbrukning (1 000-tal kr.) |
|
13. Truppbefästningar |
|
4000 |
|
14. Förstöringsarbeten |
|
200 |
|
15. Förbindelsearbeten |
|
200 |
|
16. Smärre objekt |
|
2 086 |
|
|
Summa C |
15 836 |
|
|
Summa A—C |
32 525 |
|
|
Reducering av medelsbehovet |
2 925 |
|
|
Beräknat medelsbehov |
29 600 |
1—9. Tre ammunitionsförråd, kompletteringsarbeten vid fyra ammunitionsförråd, ett drivmedelsförråd och en stötvågstub färdigställs. Utbyggnaden av stabsplatser fortsätter.
11—12. Utbyggnad av stabsplatser och drivmedelsförråd påbörjas.
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår tiU 29,6 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen tiU 26 mUj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
1.2.1969 1.2.1970
Faktisk Beräknad för
t. o. m. ---------------------------
1969/70 1970/71 1971/72
|
A. |
Företag påbörjade före 1.7.1970 |
|
|
|
|
|
|
1. |
Stabsplatser, utpunkter |
62 992 |
63 776 |
46 154 |
8 336 |
8 300 |
|
2. |
Militärområdesförråd för |
|
|
|
|
|
|
|
ammunition |
27 045 |
27 632 |
20 909 |
4 737 |
1 896 |
|
3. |
Militärområdesförråd för |
|
|
|
|
|
|
|
ammunition (kompletteringar) |
9 390 |
10 039 |
4 619 |
4 934 |
486 |
|
4. |
Militärområdesförråd för driv- |
|
|
|
|
|
|
|
medel |
825 |
1 200 |
951 |
249 |
— |
|
5. |
Stötvågstub |
1 650 |
2 660 |
479 |
500 |
1 681 |
|
6. |
Truppbefästningar |
1412 |
1 412 |
1080 |
332 |
— |
|
7. |
Förbindelsearbeten |
185 |
185 |
140 |
45 |
— |
|
8. |
Smärre objekt |
378 |
378 |
306 |
72 |
— |
|
9. |
Merkostnader för tidigare beslu- |
|
|
|
|
|
|
|
tade objekt |
— |
400 |
— |
200 |
200 |
|
|
Summa A |
103 877 |
107 682 |
74 638 |
19 405 |
12 563 |
|
B. |
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1970/71 |
|
|
|
|
|
|
10. |
Stabsplatser, utpunkter |
700 |
756 |
— |
616 |
140 |
|
11. |
Militärområdesförråd för ammu- |
|
|
|
|
|
|
|
nition |
4 800 |
5 190 |
— |
2 200 |
2 990 |
|
8* |
Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. |
Bil. 6 |
|
|
|
|
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
228
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning Faktisk Beräknad |
|
||
|
|
1.2.1969 |
1.2.1970 |
för |
||
|
|
|
|
t. 0. m. |
|
|
|
|
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
12, Militärontrrådesförråd för ammu- |
|
|
|
|
|
|
nition (kompletteringar) |
1 550 |
1674 |
— |
1400 |
274 |
|
13, Militärområdessförrådför driv- |
|
|
|
|
|
|
medel |
400 |
432 |
— |
400 |
32 |
|
14, Radiolänknät (kompletteringar) |
1 100 |
1 190 |
— |
500 |
690 |
|
15, Truppbefästningar |
— |
3 668 |
, — |
3 668 |
— |
|
16, Förstöringsarbeten |
— |
200 |
— |
200 |
— |
|
17. Förbindelsearbeten |
__ |
155 |
— |
155 |
— |
|
18. Smärre objekt |
— |
700 |
— |
700 |
— |
|
Summa B |
8 550 |
13 965 |
—. |
9 839 |
4 126 |
|
C. Företag avsedda att påbörjas |
|
|
|
|
|
|
1971/72 |
|
|
|
|
|
|
19, Stabsplatser, utpunkter |
— |
9 095 |
. — |
— |
4 455 |
|
20. Militärområdessförråd för |
|
|
|
|
|
|
drivmedel |
__ |
5 190 |
__ |
_____ |
3 300 |
|
21. Truppbefästningar |
— |
3 000 |
— |
— |
3 000 |
|
22. Förstöringsarbeten |
— |
200 |
— |
— |
200 |
|
23. Förbindelsearbeten |
— |
200 |
— |
— |
200 |
|
24. Smärre objekt |
. — |
1 086 |
— |
— |
1 086 |
|
Summa C |
.— ■ |
18 771 |
— |
.— |
12 241 |
|
Summa A—C |
x\i4n |
140 418 |
74 638 |
29 244 |
28 930 |
|
Reducering av medelsbehovet |
— |
— |
— |
3 269 |
2 930 |
|
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
25 975 |
26 000 |
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970
Anslag för 1970/71
Anslag för 1971/72 (förslag)
841 29 200 23 000
53 041
1970/71 1971/72
Beräknad behållning 30.6.1972
25 975
26 000
1066 53 041
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Befästningsarbeten för gemensamma ändamål för bud-. getåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 23 000 000 kr.
7. Befästningsarbeten för armén
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
7 603 139 4 100 000 3 000 000
Behållning
586 145
Från anslaget betalas nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd för armén.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
229
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrakningen under anslaget tiU 3 350 000 kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 3 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanstäUning.
Byggnadsobjekt
Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7. 1970
1. Merkostnader för tidigare beslutade objekt
Summa A
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1970/71
2. Betongförråd för ammunition
; Summa B
C. Företag avsedda att påbörjas 1971172
3. Betongförräd för ammunition
4. Smärre objekt
Summa C
Summa A—C
Reducering av medelsbehovet
Beräknat medelsbehov
100 100
3 000 3 000
600 100 700
3 800 450
3 350
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrakningen under anslaget för nästa budgetår tiU 3 350 000 kr. Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
||
|
|
1.2.1969 |
1.2.1970 |
Faktisk |
Beräknad för |
|
|
|
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
A. Företag påbörjade före 1.7.1970 1. Betongförråd för ammunition 2. Smärre objekt 3. Merkostnader för tidigare beslutade |
6 434 49 |
6 434 49 200 |
4 271 44 |
2 163 5 100 |
100 |
|
Summa A |
6 483 |
6 683 |
4 315 |
2 268 |
100 |
|
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1970/71 4. Betongförråd för ammunition 5. Smärre objekt |
— |
4 760 700 |
— |
1 760 700 |
3 000 |
|
Summa B |
— |
5 460 |
— |
2 460 |
3 000 |
|
C. Företag avsedda att påbörjas 1971/72 6. Betongförråd för ammunition — 7. Smärre objekt — |
840 100 |
— |
. — . |
600 100 |
|
|
Summa C |
— |
940 |
— |
— |
700 |
|
Summa A—C |
6 483 |
13 083 |
4 315 |
4 728 |
3 800 |
|
Reducering av medelsbehovet |
— |
__ |
__ |
628 |
450 |
|
Beräknat medelsbehov |
,—. |
— |
— |
4 100 |
3 350 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 230
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)________________________________________________
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970 586 1970/71 4 100
Anslag för 1970/71 4100 1971/72 3 350
Anslag för 1971/72 (förslag) 3 000 Beräknad behållning
30.6.1972________________ 236
_________________
7 686__________________________ 7 686
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Befästningsarbeten för armén för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
8. Befästningsarbeten för marinen
1969/70 Utgift 35 499 901 BehåUning 418
1970/71 Anslag 38 900 000 1971/72 Förslag 36 800 000
Från anslaget betalas nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartiUeriet.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrakningen under anslaget tiU 44,5 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 42,5 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanstäUning.
|
|
|
|
|
Medels- |
|
Byggnadsobjekt |
|
|
|
förbrukning (1 000-tal kr.) |
|
A. Företag påbörjade före 1.7. 1970 1. Kustartilleribatterier |
|
|
|
8 219 |
|
2. Ammunitionsförråd |
|
|
|
93 |
|
3. Eldledningsradarstation 4. Merkostnader för tidigare beslutade objekt |
|
|
1 889 300 |
|
|
|
|
Summa A |
10 501 |
|
|
B. Företag påbörjade eller avsedda att 5. Kustartilleribatterier |
påbörjas |
1970171 |
|
13 000 |
|
6. Stabsplatser 7. Betongförråd för ammunition |
|
|
|
636 1 350 |
|
|
|
Summa |
B |
14 986 |
|
C. Företag avsedda att påbörjas 1971172 8. Kustartilleribatterier |
|
|
12 000 |
|
|
9. Minstationer |
|
|
|
1 100 |
|
10. Eldledningsradarstationer 11. Stabsplatser 12. Kustradiostation |
|
|
|
1 600 2 300 |
|
13. Betongförråd för ammunition 14. Luftreningsanläggning 15. Smärre objekt |
|
|
|
1000 2000 3 000 |
|
|
|
Summa C |
24 000 |
|
|
|
|
Summa A- |
-C |
49 487 |
|
Reducering av |
medels behovet |
4 987 |
||
|
|
Beräknat medelsbehov |
44 500 |
||
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
231
1—6. Fyra kustartilleribatterier, en eldledningsradarstation och en stabsplats färdigstäUs. Utbyggnaden av tre kustartiUeribatterier fortsätter.
7—14. Tre kustartiUeribatterier, tre minstationer, två eldledningsradarstationer, tre stabsplatser, en kustradiostation och en luftreningsanläggning påbörjas. Utbyggnad av ammunitionsförråd fortsätter.
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrakningen under anslaget för nästa budgetår tiU 44,5 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrakningen tiU 38,8 mUj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
1.2.1969
1.2.1970
Faktisk Beräknad för
t. o. m. --------------------------
1969/70 1970/71 1971/72
|
A. Företag påbörjade före 1.7.1970 |
|
|
|
|
|
|
1. Kustartilleribatterier |
68 774 |
71010 |
38 995 |
23 796 |
8 219 |
|
2. Minstationer |
2 464 |
2 497 |
1 968 |
529 |
______ |
|
3. Ammunitionsförräd |
9 601 |
9 812 |
6 752 |
2 967 |
93 |
|
4. Kustspaningsradarstation |
1 860 |
I 892 |
1 466 |
426 |
— |
|
5. Eldledningsradarstation |
2 700 |
2919 |
30 |
1000 |
1 889 |
|
6. Stabsplats |
930 |
1078 |
965 |
113 |
— |
|
7. Smärre objekt |
959 |
959 |
522 |
437 |
— |
|
8. Merkostnader för tidigare be- |
|
|
|
|
|
|
slutade objekt |
— |
600 |
— |
300 |
300 |
|
Summa A |
87 288 |
90 767 |
50 698 |
29 568 |
10 501 |
|
B. Företag påbörjade eller avsedda |
|
|
|
|
|
|
att påbörjas 1970/71 |
|
|
|
|
|
|
9. Kustartilleribatterier |
33 500 |
36 247 |
__ |
8 000 |
13 000 |
|
10. Stabsplatser |
1050 |
1 136 |
__ |
500 |
636 |
|
11. Betongförräd för ammunition |
3 000 |
3 150 |
— |
1 800 |
1 350 |
|
12. Smärre objekt |
— |
700 |
— |
700 |
— |
|
Summa B |
37 550 |
41233 |
— |
11000 |
14 986 |
|
C. Företag avsedda att påbörjas 1971/72 |
|
|
|
|
|
|
13. Kustartilleribatterier |
— |
38 700 |
— |
— |
12 000 |
|
14. Eldledningsradarstationer |
— |
6 162 |
— |
— |
1 600 |
|
15. Kustradiostation |
— |
2 553 |
— |
— |
1000 |
|
16. Betongförråd för ammunition |
— |
1 500 |
— |
— |
1000 |
|
17. Luftreningsanläggning |
— |
2 100 |
— |
— |
700 |
|
18. Smärre objekt |
— |
2 000 |
— |
— |
2 000 |
|
Summa C |
— |
53 015 |
— |
— |
18 300 |
|
Summa A—C |
124 838 |
185 015 |
50 698 |
40 568 |
43 787 |
|
Reducering av medelsbehovet |
— |
— |
— |
5 468 |
4 987 |
|
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
35 100 |
38 800 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 232
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
MedelstiUgång___________________ Beräknad medelsförbrukning________
|
Behållning 1.7.1970 |
0 |
1970/71 |
|
Anslag för 1970/71 |
38 900 |
1971/72 |
|
Anslag för 1971/72 (förslag) |
36 800 |
Beräknad behållning 30.6.1972 |
35 100 38 800
1800
______________________ 75 700_________________________ 75 700
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Befästningsarbeten för marinen för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 36 800 000 kr.
9. Befästningsarbeten för flygvapnet
1969/70 Utgift 20 398 417 BehåUning 10 446 055
1970/71 Anslag 11655 000 1971/72 Förslag 17 800 000
Från anslaget betalas nybyggnad av befästningar och ammunitionsförråd för flygvapnet.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen under anslaget tiU 21 450 000 kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 20,3 mUj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
|
Byggnadsobjekt |
|
|
Medels-förbrukning (1 000-tal kr.) |
|
A. Företag påbörjade före 1.7. 1970 |
|
|
|
|
1. Radiolänkstationer |
|
|
200 |
|
2. Stridsledningsradaranläggningar |
|
|
2600 |
|
3. Merkostnader för tidigare beslutade objekt |
|
300 |
|
|
|
|
Summa A |
3100 |
|
B. Företag påbörjade eller avsedda att |
påbörjas |
1970171 |
|
|
4. Radiolänkstationer |
|
|
795 |
|
5. Terminalradaranläggningar |
|
|
2 445 |
|
6. Radiostationer |
|
|
1 792 |
|
7. Stridsledningsradaranläggningar |
|
|
2 725 |
|
8. Baracker |
|
|
650 |
|
9. Ammunitionsförråd |
|
|
600 |
|
|
|
Summa B |
9 007 |
|
C. Företag avsedda att påbörjas 1971172 |
|
|
|
|
10. Luftförsvarscentral |
|
|
1 350 |
|
11. Radiolänkstationer |
|
|
2 465 |
|
12. Terminalradaranläggningar |
|
|
600 |
|
13. Stridsledningsradaranläggning |
|
|
1445 |
|
14. Stridsledningsradaranläggning |
|
|
1460 |
|
15. Luftbevakningstorn |
|
|
500 |
|
16. Uppställningsplatser för robotar |
|
|
750 |
|
17. Ammunitionsförråd |
|
|
400 |
|
18. Smärre objekt |
|
|
1 500 |
|
|
|
Summa C |
10 470 |
|
|
|
Summa A—C |
22 577 |
|
Reducering av |
medelsbehovet |
1 127 |
|
|
|
Beräknat medelsbehov |
21450 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
233
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrakningen under anslaget för nästa budgetår tUl 21 450 000 kr. Jag beräknar medelsförbrakningen tUl 19 380 000 kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsföl Faktisk t. 0. m. 1969/70 |
rbmkning Beräknad |
|
|
|
|
1.2.1969 |
1.2.1970 |
för |
||
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|||
|
A. Företag påbörjade före 1.7.1970 |
|
|
|
|
|
|
1. Radiolänkstationer |
9 929 |
10 517 |
5 194 |
5 123 |
200 |
|
2. Radiostationer |
2 150 |
2211 |
1 391 |
820 |
— |
|
3. Terminalradaranläggningar |
2 272 |
2 371 |
1 066 |
1305 |
— |
|
4. Stridsledningsradaranläggningar |
13 935 |
14 624 |
5 515 |
6 261 |
2600 |
|
5. Baracker |
2 050 |
2 050 |
1 949 |
101 |
— |
|
6. Luftbevakningstorn |
500 |
500 |
303 |
197 |
— |
|
7. Uppställningsplatser för robotar |
1331 |
1331 |
950 |
381 |
— |
|
8. Ammunitionsförräd |
1 500 |
1 550 |
975 |
575 |
— |
|
9. Drivmedelsförråd |
1 135 |
1 135 |
975 |
160 |
— |
|
10. Smärre objekt |
50 |
50 |
11 |
39 |
— ■ |
|
11. Merkostnader för tidigare beslu- |
|
|
|
|
|
|
tade objekt |
— |
600 |
— |
300 |
300 |
|
Summa A |
34 852 |
36 939 |
18 329 |
15 262 |
3 100 |
|
B. Företag påbörjade eller avsedda att |
|
|
|
|
|
|
påbörjas 1970/71 |
|
|
|
|
|
|
12. Radiolänkstationer |
1 388 |
1495 |
— |
700 |
795 |
|
13. Terminalradaranläggningar |
3 900 |
4 220 |
— |
1 775 |
2 445 |
|
14. Radiostationer |
2 460 |
2 662 |
— |
870 |
1 792 |
|
15. Stridsledningsradaranläggningar |
3 450 |
3 725 |
— |
1000 |
2 725 |
|
16. Baracker |
1850 |
1850 |
— |
1200 |
650 |
|
17. Luftbevakningstorn |
300 |
300 |
— |
300 |
— |
|
18. Uppställningsplatser för robotar |
550 |
550 |
— |
550 |
— |
|
19. Ammunitionsförråd |
2 100 |
2 100 |
— |
1 500 |
600 |
|
20. Smärre objekt |
— |
200 |
— |
200 |
— |
|
Summa B |
15 998 |
17102 |
— |
8 095 |
9 007 |
|
C. Företag avsedda att påbörjas 1971/72 |
|
|
|
|
|
|
21. Luftförsvarscentral |
— |
15 850 |
— |
— |
1 350 |
|
22. Radiolänkstationer |
— |
3 810 |
— |
■ — |
2 465 |
|
23. Terminalradaranläggningar |
— |
1435 |
— |
— |
600 |
|
24. Stridsledningsradaranläggning |
— |
3 500 |
— |
— |
800 |
|
25. Stridsledningsradaranläggning |
— |
3 750 |
— |
— |
800 |
|
26. Luftbevakningstorn |
— |
500 |
— |
— |
500 |
|
27. Uppställningsplatser för robotar |
— |
750 |
— |
— |
750 |
|
28. Ammunitionsförråd |
— |
500 |
— |
— |
400 |
|
29. Smärre objekt |
— |
900 |
— |
— |
900 |
|
Summa C |
— |
30 995 |
— |
— |
8 565 |
|
Summa A—C |
50 850 |
85 036 |
18 329 |
23 357 |
20 672 |
|
Reducering av medelsbehovet |
— |
— |
— |
3 922 |
1 292 |
|
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— ■ |
19 435 |
19 380 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
234
Anslagsberäkning
( 1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970
Anslag för 1970/71
Anslag för 1971/72 (förslag)
10 446
11 655 17 800
39 901
1970/71 1971/72
Beräknad behållning 30.6.1972
19 435 19 380
1086 39 901
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Befästningsarbeten för flygvapnet för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 17 800 000 kr.
10. Flygfältsarbeten m. m.
1969/70 Utgift 17 643 965 1970/71 Anslag 25 100 000 1971/72 Förslag 23500000
BehåUning
1777
Från anslaget betalas utbyggnad av nya flygbaser, kompletteringsarbeten m. m. på eUer i anslutning tiU befintliga baser samt anläggningar för el- och teleutmstning vid flygbaserna.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrakningen under anslaget till 27,2 mUj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget förs upp med 28 milj. kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Byggnadsobjekt
Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
A. Företag påbörjade före 1.7.1970
1. Utbyggnad av nya flygbaser
2. Reservvägbaser
3. Lagringsanläggningar för tjära
4. El- och teleanläggningar
5. Uppställningsplatser för flytsyreanläggningar
6. Merkostnader för tidigare beslutade objekt
Summa A
7000 430 320 640 540 50
8 980
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1970/71 1. Utbyggnad av nya flygbaser
8. Kompletteringsarbeten på befintliga baser
9. Komplettering av flygbaser för anpassning till flygplan 37
10. Lagringsanläggningar för drivmedel
11. Baracker
4 300
2 270
2 050
530
540
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 235
Byggnadsobjekt Medels-
förbrukning (1 000-tal kr.)
12. Maskeringsanläggningar 800
13. Elinstallationer i fälthangarer 740
14. Splitterskydd för flygplan vid attackbaser 1 650
15. El- och teleanläggningar 3 025
Summa B 15 905
C. Företag avsedda
att påbörjas 1971/72
16. Korapletteringsarbeten på befintliga baser 1 150
17. Lagringsanläggningar för drivmedel 240
18. El- och teleanläggningar 3 145
Summa C 4 535
Summa A—C 29 420
Reducering av medelsbehovet 2 220
____________________________ Beräknat medelsbehov_________ 27 200
1. 7. För fortsatt utbyggnad av två flygbaser som har påbörjats under budgetåret 1969/70 samt två flygbaser som påbörjats under innevarande budgetår beräknas en medelsförbrakning under nästa budgetår av 11,3 mUj. kr.
2. För fortsatt utbyggnad av reservvägbaser behövs 430 000 kr.
3. Lagringsanläggningar för tjära byggs vid vissa flygbaser. De är avsedda för beredskapslagring av tjära för att möjliggöra krigsreparationer av ruUbanor, vägar m. m. För sådana anläggningar behövs 320 000 kr.
4. 15, 18. För fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar vid flygbaserna behövs sammanlagt 6 810 000 kr.
5. För att avsluta påbörjade uppstäUningsplatser för flytsyreanläggningar behövs 540 000 kr.
8. 16. På de befintliga baserna utförs efter hand kompletteringsarbeten bl. a. i form av banförlängningar, utbyggnad av klargöringsplatser vid banändama för uppstäUning av flygplan i hög beredskap, uppställningsplatser för reservflygplan, transportflygplan m. m. samt i anslutning härtill fordonsvägar, ammunitionsupplag o. d. För dessa arbeten beräknas ett medelsbehov av 3 420 000 kr.
9. För komplettering av flygbaser för anpassning tiU flygplan 37 behövs 2 050 000 kr.
10. 17. För fortsatt utförande av lagringsanläggningar för drivmedel vid flygbaserna beräknas medelsbehovet tUl 770 000 kr.
11. För förbättring av standarden i baracker på flygbaserna behövs 540 000 kr.
12. För fasta maskeringsanläggningar vid flygbaser beräknas en medelsförbrukning av 800 000 kr.
13. För elinstaUationer i fälthangarer behövs 740 000 kr.
14. För anordnande av splitterskydd för flygplan vid vissa baser beräknas medelsbehovet till 1 650 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
236
Departementschefen
Fortifikationsförvaltningen har beräknat medelsförbrakningen för nästa budgetår till 27,2 milj. kr. Jag beräknar medelsförbmkningen till 26,2 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-taI kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning
1.2.1969
1.2.1970
Faktisk t. o. m. 1969/70
Beräknad för
1970/71 1971/72
|
7000 430 320 640 540 50 8 980 4 300 |
|
1 500 1 350 1 190 210 100 9 501 60 50 13 961 |
A. Företag påbörjade före 1.7.1970
|
13 500 1 810 770 1440 1 510 300 13 350 1 000 |
|
14 750 1 890 800 1440 1 600 300 14 108 1 100 300 36 288 |
|
5 500 540 370 250 400 200 3 967 500 200 11927 |
1. Utbyggnad av nya flygbaser
2. Korapletteringsarbeten på befintliga baser
3. Reservvägbaser
4. Lagringsanläggningar för drivmedel
5. Lagringsanläggningar för tjära
6. Baracker
7. El- och teleanläggningar
8. Uppställningsplatser för flytsyreanläggningar
9. Merkostnader för tidigare beslutade objekt
|
33 680 |
Summa A
|
9 000 |
|
10 000 |
|
4 000 |
|
10. 11. |
Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1970/71 Utbyggnad av nya flygbaser Kompletteringsarbeten på befintli-
|
ga baser |
5 005 |
5 480 |
__ |
3 210 |
2 270 |
|
12. Reservvägbaser |
200 |
200 |
__ |
200 |
— |
|
13. Komplettering av flygbaser för |
|
|
|
|
|
|
anpassning till flygplan 37 |
3 400 |
3 700 |
— |
1 500 |
2 050 |
|
14. Lagringsanläggningar för driv- |
|
|
|
|
|
|
medel |
980 |
1030 |
— |
500 |
530 |
|
15. Baracker |
1 100 |
1 200 |
__ |
500 |
540 |
|
16. Maskeringsanläggningar |
1 810 |
2 000 |
— |
1 200 |
800 |
|
17. Elinstallationer i fälthangarer |
1 300 |
1400 |
— |
500 |
740 |
|
18. Splitterskydd för flygplan vid attack- |
|
|
|
|
|
|
baser |
2000 |
2 150 |
__ |
500 |
1 650 |
|
19. El- och teleanläggningar |
5 368 |
5 448 |
— |
2 423 |
3 025 |
|
Summa B |
30163 |
32 608 |
— |
14 533 |
15 905 |
|
C. Företag avsedda att påbörjas 1971/72 |
|
|
|
|
|
|
20. Kompletteringsarbeten på befintliga |
|
|
|
|
|
|
baser |
420 |
1 150 |
— |
— |
1 150 |
|
21. Lagringsanläggningar för driv- |
|
|
|
|
|
|
medel |
1 550 |
1 630 |
— |
— |
240 |
|
22. El- och teleanläggningar |
— |
6 275 |
— |
— |
3 145 |
|
Summa C |
1970 |
9 055 |
— |
— |
4 535 |
|
Summa A—C |
65 813 |
77 951 |
13 961 |
26 460 |
29 420 |
|
Reducering av medelsbehovet |
— |
— |
— |
5 530 |
3 220 |
|
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
— |
20 930 |
26 200 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
237
Anslagsberäkning
(1 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
|
Behållning 1.7.1970 |
2 |
1970/71 |
|
Anslag för 1970/71 |
25 100 |
1971/72 |
|
Anslag för 1971/72 (förslag) |
23 500 |
Beräknad behållning 30.6.1972 |
48 602
20 930 26 200
1 472 48 602
Jag hemställer, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att tUl Flygfältsarbeten m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.
11. Markförvärv för befästningar
|
1969/70 Utgift |
792 456 |
|
1970/71 Anslag |
1000 |
|
1971/72 Förslag |
550 000 |
Behållning
3 084 829
Anslaget avses för markförvärv för befästningar för gemensamma ändamål för försvaret och för de tre försvarsgrenarna.
Fortifikationsförvaltningen
För budgetåret 1971/72 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen till 1,6 milj. kr. Med hänsyn till beräknad behållning vid utgången av budgetåret 1970/71 föreslås att anslaget förs upp med 550 000 kr.
Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Medelsförbrukning (1 000-tal kr.)
|
1. Markförvärv för befästningar 2. Diverse utgifter |
|
|
1 500 300 |
|
Summa |
1800 |
|
Reducering av medelsbehovet |
200 |
|
Beräknat medelsbehov |
1600 |
1. För vissa byggnads- och anläggningsarbeten för befästningar behöver mark förvärvas med äganderätt. För en del av dessa anläggningar är platsen ännu inte slutligt bestämd. Bl. a. till följd härav kan i vissa fall storleken av de skilda markområdena beräknas endast ungefärligt. De områden som behöver förvärvas är emellertid i flertalet fall för-9 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 6
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
238
håUandevis små och arealen beräknas som regel inte överstiga 30 ha per område. Erfarenheten har dock visat att man i vissa fall måste räkna med större arealer. Vidare är det ibland nödvändigt att förvärva mark med förhållandevis högt värde per arealenhet.
2. Beloppet är avsett för att täcka ofömtsedda merkostnader vid markförvärv för tidigare beslutade befästningsanläggningar samt för att betala utgifter för att komplettera beståndet av befästningsfastigheter m. m.
Departementschefen
Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag, enligt vilket medelsförbrakningen för nästa budgetår beräknas tiU 1,6 mUj.kr. Medel bör anvisas i enlighet med följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan
(1 000-tal kr.)
|
|
Kostnads- |
Medelsförbrukning |
|
|
|
Objekt |
Faktisk |
Beräknad för |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1.5.1970 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
1. Mark för vissa till |
|
|
|
|
|
utförande föreslagna befästningsanläggningar |
__ |
__ |
1500 |
1500 |
|
2. Diverse mindre mark- |
|
|
|
|
|
förvärv och oförut- |
|
|
|
|
|
sedda utgifter |
— |
— |
250 |
300 |
|
Summa |
— |
— |
1750 |
1800 |
|
Reducering av medelsbehovet |
_ |
_ |
200 |
200 |
|
Beräknat medelsbehov |
— |
— |
1550 |
1600 |
|
Anslagsberäkning |
|
|
|
|
|
(1 000-tal kr.) |
|
|
|
|
|
Medelstillgång |
|
Beräknad medelsförbrukning |
||
|
Behållning 1.71970 3 085 Anslag för 1970/71 1 Anslag för 1971/72 (förslag) 550 |
1970/71 1971/72 Beräknad behållning 30.6.1972 |
1550 1 600 486 |
||
|
|
3 636 |
|
|
3636 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Markförvärv för befästningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 550 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 239
Försvarets forskningsanstalts delfond
12. Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt
1969/70 Utgift 2 962 241, Behållning 1233 612
1970/71 Anslag 1 767 000
1971/72 Förslag 1649000
Från anslaget betalas nybyggnad av lokaler för försvarets forskningsanstalt.
Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1971/72 beräknar byggnadsstyrelsen medelsförbrukningen under anslaget till 2 730 000 kr. Styrelsen föreslår att anslaget förs upp med 2 379 000 kr.
Fördelningen av medelsförbrakningen framgår av följande sammanställning.
|
Byggnadsobjekt |
Medelsförbrukning (1 000-tal kr.) |
|
A. Företag påbörjade före 1.7.1970 1. Nybyggnad av verkstadsbyggnad, Sorunda 2. Nybyggnad av matsalsbyggnad, Ursvik |
17 20 |
|
Summa A |
37 |
|
B. Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1970/71 3. Nybyggnad av laboratorium. Ursvik |
500 |
|
Summa B |
500 |
|
C. Företag avsedda atl påbörjas 1971/72 4. Nybyggnad av
laboratorium för organisk kemi m. m.. 5. Smärre objekt |
2000 193 |
|
Summa C |
2193 |
|
Summa A—C |
2 730 |
3. Behovet av nybyggnad av laboratorium för sektionen för pulver-kemisk reaktionskinetik har tidigare anmälts i prop. 1970: 1 (bU. 6 s. 243). Sedan byggnadsstyrelsen redovisat huvudhandUngar uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 25 september 1970 åt styrelsen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 1,1 milj.kr. enligt prisläget den 1 febraari 1970.
4. Vid forskningsanstaltens avdelning i Ursvik behövs ett nytt laboratorium för institutionerna för organisk kemi och försvarsmedicin. Den verksamhet som avses förläggas till det nya laboratoriet är inrik-
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
240
tat på studier av skyddet mot kemiska och biologiska stridsmedel m. m. Institutionerna disponerar f. n. lokaler i flera olika byggnader. Lokalerna är otidsenliga och ur olika synpunkter olämpliga för den verk samhet som bedrivs vid institutionerna. Byggnadsstyrelsen har i samråd med forskningsanstalten redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av nytt laboratorium för institutionerna med en totalyta av ca 2 660 m. Byggnadskostnaderna har uppskattats tiU 5,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1967, vilket motsvarar 6,4 milj. kr. enligt prisläget den 1 april 1970. — Kungl. Maj:t uppdrog den 28 november 1969 åt byggnadsstyrelsen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår tUl 2 730 000 kr. lag beräknar medelsförbrukningen till 2 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
|
Investeringsplan Cl 000-tal kr.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsfö Faktisk t. 0. m. 1969/70 |
rbrukning Beräknad för |
Byggstart män/år |
Färdigställande mån/år |
||
|
|
1.4.1969 |
1.4.1970 |
|||||
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
||||
|
A. Företag påbörjade före 1.7.1970 1. Nybyggnad
av verkstads 2. Nybyggnad
av matsals 3. Smärre objekt Summa A |
1 635 1 845 1236 4 716 |
1 870 1 950 1468 5 288 |
1 673 1 625 743 4 041 |
180 300 725 1205 |
17' 20 37 |
8.68 4.69 |
11.69 8.70 |
B. Företag påbörjade eller
avsedda att påbörjas 1970/71
4. Nybyggnad av laboratorium, Ursvik 545 1 100
5. Smärre objekt 776 945
Summa B 1321 2 045
C. Företag avsedda att
påbörjas 1971/72
6. Nybyggnad av laborato
rium för organisk kemi
m. m.. Ursvik — 6 400
7. Smärre objekt — 193
Summa C — 6 593
Summa A—C 6 037 13 926
4 041
500 945
1445
2 650
500 500
1 270
193
1463
2 000
11.70
10.71
11.71
3.73
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
241
Anslagsberäkning
(I 000-tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970 Anslag för 1970/71 Anslag för 1971/72 (förslag)
1 234 1 767 1649
4 650
1970/71 1971/72
2 650 2 000
4 650
lag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 1 649000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 242
IX DIVERSE KAPITALFONDER
1. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret
1969/70 Utgift 14 908 775 BehåUning 91225
1970/71 Anslag 18 000 000 1971/72 Förslag 14 000 000
Från anslaget betalas anskaffning av generellt användbar data-maskinutrastning för det militära försvaret och civUförsvaret. Från anslaget bestrids vidare vissa andra utgifter av investeringskaraktär i samband med anskaffning, installation eUer igångköraing av köpt eller förhyrd datamaskinutrastning.
Försvarets rationaliseringsinstitut
Anslaget bör föras upp med 14 (—4) milj. kr. enligt följande.
1. Slutlig leverans av datamaskinutrustningar för vämpliktskontoren i Kristianstad, Östersund och Solna samt planerade anskaffningar av datamaskinanläggningar för totalförsvarets signalskyddsavdelning och vissa centrala myndigheter beräknas ge betalningsutfall med 10 850 000 kr. under budgetåret 1971/72.
2. För kompletterings- och ersättningsanskaffningar av terminal-, stans- och annan smärre utmstning behövs 3 150 000 kr.
Institutet föreslår att bemyndigande inhämtas från riksdagen att under budgetåret 1971/72 beställa datamaskinutrastning för 28 milj. kr. Bemyndigandebeloppet avser främst datamaskinutrastning för centrala och regionala myndigheter samt för studier och forskning. Vidare ingår terminal- och dataregisteratrustning m. m.
Departementschefen
Jag biträder rationaliseringsinstitutets förslag. Anslaget bör alltså föras upp med 14 milj. kr. Vidare bör bemyndigande inhämtas att för nästa budgetår medge beställningar av datamaskinutrustning till ett belopp av 28 mUj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) tUl Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 14 000 000 kr.,
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 243
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att bestäUningar av datamaskinutrastning tUl ett sammanlagt belopp av 28 000 000 kr. får läggas ut under budgetåret 1971/72.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 244
|
Register Sid. 1 Översikt 7 Ramberäkningar m. m. DRIFTBUDGETEN A Försvarsdepartementet m. m. 23 23 24 25 |
|
26 28 32 32 33 34 34 35 35 36 36 37 38 38 39 40 40 42 43 43 44 45 45 46 46 47 50 51 52 52 53 * Beräknat belopp |
|
Försvarsdepartementet |
7 370 000 |
|
Vissa nämnder m. m. |
2 950 000 |
|
Kommittéer m. m. |
3 200 000 |
|
Extra utgifter |
600 000 |
|
|
14 120 000 |
|
rmcn Arméstaben |
22 750 000 |
|
Armén: |
|
|
Avlöningar till aktiv personal m. fl. |
443 600 000 |
|
Avlöningar m. m. till vämpliktiga |
114 500 000 |
|
Sjukvård m. m. |
14 650 000 |
|
Reseersättningar m. m. |
19 800 000 |
|
Rekryteringskostnader |
435 000 |
|
Bränsle m. m. |
22 000 000 |
|
Renhållning |
9 200 000 |
|
Telefon m. m. |
3 800 000 |
|
Tvätt |
7 000 030 |
|
Övriga expenser m. m. |
3 120 000 |
|
Mathållning |
66 000 000 |
|
Furagering |
320 000 |
|
Övningar m. m. |
82 000 000 |
|
Förhyrning av motorfordon m. m. |
13 500 000 |
|
Beklädnad m. m. |
63 000 000 |
|
Inventarier m. m. |
17 400 000 |
|
Sjukvårdsmateriel |
12 500 000 |
|
Ökning av drivmedelslagringen |
1000 |
|
Drivmedelsutrustning |
3 000 000 |
|
Drivmedelsförråd m. m. |
1900 000 |
|
Remontering |
1000 |
|
Uttagning av hästar |
30 000 |
|
Veterinärvård |
20 000 |
|
Hundväsendet |
1 565 000 |
|
Förband med särskild budget |
156 000 000 |
|
Anskaffning av tygmateriel m. m. |
*575 000 000 |
|
Underhåll av tygmateriel m. m. |
105 000 000 |
|
Uttagning av motorfordon och motorredskap |
100 000 |
|
Hemvärnet: |
|
|
Förvaltningskostnader |
3 885 000 |
|
Övningar |
10000 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 245
sid.
|
1 650 000 |
|
7 500 000 |
|
1 781 227 000 |
|
16 280 000 |
|
159 000 000 |
|
20 700 000 |
|
3 300 000 |
|
6 050 000 |
|
390 000 |
|
8 400 000 |
|
3 500 000 |
|
2100 000 |
|
1 100 000 |
|
2 900 000 |
|
18 850 000 |
|
32 500 000 |
|
9 500 000 |
|
4 300 000 |
|
2450 000 |
|
1000 |
|
470 000 |
|
500 000 |
|
210 000 |
|
135 000 |
|
80 000 000 |
|
*270 000 000 |
|
90 000 000 |
|
700 000 |
|
750 000 |
|
734 086 000 |
|
21 890 000 |
|
206 000 000 |
|
15 780 000 |
|
3 000 000 |
|
2 600 000 |
|
12 700 000 |
|
450 000 |
|
10 400 000 |
|
4 970 000 |
|
6 255 000 |
|
1 350 000 |
|
2110 000 |
|
11500 000 |
|
20 500 000 |
|
12 500 000 |
54 Intendenturmateriel m. m.
55 Tygmateriel m. m.
C Marinen
56 Marinstaben
Marinen:
57 Avlöningar till aktiv personal m. fl.
60 Avlöningar m. m. till vämpliktiga
61 Sjukvård m. m.
61 Reseersättningar m. m.
62 Rekryteringskostnader
63 Bränsle m. m.
63 Renhållning
64 Telefon m. m.
64 Tvätt
65 Övriga expenser m. m.
65 Mathållning
66 Övningar m. m.
67 Beklädnad m. m. 67 Inventarier m. m.
69 Sjukvårdsmateriel
70 Ökning av drivmedelslagringen
70 Drivmedelsutrustning
71 Drivmedelsförråd m. m.
71 Materialförråd m. m.
72 Hundbevakningstjänsten 72 Förband med särskild budget 74 Anskaffning av fartygsmateriel m. m.
74 Underhåll av fartyg m. m.
75 Anskaffning av vissa maskiner m. m.
76 Bidrag till sjövärnskåren
D Flygvapnet
77 Flygstaben
Flygvapnet:
78 Avlöningar till aktiv personal m. fl.
80 Avlöningar m. m. till värnpliktiga
81 Tjänstepremier m. m.
81 Sjukvård m. m.
82 Reseersättningar m. m.
82 Rekryteringskostnader
83 Bränsle m. m.
33 Renhållning
34 Telefon m. m.
85 Tvätt
85 Övriga expenser m. m.
86 Mathållning
86 Övningar m. m.
87 Beklädnad m. m. * Beräknat belopp
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 246
sid.
|
4 300 000 |
|
1050 000 |
|
1000 |
|
1 800 000 |
|
7 300 000 |
|
610 000 |
|
95 000 000 |
|
*1 124 753 000 |
|
245 000 000 |
|
470 000 |
|
1 812 289 000 |
|
22 551 000 |
|
7 830 000 |
|
135 000 |
|
700 000 |
|
28 495 000 |
|
740 000 |
|
17 000 000 |
|
8 200 000 |
|
7 500 000 |
|
14 200 000 |
|
107 351 000 |
|
15 090 000 |
|
5 700 000 |
|
16 514 000 |
|
160 000 000 |
|
1000 |
|
197 305 000 |
|
*31700 000 |
|
*51500 000 |
|
32 070 000 |
|
10 000 000 |
|
1 365 000 |
|
10000 |
|
18 000 |
|
1 170 000 |
|
35 000 |
88 Inventarier m. m.
89 Sjukvårdsmateriel
90 Ökning av drivmedelslagringen
90 Drivmedelsutrustning
91 Drivmedelsförråd m. m.
91 Hundbevakningstjänsten
92 Förband med särskild budget 94 Anskaffning av flygmateriel m. m.
94 Drift och underhåll av flygmateriel m. m.
95 Understöd åt segelflygverksamhet m. m.
E Gemensamma staber m. m.
Försvarsstaben:
96 Förvaltningskostnader
97 Särskilda förvaltningskostnader
98 Övningar
98 Vissa bostadskostnadsersättningar M ilitärområdesstaber:
99 Förvaltningskostnader
100 Övningar
101 Militärområdesstaber med särskild budget
102 MUitärområdenas byggnadskontor: Avlöningar
103 Militärområdenas
intendenturförvaltningar: Avlöningar
103 Militärområdenas tygförvaltningar: Avlöningar
F Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.
105 Försvarets civilförvaltning
106 Försvarets sjukvårdsstyrelse
108 Fortifikationsförvaltningen
109 Försvarets materielverk 113 Försök med gemensam datadrift
G Institutioner m. m.
Försvarets forskningsanstalt: 115 Förvaltningskostnader 115 Forskningsverksamhet
Försvarets radioanstalt: 115 Förvaltningskostnader
115 Anskaffning och underhåll av materiel Krigsarkivet:
116 Förvaltningskostnader
117 Samlingars konservering m. m.
117 Inredning av vissa arkivaliemagasin Armémuseum:
118 Förvaltningskostnader
119 Samlingars konservering m. m. Marinmuseet och modellkammaren i Karlskrona:
119 Förvaltningskostnader 235 000
* Beräknat belopp
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet
247
|
sid. |
|
|
120 Samlingars konservering m. m. |
30 000 |
|
121 Militärpsykologiska institutet |
1716 000 |
|
122 Värnpliktsverket |
18 795 000 |
|
123 Militärapoteket |
787 000 |
|
124 Försvarets sjukvårdsförråd |
1767 000 |
|
126 Försvarets tandvård |
4 431000 |
|
127 Militärmedicinska undersökningscentralen |
264 000 |
|
128 Försvarets medicinalkår: Övningar |
400 000 |
|
128 Regionmusiken |
9 132 000 |
|
131 Försvarets hundskola |
1000 |
|
Försvarets intendenturkår: |
|
|
133 Förvaltningskostnader |
1 833 000 |
|
134 Övningar |
175 000 |
|
Försvarets personalvård:. |
|
|
135 Förvaltningskostnader |
4 575 000 |
|
137 Fritidsverksamhet m. m. |
2 645 000 |
|
138 Försvarets rationaliseringsinstitut |
8 443 000 |
|
|
183 097 000 |
|
H Utbildningsanstalter |
|
|
140 Försvarshögskolan |
1 022 000 |
|
Militärhögskolan: |
|
|
141 Förvaltningskostnader |
6 899 000 |
|
142 Övningar |
1765 000 |
|
142 Militärhistorisk forskning |
100 000 |
|
143 Försvarets läroverk |
3 060 000 |
|
144 Försvarets brevskola |
900 000 |
|
|
13 746 000 |
I Fastighetskostnader
145 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond Ersättning till försvarets fastighetsfond:
145 Kasembyggnaders delfond
146 Befästningars delfond
146 Borttagande av pansarhinder m. m.
J Viss materielanskaffning m. m.
147 Utredningar rörande tillämnade materielanskaffningar
m.m.
147 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.
148 Fortifikatorisk forskningsverksamhet 148 Försvarsmedicinsk forskning
150 Underhåll av sjukvårdsmateriel
150 Vissa signalförbindelser m. m.
151 Signalskyddsmateriel
152 Anskaffning av fortifikatorisk materiel
152 Anskaffning av krigskartor
153 Årskostnader för industriell krigsberedskap
153 Engångskostnader för industriell krigsberedskap
17000
|
217 310 000 |
|
84 250 000 |
|
400 000 |
|
301 977 000 |
|
1000000 |
|
775 000 |
|
800 000 |
|
2 800 000 |
|
1400 000 |
|
28 700 000 |
|
10 360 000 |
|
4 000 000 |
|
1 350 000 |
|
530 000 |
|
1800 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 248
sid.
|
550 000 |
|
570 000 |
|
54 635 000 |
|
10 551 000 |
|
4390 000 |
|
955 000 |
|
136 000 |
|
575 000 |
|
110 000 |
|
530 000 |
|
17 247 000 |
|
80 000 000 |
|
3 730 000 |
|
590 000 |
|
33 000 000 |
|
?7.5 000 |
|
4 100 000 |
|
19 600 000 |
|
100 000 |
|
545 000 |
|
140 000 |
|
200 000 |
|
616 000 |
|
5 825 000 |
|
3 300 000 |
|
17 000 000 |
|
5 000 |
|
30 000 |
|
169 006 000 |
|
14 600 000 |
|
2 600 000 |
|
17 200 000 |
|
10 466 000 |
|
13 108 000 |
|
8 700 000 |
|
9190 000 |
|
1000 |
|
950 000 |
|
8 531 000 |
|
16 600 000 |
|
27 647 000 |
Byggnads- och reparationsberedskapen: 154 Övningar m. m. 154 Materiel
K Bidrag till frivilliga organisationer m. m.
156 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m.
156 Lottaorganisationen
157 Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig
157 Frivilliga djursjukvården i krig
158 Bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar
158 Understöd åt vissa föreningar m. m.
159 Bidrag till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum
L Övriga gemensamma ändamål
160 Familjebidrag
161 Inskrivningskostnader
161 Vissa specialundersökningar m. m.
162 Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.
162 Vissa hälsovårdsåtgärder m. m.
163 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m.
164 Ersättning i anledning av kroppskada, ådragen under
militärtjänstgöring m. m.
164 Omskolning av i militärtjänst skadade
165 Vidareutbildning av viss civil personal
165 Arbetarskydd
166 Förslagsverksamhet
166 Försvarsupplysning
167 Publikations- och blankettryck
167 Beredskapskostnader vid förenade fabriksverken
168 Ersättning för automobilskatt
168 Ersättning för rustning och rotering
169 Täckande av vissa medelsbrister
M Flygtekniska försöksanstalten
170 Flygtekniska försöksanstalten: Uppdragsverksamhet
172 Bidrag till flygteknisk forskning
N Civilförsvaret m. m.
173 Civilförsvarsstyrelsen
174 Statens civilförsvarsskolor 176 Avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m.
178 Vissa kostnader för civilförsvarsutbildning m. m.
179 Civilförsvarsfilm
179 Försöksverksamhet
180 Anskaffning av civilförsvarsmateriel
181 Förvaring och underhåll av civilförsvarsmateriel m. m.
182 Bidrag till byggande av skyddsrum
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 249
sid.
183 Drift av skyddsrum 810 000
184 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar
|
8000 000 |
|
1420 000 |
|
400 000 |
|
241000 |
|
2 150 000 |
|
873 000 |
|
109 087 000 |
|
395 000 000 |
|
380 000 000 |
|
4 000 000 |
|
6000 000 |
|
1 500 000 |
|
950 000 |
|
787 450 000 |
|
6 299 823 000 |
för civilförsvarsändamål
185 Signalskyddsmateriel för civila myndigheter
185 Vissa teleanordningar
186 Kostnader för anskaffande av identitetsbrickor m. m.
186 Lokalhyror för vissa skyddsrumsanläggningar
187 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
O Diverse
189 Reglering av prisstegringar
191 Lönekostnadspålägg för militära ramen
191 Lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen
192 Beredskapsstyrka för FN-tjänst
192 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet
193 Seismologiska multipelstationen
Summa för driftbudgeten
KAPITALBUDGETEN
II Statens allmänna fastighetsfond
195 Vissa skyddsrumsanläggningar 3 301 000
196 Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret 3 000 000
197 Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvarsskolor 3 813 000
10114 000
III Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond
200 Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål 15 600 000
202 Byggnadsarbeten för armén 42 000 000
213 Byggnadsarbeten för marinen 9 200 000
216 Byggnadsarbeten för flygvapnet 32 200 000
226 Markförvärv för övningsfält m. m. *15 500 000
114 500 000
Befästningars delfond
226 Befästningsarbeten för gemensamma ändamål 23 000 000
228 Befästningsarbeten för armén 3 000 000
230 Befästningsarbeten för marinen 36 800 000
232 Befästningsarbeten för flygvapnet 17 800 000
234 Flygfältsarbeten m. m. 23 500 000
237 Markförvärv för befästningar 550 000
104 650 000
* Beräknat belopp
Prop. 1971:1 Bilaga 6 Försvarsdepartementet 250
sid.
Försvarets forskningsanstalts delfond
239 Byggnadsarbeten för försvarets forskningsanstalt 1 649 000
1649 000
Summa för försvarets fastighetsfond 220 799 000
IX Diverse kapitalfonder
242 Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för
försvaret 14 000 000
14 000 000
Summa för kapitalbudgeten 244 913 000
Totalt för försvarsdepartementet 6 544 736 000
ISStUTE TRYCK, STKLM 70 014424
Bilaga 7 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 7
Socialdepartementet
översikt
Till socialdepartementet hör den allmänna försäkringen — som inrymmer sjukförsäkring, folkpensionering och ATP — stöd åt barnfamiljerna, sociala serviceåtgärder, hälso- och sjukvården, de sociala vårdområdena, vissa åtgärder för handikappade, arbetarskyddet m. m.
Det förslag till utgiftsram för socialdepartementets verksamhetsområde som läggs fram för budgetåret 1971/72 omfattar ca 14,9 miljarder kr. Detta innebär en ökning med ca 1 725 milj. kr. från innevarande budgetår.
Den betydande ökningen på socialhuvudtiteln återspeglar det omfattande reformarbete som pågår inom socialpolitiken. Trots en hård prövning av nya utgiftsbehov har det varit möjUgt att skapa utrymme för fortsatta förbättringar på väsentliga områden. Arbetarskyddet tillförs kraftigt ökade resurser. Folkpensionens årsbelopp höjs väsentligt. Insatserna för vård och service åt åldringar och handikappade fortsätter att öka. Stödet till barnfamUjerna förstärks genom höjningen av barnbidragen och bidragsförskotten från årsskiftet och genom höjda inkomstgränser för bostadstUläggen. En snabb utbyggnad av samhällets barntillsyn fortsätter. Sjukvårdens resurser förbättras, i första hand för den öppna vården utanför sjukhusen.
Ett omfattande utredningsarbete pågår över hela det socialpolitiska omirådet. Frågan om nya insatser för en bättre arbetsmiljö och för ökad social rättvisa i arbetslivet behandlas av arbetsmiljöutredningen och utredningar på sjukförsäkringens och yrkesskadeförsäkringens områden. Efter förra årets beslut om vidgade möjligheter tUl förtidspension för äldre förvärvsarbetande har pensionsålderskommittén tillsatts för en fortsatt översyn av pensionssystemet. Utformningen av en tandvårdsförsäkring behandlas i en pågående expertutredning. Inom familjepolitiken behandlas frågan om det ekonomiska stödet tUl barnfamiljerna av familjepolitiska kommittén, och barnstugeutredningen gör en genomgripande översyn av verksamheten i daghem, lekskolor och fritidshem. Utredning pågår också om en ny lagstiftning för den kommunala socialvården mot bakgrunden av en förutsättningslös prövning av socialvårdens målsättning och organisation. 1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 2
Arets socialhuvudtitel präglas framför allt av en kraftig satsning på arbetarskyddet och arbetsimljöfrågorna. De nuvarande anslagen på drygt 30 milj. kr. till arbetarskyddsverket och arbetsmedicinska institutet höjs med ca 5 milj. kr. Dämtöver förstärks arbetarskyddets resurser genom en arbetarskyddsfond som årUgen skaU tiUföras över 20 milj. kr.
Den största beloppsmässiga kostnadsökningen i socialhuvudtiteln för budgetåret 1971/72 faUer på folkpensionsanslaget, som höjs med 960 milj. kr. Folkpensionens årsbelopp beräknas under år 1971 öka med ca 600 kr. för en ensam pensionär och med drygt 1 000 kr. för ett pensionärspar.
Statens bidrag till social hemhjälp åt åldringar och handikappade räknas upp med 25 milj. kr. Anslagen för psykiskt utvecklingsstörda och andra insatser på socialhuvudtiteln för handikappade ökas också med närmare 25 milj. kr.
Statsbidraget till sjukförsäkringen beräknas öka med 125 milj. kr. bl. a. beroende på att hemarbetande make utan arbetsinkomst i samband med skattereformen har befriats från sjukförsäkringsavgift.
Höjningen av barnbidragen till 1 200 kr. per barn och år från den 1 januari i år medför för nästa budgetår ett ökat anslagsbehov på 270 milj. kr. Gynnsammare regler för bostadstillägg tUl bamfamiljer i låg-inkomstgrapper leder till en utgiftsökning med 60 milj. kr. per år. Förstärkningen av samhällets insatser för barntillsyn beräknas öka statens kostnader med över 80 milj. kr.
På hälso- och sjukvårdens område sker en målmedveten satsning på öppna vårdformer. Genom de ökade resurserna för läkamtbildning tUlkommer under den närmaste femårsperioden ca 1 000 nya läkare per år, som i första hand går till den öppna hälso- och sjukvården och långtidssjukvården. Insatsema för hälsovårdsupplysning och hälsoundersökningar utvidgas. Vid karoUnska sjukhuset inrättas en ny avdelning för njurmedicin med resurser för dialysbehandling. De statliga anslagen till hälso- och sjukvården ökas för nästa budgetår med 140 mUj. kr.
De öppna och frivilliga vårdformema förstärks kraftigt inom ungdomsvård och nykterhetsvård. Ungdomsvårdsskolomas anslag på driftbudgeten höjs med närmare 7 milj. kr. och för nykterhetsvården beräknas också en ökning med närmare 7 milj. kr. för nästa budgetår.
För att få en fullständig bUd av samhällets insatser på det sociala området bör man tUl socialhuvudtitelns utgifter lägga de socialpolitiska anslag som redovisas under andra huvudtitlar, de kostnader för allmän försäkring som inte belastar statsbudgeten samt landstingens och kommunernas kostnader för sjukvård och socialvård.
I följande sammanställning återges de totala samhällsutgiftema för socialpolitiken åren 1966 och 1971 (utom vad som avser arbetsmarknad och bostadsproduktion).
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Utgifter i milj.
kr. Ökning 1966-1971
1966
1971 milj.kr. %
Sjukvård och sjukförsäkring 6 800 13 600 6 800 100
Åldringar och handikappade 6150 11600 5 450 89
Bamfamiljer 2 700 4 800 2100 78
övrigt 350 600 250 71
Sammanlagt 16 000 30 600 14 600 91
Under femårsperioden 1966—1971 har insatserna för den sociala tryggheten således i det närmaste fördubblats. Samhällets sammanlagda årskostnader för social omvårdnad och trygghet för medborgarna år 1971 kan beräknas till ca 30,6 miljarder kr. Den andel av bruttonationalprodukten som används för medborgarnas trygghet stiger från 13 % år 1966 tiU 18% år 1971.
Allmän försäkring
Antalet folkpensionärer har fortlöpande ökat och utgör i år 1 366 000. Av dessa är 962 000 ålderspensionärer, ökningen av de äldre åldersgrupperna är en av orsakerna tUl de ökade folkpensionskostnadema.
Dessa beror dock främst på standardhöjningar av pensionerna och pensionäremas kompensation för prisstegringar. Folkpensionen har från är 1965 tUl år 1970 ökat med 45 %, varav 23 % är kompensation för prishöjningar och 22 % standardhöjningar.
Folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstUlskott) för en ensam pensionär är i januari i år 6 144 kr. och för ett pensionärspar 9 728 kr., vartill kommer kommunala bostadstillägg. Den 1 juli 1971 genomförs den tredje etappen av det av riksdagen antagna programmet för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstiUskott. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eUer som har lågt ATP-belopp får därigenom vid nuvarande basbelopp en ny standardhöjning av sin folkpension med 192 kr. resp. 384 kr. för makar fr. o. m. den 1 juli 1971. Härtill kommer de pensionshöjningar som genom indexreglema automatiskt följer av förändringar i konsumentpriserna. Dessa indexregler innebär att en sådan höjning beräknas inträda i mars som kompensation för mervärdesskattens höjning vid årsskiftet. Sammanlagt beräknas folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstillskotten) under loppet av 1971 stiga med närmare 600 kr. för en ensam pensionär och med drygt 1 000 kr. för ett pensionärspar och vid årets slut uppgå till 6 730 kr. resp. 10 740 kr.
Statens sammanlagda folkpensionskostnader beräknas stiga med ca 960 mil], kr. under nästa budgetår. Därav avser 190 milj. kr. höjningen av pensionstillskotten till pensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp. 210 milj. kr. beror på ökat antal pensionärer och 560 milj. kr. är beräknade kostnader för värdesäkring av folkpensionema.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 4
Folkpensionsanslaget för budgetåret 1971/72 beräknas därmed uppgå tiU 8 290 milj. kr. Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstiUäggen tiU folkpensionärer beräknas tiU ca 900 milj. kr. De sammanlagda folkpensionskostnaderna för nästa budgetår beräknas alltså till ca 9 200 mUj. kr. ATP-utbetalningama under samma tid beräknas till ca 1 700 milj. kr. för ca 465 000 ATP-pensionärer, varav ca 270 000 är ålderspensionärer.
De totala kostnaderna för sjukförsäkringen beräknas under år 1971 öka med ca 350 rmlj. kr. tUl 5 075 milj. kr. Statsbidraget till sjuklör-säkringen beräknas nästa budgetår öka med 125 mUj. kr. till 870 milj. kr. Ökningen av sjukförsäkringskostnadema speglar den omfattande reformeringen av sjukförsäkringen som genomförts med höjda förmånsnivåer i olika avseenden, men den beror också på en ökad sjukvårdskonsumtion. De tidigare karensdagarna i sjukpenningförsäkringen har avskaffats och den genomsnittliga sjukpenningnivån har höjts från 60— 65 % till ca 80 %. Genom sjukronorsreformen har genomförts ett helt nytt sjukförsäkringssystem för läkarvård i samhällets regi. Den s. k. heinmafruförsäkringen har fr. o. m. den 1 januari i år byggts ut tiU en hemmamakeförsäkring som omfattar både hemarbetande män och kvinnor. Samtidigt har reglerna för barntiUägg från sjukförsäkringen gjorts lika för män och kviimor. Statsbidraget tiU sjukvårdsförsäkringen har höjts för att kompensera det avgiftsbortfaU som uppkommer genom att hemarbetande make utan arbetsinkomst från den 1 januari i år befriats från att betala sjukförsäkringsavgifter. Förbättrade läkemedelsrabatter har sänkt medicinkostnaderna för allmänheten så att ingen behöver betala mer än 15 kr. vid varje inköp av medicin på recept. Läkemedelsreformen har nu fuUföljts genom att apoteken fr. o. m. den 1 januari i år har överförts tiU ett stathgt apoteksbolag.
En pågående expertutredning har till uppgift att klarlägga hur en tandvårdsförsäkring närmare bör utformas. EnUgt direktiven för utredningens arbete bör syftet med en tandvårdsförsäkring vara att göra en god tandvård tillgänglig till en för aUa medborgare överkomlig kostnad. I direktiven har också anförts att en tandvårdsförsäkring kan göras aU-mängiltig, men att det också kan finnas skäl för vissa avgränsningar och för prioritering av vissa tandvårdsbehov. Det bUr en av expertutredningens uppgifter att klarlägga tandvårdsförsäkringens omfattning och i detta avseende lägga fram alternativa förslag. En förstärkning av folktandvårdens resurser ingår i förutsättningarna för tandvårdsförsäkringen. I utredningsuppdraget ingår också att undersöka på vilket sätt den tandvård som lämnas av de icke landstingsanstäUda tandläkarna kan inordnas i en tandvårdsförsäkring och att därvid skapa garantier mot omotiverade arvodeshöjningar vid införande av försäkringen. Folktandvårdsutredningen har lagt fram förslag (SOU 1970: 11) om aU landstingen skaU få ett lagfäst ansvar för tandvården. Detta förslag Uksom övriga frågor som
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 5
aktualiserats av folktandvårdsutredningen skall prövas samtidigt med att det framdeles tas stäUning till tandvårdsförsäkringens utformning.
Flera andra frågor som berör socialförsäkringen är under utredning. Utredningsarbetet syftar tUl att kontinuerligt utveckla socialförsäkringen och fortlöpande anpassa den till utvecklingen i samhället. Ett grundläggande drag i detta utvecklingsarbete är strävandena att åstadkomma ökad jämlikhet mellan olika grapper i samhället.
På pensionsområdet utreder pensionsförsäkringskommittén bl. a. frågor rörande likställighet mellan män och kvinnor. Kommittén väntas i år avlämna sitt slutbetänkande som bl. a. berör barnpensionerna. I den nya pensionsålderskommittén pågår nu arbetet med en översyn av hela det regelsystem som gäller för uttag av ålderspension från folkpensioneringen och ATP. Utredningen skall behandla såväl frågan om en allmän sänkning av pensionsåldern som frågan om en mera rörlig pensionsålder. Även de problem som hör samman med frågan om standardsäkring inom den allmänna pensioneringen skall prövas av denna utredning.
Inom sjukförsäkringens område undersöker den förra året tillsatta sjukpenningutredningen föratsättningarna att göra sjukpenningen från försäkringskassan mer jämförbar med sjuklön från arbetsgivare. Utredningen skall pröva de tekniska möjligheterna att göra sjukpenningen beskattningsbar, vilket självfallet förutsätter att de nuvarande sjukpenningbeloppen samtidigt höjs. Sjukpenningen skulle då också kunna göras pensionsgrundande för ATP.
I en särskild proposition till årets riksdag kommer att läggas fram förslag om övergång till ett enhetligt avgiftssystem för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen, liknande det som gäller inom ATP. Det är avsikten att samtidigt sätta igång en översyn av yrkesskadeförsäkringens förmåner. Denna översyn av yrkesskadeförsäkringen utgör, tillsammans med det arbete som pågår i pensionsålderskommittén och sjukpenningutredningen, ett led i strävandena att åstadkomma större social rättvisa i arbetslivet. Samma målsättning ligger bakom de i annat sammanhang berörda förslagen om kraftigt ökade resurser för arbetarskydd och företagshälsovård liksom det pågående arbetet med en genomgripande översyn av hela arbetarskyddslagstiftningen.
Den allmänna försäkringens samlade utgifter kan för år 1971 beräknas tiU ca 15 500 milj. kr. Därav faller ca 8 700 mUj. kr. på socialhuvudtiteln. Det återstående beloppet finansieras till ca 4 200 milj. kr. med arbetsgivaravgifter, ca 1 700 milj. kr. genom sjukförsäkringsavgifter från enskilda och ca 900 milj. kr. av kommunerna.
Åldringsvård
Att skapa trygghet för de äldre är en central uppgift för socialpolitiken. Det ökade antalet åldringar kräver en fortlöpande utbyggnad av vårdresurserna. Detta avspeglas bl. a. i en fortsatt ökning av statens bi-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 6
drag till kommunemas sociala hemhjälp. Under nästa budgetår höjs anslaget för den sociala hemhjälpen med 25 mUj. kr. till totalt 200 milj. kr. De ökade insatserna för hemhjälpen har lett tUl att antalet åldringar och handikappade som får hjälp i sina hem beräknas uppgå till ca 280 000 under år 1971. Motsvarande siffra år 1960 var 80000. Antalet hemsamariter har under samma tid stigit från 11 000 till omkring 60 000.
Inom ramen för hemhjälpsanslaget kommer liksom tidigare att bedrivas försöksverksamhet med särskUda insatser för vård och service i glesbygder. För detta ändamål beräknas 10 mUj. kr.
Utbyggnaden av hemhjälpsverksamheten är en del av det åldringsvårdsprogram som steg för steg har förverkligats sedan mitten av 1960-talet. Det innefattar också en förstärkning av långtidssjukvården och en upprustning av de äldres bostäder.
Sjukhem för långtidssjukvård, huvudsakligen för äldre, har förtur inom sjukhusbyggandet och sedan år 1964 har staten lämnat ett särskilt lånestöd till sjukvårdshuvudmännen för att underlätta uppförandet av sjukhem. Detta lånestöd, som avser sjukhemsbyggen som påbörjats före den 1 januari 1970, har utgjort en väsentlig föratsättning för den snabba utvecklingen på området och lett till tillkomsten av ca 15 000 nya vårdplatser. Det sammanlagda platsantalet på sjukhem beräknas nu till ca 43 000. Platsantalet på ålderdomshemmen är omkring 60 000. Utöver sjukhusens platser för akutvård förfogar åldringsvården alltså nu över sammanlagt mer än 100 000 platser på sjukhem och ålderdomshem.
Upprastningen av åldringarnas bostäder fortsätter som ett viktigt led i den öppna åldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av rän-tefria förbättringslån utgår från anslag under inrikesdepartementet. Denna långivnmg, som sker utöver ramarna för bostadsbyggnadsprogrammet, har sedan den började år 1964 hitrills lett till upprastning av omkring 90 000 åldringsbostäder.
Familjepolitiska åtgitrder
Det aUmänna barnbidraget har fr. o. m. den 1 januari i år höjts med 300 kr. tiU 1 200 kr. per bam och år. Genom denna bidragshöjning tillförs bamfamiljema ytterUgare 540 milj. kr. per år. Barnbidragsanslaget beräknas därigenom för budgetåret 1971/72 komma att uppgå till 2 160 milj. kr. Barnbidragen utgår tiU omkring 1 miljon barnfamiljer med ca 1,8 miljoner barn. De ger alla barnfamiljer ett grundläggande ekonomiskt tiUskott som verksamt bidrar till att utjämna skillnaderna i levnadsnivå mellan barnfamiljer och familjer utan barn.
De barn vars föräldrar lever åtskilda är garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd genom bidragsförskotten. Detta familjepolitiska skydd åt ensamstående med barn har fr. o. m. den 1 januari i år förstärkts genom att bidragsförskotten höjts från 30 % tiU 40 % av basbeloppet. Det
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 7
innebär en höjning med 640 kr. tiU 2 560 kr. per barn och år vid nuvarande basbelopp. Samtidigt höjs åldersgränsen för bidragsförskotten från 16 år till 18 år. De ensamstående bamförsörjarna tiUförs därigenom bidragshöjningar med i rant tal 100 milj. kr. utöver barnbidragshöjningen.
De statliga och kommunala bostadstilläggen utgör också ett viktigt komplement till bambidragen. Syftet med dem är att flerbarnsfamiljer och barnfamUjer i låginkomstgrupper skaU kunna höja sin bostadsstandard. Omkring 400 000 barnfamiljer uppbär bostadstUlägg. Med hänsyn till bamfamiljema i låginkomstgrupper föreslås nu en höjning av in-komstgränsema för oreducerade bostadstUlägg som gör det möjligt för barnfamUjer med en årsinkomst på upp till 20 000 kr. att få fullt bostadstillägg. Kostnaderna för denna förbättring av bostadstilläggen beräknas till 60 mUj. kr. för helt år.
En allmän översyn av det ekonomiska stödet till barnfamiljerna pågår i familjepolitiska kommittén.
Bättre möjligheter till barntillsyn har alltmera kommit i förgrunden när det gäUer samhällets service tUl barnfamiljerna. En betydande höjning av statsbidragen till kommunerna för driften av daghem och fritidshem har genomförts den 1 juli 1970. Kommunerna har därigenom fått ökade möjligheter att fortsätta den utveckling som pågått de senaste åren och som resulterat i att antalet platser för tiUsyn av bam med förvärvsarbetande eUer studerande föräldrar ökat från ca 24 000 år 1965 tiU 72 000 i mitten av år 1970. På grundval av kommunernas aktuella planer kan man räkna med att daghem och fritidshem med sammanlagt närmare 25 000 nya platser kommer att byggas under innevarande och nästa budgetår. Härtill kommer ett ökat antal platser i kommunala familjedaghem.
Anslagen tUl statsbidrag för daghem, fritidshem och famUjedaghem höjs för nästa budgetår med ca 85 mUj. kr. tUl 255 milj. kr.
En genomgripande översyn av daghems- och förskoleverksamheten pågår inom 1968 års barnstugeutredning. Utredningen behandlar bl. a. målsättningen fÖr den verksamhet som bedrivs i daghem och lekskolor samt frågan om utformningen av en förskoleverksamhet som på sikt kan omfatta alla barn under en tid närmast före inträdet i gmndskolan. Utredningen behandlar även de frågor som gäller fritidsverksamheten för skolbarn. Den har också i uppdrag att utforma riktlinjer för utarbetande av kommunala barntUlsynsplaner för utbyggnad av en barntiUsyn som tillgodoser efterfrågan från föräldrar som förvärvsarbetar, studerar eUer av annan anledning har behov av samhällsstöd i omsorgen om sina barn. Bamstugeutredningen väntas under året redovisa ett betänkande angående utformningen och omfattningen av barnstugeverksamheten för barn som är under skolåldern. Avsikten är att utredningen inom kort skall presentera en promemoria om pedagogisk målsättning och program för förskolan.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 8
Hälso- och sjukvård
Den sjukvårdspolitiska målsättningen har under de senaste åren alltmera inriktats på att främja den mindre kostnadskrävande sjukvård som ges vid läkarstationer och vårdcentraler utanför sjukhusen. Olika åtgärder har vidtagits för att i första hand ställa de nya sjukvårdsresurserna till förfogande för den av samhället bedrivna öppna decentraliserade sjukvården. Detta har skett bl. a. genom sjukronorsreformen, genom ett nytt system för läkarutbildningen och läkartjänsternas fördelning och genom ändringar i sjukvårdslagstiftningen. Parallellt härmed har genomförts en kraftig utbyggnad av hemhjälpen för de äldre. Såväl vid fördelningen av läkartjänster som vid fördelningen av de tillgängliga investeringsresurserna på sjukvårdsområdet har den öppna sjukvården prioriterats tiUsammans med långtidssjukvården, psykiatrin och kliniker som behövs för den ökade läkarutbildningen. Omkring två tredjedelar av sjukvärdsinvesteringama i år omfattar dessa områden av sjukvården.
Ett fortsatt genomförande av denna sjukvårdspolitiska målsättning tvingar fram en större återhåUsamhet beträffande den i regel redan väl utbyggda slutna vården och stäUer allt större krav på effektiv planering och rationalisering av sjukvården. Med hänsyn till sjukvårdens kostnadsutveckling framstår det som angeläget att söka vidareutveckla de olika planeringsinstrumenten inom sjukvården till ett organiserat system med sjukvårdsplaner. Denna fråga kommer inom kort att tas upp till behandling i socialdepartementets sjukvårdsdelegation.
Den förebyggande hälsovården ägnas allt större uppmärksamhet och det fortsatta planeringsarbetet är i hög grad inriktat på de förebyggande insatserna. För att ytterligare förstärka resurserna för hälsovårdsupplysning föreslås en höjning av anslaget för nästa budgetår med 0,5 milj. kr. till 3 milj. kr.
I den förebyggande hälsovården har allmänna och s. k. riktade hälsoundersökningar stor betydelse. För att nå fram till en lämplig metodik för hälsoundersökningar i stor skala pågår sedan några år försöksverksamhet i statlig regi. Det föreslås att medelsanvisningen för hälsoundersökningar för budgetåret 1971/72 höjs med 1,3 milj. kr. till ca 3 milj. kr.
Kapaciteten för läkarutbildningen har mer än fördubblats under 1960-talet och under den närmaste femårsperioden beräknas nytillskottet av läkare utgöra ca 1 000 om året. Det nya systemet för läkamtbildningen ger samhället större möjligheter att kanalisera läkarresurserna tiU de delar av landet och de områden av sjukvården där behoven är störst. Den plan för fördelningen av de ökande läkarresursema som har upprättats i anslutning till läkaratbildningsreformen innebär en stark prioritering av bl. a. den offentliga öppna läkarvården. Genom ändringar i sjukvårdslagen, som trätt i kraft den 1 januari i år, har det också skapats bättre möjligheter till en närmare integration mellan sluten och öppen sjukvård.
Det är avsikten att i en särskild proposition till årets riksdag redovisa nya avtal rörande de kommunala undervisningssjukhusen. Den systema-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 9
tiska undervisning med kunskapsprov, som staten anordnar för läkare under vidareutbildning, byggs ut från 100 tUl 150 kurser nästa budgetår.
Karolinska sjukhuset föreslås få en sammanlagd personalförstärkning med ca 40 nya tjänster vartiU kommer medel för tjänster för genomförande vid sjukhuset av ändrade arbetstidsbestämmelser. En ny njurmedicinsk sektion inrättas vid sjukhuset med 20 vårdplatser, dialyscentral samt öppen vård. Vidare beräknas medel för inköp till sjukhuset av en nyligen utvecklad apparat för stereotaktisk strålkirurgi mot bl. a. Parkin-sonism och vissa smärttillstånd.
Ett nytt modernt kirurgiskt block med bl. a. en. ny urologisk klinik kommer att tas i bruk vid akademiska sjukhuset i Uppsala den 1 januari 1972. För blocket beräknas åtta nya läkartjänster. Sjukhusets njurtransplantationsverksamhet tillförs också en läkartjänst.
Statsbidragen tUl landstingens och storstädernas kliniker för psykiskt sjuka och viss övrig sjukvård beräknas till sammanlagt 1 142 mUj. kr. Det är en ökning med 27 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Den beslutade omorganisationen av apoteksväsendet har genomförts den 1 januari i år. I enlighet med riksdagens beslut har det uppdragits åt det nya apoteksbolaget att på statens vägnar svara för upphandling och distribution av läkemedel. Från samma tidpunkt har vidare genomförts en omorganisation och förstärkning av den statliga läkemedelskontrollen, som därvid har sammanförts till en läkemedelsavdelning inom socialstyrelsen.
Ungdomsvårdsskolor
Förstärkningen av ungdomsvårdsskolornas resurser har alltmera inriktats på en utbyggnad av den öppna vården utanför skolorna. Denna vårdform innebär att eleverna är inskrivna vid ungdomsvårdsskola men bor i enskilda hem eller i speciella mindre enheter och är inordnade i ortens skol- eUer arbetsliv. Vid utgången av år 1969 var antalet elever i den öppna vården för första gången större än elevantalet inom skolorna. För en ytterUgare satsning på de öppna vårdformerna föreslås för budgetåret 1971/72 inrättandet av två nya utskrivningsavdelningar.
Utbyggnaden av den öppna vården har medfört att tUlgängliga platsresurser på ungdomsvårdsskolorna kommit att utnyttjas i mindre grad än tidigare. Väntetid för plats har under sista året inte förekommit. Den nuvarande beläggningssituationen ger utrymme för att minst en skola kan läggas ned under nästa budgetår.
För att utveckla och förbättra behandlingsformerna vid ungdomsvårdsskolorna planeras bl. a. försöksverksamhet vid ett antal skolor som en fortsättning på den verksamhet som bedrivits vid Ryagårdens yrkesskola. För nästa budgetår beräknas också medel för att förbättra undervisningen vid ungdomsvårdsskolorna genom nya former för vårdintegre-rad och individinriktad undervisning, arbetsträning och arbetsprövning.
Intagningar på grund av alkohol- och narkotikamissbruk är av bety-1- Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 7
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 10
dande omfattning. Hos över hälften av de år 1969 nyintagna pojkama och flickorna anges någon form av sådant missbruk som en av orsakerna till omhändertagandet. En förstärkning av de medicinska och psykologiska behandlingsresursema har därför genomförts bl. a. i samarbete med vissa universitetsinstitutioner och sjukhus.
För nästa budgetår beräknas medel för 55 nya tjänster vid skolorna, huvudsakligen för genomförande av de ändrade arbetstidsbestämmelserna. Den öppna vården utanför skolorna tillförs åtta nya tjänster. De sammanlagda anslagen för ungdomsvårdsskolorna och vården utom skola ökas med närmare 7 milj. kr. tiU ca 80 milj. ki.
Vid den översyn av socialvården som pågår inom socialutredningen prövas även frågan om ungdomsvårdsskolomas ställning och funktion.
Nykterbetsvård och narkomanvård
Den utveckling som pågår inom nykterhetsvården kännetecknas av en ökad inriktning på öppna och frivUliga vårdformer och en minskning av tvångsåtgärderna. Den kommunala nykterhetsvården samordnas i allt större utsträcknmg med socialvården i övrigt. Den nya lagen om social centralnämnd underlättar också för kommunerna att anpassa socialvårdens nämndorganisation tUl nya arbetsformer. Ökad samverkan eftersträvas vidare mellan nykterhetsvården och andra vårdområden, främst sjukvård och arbetsvärd.
Nykterhetsnämndemas resurser för behandling av alkoholskadade inom öppna och halvöppna vårdformer har ökat genom ett större antal alkoholpolikliniker, rådgivningsbyråer och läkarexpeditioner vid nykterhetsnämnderna. Platsantalet vid inackorderingshem beräknas under innevarande budgetår öka till omkring 1 400. För budgetåret 1971/72 beräknas medel för anordningsbidrag till sammanlagt 300 nya platser vid inackorderingshem och enskUda vårdanstalter för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare.
Förbättringar i fråga om personal och andra behandlingsresurser beräknas bli genomförda under nästa budgetår. Bl. a. kommer fritidsverksamheten att utökas. Kurser i samarbete med bildningsförbunden skall anordnas och stöd skall kunna ges åt patientföreningar. Medel beräknas vidare för personalutbildning och vissa praktikcentra för elever från socialhögskolorna. Ytterligare förbättringar av den medicinska vården avses komma till stånd vid vissa anstalter.
Driftbidragen tiU erkända och enskUda vårdanstalter höjs med 5 kr. till 78 kr. per dag. Det statliga stödet till länkrörelsen höjs med 300 000 kr. För statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämnderna beräknas 85 mUj. kr.
Kampen mot narkotikamissbruket måste föras oavlåtligt och på många olika fronter. En viktig uppgift är att genom internationell samverkan motverka det illegala inflödet till Sverige av narkotika och andra beroen-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 11
deframkallande medel. I detta syfte har från svensk sida tagits en rad initiativ. Sålunda har Sveriges representanter inom bl. a. FN:s narkotikakommission. Europarådet, Världshälsovårdsorganisationen, Interpol och Internationella TuUsamarbetsrådet arbetat för att öka medvetenheten om narkotikaproblem och behovet av ökat internationeUt samarbete för att bekämpa den illegala handeln. Arbetet med en konvention om internationell kontroll av s. k. psykotropa substanser, bl. a. central-stimulerande medel, har nu fortskridit så långt att en konferens inom kort skall håUas i Wien med syfte att sluta en sådan konvention.
Enligt narkomanvårdskommitténs av riksdagen antagna riktluijer skall vården av narkotikamissbrakare ordnas inom ramen för landstingens sjukvårdande och kommunemas socialvårdande verksamhet. Dessa riktlinjer för vård och behandling av narkotikamissbrakare innefattar uppsökande verksamhet, öppen vård, sluten vård och eftervård. Det är nödvändigt att denna vårdkedja är organisatoriskt väl samordnad och ger möjlighet till kontinuitet i behandlingen. Den måste också byggas upp i nära samverkan mellan sjukvård och socialvård. Ökad medelsanvisning för statsbidrag till narkomanvården beräknas för nästa budgetår.
Åtgärder för handikappade
Åtgärderna för handikappade sätts in på en rad områden. De avser rehabUitering, bostäder, färdtjänst, hemhjälp, vårdartjänst, undervisning, arbetsmarknadsutbildning, tekniska hjälpmedel, institutionsvård samt förtidspensioner och invaliditetsersättningar inom folkpensioneringen och förtidspensioner inom ATP.
Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetåret 1971/72 tiU drygt 2 700 mUj. kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader 390 milj. kr. Vidare kan budgetåret 1971/72 beräknas utgå förtidspensioner från ATP till handikappade med 520 milj. kr.
Utbyggnaden av det statliga stödet skapar förutsättningar att bedriva en effektiv och differentierad handikappvård. Genom en aktiv uppsökande verksamhet i kommunerna ges också större möjligheter att uppdaga och tillgodose enskUda behov i ökad utsträckning. Kommunema och landstingen svarar också i övrigt för väsentliga insatser på handikappområdet, framför allt beträffande omvårdnad och service.
Anslagsbehovet för hjälpmedel, invaliditetsförebyggande åtgärder, viss elevsocial verksamhet, vårdartjänst och bidrag till handikapporganisationerna m.m., beräknas för nästa budgetår öka med inemot 25 mUj. kr. till ca 237 milj. kr. De kostnader under folkpensionsanslaget som avser förtidspensioner m. m. till handikappade kan beräknas stiga med ca 200 milj. kr. tiU ca 1 400 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under utbildnings- och inrikesdepartementen för utbildning, arbetsvärd och bostäder, beräknas för nästa budgetår insatserna för handikappade öka med ca 180 milj. kr. tiU ca 1 070 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 12
Den sammanlagda anslagsökningen jämfört med innevarande budgetår uppgår således tiU omkring 400 milj. kr.
Arbetarskydd och arbetstid
Ett effektivt arbetarskydd är en föratsättning for trygghet på arbetsplatsen. Den förra året tillsatta arbetsmiljöutredningen har i uppdrag att göra en genomgripande översyn av hela arbetarskyddslagstiftningen mot bakgrund av de risksituationer som föreligger. Den nya lagstiftningen skall ge underlag för åtgärder och ingripanden från arbetarskyddet på ett betydUgt vidare område än den nuvarande lagen. De anstäUdas fysiska och psykiska hälsa måste kunna skyddas effektivt i varje led av produktionen. Föratom en effektiv tillsyn genom myndighetemas försorg behövs en väl utbyggd lokal skyddsverksamhet. De anställdas möjligheter till inflytande över den egna arbetsmiljön är därför en viktig fråga för utredningen.
Samtidigt som översynen av lagstiftningen pågår förstärks arbetarskyddsorganens resurser. En kraftig satsning har gjorts redan innevarande budgetår för att öka yrkesinspektionens och arbetarskyddsstyrelsens möjligheter att ingripa aktivt på arbetsplatserna. För att förstärka insatserna mot bl. a. riskfyllda luftföroreningar har också ökade kontrollbefogenheter införts.
För nästa budgetår föreslås nya betydande förstärkningar för arbetarskyddsstyrelsens verksamhet. Även yrkesinspektionen får väsentligt ökade anslag för sin aUmänna inspektionsverksamhet liksom för arbetarskyddet inom stuveriarbetet och skogsbruket.
Arbetarskyddet kommer också att få kraftigt ökade resurser för forskning, utbildning och information om arbetarskydd och arbetsmiljöfrågor. Det sker genom inrättandet av en särskUd arbetarskyddsfond, som årligen skall tillföras över 20 mUj. kr. genom arbetsgivaravgifter. Förslag härom kommer att läggas fram i en särskild proposition under vårriksdagen.
Tryggheten i arbetslivet gäller också hälsan i arbetet. Här har företagshälsovården en mycket viktig uppgift. Som ett led i åtgärderna att få till stånd en utbyggnad av företagshälsovården har socialstyrelsen gjort en utredning om vUka läkarresurser som kan disponeras för en utbyggnad av företagshälsovården. Samtidigt har arbetsmedicinska institutet lagt fram förslag om ökad utbUdningsverksamhet för läkare, skyddsingenjörer och sjuksköterskor inom företagshälsovården. Även dessa frågor kommer att behandlas i en särskild proposition till årets riksdag.
Den nya arbetstidslag som antogs av förra årets riksdag innebär att en förkortning av veckoarbetstiden tUl 40 timmar skall vara helt genomförd senast den 1 januari 1973. Denna arbetstidsförkortning iimebär en utjämning av skillnader i arbetstid mellan olika arbetstagargrapper och medför också att den gamla tanken på åtta timmars arbetsdag vunnit slutlig framgång även inom ramen för en femdagarsvecka.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 13
Internationell samverkan
Under år 1970 har inrättats ytterligare en tjänst som socialattaché. Den har placerats i Bonn. Socialattachéer finns tidigare i Washington, London och Bryssel. Deras huvuduppgifter är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor.
I anslagen tUl intemationell samverkan ingår också Sveriges kostnader för deltagande i intemationella arbetsorganisationen (ILO) och världshälsovårdsorganisationen (WHO). Tyngdpunkten i ILO:s arbete har på senare tid förskjutits från internationellt normskapande till tekniskt bistånd åt utvecklingsländerna. WHO:s insatser avser främst bistånd till olika länder för bekämpning av sjukdomar och för annat hälsovårds-arbete.
Under ett tiotal år har europeiska famUjeministrar regelbundet samlats till informella konferenser. Nästa konferens kommer att hållas i Stockholm i september 1971.
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde i förhållande tUl riksstaten för budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanstäUning (mUj. kr.).
|
|
Anvisat |
Förslag |
Förändring |
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
DRIFTBUDGETEN |
|
|
|
|
Femte huvudtiteln |
|
|
|
|
A. Socialdepartementet m. m. |
15,3 |
15,5 |
+ 0,2 |
|
B. Allmän försäkring m. m. |
8 130,2 |
9 216,3 |
-fl 086,1 |
|
C. Ekonomiskt stöd åt barn- |
|
|
|
|
familjer m. m. |
2 390,3 |
2 718,3 |
+ 328,0 |
|
D. Sociala serviceåtgärder |
320,8 |
425,8 |
-f- 105,0 |
|
E. Myndigheter inom hälso- |
|
|
|
|
och sjukvård, social- |
|
|
|
|
vård m. m. |
94,9 |
104,9 |
+ 10,0 |
|
F. Öppen hälso- och sjuk- |
|
|
|
|
vård m. m. |
33,8 |
36,9 |
+ 3,1 |
|
G. Universitetssjukhus m. m. |
414,6 |
521,4 |
+ 106,8 |
|
H. Övrig sjukhusvård m. m. |
1 133,7 |
1 163,3 |
+ 29,6 |
|
I. Ungdomsvärd m. m. |
89,8 |
105,4 |
+ 15,6 |
|
J. Nykterhetsvård m. m. |
187,5 |
194,1 |
+ 6,6 |
|
K. Viss rehabiliterings- |
|
|
|
|
verksamhet |
214,3 |
237,1 |
+ 11,8 |
|
L. Arbetarskydd m. m. |
32,2 |
37,1 |
+ 4,9 |
|
M. Internationell samverkan |
8,3 |
9,2 |
+ 0,9 |
|
Summa för driftbudgeten |
13 065,7 |
14 785,3 |
+ 1 719,6 |
|
KAPITALBUDGETEN |
|
|
|
|
Statens allmänna fastighetsfond |
33,0 |
31,0 |
— 2,0 |
|
Statens utlåningsfonder |
— |
20,0 |
+ 20.0 |
|
Fonden för låneunderstöd |
87,0 |
73,0 |
— 14,0 |
|
Summa för kapitalbudgeten |
120,0 |
124,0 |
+ 4,0 |
|
Totalt för socialdepartementet |
13 185,7 |
14 909,3 |
4-1723,6 |
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
14
Utdrag av protokollet över socialäreiidcn, håälet inför ILuiy M:ij;t Konungen i statsrådet på Stockholms slott dcii 4 januari 197!.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes iirendsna NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler de frågor som gäUer utgifterna för budgetåret 1971/72 inom socialdepartementets verksamhetsområde, dock att de på driftbudgeten under punkterna C 1—4, D 2—6 och I 1—5 samt på kapitalbudgeten under punkterna II: 11.3 och V: 1 upptagna frågorna anmäls av statsrådet Odhnoff. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN Femte huvudtiteln
A SOCIALDEPARTEMENTET M.M.
A 1. Socialdepartementet
|
6 900 000 6 900 000 |
1969/70 Utgift 6 097 771
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
|
|
|
Beräknad |
|
|
|
ändring |
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
Personal |
|
|
|
Handläggande personal |
55 |
+ 1 |
|
Övrig personal |
42 |
+ 2 |
|
|
97 |
+ 3 |
|
Anslag |
|
|
|
Avlöningar |
5 248 000 |
—76 000 |
|
Sjukvård |
15 000 |
-t- 4 000 |
|
Reseersättningar (även utrikes resor) |
75 000 |
— |
|
Expenser |
300 000 |
+ 15 000 |
|
Publikationstryck |
60 000 |
+ 5 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 202 000 |
+ 52 000 |
|
|
6 900 000 |
— |
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 15
Kungl. M:'.j:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 105, rskr 295) den 1 juni 1970 inrättat en tjänst som departementsråd i Cr 2 för lagstiftningsarbete.
Som chefen för justitiedepartementet har nämnt vid sin anmälan av anslaget till regeringsrätten avses en kansliorganisation för regeringsrätten inrättas fr. o. m. den 1 januari 1972 (jfr bil. 4 s. 41). Eftersom departementets befattning med regeringsrättsmålen därmed upphör, minskar medelsbehovet under förevarande anslag med ca 350 000 kr.
Samtidigt beräknar jag medel för bl. a. en tjänst som informationssekreterare och förstärkning av biträdespersonalen med två tjänster.
Med hänvisning tiU sammanstäUningen beräknar jag medelsbehovet under anslaget till oförändrat 6,9 milj. kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Socialdepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 900 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m.
1969/70 Utgift 7 180 056 Reservation 85 313
1970/71 Anslag 6 000 000
1971/72 Förslag 6300000
Med hänsyn tUl omfattningen av kommittéverksamheten bör anslaget för nästa budgetår ökas med 300 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 300 000 kr.
A 3. Försöksverksamhet m. m.
1970/71 Anslag 2 000 000 1971/72 Förslag 2000000
Från detta anslag utgår bidrag till undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde. Bidrag kan utgå bl. a. för prövning och utvärdering av nya metoder inom det sociala området liksom för undersökningar som tar sikte på en vidareutveckling av ett visst område, såväl när det gäller mål och metoder som organisation och resursanvändning.
Anslag för detta ändamål fördes upp första gången i förra årets statsverksproposition. Jag anser det angeläget att motsvarande belopp kan stå till förfogande för ändamålet för nästa budgetår.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 16
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Försöksverksamhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
A 4. Extrautgifter
|
1969/70 |
Utgift |
218 205 |
|
1970/71 |
Anslag |
350 000 |
|
1971/72 |
Förslag |
350 000 |
Reservation 233 619
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 17
B ALLMÄN FÖRSÄKRING M. M.
De lagfästa garantierna för medborgarnas ekonomiska trygghet på ålderdomen och vid sjukdom och invaliditet är fr. o. m. år 1963 samordnade i lagen om allmän försäkring. Reformarbetet inom socialförsäkringen har pågått i snabb takt under hela 1960-talet. Det nu pågående planeringsarbetet omfattar ohka områden av socialförsäkringen.
En expertutredning har tiU uppgift att klarlägga hur en tandvårdsförsäkring närmare bör utformas. EnUgt direktiven för utredningens arbete bör syftet med en tandvårdsförsäkring vara att göra en god tandvård tiUgänglig till en för aUa medborgare överkomlig kostnad. I direktiven har också anförts att en tandvårdsförsäkring kan göras aUmängUtig, men att det också kan finnas skäl för vissa avgränsningar och för prioritering av vissa tandvårdsbehov. Det blir en av expertutredningens uppgifter att klarlägga tandvårdsförsäkringens omfattning och i detta avseende lägga fram alternativa förslag. En förstärkning av folktandvårdens resurser ingår i förutsättningarna för tandvårdsförsäkringen. I utredningsuppdraget ingår också att undersöka pä vilket sätt den tandvård som lämnas av de icke landstingsanstäUda tandläkarna kan inordnas i en tandvårdsförsäkring. Garantier måste därvid skapas mot omotiverade arvodeshöjningar vid införande av försäkringen. Folktandvårdsutredningen har i ett under förra året avlämnat betänkande (SOU 1970: 11) lagt fram förslag om att landstingen skall få ett lagfäst ansvar för tandvården. Detta förslag liksom övriga frågor som aktualiserats i folktandvårdsutredningens betänkande får prövas samtidigt med att det framdeles tas ställning till tandvårdsförsäkringens utformning.
Flera andra frågor som berör socialförsäkringen är under utredning. Utredningsarbetet syftar till att kontinuerligt utveckla socialförsäkringen och fortlöpande anpassa den till utvecklingen i samhället. Ett grundläggande drag i detta utvecklingsarbete är strävandena att åstadkomma ökad jämlikhet mellan olika grupper i samhället.
Inom pensionsområdet utreder pensionsförsäkringskommittén bl. a. frågor rörande likställighet mellan män och kvinnor. Kommittén väntas i år avlämna sitt slutbetänkande som bl. a. berör barnpensionerna. I den nya pensionsålderskommittén pågår nu arbetet med en översyn av hela det regelsystem som gäller för uttag av ålderspension från folkpensioneringen och ATP. Utredningen skall behandla såväl frågan om en allmän sänkning av pensionsåldern som frågan om en mera rörlig pensions-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
Ii
ålder. Utredningen skall också pröva de problem som hör samman med frågan om standardsäkring inom den allmänna pensioneringen.
Inom sjukförsäkringens område undersöker den förra året tillsatta sjukpenningutredningen förutsättningarna att göra sjukpenningen från försäkringskassan mer jämförbar med sjuklön från arbetsgivare. Utredningen skall pröva de tekniska möjligheterna att göra sjukpenningen beskattningsbar, vilket självfallet förutsätter att de nuvarande sjukpenningbeloppen samtidigt höjs. Sjukpenningen skulle då också kunna göras pensionsgrandande för ATP.
Samhällets insatser inom den allmänna försäkringen beräknas i år omfatta ca 15 500 milj.kr. mot 7 150 milj.kr. för fem år sedan. Av dessa 15 500 milj. kr. faller ca 8 700 milj. kr. på socialhuvudtiteln, 4 200 milj. kr. finansieras med arbetsgivaravgifter, 1 700 milj. kr. genom sjukförsäkringsavgifter och 900 milj. kr. av kommunerna.
Antalet folkpensionärer och kostnadsutvecklingen för folkpensionerna framgår av följande sammanställningar. Beräkningarna för år 1975 utgår från nuvarande lagstiftning.
A ntal folkpensionärer
I början av är
Ålderspension
Förtidspension
Hustrutillägg
Änkepension
Barnpension
Invalid-ersättn.
Summa
Kommunalt bostadstillägg
|
1960 |
738 800 |
143 100 |
33 700 |
55 000 |
27 000 |
_ |
997 600 |
538 000 |
|
1965 |
827 200 |
150 600 |
41 700 |
84 400 |
35 900 |
5 200 |
1 145 000 |
580 700 |
|
1970 |
943 000 |
186 400 |
52 800 |
100 400 |
34 500 |
10 400 |
1 327 500 |
650 000 |
|
1971 |
962 000 |
200 500 |
56 000 |
102 000 |
34 500 |
11 500 |
1 366 500 |
665 000 |
|
1975 |
1 048 000 |
217 000 |
60 000 |
105 800 |
34 500 |
12 500 |
1 477 800 |
710 000 |
|
Genom- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
snittlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ökning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1960-64 |
17 700 |
1 500 |
1 600 |
5 900 |
1800 |
1 000 |
29 500 |
8 500 |
|
1965-69 |
23 200 |
7 150 |
2 200 |
3 200 |
— 300 |
1 050 |
36 500 |
13 850 |
|
1970-74 |
21000 |
6 100 |
1 450 |
1 100 |
— |
400 |
30 050 |
12000 |
Folkpensionskostnaderna i milj. kr.
Ålderspension
Förtidspension
Änkepen- Övrigt sion, barnpension
Summa
Kommunalt bostadstillägg
|
1960 |
2 001 |
378 |
115 |
84 |
2 578 |
275 |
|
1965 |
3 146 |
577 |
345 |
131 |
4 199 |
449 |
|
1966 |
3 542 |
684 |
403 |
162 |
4 791 |
526 |
|
1967 |
3 897 |
761 |
451 |
188 |
5 297 |
596 |
|
1968 |
4 235 |
829 |
491 |
198 |
5 753 |
663 |
|
1969 |
4 570 |
900 |
530 |
216 |
6216 |
747 |
|
1970 |
5 150 |
1 070 |
600 |
240 |
7 060 |
845 |
|
1971 |
5 765 |
1225 |
655 |
295 |
7 940 |
900 |
Kostnadsutvecklingen är delvis en följd av den ändrade befolkningsstrukturen med ett ökat antal åldringar. Den kraftiga kostnadsökningen
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 19
beror dock främst på standardhöjningar av pensionerna och en anpassning av pensionerna tUl förändringar i penningvärdet. Folkpensionsbeloppet har från år 1965 tUl år 1970 ökat med 45 %, varav 23 % är kompensation för prishöjningar och 22 % standardhöjningar.
Den 1 juli 1971 genomförs den tredje etappen av det år 1969 beslutade programmet för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstillskott. En pensionär som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp får därigenom en ny standardhöjning av sin folkpension med 192 kr. resp. 384 kr. för makar. De nämnda beloppen är beräknade på gmndval av nuvarande basbelopp 6 400 kr. HärtUl kommer de pensionshöjningar som genom indexreglerna automatiskt följer av förändringar i konsumentprisema. Dessa indexregler innebär att en sådan höjning beräknas inträda i mars som kompensation för mervärdeskattens höjning vid årsskiftet. Sammanlagt beräknas folkpensionens årsbelopp (inkl. pensionstiUskotten) under loppet av detta år öka med närmare 600 kr. för en ensam pensionär och med drygt 1 000 kr. för ett pensionärspar.
Utbetalningen av ATP-pensioner får för varje år allt större betydelse. F. n. får 465.000 personer pension från ATP. Såväl antalet pensionärer som utgående genomsnittliga pensionsbelopp ökar kraftigt för varje år. Antalet ATP-pensionärer och kostnadsutvecklingen för ATP-utbetalningama framgår av följande sammanställning. Beräkningarna för åren 1971 och 1975 utgår från nuvarande lagstiftning och nuvarande basbelopp, 6 400 kr.
ATP:s utveckling
|
|
Ålders- |
Förtids- |
Änke- |
Barn- |
Summa |
|
|
pension |
pension |
pension |
pension |
|
|
Antal pensionärer |
|
|
|
|
|
|
i början av år |
|
|
|
|
|
|
1963 |
2 500 |
4 500 |
6 400 |
4 200 |
17 600 |
|
1965 |
51 300 |
17 600 |
19 600 |
12 700 |
101 200 |
|
1970 |
225 000 |
67 000 |
68 000 |
30 000 |
390 000 |
|
1971 (beräknat) |
267 000 |
85 000 |
80 000 |
33 000 |
465 000 |
|
1975 (beräknat) |
400 000 |
120 000 |
137 000 |
37 000 |
694 000 |
|
Genomsnittlig |
|
|
|
|
|
|
årilg ökning |
|
|
|
|
|
|
1965—69 |
34 700 |
9 900 |
9 700 |
3 400 |
57 700 |
|
1970—74 |
35 000 |
10 600 |
13 800 |
1400 |
60 800 |
|
Pensionskostnader |
|
|
|
|
|
|
milj. kr. år |
|
|
|
|
|
|
1963 |
7 |
9 |
14 |
5 |
35 |
|
1965 |
57 |
47 |
48 |
16 |
168 |
|
1970 |
570 |
347 |
193 |
50 |
1 160 |
|
1971 (beräknat) |
760 |
450 |
230 |
60 |
1 500 |
|
1975 (beräknat) |
1680 |
640 |
460 |
80 |
2 860 |
Fr. o. m. den 1 juli 1970 har möjligheterna ökats för äldre förvärvsarbetande att få förtidspension i form av folkpension och ATP. Den som
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 20
fyUt 63 år och har ett tungt eller pressande arbete som han inte längre orkar med har nu möjlighet att få förtidspension om han har för avsikt att lämna förvärvslivet. Detsamma gäller för en äldre arbetstagare som på grund av företagsnedläggning mist sitt arbete och inte kan få något nytt arbete som han orkar med. De arbetsmarknadsmässiga synpunkterna har fått ökat utrymme också vid pensionsprövningen inom förtidspensioneringen i övrigt. Även vissa andra förbättringar inom förtidspensioneringen har genomförts fr. o. m. den 1 juli 1970.
Jag beräknar att statens sammanlagda folkpensionskostnader nästa budgetår kommer att öka med ca 960 milj.kr. Därav hänför sig 190 milj. kr. till höjningen av pensionstillskotten, 210 milj. kr. beror på ett ökat antal pensionärer och 560 milj. kr. är beräknade kostnader för värdesäkringen av folkpensionerna. Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1971/72 uppgår därmed till 8 290 milj. kr. Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer beräknas för samma budgetår tUl ca 900 milj. kr. De sammanlagda folk-pensionskostnaderna under nästa budgetår beräknas alltså till ca 9 200 milj. kr. ATP-utbetalningama under samma tid beräknas till ca 1 700 milj. kr.
Utvecklingen inom sjukförsäkringen belyses i följande sammanställning över kostnadsutvecklingen (i milj. kr.).
|
År |
Grund- |
Tilläggs- |
Moder- |
Läke- |
Läkar- |
Övriga |
Förvalt- |
Summa |
|
|
sjukpen- |
sjukpen- |
skaps- |
medel |
vård |
sjuk- |
nings- |
|
|
|
ning och |
ning |
hjälp |
|
|
hjälps- |
utgifter |
|
|
|
barn- |
|
|
|
|
utgifter |
|
|
|
|
tillägg |
|
|
|
|
|
|
|
|
1960 |
176 |
424 |
62 |
86 |
163 |
150 |
70 |
1 131 |
|
1965 |
360 |
779 |
229 |
176 |
252 |
203 |
166 |
2 165 |
|
1966 |
364 |
862 |
240 |
207 |
269 |
213 |
207 |
2 362 |
|
1967 |
490 |
1437 |
314 |
239 |
289 |
235 |
244 |
3 248 |
|
1968 |
533 |
1703 |
324 |
396 |
393 |
273 |
257 |
3 879 |
|
1969 |
563 |
1 913 |
329 |
452 |
423 |
290 |
283 |
4 253 |
|
1970 |
571 |
2 029 |
352 |
500 |
540 |
414 |
320 |
4 726 |
|
1971 |
598 |
2 152 |
371 |
550 |
625 |
433 |
346 |
5 075 |
Ökningen av sjukförsäkringskostnaderna speglar den omfattande reformering av sjukförsäkringen som genomförts med höjda förmånsnivåer i olika avseenden, men den beror också på en betydligt ökad sjukvårdskonsumtion. De tidigare karensdagarna i sjukpenningförsäkringen har avskaffats och den genomsnittliga sjukpenningnivån har höjts från 60—65 % tUl ca 80 %. Förbättrade läkemedelsrabatter har sänkt medicinkostnaderna för allmänheten och ingen behöver nu betala mer än 15 kr. vid varje inköp av medicin på recept.
Läkemedelsreformen har fullföljts genom att apoteken fr. o. m. den
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 21
1 januari i år har överförts tiU ett statligt apoteksbolag. Av apotekens årsomsättning betalas närmare två tredjedelar av samhäUet genom sjukförsäkringen och sjukhusen. Det är därför angeläget att samhäUet har direkt inflytande på läkemedelshanteringen. Apoteksväsendets förstatligande ger också möjlighet att i samhäUets regi driva en aktiv läkemedelsinformation.
Ett radikalt förenklat sjukförsäkringssystem har genomförts för läkarvård i samhällets regi. Patienterna behöver därigenom endast betala en enhetlig avgift på 7 kr. vid besök på sjukhusens läkarmottagningar och hos provinsialläkare m. fl. Sjukronorsreformen är ett led i en aktiv sjukvårdspolitik inriktad på att främja den öppna sjukvården. Men den är samtidigt en social reform, som gör den öppna sjukvårdens resurser tillgängliga för en rimlig kostnad särskilt för dem som behöver en mera omfattande läkarvård.
Den s. k. hemmafruförsäkringen har fn o. m. den 1 januari i år byggts ut till en hemmamakeförsäkring som omfattar både hemarbetande män och kvinnor. Samtidigt har reglerna för barntillägg från sjukförsäkringen gjorts lika för män och kviimor.
I anslutning tUl övergången till obligatorisk särbeskattning av äkta makar och likställda beslöt förra årets riksdag (prop. 1970: 60, SU 101, 2LU 42, rskr 243 och 256) att avgift tUl sjukförsäkringen fr. o. m. år 1971 skaU betalas enbart med hänsyn tiU den försäkrades egna in-komstförhåUanden även då det gäller makar och likställda. Detta betyder i praktiken att hemarbetande make utan arbetsinkomst befrias från att betala sjukförsäkringsavgift. För att täcka avgiftsbortfallet har statsbidraget tiU sjukvårdsförsäkringen höjts från 40 tiU 55 % fr. o. m. år 1971. Halva årskostnaden tiU följd av ändringen belastar anslaget för innevarande budgetår. För nästa budgetår medför ändringen ett ytterligare anslagsbehov med 115 mUj. kr.
Sjukförsäkringsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1970:56) lagt fram förslag om ändrade regler för ersättning från sjukförsäkringen för resekostnader i samband med läkarbesök, för konvalescentvård samt för annan sjukvårdande behandling än läkarvård. Remissbehandlingen av betänkandet har ännu inte avslutats.
Utredningen angående yrkesskadeförsäkringens finansiering m. m. har lagt fram förslag (SOU 1970:49) till ändrad finansieringsform för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen. Utredningen föreslår övergång till ett enhetligt premiesystem liknande det som gäller inom ATP. Remissbehandlingen av förslaget har nyligen avslutats. Jag avser att i annat sammanhang förorda att proposition i denna fråga läggs fram till årets riksdag.
Jag vUl i detta sammanhang anmäla att jag har för avsikt att begära bemyndigande att tiUsätta en utredning med uppgift att se över yrkesskadeförsäkringens förmåner. Utredningen skall dessutom överväga en
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 22
överflyttning av handläggningen av yrkesskadeärenden i första instans från riksförsäkringsverket till de allmänna försäkringskassorna.
Denna översyn av yrkesskadeförsäkringen utgör, tillsammans med det arbete som pågår i pensionsålderskommittén och sjukpenningutredningen, ett led i strävandena att åstadkomma större social rättvisa i arbetslivet. Samma målsättning ligger bakom de i annat sammanhang berörda förslagen om kraftigt ökade resurser för arbetarskydd och företagshälsovård liksom det pågående arbetet med en genomgripande översyn av hela arbetarskyddslagstiftningen.
Utöver vad jag tidigare nämnt vill jag erinra om det utredningsarbete som pågår hos riksförsäkringsverket och socialstyrelsen bl. a. beträffande hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård och i fråga om reglerna för sjukförsäkringens ersättning vid privatläkarvård.
På det administrativa området pågår ett omfattande utredningsarbete angående möjligheterna att bl. a. genom användningen av den moderna ADB-tekniken rationalisera administrationen inom den allmänna försäkringen.
På områden utanför den allmänna försäkringen men med angränsande utredningsuppgifter märks familjepolitiska kommittén, som utreder frågan om det ekonomiska stödet åt barnfamiljerna, KSA-utred-ningen som arbetar med frågan om förbättrat och vidgat kontantstöd vid arbetsUjshet samt socialutredningen, som gör en genomgripande översyn av socialvårdens målsättning och organisation.
B 1. Försäkringsdomstolen
1969/70 Utgift 1 804 694
1970/71 Anslag 2 000 000 1971/72 Förslag 2443000
Försäkringsdomstolen är högsta prövningsinstans för socialförsäkringen. Den har att pröva sådana beslut av riksförsäkringsverket, försäkringsrådet eller tillsynsmyndigheten för erkända arbetslöshetskassor, över vilka besvär anförts eUer vilka underställts domstolens prövning. Domstolen utgörs f. n. av sju lagfarna och sju icke lagfarna ledamöter.
Prop. 1971: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet
23
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försäkrings- |
Departements- |
|
|
|
domstolen |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Domare |
7 |
+ 2 |
+ 2 |
|
Föredragande |
7 |
+ 2 |
+ 2 |
|
Övrig personal |
12 |
+ 1 |
— |
|
|
26 |
+ 5 |
+ 4 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
1 456 000 |
+ 276 000 |
+ 265 000 |
|
Sjukvård |
3 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
15 000 |
— |
— |
|
Lokalkostnader |
134 000 |
+ 42 000 |
+ 41 000 |
|
Expenser |
74 000 |
+ 31000 |
+ 38 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(10 000) |
(+ 10 000) |
+ 20 000) |
|
Lönekostnadspålägg |
318 000 |
+ 103 000 |
+ 99 000 |
|
|
2 000 000 |
+ 452 000 |
+443 000 |
Försäkringsdomstolen
1. Löne- och prisomräkning m. m. +41 000 kr.
2. För att minska domstolens balans av oavgjorda besvärsmål behöver tillfälligt inrättas två nya befattningar som försäkringsdomare. Samtidigt behövs ytterligare två föredragande och ett biträde. (+393 000 kr.)
Departementschefen
Det är angeläget att besvärsärenden som gäUer socialförsäkringsförmåner kan avgöras utan längre dröjsmål än som behövs för utredning av ärendet. Med hänsyn till försäkringsdomstolens ökade arbetsbelastning och den arbetsbalans som därigenom uppkommit bör domstolen tillföras ytterligare två försäkringsdomare. Denna förstärkning bör i första hand gälla för de två närmast följande budgetåren och göra det möjligt att reducera domstolens nuvarande arbetsbalans. I samband med att domartjänst sedan blir vakant får prövas de arbetsmässiga möjligheterna att minska antalet domartjänster.
Jag beräknar vidare medel för ett ökat antal föredragande hos domstolen samt för viss kontorsutmstning.
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid försäkringsdomstolen inrätta två tjänster för försäkringsdomare i Co 2;
2) till Försäkringsdomstolen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 443 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
24
B 2. Försäkringsrådet
|
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag |
1 201 376 1 322 000 1 367 000
Försåkringsrådet har att följa yrkesskadeförsäkringens tiUämpning och utveckling och utgör första besvärsinstans i yrkesskadeärenden m. m. Rådet består av minst sju ledamöter, varav två representerar arbetsgivarna och två arbetstagarna.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försäkrings- |
Departements- |
|
|
|
rådet |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Domare |
6 |
__ |
— |
|
Föredragande |
6 |
— |
— |
|
Övrig personal |
7 |
— |
— |
|
|
19 |
__ |
__________ |
|
,\nslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
1 032 000 |
+ 1000 |
+ 1000 |
|
Sjukvård |
2 500 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
1000 |
— |
— |
|
Lokalkostnader |
43 600 |
+ 7 000 |
+ 4 000 |
|
Expenser |
22 900 |
+ 10 000 |
+ 8 000 |
|
Därav engångsutgifter |
|
(+ 2 000) |
(+ 2 000) |
|
Lönekostnadspålägg |
220 000 |
+ 32 000 |
+ 32 000 |
|
|
1 322 000 |
+ 50 000 |
+45 000 |
Försäkringsrådet
1. Löne- och prisomräkning m. m. +30 000 kr.
2. För lokalkostnader och inventarier m. m. behövs ytterUgare 10 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Försäkringsrådet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 367 000 kr.
B 3. Riksförsäkringsverket
1969/70 Utgift 31784 425
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
35 470 000
36 370 000
Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den aUmänna försäkringen, dvs. sjukförsäkring, folkpensio-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
25
nering och tilläggspensionering. I verkets uppgifter ingår bl. a. att utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna försäkringen. Utbetalning av folkpension och tilläggspension sker i huvudsak genom verkets försorg. Verket bedriver vidare försäkringsverksamhet enligt lagstiftning om yrkesskadeförsäkring och krigsförsäkring för sjömän m. fl. samt handlägger ärenden om ersättning vid kroppsskada under militärtjänstgöring. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter och åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Verket är första besvärsinstans enligt lagen om allmän försäkring.
Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirektör samt fem särskilt förordnade ledamöter. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en försäkringsavdelning, en be-svärsavdelning, en yrkesskadeavdelning och två fristående byråer, matematisk—statistiska byrån och utredningsbyrån. Avdelningarna är organiserade på sammanlagt elva byråer och två fristående sektioner.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Riksförsäk- |
Departements- |
|
|
|
|
ringsverket |
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Sektionschefer och |
|
|
|
|
|
högre personal |
54 |
+ 1 |
|
— |
|
Handläggande personal |
167 |
+ 26 |
+ |
15 |
|
Övrig personal |
714 |
— 15 |
— |
21 |
|
|
935 |
+ 12 |
— |
6 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
31 637 000 |
+ 1 157 000 |
+ |
278 000 |
|
Sjukvård |
147 000 |
— |
|
— |
|
Reseersättningar |
200 000 |
+ 25 000 |
+ |
20 000 |
|
Därav för utrikes resor |
(7 000) |
(-) |
|
(-) |
|
Lokalkostnader |
1 880 000 |
+ 65 000 |
+ |
65 000 |
|
Kostnader för drift av data- |
|
|
|
|
|
rnaskinanläggning m. m. |
2 500 000 |
+ 200 000 |
+ |
100 000 |
|
Övriga expenser |
2 300 000 |
+ 491000 |
+ |
400 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(20 000) |
(+ 21 000) |
(- |
10 000) |
|
Lönekostnadspålägg |
7 326 000 |
+ 659 000 |
+ |
447 000 |
|
Summa utgifter |
45 990 000 |
+ 2 597 000 |
+ 1310 000 |
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
Försäljning av publikationer |
|
|
|
|
|
m. m. |
.— |
+ 20 000 |
+ |
20 000 |
|
Ersättning från allmänna |
|
|
|
|
|
pensionsfonden |
10 520 000 |
+ 664 000 |
+ |
390 000 |
|
Nettoutgift |
35 470 000 |
+ 1913 000 |
+ |
900 000 |
|
Bidrag tiU riksförsäkrings- |
|
|
|
|
|
verket och försäkringsrådet. |
|
|
|
|
|
som redovisas på driftbudgetens |
|
|
|
|
|
inkomstsida |
8 300 000 |
+ 200 000 |
+ |
200 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 26
Riksförsäkringsverket
1. Löne- och prisomräkning m. m. +182 000 kr.
2. Vid det revisionskontor som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall förläggas till riksförsäkringsverket fr. o. m. den 1 juli 1971 bör inrättas en byrådirektörstjänst. (+76 000 kr.)
3. Kanslibyråns personal behöver ökas med en avdelningsdirektör för ledning av en ny aUmän sektion. (+77 000 kr.)
4. Lagbyrån bör förstärkas med en avdelningsdirektör som chef för allmänna sektionen, en byrådirektör vid ombudsmannasektionen och ett kvalificerat biträde vid byråns internationella sekretariat. (+186 000 kr.)
5. Organisationssektionen behöver ytterligare en förste byråsekreterare och en assistent. (+100 000 kr.)
6. För att klara arbetet med debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter behöver avgiftsbyrån omorganiseras. En omläggning av arbetsrutinerna beräknas kunna leda till en betydligt förbättrad arbetsbalans. Omorganisationen leder till en ökning med 12 handläggande tjänstemän samtidigt som den övriga personalen kan minskas med 26 tjänstemän. Omorganisationen bör genomföras redan från början av år 1971 och beräknas kunna genomföras inom ramen för nuvarande kostnad, däri inräknat ca 500 000 kr. som nu används för tiUfällig personal.
7. För utvecklingsarbete i ADB-teknik behöver tekniska byråns systemsektion omorganiseras och tillföras tre byrådirektörer. En nödvändig omläggning av driften vid byråns maskinsektion till skifttjänstgöring föranleder personalförstärkning med två förste maskinoperatörer och två maskinoperatörer. (+363 000 kr.)
8. Tillströmningen av ärenden på besvärsavdelningen är stor och kan antas öka delvis till följd av reglerna om vidgad förtidspensionering. Främst på grund härav erfordras ytterligare fem byrådirektörer, en förste byråsekreterare och fyra biträden. Vidare behöver läkarex-pertisen förstärkas. (+569 000 kr.)
9. Överföringen till riksförsäkringsverket av de ömsesidiga försäkringsbolagens yrkesskadeförsäkringsverksamhet föranleder sådan utökning av yrkesskadeavdelningens arkiv att en arkivassistent behöver anställas. Det växande behovet av information till allmänheten och det ökade behovet av kontakter med organisationer m. fl. motiverar att en arvodesavlönad redaktör anställs. (+86 000 kr.)
10. För den
redovisningscentral som fr. o. m. den 1 juli 1971 skall
förläggas till verket kommer verket att debiteras datorkostnad med
260 000 kr. För övrig dataverksamhet behövs ytterligare 200 000 kr.
Departementschefen
Riksförsäkringsverket har funnit det möjUgt att genom en omorganisation av avgiftsbyrån avsevärt effektivisera byråns arbete inom nu-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 27
varande kostnadsram. Jag finner detta vara ett väl utformat förslag. Det innebär en ökning av antalet handläggande tjänstemän med tolv och en minskning av antalet övriga tjänstemän med 26 (6).
I fråga om riksförsäkringsverket i övrigt har jag beräknat medel för personalförstärkningar med en byrådirektör vid vardera revisionskontoret, kanslibyrån och besvärsavdelningen (2, 3, 8), två förste maskinoperatörer och två maskinoperatörer vid tekniska byrån (7) samt en assistent vid organisationssektionen (5). För ökad läkarmedverkan har jag beräknat 25 000 kr.
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 36 370 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 36 370 000 kr.
B 4. Folkpensioner
1969/70 Utgift 6 616 981 937 1970/71 Anslag 7 330 000 000 1971/72 Förslag 8 290 000 000
Från detta anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och barnpension samt hustrutillägg, barntillägg och invaliditetstiUägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också vårdbidrag till handikappade bam samt invaliditetsersättning till handikappad över 16 år som inte uppbär folkpension. Ålderspension liksom hel förtids- eller änkepension utgår för år räknat med 90 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 140 % för två pensionsberättigade makar. För den som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som för innevarande budgetår utgår med 6 % av basbeloppet för en ensam pensionär och 12 % för ett pensionärspar. Basbeloppet fastställs för varje månad och har för januari 1971 fastställts tUl 6 400 kr.
Bestämmelserna om de nämnda folkpensionsförmånerna återfinns i lagen (1962: 381) om allmän försäkring (ändrad senast 1970: 567), lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstUlägg till folkpension (ändrad senast 1970: 189) och lagen (1969:205) om pensionstillskott (ändrad 1970: 187).
Riksförsäkringsverket
Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna under budgetåret 1971/72 har riksförsäkringsverket utgått från ett uppskattat antal pensionsta-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
28
gare i januari 1972, vUken månad ansetts representativ för hela budgetåret. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsförmåner.
|
|
|
Uppskattat antal |
personer |
|
|
Jan. 1971 |
Jan. 1972 |
Förändring |
|
Pensionsförmän |
(1970/71) |
(1971/72) |
|
|
Huvudförmån |
|
|
|
|
Ålderspension |
962 000 |
983 000 |
+ 21000 |
|
Förtidspension |
200 500 |
208 000 |
+ 7 500 |
|
Hustrutillägg |
56 000 |
57 000 |
+ 1000 |
|
Änkepension, huvudfall |
81 500 |
85 500 |
+ 4 000 |
|
övergångsfall |
20 500 |
18 000 |
— 2 500 |
|
Invaliditetsersättning |
|
|
|
|
(inkl. vårdbidrag) |
11 500 |
12 000 |
+ 500 |
|
Barnpension |
34 500 |
34 500 |
— |
|
Summa pensionstagare |
1 366 500 |
1 398 000 |
+ 31 500 |
|
Tilläggsförmän |
|
|
|
|
Invaliditetstillägg |
11 600 |
12 000 |
+ 400 |
|
Barntillägg (antal barn) |
13 000 |
13 300 |
+ 300 |
På gmndval av ett basbelopp på 6 600 kr. beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 till 7 970 milj. kr.
Departementschefen
1969 års riksdag har fastställt ett nytt program för årliga folkpensionshöjningar genom pensionstiUskott. Den tredje etappen av detta program genomförs den 1 juli 1971, då de pensionärer som inte kunnat förvärva ATP eller som har ATP-belopp som understiger en garantinivå får en ny standardhöjning av folkpensionen. Denna standardhöjning utgör 3 % av basbeloppet och blir 192 kr. för en ensam pensionär och 384 kr. för ett pensionärspar om man utgår från det nuvarande basbeloppet 6 400 kr. Dessutom kommer folkpensionen alt höjas automatiskt vid förändringar i konsumentprisema. Folkpensionärerna kommer därigenom att få kompensation bl. a. för de prishöjningar som beror på höjningen av mervärdeskatten fr. o. m. den 1 januari i år. lag beräknar att folkpensionens årsbelopp — inkl. pensionstillskott men frånsett kommunalt bostadstillägg — under loppet av detta år kommer att öka med sammatUagt 590 kr. för en ensam pensionär och med drygt 1 000 kr. för ett pensionärspar. Folkpensionsbeloppet kommer därmed upp till 6 730 kr. för en ensam pensionär och 10 740 kr. för ett pensionärspar.
TiU de nämnda pensionsbeloppen skall läggas kommunalt bostadstillägg, som utgår i samtliga kommuner. Omkring 650 000 folkpensig-närer hade sådant tiUägg under förra året och av dessa bodde närmare hälften i kommuner där bostadstUläggets maximibelopp utgjorde 2 500
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
29
kr. eller mer per år. I dessa kommuner är det utgående bostadstillägget helt eUer delvis beroende av pensionärens faktiska bostadskostnad. Det finns anledning förmoda att de kommunsammanläggningar som genomförts den 1 januari i år kommer att medverka tiU en större enhetlighet i fråga om reglema för bostadstUläggen.
Som framgår av riksförsäkringsverkets beräkning kommer antalet pensionstagare att öka med över 30 000 under detta år. Ökningen av antalet ålderspensionärer överensstämmer med trenden från tidigare år. Beträffande förtidspensionärema har främst de vidgade möjligheterna tiU pension som infördes den 1 juh 1970 lett tUl en ökning av antalet pensionstagare under förra året. Riksförsäkringsverket räknar med en ytterligare ökning av antalet förtidspensionärer under år 1971.
Jag beräknar statens sammanlagda folkpensionskostnader under nästa budgetår tUl 8 290 milj. kr., vilket iimebär en ökning med 960 milj. kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår. Av denna kostnadsökning hänför sig 190 milj. kr. tiU den nya höjningen av pensionstillskotten, 210 milj. kr. beror på ett ökat antal pensionärer och 560 milj. kr. är beräknade kostnader för värdesäkringen av folkpensionema. Kostnaderna för de olika pensionsförmånerna framgår av följande tablå.
|
Beräknade kostnader |
||
|
|
1971/72 |
Förändring |
|
|
milj. kr. |
jämfört med |
|
Pensionsförmån |
|
1970/71 |
|
Ålderspension |
6 038 |
+ 650 |
|
Förtidspension |
1 272 |
+ 194 |
|
Hustrutillägg |
213 |
+ 39 |
|
Änkepension, huvudfall |
522 |
+ 67 |
|
övergångsfall |
96 |
— 1 |
|
Invaliditetsersättning (inkl. vårdbidrag) |
51 |
+ 4 |
|
Barnpension |
57 |
+ 4 |
|
Invaliditetstillägg |
25 |
+ 3 |
|
BarntiUägg |
16 |
— |
|
Summa |
8 290 |
+ 960 |
Kommunernas kostnader för de kommunala bostadstilläggen till folkpensionärer beräknas för nästa budgetår uppgå till drygt 900 milj. kr. Samhällets totala folkpensionskostnader under budgetåret 1971/72 beräknas alltså till i runt tal 9 200 milj. kr. HärtiU kommer ATP-utbetalningama, som för samma tid kan beräknas tiU 1 700 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Folkpensioner för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 290 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 30
B 5. Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
1969/70 Utgift 13 276 578 1970/71 Anslag 15 000 000 1971/72 Förslag 14600000
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna pensioner erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1971/72 avsei alltså kostnader för pensionsutbetalningar under kalenderåret 1971.
Riksförsäkringsverket
Pensionsutbetalningaraa genom postverket fr. o. m. budgetåret 1966/67 framgår av följande sifferuppgifter.
|
Budgetår |
Antal ut- |
Totalkostnad, |
Därav på |
|
|
betalningar |
kr. |
statsverket, kr. |
|
1966/67 |
12 147 645 |
12 876 459 |
11986 459 |
|
1967/68 |
12 378 024 |
14 977 409 |
13 423 409 |
|
1968/69 |
12 376 838 |
14 975 974 |
13 170 974 |
|
1969/70 |
12 303 633 |
15 502 578 |
13 276 578 |
|
1970/71 (beräknat) |
12 450 000 |
17 300 000 |
14 700 000 |
|
1971/72 (beräknat) |
12 600 000 |
17 500 000 |
14 600 000 |
Den stagnation i antalet utbetalningar via pensionsanvisningar som trots ett växande pensionärsbestånd inträffat under de senaste budgetåren beror främst på att fr. o. m. juli månad 1968 vissa löpande utbetalningar — numera omkring 375 000 per år — överflyttats på Kommunernas Pensionsanstalt. Mera långsiktigt dämpas utvecklingen av den pågående förskjutiungen mot utbetalningar via postgiro. För kalenderåret 1971 har verket därför räknat med högst 12,6 milj. utbetalningar genom pensionsanvisningar. Av dessa har 33 % antagits komma att innefatta antingen folkpension jämte tilläggspension eller — en obetydlig andel — enbart tilläggspension.
För år 1970 utgår ersättning till postverket för utbetalning och viss ur kontrollsynpunkt erforderlig databehandling av pensionsanvisningar med sammanlagt 1: 39 kr. per utbetald anvisning. I fråga om pensionsanvisningar, som förutom folkpension även innefattar tilläggspension, har verket förutsatt att halva ersättningen tiU postverket kommer att bekostas av medel ur allmänna pensionsfonden. Riksförsäkringsverket har utifrån en oförändrad ersättning under år 1971 beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 tUl 14,6 milj. kr.
Postverket har därefter i en framställning begärt att ersättningen för pensionsutbetalningar under år 1971 skall höjas till 1: 53 kr. per utbetald pensionsanvisning.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 31
Departementschefen
Bl. a. med hänsyn till det aUmänna prisstoppet bör ersättningen tills vidare utgå med det för år 1970 fastställda beloppet. Det ankommer på Kungl. Maj:t att senare faststäUa ersättningsgranderna för år 1971. Anslaget bör föras upp med 14,6 mUj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj-.t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 600 000 kr.
B 6. Bidrag till sjukfiirsäkringen
1969/70 Utgift 529 000 000 1970/71 Anslag 745 000 000» 1971/72 Förslag 870000000
' Inkl. anslaget Täckning av merkostnader för bidrag till sjukförsäkringen.
Från anslaget utgår statsbidrag till försäkringskassomas utgifter för vissa sjukförsäkringsförmåner. Statsbidrag utgår fr.o.m. år 1971 med 55 % av kassomas utgifter för grandsjukpenning, bamtillägg och moder-skapspenning samt för sjukvårdsersättning (utom sjukhusvård). För åren 1967—1970 utgick statsbidrag med 40 % av nämnda utgifter. TiU kassornas utgifter för frivUUg sjukpenningförsäkring utgår statsbidrag med i regel 20 %. Statsbidraget till läkemedelsersättning utgör 1: 15 kr. per år för varje inskriven försäkrad. Bidragsbestämmelsema återfinns i lagen (1962: 381) om aUmän försäkring (ändrad senast 1970: 567), kungörelsen (1962:402) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa (ändrad senast 1970: 145), lagen (1954: 774) med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa (ändrad senast 1970: 144) och förordningen (1954: 519) angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel (omtryckt 1962: 405, ändrad senast 1970: 206).
Riksförsäkringsverket
Anslagsbelastningen för innevarande budgetår beräknas nu till ca 740 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. lägre än anslagsbeloppet.
Verkets kostnadsberäkningar för nästa budgetår utgår från oförändrade bestämmelser och taxor. Befolkningsutvecklingen har antagits medföra en årlig ökning av huvuddelen av kassomas utgifter med inemot 2 %. Försäkringskassomas huvudsakliga utgifter för sjukvårdsförsäkringen har beräknats öka med i genomsnitt 4 % per år utöver vad som betingas av befolkningsökningen.
För år 1971 beräknas statsbidraget till 854 milj. kr. och för år 1972
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
32
till 883 milj.kr. Anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknas därmed till 870 milj. kr.
Riksförsäkringsverkets beräkningar framgår av följande tabell.
Utgifter, grupperade med hänsyn till utgående statsbidrag
Försäkringskassornas utgifter samt statsbidrag, milj. kr.
Beräkning för
1969
1970
1971
1972
Statsbidrag med 55 % {t. o. m. 1970 40 %)
Grundsjukpenning
Barntillägg
Moderskapspenning
Läkarvård inkl. utom riket
Tandläkarvård och mödratandvård
Sjukhusvård utom riket
Resor
Sjukvårdande åtgärder enl. 2 kap. 6 § AFL
Ersättn. till kommun m. m. enl. 2 kap. 7 § AFL
Summa utgifter med 55 resp. 40 % statsbidrag
Statsbidrag med 20 % FrivUlig sjukpenningförsäkring
Statsbidrag med 1:15 kr. per försäkrad Läkemedelsersättning
|
528,1 |
536 |
550 |
561 |
|
34,9 |
35 |
48 |
49 |
|
116,8 |
117 |
117 |
117 |
|
422,6 |
540 |
625 |
656 |
|
14,3 |
14 |
14 |
14 |
|
0,8 |
1 |
1 |
1 |
|
93,7 |
98 |
103 |
109 |
|
29,3 |
31 |
33 |
36 |
|
35,5 |
37 |
39 |
41 |
|
530 |
|
1 584 |
1 276,0 1 409
|
23 |
|
24 |
|
24 |
|
500 |
23,6
|
550 |
|
605 |
451,8
|
Ej statsbidrag |
|
|
|
|
|
|
Tilläggssjukpenning för anstälh |
ling |
1 792,6 |
1 900 |
2 014 |
2 135 |
|
D:o för annat förvärvsarbete |
|
120,1 |
129 |
138 |
148 |
|
D:o för moderskap |
|
212,2 |
235 |
254 |
274 |
|
Sjukhusvård |
|
93,6 |
210 |
219 |
223 |
|
Förvaltningsutgifter |
|
282,8 |
320 |
346 |
374 |
|
|
Summa utgifter |
4 252,7 |
4 726 |
5 075 |
5 367 |
|
Statsbidragskostnad |
|
|
|
|
|
|
55 % av utgifter enligt ovan |
|
|
|
842 |
871 |
|
40 % av utgifter enligt ovan |
|
510,4 |
563 |
|
|
|
20 % av utgifter enligt ovan |
|
4,7 |
5 |
5 |
5 |
|
1: 15 kr. per försäkrad |
Summa statsbidrag |
7,1 |
7 |
7 |
7 |
|
|
522,2 |
575 |
854 |
883 |
|
|
Fördelningen av statsbidrag på budgetär |
|
|
|
|
|
|
Budgetår |
Statsbidrag |
|
|
|
|
|
1968/69 |
510 |
273 |
|
|
|
|
1969/70 |
529 |
249 |
280 |
|
|
|
1970/71 (beräknat) |
740 |
|
295 |
445 |
|
|
1971/72 (beräknat) |
870 |
|
|
409 |
461 |
Departementschefen
Jag har i inledningen till detta avsnitt redogjort för de reformer inom sjukförsäkringens område som genomförts under de senaste åren. Jag har också berört det omfattande utredningsarbete som pågår för att kontinuerligt utveckla och förbättra denna del av socialförsäkringen.
Statsbidraget till sjukvårdsförsäkringen har enligt beslut av förra
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 33
årets riksdag höjts från 40 % till 55 % av kostnaderna fr. o. m. den 1 januari i år. Halva årskostnaden tiU följd av ändringen belastar anslaget för innevarande budgetår. För nästa budgetår medför ändringen ett ytterligare anslagsbehov av 115 milj. kr. I övrigt ökar anslagsbehovet med 10 milj. kr. till följd av ökade utgifter för försäkringskassorna. Anslaget bör föras upp med 870 milj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 870 000 000 kr.
B 7. Vissa yrkesskadeersättningar m. m.
1969/70 Utgift 1 395 647
1970/71 Anslag 1400 000 1971/72 Förslag 1 500000
Från anslaget bekostas tUlägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i anledning av skadefall, där ersättning på grund av speciella författningar eller särskilda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel.
Riksförsäkringsverket
Anslagsbelastningen för budgetåret 1969/70 uppgick vid ett genomsnittligt basbelopp på ca 6 100 kr. till 1,4 milj. kr. Av medelsförbrukningen är ca 675 000 kr. att hänföra till uppräkning och värdesäkring av vissa äldre livränteförmåner. 720 000 kr. avser ersättningar utgivna enligt särskilda författningar, exempelvis yrkesskadeersättningar åt fångar m. fl. samt ersättningar i anledning av skada ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret eUer vid brandsläckning.
För budgetåret 1971/72 beräknas medelsbehovet för uppräkning av äldre livräntor till 650 000 kr. och för ersättningar enligt särskilda författningar till 800 000 kr. eller tillsammans avrandat 1,5 milj. kr.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot riksförsäkringsverkets anslagsberäkning.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa yrkesskadeersättningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bd. 7
Prop. 1971: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet 34
C EKONOMISKT STÖD ÅT BARNFAMILJER M.M.
Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främst av allmänna barnbidrag, bostadstillägg, bidragsförskott, bosättningslån samt moderskapsförsäkring och barnpensioner inom den allmänna försäkringen.
Genom de allmänna barnbidragen får alla barnfamiljer ett grundläggande ekonomiskt tillskott som betyder mycket för att utjämna skUlnaderna i ekonomisk levnadsnivå mellan barnfamUjer och familjer utan barn. Barnbidragen utgår till omkring I milj. barnfamiljer med ca 1,8 mUj. barn under 16 år. Enligt beslut av förra årets riksdag höjs barnbidragsbeloppet med 300 kr. till 1 200 kr. per barn och år fr. o. m. den 1 januari i år. Genom denna bidragshöjning tillförs barnfamiljerna 540 milj. kr. per år. Halva detta belopp belastar barnbidragsanslaget för innevarande budgetår. För nästa budgetår ökar anslagsbehovet med 275 milj. kr. och bambidragsanslaget kommer därigenom att uppgå till 2 160 mUj. kr.
De statliga och kommunala bostadstUläggen utgör ett viktigt komplement till barnbidragen. Genom dessa tiUägg har familjer med lägre inkomster och familjer med flera barn fått ökade möjligheter att höja sin bostadsstandard. Kommunerna har genomgående utnyttjat möjligheterna att genom statsbidragsgrundande kommunala bostadstillägg ge ett särskilt stöd till familjer som har höga bostadskostnader. Omkring 400 000 barnfamiljer uppbär nu bostadstillägg. Med hänsyn till barnfamiljer i låginkomstgrupperna kommer jag vid min anmälan av ifrågavarande anslag att förorda en ytterligare höjning av inkomstgränsen för oreducerade bostadstillägg från 8 000 kr. tUl 10 000 kr. beskattningsbar inkomst, vUket motsvarar en årsinkomst av ca 20 000 kr. Kostnaderna för denna förbättring av bostadstilläggen uppgår till ca 60 milj. kr. för helt år.
Utöver de tidigare nämnda stödformerna är barn vars föräldrar lever åtskilda garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd genom bidragsförskotten. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte beroende av den underhåUsskyldige förälderns vilja eller förmåga att betala underhållsbidrag. Enligt beslut av förra årets riksdag förstärks detta familjepolitiska stöd åt ensamstående med barn fr. o. m. den 1 januari i år då bidragsförskotten höjs från 30 % till 40 % av basbeloppet. Det innebär en höjning med 640 kr. till 2 560 kr. per barn och år vid nuvarande basbelopp 6 400 kr. Samtidigt höjs åldersgränsen för bidragsförskotten från 16 år till 18 år. Statens kostnader för denna utbyggnad av förmånerna, ca 80 milj. kr. per år, kommer i enlighet med
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 35
gällande bestämmelser om ersättning till kommunema för utgivna bidragsförskott att belasta statsbudgeten första gången budgetåret 1972/73.
Följande sammanställning visar omfattningen och utvecklingen under senare år av samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna.
|
Är |
Allm. |
Bostads- |
Bidrags- |
Moder- |
Barn- |
Summa |
|
|
barn- |
tiUägg |
förskott |
skaps- |
pensioner |
|
|
|
bidrag |
|
|
försäkring |
|
|
|
1965 |
1387 |
220 |
68 |
229 |
43 |
1947 |
|
1966 |
1 567 |
195 |
79 |
240 |
46 |
2 132 |
|
1967 |
1 579 |
173 |
83 |
314 |
48 |
2 202 |
|
1968 |
1 587 |
174 |
88 |
324 |
49 |
2 226 |
|
1969 |
1 594 |
524 |
113 |
329 |
50 |
2 610 |
|
1970' |
1 602 |
530 |
124 |
352 |
52 |
2 660 |
|
19711 |
2 150 |
530 |
230 |
370 |
55 |
3 335 |
1 Beräknat
En allmän översyn av de familjepolitiska stödåtgärderna görs av familjepolitiska kommittén.
C 1. Allmänna bambidrag
1969/70 Utgift 1 587 604 833 1970/71 Anslag 1 885 000 000 1971/72 Förslag 2 160 000 000
Allmänna bambidrag utgår för barn under 16 års ålder med 1 200 kr. per år. Kostnadema bestrids helt av statsmedel. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1947: 529) om allmänna bambidrag (ändrad senast 1970: 146).
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 till 2 154 milj. kr. Beräkningen har gjorts med utgångspunkt i att antalet barn under 16 år vid slutet av år 1971 uppgår tiU 1 795 000.
Föredraganden
Enligt beslut vid förra årets riksdag (prop. 1970: 65, SU 100, 2LU 40, rskr 241 och 255) har barnbidragsbeloppet fr. o. m. den 1 januari 1971 höjts med 300 kr. tUl 1 200 kr. per bam och år. Genom barnbidragshöjningen ökar anslagsbehovet med 540 milj. kr. per år. Halva denna kostnadsökning belastar innevarande budgetår medan resterande 270 milj.kr. faller på budgetåret 1971/72. Med hänsyn härtUl och med beaktande även av att invandringen under 1970 varit högre än vad so-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 36
cialstyrelsen räknat med i sin anslagsframställning beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 2 160 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 160 000 000 kr.
C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag
1969/70 Utgift 4 143 873
1970/71 Anslag 4 800 000 1971/72 Förslag 4800000
Från anslaget utgår ersättning tiU postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag. Ersättningen erläggs halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1971/72 avser alltså kostnader för utbetalningar under kalenderåret 1971.
Socialstyrelsen
Ersättningen tiU postverket har för år 1970 utgjort 1: 15 kr. för varje utbetald barnbidragsanvisning. Med utgångspunkt i de för år 1970 tillämpade ersättningsgrunderna beräknar socialstyrelsen anslagsbehovet för nästa budgetår till oförändrat belopp, 4,8 milj. kr.
Postverket har därefter i en framställning begärt att ersättningen för bambidragsutbetalningar under år 1971 skall höjas till 1:28 kr. per utbetald barnbidragsanvisning.
Föredraganden
Med hänvisning till vad som anförts under punkten B 5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar förordar jag att anslaget tas upp med oförändrat 4,8 milj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj-.t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kr.
C 3. Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m.
1969/70 Utgift 523 781 492 1970/71 Anslag 415 000 000 1971/72 Förslag 460 000 000
Från anslaget bekostas statliga bostadstillägg för barnfamiljer och statsbidrag till kommunala bostadstillägg för barnfamiljer. Bostadstill-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 37
läggen syftar till att bereda barnfamiljer med lägre inkomster och fa-mUjer med flera bam ett förstärkt ekonomiskt stöd, vilket är så utformat att det medverkar till att höja familjemas bostadsstandard.
Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 425) om statliga bostadstillägg till barnfamiljer (ändrad senast 1970; 177) och kungörelsen (1968: 426) om statsbidrag tUl kommunala bostadstillägg till bamfamiljer (ändrad 1969: 583).
Bostadsstyrelsen
Bostadsstyrelsen föreslår dels en höjning av beloppen för de statliga bostadstilläggen, dels en höjning av de övre gränserna för statsbidragsberättigande kommunala tiUägg samt dels en höjning av inkomstgränsen för reducering av bostadstilläggen. Med utgångspunkt från de föreslagna höjningarna beräknar bostadsstyrelsen anslagsbehovet för nästa budgetår till 575 milj. kr. Bostadsstyrelsen föreslår vidare att ca 400 000 kr. får disponeras för upplysning m. m. om bostadstillägg.
Föredraganden
1970 års riksdag beslöt (SU 5, rskr 5) att hos Kungl. Maj:t hemställa om en översyn av bestämmelserna om bostadstillägg för barnfamUjer innefattande en prövning av möjlighetema att utvidga bidragssystemet till låginkomstgrupper utan barn under 16 år. Översynen skulle även innefatta frågor om bidragets effekter i olika famUjekombinationer, vid olika civilstånd och vid olika hyreskostnader. Uppdraget att verkställa denna översyn har lämnats tUl familjepolitiska kommittén.
I avvaktan på resultatet av denna översyn är jag inte beredd att förorda någon ändring av bestämmelserna i vad avser beloppen för de statliga bostadstUläggen och gränserna för statsbidragsberättigande kommunala bostadstillägg.
Inkomstgränsema för oreducerade bostadstillägg ligger fr. o. m. den 1 januari 1971 vid en till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst på 8 000 kr., motsvarande en årsinkomst på ca 18 000 kr. Med hänsyn till barnfamiljer i låginkomstgrapper förordar jag att denna inkomstgräns fr. o. m. den 1 januari 1972 höjs med 2 000 kr. till en beskattningsbar inkomst på 10 000 kr., vilket motsvarar en årsinkomst av ca 20 000 kr. Bostadstilläggen för år 1972 beräknas med ledning av 1971 års taxering, vilken görs på grundval av de tidigare gällande beskattningsreglerna.
Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 460 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för en fortsatt upplysningsverksamhet om bostadstilläggen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna den av mig förordade ändringen i grunderna för bostadstUlägg för barnfamiljer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1972;
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 38
2) till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa eU förslagsanslag av 460 000 000 kr.
C 4. Ersättning för bidragsförskott
1969/70 Utgift 84 200 811 1970/71 Anslag 85 000 000 1971/72 Förslag 93000000
Från anslaget bekostas ersättning till kommunerna för utgivna bidragsförskott. Bidragsförskott utgår till barn som endast den ena av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Dessa barn garanteras ett generellt underhåll, som fr. o. m. den 1 januari i år i regel motsvarar 40 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Bidragsbestämmelserna återfinns i lagen (1964: 143) om bidragsförskott (ändrad senast 1970: 147).
I den mån ersättning för bidragsförskott inte kunnat tas ut av den underhållsskyldige, bekostas bidragsförskotten till tre fjärdedelar av staten och tUl en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat bidragsförskottet. Statsbidrag söks av kommunerna för kalenderår i efterskott.
Socialstyrelsen
Anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 bestäms i huvudsak av kommunernas nettokostnader för bidragsförskott under kalenderåret 1970. Socialstyrelsen beräknar antalet barn med bidragsförskott år 1970 till ca 115 500, vilket motsvarar ca 6,5% av totala antalet barn under 16 år. Medelbeloppet per bam beräknas tiU ca 1 700 kr. vid basbeloppet 6 400 kr. De underhållsskyldiga beräknas betala tiUbaka ca 36 % av utbetalda bidragsförskott. Kommunernas nettokostnader för år 1970 beräknas till ca 124 milj.kr., varav staten skall svara föi 75 %. På grandval härav föreslår socialstyrelsen att anslaget för budgetåret 1971/72 förs upp med 93 milj. kr.
Föredraganden
Fr. o. m. den 1 januari i år höjdes bidragsförskotten från 30 % till 40 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Med nuvarande basbelopp, 6 400 kr., utgör bidragsförskottet därmed 2 560 kr. per år, dvs. 213 kr. per månad. Från samma tidpunkt höjdes också maximiåldern för rätt till bidragsförskott från 16 tUl 18 år. Höjningarna påverkar anslagsbehovet för ersättning till kommunerna för utgivna bidragsförskott först fr. o. m. budgetåret 1972/73.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 39
Anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 avser de under år 1970 utgivna bidragsförskotten. I likhet med socialstyrelsen beräknar jag antalet bam med bidragsförskott under år 1970 till ca 115 500. På grundval härav beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 93 milj. kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Ersättning för bidragsförskott för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 93 000 000 kr.
C 5. Omkostnader för statens bosättningslån
|
1969/70 |
Utgift |
437 454 |
|
1970/71 |
Anslag |
475 000 |
|
1971/72 |
Förslag |
500 000 |
Från anslaget bekostas ersättningar till riksbankens ortsombud och till riksbanken för arbetet med bosättningslånen. Ersättning till ortsombud utgår med i regel 10 kr. för varje låneansökan, över vilken ortsombud yttrat sig. Ersättningen till riksbanken utgör 6 kr. för varje lån som utestår den 31 december det budgetår ersättningen avser. Ersättningsgrunderna återfinns i kungörelsen (1937: 810) angående ersättning åt ortsombud för yttrande över ansökningar om statliga bosättningslån (ändrad senast 1968: 171) och i brev den 6 maj 1970.
Fullmäktige i riksbanken
Med utgångspunkt i oförändrade ersättningsregler beräknar riksbanksfullmäktige anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 till 540 000 kr. Därav utgör ersättningen till ortsombuden 190 000 kr. och ersättningen till riksbanken 350 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under detta anslag till avrundat 500 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Omkostnader för statens bosättningslån för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 40
D SOCIALA SERVICEÅTGÄRDER
Kraftigt ökade resurser har under de senaste åren satts in på en utbyggnad av servicen för åldringar och barnfamiljer. Inom åldringsvården har utbyggnaden skett efter de riktlinjer som drogs upp i 1964 års reformprogram (prop. 1964: 85, SU 106, rskr 245). Den öppna vården har därigenom fått allt större betydelse. Utbyggnaden av den sociala hemhjälpen till åldringar och handikappade har medfört att antalet hjälpta personer ökat från ca 80 000 år 1960 till omkring 250 000 under år 1970. Samtidigt med denna antalsmässiga ökning har den genomsnittliga hjälptiden i timmar ökat med över 30 %. Den sociala hemhjälpens utveckling under 1960-talet framgår av följande sammanställning.
|
År |
Åldringar |
och handikappade |
Barn- |
Totala års- |
|
|
|
Antal |
Antal |
Antal |
familjer |
kostnader. |
|
|
hjälpta |
arbetstimmar hemsama- |
Antal |
milj. kr. |
|
|
|
|
(milj. tim.) |
riter |
hjälpta |
|
|
1960 |
79 500 |
8,4 |
11 500 |
64 000 |
85,0 |
|
1965 |
144 000 |
17,2 |
23 400 |
69 800 |
178,3 |
|
1966 |
158 000 |
20,6 |
29 300 |
71400 |
213,6 |
|
1967 |
184 000 |
24,9 |
34 500 |
72 600 |
277,8 |
|
1968 |
211000 |
28,8 |
42 500 |
74 000 |
360,0 |
|
1969 |
231 000 |
33,5 |
50 500 |
85 000 |
480,0 |
|
19701 |
254 000 |
36,8 |
58 300 |
93 000 |
550,0 |
' Beräknat
Hemhjälpsverksamheten beräknas fortsätta att öka under år 1971. Omkring 280 000 åldringar och handikappade kan då beräknas få social hemhjälp under sammanlagt mer än 40 mUj. arbetstimmar. I det följande kommer därför att förordas en höjning av anslaget till bidrag till kommunemas hemhjälpsverksamhet med 25 milj. kr. till totalt 200 milj. kr. Inom ramen för detta anslag bör också bedrivas fortsatt försöksverksamhet med särskilda insatser för vård och service i glesbygder. Jag kommer i det följande att beräkna 10 milj. kr. för detta ändamål.
Upprustningen av åldringarnas bostäder fortsätter som ett viktigt led i den öppna åldringsvårdens utbyggnad. Det statliga stödet i form av räntefria förbättringslån utgår från anslag under inrikesdepartementet. Denna långivning sker utöver det övriga bostadsbyggnadsprogrammet. Sedan år 1964 har sådana förbättrmgslån hittills beviljats tUl omkring ca 90 000 åldringsbostäder. Denna bostadsuppmstning fortsätter och förslag om medelsanvisningar läggs fram av chefen för inrikesdepartementet.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
41
Äldringsvårdsprogrammet går ut på att jämsides med de nämnda insatserna inom den öppna vården också öka vårdmöjligheterna på ålderdomshem och sjukhem inom långtidsvården. I samband härmed vill jag nämna att det är avsikten att i en särskild proposition till årets riksdag anmäla frågan om avgiftssystemet för ålderdomshem. Utvecklingen av antalet vårdplatser vid sjukhem och ålderdomshem framgår av följande sammanstäUning.
|
År |
Antal våi |
■dpi |
atser på sjukhem |
Antal vård- |
Sammanlagt |
|
|
|
för lång- |
|
för psykiskt |
sammanlagt |
platser på |
platsantal |
|
|
varigt |
|
sjuka |
platsantal |
ålderdoms- |
på sjukhem |
|
|
kroppssjuka |
|
på sjukhem |
hem |
och ålder- |
|
|
|
|
|
|
|
|
domshem |
|
1960 |
18 600 |
|
6 400 |
25 000 |
42 300 |
67 300 |
|
1965 |
23 800 |
|
6 700 |
30 500 |
48 400 |
78 900 |
|
1966 |
25 100 |
|
7 500 |
32 600 |
50 500 |
83 100 |
|
1967 |
27 200 |
|
7 700 |
34 900 |
52 700 |
87 600 |
|
1968 |
28 500 |
|
7 800 |
36 300 |
54 800 |
91 100 |
|
1969 |
31 300 |
|
7 900 |
39 200 |
57 000 |
96 200 |
|
1970' |
35 300 |
|
8 200 |
43 500 |
59 700 |
103 200 |
|
1971' |
38 700 |
|
8 400 |
47 100 |
61200 |
108 300 |
' Beräknat
Utbyggnaden av långtidssjukvården har underlättats genom olika åtgärder. Det särskilda lånestöd till sjukvårdshuvudmännen, som infördes år 1964 och som avsåg nya sjukhemsbyggen som påbörjats före den 1 januari 1970 har omfattat ca 15 000 nya vårdplatser vid sjukhem. Den förtur som inom ramen för byggnadsregleringen har getts sjukhemsbyggandet har skapat utrymme för denna expansion.
Statens sammanlagda årliga insatser för åldringsvården t. o. m. nästa budgetår framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
|
Budgetär |
Statsbidrag till |
Förbättringslån |
Lån till |
Summa |
|
|
hemhjälp åt |
till åldringar |
sjukhem |
|
|
|
åldringar och |
och handi- |
|
|
|
|
handikappade |
kappade |
|
|
|
1964/65 |
14,9 |
65,9 |
20,3 |
101,1 |
|
1965/66 |
44,0 |
104,7 |
29,9 |
178,6 |
|
1966/67 |
57,5 |
99,5 |
47,3 |
204,3 |
|
1967/68 |
73,0 |
88,3 |
49,9 |
211,2 |
|
1968/69 |
112,4 |
96,5 |
79,0 |
287,9 |
|
1969/70 |
134,0 |
92.6 |
98,2 |
324,8 |
|
1970/71 > |
159,0 |
100,0 |
60,0 |
319,0 |
|
1971/72' |
182,0 |
100,0 |
35,0 |
317,0 |
|
Summa |
776,8 |
747,5 |
419,6 |
1 943,9 |
1 Beräknat
Ökade möjligheter för barntillsyn har alltmera kommit i förgrunden när det gäller samhällets service för barnfamiljerna. Följande sammanställning visar hur verksamheten byggts ut sedan 1960-talets början. Sammanställningen avser platsantalet i mitten av resp. år, 2* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bd. 7
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
42
|
Är |
Antal platser |
Antal platser |
Sammanlagt |
Antal barn |
|
|
i dag- och |
i familjedaghem |
antal platser i |
i lekskolor |
|
|
fritidshem |
|
dag- och fritidshem och familjedaghem |
|
|
1960 |
12 700 |
4 000 |
16 700 |
38 400 |
|
1965 |
15 800 |
8 000 |
23 800 |
52 100 |
|
1966 |
16 700 |
8 800 |
25 500 |
56 400 |
|
1967 |
19 700 |
17 300 |
37 000 |
60 000 |
|
1968 |
25 200 |
19 100 |
44 300 |
71200 |
|
1969 |
32 200 |
25 600 |
57 800 |
80 400 |
|
1970' |
40 200 |
32 000 |
72 000 |
91 200 |
|
1971» |
50 000 |
35 000 |
85 000 |
110 000 |
Beräknat
Den utveckling som kommit i gäng under de senaste åren innebär att antalet platser för tillsyn av barn med förvärvsarbetande föräldrar ökat från ca 24 000 år 1965 tUl 72 000 i mitten av år 1970. På grandval av kommunernas aktuella utbyggnadsplaner kan man räkna med att daghem och fritidshem med sammanlagt närmare 25 000 nya platser kommer att byggas under innevarande och nästa budgetår. HärtiU kommer ett ökat antal platser i kommunala familjedaghem. De fr. o. m. den 1 juli 1970 väsentligt höjda statsbidragen tiU driften av bamstugor torde underlätta för kommunema att förverkliga dessa planer.
Det totala statliga stödet till bamstugor och familjedaghem kan för nästa budgetår beräknas tUl ca 255 mUj. kr. Det innebär jämfört med innevarande budgetår en höjning med ca 85 milj. kr.
Statens kostnader under de senaste budgetåren samt de beräknade kostnaderna för innevarande och nästa budgetår framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
|
Budgetår |
Dag- och fritidshem |
Lånestöd |
Familje- |
Summa |
|
|
|
Drift- |
Anordnings- |
|
daghem |
|
|
|
bidrag |
bidrag |
|
|
|
|
1963/64 |
7,0 |
0,1 |
|
|
7,1 |
|
1964/65 |
17,7 |
3,2 |
— |
— |
20,9 |
|
1965/66 |
19,3 |
4,1 |
— |
— |
23,4 |
|
1966/67 |
24,1 |
27,4 |
0,7 |
— |
52,2 |
|
1967/68 |
27,8 |
34,9 |
7,1 |
— |
69,8 |
|
1968/69 |
35,9 |
38,1 |
14,7 |
— |
88,7 |
|
1969/70 |
45,8 |
45,9 |
23,5 |
6,7 |
121,9 |
|
1970/71' |
77,0 |
44,4 |
24,0 |
23,0 |
167,4 |
|
1971/72» |
130,0 |
65,0 |
35,0 |
25,0 |
255,0 |
1 Beräknat
Utbyggnaden av daghetn och lekskolor ökar behovet av välutbildad personal. Förslag framläggs därför under åttonde huvudtiteln om en
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 43
ökad elevintagning vid förskoleseminarierna under nästa budgetår.
För att få fram ökade kunskaper om barnstugeverksamhetens betydelse i olika avseenden har fr. o. m. innevarande budgetår beräknats särskilda medel för bl. a. forsknings- och utvecklingsarbete på detta område. Även för nästa budgetår har beräknats medel för detta ändamål under anslaget A 3 Försöksverksamhet m. m.
Som tidigare nämnts har det inom ramen för hemhjälpsanslaget beräknats särskilda medel för försöksverksamhet i glesbygder även för nästa budgetår. Fr. o. m. innevarande budgetår har denna försöksverksamhet vidgats till att också omfatta bl. a. förskole- och fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Hittills har lämnats bidrag tUl bl. a. sju försöksprojekt avseende förskoleverksamhet i glesbygdsområden.
En genomgripande översyn av barnstugeverksamheten pågår inom 1968 års bamstugeutredning. Utredningen behandlar bl. a. målsättningen för den verksamhet som bedrivs i daghem och lekskolor samt frågan om utformningen av en förskoleverksamhet som på sikt kan omfatta alla barn under en tid närmast före inträdet i gmndskolan. Utredningen behandlar även de frågor som gäller fritidsverksamheten för skolbarn.
Barnstugeutredningen har även i uppdrag att utforma riktlinjer för utarbetande av kommunala barntillsynsplaner för utbyggnad av en barntillsyn som tillgodoser efterfrågan från föräldrar som förvärvsarbetar, studerar eller av annan anledning har behov av samhällsstöd i omsorgen om sina bam. Uppgiften för utredningen blir att finna en planeringsmetodik för utbyggnad av en barntiUsyn som tillgodoser efterfrågan och som genom utnyttjande av permanenta och tiUfälliga barnstugelokaler samt familjedaghem kan smidigt anpassas till förändringar i efterfrågan. Möjligheterna att genom omdisponering av befintliga lokaler ordna barntillsynen i äldre bostadsområden skaU särskilt uppmärksammas. Vidare skall utredningsarbetet inriktas på att finna lämpliga vägar att skapa garantier för att den fysiska planeringen utformas så att tiUfredsstäUande mark- och lokalutrymmen reserveras för bamaktiviteter och fritidsverksamhet för ungdomar och vuxna såväl i befintliga som i planerade bostadsområden. Utredningen skall även undersöka förutsätt-ningama för en lokalmässig samordning av bamstugor och lågstadieskolor.
Bamstugeutredningen väntas under detta år redovisa ett betänkande angående utformningen och omfattningen av bamstugeverksamheten för barn som är under skolåldern. Utredningen har för avsikt att inom kort presentera en promemoria om pedagogisk målsättning och program för förskolan.
I detta sammanhang bör också anmälas att en under år 1969 tillsatt arbetsgrupp har verkstäUt en utredning om lekmiljöns och lekmaterielets betydelse för bams utveckling. Det är avsikten att med anledning av arbetsgruppens förslag inom socialstyrelsens organisation inrätta ett sär-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 44
skilt statligt råd på lekmateriel- och lekmiljöområdet. Medel för detta ändamål har beräknats under anslaget E 1 Socialstyrelsen.
D 1. Bidrag till social hemhjälp
1969/70 Utgift 159 257 575 1970/71 Anslag 175 000 000 1971/72 Förslag 200000000
Från anslaget utgår statsbidrag till kostnadema för den sociala hemhjälpen. Statsbidrag utgår med 35 % av kommuns nettokostnader för hemvårdarinnor, hemsamariter och därmed jämförlig personal, som har till huvudsaklig uppgift att i enskUt hem hjälpa åldringar, handikappade och barnfamiljer. Samma bidrag utgår till kommuns kostnader för bidrag till enskild sammanslutning, som bedriver social hemhjälpsverksamhet. Statsbidraget utbetalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1971/72 avser aUtså bidrag tUl verksamheten under kalenderåret 1971.
Frän anslaget bekostas även viss försöksverksamhet avseende värd och service åt åldringar och handikappade samt aktiviteter för barn och ungdomar i glesbygder.
Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1964: 427) om statsbidrag till social hemhjälp och i brev den 6 maj 1970.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen räknar med en fortsatt ökning av hemhjälpsverksamheten under år 1971. Styrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 tiU 195 milj. kr., varav 10 milj. kr. för fortsatt försöksverksamhet i fråga om värd och service åt åldringar och handikappade samt aktiviteter för barn och ungdom i glesbygder.
Departementschefen
Jag har i inledningen till detta avsnitt redogjort för hur den sociala hemhjälpen byggts ut i snabb takt under de senaste åren. Ungefär 250 000 åldringar och handikappade samt 90 000 barnfamiljer kan beräknas ha fått hjälp av hemsamariter och hemvårdarinnor under år 1970.
Enligt bidragsreglerna kommer under budgetåret 1971/72 att betalas ut statsbidrag tUl kommunernas nettokostnader för hemhjälpsverksamheten under är 1971. Verksamheten väntas dä fortsätta att öka. Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet för statsbidrag till social hemhjälp till 190 milj. kr. under nästa budgetår.
Fr. o. m. budgetåret 1968/69 bekostas från detta anslag försöksverk-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 45
samhet med särskilda insatser för vård och service för åldringar och handikappade i glesbygd. Försöksverksamheten har för innevarande budgetår vidgats till att avse även andra befolkningsgrupper i glesbygder än åldringar och handikappade, varvid särskilt behovet av fritidsverksamhet för barn och ungdom skall beaktas. Den statsunderstödda försöksverksamheten pågår f. n. i ett 40-tal glesbygdskommuner och omfattar bl. a. uppsökande verksamhet, distribution av djupfryst färdiglagad mat, tvättservice, fotvård, snöröjning, särskilt utrastade servicebussar, kom-munikationsradioanläggning, lekskoleverksamhet m. m. I några kommunblock har inletts ett brett upplagt program för en samlad social service.
Erfarenheterna av den hittills bedrivna försöksverksamheten har varit goda. För fortsatt försöksverksamhet med vård och service i glesbygder beräknar jag 10 milj. kr. för nästa budgetår.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 200 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 000 kr.
D 2. Bidrag till anordnande av barnstugor
1969/70 Utgift 45 857 607 Reservation 4 382 944
1970/71 Anslag 40 000 000 1971/72 Förslag 65 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till anordnande av barnstugor. Statsbidrag utgår med högst 5 000 kr. per plats för nybyggnad, om- eUer tillbyggnad eller inköp av byggnad för barnstuga. Bidraget utgår till lokaler som anordnas så att de kan användas för bamtillsyn under hela dagen eller i varje fall minst fem timmar per bara och dag, dvs. till daghem, gemensam barnstugeavdelning och fritidshem. Förskott med 90 % av beviljat anordningsbidrag kan betalas ut när byggnadsarbetena påbörjats. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån rill barnstugor (ändrad senast 1970: 136).
Socialstyrelsen
Styrelsen har i sin anslagsframställning räknat med att ca 10 000 platser i dag- och fritidshem påbörjas under budgetåret 1970/71. Under budgetåret 1971/72 beräknas antalet påbörjade platser till ca 12 000. På grundval härav beräknar socialstyrelsen anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 tiU 60 mUj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 46
Föredraganden
Den pågående utbyggnaden av bamstugeverksamheten har redovisats i inledningen tiU detta avsnitt. På grandval av kommunernas utbyggnadsplaner räknar jag med att ca 25 000 nya platser kommer att påbörjas under innevarande och nästa budgetår. Med hänsyn till befintlig reservation och tUl utbetalningsbestämmelserna beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 tiU 65 milj. kr. Jämfört med innevarande budgetår iimebär det en ökning med 25 mUj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av barnstugor för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 65000000 kr.
D 3. Bidrag till driften av barnstugor
1969/70 Utgift 45 790 190 1970/71 Anslag 77 000 000 1971/72 Förslag 130 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag till driften av barnstugor. Fr. o. m. den 1 juli 1970 utgår driftbidraget med 2 800 kr. per plats och år för sådana avdelningar för barn under skolåldern, där minst två tredjedelar av antalet platser utnyttjas för barntillsyn minst fem timmar per bam och dag (daghem eller gemensam barnstugeavdelning). För tillsyn av bam i skolåldern utgår driftbidrag med 1 500 kr. per plats och år till bamstugeavdelning som hålls öppen under minst fem timmar per dag (fritidshem). Driftbidrag utgår i efterskott för budgetår. Förskott kan utgå med högst hälften av beräknat bidrag för budgetåret. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och län till barnstugor (ändrad senast 1970: 136). Ett särskilt bidrag tUl jordbruksdaghem utgår med högst 60 % av driftkostnaderna.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreslår liksom år 1969 att statsbidragsreglerna ändras så att driftbidrag utgår per avdelning i stället för per plats. Styrelsen framhåller att kostnaderna är ungefär desamma för samtiiga avdelningar. Det fastställda platsantalet i späd- och småbarnsavdelningar är emellertid mindre än i avdelningar för äldre barn, vUket medför att kommunernas kostnader per plats blir högre i späd- och småbarnsavdelningarna. Bidrag föreslås utgå med 42 000 kr. per avdelning i daghem och med 22 500 kr. i fritidshem.
Styrelsen föreslår även att statsbidrag, efter särskild prövning, skall kutma utgå till glesbygdskommuners extrakostnader för skjutsar i samband med lekskoleverksamhet.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 47
Med de av styrelsen föreslagna bidragsreglerna beräknas anslagsbehovet för utbetalningar under budgetåret 1971/72 till 136 milj. kr. Vid nuvarande bidragsregler beräknar styrelsen anslagsbehovet för nästa budgetår till 127 milj. kr.
Föredraganden
Statens bidrag till driften av barnstugor höjdes kraftigt fr. o. m. den 1 juU 1970. Genom denna bidragshöjning har kommunernas strävan alt bygga ut den institutionella barntillsynen väsentiigt underlättats. Effekten av den genomförda bidragshöjningen har redan kunnat utläsas. Enligt kommunernas egna planer, redovisade i september 1970, beräknas som jag tidigare nämnt ca 25 000 nya platser i dag- och fritidshem komma att påbörjas under innevarande och nästa budgetår.
Nu gäUande statsbidragsbestämmelser fastställdes för mindre än ett år sedan efter godkännande av 1970 års riksdag (prop. 1970: 1, bil. 7, s. 42, SU 5, rskr 5). Jag är inte beredd att tillstyrka socialstyrelsens förslag till ändring av bidragsbestämmelserna bl. a. med hänsyn till barnstugeutredningens pågående arbete beträffande barnstugeverksamhetens framtida organisation m. m.
Från anslaget D 1. Bidrag till social hemhjälp utgår bidrag till försöksverksamhet med bl. a. fritidsverksamhet för barn och ungdomar i glesbygder. Medel har hittills anvisats för sju försöksprojekt med lekskoleverksamhet i glesbygdsområden. Den av socialstyrelsen aktualiserade frågan om bidrag tiU lekskolebarnens resor får prövas inom ramen för denna försöksverksamhet.
Med beaktande av utbetalningsbestämmelsema för driftbidragen till barnstugor beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 130 milj. kr. I förhållande till innevarande budgetår innebär det en ökning med 53 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till driften av barnstugor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 000 kr.
D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem
1969/70 Utgift 6 653 537
1970/71 Anslag 23 000 000 1971/72 Förslag 25 000 000
Från anslaget utgår statsbidrag tUl kostnader för kommunala familjedaghem. Bidrag utgår med 35 % av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner (exkl. omkostnadsersättning) åt dagbarnvårdare efter avdrag för influtna föräldraavgifter. Rätt till statsbidrag inträder.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 48
när kommunens organiserade barntillsyn — genom både barnstugor och familjedaghem — nått en viss omfattning uttryckt i platser per antal invånare i kommunen. För det första 10 000-talet invånare krävs minst en plats per 200 invånare och för invånarantal över 10 000 minst en plats per 100 invånare. Bidrag utgår för de familjedaghemsplatser, som överstiger en på sådant sätt beräknad gräns. För kommuner med över 10 000 invånare gäller dessutom, att antalet familjedaghemsplatser vid beräkningen av statsbidraget inte får överstiga antalet statsbidragsberättigande barnstugeplatser. Statsbidrag utgår i efterskott för kalenderår. Bidragsbestämmelserna, som återfinns i kungörelsen (1968:236) om statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet, trädde i kraft den 1 januari 1969.
Socialstyrelsen
I avvaktan på närmare erfarenheter av verksamheten föreslår socialstyrelsen att anslaget förs upp med oförändrat 23 milj. kr.
Föredraganden
Statsbidrag till kommunala familjedaghem utgår fr. o. m. den 1 januari 1969. Eftersom bidraget betalas ut för kalenderår i efterskott finns ännu endast ringa erfarenhet av kostnaderna för denna bidrags-givning. Med hänsyn till de uppgifter om utbyggnaden av familjedaghemsverksamheten som socialstyrelsen insamlat under hösten 1970 och som redovisats i inledningen till detta avsnitt, kan anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknas tUl 25 milj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala famUjedaghem för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.
D 5. Bidrag till ferievistelse för barn
1969/70 Utgift 3 813 630
1970/71 Anslag 4 000 000 1971/72 Förslag 4 000 000
Statsbidrag utgår till kommun med 100 kr. för varje barn under 15 år, som av kommun eller genom kommuns förmedling under året be-retts vistelse på barnkoloni eller i feriehem. För barn, som är handikappat eller sjukt, utgör bidraget 200 kr. Bidraget utgår för kalenderår i efterskott. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967: 473) om statsbidrag till ferievistelse för barn.
prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 49
Socialstyrelsen
Under år 1969 omfattade den statsbidragsberättigade ferieverksamheten drygt 37 000 barn, varav ca 20 000 vistades på barnkoloni och ca 17 000 vistades i feriehem. Utvecklingen sedan år 1964 visar en kraftig minskning av koloniverksamheten medan antalet barn som vistas i feriehem ökat något.
Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1969/70 föreslår socialstyrelsen att anslaget förs upp med oförändrat belopp, 4 milj. kr.
Föredraganden
Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ferievistelse för barn för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
D 6. Bidrag till semesterhem m. m.
-1969/70 Utgift 1 534 734
.1970/71 Anslag 1 800 000
1971/72 Förslag 1 800 000
Statsbidrag till driften av semesterhem utgår till semesterhemsan-ordnare med 4 kr. per dag och plats som utnyttjas av personer, som med hänsyn till sina sociala och ekonomiska förhållanden anses behöva hjälp för att få tUlfälle till vila och rekreation. Statsbidrag betalas ut av socialstyrelsen i efterskott för kalenderår. Förskott kan utgå med högst tre fjärdedelar av det beräknade bidragsbeloppet för kalenderår. Statsbidrag utgår även för resor till semesterhem eller resor i samband med annan form av semestervistelse. Socialstyrelsen fördelar därvid för detta ändamål avsedda medel mellan semesterhemsnämnderna i landstingsområdena, varefter det ankommer på dessa nämnder att bevilja och betala ut resebidragen. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1967: 472) om statsbidrag till driften av semesterhem m. m.
Socialstyrelsen
Ar 1969 utgick statsbidrag för 11 564 gäster vid semesterhem jämfört med ca 14 000 gäster år 1964. Statsbidrag utgick för drygt 10 000 semesterresor år 1969 jämfört med drygt 13 000 år 1964.
Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1969/70 föreslår socialstyrelsen att anslaget förs upp med oförändrat belopp, 1,8 milj. kr. varav 1,1 milj. kr. skall utgöra bidrag för resor.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 50
Föredraganden
Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att till Bidrag till semesterhem m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 51
E MYNDIGHETER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALVÅRD M.M.
Den sjukvårdspolitiska målsättningen har under de senaste åren i allt högre grad inriktats på att få till stånd en förändrad struktur på den svenska sjukvården. Detta har framstått som alltmera nödvändigt inte minst på grand av sjukvårdens kostnadsutveckling. Den mindre kostnadskrävande sjukvården vid läkarstationer och vårdcentraler utanför sjukhusen har därvid ställts i förgrunden på ett helt annat sätt än tidigare. Olika åtgärder har vidtagits för att i första hand ställa de nya sjukvårdsresurserna till förfogande för den av samhället bedrivna öppna decentraliserade sjukvården. Detta har skett bl. a. genom sjukronorsreformen, genom ett nytt system för läkamtbUdningen och läkartjänsternas fördelning och genom ändringar i sjukvårdslagstiftningen. Parallellt härmed har genomförts en kraftig utbyggnad av hemhjälpen för de äldre. Såväl vid fördelningen av läkare som vid fördelningen av det tillgängliga investeringsutrymmet har den öppna sjukvården prioriterats tillsammans med långtidssjukvården, psykiatrin och läkamtbildningen. Omkring två tredjedelar av sjukvårdsinvesteringarna i år omfattar dessa områden av sjukvården. Det ligger i sakens natur att denna inriktning av resursfördelningen för sjukvården har tvingat fram en efter hand större återhållsamhet beträffande den i regel redan väl utbyggda slutna sjukhusvården.
Ett fortsatt genomförande av denna sjukvårdspolitiska målsättning ställer allt större krav på en effektiv planering och rationalisering av sjukvården.
Socialstyrelsen har både på uppdrag av Kungl. Maj:t och genom egna initiativ genomfört en rad betydelsefulla utredningar i detta avseende. För att få ett så säkert underlag som möjligt i fråga om vårdplatser och öppen vård, tillgång och behov på personalsidan, investeringar, kostnadsutveckling osv. har socialstyrelsen hittills genomfört två undersökningar, RUPRO 67 och RUPRO 69. Den senaste undersöknmgen avser perioden 1968—1975. För att få ett motsvarande statistikunderlag även på socialvårdens område har socialstyrelsen i anslutning till 1970 års långtidsutredning också genomfört en inventering av kommunernas planer för socialvården under perioden 1968—1975.
I syfte att finna lösningar som höjer effektiviteten och utnyttjandegraden av vårdplatserna inom akutsjukvården gör socialstyrelsen också en kontinuerlig uppföljning av patientgenomströmningen i sluten vård
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 52
och en fortiöpande registrering av den aktuella vårdplats- och planeringssituationen. Sammantagna ger dessa rapporter uppgifter om belastningen på enskilda kliniker och sjukhus inom sluten vård, som kan vara till hjälp bl. a. för att bedöma fördelningen av nya läkartjänster.
Med hänsyn till sjukvårdens kostnadsutveckling framstår det som angeläget att nu söka vidareutveckla dessa ohka planeringsinstmment inom sjukvården tiU ett organiserat system med sjukvårdsplaner. Avsikten är att denna fråga inom kort skall tas upp till behandling i socialdepartementets sjukvårdsdelegation.
I samband här.med vill jag även erinra om att en sakkunnig har tillkallats med uppdrag att verkställa utredning av vissa frågor rörande sjukvårdskostnaderna. Utredningen innefattar dels en samhällsekonomisk analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling, dels en teknisk undersökning rörande verkningar individuellt och kollektivt av nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering.
Beträffande övriga frågor under detta avsnitt vill jag erinra om att den vid förra årets riksdag (prop. 1970: 74, SU 98 och 2LU: 37, rskr 223 och 234) beslutade omorganisationen av apoteksväsendet har genomförts den 1 januari i år. Apoteksbolaget bildades i augusti 1970, och genom beslut den 18 september 1970 har Kungl. Maj:t uppdragit åt bolaget att med ensamrätt driva detaljhandel med läkemedel. Genom ett samtidigt upprättat avtal mellan staten och apoteksbolaget har bolagets uppgifter att svara för upphandling och distribution av läkemedel närmare reglerats. Från den 1 januari i år har i enlighet med samma riksdagsbeslut också genomförts en omorganisation och förstärkning av den statliga läkemedelskontrollen, som därvid har sammanförts till en läkemedelsavdelning inom socialstyrelsen.
Centrala och regionala myndigheter m.m.
E 1. Socialstyrelsen
1969/70 Utgift 32 741 895 1970/71 Anslag 34 200 000 1971/72 Förslag 35645000
Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvården, hälso- och sjukvården samt läkemedelsförsöijningen. Styrelsen utgörs av generaldirektören och åtta särskilt förordnade ledamöter. Inom verket finns sex avdelningar, en för hälsovård, social barna- och ungdomsvård m. m., en för akutsjukvård, nykterhetsvård m. m., en för långtidsvård, åldringsvård m. m., en planerings- och beredskapsavdel-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
53
ning, en administrativ avdelning samt en läkemedelsavdelning.' Avdelningarna är i sin tur uppdelade på totalt 22 byråer.
1970/71= Beräknad ändring 1971/72
Social- Departements
styrelsen chefen
|
223 226 |
-t- -i- |
26% 24 V2 |
+ + |
3>/2 2 |
|
449 |
+ |
51 |
+ |
5!4 |
|
21 586 000 61000 706 000 (25 000) |
+ 3 -i- ( + |
228 000 30 000 369 000 10 000) |
+ + ( + |
396 000 87 000 2 000) |
|
75 000 2 853 000 |
+ -i- |
22 000 419 000 |
+ + |
20 000 189 000 |
|
- 18 000 -I- 18 000 1 486 000 -I- 883 000 |
|
- 29 000 -I- 29 000 7 669 000 -1-2 345 000 |
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag'
Utgifter Avlöningar Sjukvård Reseersättningar
Därav utrikes resor Traktamenten åt vissa befattningshavare inom socialstyrelsen Lokalkostnader Expenser
a) expenser för eget behov varav för representation högst 5 000 och för kursavgifter 3 000
b) kostnader för flyttning av verket
c) expenser för annat än eget behov
Databearbetning Informationsverksamhet Undersöknings- och informationsverksamhet rörande lekmateriel m. m. Reglering av trafikskador Anlagsprövning av värdpersonal
Kurser för ledamöter i lokala företagsnämnder Lönekostnadspålägg
Summa utgifter
Inkomster
Försäljning av publikationer
Nettoutgift
1 274 000
178 000
896 000
1 296 000
200 000 20 000
100 000
18 000 4 498 000
33 761 000
400 000 33 361 000
-f- 340 000
+ 115 000
+ 142 000
+ 111 000
+ 957 000
|
-7 698 000 |
+ 400 000
+ 66 000
+ 115 000
+ 100 000
+ 100 000
+ 200 000
+ 200 000
-2 374 000
'■ Kostnaderna för denna avdelning, som tillkom den 1 januari 1971, bestrids från anslaget Statlig läkemedelskontroll.
= Exkl. läkemedelsavdelningen.
' Exkl. läkemedelsbyrån, som fr. o. m. den 1 januari 1971 ingår i läkemedelsavdelningen.
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 686 000 kr.
2. Omfattningen av hälsovårdsbyråns arbetsuppgifter gör det nödvän-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 54
digt att tUl byrån knyta ytterligare en kvalificerad läkare med heltidstjänstgöring. Samtidigt kan en tjänst som deltidsföredragande dras in. (-t-76 000 kr.)
För bedömning av forskning inom samhällsplanering, för sociala nutritionsfrågor och för övriga ökande arbetsuppgifter inom hälsovårdsbyrån behövs en avdelningsdirektör, en byrådirektör, en amanuens samt ett kvalificerat biträde. (-1-268 000 kr.)
3. För att utveckla vårdmetoder för icke institutionsbunden vård och för barnhemsvård krävs en tjänst som psykolog och för bamstugeverksamheten erfordras särskilda konsulenter. (-f305 000 kr.)
4. På grund av den snabba utvecklingen inom tandvårdsområdet är det nödvändigt med en förstärkning av tandläkarpersonalen med en heltidstjänst som föredragande. I stället kan en tjänst som deltidsföredragande dras in. (-f 76 000 kr.)
5. Ett kvalificerat biträde behövs som sekreterare åt byråchefen på medicinalbyrån.
Vidare kräver genomförandet av framlagda förslag till vissa ändringar i sjukvårdslagstiftningen samt handläggningen av ärenden rörande sjuksköterskors och annan sjukvårdspersonals tjänstgöring i sluten kroppssjukvård en byrådirektör, en assistent, en kontorsskrivare och en halvtidstjänst som sjuksköterska. Utökningen i övrigt av byråns arbetsuppgifter fordrar en förstärkning med en amanuens. (-f312 000 kr.)
6. Byrån för psykiatrisk sjukvård har
behov av ytterligare en byrå
direktör och ett biträde. (-1-109 000 kr.)
7. Inom avdelningen för långtidsvård bedrivs ett betydande utrednings- och planeringsarbete. För detta arbete och för att täcka behovet av ökad administrativ hjälp för byråns uppgifter i övrigt behövs en förstärkning med två byrådirektörer. Vidare behövs ytterligare en assistent (arbetsterapevt) med halvtidstjänstgöring för hjälpmedelsärenden m. m. (-1-186 000 kr.)
8. På socialvårdsbyrån föreligger behov av en byrådirektör för bearbetning av material inom byråns område samt för utarbetande av råd och anvisningar, en byrådirektör för glesbygdsverksamheten, ett kvalificerat biträde för utskrift av utländsk text samt en assistent (arbetsterapevt) med halvtidstjänstgöring med uppgift att sprida kunskap om tekniska hjälpmedel till institutionsbunden och öppen åldringsvård m. m. Härutöver erfordras ett biträde för skrivgöromål. (-t-251 000 kr.)
9. För styrelsens omfattande utbildnings- och kursverksamhet behövs ett kurssekretariat med en förste byråsekreterare och en assistent. För det ökade antalet ärenden rörande utländska sjuksköterskor och medi-cinsk-tekniska assistenter m. fl. erfordras en förstärkning med en assistent. Vidare behövs ytterligare två biträden för skriv- och expeditionsarbete, (-t-212 000 kr.)
10. Styrelsens juridiska verksamhet behöver omorganiseras. Styrelsen
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 55
föreslår, att en särskild enhet skapas för ändamålet direkt under verksledningen. För den samlade ledningen bör inrättas en tjänst som chefsjurist. Verksamheten bör delas upp på två byråer, en lagbyrå och en byrå för ansvarsärenden, vilket medför behov av ytterligare en byråchefstjänst. Däremot kan nu anvisade särskilda medel för sex månaders dubblering av byråchefstjänsten utgå.
På gmnd av den stora ansväUning som ägt rum av lagbyråns arbetsuppgifter behöver byrån ytterligare en avdelningsdirektör och för att närmast under byråchefen svara för verkstäUigheten av ansvarsnämndens ärenden föreslås en byrådirektör. Dessutom erfordras en assistent för vissa uppgifter beträffande diarieföring, remissförfarande och komplettering samt besvarande av telefonförfrågningar. (-1-411 000 kr.)
11. För att biträda verksledningen med större organisations- och rationaliseringsfrågor erfordras en särskild enhet som tills vidare bör bestå av en avdelningsdirektör och ett kvalificerat biträde. Vidare bör byrån för kansli- och personalärenden förstärkas med en byrådirektör och en förste byråsekreterare. (-1-269 000 kr.)
12. Byrån behöver också en kontorsskrivare för central avlöningsuträkning för ytterUgare personal vid styrelsens underförvaltningar samt en assistent för meritvärderingar. Vidare behöver byrån en kontorsskrivare för arbetet med klassificering av tjänster och biträde med intemut-bildning samt — på grand av den stora spridningen av styrelsens lokaler — medel för ytterligare tre expeditionsvakter. (-1-220 000 kr.)
13. Styrelsens ständigt ökande verksamhet medför behov av en heltidsanställd bibliotekarie, varjämte verksledningen behöver ett kvalificerat biträde för kontorsgöromål. (-1-84 000 kr.)
14. Enligt riksrevisionsverkets förslag skaU socialstyrelsen övergå till ett kostnadsbokföringssystem på data. För genomförandet av detta system erfordras medel under budgetåret 1971/72. (-1-350 000 kr.)
15. För ärenden rörande nykterhetsvårdens institutioner, främst inackorderingshem, behövs en förstärkning av sektionen för ekonomisk förvaltning med en förste byråsekreterare. (-1-62 000 kr.)
16. Det är önskvärt att två assistenter (därav en med halvtidstjänstgöring) som nu avlönas från anslaget Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. organisatoriskt förs över till socialstyrelsen. (-1-69 000 kr.)
17. För administrativa och kamerala frågor erfordras en avdelningsdirektör på byrån för information och internationellt samarbete. För utgivning av styrelsens tidskrifter och publikationsserier behöver denna byrå också förstärkas med en byrådirektör, en förste byråsekreterare och en kontorsskrivare. Dessutom behövs en byrådirektör för information om pågående aktiviteter, konferenser på länsplanet m. m. Vidare begärs en kontorsskrivare och två biträden för utställningsverksamhet, konferensverksamhet samt massmediainformation m. m. (-f447 000 kr.)
18. För utredningsarbete m. m. för gemensamma kontorsdriftsfunk-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 56
tioner inom nybyggnaden i kvarteret Garnisonen erfordras särskilda medel, (-f-25 000 kr.)
19. På grand av nya normer för ersättningar tUl specialföredragande läkare m. fl. erfordras en ökad medelsanvisning för ändamålet, (-hl 11 000 kr.)
20. För utvärdering av försöksverksamheten med socialvårdskonsulenter måste anlitas särskild personal. En uppräkning av posten till sakkunniga för tillfälliga utredningsuppdrag m. m. är därför erforderlig, (-f 62 000 kr.)
Departementschefen
Den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten är föremål för en genomgripande omorganisation. Den innebär för socialstyrelsens del att det vid styrelsen fr. o. m. den 1 juli 1972 skall finnas en redovisningscentral med uppgift att svara för redovisningen vid styrelsen och dess underförvaltningar samt vissa andra myndigheter. För erforderligt förberedelsearbete för det nya kostnadsbokföringssystemet beräknar jag medel för följande tjänster, nämligen en byrådirektör, en byråsekreterarc, en assistent och ett biträde (14).
Vidare beräknar jag medel för två assistenter, varav en med halvtidstjänstgöring, för vilka medel tidigare beräknats under anslaget Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. (16).
Socialstyrelsen har under senare år beviljats medel för att under viss tid av året ha en socialkurator anställd i Istanbul. Kuratorns uppgift har varit att ge kurativt bistånd till svenska ungdomar som kommit dit och som riskerat att råka i svårigheter på grund av innehav eller missbruk av narkotika. Enligt socialstyrelsen bör denna försöksverksamhet utvidgas att vid behov omfatta även andra orter. Jag delar socialstyrelsens uppfattning och beräknar 100 000 kr. för ändamålet under detta anslag.
Jag beräknar för nästa budgetår vidare 150 000 kr. för att styrelsen skall ha möjlighet att anlita särskild expertis för ett påbörjat utvecklingsarbete rörande sociala miljöfrågor. För innevarande budgetår har 200 000 kr. anvisats för ett särskilt organ inom socialstyrelsens organisation för undersökningar och information på lekmateriel- och lekmiljöområdet. Jag beräknar nu 400 000 kr. för dess verksamhet under nästa budgetår. Slutligen beräknar jag 45 000 kr. för viss förstärkning av den socialpsykiatriska nämnden m. m. samt 80 000 kr. för förstärkning av den personal som behövs för handläggning av vissa bidragsärenden.
De totala kostnadsökningarna under anslaget för nästa budgetår beräknar jag till 2 345 000 kr. Samtidigt bör från anslaget avräknas 900 000 kr., som utgör kostnaderna för den personal vid styrelsens !ä-kemedelsbyrå, som fr. o. m. den I januari 1971 ingår i läkemedelsavdelningen och vars kostnader bestrids från anslaget E 16 Statlig läkemedels-
Prop. 1971: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet
57
kontroll. Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget till socialstyrelsen för nästa budgetår tUl 35 645 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Socialstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 35 645 000 kr.
E 2. Giftnämnden
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
676 974 1 212 000 1 358 000
Giftnämnden ar giftmyndighet enligt giftförordningen (1962:702) och registreringsmyndighet enligt bekämpningsmedelsförordningen (1962: 703). Det åligger nämnden särskilt att följa utvecklingen i frågor om hälsofarliga varor och bekämpningsmedel samt att ha tUlsyn över efterlevnaden av vissa författningsbestämmelser på onirådet. Giftnämnden består av ordförande och tio andra ledamöter utsedda av Kungl; Maj:t.
|
|
1970/71 |
. Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Giftnämnden |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
8 |
— |
— |
|
Övrig personal |
4 |
+ ■ 2 |
' — |
|
|
12 |
+ 2 |
■; -._'■ |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
675 000 |
-h 23 5 000 |
+ 83 000 |
|
Sjukvård |
4 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
21 000 |
+ 6 000 |
+ 3000 |
|
Därav nordiska resor |
(3 000) |
(+ 1000) |
(+ 1 000) |
|
Lokalkostnader |
42 000 |
— 2 000 |
— 2 000 |
|
Expenser |
64 000 |
+ 15 000 |
+ 8 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(36 000) |
(— 2 000) |
(— 2 000) |
|
Utrednings- och informations- |
|
|
|
|
verksamhet rörande oskad- |
|
|
|
|
liggörande av giftrester |
250 000 |
+ 25 000 |
+ 10 000 |
|
Undersökningar av hälsofarliga |
|
|
|
|
varor |
— |
+ 15 000 |
+ 15 000 |
|
Särskilda undersökningar |
1000 |
+ 9 000 |
+ 9000 |
|
Lönekostnadspålägg |
156 000 |
+ 64 000 |
+ 29 000 |
|
Summa utgifter |
1213 000 |
+ 367 000 |
+ 155 000 |
|
Inkomster |
|
|
|
|
Ersättning för särskilda |
|
|
|
|
undersökningar |
1000 |
+ 9 000 |
+ 9 000 |
|
Nettoutgift |
1 212 000 |
+ 358 000 |
+ 146 000 |
Prop. 1971: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet 58
Giftnämnden
1. Löne- och prisomräkning 138 000 kr., inkl. medel för en av Kungl. Maj:t år 1970 inrättad extra tjänst som byråchef.
2. En arvodestjänst som sekreterare föreslås omvandlad till en fast tjänst som byrådirektör. Vidare bör nämnden förstärkas med en kanslist och ett kontorsbiträde. (+79 000 kr.)
3. Posten ersättningar åt experter behöver öka för att möjUggöra en utredning om ett datainformationssystem för bekämpningsmedlens giftighet m. m. samt för nya toxikologiska och andra utredningar som kan väntas bli initierade genom inspektöremas verksamhet. (+117 000 kr.)
4. De två inspektörstjänster som nämnden förfogar över fr. o. m. innevarande budgetår torde i hög grad öka möjligheterna till provtagning för kontroll av andra varor än bekämpningsmedel. För att täcka kostnaderna i samband med undersökningar av hälsofarliga varor föreslås ett särskilt belopp. (-1-15 000 kr.)
Departementschefen
Vid giftnämnden finns tre sekreterartjänster varav en är arvodestjänst. Denna tjänst bör bytas ut mot en fast tjänst som byrådirektör i Ae 28. Är 1970 medgav Kungl. Majrt att det hos giftnämnden fick finnas inrättad en tjänst som byråchef i Cg 1. Även denna tjänst bör extraordinarie-sättas. I övrigt beräknar jag bl. a. för en ny anslagspost 15 000 kr. för undersökningar av hälsofarliga varor. Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kimgl. Maj:t att inrätta en tjänst vid giftnämnden som byråchef i Ce 1;
2) till Giftnämnden för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 358 000 kr.
E 3. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
|
1969/70 Utgift |
194 908 |
|
1970/71 Anslag |
238 000 |
|
1971/72 Förslag |
282 000 |
Nämnden för sjukvärds- och socialvårdsbyggnader har huvudsakligen till uppgift att pröva byggnadsritningar för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) lämnar därvid biträde med den byggnadstekniska granskningen m. m. Nämndens verkställande ledamot och direktör är samtidigt chef för Spri:s byggnadsavdelning.
Prop. 1971: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet
59
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Nämnden |
Departementschefen |
|
Personal Handläggande personal Övrig personal |
2 1 |
+ 1 |
+ 1 |
|
|
3 |
+ 1 |
+ 1 |
|
Anslag Avlöningar m. m. Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
170 000 5 000 18 000 9 000 36 000 |
+ 40 000 + 5 000 (+ 3 000) + 11 000 |
+ 34 000 + 3 000 (+1000) + 7 000 |
|
|
238 000 |
+ 56 000 |
+44 000 |
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader
Utöver de arbetsuppgifter, som vid nämndens inrättande avsågs ankomma på tjänsten som förste byråsekreterare och vilka i betydande grad ökat sedan dess — sekreterarskapet hos nämnden, det löpande kansliarbetet och handhavande av nämndens arkiv — har tjänsten kommit att påläggas ytterligare och än mera kvalificerade uppgifter.
Med hänsyn härtill bör tjänsten som förste byråsekreterare i A 23 ändras tUl tjänst som byrådirektör. (-1-13 300 kr.)
För det ökade expeditionsarbetet krävs nyanställning av ett kvalificerat biträde. (+26 448 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 282 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare ett kvalifl-cerat biträde. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 282 000 kr.
E 4. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
6 050 000 6 400 000 6 400 000
Från anslaget utgår bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Institutet har till uppgift att
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 60
främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvudmän för institutet är staten och en särskild stiftelse, i vUken tills vidare som medlemmar ingår Svenska landstingsförbundet samt Stockholm, Göteborg och Malmö (prop. 1967: 68, SU 105, rskr 251).
Departementschefen
Enligt gällande avtal beträffande Spri skall staten under avtalsperioden 1968—1971 bidra tUl kostnaderna med 6 milj. kr. per år. Bidraget är indexreglerat fr. o. m. år 1969 enligt samma metod som statsbidraget till driften av kliniker för psykiskt sjuka. Bidraget skall utbetalas kvartalsvis i förskott. Jag beräknar för nästa budgetår anslagsbehovet till 6,4 milj. kr. Enligt överenskommelse mellan staten och stiftelsen har tiden för uppsägning av avtalet flyttats fram tUl den 1 juli 1971. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 400 000 kr.
E 5. Länsläkarväsendet m. m.
1969/70 Utgift 5 878 470
1970/71 Anslag 6 992 000 1971/72 Förslag 7 655 000
Länsläkarorganisationen har till huvudsaklig uppgift att som rådgivande och inspekterande organ medverka i den allmänna hälsovårdens främjande. Vidare skall organisationen följa planeringen av den allmänna sjukvården och ha uppsikt över den öppna sjukvården samt öva tillsyn över vissa inrättningar och ha inseende över personer, som yrkesmässigt utövar hälso- och sjukvårdande verksamhet. I organisationen ingår länsläkare, biträdande länsläkare och länshälsovårdskonsu-lenter. Under anslaget beräknas vidare medel för fem i statens tjänst kvarstående provinsialläkare.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
61
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Social- Departements
styrelsen chefen
Personal
Provinsialläkare
Länsläkare
Bitr. länsläkare
Länshälsovårdskonsulenter
Länssjuksköterskor
Anslag
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser
Lönekostnadspålägg Apparat- och instrumentutrustning
Ersättning för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen
5 25
|
15 |
+ 5 |
_ |
|
23 |
+ 5 |
— |
|
— |
+ 3 |
— |
|
68 |
+ 13 |
— |
|
4 947 000 |
+ 1 226 000 |
+ 476 000 |
|
12 000 |
+ 7 000 |
— |
|
545 000 |
+ 104 000 |
+ 19 000 |
|
290 000 |
—. |
— |
|
1000 |
— |
— |
|
1 144 000 |
+ 347 000 |
+ 168 000 |
48 000
5 000 6 992 000
|
+ 663 000 |
+ 1684 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 594 000 kr.
2. Länsläkarorganisationen har sedan den inrättades år 1962 tillförts talrika nya arbetsuppgifter. Organisationen har så småningom fått ett aUtmer vidgat arbetsfält, särskUt inom förebyggande hälsovård, samhällshygien, socialmedicin och miljövård.
Genom den integration, som skett meUan hälsovård och sjukvård samt socialvård har länsläkarorganisationens insatser aUtmer blivit en naturlig del av samhällets verksamhet i stort. Organisationens medverkan är betydelsefull för socialstyrelsen i dess strävan att skapa en för människan god fysisk, psykisk och social miljö.
Med hänsyn härtill behövs under nästa budgetår en förstärkning med fem biträdande länsläkare (-1-514 000 kr.).
3. Fem ytterligare tjänster för länshälsovårdskonsulenter föreslås (+355 000 kr.).
4. Tre tjänster bör inrättas för länssjuksköterskor med huvudsaklig uppgift att biträda länsläkama i deras inspektionsverksamhet (+213 000 kr.).
Vidare föreslås indragning av vissa arvoden till fyra förste provinsialläkare.
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 655 000 kr. Däri ingår ökade lönekostnader för de i statens tjänst
Prop. 1971: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet
62
kvarstående provinsialläkarna. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Länsläkarväsendet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 655 000 kr.
E 6. Statens socialvårdskonsulenter
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
I 432 991 1 880 000 1 985 000
Socialvårdskonsulenterna, som är underställda socialstyrelsen, är 17 till antalet med var sitt distrikt. Sex distrikt omfattar två län, övriga ett län. I konsulenternas arbetsuppgifter ingår bl. a. att biträda länsstyrelserna i frågor om socialhjälp och bamavård samt socialstyrelsen med viss tillsynsverksamhet. Vidare skall de bistå socialnämnderna m. fl. med råd och upplysningar.
I sju län bedrivs försöksverksamhet med samordning av bl. a. socialvårdskonsulenternas, länsnykterhetsnämndernas och bamavårdskonsulen-ternas verksamhet. Bestämmelser härom återfinns i brev den 28 november 1969 om försöksverksamhet vid vissa socialvårdskonsulentdistrikt samt i kungörelsen (1969:821) med anledning av sådan försöksverksamhet.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Socialstyrelsen |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Konsulenter Biträden |
17 8 |
+ 6 + 6 |
___________ |
|
|
25 |
+ 12 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård ReseersäUningar Lokalkostnader Expenser Lönekostnadspålägg |
1 273 000 3 000 169 000 63 000 79 000 293 000 |
+ 632 000 + 1000 + 23 000 + 42 000 + 41 000 + 165 000 |
+ 57 000 + 5 000 + 15 000 + 2 000 + 26 000 |
|
|
1 880 000 |
+ 904 000 |
+ 105 000 |
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. -f37 000 kr.
2. För förstärkning av skrivpersonalen hos konsulenterna erfordras ytteriigare medel. (+78 000 kr.)
3. Som förstärkning av konsulentorganisationen och för utvidgning av beslutad försöksverksamhet behövs ytterligare sex socialvårdskonsu-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
63
lenter samt sex kontorsbiträden. (+770 000 kr.) Styrelsen har funnit det mest angeläget med en uppdelning av de två distrikt som omfattar Kopparbergs och Gävleborgs län resp. Jämtlands och Västernorrlands län.
Departementschefen
För förstärkning av skrivpersonalen hos konsulenterna beräknar jag 58 000 kr.
Med hänvisning tUl sammanställningen hemstäUer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens socialvårdskonsulenter för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 985 000 kr.
E 7. Länsnykterhetsnämnderna
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
4 668 616
5 420 000
5 535 000
Länsnykterhetsnämnderaa har i likhet med de kommunala nykterhetsnämnderna till uppgift att övervaka nykterhetstUlståndet och vidta åtgärder för dess förbättrande. Länsnykterhetsnämnderna verkar för en enhetlig tillämpning av bestämmelserna på området och skall i övrigt vägleda och bistå de kommunala nämnderna.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Social- |
Departements- |
|
|
|
styrelsen |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Konsulenter och assistenter |
49 |
— |
— |
|
Övrig personal |
44 |
— |
— |
|
|
93 |
— |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
3 676 000 |
+ 43 000 |
+ 1000 |
|
Sjukvård ni. m. |
9 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
364 000 |
+ 11000 |
+ 11 000 |
|
Lokalkostnader |
323 000 |
+ 25 000 |
+ 20 000 |
|
Expenser |
248 000 |
+ 20 000 |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
800 000 |
+ 93 000 |
+ 83 000 |
|
|
5 420 000 |
+ 192 000 |
+ 115 000 |
Socialstyrelsen Löne- och prisomräkning m. m. +155 000 kr.
Departementschefen
lag vill i detta sammanhang nämna att chefen för civildepartementet senare denna dag kommer att föreslå att länsnykterhetsnämnden i Gotlands län upphör vid utgången av juni 1971.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
64
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Länsnykterhetsnämnderna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 535 0(X) kr.
Vissa laboratorier m. m.
E 8. Statens strålskyddsinstitut
1969/70 Utgift 4 020 416
1970/71 Anslag 4 553 000
1971/72 Förslag 4 711000
Statens strålskyddsinstitut är strålskyddsmyndighet enligt strålskyddslagen (1958: 110). Institutet har vidare till uppgift att vara centralt samordnande organ för olika strålskyddsintressen i riket samt att stå tUl förfogande för arbeten inom sjukvård, undervisning och forskning vid karolinska sjukhuset.
Institutet är organiserat på fyra avdelningar. Dessa är röntgenkontroll-avdelningen, kärnfysikaliska avdelningen, avdelnmgen för strålskyddsmedicin samt avdelningen för klinisk radiofysik. Vidare finns inom institutet speciallaboratorier för radioaktivitetsmätningar och en administrativ sektion.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Strålskydds- |
Departements- |
|
|
|
institutet |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
20 |
+ 4 |
—. |
|
Övrig personal |
54 |
+ 10 |
+ 1 |
|
|
74 |
+ 14 |
+ 1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
3 203 000 |
+ 579 000 |
+ 30 000 |
|
Sjukvård |
5 000 |
— |
+ 1000 |
|
Reseersättningar |
130 000 |
+ 7 000 |
+ 7 000 |
|
Därav utrikes resor |
(17 000) |
(+ 3 000) |
(-) |
|
Lokalkostnader |
309 000 |
+ 14 000 |
+ 8 000 |
|
Expenser |
101 000 |
+ 19 000 |
+ 4 000 |
|
Kostnader för drift av |
|
|
|
|
stationer för mätning av |
|
|
|
|
joniserande strålning m. in. |
27 000 |
+ 2 000 |
+ 2 0C0 |
|
Övriga utgifter |
259 000 |
+ 152 000 |
+ 70 000 |
|
Därav för inköp och |
|
|
|
|
underhåll av inventarier |
|
|
|
|
och instrument |
(150 000) |
(+ 94 000) |
(-) |
|
Lönekostnadspålägg |
753 000 |
+ 185 000 |
+ 36 000 |
|
Summa utgifter |
4 787 000 |
+958 000 |
+ 158 000 |
|
Inkomster |
|
|
|
|
Uppbördsmedel |
234 000 |
— |
— |
|
Nettoutgift |
4 553 000 |
+ 958 000 |
+ 158 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 65
Statens strålskyddsinstitut
1. Löne- och prisomräkning 50 733 kr.
2. Med hänsyn till institutets storlek och verksamhetens beskaffenhet bör tjänsten som professor och föreståndare för institutet i C 1 bytas ut mot en tjänst som överdirektör i C 4. I samband härmed bör den avlöningsförstärkning som f. n. är knuten till tjänsten dras in. (+10 000 kr.)
3. På grund av att isotoplaboratoriet vid radiumhemmet utvidgats att betjäna hela karolinska sjukhuset i stället för såsom tidigare endast radiumhemmet har sjukhusets behov av fysikerassistans ökat i sådan omfattning att avdelningen för klinisk radiofysik måste tillföras ytterligare en fysiker. En ytterligare assistent behövs för att biträda i det plast-maskarbete (mouldarbete), som numera bedrivs som rutin vid sjukhuset och till vilket medel hittills utgått från Cancerföreningen i Stockholm. Vidare behöver avdelningen två kvalificerade laboratorieassistenter. En av dessa har bekostats av Cancerföreningen, (-t-192 000 kr.) Enär de kemiska uppgifterna vid isotoplaboratoriet blivit alltmer kvalificerade, erfordras att en tjänst som ingenjör utbyts mot en tjänst som fysiker (kemist). (+24 000 kr.)
4. Vid speciallaboratorierna bör inrättas en ingenjörstjänst. Medel för denna tjänst har under en lång följd av år utgått från atomforskningsrådet. Laboratorierna bör även tillföras en fysiker (kemist). (+112 000 kr.)
5. Institutets bibliotek nyttjas inte endast av strålskyddsinstitutets egna avdelningar utan även av radiobiologiska och radiofysiska institutionerna vid karolinska institutet. För att biblioteket skall kunna utnyttjas rationellt behövs en bibliotekarie. (+68 000 kr.)
6. För övriga uppgifter
inom institutet behövs en strålskyddsinspek
tör, två ingenjörer, tre skrivbiträden, varav två med halvtidstjänstgöring
samt en laboratorieassistent med halvtidstjänstgöring. Två tjänster som
förste fysiker bör utbytas mot tjänster som avdelningsföreståndare. Vi
dare bör en assistenttjänst bytas ut mot en tjänst som amanuens i regle
rad befordringsgång. Med hänsyn till
storieken på institutets verkstad
bör den förestås av en verkstadsföreståndare i stället för en ingenjör.
(+311 000 kr.)
Strålskyddsinstitutet har vidare inkommit med framställning om ett särskilt förslagsanslag på 110 000 kr., varav 55 000 kr. belöper på budgetåret 1971/72 för bearbetning och databehandling av vissa blodundersökningar, som sedan 1941 utförts på personal, sysselsatta i radiologiskt arbete. Med hänsyn till de numera tillåtna låga stråldoserna, som personalen utsätts för, ifrågasätter institutet dels värdet av de blodundersökningar som rutinmässigt utförs dels om motiv finns för behov av särskilda semesterbestämmelser för denna personal. 3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bd.7
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 66
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 711 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en assistent vid avdelningen för klinisk radiofysik. Vidare har jag beräknat 55 000 kr. för bearbetning av vissa blodundersökningar på personal i radiologiskt arbete.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 711 000 kr.
E 9. Statens strålskyddsinstituf m. m.: Inredning och utrustning
(Nytt anslag) Förslag 800 000
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
Kungl. Maj:t har den 18 september 1970 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i överensstämmelse med framlagda förslag och med anlitande av underhållsmedel utföra om- och tillbyggnadsarbeten vid statens strålskyddsinstitut m. m. Arbetena omfattar föratom om- och till-byggnadsåtgärder avseende en äldre institutionsbyggnad — som inrymmer undervisnings- och forskningslokaler, strålskyddsinstitutets dosime-trUaboratorium samt tjänsterum för radiobiologiska och radiofysiska institutionerna — även en förbindelsebyggnad mellan denna äldre byggnad och en år 1964 färdigställd nybyggnad.
Utmstningsnämnden uppskattar inredningskostnadema till 500 000 kr. inkl. kostnader för projektering samt beräknar — efter hörande av vederbörande ämnesföreträdare — kostnaderna för utmstning för strålskyddsinstitutet samt radiofysiska och radiobiologiska institutionerna tiU sammanlagt 1,4 milj. kr.
Departementsch ef en
Byggnadsstyrelsen har påbörjat om- och tillbyggnaden av strålskyddsinstitutet m. m. Dessa arbeten beräknas vara färdiga under budgetåret 1972/73. I likhet med utrustningsnämnden beräknar jag kostnadema för utmstning och inredning av dessa lokaler till sammanlagt 1,9 milj. kr., varav 800 000 kr. bör anvisas redan för nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens strålskyddsinstitut m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 67
£ 10. Statens institut för folkhälsan
För innevarande budgetår har till statens institut för folkhälsan anvisats ett förslagsanslag av 11 480 000 kr.
Livsmedelsstadgekommittén har i mars 1970 avgett betänkandet Ny livsmedelsstadga m.m. (SOU 1970: 6). I betänkandet läggs bl. a. fram förslag till organisation av en livsmedelsstyrelse. I samband härmed har även aktualiserats den stäUning som statens institut för folkhälsan i framtiden skall ha på livsmedelsområdet. Betänkandet har remissbehandlats. Beredningen av denna fråga är ännu inte slutförd. I avvaktan på särskild proposition i ämnet till årets riksdag bör anslaget Statens institut för folkhälsan tas upp i riksstatsförslaget med ett preliminärt beräknat belopp.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens institut för folkhälsan för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 11 800 000 kr.
E 11-15. Statens bakteriologiska laboratorium
Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala anstalt för epidemiologiskt befolkningsskydd.
Dess dominerande uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska, och i detta syfte utför laboratoriet diagnostik, framställer bakteriologiska preparat och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och mUitär beredskap mot epidemier.
SBL leds av en styrelse och under denna av en föreståndare. Laboratoriet är organiserat på åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen, epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen.
Vid SBL fanns den 1 juli 1970 548 anstäUda, varav 7 professorer, 12 laboratorer, 26 laboratorieläkare samt 22 ingenjörer, laboratorieingenjörer och forskningsingenjörer. Till den administrativa personalen hör bl. a. en ekonomidirektör, en avdelningsdirektör och fem byrådirektörer.
SBL tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller tills vidare:
1. Diagnostiska undersökningar
2. Preparatförsörjning
3. Epidemiologisk verksamhet
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 68
4. Försvarsmedicinsk verksamhet
5. Service till utomstående
Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:
1. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
2. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag
3. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
4. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
5. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning
Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1, 2, 3 och 5. En mot komplementkostnaderna svarande del av intäkterna levereras in till särskild inkomsttitel på riksstaten. Kostnaderna för uppdragsverksamheten skaU täckas genom avgifter så att full kostnadstäckning för verksamheten som helhet i princip uppnås. Anslag 2 är ett reservationsanslag från vilket utgår statens bidrag till kostnadema för det forsknings- och utvecklingsarbete inom program 1—3 som inte täcks genom avgifter. Anslag 3 är ett förslagsanslag som finansierar centrallaboratorieuppgifter inom program 1. Anslag 4 är ett förslagsanslag som finansierar program 4. Anslag 5 är ett reservationsanslag som skall finansiera laboratoriets investeringar i utmstning.
Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tiUfälUga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 5 milj. kr.
E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
SBL:s uppdragsverksamhet indelas i programmen diagnostiska undersökningar, preparatförsörjning, epidemiologisk verksamhet samt service till utomstående.
Uppdragsverksamheten omfattar fullgörande av tjänster och tillhandahållande av olika preparat till andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting, samt en viss export av preparat. För utförda undersökningar och tillhandahåUna preparat uppbär SBL ersättning enUgt taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverket.
Programmet Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska undersökningar av prov från människa samt från läkemedel, livsmedel, vatten eller annat material. I programmet ingår även forsknings- och ut-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 69
vecklingsavbete syftande till att utveckla och rationalisera metoder för diagnostiska undersökningar, saml vissa uppgifter som sammanhänger med SBL:s uppgift som centrallaboratorium.
Programmet Preparatförsörjning innefattar tillhandahållande av bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m. fl.) och vissa hjälp-produkter för laboratoriearbete genom egen produktion eller inköp från annan tillverkare. I redovisningen av detta program medtas leveranser till civila och militära beredskapslager. 1 programmet ingår även forsknings- och utvecklingsarbete för produktutveckling och rationeUare framställningsmetoder.
Programmet Epidemiologisk verksamhet avser SBL:s uppdrag att hålla beredskap mot epidemiska sjukdomar samt följa och hålla socialstyrelsen underrättad om det epidemiska läget. I programmet ingår även epidemiologiska fältundersökningar som utförs på eget initiativ och på uppdrag av socialstyrelsen samt insatser i samband med epidemier. Dämtöver ingår även viss forsknings- och försöksverksamhet med syfte till att vinna insikt om hur epidemiska sjukdomar bäst bekämpas. SBL uppbär för denna verksamhet ersättning från socialstyrelsen från medel som utgår under anslaget F 12 Epidemiberedskap m. m.
Programmet Service till utomstående avser service till karolinska institutets institutioner för virologi och immunologi (substrat, diskgods, djur m. m.) och polisskolan i Solna (värme och varmvatten).
SBL
Produktionen
Program 1. Diagnostiska undersökningar
Antalet diagnostiska undersökningiir väntas under 1970/71 öka med ca 33 000 i förhållande tiil 1969/70. Ökningen är främst föranledd av att diagnostik av hepatit etablerats under 1969/70 och beräknas under 1970/71 bli utbyggd i full skala. Under 1971/72 väntas antalet bakteriologiska undersökningar minska med ca 15 000, medan antalet övriga undersökningar väntas bli oförändrat. Anledningen till att antalet bakteriologiska undersökningar väntas minska är främst tillkomsten av nya kliniskt bakteriologiska laboratorier inom SBL:s upptagningsområde Uksom vid regionsjukhus och andra större sjukhus i landet. Detta får å andra sidan till följd att kravet på SBL:s funktion som centrallaboratorium ökar.
Inom ramen för programmet finansieras även forskning och utvecklingsarbete.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 70
För budgetåret 1969/70 har ett underskott på 3 741 000 kr. uppkommit. Underskottet hänför sig tiU den virologiska, immunologiska och parasitologiska diagnostiken, medan den bakteriologiska diagnostiken givit ett mindre överskott. För budgetåret 1970/71 beräknas intäktema öka med ca 700 000 kr., medan kostnadema väntas bli oförändrade. Underskottet på programmet fömtses därför komma att minska till 2,8 milj. kr. Vid oförändrade taxor budgetåret 1971/72 väntas underskottet på den diagnostiska verksamheten komma att öka till 4,4 milj. kr. Anledningen härtill är dels den ovan nämnda tillkomsten av nya laboratorier, dels att programmet fr. o. m. 1971/72 kommer att belastas med räntekostnader på rörelsekapitalet med 450 000 kr.
Program 2. Preparatförsörjning
Inom delprogrammet egen tillverkning ökade efterfrågan på de av SBL tillverkade bakteriologiska preparaten värdemässigt under 1969/70 med ca 1 310 000 kr. i förhållande tiU föregående år. Ökningen hänför sig främst tiU uppbyggnad av civila och militära beredskapslager men även till ökad försäljning för såväl privata som offentliga skyddsympningar. För budgetåret 1970/71 förutses ytterligare ökning som huvudsakligen hänför sig till offentUg skyddsympning mot mässling samt vissa engångsförsäljningar på exportsidan. Utvecklingen till 1971/72 påverkas främst av att beredskapslagren då beräknas vara fullt uppbyggda. Exportmöjligheterna kan ännu inte överbUckas beträffande 1971/72, men erfarenheterna hittiUs under innevarande budgetår talar för en relativ gynnsam utveckling. Inom ramen för preparatförsörjningsprogrammet finansieras även forsknings- och utvecklingsarbete. Detta har två huvudsyften, nämligen att framställa nya och förbättrade preparat och att öka kvalitet och säkerhet hos produkterna.
För budgetåret 1969/70 har uppkommit ett underskott på ca 1,2 milj. kr. För budgetåret 1970/71 beräknas delprogrammet ge ett överskott på 600 000 kr. Vid oförändrade taxor budgetåret 1971/72 beräknas delprogrammet ge ett underskott på ca 1,4 milj. kr. på grand av att beredskapslagren, som nämnts, då beräknas vara fullt uppbyggda. Härtill kommer att programmet fr. o. m. budgetåret 1971/72 kommer att belastas med räntekostnader på rörelsekapitalet med 450 000 kr.
Inom delprogrammet inköpta preparat intar gammaglobulinerna en helt dominerande ställning i den normala försäljningen. Gammaglobulinerna har fram till budgetåret 1969/70 visat en ökande efterfrågan. Under budgetåret 1969/70 har försäljningen minskat med 1,4 mUj. kr. (45 %). Försäljningen väntas under de närmaste åren ligga kvar på den lägre nivån. Denna utveckling är betingad av ökad priskonkurrens mellan tillverkarna och en viss volymmässig nedgång. Försäljningen av ett allergi-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 71
preparat som budgetåret 1968/69 låg på ca 200 000 kr. väntas under budgetåren 1970/71 och 1971/72 komma att öka tUl ca 500 000 kr. Försäljningen av övriga inköpta preparat väntas ligga på en i stort sett oförändrad nivå, frånsett vaccin mot influensa. Beträffande detta preparat kan mycket stora variationer i försäljningsvolym förekomma år från år och det är omöjligt att ställa någon säker prognos.
Under budgetåret 1969/70 gav delprogrammet ett överskott på ca 300 000 kr. Överskottet för budgetåret 1970/71 väntas bli ca 400 000 kr. och för budgetåret 1971/72 ca 300 000 kr.
Delprogrammet hjälpprodukter innefattar försäljning av ett stort antal substratberedningar, djurblod m. fl. produkter, som även används inom SBL:s egen verksamhet. Omslutningen har sedan budgetåret 1967/68 varierat mellan 1,2 och 1,5 mUj. kr. Under budgetåret 1969/70 var omslutningen 1,2 mot budgeterat 1,5 milj. kr. Även för budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas omslutningen bli 1,2 milj. kr.
För beredskapslagring krävs uppläggning av vissa baslager av för-brakningsmaterial, främst substratråvaror samt glas- och plastartiklar. Under budgetåret 1969/70 har varor anskaffats för ca 200 000 kr. Under budgetåret 1970/71 beräknas anskaffning ske för 600 000 kr. Lika stor anskaffning avses ske under budgetåret 1971/72, varefter beredskapslagren är uppbyggda. Efter budgetåret 1971/72 föreligger alltså inget anslagsbehov för detta ändamål.
Taxepolitik, rörelsens ekonomi, underskottstäckning
SBL:s verksamhet skaU finansieras dels genom avgifter på tUlhanda-håUna tjänster och levererade produkter, dels genom direkta anslag till driftkostnader (bidrag till bl. a. forsknings- och utvecklingsarbetet), centrallaboratorieuppgifter och försvarsmedicinsk verksamhet. Avgifterna bestäms genom en taxa som fastställs av SBL efter samråd med riksrevisionsverket (RRV). I princip skall full kostnadstäckning eftersträvas på tjänster och produkter. I taxan skall inräknas kostnader för SBL:s forsknings- och utvecklingsarbete. Det är dock inte nödvändigt att varje tjänst eller produkt bekostar sin andel i kostnaderna för forskning och utveckling. Huvudsaken är att kostnadstäckning för verksamheten som helhet uppnås. Emellertid är det på vissa områden inte möjligt att ta ut alla kostnader. Detta gäller framför allt de virologiska, immunologiska och parasitologiska delprogrammen. På det förstnämnda området torde SBL få räkna med betydande underskott, intiU dess enklare, snabbare och mindre kostnadskrävande metoder utarbetats och etablerats.
SBL genomförde per den 1 augusti 1970 en taxerevision som beräknas medföra en intäktsökning av ca 400 000 kr., trots att intäktema från gonorréundersökningar till följd av taxesänkning väntas sjunka
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 72
med ca 300 000 kr.
SBL:s rörelseresultat har under perioden 1967/68—1969/70 utvisat underskott på mellan 3 och 4,6 milj. kr. För budgetåret 1970/71 föratses ett underskott på 1,4 milj. kr. För budgetåret 1971/72 beräknas underskottet tiU 5,4 milj. kr.
Vid bedömningen av SBL:s resultatutveckling liksom vid jämförelse med övriga myndigheter bör observeras att SBL fr. o. m. budgetåret 1971/72 i sin kostnadsberäkning beaktar räntan på rörelsekapitalet. Räntekostnaden beräknas till 900 000 kr., varför i realiteten underskottet för budgetåret 1971/72 blir av samma storleksordning som för budgetåret 1969/70.
Åtgärder har vidtagits i syfte att förbättra den intemationella avsättningen av SBL:s preparat. Härutöver torde på intäktssidan vissa taxehöjningar få vidtas per den 1 juli 1971.
Det är uppenbart att utsikterna att nå balans mellan kostnader och intäkter avseende diagnostikprogrammet är mindre gynnsamma än vad gäller preparatprogrammet. SBL prövar noga alla möjligheter till kostnadsbesparingar och rationaliseringar.
I föregående års petita uppgavs behovet av rörlig kredit till 5 milj. kr.
Behovet av den rörliga krediten för budgetåret 1971/72 kommer enligt SBL att uppgå till 8 milj. kr.
Personalfrågor
1969/70 1970/71 Beräknat
1971/72
Laboratoriepersonal 244 243,5 253,5
Teknisk personal 64 66 69
Administrativ personal 89 90,5' 88,5
Ekonomipersonal 157,5 148 146
__________________________ 554.5______ 548_______ 557_______
Därav 57 vid ekonomiavdelningen.
SBL beräknar att personalen på de diagnostiska enheterna under budgetåret 1971/72 behöver öka med nio tjänster, varav 7,5 för ökade centrallaboratorieuppgifter, under det att preparatproduktionen beräknas kräva tre tjänster mindre under budgetåret 1971/72 än vad som budgeterats för budgetåret 1970/71. För epidemiologisk verksamhet begärs en och för försvarsmedicin tre tjänster. Serviceavdelriingamas personal beräknas minska med en tjänst.
SBL begär en ny tjänst i Co 1 som professor och föreståndare för den immunologiska avdelningen.
SBL har kompletterat sin anslagsframställning med följande uppgifter över resultatutvecklingen för program 1 och 2.
Prop. 1971: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet 73
|
Resultatutveckling |
|
|
|
|
|
1967/68 utfall |
1968/69 utfall |
1969/70 budget |
utfall |
1970/71 1971/72 beräknat SBL SBL regi. brev rev. budg. SBL |
Program 1 (exkl. centrallaboratorieuppgifter)
Intäkter 9 445 9 052 10 870 10 081 11397 9 600 10 780 9 400
Kostnader 9 829 11787 13 305 13 822 14 064 12 480 13 580 13 800
Resultat —384 —2 735 —2 435 —3 741 —2 667 —2 880 —2 800 —4 400
Program 2
Intäkter 11977 15 408 15 673 12 902 14 181 13 994 14 814 13 000
Kostnader 14 621 16 716 14 213 13 764 12 828 12 514 13 414 14 000
Resultat —2 644 —1308 +1460 — 862 +1353 +1480 +1400 —1000
Kostnaderna för forskning och utveckling är inräknade.
D e parte men tschefen
Av den tabeU som redovisats i det föregående framgår att beträffande program 1, diagnostiska undersökningar, trenden i intäktsutvecklingen tyder på en vikande efterfrågan på SBL:s tjänster. En av orsakerna härtill synes vara den utbyggnad som skett av andra bakteriologiska laboratorier. I fråga om program 2, preparatförsörjning, är intäkterna starkt beroende av det epidemiologiska läget.i landet, uppbyggnaden IV beredskapslager och omfattningen av skyddsympningar m. m.
Som framgår av nämnda tabell räknar SBL för budgetåret 1971/72 med ett underskott av uppdragsverksamheten — forsknings- och utvecklingskostnader inräknade — på 5,4 milj. kr.
För SBL:s uppdragsverksamhet gäller i princip att fuU kostnadstäckning för verksamheten i sin helhet skall uppnås, även om enskilda sektorer kan uppvisa över- eller underskott. Det är därför angeläget att SBL söker anpassa sin kapacitet så att överkapacitet i förhållande tUl efterfrågan på laboratoriets tjänster i göriigaste mån undviks. Genom en aktiv marknadsföring bl. a. på exportsidan bör det också finnas möjlighet att förbättra resultatet för verksamheten.
1 detta sammanhang vill jag begränsa mig till att ta ställning till den insats som skall ske med statsmedel, dvs. storleken av driftbidraget. Statens bidrag till SBL:s driftkostnader avser kostnader för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som inte kan täckas genom taxeinkomster men som staten ändå anser angeläget att stödja. Jag beräknar driftbidraget till 3,4 milj. kr. Jag har därvid beaktat bl. a. räntekostnader på SBL:s rörelsekapital och portokostnader.
För uppdragsverksamheten bör tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. 3* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bd. 7
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 74
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsvcrksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.
E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag
1970/71 Anslag 1400 000
1971/72 Förslag 3400000
SBL
SBL begär 5,4 miij. kr. i driftbidrag för att täcka kostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbete inom programmen 1 och 2 som inte kan täckas genom taxeinkomster.
|
Forsknings- och utvecklingskostnader |
|
|
|
1969/70 |
1970/71 rev. budget |
1971/72 |
|
program 1 3 363 program 2 2 480 5 843 |
3 495 2 480 5 975 |
3 495 2 480 5 975 |
Departementschefen
Med hänvisning tiU vad jag tidigare anfört under anslaget Ell beräknar jag driftbidraget till forsknings- och utvecklingsarbetet till 3,4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 400 000 kr.
E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
1970/71 Anslag 3 620 000
1971/72 Förslag 3800000
Detta anslag finansierar centrallaboratorieuppgifter inom programmet diagnostiska undersökningar.
SBL
SBL begär en uppräkning av anslaget från 3,6 milj. kr. innevarande budgetår till 4,2 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
SBL framhåUer att omfattningen av SBL:s centrallaboratoriefunktioner styrs av två faktorer, nämligen i första hand utbyggnaden av
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 75
landets mikrobiologiska laboratorieväsen och i andra hand utvidgningen av det mikrobiologiska området som sådant. Den allmänna tendensen sedan flera år tillbaka är att centrallaboratorieuppgiftema ökar.
Den allmänna utvecklingen av den humana mikrobiologin i landet under de senaste två årtiondena har varit att fler och fler regionlaboratorier kommit till och att totala antalet bakteriologiska undersökningar ökat med 10 a 15 % per år. F. n. undersöks över 2 milj. prover i landet, varav SBL svarar för 20—25 %. Utbyggnaden av verksamheten kräver en ökning av centrallaboratoriefunktionema, i första hand för framstäUning av diagnostiska antigen och sera.
Departementschefen
Anslaget för nästa budgetår bör räknas upp till 3,8 milj. kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter anvisa ett förslagsanslag av 3 800 000 kr.
E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
1970/71 Anslag 1 063 000
1971/72 Förslag 1 115000
Detta anslag finansierar programmet försvarsmedicinsk verksamhet.
SBL
SBL yrkar att anslaget tas upp med 1,5 milj. kr. HittUls har medel anvisats för tio tjänster för försvarsmedicinsk verksamhet. Under nästa budgetår bör ytterligare tre tjänster tillkomma, avsedda för placering vid epidemiologiska avdelningen. På grand av fördröjning vid tillsättning av chefstjänsterna har verksamheten endast kunnat påbörjas i begränsad omfattning.
Departementschefen
Den försvarsmedicinska verksamheten har kommit igång i endast begränsad omfattning, beroende bl. a. på fördröjning vid tillsättning av chefstjänstema. I avvaktan på att den nu påbörjade verksamheten kommer i gång i full utsträckning beräknar jag inte medel för några nya tjänster under nästa budgetår. Jag beräknar medelsbehovet under budgetåret 1971/72 tiU 1 115 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 76
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag avi 115 000 kr.
E 15. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning
1969/70 Utgift' 254 019 Reservation 525 150
1970/71 Anslag 800 000
1971/72 Förslag 1400 000
Anslaget Statens bakteriologiska laboratorium: Inredning och utrustning
SBL:s anskaffning av utmstning finansieras fr. o. m. budgetåret 1970/71 dels genom utnyttjande av ett särskilt reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr., dels genom aiUitande av resp. programanslag för utrastningsobjekt, vars värde inte uppgår till nämnda belopp.
SBL
Reservationen är avsedd att användas för inredning och utrustning av vissa byggnader. Arbetet härmed har förskjutits på grand av ändrade produktionsmetoder, men väntas kunna slutföras under innevarande budgetår.
För nästa budgetår behövs ytterligare 1 000 000 kr. för ett 40-tal kostnadskrävande utrustningsobjekt. Av detta belopp utgör kostnaden för nyinvestering 725 000 kr. och för reinvestering 295 000 kr. Nyinvesteringarna avser till betydande del, 260 000 kr., åtgärder för att öka säkerheten i arbetet.
Departementschefen
1970 års riksdag har anvisat medel för uppförande av en nybyggnad för tuberkulosdiagnostik vid SBL (prop. 1970: 165 bU. 4, SU 212, rskr 427). Vidare har riksdagen anvisat 600 000 kr. under detta anslag för innevarande budgetår för att möjliggöra anskaffning av erforderlig utrustning tiU byggnaden samt medgivit att bestäUningar får läggas ut för ytteriigare 600 000 kr. att betalas tidigast under budgetåret 1971/72.
För övrig anskaffning av utmstning beräknar jag oförändrat 800 000 kr.
Med hänsyn tiU vad jag nu anfört beräknar jag anslaget under nästa budgetår tiU 1,4 milj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 400000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
77
E 16. Statlig läkemedelskontroll
1969/70 Utgifti 1970/71 Anslags 1971/72 Förslag
5 347 000 4 100 000 8 660 000
Anslagen Statens farmacevtiska laboratorium och Svenska farmakopé-kommittén samt delar av socialstyrelsens dåvarande läkemedelsbyrå ' Tiden 1/1—30/6 1971
Från anslaget bestrids kostnadema för den nya organisation för statlig läkemedelskontroll, som 1970 års riksdag fattat beslut om (prop. 1970: 74, SU 98, rskr 223). Den nya organisationen innebär bl. a. att vid socialstyrelsen har inrättats en särskUd läkemedelsavdelning under ledning av en avdelningschef, vilken också skall vara chef för det laboratorium, som i stort kommer att fullgöra den laboratorie- och utredningsverksamhet, vilken tidigare ombesörjts av statens farmacevtiska laboratorium (SFL) och Svenska Farmakopékommittén (SFK).
|
|
1970/71' |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Social- |
Departements- |
|
|
|
|
styrelsen |
chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
10 |
|
— |
— |
|
Laboratoriepersonal |
45 |
|
— |
— |
|
Apotekspersonal |
19 |
|
— |
— |
|
Övrig personal |
32 |
|
— |
— |
|
|
106 |
|
— |
— |
|
Anslag > |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
4 703 000 |
|
— |
+ 200 000 |
|
Sjukvård |
29 000 |
|
— |
— |
|
Reseersättningar |
93 000 |
+ |
9 000 |
+ 6000 |
|
Därav utrikes resor |
(23 000) |
(+ |
7 000) |
(+ 3 000) |
|
Lokalkostnader |
411000 |
+ |
1 000 |
+ 1000 |
|
Expenser |
150 000 |
+ |
15 000 |
+ 10 000 |
|
Sveriges andel i kostnaderna |
|
|
|
|
|
för den nordiska farma- |
|
|
|
|
|
kopénämnden |
66 000 |
+ |
5 000 |
+ 5 000 |
|
Kostnader för undersökningar |
|
|
|
|
|
utanför den statliga läkemedels- |
|
|
|
|
|
kontrollens organisation |
170 000 |
_L |
19 000 |
+ 19 000 |
|
Övriga utgifter |
678 000 |
+ 131 000 |
+ 122 000 |
|
|
Därav för inköp och |
|
|
|
|
|
underhåll av inventarier |
|
|
|
|
|
och instrument |
(530 000) |
(+209 000) |
(+100 000) |
|
|
Information m. m. |
800 000 |
+ |
44 000 |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
1 101 000 |
+ |
48 000 |
+ 96 000 |
|
|
8 201 000 |
+ 372 000 |
+ 459 000 |
|
|
Inkomster för den statliga läke- |
|
|
|
|
|
medelskontrollen, som redovisas |
|
|
|
|
|
pä driftbudgetens inkomstsida |
4 000 000 |
|
— |
+3 600 000 |
' Avser helärskostnad
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 78
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning. (+163 000 kr.)
2. På grund av utflyttning av personalen från socialstyrelsens nuvarande läkemedelsbyrå behövs medel för inredning och utmstning av ram m. m. (+-140 000 kr.)
Departementschefen
I prop. 1970: 74 med förslag tUl ny organisation av läkemedelsförsörjningen m. m. föreslogs bl. a. en omorganisation av den statliga läkemedelskontroUen. Syftet därmed var i första hand att få till stånd en så enhetlig och sammanhåUen kontrollorganisation som möjligt. Det var också väsentligt att socialstyrelsen som tillsynsmyndighet på området och därmed ytterst ansvarig för läkemedelskontrollens målsättning och innehåll fick ett omedelbart inflytande över kontrollorganisationen. Med hänsyn härtiU föreslogs att kontrollorganisationen skulle knytas till socialstyrelsen som en särskUd avdelning. Riksdagen antog utan erinran det framlagda förslaget (prop. 1970: 74, SU 98, rskr 223).
Den nya organisationen, som trädde i kraft den 1 januari i år, innebär i övrigt följande.
Chefen för den nya läkemedelsavdelningen vid socialstyrelsen är också chef för det laboratorium, som i stort sett kommer att fullgöra den laboratorie- och utredningsverksamhet, vilken tidigare ombesörjts av statens farmacevtiska laboratorium och Svenska farmakopékommittén. Laboratoriet utgör alltså en del av läkemedelsavdelningen. I denna ingår vidare två byråer, en allmän byrå och en registreringsbyrå, vilka ersätter den nuvarande läkemedelsbyrån inom socialstyrelsen. Laboratoriet är organiserat på fyra enheter, nämligen en farmacevtisk, en farmakologisk och en farmakoterapevtisk enhet samt en enhet för klinisk läkemedelsprövning. Organisationen innebär vidare, att Svenska farmakopékommittén upphört och att i stället en särskild kommitté för farmakopé-frågor inrättats under läkemedelsnämnden. Den nuvarande läkemedels-biverkningsnämnden har ombildats tiU en kommitté inom läkemedelsavdelningen. Slutligen har den tUl socialstyrelsen knutna kommittén för läkemedelsinformation, som tUlkom 1968 och som hittills fått sina kostnader bestridda från femte huvudtitelns kommittéanslag, överförts till läkemedelsavdelningen.
Den nya organisationen har sammanlagt 106 tjänster. Av dessa är 18 nya. På uppdrag av Kungl. Maj:t har statens avtalsverk förhandlat och träffat avtal med berörda personalorganisationer om lönegradsplacering m. m. av samtiiga tjänster. Avtalet har godkänts av Kungl. Maj:t den 20 november 1970. Jag beräknar medel för nästa budgetår för de ökade lönekostnader m. m. som avtalet medför.
Enligt förat nämnda riksdagsbeslut skall den nya kontrollorganisatio-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 79
nen så snart det är möjligt flyttas tiU Uppsala. Med anledning härav har Kungl. Maj:t i mars 1970 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utarbeta förslag till byggnadsprogram för lokaler där.
Med skrivelse den 20 juli 1970 har byggnadsstyrelsen redovisat förslag till byggnadsprogram för lokaler inom karolinska institutets område avsedda att under en övergångstid användas för den statliga läkemedelskontroUen. Beredningen av förslaget är ännu inte avslutad.
Lokalfrågan för den nya läkemedelsavdelningen har tills vidare lösts genom att avdelningen tiUfälligt får disponera vissa lokaler i stockholmsområdet.
Med hänsyn till att den nya organisationen trädde i kraft först den 1 januari 1971 och några erfarenheter inte vunnits om dess funktion har socialstyrelsen i huvudsak endast fört fram yrkanden av automatisk karaktär.
För innevarande budgetår har 4,1 milj. kr. anvisats under detta anslag avseende tiden den 1 januari—den 30 juni 1971.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Statlig läkemedelskontroll för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 660 000 kr.
E 17. Statens rättskemiska laboratorium
1969/70 Utgift 4 816 880
1970/71 Anslag 5 413 000
1971/72 Förslag 5747000
Statens rättskemiska laboratorium (SRL) har till uppgift att utföra undersökningar av rättskemisk och blodgruppsserologisk art samt att utöva viss kontrollverksamhet. Laboratoriet är underställt socialstyrelsen och är uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Personal
Läkarpersonal Teknisk personal Kontorspersonal Övrig personal
|
|
Social- |
Departements- |
|
|
styrelsen |
chefen |
|
6 |
|
|
|
60 |
+ 8 |
+ 1 |
|
12 |
— |
— |
|
TA |
— |
— |
|
85'/. |
+ 8 |
+ 1 |
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
80
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Social- Departements
styrelsen chefen
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar Därav nordiska resor
Lokalkostnader
Expenser
Provtagningsmateriel för alkoholprov
Ersättning åt blodgivare
Övriga utgifter Därav inköp och underhåll av inventarier och instrument
LÖnekostnadspälägg
3 217 000
10 000
4 000
(3 000)
619 000
70 000
200 000 225 000 330 000
(80 000) 738 000
5 413 000
|
+ _1_ ( + + + |
+ 431 000
1000
4 000
3 000)
34 000
16 000
+ 20 000 + 35 000 + 292 000
( + 243 000) + 137 000
+ 970 000
90 000
1 000
2 000
(-)
34 000
5000
2 000
10 000
123 000
(-) + 67 000
+334 000
Inkomster vid laboratoriet, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida
1 259 000
-669 000
669 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. +228 000 kr.
2. Styrelsen föreslår inrättande för genetiska sektionen av tjänster som aktuarie (statistiker), förste laboratorieassistent och laboratorieassistent, för semmsektionen av två tjänster som förste laboratorieassistent och för kliniska sektionen av två tjänster som assistent och en tjänst som förste laboratorieassistent.
Ytterligare medel bör anvisas för kemiska avdelningens arbete med narkotika-och läkemedelsanalyser. (+426 000 kr.)
3. För att bl. a. upprusta
laboratoriet med modern apparatur m. m.
behövs en betydande uppräkning av anslagsposten till övriga utgifter.
(+240 000 kr.)
Departementschefen
De nya bestämmelser om fastställande av faderskap till bam utom äktenskap och om dessa barns arvsrätt, vilka trätt i kraft den 1 januari 1970, har gett laboratoriets blodgruppsserologiska avdelning ökade arbetsuppgifter. Jag beräknar därför medel till ytterligare en tjänst som laboratorieassistent vid avdelningen. Vidare beräknar jag 52 000 kr. för narkotika- och läkemedelsanalyser.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 747 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 747 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet E 18. Statens rättsläkarstationer
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
3 800 836
3 842 000
4 567 000
Statens rättsläkarstationer har tUl huvudsaklig uppgift att utföra rättsmedicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner och laboratorieundersökningar. Rättsläkarstationer finns i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Social- Departements
styrelsen chefen
Personal
Läkarpersonal m. m. Laboratoriepersonal Kontorspersonal Övrig personal
|
14 |
+ 5'/2 |
+ 1 |
|
5'/2 |
+ 5 |
+ 1 |
|
10'/2 |
+ IV2 |
— |
|
16 |
— |
— |
46
13
+2
Anslag
"Utgifter
|
1. Avlöningar |
2 269 000 |
+ |
623 000 |
+ 122 500 |
|
2. Sjukvård |
5000 |
+ |
6000 |
+ 1000 |
|
3. Reseersättningar |
11 000 |
+ |
3 000 |
+ 1 500 |
|
Därav för nordiska |
|
|
|
|
|
resor |
(1500) |
|
(-) |
(-) |
|
4. Lokalkostnader |
684 000 |
+ |
151000 |
+ 150 000 |
|
5. Expenser |
103 000 |
+ |
71000 |
+ 20 000 |
|
6. Övriga utgifter |
367 000 |
+ |
795 000 |
+ 240 000 |
|
Därav för inköp av |
|
|
|
|
|
inventarier och in- |
|
|
|
|
|
strument |
(106 000) |
(+ |
712 000) |
(-) |
|
7. Vissa rättsmedicinska |
|
|
|
|
|
undersökningar |
5 000 |
|
— |
— |
|
8. LÖnekostnadspälägg |
413 000 |
+ |
300 000 |
+ 190 000 |
|
Summa utgifter |
3 857 000 |
+ 1949 000 |
+ 725 000 |
|
|
Inkomster |
|
|
|
|
Ersättningar för antropo
logiska undersökningar i fa
derskapsärenden 15
000
Nettoutgift 3 842 000
+ 1949 000
+725 000
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 410 000 kr.
2. Den ökade rättsmedicinska verksamheten medför behov av en laboratorieassistent vid rättsläkarstationen vid Stockholm, en biträdande rättsläkare, en laboratorieassistent och ett kvalificerat biträde (ett biträde med halvtidstjänstgöring dras in) vid stationen i Uppsala, en rättsläkare
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 82
och en assistent vid stationen i Lund och en rättsläkarassistent vid stationen i Göteborg. Vidare bör bårhusföreståndartjänsten vid stationen vid Stockholm bytas ut mot en assistenttjänst. (-1-367 000 kr.)
3. Den ökade arbetsbördan vid antropologisk-genetiska avdelningen vid stockholmsstationen motiverar förstärkning med I/2 antropologamanuens och två laboratorieassistenter. (+153 000 kr.)
4. Ett rättsodontologiskt laboratorium bör knjftas till stationen vid Stockholm. För ändamålet erfordras en tjänst som rättsodontolog och en tjänst som laboratorieassistent. (+123 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 4 567 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. till en rättsodontolog och en laboratorieassistent.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens rättsläkarstationer för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 567 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 83
F ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Förebyggande hälsovård och öppen sjukvård har under de senaste åren ägnats allt större uppmärksamhet. Ökade resurser har satts in för hälsovårdsupplysning och hälsoundersökningar och för en förstärkning av den öppna, decentraliserade sjukvården. Det fortsatta planeringsarbetet är i hög grad inriktat på att ge de förebyggande insatserna och den öppna vården en viktigare roll i hälso- och sjukvården. Även miljöfrågorna och hälsofrågorna på arbetsplatserna, som jag kommer att närmare behandla i samband med anslagen till arbetarskyddet, har fått allt större betydelse.
Anslaget till hälsovårdsupplysning har sedan budgetåret 1968/69 höjts från 1,1 milj. kr. till 2,5 milj. kr. 1970/71. För att ytteriigare förstärka resurserna för hälsovårdsupplysning kommer jag i det följande att förorda en höjning av anslaget för nästa budgetår till 3 milj. kr.
En grandläggande fråga för den förebyggande hälsovården är att kunna upptäcka sjukdomssymptom så tidigt som möjligt. Här har allmänna och s. k. riktade hälsoundersökningar stor betydelse. För att nå fram tUl en lämplig metodik för hälsoundersökningar i stor skala pågår sedan några år försöksverksamhet i statlig regi. Under förra budgetåret anordnades en försöksverksamhet med allmän hälsokontroll omfattande 20 000 personer i Gävleborgs län. Moderna massundersökningsmetoder har därvid använts. Jag kommer i det följande att förorda en ytterligare medelsanvisning på 1,6 milj. kr. för att fullfölja denna hälsoundersökning. Av medel som anvisats för innevarande budgetår kommer vidare att genomföras en undersökning, som avser att belysa pensionärernas behov av hälsokontroll. Denna undersökning beräknas omfatta 7 000 personer i 66-årsåldern. Avsikten är att erfarenheterna av denna försöksverksamhet skall kunna tiUgodogöras av sjukvårdshuvudmännen vid deras planering av hälsoundersökningar.
Jämsides med metodfrågorna finns det andra betydelsefulla spörsmål i fråga om anordnandet av allmänna hälsoundersökningar som fordrar särskUda överväganden, däribland kostnads- och resursfrågorna och frågan om vUket samhällsorgan som bör anförtros hälsoundersökningarna. Med anledning härav har Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa en utredning om utvecklingen av hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård och att därvid undersöka hur denna verksamhet kan samordnas och författningsmässigt och organisatoriskt inordnas i det system som gäller för den av samhället
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 84
bedrivna sjukvården. I samband härmed skall socialstyrelsen i samråd med riksförsäkringsverket också överväga avgränsningen av de sjukvårdsåtgärder som ersätts från den allmänna försäkringen.
Som jag tidigare anfört är en kraftig förstärkning av den öppna sjukvården i samhällets regi en viktig punkt i den sjukvårdspolitiska målsättningen. Bland de åtgärder som har vidtagits i detta syfte vill jag särskilt peka på den vid 1969 års riksdag beslutade reformeringen av läkarutbildningen (prop. 1969:35, SU 83, rskr 215). Den plan för fördelningen av våra ökande läkarresurser som har upprättats i anslutning till läkarutbildningsreformen innebär en stark prioritering av bl. a. den offentliga öppna läkarvården. Vidare ingår i den nya vidareutbUdningen av läkare en obligatorisk allmäntjänstgöringsperiod, varav sex månader fullgörs i öppen värd utanför sjukhus.
Det nya sjukförsäkringssystemet för hela den offentliga läkarvården är också av betydelse i detta sammanhang. Genom denna reform stimuleras en överföring av efterfrågan från den slutna till den öppna vårdsektorn. Systemet har också en sådan konstmktion att det underlättar för sjukvårdshuvudmännen att bygga ut den öppna sjukvården främst utanför sjukhusen.
lag viU här också erinra om de ändringar i sjukvårdslagen som 1970 års riksdag (prop. 1970: 42, 2LU: 30, rskr 1970: 153) beslutat om och som trätt i kraft den 1 januari i år. Dessa ändringar avser bl. a. att möjliggöra en närmare integration mellan sluten och öppen sjukvård.
I ett av socialstyrelsen upprättat principprogram för den öppna vården har dragits upp riktlinjer för att inrätta vårdcentraler med en integrerad sjuk- och socialvård. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t uppdragit åt en sakkunnig att lägga fram förslag beträffande de författningsändringar och övriga åtgärder som behövs från statsmakternas sida för att möjliggöra en sådan organisation av den öppna vården utanför sjukhusen, som i huvudsak grundar sig på socialstyrelsens principprogram. Den sakkunnige skall särskilt överväga en författningsreglering, varigenom provinsialläkar- och stadsdistriktsläkarväsendet anpassas till en framtida öppenvårdsorganisation.
Bland insatserna för att förstärka den öppna värden vill jag också nämna den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid läkarstationen i Dalby. Verksamheten syftar bl. a. till att kartiägga olika slag av vårdbehov inom ett läkardistrikt och sambandet mellan öppen och sluten vård samt att utveckla lämpliga metoder för hälso- och sjukvård inom den öppna vårdsektorn.
Utvecklingen av den förebyggande hälsovården och den öppna sjukvården fömtsätter också en ökad integrering med den kommunala socialvården. Med hänsyn härtill har under anslaget A 3 Försöksverksamhet m. m. beräknats medel bl. a. till försök med socialcentraler i anslutning till hälso- och sjukvårdens vårdcentraler.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 85
F 1. Läkemedel åt vissa kvinnor och bam
1969/70 Utgift 2 341 464
1970/71 Anslag 2 900 000 1971/72 Förslag 3 000 000
Kvinnor och bam kan i anslutning till mödra- och barnhälsovård samt skolhälsovård kostnadsfritt få vissa skyddsläkemedel. Kvinna, som får avgiftsfri sjukdomsbehandling inom ramen för mödrahälsovården, kan vidare kostnadsfritt få nödvändiga läkemedel. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1939: 461) om kostnadsfritt tiUhandahållande av skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn (omtryckt 1962:444; ändrad 1970: 734) samt i kungörelsen (1944: 397) om kostnadsfritt tillhandahållande av läkemedel åt vissa kvinnor, lidande av havandeskapssjukdomar m. m. (ändrad senast 1955: 483).
Socialstyrelsen
Utvecklingen visar en för varje år stegrad kostnad från 2,1 milj. kr. under budgetåret 1964/65 tUl 2,7 milj. kr. under budgetåret 1968/69. En lätt minskning kan konstateras under budgetåret 1969/70, vilket sannolikt har samband med väsentiigt minskat antal nyfödda barn och frånvaron av någon mera omfattande rabellaepidemi under detta budgetår.
Med beaktande av väntad intensifiering av verksamheten inom mödra-och barnhälsovården och belastningen på anslaget under senare år anser styrelsen att anslaget bör räknas upp med 100 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under nästa budgetår till 3 milj. kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för budgetåret 1971/72 anvisa eft förslagsanslag av 3 000 000 kr.
F 2. Abortförebyggande åtgärder
1969/70 Utgift 664 426
1970/71 Anslag 800 000
1971/72 Förslag 930 000
Statsbidrag utgår tiU landstingskommun och till stad, som inte ingår i landsting, för verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvinnor i abortförebyggande syfte. Bidraget utgår till avlöning av läkare och kurator, tUl vissa resor samt för tUlgodoseende av överhängande hjälpbehov hos kvinnor som besöker kurator. Även kostnader för vissa labo-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
86
ratorieundersökningar ersätts. Bestämmelsema återfinns i kungörelsen (1945: 863) om statsbidrag tiU viss verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kviimor i abortförebyggande syfte (ändrad senast 1955: 456). Omfattningen av den statsunderstödda abortförebyggande verksamheten belyses genom följande uppgifter.
1967
1968
1969 1970
Antal abortrådgivningsbyråer 21 22 23 25
Antal filialmottagningar 1111
Antal avslutade abortärenden:
abortärenden eller kombinerade abort-
och steriliseringsärenden 7 171 8 591 10 688
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Social- Departements
styrelsen chefen
Verksamhet för stöd och rådgivning åt havande kvinnor i abortförebyggande syfte Tillgodoseende av överhängande hjälpbehov hos kvinnor, som besöker kurator
Ersättning till vissa laboratorier för utförande av graviditetsreaktioner
435 000
320 000
45 000 800 000
+ 90 000 +90 000
40 000 + 40 000
+ 130 000 +130 000
Socialstyrelsen
1. Vid ingången av budgetåret 1970/71 omfattade den statsunderstödda abortförebyggande verksamheten 25 rådgivningsbyråer och en fUialmottagning (inom 14 landstingsområden och tre städer). Abortrådgivning bedrivs dessutom f. n. inom försöksvis anordnad familjcrådgiv-ningsverksamhet på fyra orter i landet.
1965 års abortkommittés arbete kan väntas resultera i förslag om en organisatorisk förändring av den abortförebyggande verksamheten. Först sedan en sådan beslutats kan man vänta en mera väsentiig ökning av verksamheten.
Under år 1969 avslutades 10 688 abortärenden. I flertalet av dessa företogs enbart en abortutredning, i ett mindre antal ärenden kombinerades denna med en steriliseringsutredning. Därtill kommer ca 300 ärenden som avsåg enbart sterilisering. Med hänsyn till tendensen under de senaste åren har man anledning räkna med att ökningen av antalet abortsökande kommer att fortsätta. Antalet mottagningar vid befintliga byråer bedöms inte komma att stiga i någon större omfattning under de närmast följande åren. Däremot beräknas ett antal nya byråer för abort-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 87
förebyggande verksamhet komma att inrättas. Därtill har familjerådgivningsbyrån vid lasarettet i Hälsingborg återgått till att vara rådgivningsbyrå för enbart abortförebyggande verksamhet. Medelsbehovet beräknas öka med 90 000 kr.
2. Medelsbehovet har beräknats efter oförändrat 30 kr. per nyinskri-ven kvinna. Antalet nyinskrivna överensstämmer i det närmaste med antalet avslutade abortärenden. Med ett beräknat antal av 12 000 nyinskrivna under budgetåret 1971/72 inom den ordinarie abortförebyggande verksamheten samt motsvarande verksamhet inom den försöksvis anordnade familjerådgivningens ram kan medelsbehovet uppskattas till 360 000 kr., vilket innebär en ökning med 40 000 kr.
Departementschefen
Förslag från 1965 års abortkommitté väntas föreligga inom den närmaste tiden. I avvaktan härpå bör anslagsgrundema vara oförändrade. Jag beräknar medelsbehovet under nästa budgetår till 930 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. May.t föreslår riksdagen
att till Abortförebyggande åtgärder för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kr.
F 3. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning
|
1969/70 Utgift |
241 509 |
|
1970/71 Anslag |
430 000 |
|
1971/72 Förslag |
430 000 |
Landstingskommim eller stad, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning. Bidrag utgår till kostnaderna för läkares och kurators avlöning och resor i tjänsten. Föreligger särskilda skäl, kan bidrag utgå även till familjerådgivning som försöksvis bedrivs av kommun, som ingår i landstingskommun, eller av enskild. Bestämmelsema återfinns i kungörelsen (1960: 710) om statsbidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning.
Socialstyrelsen
Hittills beviljade statsbidrag utgår för 23 byråer. Hos socialstyrelsen finns ansökan om bidrag för ytterligare en byrå. Medelsbehovet för dessa byråer beräknas till 416 000 kr. till avlöningskostnader samt 12 000 kr. till befattningshavares resor i tjänsten. Sammanlagda medelsbehovet uppgår alltså till avrandat 430 000 kr.
Departementschefen
Jag vill erinra om att familjerådgivningsverksamheten i olika avseenden berörs av pågående utredningar. 1965 års abortkommitté be-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 88
handlar den i familjerådgivningsverksamheten ingående abortrådgivningen. Som jag förut nämnt väntas förslag från kommittén föreligga inom den närmaste tiden. Socialutredningen har bl. a. i uppdrag att undersöka förutsättningarna att i lämpUg form skapa socialcentra i kommunerna, dit allmänheten kan vända sig för vård, hjälp, service, råd och upplysning. MöjUgheterna till samordning med bl. a. den öppna sjukvårdens organ skaU därvid beaktas. När det gäller den sociala rådgivnings- och upplysningsverksamheten skall utredningen ägna särskild uppmärksamhet åt familjerådgivningen. Vidare har en av Spri år 1969 tillsatt arbetsgrapp till uppgift, att på grundval av det av socialstyrelsen år 1968 framlagda principprogrammet för den öppna vården medverka vid det fortsatta arbetet på den öppna vårdens utbyggnad och utformning. Innan familjerådgivningsverksamheten ges en slutgiltig utformning bör åtminstone en del av detta pågående utredningsarbete slutföras.
Anslaget för nästa budgetår beräknar jag tiU 430 000 kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kr.
F 4. Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård
1969/70 Utgift 1 400 010
1970/71 Anslag 1 600 000 1971/72 Förslag 1 650000
Landstingskommun eller stad, som inte ingår i landsting, kan få statsbidrag för sådan psykisk bama- och ungdomsvård, som utövas vid central i anslutning till barn- och ungdomspsykiatrisk lasarettsklinik eller vid fristående centraler eller fUialer. Bidrag utgår till avlönings- och resekostnader för läkare, psykolog, kurator m. fl. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1960: 619) om statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård.
Socialstyrelsen
Statsbidraget tiU avlönings- och resekostnader för tjänstemän inom den öppna psykiska bama- och imgdomsvården uppgår f. n. till 1,6 milj. kr. Statsbidragsberättigad barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet bedrivs i samtiiga sjukvårdsområden med undantag av Blekinge och Jämtlands läns landstingskommuner, där sådan verksamhet avses starta under första halvåret 1971.
För bidrag till en nyinrättad central vid Hälsingborgs lasarett beräk nar styrelsen 37 000 kr. och till centralen i Västervik — om tjänsten som överläkare kan besättas — 12 000 kr. För konferenser för psykologer
Prop. 1971: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet 89
och kuratorer inom den psykiska barna- och ungdomsvården beräknas 6 000 kr.
Det totala medelsbehovet beräknas till 1 655 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet under nästa budgetår till 1 650 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av I 650 000 kr.
F 5. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen
|
1969/70 Utgift |
60 000 |
|
1970/71 Anslag |
60 000 |
|
1971/72 Förslag |
60 000 |
S:t Lukasstiftelsen är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att hjälpa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i psykiska konflikt- och svaghetstillstånd.
S:t Lukasstiftelsen
Stiftelsen föreslår en höjning av anslaget till 80 000 kr. Ökningen motiveras av stiftelsens fortsatta expansion, de automatiska kostnadsstegringarna och pensionsåtaganden gentemot personalen.
Departetnentschefen
Statsbidrag till S:t Lukasstiftelsen bör utgå med oförändrat 60 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 60 000 kr.
F 6. Allmän hälsokontroll
1969/70 Utgift 1 828 814
1970/71 Anslag 1 670 000 1971/72 Förslag 2970000
Anslaget är avsett för dels viss försöksverksamhet med allmänna hälsoundersökningar, dels statens bakteriologiska laboratoriums kostnader för hälsokontroller.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 90
Socialstyrelsen
Under budgetåret 1969/70 anordnades en försöksverksamhet med allmän hälsokontroll för ca 20 000 personer i Gävleborgs län. Styrelsen anser, att kontrollen bör upprepas på samma personer och efter samma program. Kostnaden för en fömyad undersökning beräknas tUl 1,7 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Om hälsoundersökningen i Gävleborgs län visar resultat i form av tidig upptäckt av viktiga behandlingsbara sjukdomar vill socialstyrelsen därefter pröva en allmän hälsoundersökning i ett helt sjukvårdsområde.
För bearbetning av resultaten av den hälsoundersökning av 66-åringar som under budgetåret 1970/71 görs i Stockholm beräknar styrelsen 250 000 kr.
Styrelsen beräknar slutligen 52 000 kr. för arvode till specialföredragande (läkare) i vissa frågor rörande allmän hälsokontroll. Det sammanlagda anslagsbehovet beräknar styrelsen således till 2 002 000 kr.
SBL
SBL begär 1115 000 kr. för den vid laboratoriet bedrivna hälsokontrollverksamheten. Detta innebär i stort sett oförändrat anslag.
Vissa ärftliga ämnesomsättningssjukdomar hos nyfödda kan diagnostiseras med hjälp av enkla bakteriologiska metoder, lämpliga för s. k. screeningundersökningar i stor skala. Barnen kan, om förebyggande behandling sätts in på ett tidigt stadium, räddas från grav invaliditet till ett normalt liv. Sådana s. k. PKU-undersökningar beräknas nästa budgetår fortgå efter ungefär samma mönster som förut.
Asymptomatisk bakteriuri förekommer hos 4,5—7 % av alla gravida kvinnor. Om den inte upptäcks och behandlas kan den leda tiU urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation. Även denna hälsokontroll beräknas under nästa budgetår fortsätta i oförändrad omfattning. SBL avser att ägna fortsatt uppmärksamhet åt rationalisering av arbetet och standardisering av metoderna.
Departementschefen
Den under budgetåret 1969/70 försöksvis anordnade hälsokontroUen för ca 20 000 personer i Gävleborgs län bör upprepas på samma personer och efter samma program under budgetåret 1971/72. Erfarenheterna av denna Gävleborgsundersökning kan väntas bli av stort värde för planeringen och utformningen av framtida hälsoundersökningar. För detta ändamål beräknar jag 1 600 000 kr. För bearbetning av resukaten av den hälsoundersökning för 66-åringar som under innevarande budgetår görs i Stockholm beräknar jag 200 000 kr. och för socialstyrelsens övriga verksamhet ca 52 000 kr. För SBL:s hälsokontrollverksamhet, som bl. a. avser PKU-undersökningarna, beräknar jag 1 115 000 kr. På grundval härav förordar jag att anslaget för budgetåret 1971/72 tas upp med
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
91
avrundat 2 970 000 kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning med 1,3 mUj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 970 000 kr.
F 7. Skyddsympningar
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag' 1971/72 Förslag
4071 315
5 200 000
6 300 000
Från anslaget utgår ersättning för kostnader i samband med friviUig skyddsympning mot difteri, kikhosta, stelkramp, mässling och polio samt obligatorisk smittkoppsvaccinering och frivillig revaccinering av skol-bam mot smittkoppor.
Socialstyrelsen
Det faktiska resp. beräknade antalet skyddsympningar, som bekostas från detta anslag framgår av följande tablå.
|
|
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
Enbart difteri |
1 500 |
1 550 |
1 000 |
1000 |
|
Difteri+stelkramp |
56 000 |
65 000 |
64 000 |
35 000 |
|
Difteri+stelkramp +kikhosta |
393 000 |
400 000 |
395 000 |
400 000 |
|
Smittkoppor |
134 000 |
160 000 |
160 000 |
160 000 |
|
Polio |
810 000 |
772 000 |
670 000 |
670 000 |
|
Mässling |
|
20 000 |
100 000 |
100 000 |
|
Beräknade kostnader för ympningar 1971/72 |
||||
|
|
Ersättning |
Steril en- |
Vaccin |
Summa |
|
|
till ympare. |
gångsmate- |
|
|
|
|
resor m. m. |
riel |
|
|
|
Skyddsympning mot: |
|
|
|
|
|
1. Difteri, kikhosta-difteri- |
|
|
|
|
|
stelkramp (trippelympning), |
|
|
|
|
|
difteri-stelkramp |
70 000 |
140 000 |
830 000 |
1040 000 |
|
2. Smittkoppor |
177 000 |
— |
485 000 |
662 000 |
|
3. PoUo |
925 000 |
234 000 |
2 500 000 |
3 659 000 |
|
4. Mässling |
123 000 |
35 000 |
1 000 000 |
1 158 000 |
|
Summa kr. |
1 295 000 |
409 000 |
4 815 000 |
6 519 000 |
1. Under budgetåret 1969/70 uppgick totalantalet ympningar inom denna gmpp till ca 400 000.
Särskild ersättning av statsverket för skyddsympningar utgår inte till skolläkare och skolsköterskor eller till ympare inom den förebyggande
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 92
barnavården för bam inskrivna i denna. För övriga ympningar utgår ersättning med 1 kr. per ympning.
Steril engångsmateriel använd vid ympningar i offentlig regi ersattes av statsmedel med 35 öre per ympning.
2. För den obligatoriska ympningen av barn mot smittkoppor utgår ersättning av statsmedel till ymparen med 1 kr. per ympad person och till besiktningsförrättaren med 30 öre för varje besiktigad person. Styrelsen beräknar att 100 000 bam ympas. För viss klinisk prövning av vaccinet beräknas 17 200 kr.
3. Skyddsympning mot polio görs med avdödat vaccin. Sedan polio-ympningarna infördes i vårt land har antalet poliofall radikalt minskat. Från mitten av sextiotalet har de inträffade fåtaliga fallen av polio i landet varit sådana, där smitta förvärvats utomlands och vederbörande varit ovaccinerad eUer ofullständigt vaccinerad mot polio. Endast i något enstaka fall har smitta spritts till någon familjemedlem som inte vaccinerats. Smittämnet kan lätt åter genom resenärer föras in i landet, varför fortsatta poliovaccineringar har den allra största betydelse.
Socialstyrelsen föreslår följande ympningar under budgetåret 1971/72.
|
|
|
|
Antal |
Antal |
|
|
|
|
ympade |
injektioner |
|
A. |
Nyympningar (första och andra injektionen) |
|
|
|
|
|
Barn födda 1.11.1970—31.10.1971 |
|
100 000 |
200 000 |
|
|
Årsklasserna 1952—1970 |
|
10000 |
20 000 |
|
|
Övriga (rest) |
|
40 000 |
80 000 |
|
B. |
Tredje injektionen till under 1971 |
|
|
|
|
|
vaccinerade |
|
140 000 |
140 000 |
|
C. |
Fjärde injektionen till personer som |
fått |
|
|
|
|
tredje injektionen 1968 |
|
200 000 |
200 000 |
|
|
Övriga (rest) |
|
30 000 |
30 000 |
|
|
Summa |
520 000 |
670 000 |
|
4. En
allmän skyddsympning av barn mot mässling har startats med
början under budgetåret 1969/70, då 20 000 barn erbjudits ympning.
Från både medicinsk och social synpunkt synes fördelaktigt att skyddsympning så snabbt som möjligt genomförs i åldrarna upp till 12 år. Därvid bör i första hand de yngsta årskuUama komma i fråga. Varje årskull beräknas i genomsnitt till 100 000 bam. Eftersom stort intresse visats från allmänhetens sida för mässlingvaccinering, föratsätter styrelsen, att bortfallsfrekvensen blir ringa. Styrelsen beräknar därför antalet ympade bam under budgetåret 1970/71 till ca 100 000. För budgetåret 1971/72 beräknas ytterligare 100 000 barn bli ympade.
5. SBL håller på att utarbeta metoder för
tillverkning av ett fyra
vaccin mot polio, stelkramp, kikhosta och difteri. Om ett effektivare
preparat kan framstäUas, kommer det att utnyttjas i stället för trippel-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 93
och poliovaccin. Vinstema blir dels mindre biverkningar, dels minskat antal injektioner på barnavårdscentralerna.
Departementschefen
I likhet med socialstyrelsen räknar jag med oförändrat ympnings-program under budgetåret 1971/72. Med beaktande av inträffade höjningar av vaccinkostnadema beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till 6,3 milj. kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Skyddsympningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 300 000 kr.
F 8. Hälsovårdsupplysning
1969/70 Utgift 1 790 614 Reservation 292 742
1970/71 Anslag 2 500 000 1971/72 Förslag 3 000 000
Från anslaget bekostas viss upplysningsverksamhet i syfte att ge allmänheten information på hälso- och sjukvårdens område.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsens anslagsberäkning framgår av följande sammanställning.
Ingående reservation 1.7.1970 292 742
Anslag 1970/71 2 500 000
Disponibelt 2 792 742
Beräknade utbetalningar 1970/71 2 792 742
Beräknad utgående reservation 30.6.1971 —
Beräknade utbetalningar 1971/72 5 990 000
Anslagsbehov 1971/72__________________________________ 5 990 000
Socialstyrelsen framhåller att målet för hälsoupplysningen är att göra individen friskare ur fysisk, psykisk och social synvinkel. Socialstyrelsen anser att åtgärder för att begränsa konsumtionen av stimulantia samt för att förbättra allmänhetens kost- och motionsvanor är synnerligen angelägna. En kvalificerad informationsverksamhet kräver stora ekonomiska resurser för att kunna redovisa mätbara resultat.
En omfattande verksamhet har nedlagts rörande information om narkotika. Delvis har detta skett i samverkan med regeringens samarbetsorgan för bekämpning av narkotikamissbruk (SBN) och den av SBN tillsatta arbetsgruppen för information. I enlighet med de förslag narkomanvårdskommittén presenterat i sitt huvudbetänkande kommer hälsovårds-upplysningsdelegationen (HVUD) av allt att döma att bli den institution
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 94
som framdeles skall samordna den samhäUeliga informationen på detta område i nära samarbete med andra myndigheter, institutioner och frivilliga organisationer som verkar inom samma fält.
Förberedelser har gjorts inom HVUD för information beträffande kost och motion. En sådan informationsverksamhet påbörjas under budgetåret 1970/71. En särskUd kommitté har tillsatts med representanter för myndigheter, organisationer och näringslivet. För att ge det medicinska underlaget för åtgärdema verkar en särskild medicinsk expertgrupp. HVUD planerar först att genom konferenser och materialframställning söka förbättra näringsstandarden inom storhushållen och att därefter granska läroplaner inom skolväsendet beträffande undervisningen rörande i första hand kostfrågor men även motion och andra frågor som har betydelse för hälsan.
Denna verksamhet kommer att tillsammans med informationen beträffande tobak, narkotika och alkohol att dominera HVUD:s informationsverksamhet de närmaste åren. Andra projekt kommer dock att genomföras paraUellt. Det är bl. a. planerat att ge information med hjälp av audiovisuell apparatur om sjukdomar och hälsofrågor till patienter inom sjukhus och vårdanstalter. Även metoder och material för information till förskolebarn rörande skilda hälsofrågor är under utveckling och kan väntas få en omfattande spridning.
HVUD börjar under 1970 en undersökningsverksamhet för att samla data om allmänhetens kunskaper, attityder och vanor i hälsofrågor. Häratöver kommer effektmätningar att göras på de dominerande informationsverksamheterna. För detta ändamål tillsätts en särskild projekt-grapp för effektmätning hösten 1970.
Den ökande verksamheten kräver en väsentiig förstärkning av personalstaben, inte minst av den kvalificerade personalen, med större krav på specialutbUdning och erfarenhet.
Departementschefen
Som framgår av vad jag anfört i inledningen till detta avsnitt anser jag att resurserna för hälsovårdsupplysning bör förstärkas ytterligare. Jag förordar att anslaget för nästa budgetår tas upp med 3 milj. kr., vUket innebär en ökning med 500 000 kr.
Upplysningsarbetet bör koncentreras till särskilt angelägna områden för att få god effekt och nå så många som möjligt. Det ankommer på socialstyrelsen att genom regelbundna attitydundersökningar och på annat sätt söka mäta effekten av den upplysning som ges. Kungl. Maj:t äger besluta om den närmare fördelningen av tillgängliga medel.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 95
F 9. Bidrag till driften av folktandvården
1969/70 Utgift 13 727 937 1970/71 Anslag 14 200 000 1971/72 Förslag 14 800 000
Statsbidrag utgår dels till folktandvård inom landstingskommun med 16 kr. om året för varje bam, som får s. k. systematisk behandling, dels till folktandvård i kommun, som inte tillhör landstingskommun, med 8 kr. om året för varje barn, som får sådan behandling. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1961: 278) om statsbidrag tiU folktandvård (ändrad senast 1969: 664).
Socialstyrelsen
Verksamheten inom folktandvården framgår av följande sammanställning.
Antal verksamma kliniker 30.6.1969 30.6.1970
|
31 |
33 |
|
46 |
50 |
|
2 |
3 |
Central tandpolikliniker Polikliniker för tandreglering Polikliniker för tandlossningssjukdomar Distrikts-, annex- och anstaltstand-
|
polikliniker 876 |
928 |
|
Antal kostnadsfritt och fullständigt behandlade barn: |
|
|
Är 1968 |
Är 1969 |
I landstingskommuner 770 044 804 976
I städer utanför landsting 143 996 146 333
Summa 914 040 951309
Ökning från föregående år 44 433 37 269
1967 års folktandvårdsutredning har i sitt betänkande Folktandvårdens utbyggande och reglering (SOU 1970: 11) förordat att huvudmännen inom ramen för den statsunderstödda organiserade folktandvården erhåller möjlighet att, allteftersom tiUgången på tandläkare ökar, successivt bygga ut småbarnstandvården och ungdomstandvården så, att den efter hand kommer att i princip omfatta alla medborgare i åldern O— 19 år.
Socialstyrelsen framhåUer att Stockholms stad fr. o. m. den 1 januari 1971 uppgår i Stockholms läns landsting och att driftbidraget för de inom staden behandlade barnen enUgt gäUande bidragsregler därför bör beräknas efter 16 kr. för varje behandlat barn. Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 ökar med anledning härav med 600000 kr.
Prop. 1971: 1 Bilaga 7 Socialdepartementet 96
Departementschefen
Som jag förat nämnt bör de frågor som behandlats i folktandvårdsutredningens betänkande Folktandvårdens utbyggande och reglering (SOU 1970:11) prövas samtidigt med att det framdeles tas ställning till utformningen av en tandvårdsförsäkring. För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under anslaget tUl 14 800 000 kr. Därvid har jag beaktat bl. a., att Stockholm sedan den 1 januari i är ingår i landsting, vilket medför högre statsbidrag till folktandvården.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av folktandvården för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 800 000 kr.
F 10. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
1969/70 Utgift 78 300 Reservation 72 639
1970/71 Anslag 50 000
1971/72 Förslag 75 000
Statsbidrag utgår tUl landstingskommun för utrastning av varje distriktstandpoliklinik som ingår i folktandvårdsplanen med 3 000 kr. och, om mer än en tandläkare skall vara anställd där, med 1 300 kr. för varje ytterligare sådan tandläkare samt beträffande annextandpolikliniker och ambulatoriska tandpolikliniker med 1 000 kr. för varje sådan poliklinik. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1961: 278) om statsbidrag till folktandvård (ändrad senast 1969: 664).
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen föreslår, att anslaget förs upp med 75 000 kr. Anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning.
Ingående reservation 1.7.1970 72 639
Anslag 1970/71 50 000
Disponibelt 1970/71 122 639
Beräknade utbetalningar 1970/71 100 000
Beräknad utgående reservation 30.6.1971 22 639
Beräknade utbetalningar 1971/72 100 000
Anslagsbehov 1971/72_________________________________________ 75 000
Departementschefen
lag biträder socialstyrelsens förslag och beräknar medelsbehovet till 75 000 kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 97
att tiU Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.
F 11. Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning
1969/70 Utgift — Reservation 400 000
1970/71 Anslag 100 000
1971/72 Förslag 200 000
Samtliga nordiska länder har nu ratificerat överenskommelsen om ett gemensamt nordiskt institut för odontologisk materialprovning Cprop. 1969: 1, bU. 7 s. 90 och 1970: 1, bU. 7 s. 98).
EnUgt det träffade avtalet har nordiska institutet för odontologisk materialprovning (NIOM) tiU uppgift att genom materialprovning och därtiU hörande målinriktad forskning, utveckUngs- och upplysningsverksamhet samt genom andra lämpliga medel arbeta för att material, förbrukningsartiklar och viss utrastning som används eUer avses komma tUl användning inom tandvården i de nordiska ländema, uppfyller de krav som vid varje tidpunkt kan stäUas med hänsyn tUl utvecklingen inom hälsovård och teknik.
Institutets styrelse har under hösten 1970 haft ett flertal sammanträden bl. a. för att planera personalrekryteringen och för att utarbeta stadgar för institutet. Det är min förhoppning att institutet kan starta sin verksamhet så tidigt som möjligt under år 1971. Med hänsyn till den väntade behållningen på anslaget från föregående budgetår beräknar jag anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 till 200 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.
F 12. Epidemiberedskap m. m.
1969/70 Utgift 1 500 768
1970/71 lAnslag 4 300 000 1971/72 Förslag 3 520 000
' Avser även kostnaderna för SBL:s epidemiologiska verksamhet
Anslaget kan betecknas som ett aUmänt befedskapsanslag för hälso-och sjiUcvården såvitt avser smittsamma sjukdomar. Fr. o. m. budgetåret 1970/71 har tiU anslaget överförts kostnadema för den epidemiologiska verksamhet, som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL). 4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 7
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 98
Från anslaget utbetalas ersättning för vissa kostnader och förluster som uppkommit på grund av myndighets ingripande för att förhindra spridning av smittsam sjukdom (kungörelsen 1956: 296 om ersättning i vissa faU vid ingripanden i hälsovårdens intresse och lagen 1956: 293 om ersättning till smittbärare). Vidare bestrids från anslaget vissa kostnader för planläggning av epidemiberedskap inom riket, för medicinsk katastrofberedskap och för viss kursverksamhet m. m. samt vissa ersättningar enligt kungörelsen (1970:160) angående läkarintyg för sjöfolk.
Sociabtyrelsen
Styrelsen beräknar följande medelsbehov för sin verksamhet imder budgetåret 1971/72.
Planläggning av epidemiberedskap inom riket 20 000
Medicinsk katastrofberedskap 30 000
Kursverksamhet 30 000
Vissa läkarundersökningar av personer som söker anställning
på fartyg 20 000
Diverse kostnader, främst för epidemiförebyggande åtgärder
med avseende på den internationella trafiken 50 000
Lönekostnadspålägg 23 000
Summa kr. 173 000
SBL
SBL beräknar 2,3 milj. kr. för den epidemiologiska verksamheten under budgetåret 1971/72. Härav utgör ca 1 milj. kr. kostnader för civU beredskapslagring och 1,3 milj. kr. kostnad för epidemiologisk verksamhet.
Departementschefen
Den epidemiologiska verksamheten vid SBL avser epidemibejkämpning (övervakning och fältepidemiologisk verksamhet), rapportering samt rådgivning och information. Jag beräknar anslagsbehovet till 1 847 000 kr.
Med hänsyn till medelsförbrukningen under budgetåret 1969/70 för ersättning tUl smittbärare m. m. beräknar jag i denna del en ökniiig av medelsbehovet med 150 000 kr. tUl 1,5 milj. kr.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 3 520 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 520 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 99
G UNIVERSrrETSSJUKHUS M. M.
Läkarutbildningskapaciteten i landet har mer an fördubblats under 1960-talet. Genom riksdagens beslut vid 1969 års höstsession om en ökad läkaratbUdning i stockholmsområdet (prop. 1969:137, SU 187, rskr. 421) kommer den totala intagntngskapaciteten vid de medicinska läroanstalterna att gå upp till mer än 1 000 platser per år. Under tiden 1969—1975 stiger antalet läkare i landet från 10 000 till omkring 16 000.
Den kliniska delen av läkarutbildningeni i stockholmsområdet avses komma att i stora drag förläggas tUl karolinska sjukhuset, det nya sjukhuset i Huddinge, S:t Görans sjukhus. Södersjukhuset och Danderyds sjukhus samt — under en övergångstid — Serafimerlasarettet. Sedan beslutad utbyggnad ägt ram kommer intagningskapaciteten vid karolinska institutet att nå upp tiU 370 nybörjarplatser per år.
I göteborgsområdet skall de kliniska utbildningsplatserna främst vara anordnade vid Sahlgrenska sjukhuset och det nya Östra sjukhuset. Vidare utnyttjas bl. a. Göteborgs barnsjukhus. Renströmska sjukhuset och Vasa sjukhus för den kliniska läkarutbUdningen.
Den kliniska läkaratbildningen är i övrigt huvudsakligen förlagd till akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund, Malmö allmänna sjukhus, lasarettet i Umeå och regionsjukhuset i Linköping.
PreUminär överenskommelse om nya avtal rörande de kommunala undervisningssjukhusen har nyligen träffats. Avsikten är att de nya avtalen skall redovisas i en särskild proposition till årets riksdag.
Kungl. Maj:t har i december 1970 meddelat föreskrifter om igång-sättningstUlstånd under år 1971 för byggnadsarbeten inom sjukvården m. m. Beslutet innebär en prioritering av byggnadsföretag, som avser dels offentligt anordnad öppen hälso- och sjukvård utanför sjukhus och dels sjukhem för långvarigt sjuka, klmiker för psykiskt sjuka, vårdhem m. m. för psykiskt utvecklingsstörda och den utbyggnad av undervisningssjukhusen, som behövs för att läkamtbildningen skall kunna genomföras planenligt. Även de statliga sjukhusen omfattas av denna reg-, lering av byggnadsverksamheten.
Efter sammanslagningen av Stockholms stads och Stockholms läns landstings sjukvård den 1 januari 1971 ingår karolinska sjukhuset i Stockholms läns sjukvårdsorganisation som ett centralsjukhus med en del av länsområdet som upptagningsområde. En sakkunnig har tUlkallats med uppdrag att utreda de rättsliga och organisatoriska fömtsättningarna för att, utan förändring av huvudmannaskapet för karolinska sjuk-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet lOC
huset, erhålla en förbättrad samordning av sjukvården vid sjukhuset med sjukvården inom för sjukhuset bestämda upptagningsområden för skUda medicinska specialiteter.
En ny njurmedicinsk sektion inrättas nästa budgetår vid karolinska sjukhuset med 20 vårdplatser, dialyscentral och öppen vård. Vidare beräknas medel för inköp av en nyligen utvecklad apparat för stereotaktisk strålkirargi mot bl. a. parkinsonism och vissa smärttillstånd.
Ett nytt modernt kirargiskt block med bl. a. en ny urologisk klinik kommer att tas i bruk vid akademiska sjukhuset i Uppsala den 1 januari 1972. För blocket beräknas åtta nya läkartjänster. Sjukhusets njurtransplantationsverksamhet tiUförs också en läkartjänst.
Sjukvårdslagen har ändrats den 1 januari 1971. Bl. a. skall flera överläkare kurma finnas vid samma klinik med en av dem som klinikchef. Motsvarande ändringar har vidtagits i reglementena för karolinska sjukhuset och akademiska sjulchuset. Mot deima bakgrand byts sammanlagt elva tjänster som biträdande överläkare ut mot överläkartjänster för etablerade specialiteter inom ramen för vissa kliniker och avdelningar vid de statliga sjukhusen.
Den systematiska undervisning med ktmskapsprov, som staten anordnar för läkare under vidareutbUdning, byggs ut från 100 tiU 150 kurser nästa budgetår.
G 1. KaroUnska sjukhuset: Driftkostnader
1969/70 Utgift 208 848 880 1970/71 Anslag 202 500 000 1971/72 Förslag 244 975 000
År 1931 träffade staten avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om samarbete för uppförande och drift av karolinska sjukhuset. Sjukhuset skulle enligt avtalet uppföras genom statens försorg och anslutas till karolinska institutet.
Vid sjukhuset meddelas klinisk utbUdning för medicine kandidater. Vidare är sjukhuset regionsjukhus för stockholmsregionen och skall svara för viss sjukvård inom storstockholmsområdet. Vid sjukhuset bedrivs kvalificerad forskning.
Karolinska sjukhuset har f. n. ca 1 730 disponibla vårdplatser. Omkring 85 % av totala antalet vårddagar vid sjukhuset beräknas komma att utnyttjas av patienter från Stockholms läns landsting. Är 1969 var antalet besök i sjukhusets öppna vård omkring 390 000, besöken i privat mottagning inräknade.
Under sjukhusdirektionen leds sjukhuset av en sjukhusdirektör, som vid sin sida har en chefsläkare. Vidare finns en biträdande sjukhus-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
101
direktör. Sjukhuset har ca 50 kliniker och andra fristående avdelningar, .administrationen vid sjukhuset är uppdelad på fyra byråer, nämligen en administrativ byrå, en personalbyrå, en driftbyrå och en planeringsbyrå.
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Direktionen |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Läkarpersonal |
326 |
|
+ 9 |
+ 4 |
|
Administrativ personal |
339'A |
|
+ 52 |
+ 18 |
|
Psykologer, kuratorer och |
|
|
|
|
|
rehabiliteringspersonal |
721/2 |
|
+ SVz |
— |
|
Sjuksköterskepersonal m. fl. |
1 240% |
|
+ 42 |
+ 8y2 |
|
Laboratorie- och sjukvårds- |
|
|
|
|
|
teknisk personal |
1691/2 |
|
+ 141/2 |
+ 1/2 |
|
Övrig vårdservicepersonal |
6731/2 |
|
+ 20 |
+ 9 |
|
Ekonomipersonal |
4131/2 |
|
+ 3 |
— |
|
|
3 235 |
|
+ 149 |
+ 40' |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
121010 000 |
+ 28 330 000 |
+ 25 548 000 |
|
|
Sjukvård |
210 000 |
+ |
5000 |
— |
|
Reseersättningar |
70 000 |
+ |
15 000 |
+ 5 000 |
|
Därav utrikes resor |
(10 000) |
|
(-) |
(-) |
|
Lokalkostnader |
18107 000 |
-|- |
2 160 000 |
+ 2 745 000 |
|
Expenser |
33 114 000 |
+ |
8 611000 |
+ 4 660 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
|
a) inventarier |
(4 800 000) |
( + |
1 700 000) |
(+ 480 000) |
|
b) representation |
(10 000) |
|
(-) |
(-) |
|
Automatisk databehandling |
1 280 000 |
+ |
1 030 000 |
+ 2 295 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
28 709 000 |
+ |
8 252 000 |
+ 7 772 000 |
|
|
202 500 000 |
+ 48 403 000 |
+ 42 475 000 |
|
' Härtill kommer medel för tjänster för genomförande av ändrade arbetstidsbestämmelser.
Inkomster vid sjukhuset, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 142 468 000 kr. (1970/71 132 000 000 kr.).
Direktionen för karolinska sjukhuset
Direktionen anser, att arbetstidsförkortningen enligt den allmänna arbetstidslagen (1970: 103) bör genomföras vid karolinska sjukhuset i ett sammanhang den 1 juli 1972, och begär därför inte några tjänster för ändamålet för budgetåret 1971/72. Överslagsvis beräknas emellertid omkring 130 tjänster behövas för att förkortningen av arbetstiden skall kunna genomföras.
Direktionens förslag om utvidgad njurmedicinsk verksamhet vid sjukhuset får inte undantränga övriga förslag, som upprepats under en följd av år.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 102
I prop. 1970: 1 (bU. 7, SU 5, rskr 5) föreslås att det nuvarande enskUda huvudmatmaskapet för verksamheten vid Norrbackainstitutet avlöses, varvid sjukvårdsverksamheten med tUlhörande servicefunktioner liksom också institutets byggnader avses skola överföras till karolinska sjukhuset. Kungl. Maj:t har uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att ta upp förhandlmgar i ärendet. En avveckling av det nuvarande huvudmannaskapet för institutet kan föratses komma att ske vid utgången av budgetåret 1970/71. Vid Norrbackainstitutet beräknas fem vårdavdelningar behöva utrastas tUl en uppskattad kostnad av ca 5 mUj. kr. HärtiU kommer kostnader för utrustning tUl dessa vårdavdelningar. Ett överförande tUl karolinska sjukhuset av nämnda verksainhet vid Norrbackainstitutet beräknas för sjukhusets del medföra behov av en ökning under anslagen för drift och utrastning med omkring 19,2 milj. kr., vartill kommer 895 000 kr. för reparations- och underhållskostnader. Häremot beräknas svara inkomster av verksamheten med i rant tal 16 mUj. kr.
Kungl. Maj:t har också uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att uppta förhandlingar angående Eugeniahemmets framtida ställning och verksamhet, varvid jämväl frågan om karolinska sjukhusets övertagande av Eugeniahemmets byggnader och mark skall aktualiseras. Ett övertagande av Eugeniahemmets byggnader och där verksam personal kommer att medföra kostnadsökningar för sjukhuset med ca 5 304 000 kr. för personal, 844 000 kr. för övriga driftkostnader, 236 000 kr. för utrastning samt 560 000 kr. för reparationer, fastighetsunderhåU och ombyggnadsåtgärder.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 32 303 000 kr.
2. På grundval av en utredning med förslag tUl anordnande av njurmedicinsk verksamhet inom karolinska sjukhuset föreslås, att resurserna inom storstockholmsområdet för vård av njursjuka ökas genom att en njurmedicinsk sektion inrättas inom sjukhusets medicinska klinik. Sektionen bör omfatta 20 vårdplatser, en dialysenhet och resurser för öppen vård. För den nya sektionen bör en tjänst som överläkare och två underläkartjänster inrättas vid medicinska kliniken.
För att bereda personalläkaren, som svarar för sjukhusets, militärapotekets och strålskyddsinstitutets personal, en nödvändig avlastnmg av arbete, bör en tjänst som biträdande personalläkare inrättas. Härigenom blir det även möjligt att ta upp viss förebyggande personalhälsovård.
En underläkartjänst bör inrättas vid envar av de plastikkirargiska och reumatologiska klinikerna samt den neuroradiologiska avdelningen med hänsyn till arbetsbelastningen och de ökade väntetidema. En underläkare vid radiopatologiska institutionens cytologiska laboratorium, som hittills betalats av Cancerföreningen i Stockholm, utför kliniskt-diagnostiskt arbete. En underläkartjänst bör iiirättas för deima verksamhet. Ett utökat upptagningsområde för könssjukvård medför behov av ärmu en underläkare vid hudkliniken.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 103
Sammanfattningsvis föreslår direktionen en ökning av läkarpersona-len med en överläkare, en biträdande personalläkare och sju underläkare. (-H 199 162 kr.)
3. Utvecklingen inom pediatrisk kardiologi motiverar, att denna specialitet leds av en överläkare vid bammedicinska kliniken. En tjänst som biträdande överläkare vid kliniken bör därför ändras tUl överläkartjänst. Vidare bör tjänst som biträdande överläkare inrättas i utb3'te mot under-läkartjänst vid dels kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriets sektion för bakteriologi och serologi och dels thoraxklinikemas kliniskt-fysio-logiska laboratorium för att förbättra kontinuiteten i verksamheten och lätta vederbörande överläkares arbetsbörda. (4-70 967 kr.)
4. Personalläkarens stora arbetsbörda och angelägenheten äv att bereda sjukhusets personal tiUgång tUl psykiatrisk och gynékologisk expertis inom personalhälsovårdens ram motiverar att konsulter anlitas inom en beräknad ram av 30 timmar i veckan.(-f 100 622 kr.)
5. För den nya njurmedicinska sektionen inom sjukhusets medicinska Idinik behövs utöver nämnda läkare åtta sjuksköterskor (varav en med halvtidstjänstgöring), fyra undersköterskor (varav en med halvtidstjänstgöring), elva sjukvårdsbiträden (varav ett med halvtidstjänstgöring), två ekonomibiträden (varav ett med halvtidstjänstgöring), en kontors-skrivare, en kansliskrivare och ett kontorsbiträde (med halvtidstjänstgöring). Vidare behövs en laboratorieingenjör (med halvtidstjänstgöring) för skötsel av apparaturen m. m. Sammanlagt bör 26 tjänster inrättas för ändamålet. (+806 211 kr.)
6. Sjukhusets centrala förvaltning bör successivt byggas ut och då först i fråga om planerande och uppföljande funktioner. Mot den bakgrunden föreslås att 21 tjänster inrättas för den centrala förvaltningen enligt följande.
Den administrativa byrån bör tillföras en byrådirektör som chef för en budgetsektion, en byråassistent, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde för redovisningscentralen samt en assistent och en kansliskrivare för arbete till följd av avgiftsreformen inom öppen vård vid kameralsektionen. Driftbyrån bör få en avdelningsdirektör som chef for en systemsektion, en byrådirektör som chef för förrådssektionen och en assistent vid inköpssektionen. Vidare bör enligt direktionen ett förestån-dararvode utgå till biträdande professorn vid karolinska institutets institution för medicinsk teknik för att denne skaU förestå en medicinskteknisk sektion inom driftbyrån. Planeringsbyråns personal bör utökas med en förste byråsekreterafe för utredningsarbete inom utvecklingsenheten, en förste byråsekreterare (programmerare), en byråassistent för programmeringsarbete och en kontorist för journaltekniska uppgifter vid driftsektionen för automatisk databehandling samt en kontorsskrivare vid revisionskontoret. Personalbyrån behöver förstärkas med en förste byråsekreterare för planeringsuppgifter inom personalsektionen, två assisfen-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 104
ter för arbetet att anskaffa extrapersonal och en kansliskrivare vid lönesektionen samt en byråinspektör för elevutbUdnmg och en kontorsskrivare vid en utbUdningssektion. Vid den vårdadministrativa sektionen behövs slutiigen en förste byråsekreterare för rationaliseringen av sjukvårdsarbetet, (-fl 020 242 kr.)
7. Det ökade uppbörds- och redovisningsarbetet i samband med avgiftsreformen inom den öppna vården är anledning tUl att nio kansli-skrivartjänster och en kontorsbiträdestjänst behöver inrättas. (+319 421 kr.)
8. Föreståndaren för audiologiska avdelningens tekniska sektion, docenten Henry Andersson, har en ansvarsställning, som motiverar att en personlig byrådirektörstjänst inrättas för honom, varvid tjänsten som ingenjör vid avdelningen inte bör uppehåUas. (-1-24 206 kr.)
9. Genomförandet av vad som föreskrivs genom det aUmänna arbetstidsavtalet, som träffades i juli 1969, samt kungörelsen (1969: 564) om förläggning av arbetstid medför vissa personalkostnader. (-|-2 214 000 kr.)
10. Då jourhavande läkare vid bammedicinska kliniken inte i fortsättningen bör betungas med uppgiften att besvara förfrågningar till giftinformationscentralen under tid, då centralen är obemannad, bör för denna uppgift anlitas apotekare. Detta innebär vissa merkostnader. (-1-28 290 kr.)
11. Den administrativa personalen vid sjukhuset bör utöver vad som nämnts förstärkas med en byrådirektör (skyddsingenjör) vid driftbyrån, en kontorsskrivare, elva kansliskrivare (varav en med halvtidstjänstgöring) och sex kontorsbiträden, varav tre för telefonistgöromål. (+609 146 kr.)
12. Ifråga om psykologer, kuratorer och rehabiliteringspersonal bör sjukhuset tUlföras två biträdande psykologer för öronklmikens och den psykiatriska klinikens behov, en utredningsassistent tiU den socialmedicinska avdelningen, en logopedassistent, en kurator, tre sjukgymnaster samt en hörselvårdsassistent (med halvtidstjänstgöring). (+398 329 kr.)
13. När det gäller sjuksköterskepersonal m. fl. föreslås utöver vad som nämnts inrättande av tjänster för följande personal, nämligen nitton sjuksköterskor (varav en med halvtidstjänstgöring), fyra bamsköterskor (varav en med halvtidstjänstgöring) och tio undersköterskor. En ekono-mibiträdestjänst kan därvid dras in. (+1 058 375 kr.)
14. Följande laboratorie- och sjukvårdsteknisk personal bör tUlkom-ma, nämligen en instmktionslaboratris vid kliniskt-bakteriologiska centrallaboratoriet, en instruktionssköterska (med halvtidstjänstgöring) och en laboratorieingenjör vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet, en cyto-logassistent (med halvtidstjänstgöring), två förste laboratorieassistenter, nio laboratorieassistenter, en röntgenassistent (med halvtidstjänstgöring) och en laboratorietekniker. En tjänst som förste laboratorieassistent
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 105
(med halvtidstjänstgöring) och en som fotobiträde kan därvid dras in. (+538 101 kr.)
15. Övrig vårdservicepersonal och ekonomipersonal vid sjukhuset bör utöver vad som nämnts förstärkas med en baderska, sex sjukvårdsbiträden, ett ekonomibiträde och tre vaktmästare. (+297 490 kr.)
16. Direktionen beräknar under posten Automatisk databehandling medel för fortsatt drift av befintiiga ADB-ratiner, maskinell databehandling av blanketter i samband med avgtftsreformen inom den öppna vården och fortsatt utveckling av internrationaliseringsprojekt, såsom ekonomi-, materiel- och personalsystem. Häratöver räknas med fortsatta försök med det s.k. 1800-systemet i samarbete med sjukhus i Danmark, Finland och Norge. (+1 030 000 kr.)
Universitetskanslersämbetet
17. Statsmakterna
har beslutat om ökad läkaratbUdning bl. a. vid karo
linska institutet (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411; prop. 1969: 137,
SU 187, rskr 421). Intagningen har därvid fr.o.m. läsåret 1969/70
ökats med bl. a. en grupp studerande, som skall få sin kliniska utbild
ning vid det nya sjukhuset i Huddinge.
UtbUdningen i klinisk propedeutik för den tiUkommande grappen av studerande måste, i avvaktan på att Huddinge sjukhus blir färdigt i berörda delar, förläggas bl. a. tiU karolinska sjukhuset. För att utbUdningen skall kunna genomföras vid sjukhuset bör en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid karolinska sjukhusets medicinska thoraxklinik den 1 januari 1972.
Statskontoret
18. Samhällets kostnader för drift och
utbyggnad av sjukvårdsresur
serna har under senare år blivit omfattande. Svårigheterna att rekry
tera personal är för många huvudmän ett stort problem. Statskontoret
beslöt i maj 1965 att anslå medel och avdela personal för att i samarbete
med karolinska sjukhuset utreda möjligheterna att utnyttja ADB-telcnik
för rationaUsering av sjukhusverlcsamhet.
Vid systemutformningen skuUe
i största möjliga utsträckning eftersträvas lösningar, som kunde appli
ceras på såväl stora som medelstora sjukhus, såsom regionsjukhus och
större centraUasarett.
Med hänsyn tUl den försökskaraktär som gäller för ett projekt av detta slag förutsattes att utveckling och försöksverksamhet i första hand skuUe bedrivas under en period av tre år eller t. o. m. budgetåret 1968/69. Efter denna tid skulle en analys och en värdering av ett sådant systems möjhgheter göras.
Det system som under treårsperioden i en första version byggts upp och prövats under driftsmässiga former i mindre skala har inriktats mot de centrala funktionerna inom sjukhuset, framför allt planeringen av de medicinska aktiviteterna. Härmed avses den planering som erfordras för 4* Riksdagen 1971. I saml. Nrl. Bil. 7
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 106
att kunna samordna de åtgärder som vidtas för en patient.
Samordningen av utredningsarbetet har åvUat en särskild kommitté — databehandlingskommittén vid karolinska sjukhuset (DAKS) — i vUken ingått representanter för sjukhuset, karolinska institutet och statskontoret.
För att möjliggöra ställningstagande tUI i vUken form utvecklingsarbetet skall fortsättas och fullföljas har i en rapport, som statskontoret överlämnar, det utvecklade systemet analyserats inom ramen för en modell av ett medelstort sjukhus med en beskrivning av systemet i drift i fuU omfattning. Kostnaden för drift vid ett medelstort landstingssjukhus av föreslaget bokningssystem, vilket är den del av det totala systemet som bör först införas i drift, har beräknats tiU ca 1,9 milj.kr. per år. Utöver bokningssystemet analyseras effekten av införande av ett journalsystem. Under vissa angivna fömtsättningar överstiger förväntade intäkter kostnaden' för införande och drift vid ett medelstort sjukhus.
Enligt statskontorets uppfattning har försöksverksamheten givit grand för antagandet att ett informationssystem med föreslaget innehåll kan utgöra ett betydelsefuUt hjälpmedel för den framtida sjukvården.
Finansieringen av fortsatt verksamhet m. m. bör prövas i samband med förestående överläggningar mellan huvudmännen för sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). Det föreslagna utvecklingsarbetet bör samordnas med den verksamhet som bedrivs av Spri bl. a. i syfte att utvecklade delar av systemet snarast kan komma sjukvårdshuvudmännen tUl godo. Med hänsyn härtill är det naturligt att det fortsatta utvecklingsarbetet kan förläggas, förutom till karolinska institutet och karolinska sjukhuset, även till ett av landstingshuvudmän drivet sjukhus.
Kostnadema för utredningsarbetet har för statskontorets del uppgått till ca 14 mUj. kr.
Statskontoret hemställer att utvecklingsarbetet fullföljs. Med hänsyn till att utvecklingsarbetet är komplicerat behövs i första hand en period av tre år för detta. Statskontoret anmäler — under erinran om att de centrala rationaliseringsuppgifter ämbetsverket påtagit sig inom ramen för nämnda projekt numera i princip åvilar Spri — att dess uppgifter i ifrågavarande avseende fömtsatts vara avslutade.
R emissy ttranden
Socialstyrelsen anför att behovet av en utbyggnad av den njurmedicinska vården i stockholmsregionen i viss utsträckning kan tiUgodoses genom att en njurmedicinsk avdelning anordnas inom karoUnska sjukhusets medicinska Idinik. En sådan anordning får betraktas som ett provisorium i avvaktan på en definitiv organisation av den njurmedicinska vården i regionen med hänsyn tagen bl. a. till tUlkomsten av Huddinge sjukhus. Socialstyrelsen föreslår att en tjänst som överläkare inrättas vid
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 107
medicinska kUniken inom verksamhetsområdet njurmedicin, varvid en befintUg tjänst som biträdande överläkare vid kliniken kan dras in. Styrelsen tUlstyrker att kliniken tillförs en ny tjänst som underläkare, avsedd för njurmedicin.
I övrigt tiUstyrks inrättande av en tjänst som biträdande personalläkare och fyra underläkartjänster, de senare vid plastikkirargiska och reumatologiska klinikerna, hudkliniken resp. neuroradiologiska avdelningen. Vidare tUlstyrks förslaget att en tjänst som biträdande överläkare vid barnmedicinska kliniken för subspecialiteten barnkardiologi omvandlas tUl överläkartjänst. Då stor återhåUsamhet måste iakttas särskilt när det gäUer att inrätta nya läkartjänster för den somatiska akutsjukvården med hänsyn tUl fastställt program för användning av läkar-tUlskottet i landet (prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215), kan socialstyrelsen inte tiUstyrka övriga förslag rörande läkartjänster.
Beträffande statskontorets förslag om fortsatt utveckling av automatisk databehandling vid karolinska sjukhuset anser socialstyrelsen, att en samlad bedömning av försöksverksamheten vid sjukhuset med avseende på prioritering och inriktning av det fortsatta utvecklingsarbetet bör göras av de tUl sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) knutna organ, som skall styra utvecklingen och prioritera meUan olika projekt inom den totala sjukvårdens ADB-verksamhet. Styrelsen delar därför statskontorets åsikt att det föreslagna utvecklingsarbetet samordnas med den verksamhet som bedrivs av Spri, bl. a. Spris egna stora dataprojekt System för databaser och Förstudie rörande totalt informationssystem m. m. för ett sjukvårdsområde. Det sistnämnda projektet kan sägas gripa över projektet vid karolinska sjukhuset, som ju primärt är inriktat på dataverksamheten vid ett enda sjukhus. Under försöksverksamheten vid karolinska sjukhuset har emeUertid ett antal rutiner utarbetats och tagits i drift eller är klara att tas i drift. Dessa rutiner bör ingå i karolinska sjukhusets drift, om de bedöms vara ekonomiska, och även ställets tUl andra sjukvårdshuvudmäns förfogande. Stockholmsområdet kan enhgt socialstyrelsen utgöra ett försöksområde för utveckling av ett mera omfattande informationssystem. Därvid skulle erfarenheterna och datamognaden vid såväl karolinska sjukhuset som Danderyds sjukhus kunna tiUvaratas.
Universitetskanslersämbetet erinrar om föreslagna anordningar för den ökade läkarutbUdningen vid karolinska institutet. Sålunda kommer ut-bUdnmg i klinisk propedeutik att behöva anordnas för den nytUlkom-mande studerandegrappen bl. a. vid karolinska sjukhusets medicinska thoraxMinik. För ändamålet behövs en biträdande överläkare vid kliniken fr. o. m. den 1 januari 1972.
I fråga om den automatiska databehandlingen vid sjukhuset betonar ämbetet att staten bör göra ytterligare insatser när det gäller att utnyttja modem databehandlingsteknik inom sjukvården.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 108
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framhåller att njurmedicinens behov av specialkliniker inom Stockholms läns landstings sjukvårdsområde i framtiden skaU tiUgodoses genom tre enheter. Detta framgår av utredningen »Hälso- och sjukvårdsplan 1971—1980», som framlagts av Storstockholms sjukvårdsberedning. Sålunda skaU nuvarande njurklinik vid S:t Eriks sjukhus flyttas tiU karolinska sjukhuset. En njurmedicinsk klinik uppförs vid Huddinge sjukhus. En tredje enhet skall förläggas tUI Södersjukhuset. Nämnden ifrågasätter om man inte bör i första hand försöka börja en njurmedicinsk verksamhet inom sjukvårdsområdets södra del och senare, när nybyggnader färdigstäUts vid karolinska sjukhuset, planenUgt flytta den för den norra delen av sjukvårdsområdet avsedda verksamheten från S:t ErUcs sjukhus tUl karolinska sjukhuset.
Nämnden anser det vidare naturUgt, att medel för sådant utvecklings-och rationaliseringsarbete vid karolinska sjukhuset som ligger utanför den verksamhet som normalt bedrivs vid undervisningssjukhus — i första hand det nu aktueUa utvecklingsprojektet avseende sjukhusrationalisering med ADB — anvisas av Spri och att anslagen tUl Spri beräknas med hänsyn härtiU.
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) tUlstyrker, att anslagsposten för inventariers underhäll och komplettering beräknas att motsvara 10 % av återanskaffningsvärdet för befintiig utrustning. Detta och en datamässig inventarieredovisning jämte materialsystemets resultat bör kunna ge bättre underlag för bedömningen.
Spri anser beträffande det av statskontoret redovisade journalsystemet att det fortsatta utvecklingsarbetet bör exempelvis inriktas på att analysera användningsområdena för informationen och att strakturera och standardisera indata. Det utvecklade bokningssystemets funktion kan enUgt Spri bedömas först efter försök i fuU skala för någon serviceenhet. Sådant försök planeras vid Danderyds sjukhus sedan bokningssystemet överarbetats. En utveckling av resursplaneringsfunktionen är emellertid angelägen och kan enligt Spri ge stora rationaliseringsvinster inom sjukvården. Spri anser att man inte bör avvakta tillkomsten av fullständiga journal- och bokningssystem. Arbetet bör i stället inriktas mer direkt på planeringsfunktionen genom analys av beslutsprocesser och deras informationsbehov.
Spri är positivt inställt tUl ett övertagande av ADB-projektet vid karolinska sjukhuset under förutsättning att särskUda vUlkor om projektets omfattning och inriktning inte läggs fast. Anslagen tUl Spri måste därvid ökas i skälig utsträckning. Vid en sådan lösning, för vUka starka samordningsskäl talar, bör Spri således ha fria händer att på lämpligt sätt utforma utvecklingsverksamheten vid karolinska sjukhuset under beaktande av bl. a. behoven av samordning med andra projekt i landet och
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 109
i synnerhet inom regionen.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala framhåUer bl. a. att ADB-projekten vid karolinska sjukhuset spänner över ett stort område. Journalprojektet är emeUertid grundat på icke längre tidsenliga förutsättningar. Frågan om journalernas innehåU, innehållets strakturering, uppställning och standardisering bör först lösas på ett sådant sätt, att en med konventionella hjälpmedel möjlig förenklad journalföring utarbetas. Sedan detta har genomförts på ett sätt som är godtagbart ur olika kUnikers synpunkter är tiden mogen för ett överföringsarbete tiU databehandling.
Förslaget tUl bokningssystem för undersökningar, läkarbesök och intagningar betraktar direktionen som en pUotstudie av visst informativt värde. Det fortsatta arbetet på systemet bör bedrivas mera som en organisationsutredning, lämpligen i Spris regi, varför Spris resurser härför i erforderlig grad bör förstärkas. Något tillförlitiigt underlag för ekonomisk bedömning kan inte erhåUas ur den hittiUs bedrivna verksamheten med hänsyn till de små förhållanden under vilka tiUämpningen gjorts.
Departementschefen
Sjukvårdslagen (1962: 242) har ändrats i vissa avseenden den 1 januari 1971 genom lag (1970: 211) om ändring i sjukvårdslagen (prop. 1970: 42, 2LU 30, rskr 153). Bl. a. skaU flera överläkare kunna finnas vid samma klinik med en av dem som klinikchef. Sjukvårdslagen är inte tillämplig på de statliga sjukhusen. Kungl. Maj:t har emellertid den 17 december 1970 ändrat gällande reglementen för karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala och därvid infört motsvarande bestämmelser för dessa sjukhus. Kungl. Maj:t har den 29 december 1970 bl. a. beslutat om inrättande den 1 januari 1971 av tre extra överläkartjänster vid karolinska sjukhuset under villkor att motsvarande tjänster som biträdande överläkare inte samtidigt uppehålls, nämligen i klinisk virologi vid kliniskt-bakteriologiska centraUaboratoriet, i handkirurgi vid plastikkirargiska kliniken och i medicin, särskUt hematologi vid medicinska kliniken. Den 1 juU 1971 bör i utbyte mot dessa tjänster inrättas tre överläkartjänster i lönegrad SKBe 3. Jag beräknar medel härför.
Statskontoret har sedan år 1965 på karolinska sjukhuset i samarbete med direktionen för sjukhuset och karolinska institutet utrett möjligheterna att utnyttja automatisk databehandling (ADB) för att rationalisera sjukhusdriften. En driftsorganisation för ADB vid sjukhuset har den 1 januari 1969 övertagit den fortsatta driften av vissa i samarbetet utvecklade dataratiner. Statskontoret slutredovisar nu utredningen men framhåUer, att utvecldingsarbetet bör fuHföljas under en utvecklingsperiod av omkring tre år. EnUgt statskontoret bör finansieringen av denna fortsatta ADB-verksamhet provas vid överläggningar meUan huvudmännen för sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationali-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Sodaldepartementet 110
seringsinstitut (Spri) och utveckUngsarbetet samordnas med Spris verksamhet.
Såsom statskontoret framhållit åvUar de centrala rationaliseringsupp-giftema på sjukvårdsområdet numera Spri. Det är därför ändamålsenligt att Spri i fortsättningen svarar för den allmänna utvecklingen av rationeUa ADB-ratiner inom sjukvården. Detta bör bl. a. kunna ske inom ramen för Spris dataprojekt, kaUat Förstudie rörande totalt informationssystem m. m. för ett sjukvårdsområde. Vid karolinska sjukhuset bör det fortsatta arbetet nu inriktas på att ta tiU vara erfarenheterna från ADB-utredningen och att under iimevarande och nästa budgetår vid sjukhuset utveckla sådana ADB-ratiner, som visat sig kunna ge påtagliga besparingar eller öka effektiviteten inom sjukvården. Jag tänker därvid närmast på rutiner för inregistrering, bokning och debitering av patienter inom thoraxkUnikema, vid de Idrurgiska, medicinska och endo-krinologiska poliklinikema samt inom en central akutmottagning. Kostnadema för utveckUngsarbetet beräknar jag tiU ca 1,5 mUj. kr. under budgetåret 1971/72. Jag beräknar medel för detta samt för driften av redan införda ADB-rutiner (16, 18).
Kungl. Maj:t har den 17 december 1970 bl. a. medgivit direktionen att överskrida därav berörda anslagsposter under detta anslag med sammanlagt 1 milj.kr. för verksamheten under första halvåret 1971 med att utveckla vissa ADB-rutiner vid karoUnska sjukhuset.
Jag utgår från att ifrågavarande utvecklingsarbete skall vara slutfört före den 1 juli 1972 och att de förslag om införande av nya ADB-ratiner vid sjukhuset, som direktionen kommer att lägga fram som ett resultat av arbetet, skall prövas av Kungl. Maj:t i sedvanlig ordning.
Det är lämpUgt, att direktionen för karolinska sjukhuset tar över ansvaret för verksamheten vid den datamaskinanläggning inom sjukhusområdet som statskontoret tidigare låtit driva. Anläggningen bör liksom hittiUs få utnjttjas förutom för sjukhusets behov även av andra. Jag föratsätter att verksamheten skall kunna i stort sett redovisa intäkter, som täcker utgiftema för densamma, och beräknar därför inte några särskilda medel under detta anslag för ändamålet.
Tidigare har vissa medel till ADB-verksamheten vid karolinska sjukhuset beräknats under reservationsanslaget Karolinska sjukhuset: Utrustning. Det är lämpUgt att medel för bestridande av utgifter av omkostnadsnatur för ändamålet stäUs till förfogande under förevarande anslag fr.o.m. budgetåret 1971/72. Jag har tagit hänsyn härtiU vid medelsberäkningen.
Direktionen har föreslagit att en njurmedicinsk sektion anordnas inom sjukhusets medicinska klinik. Sektionen avses omfatta 20 vårdplatser, en dialysenhet och resurser för öppen vård. Jag tillstyrker att en sådan njurmedicinsk sektion i provisoriska former inrättas vid sjukhuset i avvaktan på den framtida fördelningen av de njurmedicinska
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 111
sjukvårdsresurserna uiom landstingsområdet.
Anordnandet av den njurmedicinska sektionen fordrar att vissa lokaler inom den medicinska kliniken dessförinnan byggs om och utmstas. Dessa åtgärder hinner inte slutföras förrän tUl den 1 januari 1972, vid vilken tidpunkt de tjänster som behövs för sektionen bör inrättas.
Vid den medicinska kliniken bör den 1 januari 1972 i överensstämmelse med socialstyrelsens förslag inrättas en tjänst som överläkare i medicin, särskUt medicinska njursjukdomar, med uppgift att leda den nya sektionen. Med hänsyn tiU sektionens provisoriska karaktär bör tjänsten inrättas som en extra tjänst. En tjänst som biträdande överläkare vid kUnUcen bör därvid inte uppehåUas samtidigt med överläkartjänsten. För den njurmedicinska öppna vården vid sektionen behövs ytterUgare en underläkare vid den medicinska kliniken från samma tidpunkt.
Utöver medel för inrättande av nämnda underläkartjänst m. m. beräknar jag medel för följande personal för den njurmedicinska verksamheten, för vUken tjänster bör inrättas den 1 januari 1972 vid den medicinska kliniken, nämligen en laboratorieingenjör med halvtidstjänstgöring, sju sjuksköterskor varav en med halvtidstjänstgöring, två undersköterskor, åtta sjukvårdsbiträden, ett ekonomibiträde och en kontorsskrivare (2, 5).
I likhet med socialstyrelsen finner jag det motiverat att personalläkaren bistås av en biträdande personalläkare och beräknar därför medel för inrättande av en biträdande överläkare vid personalbyråns hälsovårdssektion (2).
Antalet medicine studerande vid karolinska institutet har ökat med 112 läsåret 1969/70 (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411; prop. 1969: 137, SU 187, rskr 421). I avvaktan på att det nya sjukhuset i Huddinge blir färdigbyggt så att utbUdning kan förläggas dit måste viss del av utbUdningen i klinisk propedeutik för den nya studerandegrappen ske vid karolinska sjukhusets medicinska thoraxklinik fr. o. m. år 1972. För ändamålet bör inrättas en tjänst som biträdande överläkare vid kliniken den 1 januari 1972. Tjänsten, som bör dras in när sjukhuset i Huddinge tas i anspråk för utbildningen, bör vara extra. Jag beräknar medel härför (17).
Cancerföreningen i Stockholm har under en följd av år bidragit till kostnaderna för en underläkare vid radiopatologiska institutionens cytologiska laboratorium. Underläkaren utför emeUertid kliniskt-diagnostiskt arbete åt sjukhuset. Mot den bakgranden har direktionen föreslagit att underläkartjänsten i fortsättningen helt betalas av sjukhuset. Jag finner i likhet med direktionen det rimUgt att sjukhuset tar över tjänsten och beräknar därför medel för en underläkare vid radiopatologiska institutionen (2).
Direktionen har genomfört en ny organisation av sjukhusets centrala förvaltning den 1 oktober 1969 med viss sektionsindelning inom byrå-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 112
ema. I vissa delar skaU emellertid den nya organisationen byggas upp successivt. Sålunda föreslår direktionen att biträdande professorn vid karolinska institutets institution för medicinsk teknik skall förestå en medicinsk-teknisk sektion inom driftbyrån. Jag har inte någon invändning mot att direktionen anförtror innehavaren av nänmda tjänst som biträdande professor att i ledande ställning övervaka den medicinskt tekniska driften vid karolinska sjukhuset. Jag beräknar på direktionens förslag härom medel för det uppdragstiUägg, som kan komma i fråga (6).
Jag beräknar vidare medel för en tjänst som byrådirektör vid driftbyrån med huvudsaklig uppgift för innehavaren av tjänsten att under byråchefen ansvara för förrådsverksamheten vid sjukhuset (6).
För ersättningar tUI jourhavande läkare vid giftinformationscentralen för rådfrågning m. m. disponeras f. n. 42 000 ler. Vid tidpunkter då centralen är obemannad, bör apotekare kunna besvara förfrågningar och jourhavande läkare vid barnmedicinska kliniken således kunna avlastas denna uppgift. Jag beräknar ytterligare medel i enlighet med direktionens förslag för de merkostnader, som härigenom kan uppkomma (10).
Jag beräknar vidare medel för inrättande av tjänster för en assistent vid administrativa byrån samt nio kansliskrivare och två kontorsbiträden, vUka tjänster behöver inrättas på grand av ökat uppbörds- och redovisningsarbete i samband med avgiftsreformen inom den öppna vården (7). Jag beräknar också medel i överensstämmelse med direktionens förslag för vidtagna åtgärder med anledning av 1969 års aUmänna arbetstidsavtal och bestämmelsema i kungörelsen (1969: 564) om förläggning av arbetstid (9).
Sjukhusets redovisningscentral och revisionskontor har fr. o. m. den 1 juli 1970 i uppgift att svara för bokföring, redovisning och kassagöro-mål resp. revision — fömtom för sjukhuset och statens strålskydds-institut — även för statens bakteriologiska laboratorium. Mot den bakgranden bör redovisningscentralen tillföras ytterligare en byråassistent, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde samt revisionskontoret förstärkas med en kontorsskrivare (6).
Direktionen anser att arbetstidsförkortningen enligt den allmänna arbetstidslagen (1970: 103) bör genomföras vid karolinska sjukhuset i sin helhet den 1 juli 1972. Tidpunkten är emellertid beroende på vissa förhandlingar med personalorganisationema. Direktionen har vidare endast kunnat överslagsvis ange vUka ökade personalresurser som kan behövas vid sjukhuset på grund av arbetstidsförkortningen. Jag har emeUertid fimnit det motiverat att beräkna vissa medel under detta anslag, som gör det möjligt för sjukhuset att genomföra arbetstidsförkortningen redan under budgetåret 1971/72. Om genomförandet inte skulle bli aktueUt under nänmda budgetår kommer utgiften under anslaget att minska i motsvarande mån.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 113
Jag beräknar slutiigen medel för inrättande av en personlig byrådirektörstjänst för föreståndaren för audiologiska avdelningens tekniska sektion, docenten Henry Andersson. Ingenjörstjänsten vid avdelningen bör därvid inte uppehåUas (8).
Jag kommer senare vid min anmälan av förslagsanslagen Bidrag tUl vanföreanstalter m. m. och Bidrag tUl Eugeniahemmet beröra frågan om överförande av verksamhet och byggnader vid Norrbackainstitutet och Eugeniahemmet tiU karoUnska sjukhuset.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 244 975 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kimgl. Maj:t att vid karolinska sjukhuset i enUghet med vad jag förordat inrätta tre tjänster för överläkare i SKBe 3;
2) till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 244975000 kr.
G 2. Karolinska sjukhuset: Utrustning
1969/70 Utgift 6 839 235 Reservation 8 360 091
1970/71 Anslag 7 100 000
1971/72 Förslag 6 575 000
Direktionen för karolinska sjukhuset
Medelsbehovet för anskaffning av utrastning tUl karolinska sjukhuset framgår av följande sammanställning.
1. Utrustning av befintliga kliniker m. m. 4 200 000
2. Fortsatt utrustning av två angiografilaboratorier inom röntgendiagnostiska institutionen 1 000 000
3. Fortsatt utbyggnad av snabbtelefonsystemet 400 000
4. Utrustning av expeditionslokaler 75 000
5. Utrustning för njursjukvård 300 000
6. Utrustning för medicinsk-teknisk sektion 200 000
7. Omläggning av yttre och inre skyltning 100 000
8. Utrustning för nytt personalbostadshus 800 000
9. Anskaffning av truckar 60 000
10. Utrustning av tvättstugor 115 000
11. Upprustning av psykiatriska kliniken 200 000
12. Utrustning för automatiskdatabehandling 575 000
Summa 8 025 000
1. Överläkare och föreståndare har lämnat förslag om anskaffning av utrustning tUl en kostnad av ca 9 mUj. kr. För budgetåret 1970/71 har för ändamålet anvisats 3,5 milj. kr.
TUls röntgendiagnostiska institutionen får ett antal nya laboratorier vid generalplanens genomförande, bör årligen anvisas ca 1,2 mUj. kr. tUl röntgenapparatur. I samband med en av sjukhushygieniska skäl be-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 114
tingad ombyggnad av neuroklinLkernas operationsavdelnmg måste utrustning anskaffas för ca 100 000 kr.
2. Direktionen har tidigare begärt 3 mUj. kr. för utrastning av två nya angiografUaboratorier inom röntgendiagnostiska institutionen. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har ansett att erforderlig utrustning kan anskaffas inom en ram av 2 milj. kr. Den lägsta anbudssumman på avsedd utrustning uppgår emellertid tUl 3 090 000 kr., varav ca 500 000 kr. avser utrustning tiU förberedelse- och awecklingsram samt mätlaboratorium och kateterverkstad, vUka enheter är gemensamma för planerade fyra angiografUaboratorier. För ändamålet erfordras ytterUgare 1 milj. kr.
3. Direktionen disponerar 1 150 000 kr. för en första utbyggnad av snabbtelefonväxeln. Ett uppdämt behov av apparater föreligger. För det akuta behovet erfordras 400 000 kr. för anskaffning av ca 450 nya anknytningar imder budgetåret 1971/72 jämte erforderlig ledningsdragning och fortsatt utbyggnad av växeln.
4. I samband med påbyggnad av huvudkomplexet med en fläktrams-våning kommer vissa expeditionslokaler att tiUskapas. För utrastning av dessa lokaler erfordras 75 000 kr.
5. Om en njurmedicinsk sektion inrättas vid sjukhuset behövs utrustning tUl denna enhet för ca 300 000 kr.
6. Vid den under uppbyggnad varande medicinsk-tekniska sektionen inom driftbyrån bedrivs en omfattande rationaliseringsverksamhet för att tillföra sjukhuset enklare och bättre tekniska metoder vid bl. a. kvalificerade mätningar och analyser. Sjukhuset har härigenom kunnat förbilliga vissa driftfunktioner. För att rationellt kunna utnyttja och vidareutveckla sektionens ur sjukhusets synpunkt värdefulla verksamhet erfordras en utrustningskomplettering för 200 000 kr.
7. Under senare år har i samband med pågående ny- och ombyggnad av sjukhuset ett flertal enheter bytt lokaler. Detta medför svårigheter för personal och patienter att hitta inom sjukhuset. En även av andra skäl betingad genomgripande omläggnmg av skyltningen är nödvändig. Kostnaden beräknas tUl ca 100 000 kr.
8. För det planerade personal bostadshuset på Tomtebodaområdet, som beräknas bli färdigställt sommaren 1972, behövs utrastning för 800 000 kr.
9. I syfte att emå vissa rationaliseringsvinster har en samordning skett av förråds- och transporttjänsten vid sjukhuset, Eugeniahemmet och Norrbackainstitutet. Härigenom erforderlig ny anskaffning av truckar beräknas kosta ca 60 000 kr.
10. Den
maskinella utrustningen i tvättstugorna i sjukhusets perso
nalbostäder är i det närmaste oanvändbar. I vissa fastigheter saknas
iådan utrastnmg. Direktionen finner det synnerligen angeläget att ur
personalens synpunkt godtagbara arrangemang vidtas. Kostnaden härför
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 115
beräknas tUl 115 000 kr.
11. För fortsatt anskaffning av utrustning i samband med upprastning av vårdavdelningama inom psykiatriska kliniken fordras 200 000 kr.
12. Direktionen har beräknat medelsbehovet för ADB-utrastning till sammanlagt 575 000 kr. Beräkningen avser fortsatt förhyrning och underhåll av den utrustning som erfordras för drift av från statskontoret övertagna rutiner, för internrationaliseringsratiner samt för fortsatta försök vid medicinska utvecklingsklLniken (150 000 kr.). Därutöver erfordras anskaffning av en remsstansutrustning för 25 000 kr. för fortsatt övergång från hålkorts- till remsstansning. För förhyrning av utrustning för fortsatta försök med det s. k. 1800-systemet erfordras 400 000 kr.
Direktionen hemställer vidare om bemyndigande att beställa utrustning för 1 mUj. kr. tiU två angiografUaboratorier, som färdigställs under budgetåret 1972/73, med hänsyn tUl de långa leveranstiderna för ifrågavarande röntgenutrustning.
Remissyttranden
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande finner beloppet av 4,2 mUj. kr., som begärts för utrustning av befintliga kliniker m. m., högt bl. a. vid en jämförelse med motsvarande utgiftsposter vid övriga undervisningssjukhus. Behovet av medel för röntgenverksamheten bör bedömas särskUt på grundval av en plan, som belyser behovet av upprustning och ersättningsanskaffning. Då sådan plan saknas kan nämnden inte bedöma detta medelsbehov.
Utrastningsprogrammet för två angiografilaboratorier irmehåller bl. a. utrustning som är gemensam för fyra angiografUaboratorier. Nämnden kan inte på grundval av föreliggande uppgifter tUlstyrka att ytterligare medel tUl ifrågavarande utrustnmg anvisas för budgetåret 1971/72 eller att begärt beställningsbemyndigande lämnas.
Beträffande utbyggnaden av snabbtelefonsystemet framhåller nämnden att det föreligger risk för betydande felinvesteringar om man för att tillgodose akuta behov bygger ut snabbtelefonsystemet utan att ha en godtagbar plan för systemets framtida utformning.
Genom att en utrastningsplan upprättas kan bl. a. anvisningen av medel bättre anpassas till utbetalningarna och reservationer av hittUls-varande omfattning undvikas.
Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut betonar att begärd utrastning för den röntgendiagnostiska avdelningen, för skyltningsomläggning och för tvättstugor förefaller att vara delvis av ersättningskaraktär. Kostnaderna för utrastning till angiografilabora-torierna bör kunna minskas med 300 000 kr. eller mer. Föreslagen stereokomparator bör därvid utgå eUer belasta annat anslag.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 116
Departementschefen
Jag beräknar 4,1 mUj. kr. för nyinköp av utrastning tiU befintiiga kUniker och avdelningar vid sjukhuset. Vid medelsberäkningen har jag tagit hänsyn tUl det särskilda behovet av utrastning tiU röntgendiagnostiska institutionen.
Vidare beräknar jag 2 475 000 kr. för fortsatt anskaffning av utrustning i samband med den aUmänna upprastningen av sjukhuset och för ADB-verksamhet. Jag har därvid räknat med att viss utrustning behövs till en ny njurmedicinsk sektion inom medicinska kUnUcen.
För budgetåret 1963/64 beräknades 657 000 kr. under detta anslag för bestridande av statens avtalsenliga andel av kostnaden för anskaffande av en apparat för stereotaktisk strålkirurgi vid karolinska sjukhusets neurokirurgiska klinik (prop. 1963: 65, SU 89, rskr 215). Kungl. Maj:t beslutar om vUken apparattyp som skaU anskaffas (prop. 1966: 1 bil. 7, SU 5, rskr 5). Kostnaden beräknades ursprangligen tUl totalt 1 mUj. kr., varav i mnt tal 343 000 kr. föll på Stockholms stad och Stockholms läns landsting enligt gällande fördelningsgrunder. I avvaktan på viss pågående försöksverksamhet har det ännu inte blivit aktuellt att bestäUa apparaten. Utrymme för den finns emellertid beräknat i sjukhusets högvoltstation. Jag har erfarit att apparaten, som också skall kunna användas för radioterapi, kan behöva anskaffas under budgetåret 1971/72. Kostnaden kan därvid komma att uppgå tUl totalt omkring 2,2 mUj. kr. Jag har vid medelsberäkningen beaktat även detta utrustningsbehov.
Under detta reservationsanslag har tidigare vissa medel beräknats för omkostnader för ADB-verksamhet vid karoUnska sjukhuset. Som jag tidigare nämnt under punkten G 1 är det emeUertid lämpligt att sådana medel tiU den ADB-verksamhet som karolinska sjukhuset ansvarar för ställs till förfogande under karolinska sjukhusets driftkostnadsanslag fr. o. m. budgetåret 1971/72.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 575 000 kr.
G 3. Akademiska sjukhnset i Uppsala: Avlöningar till läkare
1969/70 Utgift 23 277 385 1970/71 Anslag 18 430 000 1971/72 Förslag 33 198 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala har uppförts av Uppsala universitet i samarbete med Uppsala läns landsting för läkaratbildningen och läns-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
117
sjukvården. Sjukhuset ägs av staten men drivs enligt avtal meUan staten och landstinget i nära samarbete med landstinget, som lämnar driftbidrag m. m. (prop. 1951: 123, 1953: 161, 1961: 79, 1967: 105, 1968: 71). Akademiska sjukhuset är enligt avtal även regionsjukhus för uppsalaregionen (prop. 1963: 1 bU. 7 s. 461, 1967: 105, 1969: 102). Förhandlingar pågår med Uppsala läns landsting angående översyn av gäUande driftavtal m. m. Driftavtalet har sagts upp att upphöra med utgången av juni 1971. Enligt planema för sjukhusets utbyggnad skall antalet vårdplatser ökas från f. n. inte fuUt 1 400 tiU ca 1 750.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Direktionen Departementschefen
|
Personal |
|
|
|
|
Läkare |
188 |
+ 29 |
+ 10 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar LÖnekostnadspälägg |
15 032 000 3 398 000 |
+ 14 268 000 + 3 634 000 |
+ 11 733000 + 3 035 000 |
|
|
18 430 000 '•' |
+ 17 902 000 |
+14 768 000 |
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
1. Löneomräkning 13 470 000 kr.
2. Etapp 2 av akademiska sjulihusets utbyggnad beräknas vara färdig omkring den 1 januari 1972. Nybyggnadema i etapp 2 omfattar lokaler för aUmän kirargi, ortopedisk kirargi, kirurgisk urologi, centraloperation, röntgendiagnostik, kirargpolikUniker, akutmottagning, intensiv-vårdsavdelning och centralsterilisering m. m. Nybyggnadema består främst av en behandlingsbyggnad i sex våningsplan och en vårdavdelningsflygel i tolv våningsplan.
Genom utbyggnaden ökas ortopediska klinikens vårdplatsantal från 50 tiU 92. En ny urologisk klinik med 52 vårdplatser kommer till vid sjukhuset. AUmänkirurgiska kliniken vid sjukhuset minskar dock vårdplatsantalet vid inflyttningen i nybyggnadema från 149 tUl 128. Aneste-siavdelningens vårdplatser för akutvård, intensivvård och postoperativ vård ökas från 15 till 58 platser. 23 vårdplatser i det nya blocket skall övergångsvis användas för bamkirargisk verksamhet. Röntgendiagnostik-avdelningen får ökade lokaler och bättre utrastnmg. De nya lokalerna skall successivt tas i bruk. Direktionen föreslår därför att tillskottet av läkare, som behövs för det nya blocket, tUlförs sjukhuset i två etapper eUer med 17 läkartjänster den 1 januari 1972 och ytterligare 15 läkartjänster den 1 juU 1972. Tjänster för följande läkare bör sålunda enligt direktionen inrättas den 1 januari 1972, nämligen en underläkare vid aUmänt kirargiska kliniken, en biträdande överläkare och två under-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 118
läkare vid anestesiavdelningen, en biträdande överläkare och en underläkare vid bamkirurgiska kliniken, en biträdande överläkare och tre underläkare vid ortopediskt kirargiska kliniken, en biträdande överläkare och två underläkare vid röntgendiagnostikavdelningen samt en överläkare, en biträdande överläkare och två underläkare vid urolo-giskt kirargiska kUniken. (-1-1 618 000 kr.)
3. Uppsala läns landsting har tidigare drivit ett cytologiskt laboratorium inom sjukhuset. Numera har personalen vid laboratoriet utom läkama förts över tUl sjukhusets personalförteckning. Tjänster för läkarna — en överläkare och en underläkare — bör nu inrättas vid akademiska sjukhuset. (-1-418 000 kr.)
4. En tjänst som överläkare bör inrättas vid sjukhusets medicinska poliklinik. Härigenom får man en kontinuerlig enhetlig ledning av verksamheten, som innefattar kontakter även med den öppna vården utanför sjukhuset. Tjänsteinnehavaren kan således vara konsult för den invärtes-medicinska öppna vården inom landstingsområdet, vilket innebär en modernisering av vården i riktning mot en integrering av sluten och öppen vård inom specialiteten. Överläkarens uppgifter bör regleras i särskUd instruktion. (+213 000 kr.)
5. Plastikkirargiska kliniken har fått nya och utökade lokaler. Inom speciaUteten finns ett stort uppdämt behov. Kliniken har genom sjukhusets utbyggnad fått mer arbetskrävande patienter än tidigare. Den polikliniska verksamheten handhas f. n. av en underläkare men bör ledas av en biträdande överläkare. Ännu en tjänst som biträdande överläkare bör därför inrättas vid kliniken. — För större kontinuitet och viss utvidgning vid det kUniskt-fysiologiska centraUaboratoriet behövs en tjänst som biträdande överläkare vid laboratoriet. — Docenten, medicine doktorn Leif Wide innehar en forskningsrådstjänst och tjänstgör vid sjukhusets kliniskt-kemiska centrallaboratorium. Hans vetenskapliga produktion är omfattande och har givit honom en internationeUt ledande stäUning i fråga om metodutveckling på ultramikronivå, särskUt inom de endokrinologiska och immunologiska områdena. En tjänst som biträdande överläkare bör inrättas vid laboratoriet för att säkra Wides fortsatta verksamhet i fråga om bl. a. hormonanalyser, vUka härigenom inom uppsalaregionen kan centraliseras till akademiska sjukhuset med lägre kostnader och större noggrannhet som följd. (+656 000 kr.)
6. Vissa ändringar vidtas i
sjukvårdslagstiftningen den 1 januari
1971. Dessa innebär bl. a. att flera tjänster som överläkare kan finnas
inrättade vid samma klinik. Mot denna bakgrand föreslås att åtta tjäns
ter som biträdande överläkare, där tjänsteinnehavarna företräder väl
etablerade subspeciaUteter inom resp. kliniks eller avdelnings ram, änd
ras tUl överläkartjänster. Sålunda föreslås inrättande av överläkartjäns
ter inom bammedicinska kliniken såväl för barnkardiologi som för vård
Prop. 1971:1 BOaga 7 Socialdepartementet 119
av bam med cerebral pares vid Folke Bemadottehemmet, inom medicinska kUniken såväl för medicinsk urologi (njursjukdomar) och dialyscentralen som för kardiologi, inom plastikkirargiska kliniken för handkirurgi, inom röntgendiagnostiska avdelningen för thoraxröntgen, inom anestesiavdelningen för thoraxkirurgi och bamkirargi samt inom lungmedicinska kliniken för öppen vård, i utbyte mot befintliga tjänster som biträdande överläkare. Ifrågavarande tjänst som biträdande överläkare inom lungmedicinska kliniken för öppen vård, som föreslås utbytt, är en extra tjänst som inrättats för tiden t.o.m. den 31 december 1970 under föratsättning att en underläkartjänst vid kliniken inte samtidigt uppehålls. Vidare bör biträdande professorn i pediatrisk neurologi vid Uppsala universitet B. A. Hagberg erhåUa personlig stäUning som överläkare i stället för nuvarande ställning som biträdande överläkare utan tidsbegränsning vid barnmedicinska klinUcen. (-M02 000 kr.)
7. En underläkare behövs vid aUmänt kirargiska kliniken för njurtransplantationsverksamheten inom uppsalaregionen, vilket är en ny verksamhet vid kliniken. (-+173 000 kr.)
8. Med hänsyn tUl dels ökade arbetsuppgifter, dels behovet av ändrad organisation för att arbetet vid sjukhuset skaU kunna bedrivas effektivare föreslås, att sammanlagt sex underläkartjänster inrättas vid sjukhuset. Sålunda bör en underläkare tiUföras envar av följande sjukvårdsenheter, nämUgen medicinska, bammedicinska, tiioraxkirargiska, neurologiska och lungmedicinska klinikerna samt kvinnokliniken. Föreslagen underläkartjänst vid bammedicinska kliniken avses för barnkardiologi. Vid lungmedicinska kliniken finns den begärda underläkartjänsten redan inrättad som extra tjänst. Direktionen betraktar därför sitt förslag i denna del som endast en begäran att en befintiigt tjänst skall ombUdas tiU extra ordinarie tjänst. (+957 000 kr.)
Remissyttranden
Socialstyrelsen tUlstyrker inrättande av nio läkartjänstei den 1 januari 1972 för de verksamheter, som flyttar in i nybyggnaderna i etapp 2 av sjukhusets utbyggnad. Sålunda tillstyrks inrättande nämnda dag av en underläkartjänst vid anestesiavdelningen, en underlakanjänst vid barn-kirargiska kliniken, en tjänst som biträdande överläkare och en underläkartjänst vid ortopediskt kirurgiska kliniken, två underiäkartjänster vid röntgendiagnostiska avdelningen samt en överläkartjänst, en tjänst som biträdande överläkare och en underläkartjänst vid urologiskt kirargiska kliniken.
I övrigt tiUstyrker socialstyrelsen direktionens förslag om inrättande av en överläkartjänst och en underläkartjänst för cytologiskt centraUa-boratorium, en underläkartjänst för njurtransplantatiomjr vid kirargiska kUniken och en underläkartjänst vid medicinska kliniken. Den extra underläkartjänsten vid lungmedicinska kliniken bör enligt styrelsen bli
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 120
extra ordinarie. SlutUgen tiUstyrks framlagda förslag om ändring av tjänster som biträdande överläkare tiU överläkartjänster för subspeciaUteter inom ramen för anestesiavdelningen, medicinska barnkliniken, plastilckirurgiska kliniken, röntgendiagnostikavdekiing, medicinska kUniken och lungmedicinska kliniken. Då stor återhåUsamhet måste iakttas särskUt när det gäUer att inrätta nya läkartjänster för den somatiska akutsjukvården med hänsyn tiU fastställt program för användning av läkartUlskottet i landet (prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215) kan socialstyrelsen inte tiUstyrka övriga förslag rörande läkartjänster.
Universitetskanslersämbetet framhåUer, att ämbetet i sin anslagsfram-stäUning för budgetåret 1970/71 tagit upp en tjänst som universitetslektor i pediatrik för ökningen av de kliniska utbildningsplatserna i Uppsala (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411). För ändamålet inrättas en tjänst som biträdande överläkare vid medicinska bamkUniken den 1 januari 1971.
Departementschefen
Förhandlingar pågår om nytt driftavtal för akademiska sjukhuset att gälla fr. o. m. den 1 juli 1971.1 avvaktan på resultatet av förhandlingama utgår jag emeUertid i det följande från hittUlsvarande avtalsgrander.
Byggnaderna i etapp 2 av akademiska sjukhusets utbyggnad — främst en behandlingsbyggnad och en vårdavdelningsflygel för kirargiska spe-ciaUteter m. m. — beräknas kunna tas i brak onUcring den 1 januari 1972. I det nya kirargiska blocket inryms bl. a. en ny urologisk klinik med 52 vårdplatser. Den ortopediska kliniken får nästan fördubblat vårdplatsantal. Anestesiavdelningen får svara för en betydUgt ökad akutvård, intensiwård och postoperativ vård i blocket. Röntgendiagnostikavdelningen får möjUgheter tUl ökad verksamhet. Under en övergångstid skall bamkirargiska kliniken få disponera 23 vårdplatser i blocket.
Direktionen anser att det nya kirargiska blocket motiverar en förstärkning med sammanlagt 32 nya läkartjänster vid sjukhuset. Då de nya lokalema skaU successivt tas i brak, föreslår direktionen att 17 läkartjänster inrättas den 1 januari 1972 och övriga läkartjänster först vid ingången till budgetåret 1972/73.
För att verksamheten i det nya blocket skall kunna komma i gång i rimlig omfattning bör i enlighet med socialstyrelsens förslag inrättas en extra ordinarie överläkartjänst i lönegrad SKBe 3 samt tjänster för en biträdande överläkare och en underläkare vid en ny urologiskt kirargisk klinik den 1 januari 1972. Vid samma tidpunkt bör den ortopediskt kirargiska kliniken, bamkirargiska kliniken, anestesiavdelningen och röntgendiagnostikavdelnmgen också få vissa läkarförstärknmgar. I likhet med socialstyrelsen anser jag att den ortopediskt kirargiska kliniken bör
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 121
tUlföras en biträdande överläkare och en underläkare samt att den bamkirargiska kliniken bör få ytterligare en underläkare. Socialstyrelsen har tiUstyrkt inrättande av underläkartjänster vid anestesi- och röntgen-diagnostikavdelningama. Med hänsyn tUl nuvarande läkarappsättning vid dessa avdelningar och arten av avdelningamas utvidgade verksainhet inom det nya kirargiska blocket anser jag emeUertid att en tjänst som biträdande överläkare bör inrättas vid envar av avdelningarna. Jag beräknar således medel för inrättande av nämnda åtta nya läkartjänster den 1 januari 1972 med anledning av det nya blockets tillkomst (2).
Jag delar socialstyrelsens uppfattning att den kirargiska kliniken bör få ännu en underläkare med hänsyn till njurtransplantationsverksamheten vid sjukhuset. Jag beräknar medel för detta (7).
Docenten, medicine doktorn Leif Wide har utfört värdefullt utveck-Hngsarbete vid akademiska sjukhusets kliniskt-kemiska centrallaboratorium som innehavare av en forskningsrådstjänst. Direktionen har föreslagit att en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid laboratoriet bl. a. för att säkra Wides fortsatta verksainhet särskilt i fråga om hormonanalyser. Socialstyrelsen har inte tiUstyrkt tjänstens inrättande. Jag är inte heUer beredd att utöka den fasta läkarorganisationen vid laboratoriet med en sådan tjänst. Däremot förordar jag att en personlig extra ordinarie överläkartjänst i lönegrad SKBe 3 inrättas för Wide och beräknar medel härför (5).
Socialstyrelsen har tUlstyrkt direktionens förslag att, mot bakgrund av vidtagna ändringar i sjukvårdslagstiftningen, ett antal tjänster som biträdande överläkare omvandlas tiU överläkartjänster för subspeciaUteter. Kungl. Maj:t som den 17 december 1970 ändrat reglementet för sjukhuset i överensstämmelse med nänmda ändringar, har den 29 december 1970 beslutat om inrättande den 1 januari 1971 av sju extra överläkartjänster vid akademiska sjukhuset under viUkor att sju motsvarande tjänster som biträdande överläkare inte samtidigt uppehåUs, nämligen tjänster för överläkare i barnkardiologi och i bamhabilitering inom bammedicinska kliniken, i medicin, särskilt medicinska njursjukdomar, och i kardiologi inom medicinska kUnUcen, i handkirargi inom plastikkirurgiska kliniken, i thoraxröntgendiagnostik inom en röntgendiagnostik-avdelning samt i thoraxkirargisk och barnkirurgisk anestesiologi inom anestesiavdelningen. Den 1 juU 1971 bör i utbyte mot dessa tjänster inrättas sju överläkartjänster i lönegrad SKBe 3. Jag beräknar medel härför (6).
Jag har sammanfattningsvis beräknat medel för 17 nya läkartjänster vid sjukhuset under budgetåret 1971/72, varav åtta läkartjänster fr. o. m. den 1 januari 1972 och en personUg överläkartjänst. Sju av tjänsterna inrättas i utbyte mot andra läkartjänster.
Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 33 198 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 122
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen att
1) bemyndiga Kungl. Majrt att vid akademiska sjukhuset i Uppsala i enlighet med vad jag förordat inrätta nio tjänster för överläkare i SKBe 3;
2) tiU Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 33 198 000 kr.
G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader
1969/70 Utgift 4413 501
1970/71 Anslag 25 000 000
1971/72 Förslag 15 300 000
Från anslaget bekostas statens andel av driftkostnaderna — bortsett från läkarlöner och vissa utrastningskostnader — vid akademiska sjukhuset i Uppsala. EnUgt avtal med Uppsala läns landsting angående samarbete för driften av akademiska sjukhuset erlägger landstinget ersättning tiU staten, motsvarande en på visst sätt beräknad kostnad för sjuka från Uppsala län. Beträffande s. k. löpande utrastningsanskaffning skall landstinget svara för ca 38 % av kostnaderna (prop. 1951: 123, 1953: 161, 1967: 105 och 1968: 71). Vidare föreUgger särskilt avtal om vård av sjuka från Stockhohns län vid akademiska sjukhuset (prop. 1969: 102). Samarbetsavtalet m. m. är uppsagt att upphöra med utgången av juni 1971.
|
|
|
1970/71 |
gife Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Direktionen |
Departementschefen |
|
1. |
Bidrag till driftkostnader |
|
|
|
|
|
enligt avtal |
2 803 000 |
—15 492 000 |
—15 493 000 |
|
2. |
Bidrag till löpande an- |
|
|
|
|
|
skaffning av utrustning |
2 000 0001 |
+ 2 500 000» |
+ 480 000» |
|
3. |
Sjukvård åt mindre bemedlade sjuka från ort utom |
|
|
|
|
|
Uppsala län |
10 000 |
— |
— |
|
4. |
Lokalkostnader |
5 500 000 |
+ 4 200 000 |
+ 4 200 000 |
|
5. |
Lönekostnadspålägg |
14 687 000* |
+ 1 113 000 |
+ 1 113 000 |
|
|
|
25 000 000 |
— 7 679 000 |
— 9 700 000 |
1 Beräknad total utrustningsram för budgetåret 1970/71;3i200;000 kr.
" Beräknad total utrustningsram för budgetåret 1971/72 7 200j000]kr.
= Beräknad total utrustningsram för budgetåret 1971/72 4 000 000 kr.
* Beloppet utgör 22 % av den beräknade totala lönesumman för sjukhusets personal — bortsett frän läkarpersonalen — och innefattar inte medel för arbetsgivaravgift.
Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
1. Fr.o.m. årsskiftet 1971/72 tas nybyggnadema för kirurgi m.m. i utbyggnadsetapp 2 i bruk, varvid bl. a. ortopediska kliniken får en ök-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 123
ning av antalet vårdplatser från 50 till 92 och en ny urologisk klinik om 52 vårdplatser tiUkommer. Röntgendiagnostikavdelningen och anestesiavdelningen byggs också ut och en intagningsavdelning med 24 platser inrättas. AUmän kirargi minskar dock vårdplatsantalet från 149 till 128. En viss överkapacitet i nybyggnadema utnyttjas tills vidare för bamkirargi. Sjukhusets öppna vård kan öka. Sammanlagt ökar sjukhusets vårdplatsantal med 116, häri inräknat platser vid intagnings- och akutavdelning samt vid postoperativ avdelning.
Ett av Uppsala läns landsting organiserat cytologiskt laboratorium inom sjukhuset har förts över tiU sjukhuset den 1 januari 1970 utom i vad avser läkama. Åtgärden medför inte ökade kostnader, då kostnaden för utnyttjandet redan finns med i driftstaten och övriga nyttjaré betalar ersättning, som helt täcker deras kostnadsandel.
Genomförande av arbetstidsförkortningen från 42,5 tiU 40 timmar per vecka beräknas ske i en etapp med början den 1 januari 1972.
Bortsett från läkama finns f. n. 2 347 tjänster vid akademiska sjukhuset. Direktionen föreslår att ca 366 nya tjänster inrättas, varav 237 avser etapp 2, ca 60 nämnda arbetstidsförkortning och 69 sjukhuset i övrigt (centrala serviceavdelningar m.m.). Arbetsgivaravgift har inräknats. Särskilda medel om 300 000 kr. för fortsatta utredningar rörande sjukhusets organisation m.m. samt 2000(X) kr. för vissa förberedelser för överflyttningen till etapp 2 har tagits upp.
Utgiftema för löner till annan personal än läkare vid sjukhuset beräknas stiga från 70 877 000 kr. för budgetåret 1970/71 tUl 77 560 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Omkostnaderna beräknas öka från ca 33,8 milj. kr. tUl 35,9 mUj. kr. Av ökningen 2,1 milj. kr. beror ca 900 000 kr. på utbyggnadsetappen 2.
Vårddagkostnaden beräknas öka med 18:72 tUl 352:61 kr.
Totalkostnaden för driften av sjukhuset — bortsett från läkarlönerna — har beräknats tiU 105 712000 kr. Uppsala läns landstings bidrag beräknas tUl 57 391 000 kr. och övriga inkomster till 61 010 000 kr. Sedan totalkostnaden räknats från sistnämnda inkomster återstår en nettoinkomst för staten under anslagsposten av 12 689 000 kr.
Minskningen av statsverkets nettoutgifter under sjukhusets driftstat beror bl. a. på höjda avgifter enligt utomlänsavtalet. Dessa inkomster för patienter från andra län än Uppsala län tillgodoförs nämUgen statsverket i sin helhet. Dagersättningen enligt utomlänsavtalet skall emellertid ge gottgörelse även för lokalhyror, fastighetsunderhåll, utrustningsanskaffning och pensionskostnader, för vilket statsverket har utgifter under andra anslagsposter.
2. Sjukhuset behöver enligt direktionen anskaffa löpande utrustning inom en totalram av 7,2 milj. kr.
Klinikcheferna m. fl. har hemställt om utrustning för 7 760 000 kr.
Under tiden den 1 juU 1959—den 30 juni 1970 har utrustning skaffats eller bestäUts för mer än 50 mUj. kr. En stor del av utrustningen, som
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 124
skaffades meUan åren 1962—1966, motsvarande ett värde av ca 16,6 mUj. kr., är i stort behov av utbyte med hänsyn tiU den snabba för-sUtningen.
4. Lokalhyror för i etappen 2 ingående lokaler har inte inräknats.
5. Lönekostnadspålägget beräknas på en total lönesumma av 72 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Departementschefen
Direktionen för akademiska sjukhuset räknar med att ungefär 366 tjänster — bortsett från läkartjänsterna — behöver inrättas vid sjukhuset under budgetåret 1971/72. Jag utgår dock från att direktionen vid fastställandet av den slutUga staten med personalförteckning för nämnda budgetår skall pröva behovet av ytterUgare personal vid akademiska sjukhuset med stor återhåUsamhet.
Förhandlingar pågår om nytt driftavtal för akademiska sjukhuset att gälla fr.o.m. den 1 juli 1971. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna utgår jag emellertid i det följande liksom under punkten G 3 från hittiUsvarande avtalsgrander.
Jag beräknar medel under anslaget för statens andel av kostnadema för löpande anskaffning av utrastning till akademiska sjukhuset inom en total ram av 4 mUj. kr. Med hänsyn tUl att de kommimala sjukvårdshuvudmännens andel i kostnadema för den under budgetåret 1970/71 medgivna utrastningsanskaffningen enligt gäUande avtal kan faststäUas först efter budgetårets slut, kan anslaget under budgetåret 1971/72 även komma att belastas av vissa kostnader för utrustning som anskaffats för budgetåret 1970/71.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 15 300 000 kr.
G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning
1969/70 Utgift 585 000 Reservation 1280 000
1970/71 Anslag 5 200 000
1971/72 Förslag 7 576 000
Från anslaget bestrids statens andel av kostnader för utrustning tUl akademiska sjukhuset i Uppsala i samband med byggnadsåtgärder. Enligt avtal med Uppsala läns landsting m. fl. bestrider staten i regel 40 % av kostnaderna för utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala, inkl. utrastningskostnadema.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 125
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Medelsbehovet för anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset i Uppsala framgår av följande sammanställning.
Totalt Statens andel
1. Utrustning till etappen 2
(kirurgiblocket) 9 000 000 5 600 000
2. Utrustning till etappen 3
(neuroblocket) 6 000 000 2 400 000
3. Kommitténs verksamhet 400 000 160 000
4. Avgär på grund av återredovisning -3 724 000 - 584 000
11 676 000 7 576 000
1. Kimgl. Maj:t har
fastställt en total kostnadsram av 30 mUj. kr. en
Ugt prisläget den 1 juli 1968 för utrastning tiU utbyggnadsetapp 2, som
skall omfatta nya lokaler för aUmän kirurgi, ortopedi, kirurgisk urologi,
centraloperation och röntgendiagnostik m.m. Tre röntgenlaboratorier
omfattas inte.
Huvudmännen har t. o. m. budgetåret 1970/71 för ändamålet anvisat 21 milj. kr., varav staten 6,4 mUj. kr. och Uppsala läns landsting 14,6 milj. kr. För budgetåret 1971/72 behövs övriga medel enUgt ramen eller 9 milj. kr. Av beloppet faller 3,4 milj. kr. på Uppsala läns landsting.
2. Kommittén överlämnar
förslag tUl utrastning för utbyggnadsetapp
3, som skaU innehålla nya lokaler för neurologi, neurokirurgi och neu-
rofysiologiskt laboratorium samt för hud-, ögon- och rehabiUterings-
klinUcer. Utrastningskostnaden beräknas tUl 28 milj. kr. i prisläget den
1 januari 1970. Totalsumman inkluderar mervärdeskatt med 17,65 %
eller 4,2 milj. kr. Kostnader för utrastning till ett isotoplaboratorium
(lab. 36) och till vissa operationsenheter, som senare kommer att dispo
neras av kvinnokUniken, har emellertid inte tagits upp i utrastnings-
förslaget. Utmstning tiU två laboratorier (lab. 21 och 22) till ett värde av
ca 0,5 mUj. kr. behöver inte anskaffas förrän år 1974 eller senare.
Medgivande har begärts att under första halvåret 1971 få bestäUa utrastning tiU nämnda neuroblock för totalt högst 18 milj. kr. att — i vad avser statens andel härav 7,2 milj. kr. — betalas med en tredjedel eller 2,4 milj. kr. tidigast under budgetåret 1971/72. Vid bifall till detta förslag behövs 2,4 mUj. kr. för nämnda budgetår.
3. För kommitténs
verksamhet i vad avser utrustningsfrågor har hu
vudmännen för budgetåret 1970/71 tiUsammans anvisat 200000 kr. Från
anslagsposten bestrids kostnader för löner, vissa arvoden till konsulter
m. fl., resor och hyror m. m. samt utredningar. Under år 1971 kommer
huvuddelen av utrustningen för etapp 2 att levereras. Mottagning, upp-
packning, kontroll och transport av denna utrastning fordrar en tUl-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 126
fällig personalstyrka på 10—12 man under ett halvt år och ca 6 man under ytterligare ett halvt år.
Kostnadema för detta beräknas till 310 000 kr. Härtill kommer kostnader för kommitténs egen verksamhet med 90 000 kr.
4. Vissa utrustningsobjekt slutredovisas, varvid följande belopp återgår.
Totalt Statens andel
|
132 820 |
53 128 |
|
19 555 |
7 822 |
|
2 198 269 |
99 308 |
|
220 884 |
88 354 |
|
817 895 |
196 958 |
|
103 155 |
14 382 |
|
51708 |
51708 |
|
8 924 |
3 568 |
|
170 614 |
68 246 |
|
3 723 824 |
583 474 |
Köks- och förrådsbyggnad, byggnad S Vårdavd. flygel B 7 Radioterapi och plastikkirurgisk
kUnik NoP CentraUängan B 2, B 3, B 4 och Q 3 öron-, näs- och halsklinik P 1—P 2 Verkstadsbyggnaden K 2 Folke Bernadottehemmet Barnmedicinska paviljongen Utökat linneförråd
Beträffande Folke Bemadottehemmet erinrar kommittén om att Kungl. Maj:t i regleringsbrev för budgetåret 1966/67 ställt högst 520 000 kr. till förfogande för utrustning från anslagsposten Bidrag till driftkostnader för akademiska sjukhuset. Äv medlen har drygt 468 000 kr. förbrukats.
Remissyttranden
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande har inte någon erinran mot begärt beställningsbemyndigande eller beräkningen av medelsbehovet för ibudgetåret 1971/72. Kostnader om 0,5 milj. kr. för två laboratorier (lab. 21 och 22) bör inte nu medräknas i en kostnadsram för utrustning till utbyggnadsetapp 3. Utrustning till en forskningsavdelning, som tagits upp i utrustningsförslaget för etapp 3 tiU närmare 3 milj. kr., bör kunna reduceras till högst 2 mUj. kr. Även kostnaderna för forsk-ningsutrastning tiU röntgenavdelningen och andra utrustningskostnader kan reduceras. Nämnden anser sålunda att ett kvantitativt och kvalitativt väl godtagbart utrastningsprogram för neuroblocket kan genomföras inom en kostnadsram av 24 milj. kr.
Sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut håller för troligt
att föreslaget belopp för utrastning tiU det blivande neuroblocket, som uppgår tUl 28 milj.
kr., kan minskas med 8—10 % utan att verksamheten äventyras. Utrustningsnämnden
för univer.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 127
rustningsarbetet. En särskUd utrastningsplan bör upprättas för sjukhuset. Utrastningsnämnden menar att utrastningskostnadema för etapp 3 bör kunna hållas inom en ram av 24 milj. kr.
Departementschefen
Byggnadsverksamheten vid akademiska sjukhuset i Uppsala innefattas i ett meUan staten och Uppsala läns landsting träffat avtal angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. (prop. 1961: 79, SU 97, rskr 265; prop. 1967:105 bU. 2 s. 11, SU 73, rskr 185). Statens andel uppgår till 40% av byggnads- och utrustningskostnader.
Kungl. Maj:t har den 17 december 1970 faststäUt en total kostnadsram av 24 milj. kr. enligt prisläget den 1 januari 1970 för utrustning tUl utbyggnadsetapp 3, som skall omfatta lokaler för neurologi, neuro-kirargi och neurofysiologiskt laboratorium samt för hud-, ögon- och re-habiUteringskUniker. Utrastning tiU tre laboratorier (nr 21, 22 och 36) och tiU vissa operationsenheter för kvinnokliniken omfattas därvid inte. Samtidigt har Kungl. Maj:t medgivit kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande att beställa utrustning inom nämnda kostnadsram för totalt högst 18 milj. kr. att, såvitt på staten ankommer, betalas i vad avser 6 milj. kr. tidigast under budgetåret 1971/72 och i vad avser 12 milj. kr. tidigast under budgetåret 1972/73 (prop. 1970:165 bU. 4, SU 212, rskr 427). Statens andel härav bUr 2,4 mUj. kr. för budgetåret 1971/72 och 4,8 milj. kr. för budgetåret 1972/73. KungL Majrt har tidigare faststäUt en total kostnadsram av 30 mUj. kr. enligt visst prisläge för utrastning till utbyggnadsetapp 2, som omfattar ett nytt kirargiskt block vid sjukhuset, vUket tas i bruk omkring den 1 januari 1972.
Byggnadskommittén föreslår, att staten ställer 5,6 milj. kr. till förfogande för utrastning i samband med utbyggnadsetapp 2. Detta utgör resten av statens andel av en total utrastningskostnad av 30 milj. kr. Vidare begärs 2,4 mUj. kr. för utrastning till utbyggnadsetapp 3. Kommitténs förslag ansluter till nämnda beslut av Kungl. Maj:t. Jag har inte något att invända mot dessa förslag eUer mot byggnadskommitténs framstäUning i övrigt. Jag anser således bl. a. att en återredovisning under detta reservationsanslag kan ske av vissa medel, som tidigare ställts till förfogande för utrastning tiU Folke Bernadottehemmet från nuvarande förslagsanslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader.
Jag beräknar i enlighet med byggnadskommitténs framstäUning anslaget tiU 7 576 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Majrt föreslår riksdagen att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 7 576 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 128
G 6. Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala
1969/70 Utgift —
1970/71
Anslag 1 000 000
1971/72 Förslag 100 000
Från anslaget utgår bidrag till Uppsala läns landsting för upplåtelsen av Kungsgärdets sjukhus i Uppsala för forskning och utbUdning i ge-riatrik.
Avtal har träffats med Uppsala läns landsting om anordnande av forskning och utbUdning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala i enUghet med vad som anförts i prop. 1966: 1 (bU. 10 s. 395, SU 8, rskr 8) rörande placering av en professur i geriatrik vid universitetet i Uppsala, förenad med en överläkartjänst vid geriatrisk kUnUc i Uppsala. Avtalet gäUer i första hand för tiden den 1 juU 1967 — den 30 juni 1977. För upplåtelsen av Kungsgärdets sjukhus skaU staten betala 50 000 kr. per budgetår från den tidpunkt då professuren tiUträds. Bidragsbeloppet är indexreglerat. Vidare skall staten bidra tiU vissa utrastningskostnader. Staten betalar också visst hyresbidrag. Avtalet upphör att gäUa då professuren i geriatrik förenas med överläkartjänst vid en planerad geriatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av medel under anslaget för statens årliga bidrag och hyresbidrag till avrandat 100 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
G 7. Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm
1969/70 Utgift 9 073 708
1970/71 Anslag 6 845 000 1971/72 Förslag 12 590 000
Från anslaget, som disponeras av direktionen för karolinska sjukhuset, bestrids utgifter för löneförmåner till vissa statUgt anställda läkare vid kommunala undervisningskliniker i Stockholm enligt särskilda avtal härom. Upplåtna sjukhusenheter, vid vilka direktionen för karolmska sjukhuset tUlsätter, avlönar och pensionerar läkarna, är Serafimerlasarettet, kvinnokUniken och den patologiska institu tionen vid Sabbatsbergs sjukhus samt den psykiatriska kliniken och bamkUnikerna vid S:t
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
129
Görans sjukhus (prop. 1948:213, SU 112, rskr 227; prop. 1961:198, SU 192, rskr 400; prop. 1967: 175, SU 1968: 25, rskr 1968: 62). Stockholms stad har att enligt avtal tillskjuta halva löne- och pensionskostnaden för de läkare, som inte uteslutande anstäUs för undervisningens och forskningens behov.
Från anslaget skall vidare, efter utbetalningsbesked från karolinska institutet, bestridas jämväl kostnader för arvode till de överläkare vid Södersjukhuset eller Danderyds sjukhus, som leder viss läkamtbildning vid Södersjukhuset (kirargiska kliniken II, medicinska kUniken IV och neurologiska kliniken) resp. Danderyds sjukhus (kvinnokliniken, psykiatriska kliniken och infektionskUniken).
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Direktionen Departementschefen
|
Läkarpersonal Serafimerlasarettet Överläkare Bitr. överläkare Underläkare Arvodestjänst |
1 18 42 1 |
|
+ 1 |
— |
|
Sabbatsbergs sjukhus Bitr. överläkare Underiäkare |
7 10 |
|
— |
— |
|
S:t Görans sjukhus Överläkare Bitr. överläkare Underläkare |
3 15 35 |
|
+ 5 + 5 |
+ 1 |
|
|
132 |
|
+ 11 |
+1 |
|
Anslag Utgifter Avlöningar LÖnekostnadspälägg |
11 156 000 2 534 000 |
+ + |
8 886 000 2 276 000 |
+ 7 778 000 + 2 007 000 |
|
Summa utgifter |
13 690 000 |
+ 11162 000 |
+ 9 785 000 |
|
|
Uppbördsmedel Bidrag från Stockholms läns landsting |
6 845 000 |
+ |
4 679 000' |
+4 040 000 |
|
Nettoutgift |
6 845 000 |
+ |
6 483 000 |
+5 745 000 |
' På länet faller hälften av dels lönekostnaden och dels 15 % av densamma, avseende pensioneringskostnad enligt avtal.
Direktionen för karolinska sjukhuset
Direktionen för karolinska sjukhuset lägger fram sina förslag efter att ha hört Stockholms stads sjukvårdsstyrelse.
1. Löneomräkning m. m. 9 447 536 kr. 5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bd. 7
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 130
2. En tjänst som biträdande överläkare
bör inrättas vid den psykiat
riska kliniken vid S:t Görans sjukhus med
hänsyn till den sjukvårdande
verksamhetens omfattning och
undervisningens behov. — Bamkirargiska
kliniken vid sjukhuset har en omfattande öppen vård, som motiverar
att kliniken tiUförs en biträdande överläkare för klinikens öppna mot
tagning. — Vid bammedicinska kUniken vid
S:t Görans sjukhus behövs en
biträdande överläkare med uppgift att under klinikchefen svara för ha-
biliterings- och långvårdsverksamheten. —
För rådgivningsverksamheten
vid den bam- och ungdomspsykiatriska kliniken vid sjukhuset behövs
en biträdande överläkare, som kan särskilt svara för den tUl rådgiv
ningsbyrån knutna dagobservations- och
dagvårdsavdelningen. — Med
hänsyn till barnsjukvårdens krav på särskilda kemiska analyser har en sär
skild avdelning för klinisk kemi inrättats i det nya bamblocket vid
S:t Görans sjukhus. Laboratoriet bör ledas
av en läkare med spteciell
kompetens inom metabolismforskning. Läkaren bör även sköta viss
undervisning och vara stäUd under chefen för centrallaboratoriet. Mot
denna bakgrand bör en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid
avdelningen för klinisk kemi.
Sammanfattningsvis föreslår direktionen att fem tjänster som biträdande överläkare inrättas vid S:t Görans sjukhus. (+ 698 149 kr.)
3. Med hänsyn till ökade arbetsuppgifter m. m. föreslås, att en underläkartjänst inrättas vid Serafimerlasarettets medicinska klinik och fem underläkartjänster inrättas vid S:t Görans sjukhus. Sålunda bör vid sistnämnda sjukhus en underläkare tillföras envar av följande sjukvårdsenheter, nämligen psykiatriska, bammedicinska samt barn- och ungdomspsykiatriska klinikerna ävensom anestesi- och röntgenavdelningarna. (+ 759 108 kr.)
4. Utöver de i den inledande sammanställningen upptagna föreslagna nya läkartjänsterna föreslår direktionen även vissa tjänsteutbyten. Sålunda bör två överläkartjänster inrättas vid Sabbatsbergs sjukhus inom kvinnokliniken för obstetrisk-gynekologisk anestesi resp. inom patologiska institutionen för cytologi i utb5'te mot befintliga tjänster som biträdande överläkare. Vidare bör en tjänst som biträdande överläkare för kUnisk farmakologi inrättas vid Serafimerlasarettets medicinska klinik i utbyte mot en befintlig extra underläkartjänst. (+72 296 kr.)
R emissy 11 rande
Socialstyrelsen tillstyrker inrättande av en tjänst som biträdande överläkare vid envar av psykiatriska kliniken samt bam- och ungdomspsykiatriska kliniken ävensom för klinisk kemi vid sjukhusets kliniskt-kemiska laboratorium för barnkUnikernas behov, aUt vid S:t Görans sjukhus. Vidare tiUstyrks en underläkartjänst vid den barnmedicinska kliniken vid samma sjukhus. Styrelsen tillstyrker även framlagda förslag om ändring av tjänster som biträdande överläkare till överläkartjänster
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 131
för obstetrisk-gynekologisk anestesi och för cytologi inom ramen för anestesiavdelningen och den patologiska institutionen vid Sabbatsbergs sjukhus. Då stor återhållsamhet måste iakttas särskilt när det gäller att inrätta nya läkartjänster för den somatiska akutsjukvården med hänsyn tUl fastställt program för användning av läkartiUskottet i landet (prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215) kan socialstyrelsen inte tillstyrka övriga förslag rörande läkartjänster.
Departementschefen
Förhandlingar pågår om nya a'tal för upplåtelse för läkarutbildning m. m. av de kommunala undej-visningsklinikema i Stockholm. De nya avtalen kan komma att innebilra, att staten i fortsättningen inte längre skall svara för anstäUningen av läkare vid vissa kommunala sjukhus. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna med Stockholms läns landsting beräknar jag emellertid m<;delsbehovet för budgetåret 1971/72 efter hittillsvarande avtalsgrunder. Jag utgår därvid från att landstinget efter den 1 januari 1971 skall svaia för det avtalsenliga bidraget till statens utgifter för läkarnas löneförmåner.
Jag beräknar medel för inrättande av en underläkartjänst vid den barnmedicinska kliniken vid S:t Görans sjukhus (3).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12 590 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 12 590 000 kr.
G 8. Bidrag till kommunala unden'isningssjukhus
För innevarande budgetår har för bidrag till kommunala undervisningssjukhus anvisats ett förslagsanslag av 140 milj. kr.
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till berörda kommunala sjukvårdshuvudmän för upplåtelsen för läkarutbUdningen m. m. av vissa kommunala sjukhus i stockholmsområdet och i Göteborg, lasaretten i Lund och Umeå, Malmö aUmänna sjukhus samt regionsjukhuset i Linköping.
Följande läkaratbUdningsavtal har upphört att gälla den 30 juni 1970, nämligen om lasaretten i Lund och Umeå, Malmö aUmänna sjukhus, Göteborgs stads sjukhus m. m., regionsjukhuset i Linköping, Ulleråkers sjukhus i Uppsala, S:t Lars sjukhus i Lund samt S:t Jörgens sjukhus i Göteborg.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 132
Enligt föreliggande planer kommer den framtida läkarutbildningen i stockholmsområdet att i stort förläggas till karolinska sjukhuset, det nya sjukhuset i Huddinge, S:t Görans sjukhus. Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Frågan om ersättning för utbildning vid de båda sistnämnda sjukhusen avses att tas upp i anslutning tiU pågående — med samtliga berörda sjukhushuvudmän gemensamma — förhandlingar om undervisningssjukhusen (prop. 1969: 137, SU 187, rskr 421).
När det gäller karolinska sjukhuset har i avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om tillägg till 1931 års m.fl. avtal angående karoUnska sjukhuset intagits en förklaring, att partema är beredda att i god tid före den 1 juli 1971 bl. a. ta upp förhandlingar om gran-derna för kostnadsfördelning meUan partema beträffande karolinska sjukhusets fortsatta utbyggnad och drift på grundval av vissa utredningar. Parterna är i samband härmed också beredda att förhandla om de kommunala sjukvårdshuvudmännens eventuella övertagande av huvudmannaskapet för sjukhuset.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1970: 115, SU 118, rskr 279) har Kungl. Maj:t den 9 juli 1970 godkänt en interimsöverenskom-melse om viss utbetalning å conto av statsbidrag till de sjukvårdshuvudmän, för vilka läkaratbUdningsavtal saknas.
Som jag inledningsvis nämnt har preliminär överenskommelse om nya avtal rörande de kommunala undervisningssjukhusen nyligen träffats. Dessa avtal bör föreläggas riksdagen i särskild proposition under vårsessionen 1971.
I avvaktan på denna proposition bör ett preliminärt belopp av 190 mUj. kr. tas upp för ändamålet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 190 000 000 kr.
G 9. Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt
1969/70 Utgift 944 062 Reservation 494 305
1970/71 Anslag 1 700 000 1971/72 Förslag 1700 000
Från anslaget bestrids utgifter för utbildnings- och forskningsverksamheten vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt.
Bestämmelser om utbUdnings- och forskningsverksamheten återfinns i ett meUan staten och Malmöhus läns landsting den 30 december 1964 träffat avtal om samarbete för uppförande och drift av en läkarstation
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 133
i Dalby läkardistrikt. Enligt avtalet bidrar staten tiU kostnadema för uppförande av läkarstationen samt svaiar för den personal, som är avsedd uteslutande för utbUdnings- eller forskningsändamål, och för anskaffning av löpande utrastning, förbrukningsartiklar m. m., som hänför sig tUl nämnda verksamhet (prop. 1965: 1 bU. 7 s. 168).
Socialstyrelsen
För bestridande av statens bidrag till uppförande av läkarstationen i Dalby läkardistrikt har tidigare utbetalts 858 000 kr. Däratöver finns disponibeh 33 000 kr. för ändamålet. Ytteriigare 244 120 kr. behövs sålunda. Läkarstationen har slutbesiktigats. Statens sammanlagda bidrag till byggnadskostnaderna beräknas uppgå till 1 135 120 kr.
Baspersonalen består f. n. av — förutom forskningsledare och provinsialläkare med tillsynsuppgifter — en instruktionssköterska med laboratorieutbildning, två assistenter, en Icansliskrivare, en laboratoriekonsult och en psykiatrisk konsult. Kostnaden härför beräknas till 335 000 kr.
För arvoden till ledamöter vid den rådgivande nämnden för verksamheten vid läkarstationen och experter samt för resekostnader och traktamenten beräknas 95 000 kr. Kostnadema för materiel, elektricitet, telefon och dataregistrering m. m. beräknas till 292 000 kr. Vidare behöver basutrastningen kompletteras för 20 000 kr.
Utöver 986 000 kr. till berörda baskostnader behövs enligt socialstyrelsen 1 096 000 kr. till forskningsverksamheten under budgetåret 1971/72 vid läkarstationen enligt följande sammanställning.
Kostnaderna för beräknat byggnadsbidrag, viss baspersonal och vetenskaplig basutrustning m. m. sami: nämnda forskningsprojekt uppgår sålunda till sammanlagt (avrandat) 2 090 000 kr.
Forskningsprojekt Kostnad kr.
Beslutade forskningsprojekt
a) ögonundersökning, bl. a. för kartläggning av förekommande syndefekter och utprovning av för provinsialläkare lämplig metodik 133 000
b) Undersökning av hörselskador och graden av handikapp som dessa medför. Utförs i samband med ögonundersökningen 67 000
c) Undersökning av urinvägsinfektioner, bl. a. utprovning av ett automatiserat behandlingsprogram. Syftet är att man genom kontroll av urinsockernivån tidigt skall kunna upptäcka och behandla urinvägsinfektioner och härigenom
förebygga njurskador 185 000
d) Undersökning av 67-åringar 281 000
e) Undersökning av
kostvanor, varvid man avser att belysa
sambandet mellan kostens sammansättning och individens
hälsotillstånd och utarbeta lämplig metodik härför 199
000
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 134
|
Forskningsprojekt |
Kostnad kr. |
|
f) Utvidgad hälsokontroll-av 4—7-åringar g) Ekonomisk analys av värdeffektiviteten Summa Nytt forskningsprojekt Analys av förekomsten av psykiatriskt vårdbehov hos allmänläkares patienter |
52 000 71000 988 000 108 000 1 096 000 |
Departementschefen
Jag har inhämtat att ett av de pågående forskningsprojekten beräknas bU färdigt redan under innevarande budgetår. Vidare bör viss samordning kunna ske i fråga om t. ex. materialanskaffning för de olika projekten. Anslaget bör med hänsyn härtill under nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Det ankommer på Kungl. Maj:t att närmare besluta om anslagets fördelning på olika forskningsprojekt m. m. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i Dalby läkardistrikt för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.
G 10. Vidareutbildning av läkare
1969/70 Utgift 1 111 136
1970/71 Anslag 2 100 000 1971/72 Förslag 4620000
Från anslaget bestrids utgifter i samband med vidareutbildning av läkare (prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215).
Enligt kungörelsen (1969: 422) med tillämpningsföreskrifter till lagen den 30 juni 1960 (nr 408) om behörighet att utöva läkaryrket skall den som viU förvärva specialistkompetens — sedan han fått legitimation som läkare — genomgå vidareutbildning bestående av allmäntjänstgöring som läkare, huvudutbUdning inom specialiteten vari specialistkompetensen söks samt sidoutbildning inom annan specialitet av betydelse för sökt kompetens. Allmäntjänstgöringen fullgörs under nio månader, varav tre månader i psykiatrisk vård och sex månader i öppen vård utanför sjukhus. Allmäntjänstgöring i psykiatrisk vård avslutas med skriftligt prov. Under huvudutbildningen skall läkaren delta i systematisk undervisning med kunskapsprov.
Nämnden för läkares vidareutbildning skall bl. a. anordna dels
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
135
skriftligt prov för läkare, som fullgör allmäntjänstgöring, dels systematisk undervisning med kunskapsprov för läkare, som genomgår nyssnämnd huvudutbUdning, och för andra läkare enligt särskilda föreskrifter. Socialstyrelsen tUUiandahåller nämnden behövlig sekreterar- och biträdeshjälp. Kostnadema för nämndens verksamhet bestrids från detta anslag.
Kungl. Maj:t har den 29 maj 1969 bemyndigat socialstyrelsen att i samråd med nämnden låta anordna viss särskild utbildning för allmän praktik. Under denna utbildning skall läkaren fullgöra nyssnämnd allmäntjänstgöring och delta i systematisk undervisning med kunskapsprov.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Nämnden Departementschefen
1. Arvoden och ersättningar till ledamöter hos nämnden för läkares vidareutbildning m. m.
2. Omkostnader för nämndens verksamhet
3. Skriftliga prov under läkares allmäntjänstgöring
4. Systematisk undervisning och kunskapsprov i anslutning härtill
5. Sekretariat hos regionkommittéer
6. Pedagogiskt utvecklingsarbete
7. Kurs i tropikmedicin
8. Lönekostnadspålägg
190 000 30 000
50 000
1 800 000
30 000
2 100 000
+ 60 000
+ 139 000
+ 2 012 000
+ 182 000
+ 150 000
+ 578 400 + 3121400
+ 60000
+ 140 000
+ 1 650 000 + 185 000
+ 15000 + 470 000
+ 2 520 000
4. Nämnden beräknar medel för 150 vidareutbildningskurser om vardera en vecka med i genomsnitt ca 20 deltagare i varje kurs.
5. Förslag om en regional organisation för samråd och samordning av kursverksamheten m. m. på lokal nivå har utarbetats inom nämnden. Inom varje sjukvårdsregion skall enligt förslaget inrättas samrådsorgan med representanter för sjukvårdshuvudmännen inom regionen, regionsjukhuset och vederbörande medicinska fakultet (motsvarande). Nämnden har rekommenderat berörda parter att inrätta dylika regionkommittéer för läkares vidareutbildning. Till kommittéema fömtsatts knytas vissa sekretariat i form av en arvoderad sekreterare med viss vetenskaplig och pedagogisk meritering samt skrivbiträde. Till kostnaderna för sekretariaten bör visst bidrag utgå från nämndens anslag.
6. Den nya vidareutbildningen av läkare rymmer betydelsefulla pedagogiska problem, som för att utbildningen skaU bli effektiv och ända-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 136
målsenUg kräver vissa grandläggande studier, försöksverksamhet och utvecklingsarbete. SärskUda medel bör anvisas för ändamålet. Nämndens insatser inom detta område skaU samordnas med och bedrivas i intimt samarbete med främst universitetskanslersämbetets pedagogiska enhet och kommittén för radio och television i undervisningen (TRU). 8. Medel har tidigare inte beräknats för lönekostnadspålägg.
Remissyttrande
Universitetskanslersämbetet stödjer nämndens för läkares vidareutbUdning förslag att medel ställs till förfogande för smärre sekretariat inom var och en av de föreslagna regionala kommittéerna inom vida-reutbUdningsverksamheten. Ämbetet har inte heller någon erinran mot förslaget om medel för pedagogiskt utvecklingsarbete inom nämndens ansvarsområde. Arbetet avses bli samordnat med motsvarande verksamhet inom universitetskanslersämbetet.
Departementschefen
Jag räknar med att ca 150 kurser för systematisk undervisning med kunskapsprov skall anordnas under budgetåret 1971/72 (4).
Jag har ingen invändning mot att mindre sekretariat inrättas vid regionkommittéema för läkares vidareutbildning. Jag beräknar medel för ändamålet (5).
Kungl. Maj:t har den 20 november 1970 medgivit visst överskridande av anslagsposten Kurs i tropikmedicin bl. a. på grand av en utvidgning av kursen. Jag beräknar medel för den utökade kursen i tropikmedicin även för nästa budgetår (7).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 620 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 620 000 kr.
G 11. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.
1969/70 Utgift 306 738
1970/71 Anslag 570 000
1971/72 Förslag 405000
Från detta anslag bestrids kostnadema för viss vidare- och efterutbildning av läkare, tandläkare, sjukgymnaster, kuratorer, farmaceuter m. fl.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
137
1970/71 Beräkning för 1971 /72
Social- Departements-
styrelsen chefen
|
232 000 |
|
548 500 |
1. Kurs i socialmedicin för tjänsteläkare m. m.
2. Efterutbildning av läkare inom den psykiska barna-och ungdomsvården
3. Kurs i socialodontologi och författningskunskap m. m. för tandläkare inom folktandvården
4. Kurser för läkare ra. fl. inom mödra- och barnhälsovården
5. Vidareutbildning av legitimerade sjukgymnaster m. fl. inom rehabiliteringsvård samt kurser för sjukhuskuratorer
6. Specialkurser för farmaceuter
7. Repetitionskurser för distriktssköterskor och barnmorskor samt kurser för distriktssköterskor i förebyggande mödravård
8. Kurs för barnavärdskon-sulenter
9. Interna fortbildningskonferenser
10. Vissa kostnader i samband med särskild prövning för sjukgymnaster
|
29 000 |
|
31000 |
31000
|
18 500 |
|
21 500 |
21 500
|
65 000 |
65 000 |
65 000 |
|
18 000 |
19 000 |
19 000 |
|
168 000 18 000 |
192 600 57 800 |
192 500 41000 |
|
232 000 |
— |
|
15 000 |
15 000 |
|
26 000 |
— |
|
20 000 |
20 000 |
|
679 900 |
405 000 |
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen beräknar följande medelsbehov för ifrågavarande kursverksamhet.
1. För en kurs i socialmedicin för tjänsteläkare beräknas 17 000 kr. Till stipendier för deltagare i fortsättnings- och repetitionskurser för läkare erfordras 6 000 kr. För de fall då särskild kursavgift tas ut av läkare som utan att vara provinsialläkare deltar i de av provinsialläkar-fonden bekostade fortsättnings- och repetitionskurserna beräknas 8 000 kr.
2. För en kurs för läkare inom den psykiska bama- och ungdomsvården beräknas 21 500 kr.
3. Det finns ett stort behov av välutbUdade odontologer som administratörer för den samhäUeUga tandvården. Erfarenheterna från de kurser som anordnats i ämnet de senaste åren är goda. Styrelsen beräknar kostnaderna för en kurs tUl 65 000 kr.
4. Under ett flertal år har anordnats korta kurser i mödra- och barnhälsovård för överläkare och biträdande överläkare vid kvinno- och barnkliniker. Utvecklingen inom området gör det önskvärt att en 5* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr I. Bil. 7
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 138
kontinuerlig information ges. Sådan information bör också ges de första distriktssköterskor m. fl. som ansvarar för fortbildningen inom den öppna hälso- och sjukvården. Kostnaderna beräknas till 12 000 kr. För att uppnå så stor enhetlighet som möjligt anser styrelsen det angeläget att inkalla landstingsrepresentanter tUl årligen återkommande konferenser angående hälsokontrollen av fyraåringarna. Kostnaderna för en sådan konferens beräknas till 7 000 kr.
5. Sedan budgetåret 1968/69 har anordnats
kurser för sjukgymnas
ter och arbetsterapeuter i rehabUitering,
främst avseende patienter med
reumatoid artrit. Styrelsen anser det synnerligen värdefullt att sjuk
gymnaster och arbetsterapeuter som behandlingsmässigt har samma mål
får gemensam fortbildning i rehabilitering. Styrelsen planerar därför
att under budgetåret 1971/72 anordna två kurser i andra inom rehabi
literingsområdet förekommande diagnoser. Kostnadema för två kurser
beräknas till 49 200 kr.
Med hänsyn tUl den snabba utvecklingen beträffande tekniska hjälpmedel för handikappade anser styrelsen det synnerligen angeläget att den kursverksamhet som påbörjats budgetåret 1970/71 för information till de yrkesgrapper som handhar frågor om hjälpmedel för handikappade får fortsätta. Utbildning i ämnet saknas i allmänhet i de aktuella yrkesgruppernas grandutbildning. Styrelsen hemstäUer därför att medel ställs tiU förfogande för sju regionala kurser för arbetsterapeuter, kuratorer, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor angående tekniska hjälpmedel ät handikappade. Kostnadema för dessa kurser beräknas till 48 300 kr.
Under de fyra senaste budgetåren har hållits kurser i teammetodik för olika personalgrapper inom rehabiliteringsområdet. Erfarenheterna är positiva och socialstyrelsen anser det angeläget att verksamheten fortsätter och utvidgas. För budgetåret 1971/72 planerar styrelsen sex kursveckor. Kostnadema härför beräknas till 60 700 kr.
Under budgetåret 1970/71 anordnas för första gången fortbildningskurser för kuratorer med utbildning som ligger litet längre tillbaka i tiden. Styrelsen finner det angeläget att verksamheten fortsätter och föreslår, att två kurser anordnas under nästa budgetår för en kostnad som beräknas till 34 400 kr.
6. Socialstyrelsen finner det angeläget att medel
ställs till förfogande
också under budgetåret 1971/72 för anordnande av fortbildningskurser
för personal som enligt kungörelsen om
läkemedelsförsörjningen vid
sjukvårdsinrättningama förestår centralförråd för läkemedel vid en
sjukvårdsinrättning samt för apotekare som skall inspektera distribution
och förvaring av läkemedel vid sådan inrättning. Styrelsen hemställer
om medel för anordnande av tre kurser samt beräknar kostnaden härför
till 39 800 kr. Styrelsen finner det även värdefullt om medel kund'
ställas tUl förfogande för en försöksverksamhet med audiovisuellt matt-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 139
rial för användning i den lokala fortbildningsverksamheten för farmaceutisk personal. Styrelsen hemstäUer om 18 000 kr. för produktion av bild-ton-band för läkemedelsinformation av farmaceutisk personal.
7. I avvaktan på att avtal träffas meUan staten och Svenska landstingsförbundet om de kommunala huvudmännens övertagande av ansvaret och kostnaderna för repetitionskurserna för bammorskor och distriktssköterskor samt kurserna för distriktssköterskor i förebyggande mödravård hemstäUer socialstyrelsen om att medel för denna kursverksamhet StäUs tUl förfogande med 232 000 kr.
8. Socialstyrelsen har i egenskap av central myndighet tillsynsansvaret för verksamheten vid lekskolor och daghem. Denna tillsyn åvUar närmast länsstyrelserna med biträde av bamavårdskonsulenterna. Styrelsen finner det angeläget, att för detta ändamål under budgetåret 1971/72 anordna en kurs för bamavårdskonsulenter. Styrelsen beräknar kostnaden härför till 15 000 kr.
9. Integrationen meUan sjukvård och hälsovård å den ena sidan och socialvård å den andra ställer stora krav på kontinuerlig information och fortbildning av personalen inom socialstyrelsen. Styrelsen avser att under budgetåret 1971/72 anordna konferenser i internt fortbildningssyfte. Styrelsen hemställer att 26 000 kr. ställs till förfogande för sådan intern utbildningsverksamhet.
10. Socialstyrelsen avser att i annan
ordning föreslå vissa ändringar
i den särskUda prövningen av icke legitimerade sjukgymnaster. Ef
ter en teoretisk del av prövningen inläggs en hospiteringstid på sex
månader samt sex månaders vikariatstjänstgöring på sjukhus. Hospite-
rmgen avses bli förlagd till sjukhus, där
sjukgymnaster med yrkespeda-
gogisk lärarkurs kan vägleda hospitantema. Styrelsen hemstäUer om
medel för lärarkostnader som är förbundna med hospiteringstiden och
beräknar för budgetåret 1971/72 kostnadema för 12 elevers hospi-
tering till 20 000 kr.
Departementschefen
Större delen av de under detta anslag upptagna kurserna är en fortsättning av förat bedriven verksamhet. Nya förslag för nästa budgetår är kurser för bamavårdskonsulenter samt de under 9 och 10 upptagna verksamheterna.
Som framgår av sammanställningen beräknar jag medel för kursverksamhet av den omfattning socialstyrelsen föreslagit under 1—6, 8 och 10.1 fråga om repetitionskurser för barnmorskor och distriktssköterskor samt kurser för distriktssköterskor i förebyggande mödravård räknar jag med att de kommunala huvudmännen övertar ansvaret och kostnaderna för dessa kurser fr. o. m. budgetåret 1971/72.
Anslaget bör tas upp med 405 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 140
att tiU Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 405 000 kr.
G 12. Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. m.
1969/70 Utgift 1 771 846
1970/71 Anslag 1 500 000 1971/72 Förslag 1 700000
Från detta anslag bekostas kurser för kompletterande utbildning av läkare, tandläkare, sjuksköterskor och bammorskor m. fl. med utländsk examen, vilka har för avsikt att arbeta i Sverige.
För budgetåret 1971/72 har redovisats följande medelsbehov för kursverksamheten.
1. Kurser i svenska medicinalförfattningar för utländska läkare 115 000
2. Viss vidareutbildning m. m. för läkare 280 000
3. Kurser i svenska språket för vissa utländska läkare 740 000
4. Undersökningar rörande utländska läkares utbildning m. m. 40 000
5. Kurs i svenska medicinalf örfattningar för tandläkare 12 000
6. Kompletteringskurs för sjuksköterskor 135 000
7. Kompletteringskurs för barnmorskor 53 200
8. Centrala prov i svenska språket för sjuksköterskor m. fl. 24 500
9. Kurs i medicinaltörfattningar för sjuksköterskor med
utbildning i Danmark, Finland, Norge och Island 37 500
10. Viss vidareutbildning för utländska sjukgymnaster 49 000
11. Speciell prövning för viss utländsk medicinalpersonal 28 000
12. Kurs för utländska tandläkare 64 600
13. Tilläggskurs för tandläkare med västtysk examen 66 000
_________________________________________ Summa kr. 1 644 800
Socialstyrelsen
1. Genomgång av kurs i svenska medicinalf örfattningar är obligatorisk för de läkare med utländsk examen, som önskar förvärva svensk legitimation. Styrelsen beräknar att ca 120 läkare önskar genomgå sådan kurs under budgetåret 1971/72. Styrelsen avser därför att anordna fem kurser i ämnet om vardera högst en månad och med omkring 25 deltagare i varje kurs. Kostnaden för varje kurs beräknas tUl 23 000 kr.
2. Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal har för avsUct att under budgetåret 1971/72 anordna dels två vidareutbUdnings-kurser — envar om högst tre månader jämte en månads inläsningstid — för läkare med utländsk medicinsk examen med högst 30 deltagare i varje kurs, dels särskUda språkprov. Kostnadema härför beräknas till sammanlagt 280 000 kr. Kurserna avses äga ram i Örebro enligt ett 1966 träffat avtal mellan staten och Örebro läns landsting angående anordnande av viss vidareutbildning för läkare med utländsk medicinsk examen vid regionsjukhuset i Örebro.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 141
3. Genom beslut den 15 augusti 1969 och den 14 augusti 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal att anordna tre kurser i svenska språket m. m. för utländska läkare. Styrelsen avser att även under budgetåret 1971/72 anordna tre kurser om vardera fyra månader i svenska språket m. m. för utiändska läkare. Kostnadema härför beräknas till 740 000 kr.
4. Styrelsen avser att under budgetåret 1971/72 anordna särskild kun-skap)sprövning av utländska läkare, vilka har för avsikt att förvärva svensk legitimation samt att även genomföra en undersökning av de utiändska läkares anpassning till svenska förhållanden och svensk sjukvård, vilka under de senaste tio åren förvärvat svensk legitimation. Kostnadema härför beräknar styrelsen till 40 000 kr.
5. Socialstyrelsen avser vidare att under budgetåret 1971/72 anordna en kurs om ca 45 timmar i svenska medicinalförfattningar för vissa tandläkare med utländsk examen. Kostnaden för en kurs med 30 deltagare beräknas till 12 000 kr.
6. Under budgetåret 1970/71 anordnas två kompletteringskurser för sjuksköterskor med utländsk examen som begärt svensk legitimation som sjuksköterska. Även under budgetåret 1971/72 behövs två kurser med vardera ca 20 deltagare. Komplettering av den praktiska utbUdningen förutsätts som hittills ske i form av vikariat på sjukskötersketjänst. Kostnadema beräknas tiU 135 000 kr.
7. Bammorskor med utländsk examen, som har för avsikt att stanna och utöva sitt yrke i Sverige, måste komplettera sin utbildning för att få svensk legitimation. Socialstyrelsen beräknar att ca 10 utländska bammorskor bör genomgå en kurs under sex veckor, innan de kan få svensk legitimation. I en sådan kurs bör fömtom teoretisk undervisning även ingå praktik under handledning av bammorska samt viss hospitering. Kostnadema beräknas till sammanlagt 53 200 kr., varav 16 200 kr. utgör stipendier åt kursdeltagare.
8. Vid den kompletteringsutbildning för utländska sjuksköterskor och bammorskor som bedrivits har vissa elever haft svårt att följa undervisningen, emedan de inte behärskat svenska språket. Socialstyrelsen har därför sedan budgetåret 1969/70 anordnat centrala prov i svenska språket för de sjuksköterskor och barnmorskor med utländsk utbildning, som önskar genomgå socialstyrelsens kompletteringskurser för att erhålla svensk legitimation. Även under budgetåret 1971/72 behövs centrala språkprov. Kostnadema härför beräknas till 24 500 kr.
9. Under budgetåret 1970/71 anordnas tre kurser i svenska medicinalförfattningar för de sjuksköterskor, som utbildats i Danmark, Finland, Norge och Island och som ansökt om svensk legitimation som sjuksköterska. Även under budgetåret 1971/72 behövs tre kurser med vardera ca 30 deltagare. Kostnadema härför beräknas till 19 500 kr. Styrelsen hemställer dessutom att medel ställs tiU förfogande för sti-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 142
pendier tiU de sjuksköterskor som vid kurstUlfäUet ej är anställda hos kommunal eUer statlig huvudman. Styrelsen beräknar kostnaderna härför tiUl 8 000 kr.
10. Socialstyrelsen
föreslår — i samråd med nämnden för utländsk me
dicinalpersonal — att i utiandet utbildade sjukgymnaster som önskar få
svensk legitimation skall före
legitimeringen genomgå en kurs i social
medicin för att erhålla grandläggjmde kunskaper om svensk sjukvård.
För budgetåret 1971/72 beräknar styrelsen ett behov av fyra sådana kur
ser med 30 deltagare i varje. Styrelsen hemställer om medel för fyra
kurser i socialmedicin för utländska
sjukgymnaster och beräknar kostna
dema härför till 46 000 kr. För några av de utiändska sjukgymnaster
som anhåUer om svensk legitimation önskar
nämnden för utländsk me
dicinalpersonal ställa upp krav på avlagt prov i klinisk fysioterapi. Bud
getåret 1971/72 beräknas åtta prov avläggas. Styrelsen hemställer om
medel härför, 3 000 kr.
11, Socialstyrelsen
föreslår vidare — i samråd med nämnden för ut
ländsk medicinalpersonal — att sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgym
naster och medicinskt-tekniska assistenter vUka på grand av sin stäU
ning som politiska flyktingar saknar handlingar som verifierar deras
UtbUdning skaU beredas möjlighet att genomgå
speciell prövning. So
cialstyrelsen hemställer att medel stäUs tUl förfogande under budget
året 1971/72 för prövning av 6 sjuksköterskor, barnmorskor och me
dicinskt-tekniska assistenter samt 4 sjukgymnaster. Kostnadema beräk
nas tiU 28 000 kr.
Kursnämnden för vissa utländska tandläkare
12. Nämnden föreslår att liksom föregående år en kurs för utländska tandläkare anordnas vid Lunds universitet. Kostnaden beräknas till 64 600 kr.
Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal
13. Fr. o. m. 1962 och fram tiU hösten 1968 har universitetskanslersämbetet i enlighet med av. Kungl. Maj:t lämnat uppdrag antagit studerande för tandläkaratbildning i Västtyskland. Därvid har föratsatts, att ifrågavarande studerande efter avlagd västtysk examen skulle genomgå en tilläggskurs under högst en termin för att få behörighet att utöva tandläkaryrket i Sverige. Sådan tilläggsutbildning har genomförts i Malmö vårterminerna 1968 och 1969. Antalet kursdeltagare uppgick till 11 resp. 18. Vid planeringen av den tUläggskurs, som beräknades genomföras våren 1970, visade det sig att ingen av de odontologiska fakultetema hade möjlighet att anordna en så lång kurs. Socialstyrelsens nämnd för utiändsk medicinalpersonal har därför utarbetat en ny plan
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 143
för kompletteringsutbildning, enligt vUken ifrågavarande studerande skaU, efter att under minst tre månader efter tandläkarexamen ha tjänstgjort inom folktandvården under ledning av kliniskt erfaren tandläkare, genomgå en fem veckor lång teoretisk kurs vid odontologisk fakultet. En sådan kurs har vårterminen 1970 anordnats vid karolinska institutet. Antalet deltagare uppgick tiU 42, varav 9 icke var svenska medborgare. Erfarenhetema från denna kurs har varit goda. Kostnaden för anordnande av en sådan kurs under budgetåret 1971/72 beräknas tUl 66 000 kr.
Departementschefen
Under punkterna 1—3, 5—9 och 12—13 angiven kursverksamhet för läkare, tandläkare, sjuksköterskor och barmnorskor med utiändsk utbildning är av ungefär samma omfattning som den som pågår under innevarande budgetår. De redovisade kostnadsberäkningarna kan jag i huvudsak godta. Jag vill i detta sammanhang nämna att statens förhandlingsnämnd efter bemyndigande av Kungl. Maj:t nyligen har träffat avtal med Örebro läns landsting om ändrad ersättning beträffande de under punkt 2 angivna kurserna i Örebro.
Under senare år har särskilda kurser anordnats för grupper av tjeckoslovakiska, jugoslaviska och bulgariska läkare och tandläkare. Sedan år 1967 har sammanlagt drygt 200 läkare genomgått sådana kurser. Läkama har tagits ut för tjänstgöring i Sverige efter samråd mellan resp. lands och Sveriges arbetsmarknads- och hälsovårdsmyndigheter. Efter fyra månaders språkundervisning har läkama placerats ut på svenska sjukhus för att tjänstgöra på samma villkor som sina svenska kolleger. Socialstyrelsens nämnd för utländsk medicinalpersonal placerar ut läkama på de olika sjukhusen.
Det är möjligt att nya grapper utländska läkare och tandläkare anländer tiU Sverige under nästa budgetår. Det går dock inte att nu närmare ange statens kostnader härför.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag till 1,7 milj.kr.
Jag föratsätter i likhet med tidigare år att kostnaderna för nu ej förutsebara efteratbUdnings- eller omstäUningskurser för utiändska läkare, tandläkare, sjuksköterskor eller bammorskor skall bestridas från förevarande anslag enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 700000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 144
G 13. Stipendier till studerande vid odontologisk fakultet
1969/70 Utgift 1 433 050
1970/71 Anslag 1 100 000 1971/72 Förslag 1 100000
Studerande vid odontologisk fakultet kan få stipendium med 2 500 kr. årligen under högst fem år på viUkor att han förbinder sig att efter vunnen legitimation tjänstgöra som tandläkare i folktandvården under samma antal år som han innehaft stipendium. Bestämmelsema återfinns i kungörelsen (1961: 281) om stipendium till studerande vid tandläkar-högskola. Svenska studerande, som av universitetskanslersämbetet antagits för tandläkaratbildning i Västtyskland, är i fråga om rätt att erhåUa statliga lån och stipendier lUcställda med studerande vid svensk odontologisk fakultet.
Socialstyrelsen
Rekryteringssituationen till folktandvården har förbättrats under de två senaste åren och kan förväntas ytterligare förbättras. 1967 års folktandvårdsutredning anser att stipendierna bör kunna avvecklas, när den ökade examinationen av tandläkare ger utslag. Socialstyrelsen delar denna uppfattning och föreslår en successiv avveckling av stipendierna under en femårsperiod.
Antal inskrivna elever vid de odontologiska fakulteterna
vid slutet av vårterminen 1968 1 431
» » » » 1969 1 567
» » » » 1970_________________________________ 1 666
Härtill kom vid sistnämnda tidpunkt omkring 150 studerande vid västtyska universitetet, vilka efter ansökan antagits till ifrågavarande stu dier.
Antal beviljade hela stipendier
budgetåret 1967/68 340
» 1968/69 456
» 1969/70 591
» 1970/71 600 (beräknat)
» 1971/72 500 »
För budgetåret 1971/72 föreslår styrelsen att antalet stipendier begränsas till 500. I enlighet härmed erfordras ett anslag på 1 250 000 kr.
Departementschefen
Rekryteringssituationen inom folktandvården har under de senaste åren förbättrats alltmer. I likhet med socialstyrelsen anser jag därför, att
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
145
de särskUda stipendier som utgår tiU studerande vid odontologisk fakultet på viUkor att de efter legitimation tjänstgör viss tid inom folktandvården bör kunna avvecklas successivt. Det slutUga ställningstagandet i denna fråga bör dock anstå tiUs folktandvårdsutredningens betänkande (SOU 1970: 11) tas upp tiU prövning. För budgetåret 1971/72 bör antalet sådana stipendier beräknas tiU 440, vilket motsvarar ett oförändrat medelsbehov av 1,1 milj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Stipendier till studerande vid odontologisk fakuhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.
G 14. Nordiska hälsovårdshögskolan
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 174 066 1 550 000 1 560 000
Vid nordiska hälsovårdshögskolan anordnas kurser för ämbetsläka-re, tandläkare, ingenjörer verksamma inom den allmänna hälsovården, hälsovårdsinspektörer och sjukhusadministratörer.
Skolans verksamhet regleras genom avtal meUan Danmark, Finland, Norge och Sverige (prop. 1962: 1, bil. 13, SU 11, rskr 11 samt prop, 1965: 1 bil. 7, SU 5, rskr 5). Samtliga utgifter bestrids under löpande budgetår förskottsvis av Sverige. Efter räkenskapsårets slut betalar övriga stater sina andelar av kostnadema. Dessa fördelas på länderna pro-portioneUt i förhåUande tUl det antal kursmånader, som faller på de av varje land under året utnyttjade elevplatsema.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Hälsovårds- |
Departements- |
|
|
|
högskolan |
chefen |
|
Personal |
8 |
+ 3 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
701 000 |
+ 119 000 |
—25 000 |
|
Sjukvård |
1000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
116 000 |
+ 34 000 |
+ 6 000 |
|
Lokalkostnader |
70 000 |
— 5 000 |
+ 10 000 |
|
Expenser |
195 000 |
+ 106 000 |
+ 15 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(-) |
(+ 39 000) |
(-) |
|
Stipendier till elever |
380 000 |
+ 86 000 |
|
|
Lönekostnadspålägg |
87 000 |
+ 14 000 |
+ 4 000 |
|
|
1 550 000 |
+354 000 |
+ 10 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 146
Styrelsen för nordiska hälsovårdshögskolan
Undervisningen under budgetåret 1971/72 föreslås omfatta kurser om sammanlagt 16 månader, nämligen
4 tvåmånaderskurser för ämbetsläkare
2 sexveckorskurser för sanitäringenjörer
3 tvåveckorskurser för hälsovårdsinspektörer
1 tvåmånaderskurs för sjukhusadministratörer
1 enmånadskurs i socialodontologi
1 tvåveckors fortbildningskurs för ämbetsläkare
Summa
|
8 |
man. |
|
3 |
» |
|
iy2 |
» |
|
2 |
» |
|
1 |
» |
|
Vz |
» |
|
16 |
mån |
1. Pris- och löneomräkning 26 000 kr.
2. En förlängning av läkarkursen, vilken nu omfattar sammanlagt 6 månader, erfordras för att bibringa läkarna ytterligare kunskaper i vissa aktuella delar av hälso- och sjukvården och därtill gränsande ämnesområden. På miljöhygienens område har luft- och vattenförorenings-problem fått aUt större betydelse. Det är önskvärt, att läkarna erhåller ytterligare undervisning i dessa frågor. Detsamma gäller socialmedicinen, där förebyggande åtgärder får ökad betydelse. Ett kortare avsnitt om tropikmedicin bör även ingå i utbildningen. De numera livliga förbindelserna med tropiska länder och arbetet i utvecklingsländerna har medfört att kunskaper på detta område fått stor betydelse. Hälso- och sjukvårdens ekonomi är ett ämnesområde, som hittills ej fått tiUfredsstäUande utrymme i kursundervisningen. Avsikten är att indela utbildningen i fyra huvudavsnitt: biostatistik-epidemiologi, omgivningshygien, socialmedicin samt hälsovårdsadministration med hälsovårdsekonomi.
3. Med hänsyn till den föreslagna förlängningen av läkarkursen erfordras fortbildning av dem, som endast genomgått sex månaders utbildning. I fortbildningskursen bör bl. a. behandlas hälso- och sjukvårdsekonomi och en integrerad miljövård samt på socialmedicinens område sjukvårdsplanering, hälsoupplysning och åldringsvård.
4. Behovet av en kurs i vatten- och avloppshygien för hälsovårdstjänstemän är stort. Sedan 1962 har högskolans undervisning för hälsovårdsinspektörer gällt fysiologisk hygien och livsmedelshygien. Med hänsyn tUl hälsovårdstjänstemännens omfattande arbetsuppgifter bör utbildningen kompletteras med en kurs i vatten- och avloppshygien. Inom detta område sker en ständig utveckling, som aktualiserar anordnandet av en sådan kurs.
5. Den föreslagna ökningen av högskolans verksamhet kräver en förstärkning av högskolans personal. För biblioteksverksamheten föreslås en heltidsanstäUd bibliotekarie. Om en sådan tjänst inrättas, bortfaller arvodena till bibliotekarie och biblioteksbiträde med sammanlagt 10 000 kr. Ytterligare en kontorist behövs. Vidare föreslås inrättande av en tjänst som ekonomibiträde. Genom tillkomsten av en sådan tjänst redu-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 147
ceras anslaget tUl lokalkostnader med 15 000 kr. Den utökade verksamheten motiverar i övrigt höjda arvoden och särskilda ersättningar i relation tiU den ökade arbetsmängden. (+129 000 kr.)
Remissyttranden
Socialstyrelsen är inte beredd att tiUstyrka den föreslagna förlängningen av ämbetsläkarkursen med två månader. Utbildningen vid hälsovårdshögskolan måste enligt styrelsen, i vad avser utbUdning av läkare, ses i ett sammanhang med annan vidare- och efteratbildningsverksamhet. Härvidlag är i Sverige således främst den pågående utbyggnaden av läkares vidareutbUdning under ledning av nänrmden för läkares vidareutbUdning (NLV) av särskilt intresse. Vidare erinras om den fortbildning som bedrivs av t. ex. statens institut för folkhälsan inom bl. a. miljövårdsområdet. Styrelsen anser att de för kursen föreslagna ämnesområdena, luft- och vattenföroreningsproblem, socialmedicin, tropikmedicin samt hälso- och sjukvårdens ekonomi, förekommer i både grandutbildning och vidareutbildning samt i de efteratbildningskurser som ges i socialstyrelsens regi. Styrelsen finner det angeläget att i detta sammanhang även peka på behovet av att erhålla en anpassning och inpass-ning av högskolans verksamhet tiU den utbildningsverksamhet som finns i de nordiska ländema. Detta anser styrelsen nödvändigt också med hänsyn tUl såväl överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare som förslaget om enhetliga regler för speciaUstkom-petens i de nordiska länderna. Styrelsen tiUstyrker den av högskolan föreslagna fortbUdningskursen för läkare men föreslår att kursen benämns efteratbildningskurs för länsläkare, då detta står i bättre överensstämmelse med vedertagen terminologi. Styrelsen har tidigare tillstyrkt att länsläkarkurser av repetitionskaraktär anordnas med hänsyn till hälso- och socialvårdens snabba utveckling. Styrelsen finner det angeläget att den föreslagna kursen om två veckor i vatten- och avloppshygien för hälsovårdsinspektörer anordnas. Inom dessa områden sker nämligen en ständig utveckling och en ökad aktivitet till följd av bl. a. nya och ändrade lagbestämmelser samt teknisk utveckling, vilket nödvändiggör en fortgående bevakning från samhällets sida.
Yttranden har vidare avgivits av Statens naturvårdsverk. Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Dessa remissinstanser har inte haft några erinringar mot den föreslagna utvidgningen av kursverksamheten. Naturvårdsverket anser det särskilt angeläget att den föreslagna kursen i vatten- och avloppshygien för hälsovårdsinspektörer kommer till stånd. Landstingsförbundet understryker att viss återhåUsamhet dock bör iakttas när det gäller utbyggnaden av framför allt den administrativa utbildningssektorn i avvaktan på de förslag som kan komma att framläggas beträffande sjukvårds- och sjukhusaO-ministrativ utbUdning på nationellt plan.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 148
Departementschefen
Enligt avtalet meUan de nordiska ländema om hälsovårdshögskolan skaU kostnadema fördelas mellan länderna i förhåUande tiU det antal kursmånader som faller på de av varje land under året utnyttjade elevplatsema. Kostnadema får enligt avtalet inte överstiga 700 000 kr. för år.
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att träffa avtal med Danmark, Finland och Norge om en ändring i avtalet för högskolan, innebärande att bestämmelsen om kostnadsram utgår eUer alternativt att kostnadsramen höjs (prop. 1968: 1 bU. 7 s. 169, SU 5, rskr 5). Ett svenskt förslag tUl ändrad avtalstext har översänts tUl de övriga nordiska ländema. Detta har godkänts av Danmark och Norge men är alltjämt under behandling i Finland.
Styrelsen för högskolan har föreslagit viss utbyggnad av kursverksamheten vid högskolan. I Ukhet med socialstyrelsen kan jag inte förorda den föreslagna utvidgningen av ämbetsläkarkursen. Inte heller i övrigt är jag beredd att för nästa budgetår förorda någon ändring av verksamheten vid högskolan. Anslaget bör tas upp med 1 560 000 kr. Förslaget om anslag för budgetåret 1971/72 har godkänts av de övriga länderna.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Nordiska hälsovårdshögskolan för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 560 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
149
H ÖVRIG SJUKHUSVÅRD M. M.
H 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
5 878 084 11870 000 13 740 000
De rättspsykiatriska stationernas uppgift är att utföra rättspsykiatriska undersökningar i brottmål huvudsakligen av misstänkta personer på fri fot. Motsvarande undersökningar av häktade personer utförs vid rättspsykiatriska kliniker, där även undersökning i mindre omfattning sker av icke häktade personer.
Från anslaget bestrids kostnader för de rättspsykiatriska stationerna i Stockholm, Norrköping, Jönköping, Växjö, Örebro, Sundsvall och Umeå samt de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg.
|
|
1970/71 |
|
Beräknad Socialstyrelsen |
ändring 1971/72 Departementschefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Stationer |
|
|
|
|
|
|
Läkarpersonal Kuratorer Övrig personal |
11 11 11 |
|
__ |
|
_____ . |
|
Kliniker |
|
|
|
|
|
|
Läkarpersonal Psykologer, kuratorer Övrig vårdpersonal Övrig personal |
17 21 71 29 |
|
+ 3 + 6 + 18 + 16>/2 |
|
+ 18 +ioy2 |
|
|
171 |
|
+431/2 |
|
+ 281/2 |
|
Anslag Avlöningar Lokalkostnader Expenser Lönekostnadspålägg |
7 793 000 1 680 000 605 000 1 792 000 |
+ 1958 000 + 12 000 + 85 000 + 449 000 |
+ 1 368 000 + 12 000 + 85 000 + 405 000 |
||
|
|
11 870 000 |
+ 2 504 000 |
+ 1870 000 |
||
Socialstyrelsen
Enligt riktiinjerna för den framtida organisationen av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet skall detta få en enhetlig uppbyggnad med
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 150
socialstyrelsen som chefsmyndighet (prop. 1961: 185, ILU 49, rskr 398, prop. 1967:69, SU 106, rskr 252).
Av de fem nya kliniker, som avses ersätta de rättspsykiatriska kliniker och avdelningar, som f. n. är knutna till vissa fångvårdsanstalter, har kliniken i Uppsala delvis tagits i bruk under budgetåret 1969/70. Vid klinikerna i Lund och Göteborg kommer verksamheten att börja under budgetåret 1970/71. Kliniken i Umeå beräknas bli färdigställd under budgetåret 1972/73 och kliniken i Stockholm tidigast under 1973/74.
I anslagsäskandena för budgetåren 1969/70 och 1970/71 hemställde socialstyrelsen om medel för inrättande av tjänster vid statens rättspsykiatriska kliniker i Lund, Uppsala och Göteborg. Inför öppnandet av klinikerna har personalbehovet utretts ytterligare. Styrelsen föreslår, att personalen vid envar av klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg ökas med en underläkartjänst, en tjänst som biträdande psykolog, en tjänst som chefskurator, sex skötartjänster, två tjänster som biträden och tre och en halv tjänster som portvakt.
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 13 740 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare 6 skötartjänster och 3/2 tjänster som portvakt vid envar av de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 13 740 000 kr.
H 2. Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m.
|
1969/70 Utgift |
2 502 879 |
Reservation |
4 148 582 |
|
1970/71 Anslag |
400 000 |
|
|
|
1971/72 Förslag |
2 400 000 |
|
|
Enligt avtalen med landstingen om övertagande av huvudmannaskapet för den statliga mentalsjukvården skall staten svara för slutförande av pågående byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka. Från detta anslag bekostas utrustning som har samband med dessa byggnadsarbeten. Från anslaget bekostas även utrustning av nya rättspsykiatriska kliniker och stationer.
Socialstyrelsen
För utrastning av de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg har anvisats ett preliminärt belopp om 750 000 kr. per klinik. Förslag till ändringar i utrustningsprogrammen har sedermera lagts fram
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 151
vilket kan komma att påverka kostnadsramarna. Styrelsen avser att snarast möjligt under innevarande budgetår upprätta definitiva kostnads-förslag för klinikerna. I avvaktan härpå beräknar styrelsen att sammanlagt ytterligare 465 000 kr. erfordras för utrastning av de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg. I detta belopp ingår även beräknade kostnadsökningar på grund av prishöjningar och höjd mervärdeskatt.
De kvarstående utrastningsåtgärder, som överförts från mentalsjukvårdsberedningen tiU utrustningsnämnden för universitet och högskolor, Spri och Södermanlands läns landsting, har försenats men beräknas kunna slutföras under budgetåret 1970/71. Utrastningsåtgärdema beträffande de rättspsykiatriska klinikerna i Uppsala, Lund och Göteborg beräknas kunna slutföras tiU största delen under 1970/71.
Innevarande budgetår disponerar byggnadsstyrelsen 400 000 kr. av anslaget för att börja utrastningen av nya paviljonger vid Vipeholms sjukhus. Vidare har byggnadsstyrelsen bemyndigats att under budgetåret 1970/71 bestäUa inredning och utrustning för dessa pavUjonger för högst 2 milj. kr. att betalas tidigast 1971/72. Byggnadsstyrelsen avser att senare under innevarande budgetår redovisa en definitiv kostnadsram föi inredning och utrustning av de nya pavUjongerna vid Vipeholms sjukhus.
Departementschefen
I prop. 1970: 1 bil. 7 s. 149 föreslog jag att inredning och utrastning tiU nya pavUjonger vid Vipeholms sjukhus fick beställas tUl ett värde av högst 2 mUj. kr. att betalas tidigast under budgetåret 1971/72. Riksdagen hade intet att erinra mot detta förslag (SU 5, rskr 5). Jag beräknar medelsbehovet under anslaget till sammanlagt 2,4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.
H 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1969/70 Utgift 86 807 849 Reservation 51 151 642
1970/71 Anslag 79 000 000 1971/72 Förslag 96 000 000
Från anslaget utgår byggnadsbidrag enligt avtal mellan staten och landstingen om landstingens övertagande av statens mentalsjukvård (prop. 1966: 64, SU 94, rskr 220) samt mellan staten och städema Stockholm, Göteborg och Malmö om städernas övertagande av hela mentalsjukvården m. m. för dessa städer (prop. 1967: 69, SU 106, rskr 252).
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 152
Socialstyrelsen
För perioden 1967—1971 skall enligt avtalen i riksstaten tas upp 250 milj. kr. för bidrag till landstingen och 60 mUj. kr. för bidrag tUl städerna. Beloppen skall anvisas som reservationsanslag med 50 resp. 12 milj. kr. per budgetår samt i huvudsak anpassas efter förändringama i byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex för byggnader av sten. Vid anslagsberäkningen används index för sista kvartalet 1965 som basindex.
I enUghet med avtalen har för landstingens del anvisats för budgetåret 1966/67 (1 januari—30 juni 1967) 25 mUj. kr. och för vart och ett av budgetåret 1967/68, 1968/69, 1969/70 och 1970/71 50 milj. kr. För de tre städemas del har medel anvisats endast fr. o. m. budgetåret 1967/68. Styrelsen har därför nu tagit upp 6 mUj. kr., motsvarande vad som tidigare borde ha anvisats för budgetåret 1966/67.
Avtalen anger inte storleken av de belopp, som skall anvisas för tiden efter utgången av år 1971. Socialstyrelsen har därför vid anslagsberäkningen utgått från de regler, som gäller för perioden 1967—1971.
Anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknas tUl 92500000 kr.
Departementschefen
Enligt de avtal som träffats med landstingen och storstäderna om deras övertagande av statens mentalsjukvård skaU byggnadsbidrag utgå tUl landstingen med 50 milj. kr. och till storstäderna med 12 mUj. kr. per år under perioden 1967—1971. Beloppen skaU anpassas efter byggnads-kostnadsmdex. För tiden efter år 1971 är frågan om medelstilldelning för byggnadsarbeten inom mentalsjukvården inte avtalsmässigt reglerad. I avvaktan på att så sker beräknar jag anslagsbehovet under nästa budgetår till 96 milj. kr., i vilket belopp ingår uppräkning för index, lag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 96 000 000 kr.
H 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
1969/70 Utgift 909 476 294 1970/71 Anslag 927 000 000 1971/72 Förslag 930 000 000
Från anslaget utgår bidrag till landstingen och städema Stockholm, Göteborg och Malmö för driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingen om landstingens
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 153
övertagande av statens mentalsjukvård (prop. 1966: 64, SU 94, rskr 220) samt mellan staten och de tre städema om dessa städers övertagande av hela sin mentalsjukvård m. m. (prop. 1967: 69, SU 106, rskr 252).
Avtalen innebär i korthet att staten till landstingen och städerna skall erlägga driftbidrag, som grundar sig på den genomsnittliga vårddagkostnaden år 1966 vid de övertagna sjukhusen samt kostnaden under samma år för UtbUdning av mentalsjukvårdspersonal. Bidraget är indexreglerat. Härtill kommer särskUd ersättning för avskrivning av sjukhusbyggnader, bidrag till utrustning samt tiU kostnader för markförvärv m. m. Från anslaget utgår vidare ett särskUt bidrag till Stockholm, Göteborg och Malmö för anordnande och drift av psykiatriska kliniker vid lasarett samt lokalhyror för sjukhusfastigheter, som står kvar i statens ägo.
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar utgifterna under detta anslag tiU följande belopp.
1. Driftbidrag 850 000 000
2. Avskrivningsersättningar 65 300 000
3. Bidrag till utrustning 8 500 000
4. Bidrag till kostnader för markförvärv m. m. 1 000 000
5. Bidrag till Stockholm, Göteborg och Malmö för
anordnande och drift av psykiatriska kliniker vid lasarett 400 000
6. Lokalhyror för vissa sjukhusfastigheter 2 500 000
927 700 000
1. Driftbidraget per
vårddag enligt 1970 års index beräknas för
Norrbottens läns landsting till 91:60 kr. och för övriga landsting och stor
städerna till 79:06 kr. Beräkningen av driftbidraget framgår närmare
av följande sammanställning.
|
|
898 935 030 |
|
1 600 000 |
|
|
1 272 000 642 000 |
|
|
45 000 000 |
48 514 000 |
|
|
850 000 000 |
Norrbotten 955 x 365 X 91: 601
Övriga 30
045 X 365 X 79:
06/
Avgår:
Hyror m. m. enligt nyttjanderättsavtal
Vårddagavgift för platser vid Salberga
sjukhus Statsbidrag till rektors- och lärarlöner Avdrag för höjning av vårdavgiften frän
5 till 10 kr.
Anslagsbehov, avrundat
2. Avskrivningsersättningar (särskilda driftbidrag) har beräknats till i runt tal 65 milj. kr., sedan ca 900 000 kr. avräknats för avskrivning av restvärde för Karsuddens sjukhus.
3. Med hänsyn till storleken av beräknade investeringar med anlitande av byggnadsbidrag enligt avtalen uppskattas behovet av medel till utrustning till 8,5 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 154
4. För kostnader for markförvärv m. m. upptas 1 milj. kr.
5. Under åren 1967—1971 skall bidrag utgå till de tre städerna för anordnande och drift av psykiatriska kliniker vid lasarett med 400 000 kr. per år.
6. För de sjukhusfastigheter, som fortfarande är i statens ägo, beräknas lokalhyror med sammanlagt 2,5 milj. kr. Beloppet skall tiUgodofö-ras statens allmänna fastighetsfond.
Departementschefen
Enligt överenskommelse mellan staten och sjukvårdshuvudmännen har tiden för påkallande av förhandlingar om ändring i gäUande avtal flyttats fram från den 1 januari 1971 till den 1 aprU 1971.
Med utgångspunkt i de gällande avtalen med landstingen och storstäderna beträffande mentalsjukvården och i 1970 års löneläge beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet till 930 milj. kr. Härav utgör 2,5 milj. kr. lokalhyror för de sjukhusfastigheter som fortfarande står kvar i statens ägo, vilket belopp skall tillgodoföras statens allmänna fastighetsfond.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 000 kr.
H 5. Bidrag till viss hiilso- och sjukvård
1969/70 Utgift 104 295 000 Reservation 107 000
1970/71 Anslag 109 000 000 1971/72 Förslag 114000000
Från anslaget utgår ett enhetiigt statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen dels i stället för ett 20-tal äldre drift- och anordnandebidrag, avseende vissa vårdgrenar inom hälso- och sjukvården, dels som kompensation för att statsbidraget tiU avlöning åt provinsialläkare m. m. upphört vid utgången av år 1967, dels ock som ersättning för de kostnader, som uppkommer för sjukvårdshuvudmännen genom att de i smittskyddslagen ålagts att fr. o. m. den 1 januari 1969 ombesörja kostnadsfri undersökning och behandling i öppen vård av venerisk sjukdom (prop. 1967: 1, bil. 7 s. 138, SU 5, rskr 5 och prop. 1968: 1, bU. 7 s. 101 och 170, SUS, rskr 5).
Socialstyrelsen
Statsbidragen för nästa budgetår beräknas enUgt följande sammanställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 155
Enhetligt statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen i stället för
vissa tidigare utgående drift- och anordnandebidrag 85 000 000
Avlösning av statsbidraget till provinsialläkarväsendet 21 000 000
Ersättning för
kostnadsfri undersökning m. m, av vene
riska sjukdomar 8
000 000
114000 000
Departementschefen
De statsbidrag som utgår från förevarande anslag är reglerade t. o. m. år 1971. Statsbidragen utbetalas halvårsvis i efterskott. Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 114 mUj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss hälso- och sjukvård för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 114 000 000 kr.
H 6. Bidrag till anordnande av radiioterapevtiska kliniker
|
1969/70 Utgift |
742 918 |
|
1970/71 Anslag |
340 000 |
|
1971/72 Förslag |
485 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för uppförande och utrastning av radioterapevtiska kliniker vid regionsjukhusen i Linköping, Örebro och Umeå. Enligt av riksdagen antagna riktlinjer för regionsjukvårdens utbyggande m. m. (prop. 1960: 159, SU 189, rskr 381) skall bidrag utgå med 25 o/o av kostnaderna för uppförande och utrustning av ifrågavarande kliniker.
Östergötlands läns landsting har numera beräknat investeringarna i radioterapevtiska kliniken vid regionsjukhuset i Linköping för budgetåret 1970/71 till 880 000 kr. och under budgetåret 1971/72 tiU 1,5 mUj. kr. Statsbidrag för ändamålet har för budgetåret 1970/71 beräknats till ca 110 000 kr. För nästa budgetår beräknas därför statsbidraget till 485 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med 485 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kr.
H 7. Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.
|
1969/70 Utgift |
1 665 849 |
|
1970/71 Anslag |
1 700 000 |
|
1971/72 Förslag |
1 800 000 |
Från anslaget bestrids kostnadema för förvaring och underhåll av beredskapsutrustning för den civila sjukvårdens krigsorganisation.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
156
Socialstyrelsen
I skrivelse den 8 mars 1968 har Kungl. Maj:t uppdragit åt socialstyrelsen att utreda hur den försvarsmedicinska materielberedskapen bör vara organiserad samt att tiU Kungl. Maj:t inkomma med de förslag som kan föranledas härav. Utredningen beräknas vara färdig under första halvåret 1971. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör de hittills tiUämpade principerna för verksamheten vara vägledande vid beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1971/72.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Social- Departements-
styrelsen chefen
1. Arvoden till redogörare
a) för centrala förråd
b) för lokala förråd
2. Arvoden till inventerings-förrättare
3. Ersättningar för handräckning, semester- och sjukvikarier
4. Hyror, frakter m. m.
5. Reparationer och underhåll m. m. av materiel
6. Lönekostnadspålägg
|
21000 90 000 4 000 |
+ 4 200 + 22 500
+ 1000
|
345 000 1 010 000 |
+ 35 000 + 90 000 |
+ 30 000 + 50 000 |
|
230 000 |
+ 20 000 + 119 300 |
+ 20 000 |
|
1 700 000 |
+ 292 000 |
+ 100 000 |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 1,8 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.
H 8. Utmstning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara
|
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag |
|
7 120 400 3 000 000 3 000 000 |
Reservation 453 372
Från anslaget bestrids kostnaderna för utrastning m. m. av beredskapssjukhus. Häri ingår ersättningar till sjukhushuvudmännen för planläggningskostnader och för ändringsarbeten inom byggnader planlagda för användning inom den civila krigssjukvården samt för anskaffning av personlig skyddsutrustning för viss medicinalpersonal.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
157
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Social- Departements-
styrelsen chefen
Beräknade bruttoutgifter
1. Sjukvårdsutrustning för beredskapssj ukhus
2. Täckande av förluster vid omsättning av utrustning för beredskapssjukhus
3. Ersättning till sjukhushuvudmännen för utförda ändringsarbeten
4. Ersättning till sjukhushuvudmännen för vissa planläggningskostnader
5. Personlig skyddsutrustning för det allmänt civila medicinalväsendet
6. Reparation av förrådsbyggnader
Beräknade omsättningsinkomster
Beräknade nettoutgifter
|
485 000 — 485 000 |
485 000
|
600 000 |
100 000 — 100 000
|
800 000 |
+ |
900 000 |
+ |
900 000 |
|
750 000 |
+ |
450 000 |
+ |
450 000 |
|
675 000 |
± |
0 |
— |
625 000 |
|
90 000 |
— |
40 000 |
— |
40 000 |
|
3 400 000 |
+ |
725 000 |
|
|
|
400 000 |
+ |
100 000 |
+ |
100 000 |
|
3 000 000 |
+ |
625 000 |
|
— |
Socialstyrelsen
Inom styrelsen pågår enligt Kungl. Maj:ts uppdrag en utredning ang. organisationen av den försvarsmedioiinska materielberedskapen, vUken utredning beräknas bli slutförd under första halvåret 1971. I avvaktan på resultatet av denna utredning och kartläggning av fredssjukvårdens utrustningstUlgångar i relation tUl den nya sjukhusorganisationen har socialstyrelsen bedömt anslagsförbrakningen enligt följande sammanställning såvitt avser socialstyrelsens andel av anslaget.
1. Ingående reservation 1.7.1970 453 372 (SBL:s andel 453 372)
2. Anslag 1970/71 3 000 000
3. Disponibelt 1970/71 3 453 372
4. Beräknade bruUokostnader 1970/71 3 853 372
5. Beräknade omsättningsinkomster 1970/71 400 000
6. Beräknad anslagsförbrukning 1970/71 3 453 372 (SBL: s andel 453 372)
7. Beräknad utgående reservation 30.6.1971 —■
8. Beräknade bruttokostnader 1971/72 4 125 000
9. Beräknade omsättningsinkomster 1971/72 500 000
10. Beräknad anslagsförbrukning 1971/72 3 625 000
11. Anslagsbehov 1971/72 3 625 000
Departementschefen
Kungl. Maj:t uppdrog i mars 1968 åt socialstyrelsen att utreda hur den försvarsmedicinska materielberedskapen bör vara organiserad. Utredningen väntas bli färdig under förslå halvåret 1971.
Med hänvisning till sammanställningen bör anslaget tas upp med 3 mUj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
158
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
H 9. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
982 260 1 390 000 1 860 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utbUdning av personal som är avsedd att tjänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Social- Departements
styrelsen chefen
|
1 390 000 |
1. Kostnader för centrala krigssj uk vårdsk urser
2. Grundkurser i försvars-och katastrofmedicin för vissa läkare
a) Arvoden till lärare
b) Arvoden till regional kursledning m. m.
c) Rese- och traktaments-ersättningar åt lärare och kursdeltagare
d) Dagersättning m. m. ät
kursdeltagare
e) Expenser
3. Efteratbildningskurser
(repetitionsutbildning)
för läkare
|
4. |
Försvarsmedicinsk tjänstgöring
|
5. |
Utbildning av vapenfria tjänstepliktiga, för vilka socialstyrelsen är utbildningsmyndighet
6. Kurser i hälsovårdsberedskap för ledamöter i hälsovårdsnämnder
7. Pedagogiskt utvecklingsarbete
8. Bidrag till Svenska röda korset för utbildning av samariter
9. Bidrag till Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund för utbildning av bilförare
10. Kostnad för nytt undervisningsmaterial i försvars-och katastrofmedicin
114 000
|
88 000 |
— |
67 700 |
— |
67 700 |
|
43 000 |
— |
33 000 |
— |
33 000 |
|
185 000 |
— |
142 300 |
— |
142 000 |
|
200 000 37 000 |
— |
153 800 27 000 |
— |
153 000 27 000 |
|
200 000 |
+ |
475 000 |
+ |
300 000 |
|
100 000 |
+ |
350 000 |
+ |
50 000 |
|
|
+ |
70 000 |
+ |
70 000 |
113 000
+ 30 000 + 30 000
|
250 000 |
+ 553 800 + 275 000
|
60 000 |
|
+ 243 800 + 100 000 + 1398 800 |
+ 118 000
+ 50 000 + 470 000
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 159
Socialstyrelsen
1. De
av socialstyrelsen anordnade centrala krigssjukvårdskurserna
beräknas fortsätta under budgetåret 1971/72, dock med den ändringen
att antalet kurser ökas mot att kurstiden förkortas. Det sammanlagda
antalet kursdagar avses däremot vara
detsamma som under tidigare bud
getår.
2. Den utbildning i form av obligatoriska regionala grundkurser i försvars- och katastrofmedicin för leg. läkare, som tidigare ej genomgått motsvarande grundutbildning kommer att avslutas med tre kurser under budgetåret 1971/72. Det i prop. 1963: 106 uppstäUda utbUdningsmålet beräknas då ha uppnåtts i och med att ca 3 000 läkare genomgått dessa kurser.
3. Socialstyrelsen har Kungl. Maj:ts uppdrag att inkomma med förslag till obligatorisk efterutbildning (repetitionsutbildning) av läkare som genomgått här berörda grundkurser. 1 anslagsäskandena föreslås att under budgetåret 12 efteratbildningskurser om vardera en vecka med sammanlagt ca 360 deltagare anordnas vid universitetsorterna. Kurserna föreslås komma att genomföras av socialstyrelsen under medverkan av lokala kursledningar och omfatta undervisning i försvars- och katastrofmedicin med akutsjukvård.
Enligt de för grundkurserna gällande bestämmelsema är deltagarna i dylik kurs i ersättningshänseende likställd med civUförsvarspliktig.
4. Den
försvarsmedicinska tjänstgöringen för läkare beräknas under
budgetåret kunna utökas till att omfatta — förutom öppen vård och
psykiatri — även akutsjukvård, forskning och
medicinsk administration.
Tjänstgöringen bör i lämpliga fall delvis även kunna fullgöras i form av
deltagande i särskilda kurser i t. ex. anestesiologi, akutsjukvård, intensiv
vård och liknande. Antalet tjänstgöringsmånader beräknas uppgå till ca
200.
Kungl. Maj:t har föreskrivit att kostnader för ersättning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring skaU belasta anslaget Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.
Med hänsyn till ifrågavarande tjänstepliktiga läkares återstående tjänstgöringsskyldighet beräknas antalet tjänstgöringsmånader under budgetåret 1971/72 komma att uppgå tUl ca 200. Den genomsnittiiga kostnaden per tjänstgöringsmånad beräknas tiU 2 000 kr. vUket ger en totalkostnad av 400 000 kr.
Ur beredskapssynpunkt bör viss del av här avsedd tjänstgöring kunna få fullgöras i form av deltagande i kurser av betydelse för försvars- och katastrofmedicinen t. ex. inom ämnesområdena intensiwård och akutsjukvård. Socialstyrelsen föreslår att sådan utbUdning försöksvis anordnas och beräknar kostnaderna härför till ca 50 000 kr. (motsvarande en veckokurs vardera för 50 läkare).
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 160
Den totala kostnaden för försvarsmedicinsk tjänstgöring beräknas således uppgå till 450 000 kr., innebärande en ökning med 350 000 ler. Av dessa medel ersätter huvudman tUl staten samtliga medel utom de för ovan föreslagen utbildning beräknade.
5. Socialstyrelsen är även utbildningsmyndighet för vissa vapenfria tjänstepliktiga som ej är medicinalpersonal. De avses under budgetåret tjänstgöra dels inom landstingens hälso- och sjukvård, dels inom verksamhet för vilken styrelsen är huvudman (ungdomsvårdsskolor m. m.).
6. Utbildningen i hälsovårdsberedskap för ledamöter i hälsovårdsnämnder planeras i samma utsträckning som föregående budgetår.
7. Styrelsens utbildning i försvars- och katastrofmedicin för läkare, sjuksköterskor, ledamöter i hälsovårdsnämnder m. fl. kräver ett omfattande utvecklingsarbete beträffande produktion av läromedel.
Detta gäller särskilt efterutbUdningen i försvars- och katastrofmedicin för läkare i form av akutsjukvårdskurser, som på grund av sin nya ämnesinriktning kräver kvalificerade läromedel.
För framtagning av läromedel såsom lärarhandlingar, kompendier, ljudbildband m. m. behöver styrelsen anlita experter.
8—9. Liksom under tidigare budgetår beräknas medel till den av Svenska röda korset och Sveriges kvinnliga bUkårers riksförbund bedrivna utbildningen av samariter resp. bUförare. Vissa ändringar i beräkningsgrunderna har dock gjorts med anledning av de i prop. 1970: 18 framlagda och av riksdagen antagna förslagen rörande de frivUliga försvarsorganisationerna. Fr. o. m. den 1 juli 1970 utgår förbättrade förmåner tiU deltagare i utbUdning, anordnad av dylika organisationer, vilket medför behov av större statsbidrag.
10. Dåvarande medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd utgav år 1966 en handbok med titeln Försvars- och katastrofmedicin — FKM, som utdelas till bl. a. samtliga läkare och tandläkare i riket samt använts som lärobok vid kursen i krigsmedicin för medicine kandidater. Nytt undervisningsmaterial i försvars- och katastrofmedicin är under förberedande av en av universitetskanslersämbetet tiUkallad arbetsgrupp knuten till socialstyrelsens planeringsbyrå. Under denna punkt upptaget belopp är avsett att täcka kostnaderna för den del av detta undervisningsmaterial som avses utnyttjas av socialstyrelsen bl. a. vid den obligatoriska efterutbUdningen av läkare.
Departementschefen
Med hänvisnmg till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 860 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 161
I UNGDOMSVÅRD M.M.
Enligt barnavårdslagen är syftet med samhällets vård av bam och ungdom att främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden i övrigt för de unga. Vid sidan om de kommunala barnavårdsnämnderna och den kommunala socialvården i övrigt har familjerådgivningen, den psykiska barna- och ungdomsvården samt de psykiatriska barn- och ungdomsldinikerna viktiga uppgifter på området. Skolmyndigheternas och skolans sätt att fungera är av största betydelse för att främja en gynnsam utveckling för bam och ungdom, likaså ett gott samarbete med föräldraföreningar och ungdomarnas egna organisationer. Samarbetet med polisen och polisens sätt att fullgöra sin uppgift är även av stor vikt.
Jag vill i detta sammanhang peka på att Kungl. Maj:t den 14 augusti 1970 i cirkulär (1970:513) understrakit betydelsen av ett intensifierat samarbete meUan barnavårdsnämnd, skola och polis. I detta syfte bör i kommunema finnas särskUda samarbetsorgan, i vilka även bör delta företrädare för andra myndigheter och organisationer som berörs av verksamheten. Samarbetsorganet bör verka för att arbetet på fältet bedrivs i lämpliga former med bl. a. uppsökande verksamhet samt information i barna- och ungdomsvårdande frågor. Av socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och rikspolisstyrelsen gemensamt utarbetade råd och anvisningar för hur samarbetet bör bedrivas kommer inom kort att utfärdas.
Den av Kungl. Maj:t under år 1969 tUlsatta fosterbamsutredningen har under år 1970 bl. a. genomfört två enkätundersökningar avseende kommunernas fosterbamsvård och en intervjuundersökning med fosterföräldrar. Utredningen räknar med att slutföra sitt arbete under år 1971.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 6 mars 1970 har en arbetsgrupp tillsatts beträffande metodutvecklingen inom bama- och ungdomsvården. Som ett led i detta utredningsarbete har arbetsgruppen bl. a. företagit en enkät till vissa kommuner för att kartlägga de barnavårdande myndigheternas nuvarande och planerade resurser m. m.
Problemen med alkohol- och narkotikamissbruk bland ungdomen kräver allt intensivare insatser från samhällets sida. Den förebyggande barna- och ungdomsvården är av stor betydelse för att minska uppkomsten av sådana problem. Kommunernas insatser på detta område behöver vidgas, inte minst dä det gäller åtgärder för att tillgodose ungdomens behov av fritidssysselsättning. Vid planeringen av boendemiljön bör en aktiv medverkan av företrädare för olika sociala verksamhetsgrenar liksom från ungdomsorganisationerna och de boende själva ha en stor uppgift att fylla för att skapa en mer bam- och ungdomsvänlig miljö. 6 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bd. 7
Prop. 1971:1 Bilaga "i Socialdepartementet 162
Vid ungdomsvårdsskolorna — skolhem eller yrkesskolor — ges vård, fostran och utbildning åt barn och ungdomar som på grund av sociala störningar bedöms vara i behov av behandling som kan ges vid dessa skolor. De vid skolorna intagna har antingen skrivits in som elever eller tagits in för utredning eUer observation. Vid skolhemmen, som är avsedda för skolpliktiga elever, ges grundskoleutbildning. Vid yrkessko-loma ges huvudsakligen arbetsträning samt förberedande yrkesutbildning. Differentiering är genomförd efter kön, ålder, utveckling m. m.
Vid Råby yrkesskola fortsätter ett samarbete med forskningsavdelningen vid S:t Lars sjukhus, med skolstyrelsen i Lund samt med psykologiska och sociologiska institutionema vid universitetet i Lund. Liknande samarbete äger även rum mellan Fagareds yrkesskola och psykologiska institutionen vid universitetet i Göteborg samt mellan Bärby yrkesskola och pedagogiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Ett under år 1969 påbörjat samarbete med Göteborgs stads sjukvårdsförvaltning fortsätter. Syftet är att pröva möjlighetema att ge elever i vård utom skola psykiatrisk behandling och viss annan hjälp. Verksamheten har hittills huvudsakligen inriktats på dels stöd och rådgivning genom samtal med enskilda elever i grapp och dels utbUdning och rådgivning av övervakare, enskilda hems föräldrar och personal vid inackorderingshemmen i Göteborg. För att utveckla och förbättra behandlingsformerna vid ungdomsvårdsskolorna planeras också försöksverksamhet vid ett antal skolor som en fortsättning på den verksamhet som sedan en tid bedrivits vid Rya-gårdens yrkesskola.
Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen har nu också lagt fram förslag om olika åtgärder för att förbättra undervisningen vid ungdomsvårdsskolorna. Det är enligt min mening viktigt att snabbt få till stånd en försöksverksamhet med därvid föreslagna former för vårdintegrerad och individinriktad undervisning, arbetsträning och arbetsprövning. I det följande kommer jag att för detta ändamål beräkna 300 000 kr. för nästa budgetår.
Under de senaste åren har i vart fall de större kommunernas egna vårdresurser byggts ut så att man i större omfattning än tidigare kunnat erbjuda störda ungdomar alternativ tUl vård i ungdomsvårdsskola. Det har under de senaste åren också varit en medveten strävan att inom ungdomsvårdsskolesektorn bygga ut den öppna vården utanför skolorna och att åstadkomma en ökad samordning mellan skolornas och kommunernas verksamhet. Sedan år 1965 har det årliga antalet placeringar för vård utom skola mer än fördubblats, samtidigt som elevantalet på skolorna har kunnat minskas. Vid utgången av år 1969 var antalet elever i den öppna värden för första gången större än elevantalet inom skolorna. En ytterligare satsning på de öppna vårdformerna bör ske under nästa budgetår. Jag kommer därför i det följande att förorda inrättandet av två nya utskrivningsavdelningar.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 163
Den nämnda utvecklingen med tyngdpunkten på den öppna vården har medfört att tillgängliga platsresurser på ungdomsvårdsskoloma kommit att utnyttjas i mindre grad än tidigare. Inom flickskolesektorn har detta varit särskilt märkbart. Väntetid för plats har under det senaste året inte förekommit. Den nuvarande beläggningssituationen ger därför utrymme för att minst en skola kan läggas ned under budgetåret 1971/72. Härsjögårdens yrkesskola för flickor har därvid i första hand ansetts böra komma ifråga. Antalet ungdomsvårdsskolor utgör efter Härsjögårdens nedläggning 21, varav 15 för manliga elever och 6 för kvinnliga elever, och antalet elevplatser ca 900. Utvecklingen av elevantalet och vårdtiderna framgår av följande sammanställning.
|
|
1960 |
1965 |
1967 |
1968 |
1969 |
|
Antalet den 31 dec. |
|
|
|
|
|
|
vårdade elever |
|
|
|
|
|
|
inom skola |
941 |
887 |
896 |
860 |
749 |
|
utom skola |
586 |
819 |
810 |
799 |
893 |
|
Antal placeringar för |
|
|
|
|
|
|
vård utom skola |
1 220 |
1 166 |
1 572 |
1 644 |
2 357 |
|
Värdtidens längd i |
|
|
|
|
|
|
genomsnitt för elever |
|
|
|
|
|
|
som resp. år utskrivits |
|
|
|
|
|
|
(ej för att avtjäna |
|
|
|
|
|
|
straff'): |
|
|
|
|
|
|
Hela vårdtiden, antal |
|
|
|
|
|
|
dagar |
1 003 |
682 |
722 |
778 |
806 |
|
Därav: |
|
|
|
|
|
|
a) Vårdtid inom skola |
456 |
359 |
356 |
380 |
393 |
|
varav första vårdtid |
328 |
246 |
168 |
179 |
235 |
|
b) Vårdtid utom skola |
547 |
323 |
366 |
398 |
413 |
Intagningar på grund av alkohol- och narkotikamissbruk är av betydande omfattning. Hos över hälften av de år 1969 nyintagna pojkarna och flickorna anges någon form av sådant missbruk som en av orsakerna till omhändertagandet.
Antalet tjänster vid ungdomsvårdsskolorna har sedan år 1964 ökat från 774 till 939 under innevarande budgetår. Dessutom finns 51 tjäns ter inrättade vid 13 utskrivningsavdelningar m. m. för vården utom skola. För nästa budgetår kommer jag i det följande att beräkna medel för 55 nya tjänster vid skolorna utöver de 14 tjänster som genom nedläggningen av Härsjögården kan disponeras för övriga skolor. Nämnda tjänster är i huvudsak avsedda som förstärkning på grund av arbetstidsförkortningen och nya bestämmelser om förläggningen av arbetstid- För vården utom skola kommer jag att beräkna medel för åtta nya tjänster vid två nya utskrivningsavdelningar.
Vid den översyn av socialvården som pågår inom social utredningen prövas även frågan om ungdomsvårdsskolornas ställning och funktion.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
I 1. Ungdomsvårdsskoloma: Driftkostnader
1969/70 Utgift 57 867 151 1970/71 Anslag 63 820 000 1971/72 Förslag 67 790 000
164
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring |
; 1971/72 |
|
|
|
|
|
Social- |
|
Föredra- |
|
|
|
|
styrelsen |
|
ganden |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Ledningspersonal |
136 |
|
+ 10 |
|
— 2 |
|
Vård- och tillsynspersonal |
456 |
|
+ 113 |
|
+ 56% |
|
Ekonomipersonal |
135 |
|
+ 21 |
|
+ 5 |
|
Arbetsdriftspersonal |
143 |
|
+ 2 |
|
— 3 |
|
Kontorspersonal |
48 |
|
+ 12% |
|
— 1 |
|
Lärarpersonal |
21 |
|
— |
|
— |
|
|
939 |
|
+ 158% |
|
+ 55% |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
39 089 500 |
+ 4 988 500 |
+ 1200 000 |
||
|
Sjukvård |
96 000 |
+ |
16 000 |
+ |
6 000 |
|
Reseersättningar |
952 600 |
+ |
205 400 |
+ |
23 000 |
|
Lokalkostnader |
5 790 000 |
+ |
946 000 |
+ |
648 000 |
|
Expenser |
1 005 600 |
+ |
593 000 |
+ |
138 000 |
|
Därav engångsanskaffning |
(181 000) |
( + |
210 000) |
(- |
18 500) |
|
Lönekostnadspålägg |
8 834 000 |
+ ] |
1 748 000 |
+ |
897 000 |
|
Tjänstebilar och bussar |
366 000 |
+ |
124 000 |
+ |
71000 |
|
Därav anskaffning |
(110 000) |
( + |
18 000) |
(- |
2 000) |
|
Övriga utgifter för den |
|
|
|
|
|
|
egentliga skolverksamheten |
5 824 800 |
+ |
668 800 |
+ |
250 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
|
|
a) inventarier m. m. |
(595 000) |
( + |
33 000) |
(- |
8 000) |
|
b) skogsförläggningar och |
|
|
|
|
|
|
lägerverksamhet |
(140 000) |
( |
-) |
( |
-) |
|
c) diverse |
(199 600) |
(- |
18 000) |
(- |
31 000) |
|
Sjukvård m. m. åt elever |
1 337 000 |
|
— |
|
— |
|
Utgifter för jordbruksdriften |
703 000 |
+ |
75 000 |
+ |
29 000 |
|
Utgifter för verkstadsdriften |
1 729 500 |
+ |
223 500 |
"T |
115 000 |
|
Försöksverksamhet med sär- |
|
|
|
|
|
|
skilda former av under- |
|
|
|
|
|
|
visning m.m. |
50 000 |
|
— |
+ |
250 000 |
|
Praktikcentra |
10000 |
|
— |
+ |
100 000 |
|
Summa utgifter |
65 788 000 |
+ 9 588 000 |
+3 727 000 |
||
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
Uppbördsmedel |
1 968 000 |
— |
243 000 |
— |
243 000 |
|
Nettoutgift |
63 820 000 |
+ 9 831 000 |
+ 3 970 000 |
||
Socialstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. +4 681 000. I beloppet ingår kostnaden för 36 vårdartjänster {+ 1 616 000 kr.) i anledning av kungörelsen
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 165
den 30 oktober 1969 om förläggning av arbetstid (1969: 564)i. I beloppet ingår vidare kostnaden för en beräknad förstärkning med 34 vårdare och 8 ekonomibiträden med anledning av den generella arbetstidsförkortningen, som beräknas bli genomförd i ett steg från den 1 januari 1972. (+ 1 064 000 kr.)
2. Psykologtjänster bör
efter hand inrättas vid samtiiga ungdoms
vårdsskolor. Tjänster föreslås vid Forsane, Gräskärrs och Sundbo yrkes
skolor samt vid Eknäs skolhem. (+316 000 kr.)
Vid Lövsta skolhem och Ryagårdens yrkesskola finns tjänster för psykologer med licentiatkompetens. Skolomas storlek och specialfunktion motiverar även en tjänst som bitr. psykolog vid vardera skolan. (+120 000 kr.)
3. Vid Stigby yrkesskola finns endast en assistent för vård inom skola. Ytterligare en tjänst som assistent behövs med hänsyn tiU arbetets omfattning och för en fördelning av jourtjänsten i enlighet med träffad överenskommelse mellan avtalsverket och personalorganisationerna. (+59 000 kr.)
4. Lövstaskolans storlek och antalet utplaceringar i vård utom skola motiverar ytterligare en tjänst som l:e assistent för vård utom skola. (+55 000 kr.)
5. Samtliga ungdomsvårdsskolor bör ha tUlgång tUl fritidsassistent. Som led i en pågående utbyggnad av fritidsverksamheten föreslås en tjänst vid Sundbo yrkesskola och en tjänst gemensam för Eknäs—Hornö. (+106 000 kr.)
6. Elevernas ökade behov av hälso- och sjukvård aktualiserar önskemål om fyra sjukskötersketjänster vid Forsane, Gräskärr, Vemyra och Östra Spång. Därutöver föreligger behov av ytterligare en sjukskötersketjänst vid Bärby sjukavdelning. (+240 000 kr.)
7. övertUlsynsmännen bör — beroende på skolans storlek — helt eller delvis frigöras från den schemabundna tUlsynstjänsten för att kunna avlasta rektor vissa personalledande och samordnande uppgifter. För detta fordras 16 nya vårdartjänster. (+720 000 kr.)
8. För att kunna undvika inlåsning av eleverna nattetid på de specialavdelningar, som ännu på grand av personalbrist nödgas tUlämpa sådan irUåsning, krävs ett tUlskott av 18 vårdartjänster.
Dessutom erfordras fyra vårdartjänster för att nattetid vid fyra skolor förstärka sjuk- och behandlingsavdelningarna, som bör bemannas med en vakande och en vilande vårdare, (tillsammans +990 000 kr.)
9. Utbildningsmöjlighetema
vid Johannisbergs yrkesskola och vid
Östra Spångs skolhem behöver förstärkas genom inrättande av en tjänst
1 Kungl. Maj:t har i beslut den 17 juni 1970 med hänsyn till bestämmelsen i nämnda kungörelse medgivit att den i utgiftsstaten för budgetåret 1970/71 uppförda posten Avlöningar får överskridas med högst det belopp som motsvarar kostnaden för att under budgetåret förstärka personalen med 26% tjänster som vårdare.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 166
som verkstadsförman vid vardera skolan. (+78 000 kr.)
10. Vid Stigby yrkesskola behövs en tjänst
som maskinist för skötsel
av värmeanläggning m. m. samt för underhållsarbeten och transporter.
(-1-35 000 kr.)
11. Kvalificerad personal bör avlastas rutinbetonat skrivarbete. För uppgifter sammanhängande med personaladministration, ekonomi och betjäning av telefonväxlar, för sekreteraruppgifter m. m. behövs I2/2 tjänster som konstorsbiträden. (+363 000 kr.)
12. Då arbetsuppgifterna för ekonomibiträden ökat behövs en förstärkning av ekonomipersonalen vid 12 skolor med elva tjänster som ekonomibiträden och en som kokerska. (+376 000 kr.)
13. Nya tjänster medför ökade sjukvårdskostnader. (+10 000 kr.)
14. Nya tjänster medför ökade rese- och traktamentskostnader med 82 000 kr. Successiv ökning av resor betr. vård utom skola förorsakar en merkostnad av 25 000 kr.
15. ökat lokalinnehav medför ökade kostnader med 284 000 kr. För överfljfttning av renhållningskostnaderna och kostnadema för förhyrning av barack från övriga utgifter för den egentliga skolverksamheten till Lokalkostnader beräknas 150 000 kr. För anlitande av städbolag beräknas 300 000 kr.
16. Nya tjänster och upprastning av inventariebeståndet av kontorsmaskiner och kontorsmöbler medför ökade inventariekostnader med 116 000 kr. Telefonkostnaderna beräknas öka med 86 000 kr. och an-nonskostnadema med 101 000 kr. Inköp av facklitteratur förorsakar ökning med 36 000 kr.
17. För försök med s. k. leasing av en bil till var och en av de fem största skolorna behövs 50 000 kr. Medges leasing minskar resekostnaderna med under punkt 14 nämnda 25 000 kr.
18. överflyttning av renhållningskostnaderna till Lokalkostnader medför en minskning med 134 000 kr. Bortlämnande av tvätt i större utsträckning erfordrar en uppräkning med 25 000 kr. Nya tjänster, en-gångsserviser m. m. medför ökade kostnader för kosthåll med 125 000 kr. överflyttning av kostnadema för baracker minskar kostnadema på diverseanslaget med 31 000 kr.
19. Diverse utgifter under
jordbraksdriften beräknas minska med
10 000 kr.
20. Diverse utgifter under
verkstadsdrtften beräknas minska med
6 000 kr.
Socialstyrelsen har vidare tillsammans med skolöverstyrelsen i skrivelse den 2 november 1970 överlämnat och redovisat en i anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag gjord utredning om undervisningen vid ungdomsvårdsskoloma. I utredningsförslaget förordas att vårdihtegrerade och in-dividinriktade former av teoretisk undervisning samt arbetsprövning och arbetsträning införs vid skolorna. De båda styrelsema, som i skrivelsen
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 167
hemställt om ett etappvis genomförande av förslaget, har bl. a. begärt att det för detta ändamål under budgetåret 1971/72 inrättas nio special-lärartjänster och en centralt placerad skolkonsulent.
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag en höjning av anslaget för ungdomsvårdsskolorna med 3 970 000 kr. till 67 790 000 kr.
På grund av den lägre beläggningen, som är särskilt märkbar inom flicksektorn, beräknar jag att i vart fall Härsjögårdens yrkesskola för flickor kommer att läggas ner under budgetåret 1971/72. Erforderligt platsbehov för flickor kommer att tillgodoses genoin redan befintliga platser. Genom nedläggningen av Härsjögården beräknas 14 tjänster kunna disponeras som förstärkning vid övriga skolor. Hämtöver beräknar jag medel för 55 nya tjänster. Personalökningen vid kvarvarande 21 skolor utgör alltså sammanlagt 69 tjänster.
Härvid har jag beräknat personalökningen i anledning av kungörelsen den 30 oktober 1969 om föriäggning av arbetstid (1969: 564) till 26 tjänster som vårdare. För genomförande av den generella arbetstidsförkortningen beräknar jag en förstärkning med 34 tjänster som vårdare och åtta som ekonomibiträden. Vidare avser personalökningen en tjänst som förste assistent vid Stigby. För ökade kostnader för vikarier, övertids- och obekvämtidstillägg m. m. räknar jag 438 000 kr.
För försöksverksamhet med vårdintegrerade och individinriktade former av undervisning samt arbetsprövning och arbetsträning vid minst tre skolor har jag beräknat 300 000 kr.
Kostnaden för arbetsledning och expenser för praktikcentra, vUka under budgetåret bör byggas ut tiU minst fem ungdomsvårdsskolor, beräknar jag tiU 110 000 kr.
Försök med s. k. leasing bör prövas med en bil vid var och en av de fem största skoloma. Jag har för detta ändamål under posten Tjänstebilar och bussar beräknat 50 000 kr.
Vidare har för engångsanskaffning under posten Expenser beräknats 162 500 kr. till kontorsutrustning, dokumentskåp, facklitteratur och snabbtelefoner.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 67 790 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
168
I 2. Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
9 342 654
8 215 000
11 497 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever såsom avlöningar och omkostnader vid skolornas utskrivningsavdelningar, inackorderingsavgifter, övervakararvoden, bidrag tiU inackorderingshem, hospits m. m. F. n. finns tolv utskrivningsavdelningar och hospits. Ytterligare en avdelning beräknas komma till under mnevarande budgetår. I genomsnitt 900 elever beräknas komma att vårdas utom skola under budgetåret 1971/72.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Socialstyrelsen
Föredraganden
|
Personal |
|
|
|
|
Vård och tillsynspersonal |
37 |
+ 11 |
+ 8 |
|
Ekonomipersonal |
8 |
+ 7 |
+ 6 |
|
|
45 |
+ 18 |
+ 14 |
Anslag
1. Utskrivningsavdelningar och hospits (ca 125 elever) därav för
a) avlöningar
b) sjukvård
c) lokalkostnader
d) expenser
e) lönekoslnadspålägg
f) övriga kostnader
2. Ersättningar till övervakare (ca 900 elever)
3. Placeringar i enskilda hem (ca 600 elever)
4. Kurser, utbildningsanstalter m. m. (ca 135 elever)
5. Inackorderingshem (46 elever)
6. Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsplatser (28 elever)
7. Vissa bidrag till lOGT och Frälsningsarmén
8. Viss försöksverksamhet i samarbete med Göteborgs stads sjukvårdsförvaltning
9. Bidrag till
gymnasieklinik
10. Kurser och konferenser
för föräldrar (enskilda hem) och övervakare
Summa utgifter
|
2 742 300 |
+ 1440 000 |
+ 1 134 000 |
|
|
(1 686 800) |
( + |
667 000) |
(+ 500 000) |
|
(15 000) |
( + |
40 000) |
(+ 38 000) |
|
(279 000) |
( + |
109 000) |
(+ 77 000) |
|
(116 000) |
( + |
149 000) |
(+ 120 000) |
|
(388 400) |
( + |
177 000) |
(+ 136 000) |
|
(257 100) |
( + |
298 000) |
(+ 263 000) |
|
540 000 |
|
— |
—" |
|
3 346 000 |
+ 2 414 000 |
+ 1919 000 |
|
|
499 200 |
— |
13 000 |
+ 167 000 |
|
822 900 |
+ |
112 000 |
+ 42 000 |
|
33 600 |
■ + |
17 000 |
+ 15 000 |
|
13 000 |
|
— |
— |
|
158 000 |
|
|
_ |
|
50 000 |
|
— |
---------- |
|
10 000 |
+ |
5 000 |
+ 5 000 |
|
8 215 000 |
+ 3 975 000 |
+ 3 282 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 169
Socialstyrelsen
Löne- och prisomräkning rn. m. 2 746 000 kr.
1. Tre nya utskrivningsavdelningar föreslås. Därefter kommer antalet utskrivningsavdelningar och hospits att uppgå tiU 16. (-1-1096 500 kr.)
För budgetåret 1970/71 har bevUjats'250 000 kr. för förstärkning av personalen vid utskrivningsavdelningama. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1970 med anledning av kungörelsen (1969: 564) om förläggning av arbetstid har socialstyrelsen medgivits överskridande med 250 000 kr. Detta belopp .redovisas under löneomräkning. Utskrivningsavdelningarna har härigenom tillförts sex tjänter så att varje avdelning nu förfogar över fyra befattningshavare.
3. Antalet placeringar i enskilda hem ökar. 600 elever beräknas vara placerade i enskUda hem under budgetåret 1971/72. Kostnadema för dessa placeringar uppräknas med hänsyn tUl automatiska kostnadsök-. ningar till i genomsnitt 800 kr. per elev och månad. Detta belopp skall täcka utgifter för ersättning åt »fosterföräldrar», fickpengar, sjukvård och resor etc. för eleven, i den mån eleven inte själv kan bekosta detta.
5. Kostnadsökningen för
inackorderingshemmen beror på nya avtal
till följd av den allmänna kostnadsstegringen, övriga kostnader uppräk
nas till 200 kr. per månad och elev.
Avtalet med Frälsningsarmén om platser på mödrahemmet i Borås har sagts upp fr. o. m. den 1 januari 1971. Rubriceringen av anslagsposten ändras därför tiU Inackorderingshem. (+112 000 kr.)
6. För i första hand
startbidrag och bidrag till tandvårds- och läkar-
kostnader beräknas 150 kr. per elev vid arbetsmarknadsstyrelsens ar
betsplatser. (+17 000 kr.)
10. För en utbyggnad etappvis av verksamheten med kurser och konferenser för »enskilda hcmsföräldrar» och övervakare föreslås 15 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Föredraganden
Antalet elever som vårdas utom skola har under de senaste åren varit ungefär lika stort som antalet vårdade inom skola. Kostnaden per elev och dag (inkl. personallöner och omkostnader men ej lokalhyror) var under budgetåret 1969/70 för vård utom skola ca 31 kr. och'för vård inom skola ca 186 kr.
Det är angeläget att fler utskrivningsavdelningar inrättas. Dessa bör förläggas till orter med differentierad arbetsmarknad och med tillgäng tUI utbildningsmöjligheter. Under innevarande budgetår beräknas en utskrivningsavdelning tillkomma. För nästa budgetår beräknar jag medel för ytterligare två avdelningar, varigenom vård- och tillsynspersonalen kommer att öka med åtta tjänster.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget ■ tiU 6* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 7
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 170
11 497 000 kr. Min beräkning av medelsbehovet för de olika ändamålen är ungefärlig och omfördelning av medlen kan behöva göras under budgetåret med hänsyn tUl växlingen i elevantalet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 11 497 000 kr.
I 3. Ungdomsvårdsskoloma: Engångsanskaffning av inventarier m. m.
1969/70 Utgift 343 373 Reservation 1 368 922
1970/71 Anslag 900 000
1971/72 Förslag 150 000
Från anslaget bekostas inventarier i samband med nybyggnad eller större ombyggnad vid ungdomsvårdsskolorna. Vidare bekostas anskaffning av undervisningsmateriel och andra skolinventarier i anslutning tUl anordnande av grundskoleundervisning vid vissa skolor m. m.
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Ingående reservation 1 juli 1970 1 368 922
Anslag 1970/71 900 000
Disponibelt 1970/71 2 268 922
Beräknade utbetalningar 1970/71 2 268 922
Beräknad utgående reservation 30 juni 1971 —
Beräknade utbetalningar 1971/72 825 000
Anslagsbehov 1971/72____________________________________ 825 000
Kostnadema för inventarier till ett antal byggnadsobjekt uppskattas tUl 375 000 kr.
Arbetsgruppen för utredning angående ungdomsvårdsskolomas arbetsdrift (AUA) avlämnade den 1 febmari 1970 ett förslag till arbetsprövning, arbetsträning och undervisning vid ungdomsvårdsskolomas yrkesskolor. För att kunna påbörja av arbetsgrappen föreslagen ändring av arbetsdriften och inrättande av teoricentra vid yrkesskoloma beräknas ett medelsbehov av 350 000 kr.
För fortsatt rationalisering av köks- och städningsfunktionerna behövs 100 000 kr.
Kostnaderna för inredning av dag- och vilrum för personal samt för upprustning av personalbostäder beräknas tUl 100 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till befintlig reservation och tUl minskningen av antalet byggnadsprojekt vid ungdomsvårdsskolorna beräknar jag anslagsbehovet
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 171
för budgetåret 1971/72 tUl 150 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.
I 4. Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning
1969/70 Utgift 310 519 Reservation 36 662
1970/71 Anslag 410 000
1971/72 Förslag 508 000
Från anslaget bekostas viss utbUdning av personal vid ungdomsvårdsskoloma, däribland den grundutbildning som nyanställd vårdpersonal skall genomgå.
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning.
Disponibelt 1970/71 446 662
Beräknade utbetalningar 1970/71 446
662
Beräknad
utgående reservation 30 juni 1971 —
Beräknade utbetalningar 1971/72 508 000
/anslagsbehov 1971/72_________________________________________ 508 000
För kursverksamheten under nästa budgetår har medel i likhet med innevarande år beräknats för kompletterande utbUdning för vårdare som skall delta i vårdutbildningsnämndens gemensamma kurser för vårdar-och vaktpersonal inom ungdoms-, nykterhets- och kriminalvården. Dessutom föreslås kurser för övrig personal såsom arbetsledarpersonal, kontorspersonal, lärare, assistenter och rektorer. Kurser i vårdmetodik, samtalsmetodik och fritidsledning föreslås för olika personalkategorier.
Kostnaderna beräknas till ca 378 000 kr. för intematkurser och 60 000' kr. för intern utbildning av personal vid skoloma. För undervisnings materiel beräknas 10 000 kr. och för arvode tUl kursledare 50 000 kr. Socialstyrelsen har i sin anslagsberäkning utgått från att Bistagården tills vidare får utnyttjas som kursgård.
Specialkurs för vissa psykiater och psykologer föreslås bli överförd: från anslaget Gli EfteratbUdning av viss sjukvårdspersonal m. m- (+13 230 kr.)
Vidare föreslås att ersättning för förlorad arbetsförtjänst tiU styrelseordförandena vid ungdomsvårdsskoloma skall utgå med 10 000 kr. för deltagande i gemensam konferens för styrelseordföranden och rektorer.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 172
Föredraganden
För kursverksamheten under nästa budgetår beräknar jag en ökning av anslaget tiU 508 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 508 000 kr.
I 5. Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl.
|
1969/70 Utgift |
372 052 |
|
1970/71 Anslag |
450 000 |
|
1971/72 Förslag |
500 000 |
Från anslaget utbetalas ersättning för skador som vållats av personer intagna på ungdomsvårdsskolor, allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare, fångvårdsanstalter m. m. Ersättning utgår för skada som orsakats av intagen som avvikit från anstalten eller som lämnat denna som frigångare eller efter permission. Ersättning utgår också för skada vållad av ungdomsvårdsskoleelev som vårdas utom skola, samt av alkoholmissbrukare som intagits på allmän vårdanstalt men bor på inackorderingshem eller åtnjuter familjevård. Bestämmelserna återfinns i brev den 25 maj 1967 angående anslag för budgetåret 1967/68 till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. (1967: 219).
Socialstyrelsen
Antalet skadeärenden har stigit kraftigt under de senaste åren. Är 1966 inkom till socialstyrelsen ca 300 ärenden, 1967 ca 560, 1968 ca 950 och 1969 ca 1 030 ärenden. Styrelsen föreslår att anslaget med hänsyn till väntad ökad belastning höjs till 500 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till ökningen av antalet ärenden i förhållande tiU tidigare år och den väntade ökade belastningen bör anslaget för nästa budgetår tas upp med 500 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. för budgetåret. 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 173
I 6. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-Gch barnavårdslagarna m. m.
1969/70 Utgift 22 648 070 1970/71 Anslag 16 000 000 1971/72 Förslag 25000000
Från anslaget utgår gottgörelse åt kommunerna dels enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna för viss vård som meddelats huvudsakligen icke svenska medborgare, dels enligt särskUda åtaganden av staten för understöd åt renskötande samer. Från anslaget utgår även ersättningar för kommunernas kostnader för vissa kategorier zigenare, vissa flyktingar som inte kan försörja sig själva samt för utlandssvenskar som återvänder till Sverige. Slutligen bestrids kostnaderna för understöd, som utrikesdepartementets understödsnämnd bevUjar nödställda svenskar i utiandet.
Socialstyrelsen. Med hänsyn till det ökade antal flyktingar som medgivits inresa i landet, den individuella standardhöjning som även måste tillförsäkras socialhjälpsklientelet samt den ökade belastningen på anslaget under det senaste budgetåret beräknar styrelsen kostnaderna för ekonomiskt bistånd till flyktingar och zigenare m. m. under budgetåret 1971/72 tiU 4 550 000 kr.
Utrikesdepartementet beräknar kostnaderna för understöd till nödställda svenskar i utiandet till 465 000 kr.
Departementschefen
Den stora belastningen av anslaget budgetåret 1969/70 har orsakats av den ökade invandringen. Sålunda utgjorde 1968 nettoantalet invandrare 16 079. Motsvarande siffror 1969 var 45 547. Första halvåret 1970 ökade invandringen med 75 % jämfört med första halvåret 1969.
Under år 1968 utbetalades ersättningar till kommunerna för socialhjälp och barnavård åt utländska medborgare med ca 12 400 000 kr. för ca 7 200 personer, varav ca 4 800 var från de nordiska länderna. För hjälp till flyktingar utbetalades under budgetåret 1969/70 ca 4 157 000 kr.
Ersättningarna till kommuner för understöd till vissa kategorier zigenare utgjorde under budgetåret 1969/70 ca 1 369 000 kr. Under läsåret 1970/71 bedrivs undervisning för vuxna zigenare på ett femtontal orter med ca 325 deltagare.
Under de senaste åren har ett hundratal svenska medborgare bosatta på utrikes ort fått understöd från detta anslag. Kostnaderna för budgetåret 1969/70 uppgick tiU ca 447 000 kr.
Anslaget bör med hänsyn till belastningen under det senaste budget-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 174
året föras upp med 25 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår
riksdagen
att tUl Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 175
J NYKTERHETSVÅRD M. M.
En successiv utbyggnad av de öppna och frivilliga vårdformerna och en minskning av tvångsåtgärderna är kännetecknande för den utveckling som pågår inom nykterhetsvården. Vården av alkoholmissbrakare grandas i allt större utsträckning på en helhetssyn som syftar till att lösa sociala och andra problem som har samband med alkohol missbrak. Den kommunala nykterhetsvården samordnas i allt större utsträckning med socialvården i övrigt. Lagen om social centralnämnd m. m. (1970: 296) underlättar för kommunema att anpassa socialvårdens nämndorganisation till nya arbetsformer. Lagen gäller i avvaktan på resultatet av socialutredningens fortsatta arbete rörande den framtida socialvårdens målsättning och organisation. Även på det regionala planet pågår försöksverksamhet med integration av socialvårdens olika grenar, ökad samverkan eftersträvas också mellan nykterhetsvården och andra vårdområden, främst sjukvård och arbetsvärd.
Behovet av nykterhetsvårdande åtgärder antyds i viss mån av utvecklingstendenserna i fråga om alkoholkonsumtion och fylleriförseelser. Enligt tillgängliga uppgifter steg den totala alkoholkonsumtionen 1969 med 7,1 %■ Motsvarande ökning år 1968 var 3,8 %. Antalet omhändertaganden för fyUeri, som under 1967 uppgick till ca 125 600, minskade under 1968 tUl ca 112 000 och under 1969 tUl ca 110 000. Närmare hälften av omhändertagandena ägde rum i Stockholm och Göteborg.
Nykterhetsnämndernas möjligheter tUl behandling av alkoholskadade inom öppna och halvöppna vårdformer har ökat. För år 1969 redovisas vid 130 alkoholpolikliniker och rådgivningsbyråer med läkareexpeditioner ca 220 000 besök. Antalet behandlingstillfällen vid sjuksköterskemottagning uppgick till ca 390 000.
Platsantalet vid inackorderingshem har under år 1969 ökat med ca 280. Antalet platser den 1 juli 1970 var 942. Allt fler kommuner visar intresse för att anordna sådana hem. Under innevarande budgetår kan antalet platser vid inackorderingshemmen beräknas öka med ca 400 tUl ca 1 400. Vid enskilda anstalter beräknar jag att antalet platser under det löpande budgetåret ökar med ca 100 till ca 900.
Vid allmänna och enskilda anstalter uppgick år 1969 samtliga intagningar till ca 5 750. Tre fjärdedelar av antalet intagningar vid anstalterna grandades på frivUlighet. Under femårsperioden 1965—1969 har antalet
Prop. 1971: 1 BUaga 7 Socialdepartementet 176
tvångsintagningar minskat med 18 % och antalet frivilliga intagningar ökat med 19 %.
Den antydda utvecklingen, som bl. a. innebär en förskjutning av tyngdpunkten från anstaltsvård och andra tvångsåtgärder till öppna och frivilliga vårdformer, bör fortsätta. För nästa budgetår beräknar jag anordningsbidrag för sammanlagt 300 nya platser vid inackorderingshem och enskUda anstalter för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Behovet av platser inom övriga delar av anstaltsorganisationen beräknas komma att minska. Några anstalter är i sådant skick att avsevärda investeringar krävs under de närmaste åren om de skall fylla en godtagbar standard. Jag har tillsatt en utredning med uppdrag att utreda platsbehovet vid de allmänna vårdanstalterna och att med ledning härav avge förslag till åtgärder ägnade att anpassa antalet platser vid de allmänna anstalterna tiU det beräknade behovet. Utan att avvakta resultatet av nämnda utredning bör som socialstyrelsen föreslagit beslut kunna fattas om nedläggning av den tUl Venngarn anslutna vårdavdelningen Backgården. Verksamheten bör avvecklas under nästa budgetår. Vidare bör Lillegårdens erkända vårdanstalt läggas ned.
I övrigt fortsätter upprustningen inom anstaltssektorn. Under nästa budgetår beräknar jag ett medelsbehov på sammanlagt 5,3 mUj. kr. för byggnadsarbeten vid allmänna och enskUda anstalter.
Förbättringar i fråga om personal och
andra behandlingsresurser be
räknas bli genomförda under nästa budgetår. Fritidsverksamheten bör
utökas i syfte att bryta
anstaltsisoleringen. Kurser i samarbete med bild
ningsförbunden och viss annan utbildning bör anordnas i ökad omfatt
ning. Stöd åt patientföreningar bör i
förekommande fall kunna ges inom
ramen för de medel som anvisas till
fritidsverksamhet. Medel beräknas
vidare till personalutbildning och till
vissa praktikcentra. Ytterligare för
bättringar av den medicinska vården
avses komma till stånd vid vissa an
stalter. Till driften av erkända och
enskilda vårdanstalter utgår för inne
varande budgetår garanti- och beläggningsbidrag med sammanlagt 73
kr. per dag. I det följande kommer jag att förorda att driftbidragen näs
ta budgetår höjs med 5 kr. samt att särskilda medel beräknas för upp
rustning av inventarier vid erkända och
enskilda vårdanstalter. För stats
bidrag till nykterhetsnämndernas verksamhet beräknas för nästa bud-
ietår 85 milj. kr. .
Länkföreningarna gör betydande insatser vid rehabiliteringen av alkoholskadade. För nästa budgetår beräknar jag en ytterligare höjning av bidragen till denna verksamhet.
De senaste årens utveckling samt min beräkning för innevarande och nästa budgetår av antalet platser vid vårdanstalter och inackorde-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
177
ringshem för alkoholmissbrukare samt inackorderings- och behandlingshem för narkotikamissbrukare framgår av följande sammanställning. .
|
|
Allmänna värdanstalter |
Enskilda |
Inackorde- |
||
|
|
Statliga |
Erkända |
Summa |
vårdanstalter |
rings- och behandl. hem |
|
Antal platser |
|
|
|
|
|
|
1 juli är |
|
|
|
|
|
|
1968 |
497 |
I 455 |
1952 |
637 |
'595 |
|
1969 |
497 . |
1451 |
1948 |
711 |
833 |
|
1970 |
473 |
1 455 |
1 928 |
761 |
980 |
|
Beräknad för- |
|
|
|
|
|
|
ändring under |
|
|
|
|
|
|
1970/71 |
+ '5' |
-150 |
—145 |
+ 100 |
+ 500 |
|
1971/72 |
—35 |
— 16 |
— 51 |
+ 30 |
+270 |
Kampen mot narkotikamissbraket måste föras oavlåtligt och på många olika fronter. En viktig uppgift är att genom internationell samverkan motverka det Ulegala inflödet tiU Sverige av narkotika och andra beroendeframkallande medel. I detta syfte har från svensk sida tagits ' en rad initiativ. Sålunda har Sveriges representanter inom bl. a. FN:s narkotikakommission. Europarådet, Världshälsovårdsorganisationen, Interpol och Internationella TuUsamarbetsrådet arbetat för att öka medvetenheten om narkotikaproblem och behovet av ökat intemationellt samarbete för att bekämpa den iUegala handeln.
lag vUl i detta sammanhang också nämna att arbetet med en konvention om internationell köntroll av s. k. psykotropa substanser, bl. a. cen-tralstimulerande medel, nu fortskridit så långt att en konferens inom kort skall håUas i Wien för att sluta en sådan konvention.
Enligt narkomanvårdskommitténs av riksdagen antagna riktlinjer skall vården av narkotikamissbrukare ordnas inom ramen för landstingens sjukvårdande och kommunernas socialvårdande verksamhet. Dessa riktlinjer för vård och behandling av narkotikamissbrukare innefattar uppsökande verksamhet, öppen vård, sluten vård och eftervård. Det är nödvändigt att denna vårdkedja är organisatoriskt väl samordnad och ger möjlighet till kontinuitet i behandlingen. Den måste också byggas upp i nära samverkan meUan sjukvård och socialvård.
Den uppsökande verksamheten åvilar primärkommunerna, vars ansvar i detta avseende uttrycks i socialhjälpslagen.
För att förstärka de anordningar för öppen vård som finns inom psykiatrin öppnades i proposition 1969: 111 vissa möjligheter att erhålla statsbidrag till vårdcentraler för unga narkotikamissbrakare. Ansva-
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 178
ret för dessa vårdcentraler vilar i första hand på sjukvårdens huvudmän. Driftbidrag av statsmedel utgår till landstingskommun eller annan kommun för sådan vårdcentral. För bidraget gäller i tiUämpliga delar gmn-dema för bidrag till kommunal nykterhetsnämnd för driften av alkoholpoliklinik.
För många missbrakare krävs kvalificerad vård på psykiatrisk klinik. Den bör fortsättas på behandlingshem, där terapin kan kombineras med arbetsträning eller utbildning. Det åvUar i första hand sjukvårdshuvudmännen att svara för att behandlingshem anordnas i erforderlig utsträckning. Anordnare kan också vara primärkommun, förening eller stiftelse, varvid förutsätts en uppgörelse meUan sjukvårdshuvudman och anordnare som garanterar att kontinuiteten i behandlingen inte går förlorad. För att stimulera till den utökning av vårdresurserna som inrättandet av behandlingshem innebär utgår statsbidrag till anordnande av behandlingshem enligt i huvudsak de principer som gäller för nykterhetsvårdens institutioner, dvs. med högst 18 000 kr. för vårdplats. Beträffande statsbidragen tUl driften av behandlingshem har socialstyrelsen i sin anslagsframställning föreslagit att ett fast statsbidragsbelopp per plats fastställs fr. o. m. nästa budgetår. Jag kommer i det följande att förorda att statsbidrag utgår med högst 20 000 kr. per plats och år för budgetåret 1971/72.
Eftervården av narkotikamissbrakare bör vara differentierad och kunna bedrivas i de olika former som socialvårdens myndigheter har rik erfarenhet av från andra vårdområden, bl. a. genom placering i inackorderingshem. Primärkommun, landstingskommun, förening eller stiftelse kan få statsbidrag för anordnande och drift av inackorderingshem för narkotikamissbrakare enligt samma bestämmelser som gäller för behandlingshem.
Till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare samt för viss konvalescentvård för missbrukare utgår särskilt statsbidrag. Jag beräknar i det följande ökad medelsanvisning för statsbidrag till såväl den av samhäUet som den av organisationer bedrivna narkomanvården.
Narkomanvårdskommitténs slutbetänkande (SOU 1969: 52 och 1969: 53) har under år 1970 remissbehandlats. Det innehåUer en omfattande kartläggning av läget på narkotikaområdet och en diskussion av samhällets insatser i kampen mot narkotikamissbruket. Kommitténs rekommendationer och förslag spänner över vitt skilda områden, t. ex. internationellt samarbete, kontroll av läkemedelskonsumtionen, rättsvårdande insatser, utveckling av tekniskt-diagnostiska metoder samt fortsatt utbyggnad av forskningsarbete och vårdresurser. Dessa frågor är under uppmärksamhet hos berörda myndigheter och inom det särskilt inrättade samarbetsorganet för bekämpande av narkotikamissbruk.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
179
J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
22 129 644
23 540 000 25 655 000
F. n. finns fem statliga vårdanstalter, nämligen Svartsjö, Venngam med vårdavdelningen Backgården, Gudhem, Runnagården med vårdavdelningen Brotorp samt vårdanstalten vid Frösö sjukhus. Anstalterna har sammanlagt 473 platser.
|
|
1970/71 |
] |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
|
Social- |
Departements- |
|
|
|
|
|
styrelsen |
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Vårdledning |
32 |
|
+ 4 |
|
— |
|
Vårdpersonal |
135 |
|
+ 3" |
|
+ 1 |
|
Arbetsledarpersonal |
49 |
|
+ 5 |
|
— |
|
Ekonomipersonal |
41 |
|
+ 4 |
|
+ 1 |
|
övrig personal |
29 |
|
+ 2 |
|
+ 1 |
|
|
286 |
|
+ 18 |
|
+3 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
11213 000 |
+ 1 215 000 |
+ |
575 000 |
|
|
Sjukvård m. m. |
25 000 |
|
— |
|
— |
|
Reseersättningar |
129 000 |
|
— |
|
— |
|
Lokalkostnader |
3 008 000 |
+ |
468 000 |
+ |
405 000 |
|
Expenser |
278 000 |
+ |
70 000 |
+ |
60 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
2 523 000 |
+ |
403 000 |
-t- |
243 000 |
|
Övriga utgifter |
3 309 000 |
+ |
296 000 |
+ |
152 000 |
|
Hälso- och sjukvård för intagna |
805 000 |
+ |
40 000 |
+ |
30 000 |
|
Vårdanstalten vid Frösö |
|
|
|
|
|
|
sjukhus |
1 700 000 |
+ |
600 000 |
+ |
600 000 |
|
Särskild vårdavdelning vid |
|
|
|
|
|
|
sjukhus |
550 000 |
|
— |
+ |
50 000 |
|
|
23 540 000 |
+ 3 092 000 |
+ 2115 000 |
||
|
Inkomster vid anstalterna som |
|
|
|
|
|
|
redovisas på driftbudgetens |
|
|
|
|
|
|
inkomstsida |
400 000 |
|
— |
|
— |
Socialstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 969 000 kr.
2. För
att aktivera de intagna tUl fritidssysselsättning förordas en
assistenttjänst vid vardera Venngam och Runnagården. Vidare föreslås
att ytterligare en assistenttjänst inrättas
vid Gudhem resp. Runnagården.
(+218 000 kr.)
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 180
3. Vårdpersonalen bör utökas med en vårdare vid Backgården, en förste skötare vid Brotorp och en sköterska vid Svartsjö. För den fortsatta utbyggnaden av arbetsdriften vid Venngam föreslås en verkmästar-tjänst, två tjänster för verkstadsförmän och en förmanstjänst. Vidare föreslås en förmanstjänst för trädgårdsdriften vid Gudhem. Ekonomipersonalen vid anstalterna bör bl. a. på grund av arbetstidsförkortningen utökas med sammanlagt fyra tjänster. Vid Gudhem bör en tjänst som ekonomibiträde bytas ut mot en tjänst som biträdande husmor. För att avlasta vårdledningen rutingöromål behövs en ny tjänst för kontorsbiträde vid vardera Gudhem och Venngarn. Medel föreslås också för tillfälUg skrivhjälp vid samtiiga anstalter. (+591 000 kr.)
Departementschefen .
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 25 655 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat ökat medelsbehov för att genomföra nya arbetstidsavtal m. m. Vidare har jag beräknat medel för en förste skötartjänst vid Brotorp, två biträdestjänster vid Gudhem, tillfällig personal vid olika anstalter samt medel för praktikcentra. Avtal har träffats om ett mera fast organiserat samarbete mellan vårdanstalterna Gudhem och Runnagården å ena sidan samt Falbygdens sjukhus resp. regionsjukhuset i Örebro å den andra sidan.
Som jag tidigare anfört, bör verksamheten vid vårdavdelningen Backgården (35 platser) i Fagersta avvecklas under nästa budgetår. Jag har i anslutning härtiU räknat med ett minskat medelsbehov på ca 300 000 kr. under budgetåret.
Jag har för innevarande budgetår räknat medel till en för Venngarn avsedd försöksverksamhet med särskild vårdavdelning vid Ulleråkers sjukhus, vUken ännu inte påbörjats. Om det befinns lämpligt bör verksamheten kunna anordnas vid sjukhus i anslutning tUl annan vårdanstalt. För nästa budgetår beräknar jag 600 000 kr. för ändamålet..
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 25 655 000 kr.
J 2. Statens vårdanstalter för aikoholmissbrukare: Utrustning m. m.
1969/70 Utgift 116 774 Reservation 774 121
1970/71 Anslag 550 000
1971/72 Förslag 1 000
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 181
Från anslaget bekostas inventarier i samband ined ny-, tUl- och ombyggnadsarbeten samt upprustning av arbetsdriften vid vårdanstalterna. .
Socialstyrelsen
Medelsbehovet framgår av följande sammanställning. .
Disponibelt 1970/71 1 324 122
Beräknade utbetalningar 1970/71 700 000
Beräknad utgående reservation 30.6.1971 624 122
Beräknade utbetalningar 1971/72 1 325 000
Anslagsbehov 1971/72 700 000
Av det för budgetåret
1970/71 disponibla beloppet beräknas ca
500 000 kr. åtgå för upprustning av anstalternas arbetsdrift och ca
200 000 kr. för inköp av inventarier m. m. .
För budgetåret 1971/72 beräknas ca 900 000 kr. tiU utrustning av planerad verkstad vid Venngarn, ca 300 000 kr. för fortsatt upprastning av arbetsdriften vid övriga anstalter och ca 125 000 kr. för inventarier
Departementschefen
1 avvaktan på den tidigare nämnda utredningen om platsbehovet vid allmänna vårdanstalter bör den projekterade verkstadsbyggnaden vid Venngarn f. n. inte påbörjas. Medel för verkstadens utrustning beräknas därför inte under nästa budgetår. Med hänsyn till behållningen bör anslaget föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
J 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrakare m. m.
1969/70 Utgift 2 072 500 Reservation 6 018 321
1970/71 Anslag 6 100 000
1971/72 Förslag 4100000
Från anslaget utgår bidrag för att anordna erkänd eller enskild vårdanstalt eller inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt till s.k. övergångshem. Bidrag utgår också för att anordna behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag utgår med högst
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 182
18 000 kr. per plats. Bidraget får som regel inte överstiga vad som tUl-skjuts från annat håll. Bidragsbestämmelserna för erkända och enskilda vårdanstalter samt för inackorderingshem för alkoholmissbrukare återfinns i kungörelsen (1957: 144) om statsbidrag tUl anordnande av vårdanstalter för alkoholmissbrakare m.m. (ändrad senast 1970: 123). För anordnmgsbidrag tUl behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare gäller bestämmelsema i brev den 27 maj 1970 avseende anslag för budgetåret 1970/71 till nykterhetsvård m. m.
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att bidragsbestämmelsema ändras så, att fr. o. m. budgetåret 1971/72 statsbidrag kan utgå med högst 20 000 kr. eUer, om särskilda skäl föreligger, med högst 30 000 kr. per plats.
På grandval av detta förslag beräknas medelsbehovet 1971/72 för 30 nya platser vid enskilda vårdanstalter tUl 0,9 mUj. kr. Vad beträffar inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare räknar socialstyrelsen med ansökningar om bidrag för anordnande av omkring 275 platser. Styrelsen uppskattar medelsbehovet till 7,9 milj. kr. för detta ändamål. För anordnande av 50 platser vid behandlingshem och 75 platser vid inackorderingshem för narkotikamissbrukare beräknar styrelsen 1,5 mUj. resp. 2,2 milj. kr. Sammanlagt beräknas för anordningsbidrag 12 milj. kr.
Beräkningen av anslagsbehovet framgår av följande sammanställning.
Disponibelt 1970/71 12 118 321
Beräknade utbetalningar 1970/71 12 065 200
Beräknad utgående reservation 30.6.1971 53 121
Beräknade utbetalningar 1971/72 12 000 000
Anslagsbehov 1971/72 12 000 000
Departementschefen
I inledningen till detta avsnitt har jag redogjort för platssituationen vid vårdanstalter, inackorderingshem och behandlingshem.
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas till anordnande av sammanlagt 300 nya platser vid enskilda vårdanstalter, inackorderingshem och behandlingshem. För detta ändamål beräknar jag 5,4 milj. kr. Med hänsyn till beräknad reservation bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 4,1 milj. kr. Vid anslagsberäkningen har jag utgått från gällande bestämmelser, enligt vilka statsbidrag utgår fr. o. m. den 1 juli 1970 med högst 18 000 kr. per plats.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 183
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 100 000 kr.
J 4. Bidrag tUl driftkostnader vid erkiinda vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
1969/70 Utgift 55 661 217 1970/71 Anslag 70 000 000 1971/72 Förslag 76700000
Från anslaget utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag till vårdanstalter utgår med vissa maximibelopp i form av dels garantibidrag (per dag och vårdplats), dels beläggningsbidrag (för dag och vårdad person). Statsbidrag tUl inackorderings-och behandlingshem utgår som regel med ett belopp motsvarande högst 75 % av de styrkta nettokostnaderna för hemmets drift. Bestämmelserna angående vårdanstalter och inackorderingshem för alkoholmissbrakare återfinns i kungörelsen (1955: 426) om statsbidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (ändrad senast 1970: 122). För statsbidrag till driften av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrakare gäller bestämmelserna i brev den 27 maj 1970 avseende anslag för budgetåret 1970/71 till nykterhetsvård m.m.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Social-
Departements
styrelsen chefen
Driftbidragens maximibelopp
|
Garantibidrag kr. |
48 |
+20 |
+4 |
|
Beläggningsbidrag kr. |
25 |
— 3 |
+ 1 |
|
|
73 |
+ 17 |
+ 5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
1. Bidrag till driftkostnader |
|
|
|
|
vid erkända anstalter |
35 900 000 |
+ 5 900 000 |
— |
|
2. Bidrag till driftkostnader |
|
|
|
|
vid enskilda anstalter |
22 100 000 |
+ 6100 000 |
+ 1 800 000 |
|
3. Bidrag till driftkostnader |
|
|
|
|
vid inackorderingshem |
|
|
|
|
och behandlingshem |
12 000 000 |
+ 8 000 000 |
+4 900 000 |
|
Summa (avrundat) |
70 000 000 |
+ 20 000 000 |
+ 6 700 000 |
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 184
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att driftbidraget avvägs så att anstaltemas fasta kostnader täcks av garantibidrag och rörliga kostnader av beläggningsbidrag. De fasta kostnaderna har stigit successivt och beräknas under budgetåret 1970/71 för de erkända anstalterna utgöra 76 %, medan garantibidraget uppgår tUl ca 66 % av totala driftbidraget.
Garantibidraget föreslås höjt med sammanlagt 13 kr., varav 8 kr. för kostnadsökningar som avser löner, arbetsgivaravgifter och pensionsavgifter samt omkostnader, 2 kr. för personalförstärknLng och 3 kr. för vissa standardförbättringar. Beläggningsbidraget behöver höjas med 4 kr., varav 1 kr. för särskUda vårdkostnader, 2 kr. för fritidsverksamhet m. m. och 1 kr. för åtgärder i syfte att bryta anstaltsisoleringen m. m. . • ,
Driftbidraget bör därför höjas med sammanlagt 17 kr. tiU 90 kr. På grund av de fasta kostnadernas andel (76 %) av totalkostnaderna bör dock garantibidraget bestämmas tiU högst 68 kr. och beläggningsbidraget tUl högst 22 kr. Anstalter, som på grund av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, erhåller f. n. ytterligare 1 kr. i garantibidrag. I första hand gäller detta anstalter med egna sjukavdel-ningar. Kostnaderna för sådana avdelningar här under senare år ökat kraftigt. Socialstyrelsen hemställer att detta, extra bidrag fastställs till högst 3 kr. Dessutom förutsätter styrelsen att möjlighet skall finnas för Kungl. Maj:t att, när särskilda skäl föreligger, bevUja ytterligare statsbidrag utöver nämnda maximibelopp. Då alla anstalter inte är i, behov av maximalt bidrag behövs inte ytterligare medel för detta ändamål. Styrelsen räknar med att särskUda medel anvisas för upprustning av anstalternas inventarier.
Vid beräkningen av medelsbehovet utgår socialstyrelsen från ett garantibidrag på 68 kr. samt ett beläggningsbidrag på 22 kr. för erkända anstalter och 15:50 kr. för enskUda anstalter. Styrelsen uppskattar antalet vårdplatser under budgetåret 1971/72 tUl i genomsnitt 1 300 vid erkända anstalter och 930 vid enskUda anstalter. Antalet vårddagar beräknas på grundval av sistnämnda uppgifter till 475 800 för erkända och 340 380 för enskilda anstalter. Under dessa förutsättningar och med en beläggningsfrekvens som uppskattas tUl 90 % vid erkända och 95 % vid enskilda anstalter beräknas medelsbehovet tUl 41,8 milj. kr. för erkända anstalter och 28,2 milj. kr. för enskUda anstalter.
Nettokostnaderna för driften av inackorderingshem och behandlingshem uppskattas till 26,7 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Hänsyn har därvid tagits till förutsedd ökning av platsantalet vid hemmen och till kostnadsutvecklingen. Medelsbehovet för bidrag tUl driften av dessa hem beräknas således tUl (3/4X26,7 milj. kr.) 20 milj. kr.
Statsbidraget till driften av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare är begränsat till det högsta belopp per plats
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 185
och år som utgår i bidrag till driften av inackorderingshem för alkohol-missbrukare. Socialstyrelsen föreslår sådan ändring av bestämmelserna att statsbidraget tUl behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrakare fastställs tUl det belopp, som motsvarar statens bidrag per plats vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare, med ledning av föregående års faktiska kostnad.
Departementschefen
Driftbidraget bör höjas med 5 kr. per dag, varav 4 kr. i garantibidrag och 1 kr. i beläggningsbidrag. För anstalt, som på grand av utgifter för särskilda vårdanordningar prövas vara i behov därav, bör garantibidraget liksom nu kunna utgå med ytterligare 1 kr. Om särskUda skäl föreligger, bör även i fortsättningen statsbidrag kunna utgå med högre belopp än som följer av vad här sagts. De ändrade bidragsbestämmelsema bör tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1971. Den nu föreslagna höjningen av statsbidraget innebär att en större del än f. n. av anstalternas fasta kostnader täcks av garantibidrag.
Bidragsbestämmelsema för behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare bör preciseras så, att statsbidraget bestäms till ett för budgetåret fastställt belopp per plats. Jag förordar att bidragsbeloppet för sådana hem för nästa budgetår bestäms till högst 20 000 kr. per plats och är.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 76,7 mUj. kr. Jag har därvid utgått från att antalet vårdplatser i genomsnitt under budgetåret 1971/72 kommer att uppgå till ca 1 300 vid erkända och 930 vid enskUda vårdanstalter. Antalet vårddagar under budgetåret kan på grundval av socialstyrelsens uppgifter uppskattas till ca 476 000 resp. 340 000. De verldiga bidragsbeloppen torde i några fall komma att ligga något under maximibeloppen. En viss reserv bör dock beräknas, om maximibeloppet skulle behöva överskridas. Vidare har jag beräknat 500 000 kr. för upprustning av inventariebeståndet vid vissa anstalter.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna av mig förordade ändrade grunder för bidrag tiU driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrakare m. m.;
2) till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 76 700 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 186
J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.
1969/70 Utgift 69 010 005 1970/71 Anslag 85 000 000 1971/72 Förslag 85 000 000
Statsbidrag utgår till kostnaderna för sådan verksamhet, som enligt gällande författningar ankommer på nykterhetsnämnderna. Bidraget utgör 75 % av de godkända kostnaderna för sådan verksamhet, till vilken ersättning eller bidrag av statsmedel inte utgår i särskild ordning. Bidrag betalas ut för kalenderår i efterskott. Bestämmelserna återfmns i kungörelsen (1954: 431) om statsbidrag till de kommunala nykterhetsnämndemas verksamhet (ändrad senast 1970: 297). De i kungörelsen angivna gmnderna för statsbidrag tillämpas även beträffande kostnader för vård av narkotikamissbrukare på alkoholpoliklinik. Från anslaget utgår bidrag tUl vårdcentraler för unga narkotikamissbrakare. Härvid gäller bestämmelserna i brev den 27 maj 1970 avseende anslag för budgetåret 1970/71 till nykterhetsvård m. m.
Socialstyrelsen
Styrelsen föreslår att anslaget med hänsyn till beräknad ökning av nykterhetsnämndemas utgifter höjs med 6 mUj. kr.
Nykterhetsnämndemas totala resp. statsbidragsgilla utgifter och härpå belöpande statsbidrag framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
|
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
|
Nykterhetsnämndernas totala |
|
|
|
|
|
|
kostnader |
49,65 |
61,04 |
76,20 |
93,06 |
104,10 |
|
Statsbidragsgilla kostnader: |
|
|
|
|
|
|
1. Löner och arvoden |
24,93 |
30,09 |
36,90 |
44,02 |
49,75 |
|
2. Ersättning för vårduppdrag |
1,18 |
1,18 |
1,20 |
1,55 |
2,21 |
|
3. Förebyggande och eftervårdande |
|
|
|
|
|
|
åtgärder |
3,02 |
4,29 |
5,47 |
7,41 |
4,34 |
|
4. Alkoholpolikliniker |
6,93 |
8,53 |
10,56 |
14,42 |
17,06 |
|
5. Barnavårdsnämndernas |
|
|
|
|
|
|
kostnader |
1,46 |
1.74 |
2,15 |
2,33 |
3,16 |
|
6. Övriga statsbidragsgilla |
|
|
|
|
|
|
kostnader |
7,52 |
9,06 |
12,36 |
13,46 |
15,49 |
|
Summa |
45,04 |
54,89 |
68,64 |
83,19 |
92,01 |
|
Statsbidrag |
33,77 |
41,17 |
51,49 |
62,39 |
69,01 |
|
De statsbidragsgilla kostnadernas |
|
|
|
|
|
|
ökning i förhållande tiU |
|
|
|
|
|
|
närmast föregående år |
|
|
|
|
|
|
a) milj. kr. |
6,21 |
9,85 |
13,75 |
14,55 |
8,82 |
|
b) procent |
16,0 |
21,9 |
25,1 |
21,2 |
10,6 |
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 187
Departementschefen
Vid behandlingen av detta anslag i förra årets statsverksproposition (bU. 7, s. 184) framhöU jag bl. a. att ett schablonmässigt ansöknings-och prövningsförfarande för statsbidraget tiU nykterhetsnämnderna borde prövas under budgetåret 1970/71. På gmndval härav har Kungl. Maj:t beträffande budgetåret 1970/71 föreskrivit att statsbidrag för kalenderåret 1970 till vissa kostnader av i huvudsak administrativ karaktär schablonmässigt skall beräknas på ett bidragsunderlag som motsvarar 110 % av de kostnader som socialstyrelsen godkänt för kalenderåret 1969.
Ett på detta sätt förenklat bidragsförfarande för nykterhetsnämndernas administrativa kostnader bör tillämpas även under nästa budgetår. Beträffande nykterhetsnämndernas övriga kostnader bör socialstyrelsen fördela tillgängliga statsbidragsmedel mellan nämnderna efter en samlad bedömning av samtliga ansökningar.
Anslaget för nästa budgetår beräknar jag till 85 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) Godkänna den av mig förordade ändringen i grunderna för bidrag tiU kommunala nykterhetsnämnder;
2) tiU Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 85000000 kr.
J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
1969/70 Utgift 348 560 Reservation 137 532
1970/71 Anslag 350 000
1971/72 Förslag 350 000
Från anslaget bekostas dels kurser och konferenser för personal vid länsnykterhetsnämnder och vårdanstalter för alkoholmissbrakare, dels konferenser i eftervårds- och samarbetsfrågor m. m. Vidare disponeras visst belopp för anordnande av konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder.
Socialstyrelsen
Under nästa budgetår föreslås att de anstaltsföriagda veckokurserna för alla personalkategorier utökas från fyra tUl åtta samt att de särskilda fortbUdningskurserna för vårdarpersonal upphör. Endast en veckokurs för fortbildning av särskild personalgrupp, nämligen kanslipersonal, föreslås för nästa budgetår. Styrelsen anser det också vara angeläget att vårdarpersonal från enskilda vårdanstalter bereds möjlighet att delta i den grundutbildning som avsetts för vårdare från bl. a. aUmänna vårdanstalter.
Konferensverksamheten under nästa budgetår bör enligt styrelsen be-
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 188
drivas så att ökat utrymme ges för ett antal korta konferenser, som kan anpassas tUl aktuella behov av överläggningar och information. Med hänsyn tUl bl. a. försöksverksamheten med en samordning av den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens område bör regionala konferenser med företrädare för socialvårdens olika delområden anordnas.
Kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten under nästa budgetår beräknas tUl 360 000 kr., vUket jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning med 20 000 kr. För konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder beräknas oförändrat medelsbehov, 100 000 kr.
Styrelsens beräkning av anslagsbehovet framgår av följande sammanställning.
Disponibelt 1970/71 487 532
Beräknade utbetalningar 1970/71 440 000
Beräknad utgående reservation 30.6.1971 47 532
Beräknade utbetalningar 1971/72 460 000
Anslagsbehov 1971/72 avrundat 410 000
Departementschefen
För nästa budgetår beräknar jag kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten till sammanlagt 300 000 kr. Som socialstyrelsen föreslagit bör försöksvis under nästa budgetår vårdare från enskilda vårdanstalter beredas möjlighet att delta i den grundutbUdning som anordnas för vårdare från allmänna vårdanstalter. För anordnande av konferenser med nykterhetsnämnderna m. m. beräknar jag 70 000 kr. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder 30 000 kr.
Hela medelsbehovet för nästa budgetår beräknas alltså tUl 400 000 kr. Med hänsyn till beräknad reservation bör anslaget föras upp med 350 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.
J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m.
1969/70 Utgift 1450 000
1970/71 Anslag 2 000 000
1971/72 Förslag 2300000
Från anslaget utgår bidrag till sammanslutningar av fömtvarande alkoholmissbrukare (Sällskapet Länkarna m. fl.) och tUl organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
189
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Socialstyrelsen
Departementschefen
|
1. Bidrag till sammanslutningar |
|
|
|
|
av f. d. alkoholmissbrukare |
1 300 000 |
+ 400 000 |
+ 200 000 |
|
2. Bidrag till sammanslutningar |
|
|
|
|
för stöd och hjälp åt läke- |
|
|
|
|
medelsmissbrukare samt till |
|
|
|
|
viss konvalescentvård för |
|
|
|
|
narkotikamissbrukare |
700 000 |
+ 500 000 |
+ 100 000 |
|
|
2 000 000 |
+ 900 000 |
+ 300 000 |
Socialstyrelsen
1. Sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare med ca 12 000 medlemmar har till verksamheten under budgetåret 1970/71 ansökt om bidrag med ca 1 700 000 kr. Under senare år har dessutom tillkommit ett allt större antal ansökningar om ytterligare bidrag sedan anslagen fördelats. Vid åtskUliga vårdanstalter för alkoholmissbrukare har under senare år bUdats patientföreningar. Verksamheten torde bli likartad den som bedrivs inom den traditionella länkrörelsen men med särskild inriktning på hjälp och stöd åt försökspermitterade och utskrivna från vårdanstalterna. Under föratsättning att denna nya form av länkverksamhet utvecklas gynnsamt bör enligt socialstyrelsen bidrag kunna lämnas. Styrelsen anser det motiverat att höja bidraget till 1 700 000 kr. budgetåret 1971/72.
2. Med utgångspunkt från det av Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL) beräknade bidragsbehovet för nästa budgetår samt väntade ansökningar från andra organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare föreslår socialstyrelsen att 1 200 000 kr. anvisas för detta ändamål samt för viss konvalescentvård för narkotikamissbrukare.
Departementschefen
Ekonomiskt stöd tUl patientföreningar vid allmänna och enskilda vårdanstalter bör kunna lämnas inom ramen för de till fritidsverksamhet beräknade medlen vid respektive anstalt och därför inte tas upp under detta anslag.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 2 300 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 190
K VISS REHABILITERINGSVERKSAMHET
Samhällets åtgärder för handikappade syftar till att så långt det går göra de handikappade oberoende av sitt handikapp och underlätta för dem att leva som andra. Insatsema för handikappades normalisering är ett viktigt uttryck för våra jämlikhetssträvanden.
Åtgärderna för handikappade sätts in på en rad områden. De avser rehabilitering, bostäder, färdtjänst, hemhjälp, vårdartjänst, undervisning, arbetsmarknadsutbildning, tekniska hjälpmedel, institutionsvård samt förtidspensioner och invaliditetsersättningar inom folkpensioneringen och förtidspensioner inom ATP. Eftersom de handikappade omfattar många grapper med skilda förutsättningar och behov är det naturligt att åtgärderna måste vara rikt differentierade.
Statens kostnader för det stöd som mer direkt avser handikappade beräknas för budgetåret 1971/72 till drygt 2700 milj. kr. För tio år sedan var motsvarande kostnader 390 milj. kr. Vidare kan under budgetåret 1971/72 beräknas utgå förtidspension från ATP till handikappade med 520 milj. kr. Utbyggnaden av det statliga stödet skapar förutsättningar att bedriva en effektiv och differentierad handikappvård. Genom en aktiv, uppsökande verksamhet i kommunerna ges också större möjligheter att uppdaga och tillgodose enskilda behov i ökande utsträckning. Kommunema och landstingen svarar även i övrigt för väsentiiga insatser på handikappområdet, framför allt beträffande omvårdnad och service.
Jag beräknar i det följande medel för en tjänst som biträdande överläkare för att förstärka statens arbetskliniks centrala ställning inom rehabiliteringen. Bidraget till handikappinstitutet bör ökas med 500 000 kr., varav 100 000 kr. avses för handikappforskningen i Göteborg Verksamheten med omvårdnad och skolsociala åtgärder för svårt handikappade elever i den till Norrbackainstitutet lokaliserade gymnasiala skolan samt med vårdartjänst åt svårt handikappade studerande vid universitet, högskolor och folkhögskolor beräknas nästa budgetår öka i omfattning och jag förordar att anslaget höjs med 600 000 kr. Insatserna för psykiskt utvecklingsstörda har ökat och därmed huvudmännens statsbidragsbehov. Statsbidragen tiU särskoleväsendet bör höjas från 57 milj. kr. till 75 milj. kr. Bidragsbestämmelsema till särskoleverksamheten ses'f. n. över inom en arbetsgrupp med företrädare för bl. a. socialdepartementet, skolöverstyrelsen och Svenska landstingsförbundet. Statsbidragen till handikapporganisationemas verksamhet föreslås höjda med ca 300 000 kr.
Inom avsnittet Viss rehabiliteringsverksamhet, dvs. hjälpmedel, inva-liditetsförcbyggande åtgärder, viss elevsocial verksamhet, vårdartjänst och bidrag till handikapporganisationerna m. m., beräknar jag för nästa
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
191
budgetår en ökning av anslagsbehovet med inemot 25 milj. kr. till ca 237 milj. kr. De kostnader under folkpensionsanslaget som avser förtidspensioner m. m. tiU handikappade kan beräknas stiga med ca 200 milj. kr. till ca 1 400 milj. kr. På andra anslag som innefattar stöd åt handikappade, främst under utbildnings- och inrikesdepartementen för utbUdning, arbetsvärd och bostäder, beräknas för nästa budgetår insatsema för handikappade öka med ca 180 milj. kr. tiU ca 1 070 milj. kr. Jämfört med innevarande budgetår uppgår den sammanlagda anslagsökningen för budgetåret 1971/72 till omkring 400 milj. kr.
Handikapputredningen har i november 1970 avgivit betänkandet Bättre socialtjänst för handikappade (SOU 1970: 64) som bl. a. behand lar frågan om färdtjänst för handikappade. Betänkandet remissbehandlas f.n.
Pågående förhandlingar angående vanföreanstaltema och Eugeniahemmet avses bl. a. leda till att verksamhet vid Norrbackainstitutet och Eugeniahemmet förs över till karolinska sjukhuset den 1 juli 1971. Frågan härom kommer att närmare behandlas i särskild proposition.
K 1. Statens arbetsklinik
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 259 769 1 545 000 1 655 000
Statens arbetsklinik prövar handikappades fömtsättningar för olika arbeten, bedriver därmed sammanhängande forskning och medverkar vid utbildning av rehabiliteringspersonal.
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Arbets-kliniken |
Departementschefen |
|
Personal |
|
27 |
+ 3 |
+ 1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård åt personal Reseersättningar Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Övriga utgifter LÖnekostnadspälägg |
|
1 125 000 500 15 000 (2 500) 39 500 79 000 88 000 208 000 |
+ 374 000' + 10 000 (+ 2 500) + 45 500 — 43 000 + 55 000 + 59 800 |
+ 81000 (-) + 43 000 — 43 000 + 28 000 |
|
|
|
1 555 000 |
+ 501 300 |
+ 110 000 |
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
Ersättningar för utfört arbete |
10 000 |
— |
— |
|
|
Nettoutgift |
1 545 000 |
+ 501 300 |
+ 110 000 |
|
Därav för forskning 200 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 192
Styrelsen för statens arbetsklinik
1. Eftersom klinikens verksamhet under de senaste åren har ökat väsentligt, särskilt ifråga om forskning och utbUdning samt information och rådgivning till landstingens och de stora städemas prövnings- och träningsinstitutioner, behöver kliniken i första hand en tjänst som biträdande överläkare. Dessutom behövs en assistent med administrativ erfarenhet och en ingenjör med elektromekanisk utbildning. (162 000 kr.)
2. Kliniken behöver ytterligare 35 000 kr. för bl. a. nyanskaffning av maskiner och verktyg. För fritidsverksamhet bland patienterna behövs 20 000 kr.
3. Klinikens personal kan inte utföra all behövlig forskning utan det krävs medverkan från utomstående specialister. Det ytterligare medelsbehovet beräknas till 200 000 kr.
Remissyttrande
Socialstyrelsen tillstyrker att det inrättas en tjänst som biträdande överläkare vid kliniken. Styrelsen anser vidare att frågan om klinikens organisation och ställning i det samordnade rehabUiteringssamman-hanget bör närmare utredas.
Departementschefen
Under de senaste fem åren har statens arbetsklmik erhåUit sammanlagt drygt 300 000 kr. i anslagsökningar för forskning och personal. Med hänsyn till klinikens centrala stäUning inom rehabiliteringen finner jag det angeläget att en tjänst som biträdande överläkare med bl. a. forskningsuppgifter inrättas vid kliniken. Jag anser att den av socialstyrelsen aktualiserade frågan om arbetsklinikens funktion i en samordnad rehabUitering bör tas upp av socialstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och arbetskliniken. Jag beräknar anslaget till 1 655 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens arbetsklinik för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 655 000 kr.
K 2. Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m.
1969/70 Utgift 27 299 736 1970/71 Anslag 28 650 000 1971/72 Förslag 32800000
Anslaget används för behandling och vård för att förebygga handikapp eUer för att öka handUcappades förmåga att reda sig själva.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
193
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Riksförsäk- Departements-
ringsverket chefen
|
1. 2. 3. 4. |
Vård och undersökning på riksförsäkringsverkets sjukvårdsanstalter Värd på sommarkurorter Viss specialvård Resekostnader |
25 700 000 2 300 000 620 000 30 000 |
+ 3 800 000 + 1 050 000 — 20 000 + 20 000 |
+ 3 800 000 + 350 000 — 20 000 + 20 000 |
|
|
|
28 650 000 |
+ 4 850 000 |
+ 4150 000 |
Riksförsäkringsverket
1. Antalet vårdplatser beräknas nästa budgetår utgöra 807 mot f.n. 813. Ökade driftkostnader medför en höjning av kostnaden per vårddag.
2. Verkets bidrag till vård på sommarkurorter beräknas för nästa budgetår stiga från 59 till 67 kr. per vårddag.
3. Specialvården avser främst behandling vid odontologisk fakultet av patienter med svårare medfödda gom- och käkdefekter, foniatrisk behandling och vård vid Röda korsets Lidingöhem. Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag utreder verket f. n. förutsättningarna för en avveckling av verkets engagemang i nämnda specialvård.
Departementschefen
Anslagsposten tUl vård på sommarkurorter, som under de senaste fem åren i stort sett fördubblats, bör för nästa budgetår beräknas på grundval av en oförändrad verksamhet. I övrigt bör verkets medelsberäkning, godtas. Från anslaget bör fr. o. m. nästa budgetår betalas även de bidrag tUl kustsanatoriet Apelviken för eftervård av poliopatieriter vilka f. n. betalas från anslaget K 6. Dessa bidrag utgör sammanlagt ca 3 000 kr. per år.
Med hänvisning tiU sammanställningen förordar jag att anslaget för nästa budgetår tas upp med 32,8 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 32 800 000 kr.
K 3. Bidrag tUl handikappinstitutet
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
3 700 000
3 900 000
4 400 000
Handikappinstitutet, som drivs gemensamt av staten och Svenska centralkommittén för rehabUitering (SVCR), är centralt organ på hjälpme-7 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 194
delsområdet. Det har viktiga uppgifter i fråga om bl. a. planering och samordning av forsknings- och utvecklingsarbete. Institutet prövar hjälpmedlens lämplighet för handikappade och bedömer skäligheten av deras kostnad. Institutet verkar också som informationsorgan på hjälpmedelsområdet och bistår sjukvårdshuvudmännen, som svarar för den lokala organisationen av hjälpmedelsverksamheten.
Styrelsen för handikappinstitutet
Styrelsen föreslår att anslaget tUl institutet ökas med 1 335 000 kr. Härav avser 450 000 kr. väntad löne- och prisomräkning, 160 000 kr. avlöning till ny personal för planering och samordning, 350 000 kr. ökning av testningsverksamheten, 275 000 kr. köp av hjälpmedel för testning samt 150 000 kr. vissa utredningskostnader. Institutets inkomster beräknas komma att öka med 50 000 kr.
Styrelsen föreslår vidare att 200 000 kr. beräknas under anslaget som bidrag till den av professom i handikappforskning vid universitetet i Göteborg Sven-Olof Brattgård bedrivna verksamheten.
Departementschefen
Institutets statsbidragsbehov för nästa budgetår beräknar jag tiU 4,3 milj. kr. Jag beräknar dessutom under anslaget 100 000 kr. för handikappforskningen i Göteborg. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till handikappinstitutet för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 4 400 000 kr.
K 4. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
1969/70 Utgift 81 015 730 1970/71 Anslag 90 000 000 1971/72 Förslag 90000000
Från anslaget utgår statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen och vissa institutioner med hela kostnaden för bl. a. ortopediska hjälpmedel, rullstolar, elektriska hjärtstimulatorer, talapparater, hörapparater och hjälpmedel för den dagliga livsföringen. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 238) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade (ändrad 1970: 409).
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 195
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har utvidgat förtecknmgen över de hjälpmedel för vilka statsbidrag utgår. Samtidigt har den ordinationsberättigade personkretsen utsträckts. Sjukvårdshuvudmännen bygger fortiöpande ut sin organisation för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade. Genom den tekniska utvecklingen kommer det fram bättre men därför också dyrare hjälpmedel. Antalet äldre personer ökar. Alla de nämnda förhållandena kommer att öka medelsbehovet. Styrelsen anser att anslaget bör höjas till 110 milj. kr.
Departementschefen
För att undersöka möjUghetema att ge staten ett ökat inflytande över prisbildningen och upphandlingen av hjälpmedel tiUkaUade jag i december 1969 en arbetsgrapp för att se över dessa frågor. Arbetsgrappen har även i uppdrag att pröva formerna för bidragsförfarandet. Arbetsgrappen väntas under innevarande år lägga fram förslag beträffande rationaUseringar och kostnadsbesparingar för verksamheten. Med hänsyn härtiU bör anslaget, som under föregående budgetår belastats med ca 80 milj. kr., för budgetåret 1971/72 tas upp med ett oförändrat belopp av 90 mUj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000 kr.
K 5. Kostnader för viss utbildning av handikappade
1970/71 Anslag 4 800 000 1971/72 Förslag 5400000
Från anslaget betalas kostnadema för dels omvårdnad och därmed sammanhängande verksamhet för handikappade elever i den tUl Norrbackainstitutet förlagda gymnasiala skolan, dels den kvalificerade hjälp i det dagliga livet som svårt handikappade behöver för att bedriva eftergymnasiala studier vid universitet och högskolor eUer studier vid folkhögskolor (vårdartjänst). Verksamheten med vårdartjänst leds av styrelsen för vårdartjänst, vilken i samråd med skolöverstyrelsen dessutom planerar den framtida utformningen av den till Norrbackainstitutet anknutna gymnasiala verksamheten.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
196
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Styrelsen för |
Departements- |
|
|
|
|
vårdartjänst |
chefen |
|
1. |
Omvårdnad och därmed sammanhängande verksamhet för elever i den till Norrbackainstitutet an- |
|
|
|
|
|
knutna gymnasiala skolan |
3 600 000 |
+ 400 000 |
+ 150 000 |
|
2. |
Vårdartjänst åt handikappade som bedriver eftergymnasiala studier och |
|
|
|
|
|
studier vid folkhögskolor |
1 100 000 |
+ 700 000 |
+ 350 000 |
|
3. |
Styrelsen för vårdartjänst. |
|
|
|
|
|
m. m. |
100 000 |
+ 100 000 |
+ 100 000 |
|
|
|
4 800 000 |
+ 1200 000 |
+ 600 000 |
Styrelsen för vårdartjänst
1. För att främja elevernas normala boende är det angeläget att komplettera nuvarande föriäggningsmöjligheter vid Norrbackainstitutet med skolhushåll utanför intematet. Det är också viktigt att förstärka elevvården, bl. a. ifråga om fritidsaktivitetema.
2. Styrelsen räknar med att ca 150 svårt handikappade i eftergymnasial studiesituation och vid folkhögskolor kommer att behöva vårdartjänst under nästa budgetår. Innevarande budgetår utgör antalet ca 100.
3. Kostnaderna för styrelsens arbete nästa budgetår avser löner och arvoden (113 000 kr.), resor och traktamenten (14 000 kr.), expenser (29 000 kr.) och planering för den gymnasiala skolan (44 000 kr.).
Departementschefen
Medelsbehovet för omvårdnad och annan elevsocial verksamhet i den tUl Norrbackainstitutet lokaliserade gymnasiala skolan har för innevarande budgetår räknats upp med 600 000 kr. jämfört med förra budgetåret då kostnadema för verksamheten betalades från anslaget Bidrag tUl vanföreanstalter m. m. Jag anser att en till 3,6 milj. kr. beräknad anslagspost i stort sett kommer att vara tUlräcklig också under nästa budgetår för omvårdnad och därmed sammanhängande åtgärder åt eleverna i den centrala gymnasiala skolan. Med hänsyn särskilt till angelägenheten av att kurma erbjuda eleverna även andra boendeformer än det gängse internatet och till betydelsen av en ytterligare ökad satsning på fritidsverksamhet av skUda slag vUl jag ändå förorda en öknuig av anslagsposten med 150 000 kr.
Den försöksverksamhet med vårdartjänst, som år 1967 infördes för svårt handikappade studerande vid Stockholms universitet, har fr. o. m
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 197
innevarande läsår organiserats i fasta former och utvidgats tUl att omfatta även andra studieorter samt folkhögskolor. I avvaktan på erfarenheter av den nya verksamheten bör anslagsposten för vårdartjänst räknas upp med 350 000 kr.
I övrigt bör den av styrelsen för vårdartjänst gjorda medelsberäk-ningen godtas. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för en tjänst som byrådirektör hos styrelsen. Anslaget bör sålunda föras upp med 5,4 milj. kr., vilket innebär en ökning med 600 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Kostnader för viss utbildning av handikappade för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 400 000 kr.
K 6. Bidrag tiU vanföreansfalter m. m.
För iimevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett förslagsanslag av 10,4 milj. kr. Medelsanvisningen avser att täcka driftunderskottet för viss verksamhet vid de tre vanföreanstaltema Norrbackainstitutet (Stockholm), Sköldenborgsinstitutet (Helsingborg) och Änggårdens yrkesskolor (Göteborg), m. m. Kostnadema för omvårdnad och därmed sammanhängande verksamhet för elever i den till Norrbackainstitutet lokaliserade gymnasiala skolan betalas från anslaget K 5.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att ta upp förhandlingar om överförande tUl andra huvudmän av verksamheten vid vanföreanstaltema och Eugeniahemmet. Dessa förhandlingar avses bl. a. leda till att verksamhet vid Norrbackainstitutet och Eugeniahemmet liksom dessa anstalters byggnader föres över till karolinska sjukhuset den 1 juli 1971. Resultatet av förhandlingarna torde komma att redovisas för Kungl. Maj:t i början av innevarande år. Frågan om bemyndigande för Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående huvudmannaskapet för ifrågavarande verksamhet bör därför tas upp i särskild proposition. I avvaktan härpå bör anslaget föras upp med ett preliminärt beräknat belopp av 9 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, tUl Bidrag till vanföreanstalter m.m. för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.
K 7. Bidrag tiU Eugeniahemmet
För innevarande budgetår har för bidrag tUl Eugeniahemmet anvisats ett förslagsanslag av 3,9 milj. kr. Med hänvisning tUl vad jag har anfört
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
198
under anslaget K 6 bör förevarande anslag tas upp med ett preliminärt beräknat belopp av 3,4 mUj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, tUl Bidrag till Eugeniahemmet för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 3 400 000 kr.
K 8. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstiirda
1969/70 Utgift 6 722 556
1970/71 Anslag 10 000 000 1971/72 Förslag 10000000
Reservation
3 620 006
Statsbidrag utgår i form av byggnadsbidrag tUl landsting och lands-tingsfria städer för att anordna särskola och vårdhem som avses i lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda och stadgan (1968: 146) i samma ämne (ändr. senast 1970: 555). Om särskilda skäl föreligger utgår statsbidrag även tUl enskild, förening eller stiftelse. Statsbidrag utgår i princip med 12 000 kr. per plats i särskola med elevhem och med högst 9 000 kr. per plats i annan särskola samt med 9 000 kr. per plats i vårdhem eUer i specialsjukhus. Bidragsbestämmelsema återfinns i kungörelsen (1968: 350) angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1970: 262).
Skolöverstyrelsens och socialstyrelsens anslagsberäkningar framgår av följande sammanställning.
|
|
1 |
II |
Totalt |
|
|
Skolöversty- |
Socialstyrel- |
|
|
|
relsens del |
sens del |
|
|
|
(särskolor) |
(vårdhem) |
|
|
Ingående reservation |
|
|
|
|
1 juli 1970 |
555 000 |
3 065 006 |
3 620 006 |
|
/slag 1970/71 |
3 000 000 |
7 000 000 |
10 000 000 |
|
Disponibelt 1970/71 |
3 555 000 |
10 065 006 |
13 620 006 |
|
Beräknade utbetalningar |
|
|
|
|
1970/71 |
3 555 000 |
9 819 000 |
13 374 000 |
|
Beräknad utgående reservation |
|
|
|
|
30 juni 1971 |
---- |
246 006 |
246 006 |
|
Beräknade utbetalningar |
|
|
|
|
1971/72 |
4 000 000 |
17 306 000 |
21 306 000 |
|
Anslagsbehov 1971/72 |
|
|
|
|
(avrundat) |
4 000 000 |
17 000 000 |
21 000 000 |
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 199
Departementschefen
Fr. o. m. innevarande budgetår utgår statsbidrag från det under ut-bUdningsdepartementet uppförda anslaget Bidrag tUl byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. till skolbyggnader som avses för både grandskola, kommunalt gymnasium eller kommunal fackskola och för särskola. Behovet av statsbidrag från förevarande anslag kommer i huvudsak att avse vårdhem och särskolor vid vårdhem samt redan uppförda byggnader för andra icke integrerade särskolor.
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat 10 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
K 9. Bidrag tiU driften av särskolor m. m.
1969/70 Utgift 45 352 366 1970/71 Anslag 57 000 000 1971 / 72 Förslag 75 000 000
Statsbidrag utgår tUl landsting, landstingsfria städer och — om särskilda skäl föreligger — enskUda, föreningar och stiftelser med 95 % av lönekostnadema för rektorer och lärare vid särskolan. Bidragsbestämmelsema återfinns i kungörelsen (1968: 350) angående statsbidrag tUl oini;orgcr om v!ssa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1970: 262).
/. Skolöverstyrelsen
Pä grandval av uppgifter som överstyrelsen under hand har inhämtat hösten 1970 om antalet nyinrättade rektors- och lärartjänster vid hela särskolan anger överstyrelsen statsbidragsbehovet för dessa tjänster till 4,8 milj. kr. exkl. lönekostnadspålägg. Därvid föreslås att lönebidrag skall utgå även för tjänster för träningsskoUärare med viss ny specialutbildning. Dessutom föreslår överstyrelsen att statsbidragsgivningen skaU utvidgas tUl att omfatta kostnadema för studierektorstjänster, merkostnader för vissa arvodestjänster samt personell assistans.
Slutligen föreslår överstyrelsen, att den försöksverksamhet med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda, som började den 1 juli 1970 och har en omfattning som motsvarar 15 lärartjänster, skall byggas ut så att den motsvarar 25 tjänster.
//. Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar 87 000 kr. (iimevarande budgetår: 73 000 kr.) till kostnadema för kurser och konferenser för viss personal.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 200
Departementschefen
Lagen angående omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, som trädde i kraft den 1 jiUi 1968, har medfört en väsentiig utbyggnad av undervisningen. Träningsskolan, som då infördes, har fått stor betydelse för elever som inte kan följa undervisningen i grandsärskolan men som kan delta i annan undervisning och träning. För statsbidrag tUl nya rektors-och lärartjänster beräknar jag i likhet med skolöverstyrelsen 4,8 milj. kr. Kungl. Maj:t har genom beslut den 27 november 1970 medgett att skolöverstyrelsen fr. o. m. läsåret 1969/70 får betala ut visst statsbidrag tUl lönekostnadema åt lärare för träningsskola. Samma regler bör tUls vidare gäUa för budgetåret 1971/72. Eftersom personell assistans åt elever inom särskolan får anses utgöra en del av det vårdansvar som åvilar huvudmännen, kan jag inte biträda skolöverstyrelsens förslag om statsbidrag tiU sådan verksamhet. Reglema om statsbidrag till särskole-verksamheten ses f. n. över inom en arbetsgrapp med företrädare för bl. a. socialdepartementet, skolöverstyrelsen och Svenska landstingsförbundet. I avvaktan på resultatet av gruppens arbete vUl jag inte förorda någon ändring av reglerna för statsbidragsgivningen.
Jag anser att den undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda som i försöksformer har påbörjats uinevarande budgetår har stor betydelse. Statsbidraget till verksamheten beräknas det första budgetåret utgöra 700 000 kr. Jag förordar att den nästa budgetår får en omfattning som motsvarar 1 mUj. kr.
Anslaget bör — med beaktande av lönekostnadspålägg, effekten av förskott på lönebidrag samt det av socialstyrelsen angivna medelsbehovet för kurser m. m. — tas upp med 75 milj. kr. Det innebär en ökning med 18 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.
K 10. Bidrag tiU De handikappades riksförbund
1969/70 Utgift 350 000
1970/71 Anslag 450 000
1971/72 Förslag 500000
De handikappades riksförbund (DHR)
DHR anger sitt medelsbehov för nästa budgetår tUl 1 610 000 kr.
Medelsbehovet för löner tUl personal inom den centrala konsulent-och informationsverksamheten vid DHR:s kansli utgör 340 000 kr. Kostnadema för informationsmateriel är 110 000 kr. Kostnadema för ser-
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
201
vice åt handikappade gäster vid DHR:s rekreationshem beräknas till 850 000 kr. För att ge ut Svensk handkapptidskrift behövs 200 000 kr. För kursverksamhet bland föräldrar till svårt handikappade ungdomar samt protesbärare och hjälpmedelstekniker begär DHR 110 000 kr.
Departementschefen
Bidraget tUl DHR bör föras upp med 500 000 kr. Det innebär en ökning med 50 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till De handikappades riksförbund för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 500 000 kr.
K 11. Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund
|
1969/70 Utgift |
420 000 |
|
1970/71 Anslag |
485 000 |
|
1971/72 Förslag |
530 000 |
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
1. Bidrag till anordnande av pedagogiska kurser för vuxna hörselskadade
2. Bidrag till kursverksamhet m. m. bland föräldrar till hörselskadade barn
3. Bidrag tiU driften av riksförbundets centralbyrå m. m.
|
240 000 |
+ |
10 000 |
|
45 000 |
+ |
15 000 |
|
200 000 |
+ |
20 000 |
|
485 000 |
+ |
45 000 |
Hörselfrämjandets riksförbund (HfR)
3. HfR begär 500 000 kr. till kostnaden för löner åt personal vid HfR:s kansli. Till koloniverksamhet för hörselskadade barn begärs 30 000 kr. och som bidrag tiU informationsverksamheten 50 000 kr.
Remissyttrande
Skolöverstyrelsen, som har yttrat sig över HfR:s framställning såvitt avser pedagogiska kurser för vuxna hörselskadade och kursverksamhet m. m. bland föräldrar tUl hörselskadade barn, tillstyrker framställningen i dessa delar.
Departementschefen
För bidrag till pedagogiska kurser för vuxna hörselskadade beräknar jag 250 000 kr. och för bidrag till kursverksamhet m. m. bland föräldrar 7* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
202
tiU hörselskadade barn 60 000 kr. Vidare bör beräknas 220 000 kr. för bidrag till HfR:s centralbyrå. Anslaget bör sålunda föras upp med 530 000 kr., vUket iimebär en ökning med 45 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 530 000 kr.
K 12. Bidrag tiU De blindas förening
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 540 000 1815 000
2 500 000
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
1. Bidrag till den genom
De blindas
förenings försäljningsaktiebolag bedrivna
depåverksamheten för försäljning av
arbetsmaterial till blinda hantverkare
samt försäljning av deras hantverkspro
dukter
2. Bidrag till kostnader för utbildning av ledarhundar vid försvarets hundskola i Sollefteå
3. Bidrag till föreningens verksamhet i övrigt
1 207 000
160 000
448 000 1 815 000
+ 48 000
+ 513 000
+ 124 000 + 685 000
De blindas förening (DBF)
1. DBF begär en ökning med 147 000 kr. Härav utgör förväntad löneökning, pensionsavgifter m. m. 106 000 kr., ökade kostnader för fria frakter tiU bUnda hantverkare 16 000 kr. samt återstoden, 25 000 kr., kostnaden för hyra av ytterUgare lokaler.
2. DBF beräknar antalet hundar som behöver utbUdas till oförändrat 25. Vid oförändrad kostnad för utbUdningen utgör medelsbehovet 160 000 kr. DBF begär dessutom 70 000 kr. tUl kostnaderna för en konsulent åt ledarhundsägare.
3. Medelsbehovet för DBF:s övriga verksamhet utgör 886 000 kr. Det fördelar sig på internationell verksamhet (100 000 kr.), utgivande av De bUndas veckoblad (188 000 kr.), konsulentverksamhet (318 000 kr.), rehabiliteringsverksamhet (120 000 kr.), understödsverksamhet (45 000 kr.) och administration (115 000 kr.).
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 203
Departementschefen
Statsbidraget tiU depåverksamheten bör — med hänsyn till den höjda arbetsgivaravgiften, ökade kostnader för frakter och hyra av nya lokaler — räknas upp med 48 000 kr. till 1 255 000 kr. Bidraget till utbildning av ledarhundar bör med hänvisning till vad chefen för försvarsdepartementet tidigare denna dag har anfört tas upp med 673 000 kr. Jag har därvid beräknat 35 000 kr. för konsulentservice. Bidraget till DBF:s övriga verksamhet, innefattande intemationeU verksamhet och utgivande av De bUndas veckoblad, bör räknas upp med 124 000 kr. tiU 572 000 kr.
Anslaget bör sålunda tas upp med 2 500 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till De blindas förening för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 2 500 000 kr.
K 13. Bidrag till Sveriges dövas riksförbund
1970/71 Anslag 100 000
1971/72 Förslag 115000
Sveriges dövas riksförbund (SDR)
SDR:s kostnader för verksamheten under budgetåret 1971/72, bl. a. kurser för föräldrar tUl döva barn, verksamhet vid SDR:s kursgård och folkhögskola i Leksand samt löner åt personalen vid SDR:s kansli i Borlänge, beräknas tUl 881 000 kr. SDR begär 319 000 kr. som bidrag till sin verksamhet.
Departementschefen
SDR har under en följd år tiUerkänts bidrag från det under socialdepartementets huvudtitel uppförda anslaget Extra utgifter. Fr. o. m. innevarande budgetår betalas bidraget till SDR från förevarande anslag. Därvid har bidraget höjts från 25 000 kr. tiU 100 000 kr. Bidraget tUl SDR bör nästa budgetär ökas med 15 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till Sveriges dövas riksförbund för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 115 000 kr.
K 14. Ersättning til! postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
1969/70 Utgift 1 224 000
1970/71 Anslag 1 300 000
1971/72 Förslag 1 785000
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 204
Från anslaget utgår ersättning tUl postverket för befordran av portofria blindskriftsförsändelser. Ersättningen betalas halvårsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1971/72 avser alltså kostnaderna under kalenderåret 1971.
Postverket
Eftersom ett flertal lokala taltidningar numera ges ut en gång i veckan i stället för varannan vecka, beräknas nu postverkets ersättning för år 1970 tUl 1715 000 kr.
Anslaget för nästa budgetår bör föras upp med 1 784 000 kr.
Departementschefen
Postverkets medelsberäkning bör godtas och anslaget tas upp med 1 785 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 785 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 205
L ARBETARSKYDD M. M.
SamhäUets insatser på arbetarskyddets område sker genom arbetarskyddslagstiftningen och genom den tiUsyn, som utövas enligt denna lag-stUftning.
Ett effektivt arbetarskydd är en förutsättning för trygghet på arbetsplatsen. Den snabba tekniska utvecklingen, rationaliseringar och strukturförändringar inom näringslivet har förändrat risksituationen på våra arbetsplatser, ökade kunskaper om yrkeshygien har samtidigt gjort det naturligt att vidga arbetarskyddets ansvarsområde tUl att avse arbetstagarnas hela hälsosituation. En skärpt övervakning måste inriktas på att arbetslokaler, maskiner, arbetsmetoder och andra arbetsmUjöfakto-rer anpassas till människans fysiska och psykiska förutsättningar. Inte minst undersökningar av Landsorganisationen, som visar att större delen av de anställda upplever oro och osäkerhet inför hälsorisker på arbetsplatsema, aktualiserar vidgade insatser inom arbetarskyddet.
Den förra året tUlsatta arbetsmiljöutredningen har i uppdrag att göra en genomgripande översyn av arbetarskyddslagstiftningen mot bakgrund av den förändrade risksituation som föreligger. En utgångspunkt för utredningens arbete är att den nya lagstiftningen skall ge underlag för åtgärder och ingripanden från arbetarskyddet på ett betydligt vidare område än den nuvarande lagen. Arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa måste kunna skyddas effektivt i varje led av produktionen. Arbetarskyddets krav måste kunna göra sig gällande redan i samband med planeringen av arbetslokaler, maskiner och arbetsmetoder. Arbetarskyddets organisation och arbetsformer, vari arbetsmedicinska institutets arbete bör utgöra en integrerande del, skall också behandlas av utredningen. Fömtom en effektiv tillsyn genom myndighetemas försorg behövs en väl utbyggd lokal skyddsverksamhet. De anställdas möjligheter att aktivt utöva inflytande på utformningen av arbetsmiljön är därför en viktig fråga vid den pågående översynen av arbetarskyddslagstiftningen.
Samtidigt som översynen av lagstiftningen pågår bör arbetarskyddsorganens resurser förstärkas. I enlighet med förslag i förra årets statsverksproposition har yrkesinspektionen redan för innevarande budgetår fått betydligt ökade resurser för insatser på arbetsplatsema. Arbetarskyddsstyrelsen har fått ökade resurser för att utarbeta anvisningar om de åtgärder som måste vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. En kraftig satsning har också gjorts för att öka informationen
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 206
om arbetsmUjöfrågor. Nyligen har också genom en ändring i arbetarskyddskungörelsen öppnats möjlighet för arbetarskyddsstyrelsen att påfordra speciella undersökningar på sådana arbetsplatser där luftföroreningar kan medföra särskUda risker för de anställdas hälsa. Det gäller bl. a. kontrollmätningar av dammförhållanden för att komma tillrätta med risken för sUikos och liknande lungsjukdomar. De utökade kontroUmöjUghetema skaU också avse olika slag av förgiftningsrisker, t. ex. fara för koloxid- och bensolförgtftntng.
Den kraftiga satsningen som i förra årets statsverksproposition gjordes på arbetarskyddsfrågoma bör fortsättas. Jag kommer i det följande att förorda betydande förstärkningar för arbetarskyddsstyrelsen för att ytterligare öka kapaciteten för utarbetande av arbetarskyddsanvisningar. Vidare förordas bl. a. en förstärkning av styrelsens ledningsfunktion. Yrkesinspektionen bör få ytterligare resurser för sin allmänna inspektionsverksamhet liksom för tiUsynen av arbetarskyddet inom stuveriarbetet och skogsbraket.
Tryggheten i arbetslivet gäller också hälsan i arbetet. Här har företagshälsovården en mycket viktig uppgift. Den är huvudsakligen av förebyggande karaktär och bör betraktas som en utbyggd del av ett modernt arbetarskydd. En upprustning av företagshälsovården får ses i sammanhang med den växande insikten att en stor del av människomas ohälsa är att hänföra till brister i arbetsmUjön.
Kraven på en utbyggnad av företagshälsovården har förstärkts under de senaste åren på grund av utvecklingen inom arbetslivet. Som ett led i åtgärdema att få tUl stånd en utbyggnad av företagshälsovården har socialstyrelsen gjort en utredning om vUka läkarresurser som kan disponeras för detta ändamål. Socialstyrelsen föreslår vissa regler för tiUdel-ningen av läkartjänster till företagshälsovården (stencil S 1970: 4). Parallellt med socialstyrelsens utredning har arbetsmedicinska institutet lagt fram förslag om institutets utbildningsverksamhet i företagshälsovård avseende främst läkare, skyddsingenjörer och sjuksköterskor.
Dessa förslag har remissbehandlats och beredningen av frågan pågår f. n. inom socialdepartementet. Jag kommer i det följande att förorda att nyssnämnda frågor och anslaget för nästa budgetår till arbetsmedicinska institutet redovisas i en särskild proposition tiU årets riksdag.
Som förat nämnts har utredningen för yrkesskadeförsäkringens finansiering lagt fram förslag (SOU 1970: 49) om övergång från differentierad tiU enhetiig arbetsgivaravgift tiU yrkesskadeförsäkringen. Samtidigt har utrednmgen föreslagit införande av en arbetarskyddsavgift som skaU tas ut i anslutnmg tUl yrkesskadeavgiften och tillföras en särskUd arbetarskyddsfond. Fondens medel är avsedda att öka förut-sättningama för forskning, utbildning och information rörande arbetarskyddet och arbetsmiljön. Frågan om arbetarskyddsfonden kommer att
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
207
tas upp till närmare behandling i den proposition rörande arbetsgivaravgift tUl yrkesskadeförsäkringen och arbetarskyddet som det är avsikten att förelägga årets riksdag. Jag vill emellertid redan nu redovisa min positiva inställning till förslaget om att tillskapa den särskilda arbetarskyddsfonden, som årligen bör kunna tillföras över 20 milj. kr. för forskning, UtbUdning och information i arbetsmiljöfrågor.
Genomförandet av en lagfäst rätt till reglerad arbetstid har utgjort ett viktigt inslag i den sociala reformpolitiken. Den allmänna arbetstiden har stegvis förkortats. Den nya arbetstidslag som antogs av förra årets riksdag gäller i princip för alla arbetstagare. En förkortning av veckoarbetstiden till 40 timmar skall vara helt genomförd senast den 1 januari 1973. Denna arbetstidsförkortning innebär en utjämning av skillnaden i arbetstid mellan olika samhällsgrupper och medför också att den gamla tanken på åtta timmars arbetsdag har vunnit slutlig framgång även inom ramen för en femdagarsvecka.
Genom beslut vid förra årets höstriksdag har även antagits en ny arbetstidslag för husligt anställda som därigenom i princip blir jämställda med andra arbetstagargrapper i arbetstidshänseende.
L 1. Arbetarskyddsstyrelsen
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag
1971/72 Förslag
6 134 193
8 365 000
10 140 000
Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetstidsfrågor och är chefsmyndighet för yrkesinspektionen. Styrelsen är organiserad på fyra byråer — allmäntekniska och maskintekniska byråerna samt arbetstids- och kanslibyråerna — jämte tre fristående sektioner. Styrelsen består av en generaldirektör och byråemas chefer samt representanter för arbetsmarknadspartema och konsumentintressena.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Arbetarskyddsstyrelsen
Departementschefen
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal övrig personal |
67 43 |
+ 15 + 11 |
+ 9 + 6 |
110
-26
+ 15
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
208
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|||
|
|
|
Arbetarskydds- |
Departements- |
||
|
|
|
|
styrelsen |
|
chefen |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
5 174 000 |
+ 1 323 000 |
+ |
801 000 |
|
|
Sjukvård |
13 000 |
+ |
2 000 |
+ |
1000 |
|
Reseersättningar |
270 000 |
+ |
72 000 |
+ |
55 000 |
|
Därav utrikes tjänsteresor |
(32 000) |
( + |
24 000) |
( + |
18 000) |
|
Lokalkostnader |
483 000 |
+ |
115 000 |
+ |
70 000 |
|
Expenser |
450 000 |
+ |
66 000 |
|
18 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(156 000) |
(- |
14 000) |
(- |
74 000) |
|
Yrkeshygieniska under- |
|
|
|
|
|
|
sökningar |
70 000 |
|
— |
|
|
|
Särskilda arbetarskydds- |
|
|
|
■ + |
600 000 |
|
projekt |
350 000 |
|
— |
|
|
|
Undervisnings- och |
|
|
|
|
|
|
upplysningsverksamhet på |
|
|
|
|
|
|
arbetarskyddets område |
400 000 |
|
—■ |
|
— |
|
Lönekostnadspålägg |
1 190 000 |
+ |
382 000 |
+ |
256 000 |
|
Summa utgifter |
8 400 000 |
+ 1960 000 |
+ 1 765 000 |
||
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
Uppbördsmedel |
35 000 |
— |
10 000 |
— |
10 000 |
|
Nettoutgift |
8 365 000» |
+ 1970 000 |
+ 1775 000 |
||
' Varav 157 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
A rbetarskyddsstyrelsen
1. För en intensifierad samordning av styrelsens och yrkesinspektionens verksamhet krävs ökade personalresurser. Även i övrigt behöver stjaelsens ledningsfunktioner förstärkas. Detta motiverar att tjänster för en avdelningschef och ytterligare en överingenjör inrättas. För sek-reterargöromål behövs två biträden. (+307 000 kr.)
2. Arbetsområdet för den maskintekniska byråns maskinavdelning är så omfattande att det är svårt för en person att nöjaktigt leda avdelningen och följa utvecklingen på hela det maskintekniska området. En delning på två maskinavdelnmgar är motiverad. För detta krävs en ny tjänst som avdelningsdirektör. Främst för att kunna utarbeta flera ge-nereUa anvisningar men även för att intensifiera arbetet med typgranskningar behöver styrelsens två tekniska byråer förstärkas med åtta byrådirektörer med teknisk utbildning. En tjänst bör vidare inrättas för en internationell sekreterare med teknisk utbUdning och goda språkkunskaper. Expertanslaget bör ökas med 88 000 kr. jämte lönekostnadspålägg. SlutUgen behövs ytterligare fem biträden. (4-1 165 000 kr.)
3. Inom stjrelsen pågår försöksverksamhet med programbudgetering. För detta ändamål behövs en extra tjänsteman. För bl. a. kvalificerat arbete med inköpsärenden behövs en assistent. Arbetstidsbyrån behöver ytteriigare ett biträde. (+176 000 kr.)
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 209
4. Främst för biotekniska utredningar om skogsbruket i syfte att främja en gynnsammare utveckling av skogsbrukets yrkesskadesituation behövs en byrådirektör. (+87 000 kr.)
5. Utöver styrelsens överläkare behövs ytterligare en läkare. För att biträda läkarna med kvalificerade göromål behövs en assistent. Dessutom behöver överläkaren ett biträde som handsekreterare. (+189 000 kr.)
6. SärskUda medel behövs för det nionde nordiska yrkesinspektionsmötet i Stockholm våren 1972. Medel beräknas även för ökad intern UtbUdningsverksamhet, utrikes tjänsteresor, publikationstryck och automatisk databehandling. (+89 000 kr.)
Departementschefen
Arbetarskyddet har för innevarande budgetår fått väsentligt ökade resurser. En ytterligare kraftig utbyggnad är motiverad. För att de förstärkta resurserna skall kunna utnyttjas ändamålsenligt ställs stora anspråk på arbetarskyddsstyrelsens planerande och samordnande verksamhet. Jag finner det befogat att styrelsen för detta ändamål tUlförs en tjänsteman i byråchefs stäUning som direkt underställs generaldirektören. Härutöver bör medel beräknas för ytterUgare en överingenjör bl. a. för att möjUggöra en ökad kontakt- och samordningsverksamhet på det tekniska området inom yrkesinspektionen (2). Med hänsyn tiU den pågående utredningen om arbetarskyddets organisation m. m. bör denna förstärkning av styrelsens ledningsfunktion tills vidare få formen av göromålsförordnanden.
Arbetet på den maskintekniska byråns maskinavdelning har tagit sådan omfattning att den bör delas upp på två avdelningar. Till följd härav beräknar jag medel för ytterligare en avdelningsdirektör. För att göra det möjUgt att fortsätta utbyggnaden av kapaciteten bl. a. för utarbetande av arbetarskyddsanvisningar beräknar jag också medel för ytterligare fem byrådirektörer och fyra biträden på de tekniska byråerna samt för en assistent. Vidare beräknar jag medel för ökad expertmedverkan. (3,4)
TiU följd av den ökade aktiviteten på företagshälsovårdens område har arbetsbelastningen för styrelsens överläkare blivit alltför stor. Jag finner det angeläget att styrelsen har möjUghet att följa utvecklingen inom företagshälsovården och beräknar därför medel för ytterligare en läkare och ett biträde (6).
Arbetarskyddsstyrelsen bör utöver sina fasta personalresurser ha medel tiU förfogande för att genomföra undersökningar och andra särskUda projekt inoni arbetarskyddsområdet som aktualiseras bl. a. i anslutning till anvisnings- och tillsynsarbetet. För innevarande år har 350 000 kr. anvisats för att ge arbetarskyddsstyrelsen möjlighet att, t. ex. genom arbetsmedicinska institutet, få genomfört olika tekniska
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
210
eller medicinska undersökningar m. m. inom arbetarskyddsområdet. Jag anser att ytterligare 600 000 kr. bör beräknas för detta ändamål. Härigenom kommer sammanlagt ca 1 milj. kr. att kunna disponeras för yrkeshygieniska undersökningar och andra särskilda arbetarskyddsprojekt.
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 140 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 140 000 kr., varav 157 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.
L 2. Yrkesinspektionen
1969/70 Utgift 13 170 295 1970/71 Anslag 16 000 000 1971/72 Förslag 16 940 000
Från anslaget bekostas den allmänna yrkesinspektionen och skogsyrkesinspektionen, vUka har att utöva tUlsyn över efterlevnaden av arbetarskydds- och arbetstidslagstiftningen m. m. Allmänna yrkesinspektionen svarar även för arbetstidsinspektion för vägtrafiken. Den allmänna yrkesinspektionen är organiserad på elva och skogsyrkesinspektionen på två distrikt. Tillsynen utövas i huvudsak genom besök på arbetsplatsema.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Arbetarskydds- |
Departements- |
|
|
|
|
|
styrelsen |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Inspekterande personal |
183 |
|
+ 11 |
+ 8 |
|
Övrig personal |
56 |
|
+ 6 |
+ 3 |
|
|
239 |
|
+ 17 |
+ 11 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
10 319 000 |
+ |
710 000 |
+ 503 000 |
|
Sjukvård m. m. |
25 000 |
+ |
1000 |
+ 1000 |
|
Reseersättningar |
1 621 000 |
+ |
120 000 |
+ 92 000 |
|
Lokalkostnader |
890 000 |
+ |
95 000 |
+ 70 000 |
|
Expenser |
488 000 |
— |
21 000 |
— 40 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(184 000) |
(- |
57 000) |
(—70 000) |
|
Utbildningskurser och |
|
|
|
|
|
informationsdagar |
197 000 |
+ |
53 000 |
+ 53 000 |
|
Anskaffning och underhåll |
|
|
|
|
|
av instrument |
87 000 |
+ |
13 000 |
+ 13 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
2 373 000 |
+ |
297 000 |
+248 000 |
|
Summa |
16 000 000 |
+ 1268 000 |
+940 000 |
|
' Varav 1 070 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 211
A rbetarskyddsstyrelsen
1. För intensifiering av den allmänna inspektionsverksamheten behövs ytterligare fyra förste distriktsingenjörer. Stuveriarbetet och säkerhetsfrågor ombord i fartyg kräver ökad tillsyn. Härför föreslås en förstärkning med tre förste distriktsingenjörer. (+546 000 kr.)
2. Antalet anställda inom de områden som faller under socialinspektöremas tUlsyn har ökat kraftigt och motiverar att ytterligare två biträdande socialinspektörer anställs. Skogsbraket är den näringsgren som har det högsta antalet yrkesskador per miljon arbetstimmar. Därför föreslås att skogsyrkesinspektionen förstärks med två inspekterande tjänstemän. Biträdespersonalen behöver ökas med sammanlagt fyra biträden vid allmänna yrkesinspektionen och två biträden vid skogsyrkesinspektionen. Vidare föreslås medel för ytterligare 18 veckotimmars medverkan av läkare med arbetsmedicinsk inriktning. (+565 000 kr.)
3. Medel föreslås för ökad intern utbUdning av yrkesinspektionens tjänstemän. Dessutom begärs ytterligare medel för anskaffning och underhåll av yrkesinspektionens instrument. För två distrikt fordras medel för flyttning till utökade lokaler, varjämte snabbtelefonen vid yrkesinspektionen i ett distrikt måste ersättas. (+128 000 kr.)
Departementschefen
Utbyggnaden av yrkesinspektionens resurser bör fortsätta. För nästa budgetår beräknar jag medel för bl. a. ytterligare tre förste distriktsingenjörer för den allmänna inspektionsverksamheten och två förste distriktsingenjörer för arbetarskyddet vid stuveriarbete och säkerhetsfrågor ombord i fartyg. Vidare beräknar jag medel för en ny tjänst som biträdande socialinspektör. Det är angeläget att skaderiskerna inom skogsbruket begränsas. För ökade insatser i detta syfte beräknar jag medel för en förstärkning av skogsyrkesinspektionen med två förste distrikts-inspektörer. Slutligen beräknar jag medel för ytterligare tre biträden samt för ytterligare 18 veckotimmars läkarmedverkan.
Med hänvisning tiU sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 16 940 000 kr.
lag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Yrkesinspektionen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 16 940 000 kr., varav 1 070 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
L 3. Arbetsmedicinska institutet
Till arbetsmedicinska institutet har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 7 800 000 kr.
Jag har i inledningen till detta avsnitt berört den utredning som arbetsmedicinska institutet har redovisat angående institutets utbildnings-
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 212
verksamhet för personal inom företagshälsovården m. m. samt socialstyrelsens betänkande om företagshälsovårdens läkarresurser m. m. (Stencil S 1970: 4). Jag förordar att proposition i hithörande frågor föreläggs riksdagen senare under vårsessionen. I avvaktan på denna proposition bör anslaget tiU arbetsmedicinska institutet tas upp med ett preliminärt belopp av 10 mUj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Arbetsmedicinska institutet för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 213
M INTERNATIONELL SAMVERKAN
Under detta avsnitt bör medel anvisas bl. a. för Sveriges medverkan i internationella arbetsorganisationen (ILO) och världshälsovårdsorganisationen (WHO). Tyngdpunkten i ILO:s arbete förskjuts alltmera från intemationellt normskapande till tekniskt bistånd. WHO:s insatser koncentreras på bistånd till olika länder för bekämpning av sjukdomar och för annat hälsovårdsarbete.
Vidare anvisas under detta avsnitt medel för socialattachéer. F. n. fiims socialattachéer i Washington, London, Bryssel och Bonn. Deras huvuduppgift är att förse såväl myndigheter som arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor. Som exempel på de ämnen som behandlas i socialattachéernas rapporter kan nämnas redogörelser för utvecklingen inom hälso- och sjukvård, socialförsäkrings- och arbetarskyddsfrågor, utredningar om arbetskraftskostnader och produktionsutveckling, samarbetet mellan arbetsmarknadens parter samt förhållanden inom det fackliga området.
Under ett tiotal år har europeiska familjeministrar regelbundet samlats tUl informella konferenser. Nästa konferens kommer att hållas i Stockholm i september 1971.
M 1. Socialattachéer
|
1969/70 Utgift |
551 640 |
|
1970/71 Anslag |
650 000 |
|
1971/72 Förslag |
825 000 |
F. n. finns fyra socialattachéer som är stationerade i Washington, London, Bryssel och Bonn. Verksamhetsområdena är för attachén i Washington Amerikas förenta stater och Canada, för attachén i London Storbritannien och Irland, för attachén i Bryssel medlemsländerna i den Europeiska ekonomiska gemenskapen samt för attachén i Bonn Förbundsrepubliken Tyskland (såvitt avser socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska frågor).
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
214
|
|
|
Beräknad |
|
|
|
ändring |
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
Personal |
4 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
Avlöningar |
332 000 |
— |
|
Bostadskostnader |
138 000 |
+ 24 000 |
|
Sjukvård |
4 000 |
— |
|
Reseersättningar (resor till och från Sverige |
|
|
|
vid tjänsteuppdrag och semester) |
51000 |
— |
|
Expenser (och reseersättningar inom |
|
|
|
verksamhetsområdena) |
82 000 |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
43 000 |
+ 2 000 |
|
Vissa kostnader för biträde m. m. |
— |
+ 149 000 |
|
|
650 000 |
+ 175 000 |
Vissa kostnader för biträde m. m., som är direkt hänförliga tiU social-attachéverksamheten och som tidigare belastat tredje huvudtiteln, bör i fortsättningen bestridas från detta anslag.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 825 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Socialattachéer för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 825 000 kr.
M 2. Internationellt socialpolitiskt samarbete
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
2 720 182
2 925 000
3 025 000
Från anslaget bestrids främst kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella arbetsorganisationens (ILO) verksamhet, för ILO-kom-mittén, för det nordiska socialpolitiska samarbetet samt för riksförsäkringsverkets medlemskap i International Social Security Association (ISSA).
Sveriges andel i kostnaderna för ILO, som för år 1970 utgjorde ca 2 442 000 kr., ökar för år 1971 tUlca 2 572 000 kr. Den åriiga svenska avgiften tUl ILO betalas för varje kalenderår i två poster, som i regel erläggs i januari och juU under det år bidraget avser. Beträffande avgiften för år 1971 bör Kungl. Maj:t kunna besluta om tidigare inbetalning av den post som vanligen erläggs i juli månad. Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 bör beräknas tUl ca 2 625 000 kr.
De sammanlagda kostnaderna under anslaget för nästa budgetår beräknar jag tiU 3 025 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga? Socialdepartementet 215
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Internationellt socialpolitiskt samarbete för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 025 000 kr.
M 3. Bidrag tiU världshälsovårdsorganisationen m. m.
1969/70 Utgift 4 204 736
1970/71 Anslag 4 535 000 1971/72 Förslag 4 975 000
Från anslaget bestrids främst kostnadema för Sveriges deltagande i världshälsovårdsorganisationens (WHO) verksainhet, för nämnden för internationella hälsovårdsärenden (NIH) samt för bilateralt samarbete på hälsovårdens område mellan Sverige och andra länder.
Nämnden för internationella hälsovårdsärenden
Löne- och prisomräkning 2 000 kr.
För samarbete på hälsovårdens område mellan Sverige och andra länder beräknas oförändrat 60 000 kr.
Nämnden framhåller att dess verksamhet synes böra omfatta även internationella sociala frågor. En förstärkning av nämndens kansli föreslås därför med en halvtidsanställd tjänsteman jämte viss skrivperso-nal. (+61 631 kr.) Nämnden upplyser att enligt socialstyrelsens förslag den personal vid nämndens kansli, för vilken kostnaderna nu bestrids från detta anslag, skaU upptas som tjänstemän hos socialstyrelsen. (—61 000 kr.)
Nämnden hemställer slutligen om en ökning av medlen för mottagning av utiändska besökare, arvoden, expenser och översättningar. (+18 000 kr.)
Departementschefen
Sveriges andel i kostnaderna för världshälsovårdsorganisationen, som för år 1970 utgjorde ca 4 044 000 kr., ökar för år 1971 till ca 4 415 000 kr. Bidraget till WHO betalas i två poster, den ena i januari och den andra i juli månad under det år bidraget avser. För de inbetalningar som skall göras under budgetåret 1971/72 beräknar jag ca 4 575 000 kr., häri inbegripet Sveriges bidrag till WHO:s och FAO:s gemensamma organ för utarbetande av livsmedelsstandards, Codex Ali-mentarius Commission.
För fortsatt bilateralt samarbete på hälsovårdens område mellan Sverige och andra länder beräknar jag oförändrat 60 000 kr.
Jag biträder förslaget att den personal vid NIH:s kansli, för vilken
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 216
kostnaderna hittiUs bestritts från detta anslag, i fortsättningen tas upp som tjänstemän hos socialstyrelsen och har beräknat medel härför under anslaget E 1 Socialstyrelsen. För ersättning till nämndens ordförande, ledamöter och experter beräknar jag 12 000 kr. och sammanlagt för NIH:s verksamhet 29 000 kr. Vissa kostnader för Sveriges deltagande i nordiska metodikkommittén för livsmedel liksom i vissa av världs-hälsovårdsorganisationen anordnade kurser m. m. bör liksom hittills efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskUt faU kunna bestridas från anslaget.
Sverige spelar en aktiv roll i FN:s arbete mot narkotikamissbruk. Jag finner det angeläget att stödja sådana åtgärder, såväl kortsiktiga som långsiktiga, som av FN:s expertorgan bedöms verksamt bidra till att minska missbraket. Jag förordar därför att medel beräknas för ett svenskt bidrag tiU en planerad FN-fond för kontroll av beroendeframkallande medel. Avsikten är att fonden skall byggas upp av frivilliga bidrag. För ändamålet bör beräknas 100 000 kr.
Med hänsyn tUl vad jag anfört beräknar jag anslaget tiU 4 975 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 975 000 kr.
M 4. Vissa internationeUa resor
1969/70 Utgift 52 960 Reservation 7 202
1970/71 Anslag 75 000
1971/72 Förslag 75000
Från anslaget bestrids kostnader för deltagande i vissa intemationella konferenser och sammanträden m. m. av personal verksam inom socialstyrelsens kompetensområde.
Nämnden för internationella hälsovårdsärenden
Nämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår tas upp med oförändrat 75 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder nämndens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa internationella resor för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 217
M 5. Vissa internationeUa kongresser i Sverige
1969/70 Utgift 50 000 Reservation 82 700
1970/71 Anslag 150 000
1971/72 Förslag 250000
Från anslaget har under budgetåret 1969/70 bevUjats bidrag med sammanlagt 126 000 kr.
Vid utgången av oktober månad 1970 förelåg anspråk på bidrag med sammanlagt ca 350 000 kr.
Sverige har åtagit sig värdskapet för den konferens med de europeiska famUjeministrarna som kommer att äga rum den 1—3 september 1971. De på Sverige belöpande kostnaderna för nämnda konferens belastar detta anslag.
Med hänsyn till reservationen beräknar jag anslaget för nästa budgetår tiU 250 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 218
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
9. Utbyggande av karolinska sjukhuset
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 6 mUj. kr.
Direktionen för karolinska sjukhuset
Direktionen föreslår att 11,8 mUj.kr. anvisas för budgetåret 1971/72 i enlighet med följande sammanställning.
1. Beslutade byggnadsföretag 3 529 000
2. Radiofysiska institutionen m. m. 568 000
3. Övriga byggnadsåtgärder 11500 000
4. Avgär p. g. a. vissa fördröjningar —1 501 000
5. Tekniska utredningar m. m. 600 000
6. Administration av byggnadsverksamheten 450 000
7. Avgår behållning den 1 juli 1971 —3 346 000
11 800 000
1. Medelsberäkningen för budgetåret 1971/72 för beslutade byggnadsföretag har skett enligt följande sammanställning.
Beräknad Medels-
totalkostnad förbrukning
1971/72
a) Tolv vårdavdelningar
b) Hudisoleringsavdelning
c) Jourrumsvåning och hudpolikliniker m. m.
d) Centralröntgen, etapp I, m. m.
e) Hissar inom
huvudkomplexet och tvä
transformatorstationer
f) Värmekraftverk, etapp I
g) Personallokaler
h) Avlopp, etapp I och II
i) Paviljong vid psykiatriska kliniken
j) Ny tillfartsväg
k) Barnintensivbehandlingsavdelning samt vissa
byggnadsåtgärder inom barnklinikerna 1) Fem vårdavdelningar m) Lokaler för snabbtelefonväxel n) Elektriska kablar
|
11 895 000 |
300 000 |
|
1 790 000 |
69 000 |
|
2 325 000 |
6 000 |
|
3 382 000 |
1 208 000 |
|
3 195 000 |
203 000 |
|
555 000 |
27 000 |
|
390 000 |
29 000 |
|
3 533 000 |
500 000 |
|
1 505 000 |
35 000 |
|
337 000 |
38 000 |
|
1 981 000 |
277 000 |
|
5 505 000 |
700 000 |
|
322 000 |
87 000 |
|
490 000 |
50 000 |
|
|
3 529 000 |
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 219
1 a) Byggnadsstyrelsen har upprastat tolv vårdavdelningar inom huvudblocket. Arbetena avslutades i november 1969. Vissa mindre kompletteringar återstår.
1 b) Byggnadsstyrelsen har anordnat en isoleringsavdelning inom hudkliniken.
1 c) HittiUs beslutade byggnadsåtgärder inom huvudblockets behandlingsavdelningar m. m. — avseende dels hudpoUklinikerna m. m. och dels en jourrumsvåning — har slutförts under år 1968.
1 d) Kungl. Maj:t har uppdragit åt direktionen att utföra upprustning av röntgendiagnostiska institutionen i en första etapp, vUken beräknas vara färdig i febraari 1972. Kostnadema för objektet har räknats upp med 260 000 kr. utöver reglering enligt byggnadskostnadsindex. Kostnader för projektering tiU bygghandlingar och uppföljning under byggnadstiden har nämligen förbisetts vid tidigare kostnadsberäkning av projektet.
Ombyggnaden för centralröntgen sker i huvudsak inom befintliga lokaler för röntgendiagnostik. För att i möjligaste mån upprätthålla driften har ett provisorium för röntgendemonstration färdigställts i januari 1970 innan ombyggnaden för centralröntgen påbörjats.
1 e) Ombyggnad av hissar inom huvudblocket har avslutats. En transformatorstation placerad i södra längan av huvudblocket har färdigställts hösten 1968. För att klara elförsörjningen till bl. a. centralröntgen erfordras ytterligare en transformatorstation placerad i norra längan av huvudkomplexet. Byggnadsarbeten för och leverans av denna transformator beräknas vara genomfört i april 1971.
1 f) Byggnadsstyrelsen har som en första etapp av upprastning av sjukhusets värmekraftverk kompletterat en hetvattenpanna med värmeväxlare och pumpar.
1 g) För värmekraftverkets upprastning måste vissa personalutrymmen tas i anspråk. Ersättning för dessa har ställts i ordning genom ombyggnad av vindsutrynune i värmekraftverket.
1 h) Kungl. Maj:t.har år 1968 lämnat byggnadsstyrelsen uppdrag att utföra en del av etappen I av nya yttre avloppsledningar. KungL Maj:t har vidare dels uppdragit åt direktionen att utföra resterande arbeten av etappen I och dels godkänt avtal mellan direktionen och Solna stad angående viUkor för Solna stads övertagande av vissa avloppsledningar. Arbetena utförs av byggnadsstyrelsen även i den del de uppdragits åt direktionen.
Byggnadsstyrelsen har vidare lagt om vissa avloppsledningar i sam band med uppförandet av en forskningsbyggnad (etapp II).
1 i) Byggnadsstyrelsen har låtit uppföra en paviljong för öppen vård vid den psykiatriska kliniken. Arbetena slutfördes våren 1970. Lokalerna togs i anspråk redan i november 1969.
1 j) Trafiken av fordon med byggmateriel m. m. till planerade östra
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 220
nybyggnader bUr av en sådan omfattning att den inte lämpligen bör ledas via huvudentrén. En ny tiUfart skall anläggas från Karolinska vägen meUan elevhemmet och barnklinikerna till vägen norr om huvudkomplexet. Vägen utförs i anslutning tUl arbeten för nya yttre avloppsledningar.
1 k) Direktionen har anordnat en intensivbehandlingsavdelning vid barnklinikerna. Utbyte av personhissar vid barnklinikerna beräknas avslutat i december 1970. Arbeten med inbyggnad av barnkUnikernas balkonger har avslutats.
1 1) Kungl. Maj:t har uppdragit åt direktionen att låta upprasta fem vårdavdelningar i södra längan av sjukhusets huvudkomplex. Byggnadsarbetena utförs av byggnadsstyrelsen.
1 n) Direktionen har låtit utföra en utredning angående elkraftförsörjningen tiU karolinska sjukhuset. Det har därvid befunnits lämpligt att övergå från 6 kV tUl 20 kV matningsspänning från Solna stad. Kungl. Maj:t har uppdragit åt direktionen att anskaffa tre kablar för överföring av elektrisk kraft tUl karolinska sjukhuset. Kablarna beräknas bli installerade under budgetåret 1970/71.
2. Byggnadsstyrelsen har i mars 1970 begärt att få utföra byggnadsarbeten för om- och tillbyggnad av radiofysiska institutionen m. m. Arbetena beräknas börja under år 1970.
3. Direktionen anser att tiU Kungl. Maj:ts disposition bör stå 11,5 milj. kr. att utnyttjas enligt följande sammanställning.
|
|
Beräknad |
Medelsför- |
|
|
totalkostnad |
brukning 1971/72 |
|
a) Neurokirurgiska kliniken |
290 000 |
60 000 |
|
b) Ombyggnad av kirurgiska polikliniken |
300 000 |
50 000 |
|
c) Ombyggnad av medicinska polikliniken |
500 000 |
300 000 |
|
d) Spänningsomläggning |
780 000 |
300 000 |
|
e) Ombyggnad av patologiska institutionen |
220 000 |
200 000 |
|
f) Psykiatriska kliniken |
1 300 000 |
950 000 |
|
g) Värmekraftverk, etapp II |
2 500 000 |
1 000 000 |
|
h) Trycktank |
360 000 |
260 000 |
|
i) Avlopp, etapp III |
870 000 |
460 000 |
|
j) Ny huvudkulvert |
3 400 000 |
2 000 000 |
|
k) Påbyggnad för lufttillförsel till |
|
|
|
vårdavdelningar m. m. |
2 600 000 |
1 597 000 |
|
1) Parkeringsdäck |
4 300 000 |
1 900 000 |
|
m) Vägar till parkeringsdäck m. m. |
1 000 000 |
600 000 |
|
n) Norra tillfartsvägen |
1 000 000 |
400 000 |
|
o) Värmekraftverk, etapp III |
3 300 000 |
1 200 000 |
|
p) Övrigt |
2 180 000 |
223 000 11500 000 |
3 a) Neurokirargiska klinikens operationsavdelningslokaler är från sjukhushygieniska och funktionella synpunkter inte fullt tillfredsställande. Direktionen har låtit ta fram ett program för nödvändiga åt-
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 221
gärder, vilka bl. a. omfattar byggnadsarbeten. Projekteringen beräknas vara klar hösten 1970.
3 b och c) Kirargiska och medicinska klinikemas lokaler för öppen mottagning är starkt förslitna. Patienttrycket inom sjukhusets öppna vård har de senaste åren ökat. Genom fastställandet av upptagningsområden för bl. a. allmän medicin och allmän kirargi fr. o. m. den 1 januari 1971 i samband med det nya storlandstingets tillkomst accentueras detta patienttryck ytterligare. Lokalernas nuvarande planlösning medger inte en rationell arbetsgång inom mottagningarna. Direktionen har låtit ta fram förslag tiU ett program för upprustning av viss del av lokalerna. Detta program överarbetas och kompletteras f. n. Direktionen avser bl. a. att pröva en ny sjukhusadministrativ teknik för planering och bokning m. m. med automatisk databehandling. Programarbetet bedöms inte kunna färdigställas förrän hösten 1970. Ombyggnaderna bör snarast komma till stånd.
3 d) Omläggning av den elektriska spänningen vid karolinska sjukhusets värmecentral från enfas 220 V tUl trefas 380/220 V har pågått successivt under ett antal år. Hittills har det bedömts lämpligt att genomföra ombyggnaden i samband med om- och tillbyggnadsarbeten. Detta tillvägagångssätt medför mindre lämpliga etappgränser. Direktionen har därför begärt Kungl. Maj:ts uppdrag att projektera en fortsatt total spänningsomläggning inom sjukhusets värmecentral.
3 e) I samband med en tidigare tillbyggnad till patologiska institutionen friställdes vissa laboratorier och undervisningslokaler i den äldre delen av byggnaden. Dessa lokaler har provisoriskt iordningställts till bl. a. expeditioner. Lokalema är hårt slitna och mindre lämpade för sitt ändamål. Genom en mindre ombyggnad kan de utnyttjas rationellare. Projekteringsarbetet bedöms färdigställt i december 1970.
3 O Psykiatriska klinikens lokaler är delvis starkt förslitna och mindre lämpade för sitt ändamål. En partiell upprastning, omfattande vissa ombyggnadsarbeten, syns ofrånkomlig. Nytt program för en sådan upprustning kommer att tas fram hösten 1970. Byggnadsarbetena bör börja under år 1971.
3 g) Planeringen av sjukhusets framtida värmeförsörjning har hittills byggt på den föratsättningen, att fjärrvärme ej skulle kunna tillföras sjukhuset förrän tidigast under 1980-talet. I december 1969 anmälde statens förhandlingsnämnd att det skulle kunna bli möjligt att tillföra sjukhuset fjärrvärme redan fr. o. m. 1972. Detta gjorde en ny alternativ planering av värmeförsörjningen nödvändig. Underlag för denna planering kan — trots forcering — inte läggas fram förrän tidigast i slutet av 1970. Den planerade andra etappen av värmekraftverkets upprastning omfattar byte av två av de äldsta pannoma. Pannbytet erfordras oavsett om fjärrvärme kan tillföras fr. o. m. 1972 eller ej med hänsyn till nuvarande pannors ålder.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 222
3 h) Sjukhusets vattenförsörjning sker via en tryckförhöjningsanlägg-ning, som är ansluten tUl Stockholms vattenverks ledningsnät. I anlägg-mngen ingär en trycktank. Denna kan inte tas ur onrt ror reparation eUer för besiktning, vUket skall ske enligt gällande bestämmelser. En ny bör därför instaUeras paraUeUt med den befintiiga.
3 i) och j) Etapp III av nytt huvudavloppssystem utgörs av delen längs huvudblockets norra länga. Byggandet av denna etapp skaU tidsmässigt samordnas med byggandet av sjukhusets nya huvudkulvert, som tiU en del har samma sträckning. Sjukhusets utbyggnad kräver utökning av kommunikationsledema. En ny kulvert för varatransporter synes bli nödvändig. Den bör förläggas i gatan längs huvudblockets norra länga. Från denna huvudtransportled skall tvärgående leder utgå. Direktionen har begärt Kungl. Maj:ts tiUstånd att få projektera anläggningarna.
3 k) Direktionen har erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att projektera fläktinstallationer och påbyggnad av sjukhusets huvudkomplex för fläktutrymmen m. m. fram t. o. m. bygghandlingar.
3 1 och m) Nybyggnationen i östra området (Gl—G4) kommer att kraftigt reducera parkeringsmöjligheterna. Som ersättning planeras ett parkeringsdäck med tUlfart från Solnavägen. Byggnadsstyrelsen programmerar på direktionens uppdrag denna anläggning i samråd med de ansvariga för karolinska institutets utbyggnad. Genom tillkomsten av ett parkeringsdäck minskar behovet av parkeringsutrymme i en planerad servicebyggnad.
3 n) Kungl. Maj:t har medgivit direktionen att låta utföra en ny tiUfartsväg. En vägslinga bör anläggas norr om barnklinikerna i anslutning till tiUfartsvägen för att framdeles ingå som en del av sjukhusom-radets permanenta vägnät. Vägslingan (norra tillfartsvägen) avses tiU en början tjäna som väg för transporter under byggnadstiden och kommer att erfordras i samband med schakttransportér för östra området. Direktionen anser det angeläget att ordna trafikfrågorna för sjukhuset och för byggnadsarbetena i så god tid som möjligt.
3 o) Med utgångspunkt i en i maj 1968 färdigställd utredning angående sjukhusets energi- och mediaförsörjning har föreslagits, att sjukhusets nuvarande öppna värmedistributionssystem successivt och vid lämpliga tidpunkter byggs om tUl ett slutet hetvattensystem. En sådan omläggning föratsätter bl. a. att nya värmeväxlare och nya pumpar instaUeras, lämpligen i anslutning till värmekraftverket. Denna ytterligare installation kräver viss tUlbyggnad. En utredning pågår emellertid som niimnts angående sjukhusets värmeförsörjning med fjärrvärme.
Kommer fjärrvärme att kunna tillföras sjukhuset under första hälften av 1970-talet torde etapp III inte komma att utföras. I stället tiUkommer kostnader för mottagningsstation, delvis nya distributionsledningar, an-
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 223
slutningsledningar för fjärrvärme, inkl. viss kulvert m. m.
4. Direktionen anser det rimligt att räkna med en genomsnittlig fördröjning av medelsförbrakningen med 1—2 månader. Detta motsvarar en nedräkning med omkring 10 % av medelsbehovet.
5. De tekniska utredningar företrädesvis inom försörjningsområdet, som är nödvändiga för att överföra föreliggande planer tUl realiserbara program, har krävt en större arbetsinsats än vad som från början kunde föratses. Trots det omfattande arbete, som fortlöpande läggs ned av olika personalkategorier inom sjukhuset, beräknas kostnaderna för erforderiiga tekniska utredningar komma att uppgå till 600 000 kr. under budgetåret 1971/72. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 bedöms dock utredningskostnaderaa kunna minska.
6. Direktionen har under första halvåret 1969 organiserat byggnads-och utrastningsverksamheten vid sjukhuset enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande i ämnet den 31 oktober 1968. Organisationen beräknas under hösten 1970, i samband med igångsättning av vissa större projekteringsarbeten, bli så utbyggd, att erfarenheter kan vinnas om dess lämplighet. Direktionen har för avsikt att i samband med nästkommande års anslagsframstäUningar redogöra för vunna erfarenheter och framlägga därav föranledda förslag. För budgetåret 1971/72 erfordras en mindre uppräkning av de 400 000 kr., som hittiUs avsetts för ändamålet, med hänsyn till de löneförändringar som inträtt genom nya löneavtal sedan beloppet fastställdes. Uppräkning har hittills inte erfordrats på grand av att organisationen inte varit fullt utbyggd.
Departementschefen
Direktionen för karolinska sjukhuset har räknat med en medelsförbrakning under budgetåret 1971/72 av omkring 3 530000 kr. för viss beslutad byggnadsverksamhet vid sjukhuset. Jag har inte något att erinra häremot utan beräknar medel för ändamålet.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra vissa om-och tUlbyggnadsarbeten för statens strålskyddsinstitut samt radiofysiska och radiobiologiska institutionema vid karolinska institutet inom en ram av 2 785 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Av kostnaden bestrids 2 453 000 kr. frän detta investeringsanslag och 332 000 kr. från anslagsposten Reparations- och underhållskostnader m. m. i staten för statens allmänna fastighetsfond. I likhet med direktionen beräknar jag ett medelsbehov för ändamålet under detta anslag av omkring 570 000 kr. för nästa budgetår.
Direktionen har vidare häratöver redovisat ett antal byggnadsföretag, som enligt direktionens mening bör utföras under innevarande och nästa budgetår. Direktionen har tagit hänsyn tiU kostnaderna för dessa
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 224
företag såväl vid bestämmandet av vilken medelsreservation, som kan förväntas föreligga vid ingången tiU budgetåret 1971/72, som vid beräkningen av en ytterligare medelsförbrukning under nämnda budgetår. Sålunda beräknar direktionen att omkring 3,3 milj. kr. skall finnas tiUgängliga vid utgången av budgetåret 1970/71 men att ytterligare omkring 11,5 milj.kr. behövs för byggnadsverksamheten under nästa budgetår. Med hänsyn tiU att utrymmet för byggnadsverksamhet bl. a. inom sjukvårdens område är begränsat under den närmaste tiden bör emellertid stor återhåUsamhet iakttas när det gäller att påbörja nya byggnadsföretag under budgetåret 1971/72. Mot den bakgranden är jag inte beredd att godta direktionens anslagsberäkning i denna del. Jag hänvisar till investeringsplanen i det följande, varav framgår att jag räknar med en medelsförbrukning för den avsedda byggnadsverksamheten av drygt 11 milj. kr. Jag har därvid i likhet med direktionen utgått från en viss fördröjning i förbrukningen av medel.
Jag har i prop. 1970: 1 (bU. 7 s. 222, SU 5, rskr 5) för budgetåret 1970/71 beräknat 475 000 kr. för fortsatta tekniska utredningar m. m. vid sjukhuset i överensstämmelse med direktionens dåvarande förslag. Direktionen har i november 1970 redovisat ett behov av ca 1,4 milj. kr. för ändamålet för innevarande budgetår. Merkostnaden beror bl. a. på att direktionen i februari 1970 fått i uppdrag att senast i samband med huvudhandlingar för en vårdavdelningsbyggnad (G 3) redovisa konsekvensema av byggnadens placering såväl för bebyggelsen omkring byggnaden som för vägsystem och försörjningsanordningar m. m. Detta föranleder en intensiv utredningsverksamhet. Vidare måste utredas om sjukhusets värmeförsörjning kan ske genom s. k. fjärrvärme redan i början av 1970-talet. Kungl. Maj:t har mot denna bakgrund medgivit direktionen att under innevarande budgetår sammanlagt använda högst 1,4 milj. kr. för försatta tekniska utredningar m.m. vid sjukhuset. Jag har i investeringsplanen tagit hänsyn till detta.
Då medgivandet ger direktionen möjlighet att innevarande budgetår utföra vissa utredningar, som annars skulle ha vidtagits nästa budgetår, anser jag mig kunna räkna med ett lägre belopp för tekniska utredningar m. m. vid sjukhuset under budgetåret 1971/72 än vad direktionen gjort. För ändamålet tar jag upp 200 000 kr. När det gäller administrationen av byggnadsverksamheten beräknar jag emellertid i likhet med direktionen 450 000 kr. för ändamålet för nästa budgetår.
Anslagsbehovet utgör för budgetåret 1971/72 avrundat 7,5 milj. kr. enligt den investeringsplan och anslagsberäkning som läggs fram i det följande.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
225
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
|
|
|
|
Medelsförbrukning |
|
|
|
|
|
Byggnadsobjekt |
|
|
|
|
|
- Bygg- |
Färdig- |
|
|
Kostnadsram |
Faktisk |
Beräknad för |
start mån./år |
ställ, mån./år |
||
|
|
|
|
t. 0. m. |
|
|
||
|
|
1.4.69 1 |
.4.70 |
30.6.70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
1. Tolv vårdavdelningar 11760 11895 |
10 475 |
957 |
300 |
8.66 |
11.69 |
||
|
2. Hudisoleringsav- |
|
|
|
|
|
|
|
|
delning |
1738 |
1790 |
1 521 |
200 |
69 |
8.68 |
9.69 |
|
3. Hudpolikliniker m. |
m. 1 617 |
1625 |
1 510 |
115 |
---- |
4.67 |
5.68 |
|
4. Röntgendemonstration 195 |
232 |
174 |
50 |
8 |
10.69 |
1.70 |
|
|
5. Jourrumsvåning |
700 |
700 |
664 |
30 |
6 |
12.67 |
7.68 |
|
6. Centralröntgen, |
|
|
|
|
|
|
|
|
etapp I |
2 685 |
3 150 |
206 |
1534 |
1 200 |
10.70 |
2.72 |
|
7. Hissar inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
huvudkomplexet |
2113 |
2113 |
1 679 |
300 |
134 |
10.67 |
3.70 |
|
8. Transformator- |
|
|
|
|
|
|
|
|
station A 22 |
253 |
265 |
172 |
75 |
18 |
12.67 |
10.68 |
|
9. Transformatorstation |
|
|
|
|
|
|
|
|
All |
760 |
817 |
66 |
700 |
51 |
11.70 |
4.71 |
|
10. Personallokaler |
365 |
390 |
222 |
139 |
29 |
11.69 |
5.70 |
|
11. Forskningslokaler |
4 405 |
4 570 |
4 220 |
350 |
— |
5.68 |
5.70 |
|
12. Värmekraftverk, |
|
|
|
|
|
|
|
|
etapp I |
530 |
555 |
358 |
170 |
27 |
4.69 |
4.70 |
|
13. Avlopp, etapp II |
502 |
508 |
424 |
84 |
— |
5.68 |
4.69 |
|
14. Paviljong vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
psykiatriska kliniken 1 450 |
1 505 |
1420 |
50 |
35 |
11.68 |
5.70 |
|
|
15. Radiofysiska in- |
|
|
|
|
|
|
|
|
stitutionen |
2 130 |
2 785 |
248 |
1 300 |
568 |
10.70 |
4.72 |
|
16. Ny tillfartsväg |
312 |
337 |
25 |
245 |
38 |
6.70 |
12.70 |
|
17. Avlopp, etapp I |
2 840 |
3 025 |
1 387 |
1000 |
500 |
10.68 |
12.70 |
|
18. Högvoltstation m. m. 7 756 |
7 756 |
8 566 |
90 |
— |
4.66 |
8.68 |
|
|
19. Barnintensivbehanc |
|
|
|
|
|
|
|
|
lingsavdelning |
1062 |
1 118 |
741 |
192 |
185 |
5.69 |
4.70 |
|
20. Utbyte av hissar |
|
|
|
|
|
|
|
|
inom bamkUni- |
|
|
|
|
|
|
|
|
kerna |
800 |
269 |
57 |
180 |
25 |
8.70 |
12.70 |
|
21. Inbyggnad av bal- |
|
|
|
|
|
|
|
|
konger inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
barnklinikerna |
|
594 |
324 |
203 |
67 |
10.69 |
6.70 |
|
22. Aulan ombyggnad |
300 |
304 |
304 |
— |
— |
6.69 |
10.69 |
|
23. Thoraxkhniker m. i |
n. 305 |
305 |
215 |
114 |
— |
2.70 |
9.70 |
|
24. Fem värdavdelning |
ir |
|
|
|
|
|
|
|
i södra längan |
5 100 |
5 505 |
635 |
4 000 |
700 |
12.69 |
9.71 |
|
25. Lokaler för snabb- |
|
|
|
|
|
|
|
|
telefoner |
300 |
322 |
25 |
210 |
87 |
6.70 |
11.70 |
|
26. Anskaffande av |
|
|
|
|
|
|
|
|
elektriska kablar |
490 |
490 |
— |
440 |
50 |
5.70 |
1.71 |
|
27. Utredningar |
1 705 |
2 399 |
1 373 |
1400 |
200 |
— |
— |
|
28. Administration |
1 100 |
1442 |
592 |
400 |
450 |
.—. |
— |
|
29. Till Kungl. Maj:ts |
|
|
|
|
|
|
|
|
disposition |
18 798 . |
25 000 |
.— |
700 |
7 500 |
— |
— |
|
30. Reducering av |
|
|
|
|
|
|
|
|
medelsförbrukninge |
n — |
— |
— |
-1 352 |
-1 147 |
— |
— |
|
Summa |
72 071 } |
$1766 |
37 603 |
13 876 |
11100 |
— |
— |
För att inom ramen för tiUgängliga medel kunna börja sådana angelägna byggnadsobjekt som inte redovisats i investeringsplanen, har jag i denna tagit upp en kostnadsram på 25 milj. kr. Denna ram bör stå till 8 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
226
Kungl. Maj:ts förfogande. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om och när byggnadsåtgärder för sjukhusets upprastning skall sättas i gång.
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgäng
Beräknad medelsförbrukning
Medelsreservation 1.7.1970
Anslag för 1970/71
Anslag för 1971/72 (förslag)
11476
6 000
7 500
Summa 24 976
1970/71 1971/72
13 876 11 100
Summa 24 976
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.
10. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
EnUgt avtal med Uppsala läns landsting m. fl. betalar staten i regel 40 % av kostnaderna för utbyggandet av akademiska sjukhuset i Uppsala. TiU detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 13 milj. kr.
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Kommittén föreslår att 14 743 000 kr. anvisas för nästa budgetår. Kommitténs anslagsframstäUning till huvudmännen beträffande investeringsmedel för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanstäUning.
Ändamål Framställlningar för år 1971 resp. 1971/72, kr.
Totalt Av Uppsala läns landsting Av staten
för egen för region-
del landstingen
1. Etapp 2: kirurgiskt block m. m.
2. Etapp 3: nervblock m. m.
3. Ombyggnad av förutvarande kirurgibyggnaden (A 9)
4. Etapp 4: kvinno-och barnkliniker m. m.
5. Nybyggnad för forskning m. m. (B 5)
6. Underskott vid slutredovisning av vissa projekt
7. Allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet
Totalt
3 416 000 474 000 474 000 2 468 000
25 000 000 7 500 000 7 500 000 10 000 000
1 000 000 300 000 300 000 400 000
2 000 000 600 000 600 000 800 000 600 000 180 000 180 000 240 000 622 217 163 565 163 565 295 087
1 200 000 330 000 330 000 540 000
33 838 217 9 547 565 9 547 565 14 743 087
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 227
1. Etapp 2 omfattar lokaler för aUmän kirurgi, ortopedisk kirargi, kirargisk urologi, centraloperation, röntgendiagnostik, kirargpolikUniker, akutmottagning, intensiwårdsavdelning och centralsterilisering m- m. samt beräknas kosta totalt 84 milj. kr. För programmering och projektering, schakt- och grandarbeten samt byggnadsarbeten har huvudmännen anvisat 80 584 000 kr., varav staten 31 132 000 kr. och Uppsala läns landsting 49 452 000 kr. För byggnadsarbetenas slutförande under budgetåret 1971/72 beräknar kommittén att 3,4 milj.kr. kommer att erfordras. Lokalema i etapp 2 kan tas i brak omkring den 1 januari 1972.
2. Etapp 3 omfattar lokaler för neurologi och neurokirargi, neurofysiologiskt laboratorium samt hud-, ögon- och rehabUiteringskliniker m. m. och beräknas kosta 78 mUj. kr. Huvudmännen har för etapp 3 anvisat tillsammans 20 mUj. kr., varav staten 8 milj. kr. och Uppsala läns landsting 12 milj.kr. För byggnadsarbeten under budgetåret 1971/72 behövs totalt 25 milj. kr.
Schakt- och grandarbeten påbörjades i maj 1970 och återstående byggnadsarbeten kommer i gång i maj 1971. Lokalerna i etapp 3 kan tas i bmk omkring den 1 januari 1974. Kommittén kommer att i.början av år 1971 redovisa en kostnadsram för etappen 3, beräknad på bygg-handUngar.
3. För
programmering m. m. för byggnadsarbeten efter etapp 3 har
huvudmännen beräknat 830 000 kr., varav staten 332 000 kr. Av be
loppet bör 230 000 kr. användas för programmering och projektering
av en ombyggnad av f. d. kirargibyggnaden
(A 9), som skall bereda lo
kaler för lungmedicinska och thoraxkirargiska kliniker. För det fort
satta program- och projekteringsarbetet
samt för viss del av byggnads
arbetet, beräknar kommittén att 1 milj. kr. kommer att erfordras un
der budgetåret 1971/72.
4. Etappen 4 skaU innehålla lokaler för kvinno- och barnkliniker. Sedan erforderUga beslut föreligger kan programmering och projektering för denna etapp påbörjas under budgetåret 1970/71. Huvudmännen har som nämnts reserverat medel för budgetåret 1970/71 för programmering m. m. för byggnadsarbeten efter etapp 3. Av detta anslag beräknas 300 000 kr. komma att användas för programmering och projektering av etapp 4. Ytterligare totalt 2 milj. kr. kommer att behövas för det fortsatta programmerings- och projekteringsarbetet.
5. En nybyggnad (B 5), som ursprangUgen ingick i byggnadsetappen 2, upptogs redan i den ursprangliga generalplanen. Byggnaden ger möjUghet att lokalmässigt komplettera de funktioner, som förlagts tUl centralkomplexets mellersta del. Som exempel härpå nämns dialyscentralen, intagningsavdelningen, forskningslokaler för medicinska kliniken samt komplettering av kliniskt kemiska centraUaboratoriet och blod centralen. Föratom att byggnad B 5 snarast behövs för vissa akti vi-
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 228
teter inom sjukhuset är det ur produktionssynpunkt lämpligt, att B 5 uppförs samtidigt med etapp 4, varför programmerings- och projekteringsarbetet även för denna byggnad bör påbörjas imder budgetåret 1971/72. För arbetet behövs 600 000 kr. 6. Följande byggnadsarbeten slutredovisas.
Ytterligare medelsbehov
totalt statens andel
a) Ombyggnad öronklinik m. m. (Pl, P2) 404 217 161 687
b) Verkstadsbyggnad (K2, K3) 141 000 56 400
c) Folke Bernadottehemmet 77 000 77 000
622 217 295 087
6 a) Byggnadskostnaden för ombyggnad av öron-, näs- och halsklinik (Pl, P2) uppgick tiU 3 874 217 kr. Huvudmännen har anslagit 3 470 000 kr. Häratöver behövs 404 217 kr., varav Uppsala läns landsting skall tUlskjuta 242 530 kr. Av beloppet faUer 104 217 kr. utanför en uppräkning av kostnadsramen enligt byggnadsstyrelsens index.
6 b) För nybyggnad av verkstadsbyggnad (K 2, K 3) har anvisats 2,7 mUj. kr. av huvudmännen. Byggnadskostnaden har blivit 2 841 000 kr. vUket ryms inom kostnadsramen, uppräknad enligt byggnadsstyrelsens index. Ytterligare 141 000 kr. erfordras. Härav skaU Uppsala läns landsting betala 84 600 kr.
6 c) Byggnadskostnaden för nybyggnad av elevhem och högstadieskola vid Folke Bemadottehemmet har blivit 2 158 156 kr. FoUce Ber-nadotte-stLEtelsen har deltagit med 56 156 kr. Överskridandet 77 000 kr. omfattas av beräknade kostnadsökningar enligt byggnadsstyrelsens index.
7. För aUmänna utredningar och kommitténs egen verksainhet har huvudmännen för budgetåret 1970/71 och år 1970 tiUsammans anvisat 898 000 kr. varav staten 425 000 kr. och Uppsala läns landsting 473 000 kr. Från anslagsposten bestrids dels kostnader för löner, vissa konsiUtarvoden och andra arvoden samt resor, dels omkostnader såsom hyror, expenser m. m. och dels utredningskostnader. Sistnämnda kostnader berör ekonomiska, organisatoriska och tekniska utredningar, som avser sjukhusets utbyggnad i stort, samt utredningsarbete för att håUa generalplanen fortlöpande aktueU. Under budgetåret 1971/72 er-tordras totalt 1,2 mUj. kr. för ändamålet.
EnUgt kungörelsen (1969: 54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg skaU kommittén fr. o. m. den 1 juli 1969 tiU byggnadsstyrelsen inbetala ett belopp, beräknat till 23 % av utgiven lön. För sådant lönekostnadspålägg tas 100 000 kr. upp för nästa budgetår.
För de statUga ledamöterna i kommittén beräknas 100 000 kr., vilket
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 229
belopp helt skaU bestridas av staten. Häratöver behövs 1,1 mUj.kr., varav staten skaU betala 540 000 kr. och Uppsala läns landsting 660 000 kr.
Remissyttrande
Socialstyrelsen föratsätter, att den planerade byggnationen vid sjiUi-huset ryms inom de allmänna investeringsramar för byggande inom sjukvården, som kan komma att ges till följd av en eventueU fortsatt byggnadsreglering. Styrelsen, som inte gjort någon avvägning i förhåUande tUl byggnadsprojekt vid andra sjukhus, har inte något att erinra mot förslagen.
Departementschefen
TUl grand för pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala ligger en av 1957 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop. 1958: B 1, SU B 40, rskr B 60) samt en av kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande år 1965 framlagd översyn av generalplanen (prop. 1965: 1 bU. 7 s. 396, SU 5, rskr 5).
Etapp 2 av sjukhusets utbyggnad, som omfattar lokaler för allmän kirargi, ortopedisk kirargi, kirargisk urologi, centraloperation, röntgendiagnostik, kirurgpolikliniker, akutmottagning, intensiwårdsavdelning och centralsterilisering m. m. beräknas kunna slutföras under hösten 1971. Uppförandet av de i etappen 2 ingående byggnadsobjekten — en behandlingsbyggnad i sex våningsplan, en vårdavdelningsflygel i tolv våningsplan, en aulabyggnad samt en parkeringsanläggning — har beräknats kosta totalt 84 milj.kr. (prop. 1968:71, SU 90, rskr 212; prop. 1969: 102, SU 85, rskr 217).
Kungl. Maj:t har vidare, med stöd av riksdagens bemyndigande, uppdragit åt byggnadskommittén att låta utföra nybyggnad för etappen 3 av centralkomplexets utbyggnad vid sjukhuset inom en kostnadsram av 78 milj. kr. (prop. 1969: 102, SU 85, rskr 217). Därvid har föreskrivits, att byggnadskommittén skall redovisa en total kostnadsram för byggnadsföretaget, sedan kostnadema kunnat beräknas på bygghandlingar. Byggnadskommittén avser att komma med en sådan redovisning under våren 1971. Etapp 3 omfattar lokaler för neurologi och neurokirargi, neurofysiologiskt laboratorium samt hud-, ögon- och rehabUiteringskliniker m. m.
Nämnda två byggnadsföretag innefattas i det meUan staten och Uppsala läns landsting träffade avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala m.m. (prop. 1961:79, SU 97, rskr 265; prop. 1962: 105 bU. 2 s. 11, SU 73, rskr 185). Statens andel uppgår tiU 40 % av Kostnaderna.
HittiUs har staten anvisat 31 132 000 kr. för etapp 2 och 8 milj. kr. för etapp 3 från investeringsanslaget Utbyggande av akademiska sjuk-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 230
huset i Uppsala. Byggnadskommittén föreslår att staten ställer ytterligare 2 468 000 kr. tiU förfogande för bestridande av statens andel av kostnaderna — totalt 3 416 000 kr. — för den avslutande byggnadsverksamheten för etappen 2 under budgetåret 1971/72. Härefter skulle staten ha anvisat sin andel av den totala byggnadskostnaden 84 mUj. kr. Jag har inte något att erinra mot byggnadskommitténs beräkning i denna del. Byggnadskonmiittén räknar vidare med en byggnadsverksamhet för etapp 3 under budgetåret 1971/72, som svarar mot totalt ca 25 milj. kr. Jag räknar emeUertid med en något lägre medelsåtgång för denna del av byggnadsverksamheten vid akademiska sjukhuset. Mot den bakgrunden beräknar jag medelsbehovet för bestridande av statens andel av kostnadema för byggnadsåtgärdema under nämnda budgetår för etappema 2 och 3 av sjukhusets utbyggnad tiU 10 725 000 kr.
Jag har ingen erinran mot byggnadskommitténs förslag i fråga om programmering och projektering m. m. av dels en ombyggnad av kirargibyggnaden (A 9), dels etappen 4, som skall inrymma kvinno- och bamkUniker m. m., och dels en nybyggnad (B 5) för vissa forskningslokaler m. m. Jag beräknar därför i överensstämmelse med byggnadskommitténs förslag för bestridande av statens kostnader för denna verksamhet under budgetåret 1971/72 sammanlagt 1 440 000 kr.
Byggnadskommittén har slutredovisat vissa byggnadsföretag som totalt har kostat ca 8,9 milj. kr. Vid slutredovisningen föreligger en merkostnad, som för statens del uppgår till ca 295 000 kr. Jag anser att merkostnaderna bör godtas och beräknar erforderliga medel för att täcka dem.
För statens andel av kostnaderna för allmänna utredningar och kommitténs egen verksamhet bör i enlighet med kommitténs förslag för nästa budgetår beräknas 540 000 kr.
Sammanlagt bör för budgetåret 1971/72 under nänmda anslag anvisas 13 milj.kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att tUl Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 13 000 000 kr.
11. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde
Under denna rabrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 14 milj. kr.
Medel beräknas under detta anslag för följande ändamål.
1. Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.
2. Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker.
3. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna.
4. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrakare.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 231
5. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium.
6. Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationer.
I det följande lämnas för vart och ett av dessa ändamål en redogörelse för anslagsframställningarna och för beräkningen av de medelsbehov som tillsammantagna bör ligga till grund för beräkningen av förevarande investeringsanslag.
11.1. Vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m.
EnUgt avtalen med landstingen om övertagandet av huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården skall staten svara för slutförandet av pågående byggnadsarbeten. För innevarande budgetår har för detta ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrukning av 9,5 milj. kr.
Byggruidsstyrelsen
Pågående byggnadsarbeten som skaU slutföras av staten redovisas i en särskild investeringsplan. De i prop. 1970: 1 (bU. 7 s. 239—241, SU 5, rskr 5) upptagna kostnadsramarna har i vissa faU ökats tUl följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen.
Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1971/72 beräknas uppgå tiU ca 9,3 mUj. kr.
Beträffande anslutning av Sundby sjukhus till avloppsledningssystem har kostnadsramen uppräknats med index för perioden den 1 april 1968— den 1 april 1970, beroende på att någon indexuppräkning ej gjordes i samband med styrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1970/71.
Beträffande utbyggnaden av avloppsreningsanläggningama vid sekundäravdelningarna Ribbingelund och Rosöga till höggradig rening, för vUka byggnadsföretag redogörelse lämnades i prop. 1969: 1 (bil. 7 s. 230—231, SU 5, rskr 5) har kostnaderna för utbyggnad tUl höggradig rening med närsaltsreduktion på grandval av upprättade bygghandUng-ar beräknats tiU 100 000 resp. 145 000 kr. enligt prisläget 1 april 1970. Kostnadsramen för motsvarande utbyggnad av avloppsreningsanläggningen vid sekundäravdelningen Olofsfors, för vUket objekt redogörelse lämnades i prop. 1970: 1 (bil. 7 s. 238, SU 5, rskr 5), uppskattas till 145 000 kr. enligt prisläget 1 aprU 1970.
Beträffande Vipeholms sjukhus har Kungl. Maj:t genom skUda beslut 7 november 1969 och 12 december 1969 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnad av nio vårdpavUjonger, provisoriska skollokaler samt barnstuga vid sjukhuset. Byggnadsarbetena pågår. Projekteringen av inredning och utrustning av de nio vårdpaviljongema pågår enligt Kungl. Maj:ts uppdrag 13 juni 1969.
Beträffande Rålambshovs sjukhus har Stockholms stads sjukvårdsförvaltning, med hänvisning till 4 och 6 §§ i nyttjanderättsavtalet meUan staden och staten, hemställt om att staten bekostar ombyggnad och upp-
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
232
rustning av vårdavdelning 2 inom en kostnadsram av 270 000 kr., varav ca 60 000 kr. utgör underhållskostnader och ca 210 000 kr. investering. Förslaget innebär att halva vårdavdelningen efter modemisering och ombyggnad tas i anspråk som dagavdelning. Byggnadsstyrelsen har godkänt förslaget och beräknat en medelsförbrakning av 210 000 kr. för budgetåret 1970/71.
Kostnadsramama för vissa objekt har kunnat sänkas med sammanlagt 324 000 kr. Vidare har ett antal objekt slutredovisats med en förbmkning som med 823 000 kr. understiger gällande kostnadsramar.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning Faktisk Beräknad för |
Byggstart - mån/år |
Färdigställ, mån/år |
|
|
1.4.69 1.4.70 |
30.6.70 1970/71 1971/72 |
||
|
1 |
2 3 |
4 5 6 |
7 |
8 |
Slutredovisade t. o. m.
|
30.6.69 |
— |
— |
265 257 |
— |
—. |
|
|
|
Slutredovisade per |
|
|
|
|
|
|
|
|
30.6.70 |
97 456 |
— |
96 633 |
— |
— |
|
|
|
Ulleråkers sjukhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vattenförsörjning |
410 |
412 |
412 |
— |
— |
12.65 |
7.67 |
|
El-arbeten 1961—1963 |
150 |
147 |
145 |
2 |
_ |
4.63 |
6.68 |
|
El-arbeten 1964 |
2 550 |
2 571 |
2 349 |
200 |
20 |
2.66 |
17.70 16.68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Yttre arbeten för vård- |
|
|
|
|
|
|
|
|
enhet för barn m. m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Etapp 1 och 11 |
3 133 |
3 118 |
3 118 |
— |
— |
10.64 |
11.67 |
|
Samlingssal och central- |
|
|
|
|
|
|
|
|
förråd |
1 500 |
1472 |
1454 |
18 |
— |
12.66 |
3.68 |
|
Smittreningsanläggning |
500 |
495 |
495 |
— |
— |
11.66 |
7.67 |
|
Sundby sjukhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslutning till avlopps- |
|
|
|
|
|
|
17.70 19.67 |
|
ledningssystem |
2 845 |
2 870 |
2 828 |
40 |
2 |
11.64 |
|
|
Medicinskt centrum |
|
|
|
|
|
|
|
|
om- och tillbyggnad |
2 700 |
2 700 |
2 665 |
35 |
— |
11.66 |
6.68 |
|
El-arbeten 1965 |
175 |
175 |
167 |
8 |
— |
11.66 |
9.67 |
|
Ribbingelund avlopps- |
|
|
|
|
|
|
|
|
reningsverk |
110 |
100 |
0 |
90 |
10 |
2.71 |
8.71 |
|
Rosöga avloppsrenings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
verk |
85 |
145 |
0 |
120 |
25 |
2.71 |
8.71 |
|
Gullberna sjukhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
El-arbeten 1965 |
305 |
295 |
290 |
5 |
— |
12.66 |
9.67 |
|
S:t Lars sjukhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Yttre arbeten |
2 750 |
2 720 |
2 643 |
77 |
— |
9.64 |
9.67 |
|
Yttre arbeten för |
|
|
|
|
|
|
|
|
vårdenheten |
1 230 |
1 160 |
1 152 |
8 |
— |
6.64 |
9.67 |
|
Kulvertanslutning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
vårdpaviljonger m. m. |
690 |
679 |
678 |
1 |
— |
1.65 |
7.68 |
|
El-arbeten 1964 |
1435 |
1435 |
1 317 |
118 |
■— |
5.66 |
5.68 |
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
233
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|
Vipeholms sjukhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Panncentral, ratio- |
|
|
|
|
|
|
|
|
nalisering |
1 310 |
1 325 |
1 145 |
180 , |
_____ |
3.65 |
1.67 |
|
El-arbeten 1963 |
198 |
198 |
183 |
12 |
2 |
8.65 |
16.70 17.68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
El-arbeten 1964 |
125 |
125 |
114 |
10 |
1 |
2.66 |
f6.70 17.68 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 vårdpaviljonger. |
|
|
|
|
|
|
|
|
nybyggnad |
21 850 |
23 400 |
2 736 |
11000 |
9 000 |
12.69 |
5.72 |
|
Barnstuga |
496 |
532 |
278 |
200 |
50 |
11.69 |
6.70 |
|
Prov. skollokaler |
750 |
810 |
58 |
650 |
70 |
8.70 |
5.71 |
|
S:ta Maria sjukhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
El-arbeten 1964 |
550 |
545 |
539 |
6 |
— |
6.66 |
8.67 |
|
S:t Jörgens sjukhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
El-arbeten 1965 |
250 |
215 |
215 |
— |
|
5.67 |
12.67 |
|
Restads sjukhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vårdpaviljongerna MK 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
och MK 3 |
7 000 |
7 025 |
6 931 |
94 |
_____ |
12.66 |
8.68 |
|
Byggnad för omklädnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
rum vid idrottsplats |
150 |
147 |
146 |
1 |
— |
12.66 |
5.67 |
Källhagens sjukhus Arbetsterapilokaler
875
827
827
— 12.66
6.67
|
Mariebergs sjukhus Anslutning till Kristinehamns stads avloppssystem m. m. |
780 |
785 |
772 |
13 |
|
11.67 |
8.68 |
|
Sala sjukhus Nybyggnader |
26 575 |
26 575 |
26 555 |
20 |
__ |
1.60 |
8.67 |
|
Olofsfors sekundäravdelning Avloppsreningsverk |
|
145' |
|
|
120 |
9.71 |
3.72 |
|
Hälsinge sjukhus Omklädningsrum vid idrottsplats |
124 |
124 |
121 |
3 |
|
11.66 |
6.67 |
|
Frösö sjukhus Vårdpaviljong MK 12 |
4 950 |
4 950 |
4 903 |
47 |
— |
7.65 |
8.67 |
|
Umedalens sjukhus Yttre avlopp m. m. El-arbeten 1964 |
1400 1 350 |
1 368 1 330 |
1 368 1 322 |
8 |
— |
10.66 6.66 |
9.67 10.67 |
|
Furunäsets sjukhus El-arbeten 1964 |
575 |
575 |
566 |
9 |
— |
11.66 |
6.67 |
|
Nyköping Markförvärv |
620 |
620 |
620 |
__ |
__ |
|
|
|
Rålambshovs sjukhus Ombyggnad, 2 tr |
— |
210 |
0 |
210 |
— |
Utförs av Sthlms stad |
|
|
Summa |
187 952 |
92 326 |
165 745 |
13186 |
9 300 |
|
|
' Uppskattad kostnad 8* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 7
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 234
Departementschefen
Jag har intet att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsförbrakningen under anslaget för nästa budgetär. Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisat läggs tiU grand för beräkningen av medelsbehovet. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1971/72 för vissa byggnadsarbeten vid kliniker för psykiskt sjuka m. m. beräknas uppgå tUl ca 9,3 milj. kr.
11.2. Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker
Enligt principbeslut av 1961 års riksdag (prop. 1961: 185, 1 LU 49, rskr 398) skall nya rättspsykiatriska kliniker uppföras i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund och Umeå. För innevarande budgetår har för detta ändamål i investeringsplanen beräknats en medelsförbrakning av 2,5 mUj.kr.
Byggnadsstyrelsen
Den rättspsykiatriska kliniken i Uppsala färdigställdes i huvudsak under våren 1970. Klinikema i Lund och Göteborg beräknas vara utrastade och inflyttningsklara omkring årsskiftet 1970/71. Förseningen av färdigställandet av kliniken i Lund beror på den brand som utbröt i januari 1970. Redogörelse för klinikema i Uppsala och Lund lämnades senast i prop. 1968: 1 (bil. 7 s. 253) och för kliniken i Göteborg i prop. 1969: 1 (bU. 7 s. 236). Beträffande den rättspsykiatriska kliniken i Umeå är markförhandlingama mellan Västerbottens läns landsting och statens förhandlingsnämnd ännu ej avslutade. I avvaktan härpå föreslår styrelsen att en kostnadsram av 4 615 000 kr. förs upp i investeringsplanen. KUniken torde vara klar tidigast sommaren 1973.
StockholmskUniken, som skall ligga på kronobergsområdet, beräknas inte bli klar förrän under hösten 1975.
Medelsförbrakningen för budgetåret 1971/72 beräknas tiU 1 550 000 kr.
Departementschefen
Då jag erfarit att byggnadsarbetena för den rättspsykiatriska kliniken i Umeå inte torde kunna påbörjas under budgetåret 1971/72 beräknar jag inga medel härför för nämnda budgetår.
Jag förordar att den investeringsplan som jag kommer att redovisa i det följande läggs till grand för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetär. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrakningen för budgetåret 1971/72 för vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker beräknas uppgå tUl 300 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
235
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
|
|
|
|
Medelsförbrukning |
|
|
|
|
Byggnadsobjekt |
|
|
|
|
-Bygg- |
Färdig- |
|
|
Kostnadsram |
Faktisk Beräknad för |
start mån/år |
ställ, mån/år |
||
|
|
|
|
t. 0. m. |
|
||
|
|
1.4.69 |
1.4.70 |
30.6.70 1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
Rättspsykiatrisk klinik |
|
|
|
|
|
|
|
i Lund |
7000 |
7 200 |
5 648 1 425 |
100 |
3.68 |
11.70 |
|
Rättspsykiatrisk klinik |
|
|
|
|
|
|
|
i Uppsala |
7 100 |
7 300 |
6 474 700 |
100 |
2.68 |
7.70 |
|
Rättspsykiatrisk klinik |
|
|
|
|
|
|
|
i Göteborg |
7 665 |
8 100 |
3 884 4100 |
100 |
6.69 |
1.71 |
|
Rättspsykiatrisk klinik |
|
|
|
|
|
|
|
i Umeå |
4 275 |
4 615 |
— — |
— |
3.72 |
6.73 |
|
Summa |
26 040 |
27 215 |
16 006 6 225 |
300 |
|
|
11.3. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskoloma
Medelsbehovet tUl detta ändamål här för innevarande budgetår beräknats till 4,2 milj. kr.
Byggnadsstyrelsen
Efter samråd med socialstyrelsen föreslår byggnadsstyrelsen olika byggnadsföretag för vilka det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1971/72 beräknas tUl 10,6 mUj. kr.
De i investeringsplanema för innevarande budgetår angivna kostnadsramama har i vissa fall ökats beroende på den aUmänna byggnadskostnadsstegringen. Ä andra sidan har det visat sig möjligt att för vissa objekt sänka kostnadsramarna med sammanlagt 266 000 kr.
Under budgetåret 1969/70 har påbörjats uppförandet av ett antal elevförläggningar i form av fabriksbyggda skivhus och ytterligare sådana beräknas påbörjas under innevarande budgetår. Då programmet för dessa förläggningar i stora delar överensstämmer med program för förläggningar inom andra vårdområden har styrelsen i samråd med finansdepartementet påbörjat ett utvecklingsarbete för att utröna konsekvensema av ett gemensamt program för förläggningsbyggnader inom i första hand ungdoms- och alkohoUstvården. Detta arbete, som beräknas kunna redovisas i febraari 1971, kan ev. komma att påverka projekteringen av de elevförläggningar, som föreslås påbörjade under budgetåret 1971/72.
Styrelsen föreslår utbyggnad av avloppsreningsverket vid Sundbo för en kostnad av 450 000 kr. i prisläget den 1 april 1970.
Under budgetåret 1971/72 föreslås nya elevförläggningar vid Hammargården, Stigby och Hornö samt gymnastikbyggnader vid Bärby, Folåsa och Håkanstorp. Styrelsen föreslår även bl. a. nya serviceloka-
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 236
ler för utearbete, tUlbyggnad av sjuk- och behandlingsavdelning och administration samt en nybyggnad för personalförläggning vid Fagared, en sjukavdehiing vid Hammargården, en ny administrationsbyggnad vid Eknäs, tUlbyggnad av skolbyggnad vid Vemyra, tiUbyggnad av avdelning Ekhaga och sjukavdelning I och II vid Ryagården samt tUlbyggnad av specialavdelningen vid Bärby.
I investeringsplanen för innevarande budgetår har anslagsposten Idrottsplaner upptagits med en kostnadsram av totalt 500 000 kr. För att bl. a. kuima fortsätta utbyggnaden av idrottsplaner vid Lövsta, Östra Spång, Eknäs och Morängen föreslås en höjning av kostnadsramen till 700 000 kr. i prisläge den 1 april 1970, viUcet belopp beräknas täcka medelsförbrukningen under budgetåret 1971/72.
Styrelsen föreslår vidare vägar och markplanering vid Lövsta, Långanäs och Råby. I arbetena vid Långanäs ingår bl. a. uppförande av en ny bro.
Föredragaruien
Med hänsyn tiU bl. a. den sjunkande beläggningen vid skolorna förordar jag att elevförläggningama vid Långanäs, Sundbo och Folåsa, som tagits upp i investeringsplanen för innevarande budgetår men ännu inte påbörjats, tiUs vidare utgår.
Av de tidigare nämnda byggnadsföretag, som föreslås påbörjade nästa budgetår, förordar jag nybyggnad för personalförläggning vid Fagared, avloppsreningsanläggning vid Sundbo, administrationsbyggnad vid Eknäs och tillbyggnad av skolbyggnad vid Vemyra.
De av byggnadsstyrelsen i övrigt redovisade förslagen till byggnadsföretag avsedda att påbörjas under nästa budgetår får, liksom de nyss nämnda elevförläggningarna, övervägas vid prövningar av anslagen för budgetåret 1972/73 och därefter.
I samråd med byggnadsstyrelsen och i anslutning tUl vad jag i det föregående anfört har en. investeringsplan gjorts upp för ungdomsvårdsskoloma.
För att inom ramen för tillgängliga medel kunna påbörja vissa angelägna företag, som då ännu inte redovisats, upptogs i den i prop. 1969:1 bU. 7 s. 246 intagna investeringsplanen en kostnadsram på 2,5 milj. kr. för diverse om- och tiUbyggnadsarbeten. Denna ram bör höjas till 4,2 milj. kr. Bland företag, som beräknas bli aktuella är t.ex. sjukavdelning vid Ryagården. Under innevarande år har påbörjats utökning av förråd vid Lövsta, renovering av centralkök vid Fagared, ombyggnad av huvudbyggnad vid Morängen och vid Bärby ombyggnad av en elevförläggning till personalbostäder.
prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
237
|
Investeringsplan |
|
|
|
|
|
|
|
|
(1 000-tal kr.) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
Bygg- |
Färdig- |
||
|
|
|
|
|
|
---------- |
start |
ställ. |
|
|
|
|
|||||
|
|
1.4.69 |
1.4.70 |
Faktisk t. 0. m. 30.6.70 |
Beräknad för |
mån/år |
mån/år |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
||||
|
Lövsta |
|
|
|
|
|
|
|
|
Skolverkstad |
405 |
435 |
230 |
175 |
25 |
11.69 |
7.70 |
|
Skolbyggnad |
1 380 |
1 380 |
1 326 |
54 |
— |
6.67 |
7.68 |
|
panncentral |
275 |
275 |
273 |
2 |
— |
6.67 |
12.67 |
|
Vissa elevhem. |
|
|
|
|
|
|
|
|
modernisering |
445 |
445 |
343 |
80 |
22 |
4.69 |
5.70 |
|
Avd. Storgården, om- |
|
|
|
|
|
|
f 2.70 111.70 |
|
byggnad |
1035 |
1085 |
756 |
275 |
54 |
12.68 |
|
|
Bef. skolbyggnad, om- |
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnad |
410 |
441 |
168 |
250 |
20 |
1.70 |
10.70 |
|
Länganäs |
|
|
|
|
|
|
|
|
Elevförläggning I |
495 |
495 |
489 |
6 |
— |
2.67 |
2.68 |
|
Avd. Torpet, tillbyggnad |
185 |
185 |
180 |
5 |
— |
2.67 |
7.67 |
|
Fagared |
|
|
|
|
|
|
|
|
Tvä bostadshus |
245 |
245 |
229 |
16 |
— |
10.67 |
7.68 |
|
Sjuk- och behandlings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
avd. |
1 520 |
1 520 |
1 483 |
37 |
— |
11.66 |
12.67 |
|
Elevförläggning I |
435 |
550 |
15 |
450 |
75 |
2.71 |
8.71 |
|
Elevförläggning II |
435 |
550 |
— |
450 |
75 |
2.71 |
8.71 |
|
Fersonalförläggning |
— |
1 |
— |
— |
150 |
4.72 |
12.72 |
|
Sundbo |
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilverkstad, tillbyggnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
samt planering och yttre |
|
|
|
|
|
|
|
|
ledningar |
350 |
505 |
265 |
225 |
15 |
12.68 |
11.69 |
|
Adm. lokaler, ombyggnad |
115 |
117 |
67 |
45 |
5 |
12.68 |
11.69 |
|
Mekanisk verkstad |
1000 |
870 |
716 |
130 |
24 |
12.68 |
11.69 |
|
Specialavd., om- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
tillbyggnad |
350 |
353 |
298 |
45 |
10 |
12.68 |
11.69 |
|
Elevförläggning I |
435 |
515 |
161 |
380 |
9 |
10.70 |
2.71 |
|
Avd. Matsbo, ombyggnad |
205 |
220 |
42 |
50 |
110 |
4.71 |
11.71 |
|
Avloppsreningsanläggning |
— |
450 |
— |
150 |
300 |
3.71 |
8.71 |
|
1 055 364 |
|
440 |
Råby
Sjuk- och behand-
lingsavd.
Elevförläggning
Gräskärr Snickeriverkstad
Hammargården
Växthus
250
Bärby
Sjukavdelning och kök 1 650
1 Kostnadsram redovisas senare
1055
356
790
235 1 628
1 044 356
219
1 628
11
450
16
300
11.65 11.65
12.70
10.67
1.66
12.66 12.66
10.71 1.69
5.67
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
238
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
Byggstart mån/år |
Färdigställ, mån/år |
||
|
|
1.4.69 |
1.4.70 |
Faktisk t. o. m. 30.6.70 |
Beräknad för |
|||
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
||||
|
Yttre planering och bollplan Yttre ledningar och planering Elevförläggning III |
83 179 420 |
105 180 450 |
99 180 298 |
4 125 |
2 27 |
(4.69 16.67 5.62 10.69 |
ri0.70 8.68 11.65 6.70 |
|
Östra Spång |
|
|
|
|
|
|
|
|
Elevförläggning I—III |
1440 |
1 575 |
864 |
650 |
50 |
10.69 |
10.70 |
|
Ryagården |
|
|
|
|
|
|
|
|
Adm. lok. i Ljunghaga Sjuk- och behandlingsavd. Ett bostadshus |
96 728 130 |
91 720 130 |
88 703 124 |
3 17 6 |
= |
11.65 3.64 10.67 |
12.66 10.65 8.68 |
|
Ekhaga, tillbyggnad Tillbyggnad av arbetslokaler för trädgårdsanläggning Elevförläggning, 10 pl. |
75 102 435 |
75 88 485 |
71 88 15 |
4 440 |
25 |
11.65 9.65 1.70 |
12.66 6.66 10.70 |
|
10.70 9.67 |
|
10.69 |
Brättegården
Mottagningsavd,
tillbyggnad
Eknäs Administration
Morängen
Elevförläggning
Verkstad och
administration
Två personalbostadshus
Yttre arbeten och
planering
Vemyra,
Tegegården, ombyggnad
Skolbyggnad, tillbyggnad
Olika skolor Personalbostäder Idrottsplaner Diverse om- och tillbyggnadsarbeten m. m.
Vägar och markplanering
Summa
183
786
725 269
102
270
1 755 500
3 030
175
735
786
685 282
100
256 320
1905 700
4 200 650
172
784
684 264
98
225
88 107
403
15 848
1 18
31
1035 287
1250
7 200
— 11.66
|
130 |
4.72
— 11.66
— 11.66
— 11.67
— 11.66
|
300 |
2.69 9.71
186 210
1055
600 3 760
5.67 4.73
1.68
1.68 8.68
1.68
6.69
5.72
9.71 6.73
5.72
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 239
Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisat läggs till grand för beräkningen av det medelsbehov till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskoloma som för nästa budgetår bör tas upp under samlingsanslaget Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrakningen för budgetåret 1971/72 för vissa byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskoloma beräknas uppgå till 3,8 milj. kr.
11.4 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
Till detta ändamål har för innevarande budgetår medelsförbrukningen beräknats tUl 3 412 000 kr.
Byggnadsstyrelsen
Styrelsen beräknar medelsförbrakningen för nästa budgetår till ca 5,7 mUj. kr.
De i prop. 1970: 1 (bil. 7 s. 248) angivna kostnadsramarna har höjts för vissa byggnadsföretag. Ökningen — inberäknat merkostnader på grand av den allmänna byggnadskostnadsstegringen m. m. — uppgår enligt styrelsen till sammanlagt 629 000 kr. och avser elarbeten vid Svartsjö, nybyggnad av öppen avdelning och av verkstad vid Venngarn, vissa elarbeten vid sistnämnda anstalt samt ombyggnad av annex vid Brotorp.
För nybyggnad av verkstad vid Venngarn, som i investeringsplanen för innevarande budgetår uppskattats tUl 3 460 000 kr., har i skrivelse från byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t den 10 augusti 1970 med begäran om byggnadsuppdrag redovisats en kostnadsram av 3 750 000 kr. erdigt prisläget den 1 april 1970. Byggnadsarbetena beräknas påbörjade i april 1971.
Byggnadsstyrelsen föreslår i samråd med socialstyrelsen vissa nya byggnadsföretag, nämligen vid Venngarn ombyggnad av kök inom en kostnadsram av 1 050 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970 samt tillbyggnad av matarficka och ombyggnad för armeringsverkstad i anstaltens betongvarufabrik.
Styrelsen föreslår vidare, med byggstart under nästa budgetår, fort satt upprastning genom om- och tUlbyggnad av Brotorp, viss tiUbyggnad för personalutrymmen vid Runnagården samt vissa byggnadsarbeten för verkstadsdriften m. m. vid Gudhem.
Departementschefen
Nästa budgetår bör, som byggnadsstyrelsen föreslagit, nämnda byggnadsföretag påbörjas vid Runnagården, Brotorp och Gudhem. Vad be-
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
240
träffar nybyggnad av verkstad och ombyggnad av kök vid Venngam bör dessa arbeten, som ännu inte påbörjats, tUls vidare anstå i avvaktan på resultatet av den av mig tillsatta utredningen om platsbehovet vid allmänna vårdanstalter. Vidare får jag i detta sammanhang anmäla att Kungl. Majit bifaUit en av byggnadsstyrelsen gjord framstäUning om byggnadsuppdrag för tUlbyggnad av matarficka i Venngams betongverkstad.
Jag förordar att den investeringsplan som jag kommer att redovisa i det följande läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av planen framgår att medelsförbrakningen för budgetåret 1971/72 för vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrakare beräknas uppgå tiU ca 2,2 milj. kr.
In vesteringsplan (1 000-tal kr.)
|
|
|
|
Medelsförbrukning |
|
|
|
|
|
Byggnadsobjekt |
|
|
|
|
|
-Bygg- |
Färdig- |
|
|
Kostnadsram |
Faktisk |
Beräknad för |
start |
stäU. mån/år |
||
|
|
|
|
—t. o. m. |
|
|
man/ar |
|
|
|
1.4.1969 |
1.4.1970 |
30 6.70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
Svartsjö |
|
|
|
|
|
|
|
|
Elarbeten 1967 |
1425 |
1 540 |
— |
500 |
400 |
1.71 |
4.72 |
|
Anslutning till Kungs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
gårdens vatten och avlopp |
585 |
585 |
562 |
20 |
3 |
2.69 |
12.69 |
|
Venngarn |
|
|
|
|
|
|
|
|
Elarbeten 1966 |
610 |
610 |
474 |
130 |
6 |
9.68 |
9.69 |
|
Öppen avd. 24 pl. |
1 315 |
1415 |
321 |
850 |
200 |
2.70 |
1.71 |
|
Verkstad |
3 460 |
3 750 |
— |
200 |
— |
— |
— |
|
Elarbeten 1967 |
945 |
1019 |
191 |
600 |
200 |
12.69 |
10.71 |
|
Betongvarufabrik, |
|
|
|
|
|
|
|
|
matarficka |
— |
130 |
— |
100 |
30 |
2.71 |
4.71 |
|
Betongvarufabrik, |
|
|
|
|
|
|
|
|
armeringsverkstad |
—• |
85 |
— |
— |
85 |
7.71 |
10.71 |
|
Gudhem |
|
|
|
|
|
|
|
|
Vattenförsörjning |
175 |
175 |
146 |
29 |
— |
11.67 |
2.68 |
|
Div. verkstäder m. m. |
— |
____ 1 |
— |
— |
500 |
1.72 |
6.73 |
|
Brotorp |
|
|
|
|
|
|
|
|
Annexbyggnad, om- |
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnad |
350 |
400 |
— |
300 |
75 |
10.70 |
3.71 |
|
Upprustning Et. II |
— |
1 100 |
— |
— |
500 |
12.71 |
12.72 |
|
Runnagården |
|
|
|
|
|
|
|
|
Personalutrymmen |
— |
260 |
.— |
— |
250 |
8.71 |
1.72 |
|
Slutredovisade under |
|
|
|
|
|
|
|
|
1969/70 |
9 937 |
— |
9 923 |
— |
— |
|
|
|
Summa |
18 802 |
11069 |
11617 |
2 729 |
2 249 |
|
|
' Kostnadsram redovisas senare
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 241
11.5. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium
För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats en medelsförbrukning av 1 mUj. kr.
Byggruidsstyrelsen
Kungl. Majrt godkände den 30 november 1966 en total kostnadsram om 8 690 000 kr. i prisläget den 1 april 1966 för de byggnadsföretag som dittUls beslutats. Denna kostnad motsvarar 8 755 000 kr. i prisläget den 1 april 1969. Detta belopp kan bibehållas i prisläge den 1 april 1970.
Utöver de objekt som färdigstäUts beräknas medel under nästa budgetår för följande byggnadsarbeten.
Nybyggnad för destruktionsanläggning
Redogörelse för detta objekt lämnades i prop. 1970: 1 (bil. 7 s. 298— 299). Den 23 febraari 1970 har styrelsen redovisat bygghandUngar för anläggningen som avses betjäna SBL, karolinska institutet, karolinska sjukhuset och statens institut för folkhälsan. Objektet kostnadsberäknades tUl 3 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1969. Den 5 juni 1970 uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen att låta utföra destraktionsanläggningen. Styrelsen beräknar att anläggningen kan tas i bruk under hösten 1971. I investeringsplanen har kostnadsramen uppräknats med index till 3 890 000 kr. Under nästa budgetår beräknas medelsförbrakningen till 1,5 milj. kr.
Nybyggnad för tuberkulosdiagnostik
Med skrivelse den 24 augusti 1970 har styrelsen redovisat byggnadsprogram för en nybyggnad om ca 320 m rumsyta för tuberkulos-diagnostik. Behovet av en nybyggnad för ändamålet är föranlett av de nuvarande svåra lokalförhåUandena. Styrelsen uppskattar byggnadskostnadema tiU 1 730 000 kr. i prisläget den 1 april 1970 och räknar med att byggnadsarbetena skall påbörjas i januari 1971. Medelsförbmkningen under innevarande budgetår beräknas till 900 000 kr. och under nästa budgetår till 700 000 kr.
Nybyggnad för smådjurshus m. m.
Den 21 mars 1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad för smådjurshus m. m. t. o. m. förslagshandlingar. Byggnadsstyrelsen har redovisat förslagshandUngar i november 1970 och i samband därmed även ingett förslag tiU byggnadsprogram för en apkarantän, vilken föreslås samordnad med djurhuset. Styrelsen räk-
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet
242
nar med ait bygghandlingar kan vara färdigställda i oktober 1971 och att byggstart kan ske under våren 1972. Byggnadskostnadema beräknas till 14 360 000 kr. i prisläget den 1 april 1970.
Vissa försörjningsåtgärder samt anordningar för säkerhetsskydd m. m.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 9 juni 1969 understäUt Kimgl, Maj:t förslag tUl byggnadsprogram för vissa försörjningsåtgärder m. m. Kostnaderna uppskattades tiU 800 000 kr. i prisläget den 1 april 1968 motsvarande ca 900 000 kr. i prisläget den 1 april 1970. Åtgärderna bör utföras i anslutning tiU byggnadsarbetena för smådjurshus m, m. /J•betena beräknas kunna påbörjas våren 1972.
Departementschefen
Jag har inte något att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet under nästa budgetår för nybyggnaden för destruktionsanläggning. Vidare beräknar jag i likhet med byggnadsstyrelsen en medelsförbrukning av 700 000 kr. för den nybyggnad för tuberkulosdiagnostik, som 1970 års riksdag beslutat skall uppföras vid laboratoriet (prop. 165, bil. 4 s. 24, SU 212, rskr 427). Jag förordar aU den investeringsplan som jag kommer att redovisa i det följande läggs till grand för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrakningen för budgetåret 1971/72 för vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska laboratorium beräknas uppgå till 2,2 milj. kr.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
|
Faktisk t. o. m. 30.6.70 |
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
|
1.4.69 |
1.4.70
Medelsförbrukning
Beräknad för
1970/71 1971/72
Bygg- Färdig
start ställ,
mån/år mån/år
Produktionsbyggnad
hus C 4 820 4 820 4 752
Hus A samt om- och
tiUbyggnad 3 135 3 135 3 124
Huvudsta Försörjnings-åtgärder
Allmän Telesignal-
anläggning 170 170 170
Huvudsta Försörjnings-åtgärder
Hus C och Ä 630 630 630
Nybyggnad för
destruktionsanläggning 3 600 3 890 —
Nybyggnad
för tuber
kulosdiagnostik — 1
730 —
Summa 12 355 12 645 8 676
|
68 |
— |
8.64 |
1.67 |
|
11 |
— |
8.64 |
10.67 |
|
— |
— |
9.67 |
4.69 12.67 |
|
— |
— |
8.64 |
10.67 |
|
2 000 |
1 500 |
1.71 |
5.72 |
|
900 |
700 |
1.71 |
11.71 |
|
2 979 |
2 200 |
|
|
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
243
11.6. Vissa byggnadsarbeten vid statens rättsläkarstationer
För objektet har redogjorts i prop. 1968: 155 s. 11—12, (jfr prop. 1970: 1, bU. 7 s. 249).
Byggnadsstyrelsen
Ombyggnad för statens rättsläkarstation i Solna
Med skrivelse den 17 november 1969 överlämnade byggnadsstyrelsen ett förslag till byggnadsprogram för ombyggnad för statens rättsläkarstation i Solna. Styrelsen uppskattade kostnadema för ombyggnadsåtgärderna, som berör en rumsyta om 1 335 m, tiU 1 260 000 kr. i prisläget den 1 april 1969. Genom beslut den 5 juni 1970 uppdrog Kungl. Maj:t tiU byggnadsstyrelsen att utföra projektering till och med färdiga bygghandlingar innefattande tiUförlitiig kostnadsberäkning samt att därefter underställa ärendet Kungl. Maj:ts fömyade prövning. Styrelsen räknar med att redovisa bygghandlingar under mars 1971. För upphandling och byggande erfordras tio månader.
Departementschefen
Jag förordar att den investeringsplan som jag kommer att redovisa i det följande läggs till grand för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrakningen för budgetåret 1971/72 för vissa byggnadsarbeten för rättsläkarstationen i Uppsala beräknas uppgå tiU 20 000 kr. Därvid har jag bl. a. utgått från, att ombyggnaden av rättsläkarstationen i Solna inte kommer att påbörjas förrän under budgetåret 1972/73.
In vesteringsplan (1 000-tal kr.)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram 1.4.69 1.4.70 |
Medelsförbrukning Faktisk Beräknad för |
Byggstart mån/år |
Färdigställ, mån/år |
|
|
|
|
|
t. 0. m. 30.6.70 1970/71 1971/72 |
|
|
|
Uppsala Till- och ombyggnad vid statens rättsläkarstation m. m. |
880 |
925 |
855 50 20 |
2.69 |
7.70 |
|
Solna |
|
|
|
|
|
|
Ombyggnad för statens rättsläkarstation i Solna |
1260 |
1 360 |
__ ___ __ |
9.72 |
5.73 |
|
Summa |
2140 |
2 285 |
855 50 20 |
|
|
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
244
Sammanfattning
Departementschefen
Med hänvisning tiU vad som förat nämnts under redogörelsen för medelsbehov för de ändamål, vUka ingår i förevarande investeringsanslag, förordar jag efter samråd med statsrådet Odhnoff att följande sammanfattande investeringsplan läggs tiU grund för beräkning av anslagsbehovet.
|
In vesteringsplan |
|
|
|
(1 000-tal kr.) |
|
|
|
Benämning |
Beräknad medelsförbrukning |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
1. Vissa byggnadsarbeten vid |
|
|
|
kliniker för psykiskt sjuka m. m. |
13 186 |
9 300 |
|
2. Vissa byggnadsarbeten för |
|
|
|
rättspsykiatriska kliniker |
6 225 |
300 |
|
3. Vissa byggnadsarbeten m. m. |
|
|
|
vid ungdomsvårdsskolorna |
7 200 |
3 760 |
|
4. Vissa byggnadsarbeten m. m. |
|
|
|
vid statens vårdanstalter för |
|
|
|
alkoholmissbrukare |
2 729 |
2 249 |
|
5. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid |
|
|
|
statens bakteriologiska |
|
|
|
laboratorium |
2 979 |
2 200 |
|
6. Vissa byggnadsarbeten vid |
|
|
|
statens rättsläkarstationer |
50 |
20 |
|
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.) |
|
Summa kr. 32 369 |
17 829 |
|
Medelstillgång |
|
Medelsförbrukning |
|
|
1.71970 Anslag för 1971/72 (förslag) Summa |
39 718 10 480 50 198 |
1970/71 1971/72 Summa |
32 369 17 829 50198 |
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 10 480 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 245
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
3. Statens bosättningslånefond
Från fonden lämnas bosättningslån med högst 6 000 ler. tUl trolovade eller äkta makar, ensamstående föräldrar samt tiU personer som stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande förhåUanden. Lånen lämnas utan säkerhet. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1946: 570) om statiiga bosättningslån (ändrad senast 1969: 781).
För innevarande budgetår har, med hänsyn till befintiig behållning den 1 juli 1970, anvisats ett formellt belopp av 1 000 kr. Sedan låneverksamheten började har t. o. m. budgetåret 1970/71 anvisats sammanlagt ca 163 milj. kr.
Fullmäktige i riksbanken
Utvecklingen av låneverksamheten framgår av följande sammanställning.
Budgetär Nya lån Medelbelopp Totalbelopp Avbetalningar
Antal kr. milj. kr. milj. kr.
|
1963/64 |
7 546 |
3 301 |
24,9 |
15,0 |
|
1964/65 |
8 953 |
3 493 |
31,3 |
17,4 |
|
1965/66 |
10 829 |
4 177 |
45,2 |
21,2 |
|
1966/67 |
11084 |
4 353 |
48,3 |
27,3 |
|
1967/68 |
9 419 |
4 434 |
41,7 |
33,1 |
|
1968/69 |
8 553 |
4 396 |
37,6 |
33,6 |
|
1969/70 |
10 593 |
4 877 |
51,7 |
39,0 |
|
1970/71' |
12 600 |
5 000 |
63,0 |
41,7 |
|
1971/721 |
13 700 |
5 110 |
70,0 |
45,4 |
|
1 Beräknat |
|
|
|
|
Av sammanställningen framgår att antalet nya lån ökade under budgetåret 1969/70. Orsaken härtill var ändringar i bidragsbestämmelserna fr. o. m. den 1 juU 1969, som innebar dels att lånemaximum höjdes från 5 000 kr. tiU 6 000 kr., dels att en ny kategori låntagare, personer som stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden, tillkom. Nettoutianingen uppgick budgetåret 1969/70 till ca 13 milj. kr. För innevarande budgetår räknar fullmäktige med en ytterligare ökning av antalet nya lån. Nettoutlåningen beräknas tUl ca 21 mUj. kr. För budgetåret 1971/72 räknar fullmäktige med 13 700 nya lån och ett medelbelopp av ca 5 100 kr. per lån. Nettoutlåningen under nästa budgetår skulle därmed, som framgår av följande sammanställning, uppgå till ca 24 mUj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 246
Behållning den 1.7.1970 21,9
Anslag 1970/71 0,0
Disponibelt 1970/71 21,9
Utbetalningar 1970/71 63,0
Amorteringar på tidigare lån 41,7 21,3
Behållning den 1.7.1971 0,6
Utbetalningar 1971/72 70,0
Amorteringar på tidigare lån 45,4 24,6
Med hänvisning tiU beräkningarna föreslår riksbanksfullmäktige att anslaget förs upp med 24 milj. kr.
Departementschefen
1970 års riksdag anförde (SU 5, rskr 5) att en förutsättningslös översyn av reglema för statiiga bosättningslån borde göras i syfte att åstadkomma en mindre restriktiv prövning vid långivningen. Översynen borde även innefatta en genomgång av vUka typer av bostäder som skaU betraktas som genomgångsbostäder vid prövning av tiden för den gemensamma bosättningen. Kungl. Maj:t har uppdragit åt familjepolitiska kommittén att verkstäUa denna översyn.
Jag räknar med att den ökade utlåningen under förra budgetåret kommer att fortsätta även under innevarande och nästa budgetår. Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag tUl 20 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Statens bosättningslånefond för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 247
V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
1. Lån till anordnade av barnstugor
Från anslaget utgår lån med högst 4 000 kr. per plats för nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller inköp av byggnad för barnstuga. Lån utgår till lokaler som anordnats så att de kan användas för bamtillsyn under minst fem timmar per bam och dag, dvs. daghem, gemensam barnstugeavdelning och fritidshem. Lånet utbetalas sedan byggnadsarbetena slutförts. Lån kan inte erhållas, om statUgt bostadslån beviljats. Lånebe-stämmelsema återfinns i kungörelsen (1966: 173) om statsbidrag och lån tiU barnstugor (ändrad senast 1970: 136). Utöver lån utgår anordningsbidrag med högst 5 000 kr. per plats (anslaget D 2).
För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 24 milj. kr.
Socialstyrelsen
Styrelsen beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 tUl 28 mUj. kr. Styrelsen har vid sin beräkning utgått från att lån utbetalas inom ett år efter det byggnadsarbetena påbörjades.
Föredraganden
Vid beräkningen av anslagsbehovet för lån tiU anordnande av barnstugor har utgångspunkten tidigare år varit att utbetalning av lån sker ca två år efter byggnadsarbetenas påbörjande. Socialstyrelsen har emellertid i sina anslagsframställningar för nästa budgetår framhållit att den alltmer ökande användningen av serietUlverkade barnstugor medför en förkortning av byggnadstiden. Med hänsyn härtill beräknas utbetalningarna ske inom ett år efter det byggnadsarbetena påbörjats.
Enligt min mening är det tillfredsställande att byggnadstiden har kunnat förkortats genom ett mera aUmänt användande av serietUlverkade bamstugor. Övergångsvis medför detta en ökad belastning på låneanslaget. Jag förordar därför att det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget tUl lån för anordnande av bamstugor höjs med 2 milj. kr. Anslagshöjningen kommer jag att anmäla i samband med behandlingen senare denna dag av frågan om utgifter på tUläggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1970/71. Anslaget för budgetåret 1971/72 bör med tillämpning av den nya beräkningsgranden föras upp med 35 mUj. kr.
Servicekommittén har i sitt betänkande Boendeservice 2 (SOU 1970: 68) föreslagit att bl. a. de medel som nu utgår från förevarande anslag överförs till en särskUd lånefond från vUken skaU utgå lån enligt motsvarande regler som gäller för bostadslån till lokaler. Betänkandet remiss-behandlas f. n. Med hänsyn tiU att de lån som utbetalas under nästa
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 248
budgetår avser barnstugebyggen som påbörjats under innevarande budgetår påverkas emeUertid inte anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 av servicekommitténs förslag.
I detta sammanhang vill jag anmäla att förevarande anslag under budgetåret 1969/70 merbelastats med 6 044 952 kr. Deima typ av anslag är maximerade av riksdagen. I budgetredovisningen för budgetåret 1969/ 70 har det därför varit nödvändigt att redovisa ifrågavarande belopp som förskott för budgetåret 1970/71. Riksrevisionsverket har avgivit en revisionspromemoria med anledning av det inträffade som f. n. är föremål för remissbehandling. När ärendet har slutligt beretts avser jag att återkonuna tUl Kimgl. Maj:t.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Lån till anordnande av barnstugor för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.
2. Lån tiU byggande av sjukhem
Från anslaget utgår lån med högst 30 000 kr. per vårdplats för nybyggnad samt om- eller tillbyggnad av sjukhem för långvarigt kroppssjuka och lättskötta psykiskt sjuka. Som viUkor gäller bl. a. att byggnadsarbetena påbörjats under tiden den 25 november 1963—den 31 december 1969. Högst 20 000 kr. per vårdplats kan förskotteras sedan byggnadsarbetena påbörjats. Lånebestämmelsema återfinns i kungörelsen (1964:411) om statslån tiU sjukhem (ändrad senast 1969:269). För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 60 mUj. kr. Totalt har för ändamålet anvisats 385 mUj. kr.
Socialstyrelsen Vid utgången av budgetåret 1969/70 hade lån bevUjats och förskott utbetalats för ca 12 900 vårdplatser. För ca 6 700 vårdplatser hade slututbetalningar gjorts. Totalt beräknas låneverksamheten komma att omfatta ca 15 000 vårdplatser. Styrelsen räknar med följande utbetalningar och medelsbehov för innevarande och nästa budgetår (mUj. kr.).
Disponibelt 1970/71 60,5
Beräknade utbetalningar 1970/71 60,0
Utgående reservation 30.6.1971 0,5
Beräknade utbetalningar 1971/72 45,0
Anslagsbehov 1971/72, avrundat 45,0
Departementschefen
Statiigt lånestöd tUl sjukhemsbyggandet utgår för byggnadsföretag som påbörjats före den 1 januari 1970. För budgetåret 1971/72 behövs i huvudsak medel för slutbetalning av beviljade lån. Tidigare erfarenhet visar på en viss förskjutning av tidpunktema för lånerekvisitionema. Med hänsyn härtill beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 35 milj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet
249
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Lån till byggande av sjukhem för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.
3. Lån tiU nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.
TiU detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 3 mUj. kr.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen tUlstyrker lån tiU de byggnadsföretag m. m. och med de belopp som framgår av följande sammanstäUning.
|
Vårdanstalt |
Byggnadsföretag m. m. |
Tillstyrkta lån 1971/72 ( 1 000-tal kr.) |
|
A. Erkända vårdanstalter |
|
|
|
Dagöholm |
Ombyggnad av kök m. m. |
360 |
|
Holmahemmet |
Förläggningsbyggnad |
350 |
|
Holmforshemmet |
Ombyggnad av kök |
300 |
|
|
Grundförstärkning |
75 |
|
Lindåsen |
Ombyggnad av huvudbyggnad |
50 |
|
Pålyckehemmet |
Administrationsbyggnad |
450 |
|
Ribbingebäck |
Avloppsanläggning |
100 |
|
Romanäs |
Fritidsbyggnad |
450 |
|
Ryds brunn |
Förläggningsbyggnad |
400 |
|
Rällsögården |
Förstärkning av panncentral |
100 |
|
Stornäset |
Mottagningsavdelning |
700 |
|
Vårnäshemmet |
Kök, etapp II |
400 |
|
|
Vatten och avlopp |
120 |
|
|
Förläggningsbyggnad |
350 |
|
Västerbyhemmet |
Förläggningsbyggnad |
450 |
|
Västkiisthemmet |
Ombyggnad av terapi verkstad |
200 |
|
|
Ombyggnad av bibliotek m. m. |
150 |
|
Asbrohemmet |
Rensningsarbeten |
75 |
|
Älvgården |
Mottagningsavdelning |
600 |
|
Östfora |
Mottagningsavdelning |
500 |
|
B. Enskilda vårdanstalter |
|
|
|
Arödshemmet |
Ombyggnad av administrations- |
|
|
|
lokaler m. m. |
100 |
|
Ekåsa |
Terapiverkstad |
500 |
|
Glösbohemmet |
Fastighetsförvärv m. m. |
175 |
|
Hällnäs vårdhem |
Ombyggnad av verkstad |
100 |
|
Lida vårdhem |
Om- och tillbyggnad av |
|
|
|
huvudbyggnad m. m. |
500 |
|
Nolaskogs kon- |
|
|
|
valescenthem |
Terapiverkstad |
350 |
|
Schéelegården |
Förläggningsbyggnad |
150 |
|
Stora Främsbacka |
Förläggningsbyggnad |
350 |
|
Tingsätra |
Mottagningsavdelning |
330 |
|
C. Erkända och enskilda |
Rörelsekapital och maskinutrust- |
|
|
anstaher |
ning |
600 |
|
|
Summa A—C (avrundat) |
9 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 250
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970 1719 1970/71 4 719
/slag för 1970/71 3 000 1971/72 3 000
Anslag för 1971/72
(förslag) 3 000
_______________ Summa 7 719_________________________ Summa 7 719
Departementschefen
För fortsatt upprastning av vissa vårdanstalter beräknar jag medelsbehovet under nästa budgetår till 3 mUj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.
4. Lån till utländska läkare för viss efterutbUdning
Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 000 kr. På anslaget fanns vid ingången av budgetåret 1970/71 en reservation på 482 118 kr.
Socialstyrelsen
Från anslaget bestrids kostnader för lån till utländska läkare, som vistas i Sverige och är i behov av ekonomisk hjälp under tid för provtjänstgöring eller efteratbildning i syfte att erhålla behörighet att utöva läkaryrket inom riket. Styrelsen anser att medel behövs för ifrågavarande ändamål även i fortsättningen. Med hänsyn till behållningen på anslaget föreslås att endast ett formellt belopp av 1 000 kr. anvisas för budgetåret 1971/72.
Departementschefen
Jag biträder socialstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Lån till utländska läkare för viss efterutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 251
Register
Sid.
1 Översikt
Driftbudgeten
Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet m. m.
Kronor
14 1. Socialdepartementet, förslagsanslag 6 900 000
15 2. Kommittéer m. m., reservationsanslag 6 300 000
15 3. Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag 2 000 000
16 4. Extra utgifter, reservationsanslag 350 000
15550 000
B. Allmän försäkring m. m.
17' Inledning
22 1. Försäkringsdomstolen, förslagsanslag 2 443 000
24 2. Försäkringsrådet, förslagsanslag 1 367 000
24 3. Riksförsäkringsverket, förslagsanslag 36 370 000
27 4. Folkpensioner, förslagsanslag 8 290 000 000
30 5. Ersättning till postverket för pensionsut-
betalningar, förslagsanslag 14 600 000
31 6.
Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 870 000 000
33 7.
Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslags
anslag I 500 000
9 216 280 000
|
34 |
|
|
35 |
1. |
|
36 |
2. |
|
36 |
3. |
|
38 |
4, |
|
39 |
5. |
C. Ekonomiskt stöd åt barnfamilfer m. m. Inledning
Allmänna barnbidrag, förslagsanslag 2 160 000 000
Ersättning till postverket för utbetalning av
allmänna barnbidrag, förslagsanslag 4 800 000
Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m.,
förslagsanslag 460 000 000
Ersättning för bidragsförskott, förslagsanslag 93 000 000
5. Omkostnader för
statens bosättningslån, för
slagsanslag 500
000
2 718 300 000
D. Sociala
serviceåtgärder
40 Inledning
44 1. Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag 200 000 000
45 2. Bidrag till anordnande av barnstugor, reserva-
tionsanslag 65 000 000
46 3. Bidrag till driften av bamstugor, förslagsanslag 130 000 000
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 252
Sid. Kronor
47 4. Bidrag tiU kommunala familjedaghem,
förslagsanslag 25 000 000
48 5. Bidrag till ferievistelse för bam, förslagsanslag 4 000 000
49 6. Bidrag till semesterhem m. m., förslagsanslag 1 800 000
425 800 000
E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.
51 Inledning
Centrala och regionala myndigheter m. m.
52 1. Socialstyrelsen, förslagsanslag 35 645 000
57 2. Giftnämnden, förslagsanslag 1 358 000
58 3. Nämnden för sjukvårds- och socialvårds-
byggnader, förslagsanslag 282 000
59 4. Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut,
förslagsanslag 6 400 000
|
60 |
5. |
|
62 |
6. |
|
63 |
7. |
|
64 |
8. |
|
66 |
9. |
|
67 |
10. |
|
68 |
11. |
|
74 |
12. |
|
74 |
13. |
|
75 |
14. |
|
76 |
15. |
|
77 |
16. |
|
79 |
17. |
|
81 |
18. |
Länsläkarväsendet m. m., förslagsanslag 7 655 000
Statens socialvårdskonsulenter, förslagsanslag 1 985 000
Länsnykterhetsnämnderna, förslagsanslag 5 535 000
Vissa laboratorier m. m.
Statens
strålskyddsinstitut, förslagsanslag 4 711 000
9. Statens strålskyddsinstitut m. m.: Inredning
och utrustning, reservationsanslag 800 000
Statens institut för folkhälsan, förslagsanslag *11
800 000
Statens
bakteriologiska laboratorium:
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1
000
Driftbidrag,
reservationsanslag 3
400 000
Centrallaboratorieuppgifter,
förslagsanslag 3
800 000
Försvarsmedicinsk
verksamhet, förslags
anslag 1115 000
Utrustning, reservationsanslag 1
400 000
Statlig
läkemedelskontroll,
förslagsanslag 8 660 000
Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag 5 747 000
Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag 4 567 000
104 861 000
F. Öppen hälso- och
sjukvård
83 Inledning
85 1. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn,
förslagsanslag 3 000 000
85 2. Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag 930 000
87 3. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning,
förslagsanslag 430 000
88 4. Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård,
förslagsanslag 1 650 000
89 5. Bidrag till S: t
Lukasstiftelsen 60
000
89 6.
Allmän hälsokontroll, förslagsanslag 2 970 000
* Beräknat belopp
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 253
Sid. Kronor
91 7. Skyddsympningar, förslagsanslag 6 300 000
93 8. Hälsovårdsupplysning, reservationsanslag 3 000 000
95 9. Bidrag till driften av folktandvården,
förslagsanslag 14 800 000
96 10. Bidrag till utrustning av polUcliniker för folk-
tandvård, reservationsanslag 75 000
97 11. Bidrag tiU nordiskt institut för odontologisk
materialprovning, reservationsanslag 200 000
97 12. Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag 3 520 000
36 935 000
G.
Universitetssjukhus m. m.
99 Inledning
|
100 |
1. |
|
113 |
2. |
|
116 |
3. |
|
122 |
4. |
|
124 |
5. |
|
128 |
6. |
Karolinska sjukhuset:
Driftkostnader, förslagsanslag 244 975 000
Utrustning, reservationsanslag 6 575 000
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Avlöningar till läkare, förslagsanslag 33 198 000
Driftkostnader, förslagsanslag 15 300 000
Utrustning, reservationsanslag 7 576 000
6. Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets
sjukhus i Uppsala, förslagsanslag 100 000
128 7. Avlöning
av vissa läkare vid sjukhus i Stock
holm,
förslagsanslag 12 590 000
131 8. Bidrag tiU kommunala undervisningssjukhus,
förslagsanslag * 190 000 000
132 9. Utbildnings- och forskningsverksamhet vid
läkarstationen i Dalby läkardistrikt,
reservationsanslag 1 700 000
134 10. Vidareutbildning av läkare, förslagsanslag 4 620 000
136 11. EfterutbUdning av viss sjukvårdspersonal m. m.,
förslagsanslag 405 000
140 12. Kurser för vissa utländska
läkare och tand
läkare m. m., förslagsanslag 1 700 000
144 13. Stipendier till studerande vid odontologisk
fakultet, förslagsanslag 1100 000
145 14. Nordiska hälsovårdshögskolan, förslagsanslag 1 560 000
521 399 000
H. Övrig sfukhusvård m. m.
149 1. Rättspsykiatriska stationer och kliniker,
förslagsanslag 13 740 000
150 2. Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka
m. m., reservationsanslag 2 400 000
151 3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m., reservationsanslag 96 000 000
152 4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m., förslagsanslag 930 000 000
* Beräknat belopp
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 254
Sid. „ Kronor
154 5. Bidrag till viss hälso- och sjukvård,
reservationsanslag 114 000 000
155 6. Bidrag till anordnande av radioterapevtiska
kliniker, förslagsanslag 485 000
155 7. Förvaring och underhåll av viss sjukvårds-
materiel m. m., förslagsanslag 1 800 000
156 8. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid
krig eller krigsfara, reservationsanslag 3 000 000
158 9. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.,
förslagsanslag 1 860 000
1163 285 000
/. Ungdomsvård m.
m.
161 Inledning
|
164 |
1. |
|
168 |
2. |
|
170 |
3. |
|
171 |
4. |
|
172 |
5. |
Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader, förslagsanslag 67 790 000
Vård utom skola, förslagsanslag 11 497 000
Engångsanskaffning
av inventarier m. m.,
reservationsanslag 150 000
Personalutbildning, reservationsanslag 508 000
5. Ersättningar för skador vållade av vissa
rymlingar m. fl., förslagsanslag 500 000
173 6. Ersättningar tiU kommunerna
enligt social
hjälps- och barnavårdslagarna m. m.,
förslagsanslag 25 000 000
105 445 000
J. Nykterhetsvård nr. ni.
175 Inledning
|
179 |
1. |
|
180 |
2. |
|
181 |
3. |
|
25 655 000 |
|
1000 |
|
4 100 000 |
|
76 700 000 |
|
85 000 000 |
|
350 000 |
|
2 300 000 |
|
194 106 000 |
|
1 655 000 |
|
32 800 000 |
|
4 400 000 |
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader, förslagsanslag Utrustning m. m., reservationsanslag Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag
183 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslagsanslag
186 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.,
förslagsanslag
187 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården,
reservationsanslag
|
K. Viss rehabiliteringsverksamhet 190 Inledning 191 1. Statens arbetsklinik, förslagsanslag 192 2. Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m., förslagsanslag 193 3. Bidrag tUl handikappinstitutet |
188 7. Bidrag tiU Länkrörelsen m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 7 Socialdepartementet 255
Sid. Kronor
194 4. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade,
förslagsanslag 90 000 000
195 5. Kostnader för viss utbildning av handikappade,
förslagsanslag 5 400 000
197 6. Bidrag till
vanföreanstalter m. m., förslags
anslag *9
000 000
197 7. Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag *3 400 000
198 8. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för
psykiskt utvecklingsstörda, reservationsanslag 10 000 000
199 9. Bidrag till driften av särskolor m. m.,
förslagsanslag 75 000 000
200 10. Bidrag tiU De handikappades riksförbund 500 000
201 11. Bidrag tiU Hörselfrämjandets riksförbund 530 000
202 12. Bidrag till De blindas förening 2 500 000
203 13. Bidrag till Sveriges dövas riksförbund 115 000 203 14. Ersättning till postverket för befordran av
blindskriftsförsändelser, förslagsanslag 1 785 000
237 085 000
L. Arbetarskydd m. m.
205 Inledning
207 1.
Arbetarskyddsstyrelsen, förslagsanslag, varav
157 000 kr. att avräknas mot automobilskatte
medlen 10
140 000
210 2. Yrkesinspektionen, förslagsanslag, varav
1 070 000 kr. att avräknas mot automobilskatte
medlen 16
940 000
211 3. Arbetsmedicinska institutet, förslagsanslag *10 000 000
37 080 000
M. Internationell samverkan
213 Inledning
213 1. Socialattachéer, förslagsanslag 825 000
214 2. Intemationellt socialpolitiskt samarbete,
förslagsanslag 3 025 000
215 3. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
m. m., förslagsanslag 4 975 000
216 4. Vissa internationella resor, reservationsanslag 75 000
217 5. Vissa internationella kongresser i Sverige,
reservationsanslag 250 000
9 150 000
Summa för driftbudgeten 14 785 276 000
Kapitalbudgeten
//. Statens allmänna
fastighetsfond
218 9. Utbyggande av karolinska sjukhuset 7
500 000
226 10. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala 13 000 000
* Beräknat belopp
Prop. 1971:1 BUaga 7 Socialdepartementet 256
Sid. Kronor
230 11. Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialde
partementets verksamhetsområde 10 480 000
30 980 000
IV. Statens utläningsfonder
245 3. Statens bosättningslånefond 20 000 000
V. Fonden för låneunderstöd
2A1 1. Lån tiU anordnande av bamstugor 35 000 000
248 2. Lån till byggande av sjukhem 35 000 000
249 3. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. 3 000 000
250 4. Lån till utländska läkare för viss efterutbildnmg 1 000
73 001 000
Summa för kapitalbudgeten 123 981 000
Totalt för socialdepartementet 14 909 257 000
ESSELTE TRYCK, STHLM 70
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet Prop. 1971:1
Bilaga 8
Kommunikationsdepartementet
översikt
Kommunikationsdepartementets verksamhet är i huvudsak inriktad på frågor, som rör transportverksamheten, trafiksäkerheten samt post-och telekommunikationer.
Åtgärderna inom transportsektorn präglas av strävandena att successivt skapa bättre betingelser för en samhällsekonomiskt riktig utveckling av sektom. Som ett led i dessa strävanden har SJ under senare år fått förbättrade möjligheter att inom stora delar av transportmarknaden effektivt konkurrera med lastbilsföretagen. Detta har skett genom att olika härrmiande regleringar för SJ slopats och genom att ersättning numera lämnas SJ för driften av de olönsamma järnvägslinjer som upprätthålls av lokaliseringspolitiska och sociala skäl. SJ:s konkurrenskraft stärks också genom de betydande investeringsanslag, som årligen och även för nästa budgetår anvisas för verksamheten. I det transport-mönster som genom UtveckUngen växer fram får SJ därmed möjlighet att anpassa och bygga ut sin verksamhet för de transporttjänster där företaget har särskUda möjligheter att göra sig gällande. Både i fråga om gods- och persontrafiken inriktas härvidlag intresset i första hand på de mera långväga relationerna. Den yrkesmässiga lastbUstrafiken har i likhet med järnvägstrafiken fått möjligheter att utvecklas mera fritt än tidigare.
Med en trafikpolitik som vill ge transportföretagen inom de olika trafikgrenama ökade möjligheter att hävda sig från sina speciella förutsättningar är det från samhällsekonomisk synpunkt angeläget att verka för en större marknads- och kostnadsmässig rättvisa i förhållandet mellan trafikgrenarna och trafikföretagen. Från denna synpunkt är statsmaktemas ställningstaganden tUl de av bilskatteutredningen avgivna förslagen av betydelse. På något längre sikt kommer den pågående vägkost-nadsutredningen att ge ytterligare underlag för en bestämning av vägtrafikens kostnadsansvar.
En väsentiig fråga vid bedömningen av de ytterligare åtgärder som 1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 2
behövs för att fullfölja de trafikpolitiska riktiinjerna är utvecklingen i fråga om företagsstrukturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken. Verksamhetsform och företagsstorlek är av betydelse inte bara för den yrkesmässiga vägtrafikens egna utvecklingsmöjligheter utan också för strävandena att nå en samhällsekonomiskt riktig uppdelning av trafiken. Dessa frågor utreds närmare inom en särskild utredning.
För att främja de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det aUmänna stödområdet har införts ett transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheterna som följer med de långa avstånden inom Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet. Genom stödet ges näringslivet i dessa delar av landet möjligheter att driva sin verksamhet under förat-sättningar som är mer likartade dem som gäller för näringslivet i andra delar av landet. Därmed främjas också en bättre jämvikt i näringsgeo-grafiskt hänseende mellan landets olika delar samt ett effektivare utnyttjande av landets resurser.
I syfte att skapa föratsättningar för en tiUfredsstäUande transportförsörjning för Gotland har, efter proposition tUl 1970 års riksdag, en lag antagits om linjesjöfart på Gotiand (prop. 1970: 175, 3LU 89, rskr 463).
Vad angår trafikproblemen i glesbygden har i kommunikationsdepartementets regi en modellplanering utförts avseende lokal trafikservice. I bl. a. ett flertal norrlandskommuner pågår en försöksverksamhet enligt riktlinjerna i modellplanen. Avsikten är att planeringen och erfarenhetema från försöksverksamheten skall vara vägledande för andra kommuner med lUcnande trafikförsörjningsproblem. Även om det ekonomiska ansvaret härvidlag i första hand åvUar kommunema själva, beaktar staten kostnader för sådan trafikservice vid prövning av framställningar om extra skatteutjämningsbidrag.
För att skapa bättre betingelser för en övergripande trafikplanering på det regionala planet har inom kommunikationsdepartementet tiUsatts en särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen skall i en första etapp utarbeta preliminära riktlinjer för en regional planering. I en andra etapp kommer dessa riktiinjer att läggas till grund för en modell- och försöksplanering inom ett par län. En tredje etapp blir att på grundval av en utvärdering av erfarenheterna härifrån utarbeta en mera definitiv modell för regional trafikplanering som kan underlätta planeringsarbetet på regional nivå.
Anslaget till drift av statiiga vägar föreslås öka. Medelsanvisningen tUl byggandet av statiiga vägar föreslås bli bibehållen på en oförändrat hög nivå. Därutöver förutses en inte obetydlig vägbyggnadsverksamhet i form av beredskapsarbeten.
Inom trafiksäkerhetsområdet görs insatser av olika slag för att successivt förbättra betmgelserna för trafiksäkerhetsarbetet. Strävandena inriktas också på att uppnå en aUt bättre samordning av de aktiviteter, som bedrivs av olUta myndigheter, organisationer och andra.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 3
Transportforskningsgruppen har i december 1970 lagt fram sin över-arbetning och komplettering av 1964 års transportforskningsutrednings förslag. Gruppen föreslår olika åtgärder för samordning på transportforskningsområdet bl. a. att en delegation för utveckling och forskning inom transportområdet inrättas för planering och samordning av forskningen på olika delar av transportforskningsfältet och för bidragsgiv-ning till sådan forskning. Vidare föreslås att statens väginstitut och statens trafiksäkerhetsråds egen forskning förs samman till ett institut för vägtrafikforskning.
Inom handelsflottan och hamnväsendet fortsätter utvecklingen mot större enheter och rationellare godshantering. För att förbättra betingelserna för vintersjöfarten, särskilt längs norrlandskusten, begärs bemyndigande för sjöfartsverket att teckna avtal avseende leverans av en ny havsisbrytare. UtveckUngen inom sjöfarten ägnas ökad uppmärksamhet i intemationella sammanhang, och samarbetet med andra sjöfartsländer utvecklas bl. a. i syfte att främja en fri och rationell intemationell sjöfart.
Flygtrafiken fortsätter att växa kraftigt med bl. a. krav på ökade investeringar i flygplatser och flygsäkerhetsanläggningar som följd. Arbete pågår med anläggande av en ny flygplats i malmöregionen som ersättning för Bulltofta flygplats. Preliminär överenskommelse mellan staten och lokala intressenter har träffats om ersättning av Torslanda flygplats med en ny storflygplats i göteborgsregionen. Utredning om utbyggnad av Arlanda flygplats pågår. Inom den internationella civila luftfartsorganisationen pågår ett expertarbete, i vilket Sverige är representerat, med utarbetande av biUlemormer i anslutning tUl eventuell trafik med civila överljudsplan.
Inom postverket fortsätter de senaste årens omfattande rationsilise-ringsåtgärder. För tredje året i följd har verket trots en expansion av verksamheten kunnat notera en minskning av personalbehovet. Arbetet med att förbättra servicen, särskilt i glesbygdsområdena, fortgår planenligt. Som ett led i en strävan att ge postkunderna större valfrihet infördes hösten 1970 en differentiering av korsbandstaxan. Postverket förbättrar sina marknadsföringsresurser både vad avser den allmänna poströrelsen och postbanken.
Inom televerket fortsätter arbetet med att vidmakthålla och förbättra servicen gentemot kunderna. Datakommunikation över telenätet expanderar. Våren 1970 träffades ett avtal mellan televerket och LM Ericsson, som kommer att ge de båda företagen möjlighet att i fortsättningen bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete inom den nya teletekniken tUl stor nytta för båda parter. Genom det samtidigt avtalade produktionssamarbetet, som skall starta år 1975, kommer produktionen från televerkets verkstäder att föras ut på världsmarknaden.
Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde föreslås tUl 3 888,2 milj. kr. Med hänsyn tagen
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 4
till under budgetåret 1970/71 gjorda medelsanvisningar av engångskaraktär etc. innebär anslagen för nästa budgetår en reell ökning om ca 200 milj. kr.
Kostnaderna i affärsverken täcks av verkens intäkter. Kostnaderna (exkl. avsättning tUl värdeminskningskonto) enligt driftstaterna för postverket, televerket, statens jämvägar och luftfartsverket uppgår under innevarande budgetår till ca 6 mUjarder kr.
Antalet statligt anställda inom departementets verksamhetsområde motsvarade vid mitten av år 1970 ca 144 000 helårsarbetande.
Transportsektorn
Investeringar och underhåll inom samfärdselsektom inberäknat post-och teletjänster uppgick under år 1969 tUl ca 8,4 mUjarder kr. I detta belopp ingår inte till privat konsumtion och firmabUstrafik hänförliga fordonsinvesteringar. Av samtliga brattoinvesteringar i landet (exkl. reparationer och underhåll) svarade samfärdselsektorn för ca 17 % år 1969.
Miljarder personkm
100
Prognos
80
60
AO
20
Spårväg oT-bcna, Busstrafik,Sjö-o.Luftfart
1950 1955 1950 1965 1970
Fig 1. Det inrikes persontransportarbetet under perioden 1950-1975
1975 Är
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 5
Det inrikes persontransportarbetet har under perioden 1960—1969 ökat med ca 7 % per år till ca 79 miljarder personkm. Den årliga ökningen under 1950-talet var 9,5 %. Enligt prognoser utarbetade i samband med långtidsutredningen har persontransportarbetet beräknats till ca 81 miljarder personkm år 1970 och ca 94 mUjarder år 1975, en genomsnittiig åriig ökning med ca 3 % fram tUl år 1975, vUket kan tyda på att bilismen nu har passerat sitt snabbaste expansionsskede (% D-
Det inrikes godstransportarbetet kan för år 1969 uppskattas till ca 51 miljarder tonkm. Godstransportarbetet beräknas ha ökat med ca 9 % per år under perioden 1960—1969. Tillväxten i bruttonationalprodukten uppgick under perioden till ca 4,5 %. Ökningen av trafiken har således liksom under 1950-talet varit kraftigare än inom den totala ekonomin.
Enligt långtidsutredningens material väntas godstransportarbetet komma att öka från 54 mUjarder tonkm år 1970 tUl 76 mUjarder år 1975 (fig. 2), Totalt innebär detta en ökning med drygt 40 % (ca 7 % per år).
Miljarder lonkm
100
Prognos
1950 1955 1950 1955 1970
Fig 2. Det inrikes godstransportarbetet under perioden 1950-1975
1975 Är
Prop, 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
Bilar 1000-tal
|
4000- |
|
|
3000-2000- |
Samtliga bilar ..-.- |
|
|
,.zvs<:>X\\å\qx |
|
1000- |
/ |
|
500- |
yy |
|
400- |
/\/ |
|
300- |
/ |
|
200- |
|
|
|
Lastbilor ________ |
|
100- |
— |
|
50- |
Bussantalei 1969 13 600 1975 15 000 |
|
/.o- |
------- !------ 1------ 1------ 1----- 1------ 1------ 1------ 1------ 1----- i------- »------ 1------ 1------ 1----- p------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1------ 1----- 1----- :------- •- |
|
70 |
75 År
-------- Prognos
Fig 3. Fordonsbeständets utveckling (logaritmisk skala) under perioden 1950-1975
Vägtrafik
Vägtransporternas andel av det totala persontransportarbetet har ökat från 53 % år 1950 till 92 % år 1969. Personbilarnas transportarbete har ökat från 33 miljarder personkm år 1960 tiU 67 mUjarder år 1969 och väntas öka tUl drygt 80 mUjarder år 1975. Långtidsutredningens prognos avseende perioden 1970—1975 har baserats på ett årligt nettotiUskott av 111 000 personbilar (samma som under 1960-talet) vilket innebär knappt 2,9 milj. personbUar år 1975 (fig. 3). Vidare har föratsatts en mmskning av medelantalet passagerare per personbil från 2,2 till ca 2, vUket också i betydande grad påverkar den relativa ökningstakten i persontransportarbetet.
De beräknade förändringama i {»ersontransportarbetet grandas på
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 7
antagandet att trafikens nuvarande fördelning på olika transportmedel för olika reseavstånd i stort sett kommer att bestå. Trots att biltranspor-tema liksom hittUls torde komma att svara för den övervägande delen av de kortväga transportema synes den kollektiva lokaltrafiken komma att öka fram till år 1975. Även totalt sett kommer, enUgt långtidsutredningens prognoser, de kollektiva trafUmiedlens transportarbete att växa.
Lastbilarnas godstransportarbete har under 1960-taIet ökat med ca 13 % per år, till f. n. ca 28 miljarder tonkm. Detta iimebär att lastbilarnas andel av det totala godstransportarbetet ökat från närmare 40 % år 1960 till ca 56 % år 1969. Denna förskjutning är främst en följd av den kraftiga ökningen av närtransporterna, vUka f. n. utgör närmare hälften av det totala godstransportarbetet. Även den fjärrgående lastbilstrafikens konkurrensförmåga har emeUertid ökat bl. a. genom vägnätets utbyggnad och förbättring.
Långtidsutredningens prognos över lastbUamas godstransportarbete (fig. 2) bygger på ett observerat samband mellan industriproduktionen och lastbUstransportema. Med utgångspunkt från antaganden om industriproduktionens utveckling har lastbUamas transportarbete beräknats tUl ca 45 mUjarder tonkm år 1975 mot ca 28 miljarder år 1969, dvs. en årlig tillväxt med ca 8 %.
Investeringar och drift avseende vägar och gator har under hela 1960-talet hållits på en hög nivå för att så långt möjligt tillgodose de krav som den ökande trafiken ställer. Vägnätets utbyggnad har i första hand inriktats på att anpassa de aUmänna trafiklederna till trafikarbetets ökning samt på de vägföretag som har särskild betydelse för näringslivets transporter. Även de kommunala och de enskUda investeringama i vägar och gator har under det gångna decenniet ökat kraftigt.
Längden av riksvägarna (inkl. motorvägar) och länsvägama var i början av år 1970 12 200 km resp. 85 800 eller totalt 98 100 km mot 93 500 km år 1960. Längden av färdigställda väg- och brobyggnadsföretag i vägverkets regi under 1960-talet uppgick till ca 1 100 km per år. Vägbredden har förbättrats på sammanlagt 10 700 km eUer ca 11 % av det nuvarande allmänna vägnätet. Bärigheten har höjts så att år 1970 så gott som hela detta vägnät var upplåtet för 8 tons axeltryck eller mera. Av riksvägama var ca 96 % upplåtna för 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck.
För budgetåret 1971/72 föreslås en ökning av vägbyggnadsanslagen med ca 70 milj. kr. till ca 2 113 milj. kr. Totalt föreslås att ca 1 040 mUj. kr. investeras i allmänna och enskilda vägar. DrLEtanslagen föreslås ökade med ca 68 milj. kr. till ca 1 003 milj. kr. Härvid har anslaget tUl drift av statliga vägar räknats upp med ca 53 mUj. kr. och anslaget till bidrag till drift av kommunala vägar och gator med ca 15 milj. kr.
Under kapitalbudgeten föreslås för budgetåret 1971/72 investeringar för drygt 56 milj. kr. i vägverkets förrådsfond.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 8
Järnvägstrafik
Antalet resor i SI:s persontrafik ökade under år 1969 med 6 % till 57 milj. och antalet personkm med 4 % till 4,7 miljarder på grund av ökad pendeltågstrafik och en positiv utveckling av fjärrtågsresorna. Järnvägstrafikens relativa andel av persontrafiken har dock fortsatt att minska, vilket främst beror på privatbUismens expansion.
Under perioden fram till år 1975 väntas en viss ytterligare ökning av den spårbundna lokaltrafiken. Ökningen faller främst på förortstrafik i storstockholmsområdet men i viss mån även på andra storstadsområden. För järnvägsresor över 50 km väntas den relativt gynnsamma utvecklingen av antalet resor på reseavstånd från 300 till 600 a 700 km bestå. För resor utanför detta intervall torde minskningen fortsätta vilket medför att jämvägamas andel av det totala persontransportarbetet beräknas minska något.
SJ:s godstransportarbete ökade under år 1969 med 9 % till 14,9 miljarder tonkm trots bortfallet av malmtransporter under strejken vid LKAB. Den transporterade godstnängden ökade samtidigt med 6 % till 60 milj. ton. Den kraftiga ökningen är hänförlig till vagnslasttrafikens expansion som sammanhänger med bl. a. industrins produktionstillväxt och utlandstrafikens fortsatta ökning. Även verkningarna av stormfäll-ningama under senhösten 1969 och den stränga vintern har haft betydelse. Till följd av den starka transportefterfrågan blev vagnsbristen hos SI besvärande under senare delen av året. SJ:s trafikutveckling under perioden 1949—1969 framgår av fig. 4.
SJ:s godstransportarbete beräknas under perioden fram tUl år 1975 öka med 5 % pter år. Utvecklingen påverkas av dels omläggningen från flottning till landtransport av timmer, dels en i relation till inrikestrafiken starkare expansion av trafiken på utlandet. Härvid har hänsyn inte tagits tUl den ytterligare ökning av vagnslasttrafiken som kan bli följden av det av riksdagen beslutade transportstödet till Norrland. Det totala godstransportarbetet på jämväg (SJ + enskilda jämvägar) bedöms öka från 16 miljarder tonkm år 1969 tUl 20,4 miljarder tonkm år 1975. För budgetåret 1971/72 föreslås för SJ en investeringsram på 355 milj. kr. varav 159 milj. kr. avser fasta anläggningar och 130 mUj. kr. rallande materiel.
Ersättningen till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. ökas från 231,2 mUj. kr. till 256,7 milj. kr. För avskrivning av SI:s investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer föreslås särskilt anslag om ca 13,1 milj. kr.
Sjöfart
Godsomsättningen på lastfartyg i utrikes sjöfart över de svenska hamnama ökade meUan åren 1968 och 1969 från 62,3 till 68,8
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
Miljoner resor och ton
Miljarder personkm och tonkm
UO
120
100
80
60
10 ■
20 -
|
O 19i9 |
|
-T-------- r 55 |
51 53 55 57 59 61
Fig 4. SJ:s trafikutveckling imder perioden 1949-1969
mUj. ton, dvs. med 10 % (fig. 5). Av ökningen avsåg 2,2 mUj. ton mineraloljor och resten övrigt gods. Färjegodset steg under samma tid från 6,8 mUj. ton till 8 mUj. ton.
Världshandelsflottan uppgick vid halvårsskiftet 1970 till ca 227 mUj. ton bmtto och hade från föregående halvårsskifte ökat med ca 15 mUj. ton, dvs. med drygt 7 %. Den svenska handelsflottans tonnage uppgick vid halvårsskiftet 1970 tUl 4,8 mUj. ton, vUket innebar ett i stort sett oförändrat tontal i förhållande till halvårsskiftet 1969.
De svenska rederiernas intäkter i utrikes fart — sedan utgifter på 1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet
10
Miljoner ton
30
Lossade mineraloljor
25
20 -
Bruttodröktighet
i ton
~j < 2000
|
1 |
2000- 10000 > 10 000
15 -
Lastad järnmalm
10
5 -
O---------------------------------- - j
1968 1969 1968 1959 1968 1959 1968 1969 Ar
Fig 5. Med lastfartyg transporterat gods i utrikes fart pä svenska hamnar
utrikes ort dragits ifrån — låg för budgetåret 1969/70 pä samma nivå som för budgetåret 1968/69, ca 1 670 mUj. kr.
Begränsningen av transportuppgifterna inom den inrikes sjöfarten tiU i huvudsak lågvärdiga varukategorier torde i framtiden komma att bestå och än mer markeras. Den mest expansiva delen kommer att utgöras av oljefrakter, sammanhängande med utbyggandet av nya och expansion av redan befintliga raffinaderier.
Godstransportarbetet i inrikes sjöfart ökade under år 1969 med ca 11 % tUl 5 miljarder tonkm och väntas öka till 9,9 miljarder år 1975, vilket innebär en genomsnittlig ökning med ca 12 % per år.
För budgetåret 1971/72 beräknas för sjöfartsändamål på driftbudge-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
11
tOOO-tal 200-1
Icke yrkes
mossig
luftfart
150
100
Linjefart
50-
Övrig luftfart i förvärvssyfte
1960
1962
1964
1966
1968
Ar
Fig 6. Antalet landningar pä luftfartsverkets flygplatser (inkl. miUtära flygplatser med reguljär civil trafik) under perioden 1960-1969
ten ca 122,9 milj. kr. Under sjöfartsverkets fond beräknas en investeringsram av 12,8 milj.kr. Förslag läggs fram om en ändrad inriktning av stödet till den svenska mindre skeppsfarten.
Luftfart
Antalet landningar på de statliga trafikflygplatserna ökade i utrikes linjefart med 12 %, i inrikes linjefart med 6 % och i utrikes chartertrafik med 7 % (fig. 6).
Totala antalet av- och påstigande passagerare ökade med 16 % till ca 5,2 milj. Den kraftigaste ökningen uppvisade den inrikes linjefarten med 20 %. I utrikes linjefart blev ökningen 12 % och i utrikes chartertrafik 16%.
Persontransportarbetct i inrikes luftfart ökade under år 1969 med närmare 20 % till 0,6 mUjarder personkm och väntas uppgå till 0,9 mUjarder personkm år 1975. Persontransportarbetet i förvärvsmässig inrikes luftfart bedöms fram till år 1975 öka med ca 60 %.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 12
För budgetåret 1971/72 beräknas under luftfartsverkets fond investeringama tiU 103,3 milj. kr., varav 71,4 milj. kr. faller på staten och resten 31,9 mUj. kr. utgör kommunala bidrag. Av de statiiga investeringsutgifterna avser 21,8 milj. kr. fortsatta arbeten på Malmö-Sturups flygplats och 22,3 mUj. kr. arbeten, bl. a. projektering av det nya stationsområdet, på Arlanda flygplats. För utrednings- och projekteringsarbete avseende en ny flygplats i göteborgsregionen beräknas 4,1 mUj. kr. Bland övriga investeringar kan nämnas fortsatta arbeten på Sundsvall/ Härnösands flygplats samt en kraftig upprastning av verkets fordonsma-teriel, bl. a. brandbilar.
Det internationella samarbetet
Beträffande det internationella samarbetet kan först nämnas att frågan om anläggande av fasta förbindelser över Öresund har behandlats vid fortsatta svensk-danska överläggningar på regeringsplanet. Härvid har framkommit att vissa frågor rörande den planerade storflygplatsen på Saltholm — vUka har samband med bl. a. tidsplaneringen av en fast förbindelse meUan Maknö och Köpenhamn — måste utredas ytterUgare på dansk sida. Först när dessa kompletterande utredningar utförts och föranlett ställningstaganden från den danska regeringens sida, kan re-geringsöverläggningama om de fasta förbindelserna fortsätta.
Inom Europeiska transportministerkonferensen (CEMT), som inriktar arbetet främst på transportekonomiska och transportpolitiska frågor samt på trafiksäkerhetsfrågor, fortsätter arbetet med att söka få till stånd lättnader i de restriktiva system för den internationella godstrafiken på landsväg som f. n. tiUämpas i många länder. På järnvägsområdet har inom konferensen enighet nåtts om att införa automatkoppel år 1979.
De internationeUa fördragen angående gods- och personbefordran på järnväg (CIM och CIV) har reviderats vid en konferens i Bem i febraari 1970. Frågan om en svensk ratifikation av fördragen bereds f. n.
Sverige har tagit del i det internationeUa arbetet för en bättre samordning av land- och sjötransporterna. Inom bl. a. FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) och CEMT har strävandena inriktats på att undanröja administrativa hinder för den växande containertrafiken. Vidare har Sverige deltagit i arbetet inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckhng (OECD) på detta område.
Den internationella trafiken över färjledema tiU Fuiland och Polen ökar snabbt i omfattning och betydelse. Sverige har därför i samråd med berörda länder tUl ECE:s landtransportkommitté anmält frågan om för-längnmg av väg E 3 Lissabon—Stockholm över Norrtälje/Kapellskär— Åland—Åbo—Helsingfors till ryska gränsen vid Vaalimaa och väg E 14 Trieste—Szczecin över Swinoujscie—Ystad tUl Malmö.
De mtemationeUa sjötransporterna har under senare år kommit att alltmer försvåras av tiUtagande flaggdiskriminering på skilda håll i
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 13
världen. Detta och andra problem inom den intemationella sjöfarten diskuteras främst i sjötransportkommittén inom OECD och i den s. k. Consultative Shipping Group (CSG), ett organ för sjöfartsministrama i tolv länder, däribland de nordiska. Arbetet inriktas på att söka främja en fri och effektiv intemationeU sjöfartspolitik. CSG har under år 1970 huvudsakligen sysslat med förberedelsema för en sjöfartsministerkonferens som är avsedd att hållas i Tokyo i februari 1971 och som kommer att behandla frågor om bl. a. flaggdiskriminering ooh linjekonferenser.
Vid möte i aprU 1970 med sjöfartskommittén inom världshandelskonferensen (UNCTAD) antogs resolutioner som syftar tiU att främja ut-veckUngsländernas strävan att bygga upp egna handelsflottor.
På det sjöfartstekniska och nautiska området, fortsätter arbetet bl. a. inom MellanstatUga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO), där Sverige numera är medlem av sjöfartssäkerhetskommittén.
Förslag till ny utvidgad överenskommelse meUan Sverige, Danmark, Finland och Norge om samarbete i fråga om iitgärder mot oljeförorening av havet har utarbetats. Förslaget avses att träda i stäUet för överenskommelsen i ämnet i december 1967 och beräknas komma att vara godkänt av samtiiga fyra stater under första halvåret 1971.
Efter inbjudan av sjöfartsverket har en konferens håUits i Visby i augusti 1970 om samarbete i fråga om åtgärder mot oljeförorening från fartyg vid gång i Östersjön och Kattegatt. Konferensen, vari deUog delegationer från samtliga berörda länder, ledde — i likhet med en i september 1969 likaledes i Visby håUen konferens i samma ämne — ej tiU ett formeUt avtal. Man enades dock i sak om att i fråga om nämnda farvatten tiUämpa principer motsvarande dem som gäUer enligt den i juni 1969 träffade överenskommelsen om samarbete vid oljeförorening i nordsjöområdet.
Inom Internationella civUa luftfartsorganisationen (ICAO) har frågan om de aUt vanUgare och allt allvarligare övergreppen mot den civila luftfarten genom kapningar av och sabotage mot flygplan ägnats särskild uppmärksamhet. Sverige deltar i detta arbete. Frågan om åtgärder för att förebygga sådana våldshandlingar har behandlats vid ett extra möte med ICAO:s församling i Montreal i juni 1970. Vid en konferens i Haag i december 1970 antogs en konvention som behandlar den straff-och processrättsUga sidan av flygplanskapningar. Förslag tiU motsvarande konvention i fråga om sabotage har utarbetats och kommer att behandlas på en konferens under år 1971.
En särskild expertgrupp, där Sverige är företrätt, behandlar inom ICAO riskerna för skadeverkningar av trafik med överljudsplan och metoderna att möta sådana risker. Överljudsproblemen har också behandlats på en OECD-konferens i febraari 1970 vid vilken Sverige var representerat.
Flera betydelsefulla bilaterala förhandlingar har förts om trafikrät-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 14
tigheter i skilda länder för Scandinavian Airlines System (SAS). Bl. a. har uppgörelser träffats med Sovjetunionen och Japan. Uppgörelserna gör det möjligt för SAS att fr. o. m. mars 1971 öppna en linje till Tokyo via Sibirien. I övrigt kännetecknas den aUmänna luftfartspolitiska situationen av fortsatt hårdnande konkurrens meUan Irnjebolagen och en därmed förbunden ytterligare skärpning av protektionismen på området.
Den internationella landsvägstrafiken har i tilltagande omfattning bU-vit föremål för bilateral reglering. Denna utveckling har medfört att också under år 1970 förhandlingar förts med ett antal länder om avtal inom denna transportsektor. Sådana avtal har sålunda träffats med Italien, Sovjetunionen och Ungem.
Trafiksäkerheten
Arbetet för ökad säkerhet i trafiken har under det gångna året bedrivits på bred front och innefattat åtgärder avseende såväl trafikanten som fordonet och trafikmiljön.
I syfte att öka trafikanternas kunskaper och trafikmedvetande har en rad informationsaktiviteter företagits. Arbetet med skärpta fordonskrav och effektivare fordonskontroll har förts vidare. Sålunda har trafiksäkerhetsverket föreslagit flera nya föreskrifter rörande fordons utrustning till skydd för såväl föraren som andra trafikanter. Skärpta säkerhetsbestämmelser för fordon har under året trätt i kraft i fråga om bl. a. däck. Vidare har föreskrifter utfärdats om röktäthet och koloxidhalt i fordonens avgaser m. ra. i syfte att begränsa luftföroreningen från såväl diesel- som bensindrivna bilar. Inom trafiksäkerhetsverket förbereds också bestämmelser om bullergränser för fordon. Den obligatoriska kontrollbesiktningen har med verkan fr. o. m. den 1 januari 1971 utsträckts att gälla fordon som är två år gamla och äldre. Ambulanser och vissa brandfordon skall enligt de nya reglema kontrollbesik-tigas inom sex månader efter närmast föregående besiktning. Under sommaren 1970 har — vid ett antal mera trafikbelastade veckoslut — i samverkan med bl. a. berörda organisationer och företag inom den yrkesmässiga lastbilstrafiken inskränkningar skett i fråga om trafik med tyngre lastbUar för att öka framkomligheten på vägarna. I fråga om skolskjuts-nmgen har föreskrifter meddelats i syfte att öka elevernas säkerhet.
En omfattande forskning bedrivs på trafiksäkerhetsområdet vid statens trafiksäkerhetsråd och statens väginstitut samt vid olika universitets-och högskoleinstitutioner etc. Vid samhällsplaneringen ägnas ökad uppmärksamhet åt trafiksäkerhetsaspekterna. I det kommunala planeringsarbetet tillämpas av statens vägverk och statens planverk utfärdade riktiinjer för stadsplanering med särskUd hänsyn tiU trafiksäkerhet. Vidare bedrivs försöksverksamhet med s. k. trafiksanering i vissa tätorter i syfte att få vägledning för hur befintlig bebyggelse kan förändras så att förbättrad trafiksäkerhet uppnås.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 15
Är 1968 infördes ett system med differentierade hastighetsgränser, enligt vilket 90 km/tim. utgör den generellt gällande gränsen men hastig-hetema 110 km/tim. och — på motorväg — 130 km/tim. kan beslutas av trafiksäkerhetsverket beträffande viss väg eller vägsträcka. Systemet, som tUlämpas på prov, har numera utformats så att hastigheten 110 km/ tim. endast tUlämpas på motorväg medan för andra vägar gäller den generella gränsen 90 km/tim. Vidare pågår vissa undersökningar avseende lokala hastighetsbegränsningar.
Nordisk vägtrafikkommitté har presenterat ett överarbetat förslag till gemensamma nordiska trafikregler, i vilket hänsyn tagits tiU bl. a. de två konventioner om vägtrafik och om vägmärken m. m., som antagits och lagts fram för undertecknande vid den år 1968 i FN:s regi hållna vägtrafikkonferensen i Wien. Arbetet har även anpassats till de förhandlingsresultat som nåtts inom ECE, där överläggningar pågår om europeiska överenskommelser med syfte att inom ramen för Wien-konventionerna specificera och komplettera deras bestämmelser för att nå enhetlighet på det europeiska planet. Inom CEMT och ECE fortsätter dessutom arbetet med oUka frågor på trafiksäkerhetsområdet.
I anslutning till förslag i prop. 1970: 165 har riksdagen beslutat att en särskild nämnd — bilregisternämnden — inrättas fr. o. m. den 1 januari 1971 för planering och idrifttagning av det av riksdagen beslutade nya bilregistret. Nämnden avses vara verksam till dess att registeromläggningen i sin helhet genomförts.
Vidare har körkortsutredningen lagt fram ett betänkande om de nya körkortens utformning och om ett centralt ADB-baserat körkortsregister, vUket föreslås samordnas med det nya bilregistersystemet. Motorredskapsutredningen har avgett ett delbetänkande om översnöfordonens rättsliga stäUning m. m., och förslag från departementets expertgrupp på bUavgasområdet har föranlett bestämmelser om åtgärder för avgaskontroll av bensindrivna bUar.
För budgetåret 1971/72 föreslås anslag tUl trafiksäkerhetsverket med tiUhopa drygt 26 milj. kr., innebärande en ökning med närmare 2 milj. kr. Ökningen medger anställning av ett femtontal nya befattningshavare samt ytterligare aktiviteter i fråga om materialundersökningar m. m. För kostnader i samband med datamaskinanskaffning och utveckling av det nya bilregistret föreslås ett anslag om 17,5 milj. kr.
Postverket
Främst på grund av minskad efterfrågan till följd av portohöjningarna i början av år 1969 ökade postvolymen, mätt i portointäkter i fasta priser, med endast 0,2 % under budgetåret 1969/70 jämfört med en ökning med 2,1 % föregående budgetår. Det sammanlagda beloppet för kassatransaktioner och gireringsuppdrag ökade med 13 % tUl 1 192 miljarder kr. Posttrafikens utveckling under den senaste 10-årsperioden
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 16
framgår av fig. 7. Postgirorörelsens omsättning steg under år 1970 med
11 %. Uppgången
under år 1969 var väsentligt högre eller 19% vartill
bidrog viss omläggning av statiiga
myndigheters betalningsrutiner. In
låningen i postsparbanksrörelsen ökade under år 1970 med 7 % mot
drygt 6 % under föregående år. Postbankens
totala inlåning uppgick vid
utgången av år 1970 till ca 13,5 miljarder kr., och banken håller därmed
sin ställning som landets största inlåningsinstitut.
Portointäktema, som jämsides med ränteintäkterna i postbanken utgör stommen i postverkets ekonomi, ökade under budgetåret med ca
12 %
tiU 1 012 milj. kr. Ränteintäkterna ökade med 22 % till 1 061
milj. kr. Postverkets totala intäkter ökade under budgetåret med ca
16% till 2 333 mUj. kr. Budgetårets bruttoöverskott blev 80,5 mUj. kr.
Efter avskrivningar med 12 mUj, kr. och avsättningar och nedskriv
ningar i postbanken med 59 mUj. kr. redovisades ett överskott på 10,4
milj. kr. inklusive räntan på postbankens statsverkslån.
Personalkostnaderna, som utgör nära 80 % av de totala driftkostnaderna i postverket, ökade under budgetåret 1969/70 med inte mindre än 105 milj. kr. tiU 1 228 mUj. kr. Det innebär en ökning med nära 10 %, trots att postverkets rationaUseringar för budgetåret lett tiU ett minskat personalbehov. För åren 1967—1969 har rationaliseringen medfört en personalbesparing på mer än 1 700 årsanstäUda. Samtidigt härmed har det behov av personalökning som automatiskt följer av urbanisering, minskad boendetäthet och ökad fritidsbebyggelse helt kunnat neutraliseras.
Vid budgetårets utgång var hela 87 % av postförsändelsema försedda med postnummer. Den gynnsamma utvecklingen har påskyndat övergången tiU postnummersortering, och fullständig sådan beräknas vara helt genomförd redan under budgetåret 1971/72.
Under åren 1972—1973 räknar postverket med att börja med maskinell brevsortering. En stor del av brevposten i Stockholm kommer då att föras över till maskinsortering vid bangårdspostkontoret.
Den speciella brevbärarbilen Tjorven tas successivt i bruk i planerad omfattning. Fram till sommaren 1970 har närmare 600 av 1 000 beställda brevbärarbUar satts in i distributionen. Postservicen på landsbygden förbättras programenligt genom utökad lantbrevbäring med bil.
Ett nytt steg mot en fullständigare automatisering av postgirots bokföring och revision togs i maj 1970 i och med att nya inbetalningskort infördes och kontonumren kompletterades med kontroUsiffra.
Den 30 juni 1970 hade postverkets belagda dotterbolag Tidningstjänst AB kontrakterat samdistribution av ca 500 000 tidningsexemplar per dag fördelade över flertalet län. Postverket och Tidningstjänst AB svarar tiUsammans för ca 30 % av dagstidningsdistributionen i landet.
Investeringarna for postverket avser i huvudsak byggnader och bilar. För budgetåret 1971/72 föreslås en investeringsram av 35,4 mUj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet
17
Milj i st *
Brevförsändelser
1000 800' 600 400 200
Brev och postkort
Nass-.och gruppkorsband
etalninqs-Qch postsparbonksuppdrag
Övriga korsband Paket
1960 61 62 63 eZ 65 66 67 68 .69 År
Fig 7. Posttrafikens utveckling under perioden 1960-1969
Televerket
Utvecklingen inom televerket kännetecknas alltjämt av en stark expansion av telefon- och telexrörelsen. Telegrafrörelsen uppvisar däremot en fortsatt nedåtgående trend.
Telefonrörelsen ökade kraftigare under budgetåren 1968/69 och 1969/ 70 än under de närmast föregående åren. Antalet beställda telefonapparater var 280000 budgetåret 1968/69 mot 248 000 föregående år. Under budgetåret 1969/70 uppnådde antalet beställningar sin hittills högsta nivå, nämligen 304 800. Totala antalet telefonapparater anslutna till televerkets nät utgjorde vid utgången av budgetåret 4 410 600, vilket motsvarade 549 apparater per 1 000 invånare, en' telefontäthet som endast USA överträffar. Av fig. 8 framgår utvecklingen av telefontätheten i Sverige och i vissa andra länder under den senaste tioårsperioden. För den närmaste tioårsperioden föratser televerket en fortsatt ökning av antalet telefonapparater, så att telefontätheten år 1980 beräknas till 700 apparater per 1 000 invånare.
Antalet samtal ökar betydligt snabbare än antalet telefoner. Totalt
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
18
Apparater per 1000 invänare
600 -
500
USA Sverige
400-
Schweiz Kanada Nya Zeeland
300 ---::
200-r.-r.
Danmark
Australien
Norge
Storbritannien
Nederländerna
100
1959 50 61 62 63 64 65 66 67
Fig 8. Telefontätheten för vissa länder under perioden 1959-1969
68 69 Är
utväxlades under budgetåret 1969/70 över 5 miljarder inländska samtal, varav 99 % expedierades automatiskt. Under år 1972 beräknas automati-seringen av den inländska telefontrafiken vara helt genomförd. Möjlighetema till automatisk telefontrafik med utiandet har under budgetåret 1969/70 ytterligare utvidgats. En stor del av telefonabonnenterna i Sverige har nu möjlighet att ringa automatiskt tiU praktiskt taget hela Västeuropa. Detta har resulterat i att 58 % av utiandstrafiken under budgetåret 1969/70 avverkades på automatisk väg gentemot 39 % under föregående budgetår.
Inom telexrörelsen sker fortfarande en stark expansion. Sålunda fanns vid utgången av juni 1970 ca 7 3(X) anslutningar i televerkets nät, vilket innebär en ökning under budgetåret med 15 %.
Televerkets intäkter av telerörelsen för budgetåret 1969/70 var 2 556,8 milj. kr. och kostnadema inklusive avskrivningar 2 410,9 milj. kr. Det redovisade överskottet blev således 145,9 milj. kr.
Under år 1970 har beslutats om inköp av en automatisk tele-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 19
gramförmedlingscentral för Stockholms telegrafstation. Datateknik kommer härvid att tas i bruk för att åstadkomma rationellare expeditionsrutiner för telegram. Genom denna rationalisering kommer telegrafrörelsens lönsamhet att påtagligt kunna förbättras. Anläggningen avses förmedla praktiskt taget hela den inländska telegraftrafiken och all trafik till och från utiandet. Vidare kommer ca 40 % av anläggningens kapacitet att hyras ut till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) för överföring av meteorologiska meddelanden. Den nya utrustningen kommer att tas i bruk under år 1972.
Under våren 1970 undertecknades ett avtal mellan televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson om att tillsammans bilda ett utvecklingsbolag, som skall bedriva avancerat utvecklingsarbete med huvudinriktning på elektroniska tillämpningar inom telekommunikationsområdet. Den gemensamma utvecklingsverksamheten i det nya bolaget — ELLEMTEL Utvecklings AB — kommer att ge båda parter väsentliga tekniska och ekonomiska fördelar samt främja Sveriges konkurrensmöjligheter på det teletekniska området. Bolaget som till lika delar ägs av televerket och L M Ericsson inledde sin verksamhet i början av augusti 1970. Är 1975 beräknas de båda företagen också inleda produktionssamarbete inom det gemensamma produktområdet, genom vilket samarbete de statliga televerkstädemas produkter kommer att föras ut på världsmarknaden.
Sedan flera år tillbaka tillhandahåller televerket på abonnemangsbasis utrastning för överföring av data via telenätet. Med nuvarande utveckling på dataområdet accentueras behovet att överföra allt större mängder data samt hålla hög genomloppshastighet i nätet. Önskemålen härvidlag från televerkets kunder har medfört att verket i allt större utsträckning engagerat sig i olika dataprojekt. För närvarande pågår inom televerket en systemutredning för ett separat allmänt datanät, till vilket kunder av olika kategorier skall kunna anslutas. Televerkets mål är att en första utbyggnad av det nya datanätet skall kimna tas i trafik under år 1975. Datakommunikation över telenätet förutses på sikt bli televerkets största rörelsegren efter telefonrörelsen.
På det internationella området tilldrar sig telekommunikationer via satellit särskilt intresse. De nu gäUande provisoriska arrangemangen för ett världsomspännande kommersiellt telesatellitnät — INTELSAT — bedöms i en nära framtid ersättas av definitiva överenskommelser. Förhandlingar härom inleddes i början av år 1969 i Washington och har fortsatt även under år 1970. Den gemensamma nordiska jordstationen i Tanum, som är avsedd att användas för överföring av telefon-, telegraf-, telex- och datameddelanden samt televisionsprogram via kommande INTELSAT-satelliter, väntas bli driftklar i slutet av år 1971.
I fråga om investeringar i teleanläggningar föreslås för budgetåret 1971/72 en investeringsram av 624,9 milj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 20
Sammanställning
Anslagen för nästa budgetår inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde beräknas tUl sammanlagt 3 888,2 milj. kr. Härav hänför sig 2 717,4 mUj. kr. tiU driftbudgeten och 1 170,8 mUj. kr. tiU kapitalbudgeten. I följande sammanställning har en grov specifikation gjorts av anslagen och förändringama på oUka anslagsgrupper. I de anvisade beloppen för budgetåret 1970/71 ingår anslag av engångskaraktär och i något fall anslag som utgår under budgetåret 1971/72 med sammanlagt ca 40 mUj. kr. Med beaktande av detta blir det reeUa ökade anslagsutrymmet på driftbudgeten och kapitalbudgeten drygt 200 mUj. kr.
|
|
Anvisat |
Förslag |
Förändring |
|
|
1970/71 |
1971/72 milj. kr. |
|
|
DRIFTBUDGETEN |
|
|
|
|
Sjätte huvudtiteln |
|
|
|
|
A Kommunikationsdeparte- |
|
|
|
|
mentet m. m. |
7,5 |
8,1 |
+ 0,5 |
|
B Vägväsendet |
1 986,4 |
2 056,5 |
+ 70,1 |
|
C Trafiksäkerhet |
41,2 |
56,7 |
+ 15,5 |
|
D Sjöfart |
118,0 |
122,9 |
-f 4,9 |
|
E Institut m. m. |
43,3 |
70,9 |
-1- 27,7 |
|
F Diverse |
377,4 |
402,2 |
+ 24,9 |
|
Summa för driftbudgeten |
2 573,8 |
2 717,4 |
+143,6 |
|
KAPITALBUDGETEN |
|
|
|
|
I Statens affärsverksfonder |
|
|
|
|
A Postverket |
55,2 |
27,3 |
— 27,9 |
|
B Televerket |
592,1 |
631,4 |
-t- 39,3 |
|
C Statens järnvägar |
367,6 |
363,6 |
- 4,0 |
|
D Luftfartsverket |
48,0 |
65,1 |
+ 17,1 |
|
IV Statens utlåningsfonder |
0,0 |
0,0 |
— |
|
V Fonden för låneunderstöd |
7,5 |
15,0 |
+ 7,5 |
|
IX Diverse kapitalfonder |
|
|
|
|
Statens vägverks förrådsfond |
56,2 |
56,2 |
— |
|
Sjöfartsverkets fond |
22,9 |
12,2 |
— 10,7 |
|
Summa för kapitalbudgeten |
1149,5 |
1170,8 |
+ 21.3 |
|
Totalt för kommunikations- |
|
|
|
|
departementet |
3 723,3 |
3 888,2 |
+164,9 |
För att komplettera bilden av kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bör nämnas, att kostnaderna för statens affärsdrivande verk inte tas upp på riksstaten utan i särskilda driftstater, som Kungl. Maj:t fastställer. De sammanlagda kostnaderna — exklusive avsättning till värdeminskningskonto — för postverket, televerket, statens järnvägai och luftfartsverket har för innevarande budgetår i driftstater beräknats till ca 6 miljarder kr. Kostnadema täcks av verkens intäkter.
Antalet statUgt anstäUda, uttryckt i helårsarbetande, inom departementets verksamhetsområde utgör i genomsnitt ca 144 000 under innevarande budgetår. Därav hänför sig ca 127 000 tUl de fyra nämnda affärsverken.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
21
Utdrag av protokoUet över kommimikationsärenden, hållet inför Hans Maj: t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Sjätte huvudtiteln
A KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Kommunikationsdepartementet
1969/70 Utgift 4 930 000
1970/71 Anslag 5 553 000 1971/72 Förslag 5634000
Personal
Handläggande personal övrig personal
Anslag
Avlöningar Sjukvård
Reseersättningar m. m. Expenser Lönekostnadspålägg
|
|
Beräknad |
|
|
ändring |
|
1970/71 |
1971/72 |
|
41 |
+ 1 |
|
37 |
— |
|
78 |
+ 1 |
|
4 242 000 |
_________ |
|
9 000 |
— 1000 |
|
100 000 |
_________ |
|
226 000 |
+40 000 |
|
976 000 |
+42 000 |
|
5 553 000 |
+81 000 |
Som chefen för justitiedepartementet har nänmt vid sin anmälan av anslaget tiU regeringsrätten avses en kansliorganisation för regerings-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 22
rätten bli inrättad den 1 januari 1972 (jfr bU. 4 s. 41). Eftersom departementets befattning med regeringsrättsmålen därmed upphör minskar medelsbehovet under förevarande anslag med sammanlagt 186 000 kr.
Samtidigt beräknar jag ett ökat medelsutrymme under anslaget bl. a. för ytterligare en tjänst som departementssekreterare i B 6 och för anlitande av extra arbetskrafter utanför departementet med hänsyn till de under innevarande år nytillkomna arbetsuppgifterna beträffande regional trafikplanering, transportstöd m. m.
Under posten tiU expenser har 8 000 kr. räknats in för engångsanskaffning av inventarier m. m.
Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 634 000 kr.
A 2. Kommittéer m.m.
1969/70 Utgift 2 970 000 Reservation 2 390 000
1970/71 Anslag 1560 000
1971/72 Förslag 2120000
Med hänsyn till den beräknade omfattningen av kommittéverksamheten behöver anslaget ökas med 560 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 120 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.
|
139 000 |
|
A 3. Extra utgifter |
|
|
1969/70 Utgift |
430 000 Reservation 13 |
|
1970/71 Anslag |
<430 000 |
|
1971/72 Förslag |
330 000 |
|
> Varav 170 000 kr. |
på tilläggsstat (prop. 1970: 165, SU 213, rskr 428) |
Efter frånräkning av det på tilläggsstat anvisade engångsbeloppet bör anslaget med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar samt en förat-sedd ökad belastning under nästa budgetår räknas upp med 70 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 23
B VÄGVÄSENDET Statens vägverk
Statens vägverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande allmänna vägar och gator samt statsbidrag m. m. till den kommunala och enskilda väghållningen. Verket utövar även viss tiUsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor.
Den centrala verksamheten är fördelad på driftavdelningen, byggnadsavdelningen, tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och revisionssektionen. På det regionala planet finns en vägförvaltning i varje län, sju byggnadsdistrikt samt ett antal projekteringskontor.
Väg- och trafiklagstiftningen innehåller de grundläggande bestämmelserna för väghåUnuigen, vilken omfattar byggande och drift av väg.
Statens vägverk har i skrivelse den 21 augusti 1970 lagt fram förslag till anslagsframstäUning för budgetåret 1971/72 m.m. Vidare har en årsrapport lämnats för verksamhetsåret 1969.
I. AUmän översikt över utvecklingen
1. Trafikutvecklingen
Det totala antalet bilar har under 1960-talet ökat med ca 77 %, från 1,3 till 2,3 mUjoner fordon, och antalet invånare per bil ligger f. n. meUan 3,5 och 3,6. Ökningen under 1950-talet var ca 190 % och antalet invånare per bil år 1960 5,7. Personbilsbeståndet som f. n. omfattar drygt två miljoner fordon väntas enligt vägverkets prognoser uppgå tiU drygt tre miljoner år 1975, omkring fyra miljoner år 1980 och drygt sex miljoner år 2000. Medräknas lastbilar och bussar kan det totala bilbeståndet beräknas ligga ungefär 5 % högre.
Medan antalet lastbUar i samtliga viktklasser förhåller sig tämligen konstant eller visar en relativt måttlig ökning, ökar den sammanlagda lastkapaciteten snabbt genom övergång från mindre bilar till bilar med över 6 tons lastförmåga.
Det totala trafikarbetet i landet som under 1950- och 1960-talen ökade med 10,5 % årligen har hittills beräknats på grandval av trafikräkningar på landsbygdens vägar. Vägverket har under hösten
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 24
1970 påbörjat ett utvecklingsprojekt för att utarbeta anvisningar för trafikräkningar i tätorter. Inom verket pågår även undersökningar i syfte att finna lämpUg metodik för att mäta lastbUstrafikens godstransportarbete och struktur, andelen lastbilar i trafiken m. m. På grundval av den förat nämnda begränsade trafikräkningen beräknas den genom-snittUga trafikökningen under åren 1964—1969 ha uppgått till sammanlagt 45—50 % på riksvägar, 40—45 % på genomgående länsvägar och 25—30 % på övriga länsvägar. Den genomsnittliga ökningstakten på landsbygdens allmänna vägnät i dess helhet beräknas tUl 41 % eller tUl knappt 6 % per år. År 1963 utfördes 56 % av trafikarbetet på riksvägnätet, medan motsvarande andel år 1969 var 59 %. Riksvägnätet utgjorde båda åren ca 13 % av hela det allmänna vägnätet. Det sekundära vägnätets andel av trafikarbetet sjönk mellan angivna år från 28 tiU25%.
Den genomsnittliga årliga körlängden för personbilar i ej yrkesmässig trafik uppgår till omkring 1400 mU enUgt bl. a. två vid statens vägverk genomförda undersökningar. Det föreligger dock interregionala variationer, vilka förmodas sammanhänga med variationer i befolkningens geografiska fördelning i förhållande tUl arbetsplats- och serviceområdenas lokalisering. Resavstånden till arbetsplatser och serviceområden torde vara kortare i län, vars befolkning till övervägande del bor i större tätorter. I storstadsdominerade län medför en omfattande pendling från aUt längre ut belägna bebyggelseområden in till städernas arbetsplats- och serviceområden dock att den åriiga körlängden överstiger genomsnittet för riket. Detta belyses bl. a. av fordonsbeståndets ökningsfaktor som i Stockholms-, göteborgs- och malmöområdena är högre än i övriga delar av landet.
Pendlingens trafikarbete ökade meUan åren 1960 och 1965 med meUan 10 och 15 % per år, alltså en snabbare tiUväxttakt än vad som gäller för fordonsantalet och biltrafiken på landsbygdens allmänna vägnät. Med hänsyn tiU den väntade fortsatta urbaniseringen och tätortsytornas aUt större utbredning är det troligt att arbetsresorna även under 1970-talet kommer att öka i minst samma takt som kunnat konstateras för den nämnda perioden. För storstadsområdena med deras relativt goda tUlgång på kollektiva kommunikationsmedel är per-sonbUen dock inte ett så dominerande transportmedel för arbetsresorna som utanför dessa regioner. För göteborgsregionen har sålunda för år 1964 kunnat konstateras att av pendlare med ett avstånd mellan bostad och arbetsplats på högst 15 km använde 38 % bU som färdmedel, medan en lika stor andel åkte med koUektiva färdmedel. Utanför storstadsregio-nema svarar personbilen som färdmedel för mellan 90 och 95 % av arbetspendlingen.
Mot bakgrunden av den snabbt ökande pendlingens betydelse för arbetsmarknaden, för bostadsförsörjningen samt för regionalpolitiken
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 25
i allmänhet finner vägverket att arbetsresorna utgör en av de viktigaste faktorerna vid bedömning av framtida behov av trafikleder, särskilt sådana i anslutning till centralorter med stora arbetsplatskoncentrationer.
Den årUga genomsnittiiga körlängden för lastbilar beräknas ha ökat från ca 2 000 mil år 1950 tUl ca 2 700 mil år 1966. Denna förändring återspeglar bl. a. de strukturella förskjutningarna i fordonsparkens sammansättning mot större andel tyngre bUar, vilka har avsevärt längre årliga körlängder än de lättare fordonstyperna, som en följd av de helt olika transportfunktionerna. Variationerna kring genomsnittskörlängden för hela lastbilsparken synes vara mycket stora. Den årliga körlängden inom viss viktklass varierar dock obetydligt mellan landets olika delar.
Medan antalet lastbilar ökar långsamt, ökar det transportarbete, som uträttas av lastbilarna däremot starkt (12 % per år under perioden 1950-1966). Förklaringen härtill är föratom ökningen av bilarnas lastförmåga den starkt ökade användningen av släpvagnar. Detta förhållande har i sin tur varit möjligt genom utökningen av det tunga vägnätet. Lastbilamas andel av det totala inrikes transportarbetet (tonkm) torde i slutet av 1960-talet ha legat mellan 50 och 55 % varför lastbilen kan sägas ha blivit det dominerande godstransportmedlet. Beträffande lastbilstransporternas framtida utveckling föreligger olika prognoser, baserade på sinsemeUan olika metoder. Enligt vägverkets beräkningar kommer lastbilarnas transportarbete under perioden 1966— 1975 att öka från ca 22 tUl 47 miljarder tonkm, dvs. en genomsnittlig ök-rung med 8,5 % per år. Vägplaneutredningen redovisar för samma period en prognos för årlig ökningstakt som ligger mellan 6,5 och 7,5 %, motsvarande ett transportarbete av storleksordningen 32—34 miljarder tonkm år 1975.
Mot bakgrund härav torde en årlig total trafikökning om ca 7 % vara rimlig för 1970-talets första hälft. Hittills har ökningen av trafikarbetet skett ganska lUcformigt i olika län, dock har ökningen varit större i Göteborgs och Bohus, Stockholms och Norrbottens län än i övriga län. Denna utveckling kommer framdeles att påverkas av lokaliseringen av bostäder och arbetsmöjligheter.
En av grundfaktorerna för den långsiktiga vägplaneringen är folkmängdens storlek och fördelning. Landets befolkning koncentreras i snabb takt tiU dels vissa landsdelar, såsom Mälardalen, göteborgstrakten och västra Skåne, dels tätorterna. Inom dessa regioner försiggår en omfördelning av befolkningen från mindre till medelstora och stora tätorter. Ar 1969 var Stockholms-, göteborgs- och malmöområdenas andel av folkmängden 35 %. Denna andel väntas år 1980 (enligt länsplanering 1967) uppgå tiU nära 45 %.
Av rikets totala folkökning mellan åren 1965 och 1980 beräknas
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 26
70 % falla på de tre storstadslänen, varav inte mindre än 40 % på Stockholms län. De tjugofyra största stadsregionema kan komma att innefatta nära 75 % av rikets folkmängd år 1980. Ett flertal till ytan relativt stora regioner i landet består då av ett sammanhängande stadslandskap, innefattande ett flertal tätorter och tätortsgrupper, vilka funktioneUt hålls samman av en gemensam och differentierad arbetsmarknad.
Trafikmönstret och behoven kommer härigenom att förändras. För att kunna avveckla trafikmängdema i de större tätorterna på ett tUlfredsstäUande sätt fordras i många fall komplicerade och mycket kostnadskrävande trafikledslösningar. Investeringskostnaderna per invånare för att tillgodose trafikökningens behov av nya trafikleder är förhållandevis högre ju större en tätort är. De tre storstädemas investeringsvolym är sålunda nästan av samma storleksordning som för de övriga drygt 100 största kommunema sammantagna, medan de små kommunema — vUkas antal överstiger 400 — svarar för en relativt blygsam investeringsvolym.
Vägverket redovisar planer på intensifierade engagemang i kollek-tivtrafikeni Stockholms- och göteborgsregionerna. I långtidsplanen för kommunal väghållning, byggande, under perioden 1970—1979 avser ca hälften av det för storstockholmsområdet upptagna statsbidraget tunnelbanor m. m. I fördelningsplanen för Stockholm har bl. a. inrymts ombyggnad av infarten från värmdöleden (stadsgårdsleden) med hänsyn tUl angelägenheten att genom särskilda kollektivtrafikfält tillgodose busstrafiken tUl Värmdö. SärskUda kollektivfält utförs även vid den pågående ombyggnaden av Roslagsvägen.
Långtidsplanen upptar för byggande av stadsbanor i Göteborg en tredjedel av den planerade bidragsgivningen tUl göteborgsområdet. Satsningen under enbart perioden 1975—1979 innebär en väsentlig ökning för stadsbanor genom att ca 50 % av för göteborgsområdet upptaget belopp disponeras för detta ändamål.
Vid planeringen för det framtida vägbyggandet spelar trafiksäkerheten en stor roll och den bör ses som en särskUd faktor vid bedömningen av efterfrågeutvecklingen inom programmet väghållning. Enligt en inom vägverket utförd jämförelse mellan olycksrisken om å ena sidan endast flerårsplanen och å andra sidan verkets långtidsplan genomförs kan i det senare fallet en betydande mängd olyckor undvikas. Detta innebär för samhället stora inbesparingar i fråga om mänskligt lidande, vårdkostnader samt produktionsbortfall.
Antalet vid trafikolyckor registrerade personskador under perioden 1955-1969 visar i relation tUl antalet registrerade bilar en väsentiig nedgång. Detta gäller såväl dödsolycksfall som det totala antalet olycksfall. Antalet registrerade personskadefall utgjorde år 1969 24 474 varav 1 275 med dödlig utgång.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 27
2. Rikets vägnät — standard och omfattning
Per den 1.1.1970 omfattade rikets vägnät sammanlagt ca 331 600 km. Under år 1969 förändrades vägnätet enligt följande.
|
Vägkategori |
Väglängd |
1.1.1970 |
Förändring |
|
|
km |
andel % |
1969 km |
|
Allmänna vägar på |
|
|
|
|
landsbygden |
98 050 |
29 |
|
|
därav |
|
|
|
|
motorvägar |
376 |
|
+ 47 |
|
övriga riksvägar |
11854 |
|
+ 23 |
|
genomgående länsvägar |
12 903 |
|
+ 73 |
|
övriga länsvägar |
72 917 |
|
+ 217 |
|
Allmänna vägar och gator i |
|
|
|
|
städer som är väghållare |
M3 450 |
4 |
|
|
därav |
|
|
|
|
bidragsberättigade |
5 400 |
|
|
|
ej bidragsberättigade |
8 050 |
|
|
|
Enskilda vägar med |
|
|
|
|
underhållsbidrag |
62 084 |
19 |
+ 727 |
|
Enskilda vägar utan |
|
|
|
|
underhållsbidrag |
ca 158 000 |
48 |
|
|
|
ca 331600 |
100 |
|
' Uppgiften avser den 1 januari 1968.
Under perioden 1956—1969 ökade längden av det statiiga och statsbidragsberättigade väg- och gatunätet med ca 15 %. Den statUga delen ökade med 7 %, den kommunala minskade med 4 % och den enskilda delen av vägnätet slutligen ökade med 34 %. Under samma tid ökade det kommunala ej bidragsberättigade väg- och gatunätet med 43%.
Genom ny- och ombyggnadsprojekt färdigställdes i vägverkets regi under perioden 1957—1968 ca 1 100 km statiig väg per år. TiU följd av bl. a. indragning av aUmän väg uppgick nettoökningen av det allmänna vägnätet under samma period dock endast tiU 400 km, om man bortser från ökningen tUl följd av att kronan övertagit väghåUningsskyldigheten för vissa trafikleder i städema. Investeringama i huvudvägnätet — dvs. riksvägar och genomgående länsvägar — har i huvudsak varit inriktade på höjning av trafikkapaciteten och standarden (trafiksäkerhet, bärighet, framkomlighet m. m.) i befintiiga vägrelationer.
Vägverket upprättar med tvåårsintervaller rapporter över kvalitetsstandarden på huvudvägnätet. Per den 1 januari 1970 hade 38,5 % av riksvägnätet fuUgod standard, 26,5 % godtagbar och 35 % ej godtagbar standard enligt vägverkets kriterier. Eftersläpningen, som framgår av den sistnämnda siffran, berör ca 4 500 km riksväg.
I jämförelse med år 1962 har den totala standarden på riksvägarna enligt vägverkets mätmetoder förbättrats med 2,5 %, varav efter år 1968 0,5%.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 28
Per den 1 januari 1970 hade 24 % av de genomgående länsvägarna fullgod standard, 28,5 % godtagbar och 47,5 % (6 200 km) ej godtagbar standard. I jämförelse med tillståndet för detta vägnät i början av 1960-talet har förbättring skett med ca 14 % dvs. ett betydligt bättre värde än för riksvägama. Förklaringen är att ombyggnads- och förbättringsarbeten på det genomgående länsvägnätet fått en bättre effekt eftersom trafiken endast ökat måttUgt.
Förbättringar av beläggningen (slitbanan) på de statiiga vägarna har haft stor betydelse för hela transportförsörjningen. Den belagda våglängden har sålunda ökat med 17 700 km under perioden 1956-1970. Under samma period ökade den totala våglängden med 6 400 km tiU 98 050 km. Andelen väg med ett varaktigare slitlager än grus (beläggningar eller oljegras) uppgick år 1970 tiU 46 % mot 6 % år 1950. Uppskattningsvis torde vid slutet av 1960-talet minst 85 % av trafikarbetet på de statliga vägama ha skett på belagda eller oljegras-behandlade vägar. Bland de högklassiga beläggningstyperna dominerar numera asfalten fuUständigt. Beträffande oljegrasvägar har nytillskottet minskat efter hand som de mest trafikbelastade grusvägarna behandlats. Ca 96 % av riksvägama och 73 % av de genomgående länsvägama var år 1969 belagda eller oljegrasade. För övriga länsvägar var denna siffra endast 31 % motsvarande ca 43 600 km belagda eller oljegrasade. Av det bidragsberättigade väg- och gatunätet i städer och samhällen som är väghåUare var i slutet av 1960-talet ca 85 % belagda vilket är ett högre tal än värdet för samtliga vägar och gator vilket var 79 %.
Bärigheten på det statliga vägnätet har successivt höjts, och vid mitten av år 1970 var ca 99 % av vägnätet upplåtet för 8 tons axeltryck eUer mer. Närmare 96 % av riksvägnätet och drygt hälften av de viktigare länsvägama var därvid upplåtna för trafik med ett högsta axel-tryck av 10 ton och ett boggitryck av 16 ton. Beträffande riksvägarna och viktigare länsvägar m. fl. eftersträvas att successivt åstadkomma ett s.k. tungt vägnät, som kan upplåtas för 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck. Av den totala längden av de statliga vägama var i början av år 1970 ca 37 % upplåtna för denna belastning. Ca 80 % av de 9 614 broarna tillåter 10 tons axeltryck och 16 tons boggitryck.
3. Beredskap-mrbeten
I den statliga sysselsättningspolitiken ingår att säkra en hög och jämn sysselsättning. Till de sysselsättningsskapande åtgärderna hör beredskapsarbetena, där vägarbetena utgör en betydande del. Kostnaderna för beredskapsarbeten på landsbygdens vägnät för landet i sin helhet har under perioden 1966-1970 i löpande priser uppgått tiU 1 221 milj. kr. Detta belopp motsvarar 28 % av de totala väginvesteringama. Av beloppet hänför sig 469 milj. kr. till Västerbottens län och Norrbottens län, motsvarande 70 % av de totala väginvesteringama i dessa
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
29
län. Volymen beredskapsarbeten för dessa båda län har varit ca två och en halv gånger så stor som volymen ordinarie byggnadsarbeten.
För vägverkets del ställer dessa åtaganden stora krav på planering för att vid behov snabbt kunna sätta i gång lämpliga vägprojekt som beredskapsarbeten. Beredskapsarbetena drivs i dels vägverkets, dels arbetsmarknadsverkets regi. Vägverket svarar i båda fallen för projektering, planering och marklösen.
Beredskapsarbetenas omfattning i fråga om vägbyggande har varit följande.
|
Är |
|
Vägbyggnad |
|
Därav |
|
|
|
arbets- |
vägverkets |
totalt |
riksvägar |
läns- |
|
|
marknads- |
regi |
|
|
vagar |
|
|
verkets regi |
|
tusental kr. |
|
|
|
1964 |
67 982 |
214 147 |
282 129 |
83 971 |
198158 |
|
1965 |
58 099 |
206 877 |
264 976 |
71654 |
193 322 |
|
1966 |
71 101 |
160 389 |
231 490 |
84 212 |
147 278 |
|
1967 |
70 121 |
142 245 |
212 366 |
106 289 |
106 077 |
|
1968 |
68 212 |
199 274 |
267 486 |
114 986 |
152 500 |
|
1969 |
73 836 |
229 991 |
303 827 |
130 782 |
173 045 |
Under senare år har vägprojekt som påbörjats i skogslänen i stort sett kunnat fullföljas planenligt. Förändringen i efterfrågan på arbetstillfällen är i skogslänen mindre beroende av konjunkturväxlingar än i övriga landet. Vägverket eftersträvar med hänsyn tUl bl. a. behovet av arbetsledarresurser en mera långsiktig bedömning av beredskapsarbetenas lokalisering, särskUt i skogslänen. F. n. omfattar arbetsmarknadsverkets och vägverkets gemensamma planläggning av beredskapsarbetena dock ett budgetår i taget.
Under år 1969 har en sammanlagd väglängd av totalt ca 136 km som utförts som beredskapsarbeten öppnats för trafik. Vidare har tidigare påbörjade arbeten avseende ca 297 km väg pågått. Vissa av dessa vägar har öppnats för trafik år 1970. Dessutom har företag motsvarande ;n total väglängd av ca 117 km påbörjats. Även av dessa har en del avslutats år 1970.
Beredskapsarbetena har som förut sagts i betydande utsträckning lokaliserats till norrlandslänen. Därigenom har långtidsplanerna för dessa delar av landet i stort sett kunnat uppfyllas. I jämförelse härmed har långtidsplanema i syd- och meUansverige kommit att eftersättas. Vägverket har beräknat att en årlig ökning tUl år 1975 med 50 milj. la. behövs för att fullgöra de eftersatta insatsema i dessa delar av landet.
För Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län bedömer vägverket — under föratsättning av hittUls-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 30
varande omfattning aV beredskapsarbetena — att skUlnaden mellan långtidsplanerna och flerårsplanema i huvudsak uppvägs. Långtidsplanema visar den anpassning av vägåtgärdema som behövs för att tiUgodose efterfrågan, medan flerårsplanema baseras på i princip oförändrad medelstilldelning.
4. Utvecklingen inom vägverket samt aktuella uppgifter inom väg-väsendets område
Antalet anstäUda vid statens vägverk uppgick den 1 januari 1970 tUl 13 020, en minskning från år 1969 med 180. Under år 1969 beräknas dessutom i genomsnitt ca 2 250 beredskapsarbetare och 3 390 övriga arbetare ha sysselsatts med ordinarie arbeten, för vilka verket står som byggherre.
Antalet arbetstagare fördelar sig med 6 347 - varav 5 399 inom vägdriften - på vägavtalet, 1 155 på verkstadsavtalet, 443 på färj-och brovaktsavtalet och 5 075 på allmänna avlöningsavtalet för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) samt arbetsledareavtalet (ALA).
Sedan den 1 juli 1967 har antalet tjänstemän minskat med 210. Efter en uppgång under år 1970, som främst sammanhänger med den förändrade linjeorganisationen, vilken berörs i det följande, beräknas antalet tjänstemän under år 1971 uppgå till ca 5 100. Härav utgör den kvinnliga personalen ca 20 %. Under år 1969 har 14 tjänstemän överförts till statens vägverk från sjöfartsverket.
Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 5 september 1969 har vägverket med verkan fr. o. m. den 1 april 1970 genomfört en ny linjeorganisation för vägdriften. De nuvarande arbetsområdena inom vägförvaltningen har förts samman tUl 59 driftområden under chefskap av särskUda drift-områdesledare. Driftområdena omfattar vart och ett 2—7 av de tidigare arbetsområdena. Genom den nya organisationen förbättras planeringen av personal- och maskinutnyttjande, varjämte arbetsledarna för arbetsområdena — vägmästarna — avlastas vissa administrativa uppgifter och helt kan ägna sig åt de arbetsledande funktionerna.
Vidare har en central stansningsorganisation införts för att ersätta den tidigare till lokalförvaltningarna utspridda stansningen m. m.
Den fortlöpande tekniska utvecklingen medför ökade krav på utbildning framför aUt i elementär vägbyggnads- och vägunderhållsteori samt i arbetslivsorientering. Inom vägverket bedrivs ett omfattande internt utbildningsarbete för att möta dessa krav.
På grundval av den under senare år tillämpade arbetsmetodiken vid byggande och underhåll av vägar kan det totala behovet av arbetare för den statliga väghållningen samt för uppdragsverksamheten uppskattas tUl ca 12 000 årsarbetare. Denna siffra knyter an till 1968 års ar-betsvolym men vägverket räknar med att en på sikt förbättrad produkti-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 31
vitet skall göra det möjligt att med i stort sett oförändrat antal årsarbetare prestera en ökad arbetsvolym.
Vägverkets egen arbetarstyrka har sedan mitten av 1950-talet minskat från drygt 11 000 till f. n. ca 7 950. För den närmaste femårsperioden beräknar verket ingen eller en obetydlig ytterligare minskning.
Vid redovisningen av dessa prognoser har ej beaktats konsekvenserna av den arbetstidsförkortning som kommer att genomföras.
Vägverket utför f. n. ca 90 % av arbetena under delprogrammet drift av statliga vägar i egen regi. Entreprenaderna hänför sig nästan helt till inlejning av maskiner och lastbilar samt grusköp. För de närmaste åren föratses en viss minskning vad gäller de egna insatsernas andel av verksamheten genom att inlejning av lastbUar m. m. förutsätts öka i omfattning.
Den kontinuerliga översynen av resursbehovet för driftverksamheten har bl. a. visat på ett successivt minskat behov av större maskinenheter. En avvägning måste dock ske mellan de säsongmässiga kraven på beredskap för service och kravet på en jämn sysselsättning för de egna resurserna. Valet mellan egen regi och entreprenad/leverans påverkas härav Uksom av lokalt betingade möjligheter att köpa tjänster. Den nya linjeorganisationen väntas på sikt få betydelse för denna avvägning.
Beräkning av grusmaterialbehovet och kartläggning av tillgången på grus har visat att en del regioner utgör utpräglade bristområden, där svårigheter föreligger att få fram erforderligt grasmaterial till acceptabelt pris. Ett eget täktinnehav är i sådana områden ofta en föratsättning för att verket skall kunna erhålla materialet till rimliga priser.
Vad gäller byggnadsarbetena utgjorde vägverkets egenregiandel för de ordinarie vägarbetena under år 1969 54 %. För beredskapsarbetena var motsvarande andel 75 %, medan återstoden utfördes i arbetsmarknadsverkets regi. Vägverket utför i övrigt uppdrag åt utomstående beställare motsvarande f. n. en omsättning av ca 40 milj. kr. årligen.
Bland aktuella uppgifter inom vägväsendet kan vidare nämnas vägverkets insatser i samhällsplaneringen. Den för några år sedan genomförda omorganisationen av vägverket innebär bl. a. en anpassning till de krav som stäUs på verket i samband med den ökade aktiviteten inom den fysiska samhällsplaneringen. Byggnadslagstiftningen ger verket möjlighet till insyn i det kommunala planarbetet. Med hänsyn till planfrågornas stora betydelse för fullföljandet av verkets egna arbetsuppgifter har verket att genom kontakt med samarbets-nämnder och statliga planmyndigheter medverka till att den översiktliga samhällsplaneringen aktiveras och samordnas. Denna kontakt sker i första hand genom vägförvaltningama. I syfte att vidareutveckla samarbetet mellan planverket och vägverket har förra året en för samtliga
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 32
länsarkitekter och vägdirektörer gemensam konferens om samhällsplaneringsfrågor håUits. Den kommer att följas av regionala konferenser, där tjänstemän vid länsarkitektkontor och vägförvaltningar deltar.
Över hela landet pågår en omfattande trafikledsplanering inom tätortsområdena i samband med bebyggelseplaneringen. Målet är att åstadkomma översiktliga trafikledsplaner för tätortsområdena i deras helhet, i vissa fall mera detaljerat för de centrala områdena, s. k. centrumplaner. Genom trafikledsplanerna, som baseras på prognoser för trafik- och bebyggelseutveckling, redovisas framtida trafikledssystem med uppdelning på fjärr-, primär-, sekundär- och matarleder. Målsättningen vid denna planering är att genom trafikseparering och -differentiering skilja trafik med olika egenskaper inom trafiknätet med hänsyn till trafikens funktioner och egenskaper (genomfartstrafik, lokaltrafik etc.) för att få en trafikmiljö som ger den trafiksäkerhet och framkomlighet som måste krävas för framtiden. Anvisningar för trafik- och bebyggelseplanering enligt dessa principer har lämnats i »Riktlinjer för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet (SCAFT 1968)», som utgivits och rekommenderats av planverket och vägverket.
Behov föreligger av särskilda rekommendationer för trafiksanering, dvs. en vägledning för hur nuvarande trafikmiljö kan förändras för att förbättra trafiksäkerheten. Vid institutionen för stadsbyggnad vid Chalmers tekniska högskola pågår forskningsarbete avsett att ligga till grand för utformningen av sådana rekommendationer. Arbetet bedrivs med medel från statens trafiksäkerhetsråd och står under ledning av en grupp med representanter för kommunikationsdepartementet, planverket, vägverket, trafiksäkerhetsverket och förutnämnda institution.
Sedan hösten 1969 pågår arbete med att upprätta gatunormer till ledning för den geometriska utformningen av trafikleder och gator inom tätortsområden. Arbetet som leds av en grupp i vilken ingår representanter för Svenska kommunförbundet, planverket och vägverket beräknas vara avslutat under innevarande år. Normerna är avsedda att knyta an tiU SCAFT-riktlinjerna och kommer att behandla alla typer av gator i stadsmUjö med undantag av stadsmotorvägar. Normerna skall dessutom omfatta gång- och cykelbanor samt friliggande gång-och cykelsystem (parkvägar) med speciell tyngdpunkt på anslutning och korsning mellan gång- och cykelvägar och gator. I övrigt ingår utformning och planering av alla anordningar i gaturummet som har direkt inverkan på trafikens säkerhet och framkomlighet.
Vägverket redovisar slutiigen vissa uppgifter om den pågående försöks- och utredningsverksamheten med saltning av vägama. Försök har gjorts med dels salt blandad med sand, dels enbart salt. I det senare fallet rör det sig om förebyggande åtgärder i halk-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 33
bekämpande syfte. Den totala mängden salt på vägen blir under en säsong ungefärligen lika stor vid båda metoderna. Vägverket har under fyra vintersäsonger prövat den senare metoden med en för Sverige och dess klimat speciellt utvecklad teknik. Metodiken som ställer stora krav på personalen och den maskinella utrustningen är ägnad att begränsa de med användning av salt förenade olägenheterna. Medan man på de flesta håU i Europa och Nordamerika arbetar med saltgivor på 20 å '0 gr/m och spridningstillfäUe har vägverket begränsat saltmängden tUl under 10 gr/m- och spridningstillfälle. För att minska moddbild-ningen med åtföljande nedstänkning och slimingsrisker har verket utvecklat utrastning för moddavröjning och anskaffat en omfattande utrastning med specieUa skrapningsverktyg. Verket har även gjort försök med sopning efter skrapningen genom en helt ny sopkonstraktion. Denna vinter bedriver verket omfattande försök med denna metod. — Verket följer uppmärksamt resultatet av i utlandet pågående försök med andra kemikalier än salt. Verket har också medverkat i forskningsverksamheten på området. Sålunda har omfattande försök gjorts med karbamid. Förra året har även påbörjats ett omfattande försök i syfte att belysa röstningsfrågan och dess samband med olika klimattyper och användning av salt i väghållningen. I dessa frågor har vägverket samarbetat med främst statens naturvårdsverk, statens trafiksäkerhetsverk, statens väginstitut, statens provningsanstalt och Korros-sionsinstitutet.
Vidare pågår inom vägverket ett utvecklingsprojekt med syfte att åstadkomma en praktiskt användbar metod för beräkning av den samhällsekonomiska lönsamheten för väg- och gatuprojekt i tätorter.
5. Planering, budget och redovisning
Planeringen för statliga åtgärder inom väg- och gatuväsendet tar i princip sikte på att anpassa de olika slagen av insatser till trafikutvecklingen. Efterfrågan på vägtjänster bedöms primärt med ledning av prognoser för biltrafiken. För godstrafiken sker beräkningen därvid på basis av prognoser för bl. a. lastbilsbeståndets, industriproduktionens och urbaniseringens utveckling, medan beräkningen av persontrafiken knyter an till prognoser för befolkningens och fordonsbeständets omfattning och lokalisering samt fordonens användning. Efterfrågan bestäms också av det allmännas krav på trafiksäkerhet och miljö samt trans-portförsörjningsgrad inom det mera trafiksvaga vägnätet samt för bl. a. försvarets behov. AUmänt gäller att de statiiga åtgärdema på vägväsen-dets område överensstämmer med de allmänna principema för transportpolitiken.
Den långsiktiga planläggningen har hittills huvudsakligen berört in-2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 34
vesteringarna på huvudvägnätet och driften av de statliga vägarna samt statsbidragsgivningen till byggandet — och i viss mån driften — av kommunala vägar och gator. För dessa tre områden har upprättats särskUda behovsplaner och långtidsplaner. För det statliga vägbyggandet och bidragen tUl det kommunala väg- och gatubyggandet samt tunnelbanebyggandet upprättas vidare femåriga f 1 e r å r s- och fördelningsplaner.
Behovsplanerna för byggandet av statiiga vägar syftar till att visa vUka åtgärder på huvudvägnätet som erfordras för att för landets olika delar uppnå en i förhållande till den väntade trafikens behov likformig vägstandard och transportförsörjning. Val av åtgärder och vägstandard har i behovsplanen skett enligt kriterier grundade på trafikekonomiska beräkningar och på vad som kan bedömas som rimligt med hänsyn till samhällets resurser. Behovsplanerna utgörs med andra ord av förteckningar över de åtgärder som erfordras för att vissa kriterier för linje-föring, bredd, trafikåtskillnad, bärighet, beläggning, säkerhetsåtgärder m. m. skall uppfyllas. De innebär således en konkretisering av en långsiktig målsättning för att tillgodose transportförsörjningen på landsbygden och i tätorterna. Genom att planerna upprättas i ett sammanhang för hela landet och efter enhetliga normer uppnås en för landets olika delar likartad bedömning. Planema tar däremot inte ställning till tidsordningen mellan vägprojekten utan utgör första steget i den planeringsprocess som leder fram tUl program för byggande.
Kriteriema är av tvä huvudtyper, trafikmängdsanpassade och funktio-neUa. De förstnämnda står i aUmänhet i relation tUl trafikmängd och miljö. De grandas i betydande utsträckning på en ekonomisk utvärdering av olika faktorer varvid främst trafikantemas totala tidsvinst värderas och ställs som intäkt mot kostnaden för vägprojektets realiserande och utnyttjande. Föratom till investeringskostnadernas storlek och förändringar i driftkostnaderna tas hänsyn tUl följande faktorer, nämligen trafikantemas tidsvinster, effekten av förändringar i trafikarbetet på grand av vägförkortningar samt förändringar i olycksfrekven-sen. Metoden används också för angelägenhetsgradering av de olika vägprojekten i långtids- och flerårsplaner för det statliga vägbyggandet samt det förstärkta vägunderhållet. Bedömningarna ingår sålunda som en integrerad del i ett planeringssystem som syftar till att så långt möjligt uppnå ett samhällsekonomiskt optimalt utnyttjande av de resurser som ställs till förfogande för att tillgodose efterfrågan på vägtjänster.
De funktionella kriteriema har sin främsta betydelse inom ramen för de överväganden som syftar till en anpassning av ny- och ombygg-nadsåtgärdema för den kvantitativt sett dominerande kortdistanstrafiken så långt möjligt så, att ett från standardsynpunkt kontinuerligt väg-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 35
system för hela landet erhåUs. Inom vägverket pågår en undersökning av i vilken utsträckning behov av helt nya vägsträckningar föreUgger. Redan nu har i en del fall ombyggnad med sikte på t. ex. framtida motorväg upptagits vid mindre trafikmängder än de gränsvärden som till-lämpas, vUket skett för att såvitt möjligt erhåUa ett kontinuerligt motorvägnät. I andra fall, där kriteriema för motorväg är uppfyllda, förutsätts däremot endast ombyggnad till fyrfältsväg med korsningar i plan. FunktioneUa kriterier används således främst för att få en sådan geografisk fördelning att behovet av viktiga fjärrtrafikrelationer tUlgodoses och att en enhetiig uppbyggnad av huvudvägnätet och dess funktioner uppnås.
Behovsplanerna för den kommunala väg- och gatubyggnadsverksam-heten har inte kunnat genomarbetas Uka grandligt av vägverket. I huvudsak utgörs de av sammanställningar för perioden 1970—1984 — upprättade av städerna på vägverkets begäran — av projekt avseende de trafUdeder som ingår eUer kommer att ingå i städernas huvudtrafikled-system enligt generalplan, dispositionsplan eUer trafUdedsplan.
Om behovsplanema kan sägas uttrycka den konkreta målsättningen kan långtidsplanema sägas ge uttryck för den prioriterade målsättningen imder en bestämd period.
Långtidsplanen för byggande av statiiga vägar, vilken omspänner åren 1970—1979, inrymmer sålunda de vägbyggnadsföretag som på basis av de använda kriteriema är de angelägnaste inom behovsplanema. Långtidsplanen, som även kan sägas representera en oförändrad ambitionsnivå i förhåUande tiU den väntade efterfrågeökningen, föratsätter en väsentUgt ökad resurstiUdelning i förhållande tiU nuläget.
Långtidsplanen för bidragsgivning tUl det kommunala väg- och gatubyggandet avser samma period och har upprättats av vägverket på basis av en angelägenhetsprövning av de av städema enligt det föregående anmälda utbyggnadsbehoven.
Flerårsplanema och fördelningsplanema slutiigen upprättas i enlighet med bestämmelser i vägstadgan. De är som nämnts femåriga och revideras vart tredje år — närmast år 1972. De tjänar som planeringsramar för ett något kortare tidsperspektiv och utgörs av prioriterade förteckningar av aktueUa väg- och gatuprojekt inom ramen för i princip oförändrad anslagstiUdelning under den ifrågavarande perioden.
Vad sedan gäUer driftåtgärderna omfattar behovsplanen för drift av statliga vägar serviceåtgärder, egentligt vägunderhåU samt det enligt vägverkets mening eftersatta behovet av driftåtgärder på hela det allmänna vägnätet där kronan är väghållare. Planen omfattar åren 1970— 1984. Dessutom redovisas sådana iståndsättningsåtgärder på de sekundära och tertiära vägnäten som erfordras för att uppnå eftersträvad standard. Avvägningen mellan investering och drift har i första hand gjorts med sikte på att tUlgodose trafikanternas krav på framkomlighet
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 36
och säkerhet men också med tanke på att driften bör hållas på en sådan standardmässig nivå att investerat kapital inte äventyras.
För bidragsgivning tiU driftåtgärder på det kommunala väg- och gatunätet har vägverket på grandval av en bedömd utveckling av det bidragsberättigade väg- och gatunätet upprättat en behovsplan för perioden 1970—1975.
För driften av statiiga vägar finns även en långtidsplan som omspänner perioden 1970—1974 och — i likhet med långtidsplanen för byggandet — omfattar prioriterade åtgärder.
För det statsbidragsberättigade enskUda vägnätet slutUgen har en inventering av fysiskt tUlstånd och standard påbörjats. Jämsides härmed pågår en inventering av nybyggnads- och förbättringsbehoven på det statsbidragsberättigade enskUda vägnätet. När dessa inventeringar slutförts, kommer materialet att sammanställas i en långtidsplan för byggande och drift av enskUda vägar för tiden fram till år 1980.
n. Vägverkets förslag till anslagsframställning för bodgetåret 1971/72, m.m.
Vägverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöksverksamhet med programbudgetering.
Försöksverksamheten har ännu inte fortskridit så långt att slutiiga program för vägverket kunnat fastställas. Verkets redovisningssystem har emellertid successivt byggts ut så att numera ett flertal prestationer inom olika områden kan anges och vissa produktivitetsbedömningar kan göras. Vidare kan verkets effektivitet belysas i viss mån av de beräknade samhällsekonomiska vinsterna för det genom väghållningen möjliggjorda trafikarbetet.
Fr. o. m. budgetåret 1969/70 har vägverkets verksamhet indelats på följande programinriktade anslag på driftbudgeten, nämligen Ämbetsverksuppgifter, Drift av statiiga vägar, Byggande av statliga vägar. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator. Bidrag till drift av enskUda vägar m. m.. Bidrag till byggande av enskilda vägar samt Tjänster till utomstående. I anslagsframställningen har vägverket förutsatt att dessa anslag bibehålls för budgetåret 1971/72 (kalenderåret 1972).
Vägverket har tUldelats kostnadsramar i stället för utgiftsramar under de statiiga väganslagen från år 1970. övergång tUl sådan redovisning sker successivt efter hand som nya arbeten påbörjas.
I anslagsframställningen föreslår vägverket en uppräkning av väg-väsendets anslag på driftbudgeten i riksstaten för 1970/71, 1 986 milj. kr., med 566 milj. kr. (ca 28 %) tUl 2 551 milj. kr. Härav utgör 172 mUj. kr. eller drygt 8 % löne- och prisomräkning.
Ökningama fördelar sig på anslagen enligt följande.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet
37
|
|
|
Ökning |
Därav |
Övrig |
|
|
|
totalt |
löne- och prisomräkning tusental kr. |
ökning |
|
B 1. |
Statens vägverk: |
|
|
|
|
|
Ämbetsverksuppgifter |
90 |
85 |
5 |
|
2. |
Drift av statliga vägar |
224 200 |
66 350 |
157 850 |
|
3. |
Byggande av d:o |
196 670 |
53 520 |
143 150 |
|
4. |
Bidrag till drift av |
|
|
|
|
|
kommunala vägar och gator |
20 610 |
19 646 |
964 |
|
5. |
Bidrag till byggande av d:o |
90 400 |
25 704 |
64 696 |
|
6. |
Bidrag till drift av enskilda |
|
|
|
|
|
vägar m. m. |
21 250 |
4 790 |
16 460 |
|
7. |
Bidrag till byggande av d:o |
12 400 |
1 710 |
10 690 |
|
8. |
Tjänster till utomstående |
280 |
275 |
5 |
|
|
|
565 900 |
172 080 |
393 820 |
På kapitalbudgeten disponeras tnvesteringsanslaget Vägmaskiner m. m.
Vägverkets förslag beträffande detta anslag för budgetåret 1971/72 innebär i förhållande till det på riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisade anslaget, 56,2 milj. kr., en uppräkning med ca 33,7 milj. kr. till 89,9 milj. kr.
Vidare föreslår vägverket att för budgetåret 1971/72 anslag anvisas för bidrag till drift av enskilda vägar även under kalenderåret 1972 med 73,4 milj. kr. Härigenom kan länsstyrelserna och de enskilda väghål-larna redan före årets början upplysas om de medel som får disponeras under året. Detta skulle innebära ett totalt anslagsbehov för vägväsendet av ca 2 715 mUj. kr. under nämnda budgetår.
Ytterligare anslagsbehov förutses tillkomma som följd av lagförslag om förkortning av arbetstiden till 40 timmar i veckan. Vägverket anmäler sin avsikt att framdeles hemställa om medel härför.
Ämbetsverksuppgifter
Detta anslag inrymmer delposterna översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner, försvarsfrågor och järnvägsärenden. Målet för den översiktliga vägplaneringen är att ta fram, analysera och ställa samman det underlag verket har att lämna för statsmakternas bedömningar rörande utformningen av vägpolitiken samt att utarbeta såväl långsiktiga som mera aktuella förutsättningar för verkets konkreta planläggning.
Den översiktliga vägplaneringen var under år 1969 i väsentlig utsträckning inriktad på att kartlägga framtida efterfrågan på väg- och gatutjäns-ter. Vissa resultat från analysen av efterfrågeutvecklingen har lämnats tiU finansdepartementets ekonomiska långtidsutredning. De har
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 38
dessutom utgjort en del av underlaget för verkets egen långtidsplanläggning.
De efterfrågefaktorer som studeras kontinuerligt är framtida folkmängdsfördelning i riket, bostadsbyggandets följdinvesteringar i väg-och gatubyggande, arbetskraftspendlingens inverkan på trafikutvecklingen, fordonsbeståndets utveckling per kommunblock, genomsnittiig körlängd per bU och år, sett ur regional synvinkel, samt lastbUstrafikens transportarbete och straktur.
Resultaten av utredningsverksamheten 1969 framgår bl. a. av de rapporter som under året publicerats i vägverkets meddelandeserie Översiktlig vägplanering (TÖ).
För fastställande av arbetsplaner samt järnvägsärenden m. m. är målet att i enlighet med vad som därom stadgas handlägga förekommande ärenden. Antalet arbetsplaner som lämnas för granskrung tUl vägverket har under senare år håUit sig kring ca 160 och väntas framdeles öka. För järnvägsärenden m.m. kan väntas i stort sett likartade arbetsuppgifter under den kommande femårsperioden som tidigare. Ärendenas omfattning väntas dock komma att stiga främst på grand av ökat antal ärenden rörande tunnelbanor och utbyggnad av snabbspårvägar.
Målet för verksamheten under delposten försvarsfrågor är att bedriva verksamheten så att det totala försvarets krav på väghållning under beredskapstUlstånd och krig i största möjliga utsträckning skall kunna tillgodoses.
Den periodiskt återkommande mera omfattande revideringen av den del av krigsvägplanen som omfattar drift av vägnätet i krig - krigs-vägunderhållsplanen — har genomförts på länsförsvarsområdesnivå. Arbetet med tillgodoseendet av personal, fordon och utrastning för försvarsorganisationens behov har pågått kontinuerligt. Den under år 1968 genomförda utökningen och rationaliseringen av försvarsutbildningen i verkets egen regi för personal ingående i krigslänsstyrelsernas vägsek-tioner har fortsatts under året genom utbildning vid ytterligare ett antal vägförvaltningar. En kurs för utbildning av personal i hantering av verkets nya typ av reservbromateriel har genomförts. Utbildningen har skett i samverkan med och med deltagande av personal från ingenjörstrupperna.
Drift av statliga vägar
Denna rabrik omfattar dels åtgärder för trafikens framkomlighet och säkerhet samt vågfunktionens bibehållande, dels förstärknings-och ombyggnadsarbeten främst i fråga om de sekundära och tertiära vägnäten, dels standardhöjande åtgärder inom samhällen främst i fråga om beläggning, broar och trafiksäkerhet. Av dessa tre grapper har den första, benämnd servicearbeten och egentligt vägunderhåll, av hävd gått
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 39
i första hand vad gäller dispositionen av tillgängliga medel. Planeringen för verksamheten under perioden 1972-1976 baseras på nuvarande standardkrav i fråga om trafiksäkerhet, reshastighet och bärighet.
Omfattningen av servicearbeten och egentiiga underhåUsåtgärder står i princip i relation till vägnätets omfattning, trafikintensiteten och -strukturen samt väderleken. Med utgångspunkt från normalår i fråga om väderleken bör aUtså kostnadsutvecklingen i stort sett följa utvecklingen av vägnätets längd inom varje vägkategori och trafikklass. Som vägkategori har härvid valts beläggningstyp, vilken kan beräknas fördela sig i enlighet med de trafikrörliga kriteriema, vilka beskrivits i det föregående. Med hjälp av vägverkets kostnadsstatistik över trafikberoende och trafikoberoende kostnader kan framräknas en mot väntade trafikmängder svarande kostnad för viss period.
Vägverket beräknar ungefär oförändrat medelsbehov — ca 419 milj. kr. i 1970 års prisnivå — för servicearbeten, t. ex. hyvling, dammbindning, vattning, trafiklinjemålning, halkbekämpning och plogning. Uppräkningen av medelsnivån svarar mot pris- och löneomräkningen för år 1970 varjämte hänsyn tagits tiU den väntade trafikökningen.
För egentligt vägunderhåll, t. ex. beläggningsunderhåll, torrläggningsarbeten och reparationer, beräknar vägverket ett medelsbehov av ca 351 mUj. kr. Av ökningen, 96 milj. kr., utgör eftersläpande åtgärder i fråga om torrläggningsarbeten en stor andel, 25 milj.kr. Särskilt slitage genom den snabbt ökande användningen av dubbdäck beräknas förorsaka extra kostnader om ca 33 milj. kr. och särskilda ersättningsarbeten på vägar med en i förhållande till trafikvolymen alltför tunn slitbana ca 30 milj.kr. Vägverket framhåUer att en fortsatt eftersättning av dessa underhållsåtgärder får direkt kapitalförstörande effekt.
Volymen av erforderliga förstärknings- och ombyggnadsåtgärder under perioden 1970-1979 har beräknats med utgångspunkt från att det sekundära vägnätet skall upprustas till den nivå som anges av gällande standardkriterier. Här spelar upprättandet av ett stomvägnät för den tunga trafiken stor roll. För förstärkningsarbetena tillämpas de lönsamhetsbedömningar vilka nämnts i det föregående. Den genomsnittliga trafikmängden för de vägar som förutses bli förstärkta är 450 fordon per årsmedeldygn (f/ÄMD).
Vid den av vägverket förordade omfattningen av förstärkningsarbeten på sekundärvägnätet, vilken överensstämmer med behovsplanen, erfordras under perioden 1971—1976 ca 150 milj. kr. per år. Erforderliga ombyggnadsåtgärder på det sekundära vägnätet inklusive ombyggnader inom samhällen och av svaga broar samt enklare kurvrätning-ar har bedömts av vägförvaltningama i samband med upprättandet av behovsplaner för vägbyggandet.
För central administration har den andel av centralförvaltningens kostnader beräknats som hänför sig till driftverksamheten. För re-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
40
gional administration har beräknats ett procentuellt pålägg på summan av kostnadema för direkta sakposter. Beloppet avser huvudsakligen personalkostnader, reseersättningar och utbildningskostnader. Liknande förfaringssätt har använts inom de övriga anslagen.
Vägverket hemställer om medel för budgetåret 1971/72 för följande ändamål.
Kr.
1. Central administration
2. Regional administration
3. Servicearbeten
4. Egentligt vägunderhåll
5. Förstärkt vägunderhåll
22 600 000
46 700 000
419 000 000
351200 000
158 700 000
998 200 000
Följande prestationer planeras vid denna medelstilldelning.
Arbeten
En- 1969 het Utfall
tusental
1970 1971 Programbudget
1972
Budgeterad ökn. av vissa arbeten 1971—1972 °/
|
Nya slitlager beläggning |
m |
10 965 |
15 000 |
16 700 |
32 400 |
15 700 |
94 |
|
oljegrus |
m= |
5 435 |
10 000 |
10 800 |
13 000 |
2 200 |
20 |
|
Grusning |
m» |
1 325 |
1 600 |
1485 |
1 760 |
275 |
18 |
|
Hyvling |
km |
54 |
53 |
52 |
52 |
normalår |
— |
|
Dammbindning |
ton |
68 |
88 |
87 |
85 |
» |
— |
|
Vattning |
m» |
1 312 |
1400 |
1400 |
1400 |
» |
— |
|
Trafiklinjemarkering |
km |
28 |
35 |
36 |
38 |
» |
— |
|
Sändning mot halka |
m» |
1 114 |
1 525 |
1 300 |
1 325 |
» |
— |
|
Kemisk halkbekämp- |
|
|
|
|
|
|
|
|
ning |
km |
4 |
5 |
6 |
6 |
» |
— |
|
Snöplogning |
tim |
832 |
825 |
810 |
815 |
» |
— |
|
Förstärkning |
km |
490 |
470 |
380 |
660 |
280 |
73 |
BeläggningsunderhåUet beräknas vidare omfatta 33 milj. m vid den av vägverket planerade och föreslagna anslagsnivån.
Kostnaden för servicearbeten kan komma att påverkas av 1960 års vägsakkunnigas förslag till ändring av väglagen beträffande ansvaret för vägbelysning, m. m. Dessa kostnader har emellertid inte inkluderats i beräkningen.
Byggande av statliga vägar
Programmet för detta anslag omfattar ny- och ombyggnadsåtgärder på det statliga vägnätet. Under de senaste åren har dessa åtgärder i huvudsak inriktats på huvudvägnätet och de trafikstarka lederna, såväl för koUektiv som individuell trafik, vUka ligger i anslutning tiU de största tätortema.
Vägverket har för budgetåret 1971/72 redovisat en tänkt förlängning av flerårsplaneperioden med åren 1975 och 1976 och beräknar
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 41
sålunda för perioden 1971-1976 en anslagssumma av totalt 3 545 milj. kr. i 1969 års prisnivå. Till de medel som ingår i flerårsplaneramarna har lagts beräknade medel för beredskapsarbeten. Eftersom dessa projekt av arbetsmarknadspolitiska skäl i betydande omfattning lokaliseras tUl norrlandslänen har beredskapsmedel och flerårsplaneramar inte summerats för varje län. För samtliga utom de fem nordligaste länen torde vägbyggandet genom beredskapsarbeten sålunda i huvudsak komma att inskränka sig till att omfatta ett slutförande av påbörjade projekt. SkiUnaden i medelsbehov meUan den genom förlängning framräknade flerårsplanen och verkets långtidsplan för huvudvägar beräknas med ledning av beredskapsarbetenas hittillsvarande utveckling till ca 455 milj. kr. Härtill måste dock läggas ca 400 milj. kr. för behov på länsvägar utanför huvudvägnätet som inte beräknas bli täckta med beredskapsmedel.
Medelsbehovet för att fuUfölja långtidsplanen under perioden 1972-1976 har beräknats till ca 1 000 milj.kr. (i 1971 års prisnivå) utöver f lerårsplaneramen.
Vägverket hemställer om medel för budgetåret 1971/72 för följande ändamål.
Kr.
1. Central administration 31 100 000
2. Regional administration 45 500 000
3. Byggande av riksvägar 553 700 000
4. Byggande av tunnelbanor 31 200 000
5. Byggande av länsvägar 148 170 000
6. Byggande av storbroar 54 400 000
7. Utrednings- och utvecklingsverksamhet 16 500 000
880 570 000
En anslagstilldelning av ca 800 milj. kr. krävs för att endast de vägföretag som prioriteras inom flerårsplaneramen skall kunna genomföras. Härvid har även en viss eftersläpning som torde uppstå under år 1971 beaktats.
Enligt ett högre alternativ på ca 838 milj. kr. som redovisas i petita kan utöver flerårsplanens vägföretag för år 1972 fem större vägföretag i Stockholms, Uppsala, Östergötiands och Värmlands län med en sammanlagd kostnad av ca 150 milj. kr. tidigareläggas i förhållande till flerårsplanen.
Vägverkets förslag till anslagstilldelning enligt tabeUen innebär att -utöver flerårsplanens prestationer för år 1972 samt igångsättandet av nyssnämnda fem vägföretag - dessutom kan påbörjas vägföretag avseende E 4 i Malmöhus län, E 6 i HaUands län och riksväg 40 i Göteborgs och Bohus län med en sammanlagd kostnad av ca 120 milj. kr.
Verksamheten redovisas i prestationstermer av verket på följande sätt. 2* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 42
|
|
|
|
|
1969 |
1970 |
1971 1972 |
|
|
|
|
|
Utfall |
Budget |
Budget Flerärsplan |
|
1. |
För trafik öppnad |
|
|
|
|
|
|
|
sammanlagd väglängd |
km |
|
553 |
500 |
370 450 |
|
2. |
Pågående arbeten |
km |
|
|
300 |
420 340 |
|
3. |
Påbörjande av företag |
km |
|
422 |
450 |
330 330 |
|
4. |
Toppbeläggningar |
milj. |
m- |
|
6,2 |
5,5 6,3 |
|
5. |
Standardhöjn. på vägar |
|
|
|
|
|
|
|
tid. öppnade för trafik |
milj. |
kr. |
|
45 |
28 19 |
Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
Under programmet för detta anslag redovisas bidragsgivningen till drift av vägar och gator inom de kommuner som är väghållare. Vägverket anser det angeläget att för budgetåret 1971/72 anslag ställs till förfogande som medger att statsbidrag till städernas driftkostnader kan utgå i den omfattning som förutsätts i statsbidragsförordningen, nämligen till en beräknad skälig driftkostnad. I juni 1970 har driftkostnaderna omräknats enligt gällande statsbidragsförordning så att de avser tvåårsperioden 1970-1971. Med hjälp av uppgifter från ett trettiotal städer har vägverket genomfört ett förenklat beräkningsförfarande, varvid hänsyn har tagits till trafikens ökning och tUl löne- och prisstegringar som har inträffat sedan år 1968. Vidare har beaktats de av Kungl. Maj:t resp. vägverket beslutade förändringama i väghållningen gällande från den 1 januari 1970. Slutligen har återstående utjämning av statsbidraget skett, så att bidragsgivningen återförts till skälig nivå.
Den årliga driftkostnaden har sålunda beräknats tUl 128,6 milj. kr. för år 1970, vUket motsvarar ett statsbidrag av 122,1 milj.kr. Det för budgetåret 1970/71 anvisade, förslagsvisa bidragsbeloppet torde därmed komma att överskridas med 16,6 milj. kr.
Statens vägverk hemställer om medel under budgetåret 1971/72 för följande poster.
Kr.
1. Central och regional administration 2 710 000
2. Bidragsbelopp 125 000 000
127 710 000
1 Varav 860 000 kr. för omläggning av redovisningsperioden.
Städernas bidragsberättigade väg- och gatunät har minskat med 235 km. Vid utförd driftkostnadsberäkning har därför avgått en beräknad driftkostnad av ca 2 milj. kr., varav 1 milj. kr. avser ökade driftkostnader i anledning av trafikökningen.
Verket förutsätter vid sina beräkningar av anslagsbehov för budgetåret 1971/72 att städerna tillvaratar alla möjligheter till rationalisering av verksamheten. I den mån så inte sker faUer kostnaderna på kommunerna.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 43
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator
Under programmet för delta anslag redovisas bidragsgivningen till byggande av vägar och gator samt tunnelbanor i städer och samhällen som är väghållare. För fördelning av bidragen fastställer statens vägverk en fördelningsplan för fem år i sänder. Fördelningsplanen skall förnyas vart tredje år. Gällande fördelningsplan för bidragstilldelningen avser perioden 1970—1974 och har enligt av Kungl. Maj:t utfärdade direktiv baserats på en åriig medelstilldelning som i princip motsvarar anslaget för budgetåret 1969/70. Från anslaget lämnas bidrag till stads eller samhälles kostnad för bidragsberättigade byggnadsföretag med 95 % till byggande av väg samt tUl byggande av gata mot vilken enligt gäUande stadsplan utfart eller annan utgång från tomt eller annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med 95 % till utförande av större konstarbete eller trafikanordning som ingår i gata. Till annat gatubyggnadsarbete utgår statsbidrag med 85 %. I kostnaden för byggnadsföretag får inräknas skälig ersättning för mark och för intrång, som föranleds av vägs eller gatas byggande eller emvändande. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.
Under år 1969 upprättade verket på basis av ett preliminärt förslag en långtidsplan för åren 1970-1979 för utbyggnad av bidragsberättigade huvudtrafikleder inklusive tunnelbanor i städer och samhällen, som är väghållare.
LångUdsplanen har baserats på av städema och Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL) lämnade uppgifter beträffande utbyggnadsbehov. De av städerna och KSL redovisade behovs- och långtidsplanerna omfattar som regel de trafikleder som ingår eller kommer att ingå i deras huvudtrafiksystem enligt generalplan, dispositionsplan eller trafikledsplan. Detta innebär att planerna innefattar fjärrtrafikleder, primärleder, viktigare sekundärleder samt tunnelbanor, dvs. enbart en del av det statsbidragsberättigade väg-och gatunätet.
Städernas och KSL:s förslag till låogtidsplan för åren 1970-1979 omfattar totalt ca 8 miljarder kr., vilka fördelar sig med ca 4,8 mUjarder kr. på storstockholmsområdet och Göteborg—Mölndal och ca 3,2 miljarder kr. på övriga städer. Av nämnda 4,8 miljarder kr. hänför sig ca 1 miljard kr. till utbyggnaden av sådana tunnelbanor i storstockholmsområdet, som föratsatts bestridas med statsbidrag enligt fördelningsplan.
Verket har gjort en angelägenhetsprövning av de anmälda företagen samt utgått från den för år 1970 fastställda medelstilldelningen om ca 300 milj.kr. Den härefter följande behövliga åriiga anslagsökningen bedöms utgöra i genomsnitt 6 %. Ökningen har gjorts i steg vart tredje år, vilket bedömts lämpligt med hänsyn tiU omprövningen av fördelningsplanen.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartememei 44
Med denna ökningstakt - som innebär ett anslag av 550 milj. kr. år 1979 - omsluter långtidsplanen en total anslagsram av 3 850 milj. kr., vilket motsvarar en byggnadsvolym av 4 000 milj. kr. Därmed beaktas hälften av de enligt städernas och KSL anmälda behoven.
De kostnader tiU vilka statsbidrag utgått under perioden 1960-1968 har kommit att utgöra en allt mindre andel av de totala kostnader som läggs ned på byggande av bidragsberättigade vägar och gator. Är 1960 var andelen 80 % och år 1968 hade den sjimkit till 66%.
För åren 1970 och 1971 har anvisats ca 300 resp. 330 milj.kr. vilket innebär att (3 850 — 630) 3 220 mUj. kr. återstår att fördela på de åtta åren 1972—1979. Detta innebär ett årUgt anslagsbehov av ca 4O0 milj. kr. För år 1972 krävs en volymmässig ökning av det för år 1971 tUlgängUga anslaget med ca 70 mUj.kr. för att uppnå detta belopp. Vägverket föreslår föratom uppräkning motsvarande pris- och löneomräkning en volymökning av 64,8 milj.kr. Vägverkets förslag ligger sålunda i underkant av ett redan till hälften nedskuret förslag till bidragsgivning.
I och för sig mycket angelägna trafikledsbyggen har i de föreliggande planema måst senareläggas eller utgå tUl förmån för kollektivtrafiken. Sålunda kan nämnas att följande leder i stockholmstrakten senarelagts:
Huvudstaleden från år 1972 tiU år 1973
Essingeledens brommagren från år 1974 tiU år 1977
Österleden från år 1977 tUl år 1979
Följande leder har helt utgått:
Söderleden inom Södermalm med tidigare beräknad statsbidragsgiv-ningåren 1972-1976.
Lundaleden (del av Kungshattsleden mellan E 18 och Bergslagsplan) med tidigare beräknad statsbidragsgivning fr. o. m. år 1977.
Statens vägverk hemställer om medel under budgetåret 1971/72 för följande poster.
Kr
1. Central och regional administration 1400 000
2. Bidragsbelopp 420 000 000
________________________________________________________ 421 400 000
Detta innebär en volymmässig ökning i förhållande till budgetåret 1970/71 med ca 65 milj. kr. Verket föratsätter i sin långtidsplan en fortsatt höjning av anslagsnivån. Denna plan innebär att ungefär 70 % av den erforderliga utbyggnaden av huvudtrafiksystemet kan tillgodoses. Hela det övriga bidragsberättigade väg- och gatunätet måste lämnas helt utanför statsbidragsgivningen.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 45
Vägverket har vid beräkningarna av medelsbehovet inte tagit hänsyn till förefintliga rationaliseringsmöjligheter. Dessa beräknar verket på grund av arten av städernas väg- och gatuarbeten inte vara av sådan storleksordning att de nämnvärt påverkar medelsbehovet.
Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.
Programmet under detta anslag avser statsbidragsgivningen till det enskUda vägnätets driftkostnader. Bidragen utbetalas årsvis i efterskott.
Statens vägverk hemställer om medel under budgetåret 1971/72 för följande ändamål.
Kr.
1. Central och regional administration 4 450 000
2. Barmarks- och vinterväghållning 55 200 000
3. Iståndsättning 14 400 000
4. Redskapsanskaffning 1 000 000
5. Särskilda kommunikationsändamål 700 000
________________________________________________________ 75 750 000
Av den föreslagna ökningen om ca 20,2 mUj. kr. utgör ca 4,7 milj. kr. löne- och prisomräkning, medan ca 16,5 mUj. kr. erfordras för iståndsättningsarbeten samt bidrag tUl barmarks- och vinterväghållning. Ökningen får ses mot bakgrunden av att det bidragsberättigade vägnätet under perioden 1970—1975 kan beräknas öka med ca 1 000 km årligen från nuvarande ca 62 000 km tiU ca 67 000 km. HärtUl kommer att trafikutvecklingen under perioden väntas bli betydande bl. a. tUl följd av den snabbt stegrade fritidstrafiken samt den ökande pendeltrafiken kring större centralorter. Jordbrukets och skogsbrukets mekanisering medför en ökad tung trafik.
Genom vägverkets försorg pågår en inventering och standardbedömning av det enskilda vägnätet, som väntas främst komma att visa behov av för trafiksäkerhetens höjande erforderliga iståndsättningsarbeten.
Följande prestationsutveckling för programmet redovisas av verket.
|
|
Enhet |
1969 |
M970 |
=1971 |
|
|
|
Utfall |
Budget |
Budget |
|
Antal berörda vägprojekt |
st |
20 245 |
20 250 |
20 300 |
|
Total väglängd |
km |
62 084 |
62 700 |
64 000 |
|
därav |
|
|
|
|
|
väglängd med bidrag endast |
|
|
|
|
|
till vinterväghållning |
» |
1 144 |
1 100 |
1000 |
|
väglängd med förhöjd |
|
|
|
|
|
bidragsprocent |
» |
8 422 |
8 200 |
8 000 |
|
belagd väglängd |
» |
1 296 |
1 350 |
1 500 |
|
oljegrusad väglängd |
» |
1025 |
1 100 |
1400 |
1 Avser budgetåret 1970/71. " Avser budgetåret 1971/72.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 46
Vägverket hemställer vidare om en förändring i medelsanvisningen innebärande att anslaget för bidrag till drift av enskilda vägar - i likhet med anslaget till byggande av enskilda vägar - anvisas under det budgetår som föregår det kalenderår som bidraget avser.
Länsstyrelsema kan nämligen vid nuvarande ordning inte bevilja bidrag till det löpande kalenderårets drift tidigare än i anslutning till budgetårsskiftet, dvs. sedan ungefär halva den period förlupit som bidraget avser. Planeringen av bidragsårets verksamhet måste enligt vägverkets mening för att bli meningsfylld göras året före bidragsåret och sålunda vara avslutad föregående kalenderår. HittUlsvarande ordning för medelsanvisningen har regelmässigt medfört att de preliminära planer som upprättats under föregående höst och efter vilka arbetet bedrivits under första hälften av bidragsåret måst underkastas en omfattande revidering. Följden härav har blivit en i mänga fall felaktig satsning under bidragsårets första hälft vartill kommer det administrativa mer-arbete som planrevideringen innebär. Verket föreslår därför att de för budgetåret 1972/73 beräknade erforderliga medlen, 73,4 milj.kr., anvisas redan budgetåret 1971/72 för att kunna disponeras under tiden 1.7-31.12.1971 för utbetalningar av bidrag avseende år 1972. Detta belopp har dock ej upptagits i anslagsöversikten i det föregående.
Bidrag till byggande av enskilda vägar
Under programmet för detta anslag redovisas bidragsgivningen till byggande av enskilda vägar. Fr. o. m. den 1 januari 1966 lämnas bidrag även tiU byggande av enskild väg som utgör tUlfartsväg till naturområde för rekreation och friluftsliv eller på annan grund är av särskild betydelse för fritidsändamål.
/Vnslaget, som har varit oförändrat under de senaste fem åren, fördelas under år 1970 med 13,9 mUj. kr. tUl fortsättnings- och slutbidrag för tidigare påbörjade byggnadsprojekt och med 6,1 milj. kr. till projekt som avses att påbörjas under år 1970. Det av länsstyrelsema redovisade verkliga anslagsbehovet för detta år uppgick till drygt 30 mUj.kr. Detta har medfört att en väsentlig del av de bidragsberättigade byggnadsprojekten måste avvisas eller förklaras vilande.
Enligt länsstyrelsemas inventering avseende byggande av enskilda vägar under år 1971 uppgår medelsbehovet för bidragsgivningen tiU 31 mUj.kr., varav 16 milj.kr. för fortsättnings- och slutbidrag samt 15 milj.kr. för nya vägprojekt. Under budgetåret 1969/70 har tiU länsstyrelserna inkommit 240 ansökningar om bidrag avseende en väglängd av 450 km och en total kostnad av 36,5 milj. kr.
Den ökande volymen ansökningar om byggnadsbidrag får ses mot bakgrunden av att trafikarbetet har ökat väsentiigt på vissa delar av det bidragsberättigade vägnätet. Fritidstrafiken och de snabbt ökade pendelresorna inom centralorternas omland medför ett ökat krav på
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 47
framkomlighet på enskilda vägar. Genom flottiedsnedläggelsema har vidare en betydande del av flottgodset överförts tiU vägnätet vilket resulterar i ökade krav på bärigheten i första hand för broar. Även skogs-och jordbruksnäringarnas fortlöpande mekanisering medför en ökning av de tunga transporterna på de enskilda vägarna.
Någon avveckling av antalet inneliggande äldre ansökningar om byggnadsbidrag kan inte påräknas under år 1971. För år 1972 beräknas för fortsättnings- och slutbidrag till äldre företag 17,2 milj. kr. och för bidrag tUl nya företag 16,2 milj. kr.
Byggandet på det bidragsberättigade enskilda vägnätet utförs till största delen såsom entreprenader. Rationaliseringstakten kan därför antas i stort motsvara vad som uppnås inom övrigt vägbyggande på entreprenad. Dock kan effekten förutsättas bli något mindre på grund av objektens förhållandevis ringa storlek.
Statens vägverk hemställer om medel under budgetåret 1971/72 för följande ändamål.
Kr.
1. Central och regional administration 2 400 000
2. Bidragsbelopp 33 400 000
________________________________________________________ 35 800 000
Av ökningen i förhåUande tUl innevarande budgetår utgör 1,7 milj. kr. prisomräkning medan volymökningen utgör 10,7 milj. kr.
Tjänster till utomstående
Programmet för detta anslag inrymmer tjänster till utomstående och beredskapsarbeten. Den förstnämnda posten avser den taxe- och avgifts-belagda verksamheten, huvudsakligen byggande och drift på entreprenad av vägar och hamnar tillhöriga kommuner och enskilda väghållare samt statliga myndigheter. Verksamheten innefattar även inkomster av dispensgivning, tillsyn, försäljning av publikationer, väglagningsämnen och andra förrådsartiklar samt sten, uthyrning av maskiner, ersätt-ningsbromateriel och bostäder, reklamutrymmen, avgifter för databehandling, konsultationer och ljuskopiering, skadeersättningar samt försäljningsinkomster från fast och lös egendom.
Den principiella målsättningen för vägverkets taxe- och avgiftssättning är full kostnadstäckning. Härmed avses täckning av såväl bokföringsmässiga som kalkylmässiga kostnader. Verksamheten beräknas av vägverket vara självbärande under år 1972 med en beräknad omslutning av ca 40 milj. kr.
Posten beredskapsarbeten avser vägverkets interna planering för arbetsmarknadsstyrelsens räkning. Mot bakgrund av verkets målsättning och med hänsyn till omfattningen av egna resurser samt efter samråd
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 48
med arbetsmarknadsstyrelsen planerar vägverket en omslutning av beredskapsarbetena motsvarande en ersättning från arbetsmarknadsstyrelsen av ca 150 milj. kr. för år 1972. Härtill kommer särredovisadc administrationskostnader för den intema planeringen om ca 8,7 milj. kr. som inte ersätts av arbetsmarknadsstyrelsen.
Vägverket begär under programmet Tjänster till utomstående medelsanvisning för budgetåret 1971/72 med detta senare belopp.
III. Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har mot bakgmnd av rådande tendenser på arbetsmarknaden understrakit betydelsen av en sådan planering av investeringarna inom vägverkets, sjöfartsverkets, postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets verksamhetsområden att dessa snabbt kan anpassas med hänsyn tiU arbetsmarknadsläget. Detta gäller såväl byggnads- och anläggningsinvesteringar som industribeställningar.
IV. Departementschefen
Under perioden 1955—1970 har de statliga investeringarna i vägar och gator utgjort ca 17,3 miljarder kr. i 1970 års prisnivå. Härav utgör drygt 3,5 miljarder kr. beredskapsarbeten, vUka i huvudsak utförts i Norrland och i skogslänen i övrigt. Återstoden eller nära 14 mUjarder kr. har investerats främst i huvudvägnätet — som omfattar riksvägar och genomgående länsvägar — samt i städemas genomfartsleder.
Huvudvägnätets längd uppgår f. n. till ca 25 000 km. Under den angivna perioden har i vägverkets regi ca 1 100 km statlig väg färdigställts årligen genom ny- och ombyggnadsåtgärder. Investeringarna har lett till höjd trafikkapacitet och trafiksäkerhet, vUket bidragit till att behålla och även förbättra vägnätets kvalitet i relation tUl den kraftigt ökande trafiken.
Beredskapsarbetenas omfattning under den gångna perioden har medgett att vägverkets långtidsplaner för de nyssnämnda nordliga skogslänen i stort sett kunnat tillgodoses, vilket haft stor betydelse för tiUskapan-det av ett sammanhängande kommunikationsnät inom berörda regioner.
Under perioden har vidare genomförts förstärkningsarbeten på det sekundära vägnätet tiU en investeringskostnad av drygt 1 miljard kr., vilket innebär att betydande delar av detta vägnät kunnat upplåtas för tyngre trafik. Detta har kommit bl. a. skogs- och jordbraksnäringama tUlgodo men även främjat näringslivets övriga tunga transporter.
Den statliga bidragsgivningen tUl städemas väg- och gatubyggande har under samma period utgjort ca 3,5 miljarder kr. i 1970 års prisnivå, medan motsvarande belopp för kommunernas egna insatser torde uppgå till ca 5,6 miljarder kr. Även i städer och andra tätorter har alltså betydande investeringar gjorts.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 49
Utvecklingen under senare år uppvisar en allt starkare koncentration av trafiken till riksvägarna och de genomgående länsvägarna. Ett annat karakteristiskt drag är den fortgående utvecklingen mot allt större brutto- och lastvikter för de tunga fordonen samt användandet av släpvagnar. Samtidigt har trafiken i de större tätortsregionerna som en följd av befolkningsutvecklingen ökat i väsentligt snabbare takt än i övriga delar av landet.
Sistnämnda förhållande har motiverat särskUda insatser med hänsyn till den starkt ökande belastningen på storstädemas väg- och gatunät. Sålunda söker man bl. a. avveckla de toppbelastningar på trafiksystemen som arbetsresorna utgör genom att bygga ut tunnelbanor, stadsbanor, koUektiva körfält för bussar och taxi m. m. De statUga insatsema har i övrigt kommit att beröra sådana trafiklösningar som allmänt har stor betydelse för de stora tätorternas trafikförsörjning och även är ägnade att förbättra de miljömässiga betingelserna i berörda orter.
Allmänt kan hävdas att investeringarna i det allmänna vägnätet under den gångna perioden syftat till att så långt möjligt tillgodose de olika krav på vägkvalitet och vägkapacitet som utvecklingen ställt.
Som mått på utvecklingen kan konstateras att numera ca 96 % av riksvägama, ca 73 % av de genomgående länsvägama och ca 46 % av det totala statliga vägnätet är belagda eller oljegrasade samt att de rena grusvägarnas andel av hela det statliga vägnätet under den senaste tioårsperioden minskat från ca 85 % tUl ca 54 %.
Driftåtgärderna har för såväl de statiiga som de kommunala och enskilda vägnäten av hävd haft hög prioritet. Det är angeläget för den totala transportekonomin att vidmakthålla det kapital som nedlagts i vägarna genom ändamålsenliga driftåtgärder.
Bilden av den framtida efterfrågan på vägtjänster är inte fullt entydig. Som allmän förutsättning i fråga om utvecklingen av transportarbetet gäller dock att — även om ökningstakten skuUe bli lägre än under de senaste decennierna — det blir fråga om kraftiga årliga nytillskott till trafiken.
Samtidigt kommer utveckluigen av och formerna för transportarbetet att påverkas av olika faktorer. Jag tänker på en fortsatt anpassning av kostnadsansvaret, som verkar i riktning mot de mera likartade konkurrensförutsättningar meUan olika trafikmedel som trafikpolitiken bygger på. I sammanhanget kan erinras om de beslut som riksdagen redan fattat i anslutning till bUskatteutredningens förslag. Av särskilt intresse från kostnadsansvarssynpunkt är givetvis det arbete som bedrivs av väg-kostnadsutredningen och som på viss sikt kan förutsättas få direkt betydelse för fördelningen av kostnadsansvaret och för utfominingen av avgiftssystemet för vägtrafiken samt därmed också för den framtida fördelningen av transportarbetet på olika trafikmedel. Av betydelse i detta sammanhang är också det utvecklingsarbete avseende en övergri-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 50
pande regional trafikplanering, som nyligen igångsatts som ett led i den statliga trafikpolitiken. Planeringen syftar till att ge stat och kommuner liksom transportnäringen över huvud taget ett successivt förbättrat underlag för avvägning av investerings- och transportinsatser, vilket givetvis också blir en påverkande faktor i fråga om arbetsfördelningen mellan de olika transportgrenarna. Som ett led i en aktivare trafik-, samhälls- och miljöplanering kan en ökad satsning på kollektiva trafikformer påräknas. Över huvud taget kommer trafiksäkerhets- och miljöaspekter i vidgad utsträckning — och då även som en kostnadsfaktor för trafiken — att vägas in i de trafikpolitiska bedömningama med åtföljande återverkningar på transportmönstret.
Väganslagen för nästa budgetår bör bibehåUas på en fortsatt hög nivå. I nuvarande ekonomiska läge måste dock återhållsamhet iakttas, och en ingående angelägenhetsprioritering ske av vägverkets engagemang inom ramen för de resurser som ställs till förfogande. Allmänt bör gälla att de statiiga insatserna i första hand inriktas på att dels genom ändamålsenliga driftåtgärder säkerställa funktionen hos de olika delama av det befintliga vägnätet, dels fullfölja de investeringsplaner som avser att genom mera begränsade punktvisa insatser åstadkomma förbättringar som kommer längre sammanhängande vägsträckor till del resp. siktar till att avhjälpa påtagliga brister inom de av trafikökningen mera belastade delama av vägnätet. I vägbyggnadsverksamheten bör alltså först i andra hand påbörjas vägföretag, som utgör begynnelseetapper i mera omfattande standardhöjande projekt.
Inom ramen för en sådan allmän inriktning bör i fråga om byggnadsanslagen de riktlinjer tillämpas som återspeglas i urvalet av vägföretag i de under år 1969 av vägverket fastställda flerårs- och fördelningsplanema. Dessa är huvudsakligen inriktade på huvudvägnätet. En samordning av planema har skett med hänsyn till fördelningen av de beräknade transportbehoven. Objektens samhällsekonomiska lönsamhet har i första hand varit avgörande för prioriteringen inom planema. Härvidlag har i flerårsplanema beaktats såväl näringslivets behov av tillfredsställande transportmöjligheter som behoven av kapacitetsstarka trafikleder inom och mellan tätortsregionerna. Vid upprättandet av fördelningsplanen har utgångspunkten i de större städerna varit, att de kollektiva trafiksystemen ingår som en väsentlig och integrerad del i dessa städers trafiksystem. Tunnelbane- samt viktiga infarts- och genomfartsprojekt har prioriterats gemensamt. Behovet av särskilda bussfUer m. m. har uppmärksammats. I fråga om både flerårsplaner och fördelningsplan har särskUt beaktats sådana vägförbättrande åtgärder som höjer trafiksäkerheten.
Beredskapsarbetena har under senare år utgjort en betydande del av vägbyggandet på landsbygden, särskilt i de s. k. skogslänen i de norra
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 51
delarna av landet. Som beredskapsarbeten utförs normalt projekt som planeras komma tUl utförande inom långtidsplanen. Jag förordar ingen ändring av dessa principer för det kommande verksamhetsåret.
Den statliga vägdriften under år 1972 bör syfta till att till lägsta möjliga kostnader garantera trafiken säker framkomlighet. Nya åligganden i fråga om renhållning samt andra åtgärder som kan komma i fråga måste även utföras med bästa möjliga utnyttjande av den fasta produktionskapaciteten.
Jag räknar med ökade rationaliseringsvinster till följd av den nya linjeorganisation som infördes under förra året. Vidare bör möjligheten att hyra vissa fordon och maskiner leda till en ökad valfrihet vid användningen av de totala resurserna. Ökade personalkostnader på grund av arbetstidsförkortning får i största möjliga utsträckning mötas genom produktivitetsförbättringar. Jag förutsätter vidare att möjligheterna att höja standarden hos vägnätet genom t. ex. oljegrusning eller beläggning tillvaratas. Valet av sådana åtgärder bör så långt möjligt grundas på bedömningar av den samhällsekonomiska lönsamheten.
Slutligen bör särskild uppmärksamhet alltjämt ägnas möjligheterna att genom en rationell resursanvändning se tUl att skäligt utrymme ges för förstärknings- och ombyggnadsarbeten på det sekundära vägnätet.
Vägverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöksverksamhet på programbudgetområdet. Under år 1970 har gjorts bedömningar av den fr. o. m. budgetåret 1969/70 av vägverket använda programindelningen. I anslutning härtill har konstaterats bl. a. att planeringen inom vägväsendet i princip bör omfatta och baseras på likartade kriterier för hela väg- och gatunätet — det statliga, det kommunala och det enskUda — samt såvitt möjligt inriktas på att finna den från samhäUsekonomisk synpunkt lämpligaste resursfördelningen mellan dessa kategorier. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående vill jag också peka på angelägenheten av att vägverket vid fullgörandet av sin huvuduppgift eftersträvar en samplanering mellan trafik-, bebyggelse- och annan samhällsplanering. Övervägandena i syfte att finna den programindelning som bäst tillgodoser statsmaktemas behov av underlag för beslut om inriktningen av den statliga vägpolitiken och samtidigt ger vägverket möjligheter att inom den av statsmakterna angivna ramen effektivt leda och följa upp verksamheten pågår alltjämt, och jag är f. n. inte beredd att ta slutlig ställning i frågan.
Verkets ekonomi-administrativa redovisningssystem har hittills främst syftat till ett internt inriktat planerings- och kontrollsystem, vilket emellertid även kurmat användas för att ta fram uppgifter av värde för statsmaktemas bedömningar. Det fortsatta arbetet med vidareutveckling av detta system bör på sikt resultera i ett allt bättre underlag för kostnads-, prestations- och produktivitetsredovisning till ledning för bl. a. budgetarbete och långtidsplanering. I samverkan med vägverket har un-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 52
der år 1970 preciserats en rad krav på verkets externa redovisning, förutsättningarna för programdefinition m. m. som torde vara av värde i detta utvecklingsarbete. Enligt den i sammanhanget tänkta tidsplanen bör ett tUl de nya kraven anpassat redovisningssystem om möjligt föreligga den 1 september 1972 så att verksamhetsplanen för år 1974 kan lämnas enligt den nya ordningen. I samband härmed torde frågan om slutgiltig programindelning av verksamheten ånyo få tas upp.
Den anslagsindelning som används för budgetåret 1970/71 bör tills vidare bibehåUas.
En omläggning tiU kostnadsramar i stället för medelsförbrukningsra-mar har genomförts för anslagen tUl drift resp. byggande av statliga vägar under åren 1970 och 1971. Genom omläggningen som stämmer överens med programbudgeteringens principer kan vägverket i sin intema budgetering planera verksamheten inom en given prestations/kostnadsram. De budgetansvariga kan arbeta utan att vara alltför bundna av den faktiska utbetalningsvolymen under kalenderåret. Förfarandet medverkar till en rationellare planering och en effektivare verksamhet som mera odelat kan inriktas på genomförandet av de uppställda målen.
Innan jag går över tiU att behandla vägverkets anslagsäskanden för budgetåret 1971/72 viU jag något beröra det betänkande Vägplan 1970 (SOU 1969: 56, 57), som vägplaneutredningen lade fram vid årsskiftet 1969—1970. Utredningen har efter en kartiäggning av det nuvarande väg- och gatunätets omfattning och standard ingående övervägt principerna för en långsiktig vägplanering och därvid lagt stor vikt vid att utarbeta en planeringsmetodik som bygger på en samhällsekonomisk värdering av olUca insatser på vägområdet. I sistnämnda hänseende har utarbetats en kalkylmodell för lönsamhetsbedömnuig av trafikprojekt, som avses vara ett hjälpmedel vid prioritering av vägföretag och även vid bestämning av olika tekniska standardkrav på vägnätet. Ett omfattande arbete har inom utredningen lagts ner på att ställa upp sådana krav som därefter omvandlats till normer beträffande vägnätets bärighet och geometriska utformning i olika hänseenden och under olika trafikföratsättningar. Utredningen har också gjort prognoser avseende den framtida trafikutvecklingen samt med utgångspunkt från dessa och med anlitande av bl. a. den nyssnämnda lönsamhetskalkylen upprättat behovsplaner för väg- och gatubyggandet och vägdriften under tiden fram till mitten av 1980-talet samt angett kostnaderna för ett genomförande av planema.
Vägplaneutredningens betänkande har varit föremål för en omfattande remissbehandling. Med hänsyn till den rad av viktiga frågor inom vägpolitiken som tas upp i betänkandet — jag tänker då bl. a. på planeringsmetodiken och standardkraven — krävs ingående och allsidiga överväganden och då även med beaktande av de många synpunkter som
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
53
anförts av remissinstanserna. Jag är inte beredd att nu närmare gå in på dessa frågor utan avser att återkomma till dem vid en senare tidpunkt.
Jag går nu över till att redovisa mina ställningstaganden till anslags-beräkningama. Jag kommer i det följande att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.
Anslaget tiU ämbetsverksuppgifter föreslås ökat med 330 000 kr., vari inräknats kostnadema för underhåll och förrådshållning av reservbromateriel.
Anslaget till drift av statliga vägar avses täcka kostnadema för servicearbeten och egentUgt underhåll samt förstärkningsarbeten på det sekundära vägnätet. Innevarande budgetår är anslaget 774 milj. kr., varav ca 86 mUj. kr. avser förstärkt vägunderhåU. Med hänsyn till vikten av att vidmakthålla standarden på det statiiga vägnätet samt med beaktande av de ytterligare åligganden i fråga om renhållning som åvilar vägverket efter den 1 januari 1971 förordar jag att ökade medel ställs tiU förfogande under nästa budgetår. Jag beräknar således en höjning av anslaget med ca 53 mUj. kr., varigenom för den statliga vägdriften under kalenderåret 1972 skulle komma att disponeras ca (774+53) 827 mUj. kr.
För bidragsgivningen till den kommunala väg- och gatudriften beräknar jag ett anslag av ca 122 milj. kr., vUket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår med ca 15 mUj. kr.
Till den enskilda vägdriften beräknar jag ca 54,5 milj. kr., vilket innebär i huvudsak oförändrad medelsanvisning. Vägverkets framställning om särskUd medelsanvisning för omläggning av användningsperioden för här avsedda bidrag är jag således f. n. inte beredd att biträda.
Vad gäller väg- och gatubyggandet vill jag i följande tabell inledningsvis redovisa det ungefärliga utfallet av investeringarna inom denna sektor under perioden 1965—1969 samt de beräknade kostnadema under åren 1970 och 1971. I de angivna beloppen för beredskapsarbeten ingår
Statlig medelstilldelning till byggande av vägar och gator (milj. kr.)
|
År |
Ordinarie |
Ordinarie |
Byggande |
Bered- |
Totalt |
|
|
StatUga |
kommunala |
av |
skaps- |
|
|
|
vägbygg- |
vägbygg- |
enskilda |
arbeten |
|
|
|
nadsarbeten |
nadsarbeten |
vägar |
m. m. |
|
|
1965 |
560 |
230 |
17 |
277 |
1084 |
|
1966 |
610 |
270 |
20 |
212 |
1 112 |
|
1967 |
610 |
270 |
20 |
273 |
1 173 |
|
1968 |
641 |
270 |
21 |
192 |
1 124 |
|
1969 |
657 |
270 |
22 |
211 |
1 160 |
|
1970' |
693 |
300 |
23 |
150 |
1 166 |
|
197P |
684 |
330 |
23 |
150 |
1 187 |
|
|
4 455 |
1940 |
146 |
1465 |
8 006 |
|
Beräknade belopp. |
|
|
|
|
|
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 54
även kostnadema för vissa förbättringsarbeten av driftkaraktär, vilka dock är av mindre omfattning.
För nästa budgetår bör anslagstilldelningen till det statliga vägbyggandet bibehållas på nuvarande höga nivå. Jag förordar i enlighet härmed ett anslag för budgetåret 1971/72 av ca 685 milj. kr.
I fråga om bidragsgivningen till det kommunala väg- och gatubyggandet gäller att för budgetåren 1969/70 och 1970/71 skett uppräkningar om tillhopa ca 60 milj. kr., vilket innebär en ökning av bidragsramen med 22 %. Några ytterligare uppräkningar är jag inte beredd att förorda för nästa budgetår. Anslaget föreslås därför anvisat med 331 milj. kr.
Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar bör för budgetåret 1971/72 likaledes tas upp med oförändrat belopp, dvs. 23,4 milj. kr.
Under en följd av år har 20 milj. kr. av anslaget till den statiiga vägdriften och 40 milj. kr. av det statliga vägbyggnadsanslaget tilldelats Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, lämtlands, Västerbottens och Norrbottens län för att användas under särskilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter. Någon ändring i denna medelsdisposition bör enligt min mening inte ske för nästa budgetår. Denna specialdestination av medel innebär att angelägna arbeten kan inordnas i den ordinarie verksamheten under särskild hänsyn till arbetsmarknadspolitiska aspekter. Val av i frågakommande projekt ur flerårsplanema bör således ske med beaktande av deras lokalisering, lämpliga igångsättningstidpunkter, behov av arbetskraft m. m. Ifrågakom-mande driftåtgärder bör i första hand avse sådana förstärkningsarbeten som behövs för att möjliggöra oljegrusning eUer enkel beläggning.
Kostnadsramama för år 1972 för anslagen Drift av statiiga vägar resp. Byggande av statliga vägar bör bestämmas till samma belopp som anslagen.
Det bör ingå i Kungl. Maj:ts befogenheter att i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på en ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra särskilda skäl motiverar det bemyndiga vägverket att utöka verksamheten under år 1971 utöver de föreskrivna kostnadsramama för detta år genom att under andra halvåret i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som kan bli anvisade för verksamhetsåret 1972. Kungl. Maj:t bör även ha motsvarande befogenhet att minska verksamheten.
Under åberopande av det sagda hemställer jag, att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfäUe
att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 55
B 1. Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter
1969/70 Utgift 4 104 000
1970/71 Anslag 4 100 000 1971/72 Förslag 4 430 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt försvars- och järnvägsärenden.
Det totala medelsbehovet under detta anslag för budgetåret 1971/72 uppgår enligt vägverket till ca 4,3 milj. kr. ökningen i förhållande till innevarande budgetår utgör löne- och prisomräkning. Jag biträder vägverkets förslag och beräknar dessutom medel för bestridandet av vissa underhålls- och förrådskostnader för reservbromateriel.
Jag bedömer att kostnaderna ungefärligen kommer att fördela sig på följande sätt.
Kr.
Central administration 570 000
Översiktlig vägplanering 950 000
Fastställande av arbetsplaner 330 000
Försvarsfrågor 2 360 000
Järnvägsövergångar m. m. 220 000
4 430 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 430 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 2. Drift av statliga vägar
1969/70 Utgift 749 429 000 Reservation 389 231000
1970/71 Anslag 774 000 000 1971/72 Förslag 826800000
Från detta anslag bestrids samtliga kostnader för de delar av vägverkets verksamhet som är hänförliga tiU driften av de statiiga vägama samt förstärknings- och ombyggnadsarbeten, vUka avser främst det sekundära vägnätet.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 998,2 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 56
Departementschefen
Kostnadsramen för år 1971 har faststäUts tUl 774 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att kostnadsramen för år 1972 bestäms tUl 826,8 mUj. kr. och att anslag begärs med samma belopp. Förslaget innebär en ökning av anslaget för nästa budgetår med 52,8 milj. kr.
I följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägdriften beräknas ungefärUgen fördela sig under år 1972. SammanstäUningen visar även de ungefärligen beräknade kostnaderna för åren 1970 och 1971 (milj. kr.).
|
|
1970 |
1971 |
Vägverket |
1972 Dep.chefen |
|
Central administration Regional administration Servicearbeten Egentligt vägunderhåll Förstärkt vägunderhåll |
20,8 42,5 355,6 249,6 81,4 749,9 |
21,0 43,5 368,7 255,1 85,7 774,0 |
22,6 46,7 419,0 351,2 158,7 998,2 |
22,6 45,5 401,1 271,6 86,0 826,8 |
Med hänvisning tUl vad jag anfört hemstäUer jag, att Kungl. Majit föreslår riksdagen
att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 826 800 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.
B 3. Byggande av statliga vägar
1969/70 Utgift 678 601 000 Reservation 477 754 000
1970/71 Anslag 683 900 000 1971/72 Förslag 685470000
Från detta anslag bestrids samtiiga kostnader för de delar av vägverkets verksamhet som är hänföriiga tiU byggande av statUga vägar.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av ca 881 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframstäUning i det föregående.
Departementschefen
Kostnadsramen för år 1971 har fastställts till 683,9 milj. kr.
Med hänvisning till vad jag anfört under redogörelsen för väg ver-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 57
kets anslagsframställning förordar jag att kostnadsramen och anslaget för år 1972 bestäms till ca 685,5 milj. kr.
I följande sammanställning visas hur kostnaderna för vägbyggandet beräknas ungefärligen fördela sig under år 1972. Sammanställningen visar även de ungefärligen beräknade kostnaderna för åren 1970 och 1971 (milj. kr.).
|
|
1970 |
1971 |
Vägverket |
1972 Dep.chefen |
|
Central administration |
28,7 |
29,0 |
31,1 |
30,1 |
|
Regional administration |
41,3 |
42,4 |
45,5 |
44,3 |
|
Byggande av riksvägar |
382,7 |
375,0 |
553,7 |
375,5 |
|
Byggande av tunnelbanor |
20,0 |
21,1 |
31,2 |
31,2 |
|
Byggande av länsvägar |
140,6 |
136,4 |
148,2 |
140,0 |
|
Byggande av storbroar |
65,2 |
65,0 |
54,4 |
54,4 |
|
Utrednings- och utvecklings- |
|
|
|
|
|
verksamhet |
15,0 |
15,0 |
16,5 |
10,0 |
|
|
693,5 |
683,9 |
880,6 |
685,5 |
Med hänvisning tUl vad jag anfört hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 685 470 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.
B 4. Bidrag tiU drift av kommunala vägar och gator
1969/70 Utgift 99 365 000 1970/71 Anslag 107 100 000 1971/72 Förslag 122130000
Från detta anslag utgår bidrag till stad eller samhälle med 95 % av det belopp vartill de skäliga kostnaderna för drift av de bidragsberättigade vägama och gatorna beräknas uppgå. Driftkostnaden fastställs för en tvåårsperiod i sänder av statens vägverk efter stadens eller samhällets hörande. Den senaste omräkningen ägde rum förra året och avser åren 1970 och 1971. Beräkningen kan justeras under löpande tvåårsperiod om väsentiigt ändrade förhållanden inträder. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1960: 374) om statsbidrag tiU väg- och gatuhåU-ning i vissa städer och stadsliknande samhällen.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av ca 127,7 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Motiveringen för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 58
Departementschefen
Med hänvisning tiU vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning förordar jag, att anslaget tas upp med 122,1 mUj. kr., innebärande en uppräkning med ca 15 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Kr.
Central och regional administration 1 830000
Bidragsbelopp 120 300 000
________________________________________________ 122130 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 122 130 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.
B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator
1969/70 Utgift 309 582 000 Reservation 127 137 000
1970/71 Anslag 331000 000 1971 / 72 Förslag 3 31 000 000
Från detta anslag lämnas bidrag till stads eller samhälles kostnad för byggnadsföretag med 95 % till byggande av väg samt till byggande av gata mot vUken enligt gällande stadsplan utfart eller annan utgång från tomt eUer annan fastighet inte får anordnas. Dessutom utgår bidrag med 95 % till utförande av större konstarbete eller trafikanordning, som ingår i gata. Till annat bidragsberättigat gatubyggnadsarbete utgår statsbidrag med 85 %. I kostnaden för byggnadsföretag får inräknas skälig ersättning för mark och för inttång, som föranleds av vägs eller gatas byggande eller användande. Bidrag utgår i mån av tUlgång på medel och enligt av statens vägverk fastställd fördelningsplan för fem år. Fördelningsplanen skall fömyas vart tredje år. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1960: 374) om statsbidrag till väg-och gatuhållning i vissa städer och stadsliknande samhäUen. Bidrag till byggande av tunnelbana kan under vissa föratsättningar utgå från detta anslag. Denna bidragsgivning regleras genom förordningen (1965: 138) om statsbidrag till byggande av tunnelbana.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 421,4 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Motiveringarna för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 59
Departementschefen
Med hänvisning tUl vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframstäUning förordar jag att anslaget tas upp med oförändrat 331 mUj. kr. Förbrakningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Kr.
Central och regional administration 1 400 000
Bidragsbelopp 329 600 000
________________________________________________________ 331000000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 331000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 6. Bidrag tUI drift av enskUda vägar m. m.
1969/70 Utgift 52 285 000 Reservation 12 116 000
1970/71 Anslag 54 500 000 1971/72 Förslag 54 550 000
Från detta anslag lämnas bidrag till drift av enskUd väg av väsentiig betydelse. Bidrag kan även utgå om vägen är utfart för en bebyggelse och av betydande längd eUer om vägens drift är synnerligen betungande för väghållaren. Bidrag utgår med 70 % av beräknad kostnad för väghållningen. Bidrag kan beviljas med 85 % om synnerliga skäl föreligger. Vidare kan s. k. iståndsättningsbidrag beviljas med 70 % för åtgärder som bedöms nödvändiga från trafiksynpunkt. Från anslaget lämnas även bidrag till anskaffning av maskiner och redskap för driften. Slutligen utgår från anslaget bidrag tUl kostnader för viss passbåtstra-fik m. m. Huvuddelen av bidragsgivningen regleras genom kungörelsen (1952: 793) angående statsbidrag tiU enskild väghåUning (ändrad senast 1967: 688) och kungörelsen (1952: 417) angående statligt stöd tUl anskaffning av maskiner och redskap för rationalisering av underhållsarbetet på vissa enskilda vägar (ändrad 1963: 102).
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av ca 75,8 milj. kr. för budgetåret 1971/72. För att möjliggöra en omläggning av användningsperioden för bidragsmedlen begär verket dessutom att de för budgetåret 1972/73 erforderliga medlen — 73,4 mUj. kr. — anvisas redan nu.
Motiveringarna för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframstäUning i det föregående.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 60
Departementschefen
Med hänsyn till vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning förordar jag att anslaget tas upp med ca 54,6 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Kr.
Central och regional administration 3 550 000
Bidragsbelopp 51 000 000
_________________________________________________________ 54 550 000
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. fUl Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 54 550 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
2. medge att under budgetåret 1971/72 statiig lånegaranti för län avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar beviljas intill ett belopp av 110 000 kr.
B 7. Bidrag tUI byggande av enskUda vägar
1969/70 Utgift 22 348 000 Reservation 18 300 000
1970/71 Anslag 23 400 000 1971/72 Förslag 23400000
Från anslaget utgår bidrag till byggande av enskild väg av väsentlig betydelse för en bygds befolkning. Bidrag lämnas till kostnad för arbetsplan med 70 % samt till beräknad övrig kostnad för företaget med högst 70 %. Föreligger synnerliga skäl kan sistnämnda bidrag höjas tiU högst 85 %. Bidragsgivningen regleras genom bestämmelserna i kungörelsen (1952: 793) angående statsbidrag tiU enskild väghållning (ändrad senast 1967: 688). Fr. o. m. den 1 januari 1966 lämnas bidrag från detta anslag även till byggande av enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde för rekreation och friluftsliv eller på annan grund är av särskild betydelse för fritidsändamål. Även för denna bidragsgivning gäller i tUlämpUga delar nämnda kungörelse.
Statens vägverk
Verket hemställer om ett anslag av 35,8 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Motiveringama för verkets förslag i denna del har redovisats under redogörelsen för vägverkets anslagsframställning i det föregående.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 61
Departementschefen
Med hänvisning tUl vad jag anfört under redogörelsen för vägverkets anslagsframstäUning förordar jag att anslaget tas upp med oförändrat 23,4 milj. kr. Förbrakningen beräknas fördela sig på ungefär följande sätt.
Kr.
Central och regional administration 2 700 000
Bidragsbelopp 20 700 000
________________________________________________________ 23 400 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 23 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 8. Tjänster tUl utomstående
1969/70 Utgift 7 523 000
1970/71 Anslag 8 400 000 1971/72 Förslag 8 680 000
Från anslaget bestrids vissa kostnader inom vägverket för planering m. m. av beredskapsarbeten åt arbetsmarknadsverket. För nästa budgetår föreslås att ett belopp av ca 8,7 milj. kr. anvisas. Ökningen i förhållande tiU innevarande budgetår utgör löne- och prisomräkning. Jag hemstäUer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Tjänster till utomstående för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 680 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 9. Avsättning tiU statens automobilskattemedelsfond
I förordningen (1922:260) om automobilskatt (ändrad senast 1970: 630) återfinns de grandläggande bestämmelsema för beskattning av bilismen.
Sättet att redovisa automobilskattemedlen har sammanfattande beskrivits i prop. 1940: 1, sjätte huvudtiteln, s. 37 och 41.
I följande sammanstäUning redovisas det faktiska utfallet av auto-mobilskattemedlens specialbudget för de senaste fem budgetåren. Beloppen anges i milj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 62
Behållning
Reserva-
Budgetår Inkomster
Utgifter Överskott på
fonden tioner
|
1965/66 |
2 224,3 |
2 033,7 |
190,6 |
652,1 |
916,4 |
|
1966/67 |
2 395,6 |
2 326,3 |
69,3 |
717,4 |
920,4 |
|
1967/68 |
2 575,2 |
2 390,5 |
184,7 |
807,2 |
1 015,3 |
|
1968/69 |
2 779,7 |
2 319,2 |
460,5 |
1 270,4 |
1 012,7 |
|
1969/70 |
3 064,0 |
2 512,0 |
525,6 |
1 796,0 |
1 039,1 |
De sammanlagda utgifterna under de olika väganslagen m. m. för budgetåret 1971/72 har jag beräknat tiU 2 056,5 mUj. kr.
För trafiksäkerhet, vissa bidrag, m. m. beräknar jag imder andra anslag under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 78 mUj. kr. att avräknas mot automobUskattemedlen. Under andra, femte, åttonde, nionde och elfte huvudtitiama föreslås därjämte att ca 511 mUj. kr. skall avräknas mot dessa medel. Totalt bör aUtså för dessa ändamål ca 589 mUj. kr. avräknas mot automobUskattemedlen.
EnUgt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp som avses täckas av automobUskattemedlen för budgetåret 1971/72 uppgå tUl sammanlagt (2 056+78+511) ca 2 646 mUj. kr., vUket iimebär en ökning i förhåUande tUl motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp med ca 196 mUj. kr.
Chefen för finansdepartementet har beräknat inkomsterna på auto-mobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1971/72 tUl sammanlagt ca 3 343 mUj. kr.
Av sistnämnda belopp skulle alltså ca 2 646 mUj. kr. disponeras för att täcka anslag på driftbudgeten medan ca 697 milj. kr. bör tiUföras budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.
Anslaget bör föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Avsättning till statens automobilskattemedelsfond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet
63
C TRAFIKSÄKERHET
C 1. Statens trafUuäkerhefsverk: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 8 043 651
1970/71 /slag 10 630 000 1971/72 Förslag 10 918 000
Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafUcreglering, fordonskontroU, föramtbildning samt information och aUmänt trafiksäkerhetsarbete.
Verksamheten inom den centrala administrationen är fördelad på fyra byråer, trafik- och informationsby rån, fordonsbyrån, körkortsbyrån samt kansUbyrån. För förarprov, fordonsbesiktning m. m. finns en regional organisation med sju distrikt.
Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för verkets styrelse, verkschefens sekreterare, trafik- och informationsbyrån, kanslibyråns aUmänna sektion samt — inom den regionala organisationen — sju förste byråingenjörer för viss tiUsynsverksamhet, sju byråassistenter för aUmän informationsverksamhet, sju byråassistenter för uppgifter i samband med trafikimdervisning i skoloma och sju bilinspektörer för arbete med bl. a. buller- och avgaskontroU.
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
|
Verket |
Departements- |
|
|
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
47 |
|
+ 47 |
|
— |
|
Övrig personal |
11 |
|
+ 19 |
|
— |
|
|
58 |
|
+ 66 |
|
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
2 812 000 |
+ |
2 472 000 |
+ |
3 000 |
|
Sjukvård |
8 000 |
+ |
6 000 |
|
_ |
|
Reseersättningar |
300 000 |
+ |
580 000 |
+ |
7 000 |
|
Lokalkostnader |
212 000 |
+ |
327 000 |
+ |
112 000 |
|
Expenser |
350 000 |
+ |
321 000 |
— |
17 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
647 000 |
+ |
598 000 |
+ |
33 000 |
|
Informationsverksamhet |
6 000 000 |
+ |
6 000 000 |
|
— |
|
Materialundersökningar m. m. |
300 000 |
+ |
500 000 |
+ |
150 000 |
|
Utredningsuppdrag |
— |
+ |
1 120 000 |
|
— |
|
Övriga utgifter |
2 000 |
|
— |
|
— |
|
|
10 631 000 |
+ 11924 000 |
+ |
288 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
|
Ersättningar för uppdrag m, m. |
1000 |
|
— |
|
— |
|
Nettoutgift |
10 630 000 |
+ 11924 000 |
+ |
288 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 64
Statens trafiksäkerhetsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 138 000 kr.
2. En av verkets huvuduppgifter är att samordna trafiksäkerhetsarbetet. I nuvarande organisation finns inte någon personal avdelad härför. För arbetet inom verkets planeringsnämnd och rådgivande delegation bör tiU generaldirektörens förfogande stå ett förvaltningssekretariat med en avdelningsdirektör och en amanuens/byråsekreterare (+157 407 kr.).
3. Kostnaderna för verkets pressombudsman och en kansUskrivare bör bestridas från anslaget Förvaltningskostnader och medel för ändamålet således överföras från anslaget Uppdragsverksamhet. Vidare erfordras en biträdande pressombudsman (+202 533 kr.).
4. Den nuvarande trafik- och informationsbyrån bör med hänsyn till arbetsuppgiftemas växande omfattning och tUl den ökade satsning som bör göras på informationsområdet delas upp på två byråer, nämligen en trafikbyrå och en informationsbyrå. För att inom den föreslagna trafikbyrån handlägga remissärenden, ärenden rörande dispenser från hastighetsbestämmelser och besvär över beslut om lokala trafikföreskrifter erfordras en byrådirektör (+ 86 574 kr.).
5. För ökade uppgifter med utarbetande av allmänna föreskrifter och anvisningar rörande vägmärken, körbanemarkeringar, trafiksignaler och andra trafikanordningar erfordras förstärkning med en byrådirektör och ett kontorsbiträde (+ 107 112 kr.).
6. Verket utarbetar och fastställer i samråd med statens provningsanstalt normer för reflexanordningar och reflekterande material och måste ha personal som kan dels bedöma olika material avsedda för vägmärken och körbanemarkering och dels prova varningslyktor och andra anordningar vid vägarbeten. Åtskilliga förslag till material och anordningar inges också tiU verket med begäran om utiåtande. För dessa uppgifter behövs en byrådirektör (+73 804 kr.).
7. För att få enhetlighet vid beslut om lokala trafikföreskrifter utarbetar verket riktUnjer att tillämpas av länsstyrelser och trafiknämnder. Det ankommer även på verket att utarbeta principlösningar för trafikreglering. I samband med projektering av nya trafikleder eller ombyggnad av befintliga sådana måste åtgärder planeras för reglering av trafiken. Verket bör ges tillfälle att yttra sig från trafiksäkerhetssynpunkt över upprättade trafikledsplaner innan planerna fastställts. För handläggning av sådana trafikregleringsfrågor erfordras två byrådirektörer och ett kvalificerat biträde (+ 219 724 kr.).
För övervakning av tiUämpningen av bestämmelsema i vägmärkeskungörelsen och de av verket utfärdade föreskrifterna rörande olika trafikanordningar erfordras två byrådirektörer, en byråingenjör och ett kvalificerat biträde (+ 276 874 kr.).
8. Inom den föreslagna informationsbyrån erfordras en byråchef.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 65
För kontakt med trafiksäkerhetskommittéer, organisationer och företag samt för ledning och samordning av informationssekreterarnas verksamhet erfordras vidare två byrådirektörer och ett kvalificerat biträde. För samordning av skolans trafikundervisning med verkets trafiksäkerhetsarbete finns sju byråassistenter (skolkonsulenter) inom den regionala organisationen. För ledning och samordning av denna verksamhet och för kontakt med skolöverstyrelsen m. m. erfordras en byrådirektör, en amanuens/byråsekreterare och ett kvalificerat biträde. För att svara för produktion av olika informationsmaterial, programinslag i TV och radio, annonser, affischer och trycksaker m. m. erfordras en byrådirektör och ett biträde. Vidare behövs för distribution och försäljning av informations- och trafiksäkerhetsmaterial en byrådirektör och ett biträde (+ 689 778 kr.).
9. KansUbyrån behöver förstärkas med en
byrådirektör för utar
betande av förslag till remissyttranden
samt handläggning av juridiska/
administrativa frågor i övrigt. Därvid kan en tjänst som byråassistent
dras in (+ 22 263 kr.).
10. För val och utformning av åtgärder när det gäller föramtbildning, informationsverksamhet, trafikreglering osv. samt för att följa olycks-utvecklingen och genomföra särskilda analyser i anslutning tiU oUka åtgärder, för undersökningar rörande trafikmiljöns utformning och olika trafikreglerande åtgärder, för framtagning av underlag, genomförande av förprövningar och effektmätningar i samband med verkets informationsinsatser och för utvecklingsarbete på föraratbildningens område fordras att verket har egen kvalificerad personal för insamling och bearbetning av data och för att utvärdera och presentera tillgängligt material på sådant sätt att det kan utgöra underlag för beslut. Även andra myndigheter och organisationer m. fl., som verkar inom trafiksäkerhetssektorn, ställer anspråk på verket i dessa hänseenden. En särskild utredningsbyrå med en allmän sektion, en statistiksektion, en bioteknologisk sektion, en pedagogiksektion och en informationsteknisk sektion bör inrättas för denna verksamhet. Följande personal behövs på utredningsbyrån, nämligen en byråchef, fyra byrådirektörer, två amanuenser/byråsekreterare, en bibliotekarie, en kontorsskrivare och ett biträde. Härjämte bör en tjänst som avdelningsdirektör inom körkorts-byråns utredningssektion överföras tiU utredningsbyrån (+ 506 888 kr.).
11. Den i vägtrafikförordningen föratsatta kontrollen av fordons beskaffenhet och utrustning liksom saneringen av handeln med begagnade bUar är ett angeläget säkerhetsintresse som kan tillgodoses endast genom intensifierad verksamhet och ökad medverkan vid flygande inspektioner av fordon i trafiken. Härför erfordras en förstärkning av verkets regionala organisation med tio bUinspektörer. Verksamheten ute på distrikten har vidare utökats väsentUgt genom tillkomsten av nya arbetsuppgifter. Personalen på centralorterna har förstärkts med hand-3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 66
läggande personal för informationsverksamhet, kontakt med skolorna, fordonskontroll och tillsyn över trafikregleringar, och en utökning av skrivpersonalen med sju biträden är nu behövlig. Verkets regionala organisation bör byggas ut från sju till tio distrikt. För den nya distriktsindelningen erfordras ytterligare tre förste byråingenjörer för uppföljning av lokala trafikföreskrifter, tre byråassistenter för informationsverksamhet, tre byråassistenter för samordning av skolans trafikunder-visning samt tre biUnspektörer för bl. a. buller- och avgaskontroll (+ 1 657 000 kr.).
12. Informationsverksamheten och det allmänna trafiksäkerhetsarbetet siktar till att öka allmänhetens kunskaper om trafik och trafikregler samt att ge rekommendationer om uppträdandet i trafiken för olika trafikantkategorier. Verksamheten planeras i detalj för längre tidsperioder med närmare precisering av målsättning, innehåU, media etc. Aktiviteterna följs upp genom speciella undersökningar för att mäta effekten av dem och få underlag för det fortsatta arbetet. Informationen sprids med anlitande av massmedia samt genom kursverksamhet och via trafiksäkerhetskommittéer och organisationer m. m. De ekonomiska resursema är otiUräckliga för erforderlig intensifiering av informationsverksamheten, och ett ytterligare medelsbehov av 6 milj. kr. beräknas härför.
13. Kostnaderna för utredningar och undersökningar, som skall genomföras av den föreslagna utredningsbyrån, bör upptas som en särskild anslagspost. Utredningsuppdrag. Erforderliga medel har beräknats till sammanlagt 1 120 000 kr. enligt följande, nämligen för framtagning av underlag för informationsverksamheten 350 000 kr., utprovning av informationsmaterial 75 000 kr., effektmätningar 175 000 kr., löpande statistikproduktion 75 000 kr., olycksanalyser i anslutning tUl särskUda åtgärder 125 000 kr., utprovning av trafikanordningar m. m. 100 000 kr., utredningar i anslutning till föramtbildning, förarprov m. m. 150 000 kr., litteratur 20 000 kr. samt för viss bilstandardisering avseende säkerhetsfrågor 50 000 kr.
14. På verket ankommer att meddela erforderliga bestämmelser om fordons utrustning liksom att ta initiativ för att få fram säkrare bilar och att låta utföra nödvändig forskning inom området. För utredningar, undersökningar och materialprovningar i fråga om fordonsdetaljer, för provning av material tiU vägmärken och vägmarkeringar samt för försöksverksamhet med olika belysningsanordningar och annat utveck-Ungsarbete i fråga om trafikanordningar m.m. erfordras ytterligare 500 000 kr.
15. För reseersättningar erfordras ytterligare 372 000 kr. med hänsyn tiU begärd personalökning samt 200 000 kr. för erforderlig utökning av den reseverksamhet som åligger de tjänstemän som skall öva tillsyn över trafikreglering och trafikanordningar samt dem vars arbetsuppgif-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikiitionsdepartementet
67
ter omfattar information, undervisning, samordning och kontaktverksamhet. Vidare erfordras medel till resor i samband med fortbildning av verkets personal.
16. För expenser erfordras ytterligare 306 600 kr., varav 150 700 kr. som engångsutgift för begärd personalökning.
17. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 593 400 kr.
Departementschefen
För trafiksäkerhetsverket, som började sin verksamhet den 1 januari 1968, är jag inte beredd att förorda någon organisationsförändring. Under anslaget har för materialundersökningar m. m. upptagits ett belopp av 450 000 kr. Härav avser 50 000 kr. bidrag till Sveriges mekanför-bund för visst standardiseringsarbete på fordonsområdet. Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens trafiksäkerhetsverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 918 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
C 2. Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet
1969/70 Utgift 14 995 000 1970/71 Anslag 13 648 000 1971/72 Förslag 15 288 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för fordonsbyrån, körkortsbyrån, kanslibyråns chef och förvaltningssektion, den regionala organisationen med under C 1. angivna undantag, anskaffning och underhåll av utrastning för fordonsbesiktning samt utbildning.
Inkomster vid statens trafiksäkerhetsverk, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 19 milj. kr. (1970/71 18 milj. kr.).
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Verket |
Departements- |
|
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
60 |
+ 23 |
|
+ 10 |
|
Övrig personal |
172 |
+ 21 |
|
+ 3 |
|
|
232 |
+ 44 |
|
+ 13 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
7 800 000 |
+ 1697 000 |
+ |
550 000 |
|
Sjukvård |
15 000 |
+ 4 000 |
+ |
1000 |
|
Reseersättningar |
1 261000 |
+ 502 000 |
+ |
271000 |
|
Lokalkostnader |
1 758 700 |
+ 344 300 |
+ |
245 300 |
|
Expenser |
723 000 |
+ 462 000 |
+ |
303 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(4 000) |
(+ 198 000) |
(+ 146000) |
|
|
LÖnekostnadspälägg |
1 793 000 |
+ 466 400 |
+ |
265 000 |
|
Utrustning |
60 000 |
+ 5 000 |
+ |
5 000 |
|
Övriga utgifter |
237 300 |
— |
— |
300 |
|
|
13 648 000 |
+3 480 700 |
+ 1640 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 68
Statens trafiksäkerhetsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 365 600 kr.
2. Kostnaderna för pressombudsmatmen och en kansliskrivare föreslås belasta anslaget Förvaltningskostnader (— 136 201 kr.).
3. Fordonsbyrån är f. n. indelad i tre sektioner. För att få en mer rationeU fördelning av arbetsuppgifterna och möta de ökade krav som StäUs på byrån bör denna indelas i fyra sektioner. TiU följd av skärpta säkerhetskrav på motorfordon och nya bestämmelser om fordonsut-mstnmg ökar antalet ärenden på fordonsbyrån, varför denna behöver förstärkas med ytterligare en assistent. Allteftersom säkerhetskraven på fordonskonstraktion och utrastning skärps blir vidare typbesiktningen mer tidskrävande och alltmer avancerade provningsmetoder måste användas. Enbart den nyUgen införda provningen av fordons avgaser kräver en omfattande personaUnsats. För att kunna tUlgodose berättigade krav på besiktning av fordon utan aUtför långa väntetider samt för utveckling av provningsmetoder måste förstärkning ske med en bilinspektör och två tekniker. Vidare bör en tjänst som ingenjör från rekryteringssynpunkt förändras tiU tjänst som bilinspektör (+ 221 003 kr.).
4. Körkortsbyrån föreslås indelas i tre sektioner, nämligen en utbildningssektion, en uppföljningssektion och en tillståndssektion. Särskilda insatser från verkets sida erfordras för en modernisering av fö-rarutbUdningen. Verket måste också få möjligheter att följa utbildningen i trafikskolorna. För handläggning av remisser, ärenden rörande intemationella körkortsbestämmelser samt speciella ärenden rörande trafikskolor finns inom byrån en tjänst som amanuens/byråsekreterare. Med hänsyn tiU ärendenas kvalificerade art bör denna bytas ut mot en byrådirektörstjänst. På körkortsbyrån ankommer att öva tUlsyn över trafikläraratbildningen, överarbeta kursplaner för trafikskolorna och utfärda utbildningsanvisningar för trafikskolepersonalen varjämte uppmärksamhet måste ägnas åt uppföljningsarbetet beträffande förarprov och inspektion av trafikskoloma. Förslag om differentierade körkort medför att av verket utfärdade kursplaner för förarutbUdning och anvisningar för prov för oUka körkortsklasser skaU sättas i tillämpning. Arbetet med tiUsyn och kontroll av utbildning och prov kommer med anledning därav att ökas väsentligt. För dessa arbetsuppgifter behöver byrån förstärkas med en byrådirektör och en förste byråsekreterare samt dessutom två byrådirektörer och tio byråassistenter med placering i den regionala organisationen. Verket handhar även arbetet med tillståndsgivning för trafikskolor och godkännande av föreståndare, lärare och instraktörer samt registerföring av skoloma och dess personal, för vilka uppgifter byrån behöver tillföras en assistent och ett biträde (+ 1 128 997 kr.).
5. Kanslibyråns förvaltningssektion bör uppdelas på tre sektioner.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 69
en personalsektion, en kameral sektion och en budgetsektion. Personalsektionen bör förstärkas med en byrådirektör (personalchef), en kanslist och ett kvalificerat biträde. Den kamerala sektionen behöver förstärkas med en kontorsskrivare. Vidare erfordras ytterligare två expeditionsvakter. Ett stabsorgan för utveckling och övervakning av system för administrativ styrning av de olika verksamheterna behövs inom verket. Till arbetsuppgifterna skaU höra utformning av administrativt informations- och beslutssystem innefattande budgetering, budgetuppföljning, kostnadsanalyser, engagemangsbevakning, driftsstatistik m. m. Vidare skall det ankomma på detta organ att föreslå de organisatoriska och redovisningstekniska förändringar, som betingas av kraven på exaktare budgetuppföljning m. m. För ändamålet bör en budgetsektion inrättas inom kanslibyrån och denna förstärkas med en byrådirektör.
För erforderlig intensifiering och breddning av fortbildningsverksamheten m. m. behöver kanslibyrån ytterligare en byrådirektör, en amanuens/byråsekreterare och en kontorsskrivare (+ 567 606 kr.).
6. Verkets regionala organisation är indelad i sju distrikt, vart och ett med en trafikinspektör som chef. För att effektivisera verksamheten och få en jämnare arbetsfördelning inom den regionala organisationen föreslås att distriktens antal utökas till tio. Som centralorter bör tillkomma Linköping, Västerås och Gävle. För de nya distrikten erfordras ytterligare tre trafikinspektörer och tre kvalificerade biträden (+ 369 444 kr.).
7. För att möjliggöra en erforderlig förlängning av körprovet och en utökning av det muntiiga förhöret med i första hand privatutbil-dade körkortsaspiranter behöver den regionala organisationen förstärkas med tio trafikassistenter (+ 521 540 kr.).
8. För reseersättningar erfordras ytterligare 265 500 kr. med hänsyn tUl begärda personalökningar samt 200 000 kr. för nödvändig utökning av reseverksamheten i verkets uppdragsverksamhet.
9. För lokalkostnader erfordras ytterligare 137 800 kr. med hänsyn till nytillkommande personal. — Verket har tidigare begärt medel för en särskild provbana för provkörning av fordon vid höga hastigheter, manöverprov, bromsprov och bullermätningar m. m., vilka moment ingår i typbesiktningsverksamheten. Verket har emeUertid nu medgivits att vissa tider disponera ett beredskapsflygfält för detta ändamål samt att i anslutning till fältet uppföra en besiktningshall. Detta arrangemang erbjuder avsevärda fördelar jämfört med att — som hittills — utföra proven på allmän väg, och fältet kan förhåUandevis lätt byggas ut för att helt svara mot verkets behov. Den besiktningshall som avses uppföras kommer att innehålla teknisk utrastning för i stort sett fullständig typbesiktning. Härigenom kan typbesiktningssektionens kapacitet väsentiigt utökas. Hyreskostnadema m. m. för besiktningshallen beräknas till 82 400 kr. per år.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 70
10. För expenser begärs ytterligare 231 000 kr. med hänsyn till begärd personalökning m. m., varav 102 000 kr. avser engångskostnader och 12 000 kr. kostnader för besiktningshaUen. För automatisk databehandling erfordras vidare 200 000 kr. varav 100 000 kr. avser engångskostnader för systemuppläggning m. m. En övergång tiU ADB av den statistik, som erfordras för uppföljning av förarprovsverksam-heten och trafikskolornas undervisning, anses nödvändig. Omläggning tiU ADB-teknik synes under alla omständigheter ofrånkomlig vid genomförande av körkortsutredningens förslag tUl uppläggning av körkortsregister, då en mängd grunddata i detta register kan utnyttjas för verkets statistik. En sådan integrering skulle i hög grad underlättas om verket dessförinnan hade ett utprovat system för databehandling av statistikuppgifterna rörande förarprov.
11. Lönekostnadspålägg för nya tjänster 407 300 kr.
Departementschefen
Som jag framhållit under anslaget till förvaltningskostnader är jag inte beredd att tillstyrka någon organisationsförändring inom trafiksäkerhetsverket. Däremot förordar jag — i likhet med vad som skett för innevarande budgetår — att ytterligare resurser tillförs verket för budgetåret 1971/72. Sålunda beräknar jag under anslaget tiU uppdragsverksamhet medel för 13 nya tjänster, nämligen en assistent inom fordonsbyråns inspektionssektion, en bilinspektör och två tekniker inom samma byrås typbesiklningssektion (3), en byrådirektör för arbetet inom körkortsbyrån med tillsyn och kontroll av utbUdning och prövning av körkortsaspiranter m. m. (4), en byrådirektör inom kanslibyrån för budgetarbete m. m. (5) och sju trafikassistenter för förarprovsverksamhe-ten inom verkets regionala organisation (7). Vidare beräknar jag medelsutrymme för hyreskostnader m. m. avseende den av verket disponerade provbanan samt för automatisk databehandling av förarprovsstatistik jämte viss ökning av reseverksamheten. Under åberopande av det anförda beräknar jag anslaget tUl 15 288 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Statens trafiksäkerhetsverk: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa eU förslagsanslag av 15 288 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
C 3. Registrering av motorfordon
1969/70 Anslag 1 000
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 71
Statens trafiksäkerhetsverk
EnUgt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1942 och den 15 december 1967 skaU statens trafiksäkerhetsverk för tillhandahållande av blanketter tiU typintyg av rekvirent ta ut och såsom uppbörd på anslaget bokföra ersättning med skäligt belopp, som verket bestämmer. Genom Kungl. Maj;ts beslut den 11 juU 1947 och den 15 december 1967 har statens trafiksäkerhetsverk bemyndigats att från anslaget bestrida uppkommande kostnader för reparation och underhåll i övrigt ävensom för erforderlig ersättnuigsanskaffning av för bilregistret avsedda kort-fackskåp hos länsstyrelserna. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1952 meddelades föreskrifter om bl. a. vilka kostnader som får avföras från anslaget såsom kostnader för blanketter till körkort, trafikkort m. m. och vissa skyltar, som tiUhandahåUs av verket. Vidare föreskrevs att avgifter för interims-, saluvagns- och turistvagnsskyltar skall.tillgodoföras anslaget. Då inkomsterna under anslaget beräknas överstiga utgifterna föreslås att ett oförändrat belopp om 1 000 kr. anvisas.
Departementschefen
I enlighet med förslag av statens trafiksäkerhetsverk torde anslaget böra uppföras med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Registrering av motorfordon
för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. ' ■ .
C 4. Bidrag tiU trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar
1969/70 Utgift 6 499 900 Reservation 100
1970/71 Anslag 6 500 000 1971/72 Förslag 6500000
Från anslaget utgår statsbidrag till järnvägar för sådana säkerhetsanordningar, som huvudsakligen betingas av vägtrafikens säkerhetskrav. Statsbidrag utgår med högst 90 % av beräknad skälig engångskostnad för kryssmärke och säkerhetsanordning, annan trafiksäkerhetsfrämjande åtgärd till fördel för vägtrafiken, marklösen och ersättning för skada och intrång samt med högst 45 % av engångskostnaden för automatisering av befintiig säkerhetsanordning. Principema för bidragsgivningen framgår av prop. 1964: 1 (bil. 8, p. 25). Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1970 har utfärdats bestämmelser för anslagets användning, vilka ersatt tidigare, den 29 april 1964 meddelade bestämmelser.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 72
Statens trafiksäkerhetsverk
Vid början av budgetåret 1969/70 förelåg godkända planer för åtgärder tiU en bidragsberättigad kostnad av sammanlagt ca 10,3 milj. kr. Under budgetåret 1969/70 har verket godkänt planer för vilka bidrags-berättigad kostnad beräknats tUl ca 8,2 milj. kr. Under budgetåret har statsbidrag utbetalats med sammanlagt 6,5 milj. kr. Vid ingången av budgetåret 1970/71 finns således godkända planer för ännu inte utförda åtgärder tiU en bidragsberättigad kostnad av sammanlagt ca 12 milj. kr.
Anslaget har varit oförändrat sedan budgetåret 1966/67. En uppräkning bör nu ske med hänsyn till dels eftersläpningen i utförandet av redan beslutade åtgärder, dels kostnadsfördyringar och dels ökat behov av att sammanföra två eller flera oskyddade plankorsningar med mindre befama vägar till en plankorsning med säkerhetsanordningar genom anläggande av parallellvägar med eller utan ägoutbyte. Verket föreslår att anslaget höjs med 1 milj. kr. till 7,5 milj. kr.
Departementschefen
Jag föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp av 6,5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till trafiksäkerhets främjande åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.
C 5. Trafiksäkerhetsforskning
I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört anslag till trafiksäkerhetsforskning med 3,3 milj. kr. Anslaget avräknas mot automobilskattemedlen.
De av chefen för kommunikationsdepartementet i januari 1970 tiU-kaUade sakkunniga med uppdrag att överarbeta och komplettera de förslag, som framlagts av 1964 års transportforskningsutredning, har i december 1970 avgett betänkandet Samordnad transportforskning (Stencil K 1970: 4). Betänkandet remissbehandlas f.n. Beredningen av ärendet avses komma att slutföras inom sådan tid, att proposition kan föreläggas årets riksdag.
Propositionen angående transportforskning m. m. kan föratses komma att under sjätte huvudtiteln beröra anslagen till trafiksäkerhetsforskning och tUl statens väginstitut. I riksstatsförslaget torde — i avvaktan
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 73
på en närmare beräkning av medelsbehovet — anslagen tUl statens väginstitut böra uppföras med oförändrade belopp. Anslaget till trafiksäkerhetsforskning bör ökas med 1 mUj. kr. Detta belopp motsvarar de medel, som av styrelsen för teknisk utveckling för innevarande budgetår disponeras för forskningsprojekt m. m. av den art, att de — vid bifall till de sakkunnigas förslag — kommer att innefattas i ett nytillskapat transportforskningsorgans verksamhet. I denna fråga har jag samrått med chefen för industridepartementet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, för budgetåret 1971/72 beräkna tiU Trafiksäkerhetsforskning ett anslag av 4 300 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
C 6. Bidrag tiU nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande
1969/70 Utgift 2 000 000
1970/71 Anslag 2 200 000 1971/72 Förslag 2200000
Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)
För budgetåret 1970/71 har föreningen anvisats statsbidrag om 2,2 milj.kr. och anslag från Trafikförsäkringsföreningen om 3,3 milj.kr. Häratöver beräknar NTF att genom medlemsavgifter, försäljningsverksamhet samt bidrag från företag och enskilda m.m. tillföra verksamheten ca 1,8 milj.kr. Totalt skulle för innevarande budgetår disponeras ca 7,3 milj. kr.
Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 redovisas i det följande med utgångspunkt i den för innevarande budgetår fastställda utgiftsstaten.
|
|
|
Stat |
Beräknad |
|
|
|
1970/71 |
ökning 1971/72 |
|
1. |
Allmän informationsverksamhet |
1 100 000 |
+ 1125 000 |
|
2. |
Fältverksamhet |
960 000 |
+ 270 000 |
|
3. |
Utbildningsverksamhet |
765 000 |
+ 150 000 |
|
4. |
Skolverksamhet |
1 050 000 |
+ 175 000 |
|
5. |
Hem- och förskoleverksamhet |
300 000 |
+ 135 000 |
|
6. |
Barnens Trafikklubb |
2 100 000 |
+ 900 000 |
|
7. |
PR-verksamhet |
150 000 |
—. |
|
8. |
Gemensamma administrativa och |
|
|
|
|
neutrala kostnader |
950000 |
+ 100 000 |
|
|
|
7 375 000 |
+ 2 855 000 |
3* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 8
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 74
1. Allmän informationsverksamhet. Den allmänna grundläggande tra-fikupplysningsmaterielen röner sådan efterfrågan att stora upplagor måste produceras. Till detta slag av materiel hör filmer, diabildserier, bildband, ljudband, foldrar, affischer m. m. Nyproduktion och omarbetning sker fortlöpande och då produktionskostnaderna har ökat måste ytterligare medel beräknas härför. — Nya gemensamma nordiska trafikregler medför att föreningens informationsmateriel måste arbetas om, vilket förorsakar ytterligare medelsbehov. — NTF:s årstidsbundna insatser är omfattande. Vid den med statens trafiksäkerhetsverk gemensamma planläggningen beaktas årsrytmen från trafiksäkerhetssynpunkt, och på NTF ankommer att genomföra en betydande del av de därav föranledda aktiviteterna, vilket sker i samarbete med trafiksäkerhetskommittéer, motororganisationer, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund, företag m. fl. Med hänsyn tiU stegrade kostnader och ökad omfattning av den aUmänna informationsverksamheten beräknas det sammanlagda medelsbehovet under posten tUl 2 225 000 kr.
2. Fältverksamhet. Den folkrörelse för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet, som NTF företräder, bygger på en av föreningen upparbetad organisation med trafUcsäkerhetsorgan i länen, i Stockholm, Göteborg och Malmö och i samtliga kommuner. Fortsatt ekonomiskt stöd från NTF är av grandläggande betydelse för denna verksamhet. Grandbidragen tiU länskommittéerna bör höjas liksom extrabidragen till dessa för att möjliggöra för samtliga län att åtminstone på deltid an-stäUa en konsulent. Sammanlagt erfordras för fältverksamheten 1 230 000 kr.
3. Utbildningsverksamhet. NTF bedriver speciella fortbildningskurser för företrädare för det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet, försvaret, motororganisationema m. fl. Efter överläggningar med trafiksäkerhetsverket har NTF åtagit sig att lägga fram förslag om en vä-sentUg utökning av den frivilliga fortbUdningen av bilförama. NTF genomför vidare kurser, som syftar till säkrare köming under dygnets mörka del, i vinterväglag och på landsväg. Även stadskörning behandlas vid dessa kurser. Sammanlagt beräknas 915 000 kr. för utbildningsverksamheten.
4. Skolverksamhet. NTF medverkar i TRUSK, skolöverstyrelsens kommitté för trafikundervisningen i skolan, och genomför under bud getåret 1970/71 i samarbete med Sveriges Radio, skolöverstyrelsen, rikspolisstyrelsen och Cykel- och mopedfrämjandet trafikkunskapstävlingar för eleverna i skolomas mellan- och högstadium. För tävlingarna producerar NTF tävlingshandlingar och anvisningar för lärama samt anordnar länsfinaltävlingar och riksfinaltävlingar i samarbete med länskommittéer och länsskolnämnder. Föreningen ämnar genomföra sådana tävUngar även under budgetåret 1971/72. NTF tillhandahåUer
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 75
vidare hjälpmedel för trafikundervisningen efter rekvisition,från skolorna samt bedriver i samarbete med skolöverstyrelsen kursverksamhet för lärare, för vUka ändamål ytterligare medel erfordras. Sammanlagt beräknas 1 225 000 kr. under denna post.
5. Hem- och förskoleverksamhet. NTF svarar för information, utbUdning och utformning av läromedel m. m. avseende barn under skolåldern. Föreningen bedriver vidare kursverksamhet för förskolornas lärare och för ledare av s. k. barntrafikskolor. I anslutning till en av trafiksäkerhetsverket uttalad önskan finner NTF angeläget att bl. a. vidga sin kurs- och studiedagsverksamhet. Även produktion av undervisningsmateriel och annan informationsmateriel beräknas förorsaka ökat medelsbehov. För verksamheten erfordras sammanlagt 435 000 kr.
6. Barnens Trafikklubb. Under år 1968 startade NTF Bamens Trafikklubb, vars syfte är att ge föräldrama råd, anvisningar och materiel för en för förskolebamen lämpligt utformad trafikundervisning. Vid starten inbjöds bam, födda 1966, att bU medlemmar. Under förra året inbjöds åldersklass 1967, och nu kommer de bam, som är födda under år 1968, att erbjudas medlemskap. Avsikten är att bygga ut klubbverksamheten att omfatta bam i åldrarna 3—6 år. Fullt utbyggd torde klubben komma att fortlöpande omfatta minst 200 000 medlemmar. Under budgetåret 1971/72 beräknas kostnaderna öka med 900 000 kr. tiU 3 mUj. kr.
7. PR-verksamhet upptas med oförändrat belopp.
8. Gemensamma administrativa och neutrala
kostnader. Under den
na post beräknas — med hänsyn till vissa kostnadsstegringar — sam
manlagt 1 050 000 kr.
NTF beräknar de sammanlagda kostnadema för verksamheten under budgetåret 1971/72 tiU 10 230 000 kr. Genom förlagsverksamhet och genom bidrag och avgifter beräknar NTF att få in ett belopp av 1,6 milj. kr. Härefter skulle återstå ett medelsbehov av 8 630 000 kr.
Under föratsättning att NTF från Trafikförsäkringsföreningen kan påräkna samma bidrag som för budgetåret 1970/71, dvs. 3,3 milj.kr., erfordras således ett statsbidrag med avrandat 5,3 milj. kr. Detta innebär en ökning med 3,1 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Departementschefen
Jag föreslår ett statUgt stöd tiU NTF om 2,2 milj. kr. Jag förutsätter att verksamheten planeras och bedrivs i nära samverkan med statens trafiksäkerhetsverk.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens fram-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 76
jande för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 2 200 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
C 7. Kostnader för nytt bilregister m. m.
1970/71 Anslag 14 906 000 1971 / 72 Förslag 17 502 000
Enligt tiUäggsstat 1 till riksstaten.
EnUgt riksdagens beslut (prop. 1970: 165, SU 213, rskr 428) finns fr. o. m. den 1 januari 1971 inrättad en särskild nämnd med uppgift att svara för återstående planerings- och systemutvecklingsarbete samt för idrifttagning av det nya bilregistret.
Som ledamöter av nämnden ingår företrädare för — föratom den hittillsvarande bilregisterutredningen och körkortsutredningen — kommunikationsdepartementet, rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket, statskontoret, statistiska centralbyrån samt riksskatteverket.
För nämndens verksamhet finns ett kansli, i vilket avses ingå såväl lednings- och sekretariatspersonal som biträdespersonal. Vidare komrrier ytterligare teknisk och administrativ expertis att knytas tiU kansliet. Med hänsyn till att — som framhölls i nämnda proposition — nämnden skall ha ansvaret för verksamheten till dess régisteromläggningen är genomförd och den nya organisationen visat sig fungera tUlfredsstäUande måste den nya centrala organisationen för registerverksamheten i huvudsak byggas upp i anslutning till nämnden för att senare flyttas över till den slutligen ansvariga myndigheten, statens trafiksäkerhetsverk. Denna centrala organisation kan efter idrifttagningen beräknas omfatta ca 50 anställda. De personaladministrativa och kamerala ärendena avses dock redan från början handläggas av trafiksäkerhetsverket.
Enligt körkortsutredningens år 1970 avgivna betänkande Körkort och körkortsregistrering (SOU 1970: 26) bör i fortsättningen även körkortsregistret baseras på automatisk databehandling. Utredningen förordar därvid en samordning av körkortsregistret med bilregistret, i första hand genom att de läggs på en gemensam datamaskinanläggning. I nyssnämnda av riksdagen bifallen proposition om inrättande av bUregister-nämnden har förutsatts, att närrmden — i avvaktan på riksdagens ställningstagande till körkortsutredningens förslag i berörda delar — skall driva sitt arbete så att den angivna registersamordningen underlättas.
För bilregistemämnden och dess verksamhet har för innevarande budgetär över tUläggsstat I anvisats 4,9 milj. kr. Medelsbehovet för budgetåren 1971/72 och 1972/73 beräknas tUl sammanlagt ca 41 milj. kr. Kostnaderna för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 77
1971/72 tusental kr. Kostnader för bUregisterdelen
A. Datamaskin med
kringutrustning inkl. direktminnen, ter
minalutrustning, maskininstallation samt ev. tull m. m. . 5
495
B. Systemutveckling,
programmering, programutprovning,
utbildning och information samt omläggning av nuvarande
register ................................................................................ .................. 5 298
C. Ny
registreringshandling till bilägare, personalkurser, in
formation till allmänheten m. m............................................ .................. 1
350
D. Produktionsunderlag m. m. för registreringsskyltar .... 500
E. Löner och lönekostnadspålägg.............................................. ................. 2315
F. Hyra för
kommunikationsnät, underhäll och övriga om
kostnader för maskindrift .................................................... .................... 310
G. Framställning och distribution av kontrollmärken................ .................... 500
Tillkommande kostnader för körkortsregisterdelen
H. Systemutveckling m. m........................................................ ................ 1 205
I. Registreringshandling, information m. m............................... ..................... 45
Kostnader för flyttning av datamaskin......................................
Oförutsedda kostnader ............................................................. 484
Summa kostnader ..................................................................... .............. 17 502
De i sammanställningen angivna beloppen avseende tillkommande kostnader vid en registersamordning med körkortsregistret är upptagna reservationsvis i avvaktan på riksdagens ställningstagande tUl körkortsutredningens förslag i berörda delar.
Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för nytt bilregister m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 17 502 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 78
D SJÖFART
Sjöfartsverket
Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten i den mån handläggningen ej ankommer på annan myndighet. Verksamheten skaU bedrivas med inriktning huvudsakligen på handels-sjöfarten. I verkets uppgifter ingår bl. a. att ha tillsyn över sjösäkerheten, handha sjökarteverksamheten, leda statens isbrytning, samordna arbetet för sjöräddning och pröva ekonomiska frågor som har betydelse för sjöfartsnäringen samt frågor om sjöfartsavgifter.
Sjöfartsverket leds av en styrelse. Chef för sjöfartsverket är en generaldirektör. Inom verkets centralförvaltning finns fem avdelningar. Dessa är driftavdelningen, sjökarteavdelningen, sjöfartsinspektionen, ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Vidare finns en revisionssektion.
För den regionala verksamheten finns fem lotsdistrikt och sju sjöfartsinspektionsdistrikt.
Den 1 juU 1970 fanns vid sjöfartsverket 1 486 anställda.
Sjöfartsverket är en av de myndigheter som deltar i pågående försöksverksamhet med programbudgetering. För verksamheten har tills vidare gällt följande programindelning.
Allmänna sjövägar
Säkerheten på fartyg
Övrig verksamhet
Sjöfartsverket har i skrivelse den 20 augusti 1970 lagt fram förslag tiU anslagsframställningar i programtermer för budgetåret 1971/72. I skrivelse den 30 september 1970 har verket avgett verksamhetsberättelse för budgetåret 1969/70. Slutiigen har televerket i skrivelse den 31 augusti 1970 hemstäUt om ersättning för vissa radiotjänster åt sjöfarten.
I. AUmän översikt över utvecklingen
1. Sjöfartens utveckling
Världshandelsflottan (inkl. USA:s reservflotta) mätt i bruttodräktig-het uppgick vid halvårsskiftet 1969 till ca 212 milj. ton och hade från föregående halvårsskifte ökat med ca 18 milj. ton. Vid mitten av år
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 79
1970 hade volymen ökat med ytterligare ca 15 mUj. ton till ca 227 milj. ton.
Den svenska handelsflottan (enheter om minst 100 ton brutto) uttryckt i bruttoton förändrades inte nämnvärt under år 1969 och uppgick vid utgången av detta år till 4,8 milj. ton. Tillskottet genom nybyggnader och förvärv i andra hand var 397 000 ton. Avgången var 390 000 ton, varav 337 000 ton avsåg försäljning.
Under första halvåret 1970 visade bruttotonnaget en nedgång med 67 000 ton.
Antalet enheter gick under år 1969 ned från 819 tiU 801. Under första halvåret 1970 minskade flottan med ytterligare 23 enheter.
Vid slutet av år 1969 hade fartygen en medelålder med hänsyn tiU bruttodräktighet om sju år och med hänsyn till antalet enheter om tolv år. Medeldräktigheten utgjorde 5 900 ton brutto.
De svenska rederiernas brattoinsegling i utrikes fart utgjorde under budgetåret 1969/70 4 012 milj.kr. vilket innebar en ökning med 469 milj. kr. jämfört med budgetåret 1968/69. Samtidigt ökade kostnaderna i utlandet med 472 milj. kr., varför nettoinseglingen förblev så gott som oförändrad eller 1 670 milj. kr.
I fråga om sjötrafikens utveckling på svenska hamnar kan följande framhåUas.
Det med lastfartyg i utrikes fart skeppade godset ökade från 52,7 milj. ton år 1965 tiU 68,8 milj. ton år 1969, dvs. med 31 %. Färjegodset steg med inte mindre än 82 %, från 4,4 tUl 8 milj. ton.
Det från lastfartyg lossade godset ökade från 31,9 milj. ton år 1965 till 42,3 milj. ton år 1969, aUtså med drygt 32 %. Uppgången avsåg praktiskt taget helt mineraloljor, som ökade från 19 milj. ton tiU 29,1 milj. ton. Mineraloljomas andel av införseln steg från 59 % år 1965 tUl 69 % år 1969.
Det i lastfartyg lastade godset ökade med 5,7 milj. ton eller ca 28 % mellan åren 1965 och 1969. Av uppgången föll 2 milj. ton på järnmalm som efter fyra svaga exportår åter företedde ökade kvantiteter.
Den totala godskvantiteten i utrikes fart för första halvåret 1970 kom upp i 32,4 milj. ton att jämföra med 30,5 milj. ton samma tid år 1969. Ökningen hänförde sig helt till införseln, som steg med 2,4 milj. ton till 21,7 milj. ton. Oljeimporten ökade med 2,1 milj. ton. Den långvariga isläggningen bidrog till att utförseln blev 500 000 ton lägre än under första halvåret 1969. Jämmalmsexporten sjönk med 300 000 ton. FärjetrafUien uppgick till 4,7 milj. ton mot 3,9 milj. ton första halvåret 1969.
Godset i inrikes fart ökade tiU 13,2 milj. ton år 1969 från 9,8 milj. ton år 1965 och 11,5 milj. ton år 1968 (lossade varor). Uppgången hänförde sig huvudsakligen tiU transport av mineraloljor. Dessa låg år 1965 på 4 milj. ton (lastad kvantitet). Som följd av i första hand den ökade
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 80
raffinaderikapaciteten i Göteborg steg transportema tUl 6,1 milj. ton år 1968 och 7,3 milj. ton år 1969.
Totala kvantiteten i utrikes och inrikes fart skeppat gods kom år 1969 upp i drygt 90 milj. ton. Ökningen utgjorde jämfört med år 1965 23,1 milj. ton och jämfört med år 1968 9,4 milj. ton. På fyra år gick kvantiteten upp med 34 %. Utrikes och inrikes godset visade ungefär samma relativa stegring. Ökningen regionalt fördelad visar att västkusten (Malmö—Strömstad) ökade mest med 57 %. Norrlandskusten (Haparanda-Gävle) ökade med 21 % och östersjökusten (Stockholm—Trelleborg) med 16 %. Den stora ökningen för västkusten berodde huvudsakligen på uppgången av råoljeimporten och utlastningen av mineraloljeprodukter över Göteborgs tulldistrikt. Likaså påverkade den stegrade malmutförseln siffroma för norrlandskusten. Den svaga utvecklingen för östersjökustens del berodde på en minskning av inrikesgodset, vilket exklusive mineraloljor och jämmalm gick ned från 7,9 till 7,2 milj. ton.
Antalet in- och utgående lastfartygsresor i direkt utrikes fart utgjorde år 1969 ca 63 100 mot 61 600 år 1965 och 61 900 år 1968. Medellasten gick upp från 855 ton år 1965 tUl 1 006 ton år 1968 och 1 091 ton år 1969. Den ökade medellasten berodde i första hand på ett minskat antal resor i de lägsta storleksklassema och ett starkt ökat antal mycket stora enheter för råoljeimporten.
Antalet resor med fartyg mindre än 200 ton brutto (300 å 400 ton dödvikt) minskade från ca 4 700 är 1965 till 3 200 år 1969. Det största fartyg som år 1965 anlöpte svensk hamn hade en bruttodräktighet om 34 000 ton (ca 66 000 ton dödvikt). Är 1969 översteg vid 62 resor fartygets brattodräktighet 40 000 ton. Vid fyra resor, som samtliga avsåg Göteborg, låg dräktigheten vid 100 000 ton, vilket svarar mot en dödvikt av ca 200 000 ton.
De lossade mineraloljorna gick till 82 % med fartyg om minst 10 000 ton bratto (ca 16 000 ton dödvikt). För införsel av kol och koks var andelen 43 % och för järnmalmsexporten 78 %.
De minsta fartygen, enheterna upp till 200 ton bmtto, var främst insatta på de syd- och västsvenska hamnama. Av totalt drygt 700 000 ton gods avsåg 640 000 ton, dvs. 91 %, kuststräckan Karlskrona—Strömstad (inkl. Vänem och Vättern). Fartygen om 30 000 ton brutto och däröver anlöpte till sin huvuddel enbart Göteborg. Av totalt 7,5 milj. ton föll 7 milj. ton eller 94 % på detta tuUdistrikt. Återstoden utgjordes av 260 000 ton mineraloljor tiU Stockholms tulldistrikt och 200 000 ton jämmalm från Luleå till Oxelösund (Nyköpings tulldistrikt).
De viktigaste faktorerna som är att räkna med i den framtida utvecklingen av fartygstrafiken på svenska hamnar och som påverkar anspråken på sjöfartsverkets tjänster är utvecklingen av det sjötrans-porterade godset, utvecklingen av fartygens lastförmåga och djupgående, fartygens utrastning, koncentrationen av trafiken, utvecklingen av anta-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 81
let hamnanlöp per resa och utvecklingen av tät reguljär trafik. Sjöfartsverket har redovisat sina antaganden i fråga om denna utveckling fram tiUårl975.
Av prognoserna framgår att den med lastfartyg i utrikes fart skeppade godsvolymen från år 1969 tiU år 1975 beräknas stiga med ca 17 milj. ton tiU ca 87 milj. ton, dvs. med i medeltal 2,8 milj. ton per år eller ca 5 %. Av ökningen faller 15 milj. ton på mineraloljorna. Färjegodset beräknas öka från 8 milj. ton tiU ca 12 milj. ton. Under samma period väntas godsvolymen i inrikes fart stiga från 13 milj. ton tUl ca 19 milj. ton.
Antalet resor i direkt utrikes fart föratsatts minska från 31 500 år 1969 tiU 22 000 år 1975. Minskningen faller på fartyg med en dödvikt av högst 1 500 ton, dvs. paragraffartyg och mindre enheter. Antalet resor med fartyg över denna storleksgräns stiger från ca 8 200 tiU 10 500. Härtill kommer en betydande ökning av antalet större fartyg i inrikesfarten.
Fartygens niedellast per utrikes resa (in+ut) beräknas stiga till 4 000 ton år 1975 att jämföra med drygt 2 200 ton år 1969. Räknat exklusive råolja blir medeltalen 2 900 resp. 1 900 ton.
Sjöfartsverket räknar med en fortsatt nedgång av antalet fartyg i den .:svenska handelsflottan under perioden 1969—1975. En rimlig skattning synes vara en reducering med netto 200 enheter till ca 600. Genom nybyggnad tUlförda enheter torde hålla sig kring 30 å 35 per år, dvs. på en något lägre nivå än medeltalet åren 1964—1969. Tillskotten av fartyg under 1 500 ton bratto torde bli obetydliga. Antalet tekniskt komplicerade fartyg kommer att ytterUgare öka. Räknat i brattodräktighet bör tonnaget gå upp till över 6 milj. ton.
2. Utvecklingen inom sjöfartsverket
Verksamheten under budgetåret 1969/70 påverkades av omorganisationen av den centrala förvaltningen, som trädde i kraft den 1 juli 1969.
Arbetet med övergång till programbudgetering fortsatte. Under verksamhetsåret inriktade sig verket på att bygga ut och förfina budgetav-räkningarna. Olika undersökningar gjordes vidare som förberedelser för övergången till ett nytt avgiftssystem. Arbetet med att få fram relevanta prestationsmått var i huvudsak inriktat på lotsväsendet, sjöfartsinspektionen och tjänstefartygen.
Inom den verksamhet som avser de Allmänna sjövägarna har fyrpersonalen under budgetåret 1969/70 minskat med 51 man till 143.
Byggnads- och installationsarbeten förekom på fyra bottenfasta fyrar som ersätter fyrskepp. Fyrarna Finngrundet och Fladen togs i bruk och motsvarande fyrskepp drogs in under verksamhetsåret. Vidare sjösattes
Prop. 1971:1 Bilaga 8 KonimunUationsdepartementet 82
kassunen för Västra Bankens fyr i juli 1969 samt kassunen för fyren Norströmsgrand vid budgetårsskiftet.
Automatiseringen vid fyrplatserna Hållö, Tistlama, Gotska Sandön och Ölands södra grand avslutades och fyrarna avbemannades.
Under verksamhetsåret sattes de mindre fyrarna Borassiagrund i Germandöleden och Björnklack i Sandöleden ut som ersättning för tidigare bojar. Arbete pågick med fyrama Remmargmnd, Lerskärsgrund och Gunvorsgrand.
På Stora Höggarns bank i Stockholms skärgård uppfördes en fyr, utformad för provdrift med en av ASEA utvecklad bränslecell. En fyr tillkom på grandet söder om fyren Ålandskubb i farleden Furasund— Söderarm.
Fyren Nygrån som raserades våren 1969 återuppfördes och togs på nytt i drift imder hösten 1970.
Eggegrands fyrplats fick landanslutning med sjökabel och utrastningen blev halvautomatiserad. Halvautomatisering pågick också under verksamhetsåret vid Holmögadd och Söderarm. Personalreduceringen har vid dessa tre fyrplatser skett den 1 december 1970.
Tidigare anskaffad radiofyrmateriel installerades vid nio fyrplatser. Sju fyrplatser fick telcfonkontrollanläggningar och på fyra platser installerades radarrespondrar.
Under verksamhetsåret hade sjöfartsverket tillgång till sex lotsdi-striktsfartyg och två gasningsjakter. Vid budgetårsskiftet drogs ett fartyg (Göteborg) in. Det isförstärkta distriktsfartyget Vega användes under tiden 15 december—9 maj för isbrytning främst i Vänem.
Arbetet med den nya deccakedjan för södra Östersjön framskred så långt att kedjan togs i provdrift. Rådmansö deccastation togs ur drift sedan en ny finsk deccastation kommit i gång på Åland.
Sjöfartsverkets anstalter för sjöräddning omfattade under verksamhetsåret fem speciella sjöräddningsstationer, två sjöövervakningsstationer jämte 17 lotsplatser och lotsuppassningsställen samt fem fyrplatser ut rastade med särskUd sjöräddningsmateriel. Avtal förelåg vidare med 14 brandkårer. Även lots- och fyrplatser utan speciell sjöräddningsmateriel samt lotsdistriktsfartygen deltog vid behov i denna verksamhet.
Under kalenderåret 1969 gjorde verkets båtar och personal 203 utryckningar. Sammanlagt undsattes 18 handelsfartyg, 29 fiskebåtar och 58 nöjesbåtar. Antalet undsatta personer var 369. Av dessa befann sig 32 i överhängande sjönöd. Flera sjöräddningsenheter insattes många gånger i ett och samma räddningsföretag. Vidare förekom 13 sjuktransporter. Olyckoma var utspridda längs hela kusten. Viss koncentration förelåg dock till områdena vid Landsort, Kalmar, Ahus/Simrishamn, Öresund, Varberg och Göteborg.
Sjömätning ägde under verksamhetsåret i huvudsak mm i tungtrafik-korridoren i Östersjön och i angöringsområdena tUl Brofjorden, Lands-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 KommunUiationsdepartementet 83
ort och Sandhamn. Rapporter om felaktiga djupangivelser i sjökort liksom ändringar av farleder föranledde mätningar av mindre omfattning.
Slutet av sjömätningssäsongen år 1969 var från väderlekssynpunkt synnerligen ogynnsam. Antalet lodningskm under sjömätningssäsongen uppgick till ca 134 000, varav ca 24 000 lodningskm avsåg mUitär sjömätning.
För att klassificera de olika vintrarna från isbrytningssynpunkt använder isbrytarledningen beteckningarna kall, normal och mild. Vintern 1969—70 är att beteckna som kall liksom under den senaste tioårsperioden vintrarna 1962—63 och 1965—66. Långa perioder med ostliga vindar förde med sig en besvärlig ispressning framför allt mot södra bottenhavskusten och norra östersjökusten.
Efter leveransen av den nya statsisbrytaren Njord i oktober 1969 fanns fem statsisbrytare att tillgå under vintem 1969—70. Ymer var dock utsatt för ett flertal haverier och arbetade under stor del av säsongen med reducerad maskineffekt.
Sjöfarten på bottenvikshamnarna var stängd under tiden 23 januari —10 maj 1970. På de större bottenhavshamnarna gick det dock, som en följd av det bestånd av fartyg i högsta isklass som kommit till de senaste åren, att under hela vintern hålla uppe sjöfarten.
Den danska statsisbrytaren Isbjörn förhyrdes och sattes i arbete i norra Östersjön där isläget under stor del av vintem var mycket svårt. Issvårigheterna omfattade även Öresund och västkusten.
Det totala antalet arbetsdagar för statsisbrytama uppgick under vintern 1969—70 till 736 mot 657 1968—69 och 488 i medeltal för femårsperioden 1963/64—1967/68. För förhyrda hjälpisbrytare och bogser-båtar utgjorde antalet arbetsdagar totalt 778 mot 239 1968—69 och 498 i medeltal för femårsperioden.
Under året utfördes i statlig regi totalt 6 200 fartygsassistanser mot 2 586 föregående år och 2 762 i medeltal för femårsperioden. Statsisbrytarna utförde sammanlagt 3 626 assistanser mot 1 883 föregående år och 1415 1 medeltal för femårsperioden.
Under verksamhetsåret drogs två lotsplatser in, nämligen Härnösand och Smögen, båda från den 1 september 1969. Lotsnings- och båttjänsten för härnösandsområdet och Ängermanälven fördes över till Sundsvalls och Ömsköldsviks lotsplatser. För Smögens del lades tjänsten samman med Lysekil, som därvid övergick från uppassningsställe till lots-plats. Av uppassningsställena slopades Gåsören i samband med att ett nytt lotsuppassningshus färdigställdes i Skelleftehamn för Skellefteå lots-plats. Vidare drogs Ronehamn in (Visby lotsplats).
Lotsplatsema vid Arkö, Kråkelund och Häradsskär fungerade under verksamhetsåret som sjöövervakningsstationer. Viss båttjänst bibehölls i Bergkvara (Kalmar lotsplats) medan båttjänsten i Gåsholma (Gävle lots-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 84
plats) upphörde i slutet av maj 1970. Båtar var tUls vidare stationerade i Landskrona, Höganäs och Varberg. Vad avser de båda första hamnarna beräknas båtarna kunna undvaras efter att Hälsingborg under hösten 1970 fått en snabbgående båt.
Antalet lotsar (inkl. lotsplatschefer) minskade under verksamhetsåret med 27 till 428. För förste reparatörer och båtmän (inkl. till helårs-anstäUda omräknade semestervikarier) sjönk antalet med 18 till 264. Totalt minskade alltså personalen med 45 man.
De under budgetåret 1968/69 införda begränsningarna i uppassnings-tiderna blev i vissa fall jämkade. Begränsad uppassningstid tillämpades vid slutet av budgetåret 1969/70 vid 27 lotsuppassningar.
Kungl. Maj:t beslöt den 3 juU 1969 att, från den 1 augusti samma år, skyldighet skuUe föreUgga att anlita lots i Mälaren för tankfartyg med last av minst 2 000 ton mineraloljeprodukter. Liknande bestämmelser infördes genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1970 från den 1 juni 1970 för Stockholms skärgård, dvs. ledema Simpnäsklubb—Stockholm, Söderarm—Stockholm, Sandhamn—Stockholm och Landsort—Nynäshamn samt leden Landsort—Södertälje.
Genom tiUägg tiU sjötrafikförordningens 5 § (1962: 150) fick sjöfartsverket rätt att meddela föreskrifter som är påkallade från sjösäkerhetssynpunkt och avser framförande av fartyg i farvatten som är trångt eller på annat sätt svåmavigabelt eUer har intensiv trafik. Sådana föreskrifter utfärdade verket den 17 jtini 1970; Föreskriftema innebär bl. a. begränsning av dräktigheten till 400 ton brutto hos de fartyg som får framföras i ostlig kurs i Lindalssundet samt i Kodjupet och Sandhamnssundet (meUan Sandön och Korsö). Vidare föreskrivs skyldighet för större tankfartyg att ha tUlgång till bogserbåt i vissa farleder.
Benägenheten att anUta lots synes nu ha stabiliserat sig efter den kraftiga nedgången från år 1965 tiU år 1967.
Antalet utförda lotsningar utgjorde budgetåret 1969/70 ca 51 900. lämfört med kalenderåret 1968 minskade antalet lotsningar med 1 700. De besvärliga isförhållandena föregående vinter reducerade emellertid antalet fartygsanlöp.
Några lotsplatser hade budgetåret 1969/70 en stark uppgång av antalet lotsningar, nämligen Luleå, Svartklubben, Landsort, Karlskrona och Marstrand. Detta berodde vad gäller Luleå, Karlskrona och Marstrand på ökad fartygstrafik. Vad avser Svartklubben och Landsort var orsaken omdirigering av fartygen som följd av isförhållandena.
Beträffande Säkerheten på fartyg har under budgetåret 1969/70 arbetet fortsatt med att utarbeta följdförfattningar till 1965 års lagstiftning om säkerheten på fartyg och 1967 års ändringar i sjölagen. Sålunda gav verket bl. a. ut föreskrifter om bostäder och ekonomilokaler, obemannade maskinram, brandskydd, fartygs utrustning samt transport av farligt gods.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 85
Sjöfartsinspektionen deltog i arbetet inom meUanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen, IMCO, Internationella arbetsbyrån, ILO, Köpenhamnskonventionen och Europeiska frihandelssammanslutningen, EFTA. Tyngdpunkten i arbetet låg på IMCO.
Säkerhetssektionen hade vissa vakanser under verksamhetsåret. Sektionen utförde ca 420 utredningar om sjöolyckor och behandlade 2 450 anmälningar om inträffade skadefall inom sjömansyrket. Förlis-ningen av ett stort svenskt tankfartyg föranledde ett antal rekommendationer.
/ verksamhetsplanen för budgetåren 1970/71—1975/76 redogör sjöfartsverket för verksamhetens inriktning under innevarande budgetår och den närmaste femårsperioden. Utgångspunkten för redogörelsen är de uttalanden som gjordes i prop. 1969: 58 (JoU 17, 2LU 50 och SU 96, rskr 200, 224 och 243) angående ny organisation av sjöfartsverket. Därvid föratsattes bl. a. att verksamheten, under beaktande av sjösäkerhetens krav, borde drivas med ökad ekonomisk inriktning och med i princip full kostnadstäckning som mål. Verkets produktion skulle därvid koncentreras tiU att avse i första hand handelssjöfartens leder och fartyg.
Kravet på kostnadstäckning har närmare preciserats i prop. 1970: 119 (SU 143, rskr 347) angående riktUnjer för lots- och fyrväsendets organisation och för statliga sjöfartsavgifter. Utanför kravet på kostnadstäckning genom avgifter på sjöfarten läggs isbrytning, militär sjökartläggning och radiotjänst åt sjöfarten. som gäUer nyhetsförmedlingen tiU svenska sjömän utomlands. I övrigt skaU sjöfartsverkets kostnader täckas av avgifter eUer intressentbidrag. De senare utgörs av samkost-nadsbidrag m. m. från fritidsbåttrafik och fiskerinäring.
Verket har fördelat verksamheten på två huvudprogram, Farleds-resp. Fartygsverksamhet, med var sitt avgiftssystem. Någon kostnadsutjämning meUan de båda programmen bör i princip inte ske. Inom programmen däremot förutsätts en sådan utjämning. Under ett tredje program — Övrig verksamhet — vilket finansieras med skattemedel har de aktiviteter som ej är att hänföra till något av de båda huvudprogrammen förts samman.
Sjöfartsverket sammanfattar mål och medel för sin verksamhet på följande sätt.
Mål
— minska risken för människor och miljö liksom för fartyg och last
— öka kännedomen om olika farleders bärighet, dvs. göra möjligt att utnyttja större och därmed mera djupgående fartyg
— ta upp nya sjövägar då efterfrågan motiverar detta
— möjliggöra snabbare resor genom att förbättra farvattnens standard
— öka den årliga ny ttj andetiden för hamnar inom oUka kustavsnitt
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 86
— minska påfrestningarna för de ombordanställda
— fullgöra olika sociala funktioner såsom sjöräddning och isbrytning för kustbefolkningens räkning.
Medel
— sjökartläggning och utgivande av sjökort och nautiska publikationer
— farledsutmärkning (fyrar, bojar, prickar)
— positionsbestämningsmedel
— lotsningsverksamhet
— farledsfördjupningar
— isbrytning
— trafikföreskrifter
— inspektion och kontroll
— sjöräddning.
I ett längre tidsperspektiv bör enligt verket de olika medlen eller verksamhetsformerna sjökartläggning, farledsutmärkning, lotsning, isbrytning etc. inte ses isolerade. Inom vissa sannolikt allt vidare gränser är de utbytbara. En ökad insats på ett område kan föra med sig att kraven på en annan mera kostsam aktivitet kan hållas nere. Som exempel härpå kan nämnas radionavigeringsstationema som genom de möjligheter de ger fartygen att med stor noggrannhet bestämma sina positioner gör det möjligt att begränsa sjömätningen till de s. k. tungtrafik-korridorema. I vilken utsträckning de olika verksamhetsformerna är utbytbara beror i betydande mån på fartygen och dessas nautisk-tekniska utrastning.
Det sedan några år inom sjöfartsverket pågående arbetet med programbudgetering av verksamheten fortsätter. Underlaget för en fullständig fördelning av kostnadema på de olika delprogrammen/aktivi-tetema har förbättrats. En svårighet för verket är prestationssidan. Programbudgetering föratsätter att kostnader ställs i relation till prestationer. För sjöfartsverket som har i huvudsak fasta kostnader ter sig detta svårt. Verket får för närvarande i en totalbedömning begränsa sig till att hänvisa till den förväntade utvecklingen av fartygens storlek och djupgående såsom denna redovisats tidigare.
I prop. 1970: 1 (bil. 8, s. 73—81) redovisades sjöfartsverkets verksamhetsplan för budgetåren 1969/70—1974/75. Under resp. program/delprogram redogörs i fortsättningen i huvudsak för de ändringar som verksamhetsplanen för budgetåren 1970/71—1975/76 innebär.
I sistnämnda verksamhetsplan har sjöfartsverket överfört delprogrammet isbrytning från programmet Allmänna sjövägar till programmet Övrig verksamhet. Under det nya programmet Farledsverksamhet, exkl. isbrytning redovisar verket sina planer för de kvarvarande delaktivite-tema inom det tidigare programmet Allmänna sjövägar.
Utvecklingsverksamheten är inriktad på två huvuduppgifter, nämli-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 87
gen att dels göra befintUga anordningar biUigare och effektivare, dels som ersättning eller komplettering söka få fram billigare och effektivare nya anordningar.
Av de projekt som pågår kan nämnas nya energikällor för fyrar, lättare bojar och lämplig apparatur för bäringsdirigering. För budgetåret 1971/72 räknar verket med ökade medel för utvecklingsverksamhet. Angelägna projekt är att minska buUret i lotsbåtarna, användning av hydrokopter för utsättning och hämtning av lots, ytskyddet för bojar, prickar och lotsbåtar samt olika mätningar av vattenförhållandena.
Under budgetåret 1971/72 beräknas den fortsatta fyrautomatise-ringen medföra en personalminskning med 28 man.
Investeringarna i fyrar har fört' med sig inte bara kostnadsminskningar utan också höjd säkerhetsstandard genom bättre fyrljus och radar-märken. De fasta fyrarna fungerar till skillnad från fyrskeppen året om, oberoende av isförhållanden. Det nu planerade utbytet av bojar mot småfyrar innebär ett ytterligare steg i denna riktning. Verket räknar med att fyrarna under överskådlig tid inte kan ersättas med andra hjälpmedel.
Vad avser radionavigeringsstationer har deccakedjan för södra Östersjön nu tagits i bruk. Därmed har samtliga farvatten längs den svenska kusten, bl. a. genom nordisk samverkan, fått god täckning. Den noggranna positionsbestämningen underlättar navigeringen och skapar bättre föratsättningar för bl. a. vintersjöfarten.
För lotsväsendet förutses en dämpning av rationaliseringstakten. Den 1 juli 1971 beräknas antalet lotsar (inkl. lotsplatschefer) och båtmän (inkl. förste reparatörer) utgöra 426 resp. 261, dvs. en minskning med fyra resp. tre i förhållande tUl samma tidpunkt föregående år.
I anslagsframställningen för budgetåret 1970/71 angavs det beräknade personalbehovet den 1 juli 1971 till 665 man, varav 418 lotsar och 247 båtmän. Verket utgick därvid från att Hudiksvalls, Söderhamns och Gävle lotsplatser skulle läggas samman. Vidare skulle Furasunds lotsplats inordnas under Stockholms lotsplats och Nordkosters lotsplats under Lysekils lotsplats. UppassningsstäUet i Dalarö föratsattes indraget. Verket räknade i anslutning därtill med att genom en omfördelning av arbetsuppgifterna mellan lotsar och båtmän kunna minska antalet båtmän med 15.
Ändringarna har inte kunnat genomföras i den takt verket förutsatt. Införandet av lotsplikt i Stockholms skärgård från den 1 juli 1970 har ökat antalet förrättningar och därigenom personalbehovet. Trafikuppgången på andra lotsplatser, främst Marstrand och Luleå, har krävt personalförstärkningar, som inte gått att kompensera med neddragningar på platser med vikande trafik. En ytterligare faktor är ikraftträdandet av kungörelsen den 30 oktober 1969 (nr 564) om förläggning av arbetstiden (förläggningskungörelsen) utfärdad i anslutning till allmänt arbets-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 88
tidsavtal. Bl. a. kungörelsens bestämmelse att fridagar i större utsträckning skall förläggas till veckosluten förutsätter ökad tillgång på personal.
Från budgetåret 1971/72 påverkas personalbehovet av den generella arbetstidsförkortningen från 42,5 till 40 timmar i veckah. Koncentrationen av fartygstrafiken till färre och större hamnar väntas inte ske i den takt att — med kanske något undantag — en ytterligare sammanläggning av uppassningsstäUen kan ske under perioden.
övergången till större fartyg, den sänkta lotstaxan och av säkerhetsskäl motiverade bestämmelser om lotsplikt bör trots minskningen av antalet fartygsanlöp hålla antalet lotsningar vid ca 55 000 per år, dvs. på ungefär nuvarande nivå.
Med hänsyn till dessa förhållanden räknar sjöfartsverket med ett behov av 415 lotsar och 275 båtmän per den 1 juli 1975, dvs. en ökning jämfört med tidigare beräkning med 33 resp. 40 man. lämfört med läget den 1 juli 1970 skulle antalet lotsar gå ned med 15 man men antalet båtmän öka med 11 man. Den minskning av personalen om sammanlagt 160 lotsar och 40 båtmän som skett sedan år 1966 ersätts av en period med i stort sett oförändrad personal.
Som bilaga tiU årets anslagsframstäUning redovisar sjöfartsverket en promemoria rörande målsättningen för sjökartläggning för handelssjöfarten samt behovet av sådan kartläggning.
I promemorian har den arbetsvolym beräknats som återstår innan »ledsystemet» för den tunga handelssjöfarten är färdigt. Omfattningen av sjömätningsarbetet för handelssjöfarten uppges tiU 1 150 000 lodningskm. De båda utsjömätningsfartygen, Johan Månsson och Gustaf af Klint, svarar f. n. för största delen av arbetet, 77 % år 1968 och 72 % år 1969. Utsjömätningens beroende av väderleken gör att det enligt verket synes realistiskt att räkna med en genomsnittsproduktion av 70 000— 90 000 lodningskm per år för dessa två fartyg. En viss kapacitetshöjning med 10 000—15 000 lodningskm per år kan väntas då Gustaf af KUnts ledarenhet färdigstäUts.
Verket understryker att uppgifter om behovet av sjömätning inte kan anges enbart i lodningskm. Hänsyn måste också tas tiU tidsfaktorn. Kustnära mätningar liksom mätningar i skärgårdsleder och hamnar kräver mer tid per ytenhet än utsjömätningar.
Till den sjömätning som tillgodoser handelssjöfartens behov skall läggas de önskemål som framförts av chefen för marinen. Dessa svarar mot en arbetsvolym av ca 290 000 lodningskm. Omräkning har skett mot bakgrand av att vissa militärsjömätningsuppgifter är mycket tidsödande. De kräver omfattande förberedelser och igångsättningstider jämfört med den faktiska mättiden.
Fiskeristyrelsen har inte framfört några önskemål om speciell sjömätning för fiskets räkning. Detta har däremot naturvårdsverket gjort i vad avser mätning för fritidsbåttrafiken. Verket har förklarat sig
prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 89
berett att åtaga sig sådana uppgifter redan budgetåret 1971/72.
För att på ett tiUfredsstäUande sätt kunna hinna med att ge ut och hålla sjökort aktuella krävs en förstärkning av den kartografiska sektionen. Sjöfartsverkets planering är inriktad på att ge ut fyra nya sjökort per år mot för närs'arande ett å två.
Sjöfartsverkets mål för Fartygsverksamheten under femårsperioden är en viss utbyggnad för att dels ta igen nuvarande eftersläpning, dels framdeles hålla takt med utvecklingen inom sjöfarten. Efterfrågan på inspektionens tjänster bör kunna tillgodoses utan annan tidsutdräkt än som följer av ärendenas svårighetsgrad. En speciell belastning är att huvuddelen av de från besiktningssynpunkt mest krävande fartygen byggs vid utiändska varv. Åtskilliga av kraven bör kunna tillgodoses genom en bättre planering och förenklade rutiner. I viss utsträckning torde användning av ADB vara fördelaktig. Verket räknar med att inrätta en särskild planeringsfunktion, vilken också skall handlägga de ärenden som följer med den föreslagna avgiftsbeläggningen av olika typer av besiktningar. Särskilda rationaliseringsundersökningar — med anUtande av utomstående expertis — behövs för att bl. a. med hjälp av ADB förenkla rutinerna. Verket räknar med medel för dessa ändamål för budgetåret 1971/72 och även framdeles under perioden.
I sjöfartsverkets planering ingår en förstärkning av det förebyggande skyddet mot miljöskador från såväl mineraloljor som andra farliga ämnen. De stora skador som utsläpp från fartyg kan förorsaka och kostnaderna för att neutralisera dessa gör att de förebyggande åtgärderna måste ges hög prioritet. En meningsfull och effektiv tillsyn och kontroll förutsätter att sjöfartsinspektionen deltar vid fartygens konstruktion och byggande och fortiöpande kontrollerar standarden hos fartygen och sättet för deras nyttjande. Detta gäller för tankfartyg för oljor men i än högre grad för specialfartyg för transport av farliga ämnen.
Ett problem i det förebyggande skyddet mot vattenföroreningar är behovet av mottagningsanordningar i hamnarna för oljerester och olje-blandat barlastvatten från fartyg. En samordnad lösning av hamnarnas mottagningsanordningar och fartygens egna arrangemang för att handha oljerester och oljeblandat vatten är nödvändig. Anvisningar och regler för anordnandet av mottagningsanordningar och för fartygens konstruktion, utrustning och handhavande måste vidareutvecklas och efterlevnaden kontrolleras.
Säkerhetssektionen som handhar sjöteknisk utredningsverksamhet har byggts upp under föregående budgetår. Personalförstärkning krävs för att kunna analysera och utvärdera olycksorsaker, vilket är en förutsättning för sjöfartsinspektionens förebyggande verksamhet.
Under Övrig verksamhet utgör den tUl detta program överförda isbrytningen den dominerande delen. I avvaktan på ställningstagande till hamnutredningens förslag om den framtida uppläggningen av vintersjö-
Prop. 1971: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 90
farten på Norrland är sjöfartsverkets planering inriktad på att uppehålla nuvarande isbrytarkapacitet. Härvid får hänsyn tas tiU de ändrade förutsättningar som den ökade tillgången till storbärigt, isförstärkt tonnage innebär.
Vintern 1969—70 visade att isbrytarresurserna under en sträng vinter är otillräckliga. Huvuddelen av isbrytarkapaciteten fick från mitten av februari tiU början av april utnyttjas för att assistera fartygstrafiken i Östersjön med tyngdpunkt på landsorts- och hävringsområdena. Från slutet av januari tiU slutet av februari 1970 måste insatser göras också på västkusten av två statsisbrytare samtidig.
Vintern gav den klart positiva erfarenheten att det med kraftigt is-förstärkt tonnage och koncentration av utskeppningarna går att hålla Bottenhavet öppet för sjöfart även under besvärUga isförhållanden. Fartygstrafiken på de större hamnarna kunde om än med betydande fördröjningar fortgå hela vintern. I sjöfartsverkets planering ingår att befästa de förutsättningar som redan skapats för kontinuerliga leveranser sjövägen från norrlandsindustrin. En fullt effektiv samverkan i norrlandssjöfarten mellan isbrytare och moderna handelsfartyg motiverar emellertid tillgång till isbrytare med större maskineffekt än de båda senast levererade enheternas vardera 12 000 hkr.
Risken för ytterligare vintrar med besvärliga förhållanden gör det, enligt verket, nödvändigt att utan dröjsmål beställa en ersättare för Ymer. Dagens läge på transportmarknaden ger inte tillräckligt utrymme för provisoriska uppläggningar med tillfälligt utbyte av ett transportmedel mot ett annat. En mera permanent omfördelning av transportström-mama, med de investeringar som därvid krävs, tar många år att genomföra. Med hänsyn till detta och varvens under det senaste året starkt förlängda leveranstider har verket funnit det nödvändigt att projektering och beställning av Ymers ersättare tidigareläggs ett år i förhållande till tidigare bedömningar.
II. Sjöfartsverkets förslag tUl anslagsframställning för budgetåret 1971/72, m.m.
1. Utfallet budgetåret 1969/70
Den anslagsmässiga belastningen för de program som redovisas under sjöfartsverket blev för budgetåret 1969/70 122,2 milj.kr. På riksstaten var upptaget 112,7 milj. kr. Överskridandet — ca 9,5 milj. kr. — förklaras huvudsakligen av löneomräkning som uppgick tiU 3,3 milj. kr. samt av att den förslagsvis upptagna anslagsposten för delprogrammet isbrytning på grund av den svåra vintem måste överskridas med 5,6 milj. kr.
Mot detta skaU ställas intäkterna på riksstatens inkomstsida i form av fyr- och båkmedel, lotspenningar, skeppsmätningsavgifter och försäljning av sjökort m. m. som utgjorde 77,9 milj. kr. mot i riksstaten beräknade 73,3 milj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 91
2. Beräkning för budgetåret 1970/71
Sjöfartsverkets interna budget för innevarande budgetår räknad i 1969 års priser tyder på en anslagsbelastning på ca 124 milj. kr. mot det i riksstaten upptagna beloppet 116,3 milj. kr. Det beräknade överskridandet består till 1,9 milj. kr. av ökade kapitalkostnader, varav 500 000 kr. svarar mot höjningen av normallåneräntan med en halv procent från den 1 juli 1970. I övrigt är kapitalstocken större än beräknat beroende på att kapitalkostnader för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte tillkommit. Lotsväsendet beräknas medföra behov av överskridande på ca 2 milj. kr. beroende framför allt på ändrade löneavtal och arbetstidsbestämmelser. Vidare beräknas isbrytningen medföra behov av överskridande på grund av att vissa förhyrningskostnader från budgetåret 1969/70 återstår att reglera samtidigt som den gångna vintern motiverar en uppräkning av underhållskostnaderna. Under förutsättning av en normal kommande vinter torde överskridandet komma att stanna vid 3,5 mUj. kr. Vissa besparingar beräknas uppstå på andra delposter.
Fr.o.m. den 1 januari 1971 gäUer nytt avgiftssystem för sjöfartsverket. Intäkterna under riksstaten exklusive stämpelavgifter beräknas enligt det nya systemet till 84,3 milj.kr. att jämföra med 79,2 milj.kr. i riksstaten för budgetåret 1970/71. .
3. Anslag för budgetåret 1971/72, m. m.
Fr. o. m. budgetåret 1969/70 anvisar riksdagen medel för sjöfartsverkets drift under tre programinriktade förslagsanslag, nämligen Allmänna sjövägar. Säkerheten på fartyg och Övrig verksamhet.
Enligt prop. 1970: 119 undantas från kravet på kostnadstäckning genom avgifter det förslagsvisa delprogrammet isbrytning under AUmänna sjövägar samt de båda postema militär sjökartläggning m. m. och radiotjänst åt sjöfarten under Övrig verksamhet. Sjöfartsverkets verksamhet i övrigt finansieras med två skilda system för avgifter och bidrag m. m,, ett för Farledsverksamheten och ett för Fartygsverksamheten. I den av-giftsfinansierade Farledsverksamheten ingår — föratom de olika aktiviteterna under Allmänna sjövägar — vissa myndighetsuppgifter under Övrig verksamhet. Fartygsverksamheten omfattar samtliga poster under Säkerheten på fartyg och därutöver postema registrering av fartyg, sjöteknisk utredningsverksamhet m. m. samt skeppsmätning under Övrig verksamhet.
Sjöfartsverket anser att överensstämmelse bör föreligga mellan å ena sidan kraven på kostnadstäckning och avgiftssystem och å andra sidan programmen. Det för med sig två i princip avgiftsfinansierade program, lämpligen benämnda Farledsverksamhet, exkl. isbrytning och Fartygsverksamhet samt ett tredje program för övrig — skattefinansierad — verksamhet. Sistnämnda program. Övrig verksamhet, skulle rymma — förutom en mindre post för central administration — isbrytning, militär
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 92
sjökartiäggning m. m. samt radiotjänst åt sjöfarten. Denna renodling förenklar bl. a. avräkningarna mellan intäkter och kostnader. Verket anser det dessutom önskvärt att i en framtid — utan att släppa kravet på brattoredovisning av kostnaderna — inom programmen få avräkna de poster som nu redovisas på riksstatens inkomstsida. De båda avgifts-finansierade programmen skulle därvid tas upp med enbart formella belopp. Överskott och underskott skulle balanseras över en räntebärande kredit i riksgäldskontoret.
I det följande redogörs för vart och ett av de olika delprogrammen tmder programmbrikema Farledsverksamhet, exkl. isbrytning. Fartygsverksamhet och övrig verksamhet med den indelning av delprogrammen som nyss angivits.
Sjöfartsverket har beräknat anslagsbelastningen på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 till 123,8 milj.kr. (+7,5 milj.kr.). Fördelningen mellan de tre programmen samt jämförelse med utfaUet budgetåret 1969/70, anvisat budgetåret 1970/71 samt beräknat utfall budgetåret 1970/71 redovisas i följande tabell.
|
|
Utfall' 1969/70 |
Beräknat Anvisat' utfall' 1970/71 1970/71 |
Förslag 1971/72 |
|
|
|
tusental ler. |
|
|
Farledsverksamhet, exkl. isbrytning Fartygsverksamhet Övrig verksamhet |
83 800 7 746 30 671 |
82 310 86 188 8 150 8 340 25 887 29 427 |
85 931 8 471 29 426 |
|
|
122 217 |
116 347 123 955 |
123 828 |
Beräknat belopp för att överensstämma med föreslagen programindelning.
Härutöver begärs anslag motsvarande en medelsförbrakning av 19,5 milj. kr. under sjöfartsverkets fond samt 7 milj. kr. under fonden för Södertälje kanalverk.
Anslags- och kostnadsberäkningarna för budgetåret 1971/72 har gjorts i löne- och prisläget den 1 juli 1970. Pris- och löneomräkning uppgår till 4,7 milj. kr. Utöver detta medför ökning av normallåneräntan samt ökning av konsumentprisindex en kapitalkostnadsökning med 1,4 milj. kr. Den återstående volymmässiga ökningen av anslagsbelastningen på likaledes 1,4 milj. kr. är nettoresultatet av en kostnadsminskning om 1,2 mUj. kr. under Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, en ökning om 218 000 kr. under Fartygsverksamhet samt en ökning om 2,4 milj. kr. för isbrytning under Övrig verksamhet.
Äv verkets redovisning av anslagsberäkningarna fördelade på kostnadsslag framgår att de totala kostnaderna för budgetåret 1971/72 fördelar sig enligt följande.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 93
|
|
milj. kr. |
milj. kr. |
|
löner och arvoden resor lokalhyror intäkter under delprogram, anslagsbelastning |
72,2 övriga omkostnader 2,7 hyror och arrenden 2,1 kapitalkostnader sjöfartsverkets fond samt bidrag |
26,3 0,2 28,2 131,7 7,9 123,8 |
Kapitalkostnaderna fördelar sig med 14,8 milj. kr. på räntor och 13,4 milj. kr. på avskrivningar.
De intäkter som redovisas under delprogram, fonden eUer utgör bidrag från annan huvudtitel beräknas till 7,9 milj. kr. Av detta belopp utgör 4,5 milj. kr. samkostnadsbidrag från nionde huvudtiteln.
Sjöfartsverket har beräknat de intäkter som redovisas på riksstatens inkomstsida inklusive stämpelskatt för budgetåret 1971/72 tUl 95,5 milj. kr., en ökning med 7,5 milj. kr. i förhållande till nu beräknade intäkter för innevarande budgetår. Anslagsbehovet för Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, och Fartygsverksamhet som skall avgiftsfinansieras uppgår till 94,4 mUj.kr. Det beräknade överskottet för dessa verksamhetsgrenar blir således 1,1 milj. kr.
Sjöfartsverket beräknar att genomförandet av dess förslag under programmen kräver en personalstyrka om 1 430 personer vilket innebär en minskning med 14 personer jämfört med budgetåret 1970/71.
I det följande redovisar sjöfartsverket de beräknade kostnadsökningarna för budgetåret 1971/72 i förhåUande tUl basförslaget 1971/72, vilket motsvarar anvisade medel för budgetåret 1970/71 uppräknade tiU pris- och löneläge den 1 juli 1970.
Kostnaderna för central administration som fördelas på de tre programmen har räknats upp med kostnadema för viss personalförstärkning. Trafiksektionen och personalsektionen behöver förstärkas med vardera en kvalificerad tjänsteman. För central uppbörd av lots- och besiktningsavgifter krävs en särskild funktion inom ekonomiavdelningen bestående av två assistenter och ett skrivbiträde samt medel för ADB. Kostnadsökningen uppgår totalt till 410 000 kr.
Under programmet Farledsverksamhet, exkl. isbrytning i övrigt begärs en ökning av utvecklingsverksamheten (+100 000 kr.).
Under budgetåret 1971/72 föratses en personalminskning under fyrar och andra säkerhetsanstalter med 28 man (—635 000 kr.). Drift och underhåll under fonden ökar, främst tiU följd av den tillfälliga nedskärning som gjorts under budgetåret 1970/71 (+570 000 kr.). Kapital-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 94
kostnaderna för fyrar och andra säkerhetsanstalter ökar med 1,6 milj. kr., varav 268 000 kr. beror på ränte- och indexökning samt 700 000 kr. avser ej tidigare redovisade kapitalkostnader för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte. Verket räknar med ett bidrag från anslag under nionde huvudtiteln av 222 000 kr. för fritidsbåttrafikens och yrkesfiskets andel i kostnaderna för farledsutmärkning.
Kostnadema för radionavigeringsstationer beräknas öka med 367 000 kr., varav 195 000 kr. utgör kapitalkostnader.
För kanaler och fördjupade farleder begärs 99 000 kr. för underhållsarbeten på Strömma kanal. Från anslag under nionde huvudtiteln räknar verket med bidrag om 43 000 kr. för fritidsbåttrafikens och yrkesfiskets kostnader.
Under delprogrammet sjöräddning föreslås en kostnadsökning med 284 000 kr. vari ingår kostnader för radiotjänst åt sjöfarten (+ 96 000 kr.) samt analys av sjöolyckor m. m. (+115 000 kr.). I övrigt begärs medel för ökad utrastning. Fritidsbåttrafikens och yrkesfiskets bidrag beräknas öka med 247 000 kr. till 704 000 kr.
Alltnän sjökartläggning medför ökade kostnader om 1,1 mUj. kr. Viss ökning av drift och underhåll föratses för att hålla kapaciteten vid tidigare nivå. Eftersläpningen i sjökortsutgivningen bedöms dessutom kräva en förstärkning av den kartografiska personalen med fem datatekniker. Bidrag för speciella mätningar för fritidsbåttrafikens räkning beräknas tUl 600 000 kr.
Beträffande lotsväsendet räknar sjöfartsverket med i stort oförändrad volym.
Under delprogrammet publikationer begärs
en ökning om 124 000
kr. motsvarande kostnaderna för en redaktör och en kartograf, främst
för att hämta in eftersläpningen i
utgivningen av Svensk lots. ,
Verket räknar med bidrag om 4 milj. kr. från nionde huvudtiteln för täckande av samkostnader under Farledsverksamhet, exkl. isbrytning.
Under programmet Fartygsverksamhet räknar verket med ökade kostnader om 747 000 kr.
Under sjöfartsinspektion m. m. begärs personalförstärkningar med tre tjänstemän för oljeskyddsfrågor (+ 260 000 kr.). För arbetarskyddsverksamheten behövs en byrådirektör samt viss expertis (+96 000 kr.). För planering och rationalisering begärs en byrådirektör samt medel för vissa undersökningar (+208 000 kr.). Slutligen begärs för bemanningssektionen ökade medel för en byrådirektör.
Säkerhetssektionen under delprogrammet sjöteknisk utredningsverksamhet m. m. behöver förstärkning med en nautisk och en maskinteknisk tjänsteman. Härtill kommer ökade kostnader för publiceringsverksamhet (+ 199 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 95
För täckande av samkostnader under Fartygsverksamhet beräknas bidrag med 500 000 kr. från nionde huvudtiteln.
Programmet Övrig verksamhet har räknats upp huvudsakligen med väntade merkostnader för isbrytning om 3,4 milj. kr. Kostnaderna för isbrytarverksamhetens administration beräknas öka med 62 000 kr. För väderleksprognoser begärs en ökning med 90 000 kr. Förhyrnings-kostnadema räknas upp med 470 000 kr. beroende på en väntad höjning av isbrytningskostnaderna för bogser- och bärgningsfartyg samt utökat behov av assistans i Vänern. En kostnadsökning för isbrytarnas drift med 385 000 kr. förklaras av ett högre gångtidsuttag som bl. a. medför ökad bränsleförbrukning och övertid. Underhållskostnaderna beräknas totalt till 5,5 milj. kr. (+ 1,4 milj. kr.), varav prisomräkning ca 350 000 kr. Kapitalkostnaderna stiger med 909 000 kr. varav 746 000 kr. hänför sig till ränte- och indexökning.
III. Departementschefen
lag vill börja med att redogöra för mina ställningstaganden till sjöfartsverkets anslagsframställning för budgetåret 1971/72. Jag kommer därefter att redovisa hur jag ser på den fortsatta behandlingen av hamnutredningens delbetänkande De svenska hamnarna (SOU 1969: 22, 23).
Sjöfartsverket har redovisat sina anslagsbehov i programtermer. Jag anser att även redovisningen för riksdagen bör ske i dessa termer. Det finns dock skäl, främst till följd av det nya avgiftssystem som gäller fr.o.m. den 1 januari 1971, att ändra benämningen och justera den indelning av programmen som tidigare fastställts. Det nuvarande pro grammet AUmänna sjövägar bör sålunda benämnas Farledsverksamhet. Det nuvarande programmet Säkerheten på fartyg bör tillföras delprogrammen registrering av fartyg, sjöteknisk utredningsverksamhet m. m. samt skeppsmatning från programmet Övrig verksamhet och i fortsättningen benämnas Fartygsverksamhet. Det återstående programmet bör behålla namnet Övrig verksamhet och bör i fortsättningen omfatta enbart miUtär sjökartläggning m. m., radiotjänst åt sjöfarten och central administration tiU den del den är att hänföra till nämnda verksamhetsgrenar. Vidare förordar jag att programmet Farledsverksamhet finansieras med två anslag benämnda Farledsverksamhet, exkl. isbrytning, resp. Isbrytning. Jag fiimer det nämUgen värdefuUt att få en sär-redovisning av de avgiftsfinansierade verksamhetsgrenarna under programmet Farledsverksamhet samtidigt som isbrytningen i planeringshänseende behålls under detta program. Anslagen för de två övriga programmen kommer tiU omfattningen att överensstämma med dessa.
Mot de tre huvudprogrammen svarar alltså fyra anslag. Av dessa är Farledsverksamhet, exkl. isbrytning och Fartygsverksamhet avgiftsfinansierade medan Isbrytning och Övrig verksamhet är skattefinansiera-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 96
de. Jag kommer senare att redovisa mina förslag tiU anslagstilldelning i enlighet med den tänkta programindelningen.
Sjöfartsverket har i anslagsframställningen tagit upp frågan om att i en framtid övergå till redovisning av de avgiftsfinansierade anslagen med enbart formeUa belopp, såsom redan skett i fråga om vissa programbudgetmyndigheter. Jag är inte beredd att nu förorda denna redovisningsform.
Sjöfartsverket har för sin verksamhet under nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning av 123,8 milj. kr. på driftbudgeten och 26,5 milj. kr. på kapitalbudgeten. Av den på driftbudgeten föreslagna medelsanvisningen avser 59,1 milj. kr. hyra till sjöfartsverkets fond. Av den på kapitalbudgeten föreslagna medelsanvisningen avser 19,5 milj. kr. investeringar under sjöfartsverkets fond och 7 milj. kr. investeringar under fonden för Södertälje kanalverk.
I förevarande sammanhang redovisar jag mina ställningstaganden till de tUl driftbudgeten hänföriiga anslagsändamålen. Jag kommer i ett följande avsnitt att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.
Under anslaget Farledsverksamhet, exkl. isbrytning har sjöfartsverket begärt 85,9 milj. kr. Intäktema på riksstatens inkomstsida hänförliga till programmet Farledsverksamhet beräknar verket till ca 87,7 milj. kr. Trots pris- och löneökningar om 4,2 milj. kr. samt en automatisk kapitalkostnadsökning i övrigt om 2,4 milj. kr. stannar den begärda anslagsökningen vid 3,6 milj. kr. i förhållande tiU för innevarande budgetår anvisade 82,3 milj. kr. Anledningen härtill är främst det samkostnadsbidrag om 4 milj. kr. som sjöfartsverket fr. o. m. budgetåret 1971/72 räknar med att erhålla från fritidsbåttrafiken och yrkesfisket samt de besparingar som uppkommer genom det fortsatta rationaliseringsarbetet på i första hand fyrväsendets område. Den planenliga indragningen av fyrskepp och automatiseringen av fyrar för sålunda med sig ett minskat personalbehov med 28 man under budgetåret 1971/72.
Jag har efter smärre justeringar av verkets anslagskrav stannat vid alt förorda en medelsanvisning av 84,1 milj. kr., vilket innebär en ökad me-delstUldelning med 1,8 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Sjöfartsverket har, på Kungl. Maj:ts uppdrag i anslutning till sin anslagsframställning, redogjort för målsättningen och behovet av sjökartläggning för handelssjöfarten. Jag kan i stort ansluta mig till de synpunkter som förs fram av verket. Jag vUl därvid betona vikten av att sjökartläggningen i första hand inriktas på de s. k. tungtrafikkorrido-rema.
I prop. 1970: 119 (SU 143, rskr 347) har jag framhåUit vikten av att frågan om sjöräddningens framtida utformning blir föremål för närmare överväganden. Med hänsyn tiU betydelsen av en effektivt fungerande sjöräddningsorganisation har jag, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 97
numera tiUkallat en sakkunnig för att se över sjöräddningens och kustövervakningens verksamhetsformer.
I överensstämmelse med vad som föratsatts i prop. 1970: 119 kommer inom kort bestämmelser att utfärdas om straffsanktionerad lotspUkt för tankfartyg och andra fartyg med allmänfarlig last samt för fartyg i svår-navigabla farvatten. I övrigt bör nämnas att Kungl. Maj:t har uppdragit åt sjöfartsverket dels att inkomma med de förslag som föranleds av en uppföljning av lotsorganisationsutredningens överväganden i fråga om ytterligare begränsning av antalet lotsdistrikt, dels i samråd med hamn-styrelserna i Gävle, Kalmar, Malmö, Oxelösund och Stockholm klarlägga de ekonomiska och säkerhetsmässiga konsekvenserna av ett statligt övertagande av förekommande hamnlotsning och av behovet av hamnlotstvång samt inkomma med därav föranledda förslag, dels också företa en successiv inventering och värdering av olika nyttodragares kostnadsansvar för verkets anläggningar. Vidare har jag uppdragit åt en sakkunnig att utreda och framlägga förslag beträffande det framtida ansvaret för lotsningen till och i Göteborgs hamn, i Trollhätte kanal och på Vänern.
Under anslaget Isbrytning har verket begärt 27,8 milj. kr. Av ökningen om 3,4 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår är 1,3 milj. kr. att hänföra tUl automatiska kostnadsökningar. Jag beräknar anslaget för budgetåret 1971/72 till 27,4 milj. kr.
Under anslaget Fartygsverksamhet begär verket 8,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 321 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Intäktema på riksstatens inkomstsida hänförliga till programmet Fartygsverksamhet beräknar sjöfartsverket till ca 7,9 milj. kr.
Jag beräknar anslaget för nästa budgetår tiU 8 120 000 kr. Därvid har jag tagit hänsyn till det ökade ekonomiska utrymme under anslaget som följer av det av sjöfartsverket med 500 000 kr. föratsatta samkost-nadsbidraget över nionde huvudtiteln från fiskerinäringen. Det av mig föreslagna anslaget bör medge en viss nödvändig utbyggnad av eftersatta områden inom Fartygsverksamheten.
Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har jag beräknat bidragen från yrkesfisket och fritidsbåttrafiken för att täcka dessa intressegruppers andel av sjöfartsverkets kostnader till sammanlagt 5 438 000 kr. för programmen Farledsverksamhet och Fartygsverksamhet, varav 4,5 milj. kr. utgör samkostnadsbidrag och resterande 938 000 kr. särkostnadsbidrag.
Ersättning tUl televerket för vissa radiotjänster åt sjöfarten beräknar jag tiU 754 000 kr.
Jag övergår nu tUl att redovisa, hur jag ser på den fortsatta behandlingen av hamnutredningens år 1969 framlagda delbetänkande De svenska hamnarna (SOU 1969: 22, 23). 4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 98
Utredningen har gjort en ingående kartläggning av den nuvarande hamnsituationen, inklusive sjötransporternas omfattning och transportströmmarnas fördelning på varuslag och hamnar, samt redovisat viss;i bedömningar angående framtidsutvecklingen i dessa hänseenden. I sammanhanget påtalas de väntade strakturförändringar, som hamnarna kommer att ställas inför, och understryks angelägenheten från såväl samhällets som hamnintressenternas och sjöfartens synpunkt av att erforderlig samordning kommer tUl stånd i fråga om planering, byggande och drift av hamnar och hamnanordningar. Samordningen krävs för att säkra en rationell och transport- och samhällsekonomiskt riktig utveckling av hamnväsendet.
Utredningen konstaterar, att samordningsproblemen i första hand iii-av regional karaktär och aktualiserar med hänsyn härtill frågan om huvudmannaskapet för hamnama. Som resultat av sina överväganden av olika tänkbara huvudmannaformer stannar utredningen för bildandet av kommunalförbund som det bästa alternativet att säkra erforderlig samordning av de kommunägda hamnarnas utveckling. I första hand förutsätts sådana förbund bildas genom frivilligt samgående mellan berörda kommuner. Utredningen liigger emellertid också fram förslag till bestämmelser, som ger möjlighet för Kungl. Maj:t att — i fall då betydande behov av kommunal samverkan föreligger i fråga om byggande och drift av hamnar — förordna att berörda kommuner skall handha sådan angelägenhet genom kommunalförbund. I sammanhanget pekar ut redningen också på behovet av den mera övergripande samplanering och samordning, som det närmast torde åvila statsmakterna att svara för.
Utredningen fullföljer slutligen sina tankegångar genom att framlägga en skiss till en indelning av landet i tio hamnregioner med en eller två huvudhamnar — regionhamnar — i varje, tUl vilka i första hand styckegodstrafiken förutsätts komma att koncentreras. Som central instans för att följa upp hamnutvecklingen, för kontroll av samordningen och för rådgivning i främst interregionala samordningsfrågor föreslår utredningen sjöfartsverket.
Remissinstansernas inställning till utredningens kartläggningsarbetc och prognosbedömningar, när det gäller utvecklingen av sjöfarten och hamnväsendet, är i huvudsak positiv även om kritik framförs från vissa håll. En övervägande majoritet av remissinstanserna är ense med utredningen om att en långtgående samverkan mellan hamnarna erfordras i framtiden för att säkra en rationell och samhällsekonomiskt riktig utveckling av hamnväsendet. Ett relativt stort antal ansluter sig också till tanken på kommunalförbund som en lämplig form för denna samverkan. Endast ett fåtal accepterar dock förslaget att genom lagstiftning möjliggöra ett tvångsvis sådant samgående. Ett antal remissinstanser uttalar å andra sidan tveksamhet eller ställer sig avvisande
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 99
tUl kommunalförbundstanken över huvud taget, bl. a. med hänvisning tUl den begränsning av den kommunala självbestämmanderätten som kan följa härav. I stället pekas på möjligheten till frivilliga samarbetsavtal eller någon av de samarbetsformer som utredningen alternativt övervägt.
Utredningens skiss till regionindelning slutligen lämnas utan erinran eller bemöts med endast smärre reservationer av flertalet remissinstanser. Några påpekar dock, att gmnderna för indelningen är oklara och att ytterligare utredning behövs.
I anslutning till min kortfattade redovisning av innebörden av utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter vill jag allmänt framhålla följande.
Sveriges traditionella beroende av utrikeshandeln och utrikeshandelns växande volym har medverkat till att ge hamnväsendet en central roll i landets transportförsörjning. En successiv anpassning av hamnväsendet till efter hand ändrade förutsättningar i transportmönster och hanteringsformer etc. är en grundläggande föratsättning för att hamnarna på ett ändamålsenligt sätt skall kunna fullgöra sina terminalfunktioner. Genom anpassningen — i form av ökad koncentration och en mera markerad arbetsfördelning meUan hamnama — kan rationalisering och effektivisering av godshanteringen åstadkommas, överföringen av godset mellan olika led i transportkedjan underlättas, omlastningskostnader och fartygens liggetider begränsas etc, vilket allt är en förutsättning för att hamnväsendet och i sista hand sjöfarten skall kunna följa med i transportutvecklingen.
Hamnutredningen har gjort en värdefull kartläggning av det svenska hamnväsendet sett i relation tUl aktuella och förväntade transportmönster. Dess skiss tUl indelning av kustområdena i ett antal hamnregioner — med dess tänkta koncentration och arbetsfördelning mellan hamnarna framför allt i fråga om styckegodstrafiken — ter sig rimlig med hänsyn till framväxande transport- och godsströmmar. Utredningen har klart visat behovet av ökad interkommunal samplanering och samordning i frågor rörande hamnars lokalisering och utbyggnad etc, och har visat vägen, hur ett sådant behov kan tillgodoses genom former för ett regionalt utvidgat huvudmannaskap.
Jag kan i stort ansluta mig till utredningens synpunkter i dessa hänseenden och anser i Ukhet med utredningen, att tillskapandet av regionalt lämpligt avgränsade kommunalförbund i åtskUliga fall bör vara ägnat att säkra den nödvändiga samverkan. Jag är emellertid i dagens läge inte beredd att biträda utredningens förslag om befogenheter att i särskilda faU framtvinga ett samgående i kommunalförbundets form. Ytterligare erfarenheter bör sålunda enligt min mening först vinnas av möjlighetema för hamnägarna att själva komma fram tiU lämpliga ärran-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 100
gemang för samplanering och samordning. Det kartiäggningsarbete som hamnutredningen utfört och de anvisningar om lämpliga samverkansformer dess betänkande innehåller kommer härvidlag att fylla en betydelsefull uppgift. Det bör också vara en uppgift för sjöfartsverket att följa utvecklingen och vid behov stå till förfogande för samråd och konsultation i fråga om den lämpliga hanteringen och bedömningen från mera övergripande regionala synpunkter av aktuella Jokaliserings-och utbyggnadsprojekt på hamnområdet. Verket bör också kunna ta initiativ till sådant samråd. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t en ändring av sjöfartsverkets instruktion i sådant syfte.
Häratöver vill jag understryka vikten av att frågor sammanhängantle med hamnväsendets utveckling och anpassning bedöms inom ramen för en vidare övergripande trafikplanering. Sett i ett större perspektiv är hamnarna ett slags omlastningsterminaler, varmed följer att deras lokalisering och dimensionering såvitt möjligt bör prövas utifrån en samlad bedömning av transportförsörjningen, i första hand inom den berörda regionen.
Jag viU i sammanhanget erinra om det utredningsarbete som inletts inom kommunikationsdepartementet i syfte att utarbeta en modellplan med preliminära riktlinjer för en övergripande regional trafikplanering. Dessa preliminära riktlinjer kommer i ett andra skede att praktiskt prövas vid ett par länsstyrelser, varefter de i mera bearbetad form avses ligga till grand för en mera aUmänt genomförd regional planering. I en sådan planering kommer hamnama i deras egenskap av knutpunkter mellan land- och sjötransporter in i bilden. I planeringsarbetet blir det material och de överväganden hamnutredningen redovisat en självklar grund och utgångspunkt för bedömningen av hamnfrågorna.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tUlfälle
att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört.
D 1. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning
1969/70 Utgift '83 800 000 1970/71 Anslag '82 310 000 1971/72 Förslag 84100000
' Beräknade belopp för att erhålla jämförbarhet med förordad program och anslagsindelning.
Från anslaget bestrids den del av utgifterna under programmet Farledsverksamhet som är att hänföra till farledsutmärkning (prickar, bojar, fyrar), radionavigering (decca), förvaltning av kanaler och fördjupade farleder, sjöfartsverkets insats inom sjöräddningsväsendet, allmän sjö-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
101
kartläggning och lotsväsendet. Vidare bestrids härifrån utgifterna för central administration, utvecklingsarbete, regional administration och framställning av publikationer till den del de är att hänföra till nämnda verksamhetsgrenar.
|
|
1969/70 |
1970/71 |
Beräknat 1971/72 |
|
|
Delprogram: |
Utfall' |
Anvisat' |
Verket |
Departementschefen |
|
|
|
tusental kr |
|
|
|
1. Central administration |
6 352 |
6 080 |
6 491 |
6 308 |
|
2. Utvecklingsverksamhet |
147 |
150 |
250 |
150 |
|
3. Regional administration |
2 014 |
1 815 |
1909 |
1 909 |
|
4. Tjänstefartyg och |
|
|
|
|
|
gasningsjakter |
5 167 |
5 321 |
5 683 |
5 683 |
|
5. Fyrar och andra |
|
|
|
|
|
säkerhetsanstalter |
15 286 |
14 509 |
16 143 |
15 726 |
|
6. Radionavigerings- |
|
|
|
|
|
stationer |
3 620 |
3 443 |
3 840 |
3 698 |
|
7. Förvaltning av kanaler |
|
|
|
|
|
och fördjupade farleder |
244 |
153 |
364 |
255 |
|
8. Sjöräddning m. m. |
548 |
651 |
939 |
876 |
|
9. Allmän sjökartläggning |
8 854 |
8 292 |
9 559 |
8 465 |
|
10. Lotsväsendet |
44 199 |
43 768 |
47 312 |
47 040 |
|
11. Publikationer |
414 |
455 |
582 |
458 |
|
Summa kostnader |
86 845 |
84 637 |
93 072 |
90 568 |
|
Avgår intäkter: |
|
|
|
|
|
Under delprogram |
490 |
140 |
190 |
190 |
|
Bidrag |
702 |
757 |
5611 |
4 938 |
|
Under fonden |
1 853 |
1430 |
1 340 |
1340 |
|
Summa utfall/anslag |
83 800 |
82 310 |
85 931 |
84100 |
' Beräknade belopp för att erhålla jämförbarhet med förordad program- och anslagsindelning.
D e part em en tsch ef en
Efter samråd med chefen lör jordbruksdepartementet och med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 84,1 milj. kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Farledsverksamhet, exkl. isbrytning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 84 100 000 kr.
D 2. Isbrytning
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
»29 127 000 '24 370 000 27 400 000
' Beräknade belopp för att erhålla jämförbarhet med förordad och anslagsindelning.
program-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
102
Från anslaget bestrids den del av utgifterna under programmet Farledsverksamhet som är att hänföra till statens isbrytarverksamhet.
|
|
1969/70 |
1970/71 |
Beräknat 1971/72 |
|
|
Delprogram: |
Utfall' |
Anvisat' |
Verket |
Departementschefen |
|
|
|
tusental kr. |
|
|
|
Isbrytning |
29 233 |
24 420 |
27 830 |
27 450 |
|
Summa kostnader |
29 233 |
24 420 |
27 830 |
27 450 |
|
Avgär intäkter: Under delprogram |
106 |
50 |
50 |
50 |
|
Summa utfall/anslag |
29127 |
24 370 |
27 780 |
27 400 |
Beräknade belopp för att erhålla jämförbarhet med förordad program-och anslagsindelning.
Departetnentschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 27,4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Isbrytning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 27 400 000 kr.
D 3. Fartygsverksamhet
1969/70 Utgift 1? 746 000
1970/71 Anslag i8 150 000 1971/72 Förslag 8 120 000
' Beräknade belopp för att erhålla jämförbarhet med förordad program-och anslagsindelning.
Från anslaget bestrids utgiftema under programmet Fartygsverksamhet för sjöfartsinspektion m. m., skeppsmätning, registrering av fartyg, sjöteknisk utredningsverksamhet samt sjömansnämnden. Vidare bestrids utgiftema för central administration till den del de är att hänföra till nämnda verksamhetsgrenar.
|
Delprogram: |
1969/70 Utfall' |
1970/71 Beräknat 1971/72 Anvisat' Verket Departementschefen |
|
|
|
tusental kr. |
|
1. Central administration 2. Sjöfartsinspektion m. ni. 3. Skeppsmätning 4. Registrering av fartyg |
447 5 458 1 210 297 |
447 482 466 5 774 6 338 6 227 1 212 1 245 1 231 301 314 303 |
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet
103
|
|
1969/70 |
1970/71 |
Beräknat 1971/72 |
|
|
Delprogram: |
Utfall' |
Anvisat' |
Verket |
Departementschefen |
|
|
|
tusental kr. |
|
|
|
5. Sjöteknisk
utrednings 6. Sjömansnämnden |
225 256 |
289 268 |
492 270 |
293 270 |
|
Summa kostnader |
7 893 |
8 291 |
9141 |
8 790 |
|
Avgär intäkter: Under delprogram Bidrag |
147 |
141 |
170 500 |
170 500 |
|
Summa utfall/anslag |
7 746 |
8 150 |
8 471 |
8120 |
' Beräknade belopp för att erhålla jämförbarhet med förordad program-och anslagsindelning.
Departementschefen
Efter samråd med chefen för jordbmksdepartementet och med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8 120 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fartygsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 120 000 kr.
D 4. Övrig verksamhet
1969/70 Utgift >1 544 000 1970/71 Anslag 'I 517 000 1971/72 Förslag 1 640000
' Beräknade belopp för att erhålla jämförbarhet med förordad program-och anslagsindelning.
Från anslaget bestrids kostnaderna under programmet Övrig verksamhet för militär sjökartläggning m. m. och viss radiotjänst åt sjöfarten. Vidare bestrids kostnaderna för central administration till den del de är att hänföra till nämnda verksamhetsgrenar.
|
|
1969/70 |
1970/71 |
Beräknat 1971/72 |
|
|
|
Utfall' |
Anvisat' |
Verket |
Departe- |
|
Delprogram: |
|
|
|
mentschefen |
|
|
|
tusental kr |
|
|
|
1. Central administration |
88 |
89 |
97 |
91 |
|
2. Militär sjökartläggning |
|
|
|
|
|
m. m. |
1 145 |
1099 |
1 220 |
1 220 |
|
3. Radiotjänst ät sjöfarten |
315 |
329 |
329 |
329 |
|
Avgår intäkter: |
|
|
|
|
|
Under delprogram |
4 |
— |
— |
— |
|
Summa utfall/anslag |
1544 |
1517 |
1646 |
1640 |
' Beräknade belopp för att erhålla jämförbarhet med förordad program- och anslagsindelning.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet
104
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående under den allmänna sjöfartsöversikten och tiU sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 1 640 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Övrig verksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 640 000 kr.
Övriga sjöfartsändamål
D 5. Handelsflottans pensionsanstalt
1969/70 Utgift 1 000
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Handelsflottans pensionsanstalt handlägger ärenden om sjömanspen-sionerLng enligt reglemenet för anstalten (1961: 302 ändrad senast 1969:317).
EnUgt lagen (1961: 300, ändrad senast 1968: 612) om redaravgift för sjöfolks pensionering skall redare erlägga avgift för beredande av pension åt sjömän, vilka som manskap varit påmönstrade svenskt handelsfartyg i uttikes fart.
Finansieringen av de med pensionsanstaltens verksamhet förenade administrationskostnaderna sker med redareavgiftema samt med avkastningen av en särskild förvaltningskostnadsfond. Av dessa medel tas ett så stort belopp till uppbörd under anslaget som motsvarar summan av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för ett formellt belopp av 1 000 kr. Sistnämnda belopp utgör den anslagsmässiga nettoutgiften.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Anstalten |
Departementschefen |
|
Personal Antal anställda |
5 |
__ . |
___________ |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Lönekostnadspålägg |
193 000 300 6 400 15 600 19 700 42 000 |
+ 8 200 + 200 + 600 + 700 + 2 000 + 3 300 |
+ 8 200 + 200 + 600 + 700 + 2 000 + 3 300 |
|
|
277 000 |
+ 15 000 |
+ 15 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 105
Handelsflottans pensionsanstalt
1. Löne- och prisomräkning m.m. 15 000 kr.
2. Summan av posterna till avlöningar och omkostnader blir enligt anstaltens förslag (277 000+15 000) 292 000 kr. TiU uppbörd under anslaget skulle sålunda tas (292 000-1 000) 291 000 kr. och medelsanvisningen på riksstaten ske med oförändrat 1 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 1 000 kr.
D 6. Bidrag tUl vissa resor av sjöfolk
|
1969/70 |
Utgift |
294 000 |
|
1970/71 |
Anslag |
365 000 |
|
1971/72 |
Förslag |
365 000 |
Från anslaget utgår bidrag för att bereda sjöfolk i utrikes fart dels fria hemresor, dels lägre biljettkostnader för vissa resor inom landet.
Sjöfartsverket
Ett lagförslag väntas träda i kraft under budgetåret 1971/72 som minskar kvalifikationstiden för fria hemresor från f. n. 18 månader tUl 9 månader. På grand härav bör anslaget tas upp med 400 000 kr.
Departementschefen
I avvaktan på kommande lagförslag beräknar jag anslaget tUl oförändrat 365 000 kr. för budgetåret 1971/72. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 365 000 kr.
D 7. Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
1969/70 Utgift 5 661000
1970/71 Anslag 650 000
1971/72 Förslag 650000
Enligt lagen (1948: 495, ändrad senast 1966: 54) om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk skall sjömän och redare erlägga en särskild 4* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 8
Prop. 1971:1 BUaga 8 Konmiunikationsdepartementet 106
välfärdsavgift med tio öre för dag och sjöman under den tid sjömannen varit för utrikes fart påmönstrad svenskt handelsfartyg. Avgiften betalas till hälften av sjömannen och till hälften av redaren. Statens bidrag till löpande utgifter för välfärdsarbetet bestrids från förevarande anslag och skaU uppgå till samma belopp, som inflyter i avgifter från sjömän och redare. Välfärdsarbetet för sjöfolk planläggs och samordnas av handelsflottans välfärdsråd.
Handelsflottans välfärdsråd
Välfärdsrådet hemställer om bidrag enligt lagen om välfärdsanordningar för sjöfolk med 650 000 kr.
Det bokförda värdet av tillgångarna i handelsflottans välfärdsfond uppgick vid utgången av budgetåret 1969/70 till 10 725 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder välfärdsrådets förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr.
D 8. Understöd åt skärgårdsrederier m. m.
1969/70 Utgift 700 000
1970/71 Anslag 625 000
1971/72 Förslag 650000
Från anslaget bestrids avtalsenligt vissa kostnader för upprätthållande av båttrafiken i Stockholms skärgård.
Departementschefen
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Understöd åt skärgårdsrederier m. iii. för budgetåret 1971/72 anvisa eU förslagsanslag av 650 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet
107
E INSTITUT M. M.
£ 1. Transportnämnden
|
1969/70 |
Utgift |
763 000 |
|
1970/71 |
Anslag |
889 000 |
|
1971/72 |
Förslag |
897 000 |
Transportnämnden är central myndighet för planläggningen av den civUa transportregleringsverksamheten vid krig eller krigsfara. Nämnden svarar vidare för beredskapsplanläggningen i fråga om landsvägstransporter, handhar tillståndsgivningen för internationella landsvägstransporter, fastställer allmänna grander för taxor för yrkesmässig trafik, fastställer rikets indelning i lokalområden för bestäliningstrafik för godsbefordran m. m. samt handhar statsbidragsgivningen till olönsam busstrafik på landsbygden.
Transportnämnden leds av en nämnd med fem ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t. Till sitt förfogande har nämnden en rådgivande delegation i vilken ingår nämndens ordförande samt företrädare för överbefälhavaren, civUförsvarsstyrelsen, postverket, statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, statens jordbmksnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Transportnämnden arbetar på två sektioner, dels en sektion för beredskapsärenden, dels en för yrkestrafikärenden jämte administrativa ärenden.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Nämnden |
Departements- |
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
8 |
— |
— |
|
Övrig personal |
5 |
— |
— |
|
|
13 |
— |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
632 000 |
+ 10 000 |
— |
|
Sjukvård |
2 600 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
28 000 |
+ 3 000 |
+3 000 |
|
Lokalkostnader |
27 800 |
— 1 100 |
—1 100 |
|
Expenser |
50 600 |
+ 3 700 |
— 500 |
|
Lönekostnadspålägg |
148 000 |
+ 9 000 |
+ 6 600 |
|
|
889 000 |
+ 24 600 |
+ 8 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet IQS
Transportnätnnden
1. Löne- och prisomräkning m. m. 13 900 kr.
2. Under de närmaste åren kommer det att krävas insatser från nämnden beträffande bl. a. perspektivplanering och miljöstudier inom det ekonomiska försvaret och för revidering av systemet för drivnie-delsransonering till följd av det nya systemet för bilregistrering. Nämnden torde bli tvungen att anlita särskild expertis för dessa ändamål och föreslår därför en höjning av avlöningsposten med 10 000 kr. Lönekostnadspålägget utgör 2 400 kr.
3. Behovet av kontakter och samråd med grannländerna i samband med avtal rörande intemationella landsvägstransporter ökar. Nämnden föreslår därför en höjning av reseposten med 1 500 kr. utöver prisomräkningen med 1 500 kr.
4. För informations- och utbildningsverksamhet samt för anordnande av konferenser i samband med beredskapsplaneringen behövs 10 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 897 000 kr. Jag har därvid beräknat ett ökat medelsutrymme för bl. a. information och resor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Transportnämnden för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 897 000 kr., därav tre fjärdedelar att avräknas mot automobilskattemedlen.
£ 2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 18 198 000
1970/71 Anslag 18 244 000 1971/72 Förslag 20 099 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har till uppgift att inhämta tillförlitlig kännedom om Sveriges meteorologi och hydrologi samt att delta i det internationella samarbetet på dessa områden. I institutets uppgifter ingår bl. a. att anordna och övervaka meteorologiska och hydrologiska observationer och mätningar inom landet och att bearbeta insamlat material. Vidare handhar institutet den allmänna väderlekstjänsten, stormvarningstjänsten och kustistjänsten samt den civila flygväderlekstjänsten. Institutet utför undersökningar och utredningar på uppdrag av offentlig myndighet eUer enskild.
Institutet är organiserat på tre byråer — väderleksbyrån, klimatbyrån
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
109
och hydrologiska byrån — vidare två fristående avdelningar — forsknings- och undervisningsavdelningen samt kansliavdelningen.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|||
|
|
|
1 |
fnstitutet |
Departements- |
|
|
|
|
|
|
|
chefen- |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
60 |
|
+ 2 |
|
— |
|
Övrig personal |
195 |
|
+ 9 |
|
— |
|
|
255 |
|
+ 11 |
|
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
|
|
|
|
|
|
a) Avlöningsförmåner m. m. |
8 850 000 |
+ |
467 000 |
+ |
88 000 |
|
b) Arvoden till observatörer |
2 761 000 |
-1- |
575 000 |
+ |
150 000 |
|
c) Ersättning för konsultuppdrag |
8 500 |
|
— |
|
— |
|
d) Ersättning för annat uppdrag |
17 700 |
|
— |
|
— |
|
e) Ersättning till timlärare |
120 800 |
+ |
10 000 |
|
— |
|
Sjukvård |
30 000 |
|
— |
|
— |
|
Reseersättningar |
167 000 |
+ |
87 000 |
4- |
15 000 |
|
Lokalkostnader |
933 000 |
+ |
283 000 |
+ |
256 000 |
|
Expenser |
1 233 000 |
+ |
90 000 |
+ |
82 000 |
|
Biblioteket |
12 000 |
+ |
6 000 |
+ |
1 000 |
|
Telegramkostnader m. m. |
1 490 000 |
+ 1216 000 |
+ 1032 000 |
||
|
LÖnekostnadspälägg |
2 671 000 |
+ |
431 000 |
+ |
231 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
|
Publikationer |
50 000 |
|
— |
|
—- |
|
|
18 244 000 |
+ 3 165 000 |
+ 1855 000 |
||
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas tiU 16,1 milj. kr. (1970/71 15,4 milj. kr.).
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 675 000 kr.
2. Genom internationellt samarbete uppbyggs f. n. ett globalt nät av s. k. luft- och nederbördskemiska referensstationer. För driftledningen av ett sådant nät i Sverige erfordras en statsmeteorolog i reglerad befordringsgång vid kUmatbyrån. Vidare behövs en ny ingenjörstjänst i Ae 19 vid byråns instrumentavdelning med hänsyn till utvecklingen av det automatiska stationsnätet (+95 618 kr.).
3. Upprepade framställningar har gjorts frän Meteorologiska världsorganisationen (WMO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) om en utökning av det aerologiska nätet över Sverige. Institutet föreslår med hänsyn härtill upprättandet av en aerologisk station i Kimna. För en första etapp begärs en förste meteorologassistent i Ae 17 och en förste meteorologassistent i Ae 15. Kostnadema inklusive kall-ortstillägg beräknas tUl 87 597 kr.
4. Personalen vid hydrologiska byråns oceanografiska avdelning av-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 11Q
lönas f. n. helt genom uppdrag. Avdelningen har emellertid aUtmer tagits i anspråk för utredningar och remisser åt staten i främst miljövårdsfrågor. Det synes därför angeläget att åtminstone föreståndaren avlönas med medel för den allmänna verksamheten. Med hänsyn härtill föreslås inrättandet av en tjänst som byrådirektör i Ae 30. Därvid kan en motsvarande befattning inom uppdragsverksamheten dras in (+81 096 kr.).
5. På institutet har krav rests från skUda håU på en förstärkning av vattenföringsstationsnätet särskilt i vattendrag i sydligaste Sverige och sådana som rinner till Mälaren. För mätningar vid dessa stationer behövs ytterligare en förste hydrologassistent i Ae 15 och tre tekniker i Ae 11 vid hydrologiska byrån (+137 207 kr.).
6. Kansliavdelningen behöver förstärkas med en kan.sliskrivare i Ae 11 och en kontorsskrivare i Ae 13 (+67 804 kr.).
7. För arvoden till observatörer upptas ytterligare ett belopp av 713 000 kr., varav 138 000 kr. utgör lönekostnadspålägg. Sålunda är det för att kunna vidmakthåUa ett för många sektorer inom samhället nödvändigt klimatologiskt observationsnät erforderUgt med en kraftig höjning av observationsarvodena. För budgetåret 1971/72 erfordras en anslagsökning med 438 960 kr. — På grund av rationaliseringar inom fyrviisendet kan sjöfartsverkets personal inte längre i samma utsträckning som tidigare tUlhandahålla institutet meteorologiska observationer. De ersättare som måste skaffas kräver det högre arvode som normalt tillkommer observatörer som ej förenar observationsuppdraget med annan statiig anstäUning. Kostnadsökningen beräknas till 21 080 kr. — Ytterligare observationspersonal krävs för att betjäna de av institutet föreslagna nya vattenståndsstationerna, vilket medför ett ökat medelsbehov av 26 040 kr. — Krav har ställts på att institutets prognosverksamhet utökas nattetid, vilket i sin tur medför en utökning av nattobserva-tionsnätet tiU en kostnad av 210 800 kr. — För det under punkten 2 nämnda luft- och nederbördskemiska nätet erfordras medel för prov-tagararvoden med 16 120 kr.
8. Det pågår f. n. en intensiv forskning och utveckUng inom meteorologins och hydrologins olika områden. För att kunna tillämpa nya arbetsmetoder och effektivisera arbetet inom institutet behövs därför en alltmer intensifierad vidareutbildning av personalen vilket kräver en medelsförstärkning under delposten Ersättning till timlärare med 12 400 kr., varav 2 400 kr. utgör lönekostnadspålägg.
9. För Telegramkostnadcr m.m. har upptagits en ökning med 1 216 000 kr. varav 1 032 000 kr. avser kostnadsökning av automatisk karaktär. Sålunda har Kungl. Maj:t den 6 mars 1970 lämnat institutet tillstånd att hos televerket teckna ett 10-årskontrakt avseende viss automatisk telegramförmedling. Kostnadema härför beräknas för budgetåret 1971/72 till sammanlagt 851 000 kr. Vidare har televerket för av-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 111
sikt att lägga ned sin radiosändarstation i Spånga. Detta medför att de av institutet förhyrda kortvågssändarna måste flyttas till Borlänge och Karlsborg, vilket medför en avgiftshöjning om 181 000 kr.
Institutet framställer varje dygn ett trettiotal produkter i kartform (analyser, prognoser, temperaturdiagram etc). Distributionen av kartorna sker med telefax och med anlitande av dels kortvågsradio dygnet runt, dels långvågsradio fyra timmar per dygn, dels fasta trådförbindelser tUl Arlanda och Bromma flygplatser samt flygvapnets »Central Ost». Systemet med kortvågsöverföring är behäftat med flera brister. Det medger bl. a. ingen automatisering på mottagarsidan, och de mottagna kartoma är ofta av mycket dålig kvalitet. Institutet föreslår med hänsyn härtill övergång till längvågssändningar. Kostnadsökningen beräknas til! 184 000 kr. per år efter kortvågssändarnas flyttning.
Remissyttrande
Över institutets förslag har efter remiss yttrande avgetts av statskontoret.
I fråga om den av institutet föreslagna förstärkningen vid klimatbyråns instrumentavdelning med en ingenjörstjänst i Ae 19 framhåller statskontoret, att en omorganisation av institutets teletekniska verksamhet först måste övervägas innan stäUning kan tas till den begärda tjänsten.
Statskontoret vitsordar behovet av en aerologisk station i Kiruna och biträder institutets förslag avseende en första utbyggnadsetapp.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 20 099 000 kr.
£ 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: UnderhåU av materiel m. m.
1969/70 Utgift 730 000
1970/71 Anslag 1022 000 1971/72 Förslag 1 102000
Beräknad ändring 1971/72
Institutet Departementschefen
Prisomräkning m. m. +72 000 +72 000
Underhåll ?.v nya automatiska
väderstfltioner + 20 000 —
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 112
|
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Institutet |
Departementschefen |
|
Driftkostnader för aerologisk |
|
|
|
station i Kiruna |
+ 68 000 |
— |
|
Underhåll av instrument för |
|
|
|
väderobserverande fartyg |
+ 12 000 |
— |
|
Underhäll av nya hydrologiska och |
|
|
|
hydrografiska stationer och mätdammar |
+ 25 000 |
+ 6 000 |
|
Driftkostnader för nederbördskemiska |
|
|
|
stationer |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
|
|
+ 199 000 |
+ 80 000 |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av materiel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 102 000 kr.
£ 4. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning av instrament m. m.
1969/70 Utgift 332 400 Reservation 41 900
1970/71 Anslag 400 000
1971/72 Förslag 400000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Medel bör beräknas för
installation av tre automatiska väderstatio
ner som ersättning bl. a. för de på grand av fyrarnas automatisering
bortfallna observationema. Kostnaderna beräknas till 145 000 kr.
2. I samband med ett inrättande av den begärda aerologiska stationen i Kimna behövs ett engångsbelopp om 73 000 kr. för inköp av viss markutrustning, bl. a. radiosondmottagare.
3. Observationer från världshaven tillmäts en allt större betydelse. Institutet planerar därför att inrätta väderstationer på ytterligare tjugo fartyg för denna verksamhet. För utrustning av dessa med instrament behövs 22 000 kr.
4. Institutets anläggningar vid fyrarna uppfyller inte dagens krav. 35 000 kr. har därför upptagits för nödig nyanskaffning av bl. a. vindmätare vid två observationsstationer.
5. Utrastning för stationer inom det luft- och nederbördskemiska nätet beräknas medföra en kostnad av 5 000 kr.
6. Maskinparken vid institutets verkstad är starkt försliten. Institu-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 113
tet, som för innevarande budgetår erhöll 30 000 kr. för viss ny utrastning, beräknar nu för den fortsatta och avslutande upprustningen ytterligare 98 000 kr.
7. Nätet av vattenföringsstationer är helt otillräckligt i Mälarens till-rinningsområde och i södra Sverige. I dessa områden utgör vattenförsörjningen och vattenföroreningen ett stort problem. Statens naturvårdsverk har i skrivelse tiU Kungl. Maj:t framhåUit, att det är angeläget att de luckor som föreligger i det hydrologiska underlaget snarast utfylls. Institutet har därför för avsikt att successivt bygga ut stationsnätet och anser, att utbyggnaden under budgetåret 1971/72 bör omfatta sex vattenföringsstationer med dubbelregistrering av vattenstånd, dvs. tolv registrerande peglar jämte instrumenthus för en kostnad av 240 000 kr. Dessa peglar måste vidare kompletteras med tolv fasta och tio telefonsvarande peglar till en kostnad av 78 000 kr. Totalt behövs således 318 000 kr.
8. Det har vid vattenståndsmätningar visat sig nödvändigt att i ökad utsträckning utnyttja automatiskt registrerande instrument, bl. a. beroende på ökade svårigheter att skaffa observatörer. Institutet föreslår nyanskaffning av tolv peglar, som kan stansa mätvärdena på hålremsor, vilka sedan direkt kan matas in i en datamaskin. Härför beräknas sammanlagt 66 000 kr.
9. Det ökade behovet av vattentäkt har medfört, att grundvatten-tillgångarna blivit otillräckliga. Man har därför tvingats att tillgripa ytvatten och många gånger även mindre vattendrag. För institutets del föreligger ett länge eftersatt behov av stationer i små vattendrag för att få ett rimligt antal typexempel. Institutet föreslår, att en mätdamm anskaffas till en beräknad kostnad av 54 000 kr.
10. Bl.
a. med hänsyn till det allt intensivare utnyttjandet av kust-
och skärgårdsområdena för fritidsbebyggelse och fritidsändamål ökar
kraven på en ändamålsenlig planering av de där förekommande ut
släppen av kommunalt och industriellt avloppsvatten. Under senare år
har vidare oljeutsläpp i havet tilldragit sig stort intresse, och önskemål
har framförts angående prognoser av oljefläckars rörelse på havet. För
att lösa dessa problem krävs en ingående
kännedom om ström- och
skiktningsförhållandena i kust- och skärgårdsvatten. Institutet har ge
nomfört ett omfattande utvecklingsarbete
beträffande de hydrografiska
stationernas uppbyggnad och har hittiUs inrättat en station i vardera gö
teborgs- och stockholmstrakterna. För budgetåret 1971/72 föreslår in
stitutet upprättandet av två stationer, som skall placeras i södra Katte
gatt och i södra Bottenhavet. Vid dessa
skall registreras vattenstånd,
strömhastighet, strömriktning, vattentemperatur och salthalt. Kostna
dema härför beräknas till 450 000 kr.
Totalt under anslaget föreslås en medelsanvisning av 1 266 000 kr., innebärande en ökning jämfört med innevarande budgetår om 866 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 114
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
£ 5. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet
1969/70 Utgift 5 818 000
1970/71 Anslag 3 850 000 1971/72 Förslag 4001000
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Institutet |
Departements- |
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
29 |
— 1 |
— |
|
Övrig personal |
84 |
— |
— |
|
|
113 |
— 1 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
2 000 000 |
—65 000 |
— |
|
Ersättning till observatörer |
280 000 |
— |
— |
|
Sjukvård |
2 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
432 000 |
+ 30 000 |
+ 30 000 |
|
Lokalkostnader |
230 000 |
+ 70 000 |
+ 70 000 |
|
Expenser |
185 000 |
+ 13 000 |
+ 13 000 |
|
Utrustning |
261 000 |
+ 18 000 |
+ 18 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
460 000 |
+ 4 000 |
+ 20 000 |
|
|
3 850 000 |
+ 70 000 |
+ 151000 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 151 000 kr.
2. I enlighet med förslag under institutets anslag till förvaltningskostnader bör en tjänst som byrådirektör i A 30 dras in och en motsvarande tjänst inrättas inom den aUmänna verksamheten (—81 096 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag, att Kimgl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsvcrksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 001 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
115
£ 6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten
1969/70 Utgift 8 687 000
1970/71 Anslag 8 611 000
1971/72 Förslag 8 960 000
|
|
1970/71 |
Beräknad i |
indring 1971/72 |
|
|
|
Institutet |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
47 |
+ 1 |
+ 1 |
|
Övrig personal |
125 |
+ 1 |
— |
|
|
172 |
+ 2 |
+ 1 |
|
.Anslag |
|
|
|
|
.Avlöningar |
6 205 000 |
+ 207 000 |
+ 170 000 |
|
Sjukvård |
8 000 |
+ 1 000 |
+ I 000 |
|
Reseersättningar |
120 000 |
+ 8 000 |
+ 8 000 |
|
Lokalkostnader |
1000 |
+ 1000 |
+ 1000 |
|
Expenser |
461 000 |
+ 45 000 |
+ 35 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 427 000 |
+ 112 000 |
-H 03 000 |
|
Kostnader för underhåll av |
|
|
|
|
instrumentutrustning m. m. |
132 000 |
+ 31 000 |
+ 31 000 |
|
Telekommunikationer |
257 000 |
— 50 000 |
— |
|
|
8 611 000 |
+ 355 000 |
+ 349 000 |
Sveriges meteorologiska och liydrologiska institut
1. Löne- och prisomräkning m. m. 251 000 kr.
2. Den av luftfartsverket aviserade ökningen av trafiken vid flygplatsen i SundsvaU kräver för flygväderlekstjänstens del ökad dubblering av vakterna under viss del av förmiddagen och eftermiddagen samtidigt som föreståndarens arbetstid i större utsträckning bör anslås åt endast administrativa arbetsuppgifter. Flygväderlekstjänsten bör således förstärkas med en meteorolog i Ae21. Kostnaderna inklusive obekvämtidstillägg beräknas tUl 53 895 kr.
3. Instromentavdelningens arbete med de meteorologiska instrumenten vid flygplatserna har efter hand ökat och kräver nu ytterligare en ingenjör i Ae 19 (+46 619 kr.).
4. Under posten Expenser krävs en medelsförstärkning med 15 000 kr. avseende engångskostnader för anskaffning av nya kopieringsmaskiner vid två flygväderlekstjänster samt med 10 000 kr. för driftkostnaderna. Vidare erfordras ytterligare 10 000 kr. för telefon- och materialkostnader på grand av ökad verksamhet.
5. Driftkostnaderna för de nya instrument, som föreslås anskaffade med anlitande av den under luftfartsverkets investeringsanslag upptagna posten Utrastning för flygväderlekstjänsten, beräknas till 18 000 kr.
Prop. 1971: 1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 116
Härav avser 8 000 kr. driften av två molnhöjdmätare, 3 000 kr. driften av två byvindmätare samt 7 000 kr. driften av två transmissometrar.
6. Under fömtsättning av bifaU till det under anslaget Förvaltningskostnader, posten Telegramkostnader m. m., upptagna förslaget om omläggning av telefaxsändningama från kortvåg till långvåg minskas medelsbehovet under förevarande anslag med 50 000 kr. Kortvåg är nämligen ett så osäkert överföringsmedium att mottagning i allt större omfattning i stället måste ske över det allmänna telefonnätet. Övergång till långvågsöverföring innebär således att telefonkostnader bortfaller.
Yttranden
Över institutets förslag i fråga om väderlekstjänsten för luftfarten har efter remiss yttranden avgetts av statskontoret och luftfartsverket.
Den av institutet föreslagna förstärkningen av flygväderlekstjänsten vid Sundsvall/Hämösands flygplats med en meteorolog tillstyrks av statskontoret. Däremot framhåUer statskontoret beträffande den begärda ingenjörstjänsten för ökat instramentimderhåU, att en omorganisation av institutets teletekniska verksamhet först måste övervägas innan stäUning kan tas tiU tjänsten.
Luftfartsverket, som i och för sig tUlstyrker institutets förslag, föreslår att verket bereds tillfäUe att tiUsammans med institutet närmare utreda frågan om verkets ersättning tUl institutet.
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 8 960 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en meteorolog (2).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 960 000 kr.
£ 7. Bidrag tUI väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland tn. m.
1969/70 Utgift 1 375 000
1970/71 Anslag 1 453 000
1971/72 Förslag I 218 000
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Vid sammanträde i Bergen den 17 september 1970 meUan representanter för svenska och norska myndigheter har utgifterna för väderleks-stationer i Nordatlanten för budgetåret 1971/72 beräknats till 5 020 000
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 117
norska kr., innebärande en ökning i förhåUande till innevarande år med 150 000 norska kr. Härvid har en uppräkning skett med 175 000 kr. för ökade löneutgifter av automatisk karaktär, med 15 000 kr. för höjda priser på meteorologisk utrastning, med 10 000 kr. för höjda hamn-avgifter samt med 15 000 kr. för löne- och prisförändringar avseende diverse utgifter och administrationskostnader. Samtidigt beräknas oljekostnaderna minska med 65 000 kr. beroende på att fartygen under det kommande budgetåret ej längre tjänstgör på viss station.
Från ICAO utgår bidrag tUl Sverige och Norge för fartygens drift. Bidraget förväntas nästa budgetår uppgå till ca 2 860 000 norska kr., innebärande en ökning med 690 000 norska kr. Det utgiftsbelopp, som efter avdrag av angivna bidrag återstår att täcka, utgör (5 020 000— 2 860 000) 2 160 000 norska kr. Med tillämpning av gäUande fördelningsgrunder bör Sverige härav svara för 1 247 000 norska kr., vilket motsvarar ca 905 000 svenska kr. I förhåUande till innevarande budgetår innebär detta en minskning med 235 000 kr.
Enligt gällande internationella avtal om väderleksstationer i Nordatlanten (NAOS-avtalet) har Sverige och Norge förbundit sig att gemensamt driva två väderleksskepp. Dessa är byggda år 1942 och numera starkt förslitna. De norska myndigheterna — som administrerar fartygen — har meddelat, att fartygen ej kan erhålla sjövärdighetsbevis efter år 1972 annat än för kortare tid. Fråga uppkommer då om anskaffning av åtminstone ett nytt skepp. Norge är berett att svara för nybyggnad av ett fartyg under förutsättning att någon annan stat går in som delägare till minst 50 %. Genom sina förpliktelser enligt det internationella avtalet är Sverige den stat, som här närmast bör komma i fråga.
Kostnaderna för ett nytt fartyg har beräknats till ca 16 milj. norska kr. På Sverige skuUe aUtså faUa 8 milj. norska kr., motsvarande ca 5 800 000 svenska kr. Fartyget bör kunna sättas i drift senast den 1 juli 1973. Det svenska investeringsbeloppet skulle då fördelas med tre inbetalningar envar om ca 1 935 000 svenska kr. på ett vart av budgetåren 1971/72, 1972/73 och 1973/74. Det bidrag, som genom ICAO utgår från kontantbidragande stater, påverkas av investeringarna så att bidraget fr. o. m. budgetåret 1975/76 beräknas stiga med ca 950 000 norska kr. Genom denna bidragsökning samt lägre löpande kostnader Jor det nya fartyget torde anslagsbehovet fr.o.m. budgetåret 1975/76 komma att nedgå tiU ca 400 000 svenska kr. per budgetår. Detta innebär att anslagsökningarna för budgetåren 1971/72—1973/74 under loppet av budgetåret 1981/82 helt har uppvägts av anslagsminskningar och att därefter ett i förhållande tiU budgetåret 1970/71 minskat årligt anslagsbehov om ca 740 000 kr. uppkommer.
Institutet hemställer, att principbeslut fattas att Sverige skall delta med 50 % i kostnaderna för en norsk nybyggnad av ett väderleksskepp samt att för budgetåret 1971/72 beräknas ett belopp av 1 935 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 1 i 8
för första inbetalningen av Sveriges bidrag till nybyggnaden.
För bidrag tUl väderleksstationer i Nordatlanten erfordras således (905 000+1 935 000) 2 840 000 kr.
Sveriges bidrag till väderleksstationer på Grönland in. m. för budgetåret 1971/72 kan med ledning av tiUgängUga uppgifter beräknas tiU ett i förhållande tiU innevarande budgetår oförändrat belopp av 313 000 kr.
Det sammanlagda medelsbeloppet under anslaget bUr sålunda (2 840 000+313 000) 3 153 000 kr., innebärande en ökning med 1 700 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.
Departementschefen
Jag är f. n. inte beredd tillstyrka att ytterligare medel beräknas för byggande av nytt väderleksskepp. Institutets beräkning av medelsbehovet i övrigt för väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland har inte gett mig anledning till erinran. Anslaget bör sålunda föras upp med 1 218 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vädeiieksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1218 000 kr.
E 8. Statens väginstitut
I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört anslag till stålens väginstitut med 3 461 000 kr. Anslaget avräknas mot automobilskattemedlen.
Med hänvisning tiU vad jag i det föregående anfört under anslaget till trafiksäkerhetsforskning (s. 72) hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1971/72 beräkna tUl Statens väginstitut ett anslag av 3 461 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.
£ 9. Statens väginstitut: Utrustning
I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört anslag till statens väginstitut: Utrastning med 170 000 kr. Anslaget avräknas mot automobUskattemedlen.
Med hänvisrung tUl vad jag i det föregående anfört under anslaget till trafiksäkerhetsforskning (s. 72) hemställer jag, att Kungl. Maj:t före slår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1971/72 beräkna tiU Statens väginstitut: Utrustning ett anslag av 170 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 11 9
E 10. Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
2 109 000 2 245 000 2 298 000
Statens geotekniska institut handlägger geotekniska ärenden i den mån handläggningen av dessa inte ankommer på annan statlig myndighet. I institutets uppgifter ingår bl. a. att bedriva forskning samt utföra vetenskapliga undersökningar och praktiska försök, att bearbeta och när det anses lämpligt offentliggöra resultat, som erhålls vid verksamheten, att utprova nya metoder för markförstärkning och att biträda statiiga och kommunala myndigheter samt enskilda med geotekniska undersökningar och utredningar.
Institutet är organiserat på tre forsknings- och konsultationsavdelningar, en laboratorieavdelning och en mekanisk avdelning, vidare ett tekniskt och ett administrativt-kameralt kansli.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
Institutet |
Departements- |
||
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Antal anställda |
32 |
|
+ 4 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
1 536 000 |
+ 163 000 |
+ 1000 |
|
|
Sjukvård |
5 000 |
|
— |
— |
|
Reseersättningar |
33 000 |
+ |
5 000 |
+ 2 000 |
|
Lokalkostnader |
106 000 |
|
— |
— |
|
Expenser |
77 000 |
+ |
55 000 |
+ 8 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
351 000 |
+ |
74 000 |
+ 35 000 |
|
Geoteknisk verksamhet i |
|
|
|
|
|
Götaälvdalen |
50 000 |
|
— |
— |
|
Övriga utgifter |
|
|
|
|
|
a) Underhåll och anskaffning |
|
|
|
|
|
av apparater och redskap |
|
|
|
|
|
för forskning |
65 000 |
+ |
6 000 |
+ 4 000 |
|
b) Kostnader för provfält. |
|
|
|
|
|
förbrukningsmateriel m. m. |
14 000 |
+ |
1000 |
+ 1000 |
|
c) Böcker och tidskrifter |
11000 |
-L. |
4 000 |
+ 2 000 |
|
d) Utbildning och förslags- |
|
|
|
|
|
verksamhet |
5 000 |
+ |
5 000 |
■— |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Publikationer |
8 000 |
|
— |
— |
|
|
2 245 000 |
+ 313 000 |
+ 53 000 |
|
Inkomster vid statens geotekniska institut, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas tiU 3,2 milj. kr. (1970/71 3 milj. kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 120
Statens geotekniska institut
Utvecklingen inom byggnads- och anläggningsverksamheten ställer allt större krav på insatser från institutets sida. Ärligen investeras i Sverige ca 1 miljard kr. i grundkonstraktioner, vilket motsvarar närmare 10 % av den sammanlagda byggnadskostnaden. Det är av stor betydelse att de geotekniska problemen i samband med detta byggande blir riktigt bedömda och rationeUt lösta. För att detta skall kunna ske fordras ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. Med hänsyn till utvecklingens krav är det angeläget, att en successiv förstärkning av forskningsresurserna kommer till stånd. En sådan upprustning är också en förutsättning för ett effektivt bedrivande av institutets uppdragsverksamhet. Särskilt framhålls behovet av en ökad forskning rörande grundläggningsproblem i samband med husbyggnader med hänsyn till den ekonomiska betydelsen av rationalisering och effektivisering på bl. a. bostadsbyggandets område.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 52 000 kr.
2. Arbetet på laboratorieavdelningen, som omfattar elva tjänstemän, leds av en laboratoriechef i B 5. Denne svarar vidare för forsknings-och utvecklingsverksamheten på det laboratoriemässiga området inom geotekniken och i egenskap av expert på hithörande frågor deltar han i handläggningen av mera komplicerade bedömningsfrågor i samband med konsultationsärenden. Utvecklingen har medfört att allt större krav på kunnighet och skicklighet måste ställas på innehavaren av denna befattning. Institutet föreslår därför att laboratoriechefstjänsten ändras till en överingenjörstjänst i C 1, vilket medför en kostnadsökning om 10 848 kr.
3. Den successiva förändringen i fråga om arbetsuppgiftemas art på mekaniska avdelningens konstruktionskontor har starkt ökat behovet av arbetskraft för mera forskningsbetonat konstruktions- och utvecklingsarbete. Med hänsyn härtill föreslås inrättandet av en tjänst som förste forskningsingenjör. Därvid kan en motsvarande befattning inom uppdragsverksamheten dras in (+66 082 kr.).
4. Verksamheten på tekniska kansliet omfattar huvudsakligen dokumentations- och allmänna biblioteksgöromål samt redigering av institutets publikationer. Alltsedan omorganisationen år 1963 finns bara tre personer inom detta kansli trots att litteraturbeståndet nu i det närmaste fördubblats. Behov föreligger därför av en förstärkning med en dokumentationsingenjör i A 17 och ett biblioteksbiträde i A 9 (+72 271 kr.).
5. Arbetsbelastningen på det administrativt-kamerala kansliet har ökat kraftigt sedan omorganisationen. Institutet finner det därför angeläget att kansliets kapacitet förstärks med en kvalificerad arbetskraft som ställföreträdare för kansliets chef. En tjänst som förvaltningsassistent i A 21 föreslås inrättad. Samtidigt kan en kontoristtjänst inom uppdragsverksamheten dras in (+51 499 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 121
6. Under posten Expenser har beräknats bl. a. 30 000 kr. för anskaffning av en halvautomatisk telefonväxel i utbyte mot institutets nuvarande enmansbetjanade manuella växel.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens geotekniska institut: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 298 000 kr.
£ 11. Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet
|
1969/70 Utgift |
2 360 000 |
|
|
|
|
1970/71 Anslag |
2 617 000 |
|
|
|
|
1971/72 Förslag |
2 741 000 |
|
|
|
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Institutet |
Departementschefen |
|
Personal Antal anställda |
|
46 |
—2 |
_ |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Lönekostnadspålägg Övriga utgifter |
|
1 627 000 4 000 155 000 101 000 41000 374 000 315 000 |
—21 000 + 1000 + 25 000 + 13 000 + 19 000 + 15 000 |
+ 56 000 + 1000 + 10 000 + 5 000 + 37 000 + 15 000 |
|
|
|
2 617 000 |
+ 52 000 |
+ 124 000 |
Statens geotekniska institut
Institutet konstaterar, att intäkterna av uppdragsverksamheten, vilka tidigare under en följd av år varit tämligen konstanta och haft storleksordningen 1,3 milj. kr. per budgetår, under 1965/66 ökade tUl ca 1,9 milj. kr., under 1966/67 tiU ca 2,2 milj. kr., under 1967/68 tiU ca 2,6 milj. kr. samt under 1968/69 och 1969/70 tUl ca 2,8 milj. kr. Större delen härav hänförde sig till inkomster av uppdrag för det statiiga vägväsendet. För budgetåret 1971/72 räknar institutet med en något stigande tendens.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 147 000 kr.
2. I erdighet med förslag under institutets anslag till förvaltningskostnader kan en tjänst som förste forskningsingenjör på mekaniska avdelningen samt en kontorist på administrativt-kamerala kansliet dras
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 122
in om vissa tjänster inrättas.inom den aUmänna verksamheten (—96 005 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Statens geotekniska institut: Uppdragsvcrksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 741 000 kr.
£ 12. Statens geotekniska institut: Utrastning
1969/70 Utgift 182 000 Reservation 110 000
1970/71 Anslag 100 000
1971/72 Förslag 100 000
Statens geotekniska institut
För anskaffning av teknisk utrastning framlade institutet år 1966 en femårsplan, som representerade en totaUcostnad av 700 000 kr. Detta anskaffningsprogram har följts av statsmaktema, som till och med budgetåret 1970/71 anvisat 600 000 kr. Institutet har nu reviderat detta program och framlagt en ny femårsplan, som svarar mot dagens krav på geoteknisk utrustning. Denna plan upptar dels poster för mekanisering och komplettering samt nyanskaffning av geoteknisk utrastning, dels poster för verkstads- och förrådsverksamheten och dels anskaffning av en terminal för bearbetning av geotekniska data m. m. Totalkostnaden för det nya programmet beräknas till 650 000 kr. för perioden 1971/72— 1975/76.
I enlighet med planen bör för ett vart av budgetåren 1971/72—1973/74 anvisas 150 000 kr. samt för ett vart av budgetåren 1974/75 och 1975/76 100 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens geotekniska institut: Utrustrung för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 123
E 13. Fraktbidragsnämndcn
1970/71 Anslag 1200 000
1971/72 Förslag 500000
' Anslaget F 8. Kostnader för visst fraktbidragsförfarande, avseende tiden 1.1.—30.6. 1971.
För att främja de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet utgår enligt riksdagens beslut (prop. 1970:84, SU 105, rskr 271) fr.o.m. den 1 januari 1971 ett statligt transportstöd. Detta transportstöd syftar till att minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med långa avstånd inom stödområdet.
För handläggning av fraktbidragsärenden har en ny myndighet, frakt-bidragsnämnden, inrättats den 1 januari 1971. Kungl. Maj:t har den 13 november 1970 utfärdat instmktion (nr 593) för fraktbidragsnämndcn. Nämnden består av tre ledamöter jämte ersättare vilka utses av Kungl. Maj:t. Hos nämnden finns ett kansli som förestås av en kanslichef.
Fraktbidragsnämnden prövar inkomna ansökningar och utbetalar fraktbidrag, ger råd till trafikföretag och transportkonsumenter samt handhar i övrigt de uppgifter som tiUkommer nämnden enligt kungörelsen (1970: 592) om statligt regionalpolitiskt transportstöd.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Departementschefen
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Beräknat belopp Anslag
Avlöningar '305 000
Reseersättningar 25 000
Lokalkostnader 20 000
Expenser 150 000
__________________________________ '200 000_________________ 500 000
' Inkl. lönekostnadspålägg.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fraktbidragsnämnden för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 124
£ 14. Regionalt transportstöd
1971/72 Förslag 25 000 000
Det av riksdagen beslutade transportstödet tiU det norrländska näringslivet omfattar enligt kungörelsen (1970: 592) om statiigt regionalpolitiskt transportstöd järnvägs- och lastbilstransporter från ort inom det allmänna stödområdet på sträckor över 300 km. Äv regional- och näringspolitiska skäl inriktas stödet på transporter av helfabrikat och mera bearbetade halvfabrikat inom och ut från stödområdet. Malmer, metaller, mera obearbetade halvfabrikat inom järn- och stålsektorn, träråvaror och pappersmassa samt oljor och bensin undantas. Stödet som utgår i form av bidrag i efterskott till företagens fraktkostnader kommer att variera meUan 15 och 35 % av erlagd frakt beroende på av-sändningsortens geografiska belägenhet inom stödområdet.
Med hänsyn till rådande frakter och inriktningen av varuströmmarna i olika avståndsrelationer har, som jag tidigare redovisat (prop. 1970: 84), årskostnaden för fraktbidraget beräknats till ca 25 milj. kr. Stora variationer i utbetalningarna kan dock komma att inträffa beroende på strakturen av de stödberättigade transportema.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t, i enlighet med vad jag förordat i det föregående, föreslår riksdagen
att till Regionalt transportstöd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 125
F DIVERSE
F 1. Ersättning tUl statens jämvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.
1969/70 Utgift '216 200 000 1970/71 Anslag 231200 000 1971/72 Förslag 256700000
' Varav 1 200 000 kr. på tilläggsstat (prop. 1970: 105, SU 77, rskr 181)
Från anslaget utgår sedan budgetåret 1964/65 ersättning till SJ för underskott för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Enligt 1969 års riksdags beslut skaU vidare från anslaget betalas dels SJ:s kostnader för drift av sådana icke lönsamma jämvägsanstalter, som skall bibehåUas enligt Kungl. Maj:ts beslut, dels ersättning för 67-kortsrabattens utvidgning tiU förtidspensionärer m. fl.
Statens järnvägar
Underskottet på det olönsamma ersättningsgrundande bannätet har på grandval av 1969 års separatredovisning beräknats till 258,6 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Vid framräkningen av separatredovisningens resultat har hänsyn tagits till kända och väntade ändringar i löne- och prisnivån, den aUmänna arbetsgivaravgiften, vidtagna taxeändringar samt vidtagna och väntade nedläggningar av järnvägsUnjer. TiU det sålunda framräknade underskottet skaU — liksom tidigare — läggas ersättning med 4 milj. kr. för inkomstbortfall genom att SJ vid nedläggning av järnvägar övergångsvis tillämpar en reducerad taxa för styckegodssändningar i samtrafik järnväg—biUinje. Det sammanlagda behovet av driftersättning för olönsamma järnvägslinjer uppgår sålunda till (258,6+4,0) 262,6 milj. kr., med vilket belopp SJ yrkar ersättning.
För budgetåret 1971/72 har de i ersättningsbeloppet för det olönsamma bannätet inkalkylerade, försäkringstekniskt beräknade pensionskostnaderna bedömts understiga det olönsamma nätets andel av de faktiska pensionsutgiftema med 30 mUj. kr. SJ begär — i likhet med vad som skett sedan budgetåret 1964/65 — att förräntningskravet reduceras med nämnda belopp för budgetåret 1971/72.
Ersättningsbehovet för sådana olönsamma jämvägsanstalter som Kungl. Maj:t bestämt skaU bibehåUas har — med utgångspunkt från förhållandena under budgetåret 1969/70 — beräknats tUl 100 000 kr. SJ föreslår att detta belopp anvisas för budgetåret 1971/72.
På basis av resultatet av vissa undersökningar, som innefattat in-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 126
tervjuer med 67-kortsresenärerna, beräknar SJ resultatförsämringen till följd av 67-kortsrabattens utvidgning att gälla förtidspensionärer m. fl. tiU 1,6 milj. kr. under budgetåret 1971/72. SJ yrkar att detta belopp anvisas för budgetåret 1971/72. Dessutom begärs ersättning i särskild ordning för av SJ beräknad resultatförsämring till följd av rabatten för tiden före den 1 juli 1971.
Det totala anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 under anslaget uppgår således tiU (262,6+0,1 + 1,6) 264,3 milj. kr.
Departementschefen
De riktiinjer för den statiiga trafikpolitiken, som fastställdes genom 1963 års riksdags beslut med anledning av prop. 1963: 191 (S3LU 1, rskr 424), innebär bl. a., att SJ skall ersättas för driftunderskott på sådana trafiksvaga järnvägslinjer, vars trafikering utgör en ekonomisk belastning för SJ men på vOka trafiken bör bibehållas tills vidare av samhälleliga skäl. Till grund för ersättningens storlek skall ligga en vart tredje år förnyad bandelsundersökning. För den senaste undersökningen, som genomfördes år 1969, lämnades en redogörelse i prop. 1970:1 (bil. 8 s. 115). Av redogörelsen framgår bl. a. att det ersättningsberättigade bannätet vid ingången av år 1968 omfattade 6 587 bankm. Under åren 1968—1970 har på detta nät trafiken lagts ned helt på 355 bankm och enbart persontrafiken på ytterUgare 606 km.
För budgetåret 1971/72 har SJ begärt ersättning för underskottet på det ersättningsberättigade bannätet med 258,6 milj. kr. samt med 4 milj. kr. som ersättning för nedsatta styckegodsavgifter i trafik med vissa platser vid nedlagda järnvägslinjer. Beräkningen av ersättningens storlek bygger på SJ:s bedömning av hur bl. a. löne- och sakkostnader, intäkter samt besparingar genom järnvägsnedläggningar kan väntas utveckla sig intill budgetårets utgång.
Jag har vid min bedömning av de olika faktorer, som kommer att påverka behovet av ersättning för budgetåret 1971/72, funnit att driftersättningen bör utgå med 251,3 milj.kr., vilket innebär en ökning med 25,3 milj.kr. jämfört med budgetåret 1970/71. Liksom för detta budgetår bör SJ däratöver få 4 milj. kr. som ersättning för i samband med järnvägsnedläggningar övergångsvis tillämpade nedsättningar i styckegodstaxan.
Sedan budgetåret 1964/65 har SJ:s förräntningskrav satts ned med hänsyn till att de i bandelsundersökningarna inkalkylerade pensionskostnaderna för det olönsamma bannätet understiger bannätets andel av de verkliga pensionsutgifterna. För budgetåret 1971/72 har skillnaden beräknats tUl 30 milj. kr. Jag förordar att förräntningskravet för budgetåret 1971/72 sätts ned med nämnda belopp.
Frågan om ersättning till SJ för bibehållande av olönsamma järnvägsanstalter aktualiserades av 1968 års riksdag (SU 9, rskr 113). En-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 127
ligt en särskild plan, som Kungl. Maj:t faststäUde hösten 1968, har kommun, som med hänsyn tiU trafikförsörjningen anser att olönsam järnvägsanstalt bör bibehållas, möjlighet att göra framställning härom till Kungl. Maj:t. Under den tid denna plan tillämpats har till Kungl. Maj:t kommit in ett tjugotal sådana framställningar per år. Kungl. Maj:t har i en del fall ålagt SJ att bibehålla viss trafik eller att i övrigt vidta särskilda anordningar för trafikförsörjningen. För budgetåret 1971/72 föreslår SJ att ersättning för detta ändamål utgår med 100 000 kr. Jag biträder detta förslag.
Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1968: 155 (SU 188, rskr 398) skall SJ ersättas för 67-kortsrabattens utvidgning till förtidspensionärer m.fl. För budgetåret 1971/72 yrkar SJ ersättning med 1,6 milj.kr. Jag beräknar 1,3 milj.kr. för ändamålet, vilket innebär en ökning med 100 000 kr. vid jämförelse med budgetåret 1970/71.
Med ovan nämnda utgångspunkter uppgår medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1971/72 tiU (251,3+4,0+0,1 + 1,3) 256,7 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 256 700 000 kr.
F 2. Ersättning tUl trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer
1969/70 Utgift 9 934 000 Reservation 54 000
1970/71 Anslag 11 200 000 1971/72 Förslag 12 100000
Anslaget avser statsbidrag till icke lönsamma busslinjer på landsbygden. Bidrag utgår för högst en personförande dubbeltur per dag med i regel 2: 50 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete. Principerna för bidragsgivningen har närmare angivits i prop. 1961: 98 och 1964: 1 (bU. 8 s. 207—211). De närmare bestämmelserna för bidragsgivningen har upptagits i kungörelsen (1965: 201) om statsbidrag till viss linjetrafik på landsbygden (ändrad 1967: 685 och 1968: 118).
Anslagets fördelning handhas av transportnämnden.
Transportnämnden
Sammanlagt inkom 503 ansökningar om bidrag för 1969 års trafik, varav 50 från statliga företag. Underskottet i den bidragsgrundande trafiken beräknades preliminärt till ca 49,8 milj. kr. Transport nämnden an-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 128
såg 501 ansökningar bidragsgrundande och beviljade bidrag tUl ett sammanlagt belopp av 9 850 000 kr. Ca 52 % av det totala bidragsbeloppet gick till företag i de fem nordligaste länen.
De 501 sökandena bedrev med ca 4 380 fordon trafik, som för hela trafikrörelsen uppgick till 215,3 milj. vagnkm. Det bidragsgrundande trafikarbetet beräknades till ca 39 milj. vagnkm.
Vid tidpunkten för anslagsframställningen föreligger inte underlag för slutlig beräkning av det statsbidragsgrundande underskottet för år 1970. Antalet preliminära ansökningar har i jämförelse med föregående år ökat med 10 till 494. Underskottet i den bidragsgrandande trafiken har enligt preliminära beräkningar stigit till 56 milj. kr. Med hänsyn till den ekonomiska situationen för busstrafiken förnyar transportnämnden sitt de senaste åren framlagda förslag att begränsningsregeln 2: 50 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete höjs med 50 öre till 3 kr.
Det bidragsgrandande beloppet för år 1970 beräknas tiU samma andel av det preliminärt redovisade underskottet som för år 1968. Anspråken på statsbidrag uppskattas vidare öka med 9 % från år 1970 till år 1971. Det bidragsberättigade underskottet för år 1971 beräknas med tillämpning härav och med begränsningsregeln 2: 50 kr. per vagnmil till 13 065 000 kr. Vid höjning av beloppet per vagnmil till 3 kr. erfordras ytterligare 2 615 000 kr. Sammanlagt beräknas sålunda medelsbehovet för år 1971 tUl 15 680 000 kr. Transportnämnden föreslår detta belopp.
Departementschefen
Transportnämnden erhöll i november 1970 från länsstyrelserna material för bedömningen av 1970 års trafik. Vissa avvikelser föreligger jämfört med de preUminära uppgifterna i nämndens anslagsfrarriställning. Sammanlagt har 514 ansökningar inkommit, varav 51 från statliga företag. Länsstyrelserna har tillstyrkt bidrag om sammanlagt ca 9 milj. kr. Efter vissa justeringar av transportnämnden torde bidragsbeloppet komma att uppgå till ca 11,1 milj.kr. Häremot svarar ett för budgetåret 1970/71 anvisat belopp av 11,2 milj.kr., från vilket också kostnadern;i för viss administration av bidragsgivningen, 95 000 kr., skall bestridas.
Någon höjning av gällande begränsningsregel för bidragsgivningen från 2: 50 till 3 kr. per vagnmil bidragsgrundande trafikarbete är jag inte beredd att förorda. Med hänsyn bl. a. härtill beräknar jag medels-behovet för bidragsgivningen för budgetåret 1971/72 till 12,1 milj.kr. Detta innebär en höjning av anslagsbeloppet med 900 000 kr. från budgetåret 1970/71.
Jag viU i sammanhanget nämna att den utredning beträffande formerna för den statiiga bidragsgivningen, som utförs av bussbidragsutred-ningen, numera samordnats med utredningen rörande företagsstrakturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken. Ifrågavarande utredningsarbete har dessutom nära anknytning med frågor, sorn behandlas av den arbets-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 129
grapp för att leda utarbetande av modellplan för regional trafikplanering, vilken jag efter Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat hösten 1970. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 12 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.
F 3. Ersättning tiU postverket för befordran av tjänsteförsändelser
196970 Utgift 118 819 000 1970/71 Anslag 125 000 000 1971/72 Förslag 131000000
Postverket
Enligt en promemoria beräknar postverket ersättningarna för tjänstebrevsförsändelser för budgetåret 1970/71 till 125 598 000 kr.
Ersättning för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet utgår jämlikt 2 § tjänstebrevsförordningen med viss procent av postverkets franko-teckensuppbörd. Ersättningen erläggs under kvartalet näst efter det, som ersättningen avser. Procenttalet bestäms av postverket och riksrevisionsverket. Fr.o.m. budgetåret 1956/57 tills vidare har procenttalet bestämts till 12. Med utgångspunkt från nämnda procenttal synes ersättning för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet under budgetåret 1971/72 kunna beräknas tiU 113 098 000 kr.
Ersättningen från de allmänna försäkringskassorna, statens hyresråd Dch statens krigsskadenämnd beräknas på grundval av i postbok för resp. organ debiterade exakta postavgifter. Under budgetåret 1969/70 har postverket fått ersättning för befordran av tjänsteförsändelser från här nämnda tjänstebrevsberättigade med 14 003 000 kr. För budgetåret 1971/72 beräknas ersättningen uppgå tiU 15 310 000 kr.
Från anslaget utgår sedan den 1 januari 1948 även ersättning för postdelgivning. Denna ersättning uppgick under budgetåret 1969/70 tiU 1 856 564 kr. Ersättningen under budgetåret 1971/72 beräknas tiU 1 925 000 kr.
Ersättningen till postverket för befordran av militärbrev uppgick under budgetåret 1969/70 tUl 259 828 kr. För budgetåret 1971/72 beräknas ersättningen till 250 000 kr.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1971/72 skuUe således enligt verkets beräkningar uppgå till (113 098 000+15 310 000+1925 000+250 000) 130 583 000 kr. eller avmndat 131 milj. kr. 5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 130
Departementschefen
Postverkets beräkning av medelsbehovet har inte gett mig anledning tUl någon erinran. Anslaget bör sålunda för nästa budgetår föras upp med 131 milj. kr. Härav bör elt så stort belopp avräknas mot automobilskattemedel, som svarar mot den del av ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser, som beriiknas falla på sådan verksamhet vid myndigheter, för vilken kostnaderna avräknas mot angivna medel. Med ledning av upplysningar från postverket kan denna del av ersättningen för nästa budgetår uppskattas till 2,64 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till, postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 131 OOOOOO kr., därav 2 640 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.
F 4. Bidrag tiU vissa internationeUa sammanslutningar m. m.
1969/70 Utgift 1 369 000
1970/71 Anslag I 340 000 1971/72 Förslag 1 606000
Anvisat Beräknad
1970/71 ändring
1971/72
1. Meteorologiska världsorganisationen
(WMO) m. m. 415 000 +55 000
2. Internationella föreningen för frågor
rörande vägväsendet (PIARC) m. m. 10 300 —
3. Förhandlingar rörande luftfarten 35 300 + 50 000
4. Förenta nationernas ekonomiska
kommission för Europa (ECE) 40 000 —
5. Europeiska transportminister-konferensen (CEMT) 60 000 —
6. Internationella järnvägsfördragen
(CIM-CIV) 15 000 —
7. Vissa förhandlingar rörande vägtransporter 25 000 + 25 000
8. Förhandlingar rörande telesatellit-
kommunikationer 75 000 —
9. Internationella organisationen för
fyrtekniska frågor (lALA) 8 400 +7 000
10. Internationella hydrografiska byrån 40 000 —
11. Förhandlingar rörande sjöfarten samt Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) 345 000 +125 000
12. Bidrag till internationell ispatrullerings-
tjänst i norra Atlanten 150 000 —
13. Bidrag till driften av livräddnings-
och väderleksfartyg i Nordsjön 91 000 + 4 000
14. Internationella föreningen i Bryssel för
sjöfartskongresser (PIANC) 5 000 —
15. Bidrag till vissa fyrar i Röda havet 25 000 —
1340 000 +266 000
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 131
1. Under budgetåret 1971/72 skaU årsavgiften tiU Meteorologiska världsorganisationen (WMO) för kalenderåret 1972 erläggas. Sveriges avgift torde kunna uppskattas till ca 300 000 kr. Kostnaderna för sändandet av representanter tiU WMO:s olika organ beräknas till 95 000 kr. — Inom WMO har upprättats ett internationellt meteorologiskt system, World Weather Watch. I anslutning härtiU har skapats en särskild utvecklingsfond att användas för meteorologiska installationer företrädesvis i utvecklingsländerna. Sverige lämnade ett bidrag om 75 000 kr. för år 1970. För ändamålet beräknas ett oförändrat belopp avseende år 1971. Sammanlagt bör således posten uppföras med (300 000+95 000+ 75 000) 470 000 kr., innebärande en ökning med 55 000 kr.
3. Kostnaderna för bilaterala luftfartsförhandlingar vari tjänstemän från kommunikationsdepartementet och luftfartsverket deltar bestrids vanligen från anslag under tredje huvudtiteln. Kostnaderna för Sveriges deltagande i sammanträden inom IntemationeUa civila luftfartsorganisationen (ICAO) belastar däremot vanligen ifrågavarande post. ICAO väntas under de närmaste åren anordna internationella konferenser angående bl. a. revision av 1929 års Warszawakonvention samt flygplans-kapning och sabotage mot flygplan. ICAO:s arbete rörande överljuds-och annat flygplansbuUer fortsätter under budgetåret 1971/72 med sammanträden i Montreal och annorstädes, där det är angeläget att Sverige låter sig representera. Kostnadema för Sveriges deltagande i ICAO uppgick under budgetåret 1969/70 tiU närmare 80 000 kr. Anslagsposten bör med hänsyn tUl den förväntade ökningen i det intemationella arbetet på ifrågavarande område räknas upp med 50 000 kr.
7. Sverige har på senare år träffat ett flertal bilaterala överenskommelser med andra europeiska stater angående internationell person- och godsbefordran på väg med motorfordon. Flera sådana avtalsförhand-Ungar väntas äga mm under budgetåret 1971/72. Särskilt avtalen med vissa östeuropeiska stater är så konstruerade att de kräver årliga omförhandlingar. Anslagsposten bör räknas upp med 25 000 kr.
8. Europeiska konferensen angående telekommunikationer via satelliter (CETS), som haft det huvudsakliga syftet att samordna de västeuropeiska ländernas synpunkter på de år 1969 inledda förhandlingarna om definitiva arrangemang för det intemationella konsortiet för tele-satellitkommunikationer (INTELSAT), vari Sverige deltar, har numera upphört med sin verlcsamhet. Vissa ackumulerade utgifter för Sveriges medverkan inom CETS' ram i det s. k. F-9-försöket med telesatellit-utrustning enligt härom träffat särskilt avtal kan beräknas förfalla till betalning under första hälften av år 1971. Då det emellertid ej kan uteslutas att medel till täckande av ifrågavarande utgifter kommer att behöva tas i anspråk först under budgetåret 1971/72 bör anslaget för nämnda år beräknas med hänsyn till denna eventualitet.
— Aren 1968, 1969 och 1970 arrangerades i resp. Rom, Munchen och
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 132
Bryssel konferenser med Västeuropas post- och teleministrar för diskussioner om bl. a. telesatellitfrågor. En ny konferens väntas äga rum under första halvåret 1972.
9. Sveriges medlemsavgift tiU Intemationella organisationen för fyr-cekniska frågor (lALA) för år 1971 kommer att höjas till ca 6 000 kr. Presidenten i organisationen imder åren 1970—1975 är svensk, vilket väntas medföra extra resekostnader med ca 5 000 kr. per år. Övriga resekostnader för svenska deltagare vid organisationens regelbundna exekutivkommittémöten beräknas till ca 4 000 kr. Anslagsposten bör sålunda uppföras med (6 000+5 000+4 000) 15 000 kr., innebärande en ökning med 6 600 kr. eller avrundat 7 000 kr.
11. Sveriges medlemsavgift till Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) beräknas öka från 200 000 kr. till 230 000 kr. Kostnaderna för sändande av svenska representanter till IMCO:s konferenser och kommittéer väntas på grand av vidgat svenskt engagemang i organisationens arbete öka med 60 000 kr. till 120 000 kr. Vissa utredningsarbeten, som Sverige åtagit sig att utföra för organisationens räkning, bedöms dra en kos;nad av 120 000 kr., en ökning med 40 000 kr. Sammanlagt bör således posten uppföras med (230 000+120 000+ 120 000) 470 000 kr., innebärande en ökning med 125 000 kr.
13. Sveriges bidrag tiU driften av livräddnings- och väderleksfartyg i Nordsjön bör på grund av ökade personalkostnader höjas med 4 000 kr. till 95 000 kr.
Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 606 000 kr.
F 5. Beredskap för civU luftfart
1969/70 Utgift 1315 000, Reservation 744 000
1970/71 Anslag 800 000
1971/72 Förslag 800000
Luftfartsverket
I skrivelse den 25 augusti 1970 har luftfartsverket beräknat medelsbehovet för budgetåret 1971/72 till 1 430 000 kr. Med hänsyn till handlingamas innehåll torde någon redogörelse inte böra lämnas till statsrådsprotokollet. Handlingama torde få bringas till riksdagens kärme-dom i samband med att de ställs till vederbörande utskotts förfogande.
Departementschefen
Med hänvisning till den begränsning till vissa beredskapsfrämjande
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 133
åtgärder som redovisats i prop. 1966: 1 (bil. 8 s. 201) beräknar jag för budgetåret 1971/72 800 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kr.
F 6. Kostnader för visst värderingsförfarande
1970/71 /inslag 40 000
1971/72 Förslag 40 000
Fr.o.m. den 1 januari 1970 finns en för hela landet gemensam värderingsnämnd med uppgift att avgöra frågan om villkoren vid inlösen av rörelse eller tillgångar i samband med återkallelse av trafiktiU-stånd enligt förordningen angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.
Värderingsnämnden består av tre ledamöter och suppleanter föi dem. De utses av Kungl. Maj:t. Kostnaderna för nämnden skall bestri das av staten men — genom utdebitering efter varje värderingsförfa rande — slutligt belasta den som förvärvar tillstånd. På riksstatens inkomstsida finns därför en motsvarande inkomsttitel, benämnd Ersättning för visst värderingsförfarande.
Departementschefen
Kostnadema för värderingsnämndens verksamhet uppskattar jag överslagsvis tUl 40 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kr.
F 7. Kostnader för riskgaranti tiU Scandinavian Airlines System
1970/71 Anslag '1 000
1971/72 Förslag 1 000
' Enligt tilläggsstat I tiU riksstaten.
På riksstaten för budgetåret 1970/71 har uppförts ett förslagsanslag av 1 000 kr. benämnt Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System (prop. 1970: 165, SU 213, rskr 428). Från anslaget bestrids eventuella utbetalningar i anledning av den garanti som Kungl. Maj:t kan stäUa i fråga om ersättning för förlust av eller skada på SAS' luftfartyg till följd av flygplanskapning. Garantin gäller så länge kaskoför-säkruig mot kapning inte kan erhållas på försäkringsmarknaden mot skäliga premier och villkor. Det ankommer på Kungl. Maj:t att närmare utforma garantin efter samråd med de danska och norska regeringarna.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Kostnader för riskgaranti till Scandinavian Airlines System för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 134
KAPITALBUDGETEN
Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.
I prop. 1970: 1 (bil. 8 s. 130) framlades investeringsplaner för huvuddelen av de under kommunikationsdepartementet hörande kapitalfonderna. Därvid redovisades postverkets, televerkets (exkl. randradio), statens järnvägars och luftfartsverkets fonder samt statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond. I det följande lämnas för budgetåren 1969/70—1971/72 en motsvarande redovisning för dessa fonder. Vidare framläggs en sammanfattande redogörelse för investeringarna i övrigt såvitt avser kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten.
InvesteringsutfaU för budgetåret 1969/70
I följande tabeU redovisas de anslagsmedel, som under det gångna budgetåret stått tUl förfogande, och den omfattning i vilken de tagits i anspråk. Enligt beräkningama i prop. 1970: 1 skulle medelsförbrukningen på investeringsanslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde uppgå tiU 1 143,6 milj. kr. under budgetåret 1969/70. De sammanlagda faktiska investeringsutgiftema har stannat vid 1 136,4 milj. kr. och således underskridit de beräknade utgiftema med 7,2 milj. kr.
Utfall budgetåret 1969/70
Postverket Televerket,
exkl. rundradio Statens järnvägar Luftfartsverket Statens vägverk Sjöfartsverket
|
Ing. be- |
Anvisade |
Medelsförbrukning |
Utg. be- |
|
hållning |
anslag |
beräknad faktisk i prop. 1970:1 |
hållning |
|
|
milj. kr. |
|
|
|
2,2 |
'66,0 |
65,3 58,3 |
9,9 |
|
52,9 |
598,3 |
592,0 592,0 |
59,2 |
|
21,1 |
382,2 |
366,5 366,4 |
36,9 |
|
8,4 |
30,5 |
36,0 32,0 |
6,9 |
|
— |
59,8 |
54,4 54,4 |
5,4 |
|
1,2 |
»32,9 |
29,4 33,3 |
0,8 |
85,8 1169,7 1143,6 1 136,4 119,1
' Varav 25 milj. kr. på tilläggsstat (prop. 1969:158). '- Varav 3,5 milj. kr. på tilläggsstat (prop. 1970:105).
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 135
Beräknad medelsförbrukning för budgetåret 1970/71
I prop. 1970: 1 förordades för budgetåret 1970/71 ett totalt ram-belopp av 1 124 milj. kr. för här berörda fonder, exklusive rundradioanläggningar under televerkets fond. lämfört med motsvarande belopp för det föregående budgetåret innebar detta en minskning med 19,6 milj.kr.
Postverket har på tilläggsstat I anvisats ett anslag av 13,9 milj. kr. för att möjliggöra för postbarUcen att teckna aktier i ett fastighetskre-ditaktiebolag, som banken fått Kungl. Maj:ts medgivande att bilda tillsammans med Sveriges Kreditbank. Genom vissa smärre övriga ramändringar uppgår den nuvarande ramen tiU 53,5 milj. kr. Televerket har medgetts ramökning genom Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1970 med 6 milj. kr. för teckning av aktier i ELLEMTEL Utvecklings AB och den 2 oktober 1970 med 700 000 kr. för visst markförvärv. Den 9 juli 1970 minskades televerkets ram med 3,5 milj. kr. till följd av en kon-junkturbetingad senareläggning av vissa byggen. De olika ramändringarna innebär att den nuvarande ramen uppgår till 595,3 milj. kr. För SJ har investeringsramen för innevarande budgetår ökats med 10 milj. kr. för investeringar i rallande materiel med anledning bl. a. av riksdagens beslut om transportstöd till Norrland.
Den totala investeringsomslutningen för budgetåret 1970/71 beräknas därvid uppgå tiU 1 145,7 milj.kr. I följande tabell redovisas beräkningarna eiJigt prop, 1970: 1, de beräkningar som gjordes under våren 1970 och den medelsförbrakning som f. n. kan föratses.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1970/71
|
|
Beräkn. i |
|
Beräknat |
Beräknat |
|
|
prop. 1970:1 |
milj |
våren 1970 . kr. |
hösten 1970 |
|
Postverket |
40,2 |
|
40,2 |
53,5 |
|
Televerket, exkl. rundradio |
592,1 |
|
598,1 |
595,3 |
|
Statens järnvägar |
367,6 |
|
367,6 |
377,6 |
|
Luftfartsverket |
46,3 |
|
46,3 |
41,5 |
|
Statens vägverk |
56,0 |
|
56,0 |
56,0 |
|
Sjöfartsverket |
21,8 |
|
21,8 |
21,8 |
|
|
1124,0 |
|
1130,0 |
1 145,7 |
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1971/72
För budgetåret 1971/72 föreslår verksstyrelserna investeringar om sammanlagt 1 397,1 milj. kr., vilket jämfört med beräkningarna i prop. 1970: 1 för innevarande budgetår skulle innebära en ökning med 273,1 milj. kr. och i förhåUande tiU nu verkställda beräkningar för samma budgetår en ökning med 251,4 milj. kr. När det gäller de olika verken föreslås, jämfört med senaste beräkning för budgetåret 1970/71, ökning-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 136
ar för televerket exkl. rundradio med 103,7 milj. kr., för statens järnvägar med 73,4 milj.kr., för luftfartsverket med 44,3 mUj.kr., för vägverket med 30,8 milj. kr. och för sjöfartsverket med 4,7 milj. kr. samt minskning för postverket med 5,5 milj. kr.
Vid en avvägning från olika synpunkter har jag för nästa budgetår ansett mig böra för ifrågavarande fonder räkna med en total medelsförbrakning av 1 155,7 mUj. kr., vilket innebär en ökning med 64,6 milj. kr. jämfört med motsvarande totalbelopp för innevarande budgetår enligt prop. 1970: 1. Jag har då för budgetåret 1970/71 räknat bort viss medelsförbrakning vid statens jämvägar och sjöfartsverket för specieUa ändamål av engångskaraktär. Vid jämförelse med beräkningar hösten 1970 innebär mitt förslag en ökning med 51,2 milj.kr. om man därvid också bortser från de särskUda medelsanvisningarna för postbankens kapitaltäckning och för SJ:s investeringar i rullande materiel. I förhållande till beräkningarna i prop. 1970: 1 innebär mitt förslag för televerkets och luftfartsverkets investeringar höjningar med 32,8 resp. 25,1 milj. kr. SJ:s och sjöfartsverkets investeringar med frånräkning av vissa engångsanvisningar m. m. ökar med 8,9 resp. 2,4 milj. kr. Postverkets investeringar minskar med 4,8 milj. kr.
I den inledande översikten har jag lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehovet inom de olika verken och i korthet berört inriktningen av investeringarna för nästa budgetår.
Den för budgetåret 1971/72 förordade investeringsverksamheten framgår av följande tabell. Som jämförelse har i denna även tagits upp beloppen för den hösten 1970 beräknade förbrukningen under budgetåret 1970/71.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1971/72
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
Beräknat |
Verkens |
Dep. |
|
|
hösten 1970 |
förslag milj. kr. |
chefen |
|
Postverket |
53,5 |
48,0 |
35,4 |
|
Televerket, exkl. rundradio |
595,3 |
699,0 |
624,9 |
|
Statens järnvägar |
377,6 |
451,0 |
355,0 |
|
Luftfartsverket |
41,5 |
85,8 |
71,4 |
|
Statens vägverk |
56,0 |
86,8 |
56,2 |
|
Sjöfartsverket |
21,8 |
'26,5 |
12,8 |
|
|
1 145,7 |
1 397,1 |
1155,7 |
'llnklusivep milj. kr.Tör utbyggnad av Södertälje kanal.
Under kommimikationsdepartementets kapitalbudget upptas vidare anslag med ett formellt belopp om 1 000 kr. till statens lånefond för den mindre skeppsfarten samt med 15 milj. kr. för garanti till Aktiebolaget Aerotransport.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 137
Sammanfattning
En sammanfattning av anvisade resp. förordade anslagssummor för affärsverksfondema, statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond samt beräknad medelsförbrakning under budgetåren 1970/71 och 1971/72 ges i följande sammanställning.
Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1970/71 och 1971 j72
|
|
Behålln. |
Anslag |
Medels- |
Anslag |
Medels- |
|
|
1.7.1970 |
1970/71 |
förbr. 1970/71 milj. kr. |
1971/72 |
förbr. 1971/72 |
|
Postverket |
9,9 |
55,2 |
53,5 |
27,3 |
35,4 |
|
Televerket, exkl. |
|
|
|
|
|
|
rundradio |
59,2 |
592,1 |
595,3 |
631,4 |
624,9 |
|
Statens järnvägar |
36,9 |
367,6 |
377,6 |
363,6 |
355,0 |
|
Luftfartsverket |
6,9 |
48,0 |
41,5 |
65,1 |
71,4 |
|
Statens vägverk |
5,4 |
56,2 |
56,0 |
56,2 |
56,2 |
|
Sjöfartsverket |
0,8 |
22.9 |
21,8 |
12,2 |
12,8 |
|
|
119,1 |
1 142,0 |
1 145,7 |
1 155,8 |
1 155,7 |
AnslagsbehåUningarna per den 1 juli 1970 uppgick till ca 119 milj. kr. TUlsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag om 1 142 Tiilj. kr. utgör den för budgetåret disponibla anslagssumman ca 1 261 milj. kr. Med nu beräknade investeringsramar kommer medelsförbrakningen under innevarande budgetår att uppgå till totalt ca 1 146 milj. kr. Behållningarna vid budgetårets slut kommer därmed att utgöra ca 115 milj. kr.
De beräknade anslagsbeloppen för nästa budgetår avser att jämte behållningarna från innevarande budgetår täcka den föratsatta medelsförbrakningen och däratöver ge en marginal om ca 10 % för att möjliggöra ökade investeringsramar om det skulle påkallas av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl. De förordade anslagen uppgår till sammanlagt 1 155,8 milj. kr. Tillsammans med de beräknade till budgetåret 1971/72 ingående behållningarna kommer den under samma budgetår tiUgängliga anslagssumman att uppgå till ca 1 271 milj. kr. Då medelsförbrakningen uppskattas tUl ca 1 156 milj. kr. utgör anslagsreserven ca 116 mUj. kr.
Medräknas även övriga anslag under kommunikationsdepartementets del av kapitalbudgeten, dvs. anslagen under statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd blir totalsumman för budgetåret 1971/72 enligt förslaget 1 170 801 000 kr. att jämföras med på riksstaten för budgetåret 1970/71 för motsvarande ändamål upptagna 1 135 601 000 kr. Anslagen ökar således totalt med 35,2 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle
att avge yttrande med anledning av vad jag sålunda anfört. 5* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 8
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet ]38
I STATENS AFFÄRSVERKSFONDER A Postverket
Av balansräkningen per den 30 juni 1970 för postverket framgår, att tUlgångarna uppgick till sammanlagt 15 738,2 milj. kr. Bokförda nettovärdet av fast egendom, huvudsakligen posthus, utgjorde 110,9 milj. kr., bokförda nettovärdet av motorfordon m. m. 30,9 milj. kr. samt förråd 7 milj. kr. övriga poster på balansräkningen hänförde sig i huvudsak till postbanken.
Vid ingången av budgetåret 1969/70 var statskapitalet i postverket 122,7 milj. kr. Enligt lagen (1969:732) om postbanken som gäller från den 1 januari 1970 har postbanken ålagts samma kapitaUäcknings-krav som gäller för andra bankinstitut. Från denna tidpunkt redovisas i postbanken den del av postverkets statskapital, som avser investeringar i postbanken. Statskapitalet i postbanken är uppdelat i två lika delar, benämnda stamkapital och statsverkslån. Statskapitalet i postverket, inklusive stamkapital och statsverkslån i postbanken, uppgick den 30 juni 1970 till 169,2 milj. kr., vilket innebär en ökning under budgetåret med 46,5 milj. kr.
överskottet uppgick för budgetåret 1969/70 till 10,4 milj. kr. (inkl. ränta på postbankens statsverkslån) mot 20 milj. kr. under närmast föregående budgetår.
Postverket
I skrivelse den 19 augusti 1970 och i anslutning därtill lämnad komplettering har postverket hemställt om investeringsanslag till posthus m.m. för budgetåret 1971/72. Vidare har postverket i skrivelse den 29 januari 1970 hemställt om inrättande av viss tjänst som kräver riksdagens medverkan.
Postverket har hemställt om investeringsanslag, som skulle medge en medelsförbrakning av 62,5 milj. kr. I detta belopp ingår 14,5 milj. kr. för förvärv av vissa tomter i kvarteret Blåmannen i Stockholm. Efter riksdagens beslut i anledning av prop. 1970:205 (SU 226, rskr 441) har postverket medgetts förvärva tomterna redan under innevarande budgetår för ett belopp av 13,9 milj.kr. Beloppet har anvisats på till-läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1970/71. Med hänsyn till att tomtförvärvet inte längre är aktuellt för budgetåret 1971/72 har de
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 139
uppgifter om detta år som hämtats ur postverkets anslagsframställning minskats med 14,5 milj. kr.
Posthus m. m.
Ing. behållning Anslag Utgift
1969/70__ 2150 000. '66 000 000 58 295 000
1970/71__ 9 855 000 =55200000 35350000O
1971/72
verket 11555 000 41200 000 '48 000 000
_______ departementschefen 11555 000 27 300000 35 400 000
1 Varav på tilläggsstat 25 000 000. « Varav på tilläggsstat 13 900 000. " Preliminärt belopp.
Utvecklingen av postverkets rörelse
Trots högkonjunktur blev utvecklingen av postvolymen mätt i portointäkter — där brev och postkort svarar för ca två tredjedelar av intäktema — under budgetåret 1969/70 mindre gynnsam. En starkt bidragande orsak härtUl torde vara den efterfrågeminskning som följde på portohöjningama under år 1969. Under den första hälften av budgetåret var den volymmässiga förändringen av portointäkterna — 1,7 % medan den blev +2,0 % under första halvåret 1970. För hela budgetåret 1969/70 utgjorde volymökningen 0,2 %. Med hänsyn bl. a. till att köpmotståndet nu beräknas ha upphört och till den ökade satsning som postverket gör på marknadsföring av allmänna poströrelsens produkter beräknas portointäktema under budgetåret 1970/71 öka volymmässigt med 3,5%. Ökningen under perioden juli—november 1970 har uppgått tUl ca 3,6 %.
Under år 1969 visade pakettrafiken mätt i antalet inlämnade paket en minskning med 3,2 % jämfört med år 1968. Fr. o. m. febraari 1970 har en viss förbättring inträtt och första halvåret 1970 ökade pakettrafiken med 1,4 %. I syfte att öka marknaden för postpaket och bättre tillgodose kundernas servicebehov i fråga om paketbefordran pågår utarbetandet av långsiktiga marknadsföringsplaner. I anslutning härtill har postverket under våren 1970 bl. a. inlett försök med en speciell lokalpaket-service i Göteborg.
Trots den under senare år hårdnande konkurrensen från privata distributionsföretag, främst när det gäller utdelning av oadresserade trycksaker och varaprov, har postverket genom bl. a. en flexibel prispolitik lyckats uppnå en tillfredsställande och relativt stabil ökningstakt för både masskorsband och grappkorsband. Genom olika marknadsföringsåtgärder, såsom individueU prissättning för särskilt stora sändningar och ökad försäljningsaktivitet, räknar postverket med att kunna behåUa och även öka sin marknadsandel på direktreklamens område.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 140
I nedanstående tablå visas de olika rörelsegrenarnas volymmässiga förändringar i genomsnittiiga procenttal per år under perioden 1960— 1967 samt för åren 1968 och 1969.
|
|
|
Procentuell föränd |
ring per år |
|
|
1960—1967 |
1968 |
1969 |
|
Brevförsändelser |
3,8 |
3,7 |
1,5 |
|
varav |
|
|
|
|
Brev och postkort |
3.8 |
5,5 |
3,4 |
|
Mäss- och gruppkorsband |
5,5 |
7,6 |
0,7 |
|
övriga korsband |
2,6 |
-8,6 |
—4,2 |
|
Tidningsexemplar |
—2,1 |
1,1 |
1,0 |
|
Paket |
3,0 |
—0,8 |
—3,4 |
|
Betalningsuppdrag |
2,8 |
2,6 |
1,3 |
|
Penningförmedling i post- |
|
|
|
|
verkets kassor |
10,5 |
6,0 |
19,6 |
Under det gångna budgetåret ökade postgirots omsatta belopp med 13,4 % tiU 1 216 miljarder kr. Den sammanlagda behållningen på postgirokonton och postsparbankskonton steg från 12,5 till 13,6 miljarder kr.
Under våren 1970 har postverket skapat en ny möjlighet för direktreklam genom att på vissa villkor till ett lägre porto än brevporto distribuera dataproducerade meddelanden som sänds i stort antal, s. k. data-print.
Ett nytt konkurrensläge inom tidningsdistributionen uppstod den 1 januari 1970, då statiig samdistributionsrabatt började utbetalas tiU tidningsutgivarna för att främja samdistribution av dagspress. Införandet av denna rabatt kan förväntas medföra att volymen dagstidningar i postverkets ordinarie tidningsrörelse kommer att minska. För åren 1970 och 1971 uppskattas minskningen tiU sammanlagt ca 20 milj. exemplar. En del av denna volym kan emellertid förväntas övergå till postverkets dotterbolag Tidningstjänst AB. Minskningen beträffande distributionen inom dagstidningsområdet kan också komma att uppvägas av en ökning av antalet postbefordrade veckotidningar.
Personalstyrkan uttryckt i antal. årsanstäUda sjönk för tredje året i följd. Antalet utgjorde den 1 januari 1970 37 330.
Inom postverket bedrivs f. n. en intensiv marknadsföringsplanering för att expansionen skall upprätthållas både inom allmänna poströrelsen och inom postbanken. Genom den från den 1 januari 1970 gällande lagen om postbanken har banken fått i princip samma rörelseregler som andra bankinstitut, vilket innebär vidgade placeringsmöjligheter och ökade möjligheter tiU expansion.
En väsentlig förutsättning för framgång i dessa ansträngningar är bl. a. att rationaliseringsverksamheten kan bedrivas målmedvetet och planmässigt. I ett så personalintensivt företag som postverket är härvid investe-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 141
ringarna i mera ändamålsenliga lokaler, fordon, maskiner etc. av mycket väsentlig betydelse. Dessutom är rationaliseringen viktig med tanke på att postverkets produkter — och därmed verkets produktion och arbetsmetoder — numera i allt större utsträckning måste anpassas framför aUt till näringslivets arbetssätt, tekniska standard, transportteknik etc.
Medelsförbrukning under budgetåren 1969/70—1971/72
För budgetåret 1969/70 medgavs ursprangligen en investeringsram om 39,2 milj. kr. Genom beslut den 27 juni 1969 höjde Kungl. Maj:t ramen tUl 40,3 milj. kr. För kapitaltäckning i postbanken anvisades på tiUäggsstat I för budgetåret 1969/70 25 milj.kr. och ramen höjdes därför genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1969 till 65,3 milj. kr.
UtfaUet för budgetåret, 58,3 milj. kr., innebär en underförbrukning med 7 milj. kr., vilket närmare kommenteras i det följande.
För budgetåret 1970/71 medgavs ursprangligen en investeringsram av 40,2 milj. kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juli och den 15 juli 1970 och genom anslag på tilläggsstat I för budgetåret 1970/71 har ramen ändrats tUl 53,5 milj. kr., vilket belopp postverket beräknar förbraka helt.
För budgetåret 1971/72 anger postverket en medelsförbrukning av 48 milj. kr.
Investeringsprogram
I följande sammanställning redogörs för faktisk resp. beräknad medelsförbrakning budgetåren 1969/70—1971/72 med fördelning pä olika objektsgrapper.
Posthus
Postgirohuset i Stockholm
Övriga posthus Inköp av fastigheter Anskaffning av bilar m. m. Garagebyggnader Anskaffning av bussar m. m. för diligensrörelsen Förvärv av billinjer Aktier i Tidningstjänst AB Aktier i AB ID-kort Kapitaltäckning i postbanken Diverse och oförutsett
|
Utgift |
Beräknad |
utgift |
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
milj. kr. |
||
|
11,9 |
18,5 |
12,5 |
|
8.5 |
11,1 |
18,5 |
|
2,4 |
14,0 |
5,7 |
|
6,6 |
6,6 |
8,8 |
|
0,1 |
0,2 |
0,5 |
|
2,1 |
1,6 |
1,2 |
|
— |
1,0 |
0,3 |
|
1,1 |
— |
— |
|
0,1 |
— |
— |
|
25,0 |
— |
— |
|
0,5 |
0,5 |
0,5 |
|
58,3 |
53,5 |
48,0 |
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 142
Posthus
Den av postverket framlagda investeringsplanen för posthus återges i det följande.
Under budgetåret 1969/70 har för tiUbyggnad av postgirohuset i Stockholm förbrukats 11,9 milj. kr. Av medelsutrymmet för övriga posthus har 8,5 mUj. kr. utnyttjats för ny-, om- och tillbyggnadsarbeten av posthus i bl. a. Kristinehamn, Västervik, Växjö, Ängelholm och Örnsköldsvik. I 1970 års statsverksproposition beräknades för budgetåret en medelsförbrakning av 16 milj. kr. för postgirohuset och 10,5 milj. kr. för övriga posthus. Utfallet understiger beräkningama med 4,1 milj. kr. resp. 2 mUj. kr. I fråga om postgirohuset har underförbrakningen orsakats av en försening av schaktningsarbetena med ca två månader. Beträffande övriga posthus beror underförbriikningen huvudsakligen på att posthuset i Växjö kunnat påbörjas först ca tre månader senare än beräknat.
Investeringsplan för posthus (milj. kr.)
|
|
|
|
|
Medelsförbrukning |
|
|
|
|
Byggnadsobjekt |
|
|
|
|
|
Bygg- |
Färdig- |
|
|
Kostnadsram |
Faktisk |
Beräknad för |
start |
ställande |
||
|
|
|
|
t.o.m. |
|
|
|
|
|
|
1.4.1969 |
1.4.1970 |
1969/70 |
1970/71 |
1971772 |
mån/år |
män/år |
|
I Byggnader påbörjade före |
|
|
|
|
|
|
|
|
1.7. 1971 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Äldre företag |
— |
— |
— |
0,2 |
— |
— |
— |
|
Sorterings- och postkontors- |
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnad i Ange |
7,1 |
6,9 |
6,7 |
0,2 |
— |
11.65 |
9.67 |
|
Tillbyggnad av postgiro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
huset i Stockholm |
50,8 |
50,8 |
16,1 |
18,5 |
12,5 |
10.68 |
4.72 |
|
Posthus i Örnsköldsvik |
4,8 |
4,6 |
4,1 |
0,5 |
|
12.68 |
10.70 |
|
Posthus i Växjö |
9,0 |
9,6 |
1.8 |
4,4 |
3,0 |
1.70 |
8.71 |
|
Om- och tillbyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
posthuset i Ängelholm |
1,1 |
1,1 |
0,3 |
0,5 |
0,3 |
4.70 |
5.71 |
|
Posthus i Mellersta |
|
|
|
|
|
|
|
|
förstaden i Malmö |
3,7 |
3,9 |
0,3 |
1,4 |
2,0 |
1.71 |
3.72 |
|
Posthus i Gävle |
5,2 |
5,6 |
0,2 |
2,4 |
2,5 |
9.70 |
12.71 |
|
Posthus i Jakobsberg |
1,3 |
1,4 |
0,0 |
1,0 |
0,3 |
9.70 |
7.71 |
|
Posthus i Kristianstad |
3,4 |
3,6 |
0,2 |
0,5 |
2,0 |
4.71 |
7.72 |
|
Summa I |
86,4 |
87,5 |
29,7 |
29,6 |
22,6 |
|
|
II Byggnader avsedda att påbörjas under år 1971/72 Om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje' Posthus i Ystad' Posthus i Hälsingborg Om- och tillbyggnad av posthuset i Landskrona
Summa II
Summa I—II
2,8 1,3
3.0
1,4
10.9
2.6
17,9
105,4
29,7
29,6
|
1,7 1,0 4,5 |
8.71 9.71 9.71 |
1.73 7.72 3.73 |
|
1,2 |
971 |
12.72 |
|
8,4 |
|
|
|
31,0 |
|
|
' För riksdagen tidigare anmält byggnadsobjekt.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 143
Arbetet med tiUbyggnaden av postgirohuset i Stockholm och med byggnadsobjekten i Kristinehamn, Växjö och Ängelholm fortsätter under budgetåret 1970/71, då även nybyggnad av posthus i Gävle, Jakobsberg, Kristianstad och i Mellersta förstaden i Malmö påbörjas. Tidpunktema för igångsättningen av de två sistnämnda företagen har senarelagts i förhåUande till vad som tidigare planerats. Detta är en följd av Kungl. Maj:ts beslut den 9 juli 1970 om sänkning av investeringsramen för budgetåret 1970/71.
Postverket föreslår, att om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje samt nybyggnad av posthus i Ystad får påbörjas under budgetåret 1971/72. Dessa båda byggnadsföretag anmäldes i statsverkspropositionen år 1970, vari bl. a. anfördes följande. Lokalerna för postkontorets i Norrtälje samtliga funktioner är otUlräckliga. Postgården är otillräcklig efter övergången till landsvägsbefordran av postgodset. Detta ändrade transportsätt kräver även en väsentligt utökad lastkaj. Beträffande behovet av nytt posthus i Ystad gäUer att de nuvarande lokalerna numera är otillräckliga för postkontorets behov. De stora postbilarna kan inte trafikera de mycket trånga gatoma i centrum, där posthuset är beläget. Brevbärings- och sorteringsexpeditionerna föreslås placerade i en särskild nybyggd driftbyggnad.
För igångsättning under budgetåret anmäls vidare två nya byggnadsföretag, nämligen posthus i Hälsingborg samt om- och tillbyggnad av posthuset i Landskrona.
Nybyggnad av posthus i Hälsingborg. Postkontoret i Hälsingborg är sedan år 1903 inrymt i en byggnad som tillhör postverket. Postkontoret är en av landets största sorteringscentraler. I postverkets nya organisation fungerar Hälsingborg som centralort i ett starkt expansivt område med f. n. ca 250 000 invånare.
Det har länge stått klart att postkontorets lokalfråga endast kan lösas genom att en driftbyggnad uppförs för postkontorets brevbärings- och sorteringsexpeditioner. Byggnaden bör ha direkt anslutning till järnvägsspår. Kassaexpeditionen och administrationen kan stanna kvar i posthuset, sedan detta byggts om. Förhandlingar om förvärv av mark för en nybyggnad har sedan länge pågått med Hälsingborgs stad. Dessa har nu resulterat i att köpekontrakt om markförvärv avslutats. Investeringsanslag för att möjliggöra förvärvet begärs under rabriken Inköp av fastigheter.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för byggnaden till 10,7 milj. kr. Härtill kommer kostnader för flyttning av på byggnadstomten belägna telekablar, vilka kostnader av televerket i dagens prisläge beräknats till 30 000 kr. samt kostnader för framdragning av spår, som SJ kalkylerat tiU ca 125 000 kr. Totalkostnaden för företaget har därför i investeringsplanen upptagits tUl 10,9 milj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 144
Om- och tillbyggnad av posthuset i Landskrona. Postkontoret i Landskrona har sedan år 1956 sina lokaler i en byggnad som tillhör postverket. I posthuset i Landskrona är också telestationen inrymd. Såväl post- som televerket är i stort behov av utökade lokaler, ett behov som endast kan tillgodoses genom om- och tillbyggnad av posthuset. Samtiiga funktionsenheter vid postkontoret har f.n. otillräckliga utrymmen.
Tillbyggnad kan ske endast under föratsättning att ytterligare mark förvärvas i anslutning till posthuset. Investeringsanslag för att möjliggöra ett sådant förvärv begärs under rubriken Inköp av fastigheter.
Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaderna för byggnadsföretaget tUl 5 milj. kr., varav 2 415 000 kr. faUer på ändrings- och underhållsarbeten av inte värdehöjande natur. I investeringsplanen är därför upptaget 2,6 mUj. kr.
Inköp av fastigheter
Under budgetåret 1969/70 har fastigheter inköpts bl. a. i Jakobsberg och TreUeborg till ett sammanlagt belopp av 2,4 milj. kr. Specifikation av förvärven lämnas i postverkets skrivelse.
För budgetåret 1970/71 beräknas för inköp av fastigheter ett belopp av 14 milj.kr., varav 13,9 milj.kr. avser de tidigare nämnda tomterna i kv. Blåmannen.
För budgetåret 1971/72 beräknar postverket medelsbehovet till 5,7 milj. kr. enligt följande sammanstäUning.
kr.
Tomt i Hälsingborg 697 500
Tomt i Landskrona 163 500
Tomt i Malmö 4 600 000
Mindre fastigheter 200 000
Summa 5 661 000
De av postverket upptagna tomtköpen i
Hälsingborg och Landskrona
har direkt samband med de tidigare nämnda posthusbyggena i dessa
städer. ..■■rl'
De lokaler, som postkontoret Malmö 1 nu utnyttjar är trånga och otidsenliga. Den kraftiga befolkningsökningen i området och den trafikökning vid postkontoret, som postverkets nya sorterings- och transportorganisation fört med sig, har skapat ett behov av avsevärt större lokaler. Tomtköpet i Malmö erfordras för att bereda mark för en ny driftbyggnad, Malmö Ban, som beräknas börja byggas under budgetåret 1972/73. Kostnadema för driftbyggnaden har uppskattats till 55 mUj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommuniltationsdepartementet 145
Anskaffning av bilar m. m.
Under budgetåret 1969/70 anskaffades bilar m.m. för 6,6 milj. kr. och samma belopp beräknas för budgetåret 1970/71. För budgetåret 1971/72 beräknar postverket behovet av medel tiU 8,8 milj. kr.
Utvecklingen inom postverkets transportorganisation innebär större satsning på landsvägstransporter, övergång till pallastning av postgodset och övrig mekanisering av arbetet. Fordonsparken behöver utökas med 38 fordon, varav 14 gaffeltruckar. Däratöver erfordras ersättningsanskaffning av 143 förslitna fordon. De sammanlagda kostnaderna för ny- och ersättningsanskaffning av fordon inom transportorganisationen beräknas tiU 4,7 milj. kr.
Motoriseringen av stadsbrevbäringen fortsätter planenligt. Under andra halvåret 1971 skall från Kalmar Verkstads AB levereras 140 brevbärarbUar av modell »Tjorven». Därmed har företaget fullgjort leverans av de 1 000 fordon, som ingår i tecknat avtal. Övergången till bilburen brevbäring har inneburit sådana fördelar att en fortsatt utbyggnad planeras. 50 bUar erfordras därför i nyanskaffning. Däratöver erfordras 20 som ersättning för förslitna fordon. Kostnadema för utöknings- och ersättningsanskaffning av brevbärarbUar beräknas till 4,1 milj. kr.
Den beräknade medelsförbrukningen för objektsgrappen under budgetåret 1971/72 uppgår således till sammanlagt 8,8 milj. kr.
Diligensrörelsen
Under denna rabrik upptas garagebyggnader, anskaffning av bussar och förvärv av biUinjer för postverkets diligensrörelse.
Under budgetåret 1969/70 har för diligensrörelsen tagits i anspråk 2,2 milj.kr., varav 100 000 kr. för en garagebyggnad i Storaman och 2,1 milj. kr. för bussar. Under budgetåret fanns ett belopp av 3 milj. kr. tillgängligt för anskaffning av bussar. Underförbrakningen på 900 000 kr. beror på leveransförseningar av beställda bussar. Kostnaden för dessa kommer i stället att belasta budgetåret 1970/71 för vilket år investeringsramen genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 juli 1970 höjdes med 900 000 kr.
Totalt beräknas medelsförbrakningen för budgetåret 1970/71 under rabriken diligensrörelsen till 2,8 milj. kr. varav 200 000 kr. för garagebyggnader, 1,6 milj. kr. för anskaffning av bussar och 1 milj. kr. för förvärv av billinjer.
Postverket anmäler för igångsättning under budgetåret 1971/72 en ny garagebyggnad i Sollefteå för en totalkostnad av 800 000 kr., varav 500 000 kr. erfordras under budgetåret 1971/72.
Som ersättning för utrangerade bussar erfordras under budgetåret 1971/72 åtta nya bussar tiU en kostnad av 1,2 milj. kr.
Totalt beräknar postverket medelsbehovet för dUigensrörelsen under
Prop. 1971:1 BUaga 8 Konmiunikationsdepartementet ] 46
budgetåret 1971/72 tUl 2 milj.kr., varav 300 000 kr. för eventuellt förvärv av billinjer.
Diverse och oförutsett
Under denna rabrik anvisades budgetåret 1969/70 500 000 kr., vilket belopp förbrukades dels för uppförande av en mindre godsexpeditionsbyggnad i Hammarstrand, dels efter bemyndigande av Kungl. Maj:t enligt beslut den 17 juni 1970 för förvärv av tomt i Ystad.
För budgetåret 1970/71 har anvisats ett belopp av 500 000 kr.
Postverket har beräknat ett behov för budgetåret 1971/72 av 500 000 kr.
Inrättande av tjänst vid postverket
Postverket har i skrivelse den 29 januari 1970 hemställt om inrättande av en tjänst som överinspektör i Ce 1 som chef för ekonomibyråns allmänna avdelning. Genom omorganisation inom ekonomibyrån har chefen för allmänna avdelningen fål:t väsentligt ändrade och mer kvalificerade arbetsuppgifter.
Genom beslut den 20 mars 1970 medgav Kungl. Maj:t — i avvaktan på att riksdagen kunde underställas frågan om inrättande av en tjänst i Ce 1 — med tillämpning fr. o. m. den 1 januari 1970 att en tjänst som överinspektör i Cg 1 skulle vara inrättad vid postverket. I samband därmed fördes en tjänst som avdelningsdirektör i Bo 6 på övergångsstat.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 48).
Departementschefen
I prop. 1970: 1 (bil. 8, s. 143) beräknades investeringsramen för postverket för budgetåret 1969/70 tUl 65,3 milj.kr. UtfaUet blev 58,3 milj. kr., dvs. 7 milj. kr. mindre, främst beroende på försening av schaktningsarbeten för tUlbyggnad av postgirohuset men även på försenad igångsättning av nybyggnad av posthuset i Växjö och på leveransförsening av bussar.
Investeringsramen för innevarande budgetår angavs i prop. 1970: 1 (bU. 8, s. 143) tUl 40,2 milj.kr. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juli 1970 sänktes ramen med 1,5 milj. kr. på grand av konjunkturbetingad senareläggning av vissa byggnader. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 juli 1970 höjdes ramen med 900 000 kr. på grund av betalning av bussar, som genom leveransförsening inte kommit att belasta budgetåret 1969/70. Genom riksdagens beslut i anledning av prop. 1970: 205 (SU 226, rskr 441) har 13,9 milj. kr. anvisats på tiUäggsstat I till riks-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 147
staten för budgetåret 1970/71 för förvärv för postbankens räkning av de tomter i kvarteret Blåmannen i Stockholm, för vilka postverket begärt medel i anslagsframstäUningen för budgetåret 1971/72. Investeringsramen för budgetåret 1970/71 uppgår därmed till 53,5 milj. kr.
För budgetåret 1971/72 hade postverket ursprangligen föreslagit en medelsförbrakning av 62,5 milj. kr., varav 14,5 milj. kr. för förvärv av de nämnda tomterna i kvarteret Blåmannen i Stockholm. Eftersom dessa tomter förvärvats redan under innevarande budgetår, har den av postverket föreslagna medelsförbrukningen angetts till 48 milj. kr.
Som framgår av den förat redovisade investeringsplanen för kommunikationsverken har jag tillstyrkt en medelsförbrakning för postverket budgetåret 1971/72 av 35,4 milj.kr. I följande sammanställning redovisas hur inom ramen för detta belopp postverkets investeringar ungefärligt kan beräknas komma att fördela sig på olika objektsgrupper. Av sammanstäUningen framgår även utfallet för budgetåret 1969/70 och den beräknade medelsförbrukningen budgetåret 1970/71.
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
Utfall Beräknad |
Verket |
Dep. |
|
|
|
|
|
|
chefen |
|
|
|
milj. |
kr |
|
|
Posthus |
|
|
|
|
|
Postgirohuset i Stockholm |
11,9 |
18,5 |
12,5 |
12,5 |
|
Övriga posthus |
8,5 |
11,1 |
18,5 |
12,4 |
|
Inköp av fastigheter |
2,4 |
14,0 |
5,7 |
0,7 |
|
Anskaffning av bilar m. m. |
6,6 |
6,6 |
8,8 |
8,0 |
|
Diligensrörelsen |
2,2 |
2,8 |
2,0 |
1,3 |
|
Speciella ändamål |
'26,2 |
— |
— |
— |
|
Diverse och oförutsett |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
|
|
58,3 |
53,5 |
48,0 |
35,4 |
' Kapitaltäckning i postbanken 25.0, aktieteckning i Tidningstjänst AB 1.1 ock aktieteckning i AB ID-kort 0.1.
Den medelstilldelning jag förordar för postverket möjliggör att tillbyggnaden av postgirohuset kan fortgå planenligt. Det belopp på 12,5 milj. kr. som erfordras för tillbyggnaden under budgetåret 1971/72 kommer att med lika fördelning på stamkapital och statsverkslån bokföras som statskapital i postbanken. Banken får därigenom ett planenligt tillskott tiU det risktäckande kapital som erfordras enligt lagen (1969: 732) om postbanken.
Medelstilldelningen möjliggör bl. a. också igångsättning under budgetåret 1971/72 av nybyggnad av posthus i Hälsingborg och Ystad och om- och tillbyggnad av posthuset i Norrtälje.
Anslaget tiU posthus m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeiingsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 148
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1971/72 35,4
10% marginal 3,5
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1971 -11,6
Erforderiigt anslag budgetåret 1971/72___________________________ 27,3
Postverkets hemstäUan om att inrätta en tjänst som överinspektör i Ce 1 som chef för ekonomibyråns allmänna avdelning tiUstyrker jag. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. tiU Posthus m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 27 300 000 kr.;
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som överinspektör i Ce 1 vid postverket.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 149
B Televerket
Av balansräkningen per den 30 juni 1970 för televerket framgår att tillgångama uppgick till sammanlagt 10 068,0 milj.kr. Bruttovärdet av anläggningstUlgångama var 9 095,0 milj. kr., nettovärdet 2 100,6 milj. kr. och förrådsvärdet 125,5 milj. kr. Återstoden av tillgångarna var av finansiell natur. Statskapitalet var 2 183,9 milj.kr., vilket innebar en ökning under budgetåret med 26,1 milj. kr.
överskottet av telerörelsen för budgetåret 1969/70 uppgick till 145,9 milj. kr. mot 157,4 milj. kr. föregående budgetår.
Televerket
I skrivelse den 31 augusti 1970 och i anslutning därtill lämnad komplettering har televerket hemställt om investeringsanslag till teleanläggningar m. m. för budgetåret 1971/72.
I skrivelse samma dag har verket hemställt om investerings- och driftanslag för ljudradio och television budgetåret 1971/72. Skrivelsen har ingetts till chefen för utbildningsdepartementet och behandlas i bil. 10 till denna proposition.
I skrivelse den 17 november 1970 har verket hemställt om höjning av maximibeloppet för televerkets rörliga kredit.
Teleanläggningar m. m.
Ing. behållning Anslag Utgift
1969/70_ 52 900 000 598 300 000 592 000 000
1970/71_ 59 200 000 592 100 000 '595 300 000
1971/72
verket 56 000 000 712 900 000 '699 000 000
______ departementschefen 56 000 000 631 400 000 '624 900 000
' Preliminärt belopp.
Utvecklingen av televerkets rörelse m. m.
Det moderna samhäUet är för sin funktion utomordentiigt beroende av telekommunikationsnätet. Detta beroende är i dag starkt men kommer under kommande år att bli än mer markerat beroende på att samhället successivt tar datatekniken i sin tjänst i en snabbt växande omfattning. Ett telenät som inte fungerar tillfredsställande, exempelvis på grund av långa väntetider för leverans av nya teleutrastningar, långa
prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunilmtionsdepartementet 150
felavhjälpningstider, otillfredsställande framkomlighet och bristande driftsäkerhet, medför i dag aUvarliga stömingar i samhällets funktion. I ett framtida samhälle, där företag och institutioner för sin funktion blir direkt beroende av tUl exempel dataöverföring via telenätet, kommer kraven på telenätet att bli betydligt mera uttalade. Inskränkningar i framkomligheten liksom otillfredsställande beredskap i fråga om fel-avhjälpning kan komma att sätta viktiga funktioner i samhället ur spel. Om televerket på ett tillfredsställande sätt skall kunna tillhandahålla telekommunikationer måste verket ges ökade resurser för installation och flyttning av teleutrustningar samt för utbyggnad och komplettering av förbindelsenät och stationer.
Televerket har ett servicemål som innebär en successiv förbättring av nuvarande leveranstider och felavhjälpningstider. Leveranstiden för vanliga huvudabonnemang, definierad som den tidsrymd inom vUken minst 90 % av beställningama effektueras, har i denna målsättning satts till två veckor. Som en följd av näringslivets starka krav på korta leveranstider planeras en reducering av leveranstiderna för abonnentväxlar. Beträffande felavhjälpningen är målsättningen att 90 % av felen skall ha avhjälpts inom åtta arbetstimmar. Den angivna servicemålsättningen beräknas på grand av de senaste årens investeringsbegränsningar kunna uppnås först under budgetåret 1975/76.
ökningen ifråga om antalet telefonapparater uppgår sedan flera år till ca 5 % per år. Trots den höga telefontätheten i vårt land visar ökningen ingen tendens att avta. Under den senaste femårsperioden har antalet telefonapparater i televerkets nät ökat från 3,5 milj. till 4,4 milj.
Flyttning av telefonapparater tar stora resurser i anspråk. Beroende på den allt mer omfattande befolkningsomflyttningen inom landet, dels från landsbygd till städer, dels från städemas centra till förorter, har antalet flyttningar stigit till en nivå av f. n. ca 500 000 per år.
Under den senaste femårsperioden har antalet samtalsmarkeringar ökat från 10,7 miljarder till 14,5 miljarder per budgetår, dvs. med totalt 36 % eller med i genomsnitt 8 % per år, en ökning som är betydligt kraftigare än ökningen av antalet telefonapparater.
Antalet automatiska abonnentväxlar har under den senaste femårsperioden ökat med 8 700 och antalet telexanslutningar med 2 800. Motsvarande ökning under föregående femårsperiod var 4 000 resp. 1 600. Såväl för telefon som för telex beräknas en hög tillväxttakt i fråga om utrustningar och trafik komma att bestå under åtminstone den närmast följande femårsperioden.
Av tabell T 1 framgår UtveckUngen av rörelsen mellan budgetåren 1968/69 och 1969/70 mätt i antalet telefonapparater, telexanslutningar, modemer, telefonsamtal, telegram och telexskrivningar.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 151
Tab. TI Televerkets rörelse
|
|
1968/69 |
1969/70 |
Förändring i% |
|
Telefonapparater, den 1 jan. |
4 111 400 |
4 306 900 |
4,8 |
|
Telexanslutningar, den 1 jan. |
6 071 |
6 689 |
10;2 |
|
Modemanslutningar för data- |
|
|
|
|
kommunikation, den 1 jan. |
386 |
780 |
102,1 |
|
Telefonsamtal |
|
|
|
|
lokal- och närsamtal |
4 253 747 000 |
4 445 166 000 |
4,5 |
|
inländska rikssamtal |
711 185 000 |
755 971 000 |
6,3 |
|
samtal till utlandet |
7 659 000 |
9 710 000 |
26,8 |
|
Telegram |
|
|
|
|
inländska |
2 470 000 |
2 343 000 |
-5,1 |
|
till utlandet |
1 160 000 |
1 073 000 |
-7,5 |
|
Telexskrivningar |
|
|
|
|
inländska (ant. markeringar) |
20 034 000 |
20 558 000 |
2,6 |
|
till utlandet (ant. min.) |
13 154 000 |
14 840 000 |
12,8 |
Medels förbrukning under budgetåren 1969/70—1971/72
Under budgetåret 1969/70 uppgick medelsförbrakningen till 592
milj. kr., dvs. samma belopp som den till verkets förfogande ställda
investeringsramen.
För budgetåret 1970/71 beräknas investeringsramen enligt följande
sammanstäUning tUl 595,3 milj. kr.
Investeringsram enligt prop. 1970:1 (bil. 8 s. 157) 592,1
Ramökning den 5.6.1970 p. g. a. aktieteckning
i ELLEMTEL Utvecklings AB 6,0
Ramminskning den 9.7.1970 p. g. a. konjunkturbetingad
senareläggning av vissa byggen —3,5
Ramökning den 2.10.1970 p. g. a. markförvärv i Värsta 0,7
595,3
För budgetåret 1971/72 har televerket räknat med en medelsförbrakning av 699 milj. kr. Beloppet är beräknat med utgångspunkt i pris-och löneläget den 1 juli 1970. Hänsyn har således bl. a. inte tagits till merkostnader på grund av höjningen av mervärdeskatten den 1 januari 1971.
Liksom tidigare år beräknar televerket att tUl största delen finansiera investeringama med egna avskrivningsmedel och därmed med de löpande inkomsterna. Självfinansieringsgraden beräknas för budgetåret 1971/72 tUl över 90 %.
Investeringsprogram
I tabell T 2 lämnas en redogörelse för faktisk resp. beräknad medelsförbrakning budgetåren 1969/70—1971/72 med fördelning på objektsgrupper.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 152
Tab. T 2 Medelsförbrukning budgetåren 1969170—1971 j72
|
|
Utgift |
|
Beräknad utgift |
|
|
1969/70 |
|
|
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
milj. kr. |
|
|
Fastigheter och byggnader |
|
|
|
|
Telefonstationsbyggnader |
37,6 |
43,4 |
47,0 |
|
Byggnader för arbetscentraler |
6,2 |
8,3 |
9,7 |
|
Förrådsanläggningar |
3,7 |
3,0 |
13,2 |
|
Verkstadsbyggnader |
0,5 |
1.0 |
— |
|
Övriga byggnader |
12,4 |
— |
0,3 |
|
Inköp av fastigheter |
8,0 |
3,7 |
5,0 |
|
Summa |
68,4 |
59,4 |
75,2 |
|
Telefon- och fjårrskrift- |
|
|
|
|
anläggningar |
|
|
|
|
Abonnentanläggningar |
215,1 |
243,9 |
267,6 |
|
Förbindelseanläggningar |
136,9 |
130,0 |
156,8 |
|
Kopplingstekniska anläggningar" |
156,4 |
137,0 |
170,0 |
|
Summa |
508,4 |
510,9 |
594,4 |
|
Aktieförvärv |
— |
6,0 |
— |
|
Radioanläggningar för |
|
|
|
|
kommersiell trafik |
4,7 |
8,4 |
11,9 |
|
Förvarsberedskap |
7,5 |
7,6 |
14,5 |
|
Diverse och oförutsett |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
|
Totalsumma |
592,0 |
595,3 |
699,0 |
' Tidigare benämnt Telefon- och telegrafanläggningar. - Tidigare benämnt Fjärrförbindelseanläggningar. ' Tidigare benämnt Telefon- och telegrafstationer.
Telefonstationsbyggnader
För telefonstationsbyggnader har föreslagits 47,0 milj. kr. vilket beräknas fördelat enligt tabell T 3.
I fråga om de byggnadsobjekt som tidigare anmälts för riksdagen överensstämmer totalkostnaden 1.4.1970 i stort med motsvarande belopp 1.4.1969 med undantag av telefonstationen Göteborg—Kålltorp. På grund av ändrad stadsplan har en omprojektering gjorts. Med hänsyn härtiU och tiU att byggnadsstyrelsen numera lämnat definitiva kostnadsberäkningar har totalkostnaden ökat från 5,5 tiU 8,3 milj. kr.
Byggnader för arbetscentraler
Sedan några år pågår en utveckling som innebär att de s. k. ortsförråden sammanförs eUer utökas med garage- och personalutrymmen till s. k. arbetscentraler. Avsikten är att televerkets bilar skaU garageras i anslutning till arbetscentralerna och personalen få en fast utgångspunkt där. Då bilarna sammanförs på detta sätt kan man förse dem med ny materiel, fyUa på bensin och utföra annan nödvändig service under inte ordinarie arbetstid. När personalen börjar sitt arbete kan härigenom bilarna stå färdiga att omedelbart tas i brak. Tele-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 153
verket kan på detta sätt utnyttja sin specialutbildade personal mera rationellt. Även trivseln i arbetet ökar, genom att personalen får använda sig av bilar som även vintertid är varma och torra.
I anslutning till arbetscentralerna finns personalutrymmen med om-klädningsram, tvättrum, torkrum etc. Då en stor del av televerkets personal har sin arbetsplats utomhus — ofta under ogynnsamma väderleksförhållanden — är behovet av goda personalutrymmen stort.
För byggnad av arbetscentraler begärs 9,7 mUj. kr. vilket belopp beräknas fördelat enl. tabell T 4.
Förrådsanläggningar
Förrådsverksamheten i televerket är av mycket stor betydelse och omsättningen i televerkets förråd är ca 700 milj. kr. per år. I företagets långtidsplan ingår att bygga ett stort distributionsförråd inom varje distrikt. Under budgetåret 1970/71 påbörjas vissa arbeten för förråd i göteborgsområdet (Stenkullen) och televerket begär nu igångsättning under budgetåret 1971/72 av förråd i stockholmsområdet (Bålsta). Televerket har under budgetåret 1969/70 inköpt tomt i Bålsta för 3 mUj. kr.
Televerkets förrådsanläggningar i Stockholm är sedan länge otillräckliga och otidsenliga och mycket spridda, och det nuvarande storförrådet i Älvsjö går inte att bygga ut tiU rationell förrådsdrift. Om förrådet i Bålsta byggs beräknar televerket den årliga rationaliseringsvinsten till över 1 milj. kr.
Totalt begär televerket för förrådsanläggningar under budgetåret 1971/72 13,2 milj. kr. vilket belopp är avsett att fördelas enl. tabell T 5.
Övriga byggnader
Under denna rabrik upptas 300 000 kr. för en tiUbyggnad av byggnadsavdelningens serviceanläggning i Norrköping. Tillbyggnaden, som totalt beräknas kosta 800 000 kr., är avsedd för matsal, kök och personalrum samt kontors-, utbildnings- och experimentlokaler. Då det nuvarande skyddsrummet inte fyller fordringama enligt civilförsvarslagen, ingår även ett nytt skyddsrum i tillbyggnaden.
Inköp av fastigheter
Under denna rabrik har televerket använt 8 milj. kr. under budgetåret 1969/70. Det största inköpet gällde det under rubriken Förrådsanläggningar nämnda förvärvet av förrådstomt i Bålsta.
För en fullständig redogörelse över förvärven hänvisas till televerkets anslagsframställning.
För budgetåret 1970/71 beräknas förbrukningen tiU 3,7 milj.kr. och för budgetåret 1971/72 beräknar televerket medelsbehovet till 5 milj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 154
Tab. T 3 Investeringsplan för telefonstationsbyggnader (milj. kr.)
N=Nybyggnad T =Tillbyggnad
|
Byggnadsobjekt |
Typ |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Byggstart |
Färdig- |
||
|
|
|
|
|
Faktisk Beräknad |
|
ställande |
|
|
|
|
|
|
t. o. m. för |
|
|
|
|
|
|
1.4.69 |
1.4.70 |
1969/70 70/71 |
71/72 |
mån/år |
mån/år |
|
1 Byggnader påbörjade |
|
|
|
|
|
|
|
|
före 1.7.1971 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Borås, Trandared |
N |
0,9 |
1,2 |
0,7 |
0,5 |
8.70 |
8.71 |
|
Botkyrka |
N |
2,0 |
3,0 |
0,9 |
2,1 |
11.70 |
11.71 |
|
Bålsta |
N |
1,5 |
1,5 |
0,8 |
0,7 |
8.70 |
11.71 |
|
Göteborg. Hisings-Kärra |
N |
1.5 |
1,5 |
1,0 |
0,5 |
11.70 |
8.71 |
|
Göteborg, Kålltorp |
N |
5,5 |
8,3 |
0,8 |
4,5 |
2.71 |
2.73 |
|
Halmstad |
T |
1,8 |
1,8 |
1,3 |
0,5 |
8.70 |
8.71 |
|
Jönköping |
T |
4,5 |
4,5 |
1,3 |
2,4 |
8.70 |
8.72 |
|
Karlskrona-Gullberna |
T |
1,0 |
0,9 |
0,6 |
0,3 |
11.70 |
11.71 |
|
Kinna |
T |
1,0 |
1,0 |
0,6 |
0,4 |
8.70 |
5.71 |
|
Kumla |
T |
0,7 |
0,7 |
0,3 |
0,4 |
11.70 |
11.71 |
|
Kungälv |
T |
0,8 |
1,3 |
0,7 |
0,6 |
11.70 |
8.71 |
|
Linköping, Skäggetorp |
N |
1,1 |
1,4 |
0,8 |
0,6 |
11.70 |
11.71 |
|
Stockholm, Hammarby |
N |
30,2 |
30,2 |
3,2 12,4 |
9,0 |
8.69 |
2.72 |
|
Strängnäs |
T |
0,9 |
0,8 |
0,6 |
0,2 |
8.70 |
5.71 |
|
Vingåker |
T |
0,7 |
0,7 |
0,3 |
0,4 |
11.70 |
2.72 |
|
Örebro |
N |
6,2 |
6,2 |
3,4 |
2,8 |
8.70 |
2.72 |
|
Div. byggnader med en |
|
|
|
|
|
|
|
|
beräknad kostnad av högst |
|
|
|
|
|
|
|
|
0,5 milj. kr. per objekt |
|
3,4 |
6,3 |
4,1 |
2,0 |
|
|
|
Standardhus |
|
3.3 |
1,5 |
1,0 |
0,5 |
|
|
|
Summa I |
|
67,0 |
72,8 |
31,6 |
28,4 |
|
|
|
II Byggnader avsedda att |
|
|
|
|
|
|
|
|
påbörjas under år 1971/72 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avesta' |
T |
1.1 |
1,1 |
|
0,5 |
8.71 |
11.72 |
|
Lokaler för utbyte till ny |
|
|
|
|
|
|
|
|
stationstyp samt lokalbehov |
|
|
|
|
|
|
|
|
för koaxialkabelanläggning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Krylbo-Avesta. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Eskilstuna, Löppinge |
N |
|
1,5 |
|
0,8 |
8.71 |
8.72 |
|
Lokalstation för anslutning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
abonnenter i nytt bostads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
område. Utökning av befintiig |
|
|
|
|
|
|
|
|
station inte möjlig. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Eskilstuna, Sal |
N |
|
1,2 |
|
0,6 |
8.71 |
8.72 |
|
Lokalstation för anslutning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
abonnenter i nytt bostads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
område. Utökning av befintlig |
|
|
|
|
|
|
|
|
station inte möjlig. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Falsterbo' |
N |
0,8 |
0,8 |
|
0,6 |
11.71 |
8.72 |
|
Befintlig station i standardhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
kan inte utökas för anslutning |
|
|
|
|
|
|
|
|
av flera abonnenter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gällivare, Malmberget' |
N |
0,6 |
0,7 |
|
0,5 |
11.71 |
8.72 |
|
Befintlig station kan inte |
|
|
|
|
|
|
|
|
utökas ytterligare. |
|
|
|
|
|
|
|
För riksdagen tidigare anmält byggnadsobjekt
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 155
|
Beräknad för |
Tab. T 3 (forts.) Byggnadsobjekt
Typ Kostnadsram
Medelsförbrukning
Faktisk t. o. m.
Byggstart Färdigställande
1.4.69 1.4.70 1969/70 70/71 71/72 mån/år mån/år
Göteborg, Hisingen T 1,1
Ombyggnad för utökning av stationens nummerkapacitet över 27 000 abonnenter samt för utökning av tandemsta-tionens kapacitet.
Hallstahammar' T 0,7 0,9
Tillbyggnad för koaxialkabelanläggning Västerås—Hallstahammar samt för utökning av stationens nummerkapacitet.
Kista N 2,7
Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde på Järvafältet.
Kristianstad T 0,7
Påbyggnad
för utökning av
stationens nummerkapacitet
över 20 000 abonnentnummer.
Kungsängen' N 1,5 1,5
Utbyte till ny stationstyp. Befintlig ändstation i standardhus kan inte utökas ytterligare.
Lomma T 0,9
Utbyte till ny stationstyp. Befintlig ändstation kan inte utökas ytterligare.
Lund' T 1,2 0,8
Utökning av stationens nummerkapacitet över 40 000 abonnentnummer.
Mariestad' T 0,8 0,8
Utökning av lokalstationens nummerkapacitet samt lokalutrymme för fjärrförbindelsean-läggning Gudhem—Mariestad—Töreboda.
Mölnlycke T 0,8
Tillbyggnad för utbyte till ny stationstyp.
Nässjö' T 2,5 2,5
Utökning av befintlig överdragsstation samt uppförande av ny förmedlingsstation.
Skurup T 0.6
Utökning
av stationens
nummerkapacitet över 2 700
abonnenter samt lokalbehov
för bärfrekvensutrustningar.
Sundsvall T 2,7
Utökning av stationens nummerkapacitet över 30 000 abonnentnummer
|
11.72 |
0,7 8.71
|
8.72 |
0,5 8.71
|
8.72 |
0,9 8.71
|
8.72 |
0,4 8.71
|
8.72 |
1,2 8.71
|
5.72 |
0,6 8.71
|
8.72 |
0,6 8.71
|
8.72 |
0,6 8.71
|
0,4 |
8.71 |
5.72 |
|
1,1 |
8.71 |
11.72 |
|
0,5 |
8.71 |
5.72 |
|
2.73 |
,1 8.71
För riksdagen tidigare anmält byggnadsobjeki
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 156
Tab. T 3 (forts.)
|
Byggstart Färdigställande |
|
mån/år |
Byggnadsobjekt
Typ Kostnadsram Medelsförbrukning
Faktisk Beräknad t. o. m. för
1.4.69 1.4.70 1969/70 70/71 71/72 mån/är
Trollhättan, Sylte Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde
Uppsala'
Tillbyggnad för utökning av närtrafik- och förmedlingsutrustningen. Örebro, Karlslund Lokalstation för anslutning av abonnenter i nytt bostadsområde.
Div. byggnader med en beräknad kostnad av högst 0.5 milj. kr. per objekt. Standardhus
Summa II
Summa I—Il
N
N
0,9
6,2 6,2
0,9
2,3 2.2
33,8
106,6
0,5 8.71 5.72
2,8 8.71 11.73
0,6 8.71 5.72
1,4 1,7
18,6
47,0
' För riksdagen tidigare anmält byggnadsobjekt.
Tab. T 4 Investeringsplan för arbetscentraler (milj. kr.)
|
Byggnadsobjekt |
|
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Bygg- |
Färdig- |
|||
|
|
|
|
|
Faktisk |
Beräk |
nad |
start |
ställande |
|
|
|
|
|
t. 0. m. |
för |
|
|
|
|
|
|
1.4.69 |
1.4.70 |
1969/70 |
70/71 |
71/72 |
mån/år |
mån/år |
|
I Byggnader påbörjade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
före 1.7.1971 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jönköping |
|
1,7 |
1,9 |
|
1,2 |
0,7 |
11.70 |
11.71 |
|
Kalmar |
|
0,6 |
1,4 |
|
0,8 |
0,6 |
11.70 |
8.71 |
|
Karlskrona |
|
0.8 |
1,3 |
|
0,8 |
0,5 |
8.70 |
8.71 |
|
Sveg |
|
0,6 |
0,6 |
|
0,4 |
0,2 |
8.70 |
8.71 |
|
Div. byggnader med en beräknad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kostnad av högst 0,5 milj. kr. |
per |
|
|
|
|
|
|
|
|
objekt |
|
1,0 |
1,3 |
|
0,9 |
0,4 |
|
|
|
Summa I |
|
4,7 |
6,5 |
|
4,1 |
2,4 |
|
|
|
11 Byggnader avsedda att |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
påbörjas under dr 1971/72 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bollnäs |
|
|
0,8 |
|
|
0,8 |
8.71 |
5.72 |
|
Falun' |
|
0,8 |
1,5 |
|
|
1,4 |
8.71 |
8.72 |
|
Göteborg, Högsbo' |
|
1,7 |
1,9 |
|
|
1,6 |
8.71 |
11.72 |
|
Järva |
|
|
1,0 |
|
|
0,8 |
8.71 |
8.72 |
|
Oskarshamn' |
|
0,6 |
0,9 |
|
|
0,8 |
8.71 |
5.72 |
|
Visby' |
|
0,7 |
0,7 |
|
|
0,7 |
8.71 |
5.72 |
|
Div. byggnader med en beräknad |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kostnad av högst 0,5 milj. kr. |
per |
|
|
|
|
|
|
|
|
objekt |
|
|
1,2 |
|
|
1,2 |
|
|
|
Summa II |
|
|
8,0 |
|
|
7,3 |
|
|
|
Summa 1—11 |
|
|
14,5 |
|
|
9,7 |
|
|
För riksdagen tidigare anmält byggnadsobjekt.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 157
Tab. T 5 Investeringsplan för förrådsanläggningar (milj. kr.)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning Faktisk Beräknad t. 0. m. för |
Byggstart |
Färdigställande |
|||
|
|
1.4.69 |
1.4.70 |
1969/70 |
70/71 |
71/72 |
mån/år |
mån/år |
|
I Anläggningar påbörjade före 1.7.1971 Stenkullen |
20,0 |
23,0 |
|
1,0 |
8,0 |
8.70 |
5.73 |
|
Summa 1 |
20,0 |
23,0 |
|
1,0 |
8,0 |
|
|
|
11 Anläggningar avsedda att påbörjas under år 1971/72 Bålsta Lycksele' Nässjö' Östersund' Div. anläggningar med en beräknad kostnad av högst 0,5 milj. kr. per objekt |
0,7 0,8 1,4 |
33,0 0,9 1,3 2,0 1,3 |
|
|
1,0 0,6 0,7 1,6 1,3 |
2.72 8.71 11.71 8.71 |
5.75 8.72 8.72 8.72 |
|
Summa 11 |
|
38.5 |
|
|
5,2 |
|
|
|
Summa I—II |
|
61,5 |
|
|
13,2 |
|
|
' För riksdagen tidigare anmält objekt.
Abonnentanläggningar
Under denna rabrik återfinns dels de teleanläggningar som hyrs ut till abonnenterna (telefonapparater, abonnentväxlar, fjärrskriftutrustning m. m.), dels de arbeten som erfordras för installation av anläggningama och dels — som största post — lokalnät, dvs. förbindelseledningarna meUan abonnent och telefonstation.
För abonnentanläggningar begär televerket för budgetåret 1971/72 267,6 milj. kr. enligt följande specifikation.
Nya telefonapparater
Lokalnät
Abonnentväxlar
Fjärrskriftutrustning
Övrigt
milj. kr.
36,0
179,3
25,5
20,0
6,8
267,6
Äv tabell T 6 framgår beställningar och effektueringar av telefonapparater, dels utfall för åren 1968/69 och 1969/70, dels prognos för åren 1970/71-1975/76.
Med de medel som under budgetåret 1969/70 stått till televerkets förfogande har ca 300 000 nya apparater kunnat inkopplas. Härigenom har ökningen av orderstocken trots en beställningsingång av 305 000 apparater kunnat begränsas och orderstocken beräknas den 30 juni 1970 ha uppgått tUl ca 46 000.
För innevarande budgetår beräknas nu nybeställningarna komma att
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 15g
Tab. T 6 Beställningar och effektueringar av telefonapparater
|
Budgetår |
Telefonapparater, nya |
|
Telefonapparater, flyttn. |
|
||
|
|
Beställda |
Effektuerade |
Orderstock |
Beställda |
Effektuerade Orderstock |
|
|
|
|
|
vid resp. |
|
|
vid resp. |
|
|
|
|
budgetårs |
|
|
budgetårs |
|
|
|
|
utgång |
|
|
utgång |
|
|
|
tusental |
|
|
tusental |
|
|
1968/69 |
279 |
282 |
41 |
492 |
487 |
60 |
|
1969/70 |
305 |
300 |
46 |
520 |
520 |
60 |
|
1970/71 |
305 |
285 |
66 |
520 |
505 |
75 |
|
1971/72 |
300 |
300 |
66 |
500 |
505 |
70 |
|
1972/73 |
290 |
300 |
56 |
500 |
505 |
65 |
|
1973/74 |
290 |
300 |
46 |
500 |
505 |
60 |
|
1974/75 |
290 |
300 |
36 |
500 |
505 |
55 |
|
1975/76 |
290 |
300 |
26 |
500 |
505 |
50 |
uppgå tUl samma antal som budgetåret 1969/70, dvs. 305 000. Den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen beräknas trots omdisponering av tiUgängliga resurser icke kunna medge instaUation av mer än ca 285 000 apparater, vilket innebär att orderstocken den 30.6.1971 skuUe bli ca 66 000 apparater.
För budgetåret 1971/72 beräknas antalet beställningar tiU 300 000. Med utgångspunkt från att televerket för budgetåret 1971/72 och kommande budgetår tUldelas medel, som gör det möjligt att effektuera 300 000 telefonapparater per år, skuUe med antagen beställningsingång orderstocken vid utgången av budgetåret 1971/72 bibehållas vid 66 000 för att sedan successivt avtrappas till 26 000 vid utgången av budgetåret 1975/76.
Antalet beställda flyttningar är som framgår av tabellen betydligt större än antalet beställda nya telefonapparater. Sålunda beräknas antalet bestäUda flyttningar för budgetåret 1971/72 komma att uppgå tUl ca 500 000. Den resursinsats i form av personal och kapital som krävs av televerket for att utföra en beställd flyttning av en telefonapparat är stor och närmar sig i många fall kostnaden för att effektuera en beställning av en ny telefonapparat.
Det stora medelsbehovet för lokalnät beror bl. a. på den omfattande nybyggnationen av bostadshus i de stora och medelstora städerna, som medför stort behov av nya lokalnät för att säkerstäUa framkomligheten samt på den nödvändiga saneringen av de äldre lokalnäten. Det befintliga nätet måste byggas ut i samma takt som nya abonnentanläggningar tillkommer såväl i samband med nyinstallationer som flyttningar. Saneringen av de äldre lokalnäten medför inte endast minskade driftstömingar utan även minskade underhållskostnader för näten i fråga.
Utbyggnader av engångskaraktär i lokalnäten utgörs främst av kabeltunnlar i Stockholm och Göteborg och sådana kan bli aktuella även
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommuniliationsdepartementet 159
i andra större städer. I storstäder med en mängd kablar är tunnlar utefter vissa huvudsträckningar den biUigaste och samtidigt den enda realistiska lösningen för framförandet av kablar. Kablarna erhåller ett skyddat läge, oberörda av ofta förekommande gatuarbeten. Underhållet underlättas och förbilligas i hög grad liksom även dragning av nya kablar. Investeringama av engångskaraktär beräknas under den närmaste femårsperioden till ca 20 milj. kr. per budgetår.
Det stora behovet av medel för fjärrskriftutrustning (telegraf-, telex-och datautrustning) beror huvudsakligen på det ökade behovet inom datakommunikationsområdet. Dataöverföring kan ske över det allmänna telefon- och telexnätet eller över fasta förhyrda telefon- och telegrafförbindelser. F. n. används huvudsakligen det allmänna telefonnätet för dataöverföring. Härvid måste man utnyttja s. k. modemer för att omvandla datasignaler till sådan form att de kan överföras på telefonförbindelser. Antalet installerade modemer har sedan 1965 fördubblats varje år och uppgick den 1.1.1970 tiU 780. Nästan samma ökningstakt kan enligt gjorda prognoser förväntas under den närmaste femårsperioden, vUket innebär att antalet modemer 1975 skulle uppgå till ca 20 000.
Förbindelseanläggningar
För budgetåret 1971/72 har televerket beräknat det för förbindelseanläggningar behövliga beloppet tiU 156,8 milj.kr., vUket belopp är avsett att fördelas enl. tabell T 7.
Tab. T 7 Förbindelseanläggningar
|
|
Beräknad |
Återstående |
Därav under |
|
|
|
total |
kostnad |
år |
1971/72 |
|
|
kostnad |
1.7.1971 milj. kr. |
|
|
|
Fjärrförbindelseanläggningar |
171,6 |
71,4 |
|
32,7 |
|
Anläggningar för kortväga |
|
|
|
|
|
mellanortsförbindelser |
107,8 |
91,4 |
|
71,5 |
|
Utökning av telefon- och |
|
|
|
|
|
telegrafutrustning på över- |
|
|
|
|
|
dragsstationer |
94,3 |
62,3 |
|
52,6 |
|
Summa |
373,7 |
225,1 |
|
156,8 |
Specifikation rörande fjärrförbindelseaiUäggningar lämnas i tabell T 8.
Som framgår av specifikationen ingår Sveriges kostnader för pågående byggnad av den nordiska jordstationen i Tanum i Bohuslän i medelsförbrukningen för budgetåret 1971/72 med 2,7 milj. kr.
HittiUs har telefontrafikens ökning — rikstrafikökningen är f. n. ca 6 % per år — i huvudsak varit bestämmande för utbyggnadstakten för fjärrförbindelseanläggningar. Den framtida utbyggnadstakten kommer däratöver att bli beroende av förväntad kraftig expansion av datatrafik
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 160
Tab. T8 Fjärrförbindelseanläggningar (milf. kr.)
|
Beräknad |
Återstående |
Därav under |
|
total |
kostnad |
är |
|
kostnad |
1.7.1971 |
1971/72 |
|
I Anläggningar påbörjade före 1:7.1971 Koaxialanläggningar Jönköping—Gudhem Kristianstad—Markaryd Norrköping—Fårhult—Kalmar Västerås—Örebro (60 MHz) Kristianstad—Karlskrona Stockholm—Strängnäs— Norrköping med grenkoppling till Eskilstuna Sundsvall—Skellefteå—Luleå Radiolänkar Falun—Mora Göteborg—Malmö Göteborg—norska gränsen Mora—Malung—Hagfors Stockholm—Göteborg Sundsvall—Umeå—Boden Sundsvall—Östersund Internationella förbindelser Sveriges andel i jordstation för telesatellitförbindelser i Tanum Andel i telesatelliter |
|
0,4 |
0,3 |
0,1 |
|
2,4 |
2,4 |
1,6 |
|
17,2 |
1,0 |
0,1 |
|
3,6 |
3,0 |
3,0 |
|
10,8 |
0,1 |
0,1 |
|
18,8 |
5,8 |
4,0 |
|
29,1 |
12,5 |
2,7 |
|
1,9 |
0,4 |
0,4 |
|
4,9 |
0,1 |
0,1 |
|
1,8 |
0,8 |
0,7 |
|
4,1 |
3,0 |
0,3 |
|
15,3 |
0,3 |
0,3 |
|
4,4 |
2,3 |
0,1 |
|
1,7 |
0,2 |
0,2 |
|
2,7 6,0 40,9 |
|
2,7 1,0 17,4 |
|
4,4 2,1 4,7 0,7 0,8 3,5 6,9 5,8 |
|
0,8 0,5 3,9 0,1 0,2 0.6 3,3 4,8 |
|
1,6 30,5 71,4 |
|
1,1 15,3 32,7 |
10,9
|
(Intelsat) |
13,8 |
|
Summa I |
141,1 |
|
II Anläggningar avsedda att |
|
|
påbörjas under år |
|
|
1971/72 |
|
|
Koaxialanläggningar |
|
|
Gudhem—Trollhättan |
4,4 |
|
Göteborg—Kungälv—Trollhättan |
2,1 |
|
Kalmar—Kariskrona |
4,7 |
|
Karlstad—Hagfors |
0,7 |
|
Nässjö—Fårhult |
0,8 |
|
Skellefteå—Vilhelmina |
3,5 |
|
Stockholm—Märsta—Uppsala |
6,9 |
|
Uppsala—Enköping—Strängnäs |
5,8 |
|
Radiolänkar |
|
|
Stockholm: Hammarby—Sätra |
1,6 |
|
Summa II |
30,5 |
|
Summa I—II |
171,6 |
och på längre sikt även av bildtelefontrafik. För datatrafiken förutses uppbyggnad av ett separat datanät med idriftsättning omkring mitten av 1970-talet. Utvecklingen inom den mycket frekvenskrävande bildtele-fonin, som f. n. är i ett inledande försöksstadium, är svårare att förutse. För att de förväntade behoven skall kunna tillgodoses på ett tekniskt-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 161
ekonomiskt optimalt sätt förutsätts att en planmässig successiv utbyggnad sker enUgt ett långsiktigt utbyggnadsprogram. En långsiktig plan som sträcker sig in på 1980-talet för utbyggnad av det befintiiga fjärrnätet håUer f. n. på att slutbearbetas. Utbyggnadsplanen är baserad på utnyttjning av koaxialkablar med 60-MHz-system. En provanläggning av en 60-MHz koaxialanläggning mellan Västerås och Örebro påbörjas under innevarande budgetår. Detta nya 60-MHz-system får en kapacitet som motsvarar 10 800 telefonförbindelser per tubpar. Hittillsvarande system har en maximikapacitet som motsvarar 2 700 telefonförbindelser per tubpar.
Ett ökande medelsbehov föratses de kommande åren, vilket sammanhänger med den ovan nämnda tänkta utbyggnaden av ett separat aUmänt datanät.
Det aUmänna telefonnätet innebär inte en idealisk lösning för överföring av data då det byggts upp för ett helt annat ändamål. De tekniska nackdelama utgörs av långa uppkopplingstider, begränsad överföringshastighet främst i det kortväga nätet och en med hänsyn till dataöverföring aUtför hög avbrottsfrekvens. För vissa tillämpningar planeras av olika intressenter därför separata datanät uppbyggda av fasta förbindelser förhyrda från televerket, även om trafikens omfattning i och för sig inte aUtid motiverar fasta förbindelser. Man kan förvänta att ett stort antal individuella datakommunikationssystem kommer att inrättas under 1970-talet. Detta kan leda tUl olika systemlösningar, vilket medför svårigheter vid ett framtida samarbete meUan de olika näten. Det är därför angeläget för televerket att möta den väntade utvecklingen genom insatser som tar sikte på att ge kunderna bästa tänkbara service och samtidigt utnyttja tUlgängliga resurser på ett riktigt sätt. En samordning och standardisering inom datakommuhika-tionsområdet bedöms bäst kunna ske genom att televerket inrättar ett separat allmänt datanät, tUl vilket kunder av olika kategorier kan anslutas. Målsättningen är att en första utbyggnad av det nya datanätet skall kunna tas i trafik under år 1975.
Kopplingstekniska anläggningar
Det för kopplingstekniska anläggningar behövUga beloppet under budgetåret 1971/72 har beräknats tiU 170 mUj. kr. enligt följande specifikation.
' milj. kr.
Automatisering av telefonstationer 1,1
Utökning av telefonstationsutrustning 144,7
Telegraf- och telexutrustning 24,2
170,0
I det beräknade behovet ingår 1,1 milj. kr. avseende resterande automatisering inom norra distriktet. I och med utgången av budgetåret 6 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 162
1971/72 slutförs automatiseringen av den manueUa lokaltrafiken. Under juni 1972 beräknas de sista 25 stationema inom Arjeplogs riktnummerområde bU överförda tiU automatisk drift.
Det under rabriken Utökning av telefonstationsutrastning upptagna beloppet om 144,7 milj. kr. avser i huvudsak den utbyggnad av befintUga stationer, som är nödvändig för att kunna ta emot nya abonnenter och ny trafik.
I beloppet för telegraf- och telexutrustning ingår ett belopp om 16,1 milj. kr. för en automatisk telegramförmedlingscentral vid Stockholms telegrafstation, det s.k. ÄTESTO-projektet, som kommenteras i det följande.
Televerket har under årens lopp gjort en rad rationaliseringar för att söka bromsa den ogynnsamma lönsamhetsutvecklingen inom telegrafgrenen. Denna verksamhetsgren, som är televerkets äldsta, har alltmer karakteriserats av vikande trafikutveckling och kraftigt stegrade kostnader, främst beroende på ökade lönekostnader för den förhållandevis stora personalen. Samma förhållanden råder i de flesta andra västeuropeiska länder.
Tankar har funnits att mot bakgranden av den dåliga lönsamheten lägga ner telegraf grenen. Efter noggrann prövning — bl. a. med hänsyn till den intemationella telegramtrafiken, särskilt med mindre välutvecklade teleländer — har emellertid en sådan åtgärd f. n. befunnits orealistisk.
För att genom rationalisering förbättra lönsamheten i telegrafgrenen startade televerket för några år sedan ett arbete med att göra en kravspecifikation för en automatisk telegramförmedlingscentral. Under detta arbete togs kontakt med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) som hade liknande behov av en automatisk telegramförmedling. Det visade sig att det skulle vara lönsamt för televerket och SMHI att gå samman i en gemensam utrastning, vari SMHI skulle hyra telegramförmedlingstjänst av televerket. Med utgångspunkt från en gemensam kravspecifikation har en datoranläggning (Univac 418-III) bestäUts i början av år 1970. EiJigt uppgjort kontrakt skall televerkets och SMHI:s trafik vara överförd till den nya utrastningen under år 1972.
Radioanläggningar för kommersiell trafik
Det för budgetåret 1971/72 behövliga beloppet har beräknats tiU 11,9 milj.kr. varav 7,3 för kust- och fartygsradio och 4,6 för fortsatta ombyggnadsarbeten för Hörby kortvågsstation.
I det för kust- och fartygsradio upptagna beloppet ingår 2 milj. kr. för komplettering av större fartygsradiostationer och Göteborgs kustradiostation med utrastning som möjliggör övergång från manuell radiotelegrafi tiU automatisk telextrafik. Resterande belopp beräknas bli
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet ] 63
behövligt för radioinstallationer i kontraherade fartygsbyggen samt till utrastning för den fasta radiotrafiken.
Försvarsberedskap
Televerket har lagt fram förslag till olika arbeten för vilka medelsförbrakningen under budgetåret 1971/72 beräknas uppgå tiU sammanlagt 14,5 milj. kr. Dessa investeringar bör i sin helhet omedelbart avskrivas genom anslag på driftbudgeten.
Den närmare motiveringen till de föreslagna investeringarna har verket lämnat i en särskild skrivelse den 31 augusti 1970. Med hänsyn till slarivelsens art torde någon närmare redogörelse för innehållet i densamma inte böra lämnas till statsrådsprotokoUet. Skrivelsen torde få bringas till riksdagens kännedom i samband med att handlingarna i ärendet ställs till vederbörande utskotts förfogande.
Diverseochoförutsett
Liksom för tidigare budgetår har verket föreslagit én delpost för diverse och oföratsett. Denna post har upptagits till 3 milj. kr. eller samma belopp som verket enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t under budgetåret 1970/71 får ta i anspråk för sådana arbeten och anskaffningar, vilka inte ingår i det av departementschefen förordade investeringsprogrammet.
Televerket har i skrivelsen lämnat sedvanlig redogörelse fÖr användningen av anslagsposten under det gångna budgetåret.
Av redogörelsen framgår att det disponerade beloppet, 3 mUj. kr., använts till en rad smärre telefon- och telegrafstationer.
Höjning av maximibeloppet för televerkets rörliga kredit
I skrivelse den 17 november 1970 har televerket hemställt om höjning av maximibeloppet för televerkets rörliga kredit i riksgäldskonto ret.
Behovet av rörelsemedel för televerkets verksamhet täcks genom ett antal olika finansieringskällor. Som förlagskapital disponerar verket ett fast rörelsekapital på 83,4 milj. kr. Televerket har vidare fått utnyttja det balanserade randradioöverskottet. Andra finansieringskällor utgörs av leverantörsskulder, ej inlevererade överskottsmedel m. m. Det ytterligare behov av rörelsemedel som inte kan tillgodoses på något av de här angivna sätten täcks genom rörlig kredit i riksgäldskontoret. Maximibeloppet för den rörliga krediten är f. n. 400 milj. kr.
Behovet av rörelsemedel i televerket är främst en följd av de stora fordringar som verket ständigt har på sina kunder genom nuvarande» långa kredittider. För tiden fram till den 30 juni 1972 förutser televerket en ytterligare ökning av de utestående fordringarna genom rö-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 164
relsens tiUväxt. Vidare förutses en viss ökning av i olika förråd bundet kapital.
På grand av de nämnda faktorema hemstäUer televerket om en höjning av maximibeloppet för den rörliga krediten från 400 milj. kr. till 625 milj. kr.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 48).
Departementschefen
För budgetåret 1969/70 uppgick investeringsramen för televerkets investeringar i teleanläggningar tUl 592 milj. kr., vilket belopp förbrukades helt.
Investeringsramen för innevarande budgetår angavs i prop. 1970: 1 (bU. 8, s. 157) tUl 592,1 milj. kr. Efter riksdagens beslut i anledning av prop. 1970: 128 (SU 131, rskr 295) höjdes ramen med 6 milj. kr. för aktieteckning i ELLEMTEL Utvecklings AB. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juli 1970 sänktes ramen med 3,5 mUj. kr. på grand av kon-jutUcturbetingad senareläggning av vissa byggen. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 oktober 1970 höjdes ramen med 700 000 kr. på grand av markförvärv. Investeringsramen för budgetåret 1970/71 upppgår därmed tiU 595,3 milj. kr.
För budgetåret 1971/72 har televerket föreslagit en medelsförbrukning av 699 milj. kr. Som framgår av den förat redovisade investeringsplanen för kommunikationsverken har jag tillstyrkt en medelsförbrukning av 624,9 milj. kr., vilket — i förhållande till statsverkspropositionen för innevarande budgetår — innebär en uppräkning med ca 33 milj. kr. Av följande sammanstäUning framgår hur investeringsbeloppet ungefärligt kan beräknas komma att fördela sig på olika objektsgrupper. Av sammanställningen framgår även utfallet för budgetåret 1969/70 och den beräknade medelsförbrakningen för budgetåret 1970/71.
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
Utfall |
Beräknad milj |
Verket .kr. |
Dep. chefen |
|
Fastigheter och byggnader |
68,4 |
59,4 |
75,2 |
65,4 |
|
Telefon- och fjärrskrift- |
|
|
|
|
|
anläggningar |
508,4 |
510,9 |
594,4 |
538,0 |
|
Aktieförvärv |
— |
6,0 |
— |
— |
|
Radioanläggningar för kom- |
|
|
|
|
|
mersiell trafik |
4,7 |
8.4 |
11,9 |
10,0 |
|
Försvarsberedskap |
7,5 |
7,6 |
14,5 |
8,5 |
|
Diverse och oförutsett |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
|
|
592,0 |
595,3 |
699,0 |
624,9 |
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 165
Vad gäUer fastigheter och byggnader bör den av mig förordade investeringsramen möjUggöra igångsättning under budgetåret 1971/72 av ett tiotal telefonstationsbyggnader samt ett antal arbetscentraler. Investeringsramen gör det vidare möjligt att igångsätta byggnadsarbetena för ett av de planerade storförråden.
När det gäUer telefon- och fjärrskriftaiUäggningar beräknas medelstilldelningen bl. a. möjUggöra anskaffandet av en automatisk telegramförmedlingscentral vid Stockholms telegrafstation. Slutbetalning av jord-stationen för telesateUitförbindelser i Tanum beräknas ske under budgetåret. Den större delen av beloppet för objektsgrappen avser den utbyggnad av telenätet som erfordras på grand av ökningen av antalet abonnenter och den äimu kraftigare ökningen av teletrafiken.
I och med utgången av budgetåret 1971/72 kommer hela den inländska telefontrafiken att vara automatiserad. Därmed slutförs en rationalisering som pågått sedan 1920-talet och som lett till stora serviceförbättringar för abonnenterna samtidigt som de gjorda rationaliseringsvinsterna konunit abonnenterna till godo i fomi av låga teleavgifter.
Investeringama i radioanläggningar för kommersiell trafik avser dels fortsatta ombyggnadsarbeten för Hörby kortvågsstation, dels radiout-rastning på fartyg och i kustradiostationer.
Beloppet för försvarsberedskap avser investeringar i försvarsbered-skapsanläggningar vid televerket, vilka i enlighet med vad som skett tidigare år bör avskrivas omedelbart. Chefen för finansdepartementet förordar därför deima dag (bil. 19 till denna proposition) ett avskrivningsanslag på driftbudgeten av 8,5 milj. kr. för ändamålet.
Anslaget tiU teleanläggningar m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrakningen.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1971/72 624,9
10 % marginal 62,5
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1971 — 56,0
Eriorderiigt anslag budgetåret 1971/72_____________________ 631,4
Televerkets hemställan om höjning av maximibeloppet för verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret från 400 till 625 milj. kr. tillstyrker jag. Behovet av rörlig kredit efter den 1 juli 1972 fömtsätter jag skall kunna reduceras genom en omläggning av televerkets faktureringssystem så att det stora beloppet för kundfordringar kan minskas.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 166
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. tiU Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 631400 000 kr.;
2. uppdra åt fuUmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av ytterUgare rörelsemedel åt televerket tUlhandahålla verket en från 400 000 000 kr. tUl 625 000 000 kr. ökad röriig kredit.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommuniltionsdepartementet 167
C Statens Järnvägar
Av balansräkningen per den 30 juni 1970 för statens jämvägar framgår, att tillgångama uppgick till sammanlagt 9 341 milj. kr., varav för affärsbanenätet 4 405 milj. kr. belöper på fast egendom, 3 341 milj. kr. på raUande materiel och fartyg m. m., 288 milj. kr. på inventarier och förråd samt för det ersättningsberättigade nätet, 763 milj. kr. på fast egendom och 38 milj. kr. på inventarier. Återstoden belöpte på poster av finansiell natur.
Kapitalbehållningen uppgick den 30 juni 1970 till 2 782 milj. kr. Under budgetåret 1969/70 ökade SJ:s fond med 114 milj. kr.
Driftöverskottet under budgetåret 1969/70 utgjorde 52 milj. kr. Därvid har tidigare avsatta pensionsmedel tagits i anspråk med 30 milj. kr.
Statens järnvägar
I skrivelse den 22 augusti 1970 och i anslutning därtUl lämnad komplettering har statens jämvägar hemställt om investeringsanslag för budgetåret 1971/72.
JSmvägar m. m.
Ing. behållning Anslag . Utgift
1969/70 21 100 000 382 200 000 366 400 000
1970/71 36 900 000 367 600 000 '377 600 000
1971/72 statens järnvägar 26 900 000 469 200 000 '451000 000
departements-
_______ chefen____________ 26 900 000 363 600 000 '355 000 000
Preliminärt belopp.
Utvecklingen av statens järnvägars rörelse m. m.
Trafikutveckling
Under 1960-talet har transportarbetets ökningstakt i SJ:s godstrafik varit snabbare än tidigare och uppgått till i genomsnitt drygt 4 % per år. Deima utveckling har burits upp av den goda transportkonjunkturen och möjliggjorts genom utbyggnad av de fasta anläggningamas kapacitet på affärsbanenätet samt utökning och modemisering av lok- och vagnparken.
Jämvägamas dominans i landtransportarbetet på avstånd över 100 km har minskat successivt fram tiU mitten av 1960-talet. Under de
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 168
senaste fyra åren har emellertid järnvägarnas relativa andel av land-transportarbetet varit i stort sett oförändrad.
Under år 1969 ökade godstransportema kraftigt, vUket får ses mot bakgrand av industrins produktionsökning och den expanderande utrikeshandeln. Trots strejken vid LKAB steg SJ:s totala godstransportarbete jämfört med år 1968 med 9 % tiU 14,9 miljarder tonkm och den transporterade godsmängden med 6 % tiU 60 milj. ton.
Vagnslasttrafiken inklusive lapplandsmalm ökade under år 1969 med 9 % mätt i tonkm. Utlandstrafiken exklusive malm över Narvik expanderade än kraftigare eUer med 17 %. Den svarar nu för ca 28 % av vagnslasttrafiken mätt i tonkm. Inkluderas lapplandsmalmen blir motsvarande andel ca 40 %. I den inländska trafiken ingår dessutom en betydande anslutningstrafik till och från hamnar vUken avser gods till och från utlandet. Även systemtransporterna, i vilka järnvägstransporten integreras i produktionsprocessen genom i förväg programmerade tågrörelser, visade kraftig uppgång. SJ har under senare år utvecklat sådana transportlösningar för bl. a. skogsprodukter, malm, oljor, koks och cement i samverkan med berörda industrier.
Vagnslasttrafikens tillväxttakt låg under första halvåret 1970 kvar på 1969 års nivå trots bortfallet av malmtransporter under strejken vid LKAB. Exkluderas lapplandsmalmen tilltog alltså vagnslasttrafikens expansion under första halvåret, vilket bl. a. sammanhänger med de omfattande transportema på grand av stormfällningen imder senhösten 1969, den stränga vintem samt utlandstrafikens fortsatta expansion. På grand härav ökade vagnamijs omloppstider, vilket var besvärande med hänsyn tUl transportefterfrågan. Under andra halvåret 1970 har transportarbetets tiUväxttakt varit lägre.
Under nästan hela år 1969 rådde vagnsbrist — främst på öppna vagnar. Bristen tiUtog under senare delen av året tUl följd av den starka transportefterfrågan. Olika åtgärder vidtogs för att snabba upp vagnomloppen.
Kapaciteten på malmbanan var hårt utnyttjad under år 1969 fram till december månad. Sedan produktionen vid LKAB återapptogs i full skala i febraari 1970 har transportemas omfattning legat nära gränsen för banans kapacitet med den typ av rallande materiel som nu används.
StyckegodstrafUcens nedgång blev under år 1969 betydligt mmdre än tidigare. Mätt i ton sjönk trafiken med 2 % mot i genomsnitt 7 % per år under perioden 1964—1968. Jämvägens konkurrenskraft på detta område väntas bli successivt förbättrad genom oUka kvalitets-höjande åtgärder bl. a. utökad hemforsling. SJ kommer vidare att inleda prov med styckegodstransporter i contauier under budgetåret 1971/72. SärskUda ansträngningar att öka jämvägens andel av de större styckegodssändningaraa — partigodset — kommer att göras. SJ räknar
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 169
med
en betydande återhämtning i styckegodstrafiken under de när
maste åren. , •'
I sin bedömning
till 1970 års långtidsutredning räknar SJ med en
genomsnittlig tiUväxt av det
totala godstransportarbetet på järnväg méd'
5 % per år under perioden 1968-1975. Ungefär samma tillväxttakt för
utses för vagnslasttrafiken.
Styckegodstrafikeii väntas, öka med i genom
snitt 7 % per år. Bedömningen för resp. trafiksläg baseras bl. a. på
SJ:s kännedom om större transportkorisumenters lokaUsering; produk
tion, avsättningsförhållanden ,och transportmetoder. SJ ;har 'v progno
sen även sökt beakta det framtida
korikurrensförhållandet mellan laiid-'
transportmedlen. Med hänsyn till det av statsmaktema beslutade trans
portstödet tiU Norrland kan vagnslasttrafikens ökning komma att bli
större än som här angetts. . .' . . '•
Utvecklingen av SJ:s persontrafik på jämväg har under första delen av 1960-talet varit ogynnsam. Ar 1968 bröts dock den nedåtgående tendensen både vad gäller antalet resor och persontrafikarbetet uttryckt i personkm. Uppgången i resefrekvensen har samband med den nytillkomna lokaltrafiken med.. pendeltåg i storstockholmsområdet vilken ombesörjs på entreprenad för AB Storstockholms Lokaltrafik (SL).
Järnvägstrafikens relativa andel av persontrafiken har minskat, vUket framför allt beror på privatbilismens expansion. Framför allt har järnvägens andel av de korta resorna minskat kraftigt. Först vid avstånd om ca 100 km har järnvägen en marknadsandel på ca 10 % av transportarbetet. Ändelen stiger därefter successivt på allt längre reseavstånd och uppgår till drygt 40 % vid resor om minst 700 km.
Under år 1969 ökade antalet resor med 6 %
beroende på ökad
pendeltågstrafik och en positiv utveckUng av fjärrtågsrésoma — även
på avstånd över 700 km — där konkurrensen från flygtrafiken är på-
tagUgast. Enligt resanderäkningar var sittresoma i fjärrtågen 4% fler
än året innan. Utvecklingen var gynnsammast i 1 klass, där affärs-
och tjänsteresor dominerar. Även sovvagns-
och liggvagnsresoraa ökade.
Antalet resor inom avståndsintervallet 50—99 km — där konkurrensen
från bilismen är hård —. har minskat med 4 % jämfört med föregående
år. .
Den resandetågplan som infördes i maj 1968 tillgodosåg bL a. efterfrågan på goda förbindelser mellan. tätbefolkade områden. Sommaren 1969 har nya tåg satts in och restiden förkortats i vissa relationer. Samtidigt anpassades platsutbudet ytterligare till ojämnhetema i efterfrågan på så sätt att vissa tåg på lördag eftermiddag och söndag förmiddag ställdes in. Parallellt med .produktförbättringen och produktutvecklingen har marknadsföringen intensifierats med ökad personlig bearbetning av marknaden och förstärkta reklaminsatser centralt och regionalt.
6* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 170
Totala antalet järnvägsresor väntas komma att öka med i genomsnitt 3 % per år under den närmaste femårsperioden för att därefter stagnera eUer minska något. Reseökning föratses för dels de kortaste avstånden — där lokaltrafiken vid storstädema väntas fortsätta att expandera — dels för avstånden 300—700 km, där bl. a. relationema Stockholm—Göteborg och Stockholm—Malmö ingår. För övriga avståndsgrupper väntas oförändrat eller minskande reseantal. Prognosen bygger i huvudsak på antagandet att hittillsvarande utvecklingstendenser består Uksom nuvarande teknik och prisförhåUande meUan transportmedlen. Sålimda har hänsyn t. ex. inte tagits tiU effekten av höjda tåghastigheten
Omfattningen av SJ:s busstrafik förändrades väsentligt i febraari 1969. Till SL överfördes då den busstrafik i Storstockholm som SJ förat bedrivit på entreprenad för SL, motsvarande ca 25 % av SJ:s busstrafikrörelse.
SJ:s busstrafik påverkas negativt av befolkningsutvecklingen i glesbygderna samt av den växande biltätheten. I gengäld ökar skolskjutsarna betydligt. Även trafiken på SJ:s snabbusslinjer ökar. Tidigare trafikerades dessa endast sommartid och vid de större helgema. Numera upprätthålls daglig trafik på ett 10-tal linjer med längder upp tUl 500 km. Totalt ligger trafikvolymen exklusive stockholmsdistriktet för år 1969 på samma nivå som föregående år.
Färjetrafiken som SJ driver i samarbete med Danske statsbaner (DSB) och Deutsche Reichsbahn (DR) har ökat starkt under 1960-talet. ökningen avser huvudsakligen godstrafik och sammanhänger med utrikeshandelns expansion. Antalet överförda ton jämvägsgods på lederna Trelleborg—Sassnitz och Hälsingborg—Helsingör har mer än fördubblats sedan år 1960 och uppgick år 1969 tUl ca 4 mUj. ton. Trafiken på godsleden Stockholm—Nådendal, som startade år 1967, har också utvecklats gynnsamt. Resandetrafiken har haft en svagare utveckling, vilket beror på kraftigt ökad konkurrens från andra färje- och båtleder samt tullrestriktioner m. m.
Såväl jämvägsgodstrafiken som biltrafiken på färjelederna väntas fortsätta att öka under 1970-talet på grand av den växande utrikeshandeln. På längre sikt kommer utvecklingen att påverkas av planema på fasta förbindelser meUan Sverige och Danmark.
Personal- och produktivitetsutveckling
Personalantalet har under de senaste fem åren minskat med i. medeltal ca 1 660 personer eUer ca 3 % per år. Exklusive tUl SL överförd personal var personalminskningen i medeltal 1 470 personer eller 2,8 % per år. Samtidigt har transportprestationerna ökat, vilket speglar en fortgående förbättring av företagets produktivitet.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 171
|
Totalantal |
Minskning från föregående år |
|
anställda i |
|
|
|
|
|
medeltal |
Antal % |
|
54 166 |
2 059 3,7 |
|
52 908 |
1 258 2,3 |
|
51 575 |
1 333 2,5 |
|
50132 |
1 443 2,8 |
|
47 923 |
'2 209 '4,4 |
Är
1965
1966
1967
1968
1969____________________________________________________
' Exklusive busspersonal som övergick till SL 1.2.1969 var minskningen 1 259 anstäUda resp. 2,5 %.
För budgetåret 1969/70 uppgick medeltalet anstäUda till ca 47 200. Den årUga personalminskningen exklusive viss städningspersonal förutses bU ca 1 300 man budgetåret 1970/71 och ökar successivt till ca 1 600 man fram till budgetåret 1975/76.
Utvecklingen inom SJ samt näringslivets och samhällets strakturförändringar under senare år har delvis ändrat företagets verksamhetsbetingelser. En aUmän översyn av organisationen har därför påbörjats i syfte att anpassa företaget till de ändrade föratsättningama. /Vn-passningen nödvändiggör en viss omdisponering av arbetskraften. Sedan några år tillämpas inom SJ ett system för intern arbetsförmedling för att på bästa sätt kunna omdisponera arbetskraften meUan oUka avdelningar och funktioner. Under tiden maj 1969—april 1970 förmedlades drygt 800 tjänster och i samband därmed bytte drygt 500 eller ca 1 % av de anställda placeringsort.
SJ:s transportprestationer mätt i trafikenheter (personkm-|-tonkm) per capita har förbättrats med 10 % under år 1969. Den i jämförelse härmed långsammare ökningen av antalet tågkm per capita om 3,5% beror bl. a. på utveckluigen mot tyngre godståg och ökat antal resande per tåg. Både gods- och personvagnama utnyttjades bättre under år 1969. Även för busstrafiken har resursutnyttjandet kunnat förbättras.
Det bör understrykas att den här redovisade utvecklingen i hög grad påverkas av konjunkturmässiga och andra förändringar på transportmarknaden samt förändringar i SJ:s trafLkstraktur liksom av rationaliseringsåtgärder, arbetstidsförkortningar m. m.
Ekonomisk utveckling
Högkonjunkturen under budgetåret 1969/70 bidrog starkt tUl att intäktsökningen blev större än kostnadsstegringen. Resultatet före bokföringsmässiga dispositioner förbättrades härigenom med 67 milj. kr.
Intäktsökningen om ca 153 milj. kr. berodde, föratom på volymtiU-växt, på strakturella förändringar och höjd taxenivå. Det största intäkts-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 172
tUlskottet — ca 130 milj. kr. — erhölls i godstrafik, trots att malmtrafik-intäktema minskade med ca 20 milj. kr. till följd av strejken vid LKAB. Persontrafjkintäktema på jämväg och färjeleder steg med ca 55 milj. kr., medan busstrafikens intäkter sjönk med 30 milj. kr. på grund av att storstockholmstrafiken överfördes tUl SL i febraari 1969.
Av kostnadsökningen föll drygt 85 % på personalkostnader. Dessa kostnader, som uppgår till ca 75 % av de totala kostnaderna, ökade under budgetåret med 4,1 % trots att personalantalet minskade med
1 630 personer. Genom personalminskningen
begränsades ökningen av
personalkostnadema tUl ca 75 milj. kr.
TiU den allmänna höjningen av personalkostnadsnivån kom engångs-ökningar på 17 milj. kr., som belastade budgetåret 1969/70. Dessa uppstod huvudsakligen genom att 4 500 man övergick till tjänstemarinaställ-ning den 1 juli 1970, vilket medförde merkostnader för bl. a. intjänad semesterersättning för år 1969 och första halvåret 1970.
Driftresultatet för budgetåret 1969/70 visar intäkter om sammanlagt
2 522 milj. kr.
(2 369 milj. kr. budgetåret 1968/69). Kostnaderna inklu
sive ordinarie avskrivningar uppgick till 2
500 milj. kr. (2 413 milj. kr.
budgetåret 1968/69). Efter det att 30 milj. kr. tagits i anspråk av tidi
gare avsatta pensionsmedel redovisas i bokslutet ett överskott av 52
milj. kr., varav 35 milj. kr. inlevererats
till statsverket under budgetåret.
Förräntningskravet för budgetåret uppgick till 144 milj. kr.
Vid bedömning av den bristande förräntningen bör enligt SI beaktas — förutom strejken vid LKAB och de ovan nämnda engångsökningarna av kostnaderna — de olikheter i konkurrensvillkoren som råder meUan SJ och konkurrerande transportmedel.
För SJ som transportföretag och statligt affärsverk är det angeläget att det ekonomiska mål som statsmakterna sätter för SJ utan alltför stora svårigheter kan förenas med de faktiskt rådande trafikpolitiska föratsättningama för verksamheten. Det är därför av stör betydelse att SJ inte belastas med kostnader, som andra transportföretag inte har och som inte rimligen bör betalas av SiJ:s trafikanter. Detta gäller bl. a. företagets onormalt höga pensionsutgifter samt delvis SJ:s kostnader för försvarsberedskap exklusive civilförsvar.
SJ förordar ett fördelningssystem för pensionskostnaderna som omfattar hela statsförvaltningen och som ger SJ en avlastning om ca 75 milj. kr. per år.
SJ:s kostnader för försvarsberedskap exklusive civilförsvar uppgår till betydande belopp. Verket anser inte att en sådan belastning är förenlig med nuvarande riktlinjer för den statiiga trafikpolitiken och hemställer därför om särskilt anslag med 14,8 milj. kr. för täckande av kostnader för försvarsberedskap exklusive civilförsvar under budgetåret 1971/72.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 173
System- ochproduktutveckling
SJ:s utvecklingsarbete siktar målmedvetet på att anpassa verksamheten till kraven från en växande och föränderlig marknad. En nu pågående organisationsöversyn syftar — föratom till att förenkla och koncentrera administrationen jftterUgare — också tUl att skapa en organisationsmiljö som stimulerar till system- och produktutveckling.
Den nya tågplanen som infördes år 1968 innebar — föratom fler expresståg och nya sammanknytningar av de tätast bebyggda områdena — bl. a. att den regionala och lokala trafiken i stor utsträckning fördes över från jämväg till buss och att en typ av knutpunktstrafik genomfördes även för persontrafiken. Post, resgods och expressgods flyttades över tUl särskilda post- och godståg. Resursanvändningen förbättrades-därigenom väsentligt.
Efter år 1968 har utvecklingen av tidtabellerna närmast syftat tUl att justera och anpassa expresstågskömingen efter kundkraven samt till att föra över regional och lokal resandetrafik i snabbare takt från olönsamma tåg till landsvägsbussar.
Våren 1969
presenterades för länsstyrelsema en skiss till ett s.k.
stambusslinjenät med undantag
för de delar av Norrland, där de stat
liga linjekoncessionema tillhör postverket.
StambussUnjenätet syftar tiU
att skapa kollektiva resemöjligheter, dels som matartrafik till fjärrför
bindelser med flyg och tåg, dels i relationer där tågförbindelser inte
finns och som komplement till nuvarande
tågförbindelser på vissa linjer.
På detta sätt söker SJ skapa ett nät av reseförbindelser, där tUlräckligt
resandeunderlag finns. Utvecklingen av projektet pågår. Samarbete har
etablerats med andra koncessionsinnehavare t. ex. i relationen Umeå—
Sundsvall—Stockholm, där SJ och AB
Linjebuss gemensamt driver
snabbusstrafik. • . .'■
Nya och intressanta utvecklingslinjer har under de allra. senaste åren kunnat skönjas när det gäller jämvägens möjligheter att öka sin konkurrenskraft genom högre tåghastigheter. Snabbheten bedöms kunna öka väsentligt inte bara på helt nybyggda järnvägslinjer, som t. ex. i Japan, utan också genom en ny teknik på befintUga linjer..
En arbetsgrapp med representanter från SJ och industrin har i september 1969 lagt fram en utredning om höga hastighéter i SJ:s persontrafik. Genom att satsa på en kraftigt förbättrad fordonsteknik torde man kunna framföra tåg med 50 % högre hastighet, än med dagens teknik utan mera omfattande och kostnadskrävande ombyggnader av . spåret. Det skuUe kunna betyda en högsta hastighet på sträckor med dubbelspårstandard av ca 220 km/tim.
För att inte passageramas komfort skall bU lidande av den höga hastigheten krävs att vagnskorgen lutas.inåt i kurvorna så att centri-. fugalkraften kompenseras. SJ har i samarbete med tillverkaren provat ett motorvagnssätt av pendeltågstyp i en fart av över 200 km/tim.
Undersökningar har påbörjats för att bestämma de marknadsmässiga
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 174
och drifttekniska föratsättningama för en utveckling mot sådana högre hastigheter. Vidare har kontakter etablerats mellan SJ och de brittiska och franska statsbanorna för att utväxla metoder och erfarenheter rörande marknadsbedömningar. för persontrafiksektom.
Diskussioner pågår med KSL om föratsättningama för att utvidga närtrafiken med jämväg utöver vad som hittUls överenskommits. Dessutom pågår utredningar om den framtida utforamingen av den kollektiva persontrafiken inom Göteborgs och Malmös storstadsområden.
Utvecklingen av godstågstidtabellen och godstågens transportplaner inriktas främst på att öka antalet direkta tåg i olika relationer och att höja tåghastigheterna. Dessa åtgärder tillsammans har väsentligt minskat transporttiderna särskilt mellan Norrland och södra/västra Sverige. SJ undersöker möjligheterna att öka godstågens hastigheter från nuvarande maximum 90 km/tim till 100 eller eventueUt 120 km/ tim.
SJ:s konkurrenskraft ökar vid stordrift. Genom pågående centralisering av produktions- och distributionsapparaten inom t. ex. skogsindustrin har underlag skapats för heltågsköming, som hos SJ numera ofta benämns systemtransporter. I denna benämning innefattas att SJ-transporten är en integrerad del av kundens totala transport- eller distributionssystem inklusive lasthantéring m. m. SJ:s uppdrag kan omfatta transporter av både råvaramaterial och den färdiga produkten, dvs. väsentliga delar av ett företags samtliga transporter. SJ har exempelvis medverkat till att bygga upp landtransportsystem för timmer i samband med flottningens upphörande i Indalsälven och Dalälven. Ändra exempel på systemlösningar är transporter av malm, träflis, cement, olja, fartygsplåt och livsmedel.
Systemtransporterna bidrar vidare tiU att kundens behov av lager och lageratrymme minskar och ger en fastare styrning äv hans transportkedja.
SJ har f.n. containertermmaler i Stockhohn (Solna), Göteborg N, Göteborg-Skandiahamnen, Maknö, Norrköping, Örebro och Sundsvall. Planeringen är inriktad på att fram tiU slutet av år 1973 färdigstäUa sådana terminaler även i Luleå, Hälsingborg, Gävle, Stockholm (Ärsta), Västerås, Karlstad, Jönköping, Växjö, Skövde, Borlänge och Umeå.
Forslingen med bil till kuriden av containergodset, sköts i de flesta faU av SJ i samarbete med dotterföretagen Svelast och GDG BiltrafUc AB. Under år 1969 transporterade SJ ca 75 000 container. Något mer än 50 % av transporterna går via Göteborgs hamn där enheterna omlastas till fartyg for vidaretransport huvudsakligen till England, Holland och USA. I Jönköping kommer transport av styckegods i container att prövas. Provet inriktas bl. a. på att minska omlastnings-kostnadema och innefattar ny utformning av styckegodsterminal. Vagnar och landsvägsfordon.
Ett principbeslut om införande av automatkoppel i intemationell
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 175
trafik år 1979 har fattats av CEMT. Sidobuffertama beräknas bU borttagna senast våren 1981. SJ har redan vidtagit vissa förberedelser för montering av automatkoppel dels vid den löpande översynen av äldre vagnar, dels genom specifikation vid tUlverkningen av nya vagnar.
Föreliggande planer innebär att SJ vid genomförande av automat-koppeldrift i intemationeU trafik kommer att ha ca halva godsvagnsparken eller ca 25 000 vagnar utrastade med automatkoppel. Projektets totala investeringskostnad för SJ är av storleksordningen 400 milj. kr.
SJ undersöker möjlighetema att genom
större lastprofil och bredare
vagnar öka kapaciteten i godstransportsektorn. Utvecklingsarbetet på
området syftar även till att ta fram en
enhetlig godsvagnstyp med stor
flexibiUtet, t. ex. en sluten vagn med helt öppningsbara sidor. '■
Andra rationaliseringsåtgärder är överföring av olönsam trafik på vissa jämvägslinjer tiU landsväg, införande av automatisk sitt- och sovplatsbokning samt utökad fjärrblockering. Fortlöpande pågår arbetet med att utöka den automatiserade kontrollen av vagnparkens funktionsdugUghet genom s. k. varmgångsdetektorer, modernisering av vagnparken och mekanisering av banunderhåUet. I samband med utbyggnaden av datasystemet för godstransporterna har SJ påbörjat uppbyggnaden av en databank, i vilken den insamlade informationen kommer att lagras. I utvecklingsprogrammet ingår också införande av linje-och bangårdsradio, automatisk hastighetsövervakning (ATC) samt mekanisering av terminalarbetet genom radiostyming av växellok och mål-bromsning på rangerbangårdar. Prov med målbromsanläggningar har även från buUersynpunkt gett goda resultat.
SJ har i samråd med berörda personalorganisationer och yrkesinspektionen för landtrafiken utarbetat riktlinjer för bantjänstens personal- och expeditionslokaler. Riktlinjerna syftar bl. a. till att höja standarden på lokalema. Arbetet härmed sker paraUeUt med den fortlöpande koncentrationen av bantjänsten till ett färre antal platser. Om-och nybyggnader pågår eller planeras inom de närmaste fem åren vid ca 30 platser tUl en totalkostnad av ca 10 milj. kr.
Moderna personallokaler tillkommer även i samband med att nya godsterminaler anläggs. Arbeten härmed pågår i Landskrona, Karlstad och Jönköping samt planeras vid ytterligare ett 20-tal stationer.
Medelsförbrukning under budgetåren 1969/70—1971/72
I prop. 1969: 1 angavs en investeringsram av 366,5 milj. kr. för budgetåret 1969/70 vilken faststäUdes av Kungl. Maj:t den 29 maj 1969. De för budgetåret redovisade investeringsutgiftema uppgick tUl 366,4 milj. kr.
I prop. 1970: 1 har för budgetåret 1970/71 angivits en investeringsram av 367,6 milj. kr., vilken faststäUdes av Kungl. Maj:t den 5 juni 1970. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 december 1970 har ramen
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 176
vidgats med 10 milj. kr. för' att rriöjliggöra en ökad vagns- och lokanskaffning i anslutning till det från den 1 januari i år införda transportstödet tiU Norrland.
För budgetåret 1971/72 har SJ beräknat medelsförbrakningen till 451 milj. kr., vUket är 73,4 milj. kr. mer än den vidgade investerings- ■ ramen för innevarande budgetår.
Investeringsprogram
I planema för budgetåren 197ly'72—1975/76 ingår bl. a. åtgärder med anledning av transportstödet till Norrland, byggande av jämvägs-tunnel Hälsingborg—Helsingör, en forcerad utbyggnad av fj ärrblockeringen, anläggning för automatisk hastighetsövervakning, en väsentlig höjning av hastigheten för vissa resandetåg samt införande av automatkoppel. I fråga om tunneln Hälsingborg—Helsingör, den automatiska hastighetsövervakningen', de snabbare resandetågen och automatkopplet' ligger stora delar av det beräknade totala kapitalbehovet efter budgetåret 1975/76. I övrigt innehåller planema olika personalbesparande investeringar samt sådana åtgärder för att förbättra transportständarden och höja kapaciteten, som erfordras för den fömtsedda trafik- och inkomstutvecklingen. Vidare ingår de investeringar soin' behövs för att fuUfölja SJ:s åtaganden i överenskommelsen öm péndeltågstrafiken i storstockholmsområdet.
I följande tabeU visas kapitalbehovet för angivna investeringar i relation till den beräknade totala investeringsvolymen för perioden.
|
|
|
] |
Vlilj. kr. |
|
|
|
|
1971/72 |
1972/73 |
1973/74 |
1974/75 |
1975/76 |
|
Medelsförbrukning, totalt Härav för åtgärder med anledning -av transportstödet till Norrland |
451 41 |
470 33 |
430 |
450 |
460 |
|
järnvägstunnel Hälsingborg-Helsingör , |
1 |
8 |
.10 |
40 |
,60. |
|
fjärrblockering |
30, |
. 30 |
31 |
31 |
32 |
|
automatisk hastighetsövervakning |
1 |
1 |
1 |
3 |
3 |
|
motorvagnar med högre hastighet än de senast anskaffade |
|
4 |
•. 6 |
15 |
.15 |
|
automatkoppel |
5 |
8 |
13 |
19 |
22 |
Av följande sammanställning framgår total faktisk resp. beräknad medelsförbrakning budgetåren 1969/70—1971/72. Den beräknade medelsförbrukningen budgetåret 1971772 avseende jämvägslinjer för" vilkas drift SJ erhåller ersättning av statsmedel — ersättningsljerättigade banor — redovisas särskilt.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 177
|
|
Faktisk utgift 1969/70 |
|
Beräknad utgift |
|
|
|
1970/71 |
|
1971/72 |
|
|
|
|
|
Totalt |
Varav för ersättningsberättigade banor |
|
|
|
■ tusental kr. |
|
|
|
Fasta anläggningar |
|
|
|
|
|
Bangårdar |
10 436 |
41 900 |
46 000 |
2 200 |
|
Dubbelspär och linjeomläggningar |
— .. |
400 |
■. — |
■— |
|
Förstärkning av spåröverbyggnaden |
26 999 |
22 000 |
24 000 |
3 300 |
|
Broar m. m. |
5 629 |
6 000 |
6 500 |
— |
|
Husbyggnader |
15 148 . |
11000 |
9 800 |
920 |
|
Lokstationer och driftverkstäder |
. 2 540 |
3 400 . |
400 |
|
|
Garage m. m. (busstrafik) |
189 |
200 |
— |
|
|
Huvudverkstäder |
- 1 023 |
3 300 |
2 900 |
|
|
Huvudförråd |
129 |
300 |
400 |
|
|
Ny- och ombyggnad av järnvägslinjer |
1 060 |
1000 |
1700 |
650 |
|
Ställverk m. m. |
5 636 |
12 000 |
15600 |
600 |
|
Fjärrblockering |
11 259 |
16 000 |
30 000 |
. — |
|
Vägskydd |
2115 |
6 300 |
7 000 |
900 |
|
Teleanläggningar |
15 799 |
14 500 |
12 500 |
160 |
|
Elektrisk tågdrift |
23 383 |
31000 |
27 800 |
50 |
|
Elektrobyggnader |
—3 |
'-3 000 |
— |
■■■ — |
|
Mindre arbeten |
. . — |
. 6 100 |
6100 |
780 |
|
Summa |
■121342 |
,172 400 |
190 700 |
9 560 |
|
Rullande materiel |
|
|
|
|
|
Lok |
80 610 |
56 100 |
75 200 |
|
|
Motorvagnar |
—86 |
12 800 |
5 700 |
|
|
Person-, post- och resgodsvagnar |
7 |
— |
— |
|
|
Godsvagnar |
37 152- |
' 45 000 |
88 300 |
|
|
Spårbundna tjänstefordon |
2 046 |
— |
400 |
|
|
Ombyggnad av rullande |
|
|
|
|
|
materiel och utveckling |
16 514 |
20 000 |
21 000 |
|
|
Summa |
136 243 |
133 900 |
190 600 |
|
|
Färjor |
242 |
10 000 |
18 800 |
|
|
Bussar |
13 714 |
15 900 |
19 200 |
|
|
Försvarsberedskap |
. 2 363 |
. 2 300 |
2 500. |
|
|
Inventarier |
17 490 |
20 000 |
23 200 |
2 900 |
|
Diverse och oförutsett |
11650 |
13 100 |
6 000 |
600 |
|
Storstockholms lokaltrafik |
63 382 |
2____ |
3____ |
|
|
Totalsumma |
366 426 |
'367 600 |
451 000 |
13 060 |
' överföring av elektrobyggnadsförrådet till SJ:s huvudförråd.
" Ingår i övriga grupper med ca 60 milj. kr.
' Ingår i övriga grupper med ca 54 milj. kr.
* Exklusive vidgning av investeringsramen med 10 milj. kr.
SJ anför följande rörande de oUka objektsgrappema.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 178
Bangårdar
För budgetåret 1971/72 beräknas det totala medelsbehovet uppgå tiU 46 milj. kr.
Tidigare anmälda större arbeten avser ut- och ombyggnad av godsbangårdama i Malmö och Hälsingborg, ny godsbangård med terminalanläggningar i Jönköping, om- och tUlbyggnad av jämvägsanlägg-ningar i Karlskrona, utbyggnad av målbromsanläggning i Sävenäs (etapp 2), bangårdsombyggnad med Unjeomläggnmg och reläställverk i Bastuträsk samt bangårdsarbeten för péndeltågstrafiken i storstockholmsområdet vid bl. a. Karlberg och Älvsjö.
För nya arbeten beräknas en medelsförbrakning av 3,4 milj. kr.
Bland större nya arbeten som planeras ingår utbyggnad av ranger-bangården i Sävenäs med återstiiende två spårknippen (etapp 3—4), som omfattar sammanlagt 17 spår. Totalkostnaden beräknas tUl 3,2 milj. kr., varav 800 000 kr. faUer på budgetåret 1971/72.
Containerterminalen i Sundsvall har tagits i brak. Terminalbygget i Umeå har senarelagts tUl preliminärt budgetåret 1972/73. Norrköpingsterminalen togs i brak under hösten 1970 och terminalerna i Västerås och Gävle beräknas bli färdiga under år 1971. Under budgetåren 1970/71 och 1971/72 kommer enligt planema nya terminaler dessutom att anläggas i Luleå, Hälsingborg, Stockholm (Ärsta) och Karlstad.
Förstärkning av spåröverbyggnaden
På vissa delar av huvudlinjerna Katrineholm—Malmö och Göteborg-Lund finns ännu 43 kg/m-räler. Med hänsyn till förslitning och trafikbelastning bör dessa bytas ut mot nya 50 kg/m-räler. På linjerna Mjölby —Boden, Boden—Luleå, Storvik—Falun och Kil—Mellerad pågår inläggning av 50 kg/m-räler. På linjema söder om Långsele levereras rälerna i längder om 360 m, vilka sedan sammansvetsas till skarvfria spår. På linjer söder om Avesta C sker sammansvetsningen mestadels i samband med inläggning av betongsliprar. Äv beräknad medelsförbrukning om 24 milj. kr. budgetåret 1971/72 utgör 8,2 milj. kr. nya projekt.
Broar m. m.
Av den beräknade medelsförbrakningen 6,5 milj. kr. avser 2,5 milj. kr. tidigare anmälda objekt. De mest kapitalkrävande av de tidigare anmälda arbetena är ombyggnad av svängbron över Göta kanal i Motala, ny bro över Lule älv på sträckan Boden—Älvsbyn samt ny spårport vid Västberga.
Det enda större nya objekt som planeras är utbyte av vissa snögallerier på sträckan Vassijaure—Riksgränsen. Av totalkostnaden 2,7 milj.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 179
kr. beräknas 300 000 kr. falla på iimevarande budgetår och 2,4 milj. kr. på budgetåret 1971/72. Den tidigare planerade ombyggnaden av två gallerier på sträckan Björkliden—Kopparåsen bedöms som mindre angelägen än dessa nya arbeten och har därför framflyttats till preliminärt år 1973.
Husbyggnader
Endast 500 000 kr. av den beräknade medelsförbrakningen om 9,8 milj. kr. avser nya objekt.
De större tidigare anmälda objekten är godsterminaler i Nässjö och Karlstad samt skolbyggnad i Ängelholm. Tidigare anmäld nybyggnad av stationshus i Bollnäs har uppskjutits tills vidare.
Under år 1970 påbörjades isolering av taket i godsmagasinet i Göteborg för att åstadkomma bättre arbetsförhållanden för godsmagasinspersonalen. Investeringsbeloppet uppgår totalt till 1,7 milj. kr.
Lokstationer och driftverkstäder
De större tidigare anmälda objekten är loktvättanläggningar och avloppsrening i Säveiiäs och Kirana samt skötselhall för pendeltågen i storstockholmsområdet. Inga nya större objekt planeras. Medelsförbrukningen beräknas tiU 400 000 kr.
Huvudverkstäder
Den planerade om- och tillbyggnaden av vagnverkstaden i Notviken kommer att senareläggas till preliminärt budgetåret 1971/72 i avvaktan på ytterUgare utredningar. I fråga om huvudverkstaden i Örebro pågår överläggningar med Örebro stad.
Den strukturrationalisering av underhållet av den rallande materielen som pågår inom SJ medför investeringar för huvudverkstaden i Malmö budgetåret 1971/72 om 600 000 kr. Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetar SJ f. n. en plan för nybyggnad av huvudverkstaden i Östersund. Den totala medelsförbrakningen för budgetåret 1911/12 beräknas till 2,9 milj. kr., varav 1,3 milj. kr. för nya objekt.
Huvudförråd
Medelsförbrakningen beräknas till 400 000 kr., varav hälften avsCr nya arbeten.
Ny- och ombyggnad av järnvägslinjer
I avvaktan på resultatet av regeringsförhandlingar om öresundsfrågorna har för tunnel Hälsingborg—Helsingör endast beräknats medel för grandundersökningar i Öresund och på land. Den beräknade medels-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 180
förbrakningen härför uppgår under budgetåret 1970/71 till 500 000 kr. och under budgetåret 1971/72 tiU 1 mUj. kr. Om SI och DSB kan träffa överenskommelse om tunnelprojektet i början av år 1971 kan medelsbehovet för budgetåret 1971/72 bli större.
För om- och nybyggnad av industrispår till Skogsägarnas CeUulosa AB anläggningar i Nygård (mönsteråsspåret) har för budgetåret 1971/72 upptagits ett beräknat medelsbehov av 700 000 kr. Arbetets utförande är beroende av AMS' medverkan.
Den totala medelsförbrakningen för budgetåret beräknas således till 1,7 milj. kr.
Ställverk m. m.
Av den beräknade
medelsförbrakningen på 15,6.milj. kr. avser endast
600 000 kr. nya arbeten. .■,,.,
Tidigare anmälda större arbeten är signalställverk i Eslöv, Hässleholm, Falkenberg och Ange, prov med automatiska signalanläggningar för hastighetsövervakning på sträckan Hallsberg—Töreboda samt. åtgärder mot stömingar på SJ:s signalanlä]|gningar, förorsakade av tyristorlok. Ett nytt ställverk i Västerås uigår i utbyggnadsprograinmet för signalställverk på de större stationema, Étt modemt ställverk beiräknas ge personalbesparingar motsvarande ca 15 man. Anläggningskostnaden beräknas till 4,8 milj. kr., varav 100 000 kr. budgetåret 1971/72.
Fjärrblockering
Utbyggnaden av fjärrblockeringen har försenats något. Utbyggnaden kommer att fortsätta på redan tidijgare anmälda sträckor, bl; a.' de som utnyttjas av pendeltågen ■ i storstockholmsområdet. För biidgetårét' 1971/72 beräknas en medelsförbrakning av 30 milj. kr., varav för nya arbeten 500 000 kr.
Den tidigare anmälda träfiklednmgscentralen i' Göteborg kommer att påbörjas under innevarande budgetår. En utbyggnad av trafikledningscentralen i Hallsberg planeras. Från denna central skall fjäfrblockeririgs-sträckoma Avesta C—Mjölby, Katrineholm—Skövde, Laxå—Chärldttén-berg och Kil—Ämål manövreras. Anläggningskostnaden har beräknats till 1,5 milj. kr., varav 400 000 kr. beräknas tas i anspråk under budgetåret 1971/72. I tillbyggnaden kommer även att mrymmas en driftcentral för den elektriska tågdriften.
Vägskydd
Till säkerhetsanordningar vid oskyddade plahkorsningar och ändringar av säkerhetsanordningar för ökat skydd bei-äknas åtgå 2,8 milj. kr. under budgetåret 1970/71 och 3 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Kostnadema för övriga vägskydd&anläggningar beräknas uppgå till 3,5
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 181
milj. kr. budgetåret 1970/71 och 4 milj. kr. budgetåret 1971/72. Häri ingår bl. a. kostnader för fortsatt automatisering äv skyddsanordningar i samband med att fjärrblockering installeras på huvudUnjema.
Teleanläggningar
Av den beräknade medelsförbriikningen om
12,5 milj. kr. hänför sig
1,6 milj. kr. tiU nya arbeten. .';•.■
Tidigare anmälda större objekt är linjeradio på sträckan Kirana— Luleå och inom storstockholmsområdet, automatisering och utbyggnad av fjärrskriftsnätet samt åtgärder mot stömingar på SJ:s telekablar, förorsakade av tyristorlok. Införandet av linjeradio Stockholm—Göteborg har uppskjutits tills vidare. Första etappen i den automatiska platsbokningen togs i drift våren 1970. Hela systemet beräknas vara i drift våren 1971.
Bland större nya objekt kan nämnas installation av ytterligare fyra varmgångsdetektorer. Sådana har tidigare installerats på några stationer. De slår automatiskt larm om temperaturen i en lagerbox på en vagn i ett passerande tåg är för hög. Härigenom kan felaktiga vagnar tas ur tågen och tågurspåring undvikas. Investeringsbeloppet uppgår till 500 000 kr.
Elektrisk tågdrift
Tidigare anmälda större arbeten avser anskaffning av nya omformaraggregat, modemisering av äldre aggregat, ny omformarstation i' Hallsberg, standardhöjning på kontaktledningen Hässleholm—Åstorp— Hälsingborg, Veinge—Ängelholm, Södertälje—Alingsås och Katrineholm —Malmö, dubblering av återledningen Södertälje—Göteborg, Katrineholm—Malmö och Almedal—Åstorp, ombyggnad av hjälpkraftledningen Katrineholm—Hässleholm och Södertälje—Alingsås samt fortsatt installation av elvärme i spårväxlar.
Huvudparten av de nyanmälda objekten innebär en fortsättning av den tidigare inledda upprustningen av matningsanläggningarna för den elektriska tågdriften. Upprastningen motiveras av bl. a. den kraftigt ökande belastningen på huvudlinjerna till följd av ökande trafik.
För att minska spänningsfallen och möjliggöra ökad trafik på sträckan Älvsbyn—Bastuträsk fordras en ny omformarstation i Myrheden för 2,8 mUj. kr. Altemativt övervägs att anlägga en omformarstation i Långträsk.
På gmnd av ökad belastning i vissa omformarstationer planeras inköp av två transportabla omformaraggregat eller två omriktare. Den väntade trafikökningen till följd av transportstödet till Norrland itine-biir att aggregaten måste beställas tidigare än ursprungligen planerats; Redan budgetåret 1970/71 beräknas därför en medelsåtgång av 1,8 milj. kr. Totalt berälcnas för projektet ett investeringsbelopp om 6,4 milj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 182
En ny driftcentral planeras i Göteborg i samma byggnad som den nya trafikledningscentralen, som nu är under projektering. Från den nya driftcentralen skall omformarstationema i Varberg och Göteborg fjärrstyras Uksom frånskiljare och strömbrytare inom Göteborgs när-trafikområde, vilket kommer att ge betydande personalbesparingar.
Planerade nya projekt belastar budgetåret 1971/72 med 21 milj. kr. Totalt beräknas medelsförbrukningen till 27,8 milj. kr.
Mindre arbeten
Medelsförbrakningen 6,1 milj. kr. avser ett antal objekt som var för sig kostar högst 100 000 kr.
Lok
Nya ellok behövs dels för att ersätta äldre lok som skall slopas, dels för att täcka nytillkomna behov på grund av ökad godstrafik och höjning av hastigheten för flertalet godståg på huvudlinjerna. Det ökade behovet av dragkraft kan endast till en liten del täckas av lok som frigörs när persontåg dras in.
SJ har gjort tre bestäUningar av lok litt. Re, en beställning om 20 lok som levererades under åren 1967—1968, en beställning om 40 lok med slutleverans i början av år 1971 samt en beställning om 20 lok som beräknas bli levererade från mitten av år 1971 tUl mitten av år 1972. Utöver dessa 80 levererade och beställda lok planeras ytterligare två beställningar av Rc-lok, en om 21 lok och en om 20 lok. Den förstnämnda beställningen är direkt föranledd av den väntade trafikökningen med anledning av transportstödet till Norrland. Beställningen av de 21 loken beräknas medföra en medelsåtgång budgetåret 1970/71 om 16 milj. kr. och budgetåret 1971/72 om 18 milj. kr. Motsvarande belopp för de 20 loken är 5 resp. 20 milj. kr.
Utöver Rc-loken planerar SJ att beställa 15 starkare lok med sex drivaxlar. Loken kommer att i stor utsträckning utrusteis med samma komponenter som Rc-loken och användas i godsexpresståg på stambanan norr om Ange och längre fram även för de allt tyngre godstågen på huvudlinjerna söderat.
En tidigare planerad bestäUning av 30 lok för växlingstjänst har ändrats till att gälla 10 lok litt. V 4 och 30 lok litt. Z 66. Loken skall användas för att täcka det ökande behovet av dragkraft i tung växlingstjänst resp. användas för nytillkomna transportuppgifter i växlingstjänst på oelektrifierade bangårdar och industrispår samt i tågtjänst på kortare sträckor. De kommer dessutom att ersätta vissa äldre underhållskrävande lok med för låg kapacitet. Häratöver planerar SJ att beställa ytterligare 15 V4-lok och 25 Z66-lok.
Totalt beräknas medelsförbrukningen för lokanskaffning under bud-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 183
getåret 1971/72 tiU 75,2 mUj. kr., varav 50 milj. kr. avser nya beställningar.
Motorvagnar
För pendeltågtrafiken i storstockholmsområdet har hittiUs beställts 100 motorvagnsenheter. Leveransema av dessa har pågått sedan hösten 1967 och beräknas vara avslutade i början av år 1971. Utöver dessa behöver under budgetåret 1971/72 ytterligare sju enheter beställas till en kostnad av 5,7 milj. kr.
Godsvagnar
Fortsatt nyanskaffning av godsvagnar behövs av flera skäl. SI räknar med en fortsatt ökning av godstrafiken, vUket kräver fler vagnar. DärtUl kommer att nya modema vagnar behövs som ersättning för äldre vagnar.
Under budgetåret 1969/70 beställdes 200 tvåaxUga standardvagnar litt Hbis. Vagnama används för transporter av bl. a. papper, massa och board. Under budgetåren 1970/71 och 1971/72 planeras beställningar av ytterligare 200 Hbis-vagnar vardera budgetåret.
Under budgetåret 1969/70 beställdes 700 boggivagnar litt Rb. För budgetåret 1970/71 planeras en beställning av ytterligare 300 sådana vagnar. Dessutom planeras en bestälbiing av två- eller fyraxliga Öppna godsvagnar budgetåret 1971/72 till ett belopp av 22 milj. kr. För att tillgodose den trafikökning som beräknas bli en följd av transportstödet till Norrland bör under innevarande budgetår beställas 1 300 tvåaxUga vagnar (altemativt motsvarande antal boggivagnar av för norrlandstrafiken lämplig typ). Detta innebär en medelsåtgång budgetåret 1970/71 av 19 milj. kr. och budgetåret 1971/72 av 23 milj. kr.
I början av år 1971 beräknas de senast beställda 240 boggimalm-vagnama vara slutlevererade. Ytterligare bestälhiingar planeras tidigast i början av år 1973.
Sammantaget innebär detta att medelsförbrukningen budgetåret 1971/72 för anskaffning av godsvagnar beräknas till 88,3 milj. kr., varav 56,7 milj. kr. avser nya beställningar.
Spårbundna tjänstefordon
Några större beställningar planeras inte. Beställningen av en mät-vagn för svagströmsmätningar (totalkostnad 1,5 milj. kr.) har utgått ur planema. Behovet kommer i stäUet att täckas genom ombyggnad av annan vagn.
Ombyggnad av rullande materiel och utveckling
Medelsförbrakningen budgetåret 1971/72 beräknas uppgå tiU 21
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Konmiuniliationsdepartementet 184
milj. kr. Beloppet avser ombyggnadsarbeten för automatkoppel och i övrigt utrastning för radiostyming av växlingslok, gummifjädrade hjul på vissa ellok med tjänst i norra Sverige, boggiombyggnad och förbättrad motorventilation på motorvagnar litt X9, ombyggnad av äldre sittvagnar tiU Uggvagnar, montering av vulstbälgar på personvagnar, ombyggnad av öppna godsvagnar tiU olika typer för transport av timmer, flis etc. samt förlängning av äldre ' öppna godsvagnar i samband med automatkoppelombyggnad. Ombyggnadsarbetena syftar till att minska underhållskostnaderna, öka kapaciteten och anpassa materielen till nya transporttekniska krav.
Färjor
I 1968 och 1969 års anslagsframstäUningar anmälde SJ planer på att anskaffa en ny tågfärja. Beställningen gjordes i juni 1970 och färjan beräknas bU levererad våren 1973. På grund av att varven höjt priserna kraftigt sedan år 1968 har den ursprangligen beräknade kostnaden om 30 milj. kr. inte kunnat håUas. En mindre del av kostnadsökningen beror på att färjans utformning ändrats jämfört med de ursprangliga planerna med bl. a. ökat antal spår, högvär-digare brandskydd samt sluten bilhall. Enligt kontraktet, som är slutet i fast pris i dansk valuta, kommer färjan att kosta ca 47 milj. sv. kr. Betalningen uppdelas i fem lika stora rater. En rat, dvs. 9,4 milj. kr. har betalts i anslutning till beställningen och kommer att belasta budgetåret 1970/71. Två rater, dvs. tillsammans 18,8 milj. kr. kommer att erläggas budgetåret 1971/72 och återstående två rater det därpå följande budgetåret. Ingen medelsförbrukning utöver den som är hänförlig tiU denna tågfärja är planerad budgetåret 1971/72.
Bussar
Medelsförbrakningen som endast avser förat anmälda beställningar beräknas för budgetåret 1971/72 ull 19,2 milj. kr.
Den tidigare anmälda tvåårsupphandlingen
av 240 bussar till en
totalkostnad av 37,9 milj. kr. har efter omprövning av behovet be
gränsats till 203 bussar till en nu beräknad totalkostnad av 35,1
milj. kr. Kostnaden per buss har stigit på grand av höjda priser.
Bussarna beställdes i juni 1970. Leveransema som påbörjades i slutet
av år 1970 beräknas pågå tUl våren 1972; j
Försvarsberedskap
Medelsförbrukningen under budgetåret 1971/72 beräknas tiU 2,5 milj. kr.
I särskUd skrivelse den 23 oktober 1970 har SJ redovisat de planerade investeringarna för försvaniberedskapsändamål. Med hänsyn till skrivelsens art lämnas i detta sammanhang inte. någon redogörelse för
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 185
innehåUet. Detta torde få bringas till riksdagens kännedom i samband med att handlingama i ärendet ställs till vederbörande utskotts förfogande.
Inventarier
Den för budgetåret 1971/72 beräknade medelsförbrakningen om totalt 23,2 milj.kr. avser bl. a. anskaffning av skåp- och lastbilar, arbets-och transportredskap, trackar, traktorer, container, bUjettmaskiner och kassaapparater, verkstadsmaskiner samt lastningskranar. AUa dessa anskaffningar möjUggör rationalisermg av driften och underhållsarbetet samt förbättrar i många fall SJ:s service.
Diverse och oförutsett
Av den beräknade medelsförbrukningen innevarande budgetår avser 600 000 kr. ersättning till Norsholm—Västervik—Hultsfreds Jämvägs AB i Ukvidation enligt skiljedom den 10 december 1969. Medelsförbrakning för dels återanskaffning eller reparation av SJ:s anläggningar som förstörts eller skadats genom olyckshändelser, dels ofömtsedda arbeten och anskaffningar utanför investeringsprogrammet uppskattas till 6 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Avskrivning av investeringar i ersättningsberättigade jämvägslinjer
För budgetåret 1971/72 beräknar SJ investeringarna i fasta anläggningar och inventarier på det ersättningsberättigade jämvägsnätet till 13,1 milj. kr. Beloppets fördelning på ohka objektsgrapper framgår av följande specification.
milj. kr.
1. Anläggningar som inte berör affärsbanenätet 11,0
2. Anläggningar vid gränsstationer mellan det ersättningsberättigade
nätet och affärsbanenätet 2,0
3. För hela SJ gemensamma anläggningar 0,1
13,1
Med hänsyn till att investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer inte skaU förräntas, har dessa investeringar under budgetåren 1967/68—1970/71 avskrivits genom att statsmakterna anvisat motsvarande belopp på statens driftbudget. Beräknade investeringar under budgetåret 1971/72 avser de i 1969 års separatredovisning ingående jämvägslinjema med de avgränsningar som de sakkunniga föreslagit och som 1970 års vårriksdag i princip beslutat. SJ hemställer att ett
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 186
avskrivningsanslag om 13,1 milj. kr. för ändamålet tas upp på statens driftbudget för budgetåret 1971/72.
överföring av medel inom värdeniinskningskonto
För budgetåren 1964/65—1970/71 har statsmaktema medgett att SJ vid behov inom värdeminskjiingskontot får omföra högst 30 milj. kr från delkontot för pensionsförpliktelser tiU slopningskonto. SJ föreslår att sådant medgivande lämnas även för budgetåret 1971/72.
Nedskrivning av statskapitalet
SJ har i skrivelse den 17 november 1969 begärt att få skriva ned statskapitalet med totalt 363 milj. kr. Av beloppet belöper 59 milj. kr. på gränsstationer, 205 milj. kr på övriga fasta anläggningar lokaliserade till det olönsamma nätet, 12 milj. la. på investeringsinven-tarier samt 87 mUj. kr. på prisregleringsavsättningar som inte medgavs vid 1965 års nedskrivning på det olönsamma nätet. Som skäl anför SJ att omfattningen av det olönsamma bannätet har ökat och att statskapitalet bör anpassas härefter. Den år 1969 utförda separatredovisningen ger underlag för ny beräkning av statskapitalet för detta nät.
Remissyttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen har med anledning av SJ:s anslagsframställning avgett det yttrande som redovisats under rabriken Vägväsendet (s. 48).
Riksrevisionsverket som yttrat sig över framställningen den 17 november 1969 anför att en nedskrivning av statskapitalet i princip bör ske med ett belopp som svarar mot förlorat kapital — med justering för det kapital som investerats i banor vilka undantagits från ersättning för driftunderskott. Nedskrivningen bör vidare inte omfatta prisreglerings-avsättningar hänförliga tiU dessa banor.
Departementschefen
För budgetåret 1971/72 har SI föreslagit en medelsförbrukning av 451 milj. kr. Av investeringsplanen för kommunikationsverken framgår, att jag tiUstyrker en investeringsram av 355 milj. kr. I förhållande tUl den i 1970 års statsverksproposition beräknade investeringsramen för innevarande budgetår, exklusive investeringar för Storstockholms lokaltrafik, innebär detta en ökning med ca 9 milj. kr.
Av följande sammanställning framgår hur investeringama i stort beräknas bli fördelade under budgetåret 1971/72. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1969/70 och den beräknade medelsförbrakningen för innevarande budgetår.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 187
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
Utfall |
Beräknad milj. kr. |
Verket |
Dep. chefen |
|
Fasta anläggningar |
156,6 |
172,4 |
190,7 |
159,0 |
|
Rullande materiel |
164,3 |
133,9 |
190,6 |
130.0 |
|
Sjöfartsmateriel |
0,2 |
10,0 |
18,8 |
18,8 |
|
Bussmateriel |
13,7 |
15,9 |
19,2 |
19,2 |
|
Försvarsberedskap |
2,4 |
2,3 |
2,5 |
2.3 |
|
Inventarier m. m. |
17,5 |
20,0 |
23,2 |
20,7 |
|
Diverse och oförutsett |
11,7 |
13,1 |
6,0 |
5,0 |
|
|
366,4 |
'367,6 |
451,0 |
355,0 |
' Härtill kommer en i december 1970 medgiven utökning av investeringsramen om 10 milj. kr.
Den av mig beräknade nedgången i den totala medelsförbrakningen under budgetåret 1971/72 i förhåUande tiU budgetåret 1970/71 sammanhänger med en förväntad minskning av investeringarna för Storstockholms lokaltrafik. För detta ändamål har för budgetåret 1971/72 beräknats ett utrymme om ca 50 milj. kr.
I fråga om den rallande materielen krävs ökad satsning på anskaffning av lok- och godsvagnar. En eftersläpning av kapacitetsutbyggnaden på detta område i förhåUande till trafikefterfrågan skuUe innebära att SJ:s möjligheter att hävda sig i konkurrensen med andra transportmedel försämras. I det investeringsprogram som jag förordar ligger mot bakgrund härav samt med hänsyn till transportstödet till Norrland en ökning avseende anskaffning av lok- och godsvagnar (exkl. malmvagnar) med ca 20 milj. kr. jämfört med beräknad medelsförbrakning för innevarande budgetår. Härtill kommer, att Kungl. Maj:t genom beslut i december 1970 medgivit ökning av innevarande budgetårs investeringsram med 10 milj.kr. för att möjliggöra en komplettering av lok- och vagnmaterielen, närmast i anslutning till införandet av ett transportstöd för de norra delarna av landet.
Investeringsramen bedöms i övrigt möjUggöra fortsatta investeringsinsatser i påbörjade och tidigare anmälda projekt. Hit hör bl. a. investeringar i fasta anläggningar som från säkerhetssynpunkt inte kan uppskjutas, såsom underhålls- och förstärkningsarbeten på banan, samt investeringar för att förbättra arbetsmiljön.
Utbyggnad av linje- och fjärrblockering, målbromsning på rangerbangårdar och införandet av växlingsradio är exempel på angelägna rationaliseringsåtgärder, som bl. a. syftar till att sänka företagets personalkostnader.
Vid den europeiska transportministerkonferensen (CEMT) har med-lemsländema överenskommit att verka för att automatkoppel införs i intemationeU trafik år 1979 och att sidobuffertama avlägsnas senast
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 188
våren 1981. Det är enligt min mening att hälsa med tillfredsställelse att enighet i denna bl. a. från arbetarskyddssynpunkt så väsentiiga fråga nu har kunnat uppnås. I investeringsramen har jag räknat in medel för fortsatta förberedelser för införande av automatkoppel.
I den av mig förordade medelsförbrakningen ingår investeringar om 13 060 000 kr. i jämvägslinjer tillhörande det ersättningsberättigade nätet. För investeringar i försvarsbeiedskap vid SJ beräknar jag 2,3 milj. kr. Chefen för finansdepartementet tillstyrker i annat sammanhang denna dag avskrivningsanslag för dessa ändamål om 13 060 000 respektive 2 300 000 kr.
Frågan om ersättning till SJ för driftkostnader för försvarsberedskap kräver ytterUgare beredning.
I likhet med vad som skett under de senaste budgetåren förordar jag, att SJ även budgetåret 1971/72 i bokföringen inom värdeminskningskontot får föra över högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser tUl slopningskontot, i den mån behov föreligger därav. Det torde ankomma på Kungl. Mai:t att utfärda erforderliga föreskrifter härom.
I samband med de vart tredje år återkommande separatredovisning-ama bedöms, vUka linjer som skall hänföras till det ersättningsberättigade nätet. Från kravet på förräntning av det i SJ nedlagda statskapitalet skaU undantas sådana linjer som hänförs tUl de trafiksvaga järnvägslinjerna. Nedskrivning bör dock inte omfatta det statskapital som investerats i olönsamma banor, vilka undantagits från ersättning för driftunderskott. TiU följd av beslutet med anledning av 1969 års separatredovisning förordar jag således att SJ:s bokförda statskapital skrivs ned per den 30 juni 1971 med 123 milj. kr. samt att förräntningsplik-ten sätts ned redan fr. o. m. innevarande budgetår med ett belopp som motsvarar räntan eller ca 8 milj. kr. Avskrivningsmedlen bör täckas genom anlitande av fonden för oieglerade kapitalmedelsförluster.
Anslaget tiU Järnvägar m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller.andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänvisning tiU vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enUgt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1971/72 355,0
10 % marginal -f 35,5
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1971 —26,9
Erforderiigt anslag budgetåret 1971/72 363,6
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 189
Med hänsyn tUl de krav som stäUs på SJ:s förvaltningssekretariat förordar jag, att ledningen för detta utövas av en tUlkommande befattningshavare på direktionsnivå med lönegrad motsvarande avdelningschef i SI:s centralförvaltning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. till Järnvägar m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 363 600 000 kr.;
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad jag förordat i det föregående, behållningen på fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster får anUtas för att täcka nedskrivning av statens järnvägars statskapital med 123 000 000 kr.;
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens jämvägar inrätta en ordinarie tjänst i C 4.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 190
D Luftfartsverket
Balansräkningen per den 30 Juni 1970 för luftfartsverket visar, att bokförda brattovärdet av verkets tillgångar uppgick tiU sammanlagt 507,4 mUj. kr., varav 241,5 mUj. kr. avsåg mark, fältområden m. m., 77,9 milj. kr. byggnader, 119,4 milj. kr. tele-, radio- och belysningsanläggningar samt 28,9 milj. ki-. fordon m. m., 23,8 milj. kr. kundfordringar samt 15,9 milj. kr. poster av finansiell natur.
Statskapitalet ökade med 13,7 milj. kr. under 1969/70 och uppgick vid budgetårets utgång tUl 257,5 milj. kr. Beloppet motsvarade bokförda nettovärdet av affärsverksfondens tiUgångar.
Överskottet för 1969/70 uppgick tiU 15,5 milj.kr. vilket motsvarar gäUande normalränta på det disponerade statskapitalet. Därvid upptogs som intäkt 4 mUj. kr. av det av rU:sdagen anvisade driftbidraget.
Luftfartsverket
I skrivelse den 25 augusti 1970 och i anslutning härtill lämnad komplettering har luftfartsverket hemställt om investeringsanslag för budgetåret 1971/72.
Flygplatser m. m.
Ing. behållning Anslag Utgift
|
1969/70 |
8 400 000 |
30 500 000 |
32 000 000 |
|
1970/71 |
6 900 000 |
48 000 000 |
'41 500 000 |
|
1971/72 verket |
9 900 000 |
84 100 000 |
'85 800 000 |
|
departementschefen |
13 400 000 |
65 100 000 |
'71 400 000 |
' Preliminärt belopp.
Utvecklingen inom luftfarten
Utvecklingen inom världs luftfarten kännetecknas av fortsatt kraftig expansion. Under år 1969 var trafikökningen för linjefar ten (in- och utrikes) mätt i tonkm totalt 15 %. För år 1969 redovisar de till den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) anslutna länderna 289 milj. passagerare och 349 miljarder personkm. ökningstakten för persontransporter, som mätt i antal passagerare och personkm uppgick tiU 10 % resp.. 13 %, var dock något lägre än motsvarande genomsnittstal — 12 % resp. 14 % — under hela 1960-talet.
Denna minskning kompenserades av en mycket kraftig ökning av
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunilcatioiisdepartementet 191
flygfrakten som, mätt i tonkm, ökade med 24 % jämfört med år 1968. Flygfraktens del av det totala flygtransportarbetet i linjefart har därigenom ökat från ca 17 % år 1960 till 23 % år 1969. Motsvarande andelar för persontrafiken var 78 % resp. 71 %. Posttrafikens andel har varit tämligen konstant, nämligen 5 % år 1960 och 6 % år 1969.
Chartertrafikens omfattning internationellt sett är vanskUg att faststäUa, bl. a. på grand av bristen på tUlförlitiig trafikstatistik. Enligt ICAO:s uppskattningar svarar chartertrafiken för ca 16 % av all personbefordran med flyg i världen. I trafiken över Nordatianten beräknas andelen till ca 25 %. TiUväxttakten i chartertrafiken synes vara väsentligt högre än i linjetrafiken.
I intemationell jämförelse intar Scandinavian Airlines System sjätte plats mätt i tonkm bland europeiska flygföretag och åttonde plats bland samtliga internationeUa flygföretag som bedriver transatiantisk trafik. Under verksamhetsåret 1968/69 befordrade SAS 4,6 milj. passagerare mot 4,2 milj. passagerare året 1967/68. Den totala trafiken, mätt i antal betalda tonkm, ökade med 19 %.
Bedömningar som i intemationella sammanhang gjorts beträffande den framtida trafikutvecklingen pekar på en fortsatt kraftig tillväxt av luftfarten under 1970-talet. Persontrafiken i linjefart beräknas bli fördubblad år 1975 jämfört med år 1969 och vara fyra gånger så stor i början av 1980-talet. Trafiken på vissa av de viktigaste rattema, bl. a. över Nordatlanten, väntas öka i snabbare takt än trafiken totalt sett. Flygfrakttrafiken beräknas öka med ca 19 % per år, dvs. i samma takt som under den senaste 10-årsperioden, fram tiU år 1980. Detta skulle innebära en fyrdubbling av trafiken fram till år 1975 samt en åtta gånger så stor trafik år 1980.
Infrias denna prognos över ökningstakten kommer passagerare- och frakttrafiken, uttryckta i tonkm, att vara lika stora omkring år 1983. På grund av att priset på flygfrakt är väsentligt lägre än biljettpriset för passagerarbefordran, räknat per tonkm, kommer emellertid pas-sagerartrafiken att intäktsmässigt vara den tyngsta delen för åtskilliga år framåt.
I fråga om flygtransportarbetets utveckling i Sverige kan nämnas att antalet personkm i utrikes linjefart och charter-trafUt under år 1969 ökat med 11 % resp. 13 % tUl sammanlagt 6 800 milj., vilket är något lägre än genomsnittet under perioden 1965— 1969. Det inrikes persontransportarbetet uppskattades till 586 milj. personkm år 1969 vilket innebar en ökning under året med 19 %. Linjetrafikens andel av transportarbetet beräknades till 508 milj. personkm och ökningen under året till 20 %. Frakttransporterna ökade kraftigt under året, 42 % mätt i tonkm, och uppgick därmed till 153 milj. tonkm, varav endast 6 milj. hänförde sig tUl inrikestrafiken.
Den flygverksamhet, som bedrivits av de svenska linjetrafikföretagen
Prop. 1971:1 BUaga 8 Konmiunikationsdepartementet 192
SAS och LIN (i fråga om SAS anses 3/7 av företagets internationella trafik samt all svensk inrikestrafUi såsom svensk luftfart) under år 1969 uttryckt i antal flygtimmar, har uppgått till ca 372 000. Antalet flyg-km är 80,5 milj. Detta innebär en ökning från år 1968 med 10 % i antal flygtimmar och med 9 % i antal flygkm. Linjefarten har ökat med 7 % i såväl antal flygtimmar som flygkm, medan ökningen varit störst i braksflyg, där den uppgick till 18 % i flygtimmar och 23 % i flygkm.
Enligt luftfartygsregistret var vid slutet av år 1969 antalet registrerade motordrivna luftfartyg 962, vilket innebär en ökning med 52 sedan motsvarande tidpunkt föregående år. Sett över den senaste femårsperioden har flygplansbeståndet ökat i antal med i genomsnitt 5 % årligen. Särskilt kraftig har ökningen varit i fråga om flygplan med startvikter upp till 2 ton, dvs. huvudsakligen privatflygplan och plan tillhörande flygklubbar, vUkas antal under perioden stigit med 135 från 643 tiU 778.
En sammanfattande redogörelse för f 1 y g t r a f i k u t v e c k 1 i n g -en på svenska statliga flygplatser lämnas i nedanstående tabell.
|
|
|
|
Antal 1969 tusental |
Förändring Genomsnittlig från 1968 förändring % 1965—1969 % |
|||
|
A. |
Passagerare' Linjefart Utrikes |
|
1700 |
12 |
|
|
11 |
|
|
Inrikes |
|
2 447 |
20 |
|
|
13 |
|
|
Chartertrafik |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utrikes |
|
998 |
16 |
|
|
12 |
|
|
Inrikes |
|
75 |
12 |
|
|
»5 |
|
|
|
Summa A |
5 220 |
16 |
|
|
12 |
|
B. |
Fraktgods' (ton) Utrikes |
|
46 |
43 |
|
|
18 |
|
|
Inrikes |
|
24 |
0 |
|
|
7 |
|
|
|
Summa B |
70 |
25 |
|
|
13 |
|
C. |
Post" (ton) |
|
22 |
9 |
|
|
9 |
|
D. |
. Landningsfrekvens Linjefart Utrikes |
|
27 |
12 |
|
|
9 |
|
|
Inrikes |
|
53 |
6 |
|
|
8 |
|
|
Chartertrafik |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utrikes |
|
7 |
7 |
|
|
2 |
|
|
Inrikes |
|
4 |
39 |
|
|
—7 |
|
|
Bruks-, privat- och skolflyg m. m. |
|
205 |
1 |
|
|
6 |
|
|
|
Summa D |
296 |
3 |
|
|
6 |
' Ankommande och avresande. " Avser perioden 1966—1969. ' Ankommande och avgående.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 193
Av tabellen framgår bl. a. att antalet ankommande och avresande passagerare på luftfartsverkets flygplatser ökade år 1969 med 16 % jämfört med år 1968. ökningen var i stort sett densamma i både linjefart och chartertrafik och var större än genomsnittet om 12 % under den senaste femårsperioden.
En särskilt markant ökning noterades för passagerartrafiken i den inrikes linjefarten med 20 % och i utrikes charter med 16 %.
Frakttrafikens utveckling kännetecknas framför allt av den utrikes fraktens starka expansion, som accentuerades mycket kraftigt under år 1969 då ökningen uppgick till 43 %. Däremot stagnerade utvecklingen i inrikestrafiken på i stort sett 1968 års nivå. Posttrafikens utveckling under året, 9 %, motsvarar utvecklingen under den gångna femårsperioden.
Ökningen i antalet landningar mellan åren 1968 och 1969 uppgick tiU 3 %, vilket är endast hälften av den genomsnittliga årliga ökningen under de senaste fem åren. Den viktigaste anledningen till den konstaterade avmattningen i landningsfrekvensens ökningstakt är att antalet landningar i skol- och privatflyg stagnerat under de senaste två åren. Vad gäller privatflyget liksom bruksflyget bör dock uppmärksammas att en mycket stor del av verksamheten bedrivs på andra än statliga flygplatser. För trafikflygets del fortsätter antalet landningar att öka. Linje-och chartertrafiken uppvisar således en sammantagen ökning under året med 8 %. Motsvarande ökningstakt för senaste femårsperiod är 7 %. Däremot håller ökningen i antalet landningar i linjefart och chartertrafik inte jämna steg med ökningen i antalet ankommande och avresande passagerare i dessa båda trafikslag på grand av en successiv övergång till tyngre flygplan med större lastkapacitet. Denna utveckling har varit särskUt markant vad gäller chartertrafiken, som år 1969 svarade för ca 20 % av antalet passagerare men endast 4 % av antalet landningar. Motsvarande tal för linjefarten är 80 % resp. 27 %.
Äv luftfartsverket och flygföretagen utarbetade prognoser för trafik-utveckUngen visar bl. a. att antalet utrikes och inrikes passagerare på svenska flygplatser kan komma att öka med 9 a 10 % årligen fram till år 1975.
I fråga om trafikens fördelning på olika flygplatser kan nämnas att Arlandas andel av passagerarfrekvensen har gått upp från 28 % år 1965 tiU 39 % år 1969, medan andelen för Bromma minskat från 25 % tiU 18 %, främst till följd av överflyttningen av SAS' inrikestrafik till Arlanda. För BuUtofta har andelen minskat från 18 % till 11%, vilket närmast hänger samman med att dess ställning som charterflygcentrum i landet upphört till följd av utspridningen av denna trafik till andra flygplatser. Av fraktgodstrafiken har Arlandas andel ökat från 36 % till 45 % och Torslandas från 12 % till 15 %. De nämnda fyra flygplatsernas andel av den totala landningsfrekvensen ökade från 53 % 7 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Komnmnikationsdepartcnieiitct 194
år 1965 tiU 57 % år 1969.
Antalet av trafikledningen kontrollerade flygningar i luftledenia i södra Sverige per medeldygn under toppmåhad har i allmänhet Ökat varje år under perioden 1965—1969. Den genomsnittliga årliga trafikökningen i de mest trafikerade kiftiederna under perioden 1965—1969 uppgick tiU meUan 10 % och 14,5 %.
Medelsförbrakning under budgetåren 1969/70—1971/72
För budgetåret 1969/70
fastställdes investeringsramen ursprungligen
tiU 35 milj. kr. På framställning av luftfartsverket medgav Kungl.
Maj:t den 3 april 1970 en höjning av ramen tiU 36 milj. kr. Genom
att uppgörelse med de kommunala intressenterna beträffande planerade
investeringar på Arlanda träffades i ett så sent skede att beslutade
arbeten i sin helhet inte kunde färdigställas före utgången av budget
året 1969/70 uppgick medelsförbrukningen under året endast till 32
milj. kr. • . .
För budgetåret 1970/71 fastställdes investeringsramen till 46,3 milj. kr. Luftfartsverket räknar nu med att medelsförbrakningen skäll uppgå till 45,2 milj. kr.
För budgetåret 1971/72
föreslår luftfartsverket en investeringsram
av 85,8 milj. kr. efter avdrag av de kommunala bidrag som enligt riks
dagens beslut skall utgå till investeringarna'. . -
Investeringsprogram
Luftfartsverket framhåUer att utvecklingen under de senare årens utpräglade högkonjunktur har överträffat trafikprognoserna. Flygföreta-gen har därför i snabb takt utökat sin transportkapacitet och i hög grad övergått till jetflygplan, som ställer större krav på markorganisationen än tidigare generationer av flygplan. Utvecklingen har något bromsats av att LIN, tUl följd av förbudet för reguljär luftfart med flygplan DC-9 på Bromma, för tiUfillet inte kunnat genomföra sina planer att införa jetflygplan. Kravet på driftekonomi, större transportkapacitet och fömyad flygplanflotta medför emellertid att LIN avser att inom några år anskaffa jetflygplan för inrikestrafik med gynnsammare buller-karaktäristika.
Verkets målsättning är att jetflygplan med kapacitet för ca 100 passagerare skall kunna tas emot på samtliga primärflygplatser. Detta medför behov av ökade banlängder samt ökad bärighet på banorna vid flera flygplatser. Vidare krävs flera och större uppställningsplattor samt utökad och förbättrad fordons- och maskinpark för snöröjning, mätning av banornas bromsverkan samit brand- och räddningstjänst. Härtill kommer behov av utökade driftbyggnader, förråd, garage och verkstäder, ny eller förbättrad instrumentinflygningsulnistiiing vid de flesta landningsbanor samt förbättrade meteorologiska instrament.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 195
Vidare är målsättningen att trafikökningen skaU få fortsätta utan sådana hämmande restriktioner, som orsakas av flygplatsens bristande kapacitet. Detta medför krav på väntslingor intiU startbanorna och krav på taxibanor vid vissa flygplatser samt utökning av stationsbyggnader, körvägar och bUparkeringsplatscr.
Målsättningen är även att förbättra och modernisera den radiotekniska utrustning som erfordras för att tillgodose de större ki-av på radiokommunikation, navigering och trafikövervakning som ställs av ökat antal flygplan i luftrummet och förhöjda prestanda hos dessa flygplan. Detta innebär uppbyggnad av ett mera omfattande radionät för kommunikation mellan trafikledning och flygplan, installation av ett stort antal ultrakortvågsfyrar (VOR) med utrastning för avstånds-mätning (DME), instaUation av primär- och sekundärradarstationer samt nya och förbättrade kontrollcentraler med omfattande datautrustning för trafikplanering och trafikövervakning.
Luftfartsverket har i aUt högre grad kommit att ha hand om stationstjänsten på flygplatserna. Stationstjänsten befinner sig i ett expansivt skede och kräver anskaffning av ytterligare materiel, såsom startaggregat och truckar.
Verket anser det ändamålsenligt att samordna nödvändiga investeringar budgetårsvis till olika flygplatser efter en viss prioritetsordning mellan flygplatserna. Under 1970/71 påbörjas således investeringsobjekt föratom vid de större flygplatserna Sturap, Arlanda, Bromma och Tors-landa endast vid Kirana, Sundsvall/Härnösand och Örnsköldsvik. Den snabba trafikökningen vid' flertalet flygplatser medför emellertid att det är nödvändigt att genomföra vissa mindre investeringar även vid andra än här nämnda flygplatser utan att avvakta de större investeringspaket som blir aktueUa med längre tidsmellanrum.
Verkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1971/72 upptar arbeten och anskaffningar till ett sammanlagt belopp av 124,5 milj. kr. Härav hänför sig 80,4 milj. kr. tUl redan påbörjade eller beslutade objekt och resten, 44,1 milj. kr., till nya objekt. Av följande sammanställning framgår total faktisk resp. beräknad medelsförbrukning budgetåren 1969/ 70—1971/72.
Av verkets redogörelse för de olika objekten framgår följande. Verkets kostnadsberäkningar redovisas brutto, dvs. före avdrag för de kommunala bidragen till investeringarna.
I investeringsprogrammet för Arlanda flygplats ingår arbeten för 14,3 mUj. kr. hänförUga tiU redan beslutade objekt. 10 milj. kr. härav avser anläggningar i det s. k. charterområdet. 1 milj. kr. beräknas för slutförande av programarbete för det nya utrikesområdet. 1 resterande belopp ingår bl. a. vissa åtgärder för atl möta de krav som trafik med Boeing 747, s. k. jumbo-jet, stäUer på plattor och landningsljus m. m. Verket planerar nya investeringar om sammanlagt 22 milj. kr.
Prop. 1971: 1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 196
|
|
Faktisk utgift |
Beräknad utgift |
||
|
|
|
1969/70 |
1970/71 tusental kr. |
1971/72 |
|
Arlanda |
|
8 027 |
14 707 |
36 300 |
|
Bromma |
|
49 |
1 135 |
1 525 |
|
Torslanda |
|
3 938 |
1 785 |
2 920 |
|
Ny flygplats i göteborgs- |
|
|
|
|
|
regionen |
|
67 |
1 500 |
6 500 |
|
Bulltofta |
|
62 |
90 |
________ |
|
Sturup |
|
12 700 |
20 960 |
34 890 |
|
Kiruna |
|
374 |
2 550 |
2 985 |
|
Luleå |
|
1640 |
232 |
1 850 |
|
Skellefteå |
|
190 |
170 |
625 |
|
Umeå |
|
269 |
450 |
3 025 |
|
Örnsköldsvik |
|
1 |
350 |
975 |
|
Sundsvall/Härnösand |
31 |
1 500 |
7 925 |
|
|
Östersund |
|
87 |
225 |
— |
|
Karlstad |
|
190 |
159 |
— |
|
Norrköping |
|
58 |
240 |
1 165 |
|
Visby |
|
478 |
147 |
715 |
|
Jönköping |
|
1912 |
2 355 |
675 |
|
Kalmar |
|
36 |
— |
400 |
|
Ronneby |
|
41 |
125 |
— |
|
Halmstad |
|
15 |
300 |
400 |
|
Ängelholm |
|
78 |
— |
— |
|
Radio och tele. |
en-route |
4 881 |
6 025 |
6 530 |
|
Fordon, maskiner, redskap |
3 979 |
6 500 |
9 000 |
|
|
Flygledarskola i |
Sturup |
—• |
400 |
600 |
|
Vissa byggnader |
|
4 |
150 |
4 300 |
|
Diverse |
|
381 |
1 200 |
1200 |
|
|
Summa |
39 488 |
63 255 |
124 505 |
|
Avgår kommunalt bidrag |
7 457 |
18 083 |
38 716 |
|
|
Luftfartsverkets kostnadsandel |
32 031 |
45172 |
85 789 |
|
Utredningar och projektering för det nya stationsområdet som hittills avses färdigstäUas hösten 1974 kommer att pågå under 1971/72. Därjämte avses vissa förberedande anläggningsarbeten att utföras. Under förutsättning att den av luftfartsverket framlagda utbyggnadsplanen, Arlanda -70, och omfattningen av det första utbyggnadsskedet i princip godtas, beräknar verket att under 1971/72 erfordras 17 milj. kr. för utredning och projektering av stationsbyggnaden, projektering av stationsplattor, vägar och parkeringsanläggningar samt för projektering och påbörjande av anläggningar för vatten och avlopp samt elkraftförsörjning.
Verket anser det vidare nödvändigt att i föreliggande utbyggnadsplan för det nya stationsområdet införa permanenta anordningar för inrikestrafiken som kan tas i bruk vid lämplig tidpunkt. För att utreda och projektera en inrikesstation inklusive byggnad, stationsplatta, vägar och parkeringsanläggningar i det nya stationsområdet erfordras 1,5 milj. kr. för 1971/72.
En del av det nuvarande stationsområdet är avsett för teknisk verk-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 197
samhet och efterfrågan på mark härför är betydande. För fortsatt exploatering erfordras vägar, vatten och avlopp. Kostnaderna härför beräknas till 1,5 mUj.kr., varav 1,4 milj.kr. under budgetåret 1971/72.
Belysnings- och radioanläggningarna bör förses med avbrottsfri reservkraft vilket totalt beräknas kosta 1,2 milj. kr. varav 1 milj. kr. behövs under budgetåret 1971/72. Vidare måste bana 26 förses med ILS (Instrament Landing System). Relativt omfattande terrängbearbetningar gör att kostnadema för hela anläggningen kan beräknas till 2,5 mUj. kr., varav 300 000 kr. beräknas för budgetåret 1971/72 för bestäUning av utrustningen. För övriga investeringar — taxibana mellan hangarområdet och bana 08/26 samt komplettering av stängsel — behövs 800 000 kr.
På Bromma flygplats planerar verket investeringar om sammanlagt 1,5 milj. kr. Härav åtgår ca 400 000 kr. för redan beslutade projekt. Övriga nya planerade investeringar omfattar anordnande av förbipassage på taxibanan till banande 31, terrasseringsarbeten för glid-banesändare, komplettering av inflygningslinjer till bana 31 till kategori I-standard, installering av ny manöverpanel i kontrolltornet för flygfältsbelysning samt fortsatt utbyte av föråldrad radiokommunikations-och radiofyrutrustning.
För Torslanda flygplats beräknar verket investeringsutgifterna under budgetåret 1971/72 tiU 2,9 milj.kr. Härav avser 400000 kr. redan tidigare påbörjade arbeten. Bland nya investeringsobjekt ingår anläggande av taxibana mellan stationsområdet och banande 04, instaUering av VASIS (Visual Approach Slope Indicator System) till bana 14, iordningsställande av nya lokaler för vissa driftsfunktioner, utökning av långtidsparkering för bilar samt uppförande av staket kring vissa anläggningar.
Under fömtsättning att den nya flygplatsen vid Härry-d a skall kunna tas i bruk 1977, måste arbetet med utredningar och projektering av flygfält, byggnader och belysning bedrivas med full kraft under 1971/72. Härför behövs 6,5 milj. kr.
Projekterings- och anläggningsarbetena vid S t u r \i p fortsätter planenligt för flygplatsens färdigstäUande hösten 1972. Totalkostnaden är i prisläget den 1 juli 1970 beräknad till ca 98 mUj. kr. och ligger inom den i avtalet mellan staten och Malmö stad förutsatta kostnadsramen. Under 1971/72 behövs 34,9 milj. kr.
Investeringsprogrammet för Kiruna flygplats omfattar objekt för sammanlagt 3 milj.kr., varav 1,2 milj.kr. avser redan påbörjade eller beslutade projekt. De nya planerade investeringarna omfattar anläggande av väntplats vid södra banänden, uppförande av kallgarage med spolhall, förbättring av stängsel runt flygplatsen samt komplettering av inflygningsljus till bana 03 tiU kategori I-standard.
På Luleå flygplats planeras investeringar om sammanlagt
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 198
1,9 milj. kr. Nuvarande taxibanor kan endast användas av militära flygplan. Den kraftiga ökningen under senare år av såväl den civila som militära flygtrafiken kräver anpassning av taxibanoma till civil standard. I första hand måste därför taxibanan till bana 14 breddas och förstärkas. Övriga investeringar omfattar uppförande av ramptjänstbygg-nad, spolhall samt av utblåsningsskydd framför stationsbyggnaden, komplettering av inflygningsljus lUl kategori I-standard samt instaUering av radiofyr för bana 32, utbyte av föråldrade fyrar samt modernisering av övervaknings- och manoverutrustningen för fyrarna.
För investeringar på Skellefteå flygplats beräknas totalt 600 000 kr. avseende uppförande av varmgarage och smörjgrop samt anskaffning av automatpejl och molnliöjdmätare.
Med hänsyn till den snabba trafikökningen samt tillkomsten av ut-, rikes chartertrafik och nödvändigheten att förbereda flygplatsen för den. reguljära jettrafik som LIN beräknas introducera, planeras Umeå flygplats att rustas upp under de närmaste åren på såväl fält-som byggnadssidan. Investeringsprogrammet omfattar objekt för sammanlagt 6,7 milj. kr., varav 3 milj. kr. beräknas falla pä budgetåret 1971/72. I mvesteringama ingår banförlängning från 1600 till 1810 m, förbättringsarbeten på befintiig bana, anläggande av väntslinga vid nordvästra banänden och bilparkeringsplatser, utökning av stations-och driftbyggnad, uppförande av utblåsningsskydd framför stationsbyggnaden och ny transformatorstation, komplettering av inflygningsljus tiU kategori I-standard samt anskaffning av VASIS och radiofyrar till sekundärbanan.
På Örnsköldsviks flygplats beräknas investeringarna till 1 milj. kr., varav 200 000 kr. avser redan påbörjade objekt. De nya investeringarna omfattar en mindre utbyggnad av stationsplattformen, uppförande av sandförrådsbyggnad, varmgarage och smörjgrop samt vissa åtgärder för att förbättra signalnoggrannheten i ILS kurssändaren.
Innevarande budgetår påbörjas en kraftig upprustning av Sundsvall/Härnösands flygplats. För att slutföra dessa-arbeten, som bl. a. innefattar banförlängning, krävs 6,7 milj. kr. under budgetåret 1971/72. För nya investeringar — uppförande av utblåsningsskydd, utökning av antalet bilparkeringsplatser samt tillbyggnad av driftbyggnad med garageplatser och personalrum och av transformatorstation — beräknas 1,2 milj. kr.
I avvaktan på den omfattande upprustningen av Norrköpings flygplats som verket avser att föreslå för budgetåret 1972/73 är det angeläget att vidta vissa förbättringar. Dessa åtgärder beräknas till sammanlagt 1,2 milj. kr. och omfattar uppförande av garage och sandförrådsbyggnad, inhägnad av flygplatsen, anskaffning av VASIS till bana 09, molnhöjdmätare, byvindmätare samt talregistreringsutrustning.
På Visby flygplats beräknas investeringsutgiften under budget-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 199
året 1971/72 uppgå till ca 700000 kr. och avse anskaffning av VASIS för bana 02, viss markplanering för denna och befintlig ILS glidbane-sändare samt ersättningsanskaffning av föråldrad radiputrustning, radiofyrar och talregistreringsutrustning.
För Jönköpings flygplats planeras åtgärder för sammanlagt ca 700 000 kr. Häri ingår anskaffning av VASIS för bana 02, markplanering för denna och befintlig ILS glidbanesändare samt ersättningsanskaffning av föråldrad radioutrustning och talregistreringsutrustning.
På Kalmar flygplats behöver stationsplattan utökas till en kostnad, inkl. belysning, om sammanlagt 400 000 kr.
På Halmstad flygplats pågår arbeten som belastar budgetåret 1971/72 med 400 000 kr.
För diverse mindre arbeten avseende objektsgruppen flygfältsbyggen, byggnader och belysningsanläggningar på olika flygplatser beräknas sammanlagt 1,2 milj. kr.
Vissa arbeten och anläggningar är gemensamma för flera flygplatser, exempelvis anläggningar som betjänar- trafiken i luftleder och terminalområden.
För fortsatt projektering av byggnad för den nya kontrollcentralen i Malmö FIR behövs 300 000 kr. under budgetåret 1971/72.
För radioanläggningar och teleutrustning en route behövs under budgetåret 1971/72 sammanlagt 6,5 milj. kr.
Installation av ultrakortvågsfyrar (VOR) för det nya luftledssystemet (SVEDA-luftlederna) beräknas kosta totalt ca 8 milj. kr. och kommer att påbörjas innevarande budgetår. Installationerna måste fortsätta under budgetåret 1971/72. En befintlig äldre VOR-station avses moderniseras och kompletteras. För att fullfölja DME-systemet (dvs. utrastning för avståndsmätning) inom landet behöver fem å sex nya stationer installeras, varav en under budgetåret 1971/72. Kostnaderna för VOR/ DME-anläggningar under budgetåret 1971/72 beräknas härigenom komma att uppgå till ca 2 mUj. kr.
Ersättningsanskaffning av förslitna och föråldrade långvågsradiofy-rar avses planenligt fortsätta under budgetåret 1971/72 till en kostnad av 100 000 kr. För fortsatt modemisering av manöver- och övervak-ningsutrastningen för långvågsradiofyrar behövs 100 000 kr. Vid Luleå terminalområdes norra gräns måste en ny långvågsradiofyr installeras till en kostnad av 100 000 kr.
Fortlöpande måste rationaliserings- och förbättringsåtgärder vidtas beträffande arbetspositionernas teletekniska utrustning främst vid kontrollcentralerna (Area Control Center; ACC) och ä\en i vissa kontrolltom. Kostnaderna för sådana ändringar och kompletteringar under budgetåret 1971/72 beräknas till 300 000 kr. För ersättningsanskaff-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 200
ning av försUten och föråldrad kommunikationsutrustning behövs under budgetåret 1971/72 100000 kr. Utsändning av aeronautiska informationer från trafikledningarna avses efter hand automatiseras med hjälp av bandspelare. Under budgetåret 1971/72 behövs 100 000 kr. för ändamålet. Vidare begärs 400 000 kr. till teleutrustning bestående av TV-system för informationsutbyte inom trafikledningen, talregistrerings-anläggtiingar, mobila radiostationer för fordon, bärbara radiostationer, snabbtelefoner, trafikantinformationssystem samt olika slag av specialutrustning för trafikledningen.
Vid kontrollcentralen i Malmö måste ytterligare en arbetsposition försedd med radarutrustning inrättas. Kostnaden beräknas till ca 200 000 kr.
För installering av avbrottsfri reservkraft till radarpresentationssyste-met vid Göteborg ACC, som totalt beräknas kosta 300 000 kr., behövs 100 000 kr. under budgetåret 1971/72.
För utökning och modernisering av mätutrastning för att kalibrera den markbundna radiotekniska utrastningen bör telemetrisk utrastning anskaffas till en kostnad av 700 000 kr. varav 400 000 kr. behövs under budgetåret 1971/72.
Ersättningsanskaffning av försliten telefaxutrustning måste ske för flygväderlekstjänsten vid SMHI och Bulltofta. Kostnaderna härför beräknas till 100 000 kr.
För att möjliggöra den trafikledarutbildning som är oundgängligen nödvändig fram tUl dess att den beslutade flygledarskolan vid Sturup kommit i funktion, har luftfartsvt;rket beställt en mindre radarsimulator. Kostnaderna uppgår till 1,2 milj.kr., varav 300 000 kr. erfordras för slutbetalning under budgetåret 1971/72.
För anskaffning av fordon, maskiner och redskap beräknas 9 milj.kr. under budgetåret 1971/72. 2 milj.kr. härav utgör ersättningsanskaffning av brandbilar. Anskaffningen ingår i den plan för upprastning av räddningstjänsten som verket anmält i skrivelse den 25 maj 1970. Det totala anskaffningsbehovet omfattar drygt 30 brandbilar för en total kostnad av ca 9 mUj. kr. med betalningsutfall under perioden 1970/71—1972/73. Verket har tagit vissa kontakter i syfte att åstadkomma ett effektivare samarbete och ett bättre utnyttjande av verkets och berörda kommuners brandskyddsresurser. Resultatet av de pågående undersölcningama kan komma att påverka omfattningen av verkets planerade anskaffningar.
Brandtjänsten vid tio av flygplatserna avses bli dimensionerad för trafik med flygplan DC-9 och utrustad med vardera två brandfordon härför. Vid Arlanda, Torslanda och Sturup blir DC-8 och DC-10 dimensionerande flygplan. Vid Arlanda behövs sju fordon för att betjäna flygplatsen samt den där förlagda brandskolan. Vid Torslanda och Sturap behövs vardera tre fordon.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommnnikationsdepartementet 201
Verkets nuvarande brandfordon motsvarar inte det behov som de nyare flygplanstyperna kräver. Två tredjedelar av dessa fordon är anskaffade under åren 1956—1959. De är helt avskrivna och kommer att utrangeras. Fem av fordonen är anskaffade 1961 och avses tills vidare användas för vattentransporter åt brandtjänsten. Sju fordon, som anskaffats 1963—1966, kommer att användas som reserv. Av totalkostnaden om 9 milj. kr. beräknas 2 milj. kr. utbetalas under budgetåret 1970/71 och 2,7 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
För ny- och ersättningsanskaffning av snöröjningsmateriel, bl. a. fläktsopmaskiner, behövs 2,3 milj.kr. under budgetåret 1971/72, För ersättningsanskaffning och viss nyanskaffning av vissa specialfordon, fältgräsklippare, sandupptagare m. m. behövs 1 mUj. kr.
Verkets stationstjänst omfattar f. n. all chartertrafik samt linjetrafik på Bulltofta flygplats i vad avser ramptjänst. För att möta de anspråk som ställs på grund av trafikens expansion och för att lämna kunderna fullgod service erfordras nyanskaffning av materiel, såsom startaggregat för elkraft resp. luft, avisningsvagnar, färskvattensfordon och flygplansvärmare. Under budgetåret 1971/72 behövs därför 2 milj. kr. för stationstjänstfordon.
Vid Sturup avses installeras fyra nosbryggor för passagerarnas av-och påstigning direkt från stationsbyggnadens finger. Därjämte erfordras i inledningsskedet två dragtruckar för flygplan. Nosbryggorna beräknas kosta 500 000 kr. och truckarna 200 000 kr. per styck. Av sålunda erforderliga 2,4 milj. kr. behövs ca 1 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
Luftfartsverkets centralförvaltning är tiU sin huvuddel inrymd i baracker med begränsad användningstid vid Bromma flygplats. Återstoden är förlagd tUl förhyrda lokaler på fyra andra ställen. Omfattande omflyttningar sker på grund av trångboddhet och uppsägningar av lokaler. Lokalfrågan måste därför snarast lösas. Verket har funnit att den ekonomiskt fördelaktigaste lösningen är en ny administrationsbyggnad inom Bromma flygplatsområde. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till förslaget om en omlokalisering av verkets centralförvaltning har verket funnit sig böra beräkna medel för en ny administrationsbyggnad. Kostnaderna har beräknats till 10 milj. kr., varav 4 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
För innevarande budgetår har anslagits 400 000 kr. för projektering av byggnad för flygledarskolan vid Sturup. För fortsatt projektering av flygledarskolans byggnad beräknar verket att det erfordras 600 000 kr. uiider budgetåret 1971/72.
De sammanlagda kostnaderna för här redovisade arbeten uppgår till 124,5 milj. kr. Härav avser 102,9 milj. kr. sådana objekt för vilka kommunala bidrag skall utgå. De kommunala bidragen beräknas uppgå till 38,7 milj. kr. utgörande 37,5 % av angivet belopp. Äter-7* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 BUaga 8 Konununikationsdepartementet 202
stöden (124,5—38,7) 85,8 milj. kr. faller på staten. Luftfartsverket räknar med en investeringsram av denna omfattning för budgetåret 1971/72.
Remissyttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rabriken Vägväsendet (sid. 48).
Linje fly g AB (LIN) framhåller att det är av allra största betydelse att luftfartsverket ges möjlighet att successivt anpassa flygplatser, trafikledning etc. till de om några år definitiva behoven för den inrikes linjefartens jettrafik. Säkerhetsaspekter, såväl i luften som pä marken, liksom regularitetsaspekter accentueras under de kommande åren, dels av jet-trafikens behov i sig, dels av behov som följer av den totalt sett allt mer ökande flygtrafiken.
Beträffande Bromma flygplats konstaterar LIN att de planerade åtgärderna knappast innebär annat än att flygplatsen hålls i trafikabelt skick. Omedelbara behov av åtgärder är ombyggnad och komplettering av stationsbyggnaden för s. k. fingerexpediering av flygplanen samt förbättringar av rullbanans och expeditionsplattformens ytbeläggning.
Scandinavian Airlines System (SAS) framhåller i fråga om Arlanda flygplats att den nuvarande utrikes stationsbyggnaden i alla delar är helt otillräcklig. Om inte någon avlastning av byggnaden sker under år 1972 omöjliggörs trafikavvecklingen i dess heUiet. På plattformssidan råder en akut utrymmesbrist som år 1972 uppgår till 12 uppställningsplatser vilka måste nyproduceras intill nämnda år om inte inskränkningar i trafiken skall bli nödvändiga. Den rådande situationen illustrerar nödvändigheten av att projekteringen för den permanenta terminalanläggningen bedrivs i sådan takt att den kan tas i brak senast hösten 1974. I detta arbete måste också utrymmen för inrikestrafiken inkluderas.
Vad gäller Torslanda flygplats anser SAS att förbättringsåtgärder för perioden fram till år 1977, då Härryda beräknas kunna tas i brak, bör innefatta utvidgning av transithallen mot plattform och ankomsthall, uppförande av ny ankomsthall samt avlastning av expeditionshallen genom överförande av inrikestrafiken tiU en ny separat hall.
I fråga om Luleå flygplats framhåller SAS behovet av att också stationsplattformen breddas och byggs ut.
På Norrköpings flygplats anser SAS att en ny stationsbyggnad bör inkluderas i 1971/72 års investeringsprogram, i stället för år 1973/74 som verket föreslagit. Dessutom, krävs vissa förbättringsåtgärder i nuvarande stationsbyggnad liksom utökning av stationsplattformen.
Banförlängningen på Sundsvall/Härnösands flygplats bör enligt SAS
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 203
utökas med 100 m till 2000 m och samtidigt förstärkas för att möjliggöra trafik med DC-8.
Flygtrafikledningskommittén tiUstyrker de anmälda projekten för upprastning av inflygnings- och landningshjälpmedel. Vad beträffar investeringar för trafikledningsändamål förordar kommittén bl. a. att utöver luftfartsverkets förslag medel anvisas för projektering och beställning av ännu en radarstation av Romele-typ, totalkostnad ca 7 milj. kr., varav för budgetåret 1971/72 ca 1,5 milj. kr.
Departementschefen
Inledningsvis vill jag erinra om att luftfartsverkets rörelseresultat bedöms komma att utvecklas i sådan riktning att något statligt driftbidrag inte behövs fr. o. m. budgetåret 1971/72. I årets statsverksproposition upptas således inte längre något anslag för ändamålet. I anslutning till denna bedömning har riksdagen beslutat att de kommuner som lämnar investeringsbidrag till de statliga trafikflygplatserna fr. o. m. budgetåret 1971/72 skall få ersättning för sina bidrag omfattande både ränta och avskrivning (prop. 1970: 200, SU 225, rskr 440).
I prop. 1970: 1 (bU. 8 s. 203) angavs en medelsförbrakning för luftfartsverkets investeringar om 46,3 milj. kr. Eftersom förhandlingarna med berörda kommunala organ om det kommunala bidraget till projektering och investeringar för Arlanda flygplats inte ännu kunnat slutföras beräknar jag att utfallet under budgetåret 1970/71 endast kommer att uppgå till 41,5 milj. kr., vUket är 3,7 milj. kr. lägre än luftfartsverkets motsvarande beräkning.
För budgetåret 1971/72 räknar luftfartsverket med en total, investeringsomslutning om 124,5 milj. kr., varav 102,9 milj. kr. för arbeten som föratsätter kommunala bidrag enligt de normer för vilka redogjorts i prop. 1967: 57 (s. 48). Efter avdrag för kommunemas andel av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet till 85,8 milj. kr. Som framgår av investeringsplanen för kommunikations-verken har jag ansett mig böra förorda en investeringsram av 71,4 milj. kr. Detta motsvarar den statliga andelen av en total investeringsvolym av 103,3 milj. kr.
Innan avtal träffats om bidrag till de objekt som kan rymmas inom den angivna ramen, kan någon exakt fördelning på flygplatser eller objektsgrapper av det tUlgängliga medelsutrymmet inte göras. Av följande sammanställning framgår dock hur de totala investeringarna i stort beräknas komma att fördela sig under budgetåret 1971/72. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1969/70 och den beräknade medelsförbrakningen för innevarande budgetår.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kdmiinunikationsdeparteinentet 204
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
Utfall |
Beräknat utfall milj. |
Verket kr. |
Dep. chefen |
|
Arlanda |
8,0 |
13,9 |
36,3 |
35,6 |
|
Sturup |
12,7 |
21,1 |
34,9 |
34,9 |
|
Ny flygplats i göteborgs- |
|
|
|
|
|
regionen |
— |
1,0 |
6,5 |
6,5 |
|
Övriga flygplatser |
9,5 |
8,6 |
25,2 |
8,3 |
|
Radio och tele, en-route |
4,9 |
5,6 |
6,5 |
5,9 |
|
Fordon, maskiner, redskap |
4,0 |
6,5 |
9,0 |
8,0 |
|
Vissa byggnader |
— |
— |
4,3 |
0,3 |
|
Diverse mindre arbeten |
0,4 |
1,1 |
1,2 |
1,2 |
|
Flygledarskola i Sturup |
— |
0,4 |
0,6 |
2,6 |
|
Summa |
39,5 |
58,2 |
124,5 |
103,3 |
|
Avgår kommunalt bidrag |
7,5 ■ |
16,7 |
38,7 |
31,9 |
|
Statlig kostnadsandel |
32,0 |
41,5 |
85,8 |
71,4 |
Den beräknade investeringsvolymen för budgetåret 1971/72 medger en planenlig fortsättning av arbetena med den nya flygplatsen i malmöregionen, vars officiella benämning numera fastställts till Malmö-Sturup.
Trafiktillväxten och de därmed uppkomna kapacitetsproblemen på Arlanda flygplats motiverar en betydande satsning under de närmaste åren. Som framgick av min redogörelse i förra årets statsverksproposition har luftfartsverket lagt fram en utbyggnadsplan för ett nytt stationsområde. Luftfartsverkets förslag har granskats av särskilt tillkallade sakkunniga som i juli 1970 redovisade resultatet av sitt arbete, Redogörelse för granskning av utbyggnadsplan samt ramprogram för en första etapputbyggnad av nytt stationsområde vid Arlanda flygplats (Stencil K 1970: 2). De sakkunniga har bl, a. föreslagit en lägre total byggnadsyta för den nya stationsbyggnaden, 60 000 m jämfört med av luftfartsverket föreslagna 70 000 m, samt en häremot svarande lägre totalkostnadsram för hela projektet, 225 milj. kr. i kostnadsläget den 1 april 1969. Under innevarande budgetår har medel beräknats för slutiigt utarbetande av byggnadsprogram för den nya byggnaden. När vederbörlig överenskommelse träffats med regionen — vilket som jag tidigare framhållit ännu inte skett — kommer luftfartsverket att kunna slutföra sitt programarbete, vilket föratsattes ske med beaktande av bl. a. de sakkunnigas förslag och synpunkter.
Under budgetåret 1971/72 avses utrednings- och projekteringsarbetet fortsätta. För detta arbete och. andra åtgärder i det nya utrikes stationsområdet beräknar jag sammanlagt 18 milj. kr.
I investeringsvolymen för Arlanda ingår också 10,6 milj. kr. för arbeten på den särskilda anläggnin.gen för chartertrafik, vilken skall avlasta nuvarande stationsbyggnad tills det nya stationsområdet färdigställts. Till följd av de försenade fijrhandlingarna med de kommunala in-tressentema beräknas dessa anläggningar inte kunna tas i brak förrän
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kpmmuniicationsdepartementet '/ 205
senhösten 1972.
I föregående års statsverksproposition redovisade jag den överenskommelse som träffats med berörda kommunala intressenter om avveckling av Torslanda flygplats samt anläggande av en ny allmän flygplats i trakten av Härryda. Under året liar en sammanfattande redovisning av Härrydaprojektet utarbetats inom kommunikationsdepartementet — Ny flygplats i göteborgsregionen (Stencil K 1970: 3) — och remissbehandlats. Yttrande har avgivits av överbefälhavaren, statens jämvägar, statens vägverk, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, luftfartsverket,, riksantikvarieämbetet, statens naturvårdsverk, statens planverk, länsstyrelserna i Hallands, -Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län innefattande svar från berörda kommuner. Linjeflyg AB, Scandinavian Airlines System samt Näringslivets trafikdelegation. Samtliga remissinstanser delar uppfattningen att en förläggning av en storflygplats till Härryda är det bästa av tänkbara alternativ med hänsyn tagen tiU trafikunderlag, bullersituation samt framtida utbyggnadsmöjligheter. Vissa remissinstanser, bl. a. statens planverk och berörda kommuner, markerar dock en viss oro för bullerfrågan och framhåller behovet av kontrollåtgärder gentemot flygtrafiken så att angivna gränser för kritiska bullervärden inte överskrids.
Mot bakgrand av de positiva synpunkter på en förläggning av en ny flygplats i göteborgsregionen som framkommit i remissbehandlingen avser jag — om riksdagen inte har något att erinra — att begära Kungl. Maj:ts godkännande av den överenskommelse angående en ny allmän flygplats i trakten av Härryda, för vars huvudsakliga innehåll en redogörelse lämnats i 1970 års statsvcrksproposition. Luftfartsverket bör kunna fortsätta utrednings- och projekteringsarbetet, varvid särskild uppmärksamhet skall ägnas bullerfrågan. För ifrågavarande utredningsarbete har medel beräknats.
Vad gäller övriga flygplatser beräknar jag medel för vissa kapacitets-förstärkande investeringar. Den föreslagna investeringsramen bör medge planenlig ersättning och nyanskaffning av radio- och teleutrustning en-route. Jag har vidare förutsatt en kraftig upprustning av objektsgruppen fordon, maskiner och redskap. På Kungl. Maj:ts uppdrag har luftfartsverket den 29 maj 1970 redovisat förslag till åtgärder för att åstadkomma en effektiv efterforsknings- och räddningstjänst vid verkets trafikflygplatser. De medel jag beräknat för innevarande och nästa budgetår medger bl. a. en upprustning av brand- och räddningstjänst-materielen enligt verkets förslag.
Vidare har jag beräknat medel för fortsatt projektering av en ny byggnad för kontrollcentralen i Malmö FIR. Däremot anser jag mig f. n. inte kunna förorda att medel anvisas till en ny ämbetsbyggnad för luftfartsverkets centralförvaltning.
Vad gäller den nya flygtrafikledarskolan i Sturup kan jag nämna att
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Komiinanikationsdepaitementet 206
jag under året i enlighet med vad jag anmälde i föregående års statsverksproposition tillkallat särskUda sakkunniga för att dels se över vissa delar av det förslag tiU utbildningsplaner som flygtrafikledningskommittén presenterade i sitt betänkande Utbildning av trafikledningsper-sonal (StencU K 1969: 2), dels detaljutforma en teknisk operativ specifikation av bl. a. trafikledningssimulatom vid skolan. De sakkunniga beräknas avsluta sitt arbete före utgången av innevarande budgetår. Vad beträffar den tekniska utmstiiingen, som utgör ett väsentiigt element i den nya trafikledaratbildningen, måste — för att tidsplanen skall hållas — anbud inskaffas och antas under budgetåret 1971/72. Jag beräknar att därvid en förskottsbetahiing av ca 2 milj. kr. blir aktuell under året. I enlighet härmed har jag beräknat medel såväl tiU projekteringsarbete för skolbyggnaden som ifrågavarande förskottsbetalning. Jag avser att senare återkomma med redogörelse tUl riksdagen när fuUstän-digare kostnadsunderlag för de totala investeringama i skolan föreligger.
Anslaget tUl flygplatser m.m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1971/72 71,4
10 % marginal 7,1
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1971 —13,4
Erforderiigt anslag budgetåret 1970/71_____________________________ 65,1
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Flygplatser m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 65 100 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 207
IV STATENS UTLÄNINGSFONDER
Statens lånefond fiir den mindre skeppsfarten
Statens lånefond för den mindre .skeppsfarten inrättades år 1939 (prop. 119, SU 126, rskr 210). Fonden har tUl syfte att genom lånestöd främja en från allmän synpunkt önskvärd fömyelse av rikets bestånd av fartyg med en bruttodräktighet av högst 500 registerton. Lån ur fonden beviljas av en särskild nämnd, lånenämnden för den mindre skeppsfarten. Låneverksamheten regleras genom kungörelsen (1957: 340) om statens lånefond för den mindre skeppsfarten.
Statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten
Under budgetåret 1969/70 beviljade lånenämnden 13 lån om sammanlagt 6,3 milj. kr. Motsvarande belopp utgjorde under budgetåret 1967/68 och 1968/69 12,9 resp. 5,3 milj. kr.
KapitaltiUgångama i statens lånefond för den mindre skeppsfarten uppgick den 30 juni 1970 till 52,8 milj. kr., varav 38,7 mUj. kr. utgjorde utestående lån.
För innevarande budgetår beräknas 18,2 milj.kr. stå till förfogande för utlåning. Av detta belopp utgör 11,7 milj. kr. de vid föregående budgetårs utgång disponibla medlen och 6,5 milj. kr. de återbetalningar som föratses inflyta i amorteringar.
Nämnden erinrar om att 1965 års småskeppsfartsutredning i juni 1969 avgett betänkandet Framtida stöd till den mindre skeppsfarten. I remissyttrande över betänkandet framhöll nämnden bl. a., att den mindre skeppsfarten även i framtiden bör ha tUlgång till en särskild kreditinstitution. Nämnden bedömer att efterfrågan ]3å lån under budgetåret 1971/72 kan komma att överstiga tiUgången på medel och föreslår, att till lånefonden anvisas ett investeringsanslag av 7 mUj. kr.
1965 års småskeppsf artsutredning
Inledning
1965 års småskeppsfartsutredning (utredningsman sjöfartsrädet Bengt Rickard), som tUlkallats för att verkstäUa utredning rörande lånefonden för den mindre skeppsfarten, har i juni 1969 avlämnat betänkandet Framtida stöd tUl den mindre skeppsfarten (StencU K 1969: 11).
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 208
Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren (ÖB), statens jämvägar, statens vägverk, sjöfartsverket, statskontoret, riksrevisionsverket, kommerskollegium, statens institut för hantverk och industri, statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten, transportnämnden. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Företagareföreningarnas förbund. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen. Svenska skeppshypotekskassan, Sveriges redareförening. Rederiföreningen för mindre fartyg, Sveriges fartygsbefälsförening. Svenska sjöfolksförbundet. Näringslivets trafikdelegation samt Nya Ångfartygs AB Strömma Kanal. — Kommerskollegium har bifogat ett gemensamt yttrande från handelskamrama i Göteborg, Borås och Karlstad.
Under lång tid har samhället genom olika åtgärder lämnat stöd till utvecklingen av det mindre svenska handelstonnaget. Detta har definierats som fartyg med en brattodriiktighet av högst 500 registerton, vilket bl. a. sammanhänger med att för fartyg med större dräktighet gäller särskilda sjösäkerhets- och sjöfartssociala bestämmelser.
Det statliga stödet lämnas sedan år 1939 i huvudsak genom långivning ur statens lånefond för den mindre skeppsfarten och syftar till att åstadkomma en fömyelse av det mindre handelstonnaget. Medel tiU utiåningen tillförs fonden genoin särskilda anslag på riksstaten.
Ar 1957 skedde vissa ändringar i inriktningen av fondens verksamhet, och denna regleras f. n. av kungörelsen (1957: 340) om lånefonden för den mindre skeppsfarten.
Lån ur fonden, vilken förvaltas av statskontoret, beviljas av en särskild nämnd, lånenämnden för den mindre skeppsfarten. Nämnden prövar kreditansökningar och handhar den löpande låneverksamheten. Den består av ordförande, vice ordförande och ytterligare fyra ledamöter. Ledamöter och suppleanter utses av Kungl. Maj:t för en tid av högst tre år. Kungl. Maj:t utser även sekreterare.
Högsta dräktighetsgräns för lån ur fonden är enligt kungörelsen 500 ton bratto. Verksamheten är dock primärt inriktad på det egentliga småtonnaget. Lån tiU fartyg vars dräktighet överstiger 300 ton bör därför utgå endast då särskilda skäl föreligger. Lån beviljas för såväl nybyggnad som modernisering av fartyg liksom tUl anskaffning av fartyg i andra hand. Vid belåning av fartyg som förvärvas i andra hand får fartygets ålder inte överstiga tio år. Företräde till lån skall ges den vars kapitalbehov inte kan tiUgodoses på annat sätt. För lån skall lämnas inteckning med bästa förmånsrätt i fartyget.
Vid anskaffning av fartyg genom nybyggnad eUer förvärv i andra hand får lånet ur fonden inte överstiga 80 % av det överenskomna
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 209
priset. Vid modemisering gäller samma högsta procenttal, beräknat på fartygets värde efter moderniseringen. Återbetalning av lån skall ske efter en av lånenämnden faststäUd plan och vara avslutad senast 15 år efter första lyftningsdagen. För fartyg som förvärvas i andra hand får planen inte utsträckas längre än till det år fartyget når en ålder av 15 år.
Om särskUda skäl föreligger kan nämnden medge att lånet skall vara amorteringsfritt vid köp av fartyg i andra hand högst ett år och i andra fall högst tre år efter första lyftningsdagen. Nämnden kan även bevilja anstånd med högst ett år i sänder med amortering. Räntan på lån utlämnade av nämnden motsvarar statens normalliineränta.
Även vissa andra speciella kreditmöjligheter står numera öppna för det mindre handelstonnaget. •
Två kreditinstitut, som är av intresse i detta sammanhang, är Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa. Riktlinjer för de båda institutens verksamhet har faststäUts av 1965 års riksdag (prop. 1965: 99, BaU 38, rskr 289). Bestämmelser om de båda kassorna är intagna i förordningen (1965: 139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa samt i reglementen (1965: 593) för de båda kassorna. Dessa har en gemensam styrelse, som består av sju av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Kungl. Maj:t utser även revisorer.
De båda kreditinstituten har tUl ändamål att medverka vid finansieringen av inhemska rederiföretag genom att lämna huvudsakligen långfristiga lån eller ikläda sig borgen för sådana lån. För lån skall ställas betryggande säkerhet i form av inteckning i svenskt fartyg eller borgen av staten eller bank. Långivningen är knuten till vederbörande företag och inte, som vid lån ur lånefonden, till ifrågavarande fartyg. Finns tillfredsställande säkerhet i andra fartyg kan dessa sålunda utnyttjas för att finansiera en nybyggnad.
Inteckning skall vid lån ur skeppshypotekskassan ligga inom 50 % av det värde, till vilket kassans styrelse uppskattar fartyget. Vid lån från sekundärlånekassan är motsvarande gräns 70 %. Som säkerhet vid lån får inte godtas inteckning i fartyg som är äldre än 15 år (skeppshypotekskassan) resp. 10 år (sekundärlånekassan). Lånetiden får inte överstiga 15 resp. 10 år.
Medel för sin utiåning anskaffar kassoma genom lån mot obligationer eller genom annan upplåning. Räntan för sekundärlånekassans obligationer har legat 0,5 % högre än för skeppshy]5otekskassans inlåning.
Staten har som särskild säkerhet ställt till förfogande garantiförbindelser. Är 1968 utgjorde dessa för skeppshypotekskassan 50 milj.kr. och för sekundärlånekassan 15 milj. kr.
Även om några begränsningsregler anknutna till tonnagestorleken
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 210
e. d. inte gäller för kassornas verksamhet har de hittills inte haft någon primär betydelse som kreditinstitut för den mindre skeppsfarten. Detta sammanhänger främst med lånefondens existens och den omständigheten att fonden för sin utlånnig tillämpat en lägre ränta än de båda kassoma. Det bör också observeras att lån ur kassoma inte kan beviljas i de höga risklägen — upp till 80 % — som gäller för lånefonden.
I övrigt kan nämnas de kreditmöjligheter som varvsindustrin kan erbjuda. De svenska småvarvens förmåga härvidlag är begränsad, men i vissa fall har utländska varv kunnat ställa goda kreditvillkor. I För-bundsrepubUken Tyskland kunde sålunda i början av år 1969 erbjudas krediter upp tUl 80 % av kontrsktspriset till en förmånlig räntesats. Vissa valutaförhåUanden m. m. har dock inneburit att denna möjlighet inte i någon större omfattning kunnat utnyttjas av svenska redare.
Utredningen
Småskeppsfartsutredningen har haft till uppgift att klarlägga formerna för ett fortsatt stöd tUl den mindre skeppsfarten och de allmänna villkor som bör förknippas härmed.
Småfartygens andel av trafiken på svenska hamnar. Utredningen konstaterar, att varasammansättningen av Sveriges utrikeshandel och det föj-hållandet att huvuddelen av handeln avser nord- och Västeuropa fört med sig att en stor del av de utrikes sjötransporterna kommit att ske med småfartyg. Är 1967 svarade fartyg med en bruttodräktighet av högst .500 ton för 76 % av antalet med lastfartyg utförda resor tUl och från svenska hamnar och för 26 % av varutransporterna vid sådana resor. Undantas oljor och jämmalm, dvs. de båda varugrapper som i första hand är förbehållna de större fartygen, hade småfartygen år 1967 hand om 53 % av det gods som skeppades med lastfartyg. Detta får enligt utredningen ses som en anmärkningsvärt hög siffra.
De svenska rederiemas andel i den utrikes trafiken med småfartyg uppgick år 1967 tiU endast 23 % mätt efter brattotonnaget. Fartyg från Förbundsrepubliken Tyskland dominerade bilden med en andel av 44 %. Danska och nederländska fartyg hade andelar på 12 resp. 10 %.
I den högsta bruttotonklassen 450—499 ton svarade svenska fartyg dock för 31 % mot 40 % för tyskt tonnage. De danska och nederländska fartygen var koncentrerade till de lägre storleksklasserna under 500 ton bmtto. Utvecklingen under hela 1960-talet har inneburit en successiv nedgång för det svenska och nederländska tonnagets andelar och en uppgång för det tyska och framför allt det danska tonnaget.
Något statistiskt underlag för att fördela godset i inrikes sjötransport på fartyg av olika storlek föreligger inte. Allt talar emellertid för att småfartygens andel är högre för inrikesgodset än för det utrikes .godset. SpecieUt gäller detta oljetransportema. De stora oljetransporter-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 211
na från Göteborg tUl hamnama vid Trollhätte kanal och Vänern går tUl övervägande del med tankfartyg om högst 500 ton bratto. Även i transporterna längs kusten och i Mälaren har dessa en betydande del.
Den svenska inrikes mindre sjöfarten har en egentlig hemmamarknad endast i kanal- och insjöfarten. I kustfarten deltar som följd av bl. a. ömsesidiga överenskommelser mellan Sverige och ett antal västeuropeiska länder även ett betydande antal utländska fartyg vUkas kostnadsläge kommit att i stort bestämma frakterna på den öppna marknaden.
Utvecklingen av den svenska småfartygsflottan under efterkrigstiden. När det gäller utvecklingen av det svenska småtonnaget under de senaste decennierna konstaterar utredningen att en jämfört med 1930-talet något ökad fömyelse av fartygen ägde ram under krigsåren och de första efterkrigsåren. Den mera moderna delen av torrlastfartygen i småfartygsflottan, dvs. enheter med en ålder intiU 20 år, uppgick år 1948 till 64 fartyg. Av dessa låg 60 i storleksklassen meUan 100 och 399 ton.
Mellan åren 1948 och 1968 har en stark förskjutning skett mot de högre dräktighetsklasseraa inom småfartygsflottan. Är 1968 svarade torrlastfartygen i klassen 450—499 ton bratto för nära 60 % av tonnaget mot mindre än 10 % år 1948. Det totala antalet enheter uppgick vid slutet av år 1968 till 247 med en lastförmåga av ca 84 000 ton brutto.
Småtankflottan har i huvudsak kommit till under efterkrigsåren. Mellan åren 1948 och 1968 växte den från ca 40 enheter tUl 71, och fartygens lastförmåga ökade från ca 11 000 till 25 000 ton brutto. Även här har en kraftig ökning av fartygen i storleksklassen 450—499 ton brutto ägt rum. I absoluta tal har dock även fartygen i mindre storleksklasser ökat varför den relativa förskjutningen mot större fartyg inte är lika påtaglig som i fråga om torrlastfartygen.
Totalt sett utgjorde småfartygen år 1966 nära hälften av hela den svenska lastfartygstlottans enheter men bara 3 % av dess bruttodräktighet och dödvikt. Andelen av bemanningen svarade mot en så hög siffru som 13 %. Bidraget till bruttofrakterna — efter omräkning av de s. k. tidshyrorna — utgjorde ca 8 %.
Den konstaterade utvecklingen mot en koncentration av småfartygen till den högsta dräktighetsklassen under 500 ton bratto sammanhänger främst med att man år 1948 skärpte bestämmelserna för tvåvaktssystem ombord och sänkte den övre gränsen härför från 2 000 till 500 ton brutto. Härigenom försämrades lönsamheten kraftigt för tonnaget närmast över 500 ton vilket ledde till en försäljning till utlandet av svenska sådana fartyg. I dessas ställe kom nya fartyg strax under 500-tonsgränsen. För att undvika en motsvarande nedgång i lastförmågan utvecklades inom ramen för. gällande skeppsmätningsbestämmelser en konstruk-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 212
tionsteknik med s. k. tonnageöppningar i översta däcket och meUanram-men därander som gjorde att dessa ram inte inräknades i dräktighets-talet vilket skall ange rymden av fartygets slutna rum. På detta sätt har de s. k. paragraffartygen uppkommit. De högsta värdena i fråga om lastförmågan hos dessa ligger i dag kring 1 200 å 1 300 ton dödvikt för torriastfartyg och 1 400 ton för tankfartygen mot 700 å 800 ton för båda kategorierna för bara ett tiotal år sedan.
Paragraffartyget för emellertid med sig olika nackdelar med hänsyn tUl fartygens sjösäkerhet och ändamålsenlighet. Främst gäller detta två-däckade fartyg. Huvuddelen av lastramsvolymen är på dessa förlagd till utrymmena mellan översta däcket och andra däcket, alltså de rum som kan uteslutas från dräktigheten. Detta försämrar fartygens stabilitet. Underrammens ringa höjd försvårar godshanteringen. Skeppsmät-ningsbestämmelserna bidrar till f(5rekomsten av sådana tvådäckade fartyg. Överhuvud blir de mera storbäriga paragraffartygen dyrbarare än om bara ändamålsenligheten fått avgöra utformningen. Det förhållandet att bostadsutrymmena räknas in i brattodräktigheten för vidare med sig en onödig begränsning av bostadsstandarden också på moderna fartyg.
Utvecklingen av det svenska mindre handelstonnaget överensstämmer i stort med den internationella utvecklingen på området. Även internationellt har alltså successivt skett en förskjutning mot dräktighetsklassen 400—499 ton bratto samtidigt som fartygens lastförmåga ökat starkt. De tvådäckade fartygen om minst ca 1 000 ton dödvikt har utgjort huvuddelen av nyproduktionen.
Den likartade utvecklingen av småfartygsflottorna i skilda länder får ses mot bakgrand av den industriella utvecklingen under efterkrigstiden. Den snabba övergång tiU mycket stora fartyg som framför allt under 1960-talet blivit det mest iögonenfallande draget inom världssjöfarten i övrigt har dock endast delvis påverkat transportstrakturen inom nord- och östersjöområdena bortsett från massgodstransportema — främst jämmalm och mineraloljeprodukter — för vilka fartygsstorle-kama ökat starkt. Mindre fartyg i de storleksklasser som tidigare nämnts används däremot alltjämt för transport av stycke- och partigods liksom för vissa mineraloljetransporter och transport av andra typer av massgods.
Läget för den mindre skeppsfarten. De senaste årens fartygsutveckling har fört med sig en påtaglig produktivitetsökning inom den svenska småskeppsfarten. I den hårda internationella konkurrensen har de svenska torrlastfartygen dock numera svårt att hävda sig. Totalt sett finns i Västeuropa ett överskott på fartyg i dräktighetsklassema upp till 500 ton brutto. De svenska småredarna arbetar här med fartyg som inte längre är fullt moderna. I många fall
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 213
har dessa köpts från utländska redare som trots betydligt lägre lönekostnader inte kuimat driva fartygen med vinst.
Företrädare för den mindre skeppsfarten har under den senaste tiden också uttalat att näringens ekonomi är dålig. Den bristande lönsamheten bestyrks av redarnas räkenskapsutdrag och resekalkyler. Antalet ansökningar hos lånenämnden om amorteringsanstånd talar i samma riktning. De småredare som haft svårt att få sysselsättning har därför tvingats acceptera en minskad ersättning för den egna arbetsinsatsen. Det sagda gäller emellertid enligt utredningen inte i samma grad småtankfarten under svensk flagg vilken företett en mera gynnsam utvecklingsbild än torrlastfartygen.
Det ökade antalet fartyg strax under 500 ton bratto har fört med sig en önskan att vidga fartområdena. Den gräns som i arbetstids- och bemanningshänseende hittills satts i Engelska kanalen har emeUertid gjort det praktiskt omöjligt att ytterligare utöka fartområdet med atlantkus-ten och medelhavsområdet vilket har beskurit sysselsättningsmöjligheterna vintertid.
Genom den nya sjöarbetstidslagen (1970: 105) har möjligheter öppnats för arbetsmarknadens parter att i ökad utsträckning genom kollektivavt;il göra avsteg från olika arbetstidsregler m. m. som tidigare hämmat en rationell utveckling av bl. a. småtonnaget. Utnyttjas dessa möjligheter kommer gynnsammare betingelser att skapas för en konsoliderande utveckling av det mindre handelstonnaget. Även i övrigt finns det enligt utredningen förutsättningar härför.
I åtskilliga sammanhang har fartyg mellan 2 000 och 3 000 ton död-Wkt den senaste tiden visat sig attraktiva vilket innebär att det »medelstora tonnaget» håller på att komma tillbaka. För svensk del kan hänvisas till tankfarten där enheter i just dessa storleksklasser fått flera beställare. Även i fråga om torrlasttonnaget synes den mindre skeppsfartens transportuppgifter komma att öka. Inom området för massgods-och containertrafik kommer det mindre tonnaget in' som feederfartyg för vidarebefordran av gods från det fåtal storhamnar, främst Rotterdam, dit de transoceana superfartygen centraliserar sina transporter. Trots löneläget m. m. anser utredningen att föratsättningar finns för i varje fall ett begränsat antal fartyg under svensk flagg att med acceptabel lönsamhet delta i denna utveckling.
Styrkan hos småskeppsfartens företagare är en kombination av stor arbetsinsats och långt driven ekonomi i driften. Svagheten ligger liksom Lnom annan småföretagsamhet i otillräckliga kunskaper i kalkylerings-och finansieringsfrågor och däratöver ofta bristfällig orientering i fraktmarknadens möjligheter. Det kan även hänvisas till en bristande samverkan inom näringsgrenen.
I sammanhanget erinras om den koncentration till ett fåtal stora företag som håller på att ske inom den svenska rederinäringen. Den kan
Prop. 1971:1 Bilaga 8 KommunUiationsdepartementet 214
komma att ofördelaktigt påverka näringens vitalitet. Ett nyföretagan-de är därför angeläget vilket naturiigen kan ske inom den mindre sjöfarten i varje faU som en första etapp. En differentierad handelsflotta bör vara av intresse också för de ombordanställda. Härigenom vidgas valet av arbetstiUfällen, och det kan för många bli acceptabelt att över huvud taget fortsätta i sjömansyrket.
Lånenämndens för den mindre skeppsfarten verksamhet. Den av länenämnden disponerade lånefonden för den mindre skeppsfarten har hittills spelat en dominerande roll för kreditgivningen tiU småfartygen. Som nämnts inriktades verksamheten genom 1957 års ändringar primärt, på det egentiiga småtonnaget upp tUl 300 ton brutto. Den övre dräktighetsgränsen för lån ur fonden var dock 500 ton bratto. Till en början gick också den mera begränsade målsättningen att upprätthålla. Intresset för .nybyggen har emeUertid under 1960-talet nästan uteslutande hänfört sig till fartyg med en brattodräktighet nära 500 ton. Fartygen har pressats allt högre i lastförmåga. Inte heller vad avser andrahandsförvärven har gränsen 300 ton brutto gått att upprätthålla.
Totala lånebeloppet tUl nybyggen av lastfartyg (exkl. s. k. villkorliga lån) utgjorde för åren 1957—1968 51,6 milj.kr. Härav avsåg 28,3 milj. kr torrlastfartyg och 23,3 milj. kr. tankfartyg. Antal belånade fartyg var 45. Det högsta lånebeloppet utgjorde 2,5 milj. kr. De senaste åren har efterfrågan från låntagamas sida varit inriktad på enheter i prisklassen 3—4 milj. kr. Främst har det rört sig om tankfartyg och specialiserade torrlastfartyg. — Lånetiden har normalt legat vid 10 år och låneandelen vid 60 %.
I fråga om andrahandsköp gäller att inom torrlastsektorn de egentliga småfartygsredamas tonnageförnyelse till övervägande del varit inriktad på andrahandsköp. Sammanlagt belånade nämnden åren 1957— 1968 61 torrlastfartyg och 6 tankfartyg, vilka köpts i andra hand. Av det totala lånebeloppet — inklusi\'e övertagna äldre lån — om 31 mUj. kr. föll 26,5 milj. kr. på torrlastfartygen och 4,5 milj. kr. på tankfartygen. Lånebeloppen varierade meUan 150 000 och 1,4 milj. kr. och låneandelen normalt meUan 40 och 60 %.
En särskild låneform med villkorlig kreditgivning har utbildats genom praxis hos lånenämnden. Liineformen har samband med att Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa är beroende av riksbankens tUlstånd att emittera obligationslån, vilket medför att kassomas styrelse ofta är ur stånd att lämna fasta utfästelser om lån. Detta innebär olägenheter för småfartygsredare utan alternativa finansieringsmöjligheter, som inte anser sig kunna beställa fartyg enbart i förlitande på en framtida lånemöjlighet. Med hänsyn härtill har lånenämnden i ett antal fall gått med på att — under vissa betingelser — lämna ut lån då utbetalning av kredit bevUjad av kassorna dröjer
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 215
mer än sex månader efter det att fartyget levererats. Åtaganden av angivet slag har under år 1968 maximalt uppgått till drygt 8 milj. kr. men har i juni 1969 sjunkit tUl ca 2 milj. kr.
Till förfogande för nänmdens utlåning står föratom nytillskott i form av investeringsanslag inbetalda amorteringar. Härtill kommer inlösen av lån i samband med att fartyg sålts till utiandet eller förlist.
Mellan budgetåren 1957/58 och 1967/68 förstärktes fonden med sammanlagt 26,5 milj.kr. för den ordinarie utiåningen. Härtill skall läggas drygt 10 milj.kr. som tillförts fonden av arbetsmarknadsmedel för att stödja sysselsättningen vid svenska varv. Fondens totalbelopp utgjorde den 30 juni 1968 52,8 milj. kr., varav 35,2 mUj. kr. i utestående län. De årliga amorteringama har kommit upp i 7 å 8 milj. kr.
Utredningens överväganden och förslag. Utredningen har vid sina överväganden först bedömt om ett fortsatt stöd till den mindre skeppsfarten via lånefonden är motiverat. I och för sig anser utredningen att en avveckling av fonden väl låter sig försvaras. Kreditmöjligheterna för småskeppsfarten har de senare åren förbättrats främst genom omorganisationen av Svenska skeppshypotekskassan och tillkomsten av Skeppsfartens sekundärlånekassa. Vidare har övervägande delen av de lån som utgått rymts inom de villkor i fråga om löptid och kreditläge som gäller för de båda kassoma. Fördelarna med fonden sett från låntagarens synpunkt har hittiUs varit att den har kunnat erbjuda en förmånsränta samt att den vanligen kunnat garantera utbetalning av lån vid den tidpunkt låntagaren önskat. Fondens direkta inriktning på småskeppsfarten har dessutom underlättat kontakterna med småredarna och deras ombud.
Bl. a. av sistnämnda skäl förordar utredningen, att lånefonden och lånenämnden bibehålls. Motivet är då att söka få bättre villkor för den mindre företagsamheten inom rederinäringen. I första hand bör detta ske genom försök att få den mindre skeppsfart som, nu finns framförallt i Bohuslän in på delvis nya vägar. Däratöver skulle syftet vara att underlätta nyetableringar inom näringen. Fondens verksamhet föreslås därför få en ändrad inriktning. Lånestödet bör byggas ut med rådgivning och praktisk medverkan i främst kalkylerings- och finansieringsfrågor. Åtminstone till en början bör rådgivningen vara kostnadsfri. Även viss fortlöpande kursverksamhet bör komma till stånd, främst då i sådana företagsekonomiska frågor som är speciella för småskeppsfarten. I verksamheten skall också ingå att följa och stimulera den tekniska utvecklingen inom småskeppsfarten. Rådgivningen blir härigenom det centrala och lånestödet ett komplement till denna.
Utredningen erinrar om att den enligt sina direktiv haft att överväga, huruvida gmnderna för långivningen i framtiden bör ändras till att överensstämma med de riktiinjer som gäller för företagarföreningarna. — En sådan förening finns i varje län. De är ekonomiska för-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Komimunikationsdepartementet 216
eningar, och medlemmarna är främst företagare inom industri och hantverk, sammanslutningar av sådana företag samt kommuner och landsting. Staten och vederbörande landstingskommun har tillsammans majoritet i föreningamas styrelser.
Förenmgarnas uppgift är att främja lönsamheten för hantverk och småindustri. Detta sker dels genom rådgivning i tekniska och ekonomiska frågor, dels genom kreditstöd främst med medel som staten ställt till förfogande via statens liantverks- och industrilånefond. Räntan på lånen är marknadsanpassad. Kreditstöd får endast då synnerliga skäl föreligger beviljas, om sökanden kan erbjuda sådan säkerhet, att lån bör kunna utlämnas av enskild kreditinrättning enligt vedertagna bankmässiga grander. I vissa föreningar är rådgivningen inriktad huvudsakligen på företagare som söker eUer har lån hos föreningen. Andra föreningar har byggt upp en omfattande allmän konsultverksamhet. Denna del av verksamheten har hittills delvis skett i samverkan med statens institut för företagsutveckling (SIFU), f. d. statens institut för hantverk och industri. Tillsynen över låneverksamheten handhas av kommerskollegium.
Utredningens förslag beträffande lånefondens framtida verksamhet överensstämmer principiellt nära med de angivna riktiinjerna för företagarföreningarna såväl när det gäller rådgivningen som kreditstödet.
Som framgått av den tidigare redogörelsen anses de egentliga småfartygen och de s. k. paragraffartygen inte längre attraktiva för svenska redare. Utredningen väntar sig i stället av olika skäl en lönsam utveckling och nyetablering inom klasserna strax över 500 ton brutto upp till en dödvikt av 2 500—3 000 ton. Enligt utredningen är det därför inte lämpligt att begränsa den framtida kreditgivningen till fartyg med det högsta dräktighetsmått som nu gäller. Om en storleksgräns visar sig behövlig bör denna snarare knyta an tUl fartygets dödvikt än till brutto-dräktigheten. En stel gränsdragniing bör dock undvikas. Svårigheten att göra en entydig definition av vad söm är småskeppsfart enbart genom bestämning av fartygsstorleken anser utredningen tala för att begreppet småskeppsfart mera bör knyta an tiU företaget/rederiet än till fartyget. Vägledande för avgränsningen får. bl. a. vara — föratom fartygets storlek och investeringens omfattning — möjligheterna att tillgodose kreditbehoven på annat sätt.
Utredningen anser, att — liksom gäller för det statliga kreditstödet till hantverk och småindustri — lån inte bör beviljas, om sökanden som följd av säkerhetens art kan erhåUa lån från annat kreditinstitut.
Större delen av nämndens långivning har hittills skett inom samma risklägen som Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundär-lånekPLSsa — dvs. upp tUl 70 % av fartygets värde — trots att formella möjligheter funnits tiU lån ur lånefonden intUl 80 % av värdet. I samband med en omläggning av verksamheten anser utredningen, att krav
prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 217
inte längre bör uppehåUas på att lån skaU lämnas mot bästa säkerhet i det beställda eller förvärvade fartyget. Allmänt bör gälla att lån skall ligga inom 85 % av det värde, till vilket nämnden uppskattar fartyget. Utredningen räknar i sammanhanget med att de närmaste åren kan fartyg med ett värde upp tUl i varje faU ca 7 mUj. kr. ifrågakomma för belåning. Det kan inte föratsättas att en småredare i form av eget kapital kan svara för 20 % av en sådan investering.
Inteckning skall liksom vad gäller de båda kassorna kunna belånas också i annat redaren tillhörigt fartyg. Om så visar sig nödvändigt, får fartygsinteckningen förstärkas genom borgen. Lånenämnden skall lämna såväl primär- och sekundärkrediter som krediter i högre riskläge.. Den i det följande föratsatta räntan gör det dock inte attraktivt att låna mot bästa säkerhet hos fonden. Primärlån bör tas i första hand hos skeppshypotekskassan.
Utredningen har övervägt frågan, om en maximigräns bör gälla för lån tUl visst fartyg eller viss redare.
En sådan har dock inte ansetts böra fastställas. Redan den ram lör omfattningen av låneverksamheten som sätts av storleken av de i nuläget inflytande amorteringarna — 7 å 8 milj. kr. årligen — gör en sådan gräns överflödig. Lån över 1 milj. kr. synes dock normalt inte böra lämnas.
Räntan bör vara fast och Ugga 0,25 % högre än vad sekundärlånekassan skulle betinga sig vid tidpunkten för lånebeslutet. Det innebär en snedvridning av efterfrågan, om fonden ger lika eller bättre villkor iin sekundärlånekassan. Överräntan är också motiverad av det om än begränsade solidariska ansvar låntagarna har för de båda kassornas förpliktelser.
Lån skall enUgt utredningen — liksom f. n. — återbetalas inom viss tid, högst tio år från första lyftningsdagen. Viss amorteringsfrihet bör kunna medges — under högst två år från första lyftningsdagen och vidare med högst ett år i sänder vid behov. Enligt nuvarande bestämmelser får lån till andrahandsköp inte lämnas om fartygets ålder överstiger tio år. Denna bestämmelse bör bibehållas. Utredningen har däremot inte ansett sig böra bibehålla kravet, att lån skall vara slutbetalat då sådant fartyg uppnått en ålder av 15 år. Amorteringstiden skulle, beroende på fartygets ålder vid förvärvet, kunna utsträckas tills fartyget blivit högst 20 år gammalt.
Den nya lånenämnden bör enligt utredningen placeras i Göteborg, eftersom tyngdpunkten för den mindre skeppsfarten ligger på västkusten. I Göteborg finns redan Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa. Det är enligt utredningen önskvärt att nämnden och kassoma får samma lokaler så att utbyte av tjänster kan ske vilket bör förbiUiga serviceverksamheten.
För rådgivningsverksamheten i andra delar av landet bör nämnden mot ersättning kunna anlita företagarföreningarna. För den kursverk-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 218
samhet i bl. a. företagsekonomiska frågor som kan komma i fråga bör i görligaste mån SIFU anlitas.
Nuvarande lånenämnd har en mycket liten organisation. Årskostnaden uppgår tiU ca 20 000 kr. Ett genomförande av utredningens förslag medför ofrånkomligt ökade administrationskostnader. Utred ningen beräknar årskostnaden för statsverket till 160 000 kr. Mot dessa kostnader skall stäUas de ökade ränteintäkter för statsverket som blir en följd av övergången tiU en marknadsanpassad ränta. Genom att utlåningsverksamheten förläggs till ett högre riskläge kan emellertid kreditförluster uppstå. Enligt utredningens uppfattning bör dock tillsammantaget belastningen på budgeten inte öka. Mot kostnadema bör därutöver så småningom kunna stäUas vissa intäkter i form av konsultarvoden m. m.
Remissyttranden
Utredningens redogörelse för utvecklingen av den svenska småskeppsfarten under efterkrigstiden, dess betydelse på transportmarknaden, konkurrensläget, de ekonomiska betingelserna för näringen och bedömningarna av den sannolika fortsatta utvecklingen i olika hänseenden vitsordas allmänt av de remissinstanser som närmare berört dessa frågor. Sjöfartsverket framhåller att i flera länder i nord- och Västeuropa har småskeppsfarten under efterkrigstiden präglats av återkommande lönsamhetskriser. De ekonomiska problemen för näringen har i flera länder varit så stora att statsmakterna funnit nödvändigt vidta stödåtgärder av olika slag, främst i form av finansieringshjälp, såsom lånegarantier, räntesubventioner samt lättnader i skatte- och avskrivningsregler. Åtgärdema från de enskilda staternas sida har ytterligare bidragit till att skärpa konkurrenssitaationen småfartygsflottpma emellan. Den svenska småskeppsfarten har särskilt under senare år haft svårigheter att hävda sig i den intemationella konkurrensen. De utiändska fartygens andel av varatransporterna på Sverige har ökat successivt.
Statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten lämnar.en redogörelse för sin hittiUsvarande verksamhet och anför bl. a. att nämnden vid långivningen sökt främja tillkomsten av nya och mer effektiva typer av fartyg inom tonnagegrappen under 500 ton bratto. Lån har sålunda lämnats för bl. a. kylfartyg, gastankfartyg, specialfartyg för flytande kemikalier samt för fartyg med anordningar för snabbare och säkrare hantering av godset. Under perioden 1958—1968 har vidare 39 % av nybyggena och 83 % av andrahandsköpen från utiändska redare finansierats med hjälp av lån från lånef(Dnden.
Rederiföreningen för mindre fartyg anser att det svenska mindre
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 219
tonnaget hittUls i och för sig har hävdat sig väl i konkurrensen med andra nordeuropeiska länders fartyg. Här spelar främst kunnigheten i skötseln av transportema en stor roll. Från befraktarhåU har det vid flera tiUfällen också klart uttalats, att man föredrar svenska fartyg, på grund av den omsorg fartygens besättningar lägger ner på att godset skall komma oskadat till bestämmelseorten. Bl. a. detta har medfört att svenska småfartyg har visat sig attraktiva för utländska tidsbefrak-tare.
När det gäller behovet av fortsatt stöd åt den svenska småskeppsfarten är det stora flertalet remissinstanser ense med utredningen. Statskontoret anför aUmänt att såvitt kan bedömas har lånefonden fyllt och fyller alltjämt ett behov. Sjöfartsverket, statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten och Rederiförehingen för mindre fartyg anför sammanfattningsvis att mot bakgrand av det mindre tonnagets direkta och kompletterande uppgifter i landets transportapparat är det ett starkt samhälleligt intresse att det mindre och medelstora tonnaget bibehålls och förnyas. Enligt sjöfartsverket motiverar rådande förhållanden på fraktmarknaden, att statens engagemang beträffande det mindre tonnaget i varje faU inte reduceras utan kvarstår och om möjligt förstärks.
LO understryker också utredningens påpekande att den mindre skeppsfarten även i fortsättningen har en viktig roll att spela. En starkare strakturanpassning krävs dock för att förbättra lönsamheten så att de mindre fartygen kan fylla sin lokala transportuppgift som komplement till den alltmer koncentrerade fjärrtrafikén.
Enligt Svenska sjöfolksförbundet är förekomsten av svenskt småton-nage av väsentlig betydelse inte minst från konkurrenssynpunkt i förhållande till den allt mer ökande lastbilstrafiken. Liksom andra remissinstanser anser förbundet det angeläget att stödja näringen även med tanke på arbetsbristen vid varven. Dessutom, bereds inte bara svenska sjömän utan även transport- och speditionsarbetare sysselsättning.
Kommerskollegium och handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad finner det vara motiverat att stödja den mindre skeppsfarten bl. a. på grand av att den utgör en viktig rekryteringsbas för storsjöfarten.
ÖB, sjöfartsverket, statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten, transportnämnden. Rederiföreningen för mindre fartyg och Svenska sjöfolksförbundet hav i sina yttranden bl. a. också anfört beredskapsskäl för ett fortsatt stöd till den mindre skeppsfarten.
Endast riksrevisionsverket ifrågasätter behovet av en framtida stödverksamhet och är därmed den enda remissinstans som förordar en successiv avveckling av den nuvarande statliga kreditgivningen. Verket anser sålunda att ett bibehållande av lånefonden inte förefaller överens-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Koimmunikationsdepartementet 220
stämma med de trafikpolitiska strävandena i stort. — Vid konkurrens på lika viUkor mellan de olika trafikmedlen skall inte någon subventionering av sjöfarten förekomma. Vidare anser verket att den dåUga lönsamheten inom den mindre skeppsfarten inte i så stor utsträckning beror på otillfredsställande lånemöjligheter utan har mer fundamentala orsaker såsom konkurrens från stora fartyg, lönemas genomslag i kostnadema på mindre fartyg och landtransportmedlens utveckling. Verket påpekar dock att det vid sitt ställningstagande inte gått in på någon bedömning av social natur såsom beträffande den eventuella uppkomsten av sysselsättningsproblem o. d.
Statens vägverk, som i övrigt inte har funnit anledning att ta ställning tiU utrednuigens förslag, erinrar om att utformningen av stödet till den mindre skeppsfarten inte får ses isolerad från trafikpolitikens allmänna målsättning.
I fråga om inriktningen av det framtida stödet råder i viss utsträckning delade meningar bland remissinstanserna.
Utredningens förslag att stödet i framtiden inom ramen för statens lånenämnds för den mindre skeppsfarten verksamhet bör koncentreras mera tUl rådgivning med kreditstöd som kompletterande möjlighet mottas dock positivt av flertalet remissinstanser, nämligen statens järnvägar, sjöfartsverket, statskontoret, kommerskollegium, transportnämnden, TCO, LO, Sveriges redareförening. Svenska bankföreningen, Sveriges fartygsbefälsförening. Svenska sjöfolksförbundet. Näringslivets trafikdelegation, handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad och Nya Ångfartygs AB Strömma kanal.
Sjöfartsverket understryker utredningens ståndpunkt att rådgivningen åtminstone de första åren bör vara kostnadsfri. Svenska sjöfolksförbundet anser att upplysningsverksamheten till en början bör bedrivas på försök.
I fråga om låneverksamheten uttalar Nya Ångfartygs AB Strömma kanal allmänt att utredningen genomgående endast har tagit hänsyn till lasttrafiken. Lånefondens stadgar utesluter inte långivning för finansie-rig av mindre passagerarfartyg men detta har hittills inte förekommit. Bolaget hävdar att skärgårdsbåtarna i dag utgör ett både bekvämt, snabbt och pålitligt altemativ till den egna bilen eller den kollektiva vägtrafiken i våra skärgårdar. Man kräver därför att rederier som bedriver passagerartrafik ges möjligheter att på samma villkor som lasttrafiken ta upp lån för nybyggnation och modemisering.
Några remissinstanser som i och för sig är positiva till ett fortsatt stöd åt den mindre skeppsfarten har en uppfattning om organisationsformen eller om utformningen av stödet som skiljer sig både från utredningens förslag och från den nuvarande ordningen. Statens institut för hantverk och industri och Företagareföreningarnas förbund ifråga-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 221
sätter sålunda om småskeppsfarten i förhåUande tiU övrig mindre och medelstor företagsamhet är en så speciell näringsgren att det krävs en särskUd nämnd för att handha rådgivnings- och låneverksamheten för denna bransch. Dessa instanser anser att nämndens arbetsuppgifter ryms inom företagarföreningamas ordinarie verksamhetsområde och därför bör kunna övertas av dessa. Liknande synpunkter anförs av Svenska sparbanksföreningen, som framhåUer dels att verksamheten skulle vinna på en decentralisering, dels att ökade resurser kan ställas tUl förfogande om verksamheten inordnas i företagarföreningsorganisationen.
Kommerskollegium ifrågasätter, om inte ett system med kreditgarantier är att föredra framför nuvarande ordning med direktlån. Garantilån innebär enklare administration och övervakning samt ger likformighet med övrigt industristöd.
En grupp remissinstanser finner dock omläggningen av stödet åt småskeppsfarten — främst när det gäUer kreditgivningen — mer eller mindre opåkallad, nämligen ÖB, statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten, Svenska skeppshypotekskassan och Rederiföreningen för mindre fartyg. ÖB anser att när utredningen väljer att ändra inriktningen av stödet åt den mindre skeppsfarten förkastar man samtidigt en mera motiverad övergång tUl ett rent subventionssystem. Någon form av differentierat stöd allt efter storleksklass på fartyg borde utgå för att stimulera redarna att anskaffa fartyg i de mindre storleksklassema. Betydelsen av dessa fartyg som hjälpfartyg i den marina basorganisationen vid beredskapshöjning och krig är enligt överbefälhavaren mycket stor. De övriga fraktar att en omläggning i enlighet med utredningens förslag kommer att medföra att de lånesökande som hänvisas att täcka hela eller större delen av sitt kreditbehov hos skeppshypotekskassan och sekundärlånekassan får vidkännas en inte obetydlig försämring av den service nämnden tidigare har lämnat. Snabbheten och smidigheten i handläggningen av ärendena anses vidare komma att gå förlorad då kassoma är tvungna att placera lånen på obligationsmarknaden innan definitivt besked kan lämnas den lånesökande.
Utredningens förslag att i samband med omläggningen av lånenämndens verksamhet avskaffa den nuvarande övre dräktighetsgränsen. på 500 ton brutto för lån ur lånefonden har vunnit anslutning hos flertalet remissinstanser, nämligen sjöfartsverket, kommerskollegium, statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten, transportnämnden, Sveriges redareförening. Företagareföreningarnas förbund. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen. Rederiföreningen för mindre fartyg, Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska sjö folks förbundet. Näringslivets trafikdelegation och handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad.
Delade meningar råder dock om hur man i fortsättningen skall definiera begreppet småskeppsfart. Sjöfartsverket, transportnämnden, Sven-
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 222
ska sparbanksföreningen och Sveriges fartygsbefälsförening anser att fartyg med en dödvikt på upp tiU ca 3 000 ton bör kunna erhålla kreditstöd. Rederiföreningen för. mindre fartyg anser också denna avgräns-ning lämpUg och påpekar att IMCO nyligen antagit ett förslag till nya skeppsmätningsregler som gör im gällande 500-tons gräns inaktuell. Svenska sjöfolksförbundet är av samma uppfattning men pekar samtidigt på möjligheten att i likhet med de nederländska mätningsbestäm-melsema definiera småfartyg som fartyg som mäter högst 75 m mellan perpendiklama.
Sveriges redareförening redovisar ingående nackdelama med nuvarande brattogräns, som bl. a. hai lett till en onödig begränsning av besättningarnas bostadsstandard, och framhåller att endast en definition som hänför sig tUl fartyget innebär att begreppet mindre skeppsfart helt täcks. Föreningen anser att avgränsningen klart bör framgå av kun-' görelsens text. Liknande synpunkter anförs av Svenska skeppshypotekskassan, som pekar på att kassan kan komma att bevilja lån'till fartyg där tveksamhet råder om statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten räknar fartyget tiU mindre eller större skeppsfart:
Kommerskollegium och statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten anser i likhet med utredningen att kreditgivningen mera bör anknyta till företaget/rederiet än till fartygets storlek. Kollegiet understryker dock vikten av att vid prövning av låneansökan de företagsekonomiska betingelsema för investeringen i första hand blir klarlagda.
Flera remissinstanser har anfört synpunkter på utredningens förslag när det gäller villkoren i övrigt för kreditgivning ur fonden. Liksom utredningen är sjöfartsverket positivt till att lån i fortsättningen ges i något högre ris k lägen. Verket påpekar att fonden ' — trots de formella möjlighetema ätt ge lån på upp till 80 % av fartygsvärdet — hittUls i stor utsträckning inskränkt sig till att ge primärkrediter.
Även Svenska bankföreningen ansluter sig till detta förslag. Föreningen väntar dock en förskjutning mot tertiär långivning ur lånefonden och finner det därför angeläget att skeppshypotekskassan och sekundärlånekassan i samband med omläggningen får tillräckliga resurser för att kunna överta fondens hittillsvarande uppgift som bottenfinansiär. För övrigt skiljer sig en del försäkrinjjsbolags villkor i fråga om risktäckning, varför föreningen anser att en bestämmelse bör införas i författningstexten som anger hur ett fartyg skall försäkras för att kunna belånas i fonden.
Några remissinstanser — statskontoret, riksrevisionsverket och statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten — är däremot kritiska mot förslaget att lån skaU kunna lämnas intill 85 % mot f. n. 80 % nv ett fartygs värde. Statskontoret anser att risken för ekonomisk förlust ökar
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 223
i sådant faU. BevUjandet av toppkrediter med sådana risker blir beroende av statens lånenämnds för den mindre skeppsfarten kännedom om låntagarens person och rörelsens utveckling. Riksrevisionsverket anser att om statsmakterna väljer att bibehålla lånefonden bör kravet på att lån skaU lämnas mot bästa säkerhet upprätthållas.
Av Sveriges redareförenings yttrande framgår allmänt att föreningen helst ser att de s.k. villkorliga lånen behålles som stödform. Föreningen understryker dessa låns värde för de medelstora rederiernas möjligheter att modemisera och anser att denna låneform om möjligt bör ökas. Även statskontoret och statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten förordar en ökad villkorlig kreditgivning.
Förslaget att en marknadsanpassad ränta skall tillämpas för lån ur fonden biträds av LO, Sveriges redareförening. Företagareföreningarnas förbund. Svenska sparbanksföreningen och Näringslivets trafikdelegation. Trafikdelegationen motiverar sitt ställningstagande med att den föreslagna räntan undanröjer det subventionsmoment som ligger i nuvarande räntesättning och inriktar låneefterfrågan i första hand på de två för skeppsfarten särskilt avsedda kassoma.
Vissa remissinstanser är dock kritiska mot en ändring av gällande räntebestämmelser. Statskontoret anser att detta inte bör ske, såvida inte låneverksamheten omläggs efter de principer som gäller för hantverk och småindustri. Man framhåller att den s. k. normalräntan ligger under marknadsräntan i tider med högt ränteläge men över räntan för likvärdiga lån när ränteläget är lågt. Sjöfartsverket, statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten. Rederiföreningen för mindre fartyg och Svenska sjöfolksförbundet vUl även att normalräntan bibehålls. Sveriges fartygsbefälsförening förordar en fast räntesats av 6 %.
Utredningens förslag beträffande amorteringsvillkoren kritiseras också från vissa håll. Statskontoret, statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten. Rederiföreningen för mindre fartyg och Sveriges fartygsbefälsförening önskar längre amorteringstid. De två sistnämnda anger tolv år som en lämplig amorteringstid.
Kommerskollegium anser liksom handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad, att amorteringsfriheten inte bör begränsas till de två första åren av lånets löptid utan att låntagaren själv bör få välja vilka två år han önskar utnyttja denna frihet. Därigenom nås en bättre anpassning tUl konjunkturförhållandena. Sveriges redareförening delar denna uppfattning, medan Svenska sjöfolksförbundet går ett steg längre och föreslår tre valfria år för vilka anstånd med återbetalningen kan lämnas.
I anslutning tiU utredningens uttalanden om den framtida långivningens omfattning — 7 å 8 milj.kr. per år — framhåller flera instanser att detta är en otillräcklig volym. Sjöfartsverket anser fondens nuvarande utiåningskapacitet klart otillräcklig och
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Konununikationsdepartementet 224
för att inte försämra näringens förutsättningar bör fonden förstärkas så att lån på tillsammans minst 25 milj. kr. per år kan beviljas.
Den föreslagna lokaliseringen av den utökade lånenämnden till Göteborg biträds av bl. a. .sjöfartsverket, Sveriges redareförening. Rederiförening för mindre fartyg och Svenska sjöfolksförbundet. Rederiföreningen anser dock att någon samman-flyttning med skeppshypotekskassan och sekundärlånekassan inte bör ske. Svenska skeppshypotekskassan är av samma uppfattning och tvivlar på lönsamheten i en sådan åtgärd. Kassans lokaler anses f. n. vara väl avpassade för verksamheten och mer än ytterligare en person kan inte beredas plats utan att kostnaderna ökar.
Invändningar mot en flyttning av statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten till Göteborgs anförs av Företagareföreningarnas förbund och Svenska sparbanksföreningen vUka i stället önskar en förläggning av verksamheten tUl de befintiiga företagarföreningarna. En sådan decentralisering av verksamheten skuUe dels underlätta för redarna att utnyttja stödet, dels öka de resurser som kan ställas till förfogande för att genomföra programmet.
Departementschefen
Det kreditstöd som samhället lämnar den mindre skeppsfarten utgår främst genom lån ur statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Fonden inrättades år 1939 för att underlätta en från allmänna synpunkter önskvärd förnyelse av svenska fartyg med en bruttodräktighet av högst 500 registerton. Sedan fondens tillkomst har vid några tillfällen vUlkoren för långivningen ändrats för att bättre svara mot den mindre skeppsfartens behov och förbättra näringens möjligheter att hävda sig i en hårdnande konkurrens från utländskt småtonnage.
Sedan år 1957 utgår lån ur fonden tUl ny- och ombyggnad samt anskaffning i andra hand av fartyg med en dräktighet av högst 500 ton brutto. Endast om särskilda skäl föreligger får dock lån utgå till fartyg över 300 ton bratto. Lånebeloppet får uppgå tiU högst 80 % av det överenskomna priset vid nybyggnad och förvärv i andra hand resp. av värdet av fartyget efter ombyggnad. Lånetiden är maximalt 15 år. Dock gäller att lån till andrahandsfönrärv inte får lämnas på längre tid än tiU dess fartyget nått en ålder av högst 15 år. Om särskilda skäl föreligger, kan amorteringsfrihet medges under längst de tre första åren av ett låns löptid. Räntan på utlämnade lån motsvarar statens normallåneränta. Prövningen av kreditansökningar handhas av en särskild nämnd, lånenämnden för den mindre skejipsfarten.
Avsikten har sålunda varit att primärt inrikta låneverksamheten på att stödja det egentUga småtonnaget, till vilket vid slutet av 1950-ta-let i huvudsak hänfördes tonnage upp till ca 400 ton dödvikt, vid denna tid motsvarande ca 270 ton bratto.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 225
De efter hand anpassade och förbättrade lånevUlkoren i förening med ett successivt ökat låneutrymme har utan tvekan inneburit ett värdefullt stöd åt den mindre skeppsfarten. Utvecklingen har dock medfört, att långivningen tiU fartyg om högst 300 ton bratto som primär målsättning framstått som orealistisk. Under hela 1960-talet har intresset från redarnas sida sålunda nästan uteslutande inriktats på fartyg nära den övre dräktighetsgränsen 500 ton bratto. Detta har berott dels på förändringar i den mindre skeppsfartens marknadsbetingelser som verkat i riktning mot ett större tormage, dels bl. a. på vidtagna skärp-nmgar i den sjöfartssociala lagstiftningen. Med de senare har — främst i anslutning till en sänkning av den övre gränsen för tvåvaktssystemet tiU 500 ton bratto — följt en försämrad lönsamhet för det något större tonnaget, vilket i motsvarande mån stimulerat till anskaffning av tonnage närmast under angivna brattogräns. Långivningen har anpassats tiU denna utveclding. Under perioden 1957—1968 har sålunda över 70 % av de utlämnade lånen avsett fartyg i klassen 450—499 ton brutto, s. k. paragraffartyg.
Så småningom har även den övre dräktighetsgränsen framstått som aUtför snäv med hänsyn tUl utvecklingen på fraktmarknaden. Den har också tett sig i hög grad konstiad. Med utnyttjande av de möjligheter, som hittillsvarande skeppsmätningsbestämmelser inrymmer enUgt vilka dräktighetstalen bestäms genom mätning av rymden av fartygets slutna ram, har sålunda en konstruktionsteknik utvecklats med s. k. tonnageöppningar i översta däcket och mellanrammen därunder. Härigenom har fartygens lastförmåga kunnat ökas — upp tUl 1 200 å 1 300 ton dödvikt — utan att brattotonsgränsen överskridits. Konstraktions-tekniken innebär? olägenheter från flera synpimkter, bl. a. genom att försämra fartygens stabilitet och genom att försvåra lasthanteringen. Dessa olägenheter i förening med ett av marknadsutvecklingen betingat behov av större tonnage har medfört att nybyggnad av paragraffartyg successivt stannat av och att en del sådana fartyg sålts tiU utiandet. I stäUet har vissa bestäUnmgar skett av fartyg i storleksldassema 2 000—3 000 ton dödvikt motsvarande ca 1 100—1 600 ton bratto.
Mot bakgrund av den angivna UtveckUngen konstaterar 1965 års småskeppsfartsutredning, att en successiv ökning av fartygsstorleken har skett i takt med kraven på ökad produktivitet inom näringen. De storleksklasser som nu förefaUer attraktiva torde enligt utredningen vara väl lämpade att med lönsamhet användas för åtskiUiga transportuppgifter i nord- och östersjöfart. Detta gäUer både olje- och torrlastfartygen och i den senare grappen fartyg för såväl linje- som trampfart.
Med beaktande av angivna förhållanden, näringens betydelse och kreditmöjligheterna över huvud taget har utredningen övervägt i vad mån ett särskilt kreditstöd till den mindre skeppsfarten fortsättningsvis bör utgå — och om så anses vara faUet — i vilka former och på vUka viUkor 8 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 226
det bör lämnas. Jag ansluter mig härvidlag tiU utredningens uppfattning, att vägande skäl talar för en fortsatt, på den mindre skeppsfarten inriktad långivning. Den betydelse och de möjUgheter på fraktmarknaden, som denna näring aUtjämt har, i förenuig med de särskUda problem som näringens utövare i viss utsträckning möter då det gäUer att finansiera den successiva fömyelsen och anpassningen av tonnaget talar härför. Jag delar också utredningens uppfattning, att en sådan långivning bör ges en i viss mån ändrad utformning, så att den på ett bättre sätt än hittiUs kompletterar det kreditstöd som lämnas skeppsfarten i andra former, och att den byggs ut med en tiU näringens behov anpassad rådgivning och konsultverksamhet.
I fråga om utformningen av kreditstödet är samtliga remissinstanser eniga med utredningen att ett fasthållande vid den nuvarande dräktighetsgränsen för lån ur lånefonden inte längre är motiverad. Jag viU i sammanhanget erinra om. att 1970 års riksdag i enUghet med förslag i prop. 1970: 91 (SU 89, rski.216) — som ett provisorium i avvaktan på ett slutligt ställningstagande tiU utredningens förslag — bemyndigat Kungl. Maj:t att vid långivning ur fonden medge undantag från gäUande dräktighetsgräns. Jag förordar, att gränsen nu definitivt slopas. I StäUet bör långivningen mera allmänt inriktas på den mindre företagsamheten inom rederinäringen, varvid avgränsningen får ske utifrån en sammanvägd bedömning av olika faktorer som motiverar ett kredit-stöd. Vägledande för en avgränsning får bl. a. vara — föratom fartygets storlek och investeringens relati'a omfattning — de altemativa låne-möjUgheter som står tiU buds.
En utgångspunkt bör härvidlag vara, att lån ur en även fortsättningsvis bibehåUen lånefond för den mindre skeppsfarten inte bör lämnas, om kreditsökanden med hänsyn tiU säkerhetemas art har möjUghet att erhåUa lån från annat kreditinstitut. Jag kommer här också in på förhåUandet mellan lånefonden å ena sidan och främst Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa å andra sidan.
I sin hittiUsvarande verksamhet har långivningen ur fonden avsett såväl primär- och sekundär- som tertiärkrediter. Verksamheten har dock i huvudsak varit inriktad påi primär- och sekundärkrediter. I fråga om både nybyggen och andrahandsköp har sålunda under tiden 1957— 1968 låneandelen sällan legat över 70 % av fartygspriset, och tyngd-pimkten har legat meUan 40 ocli 60 å 65 %, trots att möjlighet i och för sig förelegat att bevUja lån upp till 80 % av priset. Lånetiderna har också normalt legat under vad som med hänsyn till låneförfattningen varit möjligt. Vid nyanskaffningar har lånetidema som regel håUit sig inom tio år, och i fråga om andrahandsköp har de varit anpassade härtill. Den praxis som sålunda utvecklats förklaras av olika förhåUanden. Genom att den tillämpade statliga normaUåneräntan legat under marknadsräntan har lån från fonden varit attraktiva redan
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 227
av detta skäl, vilket påverkat kreditefterfrågan. Genom att bästa säkerhet krävts har lånenämnden vidare — även i fall då enbart sekundär-eUer tertiärkredit behövts för att möjliggöra ett fartygsförvärv — fått ta på sig också den underliggande primärfinansieringen. Långivningen har sålunda i huvudsak kommit att ske i risklägen, där efter omorganisationen av Svenska skeppshypotekskassan och tiUkomsten av Skeppsfartens sekundärlånekassa år 1965 möjligheterna till kreditgivning förbättrats även för den mindre skeppsfarten. Jag viU uttrycka det så att genom det förhållandet att lånenämnden även inriktats på primärfinansiering ett kreditutrymme tagits i anspråk, som — med en annan arbetsfördelning i förhåUande tiU främst de båda kassoma — bättre skulle ha kunnat användas för att komplettera det slag av kreditstöd som lämnas av dessa.
Med hänsyn tiU det anförda och i syfte att uppnå en bättre ordning vUl jag förorda följande. Lånefonden skall liksom hittills i och för sig kunna lämna lån inom aUa risklägen — dvs. lånen skall kunna avse såväl primär- och sekundär- som tertiärkrediter — men lånebestämmelsema bör utformas så att huvudinriktningen klart blir mot de högre risklägena. Detta åstadkoms bl. a. genom att lån inte bör bevUjas, om sökanden genom säkerhetens art kan erhålla lån från annat kreditinstitut. I konsekvens med den åsyftade inriktningen av långivningen bör krav inte heller uppställas på bästa säkerhet i de ifrågakommande fartygen. Detta i förening med den i det följande föreslagna marknadsanpassningen av låneräntan — vilket för högre risklägen naturligt innebär högre ränta — kommer enligt min mening att naturligt främja den önskvärda arbetsfördelningen i förhållande till främst de båda kassorna. Lånefonden kommer att primärt arbeta inom de risklägen, som täcks genom tertiär- och i viss utsträckning sekimdärkrediter. Primärlån bör i första hand lämnas av Svenska skeppshjotekskassan och sekundärlån från Skeppsfartens sekundärlånekassa. Endast i den mån detta med hänsyn tUl säkerhetemas art etc. inte låter sig göra, kommer lånefonden att tas i anspråk.
I anslutning härtUl är jag beredd förorda, att lån i fortsättningen skaU ligga inom 85 % av det av nämnden uppskattade fartygsvärdet mot f. n. 80 % av fartygets pris. 1 sammanhanget har jag beaktat de svårigheter småredama i vissa faU kan ha att — vid det större tonnage som framdeles ifrågakommer — själva svara för 20 % av investeringen.
I fråga om låneräntan förordar jag att den f. h. genom anknytning tiU statens normaUåneränta utgående räntesubventionen slopas och att räntan blir marknadsanpassad och beräknas efter en med hänsyn tiU de ifrågavarande risklägena lämplig procentsats. Detta är motiverat redan av trafikpolitiska skäl. Det är också en föratsättning för att undvika en fortsatt snedvridning av kreditefterfrågan och för att åstadkomma den arbetsfördelning mellan berörda låneformer som åsyftas. En lämplig
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 228
ordning synes härvidlag vara att — som utredningen föreslagit — regelmässigt låta lånefondens ränta ligga något högre än vad sekundärlånekassan vid tiden för lånebeslutet betingar sig. Utredningen har ansett den böra Ugga 0,25 % högre. Jag finner det — åtminstone för mera normala förhåUanden — utgöra en rimlig avvägning. Jag anser dock inte, att lånenämnden skall låsas vid en viss bestämd för .aUa lägen gällande relativ räntestraktur. Det kan nämnas, att sekundärlånekassans ränta i sm tur — enligt gäUande bestämmelser för låneverksamheten — f. n. ligger 0,75 % högre än skcippshypotekskassans. — För en sådan något högre ränta för lån ur lånefonden talar förutom de skäl som nyss nämnts i viss mån också det förhållandet att kassomas låntagare har ett om än begränsat solidariskt ansvar för kassomas förplUctelser.
Beträffande lånevUlkoren i övrigt biträder jag utredningens förslag om att i princip begränsa lånetiden tiU tio år. Det gäUer vid förvärv av såväl nya som äldre andrahandsinköpta fartyg. I fråga om nya fartyg bör gränsen dock inte vara ovUlkorUg, utan lånetiden bör — då särskUda förhåUanden motiverar det — kunna utsträckas ytterligare högst två år. Beträffande andrahandsinköpta fartyg bör liksom hittills gälla att fartygen vid förvärvet inte får vara äldre än tio år. Med en lånetid upp till tio år även för andrahandsinköpta fartyg, innebär det att fartyget kan vara belånat tiU dess fartyget nått en ålder av 20 år (mot f. n. 15 år). Lånenämnden bör ha möjlighet att medge anstånd med amortering på sätt utredningen förordat. — Någon maximigräns för lån tUl visst fartyg eUer viss redare finner jag inte nödvändig vid den utformning av långivningen som jag föreslagit i det föregående, bl, a. då med hänsyn till de restriktioner som Ugger i den tänkta arbetsfördelningen meUan olika kreditinstitut. Som en mera allmän riktpunkt anser jag dock liksom utredningen, att lån normalt inte l)ör lämnas för visst objekt med högre belopp än 1 milj. kr. — I fråga om säkerheten för lån anser jag, att — i likhet med vad som gäUer för de båda angivna kassoma — inteckning inte skaU behöva vara knuten tUl. det fartyg, för vUket lån lämnas, utan kunna hänföra sig tiU annat redaren tillhörigt fartyg.
I vissa remissyttranden har betonats värdet av de s. k. villkorUga lån, som lånenämnden under senare tid i viss utsträckning lämnat. Dessa har syftat till att i fråga om lånesökande hos de båda angivna kassorna överbrygga tiden mellan kontraktering av fartyg och den tidpunkt, då kassoma — som finansierar sin kreditverksamhet genom obligationslån — kan betala ut de sökta lånen. EnUgt min mening bör denna del av lånefondens verksamhet i princip upphöra. Det bör vara möjUgt att i samverkan meUan fonden, de båda kassorna och eventueUt andra kreditinstitut komma fram tUl en ordning som gör denna typ av krediter obehövlig.
Utredningen har för sin del — åtminstone i ett inledningsskede av verksamheten under de ändrade förutsättningarna — inte räknat med
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 229
behov av ytterUgare kapitaltiUskott till lånefonden för den mindre skeppsfarten. Lånenämnden har för nästa budgetår begärt en förstärkning av fondens kapital med 7 milj. kr. Nämnden synes härvid ha utgått från att verksamheten skaU bedrivas under oförändrade villkor bortsett från avskaffandet av 500-tongränsen. — I anslutning till vad som föreslagits i det föregående kan konstateras, att långivningen i fortsättningen visserligen kan avse ett större tonnage än hittUls, vUket också representerar ett ökat kreditbehov. Samtidigt kommer emeUertid långivningen att få en ändrad inriktning, som gör att primär- och åtminstone en del av sekundärlångivningen vanUgen bortfaUer. Med hänsyn härtiU och även med beaktande av de i viss mån ökade fölustriskeraa på utstäUda lån anser jag, att — i avvaktan på närmare erfarenheter av långivningen under de ändrade förutsättningarna — nuvarande kreditkapacitet tills vidare bör räcka. Denna uppgår i dagens läge — med utstående lån ur fonden i storleksordningen 40 mUj. kr. — tUl ca 10 milj. kr., varav 6 å 7 milj. kr. utgörs av inflytande årUga amorteringar.
Långivningen till den mindre skeppsfarten kommer med den föreslagna utformningen att i vissa hänseenden överensstämma med det kreditstöd, som via företagarföreningarna utgår med anlitande av medel ur statens hantverks- och industrilånefond. Företagarföreningarna har emeUertid utöver kreditgivningen en arman funktion, som saknar egentiig motsvarighet i lånenämndens för den mindre skeppsfarten hittUlsvarande verksamhet. Jag tänker då på de informations-, rådgivnings- och kursaktiviteter, som ingår som en integrerad del i företagarföreningarnas verksamhet. Härvidlag har utredningen framhållit vikten av att lånenämndens verksamhet byggs ut i lämplig utsträckning. Redan i samband med prövningen av låneansökningar och genomgång av redarnas planer och kalkyler för tilltänkta fartygsförvärv kan behov föreligga av en viss rådgivning. Enligt utredningen kan det vara lämpligt att bygga ut denna rådgivning till en mera renodlad konsultverksamhet i nära överensstämmelse med vad som förekommer inom företagarföreningarna. Behov bedöms också föreligga av en viss fortlöpande kursverksamhet i främst småskeppsfartens företagsekonomiska frågor.
Jag kan helt ansluta mig till vad utredningen sålunda förordat. En rådgivnings- och konsultverksamhet med nära anknytning till långivningen kommer utan tvekan att fylla en viktig uppgift och bör också vid en lämplig utformning av nämndens kansli kunna bedrivas med relativt begränsade resurser. I fråga om en för den mindre skeppsfarten avpassad kursverksamhet bör en sådan, enligt vad jag inhämtat, kunna anordnas i nära samverkan med statens institut för företagsutveckling (SIFU) — som sedan länge svarar för en väl utvecklad kursverksamhet för olika delar av den mindre företagsamheten — och även i nära samarbete med vederbörande företagarförening.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 230
Lånenämnden består f. n av ordförande, vice ordförande och ytterUgare fyra ledamöter jämte suppleanter. Med hänsyn tiU verksamhetens utvidgning tiU informations-, rådgivnings- och kiirsverksamhet bör ytterligare en ledamot jämte suppleant tillkomma, som kan tillföra nämnden erfarenhet i fråga om de nya uppgifterna. Vid valet av ledamöter i nämnden bör i övrigt tiUses att lämpUg styrelseanknytning erhåUs med de båda nämnda kreditkassorna.
Lånenämndens kansUuppgifter handhas f. n. som en deltidsuppgift. Med den ändrade inriktningen av verksamheten bör frågan om en förstärkning av kansliets resurser övervägas.
Med den förankring som den mindre skeppsfarten har i västkustområdet finner jag vägande skäl tala för att lånenämnden och dess kansli förläggs tUl Göteborg, varigenom gynnsamma betingelser också skapas för nära samarbete med Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa liksom med företagarföreningen i Göteborgs och Bohus län och med SIFU, som har ett avdelningskontor där. Lånenämndens behov av lokaler och viss administrativ service synes lämp-Ugen kimna tiUgodoses genom att nämndens kansli inryms i anslutning tiU något av de angivna organen.
Jag vUI i sammanhanget erinra om att vissa remissinstanser föreslagit att det fortsatta kreditstödet tiU den mindre skeppsfarten förs in i företagarföreningamas verksamliet. HärtiU kan sägas att lånenämndens verksamhet visserligen i vissa hänseenden överensstämmer med den som bedrivs av företagarföreningama men att den också har andra anknytningar, i första hand då tUl de båda angivna kreditkassorna. Vidare bör konstateras att en förettigarförening har en regionalt avgränsad verksamhet, medan lånenämndens verksamhet skall täcka landet i dess helhet. En företagarförenings styrelse har också en sammansättning som inte är lämpad för de speciella problem som utmärker den mindre skeppsfarten. Dessa är av den art att de — på sätt jag föreslagit i det föregående — bör behandlas av ett organ sammansatt av personer med särskilda insikter i näringens fömtsättningar.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i det föregående meddela närmare föreskrifter om det fortsatta stödet tiU den mindre skeppsfarten, vUket i sin ändrade utformning bör träda i tillämpning den 1 juli 1971. I sammanhanget föratsätter jag, att lånefonden även framdeles förvaltas av statskontoret.
Kostnadema för lånenämndens administration har hittills belastat sjätte huvudtitelns kommittéanslag. I samband med omläggningen förordar jag en ändring härvidlag, som irmebär att kostnadema får täckas direkt av inflytande ränteintäkter. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda närmare föreskrifter även härom.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 231
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer för det framtida stödet till den mindre skeppsfarten, som jag förordat i det föregående;
2. tUl Statens lånefond för den mindre skeppsfarten anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 232
V FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Garanti tiU Aktiebolaget Aerotransport för 1970/71
I enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1970: 26, SU 57, rskr 162) har Kungl. Maj:t genom beslut den 20 november 1970 godkänt en överenskommelse mellan Sverige, Danmark och Norge om att för perioden den 1 oktober 1970—den 30 september 1975 förnya och höja den ekonomiska garanti, som läirmats tiU de i konsortiet Scandinavian Airlines System samverkande skandinaviska luftfartsbolagen, dels genom överenskommelse den 20 augusti 1959, dels genom tiUäggsöverenskom-melsen den 18 juni 1963 tUl nämnda överenskommelse och vilka båda genom ny överenskommelse den 31 augusti 1966 förlängts att gälla intUl den 30 september 1970. överenskommelsen iimebär för Sveriges del att Aktiebolaget Aerotranspoit under ifrågavarande period erhåUer en årUg garanti intiU högst 15 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1970/71 för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 233
IX DIVERSE KAPITALFONDER
A. Statens vägverks förrådsfond
Balansräkningen per den 30 juni 1970 för vägverkets förrådsfond visar, att fondens tillgångar uppgick till sammanlagt 607,1 milj.kr., varav 137,3 milj. kr. avsåg fastigheter m. m., 423,4 milj. kr. maskiner m. m., 2,2 milj. kr. reservbromateriel, 6,3 milj. kr. grustag, 1 milj. kr. förråd av väglagningsämnen samt 14,6 milj. kr. effektförråd. Återstående 22,3 milj. kr. utgjorde tillgångar av finansiell natur.
Kapitalbehållningen inklusive balanserade medel uppgick till 264,6 milj. kr. Under budgetåret 1969/70 ökade behåUningen med 5,2 milj. kr.
1 enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens kapital beräknats efter 6,25 %. Det sålunda beräknade överskottet har för budgetåret 1969/70 uppgått tiU 16,4 milj. kr. vilka tillgodoförts driftbudgetens inkomster under posten Övriga diverse kapitalfonder.
Under budgetåret 1969/70 har verket iklätt sig betalningsansvar för bestäUningar om 29,5 milj.kr. för leverans under budgetåret 1970/71 och för beställningar om 10 mUj. kr. för leverans under budgetåret 1971/72. Verket anmäler sin avsikt att senare begära ytterligare béställningsbemyndiganden för budgetåren 1971/72 och 1972/73 utöver dem som erhåUits redan vid anslagstilldelningen för budgetåren 1968/69 —1970/71.
Statens vägverk
I skrivelse den 21 augusti 1970 har statens vägverk hemställt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret 1971/72 enligt följande.
Vägmaskiner m. m.
|
Ing. behållning |
Anslag |
Utgift |
|
1969/70 — 1970/71 5 400 000 1971/72 verket 5 600 000 departementschefen 5 600 000 |
59 800 000 56 200 000 89 900 000 56 200 000 |
54 400 000 '56 000 000 '86 800 000 '56 200 000 |
|
' Preliminärt belopp. |
|
|
Medelsförbrukning under budgetåren 1969/70—1971/72
För budgetåret 1969/70 var investeringsramen 54,4 milj. kr. Verket har utnyttjat ramen helt och redovisar en belastning med nära 54,4 milj, kr. 8* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 8
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet
234
För budgetåret 1970/71 är investeringsramen 56 milj. kr. Verket räknar med att ramen kommer att utnyttjas helt.
För budgetåret 1971/72 föreslår verket en medelsförbrukning av 86,8 milj. kr. Av ökningen i förhållande till innevarande budgetår utgör 7,8 milj. kr. pris- och löneomräkning.
Investeringsprogram Investeringsprogrammet för förrådsfonden under budgetåren 1969/70— 1971/72 framgår av följande sammanställning (tusental kr.).
|
|
Faktisk |
Beräknad |
utgift |
|
Objektgrupp |
utgift 1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
Driftanläggningar |
4 761 |
6 000 |
11 900 |
|
Motorfordon och väg- |
|
|
|
|
maskiner m. m. |
42 166 |
44 600 |
65 700 |
|
Färjor m. m. |
6 345 |
5 000 |
7 000 |
|
Muddermateriel |
— |
100 |
100 |
|
Reservbromateriel |
1 128 |
— |
1 700 |
|
Diverse och oförutsett |
—21 |
300 |
400 |
|
|
54 379 |
56 000 |
86 800 |
Beträffande de olika objektgrupperna anför verket följande.
Driftanläggningar
Medelsbehovet under budgetåret 1971/72 för att avsluta tidigare påbörjade byggnadsföretag beräknas till 1,9 milj.kr. För påbörjande av nio nya större objekt avsedda att ersätta och komplettera äldre byggnader beräknas 5,9 mUj. kr. För kursgård vid Ladvik i Stockholms län beräknas 2 milj. kr. För diverse markförvärv beräknas 400 000 kr. och för smärre objekt samt viss projektering 800 000 kr. Prisomräkning uppgår till 900 000 kr.
Motorfordon och vägmaskiner m. m.
I följande sammanställning redovisas verkets maskin- och fordonspark samt verkets anskaffningsprogram.
Fordon/maskinslag
Beräknat Beräknad Beräknad Beräknat Förändr.
innehav
ufrange- anskaff- innehav under
ring ning året
1.7.1971 1971/72 1971/72 1.71972
antal
|
Lastbilar |
1064 |
194 |
115 |
985 |
—79 |
|
Paketbilar |
877 |
261 |
250 |
866 |
—11 |
|
Terrängbilar |
64 |
20 |
20 |
64 |
— |
|
Väghyvlar |
868 |
110 |
80 |
838 |
—30 |
|
Vägvältar |
335 |
88 |
87 |
334 |
— 1 |
|
Krossar |
161 |
5 |
12 |
168 |
-1- 7 |
|
Sorteringsverk |
158 |
29 |
— |
129 |
—29 |
|
Generatoraggregat |
215 |
60 |
50 |
205 |
—10 |
|
Skoplastare |
628 |
147 |
140 |
621 |
— 7 |
|
Kompressorer |
343 |
82 |
82 |
343 |
— |
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 235
Utöver i sammanställningen redovisade fordon och maskiner, för vilka investeringsutgifterna beräknas till ca 48,5 milj. kr., tar verket upp ett belopp av ca 11,5 milj.kr. för anskaffning av diverse maskiner m. m. enUgt följande.
|
Maskinslag |
Beräknad |
Inköpsvärde |
|
|
anskaffning |
tusental kr. |
|
|
antal |
|
|
Oljegrusverk |
9 |
2 700 |
|
Div. oljegrusmaskiner |
— |
800 |
|
Målningsmaskiner |
10 |
850 |
|
Siktstationer |
13 |
1040 |
|
Asfaltutiäggare |
1 |
180 |
|
Div. grusframst.-maskiner |
— |
1500 |
|
Damm-/bullerfilter |
50 |
750 |
|
Övriga maskiner |
|
3 660 11480 |
Till gruppen övriga maskiner har hänförts bl. a. släpvagnar, schakt-och planeringsmaskiner, bandtransportörer, elcentraler, betongmaskiner, målningsmaskiner, snöslungor, verkstadsmaskiner m. m. Verket finner det inte möjligt att upprätta en detaljerad investeringsplan för dessa maskinslag.
Den faktiska resp. beräknade utvecklingen av antalet enheter inom maskincentralförrådet framgår av följande sammanställning.
|
Fordon/raaskinslag |
Avskrivningstid år |
1966 |
1972 : st. |
1976 |
|
Lastbilar |
8 |
1 307 |
985 |
930 |
|
Paketbilar |
5 |
788 |
866 |
866 |
|
Terrängbilar |
5 |
306 |
64 |
64 |
|
Väghyvlar |
10 |
1018 |
838 . |
830 |
|
Vägvältar |
8—10 |
334 |
334 |
334 |
|
Krossar |
8—12 |
303 |
168 |
148 |
|
Sorteringsverk |
6 |
339 |
129 |
127 |
|
Generatoraggregat |
6 |
4041 |
205 |
204 |
|
Skoplastare |
6 |
597 |
621 |
620 |
|
Kompressorer |
8 |
612 |
343 |
340 |
|
|
|
6 008 |
4 553 |
4 463 |
Undersökningar och förhandlingar pågår f. n. om möjligheterna att långtidsförhyra ett 30-tal lastbilar. Även flera olika maskinslag och transportutrastningar har visat sig möjliga att förhyra på öppna marknaden. I den mån sådana arrangemang är ekonomiskt fördelaktiga kan antalet egna lastbUar och andra enheter på detta sätt nedbringas. Inom övriga grupper motiverar antalet överåriga enheter en ökad ersättningsanskaffning.
För prisomräkning föreslår vägverket 5,7 milj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 236
Verket hemställer om bemyndigande att för budgetåret 1974/75 ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp av 52,6 milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet.
F ärj o r m.m.
Verkets förslag till investeringsplan för färjor m. m. upptar ersättnings- och nyanskaffning för 6 milj. kr., varav 3,5 milj. kr. avser färdigställande av tidigare påbörjade färjor och 700 000 kr. diverse ombyggnadsarbeten.
Det ökade trafikunderlaget i Stockholms och Göteborgs skärgårdar motiverar en förstärkning av färjbeståndet på flera leder såsom tiU Bli-dö, Gräsö, Öckerö och Björkö.
För prisomräkning föreslår väg/erket 1 milj. kr.
Muddermateriel
Verket, som ännu ej hunnit arbeta fram en långtidsplan för hamnbyggnadsverksamheten, saknar underlag för bedömning av investeringsbehovet. Verket räknar tills vidare med ett årligt medelsbehov av 100 000 kr.
Reservbromateriel
Av den år 1968 bestäUda materielen har under budgetåret 1969/70 leveranser skett för ca 1,1 milj. kr. Möjligheterna att i ett beredskapsläge inom rimlig tid nytillverka reservbromateriel bedöms som otillräckliga. Från beredskapssynpunkt bedömer verket det därför angeläget att utöka antalet tillverkare av ifrågavarande materiel. Verket föreslår att detta antal utökas i fredstid med i genomsnitt en tillverkare per år. Kostnadema härför bedöms till ca 1,5 milj. kr. per år för en komplett brosats. Verket har därtill för budgetåret 1971/72 föreslagit prisomräkning med 200 000 kr.
Diverse och oförutsett
För budgetåret 1971/72 beräknar verket att ett belopp om 400000 kr. bör stå till verkets förfogande för att göra det möjligt att möta diverse smärre kostnader som nu inte kan förutses.
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgett det yttrande som redovisats under rubriken Vägväsendet (s. 48).
Departementschefen
För budgetåret 1971/72 har statens vägverk föreslagit en medelsförbrukning av 86,8 milj. kr. Som framgår av investeringsplanen för kom-
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 237
munikationsverken har jag förordat en investeringsram för nästa budgetår av 56,2 milj. kr. vilket innebär i huvudsak oförändrat investeringsutrymme i förhållande till innevarande budgetår.
De ekonomiska möjligheterna att i ökad utsträckning förhyra vissa fordon och maskiner för att därigenom begränsa bindning av eget kapital bör tillvaratas. Den föreslagna medelstilldelningen bör medge bl, a. ett fullföljande av pågående arbeten på olika driftanläggningar samt erforderliga successiva ersättningsanskaffningar och moderniseringar inom gruppen motorfordon och vägmaskiner.
Påbörjade anskaffningar av färjmateriel kan även fullföljas, I avvaktan på att vägverket lägger upp en plan för utnyttjandet av egen muddermateriel bör tills vidare inga nyanskaffningar ske. Den föreslagna medelstilldelningen medger även att en viss reserv för ofömtsedda ändamål under budgetåret 1971/72 kan skapas.
Av följande sammanställning framgår hur förrådsfondens investeringar under nästa budgetår i stort beräknas fördela sig på de olika tiUgångsgrapperna i jämförelse med utfallet för budgetåret 1969/70 och den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår.
|
Objektgrupp |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
Utfall |
Beräknad tusental kr. |
Vägverket |
Dep.chefen |
|
Driftanläggningar |
4'800 |
6 000 |
11 900 |
5 950 |
|
Motorfordon och väg- |
|
|
|
|
|
maskiner m, m. |
42 200 |
44 600 |
65 700 |
46 300 |
|
Färjor m, m. |
6 300 |
5 000 |
7 000 |
3 700 |
|
Muddermateriel |
— |
100 |
100 |
0 |
|
Reservbromateriel |
1 100 |
— |
1700 |
0 |
|
Diverse och oförutsett |
— |
300 |
400 |
250 |
|
|
54 400 |
56 000 |
86 800 |
56 200 |
Anslaget till vägmaskiner m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen under nästa budgetår.
Med hänvisning till vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas enligt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1971/72
10 % marginal
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1971
Erforderiigt anslag budgetåret 1971/72
56,2 -1-5,6 —5,6
56,2
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 238
Jag förordar vidare, att verket erhåller ett i förhållande tUl innevarande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande om 30 milj. kr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret 1974/75.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. tUl Vägmaskiner m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 56 200 000 kr.;
2. medge att statens vägverk lämnas det beställningsbemyndigande jag förordat i det föregående.
B. Sjöfartsverkets fond
Balansräkningen per den 30 juni 1970 för sjöfartsverkets fond visar, att tiUgångama uppgick till samimanlagt 365 milj. kr., varav 78,7 mUj. kr. avsåg fastigheter, 211,4 milj. kr. fartyg m. m. och 74,9 milj. kr. inventarier.
Kapitalbehållningen uppgick till 198,2 milj. kr. Under budgetåret 1969/70 ökade behållningen med 16,6 milj. kr.
I enlighet med för fonden gällande bestämmelser har avkastning på fondens kapital beräknats efter 6,25 %. Det beräknade överskottet uppgick för budgetåret 1969/70 till 12,1 milj. kr. som tUlgodoförts driftbudgetens inkomstsida under posten Övriga diverse kapitalfonder.
Sjöfartsverket
I skrivelse den 20 augusti 1970 har sjöfartsverket hemstäUt om bl. a. investeringsanslag för budgetåret 1971/72 under sjöfartsverkets fond. I skrivelse den 1 oktober 1970 har sjöfartsverket dessutom hemställt om investeringsanslag för utbyggnad av Södertälje kanal.
|
Sjöfartsmateriel m. m. |
|
|
|
|
|
Ing. behållning |
Anslag |
Utgift |
|
1969/70 1 200 000 1970/71 800 000 1971/72 verket 1 900 000 departementschefen 1 900 000 |
'32 900 000 22 900 000 19 500 000 12 200 000 |
33 300000 21 800 000 M9 500 000 M 2 800 000 |
|
* Varav 3,5 milj. kr. på tilläggsstat. ' Preliminärt belopp.
Medelsförbrukning under budgetåren 1969/70—1971/72
För budgetåret 1969/70 vidgades investeringsramen genom Kungl. Maj:t beslut den 27 maj 1970 till ca 34,1 milj. kr. sedan riksdagen anvisat 3,5 mUj.kr. på tiUäggsstat (prop. 1970: 105 bil. 3, SU 77, rskr 181). Medelsförbrakningen stannade vid ca 33,3 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 239
För budgetåret 1970/71 har investeringsramen fastställts tiU 21,8 milj. kr. Sjöfartsverket räknar med att utnyttja ramen helt.
För budgetåret 1971/72 föreslår verket en medelsförbrakning av 19,5 milj. kr.
Investeringsprogram
Av följande sammanstäUning framgår faktisk resp. beräknad medelsförbrukning för budgetåren 1969/70—1971/72.
Faktisk utgift Beräknad utgift
1969/70 1970/71 1971/72
milj. kr.
Sjösäkerhet 15,0 9,8 9,9
Sjökartläggning 1,0 1,6 3,2
Isbrytarfartyg 15,0 10,4 6,4
Statliga fiskehamnar och farleder 2,3 — —
____________________________ 333__________ 21j8_________ 19jS
Utöver vad som framgår av den allmänna sjöfartsöversikten (s. 78) anför verket följande beträffande de olika objektsgrupperaa.
Sjösäkerhet
Investeringama under objektsgrappen Sjösäkerhet beräknas för perioden 1970/71—1975/76 hålla sig inom en ram av 10—11 milj.kr. per budgetår. Programmet överensstämmer i stort med det som framlades i fjolårets anslagsframställning.
Ersättningen av fyrskepp med bottenfasta fyrar fortgår programenligt. Efter budgetåret 1972/73 beräknas inte något fyrskepp finnas kvar i tjänst. Den nu återstående investeringskostnaden för dessa fyrar beräknar verket tiU totalt 6,5 milj. kr. Härav föratsätter verket att arbeten för 2,7 milj. kr. utförs i sysselsättningsfrämjande syfte i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. För budgetåret 1971/72 begär verket 1 250000 kr.
Såsom anmälts i tidigare anslagsframställningar kommer ett stort antal bojar att bytas ut mot mindre fyrar. En preliminär plan härför är upprättad. Den innebär investeringar om sammanlagt 12 milj. kr. under femårsperioden, varav 1,8 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Enligt planen ersätts bojar med fyrar i första hand inom sådana områden där trafikintensiteten är hög och där isförhållandena medför att bojarna måste vara intagna långa perioder då trafik ännu pågår. Allt eftersom vintersjöfarten ökar framstår det från säkerhetssynpunkt som angeläget att förbättra farledsutmärkningen. Fyrbyggnadsprogrammet är vidare en av förutsättningarna för att verket skaU kunna genomföra en ytterligare minskning av antalet kostnadskrävande lotsdistriktsfartyg.
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 240
Vad avser hamnar och tjänstelokaler beräknar sjöfartsverket att ett belopp om 1,3 milj. kr. för budgetåret 1971/72 är tillräckligt för de ny- och ombyggnader som den fortgående utvecklingen inom lotsväsendet samt kravet på ökad social standard ger anledning till. Den tidigare anmälda investeringen i nytt centralförråd har skjutits fram beroende på osäkerheten i fråga om centralförvaltningens framtida förläggning.
För lotsbåtar räknar verket med en ökning av de årliga investeringarna med 600 000 kr. från 1,5 tiU 2,1 milj. kr. För budgetåret 1971/72 begränsas dock ökningen till 200 000 kr. med hänsyn till pågående utredningar och utprovningar av nya båttyper.
För budgetåren 1974/75 och 1975/76 har tagits upp 1,5 milj. kr. för en ny gasningsjakt, som ersättning för den år 1950 byggda Sefyr.
För vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1973/74 beräknar sjöfartsverket 200 000 kr. för att ersiitta två båtar vid verkets sjöräddningsstationer på Öland. Vidare har för budgetåret 1972/73 preliminärt förutsatts anskaffning av en pejlingssttition för positionsbestämning av nödställda. Närmare utredning om förutsättningarna härför pågår.
Radionavigeringsstationema behöver, sedan södra östersjökedjan blivit slutbetald under budgetåret 1970/71, ett årligt anslag för fortlöpande fömyelse av utrustningen av 200 000 kr. Under budgetåren 1972/73 och 1973/74 har anslaget höjts med 300 000 kr. vartdera året. Ökningen sammanhänger med att ca 1 mUj, kr. avses investerade för att konvertera norrlandskedjoma från Mark V tiU Mark X, dvs. den sändningskombination som övriga kedjor har.
Sjökartläggning
Två mindre sjömätningsfartyg — Måsen och Anden — övertogs från marinen år 1961 och byggdes om samma år. Fartygen, som redan då var sUtna efter mer än 20 års tjänst, är byggda av trä och de långa propeUeraxlarna i förening med \'eka skrov har förorsakat höga under-håUskostnader. Därtill är inredningen otidsenlig och farten högst 10 knop. För budgetåret 1971/72 tas 1 milj.kr. upp för ersättning av det ena av fartygen. Kustsjömätningsfartygen Johan Nordenankar och Nils Strömcrona kan endast utnyttjas ytterligare ett fåtal år. Under budgetåren 1973/74—1975/76 beräknas 5 milj.kr. för ersättningsbyggen. Av det totala investeringsbeloppet för sjömätningsfartyg och båtar under perioden 1971/72-1975/76 — ca 11,9 milj.kr. — faller 8 milj.kr. på ovannämnda ersättningsbyggen, .återstående 3,9 milj. kr. hänför sig till sjömätningsbåtar.
I beloppet för budgetåret 1971/72 ingår vidare 295 000 kr. för inköp av en tryckpress.
Isbrytarfartyg
Projektering och beställning a\ en ersättare för statsisbrytaren Ymer bör tidigareläggas i förhållande till fömtvarande planer. Sjöfartsverket
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 241
tar upp 1 mUj. kr. för projekteringskostnader budgetåret 1971/72 och 60 milj. kr. för varvslikvider budgetåren 1972/73—1974/75.
VattenfaUsverket och sjöfartsverket har genom Kungl. Maj:ts beslut den 20 mars 1970 erhållit uppdrag att tUlsammans göra en teknisk och ekonomisk undersökning rörande en begränsad utbyggnad av Trollhätte kanal. Undersökningen, som överlämnats i oktober 1970, visar att utbyggnaden för att få den önskvärda trafikekonomiska effekten bör kopplas samman med en förstärkning av isbrytarinsatsen i Vänem och kanalen. Detta synes föratsatta en för Vänem specialbyggd, mindre isbrytare. Sjöfartsverket tar upp 11 milj.kr. för ändamålet, varav 5 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Södertälje kanal
Sjöfartsverket har lämnat förslag tiU en begränsad utbyggnad av Södertälje kanal omfattande dels en byggnadsteknisk utredning dels en promemoria med förslag till täckning av erforderliga investeringskostnader.
EnUgt den tekniska utredningen avses kanalen bli fördjupad tiU att svara mot ett fartygsdjupgående av 6,8 m vid medelvattenstånd. Fördjupningen skall ske i huvudsakUgen nuvarande sträckning men med vissa förbättringar i linjeföringen. Nuvarande sluss bibehålls men vissa tekniska förbättringar vidtas.
De totala kostnaderna för kanalutbyggnaden utgör i prisläget den 1 juU 1970 21,5 milj. kr. Annuiteten beräknas med 20 års avskrivningstid och 7 % ränta tiU 2 milj. kr. Kanalens driftöverskott beräknas år 1975 Ugga i storleksordningen 1,4 milj.kr. per år. Återstående 600 000 kr. bör enligt promemorian kunna erhåUas genom avgiftstillägg på lastkvantiteter till den del de överstiger 3 500 ton. Enligt sjöfartsverkets bedömning är den föreslagna investeringen lönsam och bör betraktas som säkrare än tidigare framlagda större utbyggnadsalternativ. I framstäUningen uppges dock att man för att få ut de fulla trafikekonomiska effektema av kanalutbyggnaden även bör utföra vissa muddringsarbeten i Mälaren för en beräknad kostnad av ca 9 milj. kr. Därtill kommer kostnader för ökad fyrbelysiung om ca 2 milj. kr. samt del av kostnaderna för en ny bro över Kvicksund om ca 3 milj. kr. Dessa belopp om sammanlagt ca 14 mUj. kr. har inte inräknats i den redovisade trafik-vinstkalkylen. För budgetåret 1971/72 begär verket 7 milj. kr. för att påbörja en utbyggnad av Södertälje kanal enligt redovisat förslag. Utredningsförslaget har av sjöfartsverket tillställts Mälarledskommittén för yttrande. Förslaget har mottagits positivt som en första utbyggnadsetapp. Kommittén har dock ansett att den föreslagna utbyggnaden i första hand får ses som en åtgärd för att höja säkerheten i kanalen medan den något större kapacitet som erhålls är av mindre betydelse.
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 242
Remissyttrande
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det yttrande som redovisats under rabriken Vägväsendet (s. 48).
Departementschefen
Sjöfartsverket har beräknat medelsförbrakningen imdef anslaget Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 tUl 19,5 milj. kr. Som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken här jag förordat en investeringsram av 12,8 mUj.kr. Om man bortser från kostnader for anskaffning av isbrytarfartyget Njord och av deccakedjan för södra östersjöområdet vilka slutbetalats imder innevarande budgetår innebär detta en ökad medelsförbrakning av 2,4 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Av följande sammanstäUning framgår hur investeringarna under nästa budgetår i stort beräknas komma att fördela sig på de olika objektgrap-perna. SammanstäUningen visar även utfallet för budgetåret 1969/70 och den beräknade medelsförbrakningen för innevarande budgetår.
|
|
1969/70 Utfall |
1970/71 1971/72 Beräknad Verket tusental kr. |
Dep. chefen |
|
|
Sjösäkerhet Sjökartläggning Isbrytarfartyg Statliga fiskehamnar och farleder |
15 000 967 15 000 2 289 33 256 |
9 800 1600 10 400 21800 |
9 850 3 200 6 400 19 450 |
9 000 2 400 1400 12 800 |
Med den av mig förordade medelsförbrakningen bör sjöfartsverket kunna bl. a. planenUgt fortsätta rationaliseringsarbetet inom lots- och fyrväsendet samt göra nödvändiga ersättningsanskaffnmgar för sjökartläggningen.
Under isbrytarfartyg har jag l)eräknat medel för projektering av en ny statsisbrytare som ersättare för Ymer, vilken nu är föråldrad och starkt nedsliten. En ny isbrytare med den avsedda maskinstyrkan och kapaciteten beräknas i dagens läge kosta drygt 60 milj. kr. Dess anskaffning skiUle innebära en betydande förstärkning av de statliga isbrytarresurserna och förbättra betingelserna för vintersjöfarten, särskilt längs norrlandskusten. Jag föreslår att hos riksdagen begärs beställningsbemyndigande avseende fartyget.
I samråd med chefen för industridepartementet har jag funnit, att ett slutligt ställningstagande tiU den av vattenfallsverket förordade utbyggnaden av Trollhätte kanal kräver att de kalkyler och lönsamhetsberäkningar som Ugger tiU gnmd för förslaget kompletteras i vissa hänseenden med beaktande av altemativa föratsättningar att tiUgodose de totala trafUtbehoven. I avvaktan härpå är jag inte beredd att nu ta upp medel
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 243
för ett isbrytarfartyg i Vänem.
Sjöfartsverket har lagt fram förslag tUl en begränsad utbyggnad av Södertälje kanal. Kostnadema för arbetet enbart i kanalen beräknas till 21,5 mUj. kr. HärtiU skall läggas kostnaden för erforderlig uppmuddring och fördjupning av Mälaren m. m. om ca 14 mUj. kr. Sjöfartsverket, som dock inte tagit in kostnadema för de tillkommande farledsarbetena i Mälaren i den redovisade trafikvinstkalkylen, anser att utbyggnaden av kanalen bör betraktas som lönsam. Samtidigt framhåUer verket Hammarbyledens betydelse från konkurrenssynpunkt och menar att möjligheterna tiU framtida taxehöjningar är begränsade. Mälarfarledskommittén, som av sjöfartsverket har beretts tiUfälle att yttra sig, konstaterar att den föreslagna utbyggnaden endast innebär en smärre kapacitetshöjning och anser förslaget i första hand tillkommet för att höja farledens säkerhetsstandard. Jag har för min del inte övertygats av det framlagda utredningsmaterialet om att projektet har den säkra lönsamhet, att det — vid en prioritering med andra angelägna investeringsändamål — f. n. bör komma tiU utförande. Jag är med hänsyn härtill inte beredd att tillstyrka några investeringsmedel för ändamålet.
Anslaget till sjöfartsmateriel m. m. bör beräknas med hänsyn till att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbmkningen under nästa budgetår.
Med hänvisning tiU vad jag sålunda anfört förordar jag att medel anvisas enUgt följande anslagsberäkning.
milj. kr.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1971/72 12,8
10 % marginal + 1,3
Avgår beräknad ingående behållning 1.7.1971 — 1,9
Erforderligt anslag budgetåret 1971/72_____________________________ 122
Med hänsyn tiU omfattningen och karaktären av sjöfartsverkets investeringsverksamhet förordar jag att verket på samma sätt som tidigare erhåller ett beställningsbemyndigande om 5 mUj. kr. gäUande leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1973/74.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. tiU Sjöfartsmateriel m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag om 12 200 000 kr.;
2. medge att sjöfartsverket lämnas de béställningsbemyndiganden jag förordat i det föregående.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 244
Register
Sid. Anslag kr.
Översikt
DRIFTBUDGETEN Sjätte huvudtiteln
A Kommunikationsdepartementet m. m.
21 Kommunikationsdepartementet 5 634 000
22 Kommittéer m. m., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen 2 120 000
22 Extra utgifter 330 000
8 084 000 B Vägväsendet
23 Allmän översikt över utvecklingen
55 Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter, att avräknas
mot automobilskattemedlen 4 430 000
55 Drift av statliga vägar, att a\'räknas mot automobilskattemedlen 826 800 000
56 Byggande av statliga vägar, att avräknas mot auto-mobilskattemedeln 685 470 000
57 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, att
avräknas mot automobilskattemedeln 122 130 000
58 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator,
att avräknas mot automobilskattemedeln 331 000 000
59 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., att avräknas
mot automobilskattemedlen 54 550 000
60 Bidrag till byggande av enskilda vägar, att avräknas
mot automobilskattemedlen 23 400 000
61 Tjänster till
utomstående, att avräknas mot auto
mobilskattemedlen 8
680 000
61 Avsättning till statens automobilskattemedelsfond 1 000
2 056 461 000 C Trafiksäkerhet
Statens trafiksäkerhetsverk:
63
Förvaltningskostnader, att avräknas mot auto
mobilskattemedlen 10
918 000
67
Uppdragsverksamhet, att avräknas mot auto
mobilskattemedlen 15
288 000
70 Registrering av motorfordon 1 000
71 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid jämvägskorsningar, att avräknas mot automobilskattemedlen 6 500 000
72 Trafiksäkerhetsforskning, att avräknas mot automobilskattemedlen *4 300 000
* Preliminärt belopp
Prop. 1971:1 BUaga 8 Kommunikationsdepartementet 245
73 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen 2 200 000
75 Kostnader för nytt bilregister m. m., att avräknas
mot automobilskattemedlen 17 502 000
|
56 709 000 |
D Sjöfart
Sföfartsverket 78 Allmän översikt över utvecklingen
|
64 100 000 |
|
27 400 000 |
|
8 120 000 |
|
1 640 000 |
|
1000 |
|
365 000 |
|
650 000 |
|
650 000 |
|
122 926 000 |
100 Farledsverksamhet, exkl. isbrytning
101 Isbrytning
102 Fartygsverksamhet
103 Övrig verksamhet Övriga sjöfartsändamål
104 Handelsflottans pensionsanstalt
105 Bidrag till vissa resor av sjöfolk
105 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
106 Understöd åt skärgårdsrederier m. m.
E Institut m. m.
107 Transportnämnden, därav tre fjärdedelar att avräknas
mot automobilskattemedlen 897
000
Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut:
108 Förvaltningskostnader 20 099 000
111 Underhåll av materiel m, m. 1 102 000
112 Nyanskaffning av instrument m. m. 400 000
114 Uppdragsverksamhet 4 001000
115 Väderlekstjänst för luftfarten 8 960 000
116 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och
på Grönland m. m. 1
218 000
118
Statens väginstitut, att avräknas mot automobil
skattemedlen *3
461 000
118 Statens väginstitut:
Utrustning, att avräknas mot
automobilskattemedlen *
170 000
Statens
geotekniska institut:
119 Förvaltningskostnader 2 298 000
121 Uppdragsverksamhet 2 741000
122 Utrustning 100 000
123 Fraktbidragsnämnden 500 000
124 Regionalt transportstöd 25 000 000
70 947 000
F Diverse
125 Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. 256 700 000
127 Ersättning till
trafikföretag för drift av icke lön
samma busslinjer, att avräknas mot automobil
skattemedlen 12
100 000
129 Ersättning till
postverket för befordran av tjänste
försändelser, därav 2 640 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen 131000 000
* Preliminärt belopp
Prop. 1971:1 Bilaga 8 Kommunikationsdepartementet 246
130 Bidrag till vissa intemationella sammanslutningar
m. m. 1 606 000
132 Beredskap för civil luftfart 800 000
133 Kostnader för visst värderingsförfarande 40 000 133 Kostnader för riskgaranti tiU Scandinavian Airlines
System 1000
402 247 000
Summa för driftbudgeten 2 717 374 000
KAPITALBUDGETEN
Investeringsplan for kommunikationsverken m. m. I Statens affärsverksfonder
A Postverket
139 Posthus m. m. 27 300 000
146 Departementschefen
B Televerket
149 Teleanläggningar m. m. 631 400 000
164 Departementschefen
C Statens jämvägar
167 Järnvägar m. m. 363 600 000
186 Departementschefen
D Luftfartsverket
190 Flygplatser m. m. 65 100 000
203 Departementschefen
IV Statens utlåningsfonder
207 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 1 000
224 Departementschefen
V Fonden för låneunderstöd
232 Garanti till Aktiebolaget Aeiotransport för
1970/71 15 000 000
IX Diverse kapitalfonder
233 Statens vägverks förrådsfond: Vägmaskiner m. m. 56 200 000
236 Departementschefen
238 Sjöfartsverkets fond: Sjöfartsmateriel m. m. 12 200 000
242 Departementschefen
Sununa för kapjtalbudgeten 1170 801 000
Totalt för kommunikationsdepartementet 3 888 175 000
ESSELTE TRYCK. STHLM 70 0144tB
Bilaga 9 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 9
Finansdepartementet
ÖVERSIKT
Finansdepartementets verksamhet avser främst ekonomisk politik, skattepolitik och statsregleringen i allmänhet. Därutöver omfattar verksamhetsområdet dels ett antal förvaltningsmyndigheter med uppgifter som avser bl. a. rationalisering och revision, statistikproduktion, skatte- och kontrollväsen samt statiigt byggande för civila ändamål, dels frågor om arbets- och anstäUningsviUkor i allmän tjänst samt personaladministrativa och personalpolitiska frågor för statens arbetstagare. Till departementets utgiftsområde hör vidare skatteutjämningsbidrag till kommunerna.
Utgiftsutvecklingen inom departementets verksamhetsområde har under de senaste åren dominerats av skatteutjämningsbidragen till kommunerna. I övrigt har verksamheten främst karaktäriserats av åtgärder för effektivisering och rationalisering av den statiiga verksamheten. Förbättrade metoder har utvecklats för budgetering, redovisning och revision inom statsverksamheten. En ny organisation för redovisning och revision är under genomförande. Den statiiga statistiken har byggts ut. En samordning har genomförts av den statliga datamaskinanskaffningen. Åtgärder har vidtagits för att förbättra dagspressens ekonomiska villkor. Ett centralt verk för ledning av beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet, riksskatteverket, började sin verksamhet den 1 januari 1971. Personalutbildningen har byggts ut och resurserna för omplacering av sådan statsanställd personal som blir övertalig genom organisationsförändringar och rationaliseringar har förstärkts.
För nästa budgetår utgör skatteutjämningsbidragen tiU kommunerna alltjämt den största utgiftsposten. Utgifterna för dessa bidrag ökar med 200 milj. kr. tUl sammanlagt 1 880 milj. kr.
Förslag läggs fram om en ny organisation för statistiska centralbyrån. Senare kommer förslag att föreläggas vårriksdagen dels om vidgat pressstöd, dels om åtgärder för att förbättra samhällsinformationen.
Utgifterna inom finansdepartementets verksamhetsområde ökar för nästa budgetår med 391,6 milj. kr. Det totala anslagsbehovet för departementets verksamhetsområde uppgår till 2 730,5 milj. kr.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 2
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.
Skatteutjämningsbidraget till kommunerna har tUl syfte att utjämna skiUnaderna i den kommunala skatteutdebiteringen i olika delar av landet. Bidragen utgår både för att kompensera ett bristande skatteunderlag i kommunerna och för att mildra effekten av en hög kommunal utdebitering. Skatteutjämningssystemet är ett av de främsta medlen för att skapa en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av landet. Bidragen är av väsentiig betydelse inte minst för norrlandskommunerna och för glesbygdskommuner i andra delar av landet.
Genom utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget och höjda kommunala utdebiteringar har statens utgifter för skatteutjämningsbidragen ökat kraftigt under senare år. Det sammanlagda beloppet under vart och ett av åren 1966—1971 för skatteutjämningsbidrag framgår av följande sammanställning.
|
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna åren 1966—1971 (milj. kr.) |
|
|
1966 1967 1968 1969 1970 |
1971 |
|
1052 1157 1307 1460 1608 |
1781 |
Av bidragsbeloppet för år 1971 faller 1 108 milj. kr. på kommuner, 84 milj. kr. på församUngar och 589 milj. kr på landsting.
De relativt sett största beloppen för skatteutjämningsbidrag har utgått till de fyra nordligaste länen och Gotiands län. Det genomsnittliga beloppet av skatteutjämningsbidrag per invånare utgör sålunda för år 1971 i Norrbottens län 899 kr., i Jämtlands län 862 kr., i Västerbottens län 696 kr., i Västernorrlands län 611 kr. och i Gotlands län 654 kr. Förhållandevis stora belopp faller även på Kalmar län, 369 kr., Gävleborgs län, 329 kr. och Värmlands län, 328 kr. För länen i övrigt varierar beloppen mellan 20 och 280 kr. per invånare.
Det totala skatteutjämningsbidraget uppgick, räknat i kronor per skattekrona, år 1970 till i genomsnitt 2,11 kr. för hela riket. Medelutdebiteringen i hela riket uppgick samma år till 21,00 kr. per skattekrona. Sett som ett genomsnitt för hela riket svarade alltså skatteutjämningsbidrage.n för ca 10 "/o av kommunernas inkomster angivna såsom medelutdebitering. Motsvarande andel för enbart landskommuner var ca 22 «/o. Det totala skatteutjämningsbidraget uttryckt i kronor per skattekrona varierade år 1970 avsevärt mellan länen. Den högsta siffran, 10,02 kr., noterades för Jämtlands län att jämföra med den totala utdebiteringen i länet 22,08 kr. Motsvarande tal för Norrbottens län var 9,20 kr. resp. 22,49 kr., för Västerbottens län 7,67 kr. resp. 21,73 kr., för Gotlands län 7,43 kr. resp. 22,85 kr. och för Västernorrlands län 7,05 kr. resp. 22,00 kr.
Anslaget till skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med 1 680 milj. kr. För bud-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 3
getåret 1971/72 beräknas anslaget till 1 880 milj. kr. Anslagsökningen utgör således 200 milj. kr.
Rationalisering och revision
För nästa budgetår föreslås ökade insatser i syfte att effektivisera den statliga verksamheten. Riksrevisionsverkets resurser för förvaltningsrevision förstärks och utvidgas tUl att omfatta området högre utbildning och forskning. Vidare ökas verkets resurser för att införa nya metoder och tekniker för verksamhetsplanering, budgetering, redovisning och revision inom statsförvaltningen. Inom redovisnings- och revisionsområdet genomförs under riksrevisionsverkets ledning successivt den av statsmakterna år 1967 beslutade organisationen. Denna innebär bl. a. att utbetalning och redovisning för ett antal myndigheter ombesörjs av en redovisningscentral, som administrativt knyts till en i gruppen ingående myndighet. För redovisningen används ett ADB-system (system S). I anslutning till redovisningscentralerna organiseras revisionskontor som normalt svarar för revision av myndigheterna inom gruppen.
I fråga om statskontorets rationaliseringsprogram föreslås en viss förstärkning. Vidare förordas en väsentiig förstärkning av statskontorets resurser för samordning av statiiga informationssystem.
Statistikproduktion
Den planeringsverksamhet som bedrivs såväl centralt som regionalt medför ett ökat behov av statistisk information. För att den offentliga statistiken i ökad utsträckning skall kunna användas som ett hjälpmedel vid denna planering har statistiken under senare år byggts ut väsentligt och moderniserats. Genom användning av datamaskinteknik har statistiken förbättrats och statistikproduktionen effektiviserats.
För nästa budgetår föreslås ytterligare utbyggnad av den offentliga statistiken. Bland de ändamål för vilka medel beräknas kan nämnas utbyggnad av lagerstatistik, statistik över varutransporter på vägar, bostadslånestatistik, fastighetsomkostnadsundersökningar, nationalräkenskaper och utbildningsstatistik. Vidare räknas medel för en allmän företagsräkning, vars totalkostnad beräknas till drygt 11 milj. kr., och för en utbyggnad av det centrala företagsregistret. Förslag läggs även fram om en undersökning av hushållens sparande.
Som ett led i strävandena att minska trycket på den statiiga förvaltningsorganisationen i Stockholm har en allt större del av statistiska centralbyråns verksamhet förlagts till produktionsfilialen i Örebro. Under innevarande budgetår beräknas ca 500 personer vara sysselsatta vid Örebrofilialen.
Förslag läggs fram om en ny organisation för statistiska centralbyrån. Centralbyrån organiseras enligt förslaget under styrelse och generaldirektör på sju huvudenheter. Tre av dessa enheter är ämnesinriktade och
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 4
fyra funktionellt betingade. Syftet med omorganisationen är att få en flexibel organisation som är anpassbar efter strukturförändringarna inom statistiken och inom produktionstekniken. Samtidigt förbättras styrningsmöjligheterna och underlättas samordningen inom centralbyrån. Den nya organisationen skall genomföras successivt från den 1 juli 1971 och vara fullt genomförd i och med att centralbyrån får nya lokaler omkring den 1 januari 1972.
Skatte- och kontrollväsen
I syfte att förstärka och effektivisera skatteförvaltningen inrättades den 1 januari 1971 riksskatteverket för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet. Verket har ersatt bl. a. kontrollstyrelsen, riksskattenämnden och centrala folkbokförings-och uppbördsnämnden. Huvudupjjgiften för verket inom skatteområdet är att få till stånd en effektiv, rättvis och likformig beskattning. Detta avses uppnås genom en utbyggd kontrollfunktion, genom råd och anvisningar till myndigheter och allmänhet samt genom en kontinuerlig anpassning av organisation och arbetsformer inom skatteväsendet till utvecklingens krav. För nästa budgetår föreslås bl. a. medelsanvisning för information till allmänheten om den år 1970 beslutade reformeringen av skatteväsendet.
Stöd till dagspressen
I syfte att skapa existensbetingelser för en allsidig press och vidmakthålla en fri opinionsbildning vidtogs för ett par år sedan åtgärder för att främja dagspressens ekonomiska villkor. Dagstidningsföretag fick möjlighet att erhålla statliga lån på fördelaktiga villkor bl. a. tiU investeringar. En samdistributionsrabatt infördes för att främja samdistribution av dagstidningar. De vidtagna åtgärderna har emellertid inte varit tillräckliga för att hejda tidningsdöden. Förslag aviseras därför till vårriksdagen om ett direkt stöd till tidningsföretagens löpande verksamhet. För nästa budgetår har 30 milj. kr. avsatts för ändamålet.
Arbets- och anstäUningsviUkor i allmän tjänst
I anslutning till ändring den 1 juli 1970 i 13 § statstjänstemannalagen (1965: 274) har införts skyldighet för myndigheterna att informera om vilka bisysslor som inte är förenliga med lagbestämmelsen. På begäran av tjänsteman är myndighet vidare skyldig ge honom besked om viss bisyssla är förenlig med nämnda bestämmelse eller inte.
Nya anvisningar om deltidsarbete och om beviljande av ledighet utan lön gäUer fr. o. m. den 1 juli 1970. I anvisningarna om deltidsarbete understryks att det av främst familjesociala och arbetsmarknadspolitiska
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 5
skäl är angeläget att de möjligheter som finns att ordna sådant arbete utnyttjas. Särskild hänsyn bör tas tUl svårighet att ordna barntillsyn. I anvisningarna om beviljande av ledighet meddelas bl. a. vissa normer beträffande ledighet för studier, spädbarnsvård och bamtillsyn. Ledighet för studier får i allmänhet beviljas under sammanlagt tre år av en tioårsperiod i syfte att bl. a. underlätta de anställdas deltagande i vuxenutbildning.
Personaladniinistrativa och personalpolitiska frågor
Förslag läggs fram för riksdagen om principerna för organisationen av den centrala statliga personaladministrationen i vilken även personalvårdsverksamheten ingår. Förslaget innebär bl. a. att nuvarande statens omplaceringsnämnd och statens personalvårdsnämnd ersätts av en ny nämnd — statens personalnämnd — som får uppgifter inom områdena personaladministrativ planering, till vilket område hänförs även frågor om omplacering, samt personalhälsovård och personalsocial verksamhet.
Personalnämnden föreslås bestå av en central enhet med i princip samordnande och rådgivande uppgifter samt en regional organisation med i första hand verkställande och servicegivande funktioner mot såväl myndigheter som enskilda anstäUda.
Personalnämndens regionala organisation föreslås omfatta — förutom personalvårdsnämndens hittillsvarande inom tre län arbetande kontor — ett nytt regionkontor som omfattar flera län.
Inom statskontoret pågår sedan år 1969 en översyn av den statliga personaladministrationen. Under år 1970 har denna översyn i allt väsentiigt fortgått enligt uppgjorda planer. En viss koncentration av utredningsresurserna har gjorts till frågor om ett personaladministrativt informationssystem vari ingår även frågor om löneuträkningssystem samt personaladministrativa planeringsfrågor i anslutning härtill. En försöksverksamhet med informationssystemet har igångsatts inom sju myndigheter.
Inom statsförvaltningen fanns den 1 januari 1970 953 företagsnämnder med sammanlagt över 9 500 ledamöter. Den försöksbetonade beslutanderätten för de statliga företagsnämnderna synes ha utfaUit väl. Utredningen angående försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati inom statsförvaltningen (DEFF) har breddat sin verksamhet under år 1970. Inom ett tiotal myndigheter pågår förberedelser för praktiska försök med olika former av ökat inflytande för de anställda. Vidare har håUits en konferens om den statliga företagsdemokratins förutsättningar och problem.
Verksamheten med utbildning av ledamöter i företagsnämnder inom annan statlig förvaltning än försvaret och affärsverken har från den 1
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 6
jiUi 1970 flyttats frän finansdepartementet till statens personalutbildningsnämnd. Utbildningen har under år 1970 pågått i oförändrad omfattning. Tillkomsten av den statiiga förvaltningsskolan i Sigtuna har medfört önskvärd koncentration och förstärkning av utbildningsresurserna.
Sammanfattning
Förändringarna inom finansdepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande anslag i riksstaten för budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.
|
Anvisat |
Förslag |
Föränd- |
|
1970/71 |
1971/72 |
ring |
|
37,8 |
40,2 |
+ 2,4 |
|
174,8 |
222,7 |
+ 47,9 |
|
310,3 |
323,5 |
-f 13,2 |
|
1 685,8 |
1 882,1 |
+ 196,3 |
|
28,3 |
117,1 |
-1- 88,9 |
|
2 237,0 |
2 585,6 |
-f 348,7 |
|
32,0 |
76,9 |
-1- 44,9 |
|
25,0 |
25,0 |
— |
|
20,0 |
35,0 |
+ 15,0 |
|
25,0 |
8,0 |
- 17,0 |
DRIFTBUDGETEN
A. Finansdepartementet m. ni.
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. rn.
C. Skatte- och kontrollväsen
D. Bidrag och ersättningar till kommunema
E. Diverse
Summa driftbudgeten
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond V. Fonden för låneunderstöd VII. Fonden för förlag till statsverket IX. Diverse kapitalfonder
Summa kapitalbudgeten 102,0 144,9 -|- 42,9
Totalt för finansdepartementet 2 338,9 2 730,5 -1- 391,6
De totala utgifterna beräknas öka med 391,6 milj. kr. Anslagen på driftbudgeten ökar med 348,7 milj. kr. och på kapitalbudgeten med 42,9 milj. kr. Av ökningen på driftbudgeten faller den största delen, 200 milj, kr., på skatteutjämningsbidrag till kommunerna. På kapitalbudgeten ökar utgifterna huvudsakligen till följd av ökat medelsbehov för byggnadsverksamhet.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
Utdrag av protokollet över iinansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, och statsrådet Löfberg anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 inom finansdepartementets verksamhetsområde. Departementschefen anmäler därvid de frågor som tagits upp under littera A, B punkterna 1—14, C, D, E punkterna 1—8 samt 15 och 16 på driftbudgeten och under II utom punkt 14, V, VII och IX på kapitalbudgeten samt statsrådet Löfberg de frågor som tagits upp under littera B punkterna 15— 19, E punkterna 9—14 på driftbudgeten samt II punkt 14 på kapitalbudgeten. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN
Sjunde huvudtiteln
A. FINANSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Finansdepartementet
1969/70 Utgift 14 034 802
1970/71 Anslag 16 220 000 1971/72 Förslag 15 500 000
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
|
137 78 |
_________ |
|
Anslag |
|
215 |
— |
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar (även utrikes Expenser Lönekostnadspål ägg |
resor) |
12 330 000 40 000 110 000 900 000 2 840 000 |
- 670 000 + 10 000 - 20 000 - 40 000 |
|
|
|
16 220 000 |
-720 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet g
I samband med överflyttning av uppgifter rörande det finansiella biståndet från finansdepartementet tUl utrikesdepartementet utgick en tjänst som departementsråd i Cr 2 ur finansdepartementets organisation (prop. 1970: 44, SU 85, rskr 192). Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 105, rskr 295) beslutat inrätta en tjänst som kansliråd i Cr 1 i finansdepartementet för handläggning av frågor på det internationella ekonomiska området.
Som chefen för justitiedepartementet har nämnt vid sin anmälan av anslaget till regeringsrätten avses en kansliorganisation för regeringsrätten inrättas den 1 januari 1972 (jfr bU. 4 s. 41). Eftersom departementets befattning med regeringsrättsmålen därmed upphör, minskar medelsbehovet under förevarande anslag med 1 338 000 kr. I övrigt ökar medelsbehovet under anslaget med 618 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Finansdepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 15 500 000 kr.
A 2. Gemensamma ändamål för statsdepartementen
|
15 320 000 17 196 000 |
1969/70 Utgift 13 648 138
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
Från anslaget bestrids kostnader för statsdepartementens organisationsavdelning och andra för statsdepartementen gemensamma anordningar samt departementens lokalkostnader, utgifter för expenser
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
13 |
-1- |
1 |
|
Övrig personal |
97 |
+ |
1 |
|
|
110 |
+ |
2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
3 414 000 |
+ |
117 000 |
|
Sjukvård |
14 000 |
|
— |
|
Reseersättningar (även utrikes r;sor) |
5 000 |
+ |
5 000 |
|
Lokalkostnader |
6 365 000 |
+ 1 998 000 |
|
|
Kostnader för tjänstebUar |
95 000 |
— |
5 000 |
|
Expenser |
4 395 000 |
_ |
359 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(1430 000) |
(- |
151 000) |
|
Lönekostnadspålägg |
1032 000 |
+ |
120 000 |
|
|
15 320 000 |
+ 1 876 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 9
avseende inredning och utrustning av lokaler, telefon m. m. samt kostnader för tjänstebUar, allt i den mån medel inte anvisas i annan ordning. Hyreskostnaderna för utrikes- och försvarsdepartementens lokaler samt de kostnader för bränsle, lyse och vatten som hänför sig till utrikesdepartementet bestrids från vederbörande departementsanslag.
För pris- och löneomräkning m. m. beräknar jag 322 000 kr.
Jag räknar vidare medel för lokalplaneringsarbete och ett biträde för personalregistrering.
Lokalkostnaderna ökar med hänsyn till nytillkommande lokaler främst i kvarteret Loen. För inventarier i nya lokaler och kostnader i samband med omflyttningar av departementen behövs viss engångsanvisning för nästa budgetår.
Med hänvisning till sammanställningen och vad jag har anfört förordar jag att anslaget tas upp med 17 196 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gemensamma ändamål för statsdepartementen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 17 196 000 kr.
A 3. Ekonomiska attachéer
1969/70 Utgift 74 183
1970/71 Anslag 400 000
1971/72 Förslag 620 000
Från anslaget bestrids utgifter för ekonomiska attachéer. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 620 000 kr. Jag har därvid tUl skillnad från vad som är faUet för innevarande budgetår räknat medel för ersättning avseende tjänster som tillhandahålls ekonomiska attachéer genom utrikesförvaltningen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Ekonomiska attachéer för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kr.
A 4. Kommittéer m. m.
1969/70 Utgift 7 219 063 Reservation 243 484
1970/71 Anslag 5 500 000
1971/72 Förslag 6 500 000
Anslaget har belastats med utgifter för bl. a. den s. k. långtidsutredningen i större utsträckning än beräknat. Ytterligare medel behöver därför anvisas för innevarande budgetår. Jag beräknar det ytterligare
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 10
medelsbehovet tiU 1 milj. kr. och kommer senare denna dag att förorda att detta belopp anvisas på tiUäggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71.
För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet tUl 6,5 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.
|
A 5. Extra utgifter |
|
|
1969/70 Utgift |
273 988 |
|
1970/71 Anslag |
400 000 |
|
1971/72 Förslag |
400 000 |
Reservation 203 757
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
11
B. ALLMÄNNA CENTRALA ÄMBETSVERK M. M. B 1. Kammarkollegiet
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
3 246 589 3 740 000 3 965 000
Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet för ärenden som är av fastighets- eller kameralrättslig natur eller angår vissa allmänna intressen eller avser kyrklig egendom. Kollegiet är dessutom bevakningsmyndighet för civila myndigheter i fråga om fordran, som tillkommer staten, och granskningsmyndighet i fråga om stämpelskatt, arvsskatt och gåvoskatt.
I kollegiets uppgifter ingår bl. a. att föra det allmännas talan i vattenmål och mål om ersättning eller inlösen enligt naturvårdslagen (1964: 822). Kollegiet handlägger även frågor om den kommunala och kyrkliga indelningen, den prästerliga tjänsteorganisationen, prästers och kyrkomusikers avlöning, lappväsendet och jordregistret. Vidare har kollegiet vård och inseende över viss statlig och annan fast egendom. Kollegiets advokatfiskalskontor (kammaradvokatfiskalskontoret) har att bl. a, bevaka det allmännas rätt i ärenden som angår allmänna arvsfonden.
Chef för kollegiet är en generaldirektör. Kollegiet är organiserat på fyra byråer, advokatfiskalskontoret och ett arkivkontor.
|
|
1970/71 |
Beräknad änd |
ring 1971/72 |
|
|
|
Kammar- |
Dep.chefen |
||
|
|
|
kollegiet |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
35 |
|
-f 1 |
+ 1 |
|
Övrig personal |
21 |
|
+ 1 |
+ i |
|
|
56 |
|
+ 2 |
+ 2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
2 778 000 |
4- |
99 500 |
+ 100 000 |
|
Sjukvård |
8 000 |
|
— |
— |
|
Reseersättningar |
46 000 |
+ |
10 000 |
-f 10 000 |
|
Därav utrikes resor |
(1000) |
|
(-) |
(-) |
|
Lokalkostnader |
155 000 |
+ |
4 000 |
-f 4 000 |
|
Expenser |
113 000 |
+ |
50 500 |
+ 50 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(10 000) |
( + |
40 000) |
[+ 40 000) |
|
LÖnekostnadspälägg |
640 000 |
+ |
61000 |
+ 61000 |
|
|
3 740 000 |
+ 225 000 |
-f- 225 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 12
Kammarkollegiet
1, Löne- och prisomräkning m, m, 68 000 kr,
2, De arbetsuppgifter som tillfördes kammarkollegiet i samband med naturvårdslagens tillkomst har inneburit en successiv ökning av arbetsvolymen. På advokatfiskalskontoret behövs därför ytterligare en advo-katfiskal och en kansUst (+ 112 000 kr,),
3, För anskaffande av automatisk telefonväxel behövs 40 000 kr,
4, Medelsbehovet i övrigt ökar med 5 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 3 965 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl, a, ytterligare en ad-vokatfiskal och en kanslist (2),
Jag hemstäUer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Kammarkollegiet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 965 000 kr.
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen och handhar huvuddelen av denna. Centralbyrån har dessutom en allmänt samordnande funktion inom statistikområdet. Det åligger vidare centralbyrån att utföra folkräkningar och vissa andra räkningar och att göra långsiktiga yrkes- och utbildningsprognoser. Hos centralbyrån förs bl. a. äktenskapsregistret, det centrala bilregistret och företagsregistret.
Statistiska centralbyrån leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Denne har närmasit under sig en planeringschef och en produktionschef. Inom verket finns vidare en planerings- och samordningsavdelning, en byrå för administration och information, nio ämnes-byråer, ett prognosinstitut, ett utredningsinstitut, en programmerings-central, en datamaskincentral och en central för manuell databehandling.
Vid centralbyrån fanns den 1 juli 1970 1 530 anställda varav 127 vid utredningsinstitutet och 330 vid datamaskincentralen m. m. Av dessa arbetade ca 230 i Örebro. Därutöver fanns tillfälligt anställd personal, tUl övervägande del inom uppdragsverksamhet.
Statistiska centralbyrån tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller tills vidare för centralbyrån.
1. Statistik, register och prognoser
2. Statistisk uppdragsverksamhet
3. Teknisk uppdragsverksamhet
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 13
Programmen Statistik, register och prognoser samt Statistisk uppdragsverksamhet indelas i följande delprogram.
a) Jordbruk
b) Industri
c) Handel, samfärdsel och servicenäringar
d) Byggnadsverksamhet, bostäder och andra byggnader
e) Samhällsekonomi och offentlig förvaltning
f) Arbetsmarknad
g) Befolkning och hushåll
h) Rätts- och socialväsende
i) UtbUdning
j) Yrkes- och utbildningsprognoser
k) Gemensam metodutveckling, intern och extern.samordning
1) Bibliotek, arkiv och information
Vidare indelas delprogrammen i löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete.
Medel för statistiska centralbyråns verksamhet anvisas under följande anslag.
1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
2. Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet
3. Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet Anslag 1 är ett förslagsanslag för finansiering av program 1,
Anslag 2 och 3 är förslagsanslag, som vart och ett tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslagen redovisas kostnader och intäkter för motsvarande program. Intäkter som svarar mot komplementkostnader levereras in på särskild inkomsttitel på riksstaten. Anslagen får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten under programmen samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar centralbyrån en rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 4 mUj. kr. för programmet Statistisk uppdragsverksamhet och högst 8,5 milj. kr. för programmet Teknisk uppdragsverksamhet.
B 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
1970/71 Anslag 70 000 000 1971/72 Förslag 81 340 000
Programmet Statistik, register och prognoser avser statistikproduktion, samordning av den statliga statistiken, förande av vissa centrala register, prognos- och utvecklingsarbete inom statistikens område m, m.
Statistiska centralbyrån har i sin anslagsframställning delat in verksamheten under programmet, förutom enligt delprogramindelningen, i löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsar-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
14
bete. Löpande verksamhet avser den löpande statistikproduktionen och registerarbetet. Intermittenta undersökningar gäller större, i regel med viss periodicitet återkommande undersökningar. TiU utvecklingsarbete hänförs dels utvecklingsprojekt som syftar till att ta fram ny statistik, dels projekt som avser mera omfattande förändringar och anpassningar av den reguljära statistikproduktionen. Utvecklingen inom programmet dels enligt denna indelning, dels enligt delprogramindelningen framgår av följande sammanställningar.
|
Summa kostnader" Avgår intäkter Tillkommer flyttningskostnader Summa anslag/utfall |
|
Delprogram |
'1969/70 |
1970/71 |
1971/72 Beräknar |
|
|
|
SCB |
Dep.chefen |
||
|
a) Jordbruk |
3 272 000 |
3 252 000 |
3 687 000 |
3 269 000 |
|
Därav intermittenta un- |
|
|
|
|
|
dersökningar |
78 000 |
170 000 |
— |
— |
|
b) Industri |
4 977 000 |
5 711000 |
6 444 000 |
6 316 000 |
|
c) Handel,samfärdsel och |
|
|
|
|
|
servicenät ingår |
5 831000 |
6 113 000 |
8 588 000 |
6 625 000 |
|
Därav intermittenta un- |
|
|
|
|
|
dersökningar |
— |
— |
100 000 |
— |
|
d) Byggnadsverksamhet, bo- |
|
|
|
|
|
städer och andra byggna- |
|
|
|
|
|
der |
3 718 000 |
3 563 000 |
4 759 000 |
4 193 000 |
|
Därav intermittenta un- |
|
|
|
|
|
dersökningar |
— |
— |
274 000 |
— |
|
e) Samhällsekonomi och of- |
|
|
|
|
|
fentlig förvaltning |
7 528 000 |
9 130 000 |
12 822 000 |
11 020 000 |
|
Därav intermittenta un- |
|
|
|
|
|
dersökningar |
252 000 |
1 630 000 |
1 978 000 |
1 978 000 |
|
f) Arbetsmarknad |
8 959 000 |
9 809 000 |
11 633 000 |
10 078 000 |
|
Därav intermittenta un- |
|
|
|
|
|
dersökningar |
— |
— |
200 000 |
— |
|
g) Befolkning och hushåll |
5 295 000 |
13 713 000 |
22 650 000 |
18 953 000 |
|
Därav intermittenta un- |
|
|
|
|
|
dersökningar |
3 242 000 |
11 344 000 |
18 380 000 |
16 395 000 |
|
h) Rätts- och socialväsende |
3 973 000 |
4 252 000 |
5 217 000 |
4 385 000 |
|
i) Utbildning |
4 397 000 |
4 535 000 |
6 006 000 |
5 000 000 |
|
j) Yrkes- och utbildnings- |
|
|
|
|
|
prognoser |
1 953 000 |
2 292 000 |
3 400 000 |
2 464 000 |
|
k) Gemensam metodutveck- |
|
|
|
|
|
ling, intern och extern |
|
|
|
|
|
samordning |
3 800 000 |
4 168 000 |
7 983 000 |
4 591 000 |
|
1) BibUotek, arkiv och infor- |
|
|
|
|
|
mation |
3 161000 |
3 462 000 |
6 225 000 |
3 951 000 |
57 313 000 70 375 000 99 789 000 81220 000
449 000 375 000 375 000 375 000
— — 495 000 495 000
56 864 000 70 000 000 ' 99 909 000 81 340 000
' Överslagsmässig översättning till delprogram,
" I summa kostnader ingår även kostnader som motsvaras av intäkter. Dessa kostnader är inte fötdelade på delprogram.
' I sin anslagsframställning begär statistiska centralbyrån ett anslag av 92 580 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet
15
1969/70 1970/71
1971/72 Beräknar
SCB
Dep.chefen
|
48 066 000 51356 000 68 676 000 56 972 000 |
Löpande verksamhet Intermittenta undersökningar Utvecklingsarbete
3 572 000 5 226 000
13 144 000 5 500 000
20 932 000 9 806 000
18 373 000 5 500 000
Summa anslag/utfall 56 864 000 70 000 000 99 414 000 80 845 000
Statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyrån framhåller att verksamheten påverkas av och måste anpassas till både de nya och förändrade konsumentbehov som uppstår tUl följd av utvecklingen i samhället och till de nya metoder och tekniker att producera statistik som successivt framkommer. Situationen kännetecknas enligt centralbyrån av en stor efterfrågan med krav dels på ny statistik inom olika områden, dels på kvalitetsförbättringar och utbyggnad av befintlig statistik. En rad faktorer påverkar efterfrågesituationen. Bland sådana faktorer nämns förändringar i den statliga politikens mål och medel, strukturförändringar inom näringslivet och samhället i övrigt, forskning samt den inom många områden livliga samhällsdebatten. Faktorernas betydelse för efterfrågan kan emellertid sällan kvantifieras.
Som framgår av de nyss redovisade sammanställningarna har centralbyrån i sin anslagsframställning redovisat förslag som skulle innebära en anslagshöjning med 29,9 milj. kr. Centralbyrån har emellertid stannat för att föreslå en anslagshöjning av ca 22,5 milj. kr. För pris-och löneomräkning samt kostnader för nya lokaler m. m. beräknar verket för hela programmet 3 496 000 kr. Av ökningen avser vidare 495 000 kr. kostnader för flyttning till nya lokaler i kvarteret Garnisonen. Under de olika delprogrammen begär centralbyrån medel för bl. a. följande ändamål.
a) Jordbruk
Kostnaderna för fiskeriinventering, som gengmförs vart tredje år, bortfaller. För utveckling av bl. a. husdjursstatistiken samt markanvändnings- och miljöstatistik begärs 458 000 kr.
b) Industri
För omläggning och utbyggnad av lagerstatistiken samt utbyggnad av investeringsenkäterna för industrin m. m, erfordras ytterligare 326 000 kr, I syfte alt tillgodose konsumentönskemål om en högre kvalitet i den löpande statistiken förordas fortsatt satsning på utvecklingsarbetet inom industristatistiken.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 16
c) Handel, samfärdsel och servicenäringar
Centralbyrån föreslår att prisstatistiken byggs ut för 278 000 kr. För statistik över varutransporter på vägar, som utarbetats under år 1970 sedan särskilda medel ställts till verkets förfogande, begärs 458 000 kr. Efter slutfört utvecklingsarbete beträffande lagerstatistik föreslås att 199 000 kr, anvisas för lagerstatistik för detaljhandeln. För arbeten i anslutning tiU den databank för bUregistrering som håUer på att byggas upp begärs 106 000 kr. Centralbyrån föreslår vidare att en ny egnahemsundersökning genomförs år 1972 till en kostnad av 120 000 kr. För utvecklingsarbete under delprogrammet begär verket sammanlagt 845 000 kr.
d) Byggnadsverksamhet, bostäder och andra byggnader
Innevarande budgetår har medel anvisats för integrerad databehandling av uppgifter i ansökningar för preliminära beslut om bostadslån. Centralbyrån föreslår att denna statistik byggs ut för en kostnad av 344 000 kr. till att omfatta även slutliga beslut om bostadslån. Under budgetåret 1971/72 behövs på nytt medel för en fastighetsomkostnads-undersökning. Verket begär vidare medel för en intermittent undersökning av hushållsstrukturen i nya bostadsområden. Totalkostnaden för undersökningen beräknas tiU 398 000 kr.
e) Samhällsekonomi och offentlig förvaltning
Nationalräkenskaperna bör enligt centralbyrån förbättras och byggas ut särskilt vad gäller de preliminära årsberäkningarna och vissa kvartalsdata. Kostnadsökningen härför beräknas till 385 000 kr. För produktion av en ny statistik över företagens utländska skulder och tiUgångar som påbörjats enligt uppdrag av Kungl. Maj:t begärs 170 000 kr. Centralbyrån föreslår vidare att löpande statistik inom forskningsverksamhetens område införs till en kostnad av 450 000 kr. och att kreditmarknadsstatistiken byggs ut för 231 000 kr.
I enlighet med statsmakternas beslut skall en allmän företagsräkning genomföras år 1971 eller 1972. Statistiska centralbyrån lägger i sin anslagsframställning och i särskild skrivelse fram förslag dels om den allmänna företagsräkningen, dels om utveckling av det centrala företagsregistret. Verket anför därvid bl. a. följande.
Syftet med företagsräkningen är primärt att belysa strukturen inom näringslivet såväl i dess helhet som regionalt i olika avseenden och att förbättra det centrala företagsregistret vad avser ingående ekonomiska enheter och ingående data om enheterna. Räkningen bör utföras år 1973 och avse beståndsdata den 31 december 1972 och perioddata för kalenderåret 1972. Alla företag, med och utan anställd arbetskraft, bör omfattas av räkningen. Företag rned en omsättning understigande 10 000
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 17
kr., företag utan anstäUda inom fastighetsförvaltning samt sektorerna hushåUsarbete och fristående artist- och konstnärsverksamhet föreslås dock inte ingå i räkningen. Genom företagsräkningen föreslås bl. a. näringsgrensdata, ekonomiska och finansiella data, realkapitaldata, fysiska data samt sysselsättningsdata bli insamlade. Datainsamlingen för företag med anställd arbetskraft beräknas ske genom en särskild postenkät. För företag utan anställd arbetskraft föreslås en särskild insamlingsrutin i anslutning till självdeklarationen vid 1973 års taxering. Preliminär redovisning av företagsräkningens resultat beräknas ske omkring den 1 januari 1974 och definUiv redovisning under år 1974. Kostnaderna för företagsräkningen anger centralbyrån till ca 11 050 000 kr. För nästa budgetår föreslår verket att dr>'gt 1,7 milj. kr. anvisas.
Det centrala företagsregistret förs vid statistiska centralbyrån enligt statsmakternas beslut år 1963. I registret, som omfattar aktuella uppgifter endast om företag med anställd arbetskraft, registreras uppgifter om bl. a. företagens namn, näringsgren, lokalisering och antalet anställda. Registret fyller en viktig funktion som instrument och underlag för statistikproduktionen. Kraven på registret har emellertid ökat starkt under senare år. Genom tillkomsten av vissa administrativa databaserade rutiner inom bl. a. skatteväsendet har förutsättningarna ökat att förbättra registret. Verket föreslår mot denna bakgrund vissa kompletteringar av registret, en snabbare aktualisering av registrets bestånd av företag och en successiv komplettering av information om nya företag. Kostnaderna för det centrala företagsregistret beräknas för nästa budgetår till 1,5 milj. kr., vUket innebär en ökning med 0,4 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Centralbyråns förslag i fråga om utvecklingsarbete under delprogrammet omfattar en kraftig satsning på att fullfölja tidigare påbörjade projekt inom den ekonomiska statistiken och nationalräkenskaperna.
/) Arbetsmarknad
För utbyggnad av lönestatistiken inom den offentliga och den privata sektorn begär centralbyrån sammanlagt 587 000 kr. De löpande arbetskraftsundersökningarna bör vidare utvidgas för 318 000 kr, så att de medger en bättre regional redovisning. Som komplettering till arbetskraftsundersökningarna förordar verket att en intermittent undersökning genomförs om personer utanför arbetskraften,
g) Befolkning och hushåll
Centralbyrån föreslår att 189 000 kr, anvisas för en eventuell omläggning av den löpande befolkningsstatistiken. För omläggning m, m, av den årliga inkomst- och förmögenhetsstatistiken till följd av reformeringen av skattesystemet behövs 361 000 kr. Verket föreslår vidare
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 18
att löpande undersökningar över hushållens inköpsplaner införs och beräknar kostnaderna härför till 722 000 kr.
För intermittenta undersökning.ar under delprogrammet begär centralbyrån sammanlagt drygt 18 milj. kr. Större delen härav, 13 850 000 kr., avser 1970 års folk- och bostadsräkning. Arbetet med denna räkning, vars totalkostnad uppgår till 37,5 milj. kr., fortgår planenligt. Under nästa budgetår bör planeringen för 1975 års folk- och bostadsräkning påbörjas och verket begär J'ör detta arbete 250 000 kr. Innevarande budgetår har centralbyrån anvisats medel för deltagande i en jämförande internationell inkomstfördelningsstudie. Verket föreslår aft denna undersökning sammankopplas med en undersökning av inkomstfördelningen efter transfereringar och föreslår att 620 000 kr. anvisas för ändamålet.
Centralbyrån föreslår vidare att ett antal nya intermittenta undersökningar beslutas. Verket har med medel som anvisats för utvecklingsarbete påbörjat arbetet med planeringen av en sparundersökning. Undersökningen skall enligt planerna redovisa hushållens sparande under år 1972. Totalkostnaden för undersölcningen beräknas på nuvarande planeringsstadium till 4,6 mUj. kr. Kostnaderna under nästa budgetår uppgår till 2 milj. kr.
För nya intermittenta undersölmingar i övrigt beräknas totalkostnaderna till följande belopp, nämligen tidsbudgetundersökning 1 050 000 kr., levnadsnivåundersökning 1 å 1,5 milj. kr., sameräkning 1,0 milj. kr. och språkundersökning 1,2 milj. kr. Kostnaderna för 1970 års valstatistik, 744 000 kr., och för hushållsbudgetundersökningen 1969, 200 000 kr., bortfaller nästa budgetår sedan dessa undersökningar slutförts.
För utvecklingsarbete under delprogrammet begär centralbyrån bl. a. fortsatta medel för utveckling av metoder för politiska opinionsundersökningar och för en statistik om hushållens inköpsplaner beträffande varaktiga konsumtionsvaror.
h) Rätts- och socialväsende
Centralbyrån begär medel för omläggning och utvidgning av socialvårdsstatistiken, 149 000 kr., och för inrättande av en åtgärds- och resultatstatistik på barna-, ungdoms- och nykterhetsvårdens område, 404 000 kr. För utvecklingsarbete under delprogrammet föreslås 463 000 kr. bli anvisade.
i) Utbildning
Centralbyråns förslag under detta delprogram återspeglar de reformer som genomförts inom utbildningsväsendet. Sålunda begärs medel för omläggning och utvidgning av statistiken i fråga om grund-och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Vidare föreslås att statis-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 19
tiken över examina vid allmänbUdande högre skolor och lärarregistret byggs ut. För utvecklingsarbete, bl. a. översyn av det skolstatistiska programmet, begärs sammanlagt 599 000 kr.
j) Yrkes- och utbildningsprognoser
För fullföljande och fördjupning av tidigare undersökningar föreslår centralbyrån att 189 000 kr. anvisas för arbete med att analysera den totala arbetskraftens fördelning på yrke och utbUdning. Vidare bör arbetsmarknadssituationen bland examinerade från universitet och högskolor liksom avbrotten i studier på i första hand universitets- och högskolenivå följas upp. För dessa ändamål begär centralbyrån 497 000 resp. 184 000 kr.
k) Gemensam metodutveckling, intern och extern samordning
Centralbyrån föreslår bl. a. att ytterligare medel anvisas för metodutveckling (381 000 kr.), utbildningsverksamhet inom verket (336 000 kr.), kontakter med extern forskning (438 000 kr.), intern samordning (520 000 kr.) och fortsatt utvecklingsarbete bl. a. rörande det arkivstatistiska systemet (1153 000 kr.).
1) Bibliotek, arkiv och information
Efterfrågan på bibliotekets tjänster och på arkiverat material har ökat. För att tillgodose denna ökade efterfrågan begär centialbyrån ytterligare 194 000 kr. Verket föreslår vidare att 421 000 kr. anvisas för magnetbandsarkivering samt att 902 000 kr. stäUs tUl förfogande för att dubblera alla magnetband som skaU arkiveras. För information och PR-verksamhet bör ytterligare 326 000 kr. anvisas.
|
Personalfrågor |
|
|
|
|
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 Beräknar |
|
|
|
SCB |
Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
263 496 |
300 557 |
365 637 |
309 632 |
|
|
759 |
857 |
1002 |
941 |
Statistiska centralbyrån beräknar att ett genomförande av dess förslag under programmet kräver en personalökning med 145 personer. Ungefär hälften av denna ökning faller på 1970 års folk- och bostadsräkning och. avser annan personal än handläggande.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 20
Omorganisation av statistiska centralbyrån
Statistiska centralbyråns organisation har under år 1970 varit föremål för en organisationsutredning under ledning av en av chefen för finansdepartementet enligt Kungl. Maj:iLS bemyndigande tillsatt ledningsgrupp. Utredningsarbetet har resulterat i ett av verket i samråd med statskontoret framlagt förslag till ny organisation. Tablåer över centralbyråns nuvarande organisation och organisationen enligt förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 1 resp. bilaga 2.
Utgångspunkt för utredningsarbetet har varit att verkets nuvarande organisation uppvisar vissa brister när det gäller anpassning till de strukturförändringar som skett både i efterfrågan på statistik och inom produktionstekniken. Den har också vissa nackdelar från styrnings-och samordningssynpunkt, genom att alltför många enheter är direkt underställda verksledningen. Vidare ställer utbyggnaden av verkets produktionsfilial i Örebro nya krav på organisationen.
Organisationsförslaget innebär att centralbyrån under styrelsen och generaldirektören organiseras på sju huvudenheter. Av dessa enheter är tre ämnesinriktade och fyra funktionellt betingade. De ämnesinriktade huvudenheterna utgörs av en enhet för areell statistik, en enhet för företagsstatistik och en enhet för individstatistik. Grunden för denna indelning är olika identitetsbegrepp i det statistiska primärmaterialet, nämligen fastighetsnummer, företagsnummer och personnummer. De funktionellt inriktade huvudenheterna avser planering och samordning, uppdragsverksamhet, drift resp. administration och information. Funktionsfördelningen på de olika enheterna är i stort följande. De ämnesinriktade enheterna svarar för den produktanknutna statistiska metodutvecklingen, igångsättning av produkter, kontroll m. m. av insamlat statistiskt material samt analys och resultatredovisning av statistiskt material. Planerings- och samordningsenheten leder och samordnar utvecklingsarbetet inom verket, svarar för den allmänna metodutvecklingen och handhar uppföljningen mot fastställda planer av kvalitén hos statistiken. På driftenheten ligger bl. a. produktionsservice i fråga om insamling och bearbetning av material samt den löpande samordningen av gemensamma resurser inom verket. Uppdragsenheten svarar för bl. a. insamling av material genom intervjuer och allmän marknadsföring av centralbyråns produkter. Till enheten förläggs även vården av register samt arkivet. Enheten för administration och information svarar, förutom för sedvanliga administrativa funktioner, bl. a. för kostnadsuppföljningen av produktionen mot fastställda planer.
Förslaget innefattar även indelningen av huvudenheterna i olika organisationsenheter. De sju huvudenheterna skall utgöra fasta organisatoriska enheter, medan den organisatoriska indelningen inom huvudenheterna skall kunna växla i syfte att snabbt medge anpassning till för-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 21
ändringar i verksamheten. Förslaget behandlar även beslutsorganisationen inom centralbyrån. I syfte att avlasta generaldirektören föreslås bl. a. att han skall ha möjlighet att delegera vissa befogenheter avseende den löpande verksamheten till den av huvudenhetscheferna som förordnas till generaldirektörens ställföreträdare. Vissa särskilda befogenheter avses tillkomma chefen för driftenheten i dennes egenskap av platschef för centralbyråns verksamhet i Örebro.
En övergång till den föreslagna organisationen beräknas kunna ske successivt från ingången av budgetåret 1971/72 och vara genomförd i samband med att centralbyrån flyttar in i nya lokaler i kvarteret Garnisonen omkring den 1 januari 1972.
Departementschefen
För nästa budgetår föreslår centralbyrån en ökning av anslaget med drygt 22,5 milj. kr. Jag förordar en ökning med ca 11,3 milj. kr. Min beräkning framgår närmare av programsammanställningen. Jag vill som bakgrund härtill anföra följande.
I fråga om delprogrammet industri räknar jag medel i huvudsak enligt centralbyråns förslag.
Centralbyrån har under delprogrammet handel, samfärdsel och servicenäringar med medel som anvisats i särskild ordning utvecklat statistik över varutransport på vägar. Uppgifter för denna statistik har samlats in för andra halvåret 1970. Den föreslagna statistiken bör utarbetas med början fr. o. m. år 1972. Kostnaden härför beräknar jag tUl 240 000 kr. under nästa budgetår. Under delprogrammet räknar jag vidare medel för vissa arbeten tiU följd av det beslutade bUregistret.
I fråga om delprogrammet byggnadsverksamhet, bostäder och andra byggnader räknar jag medel för integrerad databehandling av uppgifter i ansökningar för slutliga beslut om bostadslån och för en fastighets-omkostnadsundersökning.
Under delprogrammet samhällsekonomi och offentlig förvaltning föreslår centralbyrån att nationalräkenskaperna och kreditmarknadsstatistiken byggs ul och förbättras. Förslagen innebär bl. a. att nationalräkenskaperna tillförs vissa kvartalsdata och alt informationen om finansinstitutens in- och utlåning väsentligt förbättras. Jag räknar medel enligt dessa förslag. Jag räknar även medel för ny statistik över företagens utländska tillgångar och skulder.
Enligt statsmakternas beslut skall en allmän företagsräkning genomföras. Centralbyrån har i sin anslagsframställning redovisat en kostnadsberäkning för den allmänna företagsräkningen och föreslagit att det centrala företagsregistret byggs ut. Kostnaderna för företagsräkningen anges till sammanlagt drygt 11 milj. kr. och för utbyggnad av företagsregistret till 0,4 mUj. kr.
Genom den allmänna företagsräkningen kommer informaiionen om
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 22
näringslivet att väsentligt förbättras. Uppgifter ur företagsräkningen efterfrågas av bl. a. statliga och k:ommunala myndigheter, näringslivets organisationer, enskilda företag och forskningsinstitutioner. Uppgifterna används bl. a. vid långtidsplanering och långtidsanalys av näringslivets struktur och lokalisering. Inom centralbyrån behövs uppgifterna för att komplettera företagsregistret och för att höja kvalitén på beräkningarna inom nationalräkenskaperna. Jag kan i huvudsak biträda centralbyråns förslag på dessa punkter. Tillvägagångssättet för insamling av data bör dock enligt min mening övervägas ytterligare. Härvid kan justeringar behöva göras i programmet m. m. för företagsräkningen.
Den av centialbyrån under delprogrammet befolkning och hushåll föreslagna omläggningen av inkomststatistiken och förmögenhetsstatistiken, som är en följd av den genomförda reformeringen av skattesystemet, föranleder ingen erinran från. min sida.
Frågan om löpande undersökningar av hushållens inköpsplaner skall genomföras bör prövas först sedan det pågående utvecklingsarbetet för denna statistik har fullföljts.
Under delprogrammet befolkning och hushåll har centralbyrån vidare föreslagit att medel anvisas för pågående och nya intermittenta undersökningar. I fråga om beräkningen av medelsbehovet för 1970 års folk- och bostadsräkning har jag inte någon erinran. Jag biträder vidare verkets förslag till medelsberäkning för det beslutade internationella samarbetsprojektet för undersökning av inkomstfördelningen i vissa länder. Den av centralbyrån föreslagna utvidgningen av undersökningen har jag inte beaktat.
Av de nya intermittenta undersökningar som centralbyrån föreslår är jag endast beredd att förorda medelsanvisning för en sparundersökning. För denna undersökning pågår f. n. ett utvecklingsarbete inom verket. Någon exakt kostnadsberäkning för undersökningen kan inte nu göras. Sparundersökningen bör dock genomföras så snart som möjligt. Jag räknar därför medel för undersökningen för nästa budgetår enligt centralbyråns förslag. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa totalkostnaden för undersökningen sedan centralbyrån har redovisat förslag i ämnet.
Under utvecklingsarbete för delprogrammet räknar jag medel enligt centralbyråns förslag för utveckling av bl. a. metoder för politiska opinionsundersökningar och statistik över hushållens inköpsplaner.
Centralbyråns förslag under delprogrammet utbildning om ytterligare medel för omläggning m. m. av statistiken i fråga om grundskolan och gymnasieskolan biträder jag. Den expanderande vuxenutbildningen motiverar vidare en ökad satsning på statistiken inom detta område. Jag räknar medel enligt verkets förslag i denna del. Jag förutsätter vidare att centralbyrån, inom ramen för de medel som anvisas för ut-
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 23
vecklingsarbete, beaktar behovet av att utveckla statistiken inom vuxenutbildningens område.
För verksamheten inom delprogrammet gemensam metodutveckling, intern och extern samordning förordar jag en förstärkning av de resurser som avser utvecklingsarbete. För den del av programmet som avser löpande uppgifter utgår jag från oförändrad omfattning av verksamheten.
Delprogrammet bibliotek, arkiv och information bör förstärkas med resurser som motsvarar den ökade efterfrågan på bibliotekets tjänster och på arkiverat material. Jag räknar vidare medel för att möjliggöra en viss ökad arkivering av magnetband.
Centralbyrån har för samtliga delprogram begärt sammanlagt 3 496 000 kr. för pris- och löneomräkning m. m. Av detta belopp avser 950 000 kr. sedvanlig pris- och löneomräkning, 1 561 000 kr. kostnader för nya lokaler i kvarteret Garnisonen och 985 000 kr. övriga för delprogrammen gemensamma resurser. Jag beräknar drygt 2,3 milj. kr. för dessa ändamål. Centralbyråns beräkning av kostnaderna för flyttning tiU nya lokaler, 495 000 kr., biträder jag.
I fråga om fördelningen av programmet på löpande verksamhet, intermittenta undersökningar och utvecklingsarbete hänvisar jag till den särskilda sammanställningen enhgt denna indelning. När det gäller utvecklingsarbetet bör Kungl. Maj:t liksom hittiUs efter förslag av statistiska centralbyrån fastställa dispositionsplan för verksamheten.
Statistiska centralbyrån har i sin anslagsframställning lagt fram förslag tUl omorganisation av centralbyrån. Förslaget har föregåtts av utredningsarbete i särskUd ordning och läggs fram efter samråd med statskontoret. Jag anser att organisationsförslaget i princip är väl avvägt. Organisationen får en mera flexibel utformning, som gör det möjligt att snabbt kunna anpassa denna till förändringar i verksamheten. Genom huvudenhetsindelningen och funktionsfördelningen meUan dessa bör möjligheterna till ledning och samordning av verksamheten väsentligt förbättras. I fråga om funktionsfördelningen mellan de olika huvudenheterna anser jag att registercentralen och arkivet bör förläggas till driftenheten i stället för uppdragsenheten. I övrigt har jag ingen erinran mot den föreslagna funktionsfördelningen. Jag förordar således att den föreslagna omorganisationen av statistiska centralbyrån genomförs. Jag finner det vidare vara lämpligt att den nya organisationen genomförs successivt från den 1 juli 1971 för att vara fullt genomförd i och med att centralbyrån flyttar in i nya lokaler omkring den 1 januari 1972.
Sju extra ordinarie tjänster för chef för huvudenhet bör inrättas. Samtidigt bör vissa tjänster utgå ur organisationen. I de delar anställnings-och arbetsvUlkor är förhandlingsfrågor avser jag att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag, I samband med omorganisationen kan det
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 24
bli nödvändigt att föra personal på övergångsstat eller vidta andra övergångsåtgärder. Riksdagens bemyndigande att vidta sådana åtgärder bör därför inhämtas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna de riktlinjer för organisationen av statistiska centralbyrån som jag förordat i det föregående,
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta sju extra ordinarie tjänster för chef för huvudenhet,
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som behövs med anledning av omorganisationen,
4) till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 81 340 000 kr.
B 3. Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Under detta anslag redovisas kostnader och intäkter för programmet Statistisk uppdragsverksamhet. Programmet omfattar i huvudsak den betalda statistiktjänsten vid utredningsinstitutet samt övrig statistisk uppdragsverksamhet till vilken vei-ksamhet även förts den del av arbetet med de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion som finansieras genom anslag under nionde huvudtiteln.
Den totala omslutningen av de verksamhetsgrenar som omfattas av programmet uppgick under budgetåret 1969/70 till ca 18,2 mUj. kr. Härav hänförde sig 11,7 milj. kr, till det objektiva skördeskadeskyddet och därmed sammanhängande verksamhet, 4,3 milj. kr. till den centrala statistiktjänsten och 2,2 mUj. kr. till övrig uppdragsverksamhet.
Större delen av verksamheten under programmet avser sålunda de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration och lantbrukets företagsregister. Sedan inrättandet av lant-bmksregistret år 1968 har vad avser denna del av programmet inga större förändringar skett. Under nässla budgetår beräknas en tillfällig expansion av verksamheten i samband med att den fasta årliga uppgiftsinsamlingen och bearbetningen utökas vid 1971 års lantbruksräkning. Intäkterna kan för denna del av programmet beräknas täcka kostnaderna.
Statistiktjänsten har under sen.are år utgjort en expansiv del av programmet. Omslutningen har i stort sett fördubblats sedan budgetåret 1967/68. Efterfrågan de senaste åren har bl. a. avsett uppgifter ur registret över totalbefolkningen, företagsregistret och bilregistret. Dessa
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 25
uppgifter har på regional nivå bildat underlag för befolkningsprognoser, bostadsbyggnadsprogram och undervisningsplanering. För nästa budgetår kan efterfrågan inom stalistikljänsten beräknas öka i något mindre omfattning jämfört med tidigare budgetår. Efterfrågan beräknas från statliga och kommunala myndigheter avse uppgifter som ligger tUl grund för planeringen på olika områden. Från näringslivets sida beräknas uppgifter komma atl efterfrågas som underlag för marknadsplaneringen.
Resultatmässigt redovisar statislikljänsten för budgetåret 1969/70, till skiUnad från tidigare budgetår, ett överskott. En del av detta överskott har balanserats mot elt motsvarande underskott som uppkommit inom den delen av verksamheten som fr. o. m. innevarande budgetår hänförts tUl programmet Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
B 4. Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Teknisk uppdragsverksamhet. Programmet omfattar den uppdragsverksamhet som avser intervjuundersökningar m. m., maskinell databe-handUng med programmering, registervård samt statistisk metod- och analysservice, dvs. verksamheten vid utredningsinstitutet utom statistik-tjänsten, verksamheten vid datamaskincentralcn, centralen för manuell databehandling, programmeringscentralen, registercentralen och analysgruppen inom planerings- och samordningsavdelningen.
Den totala omslutningen av de verksamhetsgrenar som omfattas av programmet uppgick under budgetåret 1969/70 till 50,2 milj. kr. Härav hänförde sig 35,3 milj. kr. till datamaskincentralen med därtUl anknutna enheter, 11,6 milj, kr. till utredningsinstitutet och 3,0 milj. kr. till registercentralen.
Budgetåret 1969/70 har för datamaskincentralens del inneburit en mycket kraftig expansion. Efter delningen av datamaskincentralen den 1 juli 1970 kommer omsättningen att minska till följd av att arbetsuppgifterna på det administrativa databehandlingsområdet förts över till datamaskincentralen för administrativ databehandling. Efterfrågan på datamaskincentralens tjänster kommer i framtiden att styras av centralbyråns egen produktion och de uppdrag som centralen utför på det statistiska databehandlingsområdet för statliga och kommunala myndighe-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 26
ter samt enskilda uppdragsgivare. Verksamheten inom datamaskincentralens nuvarande arbetsområde kommer att öka kraftigt under innevarande och nästa budgetår. Denna expansion hänger bl. a. samman med bearbetningen av material från 1970 års folk- och bostadsräkning.
Utredningsinstitutet planerar och genomför intervjuundersökningar och postenkäter. Utvecklingen under senare år har karakteriserats av att det statliga utredningsväsendet i ökad utsträckning tagit planeringsresurser i anspråk och centralbyriin för egen del belagt övriga resurser. De under senare år genomförda arbetskraftsundersökningarna har tagit ökade resurser i anspråk. För nästa budgetår beräknas en måttlig ökning av verksamheten vid utredningsinstitutet bl. a. som en följd av den planerade sparundersökningen.
Registercentralen handhar f. n. företagsregistret, det centrala bilregistret och registret över totalbefolkningen. Registren utnyttjas av såväl centralbyrån som utomstående beställare. Efterfrågan på uppgifter ur företagsregistret och registret över totalbefolkningen förväntas öka kraftigt.
Det ekonomiska resultatet av de olika verksamhetsgrenarna har under sist förflutna budgetår varit negativt. För detta budgetår redovisas ett kassamässigt underskott som huvudsakligen avser utredningsinstitutet och registercentralen. Som framgått av min anmälan av anslaget Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet har detta underskott balanserats mot ett motsvarande överskott som uppkommit vid statistiktjänsten.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
B 5. Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet
1969/70 Utgift 1 902 240
1970/71 Anslag 2 195 000
1971/72 Förslag 2 245 000
Konjunkturinstitutet är ett vetenskapligt forsknings- och utredningsorgan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.
Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är fördelade på fyra arbetsområden, nämligen ett för konjunkturanalys, ett för ekonometri och övrigt metodarbete, ett för forsknings-och utredningsarbete i övrigt samt ett för administrativt arbete.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
27
|
|
1970/71 |
Beräknad än |
dring 1971/72 |
|
|
|
|
Konjunkturinstitutet |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
18 16 |
|
__ |
_________ |
|
|
34 |
|
— |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar (även utrikes resor) Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
1 530 000 6 500 6 000 47 000 249 500 (3 000) 356 000 |
+ + + + (-+ |
25 000 500 1500 63 500 3 000) 21500 |
+ 10 000 + 500 + 1500 + 20 000 (- 3 000) -1- 18 000 |
|
|
2195 000 |
-H12 000 |
-1- 50 000 |
|
Konjunkturinstitutet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 44 000 kr.
2. Medelsbehovet i övrigt ökar med 68 000 kr., varav 40 000 kr. för utvidgad publiceringsverksamhet och 31 000 kr. för översättnings- och diagramritningsarbeten.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 245 000 kr.
B 6. Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar
|
770 000 670 000 |
1969/70 Utgift 787 925 Reservation
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
190 430
Från anslaget bestrids utgifter för undersökningar av mera tillfällig karaktär rörande konjunkturförhållanden m. m. och för arbete med metodstudier och ekonometriska modeller som utförs inom konjunkturinstitutet.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
28
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Konjunktur- Dep.chefen institutet |
|
Personal |
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
10 4 |
— — |
|
|
14 |
.— — |
|
Anslag |
770 000 |
+ 75 000 - 100 000 |
Konjunkturinstitutet
Medelsbehovet beräknas till 910 000 kr. Härav avser 160 000 kr. fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete inom konjunkturbarometer-området, 90 000 kr. en under innevarande budgetår påbörjad undersökning av kreditpolitikens verkningar, 165 000 kr. fortsatt arbete på ekonometriska modeller, 250 000 la. långtidsanalys, 120 000 kr. systemarbete och maskinbearbetningar ;>amt 125 000 kr. lönekostnadspålägg och lokalhyror. Reservationen på anslaget vid ingången av budgetåret beräknas tUl 65 000 kr. Genom att ta denna i anspråk begränsas anslagsbehovet till 845 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till bl. a. att reservationen vid ingången av budgetåret nu kan beräknas bli högre än vad konjunkturinstitutet utgått från, förordar jag att anslaget förs upp rriied 670 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 670 000 kr.
Statskontoret
Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte ankommer på annan myndighet. I verkets uppgifter ingår bl. a. att ta initiativ till och utföra rationaliseringsundersökningar, att utbilda personal för rationaliseringsverksamhet och att genom rådgivning verka för förenklingar och kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen. Verket svarar vidare för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvaltar statens datamaskin-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 29
fond. Statskontoret är chefsmyndighet för datamaskincentralen för administrativ databehandling.
Statskontoret leds av en styrelse. Chef för statskontoret är en generaldirektör. Denne har närmast under sig en överdirektör. Enligt instruktionen är verket organiserat på fyra utredningsavdelningar, en planerings- och utbildningsavdelning och en administrativ byrå. Härutöver finns en fondbyrå, som är provisoriskt knuten tUl verket, I denna ingår fr, o, m, budgetåret 1969/70 tills vidare en redovisningscentral och ett revisionskontor,
Kungl, Maj:t har den 11 december 1970 medgivit att statskontoret, inom ramen för gällande tjänsteförteckning, försöksvis organiseras på fem enheter, nämligen en enhet för utredningar, en enhet för utbildning, en enhet för planering, en enhet för datamaskinfondförvaltning och en enhet för administration.
Vid statskontoret fanns den 1 juli 1970 289 anställda, varav 168 handläggande personal.
Statskontoret tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller tills vidare för statskontoret.
1. Rationalisering
2. UtbUdning och information
3. Samordning av ADB
Programmen skall underindelas så långt möjligt i projekt och i övrigt med hänsyn till de krav som den interna budgeten ställer.
Programindelningen omfattar ej fondbyråns verksamhet och ej heller den verksamhet som ankommer på statskontoret såsom ansvarig myndighet för driften av datamaskinanläggningen vid karolinska sjukhuset.
Statskontorets verksamhet under programmen 1—3 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Statskontoret. Av de avgifter som inflyter till statens datamaskinfond skall anslaget tillgodoföras ett belopp som svarar mot de kostnader för program 3 som avser administrationskostnader för datamaskinfonden. Beloppet skall redovisas som uppbördsmedel under anslaget.
B 7. Statskontoret
1969/70 Utgift 17 278 033
1970/71 Anslag 21 060 000
1971/72 Förslag 25 105 000
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet
30
Program/verksamhet
1969/70' 1970/71
1971/72 Beräknar
Statskontoret
Dep.chefen
|
19 506 000 16 339 000 21712 000 18 603 000 |
|
2 864 000 2 669 000 |
Rationalisering Utbildning och information Samordning av ADB Driften av datamaskinanläggningen vid karolinska sjukhuset Fond byrån
2 294 000 1 291 000
3 107 000 1 896 000
2 796 000 1 385 000
3 370 000 1 925 000
3 209 000 3 238 000
3 209 000 2 725 000
Summa kostnader 28 094 000 25 815 000 31023 000 27 206 000
|
3 452 000 28 000 |
Avgär intäkter:
Ersättning från Statens datamaskinfond
Driften av datamaskinanläggningen vid karolinska sjukhuset
Övrigt
1 263 000 1 345 000 1 826 000 1 826 000
|
275 000 |
|
275 000 |
3 370 000 40 000
Summa anslag/utfall 23 351 000 21 060 000 28 922 000 25 105 000
• Överslagsmässig översättning till jjrogram. Beloppen omfattar även medel som ställts till statskontorets förfogande frän anslaget Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.
Programmet Rationalisering
Programmet Rationalisering representerar den helt dominerande delen av statskontorets verksamhet. Inom detta program skiljer statskontoret i sin anslagsframställning på bl. a. projekt och konsultation. Projekt omfattar sådana utredningar som på grund av innehålls- och tidsmässig omfattning och med hänsyn till storleken av de beräknade kostnaderna bör särredovisas. TUl konsultation hänförs bl. a. remissverksamhet och sådan mindre omfattande utredningsverksamhet som sammanhänger med besvarandet av direkta förfrågningar från myndigheter.
Under budgetåret 1969/70 bednjvs sammanlagt 72 utredningsprojekt. De största projektgmpperna vad gäller antalet arbetsdagar har under budgetåret 1969/70 avsett dels landsstaten m. m., rättsväsende och kriminalvård m. m., sjuk- och hälsovård samt socialförsäkring, dels funktionella projekt, dvs. projekt som berör hela eller större delen av den statliga förvaltningen.
Under budgetåret 1969/70 har Statskonsult AB börjat sin verksamhet. Företaget har från starten erhållit vissa uppdrag från statskontoret och företaget har erhåUit ersättning för utfört arbete med ca 900 000 kr. Det största uppdraget till bolaget har avsett projektet rörande centralt bilregister. I övrigt har bolaget bl. a. medverkat i projekten rörande rättsväsendets informationssystem samt iniormationssystem för bibliotek.
Statskontoret fömtser tiUs vidare: inte någon större förändring av verk-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 31
samhetens inriktning. Förslaget upptar inte några större nya projekt. Det innefattar dock en odisponerad resurs på totalt 2 250 000 kr., som skulle stå till verksledningens förfogande. Denna reserv är avsedd att tas i anspråk dels för projekt som nu ej kan förutses, dels för vissa projekt som preliminärt studerats och som kan bli aktuella under budgetåret 1971/72. Vidare har en kostnadsökning beräknats för pågående projekt dels för att anlita utomstående konsulter, dels för försöksverksamhet, främst kostnader för datamaskintid i utredningsarbetet.
Programmet Utbildning och information
Verksamheten inom programmet Utbildning och information avser utbildning av personal för rationaliseringsverksamhet samt information om rationaliseringsverksamheten och dess resultat. Till programmet hänförs även bibUotelcs- och dokumentationstjänst.
Kursverksamheten inom programmet bedrivs i form av dels centrala kurser i rationaliseringstekniska ämnen, dels s. k. myndighetsanpassad utbUdning, varvid utbildningsinsatserna ofta har samband med av statskontoret föreslagna rationaliseringsåtgärder. Antalet deltagardagar (produkten av antalet deltagare och kursdagar) utgjorde budgetåret 1969/70 ca 9 000. HärtiU kommer utbildning av utredningsaspiranter och annan utbildning av egen personal.
Under budgetåret 1971/72 föreslås en viss ökning av kursverksamheten. Aspirantutbildningen avses innehållsmässigt byggas ut. Antalet aspiranter föreslås öka från f. n. 15 till 20, vilket innebär en återgång till det antal som utbildats årligen under perioden 1964/65—1968/69. Vidare föreslås en ökning av konsultationen i utbildningsfrågor. Utöver pris- och löneomräkning uppgår kostnaden för den föreslagna utökningen av verksamheten till 380 000 kr.
Programmet Samordning av ADB
Verksamheten under programmet gäller statskontorets instruktionsen-liga uppgifter att svara för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom statsförvaltningen samt förvalta statens datamaskinfond.
För budgetåret 1971/72 inriktas verksamheten, jämsides med upphandlingen och den löpande förvaltningen av datamaskinfonden, även fortsättningsvis på standardisering inom datamaskinområdet och på att ta fram generella metoder för upphandlingsarbetet. Upphandlingsarbetet växer i omfång, även vid en oförändrad årlig investeringsvolym, genom den alltmer ökade komplexiteten och omfattningen av de enskilda ADB-system för vilka maskinutrustningen skall utnyttjas och genom integrationen mellan olika system. En förstärkning av de personella resurserna för upphandlingsverksamheten är enligt statskontoret angelägen
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 32
och bör ske genom inrättande av två tjänster på organisationsdirektörsnivå för ledning av den mest komplicerade delen av verksamheten. Tjänsterna bör tills vidare inrättas som extra tills ytterligare erfarenheter vunnits beträffande verksamheten.
Statskontoret föreslår att under programmet tas upp vissa nya projekt. Dessa avser samordning av statliga informationssystem och verket planerar att successivt bygga upp en organisation för samordning av statliga ADB-baserade informationss5'stem omfattande fysiska och juridiska personer, företag, organisationer o. dyl. samt enheter som fastigheter och fordon. En förberedande analys av förutsättningarna för en samordning av främst de statliga databankerna beräknas kunna slutföras under budgetåret 1971/72. Bland angelägna samordningsuppgifter nämns främst inrättande av en dokumentationscentral för registrering, sammanställning och analys av fakta rörande: sådana informationssystem, som existerar eller nått ett långt framskridet uppbyggnadsskede. Ett annat projekt avser registrering och identitetsnumrering av juridiska personer m.fl.
Verksamheten vid fondbyrån
Verksamheten vid fondbyrån är av kameral, juridisk och administrativ natur med tyngdpunkten på redovisning av inkomster, bestridande av utgifter samt förvaltning av statliga utlånings- och donationsfonder. Fr. o. m. den 1 juli 1969 har till fondbyrån förlagts en redovisningscentral och ett revisionskontor. Vid ingången av budgetåret 1971/72 kommer närmare 60 myndigheter att vara anslutna till redovisningscentralen. För redovisningscentralen och revisionskontoret krävs en förstärkning av resurserna i takt med att antalet anslutna myndigheter ökar i överensstämmelse med den plan för utbyggnad av redovisning och revision inom statsförvaltningen, som uppgjorts av riksrevisionsverket. För budgetåret 1971/72 erfordras en förstärkning av redovisningscentralen med en assistent och tre biträden. Revisionskontoret behöver förstärkas med två handläggare och ett biträde. För denna förstärkning erfordras ett medelstUlskott för lönekostnader med 237 000 kr. och för ökade kostnader för datamaskintid m. m. med 408 000 kr., sammanlagt 645 000 kr.
|
Personalfrågor |
|
|
|
|
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 Beräknar |
|
|
|
Statskontoret |
Dep.chefen |
||
|
Personal Handläggande personal Övrig personal |
188 105 293 |
181 129 310 |
199 122 321 |
182 121 303 |
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 33
Statskontoret beräknar att ett genomförande av dess förslag rörande verksamhetens omfattning budgetåret 1971/72 innebär att personalen behöver förstärkas med sammanlagt 36 tjänstemän, varav 2 organisationsdirektörer, 25 andra handläggare samt 9 assistenter och biträden. Samtidigt avgår personalen vid datamaskinanläggningen vid karolinska sjukhuset, dvs. sammanlagt 25 tjänstemän, varav 9 handläggare samt 16 assistenter och biträden. Programmet Rationalisering ökas med 9 handläggare och minskas med 1 assistent eUer biträde. Programmet Utbildning och information ökas med 1 handläggare och 5 utredningsaspiranter. Programmet Samordning av ADB ökas med 2 organisationsdirektörer och 9 andra handläggare. Fondbyråns personal ökas med 2 handläggare samt 5 assistenter och biträden.
Departementschefen
Min beräkning av det totala medelsbehovet under anslaget framgår av programsammanställningen för statskontoret. Beträffande programmet Rationalisering har jag räknat med en mindre resursförstärkning för objekt som kan bli aktuella under budgetåret. Jag godtar statskontorets förslag beträffande verksamheten under programmet Utbildning och information. Under programmet Samordning av ADB har statskontoret begärt medel för bl. a. ett antal projekt som rör samordning av statliga informationssystem. Jag förordar en väsentlig förstärkning av statskontorets resurser för ändamålet. Jag avser att senare för Kungl. Maj:t ta upp frågor som gäller former för och innehåll i den samordningsverksamhet som bör bedrivas på ADB-området. I det sammanhanget får den närmare inriktningen av statskontorets verksamhet inom förevarande program prövas.
I fråga om verksamheten vid fondbyrån har jag räknat medel i enlighet med statskontorets förslag, utom lör kostnader för datamaskintid m. m. som jag beräknar skall öka med endast 213 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Statskontoret för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 25 105 000 kr.
B 8. Datamaskincentralen för administrativ databehandling
1970/71 Anslag 1000
1971/72 Förslag 1 000
Under anslaget redovisas kostnader och intäkter vid datamaskincentralen för administrativ databehandling, som inrättats den 1 juli 1970,
Datamaskincentralen har till uppgift att inom det statiiga området på uppdrag utföra administrativ databehandling samt metod- och utveck-
3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finan:>departementet 34
Ungsarbete i samband därmed. I mån av resurser får datamaskincentralen även åtaga sig uppdrag från annan än statlig uppdragsgivare.
Statskontoret är chefsmyndighet för datamaskincentralen. Centralen leds av en styrelse. Chef är en ADB-direktör. Inom centralen finns tre huvudenheter, nämligen en planerings- och utvecklingsenhet, en driftenhet och en administrativ enhet. Vid starten av datamaskincentralen den 1 juli 1970 fanns 350 anställda, varav 55 handläggande personal.
Datamaskincentralen för administrativ databehandling skall vara ekonomiskt självbärande. För dess drift har endast ett formellt anslag av 1 000 kr. anvisats. För att lösa tiUfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar datamaskincentralcn för administrativ databehandling en röriig kredit i riksgäldskontoret på högst 8 milj. kr.
Statskontoret föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag biträder statskontorets förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
B 9. Viss försöksverksamhet inomi statsförvaltningen m. m.
1969/70 Utgift 6 786 574
1970/71 Anslag 4 000 000
1971/72 Förslag 4 000 000
Från anslaget bestrids bl. a. utgifter för försöksverksamhet med automatisk databehandling samt annan försöksverksamhet som bedrivs i rationaliseringssyfte. Anslaget tas i anspråk efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Anslaget har anvisats bl. a. för att myndigheter som inte själva disponerar medel för ifrågavarande verksamhet vid snabbt uppkommande behov skall kunna erhålla medel för ändamålet. Medelsbehovet kan t. ex. avse sådana konsulttjänster som Statskonsult AB tillhandahåller statliga myndigheter.
Med hänsyn till anslagets karaktär kan någon säker bedömning av medelsbehovet inte göras. Med ledning av utgifterna under föregående budgetår och den nu förutsedda omfattningen av verksamheten under innevarande budgetår beräknar jag medelsbehovet till oförändrat 4 milj. kr. under nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 35
Riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket är central förvaltningsmyndighet för kontroll av statens inkomster och utgifter samt av förvaltningen av statsförmögenheten. Kontrollen avser främst effektiviteten i statlig verksamhet. Verket handhar också riksbokföringen och utarbetar statistik över statens finanser.
I riksrevisionsverkets uppgifter ingår bl. a. att övervaka att den verksamhet som faller under dess granskning är anordnad på ett ändamålsenligt, planmässigt och från allmänt ekonomiska synpunkter tillfredsställande sätt. Härvid skaU verket särskilt bedöma lönsamheten av verksamheten och pröva att verksamheten drivs i effektiva former. Verket skall även granska taxor och avgifter inom statiig verksamhet samt formerna för den statliga upphandlingen.
Vidare skall verket tillse att statens redovisningssystem fungerar ändamålsenligt och att de förbättringar som behövs vidtas av detta. I detta syfte äger verket bl. a. utveckla redovisningssystem och meddela föreskrifter om sättet för räkenskapers bokföring och verifiering.
Det åligger även riksrevisionsverket att anordna och medverka vid utbildning av personal för redovisnings- och revisionsverksamhet.
Riksrevisionsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fyra avdelningar, en avdelning för planering, samordning och utveckling, två revisionsavdelningar samt en avdelning för budget och finansstatistik. Vidare finns två byråer, nämligen en revisionsbyrå och en administrativ byrå.
Vid riksrevisionsverket fanns den 1 juli 1970 237 anställda, varav 124 handläggande personal.
Riksrevisionsverket tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller tills vidare för riksrevisionsverket.
1. Revision
2. Prognoser, bokslut, statistik
3. Utveckling, information, utbildning
Riksrevisionsverkets verksamhet under programmen 1—3 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Riksrevisionsverket.
B 10. Riksrevisionsverket
1969/70 Utgift 14 510 359
1970/71 Anslag 18 735 000 1971/72 Förslag 20 295 000
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
36
Program
1969/70 1970/71
1971/72 Beräknar
Riksrevi- Dep.chefen
sions-
verket
Revision 6
010 000 8
764 000 8
966 000 8
Prognoser, bokslut,
statistik 2
377 100 2
175 000 2
649 000 2
Utveckling, information,
UtbUdning 6 664 000 7 736 000 8 368 000 8
Summa kostnader 15 051 100 18 675 000 19 983 000 19
Avgår:
|
620 000 |
|
1 472 300 |
|
620 000 |
Resurser som tillhandahålls av statskontoret
Tillkommer:
Blanketter m. m. för andra
myndigheters behov 634 800 680 000 —
Sekretariat för samarbets-
delegationen för för-
plägnadsfrågor — — —
Summa anslag/utfall '14 213 600 18 735 000 19 363 000 20
966 000
649 000
368 000 983 000
620 000
680 000
252 000 295 000
' Utfall enligt riksrevisionsverkets kostnadsbokföring.
Av grundläggande betydelse för riksrevisionsverkets verksamhet är det beslut som statsmakterna fattade år 1967 angående organisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten (prop. 1967: 79, SU 82, rskr 194). I enlighet med detta beslut inrättas f. n. successivt s. k. redovisningscentraler, som skall svara för utbetalning och redovisning för ett antal myndigheter. För redovisningen införs ett nytt system byggt på ADB (system S). I anslutning till redovisningscentralerna organiseras revisionskontor. Den centrala revisionen genom riksrevisionsverket läggs samtidigt om till en effektivitetsinriktad förvaltningsrevision.
Programmet Revision
Programmet Revision underindelas i delprogrammen allmän förvaltningsrevision, speciell förvaltningsrevision och redovisningsrevision. På delprogramnivå redovisas även gemensamma funktioner. Allmän förvaltningsrevision syftar till en bedömning av effektiviteten i statUg verksamhet. Den speciella förvaltningsrevisionen omfattar granskning av den statliga upphandlingen samt granskning av taxor och avgifter. Redovisningsrevisionens uppgift är att garantera en tillförlitlig redovisning och förebygga förluster för statsverket.
Riksrevisionsverket framhåller i sin anslagsframställning att verksamheten under programmet är främst betingad av riksrevisionsverkets in-struktionsenliga uppdrag att granska statsverksamheten ur revisionssynpunkt. Inriktningen av verksamheten avgörs i stor utsträckning av riks-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 37
revisionsverket ensamt. Tyngdpunkten inom programmet Revision ligger på allmän förvaltningsrevision där revisionen bedöms ge det största bidraget till en höjning av effektiviteten. Vid en bedömning av vUka resurser som kan avdelas måste enligt verket utgångspunkten vara att den fortgående expansionen av den offentliga verksamheten bör följas av en utbyggnad av en kvalificerad, effektivitetsinriktad revision.
Verksamheten under budgetåret 1969/70 har haft sin tyngdpunkt på allmän förvaltningsrevision och bl. a. varit inriktad på revision av affärsverken. För innevarande budgetår beräknas en ytterligare satsning på detta delprogram och en i det närmaste fördubbling av resurserna för speciell förvaltningsrevision. Inom allmän förvaltningsrevision ökar verksamheten för bl. a. sektorerna försvar, arbetsmarknad och utbildningsväsende. Inom delprogrammet speciell förvaltningsrevision skall undersökningar om myndigheternas upphandling och förrådshållning intensifieras.
För budgetåret 1971/72 föreslår riksrevisionsverket en förstärkning av resurserna under delprogrammet för allmän förvaltningsrevision. De ökade resurserna föreslås bli inriktade på sektorerna högre utbildning, forskning och kultur samt skolväsende. Vidare begär verket, som ett led i fullföljandet av 1967 års principbeslut om organisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten, resurser för att kunna förbereda en tredje revisionsavdelning avsedd att inrättas fr, o. m. den 1 juli 1972. Den sammanlagda kostnadsökningen under revisionsprogrammet uppgår enligt verkets förslag till 543 000 kr.
Under programmet Revision redovisas för innevarande budgetår kostnaderna för uppgifter i anslutning till det av samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor bedrivna arbetet. Riksrevisionsverket föreslår att dessa kostnader, 252 000 kr., inte längre skall belasta verkets anslag eller redovisas utom ramen för programmet.
Programmet Prognoser, bokslut, statistik
Program.met Prognoser, bokslut, statistik avser främst vissa uppgifter som följer av att verket har hand om den centrala riksbokföringen. Verksamheten omfattar dels central bokföring och kontroll under det löpande budgetåret, dels bokslutsarbete, dels beräkningar och statistik rörande statens inkomster och utgifter.
Verksamheten under programmet beräknas nästa budgetär få i stort sett samma omfattning och inriktning som tidigare budgetår. Programmet torde dock komma att förändras längre fram bl. a, som en följd av att det nya redovisningssystemet, system S, i huvudsak beräknas vara genomfört under budgetåret 1972/73, I samband härmed planerar riksrevisionsverket en sammanslagning av delar av planeringsavdelningen och budget och finansstatistiska avdelningen. För förberedelse av denna sammanslagning begär verket 99 000 kr. nästa budgetår.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 38
Programmet Utveckling, information och utbildning
Detta program indelas i delprogrammen utveckling av SEA, genomförande av SEA, utbildning och information samt produktutveckling. Tyngdpunkten inom programmet ligger på att utveckla och genomföra ett nytt ekonomi-administrativt system inom statsförvaltningen, av riksrevisionsverket benämnt SEA-systemet. SEA-systemet berör tre områden, nämligen verksamhetsplanering med budgetering, redovisning baserad på det nya redovisningssystemet, system S, samt revision. Arbetet med att utveckla och genomföra det nya systemet sker i samarbete med statskontoret och i nära kontakt med vederbörande myndigheter. Utvecklingen och genomförandet av systemet kräver en omfattande utbUdning och information som riktar sig både till verkets egen personal och till personal utanför verket.
För nästa budgetår föreslår vej-ket en ökning av resurserna under programmet med 537 000 kr. Förslaget avser dels en ökning av resurserna för fortsatt utveckling av system S, dels ökade resurser för den s. k. F-kommittén som har i uppdrag att vidareutveckla generella metoder för att mäta produktivitet och effektivitet inom statsförvaltningen. Förslaget om ökade resurser för utveckling av system S grundar sig på myndigheternas ökade krav på medverkan från riksrevisionsverket vid utveckling och genomförande av nya rutiner inom systemet. Genomförandet av den nya redovisnings- och revisionsorganisationen kräver också ökade resurser. I fråga om F-kommitténs arbete gäller att detta blir mer resurskrävande i samband med utvärdering av försöken med metoder för att mäta produktiviteten hos vissa försöksmyndigheter.
Under riksrevisionsverkets myndighetsanslag redovisas innevarande budgetår, vid sidan av programmen, utgifterna för vissa blanketter. Verket föreslår att dessa utgifter inte längre skall belasta verkets anslag.
|
Personalfrågor |
|
|
|
|
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 Beräknar |
|
|
|
Riksrevisionsverket |
Dep.chefen |
||
|
Personal Handläggande personal Övrig personal |
113 113 226 |
124 113 237 |
131 113 244 |
131 113 244 |
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 39
Riksrevisionsverket beräknar att dess förslag leder till en personalökning av sju handläggare. Personalökningen ligger helt på programmen 1 och 3. Verket föreslår bl. a., som ett led i förberedandet av den tredje revisionsavdelningen, att en tjänst som avdelningschef i Ce 3 och en tjänst som revisionsdirektör i Be 6 eller Ce 1 inrättas.
Departementschefen
Sedan omorganisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten inleddes enligt beslut av statsmakterna år 1967 har en successiv utbyggnad skett av verkets resurser för förvaltningsrevision, som utgör tyngdpunkten inom programmet Revision. För nästa budgetår föreslår verket en fortsatt ökning av resurserna för allmän förvaltningsrevision. Förslaget avser dels förberedelsearbete för organiserandet av en tredje revisionsavdelning, dels en ökad satsning på revision inom området för högre utbUdning och forskning m. m. Inrättandet av en tredje revisionsavdelning ansluter tUl 1967 års principbeslut om omorganisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten. Området högre utbUdning och forskning tar en mycket stor del av samhällets resurser i anspråk. En ökning av revisionsinsatserna på detta område framstår som angelägen. Jag tiUstyrker därför den föreslagna förstärkningen av resurserna.
Riksrevisionsverkets förslag under programmet Prognoser, bokslut, statistik, som innebär en resursförstärkning i fråga om samordningen av utvecklingsarbetet med system S vid planeringsavdelningen med verksamheten inom avdelningen för budget och finansstatistik, biträder jag.
Verksamheten under programmet Utveckling, information, utbUdning har sin tyngdpunkt i att utveckla och inom statsförvaltningen genomföra nya metoder och tekniker för verksamhetsplanering, budgetering, redovisning och revision. Som grund för verksamheten inom programmet ligger statsmakternas beslut om försöksverksamhet med programbudgetering och genomförande av det nya redovisnings- och revisionssystemet i statsförvaltningen. Jag har ingen erinran mot den av riksrevisionsverket föreslagna inriktningen av programmet. Med hänsyn tUl vikten av att förbättra programbudgettekniken bör de av verket föreslagna resursförstärkningarna för fortsatt utveckling av system S och för den s. k. F-kommitténs arbete komma till stånd.
Jag förordar, i enlighet med riksrevisionsverkets förslag, att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att inrätta en tjänst som avdelningschef i Ce 3 och en tjänst som revisionsdirektör i Be 6 eller Ce 1.
Utgifterna för vissa blanketter m. m. samt för uppgifterna i anslutning till samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor beräknar jag även för
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 40
nästa budgetår under riksrevisions;verkets myndighetsanslag. Utgifterna bör dock redovisas vid sidan av de redovisade programmen.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av programsammanställningen för riksrevisionsverket. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att hos riksrevisionsverket inrätta en tjänst för avdelningschef i Ce 3 och en tjänst för revisionsdirektör i Be 6 eller Ce 1,
2) tUl Riksrevisionsverket för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 20 295 000 kr.
B 11. Byggnadsstyrelsen
1969/70 Utgift 19 768 120
1970/71 Anslag 20 900 000 1971/72 Förslag 23 544 000
Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om byggande för statens räkning och förvaltning av statliga fastigheter.
I styreisens uppgifter ingär främst att förvalta de delfonder av statens allmänna fastighetsfond som är ställda under styrelsen, att anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda behovet av statliga byggnadsföretag, allt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet, att efter uppdrag projektera och utföra byggnader för statens räkning samt att genom utvecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.
Chef för byggnadsstyrelsen är en generaldirektör. Denne har närmast under sig en teknisk direktör, en planeringsdirektör och en ekonomidirektör. Styrelsen är organiserad på nio byråer. Dessa är administrativa byrån, utredningsbyrån, intendentsbyrån, utrikesbyrån, ekonomibyrån, utvecklingsbyrån, två projekteringsbyråer och byggnadsbyrån. Vidare finns fem regionala byggnadsförvaltningar. Dessa är förlagda till Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Kostnaderna för ekonomi-, utvecklings-, projekterings- och byggnadsbyråerna, för byggnadsförvaltningarna utom underhållssektionerna och för utrikesbyråns byggnadssektion bestrids från fönikottsstat som fastställs av Kungl. Maj:t. Kostnaderna enligt förskottsstaten förs i bokslutet för budgetåret över på tillämpliga byggnads- och projekteringsanslag. Verkets kostnader i övrigt bestrids från förevarande anslag.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
41
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Byggnadsstyrelsen
Dep.chefen
Personal
Handläggande personal Övrig personal
171 182
1353
-f22 -flO
-1-32
+ 4
+ 4
Anslag
|
Avlöningar |
13 815 000 |
+1 629 000 |
+ 439 000 |
|
Sjukvård |
50 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
465 000 |
-1- 45 000 |
-1- 15 000 |
|
Därav utrikes resor |
(30 000) |
— |
— |
|
Lokalkostnader |
1 411 000 |
+1 486 000 |
+1 469 000 |
|
Expenser |
1 943 000 |
-1- 507 000 |
-1- 476 000 |
|
Därav engångsutgifter |
— |
{+ 411000) |
{+ 411000) |
|
Lönekostnadspålägg |
3 216 000 |
+ 531 000 |
+ 245 000 |
|
|
20 900 000 |
+ 4 198 000 |
+ 2 644 000 |
' Härtill kommer 469 tjänstemän på förskottsstat.
Byggnadsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m, m, 1 667 000 kr.
2. För gemensamma kontorsdriftfunktioner i den nya ämbetsbyggnaden i kv. Garnisonen krävs en assistent och två arvodesanställda förrådsarbetare under minst ett år (-1- 61 000 kr.),
3. Arbetet inom utredningsbyrån med lokalförsörjningsplaner, programmering, förhyrning, uthyrning m. m. ökar starkt i kvantitet och svårighetsgrad. Byrån föreslås förstärkt med sex tjänster, varav tre för byrådirektör, en för byråingenjör, en för förste byråsekreterare och en för biträde (-K 286 000 kr.).
4. Arbetsmängden inom byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning motiverar att intendentsbyrån förstärks med fjorton tjänster och byggnadsförvaltningarna i Lund och Umeå med tillsammans tre tjänster. Det ökade fastighetsbeståndet medför en väsentligt ökad arbetsvolym inom fastighetssektionens område, vilket motiverar ett personaltillskott på tre tjänstemän. (+ 700 000 kr.)
5. Inom utrikesbyrån erfordras förstärkning med sex tjänster, bl. a. för större och tidskrävande utredningsuppdrag beträffande utrikesrepre-sentationens lokalfrågor samt för tekniska arbetsuppgifter m. m. (-f 187 000 kr.).
6. På grund av ökad resefrekvens m. m. beräknas ökade utgifter för reseersättningar (-f- 45 000 kr.).
7. Lokalkostnaderna ökar med 1 486 000 kr., vilket beror på inflyttning i nya lokaler i kv. Garnisonen. Äv ökningen är 324 000 kr. kostnader av engångsnatur i samband med inflyttningen.
8. Inom anslagsposten Expenser beräknas ökningen av löpande utgif-
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 42
ter till 96 000 kr., medan utgifter av engångskaraktär i samband med inflyttning i kv. Garnisonen uppgår ull 411 000 kr. (+ 507 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 23 544 000 kr. Jag har därvid beräknat medel tUl tjänster för ytterligare en byrådirektör (3) och tre byråingenjörer (3, 4). För löne- och prisomräkning m. m. har jag beräknat 54 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 23 544 000 kr.
B 12. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.
1969/70 Utgift 2 344151 Reservation 4 343 843
1970/71 Anslag 3 000 000
1971/72 Förslag 3 000 000
Från anslaget bestrids konsultkostnader m. m. för dels utredningar och byggnadsprogram, dels utredningar i inredningsfrågor och inredningsprojektering. Till större delen gäller det kostnader som förskotteras från anslaget. Förskotterade belopp återbetalas sedermera från anvisade anslag för berörda byggnads- och inredningsobjekt. TiU en mindre del avser anslaget kostnader för normerings- och utvecklingsarbete m. m., som belastar anslaget slutligt.
Byggnadsstyrelsen
Medelsbehovet beräknas tUl 8,7 milj. kr. Därav avser 2 milj. kr. inredningsärenden och 6,2 milj. kr. byggnadsutredningar och byggnadsprogram. Vidare ingår en medelsresei-v om 0,5 milj. kr. i det beräknade beloppet. Äv medelsbehovet beräknas 3 milj. kr. kunna täckas genom återföringar av medel till anslaget och 2,7 milj. kr. av reserverade medel. Styrelsen föreslår därför att anslaget förs upp med 3 milj. kr.
Departementschefen
Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
B 13. Inredning av byggnader fiir statlig förvaltning
1970/71 Anslag 4 000 000
1971/72 Förslag 27 400 000
Från anslaget bestrids utgifter för inredning av byggnader för statlig förvaltning eUer annan statlig verksamhet.
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 43
Byggnadsstyrelsen
Inflyttning i nybyggnaden i kv. Garnisonen beräknas kunna påbörjas i november 1971 och ske successivt fram till maj 1972. Inredning till nybyggnaden skall upphandlas budgetåret 1970/71. För att under budgetåret 1971/72 kunna bestrida inredningskostnaderna erfordras ca 15,9 milj. kr.
Nybyggnaden, som skall inrymma ca 2 700 arbetsplatser för statistiska centralbyrån, försvarets forskningsanstalt, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen, är planerad att innehåUa samlade kontorsdriftfunktioner och vissa lokaler för gemensamt bruk. Detta gäller t. ex. telefontjänst, post- och varumottagning samt personalrestaurang, hörsalar och konferensrum. Byggnadsstyrelsen har i samråd med övriga blivande lokalnyttjare i kv. Garnisonen och med statskontoret utarbetat förslag till utrustning för dessa gemensamma funktioner. Den totala kostnaden för utrustningen har beräknats till ca 9,5 milj. kr. För att bestrida utrustningskostnaderna erfordras 7 milj. kr. under nästa budgetår.
Inom kv. Loen uppförs f. n. en byggnad som är avsedd att utnyttjas som kontorslokaler för vissa statsdepartement. Byggnadsstyrelsen och statsdepartementens organisationsavdelning har redovisat program för inredning av denna byggnad och uppskattat kostnaderna härför till ca 4,5 milj. kr. Nybyggnaden beräknas rymma ca 300 kontorsrum.
Departementschefen
Riksdagen har medgivit att inredning av nybyggnaden i kv. Garnisonen beställs inom en kostnadsram av 22,5 mUj, kr, (prop, 1970: 165, SU 214, rskr 429). HittiUs har i betalningsmedel anvisats sammanlagt 6,4 milj. kr. För budgetåret 1971/72 behövs en medelsanvisning på ca 15,9 milj. kr.
Eftersom nybyggnaden innehåller arbetsplatser för flera myndigheter har kontorsdrift, konferensrum, personalrestaurang och personallokaler planerats för gemensamt bruk. Utrustning för dessa gemensamma funktioner och utrymmen har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till ca 9,5 milj. kr. För nästa budgetår behövs enligt byggnadsstyrelsen 7 milj. kr. i betalningsmedel. Jag förordar att 7 milj. kr. beräknas för ändamålet. Det är möjligt att utrustning utöver den som ryms inom en kostnadsram av 7 milj. kr. behöver beställas under budgetåret 1971/72. Med hänsyn härtill bör Kungl. Maj:t begära riksdagens bemyndigande att beställa utrustning för nybyggnaden i kv. Garnisonen inom en kostnadsram av högst 9,5 milj. kr.
Nybyggnaden i kv. Loen, som beräknas bli inflyttningsklar under tredje kvartalet 1971, avses inrymma lokaler för statsdepartementen. Projektering av inredningen pågår f. n. Byggnadsstyrelsen och statsdepartementens organisationsavdelning har uppskattat medelsbehovet
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
44
för inredning av byggnaden till ca 4,5 milj, kr. Jag räknar medel för ändamålet i enlighet härmed.
Jag förordar således, att anslaget för nästa budgetår förs upp med 27,4 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge beställning av utrustning till nybyggnad i kv. Garnisonen för 9 500 000 kr.,
2) till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 27 400 000 kr.
B 14. Statens förhandlingsnämnd
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 004 288 1 260 000 1 289 000
Statens förhandlingsnämnd har till uppgift att efter uppdrag av Kungl. Maj:t eller chef för statsdepartement föra förhandlingar med kommun eUer annan icke-statlig huvudman, främst om villkor för samverkan mellan staten och huvudmannen inom sjukvård, utbildning eller forskning. Överenskommelse, som träffas av nämnden, skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Nämnden skall vidare efter uppdrag av markförvaltan-de myndighet föra förhandling om överlåtelse av staten tillhörig mark tUl kommun för samhällsbyggnadsändamål. Nämnden svarar även för samordning i ärenden om överlåtelse av statlig eller kyrklig mark till kommun.
Förhandlingsnämnden består av en överdirektör och fyra ledamöter. Hos nämnden finns ett kansli, som består av två byråer och en administrativ sektion.
|
|
1970/71 |
Beräknad är |
idring 1971/72 |
|
|
|
Statens förhandlings-nämnd |
Dep,chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
9 6 |
— |
_________ |
|
|
15 |
— |
— |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Lönekostnadspålägg |
895 000 3 000 50 000 60 000 65 000 187 000 |
-f 31 000 |
- 2 000 + 31 000 |
|
|
1 260 000 |
+ 31 000 |
+ 29 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
45
Statens föihandlingsnämnd
1, Pris- och löneomräkning m, m. 31 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 289 000 kr.
B 15. Statens avtalsverk
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
6 817 887 8 321 000 8 507 000
Statens avtalsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att förhandla om anställnings- eller arbetsvillkor för arbetstagare hos staten med undantag av riksdagen och dess verk samt för övriga arbetstagare, vilkas anställnings- och arbetsvillkor skall fastställas under medverkan av Kungl, Maj:t eller myndighet som Kungl, Maj:t bestämmer,
Ävtalsverket leds av en styrelse. Inom styrelsen finns ett arbetsutskott. Chef för avtalsverket är en generaldirektör. Verket har en projektorganisation.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Lönekostnadspålägg
|
|
Avtalsverket Föredraganden |
||
|
69 |
|
|
|
|
30 |
|
— |
— |
|
99 |
|
— |
— |
|
5 842 000 |
|
93 000 |
- 93 000 |
|
15 000 |
|
_ |
— |
|
90 000 |
|
— |
— |
|
320 000 |
+ |
21000 |
4- 14 000 |
|
770 000 |
-1-238 000 |
-1- 169 000 |
|
|
1 284 000 |
+ |
96 000 |
+ 96 000 |
|
8 321000 |
+ 262 000 |
+ 186 000 |
|
Statens avtalsverk
1, Löne- och prisomräkning m, m, 243 000 kr,
2, En förhandlingsdirektörstjänst på övergångsstat utgår ur organisationen (—112 000 kr,),
3, Publikationsverksamheten behöver utökas (-1-66 000 kr.),
4, Kostnader för automatisk databehandling (-1-65 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
46
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 8 507 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. utökad publikationsverksamhet (3) och automatisk databehandling (4). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Statens avtalsverk för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 507 000 kr.
B 16. Statens personalpensionsverk
1969/70 Utgift 11175 998
1970/71 Anslag 12 340 000 1971/72 Förslag 12 660 000
Statens personalpensionsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande den statliga personalpensioneringen och därmed sammanhängande frågor.
Statens personalpensionsverk leds av en styrelse. Chef för personalpensionsverket är en generaid ir(;ktör. Inom verket finns fyra byråer, nämligen kanslibyrån, första pensionsbyrån, andra pensionsbyrån och utbetalningsbyrån.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Pensionsverket |
Föredraganden |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
122 124 246 |
-f- 2 -f 1 -1- 3 |
+ 2 -t- 1 + 3 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser LÖnekostnadspälägg |
8 341 000 40 000 10 000 488 000 1 549 000 1912 000 |
+ 118 000 + 19 000 -f 46 000 + 150 000 |
+ 118 000 -f 16 000 -1- 36 000 -f 150 000 |
|
|
12 340 000 |
+ 333 000 |
+ 320 000 |
Statens personalpensionsverk
1, Löne- och prisomräkning m. m. 187 000 kr.
2, För det pågående arbetet med utveckling av ett personaladministrativt informationssystem behövs för utbildningsverksamhet i fråga om systemets pensionsdel en byrådirektör och en förste byråsekreterare (-1- 119 000 kr.).
3, För en arkivarbetare som varit anställd hos verket sedan 1965 bör en personlig tjänst som expeditionsvakt inrättas (+ 27 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
47
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 12 660 000 kr. Jag har därvid beräknat medel tUl bl. a. tjänster för ytterligare en byrådirektör och en förste byråsekreterare (2) samt för en expeditionsvakt (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens personalpensionsverk för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 12 660 000 kr.
B 17. Statens personalbostadsdelegation
1969/70 Utgift 265 819
1970/71 Anslag 291000
1971/72 Förslag 521 000
Statens personalbostadsdelegation är rådgivande organ åt de myndigheter som beslutar om hyror för eUer förvaltar tjänstebostäder för statstjänstemän och andra tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner fastställs under medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer, eUer andra bostäder, sora mot hyra upplåts av statlig myndighet.
Delegationen består av fem ledamöter. Den har ett kansli, som förestås av en byrådirektör.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Därav engångsutgifter LÖnekostnadspälägg
|
|
Delegationen |
Föredraganden |
|
3 2 |
-f 3 |
4- 3 |
|
5 |
4- 3 |
4- 3 |
|
186 000 500 12 000 35 500 17 000 (5 000) 40 000 |
+ 135 000 -f 500 -f 42 000 4- 1 500 4- 15 000 (4- 7 000) 4- 36 000 |
4- 135 000 4- 500 4- 42 000 4- 1 500 + 15 000 (4- 7 000) 4- 36 000 |
|
291 000 |
4- 230 000 |
4- 230 000 |
Statens personalbostadsdelegation
1. Löne- och prisomräkning m. m. 7 000 kr.
2. Delegationen föreslår att en hyresöversyn genomförs med början nästa budgetär. För uppgiften behövs ytterligare tre byråassistenter. Vidare behöver tjänstgöringstiden för delegationens nuvarande biträdes-personal utökas till heltid. (4- 152 000 kr.)
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
48
3. För vissa utredningar av värmeteknisk art i samband med hyres-översynen behöver delegationen anlita experter (4- 14 000 kr.).
4. Hyresöversynen medför ökade resekostnader och ökade expens-kostnader (4- 57 000 kr.).
Föredraganden
Jag biträder personalbostadsde legationens förslag om en hyresöversyn. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Statens personalbostadsdelegation för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 521 000 kr.
B 18. Statens personaliitbildningsnämnd
1969/70 Utgift 2 270 415
|
2 840 000 3 043 000 |
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
Statens personalutbildningsnämnd är centralt organ för statlig personalutbildning, i den mån sådan utbildning ej ankommer på annan myndighet. I nämndens uppgifter ingår bl. a. att undersöka behovet av personalutbUdning, att planera och genomföra personalutbildning, som är gemensam för flera myndigheter, att bistå statliga myndigheter i utbildningsfrågor och att främja samordning av statlig personalutbildning.
Nämnden utgörs av en utbildningschef och åtta andra ledamöter. Utbildningschefen är chef för nämnden. Nämnden är organiserad på två sektioner. Dessa är kursadministrativa sektionen och utredningssektionen.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser
IDärav engångsutgifter Lönekostnadspålägg
|
|
Utbildnings- |
Föredraganden |
|
|
nämnden |
|
|
16 |
4- 8 |
4- 2 |
|
26 |
4- 6 |
— |
|
42 |
4- 14 |
4- 2 |
|
1 589 000 |
4-735 000 |
4- 177 000 |
|
5 500 |
4- 2 000 |
— |
|
10 000 |
4- 4 000 |
— |
|
— |
(4- 4 000) |
— |
|
760 500 |
-1- 68 000 |
4- 4 000 |
|
107 000 |
-f- 27 000 |
- 15 000 |
|
(62 000) |
(- 52 000) |
(- 58 000) |
|
368 000 |
+ 146 000 |
4- 37 000 |
|
2 840 000 |
4- 982 000 |
4- 203 000 |
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 49
Statens personalutbildningsnämnd
1. Löne- och prisomräkning m. m. 115 000 kr.
2. Utredningssektionen behöver förstärkas med två byrådirektörer och ett kvalificerat biträde för att kunna genomföra planerade utveck-Ungsprojekt {+ 202 000 kr.).
3. På kursadministrativa sektionen behövs ytterligare två byrådirektörer/konsulenter, fyra assistenter och fyra kvalificerade biträden (4- 530 000 kr.).
4. På statens kursgård, Sjudarhöjden, behövs ytterligare en expeditionsvakt (-f 35 000 kr.).
5. Behovet av experter beräknas öka (-f 100 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 043 000 kr. Jag har därvid beräknat medel till bl. a. tjänster för ytterligare en assistent och en konsulent (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens personalutbildningsnämnd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 043 000 kr.
B 19. Statens personalnämnd
Nytt anslag (förslag) 5 095 000
Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1969 tUlkal-lade chefen för dåvarande civUdepartementet en sakkunnig med uppdrag att göra en översyn av frågor om personalvård, hälsovård och hälsokontroll för arbetstagare inom statsförvaltningen och annan statligt reglerad verksamhet.
Den sakkunnige, som antog benämningen 1969 års personalvårdsutredning, har avgett ett betänkande den 29 maj 1970 (StencU Fi 1970: 6) angående översyn av den statliga personalvårdens organisation.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, styrelsen för internationell utveckling (SIDA), överbefälhavaren (ÖB) — som hört försvarets sjukvårdsstyrelse — försvarets personalnämnd, socialstyrelsen, arbetarskyddssstyrelsen, riksförsäkringsverket, arbetsmedicinska institutet, statens arbetsklinik, postverket, televerket, statens järnvägar (SJ), statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, statskontoret, generaltullstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, statens personalpensionsverk, statens personalutbUdningsnämnd, statens omplaceringsnämnd, statens personalvårdsnämnd, naturhistoriska riksmuseet, universitetskanslersäm-
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 50
betet — som hört rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stocldiolm, Chalmers tekniska högskola och högskoleenheten i Linköping — skolöverstyrelsen, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen, statens vattenfallsverk, domänverket, förenade fabriksverken, statens handikappråd, domkapitlet i Uppsala, exportkreditnämnden, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötiands, Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och Västerbottens län, riksdagens förvaltningskontor, riksdagens ombudsmän (JO), Östergötiands läns och Stockholms allmänna försäkringskassor. Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet. Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Statsanställdas förbund (SF). Vidare har skolstyrelsen i Norrköping och Sveriges sociologförbund avgett yttranden.
Nuvarande organisation
Statens personalvårdsnämnd
Efter förslag av chefen för dåvarande civildepartementet (prop. 1963: 160, SU 129, rskr 300) inrättades statens personalvårdsnämnd genom beslut den 25 oktober 1963. Nämnden är centralt organ för personalvårdsarbetet. Verksamheten bedrivs försöksvis.
Nämnden består av sju ledamöter, därav tre representanter för personalorganisation. Hos nämnden finns centralt placerade en byråchef och en chefsläkare. Nämndens fältarbete bedrivs genom fyra länsarbetsgrupper samt en riksarbetsgrupp främst för frågor om omskolning och omplacering av partiellt arbetsföra. Antalet anställda vid nämnden uppgår tiU 40 personer.
Nämnden har till uppgift att i fråga om personalvård, inbegripet personalhälsovård, biträda de myndigheter och andra arbetsgivare inom statsförvaltningen och annan statiigt reglerad verksamhet i Stockholms, Östergötiands och Västerbottens län för vilka nämnden åtagit sig att svara för sådana uppgifter. I frågor om partiellt arbetsföra och om åtgärder för att förebygga sjukpensionering är nämnden centralt organ inom till-lämpningsområdet för den statliga personalpensioneringen. Nämnden skall i mån av möjlighet biträda även andra arbetsgivare inom statligt reglerad verksamhet och arbetstagare hos dessa med rådgivning inom sitt ämnesområde. Nämnden biträder vidare riksdagen och dess verk.
Statens omplaceringsnämnd
Är 1963 inrättades civUa statsförvaltningens personalnämnd för handläggning av personal- och ersättningsfrågor i samband med organisa-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 51
tionsförändringar och omlokaliseringar inom den civila statsförvaltningen (prop. 1960: 120, SU 127, rskr 335). Nämndens verksamhet skulle utövas i samverkan med myndigheter, arbetsmarknadsorgan och personalorganisationer samt med försvarets personalnämnd.
Den 1 juli 1969 ombildades civila statsförvaltningens personalnämnd till statens omplaceringsnämnd (prop. 1969: 1 bil. 2, SU 15, rskr 58) för att tillgodose behovet av ökade insatser i fråga om omplacering av statsanställda. Nämnden är centralt organ för omplacering av statiigt anställd personal, i den mån sådan verksamhet ej ankommer på annan myndighet.
Nämnden består av ordförande och sex andra ledamöter som samtliga utses av Kungl. Maj:t. Hos nämnden finns ett kansli med sju tjänstemän.
Utredningen
Utredningen konstaterar att huvudparten av all personalvård utövas i samband med personaUedning och övrig personaladministration. Det är önskvärt att utbUdning i personalvård blir så allmän att behovet av specialister i möjlig mån minskas. Ett visst behov kommer dock alltid att finnas för bl. a. rådgivning tiU arbetsledning och anstäUda. Utredningens allmänna mål för personalvårdsverksamheten sammanfaUer i huvudsak med den definition av företagshälsovård som finns i den av Internationella arbetarorganisationen (ILO) 1959 antagna rekommendationen för sådan verksamhet.
Utredningen föreslår en ny central organisation för personalvårdsverksamheten inom statsförvaltningen. Förslaget innebär bl. a. att nuvarande statens personalvårdsnämnd och statens omplaceringsnämnd skall slås ihop till en myndighet och få en central enhet och en regional organisation. Vid diskussion av specialistbehovet delar utredningen in den statiiga personalvården i en teknisk, en medicinsk och en social del.
Med den tekniska delen avser utredningen arbetshygien, ergonomi (bioteknologi) samt skydd mot olycksfall. Utredningen understryker vikten av att myndigheter som skaffar och utrustar lokaler beaktar arbetarskyddssynpunkter och att ett centralt personalvårdsorgan får resurser för samrådsverksamhet i dessa frågor.
Till den medicinska delen av personalvården räknar utredningen förebyggande hälsovård i form av läkarundersökning vid nyanställning och övrig hälsokontroll samt sjukvård.
De med hälsokontroll för statsanställda förenade sekretessproblemen kommer enligt vad utredningen inhämtat att behandlas av offentiighets-och sekretesslagstiftningskommittén.
NyanstäUningsundersökningar bör enligt utredningen kunna tjäna som vägledning vid placering av personal i olika arbetsuppgifter. Undersökningarna bör liksom hittills utföras i sådana organisatoriska former som
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 52
befunnits mest ändamålsenliga under varierande förhållanden. Alla sådana undersökningar bör således inte utföras i det centrala personalvårdsorganets regi.
Utredningen redovisar den hälsokontrollverksamhet som bedrivs hos statliga myndigheter. Fortsatt försöksverksamhet med hälsokontroll torde enligt utredningen behövas för att ge klarhet om hur en sådan hälsokontroll för de statsanställda bör slutgiltigt utformas och organiseras.
Emellertid pågår en betydande verksamhet med hälsokontroll — huvudsakligen av försökskaraktär — av olika grupper både i samhällets och i enskild regi. Ännu föreligger inte något entydigt omdöme om de olika formerna för denna verksamhet. Större klarhet torde uppnås, när socialstyrelsen redovisat resultatet av sitt uppdrag om samordning och organisation inom samhällssjukvården av hälsoundersökningar och annan förebyggande hälsovård.
Nuvarande system med anvisningsläkare för de statsanstäUda kan enligt utredningens mening sägas ha fungerat i stort sett tUlfredsstäUande. I landsorten har dock särskilt under senare tid svårigheter förelegat att få läkare att fungera som anvisningsläkare.
Utredningen lägger fram två alternativ för att lösa de uppkomna svårigheterna. I första hand bör genom förhandling mellan staten och landstingsförbundet öppnas möjlighet för läkare i allmän tjänst att med utnyttjande av huvudmannens materiella sjukvårdsresurser fungera som anvisningsläkare i egentiig mening. I andra hand bör anvisningsläkarsys-temet avvecklas med föreskrift att de statsanställda för sin fria sjukvård skall anlita den offentliga sjukvården.
Om det förra alternativet genomförs bör anvisningsläkaren beredas möjUghet att förvärva bättre kännedom om aktuella arbetsplatser, arbetsuppgifter och myndighetsorganisation genom arbetsplatsbesök, deltagande i sammanträden med företagsnämnd och fortbildning.
Rehabiliteringsverksamheten bör enligt utredningen ägnas stor omsorg av de personalvårdande organen. För arbetsprövning föreslår utredningen att resurser hos länsarbetsnämndernas arbetsvårdsorgan och statens arbetsklinik utnyttjas.
Bland exempel på verksamhet inom den sociala delen av personalvården nämner utredningen personlig rådgivning till anställda, stöd åt partiellt arbetsföra, medverkan vid omplacering av övertalig arbetskraft och rådgivning tUl arbetsledningen. Viss annan verksamhet som brukar hänföras till den sociala delen av personalvården har enligt utredningen närmast karaktär av ekonomiska anställningsförmåner. Detta gäller exempelvis förplägnadsverksamhet och stöd till bostadsanskaffning.
Inom den sociala personalvården behövs tillgång till personalkonsulenter med social utbUdning. För att personalkonsulenterna skaU kunna fylla sina arbetsuppgifter väl fordras introduktion och fortbildning rörande statsförvaltningens arbetsvUlkor. Personalkonsulent behöver också
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 53
samråda med kolleger, med personalvårdsexpertis, med medicinsk sakkunskap och med psykologer.
Utredningen understryker att ansvaret för en väl genomförd o m-placeringsverksamhet och för åtgärder till stöd för de handikappade vilar på varje enskild myndighet. Det bör vara naturligt att personalkonsulent på ett tidigt stadium får delta i planeringen av organisationsförändringar för att i görlig mån undanröja negativa konsekvenser för de anställda. Även förändringar i arbetsprocessen och i personalens åldersfördelning kan påverka behovet av aktiva åtgärder för de anställda. En aktivare insats från arbetsgivarens sida för arbetsbyte vid fall av enskUd anställds vantrivsel i arbetet bör också komma till stånd med hjälp av en utbyggd statlig personalvårdsorganisation. Härvid bör staten som arbetsgivare inta en generös attityd i fråga om möjligheter till exempelvis kompletterande utbildning och provtjänstgöring inom andra enheter. Utredningen förordar vidare att de omplaceringsuppgifter som statens personalvårdsnämnd och statens omplaceringsnämnd har lämpligen sammanförs till den föreslagna nya organisationen.
Ett förstärkt centralt personalvärdsorgan föreslås överarbeta gällande bestämmelser om anstäUningsviUkor m. m. för partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet.
Liksom hittiUs bör ett särskilt anslag föras upp för lönekostnader m. m. vid viss omskolning och omplacering. Villkoret att anslaget får utnyttjas endast som alternativ tUl sjukpensionering bör dock mildras. Det centrala personalvårdsorganet bör få rätt att besluta om utnyttjande av anslaget utan tidsbegränsning.
Det föreligger enligt utredningen ett stort behov av arbetspsykologisk och sociologisk sakkunskap inom den statliga personalvårdsorganisationen.
Utredningen föreslår att ansvarsområdet för den statliga personalvården skall omfatta den egentliga statsförvaltningen, personal hos riksdagen och dess verk, nordiska hälsovårdshögskolan och nordiska institutet för samhällsplanering. I fråga om personal inom annan statligt reglerad verksamhet föreslår utredningen att den statliga personalvården i princip får ansvaret för sådana icke-statliga tjänstemän som är upptagna i bUaga A till allmänt avlöningsavtal för statiiga och vissa andra tjänstemän (AST). Detta får dock inte medföra att huvudmännen för dessa tjänstemän avlastas allt personalvårdsansvar. Där tillräckligt personalunderlag och övriga förutsättningar finns för en fullt utbyggd egen personalvårdsorganisation hos en icke statUg huvudman — t. ex. personal vid primärkommunala skolor —bör en sådan organisation ombesörja personalvården för samtliga arbetstagare hos huvudmannen. Staten bör träffa överenskommelse med huvudmannen (kommunförbundet, landstingsförbundet, svenska kyrkan) om att arbetstagare med statligt reglerade anställningsförhållanden, t. ex. skolpersonal, får anlita huvudmannens perso-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 54
nalvårdsorganisation och att denna är lämpligt avvägd. I övriga fall — där staten svarar för personalvården — kan det vara lämpligt att staten och huvudman kommer överens om att de statliga personalvårdsinsatserna skall omfatta även huvudmannens övriga arbetstagare.
Härutöver föreslås Kungl. Maj:t kunna medge att arbetsgivare, vars verksamhet till stor del finansieras med statsbidrag utan att personalens anställningsförhållanden är statiigt reglerade, får utnyttja den statiiga personalvårdsorganisationen.
Till skillnad från det föreslagna ansvarsområdet för statlig personalvård i allmänhet föreslås att frågor om sådan omplacering där enda alternativet är sjukpensionering, bör handläggas av det centrala personalvårdsorganet beträffande aUa anstäUda med statiig pensionsrätt.
Utredningen diskuterar för- och nackdelar med myndighetsanknutna personalvårdsexperter och finner fördelarna överväga under förutsättning att de anställda genom sina representanter i företagsnämnd och på annat lämpligt sätt bereds medinllytande vid preciseringen av personalvårdens målsättning och formerna för dess bedrivande. Statlig myndighet skall enligt utredningen ha hela sin personalvård utom sjukvården anknuten till myndigheten, när antalet anställda uppgår till 7 000. Sammanlagda antalet anställda vid sådana myndigheter är ca 232 000. Flertalet statliga myndigheter uppfyller inte denna förutsättning. Hos dessa myndigheter är ca 107 000 personer anställda. Den del av deras behov av personalvårdsexpertis som de saknar förutsättning att täcka själva bör tiUgodoses genom en särskild, fristående personalvårdsorganisation med 16 regionalt placerade personalvårdsenheter inom sju distrikt, underställda en på tre huvudgrupper organiserad central enhet. Verksamheten blir i princip rådgivande. Råd och anvisningar med generell giltighet förutsätts dock bli normerande för hela statsförvaltningens personalvård. Det totala antalet anställda hos det centrala personalvårdsorganet föreslås uppgå tUl 96.
Remissyttrandena
Beträffande behovet och värdet av personalvård har personalvårdsutredningens synpunkter vunnit allmän anslutning bland remissinstanserna som i stort är överens om angelägenheten av att den statliga personalvården så snart som möjligt utvecklas och förstärks.
ÖB understryker vikten av att statsmakterna inte ytterligare uppskjuter ett principbeslut om nödvändigheten av att tillföra den offentiiga sektorn av samhället de personalvårdsresurser som ett sedan länge dokumenterat behov kräver. SF understryker ai;t nuvarande underlag och erfarenheter är tUlräckliga för att statsmakterna skall kunna besluta att personalvårdsaktiviteter skall finnas inom hela den offentliga verksamheten.
Flera remissinstanser utvecklar sin syn på begreppet personalvård.
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 55
Bl. a. pekar ÖB på att personalvårdens uppgift och syfte kan definieras på många olika sätt alltifrån en i snäv mening social omvårdnad till en medverkan på alla de områden som påverkar människan i och utanför arbetet. Statskontoret och Svenska kommunförbundet säger att personalvårdsbegreppet i den vidaste tolkningen getts innebörden personaladministration, i en snävare huvudsakligen kurativ rådgivning. Sammanfattningsvis kan konstateras, att remissvaren ger en spUttrad bUd av vilket innehåll olika myndigheter vill ge personalvården.
Många remissinstanser, däribland försvarets sjukvårdsstyrelse, statens arbetsklinik, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, domänverket, förenade fabriksverken, JO och TCO-S understryker utredningens uppfattning om personalvårdens nära anknytning till myndigheternas övriga personaladministration. Riksrevisionsverket har inte kunnat finna att utredningen dragit konsekvenserna av sitt principiella ställningstagande om det nära sambandet meUan personalvård och personaladministration i stort. Detta samband har inte närmare belysts.
Varierande uppfattningar förs fram av remissinstanserna om gränsdragningen mellan ett centralt personalvårdsorgan och myndighetsan-knuten personalvård. De flesta av de remissinstanser som tagit ställning i frågan har inte någon erinran mot personalvårdsutredningens förslag. Televerket, domänverket och förenade fabriksverken delar i det väsentliga utredningens förslag men föreslår dessutom att myndigheter med egen personalvårdsorganisation efter eget bestämmande skall få utnyttja det centrala personalvårdsorganets expertis.
SIDA, ÖB, riksförsäkringsverket, sjöfartsverket, statistiska centralbyrån och lantmäteristyrelsen för fram önskemål om att personalkonsulent bör få vara myndighetsanknuten även om personalvårdsorganisationen i övrigt blir fristående från dessa myndigheter.
Kriminalvårdsstyrelsen, försvarets sjukvårdsstyrelse, arbetsmedicinska institutet, arbetsmarknadsstyrelsen, vattenfallsverket, tekniska högskolan i Stockholm och SACO anser att den av utredningen föreslagna gränsen vid 7 000 anställda för myndighetsanknuten personalvård är alltför hög. Socialstyrelsen, SJ, statskontoret samt länsstyrelserna i Östergötlands och Örebro län menar att även andra omständigheter än antalet anställda bör påverka valet av organisationsform i fråga om den statliga personalvården. Bland sädana omständigheter nämner socialstyrelsen att personalen vid en viss myndighet har ett särskilt påfrestande arbete. Statskontoret nämner som exempel myndigheternas geografiska läge, verksamhetsinriktning, personalstruktur och organisationsform samt möjligheten att ingå i t. ex. en industriklinik.
SF menar att all statlig personalvård bör sortera under det centrala personalvårdsorganét. Liknande mening anförs av TCO-S och personalvårdsnämnden. TCO-S uttalar dock vidare att den förordade lösningen med en enda central personalvårdsorganisation inte får föranleda in-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 56
grepp i redan existerande och väl etablerade personalvårdsorganisationer. Personalvårdsnämnden uttalar i anslutning till sin principieUa ståndpunkt om ett enda centralt personalvårdsorgan att därmed inte avses att befintliga, väl fungerande specialistorganisationer för personalvård skall begränsas i sin verksamhet eller ansvarstillhörighet.
Arbetsmedicinska institutet menar att man i fråga om personalvård för mindre arbetsplatser bör välja en annan väg än den utredningen tänkt sig. Institutet anser att sådana arbetsplatser med fördel borde kunna anslutas tUl lokala eller regionala företagshälsovårdscentraler. Domänverket anför att samarbete med andra företag, i första hand inom skogsbranschen, är en förutsättning för att få till stånd rationella hälsovårdscentraler för verkets arbetsplatser som är mycket spridda. Länsstyrelsen i Jönköpings län för fram tanken på att den regionala personalvården ordnas på deltids- och konsultbasis eller genom samarbete med landstingen. Statskontoret anser emellertid att en analys av ansvars- och befogenhetsfördelningen måste göras innan avgränsning sker mellan myndigheternas och ett centralt organs verksamhet, I anslutning härtUl bör kostnadsansvar och finansieringsformer diskuteras.
Frågan om vUka personalkategorier som skall omfattas av den statiiga personalvården behandlas av vissa remissinstanser. Socialstyrelsen och statens personalvårdsnämnd delar utredningens uppfattning i denna fråga. Statens personalpensionsverk är däremot tveksamt och framhåller att det med hänsyn till nuvarande innehåll i de statliga pensionsbestämmelserna är angeläget, att kontakt omgående tages med det statliga personalvårdsorganet när fråga uppkommer om omplacering av en icke statlig anställningshavare med statlig pensionsrätt. Omplacering skall nämUgen i ett sådant fall ske till en med statlig pensionsrätt förenad anställning om sjukpensionering skall kunna undvikas.
Statens arbetsklinik och arbetsmarknadsstyrelsen anser att alla som arbetar hos statliga myndigheter bör åtnjuta statlig personalvård. Härvid räknas även in statsanställda arbetare utan statlig pensionsrätt, arkivarbetare och personer sysselsatta i beredskapsarbete. TCO-S anser att principen bör vara att statiig personalvård skaU meddelas aUa anställda inom det statiigt reglerade verksamhetsområdet. TCO-S kan dock i princip tillstyrka en decentraUserad personalvård på skolområdet samt för kyrkomusiker, innebärande att kommunen resp. kyrkan som huvudman övertar de funktioner som åvilar statens personalvårdsnämnd. Innan beslut fattas om att föra över skolans personal och kyrkomusiker från den statliga personalvårdsorganisationen måste emellertid en rad frågor ytterligare penetreras anser TCO-S.
Varken Svenska kommunförbundet eller Svenska landstingsförbundet anser att kommunalt anstäUd lärarpersonal bör åtnjuta statlig personalvård. Svenska kommunförbundet kan inte heller acceptera någon form av statiig tUlsyn över de kommunala personalvårdsinsatserna. Däremot
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 57
anser förbundet att staten bör ha huvudansvaret när det gäller att lösa lärarpersonalens eventuella omplaceringsfrågor.
Svenska landstingsförbundet anser att landstingen liksom hittUls bör sköta personalvården lika för aUa sina anställda utan avseende på hur deras anställningsvillkor regleras och finner det vara olämpligt med en överenskommelse om särskild personalvårdsorganisation för vissa landstingsanstäUda. Landstingsförbundet förordar i likhet med Svenska kommunförbundet att den statliga personalvården skall ha hand om omplaceringsärenden för lärarpersonal.
Skolöverstyrelsen har i och för sig inte någon erinran mot utredningens förslag i fråga om lärarna men aktualiserar frågan om att öka möjligheterna att inom skolans område komma till rätta m.ed vissa slag av omplaceringsfall.
Ingen remissinstans har uttalat sig till förmån för att det centrala personalvårdsorganet skall utföra alla nyanställningsundersökningar. Vissa remissinstanser är dock kritiska tiU nuvarande system i fråga om sådana undersökningar. Arbetarskyddsstyrelsen finner nuvarande praxis inom ett stort antal statliga organ föga tillfredsställande. Den undersökande läkaren torde bl. a. endast undantagsvis ha kännedom om arbetsplatsen. SIDA anser att denna fråga med hänsyn tUl dess principiella betydelse bör tas upp tUl förnyad prövning. Försvarets sjukvårdsstyrelse uttalar att den slutliga medicinska bedömningen av nyanställda bör verkställas av företagsläkaren, förtroendeläkaren eller anvisningsläkaren. Framdeles bör dessa undersökningar göras väsentligt bredare. Socialstyrelsen framhåller att nyanställningsundersökningar bör utföras av anvisningsläkarna till dess att företagshälsovårdsorganisationen fått tUlräckliga resurser. Enligt riksförsäkringsverkets mening bör nyanställningsundersökningar utföras av myndighetens läkare och inte av personalvårdsorganét. Nyanställningar skulle fördröjas om det personalvårdande organet skulle ha hand om läkarundersökningar i samband med nyanställning. Luftfartsverket finner det viktigt att myndigheterna får möjlighet att utforma hälsovården efter sina speciella behov utifrån vissa givna riktUnjer. Bindande föreskrifter om hur anstäUningsundersökningarna skall organiseras bör därför inte utfärdas.
Statens personalvårdsnämnd anser nuvarande ordning i flera avseenden så oklar att en snar översyn är påkallad. Nämnden föreslår att det centrala personalvårdsorganet får i uppdrag att bl. a. genom viss försöksverksamhet närmare studera de problem som hänger samman med nyanställningsundersökningar.
Arbetsmarknadsstyrelsen instämmer i utredningens önskemål att nyanställningsundersökningen i första hand bör utformas som en placeringsundersökning. Av vikt är även att enhetiiga bestämmelser utfärdas beträffande vad en placeringsundersökning skall omfatta och tidpunkten när den skall utföras. Enligt arbetsmarknadsstyrelsen synes utredningen
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 58
ha bortsett från nuvarande bestämmelser i pensionsreglementet vilka innebär att nyanställningsundersökning skall utmynna i ett läkarintyg vars syfte i första hand är att ge underlag för bedömning av pensionsrätt. Även JO efterlyser en närmare precisering av hur nyanställningsundersökningar bör utföras.
Andra remissinstanser som uttalat sig om syftet med nyanställningsundersökningar har som regel uttalat som sin mening att dessa bör utgöra placeringsundersökningar. Så är fallet med kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, naturhistoriska riksmuseet och arbetsmarknadsstyrelsen.
Remissinstanserna har olika up])fattning om lämpligheten av att avvakta med hälsokontroll av statligt anställda utöver nyanstäUningsunder-sökningar tUl dess att socialstyrelsens utredning i ämnet är färdig. Några av de remissinstanser som tagit stäUning för utredningens förslag i fråga om hälsokontroll i allmänhet anser dock att fortsatt försöksverksamhet med riktad hälsokontroll inom statsförvaltningen bör äga rum. Denna uppfattning framförs av statens vägverk, sjöfartsverket, (beträffande lotspersonal m. fl.) och länsstyrelsen i Malmöhus län.
Statistiska centralbyrån, tekniska högskolan i Stockholm och länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings och Västerbottens län tar inte ställning i huvudfrågan men uttalar sig för fortsatt försöksverksamhet.
Vissa av de remissinstanser som talar för en omedelbar hälsokontroU-verksamhet i fråga om de statsanställda utvecklar sina synpunkter. Lantmäteristyrelsen understryker det stora värdet av regelbunden hälsokontroll inte bara för arbetstagaren utan också för arbetsgivaren. Länsstyrelsen i Stockholms län understryker önskvärdheten att en utbyggnad av hälsokontrollen för de statsanställda kommer tiU stånd så snart som möjligt. Från personalhåll har i olika s;ammanhang önskemål om detta förts fram. Länsstyrelsen i Malmöhus län betonar särskilt angelägenheten av hälsokontroller. Länsstyrelsen i V Österbottens län menar att även om skäl kan åberopas för att frågan löses i ett större sammanhang torde i och för sig något hinder inte föreligga att staten som arbetsgivare går främst i detta hänseende.
TCO-S erinrar om att personalorganisationerna och dåvarande civUdepartementet är 1963 kom överens om att frågan om allmän hälsokontroll för de StatsanstäUda skulle utredas. EnUgt TCO-S uppfattning bör en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet på detta område bedrivas i enlighet med hälsokontrollutredninge:ns förslag. SR anser det önskvärt att ett förslag om särskild organisation av allmän hälsokontroll läggs fram. SF framhåller att det är ett angeläget önskemål att personalvårdsorganet snarast får i uppdrag att börja hälsokontrollerande verksamhet med sikte på att så snart som möjligt komma in med förslag om periodiska hälsokontroller.
Några remissinstanser berör frågan om sekretess i samband med hälsoundersökningar och understryker utredningens uppfattning om den
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 59
stora betydelsen av att sekretessfrågan blir löst. Bl. a. framhåller JO angelägenheten av att sekretessfrågorna löses innan en eventuell allmän hälsokontroll för statsanställda införs. Kriminalvårdsstyrelsen finner det följdriktigt att inte blott frågan om sekretess vid hälsokontroll utan även övriga frågor som rör tystnadsplikt och handlingssekretess i personalvårdsärenden inryms i offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitténs uppdrag. Även försvarets sjukvårdsstyrelse och lantmäteristyrelsen anser att den anstäUde i samband med hälsokontroU måste få betryggande garantier för sekretess.
Utredningen lägger fram två förslag tUl lösning av frågan om sjukvård för statsanställda. Det stora flertalet remissinstanser ansluter sig tUl utredningens första alternativ som innebär att nuvarande aiivisningsläkar-system bibehålls och utvecklas. Till utredningens alternativa förslag — att all sjukvård för statsanstäUda skall meddelas av den offentliga sjukvården om möjligt efter överenskommelse om viss förtur för de statsanställda — ansluter sig länsstyrelserna i Jönköpings och Gävleborgs län samt i princip riksdagens förvaltningskontor.
Några remissinstanser för fram tanken på att staten som arbetsgivare anställer läkare för både hälsovård och sjukvård eller för enbart sjukvård. Till dessa remissinstanser hör försvarets sjukvårdsstyrelse, arbetsmedicinska institutet, SJ, Svenska landstingsförbundet och SR.
Statens vägverk, statens vattenfallsverk och länsstyrelsen i Jönköpings län, den sistnämnda myndigheten med viss reservation, föreslår att de statsanställda skall få välja läkare fritt.
De remissinstanser som vill ha kvar systemet med anvisningsläkare motiverar detta stäUningstagande med att man därigenom undviker avsevärt förlängda väntetider med minskad arbetsinsats som följd samt att det är värdefullt att ha tUlgång tUl läkare som är förtrogna med myndigheternas arbetsplatser, arbetsuppgifter och organisation. Som följd av denna uppfattning tiUstyrker dessa remissinstanser också utredningens förslag om vidgade möjligheter för anvisningsläkarna att genom besök på de olika arbetsplatserna få bättre inblick i arbetsuppgifter och organisation. Statens personalvårdsnämnd pekar på den avgjorda nackdelen att det i många fall råder bristfällig kommunikation mellan anvisningsläkare och myndigheter. Detta förhållande skulle dock i någon mån kunna avhjälpas genom utbildnings- och informationsverksamhet riktad till både läkare och arbetsplats. Personalvårdsnämnden föreslår vidare i likhet med SACO att det föreslagna centrala personalvårdsorganet får i uppdrag att förutsättningslöst utreda frågan om hur de statsanställdas behov av sjukvård skall tUlgodoses i framtiden.
Alla remissinstanser som uttalat sig i frågan lägger stor vikt vid utbUdning av arbetsledande och annan personal i personalvårdande ämnen. Riksförsäkringsverket anser det väsentligt att all arbetsledande personal oavsett lönegrad får utbildning för effektiv personalledning. Statens väg-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finanisdepartementet 60
verk menar att personalkonsulenterna inom den fristående personalvårdsorganisationen bör få en tämligen omfattande vidareutbildning inom såväl administration som vissa mer specialinriktade aktiviteter. Domänverket anser att det centrala personalvårdsorganets konsulenter bör få lära känna myndigheternas organisation och verksamhet genom praktik inom deras personaladministration. Bland övriga remissinstanser som framhållit utbildningens betydelse kan nämnas socialstyrelsen, postverket, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, statens personalutbildningsnämnd, skolöverstyrelsen, förenade fabriksverken, tekniska högskolan i Stockholm, länsstyrelserna i Kronobergs och Malmöhus län, JO, Stockholms allmänna försäkringskassa, TCO-S, SR och SACO.
I fråga om arbetsprövning uttalar sig kriminalvårdsstyrelsen, SIDA, statens arbetsklinik, statens personalvårdsnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen och TCO-S. Samtliga tiUstyrker personalvårdsutredningens förslag om utbyggnad av bl. a. statens arbetsklinik framför den lösningen att det centrala personalvårdsorganet ges egna resurser för arbetsprövning.
Socialstyrelsen, statens arbetsklinik, statskontoret, naturhistoriska riksmuseet, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och TCO-S har särskilt uttalat sig om utredningens förslag i fråga om gällande bestämmelser om anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet. Samtliga remissinstanser biträder utredningens förslag. Statens arbetsklinik och arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att samtliga bestämmelser som kan beröra frågan om anställande av handikappade i statlig tjänst, ses över. Målet för omarbetningen bör vara att få fram ett enhetligt cirkulär med begrepp och termer som återspeglar den syn man i dag har på handikappade och äldre i arbetslivet. Även TCO-S betonar nödvändigheten av att dessa bestämmelser omarbetas enligt utredningens förslag och hänvisar ull att organisationen år 1969 gjorde framställning om att bestämmelsema om begränsad pensionsrätt enUgt 8 § statens allmänna tjänstepensionsreglemente upphävs.
Utredningens förslag om en översyn av reglerna för användning av anslaget till lönekostnader vid viss omskolning och omplacering tillstyrks av socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och TCO-S. Socialstyrelsen anser att anslaget bör få disponeras även vid friställningar t. ex. på grund av att viss statiig verksamhet läggs ner. Enligt skolöverstyrelsens mening bör anslaget få tas i anspråk även för fall som inte är aktuella för sjukpension.
I detta sammanhang bör nämnas att departementsutredningen i promemoria 121 den 2 juli 1970 ansluter sig till personalvårdsutredningens förslag att det centrala statliga personalvårdsorganet skall besluta om användning av ifrågavarande anslag utan tidsbegränsning.
Personalvårdsutredningens förslag om sammanslagning av det centrala personalvårdsorganet och statens omplaceringsnämnd tillstyrks av kriminalvårdsstyrelsen, ÖB, socialstyrelsen, arbetsmedicinska institutet, post-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 61
verket, televerket, statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, generaltullstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån, statens personalvårdsnämnd, naturhistoriska riksmuseet, skolöverstyrelsen, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, riksdagens förvaltningskontor, TCO-S, SACO och SF. Förslaget avstyrks av försvarets personalnämnd, SJ, statens omplaceringsnämnd, domänverket och SR. Statskontoret och riksrevisionsverket anser att sammanslagning bör anstå tills ytterligare underlag för bedömning av frågan tagits fram. I en reservation till statskontorets yttrande hävdas emellertid att övervägande skäl talar för en sammanslagning. Därigenom kan enligt reservanterna de samlade resurserna bättre tas tillvara, det fortsatta utredningsarbetets anpassning till aktuella behov göras enklare och organisationsfrågorna lösas successivt.
ÖB, som tiUstyrker sammanslagningen, anser att även försvarets omplaceringsfrågor bör kunna behandlas i detta större sammanhang när möjligheter till intern omplacering saknas.
Enligt riksrevisionsverkets uppfattning bör omplaceringsverksamheten göras effektivare. Riksrevisionsverket finner inte utredningen ge underlag för ett ställningstagande till hur den framtida personalvårdsorganisationen slutgiltigt bör utformas och avstyrker därför f. n. föreliggande organisationsförslag.
Statens personalvårdsnämnd, som tUlstyrker sammanslagningen, förutsätter att frågor om ekonomisk ersättning såsom avgångsvederlag eUer traktamente handhas av annat organ. Det bör enligt nämnden övervägas om även vissa uppgifter inom försvarets personalnämnd framdeles bör ingå i den centrala personalvårdsorganisationen. Televerket, arbetsmarknadsstyrelsen och TCO-S föreslår att också försvarets personalnämnd slås samman med det nya centrala organet. Tekniska högskolan i Stockholm och SACO anser att centrala arbetarskyddsnämnden bör inlemmas i det nya centrala organet. Svenska kommunförbundet är i princip ense med utredningen beträffande sammanslagning men finner det tveksamt om den föreslagna dimensioneringen och organisationen är ändamålsenlig för tillgodoseende av uppkommande behov i detta sammanhang. Angelägenheten av att lösa akuta omplaceringsfall får inte leda till att förebyggande åtgärder försummas. Det är därför nödvändigt med ett nära och fortlöpande samarbete mellan organ för personaladministration och rationalisering. Detta kan motivera särskUda åtgärder speciellt inriktade på skUda avsnitt inom den personaladministrativa planeringen.
De remissinstanser som avstyrker sammanslagning anser att omplaceringsnämndens verksamhet är artskild i förhållande till personalvårdsnämndens uppgifter. Försvarets personalnämnd befarar att synen på omplaceringsirågorna kommer alt bli snedvriden om man betraktar dem i första hand som personalvårdsproblem och inte som administrativa frågor. Omplaceringsverksamheten bör liksom allt annat administrativt ar-
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 62
bete få den medverkan bl. a. av specialister inom personalvården som kan visa sig behövlig. SJ anser att flera skäl talar mot en sammanslagning. Enligt SJ:s uppfattning bör i stället försvarets personalnämnd och statens omplaceringsnämnd slås samman till ett organ. Statens omplaceringsnämnd menar att nämndens huvuduppgifter har ett annat syfte än att tillgodose det individuella personalvårdsbehovet även om nämnden undantagsvis har att ta ställning till enskUda omplaceringsfall. Nämndens uppgifter ligger främst inom det område av personaladministrativ verksamhet som brukar betecknas som personalplanering. Omplacerings-nämnden finner inte de av personalvårdsutredningen framförda skälen för en sammanslagning övertygande. En ledamot i omplaceringsnämnden har anmält avvikande mening. Reservanten framhåller, att ett framgångsrikt omplaceringsarbete förutsätter överblick över personalläget inom de olika statsmyndigheterna och kännedom om de skUda arbetsförhållandena. Omplaceringsnämnden har arbetat på att skaffa sig överblicken, personalvårdsnämnden på att skaffa sig arbetsplatskännedomen. Det synes därför vara tUl båtnad fiir båda organisationerna och framför allt för de anställda som behöver omplaceras om sammanslagning sker enligt förslaget.
SR finner det synnerligen angeläget att pågående effektivisering av omplaceringsnämndens verksamhet inte avbryts eUer störs. Om någon ändring av organisationen skall ske bör i första hand övervägas en sammanslagning av omplaceringsnämnden och försvarets personalnämnd.
Domänverket är tveksamt till en fullständig sammanläggning av omplaceringsnämnden och personalvårdsorganet och förordar i stället ett närmare samarbete mellan de båda organen.
Personalvårdsutredningens förslag i fråga om organisation av det centrala personalvårdsorganet och dess regionala enheter har i allt väsentligt vunnit remissinstansernas bifaU. Vissa remissinstanser föreslår dock utbyggnad av organisationen på vissa punkter. Kriminalvårdsstyrelsen, sjöfartsverket, byggnadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen föreslår en ökning av antalet tjänster för omplaceringsverksamhet.
Statens vägverk, arbetsmarknadsstyrelsen och lantmäteristyrelsen anser att en läkare är alltför litet för 7 000 anställda.
ÖB finner det sannolikt att regionerna skulle bli alltför stora i förhållande till de resurser för specialisticrävande åtgärder som erfordras. Regionernas storlek bör anpassas efter det behov som hela statsförvaltningen kan ha av specialistkrävande personalvård i olika delar av landet. Den regionala organisationen bör enligt ÖB byggas upp successivt men utan längre tidsutdräkt.
Statens personalvårdsnämnd, Östergötlands läns allmänna försäkringskassa och Stockholms allmänna försäkringskassa understryker vikten av samarbete meUan staten — arbetsgivaren och försäkringskassorna.
Statens personalvårdsnämnd lägger fram ett eget förslag tUl organisa-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 63
tion av det centrala personalvårdsorganet. Organisationen föreslås bestå av en central enhet och ett antal fältarbetsgrupper. Den centrala enheten utgörs av personalvårdschef, kansli samt avdelningar för utredning m. m., drift och omplaceringsärenden. Nuvarande fyra fältarbetsgrapper föreslås bibehållna och delvis utbyggda. Härutöver föreslås fem nya arbetsgrupper i en första utbyggnadsetapp. Av dessa arbetsgrupper föreslås en för UD och SIDA, en för tekniska högskolan i Stockholm samt en för myndigheter i Malmö och en för myndigheter i Göteborg.
Arbetarskyddsstyrelsen anser i motsats till utredningen, att behov föreligger av befattning för skyddsingenjör. Samma uppfattning framförs av SACO och SF.
Arbetsmedicinska institutet anser inte att någon särskild social del behövs inom den statliga personalvården.
Personalen i arbetsgrupperna har enligt sjöfartsverkets mening i alltför hög grad sammansatts med hänsyn tUl inriktning på rent socialmedicinska arbetsuppgifter. När grupperna bildas bör behovet av kunnighet och erfarenhet av personaladministrativt arbete bli tUlgodosett. Sistnämnda uppfattning delas av byggnadsstyrelsen. Även Stockholms allmänna försäkringskassa anser att utredningen något överbetonar framför allt den medicinska delen av personalvården.
Statens personalutbildningsnämnd och Stockholms allmänna försäkringskassa understryker behovet av resurser för annan social verksamhet än den utredningen ansett böra tillgodoses. Personalutbildningsnämnden nämner som exempel på detta område förplägnad, stöd till bostadsanskaffning och vissa förmåner i övrigt. Försäkringskassan menar att vissa möjligheter bör finnas att även ekonomiskt hjälpa en anställd med t. ex. ett lån och en avbetalningsplan.
SACO anser att en befattning för skyddsingenjör bör inrättas vid den centrala enheten inom personalvårdsorganet. SF har den bestämde uppfattningen att tjänster bör inrättas för experter på tekniskt arbetarskydd och arbetshygien inom den centrala enheten.
Föredraganden
1969 års personalvårdsutredning har i sitt nu avgivna betänkande lämnat förslag tUl ny organisation för personalvårdsverksamheten inom statsförvaltningen. Förslaget innebär bl. a. att nuvarande statens personalvårdsnämnd och statens omplaceringsnämnd slås ihop tiU en myndighet och får en central enhet och en regional organisation. Verksamheten avses i princip bli rådgivande. Råd och anvisningar med generell giltighet fömtsatts bli normerande för hela statsförvaltningen.
Statiig myndighet med mer än 7 000 anställda bör enligt utredningen ha hela sin personalvård utom sjukvården anknuten till myndigheten.
Det av utredningen angivna allmänna målet för personalvårdsverk-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 64
samheten sammanfaller i huvudsak med vad Internationella arbetarorganisationen (ILO) 1959 rekommenderat beträffande företagshälsovård.
Utredningen delar upp personjilvårdsområdet i en teknisk, en medicinsk och en social del.
Med den tekniska delen avser utredningen arbetshygien, ergonomi (bioteknologi) samt skydd mot olycksfall. Utredningen understryker vikten av att myndigheter som skaffar och utrustar lokaler beaktar arbetarskyddssynpunkter och att ett centralt personalvårdsorgan får resurser för samrådsverksamhet i dessa frågor.
Till den medicinska delen av personalvården räknar utredningen förebyggande hälsovård i form av .läkarundersökning vid nyanställning och övrig hälsokontroll samt sjukvård.
Bland exempel på verksamhet inom den sociala delen av personalvården nämner utredningen personlig rådgivning till anställda, stöd åt partiellt arbetsföra, medverkan vid omplacering av övertalig personal och rådgivning till arbetsledning. För dessa uppgifter behövs enligt utredningen bl. a. personalkonsulenter med social utbildning.
Utredningen understryker att ansvaret för en väl genomförd o m-placeringsver k samhet och för åtgärder till stöd för de partiellt arbetsföra vilar på varje enskild myndighet. Det bör vara naturligt att personalkonsulent på ett tidigt stadium får delta i planeringen av organisationsförändringar för att i görUg mån undanröja negativa konsekvenser för de anställda. Utredrdngen förordar vidare att de omplaceringsuppgifter som statens personalvårdsnämnd och statens omplaceringsnämnd svarar för sammanförs till den föreslagna nya organisationen.
lag delar personalvårdsutredningens uppfattning att huvudparten av all personalvård bör utövas i samband med personalledning och övrig personaladministration. Personaladministrationens olika delar är vidare ömsesidigt beroende av varandra och i stora stycken överlappande. Detta förhållande måste självfallet beaktas när man bedömer personalvårdsutredningens olika förslag. Samma uppfattning har framförts av flera av remissinstanserna. Bl. a. påtalar statens omplaceringsnämnd — som av utredningen föreslås ingå i samma organisation som statens personalvårdsnämnd — att dess uppgifter främst Ugger inom det område av personaladministrativ verksamhet som brukar betecknas som personaladministrativ planering.
Arbetet med utvecklingen av den statliga personaladministrationen bedrivs inom flera organ och utredningar. Bl. a. uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 3 januari 1969 åt statskontoret att se över hela den statiiga personaladministrationen. UtveckUngsarbete inom det personaladministrativa fältet bedrivs också inom bl. a. statens omplacerings-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 65
nämnd, statens personalvårdsnämnd, statens personalutbUdningsnämnd och försvarets personalnämnd.
Med hänsyn bl. a. till vad jag tidigare sagt om det nära sambandet meUan olika delar inom personaladministrationen bör en av de grundläggande principerna för det fortsatta uppbyggnads- och utvecklingsarbetet på det personaladministrativa området enligt min uppfattning vara att befintUga resurser samordnas och koncentreras.
Utbyggnaden av en personaladministrativ organisation bör ske stegvis och anpassas tUl utvecklingstakten inom olika delar av personaladmmist-rationen och den övriga administrationen inom statsförvaltningen. Organisationen måste också efter hand smidigt kunna anpassas till ändrade arbetsuppgifter och metoder.
I likhet med personalvårdsutredningen och flertalet remissinstanser anser jag en organisatorisk sammanslagning av verksamheten inom statens personalvårdsnämnd och statens omplaceringsnämnd vara väl motiverad. Statens personalvårdsnämnd och statens omplaceringsnämnd bör därför sammanföras till en ny central myndighet — statens persona 1 n ä m n d (SPN). SPN bör enligt min mening få uppgifter inom området personaladministrativ planering inbegripet omplaceringsverksamhet, personaUiälsovård samt personalsocial verksamhet.
SPN:s verksamhet bör i princip omfatta samtiiga anställda inom den egentliga statsförvaltningen. Den verksamhet som statens personalvårdsnämnd f. n. bedriver för vissa anstäUda inom statsunderstödd verksamhet bör tUls vidare fortsätta i avvaktan på överläggningar i dessa frågor med bl. a. Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet.
Vad gäller fördelningen av ansvaret mellan SPN och myndigheterna bör den principen gälla, att myndigheterna inom ramen för genereUa bestämmelser har ansvaret för att de interna personalfrågorna löses på bästa sätt genom olika personaladministrativa insatser, t. ex. utbildningsåtgärder, rekryteringsstimulerande åtgärder och personalsocial verksamhet vare sig antalet anställda ligger över en viss gräns eller ej. Beträffande myndigheternas utnyttjande av läkarresurser återkommer jag se-
Jag övergår härefter till frågan om SPN:s organisation. SPN:s ledning bör enligt min mening utövas av en styrelse och under denna av en chef som tillika bör vara ledamot av styrelsen. Styrelsen bör fömtom av chefen bestå av högst åtta av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter. Vissa av ledamöterna bör företräda de statsanställdas huvudorganisationer.
SPN bör centralt organiseras på en enhet för samordning av regional verksamhet och en för intern administration samt i övrigt de enheter som behövs för personaladministrativ planering inbegripet omplacering, personalhälsovård samt personalsocial verksamhet. Den centrala
5 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 66
enheten bör i första hand ha samordnande uppgifter men bör dessutom i vissa fall kunna utfärda riktiinjer för den personaladministrativa verksamheten.
I nämnden bör ingå en regional organisation. Den regionala verksamheten bör främst koncentreras: på verkställande och servicegivande uppgifter mot såväl myndigheter som enskilda anställda. Dessutom bör den regionala organisationen samordna personaladministrativ planering. Detta ger möjlighet till att effekti\'are utnyttja regionens samlade resurser bl. a. när det gäller att omplacera personal och att utnyttja resurser för statsanställdas sjuk- och hälsovård.
Vad gäller vissa utvecklings- ocii utredningsfrågor, t. ex. vidareutveckling av den personaladministrativa planeringen, förutsätter jag ett nära samarbete med statskontorets översyn av den statiiga personaladministrationen.
Nästa budgetår bör ett nytt regionkontor inrättas utöver personalvårdsnämndens nuvarande fältorganisation, som tills vidare i stort bibehålls i sin nuvarande form. Med hänsyn till de arbetsinsatser som utbyggnaden av den centrala enheten kräver bör detta regionkontor inrättas först den 1 januari 1972. Del är väsentligt att verksamheten inom detta regionkontor noggrant följs upp för att underlag skall kunna erhållas för senare organisatoriska ställningstaganden.
För chefen för nämnden bör inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen p. Vidare bör inrättas extra ordinarie tjänster för chefsläkare samt för cheferna för enheterna för den interna administrationen och för samordning av den regionala verksamheten.
Den nuvarande personalen uppgår för personalvårdsnämndens del tUl 40 anställda och för omplaceringsnämndens del tUl 7 anställda. På grund av den utbyggnad av verksamheten som tUlkomsten av den nya nämnden innebär bör det nuvarande antalet anställda utökas med 19. lag beräknar därför medel till tjänster för följande personal — förutom för de nyss nämnda — 5 förtroendeläkare, 39 handläggande tjänstemän, 2 sjuksköterskor och 16 biträden. Jag avser att ge statens avtalsverk uppdrag att förhandla om anställnings- och arbetsvillkor för personalen i nämnden.
Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknar jag till 5 095 000 kr.
|
Avlöningar |
3 295 000 |
|
Sjukvård |
8 000 |
|
Reseersättningar |
134 000 |
|
Lokalkostnader |
254 000 |
|
Expenser |
335 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(130 000) |
|
Viss försöksverksamhet med bl. a. hälsokontroll |
350 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
719 000 |
|
|
5 095 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 67
Vid beräkningen har jag utgått från följande fördelning på utgiftsslag m. m.
Jag övergår härefter till att redovisa min syn på vissa av utredningens förslag som inte i detta sammanhang fordrar beslut av riksdagen.
I likhet med personalvärdsutredningen och flera av remissinstansema anser jag att en tillfredsställande lösning av sekretessfrågorna är av väsentiig betydelse för många av de frågor som personalvårdsutredningen behandlat. Som utredningen framhållit utreds frågor om offenflighet och sekretess av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén.
I likhet med personalvårdsutredningen anser jag att socialstyrelsens utredning om allmän hälsokontroll måste tillmätas stor betydelse för frågan om hälsokontroller inom statsförvaltningen. Det är enligt min mening angeläget att hela den förebyggande hälsovården inom statsförvaltningen ägnas stort intresse och fortlöpande anpassas till de krav som arbetsförhållandena ställer och kan väntas ställa. När det gäller att förebygga ohälsa av olika slag är självfallet också frågor som rör tekniskt arbetarskydd, ergonomi och arbetshygien i hög grad angelägna.
Enligt min mening bör en viss fortsatt försöksverksamhet inom området för förebyggande hälsovård som även innefattar hälsokontroll bedrivas inom ramen för SPN:s verksamhet.
Vad gäller frågor som rör arbetarskydd, ergonomi och arbetshygien bör viss sakkunskap tillföras SPN. Strävan bör emellertid inte vara att täcka myndigheternas hela servicebehov härigenom. SPN bör gemensamt med arbetarskyddsstyrelsen undersöka möjligheterna till ett utvidgat utnyttjande av den statliga yrkesinspektionen för en effektivisering av statsförvaltningens arbetarskyddsverksamhet.
När det gäller frågan om sjukvård för de statsanställda anser jag i likhet med det stora flertalet remissinstaner att det nuvarande anvisningslä-karsystemet t. v. bör bibehållas.
En väsentlig förbättring och effektivisering av organisationen för de statsanställdas fria sjukvård bör också successivt kunna ernås i och med att den regionala samordningsverksamheten inom SPN byggs ut. Även andra former för sjukvård än utnyttjande av anvisningsläkare bör prövas av SPN t. ex. möjligheterna till samgående med kommuner och enskilda företag inom ramen för särskilda hälsocentraler.
Inledningsvis angav jag principen om att myndigheterna inom ramen för de generella direktiv som fastställs har ansvaret för att de interna personalfrågorna löses på bästa sätt. Med hänsyn till nödvändigheten av en noggrann och samordnad planering av såväl volym som former för statsförvaltningens utnyttjande av tillgängliga sjukvårdsresurser samt inte minst mot bakgrund av den rådande läkarbristen måste emeUertid vissa inskränkningar göras i myndigheternas handlingsfrihet i detta avseende. Myndighet som avser att utöka sitt utnyttjande av läkare skall därför en-
68
ligt min mening åläggas att i varje särskUt fall göra framställning till Kungl. Maj:t. Sådan framställning skall föregås av samråd med SPN för att alla möjligheter till samordning inom regionen skall kunna tas tillvara.
Den del av personalhälsovården som främst syftar till en rehabilitering av en genom olika handikapp förlorad arbetsförmåga måste ur såväl humanitära som ekonomiska aspekter tUlmätas stor betydelse. Enligt min uppfattning är det emellertid inte rationellt att staten i sin roll som arbetsgivare f. n. själv bygger ut resurser för t. ex. arbetsprövning utan i stället replierar på främst statens arbetsklinik. Detta synsätt delas av såväl personalvårdsutredningen som de i sammanhanget främst berörda remissinstanserna arbetsmarknadsstjTelsen, socialstyrelsen och statens ar-betskUnik.
Omplaceringsverksamheten och den personaladministrativa planeringen bör spela en viktig roll i den nya nämndens verksamhet. För att en tUlräckligt effektiv uppsättning instrument för omplacering skall kunna åstadkommas bör även finansieringsfrågorna och de administrativa frågorna i samband med ekonomiska stödåtgärder ses över och förslag till generella riktlinjer utarbetas.
När det gäller den personalsociala verksamheten kommer — som per-sonalvårdsutredningen också påpekar — vissa olikheter i inriktning och organisation även fortsättningsvis att bestå beroende på skillnader i bl. a. myndigheternas verksamhet, storlek och organisatoriska struktur.
Behovet av närmare kontakt mellan den personalsociala verksamhet som bedrivs av myndigheterna och den som bedrivs genom personalnämndens försorg bör täckas genom att SPN regelbundet bedriver konferens- och kontaktverksamhet för de tjänstemän på myndigheterna som handhar personalsociala frågor.
I samband med utbyggnaden av den statliga organisationen för de personalpolitiska och personaladministrativa frågorna bör de administrativa formerna för effektivast möjliga resursutnyttjande prövas. I detta sammanhang bör även de nuvarande finansieringsformerna granskas. Ur såväl företagsekonomiska som samhällsekonomiska aspekter bör självfallet även de administrativa konstnaderna för t. ex. omplacering och omskolning beaktas när man bedömer effekterna av rationaliseringar.
Jag delar i princip personalvårdsutredningens uppfattning att läkarundersökning vid nyanställning bör utformas så att resultaten kan bidra tUl bästa möjliga placering av de ansitällda. Samtidigt måste beaktas de möjligheter tUI modifieringar av arbijtskrav och arbetsmiljö som kan underlätta placering.
För att dessa syften skall kunna uppnås krävs att metoder utvecklas
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 69
för systematisk analys av arbetsplatsens fysiska, psykiska och mUjömäs-siga krav. Med tanke på den allt snabbare föränderligheten i arbetsuppgifternas innehåU är det nödvändigt att dessa analyser främst inriktas mot gmndläggande och speciellt riskfyllda faktorer.
Jag anser vidare att de tekniska frågorna i samband med nyanställningsundersökningar, dessas omfattning och innehåll, när de skall utföras osv. bör utredas. Speciellt bör beaktas att nyanställningsundersökningarna bör kunna utgöra en del av den förebyggande personalhälsovården, bl. a. genom att ge den anstäUde indikationer på behov av vidare hälsokontroller.
Personalvårdsutredningen föreslår att gällande bestämmelser om bl. a. anställningsvillkor för partiellt arbetsföra inom statsförvaltningen omarbetas. Jag delar utredningens uppfattning.
Under åberopande av det anförda hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisation av den personaladministrativa verksamheten,
2) godkänna att en central myndighet, statens personalnämnd, med de uppgifter som jag har angett, inrättas den 1 juli 1971,
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens personalnämnd inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen p för verkschefen och extra ordinarie tjänster för chefsläkaren, chefen för samordning av den regionala verksamheten samt chefen för den interna administrationen,
4) till Statens personalnämnd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 095 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 70
C. SKATTE- OCH KONTROLLVÄSEN
C 1. Tullverket; Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 179 059 666 1970/71 Anslag 186 542 000 1971/72 Förslag 196 800 000
Tullverket har som huvuduppgift att debitera, uppbära och redovisa tull samt vissa andra skatter och avgifter. Verket utövar vidare uppsikt över trafiken till och från utlandet och fullgör i samband därmed vissa kontroll- och övervakningsupjpgifter.
Den centrala ledningen av tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Chef för verket är en generaltuUciirektör. Inom styrelsen finns två avdelningar, en driftavdelning och en tulltaxeringsavdelning. Inom driftavdelningen finns ett planeringssekretariat samt två byråer, personal-och driftbyrån och bevakningsbyritn. TuUtaxeringsavdelningen omfattar två byråer, tariffbyrån och revisionsbyrån. Vidare finns inom styrelsen ytterligare två byråer, kanslibyrån och ekonomibyrån. Därjämte har verket hand om oljebekämpningen tUl sjöss och i kustvatten.
Tullstaten består av lokaltullförvaltningen, kustbevakningen och gränsbevakningen. Lokaltullförvaltningen omfattar tre centraltullkammare och 50 tullkammare samt tullstationer och tullexpeditioner. Centraltullkamrarna och tullkamrarna är distrikttullanstalter och har överinseende över var sitt tulldistrikt. För kustbevakningen är kusterna indelade i fyra kustdistrikt. Trakterna vid landgränsen är på motsvarande sätt indelade i fyra gränsdistrikt.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Generaltull- |
Dep. |
, chefen |
|
|
|
styrelsen |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Generaltullstyrelsen |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
107 |
4- 2 |
|
-h 2 |
|
Övrig personal |
149 |
4- 21 |
|
4-21 |
|
TuUstaten |
|
|
|
|
|
TuUtaxeringsutbUdad personal |
928' |
- 17 |
|
- 21 |
|
Bevakningspersonal |
2410 |
4- 154 |
|
4- 71 |
|
Övrig personal |
508 |
4- 32 |
|
4- 30 |
|
|
4102 |
+ 192 |
|
+ 103 |
Exkl. kammarskrivarelever under utbUdning.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
71
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|||
|
|
|
Generaltull- |
Dep. chefen |
||
|
|
|
styrelsen |
|
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar tUl tjänstemän hos |
|
|
|
|
|
|
generaltuUstyrelsen |
9 236 000 |
+ |
734 000 |
4- |
733 000 |
|
Avlöningar till tjänstemän |
|
|
|
|
|
|
inom tullstaten |
121049 000 |
+ |
5 098 000 |
+ |
2 727 000 |
|
Sjukvård |
419 000 |
4- |
11000 |
+ |
11000 |
|
Reseersättningar (även |
|
|
|
|
|
|
utrikes resor) |
3 100 000 |
+ |
220 000 |
+ |
170 000 |
|
Lokalkostnader |
9 067 000 |
4- |
1 283 000 |
+ |
1 283 000 |
|
Publikationstryck |
1 111000 |
+ |
289 000 |
+ |
289 000 |
|
Automatisk databehandling |
250 000 |
+ |
100 000 |
+ |
100 000 |
|
Särskilda utgifter |
12 000 |
— |
2 000 |
— |
2 000 |
|
Expenser SPB |
3 883 000 |
+ |
1 237 000 |
+ |
1 237 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(115 000) |
(4- |
583 000) |
( + |
583 000) |
|
Drift och underhåU av |
|
|
|
|
|
|
fortskaffningsmateriel |
4 620 000 |
+ |
830 000 |
+ |
815 000 |
|
Utbildning i tuUtjänsten |
2 738 000 |
+ |
562 000 |
T |
562 000 |
|
Beklädnad och beväpning |
379 000 |
+ |
116 000 |
+ |
101000 |
|
Skadeersättningar |
20 000 |
+ |
10 000 |
+ |
10000 |
|
Diverse utgifter |
319 000 |
+ |
61000 |
+ |
61000 |
|
Lönekostnadspålägg |
30 339 000 |
+ |
2 750 000 |
+ |
2 161 000 |
|
|
186 542 000 |
+ 13 299 000 |
+ 10 258 000 |
||
Generaltullstyrelsen
1. Pris- och löneomräkning m. m. 2 305 000 kr.
2. Personal- och driftbyrån och planeringssekretariatet behöver förstärkas med vardera en tjänst för byrådirektör för att bl. a. möjliggöra ökade rekryterings-, utbildnings- och rationaliseringsinsatser. Vidare bör bevakningsbyrån tillföras ytterligare en tjänst för kusttullmästare för arbete i samband med oljebekämpning. (+ 185 000 kr.)
3. Revisionsbyråns statistiska sektion har fått vidgade arbetsuppgifter i samband med centralisering av redovisningen och uppbörden i tullverket. Arbetsbelastningen har vidare ökat som en följd av stegringen av importen. Sektionen bör därför förstärkas med en byrådirektörstjänst, två assistenttjänster, sexton biträdestjänster och en expeditionsvaktstjänst (4- 690 000 kr.).
4. På grund av ändrade trafikförhållanden och ökad arbetsbelastning behöver tullstaten tUlföras tjänster för sju tullöverkontrollörer, en tullmästare och två biträden (4- 511 000 kr.).
5. Som förstärkning av den operativa verksamheten vid de fyra kustdistriktchefsexpeditionerna bör var och en av dessa tillföras tjänster för en tuUöverkontroUör och en kusttullmästare (4- 443 000 kr.).
6. På grund av flygtrafikens ökning och tUlkomsten av en ny an-komsthaU, främst avsedd för chartertrafUc, måste bevakningssektionen vid tullkammaren i Arlanda förstärkas. Följande tjänster behövs, näm-
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 72
ligen två tjänster för tullöverkontrollörer, sex tjänster för tullmästare och trettio tjänster för tulluppsyningsmän (+ 1 173 000 kr.).
7. Den rådande bristen på tulltaxeringsutbUdade tjänstemän nödvändiggör att arbetsuppgifter som ej kräver tuUtaxeringsutbUdning i största möjliga utsträckning förs över på annan personal. Styrelsen föreslår att tjänster för tjugo assistenter och tio kvalificerade biträden inrättas, varvid anslaget kan minskas med medel motsvarande kostnaderna för trettio kammarskrivare (— 34 000 kr.).
8. För arbetsledning vid lokalbevakningen behövs ytterligare tretton tullmästartjänster (+ 529 000 kr.).
9. Tullverket tUlförs nästa budgetår en ny tullkryssare. För att denna och vissa tulljakter skall kunna utnyttjas ekonomiskt krävs dubbla besättningar så att fartygen kan bemiannas i skift. På grund härav behövs ytterligare elva kusttullmästartjänster (4- 420 000 kr.).
10. Tillkomsten av nya godsterminaler och ökade insatser inom den smugglingsbekämpande verksamheten medför ett ytterligare behov av femton assistenttjänster. Vidare bör kustdistrikten och gränsbevakningen förstärkas med fyra resp. t\'å assistenttjänster. (+ 786 000 kr.)
11. Arbetstidsförkortningen tiU följd av arbetstidsavtalet och den aUmänna arbetstidslagen innebär ett arbetstidsbortfall som svarar mot 160 bevakningstjänstemän. Styrelsen räknar med att kunna begränsa personalökningen genom att minska tullkontrolltidens längd vid tullanstalterna och genom ett fortsatt rationaliseringsarbete. Bevaknings-resursema behöver dock förstärkas kraftigt under nästa budgetår. Styrelsen har på enskilda punkter föreslagit att medel beräknas för ytterligare 89 bevakningstjänstemän. Dessa har i huvudsak redovisats i det föregående. Hämtöver begär styrelsen en resursförstärkning tUl en kostnad av 1 657 000 kr., vilket motsvarar 65 årsarbetskrafter.
12. Utgifterna för lokalkostnader ökar till följd av ökat lokalinnehav m. m. (+ 1 283 000 kr.).
13. Under anslagsposten Expenser räknar styrelsen med ökade utgifter för bl. a. inventarieanskaffning och telefon (+ 1 067 000 kr.).
14. Med hänsyn till bl. a. avgången av taxeringsutbildad personal och tUl det förväntade behovet av sådan personal till följd av trafikutvecklingen behöver utbildningsverksamheten inom tullverket utökas (+ 562 000 kr.).
15. Medelsbehovet i övrigt under anslaget beräknas öka med 1 722 000 kr.
Departementschefen
Expansionen i utrikeshandeln och den ökade trafiken under 1960-talet har ställt stora krav på tullverkets resurser. Genom ett intensivt rationaliseringsarbete har ökningiin av verkets personal begränsats. Bevakningspersonalen har t. o. m. kunnat minskas. Rationaliseringsåtgär-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 73
derna har bestått i bl. a. att ett centralt uppbördsförfarande genomförts, godshanteringen och godsvården ändrats och en övergång till stickprovsmetodik genomförts i fråga om bevakningen. EFTA-tullfriheten och gränstuUsamarbetet har också minskat personalbehovet.
Den fortsatta ökningen av utrikeshandeln och trafiken medför enligt tullverket ett större personalbehov för nästa budgetår. Vidare leder arbetstidsförkortningen till att personalstyrkan måste förstärkas. Tullverket föreslår för nästa budgetår en ökning av bevakningspersonalen med 154 tjänster och en ökning av personalen i övrigt vid tullstaten med 15 tjänster. Vidare behöver styrelsens resurser för bl. a. det centraliserade uppbördsförfarandet förstärkas.
För egen del vill jag understryka tullverkets framförda uppfattning om nödvändigheten av ett fortsatt rationaliseringsarbete så att anspråken på ny personal kan begränsas. Jag är inte främmande för att detta kan kräva ganska långtgående ingrepp i nuvarande organisation och arbetsrutiner. För nästa budgetår anser jag dock med hänsyn till de av tullverket angivna faktorerna att det är ofrånkomligt med en väsentlig förstärkning av verkets resurser. Mina förslag i det följande innebär bl. a. en förstärkning av tullens resurser, förutom för arbetet med det centraliserade uppbördsförfarandet och taxeringsarbetet, i syfte att möjliggöra specieUt inriktade insatser för att hålla effektiviteten i verkets .bevakningsarbete på en godtagbar nivå.
Jag övergår härefter tUl att redovisa mina ställningstaganden till tullverkets förslag på de enskilda punkterna. Styrelsens resurser för det centraUserade uppbördsförfarandet måste ökas med hänsyn till arbetsbelastningen. Det är vidare angeläget att förstärka styrelsens rationaliserings-, utbildnings- och rekryteringsfunktioner. Jag biträder därför verkets förslag i dessa hänseenden (2, 3). Jag räknar vidare medel för nya tjänster m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med verkets förslag under punkterna 4, 7 och 8. Tullverkets kustdistrikt bör förstärkas med de begärda tjänsterna för kusttullmästare och antalet tjänster för kusttullmästare i övrigt utökas med tio för att verkets fartyg skall kunna utnyttjas effektivt (5, 9). Eftersom den nya ankomsthallen vid Arlanda inte beräknas bli färdig under nästa budgetår, räknar jag inte medel för den begärda utökningen av bevakningspersonalen där. Organisationen vid Arlanda bör dock tillföras två tjänster för överkontrollör (6). I övrigt räknar jag medel för ytterligare tio assistenttjänster och trettio tjänster som tuU-, kust- eller gränsuppsyningsman (10, 11).
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 196 800 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
74
C 2. TuUverket: Anskaffning av viss materiel
1969/70 Utgift 1940 874 Reservation
1970/71 Anslag 2 265 000
1971/72 Förslag 3 100 000
454 661
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och radiomateriel m. m.
Fördelningsplan
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Generaltullstyrelsen
Dep.chefen
1. Större motorbåtar
2. Mindre motorbåtar, motorfordon
3. Telemateriel
|
1 895 000 250 000 120 000 |
+ 1 735 000 + 325 000 + 100 000
2 265 000 + 2 160 000
+ 635 000 + 120 000 + 80 000
+ 835 000
Generaltullstyrelsen
1. Prisomräkning m. m. 554 OOCi kr.
2. Styrelsen föreslår i enlighet med en inom styrelsen upprättad båtmaterielplan att medel anvisas för anskaffning av en tullkryssare (2 milj. kr.) och två tulljakter (1,1 milj. kr.).
3. För ersättningsanskaffning av mindre motorbåtar beräknas 145 000 kr. och för övrig båt- oc:h fordonsanskaffning 415 000 kr.
4. Medelsbehovet för fortlöpande ersättning och komplettering av radiomateriel m. m. beräknas tiU 211 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3,1 milj. kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att fastställa den slutiiga fördelningsplanen för anslaget.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 100 000 kr.
C 3. Mynt- och justeringsverket: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 4 390 030
1970/71 Anslag 5 099 000
1971/72 Förslag 5 263 000
Mynt- och justeringsverket är central förvaltningsmyndighet med uppgift att tillverka mynt och medaljer, handha kontroll av ädelmetall-arbeten, verkställa probering av iidelmetaller och bestämning av ädel-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
75
metallhalten, leda justeringsväsendet, handlägga ärenden om mått och vikt samt utföra justeringar.
Chef för mynt- och justerings verket är en myntdurektör. Verket är uppdelat på fem avdelningar, nämligen en för mått och \]kt, en för kontroll av ädelmetallarbeten, en för tillverkning av mynt och medaljer, en för administtativa ärenden och en för kamerala ärenden.
Kostnaderna för kontrollen av ädelmetallarbeten och justeringsverksamheten m. m. täcks av inkomster som redovisas under inkomsttitlarna Inkomst av myntning och justering och Kontrollstämpelmedel.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|||
|
|
|
Mynt-och jus- |
Dep.chefen |
||
|
|
|
teringsverket |
|
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
27 |
|
— |
|
— |
|
Övrig personal |
98 |
|
— |
|
— |
|
|
125 |
|
— |
|
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
3 643 000 |
4- |
75 000 |
_L. |
75 000 |
|
Sjukvård |
7 000 |
|
— |
|
— |
|
Reseersättningar |
26 000 |
|
— |
|
— |
|
Därav utrikes resor |
(8 000) |
|
(-) |
|
(-) |
|
Lokalkostnader |
355 000 |
|
|
|
|
|
Maskiner, instrument och diverse |
90 000 |
+ |
25 000 |
+ |
20 000 |
|
materialier |
|
|
|
|
|
|
LaboratorieutensUier,kemikalierm.m. |
8 000 |
|
— |
|
— |
|
Omkostnader för myntutväxling |
11000 |
+ |
9 000 |
+ |
8 000 |
|
Expenser |
109 000 |
+ |
8 000 |
+ |
7 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
852 000 |
+ |
54 000 |
+ |
54 000 |
|
|
5 101 000 |
+ 171 000 |
+ 164 000 |
||
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
|
Bränsle och lyse |
2 000 |
|
— |
|
— |
|
|
5 099 000 |
+ |
171 000 |
+ 164 000 |
|
På driftbudgetens inkomstsida beräknas inkomsterna under titeln Inkomst av myntning och justering tiU 33,6 milj. kr. (1970/71 33,6 milj. kr.) och under titeln Kontrollstämpelmedel till 1,3 milj. kr. (1970/71 1,5 milj. kr.).
Mynt- och justeringsverket
1. Pris- och löneomräkning m. m. 140 000 kr.
2. Medelsbehovet i övrigt ökar med 31 000 kr.
Departementschefen
Vid riksdagens behandling förra året av Kungl. Maj:ts förslag om lokalisering av mynt- och medaljtillverkningen till Eskilstuna uttalade
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 76
sig riksdagen för förnyade över/äganden från Kungl. Maj:ts sida i fråga om val av lokaliseringsort (SU 1970: 63, 115, rskr 167). Jag avser att senare redovisa mina ställningstaganden i denna fråga för Kungl. Maj:t.
Min beräkning av medelsbehovet för mynt- och justeringsverket framgår av sammanställningen. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Mynt- och justeringsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 263 000 kr.
C 4. Mynt- och justeringsverkeit: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.
1969/70 Utgift 520 218 Reservation 40 696
1970/71 Anslag 450 000
1971/72 Förslag 450 000
Från anslaget bestrids utgifter lör anskaffning av maskiner och apparater till mynt- och justeringsverket samt statens justerare.
Mynt- och justeringsverket
För ersättnings-, kompletterings- och nyanskaffningar av utrustning erfordras för mynt- och medaljtillverkningen 350 000 kr. och för statens justerare 100 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder mynt- och justeringsverkets förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr.
C 5. Statens justerare
1969/70 Utgift 2 360 489
1970/71 Anslag 2 589 000
1971/72 Förslag 2 627 000
Statens justerare har som hu>'uduppgift att kontrollera och justera mätnings- och vägningsredskap enligt föreskrifterna i lagen (1934:162) om mått och vikt och justeringskungörelsen (1934: 364).
Landet är indelat i 23 justerardistrikt. Dessa är fördelade på fem distriktsgmpper. Inom var och en av dessa finns en förste justerare, som är förman för personalen inom gruppen.
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet
77
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Mynt och justeringsverket |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
38 2 |
— |
— |
|
|
40 |
— |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar LokaUcostnader Expenser Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
1744 000 4 000 129 000 199 000 112 000 (20 000) 401 000 |
+ 15 000 + 9 000 (-) + 18 000 |
+ 15 000 + 5 000 (-) + 18 000 |
|
|
2 589 000 |
+ 42 000 |
+ 38 000 |
Mynt- och justeringsverket
Pris- och löneomräkning m. m. 42 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Statens justerare för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 627 000 kr.
C 6. Riksskatteverket
1970/71 Anslag 17 000 000 1971/72 Förslag 48 770 000
1 Avser tiden den 1.1-30.6. 1971.
Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om beskattning, uppbörd av skatt, folkbokföring och val, för tUlverlaiing och försäljning av alkoholhaltiga varor samt alkoholfrågor i den mån uppgifterna ej ankommer på annan myndighet. Verket är dessutom beskattningsmyndighet för sjömansskatt, kupongskatt och punktskatter.
Riksskatteverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Denne har närmast under sig en överdirektör. Verket är organiserat på åtta huvudenheter, nämUgen en för administration, en för rättsärenden, en för taxering och uppbörd, en för indirekt skatt, en för kontroll och revision, en för folkbokförmg och val, en för driftteknik och en för alkoholärenden. Dessutom finns en enhet för aUmänna ombud och ett sekretariat tiU verksledningen.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
78
Anslagsframställning för budgetåret 1971/72 har avgivits av den kommitté (riksskatteverkskommittén) som har haft i uppdrag att förbereda omorganisationen av den centrala skatteförvaltningen.
|
|
1970/71 (tiden |
Förslag för 1971/72 |
|
|
|
1.1—30.6.1971) |
|
|
|
|
|
Riksskatte- |
Dep.chefen |
|
|
|
verkskom- |
|
|
|
|
mittén |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
258 |
258 |
258 |
|
Övrig personal |
245 |
245 |
245 |
|
|
503 |
503 |
503 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
10 335 000 |
21 670 000 |
21670 000 |
|
Ersättningar till kyrkobokförings- |
|
|
|
|
inspektörer |
65 000 |
120 000 |
120 000 |
|
Sjukvård |
25 000 |
50 000 |
50 000 |
|
Reseersättningar |
600 000 |
1 400 000 |
1 400 000 |
|
(Därav utrikes resor) |
(16 000) |
(40 000) |
(40 000) |
|
Lokalkostnader |
675 000 |
3 489 000 |
3 489 000 |
|
Expenser |
2 100 000 |
6 315 000 |
13 315 000 |
|
Kursverksamhet |
300 000 |
1 957 000 |
3 457 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
2 400 000 |
5 269 000 |
5 269 000 |
|
|
17 000 000 |
40 270 000 |
48 770 000 |
Riksskatteverkskommittén
1. Någon personalförstärkning föreslås ej.
2. Ett huvudsyfte med riksskatteverkets tillkomst är att skapa ett organ för ledning och samordning av verksamheten inom skatteförvaltningen. Detta fömtsätter nära kontakter med de regionala och lokala skattemyndigheterna. Efter den inledande interna uppbyggnadsperioden behövs ökade medel för resor (4- 200 000 kr.).
3. Behovet av utbildning är stort inom skatteförvaltningen. Det är dock nödvändigt att göra en mer ingående analys av utbildningsbehovet, innan kostnaderna för en utbyggnad av utbildningsverksamheten kan beräknas. En sådan analys bör kunna göras under första halvåret 1971 och leda till successivt ökade utbildningsinsatser. Av denna anledning kan för budgetåret 1971/72 förutses ett större medelsbehov än det av kommittén angivna. Kommittén har vidare framhållit angelägenheten av utbildning och information till allmänheten om ändringar i skattelagstiftningen inför 1972 års deklaration men ej begärt medel för ändamålet.
Departementschefen
Jag har inget att erinra mot de av riksskatteverkskommittén beräknade utgifterna för riksskatteverkets verksamhet under nästa budgetår. Utöver det av kommittén angivna medelsbehovet har jag under föreva-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 79
rande anslag räknat medel för vissa blanketter för taxeringsverksamheten. Kostnaderna för dessa har tidigare bestritts från anslaget Kostnader för årlig taxering m. m. Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknar jag till 7 mUj. kr.
Kungl. Maj:t har den 16 oktober 1970 uppdragit åt centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) att i samråd med kommittén för television och radio i utbildningen (TRU-kommittén) inkomma med förslag till informations- och utbildningsinsatser mot bakgrund av det behov av information till allmänheten som föreligger inför den allmänna självdeklarationen 1972 till följd av dels de av riksdagen under våren 1970 beslutade ändringarna i skattesystemet, dels det av Kungl. Maj:t till lagrådet remitterade förslaget angående skattebrott m. m. Kostnaderna för en sådan utbildnings- och informationsverksamhet torde ligga i storleksordningen 1,5 å 2 mUj. kr. Jag har beräknat medel för ändamålet med 1,5 milj. kr.
Eventuella förslag om utbyggnad av utbildningsverksamheten under budgetåret 1971/72 som en följd av den av riksskatteverkskommittén fömtskickade analysen av utbildningsbehovet torde senare få anmälas för Kungl. Maj:t.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till drygt 48,7 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksskatteverket för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 48 770 000 kr.
C 7. Avsättning till banktillsynens fond
1969/70 Nettoin- Nettoutgift som be-
komst som tUlgo- stridits från fon-
doförts fonden 1 523 950 den 1 039 477
1970/71 Anslag 1 400 000
1971/72 Förslag 1 800 000
Bankinspektionen har som central förvaltningsmyndighet tUl huvuduppgift att utöva tillsyn över postbanken, bankaktiebolag, sparbanker, kreditaktiebolag, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, landshypoteks- och stadshypoteksför-eningar, fondkommissionärer och fondbörser samt jordbrukets kreditkassor och deras riksorganisation. Den är vidare registreringsmyndighet för bankaktiebolagen, sparbankerna samt jordbrukets kreditkassor och deras riksorganisation. Det åligger inspektionen även att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom dess verksamhetsområde, att föra kartellregister samt att utöva tillsyn enligt gällande föreskrifter om särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 80
Bankinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns en allmän avdelning, en kreditavdelning och en redovisningsavdelning. Vidare finns två byråer, en för administrativa ärenden och en för fondärenden.
Bankinspektionens verksamhet, med undantag av fondstämpeltUlsy-nen, finansieras genom obUgatoiiska bidrag från dem som är underkastade tillsyn av bankinspektionen. Bidragen redovisas under inkomsttiteln Bidrag tiU bankinspektionen. Genom särskilda avsättningsanslag förs bidragen över tUl fyra fonder för bankinspektionens olika tillsynsfunktioner. Inkomsterna och utgifterna samt in- och utgående balans på de olika fonderna under budgetåret 1969/70 framgår av följande sammanställning.
Ingående Inkomst Utgifter Utgående
balans balans
BanktiUsynens fond 1687 510 1523 950 1039 477 2171983
FondtiUsynens fond 342 880 138 770 75 215 406 434
JordbrukskassetiUsynens fond 234 382 240 256 253 246 221393
SparbankstiUsynens fond 263 574 I 872 114 1611297 524 391
2 528 346 3 775 090 2 979 235 3 324 201
Utgifterna fördelade sig på olika poster enligt följande.
|
Anslagspost |
Belopp |
|
Avlöningar |
2 029 414 |
|
Sjukvård |
5 069 |
|
Reseersättningar |
98 897 |
|
Kungörelsekostnader |
50 808 |
|
Lokalkostnader |
187317 |
|
Expenser |
202 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
468 357 |
|
|
3 041 852 |
|
Avgår stämpelomkostnader |
- 62 627 |
|
|
2 979 235 |
Avsättningsanslagen bör för nästa budgetår tas upp med följande belopp, nämligen 1,8 milj. kr. tiJ.l banktillsynens fond, 110 000 kr. tUl fondtillsynens fond, 290 000 kr. tUl jordbrukskassetillsynens fond och 2,1 milj. kr. tUl sparbankstillsynens fond, dvs. tiUhopa med samma belopp som har tagits upp på riksstatens inkomstsida under inkomsttiteln Bidrag till bankinspektionen.
Beträffande de tre sista anslagen återkommer jag i det följande. Under denna punkt hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Avsättning till banktillsynens fond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 81
C 8. Avsättning tiU fondtillsynens fond
|
1969/70 Nettoin- |
|
Nettoutgift som be- |
|
komst som tillgo- |
|
stridits från fonden |
|
doförts fonden |
138 770 |
|
|
1970/71 Anslag |
100 000 |
|
|
1971/72 Förslag |
110 000 |
|
Nettoutgift som be-
75 215
Med åberopande av vad jag anfört under föregående punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till fondtillsynens fond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kr.
C 9. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond
|
1969/70 Nettoin- |
|
Nettoutgift som be- |
|
komst som tiUgo- |
|
stridits från fonden 253 246 |
|
doförts fonden |
240 256 |
|
|
1970/71 Anslag |
250 000 |
|
|
1971/72 Förslag |
290 000 |
|
Med åberopande av vad jag anfört under punkten C 7 hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 290 000 kr.
C 10. Avsättning till sparbankstillsynens fond
1969/70 Nettoin- Nettoutgift som be-
komst som tUlgo- stridits från fonden 1 611 297
doförts fonden 1 872 114
1970/71 Anslag 1 980 000
1971/72 Förslag 2 100 000
Med åberopande av vad jag anfört under punkten C 7 hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till sparbankstillsynens fond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.
C 11. Revision av sparbankernas förvaltning
1969/70 Utgift 885 732
1970/71 Anslag 975 000
1971/72 Förslag 900 000
6 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 82
Från detta anslag utgår ersättning åt revisor, ombud eller likvidationsrevisor, som har förordnats av bankinspektionen enligt 81 § eller 82 § 1 mom. lagen (1955: 416) om sparbanker. För sparbankernas bidrag tiU dessa Ivostnader finns på rilcsstatens inkomstsida en inkomsttitel, benämnd Bidrag för revision av sparbankerna. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 900 000 kr., dvs. samma belopp som har tagits upp under inkomsttiteln.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Revision av sparbankernas förvaltning för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kr.
C 12. Avsättning till försäkringsinspektionens fond
1969/70 Nettoin- Nettoutgift som be-
komst som tillgo- stridits från fon-
doförts fonden 2 690 443 den 2 801 703
1970/71 Anslag 2 622 000
1971/72 Förslag 3 445 000
Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utöva tillsyn över försäkringsväsendet.
Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns tre byråer, nämligen en för livförsäkringsärenden, en för försäkringsjuridiska och administrativa ärenden och en för skadeförsäkringsärenden.
Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag från försäkringsbolagen och vissa understödsföreningar samt bidrag från staten. Bidragen från försäkringsbolagen och understödsföreningarna redovisas på riksstaten under inkomsttiteln Bidrag till försäkringsinspektionens fond.
Bidragen från understödsföreningarna och staten avses skola täcka kostnaderna för livförsäkringsbyråns understödsföreningsavdelning, medan bidragen från försäkringsbolagen skall täcka kostnaderna för verksamheten i övrigt (bolagsavd(;lningen).
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försäkringsinspektionen |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
31 19 |
____ 'y -hl |
- 2 + 1 |
|
|
50 |
- 1 |
- 1 |
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
83
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Försäkringsinspektionen |
Dep. chefen |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättaingar (även utrikes resor) Lokalkostnader Expenser Lönekostnadspålägg |
2 402 000 9 000 40 000 117 000 169 000 563 000 |
- 50 000 - 7 000 |
- 50 000 - 7 000 |
|
|
3 300 000 |
- 22 000 |
- 22 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Publikationer |
1000 |
- 1000 |
- 1000 |
|
|
3 299 000 |
- 23 000 |
— 23 000 |
Försäkringsinspektionen
I försäkringsinspektionens fond fanns vid ingången av budgetåret 1970/71 en behåUning av 1 511 665 kr. Med tillämpning av gällande bidragsbestämmelser och vid ett oförändrat statsbidrag till understödsföreningsavdelningens verksamhet av 300 000 kr. skuUe fonden, vid av inspektionen beräknade utgifter, uppvisa ett negativt saldo av 18 000 kr. vid utgången av budgetåret 1971/72. Mot bakgrund härav föreslår inspektionen en höjning av dels bidragen från försäkringsanstalterna och understödsföreningarna, dels statsbidraget till understödsföreningsavdelningens verksamhet. Inspektionens förslag i vad avser höjning av bidraget från understödsföreningarna överensstämmer med förslag som lagts fram i betänkande med förslag tUl ny lag om understödsföreningar (SOU 1970: 23). Förslaget i denna del förutsätter bl. a. ändring i lagen (1938: 96) om understödsföreningar.
I fråga om utgifterna för försäkringsinspektionen föreslår inspektionen bl. a. att antalet tjänster på livbolagsavdelningen och skadeför-säkringsbjrrån utökas med vardera ett kvalificerat biträde. På understödsföreningsavdelningen föreslår inspektionen att antalet tjänster minskas med två amanuenstjänster och ett kvalificerat biträde.
Departementschefen
Jag biträder försäkringsinspektionens förslag om höjning av bidragen från försäkringsanstalterna. Inspektionens förslag om höjning av bidragen från understödsföreningarna är jag, i avvaktan på beredning av förslaget tUl ny lag om understödsföreningar, inte beredd att ta ställning till. Statsbidraget tiU understödsföreningsavdelningens verksamhet bör dock höjas till 500 000 kr. Anslaget tUl avsättning tUl försäkrings-
6t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansidepartementet 84
inspektionens fond beräknar jag till följd härav till 3 445 000 kr. Inspektionens förslag till utgifter för verket biträder jag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 445 000 kr.
C 13. Stämpelomkostnader
1969/70 Utgift 828 903
1970/71 Anslag 971000
1971/72 Förslag 1 216 000
Från anslaget bestrids kostnader för riksskatteverkets, postverkets och bankinspektionens befattning med stämpelväsendet.
Enligt stämpelskatteförordningen (1964: 308) och expeditionskungörelsen (1964: 618) är riksskatteverket central myndighet för stämpelväsendet. Postverket svarar för försäljningen av stämpelmärken. Bankinspektionen utövar kontroll över beräkningen av fondstämpel.
Kostnaderna för stämpelväsendet beräknar jag enligt följande.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
RUcsskatteverket 45 000 —
Postverket 861000 +240 000
Bankinspektionen 65 000 + 5 000
971 000 + 245 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stämpelomkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 216 000 kr.
C 14. Kostnader för årlig taxering m. m.
1969/70 Utgift 42 584 940
1970/71 Anslag 44 000 000 1971/72 Förslag 40 000 000
Från anslaget betalas bl. a. ers;ättningar till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder, bidrag till kommunernas kostnader för medverkan i taxeringsarbetet enligt 16 § 2 mom. taxeringsförordningen (1956: 623) och kostnader för utbUdningskurser för taxeringsfunktionärer. Vissa kostnader för anncmsering rörande självdeklarationerna samt kostnader för mellankommunala prövningsnämndens, sjömansskattenämndens och kupongskattenämndens verksamhet belastar f. n.
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 85
detta anslag. Dessa kostnader kommer fr. o. m. nästa budgetår att belasta anslaget Riksskatteverket.
För ersättningar till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder har Kungl. Maj:t under år 1970 ställt sammanlagt 25 145 000 kr. tUl länsstyrelsernas förfogande. I jämförelse med de ersättningsbelopp som betalades ut under år 1969 innebär detta en ökning med 213 000 kr. Ersättningsbeloppet under år 1970 har påverkats av att någon särskild fastighetstaxering ej genomförts detta år samt att taxering till aUmän varuskatt ej längre förekommer. Utöver det anvisade beloppet har länsstyrelserna vidare liksom tidigare bemyndigats att betala ut ersättningar tUl taxeringskonsulenter enligt grunder som Kungl. Maj:t har fastställt.
Från anslaget har t. o. m. budgetåret 1969/70 bekostats blanketter för taxeringsverksamheten. Dessa kostnader belastar fr. o. m. innevarande år anslagen Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och Riksskatteverket. Detta överförande har tidigare inte beaktats vid medelsberäkningen under respektive anslag. Under innevarande budgetår kommer därför en viss besparing att uppkomma under förevarande anslag och en motsvarande merbelastning på anslagen Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden samt Riksskatteverket. För nästa budgetår bortfaller således medelsbehovet för blanketter under förevarande anslag.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 40 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för årlig taxering m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.
C 15. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.
1969/70 Utgift 15 761 219
1970/71 Anslag 17 150 000 1971/72 Förslag 16 600 000
Från anslaget utbetalas ersättningar tUl postverket, banker och andra penninginrättningar för deras medverkan vid skatteuppbörden. Ersättningarna avser bl. a. distribution av debetsedlar, uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas genom postverket och vissa penninginrättningar, utbetalning genom postanstalterna av överskjutande preliminär skatt samt kostnader för postverkets bestyr med mervärdeskatten och med uppbörden av arvs- och gåvoskatt. Från anslaget utbetalas vidare ersättning tUl postverket för de kostnader som uppstår genom att kyr-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 86
kobokföringsmyndigheterna underrättas om permanenta adressförändringar som anmälts till posten.
Enligt en promemoria, som har upprättats inom postverket, beräknas medelsbehovet för nästa budgetår tUl 21 625 000 kr. Därav avser 12 521 000 kr. ersättning för pestverkets arbete i samband med in-och utbetalningar av skatt, befordran av frankeringsfria försändelser tiU bl. a. länsstyrelsernas datakontor, bestyret med mervärdeskatt samt uppbörd av arvs- och gåvoskatt, 7 470 000 kx. ersättning för distribution av debetsedlar, 50 000 kr. ersättning för översändande av adressuppgifter till kyrkobokföringsmyndigheterna, 1430 000 kr. ersättning till penninginrättningar som medverkar vid skatteuppbörden och 150 000 kr. ersättning tUl postverket för vissa kostnader i samband med avvecklingen av skatteavdelningarna.
Ersättningen för distributionen av debetsedlar har i promemorian beräknats med utgångspunkt i gällande brevporto med viss reducering. F. n. utgår ersättningen med samma belopp som masskorsbandsportot, nämligen med 24 öre per försändelse. Den ifrågasatta ändringen av beräkningsgrunden skulle medföra, att ersättningen ökade med drygt 5 milj. kr.
Jag förordar, att ersättningen för distribution av debetsedelsförsändelser beräknas enligt nuvarande grunder. Beräkningarna i övrigt i promemorian kan jag godta. Anslaget bör således föras upp med 16,6 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 16 600 000 kr.
C 16. Kilometerbeskattning
Nytt anslag (förslag) 1 000
I betänkandet Kilometerbesks.ttning (SOU 1970: 36) föreslär bilskatteutredningen, att skatt som beräknas efter körsträcka (kilometerskatt) skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1974 för samtliga skattepliktiga, icke bensindrivna motorfordon, trafiktraktorer och motorredskap samt sådana skattepUktiga släpvagnar med en totalvikt om mer än tre ton, som dras av kilometerskattepliktigt, motordrivet fordon. Enligt förslaget skall motordrivna fordon förses med s. k. stämplande kilometer-räknare och släpvagnar med s. k. navmätare. Utredningen föreslår, att kilometerskatten skall ersiitta den nuvarande specialdestinerade brännoljeskatten och gasolskatten samt fordonsskatter för det ifrågavarande fordonsbeståndet. Skatten bestäms till visst belopp per kilometer. Betänkandet har remissbehandlats.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 87
Sedan hösten 1969 pågår ett av bilskatteutredningen initierat utvecklingsarbete med syfte att få fram lämplig apparatur för att kunna genomföra ett kilometerskattesystem. En kUometerbeskattning skulle beröra ca 130 000 dragfordon och ca 30 000 släpvagnar. För att beskattningsomläggningen skall vara möjlig att genomföra fr. o. m. år 1974 måste det tekniska utvecklingsarbetet vara avslutat under år 1971. Se-rietUlverkning av kUometerräknare måste i huvudsak vara klar den 1 januari 1973. Under år 1973 avses montering och plombering ske ai; kilometerräknarna.
Förslag till riksdagen om införande av kilometerbeskattning bör framläggas först sedan det tekniska utvecklingsarbetet avslutats och produktionstester genomförts. Kungl. Maj:t har den 17 december 1970 bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillsätta en särskUd nämnd med uppgift att planera de olika åtgärder som skuUe krävas vid en övergång till kilometerbeskattning. I nämndens uppgifter ingår bl. a. att tUl Kungl. Maj:t framlägga förslag om utvecklingsarbetets bedrivande och finansiering. Nämndens verksamhet måste inledas omedelbart och Kungl. Maj:t har därför beslutat att kostnaderna för nämnden övergångsvis skall finansieras från sjunde huvudtitelns anslag till kommittéer. Fr. o. m. nästa budgetår bör emellertid nämndens verksamhet finansieras från ett nytt anslag, benämnd Kilometerbeskattning, som förs upp under sjunde huvudtiteln. Vidare kan det, beroende på vilken form för finansiering som väljs, bli nödvändigt för staten att slutligt eller interimistiskt tUlskjuta medel för utvecklingskostnader och produktionsförberedelser. Sådana utgifter bör också bestridas från förevarande anslag. Eftersom det f. n. saknas underlag för en beräkning av utgifterna under anslaget, förordar jag att det förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Med hänsyn till att utgifter för utvecklingskostnader m. m. kan aktualiseras redan under innevarande budgetår och även andra kostnader kan uppstå som inte lämpligen bör bestridas från kommittéanslaget, kommer jag senare denna dag att förorda att det på tUläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71 förs upp ett förslagsanslag av 1 000 kr. för ändamålet.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kilometerbeskattning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
D. BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNERNA
D 1. Ersättning tiU TreUeborgs kommun för mistad tolag
1969/70 Utgift 113 414 488
1970/71 Anslag 5 844 000
1971/72 Förslag 2 130 000
' Anslaget Ersättning till städerna för mistad tolag.
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1964: 157, SU 164, rskr 342) skall den tolagsersättning som har utgått till vissa städer successivt avvecklas under en femårsperiod. Ersättningen under awecklingstiden grandas i princip på den genomsnittliga tolagsersättningen för budgetåren 1962/ 63 och 1963/64. För år 1965 utgick full kompensation och för de fyra följande åren minskades ersättningen med en femtedel årligen. I fråga om Trelleborgs kommun gäller dock en tjugoårig avvecklingstid. Fr. o. m. budgetåret 1971/72 utgår kompensation tUl endast Trelleborgs kommun. Anslaget bör härvid ges ändrad rubricering. Utbetalningarna kommer att uppgå tUl drygt 2,1 mUj. kr. under budgetåret 1971/72.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj: t föreslår riksdagen
att tUl Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 130 000 kr.
D 2. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.
1969/70 Utgift 1 540 237 149 1970/71 Anslag 1 680 000 000 1971/72 Förslag 1 880 000 000
Från anslaget bestrids främst skatteutjämningsbidrag till kommunerna enligt förordningen (1965: 268) om skatteutjämningsbidrag (ändrad 1970: 341). Vidare utbetalas från anslaget bidrag enligt kungörelsen (1962: 69) om övergångsbidrag vid vissa ändringar i den kommunala indelningen (ändrad 1965:536).
Skatteutjämningsbidrag utgår dels till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter när skattekraften, dvs. skatteunderlaget per invånare, i kommunen understiger en viss nivå (skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft), dels till kommuner när den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt överstiger medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering). Utöver dessa bidrag kan extra skatteutjämningsbidrag utgå.
Skatteutjämningsbidraget vid brist på skattekraft bygger på ett till-
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 89
skott av skatteunderlag. TUlskottet varierar med hänsyn till kommunens belägenhet. Landet indelas sålunda i tre skattekraftsområden med olika gränser för tillskottens storlek. Tillskottet utgörs av det antal skattekronor och skatteören, som kommunen måste tiUföras för att skattekraften skaU motsvara viss procent av medelskattekraften i landet. För landstingskommun gäller dessutom den särskilda garantin att tillskottet av skatteunderlag inte skall understiga vad landstingskommunen för år 1965 har uppburit i tiUskjutet skatteunderlag enligt tidigare bestämmelser om skatteersättning. Om den sammanlagda utdebiteringen för allmän kommunalskatt i kommun understiger medelutdebiteringen, skall de procenttal som gäller inom de olika skattekraftsområdena reduceras. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar produkten av skatteunderlagstillskottet och kommunens utdebiteringssats för bidragsåret.
Skatteutjämningsbidraget vid hög utdebitering utgår efter en viss procent av den del av den sammanlagda utdebiteringen för året före bidragsåret som överstiger medelutdebiteringen i riket.
Extra skatteutjämningsbidrag utgår i form av vanliga extra bidrag och s. k. stimulansbidrag. Vanliga extra bidrag utgår i vissa fall till kommuner där den ordinarie bidragsgivningen är otillräcklig. Syftet med stimulansbidragen är att stimulera till frivilliga kommunsammanläggningar. Dessa bidrag utgår i sådana fall där sammanläggning av kommuner leder tUl en inte oväsentlig minskning av den ordinarie bidragsgivningen.
Övergångsbidrag utgår i syfte att begränsa utdebiteringshöjning för delar av kommun i samband med kommunsammanläggningar. Bidraget kommer invånarna i viss del av den sammanlagda kommunen till godo. Bidraget utgår i regel under en femårsperiod, varvid bidraget successivt minskar.
De ordinarie skatteutjämningsbidragen fastställs av länsstyrelsen under året före det år som bidragen skall utbetalas tUl kommunerna. Storleken av dessa bidrag är, såvitt gäller bidrag vid brist på skattekraft, beroende av de utdebiteringssatser som har beslutats av kommunerna för det kommande året. Övergångsbidrag och extra bidrag fastställs av Kungl. Maj:t efter ansökan och prövning i varje särskilt fall.
De totala skatteutjämningsbidragen för åren 1966—1971 framgår av följande tabell. I beloppen ingår ej övergångsbidrag.
Skatteutjämningsbidrag 1966—1971 (milj. kr.)
1966 1967 1968 1969 1970 1971
|
635 |
701 |
797 |
891 |
966 |
1 108 |
|
62 |
64 |
70 |
75 |
81 |
84 |
|
355 |
392 |
440 |
494 |
561 |
589 |
Kommuner
Församlingar
Landsting
1052 1157 1307 1460 1608 1 781
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansidepartementet
90
Skatteutjämningsbidragen för år 1971 fördelar sig på län och invånare enligt följande.
Län
Milj.kr. Kr./inv. Län
Milj.kr. Kr./inv.
|
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotiands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborg och Bohus 56,1 |
|
29,1 |
20 |
Älvsborgs |
70,1 |
175 |
|
28,6 |
142 |
Skaraborgs |
69,4 |
271 |
|
33,3 |
135 |
Värmlands |
93,6 |
328 |
|
60,0 |
160 |
Örebro |
54,3 |
197 |
|
62,7 |
205 |
Västmanlands |
35,8 |
137 |
|
46,4 |
280 |
Kopparbergs |
69,4 |
249 |
|
89,2 |
369 |
Gävleborgs |
114,9 |
392 |
|
35,4 |
654 |
Västernorrlands |
167,4 |
611 |
|
40,1 |
263 |
Jämtlands |
108,8 |
862 |
|
49,7 |
187 |
Västerbottens |
162,8 |
696 |
|
34,7 |
49 |
Norrbottens |
230,9 |
899 |
|
38,2 |
197 |
|
|
itt |
|
80 |
1 780,9
Jag övergår härefter tUl berällaiingen av anslaget för budgetåret 1971/72. Medelsbehovet under detta budgetår avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1971 och första hälften av år 1972. Storleken av de beslutade skatteutjämningsbidragen och övergångsbidragen för år 1971 och beräknade bidrag för år 1972 framgår av följande tabell.
Skatteutjämningsbidrag 1971 och 1972 (milj. kr.)
|
|
1971 |
1972 |
|
Bidrag vid brist på skattekraft Bidrag vid hög utdebitering Extra bidrag Därav stimulansbidrag Övergångsbidrag |
1 602,1 159.3 19.4 4,3 44,0 1 824,8 |
1 735,0 100,0 77,1 62,0 22,0 1 934,1 |
Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft uppgår under år 1971 tUl 1 602,1 milj. kr. Bidraget under år 1972 är beroende av den fortsatta utvecklingen av skatteunderlaget och av kommunernas utdebiteringssatser för samma år. De kan alltså inte nu beräknas med säkerhet. Om man utgår från de fastställda utdebiteringssatserna för år 1971 och med beaktande av en viss höjning av skatteunderlaget leder detta tUl ett totalt belopp för ordinarie skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft för bidragsåret 1972 av ca 1 735 milj. kr.
Bidrag vid hög utdebitering har fastställts till 159,3 milj. kr. för år 1971. Storleken av detta bidrag under år 1972 är främst avhängig av spännvidden meUan de beslutade; utdebiteringarna i kommunerna för år 1971. Genom utdebiteringshöjningen i bl. a. Stockholm och Göteborg har denna spännvidd minskeit. Mot denna bakgrund kan storleken av bidraget vid hög utdebitering beräknas tiU 100 milj. kr. för år 1972.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 91
Extra bidrag för år 1971 har av Kungl. Maj:t bevUjats 119 kommuner. Det sammanlagda beloppet för dessa bidrag uppgår till 19,4 mUj. kr. Härav avser 15 milj. kr. vanliga extra bidrag, 4,3 milj. kr. stimulansbidrag och 0,1 milj. kr. bidrag tiU utgifter för lokal trafikservice.
För år 1972 beräknar jag utgifterna för de vanliga extra bidragen tiU oförändrat belopp, 15 milj. kr. Utgifterna för bidrag tUl lokal trafikservice torde komma att stiga något detta år. Kungl. Maj:t bör få disponera det belopp som behövs för ändamålet.
De omfattande kommunsammanläggningarna den 1 januari 1971 berälmas leda tUl en kraftig höjning av stimulansbidragen för år 1972. Jag beräknar utgifterna för denna form av bidrag till 60 milj. kr. detta år. TUl detta belopp kommer bidrag som utgår på grund av tidigare sammanläggningar. Enligt tillämpade avtrappningsregler kan dessa bidrag beräknas tUl ca 2 mUj. kr.
Övergångsbidrag har enligt Kungl. Maj:ts beslut åren 1968 och 1970 beviljats ett antal kommuner med anledning av kommunsammanläggningar åren 1969 och 1971. För år 1971 utbetalas ca 44 mUj. kr. För år 1972 kan dessa bidrag med hänsyn till gällande awecklingsregler beräknas tiU ca 22 milj. kr.
De sammanlagda utgiftema under anslaget uppgår således till 1 824,8 mUj. kr. år 1971 och 1 934,1 milj. kr. år 1972. Hälften av dessa belopp, 1 879,5 milj. kr., utbetalas under budgetåret 1971/72. Jag förordar att anslaget förs upp med avrundat 1 880 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att tUl Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 880 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 92
E. DIVERSE
E 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond
1969/70 Utgift 6 444 895
1970/71 Anslag 6 652 000
1971/72 Förslag 4 442 000
Jag kommer senare denna dag att anmäla förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1971/72. Därvid kommer jag att redovisa utgifter om sammanlagt 5 401 000 kr. för de byggnader som är upptagna under slottsbyggnadernas delfond. Av detta belopp beräknas 959 000 kr. kunna täckas genom hyror och andra inkomster. Återstående belopp, 4 442 000 kr., bör bestridas från förevarande anslag. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 442 000 kr.
E 2. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m.
1969/70 Utgift 783 023
1970/71 Anslag 900 000
1971/72 Förslag 1 020 000
Från anslaget bestrids f. n. utgifter för Sveriges bidrag till internationella rådet för samarbete på tullområdet, GATT-organisationen, internationella statistiska institutets permanenta byrå, internationella byrån för mått och vikt, internationella tulltariffbyrån, internationeUa organisationen för legal metrologi, internationella institutet för administrativ forskning och nordiska statistiska sekretariatet.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 1 020 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. för budgetåret l!)71/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 020 000 kr.
E 3. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.
1969/70 Utgift 39 401
1970/71 Anslag 39 000
1971/72 Förslag 41 000
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 93
Från anslaget bestrids utgifter för statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.
Statens krigsförsäkringsnämnd beräknar medelsbehovet för verksamheten under nästa budgetår tUl 31 000 kr., varav ca 18 000 kr. för arvoden och ca 13 000 kr. för omkostnader.
De par t em en tschefen
Krigsförsäkringsnämndens beräkning av medelsbehovet kan jag godta. Jag räknar dessutom med 10 000 kr. till utgifter för statens krigsskadenämnd. Anslaget bör alltså föras upp med 41 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 41 000 kr.
E 4. Bidrag till Föreningen Fruktdrycker
1969/70 Utgift 25 000
1970/71 Anslag 35 000
1971/72 Förslag 35 000
Från anslaget utgår bidrag till Föreningen Fruktdrycker för upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker.
Riksskatteverkskommittén föreslår att anslaget förs upp med 35 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder riksskatteverkskommitténs förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 35 000 kr.
E 5. Bidrag till vanföra ägare av motorfordon
1969/70 Utgift 1 416 638
1970/71 Anslag 1700 000
1971/72 Förslag 1 900 000
Enligt förordningen (1960: 603) om bidrag till vanföra ägare av motorfordon utgår bidrag av statsmedel till sådana vanföra motorfordonsägare som har befriats från fordonsskatt. Bidragen motsvarar skattekostnaderna för viss mängd bensin eUer brännolja. Bidragen utgår i efterskott för budgetår och betalas ut av länsstyrelsema.
Med ledning av medelsförbrukningen under budgetåret 1969/70 och
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 94
med hänsyn tiU effekten av höjningen av drivmedelsbeskattningen beräknar jag utgifterna för bidragen till 1,9 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till vanföra ägare av motorfordon för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.
£ 6. Bidrag till Institutet för storhvishållens rationalisering
|
1969/70 Utgift |
200 000 |
|
1970/71 Anslag |
200 000 |
|
1971/72 Förslag |
300 000 |
Institutet för storhushållens rationalisering har tUl huvudsaklig uppgift att främja och samordna sådan rationaUserings- och utvecklingsverksamhet som väsentiigt kan bidra tUl att höja produktiviteten inom storhushållen. Institutet skall dessutom bedriva informations- och utbildningsverksamhet inom sitt område.
Institutet är organiserat som ett fristående organ, som drivs gemensamt av staten och en för ändamålet bildad stiftelse med företrädare för landstingsförbundet, kommunförbimdet och restaurangnäringen. Verksamheten vid institutet regleras genom avtal som Kungl. Maj:t efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1966: 72, SU 106, rskr 237) slutit med stiftelsen. Enligt avtalet bidrar staten tUl kostnaderna för verksamheten med 200 000 kr. per budgetår och s;tiftelsen med minst 300 000 kr. Avtalet gäller tiU utgången av juni månad 1971.
Vid överläggningar mellan finansdepartementet och stiftelsen har överenskommelse träffats om att förlänga det nuvarande avtalet att gälla under ytterligare fem år med den ändringen att bidragen från staten och stiftelsen höjs till 300 000 resp. 400 000 kr.
Departementschefen
Den måltidsverksamhet som ombesörjs av storhushållen omsätter mycket stora belopp. Med hänsyn härtill och med beaktande även av den starka expansion som karakteriserar storhushållen är det angeläget med en fortgående rationalisering inom området. Jag anser det därför lämpligt att det samarbete mellan ;itaten och stiftelsen för storhushållens rationalisering som ägt rum under den förflutna avtalsperioden fortsätter. På gmnd av kostnadsutvecklingen bör bidraget från staten höjas. Jag har ingen erinran mot att avtalet med stiftelsen förlängs på föreslaget sätt. Om mera betydande kostnadsökningar skulle inträffa under avtalstiden bör Kungl. Maj:t ha möjlighet att höja storleken av det statiiga bidraget.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 95
1) godkänna vad jag förordat om bidrag tiU Institutet för storhushållens rationalisering.
2) till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 300 000 kr.
E 7. Stöd tiU dagspressen
Utveckluigen inom den svenska dagspressen under 1950- och 1960-talen har inneburit stora förändringar. Genom de snabba förbindelsernas utveckling, bl. a. via flyget, och genom en etablering av satellitanläggningar för tidningsframställning på olika håll i landet har ett fåtal storstadstidningar fått en alltmer dominerande ställning i fråga om detta för allmänheten viktiga kommunikationsmedel. Kännetecknande för situationen är vidare att den största tidningen inom de olika spridningsområdena av naturliga skäl framstår som mest attraktiv för annonsörerna, varför de annonsinkomster som får en avgörande betydelse för tidningens ekonomi i regel hamnar hos den på orten ledande tidningen. Ändra-och tredjetidningarna, även i de fall de objektivt framstår som lika goda nyhetsförmedlare och informatörer i för allmänheten viktiga frågor, upplever — just på grund av sin ställning som andratidningar — ständigt ökande svårigheter att överleva. Dessa förhållanden har manifesterats i en fortgående nedläggning av dagstidningar, företrädesvis med lokala spridningsområden. Nedläggningen har oavsett partifärg drabbat de tidningar som blivit lidande i konkurrensen om annonsinkomsterna.
Problemet har tidigare uppmärksammats av statsmaktema och föranlett vissa åtgärder. Vid 1969 års riksdag fattades sålunda beslut om ett presstöd i form av bidrag till samdistribution och genom inrättandet av en lånefond, avsedd för investeringar och saneringslån.
Vid det tillfället underströks vikten av att trygga en fri och obunden pressdebatt i samhällsfrågor och angelägenheten av att förebygga risken av en monopolisering av det fria ordet. Detta kan icke nog understrykas i ett land som vårt vars demokrati bygger på en fri debatt uppburen av de meningar och meningsbrytningar som framspringer ur de politiska partiernas ideologier, uppfattningar och ställningstaganden.
För dagen kan vi emellertid konstatera att 1969 års beslut ej är tillräckligt för att realisera det mål som därmed avsågs. Tidningsdöden synes fortsätta och om inte ett ingripande sker kommer väsentiiga delar av vårt land snart att sakna en allsidig politisk samhällsdebatt som den företrädes av en livskraftig lokalpress och som inte kan ersättas av de alltmer dominerande rikstidningarna. För att uppnå det avsedda syftet krävs ett direkt stöd till tidningsföretagens löpande verksamhet med samma motivering som riksdagen accepterat för nu utgående press- och partistöd. Presstödet bör vara direkt destinerat till tidningsföretagen..
Prop. 1971:1 BUaga 9 Finansdepartementet 96
Förslag om de närmare reglerna för och administrationen av ett utbyggt presstöd avses att framläggas i en proposition till vårriksdagen. På grund av vad jag har anfört bör i riksstatsförslaget preliminärt föras upp ett anslag om 30 milj. kr. för stöd åt dagspressen. Vidare bör slutlig medelsanvisning ej nu föreslås för anslagen Samdistributionsrabatt för dagstidningar och Pressens lånefond. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Stöd till dagspressen för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.
£ 8. Samdistributionsrabatt för dagstidningar
Med åberopande av vad jag anfört under föregående punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Samdistributionsrabatt för dagstidningar för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
E 9. Avlöningar tili personal på inclragningsstat m. m.
1969/70 Utgift 94 026
1970/71 Anslag 150 000
1971/72 Förslag 100 000
Från anslaget bestrids främst utgifterna för vissa ersättningar till personal på indragningsstat.
Statens personalpensionsverk föreslår att anslaget förs upp med 100 000 kr.
Föredraganden
Jag biträder personalpensionsverkets förslag. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Avlöningar till personal på indragningsstat m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
E 10. Viss utbildningsverksamhet
1969/70 Utgift 3 774 235 Reservation 908 879
1970/71 Anslag 4 132 000
1971/72 Förslag 4 482 000
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 97
Från anslaget bestrids utgifter för statens personalutbildningsnämnds och vårdutbildningsnämndens kursverksamhet samt utgifter för resekostnadsersättning och traktamente tUl kursdeltagare m. m. Vidare bestrids utgifter för driften av statens kursgård, Sjudarhöjden, i Sigtuna från detta anslag.
Statens personalutbildningsnämnd
Nämnden planerar bl. a. att sammanställa kurspaket, som kan användas av myndigheterna med hjälp av utbUdningsledare och sålunda möjliggöra en decentralisering av nämndens egen utbildningsverksamhet. För budgetåret 1971/72 beräknar nämnden medelsbehovet till 2 259 000 kr.
Vårdutbildningsnämnden
För budgetåret 1971/72 räknar vårdutbildningsnämnden med att anordna 20 kurser tUl en sammanlagd kostnad av 3,9 milj. kr.
Föredraganden
Personalutbildningsnämnden bör under nästa budgetår främst inrikta sig på en konsolidering av sin verksamhet. Jag har ingen erinran mot den av nämnden planerade uppläggningen av kursverksamheten. Omfattningen av vårdutbildningsnämndens kursverksamhet bestäms av antalet nyanställda inom gruppen vård- och vaktpersonal vid fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Jag anser att antalet kurser kan begränsas tUl 17. Med hänsyn till att viss medelsbehållning kan beräknas uppstå på anslaget vid utgången av innevarande budgetår beräknar jag anslagsbehovet till 4 482 000 kr., varav 2 950 000 kr. till vårdutbildningsnämndens verksamhet. Vid beräkningen har jag efter samråd med chefen för socialdepartementet tagit hänsyn tUl att vårdare vid enskUda nykterhetsvårdsanstalter i viss omfattning bör beredas tUlfälle att delta i vårdutbildningsnämndens kurser. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss utbildningsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 482 000 kr.
E 11. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering
1969/70 Utgift 1 881 072
1970/71 Anslag 1 200 000
1971/72 Förslag 4 400 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för avlöningsförmåner vid viss omskolning och omplacering av partiellt arbetsföra såväl inom den anställdes eget verk som mellan statlig och icke-statlig anställning, för vilken statiiga pensionsbestämmelser gäller. Anslaget används även för
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 98
utgifter i samband med undersökning om sjukpensionerads återanställ-ning. Bestämmelser i ämnet återfiims i cirkuläret (1960: 553) angående anställningsvillkor m. m. för partieUt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet (ändrad senast 1967: 277).
Föredraganden
Ändamålet för detta anslag bör vidgas tUl att omfatta vissa kostnader som kan uppkomma vid friställande av personal i samband med omorganisation eller nedläggning a statligt reglerad verksamhet. Med hänsyn härtUl och med ledning av bl. a. medelsförbrakningen under budgetåret 1969/70 beräknar jag niedelsbehovet till 4,4 milj, kr. för nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kimgl. Maj:t föreslår riksdagen att tUl Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 400 000 kr.
E 12. Kostnader för vissa nämnder m. m.
1969/70 Utgift 593 939
1970/71 Anslag 700 000
1971/72 Förslag 370 000
Från anslaget bestrids kostnadema för statsdepartementens förhandlingsdelegation, statsdepartemente;ns företagsnämnd, statstjänstenämnden (såvitt avser statsverkets andel), kontraktsdelegationen, statens lönenämnd, statens tjänstebostadsnämnd, statens och kommunernas samarbetsnämnd i lönefrågor (såvitt avser statsverkets andel), statens grupplivnämnd, statens omplaceringsniimnd, statens maskinpersonalnämnd, vårdutbildningsnämnden, samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor, statsförvaltningens centrala förslagsnämnd, statsförvaltningens centrala samarbetsråd för personalfrågor m. m. (såvitt avser statsverkets andel) och civila statsförvaltningens centrala arbetarskyddsnämnd (såvitt avser statsverkets andel).
Föredraganden
Under anslaget B 19. Statens personalnämnd har jag föreslagit att statens personalvårdsnämnd och statens omplaceringsnämnd skall sammanföras till en myndighet, statens personalnämnd. Kostnaderna för omplaceringsnämnden kommer siiledes inte längre att belasta detta anslag. Jag beräknar därför anslaget till 370 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Fimanädepartementet 99
E 13. Viss förslagsverksamhet m. m.
1969/70 Utgift 41 820
1970/71 Anslag 80 000
1971/72 Förslag 50 000
Från anslaget bestrids utgifter för ersättningar och belöningar i förslagsverksamheten i den utsträckning beslut härom meddelas av statsförvaltningens centrala förslagsnämnd.
Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd
1. Utgifterna för ersättningar och belöningar beräknas öka (-f- 15 000 kr.).
2. Utgifterna för informationsmaterial beräknas minska (— 20 000 kr.).
Föredraganden Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 50 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss förslagsverksamhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kr.
E 14. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
1969/70 Utgift 2 236 400
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Förhandlingarna om nästa avtalsperiods löner pågår. Det är därför inte möjligt att nu beräkna det medelsbehov som kan uppkomma på grund av avtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. Kungl. Maj:t bör därför begära ett preliminärt anslag på 1 000 kr. för täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. i avvaktan på att avtal träffas och lönekostnaderna m. m. kan redovisas i proposition till riksdagen.
Under hänvisning tiU vad jag sålunda förordat hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Täckning av merkostnader för löner och pensioner in. in. för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 15. Premiering av visst frivilligt sparande
Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts förslag om premiering av det sparande som sker i anslutning till att överskjutande preUminär skatt enligt 1970 års taxering betalas ut (prop 1970: 197, BaU 67, rskr 384).
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 100
Kostnaderna för premieringen är direkt beroende av vilken omfattning sparandet får. Jag avser att återkomma till frågan om medel till täckande av ifrågavarande kostnader när omfattningen har klarlagts. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Premiering av visst frivilligt sparande för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.
E 16. Kostnader för viss statlig annonsering
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att i särskild proposition lägga fram förslag om vissa åtgärder för att förbättra samhällsinformationen. Vilka åtgärder som bör komma i fråga är f. n. föremål för överväganden. Det står emellertid redan nu klart att myndigheternas kostnader för annonsering kommer att öka. Med hänsyn härtill bör ett preliminärt belopp föras upp i statsverkspropositionen för detta ändamål.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Kostnader för viss statlig annonsering för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 101
KAPITALBUDGETEN
11. Statens allmänna fastighetsfond
12. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning
1969/70 Utgift 150 574 211 Behållning 41 595 310
1970/71 Anslag 30 750 000 1971/72 Förslag 70 850 000
' Anslaget Uppförande av förvaltningsbyggnader i Stockholm.
Byggnadsstyrelsen
Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet och för vilka medel inte anvisas under annat anslag.
För uppförande av förvaltningsbyggnad i kv. Loen, för vilket objekt redogörelse har lämnats i prop. 1965: 64 (SU 83, rskr 219), föreslår byggnadsstyrelsen att kostnadsramen förs upp med 33 milj. kr. enligt prisläget 1.4.1970, vUket innebär en höjning med ca 3 mUj. kr. utöver index. Denna kostnadsökning beror på tillkommande kostnader med anledning av byggnadens användning för statsdepartementen, försvårad grundläggning, komplikationer vid provisorisk förstärkning av grannfas-tigheter, ökade projekteringskostnader m. m. Härutöver kan kostnader tillkomma dels för skador på intilliggande fastigheter, dels för provisorier i angränsande gator, som varit nödvändiga för att möjliggöra transporter till byggnadsplatsen, och dels för av styrelsen lämnade garantier i samband med stadens tidigare inlösen och rivning av fastigheten i kv. Loen nr 11. Denna rivning har begärts av styrelsen för undvikande av orimliga merkostnader för provisoriska förstärkningar av fastigheten i samband med uppförandet av förvaltningsbyggnaden.
Redogörelse för ombyggnadsarbetena i kv. Neptunus Större har lämnats i prop. 1966:150 (SU 159, rskr 384).
Redogörelse för uppförande av förvaltningsbyggnad i kv. Garnisonen har lämnats i prop. 1968: 118 (SU 118, rskr 272). Den i prop. 1970; 1 (bU. 9 s. 84) angivna kostnadsramen, 187 milj. kr. enligt prisläget 1.4. 1969, skulle med indexuppskrivning t.o.m. 1.4.1970 för de vid tidigare redovisningstillfälle ej upphandlade delarna uppgå till 204,7 milj. kr. Styrelsen föreslår dock att ramen t. v. tas upp med 199 milj. kr. I denna kostnadsram ingår vissa kostnader som Kungl. Maj:t genom skilda beslut medgivit styrelsen att bl. a. förskottsvis bestrida från ifrågavarande anslag.
7 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 9
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 102
Redogörelse för ombyggnaden av kv. Mercurius för bl. a. statsdepartementen har lämnats i prop. 1970: 1 (SU 63, rskr 167). Kostnadsramen uppgår tUl 8 215 000 kr. enligt prisläget 1.4.1970, vilket innebär att den på grund av begärda ändrings- och tilläggsarbeten höjts med 700 000 kr. utöver index.
Byggnadsstyrelsen har den 3 augusti 1970 redovisat förslag avseende tillbyggnad i kv. Primus och hemställt om Kungl. Maj:ts uppdrag att upphandla projektet på totalentreprenad inom en kostnadsram av 39,5 milj. kr. enligt prisläget 1.4.1970. l!'illbyggnaden är avsedd för allmänna kontorsändamål och beräknas inrymma ca 600 arbetsplatser.
Byggnadsstyrelsen har den 14 december 1970 redovisat byggnadsprogram och viss förberedande piojektering avseende ombyggnad av befintlig lagerbyggnad inom kv. Primus tUl lokaler för en datamaskincentral. Ombyggnaden och viss tUlbyggnad omfattar ca 8 500 m rumsyta vUket beräknas ge 238 arbetsplatser samt personal-, kund- och servicelokaler. Kostnaden för om- och tillbyggnaden har uppskattats tUl 11,4 milj. kr. i prisläget 1.4.1970 och fördelar sig på ombyggnad med 6,8 milj. kr. och tUlbyggnad med 4,6 milj. kr. Kostnaden för den tidigare nämnda tillbyggnaden för kontorsändamål minskar härigenom tiU ca 35 milj. kr.
Sedan lokaliseringen av det förslag om nybyggnad för mynt- och medaljtillverkningen i Eskilstuna som redovisades i prop. 1970: 1 (SU 63, rskr 167) ifrågasatts vid riksdagsbehandlingen, torde i avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut i ärendet en f.n. inte fuUt överskådlig tidsförskjutning av nybyggnaden kunna förutses.
De part em entsch ef en
Jag har inget att erinra mot de av byggnadsstyrelsen föreslagna änd-ringama av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.
Inom kv. Primus i Stockholm planeras till- och ombyggnader av befintliga byggnader, avsedda at); utgöra dels kontorsbyggnad, dels byggnad för datamaskinanläggning. Om- och tillbyggnaden har kost-nadsuppskattats tUl 46 milj. kr. Jag förordar att objektet tas upp i investeringsplanen med en preliminär kostnadsram av detta belopp.
För nästa budgetår bör medel beräknas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
103
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
Bygg- |
FärdigstäUande |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Faktisk |
Beräknad för |
mån/år |
mån/år |
|
|
|
1.4.1969 |
1.4.1970 |
t.o.m. 1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
Stockholm |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nybyggnad i kvarteret |
|
|
|
|
|
|
|
|
Loen |
28 240 |
33 000 |
13 637 |
12 000 |
7 000 |
10.68 |
10.71 |
|
Ombyggnad av kvarteret |
|
|
|
|
|
|
|
|
Neptunus Större |
5 254 |
5 254 |
5 325 |
_____ |
__ |
1.67 |
768 |
|
Nybyggnad i kvarteret |
|
|
|
|
|
|
|
|
Garnisonen |
187 000 |
199 000 |
65 615 |
58 000 |
58 000 |
4.68 |
6.72 |
|
Ombyggnad av kvarteret |
|
|
|
|
|
|
|
|
Mercurius |
7 185 |
8 215 |
____ 1 |
1 980 |
215 |
8.68 |
5.71 |
|
Till- och ombyggnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
i kvarteret Primus |
— |
46 000" |
— |
— |
6 000 |
1.72 |
9.74 |
|
Övriga landet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nybyggnad för mynt- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
medaljtillverkning |
3 750 |
3 |
— |
— |
— |
|
|
|
Summa |
231 429 |
291 469 |
84 577 |
71980 |
71215 |
|
|
1 Förbrukningen redovisas t.v. i annan ordning.
" Uppskattad kostnad.
" Kostnadsram redovisas senare.
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
MedelstUlgäng
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970 Anslag 1970/71 Anslag 1971/72 (förslag)
|
41595 |
1970/71 |
71980 |
|
30 750 |
1971/72 |
71215 |
|
70 850 |
|
|
143 195
143 195
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 70 850 000 kr.
13. Inköp av fastigheter m. m.
1969/70 Utgift 3 237 951
1970/71 Anslag 1000
1971/72 Förslag 5 500 000
Behållning
34 438 264
Från anslaget bestrids kostnader för förvärv av fastigheter, främst sådana som avses för regional förvaltning, men anslaget tas även i anspråk för inköp av andra fastigheter.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
104
Byggnadsstyrelsen
Under budgetåret 1969/70 har från anslaget utbetalats ca 3,2 milj. kr. för förvärv av fastigheter i Luleå, Karlstad, Växjö, Lund och Göteborg.
Styrelsen uppskattar medelsbehcivet för fastighetsförvärv till ca 17,5 milj. kr. under budgetåret 1970/71 och till ca 22,5 milj. kr. under budgetåret 1971/72 eller till sammanlagt ca 40 milj. kr. Anslaget bör föras upp med 5,5 milj. kr. för nästa budgetär.
Departementschefen
Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag. Anslaget bör liksom tidigare få användas endast efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.
14. Statlig förvaltningsskola
1969/70 Utgift 3 275 716
1970/71 Anslag 352 000
1971/72 Förslag 375 000
Behållning
1 272 606
Byggnadsstyrelsen
För uppförande av statlig förvaltningsskola i Sigtuna beräknar styrelsen anslagsbehovet för nästa tiudgetår till 375 000 kr. Redogörelse för objektet har lämnats i prop. 1968: 1 (bU. 14 s. 17—18).
Föredraganden
Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
Byggstart mån/år |
Färdigställande mån/år |
|
|
|
1.4.1969 1.4.1970 |
Faktisk t.o.m. 1969/70 |
Beräknad för 1970/71 1971/72 |
||
|
Nybyggnad för statiig förvaltningsskola i Sigtuna |
7 000 7 300 |
5 278 |
1 600 400 |
8.68 |
8.70 |
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 105
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgäng Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970 1 273 1970/71 1 600
Anslag 1970/71 352 1971/72 400
Anslag 1971 / 72 (förslag) 375
2 000 2 000
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statlig förvaltningsskola för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 375 000 kr.
15. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket
|
1969/70 Utgift |
92 703 |
|
1970/71 Anslag |
250 000 |
|
1971/72 Förslag |
150 000 |
Behållning 88 514
Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av fastigheter och byggnader avsedda att tUlgodose behovet av expeditionslokaler m. m. för de lokala tullmyndigheterna.
Generaltullstyrelsen
GeneraltuUstyrelsen hemställer att 310 000 kr. anvisas för budgetåret 1971/72 för bl. a. uppförande av tullstationer i Gäddede och Högen.
Departementschefen
Med hänsyn tUl att förseningar nu kan förutses beträffande några av de byggnadsobjekt som generaltullstyrelsen har fört fram, bör anslaget begränsas tiU 150 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kr.
V. Fonden för låneunderstöd
6. Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
1969/70 Utgift — Behållning 205 000
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för långivning enligt kungörelsen (1955: 145) om lån av statsmedel för inrättande av alkoholfria restauranger.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 106
Riksskatteverkskommittén
Behållningen på anslaget uppgick den 1 juli 1970 till 206 000 kr. I avvaktan på att alkoholpolitiska utredningens arbete skall slutföras och då några ansökningar om lån inte föreligger för närvarande bör anslaget endast föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder riksskatteverkskommitténs förslag. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
7. Pressens lånefond
Med åberopande av vad jag anfört under punkten E 7. Stöd till dagspressen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Pressens lånefond för budgetåret 1971/72 beräkna ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.
VII. Fonden för förlag till statsverket
1. Vissa projekteringskostnader
1969/70 Utgift 32 743 000 Behållning 20 651098
1970/71 Anslag 20 000 000 1971/72 Förslag 35 000 000
Anslaget disponeras efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall för sådana projekteringsarbeten som skall göras innan slutlig ställning tas till vissa byggnadsobjekt. De byggnadsanslag som begärs av riksdagen sedan projekteringsarbetet utförts inkluderar de nedlagda projekteringskostnaderna. Det belopp som mcitsvarar projekteringskostnaderna förs därför tillbaka till fonden för förlag till statsverket och redovisas såsom övriga kapitalmedel på fonden, sedan byggnadsanslag beviljats. Projekteringsanslaget kan användas även för att skapa en reserv av fär-digprojekterade byggnadsobjekt. En sådan reserv motiveras av bl. a. kravet på en god arbetsmarknadspolitisk beredskap.
Med hänsyn till den beräknade omfattningen av projekteringsverksamheten förordar jag, att anslaget för budgetåret 1971/72 förs upp med 35 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Vissa projekteringskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 107
IX. Diverse kapitalfonder
4. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner
1969/70 Utgift 29 256 098 Behållning 17 906 908
1970/71 Anslag 25 000 000 1971/72 Förslag 8 000 000
Statens datamaskinfond är en kapitalfond för finansiering och redovisning av genereUt användbar datamaskinutrustning som anskaffats för andra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken. Datamaskinfonden omfattar datamaskinutrastning som förvärvas med anlitande av anslag av kapitalinvestering i fonden, annan staten tillhörig datamaskinutrustning som enligt särskilt beslut invärderats på fonden samt förhyrd utrastning såvitt anskaffningen föranlett utgifter som bestritts från anslag tUl kapitalinvestering i fonden.
Fonden består av två delfonder, civila statsförvaltningens delfond och försvarets delfond. Båda delfonderna förvaltas av statskontoret. Delfonderna byggs upp genom medel som anvisas på investeringsanslagen Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret och Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret har tidigare denna dag anmälts av chefen för försvarsdepartementet.
Från investeringsanslag till fonden bestrids dels utgifter för förvärv av datamaskinutrustning, dels andra utgifter av investeringskaraktär i samband med anskaffning, installation eller igångkörning av förvärvad eller förhyrd datamaskinutrustning, vilka är av sådan art att de bör periodiseras. På fonden redovisad utrustning ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket. Avgifterna skall, utöver normal avskrivning eller hyra för utrustningen m. m., även täcka kostnaderna för fondens administration.
Statskontoret
I anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1971/72 ålades de myndigheter som skall omfattas av statens datamaskinfond att anmäla behov av datamaskinutrustning till statskontoret, som avger gemensam anslagsframställning för den datamaskinutrustning som kan behöva anskaffas över fonden. På gmndval av sålunda redovisade eller på annat sätt aktualiserade behov beräknar statskontoret att datamaskinustrustning behöver anskaffas för den civila
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 108
statsförvaltningen under budgetåret 1971/72 till ett sammanlagt värde av 34,9 mUj. kr. Anskaffningen avser datamaskinutrustning för bl. a. rättsväsendets informationssystem, statens vägverk, det centrala bilregistret, det centrala personregistret, universitetens datamaskincentraler och exekutionsväsendet.
Statskontoret hemställer om ett invesleringsanslag av 20 milj. kr. Den slutliga prövningen av de enskilda investeringsobjekten förutsätts ske i samband med att statskontoret hos Kungl. Maj:t begär bemyndigande att få anskaffa viss utrustning. Medelsberäkningen avser dels köp, dels förhyrning av utrustning. Val mellan köp och förhyrning av kontrakterad uttustning sker dock som regel först i samband med leveransen. Skulle förhyrning bli aktuell för viss utrustning blir medelsbehovet i motsvarande mån lägre.
Med hänsyn till de långa leveranstider som normalt gäller vid anskaffning av datamaskinutrustning anser statskontoret vidare att det behövs ett bemyndigande att beställa datamaskinutrustning till ett värde av högst 120 milj. kr. för leverans under budgetåren 1971/72—1973/74.
Ifrågavarande datamaskinutrustning utgörs av utrustning för bl. a. allmän försäkring.
Departementschefen
Statskontoret har på grundval av bl. a. uppgifter från myndigheterna beräknat att datamaskinutrustning kommer att anskaffas för 34,9 mUj. kr. under nästa budgetår. Större delen av medelsbehovet avser anskaffning av utrustning för den centrala bilregisteranläggningen och datamaskincentralen vid universitetet i Upipsala. Utrustningen för det centrala bilregistret avses till stor del bli anskaffad med stöd av bemyndigande som Kungl. Maj:t tidigare lämnat statskontoret. Anläggningen skall, förutom för det centrala bilregistret, användas för statistiska centralbyråns verksamhet. Anskaffningen av utrustning för centralen vid universitetet i Uppsala avser ersättning av befintlig anläggning vid universitetet. Denna senare anskaffning prövas f. n. av universitetskanslersämbetet inom ramen för det uppdrag som lämnats ämbetet att utreda det framtida behovet av datamaskinkapacitet inom den högre utbildningens och forskningens område. Någon möjlighet att bedöma när och i vUken omfattning en anskaffning kan bli aktuell föreligger inte i nuvarande läge.
För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet under anslaget tUl 8 milj. kr. Detta möjliggör en total anskaffning av datamaskinutrustning av drygt 20 milj. kr. om hänsm tas till beräknad behållning på anslaget. Vidare bör riksdagens bemyndigande inhämtas att beställa datamaskinutrustning till ett värde av 90 milj. kr. utöver tidigare lämnat bemyndigande.
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 109
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att bestäUa datamaskinutrustning för 90 000 000 kr.,
2) till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.
Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Fiinansdepartemenfet
110
f
«5
|
Q. |
|
|
ra "O 1 |
|
|
.t£ |
|
|
i/1 |
L. |
|
C |
|
|
OJ |
+J |
|
4J |
|
|
CU |
|
|
> |
' |
I I c (/> TD -
cn s- OJ c o "O .,- E >
i- to rii CU i/l t/>
c: C71 ro -C c:
-T----------
cn OJ
c 4->
|
a> |
|
1 !- |
|
|
|
r— ;o |
|
|
|
ta +J |
|
|
|
|
|
s_ |
|
o. O) |
|
>> |
|
c t. |
|
+j |
|
OJ.r- |
|
oo |
|
o -o |
ort o
2 1
B Ml
4* i!
u O
|
•■a |
s
|
CO |
bl
i- ■*-» .c % :o Irt u ro
C = c *ro -r- C O C t. E o*t- o
>, -o ■<- c -r-
co ro -p -f- 4->
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet
111
i
<5
|
+J |
|
t>0 |
|
.H |
|
r-t |
|
P, |
|
rt |
|
A) |
|
n |
|
C |
|
0) |
|
-P -ö |
|
o Ml |
|
> u |
60 h
C O
•H ,6
h OJ
d> ra
C
n) Ä . ,
r-l o »H
P< O C
I C
o) -H
h C -P 43 o
03 o •H •H O +>
O di
•H C a
B o fH •Ö -H o -■! +> 4h
|
|
+> |
|
I |
11) |
|
n |
.a |
|
60 |
%■ |
|
|
m |
|
■ö A( 1 |
|
|
P. |
n |
|
P, |
0) |
|
P |
> |
I (.
r— :o
ro 4J
OJ v c u
O-r-
CU -O
I »H
c -P
|
fl |
C3 |
|
»«8 IM |
•a |
|
? |
US |
|
|
bc |
|
|
hT |
|
|
O |
|
|
|
|
e: |
>> |
|
S |
a |
|
w |
|
|
|
■.M |
|
C4 |
|
|
,9 |
■. |
|
•r |
oc |
|
"So |
rt |
|
•■S |
"5 |
|
s |
is |
|
«< |
:s |
|
cc |
(£< |
|
t |
M |
|
m |
M |
|
■'■tf |
|
|
ni |
|
|
+» |
•H |
|
0) |
+* |
|
h |
Cd |
|
:o |
•p |
|
fr* |
« |
|
|
Jid |
|
|
.H |
|
|
-p i-i a |
|
|
|
|
|
r-l -1 |
|
|
4) +> |
|
|
V et |
|
|
+> |
|
|
< 01 |
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 112
Register
Sid. 1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Finansdepartementet m. m.
7 Finansdepartementet
8 Gemensamma ändamål för statsdepartementen
9 Ekonomiska attachéer
9 Kommittéer m. m.
10 Extra utgifter
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
11 Kammarkollegiet
12 Statistiska centralbyrån:
13 Statistik, register och prognoser
24 Statistisk uppdragsverksamhet
25 Teknisk uppdragsverksamhet Konjunkturinstitutet:
26 Verksamheten i allmänhet
27 Särskilda undersökningar
28 Statskontoret
33 Datamaskincentralen för administrativ databehandling
34 Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.
35 Riksrevisionsverket
40 Byggnadsstyrelsen
42 Utredningar rörande byggnadsföretag m. m.
42 Inredning av byggnader för statlig förvaltning
44 Statens förhandlingsnämnd
45 Statens avtalsverk
46 Statens personalpensionsverk
47 Statens personalbostadsdelegation
48 Statens personalutbildningsnämnd
49 Statens personalnämnd
|
15 500 000 |
|
17 196 000 |
|
620 000 |
|
6 500 000 |
|
400 000 |
|
40 216 000 |
|
3 965 000 |
|
81 340 000 |
|
1 000 |
|
1000 |
|
2 245 000 |
|
670 000 |
|
25 105 000 |
|
1000 |
|
4 000 000 |
|
20 295 000 |
|
23 544 000 |
|
3 000 000 |
|
27 400 000 |
|
1 289 000 |
|
8 507 000 |
|
12 660 000 |
|
521 000 |
|
3 043 000 |
|
5 095 000 |
|
222 682 000 |
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
70 Förvaltningskostnader 196 800 000
74 Anskaffning av viss materiel 3100 000
Mynt- och justeringsverket:
74 Förvaltningskostnader 5 263 000
76 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. 450 000
76 Statens justerare 2 627 000
77 Riksskatteverket 48 770 000 79 Avsättning till banktillsynens fond 1 800 000 81 Avsättning till fondtillsynens fond 110 000 81 Avsättning tUl jordbrukskassetillsynens fond 290 000 81 Avsättning till sparbankstillsynens fond 2 100 000
81 Revision av sparbankernas förvaltning 900 000
82 Avsättning till försäkringsinspektionens fond 3 445 000 84 Stämpelomkostnader 1216 000 84 Kostnader för årlig taxering m. m. 40 000 000
Prop. 1971:1 Bilaga 9 Finansdepartementet 113
85 Ersättning till postverket m, fl. för bestyret med skatteupp-
börd m. m. 16 600 000
86 Kilometerbeskattning 1 000
323 472 000
D. Bidrag och ersättningar till kommunerna
88 Ersättning tiU Trelleborgs kommun för mistad tolag 2 130 000
88 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. 1 880 000 000
1 882 130 000
E. Diverse
92 Ersättning filJ
statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggna
dernas delfond 4
442 000
92 Bidrag
till vissa internationella byråer och organisationer m.m. 1
020 000
92 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. 41 000
93 Bidrag till Föreningen Fruktdrycker 35 000
93 Bidrag till vanföra ägare av motorfordon 1 900 000
94 Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering 300 000
95 Stöd till dagspressen ■ 30 000 000
96 Samdistributionsrabatt
för dagstidningar MO
000 000
96 Avlöningar till personal
på indragningsstat m. m. 100
000
96 Viss utbildningsverksamhet 4 482 000
97 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering 4 400 000
98 Kostnader för vissa nämnder m. m. 370 000
99 Viss
förslagsverksamhet m. m. 50
000
99 Täckning av merkostnader
för löner och pensioner m. m. '1 000
99 Premiering av visst
frivilligt sparande 150
000 000
100 Kostnader för viss statlig annonsering MO 000 000
117 141 000
Summa för driftbudgeten 2 585 641 000
KAPITALBUDGETEN
II. Statens allmänna fastighetsfond
101 Byggnadsarbeten för statiig förvaltning 70 850 000
103 Inköp av fastigheter m. m. 5 500 000
104 Statlig förvaltningsskola 375 000
105 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 150 000
76 875 000
V. Fonden för läneunderstöd
105 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger 1 000
106 Pressens länefond 125 000 000
25 001 000
VII. Fonden för förlag till statsverket
106 Vissa projekteringskostnader 35 000 000
IX. Diverse kapitalfonder
107 Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner 8 000 000
Summa för kapitalbudgeten 144 876 000
Totalt för finansdepartementet 2 730 517 000
' Beräknat belopp.
MARCUS BOKTR. STHLM UTO 700609
BUaga 10 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 10
Utbildningsdepartementet
översikt
TUl utbildningsdepartementet hör skolväsendet, den högre utbildningen och forskningen, vuxenutbildningen, det studiesociala stödet, kultur-och bUdningsverksamheten, radio- och televisionsfrågorna samt kyrkoärendena.
De stora utbildningsreformer som genomförts under 1960-talet utgör vUftiga led i utvecklingen mot ett samhälle, där alla ges samma möjlighet tiU UtbUdning. Det gäller besluten om den nioåriga obligatoriska gmndskolan, utbyggnaden av gymnasial och eftergymnasial utbUdning liksom förbättringarna av det studiesociala stödet. Statsmakternas beslut år 1968 att revidera grundskolans läroplan och att ersätta fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan med en skolform, gymnasieskolan, motiverades inte minst av strävan bort från statusbetingade skiljelinjer i skolväsendet.
Barnens möjligheter att utveckla sina förutsättningar påverkas av uppväxtmiljön redan under förskolåldern. I det fortsatta reformarbetet intar därför frågan om förskola för alla barn under en tid närmast före inträdet i grundskolan en central plats. Denna fråga behandlas av 1968 års barnstugeutredning.
Redan beslutade reformer beträffande grundskolan och gymnasieskolan leder till att samhället inom få år kommer att kunna erbjuda i huvudsak alla ungdomar en minst elvaårig utbUdning. I gymnasieskolan kommer de studerande att ges ökade möjligheter att välja utbildning efter sina intressen och fömtsättningar.
Det pågående reformarbetet på vuxenutbildningens område tar sikte på att utbildningsklyftorna mellan generationerna skall bryggas över, något som kommer att ställa betydande ekonomiska krav på samhäUet. Hög prioritet ges åt insatser för grupper med kort och ofta otidsenlig Utbildning. Av stor vikt för de vuxnas möjlighet att skaffa sig utbildning är det studiesociala stödets utformning. Derma fråga utreds av kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX).
1 Riksdagen 1971, 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 2
Det angelägna i att de vuxnas behov av fortsatt utbildning tiUgodoses iUustreras av vidstående diagram. .Ännu år 1980 kommer — om inga specieUa insatser görs — en mycket stor del av dem som då befinner sig i den relativt låga åldersgmppen 30—44 år att ha en kortare utbildning än grundskola bakom sig. .[ åldersgruppen däröver kommer den övervägande delen — två tredjedelar eller mer — att ha Uka kort gmndutbildning, medan nästan aUa som då befinner sig i åldersgruppen 20— 29 år genomgått en minst elvaårig utbildning.
En särskUd kommitté (FÖVUX) har tiUkaUats med uppgift att pröva oUka möjUgheter för att de som har den lägsta skolunderbyggnaden skaU nås av åtgärdema på vuxenutbUdningsområdet. Kommittén har under det gångna året inlett försök med uppsökande verksamhet.
Kompetensutredningen har i sitt förra året avgivna huvudbetänkande föreslagit en rad åtgärder som syftar till att vidga möjligheterna för stu-dieintresserade att få tillträde tiU eftergymnasial utbildning. Utredningsförslaget går ut på att man skall säkerställa att de studerande har — förutom vissa för varje utbildningsUnje specificerade förkunskaper — viss bredd i sina erfarenheter och referensramar. Förslaget remissbehandlas f.n.
Inom 1968 års utbUdningsutredning (U 68) behandlas en rad övergripande frågor om den eftergymnasiala utbUdningens dimensionering, organisation och lokalisering. U 68 tar i sitt arbete även upp sambandet mellan gymnasial och eftergymnasial utbildning liksom relationerna mellan ungdomsutbUdning och viucenutbUdning. I en under det gångna året pubUcerad debattpromemoria, belyser utredningen några utvecklingslinjer för gymnasieskolan. I en annan debattskrift tar utredningen upp frågorna om forskningsanknytning och studieorganisation. U 68 väntas lägga fram sitt huvudbetänkande under år 1972.
Det reformarbete på utbildningsområdet, som utförts under de båda senaste årtiondena, har avsett såväl, en omfattande kvantitativ utbyggnad av utbildningsorganisationen som en genomgripande förändring av utbUdningens iimehåU och utformning. Syftet med denna förändring har varit att skapa ett utbUdningsväsen, som kan fyUa sin funktion i ett modemt, demokratiskt samhälle.
Insatsema inom det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet koncentreras kring de problem som har störst betydelse när man söker nå de utbildningspolitiska målen. Verksamheten inriktas i allt större utsträckning mot sådana områden som förskola, handikappfrågor i vid mening och vuxenutbUdning. I arbetet ingår självfaUet fortiöpande utvärdering av hur man i skolans arbete når de uppställda målen. Inte minst vid utvecklingen av undervisningsmetoder i enstaka ämnen utgår man från resultatet av sådan utvärdering.
Frågan om åtgärder för elever med särskUda svårigheter i skolan Uksom frågorna om arbetsmiljö och arbetstrivsel i skolan behandlas inom
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 3
Befolkningens utbildningssammansättning 1970 och 1980 uppdelad på
ålder och utbildningsnivå
(Diagram utarbetade av statistiska centralbyråns prognosinstitut) För personer i åldern 20—64 år anges procentuella fördelningen på olika utbildningsnivåer för varje femårsklass. I diagrammen har hänsyn inte tagits tiU immigranterna efter 1967 och deras utbildning.
% 100
1970
75
50 -
25
% 100
20— 25— 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 24 29 34 39 44 49 54 59 64
1980
75 -
50
25 -
20— 25— 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 24 29 34 39 44 49 54 59 64
Fullständig examen från universitet eller högskola
Gymnasium, fackskola, nya gynmasieskolan samt ev. yrkesutbildning
I
Grundskola, realskola, fUck-skola, folkhögskola samt ev. yrkesutbildning
Folkskola, fortsättningsskola samt ev. yrkesutbildning
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 4
en sommaren 1970 tillsatt utredning om skolans inre arbete. En arbets-gmpp inom skolöverstyrelsen har undersökt bl. a. förutsättningarna för ökad samverkan i skolan, däribland möjligheterna att ge eleverna större medinflytande och ansvar. Vidare pågår inom en annan av överstyrelsen tiUsatt arhetsgmpp undersökningar om behovet av betyg och om betygssättningens effekter, funktioner och form.
Strävan efter förbättringar i fråga om skolans inre arbete har kommit tUl uttryck inte minst i de senaste årens läroplansarbete. Den nya läroplanen för grundskolan införs successivt med början under innevarande läsår. Även för gymnasieskolan, vilken träder i funktion nästa läsår, kommer en ny läroplan att tillämpas. Den reformerade lärarutbildningen och insatserna för lärarfortbildning ger liksom läromedelsutvecklingen och resurserna för studie- och yrkesorientering nya förutsättningar för skolans fortsatta utveckling.
Vissa aktueUa utbildningsproblem har under det gångna året diskuterats inom planeringsrådet för utbildningsfrågor. Det gäller bl. a. frågan om den sociala sammansättningen i klasser, skolenheter och rektorsområden i grundskolan. Social skiktning i grundskolan förekommer mest påtagligt i storstäderna och speglar där befolkningens fördelning på olika bostadsområden. Initiativ tiU åtgärder — i överensstämmelse med bestämmelser i bl. a. läroplanen för grundskolan — måste tas i första hand av de lokala skolstyrelserna. I några fall planerar dessa redan att ändra fördelningen av elever på bl. a. klasser och skolenheter.
Rådet har vidare behandlat frågan om utbildning för invandrare. Andelen utländska medborgare utgjorde vid årsskiftet 1969/70 7,8 % av alla barn i åldrarna O—6 år och 4,9 % av alla barn och ungdomar i åldersgruppen 7—17 år. Här angivna tal visar att antalet invandrarbarn i skolåldern kommer att öka starkt under de närmaste åren. Rådet fann att omfattande insatser krävs för att dessa barn och ungdomar skall få en UtbUdning som är reeUt lUcvåirdig med den deras svenska kamrater får. På främst gmndskolenivå görs det redan i många kommuner avsevärda insatser för att hjälpa dessa, barn, bl. a. genom stödundervisning. Rådet betonade även behovet av uppsökande verksamhet, inte minst bland vuxna invandrare utan tillräcklig förutbUdning.
Kulturpolitikens utformning i framtiden behandlas bl. a. inom kulturrådet. Dess arbete har hittills i betydande utsträckning rört kulturpolitikens mål, organisationen av insatsema för kulturlivet samt finansieringen av verksamheten inom denna sektor. Rådet avser att lägga fram betänkanden i dessa frågor under innevarande år. I ett senare utredningsskede kommer rådet att behandla kulturarbetarnas ekonomiska villkor.
Inom forskningsberedningen, vars uppgift är att verka
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 5
som rådgivande organ i frågor om den långsiktiga inriktningen äv forsk-ningspoUtiken, har under det gångna året bl. a. frågan om formerna för tvärvetenskapligt forskningssamarbete vid universitet och högskolor diskuterats. Beredningen har vidare behandlat problem kring högskolutbildningens forskningsanknytning, frågan om det svenska deltagandet i internationella vetenskapliga projekt sett i relation till forskningsverksamheten inom landet samt frågor rörande framtidsforskning.
För nästa budgetår föreslås fortsatt utbyggnad av utbildningsväsendet och kultursektorn med utgångspunkt i tidigare fastställda planer. Förslagen på driftbudgeten innebär — om man bortser från effekten av vissa överföringar från andra huvudtitlar — anslagshöjningar med totalt 453,5 milj. kr., medan kapitalbudgeten ökar med 9,1 milj. kr.
I det följande lämnas ett sammandrag av de viktigaste förslagen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1971/72. Redogörelsen avslutas med en sammanstäUning av anslagsberäkningen.
Kulturändamål m. m.
Insatserna på kulturområdet inriktas i första hand på att redan påbörjat reformarbete skall fullföljas. Resurserna för rikskonsertverksamheten förstärks främst genom den omorganisation av mUitärmusiken som enligt riksdagens beslut förra året i anledning av prop. 1970: 31 angående regionmusik skall genomföras den 1 juli 1971. Under ett särskilt anslag beräknas medel för regionmusikens insatser inom det aUmänna musiklivet. Härvid har beaktats det ökade medelsbehov för bl. a. ledning och administration som uppkommer på grund av den nya inriktningen av verksamheten.
Med anledning av förslag i prop. 1970: 25 beslutade riksdagen förra året om en genomgripande reform av musik- och dansutbildningen. Organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) och lärarutbildningskommittén (LUK) har lagt fram ett gemensamt förslag om att utbildning av tvåämneslärare — med musik som det ena ämnet •— skall anordnas i provisorisk form. Frågan om denna utbildning kommer att redovisas tiUsammans med övriga förslag från OMUS i en särskild proposition.
För att det skall bli möjligt att i ökad utsträckning ge stöd åt olika nya kuUuraktiviteter har ytterligare medel beräknats under anslaget Bidrag tilldrag till särskilda kulturella ändamål.
Stödet till ungdomsorganisationerna har under de båda senaste åren ökat väsentUgt. Genom den i föregående års statsverksproposition anmälda omorganisationen av statens ungdomsråd har planeringen av insatserna på ungdomsområdet förbättrats. På gmndval av förslag från rådet kommer i en särskUd proposition förslag om utökning av det stat-
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 6
liga stödet till vmgdomsorganisationernas lokala verksamhet att läggas fram.
Dramatiska institutet, som påbörjat sin verksamhet iimevarande budgetår, föreslås få resurser för fortsatt utbyggnad.
Vad gäller internationellt-kulturellt samarbete bör nämnas att överläggningar pågår mellan de nordiska länderna om ett avtal om nordiskt kultursamarbete, omfattande såväl utbUdning och forskning som annan kulturell verksamhet. Avtalet väntas medföra effektivare arbetsformer för det nordiska kultursamarbetet samt ökade möjligheter till stöd åt samnordiska projekt på utbildnings-, forsknings- och kulturområdet.
Skolväsende och lärarutbildning
Föreskrifter om mål och riktlinjer för gmndskola, gymnasieskola och lärarhögskola har meddelats under loppet av de två senaste åren.
Under innevarande läsår har den nya läroplanen för grundskolan börjat tiUämpas. Den genomförs fiUlständigt läsåret 1972/73. Fr. o. m. sistnämnda läsår fuUgörs skolplikten helt inom grundskolans ram.
Den 1 jiUi 1971 ersätts fackskola, gymnasium och yrkesskola av gymnasieskolan. Denna skolform kommer att bestå av 22 olika linjer jämte specialkurser av oUka slag. ./'intalet elevplatser motsvarar närmare 90 % av årskuUen 16-åringar. Under år 1970 har viktiga beslut fattats rörande gymnasieskolan, bl. a. om. huvudmannaskapet, om läroplanen och om gmnderna för ett i huvudsak enhetligt regelsystem för den nya skolan.
Utredningsarbete pågår om systemet med statsbidrag till skolväsendet. En diskussionspromemoria oju byggnadsbidraget har färdigstäUts och remissbehandlats under det gångna året.
De handikappades utbildningsmöjligheter byggs ut. Specialskolan tiUförs ökade resurser för personal och materiel. Gymnasieskolutbildningen för gravt hörselskadade i Örebro ges fast organisation. SpeciaUäramt-bUdning skaU anordnas i Umeå.
En utredning har som nyss framgått tillkaUats för att överväga olika åtgärder inom skolans inre arbete. Utredningen har satt i gång ett omfattande arbete med deltagande a.v bl. a. experter från personal- och elevorganisationer.
Anslagen tiU grundskolan och till gymnasieskolan beräknas för budgetåret 1971/72 uppgå till 3 189 milj. kr. resp. 1 102 milj. kr. Under utbildningsdepartementets huvudtitel beräknas fr. o. m. nästa budgetår medel även för utbildningen på gymnasieskolnivå inom jordbmk, skogs-bmk och trädgårdsnäring.
För den framtida dimensioneringen av utbUdningssystemet har be-folkningsutvecldingen självfallet avgörande betydelse. 1960-talet har
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 7
präglats av de stora årskuUarna, som efterfrågat utbUdning i de frivU-Uga skolformerna. Under 1970-talets första hälft växer antalet elever i gmndskolåldrama kraftigt, särskilt vid en fortsatt kraftig nettoimmigration. Utvecklingen framgår av följande tabeU.
Antal personer i 6—21 års ålder vid slutet av åren 1968, 1970 och 1975.
Ålder 1968 1970 1975
6 107 000 123 000 107 000
7—9 311000 327 000 361000
10—12 319 000 314 000 363 000
13—15 320 000 322 000 318 000
(7—15) (950 000) (963 000) (1042 000)
16—18 334 000 327 000 322 000
19—21 381000 357 000 332 000
6—21 1772 000 1770 000 1803 000
KäUa: Befolkningsprojektion 1970—2000. Statistiska centralbyrån 30.4.1970. En nettoimmigration på 20 000 per år har antagits.
Lärarsituationen karakteriseras av en fortgående förbättring i fråga om tiUgången på behöriga lärare, vilket främst iir en följd av utbyggnaden av läramtbildningens kapacitet. Under det gångna året har en rad åtgärder vidtagits för att sysselsättningen för lärare skall tryggas i samband med genomförandet av grundskol- och gymnasieskolreformerna. Även under nästa budgetår blir insatser av detta slag aktuella.
I regeringens sanUade avvägning av olika utgiftsbehov har verksamheten på förskolstadiet givits hög prioritet. Intagningskapaciteten vid förskoUärarutbUdning föreslås öka under det kommande läsåret med 390 platser tiU totalt 2 100 platser.
Sammanlagt ca 10 000 studerande kommer att tas in till lärarutbildning nästa budgetår.
Insatserna på fortbildningens område koncentreras tiU sådan fort-bUdning som hänger samman med genomförandet av de nya läroplanerna för grundskola och gymnasieskola. Anslaget till fortbildning av lärare föreslås öka med 2,9 milj. kr. till 36,5 milj. kr.
På grandval av pedagogikutredningens förslag kommer en proposition att läggas fram om pedagogisk utbildning och forskning. Anslaget tiU läroboksnämnden föreslås öka för att möjlighet skall ges bl. a. till flera konferenser för granskning av läromedel.
Studie- och yrkesorientering är ett viktigt instrument för att förverk-Uga skolans mål. Förslag om en enhetlig organisation i gmndskola och gymnasieskola för studie- och yrkesorientering och om utbildning för verksamhet på detta område kommer att tas upp i särskild proposition. Skolöverstyrelsen och lärarhögskolorna föreslås få personell förstärkning för studie- och yrkesorienteringen.
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 8
Förslag läggs fram om inrättande av en tjänst som biträdande professor vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.
I den nya skolan måste såväl personal som elever ges medinflytande och ansvar. Även kontakterna meUan hem och skola är — som angetts bl. a. i direktiven till utredningen om skolans inre arbete — av väsentlig betydelse. För nästa budgetår föreslås ytterligare höjning av statsbidragen tiU föräldra- och elevorganisationer.
Högre utbildning och forskning
Antalet studerande som under år 1970 nyinskrivits för utbUdning vid de filosofiska fakulteterna är — särskilt vad gäller de matematisknaturvetenskapliga fakulteterna — lägre än motsvarande antal år 1969. Vid spärrad utbildning inom andra fakulteter har däremot antalet studerande som tagits in ökat under det gångna året.
Den eftergymnasiala utbildningens dimensionering, organisation och lokalisering behandlas — som redan framgått — av U 68. Denna utredning har sålunda till uppgift bl. a. att lägga fram en plan för utbyggnaden på lång sikt. Av stor betydelse för den eftergymnasiala utbildningens utbyggnad är också kompetensutredningens arbete. Ett genomförande av dess fömt nämnda förslag om vidgat tiUträde tiU eftergymnasial utbildning kan liksom en fortsatt utbyggnad av den decentraliserade universitetsutbildningen få betydande konsekvenser för tiUströmningen till eftergymnasial utbildning.
Vid spärrade utbildningslinjer kommer en avsevärd ökning av intagningskapaciteten att genomföras nästa budgetår. Sålunda tiUkommer vid de tekniska fakulteterna sammanlagt 210 nybörjarplatser. Förslag om anordnande av högre teknisk utbildning i övre Norrland avses bli framlagt i särskild proposition. Antalet intagningsplatser vid socionomutbildning avses öka väsentligt. Förslag om bl. a. lokalisering av nämnda utbildning kommer att läggas fram i särskild proposition. I denna proposition kommer även frågan om social forskning att behandlas. Beträffande universitetsfilialerna föreslås att utbildning i viss omfattning skall anordnas inom bl. a. vissa laborativa matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden. För studerande vid i första hand humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet anordnas yrkesinriktade studiekurser och kombinationsutbUdningar innefattande även gymnasiala kurser. Studerande inom den naturvetenskapliga sektorn skall i vidgad omfattning kunna välja tekniskt inriktade studiekurser.
Vid budgetawägningen har liksom föregående år prioritet givits åt fortsatt uppbyggnad av resurserna för forskarutbUdning m. m. samt fakulteternas driftkostnadsanslag.
För forskarutbildning in. m. beräknas medel för ytterligare 50 doktorandstipendier, 50 tjänster som forskarassistent och 20 som docent. Anslaget tUl särskilda åtgärder för forskarutbildning föreslås höjt med
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 9
ca 1 milj. ler. Resiursförstärkningarna avses i första hand för sådana institutioner som har en särskilt ogynnsam relation mellan antalet studerande och antalet handledare. Vid bifall till förslagen om tjänster som professor och biträdande professor förstärks resurserna för forskarutbUdning ytterligare.
Fakulteternas driftkostnadsanslag, som omfattar medel för såväl biträdespersonal som materiel m. m., föreslås höjda med sammanlagt ca 15 milj. kr. Vissa frågor rörande pedagogisk utbUdning och forskning kommer — som nyss framgått — att behandlas i särskild proposition.
Den fortsatta utbyggnaden av universitet och högskolor medför att forskningen tillförs ökade resurser. Därjämte föreslås anslagen tiU de statliga forskningsråden inom utbUdningsdepartementets område bli höjda med ca 12 milj. kr.
I fråga om tjänster som professor och biträdande professor föreslås att ytterligare 23 sådana tjänster skaU inrättas nästa budgetår. Utöver de professurer, som inrättas i överensstämmelse med tidigare beslut, föreslås för nästa budgetår tjänster som professor i internationell ekonomi (Stockholm) samt sjörätt och annan transporträtt (Göteborg). Vid statens humanistiska forskningsråd avses tillkomma en professur i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas historia (Uppsala). Vidare föreslås två forskargrupper under ledning av professor bli inrättade, av vilka en vid statens råd för samhällsforskning i kulturgeografisk process- och systemanalys (Lund) och en vid statens naturvetenskapliga forskningsråd i molekylär ceUfysiologi (Stockholm). DärtiU föreslås en tjänst som biträdande professor i klinisk genetUc (Umeå) bli inrättad vid statens medicinska forskningsråd.
I en tidsplan för inrättande av ytterligare professurer vid universitetet i Umeå föreslås en sådan tjänst tiUkomma i historia budgetåret 1972/73, i finska budgetåret 1973/74 samt i nordisk och jämförande fomkun-skap budgetåret 1974/75. Enligt tidigare beslut skall härjämte två professurer inrättas i Umeå nästa budgetår, nämligen i engelska, särskilt modern engelska, och i teoretisk plasmafysik.
Försöksverksamhet med programbudgetering kommer att inledas budgetåret 1971/72 vid Chalmers tekniska högskola.
Investeringarna inom universitetssektom avses även nästa budgetår komma att ligga på hög nivå. För byggnadsverksamhet vid universitet och högskolor beräknas 140 milj. la-, och för inredning och utrustning vid universiteten och vissa högskolor 63 milj. kr. Förslag om anslag tUl byggnadsverksamhet samt inredning och utmstning kommer att läggas fram i särskUd proposition.
Vuxenutbildning
EnUgt riksdagens beslut i anledning av prop. 1970: 35 har den reformering av vuxenutbildningen som inleddes år 1967 fortsatt. Stats-
1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 10
bidraget tiU studiecirkelverksamheten höjdes förra året med 50 % och för cirklar av grundläggande karaktär inom svenska, engelska, matematik och samhällskunskap samt kommunikationsfärdighet för handikappade fördubblades bidraget. Statsbidrag infördes tiU löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. Försök med uppsökande verksamhet har startat. I en särskild proposition kommer förslag om ytterligare åtgärder inom vuxenutbildningen att läggas fram.
Under anslaget till viss utbildning via radio och television m. m. sammanförs kostnaderna över budgeten för skolprogramverksamheten vid Sveriges radio och den av TRU-kommittén bedrivna försöksverksamheten med sådan utbUdning.
Vid de statliga skolorna för vuxna beräknas antalet elever uppgå tiU ca 9 000. Inom skolöverstyrelsen ]?ågår f. n. en översyn av skolornas organisation.
De kommunala skolorna för vuxna har ett växande studerandeantal. Ca 300 kommuner beräknas under innevarande läsår anordna undervisning på grundskolans högstadium samt fackskolan och gymnasiet. Som jämförelse kan nämnas att ca 30 kommuner anordnade sådan undervisning under budgetåret 1967/68.
YtterUgare två folkhögskolor föreslås få statsbidrag. Med hänsyn bl. a. tUl den ökade kursverksamheten beräknas medel för ytterligare ett antal ordinarie tjänster för folkhögskolan. Vissa ökade insatser föreslås också för folkhögskolans medverkani i handikapputbildningen.
Studiesociala åtgärder
Fria läromedel har införts i nästan aUa kommuner med gymnasieskola. Läromedelsutredningen har föreslagit att kommunerna skall åläggas att ge eleverna på detta stadium fria läromedel. Denna fråga bereds f.n.
Möjligheterna för utländska stuclerande att få svenskt studiestöd har utretts. Denna fråga kommer att tas upp i en särskild proposition.
Utgifterna för studiesocialt stöd beräknas tiU sammanlagt 1 510 milj. kr. Detta innebär en ökning med 90 milj. kr.
Sammanställning
Totalbeloppen på de olika budgetavsnitten samt förändringarna i jämförelse med anslagen för innevarande budgetår framgår av tabell 1. Anslagsindelningen för budgetåret 1970/71 har justerats för att motsvara riksstatsförslaget för 1971/72. överföringar har skett från andra huvudtitlar, bl. a. i fråga om bidrag tiU lantbrukets och skogsbrukets yrkes-utbUdning samt medel för regionmusiken. Vidare har anslaget till lånefonden för inventarier i studentbostäder förts över till elfte huvudtiteln.
I tabell 2 presenteras utvecklingen i fråga om fördelning på ändamål
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 11
inom utbildningsdepartementets totalbudget fr. o. m. budgetåret 1965/ 66.
I de sammanstäUningar över personalen vid myndigheter m. m., som lämnas under de olika anslagspunkterna i propositionen, ingår — förutom tjänster enUgt personalförteckning m. m. — även annan personal tiU det antal som motsvarar medelsanvisningen.
Tab. 1. Sammanställning över anslagsförändringarna från 1970/71 inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (milj. kr.)
Anvisat' Förslag
1970/71 1971/72 Förändring
DRIFTBUDGETEN ÅTTONDE HUVUDTITELN
|
23,0 |
23,1 |
+ |
0,1 |
|
310,5 |
326,6 |
+ |
16,1 |
|
159,7 |
166,7 |
+ |
7,0 |
|
61,7 |
64,1 |
+ |
2,3 |
|
44,9 |
48,4 |
+ |
3,4 |
|
34,2 |
37,6 |
-f |
3,4 |
|
9,9 |
9,9 |
± |
0,0 |
|
8,8 |
10,4 |
+ |
1,6 |
|
4 568,2 |
4 764,7 |
-fl 96,4 |
|
|
66,0 |
69,9 |
-f |
4,0 |
|
0,9 |
0,9 |
± |
0,0 |
|
2 976,8 |
3 235,6 |
-1-258,8 |
|
|
1 246,8 |
1 204,9 |
— |
41,9 |
|
277,7 |
253,3 |
— |
24,4 |
|
1 158,4 |
1 269,6 |
+ 111,2 |
|
|
10,3 |
11,4 |
+ |
1,1 |
|
864,7 |
947,0 |
+ |
82,3 |
|
26,4 |
29,7 |
-l- |
3,2 |
|
41,4 |
45,8 |
+ |
4,4 |
|
155,7 |
172,8 |
+ |
17,1 |
|
60,0 |
63,0 |
-\- |
3,0 |
|
361,9 |
331,2 |
— |
30,7 |
|
328,9 |
437,2 |
4-108,3 |
|
|
557,3 |
607,0 |
+ |
49,7 |
|
8,2 |
8,8 |
-h |
0,6 |
|
7 325,2 |
7 778,7 |
-1-453,5 |
|
|
77,2 |
31,8 |
__ |
45,4 |
|
135,7 |
159,2 |
+ |
23,5 |
|
872,0 |
903,0 |
+ |
31,0 |
|
1 084,9 |
1 094,0 |
+ |
9,1 |
|
8 410,1 |
8 872,7 |
-t-462,6 |
|
A. Utbildningsdepartementet m. m.
B. Kulturändamål
a) Konst, litteratur, musik, teater m. m.
b) Arkiv, museer m. m.
c) Ungdoms- och folkbildningsverksamhet
d) Utbildning inom kulturområdet
e) Radio- och TV-verksamhet
C. Kyrkliga ändamål
D. Skolväsendet
a) Centrala och regionala myndigheter m. m.
b) Pedagogiskt utvecklingsarbete''
c) Det obligatoriska skolväsendet m. m.
d) Gymnasiala skolor m. m.
e) Investeringsbidrag
E. Högre utbildning och forskning
a) Centrala myndigheter m. m.
b) Universiteten m. m.
c) Vissa högskolor m. m.
d) Gemensamt för
universitet och
högskolor
e) Vissa forskningsändamål
f) Inredning och utrustning
F. Lärarutbildning
G. Vuxenutbildning
H. Studiesociala åtgärder
I. Internationellt-kulturellt samarbete
Totalt för driftbudgeten
KAPITALBUDGETEN
Statens affärsverksfonder Statens allmänna fastighetsfond Statens utlåningsfonder
Totalt för kapitalbudgeten
Totalt för utbildningsdepartementet
Medel på tilläggsstat har inte tagits med.
' Medel motsvarande dem som för budgetåret 1970/71 anvisats under anslagen Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet och Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor har för budgetåret 1971/72 beräknats under anslaget Lärarhögskolorna m.m. I sammanställningen har beloppen för budgetåret 1970/71 justerats med hänsyn härtill.
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
12
Tabell 2. Procentuell fördelning på ändamål inom utbildningsdepartementets totalbudget jämte medelsanvisning, budgetåren 1965/66— 1971/72 (löpande priser)
|
Ändamål |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
A. Utbildningsdepartementet |
0.2 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
|
B. Kulturändamål |
42 |
4,1 |
4,8 |
4,9 |
4,7 |
4,7 |
4,3 |
|
C. Kyrkliga ändamål |
02 |
0,2 |
0,2 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
|
D. Skolväsendet |
57,5 |
59,1 |
58,8 |
55,1 |
56,4 |
54,3 |
53,7 |
|
E. Högre utbildning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
forskning |
157 |
15,2 |
14,7 |
14,8 |
14,7 |
15,3 |
15,9 |
|
F. Läramtbildning |
3:9 |
3,9 |
4,3 |
3,7 |
3,9 |
4,3 |
3,7 |
|
G. Vuxenutbildning' |
— |
— |
— |
3,1 |
3,1 |
3,9 |
4,9 |
|
H. Studiesociala åtgärder |
18,3 |
17,2 |
16,6 |
17,8 |
16,7 |
17,0 |
17,0 |
|
I. Internationellt-kulturellt |
|
|
|
|
|
|
|
|
samarbete' |
— |
— |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
|
|
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
|
Total medelsanvisning milj.kr. |
4 298,4 |
4 652,5 |
5461,1 |
6 170,8 |
7 722,0 |
8 410,1 |
8 872,7 |
Åttonde huvudtiteln samt motsvarande anslag på kapitalbudgeten (t. o. m. 1969/70 enligt riksstaten). Uppgifterna för budgetåren 1965/66—1968/69 är inte direkt jämförbara med motsvarande uppgifter för budgetåren 1969/70— 1971/72 på gmnd av det budgetåret 1969/70 införda lönekostnadspålägget. " T. o. m. 1967/68 ingår G i B och D. ' T. o. m. 1966/67 mgår I i B.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 13
Utdrag av protokollet över ntbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholm slott den 4 januari 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, samt statsråden Myrdal, Odhnoff och Moberg anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde. Härvid anmäler departementschefen de på driftbudgeten under littera A, avsnitten Ba och Bb, punkterna B 48—53, avsnitten Bd och Be, Uttera D samt de på kapitalbudgeten under punkterna I: B2 samt II: 16 och 17 upptagna frågorna, statsrådet Odhnoff de på driftbudgeten under punkterna B 43—47 upptagna frågorna, statsrådet Myrdal de under littera C upptagna frågorna samt statsrådet Moberg de på driftbudgeten under littera E, F, G, H och I ävensom de på kapitalbudgeten under punkterna II: 18 samt IV: 5, 6 och 7 upptagna frågorna. Föredragandena anför.
DRIFTBUDGETEN Åttonde huvudtiteln
A UTBILDNINGSDEPARTEMENTET M.M.
A 1. UtbUdningsdepartementet
1969/70 Utgift 8 356 772
1970/71 Anslag 9 392 000 1971/72 Förslag 9 426 000
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Personal |
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
72 66 |
of. of. |
|
|
138 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Expenser Lönekostnadspålägg |
7 085 100 23 000 110 000 560 000 1613 900 |
-73 000 of. -1- 7000 -f 47 000 -1-53 000 |
|
|
9 392 000 |
+34 000 |
Kungl. Ma:jt har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 105, rskr 295) beslutat inrätta en tjänst som kansUråd i Cr 1 i UtbUdningsdepartementet. Tjänsten har inrättats för beredning av vissa frågor inom skolväsendet, läramtbildningen, vuxenutbildningen och det studiesociala området.
Som chefen för justitiedepartementet har nämnt vid sin anmälan av anslaget till regeringsrätten avses en kansUorganisation för regeringsrätten bli inrättad den 1 januari 1972 (jfr bil. 4 s. 41). Eftersom departementets befattning med regeringsrättsmålen därmed upphör, minskar medelsbehovet under förevarande anslag med 93 000 kr.
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 426 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Utbildningsdepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 426 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 15
A 2. Kommittéer m. m.
1969/70 Utgift 14 004 663 Reservation 367 400
1970/71 Anslag 13 200 000 1971/72 Förslag 13200000
Kommittéverksamheten under budgetåret 1971/72 beräknas få i huvudsak samma omfattning som innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 13 200 000 kr.
A 3. Extra utgifter
1969/70 Utgift 362 726 Reservation 153 918
1970/71 Anslag 550 000
1971/72 Förslag 500000
Från detta anslag bestrids bl. a. bidrag till vissa resekostnader för lärare vid deltagande i internationella kongresser. Medel för detta ändamål bör i fortsättningen utgå från anslaget Lärares fortbildning m. m. (F 17). Vid beräkningen av förevarande anslag har jag sålunda fört över ett belopp av 50 000 kr. tiU nämnda anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 16
B KULTURÄNDAMÅL
På det kulturpolitiska området har det kommit att betraktas som aUt mer angeläget att finna effektiva och smidiga former för samverkan dels meUan organ inom kultursektorn och andra samhäUsområden, dels mellan kulturorgan på aUa nivåer och folkbildningens, den fackliga rörelsens och kulturarbetarnas organisationer. Samspelet meUan de statUga och kommunala insatserna har därför efter hand kommit att bli allt betydelsefuUare. I direktiven till kulturrådet, som år 1969 började sitt arbete med att utreda den långsiktiga inriktningen av de statUga åtgärderna på kulturområdet, anga\'s att rådet skuUe särskilt undersöka samspelet meUan statliga, kommunala och andra insatser samt behovet av samordning meUan dessa och föreslå åtgärder som underlättar en sådan samordning.
Kulturrådet kommer att i ett betänkande, som beräknas bli framlagt under första halvåret 1971, behandla målen för samhällets kulturinsatser och kultursektorns organisation på olika nivåer. De förslag som rådet avser att lägga fram angående den lokala och regionala kulturorganisationen utarbetas i nära samverkan med Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet.
Nära sammanhängande med de organisatoriska problemen är finansieringsfrågorna. Mot bakgmnd av en analys av det totala samhällsstödet tiU kulturlivet och kostnadsfördelningen meUan stat och kommun kommer kulturrådet att se över foirmerna för och fördelningen av det statiiga kulturstödet.
Kulturrådets utredningsarbete avser de övergripande organisatoriska och finansieUa problemen. Vid sidan om rådet pågår en mer detaljerad analys av vissa frågor i andra utredningar, vars arbete dock har nära anknytning tiU de mer genereUa frågorna. 1965 års musei- och utställningssakkunniga utreder den statliga och statsunderstödda musei- och utställningsverksamhetens samt kulturminnesvårdens organisation och finansiering. De sakkunniga beräkti;as avlämna sina förslag i år. Filmutredningen 1968 utreder frågan om filmbranschens ekonomiska struktur och villkor m. m. och har nylig€:n lagt fram ett delbetänkande. Kon-sertbyråutredningen utreder frågor rörande produktion av grammofonskivor m. m. och väntas avge ett betänkande i början av detta år.
Bland kulturrådets huvuduppgifter ingår även att undersöka kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden och olika metoder för att från samhällets sida stödja kulturarbetarna och ersätta dem för deras tjänster. I förra årets statsverksproposition lämnades en redogörelse för utredningsarbetet i dessa frågor både inom kulturområdet, som sysslar med frågan från allmänna utgångspunkter, och inom andra utredningar.
B
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 17
Litteraturutredningen undersöker författarnas villkor och kommer att bedöma ersättningsfrågorna med hänsyn till de litteraturstödjande åtgärder som utredningen i övrigt kommer att föreslå. Sedan ett halvår tUlbaka pågår vidare i nordisk samverkan en översyn av upphövsrättslag-stiftningen. Det pågående omfattande utredningsarbetet kan inte väntas ge underlag för åtgärder avseende budgetåret 1971/72.
En betydande förstärkning av de statliga insatserna tUl ersättning åt kulturarbetarna har genomförts innevarande budgetår. Statsmakternas beslut innebar en höjning av anslaget till konstnärsstipendier med ca 2,7 mUj. kr., en viss utökning av antalet konstnärsbelöningar, en höjning med 300 000 kr. av beställningsramen för förvärv av konst för statens byggnader och med 3,3 mUj. kr. av anslaget tUl ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek, vilket gjorde det möjUgt att fördubbla biblioteksersättningens grandbelopp.
Ett förslag från Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd om ersättning åt konstnärer för deras insatser inom riksutstäU-ningsverksamheten har behandlats i en departementspromemoria som den 8 juli 1970 överlämnades tiU 1965 års musei- och utstäUningssakkim-niga för överväganden.
Teater- och musikrådet (TMR) har i enlighet med förra årets beslut av statsmakterna från den 1 juU 1970 ersatt det tidigare teater- och orkesterrådet. Det nya rådets uppgifter har väsentiigt vidgats. TMR har tillsyn över det statsunderstödda teaterväsendet, det statsunderstödda musikväsendet, statens scenskolor och statens dansskola samt handlägger därmed sammanhängande ärenden som ej ankommer på annan myndighet. I den aUmänna översikt som inleder TMR:s anslagsframställning framhåUs att rådet under den närmaste tiden konuner att ägna specieU uppmärksamhet åt musiksidan. För teaterns del kommer intresset att vara inriktat särskilt på experimentverksamhet av olika slag samt barn-och ungdomsteater verksamheten. Beträffande de skolor som är under-stäUda TMR nämns att den inom rådet arbetande kommittén för översyn av verksamheten vid scenskolorna kommer att slutföra sitt arbete i början av detta år.
På teaterområdet har TMR angett en prioritering meUan de framförda förslagen som bl. a. innebär en markering av att stödet tiU teatrar och grupper utanför den s.k. institutionsteatern behöver kraftigt ökas. Det sammanlagda bidrag ur anslaget Bidrag till särskUda kulturella ändamål som TMR har att fördela tiU sådana teatrar och gmpper uppgår innevarande budgetår tiU 580 000 kr., vilket är mer än en fördubbling jämfört med året dessförinnan. Insatserna på teaterområdet nästa budgetår måste enligt min mening i första hand inriktas på att i enlighet med TMR:s prioritering öka stödet till de fristående teatergrupperna.
B
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbilldningsdepartementet 18
På musikområdet står kraven på fortsatt utbyggnad av rikskonsertverksamheten i förgmnden. En viktig faktor i detta sammanhang är den nya organisation, regionmusiken, som enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 31, SU 121, rskr 282) den 1 juU 1971 skaU ersätta den nuvarande militärmusiken. Förberedelser för de:nna omorganisation pågår inom den organisationskommitté för regionmusiken som tiUsatts av chefen för försvarsdepartementet.
Under ett särskilt anslag beräknas medel för regioiunusikens insatser inom det aUmänna musiklivet. Härvid har beaktats de ökade kostnader som uppkommer för den nya verksamheten, bl. a. för ledning, administration och resor. Genom de föreslagna åtgärderna tillförs regionmusiken ökade resurser motsvarande ca 2 milj. kr.
Den huvudsakliga förstärkningen av resurserna för rikskonserter åstadkoms genom regionmusiken. Eiessutom kommer jag att förorda en viss ökning av det anslag som direkt står till förfogande för Institutet för rikskonserter.
Väsentiigt för utvecklingen på kulturområdet är att intresset och beredvilligheten hos enskilda, organisationer m. fl. att göra ekonomiska och personella insatser kan stimuleras genom kompletterande statligt stöd. Med anledning härav och den ökade aktivitet av antytt slag som kommit tUl uttryck under senare tid föreslås en uppräkning av anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål utöver den ökning som motiveras av den aUmänna kostnadsutvecklingen.
Under år 1970 har statsmakterna godkänt riktUnjer (prop. 1970: 25, SU 108, rskr 274) för en reform av musikutbildningen, som avses bli successivt genomförd med början budgetåret 1971/72. Den organisationskommitté (OMUS) som tUlsattii för att närmare utforma och avge förslag beträffande utbildningens utformning, dimensionering och in-stitutioneUa organisation har nu lagt fram en tidsplan för reformarbetet. För nästa budgetår föreslår OMUS vissa åtgärder beträffande mu-sLklärarutbildningen och framläggei- bl. a. gemensamt med lärarutbildningskommittén (LUK) förslag om en utbildning i provisorisk form av tvåämneslärare med musik som ett av ämnena. Jag kommer senare att föreslå Kungl. Maj:t att i en särskild proposition ta ställning tiU nämnda förslag samt till övriga i sammanhanget aktualiserade åtgärder, bl. a. beträffande MusikaUska akademien.
För några månader sedan avlänmade konstnärsutbildningssakkunni-ga sitt huvudbetänkande Högskolor för konstnärUg utbUdning (SOU 1970: 66). Förslaget avser den framtida organisationen av den högre konstnärs- och designerutbildningen och berör den utbildning som nu bedrivs vid bl. a. konsthögskolan och konstfackskolan. Remissbehandling av betänkandet pågår.
B
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 19
På ungdomsområdet har organisationernas möjligheter att stimulera kulturintresse och ett aktivt samhällsengagemang blivit av allt större betydelse. De två närmast föregående åren har väsentliga förstärkningar skett av det statiiga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet och ledarutbUdntng. Genom omorganisation av statens ungdomsråd har dessutom resurserna för planerings- och utredningsverksamhet på ungdomsområdet förstärkts. Som ett resultat av denna utveckling har rådet lagt fram förslag om nya former för stöd tiU ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. På gmndval av detta förslag kommer föredragande statsrådet att i en särskUd proposition lägga fram förslag om en reform av statens stöd tUl lokal ungdomsverksanUiet. Preliminärt beräknas ökningen av statens kostnader för ändamålet uppgå tiU 3 mUj. kr.
B
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 20
a) konst, litteratur, musik, taater m. m.
B 1. Konstnärsstipendier
1969/70 Utgift 3 844 110 Reservation 6 468
1970/71 Anslag 6 574 000 1971/72 Förslag 6574000
EnUgt de av Kungl. Maj:t den 27 maj 1970 meddelade bestämmelsema angående konstnärsstipendiei skall stipendier tiUdelas konstnärer som genom tiUräckUga insatser dokumenterat sin begåvning. Konstnärs-stipendierna utgår tiU följande fyra konstnärsgmpper, nämligen författare och översättare, konstnärer inom måleri m. m., tonsättare samt konstnärer i övrigt. Inom varje konstnärsgrupp bör stipendierna fördelas med hänsyn tiU dels att de från iiUcomstsynpunkt sämst stäUda konstnärerna tiUgodoses, dels att skilda konstarter och olika delar av landet bUr företrädda bland stipendiaterna.
Stipendiemyndighet för författar- och översättarstipendierna är styrelsen för Sveriges författarfond. För utdelning av stipendier tiU konstnärer inom måleri m. m. svarar Akademien för de fria konstema i samråd med Konstnärernas riksorganir>ation. Stipendier åt tonsättare utdelas av Musikaliska akademiens styrelse i samråd med Föreningen Svenska tonsättare. Stipendier åt konstnärer i övrigt utdelas av en i särskUd ordning tiUsatt nämnd, konstnärsstipendienämnden, som består av åtta ledamöter, förordnade av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. Sju av nämndens ledamöter utses efter förslag av Konstnärliga och Utterära yrkesutövares samarbetsnämnd.
Tre typer av stipendier utdelas, nämUgen stora arbetsstipendier, små arbets- och resestipendier samt stijsendier av pensionskaraktär och tiU-fäUiga bidrag. Stora arbetsstipendier utgår med 15 000 kr. och små arbetsstipendier med lägst 4 000 kr. Stipendierna utdelas för ett år i sänder. Stipendiemyndigheterna har dock möjlighet att låta stort ar-betsstipendium utgå under ytterUgare högst fyra år i följd.
SärskUda medel har för budgetåret 1970/71 stäUts tiU förfogande under detta anslag för utdelrung i form av arbetsbidrag tUl konstnärer inom måleri m. m. Denna bidragsgivning är av försökskaraktär. Akademien för de fria konsterna svarar i samråd med Konstnärernas riksorganisation för utdelningen av dessa arbetsbidrag för projekt som kan främja UtveckUngen inom arbetsomirådet.
Ba
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
21
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring |
1971/72 |
|
|
|
|
Stipendie- |
Departements- |
||
|
|
|
|
myndighet |
|
cliefen |
|
Stipendier åt författare och |
|
|
|
|
|
|
översättare |
795 000 |
-1- |
105 000 |
|
|
|
Stipendier åt konstnärer inom |
|
|
|
|
|
|
måleri m.m. |
3 592 000 |
+ |
308 000 |
|
|
|
Stipendier ät tonsättare |
331 000 |
+ |
96 000 |
|
|
|
Stipendier ät konstnärer i |
|
|
|
|
of. |
|
övrigt |
1 606 000 |
-h |
500 000 |
|
|
|
Försöksverksamhet med ar- |
|
|
|
|
|
|
betsbidrag till konstnärer in- |
|
|
|
|
|
|
om måleri m. m. |
250 000 |
+ |
250 000 |
|
|
|
|
6 574 000 |
+ 1259 000 |
|
of. |
|
Stipendiemyndigheterna
1. För gruppen författare och översättare föreslåsen ökning av antalet arbetsstipendier från 53 tUl 60.
2. Ökningen för innevarande budgetår av medlen för stipendier för konstnärer inom måleri m.m. har enligt Akademien för de fria konstema medfört påtagligt förbättrade möjUgheter att bredda stödet och avlasta viss del av det ekonomiska tryck under vUket denna konstnärsgrupp arbetar. För nästa budgetår begärs möjUgheter att öka antalet stipendier av pensionskaraktär. Genom den begärda höjningen skuUe 200 sådana stipendier på 6 000 kr. vardera kunna delas ut och dessutom skulle 300 000 kr. kunna användas för tillfälliga bidrag.
3. Den av MusikaUska akademien för gmppen tonsättare föreslagna ökningen är avsedd att möjliggöra utdelning av ytterUgare tre stora arbetsstipendier (nu tolv). Därjämte begärs medel för en höjning av de små arbets- och resestipendierna samt en mindre ökning av medelsanvisningen tiU stipendier av pensionskaraktär. (+ 84 000 kr.)
MusikaUska akademien begär särskUda medel tiU ekonomiskt stöd åt efterlevande till konstnärer som varit innehavare av konstnärsbelöning (-f 12 000 kr.).
4. Trots den höjning av medlen tiU stipendier för konstnärer i övrigt som skett för innevarande budgetår är det enUgt konstnärs-stipendienämndens mening alltjämt önskvärt med en kraftig höjning av de stipendiemedel som disponeras för denna konstnärsgrupp. Detta framgår bl. a. av granskningen av ansökningarna tiU stipendier som skaU delas ut under år 1970. Genom den anslagshöjning som begärs bör en höjning kunna genomföras såväl av stipendie- och bidragsbelopp som av antalet stipendier.
5. En redovisning och värdering av den under innevarande budgetår inledda försöksverksamheten med arbetsbidrag till konstnärer inom måleri m.m. kan först ske i samband med anslagsframstäUningen för budgetåret 1972/73. Redan nu
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 22
har emellertid visats ett så starkt intresse för de nya arbetsbidragen att en medelsökning är angelägen.
Departementschefen
Jag viU först erinra om vad jag anfört i inledningen tiU avsnittet kulturändamål angående den för innevarande budgetår genomförda förstärkningen av detta anslag och om det pågående utredningsarbetet rörande kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Konstnärsstipendier för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 574 000 kr.
B 2. Konstnärsbelöningar
1969/70 Utgift 1004 447
1970/71 Anslag 1060 000
1971/72 Förslag 1 140 000
EnUgt kungörelsen (1964: 526) om konstnärsbelöningar (ändrad 1965: 172) kan till innehavare av konstnärsbelöning utses den som genom konstnärlig verksamhet såsom skajjande av litterära eller andra konstnärliga verk, uppträdande som utövande konstnär eller i annan form gjort mycket betydande insatser inom svenskt kulturliv. Beslut om utdelning av belöningar fattas av Kungl. Maj:t efter förslag av vederbörande stipendiemyndighet och skall avse kalenderår eller återstående del därav. Den som innehar konstnärsbelöning skall årligen under sin återstående livstid åter utses till innehavare av konstnärsbelöning, om inte synnerliga skäl föranleder annat.
Konstnärsbelöning kan högst uppgå till fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets ingång. Det för januari 1970 fastställda basbeloppet var 6 000 kr. Belöningens maximibelopp för år 1970 uppgick således till 30 000 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.
Antalet konstnärsbelöningar är innevarande budgetår 120.
Departementschefen
Med hänsyn till en beräknad ökad belastning under nästa budgetår finner jag att detta anslag bör höjas med sammanlagt 80 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Konstnärsbelöningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 140 000 kr.
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
23
B 3. Statens konstråd
1969/70 Utgift 155 122
1970/71 Anslag 150 000
1971/72 Förslag 162000
Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmUjön.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Statens |
Departements- |
|
|
|
konstråd |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
1 |
of. |
of. |
|
övrig personal |
— |
+1 |
of. |
|
|
1 |
+1 |
of. |
|
Andag |
|
|
|
|
Avlöningar |
106 000 |
+ 39 600 |
+ 6 700 |
|
Sjukvård |
200 |
+ 200 |
+ 100 |
|
Reseersättningar |
19 000 |
+21 000 |
+ 1200 |
|
därav utrikes resor |
---- |
-1-15 000 |
— |
|
Lokalkostnader |
6 000 |
+ 6 000 |
+ 2 500 |
|
Expenser |
5 800 |
+20 000 |
+ 500 |
|
Lönekostnadspålägg |
13 000 |
+ 8 200 |
+ 1000 |
|
|
150 000 |
+95 000 |
+ 12 000 |
Statens konstråd
1. Löne- och prisomräkning m. m. 14 000 kr.
2. Rådet upprepar sitt förslag om att rådet bör utökas med ytterligare en ledamot utsedd på förslag av fortifikationsförvaltningen (+1 200 kr.).
3. Rådet, som nu fått sin verksamhet förlagd till nya lokaler och som saknar fast anstäUd biträdespersonal, begär medel för en tjänst som kanslist (+38 800 kr.).
4. Av det begärda beloppet för expenser avser 16 500 kr. engångsanvisning för bl. a. vissa inventarier och bokinköp.
D epartem entschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens konstråd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kr.
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 24
B 4. Förvärv av konst för statens byggnader m.m.
1969/70 Utgift 2 675 322
1970/71 Anslag 2 500 000 1971/72 Förslag 2500000
Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst tUl statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter, som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt bestäUts i anslutning till olika byggnader, dels stafflikonst, skulptur, grafUc m. m. För varje budgetår faststäUs en kostnadsram för de bestäUningar som konstrådet har rätt att göra under budgetåret. Ramen för konstbeställningar under innevarande budgetår är faststiiUd tUl 2,5 milj. kr.
Statens konstråd
Ramen för konstbeställningar bör höjas till 3 milj. kr. Under anslaget beräknar konstrådet samma medelsbehov som budgetåret 1970/71.
Till stöd för sitt förslag om ökad beställningsram hänvisar rådet till att den sammanlagda kostnaden för investering i nybyggnadsverksamhet för byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen under budgetåret 1971/72 beräknas tUl 740 milj. kr. Genomgripande ombyggnad beräknas bli genomförd för en kostnad av ca 80 milj. kr. Dessutom förhyrs lokaler av staten för 160 milj. kr. Rådet har under senare år fått breddade uppgifter. Kravet på att ge inte bara representationsmiljöer utan också det statliga arbetets vardagsmiljöer en estetiskt stimulerande karaktär har växt sig allt starkare. Det som under senare år särskUt karakteriserat UtveckUngen är dels en ökning av beställningar av textU konst, dels ökade inköp av stafflikonst, grafik, teckningar och mindre skulpturer. Rådets nuvarande resurser är otillräckliga i förhåUande tiU den av statsmakterna angivna målsättningen.
Departementschefen
Den av konstrådet begärda höjningen av ramen för konstbeställningar för nästa budgetår kan jag inte tillstyrka. I enlighet med rådets beräkning förordar jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medge statens
konstråd att under
budgetåret 1971/72 beställa konst för högst 2 500 000 kr.,
b) till Förvärv av konst för statens
byggnader m. m. för bud
getåret 1971/72 anvisa et): förslagsanslag av 2500000 kr.
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 25
B 5. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibUotek m. m.
1969/70 Utgift 3 586 550
1970/71 Anslag 6 792 000 1971/72 Förslag 7257000
Ur anslaget utgår ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibUotek (nu 6 590 000 kr.) samt åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och i taltidningar (nu 180 000 kr.). Vidare bekostas från anslaget nordiska för-fattarstipendier (nu 22 000 kr.).
GäUande bestämmelser om biblioteksersättning återfinns i kungörelsen (1962:652) angående Sveriges författarfond (ändrad senast 1970: 137). Ersättning utgår för utlåning genom stifts- och lands-bibUotek, länsbibUotek, folkbibUotek och skolbibUotek av svenska Utterära verk i original och Utterära verk i svensk översättning. Ersättning utgår för sådana verk även om de ingår i bibUotekens referens-samlingar och inte lånas ut.
Från detta anslag överförs årligen tiU Sveriges författarfond medel motsvarande vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande budgetår uppgår gmndbeloppet tiU 12 öre för lån och 48 öre för referensexemplar av originalverk samt till 4 öre för lån och 16 öre för referensexemplar av översatta verk. Av fondens medel utgår individueU ersättning tiU svenska originalförfattare, s. k. författarpenning, som motsvarar hälften av grundbeloppet för originalverk med vissa begränsningar bl. a. för författare med höga utiåningssiffror. Återstoden av fonden, den s. k. fria delen, används efter bestämmande av författarfondens styrelse till stipendier, pensioner, understöd och andra för författare, översättare m. fl. gemensamma ändamål.
Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar fördelas av Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation (Flyco) enligt vissa av organisationen faststäUda grunder.
Nordiska författarstipendier utgår enUgt särskilda gemensamma nordiska bestämmelser, som för Sveriges del godkänts av Kungl. Maj:t genom beslut den 10 april 1970.
Styrelsen för Sveriges författarfond
1. Styrelsen återkommer tiU sitt i anslagsframställningen för innevarande budgetår framförda förslag om att biblioteksersättningen bör utgå med 25 öre för lån av rättsskyddat svenskt originalverk, med 10 öre för lån av översatt verk, med 1 kr. för i referenssamling ingående exemplar av rättsskyddat svenskt originalverk samt med 40 öre för referensexemplar i översättning. Med hänsyn även tiU en beräknad ökning
Ba
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet
26
av utlåningen vid berörda bibliotek leder förslaget till att det för innevarande budgetår anvisade anslaget om 6 590 000 kr. bör höjas med 8 670 000 kr. tiU 15 260 000 kr.
Styrelsen, som inte heller i år tagit slutgiltig ställning till det fördelningssystem som skulle gäUa om ersättningen höjdes i enlighet med förslaget, räknar preliminärt med der. användning av medlen som framgår av följande sammanställning.
Fördelning av författarfondens w.edel budgetåren 1968/69—1971/72
|
|
|
|
|
1971/72 |
|
|
|
|
|
Preliminärt |
|
|
|
|
|
beräknade |
|
|
|
|
1970/71 |
utgifter en- |
|
|
1968/69 |
1969/70 |
Beräknade |
ligt styrel- |
|
Ändamäl |
Utgifter |
Utgifter |
utgifter |
sens forslag |
|
Författarpenningar |
795 000 |
810 000 |
1 600 000 |
4 500 000 |
|
Långtidsstipendier |
482 000 |
454 000 |
650 000 |
2 160 000 |
|
Arbetsstipendier och |
|
|
|
|
|
understöd |
686 000 |
806 000 |
2 095 000 |
4 200 000 |
|
Belöningar |
179 000 |
118 000 |
300 000 |
300 000 |
|
Pensioner |
579 000 |
715 000 |
1 200 000 |
3 300 000 |
|
Organisationsbidrag |
337 000 |
303 000 |
545 000 |
600 000 |
|
Statistik, administra- |
|
|
|
|
|
tion, expenser |
130 000 |
179 000 |
200 000 |
200 000 |
|
|
3 188 COO |
3 385 000 |
6 590 000 |
15 260 000 |
2. I likhet med tidigare år föreslår styrelsen beträffande f ö r f a t -tarpenningen att den reduktion med halva ersättningsbeloppet som författare med höga utiåningssiffror får vidkännas skaU inträda först när boklånens antal överstiger 100 000 (nu 50 000). Av praktiska skäl förordar styrelsen att reduktion vid lån över 200 000 skaU bestämmas tiU 5/6 av ersättningsbeloppet (i stället för 80 %).
3. Under förra budgetåret fördelade styrelsen ett 50-tal femåriga långtidsstipendier om 9 000—12 000 kr. Antalet icke bifaUna ansökningar var ca 100. De för ändamålet tiUgängUga medlen är enligt styrelsen otillräckUga och stipendiebeloppen för låga trots att en höjning av stipendierna tiU 1 000 kr. per månad kommer att kunna genomföras under innevarande budgetår. Styrelsen räknar med ett behov av 120 långtidsstipendier om 18 000 kr.
4. Arbetsstipendier om genomsnittligt ca 4 000 kr. delades under budgetåret 1969/70 ut tUll 182 personer. Antalet ansöknmgar uppgick tiU 478. Styrelsen räknar med ett behov av 400 arbetsstipendier om i genomsnitt 10 000 kr. Fi5r tillfälliga understöd behövs 200 000 kr.
5. Under
budgetåret 1969/70 erhöU 91 författare och efterievande tiU
författare pensioner med
belopp meUan 5 000 kr. och 12 000 \s.
Styrelsen uppskattar antalet förfat.tare och översättare i behov av pen
sion till ca 300 och anser det motiverat att pensionerna höjs tiU i ge
nomsnitt 11 000 kr.
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 27
6. Vid beräkningen av medels behovet utgår styrelsen från att bibUoteksverksamheten även i fortsättningen skaU visa en stark expansion. MeUan åren 1968 och 1969 hade bokutiåningen stigit med 5,4 mUj. tiU 64,6 milj. För år 1971 räknar styrelsen med 70 milj. lån.
7. För de nordiska författarstipendierna beräknar styrelsen ett oförändrat belopp av 22 000 kr.
Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation (Flyco)
Medelsbehovet imder nästa budgetår för ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar beräknas uppgå tiU i runt tal 194 000 kr. Beräkningen är gmndad på en uppskattning av talboks- och taltidningsframstäUningen samt på den högre ersättning som inom ramen för beviljade medel kan utgå innevarande budgetår. För administrationskostnader begärs oförändrat 5 000 kr. Med hänsyn bJ. a. tUl en reservation av medel från tidigare budgetår kan medelsbehovet under nästa års anslag beräknas till 125 000 kr., vilket innebär en minskning av nu upptaget belopp med 55 000 kr.
I särskild skrivelse har organisationen tagit upp frågan om biblioteksersättningen. Flyco ansluter sig tiU de motiveringar för bibUoteksersättningens storlek som styrelsen för författarfonden för fram och som enligt organisationens uppfattning tydUgt visar att den begärda höjningen av biblioteksersättningens olika grundbelopp motsvarar ett reeUt beho\'.
De par t emen tsch ef en
Jag vill först erinra om vad jag anfört i inledtungen tUl avsnittet kulturändamål angående den för innevarande budgetår genomförda höjningen av biblioteksersättningens grundbelopp och om det pågående utredningsarbetet rörande kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden.
Jag är inte beredd att för nästa budgetår föreslå någon förändring vare sig av biblioteksersättningens grundbelopp eUer av författarpen-ningens andel av ersättningen. TiU följd av att bokutlåningen vid biblioteken även i fortsättningen kan beräknas stiga räknar jag i enlighet med författarfondens förslag med att medelsbehovet för biblioteksersättningen kommer att öka med 520 000 kr.
Medelsbehovet för ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar beräknas som Flyco anmält minska med 55 000 kr.
Anslaget bör höjas med sammanlagt 465 000 ler. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 257 000 kr.
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
28
B 6. Statens biografbyrå
|
1969/70 Utgift |
505 124 |
|
1970/71 Anslag |
498 000 |
|
1971/72 Förslag |
514 000 |
Statens biografbyrås uppgift är att pröva frågor om godkännande av fUm som är avsedd att visas vid offentiig biografföreställning. TiU biografbyrån är som rådgivande org£m knutet statens fUmgranskningsråd.
Filmcensumtredningen, som tULsattes år 1964 (direktiv se 1965 års riksdagsberättelse s. 296), avlämnade den 21 juni 1967 betänkandet FUmens inflytande på sin publik (SOU 1967: 31) och den 12 juni 1969 sitt slutbetänkande Filmen — censur och ansvar (SOU 1969: 14). Slutbetänkandet har remissbehandlats och beredningen av utredningens förslag pågår.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Statens biografbyrå |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal övrig personal |
1 9 |
of. of. |
of. Of. |
|
|
10 |
Of. |
Of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader |
376 000 700 1000 28 400 |
+ 5 000 + 300 + 4 000 + 600 |
+ 5 000 + 300 + 4 000 of. |
|
Expenser Lönekostnadspålägg |
8 900 83 000 |
+ 11700 + 4 400 |
+ 1 700 + 5 000 |
|
|
498 000 |
+ 26 000 |
+ 16 000 |
Avgifter för granskning av biograffilm, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 250 000 kr. (1970/71 250 000 kr.).
Statens biografbyrå
1. Löne- och prisomräkning m. m. 17 400 kr.
2. Viss försliten teknisk utrustning bör bytas ut (+7 400 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstiUlningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår rUisdagen
att tiU Statens biografbyrå för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 514 000 kr..
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
29
B 7. Teater- och musikrådet
|
1969/70 Utgifti |
358 038 |
|
1970/71 Anslag |
546 000 |
|
1971/72 Förslag |
573 000 |
' Anslaget Teater- och orkesterrådet
Teater- och orkesterrådet omorganiserades den 1 juli 1970 tiU teater-och musikrådet (prop. 1970: 1 bU. 10, SU 43, rskr 142). I samråd med statskontoret har rådet genomfört en organisationsutredning för att närmare precisera sitt arbetsområde och kansliorganisationens utformning.
Efter omorganisationen har rådet tUlsyn över det statsunderstödda teaterväsendet, det statsunderstödda musikväsendet, statens scenskolor och statens dansskola. Rådet disponerar vissa medel från anslaget Bidrag tiU särskilda kulturella ändamål för fördelning tUl olika ändamål inom sitt område.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Teater- och |
Departements- |
|
|
|
musikrådet |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
4 |
+ 1 |
of. |
|
Övrig personal |
2 |
+ 1 |
Of. |
|
|
6 |
+ 2. |
Of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
369 000 |
+ 64 000 |
of. |
|
Sjukvård |
1000 |
+ 1000 |
+ 1000 |
|
Reseersättningar |
21000 |
+ 13 000 |
+ 5 000 |
|
därav utrikes resor |
2 OOO |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
3 000 |
+ 6 000 |
+ 6 000 |
|
Expenser |
20 000 |
+ 3 000 |
+ 1000 |
|
Lönekostnadspålägg |
57 000 |
+ 17 000 |
+ 4 000 |
|
Kostnader för inträdesprov |
|
|
|
|
vid statens scenskolor |
75 000 |
+ 16 000 |
+ 10 000 |
|
|
546 000 |
+ 120 000 |
+27 000 |
Teater- och musikrådet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 6 000 kr.
2. Med hänsyn tiU bl. a. rådets utökade verksamhetsområde behövs ytterligare en tjänsteman i befordringsgång och ett biträde (+78 900 kr.).
3. Bl. a. för att barnteaterkonsulenten skaU ha möjUghet att följa barn- och ungdomsteaterverksamheten på oUka håU i landet behöver medlen för reseersättningar ökas (-fil 500 kr.).
4. Den beräknade medelsökningen för inträdesprov vid statens scenskolor beror huvudsakUgen på ökade kostnader för inträdesprov vid statens dansskola (-fil 000 kr.).
Ba
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 30
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanstäUningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Teater- och musikrådet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 573 000 kr.
B 8. Bidrag tUl Operan och Dramatiska teatern
1969/70 Utgift 42 985 188 1970/71 Anslag 46 361000 1971/72 Förslag 47 286 000
Operan och Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. Vardera teaterstyrelsen består av fem ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser tre, däribland ordföranden.
Enligt de avtal som reglerar förhåUandet mellan staten och teaterbolagen står bolagen under tiUsyn av teater- och musikrådet. Respektive bolag skaU ha en av Kungl. Maj:t utsedd teaterchef som svarar för den konstnärliga verksamheten. Bolagen förbinder sig att samarbeta med varandra och med Svenska riksteatern. Staten svarar genom byggnadsstyrelsen för att bolagen erhåller de lokaler som fordras för teaterverksamheten.
De av Kungl. Maj:t meddelade föreskriftema för anslaget anger att detta skall disponeras enUgt en av JCungl. Maj:t för vardera teatern fastställd inkomst- och utgiftsstat. I denna motsvarar det statliga bidraget den inkomst som jämte biljettintäkter m. m. erfordras för att täcka utgiftema.
De för budgetåret 1969/70 anvisade statsbidragen tiU Operan och Dramatiska teatern uppgick — inklusive medgivna överslcridanden på grund av inträffade lönehöjningar — till 27 501 000 ler. resp. 14 133 000 kr. Teatrarnas preliminära bokslut visar att på utgiftsstaterna vissa poster överskridits utöver vad som medgetts, medan utgifterna under andra poster blivit mindre än beräknat. Resultatet på utgiftssidan blir ett nettoöverskridande för Operans del med ca 6 000 kr. och för Dramatiska teaterns del ett överskott med ca 704 000 kr. som huvudsakligen beror på att utgifterna för lönekostnadspålägg bUvit lägre än det i staten upptagna beloppet. På inkomstsidan har framför aUt teatrarnas recett-inkomster blivit avsevärt lägre än de i staten beräknade beloppen. De utgifter som belastar Operans oöh Dramatiska teaterns statsbidragsposter kommer att bli ca 602 000 kr. resp, ca 36 000 kr. högre än de beräknade statsbidragen inklusive medgivna överskridanden.
Operan gav under spelåret 1969/70 301 förestäUningar, vari ingick även föreställningar och konserter på andra scener, särskUt vid Drottningholmsteatern. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar upp-
Ba
Prop. 1971; 1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
31
gick till 15. Genomsnittligt har 75 % av platserna varit belagda. Antalet besökare vid Operans föreställningar uppgick till ca 221 000.
Dramatiska teatern hade under samma spelar 15 premiärer och sammanlagt 746 föreställningar, inklusive föreställningar på andra scener. Sammanlagt ca 269 000 personer besökte teaterns förestälkiingar på stora och Ulla scenen. Beläggningen beräknas till 75 % vid stora scenen och tiU 83 % vid liUa scenen.
På grund av överskridanden av den för budgetåret 1968/69 faststäUda inkomst- och utgiftsstaten för Dramatiska teatern beslöt Kungl. Maj:t att innehåUa ett belopp av 238 000 kr. av det för budgetåret 1970/71 beräknade statsbidraget för teatern.
Operan
|
|
1970/71 |
|
|
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Operan |
Teater- och |
Departemen ti- |
||
|
|
|
|
|
musikrådet |
chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Artistpersonal |
340 |
|
+20 |
|
+ 8 |
|
|
Teknisk och övrig personal |
331 671 |
|
+25 +45 |
|
+ 4 +ia |
|
|
Statsbidrassberäkning |
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
24 159 000 |
+2 622 000 |
+ |
551 ooo |
|
|
|
Sjukvård |
70 OOO |
+ |
30 OOO |
|
of. |
|
|
Lokalkostnader |
1 905 000 |
+ |
114 000 |
+ |
114 000 |
+ 10 000 |
|
Expenser |
296 000 |
+ |
64 OOO |
+ |
16 000 |
|
|
Lönekostnadspålägg |
2 855 000 |
+ |
422 000 |
+ |
279 000 |
|
|
Arbetsgivaravgifter |
2 715 000 |
+ |
477 OOO |
+ |
310000 |
+248 000 |
|
Inredning och utrustning av |
|
|
|
|
|
|
|
byggnaden |
78 000 |
+ |
5 00,0 |
+ |
4 000 |
|
|
Materiel m.m. för teaterverksam- |
|
|
|
|
|
|
|
heten |
1 175 000 |
+ |
375 000 |
+ |
90 OOO |
|
|
Ersättning åt författare och över- |
|
|
|
|
|
|
|
sättare |
250 OOO |
+ |
100 OOO |
+ |
70 OOO |
|
|
Turné- och annan teaterverksamhet |
520 000 |
+ |
9015 COO |
+ |
75 000 |
|
|
Reklam |
520 000 |
+ |
laoooo |
+ |
25 000 |
|
|
Diverse utgifter |
302 000 |
+ |
441 COO |
+ |
50 OOO |
|
|
|
34845 000 |
+5 655 000 |
+1584 000 |
+258 000 |
||
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
|
Recetter |
3 000 000 |
__ » |
200 000 |
__ |
200 000 |
|
|
Programförsäljning, reklam m. m. |
175 000 |
|
of. |
|
of. |
|
|
Turnéteaterverksainhet m. m. |
675 000 |
+ |
25 COO |
|
of |
of. |
|
Räntor |
300 OOO |
|
of. |
+ |
100 000 |
|
|
Kommunala anslag |
300 OOO |
|
of. |
|
of. |
|
|
Statsbidrag |
30 395 000 |
+5 830 000 |
+ 1684 000 |
+258 000 |
||
|
|
34 845 000 |
+5 655 OOO |
+1584 000 |
+258 000 |
||
Operan
1. Allmänna kostnadsstegrmgar m. m. 1 761 000 kr.
2. Teaterns artistpersonal bör förstärkas med bl. a. två sångsoUster, fyra sångstipendiater, en konsertmästare, fyra hovkapeUis-
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 32
ter, två balettinstmktörer och viss deltidsanställd personal. (+1 040 000 kr.)
3. Personalen i övrigt bör förstärkas med bl. a. en regissör, en biträdande kormästare, en kapellmästare och en repetitör och teatern bör få möjlighet att ha heltidsanställda musik- och balettchefer. Bl. a. som en följd av den utbyggda verkstadskapaciteten i samband med ianspråktagandet av de provisoriska verkstadslokalerna i Råsunda behöver den tekniska personalen utökas med åtta anstäUda. (+1 046 000 kr.)
4. Fö r e s t äl In i n gs v e r ks a mheten för barn och ungdom bör utvidgas (+600 000 kr.).
5. Ökade medel erfordras för att teatern skaU kunna genomföra turnéer i Sverige och i utiandet (+500 000 kr.).
Teater- och musikrådet
1. Rådet beräknar ett lägre belopp för allmänna kostnadsstegringar m. m. än teatern (+777 000 kr.).
2. Rådet anser en viss personalförstärkning motiverad. Bl. a. tillstyrks teaterns förslag angående heltidsanställda musik- och balettchefer. Vidare förordas en viss ökning av personalen för att möjliggöra en utvidgning av turnéverksamheten (+578 000 kr.).
3. Beträffande den av teatern föreslagna utvidgningen av föreställningsverksamheten för barn och ungdom anser rådet att en viss sådan utvidgning bör kunna ske inom ramen för Operans nuvarande resurser.
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
33
Dramatiska teatern
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
Dramatiska teatern |
Teater- cch Departementsmusikrådet chefen |
|
|
Personal Artistpersonal Teknisk och övrig personal |
117 218 |
+ 5 + 8 |
+ 5 + 7 |
|
-f |
|
+2 242 500 +1295 000 |
|
+2 242 500 +1295 000 |
Statsbidragsberäkning
Utgifter
Avlöningar
Sjukvård
Lokalkostnader
Expenser
Lönekostnadspålägg
Arbetsgivaravgifter
Inredning och utrustning av byggnaden
Materiel m. m. för teaterverksamheten
Ersättningar åt författare och översättare
Utbyte med utiändska teatrar
Reklam
Diverse utgifter
Inkom.ster
Recetter
Programförsäljning, reklam m. m.
Räntor
Hyror
Statsbidrag
335
12 004 000
25 OOO
1 015 OOO
235 000
1 450 000
1 350 OOO
154 OOO
930 000
250 OOO
10 COO
650 COO
223 000
18 296 000
2 30O OOO
170 COO
85 OOO
13 OOO
15 728 000
18 296 000
+ 13
+ 709 000 of. of. + 38 OCO + 127 600 + 87 000
+ 615 OCO
+ 78 OCO
+ 13 000
+ 490 000
+ 64 000
+ 20 900
of. of. of. of. +2 242 500
+ 12
320 000
of.
of.
|
-f + -f |
38 000
46 OOC
40 COO
+ 603 000 + 77 CCO
|
-f + + + |
13 000 75 000 63 000 20 00.0
of.l of. of. of.l + 1295 000
of.
+ 542 000
+ 125 000 + 238 000
+905 000
of.
+ 905 000 +905 000
' Det faktiska medelsbehovet ökar med (905 000 — 238 000 =) 667 000 kr. Dramatiska teatern
1. Medel beräknas för
vissa personalförstärkningar,
bl. a. avseende musiker, en dans- och statistensemble samt teknisk per
sonal till de provisoriska verkstadslokalerna i Råsunda. Medel föreslås
också för individuella lönejusteringar. (+643 500 kr.)
2. Under posten inredning och
utrustning av bygg
naden beräknas ytterligare medel för
scenteknisk utrustning
( + 600 000 kr.).
Teater- och musikrådet
1. Rådet beräknar för aUmänna kostnadsstegringar 405 000 kr.
2. Rådet tiUstyrker en viss personalförstärkning på den tekniska sidan (+195 000 kr.).
3. Det begärda beloppet för inredning och utrustning av byggnaden tiUstyrks (+600000kr.).
Departementschefen
Jag kan inte tiUstyrka förslagen från de båda teatrarna om utökad per-
Ba
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 34
sonal eUer förbättrade resurser av annat slag. Inte heller kan jag förorda någon öknmg av anslaget för andra kostnadsstegringar än sådana som beror på att den allmänna arbetsgivaravgiften höjts och att teatrarna för sina nuvarande lokaler påförts högre hyror. För att täcka andra ofrånkomliga kostnadsökningar, t. ex. för lönebikostnader och lokalhållning i övrigt, måste teatrarna räkna med att omfördela medel inom ramen för sina redan nu tiUgängliga resurser. Trots detta anser jag att verksamheten bör kunna bedrivas på i huvudsak oförändrad nivå.
Ett belopp av 238 000 kr., motsvarande vad Kungl. Maj:t innehållit av det för innevarande budgetår beräknade statsbidraget tUl Dramatiska teatern, skall ånyo tUlföras teatern.
Anslaget bör med hänsyn tiU vad jag nyss anfört ökas med sammanlagt 925 000 kr. Statsbidraget tUl Operan ökar enligt denna beräkning med 258 000 kr. och tiU Dramatiska teatern med 667 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 47 286 000 kr.
B 9. Bidrag tiU Svenska riksteatern
1969/70 Utgift 22 969 281 1970/71 Anslag 25 719 000 1971/72 Förslag 25 869 000
Efter sammanslagningen av turnéteaterföretagen Riksteatern och Svenska teatern tiU ett företag, fr. o. m. år 1968 benämnt Svenska riksteatern, har för teatern tiUämpats en provisorisk organisationsform. Ar 1970 fattade teaterns högsta organ, kongressen, beslut om en ny organisation. EnUgt de nya stadgarna är Svenska riksteatern en sammanslutning av lokala teaterföreningar och utgör sammanslutningens riksorganisation. TiU Riksteatern knyts länsteaterföreningar. Riksteaterns uppgift är att bedriva teater och annan scenisk verksamhet samt att bidra tiU att utveckla teaterverksamheten i aUa delar av landet och därvid se tiU att såväl aUmänhetens som skolans och föreningsUvets behov och intressen beaktas. Riksteaterns styrelse består av 21 ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser ordförande och en ledamot. Övriga ledamöter utses av kongressen, skolöverstyrelsen och vissa organisationer.
Mot bakgmnd av den nya organisationen utfärdade Kungl. Maj:t i december 1970 bestämmelser om Svenska riksteaterns verksamhet. Enligt dessa står teatern under tUlsyn av teater- och musikrådet. Det föreskrivs att teatern skall samarbeta med Operan och Dramatiska teatern. Institutet för rikskonserter och försöksverksamheten med riksutställningar.
Ba
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
35
De av Kungl. Maj:t meddelade föreslcrifterna för anslaget anger att detta skaU disponeras enligt en av Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och utgiftsstat. I denna motsvarar det statUga bidraget den inkomst som jämte gager från arrangörer, medlemsavgifter m. m. erfordras för att täcka utgifterna.
För budgetåret 1969/70 anvisades tiU Svenska rUcsteatern ett statiigt bidrag av 22 905 000 kr. inklusive medgivna överskridanden på grund av inträffade lönehöjningar. EnUgt det preliminära bokslutet kommer utgifterna att vara ca 10 000 kr. högre än det i staten beräknade beloppet inklusive medgivna överskridanden, medan teaterns egna inkomster kommer att med ca 940 000 kr. överstiga det i staten beräknade beloppet.
Svenska riksteatern har under spelåret 1969/70 framfört 3 787 förestäUningar. Publiksiffran var omkring 1 milj. Den egna produktionen omfattade 64 program.
|
|
|
1970/71 |
|
|
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
|
Svenska |
Teater- och |
Departements- |
|
|
|
|
|
|
riksteatern |
rnusikrådet |
chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
|
Artistpersonal |
|
257 |
|
+ 52 |
|
+ 17 |
|
|
Teknisk personal |
|
78 |
|
+ 41 |
|
+ 5 |
|
|
övrig personal |
|
105 440 |
|
+ 22 +115 |
|
+ 2 +24 |
|
|
Statsbidragsberäkning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
|
15 952 OOO |
+ |
4 944 000 |
+ 1682 000 |
|
|
|
Traktamenten |
|
4 250 000 |
+ |
1 188 000 |
+ |
425 OOO |
|
|
Sjukvård |
|
22 COO |
+ |
8 CCO |
|
of. |
|
|
Expenser |
|
570OCO |
+ |
243 000 |
+ |
39 COO |
|
|
Lönekostaadspålägg |
|
1 160 000 |
+ |
415 000 |
+ |
155 OCO |
|
|
Arbetsgivaravgifter |
|
1 705 000 |
+ |
692 OCO |
+ |
221 OCO |
+ 150 000 |
|
Kostnader för köpta |
tuméföreställ- |
|
|
|
|
|
+ 315 000 |
|
ningar |
|
1 200 000 |
+ |
1 035 000 |
+ |
210 000 |
|
|
Kostnader för utiandsgästspel |
— |
+ |
150 000 |
+ |
50 000 |
|
|
|
Materiel m. m. för produktionen |
2 960 000 |
+ |
723 000 |
+ |
316 COO |
|
|
|
Rese- och transportkostnader |
2 200 000 |
+ |
892 000 |
+ |
372 000 |
|
|
|
Reklam m. m. |
|
1 COO COO |
+ |
280 COO |
+ |
84 OCO |
|
|
Lokalkostnader |
|
1 440 OOO |
+ |
838 000 |
+ |
669 000 |
|
|
Diverse utgifter |
|
360 000 |
+ |
793 OCO |
+ |
118 000 |
|
|
|
|
32 819 000 |
+12 201000 |
+4 341 000 |
+465 000 |
||
|
Inkomster |
|
|
|
|
|
|
|
|
Gager från arrangörer |
recetter |
6 800 COO |
+ |
1 742 OCO |
+ |
920 COO |
+315 000 |
|
Medlemsavgifter |
|
75 000 |
|
of. |
|
of. |
of. |
|
Perukmakeri |
|
225 000 |
|
of. |
|
of. |
of. |
|
Statsbidrag |
|
25 719 OCO |
+ 10 459 000 |
+3 421 OCO |
+ 150 000 |
||
|
|
|
32 819 000 |
+ 12 201000 |
+4 341000 |
+ 465 000 |
||
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 36
Svenska riksteatern
1. AUmänna kostnadsstegringar m.m. inklusive beräknad ökning av gageinkomsterna vid oförändrad verksamhetsnivå 1 137 000 kr.
2. Skolteaterverksamheten bör utvidgas kraftigt. Medel beräknas bl. a. för femton skådespelare och tolv tekniker. Härutöver rältnas med ökade kostnader för teatemiateriel, rese- och transportkostnader m. m. (+2 011 900 kr.)
3. För att tUlfredsställa det stora behovet av uppsökande verksamhet med föreningsteater bör medel beräknas för bl. a. tolv skådespelare och åtta tekniker. Även förestäUningsverksamheten på vårdanstalter av olika slag bör få förstärkta resurser. (+1 494 200 kr.)
4. För att Cramérbaletten skaU kunna helt inordnas i den ordinarie verksamheten krävs en viss medelsförstärkning (+606 900 kr.).
5. För att önskemålen om ett ökat utbud av m u s i c a 1 s skall kunna tiUgodoses måste bl. a. ett antal solister och korister knytas till tea-tem (+675 700 kr.).
6. Åtta befattningar som regionintendenter bör inrättas för bl. a. marknadsföring av teaterns produktioner. Vidare erfordras en förstärkning av teaterns centrala organisation med två ombudsmän, som bl. a. skall sköta kontakterna med de lokala teaterföreningarna. (+836 300 kr.)
7. Förslagen om personal förstärkning i övrigt gäUer ett tjugofemtal tekniska och administrativa tjänstemän (+1 360 900 kr.).
8. Teatern beräknar att utgifterna i övrigt ökar för bl. a. utiandsgästspel, gästspel av finskspråkig teater, viss experimentell verksamhet på det teaterpedagogiska området, informations- och kursverksamhet av oUka slag och uppsättning av en originalproduktion för sommarverksamheten. (+1 621 000 kr.)
9. Den föreslagna ökningen av posten kostnader för köpta turnéföreställningar skulle ge teatern möjlighet att öka antalet gästspel av Dramatiska teatern. Det skulle vidare bU möjligt att anordna gästspel med en finskspråkig teater. (+715 000 kr.)
Teater- och musikrådet
1. Rådet räknar med ett lägre belopp för allmänna kostnadsstegringar m. m. än teatern (+496 000 kr.).
2. Rådet yrkar bifall till större delen av teaterns förslag rörande utvidgad skolteaterverksam het (+1 277 000 kr.).
3. Förslagen om utökad f ö r e n i n gs t e a te r ve rks amhet m. m. biträds tiU viss del (+595 000 kr.).
4. Rådet förordar att medel beräknas för att inordna Cramérbaletten i den ordinarie verksamheten (-(-421 000 kr.).
Ba
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 37
5. I övrigt tiUstyrker rådet en viss medelsökning för bl. a. utiandsgästspel och gästspel av finskspråkig teater, personalförstärkningar och diverse utgifter av omkostnadsnatur (+632 000 kr.).
Departementschefen
Jag har i det föregående i korthet redogjort för Svenska riksteaterns nya organisation.
Bidraget till Svenska riksteatern bör liksom bidragen till Operan och Dramatiska teatern i princip vara oförändrat och endast räknas upp med hänsyn tiU den höjda allmänna arbetsgivaravgiften. Jag räknar dock med att allmänna kostnadsökningar i övrigt i huvudsak skall kunna täckas inom ramen för en beräknad ökning av teaterns egna inkomster.
Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 25 869 000 kr.
B 10. Bidrag tiU stadsteatrar och därmed likstäUda teatrar
1969/70 Utgift 23 297 524 1970/71 Anslag 22 805 000 1971/72 Förslag 22 805 000
För stöd åt stadsteatrar och därmed UkstäUda teatrar utgår statsbidrag i form av dels grundbidrag, dels tiUäggsbidrag. Grundbidraget utgår med belopp motsvarande 55 % av teatrarnas totala kostnader spelåret 1966/67 — eller för det senare budgetår för vilket grundbidrag särskilt fastställts — för löner, arbetsgivaravgifter enligt lagen om allmän försäkring samt avgifter för yrkesskade- och grupplivförsäkring. TiUäggsbidrag utgår varje budgetår med belopp motsvarande dels 55 % av en löneökning som beräknas motsvara förändringar av statstjänstemännens löner efter det budgetår för vilket grundbidrag senast fastställts, dels 55 % av ökningen av de bidragsberättigade sociala avgiftema.
Till Norrbottens länsteater utgår dessutom ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål ett särskilt statsbidrag tUl teaterns tumé-verksamhet i Norrbottens län. För innevarande budgetår uppgår detta bidrag till 140 000 kr.
Teater- och musikrådet beslutar med vilket belopp statsbidrag skall utgå. Rådet skall vart tredje budgetår undersöka bidragsberättigad teaters ekonomiska förhåUanden och till Kungl. Maj:t ge in de förslag till ändring av gällande grunder för statsbidragsgivningen, som undersökningen leder till. En sådan omprövning av grunderna för statsbidraget till stadsteatrarna gjordes år 1968 (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 40, SU 43, rskr
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 38
128) och trädde i kraft budgetåret 1968/69. Om särskUda omständigheter föreligger, kan rådet också vid annan tidpunkt komma in med förslag i fråga om beräkningen av de personalkostnader för vilka statsbidrag utgår.
Statsbidrag för spelaret 1969/70
Borås stadsteater 501 000
Folkteatern i Göteborg , 866 000
Göteborgs stadsteater 3 250 000
Göteborgs teater- och konsertaktiebolag' 3 813 000
Hälsingborgs stadsteater 734 000
Maknö stadsteater 5 426 000
Norrbottens länsteater 662 000
Stadsteatern Norrköping-Linköping 1 657 000
Stockholms stadsteater 4 332 000
Uppsala stadsteater 1 128 000
22 369 000 * Bolagets teaterverksamhet avser Göteborgs lyriska teater
Teater- och musikrådet
Teater- och musikrådet konstaterar att tre år förflutit sedan grundbidragen till stadsteatrar och därmed UkstäUda teatrar senast omprövades och att en omprövning av gmndbidragen nu bör ske. Rådet anser att det nuvarande statsbidragssystemet har vissa nackdelar men anser sig inte, mot bakgrand av det utredningsarbete om kulturlivets framtida organisation som bedrivs av kulturrådet, nu böra föreslå några ändringar i gmnderna för statsbidragssystemet.
Rådet finner att nu gäUande grunder innebär att personalkostnadema för 1969/70 bör läggas till grund för den nya bidragsberäkningen. Rådet redovisar att den fast anställda personalen vid teatrarna under tiden meUan det nuvarande basåret 1966/67 och 1969/70 ökat med 112 personer tUl 1 160. Den konstnärliga personalen har ökat med 50 till 645. Lönekostnadema har under perioden stigit med 11 500 000 kr. tUl 42 000 000 kr. beroende dels på löneökningar enligt avtal, dels på vidgad verksamhet. Rådet godtar de personalförstärkningar och därav föranledda kostnadsökningar som skett sedan spelåret 1966/67 och föreslår sålunda att personalkostnaderna för spelåret 1969/70 läggs till grund för statsbidraget, utom för Norrbottensteatern för vilken 1970/71 föreslås som basår. Detta medför en anslagsökning med 3 700 000 kr. För Norrtwttens länsteater tillstyrker teater- och musikrådet dessutom ytterligare personalförstärkning med två skådespelare och en rekvisitaförvaltare. Detta medför behov av jterligare anslagshöjning med 74 000 kr. Dessutom föreslår rådet en uppräkning av anslaget med 492 000 kr. tiU följd av belastningen budgetånM 1969/70. Anslaget bör totalt ökas med 4 266 000 kr.
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 39
Departementschefen
Den av teater- och musikrådet föreslagna omprövningen av underlaget för statsbidrag tiU stadsteatrar och därmed likstäUda teatrar innebär en betydande anslagsökning. Jag är f. n. inte beredd att förorda en sådan generell omprövning utan räknar med att statsbidrag för nästa budgetår bör utgå efter oförändrade grunder. Jag kan inte heller tUlstyrka den särskilda förstärkningen av bidraget tUl Norrbottens länsteater.
Någon uppräkning av anslaget av andra skäl torde inte erfordras. Jag föreslår därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 22 805 000 kr.
B 11. Rlkskonsertverksamhet
1969/70 Utgift 10100 000 Reservation —
1970/71 Anslag 11600 000 1971/72 Förslag 12 641 000
Enligt statsmaktemas beslut år 1968 skall den sedan år 1963 på försök bedrivna rikskonsertverksamheten byggas ut i reguljära former (prop. 1968:45, SU 114, rskr 263). Den centrala delen av rikskonsertverksamheten är organiserad i form av en stiftelse. Stiftelsen Institutet för rikskonserter. EnUgt de av Kungl. Maj:t faststäUda stadgarna skaU stiftelsen främja musiklivet och vidta åtgärder för att öka intresset för musik bl. a. genom att anordna och förmedla konserter, verka för musikutbildning och för kontakter med musiklivet i utlandet.
Stiftelsens stjrrelse består av tio ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t utser fyra, däribland ordföranden. Skolöverstyrelsen, Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet, FolkbUdningsförbundet och Svenska musikerförbundet utser vardera en ledamot. Institutets direktör, som är självskriven ledamot av styrelsen, förordnas av Kungl. Maj:t. Stiftelsens verksamhet står under tillsyn av teater- och musikrådet.
Enligt de av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifterna för anslaget är detta indelat i anslagsposter som svarar mot institutets olika verksamhetsområden. Under varje anslagspost har beräknats medel dels för de direkta kostnadema för produktion av konserter m. m. tiU den del dessa skaU täckas med statsbidrag, dels för personalkostnader och omkostnader vid institutets administrativa och producerande enheter till de delar deras verksamhet avser området för resp. anslagspost. Postema är be-
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
40
räknade med hänsyn tiU de ersättningar som institutet äger ta ut av lokalarrangörer av konserter samt med hänsyn tiU vissa övriga väntade inkomster av verksamheten.
Innevarande budgetår beräknas antalet skolkonserter uppgå till ca 3 100, konserter och läger inom ramen för Musik för Ungdom tiU ca 300, allmänna konserter till ca 300 och interna konserter till ca 1 000. Skolkonserter anordnas i Norrbottens, Jämtlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Östergötlands, Jönköpings, Malmöhus och Kristianstads län. Dessutom pågår en begränsad introduktion av skolkonserter i Västerbottens, Västernorrlands och Värmlands län.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Anslag
Skolkonserter
Musik för Ungdom
AUmän konsertverksamhet
Intern konsertverksamhet inom vårdanstalter och föreningsliv m. m.
Stöd till lokala musikaktiviteter
Artistutbyte med utlandet
Vidareutbildning av militärmusiker
Utvecklings- och utredningsverksamhet samt produktion av fonogram och läromedel m. m.
Lyssnarkurser
|
|
|
Riks-konserter |
Teater- och musikrådet |
Departements-cliefen |
|
|
3 849 000 762 000 2 962 000 |
+ 2 370 000 + 217 000 + 832 000 |
+ 1 + + |
719 000 1 172 000 404 000 |
|
|
|
1 256 000 695 000 320 000 783 000 |
+ + + + |
794 000 469 000 78 000 318 000 |
+ + + + |
393 000 111000 25 000 318 000 |
+ 1041000 |
|
973 000 |
+ + |
506 000 125 000 |
+ |
76 000 |
|
|
11 600 000 |
+ 5 709 000 |
+3 218 000 |
+ 1041000 |
||
Institutet för rikskonserter
1. AUmänna kostnadsstegringar m. m. 1 700 000 kr.
2. Från den 1 juU 1971 skaU enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 31, SU 121, rskr 282) den nuvarande mUitärmusiken ombildas tiU en ny organisation, regionmusiken, med uppgifter inom både försvaret och det aUmänna musiklivet. En övervägande del av regionmusUcens insatser i det allmänna musiklivet skall ske inom ramen för rikskonsertverksamheten. Med hänsyn främst till de ökade uppgifter som följer härav föreslås en utbyggnad av institutets regionala organisation. F. n. finns tre regionkontor. Antalet bör nästa budgetår öka tiU åtta. Vid varje regionkontor bör finnas, föratom en tjänst som regionintendent och en biträdestjänst, två tjänster som regionproducent. Kostnaderna för utbyggnaden av regionorganisationen (fl 450000 kr.) har fördelats Uka på anslagsposterna till skolkonserter, allmän konsertverksamhet, intern konsertverksamhet inom vårdanstalter och föreningsliv m. m. samt stöd till lokala musikaktiviteter. Med den föreslagna regionorganisationen kan enligt institutet en planerad decentralisering ge-
Ba
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 41
nomföras av produktionsarbetet inte bara med regionmusiken utan även med artister utanför denna.
3. Ökningarna under posten skolkonserter avser, förutom utbyggnaden av regionorganisationen, introduktion av skolkonsertverk-samhet i fem nya län (Göteborgs och Bohus, Krönobergs, Kalmar, Gotlands och Bleldnge län) samt ytterligare utbyggnad i län med tidigare inledd verksamhet. Ett kraftigt ianspråktagande av regionmusiken föratsatts för denna sektor. (+1 667 000 kr.)
4. Beträffande intern konsertverksamhet inom vårdanstalter och föreningsliv m.m. redovisar institutet att saraarbete inletts med FolkbUdningsförbundet vad gäUer fördelningen av tiUgängliga resurser. Den ökning som föreslås på detta område kan ske med utnyttjande av bl. a. regionmusiken. Samtidigt pågår genom sociologiska undersökningar en utvärdering av verksamheten. (+577 000 kr.)
5. Med hänvisning tiU planerna för regionmusiken föreslås en intensifierad verksamhet för vidareutbildning av militärmusiker (+255 000 kr.).
6. Den föreslagna höjningen av anslagsposterna för utvecklings-och utredningsverksamhet samt produktion av program och läromedel m. m. avser i första hand en utökning av projekt inom den experimenteUa verksamheten och av sociologiska undersökningar (+425 000 kr.).
7. Som en ny verksamhetsgren föreslås lyssnarkurser för vuxna anordnade i anslutning till konsertevenemangen.
Teater- och musikrådet
Rådet tUlstyrker en ökning med 225 000 kr. för en utbyggnad av Institutets för rikskonserter regionala distributionsapparat. För att regionmusiken skaU kunna fungera smidigt och effektivt krävs enligt rådet en viss regional organisation som dock bör byggas ut etappvis i avvaktan på att regionmusiken och dess nya organisation prövats.
Av övriga förslag finner rådet det angeläget att stödja skol- och ungdomsverksamheten. En fortsatt introduktion av skolkonserter bör ske i avsedd omfattning. Vidare tiUstyrker rådet en viss ökning av den intema konsertverksamheten utöver det tiUskott som regionmusiken innebär. Rådet fäster stor vikt vid ett snabbt genomförande av vidareutbildningen av miUtärmusiker.
För allmänna kostnadsstegringar tiUstyrker rådet en ökning med 1 475 000 kr.
Organisationskommittén för regionmusiken
Organisationskommittén, som tillkaUats av chefen för försvarsdepartementet för att förbereda och genomföra den nya regionmusikorganisa-
Ba
2* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 42
tionen, tillstyrker i sitt yttrande den av Institutet för rikskonserter föreslagna anslagsökningen till vidareutbildning av militärmusiker. Regionkontor, som omfattar en regionintendent och ett kvalificerat biträde, bör upprättas i ytterligare fem regioner. Organisationskommittén stäUer sig något tveksam till den omfattning av regionmusikens insatser i rikskonsertverksamheten som institutet förutsatt i sin framställning. En minskning med 10—20 % bedöms som sannolik.
Departementschefen
I anslagsframställningen för rikskonsertverksamheten föreslås en kraftig ökning av institutets produktionsresurser och en utbyggnad av den regionala organisationen. Utbyggnaden på regional nivå motiveras dels med de uppgifter som följer av en ökad programproduktion bekostad med institutets egna produktionsmedel, dels med de uppgifter som faller på institutet genom att den nya regionmusikorganisationen tiU stor del ställs till rikskonsertverksamhetens förfogande.
Rikskonsertverksamheten tillförs ett betydande resurstiUskott då den nuvarande militärmusiken den 1 juli 1971 omorganiseras. De höjningar av anslaget till Institutet för rikskonserter som jag kommer att förorda i det följande har direkt samband med regionmusikreformens konsekvenser för rikskonsertverksamheten.
I prop. 1968: 45 ang. rikskonserter m. m. uttalade min företrädare att det är betydelsefullt att rikskonsertverksamheten effektivt förankras på det regionala planet. Han framhöll vidare att den regionala organisationen måste betraktas som formellt fristående i förhållande till staten och institutet. Huvudmannaskapet för den regionala verksamheten borde bli beroende av initiativ och åtgärder från de närmast berörda myndigheterna och organen inom regionen. I konsekvens härmed borde också de kostnader som uppkommer täckas på annat sätt än av statsmedel. För vissa produktionsuppgifter inrättades dock tre regionintendenttjänster. Det framhölls därvid att man inte borde binda sig för hur utbyggnaden i detta hänseende skuUe ske framdeles.
Institutet för rikskonserter har nu föreslagit att en omfattande statlig regional organisation skall byggas upp genom inrättande av j4terligare fem regionkontor och genom att ett antal producenter knyts till varje regionkontor. Jag är inte beredd att tillstyrka ett så omfattande statligt engagemang på det regionala planet utan att frågorna om kostnadsfördelningen mellan staten, landsting och kommuner ytterligare belysts. Institutet har anmält att man arbetar med att analysera gäUande finansierings- och avgiftssystem i enlighet med vad som förutsattes i prop. 1968: 45. Ställningstaganden från statsmakternas sida bör göras mot bakgrund av bl. a. de mer generella förslag som kulturrådet avser att lägga fram i fråga om kulturlivets finansiering.
Regionmusikreformen medför även vissa ytterligare konsekvenser
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 43
för rikskonsertverksamheten. Enligt 1968 års beslut skulle skolkonsert-verksamheten byggas ut successivt, region för region, till dess att den täcker landet i dess helhet. Verksamheten borde utformas flexibelt utan att antalet konserter per år på olika skolstadier fixerades. Eftersom nu en stor del av regionmusikens kapacitet ställs till rikskonsertverksamhetens förfogande, innebär detta att betydande resurser över hela landet kan tUlföras den skolkonsertverksamhet som anordnas av Institutet för rikskonserter. De konsekvenser detta kan få för planeringen av skol-konsertverksamhetens utbyggnad och utformning bör närmare övervägas av institutet.
Den ökning av aktiviteten på det aUmänna musiklivets område som blir möjlig genom regionmusikreformen ställer nya krav på Institutet för rikskonserter. Till en del bör dessa kunna mötas genom omfördelning av tiUgängliga resurser med hänsyn tiU det aktuella laget. Institutet har bl. a, att medverka till att det regionala utbudet sker i ändamålsenliga former samt att fullfölja vidareutbildningen av musikerna i regionmusiken.
Med hänsyn dels till dessa faktorer, dels tUl den aUmänna kostnads-utveckUngen beräknar jag en ökning av anslaget naed 1 041 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 12 641 000 kr.
B 12. Bidrag till regionmusiken
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 31, SU 121, rskr 282) skaU den nuvarande militärmusiken från den 1 juU 1971 ombildas till en ny organisation, regionmusiken, med uppgifter inom både försvaret och det allmänna musiklivet. En övervägande del av kapaciteten skall disponeras för det allmänna musiklivet, där huvuddelen av insatserna skall ske inom rikskonsertverksamheten. Viss kapacitet kommer dock att disponeras för direkta lokala insatser. Verksamheten kommer främst att innefatta skolkonserter, framträdanden i föreningsliv och vid vårdanstalter m. m. samt insatser till stöd för amatörmusiken.
Organisationen kommer att omfatta 22 musikavdelningar, vUka skall samverka i åtta regioner. Verksamheten i varje region skall ledas av en regionkapellmästare, biträdd av en musiksekreterare och ske i samverkan med företrädare för försvaret, rikskonserter och regionens kulturliv. Den enskUda musikavdelningen kommer att ledas av en regionkapellmästare eller kapellmästare. Det sammanlagda antalet musiker vid genomförd omorganisation kommer att uppgå tiU 590.
Regionmusiken skall tills vidare behåUa en anknytning till försvaret.
För att förbereda och genomföra omorganisationen har chefen för försvarsdepartementet tUlkaUat en organisationskommitté.
Ra
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 44
Organisationskommittén för regionmusiken
Organisationskommittén har i sin anslagsframstäUning för regionmusiken, som redovisats under fjärde huvudtiteln (bU. 6 s. 128) under anslaget Regionmusiken: Förvaltningskostnader, beräknat de totala kostnadema för regionmusikens verksamhet under nästa budgetår tiU 29 810 000 kr.
Departementschefen
Chefen för försvarsdepartementet har denna dag efter samråd med mig lagt fram förslag om anslagsberäkning för regionmusiken för budgetåret 1971/72. Kostnaderna bör efter den förutsatta utnyttjandegraden inom försvaret och det allmänna musUdivet fördelas med ca 40 % på fjärde huvudtiteln och med ca 60 % på åttonde huvudtiteln. I enlighet härmed förordar jag att ett särskilt förslagsanslag av 16 040 000 kr. förs upp under denna huvudtitel avseende bidrag tiU kostnader inklusive lönekostnadspålägg för regionmusiken.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till regionmusiken för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 16 040 000 kr.
B 13. Bidrag tiU särskUda kulturella ändamål
1969/70 Utgift 19 544 328 Reservation 421766
1970/71 Anslag 20 580 000 1971/72 Förslag 23 348 000
Ur detta reservationsanslag, sora första gången anvisades för budgetåret 1964/65, utgår bidrag efter t)eslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt
faU
Disposition av anslaget 19 70/71
Andamäl Belopp
1. Teater
1.1. Skådebanan för verksamheten 535 000
1.2. Norrbottens länsteater för turnéverksamhet 140 000
1.3. Teater- och musikrådet för verksamheten på Södra teatern
i Stockhohn 400 000
1.4. Teater- och musikrådet för fördelning på olika teaterändamål 1112000
1.5. Svenska teaterförbundet för verksamheten vid Teater-
centmm 60 000
1.6. Övrigt 150 000
2 397 000
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 43
2. Musik och dans
2.1. Yrkesorkestrar (inklusive Örebro orkesterstiftelse och Västerås musiksäUskap) 9 245 000
2.2. Teater- och musikrådet för bidrag tiU körförbund och
körer 240 000
2.3. Musikaliska akademiens styrelse för fördelning på olika
ändamål 205 000
2.4. Fylkingen för verksamheten 100 000
2.5. Stim:s informationsverksamhet rörande svensk musik 75 000
2.6. Stiftelsen EMS för verksamheten 215 000
2.7. Viss amatörorkesterverksamhet 260000
2.8. Övrigt 357 000
10 697 000
3. Konst och utställningsverksamhet
3.1. Försöksverksamhet med riksutställningar och konstförsäljning 4 450000
3.2. Folkrörelsernas konstfrämjande för verksamheten 700 000
3.3. Vissa konstskolor för verksamheten 160 000
3.4. Sveriges arkitekturmuseum för verksamheten 210000
3.5. Föreningen Fotografiska museets värmer för verksamheten 130000
3.6. Konstnärernas riksorganisation för verksamheten vid Konstnärscentrum 60 000
3.7. Övrigt 98 000
5 808 000
4. Tidskriftsstöd 392000
5. Diverse ändamål
5.1. Estniska kommitténs bildningsverksamhet 20000
5.2. Fria Utterära yrkesutövarnas centralorganisation (Flyco)
för verksamheten vid Författarcentrum 200 000
5.3. Föreningen Nordens institut för kurser och seminarier 20 000
5.4. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet för verksamheten 55 000
5.5. Sveriges schackförbund för verksamheten 85 000
5.6. Föreningen Fihncentrum för informativ och kontaktska-
pande verksamhet 60000
5.7. Nämnden för svensk språkvård för verksamheten 80 000
5.8. Barnfilmkommittén för verksamheten 70 000
5.9. Övrigt 320 000
910 000
6. För tiden efter
den 1 oktober 1970 re
serverade medel 376
000
20 580 000
De bidrag som av Kungl. Maj:t anvisas ur detta anslag grundas på ansökningar som i aUmänhet ges in i febraari. Vissa ansökningar om bidrag för nästa budgetår har emellertid redan kommit in.
1. Teater
1.3. Södra teatern i Stockholm utnyttjas av teater- och musUirådet för gästspel av olika slag och hyrs även ut tiU teatrar och andra organisationer. Rådet har gett in förslag om ny organisation av teaterverksamheten. Förslaget bereds f. n. inom UtbUdningsdepartementet.
Ba
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 46
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Teater- och musikrådet
Personal 3,5 of.
Anslag 41)0 000 +206 000
Teater- och musikrådet
Löne- och prisomräkning m. m. 78 000 kr.
1.4. Teater- och musikrådet fördelar medel tiU stöd åt vissa allmänna teaterändamål, nämligen bidrag till föreningen Svensk dramatUi, Svensk teatemnion—Svenska ITI-rådet och Sveriges dramatikerförbund (42 000 kr.), svenskt sceniskt verk (350 000 kr.), vissa pedagogiska ändamål inom den sceniska utbildningen och fortbildningen (70 000 kr.), uppsättningskostnader och utmstning för teatergrupper med verksamhet utanför de större teaterinstitutionema, sommarspel, deltagande i teaterkonferenser, teaterfestivaler o. d. (580 000 kr.) samt nordiskt teatemtbyte och teatersamarbete inom Nordkalottområdet (70 000 kr.).
Teater- och musikrådet föreslår för nästa budgetår för dessa bidragsändamål en sammanlagd ökning med 496 000 kr. Av detta belopp avser 420 000 kr. ökat stöd åt teatergrupjaer med verksamhet utanför de större teaterinstitutionema.
2. Musik och dans
2.1. De
statsunderstödda yrkesorkestrarna är Stockholms
fUharmoniska orkester (2 840 000 kr.) samt orkestrarna i Göteborg
(1 870 000 kr.), Malmö (1 100 000 kr.), Norrköping (1 345 000 kr.),
Hälsingborg (745 000 kr.) och Gävle (910 000 kr.). Bidrag fömtsatts
i allmänhet utgå till orkesterföretagen från kommun eller från annat håll
med minst samma belopp. Det statiiga
bidraget är konstruerat som ett
förlusttäckningsbidrag och dess storlek är därför beroende av förhållan
det mellan kostnader och intäkter enligt
bokslut efter verksamhetsårets
utgång. Till orkesterföretagen har med hänsyn härtill på tilläggsstat I
tUl riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisats ett sammanlagt belopp av
1 392 000 kr. avseende orkestrarnas
verksamhet under våren 1969 och
budgetåret 1969/70.
För innevarande budgetår har bidrag utgått också till Örebro orkesterstiftelse (290 000 kr.) och Västerås musiksäUskap (145 000 kr.).
2.2. Teater- och musikrådet fördelar
bidrag till körförbund
och körer för utbUdnings- och
kurswrksamhet samt tiU utiands-
resor för körer (240 000 kr.). Teater- och musikrådet begär för dessa
ändamål en höjning med 45 000 kr.
Ba
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 47
2.3. Musikaliska akademiens styrelse fördelar bidrag till stöd åt vissa ändamål på musikens område, nämligen musik-pedagogisk utbildningsverksamhet inom privata musikskolor i Stockholm (35 000 kr.) samt utgivning av äldre tonsättares verk (75 000 kr.). Styrelsen har därjämte för innevarande budgetår tUldelats 95 000 kr. för allmänt musikfrämjande verksamhet.
2.7. TUl amatörorkesterverksamheten utgår bidrag med 170 000 kr. tiU orkesterföreningar som är anslutna till Sveriges orkesterföreningars riksförbund och med 90 000 kr. tiU orkestrar som är anslutna tiU Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar.
3. Kons t och utställningsverksamhet
3.1. Försöksverksamhet med riksutställningar påbörjades budgetåret 1965/66 och avser utställning av konst samt kultur- och naturhistoriska föremål. Verksamheten leds av 1965 års musei- och ut-stäUningssakkunniga. I juni 1967 träffades avtal om samverkan meUan de sakkunniga. Föreningen konst i skolan och Riksförbundet för bildande konst. Riksutställningars verksamhet avser till största delen experiment med utställningar, i synnerhet vandringsutställningar. Utställningsarbetet är numera sammanfört till två stora avdelningar, nämligen en produktions- och en distributionsavdelning. Därjämte finns en administrativ avdelning samt en uppföljrungs- och utbildningsavdelning. Riksutställningar samarbetar i vissa frågor med Sveriges Radio och med försöksverksamheten m.ed television och radio i utbildningsväsendet. Förutom produktion av utställningar omfattar verksamheten försök med olika former för distribution, sociologiska undersökningar och pedagogiska experiment på området.
Sedan budgetåret 1969/70 pågår särskUd försöksverksamhet med försäljning av konst i Stockholm och i Örebro län. Kungl. Maj:t har för detta ändamål anvisat 1,5 milj. kr. som rörelsekapital för inköp av konst och inventarier samt för andra utgifter av investeringskaraktär. Denna försöksverksamhet leds av 1965 års musei- och utställningssakkunniga, som delegerat det praktiska genomförandet av verksamheten till Folkrörelsernas konstfrämjande.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
1965 ärs musei- och utställningssakkunniga
Personal
Tjänstemän 25 +2
Övrig personal 28 4-3
53 +5
Anslag 4 450 COO +748 000
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartemenfet 48
1965 års musei- och utställningssakkunniga
Löne- och prisomräkning m. m. 240 000 kr. Den begärda ökningen i övrigt avser främst utställningsverksamhet. Av ökningen avser 75 000 kr. försöksverksamheten med konsti:örsäljning.
3.3. Konstskolor.
Bidrag utgår nu tUl CapeUagården (30000
kr.), Gerlesborgsskolan (60 000 kr.) och
stiftelsen Stockhohns fria konst
skolor (70 000 kr.). Stiftelsen stöder verksamheten vid vissa
konstskolor
i Stockholm, Göteborg och Malmö.
4. Tidskriftsstöd
Från detta anslag har innevarande budgetår bidrag hittills utdelats tiU 22 tidskrifter, nämUgen FUmratan, Fönstret, Hertha, Häften för kritiska studier, Impuls, Kommentar, Kristet forum. Liberal debatt, MFT, MusUirevy, Opus, Ord och Bild, Origo, Orkester Journalen, Paletten, Scen och salong. Svensk Litteraturtidskrift, Svensk tidskrift, Tidsspegel, Vi mänskor, Vår lösen och Zenit.
1968 års litteraturatredning har gett in förslag om utformningen av det framtida stödet åt tidskrifter (StencU U 1970: 17). Förslaget remissbehandlas f. n.
5. Diverse ändamål
5.4. Stiftelsen
Svenska barnboksinstitutet bildades
i mitten på 1960-talet av universitetet i Stockholm, Stockholms stad.
Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges ungdomsförfattareför
ening. Stiftelsen föreslår en höjning av anslaget med 129 000 kr. tUl
183 600 kr.
5.7. Nämnden för svensk språkvård, vars arbetsutskott är styrelse för Institutet för svensk språkvård, har tiU uppgift att följa det svenska språkets utveckling i tal och skrift samt att utöva språkvård. Nämnden skall vidare verka för nordiskt samarbete på språkvårdens område. Nämnden föreslår i första hand att chefen för institutet och en vetenskaplig medarbetare vid institutet får statUga tjänster och i andra hand att statsbidraget höjs med 86 500 kr. tiU 166 500 kr.
5.8. Barnfilmkommittén främjar god fUmunderhåUning för bam genom upplysnings- och rådgivningsverksamhet och deltar i nordiskt och internationeUt samarbete på barnfilmområdet. Kommittén har för innevarande budgetår ett anslag om 70 000 kr.
D epartementschefen
Omkring hälften av förevarande anslag används innevarande budgetår Uksom tidigare för bidrag tiU de sex statsunderstödda yrkesorkestrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 49
Gävle. Betydande bidrag utgår också tiU orkestrarna i Örebro och Västerås samt tUl Sveriges orkesterföreningars riksförbund för verksamhet inom orkesterföreningar som är anslutna tiU riksförbundet. Vissa förutsebara förändringar av bidragen tUl de sex yrkesorkestrarna, främst tiU följd av löne- och kostnadsstegringar, har beaktats vid anslagsberäkningen. För utbyggnad av orkesterverksamheten räknar jag inte med några höjningar för nästa budgetår.
I fortsättningen bör det bidrag som innevarande budgetår utgår ur detta anslag tiU MusUcaliska akademiens styrelse för aUmänt musikfrämjande verksamhet beräknas under annat anslag. Medelsbehovet minskar således under förevarande anslag med 95 000 kr.
För fortsatt försöksverksamhet med riksutstaUningar och konstförsäljning beräknar jag för nästa budgetår medel för en i princip oförändrad verksamhet.
I enUghet med förslag av nationalmuseet, vilket tUlstyrkts av Föreningen Fotografiska museets vänner, avser jag att under anslaget tiU nationalmuseet föreslå att detta museum ges ansvaret för bevakningen av fotografien som konst och kommunikationsmedel. Med hänsyn härtiU bör det hittUls utgående bidraget tiU föreningen inte längre anvisas. Medelsbehovet under detta anslag minskar därmed med 130 000 kr.
Beredningen av betänkandet StatUgt tidskriftsstöd (StencU U 1970: 17) pågår. Jag har beräknat en viss ökning under detta anslag av medlen för bidrag tiU tidskrifter.
Utöver den uppräkning som föranleds av kostnadsökningar för de verksamheter som fortiöpande erhåUer stöd från detta anslag beräknar jag medel för att medge ökade insatser för i första hand nya, tiUfälliga ändamål.
Sedan jag tagit hänsyn tiU att medel för Musikaliska akademiens musikfrämjande verksamhet och Föreningen Fotografiska museets vänner ej vidare bör beräknas under detta anslag, finner jag att anslaget bör ökas med 2 768 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 23 348 000 kr.
Ba
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
50
b) arkiv, museer m. m.
B 14. Riksarkivet: Förvalfningiikostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
6 074 057 6 145 000 6 211000
Riksarkivet är central myndighet för arkivfrågor och chefsmyndighet för landsarkiven. I riksarkivets uppgifter ingår att vara arkivdepå och att främja vetenskaplig forskning.
Riksarkivet har två byråer, en administrativ avdelning och en fristående heraldisk sektion.
Kungl. Maj:t uppdrog den 14 september 1967 åt riksarkivet att, efter hörande av riksarkivets rådgivande nämnd för enskilda arkiv och i samråd med Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv, göra en utredning om folkrörelsearkivens StäUning och framtida organisation. Riksarkivets utredning överlämnades tUl Kungl. Maj:t den 25 februari 1970. Utredningen har remissbehandlats.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Riksarkivet |
Departements- |
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Arkivarier och handläggande |
|
|
|
|
personal |
37 |
+ 5 |
+ 0,5 |
|
Övrig personal |
43 |
+ 5,5 |
+0,5 |
|
|
80 |
+ 10,5 |
+1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
3 300 000 |
+410 217 |
+41 000 |
|
Sjukvård |
9 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
|
Reseersättaingar |
19 000 |
+ 19 000 |
+ 3 000 |
|
därav utrikes resor |
3 000 |
-fl 000 |
of. |
|
Lokalkostnader |
1 981 000 |
— 67 000 |
—67 000 |
|
Expenser |
149 000 |
+ 98 000 |
+ 34 000 |
|
därav engångsutgifter |
---- |
-H44 50O |
-)-25 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
779 000 |
+ 129 000 |
+43 000 |
|
Reproduktionsverksamheten |
30 000 |
+ 5 000 |
+ 2 000 |
|
Bidrag tiU Nordisk Arkivnyt |
2 000 |
of. |
of. |
|
Bidrag tiU folkrörelsearkiv |
— |
+ 255 000 |
— |
|
|
6 269 000 |
+851 217 |
+58 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Publikationer |
1000 |
of. |
of. |
|
Reproduktionsverksamheten |
63 000 |
— 3 000 |
— 3 000 |
|
Bokbinderiets beställningsar- |
|
|
|
|
beten |
10 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
|
Heraldiska verksamheten |
50 000 |
— 10 000 |
—10 000 |
|
Konsulentverksamhet |
— |
+ 8 000 |
— |
|
Nettoutgift |
6 145 000 |
+851 217 |
+66 000 |
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 51
Riksarkivet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 53 000 kr.
2. Den av riksarkivet år 1965 föreslagna organisationsplanen för ämbetsverket har tiU stor del genomförts. Riksarkivet föreslår att den återstående delen av planen nu genomförs. Inom första byrån bör en utbildnings- och publiceringssektion inrättas. Vid sektionen behövs en förste arkivarie och en kontorist (+111 020 kr.).
3. Vid andra byrån erfordras i enlighet med förslaget en arkivarie och en amanuens för utvecklingsarbete och service åt statliga myndigheter. Vidare föreslås en assistent i stället för en i förslaget upptagen amanuens. (+147 476 kr.)
4. Administrativa avdelningen föreslås få en biblioteksassistent och en kansliskrivare. Ett kontorsbiträde med halvtidstjänst vid heraldiska sektionen bör ersättas med en heltidsanställd kontorist. ( + 88 220 kr.)
5. Fr.o.m. budgetåret 1972/73 inrättas en redovisningscentral vid riksarkivet. För att fortsätta det under innevarande budgetår påbörjade förberedelsearbetet för centralen behövs ytterligare medel tiU personal, inredning och utrustning (+86 521 kr.).
6. Riksarkivet har i sin utredning angående folkrörelsearkivens StäUning och framtida organisation funnit att folkrörelsearkiven på väsentiiga punkter har behov av hjälp från det aUmännas sida. Medel begärs med hänsyn härtill för konsulentverksamhet vid riksarkivet, lönebidrag tiU föreståndare för länsdepåer och vissa mindre depåer. Medel behövs också för tiUfälliga bidrag tiU andra depåer. Dessutom begärs en ökning av medlen till inventering av enskilda arkiv. (+379 440 kr.)
7. Under posten Expenser begärs ett belopp av 15000 kr. som engångsanvisning för flyttning av Slottsarkivet.
Departementschefen
Riksarkivet har lagt fram en särskild utredning om folkrörelsearkivens StäUning och framtida organisation samt i sin anslagsframställning beräknat medel i anslutning härtiU. Jag är inte f. n. beredd att ta ställning tiU förslagen.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 6 211 000 kr. Jag har därvid beräknat 51 000 kr. tiU personalkostnader i samband med förberedelseailjetet för en redovisningscentral vid riksarkivet (5). De under expensposten beräknade medlen för engångsutgifter är avsedda främst för inredning och utrustning av redovisningscentralen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 211 000 kr.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtlbUdningsdepartementet
52
B 15. Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m.
1969/70 Utgift 60 325 Reservation 56 941
1970/71 Anslag 73 000
1971/72 Förslag 80 000
Från anslaget bestrids kostnadeir för inköp av arkivalier och böcker tiU riksarkivet och landsarkiven, fijr riksarkivets publicering av käUskrif-ter samt för konservering av arkivalier, bokbindning samt reproduktion av arkivhandUngar vid landsarkiven.
Riksarkivet
Anslaget föreslås bli höjt med 42 000 kr. Av höjningen är ett belopp av 22 000 kr. avsett för inköp av arkivalier och böcker samt för utgivande av käUskrifter och ett belopp av 20 000 kr. för reproduoering av skadade arkivhandlingar vid landsarkiven.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 7 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 80000 kr.
B 16. Landsarkiven
1969/70 Utgift 4 058 867
1970/71 Anslag 4 462 000 1971/72 Förslag 4 534 000
De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter och arkivdepåer. TiU ett landsarkivs verksamhetsområde hör ett eUer flera län. Riksarkivet är chefsmyndighet för landsarkiven.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändrmg 1971/72 |
|
|
|
|
Riksarkivet |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
28,5 |
+ 5 |
of. |
|
Övrig personal |
42 |
+ 6 |
of. |
|
|
70,5 |
+11 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
2 646 000 |
+474 372 |
of. |
|
Sjukvård |
6 000 |
+ 1000 |
+ 1000 |
|
Reseersättaingar |
58 000 |
+ 10 000 |
+ 4 000 |
|
Lokalkostoader |
925 000 |
+ 107 700 |
+ 108 000 |
|
Expenser |
173 000 |
— 33 000 |
— 71 000 |
|
därav engångsutgifter |
87 000 |
—50 500 |
—77 000 |
|
Vissa transportkostnader m. m. |
21000 |
of. |
of. |
|
Lönekostaadspålägg |
633 000 |
+ 143 000 |
+ 30 000 |
|
|
4 462 000 |
+703 072 |
+ 72 000 |
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 53
Riksarkivet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 155 000 kr.
2. Riksarkivet har i en tUl sin anslagsframstäUning fogad promemoria angående landsarkivens uppgifter och organisation föreslagit en omorganisation av landsarkiven. Riksarkivet konstaterar att landsarkivens arbetsuppgifter Ökat avsevärt de senaste åren. Arkiven har undan för undan fått nya arbetsområden. Genom tillkomsten av 1961 års arkivförfattningar utsträcktes deras område väsentUgt. Arkiven blev arldv-myndighet för praktiskt taget alla regionala och lokala civila myndigheter inom sina distrikt. Fr. o. m. 1 oktober 1968 blev de arkivmyndighet även för länsstyrelserna. Större omorganisationer av den lokala förvaltningen, t.ex. de kommande omorganisationema av underrät-tema, fastighetsregistren, rättsväsendet, exekutionsväsendet, länsförvaltningarna m. m., utsätter landsarkivorganisationen för särskilda påfrestningar. Även kommunsammanslagningarna medför ökad arbetsbörda för landsarkiven, vilka har skyldighet att bistå kommunala organ med råd i arkivfrågor. Samtidigt ökar pappersflödet kraftigt bl. a. på gmnd av den s. k. informationsexplosionen och kontorsteknikens utveckling. Landsarkiven är arkivmyndighet för över 5 000 nu fungerande myndigheter samt för omkring 1 000 upphörda myndigheters arkiv. Nya sidor av landsarkivens verksamhet, såsom de undervisande och informativa uppgifterna, får en växande betydelse.
Riksarkivet finner att en förstärkning av landsarkivens fältarbetsre-surser nu framstår som det mest angelägna. Med en sådan förstärkning kan man åstadkomma en effektiviserad hjälp åt de statliga myndigheterna vid bl. a. gaUrings- och systematiseringsarbeten. En utbyggnad av landsarkiven med sammanlagt 25 nya tjänster fördelad på tre etapper föreslås.
Den första etappen omfattar en kvaUficerad arkivarie till de fem arkiven i Uppsala, Vadstena, Lund, Göteborg och Härnösand, en assistent tiU vart och ett av arkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och Härnösand samt en amanuens och ett kvalificerat biträde till arkivet i Göteborg. (+575 492 kr.)
Statskontoret
Statskontoret tiUstyrker i huvudsak rUisarkivets förslag men förordar i första hand endast en utbyggnad omfattande de två första etapperna, med sammanlagt 18 nya tjänster.
Departementschefen
Riksarkivet har föreslagit en betydande utbyggnad av landsarkivens organisation, fördelad på en treårsperiod. Jag är inte f. n. beredd att lägga fram förslag om en sådan omorganisation.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tiU
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 54
4 534 000 kr. Jag beräknar därvid medel för bl. a. en engångsanvisning om 10 000 kr. för anskaffning av hyllinredning vid landsarkivet i Uppsala, samtidigt som engångsanvisningar för vissa andra arkiv bortfaUer. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Landsarkiven för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 534 000 kr.
B17. Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Förvaltningskostnader
1970/71 Anslag 2 275 000 1971/72 Förslag 2 526 000
Genom statsmakternas beslut år 1970 (prop. 1970: 46, SU 91, rskr 217) omorganiserades Stiftelsen Svenskt visarkiv tiU en statiig institution. Samtidigt ställdes detta arkiv och ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt-och folkminnesarkivet i Uppsala samt dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund under en gemensam styrelse. Arkiven i Uppsala och Lund benämndes tidigare svenska ortnamnsarkivet, landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala samt landsmålsarkivet i Lund.
Genom beslut den 29 juni 1970 fastställde Kungl. Maj:t instruktion för myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Myndigheten har tiU uppgift bl. a. att samla in, bevara, bearbeta och publicera material om svenska, lapska och finska dialekter och folkminnen samt ortnamn i riket, ombesörja statliga ortnamnsundersökningar, handlägga ärenden om fastställande av ortnamn m. m. samt samla in och sammanställa svenskt vismaterial. Myndighetens styrelse har fått i uppdrag att utreda hur Folkmåls- och folkminnesinstitutet för övre Norrland den 1 juli 1971 skall kunna omorganiseras tiU en statUg institution, om ortnamnsarkivet i Uppsala och dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala bör sammanföras till ett arkiv, om institutionen svenskt biografiskt lexikon inför budgetåret 1971/72 kan inordnas under styrelsen samt hur organisationen av institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg skall utformas.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 55
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Styrelsen för |
Departements- |
|
|
|
|
dialekt- och |
chefen |
|
|
|
ortnamnsarkiven |
|
|
|
samt svenskt visarkiv |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
22 |
+ 2 |
+ 2 |
|
Övrig personal |
18 |
+0,5 |
+0,5 |
|
|
40 |
+2,5 |
+2,5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
1 557 000 |
+ 171062 |
+ 170 000 |
|
Sjukvård |
4 000 |
+ 1000 |
+ 1000 |
|
Lokalkostnader |
313 000 |
+ 22 000 |
+ 15 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
355 000 |
+ 65 000 |
+ 65 000 |
|
Till styrelsens disposition |
46 000 |
+ 64 000 |
of. |
|
|
2 275 000 |
+323 062 |
+ 251 000 |
Styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
1. Löne- och prisomräkning m. m. 54 000 kr.
2. Folkmåls- och folkminnesinstitutet för övre Norrland bör fr. o. m. den 1 juli 1971 omvandlas till en statlig institution. Stiftelsen Folkmåls-och folkminnesinstitutet för övre Norrland bedriver och understöder f. n. insamUng av material om folkmål och folklig tradition i övre Norrland och förvarar detta material i ett arkiv i Umeå. Verksamheten utförs i nära samarbete med dialekt- och ortnamnsarkiven i Uppsala. Institutets personal består f. n. av en amanuens. Verksamheten har i huvudsak finansierats med anslag från Norrbottens och Västerbottens läns landsting. Den nya institutionen bör under namn av dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå inordnas som en självständig institution i myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Dess uppgift föreslås vara att i nära samarbete med dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och ortnamnsarkivet i Uppsala samla in och bearbeta material om dialekter, folkminnen och ortnamn i Norrbottens, Västerbottens Västernorrlands och Jämtlands län.
Den nya statliga institutionen föreslås få en personal bestående av en föreståndare, en amanuens och ett halvtidsanställt kontorsbiträde. Dessutom behövs medel till sakkunniga. (+170 000 kr.)
3. Styrelsen anser att den bör avvakta ytterligare erfarenhet av verksamheten innan den tar ställning tUl de personalförstärkningar som föreslagits från arkiven. I stället bör styrelsens möjligheter till vissa punktinsatser ökas genom en höjning av medlen till styrelsens disposition.
4. Vid sin bedömning av frågan om institutionen svenskt biografiskt lexikon bör inordnas i myndigheten finner styrelsen inte tillräckliga skäl föreligga för en sådan ändring.
Departementschefen
Riksdagen uttalade i samband med behandlingen av prop. 1970: 46
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 56
angående dialekt- och ortnamnsarkiven m. m. att stiftelsen Folkmåls- och folkminnesinstitutet för övre Norrland den 1 juli 1971 borde omorganiseras tiU en StatUg institution (SU 91, rskr 217).
I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv ingår fyra arkiv, två i Uppsala, ett i Lund och ett i Stockholm. Arkiven har en i förhållande tUl den gemensamma styrelsen jämförelsevis självständig ställning. TiU varje arkiv är knutet en rådgivande nämnd. Styrelsen för arkiven, som därvid samrått med stiftelsen Folkmåls- och folkminnesinstitutet för övre Norrland, har nu föreslagit att även den verksamhet som bedrivs av stiftelsen bör inordnas som en särskild enhet i myndigheten. Jag delar denna uppfattning. Den nya enheten bör ha samma ställning inom myndigheten som övriga arkiv. Arkivet bör benämnas dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå. Dess uppgift bör vara att samla in och beaiheta material om dialekter, ortnamn och folkminnen i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtiands län. Eftersom dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och ortnamnsarkivet i Uppsala har stora samlingar av material från dessa län, bör umeåarkivets verksamhet åtminstone i ett inledningsskede bedrivas i nära samarbete med arkiven i Uppsala. Gränsdragningen mellan de tre arkivens verksamhetsområden bör, liksom frågan om umeåarkivet skall delta i utgivandet av publikationen Sveriges ortnamn, kunna prövas av styrelsen.
Personalen vid umeåarkivet bör bestå av en arkivchef, en amanuens och ett halvtidsanställt biträde. En rådgivande nämnd bör inrättas även vid detta arkiv.
Jag räknar med att stiftelsen kommer att utan kostnad för statsverket överlåta sitt arkivbestånd m. m. tiU myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.
Beträffande svenskt biografiskt lexikon finner jag med hänsyn tiU vad styrelsen anfört inte anledning ati;' nu förorda att institutionen inordnas i myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.
Med hänvisning till vad jag här har anfört och tiU sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 2 526 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna att den verksamhet som bedrivs av stiftelsen Folkmåls- och folkminnesinstitutet för övre Norrland den 1 juli 1971 på sätt jag förordat förs över tiU myndigheten dialekt-och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,
b) tiU Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 526 000 kr.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 57
B 18. Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Insamlingsverksamhet m. m.
1970/71 Anslag 455 000
1971/72 Förslag 519 000
Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för arvoden till tiUfälliga vetenskapliga medarbetare, inlösen av samlingar, resor och expenser.
Styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
Anslaget föreslås bli höjt med 153 000 kr. till 608 000 kr. Av ökningen utgör 43 000 kr. medel för insamlingsverksamhet vid umeåinstitutet, vars verksamhet styrelsen föreslår att staten skall överta. 32 000 kr. begärs för att ge styrelsen möjlighet till vissa punktinsatser avseende bl. a. arkivens bearbetning och publicering av insamlat material. 38 000 kr. behövs för inköp av böcker, brandskyddsmaterial m. m. samt till lönekostnadspålägg och 40 000 kr. tUl bl. a. täckande av prisstegringar.
Departementschefen
Som jag tidigare anfört bör den verksamhet som bedrivs av stiftelsen Folkmåls- och folkminnesinstitutet för övre Norrland föras över tUl myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Jag har beräknat ökningen av medelsbehovet tUl 64 000 kr., varav 5 0.00 kr. till engångsanvisning för inköp av inredning och utmstning vid arkivet i Umeå.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Insamlingsverksamhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 519 000 kr.
B19. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 8 191 930
1970/71 Anslag 8 705 000 1971/72 Förslag 8 671 000
Riksantikvarieämbetet är central myndighet för ärenden om forn-och kulturminnesvård. Ämbetet är vidare tillsynsmyndighet för landsantikvarieorganisationen. Statens historiska museum har ett samUngs-område som omfattar föremål som belyser kulturutvecklingen i Sverige på det profana området fram till reformationen och på de kyrkliga och numismatiska områdena fram till nutiden. Inom det numismatiska området samlas även föremål från andra delar av världen. Ämbetet och museet har också tiU uppgift att sprida kunskap hos aUmänheten om landets kulturminnen.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
58
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förvaltningsutskott har hand om vissa uppgifter för ämbetet och museet, nämligen bl. a. att inge anslagsframstäUningar tUl K'ungl. Maj:t och att tillsätta vissa tjänster.
Inom rUcsantikvarieämbetet finns två avdelningar, fornminnesavdel-ningen och byggnadsminnesavdelningen. Till ämbetet är vidare provisoriskt knuten en kulturhistorisk byrå, som förts över från byggnadsstyrelsen i samband med dess omorganisation (prop. 1967: 64, SU 109, rskr 269). Inom museet finns fyra avdelningar, nämligen en för sten-och bronsåldern, en för järnåldern, en för medeltid och nyare tid samt en för myntkabinettet. För ämbetet och museet gemensamt finns fem avdelningar, nämligen en för administrativa och kamerala frågor, en för bibliotek samt akt- och bildarkiv, en för tekniska frågor, en för pedagogiska frågor och en för tUlsynen över landsantikvarieorganisationen.
Målsättning och organisation för samhällets kulturminnesvård utreds f. n. av 1965 års musei- och utställningssakkunniga, som i övrigt har i uppdrag att utteda bl. a. hela det statliga och statsunderstödda museiväsendet (direktiv se 1968 års rik;sdagsberättelse s. 252 och 1966 års riksdagsberättelse s. 280).
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Riksantikvarie- |
Departements- |
|
|
|
|
ämbetet och |
chefen |
|
|
|
statens historiska |
|
|
|
|
museum |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Antikvarier, museitiänstemän |
|
|
|
|
och handläggande personal |
55 |
+3 |
of. |
|
övrig personal |
80,5 |
+6 |
of. |
|
|
135,5 |
+ 9 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
5 390 000 |
+488 000 |
of. |
|
Sjukvård |
14 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
199 000 |
+ 43 000 |
+ 12 000 |
|
därav utrikes resor |
6000 |
-1-4 000 |
of. |
|
Lokalkostnader |
1 007 000 |
- 75 000 |
-90 000 |
|
Expenser |
237 000 |
+ 67 000 |
-32 000 |
|
därav engångsutgifter |
36 000 |
-f 24 ooo |
—36 000 |
|
Utställningar |
83 000 |
+ 148 000 |
+ 4 000 |
|
Information |
62 000 |
+ 40 000 |
+ 3 000 |
|
Fornminnesinventering |
308 000 |
+ 103 000 |
+ 7 000 |
|
Laboratoriet för radioaktiv |
|
|
|
|
datering |
113 000 |
+ 13 000 |
+ 6 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 289 000 |
+ 151000 |
+56 000 |
|
Medlemsavgift till Centre In- |
|
|
|
|
ternational d'Etudes pour la |
|
|
|
|
Conservation et la Restaura- |
|
|
|
|
tion des Biens Cultures i |
|
|
|
|
Rom |
18 000 |
of. |
of. |
|
|
8 720 000 |
+978 000 |
—34 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Textilkonservering |
15 000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
8 705 000 |
+978 000 |
—34 000 |
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 59
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
1. Löne- och prisomräkning m. m. 66 000 kr.
2. Vissa grenar av myndighetens verksamhet har utvecklats så att arbetskraften blivit otiUräcklig för arbetsmaterialets behandling. Härav har följt ärendebalans och otiUräcklig service. Så är fallet beträffande arkivgöromålen, skötseln av telefonväxeln, byggnadsminnesärendena, markvården, museets utställningsarbete, vissa biträdesgöromål och bevakning av museet. För att säkerställa verksamhetens behöriga gång är viss provisorisk förstärkning av arbetskraften nödvändig. Den allt starkare tiUströmningen av arkivalier vilka nu samlas utan att kunna tas omhand kräver att arkivet omorganiseras. För att kunna aktivera verksamheten med byggnadsminnesförklaringar, som f. n. släpar efter avsevärt, erfordras medel för extra arbetskraft. Ökade krav stäUs vidare på ämbetet i fråga om markvårdsfrå-g o r. Medel erfordras för ledare och expertis av markvårdsfrågor. För utställningsarbetet behövs medel tiU en magasinsförvaltare och till assistentarvode. (+311 463 kr.)
3. Vid museet har funnits en för A. Platbarzdis personlig tjänst som assistent i Ae 13. Denne har nu pensionerats. Behovet av arbetskraft vid myntkabinettet där Platbarzdis tjänstgjorde är fortfarande stort, varför ämbetet föreslår att en personlig tjänst som assistent i Ae 13 inrättas för R. Buczek vid myntkabinettet.
4. Fr. o. m. innevarande budgetår skall myndighet hos vilken vapenfri tjänstepliktig tjänstgör utge vederlag till statsverket motsvarande värdet av den tjänstepliktiges arbetsinsats. Det vederlag som ämbetet skall utge för de omkring 50 vapenfria tjänstepliktiga, som årligen tjänstgör hos ämbetet beräknas uppgå till 237 000 kr.
5. Lokalkostnaderna minskar på grund av att hyreskostnaderna tidigare varit för högt beräknade.
6. ökningen av medlen till expenser innefattar engångsanvisningar för inköp av kontorsmaskiner och möbler. Vidare begärs en engångsanvisning till kostnaden för tryckning av en reviderad förteckning över byggnadsminnesmärken omfattande hela landet.
7. Av den föreslagna ökningen av medel till utställningar avser 40 000 kr. avlöning åt arbetskraft för bl. a. dekorations- och monteringsarbeten. Vidare begärs ett belopp om 25 000 kr. som bidrag till produktion av nya vandringsutstäUningar. För att nå kontakt med nya publikgrupper planerar museet att försöksvis slopa entréavgifterna under budgetåret 1971/72. Ett belopp om 66 000 kr. begärs som kompensation för inkomstbortfallet.
8. Medlen tiU information bör höjas med 20 000 kr. för personal som sysslar med skolvisningar. Vidare föreslås en ökning med 5 000 kr. för ökad reklam i samband med museets utställningar och 10 000 kr. för information om ämbetets verksamhet.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 60
9. Medlen
till fornminne i; inventering används för vissa
kostnader för den inventering av landets fasta fomlämningar som be
hövs för att förse den på flygfotografering grundade ekonomiska kartan
med uppgifter om sådana fomlämningar. Av den föreslagna ökningen
avser 89 000 kr. kostnader på grund av ökat inventeringsområde, 4 000
kr. extra arbetskraft för att påskynda tryckning av fornlämningsregistret
och 10 000 kr. prov med databehandling av
uppgifter ur fornlämnings
registret.
10. Verksamheten
vid laboratoriet för radioaktiv da
tering har under budgetåret
1970/71 haft en omslutning av 288 000
kr. Av den föreslagna medelsöknjngen avser 7 000 kr. prisomräkning
och 6 000 kr. nyanskaffning av apparatur.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 8 671 000 kr. Jag beräknar därvid 35 000 kr. för lön och lönekostnadspålägg tiU arvodesanställd personal vid statens historiska museum (3). Samtidigt bortfaller medel för en personlig tjänst, vars innehavare avgått med pension.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 671 000 kr.
B 20. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: UnderhåU och ökande av museets samlingar m. m.
1969/70 Utgift 213 620 Reservation 55 224
1970/71 Anslag 249 000
1971/72 Förslag 267000
Från anslaget bestrids kostnader för underhåll och ökande av museets samlingar och antikvarisk-topografiska arkivet, bokinköp och bokbindning samt inredning och utrustning av museets lokaler.
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
Det för underhåll och ökande av museets samlingar nu utgående beloppet av 69 000 kr. bör räknas upp med 116 000 kr. bl. a. för att möjUggöra konservering av såväl nyinkomna fynd som äldre föremålsbestånd. För inköp och bindning av böcker (nu 57 000 kr.) beräknas en ökning med 73 000 kr., varav 50 000 kr. utgör ett på tre år fördelat engångsanslag. För inköp av bibliografier begärs en engångsanvisning av 10 000 kr. Medlen för vård och underhåU av antikvarisk-topografiska arkivet föreslås ökade från 18 000 kr. tUl 30 000 kr.
Museets medel för inlösen av sådana föremål, som enligt fornminnes-lagen tiUfaller kronan, är alltför begränsade. Museet föreslår därför att
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 61
en ny anslagspost av 50 000 kr. förs upp i riksstaten för detta ändamål. För inredning och utrustning av ämbetets och museets lokaler (nu 105 000 kr.) begärs en ökning med 38 000 kr. Medlen är avsedda bl. a. för ombyggnad av medeltidsavdelningens lokaler för textilsamlingar, för fortsatt övergång till compactussystem för det magasinerade järnåldersmaterialet och för utrustning till myntkabinettet och osteologiska sektionen. Innevarande och föregående budgetår har anvisats engångsanslag om sammanlagt 130 000 kr. för en brandskyddsanläggning och för utbyte av brandfarligt material i museet. För nästa budgetår begärs en engångsanvisning om 50 000 kr. för fortsatt utbyte av brandfarligt material.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med 267 000 kr. För den från brandskyddssynpunkt motiverade ombyggnaden i museet beräknar jag liksom under innevarande budgetår ett särskilt belopp av 50 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Underhåll och ökande av museets samlingar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 267 000 kr.
B 21. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård och underhåU av fomlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader
1969/70 Utgift 601291 Reservation 19 488
1970/71 Anslag 642 000
1971/72 Förslag 674000
Ur anslaget utgår bidrag till vård, undersökning och iståndsättning av kulturhistoriskt värdefulla fasta fomlämningar och byggnader, inbegripet kyrkor, med undantag av statiiga byggnadsverk som avses i 18 § kungörelsen (1920: 744) med föreskrifter rörande det offentiiga byggnadsväsendet (ändrad senast 1968: 739). Från anslaget utgår även ersättning tiU domänverkets fond för upplåten mark på Björkö.
Stöd till kulturminnesvården utgår också av särskilda lotterimedel. Under budgetåret 1969/70 fördelade Kungl. Maj:t sammanlagt 1 244 000 kr. som bidrag till restaureringsarbeten, inköp av fastigheter m. m.
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
Anslaget föreslås bli höjt med 102 000 kr.
Medel begärs för att påskynda uppsättning av vägskyltar vid kulturhistoriska sevärdheter samt för att bedriva utvecklingsarbete beträffande fornlämningsvården (+42 000 kr.).
Bb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
62
Medlen tUl de utredningar som. rUtsantikvarieämbetets uppdragsverksamhet gör för ämbetets räkning bör ökas (+15 000 kr.).
För vård och underhåU av kiUturhistoriskt värdefuUa byggnader begärs ökade medel på grund av prisjitegringar (+30 000 kr.).
För att täcka andra prisökningar, lönekostnadspålägg m. m. begärs ökade medel (+15 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 32 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård och underhåll av fomlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 674 000 kr.
B 22. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Uppdragsverksamhet
1969/70 Utgift 3 174 601
1970/71 Anslag 2 610 000 1971/72 Förslag 3592000
Anslaget används för att förskottera kostnader för sådana undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1942: 350) om fom-minnen (ändrad 1967: 77) och som på uppdrag av statlig eUer kommunal myndighet eUer enskild utförs av riksantikvarieämbetet mot avgift. Av anslaget får tas i anspråk högst ett belopp motsvarande summan av de ersättnmgar som ämbetsverket erhåller av uppdragsgivarna.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Riksantilcvarie- |
Departements- |
|
|
|
ämbetet och |
chefen |
|
|
|
statens historiska |
|
|
|
|
museum |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Antikvariepersonal |
5 |
of. |
of. |
|
övrig personal |
63,5 |
+ 16 |
+ 16 |
|
|
68,5 |
+ 16 |
+16 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar tiU extra |
|
|
|
|
tjänstemän |
743 000 |
of. |
of. |
|
Kostnader för övrig arbets- |
|
|
|
|
kraft, maskinhyror m. m. |
1 150 000 |
+850 000 |
+850 000 |
|
Kapitalkostnader m. m. |
40 000 |
+ 1000 |
+ 1000 |
|
Centraladministration |
227 000 |
of. |
of. |
|
Sjukvård |
1000 |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
70 000 |
of. |
of. |
|
Expenser |
70 000 |
+ 20 000 |
+ 20 000 |
|
Lönekostaadspålägg |
309 000 |
+ 111000 |
+ 111000 |
|
|
2 610 000 |
+982 000 |
+982 000 |
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 63
Inkomster vid riksantUcvarieämbetet för uppdragsverksamheten, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas för budgetåret 1971/72 tUl 3 592 000 kr.
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
Under budgetåret 1969/70 ökade omfattningen av uppdragsverksamheten med ca 30 %. Någon avmattning av ökningstakten förväntas inte. Detta har inneburit en betydande belastning på i första hand uppdragsverksamhetens egen administration. Genom konstruktionen av anslaget tiU uppdragsverksamheten innebär inte den erforderliga anslagshöjningen några ökade kostnader för statsverket.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäUningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 592 000 kr.
B 23. Bidrag tiU avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
1969/70 Utgift 1 980 039
1970/71 Anslag 2 080 000 1971/72 Förslag 2 080 000
Landsantikvarierna, sora är anställda av olika organisationer med kulturminnesvårdande uppgifter, skall inom sina distrikt vara riksantikvarieämbetets företrädare och inför ämbetet ansvara för kulturminnesvården inom området. Vidare har de uppgifter i fråga om den del av naturskyddet som avser skyddet av kulturlandskapet. Landsantikvariema är i förekommande fall chefer för länsmuseerna. F. n. finns en landsantikvarie i varje län utom i Älvsborgs län som har två, I Gotiands län finns förutom landsantikvarien en antikvarie.
Statsbidrag tiU avlönande av landsantikvarier och antikvarien på Gotland utgår enligt bl. a. kungörelsen (1955:317) angående statsbidrag tiU avlöningar inom landsantikvarieorganisationen (ändrad senast 1965: 167) med 90 % av de kontanta avlöningsförmåner som tiUkommer en på vederbörande ort stationerad statlig tjänsteman i löneklass A 30 resp. löneklass A 26. TUl landsantikvarien i Borås utgår bidrag med två tredjedelar av kontantiönen i löneklass A 26. Statsbidrag kan också medges till en amanuens i varje landsantikvariedistrikt med 90 % av lönen i löneklass A 22. Antalet distrikt med amanuens till vars lön bidrag kan utgå bestäms av Kungl. Maj:t och uppgår nu tiU 23.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 64
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum |
Departementschefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Antikvariepersonal |
49 |
of. |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Bidrag till avlöningar åt landsantikvariema och deras amanuenser Vidareutbildning av personal |
2 080 000 |
of. + 20 000 |
of. |
|
|
2 080 000 |
+ 20 000 |
of. |
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
Med hänsyn till de snabbt växlande förhållanden under vUka kulturminnesvården arbetar och med de många nya arbetsuppgifter som ständigt tillkommer är en vidareutbUdning nödvändig för personalen inom landsantikvarieorganisationen. Utbildningen avses ske i form av en konferens med föreläsningar. Ett beloi)p av 20 000 kr. begärs härför.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2080000 kr.
B 24. Nationalmuseet: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 6 107 634
1970/71 Anslag 5 940 000 1971/72 Förslag 6 396 000
Nationalmuseet med östasiatiska museet är centralmuseum för konst och ansvarar för huvuddelen av statens konstsamlingar.
Inom nationalmuseet finns sju avdelningar, en för äldre måleri och skulptur, en för nutida måleri och skulptur (moderna museet), en för teckning och grafik, en för konsthantverk, en för slottssamlingar, en för konstbildning samt en för depositioner. Östasiatiska museet har hand om samlingar av östasiatisk konst och konsthantverk, som anförtrotts museet. För museerna finns gemensamt kansli, bibliotek, arkiv, bildarkiv, teknisk anstalt och fotoateljé.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
65
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
National- |
Departements- |
|
|
|
museet |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Museitjänstemän och hand- |
|
|
|
|
läggande personal |
32 |
+ 1.5 |
+ 1 |
|
Övrig personal |
109 |
+ 3 |
of. |
|
|
141 |
+4,5 |
+1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
3 640 000 |
+216 000 |
+ 40 000 |
|
Sjukvård |
16 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
27 000 |
of. |
+ 1000 |
|
därav utrikes resor |
5000 |
of. |
of. |
|
Lokalkostoader |
945 000 |
+280 000 |
+294 000 |
|
Expenser |
251 000 |
+ 15 000 |
+ 20 000 |
|
Lönekostaadspålägg |
864 000 |
+ 92 000 |
+ 51000 |
|
Utställningar, film- och kon- |
|
|
|
|
sertverksamhet |
210000 |
+ 190 000 |
+ 50 000 |
|
Bidrag tiU Årsbok för svens- |
|
|
|
|
ka statens konstsamlingar |
8 000 |
of. |
of. |
|
|
5 961 000 |
+793 000 |
+456 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Tavelkonservering |
20 000 |
of. |
of. |
|
Ersättning för värme och be- |
|
|
|
|
lysning i uthyrda lägenheter |
1000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
5 940 000 |
+793 000 |
+456 000 |
Nationalmuseet
I sin anslagsframstäUning för budgetåret 1971/72 lägger nationalmuseet fram förslag om en genomgripande omdaning av moderna museet och i samband därmed avskUjande av moderna museet till en självständig organisatorisk enhet.
Moderna museet inrättades år 1958 som en avdelning av nationalmuseet med placering på Skeppsholmen. Ar 1960 gavs moderna museet större självständighet genom att en tjänst som museiföreståndare (numera museidirektör) inrättades. Samtidigt skapades en särskild inköpsnämnd för moderna museets konstinköp.
Förhandlingar mellan staten och Stockholms stad om placering av moderna museet i det s. k. kulturhuset vid Sergels torg har ej lett tiU något resultat. I stället skall moderna museets behov av lokalutvidgningar tillgodoses på Skeppsholmen.
Sedan frågan om moderna museets framtida lokalisering i princip är löst vill nationalmuseet aktualisera frågan om de båda museidelar-nas framtida uppgifter. De önskemål som finns om verksamhetens utformning leder fram mot vitt skilda mål för resp. nationalmuseet och moderna museet. I sin roll som historiskt museum strävar nationalmuseet att levandegöra konstverken i relation till de kultursammanhang i vilka de skapats. Moderna museet utvecklas däremot till ett samtids- och framtidsmuseum med inriktning på bild-
Bb
3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. BU. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UttiUdningsdepartementet 66
kommunikation. För en sådan utveckling erfordras dels en utvidgning av verksamheten till att avse andra områden än bildkonst av traditionell typ, dels en kraftig satsning på nya verksamhetsformer, syftande till bl. a. en aktivering av publiken. I'ör nationalmuseets del behövs ökade medel för en mer intensiv utställningsverksamhet, medan moderna museet i inledningsskedet främst behöver resurser för förberedelse- och experimentverksamhet på olika områden.
Nationalmuseet föreslår vidare att nationalmuseet omorganiseras, så att moderna museet bUdar en självständig enhet. Det nya moderna museet bör enligt förslaget till ny organisation omfatta, förutom de nuvarande samlingarna av modernt måleri och skulptur, även teckningar och grafik från samma tidsperiod. Den del av depositionsverksamheten — inklusive nyförvärv för deposition — som avser 1900-talskonst inom måleri, skulptur, teckning och grafik bör föras över tiU moderna museet. Detsamma gäller registreringen av statens konstråds förvärv. Genom att konstrådet i allt större utsträckning börjat köpa stafflikonst o. d. konst, innebär det enligt nationalmuseets uppfattning en dubblering med nationalmuseets depositionsverksamhet. Det bör därför övervägas, om inte denna verksamhet bör samordnas under moderna museet.
Enligt förslaget skaU i nationalmuseet ingå avdelningarna för äldre måleri och skulptur, östasiatiska museet samt avdelningarna för konstbildning och slottssamlingar. Vidare bör de äldre delarna av samlingarna av teckning och grafik samt den del av depositionsverksamheten som avser äldre verk bli Icvar hos nationalmuseet. Hela avdelningen för konsthantverk, dvs. även dess yngre delar, föreslås vidare stanna kvar i nationalmuseet.
För bibliotekets och bildarkivets del föreslås ingen uppdelning. Moderna museets behov bör i stäUet bli tillgodosedda genom depositioner. Den tekniska anstalten föreslås komma att utgöra ett serviceorgan till modema museet på samma sätt som den nu fungerar i relation tUl andra StatUga institutioner. För fotoateljéns del förordas en uppdelning.
För att modema museet skall kunna fungera som självständig myndighet krävs viss ytterligare administrativ och teknisk personal.
Den nyorientering av modema museets verksamhet som nationalmuseet föreslår medför att vissa nya verksamhetsområden tas upp av museet.
De fotografiska samlingar, som nu handhas av Föreningen fotografiska museets vänner, bör inordnas i museet. Vidare bör en ökad uppmärksamhet ägnas åt modern formgivning, i första hand åt typografi och affischkonst. Ett tredje område är information i olika former. En ökad satsning bör även ske på det jpedagogiska området.
Genomförandet av omdaningen kan i vissa avseenden starta redan budgetåret 1971/72. Detta gäller i första hand det fotografiska
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 67
området, där det bidrag som nu utgår tiU Föreningen fotografiska museets vänner ur anslaget Bidrag tiU vissa kulturella ändamål bör föras över tUl museet. På övriga nya områden fordras en omfattande försöks- och utvecklingsverksamhet som förberedelse för moderna museets framtida självständiga verksamhet. AvskUjandet av moderna museet bör ske successivt under budgetåret 1972/73 och vara avslutad den 1 juli 1973.
Över nationalmuseets förslag har remissyttranden avgivits av statskontoret, statens konstråd, 1965 års musei- och utställningssak-kunniga och Föreningen fotografiska museets vänner.
Både statskontoret och 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65) avstyrker ett omedelbart bifall till förslaget om uppdelning av nationalmuseet och modema museet. Ett beslut i frågan bör anstå i avvaktan på förslag om organisationen av den framtida museiverksamheten i dess helhet. MUS 65 väntas lägga fram ett sådant förslag under år 1971. Statens konstråd anser att ett genomförande av delningsförslaget medför risker för att verk som ingår i modema museets samlingar men ej är aktuella för museets program säUan eller aldrig kommer att visas i museet. Föreningen fotografiska museets vänner tUlstyrker förslaget.
MUS 65 anser att en omorientering av moderna museets verksamhet bör komma tiU stånd oavsett de organisatoriska formerna. De sakkunniga tiUstyrker att museet får medel för försöksverksamhet inför en sådan omorientering.
Förslaget om att de fotografiska samlingarna redan fr. o. m. 1 juli 1971 skaU inordnas i moderna museet tUlstyrks av MUS 65 och Föreningen fotografiska museets vänner.
Statens konstråd avstyrker förslaget om en samordning inom modema museets ram av konstrådets uppgifter och modema museets verksamhet med inköp för deposition. Konstrådet anser vidare att befattningen med registrering av konstrådets förvärv bör Ugga kvar hos nationalmuseets avdelning för slottssamlingar.
Av nationalmuseets anslagsberäkning framgår bl. a. följande.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 363 000 kr.
2. Museet begär huvudsakUgen sådana anslagshöjningar som hänför sig tiU den föreslagna omorienteringen. För extra arbetskraft tiU moderna museet föreslås en ökning med 248 000 kr. att användas dels för den fotografiska verksamheten, dels tiU förberedelser för planerad verksamhet på informationsområdet. För utställningar, film- och konsertverksamhet begärs en ökning med 170 000 kr., avsedda såväl för moderna museets behov som för övriga delar av nationalmuseet. (+418 000 kr.)
Bb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbilldningsdepartementet 68
3. En personUg konservatorstjänst bör inrättas för museiassistenten John Einar Pettersson, samtidigt som hans nuvarande tjänst som musei-assistent hålls obesatt (+11 249 kr.).
Departementschefen
Nationalmuseet föreslår en omorganisation som innebär att moderna museet, som nu är en avdelning av museet, bryts ut ur museet och bUdar en särskild organisatorisk enhet. Nationalmuseet framhåller att de båda museidelarna har vitt skUda mål för sin verksamhet och att denna oUkhet i inriktningen ger upphov tiU stora iskiUnader i arbetssätt. På grund härav anser museet att de bör utgöra separata organisatoriska enheter. Omorganisationen avses bli genomförd under budgetåret 1972/73 och vara helt genomförd den 1 juli 1973. F'ör att man skaU kunna förbereda en så genomgripande förändring krävs enligt museet att beslut redan nu fattas i frågan. Viss förberedelse- och experimentverksamhet behöver vidare sättas igång redan under näsi;a budgetår.
I anslutning tiU förslaget förordar nationalmuseet också att den verksamhet som nu bedrivs av Föreningen fotografiska museets vänner inordnas i moderna museet. En sådan överföring skuUe kunna ske redan den 1 juU 1971. Vidare ifrågasätter museet om inte den verksamhet som bedrivs av statens konstråd bör samordnas med annan depositionsverksamhet inom moderna museets ram.
Vid remissbehandlingen avstyrker både statskontoret och 1965 års musei- och utstäUningssakkunniga (MUS 65) att en så genomgripande förändring som en uppdelning av nationalmuseet genomförs nu. MUS 65 avser att under år 1971 lägga fram förslag om organisation av den StatUga museiverksamheten i dess helhet. De båda remissinstansema anser att detta förslag bör avvaktas innan ställning tas i frågan.
Vad statskontoret och MUS 65 anfört har övertygat mig om att det inte nu är möjUgt att ta stäUning tUl nationalmuseets förslag rörande museets uppdelning och konstråd{:ts ställning. Förslagen får i stäUet tas upp i ett senare sammanhang i samband med behandlingen av frågor som är övergripande för hela museiväsendet.
Det är emeUertid önskvärt att statsmaktema redan nu fattar beslut om det fotografiska områdets plats i museisammanhang. MUS 65 finner att denna fråga kan lösas utan att beslut avvaktas i de mer övergripande organisationsfrågorna. Föreningen fotografiska museets vänner förordar att det arbete med samlingar ooh utstäUningsverksamhet som föreningen nu sköter tas över av moderna museet, helst redan den 1 juli 1971.
F. n. har ingen statUg museUniititution ett närmare preciserat ansvar för fotografien. Vissa sidor av området bevakas av Tekniska museet. När det gäller insamUng av foto som konst och kommunikationsinedel har statsmakterna hittiUs engagerat sig endast genom stöd tiU Föreningen fotografiska museets vänner. Föreningen har under en följd av år ar-
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 69
betat för att ett fotografiskt museum skaU upprättas. Den omfattning verksamheten har fått anser föreningen motivera en fastare organisation inom ramen för moderna museet. Jag finner det rimligt att bevakningen av fotografien som konst och kommunikationsmedel anförtros åt ett statligt museum. Ett viktigt steg i den riktningen har tagits genom att föreningens verksamhet under år 1970 inrymts i provisoriska lokaler i nära anslutning tiU moderna museet. Uppgiften att svara för bevakningen på detta område bör fr. o. m. budgetåret 1971/72 ligga på nationalmuseet och inom detta museum skötas av moderna museet.
Denna omläggning innebär att föreningens uppgifter att vårda de statiiga fotografiska samlingarna upphör. Föreningen har vidare förklarat sig viUig att överlämna större delen av föreningens samlingar till nationalmuseet. Fotografiska museets verksamhet har under senare år finansierats huvudsakligen genom bidrag från anslaget Bidrag tiU särskilda kulturella ändamål. Detta bidrag bör som jag anfört vid min anmälan av anslaget nu bortfalla. I stället bör förevarande anslag och anslaget Nationalmuseet: UnderhåU och ökande av samlingama m. m. 'ökas med sammanlagt 130 000 kr. Under förevarande anslag har jag beräknat 112 000 kr. för bl. a. lönekostnader, utstäUningsverksamhet, expenser och lokalkostnader för den fotografiska verksamheten.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 6 396 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nationalmuseet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6396000 kr.
Bb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet
70
B 25. Nationalmuseet: UnderhåU och ökande av samlingama m. m.
|
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag |
|
747 107 805 000 817 000 |
Reservation 10 681
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
National- |
Departements- |
|
|
|
|
|
museet |
chefen |
|
Avdelningarna för äldre måle- |
|
|
|
|
|
ri och skulptur, teckning och |
|
|
|
|
|
grafik, konsthantverk samt |
|
|
|
|
|
slottssamlingar |
278 000 |
+ |
55 000 |
|
|
Avdelningen för nutida måleri |
|
|
|
|
|
och skulptar (moderna mu- |
|
|
|
|
|
seet) |
155 000 |
+ |
31000 |
|
|
östasiatiska museet |
30 000 |
+ |
6 000 |
|
|
Biblioteket |
41 000 |
+ |
4 000 |
|
|
Inköp av svenska konstaärers |
|
|
|
|
|
arbeten för modema museet |
|
|
|
Of. |
|
och av modern svensk konst |
|
|
|
|
|
för vandringsutstäUnings- |
|
|
|
|
|
verksamhet |
165 000 |
+ |
33 000 |
|
|
Inköp av svenska konstnärers |
|
|
|
|
|
arbeten för avdelningarna |
|
|
|
|
|
för teckning och grafik samt |
|
|
|
|
|
för konsthantverk |
54 000 |
+ |
10 000 |
|
|
Inköp av konst för deposition |
62 000 |
+ |
12 000 |
|
|
TiU museets disposition |
20 000 |
+ |
4 000 |
|
|
Inköp av fotografier, fotolitte- |
|
|
|
|
|
ratur m. m. |
— |
|
— , |
+ 12 000 |
|
|
805 000 |
+ 155 000 |
+ 12 000 |
|
Nationalmuseet
Prisstegringen på konstmarknaden fortgår alltjämt i snabb takt, även om ea viss avmattning i stegringst;akten har kunnat märkas under år 1969. De öknmgar som begärs under detta anslag utgör endast kompensation för prisstegringarna under nämnda år.
Departementschefen
Under hänvisning till vad jag anfört vid min anmälan av anslaget Nationalmuseet: Förvaltningskostnader förordar jag att anslaget ökas med 12 000 kr. I övrigt räknar jag inte med någon höjning. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 817 000 kr.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 71
B 26. Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i utlandet
1969/70 Utgift 235 537 Reservation 35 342
1970/71 Anslag 320 000
1971/72 Förslag 320000
Anslaget används av nämnden för utstäUningar av svensk konst i utlandet för direkta utställningskostnader och nämndens administrationskostnader.
Nationalmuseet
Under budgetåret 1969/70 har nämnden haft en livlig verksamhet med deltagande i bl. a. ungdomsbiennalen i Paris och en stor utstäUning av svensk konst i Västtyskland. Betydande insatser har gjorts för att förbereda Sveriges deltagande i biennalen i Venedig. Då det svenska deltagandet i biennalen måste instäUas ämnar nämnden undersöka möjligheterna att förverkliga det för biennalen planerade projektet i annat sammanhang.
Utgifterna för resor och uppehäUe beräknas öka då det är väsentligt att konstnärerna i ökad utsträckning ges tillfälle att resa till de utställningar där de medverkar. Önskemålen från enskilda konstnärer om bidrag för att stäUa ut i utiandet har också ökat markant.
För att nämnden skall kunna följa det internationella konstiivet behövs en heltidsanstäUd kommissarie.
Med hänsyn till den stora arbetsbördan för ordföranden i nämnden bör denne erhålla ett fast årsarvode i stället för nu utgående sammanträdesarvode.
Mot denna bakgrund föreslår museet en höjning av anslaget tiU 450 000 kr. (+130 000 kr.).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 320 000 kr.
B 27. Livrustkammaren
1969/70 Utgift 791 723
1970/71 Anslag 963 000
1971/72 Förslag 977 000
Livrustkammaren, som är landets äldsta museum, bevarar föremål från den forna arsenalen, de kungliga livmst-, kläd- och skattkamrama
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
72
samt hovstallet. Den har även till uppgift att bevara andra jämförliga föremål av personhistorisk karaktär samt att fylla ett centralmuseums funktion i fråga om vissa delar av det vapenhistoriska området.
Livmstkammaren leds av Nordiska museets nämnd som styrelse.
Kungl. Maj:t uppdrog den 9 juli 1970 åt byggnadsstyrelsen att projektera lokaler för livmstkammaren i Stockholms slott.
Kungl. Maj:t har den 23 oktober 1970 anvisat 100 000 kr. av särskilda lotterimedel för konservering av praktkarosser m. m.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Livrustkammaren |
Departementschefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Museitjänstemän övrig personal |
3,5 24,5 |
+ 0,5 of. |
|
of. of. |
|
Anslag |
28 |
+0,5 |
|
of. |
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar därav utrikes resor Lokalkostnader |
629 000 3 000 2 000 1000 145 000 |
+ 56 000 + 1000 + 12 000 +12 ooo + 3 300 |
+ + + |
of. 1000 1000 of. 3 000 |
|
Expenser därav engångsutgifter Konserveringsverksamhet Lönekostnadspålägg |
38 000 20 000 1.46 000 |
+ 67 700 -f7 000 + 180 000 + 15 000 |
+ 2 000 + 180 000 + 7 000 |
|
|
|
983 000 |
+335 000 |
+194 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Konserveringsverksamhet |
20 000 |
+ 180 000 |
+ 180 000 |
|
|
Nettoutgift |
963 000 |
+155 000 |
+ |
14 000 |
Livrustkammaren
1. Löne- och prisomräkning m. m. 14 000 kr.
2. För dokumentation och registrering behöver den vetenskapligt utbildade personalen förstärkas med en intendent. Samtidigt bortfaller vissa medel som tidigare anvisats till extra arbetskraft. (+34 854 kr.)
3. Tjänsten som kontorsskrivare vid livmstkammarens kansli föreslås bli utbjlt mot en kanslisttjänst (+3 452 kr.).
4. Före inflyttningen i de planerade lokalema i Stockholms slott behöver livmstkammaren konsultera expertis (+25 000 kr.).
5. I samband med planeringen för flyttningen av samlingarna behöver studieresor företas tiU jämförliga museer i utiandet (+12 000 kr.).
6. För möbler och förstärkaranläggning i de tillkommande lokalema i slottet behövs ett engångsbelopp (+7 000 kr.).
7. I samband med flyttiiingen krävs en omfattande nyproduktion av informationsmaterial (+50 000 kr.).
8. För utbyggnad av utstälhiingsaktiviteten krävs ytterligare medel (+8 000 kr.).
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
73
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 977 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Livrustkammaren för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 977 000 kr.
B 28. Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
4912 831 5 014 000 5 208 000
Naturhistoriska riksmuseet är naturvetenskapligt centralmuseum. Dess verksamhet avser växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och naturmUjö.
Inom museet finns två avdelningar, en museiavdelning och en forskningsavdelning. Museiavdelningen handlägger även administrativa ärenden.
För museet finns en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Naturhistoriska riksmuseet |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal övrig personal |
38 40,5 |
+ 2 + 12 |
of. +4 |
|
Anslag |
78,5 |
+14 |
+4 |
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättaingar Lokalkostnader Expenser Lönekostaadspålägg |
3 361 000 10 000 49 000 708 000 86 000 802 000 |
+ 497 000 of. + 19 000 + 56 000 + 19 000 + 160 000 |
+ 113 000 of. + 3 000 + 12 000 + 4 000 + 62 000 |
|
Uppbördsmedel |
5 016 000 |
+751 000 |
+194 000 |
|
Ersättning för bränsle m. m. |
2 000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
5 014 000 |
+751 000 |
+194 000 |
Naturhistoriska riksmuseet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 110 000 kr.
2. För utställningsverksamhet och annan utåtriktad verksamhet samt administrationen vid museiavdelningen behövs en redaktör/pressombudsman, en hantverkare, en expeditionsvakt och en museivakt. Dess-
Bb
3* Riksdagen 1971. I saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 74
utom behövs en uppräkning av anslaget för expertis och tillfällig arbetskraft vid museiavdelningen. (+215 903 kr.)
3. De olika sektionema inom museets forskningsavdelning har behov av att kontinuerUgt anlita en statistiker/dataexpert vid insamling och bearbetning av material. För detta ändamål föreslås en tjänst som förste intendent (+73 224 kr.).
4. För att befria den universitetsutbUdade personalen från för dem okvalificerade arbetsuppgifter och för uppordning av samlingarna fordras en biblioteksassistent, en konservator tiU sektionen för vertebratzoologi samt en museiassistent till var och en av sektionerna för paleozoologi, botanik och mineralogi. Den förstnämnda tjänsten är gemensam för museets båda avdelningar (+185 982 kr.).
5. En tjänst som museiassistent och tre tjänster som tecknare som bekostas av statens naturvetenskapliga forskningsråd bör föras över till museets stat (+140 511 kr.).
Departementschefen
Jag biträder museets förslag om att viss personal som nu bekostas av statens naturvetenskapliga forskningsråd förs över till museets stat (5). Vid sin beräkning av anslaget NaturvetenskapUg forskning kommer därför föredraganden att ta hänsyn till att kostnaderna för denna personal fr.o.m. den 1 juli 1971 skaU bestridas från förevarande anslag. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 208 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 208 000 kr.
B 29. Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m.
1969/70 Utgift 520 366 Reservation 36 865
1970/71 Anslag 580 000
1971/72 Förslag 609000
Naturhistoriska riksmuseet
Nuvarande anslag är fördelat med 177 000 kr. på museiavdelningen och 403 000 kr. på forskningsavdehiingen. Bl. a. på gmnd av en om-disposition av museiavdelningens olika utställningslokaler behövs för både permanenta och tillfälliga utställningslokaler ytterligare monterutrustning, biologiskt material, pedagogiska hjälpmedel och AV-hjälp-medel. Av museets intäkter från inträdesavgifter och försäljning beräknas 25 000 kr. kunna användas lör dessa ändamål. Dämtöver fordras en öknmg av anslaget med 40 000 kr. För uppmstning av forskningsavdelningens instmmentbestånd krävs ytterligare 235 000 kr.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
75
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 29 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 609 000 kr.
B 30. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
3 418 254 3 391 000 3 407 000
Statens sjöhistoriska museum är centralmuseum på det sjöhistoriska området. Det har tiU uppgift att främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjöfartens och det svenska skeppsbyggeriets verksamhet och utveckling genom tiderna. Inom museet finns två avdelningar, en utrednings- och museiavdelning samt en visnings- och informationsavdelning. Förstnämnda avdelning är uppdelad på fyra sektioner, nämligen en för sjöhistorisk undersökning, en för varv, sjöfart och örlog, en för regalskeppet Wasa med konserveringsanläggning och en för uppgifter av teknisk karaktär. Vidare finns en sektion för administrativa och kamerala arbetsuppgifter. Museets leds av en av Kungl. Maj:t utsedd nämnd.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Statens sjöhistoriska museimi |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Museitjänstemän övrig personal |
16 39 |
+ 1 + 1 |
—1 —1 |
|
Anslag |
55 |
+2 |
—2 |
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Lönekostaadspålägg |
1 924 000 9 000 17 000 2 OOO 905 000 85 000 451 000 |
+ 64 000 of. + 3 000 of. + 83 000 + 9 000 + 36 000 |
—68 000 of. + 1000 +78 000 + 2 000 + 3000 |
|
|
3 391 000 |
+ 195 000 |
+16 000 |
Statens sjöhistoriska museum
1. Löne- och prisomräkning m. m. 109 000 kr.
2. Vården
och bearbetningen av både museets arkiv och dess bibliotek
har blivit eftersatta, då museet saknat inom dessa områden utbildad
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
76
personal. Två amanuenser föreslås, en inom vartdera arkivet och biblioteket (+98 000 kr.).
3. Genom det stora antalet besökande blir bevakningen av samlingama otUlfredsstäUande med nuvarande personalstyrka. Två jrtterligare musei-vakter behövs (+53 717 kr.).
4. Då visst arbete på Wasa slutförts kan en tjänst som arbetsförman och en tjänst som ingenjör dras in (— 84 831 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 3 407 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 407 000 kr.
B 31. Statens sjöhistoriska museum: UnderhåU och ökande av samlingama
1969/70
Nettoinkomst 21 200
1970/71 Anslag 10 000
1971/72 Förslag 1 000
Reservation
323 759
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
|
köp för försäljning Lönekostnadspålägg TiUbyggnad av Wasas ponton- hus övriga utgifter |
833 000 70 000 90 000 30 000 |
+ 174 000 + 2 000 of. + 2 000 |
+ 174 000 + 2 000 of. + 2000 |
|
Uppbördsmedel Inkomster vid museet Inkomster vid Wasavarvet |
1110 000 70 000 1 030 000 |
+200 000 + 10 000 + 190 000 |
+200 000 + 10000 + 199 000 |
|
Nettoutgift |
10 000 |
of. |
— 9 000 |
Personal
Museitjänstemän övrig personal
Anslag
Utgifter
Museet: vård och nyanskaffning, UtstäUningsverksamhet samt inköp för försäljning
Wasavarvet: konservering och restaurering, visnings- och UtstäUningsverksamhet, in-
|
|
statens |
Departements- |
|
|
sjöhistoriska |
chefen |
|
|
museum |
|
|
3 |
—1 |
—1 |
|
12 |
of. |
of. |
|
15 |
—1 |
—1 |
|
+ 22 000 |
|
87 000 |
+ 22 000
Bb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
77
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen
att tiU Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservations-slag av 1 000 kr.
B 32. Etnografiska museet
1969/70 Utgift 1078 798
1970/71 Anslag 1 197 000 1971/72 Förslag 1 213 000
Etnografiska museet är centralmuseum på sitt område och skaU främja intresset för, kunskapen om samt forskningen rörande främmande kulturer, framför aUt utomeuropeiska. Museet leds av en särskUd av Kungl. Maj:t utsedd styrelse.
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Etnografiska museet |
Departementschefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Museitjänstemän |
7 |
|
+ 1 |
of. |
|
Övrig personal |
12 |
|
+ 1 |
of. |
|
|
19 |
|
+2 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifler |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
735 000 |
+ |
64 000 |
of. |
|
Sjukvård |
1000 |
|
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
10 000 |
+ |
16 000 |
+ 1000 |
|
Lokalkostaader |
184 000 |
+ |
6 000 |
+ 3 000 |
|
Expenser därav engångsutgifter Underhåll och ökande av |
73 000 |
+ |
44 000 -f-4 000 |
+ 2 000 |
|
samlingarna |
16 000 |
+ |
9 000 |
+ 2 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
180 000 |
+ |
23 000 |
+ 8 000 |
|
|
1199 000 |
+162 000 |
+16000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Publikationer |
2 000 |
|
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
1197 000 |
+ 162 000 |
+16 000 |
|
Etnografiska museet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 24 000 kr.
2. Museidirektörstjänsten, som
inrättades år 1966 vid en omorga
nisation av museet, är en extra tjänst i Cg 1. Museet finner det ange-
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildnmgsdepartementet 78
läget att den organisation som skapades år 1966 nu befästs genom att museidirektörstjänsten görs ordinarie.
3. För att påbörja ett nödvändij organisatoriskt uppbyggnadsarbete och för att trygga nyrekryteringen tUl högre vetenskapliga tjänster behövs en amanuens. Museet har hittills saknat fast anställd personal för vakthållning m. m. i utställningslokalerna. För dessa uppgifter föreslås en museivakt. (+78 923 kr.)
4. För att museet aktivt skall kunna ägna sig åt utställningsverksamhet och publikservice och för att museets vetenskapliga personal skall kunna bedriva fältforskning behövs ökade medel till resor (+15 000 kr.).
5. Medel begärs för inköp av material för utställningsverksamheten (+15 000 kr.).
6. För annonsering och fotomaterial behövs ytterligare medel (+ 16 000 kr.).
7. Antalet äldre föremål av god kvalitet minskar snabbt. Det är därför viktigt att i tid kunna fyUa luckor i samlingarna. Museet bör dessutom i fortsättningen även anskaffa modernt material, som belyser kulturpåverkningar och nutida förhållanden. Mot denna bakgrund föreslås ökade resurser för underhåll och ökande av samlingarna (+9 000 kr.).
Departementsch ef en
Med hänvisning till sammanstiUlningen beräknar jag anslaget till 1 213 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Etnografiska museet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 213 000 kr.
B 33. Medelhavsmuseet
1969/70 Utgift 372 474
1970/71 Anslag 382 000
1971/72 Förslag 413 000
Medelhavsmuseet inrymmer samUngar, som belyser den antika konst-och kultumtvecklingen inom medelhavsområdet och Främre Orienten. Museet står till viss del under inseende av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förvaltningsutskott och riksantikvarieämbetet.
Medelhavsmuseet är uppdelat i en grekisk-romersk och en egyptisk avdelning.
Bb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
79
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Riksantikvarie- |
Departements- |
|
|
|
|
ämbetet |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Museitjänstemän |
3 |
+ 1 |
of. |
|
övrig personal |
3 |
+ 1 |
of. |
|
|
6 |
+2 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
247 000 |
+ 91000 |
of. |
|
Sjukvård |
600 |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
29 400 |
+ 26 000 |
+26 000 |
|
Expenser |
36 000 |
+ 15 000 |
+ 2 000 |
|
därav engängsutgift |
— |
-t-l 800 |
— |
|
ökande av samlingarna |
10 000 |
+ 10 000 |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
59 ooo |
+ 24 000 |
+ 3 000 |
|
|
382 000 |
+166 000 |
+31 000 |
Riksantikvarieämbetet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 32 000 kr.
2. Till den grekisk-romerska avdelningen behövs en intendent bl. a. för att biträda museichefen, som även är avdelningens föreståndare och ende universitetsutbildade tjänsteman. Dessutom fordras ett museibi-träde. (+86 512 kr.)
3. Ytterligare medel behövs för förstärkt vakthållning, förlängt öppethållande av den egyptiska avdelningen och utökad utställningsverksamhet (+36 412 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen
att till Medelhavsmuseet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 413 000 kr.
B 34. Skoklosters slott
1969/70 Utgift 907 095
1970/71 Anslag 1 064 000
1971/72 Förslag 1 118000
Skoklosters slott och samlingar inköptes av staten år 1967 (prop. 1967: 63, SU 80, rskr 192). Verksamheten vid Skoklosters slott leds f. n. av en särskild av Kungl. Maj:t utsedd styrelse. Denna har ansvaret för förvaltningen av slottet samt har att göra upp planer över hur slottets samlingar skall sättas i stånd och att i samråd med 1965 års musei- och utställningssakkunniga utreda frågan om hur verksamheten på längre sikt skall ordnas.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
80
Kungl. Maj:t har den 27 juni 1969 och den 29 juni 1970 anvisat sammanlagt 1 000 000 kr. av särskilda lotterimedel för konservering av slottets samlingar.
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Styrelsen för Skoklosters slott |
Departementschefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Museitiänstemän |
6 |
|
+ 1 |
of. |
|
övrig personal |
5 |
|
of. |
of. |
|
Anslag |
11 |
|
+1 |
of. |
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
412 000 |
+ |
69 000 |
+ 30 000 |
|
Styrelsearvoden |
30 000 |
|
of. |
of. |
|
Sjukvård |
1000 |
|
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
20 000 |
|
of. |
of. |
|
Lokalkostaader |
523 000 |
+ |
15 000 |
+ 12 000 |
|
Expenser |
96 000 |
+ |
28 000 |
+ 4 000 |
|
Lönekostaadspålägg |
97 000 |
+ |
27 000 |
+ 18 000 |
|
Uppbördsmedel |
1179 000 |
+139 000 |
+64 OOO |
|
|
Entréavgifter, inkomster av |
|
|
|
|
|
försäljning m. m. |
115 000 |
+ |
10 000 |
+ 10000 |
|
Nettoutgift |
1 054 000 |
+129 000 |
+54 000 |
|
Styrelsen för Skoklosters slott
1. Löne- och prisomräkning m. m. 28 000 kr.
2. Ledningen av konserveringsarbetet har tidigare utövats av en pensionsavgången tjänsteman, vars arvode beräknats med hänsyn till utgående pension. Sedan denne slutat sin anställning behövs i hans ställe en intendent (+37 944 kr.).
3. För att fullfölja registreringen av samlingarna samt för att ordna och arkivera dokumentationen av föremålsbeståndet fordras ytterligare en amanuens (+47 274 kr.).
4. För att de besökande skall ges förbättrad information om slottet och samlingarna föreslås en utökad publikationsverksamhet (+25 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstiUlningen beräknar jag anslaget tiU 1118 000 kr. Jag beräknar därvid medel bl. a. för en arvodestjänst som intendent (2).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Skoklosters slott för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 118 000 kr.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
81
B 35. Bidrag tiU Nordiska museet
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
5 867 936
6 791 000 6 928 000
Nordiska museet är ett kulturhistoriskt centralmuseum med ett samlingsområde som — med undantag av vissa specialområden sora bevakas av andra museer — omfattar föremål som använts i Sverige efter år 1500.
Museet är en stiftelse men staten har hela det ekonomiska ansvaret för museet. Ledamöterna i stiftelsens styrelse. Nordiska museets nämnd, utses av Kungl. Maj:t.
Nordiska museet har sju avdelningar, nämligen tre föremålsavdelningar, en undersökningsavdelning, en undervisningsavdelning, en avdelning för bibUotek och arkiv samt en administrativ avdelning. Till museet hör institutet för folklivsforskning och Julita gård.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Nordiska museet |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Museitiänstemän och handläggande personal |
37,5 |
+3 |
of. |
|
övrig personal |
78,5 |
+ 1 |
of. |
|
Anslag |
116 |
+4 |
of. |
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
4 002 000 |
+ 185 220 |
of. |
|
Utgående pensioner |
241000 |
- 24 000 |
— 24 000 |
|
Sjukvård |
20 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar därav utrikes resor |
81000 21 000 |
+ 19 000 -i-2 000 |
+ 4 000 of. |
|
Lokalkostnader |
989 000 |
+271 000 |
+ 107 000 |
|
Expenser |
561 000 |
+ 80 000 |
+ 24 000 |
|
Underhäll av museets gärdar |
82 000 |
+ 16 000 |
+ 6 000 |
|
Utställningar |
276 000 |
+ 40 000 |
+ 14 000 |
|
Underhåll och ökande av samlingama |
52 000 |
+ 18 000 |
+ 5 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
939 000 |
+ 128 000 |
+ 48 000 |
|
Reglering av underskott vid JuUta |
49 000 |
+ 3 000 |
— 12 000 |
|
Inkomster |
7 292 000 |
+736 220 |
+ 172 000 |
|
Entré- och visningsavgifter |
131 000 |
-131000 |
of. |
|
Försäljning av böcker, foto-material m. m. |
160 000 |
+ 40 000 |
+ 10 000 |
|
Fondavkastning och hyror |
180 000 |
+ 5 000 |
+ 20 000 |
|
Bidrag till undervisning och forskning m. m. |
30 000 |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
|
Nettoutgift |
6 791000 |
+817 220 |
+ 137 000 |
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 82
Nordiska museet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 226 000 kr.
2. Personalen vid föremålsavdelningarna behöver förstärkas med en amanuens för lantbrukshistoriska samlingarna och med en amanuens för skoUiistoriska samlingama. Samtidigt kan vissa nu anvisade arvodesmedel dras in. Vidare behövs tre amanuenser sex månader per år för att intensifiera fältarbetet vid undersökningsavdelningen samt en kansliskrivare. (+172 390 kr.)
3. För att kunna rekrytera personal med tillräckliga kvalifikationer begärs att en personlig assistenttjänst vid undersökningsavdelningen vid innehavarens pensionering byts ut mot en amanuenstjänst. En assistenttjänst på övergångsstat vid avdelningen för bibliotek och arkiv bör vid innehavarens pensionering ersättas med en assistenttjänst (+6 000 kr.).
4. För undervisningsavdelningeri begärs medel till expertis och vid den administrativa avdelningen behövs en museivakt (+47 380 kr.).
5. För resor i samband med undersökningsavdelningens arbete och för resor i samband med vandripg.sutställningar begärs en ökning av posten Reseersättningar (+12 000 kr.).
6. Till följd av ökat lokalinnehav behövs ytterligare medel till städ-kostnader, utvidgad bevakning och uppvärmning (+203 290 kr.).
7. Museets ökade bokutgivning har medfört högre utlägg men också stigande inkomster. Under posten Expenser begärs sålunda ökade medel bl. a. tiU marknadsföring av publikationer och bokbindning (+35 000 kr.).
8. Posten Utställningar bör höjas på grund av ökade emballage- och arbetskostnader för vandringsutställningar (+12 000 kr.).
9. ökningen av medlen till underhåll och ökande av samlingarna motiveras bl. a. med ökade kostnader för konservering av magasinerade föremål och för inköp i samband rned fältarbeten (+18 000 kr.).
10. För att intensifiera utställnings- och
annan utåtriktad verksamhet
föreslås att museet får tillgodogöra sig entré- och visningsavgifterna
(+131000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstiUlningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen
att tiU Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 928 000 kr.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet B 36. Bidrag tiU Tekniska museet
83
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 016 854 1 403 000 1 428 000
Tekniska museet är centralmuseum på det tekniska området. Det skaU belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin.
Tekniska museet är en stiftelse till vilken utgår statligt driftbidrag. Enligt den stat som fastställts av Kungl. Maj:t för innevarande budgetår täcker statsbidraget mer än hälften av utgifterna för driften. Inkomsterna i övrigt härrör främst från entré- och visningsavgifter samt bidrag från näringslivet och museets vänförening. I stiftelsens styrelse, som består av högst 20 ledamöter, utses tre ledamöter av Kungl. Maj:t.
Kungl. Mai:t har den 29 december 1970 godkänt ett avtal meUan televerket och Tekniska museet angående televerkets samlingar av historiska föremål och arkivaUer, Telemuseum (prop. 1970: 1 bil. 10 s. 84). Samtidigt faststäUde Kungl. Maj:t ändrad stat för Tekniska museet för innevarande budgtår. Avtalet innebär att samlingarna, som innehåUer över 16 000 föremål samt vissa journaler, flyttas från sina nuvarande lokaler och deponeras hos Tekniska museet. Kostnaderna för skötseln av Telemuseum motsvaras enligt avtalet av ett anslag från televerket.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Tekniska |
Departements- |
|
|
|
museet |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Museitjänstemän |
8 |
+ 1 |
of. |
|
övrig personal |
17 |
+5 |
of. |
|
|
25 |
+6 |
ot. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
1013 156 |
+ 192 276 |
of. |
|
Utgående pensioner |
44 000 |
+ 170 |
+ 500 |
|
Sjukvård |
3 000 |
+ 1000 |
+ 1 000 |
|
Reseersättningar |
14 000 |
+ 3 000 |
+ 1000 |
|
Lokalkostnader |
434 OOO |
+ 24 000 |
+ 9 000 |
|
Expenser |
297 000 |
+ 62 000 |
+ 15 000 |
|
därav engängsutgift |
— |
+20 OOO |
— |
|
Utställningar |
125 000 |
+ 205 000 |
+ 3 000 |
|
Information |
45 000 |
+ 4 000 |
+ 2 000 |
|
Underhåll och ökande av |
|
|
|
|
samlingama |
108 000 |
+ 12 000 |
+ 3 000 |
|
Reorganisation av arkivet |
— |
+ 115 000 |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
235 716 |
+ 63 000 |
+ 10 628 |
|
Underskott för Teknorama |
53 000 |
of. |
— 8 OOO |
|
|
2 371 872 |
+681446 |
+ 37 128 |
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 84
|
Inkomster |
|
|
|
|
Entré- och visningsavgifter |
120 OOO |
+ 10 000 |
+ 10 000 |
|
PubUkationer m.m. |
.55 000 |
— 15 ooo |
—10 000 |
|
Lokalhyror for huvudbyggna- |
|
|
|
|
den |
.35 OOO |
— 20 000 |
—20 000 |
|
Kommunalt anslag för skolvis- |
|
|
|
|
ningar |
35 OOO |
+ 5 000 |
+ 5 000 |
|
Anslag från televerket för drif- |
|
|
|
|
ten av Telemuseum |
423 872 |
+ 2 128 |
+ 2 128 |
|
Bidrag från näringslivet, mu- |
|
|
|
|
seets vänförening m. m. |
300 000 |
+ 25 000 |
+25 000 |
|
Nettoutgift |
1 403 000 |
+674 318 |
+ 25 000 |
Tekniska museet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 75 000 kr.
2. För att kunna återuppta det avbmtna arbetet med modernisering av klassificerings- och registreringssystemet erfordras en förste intendent och en museitekniker vid föremålsavdelningen (+115 930 kr.).
3. Den administrativa avdelningen behöver förstärkas med en assistent och ett skrivbiträde för att möta de avsevärt ökade arbetsuppgifterna. Bevakningen i utställningsavdelningen är otiUräcklig. Bl. a. för att förhindra stölder och skadegörelse behövs två museivakter. (+122 990 kr.)
4. Museets omfattande arkiv är otUlfredsstäUande ordnat. En systematisk genomgång och förteckning av arkivmaterialet är nödvändig. Medel begärs tiU en reorganisation av arkivet (+115 000 kr.).
5. För inredning av lokaler, sorn beräknas bli disponibla under innevarande budgetår, erfordras ett engångsanslag (+20 000 kr.).
6. Ökat anslag begärs för höjd tryckkostnad och ökad upplaga av årsboken Daedalus (+20 000 kr.).
7. På grand av personalbrist har separatutställningar endast i ringa utsträckning kunnat anordnas. Medel begärs för tre separatutställningar på temat »människan — miljön — tekniken» (+200 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 428 000 kr.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 85
B 37. Bidrag tUI Skansen
1969/70 Utgift 1 851 300
1970/71 Anslag 1 988 000
1971/72 Förslag 1 829000
Friluftsmuseet Skansen i Stockholm har till uppgift att i sin verksamhet levandegöra svensk kultur och natur samt kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Skansen är en stiftelse med en styrelse som består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden utses av Kungl. Maj:t. Av övriga ledamöter utses en av Kungl. Maj:t, tre av Stockholms kommun och två av stiftelsen Nordiska museet.
I avtal 1968 (prop. 1968: 46, SU 84, rskr 202) mellan staten och Stockholms stad regleras frågor om bidrag till Skansen under femårsperioden 1966—1970. Avtalet innebär att det underskott som uppkommit eller uppkommer i stiftelsen Skansens verksamhet vart och ett av åren 1966—1970 täcks till 40 % av staten och tiU 60 % av staden. Då ny överenskommelse om bidrag ännu inte har träffats gäller avtalet under 1971 samt följande år så länge avtalet inte sagts upp. Ett villkor för driftbidraget är enUgt avtalet att verksamheten drivs enligt en av Kungl. Maj:t och Stockholms stadskollegium, numera kommunstyrelsen, fastställd stat samt av staten och staden antagna bestämmelser om stiftelsens förvaltning. Fömtom driftbidrag utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader och för 40 % av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vatten- och avloppsledningar, mUtrappan, elektriska installationer m. m. Staden svarar för resterande 60 % av kostnaderna för dessa investeringar. Dessutom täcker staden hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.
I prop. 1968: 46 (s. 10) uttalade dåvarande departementschefen att frågan om Biologiska museets inordnande i Skansen borde utredas av 1965 års musei- och utstäUningssakkunniga. Skansen har härefter i skrivelse tiU de sakkunniga förklarat sig beredd att åta sig administrationen av Biologiska museet under förutsättning att Skansen härigenom inte belastas ekonomiskt. De sakkunniga har vitsordat det praktiskt lämpliga i att Biologiska museets administration handhas av Skansen. Efter initiativ av AB Biologiska museet har under år 1970 avtal träffats meUan Stockholms stad och bolaget om stadens förvärv av museet. Genom beslut den 5 juni 1970 har Kungl. Maj:t bemyndigat Skansen att från staden som gåva ta emot museet, varvid museibyggnaden förutsatts ingå i Skansens bestånd av kulturhistoriska byggnader.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
86
På grundval av förslag från Skansen har Kungl. Maj:t och Stockholms kommunstyrelse numera fastställt stat för år 1971. Enligt denna erfordras ett driftbidrag från statens sida som uppgår till 1 577 000 kr., medan tillskottet från Stockholms kommun beräknats tiU 2 365 000 kr. Av det statiiga bidraget har 782 00(3 kr. anvisats för första halvåret 1971. Som investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader har Kungl. Maj:t anvisat 78 000 kr. för första halvåret 1971. För att täcka den statUga andelen av investeringsbidraget till gemensamma anläggningar under första halvåret 1971 har Kungl. Maj:t anvisat 105 000 kr. Beloppet har fömtsatts avse bidrag till anläggningsarbeten som utförs som beredskapsarbete.
|
Beräkning av dr i |
ft underskott |
för Skansen |
|
|
|
1970 |
1971 |
1972 |
|
|
Stat |
Stat |
Skansens förslag |
|
Egna inkomster |
4 615 000 |
5 073 000 |
4 960 000 |
|
därav inträdesavgifter och |
|
|
|
|
ärskort |
2 600 OOO |
2 750 OOO |
3 000 ooo |
|
Utgifter |
8 634 000 |
9 015 000 |
9 878 000 |
|
därav löner, pensionw m. m. |
4104 000 |
4 140 OOO |
4 604 000 |
|
Driftunderskott |
4 019 000 |
3 942 000 |
4 918 000 |
|
därav staten |
1 608 000 |
1 577 ooo |
1 967 000 |
|
därav Stockholm |
2 411000 |
2 365 000 |
2 951000 |
Statsbidragsberäkning
|
|
Andra |
halvåret 1971 |
|
|
och första |
halvåret 1972 |
|
|
Skansens |
Departements- |
|
|
förslag |
chefen |
|
Driftimderskott |
1 946 000 |
1 571 000 |
|
därav andra halvåret 1971 |
963 000 |
795 000 |
|
därav första halvåret 1972 |
983 000 |
776 OOO |
|
Investeringsbidrag tiU kulturhistoriska bygg- |
|
|
|
nader |
718 000 |
168 000 |
|
Investeringsbidrag till gemensamma anlägg- |
|
|
|
ningar |
438 000 |
90 000 |
|
Statsbidrag 1971/72 |
3 102 000 |
1 829 000 |
|
Statsbidrag 1970/71 |
1 988 000 |
1 988 000 |
|
|
+1114 000 |
— 159 000 |
Skansen
Beträffande egna inkomster har höjningen av inkomsterna av inträdesavgifter och årskort motiverats av en ökad publiktillströmning under år 1970 som beräknas fortsätta. Vidare beräknas hyresintäkterna från restaurangerna öka, I inkomstberäkningen ingår också bl. a. förslag om att slopa de särskUda entréavgifterna till Björnbergen och bortfaU under år 1971 av inkomster från impregneringsverket, som rivits.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 87
På utgiftssidan har beträffande posten löner och pensioner m. m. medel bl. a. beräknats för en målare, en verkmästare och en amanuens. Medel har vidare begärts bl. a. för ökad program- och reklamverksamhet, för en marknadsundersökning under år 1971 för att åstadkomma underlag för att bedöma Skansens marknadsföring på längre sikt samt för driftkostnader för Biologiska museet.
I fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader begärs medel förutom för uppmstning utöver sedvanligt årligt underhåll även för kostnader i samband med åtemppförande av krogen Stora Gungan, för uthusbyggnad till Statarhuset och för uppmstning av Biologiska museet.
Det för budgetåret 1971/72 beräknade beloppet för den statliga andelen av investeringsbidraget till gemensamma anläggningar innefattar bidrag till kostnader för ny impregneringsanläggning, inredning av lagerlokaler i Skånska Gmvan, motionsanläggning samt anläggnmgar avseende vatten och avlopp, vägar och gångstigar m. m., som inte är att betrakta som sedvanUgt underhåU.
Departementschefen
Det avtal som träffades år 1968 mellan staten och Stockholms stad ledde till en i första hand temporär lösning på Skansens ekonomiska problem och avsåg åren 1966—1970. Sedan parterna fått underlag för bedömning av verksamheten på längre sikt, avsåg de att ta ställning tUl hur Skansens långsiktiga ekonomiska problem borde lösas. Skansen har i anslutning till sin anslagsframstäUning lagt fram förslag till riktlinjer för verksamheten på längre sikt. Förslaget har remissbehandlats, men beredningen av förslaget har inte avslutats, varför något nytt avtal inte kunnat ingås. Det tidigare ingångna avtalet har i stället förlängts. Diskussioner mellan parterna om en långsiktig lösning för Skansen kommer att tas upp inom kort.
Genom den av staten och Stockholms kommun godkända staten för Skansen för år 1971 har Biologiska museet inordnats i stiftelsen Skansens verksamhet. Frågan om museets ställning har därigenom lösts.
Den granskning som skedde före godkännandet av inkomst- och utgiftsstaten för år 1971 ledde till att det av stiftelsen föreslagna bidraget-tiU driftunderskott kunde minskas från 4 812 000 kr. tiU 3 942 000 kr. På inkomstsidan har intäkterna av inträdesavgifter och årskort beräknats tiU lägre belopp än vad Skansen gjort. Vidare har hyres- och ränteintäkterna räknats upp samt entréavgiften tiU Björnbergen behåUits. På utgiftssidans post för löner, pensioner m. m. har endast räknats med ökade kostnader för sociala avgifter. För program- och reklamverksamhet har viss ökning godtagits. Statens bidrag till att täcka underskottet beräknas tiU 1 577 000 kr. eller 31 000 kr. mindre än i 1970 års stat.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 88
Minskningen är främst beroende på nyssnämnda uppräkning av inkomstsidan.
Driftunderskottet år 1972 beräknas minska med 62 000 kr. jämfört med år 1971. Sistnämnda minskning beror bl. a. på en beräknad ökning av inträdesavgifter och hyresintäkter samt beräknad inkomst från impregneringsverket.
Det för den statliga andelen av investeringsbidrag till gemensamma anläggningar för budgetåret 1971/72 beräknade beloppet bör avse i första hand bidrag tiU en ny impregneringsanläggning. I den mån övriga anläggningsarbeten såsom upprustning av vägar, parkanläggningar, vatten- och avloppsledningar m. m. utförs som beredskapsarbete, bör det beräknade beloppet avse även bidrag tiU dessa arbeten. I fråga om investeringsbidrag tUl kulturhistoriska byggnader, som staten enligt avtalet ensam skall svara för, bör medel beräknas för upprastning av bl. a. Biologiska museet. Till sådana investeringar som kommunen ensam skall bekosta, nämligen uppförande av zoologiska anläggningar, har enligt vad jag inhämtat räknats med ett belopp om 260 000 kr. för år 1971.
Med hänvisning till sammanstjillningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Skansen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 829 000 kr.
B 38. Bidrag till vissa museer och arkiv
1969/70 Utgift 1 165 000
1970/71 Anslag 2 076 000 1971/72 Förslag 2376000
Ur anslaget utgår f. n. bidrag tUl tio olika museer och arkiv som inte är StatUga men som staten stöder och har viss insyn i.
Följande institutioner har föratom bidrag från detta anslag budgetåret 1969/70 också erhålUt bidrag av särskUda lotterimedel, nämUgen Stiftelsen Drottningholms teatermuseum 75 000 kr. för skydds- och konserveringsåtgärder vid Drottningholms slottsteater och 39 900 kr. för inlösen av dekorationer och dräkter. Föreningen Varbergs museum 50 000 kr. för ombyggnads- och inredningsarbeten i museet samt Musikhistoriska museet 30 000 kr. för inköp av en samling dragspel och 18 000 kr. för inbindning och renovering av böcker, handskrifter o. d. Vidare har utrustningsnämnden för universitet och högskolor erhåUit bidrag av särskilda lotterimedel med 125 000 kr. för inredning och utrustning av lokaler i det s. k. Fihnhuset för Drottningholms teatermuseum och Dansmuseet.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
89
|
|
|
1970/71 |
|
Beräknad Museet resp. |
ändring 1971/72 Departementschefen |
|
|
Pressmuseet och press- |
|
|
arkivet |
|
|
1. |
|
|
|
|
|
|
|
arkivet |
35 000 |
|
of. |
of. |
|
2. |
Varbergs museum |
60 000 |
+ |
20 000 |
of. |
|
3. |
Hallwylska museet |
140 000 |
+ |
10 000 |
of. |
|
4. |
Kulturhistoriska museet |
|
|
|
|
|
|
i Lund |
250 000 |
+ |
234 000 |
of. |
|
5. |
Arbetarrörelsens arkiv |
237 000 |
+ |
13 000 |
of. |
|
6. |
Dansmuseet |
240 000 |
+ |
198 960 |
+ 56 000 |
|
7. |
Drottningholms teater- |
|
|
|
|
|
|
museum |
800 000 |
+ |
515 000 |
+244 000 |
|
8. |
Cari och Olga Milles' |
|
|
|
|
|
|
Lidingöhem |
15 000 |
|
of. |
of. |
|
9. |
Musikhistoriska museet |
258 000 |
+ |
655 000 |
of. |
|
10. |
Thielska galleriet |
41000 |
+ |
9 000 |
of. |
|
|
|
2 076 000 |
+ 1654 960 |
+300 000 |
|
1. Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum
Mot bakgrund av pressforskningens aUtmer framträdande roU och pressarkivets funktion som en pressens arkivdepå och centrala forskningsinstitution pågår inom föreningen viss utredning om pressarkivets organisation på en fastare ekonomisk grund än den nuvarande. Med hänsyn tiU sålunda pågående utredning begärs ett oförändrat statsbidrag av 35 000 kr.
2. Varbergs museum
För att täcka en tredjedel av kostnadsökningarna för löner, pensions-och försäkringsavgifter m. m. behövs ett belopp av 15 000 kr. För ökat brandskydd begärs ett bidrag på 5 000 kr.
3. Hallwylska museet
Verksamheten vid museet har ökat starkt under de senaste åren. Samlingarna har bl. a. utnyttjats av studerande främst från konsthistoriska institutioner. Under sommarmånaderna har konserter anordnats och teaterverksamhet bedrivits på museets gård. Med hänsyn till denna ökade aktivitet behöver statsbidraget höjas med 5 000 kr. för museets drift. För konservering av museiföremål enligt en uppgjord femårsplan begärs vidare 5 000 kr.
4. Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
För att möta de ökade kostnaderna för bl. a. Kulturhistoriska museets personal har föreningen från år 1967 höjt årsavgiften för medlemmarna från 15 till 25 kr. samt genom utgivning av tryckalster, höjda avgifter för tjänster, ökad medlemsvärvning m. m. sökt öka inkomsterna av egen verksamhet. Lunds stad höjde år 1970 sitt årUga bidrag tiU museet till 525 000 kr. Föreningen framhåller att museet har karaktär av riksmuseum och anser det nödvändigt att också stats-
Bb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 90
bidraget ökas betydligt för att verksamheten skall kunna fortgå som hittiUs. En ökning av statsbidraget begärs med 234 000 kr.
5. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
Med hänsyn tiU stiftelsens ökade utgifter för bl. a. löner, arvoden och pensioner bör bidraget höjas med 13 000 kr.
6. Stiftelsen Dansmuseifonden
Museet har under innevarande budgetår flyttat in i det s. k. FUmhuset.
Det begärda statsbidraget är avsett för lokaUcostnader, lönekostnader och expenser. ökade medel begärs bl. a. för avlöning av en assistent, en sekreterare, en vaktmästare iDch viss kvalificerad museipersonal samt för ökade lokalkostnader och för expenser.
7. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum
Drottningholms teatermuseum består av Drottningholms slottsteater, ett bibUotek och ett bildarkiv. Biblioteket, bildarkivet och kansliet har under innevarande budgetår inrymts i det s. k. Filmhuset.
Stiftelsens förslag för nästa budgetår innebär en ökning av statsbidraget med 242 000 kr. för förestälhiingsverksamheten (nu 380 000 kr.). För verksamheten i övrigt begärs 693 000 kr. (nu 420 000 kr.), varav 131 000 kr. avser ökade lokalkosttiader (nu 251 000 kr.). Medel begärs bl. a. för en förstärkning av personalen med en biblioteksassistent, en halvtidsanstäUd amanuens och en kansliskrivare. Medel bör beräknas för att pensionsfrågan för stiftelsens personal skaU kunna lösas genom statens personalpensionsverk.
Riksmarskalksämbetet som yttrat sig över stiftelsens framstäUning om medel tiU bibUoteks- och arkivverksamheten tiUstyrker denna del av stiftelsens förslag.
5. Stiftelsen Carl och Olga Milles" Lidingöhem
För nästa budgetår begärs ett oförändrat statsbidrag av 15 000 kr.
9. Musikaliska akademiens styrelse och stiftelsen Musikhistoriska museet Enligt vad Musikaliska akademiens styrelse framhåller i sin anslagsframstäUning för budgetåret 1971/72 har efter överläggningar med Musikhistoriska museet fattats ett principbeslut av innebörd att museet från den 1 juli 1971 skaU administreras som en av akademiens institutioner. Tjänsten som föreståndare för museet är nu uppförd som personUg tjänst på personalförteckningen för Musikaliska akademien med musikhögskolan. Denna tjänst bör i stället benämnas museichef och tjänsten bör upphöra att vara personlig. Museets personal bör få tryggare an-stäUningsförhållanden och löneförmåner motsvarande dem som gäller
Bb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 91
vid liknande statliga institutioner. Museet begär vidare medel tiU nya tjänster, fömtom en administrativ tjänst, bl. a. tjänster som restaurator, ljudtekniker och kansliskrivare (+49 200 kr.). Den begärda ökningen avser också restaureringsarbeten (+47 000 kr.) och viss utstäUnings- och konsertverksamhet (+31 000 kr.).
10. Stiftelsen Thielska galleriet
Med hänsyn till ökade driftkostnader bör bidraget höjas tiU 50 000 kr.
Departementschefen
Riksdagens beslut med anledning av prop. 1970; 25 om musik- och dansutbildning m. m. (SU 108, rskr 274) leder tiU förändringar av Musikaliska akademiens uppgifter. Den närmare innebörden av dessa förändringar håUer f. n. på att utredas. I detta sammanhang har akademiens styrelse ånyo aktualiserat frågan om Musikhistoriska museets ställning och finansiering. 1965 års musei- och utställningssakkunnigas kommande förslag avses omfatta även Musikhistoriska museet. Med anledning härav är jag inte beredd att nu ta ställning till frågan om museets framtida anknytning till Musikaliska akademien. Museets bidrag bör tills vidare beräknas under detta anslag.
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 376 000 kr. Jag har därvid räknat med ökade hyreskostnader i filmhuset för Dansmuseet med 56 000 kr. och för Drottningholms teatermuseum med 147 000 kr. samt med 17 000 kr. för lönekostnadspålägg för personalen vid Drottningholms teatermuseum.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till vissa museer och arkiv för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 2 376 000 kr.
B 39. Svenskt biografiskt lexikon
1969/70 Utgift 577 943
1970/71 Anslag 566 000
1971/72 Förslag 577 000
Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon i enlighet med de riktlinjer som angetts i prop. 1962: 86 (SU 74, rskr 194).
Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1970 anmodat styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv att bl. a. utreda humvida institutionen svenskt biografiskt lexikon kan inordnas under styrelsen, har styrelsen efter samråd med styrelsen för svenskt biografiskt lexikon förklarat sig inte finna skälen för ett inordnande av lexikonet i dialekt- och ortnamnsarkiven så starka att den velat föreslå detta.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 92
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Svenskt biografiskt |
Departements- |
|
|
|
|
lexikon |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Redaktörer |
5 |
of. |
of. |
|
övrig personal |
2 |
+0,5 |
of. |
|
|
7 |
+0,5 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
421 000 |
+41 000 |
of. |
|
Sjukvård |
900 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
2 000 |
of. |
of. |
|
Lokalkostaader |
21 100 |
of. |
of. |
|
Expenser |
109 000 |
— 7 000 |
— 8 000 |
|
Lönekostaadspålägg |
78 000 |
+27 000 |
+ 19 000 |
|
|
632 000 |
+61 000 |
+11 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Publikationer |
66 000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
566 000 |
+61 000 |
+11 000 |
Svenskt biografiskt lexikon
1. Löne- och prisomräkning m. m. 26 000 kr.
2. Medel begärs för att tUlfälligt förstärka personalen med en halvtidsanstäUd amanuens (+25 000 kr.).
3. Medel begärs för bl. a. ökade författararvoden, vikariatsersättning och övertidstiUägg (+23 000 kr.).
Departementschefen
Jag vUl erinra om vad jag anfört om myndighetens stäUning under anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Förvaltningskostnader. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 577 000 kr.
B 40. Stifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 975 330
1970/71 Anslag 1 018 000
1971/72 Förslag 1030000
Stifts- och landsbibliotek finns i Linköping, Skara, Västerås och Växjö. De har tiU uppgift att förvara och tillhandahåUa bibUotekens gamla bok-och handskriftssamlingar. Vidare skall de tiUhandahålla vetenskapUg och populärvetenskaplig litteratur. De fungerar samtidigt som länsbibliotek i de län där de är belägna.
BibUoteken leds av särskilda styrelser med bl. a. kommunala representanter. Biblioteken står under tiUsyn av kungl. bibUoteket och — i fråga om verksamheten som länsbibliotek — av skolöverstyrelsen.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
93
På Kungl. Maj:ts uppdrag och med beaktande av vad departementschefen anfört i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 57) har statskontoret utarbetat och avlämnat en rapport Huvudmannaskapet för stifts- och landsbiblioteken. Rapporten har remissbehandlats och beredning av den pågår.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Stifts- och landsbiblioteken |
Departementschefen |
|
Personal Bibliotekariepersonal Övrig personal |
12 5 |
of. of. |
of. of. |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Expenser Lönekostaadspålägg |
17 795 000 800 39 200 183 000 |
of. +20 832 of. + 3 900 + 13 000 |
of. of. of. + 4 000 + 8000 |
|
|
1 018 00» |
+37 732 |
+12 000 |
Anm. 1 sammanstäUningen ingår endast personal för vilka kostaadema täcks av medel från detta anslag. HärtiU kommer den personal, framför allt assistenter och biträden, som avlönas genom anslag frän kommuner och landsting. Vad bettäffar anslag innefattar sammanställningen endast medel som utgår ur detta anslag. Dessutom utgår statsbidrag om högst 40 000 kr. ur anslaget Bidrag till folkbibliotek för länsverksamheten vid varje bibliotek.
Stifts- och landsbiblioteken
1, Löne- och prisomräkning m.m. 11 850 kr.
2. Vid samthga
bibliotek begärs ökade medel för vikariats- och över
tidsersättning (+25 680 kr.).
Kungl. biblioteket
Statens åtaganden för personal och andra resurser har under årens lopp endast undergått smärre förändringar. Denna anslagspoUtik har särskilt beträffande anslaget för bokinköp och bokbindning haft aUvar-Uga konsekvenser.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Stifts- och landsbiblioteken: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 030000 kr.
B 41. Stifts- och landsbibUoteken: Bokinköp och bokbindning m. m.
|
1969/70 Utgift |
162 997 |
|
1970/71 Anslag |
163 000 |
|
1971/72 Förslag |
163 000 |
Reservation
315
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 94
Från detta anslag bestrids kostnader för bokinköp, bokbindning och konserveringsarbeten vid stifts- och landsbibUoteken samt inventering och konserveringsarbeten vid Roggebiblioteket och domkyrkobibUoteket i Strängnäs.
Stifts- och landsbibUoteken
Vart och ett av bibUoteken begär en ökning med 48 000 kr. av sin nuvarande medelstiUdelnmg av 37 000 kr.
Kungl. biblioteket
Behovet av en ökning av stifts- och landsbibUotekens anslag tiU bokinköp och bokbindning understryks kraftigt. Anslagen för vart och ett av biblioteken bör ökas med minst 50 % till ca 55 000 kr.
För konserveringsarbetena vid biblioteken i Strängnäs begärs ett oförändrat belopp av 15 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen
att tiU Stifts- och landsbibUoteken: Bokinköp och bokbindning m.m för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 163 000 kr.
B 42. Inköp avvissa kulturföremål
1969/70 Utgift 44 000
1970/71 Anslag 100 000
1971/72 Förslag 100 000
Ur detta anslag utgår medel till inköp av sådana kulturföremål, som har så stort konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerUg vikt att de behåUs inom landet. Anslaget kan belastas med högre belopp än det som beräknats i riksstaten, imder fömtsättning att Kimgl. Maj:t i efterhand anmäler medelsförbmkningen för riksdagen (prop. 1965: 58, SU 76, rskr 204).
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
Bb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 95
c) ungdoms- och folkbildningsverksamhet
B 43. Bidrag tiU ungdomsorganisationemas centrala verksamhet B 44. Bidrag tiU ungdomsorganisationemas lokala verksamhet
I riksstaten för innevarande budgetår är uppförda ett anslag av 6,9 mUj. kr. tiU Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet och ett förslagsanslag av 14,5 milj. kr. till Bidrag tiU ungdomens fritidsverksamhet.
I samband med omorganisationen av statens ungdomsråd anförde jag i prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 109) att man i rådets utredningsarbete skulle komma att aktualisera i första hand frågan om utformningen av det statliga stödet tiU fritidsgruppverksamhet, varvid man även borde undersöka om stödet tiU lokalt bedrivet ungdomsarbete borde ha nuvarande principieUa utformning eUer om man kunde finna nya stödformer som bättre passade för den verksamhet som nu bedrivs. I febraari 1970 uppdrog statens ungdomsråd åt en arbetsgrapp att utreda frågor rörande bl. a. statligt stöd till lokalt ungdomsarbete. Arbetsgrappen avlämnade i september 1970 tiU ungdomsrådet betänkandet Det statUga stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Förslaget remitterades av rådet tiU ungdomsorganisationerna, vissa myndigheter m. fl. och överarbetades därefter inom ungdomsrådet.
Statens ungdomsråd har den 6 november 1970 till UtbUdningsdepartementet överlämnat sitt förslag till nytt system för statiig bidragsgivning tiU lokal ungdomsverksamhet. Beredningen av de frågor som aktuaU-serats genom statens ungdomsråds förslag är ännu inte slutförd. I riks-statförslaget bör anslagen till ungdomsorganisationernas centrala och lokala verksamhet föras upp med preliminära belopp. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1971/72 beräkna
a) tiU
Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
ett anslag av 7 000 000 kr.,
b) tiU Bidrag till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet
ett reservationsanslag av 17 500 000 kr.
B 45. Bidrag tiU ungdomsledarutbUdning
1969/70 Utgift 4 269 305 Reservation 82 004
1970/71 Anslag 5 000 000 1971/72 Förslag 5 100 000
Be
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartemenfet 96
Genom att statsbidraget till ungdomsledarutbildning enUgt statsmakternas beslut år 1969 (prop. 1969: 1 bU. 10 s. 91, SU 43, rskr 129) givits formen av ett generellt bidrag har bidragsfördelningen kunnat anpassas till de regler som gäUer beträffande stödet till den centrala verksamheten. Kungörelsen (1969: 129) om statsbidrag tiU ungdomsorganisationer (ändrad 1970: 152) innehåller sålunda bestämmelser för bidrag tiU såväl central verksamhet som utbildning av ungdomsledare. Det för ungdoms-ledarbidrag tiUgängliga beloppet fördelas mellan bidragsberättigade organisationer enligt samma regler som gäUer för fördelning av det rörliga bidraget till central verksamhet, dvs. på grundval av medlemsantal och geografisk spridning. Utbildningen skall bedrivas efter en av ungdomsorganisationen fastställd plan, som omfattar minst ett år. En organisation skall vidare i efterhand redovisa kostnader för verksamheten motsvarande minst 150 % av beviljat bidrag. Under innevarande budgetår utgår sammanlagt 4,6 milj. kr. till utbildning av ungdomsledare mom 50 organisationer.
Av anslaget disponerar skolöverstyrelsen 200 000 kr. för s. k. instruktörskonferenser, en årlig försökskurs i överstyrelsens regi och veckolånga kurser kring avgränsade ämnen. Vidare har sedan budgetåret 1964/65 200 000 kr. årligen disponerats för försöksverksamhet med kvalificerad ungdomsledamtbildning.
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen föreslår att bidraget till ungdomsledamtbildning höjs med sammanlagt 1,1 milj. kr.
1. Ungdomsorganisationerna har för nästa budgetår hemstäUt om bidrag med drygt 14 milj. kr. för aUmänna utbyggnadsåtgärder. Överstyrelsen anser det nödvändigt att redan nu, innan erfarenheter vunnits av den nya bidragsformen, föreslå en jterligare höjning av dessa bidragsmedel (+1000 000 kr.).
2. 17 ungdomsorganisationer har ansökt om bidrag till kvalificerad ungdomsledamtbildning med sammanlagt 900 000 kr. I avvaktan på förslag angående kvalificerad ungdoms- och fritidsledarutbildning från en av överstyrelsen tillsatt arbetsgrupp begränsar sig överstyrelsen till att föreslå en ökning av medlen för detta ändamål med 100 000 kr. (+100 000 kr.).
3. Överstyrelsen föreslår ett oförändrat bidrag tiU sin kurs- och konferensverksamhet, vilken kommer att utformas i samarbete med det omorganiserade statens ungdomsråd.
Föredraganden
Jag föreslår en ökning av detta anslag med 100 000 kr.
Bc
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 97
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till ungdomsledarutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 100 000 kr.
B 46. Statens ungdomsråd
1969/70 Utgifti 872 745 Reservation 619 698
1970/71 Anslag 1 400 000
1971/72 Förslag 1200 000
* Anslaget Viss upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor
Statens ungdomsråd har tUl uppgift att inom ramen för samhällets kultur- och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga utveckling. Rådet skaU särskUt såsom planerings- och utredningsorgan handlägga och utreda frågor om samhäUets stöd tUl ungdomsorganisationerna och om samhälleliga åtgärder för att bl. a. tillgodose ungdomens möjUgheter tUl frhidsverksamhet. Rådet skaU vidare bedriva försöksverksamhet i frågor av central betydelse för ungdomsarbetet samt förmedla information i ungdomsfrågor.
Rådet består av högst tolv ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t. Ordföranden, vice ordföranden, två andra ledamöter samt rådets huvudsekreterare ingår i rådets arbetsutskott. För samråd och kontakt med ungdomsorganisationema finns ett representantskap. Rådet får tiUsätta arbetsgrupper för bl. a. utrednings- och planeringsarbete och ledningen av försöksverksamhet.
Statens ungdomsråd
Genom omorganisationen av statens ungdomsråd har väsentligt ökade krav ställts på rådet. För att klara uppgifterna har rådet funnit det viktigt att i nära kontakt med ungdomsorganisationerna, statliga och kommunala organ aktualisera och behandla aktuella frågor på det ungdomspolitiska området. Rådet framhåller att framgången i ungdomsrådets fortsatta arbete i hög grad är beroende av hur samarbetsformerna mellan rådet och organisationerna kan utvecklas och effektiviseras.
Under år 1970 har ett omfattande arbete lagts ned på att få en stabil organisation för verksamheten, varvid även en utvärdering gjorts av den verksamhet som rådet tidigare bedrivit. En särskild arbetsgrupp har gjort en översyn av det s. k. fritidsgruppsstödet och andra grupper har utrett frågor rörande rådets service- och informationsverksamhet. För att rådet skall kunna fylla sin uppgift som förbindelselänk mellan ungdomsorganisationerna, departementen och andra samhällsorgan måste verksamheten ständigt utvecklas och förnyas. De mest näraliggande arbetsuppgifterna avser en översyn av den grundläggande ledarutbildningen,
Bc
4 Riksdagen 1971. 1 saml Nr 1. BU. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 98
frågan om att genom försöksverksamhet stödja och utveckla organisationernas arbete samt det internationella samarbetet på ungdomsområdet. På längre sikt kommer bl. a. följande frågor att aktualiseras inom ungdomsrådet: formerna för samverkan mellan den kommunalt bedrivna ungdomsverksamheten och organisationslivets insatser, planeringen av den fysiska miljön med särskilt beaktande av ungdomens behov och fritidsverksamhetens krav samt ungdomsorganisationernas roll som opinionsbildare.
Anslaget bör for nästa budgetår föras upp med 1 821 000 kr. Medlen avses disponeras för avlöningar (293 000 kr.), sjukvård (1 000 kr.), reseersättningar (61 000 kr.), lokalkostnader (50 000 kr.), expenser (40 000 kr.), lönekostnadspålägg (71 000 kr.), informationsverksamhet (205 000 kr.), serviceverksamhet (250 000 kr.), förundersökningar (100 000 kr.), utrednings- och planeringsuppgifter (700 000 kr.) samt oförutsedda utgifter (50 000 kr.).
Föredraganden
Såsom jag redovisade i föregående års statsverksproposition (bil. 10 s. 107, SU 43, rskr 142) har statens ungdomsråd omorganiserats och därvid fått en förstärkt stäUning som utrednings- och samordningsorgan för ungdomsfrågor. SärskUd vikt har lagts vid att rådet skall kunna fungera som samarbetsorgan mellan samhälleliga organ och ungdomsorganisationerna.
Rådet har i sin nya form och med de ökade resurser som ställts till dess förfogande kunnat väsentligt öka sin verksamhet. Bl. a. har flera utredningsuppgifter genomförts i rådets regi, avseende t. ex. frågor om ändrade former för det lokala stödet till ungdomsorganisationerna. Även rådets allmänna roU som organ för bevakning av olika aktueUa ungdomsfrågor, t. ex. i samband med remisser och överläggningar med berörda myndigheter, har förstärkts.
Ungdomsrådet redovisar i sin anslagsframställning ett antal näraliggande arbetsuppgifter av hög angelägenhetsgrad. Anslaget tiU statens ungdomsråd har mer än fördubblats för iimevarande budgetår. En fortsatt UtveckUng av rådets arbete under nästa budgetår bör vara möjlig inom ramen för ett belopp av samma storlek som anvisats för innevarande budgetår. På grund av d£;n uppkomna reservationen anser jag emellertid att anslaget nästa budgetår kan föras upp med 1,2 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens ungdomsråd för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.
Bc
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 99
B 47. Bidrag tiU hemgårdsrörelsen
|
1969/70 Utgifti |
370 000 |
|
1970/71 Anslag |
325 000 |
|
1971/72 Förslag |
225 000 |
' Anslaget Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
Av anslaget fördelas 100 000 kr. mellan 26 hemgårdar, som drivs som stiftelser, föreningar o. d. För verksamheten utnyttjas i övrigt bl. a. den reguljära statliga bidragsgivningen till studiecirklar och fritidsgrupper. En betydande del av kostnaderna för hemgårdarnas verksamhet täcks av kommunala anslag.
Av anslaget utgår vidare ett belopp av 225 000 kr. till Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar för förbundets centrala verksamhet och ledamtbUdning.
Skolöverstyrelsen
Under hänvisning tiU beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 130, SU 43, rskr 129) föreslår skolöverstyrelsen att några medel inte anvisas för den lokala hemgårdsverksamheten för budgetåret 1971/ 72 (—100 000 kr.).
Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar framhåller att bortfallet av det statliga stödet till lokal verksamhet i någon mån kan kompenseras genom att förbundet får bättre resurser att stödja de enskilda kommunerna och gårdarna i planeringen av verksamheten och ge dem effektiv hjälp med ledarutbildningen.
Skolöverstyrelsen föreslår en ökning av anslaget för att förbundet skall kunna möta den ökade efterfrågan på service till kommunerna i fråga om arbetets pedagogiska uppläggning, organisation och administration, samt för en effektivisering och utökning av centralt arrangerade kurser för ledare av olika kategorier (+75 000 kr.).
Föredraganden
I enlighet med tidigare beslut skall bidragsgivningen till de i huvudsak med kommunala medel finansierade hemgårdarna upphöra i och med utgången av innevarande budgetår. Medelsbehovet under anslaget minskar härigenom med 100 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till hemgårdsrörelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 225 000 kr.
Bc
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
100
B 48. Bidrag tUl foUibibliotek
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
5 441 336
6 515 000 6 821 000
Reservation
917 699
Efter omläggning av stödet till de kommunala folkbibUoteken genom beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965:50, SU 124, rskr 313) har de direkta statliga insatserna för främjande av folkbiblioteksväsendet inriktats i första hand på stöd tUl utvec;klingsverksamhet i ett begränsat antal kommunala enheter i anslutning till den pågående indelningen i kommunblock. Bidrag till sådant utvecklingsarbete kan utgå under en tid av längst fem är och utgöra högst 50 % av kostnadema för en allmän höjning av biblioteksstandarden inom ett kommunblock. Tilldelningen av bidrag skall grunda sig på en långsiktig utvecklingsplan, som görs upp i samråd med skolöverstyrelsen.
EnUgt kungörelsen (1966: 108) om statsbidrag tiU länsbibliotek och lånecentraler (ändrad 1970: 153) utgår statsbidrag tiU 20 länsbibUotek med högst 70 000 kr. till vart och ett, varjämte vissa tiUäggsbidrag kan utgå. I fyra län fungerar stifts- och landsbiblioteket som länsbibUotek och erhåller härför ett särskilt statsbidrag av högst 40 000 kr. TiU var och en av lånecentralerna i Stockholm, Malmö och Umeå utgår bidrag med 100 000 kr.
Ur förevarande anslag utgår vidare bidrag tiU studiecirkelbibliotek, biblioteksverksamhet för sjömän. Sigtunastiftelsens bibliotek. Tomedalens bibUotek och bibUoteksverks amhet bland svenskar i utlandet. Slutligen täcks även vissa kostnader för bibliotekarieutbUdning, bl. a. utbUd-nmgen vid skolöverstyrelsens biblioteksskola, av medel från anslaget.
|
|
|
1970/71 |
|
Beräknad Skolöver- |
ändring 1971/72 Departements- |
|
|
Utvecklingsverksamhet |
|
|
styrelsen |
chefen |
|
1. |
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
3 700 000 |
+ 3 500 000 |
+250 000 |
|
|
2. |
Länsbibliotek |
1 500 000 |
+ |
500 000 |
of. |
|
3. |
Länsverksamhet vid stifts- |
|
|
|
|
|
|
och landsbiblioteken |
160 000 |
+ |
100 000 |
of. |
|
4. |
Lånecentraler |
270 000 |
+ |
205 000 |
+ 80 000 |
|
5. |
StudiecirkelbibUotek |
50 000 |
|
50 000 |
- 50 000 |
|
6. |
Biblioteksverksamhet för |
|
|
|
|
|
|
sjömän |
330 000 |
+ |
25 500 |
+ 26 000 |
|
7. |
Sigtunastiftelsens biblio- |
|
|
|
|
|
|
tek |
6 500 |
|
of. |
of. |
|
8. |
Tomedalens bibliotek |
78 000 |
|
of. |
of. |
|
9. |
Biblioteksverksamhet |
|
|
|
|
|
|
bland svenskar i utiandet |
19 500 |
|
of. |
of. |
|
10. |
Bibliotekarieutbildning |
401 000 |
+ |
174 000 |
of. |
|
|
|
(i 515 000 |
+4 454 500 |
+306 000 |
|
Bc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 101
Skolöverstyrelsen
1. Bidragen
till utvecklingsverksamhet på biblioteksom
rådet har enligt överstyrelsen haft en mycket påtaglig effekt, i form
av både höjda kommunala anslag till biblioteksverksamhet och redo
visade resultat av denna verksamhet. Den uppsökande verksamheten
bland invandrare, handikappade m. fl. har intensifierats. Vidare har
bl. a. den utåtriktade, allmänkultureUa
verksamheten kunnat byggas ut.
Efterfrågan på utveckUngsbidrag har
blivit avsevärt större än vad som
tidigare beräknats. Vid början av verksamhetsåret 1971 bortfaUer de
10 första utveckUngsbiblioteken och den 1
januari 1972 ytterligare ett.
Kostnaden för de 12 kvarvarande biblioteken budgetåret 1971/72 be
räknas till 2 710 000 kr. För 5 bibliotek med färdiga utvecklingsplaner,
7 bibliotek med färdigt planunderlag och 9 bibliotek med långt fram
skriden planering beräknar överst5rrelsen kostnaden för nästa budgetår
till drygt 3,1 milj. kr. Kostnaden för
bidrag till ytterligare 20 kommuner
med pågående biblioteksplanering uppskattas till 3 milj. kr. I nuvarande
läge kan emellertid en ökning av medlen för utvecklingsbidrag endast
nås etappvis, varför överstyrelsen föreslår en ökning med 2,3 milj. kr.
för detta ändamål. Överstyrelsen har därvid också räknat in vissa kost
nader för ett försök med biblioteksverksamhet i ett antal glesbygds
kommuner i Jämtlands län.
Efterfrågan på bidrag för särskUda lokala initiativ har ökat varje år. Överstyrelsen finner det särskilt angeläget att i ökad omfattning kunna stödja social biblioteksverksamhet, mobil biblioteksverksamhet i glesbygdskommuner samt musik- och konstverksamhet i anslutning tUl bibliotek. Anslagsbehovet uppskattas av överstyrelsen till 1 milj. kr.
Överstyrelsen begär en höjning av medlen för informationsåtgärder och övriga centrala åtgärder med sammanlagt 200 000 kr., bl. a. med hänsyn till behovet av intensifierad konferensverksamhet och fortsatt experimentverksamhet på biblioteksområdet.
2. Samtliga länsbibliotek har fått en avsevärt större arbets
börda genom det litteraturbehov som
uppkommit genom immigrationen,
den vidgade vuxenundervisningen och
den decentraliserade universitets
utbildningen. Överstyrelsen föreslår att statsbidraget höjs med 50 000
kr. per länsbibliotek och år den 1 januari 1972. Medelsbehovet ökar
härigenom med 500 000 kr. nästa budgetår. I samband med höjningen
bör enUgt överstyrelsen tilläggsbidragen slopas i sin nuvarande form
och motsvarande belopp (100 000 kr.) användas till försöksverksamhet
på länsplanet.
3. I avvaktan på ett stäUningstagande tiU
statskontorets utredning
angående stifts- och landsbibliotekens framtida stäU
ning anser överstyrelsen att bidraget till dessa bibliotek den 1 januari
1972 bör höjas med 50 000 kr. per bibliotek och år, vilket medför ett
ökat medelsbehov av 100 000 kr. budgetåret 1971/72.
Bc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 102
4. överstyrelsen delar de berörda kommunernas uppfattning att kostnaderna för lånecentralernas verksamhet bör täckas helt med statliga medel. F. n. utgår 270 000 kr. överstyrelsen är emeUertid inte beredd att förorda någon automatiskt verkande regel utan finner att bidraget bör ha karaktären av ett fast anslag. Med hänsyn till variationer i de olika lånecentralernas; verksamhet finner överstyrelsen att bidragsbeloppen för budgetåret 1971/72 bör faststäUas till för Malmö 200 000 kr., Stockholm 175 000 kr. och Umeå 100 000 kr., vilket medför ett ökat medelsbehov av (475 000—270 000 =) 205 000 kr.
6. Enligt avtalet mellan skolöverstyrelsen och Göteborgs stad angående drift och finansiering av biblioteksverksamheten för sjömän ökar medelsbehovet för bokinköp med 10 000 kr. för andra halvåret 1971. För övriga utgiftsökningar begär överstyrelsen en höjning av bidraget med 15 500 kr. nästa budgetår.
10. För skolöverstyrelsens biblioteksskola begärs en ökning av bidraget med sammanlagt 174 000 kr. för lärarpersonal, ytterUgare biträdespersonal samt för studieresor och läromedelsproduktion.
Departementschefen
I samband med 1965 års skatteutjämningsreform (prop. 1965: 43, SU 78, rskr 319) indrogs det då utgående bidraget tUl folkbibliotek om ca 7 milj. kr. De frigjorda medlen överfördes till det allmänna skatte-utjämnande systemet.
I prop. 1965: 50 angående bidrag tiU folkbibliotek framhöll dåvarande departementschefen att det fanns anledning att räkna med att en genom det nya skatteutjämningssystemet förbättrad kommunal ekonomi skulle öka intresset även för biblioteksfrågorna. I övrigt borde man från statligt håll stödja de kommunala folkbibliotekens utveckling från andra utgångspunkter än tidigare. De nya åtgärderna borde främst inriktas på rådgivning, service och utvecklingsarbete. Vid omläggningen av det statliga stödet lades också tyngdpunkten vid bidrag till utvecklingsverksamhet och andra utvecklingsfrämjande åtgärder och särskilda medel anslogs för dessa ändamål.
Efter fem års försöksverksamhet är det nu möjligt att i viss utsträckning bedöma effekten av utvecklingsverksamheten. En intensifierad och variationsrik biblioteksverksamhet har kommit till stånd i de kommuner som deltagit i utvecklingsarbetet. Biblioteket har på många orter i ökad utsträckning kommit att framstå som kommunens kulturella centram. Genom bl. a. litteraturutredningens arbete finns det anledning att vänta att bibliotekens kulturförmedlande roll kommer att ytterligare accentueras.
I enlighet med de förutsättningar som förelegat för den nuvarande bidragsgivningen har endast ett begränsat antal kommuner kunnat erhålla bidrag tiU utvecklingsverksamhet. Det är också uppenbart att inte
Bc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet 103
aUa de kommuner som anmält intresse för att erhålla stöd till sitt utvecklingsarbete kan tiUdelas statsbidrag i sådan omfattning som hittiUs varit vanlig inom de medelsramar som det är möjligt att ställa tiU förfogande från StatUgt håU. De fortsatta statliga åtgärderna måste i aUt högre grad inriktas på punktinsatser samt rådgivning och service åt de kommunala biblioteksenheterna. Skolöverstyrelsens bibliotekssektion har här en viktig funktion att fylla när det gäller att informera kommunema om såväl erfarenheterna av oUka former av utvecklingsverksamhet som resultatet av utredningsarbete som berör bibliotekens verksamhet, överstyrelsen bör också kunna bistå kommunerna vid utarbetandet av planer för biblioteksservicens utveckling.
Jag tillstyrker en sammanlagd ökning av anslagsmedlen tUl utvecklingsverksamhet m. m. med 250 000 kr. (1).
Genom statsmaktemas beslut förra året (prop. 1970: 1 bil. 10 s. 114, SU 43, rskr 142) att höja det statiiga bidraget tUl lånecentralerna den 1 januari 1971 till 100 000 kr. per lånecentral och år ökar medelsbehovet för nästa budgetår med 30 000 kr. Med hänsyn till lånecentralemas viktiga uppgifter för låneverksamheten inom landet samt till deras möjligheter att möta ett ständigt ökande bokförsörjningsbehov förordar jag beträffande lånecentralerna i Malmö och Stockholm en ytterligare höjning av bidraget till 150 000 kr. per lånecentral och år räknat från den 1 januari 1972. Jag beräknar för ändamålet en medelsökning med sammanlagt 50 000 kr. för första halvåret 1972 (4).
Jag har vid medelsberäkningen vidare tagit hänsyn till att — i överensstämmelse med statsmakternas beslut år 1965 (prop. 50 s. 19, SU 124, rskr 313) — något bidrag inte längre skall utgå tiU studiecirkelbibliotek (5). För biblioteksverksamheten för sjömän beräknar jag ett ökat medelsbehov av 26 000 kr., varav 20 000 kr. avser en höjning av beloppet för bokinköp (6).
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag en anslagsökning av sammanlagt 306 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 821 000 kr.
B 49. Bidrag tiU föreläsningsverksamhet m. m.
1969/70 Utgift 2 390 000
1970/71 Anslag 2 490 000 1971/72 Förslag 2 490 000
Bestämmelsema om stödet tiU föreläsningsverksamheten återfinns i kungörelsen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (ändrad senast 1970: 329).
Bc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
104
Statsbidrag utgår för föreläsningar anordnade av länsbildningsförbund, lokal föreläsningsförening, studieförbund eller tUl studieförbund ansluten lokal avdelning för föreläsningar som är avsedda att meddela aUmän och medborgerUg bildning.
Statsmedel får tas i anspråk för högst tre fjärdedelar av det belopp, som under budgetåret utbetalas i arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten till samtliga föreläsaie i riket. TUl föreläsningsverksamhet. för handikappade kan bidrag utgå. för hela kostnaden inom ramen för ett sammanlagt belopp av 100 000 kr.
Som villkor för bidrag till föreläsning gäller bl. a. att denna skall vara offentlig, dock kan skolövers;tyrelsen medge undantag från denna bestämmelse för bl. a. handikappade.
Såsom centralt organ för föreläsningar finns en föreläsningsbyrå. Folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå, som svarar för förmedUng av föreläsningar och som fastställer och utbetalar ersättningarna till föreläsarna.
Föratom bidraget tUl föreläsningskostnaderna utgår från detta anslag bidrag till den centrala föreläsningsbyrån samt till länsbildningsförbimden och Folkbildningsförbundet.
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Skolöver- |
Departements- |
|
|
Allmän föreläsningsverk- |
|
styrelsen |
chefen |
|
1. |
|
|
|
|
|
|
samhet |
1 800 000 |
+ 300 000 |
of. |
|
2. |
Föreläsningsverksamhet för |
|
|
|
|
|
handikappade |
100 000 |
+ 50 000 |
of. |
|
3. |
Folkbildningsorganisatio- |
|
|
|
|
|
nernas föreläsningsbyrå |
240 000 |
+ 50 000 |
of. |
|
4. |
Länsbildningsförbunden |
:.28 000 |
+ 32 000 |
of. |
|
5. |
Folkbildningsförbundet |
22 000 |
of. |
of. |
|
|
|
2 490 000 |
+432 000 |
of. |
Skolöverstyrelsen
1. Folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå hemställer om en ökning av anslaget för allmän föreläsningsver k samhet med 850 000 kr. med hänsyn till bl. a. ökade kostnader för föreläsar-arvoden. Föreläsningsbyrån framhåller vidare att den utbyggda vuxenundervisningen nödvändiggör kompletterande åtgärder i form av kurser och föreläsningar. I anslutning tUl samhäUets ökade satsning på aktiviteter inom den fria kultursektorn krävs också introducerande och uppföljande föreläsningsprogram.
Skolöverstyrelsen delar föreläsningsbyråns bedömning av behovet, men förordar liksom föregående år en successiv höjning av anslagsposten.
3. överstyrelsen understryker att föreläsningsbyråns ad-
Bc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 105
ministrationskostnader är mycket låga. Den av överstyrelsen föreslagna uppräkningen av bidraget skulle innebära att staten bidrar med drygt hälften av de beräknade utgiftsökningarna för byråns administrationskostnader.
4. Folkbildningsförbundet föreslår en höjning av
bidraget till läns
bildningsförbundens organisationskostnader med 272 000 kr.,
vilket skulle möjliggöra ett genomsnittligt bidrag av 25 000 kr. per
länsbildningsförbund. Förbunden får allt större uppgifter som samord-
nare och förmedlare av inte minst det statliga kultumtbudet.
överstyrelsen finner det angeläget att länsbildningsförbunden utvecklas tiU väl arbetande samarbetsorgan för folkbildningsarbetet. Anslaget bör höjas för att möjliggöra ett genomsnittiigt bidrag med 15 000 kr. per länsbUdningsförbund.
5. Folkbildningsförbundet anhåller om en ökning av
statsbidraget med 143 000 kr. Förbundet fungerar i mycket stor utsträck
ning som remissorgan och rådgivande instans, varvid förbundets tre
studiekommittéer, pedagogiska
nämnden, estetiska kommittén och inter
nationella kommittén, blivit
instrument för samarbetet med samhäUets
institutioner och organ för vuxenutbildning och kulturatbud.
Skolöverstyrelsen konstaterar att Folkbildningsförbundet snabbt konsoliderat sig som samarbetsorgan för landets folkbildningsarbete, överstyrelsen är emellertid inte beredd att föreslå någon höjning av bidraget.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp och jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 2 490 000 kr.
B 50. Bidrag tUl specieUa folkbUdningsåtgärder
1969/70 Utgift 462 251 Reservation 217 180
1970/71 Anslag 500 000
1971/72 Förslag 500 000
Ur anslaget utgår bidrag tUl tidskrifterna Folkbildningsarbetet, Studiekamraten, Samefolket, Zigenaren samt till en taltidning för kulturinformation för blinda. Vidare disponerar skolöverstyrelsen vissa medel för fördelning dels till kurs- och konferensverksamhet av mera speciell natur, dels till försöksverksamhet och undersökningar inom folkbildningsarbetet. Slutligen finns särskilda medel för musikpedagogiskt utvecklingsarbete, vilket företrädesvis avser kompetenskurser för folkbUd-ningsorganisationemas musikcirkelledare och lärare engagerade inom den kommunala musikstudieverksamheten.
Bc
4* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UttiUdningsdepartementet
106
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Skolöver- |
Departements- |
|
|
Utgivande av tidskrifter |
|
styrelsen |
chefen |
|
1. |
134 000 |
+ 65 000 |
of. |
|
|
2. |
Kurs- och konferensverk- |
|
|
|
|
|
samhet |
126 000 |
+26 000 |
of. |
|
3. |
Försöksverksamhet och undersökningar inom folk- |
|
|
|
|
|
bildningsarbetet |
20 000 |
of. |
of. |
|
4. |
Musikpedagogiskt utveck- |
|
|
|
|
|
lingsarbete |
220 000 |
of. |
of. |
|
|
|
£00 000 |
+91 000 |
of. |
Skolöverstyrelsen
1. Överstyrelsen föreslår en uppräkning av bidraget till tidskriften Zigenaren med 5 000 kr. överstyr;lsen vUl vidare sammanföra bidragen tiU kulturtidslo-ifter under samma anslag och föreslår att bidragen på sammanlagt 60 000 kr. till tidskrifterna SDR-kontakt och Nuet anvisas under denna anslagspost.
2. Bidraget tiU kurs- och konferensverksamhet bör räknas upp så att fortlöpande liontakter kan upprätthållas med de många organisationer och institutioner som överstyrelsens folkbildningsbyrå samarbetar med.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
B 51. Bidrag tUl Centralförbundet för aUcohoI- och narkotikaupplysning
1969/70 Utgifti 1400 000 Reservation —
1970/71 Anslagi 1475 000 1971/72 Förslag 1 511000
' Anslaget Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning
Centralförbundet för nykterhetsupplysning beslöt den 4 juni 1970 att ändra sitt namn till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har bl. a. till uppgift att främja undervisningen i alkoholfrågan och därmed sammanhängande frågor vid skolor och andra utbildningsanstalter samt vid mUitärförband. Verksamheten omfattar vidare information tiU olika samhällsfunktionärer inom nykterhetsvården samt en mångförgrenad upplysningsverksamhet i alkoholfrågan bland allmänheten. Verksamhe-
Bc
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 107
ten har i första hand formen av föreläsningsförmedling, kursverksamhet och utarbetande av undervisnings- och informationsmaterial.
Centralförbundets styrelse består av tolv ledamöter, varav förbundets ombudsförsamling, som är sammansatt av företrädare för 19 olika organisationer, i huvudsak nykterhetsorganisationer, utser sex ledamöter och Kungl. Maj:t likaledes sex, däribland ordföranden. Kostnaderna för verksamheten täcks i huvudsak genom förevarande anslag.
Skolöverstyrelsen
1. Med hänsyn tUl allmänna kostnadsstegringar, inklusive ökning av lönekostnadspålägg, föreslår överstyrelsen en uppräkning av anslaget med 140 000 kr.
2. En konsulent för kontaktverksamhet med bl. a. ungdomsorganisationema för deras alkohol- och narkotUsaupplysning skuUe enligt överstyrelsen effektivisera arbetet. Överstyrelsen föreslår att centralförbundet erhåUer medel för en sådan konsulenttjänst (+54 000 kr.).
3. Narkotikaupplysning har integrerats i centralförbundets upplysningsverksamhet. Det är överstyrelsens uppfattning att hänsyn bör tas till centralförbundets insatser på detta område vid den ordinarie anslagsgivningen till förbundet. Med hänsyn härtill och tUl behovet av en intensifierad alkoholupplysning bör anslaget höjas med 200 000 kr.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen understryker folkrörelsernas betydelse för upplysningsarbetet. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning bedöms från socialstyrelsens sida som ett mycket positivt instrament i den frivilliga hälso- och socialupplysningen. Det är också angeläget att det vid sidan av den traditionella folkrörelseverksamheten byggs upp en intensifierad upplysningsverksamhet genom samhäUets egna organ. Styrelsen nämner här skolan och socialstyrelsens hälsovårdsupplysningsdelegation.
Styrelsen har inga erinringar mot de av skolöverstyrelsen föreslagna bidragen tiU CAN. Styrelsen nämner i detta sammanhang att hälsovårds-upplysningsdelegationen tagit initiativet till nu pågående överläggningar mellan delegationen och CAN angående samrådsfrågor och möjligheter tiU konkret samverkan på upplysningsområdet. Några mera genomgripande förändringar och förbättringar i upplysningsarbetet kan inte göras förrän aUcoholpoUtiska utredningen gjort sina bedömningar och lagt fram ett förslag.
Departementschefen
Jag beräknar en höjning av anslaget med 36 000 kr. på grund av ökat medelsbehov för lönekostnadspålägg (1).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 511000 kr.
Bc
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbilldningsdepartementet 108
B 52. Bidrag tiU nyktcrhetsorganisationer m. m.
1969/70 Utgift 2 335 470 Reservation 104 152
1970/71 Anslag 2 742 000 1971/72 Förslag 2 742 000
1 enlighet med de grander som angetts i prop. 1954: 155 angående bl. a. undervisning och upplysning i alkoholfrågan (SäU 1954: 5, rskr 314) utgår ur förevarande anslag bidrag till nykterhetsorganisationerna bl. a. i form av s. k. gmndbidrag. Detta utgår dels tUI fyra samarbetsorgan med vissa fixerade belopp, dels tiU enskilda organisationer med belopp, som står i viss relation till organisationens medlemsantal.
Dessutom disponeras medel för speciella bidrag avseende samfälld upplysnings- och propagandaverfaiamhet, särskild verksamhet bland bam och ungdom, upplysning på arbetsplatser och för hemmen, publiceringsverksamhet samt upplysningsverksamhet bland speciella befolkningskategorier. Bidrag av detta slag fördelas av skolöverstyrelsen efter ansökan i varje särskilt fall. I regel utgår bidrag med högst hälften av kostnaderna för den planerade verksamheten.
Bidrag till kostnadema för instniktör för upplysning i alkoholfrågan utgår med 23 000 kr. för helt budgetår. För instraktör hos Sveriges lärares nykterhetsförbund och Sveriges ungdoms helnykterhetsförbund kan dock bidrag utgå med 28 000 ler. Sammanlagt finns medel anvisade för 29 instraktörer.
Ur anslaget utgår bidrag tUl internationella byrån i Lausanne för alkohol- och narkotikafrågor och till organisationskostnaderna för Riksförbundet mot alkoholmissbrak. Skolöverstyrelsen disponerar dessutom 26 000 kr. för nykterhetsfrämjande verksamhet samt 400 000 kr. för upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationema.
Budgetåret 1970/71 har anslajt fördelats på olika ändamål på följande sätt.
1. Grandbidragtillnykterhetsorganisationerm.fi. 690 000
2. SpecieUa bidrag 900 000
3. Bidrag till instruktörer för upplysning i alkoholfrågan 682 000
4. Bidrag tiU internationella byrån i Lausanne 9 000
5. Till skolöverstyrelsens disposition för nykterhetsfrämjande verksamhet 26 000
6. Bidrag till Riksförbundet mot alkoholmissbruk 35 000
7. Bidrag till upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom ungdomsorganisationema 400 000
2 742 000
Skolöverstyrelsen
1. Överstyrelsen finner starka skäl föreligga för en väsentlig höjning av grundbidraget till nykterhetsorganisationerna, men föreslår med hänsyn tUl pågående utredningsarbete endast en begränsad höjning av medlen för nästa budgetår (+60 000 kr.).
Bc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 109
2. Medlen för speciella bidrag bör höjas med hänsyn till allmänna kostnadsstegringar samt behovet av ökad alkohol- och narkotikaupplysning. Överstyrelsen föreslår vidare att den särskilda uppdelningen av de speciella bidragen på fem delposter slopas (+200 000 kr.).
3. För att ge organisationema möjlighet att rekrytera kvalificerade instruktörer bör instruktörsbidragen höjas med 4000 kr. per instraktör för de 26 tjänster för vilka bidraget nu är 23 000 kr. Överstyrelsen föreslår att bidraget i fortsättningen utgår med ett summabelopp, som beräknas på grundval av nu utgående bidrag till resp. organisation med tillägg av den föreslagna höjningen per instruktörstjänst. Denna bidragskonstruktion, som inte längre avser ett visst antal tjänster, skulle göra det möjligt för organisationerna att inom ramen för erhållet bidrag anstäUa en eller flera instruktörer för hela året eller delar därav (+104 000 kr.).
4. Bidraget till skolöverstyrelsens disposition bör höjas bl. a. med hänsyn till kostnadsstegringarna (+4 000 kr.).
5. Överstyrelsen föreslår en höjning av bidraget till RUcsförbundet mot alkoholmissbruk (+10 000 kr.).
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen tillstyrker de av skolöverstyrelsen föreslagna bidragsökningarna. Upplysningens utformning och innehåll bör enligt styrelsen bli föremål för uppmärksamhet. Det borde enligt styrelsen vara en angelägenhet för de bidragsmottagande organisationema att självkritiskt granska sitt eget arbete, analysera målgrupper, övergripande målsättning och delmål. Med anledning av den föreslagna höjningen av instruktörsbidragen finner styrelsen att man dels bör göra en allmän översyn av instruktörernas arbete inom folkrörelserna och dels bör se över deras praktiska möjligheter att göra en kvalificerad arbetsinsats. Den för CAN under föregående anslag föreslagna konsulenten med uppgift att svara för kontakten med bl. a. ungdomsorganisationerna kan enligt socialstyrelsen få en stor betydelse i detta sammanhang.
Departementschefen
Med anledning av vad skolöverstyrelsen anfört rörande slopande av uppdelningen av de speciella bidragen på delposter samt om ändring av bidragskonstmktionen för instruktörsbidragen finner jag att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta i dessa frågor, om riksdagen inte har någon erinran däremot.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
lag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2742000 kr.
Bc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
110
B 53. Bidrag tlU de handikappades kulturella verksamhet
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
2 447 824
3 095 000 3 295 000
Från anslaget utgår bl. a. bidrag till De blindas förening (DBF) för framstäUning av talböcker, dels för föreningens allmänna biblioteksverksamhet, dels för att tillgodose behovet av studielitteratur för synskadade universitetsstuderande. Ifrågavarande verksamhet leds av en bibUoteksstyrelse med sju ledamöter.
Från anslaget utgår vidare bidrag till konsulentverksamhet av försökskaraktär avseende studie- och ungdomsverksamhet bland handikappade. En del av anslaget står vidare till skolöverstyrelsens förfogande för fördelning efter prövning i varje särskilt fall till kurs- och studieverksamhet, fritidsverksamhet, ungdomsledarutbildning m. m. Slutligen utgår från anslaget bidrag tUl tolkat för döva, tiU utbUdningskurser för tolkar för döva, till framställning av lättläst och ordförenklad litteratur för vissa handikappgrupper, till framställning av blindskrifter genom Tomtebodaskolans försorg samt till undervisning i mim vid statens dansskola.
|
|
|
1S70/71 |
|
Beräknad Skolöver- |
ändring 1971/72 Departements- |
|
|
|
Konsulentverksamhet |
|
|
styrelsen |
chefen |
|
|
1. |
350 000 |
+ |
430 000 |
|
|
|
|
2. |
Kurs- och studieverksam- |
|
|
|
|
|
|
|
het m. m. |
80;j COO |
+ |
90O COO |
|
|
|
3. |
Bidrag tiU De bUndas förening för bibUoteksverk- |
|
|
|
|
|
|
|
samhet |
1 240 OOO |
+ |
380 000 |
|
|
|
4. |
Framställning av studielitteratur för synskadade uni- |
|
|
|
|
|
|
|
versitetsstuderande |
220 000 |
+ |
30 COO |
|
|
|
5. |
Framställning av TRU-ma- |
|
|
|
|
> 200 000 |
|
|
terial för synskadade |
30 000 |
+ |
20 OCO |
|
|
|
6. |
Bidrag till framställning av blindskrifter vid Tomtebo- |
|
|
|
|
|
|
|
daskolan |
93 OOO |
+ |
32 OCO |
|
|
|
7. |
Framställning av lättläst |
|
|
|
|
|
|
|
litteratar |
125 000 |
+ |
25 000 |
|
|
|
8. |
Tolkar och tolkutbildning |
180 000 |
+ |
140 OOO |
|
|
|
9. |
Bidrag till statens dansskolas undervisning i mim |
|
|
|
|
|
|
|
m.m. |
55 OOO |
+ |
90 000 |
|
|
|
|
|
3 095 000 |
+ 2 047 000 |
+ 200 000 |
||
Bc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdniisdepartementet 111
Skolöverstyrelsen
1. Överstyrelsen föreslår att anslaget höjs med 360 000 kr. för inrättande av sex nya konsulenttjänster (nu sju tjänster). Behov av konsulenter föreligger bl. a. vid integreringen av handikappade elever i folkhögskolans undervisning, utbildning av ungdomsledare i handikappfrågor och kartläggning av de handikappades kulturella kontakter. Det nuvarande bidraget till konsulentverksamhet bör därutöver räknas upp med 70 000 kr.
2. För kurs-, studie- och ungdomsverksamhet beräknar överstyrelsen en medelsökning med 900 000 kr. Ett ökat stöd krävs till ungdomsorganisationerna i form av stimulansbidrag för att organisationerna i större utsträckning än hittills skall kunna integrera handikappade ungdomar i sin verksamhet. Överstyrelsen avser att också i fortsättningen ge anslag till den för handikapporganisationerna gemensamma informationsverksamhet som bedrivs av Handikapporganisationernas centralkommitté (HCK).
3. Med hänsyn till det mycket begränsade urvalet av litteratur i talboksform och i punktskrift föreslår överstyrelsen att bidraget till DBF:s biblioteksverksamhet höjs med 380 000 kr. Det är också angeläget att DBF får resurser att fullfölja en startad försöksverksamhet för övergång till kassettbandspelare.
6. Överstyrelsen föreslår en ökning av bidraget tiU framställning av blindskrifter vid Tomtebodaskolan. Härigenom bUr det möjligt att bredda urvalet av tillgänglig fack- och skönlitteratur, uppslagsverk m. m. för synskadade.
S. Bidraget tiU arvodering av tolkar för döva bör höjas med 40 000 kr. (nu 60 000 kr.).
Överstyrelsen planerar att under nästa budgetår utbilda 60 tolkar som skaU biträda döva i det dagliga livet. Medelsbehovet ökar härigenom med ytterUgare 100 000 kr.
9. Överstyrelsen föreslår en ökning av anslagsposten med 40 000 kr. (nu 55 000 kr.) tUl mimutbildningen för hörselskadade vid statens dansskola, samt ett anslag av 50 000 kr. för försök med oUka former av skapande verksamhet bland hörselskadade, synskadade och psykiskt utvecklingsstörda.
Departementschefen
Detta anslag bör höjas med ett sammanlagt belopp av 200 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:! föreslår riksdagen
att till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 3 295 000 kr.
Bc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
112
d) utbildning inom kulturområdet
B 54. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Utbildningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
2 344 5641
2 980 000
3 198 000
'■ 414 631 kr. som hänför sig till budgetåret 1969/70 har bokförts på budgetåret 1970/71
Akademien för de fria konsterna har överinseende över konsthögskolan. TiU akademiens uppgifter hör bl. a. att göra framställning om anslag tiU högskolans verksamhet.
Konsthögskolan omfattar en målarskola, en skulpturskola, en skola för grafisk konst och en arkitekturskola. Dessutom hör till högskolan ett institut för materialkunskap och en ateljé för monumentalmålning och dekorativ konst. Sedan budgetåret 1965/66 har skolan bedrivit viss konservatorsutbUdning. Högskolan har även verksamhet för vidareutbUdning av konstnärer.
Antalet elever höstterminen 1970 uppges vara 259.
De särskUda salckunniga, konstnärsutbildningssakkunniga, som tillkallats för att utreda med konstnärsutbildningen sammanhängande frågor har avgivit sitt huvudbetänkande Högskolor för konstnärlig utbildning (SOU 1970: 66) vilket håller på att remissbehandlas.
Kungl. Maj:t har den 5 juni 1970 uppdragit åt utrustnLngsnämnden för universitet och högskolor att svara för utmstning av konsthögskolans lokaler. Vissa kostnader för ändamålet får förskottsvis betalas med medel som står tiU Kungl. Maj:ts disposition.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Konst- |
Departements- |
|
|
|
akademien |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Lärar- och assistentpersonal |
27 |
+ 6 |
of. |
|
Övrig personal |
18 |
+ 2,5 |
+0,5 |
|
|
45 |
+ 8,5 |
+0,5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
1 810 000 |
+336 000 |
+ 20 000 |
|
Sjukvård |
1300 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
13 000 |
+ 2 000 |
+ 1 000 |
|
därav utrikes resor |
5 000 |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
524 000 |
+ 174 000 |
+ 147 000 |
|
Expenser |
106 700 |
+ 60 000 |
+ 15 000 |
|
därav engångsutgifter |
— |
-f 20 000 |
— |
|
Ersättning för minskade |
|
|
|
|
hyresintäkter |
75 000 |
of. |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
450 000 |
+ 116 000 |
+ 35 000 |
|
|
2 980 000 |
+688 000 |
+ 218 000 |
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 113
Akademien för de fria konsterna
1. Löne- och prisomräkning m. m. 61 000 kr.
2. Undervisningen vid konsthögskolan är stadd i en fortgående utveckling som leder till behov av förstärkningar, framför aUt i form av assistenter och gästföreläsare.
Vid arkitekturskolan bör tiU professuren i arkitekturhistoria knytas en heltidsanstäUd i stäUet för en halvtidsanställd assistent och tiU professuren i arkitektur ytterligare en assistent.
Halvtidstjänsten som assistent vid monumentalskolans plastverkstad, där man bedriver en omfattande försöksverksamhet med nya material m. m., bör bytas ut mot en heltidstjänst. Vidare föreslås att assistent-tjänster inrättas vid skolan för grafisk konst resp. skulpturskolan i utbyte mot nuvarande två arvodestjänster som koppartryckare och som tygmästare. Utöver de begärda tjänsterna föreslås en höjning med ca 89 000 kr. av de medel, som finns anvisade tiU arvoden för undervisning i vissa specialämnen vid konsthögskolan och för vidareutbildning av konstnärer. (+232 000 kr.)
3. Genom att konsthögskolan successivt flyttas över tiU lokaler på Skeppsholmen har biblioteket fått lokaler på två håU. Biblioteket på Skeppsholmen skall fömtom av konsthögskolan också utnyttjas av nordiska institutet för samhäUsplanering. För att bibUoteksresur-serna skaU kunna utnyttjas effektivt erfordras en förste bibUoteksassi-stent, gemensam för högskolan och institutet. Akademien begär medel för en halv tjänst (+24 500 kr.).
4. Konsthögskolans administration bör förstärkas med en assistent för kamerala arbetsuppgifter. Vidare föreslås att en halvtidstjänst som kvaUficerat biträde ökas ut till en heltidstjänst. Vid institutet för materialkunskap behövs ett kvalificerat biträde med halvtidstjänstgöring. Därutöver begärs ökade medel för tillfäUig arbetskraft, vakthållning m.m. (+120 950 kr.)
5. Arvodet tiU konsthögskolans direktör uppgår tiU 5 988 kr. TiU akademiens sekreterare utgår ett arvode av 7 500 kr. Direktörens arvode bör höjas till 21000 kr. och sekreterarens tiU 24 000 kr. (+ 39 075 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tiil sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 3 198 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. hyreskostnader för högskolans nya lokaler på Skeppsholmen samt för en tjänst som förste biblioteksassistent i A 20 med halvtidstjänstgöring vid konsthögskolans bibUotek på Skeppshohnen. Under anslaget Nordiska institutet för samhäUsplanering kommer i det följande medel att beräknas för en motsvarande halvtidstjänst vid institutet.
Utmstningsnämnden för universitet och högskolor har fått i uppdrag
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
114
att svara för utrustning av konsthögskolans lokaler. Vissa kostnader för detta ändamål får förskottsvis betalas med medel som Kungl. Maj:t anvisar särskilt.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 198 000 kr.
B 55. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m.
|
1969/70 Utgift |
405 375 |
|
1970/71 Anslag |
453 000 |
|
1971/72 Förslag |
456 000 |
Reservation
32 2881
' I reservationen ingår ett belopp av 20 000 kr, som enligt beslut av Kungl. Maj:t den 17 februari 1967 skulle inbesparas som villkor för visst anslags-överskridande
|
|
1970/71 |
Beräknad ändrmg 1971/72 |
|
|
|
|
Konstakademien |
Departementschefen |
|
Undervisningsmateriel m. m. därav engångsutgifter Biblioteket |
320 400 46 000 |
+ 157 000 1 + 69 200 + 4 000 |
|
|
Elevernas studieresor |
45 000 |
+ 41 000 |
|
|
Stipendier för studerande vid arkitekturskolan |
22 800 |
of. |
+3 000 |
|
Kostbidrag ät vissa elever Kurs i restaureringsteknik (en-gångsutgifO |
18 800 |
of. + 36 000 |
|
|
|
453 000 |
+ 238 000 |
+3 000 |
Akademien för de fria konsterna
Förutom en generell höjning på grund av allmänna kostnadsstegringar och lönekostnadspålägg på arvoden för levande modeller behövs ökade medel till undervisningsmateriel för verksamhet med vidareutbildning av konstnärer och experimentverksamhet, särskUt i skulptur- och monumentalskolan. En ökning krävs också för att bidraget till fri materiel för i huvudsak målarskolans elever skaU kunna höjas samt för att påbörja mikrofilmning av arkitekturskolans bildsamling. Den av akademien föreslagna engångsanvisningen avser inköp av huvudsakligen verkstadsutrustning för målar- och skulpturskolorna samt institutet för materialkunskap.
Akademien framhåller den stora betydelse studieresor har för undervisningsresultatet och föreslår ökade medel bl. a. för att ge samtUga ele-
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet 115
ver möjlighet att under sin studietid företa en längre in- eller utrikes resa.
Under är 1970 har arkitekturskolans elever deltagit i en kurs i restaureringsteknik i Rom. Kostnadema för kursen täcktes delvis av särskUda medel, anvisade av Kungl. Maj: t. Kursen är planerad att upprepas under våren 1972. I den beräknade kostnaden ingår bl. a. resor och traktamenten, gästföreläsararvoden samt viss undervisningsmateriel.
Departementschefen
Utöver den höjning av anslaget med 3 000 kr. som jag beräknat i sammanställningen bör 20 000 kr. av reservationen under anslaget, som enligt tidigare beslut av Kungl. Maj:t skulle utgöra besparing, nu åter få tas i anspråk. Den verkliga medelsökningen blir då 23 000 kr.
Jag erinrar om vad jag anfört under anslaget Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: UtbUdningskostnader beträffande uppdrag åt utrastningsnämnden för universitet och högskolor att utrusta konsthögskolans lokaler.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 456 000 kr.
B 56. Konstfackskolan: UtbUdningskostnader
1969/70 Utgift 7 180 640
1970/71 Anslag 7 053 000 1971/72 Förslag 7323000
Konstfackskolan omfattar tvåårig konstindustrien dagskola (KD), treårig konstindustrien aftonskola (KA), tvåårig högre konstindustrien skola (HKS) samt treårigt teckningslärarinstitut (TI). UtbUdningen vid HKS bygger på genomgång av KA eller KD. Vid KD finns en ettårig förberedande kurs för teckningslärarinstitutet och vid KA en tvåårig sådan kurs. Dessutom kan i aftonskolan anordnas kortare kurser i enstaka ämnen eller grupper av ämnen.
Vid de tre konstindustrieUa skolorna (KD, KA, HKS) meddelas undervisning i sju fackavdelningar, nämligen en för textUarbete, en för dekorativ målning, en för skulptur, en för keramik, en för möbler och inredningar, en för metaUarbete samt en för reklam och bokhantverk.
Konstfackskolan står under inseende av skolöverstyrelsen och leds av en styrelse, som består av tolv ledamöter. Kungl. Maj:t utser ordförande och sex av de övriga ledamöterna.
Antalet elever höstterminen 1970 uppges vara 824.
Bd
prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
116
Kostnadema för konstfackskokm skall för budgetåren 1969/70 och 1970/71 fördelas meUan staten och Stockholms kommun enUgt avtal som skaU träffas mellan parterna och enligt riksdagens bemyndigande godkännas av Kungl. Maj:t.
Den av konstfackskolans styrelst; i juni 1967 överlämnade utredningen angående konstfackskolans framtida organisation m.m. (StencU konstfackskolans styrelse) har överlämnats tUl konstnärsutbUdningssakkunniga för att läggas till grand för ytterligare utredning angående konstfackskolans framtida organisation samt — med undantag för teckningslärarutbildningen — ämnesinnehåU och studieplaner för utbUdningen. De sakkunnigas huvudbetänkande Högskolor för konstnärlig utbildning (SOU 1970: 66) har avgivits och håller på att remissbehandlas.
Frågan om utbUdningen av teckningslärare behandlas av läramtbild-ningskommittén (LUK), som tillkallades den 8 november 1968. Enligt sina direktiv (se 1970 års riksdagsberättelse s. 284) skall kommittén med förtur behandla frågan om särskild utbUdning för icke behöriga lärare i s.k. övningsämnen. LUK har därför den 28 aprU 1970 avgivit förslag angående anordnande av särskilt anpassad utbildning för icke behöriga lärare i s.k. övningsämnen (Stencil U 1970: 10). Förslaget har remissbehandlats.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Skolöver- |
Departements- |
|
|
|
styrelsen |
chefen |
|
|
|
resp. lärar- |
|
|
|
|
utbildnings- |
|
|
|
|
kommittén |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Lärarpersonal |
84 |
+ 1 |
of. |
|
Övrig personal |
17 |
+2 |
of. |
|
|
101 |
+3 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
4 695 90O |
+319 000 |
+ 46 000 |
|
Sjukvård |
8 OOO |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
23 00,0 |
+ 5 lOO |
+ 1000 |
|
Lokalkostnader |
1 (548 OOO |
+ 16 700 |
+ 6 000 |
|
Expenser |
130 OCO |
+ 4 80O |
+ 4 000 |
|
Särskild utbildning av |
|
|
|
|
teckningslärare |
— |
+ 110 000 |
+ 145 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 150 000 |
+ 126 400 |
+ 68 000 |
|
|
7 654 90O |
+582 000 |
+270 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Elevavgifter |
22 0C«0 |
of. |
of. |
|
Avkastning av Sjöstedtska |
|
|
|
|
fonden |
2 90O |
of. |
of. |
|
Bidrag från Stockholms |
|
|
|
|
kommun |
577 000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
7 053 000 |
+582 000 |
+ 270 000 |
Skolöverstyrelsen
1 avvaktan på beslut om konstfackskolans framtida organisation före-
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 117
slår överstyrelsen endast sådana ändringar som kan genomföras utan att man därigenom binder verksamheten för framtiden.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 73 200 kr.
2. För konstindustriavdelningarna föreslår överstyrelsen en tjänst som facklärare i industriell formgivning. Inrättas en sådan tjänst bortfaller behov av medel för arvodering av timundervisning. Vidare anser överstyrelsen att medel behövs för psykoteknisk expertis vid intagning av elever samt för gästföreläsare. (+57 900 kr.)
3. Vid teckningslärarinstitutet behövs förstärkta resurser för den praktiska lärarutbildningen, bl. a. för att auskultationer och provårsutbUdning skall kunna bedrivas i föratsatt omfattning och för att musiklärare skall kunna medverka vid undervisningsövningar i det nya ämnet konst- och musikhistoria. Överstyrelsen beräknar också medel för ökad medverkan av metodUriärare i den praktiska läramtbildningen och för att övningsundervisning skall kunna bedrivas i årskurs 2.
För att i övrigt effektivisera undervisningen vid institutet begär överstyrelsen medel för ökad lärartäthet i vissa ämnen samt för försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom den konstpedagogiska utbildningen. Vidare föreslås ökad ersättning för biträde åt föreståndaren i pedago-gisk-administrativa frågor och skrivhjälp åt lärama. För tillsyn och teknisk service av utrastning vid institutet begärs medel för en tjänst som tekniker. (+211 730 kr.)
4. Medel för arvoden tiU levande modeller har hittiUs anvisats under anslaget Konstfackskolan; Undervisningsmateriel m. m. På grund av att lönekostnadspålägg skaU beräknas för dessa arvoden föreslår överstyrelsen att medlen för ändamålet i fortsättningen beräknas under detta anslag (+99 200 kr.).
5. Överstyrelsen förutsätter att medel för att arvodera en administrativ kraft, motsvarande en byrådirektör, vid skolans centrala kansli även under nästa budgetår kan utgå från åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Överstyrelsen begär i övrigt medel för ytterUgare ett biträde (+26 860 kr.).
6. I särskild skrivelse har konstfackskolan begärt medel för att skolsköterskans tjänstgöringstid — nu J-tid — skall kunna utökas tUl heltid. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt framställningen.
Lärarutbildningskommittén (LUK)
Kommitténs förslag angående anordnande av särskilt anpassad utbildning för icke behöriga lärare i s. k. övningsämnen (Stencil U 1970: 10) behandlas här i vad det avser behörighetsgivande utbildning för icke behöriga lärare i teckning.
I ämnet teckning råder en avsevärd lärarbrist, som väntas bestå under hela eller större delen av 1970-talet. Enligt en enkätundersökning som LUK redovisar hade lärare utan föreskriven utbildning vårtermi-
Bd
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtlbUdningsdepartementet 118
nen 1969 hand om 40 % av teckningsundervisningen på de stadier som undersökningen omfattade.
LUK föreslår att en särskilt anpassad utbildning för icke behöriga lärare i teckning skall anordnas. Genomgång av utbildningen bör leda till generell behörighet till tjänst som lärare i teckning. Utbildningen skall inledas med en feriekurs om tre veckor under vilken deltagarnas förkunskaper utvärderas och de fortsatta studierna planeras. Därefter följer ett års självstudier med hjälp av bl. a. självinstruerande material, varvid kontakter med kursledningen upprätthålls vid regionala sammankomster för deltagarna. Deltagarna förutsätts bedriva självstudierna vid sidan av sin tjänstgöring. Utbildningen avslutas med ett års heltidsstudier vid konstfackskolans teckningslärarinstitut. Dessa studier avses omfatta ämnesutbildning, metodik;, pedagogik samt i begränsad omfattning praktisk läramtbildning.
Under utbildningstiden bör kursdeltagarna kunna förordnas på icke ordinarie lärartjänst utan att denna anmäls ledig tiU arbetsförmedlingen.
LUK har undersökt antalet icke behöriga teckningslärare som är 31—55 år, har minst ett års yrkes- eUer ämnesutbildning, har tjänstgjort som lärare i minst sex år samt under vårterminen 1969 har tjänstgjort minst 11 veckotimmar. Antalet uppges vara 39. LUK förutsätter att i första hand personer som motsvarar den undersökta gruppen tas in till den särskUda utbildningen, För enskilda fall skall dock möjlighet finnas till en friare bedömning,
LUK uppskattar utbildningskostnaderna för 25 deltagare tiU 390 000 kr., varav 95 000 kr. tiU förberedande åtgärder, 60 000 kr. tiU feriekursen, 80 000 kr. till självstudieiiret och 155 000 kr. till det avslutande studieåret vid teckningslärarinstitutet.
Över LUK:s förslag har remis;syttranden avgivits av skolöverstyrelsen — efter hörande av länsskolnämnderna, konstfackskolan. Musikaliska akademiens styrelse, lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Umeå, seminarierna för huslig utbUdning i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala samt slöjdlärarseminariet i Linköping —, arbetsmarknadsstyrelsen, statistiska centralbyrån, statens avtalsverk, centrala studiehjälpsnämnden, konstnärsutbUdningssakkunniga, styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund och Sveriges förenade studentkårer.
De remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget att anordna en särskild behörighetsgivande kurs i teckning. LUK:s förslag i fråga om innehåll, utbildningstid och organisation av utbildningen föranleder inga invändningar från remissinstansernas sida.
Skolöverstyrelsen, konstnärsutbildningssakkunniga och TCO förordar
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 119
att man som intagningsvillkor skall tillämpa de avgränsningar beträffande ålder, tjänstgöringstid och yrkes- eller ämnesutbUdning som LUK gjort vid sin beräkning av underlaget för utbildningen. Även SACO anser att deltagarna bör ha minst sex års lärarpraktik och ett års yrkes- eUer ämnesutbildning.
I fråga om den föreslagna dimensioneringen — 25 deltagare — invänder statistiska centralbyrån att deltagarantalet har beräknats aUtför lågt. Även flera länsskolnämnder anser att kursen kan behöva dubbleras. TCO däremot framhåller att det angivna deltagarantalet ej bör överskridas. Länsskolnämnden i Malmö anser att de inledande avsnitten, feriekursen och självstudieåret bör dimensioneras för 35—40 deltagare, bl. a. av det skälet att en viss avgång kan väntas inför det avslutande studieåret vid teckningslärarinstitutet.
Departementschefen
Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna avtal med Stockholms kommun angående fördelningen av kostnader för konstfackskolan mellan staten och kommunen för budgetåret 1971/72.
Jag tUlstyrker att särskild utbildning av teckningslärare anordnas med början nästa budgetår i huvudsak enUgt lärarutbUdningskommitténs förslag. Medel för ändamålet bör beräknas under detta anslag och under anslaget Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. Under förevarande anslag beräknar jag för detta ändamål ett medelsbehov av 153 000 kr. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att faststäUa närmare föreskrifter om utbildningen, bl. a. beträffande antalet intagningsplatser och intagningsvilUcor.
Med hänvisning i övrigt tUl sammanstäUningen beräknar jag anslaget tiU 7 323 000 kr. Jag har därvid beräknat bl. a. 56 000 kr. för att auskultationer och provårsutbUdning vid teckningslärarinstitutet skall kunna bedrivas i avsedd omfattning och för att musiklärare skall kunna medverka vid undervisningsövningar i konst- och musikhistoria (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna
avtal meUan staten
och Stockholms kommun om fördelningen av vissa kostnader
för konstfackskolan under budgetåret 1971/72,
b) till Konstfackskolan:
Utbildningskostnader för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 323 000 kr.
Bd
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
120
B 57. Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m.
|
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag |
|
430 498 443 000 501 000 |
Reservation
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Skolöverstyrelsen resp. lärarutbildnings-kommittén |
Departementschefen |
|
|
Biblioteket Avdelningarna för konstindustri Teckningslärarinstitutet Möbler och övrig inredning för gemensamma lokaler |
20 000 256 000 117 000 50 000 443 000 |
+ 35 000 + 111000 + 149 500 + 2 500 + 298 000 |
+ 58 000 + 58 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Överstjrelsen föreslår
att medel för arvoden tiU levande modeUer i
fortsättningen beräknas under anslaget Konstfackskolan: Utbildnings-
kostiiader (—80 000 kr.).
2. För nyanskaffningar
föreslås ökningar med 180 000 kr. för konst-
industriskoloma och med 113 500 kr. för teckningslärarinstitutet. Större
delen av sistnämnda belopp är avsett för inköp av utrastning för intem
TV. Viss återgivningsapparatur, som kostnadsberäknats tiU 15 000 kr.,
fordras för att institutet skall kunna utnyttja färdiga undervisningspro
gram. Den omfattande ämnesutbildningen i TV-kunskap vid institutet
motiverar enligt överstyrelsen dessutom att viss ytterligare utrastning
anskaffas till en kostnad av 56 500 kr. För inköp till biblioteket föreslås
ytterligare 35 000 kr. För ökade förbrakningskostnader beräknas 19 500
kr. (+348 000 kr.)
Lärarutbildningskommittén
I läramtbildningskommitténs förslag om särskild utbildning för icke behöriga lärare i teckning har kostnadema för materiel m. m. under budgetåret 1971/72 beräknats tiU 30 000 kr., av vUka 20 000 kr. avser medel för nyanskaffning av undervisningsmateriel och återstoden förbrukningskostnader.
Departemen tschefen
Anslaget bör höjas med 58 000 kr. I medelsberäkningen ingår 36 000 kr. för den särskUda utbUdning av teckningslärare som enligt vad jag tidigare anfört bör anordnas med början nästa budgetår. Kostnaderna för arvoden till levande modeller bör även i fortsättningen betalas från detta
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 121
anslag. I min anslagsberäkning ingår även medel för lönekostnadspålägg för sådana arvoden.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen
att till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 501 000 kr.
B 58. Musikhögskolorna
I riksstaten för innevarande budgetår är uppförda ett förlagsanslag av 7 749 000 kr. tUl Musikaliska akademien med musikhögskolan: Utbildningskostnader, ett reserverationsanslag av 294 000 kr. till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Undervisningsmateriel m. m. och ett förslagsanslag av 2 642 000 kr. till Bidrag till vissa musikkonserva-torier.
Våren 1970 tog statsmakterna (prop. 1970:25, SU 108, rskr 274) StäUning till vissa aUmänna riktlinjer för den framtida musikutbildningen. Enligt dessa skall en successiv reform av den högre musikutbildningen genomföras med början budgetåret 1971/72. För att förbereda reformen tUlkallades med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1970 en organisationskommitté för högre musikutbildning. Kommittén, som kaUar sig OMUS, har den 14 oktober 1970 överlämnat anslagsframställning för den högre musikutbildningen jämte förslag tiU reformåtgärder för nästa budgetår. MusUcaUska akademien har gett in en särskild framstäUning om anslag tiU akademiens kansli och bibliotek samt tUl Musikhistoriska museet.
Berörda frågor, med undantag för frågan om Musikhistoriska museet som anmälts i det föregående under anslaget Bidrag till vissa museer och arkiv bör, sedan vissa förslag remissbehandlats, redovisas i särskild proposition. I riksstatsförslaget bör för ändamålet tas upp ett preliminärt beräknat belopp av 12 415 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Musikhögskolorna för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 12 415 000 kr.
Bd
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet
122
B 59. Statens scenskolor
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
5 572 388
6 056 000 5 958 000
Enligt stadgan för statens scenskolor, som faststäUdes av Kungl. Maj:t den 6 juni 1968, har scenskolorna, av vilka två finns i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö, till uppgift att utbilda skådespelare och musikdramatiska artister. I Stockholm är utbildningen av skådespelare och musikdramatiska artister förlagd till skilda skolor. Statens scenskola i Stockholm utbildar skådespelare medan musikdramatiska skolan i Stockholm är speciellt inriktad på utbildning av operaartister. Vid scenskolorna i Göteborg och Malmö meddelas utbildning på en dramatisk och en musikdramatisk linje.
Utbildningen vid skolorna är treårig. Till utbildningen skall årligen antagas 15 studerande vid var och en av statens scenskolor samt 8 studerande vid musUvdramatiska skolan.
Teater- och musikrådet har inseende över skolorna.
|
|
170/71 |
|
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Scenskolorna |
Teater- och musikrådet |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Lärarpersonal |
71 |
+ 4 |
of. |
of. |
|
övrig personal |
15 |
+5 |
+ 3 |
of. |
|
Anslag |
86 |
+ 9 |
+3 |
of. |
|
Avlöningar |
3 639 CCO |
+ 390 COO |
+ 143 CCO |
—160 000 |
|
Sjukvård |
5 OCO |
+ 2 OCO |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
47 COO |
+ 5 000 |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
913 COO |
+ 101 CCO |
+ 73 CCO |
+ 73 000 |
|
Expenser därav engångsutgift |
563 OCO |
■ +1C6CC0 -1- 30 000 |
+ 50 OCO |
+ 29 000 |
|
Inredning och utmstning av lokaler |
35 OCO |
— 35 OCO |
— 35 000 |
- 35 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
854 CCO |
+ 135 000 |
+ 72 000 |
— 5 000 |
|
|
6 056 000 |
+704 000 |
+ 303 000 |
- 98 000 |
Scenskolorna
1. Löne- ooh prisomräkning m. m. 177 000 kr.
2. Scenskolan i Stockholm avser att under innevarande läsår successivt införa en ny undervisningsmetodik. De nya metoderna kräver att undervisningen i scenframställning sker i mindre grupper varvid antalet lärartimmar ökar i en omfattning som motsvarar en tjänst som lärare i scenisk framställning och scenisk teknik. Skolan begär liksom tidigare år att en tjänst scim scenskolesekreterare inrättas för att avlasta rektor administrativa uppgifter. Vidare föreslås ändrad löne-
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 123
gradsplacering för kanslipersonalen samt ett engångsanslag om 30 000 kr. för anskaffning av rekvisita (+143 000 kr.).
3. Scenskolan i Göteborg framhåUer det stora värdet av den utåtriktade delen av undervisningen som består av produktion av teater och föreställningar för publik med skolans elever. För denna verksamhet krävs medel för en tjänst som institutionsteknUcer samt ökade medel för uppvisningar. Liksom vid stockholmsskolan behövs en tjänst som byråsekreterare (scenskolesekreterare) samt förbättrade löneförmåner för kanslipersonalen. Kostnaderna för skolans nya lokaler överstiger med 66 000 kr. det under anslaget för innevarande budgetår upptagna beloppet. (+142 000 kr.)
4. Scenskolan i Malmö begär medel för löne- och prisomräkning.
5. Musikdramatiska skolan i Stockholm framhåUer behovet av en förstärkning av undervisningen i bl. a. sång och scenisk framställning. I anslutning härtill begärs medel för en repetitör med halvtidstjänstgöring. Härjämte behöver skolan ytterligare en tekniker och ett biträde, båda med halvtidstjänstgöring. Skolan föreslår slutUgen ökade medel för beställning av svenska musikdramatiska verk samt för bl. a. studieresor och uppvisningar. (+242 000 kr.)
Teater- och musikrådet
I sitt yttrande över förslagen från scenskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö hänvisar rådet till den översyn av skolornas verksamhet som görs av en inom rådet tUlsatt scenskolekommitté. Rådet begränsar sig till att i enlighet med de förslag som väntas från denna kommitté föreslå att tjänster som scenskolesekreterare inrättas vid var och en av skolorna. 1 övrigt godtar rådet prisomräkning med 143 000 kr., ökade lokalkostnader för skolan i Göteborg samt viss förstärkning av expens-medlen för musikdramatiska skolan.
I särskild sltrivelse har teater- och musikrådet berört intagningen av studerande fiU scenskolan i Stockholm och anmält att skolan år 1970 tagit in färre elever än vad som fömtsatts. Detta bör enligt rådet för innevarande budgetår föranleda en viss nedskärning av medelsanvisningen till skolan.
Departementschefen
Av anslagsframstäUningarna från scenskoloma och av teater- och musikrådets skrivelse rörande scenskolan i Stockholm framgår att antalet studerande vid skolorna inte uppgår till vad som motsvarar full kapacitet. Den minskade undervisningsvolym som jag med anledning härav räknar med även för nästa budgetår föranleder en minskning av medelsbehovet vid skolorna med sammanlagt 200 000 kr.
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
124
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Statens scenskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 958 000 kr.
B 60. Statens dansskola
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 565 000 1 620 000
Statens dansskola, som i första hand övertagit uppgifter från det tidigare Koreografiska institutet, inrättades enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 25, SU 108, rskr 274) den 1 juU 1970. EnUgt stadgan för dansskolan, fastställd den 29 juni 1970, har skolan till uppgift att vid särskilda Unjer utbUda danspedagoger och koreografer samt att meddela utbildning i mim. Vid skolan anordnas även vidareutbildning för danspedagoger.
Utbildningen av koreografer och danspedagoger är f. n. treårig. Till UtbUdningen på danspedagoglinje skall årUgen antagas ca 12 och på koreograflinje ca 3 studerande.
Teater- och musikrådet har inseende över dansskolan.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Personal
Lärarpersonal övrig personal
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Lönekostnadspålägg
|
|
Dansskolan |
Teater- och |
Departements- |
|
|
|
musikrådet |
chefen |
|
13 |
+ 2,5 |
Of. |
of. |
|
3 |
+ 2 |
+0,5 |
of. |
|
16 |
+ 4,5 |
+ 0,5 |
of. |
|
702 000 |
+ 233 CCO |
+ 59 000 |
+ 30 000 |
|
1000 |
of. |
of. |
of. |
|
15 000 |
+ 16 000 |
+ 3 000 |
+ 1 000 |
|
568 OCO |
+ 9 000 |
+ 9 000 |
+ 3 000 |
|
112 000 |
+ 96 000 |
+ 26 000 |
+ 6000 |
|
167 000 |
+ 64 000 |
+ 41000 |
+ 15 000 |
|
1 565 000 |
+ 418 000 |
+138 000 |
+55 000 |
Dansskolan
1. Löne- och prisomräkning mi. m. 114 000 kr.
2. Vissa förstärkningar begärs för undervisningen. För danspedagog- och koreograflinjerna beräknas ökade medel tiU gästiärare, scenpraktik och studieresor. Vidare föreslås att den av Koreografiska institutet påbörjade undervisningen i mim byggs ut med en tredje årskurs. Dessutom begärs ökade medel för att utvidga försöksverksamheten
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 125
med utbUdning av folkdansledare och för vidareutbildning av redan yrkesverksamma pedagoger. Härjämte framhålls värdet för undervisningen av att rektor och lärare får möjlighet till studieresor. (+145 200 kr.)
3. För att skolan skall kunna fullt utnyttja den tekniska apparatur m. m. som stäUts tiU förfogande i samband med inflyttningen i filmhuset behöver skolans administration förstärkas med en tjänst som institutionstekniker. Vidare föreslås en tjänst som expeditionsvakt och ökade medel tiU bl. a. annonser. (+88 740 kr.)
Teater- och musikrådet
Dansskolans anslagsframstäUning innebär en inte obetydlig expansion. Rådet vill gärna stödja en fortsatt utveckUng av skolan men anser att en viss återhållsamhet är lämplig tills dess erfarenheter vunnits från ett eller ett par års verksamhet.
Rådet StäUer sig bakom en förstärkning av mimutbUdningen utan att därför hänföra denna till någon speciell årskurs. Rådet tiUstyrker vidare att medlen för vidareutbildning av danspedagoger ökas.
Frågan om behovet av medverkan av tekniker och expeditionsvakt bör enligt rådet lösas tiUsammans med andra institutioner i filmhuset. Ett belopp av 15 000 kr. bör stäUas till förfogande för ändamålet. Slutligen föreslår rådet en ökning med 15 000 kr. för studieresor.
Departementschefen
Någon utvidgning av dansskolans verksamhet kan jag inte förorda för nästa budgetår. Med hänvisning tUl sammanstäUningen beräknar jag anslaget tiU 1 620 000 kr. och hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens dansskola för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 620 000 kr.
B 61. Dramatiska institutet
1969/70 Utgift 291 958
1970/71 Anslag 4 950 000 1971/72 Förslag 6094000
Dramatiska institutets uppgifter, som framgår av stadgan för dramatiska institutet (1970: 369), består i att utbilda personal för produktion av program för teater, film, radio och television. UtbUdningen avser verksamhetsområdena regi, bild- och ljudteknik, scenografi, maskering
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UttiUdningsdepartementet
126
och administration. Institutet meddelar även sådan aUmän produktionsteknisk utbildning som rör teater, lUm, radio och television och som behövs för yrkesverksamhet av annat slag. I sin verksamhet skall institutet främja utvecklingen inom områden, som berörs av utbildningen.
Utbildningen vid institutet omfattar följande tvååriga utbildningsUn-jer, nämligen aUmän Unje, adminisitrativ Unje, bildteknisk linje, ljudteknisk linje, scenografilinje och maskeringslinje. UtbUdnmgen på den allmänna linjen avser dels regi- och jproducentutbildning, dels aUmän produktionsteknisk utbildning vilken är utformad som en särskild ettårig lärokurs inom den allmänna linjen. Vid institutet anordnas även en ettårig påbyggnadskurs som bygger på den allmänna linjen, den administrativa linjen, den bildtekniska linjen och den ljudtekniska linjen.
Enligt ett av Kungl. Maj:t den 18 aprU 1969 godkänt avtal mellan svenska staten och Svenska filminstitutet övertog dramatiska institutet den 1 juli 1970 den utbildning på filmens område, som ägt ram vid filminstitutets filmskola. Filminstitutet skall i stället enligt avtalet för varje budgetår med början budgetåret 1970/71 lämna bidrag tUl driftkostnaderna vid dramatiska institutet med ett belopp som motsvarar 6,75 % av de avgifter som för närmast föregående budgetåret redovisats tiU filminstitutet enligt avtalet den 6 mars 1963 angående bildande av Svenska filminstitutet. De elever som påbörjat sin utbildning vid filmskolan hösten 1968 och hösten 1969 har beretts möjlighet att avsluta sin utbildning vid dramatiska institutet.
|
|
1970/71 |
|
Bcräknac |
ändrmg 1971/72 |
|
|
Dramatiska |
Departements- |
||
|
|
|
|
institutet |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Lärarpersonal |
11 |
|
+ 6 |
|
|
Övrig personal |
20 31 |
|
+ 15 +21 |
|
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
1 390 000 |
+ |
999000 |
|
|
Sjukvård |
10 000 |
|
of. |
|
|
Reseersättningar |
80 000 |
+ |
145 000 |
|
|
därav utrikes resor |
45 000 |
|
+96 000 |
|
|
Lokalkostoader |
2 200 000 |
+ |
114 000 |
+ 1144 000 |
|
Undervisningskostnader |
1 460 000 |
+ 2100 000 |
|
|
|
Materielunderhåll m. m. |
350 000 |
+ |
168 000 |
|
|
Expenser |
240 000 |
+ |
283 000 |
|
|
Lönekostnadspålägg |
320 000 |
+ |
254 000 |
|
|
|
6 050 000 |
+ 4 063 000 |
+1144 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Bidrag från Svenska filminsti- |
|
|
|
|
|
tutet |
1 050 000 |
— |
50 000 |
— 50 000 |
|
Inkomster från uthyrning av |
|
|
|
|
|
lokaler m. m. |
50 000 |
|
of. |
+ 50 000 |
|
Nettoutgift |
4 950 000 |
+ 4113 000 |
+ 1144 000 |
|
Bd
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 127
Dramatiska institutet
1. Löne- och prisomräkning m. m. 255 000 kr.
2. Institutet kommer enligt planerna att byggas ut tiU f u 11 utbildningskapacitet under budgetåren 1971/72 och 1972/73. Under innevarande budgetår har till utbildningen antagits sammanlagt 74 studerande, varav 46 i första årskursen. En mindre grapp studerande som övergått från Svenska fUminstitutets filmskola, bereds i andra och tredje årskurserna grundläggande utbildning för teater, radio och television. Institutet avser att nästa år ta in 68 nya studerande. Samtidigt inleds UtbUdning i andra årskursen enligt institutets ordinarie studiegång.
Utöver kostnaderna för den fortsatta utbyggnaden, som är beräknad till sammanlagt 2 238 000 kr., begär institutet medel för effektivisering i olika avseenden av institutets verksamhet.
3. På grand av den fortsatta utbyggnaden krävs viss personal-
förstärkning, bl. a.
ytterligare en tjänst som kursledare vid aU
männa Unjen, en tjänst som tekniker samt
utökning av kansUpersonalen.
Vidare ökar kostnaderna för gästlärare, för förvärv av rätten tiU verk
för övningsverksamheten m. m. (+539 000 kr.)
Den personalförstärkning, som i övrigt föreslås, omfattar en tjänst som lektor i psykologi och gruppdynamik och en tjänst som informationssekreterare. Vidare begärs medel för arvoden tiU skådespelare för övningsproduktion, motsvarande tio årsanstäUda, samt till ytterligare en tjänst som servicetekniker. (+690 000 kr.)
4. Lokalbehovet för scenografilinjen kan inte tUlgodoses inom institutets nuvarande lokaler (+106 000 kr.).
5. Undervisningskostnaderna ökar i proportion tUl det ökade elevantalet och med hänsyn till att scenografi- och maskerings-Unjen byggs ut med en andra årskurs. Vidare krävs resurser för att fram-stäUa för utbildningen erforderUga läromedel. (+1238 000 kr.)
För att effektivisera sin verksamhet föreslår institutet en rad nya åtgärder som leder till ökade undervisningskostnader. Bl. a. begärs särskUda medel för samarbete med scenskolorna i Göteborg och Malmö samt fristående produktionsgrupper. Vid sidan av institutets utbildningslinjer föreslås fortbUdningskurser för personal som redan är yrkesverksam inom teater, film, radio och television. De tekniska resurserna i form av råfilm, laboratoriearbeten, band, rekvisita m. m. för övningsproduktion och själwerksamhet behöver förstärkas. För handledning i övningsproduktion krävs ökade resurser. (+711 000 kr.)
6. För
inredning och utrustning av dramatiska institutets lokaler i det
s. k. FUmhuset i Stockholm har en
kostnadsram av sammanlagt 12 mUj.
kr. stått tiU förfogande under budgetåren 1969/70 och 1970/71. För
materielen har i regel gäUt ettåriga garantiåtaganden från leverantö
rernas sida. Institutet räknar för nästa budgetår med ökade kostnader
för materielunderhåll (+133 000
kr.).
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtMdningsdepartementet 128
7. På grund av det ökade elevantalet
räknar institutet med ökade
kostnader för reseersättningar och expenser (+222 000
kr.).
Ytterligare höjning föreslås av medlen tUl reseersättningar, bl. a. med hänvisning tUl förslaget om samarlxte med scenskoloma utanför Stockholm och tiU det ökade behovet av studieresor utomlands. I den föreslagna höjningen av expenser ingår bl. a. även kostnader för utgivning av en pubUkation. (+169 000 kr.)
8. Bidraget från Svenska fUminstitutet
beräknas minska med 50 000
kr.
Departementschefen
Dramatiska institutet har innevarande budgetår inlett sin utbildningsverksamhet. Verksamheten omfattar dels utbildning i första årskursen av institutets oUka linjer, dels utbildning i högre årskurser av vissa elever som gått över från den nedlagda filmskolan vid Svenska filminstitutet. Utbildningen sker i huvudsak enligt de riktlinjer som redovisats i statsmakternas beslut om institutet (prop. 1969: 1 bU. 10 s. 154, SU 8, rskr 8).
Vid min anmälan i förra årets statsverksproposition av anslaget till dramatiska institutet (prop. 1970: 1 bil. 10 s. 141) framhöU jag att styrelsen efter godkännande av Kungl. Maj:t borde kunna göra de förändringar i utbildningsprogrammet, som följer av en anpassning tiU den för institutet angivna kostnadsnivån och av de erfarenheter som görs allteftersom planeringen av utbildningen tar fastare form. De förändringar av institutets utbildningslinjer, som Kungl. Maj:t medgett med hänsyn härtiU, framgår av den senare faststäUda stadgan för institutet. Utbildningsinnehållet vid den allmänna linjen har efter förslag av styrelsen differentierats på sådant sätt att en del av linjen avser tvåårig regi-och producentutbildning samt en del produktionsteknisk utbildning, utformad som en särskild ettårig lärokurs. Den högre regiinriktade utbildningen äger rum dels inom den allmänna linjen, dels inom den ettåriga påbyggnadskurs som institutet får anordna och som bygger på den aUmänna linjen, administrativa linjen, bildtekniska Unjen och ljudtekniska Unjen.
Huvuddelen av institutets förslag till anslagsframställning för budgetåret 1971/72 avser en andra etapp i den planerade utbyggnaden av institutet till full utbUdningskapacitet. Institutet räknar med att nästa läsår kunna ta in 68 nya studerande och samtidigt anordna utbildning i andra årskursen av de tvååriga utbUdningslinjeraa enligt institutets ordinarie utbildningsplaner. Utöver löne- och prisomräkning med 144 000 kr. räknar jag endast med sådana kostnadsökningar som följer av den planerade utbyggnaden. För detta ändamål förordar jag en höjning av institutets anslag med 1 milj. kr. Vid min medelsberäkning har jag utgått från att
Bd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 129
den väntade minskningen av bidraget från Svenska filminstitutet skaU kunna kompenseras genom ökad uthyrning av institutets resurser. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
tiU Dramatiska institutet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 094 000 kr.
Bd
5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 130
e) radio- och TV-verksamliet
B 62. Viss beredskapsutrustning m. m.
1969/70 Utgifti 550 000 Reservation —
1970/71 Anslag 650 000
1971/72 Förslag 650000
'■ Anslaget Viss beredskapsutmstning
Sveriges Radio
I särskild skrivelse anför Sveriges Radio att sammanlagt 650 000 kr. bör anvisas till vissa närmare angivna ändamål.
Med hänsyn till skrivelsens innehåll torde någon närmare redogörelse inte böra lämnas till statsrådsprotokollet. Riksdagens vederbörande utskott torde få beredas tillfälle ta del av skrivelsen genom att den tiUhandahåUs utskottet.
Departementschefen
Jag förordar, att för ändamål som avses i nämnda skrivelse anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Viss beredskapsutrustning m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 650 000 kr.
B 63. Ersättning för viss rundraiUoverksamhet
1969/70 Utgift 30 067 191 1970/71 Anslag 33 690 000 1971/72 Förslag 9220000
Från anslaget bestrids innevarande budgetår Sveriges Radios och televerkets kostnader för skolprogramverksamhet och programverksamhet för utlandet samt televerkets kostnader för avgiftsbefrielse för vissa blinda.
Be
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 131
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Sveriges |
Departements- |
|
|
|
Radio och |
chefen |
|
|
|
televerket |
|
|
Anfdagets disposition |
|
|
|
|
Programverksamhet för utian- |
|
|
|
|
det |
|
|
|
|
a) Sveriges Radios kostnader |
6 860000 |
+ 2 261000 |
of. |
|
b) televerkets kostnader |
2320COO |
+ 640 000 |
of. |
|
Avgiftsbefrielse för vissa blin- |
|
|
|
|
da |
50 000 |
— 10 000 |
— 10 OCO |
|
Forskarservice |
— |
+ 185 000 |
— |
|
Friköp av bandningsrätt för |
|
|
|
|
Sveriges Radios vuxenunder- |
|
|
|
|
visningsprogram |
— |
+ 140 000 |
— |
|
Repris av det s. k. radiokonser- |
|
|
|
|
vatoriet |
— |
+ 350 000 |
— |
|
Produktion av program för in- |
|
|
|
|
vandrare |
___ |
+ 6 564 OCO |
___________ |
|
Anskaffning av teknisk mate- |
|
|
|
|
riel för bevakning av FN:s |
|
|
|
|
miljövårdskonferens år 1972 |
|
|
|
|
(engångsanslag) |
— |
+ 12 600 000 |
— |
|
|
9 230 000 |
+22 730 000 |
-10 000 |
' Disposition av under anslaget för innevarande budgetår anvisade medel för skolprogramverksamhet samt beräknade medelsökningar för ändamålet redovisas under anslaget Viss utbUdning via radio och television m. m.
Sveriges Radio och televerket
1. Allmänna kostnadsstegringar m. m. för produktion och distribution av utlandsprogram, inklusive ökad årskostnad vid ombyggnad av Hörby kortvågsstation 1 495 000 kr.
2. Ökade medel begärs för bl. a. produktion och distribution av utlandsprogrammets filmer samt för s. k. transcription service till utomeuropeiska länder. (+1 406 000 kr.)
3. Sveriges Radio föreslår att bidrag av skattemedel skall utgå till företagets arkiv- och forskningsservice (+185 000 kr.).
4. Undervisningsprogram inspelade på band bör finnas Ullgängliga även för enskilda studerande genom t. ex. biblioteksutlåning. Medel begärs för friköp av bandningsrätten för de aktuella programmen (+140 000 kr.).
5. Det s. k. radiokonservatoriet som sändes första gången år 1968 bör sändas i repris efter viss överarbetning (+350 000 kr.).
6. För att önskemålen om en utvidgad programverksamhet för invandrare skall kunna tillgodoses bör Sveriges Radios egen produktion av program för invandrare om svenskt samhälle och svenska förhållanden ökas. Kostnaderna för såväl den utvidgade verksamheten som för nuvarande programservice för invandrare bör enligt Sveriges Radios mening bekostas med skattemedel. (+6 564 000 kr.)
7. Sveriges Radios produktionsresurser förslår inte för att ge utländska radio- och TV-företag erforderlig service i form av t. ex. över-
Be
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 132
föringar och produktionsassistans under FN:s mUjövårdskonferens i Stockholm i juni 1972. Med hänsyn tiU att utgiftsändamålen Ugger utanför Sveriges Radios normala verksamhet bör kostnaderna för anskaffning av viss teknisk materiel enligt företagets mening bekostas med skattemedel. (+12 600 000 kr.)
Nationalkommittén för 1972 års FN-konferens om den mänskliga miljön har yttrat sig över Sveriges Radios framstäUning i denna del. Utan att ta ställning tiU finansieringsformen finner Nationalkommittén att det är av väsentUg betydelse att Sveriges Radio har tillfäUe att bevaka de aktuella evenemangen på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Departementschefen
Medel för skolprogramverksaihliet bör beräknas under anslaget Viss UtbUdning via radio och televsion m. m.
Beträffande Sveriges Radios fiirslag angående särskilda bidrag för produktion av program för invamlrare och anskaffning av teknisk materiel för bevakning av FN:s milj 15vårdskonferens år 1972 har jag samrått med chefen för inrikesdepartementet resp. chefen för jordbruksdepartementet. Jag viU inte förorda att särskilda medel från detta anslag stäUs tiU förfogande för de nyssnämnda ändamålen. Behovet av en medelsförstärkning för dessa ändamål — liksom för de övriga nya ändamål som redovisats i det föregående — får alltså bedömas av Sveriges radio inom den medelsram som komm«!r att faststäUas för företagets avgiftsfinansierade programverksamhet.
Jag anser mig inte kunna förorda någon medelsökning under detta anslag för programverksamheten för utiandet. Jag erinrar om att f. n. bidrag utgår för viss programproduktion av medel som står tiU koUegiets för Sverige-information i utlandet disposition.
Med hänvisnmg tiU sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Ersättning för viss rundradioverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 9 220 000 kr.
Be
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 133
C KYRKLIGA ÄNDAMÄL
C 1 Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 2 807 711
1970/71 Anslag 3 124 000 1971/72 Förslag 3 189 000
I varje stift finns ett domkapitel som handhar kyrkliga angelägenheter inom stiftet. De grundläggande bestämmelsema härom finns i lagen (1936: 567) om domkapitel (ändrad senast 1970: 754).
Stiftsnämnderna handlägger ärenden som rör den ecklesiastika bo-ställsförvaltningen. De viktigaste bestämmelserna i ämnet finns i ecklesiastika bostäUsordningen (1932: 400; ändrad senast 1965: 580). Stiftsnämnd finns i aUa stift utom Stockholms. Domkapitel och stiftsnämnd har gemensam kanslipersonal.
Ur detta anslag bestrids förvaltningskostnader för domkapitien, stiftsnämnderna, ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva. Delvis ersätts emellertid dessa kostnader ur kyrkofonden. I fråga om avlö-ningskostnadema faller på statsverket aUa kostnader för personalen vid domkapitiet i Stockholm samt utgiftema för arvoden och särskilda ersättningar tUl den del de avser domkapitlen. På kyrkofonden faUer alla utgifter för avlöning av den skogliga personalen hos stiftsnämnderna, för arvoden och särskilda ersättningar, som avser stiftsnämnderna, samt för avlöning av biträdespersonalen vid ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva. Kostnaderna för avlöning av kanslipersonalen vid andra domkapitel än domkapitiet i Stockholm delas lika mellan statsverket och kyrkofonden. När det gäller omkostnadsposterna utgår ur kyrkofonden bidrag med belopp som motsvarar de beräknade kostnaderna för stiftsnämnderna och kyrkoherdarna för döva samt hälften av de beräknade sjukvårds-, lokal- och expenskostnaderna för samtliga domkapitel utom Stockholms, medan återstoden av de beräknade omkostnaderna bestrids med medel från riksstaten. Kyrkofondens bidrag till angivna ändamål förs upp som uppbördsmedel.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UttiUdningsdepartementet
134
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändrmg 1971/72 |
|
|
Domkapitlen |
Föredra- |
|
|
|
|
|
ganden |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
65 |
+2 |
+0,5 |
|
Övrig personal |
91 |
+ 3,5 |
of. |
|
|
156 |
+ 5,5 |
+0,5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
I. Domkapitlet i Stockholm |
|
|
|
|
Avlöningar |
178 500 |
of. |
of. |
|
Sjukvård |
500 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
500 |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
11 100 |
of. |
of. |
|
Expenser |
8 000 |
of. |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
40 900 |
+ 1800 |
+ 1800 |
|
//. Övriga domkapitel |
|
|
|
|
Avlöningar till tjänstemän |
3 914 600 |
+ 154 200 |
+ 26 400 |
|
Arvoden och särskilda |
|
|
|
|
ersättningar |
61700 |
+ 2 600 |
+ 1000 |
|
Sjukvård |
13 900 |
— 200 |
— 200 |
|
Reseersättningar |
81700 |
+ 6 100 |
+ 3 300 |
|
Lokalkostnader |
186 300 |
+ 3 300 |
— 2 000 |
|
Expenser |
280 600 |
+ 109 900 |
+ 42 000 |
|
därav engångsutgifter |
(63 500) |
(+ 47 700) |
(of.) |
|
Publikationstryck |
20 800 |
+ 3 600 |
+ 2 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
921 400 |
+ 79 600 |
+ 46 400 |
|
stifts jägmästare |
23 000 |
+ 1500 |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
312 300 |
+ 18 200 |
+ 13 900 |
|
V. Ärkebiskopens kansli |
|
|
|
|
Avlöningar |
56 800 |
+ 22 600 |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
13 100 |
+ 6 000 |
+ 600 |
|
VI. Kyrkoherdar för döva |
|
|
|
|
Avlöningar |
317 700 |
of. |
of. |
|
Sjukvård |
300 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
82 400 |
+ 3 800 |
+ 3 800 |
|
Ersättning för tjänstebrevsrätt |
3 000 |
of. |
of. |
|
Expenser |
8 200 |
+ 400 |
+ 400 |
|
Lönekostnadspålägg |
73 100 |
+ 3 200 |
+ 3 200 |
|
|
8 435 900 |
+452 350 |
+155100 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Bidrag från kyrkofonden |
5 311900 |
+ 264 350 |
+ 90100 |
|
Nettoutgift |
3 124 000 |
+ 188 000 |
+ 65 000 |
///. TUlfällig personal hos domkapitlen m. m., enligt Kungl. Maj:ts bestämmande Kostnader för tillfäUig
personal m. m. Lönekostnadspålägg
IV. Stiftsnämnderna
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Hyror för tjänstelokaler åt stiftsjägmästarna
Vissa kostnader enligt lagen angående användande i vissa fall av prästlönefond
Kostnader för medlemskap i Föreningen Skogsträdsförädling m. m.
Fortbildning av stiftsjägmästare och biträdande
|
100 000 23 000 |
of. + 1000 |
+ |
of. 1000 |
|
1 415 300 1400 234 200 |
+ 20 200 + 50 + 10 800 |
+ + |
2 000 of. 5 800 |
|
19100 |
+ 2 500 |
+ |
2 500 |
|
13 000 |
of. |
|
of. |
|
+ 1200 |
|
19 500 |
+ 1200
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 135
Domkapitlen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 101 900 kr.
2. Domkapitlet i Uppsala hemställer att en tjänst som expeditionsvakt inrättas vid ärkebiskopens kansli (28 000 kr.). Vidare föreslår domkapitlet att en tjänst som stiftsjägmästarassistent inrättas vid stiftsnämnden i Uppsala i stäUet för det arvode på 20 000 kr. som sedan den 1 juli 1968 utgår för tUlfäUig förstärkning av den skogliga personalen vid stiftsnämnden (nettoutgift 22 500 kr.).
3. Domkapitlet i Växjö hemställer om förstärkning med en amanuens och ett biträde (78 200 kr.). En biträdestjänst begärs också av domkapitlet i Linköping (25 200 kr.). Domkapitlet i Luleå föreslår att en amanuenstjänst med halvtidstjänstgöring vid domkapitlet ändras tUl heltidstjänst och att en biträdestjänst med halvtidstjänstgöring inrättas (39 400 kr.). Ett flertal domkapitel begär ökade medel till tillfällig personal, vikariats-och övertidsersättningar m. m. (18 600 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 189 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en amanuens med halvtidstjänstgöring vid domkapitiet i Växjö (3). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 189 000 kr.
C 2 Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader
|
1969/70 Utgift |
8 736 |
|
1970/71 Anslag |
45 000 |
|
1971/72 Förslag |
169 000 |
Domkapitlet i Linköping har hemställt om ett anslag på 5 000 kr. tUl underhålls- och reparationsarbeten på domkapitelshuset i Linköping, som inrymmer tjänstelokaler för både domkapitel och stiftsnämnd.
Vidare har stiftsnämnden i Göteborg hemställt om medel för att anordna nya arkivlokaler för domkapitel och stiftsnämnd i en gårdsbyggnad, som hör tUl biskopsgården i Göteborg, där även de båda stiftsmyndigheterna har sina lokaler. Kostnaderna för anordnande och inredning av de nya lokalerna beräknas uppgå till 60 000 kr. Kammarkollegiet har tillstyrkt framställningen och föreslagit att kostnaderna fördelas lika mellan staten och kyrkofonden.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 136
Kungl. Maj:t meddelade den 17 december 1970 beslut om vissa reparationsarbeten på domkapitelhusen i Skara och Sttängnäs, vilka båda innehåUer lokaler för såväl domkapitel som stiftsnämnd. Sålunda bemyndigades domkapitlet i Skara ati: lägga om yttertaket och renovera fa-sadema på domkapitelhuset i staden. Motsvarande bemyndigande för domkapitlet i Strängnäs avsåg omläggning av yttertaket. På grund av de båda ärendenas brådskande neitur medgav Kungl. Maj:t på förslag av kammarkollegiet, att de belopp som behövdes för att utföra arbetena, dock högst 176 800 resp. 95 000 kr., fick förskottsvis utbetalas ur kyrkofonden. I sina yttranden i ärendena hade kammarkoUegiet emellertid framhållit, att kostnaderna i enlighet med hittills tiUämpad praxis borde slutUgt fördelas lika meUan staten och kyrkofonden.
Föredraganden
För mindre underhålls- och reparationsarbeten på domkapitelshuset i Linköping behövs 5 000 kr. Vidare behövs 60 000 kr. för anordnande och inredning av nya arkivlokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i Göteborg. Dessa båda belopp bör fördelas lika meUan staten och kyrkofonden. SlutUgen bör hälften av de belopp som förskottsvis utbetalas ur kyrkofonden för reparationsarbeten på domkapitelshusen i Skara och Strängnäs ersättas med statsmedel, medan andra hälften bör stanna på kyrkofonden. Sammanlagt bör således utgå högst (2 500 + 30 000 + 88 400 + 47 500 = 168 400 eUer i avrandat tal högst 169 000 kr. av statsmedel och Uka mycket av kyirkofondsmedel.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) tUl Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 169 000 kr.,
b) medge, att ur kyrkofonden får för samma ändamål utgå ett belopp av 169 000 kr.
C 3 Ersättningar tiU kyrkor m. m.
|
1969/70 Utgift |
139 070 |
|
1970/71 Anslag |
140 000 |
|
1971/72 Förslag |
140 000 |
Detta anslag belastas tiU största delen med ersättningar till domkyrkor och föratvarande domkyrkor. Ur anslaget utgår också indelningsersättningar tiU vissa domkyrkosysslomä.n.
Tidigare utgick sammanlagt omkring 1 500 ersättningar till egentliga församlingskyrkor samt vissa domkyrkor och föratvarande domkyrkor. Efter medgivande av 1946 års kj-rkomöte (kskr 6) och enligt beslut av
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 137
1947 års riksdag (prop. 46, SU 65, rskr 168) indrogs emellertid flertalet ersättningar, som utgått ur anslaget, vid utgången av budgetåret 1946/ 47. Undantag gjordes för domkyrkor samt de förutvarande domkyrkorna i Kalmar och Mariestad. Möjlighet föreligger för Kungl. Maj;t att om särskilda skal föreligger låta församling behålla sin ersättning eller få gottgörelse för denna.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Ersättningar till kyrkor m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kr.
C 4 Vissa ersättningar tiU kyrkofonden
Enligt lagen (1932:404) om kyrkofond (ändrad senast 1964:407) skall från statsverket för varje år utgå ersättning till kyrkofonden med 5 050 737 kr. för prästerskapets tUl statsverket indragna tionde m. m. Ersättningen bestrids från detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med ett avrandat belopp av 5 051 000 kr. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 5 051 000 kr.
C 5 Kurser för utbUdande av kyrkomusiker m. m.
|
1969/70 Utgift |
186 104 |
|
1970/71 Anslag |
222 000 |
|
1971/72 Förslag |
257 000 |
Enligt kyrkomusikerstadgan (1950: 375; ändrad senast 1967: 189) skall kantorstjänst i regel vara inrättad i kyrkomusikerdistrikt med lägre invånarantal än 5 000. Kantorstjänst kan vara antingen skolkantors-tjänst, dvs. tjänst som kyrkomusiker och folk- eller småskollärare, eller kyrkokantorstjänst, som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I mindre kyrkomusikerdistrikt, där kantorstjänst av organisatoriska skäl inte lämpligen kan inrättas eller bibehållas, får s. k. orgelspelare anställas.
5* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 138
För UtbUdning av skolkantorer anordnas varje år särskilda sommarkurser som är öppna för elever och, i mån av utrymme, förutvarande elever vid folkskoleseminarium och lärarhögskolas linjer för utbildning av folk- och småskoUärare. Bristen på kyrkomusiker i förening med minskat intresse för kursema från de nyssnämnda elevkategoriemas sida har dock föranlett Kungl. Maj:t att under flera år försöksvis vidga tUlträdet tiU kurserna. Sålunda medgav Kungl. Maj:t senast den 27 maj 1970 att Musikaliska akademiens styrelse tiU 1970 års kurser fick ta ut även andra deltagare än sådana som tillhörde de uppräknade kategorierna. Därigenom skulle dock inte maximiantalet deltagare, 24 i varje kurs, få ökas. För varje kurs finns en ledare, som förordnas av Kungl. Maj:t.
I anslutning tUl kurserna förrättas organist- och kantorsexamen, som utgör det kyrkomusikaliska behörighetsvillkoret för anställning som kantor.
För behörighet tUl kyrkokantorstjänst krävs utöver den kyrkomusikaliska behörigheten en särskild pedagogisk examen för kyrkokantorer. För avläggande av denna examen anordnas särskilda kurser, vilka utgörs av brevkurser i musikhistoria och pedagogik samt sommarkurser i metodik jämte övningsundervisning.
Från anslaget bestrids kostnader för arvoden, resekostnadsersättningar och traktamenten tiU kursledare, kurslärare, examinatorer och censorer samt andra utgifter i samband med kursema och examina. För innevarande budgetår har vidare under detta anslag beräknats 50 000 kr. som bidrag till kurser för orgelsjielare. Bidrag kan utgå till orgelspelar-kurs, som anordnas av KyrkomusUcorganisationernas samarbetskom-mitté eller av annan huvudman i samarbete med kommittén. Beslut om bidrag meddelas av MusikaUska. akademiens styrelse, som har tiUsyn över kursema.
Musikaliska akademiens styrelse
Anslaget föreslås bli höjt med 143 300 kr. Härav beräknas tUl höjda arvoden åt kursledare 1 000 kr., åt kurslärare 87 300 kr. samt åt examinatorer och censorer 5 000 kr. Vidare begär styrelsen ytterUgare 50 000 kr. som bidrag tiU kurser för oi-gelspelare. Tolv sådana kurser med ca 260 deltagare har anordnats sommaren 1970.
Föredraganden
För kurserna för avläggande av organist- och kantorsexamen samt pedagogisk examen för kyrkokantorer bör beräknas ytterligare 20 000 kr. Beloppet avser ökade kostnader för reseersättningar m. m.
Under detta anslag har för innevarande budgetår för första gången beräknats medel — 50 000 kr. — tiU bidrag tiU kurser för orgelspelare. De begränsade erfarenheter av denna kursverksamhet som hittills vun-
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 139
nits har varit goda. Jag förordar, att ytterUgare 15 000 kr. beräknas för detta ändamål. Anslaget bör aUtså höjas med (20 000 + 15 000 =) 35 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 257 000 kr.
C 6 Stipendier tiU blivande präster för utbUdning i finska och lapska språken
|
1969/70 Utgift |
2 000 |
|
1970/71 Anslag |
9 000 |
|
1971/72 Förslag |
9 000 |
Ur detta anslag utgår tre stipendier, varav två för utbildning i finska språket och ett för utbildning företrädesvis i lapska språket. Stipendierna är avsedda för bUvande präster inom Luleå stift. Varje stipendium uppgår tiU 3 000 kr. för år och utdelas för högst tre år i sänder med 1 500 kr. för varje lästermin. Stipendium får dock utgå med 2 250 kr. för termin, när det bara finns två stipendiater. I enlighet med framstäUning av domkapitlet i Luleå förordar jag, att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp, och hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stipendier till blivande präster för utbildning i finska och
lapska språken för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av
9 000 kr.
C 7 Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor
1969/70 Utgift 778 147 Reservation 210 895
1970/71 Anslag 1 500 OOOi 1971/72 Förslag 1 300 000
> Pä tilläggsstat I
Under denna rubrik har riksdagen på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av 1,5 milj. kr., vilket belopp helt avser restaurering av Uppsala domkyrka (prop. 1970: 36, SU 195, rskr 381). Samtidigt godkände riksdagen ett avtal meUan staten, domkyrkan och den kyrkliga samfälligheten i Uppsala om domkyrkans inre restaurering, dock med det förbehållet att av statsutskottet i ärendet anförda synpunkter skulle beaktas.
TUl grund för prop. 1970: 36, i vad den avsåg detta anslag, låg ett förslag till restaurering av domkyrkans inre, som domkyrkoarkitekten Ake Porne lade fram hösten 1969. I anslutning till förslaget träffades
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 140
nyssnämnda avtal under förbehåll om Kungl. Maj:ts godkännande. Avtalet itmebar bl. a., att domkyrkans inre skulle restaureras av staten i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Möjligheter till besparingar skulle tUlvaratas. Kostnaderna för förslagets genomförande, vilka beräknats tUl 18,5 milj. kr., skulle fördelas mellan staten och samfälligheten. Den senares andel skuUe utgöra en tredjedel av samtliga kostnader, dock högst 6,3 milj. kr.
Statsutskottet konstaterade i sitt utlåtande, som godkändes av riksdagen, att i restaureringsförslaget ingår åtgärder, som synes vara i varje faU huvudsakligen estetiskt motivei-ade eller motiverade av sådana hänsyn tUl kyrkorummets funktion, varom skiftande meningar kan råda. Utskottet gav exempel på några sådana delförslag och uttalade, att utskottet kände den största tveksamhet inför åtgärder av detta slag. Vidare underströk utskottet bl. a., att man bör gå fram med största varsamhet, i synnerhet när det är fråga om en byggnad av Uppsala domkyrkas karaktär. Utskottet, som betonade vikten av att den inre istånd-sättningen inte försenas längre än som är absolut ofrånkomligt med hänsyn till de ytterligare övervägjinden som behövs, ansåg att arbetet bör bedrivas inom ramen för det villkorligt träffade avtalet med den modifiering i detta som utskottets synpunkter föranleder.
Domkyrkoarkitekten har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1971/72 tiU 1925 000 kr.
Föredraganden
Riksdagen har den 25 november 1970 fattat beslut i fråga om restaurering av Uppsala domkyrka odh anvisat 1,5 milj. kr. för innevarande budgetår till påbörjande av restaureringen. Formerna för det fortsatta arbetet har därefter övervägts av berörda parter. Återstoden av detta budgetår torde i huvudsak komma att ägnas åt förberedelsearbeten. Såväl dessa som de egentliga resta.ureringsarbetena bör anförtros åt en särskUd restaureringskommitté. Kommittén bör givetvis få sådana direktiv att de synpunkter som statsutskottet anfört i sitt fömt berörda utiåtande kommer att beaktas.
Det erbjuder vissa svårigheter att beräkna medelsbehovet för nästa budgetår. Eftersom några egentiiga byggnadsarbeten knappast kan komma i gång före den 1 juli 1971, kan man räkna med att anslaget för innevarande budgetår bara delvis kommer att förbrakas. Med beaktande härav synes ett anslag av 1,3 milj. kr. för nästa budgetår vara tillräckligt. Enligt det förut nämnda avtalet skall samfälligheten utbetala 1 milj. kr. under nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 141
C 8 Bestridande i vissa faU med aUmänna medel av kostnader, förenade med frikÖp av lägenheter å kyrklig jord
|
1969/70 Utgift |
— |
|
1970/71 Anslag |
1000 |
|
1971/72 Förslag |
1000 |
Från anslaget bestrids efter prövning av vederbörande länsstyrelse förrättningskostnader vid friköp av lägenhet på kyrklig jord, om sökanden saknar medel att betala dessa kostnader eUer om han efter betalning av kostnaderna skuUe sakna medel för eget uppehälle eUer för fullgörande av underhåUsskyldighet. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
C 9 Bidrag tiU svenska ekumeniska nämnden
|
1969/70 Utgift |
60 000 |
|
1970/71 Anslag |
70 000 |
|
1971/72 Förslag |
80 000 |
Under denna rubrik har fr.o.m. budgetåret 1951/52 anvisats ett anslag till svenska ekumeniska nämnden som bidrag tiU bestridande av Sveriges årsavgUit tUl kyrkornas världsråd. Anslaget, som under budgetåren 1964/68 har varit uppfört med 40 000 kr., har för de tre senaste budgetåren höjts med 10 000 kr. för budgetår.
Svenska ekumeniska nämnden
Årsavgiften uppgick år 1969 till 99 179 kr. och har för år 1970 beräknats tiU 105 468 kr. Inom nämnden föreligger en plan på omorganisation av såväl nämndens som Nordiska ekumeniska institutets arbete. Enligt planen skulle institutet överta vissa av nämndens uppgifter, som har samband med kyrkornas världsråds arbete, medan nämnden mer än nu skuUe koncentrera sig på de ekumeniska uppgifterna inom landet. Institutet skulle få ett höjt anslag från nämnden för sin ökade arbetsinsats. Mot denna allmänna bakgrund ter det sig mindre motiverat än tidigare, att nämnden skall svara för en andel av bidraget till årsavgU:ten. Till denna bidrar dock Svenska missionsförbundet genom nämnden med 5 000 kr., och detta bidrag bör givetvis utgå även i fortsättningen. Statens bidrag bör höjas med 30 000 kr. till 100 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 142
Föredraganden
Mot bakgrund av de senare årens uppräkning av detta anslag är jag inte beredd att för nästa budgetår förorda större höjning av anslaget än 10 000 kr. Jag hemställer, att ICungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till svenska ekumeniska nämnden för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 80 000 kr.
C 10 Bidrag tUl de svenska utlandsförsamlingarna
|
1969/70 Utgift |
90 000 |
|
1970/71 Anslag |
100 000 |
|
1971/72 Förslag |
110 000 |
EnUgt beslut av 1966 års riksdag (prop. 1966: 34, SU 51, rskr 158) utgår bidrag av statsmedel till de s\'enska utlandsförsamlingama. Beslutet avsåg de svenska församlingarna i Paris, London, Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires, för vilka Kungl. Maj:t har fastställt kyrkoordning. Av anslaget för innevarande budgetår utgår 75 000 kr. som bidrag tiU avlöning av kyrkvaktmästare och biträden på församlingamas pastorsexpeditioner, medan 25 000 kr. utgör gottgörelse åt den svenska församUngen i London för förlorad rätt tiU skeppsavgifter.
Domkapitlet i Uppsala
De kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare som bör beaktas vid bidragets bestämmande uppgår enligt domkapitlets beräkningar tiU ca 168 800 kr. budgetåret 1971/72. Domkapitiet hemställer, att bidraget till avlöningskostnader bestäms till hälften av detta belopp, dvs. tiU 84 400 kr. Vidare föreslår domkapitlet, att gottgörelsen tUl den svenska församlingen i London iiven för nästa budgetår skall utgöra 25 000 kr.
Föredraganden
På gmnd av församlingamas ökade kostnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmästare förordar jag, att anslaget för nästa budgetår höjs med 10 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 110 000 kr.
C 11 Bidrag tiU reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader
Reservation —
|
1969/70 Utgift |
250 000 |
|
1970/71 Anslag |
13 000 |
|
1971/72 Förslag |
50 000 |
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 143
För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats 13 000 kr. tUl reparationsarbeten i den svenska församUngens i London kyrkobyggnad.
För nästa budgetår föreligger en ansökan om anslag med 100 000 kr. från kyrkorådet i Svenska Olaus-Petriförsamlingen i Helsingfors. Det begärda beloppet motsvarar de beräknade kostnaderna för aktueUa reparationsarbeten på församlingens kyrkobyggnad. Arbetena hänför sig tUl byggnadens torn, tak och fasader enligt upprättad arbetsbeskrivning.
Riksantikvarieämbetet har i sak inget att erinra mot de planerade åtgärderna. Domkapitlet i Uppsala tillstyrker det begärda beloppet. Byggruidsstyrelsen har ingen erinran beträffande kostnaderna och föreslår att fasadbehandUngen sker med kalkcementbrak. Kammarkollegiet konstaterar att församlingen enligt utredningen i ärendet under åren 1963— 1967 haft betydande utgifter — sammanlagt 158 660 kr. — för underhåU av sitt byggnadsbestånd. Kollegiet anser sig kunna tillstyrka ett anslag på högst 100 000 kr. för de nu aktueUa arbetena.
Föredraganden
Bidrag av statsmedel har under de senaste åren utgått till de svenska församlingarna i Oslo och London för iståndsättningsåtgärder beträffande församUngamas kyrkobyggnader. De reparationsarbeten som den svenska församlingen i Helsingfors nu planerar behöver otvivelaktigt utföras. Som kammarkollegiet påpekat har församlingen under 1960-talet haft betydande utgifter för underhåll av sitt fastighetsbestånd. För de aktueUa arbetena bör enligt min mening 100 000 kr. utgå av statsmedel. Beloppet kan enligt vad jag inhämtat fördelas på två år. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
C 12 Bidrag tiU tryckning av finskspråkig psalmbok
Nytt anslag (förslag) 66 000
Genom beslut den 21 oktober 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt särskilda sakkunniga att utarbeta förslag tUl en ny finskspråkig psalmbok.
De sakkunniga överlämnade den 19 maj 1969 förslag i ämnet. Över förslaget yttrade sig ett antal myndigheter m. fl.
Kungl. Maj:t förordnade den 19 december 1969, att handlingama i ärendet skuUe överlämnas till domkapitlet i Luleå, som i samarbete med de sakkunniga och med beaktande av remissyttrandena skulle låta
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet 144
färdigställa manuskript till psalmboken. Vid denna skulle i översättning fogas även den svenska evangeliebokens texter och utdrag ur den svenska kyrkohandboken. Sedan klarhet vunnits om upplagans storlek samt om kostnaderna för tryckninj? och bindning av boken, skulle domkapitlet på nytt underställa Kungl. Maj:t ärendet.
Domkapitiet har sedermera överlämnat ett bearbetat manuskript till svenska kyrkans psalmbok på finska jämte evangeliebok och utdrag ur kyrkohandboken. I samband därmed har domkapitlet lagt fram ett förslag i kostnadsfrågan. Psalmboken bör enligt domkapitiets mening utges som förlagsartikel av något bokfiSrlag. Eftersom boken berör relativt små minoritetsgrupper, bör upplagan subventioneras av statsmedel, så att försäljningspriset för en psalmbok i standardutförande kan begränsas till 10 kr. exklusive mervärdeskatt. Domkapitiet bedömer en upplaga av 10 000 ex. som realistisk. De totala framställningskostnaderna för en sådan upplaga beräknar domkapitlet på gmndval av lägsta föreliggande anbud tiU drygt 160 000 kr. 300 ex. bör stäUas tUl domkapitlets förfogande för kostnadsfri utdelning. För att boken skall kunna säljas till det förut nämnda priset krävs ett anslag på 65 800 kr.
Föredraganden
Den finskpråkiga psalmbok som. nu föreligger i manuskript är betydelsefull inte bara för den finsktalande befolkningen i våra nordligaste gränstrakter utan även för det ökande antalet finska invandrare i olika delar av landet. Jag ansluter mig till tanken på en statlig subventionering för att boken skall kunna säljas till det föreslagna priset. Domkapitiets beräkningar om anslagsbehovet föranleder ingen erinran från min sida.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till tryckning av finskspråkig psalmbok för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 66 000 kr.
C
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 145
D SKOLVÄSENDET Yissa gemensamma frågor
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen har liksom under de senaste åren i en särskild skrift sammanfattat sina anslagsframställningar (Skolväsendet, specialnummer av Aktuellt från skolöverstyrelsen). I denna redovisas även huvuddragen av överstyrelsens bedömningar i fråga om långtidsbudgetperioden 1970/75.
I en allmän översikt tar överstyrelsen upp framtidsperspektivet inom de områden av utbildningsväsendet som överstyrelsen svarar för, dvs. skolväsendet, lärarutbildningen och delar av vuxenutbildningen. Målet att skapa en bättre skolmiljö står givetvis kvar, understryker överstyrelsen, som erinrar om vad man i dessa avseenden anfört i samband med anslagsframställningarna för budgetåret 1970/71.
Överstyrelsen lämnar först en redogörelse för skolreformernas läge. När det gäller gmndskola och gymnasieskola kan det fortsatta arbetet inriktas på att konsolidera den nya orgaiusationen och förfina den administration som reglerar verksamheten. De områden där reformverksamheten i första hand måste fortsätta gäller bl. a. utvecklingen av skolans inre arbete på alla stadier och inom aUa ämnesområden. Vidare aktualiseras successivt nya problem inom ramen för en fortsatt reformering av utbildningsverksamheten, bl. a. i fråga om utbildning av invandrare, handikappade och vuxna. Slutiigen pekar överstyrelsen på att vissa organisatoriska försök kan bli aktuella t. ex. i fråga om samverkan mellan förskola och grundskola.
Skolöverstyrelsen pekar på de centrala arbetsuppgifter man måste gripa sig an för att nå skolreformernas mål.
Den kvantitativa tUlväxten under 1970-talet kan väntas bli mindre än under de två senaste decennierna. I stäUet kommer att fordras ökade insatser på den kvalitativa planeringens område. Behovet av en utvärdering av hittiUs vidtagna åtgärder gör sig enligt överstyrelsen aUtmer gäUande. I detta forsknings- och utvecklingsarbete krävs först att man så noga som möjUgt söker beskriva och precisera målet för reformer och åtgärder, mot vUket man sedan skall utvärdera skolans resultat. Enbart en resultatkontroll är dock, framhåller överstyrelsen, av begränsat intresse. Det fordras att man skaffar sig — förutom kännedom om utgångsläget för eleverna — systematiserad information om resurser och processer under arbetet fram mot målet. Inom överstyrelsen har arbetet med att utveckla ett system för detta ändamål inletts. Överstyrelsen
D
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbilldningsdepartementet 146
fäster förhoppningar vid att man genom bl. a. dessa åtgärder skall kunna göra förändringar i skolväsendcst mera kontinuerligt. F. n. pågår ett 60-tal skolforskningsprojekt. Det ligger i projektverksamhetens natur, framhåUer överstyrelsen, att resultaten inte kommer omedelbart. EiUigt överstyrelsen bör det inte råda någon tvekan om att forsknings- och ut-veckUngsprojekten haft mycket stor betydelse för skolans utveckling under senare år.
överstyrelsen erinrar därefter om sin prioritering under en följd av år tiU förmån för de handikappade. De svårt syn- och hörselskadade barnen och ungdomarna har fått förbättrade utbUdningsmöjligheter. För dessa elever fordras bl. a. speciella anordningar för att de skall kunna dra full nytta av undervisningen. Liksom för den vanliga undervisningen spelar läromedelsutveckling och liiraratbUdning en väsentlig roU inom specialundervisningen. På båda dessa områden har överstyrelsen startat ett långsiktigt utvecklingsarbete. A.ven inom vuxenutbildningen, särskilt vid folkhögskolor och inom studiecirklar, strävar överstyrelsen tiU ett ökat deltagande av handikappade.
Den starka invandringen till S\'erige har aktualiserat en rad utbildningsproblem av skiftande karaktitr. För flertalet invandrare föreligger behov av undervisning i svenska språket och av orientermg om svenska samhällsförhållanden. Beroende på invandrarnas ålder och föratbildning krävs däratöver särsldlda åtgärdei, anpassade till resp. kategori. Överstyrelsen framhåUer att undervisningen av invandrare under de närmaste åren kommer att kräva intensifiereidé insatser. Skolöverstyrelsen har i en skrivelse den 23 november 1970 tagit upp vissa konkreta frågor om försöksverksamhet med undervisning av invandrares barn på för-, grand- och gynmasieskolnivå. Överstyrelsen redovisar bl. a. de positiva erfarenheterna av en i Olofström bedriven förskolverksamhet bland invandrarbarn och föreslår mot dtmna bakgrund att kostnadema för en dylik verksamhet skall få täckas av statsmedel. I skrivelsen pekas också på de särskilda inskolningsproblem som föreligger för de utländska elever i högstadieålder, för vilka skolplikten i hemlandet upphört. Bland dessa elever noteras ofta beteendestörningar, stor skolfrånvaro och obenägenhet eUer oförmåga att efter skolpliktsålderns upphörande skaffa sig en yrkesutbildning. Det blir därför nödvändigt att för dessa elever göra avvikelser från läroplanen för att åstadkomma en meningsfull studiegång. Även för invandrare i åldern närmast över skolpliktsgränsen behövs särskilt anpassade insatser och överstyrelsen anser att försöksvis speciella kurser bör anordnas för dessa elevgrupper.
Resursema för vuxenutbildning har under senare år ökat kraftigt. Överstyrelsen framhåller att möjligheten till fördelning på många olika arrangörer varit en föratsättning fiir det snabba genombrottet och för den slagkraft som vuxenutbildningen i dag har. Överstyrelsen avser att påbörja en mer genomgripande översyn av detta utbildningsområde.
D
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 147
I anslagsframställningen för innevarande budgetår togs könsrollsproblemen upp. överstyrelsen redovisar nu att man lägger upp ett flerårigt projekt för att analysera vad skolan kan göra för att så långt som möjligt befria sig och elevema från negativa påverkningar. I lärarfortbildningen uppmärksammar man deltagama på fakta och problem och stimulerar tiU engagemang i könsrollsfrågan. I pågående översyn av ämnes-, klass- och förskoUäramtbUdningamas kursplaner behandlas köns-roUsfrågoma ingående. Överstyrelsen stryker dock under sambandet meUan åtgärder inom och utom skolan på detta område. I en särskild skrivelse den 14 november 1970 framhåUer skolöverstyrelsen att den största effekten av skolans insatser inom könsroUsområdet kanske ligger i att man lyckas engagera ungdomarna att själva efterfråga åtgärder för ökad jämlikhet, för ökad faktisk frihet i utbildnings- och arbetsmarknadsval och i andra ställningstaganden. Överstyrelsen redovisar i denna skrivelse sitt arbete med könsrollsfrågan i skolan. En uppföljning av läroplanerna sker nu i flera ämnen. SpecieUa läromedel för att belysa könsroUsfrågan finns ännu inte men bl. a. i samverkan med TRU-kommittén söker man framställa läromedel för speciella moment i undervisningsprogrammen som belyser könsrollsproblematiken. Det gäller bl. a. i fråga om ämnet arbetslivsorientering. Inom studie- och yrkesorienteringen tas bl. a. könsroUsfrågan upp; överstyrelsen planerar också att närmare undersöka hur materialet når ut och hur det tas emot. De olika åtgärder som kan och bör genomföras i undervisning och vägledning kan inte, framhåUer överstyrelsen, i större utsträckning komma tiU stånd utan utbildning, fortbildning och information av lärar- och elewårdsper-sonal. Inom ramen för fortbildningens feriekurser har moment om könsrollsfrågan ingått i undervisningen. Ett studiedagsmaterial har också utarbetats.
I en särskild skrivelse den 4 november 1970 har överstyrelsen redogjort för sitt arbete med frågan om internationalisering av undervisningen i skolan. Det kontinuerUga arbetet med läroplaner skapar möjligheter att konsekvent och adekvat utforma undervisningen med hänsyn tUl det internationaliserade samhällets krav. I de till läroplanerna knutna kursplanerna ges härvidlag konkreta anvisningar för varje ämne. Vid revideringen av t. ex. lärarhögskolornas studieplaner har överstyrelsen fäst stor vikt vid att internationaUseringen blir ett centralt moment. Ett vUctigt internationellt problem Sverige har att lösa är att utveckla attityder av förståelse och samverkan mellan infödda svenskar och invandrare, överstyrelsen har tillsatt ett s. k. kulturatbytesråd som har till syfte att bl. a. framstäUa studiematerial. Inom fortbildningen produceras studiematerial och anordnas en rad kurser för att åstadkomma vidgade insatser på det aktuella området.
Daghem och lekskolor byggs f. n. ut snabbt. Överstyrelsen har ansett
D
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 148
det angeläget att öka förutsättningarna för samverkan meUan förskola och grundskola. Flera konkreta exempel på sådant samarbete ges.
TiU övriga långsiktiga arbetsuppgifter som överstyrelsen särskUt nämner hör utbyggnad av elevvård och personalvård, något som aktualiseras bl. a. i utredningsgruppen för samverkan i skolan, överstyrelsen erinrar vidare om att en omorganisation av överstyrelsen aktualiserats, beroende på främst införandet av gymnasieskolan, vuxenutbUdningens snabbt växande betydelse och förändringen inom läramtbildningsorganisatio-nen.
I enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade anvisningar för myndigheternas petitaarbete skaU myndigheterna redovisa bl. a. sin prioritering av de framlagda förslagen. Skcdöverstyrelsen har under varje anslag gjort en sådan redovisning men därutöver presenterat en sammanfattande bedömning av sina anslagsframställningar. Överstyrelsen bedömer handikappområdet som angelägnast, därefter ökningen av resurserna för forsknings- och utvecklingsarbete, lärares fortbildning samt överstyrelsens egen verksamhet.
Departementschefen
Under de senaste två åren har nya bestämmelser om mål och riktlinjer utfärdats för grundskola, gymnasieskola och lärarhögskola, riktlinjer vUkas grandläggande principer är desamma i utbildningspolitiskt avseende. De nya riktlinjerna för grundskolan anknyter till den reformering av högstadiet vars genomförande påbörjats under innevarande läsår. Den 1 juli 1971 ersätts fackskola, gymnasium och yrkesskola av gymnasieskolan. I läroplansbeslut den 14 maj 1970 har gemensamma mål och riktiinjer faststäUts för denna skolform.
På en rad olika områden fortsätter nu utbildningsväsendet att utvecklas. I åtskilliga fall kommer konkreta förslag att föreläggas riksdagen för beslut, i andra fall har riktlinjer för utredningsarbetet dragits upp. I ytterligare andra fall gäller det en diskussion om utbildningssystemets struktur och innehåU på lång sikt — t. ex. i fråga om effekterna av ett system med växelspel mellan utbUdning och yrkesverksamhet (återkommande utbildning).
Om intentionerna att ge alla barn och ungdomar en likvärdig utbildning skall kunna förverkligas måste en rad särskilda åtgärder inom ramen för skolans inre arbete vidtas;. Generella åtgärder kan missgynna grupper som inte förmår utnyttja de förbättrade möjligheterna. Kungl. Maj:t har den 27 maj 1970 bemyndigat mig att tillkalla en utredning om skolsituationen för elever med särskUda svårigheter. Utredningsarbetet bör leda fram till ett programförslag rörande åtgärder som är nödvändiga för att de elever som i dag inte finner skolarbetet tiUräckligt stimulerande skall uppleva undervisningen som meningsfull. Ett led i den förstärkta omvårdnaden av eleverna är nya former för specialunder-
D
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 149
visning. För att det ökade personalbehovet härför skall kunna tillgodoses föreslås att specialläramtbildning anordnas i Um.eå fr. o. m. nästa läsår.
Reformarbetet på utbildningsområdet måste i ökad utsträckning inriktas på åtgärder av kompensatorisk natur. Därvid spelar förskoleverksamhet stor roll. Antalet platser i daghem, fritidshem och lekskolor ökar snabbt, vilket för med sig en ökning av personalbehovet. En kraftig utvidgning av intagningen till förskoleseminarierna föreslås därför. Frågan om en allmän förskola utreds av barnstugeutredningen. I avvaktan på resultatet av detta arbete hälsar jag med tiUfredsställelse vad överstyrelsen redovisat om ökad samverkan mellan förskola och grundskola.
En gmpp elever som har speciella svårigheter i skolstarten är barnen till invandrarna. I planeringsrådet för utbildningsfrågor har under hösten 1970 diskuterats bl. a. dessa elevers situation. Som nämnts i det tidigare har skolöverstyrelsen nyUgen inkommit med en skrivelse om dessa frågor. Skrivelsen bereds f. n. inom utbildningsdepartementet.
Planeringsrådet för utbildningsfrågor har i sitt arbete tagit upp bl. a. könsrollsfrågan och internationalisering av utbildningen. Även i gymnasieskolans läroplan har könsrollsproblematiken uppmärksammats. En försöksverksamhet med särskilda åtgärder för att åstadkomma en jämnare fördelning mellan manliga och kvinnliga studerande vid förskoleseminarium och viss ADB-utbildning kommer att inledas hösten 1971. Av skolöverstyrelsens skrivelser framgår den breda aktivitet som pågår på båda dessa vitala områden. Åtgärder av redovisat slag är givetvis lika aktuella för alla delar av utbUdningsväsendet.
I skolans verksamhet intar studie- och yrkesorientering en betydelsefull plats. Den skall bl. a. bidra tiU elevernas personliga utveckling, självständighet och mognad.
Attityder och föreställningar som har betydelse för studieval och yrkesval formas under en lång utvecklingsprocess och skolan påverkar genom undervisning och andra aktiviteter eleverna redan från skolgångens början. Förslag har lagts fram om en enhetlig och förstärkt organisation för studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola (Stencil U 1970:16). Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram särskild proposition härom.
Skolöverstyrelsen fäster i sin anslagsframställning stor vikt vid det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet. Jag delar överstyrelsens uppfattning att man bör fortsätta med den kontinuerliga utvärderingen av i vUken omfattning vi lyckas med att nå de för skolan uppställda målen. Som jag framhöU i prop. 1970:1 (bU. 10 s. 171) är framgången i strävandena att förbättra skolan starkt beroende av hur god kunskapen är om den verklighet som man önskar förändra. Utvärderingen av skolans verksamhet bör främjas av en koncentration av insatserna inom
D
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 150
forsknings- och utvecklingsarbetets område. Avsikten är att årets riksdag skall föreläggas förslag om bl. a. pedagogisk utbildning och forskning.
1970 års riksdag beslöt om flera åtgärder på vuxenutbildningens område som syftar till att nå de i utbildningsavseende mest eftersatta grupperna. Statsbidraget till folkbildningen förstärktes kraftigt samtidigt som förbättringar av stödet till den kommunala vuxenutbildningen genomfördes och ett StatUgt stöd tiU den fackliga utbildningen infördes. Under hösten 1970 har försöksverksamhet med uppsökande verksamhet startat. VuxenutbUdningen måste under lång tid framåt domineras av strävandena att ge utbildning till de stora grapper som i dag har en tämligen kort och tUl iimehållet delvis föråldrad obligatorisk skoutbildning. På lång sikt avtecknar sig ett system med återkommande utbUdning. Avsikten ar att i en särskild pi-oposition behandla vissa frågor inom vuxenutbildningen.
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde vidgas den 1 juli 1971 tiU att omfatta även utbildningen på gymnasieskolnivå inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Förslag läggs fram om att skolöverstyrelsen skaU bli central tillsynsmyndighet för dessa utbildningar. Överförandet sker vid en tidpunkt då också utbildningens innehåll ändras. Inom organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor fortsätter arbetet med frågor av planeringskaraktär. De nu förestående åtgärderna innebär ett sammanförande av skolväsendet under en enhetUg central ledning. Jag vUl i detta sammanhang också erinra om att jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den :13 november 1970 har tillkallat sakkunniga för utredning av länsskolnämndernas framtida uppgifter och organisation.
D
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
151
a) centrala och regionala myndigheter m. m.
D 1. Skolöverstyrelsen
1969/70 Utgift 40 375 995 1970/71 Anslag 42 981000 1971/72 Förslag 45 589 000
Skolöverstyrelsen, vars arbetsuppgifter framgår av den för verket gäUande instraktionen (1965: 737, ändrad senast 1970: 779), är organiserad på fem avdelningar, nämligen en undervisningsavdelning för allmänna skolfrågor (UA), en undervisningsavdelning för yrkesutbUdnings-frågor (UY), en avdelning för lärarutbildning och pedagogiskt UtveckUngsarbete (L), en avdelning för planering (P) och en avdelning för administrativa frågor (A). Inom styrelsen finns sexton byråer, som fördelas mellan avdelningarna enligt styrelsens bestämmande, samt en byrå för folkbildningsfrågor.
Hos styrelsen finns vidare en skolöverläkare samt sektioner för information och för rationaliserings- och utredningsarbete.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Skolöverstyrelsen |
Departementschefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal övrig personal |
361,5 288 |
+ 32 +22 |
|
+ 11 + 7 |
|
Anslag |
649,5 |
+54 |
|
+ 18 |
|
Avlöningar därav ersättning till expertis Sjukvård Reseersättningar därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser därav engångsutgifter LÖnekostnadspälägg |
28 801 000 3 922 000 78 000 1 758 OOO 52 000 2 210 000 3 511 OOO 25 000 6 623 000 |
+2 510 000 +429 000 of. + 270 000 of. + 432 000 + 1435 000 -f25 000 + 890 400 |
+ + + + + |
873 800 —175 000 of. 176 000 ot. 432 000 629 000 + 40 000 497 700 |
|
|
42 981 000 |
+5 537 400 |
+2 608 500 |
|
|
Avrundat |
|
+5 537 000 |
+2 608 000 |
|
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 973 000 kr.
2. Skolkonsulentorganisationen föreslås förstärkt med ytterligare tre och en halv konsulenter, avsedda för resp. studie- och yrkesorientering, undervisning av utlandssvenska barn m. m., social biblioteksverksamhet samt ytterUgare en halv konsulenttjänst för vårdyrkesutbildning (+269 700 kr.).
Da
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartemenfet 152
3. Överstyrelsen
föreslår inrättandet av en tjänst som byrådirektör på
byrå A 3. Denna skaU handha
skolöverstyrelsens organisation, personal,
anslagsdisposition och arbetsordning m. m. Den föreslagna personalför
stärkningen på byrån motiveras bl.
a. av den ökade omfattning i vilken
utomstående expertis anlitas. Löne- och ersättningsfrågor blir i sådana
fall högst individuella, vilket är
resurskrävande. Tjänsten motiveras också
av behovet av en aktiv personalpolitik (+73 200 kr.).
För att förbättra planeringsverksamheten på byrå P 1 föreslås inrättandet av en byrådirektörstjänst, vars innehavare i första hand skall arbeta med utveckling och tillämpning av system för den kvantitativa och ekonomiska planeringen på längre sikt (+73 200 kr.).
I anledning av tidigare fattat beslut om organisationen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamlieten har till överstyrelsen förlagts en redovisningscentral och ett revisionskontor. Den tidigare kameralsektionen inom byrå A 3 har i samband härmed ändrat karaktär från att vara kassakontor för skolöverstyrelsen till att vara redovisningscentral inom en betydande redovisningsgrupp. Med anledning härav föreslås att tjänsten som kamrerare dras in och att i stället en tjänst som byrådirektör inrättas för uppgiften som chef för redovisningscentralen (+16 500 kr.).
På revisionskontoret, som skall svara för revision av de till överstyrelsens redovisningsgrapp hörande myndigheterna, behövs förstärkning med en extra ordinarie tjänst som byrådirektör. Överstyrelsen har i tidigare anslagsframställning och i en särskild framställning framfört behovet av en sådan förstärkning (+73 200 kr.).
4. Skolöverstyrelsen skall enligt gällande bestämmelser centralt verkstäUa intagning av studerande tiU lärarutbildning. Arbetet har under senare år varit förlagt till en under byrå L 1 knuten antagningssektion. Kostnaderna för personal för intagningsarbetet har hittills bestritts av medel som anvisats under vissa lärarutbildningsanslag. Överstyrelsen finner det oegentligt att personal, som är anställd i verket för en reguljär arbetsuppgift avlönas med medel från andra anslag och föreslår därför att fr.o.m. budgetåret 1971/72 medel beräknas under förevarande anslag medan motsvarande medel dras in på anslagen F 1, F3 och F 5. Förändringen innebär ingen reell personalökning (+659 300 kr.).
5. Det ökade medelsbehovet för expertis uppgår till 408 000 kr. och avser bl. a. projekt rörande rationaliseringsexpertis, utredning om sjöpersonalutbildningen, hälsokontroll av sjuåringar, försöksverksamhet med TV-program för studie- och yrkesorientering, glesbygdsanordningar inom gymnasieskolan, samorganisation förskola—grundskolans lågstadium, barn- och ungdomsbiblioteksverksamhet, fortsatt utredning av de handikappades undervisning och samarbetet med den vanliga skolan m. m.
Da
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 153
6. Anslagsposten Lokalkostnader rymmer bl. a. de ökade utgifter som följer av överstyrelsens flyttning till nya lokaler (+66 000 kr.).
7. Det ökade medelsbehovet för expenser motiveras dels av en utvidgad verksamhet på ADB-området, dels av kostnader som sammanhänger med överstyrelsens flyttning till nya lokaler. Skolöverstyrelsen framhåUer vidare att tidigare begärda ökningar av expensposten endast i ringa utsträckning föranlett ökad medelstilldelning. För återstäUande av den standard som tillförsäkrats överstyrelsen genom expensanvis-ningen för budgetåret 1964/65 behövs en avsevärd höjning av anslaget. Den totala ökningen av expensmedel uppgår till 1 375 000 kr.
I skrivelse den 13 oktober 1970 har skolöverstyrelsen vidare gjort särskild framstäUning om medel för expenser — utöver vad som begärts i anslagsframställning för budgetåret 1971/72. Med hänsyn till att kostnadema för bokinköp kommer att uppgå tiU högre belopp än beräknat begär skolöverstyrelsen ytterligare 30 000 kr. i expensmedel.
Tillsyn över yrkesutbildningen inom lantbruk och skogsbruk
I prop. 1963: 144 angående riktlinjer för skolväsendets centrala ledning föreslogs att vissa yrkesutbildningsområden, bl. a. jordbrak och skogsbmk, av olika skäl tills vidare inte skulle inordnas under det föreslagna nya skolverket. Statsutskottet föreslog däremot att nämnda utbildning skuUe inordnas under ledning av skolämbetsverket fr. o. m. den 1 juU 1966 (SU 146). Riksdagen uttalade att åtgärder snarast möjUgt borde vidtas för att förverkUga denna princip (rskr 334). Någon bestämd tidpunkt för överförandet fixerades ej.
Yrkesutbildningsberedningen föreslog i betänkandet Yrkesutbildningen (SOU 1966: 3 s. 220 och 370), att tillsynen över jordbrukets och skogsbrukets yrkesutbildning skulle föras över till skolöverstyrelsen den 1 juU 1967.
Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté konstaterade i betänkandet SkogUg UtbUdning (SOU 1967: 38), att riksdagen efter behandlingen av frågan rörande skolväsendets centrala ledning inte fattat något beslut eUer gjort några uttalanden som stod i strid med 1963 års beslut. Kommittén förordade därför att tiUsynen över skogsbruksskoloma, skogsinstituten och utbildningen av lärare för den skogliga yrkesutbildningen den 1 juli 1970 skulle föras över till skolöverstyrelsen.
I prop. 1968: 140 angående riktlinjer för det friviUiga skolväsendet angavs den 1 juU 1970 som planerad tidpunkt för överförande av tillsynen. Genom beslut den 13 juni 1969 framflyttade Kungl. Maj:t överförandet tm den 1 juli 1971.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1967 har organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST) bl. a. i uppdrag dels att överväga de organisatoriska m. fl. frågor, som sammanhänger med
Da
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 154
ett införande av dessa skolor under skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas tillsyn, dels att i avvaktan på beslut i tUlsynsfrågan fungera som samordnande organ vad gäUer skolöverstyrelsens, lantbraks-styrelsens och skogsstyrelsens planering främst i frågor som gäller läroplaner och skolbyggande. OJST har den 15 april 1970 avlämnat betänkandet Tillsyn över yrkesutbildningen inom lantbruk och skogsbruk (Stencil U 1970: 3).
I betänkandet föreslås att skolöverstyrelsens tillsynsområde fr. o. m. den 1 juli 1971 utvidgas till att gäUa även utbUdning för lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Lantbruksnämndernas och skogsvårdsstyrelsernas rådgivningsverksamhet föreslås kvarstå under tillsyn av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen.
OJST vitsordar den positiva effekt beträffande utbildningens smidiga anpassning till produktionsförhållanden som hittillsvarande organisation under resp. fackämbetsverk möjliggjort. Kommittén finner det angeläget att bevara den väl etablerade kontakten meUan skoloma och näringarnas organ efter skolöverstyrelsens inträde som tillsynsmyndighet. Viss institutionaliserad sam'erkan mellan berörda myndigheter och intressegrupper anses nödvändig. Kommittén föreslår därför ett centralt samverkansorgan i vilket bör ingå företrädare för skolöverstyrelsen, lantbraksstyielsen, skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, landstingsförbundet samt skogsbmkets yrkesnämnd och däremot svarande organ inom jordbruket och trädgårdsnäringen. OJST föreslår vidare att regionala samrådskommittéer inrättas i varje län. I län med fömtsättningar härför bör en gemensam kommitté för lantbruk och skogsbruk kunna inrättas. I varje samrådskommitté föreslås ingå företrädare för lantbruksnämnden, skogsvårdsstyrelsen, länsskolnämnden, resp. huvudman för lantbruks- resp. skogsbraks-skolor samt arbetsgivare och arbetstagarorganisationer. För lantbruks-undervisningens del anses samrådet i flertalet fall kunna lösas inom ramen för de nuvarande programnämnderna vid lantbruksnämnderna.
Kommittén anser vidare det vara naturUgt, att antalet ledamöter i styrelsen för skolverket ökas med dels en ledamot som företräder arbetsgivar- och avnämarintressena inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, dels en ledamot som företräder arbetslagar-intressena. För båda ledamöterna bör suppleanter förordnas. OJST framhåller att den tillkommande arbetsvolymen motiverar att en särskild byrå för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring inrättas inom överstyrelsens undervisnings avdelning för yrkesutbildningsfrågor (UY). Enligt OJST:s mening utgör skillnaderna meUan lantbrak och skogsbruk, t. ex. i fråga om näringsstraktur och produktionsformer, inte något hinder mot samordning av ifrågavarande utbildningar på en gemensam byrå. Däremot måste skillnaderna återspeglas i byråns organisation. Arbetet bör således delas upp på två sektioner, en för jord-
Da
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 155
bruk och trädgårdsnäring (UY 3: 1) samt en för skogsbruk (UY 3: 2). Pedagogiska och undervisningsorganisatoriska ärenden rörande lanthushållsskolorna bör handläggas på den arbetsenhet som svarar för motsvarande uppgifter beträffande övriga skolor med huslig utbildning (UY 2) samt att den omedelbara inspektionen av skolorna bör åvila länsskolnämnderna enligt gällande instruktion, medan fackinspektion över yrkesutbildningen inom lantbruk och skogsbruk bör åvila skolöverstyrelsen.
I Ukhet med vad som nu förekommer vid övriga byråer föreslår OJST att UY 3 skall ledas av ett undervisningsråd och vardera sektionen av en avdelningsdirektör. För att en tillfredsställande handläggning av ärenden rörande jordbrukets och trädgårdsnäringens utbildning skall kunna ske förutsätter OJST att fyra tjänster som skolkonsulenter inrättas på sektion UY 3: 1. På sektion UY 3: 2 anser kommittén att arbetsuppgifterna för skolkonsulenter motsvarar tre heltidstjänster. Totalt föreslår kommittén att 26 tjänster inrättas i skolöverstyrelsen, däribland — utöver de redan nämnda — tre byrådirektörer, två skolkonsulenter, tre byråsekreterare, en kanslist alternativt assistent samt sju biträden. F. n. finns 34 tjänster i fackämbetsverken för samma ändamål, nämligen 13 i lantbruksstyrelsen och 21 i skogsstyrelsen.
OJST förutsätter att lantbmksstyrelsens och skogsstyrelsens tillsynsfunktioner i princip skall upphöra från den 1 juli 1971. OJST anser också det vara nödvändigt att skolöverstyrelsen i god tid före den formella överflyttningen av tillsynen får tillsätta tjänster för de tillkommande arbetsuppgifterna i skolverket och att tjänsterna ledigförklaras och tillsätts i den ordning som gäller för övriga motsvarande tjänster i skolöverstyrelsen.
I ärendet har yttranden avgetts av domänverket, skogsstyrelsen — efter hörande av skogsvårdsstyrelserna och skogsinstituten —, lantbruksstyrelsen — efter hörande av bl. a. lantbruksnämnderna —, skolöverstyrelsen — efter hörande av länsskolnämnderna — samt arbetsmarknadsstyrelsen. Vidare har yttranden avgetts av Svenska landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Skogs- och lantarbetsgivareföreningen. Landsorganisationen i Sverige (LO) — efter hörande av Svenska lantarbetareförbundet och Svenska skogsarbetareförbundet —, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges lantbruksförbund samt Föreningen skogsbrukets arbetsgivare.
Det stora flertalet remissinstanser, däribland skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skolöverstyrelsen, TCO och lantbruksförbundet ansluter sig till kommitténs förslag att det primära syftet vid gränsdragning mellan skolöverstyrelsens och fackämbetsverkens tillsynsområden bör vara att åstadkomma effektivt utnyttjande av de sammantag-
Da
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 156
na resursema. Skolomas och rådgivningsorganens uppgifter bör avgränsas endast genom aUmänna riktlinjer.
Förslaget om att samverkansorgan bör finnas centralt och regionalt har i stort sett mottagits positivt av remissinstanserna. Tveksamma tUl förslaget är Svenska landstingsförbundet och TCO. Landstingsförbundet anser att kommittén inte på ett tUlfredsstäUande sätt klargjort de föreslagna organens egentliga funktion. Det är oklart om de skaU få beslutanderätt eller endast förslagsrätt. SlutUgen har formerna för smverkansorganens sammansättning, nominering och utnämning belysts ofuUständigt. EnUgt TCO:s mening bör en samordning ske med de förslag yrkesutbUdningsberedningen kommer att lägga fram i sitt slutbetänkande om samverkan meUan arbetsliv och utbildning. Skolöverstyrelsen framhåUer i sitt yttrande att samverkan är nödvändig både centralt och regionalt meUan skolmyndigheter och de ifrågavarande näringsgrenamas företrädare. Styrelsen viU inte motsätta sig att samverkansorgan inrättas i stort sett som kommittén förordar, men tror att dylika organ fyUer en uppgift endast i begynnelseskedet. Spontana kontakter och överläggningar inriktade; på konkreta aktuella frågor är erfarenhetsmässigt effektivare än kontakter i s. k. samrådsorgan.
Domänverket har i sitt yttrande med hänsyn till skogsbrukets snabba tekniska utveckling och de cilycksfallsrisker, som följer med en snabb mekanisering, föreslagit att även arbetarskyddsmyndigheten deltar i eller adjungeras tUl det centrala samverkansorganet i frågor rörande hälsa och säkerhet. Liknande synpunkter framför också Skogsstyrelsen, Svenska skogsarbetareförbundet och Skogsbrukets yrkesnämnd.
Lantbruksstyrelsen stöder i sitt yttrande kommitténs förslag att i de regionala samrådskommittéernas verksamhet möjUgheterna bör övervägas att ifrågavarande verksamhet för såväl jordbruk och skogsbmk sker inom ramen för länsprogramnämndernas arbete. Liknande synpunkter anförs av Svenska lantarbetareförbundet och Skogs- och lantarbetsgivareföreningen.
När det giiUer den av kommittén förordade utökningen av skolverkets styrelse ansluter sig bl. a. skogsstyrelsen, flertalet skogsvårdsstyrelser, lantbruksstyrelsen. Svenska lantarbetareförbundet. Svenska skogsarbetareförbundet samt Sveriges lantbruksförbund till de i betänkandet framförda synpunkterna..
Kommitténs förslag avstyrks av bl. a. skolöverstyrelsen, LO, TCO och SACO. Skolöverstyrelsen framhåUer att det redan med hänsyn tiU den storlek styrelsen numera har finns skäl att stäUa sig tveksam tiU varje ökning av ledamotantalet. Utifrån instruktionens formulering rörande styrelsens sammansättning förstår överstyrelsen väl kommitténs förslag. Styrelsen kan emellertid inte ansluta sig till detta enär man inte anser att undervisnings- och utbUdningsfrågorna från det här aktueUa området kan få en sådan relativ omfattning att de motiverar egna före-
Da
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 157
trädare i ämbetsverkets st}nrelse. LO finner att en utökning av styrelsen ej bör ske på sätt som föreslås. LO kan dock tiUstyrka en utökad representation från LO-sidan utan någon bindning till bestämd yrkestill-hörighet.
Domänverket anser det vara ytterst angeläget med egen representation för skogsbmket i skolverkets styrelse och motiverar detta med skogsbrukets i förhåUande tUl jordbrak och trädgårdsnäring väsensskilda natur i såväl biologiskt och tekniskt som geografiskt avseende. Den snabba tekniska utveckling, som f. n. och under lång tid framåt kommer att prägla näringen, ger framför aUt skäl tUl att betrakta skogsbrakets utbildningsproblem som specifika. Skogsbrukets yrkesnämnd framför liknande synpunkter. Förslaget i ett särskilt yttrande i betänkandet att skolöverstyrelsen skall utökas med endast en ledamot stöds av Svenska kommunförbundet och två skogsvårdsstyrelser. Föreningen skogsbrukets arbetsgivare anser att den föreslagna representationen för skogsbraket i skolverkets styrelse bör förstärkas med j1;terligare en ordinarie representant, så att såväl arbetsgivare som arbetstagare blir företrädda.
Förslaget om en särskild byrå (UY 3) med två oUka sektioner på skolöverstyrelsen behandlas av flertalet remissinstanser genomgående positivt.
Bl. a. lantbruksstyrelsen, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Sveriges lantbruksförbund tiUstyrker att fackinspektionen av undervisningen bör ske centralt.
När det gäUer den av kommittén föreslagna personaluppsättningen på skolöverstyrelsen ansluter sig remissinstanserna i mycket stor utsträckning tiU förslaget. Skolöverstyrelsen bedömer dock den behövliga personalvolymen något annorlunda än kommittén. Antalet byråsekreterare bör enligt överstyrelsen kunna minskas med tre. Skogsstyrelsen bedömer kommitténs förslag om personaluppsättning vid den föreslagna särskUda byrån som ett absolut minimibehov. I likhet med skogsstyrelsen anser Sveriges laritbruksförbund att skolöverstyrelsen bör tilldelas medel för anlitande av experter i sådan omfattning att erforderliga anvisningar och föreskrifter kan utarbetas i god tid och att efter hand uppkommande större uppgifter kan lösas. TCO påpekar vad gäUer inslaget av skolkonsulenter i organisationen att yrkesutbildningen på lantbruksnäringens område får en högre servicestandard än den som f. n. står till buds inom området för industri och hantverk. TCO anser emeUertid att det finns starka skäl för den föreslagna dimensioneringen.
Kommitténs förslag om att reformen skall träda i kraft den 1 juU 1971 har tillstyrkts i samtliga fall som remissinstanserna komm.enterat förslaget. Skolöverstyrelsen framhåller dock att anordningen kan vålla problem med hänsyn tiU styrelsens lokalsituation och det förhåUandet
Da
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 158
att ämbetsverket skall flytta till n3'a lokaler under senare delen av budgetåret 1971/72.
Departementschefen
Genom beslut vid 1963 års riksdag (prop. 144, SU 146, rskr 334) skapades en central myndighet för skolväsendet, skolöverstyrelsen. I samband därmed beslöts även att utbildningen inom lantbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen senare skulle föras till överstyrelsen. OJST har nu föreslagit att detta skall ske den 1 juli 1971. I likhet med remissinstanserna biträder jag förslaget. Kommittén har förordat att samverkansorgan skall anordnas centralt och regionalt med myndigheter och organisationer som berörs av nyssnämnda utbildningar. Jag delar uppfattningen att samverkan är betydelsefull men anser att det bör vara möjligt att åstadkomma denna utan att Kungl. Maj:t föreskriver formerna härför. Skolöverstyrelsens styrelse innefattar i dag en representation från bl. a. arbetstagare och arbetsgivare, företrädare som enligt min mening även kan representera: nu aktuella utbUdningsområden. Jag är därför ej beredd 'att förorda någon utökning av antalet ledamöter i styrelsen för skolöverstyrelsen. OJST:s förslag att en särskild byrå med två sektioner skall inrättas för utbildningen inom jordbruk, skogsbmk och trädgårdsnäring tiUstyrker jag. Vid byrån bör inrättas en tjänst som undervisningsråd. Jag beräknar vidare medel för två tjänster som avdelningsdirektör, en tjänst som byrådirektör, en tjänst som förste byrå-sekreterare, sex tjänster som skolkonsulent, två tjänster som kanslist samt fem tjänster som biträde, vai"av tre kvalificerade. För expertis beräknar jag en höjning med 232 000 kr.
Jag viU i detta sammanhang erinra om att i prop. 1970: 35 angående ökat stöd tUl vuxenutbildningen, frågan om en samordning av vuxen-utbildningsfrågorna inom överstyrelsen berörts. Inom skolöverstyrelsen pågår f. n. en utredning om verkets totala organisation.
I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag medel för en tjänst som skolkonsulent för frågor rörande studie- och yrkesorientering, Som jag nämnt tidigare avser jag att senare återkomma till frågan om organisationen för studie- och yrkesorientering i det kommunala skolväsendet (2).
Jag biträder förslaget om en fcirstärkning av överstyrelsen med dels en tjänst som byrådirektör vid byrii A 3, dels en tjänst som byrådirektör vid revisionskontoret samt en omvandling av en tjänst som kamrerare till en tjänst som byrådirektör vid redovisningscentralen. Jag beräknar medel härför. (3)
Med hänsyn till pågående utredningsarbete om överstyrelsens organisation bör frågan om överförande av medel från lärarutbildningsanslagen till förevarande anslag anstå (4).
Beträffande ersättning till expertis vill jag utöver vad jag nyss anfört
Da
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
159
erinra om att extra medel tidigare anvisats för arbetet med gymnasieskolans genomförande. Jag vill särskUt framhålla vikten av föreslagna projekt om utredning av sjöpersonalutbildningen, hälsokontroll av sjuåringar samt samverkan förskola—grundskolans lågstadium. Medel för produktion av TV-program för studie- och yrkesorientering bör utgå från anslaget Viss utbUdning via radio och television m. m. (5).
Med hänvisning i övrigt tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 45 589 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid skolöverstyrelsen inrätta en tjänst för undervisningsråd i Ce 1,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att verkstäUa omorganisation av skolöverstyrelsen i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
c) tUl Skolöverstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 45 589 000 kr.
D 2. Länsskolnämnderna
1969/70 Utgift 21 375 446 1970/71 Anslag 22 118 000 1971/72 Förslag 23252000
Länsskolnämndemas arbetsuppgifter och sammansättning framgår av instruktionen för länsskolnämnderna (1965:741, ändrad senast 1970: 788).
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Skolöver- |
Departements- |
|
|
|
|
styrelsen |
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
140,5 |
+ 7,5 |
|
+5 |
|
Övrig personal |
147 |
+ 17,5 |
|
+ 3 |
|
|
287,5 |
+25 |
|
+8 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
14 007 000 |
+ 1050 000 |
+ |
453 000 |
|
Sjukvård |
30 000 |
of. |
|
of. |
|
Reseersättningar |
1419 000 |
+ 147 200 |
+ |
114 000 |
|
Lokalkostnader |
2 152 700 |
+ 244 000 |
+ |
244 000 |
|
Expenser |
1 281 300 |
+ 316 400 |
+ |
74 000 |
|
därav engängsutgifter |
10 COO |
—10 000 |
|
—20 OOO |
|
Lönekostnadspålägg |
3 228 000 |
+ 392 300 |
+ |
249 000 |
|
|
22 118 000 |
+ 2149 900 |
+ 1134 000 |
|
|
Avrundat |
|
+ 2 150 000 |
|
|
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 554 250 kr.
2. Som ett led i den av 1962 års riksdag beslutade uppbyggnaden av en länsskolpsykologorganisation bör ytterligare två tjänster som läns-
Da
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utl)Udningsdepartementet 160
skolpsykolog inrättas. Antalet länsskolpsykologer kommer därigenom att uppgå tiU 23. I anslutning härtiU beräknas medel för två biträden med halvtidstjänstgöring (+ 186 400 kr.)
3. Skolöverstyrelsen upprepar sitt förslag från föregående år att hjälpmedelscentralerna upphör som särskild institution och att ifrågavarande arbetsuppgifter helt integreras i länsskolnämndemas övriga verksamhet. Förslaget innebär att de nuvarande föreståndarna för hjälpmedelscentralerna benämns läromedelskcmsulenter med uppgift att vara länsskolnämndemas läromedelsfunktionärer och experter i läromedelsfrågor. Tjänstema som föreståndare avses successivt bli omvandlade tUl heltidstjänster med fem tjänster budgetåret 1971/72, ytterligare fem tjänster budgetåret 1972/73 samt återstående fjorton tjänster budgetåret 1973/74 (+131 000 kr.). I anslutning tiU förslaget beräknas medel för en halv biträdestjänst per läromedelskonsulent (+63 700 kr.).
4. För att förbättta undervisningsinsatsema för handikappade elever föreslås en försöksverksamhet med en vidgad regional handikappkonsulentorganisation. Förslaget innebär att till de tre länsskolnämnder, som i dag har synkonsulenter och som har erfarenhet av regional verksamhet, knyts ytterligare en konsulent för rörelsehindrade elever. Skolöverstyrelsen framhåller behovet av konsulenter även för särskolan men anser att ytterUgare överväganden bör göras irman förslag lämnas. De tre nu föreslagna regionala konsulenttjänstema bör konstrueras på samma sätt som synkonsulenttjänsterna (+200 500 kr.). I anslutning härtUl beräknas medel för en halv biträdestjänst pier konsulent (+38 200 kr.).
5. För att åstadkomma en bältre balans mellan den handläggande personalen och kanslist- och biträdespersonalen föreslås att nämndema förstärks med fyra kanslister och sju biträden, varav två kvalificerade (+339 300 kr.). Vidare föreslås inrättandet av en halv bittädestjänst för länsskolnämnden i Stockholms län, som fr. o. m. budgetåret 1970/71 fått en hjälpmedelscentral men ej erhåUit ökad biträdeshjälp (+12 700 kr.).
6. I syfte att bereda biträdespersonalen vid länsskolnämnderna be-fordringsmöjUgheter föreslås en förändring av fem kansUskrivartjänster till kontorsskrivartjänster och fem biträdestjänster i befordringsgången tiU kansUskrivartjänster. Förändringen motiveras dels av att personalomsättningen är mycket stor genom att förtjänta biträden får högre tjänster vid andra myndigheter, dels av att ökningen av arbetsuppgifterna vid nämnderna medfört att arbetsuppgifterna för biträdena blivit mer kvalificerade utan att någon motsvarande ändring av lönestäUning skett (41 900 kr.).
7. Skolöverstyrelsen upprepar sitt krav från föregående år att en extra assistenttjänst inrättas vid länsskolnämnden i Östergötlands län i syfte att bereda fast anställning åt en tjänsteman, som placerats vid nämnden av statens personalvårdsnämnd (+39 900 kr.).
Da
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 161
8. Det förhöjda medelsbehovet för expertis motiveras av det uppföljningsarbete som den reviderade läroplanen för grundskolan förorsakar. Vidare medför övergången till gymnasieskolan ökat medelsbehov (+248 000 kr.).
Departementschefen
Genom beslut den 13 november 1970 har jag enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tUlkallat särskilda sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om länsskolnämndsorganisationen. TUlsättandet av utredningen motiveras av att det under de senaste åren fattats en rad beslut som direkt eller indirekt berör denna organisation. Den partiella länsstyrelsereformen medför att den statliga länsförvaltningen fr. o. m. den 1 juli 1971 kommer att ha ansvaret för översiktliga samhäUsfrågor av större regionalpolitisk betydelse. Därmed kommer länsstyrelsen att överta frågor gäUande planering av skolväsendets lokaUsering och av dimensionering för vissa delar av skolväsendet. Vidare medför de nu pågående kommunsammanläggningarna att de enskilda kommunerna får större resurser i olika avseenden. Kommunernas förutsättningar att lösa bl. a. sådana skolfrågor som nu handhas på regional nivå förbättras således avsevärt. Jag räknar därför nu endast med smärre anslagsförändringar.
För utbyggnaden av länsskolpsykologorganisationen enUgt 1962 års principbeslut (prop. 54, SäU 1, rskr 328) beräknar jag medel för ytterligare två tjänster som länsskolpsykolog. I anslutning härtiU bör tiUkomma två biträden med halvtidstjänstgöring (2).
Enligt den nya läroplanen för grundskolan skaU handikappade elever så långt möjligt integreras i det vanliga skolväsendet. Läroplanen ger också anvisningar om ökad samordning av specialundervisningen. Detta innebär att lärare i vanliga klasser i sin undervisning kan komma att ta hand om elever med handikapp av olika slag. Länsskolnämndernas befattning med undervisning av handikappade elever har också ökat i omfattning då tiUsynen över såväl specialskolan som särskolan nu utövas av länsskolnämndema. Behovet av information tUl den enskilde läraren om de handikappade elevernas situation blir härigenom alltmer betydelsefuU. Med hänsyn till de goda erfarenheterna av organisationen med konsulenter för utbUdningen av synskadade beräknar jag i enlighet med överstyrelsens förslag medel för tre tjänster vid länsskolnämnderna som konsulent för rörelsehindrade elever. I anslutning därtill beräknar jag medel för en halv biträdestjänst per konsulent (4).
Jag har i enUghet med skolöverstyrelsens förslag beräknat medel för en halv biträdestjänst vid länsskolnämnden i Stockholms län, som fr. o. m. budgetåret 1970/71 erhållit en hjälpmedelscentral (5).
övergången tiU den nya gymnasieskolan medför en extra arbetsbelastning för länsskolnämnderna. Med anledning härav har jag beräknat medel för ytterligare expertis (8).
Da
6 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtlbUdningsdepartementet 162
Chefen för civUdepartementet kommer senare denna dag att anmäla frågan om organisationen av länsstyrelsen i Gotlands län, vilket leder tUl en förändring av lansskolnämndens uppgifter.
I övrigt hänvisar jag tiU sammanstäUningen. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Länsskolnämnderna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 23 252 000 kr.
D 3. Läroboksnämnden
1969/70 Utgift 409 780
1970/71 Anslag 473 000
1971/72 Förslag 599000
Från anslaget ersatts utgifter för statens läroboksnämnd. Bestämmelsema om nämndens verksamhet återfinns i kungörelsen (1948:613) om granskning av vissa läroböcker (ändrad senast 1970: 803).
Läroboksnämnden föreslår för nästa budgetår, att anslaget höjs med 181 000 kr. Vid sin bedömning av medelsbehovet har nämnden bl. a. räknat med höjda granskningsarvoden, ökade expenskostnader samt en justering av posten lönekostnadspålägg.
Departementschefen
Jag förordar, att anslaget räknas upp med 126 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen
att tUl Läroboksnämnden l:ör budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 599 000 kr.
D 4. Bidrag tiU vissa elevorganisationer
1969/70 Utgift 235 000
1970/71 Anslag 255 000
1971/72 Förslag 295000
Från anslaget ersätts kostnader för bidrag tUl vissa elevorganisationer enligt Kungl. Maj:ts beslut. Bidrag utgår under budgetåret 1970/71 med 195 000 kr. tiU Sveriges elevers centralorganisation (SECO), 35 000 kr. tiU Sveriges foUdiögskolelevers förbund (SFEF) och 25 000 kr. tiU Elevförbundet TLE.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs med 40 000 kr. Av höjningen föreslås 15 000 kr. utgå tUl SFEF och 25 000 kr. till Elevförbundet TLE. I anledning av ansökningar om statsbidrag från Blivande lärares riksförbund, Sveriges sjuksköterskeelevers förbund och Vuxenstuderandes riksorganisation framhåller överstyrelsen att skäl f. n, inte finns att öka antalet statsbidragsberättigade organisationer.
Da
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 163
Departementschefen
Under de senaste åren har antalet elever inom vuxenutbildningen ökat kraftigt. Med hänsyn härtill finner jag det angeläget att Vuxenstuderandes riksorganisation erhåller statsbidrag till sin verksamhet.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att fördela medlen. Medelsanvis-nmgen bör höjas tiU 295 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa elevorganisationer för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 295 000 kr.
D 5. Bidrag tiU vissa föräldraorganisationer
|
1969/70 Utgifti |
100 000 |
|
1970/71 Anslag |
155 000 |
|
1971/72 Förslag |
205 000 |
Anslaget Bidrag till Riksförbundet Hem och Skola
Från anslaget ersätts kostnader för bidrag tUl vissa föräldraorganisationer enligt Kungl. Maj:ts beslut. Bidrag utgår under budgetåret 1970/71 med 140 000 kr. tUl Riksförbundet Hem och Skola, med 7 500 kr. tUl Riksförbundet Döva Barns Målsmän och med 7 500 kr. tUl föräldra-föreiungen vid Ekeskolan.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs med 90 000 kr. tiU 245 000 kr. TiU Riksförbundet Hem och Skola bör statsbidrag utgå med belopp motsvarande lokalföreningarnas bidrag tiU centralorganisationen. I statsbidrag skuUe därvid utgå 225 000 kr. TiU de båda övriga organisationerna föreslås en höjning om 2 500 kr. till vardera organisationen.
Departementschefen
Även för nästa budgetår bör en höjning av bidragen tiU föräldraorganisationerna ske. Jag är dock inte beredd att förorda någon automatisk anknytning av bidragsgivningen till t. ex. vissa inkomstposter i en organisations budget. Anslaget bör höjas med 50 000 kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att fördela medlen.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till vissa föräldraorganisationer för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 205 000 kr.
Da
Prop. 1971:1 BUaga 10 UlMdningsdepartementet 164
b) pedagogiskt utvecklingsarbete
D 6. Information om skobefonmerna
1969/70 Utgift 602 489 Reservation 461213
1970/71 Anslag 870 000
1971/72 Förslag 870000
Skolöverstyrelsen Det beräknade medelsbehovet för information avser följande:
Grundskolan (nu 350 000) 485 000
Gymnasieskolan och vuxenutbildningen (nu 470 000) 538 000
Effekt-
och attitydmätningar, expeitis, konferenser m. m.
(nu 50 000) 225 000
1 248 000
Skolöverstyrelsen har under budgetåret 1969/70 låtit utföra en opinions- och attitydmätning inom ett representativt urval av föräldrar med bam i grandskolan. En motsvarande undersökning har genomförts bland lärare i de skolor där de intervjuade föräldrarnas bam var elever. Jämsides med dessa undersökiungar har en arbetsgrupp inom överstyrelsen analyserat informationsläget och utformat informationsmetodiken. De nämnda undersökningarna visar, framhåller överstyrelsen, att instäU-ningen tiU grundskolan är klart jjositiv bland såväl föräldrar som lärare. För information om gnmdskolin, främst genom länsskolnämnderna, beräknar överstyrelsen ett medetsbehov av 350 000 kr. För samarbete med elev- och föräldraorganisationer beräknas 50 000 kr. Vidare planeras fortsatt framställning av tryckt informationsmaterial m. m. och konferensverksamhet avsedd för joumalister. Det sammanlagda medelsbehovet för information om grundskolan uppgår enUgt skolöverstyrelsen tm 485 000 kr.
Informationen om gymnasieskolan kommer enUgt överstyrelsen att kräva stora insatser. För information främst genom länsskolnämnderna begärs 300 000 kr. Vissa informationsinsatser planeras i samarbete med elev- och föräldraorganisationer. Dessa insatser skall kompletteras genom bl. a. framställning av tryckt material. Vidare planeras insatser för information på vuxenutbildningjns område. Totalt begärs 538 000 kr. för dessa åtgärder, överstyrelsen aktualiserar vidare den skrivelse från september 1969, vari överstyrelsen begärde 4 750 000 kr. för en styrd information kring införandet av jymnasieskolan.
Utöver de belopp som informationen om oUka delar av skolväsendet kräver tillkommer enligt överstjTelsen ett behov av medel för åtgärder
Db
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 165
som avser bl. a. mätningar av informationslägen, attityder, kunskaper och informationseffekter. För dessa arbetsuppgifter samt för bl. a. information utomlands om det svenska skolväsendet beräknar skolöverstyrelsen ett medelsbehov av 225 000 kr.
Departementschefen
Anslaget har mer än fördubblats under tre år. Detta har givetvis samband med det ökade informationsbehovet med anledning av de reformer av skolväsendet, som genomförts de senaste åren. Det grundläggande arbetet med information om den nya läroplanen för grundskolan är emellertid redan gjort. Dessutom har informationsmaterialet om gymnasieskolan arbetats fram under innevarande budgetår. Vid den samlade avvägningen av utgifterna under åttonde huvudtiteln för nästa budgetår har jag därför kommit till den slutsatsen, att anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Information om skolreformerna för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 870 000 kr.
Db
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtlbUdningsdepartementet 166
c) det obligatoriska skolväsendet m. m.
D 7. Bidrag till driften av grundskolor m. m.
1969/70 Utgift 2 908 720 844 1970/71 Anslag 2 932 000 000 1971/72 Förslag 3 189 000 000
Enligt kungörelsen (1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för det aUmänna skolväsendet (omtryckt 1962: 478, ändrad senast 1970: 607) utgår aUmänt driftbidrag till kommunernas kostnader för dels obligatoriska skolor, dels högre kommunala skolor. I kungörelsen regleras också statsbidragen till kostnaderaa för avlöning av skoldirektör.
Bidragsunderlaget för de allmänna driftbidragen och för statsbidraget tUl kostnaderna för avlöning av skoldirektör beräknas enligt vissa schematiska regler och utgörs i huvudsak av årslönebeloppen för tjänster som inrättats i föreskriven ordning. Det allmänna driftbidraget för obligatoriska skolor motsvarar bidragsunderlaget efter avdrag av en mindre kommunandel. Det allmänna driftbidraget för högre kommunala skolor utgår med 78 % av bidragsunderlaget. Statsbidrag för avlöning av skoldirektör utgår med 79 % av bidraesunderlaget.
Ur förevarande anslag bestrids i första hand kostnaderna för drift-bidrag tiU obligatoriska skolor cch praktisk läramtbildning vid dessa skolor med undantag för vissa tjänstgöringstillägg. Vidare ersätts kostnadema för avlöning av skoldirektör ur detta anslag. De för inbyggd realskoUinje i folkskolan och inbyggd korrespondensrealskollinje utgående statsbidragen, vilka beräknas i huvudsak enligt de grunder som gäller för driftbidrag till högre kommunal skola, bekostas också ur detta anslag. Från anslaget bekostas även statsbidrag till svensk undervisning i utiandet. Anslaget belastas vidare med vissa kostnader för reseersättningar samt med kostnader för statsbidrag till avgifter för allmän till-läggspension och allmän arbetsgivaravgift. Slutiigen utgår ur anslaget vissa bidrag tiU enskilda skolor.
Skolorganisationens omfattning
Totala antalet elever inom det obligatoriska skolväsendet uppgick läsåret 1969/70 tUl 935 788. Läsåret 1970/71 beräknas antalet elever tiU ca 955 000 och läsåret 1971/72 tiU ca 976000. Grandskolan är läsåret 1970/71 införd i årskurserna 1—7 i samtliga kommuner. Grundskolans högstadium skall planenligt \'ara helt genomfört 1972/73 och folkskolan helt avvecklad med utgångein av läsåret 1971/72.
Den genomsnittiiga klasstorieken i grundskolan har varit betydligt lägre än vad skolberedningen rälmade med, vilket medfört ökat behov
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 167
av lokaler och lärare. Skolöverstyrelsen har med anledning härav sedan 1966 (senast i april 1970) utfärdat anvisningar om elevemas fördelning på klasser i gmndskolan.
De vidtagna åtgärdema har lett till att skolberedningens riktvärden för klassmedeltal i huvudsak kunnat uppnås. Alltjämt gäller dock att de faktiska medeltalen ligger något under skolberedningens beräkningar.
Fr.o.m. läsåret 1970/71 införs successivt den nya läroplanen för grundskolan med början i årskurserna 1, 4 och 7. Högstadiet får genom den nya läroplanen en förenklad organisation. Den nya läroplanen skall vara fullt genomförd läsåret 1972/73.
A nslagsberäkning
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Skolöver- Departements-
styrelsen cliefen
Anslag 2 932 000 000 +253 000 000 +257 000 000
Den av skolöverstyrelsen föreslagna uppräkningen hänför sig till följande ändamål.
Förändring
till
Anvisat för 1970/71 1971/72
1. Lärarlönebidrag m. m. 2 626 130 OOO +274 123 000
2. Lönekostnadspålägg 299 316 000 —22 226 000
3. Ersättning för flyttningskostnader och
resor 300 COO of.
4. Bidrag tUl svensk undervisning i utiandet
m. m. 4 141000 + 884 000
5. Bidrag till esttiiska grundskolor 371000 + 30 000
6. Bidrag till Kristofferskolan i Stockliolm 1 482 00,01 -i- 6 000
7. Bidrag till Hillelskolan i Stockholm 260 COO + 25 000
2 932000 000 +252 842000
Av överstyrelsens framställning inhämtas bl. a.
1—2. Lärarlönebidrag m. m. Posten kommer enligt gällande bidragsregler att under budgetåret 1971/72 belastas med dels slutreglering av lärarlönebidraget avseende redovisningsåret 1970/71, dels förskott på bidraget för budgetåret 1971/72, vilket senare motsvarar 90 % av lärarlönebidraget för redovisningsåret 1970/71. I posten ingår även kostnaderna för statsbidrag till avgifter för allmän tilläggspension och allmän arbetsgivaravgift.
Kostnaderna för slutregleringen för budgetåret 1970/71 är lika med skillnaden mellan det slutiigt beräknade statsbidraget för detta budgetår och det belopp, som under samma budgetår utbetalats i förskott. Detta
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 168
senare belopp motsvarar i sin tur 90 % av lärarlönebidraget avseende redovisningsåret 1969/70.
För beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 måste en uppskattning göras av lärarlönebidraget avseende redovisningsåret 1970/71 på grundval av de senast kända faktiska bidragskostnaderna, nämligen för redovisningsåret 1969/70. Enligt från länsskolnämnderna inhämtade uppgifter uppgick lärarlönebidraget inklusive statsbidraget till skoldirektörer och inbyggda realskoleUnjer avseende redovisningsåret 1969/70 tiU 2 358,6 milj. kr. Arslönebeloppet för motsvarande ändamål uppgick enligt samma uppgifter till 2 386,3 milj. kr. för redovisnings-året 1969/70.
överstyrelsens beräkningar av årslönebelopp och lärarlönebidrag framgår av följande sammanställning. (Beloppen anges i milj. kr.)
|
Arslönebelopp |
Lärarlönebidrag |
|
2 386,3 |
2 358,6 |
|
61,4 |
60,5 |
|
8,9 |
8,8 |
|
41,5 |
41,5 |
|
9,3 1 |
9,3 |
|
11,6 |
11,6 |
|
2 519,0 |
2 490.3 |
Enligt länsskolnämndernas uppgifter för
budgetåret 1969/70 Nya tjänster i gnmdskolan 1.7.1970 Nya Up-tjänster m.m: 1.7.1970 Löneomräkning Vissa anslagsjusteringar Kostnader för vissa övergångsåtgärder vid
genomförande av ny läroplan för grvmd
skolan
Summa för budgetåret 1970/71
Med utgångspunkt i de sålimda beräknade årslönebeloppen och lärar- lönebidragen samt med beaktande; av kostnader för statsbidrag till avgifter för aUmän tUläggspension och för lönekostnadspålägg i övrigt, inberäknat statsbidrag till allmän arbetsgivaravgift, beräknar överstyrelsen medelsbehovet under punkten 1 enligt följande. (Beloppen anges i milj. kr.)
Förskott på lärarlönebidraget 2 241,3
Slutreglering av bidraget för 1970/71 367,5
Statsbidrag
till ATP-avgifter (8,2 % av bidragsunderiaget för 1970/71) 206,5
Lönekosmadspålägg (11,0% av bidragsunderlaget för 1970/71) 277,1
Arbetsgivaravgift (1,9 % av bidrags underlaget för 1970/71) 47,8
Statsbidrag till
lekskolekurser för finskspråkiga barn i Norrbottens
län, undervisning på gmndskolenivå för
vuxna, personell assistans
åt handikappade elever m. m. 4,1
Stödundervisning för invandrarbarn i gmndskolan 18,0
Kostnader för uppföljning av
arbetsgruppens samverkan i skolan
(SISK) arbete 15,0
Det ökade medelsbehovet till lärarlönebidrag m. m. enligt sammanställningen ovan uppgår alltså tiU (3 177,3 — 2 925,4) = 251,9 mUj. kr. Därav utgör 23,9 milj. kr. löneomräkning i anledning av höjd arbetsgivaravgift.
De
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 169
Sedan år 1944 anordnas i ett antal av de tvåspråkiga kommunerna i Norrbottens län lekskolekurser för finskspråkiga barn. Kurserna pågår tre tiU fyra veckor under sommaren och är avsedda för bam som skaU börja i grundskolan efterföljande höst. Medelsbehovet beräknas vara oförändrat. Från anslaget utgår också bidrag till kommuner i Norrbottens län med finskspråkiga barn för anskaffande av specieUa hjälpmedel, för att språksvårigheterna skaU kunna överbryggas. Överstyrelsen räknar med oförändrat medelsbehov.
Ur anslaget bekostas vidare bl. a. undervisning på grundskolenivå av ungdomar och vuxna, som fått ofuUständig eller ingen undervisning. Vidare bekostas undervisning av vuxna zigenare vad avser lärarlöner, transport av elever tiU och från skolan i vissa faU samt viss utrustning av lokaler och anskaffning av hjälpmedel. Från anslaget får — efter skolöverstyrelsens prövning i varje särskilt fall — bestridas kostnader för personeU assistans åt handikappade elever i obUgatoriska skolor. Bidragen utgår i de flesta faUen efter direkt kontakt med skolkonsulenten för undervisning av rörelsehindrade elever. I samtliga dessa faU beräknar överstyrelsen oförändrat medelsbehov. Överstyrelsen beräknar 15 milj. kr. för åtgärder i anledning av SISK:s arbete. För stödundervisning för invandrarbarn i gmndskolan beräknas 18 milj. kr.
3. Ersättning av flyttningskostnader och resor. Statsmedel tiU ifrågavarande ersättningar utgår enligt kungörelsen (1962: 696) om statsverkets bestridande av vissa kostnader på skolväsendets område (ändrad senast 1967: 111). överstyrelsen uppskattar medelsbehovet till oförändrat 300 000 kr.
4. Ur posten Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. utgår statsbidrag bl. a. tiU kostnader för lärarlöner enligt kungörelsen (1968: 321) om undervisning för utiandssvenskars barn (ändrad 1969: 602) och {»ensionskostnad som påförts huvudman för statsunderstödd utlandsskola för lärare på vUka statens allmänna pensionsreglemente äger tUlämpning. Skolöverstyrelsen räknar med 32 utiandsskolor under budgetåret 1970/71 och en aUtjämt ökande omfattning av kompletterande svensk undervisning och korrespondensundervisning. Antalet elever beräknas för budgetåret 1970/71 tiU ca 830 och för budgetåret 1971/72 tiU ca 930. Det sammanlagda medelsbehovet härför beräknas av överstyrelsen tiU 3 745 000 kr. Medel för resor och lärares flyttning beräknas tiU 125 000 kr. För undervisning vid de två internationella skolor, tiU vilka statsbidrag utgår, föreslår överstyrelsen ett belopp av 300 000 kr. Medelsbehovet för läroböcker och annan undervisningsmateriel uppskattas tiU 405 000 kr. Överstyrelsen, som under budgetåret 1969/70 medgett bidrag tiU hyra av lokaler för utlandsskola tUl ett sammanlagt belopp av ca 252 000 kr., föreslår att för detta ändamål beräknas ett belopp av 350 000 kr. SlutUgen föreslår överstyrelsen ett belopp om 100 000 kr. avseende kostnader för statsbidrag tUl kommun för undervisning av utlandssvenskars barn (+884 000 kr.).
De 6* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartemenfet 170
Utlandssvenskarnas förening har i skrivelse den 5 maj 1970 tiU Kungl. Maj:t anhållit att bestämmelsema om statsbidrag i kungörelsen (1968: 321) om undervisning för utlandssvenskars barn (ändrad 1969:602) kompletteras med bestämmelser om statsunderstödd förskoleverksamhet i utlandet.
5—7. Skolöverstyrelsen överlämnar framställningar av vederbörande huvudmän om statsbidrag tiU de estniska grundskolorna i Stockholm och Göteborg samt tUl Kristofferskolan och Hillelskolan i Stockholm. I fråga om de estniska grundskolorna föroirdar överstyrelsen en ökning av statsbidraget med 30 000 kr. tiU 401 000 kr. överstyrelsen har därvid räknat med oförändrad organisation vid skolorna i Stockholm och Göteborg och med en ökning av verksamheten vid de s. k. kompletteringsskoloma. I dessa skolor, som f. n. finns i 16 kommuner, ges kompletterande undervisning i nationella ämnen tUl estnislica elever i grandskolan.
Enligt av Kungl. Maj:t utfärdacle bestämmelser får vid fastställande av bidragsunderlaget för Kristofferskolan denna beräknas omfatta högst 600 elever fördelade på 21 klassavdelningar, av vilka högst tre avdelningar i årskurserna 10—12. För läsåret 1970/71 beräknas elevantalet tiU 555, fördelade på 21 klassavdelningar, av vilka två i envar av årskurserna 1—9. Stiftelsen Kristofferskolan räknar med ytterligare en klassavdelning i årskurs 10 läsåret 1971/72 jämfört med föregående läsår, överstyrelsen anser sig inte kunna tillstyrka denna utökning av organisationen. Bidraget föreslås öka med 6 000 kr. till 1 488 000 kr.
För HUlelskolan, för vilken överstyrelsen räknar med i stort sett oförändrad organisation, föreslås en ökning av nuvarande bidrag med 25 000 kr. tiU 285 000 kr.
Samordnad specialundervisning
Den samordnade specialundervisningen har enligt uppgifter från länsskolnämndema till skolöverstyrelsen ökat i omfattning de senaste åren och uppgick under läsåret 1969/70 tUl ca 113 000 veckotimmar. Med samordnad specialundervisning avses sådan specialundervisning som är samordnad med den vanliga klassimdervisningen. Eleven går kvar i sin vanliga klass men får kompletterande undervisning, ibland i klinik, anpassad efter de särskilda svårigheter han tiU följd av fysiska, psykiska eller sociala handikapp kan uppleva i skolarbetet. Samordnad specialundervisning kan också ordnas genom att specialläraren finns i lektionssalen samtidigt med läraren och handleder den eller de grapper av barn, som behöver särskild uppmärksamhet. Den ökade omfattningen av den samordnade specialundervisningen beror till en del på att man strävar efter att integrera de handikappade eleverna i de vanliga klasserna i stället för att som tidigare låta dem gå i specialklasser. Ökningen är emellertid också ett resultat av den ökade uppmärksamhet som ägnas
De
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 171
de svagpresterande (svagmotiverade) eleverna. I sin anslagsframställning beräknar överstyrelsen medel för 4 465 tjänster för den samordnade specialundervisningen.
Ändrade bestämmelser om huvudlärare
I skrivelse den 4 maj 1970 har skolöverstyrelsen lagt fram förslag till ändringar i bestämmelserna om huvudlärare i grundskolan. Ändringarna tar sikte främst på undervisningen i övningsämnen samt specialundervisningen. Enligt överstyrelsens beräkningar skulle totalt ca 1 200—1 500 nya arvodestjänster tilUcomma om överstyrelsens förslag biträds.
Stödundervisning för invandrarbarn
Antalet invandrarbarn i skolpliktig ålder kan år 1969 beräknas till ca 60 000. Antalet beräknas stiga ytterligare under de närmaste åren. Erfarenheterna hittiUs tyder på att ungefär hälften av invandrarbarnen behöver någon form av stödundervisning, framför allt i svenska språket. Enligt gäUande bestämmelser utgår statsbidrag för 6 veckotimmar undervisning per undervisningsgrupp. Grapperna bör vara små, ca 3—5 elever. Överstyrelsen uppskattar det genomsnittiiga behovet av stödundervisning tiU 3 veckotimmar. I sina beräkningar av medelsbehovet utgår överstyrelsen från en gruppstorlek om 5 elever. Behovet av stödundervisning för invandrarbam beräknas därför tUl 18 000 veckotimmar, vilket motsvarar en kostnad om ca 18 milj. kr.
Departementschefen
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor i skolväsendet m. m.
Den nya läroplanen för grundskolan tillämpas fr. o. m. innevarande läsår (prop. 1968: 129, SU 179, 201, 2LU 71, rskr 366, 378). I mål och riktUnjer för grundskolan framhåUs bl. a. att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av fysiska, psykiska eUer andra skäl har svårigheter i skolarbetet. För utredningen om skolans inre arbete är det en central fråga att söka finna lämpliga åtgärder för att hjälpa dessa elever och därigenom främja goda arbetsförhåUanden — för både elever och skolans personal. I dagens läge är den samordnade specialundervisningen ett viktigt instrament, vid sidan av speciaUdassorganisa-tionen, för åtgärder av detta slag. Utredningen om skolans inre arbete har fått i uppdrag att överväga ett förslag från skolöverstyrelsen om reglema för specialundervisning.
I prop. 1970: 1 (bU. 10 s. 183) framhöU jag bl. a. att de personal-
Dc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 172
förändringar som är en följd av den nya läroplanen för grundskolan måste genomföras på ett sådant sätt att den enskUdes trygghet bevaras. Under hösten 1969 hade beslut fattats om vissa övergångsanordningar inför den nya läroplanen och i prop. 1970: 1 (bU. 10 s. 390 och 397) beräknades medel bl. a. för en vidareutbildning av yrkeslärare och fort-bUdning i de nya tUlvalsämnena konst, teknik och ekonomi. Med stöd av riksdagens bemyndigande (SU 8, rskr 8) har under våren 1970 en rad beslut fattats för att trygga berörda lärargruppers möjlighet till fortsatt yrkesverksamhet inom skolväsendet.
Kommuner som tiUämpar den s.. k. övergångstimplanen har enligt beslut av Kungl. Maj:t den 20 febraari 1970 tUldelats extra lärartimmar som skaU användas för att bereda extra ordinarie lärare i hemkunskap fortsatt tjänstgöring under budgetåren 1970/73. Dessa lärare skall, om de inte kan tiUdelas undervisningsuppgifter, kunna tiUdelas arbetsuppgifter av huvudsakligen skoladministrativ natur. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 14 maj 1970 och av statens avtalsverk den 20 mars 1970 har bestämmelser meddelats om förmåner till vissa lärare som bedriver studier eUer genomgår utbildning i anslutning tiU genomförandet av den nya läroplanen. Bestämmelser har vidare utfärdats om behörighet att undervisa i engelska ])å låg- och meUanstadierna (beslut av Kungl. Maj:t den 30 januari 197C0 samt rörande lärare för de nya tillvalsämnena konst, teknik och ekonomi (beslut av Kungl. Maj:t den 23 januari 1970). En minskning av undervisningsskyldigheten för gmnd-skolans skolledare under läsåret 1970/71 har beslutats av Kungl. Maj:t den 27 maj 1970. Utöver dessa bestämmelser har Kungl. Maj:t den 14 maj 1970 fattat beslut som rör anställningstryggheten för icke ordinarie lärare inom i första band det kommunala skolväsendet. Beslutet — jämte en avtalsändring — innebär att den hittillsvarande möjligheten till uppsägning med omedelbar verkan av dessa lärare slopas och att de bestämmelser som gäller för övriga tjänstemän med statlig lönereglering i StäUet skaU gälla. Den lön som kommun då betalar ut för överskjutande tid skall enligt överenskommelse med Svenska kommunförbundet täckas av staten tiU 75 %. I vissa faU skaU också en övertalig lärare under begränsad tid kunna beredas fortsatt anstäUning som reservlärare och därvid få fuUgöra icke-undervisningsuppgifter.
De åtgärder jag här redovisat iir ett uttryck för statsmaktemas medvetna strävanden att möta de olika personalmässiga omstäUningspro-blem som den nya läroplanen kan föra med sig.
I skrivelse den 29 maj 1962 (nr 334) anhöU riksdagen hos Kungl. Maj:t om prövning av behörighetskraven för tjänst som skoldirektör och biträdande skoldirektör i kommun med mer än en sådan tjänst samt om framläggande för riksdagen av de förslag som kunde befinnas påkallade.
Antalet skoldkektörstjänster och biträdande skoldirektörstjänster har
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 173
från budgetåret 1961/62 tiU budgetåret 1970/71 ökat från 67 tiU 153 stycken. De administrativa göromålen utgör en stor del av dessa skolchefers verksamhet. Goda skäl föreligger därför enligt min mening att överväga en jämkning av gällande behörighetskrav i den riktning som ifrågasatts vid 1962 års riksdags behandling av frågan. Jag avser därför att senare föreslå Kungl. Maj:t att vidta sådana ändringar i gäUande bestämmelser att i kommuner med mer än en tjänst av ifrågavarande slag även personer som ej är behöriga till ordinarie lärartjänst skall kunna komma i fråga tiU halva antalet tjänster.
Genom beslut vid 1968 års riksdag (prop. 67, SU 129,-rskr 303) infördes ett system med statsbidrag tiU svensk undervisning i utlandet. Under budgetåret 1969/70 var 28 skolor med ca 730 elever verksamma. Kostnaderna för denna verksamhet har stigit snabbt. De beräknades av skolöverstyrelsen tUl ca 2,3 milj. kr. för budgetåret 1969/70. Nu begärs för budgetåret 1971/72 medel om sammanlagt 5 milj. kr., vilket innebär en ökning med över 20 % jämfört med innevarande budgetår. Enligt min mening bör man, innan en sådan ytterligare kraftig kostnadsökning medges, undersöka erfarenheterna av 1968 års beslut. Bl. a. bör undersökas vilka elever som rekryteras till skolorna, elevernas och deras målsmäns anknytning tiU Sverige, m. m. Organisationens omfattning bör vara i stort sett oförändrad. Jag räknar därför endast med en höjning av 334 0(K) kr. (4).
Skolöverstyrelsen har i årets anslagsframställningar fört fram flera förslag om införande av arvodestjänster som huvudlärare resp. ändringar i nuvarande regler om huvudlärare. Förslagen avser grundskolan, gymnasieskolan, specialskolan och de kommunala vuxenskoloma. De sammanlagda kostnadsökningarna för ett genomförande av överstyrelsens förslag är betydande. Vid den samlade avvägningen av utgiftema under åttonde huvudtiteln för nästa budgetår har jag kommit tUl slutsatsen att dessa förslag f. n. inte bör genomföras.
Genom beslut av riksdagen hösten 1970 (prop. 156, BeU 55, rskr 343) har den allmänna arbetsgivaravgiften höjts från en till två procentenheter. I samband med införandet av denna avgift uttalade chefen för finansdepartementet (prop. 1968: 77 s. 17) bl. a. att staten borde bestrida kostnaden för avgiften för viss statsunderstödd verksamhet. I enUghet härmed utgår statsbidrag tiU bl. a. kommunernas kostnader för arbetsgivaravgift vid grundskola och gymnasieskola. Kungl. Maj:t har nu meddelat bestämmelser om en anpassning av statsbidraget till grundskola och gymnasieskola tiU den av 1970 års riksdag beslutade höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften. En motsvarande höjning av statsbidraget har skett för folkhögskolor och privatskolor och bör ske även i de övriga fall staten inom skolväsendet svarar för arbetsgivaravgiften.
Jag beräknar ökningen av medelsbehovet för lärarlönebidrag m. m..
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 174
med utgångspunkt i skolöverstyrelsens beräkningar och efter en viss justering med hänsyn tiU statistiska centralbyråns senaste beräkning av befolkningsstorleken, till 256,6 milj. kr. (1 och 2). Jag avser att i positiv anda pröva alla konkreta förslag i anledning av arbetsgruppens samverkan i skola arbete, men jag är .inte 'beredd att utan sådana specificerade förslag biträda överstyrelsens begäran om särskilda medel för uppföljning av aihetsgmppens arbete. Beträffande skolöverstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet i övrigt har jag ingen erinran (3). I fråga om de estniska grundskolorna, Kristofferskolan och HUlelskolan (5—7) ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta om bidragsbeloppens storlek.
Anslaget bör i enUghet med vad jag anfört beräknas tiU avrundat 3 189,0 mUj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till driften iiv grundskolor m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 189000000 kr.
D 8. Nomadskolor
1969/70 Utgift 4 416 858
1970/71 Anslag 4 452 000 1971/72 Förslag 4956000
EnUgt de i prop. 1962: 51 (SU 141, rskr 319) uppdragna riktlinjerna för nomadskolväsendets organisation skulle samema för sina bam få valfrihet meUan vanliga kommunala skolor och särskUda nomadskolor. För att ge denna valfrihet en reell innebörd borde nomadskolorna i olika avseenden ha en med övriga skolor likvärdig standard. Med de modifikationer som kunde vara befogade med hänsyn till skolornas samiska karaktär borde principerna för den nya grundskolan genomföras även i nomadskoloma.
Nomadskolor upprätthålls innevarande budgetår i Karesuando, Lanna-vaara, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Tärnaby och Ange. Vid samtiiga skolor förekommer undervisning i årskursema 1—6 och vid skolan i Gällivare även i årskursema 7—9. Sistnämnda årskurser är samordnade med gmndskolans högstadium i kommunen. Totala antalet elever beräknas läsåret 1970/71 tUl 234 och läsåret 1971/72 tUl 236. Verksamheten regleras i nomadskolstadgan (1967: 216, ändrad senast 1970: 154).
Vid nomadskolan sker undervisning på svenska och samiska språken. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser.
De
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
175
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Skolöver- |
Departemen ts- |
|
|
|
styrelsen |
chafen |
|
Personal |
|
|
|
|
Lärare |
25 |
of. |
of. |
|
Övrig personal |
40 |
—1 |
—1 |
|
|
65 |
—1 |
—1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
2 415 000 |
— 23 300 |
— 23 300 |
|
Sjukvård |
2 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
30 000 |
+ 4 000 |
+ 3 000 |
|
Lokalkostnader |
464 000 |
+516 500 |
+516 500 |
|
Expenser |
166 000 |
+ 4 000 |
of. |
|
Övriga utgifter |
888 000 |
— 7 500 |
— 7 500 |
|
Lönekostnadspålägg |
554 000 |
+ 20 438 |
+ 20 400 |
|
|
4 519 000 |
+514138 |
+509 100 |
|
Uppbördsmedel |
67 000 |
of. |
+ 5 000 |
|
Nettoutgift |
4452 000 |
+514 138 |
+504100 |
|
Avmndat |
|
+ 514 000 |
+504 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 533 120 kr.
2. En tjänst som ekonomibiträde bör dras in (—28 300 kr.).
3. Kostnaderna för städpersonal beräknas öka med 6 050 kr. För inköp av material m. m. för lägerskola samt för fritt valt arbete beräknas en ökning av anvisningen tiU expenser med 4 000 kr. Kostnaderna för elevers resor beräknas minska med 7 500 kr.
Departementschefen
Jag beräknar prisomräkningen till 532 870 kr. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag bör en tjänst som ekonomibiträde vid nomadskolan i Jokkmokk dras in tiU följd av minskat elevantal. Uppbördsmedlen bör räknas upp med 5 000 kr. Anslagshöjningen beräknar jag till 504 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 4 956 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Nomadskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 956 000 kr.
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 176
D 9. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
1969/70 Utgift 32 026 813 1970/71 Anslag 35 597 000 1971/72 Förslag 37167000
Statsmakterna beslöt år 1965 (prop. 70, SU 101, rskr 275) att bUnd- och dövskolorna skuUe ersättas av en statlig obligatorisk tioårig grandskola för barn, som är syn-, hörsel- eller talskadade. Denna grundskola har införts successivt med början läsåret 1965/66 i årskurserna 1—5 och är helt genomförd innevarande läsår. Skolformen benämns specialskolan. I begreppet specialskola innefattas även blind- och dövskolorna i deras under avveckling varande form. Verksamheten regleras genom specialskolstadgan (1965: 478, ändrad senast 1970: 800).
Synskadade elever undervisas incim specialskolan vid två skolenheter, belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Eke-skolan mottas som elever synskadade barn med tilläggshandikapp. Hörselskadade elever undervisas vid sex skolenheter, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Gnesta (Asbackaskolan), Lund (Östervångsskolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (B;irgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan). Av dessa mottar Asbackaskolan elever med tilläggshandikapp. Vid specialskolenheten i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas nor-malbegåvade barn med grava talskador samt hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra kompUkationer.
Från anslaget bestrids också kostnader för fortsättningsskolan för hörselskadade i Vänersborg (Vänerskolan) samt skoloma för vuxna synskadade i Kristinehamn (Landaskolan) och Växjö (Värendsskolan) samt för anpassningskursen för vuxna S3'nskadade i Skellefteå. Fortsättningsskolan i Vänersborg kommer att vara avvecklad i och med utgången av läsåret 1970/71.
Inom skolöverstyrelsen arbetar sedan 1968 en arbetsgrupp med bl. a. frågan om kommunaUsering av specialskolan. Överstyrelsen har i skrivelse den 4 november 1970 lagt fram förslag till riktUnjer för bl. a. specialskolans fortsatta utbyggnad.
De
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
177
|
|
1970/71 |
Beräknad Sndring 1971/72 |
|
|
|
|
Skolöver- |
Departements- |
|
|
|
styrelsen |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Lärare |
267 |
+ 3 |
+ 3 |
|
Övrig personal |
416,5 |
+29,5 |
+25 |
|
|
683,5 |
+32,5 |
+28 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
23 107 000 |
+ 1004 000 |
+ 713 000 |
|
Sjukvård åt personal |
63 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
184 000 |
+ 44 000 |
+ 26 000 |
|
Lokalkostnader |
3 441 000 |
+ 78 000 |
+ 78 000 |
|
Expenser |
265 000 |
+ 60 000 |
+ 60 000 |
|
Övriga utgifter |
3 546 000 |
+ 350 000 |
+320 000 |
|
Vissa kostnader för tillfälliga |
|
|
|
|
anpassningskurser |
63 000 |
of. |
of. |
|
Vissa kostnader i samband |
|
|
|
|
med Västerledsskolans |
|
|
|
|
avveckling |
15 000 |
— 15 000 |
- 15 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
5 314 000 |
+ 462 000 |
+ 388 000 |
|
|
35 998 000 |
+1983 000 |
+ 1570 000 |
|
Uppbördsmedel |
401000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
35 597 000 |
+1983 000 |
+1570 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 240 000 kr.
2. Vid Ekeskolan bör inrättas en tjänst som speciaUärare med upp-gU:t att i främsta hand genom reseverksamhet betjäna de svårt utvecklingsstörda, gravt synskadade barn, som av olika skäl inte ansetts kunna omhändertas vid Ekeskolan. Vid Ekeskolan bör vidare ej belagda platser få utnyttjas för utvecklingsstörda synskadade på träningsskolenivå. För undervisningen av dessa elever beräknas medel för två tjänster som speciallärare. Överstyrelsen beräknar vidare medel för en tjänst som anpassningslärare och cn tjänst som gymnastiklärare vid Ekeskolan (+261 080 kr.).
3. Till följd av ökat elevantal vid Östervångsskolan och den ökade omfattningen av elevinackordering utanför skolan beräknar överstyrelsen medel för en halv tjänst som kurator vid denna skola (+23 637 kr.).
4. Överstyrelsen föreslår inrättande av ytterligare en kuratorstjänst vid Ekeskolan (+47 274 kr.).
5. Överstyrelsen beräknar medel för ytterligare två och en halv psykologtjänster med placering vid specialskolorna i Stockholm, Örebro och Lund samt arvodesmedel motsvarande en fjärdedels tjänst vid vardera Kristina- och Vänerskolan (+216 504 kr.).
6. En tjänst som fritidsassistent bör inrättas vid Manillaskolan (+35 360 kr.).
7. Sedan läsåret 1968/69 har vid Birgittaskolan mot visst arvode anställts föräldrapar, som ansvarar för vardera 4—5 elever i av skolan
Dc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 178
hyrd lägenhet. Erfarenheterna av denna boendeform har varit mycket positiva och överstyrelsen beräknair för budgetåret 1971/72 antalet sådana våningar tiU sju. Arvodena till föräldraparen bör höjas tUl 2 000 kr. per månad.
8. Avtalet den 1 december 19(i9 om arbetstid för vissa statstjänstemän m. fl. och den kommande ai.betstidsförkortningen medför kortare arbetstid för bl. a. vård- och ekonomipersonal. För att kompensera bortfallet av arbetstid föreslår skolöverstyrelsen inrättandet av ytterligare två tjänster som elevhemsföreståndare, ytterligare sex tjänster som vårdare, tre tjänster som skötare och sju tjänster som ekonomibiträden (+531 390 kr.).
9. Ytterligare en elevhemsföreståndare bör anställas vid Tomtebodaskolan (+37 082 kr.).
10. På grund av det ökade elevantalet vid ManUlaskolan föreslår överstyrelsen inrättandet av ytterligare en tjänst som vårdare vid denna skola (+32 795 kr.).
11. Ytterligare en tjänst som vårdare bör inrättas vid östervångsskolan (+30 950 kr.).
12. Ytterligare en tjänst som vilrdare bör inrättas vid Asbackaskolan (+30 950 kr.).
13. En tjänst som hörselingenjör har hittills delats mellan Vänerskolan och hörcentralen vid centrallasarettet i Vänersborg. Den tek-nisk-audiologiska verksamheten viil hörcentralen vid lasarettet i Vänersborg har under senare år ökat i omfattning och möjligheten att dela tjänsten med centralen har därför bortfallit. Då verksamheten även ökat på Vänerskolan, föreslår överstyrelsen att deltidstjänsten som hörselingenjör vid Vänerskolan omvandlas till en heltidstjänst (+17 790 kr.).
14. Medel beräknas för en tjiinst som biträde för kontorsgöromål vid Ekeskolan (+25 162 kr.).
15. Ytterligare en tjänst som biträde bör inrättas vid Birgittaskolan. Vid samma skola beräknas även medel för en halvtidstjänst som vaktmästare (+37 743 kr.).
16. Vid rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel vid Tomtebodaskolan bör assistent- och kontorspersonalen förstärkas med ytterligare två assistenttjänster och en tjänst som biträde (+97 588 kr.).
17. Överstyrelsen beräknar medel för fyra arvodestjänster som huvudlärare på låg- och mellanstadiet vid skolorna för synskadade, för 17 tjänster på låg- och mellanstadiet vid skolorna för hörselskadade samt för en tjänst på högstadiet vid skolorna för hörselskadade (+76 468 kr.).
18. överstyrelsen föreslår en höjning av beloppet för skolpolisverk-samheten vid Birgittaskolan med 620 kr.
19. överstyrelsen beräknar ytterligare medel för arvode för läxhjälp samt för ledning av fritids- och lägerverksamhet vid specialskolan, över-
Dc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 179
styrelsen föreslår vidare en höjning av arvodesbeloppet för expertföreläsare jämte en höjning av arvodesbeloppet för sekreterar-, skriv- och bokföringshjälp (+49 600 kr.).
20. Inrättandet av de föreslagna tjänsterna medför en minskning av arvodesmedlen. Genom avvecklingen av fortsättningsskolan för hörselskadade i Vänersborg avgår två yrkeslärartjänster, tre vårdartjänster och en tjänst som ekonomibiträde (—304 823 kr.).
Departemen tsch ef en
De kraftigt ökade insatser som gjorts under 1960-talet för att ge de handikappade likvärdiga ekonomiska, sociala och kulturella villkor har till stor del gäUt utbildningsmöjligheterna. De handikappade skall ha samma rätt till utbildning som icke-handikappade. Detta bör i görligaste mån förverkligas inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet. Den pedagogiska och organisatoriska utvecklingen har gjort det möjligt att undervisa allt fler handikappade elever i vanUga skolor.
Även om således åtgärder inom den reguljära skolan har minskat och sannolikt kommer att ytterligare minska behovet av speciella institutioner för undervisning av handikappade bam, torde sådana institutioner komma att behövas även i framtiden. Det är därför synnerligen angeläget att dessa skolor inte bara erbjuder en fullgod undervisning utan också en trygg och utvecklingsfrämjande miljö.
Vid specialskolan skall liksom inom grundskolan anställas lärare av den kategori och det antal som fordras med hänsyn till elevantal, läroplan samt bestämmelserna om klass- och gruppindelning m. m. Jag beräknar medel för ytterligare två speciallärartjänster, en tjänst som anpassningslärare och en tjänst som gymnastiklärare (2).
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag om medel till en halv tjänst som kurator vid östervångsskolan samt till ytterligare en tjänst som kurator vid Ekeskolan (3 och 4).
En tjänst som skolpsykolog vid specialskolorna i Örebro och en tjänst som skolpsykolog vid specialskolorna i Stockholm inrättades föregående budgetår. Jag beräknar nu medel för en halv tjänst vid Östervångsskolan. Vidare bör arvodesmedel beräknas för en fjärdedels tjänst vid vardera Kristinaskolan och Vänerskolan (5).
Av stor betydelse är att eleverna får en individuell omvårdnad och att de har möjlighet till stimulerande fritidsaktiviteter. Medel bör beräknas för en halv tjänst som fritidsassistent vid Manillaskolan i likhet med vad som tidigare skett vid bl. a. Hällsbo- och Birgittaskolorna (6). Jag biträder skolöverstyrelsens förslag om nya vårdartjänster (10—12). Därutöver beräknar jag medel för ytterligare en halv vårdartjänst vid Östervångsskolan. Detta gör det möjligt att dra in medel för den nuvarande beredskapstjänstgöringen nattetid för östervångsskolans vårdare.
Dc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 180
För fritids- och lägerverksamheten, vid specialskolorna beräknar jag en medelsökning om 22 400 kr. (19).
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag om medel tiU nya tjänster som kompensation för den arbetstid, som avgår till följd av arbetstidsförkortningen (8).
Jag finner det värdefullt att nya boendealternativ prövas vid specialskolorna så att eleverna får en så hemliknande miljö som möjligt. Jag är dock inte nu beredd att biträda skolöverstyrelsens förslag om en höjning av arvodena till föreståndarparen vid elewillorna vid Birgittaskolan (7). Medlen till övriga utgifter, under vilken dessa elevkostnader redovisas, bör räknas upp med 320 000 kr.
Vid Tomtebodaskolan finns f. n. fem tjänster som elevhemsföreståndare. Om dessa skall kunna beredas ledighet vartannat veckoslut, kommer personalresurserna att vara citillräckliga för att ge de elever som stannar kvar vid skolan under veckoskiftena tiUsyn och hjälp tiU sysselsättning. Jag beräknar därför medel för arvodering av extra elevhemspersonal under veckosluten (9).
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag om medel till en heltidstjänst som hörselingenjör vid Vänerskolan (13).
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag till förstärkning av kontorspersonalen och beräknar medel för en tjänst som biträde vid Ekeskolan och en tjänst som biträde vid Birgittaskolan. Detta medför att arvodesmedlen kan minskas med 12 300 kr. Vid Birgittaskolan bör medel beräknas tiU en halv tjänst som vaktmästare. (14 och 15)
Vid rUcscentralen för pedagogiska hjälpmedel vid Tomtebodaskolan bör inrättas ytterligare två assistenttjänster (16). Jag beräknar medel härför. Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj;t uppdragit åt skolöverstyrelsen att utreda frågan om en närmare samordning mellan hjälpmedelscentralen och litteratursektionen av De blindas förening.
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag om en höjning av beloppet för skolpolisverksamhet vid Birgittaskolan (18). Jag beräknar ökningen av arvodesbeloppen för sekreterar-, skriv- och bokföringshjälp till 6 200 kr.
Avvecklingen av Vänerskolan (fortsättningsskolan) medför indragning av två yrkeslärartjänster, tre vårdartjänster och en tjänst som ekonomibiträde (20).
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 37 167 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förskigsanslag av 37 167 000 kr.
De
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 181
D 10. Specialskolan m. m.: Utmstning m. m.
1969/70 Utgift 1657 088 Reservation 182 669
1970/71 Anslag 2 562 000 1971/72 Förslag 2 118 000
|
|
|
1970/71 |
Beräknad Skolöver- |
ändring 1971/72 Departements- |
|
|
Läromedel |
|
styrelsen |
chefen |
|
1. |
445 000 |
+ 163 000 |
+ 75 000 |
|
|
|
därav engängsotgifter för |
|
|
|
|
|
högstadiet vid Birgittaskolan |
125 ooo |
-125 000 |
-125 OOO |
|
2. |
Hörsel- och talteknisk ut- |
|
|
|
|
|
rustning |
1 000 000 |
—466 000 |
—500 000 |
|
|
därav engängsutgifter för |
|
|
|
|
|
högstadiet vid Birgittaskolan |
450 000 |
-450 OCO |
-450 000 |
|
3. |
Inventarier, maskiner |
|
|
|
|
|
m.m. |
655 000 |
— 38 000 |
— 50 000 |
|
|
därav |
|
|
|
|
|
a) engängsutgifter för hög- |
|
|
|
|
|
stadiet vid Birgittaskolan |
105 000 |
-105 000 |
-105 000 |
|
|
b) engångsutgifter för Vä- |
|
|
|
|
|
rendsskolan |
---- |
+ 70 000 |
+ 60 OOO |
|
4. |
Bibliotek |
20 000 |
+ 48 000 |
+ 48 000 |
|
5. |
Undervisnings- och arbets- |
|
|
|
|
|
material |
341 000 |
— 30 000 |
— 36 000 |
|
6. |
Underhåll av hörapparatur |
101 000 |
+ 19 000 |
+ 19 000 |
|
|
|
2 562 000 |
—304 000 |
-44 000 |
Från anslaget har fr. o. m. budgetåret 1965/66 årligen anvisats medel för specialskolans uppmstning med läromedel och teknisk apparatur enUgt den femårsplan som framlades av blind- och dövskolutredningen (SOU 1964: 61). Medelsanvisningen har successivt höjts för att täcka allmänna prisstegringar samt sådana kostnadsökningar som har sin grund i tekniska förbättringar. Fr.o.m. budgetåret 1967/68 avser medelsanvisningen även specialskolan för synskadade (prop. 1967: 1 bil. 10 s. 144, SU 8, rskr 8).
Skolöverstyrelsen
1. Rikscentralen vid Tomtebodaskolan framstäUer läromedel för synskadade elever i olika skolformer. Antalet sådana elever ökar år från år, vUket medför ett ökat behov av läromedel, överstyrelsen anser det angeläget med en ökning av medelsanvisningen till läromedel. (+163 000 kr.)
2. För Värendsskolan beräknas medel för inrednmg av en planerad yrkesprövningsavdehiing samt för inköp av en mindre buss (+90 000 kr.).
3. Tomtebodaskolans elevbibliotek visar flera brister. Urvalet av böcker är starkt föråldrat och praktiskt taget ingentmg av den nyare bam-och ungdomsUtteraturen fmns överförd tiU punktskrift. Överstyrelsen finner det angeläget att skolans bibliotek upprastas (+38 000 kr.). Även
Dc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 182
i fråga om biblioteken vid övriga skolor tillstyrks de anmälda behoven (+10 000 kr.).
D epartementschefen
Som ett led i ansträngningarna ElII ge handikappade elever en fullgod utbildning har de senaste åren specialskolenheternas resurser i fråga om väl utvecklade läromedel och modern teknisk utrustning kraftigt förstärkts. Under tidigare budgetår har medel beviljats för vissa engångsutgifter för teknisk utmstning av nyuppförda specialskolenheter. Utbyggnaden av specialskolan i denna etapp är i det närmaste avslutad, varför jag räknar med viss minskning av medelsbehovet under kommande budgetår. Medlen till hörsel- och talteknisk utrustning bör i enlighet härmed minskas med 500 000 kr. och medlen till inventarier, maskiner m. m. med 50 000 kr.
Medlen för läromedel bör ökas med 75 000 kr. Då medelstilldelningen budgetåret 1970/71 inrymde en engångsanvisning till Birgittaskolan som nu faUer bort, innebär denna uppiräkning att man för läromedelsframställning vid specialskolorna under budgetåret 1971/72 kan disponera ca 200 000 kr. mer än innevarande budgetår.
Jag tUlstyrker skolöverstyrelsens förslag beträffande medel för bibliotek samt underhåll av hörapparatur,
Kostnaderna för undervisnings- och arbetsmaterial beräknar jag tUl 305 000 kr.
Med hänvisning tUl sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 118 000 kr.
D 11. Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare
1969/70 Utgift 1 014 448
1970/71 Anslag 1 170 000
1971/72 Förslag 1250 000
Ur anslaget utgår ersättning enUgt kungörelsen (1965: 254) om ersättning för resor för vissa handUcappade m. fl. (ändrad 1966: 630), dock att, med tillämpning i övrigt av bestämmelserna i nämnda kungörelse, ersättning får utgå för hemresa i samband med förlängd veckoslutsledighet, som föranleds av bestämmelse;ma om femdagars skolarbetsvecka.
Ur anslaget bestrids även dels kostnader för anordnande av skolskjutsar för externatelever vid specialskolan eller annan statlig skola för syn-, hörsel- eller talskadade elever, dels resekostnader för målsman till elev i första eller sjunde årskursen i sådan skola vid resa tiU gemensam sammankomst på skolan.
Dc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 183
Skolöverstyrelsen
1. Prisomräkning 90 000 kr.
2. En fortsatt ökning av elevantalet
medför ett ökat medelsbehov
med 10 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar prisomräkningen till 70 000 kr. (1). I övrigt biträder jag skolöverstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kr.
D 12. Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade bam
1969/70 Utgift 1 215 710
1970/71 Anslag 1050 000 1971/72 Förslag 1 110 000
Enligt kungörelsen (1956:252) angående statsbidrag till förskolor, skolhem och hemundervisning för döva och hörselskadade barn (omtryckt 1964:458, ändrad senast 1967: 820) får kommun, landstingskommun, enskild förening eller stiftelse statsbidrag till förskolor, skolhem eller hemundervisning för döva och hörselskadade barn i förskol-åldem, under föratsättning att skolan, skolhemmet eller undervisningen godkänts av skolöverstyrelsen. Statsbidrag utgår i efterskott med 2 000 kr. för varje barn, som fått undervisning vid förskola, samt däratöver med 1 000 kr. för varje barn, som tilUka varit intaget i skolhem eller eljest genom huvudmannens försorg och på dennes bekostnad åtnjutit vård och underhåll. Vidare utgår statsbidrag med 1 000 kr. för varje bam, som — utan att ha varit inskrivet vid förskola •— under redovisningsåret fått regelbunden hemundervisning av förskolans lärare eller annan av skolöverstyrelsen godkänd lärare. Som statsbidragsvillkor gäller bl. a. att undervisningen är avgiftsfri och att huvudmannen i den utsträckning så kan ske mottar barn från annat område än det för vUket förskolan eller skolhemmet i första hand avsetts samt att, där huvudmannen är enskild person, förening eller stiftelse, skäligt bidrag till verksamheten lämnas av landstingskommun eller stad, som ej tillhör landstingskommun.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1969 utgår ur anslaget — utöver vad som följer av nämnda kungörelse — efter prövning i varje enskilt fall bidrag till personell assistans inom barnstugeverksamheten åt
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 184
synskadade bam enligt samma grunder som gäller för sådant bidrag i grandskola och gymnasiala skolor inom en kostnadsram av 100 000 kr. för budgetåret 1970/71.
Skolöverstyrelsen
Under verksamhetsåret 1968/69 erhöll ca 800 barn förskolunder-visning, vilket innebär en kraftig cikning från föregående budgetår. Strävandena att ge varje hörselskadat bam möjlighet tUl förskolundervisning möter emellertid allt svårare organisatoriska hinder, specieUt i glesbygdsområdena. Det föreligger enligt överstyrelsen fortfarande behov av ökade insatser på området.
På gmnd av den beräknade ökningen av antalet hörselskadade barn som skaU få förskolundervisning beräknas medelsbehovet för budgetåret 1971/72 öka med 60000 kr.
Departementschefen
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag. Anslaget bör i enlighet med detta föras upp med 1 110 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade barn för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 110 000 kr.
Dc
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 185
d) gymnasiala skolor m. m.
D 13. Bidrag tiU driften av gymnasieskolor
1969/70 Utgifti 1 037 015 589 1970/71 Anslagi i ng 000 000 1971/72 Förslag 1102000000
' Anslaget Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor
EnUgt beslut av 1968 års riksdag (prop. 140, SU 195, rskr 404) skall fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan den 1 juli 1971 ersättas med en skolform, gymnasieskolan.
Den nya skolan kommer tills vidare att bestå av 22 linjer, av vilka tre ersätter dagens fackskola och fem dagens gymnasium. Dessutom kommer det att finnas ett antal specialkurser.
Bestämmelserna om statsbidrag tiU driftkostnader för gymnasium, fackskola och yrkesskola med kommunal eller landstingskommunal huvudman återfinns i kungörelsen (1966: 115) om statsbidrag tiU driftkostnader för gymnasiala skolor (ändrad senast 1970: 608). Dessa bestämmelser innebär i korthet att till sådan skola utgår allmänt driftbidrag med 100 % av ett bidragsunderlag, omfattande faktiska kostnader för löner till skolledare och lärare. Statsbidrag utgår även för ATP- och arbetsgivaravgifter. För gymnasium och fackskola utgår därutöver med schablonbelopp bidrag till kostnader för viss annan personal än lärare. Utöver det allmänna driftbidraget utgår vidare bidrag för särskilda kostnader vid heltidskurs för industri och hantverk av verk-stadsskolkaraktär samt därmed till sin art jämförlig kurs med 7 OOO kr. för läsår. Till inbyggd skola inom industri och hantverk samt inom handelns område utgår statsbidrag med högst 13 000 kr. och tiU inbyggd skola inom det husliga arbetets område och inom vårdyrkena med högst 10 800 kr.
EnUgt Kungl. Maj:ts beslut den 31 januari 1969 (ändrat senast den 24 april 1970) utgår statsbidrag för grundutbildning av sjuksköterskor vid kommunal eller landstingskommunal sjuksköterskeskola med 21 600 kr. för varje klass och termin och för vidareutbildning av sjuksköterskor med 24 400 kr. för varje klass och termin.
Ur anslaget ersätts även omkostnader för försöksverksamhet i Örebro med undervisning i gymnasium, fackskola och yrkesskola för hörselskadade elever, kostnader för tekniska hjälpmedel m. m. åt handikappade elever, statsbidrag till korrespondens- och glesbygdsgymnasier samt vissa särskilda kostnader i samband med fackutbildning av programmerare och systemmän samt kurser i automatisk databehandling för tekniker.
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
186
Skolorganisationens omfattning
I skolöverstyrelsens långtidsbedömning för budgetåren 1972/73— 1975/76 redovisas följande uppgifter rörande det beräknade antalet elever vid gymnasieskolan.
Antal elever
1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
1975/76
|
3 525 219 487 |
Gymnasiet, årskurs 1—4
Fackskolan
Yrkesskolor, heltidsundervisning
Gymnasieskolan Linjer och till linjer anslutande specialkurser Övriga specialkurser Utbildning som fuU-följs enligt äldre läroplan för fackskola o. yrkesskola
Tekniska och ekonomiska fackutbildningar
Samtliga
|
97 118 27 971 |
|
102 532 33 550 |
100 879 39 183
72 850 76 070 75 900
|
3815 215 967 |
4 120 202 059
163 599 19 220
45 753
3 940 232 512
214 424 17 288
3 901
4 065 239 678
218 108 17 800
4 065 239 973
220 515 17 048
4 065 241 628
221 682 16 552
4 065 242 299
överstyrelsens beräkning av antalet skoUedar- och lärartjänster framgår av följande sammanställning.
|
|
|
|
|
|
Antal tjänster för skolledare och lärare |
|||
|
|
1968/69 |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
1972/73 |
1973/74 |
1974/75 |
1975/76 |
|
Rektorer |
405 |
392 |
396 |
402 |
392 |
387 |
382 |
377 |
|
Studierektorer |
205 |
202 |
214 |
217 |
217 |
217 |
217 |
217 |
|
Lärare i läroämnen |
9 894 |
10 473 |
10614 |
10 241 |
10111 |
10 186 |
10 212 |
10215 |
|
Övningslärare |
938 |
1060 |
1 145 |
1 147 |
1203 |
1206 |
1215 |
1224 |
|
Lärare i yrkesämnen |
4 263 |
4 365 |
4 414 |
5 276 |
5 788 |
5 843 |
5 881 |
5 898 |
|
Lärarkandidater |
134 |
200 |
200 |
192 |
192 |
192 |
192 |
192 |
|
|
15 839 |
16 692 |
16 983 |
17 475 |
17 903 |
18 031 |
18 099 |
18 123 |
Skolöverstyrelsens bedömning av antalet elevplatser och klasser i gymnasieskolans direkt grandskolanknutna del i årskurs 1 läsåret 1971/72 framgår av följande tabeU.
Linje
Frekvens*
Elevplatser
KlasEer
1 Tvåårig beklädnadsteknisk linje'
2 „ bygg- och anläggningsteknisk Unje'
3 „ distributions- och kontorslinje'
4 „ ekonomisk Unje'
5 „ el-teleteknisk linje'
6 „ fordonsteknisk linje'
7 „ jordbraksUnje
|
0,5 |
560 |
35 |
|
4,2 |
4 512 |
282 |
|
8,2 |
8 768 |
303 |
|
5,2 |
5 580 |
186 |
|
2,7 |
2 864 |
179 |
|
2,5 |
2 672 |
167 |
|
0,7 |
742 |
35 |
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 187
8 Tvåårig konsumtionslinje' 6,9 7 426 346
|
9 „ |
konsumtions- och värdlinje' |
— |
— |
--------- . |
|
10 „ |
livsmedelsteknisk linje' |
as |
864 |
54 |
|
11 „ |
processteknisk linje' |
0,2 |
240 |
15 |
|
12 |
skogsbrukslinje |
0,5 |
496 |
24 |
|
13 |
social linje" |
9,8 |
10 500 |
350 |
|
14 |
teknisk linje'' |
5,8 |
6 270 |
209 |
|
15 „ |
träteknisk linje' |
0,5 |
544 |
34 |
|
16 |
verkstadsteknisk linje' |
4,1 |
4 400 |
275 |
|
17 |
vårdlinje- |
3,8 |
4 110 |
137 |
|
18 Treårig |
ekonomisk linje- |
5,5 |
5 880 |
196 |
|
19 „ 21 „ |
humanistisk linje'' 1 samhällsvetenskaplig linje" / |
8,7 |
9 330 |
311 |
|
20 „ |
naturvetenskaplig linje'' |
10,6 |
11370 |
379 |
|
22 Fyraårig teknisk linje |
6,3 |
6 720 |
224 |
|
|
Tvåårig musiklinje" |
0,1 |
150 |
5 |
|
|
Specialkurser utanför linjer" |
2,3 |
2 448 |
153 |
|
|
Totalt |
|
89,9 |
96 446 |
3 899 |
' Klasstorlek: 16 elever (schablonberäkning)
" ,, 30 ,, (schablonberäkning)
' „ både 16 och 30 elever (schablonberäkning). (Distribution och
kontor: 23 klasser med 16 elever, 280 med 30 elever samt konsumtion 201 klasser med 16 elever, 145 med 30 elever.)
' Procent av antalet 16-åringar 1971, 107 350
' Elevplatser för denna linje ingår i de platser som redovisats för konsumtionslinje resp. vårdlinje
• Försöksverksamhet
Utöver nu nämnda organisation kommer gymnasieskolan att omfatta gymnasiala skolformer under avveckling — gymnasium, fackskola och yrkesskola — samt ett stort antal specialkurser av varierande längd. Skolöverstyrelsen räknar med att 23 160 elever kommer att följa undervisningen på någon av dessa kurser läsåret 1971/72.
Skolöverstyrelsen konstaterar att den tendens till minskning av antalet sökande till de tre- och fyraåriga linjerna av gymnasieskolan, som kunde iakttagas vid intagningen våren 1969, har varit märkbar även innevarande läsår. Antalet behöriga förstahandssökande till dessa linjer gick ned från 38 921 läsåret 1969/70 tUl 36 004 läsåret 1970/71. Samtidigt ökade antalet behöriga förstahandssökande till de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjema från 25 991 till 28 508. I vilken utsträckning antalet sökande till övriga tvååriga linjer i gymnasieskolan samtidigt förändrats är f. n. enligt överstyrelsen inte känt.
På grund av de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjernas fortsatta regionala utbyggnad ökade antalet intagningsplatser på dessa Unjer, vilket medförde att antalet avvisade trots fler sökande blev lägre läsåret 1970/71 än läsåret 1969/70. Totalt måste innevarande läsår ca 10 % av behöriga förstahandssökande till de tre- och fyraåriga linjerna och ca 23 % av behöriga förstahandssökande tiU de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan avvisas. Föregående år var motsvarande tal ca 15 % resp. 27 %.
Som framgår av skolöverstyrelsens förslag tUl dimensionering av gymnasieskolans direkt grandskolanknutna del motsvarar elevantalet i ny-
Dd
Prop. 1971:1 BOaga 10 Utbildningsdepartementet 188
börjarklasserna i tre- och fyraåriga linjerna ca 31 % av en årskull 16-åringar och i de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjema ca 21 % av en årskull 16-åringar. Överstyrelsen framhåller att detta i stort sett innebär oförändrad frekvens för dessa grapper av linjer. Det totala antalet intagningsplatser i gymnasieskolans linjer — inklusive sådana specialkurser som har anknytning tiU Unjer — motsvarar i överstyrelsens förslag ca 90 % av antalet 16-åringar 1970.
Skolöverstyrelsen erinrar om att Kungl. Maj:t hittills i statsverkspropositionen beräknat medel för intagningsklasser för de linjer i gymnasieskolan som ersätter nuvarande fackskola och gymnasium. Klassantalet för yrkesskolan har däremot inte på samma sätt maximerats. Yrkesskolans organisation har i stället efter prövning av överstyrelsen vid behov kunnat utvidgas. Därigenom har bl. a. arbetslösa ungdomar kunnat tas emot. Enligt överstyrelsens mening måste gymnasieskolans organisation framdeles vara flexibel för att kunna anpassas till snabba skiftningar i efterfrågan på gymnasial utbildning. Ett eventuellt beslut om att gymnasieskolans dimensionering skall maximeras bör därför enligt skolöverstyrelsen kombineras med ett bemyndigande till överstyrelsen att göra viss omfördelning av klasser meUan linjer eller grupper av linjer och att i den mån arbetsmarknadsläget så kräver inrätta ytterligare klasser. Dessutom bör överstyrelsen ges bemyndigande att i erforderlig omfattning inrätta sådana specialkurser som utgör en direkt fortsättning på utbildningen i någon av gymnasieskolans linjer eller sådana kortare utbildningar som ej ingår i gymnasieskolans direkt grundskol-anknutna del.
Inom den eftergymnasiala utbUdningen har vissa förändringar skett. Den tidigare ettåriga ekonomiska utbildningen för studerande som fuU-bordat gymnasiestudier har helt ersatts av den nya utbildningen ekonomisk specialkurs. Utbildningen omfattar tre terminer. Terminskurs 3 anordnas försöksvis och är av påbyggnadskaraktär. Intagning i terminskurserna sker både höst och vår. Läsåret 1970/71 anordnas terminskurserna 1 och 2 på 20 orter i landet. Terminskurs 3 kan enligt Kungl. Maj:ts medgivande inrättas på 14 orter. Enligt beslut den 20 mars 1970 får innevarande budgetår anordnas högst 210 klasser av ekonomisk specialkurs inklusive sådan kurs som ingår i kombinerad gymna-sieskol- och universitetsutbildning. Enligt skolöverstyrelsen fyller den ekonomiska specialkursen en viktig uppgift som ett alternativ till universitetsutbildning. Överstyrelsen räknar därför med att utbildningen skall finnas även i den nya gymnasieskolan. För budgetåret 1971/72 föreslår överstyrelsen att totalt 260 klasser av ekonomisk specialkurs, inklusive sådan kurs som ingår i kombinerad gymnasieskol- och universitetsutbildning, får anordnas. Ökningen av klassantalet beräknas främst faUa på terminskurs 3 och kombinationsutbildning.
Under läsåret 1970/71 har på eftergymnasial nivå försöksverksamhet
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 189
med kombination av gymnasieskol- och universitetsutbildning, s. k. kombinationsutbildning, anordnats på tolv orter i landet. Intagningen har omfattat 25 undervisningsgrupper. Skolöverstyrelsen räknar med viss utvidgning av verksamheten inför nästa budgetår.
På vissa orter i landet anordnas f. n. s. k. tekniska specialkurser. Kurserna som är två- eUer treåriga är avsedda för sådana elever med grundskolutbildning eller motsvarande som efter praktik önskar få kompetens som gyranasieingenjörer. Skolöverstyrelsen föreslår att kursema även i fortsättningen skall få anordnas så länge de efterfrågas. Läroplanen avses bU formellt anpassad tiU den fyraåriga tekniska linjen i gymnasieskolan. Överstyrelsen räknar med att intagningen läsåret 1971/72 skaU bU av ungefär samma omfattning som läsåret 1970/71.
Sedan budgetåret 1968/69 pågår i Lund försöksverksamhet med pedagogisk gymnasieklinik. I den vid kliniken bedrivna undervisningen deltar dels elever med anpassningssvårigheter från Lunds gymnasieregion, dels elever från Råby ungdomsvårdsskola. Sammanlagt ca 30 elever ges undervisning vid kliniken. Skolöverstyrelsen hemställer om statsbidrag för verksamheten även för budgetåret 1971/72. Kostnadema uppskattas till ca 190 000 kr.
Fr. o. m. läsåret 1969/70 bedrivs en begränsad försöksverksamhet med särskild gymnasial undervisning i glesbygder (prop. 1969: 1 bU. 10 s. 229, SU 35, rskr 103). Utbildningen bedrivs i form av lärarhandledda självstudier under två år jämte ett avslutande år vid gymnasieskolan. Under innevarande läsår finns glesbygdsgymnasier i Malung, Pajala och Strömstad. Korrespondensundervisning på gymnasial nivå finns f. n i Torsås, Jokkmokk, Undersåker och Sveg. Kommunema har möjlighet att övergå till särskild gymnasial undervisning i glesbygd. Ingen av de berörda kommunerna har emellertid inför innevarande läsår framfört önskemål härom. Skolöverstyrelsen anmäler sin avsikt att under budgetåret 1971/72 försöka utvärdera erfarenheterna av nuvarande former för gymnasial utbUdning i glesbygd. I avvaktan på resultatet av denna utvärdering räknar överstyrelsen med att varken utbUdningen per korrespondens eUer den särskilda gymnasiala utbildningen i glesbygd tUl läsåret 1971/72 skaU utvidgas till att omfatta nya studievägar.
Försöksverksamhet med gymnasial utbildning för gravt hörselskadade har anordnats i Örebro sedan läsåret 1967/68. Överstyrelsen föreslår att UtbUdningen fr. o. m. den 1 juU 1971 skaU organiseras som en reguljär utbildning. Elevantalet beräknas öka från ca 70 innevarande läsår tiU ca 150 läsåret 1971/72. Skolöverstyrelsen föreslår att två ordinarie studierektorstjänster inrättas i stäUet för de två arvodestjänster som studieorganisatör som f. n. är knutna till utbUdningen. Överstyrelsen föreslår dessutom att två speciallärare for den enskilda talträningen med elevema knyts fast tUl verksamheten den 1 juU 1971. För arvoden m.m. tiU annan personal än studierektor och lärare beräknar överstyrelsen
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 190
totaU 240 000 kr. för budgetåret 1971/72. I särskild skrivelse den 25 mars 1970 har överstyrelsen föreslagit att nuvarande bestämmelser om elevantal som vilUcor för anordnamle av klass anpassas till skolstadgans bestämmelser med det undantaget att den nedre gränsen för anordnande av klass sätts vid fyra elever.
Skolöverstyrelsen har hos socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI), socialstyrelsen och Svenska landstingsförbundet inhämtat uppgifter om planeringsläget beträffande personalstruktur och personalbehov inom vårdsektorn. Enligt SPRI pågår utredningar som på både kort och lång sikt får betydelse för överstyrelsens planeringsverksamhet. Inom hälso- och sjukviLrdsplaneringen pågår ett omfattande utredningsarbete som bl. a. skall bilda grund för framtida personalplanering. Det kan f.n. ej anges i vilken utsträckning utredningsarbetet kan påverka planeringsunderlaget för vårdyrkesutbildningen inom de närmaste åren. Överstyrelsen avser att hålla kontakt med SPRI för fortsatt information om utredningsarbetets gång. Överstyrelsen meddelar i detta sammanhang att en arbetsgrupp för gemensam beredning av ärendena rörande utbildning på vårdområdet har tillsatts under år 1969 med företrädare för överstyrelsen, socialstjTclsen, Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.
Skolöverstyrelsen föreslår att frivillig undervisning utanför schematid i instrumentalmusik och solosång., körsång, teckning, dramatik samt gymnastik skall få förekomma för (rlever på alla Unjer i gymnasieskolan. Undervisningen beräknas bli tUldelad samma tid som f. n. gäller för de tre- och fyraåriga linjerna samt för de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska Unjerna.
Anslagsberäkning
1.970/71 Beräknad ändring 1971/72
Skolöver- Departements-
styrelsen chefen
Anslag 1 118 000 000 of. —16 000 000
Den av överstyrelsen föreslagna anslagsberäkningen framgår av följande sammanstäUning.
1. Lärarlönebidrag m.m.
a) gymnasieskolans Unjer och specialkurser samt gymnasiala skolformer under avveckling 846 585 000
b) föreståndare och biträdande föreståndare vid elevhem
av rikskaraktär 190 000
c) kommunala,
landstingskommunala samt vissa enskUda
sjuksköterskeskolor 27 372 000
d) utbildning av tandsköterskor vid Eastmaninstitutet 110 000
e) fackutbildning av programmerare och systemmän 6 125 000
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 191
f) särskilda kostnader vid heltidskurser för industri och
hantverk av verkstadsskolkaraktär 17 500 000
g) särskilda kostnader för vissa inbyggda kurser 11 000 000
2. Bidrag till pedagogisk stödpersonal 12 537 000
3. Kostnader för ATP-avgifter 73 553 000
4. Kostnader för arbetsgivaravgift 18 860 000
5. Kostnader för lönekostnadspålägg 98 834 000
6. Tekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade elever 2 951 000
7. Särskild gymnasial utbildning i glesbygd samt korrespondensundervisning pä gymnasial nivå 2 450 000
1118 067 000
Avrundat 1118 000 000
Av skolöverstyrelsens framställning inhämtas bl. a.
1 a). Överstyrelsen föreslår att 2 500 000 kr. anvisas för provisorisk förstärkning av skoUedningen i vissa gymnasiala skolor läsåret 1971/72.
1 b). Överstyrelsen beräknar i Ukhet med föregående år medel för bidrag tiU avlönande av tre föreståndare och tre biträdande föreståndare vid elevhem av rikskaraktär.
1 c). Överstyrelsen räknar med 1 030 terminskurser i grandutbUd-ning och 210 terminskurser i vidareutbildning av sjuksköterskor.
6. överstyrelsen föreslår bidrag med dels 2 450 900 kr. tiU omkostnader för försöksverksamheten med gymnasial utbildning i Örebro för gravt hörselskadade, dels 500 000 kr. för övriga tekniska stödåtgärder åt handikappade elever. Överstyrelsen föreslår att bestämmelserna om tekniska stödåtgärder m. m. för handikappade utvidgas tUl att gälla även vid de statliga och kommunala skolorna för vuxna.
Departementschefen
Jag viU först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande skolväsendet m. m.
Den 1 juli 1971 kommer fackskola, gymnasium och yrkesskola att ersättas av en organisatoriskt sammanhåUen skolform, gymnasieskolan (prop. 1968: 140, SU 195, rskr 404). Förberedelsearbetet för genomförandet av denna reform har varit intensivt även under det gångna året.
I början av år 1970 fattade riksdagen beslut om hur huvudmannaskapet för gymnasieskolans skUda studievägar skuUe fördelas meUan kommuner och landstingskommuner (prop. 4, SU 32, JoU 4, rskr 92 och 99).
Den 14 maj och den 29 juni 1970 faststäUde Kungl. Maj:t huvuddelen av läroplanen för gymnasieskolan innefattande bl. a. mål och riktlinjer. Den 14 maj 1970 utfärdades även kungörelsen (1970: 290) om gymnasieskolan (ändrad senast den 29 december 1970), i vilken
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 192
bl. a. fastställs att gymnasieskolan skall ersätta de nuvarande kommunala skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola, de landstingskommunala yrkesskolorna samt sådana lantbruks-, lanthushålls- och skogsbraksskolor som den 1 juli 1971 drivs av landstingskommuner.
Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 25, SU 108, rskr 274) utvidgades gymnasieskolans organisation tiU att omfatta även försöksverksamhet med tvåårig musiklinje på vissa orter i landet. 1970 års riksdag (prop. 143, SU 196, rskr 414) beslöt även om en revision av tim- och kursplaner för de tvååriga ekonomiska och sociala Unjerna i gymnasieskolan samt för den tvååriga tekniska linjens byggtekniska gren. Beslutet iimebär bl. a. en anpassning av linjema tiU övriga utbildningsvägar i gymnasieskolan.
Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 159, SU 222, 2LU 95, rskr 437 och 460) faststäUdes avgränsningen av gymnasieskolan i förhållande tiU annan utbildning på denna nivå. Beslutet innebär dessutom att i stort sett samma regler kommer att gäUa oberoende av om kommun eller landstingskommun är huvudman för en utbUdning i gymnasieskolan. Vidare förstärktes skolledningen i gymnasieskolan.
Kungl. Maj:t har den 11 och 29 december 1970 faststäUt återstående delar av läroplan för g5minasieskol,in.
Med anledning av förslag från skolöverstyrelsen utfärdade Kungl. Maj:t den 4 december 1970 viss.i provisoriska bestämmelser om lärare m. m. Inom utbildningsdepartementet fortsätter beredningen av frågor som rör lärarpersonal i gymnasieskolan. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att vidta erforderliga åtgärder för att lösa de övergångsproblem som föranleds av att gymnasieskolan införs.
I prop. 1968: 140 (s. 155) uttalade min företrädare att som en riktpunkt för det fortsatta arbetet med en översyn av statsbidragssystemet bör gälla att den ekonomiska ram, inom vilken förändringar i systemet skall kunna göras, får bestämmas; genom tiUämpning av nuvarande bidragsregler på den föreslagna utbUdningen. Det är således nu fråga om att göra enbart en teknisk översyn av de nuvarande bidragsreglerna. EnUgt min mening bör Kungl. Maj:t inhämta riksdagens bemyndigande att vidta erforderUga ändringar i nuvarande statsbidragsbestämmelser. Frågan om mer betydande förändringar av statsbidragssystemet övervägs vid de överläggningar som pågår mellan företrädare för kommunförbunden och utbildningsdepartementet.
Det friviUiga skolväsendet har under senare år genomgått en betydande kvantitativ utveckling. På sikt torde nästan alla ungdomar få möjlighet att fortsätta sin utbildning efter grundskolan. Intagningskapaciteten har innevarande läsår motsvarat närmare 90 % av en årskuU. Inför läsåret 1971/72 räknar skolöverstyrelsen med en ytterligare ökning
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 193
av antalet intagningsplatser. Överstyrelsen har därvid räknat med ett något ökat intag på de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan samt på de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna. På utbildningsvägar utanför den direkt grandskolanknutna delen av gymnasieskolan har skolöverstyrelsen räknat med att ca 136 000 elever totalt skall kunna beredas plats, därav ca 23 160 på specialkurser av varierande längd.
Skolöverstyrelsens förslag tiU dimensionering av gymnasieskolan finner jag i det stora hela väl avvägt. Jag räknar emeUertid med ett oförändrat antal intagningsklasser tiU de tre- och fyraåriga linjerna i gymnasieskolan samt tiU de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna. Under förevarande anslag bör medel beräknas för ca 97 000 elevplatser i årskurs 1 i den direkt grundskolanknutna delen av gymnasieskolan.
Jag har ingen erinran mot skolöverstyrelsens förslag att ekonomisk och teknisk specialkurs samt försöksverksamhet med s. k. kombinationsutbildning, som f. n. anordnas på ett antal orter i landet, skall ingå i gymnasieskolans organisation. Jag räknar med att sammanlagt 215 klasser av den ekonomiska specialkursen, inklusive kombinationsutbildningar, skall få anordnas nästa budgetår, vilket innebär en ökning med fem klasser i förhållande till innevarande år. Med hänsyn till att många likartade utbildningar i gymnasieskolan under en övergångstid kommer att drivas parallellt med varandra räknar jag med ca 100 färre ettåriga specialkurser än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Antalet specialkurser bör minskas på orter med fullständig gymnasieskola.
Med undantag för vad jag nu sagt bör eleverna budgetåret 1971/72 fördelas på de olika studievägarna i gymnasieskolan i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag tiU dimensionering. Överstyrelsen bör emellertid, om det visar sig nödvändigt, kunna göra viss omfördelning av klasser mellan linjer eller grupper av linjer. I den mån starka skäl — t. ex. arbetsmarknadsskäl — talar för en ökning av antalet elevplatser bör frågan underställas Kungl. Maj:ts prövning. När det gäller sådana specialkurser av kortare längd som inte ingår i gymnasieskolans direkt grundskolanknutna del bör skolöverstyrelsen, inom den ram som angetts för dessa utbildningar, kunna inrätta erforderligt antal kurser.
Försöksverksamheten med gymnasial utbildning för gravt hörselskadade har anordnats i Örebro sedan budgetåret 1967/68. Skolöverstyrelsen föreslår att utbildningen fr. o. m. nästa budgetår upphör som försöksverksamhet och i stället får reguljär form. Jag har ingen erinran mot detta förslag. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att meddela de smärre avvikelser från bestämmelserna om statsbidrag som kan behövas. I överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag be-
Dd
7 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UttiUdningsdepartementet 194
räknar jag tUls vidare medel för två ordinarie studierektorstjänster samt för två tjänster som speciallärare. För arvode m. m. tiU annan personal än studierektor och lärare beräknar jag totalt 230 000 kr. Bestämmelserna om elevantal som villkor fi3r anordnande av klass bör anpassas till allmänna bestämmelser med undantag av att den nedre gränsen för anordnande av klass sätts vid fyra elever.
Föregående år betonade jag anjjelägenheten av att ett säkrare planeringsunderlag för vårdyrkesutbildningen erhåUs så snart som möjligt. Jag vill ånyo kraftigt understryka vikten därav.
Jag hälsar med tillfredsställelse de av skolöverstyrelsen vidtagna åtgärderna för att underlätta utbildningsmöjUgheterna för vuxenstuderande inom vårdyrkessektorn. Det ankommer på skolöverstyrelsen att även i fortsättningen beakta behovet av särskilda åtgärder.
Jag räknar även i fortsättningen med att frivillig undervisning utanför schematid skall få förekomma i gymnasieskolan med anlitande av de resurser som f. n. finns tillgängliga.
Jag beräknar för nästa budgetår de sammanlagda kostnadema för lärarlönebidraget tiU ca 896 milj. kr. (1). TiU bidrag till kostnader för pedagogisk stödpersonal beräknar jag 12,4 milj. kr. (2). Posten ATP-avgifter beräknar jag tiU ca 72,5 milj. kr. (3) och posten Arbetsgivaravgift tUl 18,6 milj. kr. (4). För lönekostnadspålägg bör 97 milj. kr. tas upp (5). Medelsbehovet tiU tekniska stödåtgärder m. m. åt handikappade elever beräknar jag tiU 2,9 mUj. kr. (6).
Jag återkommer i det följande till medelsbehovet för utbildningen på jordbruks- och skogsbrukslinjerna inom gymnasieskolan m. m.
I Ukhet med skolöverstyrelsen beräknar jag medel för bidrag till avlönande av tre föreståndare vid elevhem av rikskaraktär avsedda för studerande vars föräldrar är utlandssvenskar samt för elever i behov av miljöbyte (prop. 1968: 67 s. 29, SU 129, rskr 303).
Liksom för innevarande budgetår bör Kungl. Maj:t få besluta om statsbidrag ur förevarande anslag tiU Eastmaninstitutet.
Mot skolöverstyrelsens förslag i övrigt har jag ingen erinran.
Det totala medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag för nästa budgetår tiU 1 102 milj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i nuvarande statsbidragsbestämmelser som behövs med anledning av gymnasieskolans införande,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som behövs för att lösa övergångsproblem inför gymnasieskolans start den 1 juU 1971,
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag tiU Eastmaninstitutet,
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 195
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela
särskUda bestämmelser
om statsbidrag till den gymnasiala
utbildningen för gravt hör
selskadade,
e) till Bidrag till driften av
gymnasieskolor för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 102 000 000 kr.
D 14. Bidrag tiU driften av lantbrulets yrkesutbildning
1969/70 Utgifti 25 594 324 1970/71 Anslagi 29 973 000 1971/72 Förslag 23 723 000
' Anslaget Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. under nionde huvudtiteln
Från anslaget ersätts kostnader för bidrag till driften av lantbruksskolor och lanthushållsskolor. Vid lantbruksskolorna anordnas förberedande, grundläggande och specialiserad yrkesutbildning, ladugårdsför-mansutbildning, arbets- och driftsledarutbUdning samt vid vissa lantbruksskolor grundläggande yrkesutbildning på trädgårdsområdet. Vid lanthushållsskoloma anordnas grandläggande och specialiserad yrkesut-bUdning.
Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1963: 493) om statsbidrag tUl lantbruks- och lanthushållsskolor (ändrad senast 1968: 682). Bestämmelsema innebär att statsbidrag utgår för avlöningsförmåner för rektor och lärare (avlöningsbidrag), avgifter enligt lagen om allmän försäkring och förordningen om allmän arbetsgivaravgift för samma befattningshavare (avgiftsbidrag), kostnader för elevernas hälsovård (hälsovårdsbidrag) samt skolans övriga driftkostnader (aUmänt driftbidrag).
Från anslaget ersätts vidare utgifter för undervisningsmateriel för maskinundervisning enligt kungörelsen (1949: 455) angående statsbidrag till anskaffning av maskiner m. m. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning (ändrad senast 1957: 197).
Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST)
Det totala antalet elever i lantbruksundervisning har under senare år ökat något. Vid början av läsåret 1970/71 fanns det 43 lantbraksskolor, 39 lanthushållsskolor och två lanthushållsavdelningar. Elevantalet vid lantbruks- och lanthushåUsskolorna är ca 3 000 per skoltyp. Fr. o. m. den 1 juli 1971 hänförs landstingskommunala lantbruksskolor och lanthushållsskolor till gymnasieskolan.
Vid flertalet lantbraksskolor planeras till hösten 1971 den tvååriga jordbrukslinjen av gymnasieskolan. Därigenom beräknas utbildningsvo-
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 196
lymen komma att öka med drygt 50 000 elevdagar. För lanthushållsskolorna uppskattas ökningen tiU ca 20 000 elevdagar. Lärarbehovet beräknas öka med totalt 23 heltidstjänster. Större delen av verksamheten kommer dock att bedrivas i form av specialkurser.
1. Det allmänna driftbidraget ökar bl. a.
till följd av att flertalet lant
braksskolor redan hösten 1971 planerar
tvåårig jordbrukslinje av gym
nasieskolan (+136 000 kr.).
2. Omläggningen av undervisningen från den 1 juli 1971 medför att lantbraksskolorna ställs inför ökacle krav på utrustning. Organisationskommittén anser att en uppräkning tiU 1 milj. kr. för budgetåret 1971/72 är nödvändig. Inom denna ram biör även lanthushållsskolornas behov kunna tillgodoses (+588 000 kr.).
3. Sedan budgetåret 1964/65 har anvisats 70 000 kr. för stipendier till deltagare i grandläggande yrkeskurs om 10 veckor vid lantbrukets yrkesskolor. Kurserna anordnas av skolorna i samverkan med lantbruks-nänmd och länsarbetsnämnd. Medlen har utnyttjats i mycket ringa omfattning. Organisationskommittén föreslår därför att anslagsposten utgår fr. o. m. budgetåret 1971/72 (—70 000 kr.).
Departementschefen
I gymnasieskolan skall fr.o.m. den 1 juli 1971 finnas en tvåårig jordbrukslinje med landstingskommunal huvudman. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1970 fastställt tim- och kursplaner för linjen. UtbUdningen kommer att vara uppbyggd efter samma principer som gäller för övriga jämförbara Unjer. Organisationskommittén anser att det vid sidan av den tvååriga linjen bör finnas två olika slag av ettåriga specialkurser. Förslaget ansluter sig nära till yrkesutbildningsberedningens förslag i betänkandet Yrkesteknisk högskoleutbildning (SOU 1970:8). Jag är f.n. inte beredd att tillstyrka kommitténs förslag rörande dessa nya specialkurser. I övrigt beräknar jag medelsbehovet för verksamheten vid lantbraksskolorna i anslutning till kommitténs förslag. Vid lanthushåUsskolorna räknar jag med oförändrad omfattning av verksamheten.
De nuvarande bestämmelsema cim statsbidrag till dessa skolor bör tiUs vidare få gälla även i fråga om de delar som ingår i gymnasieskolan. Statsbidraget till avlöningar m. m. minskar till följd av mina ställningstaganden och till följd av ändrad verksamhet vid skolorna med 4 206 000 kr. Av samma skäl muiskar det allmänna driftbidraget med 267 000 kr. (1). I likhet med vad som gäller iör det allmänna skolväsendet i övrigt för jag upp medel för undervisningsmateriel under skolornas byggnadsanslag (2). Med hänsyn till att stijiendiemedlen utnyttjas i mycket ringa grad beräknar jag inte några medel för detta ändamål (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 23 723 000 kr.
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 197
D 15. Bidrag tiU driften av skogsbrukets yrkesutbUdning
1971/72 Förslagi 8594000
' Innevarande budgetår utgår medel ur anslagen Bidrag till skogsvårdsstyrel-sema och Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. under nionde huvudtiteln.
Från anslaget ersätts utgifter för bidrag tiU driften av skogsbruks-skolor samt bidrag till företagsskolor. Vid skogsbraksskolorna anordnas grundläggande utbildning på det gymnasiala stadiet samt vidareutbUdning och fortbildning för yrkesverksamma.
Anslagsberäkningarna har grundats på bidragsbestämmelsema i kungörelsen (1963:493) om statsbidrag tiU lantbruks- och lanthushåUsskolor (ändrad senast 1968:682). Bestämmelserna innebär att statsbidrag utgår för avlöningsförmåner för rektor och lärare (avlöningsbidrag), avgifter enligt lagen om allmän försäkring och förordningen om aUmän arbetsgivaravgift för samma befattningshavare (avgiftsbidrag), kostnader för elevernas hälsovård (hälsovårdsbidrag) samt skolans övriga driftskostnader (allmänt driftbidrag).
Från anslaget betalas vidare utgifter för undervisningsmateriel för maskinundervisning med motsvarande tillämpning av kungörelsen (1949: 455) angående statsbidrag tUl anskaffning av maskiner m. m. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning (ändrad senast 1957: 197).
Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST)
Vid början av läsåret 1970/71 fanns det 35 skogsbruksskolor. Elevplatserna vid skolorna uppgår tUl ca 1 200. En betydande del av grandutbildningen kommer budgetåret 1971/72 att bedrivas vid gymnasieskolans skogsbrukslinje och ettåriga specialkurser. Därigenom beräknas utbildningsvolymen komma att öka med drygt 50 000 elevdagar. Lärar-åtgången beräknas till totalt 169 årslärare.
1. Avlöningsbidraget, som uppgår till 7 614 000 kr., har beräknats med utgångspunkt i nyssnämnda lärarbehov. Beräkningen av lönesumman grundas för rektorerna på nuvarande löneklassplacering. För lärarna har tiUämpats samma löneklasser som legat tUl grand för beräkningen vid lantbrakets yrkesutbildning. Det allmänna driftbidraget beräknas uppgå till 800 000 kr. För avgiftsbidrag och lönekostnadspålägg har enUgt samma grunder som för lantbrukets yrkesutbUdning beräknats 1 827 000 kr.
2. Med ledning av hittiUs framtaget utredningsmaterial har medelsbehovet för undervisnmgsmateriel uppskattats tiU minst 1,5 milj. kr. OJST avser att senare lämna förslag om behovet av utrastning för undervisningen.
3. Vid övergång till nya bidragsbestämmelser föratsatts kungörelsen
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 198
(1954:427) angående statsunderstödda skogsbrukskurser (omtryckt 1958: 247, ändrad senast 1965:266) inte bli tiUämplig på den av skolornas huvudmän bedrivna verksamheten. Organisationskommittén föreslår därför att statsbidrag för eleversättningar inte utgår fr. o. m. budgetåret 1971/72.
4. Kommittén anser att skogsför;tagen även i fortsättningen bör kunna erhåUa bidrag till skoglig utbUdning och beräknar ett oförändrat medelsbehov för detta ändamål (50 000 kr.).
Departementschefen
Genom beslut av Kungl. Maj:t den 14 maj 1970 angående läroplan för gymnasieskolan skaU i gymnasieskolan fr. o. m. den 1 juli 1971 finnas utbildning på en skogsbrukslinje. Linjen skall i enlighet med beslut av 1970 års riksdag (prop. 159, SU 222, rskr 437) vara tvåårig. Utbildningen kommer att vara uppbyggd efter samma principer som gäller för övriga jämförbara linjer. Kungl. Maj:t har den 29 december 1970 fastställt tim- och kursplaner för Imjen. På grundval av vad jag anfört i prop. 1970: 159 (s. 71) beräknar jag inte medel för de föreslagna nya specialkurserna. I övrigt beräknar jag medelsbehovet i anslutning till kommitténs förslag.
Organisationskommittén har förordat att statsbidrag för utbildningen vid skogsbrukslinje liksom för specialkurser och fortbildningskurser tills vidare skall utgå enligt reglerna för lantbrukets yrkesutbildning, överläggningar pågår i denna fråga med företrädare för Svenska landstingsförbundet. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att sedan överläggningarna avslutats meddela erforderliga statsbidragsbestämmelser. Enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 4, SU 32, JoU 4, rskr 92 och 99) skall huvudmannaskapet för linjen vara landstingskommunalt. Förutsättningarna för skogsbrukslinjen inom gymnasieskolans ram är sålunda givna. I den mån utbildning inte övertas av landstingskommun skall utbildningen tills vidare bedrivas i stort sett i oförändrade former vad avser innehåll, kapacitet, statsbidrag och huvudman. Utgifterna bör även i sådana fall belasta detta anslag.
Till följd av mina ställningstaganden och till följd av ändrad verksamhet vid skolorna beräknar jag tUl avlöriingsbidrag, allmänt driftbidrag, avgift&bidrag, hälsovårdsbidrag samt lönekostnadspålägg 8 544 000 kr. (1). I likhet med vad som gäller det allmänna skolväsendet i övrigt för jag upp medel för undervisningsmateriel under skolornas byggnadsanslag (2). Jag delar kommitténs uppfattning att nuvarande bestämmelser om statsunderstöd till skogsbrakskurser inte bör bli tilllämpliga på den av skolornas huvudmän bedrivna verksamheten. Jag har inget att invända mot att skogsföretagen erhåller bidrag till skogUg utbildning i den utsträckning kommittén föreslagit (3 och 4).
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
199
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om bestämmelserna om statsbidrag tiU skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
b) till Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8594000 kr.
D16. Statliga realskolor
1969/70 Utgift 37 141 061 1970/71 Anslag 18 095 000 1971/72 Förslag 5950000
Antal klasser
Antal elever
1969/70 1970/71 1971/72
364
165
53
10438 4 660 1540
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Skolöverstyrelsen |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Skolledare och lärare övrig personal |
305 60 |
—207 — 22 |
—207 — 22 |
|
|
365 |
—229 |
—229 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Bibliotek och materiel Understöd och premier Lönekostnadspålägg |
14 039 000 19 000 13 000 632 000 178 000 10 000 3 241 500 |
— 9 430 000 — 13 000 — 5 000 — 392 000 — 120 000 — 7 000 — 2 178 000 |
— 9 430 000 — 13 000 — 5 000 — 392 000 — 120 000 — 7 000 — 2 178 000 |
|
Uppbördsmedel |
18 132 500 |
-12 145 000 |
-12145 000 |
|
Avkastning av donationer från kronan m.m. |
37 500 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
18 095 000 |
-12145 000 |
-12145 000 |
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 141 600 kr.
2. Överstyrelsen räknar endast med automatiska kostnadsförändringar till följd av minskad organisation vid realskolorna.
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 200
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Statliga realskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 950 000 kr.
D 17. Bidrag till driften av högre kommunala skolor
1969/70 Utgift 14 028 886 1970/71 Anslag 7 000 000 1971/72 Förslag 3 000 000
Kommunen får statsbidrag tiU sina kostnader för driften av högre kommunala skolor enligt kungönJsen (1958: 665) om statsbidrag tiU driftkostnader för det allmänna skolväsendet (omtryckt 1962:478, ändrad senast 1970: 607). Statsbidiraget beräknas på grandval av ett bidragsunderlag som i huvudsak utgörs av årslönebeloppen för i föreskriven ordning inrättade rektors- och lärartjänster. På det sålunda beräknade bidragsunderlaget utgår statsbidrag med 78 %. Dessutom utgår statsbidrag med 100% av kostnaderna för ATP-avgifter. Statsbidrag utgår även för arbetsgivaravgift.
Under läsåret 1971/72 kommer samtliga högre kommunala skolor att vara under avveckling. Den beräknade omfattningen av de högre kommunala skolorna under nästa läsår framgår av följande sammanställning, i vUken även anges förändringar i förhåUande tUl organisationen 1970/71.
|
Skolform |
|
Antal skolor |
Antal klasser |
|
Kommunala flickskolor Kommunala realskolor Praktiska kommunala realskolor |
|
5 (- 5) 6 (- 9) 12 (-14) |
14 (-16) 12 (-31) 3 (- 3) 29 (-50) |
|
|
|||
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Skolöverstyrelsen |
Departementschefen |
|
|
Personal Lärare Anslag lAiarlönebidrag Lönekostnadspålägg Avrundat |
155 6 200 000 7 000 000 |
-111 —3 700 000 - 600 000 —4 300 000 —4 000 000 |
-111 —3 700 000 — 600 000 —4 300 000 —4 000 000 |
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 201
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen räknar endast med automatiska kostnadsförändringar tUl följd av minskad organisation vid de högre kommunala skoloma.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av högre kommunala skolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
D 18. Bidrag till driften av rilcsinternatskolor
1971/72 Förslagi 10759000
' Innevarande budgetår utgår medel ur anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor
Från anslaget betalas utgifter för bidrag till driften av Grännaskolan, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk. Sigtunaskolan och Vigg-byholmsskolan. För skolorna i fråga gäller privatskolstadgan (1967: 270, ändrad senast 1970: 801). Statsbidrag utgår enligt kungörelsen (1970: 333) om riksintematskolor. Till skolverksamheten vid riksinternatskola utgår statsbidrag enligt samma grunder som till kommunal gymnasieskola. Detta gäller även den del som avser grundskolan. Däratöver utgår statsbidrag till föreståndare och fritidsledare samt för skolhälsovård och för lönekostnadspålägg. För elev som har utlandssvenska föräldrar utgår statsbidrag till kostnader för skolgång och skolmåltider med belopp som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skolväsendets område.
Skolöverstyrelsen
För bidrag till driften av riksinternatskolor beräknar skolöverstyrelsen ett medelsbehov av 10 759 000 kr., varav 10 000 kr. för beredande av friplatser åt stipendiater vid Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk. Med utgångspunkt i skolornas organisation innevarande budgetår uppskattar överstyrelsen omfattningen av de fyra riksintematskoloma budgetåret 1971/72 till totalt 56 klasser, varav 4 på mellanstadiet och 16 på högstadiet av grundskolan, 34 på de treåriga och 2 på de tvååriga Unjerna av gymnasieskolan.
Styrelsen för Stiftelsen Sigtunaskolan har i skrivelse den 3 november 1970 anhåUit om att tvåårig social linje av gymnasieskolan får inrättas vid skolan fr.o.m. budgetåret 1971/72. I skrivelse den 11 december 1970 har skolöverstyrelsen tillstyrkt denna anhållan.
Dd
7* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 202
Departementschefen
Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 53, SU 134, rskr 297) har Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk. Sigtunaskolan, Grännaskolan och Viggbyholmsskolan inrättats scm riksintematskolor den 1 juU 1970. Dessa skolor skaU enligt riksdagens beslut stå till förfogande för bam och ungdom, som har utlandssveriska föräldrar eller har styrkt behov av miljöbyte eller är från glesbygd. Riksinternatskola bör stå öppen även för externatelever från den kommun där skolan finns och från närUggande kommuner.
EnUgt kungörelsen (1970: 333) om riksinternatskolor skaU Kungl. Maj:t fatta beslut om de skolformer och studievägar som skall förekomma vid resp. riksinternatskola. Styrelsen för Stiftelsen Sigtunaskolan har begärt att tvåårig social linje av gymnasieskolan skaU inrättas vid skolan den 1 juli 1971. Frågan bereds f.n. inom utbildningsdepartementet, lag utgår emellertid från att skolans nuvarande organisation därvid inte utökas. För budgetåret 1971/72 beräknar jag därför det totala antalet klasser vid riksinternatskolorna tUl 56.
Mot skolöverstyrelsens förslag i övrigt har jag ingen erinran.
Jag viU i detta sammanhang anmäla att jag i förenklande syfte avser att föreslå vissa ändringar i kungörelsen om statsbidrag till riksinternatskolor. F. n. utgår statsbidrag motsvarande lönekostnadspålägg med avdrag för avgifter som täcks av statsbidrag eller eljest av statsmedel enligt de bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar i särskild ordning. Fr. o. m. budgetåret 1971/72 bör istället tiUägg utgå motsvarande lönekostnadspålägg utan avdrag och bidrag inte utgå för nämnda avgifter. Jag beräknar ej någon ökning av medelsbehovet med anledning därav.
För nästa budgetår förordar jag att anslaget förs upp med 10 759 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 759 000 kr.
D 19. Sjöbefälsskoloma: Utbildningskostnader
1969/70 UtgU:t 8 373 318
1970/71 Anslag 8 357 000 1971/72 Förslag 8442000
Undervisningen vid sjöbefälsskolorna (Göteborg, Härnösand, Kalmar, Malmö och Stockholm) har tUl ändamål att utbilda fartygs- och maskinbefäl för den svenska handelsflottan. Sjökaptens- och sjöingenjörskur-serna omfattar två läsår och byg;ger på styrmans- och maskintekniker-
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
203
kurserna som är ettåriga. Dessa kurser anordnas vid samtliga sjöbefälsskolor. Ettåriga kurser för radiotelegrafister anordnas i Göteborg, Härnösand, Kalmar och Stockholm. Skepparkurser av l:a klass om totalt 624 lektioner anordnas i Göteborg och Härnösand samt fartygsmekanikerkurser av l:a klass om totalt 370 lektioner i Göteborg, Härnösand och Malmö. Verksamheten regleras i stadgan för sjöbefälsskolorna i riket (1959: 425, ändrad senast 1970: 792).
|
Antal klasser |
Antal elever |
|
|
|
|
|
1969/70 1970/71 1971/72 |
60 58 56 |
1 176 1340 1320 |
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Skolöverstyrelsen |
Departementschefen |
|||
|
Personal |
|
|
|
||
|
Skolledare och lärare övrig personal |
|
96 25 |
-2 Of. |
—2 of. |
|
|
|
|
|
121 |
-2 |
—2 |
|
Anclag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Lönekostnadspålägg |
|
6 251 500 6 000 66 000 450 000 202 000 1 436 500 |
— 76 000 Of. + 20 000 + 74 000 of. + 58 000 |
—80 000 of. + 4 000 -f 74 000 of. -f-57 000 |
|
|
|
|
|
8 412 000 |
+ 76 000 |
+55 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
|
Hyror m.m. |
|
|
55 000 |
— 30 000 |
—30 000 |
|
|
Nettoutgift |
8 357 000 |
-1-105 000 |
-f85 000 |
|
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning 65 697 kr.
2. Som en följd av att sjökaptens- och sjöingenjörsklasserna i prop. 1970: 1 (bil. 10, SU 8, rskr 8) utökades till att omfatta vardera 24 elever kunde en klass av vardera sorten dras in läsåret 1970/71. Eftersom kurserna är tvååriga minskar även budgetåret 1971/72 antalet klasser med två (— 297 600 kr.).
3. Genom det höjda elevantalet på sjökaptens- och sjöingenjörsklasserna uppstår enligt överstyrelsen behov av delning av klass vid viss undervisning. Kostnaderna härför beräknas till 198 400 kr.
4. För vartdera av budgetåren 1969/70 och
1970/71 har högst 24 000
kr. beräknats för anställning av skrivhjälp åt lärare. Beloppet har visat
sig otillräckligt, varför överstyrelsen föreslår, att delposten räknas upp
till 28 960 kr. (+4 960 kr.).
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 204
5. Överstyrelsen föreslår att anslagsposten Reseersättningar höjs för att pedagogisk personal vid sjöbefälsskolorna skall kunna delta i internationeUa konferenser på sjöfartens område (-1-15 000 kr.).
6. På grund av bortfaU av vissa avgifter i samband med privatist-examina och särskilda prövningar beräknas uppbördsmedlen minska med 30 000 kr., vilket medför behov av en medelsanvisning med motsvarande belopp (-1-30 000 kr).
7. Tillbyggnaden av sjöbefälsskolan i Göteborg beräknas i stort sett vara färdig vid början av budgetåret 1971/72. Därvid uppkommer ett ökat behov av medel under anslagsposten Lokalkostnader (4- 88 160 kr.).
8. I anslagsframstäUningen för budgetåret 1969/70 aviserade överstyrelsen sui avsikt att efter utredning föreslå en förändring av utbUdningen av radiotelegrafister vid sjöbefälsskolorna. Den arbetsgrapp som överstyrelsen tUlsatte med uppdrag att överse radiotelegrafistutbildningen, har nu avlämnat ett principförslag till en förbättrad utbildning. Förslaget innebär bl.a. en övergång till en tvåårig utbUdning fr.o.m. läsåret 1971/72 och medför en ökning av kostnaderna med ca 300 000 kr. per år. Det ökade medelsbehovet för geinomförandet av reformen uppkommer budgetåret 1972/73.
9. Överstyrelsen,
som erinrar om att befälsbemanningsutredningen
nyligen tUlsatts, anser att frågan om utbildning av sjöbefäl och av per
sonal för andra funktioner ombord måste tas upp tiU övervägande i ett
sammanhang. Överstyrelsen hemställer därför att erforderliga resurser
StäUs tiU förfogande för att en samlad översyn av utbUdningsbehovet
för all ombordanställd personal skall kunna påbörjas senast under bud
getåret 1971/72. överstyrelsen begär medel härför under anslaget Skol
överstyrelsen (D 1).
10. överstyrelsen
har prövat motiven för att även framdeles ha en
sjöbefälsskola i Stockholm, överstyrelsen finner att det i och för sig
finns organisatoriska förutsättningar för en avveckling av verksamheten
vid stockholmsskolan, men att ett definitivt beslut i frågan bör fattas
först sedan utredning förebragts om vilken
effekt en nedläggning skuUe
föra med sig på den aUmänna
rekryteringen tiU sjöbefälsutbildningen.
Överstyrelsen föreslår att frågan om
utbildningens lokalisering utreds i
samband med översynen av hela utbildningsfrågan för sjöfolk. Först
därefter kan ett mer definitivt beslut fattas om utbildningens kvantitet
och lokalisering.
Departementschefen
En ständigt pågående teknisk utveckling och en snabb fömyelse av den svenska handelsflottan har medfört behov av förändringar i fartygens personella organisation. Nya arbetsuppgifter och arbetsmetoder kräver kunskaper och färdigheter hos personalen i annan utsträckning och av annat slag än dem som tidigare betraktats som nödvändiga och
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 205
tillräckliga. Personal utan lämplig utbUdning medför bl. a. stora säkerhetsrisker. Berörda myndigheter och näringslivsorganisationer har med anledning härav framfört krav på en grandlig översyn av utbUdningen för all sjöpersonal. Skolöverstyrelsen har därför beslutat att utreda frågan om utbildningen för all slags sjöpersonal.
Jag vill i det följande redovisa några utgångspunkter för detta arbete. En viktig uppgift är att genom studium av handelsflottans straktur och de utvecklingstendenser som råder inom skeppsbyggnadstekniken och skeppsfarten i övrigt söka kartlägga behovet av kunskaper och färdigheter för olika befattningshavare ombord samt söka utröna det kvantitativa behovet av personal i olika befattningar under så lång tid framåt som möjUgt. Utbildningen av sjöpersonal bör därvid betraktas i det större sammanhang som utbildningsområdet i sin helhet utgör och inte som en företeelse skUd från annan utbildning. Man bör undersöka möjUgheten att på ett naturligt sätt anknyta den grundläggande utbUdningen av sjöpersonal till gymnasieskolan. I blickpunkten kommer därvid om etablerade former för utbildningen kan omprövas. Jag räknar även med att man i arbetet överväger lokaliseringen av de oUka kursema och särskilt, vilket jag tidigare framhåUit, undersöker om det är möjligt och lämpUgt att koncentrera viss högre utbildning tiU ett mindre antal orter i landet än f. n. (jfr prop. 1970: 1 bU. 10 s. 214).
Jag ansluter mig till överstyrelsens bedömning att delning av klass vid viss undervisning är nödvändig som en följd av det höjda elevantalet på sjökaptens- och sjöingenjörsklassema. Medelsbehovet beräknas öka med 198 400 kr. (3).
Jag beräknar medel med oförändrat belopp för anställning av skrivhjälp åt lärare samt för reseersättningar (4 och 5).
Jag finner det naturligt att även utbildningen av radiotelegrafister utformas av den arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen som, enligt vad jag tidigare nämnt, skaU se över utbildningen för all slags sjöpersonal (8).
Med hänvisning till sammanställningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 442 000 kr.
D 20. Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m.
1969/70 Utgift 1065 277 Reservation 1635 694
1970/71 Anslag 705 000
1971/72 Förslag 1 015 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för anskaffning, underhåll och förhyrning av utmstning vid de fem statliga sjöbefälssko-
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbilldningsdepartementet 206
lorna i Göteborg, Härnösand, Kalmar, Malmö och Stockholm. Upphandling av inredning och utrustning sker i samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor.
I prop. 1969: 36 angående anslag för budgetåret 1969/70 till byggnadsarbeten samt inredning och utrastning av lokaler vid universitet, högskolor m.m. har för utrastning m.m. vid sjöbefälsskolorna angetts en preliminär totalram för budgetåren 1969/70—1973/74 om sammanlagt 5 380 000 kr., vilken skall tjäna som riktlinje vid de årliga budgetprövningarna (SU 94, rskr 241).
Skolöverstyrelsen
1. Efter hörande av särskilt tUlkaUad konsult och i samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor har överstyrelsen gjort en ny beräkning av inredningskostnadema för de nya lokalerna vid sjöbefälsskolan i Göteborg. Utöver den i prop. 1969: 36 angivna kostnadsramen behöver totalt 665 000 kr. anvisas för ändamålet. Medelsbehovet under nästa budgetår beräknas till 500 000 kr.
2. Den preliminära totalramen för utrustning vid sjöbefälsskolorna budgetåren 1969/70—1973/74 angavs i prop. 1969:36 tUl 2180 000 kr. överstyrelsen föreslår att 500 000 kr. inom denna kostnadsram anvisas för utmstning av de nya lokalema vid sjöbefälsskolan i Göteborg.
3. Den preliminära totalramen iför underhåll av utrastning budgetåren 1969/70—1973/74 beräknades i prop. 1969: 36 tiU 875 000 kr. Härav har för innevarande budgetår anvisats 175 000 kr. Överstyrelsen föreslår att samma belopp beräknas även för nästa budgetår.
4. Sjöbefälsskoloma hyr fyra radiosändare
och en radiotelefonan-
läggning av televerket. För ändamålet bör för budgetåret 1971/72 an
visas 65 000 kr.
Departementschefen
För inredning av de nya lokalerna vid sjöbefälsskolan i Göteborg bör för nästa budgetår beräknas ett belopp av 375 000 kr. och för budgetåret 1972/73 210 000 kr. Den totala kostnadsramen för ifrågavarande ändamål har därvid, med hänsyn tiU den nya beräkningen av kostnaderna, höjts med 500 000 kr. (1).
Jag beräknar 400 000 kr. för utrustning av de nya lokalerna vid sjöbefälsskolan i Göteborg (2).
För övriga ändamål som bekostas från anslaget bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknas sammanlagt 240 000 kr. (3 och 4).
Med anledning av det anförda hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1015000 kr.
Dd
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 207
D 21. Statens skogsinstitut
1969/70 Utgifti 2 278 813
1970/71 Anslag2 2 116 000 1971/72 Förslag 1 687 000
' Anslaget Statens skogsskolor m. m. under nionde huvudtiteln. ' Anslaget Statens skogsinstitut under nionde huvudtiteln.
Statens skogsskolor har den 1 juli 1970 ersatts av två skogsinstitut. Undervisningen vid skogsinstituten i Sollefteå, tills vidare förlagd till Bispgården, och Värnamo omfattar dels skogsteknikerkurs om 63 veckor, dels fortbUdning och vidareutbildning för skogstekniker. TUl kurserna om 63 veckor antas ca 30 elever per institut och kurs. Verksamheten vid skolorna regleras i stadgan för statens skogsinstitut (1970: 330).
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Organisation»- |
Departements- |
|
|
|
kommittén |
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Skolledare och lärare |
19 |
- 9 |
-11 |
|
övrig personal |
16 |
- 9 |
- 9 |
|
|
35 |
-18 |
-20 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
1 032 000 |
-169 000 |
-269 000 |
|
Sjukvård |
2 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
68 000 |
+ 22 000 |
+ 16 000 |
|
Lokalkostnader |
409 000 |
-175 000 |
-175 000 |
|
Expenser |
121 000 |
+ 1000 |
- 17 000 |
|
övriga utgifter |
303 000 |
-t-242 000 |
+ 50 000 |
|
därav |
|
|
|
|
a) praktiska övningar |
100 000 |
-f 15 000 |
-t- 5000 |
|
b) undervisningsmateriel |
57 000 |
-f 177 000 |
-1-35 ooo |
|
c) kottnader för inträdesprov |
40 OOO |
4-50 000 |
-f 10 000 |
|
d) administrativa tjänster |
106 000 |
of. |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
240 000 |
- 33 000 |
- 57 000 |
|
|
2 175 000 |
-112 000 |
-452 000 |
|
Uppbördsmedel |
59 000 |
— 23 000 |
— 23 000 |
|
Nettoutgift |
2 116 000 |
- 89 000 |
-429 000 |
Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST)
1. Löne- och prisomräkning 19 100 kr.
2. TiU följd av nedläggning av kvarvarande skogsskolor fr. o. m. oktober 1970 föreslås en minskning av avlöningsposten med 329 400 kr.
3. Under budgetåret 1971/72 tiUkommer tredje termin av skogsteknikerkurs. För fortbildning och vidareutbUdning saknas lärarresurser. Organisationskommittén beräknar därför medel för ytterligare två adjunkter (+123 000 kr.).
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 208
4. Den provisoriska förläggningen av skogsinstitutet i SoUeffeå tiU skogsskolan i Bispgården beräknas fortgå även under budgetåret 1971/72. Dessutom måste bl. a. maskinutbildningen förläggas tUl Skedoms skogsbruksskola i Sollefteå samt timlärare från SoUefteå och Hammarstrand anlitas för undervisning i allmänna ämnen. Medel har beräknats för tre gemensamma konferenser med rektorer och lärare under budgetåret 1971/72. Medelsbehovet för reseersättningar beräknas av organisationskommittén till sammanlagt 90 000 kr. (+11500 kr.).
5. För utbyte av transportbussar beräknas ett medelsbehov av 36 000 kr.
6. Under en följd av år har utbyte och nyanskaffning av undervisningsmateriel för skogsskolorna skjutits upp i avvaktan på att skogsinstituten skulle starta. För nyanskaffning och renovering av materiel vid skogsskoloma anvisades för innevarande budgetår 50 000 kr. Organisationskommittén föreslår att delposten räknas upp med 177 000 kr. Härav bör 170 000 kr. betraktas som engångsutgift.
7. De psykologiska lämplighetsjjroven utgör ett synnerligen värdefullt urvalsinstrument och kompletterar övrig information om de inträdessökande. För att kunna testa ca 180 aspiranter föreslår organisationskommittén att anslaget räknas upp med 50 000 kr.
Departementschefen
För utbyte av en transportbuss beräknar jag ett medelsbehov av 18 000 kr. (5). Vidare beräknar jag för undervisningsmateriel ytterUgare 35 000 kr. och för psykologiska lämplighetsprov ytterligare 10 000 kr. (6 och 7). Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 687 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t färeslår riksdagen
att tiU Statens skogsinstitut för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 687 000 kr.
D 22. Trädgårdsskolan i Norrköping
1969/70 Utgifti 876 342
1970/71 Anslagi 864 000
1971/72 Förslag 934 000
' Anslaget Trädgårdsskolan i Norrköping under nionde huvudtiteln
Vid trädgårdsskolan i Norrköping anordnas grandläggande yrkesut-bildnmg, trädgårdsförmansutblldning och fortbUdningskurser. I de grundläggande yrkeskursema undervisas årligen ca 60 elever och i förmanskurserna ca 30 elever.
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
209
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
Organisations- |
Departements- |
|||
|
|
|
kommittén |
|
chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Lärarpersonal |
6 |
|
of. |
|
of. |
|
övrig personal |
9 |
|
+ 1 |
|
+ 1 |
|
|
15 |
|
+ 1 |
|
+ 1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
500 500 |
+ |
35 000 |
+ |
35 000 |
|
Sjukvård |
1500 |
|
of. |
|
of. |
|
Reseersättningar |
5 000 |
+ |
500 |
+ |
500 |
|
Lokalkostnader |
208 000 |
+ |
4 000 |
|
of. |
|
Expenser |
16 500 |
+ |
1000 |
+ |
500 |
|
Lönekostnadspålägg |
115 000 |
+ |
24 000 |
+ |
23 000 |
|
Utmstning |
67 000 |
+ |
13 000 |
+ |
10 000 |
|
övriga utgifter |
217 800 |
+ |
36 200 |
+ |
35 700 |
|
därav |
|
|
|
|
|
|
a) elevernas studieresor |
9 000 |
|
of. |
|
of. |
|
b) kosthåll för elever m. m. |
183 500 |
|
+29 500 |
|
-f29 500 |
|
c) förbrukningsartiklar för |
|
|
|
|
|
|
odlingarna |
22 800 |
|
+ 6 200 |
|
-1-6 200 |
|
d) diverse utgifter |
2 500 |
|
+ 500 |
|
of. |
|
|
1131300 |
-1-113 700 |
+ 104 700 |
||
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
|
Kostavgifter m. m. för elever |
243 000 |
+ |
34 500 |
+ |
34 500 |
|
Ersättning från blomster- |
|
|
|
|
|
|
skolan |
24 300 |
+ |
200 |
+ |
200 |
|
Nettoutgift |
864 000 |
+ |
79 000 |
+ |
70 000 |
Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST)
1. Löne- och prisomräkning m. m. 59 146 kr.
2. Ökning av antalet timlärartimmar (+18 600 kr.).
3. En extra trädgårdsarbetare behövs under åtta månader samt ytterUgare tillfäUig arbetskraft för extra rensarbeten under sommaren (+21 080 kr.).
4. För nyanskaffning och underhåll av inventarier och utrastning m. ra. behövs ytterligare 9 000 kr.
5. Behovet av förbmkningsartiklar har ökat i proportion tUl odlingsarealens tiUväxt. HittiUsvarande medelstiUdelning är otiUräcklig, varför det erfordras ytterligare 5 000 kr.
6. Uppbördsmedel har justerats på grund av ökade kostnader för livsmedel m. m. (—34 700 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Trädgårdsskolan i Norrköping för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 934 000 kr.
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UttiUdningsdepartementet
210
D 23. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
805 270 968 000 974 000
Statsbidrag utgår ur detta anslag i enlighet med av Kungl. Maj:t den 19 aprU 1968 meddelade bestämm(dser om Bergsskolan i Filipstad (ändrade den 20 november 1968). Dessa bestämmelser innebär i korthet att statsbidrag utgår dels med 100 % av ett bidragsunderlag som omfattar faktiska kostnader för löner till rektor och lärare samt för arvoden tUl huvudlärare och institutionsförestiindare, dels med schablonbelopp tiU kostnader för viss annan personal än lärare. Vidare utgår statsbidrag med hela kostnaden för avgifter till ATP samt till sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter.
Utbildningen omfattar sex terminer och är under de sista tre terminerna delad i två grenar, en metaUurgisk samt en berg- och mineralteknisk gren. Den femte terminen ägnas åt ingenjörspraktik inom industrin.
Skolöverstyrelsen redovisar en beräknad utveckling av antalet elever enligt följande. (Terminskurs = Tk)
Tk 1 Tk 2 Tk 3 Tk 4 Tk 5 Tk 6 Summa
Höstterminen 1971 Vårterminen 1972
25 20
25 30
28 25
28 33
33
28
28 30
167 166
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
|
|
|
Skolöverstyrelsen |
Departementschefen |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Pedagogisk stödpersonal Pensions- och sjukförsäkringsavgifter Allmän arbetsgivaravgift Lönekostnadspålägg |
712 000 82 300 74 400 7 100 92 200 |
of. of. + 1 100 +7 100 —1800 |
of. of. + 1 100 +7 100 —1800 |
|
|
!)68 000 |
•f6 400 |
+6 400 |
|
Avrundat |
|
+6 000 |
+6000 |
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen räknar således med att verksamheten vid skolan skall ha oförändrad omfattning i jämförelse med budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 974 000 kr.
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
211
D 24. Bidrag till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
267 725
194 000
88 000
|
|
|
|
|
Antal elever |
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
Förberedande kurs Årskurs 1 Årskurs 2 |
|
25 23 22 |
25 23 |
25 |
|
|
||||
|
|
e ATP-Avrundat |
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Skolöverstyrelsen |
Departementschefen |
||
|
Anslag Avlöningar (inklusiv avgifter) Övriga utgifter |
167 500 26 500 194 000 |
— 95 400 — 10 700 —106100 —106 000 |
— 95 400 — 10 700 —106100 -106 000 |
|
S kolo verstyrelsen
Enligt prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 219, SU 8, rskr 8) avvecklas statsbidraget till gymnasiet successivt fr.o.m. budgetåret 1970/71. Under läsåret 1971/72 kommer gymnasiet att bestå av den andra årskursen. Vid medelsberäkningen har skolöverstyrelsen endast räknat med sådana automatiska kostnadsförändringar som är en följd av den minskade organisationen.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 88 000 kr.
D 25. Bidrag till driften av vissa privatskolor
1971 / 72 Förslagi 15 ooO 000
' Innevarande budgetår utgår medel ur anslagen Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor och Privatskolor: Bidrag tiU vissa internatskolor m. m.
Från det hittillsvarande anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor betalas bidrag till vissa av Kungl. Maj:t i skUda beslut angivna privatskolor. För skolorna i fråga gäller privatskolstadgan (1967: 270,
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 212
ändrad senast 1970: 801). Statsbidrag utgår enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor (ändrad senast 1970: 609) med 60 % av ett bidragsunderlag, omfattande kosntader för avlöning, sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter samt pensionsavgifter till SPV och ATP för rektor, studierektor och lärare. Kungl. Mai:t kan på ansökan av skola besluta om högre statsbidrag. Sedan vissa privatskolor kommunaUserats har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bU 10 s. 198, SU 8, rskr 8) föreskrivit, att statsbidrag för budgetåret 1970/71 tiU envar bidragsberättigad skola skall utgå med oförändrat procenttal av bidragsunderlaget i förhållande till budgetåret 1968/69. Detta innebär att statsbidrag f.n. uppgår till i genomsnitt 81 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till hälsovården.
Ur det hittiUsvarande anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. utgår statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 meddelade bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967) till Solbacka läroverk i Daga kommun i vad avser grundskolans högstadium, fackskola och gymnasium samt tiU Restenässkolan i Ljungskile kommun och Mariannelundsskolan i vad avser grundskolans högstadium och till kvarvarande klass av fyraårig realskola vid Restenässkolan. Slutligen utgår under vissa förutsättningar bidrag tUl gymnasiedelen av Restenässkolan. Bidraget utgår med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret.
Skolöverstyrelsen
Innevarande budgetår får elva skolor statsbidrag enligt kungörelsen 1964:137. Den av överstyrelsen föreslagna anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning.
Statsbidrag enUgt kungörelsen 1964:137 13 920 000
Övriga skolor 1 001 000
14 921 000
1. Med utgången av innevarande budgetår är den 4-åriga linjen av realskolan vid Osby internatläro\rerk/Osby samskola helt avvecklad. Statsbidrag har därför inte beräknats tUl skolan för budgetåret 1971/72.
Överstyrelsen förordar att statsbidrag får utgå till tvåårig social linje av gymnasieskolan vid Höglandsslicolan i Stockholm och räknar i anslagsframstäUningen för budgetåret 1971/72 med kostnaderna för en klass av årskurs 1. Linjen planeras omfatta endast social Unje med estetisk variant i årskurs 2, i vilken försöksverksamhet med estetisk specialisering skall bedrivas.
Enligt vad överstyrelsen inhämtat har inom Stockholms skoldirektion utarbetats en plan för den framtida organisationen av de privata gymnasierna i staden. Enligt planen avses skolorna bli avvecklade successivt med undantag för Franska skolan och Höglandsskolan.
Dd
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 213
2. Med hänsyn tiU vad departementschefen anför i prop. 1970:53 anser överstyrelsen sig inte böra tillstyrka en framställning från Solbacka läroverk om utökat statsbidrag i vad avser budgetåret 1971/72. Om överstyrelsen finner att behovet av internatplatser inte täcks genom de fr.o.m. budgetåret 1970/71 inrättade riksinternatskolorna, kommer överstyrelsen att åter ta upp frågan om utökat statsbidrag tiU skolan. Med samma motivering avstyrker överstyrelsen även framställningarna om utökat statsbidrag till Mariannelundsskolan och Restenässkolan.
Departementschefen
Enligt kungörelsen (1958: 665) om statsbidrag tiU driftkostnader för det aUmänna skolväsendet (omtryckt 1962:478, ändrad senast 1970: 607) utgår statsbidrag för fritt valt arbete och s. k. resurstimmar på grundskolans högstadium. Jag räknar med att motsvarande statsbidrag skall utgå till privatskolorna enligt privatskolstadgan.
Enligt kungörelsen (1970: 381) om ändring i statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287) erlägger nyssnämnda privatskolor fr. o. m. den 1 juli 1970 inte längre fortlöpande avgifter till statens personalpensionsverk. I stället har lönekostnadspålägget höjts i motsvarande mån. För budgetåret 1971/72 bör detta tiUägg beräknas tUl 11,4 % av bidragsunderlaget för avlöningsbidrag för nämnda budgetår. Bidragsunderlaget för sjukförsäkringsbidraget är nu 2,3 % av bidragsunderlaget för avlöningsbidraget. I förenklande syfte bör detta bidrag arbetas in i avlöningsbidraget. Även statsbidraget tUl den allmänna arbetsgivaravgiften bör av samma skäl arbetas in i avlöningsbidraget. Enklast sker detta genom att man låter dessa båda speciella bidrag falla bort och i stället höjer procenttalet för avlöningsbidraget med (2+2=) 4 % till genomsnittiigt 85 %.
Samtidigt bör ersättningen för sjukvårdskostnad enligt kungörelsen (1962: 696) om statsverkets bestridande av vissa kostnader på skolväsendets område (ändrad senast 1967: 111) bortfaUa.
I avvaktan på resultatet av den pågående planeringen av skolväsendet i Stockholm är jag inte beredd att tillstyrka att statsbidrag får utgå till tvåårig social linje av gymnasieskolan vid Höglandsskolan. Jag har i övrigt inga erinringar mot skolöverstyrelsens förslag.
Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknar jag till avrundat 15 milj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna av mig förordade ändrade grander för statsbidrag till vissa privatskolor,
b) tiU Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 214
D 26. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
1969/70 Utgifti 28 280 875 1970/71 Anslagi 23 900 000 1971/72 Förslag 18 200 000
' Anslaget Bidrag tiU driften av enskilda yrkesskolor m. m.
Från anslaget ersätts kostnaderna för statsbidrag till enskilda yrkesskolor enligt bestämmelserna i kungörelsen (1957: 480) om statsbidrag tiU yrkesskolor (ändrad senast 1967: 822). Dessa bestämmelser indelar i statsbidragshänseende de enskilda yrkesskolorna i två kategorier, nämligen A-skolor och B-skolor. Till heltidskurs vid A-skola utgår statsbidrag till lärarlöner på grandval. av en beräknad normallönekostnad samt till särskilda kostnader med visst årligt belopp. För deltidskurs vid A-skola utgår statsbidrag med visst belopp för lektion. Hämtöver utgår tiU A-skola särskilt tillägg till statsbidraget med 10 % av bidraget tUl driftkostnader. TiU B-skola utgår statsbidrag enUgt beslut i varje särskilt fall. Sådana B-skolor, som är enskilda företagsskolor, får statsbidrag för heltidskurser med normalläsår med högst 13 000 kr. för läsår och klass om företaget svarar enbart för undervisningen i yrkesarbete eller annat praktiskt arbete och med högst 14 500 kr. för läsår och klass om företaget svarar även för undervisningen i yrkesteori.
I avvaktan på en kommande omdaning av yrkesskolväsendet bemyndigades Kungl. Maj:t genom beslut av 1965 års riksdag (prop. 1 bil. 10 s. 292, SU 66, rskr 192) att efter prövning av behovet i varje särskilt fall besluta om extra bidrag tiU enskild yrkesskola.
Ur anslaget utgår vidare dels bidrag till vissa enskilda yrkesskolor med belopp, som Kungl. Maj:t fistställer i enlighet med av rUcsdagen givna särskUda bemyndiganden, dels i enUghet med av riksdagen givet bemyndigande (prop. 1968: 1 bU. 10 s. 206, SU 8, rskr 8) bidrag tiU kostnadema för den del av utbUdningen av laboratorieassistenter som är förlagd tUl universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå samt karolinska institutet och som inte täcks av reguljärt utgående bidrag tiU inbyggd yrkesskola.
Ur anslaget utgår vidare dels bidrag tUl Samariterhemmets sjuksköterskeskola enligt bestämmelser i Kungl. brev den 31 januari 1969 om statsbidrag tUl sjuksköterskeskolor (ändrade den 24 april 1970), dels bidrag till den vid Sociala bama- och ungdomsvårdsseminariet bedrivna UtbUdningen av socialpedagoger, dock endast för den tid Allmänna barnhuset är huvudman för verksamheten.
Skolöverstyrelsen
överstyrelsen föreslår att anslaget minskas med 4,2 milj. kr.
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 215
Beräknad Beräknad ändring 1971/72
disposition ---------------------------------------------------
1970/71 enligt Skolöver- Departements-
prop. 1970:1 styrelsen
chefen
bil. 10
Enskilda yrkesskolor 21 3 61 000 —4 315 000 1 315 000
övrig UtbUdning 2 539 000 + 97 000 —1 336 000
23 900 000 —4 218 000 —S 651 000
Avmndat_________________________________ —4 200 000 —5 700 000
1. överstyrelsen
överlämnade den 16 febmari 1970 tUl Kungl. Maj:t
en redovisning av en inom överstyrelsen gjord översyn av enskilda yr
kesskolor, tillhörande gmpp A och B. överstyrelsen beaktade därvid
i vad mån de oUka skolornas utbUdning svarar mot den utbildning som
kommer att ges i gymnasieskolan, om den är eftergymnasial eller på
annat sätt inte svarar mot gymnasieskolans utbildning. De ställnings
taganden som överstyrelsen kom fram tiU vid översynen Ugger till grund
för överstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för dessa skolor bud
getåret 1971/72. På grundval av skolornas nuvarande omfattning be
räknar överstyrelsen medelsbehovet för reguljära statsbidrag till ca 15
milj. kr.
Under budgetåret 1969/70 har ca 3 milj. kr. betalats ut i extra statsbidrag, varav ca 1,3 milj. kr. tUl B-skolor, som icke är företagsskolor, och resterande belopp till A-skolor. I sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 beräknade överstyrelsen behovet av extra statsbidrag till 1 milj. kr. Med hänsyn till den verkliga utgiften budgetåret 1969/70 beräknar överstyrelsen ett belopp av ca 2 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Sammanlagt föreslår överstyrelsen att posten till enskilda yrkesskolor förs upp med (15+2=) 17 milj. kr.
2. I avvaktan på resultat
av överläggningar om förändrat huvud
mannaskap för Samariterhemmets sjuksköterskeskola beräknar skolöver
styrelsen under denna post erforderliga medel för täckning av drift
underskott. Överstyrelsen utgår härvid ifrån att det fr. o. m. höstterminen
1971 inte sker någon nyintagning av elever vid skolan. För ändamålet
beräknas oförändrat statsbidrag eller 1 454 000 kr.
Under denna post beräknas vidare bidrag till kostnaderna för utbildningen av socialpedagoger vid Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet med 465 000 kr., dvs. en ökning med 5 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.
överstyrelsen räknar med oförändrad kapacitet för utbildningen av laboratorieassistenter. På gmnd av ökade kostnader för förbmknings-materiel beräknas ett ytterligare medelsbehov av 92 000 kr.
Departementschefen
Fr.o.m. den 1 juli 1971 kommer det att finnas en ny skolform, gymnasieskolan, som enligt kungörelsen (1970: 290) om gymnasiesko-
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 216
lan (ändrad senast den 29 december 1970) ersätter kommunala gymnasier och fackskolor, kommunala och landstingskommunala yrkesskolor samt lantbruks-, lanthushålls- och skogsbruksskolor, som vid nämnda tidpunkt drivs av landstingskommun. De enskUda yrkesutbildningarna kommer att ligga utanför gymnasieskolans organisation.
I kungörelsen (1957: 480) om statsbidrag till yrkesskolor (ändrad senast 1967: 822) ingår f. n. bestämmelser om statsbidrag till enskilda yrkesskolor. Med hänsyn till gymnasieskolereformen måste dessa bestämmelser omarbetas. Det är därvid fråga endast om en teknisk omarbetning av nuvarande statsbidragsbestämmelser.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 27 maj 1970 uppdragit åt skolöverstyrelsen att — på gmndval av de av överstyrelsen angivna riktlinjerna för översynen — efter samråd med styrelserna för resp. skolor inkomma med förslag till det prak;tiska genomförandet i fråga om avvecklingen av statsbidraget till vissa enskilda yrkesskolor. I avvaktan på resultatet av vidtagna åtgärder har jag ingen erinran mot överstyrelsens beräkning av medelsbehovet.
I prop. 1970: 1 (bU. 10 s. 222) framhöU jag angelägenheten av att utbildningsresursema vid Samariteirhemmet samordnas med resurserna för sjuksköterskeutbildning och annan vårdutbildning vid akademiska sjukhuset. Med hänsyn till det principiella ställningstagande som skett i fråga om huvudmannaskapet för sjuksköterskeutbildning förordade jag ett successivt avvecklande av det statiiga driftbidraget till grundutbildningen av sjuksköterskor vid skolan för det fall grandutbildningen inte kommunaliserades. FörhandUngar pågår i syfte att Samariterhemmets sjuksköterskeskola skall läggas ned med utgången av juni månad 1971 och att Uppsala läns landsting härefter skall utnyttja vissa resurser vid Samariterhemmet för utbildning av sjuksköterskor under landstingets huvudmannaskap. Om förhandlingarna ej hinner slutföras före nämnda tidpunkt räknar jag i likhet med föregående år med att medel skall få utgå ur förevarande anslag för fuUföljande av de kurser som påbörjats senast vårterminen 1971.
Statsbidrag till utbildningen av socialpedagoger vid Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet bör även för budgetåret 1971/72 få utgå ur förevarande anslag efter beslut av Kungl. Maj:t.
Jag beräknar 648 000 kr. för de kostnader för utbildning av laboratorieassistenter som inte täcks genom reglerna för statsbidrag till inbyggd yrkesskola.
För vissa extra kostnader för utbUdning av tandhygienister bör för nästa budgetår beräknas ett belopp av 70 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 18 200 000 kr.
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 217
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de fall som angetts i det föregående meddela särskilt beslut om statsbidrag,
b) tUl Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 18200000 kr.
D 27. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.
1969/70 Utgift 4 442 999
1970/71 Anslag 4 204 000 1971/72 Förslag 4 098 000
Enligt av Kungl. Maj:t den 28 maj 1959 meddelade bestämmelser (ändrade senast den 4 juni 1964) beviljas statsbidrag för lärlingsutbUd-ning dels hos hantverksmästare, dels inom muraryrket, byggnadsträar-betaryrket m. m.
Antalet bidragsrum uppgår innevarande budgetår tiU 2 000.
Skolöverstyrelsen föreslår i avvaktan på bl. a. yrkesutbildningsberedningens förslag angående samverkan mellan skola och arbetsliv oförändrat antal bidragsmm.
Departementschefen
Jag vill i detta sammanhang erinra om den förändring i fråga om yrkesutbildningens utformning som träder i kraft i och med gymnasieskolans införande den 1 juli 1971. Mot denna bakgrand bör antalet bidragsrum för nästa budgetår faststäUas tiU 1 900. Vidare vUl jag framhålla att skolöverstyrelsen efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen vid sin fördelning av bidragsrummen bör göra en bedömning av vilka utbUdningsbehov som med hänsyn tiU arbetsmarknadsläget och utbUdningen inom det offentliga skolväsendet i första hand bör tUlgodoses. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 098 000 kr.
D 28. Bidrag tUl kostnader för granskning av utförda gesällprov
1969/70 Utgift 45 000
1970/71 Anslag 45 000
1971/72 Förslag 45 000
Ur detta anslag utgår bidrag tUl hantverksdistrikt och yrkesförbund för kostnader för granskning av gesällprov. Anslaget utbetalas till Sve-
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 218
riges hantverks- och industriorganisation samt fördelas av denna organisation meUan hantverksdistrikten resp. ifrågakommande yrkesförbund eller deras organ.
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
I enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 45 000 kr.
D 29. Vissa kurser för ingenjörer m. m.
1969/70 Utgift 667 263 Reservation 655 284
1970/71 Anslag 650 000
1971/72 Förslag 400000
Från anslaget ersätts utgifter för statliga påbyggnadskurser till fyraårig teknisk linje i gymnasiet sami; för fortbildningskurser vid sjöbefälsskolor.
Kursema är avsedda för personal, vars teoretiska kunskaper efter längre tids yrkesverksamhet behöver förstärkas med hänsyn till den tekniska utvecklingen inom olika områden. Bestämmelser om påbyggnadskurser finns i kungörelsen (1970: i 76) om påbyggnadskurser tiU teknisk linje i gymnasiet.
Skolöverstyrelsen
överstyrelsen räknar för budgetåret 1971/72 med oförändrad kursverksamhet i förhåUande till innevarande budgetår, vilket innebär 14 påbyggnadskurser och 25 fortbildningskurser.
Departementschefen
Jag förordar för nästa budgetår, med beaktande av förväntad reservation, att anslaget förs upp med 400 000 kr. Det ankommer på skolöverstyrelsen att prioritera sådana kurser som tillgodoser de mest angelägna utbildningsbehoven. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUI Vissa kurser för ingenjörer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Dd
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 219
e) investeringsbidrag
D 30. Bidrag tiU byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.
1969/70 Utgift 284 603 957 1970/71 Anslag 267 000 000 1971/72 Förslag 241000000
Nuvarande bestämmelser
1. Grundskolan, gymnasiet, fackskolan m.m. Statsbidrag till byggnadsarbeten för grandskolor samt särskola i fråga om lokaler som ingår i skolanläggningar för dessa skolor, gymnasier, fackskolor och sjöbefälsskolor utgår till kommun enUgt kungörelsen (1957:318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet (omtryckt 1962:479, ändrad senast 1970:263).
För permanenta skollokaler bestäms bidragsunderlaget med utgångspunkt i ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Detta grundbelopp, som hänför sig tUl kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas med hänsyn tiU därefter inträffade kostnadsförändringar enUgt byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex. Enligt skolöverstyrelsens beräkningar uppgick beloppet den 1 januari 1970 tiU 1 587:60 kr. Omräkning skaU vidare ske med hänsyn till oUkheterna i byggnadskostnaderna meUan skilda orter enligt bostadsstyrelsens ortsindex.
På bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal, som fastställs med hänsyn tUl bl. a. skatteunderiaget enligt en i bidragskungörelsen intagen särskUd tabell. F. n. varierar bidragsprocenten mellan 35 och 45.
TiU provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.
Statsbidrag kan därjämte utgå till a u d i v i s u e 11 och hörselteknisk utrustning i grandskolan samt tiU inventarier i skolverkstad och för undervisning i yrkesämne i årskurs 9. Bidrag till hörselteknisk utrastning, som enUgt kungörelsen 1957:318 endast utgår för specialundervisning i hörselklass, kan enUgt beslut av Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 utgå även för elever, som undervisas i vanUg klass i .grandskolan.
Till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel (inklusive laboratorieutrastning och elevbib-Uotek) vid gymnasium och fackskola utgår statsbidrag med hälften av bidragsunderlaget. Beträffande statsbidrag för anskaffande av undervisningsmateriel till gymnasier och fackskolor i anledning av gymnasie-
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 220
och fackskolereformen gäller dock särskUda av Kungl. Maj:t den 28 maj 1968 meddelade bestämmelser.
2. Yrkesskolan.
Statsbidrag till byggnadsarbeten inom yrkesskolvä
sendet utgår enUgt kungörelsen (1957:480) om statsbidrag till yrkes
skolor (ändrad senast 1967:822). Enligt denna kungörelse kan bidrag
utgå till kommuner och landstingskommuner
tiU kostnaderna för dels
anskaffande av skoUokaler för yrkesskolväsendet, däri inbegripet in
ventarier och inredning, dels anskaffande av den första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel till yrkesskolor, dels ock anskaf
fande av lokaler för elevhem samt inventarier och inredning till dylika
lokaler eller till förhyrande av lokaler för elevhem.
Beträffande statsbidrag till anskaffande av skoUokaler gäller att bidragsunderlaget för permanenta skollokaler bestäms på grundval av de beräknade kostnaderna, dock att vid nybyggnad och tillbyggnad bidragsunderlaget i allmänhet inte får överstiga ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Detta grundbelopp skall, i överensstämmelse med vad som gäller för statsbidrag till skolbyggnader inom det aUmänna skolväsendet, omräknas med hänsyn dels tiU byggnadskostnadernas förändring efter den 1 januari 1956 enligt byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex, dels till bostadsstyrelsens ortsindex.
För central yrkesskola med landstingskommun som huvudman utgår statsbidrag med hälften av bidragsunderlaget. Efter samma grund utgår statsbidrag för central verkstadsskola och sjömansskola, även om kommun är huvudman för skolan. I övriga fall, då kommun är huvudman för yrkesskola, bestäms statsbidragets storlek i regel i förhållande till bidragsunderlaget efter procenttal, som faststäUs bl. a. med hänsyn tiU kommunens skatteunderlag enligt samma grunder som gäller för det aUmänna skolväsendet.
TiU provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.
Statsbidrag till skollokaler m. m. för sjuksköterskeskolor utgår enligt brev den 31 januari 1969.
3. Elevhem för elever i grund.ikolan, gymnasiet etc.
Statsbidrag till
kostnaderna för uppförande av elevhem utgår enligt kungörelsen
(1936:202) angående statsbidrag tiU
skolhemsbyggnader och deras in
redning samt kungörelsen (1945:594) angående statsbidrag tiU skolhem
för lärjungar vid högre skolor och tiU avlöning av föreståndare vid dy
likt skolhem (ändrad senast 1970: 332).
Statsbidrag utgår enligt den förra författningen tiU kommuner för uppförande av elevhem för elever i den obUgatoriska skolan och enligt den senare tiU kommun eUer annan huvudman för uppförande av elevhem för elever vid gymnasier och vissa andra skolor. De båda kungörelserna överensstämmer i allt väsentligt. Kungl. Maj:t bestämmer
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 221
i båda faUen bidragsbeloppets storlek. GäUer det elevhem för det obUgatoriska skolväsendet bestäms dock bidraget enUgt kungörelsens lydelse från faU till fall. Bidraget till andra elevhem utgår med 75 % av verkliga kostnaderna med möjlighet för Kungl. Maj:t att, om särskilda skäl föreUgger, höja bidraget tiU 90 % av dessa kostnader. Handläggningen av bidragsärendena är också något olika.
För uppförande av elevhem åt elever vid yrkesskolor utgår enUgt kungörelsen (1957:480) om statsbidrag till yrkesskolor statsbidrag med hälften av de beräknade kostnaderna.
4. Utlandsskolor. Enligt kungörelsen (1968:321) om undervisning för utiandssvenskars barn (ändrad senast 1969: 602) kan Kungl. Maj:t medge statsbidrag för anskaffande av skol- och elevhemslokaler vid utlandsskola. Statsbidrag utgår även tiU första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel med belopp som överstyrelsen bestämmer.
Rationaliseringsåtgärder
Skolöverstyrelsen framhåller i fråga om åtgärder för rationalisering av skolbyggande i huvudsak följande.
Enligt överstyrelsen kan resultatet av en ständig rationaUsering inom skolbyggnadsområdet bl. a. avläsas vid en jämförelse meUan beräknade byggnadskostnader och bidragsunderlaget för olika är. Nettokostnaden för permanenta grundskolebyggen i procent av bidragsunderlaget uppgick budgetåret 1968/69 tUl 96,1 % och beräknas för budgetåret 1969/70 preliminärt tiU 96,7 %.
Hösten 1969 presenterades den s. k. riksbygglådan, vilken är avsedd att bidra till en teknisk rationalisering av skolbyggandet. Svenska Kommunförbundet har i samarbete med överstyrelsen informerat om riksbygglådan vid regionala konferenser till vilka kommuner inbjudits att delta. Det är ännu ej möjligt att bedöma resultatet av dessa konferenser. Utvecklingsgrappen inom överstyrelsen gör med anledning av den reviderade läroplanen för grundskolan tiUsammans med statens institut för byggnadsforskning en preliminär översyn av riksbygglådan.
Fr. o. m. den 20 juni 1969 gäller för skolväsendet Svensk standard för förvaringsenheter, vilket också torde främja rationaliseringen. Nya principritningar har utarbetats för att informera härom och underlätta för kommunerna att tillämpa dessa normer.
En annan kostnadsbesparande åtgärd är överstyrelsens förhandsgranskning av skissritningar. Enbart en förbättrad planekonomi — en följd av skissgranskningen — syns kunna reducera byggnadskostnadema väsentligt. Fr. o. m. 1968 registrerar överstyrelsen varje skiss-granskningsärende för grundskolan på kort, som innehåller uppgifter om beräknad nettoytkvot och nettovolymkvot. Överstyrelsens förslag tUI ökning resp. minskning av byggnadskostnaderna antecknas. Förslag till
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 222
ändringar innebärande en kostnadsminskning som understiger 50 000 kr. registreras ej. Av samtUga statsbidragsärenden (183) budgetåret 1969/70 rörande permanenta lokaler har 110 ärenden skissgranskats. Under kalenderåren 1968—69 har 67 av de 110 skissgranskningarna utförts och registrerats. I 17 fall har därvid överstyrelsen föreslagit ändringar innebärande en kostnadsminskning med 50 000 kr. eller mer. Kostnaderna har minskat med totalt ca 3,5 milj. kr., vilket utgör ca 5,5 % av de för dessa fall beräknade byggnadskostnaderna.
Samtidigt som kommunförbundet tiUsammans med överstyrelsen informerat om riksbygglådan har färbundet erbjudit sig att hjälpa kommuner, som önskat samordna sin skolbyggnadsverksamhet. Effekten av denna form av administrativ rationalisering kan ännu ej mätas.
Den rullande femårsplanen, vilken överstyrelsen årligen ställer tUl länsskolnämndernas och skolstyrelsernas förfogande, har enligt uppgift medverkat tiU en lugnare projektering, vilket kan ha bidragit tUl den konstaterade kostnadssänkningen. Enligt överstyrelsen är en långsiktig planering ett viktigt led i den administrativa rationaliseringen. Detta bekräftas enligt skolöverstyrelsen rent siffermässigt av följande förhållande. Budgetåren 1959/60, 1967/68 och 1968/69 har av arbetsmarknadspolitiska skäl beviljats extra investeringsram för skolbyggande. Statsbidrag beviljas för byggnadsföretag inom extra ram på samma sätt som för företag inom ordinarie ram. Bidraget i procent av den beräknade kostnaden har räknats fram för de tre budgetåren. Eftersom statsbidraget är oberoende av den beräknade kostnaden, innebär ett högt procenttal att den beräknade kostnaden varit låg och ett lågt procenttal att den beräknade kostnaden varit hög.
Statsbidrag i procent av investeringsramen
1959/60 1967/68 1968/69
Grundskola 35,91 31,34 34,70
Gymnasiala skolor 40,29' 36,60 35,70
Extra ram 34,52 29,28 30,32
' Endast yrkesskolan
Den beräknade kostnaden är såiledes lägre för byggnadsföretag inom ordinarie ram än för företag inom extra ram. Till en del kan detta förklaras av att statsbidrag för relativt fler provisoriebyggen beviljats inom extra ram. I huvudsak torde enligt skolöverstyrelsen dock skiUnaden förklaras av att projektering Uksom överstyrelsens granskning kunnat försiggå i lugn och ro för byggnadsföretag inom ordinarie ram, medan arbetet med företag inom extra ram till förfång för noggrannheten måste forceras. En administrativ rationalisering främjas uppenbarligen av
De
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 223
att hela investeringsramen för ett budgetår anslås i god tid före början av budgetåret.
Den tekniska och administrativa rationaliseringen leder alltså till kostnadsminskningar, vilket i sin tur innebär att investeringsramarna kan utnyttjas bättre. I motsatt riktning verkar en stegring av de aUmänna byggkostnaderna. Kostnadsökningen neutraliseras delvis av rationaliseringsvinsterna. Det är emellertid enligt överstyrelsen ej möjligt att genom teknisk och administrativ rationalisering helt upphäva verkan av kostnadsökningen.
Anslagsberäkning
1. Kommunala skolor. Som underlag för bedömningen av investeringsbehovet använder överstyrelsen förteckningar över byggnadsföretag för grundskolan och gymnasieskolan, vilka upprättats och angelägen-hetsgraderats av länsskolnämndema.
I sin anslagsframställning för innevarande budgetår framhöll överstyrelsen att det synes sannolikt att skolbyggnadsinvesteringarna för grundskolan budgetåret 1972/73 kan minska med ca 40 milj. kr. Enligt föreliggande anslagsframställning har emeUertid byggnadsbehovet för grundskolan ökat, varför den tidigare föratsedda minskningen av investeringsbehovet budgetåret 1972/73 inte längre är troUg. Det ökade byggnadsbehovet för grundskolan torde enligt överstyrelsen i första hand bero på tätorternas tiUväxt. Överstyrelsen räknar för de närmaste åren med följande byggnadsbehov för grundskolan.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Byggnadsbehov för
grundskolan i
1 000-tal m= 335 332 333 283
I motsats till vad faUet är för grundskolan föreligger mycket ofuU-ständiga uppgifter om byggnadsprogrammen för gymnasieskolan. Av skolöverstyrelsens redovisning framgår emeUertid att minst 70 % av byggnadsbehovet för gymnasieskolan återstår för statsbidrag och igångsättning. I början av år 1970 hade lokalplaneringen för gymnasieskolan omfattat 135 skolenheter, för vilka lokalbehovet helt eller delvis prövats av överstyrelsen. Antalet ytterligare, ej lokalbehovsprövade, skolenheter har uppskattats tiU 55. överstyrelsen räknar för de närmaste åren med följande byggnadsbehov för gymnasieskolan.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75
Byggnadsbehov för
gymnasieskolan i
1 000-tal m= 134 120 101 107
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 224
Det av överstyrelsen redovisade investeringsbehovet för skolbyggande för budgetåren 1971/74 framgår av följande sammanstäUning, i viUien som jämförelse anges investeringsramen för budgetåret 1970/71. I sammanställningen ingår investeringar för elevhemsbyggnader, som fr.o.m. budgetåret 1971/72 föreslås bli tiUgodosedda inom en särskild ram. I det beräknade investeringsbehovet för grundskolan ingår 3 milj. kr. per budgetår för att tillgodose lokalbehovet för den integrerade särskolan.
1970/71 1971/72 1972/73 1973/74
Grundskolan ] 608 608 608
Gynmasieskolan } 600 254 254 254
Elevhem j 15 25 25
600 877 887 887
Med hänsyn tiU investeringsramarnas storlek de senaste budgetåren anser överstyrelsen att ett förslag om en investeringsram av denna storlek är oreaUstiskt. Överstyrelsen utgår i sitt fortsatta resonemang från att investeringsramen bör vara oförändrad och ej underskrida 600 mUj. kr. Överstyrelsen föreslår att ramen i fortsättningen ändras i takt med kostnadsutvecklingen. Byggnadsföretag, som i en femårsplan tagits upp på ett visst budgetår, skulle härigenom ej behöva flyttas tiU ett senare budgetår därför att investeringsramen på grund av kostnadsutvecklingen ej rymmer avsedda byggnadsföretag. I anslutning härtill framhåller överstyrelsen att rationaliseringsvinster säkrast erhåUes vid en genomförd flerårsplanering, vilken kräver medverkan av kommuner och länsskolnämnder. Enligt överstyrelsen är det därför väsentligt att kommunerna får ett fast underlag för sin planering genom säkra besked om vilket budgetår ett visst byggnadsföretag förs tiU.
Överstyrelsens förslag till investeringsramar för budgetåren 1971/74 framgår av följande sammanställning. Överstyrelsen framhåller att ramen för budgetåret 1971/72 kan ökas med minst 200 milj. kr. utöver den föreslagna ramen på 645 milj. kr. Överstyrelsen föratsätter att investeringsramarna för budgetåren 1972/74 kommer att räknas upp med hänsyn till kostnadsutvecklingen.
1971/72 1972/73 1973/74
Grundskolan
Gymnasieskolan
Elevhem
|
480 |
480 |
480 |
|
150 |
150 |
150 |
|
15 |
15 |
15 |
645 645 645
För budgetåren 1972/74 föreslår överstyrelsen att planeringsramarna bUr lika stora som de föreslagna investeringsramarna. För
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 225
vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76 föreslår skolöverstyrelsen en särskild planeringsram på 100 milj. kr. att företrädesvis tas i anspråk för förhandsbesked om statsbidrag till kommuner, som avser att tillämpa industrieUt byggande.
Vid beräknmg av anslagsbehovet utgår överstyrelsen från att statsbidraget, bidraget tiU inventarier i gmndskolan inräknat, erfarenhetsmässigt motsvarar genomsnittiigt 34 % av dc s. k. kvotkostnaderna. Vidare utgår överstyrelsen från att sedan statsbidrag bevUjats tiU byggen inom investeringsramen för visst budgetår bidraget utbetalas med hälften under samma budgetår, med en fjärdedel under det närmast följande budgetåret och med den sista fjärdedelen under det därpå följande budgetåret. Överstyrelsen räknar därför med att anslaget för budgetåret 1971/72 huvudsakligen kommer att belastas av bidrag, som beviljats tiU byggen inom investeringsramarna för budgetåren 1969/72.
Ramarna för samtiiga budgetår har reducerats med ramar för elevhemsbyggande. Med dessa utgångspunkter beräknar överstyrelsen medelsbehovet för budgetåret 1971/72 tiU
34 /630—15 600—15 645~15\
+--------------- +---------------- = 209,1 milj. kr.
100 \ 4 4 2 ,
För ytterligare statsbidrag, som kan komma att beviljas för utförda byggnadsföretag, räknar överstyrelsen för budgetåret 1971/72 med ett medelsbehov av 500 000 kr.
2. Privatskolor. I prop. 1964: 171 beräknades 5 mUj. kr. för byggnads- och utmstningsändamål vid de privata gymnasierna, varav 1 milj. kr. skuUe utgå per år t. o. m. innevarande budgetår. Dessa medel har ej helt utnyttjats. Överstyrelsen föreslår nu att de tas i anspråk för investeringar i lokaler vid riksinternatskolorna. Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1971/72 till 1 milj. kr.
3. Elevhem. Av den tidigare redogörelsen framgår, att elevhemsbyggnader för grundskolor och gymnasieskolor ingår i den totala investeringsramen tUl byggnadsarbeten inom skolväsendet för budgetåret 1970/71. Överst}Telsen föreslår att en särskild investeringsram för elevhem beräknas fr.o.m. budgetåret 1971/72. Överstyrelsen uppskattar behovet av nya elevhemsplatser i landet tUl ca 5 000. För utbyggnaden bedöms f. n. en period av sju år vara lämplig. Detta ger ett totalt investeringsbehov om 165 milj. kr. vid en kostnad av 33 000 kr. per plats. Överstyrelsen räknar med ett årUgt investeringsbehov för ändamålet om 15 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1971/74.
4. Undervisningsmateriel. Anslaget
beräknas komma att belastas
av statsbidrag tUl audivisuell och hörselteknisk ut
rustning vid grundskolor med
oförändrat 2 milj. kr. Dessutom
föreslår överstyrelsen att ur anslaget skall utgå statsbidrag för hörsel-
De
8 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. BU. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UttiUdningsdepartementet 226
teknisk utrustning för hörselskadade elever som undervisas i vanlig klass i grundskolan. För budgetåret 1971/72 beräknar överstyrelsen medelsbehovet för det senare ändamålet tiU 100 000 kr.
För statsbidrag tiU första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för gymnasieskolan räknar överstyrelsen med ett preliminärt medelsbehov av 49,7 milj. kr., varav 27 mUj. kr. för de yrkesinriktade linjerna. I fråga om de yrkesinriktade linjerna har överstyrelsen i skrivelse den 11 november 1970 redovisat kompletterande beräkningar av medelsbehovet. Överstyrelsen beräknar i den senare skrivelsen det totala bidragsunderlaget tiU ca 76 milj. kr. för de yrkesinriktade Unjerna, vilket med nuvarande statsbidragsbestämmelser innebär ett medelsbehov för dessa linjer om ca 38 milj. kr.
Med ledning av vunna erfarenlieter av försöksverksamhet med i n-lärningsstudio lägger överstyrelsen fram ett utbyggnadsprogram för de fem budgetåren 1971/76 innebärande att 200 gymnasieskolor utrustas med inlärningsstudio under perioden. Kostnaden för en studio jämte viss utrustning beräknas till 135 000 kr. Statsbidrag föreslås utgå med 50 %, dock med högst 67 500 kr. per skolenhet. För budgetåret 1971/72 föreslår överstyrelsen bidrag tiU 40 gymnasieskolor för en beräknad kostnad av 2,7 milj. kr.
För statsbidrag tiU första uppsättningen stadigva-varande undervisningsmateriel för skolor i utlandet beräknas en ökning av medelsbehovet med 50 000 kr. tUl 200 000 kr.
För statsbidrag tiU engångsanskaffning av utrustning för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade räknar överstyrelsen med ett medelsbehov av totalt 1118 000 kr. För Västra gymnasiet i Örebro beräknas för akustikbehandling, ljudisolering och övriga fördyrande byggnadsåtgärder en kostnad om 700 000 kr. samt för hörselteknisk utrustning för klass- och grupprum, institutioner m. m. en kostnad om 280 000 kr. För omsorgsstyrelsens skola vid Fryckstaverkstaden i Örebro beräknas ett medelsbehov om 138 000 kr. för nyanskaffning på inventari£;sidan.
Förslag om ändrade bestämmelser rörande statsbidrag till skolbyggnader
Den 27 maj 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen att i samråd med statskontoret och riksrevisionsverket och med beaktande av vad riksdagen anfört (SU 1966:8 s. 34, rskr 8) göra en översyn av gäUande regler för statsbidrag till byggnadsarbeten för skoUokaler. Översynen skuUe syfta tiU att, med utgångspunkt i väsentligen oförändrade totala statsbidragskostnader vid given omfattning av skolbyggnadsverksamheten, skapa en ändamålsenligare avvägning mellan stats-
De
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 227
bidraget tiU å ena sidan permanenta skolbyggnader och å andra sidan provisoriska skolbyggnader.
I samband med sin anslagsframstäUning för budgetåret 1968/69 kom skolöverstyrelsen in med förslag tiU ändrade bestämmelser rörande statsbidrag tiU skolbyggnader (prop. 1968:1 bU. 10 s. 216, SU 8, rskr 8). Frågan bereds f. n. i ett vidare sammanhang inom utbildningsdepartementet. I arbetet medverkar representanter för bl. a. Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet. Under våren 1970 har färdigstäUts en promemoria med diskussionsunderlag angående ett nytt statsbidragssystem för skolbyggnader (StencU U 1970: 12). Promemorian har varit remitterad till en rad olika statliga och kommunala myndigheter. Beredningen av ärendet pågår f. n. inom utbildningsdepartementet.
Statsbidrag till skollokaler i integrerad centrumanläggning
1 skrivelse den 20 oktober 1970 har skolöverstyrelsen begärt att statsbidrag skaU få utgå till en låg- och mellanstadieskola, vUken integrerats i en centrumanläggning i bostadsområdet Brickebacken i Örebro. Centrumanläggningen och bostadsområdet i övrigt projekteras av Örebro kommuns allmännyttiga bostadsföretag. Stiftelsen Hyresbostäder, vilket också kommer att äga och förvalta samtUga lokaler. Kommunen kommer att hyra skollokalerna av bostadsföretaget.
Enligt kungörelsen 1957: 318 kan kommun få statsbidrag tUl byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. Till skollokaler, som ingår i en av kommunen ägd integrerad anläggning, utgår statsbidrag till kommunen för byggnadskostnader för skolans del av anläggningen. ErJigt överstyrelsens mening bör kommun få fullt statsbidrag för behovsprövade lokaler i integrerad anläggning, även om annan huvudman än kommun projekterar, äger och förvaltar lokalerna. Överstyrelsen anser emellertid att dispens från gällande bestämmelser tills vidare bör ges i enskUda fall. Statsbidraget bör enligt skrivelse den 7 december 1970 från överstyrelsen i detta fall betalas ut till kommunen enligt bestämmelserna i 10 § kungörelsen 1957: 318. Även andra liknande ärenden har kommit in till utbildningsdepartementet, bl. a. förslag om att vissa lokaler för grundskolan skall anordnas gemensamt med landstingskommunala lokaler.
Departementschefen
Under de senaste decennierna har skolväsendet genomgått en genomgripande omdaning. Samtidigt som antalet elever i den obligatoriska och frivUliga delen av ungdomsutbildningen starkt ökat, har under senare år även antalet studerande inom vuxenutbildningen expanderat starkt. Vidare har den under de senaste decennierna omfattande befolkningsomflyttningen liksom de nya kraven på undervisningens inne-
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbiildningsdepartementet 228
häU ställt stora krav på ett ökat skolbyggande. Investeringama i skolbyggnader — uttryckta i beräknade investeringsramar — utgjorde under budgetåren 1960/70 sammanlagt ca 5 miljarder kr., varav ca 3,2 miljarder kr. under de senaste fem budgetåren. För innevarande budgetår har faststäUts en investeringsram på sammanlagt 600 milj. kr. I denna investeringsram skaU inrymmas även investeringar för elevhem.
Under budgetåren 1959/69 har ca 75 % av de faststäUda investeringsramarna utnyttjats för investeringar i byggnader för den obligatoriska skolan. Av överstyrelsens anslagsframställning för nästa budgetår framgår att investeringsbehovet även under de närmaste åren kommer att vara koncentrerat till grundskolan. Överstyrelsen räknar inte med att investeringarna för gmndskolan under överskådlig tid kommer att minska. Av överstyrelsens redovisning framgår vidare att det för gymnasieskolan återstår ett omfattande byggnadsbehov.
Överstyrelsen redovisar för nästa: budgetår ett totalt investeringsbehov inom skolbyggnadsområdet om 877 milj. kr. Liksom överstyrelsen anser jag att det av samhällsekonomiska skäl inte är möjligt att förverkliga en sådan ökning av investeringsramarna. För nästa budgetår räknar jag med en investeringsram på 500 milj. kr. Kungl. Maj:t bör få besluta om hur detta belopp skall fördelas. Inom den föreslagna investeringsramen bör rymmas investeringar även för elevhemsbyggande. Om den samhällsekonomiska utvecklingen längre fram visar sig lämna utrymme för en ökning av investeringsverksamheten bör en höjning kunna ske av investeringsramarna för skolbyggandet. Det åligger överstyrelsen att se till att planeringen är sådan att en ökning av investeringsramarna ej medför ökade byggnadskostnader.
Förhandsbesked om statsbidrag till skolbyggnader bör liksom för innevarande budgetår på av Kungl. Maj:t fastställda villkor få lämnas till kommuner inom planeringsramar av följande storlek, nämligen 450 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74 samt 100 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76.
Skolöverstyrelsen har i samband med sin begäran om anslag för nästa budgetår redovisat olika rationaliseringsåtgärder på skolbyggnadsområdet, lag viU i detta sammanhamg framhålla betydelsen av en fortlöpande teknisk och administrativ rationalisering. En god grund för fortsatta framsteg inom detta område utgörs av samverkan meUan och utbyte av erfarenheter med olika organisationer och myndigheter inom och utom landet. Ett exempel på sådan samverkan är överstyrelsens och Svenska kommunförbundets samarbete kring den s. k. riksbygg-lådan, vUken är avsedd att bidra tUl en teknisk rationalisering av skolbyggnadsverksamheten. Jag vill vi-dare peka på det inom OECD nyUgen startade utvecklingsarbetet på skolbyggnadsområdet, i vilket Sverige kommer att delta. Syftet med ifrågavarande verksamhet är att man genom utbyte av information och erfarenheter skaU söka analysera olika
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 229
tekniska möjligheter att förbättra standarden på skollokalerna samt skapa underlag för en rationalisering av skolbyggandet.
Enligt beslut av 1970 års riksdag skall fr.o.m. den 1 juli 1971 de nuvarande skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola ersättas av en skolform, gymnasieskolan. Statsbidrag till byggnadsarbeten inom yrkesskolväsendet utgår enligt kungörelsen (1957: 480) om statsbidrag till yrkesskolor. Enligt denna kungörelse kan bidrag utgå till kommuner och landstingskommuner till kostnaderna för dels anskaffande av skollokaler samt viss inredning, dels anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel, dels anskaffande av lokaler för elevhem samt inventarier och inredning till sådana lokaler. Reglerna om statsbidrag till skollokaler och första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel bör samordnas med motsvarande regler i kungörelsen (1957: 318) om statsbidrag tUl byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet. Därvid bör i princip reglerna i denna kungörelse om statsbidragets beräkning och storlek göras tUlämpliga även på den yrkesutbildning som ingår i gymnasieskolan. Detta skulle innebära att statsbidraget till skolbyggnader och undervisningsmateriel i vissa fall minskar, särskilt då landstingskommuner är huvudmän.
Med hänsyn härtill bör en omläggning av statsbidraget tiU landstingen tills vidare begränsas i avvaktan på att utredningen om statsbidragen inom skolväsendet blir slutförd. Jag förordar därför att de procenttal som nu gäUer för statsbidrag till lokaler och undervisningsmateriel vid landstingens yrkesskolor tills vidare skaU tUlämpas i fråga om motsvarande Unjer av gymnasieskolan med landstingskommun som huvudman och hela länet som upptagningsområde.
I fråga om elevhem gäller för yrkesskolan, enUgt 30 och 31 §§ i kungörelsen 1957: 480, att statsbidrag utgår med 50 % av bidragsunderlaget för inventarier och inredning. Dessutom kan bidrag utgå till förhyrande av lokaler för elevhem. Motsvarande kungörelser för grundskolan (1936: 202) och högre skolor (1945: 594) innebär att statsbidrag i regel utgår med 75 % av kostnaderna för byggnader, inredning och inventarier. I avvaktan på utredningen om statsbidragen inom skolväsendet bör dessa procentsatser bibehållas.
Enligt kungörelsen (1957: 318) om statsbidrag tiU byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet utgår statsbidrag tiU kostnader för första uppsättningen inventarier, däri inbegripet stadigvarande undervisningsmateriel, i skolverkstad samt för undervisning i yrkesämne i årskurs 9. Införandet av den nya läroplanen för grundskolan innebär att nuvarande statsbidrag tUl inventarier för undervisning i yrkesämne kan tas bort. Däremot bör statsbidrag till första uppsättningen inventarier, däri inbegripet stadigvarande undervisningsmateriel, i fortsättningen utgå
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartemenfet 230
tiU teknikverkstad. Kungl. Maj:t bcir inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om ifrågavarande ändring av statsbidragsbestämmelserna.
I prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 234) berörde jag ett problem som framkommit i samband med försök att åstadkomma en samordnad planering och förvaltning av olika lokaler inom bostadsområden. Vid genomförandet av sådana integrerade projekt uppstår vissa problem rörande bl. a. vem som skaU förvalta skollokaler och ta emot statsbidrag för uppförande av dessa. I detta sammanhang bör anmälas att skolöverstyrelsen nu har begärt att statsbidrag skall få utgå bl. a. till en låg- och mellanstadieskola i Örebro, vilken integrerats i en centmmanläggning i bostadsområdet Brickebacken. Avsikten är att Örebro kommun skall hyra lokalema av det allmännyttiga bostadsföretaget, vilket kommer att projektera, äga och förvalta lokalerna.. Frågan om ändrade bestämmelser rörande statsbidrag tUl skolbyggnader bereds f. n. inom utbildningsdepartementet bl. a. mot bakgrand av remissinstansernas synpunkter på den promemoria i frågan som färcligställts inom departementet. Vidare har servicekommittén i sitt betänkande Boendeservice 2 — mål, finansiering av servicelokaler, utvecklingsprojekt (SOU 1970: 68) lagt fram vissa förslag om nuvarande bestämmelser för statsbidrag till skolbyggandet. Betänkandet remissbehandlas f. n. I avvaktan på att beredningsarbetet på dessa punkter har avslutats är det enligt min mening angeläget att nu aktuella projekt rörande integrering av bl. a. skollokaler i olika typer av centramanläggningar inte hindras av utformningen av nuvarande statsbidragsbestämmelse): för olika ändamål. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om dispens från nuvarande bestämmelser för statsbidrag till skolbyggnader. Beredningen av ärendena om statsbidrag till låg- och mellanstadieskolan i Brickebacken m. m. pågår f. n. inom utbildningsdepartementet.
För nästa budgetår räknar jag med att medelsbehovet för investeringar i kommunala skolbyggnader samt elevhem vid en investeringsram i enlighet med vad jag nyss förordat kommer att uppgå till ca 194,8 milj. kr.
Enligt beslut av 1964 års riksdag har under en femårsperiod fram t.o.m. innevarande budgetår totalt 5 milj. kr. stått tUl förfogande för ombyggnads- och utrastningsändamål vid de privata gymnasierna. Överstyrelsen anmäler nu att dessa medel ej har utnyttjats fullständigt. I likhet med överstyrelsen beräknar jag ett medelsbehov av 1 milj. kr. under nästa budgetår för byggnadsändamål vid de genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 53, SU 134, rskr 297) inrättade riksintematskoloma. Statsbidrag för detta ändamål bör utgå efter beslut av Kungl. Maj:t.
överstyrelsens beräkning av medelsbehovet för audivisuell och hörselteknisk utrastning vid grundskolan liksom för statsbidrag till engångsanskaffning av utrastning för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade föranleder ingen erinran fr.in min sida.
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 231
Jag räknar för nästa budgetår med ett medelsbehov av 42 milj. kr. för statsbidrag till kostnader för anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för gymnasieskolan. Jag har inte något att erinra mot att överstyrelsen disponerar viss del av dessa medel för statsbidrag till högst 15 gymnasieskolor för anskaffning av inlärningsstudior för undervisning i moderna språk.
För statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel för svenska skolor i utlandet räknar jag med ett oförändrat medelsbehov av 150 000 kr.
Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknar jag till avrandat 241 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om
ändring av bestäm
melserna om statsbidrag till byggnadsarbeten för skoUokaler
enligt vad jag förordat i det föregående,
b) medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten för skolväsendet får lämnas enligt vad jag förordat i det föregående,
c) till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 241000000 kr.
D 31. Bidrag tiU vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
1969/70 Utgift 2 884 815
1970/71 Anslag 1 400 000
1971/72 Förslag 1240000
Från anslaget avförs ännu återstående statsbidrag som skall utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen (1936: 45) angående statsbidrag tiU byggnader för folkskoleväsendet (ändrad senast 1958: 665 samt genom beslut den 16 febraari 1968).
Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget minskas med 160 000 kr.
Departementschefen
Jag tUlstyrker skolöverstyrelsens förslag och hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 240 000 kr.
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet 232
D 32. Bidrag tiU bostäder för lärare inom det obUgatoriska skolväsendet
|
1969/70 Utgift |
55 380 |
|
1970/71 Anslag |
220 000 |
|
1971/72 Förslag |
90 000 |
Enligt kungörelsen (1960: 387) om statsbidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet (ändrad senast 1967: 470) kan statsbidrag utgå till landskommun för anskaffande av lärarbostad vid skola, som inte är belägen i tätort med minst 500 invånare. Bidraget utgör 18 000 kr. för varje lärarbostad, dock med tUlägg av ytterligare 4 000 kr. för lärarbostad i de fyra nordligaste länen.
Skolöverstyrelsen beräknar, att anslaget kommer att belastas med bi-dragskostnaderna för sammanlagt fem lärarbostäder. Statsbidragen till dessa bostäder uppgår till 90 000 kr. överstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med detta belopp.
Departementschefen
Jag tUlstyrker skolöverstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kr.
D 33. Bidrag tiU byggnadsarbeten vid folkhögskolor
1969/70 Utgift 4 324 695 Reser\'ation 6 989 761
1970/71 Anslag 6 000 000
1971/72 Förslag 6000000
Enligt kungörelsen (1958: 480) om statsbidrag tUl byggnadsarbeten vid folkliögskolor (ändrad senast 1969: 111) kan statsbidragsberättigad folkhögskola få bidrag till kostnadema för anskaffande av permanenta skollokaler och bostäder åt lärare och elever genom ny-, till-eUer ombyggnad eUer genom förvärv och iordningsställande av befintlig byggnad. Statsbidrag till permanenta lokaler utgår med högst 75 % av ett bidragsunderlag som beräknas på olika sätt beroende på lokalernas karaktär. Till kostnaderna för uppförande av provisoriska lokaler kan statsbidrag utgå med 325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Statsbidrag utgår vidare med 50 % av den beräknade kostnaden för första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel och med högst 75 % av beräknade kostnader för inredning av och inventarier till elevhem.
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 233
Skolöverstyrelsen
Verksamheten vid folkhögskolorna har ökat starkt under de senaste åren. Parallellt härmed har det skett en standardhöjning i fråga om bl. a. inackorderingsmmmen vid folkhögskolan, betingad av bl. a. den stigande genomsnittsåldern på deltagama. Det byggnadsbehov som överstyrelsen tidigare redovisat, 150 milj. kr., måste nu anses vara för lågt räknat.
För att möta de stora behoven samt för att tUlgodose anspråken på elevhem för svårt handikappade bör anslaget för nästa budgetår höjas med 4 milj. kr.
Departementschefen
I likhet med vad jag tidigare anfört (prop. 1970: 1 bU. 10 s. 238) finner jag det angeläget att folkhögskolor med tilUiörande elevhem vid ny- och ombyggnad utrastas på ett sådant sätt att rörelsehindrade och andra handikappade kan få undervisning vid dessa skolor. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
D 34. Bidrag tUI byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning
1969/70 Utgifti 4 571 225 Reservationi 3 710 798
1970/71 Anslagi 3 000 000 1971/72 Förslag 3 412 000
' Anslaget Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbmkets yrkesskolor under nionde huvudtiteln
Från anslaget utgår bidrag till kostnader för byggnadsarbeten vid lantbrakets yrkesskolor. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1961: 405) om statsbidrag till byggnadsarbeten vid lantbruksundervisningsanstalter (ändrad 1969: 371). Bidragsbestämmelserna innebär att statsbidrag kan bevUjas huvudman för att anskaffa eller upprasta permanenta skollokaler, elevhem och, om särskilda skäl föreligger, lärarbostäder samt för att uppföra provisoriska skollokaler. Bidrag utgår med högst hälften eller vid särskilda skäl högst tre fjärdedelar av ett visst bidragsunderlag. TiU kostnaderna för provisoriska skollokaler utgår dock ett väsentligt lägre bidrag. Bidrag utgår även för audivisuell utrastning. Riksdagen uttalade år 1961 (prop. 1961: 1 bU. 11 s. 168, JoU: 1, rskr 9) att bidrag tiU byggnadsarbeten vid enskilda skolor får utgå efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall.
De
8* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 234
Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST)
Kommittén redovisar, att preliminärt anmälda byggnadsobjekt motsvarar en total byggnadskostnad av ca 32,3 milj. kr., varav för lanthushåUsskolor 6,9 milj. kr. Statsbidragsbehovet beräknas tiU hälften av dessa belopp. OJST framhåller vidare att körgårdar fordras för de praktiska övningarna. En upprustning med sådana är nödvändig vid samtUga skolor, viUiet iimebär en total investering om 9 mUj. kr. Hälften av detta belopp föratsattes utgå i statsbidrag.
Det totala statsbidragsbehovet för nästa budgetår beräknas tUl 3 milj. kr. för byggnader och 2 milj. kr. för körgårdar, dvs. sammanlagt 5 milj. kr. Med hänsyn till att vissa bidragsmedel återlevereras föreslår kommittén ett anslag om 4,8 milj. kr.
Departementschefen
Under förevarande anslag bör beräknas medel för byggnadsarbeten och utmstning för utbUdningen vid gymnasieskolans jordbrukslinje m. m.
EnUgt min mening bör medel för byggande av körgårdar rymmas inom ramen för förevarande anslag. I likhet med vad som gäller för det aUmänna skolväsendet i övrigt beräknar jag medel för både undervisningsmateriel (412 000 kr.) och byggnadsarbeten under samma anslag. Medel som vid utgången av budgetåret 1970/71 ej är tagna i anspråk under anslaget Bidrag tUl byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor under nionde huvudtiteln bör tUlgodoföras detta anslag. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med totalt 3 412 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 412 000 kr.
D 35. Bidrag tUl byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildnii
1969/70 Utgifti _ Reservationi 900 000
1970/71 Anslagi 100 000
1971/72 Förslag 1600000
' Anslaget Bidrag tiU byggnadsarbeten vid skogsbrukets yrkesskolor under nionde huvudtiteln
Från anslaget bekostas utgifter för byggnadsverksamheten vid skogsbrakets yrkesskolor. Medlen får disponeras efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskUt fall.
De
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 235
Enligt praxis har statsbidrag hittills utgått tUl anskaffning eUer upprastning av permanenta skollokaler, elevhem och personalbostäder med hälften av kostnadema. För viss utrustning av stadigvarande undervisningsmateriel har bidrag utgått med 75 % och i vissa fall upp tUl 100 % av kostnaderna.
Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST)
Kommittén framhåller, att statsbidrag till byggnadsarbeten vid skogsbrukets yrkesskolor under de senaste åren med hänsyn tiU förestående omläggning av utbildningen har beviljats endast i få faU. Enligt OJST:s mening tyder föreUggande preliminära utredningsmaterial på att den fortgående nedläggningen av små skolenheter samt skogsutbildningens inordnande i gymnasieskolan nödvändiggör en successiv upprustning av återstående skolor. Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1971/72 uppgå tiU lägst 1,5 milj. kr. Vid beräkningen av medelsbehovet har OJST utgått från de statsbidragsbestämmelser som gäller för bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor.
Departementschefen
Under förevarande anslag bör beräknas medel för byggnadsarbeten och utrustning för utbildningen vid gymnasieskolans skogsbmkslinje m.m.
Jag delar kommitténs uppfattning att skogsutbildningens inordnande i gymnasieskolan ställer krav på ett ökat medelsbehov för byggnadsarbeten. I likhet med vad som gäUer för det aUmänna skolväsendet i övrigt beräknar jag medel för både undervisningsmateriel (1 mUj. kr.) och byggnadsarbeten under samma anslag. Medel som vid utgången av budgetåret 1970/71 ej är tagna i anspråk under anslaget Bidrag tiU byggnadsarbeten vid skogsbrakets yrkesskolor under nionde huvudtiteln bör tillgodoföras detta anslag. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med totalt 1 600 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.
De
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet
236
E HÖGRE UTBILDNING OCH FORSKNING
a) centrala myndigheter m. in.
E 1. Universitetskanslersämbetet: IPörvaltningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
7 349 298
7 440 000
8 174 000
Universitetskanslersämbetet är central förvaltningsmyndighet för universiteten, karolinska institutet, de tekniska högskolorna, handelshögskolan i Göteborg, högskolenheten i Linköping samt för vissa andra institutioner enligt Kungl. Maj:ts beslut. Ämbetet är organiserat på tre byråer, nämligen planeringsbyrån, utbildningsbyrån och administrativa byrån. Vidare finns inom ämbetet en arbetsgrapp för rationaliserings-verksamhet. Kungl. Maj:t har fastställt instruktion (1965: 740) för universitetskanslersämbetet (ändrad senast 1970: 778).
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Universitetskanslersämbetet |
Föredraganden |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
54 60 |
|
+ 10 + 8 |
|
+2 + 1 |
|
Anslag |
114 |
|
+18 |
|
+3 |
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar därav för utomnordiska resor Lokalkostnader |
4 637 000 12 500 209 000 35 000 346 500 |
+ + + |
910 000 of. 75 000 of. 46 000 |
+ + + |
179 000 of. 16 000 of. 46 000 |
|
Vissa utgifter för antagning av studerande |
|
|
|
|
|
|
a) Datamaskintid och b) Övriga expenser c) Vissa kostnader för an- |
355 000 135 000 |
+ |
of. 35 000 |
+ |
of. 10000 |
|
tagning till utbildning för ekonomexamen |
1.0 000 |
|
of. |
|
of. |
|
Expenser därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
708 000 1 027 000 |
+ 1 159 000 -f-98 000 + 303 000 |
+ + |
354 000 -f4 000 129 000 |
|
|
|
7 440 000 |
+2 528 000 |
+ |
734 000 |
|
Universitetskanslersämbetet
1. Löne- och prisomräkning 219 000 kr.
2. Personalförstärkning vid
a) ämbetets planeringsbyrå med. 1 förste byråsekreterartjänst med halvtidstjänstgöring (+30 000 kr.).
Ea
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 237
b) ämbetets utbUdningsbyrå med 1 assistent och 1 kvalificerat biträde (+72 000 kr.).
c) ämbetets administrativa byrå med 1 assistent för informationssektionen (+39 000 kr.).
d) rationaUseringsgrappen med 1
byrådirektör och 1 kvalificerat bi
träde, båda för revisionsenheten (+106 000 kr.).
3. överföring av 5 tjänster, bl. a. 1 tjänst som avdelningsdirektör och 1 tjänst som byrådirektör, från anslaget Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. (+311 000 kr.).
4. överföring av 7 tjänster, bl. a. 1 tjänst som byråchef och 3 tjänster som avdelningsdirektör, från reservationsanslaget Pedagogiskt UtveckUngsarbete m. m. vid universitet och högskolor (+464 000 kr.).
5. Nytt anslag benämnt Universitetskanslersämbetet: Information, tiU vilket medel för pubUkationstryck (305 000 kr.) förs; ytterUgare medel för informationsverksamhet (+948 000 kr.).
Föredraganden
Under förevarande anslag beräknar jag för nästa budgetår medel för bl. a. ytterUgare en tjänst som byrådirektör och en biträdestjänst vid revisionsenheten med hänsyn tUl enhetens utökade verksamhet (2. d) samt en tjänst som förste byråsekreterare med halvtidstjänstgöring för ärenden rörande datamaskintid vid ämbetets planeringsbyrå (2. a).
Vidare har jag under förevarande anslag beaktat medelsbehovet för ämbetets informationsverksamhet (5).
Jag avser att senare återkomma tUl Kungl. Maj:t med anledning av ämbetets förslag om överföring av tjänster som f. n. bekostas av medel under reservationsanslaget Pedagogiskt UtveckUngsarbete m. m. vid universitetet och högskolor (4).
Med hänvisning tUl sammanställningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 174 000 kr.
£ 2. Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m.
1969/70 Utgift 1058 084 Reservation 178 278
1970/71 Anslag 1266 000
1971/72 Förslag 1475 000
Från anslaget bestrids kostnader för experter och tiUfällig personal m. m., reseersättningar, publikationstryck och övriga expenser som hänger samman med utredningar inom ämbetets verksamhetsområde. Anslaget tillförs medel som inflyter vid försäljning av publUcationer som bekostas från anslaget.
Ea
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 238
Universitetskanslersämbetet
1. Överföring av kostnader för ]>ersonal m. m., bl. a. 1 avdelningsdirektör och 1 byrådirektör, till anslaget Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader (—313 000 kr.).
2. Medelsanvisning för utrednings- och försöksverksamhet med programbudgetering. Kostnaderna härför har hittUls bestritts med medel anvisade under sjunde huvudtitelns anslag Viss försöksverksamhet inom statsförvaltnmgen m. m. (+225 000 kr.).
3. Medelsanvisning för registrering av studerande och studieresultat. Kostnader härför har hittills bestritts med medel anvisade under åttonde huvudtitelns kommittéanslag (+200 000 kr.).
4. Medelsanvisning för ökad utredningsverksamhet (+200 000 kr.).
Föredraganden
Förevarande anslag bör ökas m£;d 209 000 kr. Vid min medelsberäkning har jag räknat medel för bl. a. registrering av studerande och studieresultat (+150 000 kr.). Kostnaderna för utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering bör tiUs vidare bestridas av medel anvisade under sjunde huvudtitelns anslag Viss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 475 000 kr.
E 3. Utrustningsnämnden för uniiversitet ocfa högskolor
1969/70 Utgift 1282 811
1970/71 Anslag 1608 000
1971/72 Förslag 1 769 000
Utmstningsnämnden för universitet och högskolor har tUl uppgift att utrasta institutioner vid universitet och högskolor samt de övriga institutioner som Kungl. Maj:t bestämmer. Kungl. Maj:t har den 15 maj 1959 utfärdat instruktion för nämnden (iindrad senast den 11 december 1970). Nämnden svarar även för anskaffning av viss apparatur vid bl. a. forskningsråden samt biträder universitetskanslersämbetet vid planeringen av utrastnmg för undervisningsändamäl.
Genom beslut den 28 juni 1968 har Kungl. Maj:t uppdragit åt nämnden att vidta åtgärder i syfte att sffektivera upphandlingsverksamheten vid universitet och högskolor i ejilighet med riktlinjer som angetts av riksrevisionsverket. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 15 juli 1970 omfattar uppdraget även samtliga skolöverstyrelsen understäUda lärarutbildningsanstalter inklusive konstfackskolan.
Ea
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
239
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Utrustnings- |
Föredraganden |
|
|
|
nämnden |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
8 |
+ 7 |
+ 1 |
|
Övrig personal |
21 |
+ 5 |
+2 |
|
|
29 |
+12 |
+3 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
1 042 000 |
+ 510 000 |
+ 94 000 |
|
Sjukvård |
2 900 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar (även för |
|
|
|
|
resor inom de nordiska |
|
|
|
|
länderna) |
55 000 |
+ 25 000 |
+ 6 000 |
|
Lokalkostnader |
185 000 |
+ 24 000 |
+ 23 000 |
|
Expenser |
81 100 |
+ 34 000 |
+ 4 000 |
|
därav engängsutgifter |
— |
+ 15 000 |
-1-4 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
242 000 |
+ 134 000 |
+ 34 000 |
|
|
1 608 000 |
-t-727 000 |
+161 000 |
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
1. Löne- och prisomräkning 21 800 kr.
2. 5 tjänster (1 avdelningsdirektör, 2 byrådirektörer, 2 byråintendenter) och samtidig indragning av 4 tjänster (1 byrådirektör, 1 förste byrå-ingenjör, 2 byråassistenter) och 1 expertarvode (+37 000 kr.).
3. 7 tjänster (3 handläggande personal, 4 övrig personal) med anledning av nämndens ökade verksamhet (+292 000 kr.).
4. överföring av 5 tjänster som f. n. avlönas från utbildningsdepartementets kommittéanslag (+292 000 kr.).
Föredraganden
Utrustningsnämndens upphandling beräknas under innevarande budgetår uppgå tUl minst 65 milj. kr. Detta belopp innefattar även vissa utrustningsuppgifter utanför den egentliga universitets- och högskolesektorn, vilka nämnden ålagts med hänsyn till sin betydande erfarenhet i upphandlingsfrågor. Som jag nämnt har nämnden i uppdrag att samordna och effektivera upphandlingsverksamheten vid universitet och högskolor m. m. Jag beräknar medel för nästa budgetår för en tjänst som byrådirektör och ledare för samordningsverksamheten. Expertarvode för samordningsarbetet dras samtidigt in (2). Jag har vidare beräknat medel för en tjänst som byråingenjör samt två biträdestjänster.
Med hänsyn till nämndens vidgade planeringsuppgifter bör en tjänst som byrådirektör tillkomma vid nämnden. Departementschefen har vid sin beräkning av kommittéanslaget för nästa budgetår beaktat medelsbehovet för denna tjänst liksom för de tjänster, vUka innevarande budgetår bekostas från nämnda anslag. Med hänvisning tUl sammanställningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 769 000 kr.
Ea
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 240
b) universiteten m. m.
yissa gemensamma frågor
Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetets anslagsframstäUning för budgetåret 1971/72 (sammanfattande del Högre utbUdning och forskning, pubUcerad som nr 11 i ämbetets skrilfserie) innefattar, såvitt gäUer högre tjänster, preciserade förslag även för budgetåret 1972/73. Därjämte anger ämbetet i sin långtidsbudget för budgetåren 1971/72—1975/76 omfattningen och den huvudsakliga karaktären av beräknade resursbehov under den kommande femårsperioden.
Ämbetet ger inledningsvis en aUmän översikt över utvecklingen på den högre utbildningens och forskningens område samt tar upp vissa för flera fakulteter gemensamma frågor. Jag redovisar i det följande kortfattat vissa av dessa frågor och hänvisar i övrigt tiU ämbetets framställning.
I sin redogörelse över den kvantitativa utvecklingen fram tiU budgetåret 1975/76 (s. 15—32) utgår ämbetet från beräkningar, som utförts av statistiska centralbyrån (Information i prognosfrågor 1970: 1). Centralbyrån har i denna prognos rälaiat med en starkt ökande tillströmning av andra grupper studerande än de som skrivs in kort efter avslutade gymnasiala studier. Ämbetet stryker under svårigheterna att bedöma takten i tiUströmningen av studerande som kan hänföras tUl gruppen icke direktinskrivna, men betonar att ett ökat intresse för universitets-utbUdning kan väntas från dem som har möjligheter att utnyttja bestämmelserna i kungörelsen (1969: 68) om vidgat tiUträde till högre utbUdning. Ämbetet räknar med att tillströmningen tiU de fria fakultetema kommer att öka från ca 26 000 läsåret 1969/70 tUl ca 35 000 läsåret 1975/76. Andelen direktinskrivna studerande beräknas därvid minska från ca 70 % tiU knappt 50 %. Antalet närvarande studerande i högre utbildning antas under samma period öka med ungefär en fjärdedel tUl ca 150 000. Examinationen inom grundutbUdningen vid universitet och högskolor har i det närmaste ttefaldigats under 1960-talet. Ämbetet räknar med- att antalet examinerade på grundexamensnivå — f. n. ca 12 000 per år — kommer att uppgå tiU ca 21 000 läsåret 1975/76.
Av det av ämbetet redovisade materialet framgår vidare att betydande sMllnader i fråga om tUlströmning föreligger meUan olUca utbUdnings-vägar. TiUströmningen av studerande tUl de fria fakulteterna har under 1960-talet ökat dubbelt så mycket som intagningskapaciteten vid de spärrade utbUdningarna. Ämbetet antar att denna utveckling skall fortsätta under den närmaste femårsperioden. I fråga om de fria fakulteterna
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 241
föratses fortsatt stark ökning av tiUströmningen vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna medan en påfallande långsam ökning väntas vid de matematisk-naturvetenskapliga fakultetema.
Ämbetet har redovisat sina förslag tiU anslagsäskanden för budgetåret 1971/72 i prioritetsgrupper enUgt i huvudsak samma principer som för de närmast föregående budgetåren (jfr bl. a. prop. 1969: 1 bil. 10 s. 270). Ämbetet lägger därvid största vikt vid stödet åt handikappade studerande. Av de kvantitativa frågorna betonar ämbetet utbyggnad av spärrade utbUdningar, nya utbildningsalternativ samt utbyggnad av uni-versitetsfiUalerna och av den decentraliserade universitetsutbUdningen. Bland frågor av kvaUtativ karaktär lägger ämbetet särskUd vikt vid ökning av basresurserna och vid förstärkning av resursema för pedagogiskt utvecklingsarbete, studie- och yrkesvägledning, forskarutbUdning samt för information och personalutbUdning. Utöver förslag till anslagsäskanden för ämbetet i detta sammanhang fram vissa andra förslag.
I anslutning tiU sin redovisning av den kvantitativa UtveckUngen redogör ämbetet for vissa dimensioneringsfrågor (s. 18—22) inom medicinsk, odontologisk och teknisk fakultet samt ämnesområdena biologi, kemi och fysik vid fUosofisk fakultet. Ämbetet erinrar därvid om beslut av statsmakterna år 1970 rörande dimensionering av grundläggande utbUdning i biologi, kemi och fysik (prop. 76, SU 102, rskr 225), utbyggnad av organisationen för lakar- och tandläkarutbUdning i Stockholm m. m. (prop. 122, SU 135, rskr 309) samt högre teknisk utbUdning och forskning i övre Norrland (prop. 88, SU 133, rskr 296).
Universitetskanslersämbetet konstaterar att 1965 års program för uppbyggnad av universitetsfiUalerna nu i allt väsentligt kan anses slutfört. Ämbetet har därför ansett tiden mogen att lägga fram ett nytt program avseende de närmaste årens utveclding av universitetsutbUdningen på de fyra aktueUa ortema. Med hänsyn tiU att universitetsfiUalerna dels haft en avlastningseffekt i förhåUande tiU modemniversiteten, dels med nuvarande uppsättning av ämnesområden saknar flera av de mest attraktiva utbildningsalternativen inom den nya studieordningen vid fUosofisk fakultet föreslår ämbetet utbyggnad av universitetsfilialerna och filosofiska fakulteten vid högskolenheten i Linköping enligt följande sammanställning (s. 51).
Antal ärsstudieplatser
|
Ämnesomräde/poäng |
Linköping |
Örebro |
Karlstad |
Växjö |
Summa |
|
Kemi 40 poäng |
|
|
|
|
|
|
1971/72 |
48 |
24 |
24 |
24= |
120 |
|
1974/75 |
192 |
192 |
72 |
72 |
528 |
|
Biologi 40 poäng |
|
|
|
|
|
|
1972/73 |
24 |
|
24 |
|
48 |
|
1974/75 |
120 |
120 |
48 |
48 |
336 |
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 242
|
|
|
Antal |
ärsstudieplatser |
|
|
|
Ämnesomräde/poäng |
Linköping |
Örebro |
Karlstad |
Växjö |
Summa |
|
Fysik 40 poäng 1970/71 1974/75 |
80" 120 |
72" 120 |
24= 64 |
24" 64 |
200 368 |
|
Geovetenskap 20 poäng 1973/74 |
X |
X |
|
|
|
|
Matematisk statistik 40 poän 1970/71 1971/72 |
X |
X |
X |
x=.' X |
|
|
Optimeringslära 40 poäng 1971/72 |
X |
|
|
|
|
|
Informationsbehandling (ADB) 40 poäng 1971/72 1972/73 |
v |
X |
X' |
X" |
|
|
Pedagogik 40 poäng 1971/72 |
X |
X |
X |
X |
|
|
Psykologi 40 poäng 1971/72 1972/73 |
X |
X |
X |
X |
|
' X Anger att ämnesområdet föresläs tillkomma vid utbildningsenheten i
fråga samt inte avses vara spärrat. ' Som decentraliserad universitetsutbildning. " Finns redan på orten till det antal årsstudieplatser som anges. ' Första året endast 20 poäng. ° Under förutsättning att datamaskinterminaler kan inrättas eller tiUgång
till datamaskin kan ordnas på annat sätt.
Enligt ämbetets mening bör, sedan förevarande utbyggnadsprogram förverkligats, utbUdning inom i första hand det kulturvetenskapliga fältet komma till stånd vid fUialerna ocli i Linköping.
Statsmaktema fattade år 1969 beslut om reformering av forskarutbildningen (prop. 31, SU 93, rskr 222 samt 2LU 55, rskr 223). Universitetskanslersämbetet har tillkallat en arbetsgrupp med uppgift att medverka vid genomförandet av refcrmen. Denna kommer att behandla frågor rörande bl. a. studieplanernas tekniska utformning, för flera ämnen gemensamma metodkurser, former för resursanvisning till för flera ämnen eUer fakulteter gemensamma kurser samt normer för tilldelning av lärarkrafter för forskarutbildning vid fUosofisk fakultet. Ämbetet avser att återkomma tiU frågan om resurstiUdelning för forskarutbildning vid i första hand fUosofisk fakultet i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1972/73.
Ämbetet framhåller att en utgångspunkt för bedömningen av behovet av handledningsresurser för forskarutbildningen är antalet aktiva studerande på detta stadium per tjänst med handledningsskyldighet. Ämbetet redovisar i tabellform situationen härvidlag höstterminen 1969 (s. 63).
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 243
Antal aktiva licentländer och doktorander per ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor, biträdande professor, docent, forskare (vid forskningsråd) eller forskarassistent höstterminen 1969
|
|
A |
|
B |
|
A/B |
|
|
|
|
Antal prof., bitr. |
|
|
|
|
Antal aktiva |
prof. |
, forskare, |
|
|
|
|
dokt, |
. och lic. |
doc., |
forskarass. |
|
|
Fakulteter |
ht 1969 |
ht 1969 |
|
||
|
Humanistiska |
|
1675 |
|
242 |
6,9 |
|
Teologiska |
|
85 |
|
34 |
2,5 |
|
Juridiska |
|
59 |
|
72 |
0,8 |
|
SamhällsvetenskapUga' |
|
2 193 |
|
194= |
11,3 |
|
Medicinska |
|
1014 |
|
399' |
2,5 |
|
Odontologiska |
|
79 |
|
69 |
1.1 |
|
Farmaceutiska |
|
73 |
|
16 |
4,5 |
|
Matematisk-natur- |
|
|
|
|
|
|
vetenskapliga |
|
2 332 |
|
315 |
7,4 |
|
Tekniska |
|
1326 |
|
290 |
4,6 |
' Inkl. handelshögskolor.
= Inkl. 9 tiänster vid lärarhögskola.
" Exkl. forskarassistenter primärt verksamma i grandläggande utbUdning.
Mot bakgrund av det redovisade läget föreslår ämbetet en fortsatt utbyggnad av antalet docent- och forskarassistenttjänster. Ämbetet lägger härvid tyngdpunkten på de fakulteter där relationen mellan antalet studerande och antalet tjänster med handledningsskyldighet är mest ogynnsam. Ämbetet framhåller vidare att en kraftig förstärkning av de mera rörUga resurserna för forskarhandledning och en utökning av antalet stipendier för forskarutbildning är synnerligen angelägen (s. 62— 64).
Höstterminen 1969 skrevs för första gången studerande in för studier enligt den nya studieordningen vid de filosofiska fakulteterna (jfr prop. 1969: 4, SU 34, rskr 101). Ämbetet redovisar huvuddragen i de nyinskrivnas fördelning mellan utbildningslinjer och fakulteter och framhåller att vissa punktjusteringar redan nu framstår som angelägna med hänsyn t. ex. tiU iakttagelser om arbetsmarknadsutvecklingen, svårigheter i institutionernas planering eller de studerandes fördelning på ut-bUdningslinjer (s. 23—25, 46).
Universitetskanslersämbetet har med anledning av uppdrag från Kungl. Maj:t tillkaUat en arbetsgrupp för teknisk magisterutbildning m. m., som i januari 1970 lagt fram förslag om teknisk utbildning vid filosofisk fakultet samt en alternativ teknisk utbildning vid teknisk fakultet. Utredningen föreslog inrättande av tre utbUdningslinjer med tiUsammans ett tiotal studieinriktningar, vilka efter tre års studier skuUe leda tUl teknisk kandidatexamen. Förslagen har remissbehandlats genom ämbetets försorg. Vid remissbehandling har förslaget om utbyggnad av utbUdningsorganisationen vid filosofisk fakultet fått ett positivt mottagande, medan förslaget om en treårig teknisk utbildning vid teknisk fakultet bemötts i huvudsak negativt.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 244
Ämbetet betraktar förslaget sora ett betydelsefuUt led i strävan att genom inrättande av nya studiealternativ skapa en utbildningsorganisation vid de fUosofiska fakulteterna som erbjuder både mångfald och överskådlighet. EnUgt ämbetet bör studiekurser inom tekniska ämnesområden införas vid filosofisk fakultet. Härigenom bortfaller behovet av separat studieordning och särskild examen. Ämbetet föreslår att de fUosofiska fakulteterna tillförs ett antal tekniska ämnesområden. Vidare bör en utbUdningslinje inrättas som omfattar i första avdelningen studiekurser om 20 poäng i resp. matematik och fysik samt i andra avdelningen studiekurser om 40 poäng i kemi eller maskinteknik. UtbUdningen bör enUgt ämbetet i princip erbjudas på aUa universitets-och fUialorter, som har rimliga förutsättningar att anordna utbUdningen. Utbyggnaden bör ske i den takt förutsättningarna medger. Ämbetet föreslår att budgetåret 1971/72 stiidiekurser om 40 poäng skall anordnas i Uppsala i resp. elektroteknik och maskinteknik, i Linköping i datateknik samt i Örebro i elektroteknik. Antalet utbildningsplatser föreslås uppgå till sammanlagt 72 i Uppsala samt 40 i vardera Linköping och Örebro.
Ämbetet föreslår vidare efter samråd med skolöverstyrelsen att den nuvarande utbildningen för teknisli magisterexamen läggs ned och att sista intagning tiU denna utbUdning sker hösten 1970. Ämbetet avser att i mån av plats erbjuda de studerande för teknisk magisterexamen möjlighet att i stället avlägga civilingenjörsexamen (s. 55—57).
Sedan läsåret 1969/70 pågår fijrsöksverksamhet med vissa yrkesinriktade studiekurser vid de filosofiska fakulteterna. Ämbetet anser att dessa studiekurser utgör ett väsentligt utbUdningsalternativ såväl för studerande vid fUosofisk fakultet som för redan yrkesverksamma. Ämbetet föreslår att dessa studiekurser fr. o. m. budgetåret 1971/72 fogas in i de fUosofiska fakulteternas reguljära utbud av utbUdningsalternativ.
Universitetskanslersämbetet har i särskild framstäUning föreslagit att 109 universitetslektorat vid de filosofiska fakulteterna ordinariesätts den 1 juli 1971. Vidare har ämbetet f(3reslagit att 25 extra ordinarie tjänster som universitetsadjunkt samtidigt inrättas.
Sedan budgetåret 1969/70 sker tiUdelning av medel för teknisk och administrativ personal och för materiel m. m. genom driftkostnadsanslag för de olika fakultetema (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 279 och prop. 1970: 1 bU. 10 s. 252). Ämbetet föreslår att drtftkostnadsanslagen höjs med ca 30 mUj. kr. Ämbetet prioriterar dessa anslag mycket högt och lägger inom ramen för den föreslagna ökningen tyngdpunkten på de fria fakulteterna. Ämbetet erinrar om att riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att överskrida avlöningsanslagen tiU lärarpersonal när det gäller kostnader för ökad utbUdningskapacitet (prop. 1970: 1 bil. 10 s. 252, SU 88, rskr 215). Med hänsyn tiU de behov som finns av att i särskilda situa-
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 245
tioner snabbt kunna vidta åtgärder är det enligt ämbetets uppfattning nödvändigt att möjligheter skapas att förstärka läroanstalternas resurser i fråga om driftkostnader under löpande budgetår. Ämbetet föreslår därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att överskrida förslagsanslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader för det särskUda ändamål det här är fråga om (s. 69—71).
Mot bakgrand av de allt större kraven på en kvalitativ utveckling av den högre utbildningen är det, framhåller ämbetet, naturligt att det pedagogiska utvecklingsarbetet de senaste åren fått en allt större omfattning inom universitetsområdet. Syftet är att man skall studera och förbättra arbetsmetoderna i utbildningen och därigenom söka uppnå en mer adekvat utformning av undervisning och examination. Ämbetet föreslår att resurserna för pedagogiskt utvecklingsarbete ökas från ca 5 milj. kr. till sammanlagt ca 9 milj. kr. (s. 40—43).
En arbetsgrupp inom universitetskanslersämbetet har lämnat förslag rörande förstärkning av resurserna för studievägledningsverksamheten. Ämbetet instämmer i stort i arbetsgruppens förslag och betonar betydelsen av fortsatt förstärkning av resurserna för detta ändamål för att öka effektiviteten i utbildningsorganisationen. Förslag ges om bl. a. ett ökat antal tjänster vid läroanstalternas förvaltningar samt om förstärkning inom främst de humanistiska och tekniska fakulteterna (s. 60—61).
Medel för lektörshjälp och handledning till syn- och hörselskadade studerande beräknas innevarande budgetår under fakulteternas avlöningsanslag (prop. 1970: 1 bil. 10 s. 254). Därvid får disponeras högst 2 000 kr. per handikappad studerande och termin. Ämbetet anser att även andra grupper gravt handikappade studerande skaU kunna få del av stödåtgärder för deltagande i högre utbildning. Vidare bör stödet utvidgas tiU att omfatta såväl lektörshjälp och handledning som stödundervisning och personlig assistans. Ämbetet föreslår att kostnader för dessa ändamål skall få bestridas från fakulteternas avlöningsanslag med skäligt belopp efter prövning av den lokala universitetsmyndigheten i varje särskilt faU. Ämbetet anmäler vidare att resurser för upprustning av läromedelscentralerna med tekniska hjälpmedel för handikappade beräknas under anslaget Inredning och utrastning av lokaler vid universiteten m. m., kostnadsramen Till universitetskanslersämbetets disposition (s. 58).
Ämbetet har lämnat in ett förslag till anslagsframställningar i pro-grambudgettermer avseende verksamheten vid Chalmers tekniska högskola.
I frågor rörande forskarutbildningen har särskilda skrivelser kommit in från Sveriges akademikers centralorganisation, Universitetslärarför-bimdet och Sveriges förenade studentkårer.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildnmgsdepartementet 246
Föredraganden
På den högre utbildningens område pågår f. n. ett intensivt reformarbete. Under de senaste åren hai- en rad väsentUga förändringar beslutats avseende såväl utbildningens innehåU som dess organisation. Jag vill erinra om statsmakternas beslut år 1969 om nya riktlinjer för forskarutbildning och om en ny studieordning vid de filosofiska fakulteterna (jfr prop. 31, SU 93, rskr 222 och 2LU 55, rskr 223 samt prop. 4, SU 34, rskr 101). Bland mer betydelsefulla ställningstaganden under år 1970 vill jag nämna principbeslutet om högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland (prop. 88, SU 133, rskr 296).
Under år 1970 har omfattande utredningsarbete avslutats inom några för den högre utbildningen betydelsefulla områden. Kompetensutredningen har överlämnat sitt betänkande Vägar tiU högre utbUdning (SOU 1970: 21, 55). Vidare har pedagogikutredningen avgivit sitt huvudbetänkande Pedagogisk utbildning och forskning (SOU 1970: 22). Organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland samt 1970 års socionom.utbildningsberedning har nyligen avgivit betänkanden.
En översyn av hela det eftergymnasiala utbildningssystemets omfattning och struktur sker inom 1968 års utbildningsutredning (U 68). Inom utredningen pågår ett brett upplagt arbete rörande bl. a. utbildningens mål, organisation, dimensionering och lokaUsering. Under år 1970 har U 68 pubUcerat bl. a. en promem(5ria i syfte att stimulera debatten rörande den högre utbildningens forskningsanknytning och studieorganisation.
För att underlag skall erhållas för fördjupning och vidareutveckling av utbildningsdemokratin inleddes budgetåret 1968/69 en försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal vid universiteten och vissa högskolor (jfr bl. a. prop. 1970: 1 bil. 10 s. 244). Försöksverksamheten vid universiteten omfattar f. n. ca 175 av sammanlagt ca 550 institutioner. Genom beslut år 1969 medgavs att representanter för de studerande och de anställda försöksvis skulle få ingå i konsistorierna. Genom särskilda beslut har vidare representanter för studerande och arbetstagare beretts plats i vissa centrala organ, bl. a. universitetskanslersämbetets styrelse. Under år 1970 har försöksverksamlieten utvidgats tiU att omfatta även utbildningsnämnderna. En utvärdering av försöksverksamheten pågår inom universitetskanslersämbetet. Målet för försöksverksamheten är att man skall vinna erfarenheter scim kan Ugga till grund för mer definitiva bestämmelser rörande bl. a. sammansättning och kompetens hos skUda organ inom universitetsområdet. Kungl. Maj:t har i november
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdmngsdepartementet 247
1970 beslutat att försöksverksamheten skall fortsätta även nästa budgetår, lag räknar med att resultatet av försöksverksamheten och de förslag den kan föranleda skaU kunna redovisas för riksdagen tidigast våren 1972.
Strävandena att öka medinflytande! för dem som är verksamma vid universitet och högskolor har förenats med en löpande översyn av beslutsnivåerna i systemet. Efter förslag från universitetskanslersämbetet har under år 1970 de administrativa bestämmelserna ändrats i väsentliga avseenden, något som lett bl. a. tUl att beslut, vilka tidigare fattats på central nivå, numera kan fattas av de lokala myndigheterna. Målet för denna översyn är att man skall uppnå en fördelning av ansvaret mellan beslutsnivåerna, som främjar effektiv användning av tilldelade resurser samtidigt som besluten förankras hos de närmast berörda grupperna.
Jag kommer i det följande att föreslå att programbudgetering försöksvis skaU tillämpas vid Chalmers tekniska högskola (CTH). Jag vUl i detta sammanhang stryka under att denna försöksverksamhet kommer att medföra i vissa avseenden väsentiigt ökad delegation av beslutanderätten tiU lokal nivå.
Antalet närvarande studerande vid universitet och högskolor fortsätter att öka. TUlgänglig statistik tyder dock på att tUlströmningen av studerande till fUosofisk fakultet under år 1970 minskat jämfört med närmast föregående år. Minskningen faller på de matematisk-naturvetenskapliga och humanistiska fakulteterna.
Andelen nyuiskrivna vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet av totalantalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna har under 1960-talet sjunkit från ca 30 % tUl drygt 15 %. Denna utveckling, som ägt ram paral-leUt med en starkt ökad tillströmning av studerande till de samhällsvetenskapliga fakulteterna, är mindre tillfredsställande. Inom universitetskanslersämbetet och U 68 undersöks möjligheterna att bryta denna utveckling.
Tillströmningen tiU de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna måste följas med uppmärksamhet. Jag kommer i det följande att redovisa vissa förslag som syftar till att skapa bättre balans i fördelningen av de studerande på utbildningslinjer inom filosofisk fakultet.
Den växande tillströmningen av studerande tiU högre utbUdning under hela 1960-talet har under de senaste åren resulterat i ett ökat utbud på arbetsmarknaden av personer med högskolutbildning. Antalet examinerade på grundexamensnivå har i det närmaste tredubblats under den senaste tioårsperioden. Under de närmaste fem åren väntas ytter-
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 248
ligare en fördubblmg äga rum. I delbatten har framförts farhågor för att svårigheter kommer att uppstå på arbetsmarknaden tUl följd av denna utveckling.
Den ökade examinationen har ännu inte medfört några aUvarliga problem på arbetsmarknaden. Det kan emellertid inte uteslutas att den mycket kraftiga expansionen av den eftergymnasiala utbildningen kan komma att medföra vissa anpassningssvårigheter på kort sikt. En kartläggning av utvecklingstendenserna och en planering av åtgärder för att möta eventuella problem pågår inom arbetsmarknadsverket. Den ökade examinationen kan komma att leda till att personer med högskol-utbUdning får söka arbete inom yrkessektorer och på orter, som hittUls endast i ringa omfattning rekryterat sådan arbetskraft. Den förändrade situationen kommer att kräva viss omställning såväl på arbetsmarknaden som hos den enskilde. På längre sikt förefaller det, med hänsyn tUl kraven på god utbildning inom de Jilesta yrken, osannolikt att personer, som gått igenom en längre utbildning, inte skulle få möjlighet att nyttiggöra sina kunskaper i yrkesverksamhet.
Möjligheterna för vuxna att delta i högre utbildning är i högre grad än för ungdomsgrupperna beroencle av närhet tUl studieorten. Ökad geografisk spridning av högskolutbildningen är därför ett viktigt led i strävandena att skapa lika möjligheter tUl högre utbildning för skilda grupper i samhäUet.
Utbyggnaden av den högre utbUdningen fram till slutet av 1950-talet ägde rum i huvudsak på de äldre universitets- och högskoleorterna. Under 1960-talet har utbyggnaden tiU stor del ägt rum genom att utbildningsenheter byggts upp på andra orter, framför allt Umeå, Linköping, Örebro, Karlstad ooh Växjö. EnUgt min mening bör den fortsatta utbyggnad av det eftergymnasiala utbildningsväsendet som kan komma till stånd under 1970-talet förläggas i fcrsta hand tUl orter utanför storstadsregionerna. Jag finner det från såväl utbildningspolitiska som lokaliseringspolitiska utgångspunkter mycki;t väsentligt att den eftergymnasiala UtbUdningen sprids i ökad omfattning.
Inom U 68 pågår arbete med frågan om hur man bäst skaU åstadkomma geografisk spridning av eftergymnasial utbildning. Som ett led i U 68:s arbete har inletts försök med systematiserad decentraliserad uni-versitetsutbUdning på tre orter i Norrland (jfr prop. 1970: 169, SU 223, rskr 438). Inom ramen för denna försöksverksamhet blir det möjligt för de studerande att på samma ort bedriva studier inom första och andra avdelningen av vissa utbildningslinjer vid fUosofisk fakultet. Decentraliserad universitetsutbildning i övrigl; anordnas på ett 30-tal orter över hela landet. Jag återkommer härtill, vid min anmälan i det följande av anslaget tiU decentraliserad universitetsutbildning.
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdmngsdepartementet 249
Universitetskanslersämbetets plan för den fortsatta utbyggnaden av universitetsfilialerna i Örebro, Karlstad och Växjö samt av den filosofiska fakulteten vid högskolenheten i Linköping omfattar såväl laborativa som icke-laborativa ämnesområden och avser budgetåren 1971/72 ■—1974/75. Jag viU i detta sammanhang erinra om statsmakternas beslut rörande riktlinjer för dimensioneringen av grundläggande utbildning inom vissa laborativa ämnesområden (prop. 1970: 76, SU 102, rskr 225) samt om de riktpunkter för planeringen av lokaler för icke-laborativa institutioner, som faststäUts av Kungl. Maj:t år 1969 (jfr prop. 1970: 1 bil. 10 s. 246).
Jag kommer i annat sammanhang att föreslå Kungl. Maj:t att studiekurser skall få anordnas vid universitetsfUialerna och vid filosofiska fakulteten vid högskolenheten i Linköping enligt följande.
I överensstämmelse med ämbetets förslag räknar jag med att budgetåret 1971/72, som ett led i förverkligandet av 1970 års beslut, 48 platser för utbUdning om högst 40 poäng i kemi skaU komma tiU i Linköping. Jag räknar vidare med att utbildning om högst 40 poäng i biologi skaU anordnas i Linköping för 24 studerande budgetåret 1972/73.
MöjUgheterna att anordna utbUdning i Linköping och Örebro inom laborativa ämnesområden i den omfattning ämbetet föreslagit är avhängiga tiUgången på lämpliga lokaler. Jag räknar med att utbildningen skall kunna anordnas omkring mitten av 1970-talet i den omfattning som angavs i prop. 1970: 76.
I enUghet med ämbetets förslag bör studiekurser om högst 40 poäng i pedagogik komma tUl stånd på filialorterna och i Linköping nästa budgetår. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med förslag om organisationen av utbildningen och forskningen inom det pedagogiska ämnesområdet. Ämbetets förslag rörande grundkurser i matematisk statistik bör genomföras i vad avser Linköping och Örebro.
Ämbetet har vidare föreslagit att studiekurser om högst 40 poäng inom ämnesområdet optimeringslära skaU anordnas i Linköping fr. o. m. nästa budgetår. Jag vill erinra om att dåvarande departementschefen vid sin anmälan av frågan om utbyggnaden av universitet och högskolor (prop. 1965: 141 s. 142) framhöU, att i den fortsatta utbyggnaden av utbildningen i fUosofiska ämnen vid universitetsfUialerna en samordning borde eftersträvas med annan högre utbildning på resp. ort i syfte att så långt som möjligt ett gemensamt utnyttjande av personeUa och lokalmässiga resurser skuUe uppnås. Genom samordning meUan å ena sidan den filosofiska fakulteten och å andra sidan de tekniska och medicinska fakuheterna i Linköping bör enligt min mening såväl grundläggande utbildning som forskarutbildning för studerande vid den filoso-
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 250
fiska fakulteten kunna anordnas inom ett flertal ämnesområden. Ämbetets förslag rörande studiekurser i optimeringslära bör förverkligas genom sådan samordning. Vidare; bör resurserna för utbildning och forskning vid den tekniska fakulteten i teoretisk fysik, informationsbehandling och matematik kunna utnyttjas även av studerande vid den fUosofiska fakulteten. Jag återkommer senare tiU Kungl. Maj:t rörande ämbetets övriga förslag till utbyggnad av universitetsfilialerna m. m.
Det är angeläget att möjligheterna att förbättra balansen i det eftergymnasiala utbildningssystemet tas till vara i de fall det finns förutsättningar att till rimlig kostnad öka intagningskapaciteten vid de spärrade utbUdningsvägarna. Detta bör kunna ske även under löpande budgetår. Sådana åtgärder kan medföra höj-e kostnader än vad som i det följande beräknas under de förslagsvis betecknade avlöningsanslagen tUl lärarpersonal för budgetåret 1971/72.
I prop. 1969: 4 framhöll jag att det är angeläget att arbetet med att konstruera lämpliga utbildningslinjer för olika utbUdningsbehov forsätts. I en sammanställning av det första årets erfarenheter av 1969 års studieordning tar ämbetet upp bl. a. frågan om inrättande av nya utbildningslinjer. Den 1 juli 1970 inrättades en. linje avsedd närmast för meteorolog-utbildning. Inom ämbetet övervägs eller utarbetas f. n. förslag till utbildningslinjer som kombinerar språk och ekonomi samt linjer med inriktning mot bl. a. samhällsplanerarutbildning, utbildning av statistiker och utbildning för arbetsmarknadens sociala sektor. Ämbetet prövar vidare möjligheterna att genom förändringar i utbildningslinjerna förbättra rekryteringen tUl matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Jag finner det väsentligt att man vid konstmktion av nya eller vid förändring av befintiiga utbildningslinjer söker att inom ramen för tUlgängliga resurser skapa sådana kombinationer, som É;fterfrågas av de studerande och samtidigt bedöms motsvara arbetsmairknadens behov. I detta arbete bör särskilt beaktas möjligheterna att nmderlätta de studerandes utträde på arbetsmarknaden.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag vid min anmälan av förslag rörande utbildningens organisation vid filosofisk fakultet (prop. 1969: 4 s. 66) framhöll att de fUosofiska fakulteterna i likhet med övriga eftergymnasiala utbUdningsenheter primärt bör ha till uppgift att förbereda för framtida insatser i yrkeslivet. Detta mål kan uppfyUas på olika sätt, bl. a. genom ökning av inslaget av yrkesförberedande moment i befintliga studiekurser eUer genom införande av nya studiekurser med huvudsakligen yrkesförberedande innehåU.
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 251
Fr. o. m. läsåret 1969/70 pågår försöksverksamhet med yrkesinriktade studiekurser om normalt en termins längd vid universitetens filosofiska fakulteter (jfr prop. 1970: 1 bU. 10 s. 254). Under innevarande budgetår har tiUkommit studiekurser i utbildningsteknologi och dramatik samt en studiekurs om 40 poäng i miljövård. Dessa senare kurser anordnas som alternativa studiekurser. Jag vill vidare erinra om vad departementschefen anfört i det föregående vid anmälan av anslaget till bidrag till driften av gymnasieskolor om försöksverksamhet med s. k. kombinationsutbildning.
Universitetskanslersämbetet föreslår dels att den tekniska magisterutbildningen skall avvecklas, dels att utbildningsorganisationen vid de fUosofiska fakultetema skall byggas ut till att omfatta studiekurser även inom vissa tekniska ämnesområden. Jag delar ämbetets uppfattning att inrättande av tekniska studiekurser vid fUosofisk fakultet skulle innebära ett väsentligt komplement till nuvarande utbUdningsorganisation. På detta sätt ökas möjligheterna för den studerande att kombinera filosofiska och tekniska studiekurser, vilket bör leda till en breddning av arbetsmarknaden för de studerande vid de fUosofiska fakulteterna. Jag vill i detta sammanhang stryka under att utbildningskombinationer över de nuvarande fakultetsgränserna bör komma tUl stånd i större utsträckning än f. n. så att utbildningsresurserna i skilda ämnen kan utnyttjas av studerande från flera fakulteter.
Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att det vid filosofisk fakultet budgetåret 1971/72 skaU anordnas följande studiekurser om 40 poäng nämligen en studiekurs i elektroteknik (36 platser) vid universitetet i Uppsala, en studiekurs i datateknik (40 platser) vid högskolenheten i Linköping samt en studiekurs i elektroteknik (40 platser) i Örebro. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om inrättande av studiekurser i tekniska ämnen vid filosofisk fakultet. Jag avser att senare förslå Kungl. Majit att komplettera utbUdningslinje 1 inom studieorganisationen vid fUosofisk fakultet med ett alternativ som i andra avdelningen omfattar studiekurser om 40 poäng i fysik och i elektroteknik.
FUosofisk UtbUdning som innehåller studiekurser i tekniska ämnen bör — i Ukhet med vad universitetskanslersämbetet föreslagit — efter sammanlagt 120 poäng avslutas med filosofie kandidatexamen. Medel för de aktuella studiekurserna bör anvisas från anslagen till matematisknaturvetenskapliga fakulteterna m. ra. Ansvaret för utbildningen inom ifrågavarande tekniska studiekurser bör åvUa utbUdningsnämnden vid matematisk-naturvetenskaplig fakultet (motsv.), även om utbildningen i vissa fall anordnas av institution vid teknisk högskola (motsv.). Vid min anmälan av anslagen till matematisk-naturvetenskapliga fakulteter-
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 252
na m. m. och tekniska fakulteterna m. m. kommer jag att beakta de förändringar i medelsbehovet för bl. a. lärartjänster, kursanslag och driftkostnader som uppstår nästa budgetår vid ett genomförande av mina förslag.
Jag delar ämbetets uppfattning att den tekniska magisterutbildningen bör upphöra. Efter den intagning till utbUdningen som skett hösten 1970 bör, som ämbetet föreslagit, ingen ytterligare intagning äga rum. Studerande som påbörjat utbildningen bör få avlägga teknisk magisterexamen intill utgången av läsåret 1974/75. Dessa studerande bör även på sätt ämbetet redovisat i mån av plats erbjudas möjlighet att gå över till civUingenjörsutbUdning. Jag vUl vidare erinra om att ämbetet har möjlighet att för visst fall medge undantag från bestämmelserna om fordringarna för att avlägga teknisk magisterexamen och sålunda ge dispens från utbildningen vid lärarhögskola.
I den tidigare nämnda redovisningen av erfarenheterna av 1969 års studieordning tar ämbetet vidare upp frågor rörande bl. a. studieresultat. Ämbetet konstaterar sammanfattningsvis att studieresultaten för aktiva heltidsstuderande på det hela taget är relativt tillfredsställande, även om resultaten ligger under de av statsmakterna angivna riktpunkterna. Stora skillnader i studieresultat föreligger emeUertid inom några ämnesområden mellan olika studieorter. Sålunda varierade andelen studerande som klarat 40 poäng i franska på två terminer mellan 68 % i Göteborg och 21 % i Stockholm. Jag viU erinra om att det åligger myndigheterna att, om de faktiska studietiderna inte motsvarar de angivna riktiinjerna, vidta åtgärder för att man skall komma, tillrätta med detta förhållande, t. ex. göra förändringar i studieplaner eller i utbildningens uppläggning. Jag vill vidare erinra om att frågan om fortsatt undervisning för en studerande skall prövas, om han efter tre terminers heltidsstudier inom ramen för en studiekurs om 40 poäng inte godkänts i samtiiga prov för studiekursen.
Inom ramen för avlöningsanslagen till de filosofiska fakulteterna har för innevarande budgetår medlen för den s. k. universitetsautomatiken beräknats till ca 113 milj. kr. Med anledning av universitetskanslersämbetets förslag och mot bakgrand av det totala antalet närvarande studerande beräknar jag att medlen för detta ändamål bör ökas med ca 17 milj. kr.
Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med förslag rörande inrättande av ordinarie universitetslektorat samt av extra ordinarie tjänster som universitetsadjunkt och andra därmed sammanhängande frågor.
De kostnader som är förenade med vissa lärares tjänstebefrielse för utarbetande av läromedel bestrids f. n. från anslagen tUl avlöningar till lärarpersonal. Då denna verksanihet bör ses som ett led i det pedago-
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 253
giska utvecklingsarbetet, bör dessa kostnader fortsättningsvis besttidas från anslag tiU pedagogiskt utvecklingsarbete. Jag räknar därför med motsvarande minskning av medelsanvisningama under anslagen till avlöningar tUl lärarpersonal.
Statsmakterna beslöt, som tidigare nämnts, år 1969 om ett principprogram för en successivt genomförd reform av forskarutbildningen. Genom reformen skapades en fyraårig utbildning som kan avslutas med doktorsexamen. De studerande avses få en utökad handledning. Hittills har antalet tjänster för främst forskaratbildning ökats med sammanlagt drygt 250.
Undervisnings- och handledningsresurserna för forskaratbildning bör förstärkas genom att dels ytterligare tjänster som forskarassistent och docent inrättas, dels anslaget tiU särskilda åtgärder för forskarutbildning förstärks. Jag räknar under berörda anslag medel för nästa budgetår för ytteriigare sammanlagt 20 tjänster som docent och 50 tjänster som forskarassistent. Vid fördelningen av dessa tjänster mellan de skilda fakulteterna har jag utgått från universitetskanslersämbetets redovisning av relationen mellan antalet studerande i forskaratbildning (motsv.) och antalet tjänster avsedda för främst forskarutbUdning. I enlighet med vad ämbetet föreslagit bör i första hand de fakulteter som har den mest ogynnsamma relationen meUan antalet studerande och antalet tjänster med handledningsskyldighet tillföras de nya tjänsterna. Vid bifall till mina förslag kommer dessa därför att fördelas meUan de skilda fakulteterna enligt följande sammanställning.
Forskar-
Fakulteter Docenter assistenter
|
4 |
16 |
|
8 |
17 |
|
8 |
17 |
|
20 |
50 |
Humanistiska
Samhällsvetenskapliga
Matematisk-naturvetenskapliga
Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att fördela dessa tjänster på läroanstalter. Jag avser att därvid föreslå Kungl. Maj:t att komplettera nuvarande bestämmelser med en föreskrift att konsistorierna vid fördelning av tjänsterna som docent och forskarassistent skall utgå från behovet av förstärkning av handlednings- och undervisningsresurserna för forskaratbUdning.
Man kan inte räkna med att det blir möjligt att stäUa resurser tUl förfogande för en fri tillströmning av studerande tiU forskarutbildningen.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 254
Vid sin anmälan av frågorna rörande forskarutbUdning och forskarkarriär (prop. 1969: 31 s. 71) framhöll dåvarande chefen för utbildningsdepartementet bl. a. att det fanns anledning befara att det inte skulle vara möjligt att få fram tiUräckligt många handledare. En begränsning av det antal studerande som skuUe få gå vidare tUl forskaratbildning förutsågs alltså kunna komma i fråga. De stora variationerna i fråga om behovet av forskarhandledning mellan olika ämnen och mellan enskilda studerande gör det svårt att centralt fastställa generella normer för antalet studerande per handledare. De lokala myndigheterna har därför givits ett avgörande inflytande när det gäller att fastställa antalet platser för forskarutbUdning samt ifråga om formerna för urval bland sökande tiU sådan utbUdning. Myndigheterna bör noga följa utvecklingen och överväga vilka jämkningar och kompktteringar som kan erfordras.
Vid min anmälan av anslaget till särskilda åtgärder för forskarutbildning kommer jag att föreslå en höjning av anslagsbeloppet med ca 1 milj. kr. Under anslaget Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier kommer jag att för nästa biudgetår beräkna medel för ytterligare 50 stipendier för forskaratbildning. Vidare kommer jag att vid min anmälan av anslagen till forskningsråden beräkna medel för ytterligare särskUda forskartjänster. Utöver nämnda förslag tUl förstärkning av resurserna för forskaratbildning kommer jag vid min anmälan av fakulteternas avlöningsanslag och anslagen till forskningsråden att föreslå sammanlagt 23 nya tjänster som professor eller biträdande professor.
Vid bifall till mina förslag kommer antalet tjänster förenade med skyldighet att handleda studerandi: på forskaratbildningsnivå att uppgå till ca 2 000, varav ca 900 vid de filosofiska fakulteterna. Anslaget till särskilda åtgärder för forskarutbildning kommer att uppgå till 5,4 milj. kr.
Driftkostnadsanslagen disponeras av vederbörande konsistorium. Jag vill erinra om att konsistorierna skall, av de medel som ställts tiU förfogande, avsätta medel för skilda gemensamma ändamål. Det ankommer på konsistorierna att se till att av de medel som årligen tillförs dessa reservationsanslag tUlräckliga avsättningar görs för att man skaU kunna möta ojämnheter i belastningen i:ill följd av förändringar i tillströmningen av studerande eUer i kostnadema t. ex. för vikarier (jfr prop. 1969: 1 bil. 10 s. 280).
Innevarande budgetår bestrids vissa kostnader för den pågående försöksverksamheten med registrering av studerande från förslagsanslaget tUl förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor. För nästa budgetår har jag beräknat medel för detta ändamål under fakulteternas driftkostnadsanslag. Mina beräkningar av driftkostnadsanslagen framgår av följande sammanställning.
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
255
|
|
|
|
Föreslagen |
ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Universitets- |
Före- |
|
|
Anslag |
|
kanslers- |
draganden |
|
Fakulteter |
1970/71 |
|
ämbetet |
|
|
Humanistiska |
10 000 000 |
+ |
3 700 000 |
-f2 150 000 |
|
Teologiska |
550 000 |
+ |
150 000 |
-f- 180 000 |
|
Juridiska |
1 200 000 |
+ |
400 000 |
+ 340 000 |
|
Samhällsvetenskapliga |
11 000 000 |
+ |
5 555 000" |
+ 3 200 000" |
|
Medicinska |
56 872 000 |
+ |
6 020 000 |
+ 2 888 000 |
|
Odontologiska |
8 250 000 |
+ |
825 000 |
+ 200 000 |
|
Farmaceutiska |
2 600 000 |
+ |
300000 |
+ 260 000 |
|
Matematisk-naturvetenskapliga |
|
|
|
|
|
inklusive CTH |
39 760 000 |
+ |
6 500 000 |
(+2 480 000) |
|
varav CTH |
2 400 000 |
+ |
400 000 |
(+ 400 000) |
|
exklusive CTH |
37 360 000 |
+ |
6 100 000 |
+2 080 000 |
|
Tekniska |
|
|
|
|
|
inklusive CTH |
50 400 000 |
+ |
6 600 000 |
(+3 700 000) |
|
varav CTH |
15 615 000 |
+ |
1053 000 |
(+ 555 000) |
|
exklusive CTH |
34 785 000 |
+ |
5 547 000 |
+ 3 145 000 |
Därav genom överföring från anslaget Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor 55 000 kr.
Resurserna för studievägledning vid universitet och högskolor har under senare år ökat avsevärt. Studie- och yrkesvägledning tiU studerande lämnas vidare inom ramen för arbetsmarknadsverkets verksamhet. I samband med införandet av 1969 års studieordning vid de filosofiska fakulteterna förstärktes studievägledningskapaciteten — utöver den studietekniska handledning de studerande erhåUer av lärarpersonalen — kraftigt, främst genom att medel anvisades för inrättande av tjänster som UtbUdningsledare, studierådgivare och studievägledare.
För att dessa resursförstärkningar skall ha önskad effekt är det viktigt att studievägledningens olika delar är väl samordnade och att verksamma åtgärder i god tid vidtas för att förbättra utbildningssituationen för den enskUde.
Jag finner det angeläget att organisationen för studievägledning byggs ut ytterligare nästa budgetår. I det följande beräknar jag medel för förstärkningar av resurserna för studievägledning vid vissa förvaltningar, för ett ökat antal studievägledartjänster vid de humanistiska fakulteterna samt för en uppräkning av de tekniska fakulteternas kursanslag bl, a. med hänsyn tiU behovet av studievägledning. Vidare har jag vid min medelsberäkning under anslaget till universitetskanslersämbetets förvaltningskostnader tagit hänsyn till ett ökat medelsbehov för framstäUning av studie- och yrkesorienterande material.
En ytterligare förbättring av de handikappades möjligheter att erhålla utbildning på eftergymnasial nivå och därmed möjligheter till ett bredare
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 256
yrkesval är angelägen. Liksom ämbetet anser jag att utbildningsstödet bör omfatta — förutom syn- och hörselskadade studerande — även andra grapper av svårt handikapfiade, t. ex. de rörelsehindrade. Stödet bör vidare kunna omfatta även andra UtbUdningskostnader än stödundervisning och lektörshjälp. Som beräkningsnorm har jag använt en kostnad av 2 000 kr. per handikappad studerande och termin.
Jag återkommer senare tiU Kungl. Maj:t med förslag i anledning av ämbetets förslag om särskilda åtgärder för de handikappade inom ramen för anslaget till inredning och utrastning av lokaler vid universiteten m. m.
Jag övergår nu tUl att behandla, frågor avseende programbudgetering inom den högre utbildningen och forskningen.
Dåvarande chefen för utbildningsdepartementet tUlsatte år 1968 en ledningsgrupp för programbudgetfirbetet avseende högre utbildning och forskning inom utbildnings- och jordbruksdepartementens verksamhetsområden. Vidare arbetar en arbetsgrapp inom universitetskanslersämbetet.
I syfte att finna lämpliga metoder för tillämpningen av programbudgetering inom universitetsväsendet startades utrednings- och försöksverksamhet, som förlades tiU Chalmers tekniska högskola. En arbetsgrupp finns för att leda verksamheten inom läroanstalten.
Vissa generella budgettekniska iitgärder för att underlätta övergången till programbudgetering har redan, vidtagits. Den viktigaste, som avsåg införande av driftkostnadsanslag, genomfördes budgetåret 1969/70 (prop. 1969: 1 bU. 10 s. 279, SU 46, rskr 137).
Jag vill i detta sammanhang nämna även den pågående försöksverksamheten med nya grander för resurstUldelning för utbildning vid filosofisk fakultet (prop. 1969: 4 s. 82, SU 34, rskr 101).
Universitetskanslersämbetet har i samband med sina anslagsframställningar för budgetåret 1971/72 kommit in med en anslagsframställning i programtermer för verksamheten \'id Chalmers tekniska högskola.
Ett värdefullt uttedningsarbete i syfte att finna lämpliga metoder för programbudgetering har genomförts vid Chalmers tekniska högskola. De problem, som är förknippade med att införa programbudgetering inom högre utbildning och forskning är komplicerade. De lösningar, som hittills framkommit, kan inte ses som slutgiltiga. Ytterligare utrednmgsar-bete krävs innan sådana lösningar kan presenteras. De resultat som hittiUs nåtts kan emellertid anses vara en tillräcklig grund för tUlämpning försöksvis av programbudgetering vid högskolan från och med budgetåret 1971/72.
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 257
Utrednings- och försöksverksamheten har hittills utgått från att utbildning och forskning skall utgöra ett gemensamt program. För den fortsatta indelningen av utbildning i delprogram har huvudsakligen två principer varit aktuella. Den ena utgår från att programindelningen följer studiernas organisation i utbildningslinjer och studiekurser (motsv.).. Den andra utgår från att programmen inrättas för yrkessektorer. Den nu aktuella försöksverksamheten med programbudgetering bör tills vidare följa den förstnämnda principen.
Indelningen av forskningsverksamheten har i det hittillsvarande utredningsarbetet vid Chalmers tekniska högskola gjorts i teknikområden, viUca överensstämmer med indelningen i sektioner vid högskolan. Denna indelning bör kunna tillämpas i avvaktan på att underlag för en mer adekvat indelning erhålls.
I programbudgetarbetet har, som framgått, den högre utbildningen och forskningen hittills sammanförts i ett program. En indelning i delprogram förutsätter att man kan fördela kostnaderna mellan utbildning och forskning. Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning i programtermer för Chalmers tekniska högskola redovisat en sådan fördelning för verksamheten inom högskolan. Flera svårigheter är förknippade med en uppdelning av kostnaderna mellan utbUdning och forskning. Ett särskilt problem utgör därvid de för utbildning och forskning gemensamma tjänsterna. Ett annat problem är att medelstilldelningen med nuvarande anslagssystem sker i form av såväl fakultetsanslag som för flera fakulteter gemensamma anslag. Forskning finansieras dessutom såväl med medel från anslag under andra huvudtitlar som med medel utanför riksstaten. En kartiäggning och fördelning av samtliga dessa medel har utförts vid högskolan. Ett av målen i försöksverksamheten med programbudgetering vid högskolan bör vara att underlaget och metoderna för att fördela kostnaderna mellan utbildning och forskning skall ytterligare förbättras.
För att en ändamålsenlig planering och uppföljning av programmen skall kunna genomföras fordras metoder för att ange förväntat resultat inom programmen. För den kontinuerliga uppföljningen av programmen krävs dessutom ett fungerande system for registrering av uppnådda resultat. Vid Chalmers tekniska högskola har i detta syfte utarbetats ett betygsdatasystem vad gäller delprogrammen för utbildning. Jag vUl betona att det i ett inledande skede inte kan krävas att tiUämpade prestationsmått skall vara ett fuUständigt uttryck för utbildningens innehåll, organisation och omfattning. Det fortsatta utvecklingsarbetet bör syfta bl. a. tUl att finna metoder med vilka man kan mäta utbildningens resultat såväl kvantitativt som kvalitativt.
Ansvar och metoder för planering och uppföljning inom ett program-
Eb
9 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. BU. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbilldningsdepartementet 258
budgetsystem för högre utbildning och forskning tillhör de frågor som kräver ytterligare utredning. Detta gäller även metoder för att beräkna måluppfyllelse, dvs. relationen mellan resultaten och de mål som faststäUts samt för att beräkna produktivitet, dvs. relationen mellan utbildningens resultat och kostnaderna härför.
I det fortsatta programbudgetarbetet bör man pröva i vilken utsträckning de metoder för mätning av sttidieresultat samt för planering, budgetering och uppföljning som utformas i detta arbete kan tillämpas även inom försöksverksamheten med resurstilldelning för utbildning vid filosofisk fakultet.
Jag viU i detta sammanhang erinra om att jag i samband med införandet av den nya utbildningsorganisationen vid fUosofisk fakultet framhöll vikten av en kontinuerlig översyn av utbildningens organisation och innehåll, gmndad på såväl pedagogiska rön och erfarenheter i fråga om studietider och studieresultat som vetenskapens utveckling och samhällets förändrade behov. Jag framhöll också vid behandlingen av försöksverksamheten med nya grunder för resurstilldelning av lärarkrafter m. m. att denna försöksverksamhet bör kombineras med en kontroll av utbildningsresultaten (jfr prop. 1969:4 s. 71, 83).
Jag kommer i det följande att förorda att programbudgetering tillämpas försöksvis för verksamheten vid Chalmers tekniska högskola fr. o. m. budgetåret 1971/72. Jag vill hänvisa till vad jag tidigare anfört om ökad decentralisering av beslutanderätten inom universitetsområdet. I detta sammanhang vill jag särskilt stryka under nödvändigheten av att studerandes, lärares och övrig berörd personals synpunkter och önskemål beaktas i den interna planeringen vid Chalmers tekniska högskola inom ramen för försöksverksamheten med programbudgetering.
Förslaget om försöksverksamhet med programbudgetering vid Chalmers tekniska högskola berör i första hand följande i riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag, nämligen Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader, Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader, Vetenskapliga bibUotek: Avlöningar, Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.. Förvaltningarna m. m, vid universiteten och vissa högskolor, Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader samt Extra utgifter vid universitet och högskolor.
För att en bättre överblick skall bli möjlig i fråga om förändringar för dessa anslag redovisas såväl sammanstäUningar över personal och me-delsberänkingar som myndigheternas förslag till ändringar och mina StäUningstaganden tiU dessa förslag under ifrågavarande anslag även tiU den del de avser Chalmers tekniska högskola. Medel för ifrågavarande verksamhet vid nämnda högskola beräknas för nästa budgetår under ett
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 259
anslag benämnt Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
Jag vill i detta sammanhang nämna att även andra anslag berörs av den föreslagna försöksverksamheten med programbudgetering vid högskolan. I fråga om dessa anslag, bl. a. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, innebär förslaget att medel beräknas under berörda anslag även tUl den del de avser Chalmers tekniska högskola. Medlen kommer att tUlgodoföras anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola som intäkter.
Ett bifall tni vad jag förordar i det följande under anslagen till fakulteterna m. m. kommer för nästa budgetår att innebära en ökning av anslagsbeloppen med ca 83 milj. kr.
E 4. Humanistiska fakulteterna ni. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 5. Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1969/70 Utgift 666456811 Reservation* 504612
1970/71 Anslag 71582 000 1971/72 Förslag 81 136 0003
" Därav avlöningar till lärarpersonal 59 983 495 kr. och driftkostnader
6 662 186 kr.
"Därav avlöningar till lärarpersonal 61582 000 kr. och driftkostnader
10 000 000 kr.
" Därav avlöningar till lärarpersonal 68 986 000 kr. och driftkostnader
12 150 000 kr.
* Anslaget Humanistiska fakulteterna: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för de humanistiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt för den UtbUdning inom humanistiska ämnesområden, som anordnas vid den filosofiska fakulteten vid högskolenheten i Linköping.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn tUl vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
260
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Universitetskanslersämbetet
Föredraganden
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Lärarpersonal |
|
|
981 |
+ 215 |
+ 144 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar Lönekostnadspålägg |
|
50 493 000 11 612 000 |
+ 9 995 000 + 2 904 000 |
+ 5 588 000 + 1 852 000 |
|
|
|
|
|
62 lOS 000 |
+ 12 899 000 |
+7 440 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
|
Avkastning från m. m. |
vissa |
fonder |
523 000 |
+ 36 000 |
+ 36 000 |
|
|
Nettoutgift |
61 582 000 |
+ 12 863 000 |
+ 7 404 000 |
|
Universitetskanslersämbetet
I fråga om utbyggnaden av den humanistiska forsknings- och utbUdningsorganisationen i Umeå med nya tjänster anser ämbetet starka skäl tala för att minst två tjänster årligen tillförs fakulteten där. Vidare bedömer ämbetet som angeläget att utbildningsorganisationen i Umeå breddas genom inrättande av universitetslektorat inom ämnesområden, där någon professur inte anses vara aktuell inom de alha närmaste åren.
Vad gäUer utbyggnaden vid ö\'riga universitet ger ämbetet hög prioritet åt det estetiska området i vid mening. Utbyggnaden av utbildnings-och forskningsresurserna inom de afroasiatiska språkens område bör fortgå.
I fråga om professurer omfattar förslaget en plan för utbyggnaden vid universiteten t.o.m. budgetåret 1972/73. I övrigt avser förslagen budgetåret 1971/72. Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
1. Löneomräkning m. m. 505 000 kr.
2. Tjänster som professor (P) och biträdande professor (BP) (1971/72 +463 000 kr.).
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
261
|
Budgetär/ämne |
Läroanstalt |
Tjänst |
Anmärkning |
|
1971/72 |
|
|
|
|
Allmän språkvetenskap |
Göteborg |
P |
|
|
Engelska, särskilt |
Umeå |
P |
Beslutad 1970 (prop. 1 bil. |
|
modem engelska |
|
|
10 s. 258, SU 88, rskr 215) |
|
Estetik |
Uppsala |
F |
Förste innehavare T. Brunius |
|
Historia |
Umeå |
P |
Principbeslut 1970 (prop. 1 bU. 10 s. 258, SU 88, rskr 215) |
|
Litteraturvetenskap, |
Göteborg |
BP |
|
|
särskilt upplevelse- |
|
|
|
|
forskning |
|
|
|
|
1972/73 |
|
|
|
|
Finska |
Umeå |
P |
Principbeslut 1970 (prop. 1 bU. 10 s. 258, SU 88, rekr 215) |
|
Japanologi, särskilt |
Stockholm |
P |
|
|
modem japanska |
|
|
|
|
Nordisk och jäm- |
Umeå |
P |
Principbeslut 1970 (prop. 1 |
|
förande fomkunskap |
|
|
bil. 10 s. 258, SU 88, rskr 215) |
3. Överföring av 2 professurer i socialantropologi (Göteborg resp. Stockholm) samt 1 000 assistenttimmar för forskning och aUmänt institutionsarbete tiU förslagsanslaget SamhäUsvetenskapUga fakulteterna m. m.: Avlöningar tUl lärarpersonal (—236 000 kr.).
4. 4 universitetslektorat i Uo 22:25 (Lund 2, Göteborg 1, Umeå 1) ( + 342 000 kr.).
5. 4 docenttjänster (Göteborg 2, Umeå 2) (+313 000 kr.).
6. 1 universitetslektorat, personUgt för T. Branius, dras in (—85 000 kr.).
7. 18 forskarassistenttjänster (Uppsala 4, Lund 4, Göteborg 4, Stockholm 4, Umeå 2) (+1 234 000 kr.).
8. 1 arvodestjänst som utländsk lektor ( + 72 000 kr.).
9. 5 000 assistenttimmar för forskning och aUmänt institutionsarbete ( + 238 000 kr.).
10. 9 tjänster som studievägledare (+526 000 kr.).
11. Ökning av kursanslag (+10 000 kr.).
12. ökad medelsanvisning till avlöningar tiU vissa lärare (+9 517 000 kr.), varav 463 000 kr. avser medel för studievägledning.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 262
Universitetskanslersämbetet föreslår vidare att professuren i svenska språket vid universitetet i Uppsala i samband med återbesättande ändras till professur i svenska språket, särskilt nusvenska. Professuren i etnografi, särskilt socialantropologi vid universitetet i Stockholm föreslås bli ändrad till professur i socialantropologi. Professuren i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt folkloristisk, vid universitetet i Uppsala föreslås bli överförd från språkvetenskapliga till historisk-filosofiska sektionen.
Häratöver har ämbetet i särskilda framställningar föreslagit bl. a. dels att två tjänster som utiändsk lektor, en i danska och en i norska, inrättas vid universitetet i Umeå, dels att professuren i romersk vältalighet och poesi vid universitetet i Lund i samband med återbesättande ändras till professur i latin samt att professuren i klassiska språk vid universitetet i Göteborg ändras till professur i latin.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Enligt statsmakternas beslut år 1970 (prop. 1 bil. 10, s. 258, SU 88, rskr 215) skall vid universitetet i Umeå den 1 juli 1971 inrättas en professur i engelska, särskilt modern engelska. Jag beräknar nu medel för denna tjänst. I anslutning härtill tar jag upp medel för 1 000 assistent-timmar för forskning och aUmänt institutionsarbete.
I nyssnämnda sammanhang beslöt statsmakterna vidare att det vid universitetet i Umeå under perioden fram t.o.m. budgetåret 1974/75 skall inrättas en professur i vart och ett av ämnena historia, finska samt nordisk och jämförande fomkunskap. Jag angav vid min anmälan av denna fråga att jag avsåg återkomma senare till frågan om tidpunkten för inrättande av dessa tjänster.
Jag föreslår nu att ifrågavarande professurer skall inrättas vid universitetet i Umeå vid följande tidpunkter, nämligen i historia den 1 juli 1972, i finska den 1 juli 1973 samt i nordisk och jämförande fomkunskap den 1 juli 1974.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SU 42, rskr 125) har Kungl. Maj:t beslutat att benämningen av professuren i litteraturhistoria med poetik vid universitetet i Stockholm i samband med återbesättande skall ändras till professur i litteraturvetenskap samt att benämningen av professuren i tyska språket vid universitetet i Göteborg i samband med återbesättande skall ändras till professur i tyska.
Vidare bör benämningarna av vissa professurer ändras i enlighet med följande sammanställning.
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 263
Professurens tidigare Professurens nya
benämning Läroanstalt benämning
Etnografi, särskilt socialantropo
logi S Socialantropologi
Svenska språket U Svenska språket, särskilt nu
svenska'
Romersk vältalighet och poesi L Latin'
Klassiska språk G Latin'
' I samband med återbesättande.
Kungl. Maj:t har beslutat inrätta sammanlagt 15 ordinarie universitetslektorat den 1 juU 1970, nämligen i historia vid universiteten i Göteborg och Stockholm, konstvetenskap vid universiteten i Stockholm och Umeå, nordisk och jämförande fomkunskap vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm, engelska vid universiteten i Lund, Göteborg och Stockholm, fonetik vid universiteten i Uppsala och Stockholm, franska vid universiteten i Lund och Göteborg samt tyska vid universitetet i Stockholm.
Jag beräknar, i överensstämmelse med vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., medel för ytterUgare fyra tjänster som docent och sexton tjänster som forskarassistent. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att en av forskarassistenttjänsterna skall innehas av filosofie doktorn Thorild Dahlquist med icke tidsbegränsat förordnande.
Vidare beräknar jag i överensstämmelse med vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. medel för ytterligare sex tjänster som studievägledare.
Universitetskanslersämbetet föreslår att ämnesområdet socialantropologi hänförs till samhällsvetenskaplig fakultet. Jag ansluter mig till ämbetets förslag och beräknar medel för utbildning och forskning inom ämnesområdet socialantropologi under anslagen till samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m. Liksom ämbetet anser jag att professuren i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt folkloristisk, vid universitetet i Uppsala bör föras över tiU den historisk-fUosofiska sektionen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta härom.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under förevarande avlöningsanslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget tUl avlöningar till lärarpersonal till (61 582 000 + 7 404 000 =) 68 986 OOö kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande uni-
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildnmgsdepartementet 264
versiteten m. m., anslaget tiU driftkostnader till (10 000 000 + 2 150 000 =) 12 150 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t
att inrätta professurer vid de tid
punkter som jag förordat i det föregående,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer enUgt vad jag förordat i det föregående,
c) tUl Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 68 986 000 kr.,
d) till Humanistiska
fakulteterna ni. m.: Driftkostnader för bud
getåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 12150000
kr.
E 6. Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal E 7. Teologiska fakulteterna: Driftkostnader
1969/70 Utgift 3 981 263 Reservation* 46 335
1970/71 Anslag 4 131 000 1971/72 Förslag 4 340 000
' Därav avlöningar till lärarpersonal 3 591 493 kr. och driftkostnader 389 770
kr.
' Därav avlöningar till lärarpersonal 3 581 000 kr. och driftkostnader 550 000
kr.
" Därav avlöningar till lärarpersonal 3 610 000 kr. och driftkostnader 730 000
kr.
' Anslaget Teologiska fakulteterna: Di.-iftkostnader.
Förevarande anslag avses för d(; teologiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemcjnsamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig tUl sådan personal.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
265
|
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
|
Universitetskanslersämbetet |
Föredraganden |
|
Personal |
|
|
|
||
|
Lärarpersonal |
|
|
50,5 |
+ 5 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar Lönekostnadspålägg |
|
2 912 200 669 000 |
+ 232 100 + 86 000 |
of. + 29 100 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
3 581 200 |
+ 318 100 |
+ 29100 |
|
Avkastning från |
vissa |
fonder |
200 |
+ 100 |
+ 100 |
|
|
Nettoutgift |
3 581 000 |
+318 000 |
+29 000 |
|
Universitetskanslersämbetet
Mot bakgrund av att utredning pågår om den religionsvetenskapliga utbildningens mål och organisation framför ämbetet inga förslag om inrättande av nya högre tjänster vid de teologiska fakulteterna.
För budgetåret 1971/72 föreslår ämbetet i fråga om lärarpersonal.
1. Löneomräkning m. m. 29 000 kr.
2. 2 tjänster som studievägledare (Uppsala 1, Lund 1) (+117 000 kr.).
3. Ökad medelsanvisning för den praktisk-teologiska undervisningen (+10 000 kr.).
4. Ökning av kursanslag (+162 000 kr.).
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Kungl. Maj:t uppdrog den 29 september 1969 åt universitetskanslersämbetet att komma in med utredning och förslag angående den religionsvetenskapliga UtbUdningens mål och organisation. Samma dag tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, en sakkunnig för utredning av frågan angående de praktisk-teologiska övningsinstitutens framtida ställning m. m. Utredningsarbetet fortgår.
Sedan läsåret 1969/70 genomgår de studerande vid teologisk fakultet under sitt första studieår utbildningen gemensamt med de studerande vid filosofisk fakultet som studerar religionskunskap. Kungl. Maj:t har vidare genom beslut den 24 juU 1970 ändrat de provisoriska bestämmelserna om den första delen av den grundläggande utbildningen vid teologisk fakultet. Därvid har föreskrivits att utbildningen inom de kurser i grekiska och hebreiska som de studerande vid teologisk fakultet har att genomgå under sin tredje studietermin skall anordnas vid humanistisk fakultet.
För nästa budgetår räknar jag inte med andra förändringar under förevarande avlöningsanslag än sådana av automatisk natur.
Eb
9* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
266
Med hänvisning tiU anslagssammanställningen beräknar jag anslaget tiU avlöningar till lärarpersonal till (3 581 000 + 29 000 =) 3 610 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader tiU (550 000 + 180 000 =) 730 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t fareslår riksdagen att
a) tUl Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 610 000 kr.,
b) tiU Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 730 000 kr.
E
8. Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal E 9. Juridiska
fakulteterna: Drift!
1969/70 Utgift 9 417 5811
1970/71 Anslag 11046 000 1971/72 Förslag 11456 000
Reservation*
93 510
' Därav avlöningar till lärarpersonal 8 553 786 kr. och driftkostnader
863 795 kr.
" Därav avlöningar till lärarpersonal 9 846 000 kr. och driftkostnader
1 200 000 kr.
Därav avlöningar till lärarpersonal 9 916 000 kr. och driftkostnader
1 540 000 kr.
* Anslaget Juridiska fakulteterna: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för de juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm.
I följande sammanställning redo\'isas —■ med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig tUl sådan personal.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Universitetskanslersämbetet
Föredraganden
Personal
Lärarpersonal
Anslag
Utgifter
Avlöningar
Lönekostnadspålägg
Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder Nettoutgift
142,5
8 057 900
1 i:;52 000
9 909 900
63 900 9 iM 000
+ 8
+ 393 600 + 175 500
+ 569100
+ 11 100 + 558 000
of.
of. + 81 100
+ 81100
+ 11 100 +70 000
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 267
Universitetskanslersämbetet
Ämbetet överväger att tiUkaUa en arbetsgrupp för frågor rörande vissa ändringar av juristutbildningen inom ramen för nuvarande organisation.
Den juridiska forsknings- och utbildningsorganisationen bör byggas ut så, att det i vart och ett av utbUdningens huvudämnen fiims två högre tjänster vid varje fakultet. Prioritet bör härvid ges åt ämnena straffrätt och finansrätt.
I fråga om professurer omfattar förslaget en plan för utbyggnaden vid universiteten t.o.m. budgetåret 1972/73. I övrigt avser förslagen budgetåret 1971/72.
1. Löneomräkning m. m. 81 000 kr.
2. Tjänster som biträdande professor (1971/72 + 86 000 kr.).
|
Budgetär/ämne |
Läroanstalt |
|
1971/72 Straffrätt 1972/73 Finansrätt |
Uppsala Stockholm |
3. 3 forskarassistenttjänster (Uppsala 1, Lund 1, Stockholm 1) (+205 000 kr.).
4. 250 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete (+12 000 kr.).
5. 1 tjänst som studievägledare (Uppsala 1/2, Lund 1/2) (+59 000 kr.).
6. Ökning av kursanslag (+126 000 kr.).
Härutöver föreslår ämbetet att medel för tjänster som extra universitetslektor samt assistenttimmar för undervisning fr. o. m. nästa budgetår anvisas inom ramen för fakulteternas kursanslag.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Från de juridiska fakultetemas avlöningsanslag bestrids f. n. kostnader för bl. a. lön vid extra universitetslektorat samt för assistenttimmar för undervisning. Universitetskanslersämbetet föreslår att medel för dessa ändamål i fortsättningen skall anvisas inom ramen för fakulteternas kursanslag. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att föreskriva att vederbörande konsistorium skall kunna besluta om inrättande av tjänster som extra universitetslektor och assistent eUer amanuens inom ramen för nämnda kursanslag.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 268
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under förevarande avlörungsanslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning tiU anslagssammanstäUningen beräknar jag anslaget tiU avlöningar tiU lärarpersonal tiU (9 846 000 + 70 000=) 9 916 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m.m., anslaget tiU driftkostnader tiU (1 200 000 + 340 000 =) 1 540 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att
a) till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 916 000 kr.,
b) till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 540000 kr.
E 10. SamhäUsvetenskapUga fakidteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 11. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1969/70 Utgift 77 114 4851 Reservation* 229 291
1970/71 Anslag 82 880 0002 1971/72 Förslag 98 101 0003
Därav avlöningar till lärarpersonal 69 255 901 kr. och driftkostnader
7 858 584 kr.
'Därav avlöningar tiU lärarpersonal 71880 000 kr. och driftkostnader
11000 000 kr.
' Därav avlöningar till lärarpersonal 83 901000 kr. och driftkostnader
14 200 000 kr.
* Anslaget SamhäUsvetenskapUga fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för de samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt för den utbildning inom SamhäUsvetenskapUga ämnesområden som anordnas vid den filosofiska fakulteten vid högskolenheten i Linköping.
I följande sammanstäUning redovisas — med hänsyn tUl vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig tiU sådan personal.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
269
|
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
|
Universitetskanslersämbetet |
Föredraganden |
|
Personal |
|
|
|
||
|
Lärarpersonal |
|
|
1 166 |
+ 394 |
+ 228 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar Lönekostnadspålägg |
|
58 575 600 13 472 000 |
+ 16 975 200 + 4 660 200 |
+ 9 235 000 + 2 803 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
72 047 600 |
+21 635 400 |
+ 12 038 000 |
|
Avkastning från m. m. |
vissa |
fonder |
167 600 |
— 41 600 |
+ 17 000 |
|
|
Nettoutgift |
71 880 000 |
+21 677 000 |
+ 12 021000 |
|
Universitetskanslersämbetet
Med hänsyn bl. a. till behoven av förstärkningar av handledarresurserna på forskarutbUdningsnivå föreslår ämbetet dels att vissa högre tjänster inrättas, dels att antalet tjänster som docent och forskarassistent avsevärt ökas.
I fråga om professurer omfattar förslaget en plan för utbyggnaden vid universiteten t.o.m. budgetåret 1972/73. I övrigt avser förslagen budgetåret 1971/72.
Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
1. Löneomräkning m. m. 586 000 kr.
2. Tjänster som professor (P) och biträdande professor (BP) (1971/72 + 642 000 kr.).
|
Budgetär/ämne |
Läroanstalt |
Tjänst |
Anmärkning |
|
1971/72 |
|
|
|
|
Företagsekonomi |
Uppsala |
p |
|
|
Pedagogik |
Uppsala |
p |
|
|
Internationell |
Stockholm |
p |
Personlig för T. Husen |
|
pedagogik |
|
|
|
|
Tillämpad psykologi |
Lund |
p |
|
|
Sjörätt och annan |
Göteborg |
p |
Delvis finansierad av do- |
|
transporträtt |
|
|
nationsmedel, förutsatt att innehavaren av tjänsten tillträtt senast den 25 juni 1972 |
|
Statistik |
Uppsala |
BP |
Beslutad 1970 (jfr. prop. 1 bil. 10 s. 266, SU 88, rskr 215) |
|
Statskunskap |
Göteborg |
BP |
|
|
1972/73 |
|
|
|
|
Företagsekonomi, |
Lund |
p |
|
|
särskilt redovisning |
|
|
|
|
och finansiering |
|
|
|
|
Psykologi |
Stockholm |
BP |
|
|
Sociologi |
Lund |
p |
|
|
Statistik |
Göteborg |
BP |
|
|
Statskunskap |
Umeå |
BP |
|
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 270
3. Överföring av 2 professurer samt 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete från förslagsanslaget Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar (+ 236 000 kr.).
4. 8 universitetslektorat i Uo 22: 25 (Uppsala 3, Lund 2, Göteborg 1, Linköping 2) (+683 000 kr.).
5. 8 docenttjänster (+625 000 kr.).
6. 17 forskarassistenttjänster (+ 1 166 000 kr.).
7. 5 500 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete (+262 000 kr.).
8. Ökad medelsanvisning till avlöningar till vissa lärare (+17 435 000 kr.), varav 323 000 kr. avser medel för studievägledning.
Inom universitetskanslersämbetet har sakkunniga på nytt övervägt frågan om den ekonomiska utbildnings- och forskningsorganisationen i Göteborg. I enUghet med förslag från de sakkunniga och ämbetet har budgetåret 1970/71, genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 aprU 1970, upprättats en för universitetet och handelshögskolan i Göteborg gemensam provisorisk organisation av viss samhällsvetenskaplig utbildning och forskning.
Ämbetet har i skrivelse den 14 oktober 1970 — efter förslag av de sakkunniga och efter hörande av vederbörande vid universitetet och handelshögskolan, studentkårerna samt Handelskammaren i Göteborg — föreslagit att handelshögskolan i Göteborg vid utgången av budgetåret 1970/71 upphör som självständig myndighet och inordnas i universitetet.
Förslaget innebär bl. a. att resurserna för utbildning och forskning vid universitetet och handelshögskolan för varje ämnesområde förs samman till en och samma institution samt att fakulteten vid högskolan inordnas i den samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet. Därvid bör efter kompletterande utredning på lokal nivå och efter beslut av konsistoriet en linjenämnd för utbildningslinje 6 kunna komma till stånd vid fakulteten som beredande organ till utbildningsnämnden. Den sålunda utökade samhällsvetenskapliga fakulteten skall i konsistoriet företrädas av — utöver dekanus — ytterligare en ledamot.
Universitetskanslersämbetet föreslår vidare att sammanlagt 55 000 kr. förs över från förslagsanslaget Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor till reservationsanslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader i samband med att handelshögskolan inordnas i universitetet. Övriga befintiiga resurser för högskolans förvaltning bör föras över till universitetets förvaltning. Ämbetet utgår från att berörda tjänstemän så långt möjligt kommer att tUldelas arbetsuppgifter, som anknyter till eller är jämförbarsi med deras nuvarande.
Ämbetet avser att återkomma till Kungl. Maj:t med förslag rörande bl. a. utbildningsrådet vid handelshögskolan.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 271
Universitetskanslersämbetet har, med anledning av att nuvarande innehavaren av en personlig professur i internationell ekonomi vid universitetet i Stockholm Ingvar Svennilson avgår med pension, i särskUd skrivelse föreslagit att en för professorn Assar Lindbeck personlig professur i internationell ekonomi skall inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971.
1967 års kommitté för internationell politik avlämnade i december 1969 förslag rörande studier i internationella relationer (SOU 1969: 61). Betänkandet har remissbehandlats. I sitt yttrande över förslaget anförde universitetskanslersämbetet att ämbetet avsåg att återkomma till frågan i sina förslag tUl anslagsäskanden för budgetåret 1971/72. Ämbetet har nu föreslagit att medel för bl. a. seminarier m. m. i freds- och konfliktforskning skall anvisas från anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Vid min anmälan av förevarande anslag i prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 265) berörde jag frågan om en förenkling av den organisatoriska strukturen för ekonomutbildningen i Göteborg (jfr även prop. 1964: 50, SU 119, rskr 293). Universitetskanslersämbetet har nu kommit in med förslag om inordnande av handelshögskolan i Göteborg i universitetet. Jag finner ämbetets förslag ändamålsenligt och förordar att det genomförs den 1 juU 1971. Därigenom bör såväl den grundläggande utbildningen som forskarutbildningen och forskningen inom de berörda ämnesområdena främjas. I likhet med ämbetet finner jag att grundläggande förutsättningar på så sätt skapas för ett rationellt utnyttjande av de samlade utbildnings- och forskningsresurserna på det ekonomiska området i Göteborg.
I enlighet med ämbetets förslag bör resurserna för utbildning och forskning vid de båda läroanstalterna för varje ämnesområde föras samman i en och samma institution. Vidare bör fakulteten vid högskolan inordnas i den SamhäUsvetenskapUga fakulteten vid universitetet. Den föreslagna kompletteringen av organisationen vid samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg med en s. k. linjenämnd som beredande organ till utbildningsnämnden bör — om berörda myndigheter finner detta önskvärt — på försök kunna komma till stånd i anslutning till den försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal som f. n. pågår vid universiteten. Jag räknar med att försöksverksamheten med s. k. linjenämnd skall avslutas före utgången av år 1974.
Förvaltningsresurserna vid högskolan och universitetet bör samordnas i enlighet med universitetskanslersämbetets förslag.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 272
Ämbetet har föreslagit att en professur i sjörätt och annan transporträtt inrättas i Göteborg. Tjänsten avses bli finansierad delvis genom en testamentarisk donation av direktören Torsten Petterson att disponeras för en professur i nämnda ämne vid handelshögskolan. Med donationen är förenat villkoret att tjänsten skall vara inrättad och tillsatt före den 25 juni 1972. Jag förordar att en tjänst benämnd Torsten Pettersons professur i sjörätt och annan transporträtt inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1971. Kostnaderna för tjänsten bör täckas genom att erforderlig del av donationsmedlen tas i anspråk under de närmaste budgetåren. Sedan donationsmedlen förbrukats bör kostnaderna täckas av medel som anvisas över riksstaten. Jag utgår från att donationen står till förfogande även under dessa förutsättningar. I anslutning tiU förslaget räknar jag medel för 500 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.
Ämbetet har föreslagit inrättande av vissa tjänster inom det pedagogiska ämnesområdet. Dessa förslag anknyter delvis till förslag rörande pedagogisk utbildning och forskning, som lagts fram av pedagogikutredningen (SOU 1970: 22). Jag avser att senare återkomma tUl Kungl. Maj:t med förslag om inrättande av högre tjänster inom det pedagogiska ämnesområdet.
Den för professorn Ingvar Svennilson personliga professuren i inter-nationeU ekonomi vid universitetet i Stockholm dras in i samband med att Svennilson avgår. Jag finner det angeläget att för utbildning och forskning i internationell ekonomii samt för ledning av Institutet för internationell ekonomi i Stockholm en professur i detta ämne finns inrättad även efter utgången av inne\'arande budgetår. Jag förordar därför att en professur i internationell ekonomi inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1971. Professuren bör vara personUg för professorn vid Handelshögskolan i Stockholm Assar Lindbeck.
Vidare tar jag upp medel för en tjänst som biträdande professor i statistik vid universitetet i Uppsala (jfr prop. 1970: 1 bil. 10 s. 266). 1 anslutning härtill räknar jag medel för 500 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.
Kungl. Maj:t har beslutat inrätta sammanlagt 17 ordinarie universitetslektorat den 1 juli 1970. Tjänsternas fördelning mellan läroanstalter och ämnesområden framgår av följande sammanstäUning.
Ärnnesomräde Läroanstalt/antal tjänster
Universitet Hogskol-
enheten i
Uppsala Lund Göteborg Stockholm Umeä Linköping
|
Företags- |
|
|
|
|
|
ekonomi |
1 |
|
|
1 |
|
Kultur- |
|
|
|
|
|
geografi |
r |
v |
1' |
|
|
National- |
|
|
|
|
|
ekonomi |
|
|
|
1 |
|
Pedagogik |
|
|
|
1 |
|
Psykologi |
1 |
1 |
1 |
i |
|
Sociologi |
1 |
1 |
1 |
1 |
Med placering vid universitetsfilialen. Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 273
Jag beräknar, i överensstämmelse med vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., medel för ytterligare åtta tjänster som docent och sjutton tjänster som forskarassistent. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att tre av tjänsterna som forskarassistent, en vid vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg, skall knytas till de grupper för freds- och konfliktforskning, som är verksamma vid dessa universitet. Tjänstema avses bli inrättade inom det ämnesområde som med hänsyn till verksamhetens inriktning är mest ändamålsenligt. Övriga kostnader vid grupperna för freds- och konfliktforskning bör bestridas från dels anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning, dels berörda fakulteters driftkostnadsanslag. Frågan om en fastare organisation av freds- och konfliktforskningen vid universiteten får prövas mot bakgrund av de erfarenheter den nu aktuella förstärkningen av gruppernas resurser kan ge.
I överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av anslagen till de humanistiska fakulteterna m. m. har jag under förevarande anslag beräknat medel för utbildning och forskning inom ämnesområdet socialantropologi.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår under förevarande avlöningsanslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur.
Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget till avlöningar tiU lärarpersonal till (71 880 000 + 12 021 000 =) 83 901 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader tiU (11 000 000 + 3 200 000 =) 14 200 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med vad jag förordat i det föregående,
b) godkänna de riktlinjer för inordnande av handelshögskolan i Göteborg i universitetet i Göteborg som jag förordat i det föregående,
c) till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. in.: Avlöningar tid lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 83 901 000 kr.
d) till Samhällsvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av
14 200 000 kr.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
274
E 12. Medicinska fakulteterna ni. m,: Avlöningar till lärarpersonal E 13. Medicinska fakulteterna m.m.: Driftkostnader
1969/70 Utgift 132 872 9831 Reservation* 6 989 436
1970/71 Anslag 141825 0002 1971/72 Förslag 147 486 000»
'Därav avlöningar till lärarpersonal 84 692 855 kr. och driftkostnader
48 180 128 kr.
' Därav avlöningar till lärarpersonal 84 953 000 kr. och driftkostnader
56 872 000 kr.
'Därav avlöningar till lärarpersonal 87 726 000 kr. och driftkostnader
59 760 000 kr.
* Anslaget Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för de medicinska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, vid karolinska institutet samt högskolenheten i Linköping. Vidare skall från dessa anslag bestridas kostnader för lärare vid viss preklinisk odontologisk utbildning samt kostnader för vissa medicinska kurser inom blandad medicinsk och annan utbildning vid universitetet i Uppsala, sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund, viss utbildning i logopedi samt utbildning inom ämnesområdet näringslära vid karolinska institutet.
I följande sammanställning redovisas —• med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Universitetskanslersämbetet |
Föredraganden |
|
Personal |
|
|
|
|
Lärarpersonal |
1 364 |
+ 76 |
+ 35 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar till lärarpersonal Lönekostnadspålägg |
70 200 000 16146 000 |
+ 3 741000 +1 600 000 |
+ 1670 000 -hl 103 000 |
|
|
86 346 000 |
+5 341 000 |
+ 2 773 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Avkastning från vissa fonder m. m. |
1 393 000 |
of. |
of. |
|
NeUoutgift |
84 953 000 |
+ 5 341000 |
+ 2 773 000 |
Universitetskanslersämbetet
Antalet nybörjarplatser för läkarutbildning uppgår innevarande läsår tUl sammanlagt 976, av vilka 196 i Uppsala, 190 i Lund, 168 i Göteborg, 102 i Umeå och 320 vid karolinska institutet. Härav har inne-
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
275
varande läsår 20 nybörjarplatser tilUcommit vid universitetet i Umeå (jfr prop. 1970:1 bU. 10 s. 273, SU 88, rskr 215).
Till följd av riksdagens beslut (prop. 1969:137, SU 187, rskr 421) skall läsåret 1972/73 tUlkomma ytterligare 50 nybörjarplatser vid karolinska institutet. Universitetskanslersämbetet utreder f. n. fömtsättningarna att öka intagningen till läkaratbildningen i Uppsala med ytterligare 20 platser. Genom kontakter med berörda parter söker ämbetet vidare få till stånd en ökning av kapaciteten för läkamtbildning i Göteborg. Ämbetet har också för avsikt att pröva föratsättningarna att öka kapaciteten i Lund.
I anslutning tUl den kraftiga utbyggnaden av utbildningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna under 1960-taIet har forskningsresursema vid dessa förstärkts. Inom den ram som bedöms stå till förfogande för den medicinska sektorn föreUgger därför endast begränsat utrymme för sådana forskningsgrenar som inte har direkt samband med grundutbildningen. Resurserna bör koncentreras till centrala problemfält inom hälso- och sjukvårdsarbetet där insatserna samverkar med samhällets ansttängningar i övrigt att förbättra den enskildes eUer kollektivets livsvillkor. I sin långtidsbedömning — som omfattar en femårsperiod — har ämbetet ansett att förstärkningar kan komma att bli aktueUa inom arbetsvetenskapen, den kliniska farmakologin, immunologin — även den kliniska immunologin — samt forskningen rörande åldrandet. Ämbetets förslag till nya högre tjänster avser de två närmaste budgetåren. Ämbetet redovisar samtidigt en plan för inrättande av de professurer för klinisk utbildning och forskning vid Huddinge sjukhus i fråga om vilka riksdagen inte ännu beslutat om tidpunkt för tjänsternas inrättande (jfr prop. 1970: 122, SU 135, rskr 309). Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet.
1. Löneomräkning 1 184 000 kr.
2. Tjänster som professor (1971/72 + 565 000 kr.).
|
Budgetår/ämne |
Läroanstalt |
Anmärkning |
|
1971/72 |
|
|
|
Anatomi, särskilt |
Göteborg |
Personlig för R. Ekliolm. Sam- |
|
ultrastrukturforskning |
|
tidig vakanssättning av tjänst som biträdande professor i anatomi |
|
Dermatologi och |
Linköping |
|
|
venereologi |
|
|
|
Klinisk kemi |
Karolinska |
Omvandling av tjänst som bi- |
|
|
institutet |
trädande professor. Förste innehavare R. Blomstrand |
|
Medicin, särskilt |
Lund |
|
|
njursjukdomar |
|
|
|
Medicin, särskilt |
Uppsala |
Omvandling av tjänst som bi- |
|
lungmedicin |
|
trädande professor. Förste innehavare G. Dahlström |
|
Medicin, särskilt |
Linköping |
|
|
yrkesmedicin |
|
|
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
276
Medicin, särskilt öppen hälso- och sjukvård Medicinsk teknik
Neurologi' Oftalmiatrik' Oto-rhino-laryngologi Patologi, särskUt neuropatologi
Psykiatri
1972/73 Anestesiologi' Hygien, särskilt yrkeshygien Kirurgi'
Klinisk farmakologi
Klinisk fysiologi'
Klinisk kemi'
Medicin'
Näringslära
Obstetrik och gynekologi' Ortopedisk kirurgi'
Pediatrik' Röntgendiagnostik'
1973/74
Dermatologi och
venereologi"
Inf ektionssj ukdomar'
Klinisk bakteriologi"
Neurologi"
Obstetrik och gynekologi"
Oftalmiatrik'
Pediatrik"
Psykiatri"
Socialmedicin'
Öron-, näs- och halssjukdomar"
Lund
Karolinska institutet
Linköping Linköping Linköping Göteborg
Linköping
Linköping Linköping
Karolinska
institutet
Karolinska
institutet
Karolinska
institutet
Karolinska
institutet
Karolinska
institutet
Karolinska
institutet
Linköping
Karolinska
institutei:
Linköping
Karolinska
institutei:
Karolinska
institutei;
Karolinska
institutei;
Karolin;;ka
institutei,;
Karolinska
institutet
Karolinska
institutet
Karolinska
institutet
Karolinska
institutet
Karolinska
institutet
Karolinska
institutet
KaroUnska
institutet
I stället för personlig tjänst som biträdande professor. Förste innehavare B. Jacobson Fr.o.m. 1.1.1972 Fr.o.m. 1.1.1972 Fr.o.m. 1.1.1972 Personlig för P. Sourander. Samtidig vakanssättning av tjänst som biträdande professor i patologi
Fr.o.m. 1.1.1973
Fr.o.m. 1.1.1973
Fr.o.m. 1.1.1974
Fr.o.m. 1.1.1974
' Beslutad 1968 (prop. 83, s. 69, SU 119, rskr 273); benämningen ändrad 1970
(prop. 1 bil. 10 s. 277, SU 88, rskr 21.'i)
=■ Beslutad 1968 (prop. 83 s. 69, SU 119, rskr 273)
" Beslutad 1970 (prop. 1 bil. 10 s. 275, SU 88, rskr 215)
' Beslutad 1968 (prop. 83 s. 69, SU 119, rskr 273); tidpunkten ändrad 1970
(prop. 1 bU. 10 s. 276, SU 88, rskr 21 ;5)
' Beslutad 1970 (prop. 122 s. 10, SU 135, rskr 309)
• Principbeslut 1970 (prop. 122 s. 10, SU 135, rskr 309)
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 277
3. 6 docenttjänster (Uppsala 1, Lund 1, Göteborg 1, Umeå 1, karolinska institutet 1, Linköping 1) (+423 000 kr.).
4. 4 forskarassistenttjänster (Uppsala 1, Lund 1, Göteborg 1, Umeå 1) (+247 000 kr.).
5. För den av 1965 års riksdag beslutade ökade läkarutbildningen vid universitetet i Uppsala: 1 forskarassistenttjänst (jfr SOU 1965:12 s. 92; prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411) (+62 000 kr.).
6. För den av 1965 och 1969 års riksdagar beslutade ökade läkarutbUdningen vid karolinska institutet: 3 universitetslektorat i Uo 22:25, 1 extra universitetslektorat, 2 kliniska lärartjänster, 8 forskarassistenttjänster och 10 500 assistenttimmar samt höjning av kursanslaget (jfr SOU 1965:12 s. 147; prop. 1965:141, SU 173, rskr 411 och prop. 1969: 137, SU 187, rskr 421) (+1 300 000 kr.).
7. För den av 1968 års riksdag beslutade läkamtbildningen vid högskolenheten i Linköping: 9 kliniska lärartjänster, 2 forskarassistenttjänster, 8 kliniska amanuenstjänster och 1 000 assisténttimmar samt höjning av kursanslaget (prop. 1968: 83, SU 119, rskr 273) (+1 253 000 kr.).
8. 1 klinisk lärartjänst (Lund) (+80 000 kr.).
9. 3 kliniska lärartjänster och 2 kliniska amanuenstjänster vid karolinska institutet samt medel — för budgetåret 1971/72 beräknade till 682 000 kr. — för extra kurser till följd av införandet av en ändrad studieordning för läkares grundutbUdning (prop. 1969:1 bU. 10 s. 304, SU 46, rskr 137 och prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215) (—333 000 kr.).
10. 2 000 assistenttimmar för forskning och aUmänt institutionsarbete (Göteborg 1 000, karoUnska institutet 1 000) (+95 000 kr.).
11. Undervisningsarvoden m.m. för logopedutbildning och utbildning i näringslära (karolinska institutet) samt — på grundutbildningsnivå — för utbyte av professorsundervisning mot annan undervisning (+149 000 kr.).
Häratöver har imiversitetskanslersämbetet för den ökade läkarutbildningen i Umeå — för vilken ämbetet avser att senare lägga fram förslag tiU personalförstärkningar — preliminärt beräknat det ökade medelsbehovet under budgetåret 1971/72 till 248 000 kr. För att ersätta de nuvarande kurserna i krigsmedicin med kurser i försvars- och katastrofmedicin har ämbetet preUminärt beräknat en merkostnad av 68 000 kr.
Vidare har i särskild skrivelse Svenska diabetesförbundet begärt att en tjänst som biträdande professor i experimenteU diabetesforskning inrättas vid universitetet i Umeå. Universitetskanslersämbetet har yttrat sig i ärendet.
Sveriges läkarförbund och Universitetslärarförbundet har anhållit att tjänster som biträdande professor i kliniska ämnen ombildas till professurer.
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 278
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Enligt statsmakternas beslut år 1970 (prop. 122, SU 135, rskr 309) skall sammanlagt 17 professurer inrättas vid karolinska institutet under budgetåren 1972/73—1976/77 i samband med att det nya sjukhuset i Huddinge tas i bruk för läkaratbUdning och medicinsk forskning. Tidpunkterna för inrättande av tjänsterna har bestämts endast för de 7 professurer som skall komma till under budgetåret 1972/73. Universitetskanslersämbetet har nu lagt fram en tidsplan för inrättande av övriga 10 professurer. Jag är doc;k icke beredd att nu ta ställning till den föreslagna tidsplanen (2).
För den pågående utbyggnaden av läkamtbildningen vid karolinska institutet (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411 och prop. 1969: 137, SU 187, rskr 421) har jag för ytterligare lärartjänster m. m. under budgetåret 1971/72 beräknat 960 000 kr. (6). Jag vUl också erinra om att chefen för socialdepartementet tidigare denna dag vid sin anmälan av anslaget Karolinska sjukhuset: Driftkostnader beräknat medel för bl. a. en tjänst som biträdande överläkare med anledning av den ökade läkarutbildningen vid karolinska institutet.
Enligt den av statsmakterna beslutade tidsplanen för inrättande av professurer vid högskolenheten i Linköping i samband med den pågående uppbyggnaden av organisationen för läkarutbildning och medicinsk forskning (prop. 1968: 83, SU 119, rskr 273; prop. 1969: 1 bU. 10 s. 307, SU 46, rskr 137 och prop. 1970: 1 bU. 10 s. 276, SU 88, rskr 215) skaU nästa budgetår tiUkomma professurer i vart och ett av ämnena dermatologi och venereologi, psykiatri, neurologi, oftalmiatrik samt oto-rhino-laryngologi. Av dessa tjänster skall de tre sistnämnda inrättas den 1 januari 1972. Jag beräknar nu medel för här angivna professurer (2). Vidare beräknar jag 837 000 kr. för ytterligare lärartjänster m. m. för läkarutbUdningen vid högskolenheten (7).
Vidare beräknar jag — på grundval av ett preliminärt förslag från universitetskanslersämbetet ,— medel för den intagningsökning som fr. o. m. innevarande budgetår genomförs vid universitetet i Umeå (jfr prop. 1970: 1 bil. 10 s. 273).
Jag beräknar medel för en professur i medicin, särskilt njursjukdomar, vilken enligt beslut år 1970 (prop. 1 bil. 10 s. 275) skall inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1971 i samband med att innehavaren av en personlig professur i samma ämne avgår med pension (2).
MeUan staten och Malmöhus läns landsting träffades år 1964 avtal om samarbete för uppförande och drift av en läkarstation i Dalby läkardistrikt (jfr prop. 1963: 1 bil. 7 s. 273, SU 5, rskr 5). Vid stationen drivs under socialstyrelsens ledning sedan början av år 1968 en forsk-
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 279
nings- och försöksverksamhet i öppen vård i nära anslutning till den praktiska verksamheten vid läkarstationen. Forskningen är inriktad främst på att utveckla och utvärdera metoder och organisationsformer för öppen hälso- och sjukvård. Universitetskanslersämbetet har föreslagit att forskningsverksamheten vid stationen skall ges en fastare ställning genom att vid universitetet i Lund inrättas en professur i medicin, särskilt öppen hälso- och sjukvård. Den forskningsverksamhet som inletts vid läkarstationen i Dalby är ett värdefullt led i den ökade satsningen på den öppna hälso- och sjukvården. Anknytningen av forskningsverksamheten i Dalby till övrig medicinsk och annan forskning behöver dock ytterligare övervägas. Därvid bör beaktas även den av socialstyrelsen i annat sammanhang aktualiserade försöksverksamheten på olika håll med en samverkan mellan den öppna hälso- och sjukvården och socialvården. I denna fråga har jag samrått med chefen för socialdepartementet.
Innevarande budgetår har sammanlagt 1 338 000 kr. anvisats bl. a. för extra platser vid kliniska kurser i samband med övergången till den år 1969 (prop. 1 bU. 10 s. 303) beslutade ändrade studieordningen under grundutbildningen av läkare. Även under nästa budgetår kommer sådana extra kursplatser att behövas, om än i minskad omfattning. Under beaktande av behovet av ytterligare medel för viss timarvoderad imder-visning vid karolinska institutet och högskolenheten i Linköping räknar jag med ett i förhållande till innevarande budgetår med 392 000 kr. minskat medelsbehov för nu redovisade ändamål (6, 7, 9, 11).
Jag avser att i annat sammanhang efter förslag av universitetskanslersämbetet återkomma till Kungl. Maj:t med förslag avseende de för undervisningen avsedda tjänster — utöver tjänst som professor eUer biträdande professor — som inom ramen för de nu beräknade medlen bör inrättas vid läroanstalterna budgetåret 1971/72.
Med hänvisning tiU anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar tiU lärarpersonal tiU (84 953 000 + 2 773 000 =) 87 726 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (56 872 000 + 2 888 000 =) 59 760 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) tiU Medicinska fakidteterna in. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 87 726 000 kr.,
b) tUl Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 59760000 kr.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
280
E 14. Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 15. Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
28 458 9401
33 153 0002
34 072 0003
Reservation*
953 138
'Därav avlöningar till lärarpersonal 21879 503 kr. och driftkostnader
6 579 437 kr.
' Därav avlöningar till lärarpersonal 24 903 000 kr. och driftkostnader
8 250 000 kr.
" Därav avlöningar till lärarpersonal 25 622 000 kr. och driftkostnader
8 450 000 kr.
* Anslaget Odontologiska fakulteterna, m. m.: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för de odontologiska fakulteterna vid imi-versiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet. Vidare utgår från dessa anslag vissa medel tiU de statliga tandtekniker-och tandsköterskeskolorna.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig tiU sådan personal.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Universitetskanslersämbetet |
Föredraganden |
|
Personal |
|
|
|
|
Lärarpersonal |
385 |
+ 13 |
+ 4 |
|
Anslag Avlöningar Lönekostnadspålägg |
20 246 000 4 (557 000 |
+ 974 000 + 436 000 |
+ 417 000 + 302 000 |
|
|
24 !)03 000 |
+ 1410 000 |
+719 000 |
Universitetskanslersämbetet
Antalet intagningsplatser för tandläkaratbildning uppgår innevarande läsår tiU 380, av vilka 100 i Lund, 120 i Göteborg, 60 i Umeå och 100 vid karoUnska institutet. Under en övergångsperiod kommer vidare antalet intagningsplatser vid karolinska institutet att öka till 220 genom tillkomsten av en nybyggnad för odontologisk utbildning och forskning vid Huddinge sjukhus avsedd för ett årligt intag av 120 elever (prop. 1970: 122, SU 135, rskr 309). Universitetskanslersämbetet utreder f.n. på Kungl. Maj:ts uppdrag i samråd med 1968 års utbildningsutredning för-utsättningama att snabbt öka utbildningskapaciteten vid de odontologiska fakultetema. I ämbetets uppdrag ingår att särskilt pröva dessa möjligheter vid fakulteterna i Lund och i Umeå samt att även utreda organisationen av den odontologiska utbildningen och tandsjukvården vid fakulteten i Lund.
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 281
En första etapp av den pågående uppbyggnaden av odontologiska fakulteten i Göteborg bUr slutförd under läsåret 1971/72. Arets anslagsframställning har sin tyngdpunkt i förslag, som rör fullföljandet av denna uppbyggnad.
För budgetåret 1971/72 föreslår ämbetet ifråga om lärartjänster följande ändringar.
1. Löneomräkning 514 000 kr.
2. Omvandling av tjänst som biträdande professor i parodontologi till professur i samma ämne vid universitetet i Lund. Förste innehavare H. Björn (+9 000 kr.).
3. Tjänster m. m. vid universitetet i Göteborg enUgt 1964 års principbeslut: 1 tjänst som lärare, tUUka biträdande övertandläkare, 6 assistent-tandläkartjänster, 225 assistenttimmar samt höjning av kursanslaget (prop. 1964: 161, SU 183, rskr 364) (+495 000 kr.).
4. 1 docenttjänst (Göteborg) (+78 000 kr.).
5. 3 forskarassistenttjänster (Lund 1, Göteborg 1, karolinska institutet 1) (+206 000 kr.).
6. 2 assistenttandläkartjänster (Umeå) (+155 000 kr.).
7. Omläggning av utbildnings- och studieplaner (Lund + 16 000 kr. och karolinska institutet ■— 63 000 kr.).
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Under den senare delen av 1960-talet har intagningskapaciteten vid de odontologiska fakulteterna ökat med 120 platser till sammanlagt 380 genom tillkomsten av fakulteten i Göteborg. Statsmakterna har fattat beslut om en väsentUg utbyggnad av organisationen för tandläkarutbildning i Stockholm (prop. 1970: 122, SU 135, rskr 309). Nya lokaler dimensionerade för 120 nybörjare per år skall uppföras i anslutning tUl Huddinge sjukhus. Genom att fakultetens nuvarande lokaler under en övergångsperiod kan utnyttjas parallellt med de nya lokalerna skapas möjligheter att öka den totala intagningskapaciteten för tandläkarutbildning i landet till 500 platser per år. Som framgår av universitetskanslersämbetets anslagsframställning pågår inom ämbetet en utredning om förutsättningarna för ytterligare kapacitetsökning.
Med hänsyn till den pågående uppbyggnaden av odontologiska fakulteten i Göteborg har jag för nästa budgetår beräknat medel för ytterligare fyra tjänster som assistenttandläkare, av vilka en från den 1 januari 1972. Vid min medelsberäkning har jag i överensstämmelse med ämbetets förslag beaktat behovet även av förstärkning av kursanslaget vid nämnda fakultet.
Utbildningen vid de odontologiska fakulteterna bör ges inom ramen för i huvudsak enhetliga utbildnings- och studieplaner. Av detta skäl har
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 282
sedan budgetåret 1968/69 medel anvisats för en omläggning av gällande planer vid fakulteterna i Lund och Stockholm. I enlighet med universitetskanslersämbetets förslag räknar jag för nästa budgetår med ett fortsatt men något reducerat medelsbehov för att denna omläggning skall kunna slutföras.
Med hänvisning till anslagssammanstäUningen beräknar jag anslaget tiU avlöningar till lärarpersonal till (24 903 000 + 719 000 =) 25 622 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (8 250 000 + 200 000 =) 8 450 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) till Odontologiska
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärar
personal för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av
25 622 000 kr.,
b) tUl Odontologiska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader för bud
getåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 8 450 000 kr.
E 16. Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
1969/70 Utgift 16 485 676 1970/71 Anslag 16 158 000 1971/72 Förslag 17268000
Förevarande anslag avses för den tandsjukvård, som bedrivs i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå sami; vid karolinska institutet. Vidare skall från anslaget utgå vissa medel till de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna samt till ersättning åt tandtekniker- och tandsköterskepraktikanter (jfr prop. 1969: 1 bU. 10 s. 312).
Den tandsjukvårdande verksamheten anordnas vid universiteten i Göteborg och Umeå inom ramen för en tandsjukvårdscentral. Vid universitetet i Lund och karolinska institutet meddelas tandsjukvård dels vid kandidatklinUcer, som ingår i de kliniskt odontologiska institutionerna, dels vid en lärarklinik.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
283
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Universitets- |
Föredraganden |
|
|
|
|
kanslersämbetet |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Tandsjukvårdande personal |
362 |
+ 17 |
|
+ 5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
|
|
|
|
|
a) Tandsjukvårdande personal |
9 447 000 |
+ 498 000 |
+ |
296 000 |
|
b) Ersättning åt tandtekniker- |
|
|
|
|
|
praktikanter |
777 000 |
+ 127 000 |
+ |
172 000 |
|
c) Ersättning åt tandsköterske- |
|
|
|
|
|
praktikanter |
2 116 000 |
+ 157 000 |
+ |
166 000 |
|
Förbrukningsmateriel för den |
|
|
|
|
|
praktiska verksamheten i an- |
|
|
|
|
|
slutning till den odontologiska |
|
|
|
|
|
utbildningen m. m. |
2 230 000 |
+ 1050 000 |
+ |
200 000 |
|
Lärarkliniker m. m. |
1 600 000 |
of. |
|
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
2 838 000 |
+ 312 000 |
+ |
276 000 |
|
|
19 008 000 |
+ 2144 000 |
+ 1110 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Patientavgifter |
1 200 000 |
of. |
|
of. |
|
Vissa ersättningar |
1 650 000 |
of. |
|
of. |
|
|
2 850 000 |
of. |
|
of. |
|
Nettoutgift |
16 1S8 000 |
+ 2144 000 |
+ 1110 000 |
|
Universitetskanslersämbetet
1. Löneomräkning 248 000 kr.
2. Ökad medelsanvisning vid universitetet i Göteborg enligt 1964 års principbeslut angående tandläkarutbildning m. m. i Göteborg: tandsjukvårdande personal (+263 000 kr.) och ersättning åt tandsköterskepraktikanter (+ 195 000 kr.) (prop. 1964: 161, SU 183, rskr 364).
3. Medel för förstärkning av fakulteternas basresurser (+231 000 kr.).
4. Medel för löneklassuppflyttning för tandteknikerpraktikanter (+157 000 kr.).
5. Ökad medelsanvisning för förbrukningsmateriel (+1050 000 kr., varav 450 000 kr. på grund av ökad omfattning av verksamheten vid den odontologiska fakulteten i Göteborg).
Föredraganden
Uppbyggnaden av den odontologiska utbildnings- och forskningsorganisationen i Göteborg medför under nästa budgetår ökade medelsbehov även för den tandsjukvårdande verksamheten. Jag beräknar medel för ytterligare tandsjukvårdande personal och för ersättning åt ett ökat antal tandsköterskepraktikanter i Göteborg. Vid min medelsberäkning har jag tagit hänsyn även till ett mellan statens avtalsverk och berörd personal-
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbiildningsdepartementet
284
organisation träffat avtal om jourtjiinstgöring vid odontologiska fakulteten i Göteborg. Avtalet har godkänts av Kungl. Maj:t den 5 juni 1970.
Jag har vid beräkningen av medcl för ersättning åt tandteknikerpraktikanter beaktat, att praktikanterna fr. o. m. den 1 juli 1970 enligt Kungl. Maj:ts beslut erhåller arvode motsvarande två tredjedelar av lönen i löneklass All.
Medelsanvisningen för förbrakningsmateriel har merbelastats med betydande belopp under senare budgetår. Mot bakgrand härav räknar jag med en ökning av medelsanvisningen med 200 000 kr. Jag utgår därvid från att vederbörande universitetsmyndigheter noga följer kostnadsutvecklingen i syfte att merbelastning ar skall kunna undvikas. Hithörande frågor kommer vidare att prövas i samband med det pågående utredningsarbetet rörande programbudgetering inom området för högre utbildning och forskning.
Med hänvisning till sammanstiUlningen beräknar jag anslaget till (16 158 000 + 1 110 000 =) 17 26S 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 17 268 000 kr.
E 17. Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal E 18. Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader
1969/70 Utgift 5 419 6171 Reservation* 201806
1970/71 Anslag 6 437 0002 1971 / 72 Förslag 6 744 000»
'Därav avlöningar till lärarperso:ial 3 192155 kr. och driftkostnader
2 227 462 kr.
' Därav avlöningar till lärarpersonal 3 837 000 kr. och driftkostnader
2 600 000 kr.
' Därav avlöningar till lärarpersonal 3 884 000 kr. och driftkostnader
2 860 000 kr.
* Anslaget Farmaceutiska fakulteten rn. m.: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för farmaceutiska fakulteten i Uppsala samt för utbildning av receptarier.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn tUl vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande imiver-siteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 285
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Universitetskanslersämbetet |
Föredraganden |
|
Personal |
|
|
|
|
Lärarpersonal |
61,5 |
+5 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Lönekostaadspålägg |
3 120 000 717 000 |
+269 000 + 97 000 |
+ 12 000 + 35 000 |
|
|
3 837 000 |
+366 000 |
+47 000 |
Universitetskanslersämbetet
Farmaceutiska fakulteten reformeras successivt i huvudsaklig överensstämmelse med statsmakternas beslut år 1965 (prop. 141, SU 173, rskr 411). I anledning av detta beslut infördes läsåret 1967/68 en ny utbildningsordning vid fakulteten. Fakultetens verksamhet skall enligt nyssnämnda beslut flyttas till Uppsala. Flyttningen har ännu inte kunnat ske.
För budgetåret 1971/72 föreslår ämbetet i fråga om lärarpersonal följande ändringar.
1. Löneomräkning 32 000 kr.
2. 1 extra universitetslektorat (+ 86 000 kr.).
3. 1 docenttjänst (+78 000 kr.).
4. 1 forskarassistenttjänst (+68 000 kr.).
5. 1 000 assistenttimmar (+47 000 kr.).
6. Höjning av kursanslag (+55 000 kr., varav 24 000 kr. till arvoden för extra laborationskurs för receptarier).
Föredraganden
Enligt statsmakternas beslut år 1965 (prop. 141, SU 173, rskr 411) skall nya lokaler för farmaceutiska fakulteten uppföras på Artillerifältet i Uppsala. I samband därmed skall antalet intagningsplatser för utbildning tiU farmacie kandidatexamen öka från 80 till 120 studerande per år. I avvaktan på att de nya lokalerna kan tas i bruk, är fakultetens huvudsakliga verksamhet fortfarande förlagd tiU Stockholm.
Den senarelagda överflyttningen till Uppsala har medfört, att vissa modifieringar får göras i den år 1965 beslutade tidsplanen för utbyggnaden av personalorganisationen. Sålunda skulle enligt 1965 års beslut en tjänst som universitetslektor i farmakognosi imättas budgetåret 1970/ 71. Samtidigt skuUe en befintlig tjänst som extra ordinarie laborator i samma ämne dras in. Denna förändring i personalorganisationen bör uppskjutas tiUs vidare.
För vissa utbildningskostnader till följd av den senarelagda flyttningen av fakulteten beräknar jag en engångsanvisning av 12 000 kr. Vid min beräkning av driftkostnadsanslaget har jag tagit hänsyn även tiU att viss del av undervisningen är förlagd tUl Uppsala.
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 286
Med hänvisning till anslagssammanställningen beräknar jag anslaget till avlöningar till lärarpersonal tiU (3 837 000 + 47 000 =) 3 884 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (2 600 000 + 260 000=) 2 860 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
a) till Farmaceutiska fakulteten m. rn.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 884 000 kr.,
b) till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 860 000 kr.
E 19. Mafematisk-naturvetenskapUga fakulteterna m. m.: Avlöningar tUl lärarpersonal
E 20. Matematisk-naturvetenska[iliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
1969/70 Utgift 124 356 864i Reservation* 3 863 460
1970/71 Anslag 127 630 0002 1971/72 Förslag 129565000»
' Därav avlöningar till lärarpersonal 91013 089 kr. och driftkostnader
33 343 775 kr.
Därav avlöningar till lärarpersonal 87 870 000 kr. och driftkostnader
39 760 000 kr.
'■' Därav avlöningar till lärarpersonal 90125 000 kr. och driftkostnader
39 440 000 kr.
* Anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för de matematisk-naturvetenskapUga fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå samt för den utbildning inom matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden som anordnas vid den fUosofiska fakulteten vid högskolenheten i Linköping samt vissa delar av utbildningen inom ämnesområdet informationsbehandling vid tekniska högskolan i Stockholm. Vidare skall från avlöningsanslaget utgå medel för utbildningen till filosofiska examina i vissa ämnen vidi Chalmers tekniska högskola. Medel till driftkostnader för sistnämnda iindamål kommer att beräknas under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
I följande sammanställning redovisas — med hänsyn tUl vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
287
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Universitetskanslersämbetet |
Föredraganden |
|
Personal |
|
|
|
|
Lärarpersonal |
1 543,5 |
+ 128 |
+ 23 |
|
Anslag Utgifter Avlöningar till lärarpersonal Lönekostnadspålägg |
71'593 500 16 465 900 |
+ 6 111900 -f2 183 200 |
+ 1260 000 -f-l 020 100 |
|
Uppbördsmedel Avkastning från vissa fonder m.m. |
88 059 400 189 400 |
+ 8 295100 -f 25 100 |
+ 2 280100 + 25 100 |
|
NeUoutgift |
87 870 000 |
+ 8 270 000 |
+ 2 255 000 |
Universitetskanslersämbetet
I sina förslag till utbyggnad av forskningsorganisationen inom de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna har ämbetet de båda senaste åren lagt särskild vikt vid de biologiska vetenskaperna. Utgångspunkten har därvid varit den genomgång av det biologiska forskningsområdet som utförts av 1965 års biologiutredning. Även i årets anslagsframställning ges detta forskningsområde hög prioritet.
Vad gäller övriga naturvetenskapliga huvudområden har 1965 års geoutredning tidigare presenterat ett omfattande planeringsunderlag för det geovetenskapliga utbildnings- och forskningsområdet. Vidare pågår kartläggning av fysikområdet och av det kemiska forskningsområdet.
I fråga om tjänster som professor och biträdande professor omfattar ämbetets förslag en plan för utbyggnaden t. o. m. budgetåret 1972/73. I övrigt avser ämbetets förslag budgetåret 1971/72. Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning (+716 000 kr.).
2. Tjänster som professor (P) och biträdande professor (BP) (1971/ 72 +558 000 kr.).
|
Budgetär/ämne |
Läroanstalt |
Tjänst |
Anmärkning |
|
1971/72 |
|
|
|
|
Atom- och molekyl- |
Uppsala |
P |
Personlig för C. NordUng. |
|
fysik |
|
|
Samtidigt ändrad benämning av tjänst som biträdande professor i experimentell fysik och vakanssättning av tjänsten |
|
Biofysik, särskilt bio- |
Göteborg |
P |
Förste innehavare |
|
fysikalisk kemi |
|
|
T. Vänngård |
|
Ekologisk zoologi |
Lund |
BP |
|
|
Isotopgeologi |
Stockholm |
P |
|
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
288
|
Stockholm |
Kvartärgeologi
|
Kärnfysik |
Uppsala |
BP |
|
Teoretisk plasmafysik |
Umeå |
P |
|
Zoofysiologi |
Uppsala |
BP |
|
1972/73 |
|
|
|
Fysik |
Stockholm |
P |
|
Fysiologisk botanik |
Uppsala |
BP |
|
Fysiologisk botanik. |
Lund |
BP |
|
särskilt produktions- |
|
|
|
fysiologi |
|
|
|
Genetik |
Göteborg |
P |
|
Informationsbehandling, |
Umeå |
P |
|
särskilt numerisk |
|
|
|
analys |
|
|
|
Oorganisk kemi (korro- |
Göteborg |
BP |
|
sionsforskning) |
|
|
|
Organisk kemi |
Stockholm |
BP |
|
Strålningsbiologi |
Uppsala |
P |
|
Teoretisk fysik. |
Stockholm |
P |
|
särskilt kvantkemi |
|
|
|
Zoofysiologi |
Stockholm |
P |
Omvandling av tjänst som biträdande professor. Förste innehavare C.-G. Wenner. Nuvarande benämning kvartärgeologi, särskilt till-lämpad kvartärgeologi Förste innehavare A. Johansson
Beslutad 1970 (prop. 1 bU. 10 s. 291, SU 88, rskr 215)
Personlig för T. R. Ger-
holm. Samtidig vakanssättning av tjänst som biträdande professor i fysik
Omvandling av tjänst som biträdande professor. Förste innehavare B. Larsson Första innehavare I. Fischer-Hjahnars Personlig för T. Gustafsson. Samtidig vakanssättning av tjänst som biträdande professor i zoofysiologi
3. 7 universitetslektorat i Uo 22: 25 (Linköping 3, varav 1 överföring från teknisk fakultet, Örebro 2, varav 1 överföring från teknisk fakultet, Karlstad 1, Växjö 1) (+599 000 kr.).
4. 8 docenttjänster (+625 000 kr.).
5. 20 forskarassistenttjänster (+1 371 000 kr.).
6. 7 500 assistenttimmar för forskning och aUmänt institutionsarbete (Uppsala 2 500, Lund 500, Göteborg 2 000, Stockhohn 1 500, Umeå 1 000) (+357 000 kr.).
7. Ökad medelsanvisning till avlöningar till vissa lärare (+4 068 000 kr.), varav 587 000 kr. utgör överföring från anslaget Tekniska fakultetema m. m.: Avlöningar till lärarpersonal och 289 000 kr. avser medel för studievägledning.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 289
Enligt statsmakternas beslut år 1970 (prop. 1 bU. 10 s. 291, SU 88, rskr 215) skaU vid universitetet i Umeå imättas en professur i teoretisk plasmafysik den 1 juli 1971. Jag beräknar nu medel för denna tjänst.
1 anslutning
därtiU tar jag upp medel för 1 000 assistenttimmar för
forskning och allmänt institutionsarbete.
Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bU. 10 s. 361, SU 42, rskr 125) har Kungl. Maj:t föreskrivit att benämnmgen av professuren i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, vid universitetet i Lund, skall i samband med tjänstens återbesättande ändras tiU professur i fysiologisk botanik.
Därjämte har Kungl. Maj:t beslutat inrätta 8 ordinarie universitetslektorat den 1 juli 1970, nämligen ett i vartdera av ämnena matematisk statistik och informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling vid universitetet i Uppsala, ett i matematik vid universitetet i Stockholm, ett i informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling vid universitetet i Umeå samt ett i kemi vid vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.
I det föregående har jag vidare förordat att den nuvarande tekniska magisterutbildningen skaU avvecklas med början läsåret 1971/72. Med anledning härav avser jag att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att tjänsten som tmiversitetslektor i matematik vid den tekniska magister-utbUdningen i Örebro den 1 juli 1971 skall föras över från den tekniska fakultetens avlöningsanslag till förevarande anslag med fortsatt placering vid universitetsfilialen i Örebro.
Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., medel för ytterligare 8 tjänster som docent och 17 tjänster som forskarassistent.
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under förevarande anslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till anslagssammanstäUningen beräknar jag anslaget till avlöningar tiU lärarpersonal till (87 870 000 + 2 255 000 =) 90 125 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget tUl driftkostnader till (39 760 000—2 400 000+
2 080 000 =) 39 440 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) till Matematisk-naturvetenskapliga fakidteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 90 125 000 kr.
b) tUl Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Drift kostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 39 440 000 kr.
Eb
10 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl.BU.lO
Prop. 1971:1 BUaga 10 UttiUdningsdepartementet
290
E 21. Tekniska fakultetema m. mi.: Avlöningar tiU lärarpersonal E 22. Tekniska fakultetema m. ni.: Driftkostnader
1969/70 Utgift 1411419001 Reservation* 7 849 993
1970/71 Anslag 157 620 0002 1971/72 Förslag 117 850 000
'Därav avlöningar tiU lärarpersonal 100 262 125 kr. och driftkostnader
40 879 775 kr.
' Därav avlöningar tUl lärarpersonal 107 220 000 kr. och driftkostnader
50 400 000 kr.
' Därav avlöningar till lärarpersonal 79 920 000 kr. och driftkostnader
37 930 000 kr.
* Anslaget Tekniska fakulteterna m. in.: Driftkostnader.
Förevarande anslag avses för de tekniska fakulteterna vid universitetet i Lund, tekniska högskolan i Stockholm, högskolenheten i Linköping samt för civiUngenjörsutbUdning i Uppsala och utbildning till teknisk magisterexamen i Örebro. I enlighet med vad jag i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anfört om försöksverksamhet med programbudgetering vid Chalmers tekniska högskola (CTH), upptas under detta anslag även vissa förslag och StäUningstaganden, som berör nämnda högskola. Medel för ifrågavarande verksamhet kommer emeUertid att beräknas under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: iChalmers tekniska högskola.
I följande sammanställning redovisas —■ med hänsyn till vad som i det föregående anförts under vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. — endast lärarpersonal och belopp som hänför sig till sådan personal.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Universitets- |
Föredraganden |
|
|
|
kanslersämbetet |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Lärarpersonal |
1863 |
+ 155 |
+ 77 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar till lärarpersonal |
87 344 000 |
+ 7 613 000 |
+ 3 766 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
20 091000 |
+ 2 701000 |
+ 1786 000 |
|
|
107 435 000 |
+ 10 314 000 |
+5 552 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Avkastning från vissa fonder |
|
|
|
|
m. m. |
215 000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift" |
107 220 000 |
+ 10 314 000 |
+5 552 COO |
|
varav CTH |
32 326 000 |
+ 1758 000 |
+ 526 000 |
|
Nettoutgift' |
74 894 000 |
+ 8 556 000 |
+5 026 000 |
" Inkl. CTH ' Exkl. CTH
Universitetskanslersämbetet
För att åstadkomma ett fastare underlag för kommande reformer har universitetskanslersämbetet låtit utföra utredningar av ett antal större
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
291
tekniska utbildnings- och forskningsområden. Som exempel på ämnesområden som f. n. är föremål för studium kan nämnas bl. a. trafik-och transportforskningen, den maskintekniska och flygtekniska utbildningen samt informationsbehandlingsområdet.
I fråga om tjänster som professor och biträdande professor omfattar ämbetets förslag en plan för utbyggnaden t.o.m. budgetåret 1972/73. I övrigt avser ämbetets förslag budgetåret 1971/72. Ändringsförslagen rörande lärarpersonal innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning (+874 000 kr.).
2. Tjänster som professor (P) och biträdande professor (BP) (1971/72 + 1 065 000 kr.).
|
Budgetär/änme |
Läroanstalt' |
Tjänst |
Anmärkning |
|
1971/72 |
|
|
|
|
Automatiseringsteknik |
KTH |
P |
|
|
Elautomatik och data- |
Linköping |
P |
Fr.o.m. 1.1.1972 |
|
maskinteknik'' |
|
|
|
|
Elektronik |
Uppsala |
P |
Omvandling av tjänst som biträdande professor. Förste innehavare P. A. Tove |
|
Geoteknik med |
KTH |
P |
|
|
gmndläggning |
|
|
|
|
Hydraulik och |
Linköping |
P |
Fr.o.m. 1.1.1972 |
|
pneumatik" |
|
|
|
|
Industriell marknads- |
Linköping |
P |
|
|
föring' |
|
|
|
|
IndustrieU organisation" |
Linköping |
P |
|
|
Konstraktionsmaterial |
Lund |
P |
|
|
Produktionsteknik I" |
Linköping |
P |
|
|
Produktionsteknik II' |
Linköping |
P |
|
|
Reglerteknik' |
Linköping |
P |
Fr.o.m. 1.1.1972 |
|
Statistisk fysUc |
CTH |
P |
Personlig för A. Sjölander. Samtidig vakanssättning av tiänst som biträdande professor i mekanik |
|
Telesystemteknik |
CTH |
P |
|
|
Teoretisk elektroteknik |
Uppsala |
P |
Omvandling av tjänst som |
|
med plasmafysik |
|
|
biträdande professor. Förste innehavare H. WiUielmsson |
|
1972/73 |
|
|
|
|
Biokemi |
Lund |
BP |
|
|
Datatransmission* |
Linköping |
P |
|
|
Fastighets-, byggnads- |
KTH |
P |
|
|
och värderingsrätt |
|
|
|
|
Informationsbehand- |
Lund |
P |
|
|
ling, särskilt datalogi |
|
|
|
|
Installationsteknik |
CTH |
P |
|
|
Konstruktionsmaterial' |
Linköping |
P |
|
|
Maskinelement |
CTH |
BP |
|
|
Medicinsk teknik I' |
Linköping |
P |
|
|
Medicinsk teknik II' |
Linköping |
P |
Fr.o.m. 1.1.1973 |
|
Telesystem' |
Linköping |
P |
|
|
Tillämpad fysik' |
Linköping |
P |
|
|
Transportsystem' |
Linköping |
P |
|
|
Vattenförsörjnings- och |
KTH |
P |
|
|
avloppsteknik |
|
|
|
KTH = tekniska högskolan i Stockliolm; CTH = Chalmers tekniska hög-
' Beslutad 1968 (prop. 83 s. 49, SU 119, rskr 137).
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 292
3. 22 universitetslektorat i Uo 22: 25 (Lund 5, KTH 6, CTH 3, Linköping 8 samt överföring av 2 uni\'ersitetslektorat tiU matematisk-naturvetenskaplig fakultet, varav Linköping 1 och Örebro 1) (+1 709 000 kr.).
4. 5 docenttjänster (Lund 2, KTH 1, CTH 2) (+391 000 kr.).
5. 8 forskarassistenttjänster (Lund 2, KTH 3, CTH 2, Linköping 1) (+549 000 kr.).
6. 14 assistenttjänster (+666 000 kr.).
7. ökad medelsanvisning till avlöning av vissa lärare (+5 060 000 kr.), inberäknat överföring på 587 000 kr. tiU anslaget Matematisknaturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar tUl lärarpersonal samt 171 000 kr. tiU anslaget Matematisk-naturvetenskapUga fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Föredraganden
Jag vill först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. Som jag tidigare anfört redovisar jag här vissa förslag som berör även Chalmers tekniska högskola. Medel för dessa ändamål kommer emellertid att beräknas under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
Antalet utbildningsplatser i första årskursen vid den fyraåriga civilingenjörsutbildningen skall enligt gällande utbyggnadsprogram öka med 180 nästa budgetår och kommer därigenom att uppgå till 3 055 platser läsåret 1971/72 fördelade på universitetet i Uppsala 60, universitetet i Lund 622, tekniska högskolan i Stockholm 1 041, Chalmers tekniska högskola 762 samt högskolenheten i Linköping 570 intagningsplatser. Denna intagningsökning utgör den sista etappen av den av statsmakterna år 1968 (prop. 83 s. 47, SU 119, rskr 273) beslutade utbyggnaden av utbUdningskapaciteten vid högskolenheten i Linköping och fördelar sig med 60 platser på var och en av utbildningslinjerna för teknisk fysik och elektroteknik, maskinteknik samt ekonomingenjörsutbildning.
Jag vill vidare erinra om att jag vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. i samband med frågan om teknisk utbildning vid filosofisk fakultet i likhet med universitetskanslersämbetet föreslagit att intagning tiU teknisk magisterutbildning skuUe ske sista gången höstterminen 1970. Jag har vid min medelsberäkning utgått från att de nybörjarplatser som därigenom bortfaller vid tekniska högskolan i Stockholm och vid högskolenheten i Linköping skall ersättas genom att civiUngenjörsutbildningen vid dessa läroanstalter tUlförs motsvarande antal intagningsplatser, vUket innebär 60 nya platser i Stockholm och 40 i Linköping.
Universitetskanslersämbetet har vidare föreslagit att intagningen tiU sektionen för teknisk fysik vid Cilhalmers tekniska högskola skaU öka
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 293
med 30 platser höstterminen 1971. Detta förslag bör enligt min mening genomföras. Vid bifaU till mina förslag i det föregående kommer antalet nybörjarplatser vid den fyraåriga civilingenjörsutbildningen att uppgå tiU sammanlagt 3 185 platser höstterminen 1971.
Den tvååriga civiUngenjörsutbUdningen omfattar läsåret 1971/72 18 intagningsplatser vid universitetet i Lund och 24 intagningsplatser vid tekniska högskolan i Stockholm, vilka är avsedda för utbildning av s. k. universitetskemister. Intagning till den tvååriga civilingenjörsutbildningen vid universitetet i Uppsala av fUosofie kandidater i naturvetenskapUga ämnen genomfördes sista gången höstterminen 1970, vilket innebär att denna utbildning kommer att upphöra vid utgången av läsåret 1971/72 (jfr prop. 1968: 1 bU. 10 s. 287).
Statsmakterna beslutade år 1970 (prop. 88, SU 133, rskr 296) att högre teknisk utbildning och forskning skaU förläggas till övre Norrland. För att biträda universitetskanslersämbetet vid planeringen av denna verksamhet har en organisationskommitté tUlkaUats i april 1970. Kommittén har nyligen avslutat den första etappen av sitt utredningsarbete och dess förslag bereds f. n. inom universitetskanslersämbetet. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram proposition i ämnet för 1971 års riksdag. Jag beräknar nu för nämnda verksamhet ett belopp av 800 000 kr. under förevarande avlöningsanslag. Vidare har jag vid beräkningen av anslaget tiU driftkostnader vid tekniska fakultetema m. m. tagit upp 200 000 kr. för samma ändamål.
Statsmakterna har beslutat (prop. 1968:83, SU 119, rskr 273) att sju professurer skall inrättas nästa budgetår vid högskolenheten i Linköping, nämligen den 1 juli 1971 en professur i vart och ett av ämnena industriell marknadsföring, industriell organisation, produktionsteknik I och produktionsteknik II samt den 1 januari 1972 en professur i vart och ett av ämnena elautomatik och datamaskinteknik, hydrauUk och pneumatik samt reglerteknik. Jag räknar nu medel för ifrågavarande tjänster.
I överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag kommer jag att i det följande förorda att en professur i statistisk fysik — personUg för biträdande professorn Alf Sjölander — inrättas vid Chalmers tekniska högskola den 1 juli 1971.
I överensstämmelse med mina förslag i det föregående rörande den tekniska magisterutbildningen m. m. ämnar jag i annat sammanhang föreslå att tjänsten som universitetslektor i matematik vid utbildningen i Örebro den 1 juli 1971 förs över från förevarande anslag tUl matematisk-naturvetenskapUga fakulteternas avlöningsanslag med fortsatt placering vid universitetsfilialen i Örebro.
Jag räknar med en höjning nästa budgetår av nuvarande kursanslag för högre teknisk utbUdning med 4 021 000 kr. utöver löneomräkning och lönekostnadspålägg för den befintliga organisationen. Jag beaktar
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 294
därvid bl. a. behovet av ytterUgar
I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under förevarande anslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning tiU anslagssammanstäUningen beräknar jag anslaget till avlö-nmgar tUl lärarpersonal tUl (107 220 000—32 326 000+5 026 000=) 79 920 000 kr. Vidare beräknar jag, i överensstämmelse med vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m., anslaget till driftkostnader till (50 400 000— 15 615 000+3 145 000=) 37 930 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t iöreslår riksdagen att
a) tiU Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 79 920 000 kr., varav 6.51 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen,
b) tiU Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 37 930 000 kr.
E 23. Tekniska fakultetema m. m.: Chalmers tekniska högskola
1971/72 Förslag 61 913 000
Verksamheten vid Chalmers tekniska högskola regleras av universitetsstadgan (1964: 461, ändrad senast 1970: 797).
Vid högskolan
bedrivs grandläggande utbildiung och forskarutbildning dels enUgt kungörelsen (1969: 332) om
utbildning vid teknisk fakultet, dels enligt kungörelsen (1969: 50 ändrad
senast 1970: 228) om utbildning vid de fUosofiska fakulteterna. Vid högskolan
bedrivs forskning inom tekniska och
matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden. TiU högskolans uppgifter hör även
att. anordna utbUdning vid nordiska hus-håUshögskolan eiUigt i brev den 28 juni
1963 till styrelsen för den nordiska hushåUshögskolan godkända
»Statutter for Nordisk husholdhog-skole» (ändrade i ämbetsskrivelse
Vid Chalmers tekniska högskola finns teknisk fakultet, bibliotek och förvaltning. Fakulteten är delad i sex sektioner. Vid högskolan finns f. n. sammanlagt 52 institutioner. En av dessa, institutionen för infor-
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 295
mationsbehandling, är gemensam för samtliga högre läroanstalter i Göteborg. Vissa institutioner, inom ämnesområdena matematik, fysik och kemi, är gemensamma för högskolan och universitetet i Göteborg. För dessa institutioner är Chalmers tekniska högskola förvaltningsmyndighet.
Konsistoriet är högskolans styrelse. Konsistoriet har i stor utsträckning delegerat sin beslutanderätt tiU rektorsämbetet. Fakultetens uppgifter åvilar sektionerna enligt 34 § universitetsstadgan. Fakultetens utbildningsnämnd fungerar som beslutande organ i ärenden rörande utbildningen.
För fastighetsunderhåU, maskintjänst samt inre och yttre renhållning finns en för högskolan, imiversitetet i Göteborg och handelshögskolan i Göteborg gemensam fastighetstjänstorganisation. AnslagsframstäUning för denna verksamhet avges av Chalmers tekniska högskola.
Chalmers tekniska högskola tUlhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 febraari 1969 anmodade jag universitetskanslersämbetet i beslut den 20 maj 1970 att inge en anslagsframställning i programbudgettermer för Chalmers tekniska högskola avseende budgetåret 1971/72. Jag hade tidigare i beslut den 27 juni 1969 föreskrivit att verksamheten vid Chalmers tekniska högskola tUls vidare skuUe redovisas under ett program benämnt Utbildning och forskning. Vidare föreskrevs, att utbildning skuUe underindelas i utbUdningslinjer och forskning i teknik- eller vetenskapsområden. Universitetskanslersämbetet har lämnat in en anslagsframställning för högskolan med en underindelning av verksamheten i läroanstaltsprogram enligt dessa riktlinjer. Ämbetet föreslår härutöver ett läroanstaltsprogram benämnt Vissa förvaltningsuppgifter vilket avser den del av fastighetstjänsten och biblioteksverksamheten som inte betjänar högskolan.
Medel för verksamheten vid Chalmers tekniska högskola anvisas för innevarande budgetår under följande anslag
1. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal
2. Matematisk-naturvetenskapliga fakultetema m. m.: Driftkostnader
3. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
4. Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
5. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar
6. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.
7. Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor
8. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader
9. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
10. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
11. G ästföreläsningar
12. Särskilda åtgärder för forskamtbildning
13. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
14. Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor
15. Kostnader för datamaskintid
16. Extra utgifter vid universitet och högskolor.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet 296
I riksstaten för budgetåret 1971/72 bör föras upp ett reservationsanslag benämnt Tekniska fakultetema m. m.: Chalmers tekniska högskola. I detta anslag bör räknas in högskolans andel av de anslag som ovan rubricerats 2—7, 16 samt vissa delar av anslaget 8. Medel som f. n. anvisas under anslagen 1, 9—15 samt anslaget 8 i vad avser lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten bör tiUs vidare anvisas under ovan angivna anslag och senare stäUas tiU förfogande för högskolan i enlighet med de bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar. Jag har vid min anmälan av nämnda anslag räknat medel i enlighet härmed. Jag räknar med att bl. a. medlen för lokalhyror samt för bränsle, lyse och vatten skaU kunna anvisas under programanslaget fr. o. m. budgetåret 1972/73.
Under förevarande reservationsanslag har jag beräknat medel för ändamål som innevarande budgetår bekostas från andra anslag. Dessa anslag bör därför minskas med motsvarande belopp enligt följande sammanstäUning.
Riksstaten 1970/71
Medel anvisade
till Chalmers
tekniska
Anslag högskola
E 20 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.:
Driftkostaader 2
400 000
E 21
Tekniska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärar
personal 32
326 000
E 22
Telcniska fakultetema m.m.: Driftkostnader 15
615 000
E 23
VetenskapUga bibUotek: Avlöningar 1213 000
E 24 Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp 525
000
E 25
Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa 2
339 000
högskolor
E 26 Universiteten m.m.: Gemensamma driftkostnader 5 182 000
E 45 Extra utgifter vid universitet och högskolor 20 000
59 620 000
BehåUningen vid utgången av budgetåret 1970/71 på reservationsanslagen Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader, Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m.. Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader och Extra utgifter vid universitet och högskolor bör i den del de avser Chalmers tekniska högskola tillföras förevarande anslag.
Mina förslag avseende förevarande anslag för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanstäUning.
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
297
|
Läroanstaltsprogram |
1969/701 |
1970/7P |
1971/72 |
|
|
|
|
|
Universitets- |
Före- |
|
|
|
|
kanslersämbetet |
draganden |
|
1. Grundläggande teknisk |
|
|
|
|
|
utbildning |
35 474 000 |
37 863 000 |
40 507 000 |
39 346 000 |
|
2. Övrig grundläggande utbildning |
10 083 000 |
10 849 000 |
11 364 000 |
11 307 000 |
|
3. Teknisk forskning och |
|
|
|
|
|
forskarutbildning |
45 634 000 |
49 565 000 |
52 834 000 |
51415 000 |
|
4. Övrig forskning och |
|
|
|
|
|
forskarutbildning |
5 222 000 |
5 987 000 |
6 721 OOOO |
6 692 000 |
|
5. Vissa förvaltningsuppgifter |
4 135 000 |
4 545 000 |
4 931000 |
4 925 000 |
|
Summa kostnader |
100 548 000 |
108 809 000 |
116 357 000 |
113 685 000 |
|
Avgår intäkter under anslaget' |
37 500 000 |
43 076 000 |
44 985 000 |
44 985 000 |
|
Avgår komplementkostnader |
5 660 000 |
6113 000 |
6787 000 |
6 787 000 |
|
Summa anslag |
57 388 000 |
59 620 000 |
64 585 000 |
61 913 OCO |
' överslagsmässig översättning till program.
' Avser medel från statliga forskningsråd, styrelsen för teknisk utveckling samt uppdragsmedel enligt följande: 1969/70: 13 024 000, 1970/71: 13 284 000, 1971/72: 13 284 000. övriga intäkter avser beräknad andel för högskolan av i riksstaten för budgetåret 1970/71 för åttonde huvudtiteln upptagna anslagen E 19 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal, medel för lokalhyror samt för bränsle, lyse och vatten under anslaget E 26 Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader, E 41 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier och E 44 Kostnader för datamaskintid. ' Beräknade kapitalkostnader.
Jag förordar att programbudgetering tiUämpas försöksvis vid Chalmers tekniska högskola fr. o. m. budgetåret 1971/72 i enUghet med de av mig redovisade rUctUnjema. Jag anser att även redovisningen för riksdagen bör ske i programtermer. Det ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser för försöksverksamheten.
De närmare motiveringarna tiU dels universitetskanslersämbetets, dels mina förslag tUl förändringar tUl budgetåret 1971/72 redovisas under de anslag från vilka medlen för ändamålen anvisas budgetåret 1970/71.
I överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag förordar jag vidare att en professur i statistisk fysik — personlig för biträdande professorn Alf Sjölander — inrättas vid Chalmers tekniska högskola den 1 juU 1971. Dennes kompetens för professur i ämnet vitsordas i sakkunnigutlåtanden. Den tjänst som biträdande professor i mekanik som Sjölander nu innehar bör hållas obesatt så länge denne innehar den personliga professuren.
Med hänvisning till sammanstäUningen föreslår jag att anslaget uppförs med (59 620 000+2 293 000=) 61 913 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i statistisk fysik enligt vad jag förordat i det föregående.
Eb
10* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. BU. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet 298
b) till Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 61 913 000 kr., varav 524 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.
E 24. VetenskapUga bibliotek: AvJIöningar
1969/70 Utgift 28 397 931 1970/71 Anslag 30 273 000 1971/72 Förslag 29744000
Från förevarande anslag bestrids avlöningskostnaderna vid kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, biblioteken vid karolinska institutet, tekniska högskolan i StO(;kholm och högskolenheten i Linköping samt det matematisk-naturvetenskapliga biblioteket vid universitetet i Stockholm.
Från de tUl kungl. biblioteket anvisade medlen bestrids kostnaderna för forskningsbiblioteksrådet, som är ett organ för samråd i frågor av gemensamt intresse för de vetenskapliga biblioteken.
I följande sammanställning redovisas avlöningskostnadema m. m. vid de bibliotek för vilka medel har beräknats under förevarande anslag samt för biblioteket vid Chalmers tekniska högskola. I enlighet med vad jag i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anfört om försöksverksamhet med programbudgetering vid Chalmers tekniska högskola (CTH) upptas under detta anslag även vissa förslag och stäUningstaganden som berör nämnda högskola. Medel för ifrågavarande verksamhet har emellertid beräknats under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Myndigheterna |
Föredraganden |
|
Avlöningar |
24 614 000 |
+ 2 557 000 |
+ 359 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
5 6.59 000 |
+ 860 000 |
+ 335 000 |
|
|
30 273 000 |
+3 417 000 |
+694 000 |
|
varav CTH |
1213 000 |
+ 134 000 |
+ 10 000 |
|
|
29 060 000' |
+ 3 283 000=' |
+ 604 000' |
1 Inkl. CTH = Exkl. CTH
I följande sammanställning redovisas den beräknade personalen innevarande budgetår vid de skilda biblioteken. Av sammanställningen framgår vidare fördelningen av avlöningskostnaderna i 1 000-tal kr. — ex-
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
299
klusive lönekostnadspålägg — för denna personal. Av sammanställningen framgår också fördelningen av de kostnadsökningar — exklusive nämnda pålägg — av resp. 2 557 000 kr. och 359 000 kr. som följer av myndigheternas och mina egna förslag till medelsberäkningar för ytterligare personal.
|
|
|
|
Befintlig personal |
1970/71 |
Beräknad |
ändring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1971/72 |
|
|
|
Förste |
|
|
|
|
|
|
|
|
biblio-teksass. (A 20) |
|
|
|
Lönekostnad |
|
|
|
Bibliote- |
övrig |
Summa |
Löne- |
Myndig- |
Föredra- |
|
|
|
karier |
m.fl. |
personal |
personal |
kostnad |
heterna |
ganden |
|
Kungl. biblioteket |
35 |
18 |
104 |
157 |
5715 |
+ 886 |
+ 45 |
|
Statens psykologisk-pedagogiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
bibliotek |
2 |
1 |
4 |
7 |
244 |
+ 140 |
+ 40 |
|
Universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek |
94 |
64 |
421 |
579 |
18 655 |
+ 1531 |
+274 |
|
Stockholm |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitetet |
1 |
__ |
6 |
7 |
187 |
+ 5 |
- 45 |
|
karolinska institutet |
4 |
7 |
26 |
37 |
1 175 |
+ 77 |
— |
|
tekniska högskolan |
7 |
3 |
31 |
41 |
1306 |
4-137 |
— |
|
Uppsala |
25 |
15 |
104 |
144 |
4 622 |
-1-182 |
— |
|
Linköping |
4 |
2 |
8 |
14 |
514 |
4-365 |
+ 219 |
|
Lund |
22 |
13 |
111 |
146 |
4 578 |
+ 277 |
+ 52 |
|
Göteborg |
|
|
|
|
|
|
|
|
universitetet |
18 |
16 |
76 |
110 |
3 619 |
+ 267 |
+ 48 |
|
Chalmers tekniska högskola |
5 |
3 |
22 |
30 |
986 |
+10O |
— |
|
Umeå |
8 |
5 |
37 |
50 |
1668 |
+ 121 |
— |
|
|
131 |
83 |
529 |
743 |
24 614 |
+2 557 |
+359 |
Kungl. biblioteket
Kungl. biblioteket framhåller särskUt behovet av personalförstärkningar inom de sektorer av bibliotekets verksamhet, som betjänar hela landets bokhandels- och biblioteksväsen. För att biblioteket skall kunna fuUgöra sina åligganden i vad avser biblioteksservice åt universitetet i Stockholm erfordras ytterligare tjänster, främst vid den centrala institutionstjänsten.
Statskontoret har yttrat sig över kungl. bibliotekets anslagsframställning.
Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.
1. Löneomrälcning 57 000 kr.
2. 2 förste bibliotekarietjänster i A 28 och samtidig indragning av bibliotekarietjänst i A 26, bibliotekarietjänst i A 26, konservatortjänst i A 22 och samtidig indragning av personlig tjänst i A 15, 2 förste biblioteksassistenttjänster i A 20 samt 6 biträdestjänster för bibliotekets uppgifter som national- och forskningsbibliotek (+ 477 000 kr.).
3. Förste bibliotekarietjänst i A 30 och förste biblioteksassistenttjänst i A 20 vid ett östasiatiskt bibliotek i Stockholm (+ 130 000 kr.).
4. Förste biblioteksassistenttjänst i A 20 och 4 biträdestjänster avseende bibUotekets service åt universitetet i Stockholm (+172 000 kr.).
5. Avdelningsdirektörstjänst och medel för konsultuppdrag för ADB-verksamhet (+ 146 000 kr.).
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 300
6. ökad medelsanvisning för fcrskningsbibUoteksrådets verksainhet (+ 142 000 kr.).
7. Medelsanvisning för vikariatsersättningar (+ 32 000 kr.).
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Biblioteket belyser med siffermaterial låneverksamhetens kraftiga expansion under 1960-talet.
Statskontoret har yttrat sig över bibliotekets anslagsframställning. Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning 4 000 kr.
2. Dokumentalisttjänst i högst A 24 och amanuenstjänst i reglerad befordringsgång för litteraturtjänst och bibliografisk service m. m. (+ 103 000 kr.).
3. Medel för 2 biträdestjänster (-{- 69 000 kr.).
Universitetskanslersämbetet
Omdaningen av forskarutbildnin »en och införandet av den nya studieordningen vid de filosofiska fakulteterna har ställt ökade krav på effektiv Uttera turservice. I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete rörande bibliotekens organisation, begränsar ämbetet sina förslag främst till fortsatt uppbyggnad av biblioteket i Linköping och viss oumbärlig resursförstärkning av befintiiga bibliotek.
Med hänvisning tiU att kungl. biblioteket svarar för biblioteksservice inom de humanistiska och juridisk-samhällsvetenskapliga ämnesområdena föreslår universitetskanslersämtietet, att de medel vid universitetet i Stockholm för avlöningar till bilDliotekspersonal, som inte avser den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, förs över till kungl. bibliotekets stat.
Statskontoret har ytttat sig över universitetskanslersämbetets anslagsframställning.
Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning 187 000 kr.
2. Förste bibliotekarietjänst i A 30 (Linköping) (+ 81 000 kr.).
3. 3 bibUotekarietjänster i A 26 (Uppsala 1, Lund 1, Göteborg 1) (+195 000 kr.).
4. 2 intendenttjänster i A 26 (Lund 1, Umeå 1) (+ 130 000 kr.).
5. 3 bibliotekarietjänster i A 24 (Göteborg 2, varav 1 för den verksamhet, som bedrivs av stiftelsen Kvinnohistoriskt Arkiv, Linköping 1) (+ 175 000 kr.).
6. 3 dokumentaUsttjänster i A 24 (karolinska institutet 1, tekniska högskolan i Stockholm 1, Chalmers tekniska högskola 1) (+ 175 000 kr.).
7. Medel för 7 förste biblioteksassistenttjänster i A 20 (Uppsala 2, Lund 3, Göteborg 1, Umeå 1) (+ 333 000 kr.).
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 301
8. Medel för 23 biträdestjänster (Uppsala 2, Lund 2, Göteborg 3, Umeå 1, karolinska institutet 1, tekniska högskolan i Stockholm 3, Chalmers tekniska högskola 2, Linköping 9) (+ 809 000 kr.).
Föredraganden
Som jag tidigare anfört redovisar jag här vissa förslag, som berör även Chalmers tekniska högskola. Medel för dessa ändamål har beräknats under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
De vetenskapliga bibUotekens arbetsformer och organisation utreds f. n. av statskontoret. Vidare har Kungl. Maj:t i december 1969 uppdragit åt statskontoret att utreda frågan om biblioteksservice i Stockholm inom bl. a. det matematisk-naturvetenskapliga området (jfr prop. 1969: 1 bU. 10 s. 335).
Den pågående uppbyggnaden av biblioteksorganisationen i Linköping medför krav på ett betydande tillskott av resurser även nästa budgetår. Min medelsberäkning innefattar medel för bl. a. en bibliotekarietjänst i Ae 24.
Jag beräknar vidare medel för en intendenttjänst i Ae 26 vid universitetsbiblioteket i Lund.
Med anledning av en skrivelse från stiftelsen Kvinnohistoriskt Arkiv har jag i min medelsberäkning för universitetsbiblioteket i Göteborg tagit hänsyn tiU behovet av personal bl. a. för nämnda arkiv (jfr prop. 1966:1 bU. 10 s. 462). Jag utgår därvid från att samlingarna kommer att överlämnas tiU universitetsbiblioteket i Göteborg.
Vidare har jag beaktat att biblioteksresurser, som är avsedda för de humanistiska och juridisk-samhällsvetenskapUga ämnesområdena vid universitetet i Stockholm, inordnas i kungl. bibliotekets organisation.
Med hänvisning tiU anslagssammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 29 744 000 kr.
E 25. Vetenskapliga bibUotek: Bokinköp m. m.
1969/70 Utgift 11185 613 Reservation 382 447
1970/71 Anslag 12 740 000 1971/72 Förslag 13 381 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnaderna för bokinköp m. m. vid kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek samt biblioteken vid universiteten och de under universitetskanslersämbetet hörande högskolorna.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 302
I enlighet med vad jag i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anfört om försöksverksamhet med programbudgetering vid Chalmers tekniska högskola (CTH) upptas under detta anslag även vissa förslag och ställningstaganden, som berör nämnda högskola. Medel för ifrågavarande verksamhet har emellertid beräknats under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
Kungl. biblioteket
Kungl. biblioteket hänvisar tiU forskningsbiblioteksrådets rekommendation, att den årliga uppräkningen på grund av prisstegringar på vetenskaplig litteratur och bokbindning sätts tiU 10 %. Samtidigt visar tiUgänglig statistik en genomgående höjning av bokproduktionen med ca 10 % per år.
Av den begärda ökningen på 1 442 000 kr. utgör 853 000 kr. medelsanvisningar av tillfällig natur. Dessa anvisningar begärs för anskaffning av mikrofilmer av tidningar (741 000 kr.), komplettering av bibliotekets SamhäUsvetenskapUga litteratur (90 000 kr.) samt inköp av viss utrustning (22 000 kr.).
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Anslaget föreslås bli ökat med 33 000 kr., varav 2 000 kr. utgör engångsanslag för inköp av viss utrustning.
Universitetskanslersämbetet
Ämbetet föreslår att anslaget höjs med 3 635 000 kr. Av detta belopp utgör 550 000 kr. medelsanvisningar för ändamål av tiUfällig natur. Dessa medelsanvisningar föreslås bli ökade till 1 470 000 kr. Vidare föreslås 400 000 kr. till universitetskanslersämbetets disposition för försöksverksamhet med ADB i forskningsbibliotek. Huvudmannaskapet för denna verksamhet föreslås åvila forskningsbiblioteksrådet i samråd med bl. a. statskontoret och universitetskanslersämbetet.
Förslagen tUl ökning av medelsanvisningarna — bortsett från föreslagna anvisningar för ändamål av iJllfällig natur — framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).
Eb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
303
|
|
1969/70 |
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Myndig- |
Föredra- |
||
|
|
|
|
heterna |
ganden |
|
|
Kungl. biblioteket |
2 290 |
2 595 |
+ |
589 |
+ 295 |
|
Statens psykologisk-peda- |
|
|
|
|
|
|
gogiska bibliotek |
125 |
145 |
+ |
31 |
+ 20 |
|
Universitelsbiblioteken m. fl. |
|
|
|
|
|
|
bibliotek |
7 905 |
9 080 |
+2 |
685 |
+ 901 |
|
Stockholm |
|
|
|
|
|
|
universitetet |
520 |
590 |
+- |
120 |
+ 45 |
|
karolinska institutet |
450 |
520 |
+ |
105 |
+ 50 |
|
tekniska högskolan |
530 |
625 |
+ |
195 |
+ 56 |
|
Uppsala |
1780 |
1975 |
+ |
550 |
--190 |
|
Linköping |
220 |
315 |
+ |
295 |
+ 55 |
|
Lund |
1900 |
2 105 |
+ |
595 |
+ 195 |
|
Göteborg |
|
|
|
|
|
|
universitetet |
1510 |
1680 |
+ |
530 |
+ 170 |
|
Chalmers tekniska högskola |
455 |
525 |
+ |
145 |
+ 50 |
|
Umeä |
540 |
745 |
+ |
150 |
+ 90 |
|
|
10 320 |
11820 |
+3 305 |
+1216 |
|
Föredraganden
Som jag tidigare anfört redovisar jag här vissa förslag, som berör även Chalmers tekniska högskola. Medel för dessa ändamål har beräknats under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
Jag beräknar för nästa budgetår 920 000 kr. för ändamål av tiUfällig natur. Jag tar därvid upp 230 000 kr. för den fortsatta uppbyggnaden av biblioteket i Linköping. För universitetsbiblioteket i Umeå räknar jag med en tiUfällig medelsanvisning av 100 000 kr. för fortsatt uppbyggnad av resurserna inom de humanistiska och naturvetenskapliga ämnesområdena. I fråga om de för tiUfälliga ändamål beräknade medlen bör dispositionen tiUs vidare stå öppen vad avser 590 000 kr., vilka beräknats för bl. a. ändamål som berör hela biblioteksväsendet.
Vid min medelsberäkning för kungl. bibUoteket har jag tagit upp 20 000 kr., som tidigare anvisats under tredje huvudtiteln.
Med hänvisning till sammanstäUningen och i enlighet med vad jag anfört i det föregående bör anslaget nästa budgetår föras upp med (11 820 000—525 000+1 166 000+920 000=) 13 381 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till VetenskapUga bibliotek: Bokinköp m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 13 381 000 kr.
E 26. Förvaltningarna m.m. vid universiteten och vissa högskolor
1969/70 Utgift 27 897 922 1970/71 Anslag 30 688 000 1971/72 Förslag 30 028 000
Från förevarande förslagsanslag bestrids utgifter för personal m. m. och expenser vid förvaltningarna vid imiversiteten, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm och högskolenheten i Linköping.
I enUghet med vad jag i det föregående vid min anmälan av vissa
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbrldnmgsdepartementet
304
gemensamma frågor rörande universiteten m. m. anfört om försöksverksamhet med programbudgetering vid Chalmers tekniska högskola (CTH) upptas under detta anslag även vissa förslag och ställningstaganden som berör nämnda högskola. Medel för ifrågavarande verksamhet har emellertid beräknats under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Utgifter
Avlöningar
Datamaskintid m. m.
Expenser
Lönekostnadspålägg
Försöksverksamhet med registrering av studerande
Information m. m. om uppdragsverksamhet
Vissa kostnader för studierådgivning m. nj.
Förberedelser för ny redovisningsorganisation
Personalutbildning
Personalinformation m. m.
Uppbördsmedel
Avkastning från vissa fonder m. m.
Ersättaing för förvaltningskostnader
Nettoutgift"
varav CTH Nettoutgift
|
|
Universitetskanslersämbetet |
Föredraganden |
|
|
167,5 512 |
+ 58,5 + 63,5 |
|
+ 7 + 8 |
|
679,5 |
+ 122 |
|
+ 15 |
|
21 939 000 976 000 2 196 000 5 011 000 |
+ 4 321 000 + 940 000 + 479 000 + 1556 000 |
+ 1 323 000 + 616 000 + 305 000 + 584 000 |
|
|
615 000 |
+ 150 000 |
- |
615 000 |
|
250 000 |
of. |
|
of. |
|
938 000 |
of. |
|
of. |
|
400 000 |
of. + 640 000 + 605 000 |
— |
50 000 |
|
32 325 000 |
+8 691 000 |
+ 2163 000 |
|
|
of. of. of. +8 691 COO + 984 000 +7 707 000 |
|
336 500 1 300 500 1 637 000 30 688 000 2 ;;39 000 28 -149 000 |
of.
+ 300 000 + 300 000 + 1863 000 + 184 000 + 1 679 000
1 Inkl. CTH " Exkl. CTH
Avlöningskostnaderna — i 1970 års löneläge men exklusive lönekostnadspålägg — för den personal vid förvaltningarna för vilken innevarande budgetår medel beräknats under anslagsposten tUl avlöningar framgår av följande sammanstäUning.
|
Universitetet i |
|
|
|
Uppsala |
|
3 461 000 |
|
Lund |
|
4 084 000 |
|
Göteborg |
|
2 380 000 |
|
Stockliolm |
|
3 112 000 |
|
Umeä |
|
1 798 000 |
|
Karolinska institutet |
|
1 690 000 |
|
Tekniska högskolan |
i Stockholm |
2 103 000 |
|
Chalmers tekniska högskola |
1 699 000 |
|
|
Handelshögskolan i |
Göteborg |
186 000 |
|
Högskolenheten i Linköping |
900 000 |
|
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 305
Utöver de i sammanställningen upptagna beloppen har innevarande budgetår under anslagsposten till avlöningar beräknats 675 000 kr. för personal vid AV-centraler och för bevakning av kurslitteraturfrågor, medel för en tjänst som director musices i vardera Uppsala och Lund samt medel för tre personliga tjänster, två i Uppsala och en i Lund, för motionsverksamhet för studerande. Från anslaget bekostas även uppdragstiUägg tUl bl. a. rektorer, prorektorer och valda ledamöter av konsistorier.
Universitetskanslersämbetet
Ändringsförslagen rörande posten till avlöningar, inklusive lönekostnadspålägg, för nästa budgetår innebär i korthet följande.
1. Löneomräkning (+ 942 000 kr.).
2. Allmän förstärkning av basresurserna med 1 tjänst som avdelningsdirektör (karolinska institutet), 2 byrådirektörstjänster (Umeå och tekniska högskolan i Stockholm), 13 byråsekreterartjänst (Lund J och Göteborg 1) samt 14 biträdestjänster (+ 735 000 kr.).
3. 10 tjänster som utbildningsledare vid teknisk fakultet (+ 936 000 kr.).
4. Förstärkning för studievägledningsverksamheten med 4 byrådirektörstjänster (Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm), 2 byråsekreterar-tjänster (tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola), 214 studievägledartjänster (Lund IJ, Linköping 1), arvoden till extra personal samt 10 biträdestjänster (+ 837 000 kr.).
5. 5 byråsekreterartjänster och 5 biträdestjänster (Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå) för verksamheten med nya utbild-ningsformer, främst yrkesinriktade kurser och kombinationsutbildningar (+ 391 000 kr.).
6. Medel för samarbete meUan universitet och folkbUdningsorgani-sationer (+ 136 000 kr.).
7. Medel för fortsatt utbyggnad av AV-centraler och bevakning av kurslitteraturfrågor (+388 000 kr.).
8. Arvodestjänster för administrativ service m. m. i samband med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal (+ 347 000 kr.).
9. För planering, inköp och service: 3 intendenttjänster (Uppsala, karolinska institutet och telcniska högskolan i Stockholm), 1 tjänst som inköpsassistent (Limd), 1 förste byråsekreterartjänst (Chalmers tekniska högskola), 1 assistenttjänst (Stockholm) samt 9 biträdestjänster (+569 000 kr.).
10. Förstärkning av personalsektionema med 2 byråsekreterartjänster (Göteborg och Umeå) samt 7 biträdestjänster (+326 000 kr.).
11. 3 biträdestjänster vid universitetsfilialerna (+ 77 000 kr.).
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbiildningsdepartementet 306
12. Vissa medel som f.n. är upptagna under detta anslag bör för nästa budgetår beräknas under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader (— 55 000 kr.).
Föredraganden
Som jag tidigare anfört redovisar jag här vissa förslag som berör även Chalmers tekniska högskola. Medel för dessa ändamål har beräknats under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola.
För allmän förstärkning av basresurserna vid förvaltningarna, främst med biträden vid utbildningsbyiåerna/avdelningarna, beräknar jag 250 000 kr. (2).
I enlighet med vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m. tar jag under förevarande anslag upp medel för förstärkning av resurserna vid förvaltningarna för studievägledning m. m. För denna verksamhet samt för förvaltningarnas verksamhet med nya utbildningsformer, främst yrkesinriktade studiekurser och kombinationsutbildningar, beräknar jag här 310 000 kr. (4, 5). Vidare beräknar jag en minskning av anslaget med 615 000 kr. avseende försöksverksamhet med registrering av studerande, för vilket ändamål medel beräknats under driftkostnadsanslagen.
I anledning av universitetskansleirsämbetets förslag om samarbete mellan universiteten och folkbildningsorganisationerna beräknar jag här 75 000 kr. (6). Jag avser att senare återkomma tiU Kungl. Maj:t i fråga om detta samarbete.
För fortsatt utbyggnad av AV-centralerna beräknar jag 185 000 kr. (7). Jag viU även erinra om vad jag i prop. 1968: 1 (bil. 10 s. 298) anförde om koncentration av resurserna inom AV-området till en central på varje universitetsort och om mäjligheterna till samverkan med motsvarande centraler på skolans område.
Vidare beräknar jag medel för en förstärkning av inköpsfunktionerna vid universitet och högskolor med två intendenttjänster (9). I enlighet med universitetskanslersämbetets förslag beräknar jag medel även för tre biträdestjänster vid universitetsfilialerna (11).
Under expensposten har jag beräknat medel för bl. a. en förstärkning av informationsverksamheten vid läroanstalterna.
Vad gäller vissa kostnader för försöksverksamheten med nya former av samverkan mellan studerande, lärare och övrig personal för nästa budgetår återkommer jag till Kungl. Maj:t i annat sammanhang.
Med hänvisning tUl sammanstiUlningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förvaltningarna m. m. vid universiteten och vissa högskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 30 028 000 kr.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
307
£ 27. Universiteten m. m.: Gemensanuna driftkostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
125 729 496 138 900 000 155 770 000
I följande sammanställning redovisas de belopp som innevarande budgetår beräknats för de ändamål för vilka utgiftema bestrids från anslaget samt de av universitetskanslersämbetet och — vad gäller kungl. biblioteket och statens psykologisk-pedagogiska bibliotek — av dessa myndigheter beräknade ändringarna för budgetåret 1971/72. I sammanställningen redovisas även av interimsstyrelsen för den botaniska trädgården i Frescati i Stockholm preliminärt beräknat medelsbehov för driften av trädgården.
I enlighet med vad jag i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten anfört om försöksverksamhet med programbudgetering vid Chalmers tekniska högskola (CTH) upptas under detta anslag även vissa förslag och ställningstaganden sora berör nämnda högskola. Medel för ifrågavarande verksamhet har emellertid beräknats under anslaget Tekniska fakulteterna m. m.: Chahners tekniska högskola. Medel för lokalhyror och bränsle, lyse och vatten vid högskolan beräknas dock under förevarande anslag för budgetåret 1971/ 72.
|
|
|
1970/71 |
|
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Sjukvård |
|
Myndigheterna |
Föredraganden |
||
|
1. |
649 000 |
+ |
54 000 |
+ |
50 000 |
|
|
2, 3. |
Reseersättningar Telegram och telefon |
640 000 3 480 000 |
+ |
140 000 940 000 |
+ |
140 000 940 000 |
|
4. 5. |
Vissa expenser vid akademiska högtidligheter m. m. Arbetare vid de botaniska |
140 000 |
|
of. |
|
of. |
|
6. |
trädgårdarna vid universiteten i Uppsala och Lund Driften av den botaniska |
767 000 |
+ |
20 000 |
+ |
20 000 |
|
7. 8. |
trädgården i Frescati Lokalhyror Bränsle, lyse och vatten |
440 000 97 023 000 12 202 000 |
of. + 17 954 000 + 1 563 000 |
of. + 17 954 000 + 1 563 000 |
||
|
9. 10. 11. |
Renhållning och städning Avlöningar vid fastighetstjänsten Lönekostnadspålägg |
16 032 000 3 120 000 4 407 000 |
+ + + |
1 699 000 358 000 438 000 |
+ + + |
1 699 000 147 000 387 000 |
varav CTH°
138 900 000'
5 182 000
133718 000'
+22 886 000'
+ 602 000 +22 284 000'
+ 22 620 000'
+ 568 000 +22 052 000'
Inkl. CTH
Anslagsposterna 1—4 och 9—11
Exkl. CTH
Myndigheterna
1. 8 tjänster vid fastighetstjänsten (-
283 000 kr.).
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 308
2. Medelsanvisning av 161 000 kr. för extra personal vid fastighetstjänsten.
Föredraganden
I avvaktan på resultatet av de förhandlingar som statens förhandlings-nämnd för om bl. a. kommunalt bidrag till kostnadema för den botaniska trädgården i Frescati tar jag även för nästa budgetår upp ett preliminärt belopp av 440 000 kr. för driften av trädgården (jfr prop. 1970: 1 bU. 10 s. 312).
Kungl. Maj:t har den 27 maj 1970 uppdragit åt universitetskanslersämbetet att redovisa erforderligt underlag för att medel som beräknas för de ändamål för vilka kostnadema bestrids från anslagspostema 1—3, 5 och 9 samt — i motsvarande delar — anslagsposten 11 fr. o. m. nästa budgetår skaU kunna anvisas från andra anslag, främst driftkostnadsanslag. Ämbetet har anmält att det inte varit möjligt att redovisa detta underlag i sådan tid att anslagsomläggningen nu kan anmälas för riksdagen. Med anledning härav räknar jag med att ifrågavarande anslagsomläggning skall kunna genomföras, budgetåret 1972/73.
Med hänvisning till sammanstiUlningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 155 770 000 kr.
E 28. DecentraUserad universitetsutbUdning m. m.
1969/70 Utgifti 1654 760 Reservationi 3 184 871
1970/71 Anslagi 1 000 000 1971/72 Förslag 5 545 000
' Anslaget DecentraUserad akademisk utbildning m. m.
Från förevarande anslag bestrids kostnader för decentraliserad uni-versitetsutbUdning och universitetsutbUdning anordnad av Hermods korrespondensinstituts stiftelse. Ansvaret för utbUdningen vilar enligt gällande bestämmelser på universitetskanslersämbetet. För anslaget gäUer bestämmelser meddelade av Kungl. Maj:t den 5 juni 1970.
Statsmakterna har år 1970 (prop. 169, SU 223, rskr 438) fattat beslut om försöksverksamhet med systematiserad decentraUserad universitetsutbildning. Utbildningen omfattar första och andra avdelningen av vissa utbildningslinjer vid filosofisk fakultet. Försöksverksamheten äger rum i Luleå, Stmdsvall och Östersund.
Universitetskanslersämbetet
DecentraUserad universitetsutbildning anordnas f. n. i form av grundkurser om 20 poäng inom vissa humanistiska, SamhäUsvetenskapUga och
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 309
matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden. Efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt faU anordnas utbildning även för 40 poäng. Budgetåret 1969/70 uppgick antalet 20-poängskurser tiU 50 och antalet deltagare i dessa till ca 1 570. I tolv studiekurser för högre poäng deltog ca 275 studerande. Ämbetet räknar med en verksamhet av minst samma omfattning budgetåret 1971/72.
Ämbetet har funnit det angeläget att den decentraliserade utbUdningen i naturvetenskapUga ämnen byggs ut. Den utbildning i fysik som har påbörjats innevarande budgetår i Karlstad och Växjö bör därför ges även nästa budgetår. Ämbetet föreslår att utbildning i kemi skaU tillkomma på nämnda orter nästa budgetår.
Ämbetet begär vidare medel för försöksverksamhet med systematiserad decentraUserad universitetsutbildning liksom för utvidgning av försöksverksamheten till ytterligare en ort. Dämtöver begär ämbetet medel för genomförande av vissa projekt enligt förslag av 1968 års UtbUdningsutredning, vilka Kungl. Maj:t givit ämbetet i uppdrag att planera. Projekten avser kombination av självinstmerande materiel och muntlig undervisning samt kombination av studiecirkel, självinstruerande materiel och videoband.
Slutligen föreslår ämbetet vissa höjningar av bidraget till Hermods korrespondensinstituts stiftelse och av medel för täckande av rese- och traktamentskostnader, administration m. m. Vid beräkningen av medelsbehovet har ämbetet tagit i beaktande kostnader för utmstning m. m.
Ämbetet räknar med att reservationen på anslaget tiU största delen kommer att förbmkas under budgetåret 1970/71.
Föredraganden
Jag viU först erinra om vad jag i det föregående anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
Benämningen på det nuvarande reservationsanslaget tUl decentraliserad akademisk utbildning m. m. bör med gUtighet fr. o. m. nästa budgetår ändras tiU Decentraliserad universitetsutbildning m. m. Detta bör emellertid inte medföra att anslaget skall behandlas som ett nytt reservationsanslag.
Jag avser att i annat sammanhang återkomma tiU Kungl. Maj:t med anledning av universitetskanslersämbetets förslag om decentraliserad universitetsutbUdning inom de naturvetenskapUga ämnesområdena.
Beträffande försöksverksamheten med systematiserad decentraliserad universitetsutbildning vill jag hänvisa till vad jag tidigare anfört vid min anmälan av denna fråga (prop. 1970: 169, SU 223, rskr 438). Jag beräknar nu medel för det fortsatta genomförandet av denna försöksverksamhet. Allteftersom erfarenheter vinns bör ställning tas tiU en eventueU förlängning och utbyggnad av denna verksamhet. Jag är inte beredd att
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbiildningsdepartementet 310
föreslå att försöksverksamheten utvidgas till ytterligare orter redan nästa budgetår.
TiU frågan om utrustning m. m. återkommer jag senare.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Decentraliserad universitetsutbildning m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 545 000 kr.
E 29. Bidrag tiU Handelshögskolan i Stockhohn
1969/70 Utgift 1 578 000
1970/71 Anslag 1 578 000
1971/72 Förslag 2606000
Finansieringen av verksamheten vid Handelshögskolan i Stockholm regleras genom ett avtal den 23 januari 1954. I detta avtal har vidtagits vissa ändringar, av vilka den senaste trädde i kraft den 1 juli 1967, då det årUga statUga bidraget tiU högskolan fastställdes tUl 1 553 200 kr. En redogörelse för avtalet m. m. lämnades i prop. 1967: 54 (SU 61, rskr 167). Avtalets gUtighetstid har sedermera förlängts tiU den 30 juni 1979.
I nämnda avtal föreskrivs bl. a. att om väsentligt ändrade förhåUanden inträder — t. ex. förskjutning i penningvärdet — skaU förhandlingar om en reglering av statens bidrag tas upp. Härvid skall jämförelse göras med förhållandena läsåret 1966/67 (1966 års löner). Direktionen för Handelshögskolan i Stockholm har med utgångspunkt i kostnadsutvecklingen för högskolan anhållit om .förhandUng om reglering av statens bidrag.
Sedan förhandUngarna i denna del slutförts har den 4 december 1970, under fömtsättning av bl. a. Kungl. Maj:ts godkännande, avtal träffats om ytterligare ändringar i 1954 års avtal. Jag beräknar att statens bidrag budgetåret 1971/72 ökar med ca 328 000 kr. tiU 1 881 000 kr. Beräkningama av kostnaderna nämnda budgetår har härvid gjorts med utgångspunkt i 1970 års löne- och prisnivå. Härutöver erhåller högskolan ett engångsbidrag av 700 000 kr. som kompensation för allmän kostnadsutveckling under tiden fram till den 31 december 1970. Det sammanlagda statsbidraget till högskolan för nästa budgetår uppgår sålunda tUl 2 606 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
a) att
bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtalet den 4 decem
ber 1970 med Stockholms stad. Handelshögskoleföreningen i
Stockholm och Handelshögskolans i Stockholm direktion om
ändringar i avtalet den 23 januari 1954 angående Handelshögskolan i Stockhohn,
b) att
till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för budgetåret
1971/72 anvisa ett anslag av 2 606 000 kr.
Eb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 311
c) vissa högskolor m. m.
E 30. Socialhögskoloma m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår finns upptaget ett förslagsanslag för socialhögskolorna av 19 270 000 kr.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970 tillkallade jag den 5 februari 1970 en organisationskommitté med uppgift att förbereda utbyggnad av socionomutbildningen Ofr prop. 1970: 1 bU. 10 s. 324, SU 88, rskr 215). Kommittén har antagit benämningen 1970 års socionomutbildningsberedning. Beredningen har den 17 november 1970 lagt fram förslag (Vidgad socionomutbildning, stencil U 1970: 19) om dels utbyggnadstakten vid socialhögskolorna budgetåren 1971/72—1974/75, dels lokalisering av socionomutbildning till nya orter.
Samarbetsnämnden för socialhögskolorna har avgivit förslag till anslagsframstäUningar för budgetåret 1971/72.
Beredningen av dessa frågor, liksom av frågan rörande social forskning, är ännu inte avslutad. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 22 170 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Socialhögskolorna m. m. för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 22 170 000 kr.
E 31. FortbUdning av socionomer, journalister m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår finns upptaget ett reservationsanslag för fortbildning av socionomer, journaUster m. m. av 252 000 kr. Samarbetsnämnden för socialhögskolorna och samarbetsnämnden för journaUsthögskoloraa har avgivit förslag till anslagsframställning för budgetåret 1971/72. Jag ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att lägga fram proposition i bl. a. detta ämne för riksdagen. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 252 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Fortbildning av socionomer, journalister m.m. för budgetåret 1971/72 beräkna ett reservationsanslag av 252 000 kr.
Ec
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 312
E 32. Bidrag tUl Svenska diakom:äUskapets sociala utbildningsverk-samhet
|
1969/70 Utgift |
311000 |
|
1970/71 Anslag |
323 000 |
|
1971/72 Förslag |
323 000 |
Från anslaget bestrids utgifter för utbildningsverksamheten vid skön-dalsmstitutets sociala linje.
Direktionen för Svenska diakonsällskapet
Anslaget bör räknas upp med 58 000 kr. bl. a. med hänsyn till ökade lärarkostnader och ökade kostnader för konsulenttjänstgöring.
Föredraganden
Jag viU erinra om att riksdagen förra året fattade beslut om en kraftig utbyggnad av socionomutbildningeri (prop. 1970: 1 bil. 10, SU 88, rskr 215). Bristen på platser för utbildning av personal inom social verksamhet kommer därvid i väsentlig grad att minska. Frågan om bidrag tUl den sociala utbildningsverksamheten vid sköndalsinstitutet bör därför omprövas inför budgetåret 1972/73.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 323 000 kr.
E 33. JoumaUsthögskoIorna
1969/70 Utgift 4 201 862
1970/71 Anslag 4 366 000 1971/72 Förslag 4684000
Förevarande förslagsanslag avses för journalisthögskolorna i Stockholm och Göteborg samt samarbetsnämnden för journalisthögskolorna.
Ec
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
313
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Styrelserna och nämnden
Föredraganden
Personal
Lärarpersonal Övrig personal
Anm. Utöver de angivna tjänsterna har för budgetåret 1970/71 anvisats medel för imdervisningsarvoden m. m. (ca 0,8 milj. kr.).
Anslag
Avlöningar till lärarpersonal Avlöningar tiU övrig personal Sjukvård Reseersättningar
a) Reseersättningar till lärare och deltagare i handledarkurser
b) Reseersättningar till studerande
c) Övriga reseersättningar (även för resor inom de nordiska ländema)
Lokalkostnader Bokinköp m. m. Övningstidningar m. m. Övningar med radio och TV Psykotekniska prov Expenser Lönekostnads pålägg
|
of. of. of. |
|
12 13 25 |
of.
+ 3
+ 3
|
1 659 800 |
+ 60 800 |
|
of. |
|
476 200 |
+ 89 900 |
+ |
4 800 |
|
2 200 |
of. |
|
of. |
|
19 000 |
+ 1000 |
+ |
1000 |
|
69 500 |
+ 3 500 |
+ |
3 500 |
|
38 200 |
+ 7 900 |
+ |
2 800 |
|
576 800 |
+229 000 |
+229 200 |
|
|
29 000 |
+ 73 400 |
+ |
2 000 |
|
375 000 |
+ 18 800 |
+ |
19 000 |
|
307 000 |
+ 15 400 |
+ |
15 000 |
|
227 000 |
+ 11400 |
J_ |
11000 |
|
86 300 |
+ 44 400 |
+ |
4 700 |
|
500 000 |
+ 60 000 |
+ |
25 000 |
|
4 366 000 |
+ 615 500 |
+318 000 |
|
Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna
De förslag till tjänster m. m. som läggs fram av samarbetsnämnden och de lokala styrelserna innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m.m. 84 000 kr.
2. Samma lön och tjänsteställning för lektorerna i praktiska ämnen som för imiversitetslektorerna (+75 500 kr.).
3. 2 tjänster som institutionstekniker (+69 000 kr.).
4. ökad medelsanvisning
för avlöning av biträdespersonal m. m.
(+42 000 kr.).
Samarbetsnämnden föreslår vidare utbyggnad av högskolorna för främst fort- och vidareutbildning av journalister (+700 000 kr.).
Föredraganden
Samarbetsnämnden för journalisthögskolorna har föreslagit utbyggnad av högskolornas utbUdningskapacitet för att utrymme skaU kunna beredas för fort- och vidareutbildning av journalister vid högskolorna. Frågan ora fördelning av tiUgängliga resurser meUan gmndutbUdning och fortbildning bör prövas i annat sammanhang.
Ec
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbiildnmgsdepartementet 314
Jag räknar för nästa budgetår inte med andra förändringar under förevarande anslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Journalisthögskolorna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 684 000 kr.
E 34. Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m. m.
|
1969/70 Utgifti |
487 335 |
|
1970/71 Anslag |
398 000 |
|
1971/72 Förslag |
409 000 |
' Anslaget Nordiska afrikainstitutet: Förvaltningskostnader.
Nordiska afrUcainstitutet, som är förlagt tUl Uppsala, kom tiU genom statsmaktemas beslut år 1962 (prop. 100, SU 135, rskr 313). Institutet har till uppgift att i Norden främja studiet av afrikanska förhållanden samt verka för den intemationella biståndsverksamheten i vad denna berör Afrika. Det åligger institutet särskilt att främja utbUdning av personal för biståndsverksamhet i Afrika, att sprida information rörande Afrika och aktueUa afrikanska förhåUanden, att vara dokumentationscentrum för afrikaforskningen samt att främja vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1964 meddelat instmktion för institutet.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
styrelsen |
Föredraganden |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
3 |
+ 1 |
of. |
|
övrig personal |
5 |
+ 1 |
of. |
|
|
8 |
+ 2 |
of. |
|
Anm. Härutöver finns för in- |
|
|
|
|
stitutet en tjänst inom vardera |
|
|
|
|
gruppen inrättad vid Uppsala |
|
|
|
|
universitetsbibliotek. |
|
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
279 000 |
+ 109 000 |
+ 5 000 |
|
Sjukvård |
1000 |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
54 000 |
+ 3 000 |
+ 2 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
64 000 |
+ 31000 |
+ 4 000 |
|
|
•;98 000 |
+ 143 000 |
+ 11 000 |
Styrelsen för nordiska afrikainstitutet
Institutet har utvidgat sin verksamhet kraftigt under de senaste åren. Därvid har institutet sökt etablera en typ av verksamhet som kombinerar
Ec
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 315
en kvalificerad informations- och dokumentationsverksamhet med undervisning på olika nivåer. Den nödvändiga expansionen medför dock i viss utsträckning ändrade arbetsuppgifter för den handläggande personalen. Styrelsen lägger därför fram förslag om en förändring i institutets organisation. I denna fråga har styrelsen samrått med statskontoret.
Styrelsens förslag om tjänster m. m. innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m.m. 13 000 kr.
2. Omvandling av tjänsten som föreståndare till byråchefstjänst (+12 000 kr.).
3. Byrådirektörstjänst i stället för tjänst som administtativ sekreterare (+15 000 kr.).
4. Tjänst som utbildningssekreterare i stället för tjänst som kursassistent (+7 000 kr.).
5. Forskarassistent (+61 000 kr.).
6. Tjänst som kontorsskrivare (+33 000 kr.).
7. ökad medelsanvisning till arvoden och särskilda ersättningar (+2 000 kr.).
Föredraganden
Jag räknar under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av automatisk natur. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Nordiska afrikainstitutet: Avlöningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 409 000 kr.
E 35. Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader
|
1969/70 Utgifti |
148 561 |
|
1970/71 Anslag |
293 000 |
|
1971/72 Förslag |
305 000 |
Reservationi 88 167
' Anslaget Nordiska afrikainstitutet: Bokinköp, gästföreläsningar m. m.
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för bl. a. bokinköp m. m., gästföreläsningar m. m. och resestipendier vid nordiska afrikainstitutet. Vidare får — under fömtsättning att gåvo- och donationsmedel ställs till förfogande — från anslaget bestridas kostnader för extra tjänst som forskarassistent.
Styrelsen för nordiska afrikainstitutet
Med hänsyn till bl. a. behovet av viss pedagogisk försöksverksamhet och den stora efterfrågan på institutets resestipendier bör anslaget räknas upp med 75 000 kr.
Ec
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 316
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med (293 000+12 000=) 305 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska afrikainstitutet: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 305000 kr.
E 36. Latinamerika-institutet i Stockholm
1969/70 Utgifti 211391
1970/71 Anslag 1000
1971/72 Förslag 1 000
' Anslaget Ibero-amerikanska institutet i Stockholm. Utgiften bestrids genom överföring av medel från Ibero-amerikanska fonden.
Ibero-amerUianska institutet i Stockholm förstatligades genom statsmakternas beslut år 1969 (prop. 21, SU 47, rskr 138). Institutet har tiU uppgift att främja studiet av samhälls- och kultumtvecklingen i de latinamerikanska länderna. Det åUgger institutet särskilt att driva och främja forskning och utbUdning om Latinamerika, driva bibUoteksverksamhet och utgöra dokumentationscentmm för latinamerikaforskningen. Institutet skaU vidare anordna kurser, föreJäsningar och seminarier och i övrigt sprida information om latinamerikanska förhåUanden samt medverka till ekonomiska och allmänkultureUa kontakter med Latinamerika. Driftkostnaderna för institutet täcks genom att behållningen av den ibero-amerikanska fonden tas i anspråk. Kungl. Maj:t har den 29 maj 1969 fastställt instruktion för institutet (ändrad senast den 11 december 1970). Genom beslut den 14 maj 1970 föreskrev Kungl. Maj:t att institutet skall benämnas Latinamerika-institutet i Stockholm.
Ec
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
317
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Universitets- |
Föredraganden |
|
|
|
kanslersämbetet |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
1 |
+ 1 |
+ 1 |
|
Övrig personal |
0,5 |
+0,5 |
of. |
|
|
1,5 |
+ 1,5 |
+ 1 |
|
Anm. Härutöver finns för in- |
|
|
|
|
stitutet en tjänst inom vardera |
|
|
|
|
gmppen inrättad vid kungl. |
|
|
|
|
biblioteket. |
|
|
|
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
97 400 |
+ 52 800 |
+ 38 000 |
|
Sjukvård |
1000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar (även för ut- |
|
|
|
|
rikes resor) |
10 000 |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
4 000 |
of. |
of. |
|
Expenser |
20 000 |
+ 5 000 |
+ 1000 |
|
Bokinköp m. m. |
30 000 |
+ 5 000 |
+ 3 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
19 700 |
-f 13 500 |
+ 10 000 |
|
Avlöningar till biblioteks- |
|
|
|
|
personal |
80 900 |
+ 700 |
+ 1000 |
|
|
263 000 |
+77 000 |
+53 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Fondmedel |
262 000 |
+77 000 |
+ 53 000 |
|
Nettoutgift |
1000 |
of. |
of. |
Universitetskanslersämbetet
Medel bör tas i anspråk bl. a. för 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete.
Föredraganden
Jag räknar med en förstärkning av institutets resurser, bl. a. med 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete. Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Latinamerika-institutet i Stockholm för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
£ 37. Yissa kurser för utländska studerande
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 102 946 1510 000 1 522 000
Från förevarande förslagsanslag utgår bidrag till styrelsen för the Stockholm University Institute for English-Speaking Students för an-
Ec
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbiildningsdepartementet
318
ordnande vid universitetet av internationell engelskspråkig undervisning. Bestämmelser för verksamheten har meddelats av Kungl. Maj:t den 29 juni 1966. Från anslaget bestrids även kostnader för kurser i svenska språket för icke svensktalande studerande m. fl. Sistnämnda undervisning står under universitetskanslersämbetets överinseende och meddelas vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm samt Umeå. Kungl. Maj:t har beträffande dessa kurser meddelat bestämmelser den 27 maj 1970.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Universitets- |
Föredraganden |
|
|
|
kanslersämbetet |
|
|
Anslag |
|
|
|
|
1. Internationell engelsksprå- |
|
|
|
|
kig kursverksamliet för ut- |
|
|
|
|
ländska studerande |
|
|
|
|
a) Bidrag |
198 000 |
of. |
of. |
|
b) Lönekostnadspålägg |
45 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
|
2. Kurser i svenska språket |
|
|
|
|
för icke svensktalande stu- |
|
|
|
|
derande m. fl. |
|
|
|
|
a) Undervisningsarvoden |
892 000 |
+ 151000 |
of. |
|
b) Driftkostnader |
155 000 |
+ 60 000 |
of. |
|
c) Studierådgivning |
— |
+ 40 000 |
— |
|
d) Lönekostnadspålägg |
220 000 |
+ 61000 |
+ 10 000 |
|
|
1 510 000 |
+314 000 |
+ 12 000 |
Universitetskanslersämbetet
1. Löne- och prisomräkning (+12 000 kr.).
2. Medel för undervisningsarvoden m. m. vid ytterUgare 27 kurser i svenska språket för utländska studerande (+187 000 kr.).
3. ökad medelsanvisning för administration av undervisningen samt för undervisningsmateriel m. m. (+65 000 kr).
4. Medel för studierådgivning (-1-50 000 kr.).
Föredraganden
Jag räknar under detta anslag för nästa budgetår liksom för innevarande budgetår medel för ca 160 kurser i svenska språket för utländska studerande. Jag räknar vidare med att medel för studierådgivning för deltagare i sådana kurser skaU kunna anvisas från reservationsanslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor.
Kommittén för utländska studerande har avgivit förslag rörande studiesocialt stöd tiU utländska studerande (stencil U 1969: 9). Förslag om proposition i denna fråga kommer senare att föreläggas Kungl. Maj:t.
Med hänvisning tiU sammanställningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kurser för utländska studerande för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 522 000 kr.
Ec
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 319
d) gemensamt för universitet och Iiögskolor
£ 38. Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
1969/70 Utgift 558 972
1970/71 Anslag 500 000
1971/72 Förslag 800000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnader för ersättning åt vissa opponenter vid disputationer inom de läroanstalter, för vilka universitetskanslersämbetet är central förvaltningsmyndighet. För anslaget gäller föreskrifterna i Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1961 (senast ändrade den 27 maj 1970).
U niversitetskanslersämbetet
Reformeringen av forskarutbUdningen kommer enligt ämbetets bedömning att leda till en successiv ökning av antalet disputationer. Mot denna bakgmnd och med hänsyn till anslagsbelastningen bör anslaget för nästa budgetår höjas med 300 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn tUl anslagsbelastningen förordar jag att anslaget höjs med 300 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 800000 kr.
E 39. Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
1969/70 Utgift 3 555 357
1970/71 Anslag 2 300 000 1971/72 Förslag 3500000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnader för ersättning åt sakkunniga i alla sådana befordringsärenden inom åttonde huvudtitelns område, där ersättning inte skall utgå ur för ändamålet särskilt anvisade medel. För anslaget gäller föreskriftema i Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1961 (senast ändrade den 27 maj 1970).
Universitetskanslersämbetet
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Ed
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbiildningsdepartementet 320
Föredraganden
Med hänsyn till anslagsbelastningen förordar jag att anslaget höjs med 1 200 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3500000 kr.
E 40. Gästföreläsningar
1969/70 Utgift 546 190 Reservation 267 172
1970/71 Anslag 439 000
1971/72 Förslag 443 000
Från detta reservationsanslag utiietalas dels arvoden, reseersättningar och traktamenten till gästföreläsare och gästprofessorer samt lärare som deltar i nordiskt lärarutbyte, dels nordiska docentstipendier, dels bidrag tiU gruppresor för studerande till de övriga nordiska länderna. Bestämmelser för anslaget har meddelats av Kungl. Maj:t den 27 maj 1970.
Universitetskanslersämbetet
Ämbetet föreslår att medel för d£; ändamål detta anslag skall tUlgodose beräknas dels under anslaget Extira utgifter vid universitet och högskolor (E 45), dels under anslaget Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete (I 6).
Föredraganden
Frågan om under vilket riksstatanslag medel för ifrågavarande ändamål bör anvisas kommer att prövas i programbudgetsammanhang.
Med hänsyn till höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften m. m. finner jag att anslaget för nästa budgetår bör räknas upp med 4 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t fiSreslår riksdagen
att till Gästföreläsningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 443 000 kr.
E 41. Särskilda åtgärder för forskarutbildning
1969/70 Utgift 308 138
1970/71 Anslag 4 400 000 1971/72 Förslag 5 444 000
Från detta anslag bestrids kostnader för förstärkning av resurserna för forskamtbUdning och i undantagsfall annan högre utbildnmg vid de läroanstalter, för vilka universitetskanslersämbetet är central förvaU-
Ed
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 321
ningsmyndighet. Från anslaget får bestridas kostnader för bl. a. extra tjänster som biträdande professor och som universitetslektor. För anslaget gäUer föreskriftema i Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1970.
Universitetskanslersämbetet
För att de snabbt växande behoven av handledning och imdervisning inom forskarutbUdningen skaU kunna tUlgodoses smidigt och effektivt bör mera rörliga resurser ställas till förfogande. En stor del av förevarande anslag har permanent fått avsättas för extra tjänster inom vissa ämnesområden. Ämbetet har följaktligen fått allt större svårigheter att tillgodose nya behov av förstärkning. Under innevarande budgetår har ämbetet kunnat tillgodose knappt 25 % av det i framställningar redovisade behovet av medel från anslaget. Särskilt väsentiigt bedömer ämbetet det vara att resursmässiga förutsättningar kan skapas för vissa metodkurser och tvärvetenskapliga kurser gemensamma för flera ämnesområden. I sammanhanget nämner ämbetet bl. a. seminarierna i freds-och konfUktforskning vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg.
Anslaget bör för budgetåret 1971/72 föras upp med 7 600 000 kr., vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 3 200 000 kr.
Föredraganden
Jag vUl först erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
I enlighet med de riktlinjer för en reformerad forskamtbildning, som år 1969 angavs av statsmakterna (prop. 31, SU 93, rskr 222 samt 2LU 55, rskr 223), förstärks undervisningsresurserna allteftersom den nya utbildningen byggs ut. Medel för tillfällig förstärkning av lärarresurserna för forskarutbildning m. m. bör även nästa budgetår anvisas under förevarande anslag. Övriga kostnader för forskamtbUdning m. m. bör liksom hittills bestridas från berörda fakulteters anslag till resp. avlöningar och driftkostnader.
I likhet med ämbetet finner jag att från anslaget bör kunna bestridas bl. a. kostnader för inom forskarutbildningen förekommande tvärvetenskapliga kurser och seminarier exempelvis inom området freds- och konfliktforskning. Jag vUl erinra om att jag vid min anmälan av anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal räknat medel bl. a. för tre tjänster som forskarassistent inom detta område.
För nästa budgetår bör anslaget ökas med 1 044 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda åtgärder för forskarutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 5 444 000 kr.
Ed
11 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 322
E 42. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
1969/70 Utgift 9 657 754 Reservation 1008 151
1970/71 Anslag 11402 000 1971/72 Förslag 11942000
Från detta reservationsanslag besttids kostnader för dels stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier), dels licentiand- och doktorandstipendier enligt äldre bestämmelser vid de läroanstalter, för vUka universitetskanslersämbetet är central förvaltningsmyndighet, samt vid Handelshögskolan i Stockholm. Innevarande budgetår utgår sammanlagt omkring 1 000 stipendier för forskamtbildning samt Ucentiandstipen-dier och doktorandstipendier enligt äldre bestämmelser.
Stipendium för forskamtbildning utgår med 10 750 kr. per år. Licen-tiandstipendium och doktorandslipendium enligt äldre bestämmelser utgår med resp. 6 500 och 9 500 kr. för nio månader, varjämte stipendiat efter särskUd ansökan kan erhålla tilläggsstipendium för ytterligare högst tre månader. För anslaget gäller föreskriftema i Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1970.
Universitetskanslersämbetet
En utökning av antalet stipendier för forskarutbUdning i snabbare takt än hittills är synnerligen angelägen. Behovet iUustreras av att antalet aktiva Ucentiander/doktorander detta läsår torde uppgå till ca 9 500.
Anslaget bör för budgetåret 1971/72 höjas med 2 598 000 kr., vilket motsvarar kostnaderna för ytterligare 240 stipendier för forskarutbild-nmg.
Föredraganden
Jag viU först erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universiteten m. m.
För budgetåret 1971/72 beräknar jag medel för ytterligare 50 stipendier för forskamtbildning (doktorandstipendier). Förevarande anslag bör ökas med 540 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 11 942 000 kr.
Ed
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 323
E 43. Universitetens datamaskincentraler
1969/70
Nettoinkomst 534 959
1970/71 Anslag 5 000
1971/72 Förslag 1 000
Organisationen av den automatiska databehandlingen inom den högre utbildningens och forskningens område fastställdes av statsmakterna år 1965 (prop. 40, SU 107, rskr 297 och prop. 42, SU 91, rskr 224). På var och en av de fem universitetsorterna finns en datamaskincentral. Centralen i Stockholm är gemensam för de högre läroanstaltema inom stockholmsområdet och försvarets forskningsanstalt. Finansieringen av centralemas utbyggnad samt fömyelse av datamaskinanläggningama sker över statens datamaskinfond, som förvaltas av statskontoret.
Datamaskincenttalerna skall vara ekonomiskt självbärande. Kostnaderna skall alltså täckas genom avgifter för utnyttjande av centralernas tjänster, varvid den del av avgifterna som utgör avskrivning och ränta inlevereras tiU fonden. Förevarande förslagsanslag belastas med de underskott resp. tillförs de överskott som kan uppstå ett enskUt budgetår med hänsyn tiU ojämnheter i utnyttjandet av maskinerna m. m.
För datamaskincentralema finns under universitetskanslersämbetet en gemensam styrelse.
För anslaget gäller föreskrifterna i Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1970 (ändrade den 11 december 1970).
Universitetskanslersämbetet
Vid datamaskincentralen i Stockholm finns en s. k. A-maskin samt vid datamaskincentralerna i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå s. k. B-maskiner.
Budgetåret 1969/70 uppgick den sammanlagda nettoinkomsten för centralema till ca 535 000 kr. Det periodicerade resultatet innebar ett överskott för centralema på nära 800 000 kr.
Universitetskanslersämbetet har under anslaget Kostnader för datamaskintid begärt 26,3 milj. kr. Av detta belopp beräknar ämbetet att ca 24,2 milj. kr. kommer att utnyttjas för bearbetningar vid universitetens datamaskincentraler och återstående 2,1 milj. kr. för bearbetningar på andra maskinanläggningar. Ämbetet har uppskattat centralernas inkomster genom försäljning av datamaskintid tUl avnämare utanför universitetsområdet till ca 7,8 mUj. kr. De sammarUagda inkomsterna skulle sålunda uppgå tUl (24,2+7,8=) 32 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
Utgifterna beräknas för nästa budgetår uppgå till 30,7 milj. kr. Verksamheten vid universitetens datamaskincentraler beräknas sålunda ge ett överskott av (32,0—30,7=) 1,3 milj. kr. För verksamheten bör i riksstaten föras upp ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Ed
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 324
Föredraganden
Som jag nämnt i det föregående skall datamaskincentralerna vara ekonomiskt självbärande och förevarande anslag belastas endast med de underskott resp. tUlföras de överskott, som kan uppstå ett enskUt budgetår med hänsyn tUl ojämnherer i utnyttjandet av maskinerna m. m. Taxorna vid centralerna utformas så att underskott avses att bU täckta genom motsvarande överskott friin driften under ett senare skede av verksamheten.
För budgetåret 1969/70 beräkii.ades ett underskott för centralerna av 500 000 kr. Det faktiska resultatet för detta budgetår innebar ett överskott på nära 535 000 kr. SkiUnaden meUan beräknat och faktiskt belopp beror tUl stor del på ökade inkomster från externa kunder vid datamaskincentralen i Stockholm och trots beläggningsökm'ngen lägre lönekostnader än beräknat vid denna centtal. För innevarande budgetår beräknas inkomster och utgifter komma att balansera.
Under budgetåret 1969/70 har en ny maskin instaUerats och tagits i bmk vid datamaskincentralen i Lund. Därmed är den av statsmakterna år 1965 faststäUda organisationen av den automatiska databehandlingen inom den högre utbUdningens och forskningens område helt utbyggd (jfr prop. 1965:42 s. 46, SU 91, rskr 224). Med anledning härav har Kungl. Maj:t i april 1970 uppdragit åt universitetskanslersämbetet att i samråd med statskontoret — mot bakgrund av erfarenheterna av den år 1965 fastställda organisationen av den automatiska databehandlingen inom den högre utbUdningens och forskningens område — utreda det framtida behovet av datamaskinkapacitet inom detta område och hur detta behov skaU kunna tUlgodoses.
För nästa budgetår bör anslaget uppföras med 1 000 kr. (—4 000 kr.). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Universitetens datamaskincentraler för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 44. Kostnader för datamaskintid
1969/70 Utgift 18 895 665 1970/71 Anslag 21300 000 1971/72 Förslag 22 650 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnader för sådant utnyttjande av datamaskinanläggning, som är avsett för högre utbildning samt för sådana projekt, som prövas ha vetenskapligt intresse och vara utan direkt förvärvssyfte. För anslaget gäller föreskrifterna i Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1970.
Ed
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 325
Universitetskanslersämbetet
Mot bakgnmd av dels kostnadsökningar till följd av en ny anläggning vid datamaskincentralen i Lund, dels kraftig tiUströmning av studerande, som för sin utbildning är beroende av datamaskintid, dels ökat behov av datamaskintid för dokumentationsverksamheten vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm bör anslaget för nästa budgetår ökas med 5 mUj. kr.
Föredraganden
Anslaget tiU kostnader för datamaskintid har under en relativt kort period ökat mycket kraftigt, från 2,5 milj. kr. budgetåret 1964/65 till 21,3 milj. kr. innevarande budgetår.
I det pågående utredningsarbetet rörande programbudgetering övervägs f. n. i vilka former medel i fortsättningen skall kunna anvisas för att utnyttjande av datamaskintid effektivare skall kunna vägas mot utnyttjande av andra typer av resurser (jfr prop. 1969: 1 bU. 10 s. 372).
Med anledning av framställning från samarbetsnämnden för socialhögskolorna om särskilda medel för utnyttjande av datamaskinanläggning viU jag erinra om att förevarande anslag kan användas för tilldelning av medel för datamaskintid till även socialhögskolorna. Vid min anmälan av anslaget till nordiska institutet för samhällsplanering kommer jag att ta upp vissa medel för kostnader för datamaskintid.
Vid min medelsberäkning har jag vidare bl. a. beaktat behovet av medel för driften av anläggningen vid forskningsinstitutet för atomfysik.
För nästa budgetår bör anslaget ökas med 1 350 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för datamaskintid för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 22 650 000 kr.
E 45. Extra utgifter vid universitet och högskolor
1969/70 Utgift 1 424 186 Reservation 1 051 270
1970/71 Anslag 1035 000
1971/72 Förslag 1015 000
Detta reservationsanslag är genom beslut av Kungl. Maj:t i regleringsbrev för innevarande budgetår fördelat enligt följande sammanställning.
Ed
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 326
1. Universitetet i Lund 85 000
2. Universitetet i Göteborg 50 000
3. Universitetet i Stockholm 65 000
4. Universitetet i Umeå 40 000
5. Karolinska institutet 50 000
6. Tekniska högskolan i Stockholm 20 000
7. Chalmers tekniska högskola 20 000
8. Handelshögskolan i Göteborg 5 000
9. Högskolenheten i Linköping 5 000
10. TiU universitetskanslersämbetets disposition 155 000
11. TiU Kungl. Maj:ts disposition 540 000
1 035 000
Posterna 1—9 disponeras i enlighet med beslut av resp. konsistorium. Från den post som står tiU Kungl. Maj:ts disposition bestrids kostnader för erforderliga förstärkningsåtgärder — huvudsakligen i vad avser undervisningsresurserna — vid universiteten och vissa högskolor inom utbUdningsdepartementets verksamhetsområde.
Universitetskanslersämbetet
Medel för gästföreläsare och gästforskare samt lönekostnadspålägg som innevarande budgetår anvisats under reservationsanslaget till gästföreläsningar bör i fortsättningen beräknas under förevarande anslag (+368 000 kr.).
Föredraganden
Jag vill erinra om vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av anslaget till gästföreläsningar. Med anledning av vad jag anfört vid min anmälan av anslaget Teknislia fakultetema m. m.: Chalmers tekniska högskola bör förevarande anslag för nästa budgetår föras upp med ett med 20 000 kr. minskat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Extra utgifter vid universitet och högskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 015000 kr.
Ed
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 327
e) vissa forskningsändamål
yissa gemensanuna frågor
Medelsanvisningarna innevarande budgetår till forskningsändamål inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde framgår av följande sammanstäUning.
forskning bekostad av forskningsråden jämte vissa forsk
ningsinstitut
m.m.' ca 121 milj. kr.
europeiskt
samarbete inom kämforskningen (CERN) ca 18 milj. kr.
europeiskt
samarbete inom lymdforskningen (ESRO) ca 15 milj. kr.
vissa
nordiska forskningsprojekt' ca 2 milj. kr.
' Anslag redovisade under litt. Ee.
Anm. Härutöver anvisade betydande belopp via bl. a. fakultetsanslagen. Beloppen kan uppskattas tiU 300—500 milj. kr.
För budgetåret 1971/72 har myndigheterna redovisat förslag till anslagsframställningar som skulle innebära en ökning av anslagen till forskning bekostad över fakultetsanslagen, med uppskattningsvis ca 40 milj. kr. och av anslagen till forskningsråden, vissa forskningsinstitut samt tUl europeiska och vissa nordiska forskningsprojekt med ca 110 milj. kr.
Den forskning som bekostas över fakultetsanslagen utgör en betydande del av de totala forskningsinsatserna. I sina förslag till anslagsframställningar (sammanfattande del. Högre utbildning och forskning, publicerad som nr 11 i ämbetets skriftserie) framhåller universitetskanslersämbetet att en viktig princip slogs fast i 1964 års reformbeslut (prop. 50, SU 119, rskr 293) såvitt gäller frågan om sättet att förnya universitetsorganisationens uppsättning av högre tjänster. De lokala instanserna och centralmyndigheten borde nämligen i fortsättningen främst undersöka om behovet av resurser för nya forskningsområden kunde tillgodoses genom förändring av innehåU och inriktning hos befintliga, ledigblivna eller ledigblivande tjänster. Ämbetets förslag om nya högre tjänster avser tiU betydande del tjänster som ingår i en redan beslutad utbyggnad av universitetsorganisationen. Därutöver har ämbetets utgångspunkt varit, att förslag om nya tjänster som professor eller biträdande professor i den reguljära universitetsorganisationen skall avse permanenta behov av forskning och forskarutbildning inom det ämnesområde tjänsten gäller. När det är fråga om tjänster av mer projektinriktad karaktär eller som är avsedda att täcka behov av initialåtgärder på nya, icke etablerade forskningsområden finner ämbetet det naturligt att insatser görs via forskningsråden.
Vid sin avvägning av förslag om nya högre tjänster har ämbetet funnit det riktigt att markera ett företräde för tjänster inom ämnesområden
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 328
där gmndläggande forskning krävs för att utveckla vitala fält av sam-häUsverksamheten. Den aUmänna prioritering som ämbetet gjort innebär att man, Uksom i fjolårets anslagsframställning, lagt stor vikt vid förslag om nya högre tjänster på områden som rör individuell och social hälsa, skyddet av miljön och förnyelsearbetet inom produktionslivet med inriktning mot uppgifter av central betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Beträffande detaljerna i ämbetets förslag hänvisar jag tUl vad jag redovisat i det föregående vid min anmälan av de skUda fakultetsanslagen.
Vad gäUer den forskning som bekostas av forskningsråden redovisar dessa i sina förslag tiU anslagsframstäUningar för budgetåret 1971/72 ett ökat medelsbehov av sammanlagt ca 94 milj. kr. Jag kommer i det följande vid min anmälan av anslagen tiU resp. forskningsråd att i korthet redovisa detaljerna i rådens äskanden. Jag viU i detta sammanhang beröra några av de forskningsområden som råden tar upp i sina anslagsframställningar.
En av de tyngsta satsningarna såväl kvantitativt som kvalitativt i medicinska forskningsrådets anslagsgivning gäller forskningen över de s. k. monoaminerna, överföringssubstanserna för nervimpulser i viktiga delar av nervsystemet. Rådet har vidare under den senaste femårsperioden ägnat stor uppmärksamhet åt den kliniska forskningens behov. För att möjligheter skall skapas för en integrering av grundforskning och tiU-lämpad forskning beviljar rådet särskUda anslag, som möjUggör för forskare med icke-klinisk utbildniag att övergå till kliniskt forskningsarbete.
Humanistiska forskningsrådets största forskningsprojekt är Det svenska klassamhäUets funktioner. Vad beträffar såväl uppsökande av nya socialhistoriska arbetsuppgifter som tillämpande av nya kvantitativa metoder har detta projekt visat sig fruktbart.
SamhäUsvetenskapUga insatser Ijör få avgörande betydelse för sam-häUsutvecklingen inom många områden, framhåller statens råd för samhällsforskning. Utbildningssamhällets tillväxt och problem kring demokratins arbetsformer är exempel på väsentliga forskningsområden. Problemen inom u-länderna och frågor beträffande metodik för social, ekonomisk och fysisk samhällsplanering är andra områden som fordrar forskningsinsatser.
Om samhället skaU kunna utveckla gynnsammare livsbetingelser måste forskningsresurserna vidgas. Detta gäller i hög grad naturvetenskaperna, framhåller naturvetenskapUga forskningsrådet. En ökad satsning bl. a. på den grundläggande mUjövårdsforskningen är nödvändig om man skaU kunna förstå orsakssammanhangen. Rådet stryker under biovetenskapernas centrala roll i en utveckling som syftar till att förbättra den enskUde indidens livsvillkor.
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 329
Forskningen inom fysikområdet är särskilt kostnadskrävande, betonar atomforskningsrådet. Det är därför nödvändigt att en koncentration och samordning av tUlgängliga resurser kommer till stånd. Rådet framhåUer bl. a. behovet av ökat stöd tiU forskning inom strålningsbiologi och radiofysik. Inom dessa områden studeras den joniserande strålningens verkningar på biologiskt material och metoderna att förhindra eUer minska sådana verkningar. Som aktueUa forskningsuppgifter nämner rådet transport- och upplagringsmekanismer för radioaktiva ämnen Uksom strålningens genetiska verkningar.
Under år 1970 har, som jag tidigare redovisat, 1968 års utbildningsutredning (U 68) publicerat en promemoria i syfte att stimulera debatten i frågor som rör bl. a. den högre utbildningens forskningsanknytning. Vikten av anknytning meUan utbildning och forskning betonas i promemorian. De nuvarande formerna för anknytningen medför emellertid att forskningens dimensionering vid universiteten och högskolorna är beroende av dimensioneringen av utbildningen. Universitetsorganisationens snabba tillväxt har medfört att de nuvarande formerna för samband mellan utbildning och forskning har satts ifråga. Om man ändrar formerna för detta samband kommer andra kriterier att kunna användas vid dimensionering av forskningsorganisationen. I den diskussion som för närvarande pågår med anledning av U 68:s nämnda promemoria bör synpunkter i denna fråga komma fram.
Forskning och utvecklingsarbete spelar en betydelsefull roll i samhällsutvecklingen. De samhällspolitiska målen bör därför ange inriktningen av forskning och utvecklingsarbete. Jag vUl i detta sammanhang erinra om att statsutskottet i sitt utiåtande i anledning av motioner angående vissa frågor rörande forskning och forskningspolitiken anfört bl. a. att de prioriteringsbeslut beträffande forskningsstöd, som statsmakterna fattar, är och måste vara politiska beslut (SU 1970: 204, rskr 421).
Omfattningen av de resurser som kan ställas till förfogande måste bestämmas genom avvägning mellan utgifterna för forskning och utgifterna för samhällets andra åtaganden inom skilda samhällssektorer. Vidare måste en avvägning göras mellan utgifterna för grundforskning och utgifterna för målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete. Utvecklingen inom arbets- och samhällsliv har krävt ökade insatser i fråga om tillämpad forskning och utvecklingsarbete och därmed ökade resurser. Behovet av gmndforsknlng har emellertid inte minskat. Från såväl samhällsekonomiska som sociala och kulturella synpunkter är det angeläget att man inom ramen för de medel som kan ställas tUl förfogande ger utrymme för grundforskningen. Resurserna för denna forskning kan ges endera via anslagen tUl universitet och högskolor eller via anslagen tiU forskningsråd (motsv.). Önskemålen måste emellertid vägas mot behovet av resurser för andra ändamål inom den högre utbildningens och forsk-
Ee
11* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbilldningsdepartementet 330
ningens område. Jag har vid min bedömning av anslagsbehoven inom detta område vägt mot varandra behov av resurser fÖr forskningsråden, för förstärkning av universitetens driftkostandsanslag och för fullföljande av 1969 års beslut om reformerad forskarutbildning.
Jag vUl i detta sammanhang peka på några väsentiiga områden där en intensifierad forskning krävs för att förbättra individernas Uvsvillkor i den tekniskt och socialt föränderliga samhäUsmiljön.
Den snabba omdaningsprocess som samhäUet genomgår kräver ökade insatser inom social forskning. Förändringarna inom arbetsUvet kan drastiskt påverka arbetsmiljön. Behovet av arbetsmarknadsforskning i vid mening ökar. En intensiv forskningsinsats krävs för att skapa bättre arbetsmiljöer. Utgångspunkten måste därvid vara att man med forskningens och teknikens hjälp skall garantera inte bara stimulerande arbetsförhållanden åt individen utan även en från hälsosynpunkt god arbetsplats. Både de omedelbara följderna och de mer långsiktiga konsekvenserna av den tekniska utvecklingen måste därvid beaktas. Liksom tidigare måste livsvetenskaparna få en framträdande plats i forskningsprogrammet. Samhället bör ge fori:satt stöd till cancerforskningen vad avser såväl den forskning som sker inom gränsområdet mellan grundläggande biologisk forskning och cancerforskning som den direkt till-lämpade kliniska forskningen rörande tumörsjukdomarnas diagnostik och behandling.
Kravet på solidaritet och jämlikhet bör ses i ett internationellt perspektiv. En meningsfull satsning pä. hjälp tUl utvecklingsländerna ställer självfallet krav på kunskap om såiväl utvecklingsprocessen som dessa länders problem och förutsättningar. Den forskning som bedrivs i u-länderna, vid internationella institutioner och i Sverige har därför stor betydelse. Jag kommer att i annat stimmanhang föreslå Kungl. Maj:t att en uttedning tUlsätts med uppgift att lägga fram förslag om mrUctning och organisation av forskning med anknytning till de fattiga ländernas utveckling.
Det är angeläget för Sverige att delta i internationeUt forskningssamarbete. Jag vill erinra om att statsutskottet i nämnda utiåtande anfört att de resurser som i vårt land kan disponeras för forskningen är begränsade varför en prioritering mellan oUka forskningsfält och forskningsprojekt är nödvändig. Utvecklingen mot alltmer kostnadskrävande forskning, främst inom tekniska och naturvetenskapliga ämnesområden, kan enligt utskottets uppfattning bedömas komma att leda tUl ett behov av ökad internationell forskningssamverkan, för vårt lands del i första hand en vidareutveckling av det nordiska forskningssamarbetet och en utbyggnad av den forskningssamverkan som förekommer på europeisk nivå. Samma utveckling kan, enligt utskottet, också leda tiU att in-
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 331
hemska prioriteringsfrägor måste bedömas mot bakgmnd av den internationella forskningssituationen med risk att detta av den enskilde forskaren kan komma att upplevas som en besvärande styrning av forskningen.
Det internationeUa forskningssamarbete som Sverige f. n. deltar i bedrivs i flera fall inom mycket resurskrävande områden, t. ex. inom hög-energifysik och rymdforskiung. Inom dessa områden har det enskilda landet inte möjlighet att satsa resurser av erforderlig omfattning, varför ett internationellt samgående framstår som det enda alternativet. Inom CERN och ESRO finns nu planer på att utveckla detta samarbete. Jag kommer i det följande att redovisa dessa planer vid min anmälan av resp. anslag.
Det internationella samarbetet behöver emeUertid enligt min mening inte utformas så att resursema koncentreras tiU ett enda stort projekt eller tiU uppbyggandet av ett stort gemensamt laboratorium. Internationell samverkan bör utan en alltför stor administrativ apparat kunna byggas upp kring ett program, vars delar utgörs av t. ex. stipendie- och forskarutbytesverksamhet samt kurs- och seminarieverksamhet. Det är kring en sådan verksamhet, som det europeiska samarbetet inom molekylärbiologi f. n. koncentreras.
Ett sådant samarbete bör kunna lämna värdefulla bidrag till uppbyggandet av de nationeUa forskningsresurserna inom det berörda området. Samarbetet bör också kunna leda till att möjligheterna ökar att på regional nivå få till stånd ett gemensamt utnyttjande av befintliga resurser, t. ex. laboratorier eller dyrbar vetenskaplig utrustning. För Sveriges del kommer i detta sammanhang ett utvidgat nordiskt samarbete att spela en betydelsefull roll. Jag kommer i det följande att — vid min anmälan av anslaget till främjande av nordiskt-kulturellt samarbete — redogöra för pågående överläggningar om förstärkt nordiskt samarbete.
Det europeiska samarbetet har i alltför stor utsträckning inriktats mot en västeuropeisk samverkan. Man bör, enligt min mening, i fortsättningen sträva efter att utvidga samarbetet till att omfatta samtliga europeiska stater. Vid en av UNESCO sommaren 1970 anordnad konferens, i vilken deltog såväl forskningspolitiker som forskare från ett 30-tal europeiska stater, antogs rekommendationer som syftar till ett sådant utvidgat samarbete. Sverige bör kunna göra en väsentlig insats för förverkligandet av detta mål.
Inom ramen för anslagen till forskningsråden bestrids kostnader för bl. a. forskargrupper. Jag vUl erinra om vad jag anförde i denna fråga i 1970 års statsverksproposition (bU. 10 s. 345) vid min anmälan av vissa för forskningsråden gemensamma frågor. Innevarande budgetår uppgår antalet forskargrupper vid råden till sammanlagt 20.1 det följande kommer jag att under anslagen tiU samhäUsforskning och naturvetenskaplig forskning förorda att ytterligare två forskargmpper inrättas, nämligen
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbilldningsdepartementet 332
en för kulturgeografisk process- och systemanalys vid statens råd för samhäUsforskning och en för molekylär cellfysiologi vid statens naturvetenskapliga forskningsråd. Vidare kommer jag att under anslaget tiU humanistisk forskning förorda att en professur i historia, särskUt de svenska folkrörelsernas historia, inrättas vid statens humanistiska forskningsråd. Därjämte kommer jag att räkna medel för en extra ordinarie tjänst som bittädande professor i klinisk genetik vid statens medicinska forskningsråd.
Inom ramen för forskningsrådens anslag bestrids även kostnader för särskilda forskartjänster (Igr U 21). Innevarande budgetår uppgår antalet tjänster vid råden tUl sammanlagt 70. Frågan om inrättande av ytterligare sådana tjänster kommer att i annat sammanhang prövas av Kungl. Maj: t.
Ett bifall till vad jag kommer att föreslå under anslagen till de olika forskningsändamål som redovisas under detta avsnitt innebär följande ökningar i förhåUande till medelsanvisningama innevarande budgetår (milj. kr.).
Anslag Beräknad Anslag
Ändamäl 1970/71 ändring 1971/72
Medicinsk
forskning 40,100 + 2,860 42,960
Humanistisk
|
7,660 8,250 |
+ 1,100 + 1,650 |
8,760 9,900 |
|
41,850 16,000 |
+ 4,500 + 1,650 |
46,350 17,650 |
|
113,860 |
+ 11,760 |
125,620 |
|
17,860 15,282 |
+ 1,955 + 2,903 |
19,815 18,185 |
|
8,811 |
+ 0,333 |
9,144 |
|
155,813 |
+ 16,951 |
172,764 |
forskning
Samhällsforskning
Naturvetenskaplig
forskning
Atomforskning
CERN ESRO
Vissa forskningsinstitut m. m.
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 333
E 46. Medicinsk forskning
1969/70 Utgift 32 568 997 Reservation 3 229 715
1970/71 Anslag 40 100 000 1971 / 72 Förslag 42 960 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt, forskargmpper och 25 särskilda forskartjänster inom statens medicinska forskningsråds verksamhetsområde, dels medicinsk publiceringsverksamhet, dels rådets förvaltning.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Rådet Föredraganden
1. Allmänmedicinsk och yr-
kesmedicinsk forskning 35 730 000 +43 770 000 +2 860 000
2. Försvarsmedicinsk forsk
ning 4 370 000 +1130 000 of.
40 100 000 +44 900 000 +2 860 000
För förvaltaingskostnader får budgetåret 1970/71 användas högst 600 000 kr. av anslaget.
Statens medicinska forskningsråd
1. En kraftig förstärkning av rådets resurser krävs för såväl den indirekta anslagsbevUjande verksamheten som den direkta initiativverksamheten. Den senare omfattar bl. a. inrättande av planermgsgmpper, forskarrekryteringstjänster, kliniska forskarstipendier och dokumentationsverksamhet. Inom ramen för den direkta initiativverksamheten lämnar rådet dessutom betydande stod till bl. a. näringsforskning, alkoholforskning, bjärt- och kärlforskning, arbetsvetenskaplig forskning och fortplantningsforskning.
2. För en upprustning av apparatbeståndet krävs betydande belopp. Rådet prioriterar härvid den tunga utmstningen.
3. Tre forskningsprofessurer bör inrättas vid rådet den 1 juU 1971, nämligen en extra ordinarie tjänst som biträdande professor i klinisk genetik med placering vid universitetet i Umeå och med docenten vid universitetet i Uppsala Lars Beckman som förste innehavare, en extra ordinarie professur i kardiologi med placering vid universitetet i Göteborg och med docenten vid universitetet Edvardas Varnauskas som förste innehavare samt en extra ordinarie tjänst som biträdande professor i experimentell hämatologi med placering vid uiuversitetet i Uppsala och med docenten vid universitetet Lars Garby som förste innehavare. Universitetskanslersämbetet har tUlstyrkt dessa förslag.
4. Ytterligare 17 särskilda forskartjänster.
5. Tjänst som byråchef i Ce 1 vid rådet.
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 334
6. Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör medlen för förvaltningskostnader beräknas tUl 700 000 kr., vilket irmebär en höjning med 100 000 kr.
Föredraganden
Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forskningsråden gemensamma frågor.
Inom ramen för den av mig föro:cdade ökningen av anslaget för nästa budgetår räknar jag medel fr. o. m. den 1 juli 1971 för en extra ordinarie tjänst som biträdande professor i klinisk genetik. TUl förste innehavare av tjänsten bör i annat sammanhang utses docenten vid universitetet i Uppsala Lars Beckman.
Beträffande den försvarsmedicinska forskningen räknar jag, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet som bedömt frågan från totalförsvarssynpunkt, inte med någon ökning för nästa budgetår i jämförelse med det belopp som för innevarande budgetår anvisats under förevarande anslag för nämnda ändtimål.
Med hänvisning tiU sammanställningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Medicinsk forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 42 960 000 kr.
E 47. Humanistisk forskning
1969/70 Utgift 7 621513 Reservation 452 641
1970/71 Anslag 7 660 000
1971/72 Förslag 8 760 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt och 8 särskUda forskartjänster inom statens humanistiska forskningsråds verksamhetsområde, dels rådets förvaltning.
För förvaltningskostnader får budgetåret 1970/71 användas högst 250 000 kr. av anslaget.
Statens humanistiska forskningsråd
1. Rådet bör ges utökade resurssr för att kunna fortsätta satsningen på projekt inom nya vetenskapsområden och därigenom få fram gmpper av vetenskapsmän med kompetens att etablera och vidareutveckla dessa områden.
2. Två extra ordinarie professurer bör inrättas vid rådet den 1 juU 1971, nämligen en i historia, särskUt de svenska folkrörelsernas historia med placering vid universitetet i Uppsala och med docenten vid universitetet Carl Göran Andrae som först; innehavare samt en i språklig databehandling med placering vid universitetet i Göteborg och med docenten
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 335
vid universitetet Sture Allén som förste innehavare. Universitetskanslersämbetet har tUlstyrkt förslagen om inrättande av professurer vid rådet.
3. Ytterligare 6 särskUda forskartjänster.
4. Tjänst som sekreterare i C 1 vid rådet.
5. Anslaget bör för nästa budgetår rälcnas upp med 4 000 000 kr. tiU 11 660 000 kr. Inom ramen för detta belopp bör medlen för förvaltningskostnader beräknas tiU 320 000 kr., vilket innebär en höjiung med 70 000 kr.
Föredraganden
Jag viU erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forskningsråden gemensamma frågor.
Jag förordar att en extra ordinarie professur i historia, särskUt de svenska folkrörelsernas historia, inrättas den 1 juli 1971. I annat sammanhang bör till förste innehavare av professuren utses docenten vid universitetet i Uppsala Carl Göran Andrae.
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1 100 000 kr. till 8 760 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens humanistiska forskningsråd inrätta en extra ordinarie professur i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas historia,
b) tiU Humanistisk forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 8 760 000 kr.
E 48. Samhällsforskning
1969/70 Utgift 5 566 278 Reservation 1651118
1970/71 Anslag 8 250 000
1971/72 Förslag 9900000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt i regi av statens råd för samhällsforskning, dels rådets forskargrupper och 12 särskilda forskartjänster, dels rådets förvaltning, dels ock Sveriges bidrag till nordiska samarbetsrådet för kriminologi (prop. 1961: 78 s. 24, SU 106, rskr 277).
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
1. Socialvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet
2. Rättsvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet
3. Psykologisk och pedagogisk forskning och publiceringsverksamhet
|
|
Rådet |
Föredraganden |
|
3 710 000 |
+ 3 330 000 |
|
|
830 000 |
+ 740 000 |
. +1650 000 |
|
3 710 000 |
+ 3 330 000 |
|
|
8 250 000 |
+ 7 400 000 |
+1 650 000 |
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 336
För förvaltningskostnader får budgetåret 1970/71 användas högst 330 000 kr. av anslaget.
Statens råd för samhällsforskning
1. Rådet har de senaste åren särskilt eftersträvat att initiera och stödja större, mera långsiktiga forsknings])rojekt, varvid en stor del av rådets anslag binds för flera år framåt. För att kurma stödja även nya lovande projekt inom olika ämnesområden bör rådets resurser ökas väsentligt.
2. Två forskargrupper bör inrättas vid rådet den 1 juU 1971, nämligen för en kulturgeografisk process- och systemanalys med placering vid universitetet i Lund och en lör komparativ fysiologisk psykologi med placering vid universitetet i Göteborg. Vardera gruppen bör ledas av en extra ordinarie professor. TUl förste innehavare av professuren i kulturgeografisk process- och systemanalys bör utses professorn vid universitetet i Lund Torsten Hägerstrand och till förste innehavare av professuren i komparativ fysiologisk psykologi docenten vid universitetet i Göteborg Knut Larsson.
3. Ytterligare 9 särskilda forskartjänster.
4. Tjänst som kanslichef i C 1 vid rådet.
5. Inom
ramen för anslaget för nästa budgetår bör medlen för förvalt
ningskostnader beräknas till 440 000 kr., vilket innebär en höjning med
110 000 kr.
Föredraganden
lag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forskningsråden gemensamma frågor.
Jag förordar att en forskargm])p för kulturgeografisk process- och systemanalys inrättas den 1 juli 1971. Gruppen bör ledas av en extra ordinarie professor. Till förste innehavare av professuren bör i annat sammanhang utses professorn vid universitetet i Lund Torsten Hägerstrand. Jag förordar att den av Hägerstrand innehavda ordinarie tjänsten som professor förs över stat och att den på stat uppförda tjänsten återbesätts.
Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t. att vid statens råd för samhäUsforskning imätta en extra ordinarie professur i kulturgeografisk process- och systemanalys och vidta de övergångsanordningar som jag angivit i det föregående,
b) tUl Samhällsforskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 9 900 000 kr.
Ee
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 337
E 49. Naturvetenskaplig forskning
1969/70 Utgift 34 504 131 Reservation 6 517 665
1970/71 Anslag 41 850 000 1971/72 Förslag 46 350 000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt, forskargmpper och 20 särskilda forskartjänster inom statens naturvetenskapliga forskningsråds verksamhetsområde, dels rådets förvaltning.
För förvaltningskostnader får budgetåret 1970/71 användas högst 1 070 000 kr. av anslaget.
Statens naturvetenskapUga forskningsråd
1. Rådet begär ökade resurser för att bl.
a. kimna tUlgodose de mest
akuta behoven av tyngre apparatur. Förutom förstärkningar av resurser
na för forskning inom fysik, matematik, kemi och geovetenskap fram
håller rådet även behovet av en upprustning
inom den grundläggande
materialforskningen. Vidare bör de biovetenskapliga områdena ges ökade
resurser, framför allt ekologisk forskning och taxonomisk grundforsk
ning. Rådet måste även tillgodose ett ökat medelsbehov inom rymd
forskning och oceanografisk forskning.
2. Från förevarande anslag bestrids även kostnaderna för Sveriges deltagande i vissa internationella forskningsprojekt. För nästa budgetår räknar rådet med ett ökat medelsbehov för det europeiska samarbetet på det molekylärbiologiska ämnesområdet (CEBM) (jfr prop. 1968: 1 bil. 10 s. 342, SU 41, rskr 114), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO) (jfr prop. 1961: 78 s. 23, SU 106, rskr 277), den s. k. internationella hydrologiska dekaden (IHD) (jfr prop. 1965: 40 s. 63, SU 107, rskr 297) och det internationeUa biologiska programmet (IBP).
3. Två forskargrupper bör inrättas vid rådet den 1 juli 1971, nämligen en för strukturell molekylärbiologi med placering vid lantbrukshögskolan och en för molekylär cellfysiologi med placering vid universitetet i Stockholm. Vardera gruppen bör ledas av en extra ordinarie professor. Till förste innehavare av professuren i strukturell molekylärbiologi bör utses docenten vid lantbrukshögskolan Carl-Ivar Branden och till förste innehavare av professuren i molekylär cellfysiologi docenten vid universitetet i Stockholm Tore Hultin. Universitetskanslersämbetet har tillstyrkt dessa förslag.
4. Ytterligare 12 särskilda forskartjänster.
5. Vissa tjänster vid naturhistoriska riksmuseet, vilka nu bekostas av rådet, bör föras upp i museets stat.
6. Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 31 150 000 kr. till 73 000 000 kr. Inom ramen för detta belopp bör medlen för förvalt-
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 338
ningskostnader preUminärt beräknas tUl 1 770 000 kr., vilket innebär ea höjning med 700 000 kr.
Rådet har i särskild skrivelse hemstäUt om medgivande att få omvandla en tjänst som byråchef med arvode motsvarande lönen i lönegrad B 5 tUl tjänst med arvode motsvarande lönen i lönegrad C 1.
Styrelsen för Vetenskapsakademiens forskningsstationer i övre Norrland Tjänsten som föreståndare för j'bisko naturvetenskapliga station bör höjas från lönegrad U 20 tiU lönegrad U 22: 25. Universitetskanslersämbetet och statens naturvetenskapUga forskningsråd har tillstyrkt förslaget.
Föredraganden
Jag vill erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forskningsråden gemensamma frågor.
Jag förordar att en forskargrupp för molekylär cellfysiologi inrättas den 1 juli 1971. Gruppen bör ledas av en extra ordinarie professor. Till förste innehavare av professuren bör i annat sammanhang utses docenten vid universitetet i Stockholm Tore Hultin.
I enlighet med rådets förslag räknar jag med att kostnaderna för de tjänster vid naturhistoriska riksmuseet, vilka f. n. bestrids från förevarande anslag, fr.o.m. den 1 juli 1971 skall bestridas från anslaget Naturhistoriska riksmuseet: Förvall ningskostnader.
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 4 500 000 kr. tUl 46 350 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t ]:öreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens naturvetenskapliga forskningsråd inrätta en extra ordinarie professur i molekylär cellfysiologi,
b) tiU NaturvetenskapUg forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 46 350 000 kr.
E 50. Atomforskning
1969/70 Utgift 13 618 301 Reservation 2 214 651
1970/71 Anslag 16 000 000 1971/72 Förslag 17650000
Från detta reservationsanslag bestrids kostnader för dels forskningsprojekt i regi av statens råd för atomforskning, dels en extra ordinarie professur i plasmafysik med fusionsforskning och 5 särskilda forskartjänster, dels rådets förvaltning.
För förvaltningskostnader får budgetåret 1970/71 användas högst 750 000 kr. av anslaget.
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 339
Statens råd för atomforskning
1. Rådet finner det nödvändigt med en kraftig ökning av såväl personal som insttumentutrustning inom flertalet av de forskningsområden som rådet stöder, varvid särskilt nämns plasmafysikalisk forskning och strålningsforskning.
2. Rådet räknar med ökat medelsbehov för verksamheten vid tandem van de Graaff-acceleratorn och Gustaf Werners institut i Uppsala samt för en upprustning av synkrocyklotronen vid nämnda institut.
3. Det skandinaviska samarbetet för utnyttjande av CERN:s lagringsringar liksom en förstärkning av forskarnas möjligheter att utnyttja CERN:s resurser kommer att ställa ökade krav på rådets resurser.
4. En extra ordinarie professur i kärnkemi bör inrättas vid rådet den 1 juli 1971 med placering vid forskningsrådens laboratorium i Studsvik. Till förste innehavare av professuren bör utses docenten vid universitetet i Uppsala Gösta Rudstam. Professuren bör förenas med undervisnings-och examinationsskyldighet vid nämnda universitet. Universitetskanslersämbetet har tillstyrkt förslaget.
5. Ytt,2rligare 4 särskilda forskartjänster.
6. Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 6 500 000 kr. tUl 22 500 000 kr. Inom ramen för detta belopp bör medlen för förvaltningskostnader preliminärt beräknas tiU 800 000 kr., vilket innebär en höjning med 50 000 kr.
Rådet har i särskild skrivelse hemställt om medgivande att få omvandla en tjänst som byråchef med arvode motsvarande lönen i löneklass U 25 till tjänst med arvode motsvarande lönen i lönegrad C 1.
Föredraganden
Jag vUl erinra om vad jag anfört vid min anmälan av vissa för forskningsråden gemensamma frågor.
Jag förordar att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1 650 000 kr. tiU 17 650 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Atomforskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 17 650 000 kr.
E 51. Europeiskt samarbete inom kämforskningen
1969/70 Utgift 17 544 034 1970/71 Anslag 17 860 000 1971/72 Förslag 19815000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnadema för Sveriges deltagande i det europeiska samarbetet på kämforskningens område, CERN (prop. 1953: 127, SU 77, rskr 167).
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 340
Statens råd för atomforskning
1. Inom ramen för CERN:s ordinarie
program pågår sedan ett flertal
år en successiv ökning av
forskningsmöjligheterna huvudsakligen genom
förbätttingar av organisationens protonsynkrotron i Geneve för en effekt
av 28 GeV.
Det svenska bidraget till det ordinarie programmet för nästa budgetår kan — vid en bidragskvot av 4,59 % — preliminärt beräknas till 14 885 000 kr. (+1 445 000 kr.).
2. CERN:s tiUäggsprogram innebär att protonsynkrotronen skall kompletteras med s. k. lagringsringar (prop. 1966: 1 bil. 10 s. 560). Lagringsringama beräknas bli tagna i bruk omkring den 1 juli 1971. Enligt preliminära beräkningar böi: det svenska bidraget till forskningsverksamheten vid lagringsringarna för nästa budgetår — vid en bidragskvot av 4,62 % — beräknas tiU 4 740 000 kr. (+320 000 kr.).
3. Inom CERN har under år 1970 påbörjats undersökningar rörande ett alternativt program för en storaccelerator (jfr prop. 1970: 1 bil. 10 s. 354 samt prop. 1970: 182). Rådet hemstäUer att Kungl. Maj:t fattar beslut om svenskt deltagande i detta program.
4. Inom ramen för anslaget för nästa budgetår bör rådet få disponera 33 000 kr. för svenska representanters deltagande i sammanträden med CERN och dess kommittéer.
Föredraganden
CERN:s råd har numera fastställt budget för år 1971. Beslut ora kostnaderna för år 1972 föreligger ännu inte. Med utgångspunkt i uppgifter från CERN beräknar jag kostnaderna enligt följande.
För CERN:s ordinarie program räknar jag — med utgångspunkt i en bidragskvot av 4,59 % — med en ökning av det svenska bidraget med i runt tal 1 685 000 kr. till 15 125 000 kr.
Sveriges bidrag innevarande budgetår tiU CERN:s tUläggsprogram uppgår till 4 420 000 kr. varav 3 050 000 kr. för lagringsringamas färdigställande och 1 370 000 kr. för den inledande forskningsverksamheten. Som jag redovisat i det föregående beräknas lagringsringarna bli tagna i bmk omkring den 1 juli 1971. Med utgångspunkt i en bidragskvot av 4,62 % räknar jag med en ökning av det svenska bidraget tiU CERN:s tiUäggsprogram med i runt tal 270 000 kr. till 4 690 000 kr.
Beredningen av frågan om ett svenskt deltagande i ett eventuellt storacceleratorprojekt är ännu inte avslutad.
lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Europeiskt samarbete inom kämforskningen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 19815000 kr.
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 341
E 52. Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
1969/70 Utgift 11 894 118 1970/71 Anslag 15 282 000 1971/72 Förslag 18 185 000
Från detta förslagsanslag bestrids kostnadema för Sveriges deltagande i den europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO). EnUgt artikel II i konventionen angående upprättande av organisationen för europeisk rymdforskning skall ESRO ha till syfte att för uteslutande fredligt ändamål möjliggöra och främja samarbete meUan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknologi.
Följande stater är f. n. medleramar i ESRO: Belgien, Danmark, Frankrike, ItaUen, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige och FörbundsrepubUken Tyskland. Samtliga dessa stater utom Danmark, Schweiz, Spanien och Sverige är medlemmar i ELDO (European Launcher Development Organization). Danmark har anmält sitt utträde ur ESRO med verkan fr. o. m. år 1972.
Enligt det till konventionen fogade budgetprotokollet får organisationens kostnader under den första åttaårsperioden efter konventionens ikraftträdande inte överstiga motvärdet av 1 575 milj. kr. räknat efter 1962 års prisnivå (prop. 1962: 85, SU 75, rskr 195, UU 2, rskr 232). Konventionen trädde i kraft år 1964 och ifrågavarande åttaårsperiod gäller tiden 1964—72. Fr. o. m. år 1972 kommer de deltagande staterna att vara bundna för medlemskap endast för ett år i sänder. Av planeringsskäl krävs emellertid att en treårsbudget fastställs.
Inom den europeiska rymdkonferensen (ESC) — ett samrådsorgan på ministernivå i vars arbete Sverige deltar — har sedan ett par år utretts möjligheterna att sammanföra de olika europeiska rymdorganisationerna inom ramen för en organisation och att formulera ett sameuropeiskt rymdprogram. Ett flertal olika förslag och alternativ har diskuterats.
Vid en konferens i Bryssel i juli 1970 enades en majoritet av de i ESC deltagande staterna preliminärt om vissa riktiinjer för den fortsatta planeringen. En ny organisation föreslogs överta alla funktioner från nuvarande europeiska rymdorganisationer, dvs. i första hand ESRO, ELDO och ESC. Vidare behandlades ett program för det europeiska rymdsamarbetets långsiktiga utformning. Detta rymdsamarbete kommer enligt planerna att bestå av tre delar, nämligen ett vetenskapligt program, ett tiUämpat program samt ett program för utveclding av bär-raketer. Vidare förutsattes en utredning av möjligheten tiU samarbete med den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA rörande det s. k. Post-Apolloprogrammet.
Det vetenskapliga programmet skaU utgöra en fortsättning av ESRO:s nuvarande verksamhet tiUs vidare t.o.m. år 1973. Det tillämpade programmet skall enligt förslaget bestå av projekt för bl. a. en telekom-
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartemenfet 342
munikationssatellit och en aeronautisk sateUit. I avvaktan på att den nya organisationen skall träda i kraft, föreslogs vid nämnda konferens att ESRO i enlighet med artikel II i konventionen tUls vidare skaU svara för förberedande studier av tillämpningsprogrammet.
Förslagen från nämnda konferens sammanfattades i promemorian Aktuella stäUningstaganden tiU det europeiska rymdsamarbetet, utarbetad av en arbetsgrupp med företrädare för utrikes-, kommunikations-, utbildnings- och industridepartemenlen (stencil I 1970:4). Över förslagen i promemorian har, efter remiss, yttranden avgetts av universitetskanslersämbetet — som hört universitet och högskolor — statens medicinska forskningsråd, statens naturvetenskapliga forslcningsråd, svenska ESRO-kommittén, styrelsen för teknisk utveckUng (STU), försvarets forskningsanstalt (FOA), ilygtekniska försöksanstalten (FFÄ), luftfartsverket, televerket samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Vidare har yttranden avgetts av Sveriges Radio AB, Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund. Tjänstemännens centralorganisation. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska teknologföreningen och Svenska ingenjörssamfundet.
Så gott som samtliga remissinstanser tillstyrker fortsatt svenskt deltagande i det europeiska rymdsamarbetet. Universitetskanslersämbetet anser att Sverige, så långt det är möjligt, bör delta i det intereuropeiska och övriga internationella utbytet inom rymdforskningen där svenska forskare inom vissa delar ligger mycket långt framme. Ämbetet samt flertalet av de av ämbetet hörda fakulteterna framhåller emellertid att man, i frågan om avvägning av grundforskningen på rymdområdet och med utgångspunkt i en i stort sett oförändrad utveckling av de sammanlagda anslagen tUl nationell och kiternationeU grundforskning, inte bör låta rymdforskningen få en större andel än f. n. En liknande synpunkt förs fram av de medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden.
Vad gäUer det tillämpade programmet anför bl. a. ämbetet och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg att verksamhet av denna typ bör bedrivas i global regi och vara öppen för samtliga länder som önskar delta.
STU, FOA, FFA, industriförbundet, m.ekanförbundet och IVA tillstyrker ett svenskt deltagande i det europeiska programmet i kombination med ett nationeUt rymdprogram. Motiven för ett svenskt engagemang inom rymdverksamheten anges vara värdet av de rymdtekniska tillämpningarna, betydelsen för den svenska teknisk-industriella nivån inom ett flertal strategiska teknikområden (t. ex. data- och teleteknik, mikroelektronik, materialteknik, systemteknik, tillförlitiighetsteknik och flygteknik) och den stimulans för samarbete meUan europeiska företag som rymdsamarbetet utgör. TelesateUitprojektet, studier av jordresurs-satelliter och Post-ApoUosamarbetet prioriteras högst. Industrin pekar
Ee
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 343
på önskvärdheten av att arbeta med rymdtekniska tUlämpningar för bibehållandet av svenska företags konkurrenssituation inom telekommunikationsområdet och inom aerospace-området.
Sveriges Radio AB och televerket tillstyrker deltagande i telesateUit-projektet. Televerket anför dock vissa reservationer.
Vid en ny konferens i Bryssel i november 1970 förklarade den svenska delegationen, med utgångspunkt i de synpunkter som kommit fram vid remissbehandlingen och med förbehåll för riksdagens godkännande, att Sverige är berett att gå in i en ny rymdorganisation och inom ramen för denna stödja dels det vetenskapliga programmet tills vidare t. o. m. år 1973, dels projektet för en telekommunikationssateUit i en första etapp.
Någon enighet i organisations- och programfrågorna lyckades emellertid inte de i novemberkonferensen deltagande staterna uppnå. Det synes dock troligt att det vetenskapliga programmet och den första etappen av projektet för en telekommunikationssatellit kommer att fortsätta inom ESRO i varje faU under år 1971.
Svenska ESRO-kommittén
Med hänsyn till dels pågående diskussioner kring utformningen av det framtida europeiska rymdsamarbetet, dels att ESRO:s råd ännu inte fattat formeUt beslut om budget för år 1971 anmäler kommittén endast preliminära anslagsbehov.
Kommittén tar därutöver upp vissa frågor som rör avtalet meUan Sverige och ESRO angående raketfältet i Kirana (ESRANGE). Enligt artikel 25 i avtalet skaU detta gemensamt omprövas av parterna med vissa mellanram. Frågan om revision av avtalet har varit föremål för förhandlingar meUan Sverige och ESRO. Vid sammanträde med ESRO:s råd i november 1969 godkände den svenska delegationen, med förbehåU för Kungl. Maj:ts godkännande, ett förslag till revision av avtalet. Kungl. Maj:t har, efter förslag av ESRO-kommittén, genom beslut den 20 november 1970 godkänt ifrågavarande revision.
I anslutning till ESRO-kommitténs skrivelse till Kungl. Maj:t angående nämnda revision tog kommittén upp vissa frågor rörande raketuppskjutningar från ESPvANGE.
Under de år som avtalet tUlämpats har användandet av vissa typer av tvåstegsraketer vid flera tillfällen krävt en provisorisk utvidgning av den zon, där det första raketsteget förutsätts falla ned, den s. k. zon A. Varje gång dylika åtgärder behövt vidtagas har det varit nödvändigt att träffa särskUda avtal med berörda parter, dvs. markägare och saraebyar — ett förfarande som från administrativa synpunkter tett sig ohanterligt och onödigt arbetskrävande. Under förhandlingarna om revisionen av avtalet träffades därför en överenskommelse om att tUlsätta en för Sverige och ESRO gemensam arbetsgrupp med uppgift att faststäUa
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 344
den exakta sträckningen för zonen, när den behöver utvidgas samt att undersöka därav föranledda ersätiinings- och säkerhetsfrågor. Arbetsgruppens rapport. Report by jomt ESRO-Sweden working group on extensions of Zone A at ESRANGE, låg sedan till grund för förhandlingar med berörda parter.
Med utgångspunkt i dessa förhandlingar, som huvudsakligen berört ersättningsfrågoma, föreslår nu ESRO-kommittén att en årlig ersättning betalas ut tiU Talma sameby och Övre Soppero byalag, samt att länsstyrelsen i Norrbottens län bemyndigas fatta beslut i frågor som rör utvidgning av zon A. För bestridande av ovan nämnda kostnader beräknar kommittén en särskild meclelsanvisning om sammanlagt 25 000 kr.
Den 1 juli 1965 trädde en överenskommelse i kraft mellan svenska ESRO-kommittén, forskningsrådens rymdnämnd och en garantgmpp företrädande vissa industriföretag rörande en garanterad kostnadsram för en rymdteknisk servicegmpp (jfr prop. 1965: 1 bU. 10 s. 579). Överenskommelsen, vars syfte var att .säkerställa tillgången på rymdteknisk service sades upp av industrins garantgrupp med verkan fr. o. m. den 1 juli 1970. Med anledning härav biföU Kungl. Maj:t genom beslut den 16 oktober 1970 en framställning från ESRO-kommittén att — trots att överenskommelsen om rymdteknisk service sagts upp — få disponera de medel som för innevarande budgetår anvisats för utläggning av uppdrag tiU den rymdtekniska servicegmppen.
Enligt vad ESRO-kommittén m hämtat avser forskningsrådens rymdnämnd att även i fortsättningen ge den s. k. rymdtekniska gruppen uppdrag. Nämnden är beredd att liksom tidigare ansvara för gruppen. Vad beträffar ESRO-kommittén har den alltjämt behov av rymdteknisk service för bl. a. säkerhetsfrågor avseende ESRANGE.
Med utgångspunkt i de för gruppen fastställda timtaxorna kan uppdrag från kommittén preliminärt beräknas till högst 200 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Föredraganden
En aktiv rymdverksamhet har betydelse såväl för forskningsutvecklingen inom flera naturvetenskapliga områden, t. ex. astronomi, biologi, fysik, geofysik och meteorologi, som för utvecklingen inom olika tekniska och industrieUa områden. Sverige har varit medlem i ESRO alltsedan organisationens tillkomst. En granskning av de gångna sex årens samarbete visar att Sveriges utbyte av ESRO:s vetenskapliga program varit tUlfredsstäUande. Svenska forskare har kunnat hävda sig väl i konkurrensen om de experimenttiUfällen som erbjudits inom ESRO:s satelUt-och sondraketprogram. Således kan nämnas att Sveriges relativa andel av ESRO:s budget utgör 4,5 %, medan vårt utbyte i form av experimenttillfällen utgör ca 7 % av samtliga hittillsvarande experimenttUlfällen.
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 345
Även det industrieUa utbytet har, jämfört med övriga medlemsstaters utbyte, varit tUlfredsstäUande. Svensk industri ligger f. n. på tredje plats vad gäller uppdrag i form av utvecklingskontrakt.
Mot deima bakgrund och med utgångspunkt i de synpunkter som redovisats vid den remissbehandling som förevarit av ärendet, har jag funnit ett fortsatt svenskt deltagande i det europeiska rymdsamarbetet angeläget. Sverige bör därför inom ramen för ESRO:s verksamhet alltjämt deltaga i det VetenskapUga programmet samt härutöver tills vidare även i organisationens studier av tillämpningsprojekt, i första hand avseende en telekommunikationssateUit. Enligt min mening bör ett sådant programdeltagande även i fortsättningen kunna ge ett för svenskt vidkommande tiUfredsstäUande vetenskapligt och teknologiskt utbyte av det europeiska rymdsamarbetet. Den svenska andelen av kostnader innevarande budgetår för deltagande i studier av telesatellitprojektet m. m. har ännu inte faststäUts, men kan överslagsmässigt uppskattas till ca 200 000 kr., vUket kan komma att medföra ett visst överskridande av förevarande anslag budgetåret 1970/71.
En förutsättning för att svenska forskare skall kunna fullt utnyttja de möjligheter som det europeiska rymdforskningssamarbetet erbjuder är att resurser ställs till förfogande för nationell rymdforskning. Anslag till nationella rymdprojekt har hittills ställts till förfogande av såväl forskningsråd som styrelsen för teknisk utveckling. Jag räknar — efter samråd med chefen för industridepartementet — med att resurser för nationella rymdprojekt liksom hittills skall ställas till förfogande av vederbörande forskningsråd och styrelsen för teknisk utveckling.
Enligt nu föreliggande planer beräknas ESRO:s budget för det vetenskapliga programmet för år 1971 uppgå tiU ca 334 milj. kr. ESRO:s råd har ännu ej slutligt fastställt en budget för tillämpningsprogrammet för år 1971. SlutUgt beslut om organisationens totala budget väntas inte kunna fattas förrän under första hälften av år 1971. Vissa preliminära förslag avseende tillämpningsprogrammet, vilka redovisats av ESRO-kommittén och som vad avser de delar av detta program för vilka Sverige anmält sitt intresse kan uppskattas tiU ca 22 milj. kr., har emellertid lagts fram.
För år 1972 kan de totala kostnaderna för ESRO:s aktiviteter preliminärt uppskattas tUl ca 396 milj. kr.
Frankrike har i december 1970 anmält vUlkorligt utträde ur ESRO från år 1972 och samtidigt förklarat sig berett att med övriga medlemsstater överlägga om organisationens framtida verksamhet. I avvaktan på ifrågavarande överläggningar räknar jag medel för att med utgångspunkt i nyssnämnda förslag möjUggöra en verksamhet av i huvudsak oförändrad omfattning. Jag beräknar således det svenska bidraget tiU ESRO:s verksamhet för nästa budgetår till 17 890 000 kr. (+2 878 000 kr.).
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
346
Det av ESRO-kommittén föresla.gna förfarandet vad gäller kostnadsersättning vid utvidgning av zon A vid raketbasen ESRANGE i Kimna finner jag ändamålseiUigt. För detta ändamål beräknar jag, i enlighet med kommitténs förslag, sammanlagt 25 000 kr. Kungl. Maj:t bör i annat sammanhang bemyndiga länsstyrelsen i Norrbottens län att efter framställning från berörda parter fatta beslut om utvidgning av zon A.
För att fortsatt tiUgång på rymdteknisk service skaU säkerstäUas beräknar jag, i överensstämmelse med kommitténs förslag, vidare oförändrat helopp, högst 200 000 kr., för den s. k. rymdtekniska gruppens verksamhet efter i huvudsak samma riktlinjer som gäller för innevarande budgetår.
Ett bifall till mina förslag innebär att förevarande anslag för nästa budgetår räknas upp med 2 903 000 kr. tUl 18 185 000 kr. Sistnämnda belopp innefattar även kostnader för svensk bevakning av arbetet i ESRO:s oUka organ.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t fiireslår rUcsdagen
att till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 18 185 000 kr.
E 53. Institutet för arbetsmarknadsfrågor
1969/70 Utgift 406 110
1970/71 Anslag 519 000
1971/72 Förslag 604000
Institutet för arbetsmarknadsfrågor, som inrättades år 1966 (jfr prop. 1966: 52 s. 254, SU 107, rskr 251), har tiU uppgift att anordna och medverka vid utbildning i arbetsmarknadsfrågor, driva och främja arbetsmarknadsforskning samt verka för samordning av sådan utbildning och forskning. Kungl. Maj:t har fastställt instmktion (1966: 541, ändrad senast 1970:784) för institutet. Universitetskanslersämbetet är chefsmyndighet för institutet.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Universitets- |
Föredraganden |
|
|
|
kanslersämbetet |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
3 |
+ 1 |
of. |
|
övrig personal |
4 |
+ 4 |
+ 1 |
|
|
7 |
+5 |
+1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
339 000 |
+ 210 000 |
+60 000 |
|
Sjukvård |
1000 |
of. |
of |
|
Reseersättningar |
10 000 |
+ 2 000 |
+ 1000 |
|
Lokalkostnader |
38 000 |
+ 17 000 |
+ 2 000 |
|
Expenser |
53 000 |
+ 22 000 |
+ 5 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
78 000 |
+ 53 000 |
+ 17 000 |
|
|
5J19 000 |
+ 304 000 |
+85 000 |
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
347
Universitetskanslersämbetet
1. Tjänst som forskare, 2 500 assistenttimmar samt biträdestjänst (+238 000 kr.).
2. Förstärkning av medlen bl. a. tUl extta arbetskraft (+66 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 604 000 kr. lag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare 1 000 assistenttimmar för forskning och aUmänt institutionsarbete samt för extra arbetskraft. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen
att till Institutet för arbetsmarknadsfrågor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 604 000 kr.
E 54. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 783 493 1 844 000 1919 000
Forskningsinstitutet för atomfysik förstatiigades år 1964 (prop. 1964: 47, SU 47, rskr 148). EnUgt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 (ändrade senast den 29 december 1970), har institutet till uppgift att bedriva forskning och utbildning inom atomfysikens område. Universitetskanslersämbetet är central myndighet för institutet.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Universitetskanslersämbetet |
Föredraganden |
|
Personal |
|
|
|
|
Forskarpersonal Övrig personal |
10 15 |
of. + 6 |
of. + 1 |
|
Anslag |
25 |
+6 |
+1 |
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar LokaUiyror Bränsle, lyse och vatten Renhållning och städning Telegram och telefon Lönekostnadspålägg |
1 131 000 8 000 1 500 227 000 150 000 42 500 24 000 260 000 |
+ 248 000 + 2 000 + 500 of. + 10 000 + 3 500 + 2 000 + 71 000 |
+ 38 000 + 2 000 of. of. + 10 000 + 3 000 + 2 000 + 20 000 |
|
Uppbördsmedel |
1 844 000 |
+337 000 |
+75 000 |
|
Avgifter för utnyttjande av datamaskin |
___ |
160 000 |
____________ |
|
Nettoutgift |
1 844 000 |
+ 177 000 |
+75 000 |
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 348
Universitetskanslersämbetet
1. Löne- och prisomräkning 28 500 kr.
2. Överföring av 5 tjänster som förste byråingenjör/byråingenjör från statskontoret samt 1 tjänst som laboratorieingenjör från statens råd för atomforskning till institutet (+295 000 kr.).
3. För institutets övriga verksamhet behövs en förstärkning av medlen tiU bl. a. extra arbetskraft (+13 500 kr.).
4. Inkomster från uthyrning av datamaskinanläggningen TRÄSK beräknas tiU 160 000 kr.
Föredraganden
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 919 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en tjänst som laboratorieingenjör (strålskyddstekniker), vilken tjänst hittills bekostats av statens råd för atomforskning.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 919 000 kr.
E 55. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.
1969/70 Utgift 146 782 Reservation 131048
1970/71 Anslag 202 000
1971/72 Förslag 222000
Universitetskanslersämbetet
1. Institutet är f. n. tillsammans med Datasystem AB delägare i datamaskinanläggningen TRÄSK. Genom ett mellan universitetskanslersämbetet och Datasystem AB ingånget avtal kan TRÄSK tidigast den 1 juli 1971 och för en lösensumma av 256 000 kr. övergå helt i institutets ägo. Enligt en i avtalet reglerad avskrivningskalkyl kan institutet den 1 juli 1975 kostnadsfritt överta Datasystems andel. Med hänsyn till institutets behov av datamaskintid bör emellertid anläggningen redan den 1 juli 1971 helt ställas till institutets disposition genom att statens datamaskinfond löser in anläggningen. Institutet bör därefter under en treårsperiod amortera lösensumman till datamaskinfonden (+92 000 kr.).
2. För att täcka servicekostnader för TRÄSK behövs 50 000 kr.
3. Medlen till förbmkningsmateriel m. m. bör höjas med 20 000 kr.
Föredraganden
Jag förordar att anslaget med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen höjs med 20 000 kr. Beträffande frågan om datamaskinan-
Ee
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
349
läggningen vid institutet viU jag erinra om vad jag anfört i det föregående vid min anmälan av anslaget tiU kostnader för dataraaskintid. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 222 000 kr.
E 56. Nordiska institutet för samhällsplanering
1969/70 Utgift 430 912
1970/71 Anslag 362 000
1971/72 Förslag 401 000
Från detta förslagsanslag bestrids Sveriges andel (37,5 %) av kostnadema för verksamheten vid det för Danmark, Finland, Norge och Sverige gemensamma nordiska institutet för samhällsplanering i Stockholm. Institutet, som inrättades år 1968 (jfr prop. 1968: 20, SU 48, rskr 131) har till uppgift att dels anordna vidareutbUdning av stads- och regionplanerare från de nordiska länderna, dels bedriva och främja forskarutbUdning och forskning inom samhällsplaneringens område. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1968 för Sveriges del godkänt överenskommelse om Nordiska institutet för samhällsplanering samt fastställt stadga (1968: 427, ändrad 1970: 787) för institutet. Vidare har Kungl. Maj:t den 23 januari 1970 medgett att vid institutet får fr. o. m. den 1 januari 1970 tills vidare intiU utgången av december 1975 finnas inrättad en för filosofie licentiaten Åke E. Andersson personlig extra tjänst som biträdande professor i regional och kommunal ekonomi. Tjänsten bekostas med gåvomedel från Stockholms kommun.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 av institutets totala budget |
|
|
|
Styrelsen |
Föredraganden |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Lärarpersonal |
8 |
+ 2 |
of. |
|
Övrig personal |
4 |
+4 |
+ 2 |
|
|
12 |
+6 |
+2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar till lärarpersonal |
508 500 |
+ 106 500 |
of. |
|
Avlöningar till övrig personal |
147 000 |
+ 109 000 |
+ 47 000 |
|
Sjukvård |
1000 |
+ 500 |
of. |
|
Reseersättningar |
83 500 |
+ 7 000 |
+ 5 000 |
|
därav för resor utanför de |
|
|
|
|
nordiska länderna |
6 000 |
+2 OOO |
of. |
|
Lokalkostnader |
74 000 |
+ 25 000 |
+ 3 000 |
|
Expenser |
80 000 |
+ 61 000 |
+ 29 000 |
|
därav engängsutgifter |
15 000 |
+ 21 50O |
+7000 |
|
Lönekostnadspålägg |
154 000 |
+ 60 000 |
+ 18 000 |
|
Uppbördsmedel |
1 048 000 |
+369 000 |
+ 102 000 |
|
Bidrag från Danmark, Finland |
|
|
|
|
och Norge |
601 000 |
+ 230 000 |
+ 63 000 |
|
Bidrag från Stockholms |
|
|
|
|
koramun |
85 000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
362 009 |
+139 000 |
+ 39 000 |
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 350
Styrelsen för nordiska institutet för samhällsplanering
1. Löne-och prisomräkning 24 000 kr.
2. Professur i sociologi och 1 000 assistenttunmar samt — vid bifall till professuren — minskning av medlen för timarvoderad undervisning (+132 000 kr.).
3. För institutets övriga verksamhet behövs en förstärkning med bl. a. ytterligare bittädespersonal samt medel för hyra av dataterminal ( + 213 000 kr.).
Föredraganden
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag Sveriges andel (37,5 %) av kostnaderna för budgetåret 1971/72 till (362 000 + 39 000 = ) 401 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en tjänst som förste biblioteksassistent i A 20 med halvtidstjänstgöring och en biträdes-tjänst. Därjämte har jag beräknat 20 000 kr. för kostnader för datamaskintid vid universitetens datamaskincentraler.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Nordiska institutet för samhällsplanering för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 401 000 kr.
E 57. Bidrag tUI centralinstitutet för nordisk asienforskning
|
1969/70 Utgift |
183 675 |
|
1970/71 Anslag |
205 000 |
|
1971/72 Förslag |
242 000 |
Från detta förslagsanslag bestri,ds Sveriges andel (37,2 %) av kostnaderna för verksamheten vid centralinstitutet för nordisk asienforskning i Köpenhamn (jfr prop. 1966: 1 bU. 10 s. 566, SU 42, rskr 125). Institutet har tiU uppgift att i de nordiska länderna främja forskning och undervisning om Asien. Kungl. M£J:t har den 27 maj 1966 för Sveriges del godkänt statuter för institutet.
Genom beslut den 27 maj 1970 medgav Kungl. Maj:t att anslaget innevarande budgetår får överskridas med högst 13 000 kr.
Institutets personal omfattar fr. o. m. kalenderåret 1970 bl. a. sex vetenskapliga medarbetare (jfr pro]). 1970: 1 bil. 10 s. 359, SU 88, rskr 215). Institutets styrelse planerar en ytterUgare utökning av personalen med vetenskapliga medarbetare kalenderåret 1972.
Med hänsyn till inträffade och. väntade löne- och prisstegringar i Danmark bör Sveriges andel av kostnaderna för budgetåret 1971/72 beräknas till (205 000 + 37 000 ==) 242 000 kr. Jag är inte beredd att
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 351
förorda en ytterligare ökning av antalet vetenskapliga medarbetare för kalenderåret 1972.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till centralinstitutet för nordisk asienforskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 242 000 kr.
E 58. Bidrag tiU nordiska institutet för sjörätt
1969/70 Utgift 91791
1970/71 Anslag 109 000
1971/72 Förslag 119 000
Från detta förslagsanslag bestrids Sveriges andel (35 %) av kostnaderna för verksamheten vid nordiska institutet för sjörätt i Oslo (jfr prop. 1962:1 bil. 10 s. 520, SU 102, rskr 245). Institutet har tiU uppgift att främja forskning och undervisning inom sjörättens område. Kungl. Maj:t har den 19 december 1963 för Sveriges del godkänt statuter för institutet.
Med hänsyn till väntade löne- och prisstegringar i Norge bör Sveriges andel av kostnaderna för kalenderåret 1972 beräknas till (109 000+ 10 000)= 119 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj: t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till nordiska institutet för sjörätt för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 119 000 kr.
E 59. Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik
|
1969/70 Utgift |
830 703 |
|
1970/71 Anslag |
924 000 |
|
1971/72 Förslag |
978 000 |
Från detta förslagsanslag besttids Sveriges andel (36,85 %) av kostnadema för verksamheten vid nordiska institutet för teoretisk atom-fysUi i Köpenhamn (jfr prop. 1957: 119, SU 71, rskr 209). Institutet har tiU uppgift att främja samarbetet mellan de nordiska länderna inom gmndläggande teoretisk atoraforskning. Kungl. Maj:t har den 20 november 1970 för Sveriges del godkänt stadgar för institutet.
Statens råd för atomforskning
1. Ökad medelsanvisning med hänsyn tiU väntade löne- och prisstegringar i Danmark 54 000 kr.
2. Rådet tillstyrker en av institutets styrelse föreslagen utökning av
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 352
verksamheten inom fasta tiUståndets fysik. Förslaget innebär bl. a. att två professurer och en tjänst som docent inrättas. Kostnaderna, som bör fördelas över tre år, har beräknats till 645 000 danska kr. per år i 1971/72 års priser vid full utbyggnad av verksamheten. För budgetåret 1971/72 beräknas kostnaderna tUl 300 000 danska kr., vilket för Sveriges del innebär 77 000 kr.
Över styrelsens förslag om utökning av verksamheten inom fasta tillståndets fysik har, efter remiss, yttranden avgetts av universitetskanslersämbetet efter hörande av berörda universitet och högskolor, statens naturvetenskapliga forskningsråd samt styrelsen för teknisk utveckling. Samtliga remissinstanser ställer sig positiva till en förstärkning av forskning och forskarutbildning inom nämnda område. Statens naturvetenskapliga forskningsråd anser dock beträffande lokaliseringen att institutets styrelse bör överväga humvida en ensidig koncentration av institutets resurser tiU Köpenhamn är lämpUg eller önskvärd. Goda betingelser föreligger på andra orter i Norden, där aktiva grupper inom fasta tillståndets teori redan existerar. Liknande synpunkter förs även fram av styrelsen för teknisk utveckling.
Föredraganden
Beredningen av frågan om en utökning av verksamheten vid nordiska institutet för teoretisk atomfysik är ännu inte avslutad. Frågan måste — enligt min mening — prövas i samband med utbyggnaden av andra nordiska projekt.
Jag räknar vad gäUer den nuvarande verksamheten vid institutet inte med andra förändringar för nästa budgetår än sådana som hänför sig till väntade löne- och prisstegringar i Danmark och förordar med anledning därav att anslaget räknas upp med 54 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t liöreslår riksdagen
att till Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 978 000 kr.
E 60. Bidrag tUl Institutet för internationell ekonomi
|
1969/70 Utgift |
671 000 |
|
1970/71 Anslag |
704 000 |
|
1971/72 Förslag |
709 000 |
Från anslaget bestrids kostnaderna för forskningsverksamheten vid Institutet för internationell ekonomi (jfr prop. 1962:1 bU. 10 s. 525, SU 102, rskr 245). EnUgt sina stadgar, faststäUda av Kungl. Maj:t den 6 juni 1962 (ändrade senast den 18 oktober 1968), skall institutet, som även är institution vid universitetet i Stockholm, bedriva forskning rörande intemationella ekonomiska relationer.
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet 353
Universitetskanslersämbetet
För en förstärkning bl. a. av gästforskarverksamheten bör anslaget ökas med 96 000 kr.
Föredraganden
Jag vill först erinra om att jag tidigare vid min anmälan av anslaget SamhäUsvetenskapUga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal förordat att en för professorn Assar Lindbeck personlig professur i intemationeU ekonomi inrättas vid universitetet i Stockholm den 1 juU 1971. Med denna professur bör följa föreståndarskapet för Institutet för internationell ekonomi.
Med hänsyn tiU höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften m. m. bör anslaget för nästa budgetår räknas upp med 5 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 709 000 kr.
E 61. Bidrag till Konung Gustaf ¥:$ forskningsinstitut
|
1969/70 Utgift |
541 4211 |
|
1970/71 Anslag |
622 000 |
|
1971/72 Förslag |
628 000 |
Härjämte har från det i riksstaten för budgetåret 1969/70 under sjunde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. anvisats högst 35 000 kr. för bestridande av vissa ökade kostnader för löner m. m. som utbetalas frän förevarande anslag.
Från anslaget bestrids vissa personalkostnader vid Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. Övriga kostnader för verksamheten täcks av medel från Konung Gustaf V:s 80-årsfond. Vid institutet, där ett fyrtiotal forskare är verksamma, bedrivs väsentiigen forskning med inriktning mot reumatiska och andra invalidiserande folksjukdomar (jfr prop. 1947: 272 s. 451, SU 247, rskr 446).
Styrelsen för Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Föredraganden
Med hänsyn tUl höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften m. m. bör anslaget för nästa budgetår räknas upp med 6 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 628 000 kr.
Ee
12 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 354
E 62. Bidrag tUl Intemationella meteorologiska institutet i Stockholm
|
1969/70 Utgift |
280 000 |
|
1970/71 Anslag |
320 000 |
|
1971/72 Förslag |
322 000 |
Från anslaget bestrids vissa driftk ostnader vid Internationella meteorologiska institutet i Stockhohn (jfr prop. 1955:1 bil. 10 s. 697, SU 8, rskr 8). Enligt sina stadgar, fastställda av Kungl. Maj:t den 28 december 1956, har institutet till uppgift att bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationeUt vetenskapligt samarbete på meteorologins område.
Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet i Stockholm
1. För en förstärkning av institutets gästforskarverksamhet behövs 145 000 kr.
2. För övrig verksamhet vid institutet behövs en förstärkning med 54 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till höjningen av den aUmänna arbetsgivaravgiften m. m. bör anslaget för nästa budgetår räknas upp med 2 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 322 000 kr.
E 63. Bidrag tiU Riksföreningen mot cancer
1969/70 Utgift 3 000 000 Reservation —
1970/71 Anslag 3 000 000 1971/72 Förslag 3 000 000
I enlighet med statsmakternas beslut år 1966 (prop. 1 bU. 10 s. 570, SU 42, rskr 125) uppfördes detta reservationsanslag i riksstaten första gången budgetåret 1966/67. Enligt beslutet skulle anslaget utgå med 3 milj. kr. per budgetår t. o. m. innevarande budgetår och avse bidrag till verksamheten inom Riksföreningen mot cancer för forskning såväl i gränsområdet mellan grundläggande biologisk forskning och cancer-forskning som i form av direkt tUlämpad klinisk forskning rörande tumörsjukdomarnas diagnostik och behandling.
Som viUkor för statsbidraget gäller bl. a. att socialstyrelsen och statens
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet 355
medicinska forskningsråd utser vardera en ledamot i Riksföreningens mot cancer forskningsnämnd samt att föreningens beslut om beviljande av anslag som överstiger 300 000 kr. skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Riksföreningen mot cancer
Perioden 1966—1970 har föreningen delat ut anslag om sammanlagt 34,9 milj. kr. Riksföreningens anslag till cancerforskningen har, inklusive statsbidraget, utgjort ca en fjärdedel av vad statens medicinska forskningsråd delat ut till annan medicinsk forskning. Föreningen anser att detta — i förhåUande till resp. forsknings volym — är en rimlig relation och utgår från att den bör behåUas tills vidare. Med hänsyn till det allmännas stora intresse av cancerforskningen bör föreningen få ett statsbidrag som motsvarar hälften av en fjärdedel — dvs. en åttondel — av det årliga anslaget tiU statens medicinska forskningsråd, varvid föreningen kan garantera ett fortsatt stöd tiU cancerforskningen med bibehåUen forskningspotential. Statsbidraget bör utgå under fem år med början budgetåret 1971/72.
Statens medicinska forskningsråd, som 3fttrat sig över Riksföreningens framställning, framhåller bl. a. att ansvaret för fördelningen av hittUlsvarande statsmedel till cancerforskning har åvilat Riksföreningen mot cancer och dess forskningsnämnd. Rådet finner inga skäl föreligga att frångå den nu rådande fördelningen av ansvaret för denna forskning. Då svårigheter föreligger att för en längre tidsperiod överblicka prioriteringsförhållandena inom det medicinska forskningsfältet, där ändrade behov inom relativt kort tidsperiod kan uppkomma för såväl cancerforskningen som andra områden genom sjukdomspanoramats förändring och/eUer forskningsutvecklingen, bör ställning till föreningens anslag ur statsmedel tagas för ett budgetår i sänder.
Föredraganden
Som jag redovisat i det föregående innebar statsmakternas beslut år 1966 att ett särskUt anslag av årligen 3 milj. kr. skuUe fr. o. m. budgetåret 1966/67 t.o.m. innevarande budgetår anvisas till Riksföreningen mot cancer. Jag finner det angeläget att staten även i fortsättningen lämnar föreningen ekonomiskt stöd för forskning såväl i gränsområdet mellan grundläggande biologisk forskning och cancerforskning som i form av direkt tillämpad klinisk forskning rörande tumörsjukdomarnas diagnostik och behandling. Storleken av statsbidraget tiU föreningen bör prövas i samband med det årliga budgetarbetet.
Jag förordar, att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag, liksom nu benämnt Bidrag tiU Riksföreningen mot cancer, av 3 milj. kr.
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUclningsdepartementet 356
Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter, som härvid kan anses erforderliga. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 OOOOOO kr.
Ee
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 357
f) inrednmg och utrustning
E 64. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
I riksstaten för iimevarande budgetår finns uppfört ett reservationsanslag av 60 milj. kr. tiU inredning och utmstning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.
För nästa budgetår föreligger anslagsframställningar från byggnadsstyrelsen, utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté om sammanlagt 65 milj. kr. Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 63 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, tiU Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m. för budgetåret 1971/72 beräkna ett reservationsanslag av 63000000 kr.
Ef
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet 358
F LÄRARUTBILDNING Vissa gemensamma frågor
I samband med 1967 års lärarutbildningsreform (prop. 4, SU 51, rskr 143) uttalades att den samordnade utbildningen av klasslärare och ämneslärare vid lärarhögskola på sikt skulle inbegripa utbUdningen av även andra lärare. Genom beslut den 29 juni 1970 skall de yrkespedagogiska instituten i Göteborg, Linköping, Malmö, Solna och Umeå samordnas med berörda lärarhögskolor den 1 juli 1972. En viss samverkan mellan instituten och lärarhögskolorna pågår redan fr.o.m. innevarande budgetår. När det gäller utbildningen av lärare i s. k. övningsämnen beslöt riksdagen våren 1970 (prop. 25, SU 108, rskr 274) att den praktiskpedagogiska delen av utbildningen av lärare i musik skulle förläggas till lärarhögskolor. Lärarutbildningskommittén och organisationskommittén för högre musikutbildning har i oktober 1970 föreslagit en utbildning i provisorisk form av lärare i musik och annat ämne och att dessa lärares praktisk-pedagogiska utbildning skall anordnas inom lärarhögskolorga-nisationen fr. o. m. den 1 januari 1973. Denna fråga bereds f. n. Beträffande utbildningen av lärare i bl. a. teckning, gymnastik, trä- och metallslöjd, textilslöjd, hemkunskap, bamavård, hushållsteknik, familjekunskap, konsumentkunskap och dramatik har läramtbildningskommittén att lägga fram förslag. Jag erinrar i övrigt om vad jag anfört i prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 364) vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande lärarutbildning.
För att bristen på behöriga speciallärare i Norrland skall minskas kommer jag att i annat sammanhang föreslå att en speciallärarlinje inrättas vid lärarhögskolan i Umeå den 1 juli 1971. Linjer för förskol-lärarutbildning avses bU inrättade den 1 juli 1971 vid lärarhögskolorna i Kalmar och Kristianstad. Enligt skolöverstyrelsen finns fömtsättningar att starta sådana linjer vid ytterligare några lärarhögskolor fr. o. m. budgetåret 1972/73.
Pedagogikutredningen har den 27 april 1970 överlämnat sitt betänkande Pedagogisk utbildning och forskning (SOU 1970: 22). De sakkunniga har behandlat frågan om samordning och arbetsfördelning meUan pedagogiska institutioner vid lärarhögskolor och universitet m. m. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f. n. Förslag i frågan avses bli förelagt riksdagen i särskild proposition.
Intagningskapaciteten vid lärarhögskolor och övriga berörda lärarutbildningsanstalter under nästa budgetår bör utgöra sammanlagt ca 10 000 platser. Jag räknar med att följande antal intagningsplatser för oUka slag av läramtbildning kommer tiU stånd för budgetåret 1971/72.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 359
|
ca |
2 300 |
|
|
1968 |
|
|
1440 |
|
ca |
720 |
|
|
2 100 |
|
|
225 |
|
|
60 |
|
|
132 |
|
|
132 |
|
|
96 |
|
ca |
100 |
|
|
340'" |
|
|
30 |
|
|
228= |
|
|
102' |
Ämneslärare
Klasslärare på mellanstadiet
Klasslärare på lågstadiet
Speciallärare m. m.
Förskollärare
Gymnastik- eller idrottslärare
Lärare i barnavård
Lärare i hemkunskap
Lärare i textilslöjd
Lärare i trä- och metallslöjd
Lärare för industrins och hantverkets områden
Lärare i vårdyrken
Lärare i administrativ eller teknisk databehandling
Lärare i musik
Lärare i teckning____________________________________________________
' I detta antal ingår även deltagare i fortbildningskurser om minst en termin. Treterminskurser vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
samt 19-veckorskurser vid de yrkespedagogiska instituten. ' Utbildning av ifrågavarande lärare bekostas ej från anslag under litt. F
(bortsett från särskild utbildning av lärare i musik). * I detta antal ingår även deltagare i särskild utbildning av lärare i musik. ' I detta antal ingår även deltagare i särskild utbildning av lärare i teckning.
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1970 fastställt mål och riktiinjer för lärarutbildningen. Jag vill i detta sammanhang stryka under att det är angeläget att invandrarbarnens problem behandlas i utbildningen av förskollärare samt klass- och ämneslärare.
Fortbildningsverksamheten har expanderat starkt under 1960-talet. Utöver den kontinuerliga fortbildning inom olika områden som bedrivs i form av feriekurser och studjedagsverksarahet anordnas racd anledning av revideringen av grundskolans läroplan särskild fortbildning bl. a. för småskollärare i fråga om ämnet engelska och för vissa lärare på grundskolans högstadium i fråga om ämnena teknik och ekonomi. Med anledning av gymnasieskolreformen (prop. 1968: 140, SU 195, rskr 404) pågår och planeras en omfattande fortbildning av lärare inom yrkesundervisningen.
Skolöverstyrelsen framhåller i sin anslagsframställning att man i en så omfattande verksamhet som lärarfortbUdningen ständigt måste vara beredd att ompröva organisationens mål, metoder och stmktur. Överstyrelsen har nyligen tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att ingående analysera hela fortbildningsverksamheten. Arbetsgmppen kommer att behandla bl. a. frågan om sambandet mellan grundutbildning och fortbildning, viUia organisatoriska former som möjliggör individuellt avpassad och regelbundet återkommande fortbildning, utbildningen av lärarutbildare samt samarbetsformer och ekonomisk ansvarsfördelning mellan statUga och kommunala myndigheter. Till de områden som överstyrelsen ägnar särskild uppmärksamhet hör den fortbildning som föranleds av den expanderande vuxenutbildningen och av utvecklingen på läromedelssidan med dess konsekvenser för bl. a. lärarrollen samt fortbUdningen av skolledare. I likhet med överstyrelsen finner jag det angeläget att dessa frågor ingående övervägs inom ramen för överstyrelsens ordinarie verksamhet.
F
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 360
F 1. Lärarhögskolorna m. m.
Pedagogikutredningen har i betänkandet Pedagogisk utbildning och forskning (SOU 1970:22) lagt fram förslag om bl. a. samordning och arbetsfördelning mellan pedagogiska institutioner vid lärarhögskolor och universitet. I betänkandet behandlas bl. a. pedagogiskt forsknings-och utvecklingsarbete. Jag ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1971 års riksdag lägga fram särskild proposition på grundval av utredningens förslag.
Propositionen berör följande anslag i riksstaten för innevarande budgetår: Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Pedagogiskt utvecklingsarbete m. m. vid universitet och högskolor. Lärarhögskolorna: Utbildningskostnader samt Lärarhögskolorna: Materiel m. m.
Då beredningen av föreliggande förslag ännu ej är avslutad, bör i avvaktan på den särskilda propositionen medel tas upp med preliminärt beräknat belopp under förevarande rubrik.
Med anledning av det anförda hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lärarhögskolorna m. m. för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 212 580 000 kr.
F 2. Folkskoleseminarierna: UtbUdningskostnader
1969/70 Utgift 8 166 978
1970/71 Anslag 8 729 000 1971/72 Förslag 5449000
Folkskoleseminarium finns under budgetåret 1970/71 i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs. Folkskoleseminariet i Strängnäs upphör med utgången av juni 1971 och seminariet i Landskrona har börjat avvecklas innevarande läsår. Bestämmelserna om verksamheten vid folkskoleseminarium finns i stadgan (1958: 427) för folkskoleseminarierna (ändrad senast 1970: 789).
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Skolöver- Föredraganden styrelsen
Personal
Lärarpersonal 85 —30 —30
Övrig personal 19 — 4 — 4
104 —34 —34
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 361
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
6 435 500 |
—2 535 500 |
—2 535 500 |
|
Sjukvård |
13 000 |
— 4 600 |
— 4 600 |
|
Reseersättningar åt tjänstemän |
17 500 |
of. |
— 2 000 |
|
Reseersättningar åt lärarkan- |
|
|
|
|
didater |
20 000 |
+ 8 000 |
+ 1000 |
|
Lokalkostnader |
665 000 |
— 170 500 |
— 170 500 |
|
Expenser |
76 700 |
— 6 700 |
— 6 700 |
|
Bidrag till studie- och idrotts- |
|
|
|
|
utfärder |
4 000 |
— 1 500 |
— 1500 |
|
Skötsel av trädgårdar |
17 000 |
— 6 200 |
— 6 200 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 484 000 |
- 554 000 |
- 554 000 |
|
|
8 732 700 |
-3 271 000 |
-3 280 000 |
|
Uppbördsmedel |
3 700 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
8 729 000 |
-3 271 000 |
-3 280 000 |
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsen räknar med att avvecklingen av folkskoleseminarierna i Haparanda och Skara påbörjas fr. o. m. nästa budgetår. Antalet klasser minskar därvid från 20 tiU 10.
För löne- och prisomräkning beräknar överstyrelsen ett ökat medelsbehov av 67 500 kr. Anslagsförändringarna i övrigt föranleds huvudsakligen av det minskade antalet klasser.
Föredraganden
Utbildningen vid folkskoleseminarierna bedrivs i huvudsak enligt de riktlinjer för småskoUärarutbildning som gällde före 1967 års lärarutbildningsreform. Den nya läramtbildningsorganisationen är tillräckligt omfattande för den utbildning av småskollärare som behövs. Kungl. Maj:t har genom beslut den 27 maj och den 29 december 1970 förordnat att folkskoleseminarierna i Skara och Haparanda skall upphöra med utgången av juni 1973. Jag är beredd att i positiv anda pröva förslag att förlägga andra utbildningar tUl Haparandaseminariets lokaler.
Med hänvism"ng till sammanstäUningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5449000 kr.
F 3. Folkskoleseminariema: Materiel m. m.
1969/70 Utgift 245 328 Reservation 232
1970/71 Anslag 170 000
1971/72 Förslag 134000
Skolöverstyrelsen
På grund av föreslagen minskning av foikskoleseminarieorganisationen bör anslaget minskas med 36 000 kr. Överstyrelsen föreslår, att anslaget förs upp med 134 000 kr.
F 12* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
362
Föredraganden
Med hänsyn till pågående avveckling av seminarieorganisationen räknar jag med en minskning av medelsbehovet under detta anslag för nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Folkskoleseminarierna: Materiel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 134 000 kr.
F 4. Förskoleseminariema: UtbUdningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
16 687 624 21 386 000 24 405 000
Förskoleseminarium finns i Borås, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Solna, Stockholm, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro. För verksamheten gäller Kungl. Maj:ts bestämmelser den 29 april 1964 rörande förskoleseminarierna (ändrade senast den 29 december 1970).
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Skolöver- |
Föredraganden |
|
|
|
styrelsen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Lärarpersonal |
182 |
+48 |
+ 36 |
|
övrig personal |
40 |
+ 5,5 |
+ 4 |
|
|
222 |
+53,5 |
+40 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
14 317 000 |
+ 2 534 000 |
+ 1789 000 |
|
Sjukvård |
19 OOO |
+ 9 OOO |
+ 6 000 |
|
Reseersättningar åt tjänstemän |
79 000 |
+ 96 000 |
+ 65 000 |
|
Reseersättningar ät lärarkandi- |
|
|
|
|
dater |
64 OOO |
+ 26 000 |
+ 18 000 |
|
Lokalkostnader |
3 111000 |
+ 598 000 |
-t- 497 000 |
|
Expenser |
429 000 |
-1- 86 000 |
+ 80 000 |
|
Studieutfärder |
42 OOO |
+ 10 000 |
of. |
|
Skötsel av ttädgårdar |
11000 |
of. |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
3 314 000 |
+ 775 000 |
+ 564 000 |
|
|
21 386 000 |
+4134 000 |
+3 019 000 |
Skolöverstyrelsen
En samordning av förskolläramtbildningen med utbildningen av lärare för lågstadiet vid lärarhögskola planeras f. n. Överstyrelsen söker öka förskollärarutbildningens kapacitet och undersöker därför fortlöpande möjligheterna att anordna nya utbildningsenheter på lärarhög-skolorter. Eftersom det i Kalmar och Kristianstad finns tillgång på barnstugor och övningsinstitutioner i erforderlig utsträckning och lärarhögskolorna på dessa orter kan ställa lokaler till förfogande föreslår överstyrelsen, att förskollärarlinje fr.o.m. budgetåret 1971/72 inrättas vid dessa lärarhögskolor. Den lokalmässiga samordningen innebär dels
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 363
att dessa högskolors materiella resurser kan utnyttjas mer rationellt, dels att lärarutbildningarna för förskolestadiet och lågstadiet kan samverka i pedagogiskt hänseende, vilket skapar förutsättningar för en bättre kontinuitet i barnens utveckling i förskola och skola. Överstyrelsen har i detta sammanhang anmält att den tiUsatt en arbetsgrupp för pedagogisk samverkan meUan förskollärar- och lågstadieläramtbUdning-arna.
Vid förskoleseminariema fanns läsåret 1970/71 1 710 intagningsplatser. Överstyrelsen föreslår att för läsåret 1971/72 den totala intagningen till förskoUäramtbUdning, inklusive föreslagen förskolläramt-bildning om sammanlagt 240 platser vid lärarhögskolorna i Kalmar och Kristianstad, skall omfatta 3 000 intagningsplatser. Kostnader för förskoUärarutbUdning vid lärarhögskola beräknas under lärarhögskolornas anslag.
överstyrelsens förslag i övrigt innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 618 000 kr.
2. 300 Intagningsplatser tillkom budgetåret 1970/71, vilket under nästa budgetår medför ett större antal klasser i årskurs 2 (+1 747 000 kr.).
3. Medel begärs för 1 050 intagningsplatser vid förskoleseminarierna (+1 848 000 kr.).
4. Under förevarande anslag upptaget belopp tiU extra personal för arbete med central intagning föreslås överfört tiU anslaget Skolöverstyrelsen (—111 600 kr.).
5. De medel som utgår för biträde med pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter bör ökas (+49 600 kr.).
Föredraganden
Under de senaste åren har antalet intagningsplatser vid förskoleseminarierna successivt ökats. Antalet intagningsplatser utgjorde under budgetåret 1962/63 289, 1966/67 1 110 och utgör under innevarande budgetår 1 710. Mina förslag innebär att antalet nästa budgetår skall vara 2 100.
Kommunerna planerar en betydande utbyggnad av barnstugeverksamheten under de närmaste åren. Det är nödvändigt med vidgade statliga insatser på utbildningssidan, om kommunernas planer skall kunna förverkligas. En fortsatt ökning av intagningskapaciteten för förskol-lärarutbildning är sålunda enligt min mening angelägen. Efter samråd med föredraganden i socialdepartementet har jag funnit att antalet intagningsplatser för förskoUärarutbUdning bör ökas med 390 till 2 100. En expansion av barnstugeverksamheten kan kräva en ytterligare ökning. Det är vidare angeläget att skolöverstyrelsen ser till att barnavårdsutbildningen inom gymnasieskolan anpassas till det ökade behovet av barnsköterskor.
F
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 364
Såsom jag anfört i det föregående vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande lärarutbildning avses en förskollärarlinje den 1 juli 1971 bli inrättad vid var och en av lärarhögskolorna i Kalmar och Kristianstad. Jag räknar med att vid dessa högskolor skall finnas sammanlagt 180 intagningsplatser för blivande förskollärare under nästa budgetår. Genom inrättande av förskoUärarlinje på dessa orter kan såväl lokalerna som de materieUa resurserna vid dessa lärarhögskolor utnyttjas på ett rationeUt och ändamålsenligt; sätt. Även lärarkraftema inom lågstadielärarutbildningen och förskoUärarutbildningen kan i viss utsträckning användas gemensamt.
Antalet intagningsplatser vid förskoleseminarierna bör ökas med 210. Antalet studerande som kan tas in vid seminarierna blir därmed 1 920. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att under nästa budgetår faststäUa intagningens omfattning vid förskoleseminariema. Jag beräknar medel för ökat antal platser i årskurs 1 i förskoleseminarieorganisationen enligt mitt förslag tiU intagning samt för utbyggnaden av antalet platser i årskurs 2.
TUl arvoden m. m. för biträde med pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter beräknar jag ytterligare 49 600 kr. Såsom anförts i det föregående bör medel för arbete med central intagning av blivande för-skoUärare alltjämt anvisas under fiirevarande anslag.
Med hänvisning tiU sammanstäUningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om
antalet intagnings
platser vid förskoleseminarierna,
b) till Förskoleseminarierna:
Utbildningskostnader för budget
året 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 24405000 kr.
F 5. Förskoleseminariema: Materiel m. m.
1969/70 Utgift 814 366 Reservation 139 804
1970/71 Anslag 1 293 000
1971/72 Förslag 1410 000
Skolöverstyrelsen
1, För förbrukningsmateriel m. m. disponerar överstyrelsen under innevarande budgetår sammanlagt 443 000 kr. Medlen för detta ändamål föreslås öka med 97 000 kr.
2, För inredning och utmstning med hänsyn tiU ökat lokalbehov och föreslagen kapacitetsökning beräknar överstyrelsen 1 750 000 kr. Innevarande budgetår utgår till dessa ändamål 750 000 kr. (+1 000 000 kr.).
3, Till ersättningsanskaffning av materiel utgår under budgetåret 1970/71 100 000 kr. Dessa medel föreslås öka med 43 000 kr.
F
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 365
Föredraganden
Jag har under föregående anslag förordat en utbyggnad av intagningen till förskoleseminarierna. Med hänsyn härtill bör förevarande anslag för nästa budgetår föras upp med sammanlagt 1 410 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förskoleseminarierna: Materiel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 410 000 kr.
F 6. Gymnastik- och idrottshögskolorna: UtbUdningskostnader
1969/70 Utgift 5 705 052
1970/71 Anslag 6 179 000 1971/72 Förslag 6978000
Gymnastik- och idrottshögskola finns i Stockholm och Örebro. Bestämmelser för verksamheten återfinns i stadgan (1967: 273) för gym-nastUi- och idrottshögskolorna (ändrad senast 1970: 780). Utbildningen på gymnastiklärarlinje och idrottslärarlinje omfattar två år. Den senare linjen finns endast i Stockholm. Ledningen av högskolorna utövas av styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna.
|
|
|
1970/71 |
|
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Styrelsen |
Föredraganden |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Lärarpersonal |
|
44 |
|
+ 1 |
of. |
|
Övrig personal |
|
25 |
|
+2 |
+ 1 |
|
|
|
69 |
|
+3 |
+1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
|
3 849 000 |
+ |
145 400 |
+ 22 000 |
|
Sjukvård |
|
3 600 |
+ |
1200 |
+ 1000 |
|
Reseersättningar åt |
tjänstemän |
|
|
|
|
|
m. fl. |
|
104100 |
+ |
20 800 |
+ 12 000 |
|
Reseersättningar åt |
studerande |
290 500 |
|
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
|
943 100 |
+ |
748 000 |
+ 680 000 |
|
Expenser |
|
87 300 |
+ |
38 000 |
+ 17 000 |
|
därav engängsutgifter |
— |
|
+30 OCO |
+7 000 |
|
|
Vissa kostnader i |
anslutning |
|
|
|
|
|
tiU utflyttning tiU nya loka- |
|
|
|
|
|
|
ler vid gymnastik- och |
|
|
|
|
|
|
idrottshögskolan |
i Örebro |
— |
+ |
7 000 |
.— |
|
Lönekostnadspålägg |
911400 |
+ |
102 600 |
+ 70 000 |
|
|
|
|
6189 000 |
+1063 000 |
+802 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
|
LokaUiyror m. m. |
|
10 000 |
+ |
3 000 |
+ 3 000 |
|
|
Nettoutgift |
6179 000 |
+ 1060 000 |
+799 000 |
|
Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna
1. Löne- och prisomräkning 144 400 kr.
2. Förslag förs fram om inrättande på ordinarie stat av en tjänst som biträdande professor i fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi,
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 366
vid högskolan i Stockholm. En tjänst med samma benämning, personUg för P. O. Åstrand, har tidigare funnits vid högskolan. Efter medgivande av Kungl. Maj:t har styrelsen för imievarande budgetår inrättat en extra tjänst i det aktueUa ämnet.
3. En extra tjänst som lektor i pedagogik vid högskolan i Stockholm (+85 400 kr.).
4. En tjänst som förste laboratorieassistent vid den fysiologiska institutionen vid högskolan i Stockholm (+37 000 kr.).
5. För högskolan i Örebro begärs medel för assistenttimmar i pedagogik (+8 900 kr.).
6. Tre tjänster fr. o. m. den 1 januari 1972 vid högskolan i Örebro för skolans permanenta lokaler (+48 900 kr.).
7. Kostnader för nya lokaler m. m. i Örebro (666 000 kr.).
Föredraganden
Förslaget om en förstärkning av forsknings- och undervisningsresurserna i ämnet fysiologi vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm bör tiUmötesgås genom att en tjänst som biträdande professor i fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi, inrättas på ordinarie stat den 1 juli 1971. Ett inrättande av tjänsten kommer för högskolan att innebära bl. a. en effektivare organisation av forsknings- och utvecklingsarbetet på fysiologiens område.
Nya lokaler för gymnastik- och idrottshögskolan i Örebro beräknas bli tagna i anspråk först den 1 januari 1972. Jag beräknar medel för två tjänster som vaktmästare vid de statliga lokalerna fr. o. m. denna tidpunkt. Liksom styrelsen räknar jag med att en ökad intagning vid örebrohögskolan inte kan komma tUl ,stånd under budgetåret 1971/72.
Medel för utgifter av engångskaraktär i samband med flyttningen till nya lokaler har jag beräknat under anslagsposten Expenser. I övrigt hänvisar jag till sammanstäUningen och hemställer, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att tiU Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 978 000 kr.
F 7. Gymnastik- och idrottshögsloloma: Materiel m. m.
1969/70 Utgift 210 593 Reservation 131532
1970/71 Anslag 280 000
1971/72 Förslag 295 000
Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna
1. För nästa budgetår föreslås för
underhåll m. m. en uppräkning av
anslaget med 14 000 kr.
2, Medel har för budgetåret 1970/71 anvisats i en första etapp för an-
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet
367
skaffande av apparatur för institutionen för fysiologi vid högskolan i Stockholm (50 000 kr.). Styrelsen anhåller om samma belopp under nästa budgetår,
3. Styrelsen föreslår, att fr. o. m. nästa budgetår särskUda medel anvisas tiU kostnader för materiel och viss apparatur i samband med specialarbeten på idrottslärarlinjen (+35 000 kr.).
Föredraganden
Institutionen för fysiologi vid stockholmshögskolan bör, som jag framhöU i prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 383), successivt mstas upp under en treårsperiod. Även för nästa budgetår bör därför 50 000 kr. anvisas för detta ändamål. Anslaget bör höjas med totalt 15 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 295 000 kr.
F 8. Seminarierna för husUg utbUdning: UtbUdningskostnader
1969/70 Utgift 14 626 734 1970/71 Anslag 16 394 000 1971/72 Förslag 15077000
Seminarium för huslig utbildning finns i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala. Bestämmelser för verksamheten vid seminarium för huslig UtbUdning återfinns i stadgan (1961:433) för seminarierna för huslig utbildning (ändrad senast 1970: 791). Vid sådant seminarium utbildas barnavårdslärare, hushållslärare och textillärare på treårig linje. Vidare utbildas ekonomiföreståndare på tvåårig linje.
|
|
1970/71 |
|
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Skolöver- |
Föredraganden |
|
|
|
|
|
styrelsen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Lärarpersonal |
182 |
|
of. |
—7,5 |
|
övrig personal |
36 |
|
+ 1 |
of. |
|
|
218 |
|
+ 1 |
-7,5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
11 002 700 |
+ |
34 700 |
—1 311000 |
|
Sjukvård |
12 500 |
+ |
2 500 |
+ 2 000 |
|
Reseersättningar åt tiänstemän |
55 200 |
+ |
41200 |
+ 23 000 |
|
Reseersättningar åt studerande |
101 000 |
+ |
7 600 |
+ 3 000 |
|
Lokalkostnader |
1 984 000 |
+ |
66 CCO |
+ 66 000 |
|
Expenser |
612 500 |
+ |
35 CCO |
+ 18 000 |
|
Bidrag till studieutfärder |
11 COO |
|
of. |
of. |
|
Skötsel av trädgårdar m. m. |
29 900 |
+ |
5 000 |
of. |
|
Särskilda kurser för fortbild- |
|
|
|
|
|
ning av lärare i storhushåll |
44 000 |
|
of. |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
2 541 200 |
+ 204 500 |
— 118 400 |
|
|
|
16 394 000 |
-f 396 500 |
—1 317 400 |
|
|
Avrandat |
|
+ 396 000 |
—1 317 000 |
|
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 368
Skolöverstyrelsen
överstyrelsen föreslår det antal intagningsplatser läsåret 1971/72 som framgår av följande sammanställning.
|
|
Barnavärds- |
Hushålls- |
TextU- |
Ekonomiföre- |
|
Seminarium |
lärarlinje |
lärarlinje |
lärarlinje |
ständarlinje |
|
Göteborg |
12 |
36 |
48 |
24 |
|
Stockholm |
16 |
36 |
36 |
12 |
|
Umeä |
16 |
36 |
36 |
— |
|
Uppsala |
16 |
36 |
36 |
24 |
|
|
60 |
144 |
156 |
60 |
Överstyrelsens förslag i övrigt innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 233 000 kr.
2. En tjänst som ekonomibiträde föreslås för seminariet i Umeå (+25 800 kr.).
3. YtterUgare medel för bl. a. experter (+12 400 kr.).
4. YtterUgare medel för tillfälliga föreläsare (+5 000 kr.).
5. Ett belopp om 5 000 kr. föreslås för permanentning av vissa grusgångar vid seminariet i Göteborg.
Föredraganden
Tillgången på hushålislärare och textillärare är f. n. god. Jag räknar därför med en något minskad intagning jämfört med skolöverstyrelsens förslag. För budgetåret 1971/72 bör intagningskapaciteten på textil-lärarlinjen minskas med 24 platser, så att antalet intagningsplatser blir sammanlagt 132. På hushållslärarUnjen bör intagningskapaciteten nästa budgetår vara oförändrad, dvs. 132 intagningsplatser.
Behovet av barnavårdslärare och ekonomiföreståndare är fortfarande mycket stort. Jag har beräknat medel för utbildning av barnavårdslärare och ekonomiföreståndare i enlighet med överstyrelsens förslag, vUket innebär 60 intagningsplatser på vardera linjen. Antalet intagningsplatser på ekonomiföreståndarlinjen ökar härigenom med 12.
Kungl. Maj:t bör bemyndigas aU för nästa budgetår faststäUa intagningens omfattning vid seminarierna för huslig utbUdning.
Ytterligare medel bör anvisas för tiUfälliga föreläsare för ökad information om kost- och miljöfrågor, beroendeframkallande medel m. m. i enlighet med överstyrelsens förslag. Jag har vidare beaktat behovet av medel för löne- och prisomräkning samt kostnader av automatisk natur.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört beträffande intagningskapaciteten vid seminarierna för huslig utbildning samt med hänsyn tiU den låga anslagsbelastningen finner jag att anslaget bör kunna minskas med 1 317 000 kr. och föras upp med 15 077 000 kr.
F
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 369
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagnings-platser vid seminarierna för huslig utbildning,
b) till Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 15 077 000 kr.
F 9. Seminarierna för huslig utbUdning: Materiel m. m.
1969/70 Utgift 339 921 Reservation 20 079
1970/71 Anslag 396 000
1971/72 Förslag 396 000
Skolöverstyrelsen
1. För nästa budgetår begärs för löpande förbmkning ytterligare medel (+35 400 kr.).
2. För nyanskaffningar beräknas ytterligare medel för utökning av den maskinella utmstningen (+ 24 000 kr.). Vidare begärs särskilda medel för inredning av nya lokaler på vinden vid seminariet i Göteborg (+25 000 kr.) samt för ITV-utmstning (+60 000 kr.).
Föredraganden
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 396000 kr.
F 10. Slöjdlärarseminariet: UtbUdningskostnader
1969/70 Utgift 1 177 547
1970/71 Anslag 1039 000
1971/72 Förslag 1020000
Slöjdlärarseminariet, som är beläget i Linköping, har till ändamål att utbUda lärare i trä- och metallslöjd. Bestämmelser för verksamheten vid seminariet återfinns i stadgan (1960:511) för slöjdlärarseminariet (ändrad senast 1970: 790). Utbildningen vid seminariet är ettårig.
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbilldningsdepartementet 370
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Lärarpersonal övrig personal |
|
10 3,5 |
Of. of. |
of. of. |
|
Anslag |
|
13,5 |
of. |
of. |
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar åt tjänstemän Reseersättningar åt studerande Lokalkostnader |
686 000 1400 4 400 7 100 157 700 |
of. of. + 2 900 + 500 —37 000 |
of. of. + 3 000 + 1000 —37 000 |
|
|
Expenser Bidrag till studieutfärder Lönekostnadspålägg |
21 100 2100 159 200 |
of. of. + 12 800 |
+ 1000 of. + 12 800 |
|
|
|
|
1 039 000 |
—20 800 |
—19 200 |
|
|
Avmndat |
|
—21 000 |
—19 000 |
Skolöverstyrelsen
överstyrelsen räknar för budgetåret 1971/72 med oförändrad intagning, dvs. 96 intagningsplatser.
För löne- och prisomräkning m. rn. beräknar överstyrelsen ett minskat medelsbehov av 23 400 kr.
Föredraganden
Mot skolöverstyrelsens förslag angående intagning vid slöjdlärarseminariet för budgetåret 1971/72 har jag ingen erinran. Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att tiU Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 020 000 kr.
F 11. Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m.
1969/70 Utgift 56 000 Reservation —
1970/71 Anslag 56 000
1971/72 Förslag 60 000
Skolöverstyrelsen
För nästa budgetår begärs medel för nyanskaffning av ITV-utmstning (+15 000 kr,).
Föredraganden
Under förevarande anslag räknai: jag inte med andra förändrmgar än sådana som hänför sig tUl prisstegringar. Jag förordar därför att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 4 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet
371
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kr.
F 12. Yrkespedagogiska instituten
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
7 567 365 7 063 000 7 446 000
Yrkespedagogiska institut finns i Göteborg, Linköping, Malmö, Solna och Umeå. Vid instituten utbUdas bl. a. yrkeslärare för industrins och hantverkets områden, vissa lärare i vårdyrken samt lärare i administrativ och teknisk databehandling. Vidare sker fortbildning av yrkeslärare i specialklasser och särskola samt vidareutbildning av vissa lärare på grandskolans högstadium.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Skolöver- |
Föredraganden |
|
|
|
|
styrelsen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Lärarpersonal |
40 |
+ 4 |
+ 2 |
|
Övrig personal |
18 |
of. |
of. |
|
|
58 |
+4 |
+ 2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
4 487 000 |
+ 340 000 |
+ 170 000 |
|
Sjukvård |
5 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
120 000 |
+ 60 000 |
+ 47 000 |
|
Lokalkostnader |
916 000 |
+ 80 000 |
+ 80 000 |
|
Expenser |
232 000 |
+ 6 000 |
of. |
|
Materiel m. m. |
258 000 |
+ 75 000 |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
1 045 000 |
+ 124 000 |
+ 86 000 |
|
|
7 063 000 |
+685 000 |
+ 383 000 |
Skolöverstyrelsen
Behovet på längre sikt av lärare för yrkesundervisning är ännu inte klarlagt. Inom överstyrelsen pågår en utredning om behovet av lärare för bl. a. de yrkestekniska linjerna och specialkurserna. I avvaktan på att detta utredningsarbete slutförs räknar överstyrelsen med en i stort sett oförändrad intagningskapacitet.
Överstyrelsens förslag innebär bl. a.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 56 000 kr.
2. Överstyrelsen föreslår en utökning av antalet platser i vidareutbildning i matematik, teknik och fysik eller kemi från 96 till 144. Under perioden 1970/71—1974/75 bör högst ca 500 platser stäUas tiU förfogande för denna utbUdning. (+421 600 kr.)
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbiildningsdepartementet 372
3. För att göra det möjligt för instituten att återge televisionsprogram som framställts i samverkan med berörda lärarhögskolor erfordras 15 000 kr. per institut för nyanskaffning av videobandspelare m. m. (+75 000 ler.).
Föredraganden
I prop. 1970: 1 (bU. 10 s. 389) bar jag på grundval av en framställning från skolöverstyrelsen förordat en samordning av yrkespedagogiska institut och lärarhögskolor den 1 juU 1972. Genom beslut den 29 juni 1970 skall de yrkespedagogiska instituten i Göteborg, Linköping, Malmö, Solna och Umeå den 1 juli 1972 samordnas med berörd lärarhögskola. Vidare har bestämmelser utfärdats om den samverkan som skall ske meUan ifrågavarande utbildningsanstalter under budgetåren 1970/72.
Med anledning av yrkesutbildningens nya utformning pågår f. n. en fortbildning av yrkeslärare. Det är angeläget att de som genomgår nuvarande grundutbildning till yrkeslärare får del av denna fortbildning i samband med utbUdningen vid yikespedagogiskt institut. Jag viU i detta sammanhang erinra om att den Jiramtida utformningen av bl. a. lärar-utbUdningen inom yrkesutbildningen har behandlats av yrkesutbildningsberedningen i betänkandet Reformerad läramtbildning (SOU 1970: 4). Remissbehandlingen av betänkandet har just avslutats.
Fr. o. m. innevarande budgetår anordnas särskild vidareutbildning i matematik, teknik och fysik eller kemi för gmndskolans yrkeslärare. Denna utbildning har mottagits med stort intresse och jag ansluter mig därför till skolöverstyrelsens förslag om en vidgning av verksamheten. Under nästa budgetår bör ca 120 deltagarplatser finnas. Som en riktpunkt för kapaciteten under budgetåren 1970/75 bör gälla att denna utbildning bör anordnas för ca 500 yrkeslärare.
I övrigt räknar jag i likhet med överstyrelsen med en i stort sett oförändrad intagningskapacitet vid de yrkespedagogiska instituten. Överstyrelsen bör i sina förslag till bestämmelser för budgetåret 1971/72 inom ramen för anslaget kunna göra viss omfördelning mellan olika kategorier, om utvecklingen på yrkesundervisningsområdet ger anledning härtiU.
Med hänvisning tUl sammanstiUlningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Yrkespedagogiska instituten för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 446 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 373
F 13. Ersättning tiU deltagare i utbUdning av lärare vid yrkesundervisningen
1969/70 Utgift 11 121 914 1970/71 Anslag 5 896 000 1971/72 Förslag 6046000
Från anslaget bekostas vissa ersättningar tUl deltagare i kurser som anordnas vid de yrkespedagogiska instituten.
Skolöverstyrelsen
Anslaget bör med hänsyn tiU föreslagen utökad kursverksamhet höjas med 300 000 kr. tiU 6 196 000 kr.
Föredraganden
Under hänvisrung tiU vad jag föreslagit under föregående anslag hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 046 000 kr.
F 14. Statens institut för högre utbUdning av sjuksköterskor
1969/70 Utgift 11286 306 1970/71 Anslag 11 182 000 1971/72 Förslag 10 584 000
Vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS) anordnas kurser för utbUdning av lärare i hälso- och sjukvård, avdel-ningssköterskekurser, anestesikurser, administrativa kurser samt viss fortbildning. För verksamheten gäller bestämmelser i Kungl. Maj:ts brev den 11 november 1966 (ändrat senast den 29 december 1970).
De av riksdagen godtagna riktiinjerna för vidareutbildning av sjuksköterskor m. m. (prop. 1968:66, SU 108, rskr 259) innebär bl. a. att institutet i fortsättningen huvudsakligen skall svara för läramtbildning och viss kursverksamhet i anslutning tUl denna. Övergångsvis fömtsatts dock vissa uppgifter utanför läramtbUdningen ligga kvar hos institutet. Sålunda skall i mån av behov särskilda avdelningssköterskekurser och anestesikurser kunna anordnas i samma omfattning som hittills och på oförändrade vUlkor t. o. m. innevarande budgetår. I erforderlig omfattning skall tiUs vidare även administrativa kurser kunna anordnas vid institutet.
Genom beslut den 17 juli 1968 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen att utreda förutsättningarna för att organisatoriskt samordna
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 374
den lärarutbildning som bedrivs vid de yrkespedagogiska instituten och läramtbildningen vid sjuksköterskeinstitutet.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
Avlöningar |
4 397 000 |
— 391 000 |
—1312 000 |
|
Sjukvård |
3 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
62 000 |
+ 5 000 |
of. |
|
Lokalkostnader |
460 000 |
+ 39 000 |
of. |
|
Expenser |
212 000 |
+ 5 000 |
of. |
|
Ersättning till vissa elever |
4 940 000 |
+ 1885 000 |
+ 985 000 |
|
Övriga utgifter |
|
|
|
|
a) inköp och underhåll av un- |
|
|
|
|
dervisningsmateriel m. m. |
90 000 |
+ 15 000 |
of. |
|
b) diverse utgifter |
7 000 |
of. |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
1011000 |
- 50 000 |
-271 000 |
|
|
11182 000 |
+1 508 000 |
-598 000 |
Skolöverstyrelsen
De yrkespedagogiska instituten och lärarhögskolorna skaU samordnas den 1 juli 1972. Enligt överstyrelsen bör även den lärarutbildning som bedrivs vid SIHUS inordnas i lärarhögskolorna den 1 juli 1972. överstyrelsen avser att i anslagsframställningen för budgetåret 1972/73 lägga fram förslag till härav föranledda organisatoriska förändringar av lärarutbildningen vid SIHUS.
Den av överstyrelsen föreslagna omfattningen av verksamheten nästa budgetår — utom såvitt gäller fullföljande av redan påbörjade kurser — jämförd med planerad verksamhet innevarande budgetår framgår av följande sammanställning.
Antal kurser
1970/71 överstyrelsens
förslag för
1971/72
Lärarkurser
Kompletteringskurser för yrkeslärare
Administrativa kurser
|
2 |
+2 |
|
1 |
+3 |
|
3 |
of. |
Överstyrelsens förslag i övrigt innebär i korthet.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 94 000 kr.
2. Skolöverstyrelsen föreslår med hänsyn bl. a. tUl vissa inom överstyrelsen hösten 1967 utförda beräkningar av lärarbehovet inom vårdyrkesområdet att läramtbildningen vid institutet under budgetåret 1971/72 ökas med två lärarkurser om tre terminer och tre kompletteringskurser för yrkeslärare. I awEiktan på att Svenska landstingsförbundets utredning angående utbUdning av sjukhusadministratörer föreligger
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 375
färdig, föreslår överstyrelsen att de tre administrativa kurserna anordnas också under budgetåret 1971/72.
övrig utbildningsverksamhet bör i enlighet med prop. 1968:66 upphöra med utgången av budgetåret 1970/71. De föreslagna förändringama i verksamheten vid institutet medför ett minskat behov av studieledare (—183 000 kr.) samt minskade medel för ersättning åt tillfälliga lärare m.m. (—184 000 kr.) och för fortbildning (—141 000 kr.).
3. För medel till anställande av en institutionstekniker mot arvode beräknar överstyrelsen 32 000 kr.
4. Antalet elever som uppbär utbildningsarvode beräknas öka från 60 % tiU 70 % per kurs vilket medför en utgiftsökning (+850 000 kr.). Den föreslagna ökningen av lärarkurserna och kompletteringskursema för yrkeslärare medför ett ökat medelsbehov för ersättning till elever (+1 210 000 kr.). Ersättningen till elever i lärarkurs om två terminer beräknas minska (—175 000 kr.).
5. överstyrelsen anser det önskvärt att utrymme skapas för en systematisk produktion för intern television och föreslår medel till inspelning av två program (+10 000 kr.).
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 13 oktober 1970 hemställt om fortsatt uppdrag för SIHUS att anordna avdelningssköterskekurser och anestesikurser.
Föredraganden
I likhet med skolöverstyrelsen räknar jag med att någon förändring av institutets yttre organisation inte skall komma till stånd under budgetåret 1971/72.
TillförlitUga lärarbehovsberäkningar för vårdyrkesområdet föreligger ej. Med hänsyn tiU det osäkra underlaget räknar jag för nästa budgetår med tolv lärarkurser om tre terminer och en kompletteringskurs för yrkeslärare. Kungl. Maj:t bör dock äga besluta att planerad kurs utbyts mot annan kurs.
Enligt den överenskommelse som träffats med företrädare för sjukvårds- och utbildningshuvudmännen (jfr prop. 1968: 66 s. 77, SU 108, rskr 259) bör institutets verksamhet fr.o.m. budgetåret 1971/72 omfatta huvudsakligen lärarutbildning och viss kursverksamhet i anslutning till denna.
Jag beräknar medel för en administrativ kurs vid institutet under nästa budgetår. I vad avser avdelningssköterskekurser och anestesikurser pågår överläggningar med sjukvårdshuvudmännen rörande behovet av och formerna för att tillgodose detta utbUdningsbehov. Jag är därför inte beredd att i detta sammanhang ta stäUning till huruvida kurser av ifrågavarande slag bör kunna anordnas vid institutet även efter den 1 juli
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 376
1971. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att meddela beslut i frågan sedan överläggningarna slutförts. Med hänsyn tiU vad jag sålunda anfört beträffande kursverksamheten räknar jag med en minskad studieledarorganisation.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 10 584 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t
att besluta om anordnandet av kurser
vid statens institut för hijgre utbildning av sjuksköterskor,
b) till Statens institut
för högre utbildning av sjuksköterskor för
budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 584 000 kr.
F 15. Särskilda läramtbUdningsåtgärder
1969/70 Utgift 1862 413 Reservation 2 449 697
1970/71 Anslag 1584 000
1971/72 Förslag 2 142 000
Skolöverstyrelsen
Överstyrelsens förslag tiU dispiDsition av anslaget för budgetåret 1971/72 framgår av följande uppställning.
1. Biämneskurser och kurser 1 psykologi och pedagogik samt ea terminskurs i yrkesvägledning 649 800
2. Studiestipendier till folkskollärare och till vissa deltagare i av Hermods anordnade kurser 120 000
3. Kurser i teoretisk yrkesorientering för blivande eller redan utbildade lärare i samhällskunskap 39 400
4. Kurs för förskoUärare 210 500
5. Kurs i yrkesvägledning för särskolans lärare 120 000
6. Förberedande åtgärder för inrättande av förskollärarlinje vid vissa lärarhögskolor samt samordning av yrkespedagogiskt institut och lärarhögskola 200 000
7. Lönekostnadspålägg (avseende punkterna 1—6) 234 300
8. Andra särskilda lärarutbildningsätjjärder 615 000
2 189 000
Reservationsmedlen under anslaget beräknas åtgå för täckande av dels vissa utbildningskostnader under budgetåret 1970/71, dels vissa andra kostnader. Med hänvisning iUl det redovisade medelsbehovet för budgetåret 1971/72 föreslår överstyrelsen att anslaget räknas upp med 605 000 kr.
I skrivelse den 31 augusti 1970 har organisationskomraittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbmkets och trädgårdsnäringens skolor överlämnat förslag till anslagsframstäUning för
F
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 377
bl. a. läramtbildning inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring för budgetåret 1971/72. För dessa ändamål föreslås sammanlagt 1 567 000 kr. under nästa budgetår.
Föredraganden
Med anledning av det förslag som organisationskommittén för behandUng av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor lagt fram angående lärarutbildning inom jordbmk, skogsbruk och trädgårdsnäring beräknar jag medel för ifrågavarande utbildningsverksamhet under förevarande anslag.
Förslag avseende organisationen för studie- och yrkesorientering i skolan avses bU förelagt årets riksdag. Terminskurs i yrkesvägledning bör inte anordnas under nästa budgetår med medel från detta anslag. I övrigt har jag i stort ingen erinran mot överstyrelsens förslag tiU disposition av anslaget.
Vid beräkningen av medel för de olika utbildningsändamålen har jag beaktat reservationen under anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 142 000 kr.
F 16. Lärares fortbUdning m. m.
1969/70 Utgift 28 493 431 Reservation 12 417 712
1970/71 Anslag 33 621000 1971 / 72 Förslag 36 553 000
Ur detta anslag bekostas fortbildning av skolledare, lärare samt personal av olika kategorier för skolans elevvårdande verksamhet m. fl. Verksamheten bedrivs till större delen dels av lärarhögskolornas fort-bUdningsavdelningar, dels av länsskolnämnderna. övrig fortbildning bedrivs under skolöverstyrelsens direkta ledning eller av lärarorganisationer samt Svenska Dalcroze-seminariet.
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
378
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Skolöver- |
Föredraganden |
|
|
|
|
styrelsen! |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Lärarpersonal |
195 |
|
+ 27,5 |
+ 8 |
|
Övrig personal |
32 |
|
+ 24 |
+ 8 |
|
|
227 |
|
+51,5 |
+16 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Skolöverstyrelsens fortbild- |
|
|
|
|
|
ningsverksamhet |
2 80O OOO |
+ |
350 000 |
- 576 000 |
|
Lärarhögskolomas fortbild- |
|
|
|
|
|
ningsverksamhet |
15 035 OOO |
+ 3 850 000 |
+2159 000 |
|
|
Länsskolnämndemas fortbild- |
|
|
|
|
|
ningsverks amhet |
12 490 000 |
+ 3 911000 |
+ 1013 000 |
|
|
Bidrag till viss verksamhet |
235 000 |
|
of. |
of. |
|
Lönekostnadspålägg |
3 061 000 |
+ |
969 000 |
+ 336 000 |
|
|
33 621 000 |
+9 080 000 |
+2 932 000 |
|
' Inklusive förslag frän organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST)
Skolöverstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m.m. 773 000 kr.
2. För information till företagen om praktisk yrkesorientering (pryo) och reguljär utbildning av pryohandledare krävs en ökad medelsanvisning (+487 500 kr.).
3. Med anlednmg av bl. a. ökad efterfrågan på resestipendier beräknar överstyrelsen ökade medel för ändamålet (+100 000 kr.).
4. Skolöverstyrelsen räknar med en ökning av stipendiemedlen för behörighetsutbUdning i engelska (+100 000 kr.).
5. Skolöverstyrelsen upprepar sitt föregående år framlagda förslag att sex tjänster som fortbildningskonsulent för förskollärare inrättas (+297 200 kr.).
6. För fortbildnmg i humanbiologi, kurser i finska för svenska lärare och kurser för lärare för invandrarbarn begär skolöverstyrelsen ökade resurser för aUmän kursverksamhet (+750 500 kr.).
7. För utvidgad utbUdning och fortbUdning av handledare krävs en ökad medelsanvisning (+318 000 kr.).
8. För att under budgetåret 1971/72 studiematerial skall kunna erbjudas flertalet lärarkategorier krävs en uppräkning av medlen för studiematerialframställning (+318 000 kr.).
9. För njTitexaminerade lärare och lärare som av olUca skäl inte ansett sig kunna delta i den särskilda fortbildning som erbjudits dem åren 1965/69 krävs fortijildning med anledning av gymnasie- och fackskole-reformen(+1060 000kr.).
10. Fr. o. m. budgetåret 1969/70 har
kostnaderna för reseersättningar
till läramtbUdningsanstaltemas lärare för deltagande i konferenser be
lastat fortbildningsanslaget. Uppkomraen reservation har tagits i an
språk. För att konferensverksamheten skall kunna genomföras enligt
F
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 379
ursprangliga planer beräknas en höjning av medlen till konsulentkonferenser (+400 000 kr.).
11. För utbildningsteknologisk expertis samt fler biträdes- och vakt-mästartjänster m. m. krävs en ökning av medelsanvisningen för lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar (+457 200 kr.).
12. Skolöverstyrelsen föreslår att länsskolnämnderna ges ökade resurser när det gäller att på det regionala planet bereda rektor, studierektor och huvudlärare utbildningstillfäUen (+265 000 kr.).
13. För extra biträdeshjälp och för expenser med anledning av fortbildningsverksamheten vid länsskolnämndema beräknar skolöverstyrelsen ytterUgare medel (+610 000 kr.).
14. Skolöverstyrelsen beräknar medel för utbyggnad av fortbUdnings-konsulentorganisationen med 50 konsulenttjänster (+2 233 400 kr.).
15. Skolöverstyrelsen föreslår att arvodestjänstema som biträdande fortbildningsledare vid lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar och arvodestjänsterna som fortbildningsledare vid länsskolnämndema byts ut mot extra ordinarie tjänster.
16. Skolöverstyrelsen beräknar medel för behörighetsutbildning i engelska av vissa lärare på meUanstadiet (+211 000 kr.).
Organisationskommittén för behandling av vissa frågor rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor (OJST)
1. OJST föreslår en överflyttning av kostnader för kurser och informationskonferenser inom jordbmkets och trädgårdsnäringens centrala fortbildningsverksamhet från anslaget Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. under nionde huvudtiteln (+150 000 kr.).
2. Övergången till nya läroplaner fr.o.m. budgetåret 1971/72 kommer att kräva ökade insatser för fortbildning av lärare inom jordbraket och trädgårdsnäringen. Organisationskommittén beräknar därför ökade medel för kurser och informationskonferenser inom jordbrakets och trädgårdsnäringens centrala fortbUdningsverksamhet (+155 000 kr.).
3. OJST föreslår att den regionalt bedrivna lärarfortbildningen för de tre yrkesområdena jord, skog och trädgård fr. o. m. budgetåret 1971/72 i stort sett organiseras som för övriga yrkesområden. OJST beräknar därför medel för sex tjänster som fortbildningskonsulent på halvtid (+248 000 kr.).
4. För kurser, konferenser, studiedagar m. m. inom ifrågavarande regionala fortbUdningsverksamhet beräknar kommittén ökade medel (+71 200 kr.).
5. OJST beräknar ökade medel för studiematerialframställning inom den regionala lärarfortbildningen (+15 000 kr.).
Lärarutbildningskommittén
Lärarutbildningskommittén har den 28 aprU 1970 inkommit med förslag om att särskilda fortbildningskurser bör anordnas för icke be-
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 380
höriga textiUärare, teckningslärare och musiklärare. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av skolöverstyrelsen — efter hörande av länsskolnämndema, styrelserna för konstfackskolan och musikaliska akademien med musikhögskolan, lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Umeå, seminarierna för huslig utbildning i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala samt slöjdlärarseminariet i Linköping —, statistiska centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen, gymnastik- och idrottshögskolorna, konstnärsutbildningssakkunniga. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Landsorganisationen i Sverige (LO).
Skolöverstyrelsen, statistiska centralbyrån och TCO tUlstyrker kommitténs förslag. Skolöverstyrelsen beräknar kostnaderna till ca 335 000 kr. LO tiUstyrker förslaget men ställer sig kritisk till ämnesbegränsningen. Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att det är angeläget att fortbildningskurser för icke behöriga textillärare och musiklärare anordnas. Konstnärsutbildningssakkunniga biträder förslaget om anordnande av fortbildningskurser för icke behöriga lärare i teckning, men anser att dessa kurser bör stå öppna också för behöriga lärare.
Föredraganden
För att lärare och övrig personal i skolan skaU kunna bidra till att förverkliga skolans mål fordras att de bereds tiUfälle att genomgå fortbUdning. Den av skolmyndigheterna organiserade fortbildningen syftar bl. a. till att informera lärarna om intentionerna bakom olika reformer på skolans område och att stimulera dem att skaffa sig nya kunskaper dels i olika ämnen och undervisningsmetoder, dels om sådana psykologiska och sociala sammanhang som är av betydelse för skolarbetet. För att fortbildningen skall vara effektiv fordras att lärarna själva upplever den som meningsfull och stimulerande. I fortbildningsverksamheten ingår därför också att kartlägga vilka frågor som olika lärare finner angelägna att i fortbUdningssammanhang få belysta.
Den utbyggnad av den kontinuerliga utvärderingen av fortbildningsverksamheten som skolöverstynjlsen påbörjat bör fortsätta och inriktas mot bl. a. socialpsykologiska och sociologiska frågeställningar. Jag finner det värdefullt att skolöverstyrelsen nyligen tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att ingående analysersi fortbildningsverksamheten. Undersökningar för att belysa t. ex. koraraunikationsproblemet inom fortbildningen eller för att studera möjligheter till besparingar genom en effektiv organisation kan vara inslag i överstyrelsens arbete på denna punkt. Genom sitt arbete bör överstyrelsen kunna få fram underlag för en aUmän debatt om fortbildningens inriktning och organisation. Det är angeläget att man i detta arbete håller kontakt med den nyligen tillsatta utredningen angående länsskolnämndernas organisation.
De mål och riktUnjer för lärarutbildningen som fastställts av Kungl.
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 381
Maj:t den 29 juni 1970 gäUer i aUt väsentUgt även fortbildningen av lärare. Enligt dessa riktlinjer är det angeläget att lärarna har insikter i personUghets- och utvecklingspsykologi och kunskaper om hur individer i grupp påverkar varandra. Lärarna bör också ha kunskaper om hur olika förhåUanden i hemmen, skolan och samhäUet i övrigt påverkar elevernas situation. SärskUd uppmärksamhet bör ägnas åt handikappade elevers problem och åt frågor som sammanhänger med undervisning av underpresterande elever. Jag utgår från att dessa frågor ägnas särskild uppmärksamhet vid planeringen av fortbUdningen.
Antalet invandrare har nu nått en sådan omfattning att nästan alla lärare och skoUedare kan räkna med att i sin klass resp. skola få ta emot invandrarbarn med ofta bristfälliga kunskaper i svenska och om Sverige. Enligt nyssnämnda mål och riktlinjer bör invandrares och andra språkliga minoriteters problem behandlas i lärarutbildningen. Dessa frågor bör få stort utrymme inom fortbildningsverksamheten.
Jag beräknar en ökning av medlen för allmän kursverksamhet bl. a. med tanke på den omfattande kursverksamhet som behövs för dels lärare som undervisar på minoritetsspråk, dels lärare som undervisar invandrarbarn i svenska. Kurser som behandlar invandrarbarnens anpassningsproblem bör anordnas för bl. a. läramtbUdare, skolledare och förskollärare. För att dessa problem skaU kunna ägnas särskild uppmärksamhet beräknar jag medel för ökad studiematerialframstäUning.
Med anledning av gymnasieskolreformen (prop. 1968: 140, SU 195, rskr 404) krävs en omfattande utbyggnad av fortbildningen av lärare inom yrkesundervisningen. En rad kurser pågår f. n. Vidare krävs fortbildning med anledning av den starka betoningen av samhällsorienterande moment i den läroplan för gymnasieskolan som fastställts av Kungl. Maj:t den 14 maj 1970. Ämnet arbetslivsorientering, som omfattar bl. a. samhällsekonomiska frågor, ekonomiska och sociala relationer mellan olika grupper, könsrollsfrågan samt yrkesvals- och utbildningsfrågor, är obligatoriskt i första och andra årskurserna på de Unjer som ersätter nuvarande studievägar inom yrkesskolan. Vidare betonas i målen för varje yrkesämne bl. a. att eleven genom undervisningen skall utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala förhållanden på arbetsplatsen samt förvärva insikt om yrkes- och arbetsförhållandens föränderlighet. I all fortbUdning av lärare inom yrkesundervisningen bör därför ingå orientering om sociala aspekter på arbetssituationen.
En kvalitativ och kvantitativ satsning på fortbildning av lärare inom yrkesundervisningen anser jag bör prioriteras högt. För budgetåren 1968/71 har sammanlagt 6 milj. kr. anvisats för detta ändamål. Endast en mindre del av dessa medel har hittiUs tagits i anspråk. På grand av den omfattande fortbildning som fordras under innevarande och nästa budgetår beräknar jag dock ytterligare 3 milj. kr. för fortbildning av
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 382
lärare inom yrkesundervisningen. Vidare beräknar jag medel för fyra nya tjänster som fortbildningskorisulent i arbetslivsorientering.
Särskild proposition kommer senare att läggas fram om ny organisation för studie- och yrkesorienteringen inom skolväsendet. Förslaget kommer bl. a. att innebära en förstärkning av studie- och yrkesorientering inom gymnasieskolan. Med anledning härav beräknar jag medel för fyra nya tjänster som fortbildningskonsulent i studie- och yrkesorientering.
Med anledning av revideringen av grandskolans läroplan (prop. 1968: 129, SU 179, 201, 2 LU 71, rskr 366, 378) krävs bl. a. särskilda fortbildningsinsatser för att utbilda lärare för undervisning i de nya ämnena teknik och ekonomi på grundskolans högstadium och i engelska på grundskolans lågstadium. För fortbildning i teknik och ekonomi har för budgetåret 1970/71 anvisats 1,3 milj. kr. Även för budgetåret 1971/72 beräknar jag 1,3 milj. kr. för detta ändamål. För budgetåren 1969/71 har sammanlagt 2 750 000 kr. anvisats för behörighetsutbUdning av småskollärare i engelska och för vissa stipendier åt folkskollärare och småskollärare. Jag beräknar för nästa budgetår ett större belopp för dessa ändamål än som anvisats för innevarande budgetår.
Jag har ingen erinran mot lärarutbUdningskommitténs förslag om fortbildning av icke behöriga textiUärare, teckningslärare och musiklärare. FortbUdningen bör anordnas inom ramen för anslaget.
I lilchet med organisationskommittén för behandUng av vissa frågor rörande jordbmkets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor räknar jag med en överföring från nionde huvudtiteln av 150 000 kr. för kurser och informationskonferenser inom jordbrukets och trädgårdsnäringens centrala kursverksamhet.
Från anslaget Extra utgifter (A 3) beviljas f. n. resebidrag för skolledares, lärares och lärarutbildares deltagande i internationeUa kurser och konferenser m. m. Av praktiska skäl bör dessa bidrag i fortsättningen beviljas av skolöverstyrelsÄn. Jag räknar därför med en överföring av 50 000 kr. från detta anslag tUl anslagspunkten Resestipendier. Dessa medel skall täcka kostnader även för sådana resebidrag som utgår tUl lärare m. fl. vid gymnastik- och idrottshögskolorna.
Det ankommer på Kungl. Majit att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela bestämmelser angående användningen av anslaget.
Med hänvisning tiU sammanstäUningen beräknar jag anslaget tiU 36 553 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Lärares fortbildning m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 36 553 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 383
F 17. Bidrag tUl Ericastiitelsen
|
1969/70 Utgift |
469 000 |
|
1970/71 Anslag |
612 000 |
|
1971/72 Förslag |
640 000 |
Bidrag till Ericastiftelsen utgår, enligt överenskommelse med Stockholms kommun, från statens sida med ca 45 % och från kommunens sida med ca 55 % av stiftelsens kostnader enligt fastställd stat.
Skolöverstyrelsen
Kostnaderna för budgetåret 1971/72 beräknas öka med 61 900 kr. Härav hänför sig sammanlagt 58 800 kr. tiU höjda löner, arvoden, pensionsavgifter m. m. Anslaget bör enligt skolöverstyrelsen höjas med 28 000 kr., vilket utgör statsverkets del av den beräknade utgiftsök-lungen.
Föredragandeti
Jag förordar att anslaget räknas upp i enlighet med skolöverstyrelsens förslag och hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att Stockholms kommun bidrar till verksamheten i angiven omfattning, tUl Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 640000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 384
G VUXENUTBILDNING
Vuxenutbildningen är i dag ett område i snabb utveckling. Vissa förslag på vuxenutbildningens område kommer senare i vår att presenteras i en särskild proposition. Som en följd härav anges i årets statsverksproposition vissa anslag med preUminära belopp, nämligen Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna. Bidrag till studiecirkelverksamhet samt Bidrag tUl studieförbund.
Vid 1967 års och 1970 års riksdagar har fattats beslut som utgjort betydelsefulla etapper i utvecklingen på vuxenutbildningens område. Åtgärderna i prop. 1970: 35 siktar till att nå personer med kort och bristfäUig utbildning. I propositionen föreslogs bl. a. ökat stöd till det fria och frivilliga bildningsarbetet. En differentiering av stödet föreslogs så att högre statsbidrag utgår till sådan studieverksamhet som kan medverka till utjämning av utbildningsklyftan mellan den yngre och den äldre generationen. Dessutom inneJiöll propositionen förslag om statligt stöd till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet samt om vissa förbättringar av stödet till den kommunala vuxenutbildningen, speciellt på grundskolans högstadium.
De hittiUs gjorda insatserna har inneburit en betydande stimulans för VuxenutbUdningen. Läsåret 1969/70 var bruttoantalet deltagare i studiecirkelverksamheten ca 1,5 milj. och antalet studiecirklar uppgick tUl ca 158 000. Detta innebär en betydande ökning jämfört med föregående år. Även den statliga och kommunala vuxenutbildningen expanderar kraftigt. Folkhögskolorna tar emot allt fler studerande.
En betydelsefull åtgärd när det gäller de lågutbildade är den uppsökande verksamheten. Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) har under budgetåret startat försöksverksamhet i Malmö, Borås, Surahammar, Hagfors, Bollnäs, SundsvaU, Piteå, Kalix och Malmberget. Platserna har valts så att de anställda kommer från något eller några företag, vilka kan anses vara representativa för arbetsplatser med fysiskt tungt arbete och/eller oregelbundna arbetstider eller som domineras av kvinnlig arbetskraft eUer som ligger i glesbygd. Tre olika studieformer prövas, nämligen studier på arbetstid och fritid, studier på fritid med stimulansbidrag samt studier på fritid utan stimulansbidrag.
Inom den kommunala vuxenutbildningen har 16 särskilda skolenheter inrättats på orter, där vuxenutbildningen nått särskilt stor omfattning, och därjämte har på tre orter en specieU utbildningsgång inrättats för heltidsstuderande vuxna. Antalet av TRU producerade vuxenutbildnings-program i radio och TV har ökat. VuxenutbUdningsprogram sänds nu i
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 385
båda TV-kanalerna och i ljudradion. Bl. a. disponerar TRU sändningstid för ett utbildningsblock på kvällstid i TV 2. Särskild uppmärksamhet ägnas också vuxenutbildningen i 1969 års radioutredning som utreder frågan om ökat sändningsutrymme i ljudradion för utbildnings- och informationsändamål m. m.
Efter beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 52, SU 112, rskr 290) anordnas vid lärarhögskolan i Linköping fr. o. ra. vårterminen 1970 en särskild praktisk-pedagogisk utbildning om två terminer av lärare för i första hand folkhögskolan. Intagningskapaciteten för denna särskilda utbildning är 30 studerande per termin. Vidare har Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 utfärdat bestämmelser för praktisk-pedagogisk utbildning som är särskilt avpassad för den statliga och kommunala gymnasiala vuxenutbildningen. Denna utbildning kommer att anordnas vid lärarhögskolan i Stockholm fr. o. ra. vårterminen 1971. Antalet platser beräknas bli 25 per termin.
När det gäller antagning till högre utbildning föreslår kompetensutredningen i sitt nyligen avlämnade betänkande att sökande utan gymnasial utbildning som fyllt 25 år och som varit yrkesverksam under minst fem år samt genomgått särskild anordnad orienteringskurs skall äga allmän behörighet till högre utbildning. EnUgt kompetensutredningen bör till gymnasial utbildning — som ger allmän behörighet för högre studier — räknas folkhögskola om minst två årskurser. Annan utbUdning som anses motsvara tvåårig gymnasial utbildning är bl. a. militär utbildning, personalutbildning i samband med anställning, utbildning i anslutning till facklig verksamhet, arbetsmarknadsutbildning, hel- eller deltidskurs vid yrkesskola samt utbildning vid korrespondensskola, via radio eller TV eller inom folkbildningsverksamheten. Kompetensutredningens förslag, som sålunda har stor betydelse för de vuxenstuderande, remissbehandlas f. n.
En viktig fråga inom vuxenutbildningen är studiefinansieringen för de vuxenstuderande. En särskild kommitté, kommittén. för studiestöd åt vuxna (SVUX), utreder denna fråga. Förslag föreligger nu om förbättringar av studiestödet för deltidsstuderande. Denna fråga remissbehandlas f. n.
Vuxenutbildningsfrågor ur olika aspekter behandlas även inom bl. a. läromedelsLitredningen, pedagogikutredningen odh 1968 års utbildnings-utredning (U 68).
För vuxenutbildningen har budgetåret 1970/71 anvisats 328,9 milj. kr. För budgetåret 1971/72 beräknas utgifterna för detta ändamål öka med 108,3 milj. kr. tiU 437,2 milj. kr.
13 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 10
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbilldningsdepartementet 386
G 1. Viss utbUdning via radio och television m. m.
1969/70 Utgifti 15 487 190 Reservationi 3 806 670
1970/71 Anslagi 10 580 000 1971/72 Förslag2 42 750 000
Anslaget Viss utbildning via radio och television m. m.
' Anslaget Viss utbildning via radio och television m. m. samt del av anslaget
Ersättning för viss rundradioverksamhet
Från anslaget bekostas utgifter för den försöksverksamhet med produktion av undervisningsprogram m. m. för radio och television, som sedan budgetåret 1967/68 handhas av kommittén för TV och radio i UtbUdningen (TRU).
Från anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet ersätts innevarande budgetår kostnader för skolprogramverksamheten vid Sveriges Radio. Skolprogramverksamheten handhas inom Sveriges Radio av en särskUd enhet, utbildningsprogramenheten, som förutom skolprogrammen även ombesörjer den inom Sveriges Radio producerade vuxenundervisningen i ljudradio och television. Denna senare verksamhet finansieras av avgiftsmedel.
TRU-kommittén
Kungl. Maj:t har den 4 september 1970 fastställt TRU-kommitténs produktionsplan för innevarande budgetår. Enligt planen skall TRU under året producera ca 450 TV-program och ca 285 radioprogram, vartill kommer viss produktion av annat studiematerial. Verksamheten bedrivs inom sex sektorer, nämligen teknik och naturvetenskap för universitet och högskolor (f. n. huvudsakligen för högre teknisk utbildning i Linköping), vuxenutbUdning, gymnasial ungdomsutbildning och arbetsmarknadsutbildning, samhäUsvetenskap, medicin samt förskoleområdet. Volymmässigt ligger tyngdpunkten på de båda förstnämnda sektorerna. Verksamheten i Linköping har inletts innevarande höst.
Vuxenutbildningsprogram sänds; nu i båda TV-kanalerna och i ljudradion. Kommittén disponerar bl. a. sändningstid för ett utbUdnings-block på kvällstid i TV 2. TUl de. vuxenutbUdningsprogram som planeras hör en kurs i fackliga frågor. Produktionen för skolsektorn ingår i den försöksverksamhet som pågår vid vissa skolenheter och omskolningscentra och som avses kulminera under läsåret 1973/74 med ett samlat försök. Inom sektorerna för samhällsvetenskap och medicin produceras ett mindre antal program i bl. a. ämnena nationalekonomi, undervisningsteknologi samt försvars- och katastrofmedicin. Försöksverksamhet inom förskolesektorn inleds under innevarande budgetår och avses omfatta bl. a. vissa etersändningar under hösten 1971 och regelbundna sändningar flera dagar i veckan våren 1972.
I sin anslagsframställning berör TRU inledningsvis vissa frågor som
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
387
aktualiserats i samband med kommitténs verksamhet. Kommittén har bl. a. under det senaste året ingående diskuterat den framtida organisationen av den verksamhet som nu representeras av främst TRU och Sveriges Radios utbildningsprogramenhet. TRU-kommittén aktualiserar en sammanläggning per den 1 juli 1972 av kommitténs produktionsenhet och Sveriges Radios utbildningsprogramenhet. Som ett första steg bör enligt kommittén medel för de ännu separata enheterna redan budgetåret 1971/72 anvisas under ett gemensamt riksstatsanslag, ehuru med skilda poster.
TRU-kommittén föreslår att anslagsposten förs upp med 26 535 000 kr. för budgetåret 1971/72, vilket innebär en ökning med 15 955 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Av anslagsökningen beror ca 3,8 milj. kr. på att den hittiUsvarande reservationen på anslaget beräknas vara förbrukad med utgången av innevarande budgetår.
1970/71
Beräknat medelsbehov 1971/72
Produktion m. m.
Inredning och utrustning
Utprovning m. m.
Speciella försök
Anskaffning m. m. av mobil färg-TV-enhet
Ersättning till televerket distribution av program
Total medelsförbrukning
Ingående reservation
Anslag/Anslagsbehov
Anslagsförändring
Utgående reservation
för
|
|
TRU-kommittén |
Föredraganden |
|
12 471670 550 000 1 365 000 |
14 520 000 ) 850 000 1 165 000 J 600 000 |
14 690 000 |
|
— |
5 800 000 |
— |
|
— |
3 600 000 |
3 600 000 |
|
14 386 670 |
26 535 000 |
18 290 000 |
|
3 806 670 |
— |
— |
|
10 580 000 |
26 535 000 |
18 290 000 |
|
|
+ 15 955 000 |
+ 7 710 000 |
1. Produktion m. m.
Kommittén räknar med i stort sett oförändrad produktionsvolym, dock med viss ökning av insatserna inom vuxenutbildning och förskoleverksamhet.
a) Löne- och prisomräkning m. m. 419 000 kr.
b) Förstärkning av nuvarande organisation med fyra och en halv heltidstjänster (+226 000 kr.).
c) Beräknad ökning av lokalkostnaderna (+ 90 000 kr.).
d) ökade gemensamma omkostnader (+ 20 000 kr.).
e) överföring av medel från posten till
utprovning m. m. (+ 200 000
kr.).
f) Upprätthållande av oförändrad volym
och produktionsstandard
(+ 500 000 kr.).
g) ökad volym inom främst vuxenutbUdning
och förskolesektorn
(+ 400 000 kr.).
h) Minskning av inflytande medel (—193 000 kr.).
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbilldningsdepartementet 388
2. Inredning och utrustning
Beräknad återanskaffnmg (+300 000 kr.).
3. Utprovning m. m.
Med undantag för viss överföring till produktionsposten räknar kommittén med oförändrad volym för utprovning av produktionen (—200 000 kr.).
4. Speciella försök
Väntade uppgifter i anledning av dels försöksverksamhet föreslagen av U 68, dels genomförande av högre teknisk utbUdning i Norrland (+600 000 kr.).
5. Anskaffning m. m. av mobil färg-TV-enhet
a) Investering i fordon och materiel, engångsutgift (+4 700 000 kr.).
b) Driftkostnader m. m. (+1 100 000 kr.).
6. Ersättning till televerket för distribution av program
Kommittén framhåller att sändningen av kommitténs vuxenutbildningsprogram m. m. hittills synes ha räknats in i sändningsvolymen för Sveriges Radios allmänna programverksamliet varför kostnaderna för distribution torde ha ersatts av licensmedel. Frågan om anslagsfinansiering av distributionen — i likliet med vad som gäller för Sveriges Radios skolprogram — har nu aktualiserats. Kommittén beräknar dessa kostnader till 3 600 000 kr. under fömtsättning att sändningsvolymen i sin helhet skaU anses Ugga utanför den allmänna programverksamheten, vilket kommittén på sikt finner rimligt (+ 3 600 000 kr.).
Sveriges Radio och televerket
För budgetåret 1970/71 beräknas sändningstiden för skolprogrammen uppgå till totalt 779 timmar, varav 441 timmar i ljudradio och 338 timmar i television.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Sveriges Föredraganden Radio och televerket
a) Sveriges Radios kostnader 18 920 000 +5 999 000 of.
b) Televerkets kostnader 5 540 000 + 805 000 of.
24 460 000 -f6 804 000 oL
1. Allmänna kostnadsstegringar m. m. för produktion och distribution av skolprogram (+1 821 000 kr.).
2. För nästa budgetår föreslås en ökning av sändningstiden med ca 40 timmar för skolradion och cs. 20 timmar för skoltelevisionen. Ut-
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdnmgsdepartementet 389
över verksamheten under innevarande budgetår föreslås medel för bl. a. kurser i engelska för årskurs 3 och 5, för forskning, PR-verksamhet, en tjänst som handikappkonsult, samverkan med rikskonserter, utbyggd regional skolradio, program för gymnasieskolan samt friköp av bandningsrätt för skol-TV-program (+4 983 000 kr.).
I en framställning från televerket den 24 november 1970 har televerket med hänsyn till en av Sveriges Radio gjord omstrukturering av skolprogrammen begärt ytterligare 1,1 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Mobil färg-TV-enhet
TRU-kommittén har den 23 febraari 1970 inkommit med en skrivelse till utbildningsdepartementet med förslag om anskaffande av mobil färg-TV-enhet för användning främst inom vårdsektorns utbildning samt för stationärt bmk vid produktion av förskole- och vuxenutbildningsprogram.
Yttrande över TRU-kommitténs förslag har avgetts av socialstyrelsen, universitetskanslersämbetet, universitet och högskolor, lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för universitet och högskolor, skolöverstyrelsen. Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet.
Föredraganden
Försöksverksamheten med radio och television i utbildningen är ett led i utvecklingen av reformarbetet inom bl. a. vuxenutbildningen. TRU-kommittén aviserar i sin anslagsframställning ett förslag om en sammanslagning av kommitténs produktionsenhet och Sveriges Radios ut-bUdningsprogramenhet. Kommittén föreslår att i avvaktan härpå medel för de separata enheterna budgetåret 1971/72 anvisas under ett gemensamt anslag i riksstaten. Jag anser en sammanslagning av anslagen ändamålsenlig.
Under 1970/71 beräknas en viss ökning av främst TV-insatserna inom förskolesektorn och vuxensektorn. Sändningstiden för TRU-pro-grararaen i radio och TV uppgår vårterminen 1971 tUl ca 14 timmar i veckan.
Kungl. Maj:t har — som framgått av det föregående — genom beslut den 4 september 1970 faststäUt produktionsplan för TRU för budgetåret 1970/71. TUl de nya kurser som framstäUs för utsändning via etermedia hör arbetsmarknadskunskap på finska och en kurs i fackliga frågor. För att ge de vuxenstuderande ökade studiemöjligheter kommer TRU under en försöksperiod att sälja ljudbandkopior tUl självkostnadspris.
Försöksverksamheten syftar också till att vidga det pedagogiska utvecklingsarbetet. I samarbete med skolöverstyrelsen och arbetsmark-
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 390
nadsstyrelsen pågår en försöksverksamhet som syftar tUl att finna former för en förbättrad yrkesvägledning i gymnasieskolan. Jag räknar med att försöksverksamheten med yrkesvägledningsprogram skaU fortsätta och att kostnaderna för skolöverstyrelsens del kan täckas inom ramen för TRU-kommitténs anslag.
När det gäUer eftergymnasial utbildning produceras teknisk-naturvetenskapliga kurser för högskolenheten i Linköping. Produktion planeras bl. a. av en kurs i databehandling för denna enhet. TRU avser att undersöka om denna kurs kan användas i ADB-utbildning inom andra utbildningsvägar. Övriga ämnen i vilka produktion pågår är statistik, nationalekonomi och yrkesinriktade studiekurser. Kurser som produceras inom den samhällsvetenskapliga sektorn kan utnyttjas även inom vuxenutbildningen.
Beträffande TRU-kommitténs förslag angående en mobil färg-TV-enhet för medicinsk utbildning m. m. har det bland remissinstanserna rått delade meningar, varför jag f. n. inte är beredd att tiUstyrka förslaget.
Den påbörjade försöksverksamheten med förskoleprogram i radio och TV finner jag mycket angelägen. Under hösten 1971 planeras sändning av ett program i veckan. Regelbundna sändningar av förskoleprogram flera gånger i veckan beräknas starta våren 1972. I försöksverksamheten bör specieU uppmärksamhet ägnas barn som på oUka sätt är fysiskt eUer psykiskt handikappade eftersom dessa gmpper f. n. ofta har begränsade möjligheter att utnyttja förskolan. Det är viktigt att man under förskolans utbyggnadsskede använder radio och TV som ett komplement tiU befintUga förskolor.
För TRU liksom för skolradioverksamheten beräknar jag medel för ersättning till televerket för sändningstid.
För Sveriges Radios skolprogramverksamhet räknar jag med oförändrad medelsanvisning. Inom denna ram beräknar jag medel för friköp av bandningsrätt för skol-TV-proip-am i Ukhet med vad som gäUer för TRU.
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt TRU-kommittén att inkomma med förslag tiU produktionsplan för budgetåret 1971/72. Det är önskvärt att även Sveriges Radios utbildningsprogramenhet, efter samråd med berörda skolmyndigheter, tUl Kungl. Maj:t redovisar sin produktionsplan för budgetåret 1971/72.
För budgetåret 1971/72 räknair jag med en total medelsförbrukning av 42 750 000 kr. TRU bör inom. ramen för sina medel prioritera program för förskola och vuxenutbUdning.
Med hänvisning till sammanstiiUningarna hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Viss utbildning via radio och television m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 42750000 kr.
G
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
391
G 2. Statliga skolor för vuxna: UtbUdningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
4 360 433
5 579 000 5 793 000
För den riksrekryterande vuxenutbildningen finns statiiga skolor i Norrköping och Härnösand. Vid dessa ges utbildning enligt läroplanerna för gymnasiet, fackskolan och gmndskolans högstadium.
Undervisningen vid statens skolor för vuxna bygger på en kombination av muntiig undervisning under periodvis återkommande kurser vid skolorna och självstudier i form av brevskolstudier på hemorten (s. k. varvad undervisnmg). I enlighet med beslut av 1967 års riksdag anordnas vid skolan i Norrköping även enbart brevskolundervisning. Bestämmelser om den statliga riksrekryterande vuxenutbildningen har meddelats i stadgan (1967: 452) för gymnasial vuxenutbildning (ändrad senast den 17 december 1970).
Utbildningens omfattning framgår av följande sammanställning, som utvisar det totala antalet elever vid skolorna (för läsåren 1970/71 och 1971/72 beräknat antal)
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
Varvad undervisning |
|
|
|
|
Norrköping |
2 334 |
2 700 |
3 000 |
|
Härnösand |
1057 |
1200 |
1 350 |
|
Brevskolundervisning |
|
|
|
|
Norrköping |
2 250 |
3 750 |
4 750 |
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Skolöver- |
Föredraganden |
|
|
|
|
styrelsen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Lärarpersonal |
61 |
of. |
of. |
|
Övrig personal |
23,5 |
+1 |
+ 1 |
|
|
84,5 |
+1 |
+1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
4135 000 |
+ 86 000 |
+ 74 500 |
|
Sjukvård |
2 500 |
+ 1500 |
+ 1500 |
|
Reseersättningar |
6 000 |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
|
|
|
|
a) Norrköping |
210 000 |
+ 40 000 |
+ 26 000 |
|
b) Härnösand |
69 000 |
+ 20 000 |
+ 10 000 |
|
Expenser |
|
|
|
|
a) Norrköping |
132 000 |
+ 38 000 |
+ 28 000 |
|
b) Härnösand |
99 000 |
+ 20 000 |
+ 20 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
925 500 |
+ 57 500 |
+ 54 000 |
|
|
5 579 000 |
+263 000 |
+ 214 000 |
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 392
Skolöverstyrelsen
Statens skola för vuxna i Norrköping
1. Med hänsyn tUl det ökade elevantalet föreslår skolöverstyrelsen att ytterligare en arvodestjänst som skolkurator i A 17 inrättas (+36 600 kr.).
2. Skolöverstyrelsen beräknar vidare medel för ersättning tUl skrivningsvakter och ökade kostnader i samband med särskilda prövningar och fyllnadsprövningar. Dessutom föreslås en höjning av arvoden till extra personal (+49 700 kr.).
S ta tens skola för vuxna i Härnösand
3. Skolöverstyrelsen föreslår att en tjänst som vaktmästare omvandlas tUl tjänst som materialförvaltare ( + 8 400 kr.).
4. Även för härnösandsskolan beräknas medel för ersättning tiU skrivningsvakter och ökade kostnader i samband med särskilda prövningar och fyllnadsprövningar. Vidare räknar överstyrelsen med en mindre höjning av arvoden tiU extra personal (+20 800 kr.).
Föredraganden
Under senare år har elevantalet vid de statliga skolorna för vuxna ökat. Med hänsyn tiU de stora kraven på elevvård i samband med det ökade antalet elever beräknar jag i likhet med skolöverstyrelsen medel för ytterUgare en tjänst som skolkurator vid norrköpingsskolan (1). Jag beräknar i anledning av skolöverstyrelsens förslag medel för en tjänst som materialförvaltare vid härnösandsskolan. Samtidigt beräknar jag inte längre medel för en tjänst som vaktmästare vid skolan. (3) Härutöver beräknar jag medel för ökade kostnader i samband med särsldlda prövningar m. m. (2 och 4).
Med hänvisning till sammanstiUlningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 793 000 kr.
G 3. StatUga skolor för vuxna: Material för självstudier
1969/70 Utgift 2 041221
1970/71 Anslag 4 300 000 1971/72 Förslag 3500000
Från anslaget bestrids kostnader för material för självstudier vid de statiiga skolorna för vuxna.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
393
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
|
Kostnader för materiel m. m. Arvoden för granskning av material för självstudier |
4 212 000 88 000 4 300 000 |
of. of. of. |
-800 000 of. -800 000 |
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Föredraganden
Utbildningen vid de statliga vuxenskoloma bygger till stor del på elevernas självstudier. Vid skolorna bedrivs ett värdefuUt arbete med granskning och sammanställning av material för dessa självstudier. Jag räknar för nästa budgetår med ett minskat belopp på grund av belastningen på anslaget.
Med hänvisning tiU sammanställningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 500000 kr.
G 4. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m.
|
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag |
|
278 000 303 000 293 000 |
Reservation
Från anslaget bekostas materiel, böcker, utmstningskomplettering m. m. vid skolorna för vuxna i Norrköping och Härnösand.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
|
Vuxenskolan i Norrköping Vuxenskolan i Härnösand |
188 000 115 000 303 000 |
of. —10 000 —10 000 |
of. —10 000 —10 000 |
Skolöverstyrelsen
I avvaktan på resultatet av en inom överstyrelsen pågående översyn av organisationen vid de båda statliga vuxenskolorna föreslås f. n. ingen annan ändring i anslaget än en minskning med 10 000 kr., motsvarande en engångsanvisning för upprustning av biblioteket vid skolan i Härnösand.
13* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 394
Föredraganden
Beträffande utgifterna för utrastning gäller att vederbörande kommuner svarar för inköp och underhåll av möbler och fast inredning medan staten bekostar inköp och underhåll av specialutrastning Qfr SOU 1962:5 s. 73). För budgetåret 1971/72 beräknar jag för norrköpingsskolan under förevarande anslag ett belopp av 188 000 kr., varav 130 000 kr. till utrastningskomplettering. För härnösandsskolan räknar jag med ett medelsbehov av 105 000 kr., varav 70 000 kr. tiU special-utmstning och 35 000 kr. tiU övrig materiel.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU StatUga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel in. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 293 000 kr.
G 5. Bidrag tiU driften av kommimala skolor för vuxna
Jag ämnar senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1971 års riksdag lägga fram en särskUd proposition angående vissa vuxenutbildningsfrågor. I avvaktan härpå bör i riksstatförslaget under detta anslag tas upp ett preliminärt beräknat belopp av 130 milj. kr. för bidrag till driften av de kommunala skolorna för vuxna. Med anledning av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 130000000 kr.
G 6. Bidrag tiU studiecirkelverksamhet G 7. Bidrag tiU studieförbund
Jag har nyss under anslaget Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna anmält rain avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för 1971 års riksdag lägga fram särskild proposition angående vissa vuxenutbildningsfrågor. I avvaktan härpå bör i riksstatförslaget förevarande båda anslag föras upp med preliminärt beräknade belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1971/72 beräkna
a) till Bidrag till studiecirkelverksamhet ett förslagsanslag av 130 000 000 kr.,
b) till Bidrag tiU studieförbund ett anslag av 8 900 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 395
G 8. Bidrag tUl driften av folkhögskolor
1969/70 Utgift 92 494 952 1970/71 Anslag 73 800 000 1911/12 Förslag 108 000 000
Ur anslaget utgår statsbidrag till driftkostnader för totalt 105 folkhögskolor. Skolornas verksamhet omfattar dels vinterkurser, dels ämneskurser. Elevantalet vid vinterkurserna utgjorde under arbetsåret 1969/70 ca 13 500 och vid ämneskurserna ca 15 000. Bidrag till driftkostnader för folkhögskolor utgår enligt kungörelsen (1966: 758) om statsbidrag till driftkostnader för folkhögskolor (ändrad senast 1970: 610) till löner m. m. åt lärare och skolledare med 100 % av de faktiska kostnaderna, till kostnader för viss annan personal med, beroende på skolans storlek, 50—150 % av ett indexbundet bidragsunderlag av 82 350 kr. för budgetåret 1969/70 samt tUl pedagogisk utrastning m. m. med 50—150 % av ett bidragsunderlag om 13 000 kr. Utöver nämnda bidrag utgår avgiftsbidrag, dvs. bidrag till vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring och förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift, beträffande rektor och lärare. Efter skolöverstyrelsens prövning i varje särskilt fall kan ur anslaget även utgå bidrag tUl kostnader för personlig assistans åt handikappade elever vid folkhögskolor. Ur anslaget utgår även medel till försöksverksamhet med ökad lärartäthet för handikappade elever.
Skolöverstyrelsen
1. överstyrelsens anslagsberäkningar för budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning i vilken jag även redovisar mina motsvarande beräkningar.
|
Skolöverstyrelsen |
Föredraganden |
|
— |
25 225 000 |
|
51000 000 |
50 653 000 |
|
9 820 000 |
9 820 000 |
|
1 540 000 |
1 540 000 |
|
4 936 000 |
4 936 000 |
|
1 005 000 |
1 005 000 |
|
160 000 5 621 000 |
160 000 5 621 000 |
|
500 000 5 950 000 —3 000 000 |
100 000 5 940 000 3 000 000 |
|
77 532 000 |
108 000 000 |
Justering på grund av anslagsbelastningen
Förskott på bidrag till lönekostnaderna för lärare och skolledare
Förskott på bidrag till kostnaderna för viss övrig personal
Förskott på bidrag till kostnader för pedagogisk utrustning
Slutreglering av bidrag till lönekostnaderna för lärare och skolledare
Slutreglering av bidrag till kostnaderna för viss övrig personal
Slutreglering av bidrag till pedagogisk utrustning
Avgiftsbidrag
Kostnader för gravt handikappade med ofullständig skolgång
Lönekostnadspålägg m. m.
Avgår engångsanvisning
Anslagsförändring + 3 732 000 + 34 200 000
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 396
2. Skolöverstyrelsen föreslår att 60 icke-ordinarie tjänster byts ut mot ordinarie. Vidare föreslår överstyrelsen att ytterligare tio kombinerade tjänster som ämneslärare och konsulent inrättas. Överstyrelsen föreslår dessutom att fem konsulenttjänster får inrättas på samma vUlkor som gäUer för de kombinerade tjänsterna men där halva tjänstetiden skall utgöras av konsulenttjänst i samverkan med överstyrelsen i stället för med länsbildningsförbund eUer studieförbund (+500 000 kr.).
3. Skolöverstyrelsen föreslår vidare att två filialfolkhögskolor omvandlas till självständiga folkhögskolor, nämligen Glimåkra folkhögskola och VaUa fUialfolkhögskola. I samband härmed föreslår överstyrelsen att två tjänster som fiUalföreståndare byts ut mot två ordinarie rektorstjänster samt en ökning av bidrag till kostnaderna för viss övrig personal (+76 000 kr.).
4. Folkhögskolan rekryterar i ökad utsträckning handikappade elever. Ytterligare grupper av handikapptide behöver emeUertid vuxenutbildning. Överstyrelsen föreslår därför en försöksverksamhet med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörd,!, svårt rörelsehindrade och hörselskadade (+500 000 kr.).
Föredraganden
Folkhögskolan med dess fria arbetsformer har en viktig funktion att fylla inom vuxenutbildningen. AUt. fler elever har sökt sig tUl denna skolform. Innevarande budgetår kommer den första gruppen av folk-högskollärare att avsluta sin praktisk-pedagogiska utbildning vid lärarhögskolan i Linköpmg. Intresset för denna nya form av lärarutbildning har visat sig vara mycket stort.
Beträffande skolöverstyrelsens förslag angående antalet ordinarie tjänster vill jag erinra om mitt uttalande i prop. 1969: 52 angående lärarutbildning för folkhögskolan m. m. (s. 32, SU 112, rskr 290) att det bör vara möjligt att positivt pröva frågan om inrättande av ytterligare ett antal ordinarie ämneslärartjänster. Jag räknar medel för utbyte av 40 icke-ordinarie tjänster mot ordinarie.
Beträffande de kombinerade tjänsterna som ämneslärare vid folkhögskola och konsulent inom länsbildningsförbund eller studieförbund är jag inte beredd att nu tillstyrka en ökning av antalet tjänster. Jag har ingen erinran mot förslaget om inrättande av fem kombinerade tjänster, dar halva tjänstetiden skall utgöras av konsulenttjänst i samverkan med skolöverstyrelsen. Jag utgår emellertid från att dessa tjänster tas inom ramen för befintlig konsulentorganisation.
Jag biträder skolöverstyrelsens förslag om att två filialfolkhögskolor, Glimåkra folkhögskola och Valla .filialfolkhögskola, bör omvandlas till självständiga folkhögskolor. En förutsättning bör dock beträffande VaUa folkhögskola vara att huvudmannaskapsfrågan får en tillfredsställande lösning.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 397
Under förevarande anslag beräknas medel för personell assistans åt handikappade elever. Kostnader för pedagogisk utmstning beräknas under anslaget tUl utmstning m. m. vid folkhögskolor. Den försöksverksamhet med ökade lärarinsatser för handikappade elever som skolöverstyrelsen bedriver räknar jag med skall fortsätta under nästa budgetår. I anledning av skolöverstyrelsens förslag om försöksverksamhet med kurser för bl. a. psykiskt utvecklingsstörda, svårt rörelsehindrade och hörselskadade viU jag understryka behovet av vuxenutbildning för dessa grupper. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att komma in med en redovisning för den planerade kursverksamheten, där även avgränsningen mot annan utbUdningsverksamhet för berörda grupper och därmed sammanhängande finansieringsfrågor behandlas. I avvaktan härpå beräknar jag 100 000 kr. för nämnda försöksverksamhet.
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett.förslagsanslag av 108 000 000 kr.
G 9. Bidrag tUl engångsanskaffning av utrustning m. m. tiU folkhögskolor
1969/70 Utgift 2 698 822 Reservation 921464
1970/71 Anslag 3 000 000 1971/72 Förslag 3000000
Av anslaget disponeras 1 milj. kr. tiU engångsanskaffning av dyrbarare pedagogisk utmstning m. m. Beloppet skall även kunna användas till utgifter för tekniska anordningar vid vissa folkhögskolor för att imder-lätta för handikappade att delta i folkhögskoUcurser.
För sanering av vissa folkhögskolors ekonomi har anvisats 2 milj. kr.
Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp, dvs. 3 milj kr. budgetåret 1971/72.
I detta sammanhang redovisas att av de medel som anvisats budgetåret 1969/70 har 56 folkhögskolor tilldelats sammanlagt 766 800 kr. tiU inköp av pedagogisk utrastning, vilket betyder en upprastning av skolorna för minst 1 533 600 kr. Bidragen har varit av mycket stor betydelse för skolornas möjligheter att motsvara kraven på effektiv vuxenundervisning.
21 skolor som ansökt om medel till pedagogisk utrastning och tekniska anordningar för handikappade elever har för detta ändamål tilldelats
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbilldningsdepartementet 398
sammanlagt 231 323 kr. Under kommande år kan intresset att ge handikappade av skilda slag utbildningsmöjligheter förväntas öka.
Föredraganden
1966 års riksdagsbeslut om statsbidrag till folkhögskolor innebar bl. a. införande av statsbidrag tiU dyrbarare pedagogisk utrustning. För sanering av folkhögskolornas ekonomi fastställdes ett belopp om totalt 10 milj. kr. under femårsperioden 1967/68—1971/72, vilket innebär att medel för nämnda ändamål skall anvisas sista gången budgetåret 1971/72. Förra budgetåret fördelades detta saneringsbidrag meUan 16 folkhögskolor. Enligt de riktlinjer som beslöts vid bidragets införande skall bidraget användas för återbetalning av tyngande lån för folkhögskolorna. Härigenom uppnås en betydande ekonomisk lättnad för dessa skolor.
Jag räknar i likhet med skolöverstyrelsen medel för pedagogisk utrustning med 1 milj. kr. och för saneringsbidrag med 2 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.
G 10. Bidrag fUl löntagarorganisationemas centrala kursverksamhet
1970/71 Anslag 2 500 000 1971/72 Förslag 5000000
Statsbidrag utgår fr.o.m. budgetåret 1970/71 tiU löntagarorganisationerna för deras centrala kursverksamhet enligt beslut vid 1970 års riksdag (prop. 35, SU 107, rskr 273). Enligt bestämraelserna i kungörelsen (1970: 272) om statsbidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet utgår statsbidrag till kostnader för undervisning, resor och inackordering. Till ersättning fcir undervisningskostnader utgår statsbidrag med 100 % av de faktiskt utgående ersättningarna, dock högst 100 kr. per elevvecka. Till kostnader för deltagares resor utgår bidrag med hälften av de faktiska kostnaderna och för inackordering med 30 kr. per elevdygn.
Skolöverstyrelsen föreslår, med utgångspunkt från beräkningarna i prop. 1970: 35, att anslaget för budgetåret 1971/72 förs upp med 5 milj. kr.
Föredraganden
Bidraget infördes genom beslut av 1970 års riksdag och riktar sig i första hand tUl de grupper inom den fackliga rörelsen, vilka har kort
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 399
gmndutbildning. Enligt min mening finns ett behov av att reparera brister i medlemmamas allmänna utbildning, vilka hänger samman med bl. a. den tidigare uppbyggnaden av utbildningsorganisationen. Den kursverksamhet som nu tillerkänts statsstöd är ett instrument härför.
Statsbidraget till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet betalas ut halvårsvis i efterskott. I avvaktan på uppgift om medelsförbmkningen under innevarande budgetår förordar jag att anslaget förs upp med 5 000 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbiildningsdepartementet 400
H STUDIESOCIALA ÅT(3ÄRDER
Studiesociala åtgärder är ett av de medel som samhället har för att påverka tUlströmningen till utbUdning efter grundskolan. Den studiesociala poUtiken måste därför utformas i samklang med de utbildningspolitiska strävandena.
1964 års riksdagsbeslut om nya former för det studiesociala stödet (prop. 138, SäU 1, rskr 290) har Jiompletterats i skilda avseenden, senast genom beslut vid 1970 års riksdag (prop. 77, SU 116, 2LU 50, rskr 284 och 290). De statliga utgifterna för studiestöd har tiU följd av 1964 års reform och därefter gjorda kompletteringar samt det ökade studerandeantalet kraftigt vidgats, från drygt 200 milj. kr. budgetåret 1963/64 tiU drygt 1 400 milj. kr. budgetåret 1970/71.
I prop. 1969: 16 uttalades (s. 21) bl. a. att förbättringar av de studiesociala förmånerna framdeles bör inriktas i första hand mot studiefinansieringen inom vuxenutbildningen. Nu föreligger förslag om studiemedel för deltidsstudier, aktualiserade av 1968 års studiemedelsutredning (Stencil U 1970: 13) och av kommittén för studiestöd åt vuxna. Förslagen remissbehandlas f. n. Sistnämnda kommitté har som en huvuduppgift att utreda den framtida utformningen av studiefinansieringen inom vuxenutbildningen.
1946 års riksdag fattade beslut om att kommunerna skulle sörja för fria läroböcker i den obUgatoriska skolan. Läromedelsutredningen har i betänkandet Fria läromedel (SOU 1970: 10) föreslagit att denna skyldighet skall utsträckas tUl gymnasieskolan och vissa andra utbUdnings-vägar. Frågan bereds f. n. inom utbildningsdepartementet.
Ett växande antal utländska studerande bedriver högre studier i Sverige. Kommittén för utländska studerande har föreslagit nya regler för beviljande av studiestöd till denna studerandekategori (Stencil U 1969: 9). Avsikten är att denna fråga skall tas upp i en särskild proposition till riksdagen.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 har centrala studiehjälpsnämnden aktualiserat ytterligare förbättringar av studiestödet utöver dem som beslöts vid 1970 års riksdag. Förbättringarna tar främst sikte på studerande inom studiehjälpssystemet. Nämnden har bl. a. föreslagit höjningar av inkomstprövade och behovsprövade tillägg, av rese-tiUägg och av studielån från allmänna studielånefonden. Förslag läggs nu fram om höjda resetiUägg.
I övrigt föreslås en mot studerandeantalets utveckling svarande förstärkning av den studiesociala administrationen. Förslag om höjning av statens bidrag till hälso- och sjukvården för de studerande läggs fram.
H
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdmngsdepartementet H 1. Centrala studiehjälpsnämnden m. m.
401
1969/70 Utgift 6 066 834
1970/71 Anslag 6 511000 1971/72 Förslag 7507000
Centrala studiehjälpsnämnden är enligt instruktion (1965: 744, ändrad 1970: 794) central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhängande frågor i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Nämnden är chefsmyndighet för studiemedelsnämnderna.
Studiemedelsnämnderna handhar studiefinansieringen för eftergymnasiala studier. För nämnderna gäller instruktion (1965: 745, ändrad senast 1970: 117).
Centrala studiehjälpsnämnden och studiemedelsnämnderna
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Centrala studiehjälpsnämnden |
Föredraganden |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
20 109 |
|
+ 7 + 25 |
+ 3 + 13,5 |
|
Anslag |
129 |
|
+ 32 |
+16,5 |
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar därav för internordiska resor Lokalkostnader Expenser därav för engängsutgifter Lönekostnadspålägg |
3 738 100 7 000 33 000 3 000 440 300 1 478 100 10 000 814 500 |
+ + + + + + |
937 500 1000 9 000 of. 56 900 394 500 -1-49 300 254 300 |
+ 505 800 + 1000 + 7 000 of. + 30 400 + 294 600 -1-28 ooo + 156 800 |
|
|
6 511000 |
+ 1653 200 |
+995 600 |
|
|
Avrundat |
|
+ 1653 000 |
+ 996 000 |
|
Centrala studiehjälpsnämnden
1. Löne- och prisomräkning 145 400 kr.
2. För förstärkning av sekretariatet, avseende beredning av remissärenden, utredningar m. m., bör inrättas en ny tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång samt en ny tjänst som kvalificerat biträde (+84 400 kr.).
3. På sektion 1, som handlägger studiehjälpsärenden, bör en byrå-assistenttjänst i A 19 bytas ut mot en tjänst som förste byråsekreterare i A 23. Vidare bör en ny tjänst inrättas som förste byråsekreterare för konsulentverksamhet och handläggning av kvalificerade studiehjälpsärenden. Dessutom bör inrättas en ny tjänst som assistent för kvalificerade utredningar i låneärenden m. m. samt en och tre fjärdedels ny tjänst som kvalificerat biträde för handläggning av studielåneansök-
H
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet 402
ningar. Expansionen av låneansökningar medför vidare ett ökat behov av bUrädestjänster (+324 900 kr.).
4. På sektion 2, som handlägger studiemedelsärenden m. m., bör inrättas två nya tjänster som amanuens i reglerad befordringsgång för kvalificerade utredningar i studiemedelsärenden samt informations- och kontaktverksamhet. Vidare föreslås ett nytt kvalificerat biträde för utredningar, statistikbearbetning ra. ra., och ett nytt biträde för skriv-göroraål(+163 300 kr.).
5. På sektion 3, som handlägger ärenden avseende debitering och uppbörd av studiemedel, bör inrätfas en ny tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång för handläggning närmast under sektionschefen av kvalificerade ärenden. Vidare föreslås en ny tjänst som kansUst för handläggning av uppskovsärenden samt två nya tjänster som biträde, varav ett kvalificerat, för registeriirenden m.m. (+156 000 kr.).
6. För kamerala ärenden och personalfrågor bör inrättas en ny tjänst som kvaUficerat biträde och en ny tjänst som telefonist (+59 700 kr.).
7. Det ökade medelsbehovet till expenser sammanhänger bl. a. med ökade kostnader för registrering av studiemedel, vilket är en direkt följd av det ökade antalet studiemedelsansökningar. Övriga ökningar av expensposten avser bl. a. publikationstryck (+331 500 kr.).
8. TUl följd av det ökade antalet studiemedelsanvisningar och mot bakgrunden av de upprepade kraven om en förbättrad service gentemot allmänheten föreslås en ökning av personalen vid studiemedelsnämnderna. Centrala studiehjälpsnämnden upprepar vidare sitt krav från föregående år att sekreterarna vid studiemedelsnämndema bör få en högre lönegradsplacering. Sekreterarna har ställning som chefer för nämndernas kanslier och är föredragande inför nämnderna (374 300 kr.).
9. Ökningen av expensposten för studiemedelsnäranderna motiveras bl. a. av den utvidgade verksamheten och behovet av kontorsutrustning (+63 000 kr.).
Föredraganden
Alltsedan ikraftträdandet av 1964 års studiesociala reform har antalet ansökningar om studiestöd i olika former ökat kraftigt. Detta har medfört en stor arbetsbelastning på såväl centrala studiehjälpsnämnden som de lokala nämnderna. För att de studerande skall kunna ges god service är det angeläget att nämndernas personal förstärks.
För centrala nämndens del är det av särskild vikt att en förstärkning sker av framför allt den handläggande personalen. Jag räknar därför medel för inrättande av tre tjänster som amanuens samt för en tjänst som förste byråsekreterarc. I anledning av det senare förslaget beräknar jag inte längre medel för en tjänst som byråassistent. I enUghet med centrala studiehjälpsnämndens förslag beräknar jag vidare medel för en assistenttjänst på sektion 1 ooh en tjänst som kanslist på sektion 3 samt en
H
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 403
tjänst som telefonist. I fråga om centrala studiehjälpsnämnden har jag slutligen beräknat medel för fem biträden, av vilka två kvalificerade.
För studiemedelsnämnderna beräknar jag på grund av det ökade antalet ansökningar ytterligare medel för personal.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 7 507 000 kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Centrala studiehjälpsnämnden m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslaa av 7 507 000 kr.
H 2. Studiebidrag m. m.
1969/70 Utgift 477 969 839 1970/71 Anslag 547 500 000 1971/72 Förslag 596000000
Från anslaget bestrids utgifter för studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet (1964:402, ändrat senast den 17 december 1970) och förordningen (1964:400) om förlängt barnbidrag (ändrad senast 1970:270) samt studiebidrag enligt studiemedelsförordningen (1964: 401, ändrad senast 1970:266). Fr.o.m. budgetåret 1969/70 bestrids vidare från detta anslag utgifter för brcvskolestipendier enligt kungörelsen (1964: 480) om brevskolestipendier (upphävd 1967: 305 men aUtjämt tilläraplig på bicvskolestipendier som avser tid före den 1 juli 1968).
Centrala studiehjälpsnämnden
Nämnden föreslår en ökning av detta anslag med 81,5 milj. kr. för nästa budgetår.
1. Under budgetåret 1969/70 har i studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet och förordningen om förlängt barnbidrag utbetalats 302 milj. kr. från detta anslag. Härav hänför sig 27,5 milj. kr. i studiebidrag till studerande inom de kommunala vuxenskolorna. För budgetåret 1970/71 har medelsbehovet beräknats till 337,4 milj. kr. Vid oförändrade regler och bidragsbelopp beräknar nämnden medelsbehovet för budgetåret 1971/72 tiU 375 milj. kr.
Studiehjälpsnämnden föreslår en förstärkning av studiehjälpen i olika avseenden. Beloppen för resetillägg bör enligt nämnden höjas med 10 kr. i månaden i varje avståndsklass. Merutgiften härför beräknas till 6 milj. kr. Vidare föreslås en ökning av beloppen för inkomstprövat tUlägg från 25, 50 och 75 kr. i månaden till resp. 35, 70 och 110 kr. samt av beloppet för behovsprövat tiUägg från 75 kr. tiU 110 kr. i månaden. En förstärkning av det tilläggsbelopp för inkomstprövat tillägg som utgår till studerande med hemraavarande syskon under 16 år aktualiseras
H
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdmngsdepartementet 404
även. Slutligen förordas en höjning av inkomstgränserna för inkomstprövat tillägg med 2 000 kr. i varje inkomstklass. Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas till 19 milj. kr. De sammanlagda reformkostnaderna beräknas sålunda till 25 milj. kr.
2. Under budgetåret 1969/70 har i studiebidrag enUgt studiemedelsförordningen utbetalats 178,2 mUj. kr. För budgetåret 1970/71 har medelsbehovet beräknats till 210 milj. kr. Med hänsyn till det stigande studerandeantalet vid de aktuella utbildningsanstaltema beräknas en kostnadsökning med 19 milj. kr.
Föredraganden
Det nuvarande statliga studiestödet är ett resultat av den genomgripande reform som beslöts vid 1964 års riksdag. Detta beslut har vid flera tillfällen kompletterats. Senast vid föregående års riksdag (prop. 1970:77, SU 116, 2LU 50, rskr 284 ooh 290) fattades beslut som innebar nya kostnadsåtaganden av betydande omfattning på studiehjälpens område. Studiebidraget höjdes liksom rese- och inackorde-ringstUläggen. Effekten av detta beslut slår igenom med fuU kraft under det kommande budgetåret. Studiehjälpsnämnden har nu fört fram förslag om ytterUgare förstärkningar på detta område. Enligt min mening bör en höjning av resetilläggen med 10 kr. i månaden ske även nästa budgetår. Jag avser att senare återkomma tiU Kungl. Maj:t i denna fråga. När det gäUer förslagen om inkomst- och behovsprövade tillägg vill jag erinra om den reformering av beskattningen som trätt i kraft den 1 januari 1971. Jag har i prop. 1970: 77 (s. 31) förklarat min avsikt att senare återkomma till Kungl. Maj:t med anledning av de effekter som det omlagda skattesystemet får för studiehjälpen. Jag är därför inte nu beredd att förorda de ändringar som nämnden föreslagit. (1)
Studiehjälpsnämnden har grundat sina beräkningar av medelsbehovet för studiebidrag enligt studiemedelsförordningen bl. a. på en utnyttjandegrad av studiemedel om 70 % bland de studerande. Erfarenheterna tyder på en något högre utnyttjandegrad medan studerandeantalet vid de fUosofiska fakulteterna minskar jämfört med tidigare beräkningar. Jag beräknar det ökade medelsbehovet till 5 milj. kr. (2).
Anslaget bör föras upp med (375 + 6 + 210 + 5 =) 596 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t 1'öreslår riksdagen
att tiU Studiebidrag m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 596 000 000 kr.
H
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 405
H 3. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
1969/70 Utgift 2 520 248
1970/71 Anslag 1000 000
1971/72 Förslag 1000000
Från detta anslag bestrids kostnader dels för avskrivning med 25 % av kapitalskulden på statsgaranterade studielån i enlighet med kungörelsen (1961: 384) om avskrivning av lån för studier, dels avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller varaktig betalningsoförmåga inträtt. De låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 25 % har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av det studiesociala stödet tiU studerande ungdom. Genom konstmktionen av den allmänna avskrivningen kommer dock anslaget att belastas med kostnader under en övergångstid.
Centrala studiehjälpsnämnden föreslår, att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat 1 milj. kr.
Föredraganden
I enlighet med centrala studiehjälpsnämndens förslag bör anslaget föras upp med ett belopp av 1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
H 4. Ersättning fUl postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd
|
1969/70 Utgift |
667 000 |
|
1970/71 Anslag |
907 000 |
|
1971/72 Förslag |
987 000 |
Förvaltningen av lån ur allmänna studielånefonden ombesörjs av postbanken. Ersättning till postverket för bankens kostnader för låneförvaltningar bestrids ur ifrågavarande anslag. Antalet lån, som postbanken väntas förvaha under budgetåret 1971/72 kan beräknas tiU 194500, vilket motsvarar en förvaltningskostnad av 795 000.
Riksbanken medverkar vid utbetalning av studiemedel genom utan-ordning från studiemedelsfonden till penninginrättningar som inlöst studiemedelsanvisningar. Fullmäktige i riksbanken beräknar antalet studiemedelsanvisningar under budgetåret 1971/72 tUl 275000. Med en ersättning av 70 öre per anvisning beräknar fullmäktige ersättningen för bankens medverkan tUl totalt 192 000 kr.
H
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 406
Föredraganden
Jag beräknar att medelsbehovet för ersättning tiU riksbanken och postverket kommer att öka med 80 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med studiesocialt stöd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 987 000 kr..
H 5. Bidrag tUl avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m.
1969/70 Utgifti 367 075
1970/71 Anslagi 250 000
1971/72 Förslag 140 000
' Anslaget Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasier m. m.
Enligt kungörelsen (1945: 594) angående statsbidrag tiU skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast 1970: 332) får efter skolöverstyrelsens medgivande statsbidrag med 5 500 kr. för år utgå till avlönande av föreståndare vid skolhem för elever vid vissa i kungörelsen angivna läroanstalter. Bidraget utgår endast för elevhem som har annan huvudman än primärkommun.
Skolöverstyrelsen föreslår, med hänsyn bl. a. till beslutet vid 1970 års riksdag om riksinternatskolor, att anslaget för nästa budgetår förs upp med 140 000 kr.
Föredraganden
Anslaget, som i fortsättningen bör benämnas Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m., bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag föras upp med 140 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kr.
H
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 407
H 6. Bidrag tiU bälso- och sjukvård för studerande
1969/70 Utgifti 1 689 610
1970/71 Anslag 1 146 000
1971/72 Förslag 1 330 000
' Anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet for studerande
Från detta anslag bestrids kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande enligt bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelat den 5 juni 1970.
Tillsyn över hälso- och sjukvården utövas av socialstyrelsen som har att pröva ansökningar om statsbidrag tUl sådan verksamhet. Statsbidrag utgår till kårortsnämnder för hälso- och sjukvård i Göteborg, Karlstad, Linköping, Malmö/Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro med 11 kr. per studerande intUl ett antal av 10 000 studerande och med 6 kr. för varje ytterligare studerande. Statsbidrag beräknas efter antalet studerande som under budgetåret aktivt bedriver studier.
Socialstyrelsen föreslår, med hänsyn till den beräknade ökningen av antalet studerande budgetåret 1971/72, att anslaget ökas med 37 000 kr. Socialstyrelsen lägger vidare fram förslag om en uppräkning av bidraget per studerande till 12 resp. 7 kr. Medelsbehovet härför uppgår till 147 000 kr. Den totala ökningen av medelsbehovet enligt socialstyrelsens förslag uppgår således tUl 184 000 kr.
Föredraganden
Med hänsyn till det ökade antalet studerande och tUl pris- och löneförändringar förordar jag att bidraget till hälso- och sjukvård för studerande räknas upp i enlighet med socialstyrelsens förslag. Bidraget bör således utgå med 12 kr. per studerande intUl ett antal av 10 000 och med 7 kr. för varje ytterligare studerande. Dessa förbättringar av statsbidraget medför ett ökat medelsbehov av 147 000 kr. På grund av ökat studerandeantal kan raedelsbehovet därutöver beräknas stiga med 37 000 kr. Jag beräknar den totala anslagshöjningen till 184 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 330 000 kr.
H
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbiildningsdepartementet
408
I INTERNATIONELLT-K-ULTURELLT SAMARBETE
11. KultureUt utbyte med utlandet
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 870 081 868 000 905 000
Reservation
557 546
Ur detta anslag utgår bidrag till skilda ändamål inom det intemationella kultumtbytet utanför Norden enligt nedanstående sammanställning.
|
|
|
1970/71 |
Berälcnad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Myndighet/ |
Föredraganden |
|
|
Resestipendier åt lärare |
|
organisation |
|
|
1. |
|
|
|
|
|
|
m. fl. vid universiteten |
|
|
|
|
|
m. fl. läroanstalter för stu- |
|
|
|
|
|
dier utomlands |
187 000 |
|
|
|
2. |
Resebidrag åt lärare m.fl. |
|
|
|
|
|
vid universiteten m. fl. läroanstalter för deltagande i |
|
+ 50 000 |
+ 15 000 |
|
|
vissa vetenskapliga kon- |
|
|
|
|
|
gresser m. m. |
202 OOO. |
|
|
|
3. |
Deltagande i konferenser och kurser, anordnade av eller i samverkan med internationella organisationer |
|
|
|
|
|
pä kulturområdet |
94 COO |
— |
+ 15 000 |
|
4. |
Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlan- |
|
|
|
|
|
det |
1000 |
of. |
of. |
|
5. |
Svenskt deltagande i euro- |
|
|
|
|
|
peiska skoldagen |
15 000 |
of. |
of. |
|
6. |
Svenska studenthemmet i |
|
|
|
|
|
Paris |
31000 |
of. |
of. |
|
7. |
Nämnden för svensk-ame- |
|
|
|
|
|
rikanskt forskarutbyte |
5-5 000 |
+ 25 000 |
-f 5 000 |
|
8. |
Sverige-Amerikastiftelsen |
32 40O |
+ 3 600 |
+ 1800 |
|
9. |
Till Kungl. Maj:ts disposi- |
|
|
|
|
|
tion |
2.';0 60O |
■ — |
of. |
|
|
|
868 000 |
+ 78 600 |
+36 800 |
|
|
Avrundat |
|
|
-(-37 000 |
Universitetskanslersämbetet
Universitetskanslersämbetet föreslår, att punkterna 1 och 2 förs samman till en post. Samtidigt föreslås en uppräkning av medlen för resestipendier och resebidrag med sammanlagt 50 000 kr.
Föredraganden
I enlighet med universitetskanslersämbetets förslag bör medelsanvisningarna under punkterna 1 och 2 sammanföras till en post benämnd
1
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 409
Resestipendier och resebidrag åt universitetslärare m. fl. Behållningen under sagda punkter bör vid utgången av innevarande budgetår föras över till den nya posten. Vid beräkningen av anslaget har jag till posten 3 fört över ett belopp av 3 000 kr. för vissa resebidrag från förslagsanslaget 13. Sveriges anslutning till vissa internationella sammanslutningar.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 905 000 kr.
I 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.
1969/70 Utgift 2 224 350
1970/71 Anslag 2 321000 1971/72 Förslag 2495000
Sverige är sedan år 1950 medlem av Förenta Nationernas organisation för UtbUdning, vetenskap och kultur (Unesco). Svenska unescorådet är ett med stöd av Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift att i Sverige främja organisationens verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för dess program.
Svenska FN-förbundet har ansvaret för den allmänna upplysningsverksamheten i Sverige om Unesco och erhåller härför ett särskilt bidrag från detta anslag.
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Unescorådet m. n. |
Föredraganden |
|
|
Arsbidrag tiU Unesco |
2150 000 |
+ 275 000 |
+ 275 000 |
|
Svenska unescorådets utred- |
|
|
|
|
nings- och programverk- |
|
|
|
|
samhet |
61 000 |
+ 9 000 |
+ 9 000 |
|
Svenskt deltagande i Unescos |
|
|
|
|
generalkonferens |
60 000 |
— 60 000 |
— 60 000 |
|
Bidrag till Svenska FN-för- |
|
|
|
|
bundet för allmän upplys- |
|
|
|
|
ningsverksamhet om Unesco |
50 OOO |
+ 40 000 |
— 50 000 |
|
därav lokalkostnader |
15 000 |
-1- 35 ooo |
— 15 000 |
|
|
2 321000 |
+264 000 |
+ 174 000 |
Svenska unescorådet
Med hänvisning tiU den av Unescos generalkonferens år 1970 antagna budgeten uppskattas årsbidraget till organisationen för 1971 till 2 425 000 kr. Inom ramen för svenska unescorådets egen verksamhet beräknas medel bl. a. för bestridande av vissa kostnader för de fr.o.m. år 1970 inom rådet upprättade arbetsgrupperna.
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 410
Föredraganden
Ministern för utrikes ärendena har denna dag föreslagit en viss förstärkning av Svenska FN-förbundets resurser för att en efifektivisering av upplysningsverksamheten om Förenta Nationerna och dess fackorgan skall möjliggöras. Jag finne:r det därför lämpligt att bidraget till förbundet även för upplysning om Unescos verksamhet fr. o. m. budgetåret 1971/72 anvisas över tredje huvudtiteln. Jag räknar dock med ett nära samråd mellan förbundet ooh svenska unescorådet om medlens användning. För en viss utvidgning av unescorådets egen verksamhet beräknar jag en anslagsökning om 9 000 kr.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 495 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2495000 kr.
I 3. Sveriges anslutning till vissa internationella sammanslutningar
|
1969/70 |
Utgift |
152 267 |
|
1970/71 |
Anslag |
165 000 |
|
1971/72 |
Förslag |
171 000 |
Ur detta anslag utgår bidrag för svenskt medlemskap i ett fyrtiotal internationella sammanslutningar, huvudsakligen inom det naturvetenskapliga området.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Myndighet Föredraganden
Årsavgifter
till internationella
VetenskapUga sammanslut
ningar m. m. 162 000 +10 000 +9 000
Resebidrag för svenskt delta
gande i sammanträden med ve
derbörande sammanslutningar 3
OCO — —3 000
165 000 +10 000 +6 000
För svenskt medlemskap i de internationeUa unionerna för farmakologi och livsmedelsforskning samt för en därav föranledd höjning av avgiften till Internationella forsk;ningsrådet (ICSU) hemställer Vetenskapsakademien om en ökning av anslaget med 8 000 kr. Svenska konstkritikersamfundet hemställer om 2 000 kr. tiU täckande av kostnader i samband med samfundets medlemskap i den intemationella konstkritikersammanslutningen (AICA).
I
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 411
Föredraganden
Med hänvisning till sammanställningen finner jag att anslaget bör uppföras med 171 000 kr., varvid bidrag bör utgå till Svenska konstkritikersamfundet med 1 000 kr. Vidare bör ett belopp av 3 000 kr. för vissa resebidrag föras över tiU anslaget 11. KultureUt utbyte med utlandet (punkten 3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges anslutning till vissa internationella sammanslutningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 171 000 kr.
I 4. Bidrag tiU bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige
Reservation 51743
|
1969/70 Utgift |
382 500 |
|
1970/71 Anslag |
400 000 |
|
1971/72 Förslag |
425 000 |
Ansökningar föreligger hittiUs om bidrag med drygt 725 000 kr. till förberedelse- och administrationskostnader för sexton kongresser och symposier avsedda att håUas i Sverige under åren 1971—1973.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 425 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 425 000 kr.
I 5. Bidrag tiU svenska institut i utlandet m. m.
1969/70 Utgift 910 000
1970/71 Anslag 954 000
1971/72 Förslag 506 000
|
|
1970/71 |
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
Instituten |
Föredraganden |
|
|
Svenska institutet i Rom därav lokalkostnader Svenska institutet i Athen Institut Tessin i Paris därav lokalkostnader i Hotel de Marie m. m. |
375 000 60 000 54 000 525 000 400 OOO 954 000 |
+ 55 000 of. + 15 000 + 97 000 of. +167 000 |
+ 20 000 of. + 7 000 -475 000 tOOOOO -48 000 |
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 412
Svenska institutet i Rom
En ökning av bidraget begärs med 10 200 kr. för stipendium till en konsthistoriker och med 8 200 kr. för höjda stipendiebelopp. I övrigt hänvisar institutet tiU den pågående penningvärdesförsämringen i Italien.
Svenska institutet i Athen
Svenska institutet i Athen hemställer bl. a. om 7 000 kr. för att bekosta ett kombinerat forskar- och assistentstipendium, vilket tidigare bekostats av enskilda medel.
Institut Tessin i Paris
Den av svenska staten förvärvade fastigheten Hotel de Marie i Paris disponeras f. n. av Svenska institutet och Institut Tessin i Paris (Tessininstitutet). För verksamheten i Hotel de Marie gäller intiU utgången av detta budgetår av Kungl. Maj:t meddelade provisoriska bestämraelser. Frågan om hur fastigheten därefter skall användas behandlas i en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria. Svenska kulturhuset i Paris, verksamhet och organisation (StencU U 1970: 15). Flertalet av promemorians förslag har tidigare denna dag anmälts av ministern för utrikes ärendena i samband med anslaget Svenska institutet under tredje huvudtiteln. Här återstår att behandla promemorian i vad den avser Tessininstitutet och dess verksamhet i Hotel de Marie.
Enligt promemorian är en samlad ledning av verksamheten i Hotel de Marie nödvändig. En särskild styrelse anses därför böra inrättas. I den bör bl. a. Tessininstitutet vara representerat. Under styrelsen föreslås arbetet inom huset ledas av en föreståndare. Tessininstitutets främsta uppgift bör vara att ha ansvaret för institutets konstsamUngar och deras vård. Frågan om biblioteksverksamheten i huset diskuteras ingående i promemorian. De delar av Tessininstitutets boksamlingar, som inte behövs för den tänkta verksamheten i huset och som inte är direkt knutna till konstsamlingarna i huset, föreslås bli deponerade i annat bibliotek i Paris.
Promemorian har remissbehandlats. Statskontoret, nationalmuseet och 1965 års musei- och utställningssakkunniga betonar Tessininstitutets uppgift som vårdare av konstsamlingarna. Statskontoret och nationalmuseet ifrågasätter dock om inte ansvaret för samlingarna ytterst bör åvila nationalmuseum. Universitetskanslersämbetet, akademien för de fria konsterna och Tessininstitutets styrelse anser att institutet bör få statsmedel för att kunna ge stipendier till studerande och forskare. Förslaget i promemorian att endast vissa delar av institutets boksamlingar skall finnas tillgängliga i Hotel de Marie biträds i princip av Tessininstitutets styrelse och de övriga remissinstanser som yttrat sig i denna fråga.
I
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 413
Tessininstitutet har i sitt yttrande beräknat kostnaderna — utöver lokalkostnader om 400 000 kr. — för sin del av verksamheten i Hotel de Marie under budgetåret 1971/72 tiU 222 000 kr., en ökning med 97 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Härav utgör 58 000 kr. kostnader för stipendier.
Föredraganden
Tessininstitutet har enligt sina stadgar till uppgift att främja förbindelserna mellan svenskt och franskt kulturliv. Institutet leds av en styrelse. Det är ägare till konst- och boksamlingar. Den av staten förvärvade fastigheten Hotel de Marie i Paris disponeras f. n. av Tessininstitutet och Svenska institutet. För verksamheten i Hotel de Marie, i detta sammanhang benämnt svenska kulturhuset i Paris, gäUer intiU utgången av juni 1971 av Kungl. Maj:t meddelade provisoriska bestämmelser. I en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria har vissa förslag lagts fram om hur kulturhuset bör disponeras efter utgången av innevarande budgetår. Ministern för utrikes ärendena har tidigare denna dag, efter samråd med mig, anmält huvudparten av dessa förslag. Han har därvid föreslagit att fastigheten inordnas under Svenska institutet samt att inom Svenska institutet tillsätts en referensgrupp för frågor rörande kulturhuset. I denna referensgrupp bör bl. a. Tessininstitutet vara representerat.
Då jag i det följande behandlar de förslag i departementspromemorian, som direkt avser Tessininstitutet, gör jag det mot bakgmnd av vad ministern för utrikes ärendena sålunda förordat. Som föreslås i departementspromemorian bör Tessininstitutet behåUa ansvaret för sina konstsamlingar. Detta bör vara institutets huvuduppgift. Vad som i övrigt i dag åvilar institutet bör i huvudsak ankomma på ledningen för kulturhuset. Bl. a. 'bör sålunda viss universitetsundervisning kunna äga mm samt svenska forskare genom kulturhusets försorg beredas möjligheter till introduktion i franska forskningsinstitutioner. lag räknar också med att viss stipendieutdelning skall vara möjlig inom ramen för de medel sora anvisas för verksamheten i kulturhuset.
Jag delar uppfattningen att endast vissa delar av Tessininstitutets boksamUngar bör vara tillgängliga i kulturhuset. Enligt min mening bör biblioteket där byggas upp med hänsyn tUl de behov som föranleds av verksamheten i kulturhuset. Det bör ankomma på kulturhusets ledning att i samråd med Tessininstitutet och biblioteksexpertis avgöra vilka delar av Tessininstitutets boksamlingar som skall ingå i kulturhusets bibliotek. Återstående delar av boksamlingen bör i första hand deponeras i annat bibliotek i Paris.
De av mig förordade riktlinjerna för Tessininstitutets framtida verksamhet påverkar även styrelsens sammansättning. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning i denna fråga.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 414
Institutets föreståndare Gunnar Lundberg, som i år fyUer 68 år, avgår med pension med utgången av juni 1971. Genom beslut av riksdagen (prop. 1969: 79, SU 91, rskr 220) har Kungl. Maj:t bemyndigats att tillerkänna Lundberg pension för hans anstäUningar som föreståndare för institutet och som kulturråd vid svenska ambassaden i Paris. Kungl. Maj:t har vidare i anslutning till riksdagens uttalande år 1970 (SU 58, rskr 163) uppdragit åt byggnadsstyrelsen att anskaffa en bostadslägenhet i Paris, vilken får disponeras av Tessininstitutet för att fr. o. m. den 1 juli 1971 upplåtas som bostad på livstid åt Lundberg.
Mot bakgrund av vad jag anfört om verksamheten beräknar jag ett bidrag till Tessininstitutet för nästa budgetår om 50 000 kr.
Bidraget till Svenska institutet :i Rom bör öka med 20 000 kr. för höjning av vissa stipendiebelopp samt för ökade kostnader för institutets nuvarande verksamhet. För svenska institutet i Athen beräknar jag en ökning med 7 000 kr. för täckande av kostnaderna för ett stipendium.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. bevilja ett anslag av 506 000 kr.
16. Främjande av nordiskt-kuItureUt samarbete
1969/70 Utgift 2 269 872 Reservation 240 889
1970/71 Anslag 2 790 000 1971/72 Förslag 3055000
Från detta anslag tillgodoses en rad skilda ändamål inom ramen för det nordiska kultursamarbetet. Sveriges bidrag till detta samarbete utgår emellertid inte enbart ur detta anslag. Enligt en inom UtbUdningsdepartementet upprättad översikt anslås sålunda under innevarande budgetår drygt 7 milj. kr. under åttonde huvudtiteln tiU gemensamma nordiska projekt inom departementets verksamhetsområde.
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
415
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Myndighet/ Föredraganden
organisation
|
39 900 |
|
61850 88 000 140 000 151 600 |
|
75 COO 105 000 45 000 75 000 |
Ändamål inom högre utbildning och forskning
1. Bidrag till Nordiska institutet för folkdiktning
2. Gemensam nordisk journalistutbildning, inkl. stipendier till kursdeltagare
3. Nordiskt samarbete pä marinbiologins område
4. Nordiskt samarbete på den terrestra ekologins område
5. Nordiskt samarbete på den fysiska oceanografins område
6. Nordiska sommarskolan för forskarutbildning
7. Nordiska samarbetskom-mittén för intemationeU politik
8. Nordiska samarbetskom-mittén för arktisk medicinsk forskning
9. Vissa kostnader för Nordiska hushållshögskolan
10. Bidrag tUl Svenska lands-avdelningen av Nordiska sommamniversitetet
11. Nordiska kurser i språk och litteratur för universitetsstuderande
12. Kurs i svenska för främst finländska studerande i nordisk fUologi
13. Nordiska exkursioner i geologi och geografi till Island
14. Samarbete meUan de vetenskapliga biblioteken i Norden
15. Bidrag till nordiska avdelningen vid S:te Gene-viéve-biblioteket i Paris
Ändamål inom skolväsende och lärarutbildning
16. Harmonisering av skolordningarna i Norden
17. Bidrag till Svenska föreningen Norden för lektoratsverksamhet
18. Bidrag tiU Svenska föreningen Norden för lärarutbyte meUan de nordiska ländema
19. Bidrag till Svenska föreningen Norden för resestipendier tUl studerande i grundskola och gymnasieskola
|
of. |
+ 4 000
|
54 000 |
+ 6 000 |
+ 6 000 |
|
58 500 |
+ 13 700 |
of. |
|
of. of. +70 000 of. |
+ 52 000
+ 17 000
+ 70 OOO
+ 10000
|
54 000 |
+ 13 OCO |
+ 13 000 |
|
24 000 |
+ 9 0O0 |
of. |
|
.63 000 |
+ 50 OOO |
+ 10 000 |
|
80 000 |
+ 15 000 |
of. |
|
45 000 |
+ 5 000 |
of. |
|
30 000 |
of. |
of. |
|
8 000 |
+ 1800 |
+ 1800 |
|
14 200 |
of. |
of. |
+ 70 000 +20 000 + 90 000 +30 000
|
of. |
|
of. |
+ 15 000
+ 45 OOO
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
416
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
20. Bidrag till Nordens
skol
resetjänst
21. Bidrag tiU Föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve
22. Nordens folkliga akademi i Kungälv
Övriga ändamål
23. Vuxenundervisning i svenska och finska
24. Bidrag till Nordens hus i Reykjavik
25. Bidrag till Svenska föreningen Nordens allmänna verksamhet
26. Stipendieverksamhet vid svenskhemmet Voksen-åsen
27. Stipendier ät kulturkritiker och kulturjournalister
28. Nordiska rådets litteraturpris
29. Översättning till svenska av finsk facklitteratur
30. Bidrag till inköp av svensk litteratur tiU isländska riksbiblioteket
Dispositionsmedel
31. TUl Kungl. Maj:ts
dispo
sition
Nya ändamål och ändamål som tidigare tillgodosetts i annan ordning
32. Nordiska rådets musikpris
33. Stipendieutbyte med Finland
34. Utredning om könsrollerna i undervisningen
|
|
Myndighet/ organisation |
Föredraganden |
|
7 500 |
— 7 500 |
— 7 500 |
|
35 CCO |
+ 15 000 |
+ 10 000 |
|
285 300 |
+ 31020 |
+ 31000 |
|
130 000 |
+ 60 000 |
of. |
|
158 000 |
+ 25 000 |
+25 000 |
|
of. |
|
of. |
500 000
|
55 OOO |
+ |
15 000 |
+ 5 000 |
|
22 000 |
|
of. |
of. |
|
16 COO |
+ |
50O |
+ 500 |
|
20 CCO |
+ |
2 000 |
+ 2 000 |
|
of. |
|
of. |
4 000
|
+ 34 000 |
|
+ 14 200 |
|
+ 14 2C0 + 80 CCO + 50 000 + 773 400 |
245 150
|
+ 265 000 |
2 790 000
Av anslagsframställningarna framgår bl. a. följande:
4. Nordiska kollegiet för terrester ekologi hemställer om medel för att stödja utbildning och forskning även inom limnisk ekologi.
5. Nordiskt kollegium för fysisk oceanografi begär en ökning av statsbidraget för en undersökning av kustströmmarna utanför Norge samt för en ökad stipendieverksamhet.
6. För Nordiska sommarskolan för forskarutbildning hemställes om bidrag för en väsentligt utökad kursverksamhet sommaren 1971.
10. Svenska landsavdelningen av Nordiska sommaruniversitetet begär en ökning av statsbidraget bl. a. för att höja arvodena till kretsledarna samt för höjda administrationskostnader.
!
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 417
16. Det utskott under Nordiska kulturkommissionen som utrett frågan om harmonisering av skolordningarna i Norden har under 1970 lagt fram förslag beträffande gmndskolenivån. I avvaktan på regeringarnas slutiiga ställningstagande föreslår kommissionen, att harmoniserings-arbetet påbörjas med ämnena matematik och engelska.
17. Föreningen Nordens centralstyrelse hemställer om anslag tUl verksamhet med en finsk reselektor. Skolöverstyrelsen har tiUstyrkt förslaget.
33. Kulturfonden för Sverige och Finlarul föreslår att medel för de stipendier till högskolestuderande, vilka nu bekostas av fonden, i fortsättningen skall utgå ur respektive lands statsbudget.
34. Nordiska kulturkommissionen har lagt fram förslag om en samnordisk utredning av frågan om könsrollerna i undervisningen.
Föredraganden
Under år 1970 har en arbetsgmpp på uppdrag av de nordiska undervisnings- och kulturministrarna förberett ett förslag till avtal om nordiskt kultursamarbete, omfattande såväl utbildning och forskning som annan kulturell verksamhet. Överläggningarna mellan de nordiska länderna om avtalet har ännu inte avslutats. Avtalet kan bl. a. väntas medföra bättre möjligheter till en samlad bedömning av olika samarbetsprojekt och till en prioritering meUan dem. Redan för nästa budgetår vill jag dock — i avvaktan på att överläggningarna om kulturavtalet slutförts — föreslå vissa anslagsökningar tiU gemensamma nordiska projekt. Nordiska sommarskolan för forskarutbildning bör sålunda erhålla medel för ett utökat antal kurser under år 1971. Jag ansluter mig även tiU förslaget att det konkreta arbetet med en harmonisering av de nordiska skolordningarna nu påbörjas och beräknar en ökad medelsanvisning härför. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det härjämte angeläget att i viss utsträckning tiUgodose föreningen Nordens önskemål om medel för lektorsundervisning i finska och beräknar bl. a. för detta ändamäl en ökning av bidraget tiU föreningens lektoratsverksamhet.
Med hänsyn till'förefintliga reservationer räknar jag med oförändrade bidrag tiU Nordiska institutet för folkdiktning och tiU det nordiska samarbetet inom fysisk oceanografi.
Slutiigen räknar jag med att inom ramen för medel till Kungl. Maj:ts disposition efter särskild prövning i viss omfattning kunna tiUgodose sådana ändamål som den av Nordiska kulturkommissionen föreslagna utredningen om könsrollerna i undervisningen och — under fömtsättning av överenskommelse med vederbörande finska myndigheter — stipendieutbytet med Finland.
14 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 418
Med hänvisning i övrigt tiU sammanställningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 055 000 kr.
I 7. Nordiska kulturfonden
1969/70 Utgift 836 000 Reservation —
1970/71 Anslag 1240 000
1971/72 Förslag 1 284000
Nordiska kulturfonden, som instiftades år 1966 genom överenskommelse meUan de nordiska länderna (jfr prop. 1967; 1 bil. 10 s. 399, SU 52, rskr 150), har tiU uppgift att genom stöd till olika nordiska kulturändamål ytterligare utveckla och stärka det nordiska kultursamarbetet. Det tUl fondens förfogande årligen anslagna beloppet uppgår fr. o. m. år 1971 till 5 milj. danska kronor, varav Sverige bidrar med 37 %. För budgetåret 1971/72 uppgår medelsbehovet tUl 1 284 000 kr.
Föredraganden
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1 284 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår rUisdagen
att tiU Nordiska kulturfonden för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 28,1 000 kr.
419 KAPITALBUDGETEN
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER Televerkets fond
I: B 2 Rundradioanläggningar
1969/70 Utgift 72 600 000 Reservation 4 400 000
1970/71 Anslag 77 200 000 1971/72 Förslag 31800000
Detta investeringsanslag avser televerkets investeringar i rundradio-anläggningar.
Televerkets investeringar i rundradioanläggningar bestrids med de i rundradiorörelsen inflytande avgiftsmedlen. På samma sätt finansieras byggnadsstyrelsens investeringar i radio- och televisionshus, televerkets utgifter för driften av mndradions distributionsnät m. m. samt Sveriges Radios utgifter för programproduktionen, vilka sistnämnda utgifter avser både investeringar och driftkostnader.
Enligt gäUande principer för rundradioverksamhetens finansiering skall av avgiftsmedel bestridas såväl de löpande kostnaderna för produktion och distribution av programmen som utgifter för omedelbar avskrivning tiU 100 % i distributionsanläggningar samt radio- och televisionshus. Av de samlade avgifter som inflyter skall ljudradion och televisionen tilldelas de belopp, vilka med hänsyn tiU programverksamheten bedöms erforderUga. EventueUa överskott tiUförs en gemensam, av televerket förvaltad fond för att kunna användas för de båda mediernas behov under andra år, då de löpande intäktema inte förslår att täcka utgiftema. Sålunda reserverade medel skaU kunna utnyttjas av televerket såsom rörelsemedel mot erläggande av ränta, vilken ttUförs fonden. Kostnadsredovisningen skaU vara sådan, att de verkUga kostnaderna för vartdera mediet kan särskUjas.
Kostnaderna för programverksamheten för utlandet samt televerkets kostnader för befrielse för vissa bUnda att erlägga ljudradioavgift bestrids från anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet på riks-statens driftbudget och redovisas under nämnda anslag. Likaså vmdan-tagen från avgiftsfinansiering är Sveriges Radios skolprogramverksamhet och TRU-kommitténs produktion av radio- och televisionsprogram, vilka delvis sänds över etern. Medelsbehovet för sistnämnda verksamhet behandlas närmare under det härför uppförda riksstatsanslaget Viss utbildning via radio och television m. m.
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 420
I anslutning tiU redovisningen av televerkets förslag för budgetåret 1971/72 redogörs för randradiorörelsens beräknade resultat för budgetåren 1969/70 och 1970/71 samt för det av televerket, byggnadsstyrelsen och Sveriges Radio beräknade medelsbehovet för perioden fram t.o.m. budgetåret 1975/76. Mot bakgrund av rundradiorörelsens beräknade resultat för nästa budgetår behandlas också vissa övergripande finansieringsfrågor.
Ljudradio verksamheten
Televerket
Investeringskostnader. I Ukhet med tidigare år har en översyn av planen för utbyggnad av ljudradions distributionsnät företagits, varvid vissa revideringar har skett. Rörande utbyggnaden fram tUl den 1 juli 1971 anför televerket i huvudsak följande.
Vid utgången av budgetåret 1969/70 hade sammanlagt 83 FM-sta-tioner för distribution av program 1, 2 och 3 färdigstäUts, varav 50 större stationer och 33 slavstationer.
Under budgetåret 1970/71 kommer den nya permanenta FM-statio-nen i Motala, vidare en från föregående budgetår försenad slavstation samt ytterUgare en slavstation att tas i bmk. Vidare konuner arbeten för den nya rundradiocentralen i Malmö att fortsätta och liknande arbeten i Örebro och Luleå att påbörjas. Kompletteringar och moderniseringar på befintliga rundradiocentraler m.m. kommer också att utföras.
Vid utgången av budgetåret 1970/71 beräknas totalt 85 FM-stationer vara i drift för sändning av program 1, 2 och 3, varav 50 större stationer och 35 slavstationer.
Andelen invånare i landet med goda mottagningsmöjligheter för samtUga tre program uppskattas till i det närmaste 100 %.
Medelsförbmkningen under budgetåren 1969/70 och 1970/71 beräknas till vardera 5,3 milj. kr.
De med utgångspunkt i 1970 års kostnadsnivå beräknade investeringskostnaderna under perioden 1971/72—1975/76 framgår av följande sammanstäUning.
1971/7:i 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 milj. kr.
Investeringar
i ljudradio
anläggningar 4,4 4,4 4,4 4,4 4,4
Det för budgetåret 1971/72 ujjptagna beloppet beräknas i huvudsak bU behövUgt för att färdigstäUa nya mndradiocentraler i Malmö, Luleå och Örebro, för moderniserings- och kompletteringsarbetea på befintliga nmdradiocentraler, för likvider för ljudradions del i länknätets utbyggnad, för utbyggnad av enstaka FM-slavstationer samt för kompletteringsarbeten på vissa större AM-stationer.
Under budgetåren 1972/73—1975/76 beräknas ett mindre antal
Kb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 421
FM-slavstationer tiUkomma. Investeringsmedel erfordras vidare för bl. a. nya rundradiocentraler samt reinvesteringar.
Driftkostnader. Televerkets driftkostnader för programdistribution och avgiftsinkassering uppgick under budgetåret 1969/70 till 34,3 milj. kr. och beräknas för innevarande budgetår till 36,3 milj. kr.
De av televerket beräknade driftkostnaderna för perioden 1971/72 —1975/76 framgår av följande sammanstäUning. Prognosen är gmndad på 1970 års kostnadsnivå.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 milj. kr.
Televerkets drifticostnader 40,3 41,4 37,5 38,0 38,5
Den beräknade kostnadsökningen från budgetåret 1970/71 tiU budgetåret 1971/72 om 4 milj. kr. beror enligt televerket i huvudsak på kostnader i samband med den av statsmakterna beslutade avvecklingen av trådradionäten (prop. 1970: 1 bil. 10, SU 52, rskr 146), vissa reparationskostnader samt den förhöjda kostnadsnivån.
Sveriges Radio
Utgifterna för investeringskostnader uppgick budgetåret 1969/70 tiU 5,9 milj. kr. och beräknas för innevarande budgetår tiU 6,1 milj. kr.
De med utgångspunkt i 1970 års kostnadsnivå beräknade investeringskostnaderna under perioden 1971/72—1975/76 framgår av följande sammanställning.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 milj. kr.
Sveriges
Radios investe
ringskostnader för ljud
radio 7,0 6,6 6,6 6,6 6,6
Av det för budgetåret 1971/72 upptagna investeringsbeloppet hänför sig ett belopp av 1,2 milj. kr. till sådana byggnadsarbeten och inredningar för vilka Sveriges Radio skall svara och ett belopp av 0,4 milj. kr. tUl inventarier till radio- och televisionshuset i Göteborg samt återstoden till ordinarie tekniska och administrativa inventarier.
Den för budgetåren 1972/73—1975/76 beräknade investeringsnivån erfordras bl. a. för att stärka ljudradions produktionsvUlkor i distrikten.
Driftkostnader. Sändningstiden för ljudradions riksprogram beräknas under innevarande budgetår uppgå till ca 16 900 timmar, vilket innebär en minskning jämfört med budgetåret 1969/70 med ca 200 timmar. För den regionala och underregionala programverksamheten beräknas sänd-
Kb
15 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 422
ningstiden under innevarande budgetår uppgå tiU 4 175 timmar, vilket innebär en ökning med ca 775 timmar jämfört med budgetåret 1969/70. Kostnaderna beräknas för budgetåren tiU 101,8 mUj. kr. resp. 106,1 milj. kr. I det för budgetåret 1969/70 beräknade beloppet ingår medel som anvisats för bestridande av merkostnader för upphovsrättsUg ersättning tiU grammofonindustrin.
Av följande sammanställning framgår dels Sveriges Radios förslag för budgetåret 1971/72, dels det av företaget beräknade medelsbehovet under perioden 1972/73—1975/76 enligt två alternativ. Beräkningarna har gjorts i gällande penningvärde dvs. utan hänsyn tiU de löne- och prisstegringar som kan uppstå umler budgetåren 1970/71 och 1971/72 eller de följande budgetåren.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 milj. kr.
Alternativ I \ ,,,, 123,6 123,6 123,6 123,6
Alternativ II / '''' 132,0 140,8 149,9 159,5
Beträffande det för budgetåret 1971/72 beräknade medelsbehovet framhåUer Sveriges Radio bl. a. följande.
Förslaget innebär för riksprogrammet en ökning av sändningstiden med ca 650 timmar. Den erforderliga medelsökningen för riksprogrammet uppgår tiU 10,7 milj. kr., varav ett belopp av 5,1 milj. kr. hänför sig till en bokföringsmässig överföring på ljudradion av kostnadema för ersättning tUl grammofonindustriii och ett belopp av 2,6 milj. kr. till den föreslagna ökningen av sändningsvolymen. Återstoden av den beräknade medelsökningen för riksprogrammet erfordras för att återställa ljudradions verksamhet till nivån under budgetåret 1968/69. Sveriges Radio anför som motiv härför att främst avtals- och lönekostnaderna under budgetåren 1969/70 och 1970/71 har avsevärt överstigit det för resp. budgetår vid medelstiUdelniugen beräknade tillägget för löne- och prisstegringar.
Distrikten beräknas öka sin andel egna program i riksprogrammen med ca 15 % under budgetåret 1971/72, vilket kommer att medföra ett ökat medelsbehov för bl. a. personal. Den totala sändningstidsökningen för regionala och underregionala program beräknas tiU 775 timmar. Totalt berälcnas en kostnadsökning för distriktsverksamheten med 4,3 milj. kr. TiU de angivna kostnadsökningarna för riksprogrammet och distriktsverksamheten kommer ett med 2,5 milj. kr. ökat medelsbehov för ljudradions andel av företagets gemensamma organisation och av den för ljudradion och televisionen gemensamma nyhetsredaktionen samt för inredningskostnader av driftmedel och fastighetsunderhåU.
Av de i det föregående angivna alternativen för kostnadsutveckUngen under perioden 1972/73—1975/76 avser alternativ I en i förhållande
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 423
tUl budgetåret 1971/72 oförändrad ambitionsnivå under hela perioden, medan det andra alternativet innebär en årlig volymökning med 4 %.
Televisionsverksamheten Televerket
I likhet med tidigare år har planen för distributionsnätets utbyggnad för TV 1 översetts, varvid vissa smärre revideringar aktuaUserats.
I fråga om nätet för TV 2 kommer utbyggnaden av den första etappen att vara slutförd vid utgången av budgetåret 1970/71 i enlighet med den plan, som låg tiU grand för 1966 års beslut i utbyggnadsfrågan.
Rörande utbyggnaden fram tiU den 1 juli 1971 anför televerket i huvudsak följande.
Vid utgången av budgetåret 1969/70 hade sammanlagt 192 stationer för TV 1 färdigstäUts, varav 51 större stationer och 141 slavstationer.
Under budgetåret 1970/71 berälcnas två från föregående budgetår försenade permanenta stationer samt ytterligare sex slavstationer kunna tas i bruk. Dessutom kommer bl. a. moderniserings- och kompletteringsarbeten på befintiiga mndradiocenttaler att utföras.
Den under budgetåret 1968/69 påbörjade anpassningen av distributionsnätet för färgsändningar kommer att slutföras under budgetåret 1970/71.
Vid utgången av budgetåret 1970/71 beräknas totalt 197 stationer vara i bruk för sändning av TV 1 varav 51 större stationer och 146 slavstationer. Vid nämnda tidpunkt kommer alla stationer att vara försedda med reservsändare samt samtiiga de större stationerna utmstade med reservelverk.
Andelen invånare i landet med acceptabla mottagningsmöjUgheter för TV 1 beräknas uppgå till 99,6 %.
Vad beträffar distributionsnätet för TV 2 har utbyggnaden pågått planenUgt under budgetåret 1969/70. Vid utgången av budgetåret hade 43 stationer färdigställts, varav 33 större stationer och 10 slavstationer. Den beräknade täckningen uppgick vid samma tidpunkt till ca 89 % av befolkningen.
Under budgetåret 1970/71 beräknas förutom tre från föregående budgetår försenade stationer, de större stationerna i Arvidsjaur, Haparanda, Kimna, Lycksele, Pajala, SoUefteå, Storuman, Sveg, Tåsjö och Ange samt slavstationerna i Hagfors, Hofors, Kramfors, Ludvika, Norrtälje och Sollefteå kunna tas i bruk. Vidare beräknas en provisorisk station med låg effekt i Gällivare, en permanent station i Boden — i stället för det nuvarande provisoriet — samt -— i avvaktan på färdigställande av en större station — en provisorisk slavstation i Filipstad kunna tas i bruk.
Reservsändare beräknas under budgetåret 1970/71 kunna tas i bruk i Hörby, Stockholm och Örnsköldsvik för att erfarenheter av bl. a. pa-ralleUdrift av sändare på hög effekt snarast möjligt skall kunna erhållas.
Vid utgången av budgetåret 1970/71 beräknas totalt 64 TV 2-sta-tioner vara i bruk, varav 46 större stationer och 18 slavstationer. Täckningen beräknas därvid uppgå till 94,8 % av befolkningen.
Beträffande programförbindelsen ätet avses radiolänk-
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 424
linjema för television och ljudradio vid utgången av budgetåret 1970/71 ha en längd av ca 5 550 km och. omfatta ca 24 000 km bildförbindelser och ca 80 000 km programförbindelser för ljud.
Medelsförbrukningen under budgetåren 1969/70 och 1970/71 beräknas till 67,3 resp. 68,9 milj. kr.
De med utgångspunkt i 1970 års kostnadsnivå beräknade investeringskostnaderna under perioden 1971/72—1975/76 framgår av följande sammanställning.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 milj. kr.
TV 1-nätet 6,2 6,2 6,2 6,2 6,2
TV 2-nätet 32,4 40,3 44,1 46,9 44,9
38,6 46,5 50,3 53,1 51,1
Det för budgetåret 1971/72 upptagna beloppet för TV 1-nätet beräknas i huvudsak bli behövligt för att färdigstäUa den större stationen för Hudiksvallsområdet, uppföra ca fem slavstationer, komplettera länknätet, uppföra de i det föregående, vid behandlingen av investeringar i ljudradioanläggningar nämnda rundradiocentralema, utföra vissa kompletterings- och moderniseringsarbeten på befintliga rundradiocentraler samt för att utföra vissa reinvesteringsarbeten på redan etablerade stationer.
Det för budgetåret 1971/72 upptagna beloppet för TV 2-nätet avser i huvudsak följande projekt. Under budgetåret beräknas den nyssnämnda större stationen för Hudiksvallsområdet samt 26 slavstationer kunna färdigställas. Reservsändare beräknas kunna installeras vid fem och reservelverk vid åtta större befintliga TV 2-stationer. Dessutom beräknas tillbyggnader kunna färdigställas vid de provisoriska stationerna i Göteborg och Karlstad.
Utbyggnaden av den andra etappen av TV 2-nätet omfattar tiden fr.o.m. budgetåret 1971/72 och avser dels utbyggnad av ytterligare stationer för att uppnå en täckning av ca 99 %, dels ombyggnad av provisoriska anläggningar från etapp 1 till permanenta, dels även anskaffande av reservutrastningar till hela TV 2-nätet. Totalkostnaden för denna etapp har i 1970 års kostnadsnivå beräknats till 285 milj. kr., inklusive kostnadsökning till följd av mervärdeskatt. Beträffande utbyggnaden av den andra etappen av TV 2-nätet anför televerket vidare bl. a. följande.
Med beaktande av de i enlighet med 1970 års riksdagsbeslut (prop. 1970: 1 bil. 10, SU 52, rskr 146) något ändrade förutsättningarna för den fortsatta TV 2-utbyggnaden samt de erfarenheter beträffande täckning och driftsäkerhet som erhållits frän de redan etablerade stationerna har den i föregående års anslagsframställning föreslagna utbyggnadsplanen reviderats.
Den reviderade planen omfattar en utbyggnad av stationer under
Kb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 425
6 yi kr för täckning av nya områden och 8 år i vad avser komplettering av TV 2-nätet med reservutrustningar. Med utgångspunkt i önske målet att möjliggöra TV 2-mottagning i hela landet snarast möjligt har — på bekostnad av komplettering av reservutrastningar — vidare utbyggnader av nya sändare koncentrerats till den första delen av utbyggnadsplanen.
Utbyggnadsetappen beräknas nu komma att behöva omfatta ca 10 helt nya större stationer och ca 160 slavstationer. För att så tidigt som möjligt uppnå en med övriga delar av landet likvärdig procentuell befolkningstäckning av Norrland har utbyggnaden av slavstationer i vissa orter prioriterats. Det gäller särskilt sådana orter som kommer att vara helt isolerade från TV 2-mottagning samt där redan befintiiga TV 1-slavstationer relativt enkelt kan kompletteras med sändaranläggningar för TV 2. Redan under år 1972 beräknas alla större sammanhängande bebyggda områden ha möjligheter till TV 2-mottagning. Däremot kommer mottagningssvårigheter av lokal omfattning att föreligga på många platser i såväl södra som norra Sverige. De i planen upptagna slavstationerna kommer under första delen av utbyggnaden inte att förses med reservsändare, bl. a. för att den jämfört med föregående års utbyggnadsplan forcerade utbyggnaden av nya stationer skall kunna genomföras.
För fortsatt utbyggnad av TV 2-nätet har Kungl. Maj:t bemyndigat televerket att för budgetåren 1972/73 och 1973/74 ikläda sig ett betalningsansvar intill ett belopp av 25 milj. kr. för vart och ett av budgetåren. Beloppen bör enligt televerkets mening höjas med 15,3 resp. 19,1 milj. kr.
Sveriges Radio ansluter sig till den av televerket förordade utbyggnadsplanen.
Driftkostnader. Televerkets driftkostnader för programdistribution och avgiftsinkassering uppgick under budgetåret 1969/70 till 44 mUj. kr. och beräknas under innevarande budgetår tiU 54,9 milj. kr.
De av televerket beräknade driftkostnaderna för perioden 1971/72 —1975/76 framgår av följande sammanstäUning. Prognosen är gmndad på 1970 års kostnadsnivå.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 milj. kr.
Televerkets driftkostnader 66,0 71,5 76,0 80,0 84,0
Den beräknade kostnadsökningen från budgetåret 1970/71 tiU budgetåret 1971/72 om 11,1 milj. kr. beror enligt televerket i huvudsak på TV 2-nätets utbyggnad, ökade driftkostnader som beräknas uppstå tiU följd av att komplettering av TV 2-nätet med reservutrustningar kommer att ske i långsammare takt än vad som beräknats tidigare, ersättning av försliten reportagelänkutrustning, ökning av inkasseringskostnaderna tiU följd av bl. a. ökade distributionskostnader och tiUkomsten av handläggningskostnad för tilläggsavgift för innehav av färgmottagare samt den förhöjda kostnadsnivån.
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 426
Sveriges Radio
Investeringskostnaderna uppgick budgetåret 1969/70 tiU 38,1 milj. kr. och beräknas för innevarande budgetår till 32,6 milj. kr.
Med utgångspunkt i 1970 års kostnadsnivå beräknar Sveriges Radio investeringskostnaderna under perioden 1971/72—1975/76 enUgt följande sammanstäUning.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 mUj. kr.
Sveriges
Radios investe
ringar 28,4 24,1 24,1 24,1 24,1
Av det för budgetåret 1971/72 beräknade beloppet hänför sig 3,6 milj. kr. tiU sådana byggnadsarbeten och inredningar för vilka Sveriges Radio skaU svara. Kostnaderna för inventarier till televisionshuset i Stockholm och radio- och televisionshuset i Göteborg beräknas tiU 1,3 resp. 3,0 milj. kr. För anskaffning av ordinarie tekniska och administrativa inventarier beräknas ett bielopp av 20,5 milj. kr. bli erforderUgt.
Den för budgetåren 1972/73—1975/76 beräknade investeringsnivån erfordras för bl. a. nya studior och förstärkning av televisionens produktionsvUlkor i distrikten.
Driftkostnader. Enligt de av riksdagen godtagna riktlinjerna skaU sändningstiden för TV 1 bibehållas vid en nivå av drygt 40 timmar per vecka tills sändningstiden är denscimma i TV 2. I samband med starten av TV 2 minskades den genomsnittliga andelen egen produktion av ori-ginalsändningarna från ca 55 % till något under 50 % i inledningsskedet (prop. 1966: 136, SU 163, rskr 388).
Televisionens programverksamhet omfattade under budgetåret 1969/70 — efter starten av TV 2 i december 1969 — en sändningstid om drygt 60 timmar per vecka. Under budgetåret 1970/71 beräknas den totala genomsnittiiga sändningstiden per vecka ha ökat till 68 timmar.
Televisions verksamhetens driftkostnader under budgetåren 1969/70 och 1970/71 beräknas tiU 201 resp. 253,5 milj. kr.
Under budgetåret 1971/72 beräknas den totala sändningstiden per vecka öka tiU 75 timmar. Sveriges Radio får låta kanalerna öka andelen egen produktion av originalsändningarna snabbare än förutsatt och låta TV 2 snabbare än vad som förutsatts öka sin sändningstid under förutsättning att det kan ske inom given kostnadsram utan åsidosättande av kvalitetskravet (prop. 1970: 1 bU. 10, SU 52, rskr 146).
Av följande sammanstäUning framgår dels Sveriges Radios förslag tUl medelsberäkning för budgetåret 1971/72, dels företagets beräkning av medelsbehovet under periodeii 1972/73—1975/76 enligt två alter-
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 427
nativ. Beräkningarna har gjorts i gällande penningvärde, dvs. utan hänsyn tiU de löne- och prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1970/71 och 1971/72 eUer de följande budgetåren.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 milj. kr.
Alternativ I \ -„<; <; 313,7 322,2 320,2 320,2
Alternativ 11 / ' 342,6 389,1 439,5 486,2
Beträffande det för budgetåret 1971/72 beräknade medelsbehovet framhåller Sveriges Radio bl. a. följande.
Sveriges Radio har som utgångspunkt för beräkningen av medelsbehovet för televisionens programverksamhet under budgetåret 1971/72 tagit de genomsnittliga personal- och produktionskostnaderna för olika produktionskategorier och multiplicerat dessa med antalet sändningstimmar under året för resp. kategori. Till den sålunda beräknade totalkostnaden har lagts medel för standardförbättringar, lagerökning inför beräknad sändningstidsökning under budgetåret 1972/73 samt utbyggnad av distriktsverksamheten. Den erforderUga medelsökningen i nämnda avseenden beräknas för TV 1, TV 2 och distrikten tiU 7,6 milj. kr., 18,3 milj. kr. resp. 10,3 milj. kr.
TiU de angivna kostnadsökningarna för TV 1, TV 2 och distrikten kommer ett med 5,8 milj. kr. ökat medelsbehov för televisionens andel av företagets gemensamma organisation — innefattande bl. a. anskaffning av ny telefonväxel — och av den för ljudradion och televisionen gemensamma nyhetsredaktionen samt för merkostnader för färgsändningar, förtidsanstäUningar inför beräknad sändningstidsökning under budgetåret 1972/73, televisionens programservice, inredningskostnader av driftmedel och fastighetsunderhåll.
Av det i det föregående angivna alternativen för kostnadsutvecklingen under perioden 1972/73—1975/76 avser alternativ I en utveckUng av sändningstiden som innebär att denna blir densamma i TV 1 och TV 2 budgetåret 1973/74 eller sammanlagt 82 timmar per vecka. Andelen egen produktion av originalsändningarna förutsätts nämnda budgetår uppgå tiU ca 52 %. Under de följande budgetåren förutsätts ingen förändring av sändningstid eUer produktionssammansättning. Kostnadsutvecklingen enligt Sveriges Radios andra altemativ svarar mot en utveckling av sändningstiden som innebär att kanalerna blir likställda i fråga om sändningstid budgetåret 1972/73, att andelen egen produktion av originalsändningarna har återstäUts till 55 % budgetåret 1974/75 samt att sändningstiden har ökat till totalt 100 timmar per vecka budgetåret 1975/76. Vidare har medel beräknats för ett årligt standardtiUägg och för utbyggnad av distriktsverksamheten.
Förslag till åtgärder för en förbättrad ekonomisk planering. Sveriges
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 428
Radio föreslår vissa ändringar i gällande bestämmelser för bolagets avgiftsfinansierade verksamhet för att öka möjligheterna för en planering över flera år. Härvid anför Sveriges Radio i huvudsak följande.
Den i enlighet med statsmakternas beslut år 1966 (prop. 1966: 136, SU 163, rskr 388) genomförda organisationen av televisionsverksamheten utgår från att programenheterna skall kunna påverka dimensioneringen och utnyttjandet av resurserna i huvudsak på grundval av lönsamhetskriterier. Detta fömtsätter möjligheter till åtaganden som sträcker sig över flera år, liksom att dessa åtaganden är led i en flerårsplanering som ligger till grund för företag(;ts utveckling under perioden såväl i fråga om ekonomi som beträffande programproduktionens villkor och omfattning. Statsmakterna har emellertid inte redovisat någon målsättning i fråga om varaktigheten av en viss mottagaravgift, varför Sveriges Radio saknar möjligheter att stämma av utvecklingen av önskeraål och därmed kostnader mot tillgängliga intäkter över en bestämd tidsperiod. För att bl. a. statsmakternas målsättning beträffande programenheternas inbördes tävlan skall kunna genomföras torde det vara nödvändigt att förutsättningar skapas för en flerårsplanering. För att denna skall kunna utgöra en grund för ställningstaganden som avser flera år bör den ange en målsättning för intäkterna. Det förutsätts härvid att finansieringsfrågan löses för åtminstone en treårsperiod.
De problem som kan uppkomma med den föreslagna lösningen är att rundradiorörelsen drabbas av kostnadsökningar till följd av prisutvecklingen m. ra. Det synes vara lämpligt att Sveriges Radio liksom hittills begär medel i fast penningvärde och att statsmakterna sedan gör ett påslag för genereUa kostnadsökningar. Behovet av täckning av de åsyftade kostnaderna måste tas in i flerårsplanen. Planen bör också innehålla en viss reserv för ofömtsedda utgifter. Rätten att utnyttja denna reserv kan konstraeras på i princip samma sätt som den rätt som bolaget har innevarande budgetår (prop. 1970: 1 bil. 10, SU 52, rskr 146) att i kostnadsutjämnande syfte rekvirera ett visst högsta belopp med skyldighet att under nästföljande budgetår återställa de sålunda rekvirerade medlen.
I sammanhanget föreslås också att fördelningen mellan investeringar och driftmedel av de av statsmakterna beräknade medlen för Sveriges Radios verksamhet slutligt avgörs först vid Kungl. Maj:ts prövning av Sveriges Radios framställning om medel kort före det aktuella budgetårets ingång. Först vid denna tidpunkt är det nämligen möjligt att avgöra om förhyrning eUer förvärv av \'issa produktionsresurser är mest lönsamt.
Slutiigen föreslås att Sveriges B.adio får befogenhet att — utöver vad som nu gäUer — i egen regi projektera och uppföra byggnadsobjekt främst avsedda som produktionsl(3kaler för ljudradion och televisionen.
Byggnadsstyrelsen
Medelsförbrakningen för investeringar i radio- och televisionshus beräknas för budgetåren 1969/70 och 1970/71 till 10,1 resp. 9,3 milj. kr.
De med utgångspunkt i 1970 års kostnadsnivå beräknade investe-
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 429
ringskostnaderna under perioden 1971/72—1975/76 framgår av följande sammanställning.
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 milj. kr.
Radio- och televisionshus 19,7 10,5 0,8 —■ —
För byggnadsstyrelsens förslag för budgetåret 1971/72 lämnas en närmare redogörelse vid anmälan av investeringsanslaget Radio- och televisionshus.
De för budgetåren 1972/73—1975/76 beräknade investeringsmedlen erfordras i huvudsak för att färdigstäUa kontorshus B i Stockholm.
Avgiftsintäkterna och fondbehållningen
Sveriges Radio
Fr. o. m. den 1 april 1969 gäUer för hushåll med TV-mottagare och radiomottagare eller bara TV-mottagare en allmän mottagaravgift om 45 kr. per kvartal. För hushåll med färg-TV-mottagare gäller fr. o. m. den 1 april 1970 en ytterligare avgift om 25 kr. per kvartal. Hushåll med endast radiomottagare har att fr. o. m. den 1 aprU 1969 erlägga en särskild Ijudradioavglft om 50 kr. per år.
Antalet särskilda ljudradioavgifter uppgick den 30 juni 1970 tUl ca 339 000 och antalet tiUäggsavgifter för färg-TV tiU ca 99 000. Antalet allmänna mottagaravgifter uppgick vid samma tidpunkt tiU ca 2 481 000, vilket betyder att drygt 85 % av aUa hushåU i landet har TV-mottagare.
Under budgetåret 1969/70 uppgick de totala intäkterna av mndradio-rörelsen tiU 479,4 milj. kr. Härav utgjorde ljudradioavgifter 20,2 milj. kr., aUmänna mottagaravgifter 438,9 mUj. kr. och tilläggsavgifter för färg-TV-mottagare 2,5 milj. kr. samt ränta på avgiftsmedel 17,8 milj. kr. De samlade utgiftema för den avgiftsfinansierade rundradioverksamheten uppgick under ifrågavarande budgetår enligt den redogörelse som lämnats i det föregående till 509,1 milj. kr., vUket innebär ett underskott med 29,7 milj. kr. Härigenom reducerades den ackumulerade fondbehållningen tiU 238,8 milj. kr.
Den av televerket och Sveriges Radio beräknade intäktsutvecklingen och fondbehåUningen under innevarande och nästföljande budgetår framgår av följande sammanställning.
Kb
15* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. BU. 10
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 430
|
Över/underskott Ackumulerad fondbehållning De av televerket beräknade avgiftsintäkterna under perioden 1972/73 —1975/76 framgår av följande samraanställning. 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 milj. kr. |
Kostnader Ljudradio Television
Intäkter
Särskilda ljudradioavgifter
Allmänna mottagaravgifter
Färgavgifter
Ränta på avgiftsmedel
|
1970/71 milj. kr. |
1971/72 |
|
153,8 419,2 |
175,3 448,2 |
|
573,0 |
623,5 |
|
17,0 451,0 19,0 15,1 |
16,0 459,0 40,0 11,6 |
|
502,1 |
526,6 |
|
- 70,9 167,9 |
- 96,9 71,0 |
Särskilda ljudradioavgifter 15,0 14,0 13,0 12,0
AUmänna mottagaravgifter 466,0 473,0 478,0 483,0
Färgavgifter 66,0 91,0 115,0 135,0
547,0 578,0 606,0 630,0
Enligt en av Sveriges Radio upprättad långtidsprognos som gmndas på de i det föregående angivna kostnadsberäkningarna för perioden fram t.o.m. budgetåret 1975/76 kommer med vissa antaganden om den årliga kostnadsstegringen fonden att förslå t. o. m. utgången av budgetåret 1971/72. Enligt Sveriges Radios mening måste statsmakterna under innevarande budgetår ta stäUning tiU frågan om rundradiorörelsens finansiering.
Departementschefen
De medel som inflyter i rundradiorörelsen används enligt tillämpade principer för rörelsens finansiering för att täcka såväl löpande kostnader för produktion och distribution av ljudradio- och televisionsprogram som utgifter för omedelbar avskrivning av investeringar i distributionsanläggningar samt radio- och televisionshus. Överskott som kan uppstå vissa år reserveras för behov under andra år då de löpande intäkterna inte förslår för att täcka utgiftema. Undantag från denna regel gäller för skolprogramverksamheten, programverksamheten för utiandet och de av TRU-kommittén producerade radio- och televisionsprogrammen, som finansieras med skattemedel.
De två senaste åren har för den avgiftsfinansierade rundradioverk-sarahetens del präglats främst av en kraftig utbyggnad av televisionsverksamheten. I och med starten i december 1969 av TV 2 med en genomsnittiig sändningstid av 20 timmar per vecka ökade televisionens
Kb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet 431
sammanlagda sändningstid med ca 50 %. Den för innevarande budgetår beräknade medelsramen för televisionen beräknas medge en tUl 28 timmar per vecka ökad sändningstid för TV 2, medan TV 1 avses ligga kvar på en oförändrad sändningstid om drygt 40 timmar per vecka. I enlighet med riksdagens beslut år 1966 har distributionsnätet för TV 2 byggts ut så att drygt 75 % av befolkningen kunde ta emot det nya programmet vid starten i december 1969. Ett halvår senare beräknades täckningen tiU ca 89 % och den uppskattas vid utgången av detta budgetår uppgå till drygt 94 %. Som jämförelse kan nämnas att TV 1-täckningen f. n. uppgår tUl drygt 99 %. Båda näten har i enUghet med riksdagens beslut år 1968 anpassats för färgsändningar. Reguljära färgsändningar inleddes planenligt den 1 april 1970.
Närmare 2,5 milj. hushåU eUer drygt 85 % av aUa hushåU i landet beräknas f. n. inneha TV-mottagare, Antalet hushåU med enbart ljud-radiomottagare uppskattas till drygt 0,3 milj. Ljudradio och television intar således en jämfört med andra medier dominerande ställning som förmedlare av såväl samhälls- och kulturinformation som underhållning av olika slag.
De sammanlagda kostnaderna för den avgiftsfinansierade televisions-och ljudradioverksamheten uppgick för budgetåret 1969/70 till 509 milj. kr. och beräknas för innevarande budgetår tiU ca 573 mUj. kr. Huvuddelen härav eller närmare 70 % utgörs av Sveriges Radios drift-och investeringskostnader. Återstoden utgörs av televerkets investerings-och driftkostnader och byggnadsstyrelsens investeringar i radio- och televisionshus. De sammanlagda avgiftsintäkterna inklusive ränta på avgiftsmedlen beräknas under de nämnda budgetåren tUl drygt 479 milj. kr. resp. 500 milj. kr. Vid utgången av innevarande budgetår beräknas härigenom den från tidigare år ackumulerade fondbehåUningen ha reducerats tUl ca 168 milj. kr.
Statsutskottet har i sitt av riksdagen godkända utiåtande 1970: 52 (rskr 146) anfört att det är angeläget att frågorna rörande finansieringen av ljudradio- och televisionsverksamheten i deras helhet och på något längre sikt tas upp tiU ingående prövning, varvid bl. a. de synpunkter som framförts i de till 1970 års riksdag väckta motionerna I: 705 och II: 849 närmare övervägs. Utskottet finner det inte minst viktigt att kostnadsansvarigheten för Sveriges Radios del noga beaktas samt att långtidsplaneringen inom företaget och därmed sammanhängande frågor uppmärksammas i högre grad än vad hittills synes ha varit fallet.
Sveriges Radio har föreslagit åtgärder för en förbättrad ekonomisk planering ra. m. för viUca redogjorts närmare i det föregående.
Innan jag redovisar mina beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår viU jag därför beröra vissa övergripande finansierings- och planeringsfrågor.
Om den av riksdagen år 1966 beslutade organisationen av televisions-
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 432
verksamheten med två på likvärdiga viUkor arbetande TV-kanaler skaU kunna genomföras — viUcet fömtsätter en ökning av den totala genomsnittliga sändningstiden per vecka från f. n. ca 68 timmar till drygt 80 timmar — och om TV 2-nätet skaU kunna ges full driftsäkerhet och byggas ut tiU en fullständigare täckning, är en inkomstförstärkning i rundradiorörelsen oundgänglig. Den i det föregående redovisade kostnads- och intäktsutvecklingen kommer i annat fall att medföra att det från tidigare år ackumulerade fondöverskottet under något av de närmast följande budgetåren förbyts i ett underskott. Det är i sammanhanget angeläget att understryka att även vid oförändrad verksamhetsnivå intäktema — med nuvarande mottagaravgifter och ett i stort sett konstant antal avgiftsbetalare — inklusive tidigare års fondbehåUnmg inte kommer att kunna håUa jämna steg med de tUl följd av oundvikliga löne- och prisstegringar ökade kostnaderna. FörhåUandet är på intet sätt unikt för svenskt vidkommande — en liknande situation kan noteras i andra länder som nått ungefär lUca långt som vårt land i fråga om rundradioverksamheten.
Mot bakgrund av det aktueUa läget kan angelägenheten av kostnadsbesparande rationaliseringar i och för sig inte nog understrykas. Under innevarande budgetår har Sveriges Radios styrelse också inlett en omfattande översyn av alla verksiamhetsgrenar inom företaget. Det är dock enligt min mening knappast reaUstiskt att räkna med att enbart det pågående rationaliseringsarbetet kan lösa finansieringsproblemet. Om 1966 års rUctiinjer för verksamhetens utbyggnad skaU kunna följas, krävs det under aUa förhåUanden en inkomstförstärkning.
I fråga om de oUka möjligheter som föreligger för att åstadkomraa en sådan inkomstförstärkning viU jag anföra följande. Den år 1966 tiUsätta reklamutredningen, som har att utreda reklamens verkningar med särskild hänsyn tiU reklamsändningar i television, väntas avge sina förslag i år. Oavsett vad utredningsförslagen utmynnar i, torde de kräva en tämligen omfattande remissbehandling och offentlig debatt, innan de kan läggas tiU grund för eventiiella stäUningstaganden. Vid den tidpunkt då detta kan ske kommer ruiidradiorörelsens arbetsfömtsättningar vid nuvarande avgiftsnivå att vara ytterligare försämrade. Med hänsyn härtUl och till det angelägna beho\'et av planering på sikt för verksamheten bör enligt min mening förslagen från reklamutredningen inte avvaktas innan stäUning tas tiU finansieringen av verksamheten under de närmaste budgetåren. Vad beträffar möjlighetema till skattefinansiering anser jag det f. n. uteslutet att tillskjuta medel på riksstaten utöver vad som sker för utbildningsprogram och program för utlandet.
Under de tre närmast följande budgetåren bör därför enligt min mening de ökade utgiftema för mndradioverksamheten i första hand täckas med avgiftsmedel. För att en sådan ordning skall bli möjlig förordar jag att den alhnänna mottagaravgiften höjs den 1 juli 1971 från
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 433
45 kr. till 55 kr. per kvartal. TUläggsavgiften för innehav av färgraot-tagare och den särskilda IjudradioavgLften bör även under den här aktuella perioden utgå med oförändrade belopp, dvs. med 25 kr. per kvartal resp. 50 kr. per år.
Utrymmet inom den härigenom vidgade medelsramen bör göra det möjUgt att — i enlighet med de riktUnjer som jag angav i 1970 års statsverksproposition — öka televisionens sändningstid från f. n. i genomsnitt 68 timmar per vecka tUI i genomsnitt 75 timmar per vecka under budgetåret 1971/72. För hudgetåret 1972/73 räknar jag med en ytterUgare ökning av den genomsnittiiga sändningstiden per vecka med 2,5 timmar egen och 2,5 timmar främmande produktion, vilket betyder en total sändningstid av i genomsnitt 80 timmar per vecka. Sveriges Radio kan vid denna tidpunkt åstadkomma den eftersträvade likställigheten mellan kanalerna om reprisandelen minskas i TV 1 med ungefär en veckotimme och ökas i motsvarande mån i TV 2. Sändningstiden blir då ca 40 timmar per vecka i vardera kanalen. För budgetåret 1973/74 räknar jag med i princip samma kostnadsramar som för närmast föregående budgetår. Andelen egen produktion av originalsändningarna kommer enligt dessa beräkningar fr. o. m. nästa budgetår att vara ca 50 %. Liksom hittUls bör Sveriges Radio kunna låta kanalerna öka andelen egen produktion snabbare än vad som förutsatts i dessa beräkningar inom givna kostnadsramar och utan åsidosättande av kvalitetskravet. TV 2 bör härutöver liksom hittiUs på samma viUkor kunna öka sändningstiden snabbare än vad som fömtsatts i dessa beräkningar. Motsvarande medgivande bör gäUa för TV 1 så snart UkstäUighet mellan kanalerna uppnåtts.
Beträffande investeringarna i distributionsnätet har jag utgått från att den fortsatta utbyggnaden av TV 2-nätet skaU ske i en något långsammare takt än vad televerket föreslagit. Jag återkommer härtiU vid redogörelsen för mina beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår.
För ljudradioverksamheten har jag räknat med i stort sett oförändrad sändningstid under den här avsedda perioden.
Med dessa grundfömtsättningar och med vissa antaganden om den årUga löne- och prisstegringen samt med beaktande av nödvändigheten att — i enUghet med Sveriges Radios förslag — håUa en viss reserv för ofömtsedda utgifter anser jag mig kunna utgå ifrån att åtgärder för en ytterUgare inkomstförstärkning inte behöver vidtas före utgången av budgetåret 1973/74.
Jag är inte beredd att tillstyrka Sveriges Radios förslag beträffande en ändrad ordning för handläggning av byggnadsärenden.
I det följande kommer jag att förorda att utbyggnaden av TV 2-nätet — som redan vid utgången av innevarande budgetår beräknas täcka drygt 94 % av befolkningen — skaU fortsätta. Avgiftsintäkterna från de
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet
434
tätbefolkade områdena i MeUan- och Sydsverige svarar för huvuddelen av de mycket höga anläggningskostnaderna för ett rikstäckande distributionsnät för TV 2. Det skulle med hänsyn tiU den pågående utbyggnaden vara tekniskt svårt att differentiera avgiftsuttaget. Jag är av dessa skäl f. n. inte beredd att förorda någon avgiftsdifferentiering.
Jag övergår härefter tiU att redogöra för mina beräkningar av medelsbehovet för nästa budgetår.
Det samlade medelsbehovet under innevarande budgetår samt under budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
Beräknat |
Televerket, byggnadsstyrelsen och Sveriges Radio |
Departementschefen |
|
Ljudradioverksamheten |
|
|
|
|
Investeringskostaader |
|
|
|
|
Televerket Sveriges Radio |
5,3 6,1 |
4,4 7,0 |
4,4 5,9 |
|
Driftkostnader |
|
|
|
|
Televerket Sveriges Radio |
36,3 106,1 |
40,3 123,6" |
39,6 120,5'' |
|
|
153,8 |
175,3 |
170,4 |
|
Televisionsverksamheten |
|
|
|
|
Investeringskostnader |
|
|
|
|
Televerket Byggnadsstyrelsen Sveriges Radio |
68,9 9,3 32,6 |
38,6 19,7 28,4 |
31,2 17,2 24,1 |
|
Driftkostnader |
|
|
|
|
Televerket Sveriges Radio |
54,9 253,5 |
66,0 295,5" |
62,5 303,8= |
|
|
419,2 |
448,2 |
438,8 |
|
Totala utgifter för ljudradio och television |
573,0 |
623,5 |
609,2 |
" Kostnadema är beräknade i 1970 års löne- och prisnivå, dvs. utan hänsyn till
löne- och prisstegringar som kan uppstå under budgetåren 1970/71 och
1971/72.
° De beräknade kostnadema innefattar tillägg för löne- och prisstegringar
som kan uppstå under budgetåren 1970/71 och 1971/72.
Det för televerkets investeringar i IjudradioaiUäggningar upptagna beloppet är avsett för diverse kompletterande anläggningsarbeten. Av det för televisionen beräknade beloppet avses 6,2 milj. kr. bli disponerade för olika kompletterande .stationsarbeten m. m. i anslutning till distributionsnätet för TV 1 och återstoden, 25 milj. kr., för att den andra etappen av utbyggnaden för distributionsnätet för TV 2 skall kunna påbörjas. Denna etapp avser dels utbyggnad av ytterligare stationer, dels ombyggnad av provisoriska anläggningar från etapp 1 tiU
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 435
permanenta, dels anskaffande av reservutrustningar för hela TV 2-nätet. Jag vill inte förorda någon ökning av redan givna béställningsbemyndiganden om 25 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1972/73 och 1973/74.
Utöver den sålunda beräknade medelsförbrukningen bör investeringsanslaget till randradioanläggningar inrymma en sedvanlig marginal för en av konjunkturmässiga eUer andra särskUda skäl påkaUad ökning av medelsförbmkningen. Med hänsyn härtiU och med beaktande av den beräknade behåUningen vid utgången av innevarande budgetår anser jag att anslaget för budgetåret 1971/72 bör tas upp med ett belopp av 31,8 milj. kr.
Vid min beräkning av televerkets driftkostnader för budgetåret 1971/72 har jag bl. a. utgått från att ersättning tUl televerket kommer att utgå för distribution av de av TRU-kommittén producerade programmen i enlighet med vad föredraganden förordat vid anmälan av anslaget Viss utbildning via radio och television m. m.
Det av mig beräknade beloppet för byggnadsstyrelsens investeringar avser i huvudsak nybyggnad av kontorshus B i Stockholm. Jag återkommer härtill i det följande vid anmälan av investeringsanslaget Radio- och televisionshus.
Vad angår Sveriges Radios drift- och investeringskostnader viU jag anföra följande.
Med utgångspunkt i vad Sveriges Radio anfört finner jag det motiverat att fördelningen mellan investeringar och driftmedel slutligt avgörs först vid Kungl. Maj:ts prövning av Sveriges Radios framstäUning om medel kort före nästa budgetårs ingång. Den i det föregående redovisade fördelningen är således preliminär.
Jag har räknat med oförändrad kostnadsram för sådana byggnads-och inredningsarbeten för vilka bolaget skall svara. De av mig beräknade driftkostnaderna innefattar tiUägg för löne- och prisstegringar under budgetåren 1970/71 och 1971/72 samt en bokföringsmässig överföring tiU ljudradion av kostnaderna för ersättning till grammofonindustrin. Hänsyn har vidare tagits tiU behovet av en viss förstärkning av de för ljudradion och televisionen gemensamma organen. I det sammanhanget har jag bl. a. räknat med kostnadema för anskaffning av ny telefonväxel.
Jag har i avvaktan på resultatet av arbetet inom 1969 års radioutredning räknat med i stort sett oförändrad sändningstid för ljudradion. Med utgångspunkt i Sveriges Radios förslag har jag dock — utöver det nämnda tiUägget för löne- och prisstegringar — räknat med en viss ytterligare medelsförstärkning för att förbättra ljudradions arbetsmöjligheter.
Vid beräkningen av medelsbehovet för televisionen har hänsyn tagits till att sändningstiden ökar och till en viss ändring av produktions-
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbildningsdepartementet 436
sammansättningen enUgt vad som framgått i det föregående. För merkostnader för färgsändningar har jag räknat med samma belopp som Sveriges Radio. Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har hänsyn vidare tagits till att ett visst medelsbehov uppkommer för bl. a. förtidsanstäUningar och lagerökning inför den förat behandlade sändningstidsökningen under budgetåret 1972/73.
Utöver de för Sveriges Radio beräknade medlen för investerings-ooh driftkostnader för budgetåret 1971/72 bör bolaget — liksom fallet är under innevarande budgetår — ha möjUghet att i kostnadsutjämnande syfte rekvirera ett belopp av högst 15 milj. kr. med skyldighet att under nästföljande budgetår återstäUa de sålunda rekvirerade medlen.
De av mig beräknade totala utgiftema för televisionens och ljudradions avgiftsfinansierade verksamhet under budgetåret 1971/72 uppgår således till drygt 609 milj. kr. Med hänsyn till den avgiftshöjning som jag förordat i det föregående kan intäkterna uppskattas tUl 628 milj. kr. Rörelsen kommer därvid att uppvisa ett överskott av oa 19 mUj. kr.
Under åberopande av det anförda hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t
a) 'bereder riksdagen tillfäUe att yttra
sig i anledning av vad jag
i det föregående anfört rörande rundradions fortsatta utveck
Ung samt den aUmänna mottagaravgiften,
b) föreslår
riksdagen att tiU Rundradioanläggningar för budget
året 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 31 800000 kr.
Kb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartementet
437
II STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
II: 16. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
|
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag |
|
4 664 367 3 500 0001 2 000 000 |
Reservation
337 082
Varav 2 400 000 kr. på tiUäggsstat I
Från detta investeringsanslag bekostas vissa byggnadsobjekt för kulturändamål inom utbildningsdepartementets område.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 föreslår byggnadsstyrelsen att anslaget förs upp med 5 milj. kr. och att ytterUgare 1,4 milj. kr. anvisas på tiUäggsstat för innevarande budgetår. Vidare har Kungl. teatern aktiebolag i skrivelse den 3 juU 1970 anhållit om medel för ombyggnad av Operans scenvindmaskineri. I anledning av dessa framställningar har 2,4 milj. kr. anvisats på tilläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1970/71 (prop. 1970: 165 bU. 7 s. 49, SU 215, rskr 430).
Beträffande de objekt som bekostas från detta anslag får jag i övrigt hänvisa tUl de redogörelser som lämnades i prop. 1968: 33 (SU 44, rskr 129), 1969: 1 (bU. 10 s. 484, SU 43, rskr 129), 1969: 150 (bU. 4 s. 19, SU 183, rskr 417), 1970: 76 (s. 3, SU 102, rskr 225) och 1970: 165 (bU. 7 s. 49).
Departementschefen
För nästa budgetår bör medel anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
|
|
Koi |
|
|
Medelsförbrukning |
Byggstart män./är |
|
|
|
|
stnadsram |
Faktisk t. o. m. 1969/70 |
Beräknad för |
Färdigställande män./är |
|||
|
Byggnadsobjekt |
1.4.69 |
1.4.70 |
1970/71 |
1971/72 |
|||
|
Nybyggnad för rUcsarkivet |
20 460 |
20 460 |
20 277 |
183 |
__ |
11.66 |
6.68 |
|
Utbyte av hissar inom Operan |
2 500 |
2 538 |
2 520 |
18 |
— |
5.67 |
5.69 |
|
Nybyggnad av bokmagasin för kungl. biblioteket |
3 025 |
3130 |
3 043 |
87 |
___ |
6.68 |
6.70 |
|
Om- och tillbyggnad av landsarkivet i Lund |
3 720 |
3 915 |
2 368 |
1400 |
55" |
11.68 |
9.70 |
|
Tillbyggnad av pontonhus för Wasamuseet m. m. |
1575 |
1575 |
1481 |
94 |
_ |
2.68 |
1.69 |
|
Ombyggnad av Operans scenvindmaskineri |
|
4 050 |
|
2 000 |
2000 |
671 |
11.71 |
|
|
31280 |
35 668 |
29 689 |
3 782 |
2 055 |
|
|
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 438
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
Behållning 17.1970 337 1970/71 3 782
Anslag för 1970/71 1971/72 2055
riksstat 1 100
tilläggsstat I 2 400
Anslag för 1971/72 (förslag) 2 000
5 837 5 837
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
II: 17. Radio- och televisionshus
1969/70 Utgift 11394 024 Reservation 2 150 838
1970/71 Anslag 4 500 000 1971/72 Förslag 17200000
Detta investeringsanslag avser byggnader för radio- och televisionsverksamhet. En särskild investeringsplan finns fastställd för anslaget. Sveriges Radio svarar för upprättandet av programhandlingar för byggnadsobjekt och för redovisningen av dessa tiU Kungl. Maj:t, medan byggnadsstyrelsen har huvudansvaret för projekteringen och byggandet.
Byggnadsstyrelsen
Anslaget för budgetåret 1971/72 bör föras upp med 19,7 mUj. kr.
I gällande investeringsplan finns uppförd, för radiohuset i Stockholm en kostnadsram av 44 450 000 kr. för studioblock och för televisionshuset i Stockholm en kostnadsram av 1 000 000 kr. för extra gmndläggning för etapp II av denna byggnad (prop. 1970: 1 bU. 10 s. 444). Dessa båda objekt har under budgetåret 1969/70 slutredovisats tiU en sammanlagd kostnad av 45 441 000 kr.
För yttre arbeten m.m. för radiohuset i Stockholm föreslås att kostnadsramen sänks till 1 372 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970. För yttre arbeten m. m. för televisionshuset i Stockholm föreslås att kostnadsramen höjs till 5 325 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970.
Den nybyggnad för radio- och televisionshuset i Göteborg som i huvudsak slutfördes under sommaren 1970 har redovisats i prop. 1967: 155 (bil. 6 s. 41), prop. 1968: 1 (bU. 10 s. 422), prop. 1969: 1 (bU. 10 s. 486) och prop. 1970: 1 (bU. 10 s. 444). På gmnd av tUlkommande kostnader för anslutningsavgifter har i förslaget tiU
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
439
investeringsplan förts upp en kostnadsram av 32 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1970.
Departementschefen
Vid anmälan senare denna dag av ärenden angående utgifter på till-läggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår kommer jag att föreslå att en kostnadsram för kontorshus B inom kvarteret Förrådsbacken i Stockholm tas upp i gällande investeringsplan. Jag kommer också att ta upp det bl. a. härav föranledda behovet av ytterligare anslag för nämnda budgetår.
Medelsbehovet för radio- och televisionshus för nästa budgetår beräknar jag enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
InvesteringspUn (1 000-tal kr.)
|
|
|
|
|
Medelsförbrukning |
|
|
|
|
Kostnadsram |
Faktisk t. o. m. 1969/70 |
Beräknad för |
Bygg- Färdigstart ställande män./är män./är |
||
|
Byggnadsobjekt |
1.4.1969 |
1.4.1970 |
1970/71 |
1971/72 |
||
|
Radiohus i Stockholm |
|
|
|
|
|
|
|
Yttre arbeten m. m. |
1432 |
1372 |
1 370 |
2 |
|
successivt |
|
Televisionshus i |
|
|
|
|
|
|
|
Etapp I |
52 880 |
52 880 |
52 757 |
123 |
|
7.63 9.67 |
|
Yttre arbeten m. m. |
5 250 |
5 325 |
5 231 |
90 |
1 |
successivt |
|
Kontorshus B i Stockholm |
|
26 775 |
|
635 |
17 000 |
871 273 |
|
Radio- och televisionshus i Göteborg |
31 105 |
32 750 |
24 205 |
8 400 |
200 |
1.68 6.70 |
|
|
90 667 |
119 102 |
83 563 |
9 250 |
17 201 |
|
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
|
Medelstillgång |
|
Beräknad medelsförbrukning |
|
|
Reservation 1.7.1970 |
2 151 |
1970/71 |
9 250 |
|
Anslag för 1970/71 |
|
1971/72 |
17 201 |
|
riksstat |
4 500 |
|
|
|
tiUäggsstat II |
|
|
|
|
(förslag) |
2 600 |
|
|
|
Anslag för 1971/72 |
|
|
|
|
(förslag) |
17 200 |
|
|
|
|
26 451 |
|
26 451 |
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Radio- och televisionshus för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 17 200 000 kr.
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 Utbiildningsdepartementet 440
II: 18. Byggnadsarbeten vid universiteten m. m.
I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett investeringsanslag av 130 milj. kr. tiU byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor m. m.
För nästa budgetår föreligger framstäUningar från byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté om investeringsanslag av sammanlagt 150 milj. kr. för nämnda ändamål. Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. I riksstatförslaget bör tas upp ett preliminärt belopp av 140 milj. kr.
Jag hemstäUer, att Kimgl. Maj:t f<5reslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, tiU Byggnadsarbeten vid universiteten m.m. för budgetåret 1971/72 beräkna ett investeringsanslag av 140 000 000 kr.
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 441
IV STATENS UTLÅNINGSFONDER
rV: 5. AUmänna studielånefonden
1969/ 70 Utgift 111 000 000 1970/ 71 Anslag 111 000 000 1971 / 72 Förslag 113 000 000
Ur fonden utgår studielån beviljade enhgt studiehjälpsreglementet (1964: 402, ändrat senast 1970: 267).
Centrala studiehjälpsnämnden
Nämnden föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 144 milj. kr.
Under budgetåret 1969/70 har nämnden bifalUt 35 448 ansökningar om studielån tiU ett sammanlagt belopp av 132,5 milj. kr. För budgetåret 1971/72 beräknas antalet bifaUna låneansökningar uppgå till 50 000. Det genomsnittliga lånebeloppet kan beräknas tUl 3 100 kr. Den på grund härav beräknade medelsåtgången uppgår vid oförändrade bestämmelser i fråga om beräkningsgrunderna för erhållande av studielån tiU 155 milj. kr.
Nämnden föreslår en höjning av maximibeloppet för studielån från 6 500 till 7 500 kr. för läsår. Kostnadsökningen härför utgör 23 milj. kr. Nämnden föreslår också en justering av beräkningsgrunderna för studielån till yngre elever. Kostnaderna härför uppgår till 6 milj. kr. Vidare anser nämnden det angeläget att möjlighet skapas också för elever inom studiehjälpssystemet att erhåUa högre lånebelopp än det föreslagna maximibeloppet. Medelsbehovet härför uppgår till 1 milj. kr.
Det sammanlagda medelsbehovet beräknas av nämnden uppgå till 185 milj. kr., varav 16 milj. kr. täcks av medelsreservation och 25 mUj. kr. av amorteringar under budgetåret. Det erforderliga investerings-anslaget kommer därför att uppgå tiU 144 mUj. kr.
Föredraganden
Under de senaste åren har utgifterna för studielån enligt studiehjälps-reglementet stigit snabbt. För nästa budgetår beräknas mer än 50 000 studerande erhålla dessa förmåner. Jag vill i detta sammanhang erinra om att nämnden redovisat att ett utredningsarbete pågår om samordning av studielån och studiemedel. Jag räknar med att bidragsgmnderna tUls vidare skaU vara oförändrade. Anslaget beräknas enligt följande sammanställning.
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdmngsdepartementet
442
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
|
Medelstillgäng |
|
Beräknad |
medelsförbrukning |
|
Reservation den 30.6.1970 Anslag för 1970/71 riksstat |
25 000 111000 |
1970/71 1971/72 |
143 000 154 000 |
|
Amortering under 1970/71 1971/72 |
23 000 25 000 |
|
|
|
Anslag för 1971/72 (förslag) |
113 000 297 000 |
|
297 000 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 113 000 000 kr.
IV: 6. Studiemedelsfonden
1969/70 Utgift 616 000 000 1970/71 Anslag 756 000 000 1971/72 Förslag 790000000
Ur fonden utgår återbetalningspliktiga studiemedel beviljade enligt studiemedelsförordningen (1964: 401, ändrad senast 1970: 266).
Centrala studiehjälpsnämnden
Nämnden föreslår att anslaget förs upp med ett belopp av 828 milj. kr., vilket innebär en ökning med 72 milj. kr. i förhåUande till anslaget för innevarande budgetår.
Under höstterminen 1969 utbetalades studiemedel till 104 141 studerande och under vårterminen 1970 till 104 444. Utbetalningarna ur studiemedelsfonden uppgick höstterminen 1969 till ca 315,7 milj. kr., dvs. ett genomsnittsbelopp per studiemedelstagare av 3 031 kr., samt vårterminen 1970 tiU ca 323,3 milj. kr., dvs. ett genomsnUtsbelopp per Studiemedelstagare av 3 096 kr.
För budgetåret 1971/72 har nämnden utgått från ett studerandeantal av 191 500 vid läroanstalter där .studiemedel utgår. Av dessa beräknas 70 % komma att beviljas studiemedel. Till detta antal av 134 100 studiemedelstagare i Sverige kommer ett beräknat antal av ca 1 000 studerande i utlandet berättigade till studiemedel. Nämnden har vid sina beräkningar utgått från ett basbelopp ora 6 400 kr.
Medelsbehovet vid oförändrade bidragsgrunder utgör 925,4 milj. kr.
Nämnden har vidare lagt fram förslag om en höjning av barntillägget från 25 % till 40 % av basbeloppet. De ökade utgifterna för detta förslag utgör 9 milj. kr.
Kb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
443
Från det totala medelsbehovet av (925,4 + 9=) 934,4 milj. kr. avgår en beräknad medelsreservation av 38 milj. kr. och beräknade inflytande studiemedelsavgifter av 68 milj. kr. Det totala medelsbehovet utgör därför avrundat 828 milj. kr.
Föredraganden
Utgiftsökningen på grund av 1964 års studiesociala reform har varit mycket betydande. Detta avspeglar sig bl. a. under förevarande anslag. 1968 års studiemedelsutredning har bl. a. tUl uppgift att överväga om nuvarande barntillägg inom studiemedelssystemet är väl avvägt. Resultatet av utredningens arbete bör avvaktas innan ställning tas i denna fråga.
För budgetåret 1971/72 bör medel anvisas enligt följande sammanställning. Jag har därvid beaktat beräknade prisförändringar och vissa förändringar i studerandeantalet vid de aktuella läroanstaltema.
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
|
Medelstillgång |
|
Beräknad |
medelsförbrukning |
|
Reservation 30.6.1970 Anslag för 1970/71 riksstat |
55 944 756 000 |
1970/71 1971/72 |
780 944 931 000 |
|
Avgifter under 1970/71 1971/72 |
42 000 68 000 |
|
|
|
/slag för 1971/72 (förslag) |
790 000 1 711 944 |
|
1 711 944 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Studiemedelsfonden för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 790 000 000 kr.
rV: 7. Lånefonden fiir studentkårlokaler
1969/70 Utgift
10 000 000
1970/71 Anslag 5 000 000
1971/72 Förslag 1 000
Reservation
2 400 000
Denna fond tUlkom genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 172, SU 212, rskr 405). Enligt kungörelsen (1964:398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler (ändrad senast 1970:229) kan lån från fonden utgå tiU studentorganisationer vid universiteten m.fl. läroanstalter för anordnande av studentkårlokaler och bespisningslokaler för anställda och studerande. Enligt kungörelsen (1970: 273) om lån för inredning och ut-
Kb
Prop. 1971:1 Bilaga 10 UtbUdningsdepartementet
444
rustning för vissa studentkårlokaler kan lån från fonden utgå för första uppsättningen av inredning och uti'ustning för bespisningslokaler.
Beredande organ för frågor rörande lån från fonden är statens nämnd för samlingslokaler, vad gäUer bespisningslokaler i samråd med univer-sitetsrestaurangkommittén.
De lånebelopp som samraanlagt beviljats ur fonden intill utgången av budgetåret 1969/70 framgår av följande sammanställning Ofr prop. 1970:1 bU. 10 s. 448).
|
|
Läiieunder-lag |
Länebelopp |
Ränte- och amtorterings- fri del av länebeloppet |
|
Bespisningslokaler Övriga kårlokaler Inredning och utrustning för bespisningslokaler |
10154 000 19 511000 |
10 154 000 9 512 500 398 000 20 064 500 |
10 154 000 6 372 000 398 000 16 924 000 |
För innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 5 milj. kr. Vidare får lån beviljas från fonden intill ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr. För budgetåren 1964/65—1970/71 har tiU anslaget anvisats sammanlagt 26 milj. kr. Som framgår av sammanställningen har lån av sammanlagt ca 20 milj. kr. beviljats intill utgången av budgetåret 1969/70.
Statens nämnd för samlingslokaler
Med hänsyn till bl. a. de utbetalningar av lån som kan väntas finner nämnden att anslag för budgetåret 1971/72 inte erfordras och föreslår därför att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Lån bör under nästa budgetår få beviljas intUl ett sammanlagt belopp av 20 milj. kr.
Föredraganden
Jag delar nämndens uppfattning i fråga om medelsbehovet och låneramen för nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) medge att under budgetåret 1971/72 lån får beviljas från lånefonden för studentkårlokaler intiU ett sammanlagt belopp av 20 000 000 kr.,
b) till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Kb
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
445
Register
Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A Utbildningsdepartementet m. m.
14 Utbildningsdepartementet
15 Kommittéer m. m. 15 Extra utgifter
9 426 000
13 200 000
500 000
23 126 000
|
B Kulturändamål |
|
|
|
a) konst, Utteratiir, musUt, teater m. m. |
|
|
|
20 |
Konstnärsstipendier |
6 574 000 |
|
22 |
Konstnärsbelöningar |
1 140 000 |
|
23 |
Statens konstråd |
162 000 |
|
24 |
Förvärv av konst för statens byggnader m. m. |
2 500 000 |
|
25 |
Ersättning åt författare m. fl. för utiåning av deras |
|
|
|
verk genom bibliotek m. m. |
7 257 000 |
|
28 |
Statens biografbyrå |
514 000 |
|
29 |
Teater- och musikrådet |
573 000 |
|
30 |
Bidrag tiU Operan och Dramatiska teatern |
47 286 000 |
|
34 |
Bidrag tiU Svenska riksteatern |
25 869 000 |
|
37 |
Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda |
|
|
|
teatrar |
22 805 000 |
|
39 |
Rikskonsertverksamhet |
12 641 000 |
|
43 |
Bidrag ttU regionmusiken |
16 040 000 |
|
44 |
Bidrag till särskilda kulturella ändamål |
23 348 000 |
|
b) arkiv, museer m. m. |
|
|
|
|
Riksarkivet: |
|
|
50 |
Förvaltningskostnader |
6 211000 |
|
52 |
Inköp av arkivalier och böcker m. m. |
80 000 |
|
52 |
Landsarkiven Dialekt- och ortnamnsarkiv m. m.: |
4 534 000 |
|
54 |
Förvaltningskostnader |
2 526 000 |
|
57 |
Insamlingsverksamhet m. m. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: |
519 000 |
|
57 |
Förvaltningskostnader |
8 671 000 |
|
60 |
Underhåll och ökande av museets samlingar |
|
|
|
m. m. |
267 000 |
|
61 |
Vård och underhåU av fomlämningar och kul- |
|
|
|
turhistoriskt värdefulla byggnader |
674 000 |
|
62 |
Uppdragsverksamhet |
3 592 000 |
|
63 |
Bidrag tiU avlöningar inom landsantikvarieorgani- |
|
|
|
sationen |
2 080 000 |
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
446
|
|
Nationalmuseet: |
|
|
64 |
Förvaltningskostnader |
6 396 000 |
|
70 |
UnderhåU och ökande av samUngarna m. m. |
817 000 |
|
71 |
Utställningar av nutida svensk konst i utlandet |
320 000 |
|
71 |
Livrustkammaren Naturhistoriska riksmuseet: |
977 000 |
|
73 |
Förvaltningskostnader |
5 208 000 |
|
74 |
Materiel m. m. Statens sjöhistoriska museum: |
609 000 |
|
75 |
Förvaltningskostnader |
3 407 000 |
|
76 |
Underhåll och ökande av samlingama |
1000 |
|
77 |
Etnografiska museet |
1213 000 |
|
78 |
Medelhavsmuseet |
413 000 |
|
79 |
Skoklosters slott |
1 118 000 |
|
81 |
Bidrag till Nordiska museet |
6 928 000 |
|
83 |
Bidrag till Tekniska museet |
1 428 000 |
|
85 |
Bidrag tiU Skansen |
1 829 000 |
|
88 |
Bidrag tUl vissa museer och arkiv |
2 376 000 |
|
91 |
Svenskt biografiskt lexUcon Stifts- och landsbiblioteken: |
577 000 |
|
92 |
Förvaltningskostnader |
1 030 000 |
|
93 |
Bokinköp och bokbindning m. m. |
163 000 |
|
94 |
Inköp av vissa kulturföremål |
100 000 |
c) ungdoms- och folkbildningsverksamhet
95 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet *7 000 000
95 Bidrag tUl
ungdomsorganisationernas lokala verk
samhet *17 500 000
95
Bidrag tiU ungdomsledarutbUdning 5 100 000
97 Statens ungdomsråd 1 200 000
99
Bidrag tiU hemgårdsrörelsen 225 000
100
Bidrag tiU foUcbibliotek 6 821 000
103 Bidrag tiU föreläsningsverksarahet m. m. 2 490 000
105 Bidrag till speciella foUcbildningsåtgärder 500 000
106 Bidrag tUl Centralförbundet för alkohol- och nar-
kotUcaupplysning 1511 000
108 Bidrag tiU nykterhetsorganisationer m. m. 2 742 000
110 Bidrag tiU de handikappades kulturella verksamhet 3 295 000
d) UtbUdning inom kulturområdet
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: 112 Utbildnmgskostnader
114 Undervisningsmateriel m. m. Konstfackskolan:
115 UtbUdningskostnader
120 Undervisningsmateriel m. m.
121 Musikhögskolorna
122 Statens scenskolor
124 Statens dansskola
125 Dramatiska institutet * Beräknat belopp
3 198 000 456 000
7 323 000
501 000
*12 415 000
5 958 000 1 620 000
6 094 000
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
447
e) radio- och TV-verksamhet
130 Viss beredskapsutmstning m. m.
130 Ersättning för viss rundradioverksamhet
650 000 9 220 000
326 592 000
C Kyrkliga ändamål
133 135 136 '137 137 139
139
141
141 142 142
143
Domkapitien och stiftsnämndema m. m.: Förvaltningskostnader
Reparationsarbeten på domkapitelsbyggnader Ersättningar till kyrkor m. m. Vissa ersättningar till kyrkofonden Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. Stipendier tiU blivande präster för utbildning i
finska och lapska språken Bidrag till restaurering av äldre domk)Tkor Bestridande i vissa fall med allmäima medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord Bidrag till svenska ekumeniska nämnden Bidrag tiU de svenska utlandsförsaralmgarna Bidrag tiU reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader Bidrag tUl tryckning av finskspråkig psalmbok
|
3 189 000 |
|
169 000 |
|
140 000 |
|
5 051 000 |
|
257 000 |
|
9 000 |
|
1 300 000 |
|
1000 |
|
80 000 |
|
110 000 |
|
50 000 |
|
66 000 |
|
10 422 000 |
D Skolväsendet
a) centrala och regionala myndigbeter m. m.
151 Skolöverstyrelsen 159 Länsskolnämnderna 162 Läroboksnämnden
162 Bidrag tiU vissa elevorganisationer
163 Bidrag tiU vissa föräldraorganisationer
b) pedagogiskt ntvecklingsarbete
164 Information om skolreformerna
45 589 000
23 252 000
599 000
295 000
205 000
870 000
c) det obligatoriska skolväsendet m. m.
166 Bidrag tiU driften av grundskolor m. m. 3 189 000 000
174 Nomadskolor 4 956 000
Specialskolan m. m.:
176 Utbildningskostnader 37167 000
181 Utrustning m.m. 2 118 000
182 Resor för elever jämte ledsagare 1 250 000
183 Bidrag tUl förskolverksamhet m. m. för vissa
handUcappade barn 1110 000
d) gymnasiala skolor m. m.
185 Bidrag till driften av gymnasieskolor 1 102 000 000
195 Bidrag till driften av lantbmkets yrkesutbUdning 23 723 000
197 Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbUdning 8 594 000
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 448
199 Statiiga realskolor 5 950 000
200 Bidrag tiU driften av högre kommunala skolor 3 000 000
201 Bidrag till driften av riksinternatskolor 10 759 000 Sjöbefälsskolorna:
202 Utbildningskostnader 8 442 000
205 Utrustning m. m. 1015 000
207 Statens skogsinstitut 1 687 000
208 Trädgårdsskolan i Norrköping 934 000
210 Bidrag till Bergsskolan i Filipstad 974 000
211 Bidrag till Specialgymnasiet för lantbruks-,
mejeri-
och skogsstuderande 88 000
211
Bidrag till driften av vissa privatskolor 15 000 000
214 Bidrag till driften
av enskild yrkesutbildning 18 200 000
217 Främjande av
lärlingsutbildning hos hantverks
mästare m. m. 4 098 000
217 Bidrag tUl kostnader för granskning av utförda
gesällprov 45 000
218 Vissa kurser för ingenjörer m. m. 400 000
e) investeringsbidrag
|
241 000 000 |
|
1 240 000 |
|
90 000 |
|
6 000 000 |
|
3 412 000 |
|
1 600 000 |
|
4 764 662 000 |
219 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m.
231 Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för
folkskoleväsendet
232 Bidrag till bostäder för lärare inom det obligato-
riska skolväsendet
232 Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
233 Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkes-
utbUdning
234 Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkes-
utbildning
£ Högre utbUdning och forskning
a) centrala myndigheter m. m.
Universitetskanslersämbetet:
236 Förvaltningskostnader 8 174 000
237 Utredningar m. m. 1475 000
238 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor 1 769 000
b) universiteten m. m.
Humanistiska fakulteterna m. m.:
259 Avlöningar tiU lärarpersonal 68 986 000
259 Driftkostnader 12150 000
Teologiska fakulteterna:
264 Avlöningar till lärarpersonal 3 610 000
264 Driftkostnader 730 000
Juridiska fakulteterna:
266 Avlöningar tiU lärarpersonal 9 916 000
266 Driftkostnader 1 540 000
Prop. 1971:1 Bilaga 10 Utbildningsdepartemenfet
449
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
268 Avlöningar tiU lärarpersonal 83 901 000
268 Driftkostnader 14 200 000
Medicinska fakulteterna m. m.:
274 Avlöningar tiU lärarpersonal 87 726 000
274 Driftkostnader 59 760 000
Odontologiska fakulteterna m. m.:
280 Avlöningar tiU lärarpersonal 25 622 000
280 Driftkostnader 8 450 000
282 Vissa tandsjukvårdskostnader 17 268 000
Farmaceutiska fakulteten m. m.:
284 Avlöningar till lärarpersonal 3 884 000
284 Driftkostnader 2 860 000
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
286 Avlöningar till lärarpersonal 90 125 000
286 Driftkostnader 39 440 000
Tekniska fakulteterna m. m.:
290 Avlöningar tiU lärarpersonal 79 920 000
290 Driftkostnader 37 930 000
294 Chahners tekniska högskola 61 913 000
Vetenskapliga bibliotek:
298 Avlöningar 29 744 000
301 Bokinköp m. m. 13 381 000
303 Förvaltningarna m. m.
vid universiteten och vissa
högskolor 30 028 000
307 Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader 155 770 000
308 Decentraliserad universitetsutbildning m. m. 5 545 000
310 Bidrag tiU Handelshögskolan i Stockholm 2 606 000
c) vissa högskolor m. m.
311 Socialhögskolorna ra. m. *22 170 000
311 Fortbildning av socionomer, journalister m. m. *252 000
312 Bidrag tiU Svenska diakonsällskapets sociala utbild-
ningsverksamhet 323 000
312
Journalisthögskolorna 4 684 000
Nordiska afrikainstitutet:
314 Avlöningar m. m. 409 000
315 Driftkostnader 305 000
316 Latinamerika-institutet i Stockholm 1000
317 Vissa kurser för utländska studerande 1522 000
d) gemensamt för universitet och högskolor
319 Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer 800 000
319 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden 3 500 000
320 Gästföreläsningar 443 000 320 Särskilda åtgärder för forskamtbildning 5 444 000
322 Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier 11942 000
323 Universitetens datamaskincentraler 1 000
324 Kostnader för datamaskintid 22 650 000
325 Extra utgifter vid universitet och högskolor 1015 000 * Beräknat belopp
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet
450
e) vissa forskningsändamål
333 Medicinsk forskning
334 Humanistisk forskning
335 SamhäUsforskning
337 Naturvetenskaplig forskning
338 Atomforskning
339 Europeiskt
samarbete inom kämforskningen
341 Europeiskt
samarbete inom rymdforskningen
346 Institutet för arbetsmarknadsfrågor
Forskningsinstitutet för atomfysik:
347 Förvaltningskostnader
348 Materiel m. m.
349 Nordiska institutet för samhällsplanering
350 Bidrag tiU centtalinstitutet för nordisk asien-
forskning
351 Bidrag tiU nordiska institutet för sjörätt
351 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atom-
fysik
352 Bidrag till Institutet för intemationeU ekonomi
353 Bidrag tiU Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
354 Bidrag tiU InternationeUa meteorologiska institutet
i Stockholm 354 Bidrag tiU Riksföreningen mot cancer
f) inredning och utrustning
357 Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
|
42 960 000 |
|
8 760 000 |
|
9 900 000 |
|
46 350 000 |
|
17 650 000 |
|
19 815 000 |
|
18 185 000 |
|
604 000 |
|
1 919 000 |
|
222 000 |
|
401 000 |
|
242 000 |
|
119 000 |
|
978 000 |
|
709 000 |
|
628 000 |
|
322 000 |
|
3 000 000 |
|
*63 000 000 |
|
1 269 648 000 |
F LärarutbUdning
Lärarhögskolorna ra. m. *212 580 000
Folkskoleseminarierna:
360 Utbildningskostnader 5 449 000
361 Materiel m. m. 134 000 Förskoleseminariema:
362 Utbildningskostnader 24 405 000
364 Materiel m. m. 1410 000 Gymnastik- och idrottshögskolorna:
365 Utbildningskostnader 6 978 000
366 Materiel m. m. 295 000 Seminarierna för huslig utbildnuig:
367 Utbildningskostnader 15 077 000
369 Materiel m. m. 396 000
Slöjdlärarseminariet:
369 Utbildningskostnader 1 020 000
370 Materiel m. m. 60 000
371 Yrkespedagogiska instituten 7 446 000
373 Ersättning tUl
deltagare i uthUdning av lärare vid
yrkesundervisningen 6 046 000
* Berälcnat belopp
360
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUdningsdepartementet 451
|
10 584 000 |
|
2 142 000 |
|
36 553 000 |
|
640 000 |
|
331 215 000 |
|
42 750 000 |
|
5 793 000 |
|
3 500 000 |
|
293 000 |
|
*130 000 000 |
|
*130 000 000 |
|
*8 900 000 |
|
108 000 000 |
|
3 000 000 |
|
5 000 000 |
|
437 236 000 |
|
7 507 000 |
|
596 000 000 |
|
1 000 000 |
|
987 000 |
|
140 000 |
|
1 330 000 |
|
606 964 000 |
373 Statens institut för högre utbUdning av sjuksköterskor
376 SärskUda läramtbUdningsåtgärder
377 Lärares fortbUdning m. m. 383 Bidrag tUl Ericastiftelsen
G VuxenutbUdning
386 Viss utbildrung via radio och television m. m. Statliga skolor för vuxna:
391 Utbildningskostnader
392 Material för självstudier
393 Undervisningsmateriel m. m.
394 Bidrag
tUl driften av kommunala skolor för vuxna
394 Bidrag till studiecirkelverksamhet
394 Bidrag till studieförbund
395 Bidrag tiU driften av folkhögskolor
397 Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.
tiU foUchögskolor
398 Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kurs-
verksamhet
H Studiesociala åtgärder
401 Centrala studiehjälpsnämnden m. m. 403 Studiebidrag m. m.
405 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
405 Ersättning till postverket och riksbanken för deras
bestyr med studiesocialt stöd
406 Bidrag tiU avlönande av föreståndare vid elevhem
vid gymnasieskolor m. m.
407 Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
I IntemationeUt-kuItureUt samarbete
408 Kulturellt utbyte med utiandet 905 000
409 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
|
|
m. m. |
2 495 000 |
|
410 |
Sveriges anslutning till vissa internationella sam- |
|
|
|
manslutningar |
171 000 |
|
411 |
Bidrag tiU bestridande av kostnader för vissa inter- |
|
|
|
nationella kongresser i Sverige |
425 000 |
|
411 |
Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. |
506 000 |
|
414 |
Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete |
3 055 000 |
|
418 |
Nordiska kulturfonden |
1 284 000 8 841 000 |
|
|
Summa för driftbudgeten |
7 778 706 000 |
|
* Beräknat belopp |
|
|
Prop. 1971:1 BUaga 10 UtbUclningsdepartementet 452
KAPITALBUDGETEN
I Statens affärsverksfonder m. m.
Televerkets fond
419 Rundradioanläggningar 31800 000
31 800 000
II Statens allmänna fastighetsfond
437 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål 2 000 000
438 Radio- och televisionshus 17 200 000
440 Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. *140 000 000
159 200 000
rV Statens utlåningsfonder
441 Alhnänna studielånefonden 113 000 000
442 Studiemedelsfonden 790 000 000
443 Lånefonden för studentkårlokaler 1 000
903 001000
Summa för kapitalbudgeten 1 094 001 000 Totalt för utbildningsdepartementet 8 872 707 000
* Beräknat belopp
TRYCKERIEOLAGET IVAR H/EGGSTROM AB. STOCKHOLM 1970
Bilaga 11 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 11
Jordbruksdepartementet
ÖVERSIKT
Till jordbruksdepartementet hör jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering, prisreglering på jordbrukets och fiskets områden, fiskefrämjande åtgärder, rennäringsfrågor, djursjukvård, livsmedelsfrågor, frökontroll, växtskydd och lantbmkskemisk service, utbUdning, forskning och försök på jordbrukets, trädgårdsnäringens, veterinärmedicinens och skogsbrukets områden, miljövård — omfattande vatten-, luft- och övrig naturvård samt buller — idrotts- och frUufts-verksamhet samt jakt och viltvård.
Jordbruk och trädgårdsnäring
Överenskommelse träffades under våren 1970 om en justering av mittpriser, prisgränser och införselavgifter för jordbruksprodukter utom socker och fabrikspotatis fr. o. m. den 1 juli 1970. Justeringarna beräknas motsvara ett belopp av 318 milj. kr.
Jordbmksnämnden har fått i uppdrag att med utgångspunkt från 1967 års riksdags beslut om jordbrukspolitiken avge förslag rörande prisregleringen för jordbruksprodukter med undantag för socker och sockerbetor för tiden efter den 30 juni 1971. Överläggningar pågår mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation samt nämndens konsumentdelegation. 1969 års mjölkpriskomraittés betänkande om prissättningen på mjölk och mejeriprodukter har överlämnats till näranden för att övervägas i samband med överläggningarna.
Utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige har överlämnat sitt betänkande. Förslag om ett väsentligt ökat stöd till jordbruket i norra Sverige kommer att läggas fram i särskild proposition till årets riksdag.
Resurserna för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering har under senare år kraftigt förstärkts. Kreditgarantiramarna har fördubblats sedan budgetåret 1966/67 och uppgår nu tiU ca 300 milj. kr. Jordfonden har från samma budgetår ökats med 100 milj. kr. och uppgår f. n. till 277 milj. kr. Tillgången på kreditgarantier liksom jordfonden har därmed uppnått den nivå som förutsattes av 1960 års jordbruksut-redning. Efterfrågan på kredUgarantier har under budgetåret 1969/70
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 2
varit lägre än under närmast föregående budgetår. Nedgången bedöms vara tillfällig. Någon ändring av de ramar inom vUka lånegarantier får beviljas föreslås därför inte för iDudgetåret 1971/72.
Fastighetsförvärv med anlitande av jordfonden har åter ökat under budgetåret 1969/70 efter en viss nedgång under budgetåret dessförinnan. Samtidigt har försäljningen av fastigheter stigit till den högsta nivå som hittills uppnåtts. Denna utveckling är tillfredsställande med hänsyn till behovet av strukturrationalisering i jordbruket och skogsbruket. Något tUlskott till jordfonden behövs inte under budgetåret 1971/72.
För att hjälpa jordbrukare och trädgårdsodlare att lösa tiUfälliga likviditetssvårigheter som uppkommit till följd av skördeskador eller andra omständigheter föreslås möjligheterna att erhålla kreditgaranti för driftslån vidgade. Vidare föreslås att kreditgaranti i vissa fall skall kunna lämnas vid nyetablering inom trädgårdsnäringen.
För skördeskador på 1969 års skörd utbetalades under våren 1970 137 milj. kr. Detta är det högsta belopp som utbetalats sedan skyddet infördes år 1961. Skördeutfallet i fjol var genomsnittiigt bättre än år 1969. Medlen i skördeskadefonden synes räcka för kommande utbetalningar av skördeskadeersättningar.
Under budgetåret 1969/70 har en första upplaga av lantbrukets företagsregister iordningställts. Registret kommer att kunna ge ett värdefuUt underlag för analyser av lantbrukets nuvarande stmktur, behov av åtgärder, verkningar av vidtagna åtgärder m. m.
Skogsbruk
Efterfrågan på skogsprodukter är f. n. god på världsmarknaden. Prognoserna tyder på stigande efterfrågan, vilket är särskUt markant inom Västeuropa som är den svenska skogsnäringens främsta marknad.
Denna situation har lett till hög aktivitet inom skogsbruket med bl. a. ökad efterfrågan på arbetskraft och andra resurser som följd. Med hänsyn till de goda framtidsutsikterna planeras en omfattande ökning av skogsindustrins produktionskapacitet i framför allt södra Sverige. Om dessa planer kommer till utförande medför de i större omfattning än hittills krav på skogsbruket i fråga om avverkat virke. Rationaliseringen inom skogsbruket måste fortgå i oförminskad takt för att de disponibla resurserna i fråga om arbetskraft, maskiner o. d. skall räcka till. Frågan om hur staten med hänsyn till bl. a. det ökade anspråket på skogsbruket från skogsindustrin på bästa siitt skall medverka till en ur ekonomisk och social synpunkt sund utveckling inom skogsbruket utreds av skogs-politiska utredningen, som beräknas lämna ett betänkande under år 1971.
För budgetåret 1971/72 föreslås ökningar av anslagen tUl vägbyggnader på skogar i enskUd ägo och till åtgärder för ökad skogsproduk-
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 3
tion i Norrland m. m. Bidragsramen för samverkansområden föreslås utökad från 9,5 mUj. kr. tUl 10 milj. kr.
Fiske
Inom fiskerinäringen har ekonomiska svårigheter föranlett fortsatta särskUda stödåtgärder. 1970 års rUcsdag har sålunda beslutat att under budgetåret 1970/71 statliga lånegarantier på 20 milj. kr. får beviljas för att konsolidera de ekonomiska förhållandena hos fiskare. Vidare utgår statiiga fiskerilån för rationaliseringsändamål med 9 milj. kr. Liksom föregående budgetår har 3 milj. kr. anslagits till särskilt omstäUnings-bidrag för fiskare. För prisreglering av fisk m. m. disponeras innevarande budgetår drygt 6 milj. kr., vUket innebär en ökning med ca 2 milj. kr. i förhållande till föregående budgetår.
För nästa budgetår föreslås fiskerilån för rationaliseringsändamål med 9 milj. kr.
Rennäring
Särskild proposition avses läggas fram om ny rennäringslagstiftning som syftar tUl en effektivare och mer lönsam renskötsel. Stödet tiU rennäringen byggs ut. En omorganisation av de nuvarande lappbyarna till samebyar föreslås också. Förslaget bygger på principen om samverkan mellan de renskötande medlemmarna i byn enligt samma huvuddrag som gäller for ekonomiska föreningar. Statens lappfond ändras till en samefond med särskild fondstyrelse i vilken företrädare för samerna föreslås ingå.
Service och kontroll
Frågor om livsmedelskontroll m. m. enligt livsmedelsstadgan kommer i fortsättningen att ligga inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Livsmedelsstadgekommittén har utarbetat förslag till ny livsmedelsstadga och organisation för livsmedelskontrollen m. m. Kommittén föreslår att ytterligare åtgärder vidtas för att bl. a. förbättra livsmedlens hygieniska kvalitet och hindra olämpliga tillsatser i livsmedel. Vidare är det av vikt att ökade möjligheter ges för konsumenterna att avgöra livsmedlens kondition och näringsvärde genom hållbarhetsmärkning, innehållsdeklaration, varumärkning m. m. Avsikten är att proposition skall läggas fram tiU årets riksdag om dels en ny livsmedelslag, dels en kraftig förstärkning av resurserna för livsmedelskontrollen m. m. Avsikten är att en ny organisation härför skall komma till stånd fr. o. m. den 1 januari 1972.
Utbildning och forskning
Högskolorna inom jordbmksdepartementets område har under den senaste femårsperioden fått betydande resursförstärkningar. Anslagen
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 4
har sålunda under denna tid fördubblats och uppgår innevarande budgetår tUl ca 95 milj. kr. Högskolornas anslag föreslås nästa budgetår öka med 7,4 milj. kr.
Vid lantbrukshögskolan föreslås en förbättring och utökning av den nuvarande hortonomutbildningen. Förslaget innebär att utbUdningen delas upp på två linjer, landskapsarkitektlinjen och hortonomlinjen. Antalet utbildningsplatser för landskapsarkitekterna fördubblas samtidigt som ökade resurser tillförs bl. a. härför. Intagningen på agronomlinjen vid högskolan har redan innevarande läsår ökat från 80 tUl 105 elever. Vidare förstärks utbildningsresurserna vid veterinärhögskolans kliniska institutioner.
Vid skogshögskolan föreslås för nästa budgetår bl. a. att en biträdande professur inrättas.
Under år 1970 har påbörjats byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor till en kostnad av ca 20 milj. kr. Anslaget till byggnadsarbeten vid jordbmkets högskolor ökas för nästa budgetår med 8 milj. kr. till 14,3 milj. kr.
1970 års riksdag har beslutat att veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt skall omlokaliseras till Uppsala. Detta innebär att forsknings- och utbildningsresurserna på veterinärmedicinens och lantbrukets områden samordnas. Utflyttningen kommer enligt planerna att påbörjas inom tre år och vara slutförd efter ytterligare tre— fyra år. En komraitté med uppgift att utreda frågor som hör samman med förflyttningen har tillsatts.
Förslag läggs samtidigt i tilläggsstat tUl riksstaten för innevarande budgetår fram om att staten tillsammans med bl. a. vissa kommuner övertar ansvaret för den fortsatta driften av Norrvikens trädgårdar utanför Båstad.
Miljövård m. m.
Miljövårdens primära uppgift är att garantera alla en livsvänlig miljö. Därför måste mUjöförstörelsen stoppas och förstörd miljö så långt möjligt återställas. Detta kräver samarbete mellan stat, kommuner, näringsliv och enskilda. Statsmakternas uppgift är att ange riktlinjer och regler för olika organs handlande på miljövårdens område samt att välja de politiska medel som behövs för att nå målet. Det viktigaste instrumentet i miljövårdsarbetet är lagstiftningen. Lagarna anger samhällets miljövårdskrav. För tillsyn av att bestämmelserna efterlevs krävs en väl fungerande administration. I vissa fall måste samhäUet genom bidrag stimulera kommuner och näringsliv tUl åtgärder. För att öka kunskaperna om miljöförstörelsen och för att få fram underlag för motåtgärder krävs omfattande forskningsinsatser. En annan viktig uppgift för samhället är att genom information i olika former sprida kunskap om miljövård till så många som möjligt. Miljövårdsproblemens
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 5
omfattning för också med sig att många problem bara kan lösas genom internationellt samarbete.
Medvetenheten om miljövårdsproblemens omfattning har vuxit fram successivt. I takt med att kunskapen om problemen ökat har också motåtgärderna intensifierats. En rad reformer och åtgärder har satts in under de senaste åren. En omfattande administration har byggts upp med statens naturvårdsverk som central förvaltningsmyndighet. Länsstyrelserna har fått särskilda naturvårdssektioner. Lagstiftningen har utvidgats och gjorts mera effektiv. Härigenom och genom statliga ekonomiska stödåtgärder har kommuner och industrier förmåtts att vidta alltmer långtgående reningsåtgärder. Forskningen har också byggts ut Icraftigt.
Reformverksamheten har fortsatt också under år 1970. Den 1 januari 1971 har en ny renhållningslagstiftning trätt i kraft. Genom den nya lagstiftningen har ett absolut förbud mot nedskräpning införts. Den som skräpar ned är skyldig att städa upp efter sig. Vidare får kommunen ansvaret för renhållningen såväl vid bebyggelse som ute i naturen. Ett obligatoriskt kommunalt renhållningsmonopol införs i fråga om hus-hållsavfaU. I fråga om industriavfall m. m. får kommunerna möjlighet att införa kommunalt renhållningsmonopol. Det centrala ansvaret för renhållningsfrågorna har lagts på statens naturvårdsverk. Informationen inom miljövårdsområdet har förstärkts. En särskild rikskampanj mot nedskräpning har startat. Vidare har statskontoret fått i uppdrag att lägga fram förslag om ett premiesystem för att underlätta omhändertagande och skrotning av bilvrak.
MUjöskyddslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1969, har medfört en stor arbetsbelastning både för naturvårdsverket och koncessionsnämnden för miljöskydd. Fram till december 1970 hade verket och nämnden fått in sammanlagt mer än 500 ärenden rörande tillståndsprövning av verksamhet som kan medföra vatten- eller luftföroreningar eller andra störningar.
Den under senare år aUtmer intensifierade utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk har fortsatt också under år 1970. Bidragsramen för statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk har höjts från 40 milj. kr. för budgetåret 1968/69 tiU 60 mUj. kr. för budgetåret 1970/71. Allt fler reningsverk byggs nu för kemisk rening. Av bidragsbesluten under budgetåret 1969/70 avsåg ca hälften anläggningar med denna reningsgrad. Antalet reningsverk med biologisk och kemisk rening beräknas f. n. uppgå till ca 1 300. Härav är 59 försedda med kemisk rening. Ytterligare ca 330 sådana är f. n. under byggnad eller projektering. Fortfarande går emellertid avloppsvattnet från 20 "/o av tätortshushållen ut i vattendragen helt orenat. Därför måste ansträngningarna att få tUl stånd ytterligare reningsverk fortsätta. Redan under nästa år bör byggandet av så många ytterligare reningsverk kunna påbörjas att mer än 90 "/o av tätortshushållen bUr anslutna tUl reningsverk. Senast år 1975 bör alla
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 6
svenska tätorter ha en tUlfredsstäUande avloppsrenlng.
SärskUda statsbidrag på 50 milj. kr. om året ställs under en femårsperiod tiU den äldre industrins förfogande för att göra det möjligt att snabbt bygga ut erforderliga reningsanordningar. Avskrivningsmöjligheterna för mUjövårdsanordningar inom industrin har förbättrats. Med stöd bl. a. härav och till följd av miljöskyddslagstiftningens krav görs nu betydande satsningar när det gäller vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Ansökningarna om statiigt bidrag till sådana åtgärder inom den äldre industrin uppgår hittUls till ca 175 milj. kr. Det är främst skogsindustrin och metallindustrin som ansökt om bidrag.
Inom luftvårdsområdet har beslut fattats om en sänkning av högsta tUlåtna svavelhalten i eldningsolja till en viktprocent i Stockholm med omgivningar och Göteborg. Enprocentsgränsen avses successivt utsträckas också tUl övriga tätorter. Fr. o. m. år 1971 gäller särskilda bestämmelser om avgasrening på bilar. Naturvårdsverket har fr. o. m. den 1 juli 1970 ansvaret för utvecklingsarbetet på bUavgasområdet.
Antalet naturområden som säkrats för allmänhetens frUuftsliv eller för VetenskapUga eller kulturella ändamål har ökat ytterligare under år 1970 och har nu en sammanlagd areal av ca 90 000 ha. Utredningar har tillsatts för översyn av naturvårdslagen och för fritidsbåtfrågor. Naturvårdsverket har lagt fram förslag rörande landskapsvård i odlingsbygder. Förslaget remissbehandlas f. n.
Miljökontrollutredningen, som har till uppgift att bl. a. lägga fram förslag om lagstiftning om miljöfarliga produkter, väntas lämna ett betänkande under första halvåret 1971.
För budgetåret 1971/72 föreslås en fortsatt förstärkning av insatserna inom mUjövårdsområdet. För naturvårdsverket beräknas ytterligare fem tjänster. En sektion för idrotts- och friluftsfrågor förutsätts bli inrättad. I sammanhanget kan nämnas att under civildepartementets huvudtitel beräknas medel för 33 nya tjänster för miljövård vid länsstyrelserna för nästa budgetår i samband med omorganisationen av länsstyrelserna.
Det statliga stödet tiU idrott har under innevarande budgetår utgått dels som organisationsstöd under tionde huvudtiteln och dels som anläggningsstöd under nionde huvudtiteln. Fr. o. m. nästa budgetår flyttas organisationsstödet från handelsdepartementet tUl jordbruksdepartementet. För nästa budgetår beräknas; idrottsstödet öka från ca 70 milj. kr. till ca 83,5 milj. kr., varav till organisationsstöd 45,4 milj. kr., anläggningsstöd 22 milj. kr. och bidrag tiU ungdomens fritidsverksamhet 16 nulj. kr. Medel har beräknats för statsbidrag tUl en riksanläggning för skidsport i Falun.
Koncessionsnämndens resurser föreslås fördubblade. Sex tjänster inrättas, varav en ställföreträdande ordförande och en överingenjör. Anslagen för att säkerställa och vårda naturområden föreslås öka med 1 milj. kr. till 18,7 mUj. kr. Anslagen tUl forskning inom miljövårdsområ-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 7
det beräknas öka med 1,2 milj. kr. till sammanlagt 13,4 milj. kr. Vidare föreslås en höjning av bidragsramen för kommunala avloppsreningsverk med 20 milj. kr. till 80 milj. kr.
Internationellt samarbete
Jordbmks- och fiskefrågor intog en framträdande plats i det utrednings- och förhandlingsarbete som bedrevs rörande ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete (NORDEK). Även under det förberedelsearbete som under året ägt rum inför Sveriges förhandlingar om en eventuell anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) har ett omfattande utredningsarbete m. m. på jordbmks- och fiskeområdet bedrivits.
Sverige var under år 1970 medlem av FAO:s råvarukommitté samt av styrelsen för det internationella livsmedelsprogrammet (WFP). Sverige deltog dessutom i FAO:s andra världslivsmedelskonferens i Haag. Sveriges bidrag till WFP inbegripet bidraget enligt den särskilda konventionen om livsmedelshjälp uppgår i år till ca 43 milj. kr. Omkring tre fjärdedelar därav utgörs av leveranser av svenska livsmedel.
Det internationella spannmålsarrangemanget i vilket Sverige medverkar och som omfattar dels det internationella veteavtalet, dels konventionen om livsmedelshjälp, löper ut den 30 juni 1971. En förhandlingskonferens om ett nytt spannmålsarrangemang kommer att äga rum i början av detta år.
Med anledning av en rekommendation från Nordiska rådet om nordiskt samarbete på miljövårdsområdet har preliminär överenskommelse träffats om att inrätta ett nordiskt kontaktorgan för railjövårdsfrågor. Kontaktorganets uppgift skall vara att nära följa planeringen och verksamheten på miljövårdsområdet samt befordra de möjligheter till nordiskt samarbete som därvid framkoraraer.
Sverige deltog aktivt i den europeiska naturvårdskonferens, sora Europarådet arrangerade i februari år 1970 med anledning av det europeiska naturvårdsåret. Dessutom har Sverige medverkat i det internationella samarbetet på miljövårdens område inom FN:s olika organ, bl. a. ECE samt inom OECD.
Förberedelsearbetet för att arrangera den FN-konferens om människans miljö som skall äga rum i Stockholm år 1972 påbörjades i fjol av den särskilda nationalkommitté som tillsatts härför. För nästa budgetår har under departementets kommittéanslag beräknats ca 5 mUj. kr. för kostnaderna för konferensen.
Vid Nordostatiantiska fiskerikommissionens åttonde möte antogs rekommendationer som innebär en viss begränsning av fisket efter sill och lax i Nordostatlanten. Genom dessa rekommendationer vUl medlemsstaterna solidariskt skydda det minskade beståndet av dessa fiskslag i Nordostatlanten.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 8
Sverige var arrangörsland för den nordiska fiskerikonferensen som i augusti i fjol ägde rum i Visby.
Sammanställning
Förändringarna totalt inom jordbmksdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning.
|
|
Anvisat |
Förslag |
Förändring |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
|
DRIFIBUDGETEN |
|
|
|
|
|
A. Jordbruksdepartementet m. m. |
8,0 |
14,2 |
-f- |
6,2 |
|
B. Jordbrukets rationalisering m. m. |
124,8 |
124,4 |
|
0,4 |
|
C. Jordbruksprisreglering |
251,4 |
265,4 |
+ |
14,0 |
|
D. Skogsbruk |
78,4 |
73,7 |
— |
4,1 |
|
E. Fiske |
15,8 |
13,2 |
— |
2,6 |
|
F. Rennäring |
1,9 |
0,5 |
— |
1,4 |
|
G. Service och kontroll |
62,3 |
67,8 |
+ |
5,5 |
|
H. Utbildning och forskning |
121,0 |
130,7 |
+ |
9,7 |
|
I. MUjövård m. m. |
191,8 |
247,0 |
+ |
55,2 |
|
J. Diverse |
3,4 |
3,7 |
+ |
0,3 |
|
Summa för driftbudgeten |
858,8 |
940,6 |
+ |
81,8 |
|
KAPITALBUDGETEN |
|
|
|
|
|
Statens affärsverksfonder |
|
|
|
|
|
Domänverket |
4,1 |
4,0 |
— |
0,1 |
|
Statens allmänna fastighetsfond |
6,3 |
14,3 |
+ |
8,0 |
|
Statens utlåningsfonder |
1,0 |
1,2 |
+ |
0,2 |
|
Fonden för beredskapslagring |
155,0 |
— |
— |
155,0 |
|
Diverse kapitalfonder |
— |
— |
|
— |
|
Summa för kapitalbudgeten |
166,4 |
19,5 |
- |
146,9 |
|
Totalt för jordbruksdepartementet |
1 025,2 |
960,1 |
- |
65,1 |
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
Utdrag av protokoUet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de frågor, som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde, och anför.
DRIFTBUDGETEN Nionde huvudtiteln A. JORDBRUKSDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Jordbruksdepartementet
1969/70 Utgift 4 682 661
1970/71 Anslag 5 256 000
1971/72 Förslag 5 699 000
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Expenser
Lönekostnadspålägg
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
Dep.chefen |
|
41 30 |
+ 1 |
|
71 |
4-1 |
|
4 070 000 11000 52 000 187 000 936 000 |
+ 288 000 + 20 000 -f 25 000 + 110 000 |
|
5 256 000 |
+ 443 000 |
It Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
10
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 5 699 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst som departementssekreterare för handläggning av ärenden rörande livsmedelslagstiftningen m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Jordbruksdepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 699 000 kr.
A 2. Lantbruksrepresentanter
1969/70 Utgift 443 607
1970/71 Anslag 488 000
1971/72 Förslag 653 000
Lantbruksrepresentanterna har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näringar i de länder eller internationella organisationer som ingår i deras verksamhetsområdim. F. n. är lantbruksrepresentanterna placerade i Bonn, Bryssel och Washington.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring . 1971/72 Dep.chefen |
|
Personal |
3 |
__ |
|
Anslag |
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Resekostnader och expenser Ersättning till kostnader för förhyrning av bostäder Lönekostnadspålägg |
305 000 1000 52 000 80 000 50 000 |
+ 119 000 -1- 3 000 + 7 000 -f- 13 000 -f 23 000 |
|
|
488 000 |
+ 165 000 |
Med hänvisning till saramanställningen beräknar jag anslaget till 653 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. biträdespersonal, som f. n. avlönas från anslag under tredje huvudtiteln. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 653 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 11
A 3. Kommittéer m. m.
1969/70 Utgift 1919 342 Reservation 293 684
1970/71 Anslag 2 000 000
1971/72 Förslag 7 500 000
Av ökningen hänför sig ca 5 mUj. kr. till kostnaderna för 1972 års FN-konferens om den mänskliga miljön, vilka bör bestridas från detta anslag. Anslaget kommer till följd härav att disponeras för vissa kostnader som normalt inte bestrids från kommittéanslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.
|
A 4. Extra utgifter |
|
|
1969/70 Utgift |
457 848 |
|
1970/71 Anslag |
270 000 |
|
1971/72 Förslag |
300 000 |
Reservation 329 533
Anslaget bör tas upp med 300 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
12
B. JORDBRUKETS RATIONALISERING M. M.
B 1. Lantbruksstyrelsen
1969/70 Utgift 10 678 879
1970/71 Anslag 11 241 000 1971/72 Förslag 11 359 000
Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbmkets rationalisering i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna, statens hingstdepå och stuteri, trädgårdsskolan i Norrköping samt lappväsendet i fråga om rennäringen. Styrelsen är också tillsynsmyndighet över statens centrala frökontrollanstalt och de lokala frökontrollanstalter som är behöriga att utföra statsplombering av utsädesvara, statens maskinprovningar, lantbrukets yrkesskolor, de lokala lantbrukskemiska kontrollanstalter för vilka styrelsen fastställt stadgar samt statens lantbmksinformation. Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap, vars stadgar styrelsen fastställt.
Inom lantbruksstyrelsen finns sju byråer, nämligen administrativa byrån, strukturbyrån, investeringsbyrån, lantbruksbyrån, husdjursbyrån, undervisningsbyrån och jordbruksckonomiska byrån. Dessutom finns en särskild arbetsenhet för översiktlig planering, en för rådgivningsfrågor och en för internationella ärenden. Styrelsen ställer personal till förfogande för statens lantbruksinformation.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Lantbruks- |
Dep.chefen |
|
|
|
styrelsen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
86 |
—1 |
—1 |
|
Övrig personal |
82 |
—6 |
—6 |
|
|
168 |
—7 |
—7 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
7 357 000 |
-233 000 |
—218 000 |
|
Sjukvård |
14 000 |
-1- 2 000 |
+ 2 000 |
|
Reseersättningar |
437 000 |
+ 115 000 |
+ 105 000 |
|
Därav utrikes resor |
(25 000) |
(-) |
(-) |
|
Lokalkostnader |
756 000 |
-1-145 000 |
+ 136 000 |
|
Expenser |
480 500 |
-f 112 000 |
+ 41000 |
|
Därav engångsutgifter |
(14 000) |
(+ 65 000) |
(— 14 000) |
|
Upplysningsverksamhet |
351 000 |
+ 76 000 |
+ 16 000 |
|
Kostnader för viss infor- |
|
|
|
|
mationsverksamhet |
150 000 |
— |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
I 695 000 |
+ 37 000 |
+ 39 000 |
|
Övriga utgifter |
3 000 |
— 3 000 |
— 3 000 |
|
|
11243 500 |
-f-251 000 |
+ 118 000 |
|
Uppbördsmedel |
2 500 |
— |
— |
|
Nettoutgift |
11241000 |
+ 251 000 |
+ 118 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 13
Lantbruksstyrelsen
Lantbrukets omstrukturering och effektivisering har under senare år försiggått i hög takt. Denna utveckling har ägt rum inom ramen för en i stort sett oförändrad produktionsvolym. En betydande minskning har skett i fråga om antalet förvärvsarbetande, antalet bmkningsenheter och antalet kor i jordbruket. Även åkerarealen har minskat. Under 1960-talet har den årligen minskat med 1,1 Vo eller med 35 000 ha och uppgår f. n. till ca 3 milj. ha. Antalet brukningsenheter har under 1960-talet årligen minskat med 4 "/o eUer med 9 000 enheter medan minskningen under 1950-talet var ca 5 000 enheter per år. Antalet förvärvsarbetande i jordbruket har under perioden 1950—1965 minskat med knappt 5 »/o per år. Åkerarealen och antalet bmkningsenheter minskar särskilt snabbt i norra Sverige. Antalet i jordbrak sysselsatta har enligt jordbmksinven-teringarna åren 1964—1968 i det närmaste nedgått dubbelt så snabbt i Norrland som i södra och mellersta Sveriges slättbygder.
En stor skillnad föreligger mellan den nuvarande företagsstrukturen och en företagsstruktur anpassad tiU rådande tekniska och ekonomiska förutsättningar. Eftersom dessa förutsättningar inte är konstanta utan liksom hittills kommer att ändras med den tekniska utvecklingen förskjuts ständigt målet för lantbrukets rationaliseringsverksamhet. Vid fortsatt ekonomisk tUlväxt i det svenska samhället och vid nu gällande jordbrukspolitiska riktiinjer kan därför under 1970-talet väntas en snabb strukturrationalisering i samband med viss krympning av jordbrukets produktionsapparat. Samtidigt kommer olika rationaliseringsåtgärder att öka produktiviteten. Produktionen kommer därför inte att minska i takt med resursernas krympning. Det är angeläget att denna utveckling i största möjliga utsträckning underlättas genom olika statliga insatser.
Efterfrågan på statUgt stöd tUl jordbrukets rationalisering var under budgetåret 1969/70 lägre än under närmast föregående budgetår. Flera skäl har medverkat till detta. Bl. a. har möjligheterna att i stället för lån mot kreditgaranti erhålla ökade bottenlån utnyttjats i betydande utsträckning. Vidare verkar det höga ränteläget och de allmänna kreditrestriktionerna dämpande på investeringsviljan inom jordbmket. Mot bakgrund av det stora behovet av investeringar i jordbruket kan nedgången i efterfrågan på kreditgaranti antas vara tillfällig.
Lantbruksstyrelsen behandlar därefter de särskUda yrkandena för budgetåret 1971/72.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 310 000 kr.
2. Den tillgängliga arbetskraften för handläggning av mera krävande ärenden av juridisk och administrativ natur är för liten. Administrativa byrån bör därför förstärkas med en väl kvalificerad jurist (+ 94 000 kr.).
3. För utredningar och undersökningar i samband med övergång till
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 14
ny organisation för redovisning och revision behövs en redovisningstekniker och ett biträde (+ 90 000 kr.).
4. En överflyttning den 1 juH 1971 tUl skolöverstyrelsen av undervisningsbyråns verksamhet med tiUsyn över den skolmässiga utbildningen på lantbrukets område medför en minskning av anslaget med 625 000 kr.
5. Även sedan den skolmässiga utbildningen förts över till skolöverstyrelsen skall rådgivningen och kursverksamheten för yrkesverksamma inom jordbruks- och trädgårdsniiringarna i oförminskad omfattning bedrivas av lantbruksnämnderna under tUlsyn av lantbruksstyrelsen. Denna anordning förutsätter att de båda styrelserna nära samarbetar i viktigare frågor om yrkesutbUdning och rådgivningsverksamhet. Det är av vikt att rådgivningsverksamheten planeras omsorgsfullt och att gjorda insatser fortlöpande värderas. Arbetsenheten för rådgivningsfrågor bör förstärkas med två kvalificerade tjänstemän. Samtidigt bör personalen vid lantbruksnämnderna kunna minskas med en lantbrukskonsulent. (+ 144 000 kr.)
6. För vidgad upplysningsverksamhet, särskilt i fråga om jordbmkets prisregleringar, behöver statens lantbruksinformation ytterligare 60 000 kr.
7. För ökade omkostnader till följd av intensifierad verksamhet beräknar styrelsen 178 000 kr.
Remissyttrande
Riksrevisionsverket har inte något att erinra mot att medel för en redovisningstekniker ställs till styrelsens förfogande.
Departementschefen
Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att yrkesutbildningen på lantbrukets, trädgårdsnäringens och skogsbrukets områden fr. o. m. nästa budgetår förs över från jordbruksdepartementet till utbildningsdepartementet. Samtidigt bör skolöverstyrelsen i stället för lantbruksstyrelsen r(;sp. skogsstyrelsen bli central myndighet för denna utbildning. Till följd härav bör verksamheten vid lantbruksstyrelsens undervisningsbyrå flyttas över till skolöverstyrelsen. Anslaget kan därför minskas med 625 000 kr.
1964 års rennäringssakkunniga har i sitt betänkande Rennäringen i Sverige (SOU 1968: 16) lagt fram förslag rörande rennäringen i vårt land och därmed sammanhängande frågor. Förslag till rennäringslag har remitterats till lagrådet. lag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att förelägga 1971 års riksdag proposition i frågan. Redan nu vill jag dock föreslå att medel beräknas för ändamålet under berörda anslag. Under detta anslag bör tas upp medel för personal för handläggning av rennäringsfrågor i lantbruksstyrelsen m. m. med 355 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
15
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 359 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för nya tjänster för en avdelningsdirektör (2), en byrådirektör (5) och en redovisningstekniker (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 11 359 000 kr.
B 2. Lantbruksnämnderna
1969/70 Utgift 74 328 251
1970/71 Anslag 78 100 000 1971/72 Förslag 80 901 000
Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och utveckling samt vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma en snabb strukturrationalisering inom lantbruket. Nämnden svarar även för vissa statiiga åtgärder i fråga om tiUsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadeskydd, skördeuppskattning och skördestatistik samt om försöksverksamhet och kursverksamhet inom lantbrukets områden. Nämnden handlägger vidare frågor inom fiskets område och andra ärenden som enligt särskUda bestämmelser ankommer på nämnden.
Lantbruksnämnd är, om ej lantbruksstyrelsen bestämmer annat, organiserad på tre enheter, nämligen en strukturenhet, en produktionsenhet och en administrativ enhet.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Lantbruks- |
Dep.chefen |
|
|
|
|
styrelsen |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
752 |
|
+ 1 |
+ 8 |
|
Övrig personal |
563 |
|
—1 |
+ 17 |
|
|
1315 |
|
— |
+ 25 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
51015 000 |
+ |
445 000 |
+ 1512 000 |
|
Sjukvård |
80 000 |
|
— |
+ 2 000 |
|
Reseersättningar |
7 088 000 |
|
— |
— 241000 |
|
Lokalkostnader |
4 644 000 |
+ |
438 000 |
+ 422 000 |
|
Expenser |
2 437 000 |
+ |
344 000 |
+ 146 000 |
|
Utrustning |
450 000 |
|
— |
— |
|
Utbildningskurser för viss |
|
|
|
|
|
personal vid lantbruksor- |
|
|
• |
|
|
ganisationen |
180 000 |
+ |
44 000 |
+ 10 000 |
|
Kostnader i samband med |
|
|
|
|
|
projekteringsverksamheten |
300 000 |
|
— |
— |
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 16
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Lantbruks- |
Dep.chefen |
|
|
|
styrelsen |
|
|
Ersättning för tjänster samman- |
|
|
|
|
hängande med kontakter |
|
|
|
|
mellan lantbruksnämnderna |
|
|
|
|
och näringsutövarna |
100 000 |
— |
— |
|
Kostnader för att insamla |
|
|
|
|
primäruppgifter till fiskeri- |
|
|
|
|
statistik beträffande salt- |
|
|
|
|
sjöfisket |
60 000 |
— 60 000 |
— 60 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
11736 000 |
+ 778 000 |
+ 1020 000 |
|
Övriga utgifter |
10 000 |
— 10 000 |
— 10 000 |
|
|
78 100 000 |
+ 1979 000 |
+2 801 000 |
Inkomster vid lantbruksnämnderna, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas tiU 3 milj. kr. (1970/71 3,3 milj. kr.).
Lantbru kssty re Isen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 544 000 kr.
2. Vid vissa lantbruksnämnder har fiskerikonsulenternas arbetsbörda vuxit väsentligt. I avvaktan på resultatet av pågående utredning om den statiiga fiskeriadministrationen bör medel anvisas för tillfällig assistentpersonal (+ 153 000 kr.).
3. I samband med att personalen inom lantbmksstyrelsen förstärks för att tillgodose ett behov av ökad central service för rådgivningen och kursverksamheten vid lantbruksnämnderna bör en tjänst som lantbrukskonsulent vid nämnderna dras in (— 71 000 kr.).
4. Medel bör anvisas för anlitande av veterinär expertis för bedömning av djurstallar (+ 81 000 kr.).
5. För kostnader för företagsnämndernas verksamhet behövs en förstärkning av avlöningsposten med 7 000 kr.
6. Till följd av lokaltillskott vid vissa lantbruksnämnder beräknas lokalkostnaderna öka med 145 000 kr.
7. Under år 1970 har bearbetningen av vissa skogsvärderingar rationaliserats genom automatisk databehandling. För att göra det möjligt att ytterligare rationalisera arbetet därmed och anlita automatisk databehandling även för beräkningar vid upprättande av företagsekonomiska produktionsplaner och för bearbetnmg av viss statistik behöver expensposten förstärkas med 140 000 kr. För ökade omkostnader till följd av intensifierad verksamhet i övrigt beräknar styrelsen 50 000 kr.
8. övergången till större och mera komplicerade företag i jordbruket och trädgårdsnäringen medför att rådgivarna måste specialiseras alltmer. Med början under budgetåret 1971/72 bör därför särskilda
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 17
specialiseringskurser anordnas för i första hand viss assistentpersonal (+30 000 kr.).
9. Med hänsyn tiU arbetsfördelningen
mellan styrelsen och nämnder
na bör 100 000 kr. av anslagsposten
Reseersättningar föras över till sty
relsen.
10. Anslagsposterna övriga utgifter och
Kostnader för att insamla
primämppgifter till fiskeristatistik beträffande saltsjöfisket bör avveck
las. Behövliga medel bör anvisas på andra poster.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 80 901 000 kr. Jag har därvid beaktat att en tjänst som lantbrukskonsulent kan dras in (3). Vidare har jag räknat med medel bl. a. för veterinär expertis för bedömning av djurstallar (4).
Med hänvisning till vad jag anfört under punkten B 1 har jag under detta anslag beräknat medel för rennäringen med 2 060 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 80 901 000 kr.
B 3. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m.
1969/70 Utgift 2 875 057
1970/71 Anslag 3 145 000
1971/72 Förslag 3 195 000
Anslaget används fÖr att bestrida kostnader för kursverksamhet m. m. i syfte att främja rationaliseringen inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt den yttre rationaliseringen inom skogsbruket. Av anslaget får disponeras dels högst 30 000 kr. för ersättningar till deltagare i kurser anordnade i anslutning till verksamheten vid lantbrukshögskolans konsulentavdelning samt kostnader för att anlita andra föreläsare vid dessa kurser än de som tillhör konsulentavdelningen, dels högst 150 000 kr. för att bestrida kostnader för inspelning av lantbruksprogram för TV.
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör på gmnd av inträffade kostnadsstegringar höjas med 40 000 kr. i fråga om arvoden och reseersättningar och med 10 000 kr. för intrångsersättningar tUl innehavare av demonstrationsgårdar.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 195 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 18
B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.
1969/70 Utgift 10 811915
1970/71 Anslag 15 000 000 1971/72 Förslag 14 000 000
Från anslaget utbetalas dels bidrag till yttre och inre rationalisering enligt kungörelsen (1967: 453) om statiigt stöd tUl jordbrukets rationalisering m. m. (ändrad 1969: 186), dels de bidrag tUl återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond, som utfästs före den 1 juli 1967. Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål.
Bidrag för yttre och inre rationalisering
Budgetär Ram Beviljade bidrag
m. m.
1969/70 15 000 000 11 347 000
1970/71 15 000 000
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 15 milj. kr. och därav bör få tas i anspråk medel för speciella ändamål i samma utsträckning som för innevarande budgetår.
Bidragsramen bör hållas oförändrad. Av ramen bör få disponeras 10 milj. kr. för bidrag tUl yttre rationalisering och 5 milj. kr. för bidrag till inre rationalisering med rätt för Kungl. Maj:t att jämka fördelningen.
Vid beräkningen av medelsbehovet har beaktats de vinstmedel som tillförs anslaget i samband med försäljning av j ordf ondsfastigheter och ännu ej infriade utfästelser Om statsbidrag, som åsyftas i övergångsbestämmelserna tiU kungörelsen 1967: 453.
Vidare har beaktats behovet av ca 300 000 kr. för utbetalning av utfästa bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond samt ett beräknat medelsbehov under budgetåret 1971/72 av ca 2 milj. kr. för att bestrida statsbidrag till sådana torrläggnings- och andra rationaliseringsåtgärder i Kvismaredalen, Mosjöbotten och Västra Mosjön i Örebro län, som jämlikt kungl. brev den 14 december 1962 ej belastat fastställda bidragsramar.
Departementschefen
Det statliga ekonomiska stödet till jordbrukets rationalisering utgår huvudsakligen i form av kreditgarantier. Bidragsgivningen från detta anslag begränsas i princip till att avse åtgärder som har nära samband med strukturrationaliseringen. AU bidragsgivning till inre rationalisering i samband med särskild rationalisering belastar dock anslaget Bidrag tUl
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 19
särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Liksom lantbmksstyrelsen anser jag att bidragsramarna bör tas upp med sammanlagt 15 milj. kr., varav 10 milj. kr. bör avse yttre rationalisering och 5 milj. kr. inre rationalisering. Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan dessa ändamål. För utbetalningar från anslaget beräknar jag 14 milj. kr. Av anslaget bör få tas i anspråk medel för speciella ändamål i samma utsträckning som under innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1971/72
statsbidrag beviljas till jord
brukets rationalisering intill ett belopp
av 15 000 000 kr.
2) till Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m. m. för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 000
000 kr.
B 5. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m.m.
1969/70 Utgift 71 450 Reservation 457 041
1970/71 Anslag 1000
1971/72 Förslag 1 000
Ur anslaget utbetalas statsbidrag enligt bestämmelserna i kungörelsen (1968: 377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad 1969: 187). Därutöver disponeras anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet och Svenska grönsaksfrämjandet.
Lantbruksstyrelsen
Mot bakgrund av den väntade ringa åtgången på bidragsmedel och med hänsyn till reservationen bör anslaget föras upp med 1 000 kr. Styrelsen förutsätter att bidrag lämnas Svenska fruktfrämjandet och Svenska grönsaksfrämjandet med vardera 50 000 kr.
I likhet med Svenska fruktfrämjandet och Svenska grönsaksfrämjandet är Svenska blomsterfrämjandet ett samarbetsorgan för upplysningsarbete rörande svenska trädgårdsprodukter med stadgar som fastställts av Kungl. Maj:t och en styrelse i vilken Kungl. Maj:t utser opartisk ordförande. Dess verksamhet är liksom de andra samarbetsorganens av stor betydelse för att främja kvalitet och vambehandling. Den ger dessutom värdefull konsumentvägledning och tillgodoser härigenom ett allmänt konsumentintresse. Bidrag tUl de tre organen bör därför utgå efter enahanda grunder. Även blomsterfrämjandet bör således nästa budgetår få bidrag med 50 000 kr. ur detta anslag. Ett särskilt skäl härför är att belastningen på trädgårdsnäringens bensinskattefond därigenom kan minskas, vilket är angeläget för att tillräckliga belopp av restituerade bensinskattemedel skaU kunna disponeras tUl andra för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbmksdepartementet 20
Departementschefen
Jag biträder förslaget om bidrag till Svenska blomsterfrämjandet liksom lantbmksstyrelsens förslag i övrigt. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering in. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
1969/70 Utgift 418 262
1970/71 Anslag 500 000
1971/72 Förslag 500 000
Från anslaget bestrids utgifter lor att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbmkets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbmk, maskinhållning inom jordbruket, uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål, trädgårdsnäringens rationalisering m. m. samt inköp av avelshästar och ridhästar.
Lantbruksstyrelsen
A. Anslag m. m.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Belastningen under de senaste budgetåren ger inte anledning till ändring av anslaget.
B. Kreditgarantiramar
|
Ändamål |
1968/69 |
|
1969/70 |
1970/71 Beräkn.ändr. |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
1971/72 |
|
|
|
fast- |
jäm- |
be- |
fast- |
be- |
fast- |
Lant- |
Dep. |
|
|
ställd |
kad |
vilj. |
ställd |
■ vilj. |
ställd |
bruks- |
che- |
|
|
ram |
ram |
ga ranti |
ram |
garanti |
ram |
styrel-, sen |
fen |
|
|
milj. kr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Yttre rationali- |
80,0 |
70,0 |
55,7 |
90,0 |
41,6 |
90,0 |
_ |
_ |
|
sering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. Inre rationalise- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ring |
70,0 |
77,0 |
61,9 |
90,0 |
41,9 |
90,0 |
_ |
— |
|
3. Jordförvärvslån |
45.0 |
41,0 |
27,8 |
55,0 |
20,6 |
55,0 |
_ |
_ |
|
4. Driftslån |
35,0 |
45,0 |
39,4 |
45,0 |
30,7 |
45,0 |
— |
— |
|
5. Maskinlån |
7,0 |
4,0 |
2,7 |
7,0 |
1,4 |
7,0 |
— |
— |
|
6. Lagerhus m. m. |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
— |
— |
|
7. Trädgårdsnäring- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ens rationalise- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ring m. m. |
9,0 |
9,0 |
7,0 |
9,0 |
6,8 |
9,0 |
+ 1.0 |
— |
|
8. Inköp av avels- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hästar och rid- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hästar |
0,5 |
0.5 |
0,1 |
0,5 |
0,1 |
0,5 |
- |
— |
|
|
250,5 |
250,5 |
198,6 |
300,5 |
147,1 |
300,5 |
+ 1,0 |
- |
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 21
1—5. Ramarna för lånegaranti tUl yttre och inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån har under budgetåret 1969/70 inte utnyttjats helt. Anledningen härtill är dels att ramarna ökats betydligt för budgetåret 1969/70, dels att olika faktorer verkat återhållande på investeringsviljan inom jordbruket. Bland dessa faktorer kan nämnas de relativt omfattande skördeskadorna under år 1969, som i kombination med en ansträngd kreditmarknad inneburit påfrestningar på jordbrukarnas likviditet. Åtstramningen på kreditmarknaden har vidare, främst under våren 1970, medfört att ett antal ansökningar om statlig lånegaranti måst bordläggas tUl följd av att kreditinrättningarna inte kunnat ställa medel till förfogande för utbetalning av lånen.
Rationaiiseringsbehovet inom jordbmket främst i form av investeringar i tUlskottsmark, ekonomibyggnader och markanläggningar måste dock fortfarande bedömas vara mycket betydande. Efterfrågan på kreditgarantier för rationaliseringsåtgärder kan därför väntas öka betydligt under normala förhållanden. Omsättningen på fastighetsmarknaden av jordbruksfastigheter, vilken under åren 1968 och 1969 varit mindre än tidigare, kan vid normala förhållanden även väntas öka varigenom efterfrågan på kreditgarantier för jordförvärvslån och driftslån åter torde öka.
Enligt bestämmelserna i 14 § rationaliseringskungörelsen (1967: 453) kan lånegaranti för driftslån beviljas endast i vissa angivna situationer. En ändring av reglerna för driftslånegivningen bör genomföras så att det blir möjligt att i vissa fall medverka till behövlig kreditsanering vid jordbruksföretag som fyller de allmänna kraven för statiigt stöd. Lånegaranti för kreditsanering bör kunna beviljas brukare av sådant jordbruksföretag som nyss nämnts och som råkat i akut likviditetskris tUl följd av exempelvis omfattande skördeskador eller annat väsentligt produktionsbortfall varöver brukaren inte kunnat råda eller som på gmnd av tidigare bestämmelser i fråga om garantigivningen för driftslån driver sitt företag med för litet driftskapital.
I vilken omfattning den föreslagna utvidgningen av driftslånegivningen kommer att öka behovet av lånegarantiutrymme är svårt att uppskatta. Belastningen på garantiramarna påverkas dock i sänkande riktning av de ökade belåningsmöjligheter på skäliga vUlkor som uppstått genom ökade fastighetsvärden och ändrade regler för kreditinstitutens lånegivning mot fastighetsinteckning.
Någon ändring av det totala garantiutrymmet behöver inte ske för här avsedda ändamål. På gmnd av svårigheterna att närmare beräkna belastningen på olika ramar bör inte heller någon ändrad fördelning mellan ramarna företas, utan styrelsen avser liksom hittUls att i mån av uppkommande behov ingå tiU Kungl. Maj:t med förslag tUl sådan jämkning.
6. Ramen på 4 milj. kr. till kreditgaranti för lån till lagerhus m. m. har för budgetåret 1969/70 utnyttjats helt. Efterfrågan på statlig låne-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 22
garanti under budgetåret 1971/72 beräknas komma att överstiga 7 mUj. kr. En viss del av motsvarande kreditbehov kan dock tillgodoses av kreditinstitut utan krav på statiig garanti.
7. Garantiramen för trädgårdsnäringens rationalisering ra. m. avser garanti för rationaliseringslån, förvärvslån och driftslån till trädgårdsföretag, lån till inrättande av lagerhus och auktionshallar för trädgårdsprodukter samt lån till maskinhållning inom trädgårdsnäringen. Under budgetåret 1969/70 har garantier beviljats för ett sammanlagt belopp av 6,8 milj. kr.
I fråga om möjligheterna att bevilja driftslån till trädgårdsföretag enligt 11 § trädgårdsrationaUseringskungörelsen (1968: 377) gäller samma förhållanden som redovisats beträffande jordbruket under punkterna 1—5. Det förslag till ändring av reglerna för garantigivningen för driftslån, som tidigare nämnts, avser därför även trädgårdsnäringen.
Vid diskussioner inom ramen för det samarbete sora styrelsen haft med företrädare for trädgårdsnäringen har framkommit att en viss ökad stimulans till nyetablering är behövlig för att i framtiden kunna upprätthålla en trädgårdsproduktion av rimlig omfattning här i landet. Detta är aktuellt inom för produktionen särskilt lämpade odlingsområden, där auktionshallar eller föreningar för gemensam försäljning har byggts upp och där en rationell handel och vambehandling ställer krav på produktionskapacitet av tillräcklig omfattning. Ett vikande produktionsunderlag inom dessa områden skulle vara tUl stor skada. Det är ett allmänt intresse för såväl trädgårdsnäringen som samhället att stöd kan lämnas tiU nyetableringar i sådana fall. Särskilt gäller detta om ett flertal företag samlas inom ett begränsat produktionsområde där vissa gemensamma serviceanläggningar kan utnyttjas,
Det är också motiverat att stödja tillkomsten av trädgårdsföretag på andra orter för att ersätta företag som försvinner. Trädgårdsföretagen är oftast placerade inom eller i nära anslutning till tätorternas utbyggnadsområden och kan tvingas flytta när marken behövs för bostads- eller andra allmänna ändamål. HUtiUs har styrelsen ansett sig kunna bevilja stöd till de företagare som (5nskar flytta företaget tUl annan lämpligare plats. Om företagaren em«;llertid av ålders- eller andra skäl inte har intresse av omflyttning och saknar efterträdare inom familjen blir följden att företaget upphör. För att motverka tillbakagång av den lokala produktionen bör man i sådant fall kunna lämna annan välmeriterad företagare stöd till att nyetablera sig inom området. Slutligen kan det vara av allmänt intresse att trädgårdsföretag etableras på nya områden för att tillgodose lokal marknad rned såväl produkter som tjänster. Detta gäller inte minst i anslutning til! starkt expanderande bostadsområden. Statligt stöd kan i sådana fall vara berättigat. Givetvis måste när det gäller nyetablering särskilt noga prövas sökandens praktiska och teoretiska yrkeskunskaper samt förmåga som företagsledare.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 23
Med hänsyn tUl den hittUlsvarande belastningen samt till nyssnämnda förslag bör garantiramen höjas med 1 milj. kr.
8. Ramen för kreditgarantier för lån tiU inköp av avelshästar och ridhästar behöver inte ändras. Liksom hittUls bör den få fördelas på avsedda ändamål enligt styrelsens beslut.
Departementschefen
Efterfrågan på kreditgarantier understeg förra budgetåret de fastställda garantiramarna. Anledningen härtill torde vara att ramarna ökades betydligt för budgetåret och att olika faktorer verkade återhållande på investeringsviljan inom jordbruket. Lantbruksstyrelsen bedömer att rationaliseringsbehovet inom jordbruket fortfarande är betydande och att efterfrågan på kreditgarantier för rationaliseringsåtgärder kommer att öka. Någon anledning att minska kreditgarantiramarna föreligger därför enligt min mening inte.
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag om ändring av reglerna för kreditgaranti för driftslån. Således bör sådan kreditgaranti kunna lämnas till jordbruksföretag och trädgårdsföretag som råkat i akut likviditetskris och som fyller de allmänna kraven för statligt stöd. En sådan kris kan vara förorsakad av exempelvis omfattande skördeskador eller annat väsentiigt produktionsbortfall varöver brukaren inte kunnat råda. En annan orsak kan vara att företaget drivs med för litet driftskapital på grund av att tidigare kreditgaranti för driftslån varit otillräcklig till följd av de begränsningar för kreditgivningen som förekommit i äldre bestämmelser. Jag biträder även styrelsen förslag beträffande stöd i vissa fall vid nyetablering av trädgårdsföretag. Någon höjning av garantiramen för lån tUl trädgårdsnäringens rationalisering anser jag dock inte vara nödvändig.
För budgetåret 1971/72 bör statlig kreditgaranti få lämnas för lån till yttre rationalisering med 90 milj. kr., för lån till inre rationalisering med 90 milj. kr., för jordförvärvslån med 55 milj. kr., för driftslån med 45 milj. kr., för maskinlån med 7 milj. kr., för lån till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m. ra. med 4 milj. kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. ra. med 9 milj. kr. samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr. Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan de fem förstnämnda ändamålen.
Under detta anslag bör en särskild ram tas upp för rennäringens rationalisering. Jag avser att ta upp denna fråga i den proposition jag omnämnt under punkten B 1.
Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat 500 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande ändrade grunder för kreditgarantigivningen
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jorcibruksdepartementet 24
2) medge att för budgetåret 1971/72 statiig kreditgaranti får lämnas för lån till yttre rationalisering, lån tUl inre rationalisering, jord-förvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till uppförande av lagerhus för jordbruksändamål m. m., lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt 300 500 000 h:
3) till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
B 7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m.
1969/70 Utgift 6 364 080
1970/71 Anslag 12 000 000 1971/72 Förslag 10 000 000
Från anslaget utbetalas bidrag tUl särskild rationalisermg inom norrlandslänen, Kopparbergs och Värmlands län samt inom den del av Älvsborgs län, som omfattar landskapet Dalsland, enligt kungörelsen (1967: 453) om statiigt stöd till jordbrukets rationalisering m. m. (ändrad 1969: 186). Därutöver används anslaget för vissa specieUa ändamål i de delar av landet där verksamheten med särskild rationalisering bedrivs.
Bidragsram för särskild rationalisering
Budgetår Ram
1969/70 17 000 000
1970/71 17 000 000
Lantbruksstyrelsen
Viss eftersläpning i utbetalningen av beviljade statsbidrag förekommer. Anslaget kan dock minskas med 2 milj. kr. till 10 milj. kr.
Medlen tUl produktionsbefrämjande åtgärder i de delar av landet där verksamheten med särskild rationalisering bedrivs används för att bestrida kostnader för mera tillfälliga insatser på olika områden, t. ex. för främjande av foder- och utsädesproduktion, fåraveln och galthållningen och för att bekosta viss veterinär verksamhet m. m. Behovet av sådana insatser kvarstår. Medelsbehovet uppgår till 150 000 kr.
Medelsbehovet för bidrag tUl särskUd rationalisering är f. n. i medeltal ca 200 000 kr. per brukningsenhet. Om 50 brukningsenheter färdigställs per år blir medelsbehovet 10 milj. kr. per år. Då en ökad omfattning av verksamheten bör eftersträvas bör bidragsramen behåUas oförändrad.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 25
I gemensam skrivelse har lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen och skogsstyrelsen lämnat redogörelse för verksamheten med särskild rationalisering av jordbruket i Älvsborgs, Värmlands och Kopparbergs län samt inom norrlandslänen. Redogörelsen omfattar tiden den 1 juli 1969 — den 30 juni 1970.
Av redogörelsen framgår att antalet områden, som intill den 1 juli 1970 godkänts för särskUda rationaliseringsåtgärder, uppgår till totalt 161. Inom dessa har verksamheten påbörjats vid sammanlagt 445 brukningsenheter. Mer än tredjedelen av enheterna eller 169 ligger i Norrbottens län. Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län har vardera mellan 15 och 20 "/o av nämnda brukningsenheter, medan för Kopparbergs län redovisas 22 enheter. Den genomsnittiiga åkerarealen vid de brukningsenheter som under budgetåret 1969/70 fått arealtillskott har ökat från 26 till 35 ha och skogsmarksarealen från 122 till 163 ha. Lantbruksnämndernas rationaliseringsreserv i anslutning tUl områdena uppgick den 30 juni 1970 tiU 3 740 ha åker och 25 617 ha skogsmark.
Till inre rationalisering har sedan början av den särskUda rationaliseringsverksamheten budgetåret 1960/61 beviljats statsbidrag med sammanlagt 55,2 milj. kr. Av detta belopp har 23,1 milj. kr. utgått i Norrbottens län. I Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län har beviljats resp. 8,8, 9,7 och 8 milj. kr. samt i Kopparbergs län 2,9 milj. kr. I Gävleborgs och Värmlands län samt i landskapet Dalsland har ifrågavarande verksamhet pågått endast några år och endast nått begränsad omfattning. Huvuddelen av bidragen eller ca 40 mUj. kr. avser investeringar i ekonomibyggnader medan 5,3 milj. kr. gått till dikningsverk-samheten.
Departementschefen
Erfarenheterna av verksamheten med särskild rationalisering är goda. Bidragsramen för nästa budgetår bör tas upp med oförändrat 17 milj. kr. Med hänsyn till eftersläpningar vid utbetalningarna av beviljade bidrag beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 10 milj. kr. Jag har därvid räknat med 150 000 kr. till vissa produktionsbefrämjande åtgärder i de delar av landet inom vilka verksamheten med särskild rationalisering bedrivs.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1971/72 statsbidrag bevUjas till särskild rationaUsering intill ett belopp av 17 000 000 kr.
2) tUl Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. iör budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 26
B 8. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m.
1969/70 Utgift 931 817
1970/71 Anslag 1400 000
1971/72 Förslag 1 150 000
Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på bestående kronolägenheter, tUl avträdes-och flyttningsersättningar åt innehavare av kronolägenheter samt för att bestrida vissa andra utgifter i fråga om sådana lägenheter.
Lantbruksstyrelsen
Medelsbehovet för statsbidrag och ersättningar för budgetåret 1971/72 är ca 500 000 kr. Inkomsterna beräknas för samma period tiU ca 80 000 kr. För budgetåret 1971/72 behöver styrelsen sålunda kunna disponera ytterligare omkring 400 000 kr. Det är främst av sociala skäl angeläget att här avsedda investeringar i byggnader m. m. kommer till stånd.
Domänverket
Man kan räkna med en årlig nedläggning av omkring 50 kronolägenheter. Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknas uppgå tUl 750 000 kr., varav 320 000 kr. för avträdesersättningar och flyttningsbidrag, 267 000 kr. för byggnadshjälp och virke, 28 000 kr. för skatter och 135 000 kr. för övriga åtgärder.
Departementschefen
Anslaget, som berörs av den under punkten B 1 aviserade propositionen om rennäringen, bör i enlighet med ämbetsverkens förslag minskas med 250 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 150 000 kr.
B 9. Befrämjande av husdjursaveln m. m.
1969/70 Utgift 1430 298 Reservation 1122 725
1970/71 Anslag 1 300 000
1971/72 Förslag 1 000 000
Från anslaget bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer. Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Sistnämnda stöd koncentreras i huvudsak tiU hästpremiering, hingsthållningsbidrag och bidrag till vissa andra kvalitetsbefrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag. Från anslaget utgår också bidrag till befrämjande av mjölkavkastningskontroll.
prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 27
|
|
Bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer Stöd åt hästaveln Befrämjande av mjölkavkastningskontroll |
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Lantbruks- Dep.chefen styrelsen |
|
|
1. 2. 3. |
183 000 '890 000 300 000 1 373 000 |
+27 000 —55 000 —28 000 |
+ 27 000 —130 000 —103 000 |
|
' I beloppet ingår 73 000 kr. av reserverade medel.
Lantbruksstyrelsen
Av reservationen bör 345 000 kr. tas i anspråk och anslaget bör föras upp med 1 milj. kr.
1. Anslagsposten avses för bidrag till avelsföreningarna för nötboskap, får, svin, fjäderfä och kaniner för av dem bedriven rådgivnings- och upplysningsverksamhet, ägnad att främja och påskynda rationaliseringen av animalieproduktionen, samt tUl nämnden för avelsvärdering av tjurar. Den begärda ökningen behövs för att bättre kunna tillgodose bidragsbehovet. I samband därmed avser styrelsen att undersöka behovet och möjligheterna av att omfördela bidragsbeloppet mellan de olika ändamålen.
2. Bidragsbehovet till penningpriser beräknas minska med 130 000 kr. Ä andra sidan behöver stödet tUl övriga avelsbefrämjande åtgärder ökas med 75 000 kr.
3. Anslagsposten bör tas upp med oförändrat 300 000 kr. för att försöksvis användas till att stimulera tUl ökad anslutning till kontrollen och andra åtgärder ägnade att främja en rationell mjölkproduktion.
Av en av lantbmksstyrelsen lämnad redogörelse för ifrågavarande verksamhet framgår att den under budgetåret 1969/70 huvudsakligen varit inriktad på introduktion av effektivitetskontroll inom besättningar med mjölkproduktion. Kontrollformen testades under kontrollåret 1968/69 i ett tiotal besättningar. Under kontrollåret 1969/70 har 150 besättningar varit anslutna. Lantbruksstyrelsen har under vissa förutsättningar lämnat bidrag till anslutningskostnaden. Styrelsen har vidare lämnat bidrag bl. a. tUl kostnader för utbUdning av servicepersonal. Lantbruksnämnderna har fömtom medverkan i introduktion av effektivitetskontrollen svarat även för andra åtgärder, som syftar tUl att främja en rationell mjölkproduktion med tyngdpunkt på ett förbättrat utnyttjande av kontrollresultaten. Verksamheten anses ha gett ett gott resultat.
Departementschefen
Behovet av medel för bidrag tiU avelsföreningar och liknande organisationer beräknar jag komma att öka under nästa budgetår med 27 000 kr. (1).
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
28
Medelsbehovet för stöd åt hästaveln beräknar jag sjunka med 130 000 kr. på grund av minskat behov a.v medel för penningpriser (2). Under nästa budgetår bör 270 000 kr. av reserverade medel disponeras varför anslaget kan minskas med 300 000 kr. till 1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:1: föreslår riksdagen
att till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
B 10. Statens hingstdepå och stuteri
1969/70 Utgift 1 389 172
1970/71 Anslag 1 478 000
1971/72 Förslag 1528 000
Verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri avser främst att tillgodose halvblodsavelns behov av goda beskällare. Rekryteringen av hingstdepån sker dels från stuteriet och dels genom inköp av hingstar och hingstföl.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Lantbruks- |
Dep.chefen |
|
|
|
styrelsen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
2 |
— |
— |
|
Övrig personal |
23 |
— |
— |
|
|
25 |
— |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
807 000 |
— |
— |
|
Sjukvård |
1000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
15 000 |
+ 5 000 |
+ 4 000 |
|
Lokalkostnader |
165 000 |
+ 1000 |
+ 1000 |
|
Ersättning till domänverkets |
|
|
|
|
fond för upplåten mark |
28 000 |
— |
— |
|
Expenser |
8 000 |
+ 1000 |
+ 1000 |
|
Häst- och fölinköp |
40 000 |
+ 31 000 |
+ 31 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
186 000 |
+ 8 000 |
+ 8 000 |
|
Övriga utgifter |
228 000 |
+ 15 000 |
+ 5 000 |
|
|
1 478 000 |
+ 61 000 |
+50 000 |
Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 980 000 kr. (1970/71 974 000 kr.).
Lantbruksstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 40 000 kr.
2. Inköp av nytt avelsmaterial kan inte utan betydande risker för avelsarbetet uppskjutas längre än tUl budgetåret 1971/72. Styrelsen föreslår därför att en halvblodshingst inköps (+20 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 29
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens hingstdepå och stuteri för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 528 000 kr.
B 11. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling
1969/70 Utgift 182 682 Reservation 34125
1970/71 Anslag 96 000
1971/72 Förslag 96 000
' Anslaget Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen.
Från anslaget utbetalas dels bidrag med 81 000 kr. till främjande av biskötseln, dels bidrag med tUlhopa 15 000 kr. till Sveriges fröodlareför-bund och till övriga ändamål för främjande av växtodling.
Lantbruksstyrelsen
Bidraget till främjande av biskötseln används till grundutbildning och fortbildning av bitUlsyningsmän, försök med vandringsbiskötsel m. m. samt till bidrag åt Sveriges biodlares riksförbund. Det har varit oförändrat under en lång följd av år, varunder löne- och prisläget förändrats. Anslaget bör därför räknas upp med 19 000 kr. till 115 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 96 000 kr.
B 12. Bidrag till Svensk matpotatiskontroU
1969/70 Utgift 110 000 Reservation —
1970/71 Anslag 110 000
1971/72 Förslag 110 000
Från anslaget bestrids kostnader för Svensk matpotatiskontroUs (SMAK) verksamhet. SMAK har till uppgift att genom olika åtgärder verka för att inom landet saluförd matpotatis är av fullgod beskaffenhet. SMAK står under ledning av en styrelse, i vilken bl. a. konsumenterna, odlarna och handeln är företrädda.
Av anslaget för innevarande budgetår är 15 000 kr. avsedda för SMAK:s allmänna verksamhet och 95 000 kr. för upplysningsverksamhet. SMAK har utöver anslaget fått 175 000 kr. av införselavgiftsmedel.
Lantbruksstyrelsen
I skrivelse till styrelsen den 11 augusti 1970 framhåller SMAK att det är alltför vanUgt att kvaliteten är otUlfredsställande på potatis som upphandlas för storhushåll inom den offentliga sektorn. SMAK avser
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 30
därför att göra en särskild satsning på storhushållen och beräknar behovet av statsbidrag för budgetåret 1971/72 till 175 000 kr. under förutsättning att 225 000 kr. erhålls i form av bidrag av införselavgiftsmedel.
Enligt lantbruksstyrelsens mening motiverar löne- och prisstegring att statsbidraget höjs med ca 10 000 kr. I likhet med SMAK anser styrelsen därjämte att informationen till storhushållen inom den offentliga sektorn bör intensifieras och förordar därför att statsbidraget till SMAK höjs tUl 175 000 kr. Styrelsen fömtsätter att SMAK samtidigt får ett ökat bidrag av införselavgiftsmedel.
Departementschefen
Anslaget bör tas upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:i: föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kr.
B 13. Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen
1969/70 Utgift 311 903
1970/71 Anslag 400 000
1971/72 Förslag 500 000
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukas till jordfräsar inom yrkesmässig trädgårdsodling.
Viss del av anslaget disponeras för bidrag till samarbetsorgan för upplysningsarbete i fråga om grönsaker, frukt och blommor. I övrigt disponeras anslaget av lantbmksstyrelsen efter samråd med den till styrelsen knutna trädgårdsnämnden för bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål. Medel, som inte utbetalas som bidrag, förs vid utgången av påföljande budgetår över till trädgårdsnäringens bensinskattefond, som förvaltas av statskontoret och som får disponeras för samma ändamål som anslaget.
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 400 000 kr. Under budgetåret 1969/70 har Kungl. Maj:t disponerat 100 000 kr. och lantbmksstyrelsen 394 100 kr. Medelstillgången uppgick vid utgången av budgetåret 1969/70 till 738 334 kr. Därav utgjorde 261 584 kr. beviljade men ej utbetalade bidrag.
Departementschefen
Till följd av att bensinskatten höjts bör anslaget ökas med 100 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
31
C. JORDBRUKSPRISREGLERING C 1. Statens jordbruksnämnd
|
7 942 311 18 890 000 9 156 000 |
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
> Ersättning från Fonden för beredskapslagring uppbärs fr.o.m. budgetåret 1970/71.
Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande prisreglering och marknadsföring på jordbrukets och fiskets områden. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet.
Nämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en generaldirektör. Inom nämnden finns fem byråer, nämligen animaliebyrån, vegeta-biliebyrån, administrativa byrån, utredningsbyrån och utrikeshandelsbyrån samt två särskUda sektioner, nämligen fisksektionen och beredskapssektionen.
Till nämnden är knutna jordbruksnämndens konsumentdelegation samt jordbruksnämndens beredskapsråd.
Under anslaget anvisas även medel för lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, vars uppgift är att samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Statens |
Dep.chefen |
|
|
|
|
jordbruks- |
|
|
|
|
|
nämnd och |
|
|
|
|
|
lantbruks- |
|
|
|
|
|
ekonomiska |
|
|
|
|
|
samarbets- |
|
|
|
|
|
nämnden |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
149 |
+ 5 |
+ |
1 |
|
Övrig personal |
1104 |
— 1 |
— |
1 |
|
|
153 |
+ 4 |
|
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
5 825 000 |
+ 246 000 |
+ |
37 000 |
|
Sjukvård |
22 000 |
+ 2 000 |
|
— |
|
Reseersättningar |
336 000 |
+ 17 000 |
+ |
11000 |
|
Därav utrikes resor |
(8 000) |
(-) |
|
(-) |
|
Lokalkostnader |
303 000 |
+ 2 600 |
+ |
1000 |
|
Expenser |
632 000 |
+ 105 400 |
+ |
57 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(-) |
(+ 8 000) |
|
(-) |
|
Särskilda undersökningar |
90 000 |
— |
|
|
» Därav en vid lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
32
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Statens Dep.chefen jordbruksnämnd och lantbruksekonomiska samarbetsnämnden |
|
|
Lönekostnadspålägg Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden Uppbördsmedel Ersättning frän Fonden för beredskapslagring Nettoutgift |
1 337 000 615 000 9 160 000 270 000 8 890 000 |
+ 139 000 + 70 000 + 582 000 +582 000 |
+ 90 000 + 70 000 + 266 000 +266 000 |
Inkomster vid statens jordbmksnämnd, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas tUl 670 000 kr. (1970/71 630 000 kr.).
Statens jordbruksnämnd
1. Löne- och prisomräkning m.m. 134 000 kr.
2. Fr. o. m. den 1 juni 1968 har vegetabiliebyrån från fettvarusek-tionen övertagit dels fettvaruregleringen, dels vissa andra uppgifter. Nämnden föreslår att en tjänst som avdelningsdirektör inrättas vid byrån. Tjänsten är avsedd för byråchefens ställföreträdare. Därvid kan en tjänst i lönegrad A 30 dras in. (— 8 000 kr.)
3. En tjänst som avdelningsdirektör bör inrättas på administrativa byråns kanslisektion. Till den den 1 juli 1969 inrättade sektionen för restitutionsärenden har i enlighet med förslag, som ursprungligen lagts fram av statskontoret, sammanförts vissa ärenden som förut handlagts dels inom fettvarusektionen, dels inom administrativa byrån. Nämnden föreslår att en tjänst som avdelningsdirektör inrättas. Vid inrättande av en sådan tjänst kan en tjänst i A 28 dras in. Vid kameralsektionen föreslås en tjänst som avdelningsdirektör. Därvid kan en tjänst som byrådirektör i lönegrad A 30 dras in. Genom omläggning av avlöningsuträkningen tUl data kan en biträdestjänst vid kameralsektionen dras in. (+ 39 000 kr.)
4. Enligt jordbruksstatistikkommitténs förslag skall utredningsbyrån arbeta på två sektioner. Vidare skall en särskild informationsenhet upprättas inom byrån. Ytterligare en tjänst som avdelningsdirektör föreslås vid byrån, varvid en tjänst som byrådirektör i A 28 kan dras in eller föras på övergångsstat. (—)
5. Utrikeshandelsbyrån föreslås få en tjänst som avdelningsdirektör för att handha de jordbruksfrågor som berör GATT:s och UNCTAD:s
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 33
intresseområden samt för vissa specialuppgifter i samband med integrationsfrågorna. Vidare föreslås att tjänsten som byråchef blir ordinarie. (+ 77 000 kr.)
6. Fisksektionen föreslås bli ombildad tUl en byrå. Härvid behövs en ordinarie tjänst som byråchef. Samtidigt kan en avdelningsdirektörstjänst dras in. Vidare föreslås höjning av en tjänst som byrådirektör från A 26 tiU A28. (+ 13 500 kr.)
7. Nämnden föreslår att beredskapssektionen ombildas till byrå. Härvid behövs en ordinarie byråchefstjänst. Samtidigt kan en tjänst som avdelningsdirektör dras in. Vidare föreslås en förstärkning med en avdelningsdirektör, en förste byråsekreterare och en amanuens. (+ 201 500 kr.)
8. För ADB-verksamheten vid nämnden beräknas sammanlagt 220 000 kr. Beloppet innebär en ökning jämfört med för innevarande budgetår anvisat belopp med 95 000 kr. Av ökningen hänför sig 40 000 kr. tiU beräknade prisstegringar. (+55 000 kr.)
Sveriges Handelsträdgårdsmästareförbund har i skrivelse den 29 maj 1970 begärt förstärkning av personalen vid statens jordbruksnämnd för att utvecklingen av handeln med trädgårdsprodukter skall kunna följas.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 156 000 kr. lag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en avdelningsdirektör vid utrikeshandelsbyrån (5). Förstärkningen bör även möjliggöra en bättre bevakning av utvecklingen av handeln med trädgårdsprodukter. För fortsatt användning av automatisk databehandling i nämndens statistikverksamhet samt för viss utredningsverksamhet bör beräknas 180 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens fordbruksnämnd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 156 000 kr.
C 2. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
Det är min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen lägga fram särskild proposition angående reglering av priserna på jordbrukets produkter, m. m. I propositionen avses komma att behandlas även vissa frågor angående stödet till jordbruket i norra Sverige.
Med hänvisning härtUl hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 103 000 000 kr.
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
34
C 3. Kostnader för beredskapsliigring av livsmedel och fodermedel m.m.
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
28 451 767 34 300 000 34 300 000
För jordbruksnämndens nuvarande beredskapslagring gäUer vissa riktlinjer som, med stöd av riksdagens beslut, har fastställts av Kungl. Maj:t den 12 maj 1961, den 11 maj 1962, den 10 maj 1963, den 13 augusti 1964, den 30 december 1965, den 13 juni 1969, den 24 april 1970, den 27 maj 1970 och den 29 juni 1970.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Statens jord- |
Dep.chefen |
|
|
|
bruksnämnd |
|
|
Anslag |
|
|
|
|
Lagring genom föreningen |
|
|
|
|
Svensk spannmålshandels |
|
|
|
|
försorg |
18 438 625 |
—1 558 625 |
—2 520 000 |
|
Lagring i jordbruksnämndens |
|
|
|
|
regi |
14 613 683 |
+ 4 006 317 |
+ 3 192 692 |
|
Övriga beredskapsåtgärder |
575 000 |
— |
— |
|
Ej fördelat belopp |
672 692 |
— 672 692 |
— 672 692 |
|
|
34 300 000 |
+ 1775 000 |
- |
Statens jordbruksnämnd
En viss minskning av spannmålslagringen som sker genom Svensk spannmålshandels försorg skulle inte leda till någon försämring av försörjningsberedskapen vid krig. De medel, som friställs genom en minskning av lagringen av brödsäd på 20 000 ton, avser nämnden att under budgetåret 1971/72 utnyttja för lagring i egen regi för att förstärka försörjningsberedskapen vid krig.
För beredskapslagringen i nämndens regi — andra varor än brödsäd och oljekraftfoder — har det enligt hittills gällande riktlinjer avsedda lagringsprogrammet i allt väsentiigt genomförts. Nänrmden förutsätter att dess förslag tUl Kungl. Maj:t angående avvägningen av lagringsinsatserna för olika varor under budgetåret 1970/71 kommer att fastställas. De i detta lagringsprogram upptagna kvantiteterna förutsätts komma att hållas i lager även under budgetåret 1971/72.
Anslagsposten övriga beredskapsåtgärder behövs för utnyttjande av operationsanalytisk modell för planläggningen (20 000 kr.) och av ADB-system för planeringen (80 000 kr.) av livsmedelsberedskapen, åtgärder för reservanläggningar till livsmedelsindustrin (220 000 kr.), planläggning för undanförsel av boskap (35 000 kr.), utredningar och uppfölj-
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 35
ningar beträffande planläggningen av ersättningsproduktionen inom livsmedelsområdet (40 000 kr.), planläggning av jordbrukets arbetsblockor-ganisation (175 000 kr.) samt bidrag tUl Sveriges utsädesförening (6 000 kr.). Nämnden förutsätter att anslaget liksom tidigare skaU få tas i anspråk för att täcka förluster, som kan uppkomraa i anledning av att försäkringen av beredskapslagrade varor i vissa fall har ersatts av statliga garanti- eller ansvarsförbindelser som lämnats av jordbruksnämnden.
Departementschefen
Anslagsberäkningen utgår från en ändrad avvägning av lagringsinsatserna i syfte att förstärka i första hand livsmedelsförsörjningen i krig. En viss minskning av lagringen av spannmål kan ske eftersom försörjningsberedskapen på detta område är gynnsam.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 34 300 000 kr.
C 4. Särskilt stöd åt det mindre jordbruket
Med hänvisning till vad jag anfört under punkterna B 1 och C 2 hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 75 300 000 kr.
C 5. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket
1969/70 Utgift 807 202 Reservation 1090180
1970/71 Anslag 1 218 000
1971/72 Förslag 1 218 000
Från anslaget bestrids utgifter dels för den jordbruksekonomiska undersökningen, dels intill 50 000 kr. för resultatanalyser vid jordbruksföretag.
Lantbruksstyrelsen
Kungl. Maj:t har den 19 december 1969 föreskrivit att det skall ankomma på lantbruksekonomiska samarbetsnämnden att föreslå änd-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 36
ringar i omfattning och urval för den jordbruksekonomiska undersökningen. Nämnden har i samråd med styrelsen funnit lämpligt att undersökningen, i avvaktan på erfarenheter av 1969 års omläggning, även under år 1971 genomförs efter i huvudsak oförändrade principer.
Sveriges lantbruksförbund har hemställt att ersättningen för driftsbyråns medverkan höjs med 260 000 kr. beroende på ökade lönekostnader från år 1968 till år 1972. Styrelsen finner uppräkningen erforderlig om nuvarande företag skall kunna bibehållas i undersökningen. Anslaget måste därför höjas med 80 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till reservationen under anslaget bör anslaget föras upp med oförändrat belopp 1218 000 kr. lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 218 000 kr.
C 6. Bidrag tUl permanent skördeskadeskydd
1969/70 Utgift '30 000 000 1970/71 Anslag 30 000 000 1971/72 Förslag 30 000 000
' Del av anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd.
Under anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för skördeskador.
Statens jordbruksnämnd
Statsbidrag till skördeskadefonden utgick under budgetåren 1963/64— 1968/69 med 15 milj. kr. men höjdes år 1969 tUl 30 milj. kr. Jordbrukets tillskott till skördeskadefonden bibehölls emellertid oförändrat vid 15 mUj. kr. Statsbidraget beräknas för budgetåret 1971/72 tUl ett oförändrat belopp av 30 mUj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat 30 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
37
C 7. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.
1969/70 Utgift '9 834 000
1970/71 Anslag 10 400 000 1971/72 Förslag 12 453 000
1 Del av anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd.
Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skördeskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska centralbyrån. Under anslaget anvisas medel sora disponeras av statistiska centralbyrån för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion.
1970/71 Beräknad ändring 1971 /72
Statistiska Dep.chefen centralbyrån
|
6 300 000 + 182 000 + 82 000 1 027 000 + 263 000 +61 000 |
Anslag
Objektiva skördeuppskattningar
Skördeskadeskyddets tekniska administration
Lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion
3 073 000 10 400 000
+ 1960 000 + 2 405 000
+ 1 910 000 + 2 053 000
Statistiska centralbyrån
För budgetåret 1971/72 beräknas medelsbehovet för de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska administration samt för lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion till sammanlagt 12 805 000 kr.
I ökningen ingår lÖne- och prisomräkning vid befintlig organisation med 175 000 kr. samt andra kostnadsökningar av automatisk karaktär med 1 951 000 kr., varav 1 607 000 kr. hänför sig till kostnadsförändringar i enlighet med tidigare beslutad utvidgning av uppgiftsinsamlingen till lantbruksregistret år 1971. För övriga kostnadsförändringar beräknas 279 000 kr.
Beträffande de objektiva skördeuppskattningarna har förutsatts att antalet provytegårdar liksom provtagningens omfattning blir oförändrad under nästa budgetår. För en förstärkning av resurserna för utrustning och förbrukningsmateriel behövs 100 000 kr.
Skördeskadeskyddets tekniska administration bör få oförändrad omfattning och utformning. Föreslagna ökningar, utöver löne- och prisomräkning, syftar till en förstärkning av utredningsresurserna med 229 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 38
För lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion bör en ökning ske med 1 901000 kr. Av beloppet utgör 1 607 000 kr. kostnader i samband med 1971 års lantbruksräkning, 209 000 kr. uppräkning av löpande produktionskostnader för lantbruksregistret, 35 000 kr. kostnader för inordnande av specialundersökningar i marsundersökningen och 50 000 kr. kostnader för utvidgad information kring skördeskadeskyddet och lantbruksregistret.
Uppgiftsinsamlingen beträffande arbetskraften föreslås fr. o. m. 1972 omfatta även brukningsenheter med 2—10 ha åker. Denna utökning väntas för övrigt kunna genomföras redan år 1971 i anslutning till en med särskilda medel bekostad specialundersökning. Det är angeläget för de statliga rationaliseringsorganen att erhålla uppgifter om arbetskraften även på mindre gårdar. Även i andra sammanhang har frågan om en komplett redovisning aktualiserats. Detta är för övrigt den enda årligen återkommande uppgift till lantbrukets företagsregister som f. n skaU lämnas av endast vissa lantbrukare. Kostnaden för utökningen beräknas till 50 000 kr. per år. Utökningen medför ett ökat anslagsbehov först fr. o. m. budgetåret 1972/73. För planering av verksamheten är det dock nödvändigt att ett beslut fattas redan under år 1971.
D epartem entsch ef en
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för objektiva skördeuppskattningar, skördeskadeskyddets tekniska administration samt lantbrukets företagsregister och därmed samordnad statistikproduktion tUl sammanlagt 12 453 000 kr. Jag har därvid räknat med medel för kostnader i samband med 1971 års lantbruksräkning, uppräkning av löpande produktionskostnader för lantbruksregistret och kostnader för inordnande av specialundersökningar i marsundersökningen. Jag delar centralbyråns mening i fråga om utvidgning av uppgiftsinsamlingen beträffande arbetskraften.
Vid anslagsberäkningen har jag även räknat med en förstärkning av utredningsresurserna. Sammanlagt kommer för nästa budgetår ca 1 milj. kr. att stå till förfogande för utrednings- och utvecklingsarbete beträffande skördeuppskattningarna och skördeskadeskyddet. Skördestatistiska nämnden, som är knuten till statistiska centralbyrån, har till uppgift att kontinuerligt effektivisera och förbättra verksamheten. Jag räknar med att nämnden med de resurser som den sålunda disponerar skall kunna genomföra erforderliga förbättringar av skyddet. Någon särskild utredning vid sidan av nämndens verksamhet, varom önskemål framförts, anser jag därför inte motiverad.
lag hemställer, att Kungl. Majit föreslår riksdagen
att till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 12 453 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
39
D. SKOGSBRUK
D 1. Skogsstyrelsen
1969/70 Utgift 5 846 204
1970/71 Anslag 6 021000
1971/72 Förslag 6 504 000
Skogsstyrelsen har tUl uppgift att leda de statliga åtgärderna för att främja det enskilda skogsbruket. Styrelsen är centralt organ för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet och central myndighet för skoglig yrkesutbildning samt virkesmätning och skogsstatistik. Skogsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för styrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns två skogsbyråer, en administrativ byrå samt en avdelning för yrkesutbildning och en för virkesmätning och statistik.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|||
|
|
|
Skogsstyrelsen |
Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
41 53 |
+ + |
7 4 |
|
- 1 + 3 |
|
|
94 |
+ |
11 |
|
+ 2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter Provmätningar Lönekostnadspålägg |
3 869 000 17 000 210 000 (10 000) 478 000 584 000 (29 000) 13 000 885 000 |
+ + + + + ( + + + |
429 000 3 000 53 000 (-) 23 000 524 000 74 000) 1000 147 000 |
- 22 000 + 2000 + 23 000 (-) + 23 000 + 423 000 (+ 44 000) + 1000 + 33 000 |
|
|
|
6 056 000 |
+ 1180 000 |
+ 483 000 |
||
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
|
Inkomst av fotogrammetrisk uppdragsverksamhet |
35 000 |
+ |
5 000 |
|
— |
|
Nettoutgift |
6 021000 |
+ 1 175 000 |
+ 483 000 |
||
Skogsstyrelsen
Skogsbrukets och skogsindustrins betydelse för landets fortsatta välståndsutveckling är svårbedömbar av många orsaker. Dessa bedömningssvårigheter beror främst på att kapitalinsatser för den skogliga pri-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 40
märproduktionen ger återbäring först i en relativt avlägsen framtid för vilken avsättningsförhållandena ej kan förutses med någon säkerhet.
Skogsnäringen har fram till år 1966 utvecklats i samma takt som näringslivet i övrigt. Under åren 1966—1967 har skett en viss avmattning, som dock brutits under år 1968 och lett till en viss återhämtning under år 1969.
Skogsnäringens framtidsutsikter för en överblickbar tid bedöms som gynnsamma, detta gäller speciellt kvantitativa avsättningsmöjligheter till Västeuropa. Trots att skogsnäringen som helhet således torde ha goda förutsättningar att hävda sig är lönsamheten inom skogsbruket fortfarande otillfredsställande. För att komma tUl rätta med detta måste effektiviteten i skogsbruket ökas. Enligt styrelsens mening är förutsättningarna härför goda. Detta beror på att — utöver vad som sagts i det föregående — i allt väsentligt kostnader för åtgärder som medför en långsiktigt ökad och förbättrad virkesproduktion i betydande omfattning kan bäras av skogsbruket, eftersom dessa åtgärders framtida resultat redan nu möjliggör en uthållig höjning av avverkningsbelopp och intäkter i takt med åtgärdernas genomförande. Vidare beror det på att det svenska skogsbrukets nuvarande rnekaniseringsläge internationellt sett är gynnsamt beträffande maskintekniska systeralösningar, planeringsunderlag och administrativa styr- och kontrollsystem.
Med hänsyn till bytesbalansen med utlandet, sysselsättningen inom framför allt glesbygderna samt det goda utgångsläget bör det vara naturligt för staten att stödja en progressiv utveckling av skogsnäringen. Mot denna bakgrund är det också angeläget att skogsstyrelsens resurser förstärks i främst personellt hänseende för att det skall bli möjligt för styrelsen att tillfredsställande fuUgöra sina uppgifter.
Skogsstyrelsen behandlar härefter de särskilda yrkandena för budgetåret 1971/72.
1. Löne- och prisomräkning m. m. — 247 000 kr.
2. För planering och utredning samt för internationeUt skogligt samarbete föreslås förstärkning av generaldirektörens sekretariat med en tjänst som amanuens/förste byråsekreterare och en biträdestjänst (+ 82 000 kr.).
3 a. För effektivisering av skogsplanläggning och annan översiktlig planering begär styrelsen en byj-ådirektörstjänst vid första skogsbyrån. Vederbörande skall bl. a. leda och utveckla planläggningsverksamheten. Om tjänsten inrättas kan en av skogsvårdsstyrelsemedel nu bekostad assistenttjänst på byrån dras in. (+ 75 000 kr.)
b. För utveckling av den utbildningsverksamhet som nämnden för skoglig flygbildteknik bedriver behövs en amanuens/förste byråsekreterare. Inkomsterna av uppdrag<;verksamheten beräknas härigenom öka med 5 000 kr. (+ 57 000 kr.)
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 41
c. Ökade kansli- och skrivgöromål gör det nödvändigt att förstärka byrån med ett biträde (+ 28 000 kr.).
4. För uppbyggnad av en effektiv organisation för skogsskyddsfrågor bör andra skogsbyrån förstärkas med en byrådirektör (+85 000 kr.).
5. Enligt beslut skall det s. k. SEA-systemet genomföras vid skogsvårdsorganisationen den 1 juli 1971. Vid skogsstyrelsens administrativa byrå bör därför inrättas en redovisningscentral samt ett revisionskontor. För den förra enheten krävs ett personaltillskott om en byrådirektör, två assistenter och fyra biträden (+ 320 000 kr.). Samtidigt kan en tjänst som förste byråsekreterare dras in (— 60 000 kr.). För ekonomisektionens chef bör en tjänst som avdelningsdirektör/byrådirektör inrättas. För revisionskontoret beräknas en tjänst som byrådirektör (+70 000 kr.). Omläggningen medför vid skogsvårdsstyrelserna en beräknad besparing av biträdespersonal ora 20 årsverken.
6. Den 1 juli 1971 övertar skolöverstyrelsen tillsynen över den skogliga yrkesutbildningen. Härigenom minskar arbetsuppgifterna vid ut-bUdningsavdelningen. Denna bör därför bli en avdelning för information, rådgivning och personalfortbildning. Personalstyrkan kan härigenom reduceras med elva personer, varav en byrådirektör, två assistenter och ett biträde bekostade av styrelsens anslag (— 205 000 kr.), en rektor, en tjänsteman i förste byråsekreterarställning, en assistent och tre biträden bekostade av anslaget Bidrag till skogsbrukskurser m. m. (— 253 000 kr.) och en amanuens/förste byråsekreterare bekostad av skogsvårdsstyrelsernas myndighetsanslag (— 53 000 kr.).
7. Avdelningen för virkesmätning och statistik bör organiseras med en sektion för varje huvudområde. Härför behövs förstärkning med två byrådirektörer, den ene för utredningsarbete, upprättande av skogliga prognoser, övferarbetning och utveckling av den skogliga statistiken, sammanställningar av översikter för internationella sammanhang m. m., den andre för handläggning av skogsvärderings- och taxeringsfrågor, prissättningsnormer för virke och virkesprisutveckling m. m. (+ 173 000 kr.)
8. Ökade omkostnader uppstår till följd av SEA-systemets införande (+ 400 000 kr.), anskaffning av offsetmaskiner m. m. till planerad kopie-ringscentral (+38 500 kr.) samt tiU följd av intensifierad verksamhet (+ 8 500 kr.). Anslaget kan minskas med en engångsanvisning för innevarande budgetår (— 29 000 kr.).
Remissyttrande
Riksrevisionsverket tUlstyrker skogsstyrelsens förslag i fråga om SEA-systemet.
2t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
42
D epartem en tschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 504 000 kr. Jag har därvid med anledning av SEA-systemets införande vid skogsvårdsorganisationen beräknat medel för redovisningscentral och revisionskontor vid skogsstyrelsen (5, 8). Som jag anfört under punkten B 1 föreslås att tillsynen över den skogliga yrkesutbildningen flyttas till skolöverstyrelsen den 1 juli 1971. Med anledning härav kan anslaget minskas med 316 000 kr. (6).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 504 000 kr.
D 2. Bidrag till skogsvårdsstyrelsema
|
41134 000 33 432 000 |
1969/70 Utgift 40 671 932
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
Skogsvårdsstyrelserna har till uppgift att främja och stödja det enskilda skogsbruket samt att verka för att skogshushållningen inom de enskilda skogarna bedrivs på ett planmässigt sätt. Styrelserna skall också utöva uppsikt och vidta de åtgärder, som enligt gällande skogsvårds-, naturvårds- och andra författningar ankommer på dem.
|
1970/71 |
|
Personal Förvaltningspersonal Teknisk personal Undervisningspersonal Anslag Avlöningar Skogsvärdsstyrelsernas allmänna verksamhet Skogsbruksskolor a) Driftkostnader b) Amortering av byggnadslän c) Ersättning tUl domänverkets fond för upplåten mark LÖnekostnadspälägg a) ATP-avgifter b) Arbetsgivaravgifter till sjukförsäkring c) Allmän arbetsgivaravgift d) Kostnader för pensionsavgång |
Beräknad ändring 1971/72
|
|
Skogsstyrelsen |
Dep.chefen |
||
|
252 449 115 |
|
— 115 |
|
— 1 — 115 |
|
816 |
|
— 115 |
|
— 116 |
|
28 537 000 |
— |
4 848 000 |
— |
5 142 000 |
|
975 000 |
+ |
901 000 |
_L |
663 000 |
|
3 381 000 190 000 |
— |
3 381 000 |
— |
3 381 000 |
|
197 000 |
+ |
16 000 |
+ |
16 000 |
|
2 027 000 |
— |
286 000 |
— |
316 000 |
|
742 000 285 000 |
+ |
7 000 189 000 |
— |
17 000 185 000 |
|
4 800 000 |
+ |
290 000 |
+ |
290 000 |
|
41134 000 |
— |
7 126 000 |
-- |
7 702 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 43
Skogsstyrelsen
Under budgetåret 1969/70 uppgick skogsvårdsstyrelsernas förrättningsverksamhet tUl 295 000 dagar, vilket är 63 000 dagar mindre än det närmast föregående budgetåret. Den kraftiga nedgången förklaras av den inskränkning i den skogliga beredskapsverksamheten som vidtogs under första halvåret 1969 och vars verkningar först nu kunnat registreras för en hel redovisningsperiod.
Minskningen har i huvudsak drabbat avgiftsfinansierad verksamhet och har medfört stora ekonomiska problem för flertalet skogsvärdssty-relser, eftersom nuvarande finansieringssystem inte tar hänsyn till förekomsten av fasta kostnader. De ekonomiska förhållandena fordrar därför att anslagsberäkningen baseras på verkliga genomsnittskostnader per förrättningsdag, som för budgetåret 1971/72 uppgår tUl 316 kr.
Enligt statsmakternas beslut skall den lägre skogsyrkesutbildningen fr.o.m. den 1 juli 1971 inte längre handhas av skogsvårdsorganisationen. Resurser till utbildningen har hittUls ställts tUl förfogande i form av bl. a. förrättningsdagar för offentlig verksamhet inräknade i den totala summan, 107 000 dagar, för sådan verksamhet. Antalet dagar med skoglig yrkesutbildning kan beräknas uppgå till 38 000. Den offentliga verksamheten skall alltså minskas med 38 000 dagar.
Skogsstyrelsen har under en följd av år framhållit såsom angeläget, att ökade resurser för den skogliga rådgivnings- och upplysningsverksamheten ställs till förfogande för skogsvårdsstyrelserna. Det behövs vidare ökade åtgärder för återväxtens tryggande samt ökade insatser för skogsskyddet och för revidering av de översiktliga planerna för skogsvägnätets utbyggnad och förbättring. Sammanlagt bedöms den offentliga verksamheten därför behöva ökas med 5 000 dagar. Totalsumman offentliga dagar för budgetåret 1971/72 föreslås därför till 74 000 (107 000 — 38 000 + 5 000).
Eftersom dagkostnaden bör sättas till 316 kr. bör det statliga bidraget för budgetåret 1971/72 uppgå till 23 384 000 kr. Häri inkluderas dock inte medelsanvisning för medverkan av skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län i den arronderingsverksamhet som enligt prop. 1968: 1 bU. 11 s. 110 skall bestridas från förevarande anslag. Medelsbehovet beräknas tUl 140 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Vid anslagsberäkningen har förutsatts att samtliga vid skogsvårdsstyrelserna inrättade tjänster som skolledare och lärare dras in fr. o. m. den 1 juli 1971. Antalet sådana tjänster uppgår till 205 och av dessa är 115 upptagna på personalförteckning. Samtidigt beräknas dels de utanför personalförteckningen inrättade 116 tjänsterna för hantverkare och ekonomipersonal, dels de vid skogsbruksskolorna placerade elva tjänsterna som verkmästare eller tekniker kunna dras in. I den mån personal-förtecknade skoUedar- och lärartjänster av organisatoriska eUer andra
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 44
orsaker inte kan dras in under budgetåret förutsätts att erforderliga an-slagsöverskridanden får ske. Skogsstyrelsen hemställer att senare få inkomma med förslag till ny sektionsindelning med anledning av att gmndutbUdningen bortgår från skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
Vidare bör 713 000 kr. beräknas för vissa utgifter av offentiig natur vilka inte ingår i förrättningsdagkostnaden. I denna summa har inte medräknats medel till driftkostnader för skogsbruksskolorna. I den mån landsting inte omedelbart den 1 juli 1971 blir huvudman för den skogliga yrkesundervisningen och verksamheten skall vara kvar hos någon skogsvårdsstyrelse som huvudman måste finansieringen av driftkostnaderna vid vederbörande skola lösas genom medgivande tUl erforderligt anslagsöverskridande eller på annat lämpligt sätt.
Om statsverkets inkomst av skogsvårdsavgifter antas komma att uppgå tiU oförändrat 10,2 milj. kr. blir för budgetåret 1971/72 det totala statsbidraget till skogsvårdsstyrelsemas verksamhet 34 437 000 kr.
Beträffande beloppets bestridande från olika anslag föreslås följande. Tjänstebrevskostnader bör bestridas från anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser. Utgifterna för reseersättningar tUl personal för viss kursverksamhet bör belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Beloppen under nyss uppräknade anslag har för nästa budgetår beräknats tUl resp. 435 000, 200 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt 785 000 kr. Resterande 33 652 000 kr. bör anvisas under anslaget Bidrag tUl skogsvårdsstyrelserna.
Skogsstyrelsen bör bemyndigas att fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna, fastställa inkomst- och utgiftsstater för styrelserna samt meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.
Löne- och prisomräkning — 8 018 000 kr.
Departementschefen
Antalet förrättningsdagar för ijkogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet beräknas för innevarande budgetår tUl 107 000. Med hänvisning tUl vad jag tidigare under punkterna B 1 och D 1 anfört kommer den skogliga yrkesutbUdningen inte att handhas av skogsvårdsorganisationen efter den 30 juni 1971. Med anledning härav beräknar jag att skogsvårdsstyrelsernas offentliga verksamhet för budgetåret 1971/72 minskar med 38 000 förrättningsdagar. Härigenom kan 115 personal-förtecknade tjänster som skolledare och lärare dras in samt medel för en tjänst som byråsekreterare med placering vid skogsstyrelsens utbildningsavdelning men bekostad med medel från detta anslag flyttas över tUl skolöverstyrelsen den 1 juli 1971.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 45
Med hänvisning tUl det tidigare anförda beräknar jag den offentliga verksamheten för budgetåret 1971/72 till 69 000 förrättningsdagar.
Medelstilldelningen per förrättningsdag bör höjas från 263 kr. tUl 316 kr. Utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet blir med utgångspunkt från detta belopp 21 804 000 kr. För vissa andra kostnader av offentlig natur bör beräknas 713 000 kr. Skogsvårdsstyrelserna tillförs även belopp som ungefär svarar mot inflytande skogsvårdsavgifter. Som chefen för finansdepartementet tidigare denna dag anmält bör statsverkets inkomst av dessa avgifter för nästa budgetår beräknas tiU 11,7 milj. kr.
Jag förordar sålunda att den totala kostnadsramen för den med statsmedel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret 1971/72 bestäms tiU 34 217 000 kr. Fördelnmgen på olika anslag bör ske enligt följande. Tjänstebrevskostnaderna bör bestridas från anslaget Ersättning tUl postverket för befordran av tjänstebrevsförsändelser. Vidare bör utgifter för reseersättningar åt personal för kursverksamheten belasta anslaget Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Dessa utgifter bör för nästa budgetår beräknas till resp. 435 000, 200 000 och 150 000 kr. eller sammanlagt 785 000 kr. Återstående 33 432 000 kr. bör anvisas under detta anslag. Jag har därvid tagit hänsyn tUl minskade personalkostnader till följd av den skogliga yrkesutbildningens omläggning samt beräknat att personalkostnaderna under budgetåret 1971/72 minskar med 300 000 kr. till följd av SEA-systemets införande vid skogsvårdsorganisationen.
Liksom hittUls bör Kungl. Maj:t fastställa dispositionsstat för den statiiga anslagsgivningen till skogsvårdsstyrelsernas omkostnader samt bemyndiga skogsstyrelsen att i övrigt fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna och fastställa deras inkomst- och utgiftsstater. I samband härmed bör skogsstyrelsen även få meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tillämpning.
Jag vill i detta sammanhang föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas till att statlig kreditgaranti för lån tUl skogUg plantskoleverksamhet även under budgetåret 1971/72 får beviljas intill ett belopp av 1 mUj. kr.
Anslaget bör minskas med 7 702 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1971/72 beviljas statlig kreditgaranti för lån tUl skoglig plantskoleverksamhet intill ett belopp av 1 000 000 kr.
2) tiU Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 33 432 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 46
D 3. Bidrag till skogsförbättringar
1969/70 Utgift 8 714 759
1970/71 Anslag 8 000 000
1971/72 Förslag 8 000 000
Huvuddelen av anslaget utnyttjas för att lämna bidrag till skogsplantering på sämre jordbruksmark. I övrigt lämnas stöd tUl iståndsättning av skogar med otillfredsställande skogstillstånd, bl. a. vissa restskogar, till skogsdikning, till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter, till inventering av vissa skador på växande skog samt bestrids kostnader för förluster tiU följd av sådan statiig kreditgaranti, som avses i kungörelsen (1969: 705) om statiigt stöd vid skada på skog. Bidragsbestämmelserna för anslaget återfinns i kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder (ändrad senast 1961: 109).
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Skogs- Dep.chefen
styrelsen
Rambelopp
1. Skogsodlingsåtgärder på
sämre jordbruksmark 6 000 000
2. Övriga åtgärder 2 500 000
8
500 000
Anslag 8
000 000
Skogsstyrelsen
1. Under det senaste året har drygt 10 000 ha sämre jordbruksmark skogsodlats med stöd av medel ur anslaget. Genom självföryngring eller genom skogsodling utan bidrag kan ytterligare 10 000 ha sådan mark beräknas ha blivit beskogad. Dessa 20 000 ha utgör ungefär hälften av den nedlagda åkermark som borde göras skogbärande.
Den för budgetåret 1969/70 anvisade ramen för skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark har inte helt förbrukats. Av anslagna 6 milj. kr. återstod vid budgetårets slut 1 279 000 kr. ofördelade. För att upprätta markanvändningsplaner har tagits i anspråk 206 000 kr. Den sistnämnda verksamheten bör även fortsättningsvis få bedrivas med stöd av medel inom ifrågavarande ram.
De stora stormkatastrofer som drabbade skogsbruket under hösten 1969 har på ett avgörande sätt minskat skogsägarnas möjlighet att ägna sig åt plantering av nedlagd åkermark. Det är därför troligt att skogsplanteringen på sådan mark kommer att öka sedan den storraskadade skogen tillvaratagits och de mest angelägna planteringsarbetena i an-
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 47
ledning av stormskadorna blivit utförda. Det totala behovet av medel för ökad bidragsgivning kan dock inte beräknas väsentiigen överstiga den del av anslaget, som ej utnyttjats under budgetåret 1969/70. Bidragsramen för skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark bör därför tas upp med oförändrat belopp, 6 milj. kr.
2. Ramen
för bidrag till övriga åtgärder används bl. a. för bidrag till
att återföra gamla restskogsmarker i produktivt skick. Restskogarna,
som huvudsakligen finns i övre Norrland, har uppstått vid huggningar
under tidigare skeden, då möjligheterna till naturlig föryngring av dessa
marker överskattades. Inom ramen ges dessutom bidrag till skogsdikning
samt återväxtåtgärder på t. ex.
igenväxta hagmarker med otiUfredsstäl-
lande skogstUlstånd.
På grund av i första hand de tidigare nämnda stormkatastroferna har anslagsdelen ej utnyttjats helt under budgetåret 1969/70. Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 motsvarar dock minst det innevarande årets anslagstilldelning. Bidragsramen till övriga åtgärder bör därför tas upp med oförändrat belopp, 2,5 milj. kr. I samråd med skogshögskolan föreslår skogsstyrelsen att högst 100 000 kr. av beloppet får tas i anspråk för fortsatt försöksverksamhet med mekaniserad dikning, gödsling och skogsodling av myrmark.
3. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 8 miij. kr.
Departementschefen
lag föreslår att ramarna för statsbidrag under budgetåret 1971/72 till skogsodling på sämre jordbruksmark och till med anslaget i övrigt avsedda åtgärder tas upp med oförändrat 6,0 milj. kr. resp. 2,5 milj. kr. (1, 2). Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. I det sistnämnda rambeloppet har jag räknat in 100 000 kr. till fortsatt försöksverksamhet med mekaniserad dikning och skogsodling kombinerad med gödsling av myrmark (2). För utbetalning under anslaget beräknar jag 8 milj. kr. (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1971/72 beviljas statsbidrag med högst 8 500 000 kr. tiU skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål
2) till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.
D 4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo
1969/70 Utgift 13 071083
1970/71 Anslag 13 500 000 1971/72 Förslag 14 400 000
|
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 4g Statsbidrag utgår för att bygga skogsbUvägar. TUl skogshuvudvägar av särskUd betydelse ur fritidssynpunkt kan förhöjt bidrag lämnas. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1943: 530) om statsbidrag till vissa väg- och flottiedsbyggnader m. m. (ändrad senast 1967: 376). 1970/71 Beräknad ändring 1971/72 |
Rambelopp
1. Skogsvägbyggnadsföretag
2. Förhöjning av statsbidraget vid skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt
Anslag
|
|
Skogsstyrelsen |
Dep.chefen |
|
14 500 000 |
+ 500 000 |
— |
|
500 000 |
-- |
________ |
|
i<; 000 000 |
+ 500 000 |
— |
|
13 500 000 |
+ 900 000 |
+ 900 000 |
Skogsstyrelsen
1. Den statsunderstödda verksamheten med skogsvägbyggnad har även under budgetåret 1969/70 varit omfattande. Förutom 15,0 milj. kr. ur ifrågavarande anslag har vissa medel från norrländska skogsproduktionsanslaget samt beredskapsmedel stått till förfogande för detta ändamål. Bidrag har därigenom under året kunnat beviljas till att bygga sammanlagt 1 307 km skogsvägar.
Därutöver har 724 km befintliga vägar inom det hösten 1969 storm-härjade området i Västsverige förstärkts för att tåla tung skogstrafik även under tjällossnings- och höstregnsperioderna. I jämförelse med föregående år har verksamheten under både skogsvägsanslaget och norrländska skogsproduktionsanslaget ökat påtagligt medan beredskapsarbetena minskat kraftigt.
Behovet av väginvesteringar är emellertid fortfarande stort. Vidare har utvecklingen medfört att en stor del av de tidigare byggda vägarna — särskilt de som på grund av otillräcklig medelstUlgång under ifrågavarande anslag byggts av markägarna själva — är i behov av förbättring. Ett välutbyggt skogsbilvägnät är en grundförutsättning för skogsbmkets rationalisering. I Norrland kan vägutbyggnad hindra noUområ-denas tUlväxt och därmed mUdra den virkesbrist som väntas uppkomma.
Efterfrågan på bidrag motsvarar f. n. anslagsramens nuvarande storlek. Kostnaderna har emellertid ökat under en följd av år eftersom ra-tionaUseringen av byggnadsarbetet inte helt kunnat neutralisera kostnadsökning. Rambeloppet bör därför ökas med 500 000 kr., vUket motsvarar den beräknade nettokostnadsökningen under samma tid.
Såvitt f. n. kan bedömas möjliggör en sådan bidragsram en i förhållande tUl behoven balanserad takt i utbyggandet av nya vägar, medan förbättringsarbetet på det äldre vägnätet kommer att släpa efter i förhål-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 49
lande tiU behoven. För att önskvärd takt skall kunna uppnås även beträffande förbättringsarbetena bör en mera påtaglig anslagsökning föregås av ändringar i bidragsbestämmelserna. Eftersom såväl skogspolitiska utredningen som skogsbmksutredningen arbetar med bl. a. detta problem vill skogsstyrelsen f. n. dock inte lägga fram några förslag tUl ändringar.
2. Rambeloppet för förhöjning av statsbidraget till skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt föreslås uppgå till oförändrat 500 000 kr.
3. Utbetalningarna under anslaget beräknas till 14,4 milj. kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäUningen får jag hemstäUa, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1971/72 beviljas dels statsbidrag med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskUd betydelse ur fritidssynpunkt
2) till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 400 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.
D 5. Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.
1969/70 Utgift 8 603 553
1970/71 Anslag 8 500 000
1971/72 Förslag 10 000 000
Statsbidrag utgår tUl enskilda markägare i de fyra nordligaste länen. Huvuddelen av anslaget utnyttjas för bidragsgivning inom s. k. samverkansområden (lokaliserade till de delar av länen, där skogen ej är att hänföra till svårföryngrad), medan en mindre del utgår för att fullgöra tidigare planerade åtgärder inom s. k. skogsvårdsområden i lappmarken. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1940: 599) om villkor för statsbidrag från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. (ändrad senast 1960: 327) samt i regleringsbrevet för budgetåret 1960/61 angående bl. a. det särskilda stödet åt skogsbruket i övre Norrland.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 50
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Skogs- Dep.chefen
styrelsen
Rambelopp
1. Samverkansområden 9 500 000 +1500 000 + 500 000
2. Skogsvärdsområden 900 000 + 200 000 —
10 400 000 + 1 700 000 + 500 000
Anslag «500 000 + 1500 000 + 1500 000
Skogsstyrelsen
1. Under budgetåret
1969/70 har samverkansområden fastställts med
en areal av 256 000 ha. Sedan verksamhetens början år 1960 har om
råden med tillhopa 1 545 000 ha blivit fastställda. Av den privata skogs
mark, som bedöms lämplig för områdesbUdning ingår nära 50 "/o i sam
verkansområden.
Skogsägarnas intresse för att bilda samverkansområden är stort och deras önskemål har inte helt kunnat tillfredsställas på grund av begränsad tillgång på bidragsmedel för ändamålet. Den hittillsvarande verksamheten har visat att områdesbildningen medfört en allmänt ökad aktivitet inte endast vad beträffar bidragsberättigade skogsvårdsåtgärder utan även i fråga om avverkningar ra. m. Rambeloppet för bidrag tUl åtgärder inom samverkansområdeii bör därför räknas upp med 1,5 mUj. kr. till 11 milj. kr.
2. Behovet av bidrag inom skogsvårdsområden bedöms minska. För budgetåret 1971/72 planeras dock en intensifierad verksamhet inom dessa, varför behovet av bidragsmedel temporärt ökar något. Ramen bör därför räknas upp med 200 000 kr. till 1,1 milj. kr.
3. Med hänsyn till att rambeloppen tas i anspråk i ökad omfattning kommer medelsbehovet för budgetåret 1971/72 att öka med 1,5 milj. kr. Anslaget bör alltså tas upp med 10 miij. kr.
Departementschefen
I fråga om samverkansområden föreslår jag att ramen för statsbidrag ökas med 500 000 kr. och tas upp med 10 milj. kr. (1). Rambeloppet bör, förutom förvaltningshidrag, avse skogsstyrelsens utfästelser om bidrag. För statsbidrag till åtgärder avseende skogsvårdsföretag i lappmarken bör ramen tas upp med oförändrat belopp av 900 000 kr. (2). Kungl. Maj:t bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknar jag 10 milj. kr. (3).
I detta sammanhang får jag anmäla att Kungl. Maj:t den 27 maj 1970 efter framställning från skogsstyrelsen medgivit att skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län får bevilja statsbidrag till åtgärder inom samverkansom-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 51
råden innanför gränsen för svårföryngrad skog inom viss del av Arvidsjaurs kommun under villkor att det för bildande av sådant område i vanlig ordning är ändamålsenligt att även marker innanför gränsen för svårföryngrad skog ingår i området. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att under budgetåret 1971/72 utfästs statsbidrag med högst 10 900 000 kr. tUl skogliga åtgärder inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen och för att fullfölja skogsvårdsföretag i lappmarken
2) till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
D 6. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.
1970/71 Anslag 1285 000
1971/72 Förslag 1 385 000
Från anslaget bestrids kostnader för rådgivnings- och kursverksamhet riktad till skogsägare och skogsarbetare med syfte att främja skogsbrukets rationalisering samt för viss personalutbildning och information.
Skogsstyrelsen
Anslaget inrättades fr. o. m. budgetåret 1970/71 som en följd av beslutet att skogsyrkesundervisningen den 1 juli 1971 förs över från skogsvårdsorganisationen till skolöverstyrelsen. Genom anslaget tillförsäkrades skogsvårdsorganisationen vissa ekonomiska resurser för utbildning i frågor sammanhängande med skogsbrukets rationalisering. Med hänsyn till utbildningens växande betydelse i detta sammanhang är det angeläget att resurserna ökas. Skogsyrkesundervisningens omorganisation innebär minskad tUlgång på pedagogiskt utbildad personal inom skogsvårdsorganisationen, vilket förstärker behovet av utbUdning av den kvarvarande personalen för verksamheten samt framställning av läromedel härför.
Mot denna bakgrund ökar medelsbehovet för budgetåret 1971/72 med 585 000 kr. Anslaget bör tas upp med 1 870 000 kr.
Departementschefen
Medelsbehovet på anslaget beräknar jag till 1 385 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering in. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 385 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
52
E. FISKE
£ 1. Fiskeristyrelsen
1969/70 Utgift 5 098 266
1970/71 Anslag 5 470 000
1971/72 Förslag 5 870 000
Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden angående fiske och fiskerinäringen i den mån sådana ärenden ej ankommer på statens jordbruksnämnd. Styrelsen är chefsmyndighet för statens lokala fiskeriadministration. Inom styrelsen finns tre byråer samt ett havsfiskelaboratorium och ett sötvattenslaboratorium.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|||
|
|
|
Fiskeri- |
Dej |
). chefen |
|
|
|
|
styrelsen |
|
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
28 |
|
+ 1 |
|
— |
|
övrig personal |
62 |
|
+ 9 |
|
+ 1 |
|
|
90 |
|
+ 10 |
|
+ 1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar till tjänstemän |
2 584 000 |
+ 338 000 |
+ |
81000 |
|
|
Avlöningar till annan personal än |
|
|
|
|
|
|
tjänstemän |
840 000 |
+ 168 000 |
+ 100 000 |
||
|
Sjukvård |
6 000 |
|
— |
|
— |
|
Reseersättningar |
151 000 |
+ |
26 000 |
+ |
15 000 |
|
Därav utrikes resor |
(15 000) |
|
(-) |
|
(-) |
|
Lokalkostnader |
296 000 |
+ |
27 000 |
+ |
27 000 |
|
Expenser |
120 000 |
+ |
84 000 |
+ |
14 000 |
|
Fiskeriundersökningsfartygens |
|
|
|
|
|
|
omkostnader |
455 000 |
+ |
61000 |
+ |
61000 |
|
Övriga utgifter |
235 000 |
+ |
89 000 |
+ |
24 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
|
|
a) Bibliotek |
13 000 |
+ |
1 500 |
+ |
1500 |
|
b) Underhåll av dammar. |
|
|
|
|
|
|
bryggor, akvarier m. m. |
5 500 |
+ |
500 |
+ |
500 |
|
c) Drift och underhåll av båtar |
7 500 |
+ |
1000 |
+ |
1000 |
|
d) Instrument- och laboratorie- |
|
|
|
|
|
|
kostnader |
150 000 |
+ |
80 000 |
+ |
15 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(-) |
( + |
50 000) |
|
(-) |
|
e) Fiskeriförsök m. m. |
58 000 |
+ |
6 000 |
+ |
6 000 |
|
f) Arrende av mark |
1000 |
|
— |
|
— |
|
Lönekostnadspålägg |
783 000 |
+ 116 000 |
+ |
78 000 |
|
|
|
5 470 000 |
+ 909 000 |
+ 400 000 |
||
Fisk eristy r elsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 347 000 kr.
2. För arbetet med att förbereda en ny organisation för redovisning och revision enligt beslut av riksdagen (prop. 1967: 79, SU 82, rskr 194)
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 53
samt för personaladministrativt utvecklingsarbete och arbete med befattningsnomenklatur behövs 62 000 kr.
3. I anslutning tiU riksdagens beslut (1968: 1 bU. 11 s. 159, JoU 1 s. 26, rskr 9) att viss sjöregleringsforskning skall bedrivas också i fortsättningen och på sikt helt bekostas över riksstaten föreslås att två tjänster som förste laboratorieassistent resp. laboratorieassistent vid söt-vattenslaboratoriet förs upp på styrelsens personalstat. För att avlasta kansliskrivarna vid laboratoriet rutinuppgifter behövs ett kontorsbiträde. (+ 117 000 kr.)
4. För havsfiskelaboratoriets uppgifter inom den kemiska oceano-grafin behövs ytterligare en laborator. Samtidigt kan en tjänst som förste fiskeriinspektör dras in. Vid biologiska avdelningen behövs ytterligare en fiskerikonsulent för att avlasta laboratorerna rutingöromål, särskilt på fiskeriundersökningsfartygen. Vidare krävs ytterligare två förste laboratorieassistenter och en laboratorieassistent för att effektivera rutinprovtagningen på fisk och bearbetningen av hydrografiskt material. Vid laboratoriet behövs också en instrumentmakare som bör förses med viss verkstadsutmstning. Dessutom krävs medel för hydrografisk provtagning och tillfällig arbetshjälp samt för databehandling. (+ 383 000 kr.)
Remissyttrande
Riksrevisionsverket bedömer att det för fiskeristyrelsens arbete med omläggning av redovisningsverksamheten kommer att bli nödvändigt att styrelsen avsätter resurser för bl. a. kontoplanskonstruktion, interna rutiner samt utbildning och information. Härför beräknas en arbetsinsats motsvarande en halv årsarbetskraft vara erforderlig. Personaladministrativt utvecklingsarbete och arbete med befattningsnomenklatur bör kunna utföras inom ramen för styrelsens nuvarande resurser.
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanstäUningen beräknar jag anslaget tUl 5 870 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för styrelsens arbete med omläggning av redovisningsverksamheten (2) samt för ytterligare en tjänst som förste laboratorieassistent (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 870 000 kr.
£ 2. Fiskeriintendenter m. m.
1969/70 Utgift 769 585
1970/71 Anslag 875 000
1971/72 Förslag 894 000
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
54
Statens lokala fiskeriadministration omfattar fiskeriintendentorgani-sationen, statens fiskeriingenjör, statens fiskodlingsanstalt i Älvkarleby och statens fiskeriförsöksanstalt i Kälarne. Fiskeriintendentorganisatio-nen är fördelad på fem sötvattensdistrikt och två kust- och havsdistrikt. I varje distrikt finns en fiskeriintendent som chef.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Fiskeristyrelsen |
Dep. chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
11 3 |
+ 1 + 3 |
_________ |
|
|
14 |
+ 4 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser LÖnekostnadspälägg |
738 000 1 000 83 000 83 000 29 000 170 000 |
+ 103 000 + 16 000 + 5 000 + 24 000 |
+ 9 000 + 3 000 + 7 000 |
|
|
1 104 000 |
+ 148 000 |
+ 19 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel Ersättningar för undersökningar |
110 000 119 000 |
— |
— |
|
|
229 000 |
— |
— |
|
Nettoutgift |
875 000 |
+ 148 000 |
+ 19 000 |
Fiskeristyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 12 000 kr.
2. En fiskerikonsulent behövs för biträde åt fiskeriintendenterna i Nedre södra distriktet och Västerhavets distrikt (+ 59 000 kr.).
3. En biträdestjänst vid ett vart av fiskeriintendentkontoren i de tre nordligaste distrikten bör inrättas i utbyte mot biträdestjänster som bekostas av regleringsintressenter (+ 77 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskeriintendenter m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 894 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbmksdepartementet
55
£ 3. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen
|
265 000 265 000 |
1969/70 Utgift '377 095 Reservation
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1327 268
' Anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition under anslaget Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen samt anslagen Statiig garanti för befrämjande av försöksfiske. Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelefon m.m. och Stödfartyg för sillfisket.
Från anslaget utgår bidrag tUl främjande i allmänhet av fiskerinäringen i enlighet med plan som Kungl. Maj:t fastställer på förslag av fiskeristyrelsen. Vidare utgår ersättning för förlust på försöksfiske för vilket statsgaranti har lämnats enligt kungörelsen (1953: 242) angående statsgaranti för försöksfiske (ändrad senast 1969: 370). Sådan statsgaranti kan under vissa i kungörelsen angivna förutsättningar lämnas såsom stöd till fiskare, som avser att fiska på avlägsna fiskevatten där fiske tidigare inte alls eller endast i ringa utsträckning har bedrivits av svenskar, eller för att prova nya fiskemetoder. Från anslaget utgår också statsbidrag till inköp av såväl större radiotelefonanläggning som kortvågsradioanläggning på fiskefartyg med högst 1 200 kr. per anläggning samt till inköp av livräddningsflotte på sådant fartyg med högst 1 000 kr. per flotte. Dessutom bestrids från anslaget vissa särskUda kostnader som är förenade med att ett av marinens fartyg årligen tas i anspråk som bevakningsfartyg till stöd för det svenska sillfisket på Nordsjön. Övriga kostnader för nämnda expeditioner bekostas från marinens anslag.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Fiskeri- Dep. chefen styrelsen |
|
Anslag Till Kungl. Maj:ts disposition Täckande av förluster på grund av främjande av försöksfiske Bidrag till anskaffande av radiotelefon m. m. på fiskefartyg Vissa kostnader för stödfartyg för sillfisket |
135 000 65 000 65 000 265 000 |
— — |
Fiskeristyrelsen
Enligt önskemål från västkustfiskarna föreslås att ramen för statsgarantier för föriuster på försöksfiske höjs från f. n. 200 000 kr. till 300 000 kr.
Departementschefen
Fiskeristyrelsens förslag om höjning av ramen för statsgarantier för försöksfiske är jag inte beredd biträda. Jag vill erinra om att garantira-
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
56
men genom beslut av rUcsdagen så sent som år 1969 höjdes från 160 000 kr. till 200 000 kr. Anslaget bör såsom styrelsen förordat tas upp med oförändrat belopp.
Anslaget bör kunna disponeras; för ersättningar till följd av införande av viss avgiftsfri fiskerätt. Jag avser att ta upp denna fråga i den proposition jag omnämnt under j)unkten B 1.
Jag hemställer, att Kungl. Maj: t föreslår riksdagen
att tUl Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kr.
£ 4. Kursverksamhet på fiskets område
1969/70 Utgift 1226 228 Reservation
1970/71 Anslag 285 000
1971/72 Förslag 285 000
146 772
' Anslagsposterna Statsbidrag till Södra Sveriges fiskeriförening. Statsbidrag till Svenska fiskarenas studieförbund för dess allmänna verksamhet och Bidrag enligt reglementet för statsunderstödd utbildningsverksamhet på fiskerinäringens område under anslaget Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen.
Anslaget används för yrkesutbildning av fiskare.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Fiskeri- Dep. chefen styrelsen |
|
Anslag |
|
|
|
Till fiskeristyrelsens disposition |
|
|
|
för yrkesutbildning av fiskare |
250 000 |
— — |
|
Statsbidrag till Södra Sveriges |
|
|
|
fiskeriförening |
20 000 |
— — |
|
Statsbidrag till Svenska fiskarenas |
|
|
|
studieförbund för dess all- |
|
|
|
männa verksamhet |
15 000 |
— — |
|
Fortbildning av fiskeri tjänstemän |
— |
+ 15 000 — |
|
|
285 000 |
+ 15 000 — |
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör räknas upp med 15 000 kr. för att täcka de beräknade kostnadema för en fortbildningskurs för fiskeritjänstemän.
Departementschefen
Kostnader för fortbildning av fiskeritjänstemän bör i mån av tillgång på medel få bekostas från detta anslag. Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 285 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 57
E 5. Bidrag till fiskehamnar m. m.
1969/70 Utgift 519 213 Reservation 4 175 114
1970/71 Anslag 1000
1971/72 Förslag 1 000
Från anslaget utgår bidrag till anläggning eller förbättring av hamn, som fordras för fisket, med högst 90 »/o av den verkliga byggnadskostnaden. Föreligger särskilda skäl kan högre bidrag utgå. Från anslaget utgår vidare bidrag till underhåll och drift av fiskefyrar samt till kostnader för uppförande av säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. Riktiinjerna för bidragsgivningen finns i prop. 1932: 213, 1948: 200, 1962: 1 (bU. 12 p. 82) och 1964: 1 (bU. 8 p. 47). Bestämmelserna för bidragsgivningen är intagna i kungörelsen (1948: 525) angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar (ändrad 1969: 314).
Fiskeristyrelsen
Med hänsyn till att reservationen pä anslaget vid utgången av budgetåret 1970/71 väntas uppgå tUl närmare 2 milj. kr. föreslås att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Under denna punkt får jag anmäla 1967 års fiskehamnsutrednings betänkande om statligt stöd till fiskehamnar (SOU 1970: 5).
Nuvarande förhållanden. För att stödja fiskerinäringen har staten sedan länge medverkat till byggande av fiskehamnar. Det har skett dels genom att staten själv helt bekostat och drivit ett antal fiskehamnar, dels genom att staten lämnat bidrag till fiskehamnar som ägs av kommuner eller enskilda intressenter.
De statiiga fiskehamnarna drivs och förvaltas av fiskeristyrelsen men är bokförda på sjöfartsverkets fond. På senare år har staten börjat överlåta mindre hamnar på kommuner och enskilda intressenter som önskat överta dem för att använda dem för fiske- och fritidsbåttrafiken. Av ursprungligen drygt 30 hamnar finns i dag i statens ägo kvar ett 20-tal. De största hamnarna finns på västkusten. Bl.a. finns i Göteborgs och Bohus län Hönö-Klåva i Öckerö kommun med ett 40-tal större trå-lare och ett 15-tal mindre registrerade fiskebåtar år 1969 samt Grundsund i Skaftö kommun med ett 30-tal fiskebåtar nämnda år. Vidare finns i Hallands län Träslövsläge i Varbergs kommun med ett 30-tal större och mindre fisketrålare år 1969 samt Glommen i Morups kommun med ett 20-tal fiskebåtar. Ytterligare en större hamn finns på sydkusten, nämligen Nogersund i Mjällby kommun, Blekinge län, med över 40-talet båtar år 1969. I fråga om vissa av de kvarvarande statliga fiskehamnarna pågår f. n. förhandlingar om försäljning till resp. kommuner. Detta gäller bl. a. Hönö-Klåva och Glommen.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 58
Bidragsgivningen regleras i den förut nämnda kungörelsen angående statsbidrag till byggande av fiskehamnar. Bidrag kan utgå till anläggning eller förbättring av hamn som erfordras för fisket. Arbetena skall utföras genom fiskeristyrelsens försorg. Bidrag kan endast beviljas kommun, aktiebolag eller ekonomisk förening. Bidragsandelen får utgöra högst 90 o/o av den verkliga kostnaden. I kostnadsunderlaget får inte markersättning räknas in. Om hamnen även tillgodoser handelsändamål skall hänsyn tas till detta när bidragets storlek bestäms. Högre bidrag än 90 "/o kan utgå när särskilda skäl föreligger.
Ansökan om bidrag skall ges in till vederbörande länsstyrelse som överlämnar den med eget yttrande tUl fiskeristyrelsen. Vid ansökningen skall fogas bl. a. arbetsplan i överensstämmelse med fiskeristyrelsens anvisningar och yttrande av kommunen om företagets nytta för fisket och för den allmänna samfärdseln. Fiskeristyrelsen överlämnar ansökningen med eget yttrande till Kungl. Maj:t som beslutar om bidrag. Sedan statsbidrag beviljats skall fiskeristyrelsen sluta kontrakt med bi-dragstagaren angående dennes rättigheter och skyldigheter. I kontraktet skall bl. a. tas in förbindelse för bidragstagaren att ta upp hamnavgifter enligt taxa som fastställs av sjöfartsverket för att jämte övriga inkomster av hamnrörelsen användas för hamnens underhåll och drift. Bidragstagaren skall också förbinda sig att svara för erforderligt övrigt tillskott till hamnens underhåll och drift samt att följa fiskeristyrelsens föreskrifter beträffande hamnens förvaltning och underkasta sig den kontroll som styrelsen finner behövas.
Bidrag till smärre reparations- och underhållsarbeten i företrädesvis mindre fiskehamnar kan beviljas av fiskeristyrelsen från reservationsanslaget Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen. Anslaget används emellertid också till olika andra fiskerifrämjande ändamål. Som framgår under anslagspunkten E 7 är anslaget för innevarande budgetår uppfört med 934 000 kr.
Utredningens förslag. Utredningen föreslår att statsbidrag från anslaget Bidrag till fiskehamnar m. m. även i fortsättningen skall kunna utgå tUl byggande och förbättring av fiskehamnar. Bidragen bör utsträckas till markförvärv som är nödvändiga för själva hamnfunktionen. I första hand bör satsas på ett mindre antal utvecklingsbara hamnar för havsfisket. Bidragen bör differentieras så att ett större statligt stöd utgår till en kategori som från såväl hela samhällets som fiskerinäringens synpunkt lämpar sig som framtida centrala storhamnar för fisket. Ett lägre stöd bör utgå tUl en kategori som visserligen är av mindre allmänt intresse men ändå är av betydelse för fiskerinäringen eller för en viss region från försörjningssynpunkt. Till övriga fiskehamnar bör bidrag i fortsättningen inte utgå från detta anslag. En koncentration av statsstödet bör eftersträvas och endast ett fåtal hamnar väljas
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 59
ut som uppfyller eller väntas komma att uppfylla de krav på allmän eller annan betydelse som motiverar statsbidrag.
Stödet tUl nämnda kategorier fiskehamnar bör enligt förslaget utformas på följande sätt. Till hamnar med klart påvisbar betydelse för fiskerinäringen och för samhället i övrigt bör kunna utgå bidrag med högst 80 "/o av kostnaden. För hamnar där samhällsintresset inte är lika klart uttalat men där starka lokala fiskeriintressen av olika slag föreligger bör bidragsgränsen vara högst 60 "/o av kostnaden. Bidrag bör endast beviljas tUl hamn som ägs och förvaltas av kommun. Kommunen bör åläggas att svara för resterande del av kostnaden. Därvid bör kommunen inte tillåtas ta annat statsbidrag i anspråk. Bidrag bör inte utgå om anläggningsarbete har påbörjats innan ansökningen om bidrag prövats. Vidare bör bidrag inte utgå för belopp varmed den slutliga kostnaden överstiger den i bidragsansökningen uppskattade kostnaden. Har bevUjat bidrag inte tagits i anspråk inom två år efter bidragsbeslutet bör bidragsbeloppet återföras till anslaget.
I fråga om handläggningen av ärenden rörande statsbidrag från anslaget Bidrag till fiskehamnar m. m. föreslås bl. a. att ansökan om bidrag liksom nu skall passera vederbörande länsstyrelse och fiskeristyrelsen samt att bidragsbesluten fortfarande skall fattas av Kungl. Maj:t, åtminstone tUl dess att en fast praxis hunnit utvecklas.
Beträffande hamnar som enligt förslaget faller utanför bidragsgivningen från anslaget Bidrag till fiskehamnar m. m. förordar utredningen att de skaU ges möjlighet att erhålla bidrag på samma sätt som hittills skett via anslaget Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen. Utredningen pekar härvid på sådana hamnar där det förekomraer ett fiske som bör stödjas av sociala och sysselsättningsmässiga skäl. HärtiU kommer intresset att förhindra kapitalförstöring. Så länge fiske pågår i hamnar av denna tredje kategori bör bidrag ges till visst underhåll av hamnarna. Efter ett bortfall av bidrag från fiskehamnsanslaget till dessa hamnar blir emellertid restitutionsanslaget helt otillräckligt. Utredningen föreslår därför att anslaget ökas och endast till en del avräknas mot autoraobilskattemedlen samt därvid eventuellt får ändrad beteckning. Alternativt kan kopplingen anslag—bensinskatt överges och anslaget sammanslås med det under anslagspunkten E 3 upptagna reservationsanslaget Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. Det bör klart utsägas hur stor del av anslaget som skaU användas för fiskehamnsändamål. Bidrag av detta slag behöver inte förutsätta att kommunen övertar hamnen i fråga. I detta sammanhang understryker utredningen möjligheterna att skapa kombinationer av fiske- och fritidsbåthamnar. Sådana förekommer redan nu på många håll och bidrag tUl byggnadskostnaderna har i vissa fall lämnats av medel som anvisats till åtgärder för fritidsbåttrafiken.
Avvecklingen av statsägda fiskehamnar bör enligt utredningens upp-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 60
fattning fortsättas till dess om möjligt inga sådana hamnar återstår. Vid avvecklingen av en sådan hamn bör i första hand undersökas om den kan fylla någon annan statlig funktion eller om vederbörande kommun har intresse av att överta den. Om så inte är fallet bör hamnen kunna överlåtas till privata intressenter som t. ex. fiskehamnsföreningar, båtsällskap o. d. Sedan en statsägd fiskehamn avvecklats bör den från bidragssynpunkt jämstäUas med övriga fiskehamnar. Saknas aUt intresse att överta en viss hamn bör Kungl. Maj:t förklara fiskeristyrelsen ej längre vara skyldig att underhålla hamnen. Innan en sådan hamn överges bör av hänsyn till trafiksäkerheten allt lättförstörbart material tas bort.
Remissyttranden. Yttranden över fiskehamnsutredningens förslag har efter remiss avgetts av statens vägverk, sjöfartsverket, riksrevisionsverket, fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk, kommerskollegium, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötiands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Svenska kommunförbundet. Svensk fisk, ekonomisk förening och Sveriges Fiskares Riksförbund. Vissa av remissinstanserna har bifogat yttranden av olika regionala organ och sammanslutningar.
Inställningen bland remissinstanserna tUl utredningens förslag är starkt delad på vissa punkter. Helt avvisande till förslaget ställer sig fiskeristyrelsen, som framhåller att fiskets utövare under nuvarande förhållanden inte kan väntas bära de ökade påfrestningar av skilda slag som torde uppkomma om förslaget genomförs. Styrelsen hemställer därför att betänkandet inte nu föranleder någon åtgärd och förordar en allmän översyn av förslaget under medverkan av styrelsen, berörda länsstyrelser och fiskarorganisationer. Av samma uppfattning är Sveriges Fiskares Riksförbund som föreslår att även statens naturvårdsverk skall medverka i nämnda översyn.
Flertalet remissinstanser ansluter sig till ståndpunkten att samhällets insatser i första hand bör inriktas på de utvecklingsbara hamnarna. Detta gäller bl. a. sjöfartsverket, riksrevisionsverket, kommerskollegium, flertalet länsstyrelser och Svenska kommunförbimdet. Erinringar mot utredningens tankegångar i detta avseende framförs bl. a. av fiskeristyrelsen, som ej kan finna att det i nuvarande läge finns ett behov av att så markant som utredningen tänkt sig driva utvecklingen mot centrala storhamnar. Enligt styrelsens mening måste man åtskiUiga år framåt räkna med en ökad satsning på medelstora båtar för vilka de nuvarande hamnarna i stort sett fyller alla rimliga krav i fråga om antal, läge, storlek m. m. Styrelsen hänvisar dessutom till fiskerinäringens på många håll ännu starkt beträngda läge.
Beträffande principerna för en kategoriindelning av fiskehamnarna är meningarna starkt delade. För en sådan indelning i huvudsak enligt
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 61
utredningens förslag uttalar sig bl. a. sjöfartsverket, kommerskollegium och ett tiotal länsstyrelser. Helt negativa eller starkt kritiska till en fixerad kategoriindelning är bl. a. fiskeristyrelsen, vissa länsstyrelser. Svenska kommunförbundet och Sveriges Fiskares Riksförbund. Av dessa förordar bl. a. fiskeristyrelsen i stället att en noggrann prövning av varje särskild ansökan om statsbidrag sker med beaktande i möjligaste mån av utredningens synpunkter på fiskehamnarnas utformning och placering m. m.
Meningarna är även delade i fråga om storleken av statsbidraget. Vissa remissinstanser anser det sålunda inte vara motiverat att ändra statsbidragsandelen. Hit hör bl. a. fiskeristyrelsen, som anser att i princip varje fiskehamn bör efter särskild prövning kunna få statsbidrag med högst 90 »/o av anslaget Bidrag till fiskehamnar m. m. I den mån hamnen mera permanent samtidigt tillgodoser fritidsbåttrafiken bör bidraget i motsvarande mån i stället utgå av anslaget härtill. Styrelsens uppfattning delas av bl. a. vissa länsstyrelser, däribland länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, samt av Svenska kommunförbundet och Sveriges Fiskares Riksförbund. Länsstyrelsen i Hallands län förordar att bidrag utgår med högst 90 »/o resp. högst 70 "/o tiU berörda kategorier fiskehamnar och länsstyrelsen i Östergötlands län anser att högre bidrag än 80 "/o resp. 60 "/o bör kunna utgå i särskilda fall.
Flertalet remissinstanser ansluter sig tUl förslaget att kommunerna skall vara huvudmän för de hamnar som får bidrag från fiskehamnsanslaget. Svenska kommunförbundet anser detta vara i princip riktigt men framhåller samtidigt att det i vissa fall kan bli mycket ekonomiskt betungande för vederbörande kommun. Som exempel nämner förbundet Öckerö kommun för vUken förslaget innebär ett övertagande av sex fiskehamnar varav en från staten. Vissa remissinstanser uttalar sig dock för att nuvarande ordning med bidrag även till hamn som förvaltas av aktiebolag eller ekonomisk förening behålls. Detta gäller bl. a. sjöfartsverket, fiskeristyrelsen, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt Sveriges Fiskares Riksförbund. Kommerskollegium anser att möjligheten för fiskehamnsföreningar att få statsbidrag inte bör helt uteslutas med tanke på att kommunerna kanske inte alltid är villiga att åta sig huvudmannaskapet.
Utredningens förslag i fråga om vUka åtgärder som bör stödjas med bidrag från fiskehamnsanslaget har ej föranlett erinran mer än från riksrevisionsverket, som ifrågasätter om inte marklösen liksom hittills bör stå utanför bidragsgivningen. Ämbetsverket pekar härvid på att gränsdragningsfrågor kan uppstå i vissa fall, t. ex. då kommun redan tidigare förvärvat lämplig mark.
Beträffande handläggningen av bidragsärendena förordar Svenska kommunförbundet att fiskeristyrelsen blir beslutande instans med rätt för kommunerna att anföra besvär hos Kungl. Maj:t. Förbundet anser
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 62
vidare att bidragsunderlaget bör kunna omprövas om de verkliga kostnaderna överstiger de beräknade på grund av kostnadsstegringar över vUka kommunerna saknar inflytande, t. ex. en höjning av mervärdeskatten.
I fråga om bidragsgivningen till hamnar som enligt utredningens förslag ställs utanför fiskehamnsanslaget ansluter sig de remissinstanser som biträder detta förslag i stort sett till utredningens synpunkter. Statens vägverk förordar utredningens alternativa förslag att överge kopplingen anslag—bensinskatt med hänsyn till önskemålet att kunna avväga det allmännas insatser för fisket mot andra samhällsbehov. Statens naturvårdsverk instämmer i att bidrag till hamnar som är användbara även från fritidsbåtsynpunkt bör kunna utgå från reservationsanslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. under nionde huvudtiteln.
Vad gäller frågan om fortsatt avveckling av statens fiskehamnar ifrågasätter fiskeristyrelsen starkt om det nu från fiskets synpunkt är rätt politik att avveckla statens engagemang i hamnarna Hönö-Klåva, Grundsund, Glommen och Träslövsläge. Styrelsen förordar att frågan därom snarast prövas i samråd med fiskeristyrelsen, vederbörande länsstyrelse och fiskarorganisation. Sveriges Fiskares Riksförbund påpekar att fiskehamnarna i Danmark och Norge helt eller till stor del ägs av staten.
Departementschefen
Under denna punkt tar jag först upp fiskehamnsutredningens förslag till riktlinjer för ett fortsatt statligt stöd till fiskehamnar.
I likhet med utredningen anser jag att statUgt stöd bör ges för att tillgodose näringens behov av ändamålsenliga och lämpligt lokaliserade fiskehamnar. Jag biträder alltså utredningens förslag att statsbidrag från detta anslag även i fortsättningen får utgå till byggande och förbättring av fiskehamnar. Bidragsgivningen bör dock inte utsträckas att omfatta markförvärv. Liksom f. n. bör bidrag kunna utgå till sådana reparationer som orsakas av omständigheter vilka hamnägaren inte kunnat förutse och bemästra, t. ex. storm- och isskador.
Bidrag från anslaget bör i princip beviljas endast kommun men bidrag bör i undantagsfall även få beviljas aktiebolag eller ekonomisk förening.
Huvudman för fiskehamn bör svara för en del av kostnaderna för att bygga eller förbättra hamnen. I likhet med bl. a. fiskeristyrelsen och kommunförbundet förordar jag att statsbidraget får utgöra högst 90 »/o av de verkliga kostnaderna. Statsbidraget bör kunna differentieras med hänsyn till strukturförändringarna inom fiskerinäringen. Även utvecklingen i fråga om det övriga näringslivets lokalisering bör beaktas. Utredningen har påvisat vissa utvecklingstendenser i angivna avseenden och lagt fram synpunkter på fiskehamnarnas placering och utformning. Med hänvisning härtill har utredningen förordat olika bidragsnivåer för
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 63
vissa angivna fiskehamnar. Åtskilliga remissinstanser har i detta sammanhang framhåUit, att det redovisade materialet inte utgör tillräcklig grund för ett generellt ställningstagande till fördelningen av bidragen på det sätt utredningen föreslagit. Enligt min mening bör bidragsgivningen inte låsas fast enligt vissa regler utan anpassas till utvecklingstendenserna inom fisket. Jag anser således, att framställningar om bidrag bör prövas individueUt med utgångspunkt från då föreliggande förhållanden som avgör hamnens betydelse för fiskerinäringens utveckling inom regionen.
Bidrag från anslaget bör övergångsvis kunna ges även till hamnar där yrkesfisket inom området är vikande om särskilda skäl talar härför. I mån av tillgång på medel bör dock bidrag till dylika hamnar i första hand utgå av anslaget Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen enligt hittills tillämpade principer. Till den del hamnarna i fråga är användbara som fritidsbåtshamnar bör bidrag utgå från anslaget Stöd tUl idrotten: Anläggningsstöd m. m.
Det ankommer på Kungl. Maj:t eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande på fiskeristyrelsen att meddela närmare bestämraelser för bidragsgivningen och om hamntaxor m. m.
Statsägda fiskehamnar bör även i fortsättningen få överlåtas på kommuner eller enskUda intressenter som önskar överta dem. Vad gäller sådana statsägda hamnar som inte kan överlåtas avser jag att senare återkomma till Kungl. Maj:t.
Med hänsyn tUl storleken av reservationen under anslaget kan det för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. lag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna vad jag i det föregående förordat beträffande statligt stöd till fiskehamnar
2) till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
E 6. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
1969/70 Utgift 90 592
1970/71 Anslag 20 000
1971/72 Förslag 20 000
Från anslaget utgår bidrag och ersättning i samband med isbrytningen för fiskets behov dels på ost- och sydkusten samt under särskilda förhållanden i de största insjöarna, dels på västkusten.
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 64
Departementschefen
I enlighet med fiskeristyrelsens förslag bör anslaget tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att tiU Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.
£ 7. Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen
1969/70 Utgift 904 470 Reservation 105 530
1970/71 Anslag 934 000
1971/72 Förslag 1 151 000
Anslaget avser kollektiv återbäring av skatt på bensin, som förbrukas i yrkesmässigt fiske. Medlen fördelas av fiskeristyrelsen efter ansökning av vissa fiskarorganisationer samt i övrigt efter förslag av lantbruksnämnderna. Anslaget beräknas på grundval av kalkyler över bensinåtgången som utförs av lantbj"uksnämndernas fiskerikonsulenter med tre års mellanrum.
Fiskeristyrelsen
Bensinåtgången i yrkesmässigt fiske har år 1968 beräknats till 2 172 000 liter för perioden 1970/71—1972/73. Restitutionsbeloppet är oförändrat 43 öre per liter. Anslaget beräknas till 934 000 kr.
Departementschefen
På grund av att bensinskatten höjts bör anslaget räknas upp med 217 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 151 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
£ 8. Särskilt omställningsstöd till fiskare
1969/70 Utgift 220 400
1970/71 Anslag 3 000 000
1971/72 Förslag 3 000 000
Från anslaget utgår under vissa i regleringsbrev den 27 maj 1970 närmare angivna förutsättningar omställningsbidrag med högst 12 000 kr. till fiskare som avser att framdeles varaktigt utöva annan yrkesverksamhet än fiske. Bidrag lämnas av fiskeristyrelsen efter samråd med av Kungl. Maj:t utsedda sakkunniga samt efter hörande av länsarbetsnämnden i länet.
Fiskeristyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 65
Depflrfemc/i(xc/ie/en
Användningsområdet för anslaget behöver under nästa budgetår ändras bl. a. med hänsyn till de stödåtgärder som kan föranledas av fiskeförbudet under vissa tider i Nordsjön och Skagerak. Jag har för avsikt att till vårriksdagen återkomma tUl denna fråga.
Jag biträder fiskeristyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt omställningsstöd till fiskare för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
E 9. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske
1970/71 Anslag n 000
1971/72 Förslag 1 000
1 Anslaget Täckande av förluster vid statiig kreditgaranti tiU fritidsfiske.
Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till vissa åtgärder som främjar fritidsfisket samt för lån till konsolidering av de ekonomiska förhållandena vid fiskeföretag.
Fiskeristyrelsen
Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 42, JoU 16, rskr 199) får fr. o. m. budgetåret 1969/70 statUg kreditgaranti bevUjas för lån till vissa åtgärder som främjar fritidsfisket. Garantiramen for innevarande budgetår är 2 milj. kr. Medel för att täcka förluster vid sådan garanti anvisas på förevarande anslag. Anslaget skall enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 61, JoU 27, rskr 236) för innevarande budgetår även anlitas för att täcka förluster vid statlig garanti för lån till konsolidering av de ekonomiska förhållandena vid fiskeföretag. Garantiramen för detta ändamål är 20 milj. kr. På grund härav bör anslaget benämnas Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti och foras upp med 10 000 kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
Från detta anslag utgår medel för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till vissa åtgärder som främjar fritidsfiske. Enligt medgivande av 1970 års riksdag (prop. 61, JoU 27, rskr 236) får anslaget anlitas även till täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för konsolideringsändamål. Anslaget bör därför i fortsättningen benämnas Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. Garantiramen bör liksom för innevarande budgetår sättas till 2 milj. kr. för lån tiU åtgärder som främjar fritidsfisket. Till frågan om statlig lånegaranti under nästa budgetår för lån till konsolidering av fis-
3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 66
keföretag m. m. avser jag att återkomma i särskUd proposition. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Mai:t föreslår riksdagen att
1) medge att för budgetåret 1971/72 statiig kreditgaranti för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.
2) till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 10. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmåi m. m.
1969/70 Nettoutgift 19 014
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids en del av kostnaderna för den forskning och de försök som bedrivs vid sötvattenslaboratoriet i fråga om inverkan på fisket m. m. vid byggande i ■vatten. Vidare täcks kostnaderna för de fiskeutredningar i enskilda vattenmål, vilka utförs inom den lokala statliga fiskeriadministrationen. Kostnaderna finansieras med ersättningar som tas till uppbörd under anslaget. Ersättningarna betalas av sökandena i de vattenmål i vilka särskUda fiskeutredningar utförs.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Personal
Handläggande personal Övrig personal
|
|
Fiskeristyrelsen |
Dep. chefen |
|
9 68 77 |
—2 —2 |
—1 -1 |
Fiskeristyrelsen
Efter principbeslut av 1968 års riksdag (prop. 1 bil. 11 s. 159, JoU 1 s. 26, rskr 9) förs den del av kostnaderna under förevarande anslag som hänför sig till sjöregleringsforskningen successivt över till riksstaten. Budgetåret 1970/71 är det sista under vilket någon del av nämnda kostnader betalas av sökandena i de vattenmål vari särskUda fiskeutredningar utförs. Under anslagspunkten E 1 har föreslagits att medelsbehovet för två tjänster som. förste laboratorieassistent resp. laboratorieassistent vid sötvattenslaboratoriet, som f. n. bekostas från förevarande anslag, i fortsättningen skall bestridas från fiskeristyrelsens anslag.
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 67
Departementschefen
Jag biträder fiskeristyrelsens förslag att anslaget skall föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
£ 11. Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.
1969/70 Utgift 1 750 338
1970/71 Anslag 2 000 000
1971/72 Förslag 1750 000
Från anslaget bestrids huvudsakligen ersättningar till strandägare enligt lagen (1950: 599) om ersättning för mistad fiskerätt m. m. (ändrad senast 1960: 708).
Departementschefen
Anslaget bör med hänsyn till anslagsbelastningen minskas med 250 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000 kr.
E 12. Fiskeriundersökningsfartyg
1970/71 Anslag 3 000 000
1971/72 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för att bygga ett nytt fiskeriundersökningsfartyg som skall ersätta undersökningsfartyget Skagerak.
Fiskeristyrelsen
Kungl. Maj:t har i brev den 27 maj 1970 uppdragit åt fiskeristyrelsen att till Kungl. Maj:t redovisa handlingar och kostnader för ifrågavarande fiskeriundersökningsfartyg. Först efter fullgörandet av nämnda uppdrag kan styrelsen föreslå ytterligare medelsanvisning.
Departementschefen
1 avvaktan på att projekteringsarbetet och övriga förberedelser för att lägga ut beställning av det nya fiskeriundersökningsfartyget fullföljs bör anslaget föras upp med ett formeUt belopp av 1 000 kr. Om så visar sig erforderligt torde jag få återkomma till Kungl. Maj:t angående medelsanvisning på tilläggsstat. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskeriundersökningsfartyg för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 6S
£ 13. Bidrag tiU fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
1971/72 Förslag 1 000
För budgetåret 1967/68 anvisade riksdagen (prop. 1968: 105, JoU 24, rskr 215) ett reservationsanslag av 1 milj. kr. tUl bidrag tUl fiskare med anledning av kvicksilverförekomst i fisk. Närmare bestämmelser om bidragsgivningen har meddelats i regleringsbrev den 17 maj 1968. Dessa bestämmelser innebär i korthet att stöd kan utgå till utövare av yrkesmässigt fiske inom vattenområden där utkomstmöjligheterna av fiske försämrats genom avlysning av vattenområde i anledning av kvicksilverförekomst i fisk. Stödet utgår i form av engångsbidrag. Bidrag kan utgå tiU såväl insjö- och saltsjöfiskare som drivit fiske i avlyst vattenområde eUer närmast angränsande vatten som tUl insjöfiskare som fiskat i sjösystem där avlyst vattenområde ingår. Bidrag utgår med belopp som motsvarar bortfallet av inkomst av fiske under ett år, dock beträffande förstnämnda insjöfiskare högst 12 000 kr. samt för övriga fiskare högst 10 000 kr.
Fiskeristyrelsen
På anslaget återstår f. n. 713 829 kr. Riksdagens medgivande till fortsatt disposition av anslaget under nästa budgetår bör inhämtas. Därvid bör bidragsverksamheten utvidgas även tUl andra föroreningar av fisk än genom kvicksilver. Bl. a. har dieldrin släppts ut i Viskan så att skada vållats på laxfisket utanför Viskans mynning på vatten där fisket är fritt enligt 13 § lagen om rätt tUl fiske.
Remissyttranden
Veterinärstyrelsen upplyser att förutom förekomst av kvicksilver har hittUls endast förekomst av dieldrin föranlett otjänlighetsförklaring av fisk i vissa vatten. De ekonomiska förlusterna för berörda fiskare kan bli lika betydande. Styrelsen tiUstyrker att ersättningsreglerna utsträcks att gälla samtiiga fall då s. k. svartlistning av vatten meddelats på grund av att fisken genom förorening får anses otjänlig till människoföda.
Om en utvidgning av ifrågavarande bidragsverksamhet till andra föroreningar av fisk än genom kvicksUver sker föreslår riksrevisionsverket att ett nytt reservationsanslag föi den åsyftade bidragsverksamheten tas upp i riksstaten för nästa budgetår. Till det nya anslaget bör föras över den reservation som vid utgången av budgetåret 1970/71 finns på anslaget Bidrag till fiskare med anledning av kvicksilverförekomst i fisk.
Departementschefen
Såsom fiskeristyrelsen anfört bör ur detta anslag bidrag kunna utgå även vid annan förorening av fisk än genom kvicksilver. Jag biträder
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 69
sålunda förslaget att bidrag enUgt gällande regler skall kunna utgå oavsett föroreningens art då vattenområde avlysts på grund av att fisk från området genom förorening får anses otjänlig tUl människoföda. För ändamålet bör uppföras ett nytt reservationsanslag benämnt Bidrag tUl fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1970/71 finns på reservationsanslaget Bidrag tUl fiskare med anledning av kvicksilverförekomst i fisk bör föras över till det nya anslaget. Detta bör tas upp med ett formeUt belopp av 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna vad jag förordat i det föregående i fråga om bidrag till fiskare vid annan förorening av fisk än genom kvicksUver
2) till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 70
F. RENNÄRING
F 1. Rådgivningsverksamhet för rctnnäringens främjande
Med hänvisning till vad jag anfört under punkten B 1 hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild pro]5osition i ämnet, tUl Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande för budgetåret 1971/72 beräkna ett reservationsanslag av 300 000 kr.
F 2. Kompensation för bensinskatt till rennäringen
Med hänvisning tUl vad jag anfört under punkten B 1 hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, till Kompensation för bensinskatt till rennäringen för budgetåret 1971/72 beräkna ett anslag av 200 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 71
G. SERVICE OCH KONTROLL
G 1. Veterinärstyrelsen
Det är min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att för riksdagen lägga fram särskild proposition med anledning av livsmedelsstadgekom-mitténs betänkande. Förslaget berör veterinärstyrelsens organisation.
Med hänvisning härtUl hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Veterinärstyrelsen för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 6 350 000 kr.
G 2. Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.
1969/70 Utgift 100 558 Reservation 324 558
1970/71 Anslag 125 000
1971/72 Förslag 50 000
Anslaget är avsett för inköp av sådan laboratorieutrustning m. m. som krävs under beredskapstUlstånd och krig.
Veterinärstyrelsen
Styrelsen har i samråd med överbefälhavaren och socialstyrelsen i skrivelse den 5 februari 1970 anmält behov av ytterligare ett beredskapslaboratorium. Kostnaden härför beräknas till 140 000 kr. För att genomföra en försöksmobilisering beträffande ett beredskapslaboratorium behövs 35 000 kr. Vidare kan under senare budgetår ca 50 000 kr. per år behövas för kompletteringar och underhåll av material samt för vissa fasta utgifter.
Med hänsyn till befintlig reservation under anslaget kan anslaget för budgetåret 1971/72 föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Med hänsyn tUl reservationen bör anslaget föras upp med 50 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. in. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr..
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
72
G 3. Veterinärsfaten
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
20 985 515
19 161 000
20 088 000
Från anslaget avlönas personal i länsveterinär- och distriktsveterinär-organisationen. Vidare bekostas bl. a. den kursverksamhet som veterinärstyrelsen bedriver.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Veterinär- |
Dep.chefen |
|
|
|
|
styrelsen |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Länsveterinärer |
25 |
|
__ |
_________ |
|
Distriktsveterinärer |
285 |
|
— |
— |
|
Veterinärstipendiater |
12 |
|
+ 6 |
— |
|
|
322 |
|
+ 6 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
13 848 000 |
+ |
450 000 |
+ 429 000 |
|
Sjukvård |
9 000 |
+ |
3 000 |
+ 3 000 |
|
Reseersättningar |
1 810 000 |
+ |
265 000 |
+ 226 000 |
|
Lokalkostnader |
101 000 |
+ |
4 000 |
+ 4 000 |
|
Expensmedel till länsveterinärer- |
|
|
|
|
|
na |
20 000 |
|
— |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
3 185 000 |
+ |
247 000 |
+ 241 000 |
|
Kursverksamhet |
160 000 |
+ |
97 000 |
+ 24 000 |
|
Omkostnader vid karantäns- |
|
|
|
|
|
anstalten i Haparanda för hus- |
|
|
|
|
|
djur |
3 000 |
|
— |
— |
|
Undersökningskostnader |
25 000 |
|
— |
— |
|
|
19 161 000 |
+ 1066 000 |
+ 927 000 |
|
Veterinärstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning rn. m. 887 000 kr.
2. Antalet veterinärstipendiater behöver ökas med sex (+27 000 kr.).
3. Posten till reseersättningar bör ökas med 55 000 kr. för reseersättningar i samband med kursverki;amhet. Posten kursverksamhet bör höjas med 97 000 kr. (+ 152 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 20 088 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
73
G 4. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
6 985 765
7 325 000 7 483 000
Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning m. m. vid kontroUslakterierna. Statens utgifter för ändamålet täcks av slakteriföretagen och i fråga om renkontroUslakterier av renägarna enligt särskUd taxa. Taxeintäkterna redovisas på riksstatens inkomstsida.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Veterinärstyrelsen |
Dep. chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Veterinärtjänsteri Assistenttjänster |
81 17 |
—2 |
—2 |
|
|
98 |
—2 |
—2 |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Expenser Lönekostnadspålägg |
5 685 000 2 000 330 000 1 308 000 |
+ 74 000 + 10 000 + 15 000 + 74 009 |
+ 74 000 + 5 000 + 5 000 + 74 000 |
|
|
7 325 000 |
+ 173 000 |
+158 000 |
' Härtill kommer ett 20-tal veterinärer som utför besiktning vid renkontroll-slakterier.
Avgifter vid köttbesiktning, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 7,4 milj. kr. (1970/71 7,5 milj. kr.).
Veterinärstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 158 000 kr.
2. I samband med inrättande av assistenttjänster eller på grund av nedläggning av kontrollslakterier beräknas två besiktningsveterinärtjäns-ter kunna dras in (— 94 000 kr.).
3. Medel bör anvisas för inköp av facklitteratur och facktidslcrifter för besiktningsveterinärorganisationen (+ 15 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 483 000 kr.
3t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
74
G 5. Statens veterinärmedicinska anstalt
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
11326 266 11 096 000 11 421 000
Statens veterinärmedicinska anstalt utför praktiskt-vetenskapliga undersökningar, vetenskaplig forskning och andra arbeten, som äger samband därmed, inom veterinärmedicinens och livsmedelshygienens områden. Anstalten producerar sera, vacciner och andra bakteriologiska preparat för djursjukvård. Anstalten bedriver upplysnings- och rådgivningsverksamhet bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar.
För utförda undersökningar och tillhandahållna preparat utgår ersättning enligt särskild taxa om inte annat är stadgat. Taxan fastställs av veterinärstyrelsen efter samråd med riksrevisionsverket. Ersättningarna redovisas på riksstatens inkomstsida.
Statens veterinärmedicinska anstalt leds av en styrelse. Chef för anstalten är en föreståndare. Inom anstalten finns sju avdelningar, bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, patologisk-anatomiska avdelningen, kemiska avdelnuigen, parasitologiska avdelningen, produktionsavdelningen och konsulentavdelningen samt en ekonomisektion. Därjämte finns vid anstalten en tjänst som statsepizootolog.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Statens |
Dep. chefen |
|
|
|
veterinär- |
|
|
|
|
medicinska |
|
|
|
|
anstalt |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
50 |
+ 4 |
+ 2 |
|
Övrig personal |
155 |
+ 10 |
— |
|
|
205 |
+ 14 |
+ 2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
6 753 000 |
+ 511000 |
+ 130 000 |
|
Sjukvård |
34 000 |
— 9 000 |
- 9 000 |
|
Reseersättningar |
67 000 |
+ 10 000 |
+ 16 000 |
|
Därav utrikes resor |
(15 000) |
(+ 10 000) |
(+ 1000) |
|
Lokalkostnader |
729 000 |
+ 48 000 |
+ 39 000 |
|
Expenser |
131 000 |
+ 19 000 |
+ 5 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 578 000 |
+ 203 000 |
+ 109 000 |
|
Särskilda undersökningar |
160 000 |
— 6 000 |
+ 29 000 |
|
Övriga utgifter |
1 644 000 |
+ 59 000 |
+ 6 000 |
|
|
11 096 000 |
+835 000 |
+325 000 |
Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas tm 4,2 milj. kr. (1970/71 4 mUj. kr.).
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 75
Statens veterinärmedicinska anstalt
1. Löne- och prisomräkning m. m. 137 000 kr.
2. Under bakteriologiska avdelningen begärs 30 000 kr. såsom arvoden till aspirantveterinärer för att vinna förbättrade möjligheter att rekrytera veterinärtjänster såväl vid anstalten som i viss utsträckning vid regionala laboratorier.
För avdelningen begärs även en laboratorieassistenttjänst med hänsyn tUl ökad analysverksamhet (+ 69 431 kr.).
3. För patologisk-anatomiska avdelningen upprepas i tidigare petita-skrivelser framfört förslag om en ny laboratorstjänst för att kunna tillfredsställande bemästra rutinmaterialet samt forsknings- och utvecklingsarbetet. Dessutom begärs tUlstånd att återbesätta den ordinarie laboratorstjänst, som enligt gällande stat skall hållas vakant. Avdelningen behöver även förstärkning med en vaktmästare med hänsyn tUl ökad arbetsvolym i obduktionssalen. (+ 114 448 kr.)
4. För att fylla en brist på kvalificerad biträdeshjälp vid kemiska laboratoriet föreslås en tjänst som förste kemist (+ 59 173 kr.).
5. En tjänst som försöksdjursveterinär begärs vid konsulentavdelningen enär inte längre kan påräknas den tjänst som provisoriskt tUl-handahålls av medicinska forskningsrådet (+72 638 kr.).
6. För ekonomiavdelningen upptas medel till beredskapsassistent (arvodist) och en instrumentmakare, vilka hittills kunnat hållas tUlfälligt anställda utöver personalstaten och vUka nu bedöms behöva inordnas i organisationen. Dessutom behövs en biträdestjänst (A 9) till följd av beslutad arbetstidsförkortning. (+ 84 751 kr.)
7. Då tillhopa fyra befattningar för kvalificerade kontorsgöromål saknas tar styrelsen upp fyra sådana tjänster (+ 130 124 kr.).
8. För särskUda undersökningar tas under avlöningsposten upp en laboratorieveterinär för mul- och klövsjukeundersökningar och en laboratorieassistent för mastitundersökningar (+90 665 kr.).
9. För övriga uppgifter inom anstalten behövs en förstärkning med 53 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 421 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en konsulent (5). Med hänvisning till vad jag anfört under punkten B 1 har jag för rennäringen beräknat 140 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 11 421 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 76
G 6. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.
1969/70 Utgift 2 534 830
1970/71 Anslag 1400 000
1971/72 Förslag 2 000 000
Anslaget är avsett främst för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, såsom salmonellos och mul- och klövsjuka.
Veterinärstyrelsen
Anslaget bör med hänsyn till väntad belastning föras upp med 2 milj. kr.
Departementschefen
Jag bittäder veterinärstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.
G 7. Bidrag till djursjukvård i vissa fall
1969/70 Utgift 726 263
1970/71 Anslag 400 000
1971/72 Förslag 600 000
Anslaget utbetalas och disponeras av samtUga länsstyrelser enligt kungörelsen (1946: 164) om statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård m. m. (ändrad senast 1963: 96).
Veterinärstyrelsen
Anslaget bör med hänsyn tUl väntad belastning föras upp med 500 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till belastningen bör anslaget föras upp med 600 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.
G 8. Veterinärinrättningen i Skara
1969/70 Utgift 470 004
1970/71 Anslag 437 000
1971/72 Förslag 477 000
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
77
Veterinärimrättningen i Skara som organisatoriskt lyder under veterinärhögskolan är sjukvårdsanstalt för husdjur och utövar djursjukvård mot ersättning. Vid inrättningen får även bedrivas vetenskapliga undersökningar rörande husdjurens sjukdomar. Taxa för inrättningen faststäUs av högskolestyrelsen.
Veterinärinrättningen leds av en nämnd. Föreståndare och platschef är en chefsveterinär.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Veterinärhögskolan |
Dep. chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Veterinär personal Övrig personal |
4 11 |
+ 1 |
+ 1 |
|
|
151 |
+1 |
+1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar Lönekostnadspålägg Omkostnader |
350 000 124 000 566 000 |
+ 53 000 + 11000 + 41 000 |
+ 53 000 + 11000 + 41000 |
|
|
1040 000 |
+105 000 |
+ 105 000 |
|
Inkomster |
603 000 |
+ 50 000 |
+ 65 000 |
|
Nettoutgift 437 000 |
+ 55 000 |
+ 40 000 |
|
' Därav sju arvodister.
Kungl. Maj:t fastställer stat för veterinärinrättningen.
Veterinärhögskolan
1. Löne- och prisomräkning 48 100 kr.
2. Arbetsbelastningen och inte tiUgodosedd efterfrägan på veterinär-inrättnmgens tjänster nödvändiggör att inrättningen tillförs ytterligare en tjänst som klinikveterinär (+64 250 kr.).
3. Under förutsättning av att veterinärinrättningen tillförs ytterUgare en veterinärtjänst eller medel för ytterligare en veterinär kan intäkterna i klinikverksamheten beräknas stiga med minst 50 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget tUl 477 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en klinikveterinär. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att tUl Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 477 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 78
G 9. Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 7 458 660
1970/71 Anslag 8 143 000
1971/72 Förslag 8 192 000
Anstalten är centralt organ för den statiiga frökontrollverksamheten med uppgift att, dels mot faststäUda avgifter verkställa analysering, provtagning och plombering m. m. av utsädesvaror, dels bedriva allmännyttig verksamhet genom forskning och försöksverksamhet i syfte att främja tillhandahållandet av fullgott utsäde, rådgivning och upplysning, tillsyn av efterlevnaden av lagar och förordningar samt att arbeta för samordning av frökontrollverksamheten. Anstalten har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.
Anstalten leds av en styrelse. C'hef för anstalten är en föreståndare. Anstalten omfattar en huvudinstilution samt två öppna och två slutna fUialer. De båda slutna fUialerna utför frökontroU vid W. Weibull AB och AB Hallands frökontor. För uppdrag som lämnas anstalten tas ut avgifter enligt taxa.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Statens |
Dep. chefen |
|
|
|
centrala |
|
|
|
|
frökontroll- |
|
|
|
|
anstalt |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
22 |
— |
— |
|
Övrig personal |
163 |
—5 |
—5 |
|
|
185 |
—5 |
—5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
4 864 000 |
—90 000 |
—99 000 |
|
Sjukvård |
23 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
77 000 |
+ 10 000 |
+ 8 000 |
|
Därav utrikes resor |
(6 000) |
(+ 4 000) |
(-) |
|
Lokalkostnader |
472 000 |
+ 66 000 |
+ 56 000 |
|
Expenser |
107 000 |
+ 25 000 |
+ 5 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 116 000 |
+ 49 000 |
+ 51000 |
|
Ersättning till domänverkets |
|
|
|
|
fond för upplåten mark |
22 000 |
+ 3 000 |
+ 3 000 |
|
Övriga utgifter |
1 462 000 |
+ 35 000 |
+ 25 000 |
|
|
8 143 000 |
+98 000 |
+ 49 000 |
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt, som redovisas på driftbudgetens mkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas tiU 5,2 mUj. kr. (1970/71 5,2 milj. kr.).
Statens centrala frökontrollanstalt
1. Löne- och prisomräkning m. m. 184 000 kr.
2. Som en följd av en intensiv, intern rationalisering har personal-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 79
behovet trots förväntad ökning av arbetsbelastningen beräknats möjlig att nedbringa med fem tjänster (—123 000 kr.).
3. Anstaltens föreståndare och chef bör placeras i lönegrad C 4 (+ 12 000 kr.).
4. För övriga uppgifter inom anstalten behövs en förstärkning med 22 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 8 192 000 kr.
G 10. Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning
1969/70 Utgift 150 000 Reservation —
1970/71 Anslag 150 000
1971/72 Förslag 50 000
Statens centrala frökontrollanstalt
Styrelsen anser att det för att möjliggöra fortsatt utnyttjande av nya tekniska framsteg med personalreduceringar som följd krävs vissa ökningar av medel för investering i utmstning.
Styrelsen ser det som oundgängligen erforderligt att anslag ställs tUl förfogande med 160 000 kr. under anslagsposten. Anslaget har räknats upp med 10 000 kr. på grund av prisstegringar och ändrad mervärdeskatt.
Departementschefen
Jag beräknar medelsbehovet till 50 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
G 11. Statens växtskyddsanstalt
1969/70 Utgift 5 375 593
1970/71 Anslag 5 989 000
1971/72 Förslag 6 081 000
Anstalten är centralt statligt organ för uppgifter på växtskyddets område samt för åtgärder tUl skydd av vegetabiliska produkter. Den bedriver forskning och praktiska försök i syfte att skydda den inhemska
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
80
växtodlingen mot sjukdomar och skador, som förorsakas av vurus, växter eller djur eUer som är av iysiogen art. Anstalten utför vidare undersökningar och utredningar rörande skador, som insekter m. fl. förorsakar på lagrade vegetabUiska produkter. Anstalten anordnar växtskydds-kurser för konsulenter och instruktörer samt lämnar allmänheten råd och upplysningar i anslutning tUl sin verksamhet. Anstalten svarar för kontroll av import och export av växter och växtprodukter.
Anstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en föreståndare. Anstalten består av en central huvudinstitution samt fiUaler, som är förlagda till olika delar av landet.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Statens |
Dep. chefen |
|
|
|
|
växtskydds- |
|
|
|
|
|
anstalt |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
38 |
+ 1 |
|
— |
|
övrig personal |
72 |
+4 |
|
— |
|
|
110 |
+5 |
|
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
3 956 000 |
+ 198 000 |
|
— |
|
Sjukvård |
8 000 |
— |
|
— |
|
Reseersättningar |
176 000 |
+ 17 000 |
|
— |
|
Därav utrikes resor |
(16 000) |
(+ 1 000) |
|
(-) |
|
Lokalkostnader |
307 000 |
+ 72 000 |
+ |
32 000 |
|
Expenser |
149 000 |
+ 56 000 |
+ |
12 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
918 000 |
+ 91000 |
+ |
44 000 |
|
Särskilda undersökningar |
198 000 |
+ 39 000 |
+ |
10 000 |
|
Övriga utgifter |
277 000 |
+ 61000 |
— |
6 000 |
|
|
5 989 000 |
+ 534 000 |
+ |
92 000 |
Avgifter för växtskyddsinspektion m. m., som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1 974 000 kr. (1970/71 1,6 milj. kr.).
Statens växtskyddsanstalt
1. Löne- och prisomräkning m. m. 180 000 kr.
2. Tjänsten som föreståndare för anstalten bör bytas ut mot en tjänst som överdirektör (+ 12 000 kr.).
3. För att kunna fylla de ujjpgifter, som den blivande livsmedelsstadgan kommer att medföra för växtskyddsanstaltens del, behövs en förstärkning av anstaltens kemiska avdelning (+ 109 000 kr.).
4. En arvodesbefattning för trädgårdsbrukets växtskydd föreslås överförd på extra ordinarie stat. För nödvändig teknisk biträdeshjälp behövs ett kvalificerat biträde. (+38 000 kr.)
5. En tjänst som trädgårdsmästare vid huvudanstalten bör bytas ut mot en befattning som förste försökstekniker (-|- 11 000 kr.).
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet gi
6. För att erhåUa behövlig skrivhjälp m. m. vid filialen i Åkarp yrkas en befattning som kontorsbiträde (+25 000 kr.).
7. Den resistensbiologiska forskningen vid anstaltens norrlandsfUial (Röbäcksdalen) fordrar vissa personalförstärkningar. Sålunda bör en tjänst som institutionstekniker nyinrättas, varjämte en vaktmästarbe-fattning bör bytas ut mot en tjänst som försökstekniker. (+ 46 000 kr.)
8. En tjänst vid det resistensbiologiska laboratoriet bör bytas ut mot en befattning som försökstekniker (-f 7 000 kr.).
9. För vissa övriga utgifter behöver anslaget ökas med 106 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 081 000 kr.
G 12. Bekämpande av växtsjukdomar
1969/70 Utgift 97 855
1970/71 Anslag 150 000
1971/72 Förslag 150 000
Från anslaget bestrids ersättningar för förluster till följd av åtgärder mot spridning av växtsjukdomar. Bl. a. utgår ersättning vid utrotande av berberis och bekämpande av vissa potatissjukdomar.
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kr.
G 13. Statens lantbrukskemiska laboratorium
1969/70 Utgift 2 307 678
1970/71 Anslag 2 631000
1971/72 Förslag 2 664 000
Statens lantbrukskemiska laboratorium är centralt organ för statiig kemisk analysverksamhet i fråga om produkter från jordbruk, skogsbruk
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
82
och trädgårdsnäring samt förnödenheter för dessa näringars behov. Laboratoriet utför analyser och undersökningar på uppdrag av myndigheter eller enskUda och fungerar som servicelaboratorium för forskning och försöksinstitutioner på jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden. Laboratoriet utvecklar analys- och provtagningsmetoder av betydelse för den lantbmkskemiska analysverksamheten samt lämnar råd och upplysningar i ämnen som hör till laboratoriets verksamhetsområde.
Laboratoriet leds av en styrelse. Chef för laboratoriet är en föreståndare. Inom laboratoriet finns två avdelningar, en jordavdelning och en foderavdelning, samt en särskild sektion för metodutveckling.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Statens |
Dep. chefen |
|
|
|
lantbruks- |
|
|
|
|
kemiska |
|
|
|
|
laboratorium |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
9 |
+ 1 |
— |
|
Övrig personal |
39 |
— |
— |
|
|
48 |
+ 1 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
1 479 000 |
+ 38 000 |
— |
|
Sjukvård |
8 000 |
— |
—• |
|
Reseersättningar |
8 000 |
+ 12 000 |
+ 1000 |
|
Därav utrikes resor |
(4 000) |
(+ 4 000) |
(-) |
|
Lokalkostnader |
601 000 |
+ 1 000 |
+ 1000 |
|
Expenser |
42 000 |
+ 24 000 |
+ 4 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
352 000 |
+ 26 000 |
+ 17 000 |
|
Övriga utgifter |
141 000 |
+ 80 000 |
+ 10 000 |
|
|
2 631 000 |
+ 181000 |
+ 33 000 |
Inkomster vid statens lantbrukskemiska laboratorium, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 1 150 000 kr. (1970/71 1 milj. kr.).
Statens lantbrukskemiska laboratorium
1. Löne- och prisomräkning m. m. 33 000 kr.
2. För metodutveckling behövs; en ny tjänst som försöksassistent i befordringsgången Ag 18/Ae 22 (+ 47 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens lantbrukskemiska laboratorium för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 664 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
83
G 14. Statens maskinprovningar
1969/70 Utgift 2 305 962
1970/71 Anslag 2 144 000
1971/72 Förslag 2 227 000
Statens maskinprovningar har tiU uppgift att prova i allmänna handeln förekommande maskiner för jordbrak, skogsbruk, trädgårdsbmk och mejerihantering samt att lämna upplysningar om deras beskaffenhet genom att ge ut tryckta meddelanden rörande verkställda provningar. Institutionen skall vidare prova maskiner och redskap, som inte förs i marknaden, och härvid lämna redogörelse för proven till den som beställt provningen. Bland institutionens uppgifter i övrigt ingår att lämna allmänheten råd och upplysningar samt att verka för en ändamålsenlig maskinanvändning.
Maskinprovningarna leds av en styrelse och har en föreståndare som chef. Inom maskinprovningarna finns en huvudexpedition, tre aUmänna avdelningar och en mejeriavdelning.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Statens maskin- |
Dep. chefen |
|
|
|
provningar |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
10 17 |
+ 1 + 1 |
+ 1 |
|
|
27 |
+ 2 |
+ 1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser LÖnekostnadspälägg Övriga utgifter |
1 055 000 1000 84 000 (4 000) 371 000 225 000 238 000 170 000 |
+ 97 000 (-) + 39 000 |
+ 53 000 + 1000 (-) + 29 000 |
|
|
2 144 000 |
+ 136 000 |
+ 83 000 |
Inkomster vid statens maskinprovningar, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas tUl 500 000 kr. (1970/71 500 000 kr.).
Statens maskinprovningar
1. Löne- och prisomräkning 15 000 kr.
2. Vid var och en av avdelningarna i Alnarp, Ultuna och Umeå bör en montörstjänst bytas ut mot en tjänst som tekniker (+16 000 kr.).
3. Vid avdelningen i Alnarp bör en förmanstjänst bytas ut mot en tjänst som verkstadsförman (4-3 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 84
4. Belastningen på avdelningen i Umeå kräver förstärkning av personalen med en försöksledare och en verkstadsförman för undersökningar av skogsbruksmaskiner (+ 101 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 2 227 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för en försöksledare (4) vid avdelningen i Umeå för provning av skogsbruksmaskiner. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Statens maskinprovningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 227 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
85
H. UTBILDNING OCH FORSKNING
H 1. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 37 047 317
1970/71 Anslag 29 632 000 1971/72 Förslag 32 562 000
Vid lantbrukshögskolan bedrivs utbUdning, forskning, försöksverksamhet och rådgivning på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Forsknings- och undervisningsorganisationen är uppdelad på 17 institutioner. UtbUdningen, som är femårig med första läsåret förlagt utanför högskolan, är uppdelad på en agronom- och en hortonomlinje. Intagningen uppgår läsåret 1970/71 tUl 130 studerande, varav 105 på agronomlinjen och 25 på hortonomlinjen. Försöksverksamheten, so.Ti följer ett program som årligen fastställs av högskolestyrelsen (riksföi-söksprogrammet), bedrivs inom institutionernas försöksavdelningar och vid högskolans försöksstationer i skUda delar av landet. Genom konsulentavdelningen förmedlas resultaten av forskning och försöksverksamhet till bl. a. de statUga rationaliseringsorganen på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Lantbruks- |
Dep.chefen |
|
|
|
|
högskolan |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Utbildning, forskning och |
|
|
|
|
|
försöksverksamhet |
|
|
|
|
|
Lärare, försöksledande |
|
|
|
|
|
personal m. fl. |
220 |
+29 |
|
+ 6 |
|
Bibliotek m. m. |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
4 |
+ 1 |
|
— |
|
Övrig personal |
10 |
— |
|
— |
|
Centrala förvaltningen |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
11 |
+ 4 |
|
+ 1 |
|
Övrig personal |
71 |
+ 2 |
|
+ 1 |
|
Konsulentavdelningen |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
16 |
+ 2 |
|
— |
|
Övrig personal |
12 |
— |
|
— |
|
|
344 |
+38 |
|
+ 8 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter j. |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
17 323 000 |
+ 2 283 000 |
+773 000 |
|
|
Sjukvård |
55 000 |
+ 25 000 |
+ |
25 000 |
|
Reseersättningar |
319 000 |
+ 32 000 |
+ |
21000 |
|
Därav utrikes resor |
(9 000) |
(-) |
|
(-) |
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordlbruksdepartementet
86
|
|
1970/71 |
Beräknad är |
idring 1971/72 |
|
|
|
|
Lantbruks- |
Dep.chefen |
|
|
|
|
högskolan |
|
|
|
Lokalkostnader |
7 036 100 |
+ 2 071000 |
+ 1646 000 |
|
|
Expenser |
525 000 |
+ |
136 000 |
+ 93 000 |
|
Därav |
|
|
|
|
|
a) akademiska högtidligheter |
|
|
|
|
|
m. m. |
10 000 |
|
— |
— |
|
b) representation |
2 000 |
|
— |
— |
|
Doktorandstipendier |
139 900 |
+ |
11000 |
— |
|
Bidrag till tryckning av doktors- |
|
|
|
|
|
avhandlingar m. m. |
9 000 |
+ |
10 000 |
— |
|
Driftkostnader för baljväxt- |
|
|
|
|
|
laboratoriet |
72 000 |
|
— |
— |
|
Utländska forskare |
28 000 |
+ |
15 000 |
— |
|
Ersättning till Alnarps egen- |
|
|
|
|
|
dom för vägunderhåll m. m. |
18 000 |
+ |
2 000 |
— |
|
Underhåll av park- och |
|
|
|
|
|
prydnadsanläggningar vid |
|
|
|
|
|
Alnarp |
23 000 |
+ |
2 000 |
—. |
|
Lönekostnadspålägg |
4 220 000 |
+ |
739 000 |
+ 372 000 |
|
|
29 768 000 |
+ 5 326 000 |
+ 2 930 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Försålda baljväxtkulturer |
|
|
|
|
|
m. m. |
136 000 |
|
— |
— |
|
Nettoutgift |
29 632 000 |
+ 5 326 000 |
+ 2 930 000 |
|
Lantbrukshögskolan
Verksamheten vid högskolan utgör ett grundläggande led i arbetet att effektivisera jordbmks- och trädgårdsproduktionen i syfte att få fram billigare och bättre livsmedel. För att högskolan här skall kunna fylla sin uppgift är det nödvändigt att tillföra utbUdningen, forskningen och försöksverksamheten ökade resurser. En större satsning från högskolans sida på naturvårds- och miljövårdsområdena är önskvärd. För att kunna öka insatsen i biståndsverksamheten behöver högskolan resurser för utbildning av svenska speciaUster samt för forskning om möjligheterna att öka livsmedelsproduktionen för u-ländernas befolkning.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 459 000 kr.
2. För att genomföra den beslutade ökningen av antalet utbUdnings-platser med 25 på agronomlinjen behövs en förstärkning med en universitetslektor i lantbrukets byggnadsteknik, en utbildningsledare, en studierådgivare samt 9 000 assistenttimmar (+ 654 000 kr.).
3. En planerad kurs i mUjövård kräver 1000 assistenttimmar (+ 47 000 kr.).
4. Skogshögskolan och skogsmästarskolan har den 1 juli 1970 anslutits tUl redovisningsgmppen för jordbrukets högskolor. Detta nödvändiggör en utbyggnad av redovisningscentralen med en tjänst som byrå-dhektör, en tjänst som kanslist och en tjänst som kansliskrivare (+132 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 87
5. En kvalificerad dokumentalist behöver på grund av utökad verksamhet knytas till biblioteket (+ 64 000 kr.).
6. För ledning av verksamheten vid Balsgård begärs en statshortonom i förädling av frakt och bär. En tjänst som försöksledare kan samtidigt dras m. (+20 000 kr.)
7. Den nya forskarutbildningen medför behov av ytterligare handledare. Medel begärs för fyra forskarassistenttjänster och för speciallärare (+ 308 000 ler.).
8. För att kunna fortsätta upprustningen av forsknings- och försöksresurserna inom husdjursförädlingens område bör inrättas en tjänst som statsagronom i produktkvalitet och en tjänst som försöksledare för ull-och pälsproduktion (+ 156 000 kr.).
9. För försöksverksamheten i övrigt behövs en försöksledare och två försöksassistenter (+ 165 000 kr.).
10. Med hänsyn till radiobiologins stora betydelse bör ämnet företrädas av en professor. Den biträdande professorn i ämnet kan dras in. (+9 000 kr.)
11. Vid konsulentavdelningen föreslås en tjänst som byrådirektör för publikationsverksamhet och en tjänst som statskonsulent för byggnadsrådgivning inrättad (+ 128 000 kr.).
12. För UtbUdning och forskning rörande den tekniska effektivisering-en av animalieproduktionen begärs en biträdande professur (+ 85 000 kr.).
13. Utbildningen av hortonomer behöver ändras och utökas. Den nuvarande utbildningen infördes år 1961 och är främst anpassad för trädgårdsodlare och trädgårdsarkitekter. UtveckUngen på miljövårdens område under 1960-talet har ökat behovet av landskapsarkitekter med goda kunskaper i bl. a. fysisk planering av den yttre miljön. Utbildningen för hortonomer med arkitektinriktning vid högskolan fyller inte dessa krav. För studerande med denna studieinriktning bör införas särskilda kurser i vissa grundläggande ämnen, utökad undervisning i projektering, utbildning i stadsbyggnad, forrrUära m. fl. ämnen. Med anledning härav bör den nuvarande hortonomutbildningen delas upp på två linjer benämnda landskapsarkitektiinjen och hortonomlinjen. Utbildningens längd avses bli oförändrad för de båda linjerna. Det propedeu-tiska året föreslås slopat för landskapsarkitekter. Till landskapsarkitektiinjen bör fr. o. m. nästa läsår antas 30 studerande och till hortonomlinjen 10. Detta innebär en ökning av intagningen med 15 studerande per läsår. Den föreslagna ändringen av utbildningen och ökningen av antalet utbildningsplatser medför behov av en universitetslektor och en universitetsadjunkt i landskapsarkitektur, en studierådgivare, 4 000 assistenttimmar samt medel till speciaUärare (+ 491000 kr.).
I särskild framstäUning har högskolan föreslagit att professuren i
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 88
frukt- och bärproduktion, företrädesvis växtförädling i samband med återbesättande ändras tiU professur i frukt- och bärodling.
Remissyttranden
Yttranden över lantbrukshögskolans förslag till ändring och utökning av hortonomutbildningen har avgetts av statens planverk, universitetskanslersämbetet, statens naturvårdsverk. Svenska kommunförbundet och Sveriges akademikers centralorganisation. Statens planverk framhåller att det föreligger ett uppenbart behov av ökad medverkan av personal med naturvetenskaplig grundutbildning i den fysiska samhällsplaneringen. Inte minst för att behandla problem som uppstår till följd av samhällsbyggandets påverkan på och beroende av naturresurserna är behovet av sådan sakkunskap stort. Verket anför vidare att det varit värdefullt om förslaget närmare hade beJyst behovet av och möjligheterna till samverkan med andra utbildningsanstalter. Liknande synpunkter förs fram av universitetskanslersämbetet. Statens naturvårdsverk framhåller att naturvårdens behov av arbetsljaft med hortonomutbildning främst kommer att avse personer med examen från landskapsarkitektlinjen. Arbetsuppgifter för vUka denna utbUdning lämpar sig är bl. a. handläggning av landskapsarkitektoniska frågor vid olika exploateringsföretag och anläggningar samt utformning av närmiljön ur rekreationssynpunkt. Sådan personal bör enligt verket framdeles finnas inom praktiskt taget alla storkommuner. Svenska kommunförbundet tiUstyrker att den föreslagna utbildningen kommer till stånd och anser att den sakkunskap landskapsarkitekterna kommer att besitta efter genomgången utbildning koraraer att vara av stor betydelse for kommunerna. Sveriges akademikers centralorganisation tillstyrker att en särskild landskapsarkitektlinje inrättas vid lantbrukshögskolan.
Departementschefen
Jag tar först upp förslaget om ändring av hortonomutbildningen. I likhet med högskolan anser jag att utvecklingen på miljövårdsområdet har kommit att ställa ökade krav på utbUdningen av landskapsarkitekter vid lantbrukshögskolan. Jag tillstyrker därför högskolans förslag att en särskild landskapsarkitektlinje med inriktning mot fysisk planering av den yttre miljön inrättas. Jag har heller inget att erinra mot att det pro-pedeutiska året slopas för denna linje. Jag räknar med att till landskapsarkitektlinjen och hortonomlinjen kan tas in 30 resp. 10 studerande per läsår. För de föreslagna ändringarna har jag beräknat medel för en universitetsadjunkt, 2 000 assistenttimmar samt 30 000 kr. till speciallärar-arvoden.
Med hänvisning tiU vad jag anfört under punkten B 1 har jag för rennäringen beräknat 90 000 kr.
Professuren i frukt- och bärproduktion, företrädesvis växtförädling
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 89
bör enligt min uppfattning i samband med återbesättande ändras till professur i frukt- och bärproduktion. På innehavaren av denna befattning ankommer att svara för dels utbildning och forskning inom ämnet frukt- och bärodling, dels försöksverksamheten i såväl frukt- och bärodling som i växtförädling av frukt och bär.
Med hänvisning till sammanställningen i övrigt beräknar jag anslaget tiU 32 562 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. en byrådirektör och en kanslist vid högskolans redovisningscentral (4) samt 2 000 assistenttimmar för studierådgivning och ökad intagning vid agronomlinjen (2).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna vad jag i det föregående förordat i fråga om ändring av hortonomutbildningen
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av professuren i frukt- och bärproduktion, företrädesvis växtförädling i enlighet med vad jag anfört
3) till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 32 562 000 kr.
H 2. Lantbrukshögskolan: Driftkostnader
1969/70 Utgift 13 983 908 Reservation H 648 975
1970/71 Anslag 9 402 000
1971/72 Förslag 8 527 000
Anslaget Lantbrukshögskolan: Materiel m.m.
Från anslaget bestrids omkostnaderna m. m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnaderna för teknisk och adrainistrativ personal vid institutionerna.
Lantbrukshögskolan
Av den begärda anslagshöjningen hänför sig 460 000 kr. tUl löne-och prisomräkning samt lönekostnadspålägg. Ökningen av antalet studerande ställer ökade krav på institutionernas resurser (+ 110 000 kr.). Forskarutbildningen och nya utbildningskurser kräver en ökning av personal och utrustning till en sammanlagd kostnad av 130 000 kr. Vid institutionerna bör tre intendentstjänster inrättas (+ 148 000 kr.). För pedagogiskt utvecklingsarbete beräknas 50 000 kr. I övrigt bör anslaget räknas upp med 602 000 kr.
Departementschefen
För innevarande budgetår har under detta anslag beräknats medel bl. a. för verksamheten vid försöksavdelningen i Balsgård, försöksavdelningarnas driftkostnader samt en tjänst som institutionstekniker
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
90
vid institutionen för lantbrukets bygggnadsteknik. Dessa kostnader på sammanlagt 1 314 000 kr. bör föras över till anslaget Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. •
Med hänsyn till den föreslagna anslagsomläggningen och en höjning av medelstiUdelniugen i övrigt med 439 000 kr. beräknar jag anslaget till 8 527 000 kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 8 527 000 kr.
H 3. Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m.
1969/70 Utgift 557 662 Reservation
1970/71 Anslag 587 000
1971/72 Förslag 627 000
99 399
Från anslaget besttids omkostnaderna för högskolans biblioteks- och publikationsverksamhet.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Lantbrukshög- Dep.chefen skolan
Biblioteksverksamheten Publikationsverksamheten
316 000 271 000
587 000
-222 000
+ 222 000
+ 40 000
+ 40 000
Lantbrukshögskolan
Av den begärda anslagshöjningen hänför sig 38 000 kr. tUl prisstegringar. Ökade krav på biblioteksverksamheten gör att anslaget behöver höjas med 184 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanstiUlningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 627 000 kr.
H 4. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten
|
11473 342 14 642 000 17 871 000 |
|
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag |
Reservation
858 587
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 91
Från anslaget bestrids vissa driftkostnader för högskolans försöksverksamhet.
Lantbrukshögskolan
1. Av den begärda ökningen hänför sig 321 000 kr. till prisomräkning och 984 000 kr. till löneökning för befintlig personal.
2. Inom jordbrukssektionen framhålls följande områden som angelägna, nämligen kvävegödslingens teknik och ekonomi, oljeväxternas odlingsteknik, potatisodlingens teknik och ekonomi, jordarnas packningsgrad och packningskänslighet samt herbiciders nedbrytning och restproblem.
3. På husdjurssidan begärs medel för projekt rörande produktkvalitet, spannmålsfrågor och kraftfoderteknologi, inhysnings- och skötselfrågor samt urvalsmetodik.
4. På det tekniska området kommer de nyuppförda försöksväxthusen i Alnarp att utnyttjas vid olika försök. I övrigt bedöms undersökning av luftintag i svinstallar samt upphandling av trädgårdsnäringens byggnader som viktiga projekt.
5. Försöksverksamhet rörande utveckling av nya produkter och kvalitéer samt markvårdsproblem framhålls som väsentliga på trädgårdssidan.
6. Lantbruksföretagets tillväxtproblem, ekonomisk uppföljning av resultat från husdjursförsök samt praktisk behandling av riskfrågor är projekt på det företagsekonomiska området som bedöms särskilt angelägna.
7. För att bättre och snabbare kunna tUlvarata försöksresultat som framkommer i utlandet bör beloppet till utrikes resor ökas med 7 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör nästa budgetår höjas med 3 229 000 kr. Av ökningen hänför sig 1 314 000 kr. till de överföringar från driftkostnadsanslaget, som jag redogjort för under nämnda anslag.
Med hänvisning tiU vad jag anfört under punkten B 1 har jag för rennäringen beräknat 250 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 17 871 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
92
H 5. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
273 670 1000 1000
Anslaget avser de jordbruksegendomar som lantbrukshögskolan disponerar för sin försöksverksamhet samt Alnarps trädgårdar. Kungl. Maj:t fastställer årligen en stat för jordbruks- och trädgårdsdriften vid dessa enheter.
Lantbrukshögskolan
Anslaget bör föras upp med oförändrat 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder lantbrukshögskolans förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
H 6. Yeterinärhögskolan: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 16 280 990
1970/71 Anslag 11991000 1971/72 Förslag 12 743 000
Vid veterinärhögskolan bedrivs undervisning och forskning på det veterinärmedicinska området. Verksamheten är uppdelad på 16 institutioner. Vid högskolan bedrivs även djursjukvård. UtbUdningen vid högskolan omfattar tUl veterinärmedicine kandidatexamen två läsår och till veterinärexamen ytterligare tre och ett halvt läsår. Intagningen uppgår till 50 studerande per läsår. TUl högskolan hör en försöksgård förlagd till Skara.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Veterinärhögskolan
Dep.chefen
Personal
Utbildning och forskning Lärare m. fl. Biblioteket
Handläggande personal Övrig personal
109
3 3
+ 21
+ 5
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
93
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Veterinär- |
Dep.chefen |
|
|
|
|
högskolan |
|
|
|
Centrala förvaltningen |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
3 |
|
— |
— |
|
Övrig personal |
30 |
|
— |
— |
|
|
148 |
|
+ 21 |
+ 5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
7 077 000 |
+ 1295 000 |
+ 318 000 |
|
|
Sjukvård |
16 000 |
+ |
5 000 |
+ 5 000 |
|
Reseersättningar |
26 500 |
+ |
5 500 |
+ 6 000 |
|
Därav utrikes resor |
(3 000) |
|
(-) |
(-) |
|
Lokalkostnader |
1 512 000 |
+ |
295 500 |
+ 276 000 |
|
Expenser |
224 800 |
— |
54 000 |
— 62 000 |
|
Därav engängsutgifter |
(21 000) |
|
(-) |
(-) |
|
Doktorandstipendier |
43 000 |
+ |
40 500 |
|
|
Bidrag till tryckning av |
|
|
|
|
|
doktorsavhandlingar |
10 000 |
|
.—. |
— |
|
Ersättning för avskaffade |
|
|
|
|
|
examensavgifter |
1000 |
+ |
300 |
— |
|
Utländska forskare |
11000 |
+ |
9 000 |
— |
|
Kursinikroskop m. m. för |
|
|
|
|
|
studerande |
100 000 |
— |
50 000 |
- 50 000 |
|
Underhåll av park |
9 700 |
+ |
2 000 |
— |
|
Utgifter för djursjukvården |
1 261 000 |
+ |
126 000 |
+ 114 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
1 699 000 |
+ |
389 200 |
+ 145 000 |
|
|
11 991 000 |
+ 2 064 000 |
+ 752 000 |
|
Inkomster vid veterinärhögskolan, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas tUl 1,3 milj. kr. (1970/71 1,3 milj. kr.).
Veterinärhögskolan
En betydande förstärkning av högskolans personella resurser är nödvändig om den nya studieplanen med förkortad studietid skall kunna förverkligas. Vid vissa institutioner har det under det senaste året varit nödvändigt att vidta extraordinära åtgärder för att kunna utföra beslutad undervisning. Andra institutioner har framfört starka tvivel om att med nuvarande personaltillgång kunna genomföra studieplanen med bibehållande av elevernas kunskapsstandard.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 420 000 kr.
2. För att godtagbar undervisning skall kunna meddelas krävs en förstärkning vid institutionen för medicin II med en universitetslektor och vid institutionen för obstetrik och gynekologi med en klinikveterinär (+ 151 000 kr.).
3. Vid de kliniska institutionerna behöver antalet assistenttimmar utökas. I första hand är en förstärkning med 6 000 assistenttimmar nödvändig (+ 292 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 94
4. Lärarbristen vid skUda institutioner motiverar att högskolan tillförs ytterligare en universitetslektor, två klinikveterinärer, två forskarassistenter, en laboratorieveterinär samt två assistenter (+ 500 000 kr.).
5. Behov föreligger av en heltidstjänst för forskning, undervisning och examination i howårds- och klöwårdslära. Det nuvarande speciallärar-arvodet i ämnet kan dras in. (+ 51 000 kr.)
6. En tjänst som professor i livsmedelskemi- och teknologi bör inrättas i utbyte mot en tjänst som biträdande professor i livsmedelshygien ( + 9 000 kr.).
7. För forskningsverksamheten behövs en förstärkning med tre docenter, en forskarassistent och en forskningsingenjör. Den nya doktorsexamen ökar kravet på antalet doktorandstipendier med åtta och behovet av utländska kontakter motiverar en höjning av anslagsposten utländska forskare. (+ 395 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl 12 743 000 kr. Jag har därvid räknat medel för bl. a. 3 000 assistent-timmar och två andra tjänster för att förstärka undervisningsresurserna vid högskolans kliniska institutioner (3) samt för kostnader i samband med utvidgning av praktikcrarådet för den ambulatoriska kliniken. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 12 743 000 kr.
H 7. Yeterinärhögskolan: Driftkostnader
1969/70 Utgift n 340 581 Reservation 756 544
1970/71 Anslag 5 706 000
1971/72 Förslag 6 023 000
• Anslaget Veterinärhögskolan: Materiel m.m.
Från anslaget bestrids omkostiiaderna m. m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.
Veterinärhögskolan
1. Av den begärda ökningen hänför sig 144 000 kr. tiU löne- och prisomräkning.
2. För att högskolan skall kunna genomföra den kursverksamhet som erfordras för den nya doktorsexamen krävs en resursförstärkning med 50 000 kr.
3. De nuvarande anslagsmedlen till materiel m. m. förmår endast täcka en ringa del av institutionernas verkliga utgifter. Framför allt de
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 95
kliniska institutionerna bör tillförsäkras en betydande materielförstärk-ning. (+ 504 000 kr.)
4. För anskaffande av audivisuella hjälpmedel till undervisningen samt förnyelse av röntgenapparatur och elektronmikroskop m. m. behövs 2 498 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 317 000 kr. tUl 6 023 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Veterinärhögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 6 023 000 kr.
H 8. Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m.
|
1969/70 Utgift |
82 633 |
|
1970/71 Anslag |
126 000 |
|
1971/72 Förslag |
136 000 |
Reservation 37 367
Från anslaget bestrids omkostnader för verksamheten vid högskolans bibliotek.
Veterinärhögskolan
Prishöjningar på böcker och tidskrifter medför ökade utgifter med
24 000 kr. Därutöver behöver anslaget som en engångsutgift höjas med
25 000 kr. för att tillgodose behovet av kurslitteratur för de studerande.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 10 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 136 000 kr.
H 9. Yeterinärhögskolan: Försöksverksamhet
1969/70 Utgift 99 418 Reservation 6 026
1970/71 Anslag 300 000
1971/72 Förslag 300 000
Från anslaget bestrids kostnader för högskolans försöksgård i Skara.
Veterinärhögskolan Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 96
Departementsch ef en
Jag biträder veterinärhögskolans förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
H 10. Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården
1969/70 Nettoinkomst 5125
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Veterinärhögskolan
Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder veterinärhögskolans förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
H 11. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 17 534 029
1970/71 Anslag 12 875 000 1971/72 Förslag 13 237 000
Vid skogshögskolan bedrivs utbildning, forskning och försöksverksamhet på skogsbrukets område. Verksamheten är uppdelad på 13 institutioner fördelade på fyra institutionsgrupper. Utbildningen vid högskolan är fyraårig. De första tre åren omfattar vartdera tre terminer och det fjärde året två terminer. Undervisningen är under första läsåret förlagd till Garpenberg men i övrigt huvudsakligen tiU Stockholm. Intagningen uppgår till 40 studerande per läsår.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Skogshög- Dep.chefen skolan
Personal
Forskning, försöksverksamhet och utbildning
Lärare, försöksledande personal
m.fl. 131 +20
Biträdande personal 11 +3
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
97
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Skogshög- |
Dep.chefen |
|
|
|
|
skolan |
|
|
|
Biblioteket |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
2 |
|
— |
— |
|
Biträdande personal |
3 |
|
+ 1 |
— |
|
Centrala förvaltningen |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
6 |
|
■ + 1 |
— |
|
Biträdande personal |
32 |
|
— |
— |
|
|
185 |
|
+25 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
8 791 700 |
+1 380 000 |
+ 24 000 |
|
|
Sjukvård |
32 000 |
+ |
6 000 |
— |
|
Reseersättningar |
53 000 |
+ |
4 000 |
+ 4 000 |
|
Därav utrikes resor |
(15 000) |
(+ |
1000) |
(-) |
|
Lokalkostnader |
1 645 000 |
+ |
109 000 |
+ 55 000 |
|
Expenser |
266 700 |
j- |
98 000 |
+ 40 000 |
|
Ersättning tUl domänverkets |
|
|
|
|
|
fond för upplåten mark |
17 000 |
+ |
3 000 |
+ 3 000 |
|
Bidrag till tryckning av |
|
|
|
|
|
doktorsavhandlingar m. m. |
20 000 |
+ |
5 000 |
— |
|
Doktorandstipendier |
65 000 |
+ |
21 000 |
— |
|
Underhäll av parker och |
|
|
|
|
|
byggnader |
19 000 |
_L |
6 000 |
— |
|
Utgifter för uppdragsverksam- |
|
|
|
|
|
het och tillfälliga under- |
|
|
|
|
|
sökningar |
100 |
---- |
100 |
100 |
|
Kostnader för samarbets- |
|
|
|
|
|
nämnden för jordbrukets |
|
|
|
|
|
högskolor |
31300 |
|
— |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
1 959 000 |
+ |
556 000 |
+ 236 000 |
|
|
12 899 800 |
+ 2187 900 |
+ 361900 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Inkomster från uppdragsverk- |
|
|
|
|
|
samhet och tillfälliga |
|
|
|
|
|
undersökningar |
100 |
— |
100 |
100 |
|
Avgifter för bränsle och |
|
|
|
|
|
elektriskt ljus |
7 000 |
|
— |
— |
|
Försäljning av publikationer |
12 100 |
|
— |
— |
|
Hyresinkomster |
5 600 |
|
— |
— |
|
|
24 800 |
— |
100 |
100 |
|
Nettoutgift |
12 875 000 |
+ 2 188 000 |
+ 362 000 |
|
Skogshögskolan
Den svenska skogsnäringen är under rådande högkonjunktur inne i ett skede av stark expansion och dess möjligheter att konkurrera på den internationella marknaden är på sikt goda. Inför kravet på en fortsatt rationalisering i råvaruledet bör dock ökade resurser ställas till högskolans förfogande för forskning.
1. Löne- och prisomräkning m. m. 346 000 kr.
2. Vid institutionen för växtekologi och marklära, avdelningen för
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 98
skogsekologi, bör en tjänst som biträdande professor inrättas inom ämnesområdet skogsträdens utvecklingsfysiologi. Vid samma avdelning bör inrättas en tjänst som växtfysiolog för biokemisk forskning. (+ 155 000 kr.)
3. En tjänst som universitetslektor inom institutionen för växtekologi och marklära begärs i enlighet med geoutredningens förslag (+ 86 000 kr.).
4. Vid institutionen för skogszoologi bör inrättas en tjänst som fältentomolog för utläggning av mera långsiktiga försök samt för kontakter med det praktiska skogsbruket (+ 70 000 kr.).
5. För forskning rörande skadesvampar på virke behövs en forskningsingenjör vid institutionen för virkeslära (+70 000 kr.).
6. Som chef för fytotronanläggningen krävs en tjänst som biträdande professor. En befattning som forskarassistent kan dras in. (+ 16 000 kr.)
7. I natur- och landskapsvård behövs en universitetslektor. Samtidigt kan ett speciallärararvode på 19 100 kr. dras in. (+ 66 000 kr.)
8. Vid institutionen för skoglig matematisk statistik bör inrättas en byrådirektörstjänst för en expert i informationsbehandling (+73 000 kr.).
9. För förbättrad handläggning av inkommande serviceuppdrag från utomstående begärs en tjänst som byrådirektör vid institutionen för skogstaxering (+74 000 kr.).
10. Vid institutionen för skogsekonomi bör en tjänst som biträdande professor inrättas i ämnet skogspolitik och markanvändning (+85 000 kr.).
11. För skogliga referat föreslås en byrådirektörstjänst vid centrala förvaltningen (+ 66 000 kr.).
12. Enligt 1956 års skogshögskole- och skogsforskningskommitté och senare principbeslut bör en försöksledartjänst vid var och en av institutionerna för skogsproduktion, skogstaxering samt skogsteknik omvandlas tUl biträdande professurer (+ 36 000 kr.).
13. För verksamheten vid institutionerna i övrigt föreslås dessutom — i vissa fall med indragning av lägre tjänst — en meteorolog, en virkestekniker, en fältassistent, en teknisk assistent och en biträdande jägmästare. Härutöver begärs bl. a. två forskarassistenter och 6 750 assistenttimmar. (+ 1 045 000 kr.)
Departementschefen
För uppdragsverksamhet och tillfälliga undersökningar vid högskolan bör i fortsättningen i tillämpliga delar gälla de bestämmelser om ersättning för arbete ra. m. som reglerar motsvarande verksamhet vid universiteten m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Med hänvisning till saramanställningen beräknar jag anslaget tUl 13 237 000 kr. Jag har därvid räknat medel för bl. a. en biträdande
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 99
professor vid institutionen för skogstaxering i utbyte mot en försöksledare (12) och en forskningsledare vid fytotronen i utbyte mot en forskarassistent (6). Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett förslagsanslag av 13 237 000 kr.
H 12. Skogshögskolan: Driftkostnader
1969/70 Utgift 14 608 738 Reservation 1567 115
1970/71 Anslag 9 453 000
1971/72 Förslag 10 106 000
1 Anslaget Skogshögskolan: Materiel m.m.
Från anslaget bestrids omkostnaderna m. m. för institutionernas verksamhet samt lönekostnaderna för teknisk och administrativ personal vid institutionerna.
Skogshögskolan
1. Av den begärda höjningen av anslaget hänför sig 317 000 kr. till löneomräkning och ökade resekostnader.
2. För personalförändringar begärs ett belopp av 1 063 000 kr.
3. Följdkostnader för föreslagna personalförändringar beräknas öka driftkostnaderna med sammanlagt 440 000 kr., varav 250 000 kr. hänför sig till personalförändringar begärda under förvaltningskostnadsanslaget.
4. För att tillgodose institutionernas behov av medel för forsknings-och försöksverksamhet behöver anslaget räknas upp med 600 000 kr.
5. För institutionernas nyanskaffningsbehov av apparater beräknas en höjning av anslaget med 250 000 kr.
6. I övrigt bör anslaget höjas med 100 000 kr., varav 90 000 kr. såsom engångsanslag.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 653 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Skogshögskolan: Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 10 106 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet loo
|
H 13. Skogshögskolan |
: Bokinköp m. m. |
|
|
1969/70 Utgift |
131 346 |
Reservation |
|
1970/71 Anslag |
138 000 |
|
|
1971/72 Förslag |
148 000 |
|
Från anslaget bestrids omkostnaderna för verksamheten vid högskolans bibliotek.
Skogshögskolan
De automatiska kostnadsökningama för bokinköp m. m. beräknas tUl 14 000 kr. Hämtöver begärs en ökning med 26 000 kr. för komplettering av litteraturbeståndet och för installation av snabbtelefonanläggning.
Departementschefen
Anslaget bör ökas med 10 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 148 000 kr.
H 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
1969/70 Utgift 5 511940 Reservation 584 281
1970/71 Anslag 5 000 000
1971/72 Förslag 5 800 000
Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor (LUP-kommittén) har tiU uppgift bl. a. att utarbeta utrustningsprogram innefattande förslag till kostnadsramar för nämnda institutioner. Kommittén skall successivt överlämna förslag till utrustningsnämnden för universitet och högskolor som begär anslag i utrustningsfrågor och som sedan har att efter statsmakternas bestämmande vidta de åtgärder som behövs för programmens förverkligande. Byggnadsstyrelsen har hand om den verksamhet som avser planering och upphandling av snickeriinredning samt elarmatur och möbler m. m.
llnredning
I fråga om inredningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 101
Byggnadsstyrelsen
Lantbrukshögskolan Ultuna
Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Den nuvarande definitiva ramen kommer i huvudsak att tas i anspråk först under budgetåret 1971/72, varför ramen med hänsyn till prishöjningar bör ökas tUl 800 000 kr.
Markvetenskap, nybyggnad. Kostnaden för inredning beräknas tUl 2 100 000 kr. Kostnaden bör föras upp som delram.
Kemi, ombyggnad av undervisningslaboratorium. Kostnaderna för kompletterande inredning uppskattas till 200 000 kr.
Gamla ladugården i Kungsängen, ombyggnad. Kostnaderna för kompletterande inredning uppskattas tiU 200 000 kr.
Alnarp
Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. Den tidigare uppförda definitiva ramen kommer i huvudsak att tas i anspråk under budgetåret 1972/73. Med hänsyn tUl prishöjningar krävs en ökning med 100 000 kr. Den nya ramen bör föras upp som en delram på 1 000 000 kr.
Röbäcksdalen
Institutionslokaler, om- och tillbyggnad. I gällande inredningsplan har förts upp en delram på 1 000 000 kr. Ramen kommer att tas i anspråk under budgetåret 1971/72. Med hänsyn till prishöjningar bör ramen ökas med 100 000 kr.
Oförutsedda mindre inredningsobjekt För rubricerade objekt föreslås en delram om 1 400 000 kr.
Utrustning
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
I fråga om utmstnmgsobjekt, som tidigare ej redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.
Lantbrukshögskolan Ultuna
Försöksdjur. Ytterligare medel behövs för att anskaffa försöksdjur till de nyuppförda stallarna vid Kimgsängen.
Alnarp
Nybyggnader för trädgårdssektionen. Den nuvarande delramen bör höjas med 500 000 kr. avseende medel för utrustning av institutions-och laboratoriebyggnaden.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbmksdepartementet
102
Röbäcksdalen
Försöksdjur. För anskaffning av försöksdjur tUl de nya stallarna behövs ytterligare medel.
Institutionslokaler. Delramen för utrustning av om- och tillbyggnad av dessa lokaler bör ersättas med en definitiv ram.
Oförutsedda mindre utrustningsobjekt
För budgetåret 1971/72 har LUP-kommittén beräknat en definitiv kostnadsram för anskaffning av utrustning tUl mindre objekt för vilka någon särskild kostnadsram ej beräknats i utrustningsplanen.
Departementschefen
De kostnadsramar som tas upp i följande inredningsplan bör godtas.
Inredningsplan (1 000-tal kr.)
|
Inredningsobjekt |
Kostnadsram defini- deham |
Medelsförbrukning |
|||
|
|
arti |
t. 0. n 30.6. |
1. Beräknad för |
||
|
|
tiv t. 0. m. |
|
|
||
|
|
ram 30.6. |
|
1970 |
1970/71 1971/72 |
|
|
|
1972 |
|
|
|
|
|
Lantbrukshögskolan |
|
|
|
|
|
|
Ultuna |
|
|
|
|
|
|
Växtodling, nybyggnad |
625 |
1 |
491 |
|
|
|
Växtpatologi, nybyggnad |
850 |
1 |
677 |
|
|
|
Genetik och växtförädling. |
|
|
|
|
|
|
ombyggnad av försöks- |
|
|
|
|
|
|
lada |
45 |
1 |
41 |
|
|
|
Genetik och växtförädling. |
|
|
|
|
|
|
om- och tUlbyggnad |
750 |
1 |
667 |
|
|
|
Ekonomibyggnader m.m., |
|
|
|
|
|
|
Kungsängen, etapp I |
100 |
1 |
100 |
|
|
|
Kemi |
150 |
1 |
147 |
|
|
|
Diverse arbeten |
120 |
1 |
120 |
|
|
|
Ekonomibyggnader m.m.. |
|
|
|
|
|
|
Kungsängen, etapp II |
1250 |
1 |
1027 |
|
|
|
Matsal |
319 |
1 |
295 |
700 |
850 |
|
Ekonomibyggnad och ma- |
|
|
|
||
|
skinhall |
250 |
1 |
|
|
|
|
Arbetsmetodik och teknik |
|
|
|
|
|
|
samt Jordbrukstekniska |
|
|
|
|
|
|
institutet |
800 |
2a |
|
|
|
|
Kraftfoderfabrik, Lövsta |
100 |
1 |
|
|
|
|
Markvetenskap, nybyggnad |
|
|
|
|
|
|
av arbetshallar, växthus |
|
|
|
|
|
|
och näthall |
110 |
1 |
|
|
|
|
Markvetenskap, nybyggnad |
2100 |
3 |
|
|
|
|
Kemi, ombyggnad av un- |
|
|
|
|
|
|
dervisningslaboratorium |
200 |
3 |
|
|
|
|
Gamla ladugården i Kungs- |
|
|
|
|
|
|
ängen, ombyggnad |
200 |
3 |
|
|
|
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
103
|
Inredningsobjekt Kostnadsram defini- delram tiv t. o. m. ram 30.6. 1972 |
Medelsförbr art' t. o. n-30.6. 1970 |
ukning . Beräknad för |
||
|
1970/71 1971/72 |
||||
|
Alnarp Frukt- och bärproduktion, lagerbyggnad 50 Växthus- och försörjningsanläggningar 50 Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad 1 000 Alnarps trädgårdar, växthus 75 Lantbrukets byggnadsteknik, växthus 100 |
1 1 2a 1 ] |
10 |
125 |
500 |
|
1400 4 500 |
Röbäcksdalen Djurstallar m. ni., ny- och
ombyggnad Institutionslokaler, om-
och tillbyggnad
Statens lantbnikskemiska laboratorium
Nybyggnad i Ultuna
Institutet för skogsförbättring
Lokaler i Umeå
Oförutsedda mindre inredningsobjekt
200 1 100
1 065
200
8 709
13 209
1
2a
2b
192
999
122
283 5171
550
750 2125
9 504
450
408 2 208
' Art av kostnadsram för resp. objekt 1. Tidigare godtagen kostnadsram
2a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram 2 b. Ändrad kostnadsrara, tidigare fastställd som delram 3. Ny kostnadsram
Anslagsbehovet för nästa budgetår för inredning beräknar jag till 2 150 000 kr. enligt följande sammanställning.
Anslagsberäkning avseende inredning (1 000-tal kr.)
Medelstillgäng
Beräknad medelsförbrukning
Medelsreservation 30.6.1970
Anslag för 1970/71
Anslag för 1971/72 (förslag)
|
1650 |
1970/71 |
2 125 |
|
2 150 |
1971/72 |
2 208 |
4 333
4 333
De kostnadsramar som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
104
Utrustningsplan (1 000-tal kr.)
|
Utmstningsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
||||
|
|
definitiv ram |
delram t. 0. m. 30.6. |
art' |
t. 0. n 30.6. 1970 |
. Beräknad för |
|
|
|
|
1970/71 1971/72 |
||||
|
|
|
1972 |
|
|
|
|
|
Lantbrukshögskolan |
|
|
|
|
|
|
|
Ultuna |
|
|
|
|
|
|
|
Telefonväxel |
|
115 |
|
631 |
|
|
|
Genetik och växtförädling |
1750 |
|
|
1070 |
|
|
|
Ekonomibyggnader m. m.. |
|
|
|
|
|
|
|
Kungsängen, etapp II |
|
4 400 |
|
2 042 |
|
|
|
Försöksdjur |
877 |
|
2b |
52 |
|
|
|
Ekonomibyggnad och ma- |
|
|
|
|
|
|
|
skinhall |
775 |
|
|
6 |
|
|
|
Arbetsmetodik och teknik |
|
|
|
|
|
|
|
samt Jordbrukstekniska |
|
|
|
|
|
|
|
institutet |
765 |
|
|
|
|
|
|
Markvetenskap, nybyggnad |
|
|
|
|
|
|
|
av arbetshallar, växthus |
|
|
|
|
|
|
|
och näthall |
460 |
|
|
|
3 500 |
3 000 |
|
Alnarp |
|
|
|
|
|
|
|
Distriktsförsöksstationer |
300 |
|
|
200 |
|
|
|
Frukt- och bärproduktion. |
|
|
|
|
|
|
|
lagerbyggnad |
55 |
|
|
19 |
|
|
|
Nybyggnader för trädgårds- |
|
|
|
|
|
|
|
sektionen |
|
960 |
2b |
11 |
|
|
|
Alnarps trädgårdar, växthus |
75 |
|
|
|
|
|
|
Lantbmkets byggnadsteknik |
|
|
|
|
|
|
|
växthus |
450 |
|
|
|
|
|
|
Röbäcksdalen |
|
|
|
|
|
|
|
Försöksdjur |
363 |
|
2b |
150 |
|
|
|
Institutionslokaler |
1460 |
|
2b |
|
|
|
|
Skogshögskolan |
|
|
|
|
|
|
|
Telefonväxel |
|
120 |
1 |
95 |
|
|
|
Statens lantbrukskemiska |
|
|
|
|
|
|
|
laboratoriiun |
|
2 100 |
1 |
1418 |
300 382 |
|
|
Oförutsedda mindre utrust- |
|
|
|
|
|
|
|
ningsobjekt |
|
|
|
|
283 218 |
|
|
Budgetåret 1968/69 |
200 |
|
1 |
118 |
|
|
|
Budgetåret 1969/70 |
200 |
|
1 |
1 |
|
|
|
Budgetåret 1970/71 |
300 |
|
1 |
|
|
|
|
Budgetåret 1971/72 |
300 |
|
3 |
|
|
|
|
Vissa utredningskostnader |
100 |
|
1 |
|
50 50 |
|
|
|
8 430 |
7 695 |
|
5 245 |
4133 3 650 |
|
|
|
16125 |
|
13 028 |
|||
1 Art av kostnadsram för resp. objekt 1. Tidigare godtagen kostnadsram
2 a. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som definitiv ram 2 b. Ändrad kostnadsram, tidigare fastställd som delram 3. Ny kostnadsram
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 105
Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknar jag till 3 650 000 kr. enligt följande sammanställning.
Anslagsberäkning avseende utrustning (1 000-tal kr.)
Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning
|
783 |
|
|
|
3 350 |
1970/71 |
4 133 |
|
3 650 |
1971/72 |
3 650 |
Medelsreservation 30.6.1970
Anslag för 1970/71
Anslag för 1971 /72 (förslag)
7 783 7 783
Byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden får för varje i inrednings- och utrustningsplanerna upptaget objekt lägga ut beställningar intill högst det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med avdrag för de medel som förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetår innebär detta att medgivande bör lämnas att beställa inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. ra. dels för byggnadsstyrelsen tUl ett sammanlagt belopp av (13 209 000 — 9 504 000 =) avrundat 3,7 milj. kr., dels för utrustningsnämnden tiU ett sammanlagt belopp av (16 125 000—13 028 000=) avrundat 3,1 milj. kr., allt att betalas tidigast under budgetåret 1972/73. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Inredning och utrustning av lokaler vid fordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kr.
H 15. Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. ni.
1969/70 Utgift 256 482
1970/71 Anslag 130 000
1971/72 Förslag 130 000
Från anslaget bestrids ersättningar vid lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna åt sakkunniga i befordringsärenden och vissa opponenter vid disputationer.
Departementsch ef en
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kr.
4t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet i06
H 16. Jordbruksforskning
1969/70 Utgift 16 302 570 Reservation 11107 364
1970/71 Anslag 6 760 000
1971/72 Förslag 7 245 000
1 Anslagen Jordbruksforskning och Åtgärder för att förebygga skördeskador.
Anslaget disponeras av statens råd för skogs- och jordbruksforskning för bidrag tUl forskning inom jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.
Statens råd för skogs- och jordbruksforskning
Jordbruket undergår f. n. betydande förändringar genom bl. a. fortgående rationaliseringar, omläggningar i växt- och djurproduktionen samt utvecklingen inom livsmedelsindustrin. För att möjliggöra en gynnsam fortsatt utveckling behövs intensifierade undersökningar pä många områden. Forskning angående kulturväxternas ekologi med tillhörande växtnäringsfrågor erbjuder flera nya problemställningar. Behovet av parasit- och miljökontroll med biologiska hjälpmedel träder allt starkare i förgrunden hos både växter och djur. Vegetabilie- och animalieprodukternas kvalitetsegenskaper har avgörande betydelse vid förädling till livsmedel. Ekonomiska undersökningar måste i större omfattning infogas i jordbrakets forskningsprojekt. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 1 milj. kr. till 7 760 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 485 000 kr. till 7 245 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Jordbruksforskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 7 245 000 kr.
H 17. Stöd till kollektiv jordbriiksteknisk forskning
1969/70 Utgift 935 000 Reservation —
1970/71 Anslag 935 000
1971/72 Förslag 935 000
Mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning har träffats avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1972. Enligt avtalet medverkar staten i fiiwn-sieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av 935 000 kr. medan stiftelsen åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 1 260 000 kr. Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Jordbrukstekniska institutet.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 107
Jordbrukstekniska institutet
Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 935 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder institutets förslag som överensstämmer med i det föregående angivet avtal. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 935 000 kr.
H 18. Bidrag till Sveriges utsädesförening
1969/70 Utgift 4 609 000
1970/71 Anslag 4 542 000
1971/72 Förslag 4 892 000
Sveriges utsädesförening har till uppgift att genom försöks- och förädlingsarbete verka för sädesslagens och frösorternas utveckling. Statsbidraget används till avlöning av föreningens ca 80 ordinarie tjänstemän och av arbetarpersonal samt till vissa omkostnader.
Sveriges utsädesförening
1. Löne- och prisomräkning 363 000 kr.
2. En uppräkning bör ske av vissa omkostnadsposter med sammanlagt 39 000 kr.
Yttrande
Lantbrukshögskolan som yttrat sig över utsädesföreningens anslagsframställning förklarar att en utbyggnad av växtförädlingsverksamheten i princip bör finansieras genom växtförädlingsavgifter. Föreningen bör dock även för budgetåret 1971/72 få statsanslaget uppräknat för löne-och prishöjningar.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 350 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 892 000 kr.
H 19. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
1969/70 Utgift 718 000
1970/71 Anslag 255 000
1971/72 Förslag 255 000
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
108
Från anslaget utgår bidrag till W. Weibull AB för den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm och till den växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Bidragsmot- Dep.chefen tagaren |
|
Bidrag till den praktiskt veten- |
|
|
|
skapliga verksamheten vid |
|
|
|
Weibullsholm |
225 000 |
+ 215 000 — |
|
Bidrag till växtförädlingsarbetet |
|
|
|
vid Algot Holmberg och Söner |
|
|
|
AB |
30 000 |
+ 90 000 — |
|
|
255 000 |
+ 305 000 — |
W. Weibull AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt och Algot Holmberg och Söner AB har hemställt om ökade bidrag för nästa budgetår.
Yttrande
Lantbrukshögskolan, som yttrat sig över framställningen om bidrag tUl verksamheten vid WeibuUsholm, förklarar att Weibullsholms växtförädlingsanstalt i likhet med Sveriges utsädesförening bör få statsanslaget uppräknat för kostnadsfördyringar.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 255 000 kr.
H 20. Skoglig forskning
1969/70 Utgift 1 967 368
1970/71 Anslag 2 750 000
1971/72 Förslag 3 165 000
Reservation
526 858
Anslaget disponeras av statens riid för skogs- och jordbruksforskning och används tillsammans med medel från fonden för skoglig forskning för att främja forskning, som är ägnad att gagna skogsbrukets utveckling och stärka skogsnäringens bärkraft.
Statens råd för skogs- och jordbruksforskning
De senaste årens kostnadsutveckling inom skogsbruket har försämrat förutsättningarna för en lönsam, uthållig virkesproduktion. Om skogs-
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 109
bruket skall kunna uppnå tUlfredsstäUande konkurrenskraft och en ökad långsiktig virkesproduktion därmed säkras, behövs starkt ökade insatser på alla områden där kostnadssänkningar bedöms vara möjliga. Insatserna på forskningens område spelar därvid en viktig roll. En kraftig ökning av den skogliga forskningens resurser behövs därför. Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 1 250 000 kr. till 4 milj. kr.
Departementschefen.
Anslaget bör för nästa budgetår höjas med 415 000 kr. till 3 165 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Skoglig forskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 165 000 kr.
H 21. Bidrag tiU Institutet för skogsförbättring
1969/70 Utgift 884 000
1970/71 Anslag 836 000
1971/72 Förslag 836 000
Mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring har den 7 februari 1967 ingåtts avtal om att inrätta och driva ett forsknings- och serviceinstitut benämnt Institutet för skogsförbättring. Avtalet har trätt i kraft den 1 juli 1967 och gäUer i första hand t. o. m. den 30 juni 1972. Viss ändring i avtalet har överenskommits mellan parterna den 18 november 1969. Enligt avtalet i dess nuvarande lydelse skall staten bidra till kostnadema med 836 000 kr. för budgetår och stiftelsen med minst 1 254 000 kr. för budgetår. Under vissa förutsättningar kan bidraget bli föremål för nya förhandlingar.
Institutet för skogsförbättring
Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 836 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder institutets förslag som överensstämmer med i det föregående angivet avtal. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till Institutet för skogsförbättring för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 836 000 kr.
H 22. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1969/70 Utgift 239 387
1970/71 Anslag 237 000
1971/72 Förslag 251 000
Prop. 1971:1 Bilagall Jordbruksdepartementet 110
Skogs- och lantbruksakademien har tUl ändamål att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet verka för det svenska jordbrukets och skogsbrukets samt angränsande näringars utveckling och förkovran. Från anslaget bestrids utgifter för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter. Kungl. Maj:t fastställer årligen inkomst- och utgiftsstat för akademiens verksamhet.
Skogs- och lantbruksakademien
1. Prisomräkning 3 000 kr.
2. Bidraget till ersättning åt skoglig expertis, 20 000 kr., disponeras som bidrag till avlöning av en skoglig sekreterare. Denna befattning bör föras upp på personalförteckning och helt bekostas av statliga medel (+ 48 000 kr.). I andra hand begärs att det nuvarande bidraget ökas med 30 000 kr.
3. För biblioteket behövs ytterligare 19 000 kr.
4. Bidraget till visst utländskt forskarutbyte bör höjas med 1 000 kr. tUl 9 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 14 000 kr. (2). lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 251 000 kr.
H 23. Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 2 446 343
1970/71 Anslag 2 682 000
1971/72 Förslag 2 905 000
Alnarpsinstitutet har tUl uppgift att meddela undervisning på lantbrukets och trädgårdsnäringens områden. Inom institutet finns en lant-braksavdelning och en trädgårdsavdelning. Vid lantbmksavdelningen finns lantmästarkurs. Vid trädgårdsavdelningen anordnas trädgårdstek-nikerkurs, trädgårdsförmanskurs, två gmndläggande yrkeskurser per år samt propedeutisk kurs för hortonomie studerande. Till lantmästarkur-sema antas 128 elever. Vid trädgårdsavdelningen antas 20 elever till teknikerkursen, 40 till förmanskursen, 60 tUl grandkurserna och 25 till den propedeutiska kursen.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
111
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Alnarpsinstitutet
Dep.chefen
|
kursen d) Diverse utgifter e) Bidrag till
driften av Norr |
5 000 3 000 |
+ 101 000 |
+ 1000 + 150 000 |
|
Uppbördsmedel Kostavgifter för elever |
3 072 000 390 000 |
—143 000 —390 000 |
-167 000 -390 000 |
|
Nettoutgift |
2 682 000 |
+ 247 000 |
+ 223 000 |
Personal
Personal för undervisning Övrig personal
Anslag
Utgifter
Avlöningar
Reseersättningar
Därav utrikes resor Lokalkostnader Expenser
LÖnekostnadspälägg Elevernas studieresor övriga utgifter
a) Kosthåll för elever
b) Ersättning till Alnarps trädgårdar för visst biträde av förmanspersonal
c) Försök med testning av sökande till lantmästar-
37 6
43
1 836 600 16 400 (2 500)
336 000 23 000
422 000 34 000
390 000
6 000
+ 1
+ 1
+ 53 000
+
5 000
(-) 44 000
3 000 32 000
9 000
+
—390 000
2 000
(-) 44 000
3 000
18 000
5 000
-390 000
Alnarpsinstitutet
1. Löne- och prisomräkning m. ra. 73 000 kr.
2. En ny adjunktstjänst behövs vid trädgårdsavdelningen. Härigenom kommer övertimmarna vid avdelningen att avsevärt begränsas. (+ 64 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanställningen och till vad jag senare denna dag kommer att anföra vid anmälan under motsvarande anslag på .till-läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1970/71 angående finansiering av driften av Norrvikens trädgårdar hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett förslagsanslag av 2 905 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilagall Jordbruksdepartementet ii2
H 24. Alnarpsinstitutet: Materiel m. m.
1969/70 Utgift 238 073 Reservation 80 972
1970/71 Anslag 315 000
1971/72 Förslag 330 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för materiel, utrustning, inköp och bindning av böcker samt för resebidrag till utländska studie- och kongressresor.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Alnarpsinstitutet |
Dep.chefen |
|
Anslag |
|
|
|
|
Materiel Utrustning Bokinköp m. m. Resebidrag till utländska studie- och kongressresor m. m. |
93 000 191 000 28 000 3 000 |
+ 12 000 + 30 000 + 3 500 + 500 |
+ 4 000 + 9 000 + 2 000 |
|
|
315 000 |
+ 46 000 |
+ 15 000 |
Alnarpsinstitutet
1. För att kunna behåUa nuvarande materiel m. ra. i användbart skick fordras en uppräkning av anslaget med 15 000 kr.
2. För att undervisningen skall kunna anpassas till utvecklingen på området behövs ytterligare 31 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Alnarpsinstitutet: Materiel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kr.
H 25. Statens skogsmästarskola
1969/70 Utgift 1 092 480
1970/71 Anslag 1 116 000
1971/72 Förslag 1 145 000
Statens skogsmästarskola har till uppgift att utbilda skogsmästare med kompetens dels för anställning som förvaltare i skogsbruk eller i andra befattningar i allmän eller enskild tjänst inom skogsbruk och träförädling, där högre utbUdning än skogsteknikerutbildning är önskvärd, dels att inneha och förvalta kombinerade jordbruks- och skogsbruks-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
113
egendomar, dels att vara självständiga företagare inom skogshantering och trävarurörelse. Vid skolans huvudkurs antas årligen 30 elever.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Skogsmästar- |
Dep.chefen |
|
|
|
skolan |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Skolledare och lärare |
5 |
+ 1 |
— |
|
övrig personal |
5 |
|
— |
|
|
10 |
+ 1 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
434 000 |
+ 99 000 |
+ 3 000 |
|
Sjukvård |
1000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
36 000 |
+ 9 000 |
+ 1000 |
|
Lokalkostnader |
351 000 |
+ 3 000 |
+ 3 000 |
|
Expenser |
66 000 |
+ 21 000 |
+ 5 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(2 000) |
(-) |
(-) |
|
övriga utgifter |
131 000 |
+ 49 000 |
+ 4 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(63 000) |
(+ 40 000) |
(-) |
|
Lönekostnadspålägg |
97 000 |
+ 36 000 |
+ 13 000 |
|
|
1 116 000 |
+ 217 000 |
+29 000 |
Skogsmästarskolan
1. Löne- och prisomräkning m. m. 29 000 kr.
2. Lärarpersonalen behöver utökas med en lektor och de nuvarande huvudlärarnas tjänster bör omvandlas till lektorstjänster för att undervisningen skall bringas i nivå med den vid jämförbara läroanstalter. Kostnaderna för begärda personalförändringar uppgår till 119 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 29 000 kr. till 1 145 000 kr. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens skogsmästarskola för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 145 000 kr.
H 26. Reseunderstöd för studier m. m.
1969/70 Utgift 29 700 Reservation
1970/71 Anslag 39 000
1971/72 Förslag 39 000
24 205
Från anslaget utgår bidrag för utländska studie- och kongressresor.
Lantbrukssty rälsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
114
Departementschefen
Jag biträder lantbmksstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Reseunderstöd för studier m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kr.
H 27. Bidrag till viss ungdomsverksamhet
1969/70 Utgift 500 000
1970/71 Anslag 500 000
1971/72 Förslag 500 000
Från anslaget bestrids bidrag tiO ungdomsverksamhet på jordbrukets och skogsbrukets områden.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen |
|
Jordbrukare-Ungdomens förbund Viss lokal klubbverksamhet Ungdomsverksamhet på skogsbrukets område |
290 000 105 000 105 000 500 000 |
+ 30 000 + 10 000 + 70 000 + 110 000 |
Lantbruksstyrelsen
För att kompensera kostnadsökningar för löner och resor bör bidragen till Jordbrukare-Ungdomens förbund och till viss lokal klubbverksamhet ökas med 40 000 kr.
1 skrivelse den 8 oktober 1970 har lantbruksstyrelsen efter samråd med skogsstyrelsen föreslagit vissa ändringar av de allmänna föreskrifter som gäller för klubbverksamheten samt ändrade normer för fördelning av medlen under anslagsposten Viss lokal klubbverksamhet.
Beträffande de allmänna föreskrifterna för verksamheten har styrelsen funnit, att möjligheterna till inspektion från statens sida i förening med föreskriven skyldighet att till staten avge redovisning för verksamheten ger tUlfredsstäUande möjlighet att kontrollera att de anvisade medlen utnyttjas för avsett ändamål. Styrelsen föreslår därför att bestämmelsen att ombud för statens räkning får delta i revisionen av berörda förbunds räkenskaper inte längre skall gälla som villkor för erhållande av statsbidrag.
Vad gäller anslagsposten Viss lokal klubbverksamhet finner styrelsen den nuvarande fördelningen av statsbidraget föga rationell. Bidra-
Prop. 1971:1 Bilagall Jordbruksdepartementet 115
get utgår tiU övervägande del tUl klubbverksamhet som bedrivs av Riksförbundet Sveriges 4 H med specialförbund och Förbundet Vi Unga. Återstående del av statsbidraget från anslagsposten utgår till vissa hushållningssällskap som i sin tur vidarebefordrar medlen till 4 H:s och Vi Ungas distriktsorganisationer. Enligt styrelsen finns det inte anledning att i fortsättningen ge bidrag till hushållningssällskap för klubbverksamhet utan hela anslagsposten bör fr. o. m. verksamhetsåret 1971 fördelas på visst sätt mellan Riksförbundet Sveriges 4 H och Förbundet Vi Unga.
Skogsstyrelsen
Förbundet Skog och Ungdom bör ges ökat statsbidrag med 70 000 kr.
Departementschefen
Jag har intet att erinra mot lantbruksstyrelsens förslag att de allmänna föreskrifterna för klubbverksamheten ändras. Som villkor för att få statsbidrag bör således inte längre gälla att ombud för staten får delta i revisionen av berörda förbunds räkenskaper.
Lantbruksstyrelsen har även föreslagit att fördelningen av anslagsposten Viss lokal klubbverksamhet ändras. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om fördelningen av anslaget.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 500 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Joirdbruksdepartementet
116
L MILJÖVÅRD M. M.
I 1. Statens naturvårdsverk
1969/70 Utgift 10 582 505
1970/71 Anslag 11968 000 1971/72 Förslag 13 360 000
Statens naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om naturvård, däri inbegripet vattenvård, luftvård och renhållning utomhus, samt om rörligt friluftsliv, jakt och viltvård, allt i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan statlig myndighet. Till verkets förvaltningsområde hör även ärenden enligt miljöskyddslagen (1969: 387) i den mån dessa ej ankommer ])å koncessionsnämnden för miljöskydd eller annan myndighet. Verket har vidare tiU uppgift att leda och främja företrädesvis målinriktad miljövårdsforskning och undersökningsverksamhet inom miljövårdsområdet.
Naturvårdsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, administrativa byrån, naturvårdsbyrån, vattenvårdsbyrån och luftvårdsbyrån, samt ett forskningssekretariat, ett sekretariat för planering, samordning och information (planeringssekretariat) och ett undersökningslaboratorium. Till verket är knutna en forskningsnämnd och tre råd, naturvårdsrådet, vattenvårdsrådet och luftvårdsrådet, samt två delegationer, en för markfrågor och en för anläggningsstöd tUl idrotten.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Naturvårds- |
Dep.chefen |
|
|
|
|
verket |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
104 |
+ 16 |
|
+ 3 |
|
Övrig personal |
61 |
+ 8 |
|
+2 |
|
|
165 |
+ 24 |
|
+ 5 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
8 050 000 |
+ 2 771000 |
+ |
890 000 |
|
Sjukvård |
14 000 |
+ 4 000 |
+ |
1000 |
|
Reseersättningar |
470 000 |
+ 233 000 |
+ |
55 000 |
|
Därav utrikes resor |
(20 000) |
(+ 22 000) |
( + |
25 000) |
|
Lokalkostnader |
923 000 |
+ 153 000 |
|
20 000 |
|
Expenser |
695 000 |
+ 1233 000 |
+ |
250 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(125 000) |
(+ 951000) |
|
(-) |
|
Därav utgifter för repre- |
|
|
|
|
|
sentation |
(4 000) |
(+ 1000) |
( + |
1000) |
|
Vidareutbildning |
60 000 |
+ 50 000 |
+ |
5 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 756 000 |
+ 611000 |
+ |
211000 |
|
|
11 968 000 |
+ 5 055 000 |
+ 1392 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilagall Jordbruksdepartementet 117
Statens naturvårdsverk
1. Löne- och prisomräkning m. m. 108 000 kr.
2. Generaldirektörens arbetsbörda är synnerligen betungande. Med hänsyn härtill behövs en överdirektör (+ 128 000 kr.).
3. Naturvårdsverket avses den 1 januari 1971 bli central tillsynsmyndighet för renhåUningen. För handläggning av tillsynsärenden på detta område bör verket förstärkas med en byrådirektör (+ 87 000 kr.).
4. Förordnandet att bestrida göromål som ankommer på byråchef för beredning av internationella ärenden bör ersättas med en fast tjänst som byråchef.
5. Administrativa byrån behöver en amanuens för juridiska frågor. På personalsektionen behövs en byråsekreterare och ett kvalificerat biträde. Vidare behövs en assistent som föreståndare för expeditionen, en materialförvaltare och ytterligare en telefonist. (+ 282 000 kr.)
6. På naturvårdsbyrån behövs en amanuens för att biträda byråchefen. Sektionen för landskapsvård bör förstärkas med en byrådirektör för utvecklingsarbetet på landskapsvårdsområdet. En särskild sektion för idrott och friluftsliv bör inrättas. Sektionen behöver en avdelningsdirektör, en byråsekreterare och ett kvalificerat biträde. (+ 335 000 kr.)
7. På vattenvårdsbyrån behövs en amanuens, omedelbart underställd byråchefen. Industrisektionen bör tillföras en assistent och komraunal-sektionen en byrådirektör för handläggning av bl. a. bidragsärenden. (+ 196 000 kr.)
8. Inom luftvårdsbyrån bör industrisektionen förstärkas med ett kvalificerat biträde. För ledning av utvecklingsarbetet på bUavgasområdet behövs en byrådirektör på kommunalsektionen. Vid bullersektionen bör en fast tjänst som avdelningsdirektör inrättas. (+ 209 000 kr.)
9. Planeringssekretariatet bör förstärkas med en byrådirektör för utredningsarbete samt för frågor av samordningskaraktär (+ 81 000 kr.).
10. Inom undersökningslaboratoriet behövs en avdelningsdirektör på beredningssektionen och en laborator på mikrobiologiska sektionen. För skötsel av laboratoriets tekniska utrustning behövs en laboratorieingenjör. Vidare bör laboratoriet förstärkas med en ritare. (+ 290 000 kr.)
11. För tillfällig arbetskraft behövs ytterligare medel för insatser på områden där omedelbara åtgärder påkallas men där det från organisatorisk synpunkt bedöms för tidigt att omedelbart inrätta nya enheter eller nya fasta tjänster. Vidare behöver medlen till ersättning för konsultuppdrag ökas väsentligt med hänsyn bl. a. tUl Kungl. Maj:ts uppdrag till naturvårdsverket att handha utvecklingsarbete på bUavgasområdet m. m. Även beloppet för ersättning för annat uppdrag bör höjas, bl. a. med hänsyn tUl behovet av expertutredningar inom den allmänna naturvärden. (+ 2 006 000 kr.)
Prop. 1971:1 Bilagall Jordbruksdepartementet ii8
12. Enligt verkets uppfattning bör medel för ersättning av försliten utrustning och komplettering av utrustningsbeståndet anvisas under ett särskilt nytt reservationsanslag. Vid verkets undersökningslaboratorium i Drottningholm behövs en genomgripande upprustning av den veten-skapligt-tekniska utrustningen. For nya arbetsuppgifter har inrättats en luftvårdssektion vid undersöknirigslaboratoriet och en bullersektion inom luftvårdsbyrån. Båda dessa sektioner saknar praktiskt taget helt teknisk utrustning. Beståndet av kontorsmaskiner behöver ses över. Ett flygfotoarkiv över naturreservat och viktigare kustområden bör byggas upp. För 1971/72 behövs för des.sa ändamål 870 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammariställningen beräknar jag anslaget tUl 13 360 000 kr, lag har därvid riiknat medel bl. a. för ytterligare en avdelningsdirektör (6), två byrådirektörer (3, 8), en materialförvaltare (5) och en telefonist (5). Jag räknar med att en sektion för idrotts- och friluftsfrågor inrättas inom naturvårdsbyrån. Vidare har medlen för tillfällig arbetskraft och ersättning för konsultuppdrag m. m. räknats upp med 655 000 kr. för att tillgodose bl. a. medelsbehovet för utvecklingsarbetet på bUavgasområdet. Medel för utrustning har beräknats under anslagsposten till expenser. Jag vill i detta sammanhang erinra om att frågor om laboratorieverksamheten på miljövårdsområdet utreds av miljökontrollutredningen.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 13 360 000 kr.
I 2. Koncessionsnämnden för miljöskydd
1969/70 Utgift 438 667
1970/71 Anslag 516 000
1971/72 Förslag 1 086 000
Koncessionsnämnden för raUjöskydd handlägger enligt miljöskyddslagen (1969: 387) ärenden rörande tillstånd till eller förbud mot miljöfarlig verksamhet. Nämnden består av ordförande och tre andra ledamöter!
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
119
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Koncessions- |
Dep.chefen |
|
|
|
|
nämnden |
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
3 |
|
+ 6 |
+ 4 |
|
övrig personal |
2 |
|
+ 5 |
+ 2 |
|
|
5 |
|
+ 11 |
+ 6 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
335 000 |
+ |
591 000 |
+ 336 000 |
|
Sjukvård |
1000 |
|
— |
+ 1000 |
|
Reseersättningar |
32 000 |
+ |
157 000 |
+ 68 000 |
|
Lokalkostnader |
50 000 |
+ |
70 000 |
+ 30 000 |
|
Expenser |
32 000 |
+ |
55 000 |
+ 40 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(-) |
( + |
25 000) |
(+ 25 000) |
|
Lönekostnadspålägg |
66 000 |
+ |
155 000 |
+ 95 000 |
|
|
516 000 |
+ 1028 000 |
+ 570 000 |
|
Koncessionsnämnden för miljöskydd
1. Prisomräkning 3 000 kr.
2. Med hänsyn till det stora antalet ärenden som kommit in till nämnden — under första verksamhetsåret 84 ärenden — och till den beräknade utvecklingen under de närmaste åren bör nämnden arbeta på flera avdelningar. Två nya avdelningar behövs, vilket innebär att nämnden behöver förstärkas med ytterligare två ordförande, två överingenjörer, två sekreterare, en assistent, tre kontorsbiträden och en expeditionsvakt. Den nuvarande tjänsten som ordförande bör ändras tUl en tjänst som ordförande och chef. (+ 978 000 kr.)
Departementsch ef en
Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget tiU 1 086 000 kr. Med hänsyn till det stora antalet ärenden som kommit in till nämnden behövs en kraftig förstärkning av nämndens personeUa resurser. Nämnden har emellertid varit verksam endast i ett och ett halvt år. Det permanenta behovet av ytterligare avdelningar vid nämnden kan därför inte nu överblickas. I avvaktan på närmare erfarenheter av arbetsbelastningen har jag räknat medel bl. a. för heltidstjänstgörande ersättare för nämndens ordförande och tekniskt sakkunnige ledamot. För dessa bör inrättas tjänster som ställföreträdande ordförande i Ce 2 resp. överingenjör i Ce 1. Vidare har medel räknats bl. a. för ytterligare två sekreterare och två biträden.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid koncessionsnämnden för miljöskydd inrätta en tjänst som ställföreträdande ordförande i Ce 2 och en tjänst som överingenjör i Ce 1
2) till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 086 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 120
I 3. Miljövårdsinformation
1969/70 Utgift 1696 687 Reservation 169 423
1970/71 Anslag 1650 000
1971/72 Förslag 1 650 000
» Anslaget Bidrag till naturvärdsupplysning, m. m.
Anslaget används för information inom mUjövårdsorarådet. Från anslaget utgår också av Kungl. Maj:t bestämda bidrag tiU vissa organisationer för naturvårdsupplysning.
Statens naturvårdsverk
Efterfrågan på miljövårdsinformation växer ständigt från allmänhetens, massmedias och olika organisationers sida. Det är av stor vikt att sarahället kan tillgodose detta behov. Genom statsmakternas beslut (prop. 1970: 73, JoU 24, rskr 228) har väsentiigt ökade resurser anvisats för samhällsinformation på mUjövårdsområdet. Det är angeläget att naturvårdsverket också i fortsättningen får möjligheter att i tillräcklig grad ge saklig information som underlag för miljövårdsdebatten. Det faktamaterial som finns i verket bör sammanställas på ett lättUl-gängligt sätt i broschyrer, folders m. m. Vidare behövs en omfattande produktion av olika slags hjälpmedel i informationsverksamheten. För dessa ändamål beräknar naturvårdsverket ett medelsbehov av sammanlagt 1 milj. kr.
Verkets informationsverksamhet har i viss utsträckning betalats från andra anslag. Exempelvis har medel tiU utgivning av folders och broschyrer angående fridlysta objekt utgått från anslaget Vård av naturvårdsområden ra. m- Kostnaderna l:ör sådan information bör enligt verkets mening belasta inforraationsanslaget då den i princip inte skiljer sig från övrig informationsverksamhet. Också informationen om samhällets stöd till det rörliga friluftslivet bör betalas från detta anslag. Från anslaget Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. betalas i viss utsträckning tryckning av sådana vatten- och avloppsutredningar som bekostas från samma anslag. Verket anser att också dessa tryckningskostnader bör betalas från informationsanslaget. Dessutom bör de medel verket disponerar för publikationstryck under anslaget Statens naturvårdsverk föras över till informationsanslaget, då också publikationsverksamheten är en del av informationsarbetet. Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1971/72 för sådan information som tidigare betalats från andra anslag beräknas till 550 000 kr. Intäkterna från försäljning av publikationer beräknas uppgå till 150 000 kr.
Den verksamhet som bedrivs av de ideella naturvårdsorganisationerna har enligt naturvårdsverkets mening stor betydelse för att väcka och underhålla intresset för naturen och naturvårdsarbetet. Det är angeläget att organisationerna får möjlighet att fortsätta och utveckla sitt arbete.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 121
Verket föreslår därför att bidraget tUl Svenska naturskyddsföreningen höjs med 30 000 kr. till 340 000 kr. och att bidraget till Samfundet för hembygdsvård höjs med 20 000 kr. till 185 000 kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Såsom naturvårdsverket föreslagit bör kostnaderna för sådan allmän informationsverksamhet som tidigare betalats från vissa andra anslag i fortsättningen bestridas från detta anslag. Därvid bör också intäkterna från försäljning av publikationer m. m. tillföras anslaget. Tryckning av utredningsrapporter o. d. bör dock i regel belasta det anslag från vilket övriga kostnader för utredningsarbetet bestrids.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.
I 4. Rikskampanj mot nedskräpning
1970/71 Anslag 500 000
1971/72 Förslag 500 000
Anslaget används för en rikskampanj mot nedskräpning. Kampanjen leds av en rikskommitté, benämnd Håll Sverige Rent, som organisatoriskt hör till naturvårdsverket.
Statens naturvårdsverk
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970: 73, JoU 24, rskr 228) skall rikskampanjen mot nedskräpning i första hand pågå under en period av tre år. Näringslivets organisationer har utfäst sig att under denna tid årligen bidra med 500 000 kr. tUl verksamheten. Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 500 000 kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Rikskampanj mot nedskräpning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
I 5. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.
1969/70 Utgift 2 462 912 Reservation 2 585 087
1970/71 Anslag 9 000 000
1971/72 Förslag 9 000 000
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordliruksdepartementet 122
Från anslaget bestrids sådana ersättningar till markägare och andra sakägare som föranleds av beslut enligt naturvårdslagen (1964: 822). Anslaget kan även i vissa fall användas för ersättning till sakägare vid avslag på ansökan om tUlstånd till nybyggnad inom område för vilket gäller förordnande enligt 86 eUer 122 § byggnadslagen (1947: 385) i dess lydelse intiU den 1 januari 1965. Vidare kan från anslaget utgå statsbidrag till kommun eUer stiftelse vid säkerställande av naturvårdsobjekt. Härjämte får anslaget disponeras för att bestrida kostnader för värdering i samtliga faU, då ersättning till sakägare skall utgå från anslaget.
Statens naturvårdsverk
Stora variationer kan fortfarande märkas i fråga om aktiviteten i de olika länen när det gäller att vidta åtgärder med anlitande av förevarande anslag. Som resultat av att man alltmer har avslutat inventerings-och planeringsarbetet och kan övergå till säkerställande åtgärder ökar dock verksamheten som helhet betraktad. Under budgetåret 1969/70 har sammanlagt 4,3 milj. kr. tagits i anspråk för att säkerstäUa ca 2 700 ha landareal. Länsstyrelserna beräknar medelsbehovet under anslaget till 31,1 milj. kr. för budgetåret 1971/72. En klar tendens finns att i aUt större utsträckning säkra aktuella områden som naturreservat i stället för att betala ersättningar för avslagna dispenser. Denna utveckling, som innebär att man så snart det är möjUgt söker skapa ett bestående och allsidigt skydd, är givetvis synnerligen önskvärd.
Arbetet med att säkerställa naturvårdsobjekt kommer otvivelaktigt att kräva avsevärda belopp under de närmaste åren. Inneliggande ansökningar om medel från anslaget avser betydande belopp och redan inom en relativt snar framtid kommer förslag att läggas fram om säkerställande av ytterligare vissa mycket kostnadskrävande objekt. Det kan i sammanhanget nämnas att den 1 juli 1970 områden med en sammanlagd landareal av ca 106 000 ha var belagda med interimistiska förbud enligt 11 § naturvårdslagen. Det är därför sannolikt att antalet framstäUningar om ianspråktagande av anslaget kommer att öka. Vidare visar statsbidragsärendena en tydlig tendens att öka i och med att kommunerna alltmer intresserar sig för att säkerställa naturvårdsobjekt, bl. a. genom att bUda stiftelser för detta ändamål. Dessutom pågår ca 70 rättegångar där ersättningskrav riktats mot kronan på omkring 50 milj. kr.
Länsstyrelsernas beräkningar är av samma storleksordning som närmast föregående år. Erfarenhetema hittills har dock visat att medels-behoven inte aktualiseras så snabbt och i den omfattning som länsstyrelserna beräknat. Naturvårdsverk.et föreslår därför ett oförändrat anslag av 9 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Prop. 1971:1 Bilagall Jordbruksdepartementet 123
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.
I 6. Vård av naturvårdsområden m. m.
1969/70 Utgift 13 731617 Reservation 116 701
1970/71 Anslag 4 700 000
1971/72 Förslag 5 700 000
' Anslaget Kostnader för vård och förvaltning av naturvärdsobjekt.
Från anslaget bestrids kostnader för vård och förvaltning av dels naturvårdsobjekt i statens ägo, som förvaltas av domänverket, dels naturvårdsobjekt i ecklesiastik och enskild ägo, som förvaltas av eller i samråd med skogsvårdsstyrelse. Från anslaget utgår också medel till domänverkets fond för upplåten mark motsvarande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder på bokföringsvärdet av fastigheter som redovisas under delfonden för naturvårdsobjekt i statens ägo.
Statens naturvårdsverk
1. Ett viktigt led i naturvårdsarbetet utgörs av vården och förvaltningen av säkerställda objekt. Denna verksamhet avser inte endast att bevara objekten i visst tillstånd och skydda dem mot skadliga ingrepp eller förändringar utan också att i ökad omfattning göra härför lämpade områden tillgängliga för allmänheten. Landarealen mark som säkrats för naturvårdsändamål har under tiden den 1 juli 1963—den 30 juni 1970 ökat från 14 480 ha tUl ca 70 000 ha. HärtUl kommer landets 16 nationalparker, omfattande en areal av ca 615 000 ha, samt flera tusen naturminnen. Vidare tiUkommer stora arealer doraänreservat och kronoparker av väsentlig betydelse från naturvårdssynpunkt och för allmänhetens friluftsliv. Under budgetåren 1970/71 och 1971/72 avses ett flertal ur underhållssynpunkt kostnadskrävande områden komma att säkerställas. Förutom en ökad medelstilldelning för planläggning, upprustning och vård av avsatta och tillkommande objekt behövs för att objekten i avsedd omfattning skall bli tillgängliga för allmänheten medel för bl. a. vägar, strövstigar, parkeringsplatser, bryggor, toaletter, renhållning och underhåll av byggnader. I takt med allmänhetens ökade utnyttjande av de olika objekten behövs också ökad kontinuerlig tillsyn.
Domänverkets medelsbehov för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt i kronans ägo beräknas tUl 3,4 milj. kr. För ersättning tUl domänverkets fond för upplåten mark beräknas 1,9 milj. kr. Skogsvårdsstyrel-
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 124
sernas medelsbehov för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt i enskild och ecklesiastik ägo beräknas av skogsstyrelsen till 3,4 milj. kr.
Naturvårdsverket behöver för sin egen verksamhet på området medel för ett flertal ändamål. För inventeringar avseende säkerställda naturvårdsobjekt behövs 150 000 kr. För vård av vissa nytillkommande objekt beräknas 300 000 kr. Medelsbehovet för skyltar och annan materiel som behövs för objektens utmärkning uppgår till 200 000 kr. För inköp av viss maskinell och annan utrastning behövs 200 000 kr. För fördyrade skötselmetoder inom vissa igenväxta områden beräknas 500 000 kr. För ersättningar för ökat slitage och för nyttjanderätt tUl enskilda vägar beräknas 100 000 kr. För att fastställa gränserna för sådana naturvårdsobjekt som inte omfattar hela fastigheter behövs för särskilda lantmä-teriförrättningar 100 000 kr. Vidare behövs för att bibehålla vissa naturvårdsobjekts värde ur naturvårdssynpunkt ofta särskilda åtgärder i form av t. ex. fortsatt bete eller odling. För ersättningar i sådana fall för till-lämpande av ur naturvårdssynpunkt lämpliga men inte lönsamma driftsformer beräknas 400 000 kr.
2. Från våren 1968 och fram lill den 1 juli 1970 har pågått en hela landet omfattande landskapsvårdsplanering för att åstadkomma en sammanställning av landskapsvårdande åtgärder lämpade att utföras som beredskapsarbeten. Arbetena kan bestå av utsiktsröjningar utefter vägar, sjöar och vid utsiktspunkter, vassbekämpning, städning m. m. Från landskapsvårdssynpunkt är det enligt naturvårdsverkets uppfattning mindre tillfredsställande att åtgärder endast kommer till utförande inom områden där det är motiverat av arbetsmarknadsskäl. Detta medför att landskapsvården blir starkt eftersatt inom stora delar av landet. För att bestrida kostnaderna för åtgärder i enlighet med landskapsvårdsplaner som upprättats i samverkan med arbetsmarknadsstyrelsen behövs sammanlagt 5 milj. kr.
3. Kungl. Maj:t har den 9 juni 1967 uppdragit åt statens naturvårdsverk att följa inverkningarna ur landskapsvårdssynpunkt av minskningen i jordbruksjordens omfattning. För fullgörandet av detta uppdrag har naturvårdsverket tillsatt en arbetsgrupp med representanter för lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen. Riksförbundet Landsbygdens folk och Svenska kommunförbundet. Arbetsgruppen har utarbetat ett förslag, benämnt Landskapsvård i odlingsbygder. Naturvärdsverket föreslår att försöksverksamhet får påbörjas enligt de riktiinjer som angetts i förslaget. Enligt verket bör den slutliga utformningen av programmet för landskapsvårdande arbeten samt frågan om ansvarsfördelningen mellan kommun, landsting och stat anstå tills erfarenheter vunnits av försöksverksamheten.
Verket understryker vikten av att naturvården tilldelas egna budgetmedel för berörda åtgärder. Landskapsvården bör inte såsom hittills vara helt beroende av beredskapsarbeten i arbetsmarknadsstyrelsens regi.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 125
Dessa beredskapsarbeten fyller en stor och viktig uppgift för vissa engångsåtgärder såsom utsiktsröjningar o. d., men kan inte nyttjas för ett långsiktigt landskapsvårdsarbete av det slag som arbetsgmppen föreslagit.
Arbetsgruppen behandlar i sitt förslag sådana områden som är av betydelse för friluftslivet, äger en sevärd landskapsbild eller är av kulturellt eller vetenskapligt intresse och där jordbruket lagts ned eller kommer att läggas ned. Genom länsvisa inventeringar har man kommit fram tUl att inemot 200 000 ha inte bestående jordbruksmark har en sådan betydelse från naturvårdssynpunkt att den bör bli föremål för landskapsvårdande åtgärder. Drygt hälften av denna areal är belägen inom tätorternas närlandskap. Återstoden, ca 90 000 ha, utgörs av riksobjekt eller länsobjekt av mera allmänt intresse. Arbetsgruppen föreslår att staten ansvarar för skötseln av dessa objekt. Landsting och kommuner bör svara för övriga objekt. Skötseln av områdena kan ske genom betesdrift, åkerbrak eller mekaniska metoder och bör i allmänhet kunna regleras genom avtal med lantbrukare.
Arbetsgruppen föreslår att en försöksverksamhet sätts igång, där under första året insatser i form av planering och genomförande får komma till stånd på drygt 20 000 ha av den areal för vilken staten i första hand bör ta ansvaret. Kostnaderna beräknas uppgå till i medeltal ca 100 kr. per ha och år. För den föreslagna försöksverksamheten under budgetåret 1971/72 begär naturvårdsverket 2 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 1 milj. kr. till 5,7 milj. kr. Vad gäller kostnaderna för vård och förvaltning av kronoparker av betydelse från naturvårdssynpunkt vUl jag erinra om att 1965 års riksdag (prop. 1965: 1, bU. Ils. 286, JoU 1, rskr 9) i fråga om naturvårdsobjekt i statens ägo uttalade att domänverkets verksamhet med att anordna fritidsområden på kronoskogarna ingår i den normala skogsförvaltningen och att kostnaderna härför skall bestridas från domänverkets driftsinkomster medan detta anslag avser utgifter för nationalparkerna och för objekt som redovisas på den särskilda delfonden för naturområden under domänfonden.
Naturvårdsverkets förslag Landskapsvård i odlingsbygder liksom verkets förslag om vissa särskilda landskapsvårdande åtgärder i övrigt remissbehandlas f. n. I avvaktan på ställningstagande till förslagen utgår jag från att landskapsvårdande åtgärder liksom hittills kommer att utföras såsom beredskapsarbeten. Jag vill understryka att de insatser som hittills gjorts varit av stor betydelse från landskapsvårdssynpunkt. Genom det omfattande planerings- och inventeringsarbete som utförts finns nu ökade möjligheter att sätta in åtgärderna inom sådana områden där de kan göra störst nytta från naturvårdssynpunkt. Under budgetåret
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 126
1969/70 har landskapsvårdsarbeten utförts till en beräknad total kostnad av ca 19,3 milj. kr. För budgetåret 1970/71 har arbetsmarknadsstyrelsen för dessa arbeten avsatt ca 20 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att tUl Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 700 000 kr.
I 7. Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m.
1970/71 Anslag 40 400 000 1971/72 Förslag 45 400 000
Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund för den idrottsverksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisationer. Från anslaget utgiir också av Kungl. Maj:t särskilt fastställda bidrag till vissa utanför riksidrottsförbundet stående organisationer. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslutade riktiinjerna för organisationsstödet till idrotten (prop. 1970: 79, SU 122, rskr 291).
Sveriges riksidrottsförbund
Förbundet har i sin planering av verksamheten för budgetåret 1971/72 följt de riktiinjer som angavs av idrottsutredningen i betänkandet Idrott åt alla (SOU 1969: 29). Främst har därför behovet av väsentligt ökade insatser för utbildning av ledare, främjande av breddidrott, intensifiering av ungdomsverksamhet och effektivare administration beaktats. Förbundet har också ansett det angetäg£;t att den tävlingsinriktade verksamhet som bedrivs av specialförbunden får ökat stöd. Vidare har bidrag beräknats för olympiska förberedelser.
Förbundet har för sin egen verksamhet beräknat medelsbehovet för budgetåret 1971/72 till 9,7 milj. kr. och för idrottsorganisationernas gemensamma verksamhet till 9 milj. kr.
Specialförbunden har begärt bidrag från anslaget med 30,4 milj. kr. för nästa budgetår och de utanför förbundet stående organisationerna med 14,1 milj. kr. Enligt förbundets uppfattning bör för specialförbunden och ifrågavarande organisationer beräknas sammanlagt 31,2 mUj. kr. HärtUl kommer 1,2 milj. kr. för kårorternas studerandeidrott.
Sammanlagt bör anslaget för 1971/72 föras upp med 51,1 milj. kr. vilket innebär en ökning med 10,7 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Enligt idrottsutredningens förslag borde för det organisations-stöd som omfattas av detta anslag beräknas 50,1 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Förbundets förslag, som för 1971/72 med 1 milj. kr. överskrider utredningens, innebär att det sammanlagda beloppet för 1970/71 och 1971/72 blir detsamma som utredningen föreslog.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 127
Departementschefen
Efter samråd med chefen för handelsdepartementet föreslår jag att detta anslag fr. o. m. budgetåret 1971/72 anvisas under nionde huvudtiteln. Härigenom ges ökade möjligheter till en samordning av det totala samhällsstödet till idrotten. Det är enligt min uppfattning angeläget med en fortsatt kraftig ökning av stödet till idrotten. Anslaget bör därför för nästa budgetår höjas med 5 milj. kr. till 45,4 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 45 400 000 kr.
I 8. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m.
1970/71 Anslag 16 500 000 1971/72 Förslag 22 000 000
Från anslaget lämnas bidrag till idrottsanläggningar enligt de riktlinjer som fastställts av 1970 års riksdag (prop. 1970: 79, JoU 33, rskr 239) särat vissa på dessa riktiinjer grundade av Kungl. Maj:t angivna normer. Anslaget disponeras också för bidrag enligt kungörelsen (1969: 323) angående statsbidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar samt för vissa serviceåtgärder för fritidsbåttrafiken m. ra. Från anslaget utgår vidare ersättningar till vissa organisationer för serviceverksamhet beträffande anläggningar samt bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov. Anslaget används dessutom för utvecklingsarbete rörande idrottsanläggningar.
Statens naturvårdsverk
1. Enligt riksdagens beslut skall bidrag inte längre utgå för uppförande av idrottsanläggning av traditionell utformning. Bidrag till sådan anläggning får dock lämnas i de fall då bidrag tUl anläggningen kunnat utgå enligt de regler som tUl den 1 juli 1970 gällt för bidrag från fonden för idrottens främjande samt då ansökan om bidrag komrait in före den 1 juli 1970 och sökanden före denna dag lagt ned kostnader av någon betydenhet på anläggningens planering och projektering. För denna typ av anläggningar behövs sammanlagt omkring 9 milj. kr. i bidrag, varav 3 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
För mindre anläggningar som uppförs av idrottsföreningar och för idrottsanläggningar som uppförs av kommuner med stort antal studerande beräknas ett medelsbehov av sammanlagt 3 milj. kr.
I samband med statsmakternas beslut om ökat stöd till idrotten har framhållits vikten av att staten genom bidrag stöder tillkomsten av anläggningar för att ge den breda allmänheten ökade möjligheter till motion och rekreation. Det är därför angeläget att medel ställs till förfo-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 128
gande så att en effektiv bidragsverksamhet för detta slag av anläggningar kan upprätthållas. Naturvårdsverket föreslår att för budgetåret 1971/72 8 milj. kr. beräknas för bidrag till anläggningar för rörligt friluftsliv, dvs. sådana anläggningar som förut kommit i fråga för bidrag ur friluftsf onden.
2. Hos
naturvårdsverket fanns den 1 juli 1970 58 ansökningar om
bidrag till hamn, brygga eller farled för fritidsbåtar vilka på grund av
brist på medel ej avgjorts. Ytterligare
ansökningar väntas. Anläggnings
kostnaderna för de företag som upptagits i till verket inkomna eller av
verket kända ansökningar uppgår till ca 57
mUj. kr. motsvarande ett
statsbidragsbehov av ca 28,5 milj. kr. De medel som kan disponeras för
statsbidrag under innevarande budgetår kommer helt att tas i anspråk
för utbetalning av bidrag enligt beslut som fattats före den 1 juli 1969
av Kungl. Maj:t och under budgetåret 1969/70 av naturvårdsverket.
Detta innebär att utrymme saknas för nya bidragsbeslut under inneva
rande budgetår. Naturvårdsverket finner det därför nödvändigt att an
slaget ökas väsentligt. För budgetåret 1971/72 bör enligt naturvårds
verket ett belopp av 10 milj. kr. beräknas för ifrågavarande ändamål.
Från det angivna beloppet bör medel också kunna utgå för sopmottag-
ningsanordningar och toaletter samt för anskaffning av latrinmottag-
ningsanordningar i hamnar m. m.
Sjöfartsverkets kostnader för säkerhetsanstalter beräknas till 132 000 kr. Motsvarande kostnader för \'änerns seglationsstyrelse beräknas till 75 000 kr. För kostnader för kanaler och fördjupade farleder har sjöfartsverket beräknat 28 000 kr. och för sjöräddningsväsendet 563 000 kr., varav för radiotjänstkostnader 255 000 kr. Sjösäkerhetsrådet har beräknat sina kostnader till 435 000 kr. Förutom nämnda direkta kostnader för fritidsbåttrafiken har föreslagits att naturvårdsverket skall bidra till sjöfartsverkets s. k. samkostnader för lots- och fyrväsendet med 3,5 milj. kr. För sjöraätning bör vidare beräknas 600 000 kr. och för förvaltningen av Falsterbokanalen 50 000 kr.
Samraanlagt uppskattar naturvårdsverket medelsbehovet för stödet till fritidsbåttrafiken under budgetåret 1971/72 till 15,3 milj. kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.
3. Enligt prop. 1970: 79 skaU medel ur anläggningsstödet disponeras för ersättning till vissa organisationer för deras service till allmänheten inom friluftslivets område. Naturvårdsverket anser det viktigt att med statsmedel stödja sådan allmännyttig serviceverksamhet som de frivilliga organisationerna åtar sig att utföra. Med hänsyn härtill förordar naturvårdsverket att 750 000 kr. beräknas som ersättning till vissa organisationer för deras serviceåtaganden.
4. Riksidrottsförbundet har förordat att till anläggningarna Bosön och LUlsved anvisas 5 milj. kr. resp. 2,3 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Naturvårdsverket tUlstyrker bifall tiU förbundets framställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 129
5. Det åligger naturvårdsverket att svara för utvecklingsarbetet rörande idrottsanläggningar. Utvecklingsarbetet leds av en särskild delegation inom verket. Medelsbehovet för detta arbete beräknas till 1 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
6. Enligt naturvårdsverkets uppfattning bör också fritidsfisket komma i åtnjutande av de stimulansbidrag som nu utgår tUl anläggningar för det rörliga friluftslivet i övrigt. Verket föreslår därför att nuvarande stöd till anläggningar vidgas tUl att omfatta också kastbryggor, mindre båtbryggor och uthymingsekor för fritidsfiskets behov. Stöd tiU anläggning för rörligt frUuftsliv ges normalt endast om anläggningen drivs av kommunalt organ eller frUuftsorganisation. För att särskilt inom tätortsregionerna öppna för fritidsfisket angelägna vatten i enskild ägo bör också enskild huvudman för kortfiskeområde under bestämda villkor kunna erhålla bidrag från anslaget. För anordningar till stöd för fritidsfisket beräknas för budgetåret 1971/72 ett medelsbehov av ca 750 000 kr.
Samraanlagt uppgår raedelsbehovet under anslaget till 39 milj. kr. för budgetåret 1971/72, vilket innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår med 22,5 milj. kr.
Riksskidstadion i Falun
Sammanläggningsdelegerade i Falu kommunblock har hos Kungl. Maj:t ansökt om statsbidrag för anläggande av ett riksskidstadion i Falun. Den planerade anläggningen är kostnadsberäknad till totalt 15,5 mUj. kr. Därav avser ca 3 milj. kr. kostnader för restaurang o. d. och ca 12 milj. kr. kostnader för skidstadion m. ra. Anläggningen avses bli färdig till världsmästerskapen i skidor 1974.
Yttranden. Yttranden över ansökan har avgetts av statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges riksidrottsförbund, Skid-och Friluftsfrämjandet och Svenska skidförbundet. Svenska skidförbun-det och Skid- och Friluftsfrämjandet framhåller att det är mycket angeläget att skidsporten nu får en riksanläggning. Enligt organisationerna är Falun den lämpligaste platsen för en sådan anläggning. Riksidrottsförbundet, som också anser det angeläget att Sverige får ett riksskidstadion, betonar att ett bidrag tUl denna anläggning inte negativt bör få påverka de ekonomiska förutsättningarna att genomföra utbyggnaden av övriga planerade riksanläggningar. Naturvårdsverket förklarar att ett bidrag till anläggningen i Falun inte får påverka anslagen till anläggningar för den breda allmänhetens rekreation. Verket förklarar sig dock inte ha något att invända mot en riksskidanläggning i Falun och ett statsbidrag till denna. Arbetsmarknadsstyrelsen förklarar att styrelsen bör få ett inflytande över arbetenas förläggande i tiden. Vissa mindre arbeten kan enligt styrelsen eventuellt utföras som beredskapsarbeten.
5 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 130
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 5,5 milj. kr. tiU 22 milj. kr. Jag har därvid bl. a. räknat med ett bidrag från detta anslag till sjöfartsverkets samkostnader för farledsverksamheten med 3,5 milj. kr. Jag har vidare räknat med att statsbidrag till den planerade riksskidanläggningen i Falun skall kunna beviljas inom ramen för anslaget. Statsbidraget, som bör fördelas på en treårsperiod, har beräknats till 6 milj, kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om bidraget.
I enlighet med naturvårdsverkets förslag bör bidrag från anslaget kunna utgå också för anläggningar för fritidsfiske. Statsbidrag till kortfiskeområde i enskild ägo bör kunna utgå efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna vad jag i det föregående förordat i fråga om statsbidrag för anläggningar för fritidsfiske
2) till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 22 000 000 kr., varav 8 500 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.
I 9. Miljövårdsforskning
1969/70 Utgift 19 701306 Reservation U 436 660
1970/71 Anslag 11000 000 1971/72 Förslag 12 160 000 ' Anslaget Naturvårdsforskning.
Från anslaget bestrids utgifter för företrädesvis målinriktad miljövårdsforskning. TUl denna forskning hör bl. a. vatten-, luft- och annan naturvårdsforskning, bullerforskning, vUtforskning samt forskning om miljögifter. Forskningen leds av naturvårdsverket som har en särskUd forskningsnämnd för denna uppgift.
Statens naturvårdsverk
Efter forskningsnämndens tillkomst har stora delar av landets miljövårdsforskning samordnats och rationaliserats. Genom nämndens och dess bedömningsgruppers arbete har samband med universitetsforskningen etablerats. Med andra organ som ekonomiskt stöder miljövårdsforskning har kontakter för samordning upprättats. Bland sådana organ kan främst nämnas styrelsen för teknisk utveckling och naturvetenskapliga forskningsrådets ekologikommitté.
Större delen av de projekt som stöds av medel från anslaget kan sägas vara av typen vetenskaplig utredning och är ofta av flerårig natur. Att så är fallet kan i viss mån inverka menligt på forskningsnämndens rörelsefrihet. Ä andra sidan medför systemet den stora fördelen att man har tillgång till en tränad forskarstab när behov uppkommer av nya utrednings- och forskningsinsatser.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 131
Forsknings- och undersökningsverksamheten har delats upp på feni delområden, vattenvård, luftvård, biocider, naturvård och övriga undersökningar. På vattenvårdsområdet beräknas kostnaderna för att fuUfölja pågående forskningsprojekt tUl 4 730 000 kr. HärtiU kommer 2 980 000 kr. för undersökningar som utgör komplement eller utbyggnader av redan bedrivna forskningsprojekt. För planerade nya projekt behövs 990 000 kr. Totalt behövs för vattenvårdsforskning 8,7 mUj. kr. På luftvårdsområdet uppgår de beräknade kostnaderna för uppföljning av pågående, långsiktiga undersökningar till 625 000 kr. Medelsbehoven för forskning som utgör komplement eller utbyggnad av redan bedrivna forskningsprojekt uppgår tUl 400 000 kr. För nya projekt behövs 175 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för luftvårdsforskning uppgår tUl 1,2 milj. kr. På biocidområdet uppgår kostnaderna för uppföljning av pågående undersökningar till 3 288 000 kr., för komplettering av sådana undersökningar tiU 1 082 000 kr. och för helt nya projekt till 580 000 kr. Sammanlagt behövs för biocidundersökningar 4,9 mUj. kr. Med samma uppdelning av ändamålen i tre grupper beräknas medelsbehoven för forskning på naturvårdsområdet till 725 000 kr., 310 000 kr. och 165 000 kr. eller sammanlagt 1,2 mUj. kr. För övriga, helt nya undersökningar, bl. a. av sociologisk art, beräknar verket ett medelsbehov av 150 000 kr.
Naturvårdsverket finner det angeläget att förbättra förutsättningarna för ett fritt och snabbt utbyte av forskningsinformation genom symposier och konferenser på såväl det nationella som det internationella planet. För ändamålet behövs 170 000 kr. Vidare bör tre stipendier inrättas för att stimulera forskarutbildningen inom miljövårdsområdet. Kostnadema härför beräknas tUl 200 000 kr. för budgetåret 1971/72. Av anslaget får under innevarande budgetår högst 638 000 kr. disponeras för förvaltningskostnader. Beloppet bör höjas till 959 000 kr. för nästa budgetår.
Sammanlagt bör anslaget ökas med 6,5 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör höjas med 1 160 000 kr. tUl 12 160 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 12 160 000 kr.
I 10. Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet
1969/70 Utgift 1 624 000
1970/71 Anslag 1 200 000
1971/72 Förslag 1 200 000
' Anslaget Bidrag till Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 132
Mellan staten och Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning har träffats avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på vatten- och luftvårdsområdet. Avtalet avser tiden den 1 juli 1970—den 30 juni 1973. Enligt avtalet medverkar staten och stiftelsen i finansieringen av verksamheten genom årliga bidrag av 1,2 milj. kr. från vardera parten. Aisvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvUar Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning
Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 1,2 milj. kr.
Departementschefen
Jag biträder institutets förslag som överensstämmer med i det föregående angivet avtal. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.
I 11. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.
1969/70 Utgift 84 909106 Reservation 25 661 100
1970/71 Anslag 84 000 000 1971/72 Förslag 84 000 000
Från anslaget utgår bidrag till ny-, till- eUer ombyggnad av avloppsreningsverk. Bidrag bestäms med hänsyn till reningsgraden och utgår med lägst 30 och högst 50 "/o av kostnaden. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag till avloppsreningsverk. Enligt övergångsbestämmelserna får statsbidrag enligt kungörelsen (1959: 251) om statsbidrag tUl vatten- och avloppsanläggningar beviljas sådana vatten- och avloppsföretag som efter särskilt tillstånd börjat utföras före den 1 juli 1968. Anslaget får även disponeras för bidrag till kostnader för vatten- och avloppsutredningar för större regioner samt tUl utredningar om och restaurering av svårt förorenade vattenområden,
Statens naturvårdsverk
1. För budgetåret 1970/71 får 35 milj. kr. disponeras för bidrag tUl vatten- och avloppsanläggningar enligt äldre bestämmelser. Det härefter återstående medelsbehovet för bidrag enligt den äldre kungörelsen uppgår till 45 milj. kr. Härav hänför sig dock 16 milj. kr. till företag som inte kommer att påbörjas förrän efter den 1 juli 1972. Anslagsbehovet för utbetalning av bidrag till anläggningar av ifrågavarande slag uppgår alltså tUl 29 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 133
2. Under budgetåren
1968/69 och 1969/70 har verket bemyndigats
att besluta om bidrag till kommunala avloppsreningsverk inom en ram
av 40 resp. 50 milj. kr. Dessa bemyndiganden har utnyttjats helt. Mot
svarande bidragsram för innevarande budgetår uppgår till 60 milj. kr.
Redan vid budgetårets ingång fanns hos verket ansökningar om bidrag
avseende företag för vilka det sammanlagda bidragsbeloppet uppskat
tats tUl 65 mUj. kr. Härtill kommer de nya ärenden som kommer in
under budgetåret. Verket uppskattar bidragsbehovet i nya ärenden un
der budgetåret 1970/71 till ca 100 milj. kr. Enligt naturvårdsverkets
mening finns det goda skäl att räkna med att de kommunala investe
ringarna i avloppsreningsverk i tätorter under de närmaste åren kom
mer att vara i storleksordningen 250—300 milj. kr. per år. Om medel-
bidragsnivån uppskattas till ca 40 "/o behövs en bidragsram för budget
året 1971/72 på 100 milj. kr. TiU det sålunda uppskattade behovet av
bidragsrara för budgetåret 1971/72 skaU emeUertid läggas det behov
som inte kan tUlgodoses under detta budgetår. Naturvårdsverket före
slår därför att bidragsramen för budgetåret 1971/72 bestäms till 125
milj. kr.
Vad härefter gäUer medelsbehovet för utbetalningar bedömer naturvårdsverket det realistiskt att anta att företag motsvarande ca halva bidragsramen färdigställs och att bidragen till dessa företag slutregleras under det första budgetåret efter det varunder beslut fattats. För återstoden av företagen behövs medel för slutreglering under det därpå följande budgetåret. Med hänsyn härtill behövs under budgetåret 1971/ 72 sammanlagt 94 milj. kr.
3. För statsbidrag till
vatten- och avloppsutredningar för större re
gioner samt för utredningar om och restaurering av svårt förorenade
vattenområden, m. m. får naturvårdsverket under innevarande budgetår
ta i anspråk högst 4 milj. kr. Förutom tiU dessa två särskilt angivna
ändamål används beloppet för utredningar om avloppsreningsmetoders
prestanda, funktionskrav på ledningar m. m. samt för typritningar för
avloppsreningsverk. Vidare behövs bl. a. branschöversikter över indu
strins vatten- och avloppsförhållanden. Det totala medelsbehovet för
dessa ändamål för budgetåret 1971/72 beräknas till oförändrat 4 mUj.
kr.
Sammanlagt bör anslaget för budgetåret 1971/72 föras upp med 127 milj. kr. vUket innebär en ökning med 43 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.
Departementschefen
Under de senaste åren har utbyggnaden av reningsverk med höggradig, särskilt kemisk rening ökat kraftigt. Många samhällen saknar dock fortfarande tillfredsställande avloppsrening. Det är därför angeläget att det statliea stödet till byggande av kommunala avloppsreningsverk ökar
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 134
ytterligare. Bidragsramen för bidrag enligt kungörelsen (1968: 308) om statsbidrag tUl avloppsreningsverk bör därför höjas från 60 mUj. kr. till 80 mUj. kr. för nästa budgetår. Det bör liksom hittills ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om fördelning av anslaget på olika ändamål. Med hänsyn tUl att det tar viss tid innan ökade ramar medför ökade medelsbehov kan anslaget föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 84 000 000 kr.
I 12. Bidrag till vatten- och luftviirdande åtgärder inom industrin
1969/70 Utgift 163 000 Reservation 49 837 000
1970/71 Anslag 50 000 000 1971/72 Förslag 50 000 000
Från anslaget utgår bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Bidrag utgår med ett belopp som motsvarar högst 25 »/o av godkänt bidragsunderlag men får för en och samma anläggning inte överstiga 2,5 milj. kr. om inte särskUda skäl föreligger. Bidragsbestäm.-melserna återfinns i kungörelsen (1969: 356) om statsbidrag till vatten-och luftvårdande åtgärder inom industrin.
Statens naturvårdsverk
Verket uppskattade i slutet av år 1968 på grundval av överslagsmäs-siga beräkningar behovet av investeringar under de närmaste åren för vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin till drygt 1 miljard kr. I prop. 1969: 1 (bil. 11 s. 172) förklarade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet att — med utgångspunkt från att ett belopp av nämnda storleksordning investerades under en femårsperiod — statsbidraget borde imder samma period uppgå till ca 250 mUj. kr. vid ett bidrag på 25 "/o. Detta innebar att 50 milj. kr. borde anvisas under vart och ett av budgetåren 1969/70—1973/74. Under budgetåret 1969/70 har bidrag sökts till miljövårdsiiivesteringar för sammanlagt 132 mUj. kr. Antalet ansökningar uppgick till 153. Beslut har fattats i 27 av dessa ärenden. Det sammanlagda bidragsbeloppet uppgår till 9 512 000 kr. Under budgetåret 1969/70 har sålunda endast en mindre del av anslaget behövt tas i anspråk. Detta får ses mot bakgrund bl. a. av att naturvårdsverkets anvisningar för tUlämpningen av bidragskungörelsen och verkets riktiinjer för emissionsbegränsande åtgärder först gavs ut i slutet av år 1969. Genom dessa anvisningar och riktlinjer har emellertid fastare underlag skapats för industiins åtgärder i mUjövårdande syfte. At-
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 135
skUliga beslut av naturvårdsverket och koncessionsnämnden för raUjöskydd har vidare klarlagt behoven av reningsåtgärder. Det är motiverat att räkna med att antalet ansökningar om bidrag så småningom kommer att öka väsentligt. Naturvårdsverket förordar därför att ett oförändrat belopp av 50 mUj. kr. anvisas under anslaget för budgetåret 1971/72.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med ett oförändrat belopp av 50 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.
I 13. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. ni.
1969/70 Utgift 11 176 053
1970/71 Anslag 750 000
1971/72 Förslag 940 000
' Anslaget Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m.m.
Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Gällande bestämmelser härom återfinns i 16 § jaktstadgan (1938: 279) och kungl. brev den 15 december 1967. Från anslaget utgår vidare belöningar enligt kungörelsen (1965: 117) om belöning för dödande av säl samt ersättningar enligt kungörelsen (1970: 890) om ersättning för skada av kronhjort, m. m.
Statens naturvårdsverk
1. Med särskUd skrivelse har statens naturvårdsverk överlämnat en promemoria angående den av 1965 års riksdag (prop. 19, JoU 4, rskr 144) behandlade frågan om försöksverksamhet med reglerad älgjakt. I promemorian lämnas inledningsvis en kort redogörelse för älgstammens utveckling och bakgrunden till nyssnämnda försöksverksamhet. Bl. a. uppges att vissa delar av landet så långt nu kan avgöras har en älgtillgång som ej bör tillåtas bli större medan avsevärda arealer på andra håll skulle kunna tåla ett betydligt större älgbestånd. Tidigare farhågor att bl. a. gällande avskjutningsbestämraelser leder till en fortgående försämring av älgstammens kvalitet och antal har stärkts på senare år. Av-skjutningen har dock under hela 1960-talet varit i huvudsak konstant — mellan 30 000 och 34 000 djur. Avkastningen av älgstammen representerar i dag ett värde av ca 50 mUj. kr. Älgjakten med dess närmare 1 milj. jaktdagar har dessutom ett betydande rekreativt värde. Också från allmän nafurvårdssynpunkt är förekomsten av en god älgstam angelä-
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 136
gen. Till skillnad från flertalet andra djurarter är älgstammen nästan uteslutande beroende av en rätt bedriven avskjutning. För en god älgvård erfordras en omfattande biologisk kunskap om älgen och om hur beskattningen skall utformas.
I promemorian lämnas vidare vissa uppgifter om hittills vunna erfarenheter av älgforskningen och av de försök med reglerad älgjakt som enligt skilda beslut av Kungl. Maj:t, bl. a. den 16 december 1966 och den 23 januari 1970, pågår i Kronobergs och Västmanlands län perioden den 1 juli 1967—den 30 juni 1973. Bl. a. anförs att en riktig vård av älgstammen visat sig kräva samordnad skötsel över stora arealer. En samordnad jakt med i förväg prövad och bestämd avskjutning ger ökade möjligheter att anpassa älgtillgången efter lokala förutsättningar inom olika områden och förbättra älgstammens sammansättning och produktivitet. Härför erfordras bl. a. en tillräckligt hög beskattning av kalvarna och ett motsvarande sparande av äldre djur i produktiv ålder.
Vad gäller behovet av fortsatt försöksverksamhet med reglerad älgjakt anförs i promemorian bl. a. att verksamheten i Kronobergs och Västmanlands län hittills gett goda kunskaper om förhåUandena inom älgstammen men dock inte i sådan omfattning att tUlräcklig vetskap nåtts beträffande alla aktuella frågeställningar. De fortsatta försöken väntas ge ytterligare värdefulla erfarenheter. Sannolikt kan en tillfredsställande vård av älgstammen nås även med tillämpning av andra grundbestämmelser. Resultaten från nuvarande försök kan med hänsyn till de särskUda regler som gäller för dessa inte direkt omsättas att avse andra former för älgstammens vård. Därför är det angeläget att alternativa försöksformer får prövas innan den slutgiltiga prövningen av älgjaktens utformning sker. Dessa ytterligare försök bör syfta till att vinna erfarenheter beträffande möjligheterna att med andra grundbestämmelser än de gällande nå en biologiskt tillfredsställande älgvård. Vidare bör möjligheterna prövas att ordna skötseln av älgstammen i landets norra delar där förhållandena i fråga om älgförekomst och älgjakt väsentligt avviker från de som råder i landets södra och mellersta delar.
2. Med stöd av gäUande ersättningsbestämmelser utbetalades under budgetåret 1969/70 sammanlagt 1,1 milj. kr. som ersättning för skador på tamdjur och som belöning för dödade salar. Den kraftiga ökningen av utgifterna beror till stor del pä en ökad skadegörelse av framför allt lodjur i Norrbottens och Västerbottens län. Den 1 juli 1969 höjdes vidare ersättningsbeloppen för dödade renar och får. Utgifterna under innevarande budgetår beräknas tUl 800 000 kr. under förutsättning att ersättningsbeloppen inte behöver ändras och att vissa förebyggande åtgärder kan komma till stånd. Verket beräknar att kostnaderna för ersättning för rovdjursskador också under budgetåret 1971/72 kommer att uppgå till 800 000 kr. Årskostnaden för dödade salar beräknas bli oförändrad, dvs. ungefär 7 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 137
3. Enligt naturvårdsverkets uppfattning har rovdjursskadorna nått en sådan omfattning att särskilda åtgärder bör vidtas för att minska dem. Skadorna av i första hand lodjur har ökat anmärkningsvärt. Lodjurstillgången är nu så stor att en viss decimermg kan ske utan att stammen äventyras. Under det gångna budgetåret har vissa särskUda åtgärder vidtagits för att minska lodjursstammen. Mot bakgmnd av den ökade skadegörelsen är det angeläget att ytterligare kontrollåtgärder sätts in. Naturvårdsverket har därför föreslagit att länsvisa rovvUtnämnder inrättas i Jämtiands, Västerbottens och Norrbottens län. Den angivna verksamheten kan väntas minska skadegörelsen och därmed de ersättningsbelopp som utbetalas från anslaget. Med hänsyn härtUl anser verket det motiverat att kostnaderna för verksamheten får belasta samma anslag. Naturvårdsverket förordar därför att anslaget får användas också till kostnader för lokala inventeringar av rovdjursförekomst och rovdjursskador samt för skyddsjakt som kan föranledas av sådana inventeringar. Medelsbehovet för denna verksamhet under budgetåret 1971/ 72 beräknas till 30 000 kr.
Departementschefen
Under denna punkt tar jag först upp naturvårdsverkets synpunkter i fråga om fortsatt försöksverksamhet med reglerad älgjakt. Rätten till jakt efter älg har sedan gammalt reglerats genom fastställda allmänna jakttider och licensgivning. Syftet har varit att skydda älgstaramen mot utrotning men också att hindra att stammen, med hänsyn till riskerna för skador på skog och gröda m. m., breder ut sig i icke önskvärd omfattning. ÄlgtUlgången och älgjakten representerar alltjämt betydande ekonomiska värden. Genom den ekonomiska och sociala utvecklingen under senare år har tillkommit ett ökat medvetande om vUtbeståndens och jaktens betydelse även ur naturvårds- och rekreationssynpunkt. Det har därför enligt min mening blivit alltmera angeläget att älgjakten utformas på ett sätt som innebär den bästa möjliga avvägningen mellan dessa intressen.
Pågående försök med helt reglerad älgjakt i Kronobergs och Västmanlands län kommer att slutföras vid halvårsskiftet 1973. Med anledning av vad naturvårdsverket anfört i fråga om behovet att utvidga försöksverksamheten till landets norra delar vUl jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 13 november 1970 förordnat om försöksverksamhet med reglerad älgjakt inom Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen under en treårsperiod fr. o. m. andra halvåret 1971. För denna försöksverksamhet gäller i princip samma bestämmelser som för verksamheten i Kronobergs och Västmanlands län. Härigenom bör enligt min mening tillräckligt allsidiga erfarenheter kunna erhållas av ifrågavarande typ av reglerad älgjakt med avseende på bl. a. skiftande klimat och olika jaktliga förhållanden i skUda delar av landet.
5t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 11
Prop. 1971:1 Bilagall Jordbruksdepartementet i38
Naturvårdsverket har även förordat att försök efter vissa andra linjer än de nuvarande tas upp. Redan det gällande systemet med allmänna jakttider och licensgivning ger vissa möjligheter att variera älgjaktens utformning efter ohka syften. När resultat av den samlade försöksverksamheten föreligger kommer frågan om älgjaktens utformning på nytt att anmälas för riksdagen.
Anslaget bör höjas med 190 000 kr. tUl 940 000 kr. Jag har därvid bl. a. beräknat medel för vissa skadeförebyggande åtgärder (3) samt för ersättningar för skador av kronhjort på gröda och skog. I detta sammanhang bör riksdagen underrättas om att sådan ersättning utgår även för skador på fruktodling eller annan trädgårdsodling med tillhörande särskUd anläggning. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 940 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 139
J. DIVERSE
J 1. Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. ni.
|
1969/70 Utgift |
49156 |
|
1970/71 Anslag |
180 000 |
|
1971/72 Förslag |
273 000 |
Från anslaget bestrids kostnader för arrendenämndernas och servi-tutsnämndernas verksamhet.
Lantbruksstyrelsen
För budgetåret 1971/72 beräknas medelsbehovet för servitutsnämn-dernas verksamhet tUl oförändrat 5 000 kr.
Departementschefen
Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag. Mot bakgrand av vad som anförts i prop. 1970: 20 (del B 2 s. 881) angående kostnaden för utbildning av synemän förordar jag att anslaget ökas med 93 000 kr. till 273 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 273 000 kr.
J 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m.
1969/70 Utgift 556 870 Reservation 1781908
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Från anslaget betalas ut bidrag såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof i enlighet med föreskrifter som Kungl. Maj:t meddelar i varje särskilt fall.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
140
3 3. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
1969/70 Utgift 3 280 347
1970/71 Anslag 3 172 000
1971/72 Förslag 3 292 000
Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer m. m.
1970/71
1971/72
FAO
Europeiska växtskyddsorganisationen Internationella veterådet Internationella sockerorganisationen Kommissionen enligt 1959 års nordostatiantiska
fiskerikonvention Internationella rådet för havsforskning Internationella byrån i Paris för bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar (OlE) Europeiska kommissionen för bekämpande av
mul- och klövsjuka Diverse internationella organisationer och
kongresser
|
|
Dep.chefen |
|
2 825 000 28 000 17 500 75 000 |
+ 125 000 |
|
11600 47 000 |
+ 2 400 + 3 000 |
|
35 400 |
- 10 400 |
|
20 700 |
— |
|
111800 |
— |
|
3 172 000 |
+ 120 000 |
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 292 000 kr. I posten Diverse internationella organisationer och kongresser har jag räknat in bidrag till bl. a. European committee on milk-butterfat recording och till Internationella frysinstitutet i Paris samt till vissa regelbundet återkommande konferenser. Från denna post bör dessutom liksom i viss omfattning tidigare skett bestridas kostnaderna för vetenskapligt utbyte med andra länder.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 3 292 000 kr.
J 4. Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder
1969/70 Utgift 43 831
1970/71 Anslag 34 000
1971/72 Förslag 25 000
Från anslaget bestrids kostnader för ersättning till riksbanken för förvaltningen av egnahems- m. fl. lånefonder och till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltning av lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet ui
Fullmäktige i riksbanken och Sveriges allmänna hypoteksbank
Med hänsyn till att antalet lån, som förvaltas av riksbanken under här avsedda lånefonder, vid utgången av år 1971 kommer att uppgå tUl ca 6 000 beräknas ersättningen tUl 21 000 kr.
Med ledning av det den 17 maj 1968 av Kungl. Maj:t godkända avtalet mellan staten och hypoteksbanken rörande bl. a. förvaltningen av lån från statens sekundärlånefond för jordbmkare beräknas ersättningen till banken för budgetåret 1971/72 uppgå till 3 600 kr.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot medelsberäkningen. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kr.
1 5. Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
1969/70 Utgift 134
1970/71 Anslag 5 000
1971/72 Förslag 5 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för dels syner och besiktningar på statens hus och byggnader, dels syneförrättningar enligt 10 kap. vattenlagen.
Fiskeristyrelsen
Bidrag tUl förrättningskostnader vid bUdande av fiskevårdsområde utgår f. n. av avgifter som tagits upp enligt 2 kap. 10 § vattenlagen. Till följd av att antalet bildade fiskevårdsområden ökat de senaste åren har belastningen på dessa avgifter stegrats. Bidragen bör fr. o. m. nästa budgetår bestridas över riksstaten under detta anslag. På grund härav bör anslaget räknas upp med 45 000 kr.
Departementschefen
Fiskeristyrelsens förslag att bestrida bidrag till förrättningskostnader vid bildande av fiskevårdsområde med medel som anvisas på riksstaten är jag inte nu beredd att ta ställning till. Anslaget bör därför föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 142
J 6. Ersättning till domänverkets fond för viss upplåten mark
Nytt anslag (förslag) 64 000
Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1 bU. 11, JoU 1, rskr 9) skall lantbraksstyrelsen förvalta de kronoegendomar, som disponeras av sam-braksföreningar. Under detta anslag skall anvisas medel för att bekosta ersättnuigar till domänverket för upplåtelse av egendomar tUl sådana föreningar. Anslaget ersätter nuvarande medelsanvisning för samma ändamål under investeringsanslagel; Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj:1. föreslår riksdagen
att till Ersättning till domänverkets fond för viss upplåten mark för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 64 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 143
KAPITALBUDGETEN I. Statens affärsverksfonder
G. Domänverket
I G: 2. Byggnadsarbeten m. m. vid vissa tiU sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar. Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1 bU. 11 s. 366, JoU 1 s. 121, rskr 9) skall lantbruksstyrelsen förvalta de kronoegendomar, som disponeras av sambmksföreningar.
Lantbruksstyrelsen
Anslaget bör föras upp med 65 000 kr.
Planerad överföring från jordfonden tUl domänfonden av den av Gudhems sambruksförening i Skaraborgs län disponerade egendomen har ännu ej ägt rum. Orsaken till detta är att fråga uppkorarait om att sambruksföreningen skulle inlösa egendomen i enlighet med gällande arrendeavtal. Föreningen har emellertid ännu inte tagit slutlig ställning i frågan. Det bör anstå med överföringen till dess frågan om inlösen avgjorts.
Anslaget har under budgetåret 1969/70 endast tagits i anspråk för egendomen Hörnsjöfors i Västmanlands län. Den 30 juni 1970 fanns en odisponerad behållning av 48 000 kr. För innevarande budgetår har anvisats 92 000 kr., varav 61 000 kr. skaU tUlföras domänverkets fond för upplåten mark. För diverse byggnadsunderhåll, skogsvårdsåtgärder m. ra. behöver styrelsen omkring 20 000 kr.
Den 1 juli 1971 beräknas 59 000 kr. stå kvar odisponerade. Under budgetåret 1971/72 behöver styrelsen disponera ca 60 000 kr. för byggnads- och skogsvårdsåtgärder m. m. på Hörnsjöfors och eventuellt Gudhem. Därjämte beräknas 64 000 kr. behöva tillföras domänverkets fond för upplåten mark.
Departementschefen
Ersättningar tUl domänverket för upplåtelse av egendomar tUl sambruksföreningar bör bestridas från anslag på driftbudgeten. Medel härför har med hänsyn härtUl beräknats under punkten J 6. Detta anslag bör föras upp med 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 144
I G: 3. Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. Från anslaget bestrids kostnader för förvärv för statens räkning av värdefulla naturområden. Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 71, JoU 11, rskr 139) finns fr. o. m. den 1 juli 1963 under domänfonden en delfond, under vUken naturvårdsobjekt i statens iigo redovisas. Medel från anslaget utbetalas av domänverket som äger förfoga över anslaget enligt beslut i varje särskilt fall av Kungl. Maj:t eller, i fråga om förvärv av mark till ett värde av högst 100 000 kr., av statens naturvårdsverk.
Statens naturvårdsverk
Under budgetåret 1969/70 har beslut fattats om inköp av 33 områden för sammanlagt ca 4,9 milj. kr. Den ifrågavarande marken omfattar en areal av totalt drygt 2 000 ha. Detta innebär en avsevärd ökning jämfört med budgetåret 1968/69.
Länsstyrelserna har uppskattat medelsbehovet för budgetåret 1971/72 till 11,3 milj. kr. Länsstyrelsernas beräkningar är emellertid osäkra och täcker inte heller hela arbetsfältet. Det är vidare svårt att beräkna vid vUken tidpunkt medelsbehoven blir aktuella och om i de särskilda fallen detta anslag eller ersättningsanslaget bör anlitas. Arbetet med att säkerställa naturvårdsobjekt har emeUertid i flera delar av landet nu kommit så långt att den under de senaste budgetåren inledda ökningen av medelsförbrukningen kan väntas fortsätta. Anslaget bör höjas med 4 milj. kr. tUl 8 milj. kr.
Departementschefen
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.
II. Statens allmänna fastighetsfond
II: 19. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Under detta anslag anvisas medel till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets område.
Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1971/72 bör under detta anslag anvisas 23 milj. kr.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 145
Lantbrukshögskolan
Ultuna
Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Redogörelse för detta objekt har lämnats i prop. 1970: 37 (s. 35 och 48—49). Kostnaderna beräknades i denna proposition på grandval av huvudhandlingar daterade den 23 oktober 1967 tiU 3 785 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Departementschefen förordade att beloppet — i avvaktan på förnyad kostnadsberäkning — skulle betraktas som preliminärt, samt att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa definitiv kostnadsram för objektet och att besluta om tidpunkt för igångsättning. Kungl. Maj:t har den 18 september 1970 på grundval av en förnyad kostnadsberäkning uppdragit åt styrelsen att utföra objektet inom en kostnadsram av 4 225 000 kr. enligt prisläget den 1 aprU 1970.
Markvetenskap, nybyggnad av arbetshallar, växthus och näthall. Närmare redogörelse för objektet har lämnats i prop. 1970: 37 (s. 35 och 48). Med hänsyn till placeringen av nybyggnaden har det varit nödvändigt att flytta en högspänningsledning. Kostnaderna härför beräknas till 170 000 kr.
Värmekulvert, etapp III. Redogörelse för detta objekt lämnas senare denna dag vid anmälan av motsvarande anslag på tiUäggsstat II för budgetåret 1970/71.
Statens lantbrukskemiska laboratorium
Nybyggnad i Ultuna. Kostnadsramen har uppräknats med 85 000 kr. på grund av fortsatta förbättringar av värme- och ventilationsanläggningarna.
Departementschefen
Alla för nästa budgetår redovisade objekt med undantag av värmekulvert, etapp III vid Ultuna har tidigare redovisats för riksdagen.
Jag beräknar medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 14 328 000 kr. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet
146
Investeringsplan (1 000-tal kr.)
Byggnadsobjekt
Kostnadsram Medelsförbrukning
|
Bygg--start |
Fär-
dig-
|
Beräknad för |
|
Faktisk t.o.m. |
stäl-
lande
1.4.1969 1.4.1970 1969/70 1970/71 1971/72 mån/år mån/år
|
Röbäcksdalen Djurstallar m. m., ny- och ombyggnad 1 545 Institutionslokaler, om- och tillbyggnad 6 440 Avloppsanordningar |
Slutredovisade 30.6.1970
Lantbrukshögskolan
Ultuna
Växtodling, nybyggnad Växtpatologi, nybyggnad Panncentral, etapp I Ekonomibyggnader m. m., Kungsängen, etapp I Genetik och växtförädling, om- och tillbyggnad
Ekonomibyggnader ra. m., Kimgsängen, etapp II Värmekulvert, etapp I Ekonomibyggnad och maskinhall Värmekulvert, etapp II Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet Markvetenskap, nybyggnad Markvetenskap, nybyggnad av arbetshallar, växthus och näthall Kraftfoderfabrik, Lövsta Värmekulvert, etapp III
Alnarp
Restaurang, om- och tiUbyggnad
Frukt- och bärproduktion, lagerbyggnad
Växthus och försörjningsanläggning
Trädgårdssektionen, institutions- och
laboratoriebyggnad
Lantbrukets byggnadsteknik, växthus
Alnarps trädgårdar, växthus
Balsgård, lösen av lån
3 703
|
4 605 4 485 3 800 |
4515 4 480 3 600 |
4511 4 478 3 436 |
4 2 164 |
|
465 4.65 3.66 |
8.67 8.67 8.67 |
|
1665 |
1670 |
1586 |
84 |
|
6.66 |
9.67 |
|
6 265 |
5 865 |
5 358 |
350 |
150 |
9.67 |
11.69 |
|
5 665 655 2 640 140 |
5 870 655 2 820 125 |
5 084 550 1647 92 |
700 105 1000 25 |
86 150 7 |
4.68 5.68 10.69 8.69 |
3.70 6.69 7.70 11.69 |
|
3 785 8 950 |
4 225 9 650 |
|
2 500 |
1700 3 500 |
5.70 11.71 |
1.72 5.73 |
|
1750 2 410 |
2 000 2 610 995 |
|
1500 1500 300 |
150 1100 600 |
10.70 9.70 5.71 |
4.71 9.71 9.71 |
|
1435 905 3 550 |
1435 975 3 685 |
1407 28 2 960 |
28 800 690 |
100 35 |
1.65 1.71 2.68 |
6.66 7.71 6.70 |
|
6 900 1065 1065 228 |
7 450 1 150 1 150 |
|
1000 1000 228 |
2 000 150 100 |
2.72 3.71 3.71 |
10.73 9.71 9.71 |
|
1545 6 440 370 |
1 545 6 925 370 |
1340 183 |
190 3 000 150 |
15 3 000 30 |
3.68 10.70 8.69 |
11.69 6.72 10.70 |
|
90 |
Statens lantbnikskemiska laboratorium
Nybyggnad i Ultuna
Veterinärhögskolan m. m.
Nybyggnader i Ultuna Summa
Reducering av medelsbehovet Beräknad medelsförbrukning
7 025 7145
7 039
43 402 15 410
2 561 12 849
16 3.66
5 000 17 889
3 561 14 328
3.68
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)
147
|
Medelstillgång |
|
Beräknad medelsförbmkning |
|
Medelsreservation 1.7.1970 Anslag för 1970/71 Riksstat Tilläggsstat (förslag) Anslag för 1971/72 (förslag) |
1521 6 328 5 000 14 328 27177 |
1970/71 12 849 1971/72 14 328 27177 |
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 14 328 000 kr.
IV. Statens utlåningsfonder
IV: 8. FiskerUånefonden. Från fonden lämnas av fiskeristyrelsen ut lån främst för att inköpa båtar och maskinell utrustning för yrkesmässigt fiske samt för att avhjälpa likviditetssvårigheter hos ägare av fiskebåtar. FiskerUån för annat än konsolidering får uppgå tUl högst 200 000 kr. Konsolideringslån får inte utan medgivande av Kungl. Maj:! bevUjas till högre belopp än 200 000 kr. Vidare krävs Kungl. Maj:ts medgivande till fiskerUån som sammanlagt överstiger 350 000 kr. Bestämmelser för lån ur fonden finns i kungörelsen den 23 maj 1969 (m 401). Ramen för utlåning från fiskerilånefonden har för budgetåren 1966/67—1970/71 utgjort 9 milj. kr.
Fiskeristyrelsen
En låneram på oförändrat 9 mUj. kr. bör tas upp för nästa budgetår.
Departementschefen
Jag biträder fiskeristyrelsens förslag att för lån ur fiskerilånefonden under nästa budgetår disponeras 9 milj. kr. Liksom under de båda senaste budgetåren bör fondmedel i viss utsträckning få användas för konsolideringsändamål .
Fonden har för innevarande budgetår förstärkts med 4 milj. kr. varav 3 mUj. kr. genom anvisning på tiUäggsstat I. Vid bifaU tiU mitt förslag erfordras för nästa budgetår ett kapitaltillskott till fonden av 1 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Fiskerilånefonden för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.
Piop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 148
IV: 9. Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. Fonden inrättades genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1 bil. 11, JoU 1, rskr 9). Utlåningen från fonden skall ske enligt samma bestämmelser som tidigare gällde för det under fonden för låneunderstöd upptagna anslaget för samma ändamål och ersätta denna låneverksamhet (kungörelsen 1934: 138 angående lån av statsmedel för främjande av beredning, förvaring och avsättning av fisk m. m.).
Fiskeristyrelsen
Vid utgången av budgetåret 1969/70 fanns i fonden ett odisponerat belopp av ca 1,2 milj. kr. Samtidigt fanns ej avgjorda ansökningar om lån på sammanlagt ca 1,8 milj. kr. TUlskott till fonden behövs med 1 milj. kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
För att göra det möjligt att fortsätta utlåningen från fonden i hittillsvarande omfattning under nästa budgetår behöver fonden tillföras ett belopp av 200 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kr.
IV: A. Statens fislo-edskapslånefond. Fonden inrättades genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 23, JoU 5, rskr 140), som för ändamålet anvisade ett investeringsanslag av 600 000 kr. Fiskare, som vid ut övning av yrkesmässigt fiske fått fiskredskap skadade eller förlorat fiskredskap samt till följd av skadan eller förlusten behöver ekonomiskt bistånd för att kunna fortsätta med yrkesfiske, kan för detta ändamål erhålla lån från fonden enligt bestämmelserna i kungörelsen (1962: 100) om fiskredskapslån (ändrad senast 1969: 815). Lån beviljas inte till högre belopp än som motsvarar 75 "/o av redskapens värde då de skadades eller gick förlorade. Låne;beloppet får inte överstiga 25 000 kr. eller, om sökanden redan häftar i skuld för fiskredskapslån, 25 000 kr. minskat med skuldsumman.
Fiskeristyrelsen
Utiåningen från fonden uppgick vid utgången av år 1969 till ca 220 000 kr. Riksdagens medgivande till fortsatt disposition av anslaget nästa budgetår bör inhämtas.
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 149
Departementsch ef en
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge, att det för budgetåret 1962/63 anvisade investeringsanslaget till Statens fiskredskapslånefond får under budgetåret 1971/72 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
IV: B. Skogsväglånefonden. Lån utgår som statligt stöd till skogsvägbyggnad. Lån kan beviljas antingen separat eller som komplement tiU statsbidrag. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen (1941: 492) om lån från skogsväglånefonden (ändrad senast 1965: 304).
Skogsstyrelsen
Ett relativt obetydligt belopp innestår f. n. på fonden och under de närmaste båda åren beräknas blott mindre belopp komma att inflyta i form av amorteringar. Någon förstärkning av fonden begärs ej. Den bästa lösningen av frågan är otvivelaktigt att ersätta skogsväglånefonden med en garantilåneform med tUlräckligt stor garantiram. I avvaktan på eventuella förslag i frågan från skogsbruksutredningen har förslag i ärendet inte utarbetats.
Det för budgetåret 1958/59 anvisade investeringsanslaget till fonden bör få användas under budgetåret 1971/72 för det med anslaget avsedda ändamålet.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medge, att det för budgetåret 1958/59 anvisade investeringsanslaget till Skogsväglånefonden under budgetåret 1971/72 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
IX. Diverse kapitalfonder
IX: 5. Jordfonden. Fonden uppgår, sedan den för budgetåret 1970/71 tillförts 1 000 kr., tiU 277 179 259 kr. Fondens medel skaU enligt beslut av 1948 års riksdag användas för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på jordbrukets område.
Enligt beslut av 1967 och 1968 års riksdagar får av fonden tillsammans 20 milj. kr. disponeras för inlösen av sådana ofullständiga jordbruk, som ej behövs för rationaliseringsändamål. De sålunda inlösta fastigheterna skall redovisas på en särskild delfond.
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet 150
Lantbruksstyrelsen
Fonden bör tillföras ett formeUt tUlskott på 1 000 kr.
Den kassamässiga behållningen var vid utgången av budgetåret 1969/ 70 ca 56,2 mUj. kr. Härav beräknas ca 20,0 milj. kr. vara disponerade genom bindande köpeavtal. Till förfogande för inköpsverksamheten m. m. under innevarande budgetiir står sålunda ca 36,2 milj. kr. utöver inflytande inkomster av fastighetsförsäljningar m. m., varav 16,9 mUj. kr. på huvudfonden och 19,3 mUj. kr. på delfonden.
Utvecklingen av inköps- och försäljningsverksamheten belyses av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetär Inköp Försäljning m. m.
|
1965/66 |
85,1 |
65,6 |
|
1966/67 |
83,7 |
86,3 |
|
1967/68 |
111,3 |
74,7 |
|
1968/69 |
87,6 |
80,6 |
|
1969/70 |
112,9 |
94,1 |
Under budgetåret 1969/70 har för inlösen av ofullständiga jordbruk, som ej behövs för rationaliseringsändamål, utnyttjats 72 327 kr. Mot bakgrund härav behöver ytterligare medel inte heller anvisas för detta ändamål.
Jag vUl i detta sammanhang redovisa ytterligare uppgifter rörande inriktningen och effekten av nämndernas inköps- och försäljningsverksamhet. Rationaliseringsreserven uppgick vid slutet av budgetåret 1969/70 tUl sammanlagt 18 900 ha åker och 132 000 ha skogsmark. Under budgetåret 1969/70 inköpte lantbmksnämnderna 9 490 ha åker och 38 800 ha skogsmark. Av förvärven under första halvåret 1970 låg 83 "/o av åkerarealen och 56 "/o av skogsmarken i de egentliga jordbruksbygderna. Av försäljningarna under samma tid låg 83 »/o av åkerarealen och 65 "/o av skogsmarken i dessa jordbruksbygder.
I följande tabell anges hur summan av köpeskUlingarna (102 milj. kr.) för de brukningsenheter, som lantbruksnämnderna förvärvade under budgetåret 1969/70, procentiiellt fördelar sig på olika storleksgrupper.
Åker, ha Skog, ha
—25 26—50 51—100 101—200 201— Summa
|
— 2 |
5 |
|
3— 5 |
5 |
|
6—10 |
11 |
|
11—20 |
16 |
|
21—30 |
7 |
|
31—50 |
3 |
|
51— |
— |
|
Summa |
47 |
3 4 3 2 17
3 4 — — 12
5 4 3 — 23
5 4 3 1 29
1 1 — — 9
111—6 112—4
19 19 12 3 100
Prop. 1971:1 Bilaga 11 Jordbruksdepartementet
151
Effekten av lantbruksnämndernas försäljningar av jordfondsfastighe-ter belyses i följande sammanställning, där antalet brukningsenheter, som under budgetåret 1969/70 fått tUlskottsmark, har fördelats på åkerareal före tillköp. För varje storleksgrupp anges medelarealen åker och skogsmark före resp. efter tiUköp.
|
Storleksgrupper efter åkerareal före till- |
Antal brukningsenheter |
Medelareal, ha |
|
|
||
|
|
|
|
|
|||
|
köp, ha |
|
|
Åker |
|
Skogsmark |
|
|
|
före |
efter |
före |
efter |
||
|
|
|
|
till- |
till- |
tUl- |
till- |
|
|
|
|
köp |
köp |
köp |
köp |
|
— 2 |
62 |
1 |
2 |
161 |
206 |
|
|
3— 5 |
|
109 |
4 |
6 |
79 |
113 |
|
6-10 |
|
314 |
8 |
12 |
81 |
109 |
|
11—15 |
|
242 |
13 |
18 |
68 |
90 |
|
16—20 |
|
181 |
18 |
24 |
68 |
92 |
|
21—25 |
|
156 |
23 |
30 |
74 |
97 |
|
26—30 |
|
87 |
28 |
37 |
84 |
103 |
|
31 40 |
|
107 |
36 |
43 |
67 |
80 |
|
41—50 |
|
56 |
45 |
53 |
63 |
79 |
|
51— |
|
90 |
82 |
92 |
111 |
125 |
|
|
Summa |
1404 |
21 |
26 |
80 |
104 |
I detta sammanhang bör också verkningarna av 1965 års jordförvärvs-lag redovisas. Av följande sammanställning framgår omfattningen av de lagfarter, som beviljats för jordbruksfastigheter under tiden den 1 juli 1965—den 30 juni 1970.
Enligt lagen prövade förvärv (exkl. överlåtelser meUan juridiska personer)
Fysiska personers förvärv Juridiska personers förvärv Juridiska personers överlåtelser
Frän lagens prövning undantagna förvärv
Släktförvärv, kommunförvärv, m. m. Domänverkets förvärv Domänverkets överlåtelser Lantbruksnämndemas förvärv Lantbruksnämndemas överlåtelser
|
Antal |
Areal |
Areal |
|
|
åker. |
skogsmark, |
|
|
ha |
ha |
|
17 441 |
150 800 |
329 600 |
|
1991 |
23 400 |
122 300 |
|
306 |
2 600 |
14 200 |
|
29 909 |
310 200 |
1020000 |
|
191 |
2100 |
38 500 |
|
117 |
1400 |
47 400 |
|
3 497 |
26 500 |
107 800 |
|
3 663 |
23 000 |
85 900 |
Beträffande juridiska personers förvärv har 63 sådana gjorts av företag, som bedriver förädling eller distribution av jordbruksprodukter, 743 av företag som bedriver förädling av skogsprodukter, 702 av exploateringsföretag och 483 av andra företag. Av de förvärv som skogsföräd-
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 152
lingsföretagen gjort har förvärvsegendomen i 434 fall legat i skogsbruks-bygd eller i skogsbruksdominerad mellanbygd, medan egendomen i 180 fall legat i jordbruksbetonad mellanbygd och i 129 fall i område, som hänförs till jordbruksbygd. I 596 fall har skogsförädlingsföretagens förvärv inneburit en utvidgning av tidigare innehav i området. Av de fysiska personernas förvärv har 9 729 gjorts av yrkesverksamma jordbmkare. 5 631 förvärv har avsett ej bestående brukningsenheter. Beträffande förvärv, som undantas lagens prövning, har ca 25 000 sådana ägt rum i form av släktförvärv omfattande en areal av ca 260 000 ha åker och 876 000 ha skogsmark. I 2 344 fall har kommuner stått som förvärvare. Erfarenheterna av den hittillsvarande tillämpningen av lagen har inte föranlett lantbruksstyrelsen avge förslag till några ändringar av densamma.
Departementschefen
Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet, som sker med anlitande av jordfonden, är- av stor vikt för jordbrukets strukturrationalisering. Fonden har för budgetåret 1970/71 tillförts ett formellt belopp av 1 000 kr. och uppgår till 277 mUj. kr. De medel som finns odisponerade eller flyter in vid fastighetsförsäljningar m. m. beräknar jag räcka tUl för inköpsverksamheten under budgetåret 1971/72. Anslaget bör därför föras upp med oförändrat 1 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Jordfonden för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 153
Register
Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Jordbruksdepartementet m. m.
9 Jordbruksdepartementet 5 699 000
10 Lantbruksrepresentanter 653 000
11 Kommittéer m. m. 7 500 000
11 Extra utgifter 300 000
14 152 000
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
12 Lantbruksstyrelsen 11359
000
15
Lantbruksnämnderna 80
901000
17 Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. 3 195 000
18 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. 14 000 000
19 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. 1 000
20 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti 500 000 24 Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland,
m.m. 10
000 000
26
Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa krono
lägenheter m. m. 1
150 000
26
Befrämjande av husdjursaveln m. m. 1
000 000
28 Statens hingstdepå och stuteri 1 528 000
29 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling 96 000
29 Bidrag tiU Svensk matpotatiskontroll 110 000
30 Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen 500 000
124 340 000
C. Jordbruksprisreglering
31 Statens jordbruksnämnd 9 156 000
33 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område U03 000 000
34 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och foder-
medel m. m. 34 300 000
35 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket '75 300 000
35 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket I 218 000
36 Bidrag till permanent skördeskadeskydd 30 000 000
37 Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. 12 453 000
265 427 000
D. Skogsbruk
39 Skogsstyrelsen 6 504 000
42 Bidrag till skogsvårdsstyrelserna 33 432 000
46 Bidrag till skogsförbättringar 8 000 000
47 Vägbyggnader på skogar i enskild ägo 14 400 000 49 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. 10 000 000
51 Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. 1 385 000
73 721 000
E. Fiske
52 Fiskeristyrelsen 5 870 000
53 Fiskeriintendenter m. m. 894 000
55 Främjande i allmänhet av fiskerinäringen 265 000
56 Kursverksamhet på fiskets område 285 000
57 Bidrag till fiskehamnar m. m. 1 000
' Beräknat belopp
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordlbruksdepartementet
154
Sid.
63 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
64 Restitution av bensinskatt till iiskerinäringen
64 Särskilt omställningsstöd till fiskare
65 Täckande av förluster vid statiig kreditgaranti till fiske
66 Kostnader för fiskeutredningar i vattenmåi m. m.
67 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.
67 Fiskeriundersökningsfartyg
68 Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
20 000
1 151 000
3 000 000
1000
1000
1 750 000
1000
1000
13 240 000
F. Rennäring
70 Rådgivningsverksamhet för retmäringens främjande 70 Kompensation för bensinskatt till rennäringen
'300 000 1200 000
500 000
71 71 72 73
74 76 76 76
78 79 79 81 81 83
G. Service och kontroll
Veterinärstyrelsen
Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. Veterinärstaten
Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier Statens veterinärmedicinska anstalt Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Bidrag till djursjukvård i vissa fall Veterinärinrättningen i Skara Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader Utrustning
Statens växtskyddsanstalt Bekämpande av växtsjukdomar Statens lantbrukskemiska laboratorium Statens maskinprovningar
>6 350 000
50 000
20 088 000
7 483 000
11 421 000
2 000 000 600 000 477 000
8 192 000
50 000
6 081 000
150 000
2 664 000
2 227 000
67 833 000
85 89 90 90 92
92 94 95 95 96
96
99
100
100
105 106 106 107 107 108 109 109
H. Utbildning och forskning
Lantbrukshögskolan:
Förvaltningskostnader
Driftkostnader
Bokinköp m. m.
Försöksverksamheten
Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.
Veterinärhögskolan:
Förvaltningskostnader
Driftkostnader
Bokinköp m. m.
Försöksverksamhet
Lantbruksdriften vid försöksgården
Skogshögskolan:
Förvaltningskostnader
Driftkostnader
Bokinköp m. m.
Iruedning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, ra. m. Jordbruksforskning
Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning Bidrag till Sveriges utsädesförening Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling Skoglig forskning
Bidrag till Institutet för skogsförbättring Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1 Beräknat belopp
32 562 000
8 527 000
627 000
17 871 000
1000
12 743 000
6 023 000
136 000
300 000
1000
13 237 000
10106 000
148 000
5 800 000 130 000
7 245 000
935 000
4 892 000 255 000
3 165 000 836 000 251 000
Prop. 1971:1 BUaga 11 Jordbruksdepartementet 155
Sid.
Alnarpsinstitutet:
110 Förvaltningskostnader 2 905 000
112 Materiel m.m. 330 000
112 Statens skogsmästarskola 1145 000
113 Reseunderstöd för studier m. m. 39 000
114 Bidrag till viss ungdomsverksamhet 500 000
130 710 000
I. Miljövård m. m.
116 Statens naturvårdsverk 13 360 000
118 Koncessionsnämnden för miljöskydd 1 086 000
120 Miljövårdsinformation 1650 000
121 Rikskampanj mot nedskräpning 500 000 121 Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. 9 000 000 123 Vård av naturvårdsområden m. m. 5 700 000
Stöd till idrotten:
126 Organisationsstöd m. m. 45 400 000
127 Anläggningsstöd m. m. 22 000 000
130 Miljövårdsforskning 12 160 000
131 Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsomrädet 1 200 000
132 Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m.m. 84 000 000
134 Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin 50 000 000
135 Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. 940 000
246 996 000
J. Diverse
139 Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. 273 000
139 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. 1 000
140 Bidrag till vissa internationeUa organisationer m. m. 3 292 000
140 Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder 25 000
141 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar 5 000
142 Ersättning till domänverkets fond för viss upplåten mark 64 000
3 660 000
Summa för driftbudgeten 940 579 000
KAPITALBUDGETEN Statens affärsverksfonder
Domänverket
143 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar
upplåtna kronoegendomar 1 000
144 Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. 4 000 000
4 001 000
Statens allmänna fastighetsfond
144 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 14 328 000
Statens utlåningsfonder
147 Fiskerilånefonden 1 000 000
148 Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk
m. ra. 200 000
148 Statens fiskredskapslånefond —
149 Skogsväglänefonden
1 200 000 Diverse kapitalfonder
149 Jordfonden 1000
Summa för kapitalbudgeten 19 530 000
Totalt för jordbruksdepartementet 960 109 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700 611
Bilaga 12 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
BUaga 12
Handelsdepartementet
ÖVERSIKT
Handelsdepartementets verksamhetsområde omfattar — föratom handelspolitik — bl. a. exportfrämjande åtgärder, pris-, konkurrens- och konsumentfrågor, patent- och registteringsväsendet samt ekonomiskt försvar.
Departementets budget föreslås minska med 745,4 milj. kr. tiU 203,6 milj. kr. Minskningen beror bl. a. på att idrottsanslaget överförts tUl nionde huvudtiteln, 40,4 milj. kr. Vidare medför den anslagstekniska omläggning som gjordes innevarande budgetår av finansieringen av beredskapslagringen för det ekonomiska försvaret en minskning med 700 milj. kr. Omläggningen innebar att 700 milj. kr. av de kapitalmedel som ställts till förfogande för lagringen i form av rörlig kredit i riksgäldskontoret ersattes av medel som anvisades genom investeringsanslag på kapitalbudgeten.
Den största reella ökningen hänför sig tiU en förstärkning av de exportfrämjande och turistvärvande åtgärderna. För dessa ändamål beräknas en ökning av anslagen med 2,8 milj. kr. tiU 21,2 mUj. kr. Det föreslås bl. a. att fem nya handelssekreterarkontor inrättas. Garantiramen för lån till exportfrämjande åtgärder inom TEKO-industrierna och den manuellt arbetande glasindustrin föreslås höjd med sammanlagt 8,5 milj. kr. till 17 milj. kr.
Handelspolitiska frågor
Under det gångna året har strävandena att skapa en stor västeuropeisk marknad kommit in i ett nytt läge. Förhandlingar har iiUetts mellan å ena sidan de Europeiska gemenskaperna och å andra sidan de länder som ansökt om medlemskap och övriga EFTA-länder. För Sveriges del inleddes förhandUngarna den 10 november 1970. De nordiska länderna upprätthåller nära kontakt under EEC-förhandlingarna. Arbetet på en traktat om upprättande av en organisation för nordiskt ekonomiskt samarbete har slutförts. Utformningen av särsldlda tullförmåner för u-länderna liksom förberedelserna för det andra utvecklingsårtiondet har stått i centrum för de internationella handelspolitiska biståndsdiskussionerna.
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 12
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 2
Europeiska gemenskaperna (EEC, CECA, Euratom)
Vid det möte som ägde rum i Haag i december 1969 beslöt stats- och regeringsscheferna i de Europeiska gemenskapernas medlemsländer att förhandlingar skulle inledas med de länder som ansökt om medlemskap i Gemenskaperna och att diskussioner även skulle inledas med övriga EFTA-länder rörande deras ställning i förhållande till Gemenskaperna. Förhandlingarna med de medlemssökande länderna — Storbritannien, Irland, Danmark och Norge — inleddes officiellt i Luxemburg den 30 jimi 1970. För övriga EFTA-länder inleddes diskussionerna under november månad.
Sveriges förhandlingar med Gemenskaperna inleddes med ett första möte på ministernivå i Bryssel den 10 november 1970. I den svenska regeringsdeklarationen, som lämnades vid detta möte, framhölls att Sverige eftersträvar att delta i utvidgningen av de Europeiska gemenskaperna genom omfattande, nära och varaktiga förbindelser med dem under hänsynstagande tUl neutralitetspolitiken. Det var den svenska regeringens förhoppning att utan dröjsmål kunna inleda överläggnmgar med Gemenskaperna rörande alla ekonomiska och andra sakfrågor, som rör förhållandet mellan Gemenskaperna och Sverige. Vid mötet enades man om att inleda utredande samtal. Gemenskaperna företrädes i dessa samtal av kommissionen. Denna skall därefter rapportera till ministerrådet. De utredande samtalen mellan den svenska förhandlingsdelegationen och kommissionen har inletts den 17 december 1970.
De frågor som aktualiseras för svensk del i samband med en förhandling med Gemenskaperna har varit föremål för utredningar och överväganden under en följd av år. Mot bakgrunden av besluten vid Haag-mötet att diskussioner skulle inledas med de EFTA-länder som inte sökt medlemskap gjordes i början av 1970 i samverkan mellan handelsdepartementet och övriga berörda departement och myndigheter en genomgång av de ställningstaganden som tidigare gjorts beträffande de problem som en eventuell svensk anslutning till Gemenskaperna skulle innebära. Vid denna genomgång fann man att de slutsatser som tidigare dragits fortfarande var giltiga. Det stod emellertid klart att inför en eventuell förhandling en mera djupgående och detaljerad genomgång av frågeställningarna måste göras för att få underlag för instruktioner för delegationen till förhandlingarna. Med denna utgångspunkt tillsattes den 11 maj 1970 en särskild beredningsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag tiU de ställningstaganden som krävs inför en förhandlingsöppning. Gruppen redovisade den 9 oktober 1970 resultatet av sitt arbete.
Utöver de ställningstaganden som gjorts inför förhandlingsöppningen den 10 november 1970 kommer under förhandlingarnas gång att erfordras ytterligare instruktioner på olika sakområden. Mot denna bakgrund tillsattes den 7 november 1970 en beredningsgrupp med uppdrag att ut-
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 3
arbeta förslag till de förhandlingsinstruktioner som fortiöpande erfordras.
Handelsdepartementet utgav i juni en inom kommerskollegium utarbetad redogörelse för Romfördragets tillämpning under tiden 1 juli 1968—31 december 1969.1 början av 1971 beräknas en redogörelse för första halvåret 1970 kunna utges.
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
De europeiska marknadsproblemen har under det gångna året ägnats särskild uppmärksamhet inom EFTA. Vid EFTA:s ministermöte i Geneve den 14 och 15 maj 1970 välkomnades varmt de resultat som uppnåtts vid EEC-ländernas stats- och regeringschefsmöte i Haag i december 1969. EFTA-ministtarna pekade i synnerhet på överenskommelsen om att förhandlingar skulle inledas mellan gemenskapen och de medlemskapssökande staterna och att, så snart dessa förhandlingar börjat, överläggningar skulle inledas med de övriga EFTA-länderna. Ministrarna bekräftade ånyo EFTA-ländernas stora intresse av att bevara, som en betydelsefull del av en utvidgad europeisk gemenskap, den fria marknad som redan upprättats inom EFTA. Vid ministermötet i Geneve den 5 och 6 november 1970 uttryckte ministrarna tiUfredsställelse över de framsteg som gjorts i förhandlingarna mellan de Europeiska gemenskaperna och de tre EFTA-länder, som ansökt om medlemskap och över att alla de övriga EFTA-länderna skulle inleda sina diskussioner imder november månad.
Island inträdde som medlem i EFTA den 1 mars 1970. För Sveriges del godkändes avtalet om Islands anslutning sedan riksdagens bemyndigande inhämtats (prop. 1970: 11).
Det interna samarbetet inom EFTA har ytterligare utvecklats. Arbetet med att avskaffa sådana icke-tariffära handelshinder, som orsakas av tvingande tekniska föreskrifter, fortsätter.
Den 8 oktober 1970 undertecknade representanter för EFTA-länderna en konvention som syftar till att undanröja hinder för handeln med läkemedel. Konventionen innebär, att nationella hälsovårdsmyndigheter godtar som sina egna de inspektioner av läkemedclsfabriker och läkemedelsprodukter, vilka utförts av motsvarande myndigheter i andra till konventionen anslutna länder. Överenskommelsen har givits en sådan utformning att den kan passa in i ett vidare samarbete även utanför EFTA. Fyra arbetsgrupper har studerat möjligheterna till liknande arrangemang inom områdena jordbruksmaskiner och traktorer, gasapparatur, räddnings- och brandsläckningsutrustning på fartyg samt tryckkärl. På de två sistnämnda områdena nåddes överenskommelser i rådet i december 1970.
Översynen av EFTA:s konkurrensregler — avseende statliga stödåtgärder, offentlig upphandling, restriktiva affärsmetoder och etablering
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 4
— fortsätter. Enighet har nåtts om utformningen av en ny undantagsregel som skall ersätta konventionens nuvarande artikel 20. Den tidigare inledda översynen av EFTA:s ursprungsregler beräknas bli slutförd inom kort.
Handeln med jordbruksvaror har varit föremål för sedvanlig översyn. Vid majmötet enades ministrarna om att överväga praktiska möjligheter för att ytterligare förbättra förutsättningarna för den interna EFTA-handeln med dessa produkter.
Det brittiska importdepositionssystemet som infördes hösten 1968 avskaffades i december 1970.
Jugoslavien har deltagit med observatörer vid ett antal möten på expertnivå.
Nordiskt samarbete
Den nordiska ämbetsmannakommitté, som fått i uppdrag att på grundval av fortlöpande direktiv från de nordiska ländernas regeringar slutföra förhandlingarna om ett utvidgat nordiskt ekonomiskt samarbete, redovisade i en rapport den 4 februari 1970 resultatet av sina överväganden. I rapporten förelåg enighet utom i fråga om utformningen av det finansiella samarbetet. Rapporten behandlades av statsministrarna i samband med Nordiska rådets session i februari 1970 i Reykjavik. Härvid uppnåddes full enighet om Nordek-planens sakinnehåll. Statsministrarna enades vidare ora att de fyra nordiska regeringarna så snart som möjligt skulle underteckna en traktat om upprättande av en organisation för nordiskt ekonomiskt samarbete. Den 24 mars 1970 meddelade emellertid Finlands regering att den ansåg att traktaten inte borde undertecknas i detta skede.
Mellan de nordiska länderna har koordinering ägt rum vid förberedelserna inför förhandlingarna med EEC. Man har också enats om att under de kommande förhandUngarna hålla nära kontakt, såväl på regeringsplanet som på det tekniskt-administrativa planet.
FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD)
Frågan om särskilda tullförmåner (s. k. tullpreferenser) för u-länderna har under det gångna året stått i centrum för intresset. Diskussionerna i UNCTAD :s styrelse och den särskilda preferenskommittén har lett tiU att en överenskommelse nåtts mellan industriländerna och u-länderna om att införa generella icke diskriminerande preferenser för u-ländernas export på industriländernas marknader. IndustrUänderna är eniga om att söka genomföra preferenserna så snart som möjligt under 1971. Proposition i ärendet avses föreläggas 1971 års riksdag. UNCTAD:s arbete på handels- och utvecklingsområdet ingår som ett
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 5
led i strategin för det andra utvecklingsårtiondet, vilken antogs vid FN:s generalförsamling den 24 oktober 1970.
Inom råvaruområdet har överenskommelse mellan industriländerna och u-länderna nåtts om syften och principer i fråga om bl. a. prispolitik samt om riktlinjer för det fortsatta arbetet med diversifieringsfrågan. De sista kvarstående resolutionsförslagen från den andra världshandels-konferensen har under året slutbehandlats.
Strävandena att stabiUsera priserna på u-ländernas råvaror har i olika sammanhang stötts från svensk sida. Ansttängningarna att få till stånd ytterligare råvaruavtal för bl. a. kakao fortsätter.
Sverige är under år 1971 företrätt såväl i UNCTAD:s styrelse som i samtliga huvudkommittéer.
Andra internationella organisationer
Inom GATT fortsätter strävandena att ytterligare frigöra världshandeln. SärskUd uppmärksamhet ägnas handeln med u-länderna, icke-tariffära handelshinder och handeln med jordbruksvaror. Sverige har genom unilaterala bidrag fortsatt att öka stödet till GATT:s och UNCTAD:s gemensamma handelsinformationscentrum (ITC).
Diskussioner pågår om Rumäniens och Ungerns ansluttung tiU GATT. Möjligheterna att öka öst-västhandeln undersökes bl. a. inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE).
Bilaterala avtal
Sverige har fortfarande bUaterala handelsöverenskommelser, huvudsakligen med de östeuropeiska staterna. Under år 1970 fördes förhandlingar med Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien inom ramen för sådana avtal.
Med Sovjetunionen träffades ett nytt långtidsavtal som omfattar tiden • 1971—75. Under 1971 förutses förhandlingar om nya långtidsavtal även med flertalet övriga östeuropeiska länder.
De ettårsöverenskommelser som träffats med Hongkong, Sydkorea och Portugal om begränsning av exporten till Sverige av vissa trikå- och konfektionsvaror har i samtliga fall förnyats. Under 1970 har överenskommelsen med Jugoslavien ersatts av ett importlicensförfarande för ett mera begränsat antal varuslag. Med Portugal har en ny överenskommelse träffats om exportbegränsning av vissa TEKO-produkter från Macao.
Exportfrämjande åtgärder och turism
Den handelspolitiska utvecklingen efter andra världskriget har varit avgörande för vår utrikeshandel. Liberaliseringen har inneburit att hinder i form av kvantitativa restriktioner och tullar undanröjts i stor omfattning. I stället möter vi på våra viktigaste avnämarmarknader en hår-
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 6
dåre konkurrens än tidigare. Denna konkurrens på utlandsmarknaderna ställer liksom konkurrensen på hemmamarknaden allt större krav på företagsledning och marknadsföringskunnande i våra företag. Det statliga stödet inom handelsdepartementets område bör utökas för att möta behovet hos exportnäringen av specialiserad kommersiell service av hög kvalitet.
De industrialiserade marknaderna i Västeuropa och Nordamerika kan bli avnämare för stora delar av en svensk exportökning. Dessa marknader, som karaktäriseras av hög köpkraft och hård konkurrens, bör täckas av en rätt fördelad specialiserad kommersiell representation. Handelssekreterarorganisationen, som utökats kraftigt under sextiotalet, har visat sig kunna motsvara sådana anspråk. En förändring föreslås nu av den kommersiella representationen i Dusseldorf och New York. Denna åligger f. n. de statsstödda svenska handelskamrarna där. Staten föreslås ta över ansvaret för denna representation genom att handelssekreterarkontor inrättas. Statsstödet till båda handelskamrama dras in i samband därmed. Dessutom föreslås att tre handelssekreterarkontor öppnas för marknaderna i sydöstra delen av Amerikas förenta stater, norra Italien och södra delen av Förbundsrepubliken Tyskland. Exportrådet för den mindre industrin föreslås bli förstärkt.
Svenska turisttrafikförbundet har omorganiserats för att verka för en bättre marknadsföring i utlandet av turistmålen i Sverige. Under år 1970 bedrevs en kampanj för att ställa dessa turistmål som alternativ tUl turistmål utomlands. Kampanjen fortsätter under 1971. Finansieringen sker med särskilda fondmedel från statens sida och med bidrag från turistnäringen. För en fortsättning under 1972 föreslås medelsanvisning över riksstaten.
Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
Under innevarande budgetår har prisfrågorna kommit att stå i förgrunden på ett annat sätt än tidigare. Prisutvecklingen under år 1969 och första halvåret 1970 kännetecknades av tendenser till allt kraftigare prisökningar. Enligt den prisprognos som redovisades i den reviderade nationalbudgeten för år 1970 väntades konsumentprisnivån stiga med omkring 5 "/o under året. Redan i augusti kunde emeUertid konstateras, att konsumentprisindex fram tiU mitten av juli stigit med 4,5 "/o. I slutet av augusti lade statens pris- och kartellnämnd fram en översiktlig utredning om prisutvecklingen på vissa jordbruksprodukter, av vilken bl. a. framgick att såväl partipriser som konsumentpriser bUvit högre än vad som direkt föranletts av ändringarna i jordbruksregleringen den 1 juli 1970. Samtidigt med publiceringen av nämndens undersökning framkom, att ytterligare prishöjningar på vissa livsmedel aviserats.
I denna situation fann Kungl. Maj:t, att betydande fara uppkommit
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 7
för allvarlig stegring av det allmänna prisläget inom riket, och förordnade på grund därav om tillämpning av 2—9 §§ allmänna prisregleringslagen. Förordnandet har den 10 december 1970 godkänts av riksdagen. Med stöd av lagen utfärdade Kungl. Maj:t dels kungörelse om prisstopp på viktigare livsmedel den 28 augusti 1970, dels kungörelse om allmänt prisstopp den 9 oktober 1970. Frågor om tUlämpningen av prisstoppet handläggs av statens pris- och kartellnämnd. Även om nämnden erhållit förstärkning av sina resurser har annan verksamhet i viss mån måst inskränkas för att göra en snabb handläggning av prisstoppsärenden möjlig. För kostnader som orsakats av prisstoppet och som inte ryms under anslaget för budgetåret 1970/71 kommer Kungl. Maj:t att medgiva överskridande. Då prisstoppet avsetts vara temporärt har medel för dess handläggning hos nämnden inte beräknats för budgetåret 1971/72.
Den 1 januari 1971 trädde lagen om otiUbörlig marknadsföring i kraft, och marknadsrådet och konsumentombudsmannen började sin verksamhet. Ett förslag till lag om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor har efter föredragning av chefen för justitiedepartementet remitterats till lagrådet. Enligt lagförslaget, som avses underställas 1971 års riksdag i särskild proposition, skall de båda nya myndigheterna fr. o. m. den 1 juli 1971 även handlägga ärenden om otillbörliga avtalsvillkor.
Problem som aktualiserats av utvecklingen inom handeln utreds av butiksetableringsutredningen och den under år 1970 tillsatta distributionsutredningen. Bensinhandelsutredningen har i sitt betänkande "Rationell bensinhandel" (SOU 1970: 24) lagt fram förslag beträffande vissa frågor inom detta speciella varuområde. Vid utgången av år 1971 upphör den nuvarande affärstidslagen. Frågan om affärstidsregleringen efter år 1971 utreds av 1970 års affärstidskommitté, som inom kort lägger fram sitt betänkande.
Även konsuraentutredningen väntas lägga fram ett betänkande i början av år 1971, bl. a. innefattande förslag till en ny organisation av den statliga verksamheten på konsumentområdet.
För verksamheten inom pris-, konkurrens- och konsumentområdet föreslås en anslagshöjning med 1,7 milj. kr.
Patent- och registreringsväsendet
Sverige deltar i det internationella samarbete som på patent-, varumärkes- och mönsterområdet pågår inom världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO), Europarådet och EEC. WlPO-kon-ventionen, som ratificerades av Sverige år 1969, har trätt i kraft år 1970. WIPO bygger på Paris- och Bernunionernas gemensamma organ BIRPI och övertar efter hand dess uppgifter. Det av BIRPI föreslagna samarbetsavtalet Patent Cooperation Treaty, den s. k. PCT-planen, godkän-
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 8
des tmder år 1970 vid en konferens i Washington. Planen innebär en minskad belastning på nyhetsgranskande patentverk. Inom EEC pågår överläggningar om att inrätta ett centralt europeiskt patentorgan, som avses betjäna även stater ej anslutna tUl EEC. En konferens planeras att sammankaUas till årsskiftet 1972/73. Patentpolicykommittén utreder de problem som för det svenska patentverkets vidkommande aktualiseras av PCT-planen och av det system som utarbetas i samband med överläggningarna med EEC. Kommittén avgav en preliminär promemoria i januari 1970.
Det inom patent- och registreringsverket pågående rationaliserings-och utvecklingsarbetet, främst beträffande patent- och bolagsärenden, fortsätter. Ett internationeUt system med s. k. aperture cards eller hålkort med mikrofilmruta kommer att mföras på patentavdelningen. Ny mönsterskyddslag trädde i kraft den 1 oktober 1970. För verket föreslås en anslagsökning med ca 2 milj. kr. Anslaget redovisas för riksdagen i programtermer.
Sammanfattning
Förändringarna inom handelsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning. Minskningen på driftbudgeten under F och på kapitalbudgeten under VIII förklaras i inledningen. Beloppen anges i mUj. kr.
|
Anvisat |
Förslag |
Föränd- |
|
1970/71 |
1971/72 |
ring |
|
12,7 |
15,9 |
+ 3,2 |
|
24,2 |
24,6 |
-f 0,4 |
|
23,7 |
25,4 |
+ 1,7 |
|
31,9 |
34,0 |
4- 2,1 |
|
89,0 |
74,5 |
- 14,5 |
DRIFTBUDGETEN
A. Handelsdepartementet m. m.
B. Utrikeshandel m. m.
C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
D. Patent- och registreringsväsendet
E. Ekonomiskt försvar
F. Diverse 45,2 5,3 - 39,9
Summa för driftbudgeten 226,7 179,7 - 47,0
KAPITALBUDGETEN
V. Fonden för låneunderstöd 18,5 18,5 —
vm. Fonden för beredskapslagring 700,0 — - 700,0
IX. Diverse kapitalfonder 3,8 5,4 + 1,6
Summa för kapitalbudgeten 722,3 23,9 - 698,4
Totalt för handelsdepartementet 949,0 203,6 -745,4
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet
Utdrag av protokollet över handelsärenden, håUet inför Hans Mai:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 inom handelsdepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Tionde huvudtiteln
A. HANDELSDEPARTEMENTET M.M. A 1. Handelsdepartementet
1969/70 Utgift 3 781 348
1970/71 Anslag 4 100 000
1971/72 Förslag 4 546 000
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Personal |
|
|
|
Handläggande personal övrig personal |
28 30 |
-f- 1 of. |
|
|
58 |
+ 1 |
|
Anslag |
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseesättningar (även för utrikesresor) Expenser Lönekostnadspålägg |
3 114 000 9 000 49000 218 000 710 000 |
+ 204 000 of. + 33 000 + 123 000 + 86 000 |
|
|
4100 000 |
+ 446 000 |
Chefen för justitiedepartementet har vid sin anmälan av anslaget tiU regeringsrätten nämnt att en kansliorganisation för regeringsrätten avses inrättas den 1 januari 1972 (prop. 1971:1 bU. 4 s. 41). Eftersom de-
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 10
partementets befattning med regeringsrättsmålen därmed upphör, minskar medelsbehovet under förevarande anslag med 34 000 kr.
För beredningen av ärenden inom konsumentpolitiken beräknar jag medel för ytterligare en tjänst som departementssekreterare/kanslisekreterare i högst A 30. Med hänsyn till den utökning av den exportfrämjande verksamheten, som jag föreslår i det följande, bör anslaget räknas upp med 73 000 kr. för expertis. Vidare bör för en fortlöpande information om handelspolitik beräknas 100 000 kr. Informationen skall presentera ställningstaganden i viktiga handelspolitiska frågor och kortfattat redogöra för utvecklingen på olika handelspolitiska områden. I övrigt ökar medelsbehovet under anslaget med 234 000 kr.
Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 4 546 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Handelsdepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 546 000 kr.
A 2. Krigsmaterielinspektionen
1969/70 Utgift 149 239
1970/71 Anslag 164 000
1971/72 Förslag 167 000
Krigsmaterielinspektionen inora handelsdepartementet utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export av sådan materiel. Inspektionens personal utgörs av krigsmaterielinspektören och två biträden, vilka redovisas under punkten A 1. Handelsdepartementet.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Anslag |
|
|
|
Avlöningar |
123 500 |
of. |
|
Sjukvård |
1000 |
of. |
|
Reseersättningar |
3 500 |
of. |
|
Lokalkostnader |
3 000 |
of. |
|
Expenser |
5 000 |
+ 1000 |
|
Lönekost nadspålägg |
28 000 |
+ 2 000 |
|
|
167 000 |
+ 3 000 |
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 167 000 kr.
A 3. Kollegiet för Sverige-information i utlandet
1969/70 Utgift 1 358 000
1970/71 Anslag 1091000
1971/72 Förslag 1 217 000
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet
11
Kollegiet för Sverige-information i utiandet har till uppgift att samordna planeringen och utförandet av information om Sverige i utlandet samt fördela de medel som för ändamålet ställts till förfogande för den av Kungl. Maj:t utsedde ordföranden i kollegiet.
Ordinarie ledamöter i kollegiet är huvudmannen för exportfrämjande åtgärder i handelsdepartementet, chefen för utrikesdepartementets informationsbyrå samt cheferna för Svenska institutet, Svenska turisttrafikförbundet, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges radios utlandsprogram. Adjungerade ledamöter är huvudmannen för kulturfrågor i UtbUdningsdepartementet, chefen för utrikesdepartementets pressbyrå och chefen för Svensk-internationella pressbyrån. Till kollegiet är knutet ett sekretariat, som leds av ordföranden.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Kollegiet |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
5 |
of. |
of. |
|
Övrig personal |
5 |
of. |
of. |
|
|
10 |
of. |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar |
464 000 |
+ 82 000 |
+ 6 000 |
|
Sjukvård |
2 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar (även för |
|
|
|
|
utrikes resor) |
3 000 |
+ 57 000 |
+ 57 000 |
|
Lokalkostnader |
444 000 |
+ 231 000 |
— 74 000 |
|
Därav inredningshyra |
(-) |
(120 000) |
(-) |
|
Expenser |
72 000 |
+ 16 000 |
+ 132 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
107 000 |
+ 24 000 |
+ 6 000 |
|
|
1 092 000 |
+ 410 000 |
+ 127 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
Inkomster från uthyrda lokaler |
1000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
1 091 000 |
+ 409 000 |
+ 126 000 |
Kollegiet för Sverige-information i utlandet
1. För vissa utredningar behöver koUegiet anlita utomstående expertis (+ 60 000 kr.).
2. Medlen för inrikes resor har visat sig otUlräckliga. Dessutom bör medel anvisas på administrationsanslaget för utrikes resor (-|- 57 000 kr.).
3. Särskild hyra bör tas ut av dem som nyttjar den av staten tillhandahållna inredningen i Sverigehuset. Lokalernas skötsel blir dyrare på grund av kostnadshöjningar (+ 231 000 kr.).
4. Medelsbehovet i övrigt ökar med 62 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 1 217 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för utrikes resor
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 12
(55 000 kr.), pubUkationer (90 000 kr.) och representation (12 000 kr.). Utgifterna för dessa ändamål bestrids f. n. från koUegiets sakanslag. Anslagsposten tUl kollegiets verksamhet under reservationsanslaget Främjande av utrikeshandeln m. m. har räknats ner med samma belopp. För underhåll m. m. av Sverigehusets inredning beräknar jag 20 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Kollegiet för Sverige-information i utlandet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 217 000 kr.
A 4. Handelssekreterare
1969/70 Utgift 4 546 021
1970/71 Anslag 5 800 000
1971/72 Förslag 7 970 000
Handelssekreterarnas uppgift är att öka den svenska exporten genom specialiserad kommersiell service särskUt i fråga om marknadsföring. Handelssekreterarna rekryteras från befattningar i eUer nära företagsledningen i svenska företag med exportinriktning för tjänstgöring under tre till fem år på marknader, där en ökning av den exportfrämjande verksamheten bedöms lämplig.
Fjorton handelssekreterare är f. n. utsända. I Amerikas förenta stater arbetar en handelssekreterare i vardera Los Angeles, Chicago och Detroit samt två i New York. Den ene av dessa två arbetar i Amerikas förenta stater och Canada med marknadsföringsfrågor för textil-, konfektions- och glasindustrierna medan den andre är chef för den svenska handelskammaren i New York. I Canada finns handelssekreterare i Toronto och Vancouver.
Inom Europa finns en handelssekreterare i Zurich och en i Prag. Den specialiserade kommersieUa service som med stöd av staten ges svenska företag på de europeiska marknaderna i övrigt ombesörjs huvudsakligen av svenska utlandshandelskammare.
På övriga industrUandsmarknader finns handelssekreterare i Tokyo och Melbourne.
Tre handelssekreterare arbetar i utvecklingsländer med huvudsaklig uppgift att introducera svenska konsulter och entreprenörer i utvecklingsprojekt. Dessa handelssekreterare är placerade i Mexico City för norra delarna av Latinamerika, i Nakobi för Östafrika och i Beirut för Främre Orienten.
De 14 handelssekreterarkontoren sysselsätter ett sextiotal personer. Förutom handelssekreterarna utgörs personalen av praktikanter med stipendier från kommerskollegiiun, lokalanstäUda assistenter samt biträdespersonal.
Hos flertalet handelssekreterare finns en eUer två praktikanter. För
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 13
innevarande budgetår har medel till stipendier åt dessa anvisats med 650 000 kr., vilket motsvarar 22 stipendier under ett år.
Utgifterna för handelssekreterarnas verksamhet var tmder budgetåret 1969/70 ca 4,5 milj. kr. och utgjordes till största delen av löner och omkostnader. För innevarande budgetår har anvisats 5,8 milj. kr.
Den under budgetåret 1970/71 påbörjade försöksverksamheten med avgiftsbeläggning av handelssekreterarnas tjänster av konsultkaraktär, uppdragsverksamheten, har ännu inte hunnit ge resultat.
Handelssekreterarna
För budgetåret 1971/72 begärs ökade anslag för expenser tUl den icke avgiftsbelagda delen av verksamheten, den aUmänna verksamheten, med sammanlagt 813 000 kr. Enligt handelssekreterarnas prognoser för samma budgetår kan inkomsterna av uppdragsverksamheten komma att uppgå till sammanlagt 632 000 kr.
Komm erskollegium
Systemet med stipendier för utbildning och praktikanttjänstgöring hos handelssekreterarna har visat sig vara en lyckad satsning. De ungdomar som utses får en god inblick i exportförhåUanden och det kunnande de efter hemkomsten förmedlar är också av stort värde för de svenska exportföretagen. Intresset för stipendierna är stort. Antalet sökande var år 1970 ca 300.
Ytterligare fem praktikanter bör beredas plats. För stipendier åt dessa beräknas sammanlagt 150 000 kr. För stipendierna i övrigt bör för budgetåret 1971/72 beräknas ett belopp av 30 000 kr. per praktikant.
Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 uppskattas tUl 884 000 kr. vilket är en ökning med 234 000 kr. i förhållande till budgetåret 1970/71.
Byggnadsstyrelsen
Bostadskostnaderna för handelssekreterarna beräknas öka med 295 000 kr.
Sveriges allmänna exportförening
Exportföreningen har sedan flera år tillbaka fört fram önskemål att en ny handelssekreterartjänst inrättas för den södra delen av Förenta staterna. Deima tanke bör tas upp på nytt och koordineras med en eventueU förändrmg av utrikesrepresentationen i sydstaterna.
Inom en snar framtid bör övervägas en förstärknmg av handels-sekreterarorganisationen i Japan, förslagsvis med ett kontor i Osaka/ Kobe-området. Vidare bör två svenska praktikanter knytas tUl handels-sekreterarkontoret i Tokyo.
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 14
Departementschefen
Handelssekreterarorganisationen har byggts ut under 1960-talet. Kontorens antal har ökats och de enskilda kontorens kapacitet för handläggning av kvalificerade uppdrag från svenska företag har också väsentligt förbättrats genom höjd kvalitet i kontorens personella och tekniska resurser. Rekryteringen till handelssekreterartjänsterna från personal på företagsledande nivå i svenska företag är god och efterfrågan är stor på kontorens praktikantplatser från väl utbUdade ungdomar med handelsinriktning. Handelssekreterarna ersätts i ett ständigt utbyte med svenska företag efter perioder om ca fyra år. Stagnation i handelssekre-terarorganisationen undviks och institutionen har kunnat håUa takten med den snabba utvecklingen av marknadsföringstekniken och den hårdnande konkurrensen på våra exportmarknader. De tre handelssekreterarkontor som arbetar i utvecklingsländer har specialicerats på arbete med utvecklingsprojekt av olika slag. Det kommersiella utbytet av denna verksamhet torde få värderas ut inom de närmaste åren. På östmarknaderna har en handelssekreterarverksamhet inletts som ger vid handen att nya vägar för exportfrämjande åtgärder på statshandels-marknader är framkomliga.
Statens exportfrämjande verksamhet bör alltmer inriktas på att tillföra de svenska exportföretagen kvalificerat kunnande inom marknadsföring. Det utesluter inte att ekonomiska bidrag från staten tUl initialkostnader i exportaktioner kan verka stimulerande för vissa företags export. Medel härför beräknas under reservationsanslaget till främjande av utrikeshandeln m. m. och de särskilda anslagen för stöd till textU-och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin. Jag anser att handelssekreterarinstitutionen utvecklas till ett gott instrument för att förmedla kvalificerad marknadskonsultation till företagens egna exportaktiviteter och för att stimulera väl planerade exportinitiativ. Bland olika medel som står till buds inom mitt ansvarsoraråde för att stimulera exporten väljer jag att föreslå att handelssekreteraror-ganisationen byggs ut kraftigt. Statens bidrag till de svenska utiandshan-delskamrarna bör successivt dras ner och resurser i stället avdelas för andra former av exportfrämjande verksamhet. Jag kommer vid min anmälan av reservationsanslaget Främjande av utrikeshandeln m. m. att förorda en utbyggnad av exportrådet för den mindre industrin.
Jag anser att ytterligare fem handelssekreterarkontor bör inrättas, två i Nordamerika och tre i Europa. I Nordamerika bör staten överta den kommersiella representationen från den svenska handelskammaren i New York. Där är redan nu en handelssekreterare chef för handelskammaren. Ett särskilt handelssekreterarkontor inrättas. Jag återkommer till detta vid min anmälan av statsbidrag till svenska handelskammare i utlandet. Handelssekreterarkontor bör vidare upprättas för att bearbeta de sydöstra delarna av Amerikas förenta stater. Därigenom
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 15
kompletteras bevakningen i Nordamerika så att en specialiserad kommersiell service finns i de viktigaste marknadsområdena där. En handelssekreterare bör placeras på den expansiva marknaden i norra Italien. I Förbundsrepubliken Tyskland bör en handelssekreterare placeras på den sydtyska marknaden och en överta den kommersiella representationen från den svenska handelskammaren i Diisseldorf. Handelssekreterarkontoren för sydöstra Förenta staterna och norra Italien föranleder omdispositioner i utrikesförvaltningen och bör inte inrättas förrän den 1 januari 1972.
För att genomföra förändringarna i New York och Dusseldorf behöver detta anslag ökas med 740 000 kr. För handelssekreterarkontor i sydöstra Förenta staterna, Italien och södra Tyskland blir kostnaderna för budgetåret 1971/72 225 000 kr., 200 000 kr. och 400 000 kr. Jag har då räknat med att de statiiga stipendierna för praktikantplatser vid kamrarna i New York och Diisseldorf förs över till handelssekreterarkontoren. För vart och ett av de tre övriga kontoren har en praktikantplats beräknats. Dessutom beräknar jag 45 000 kr. för en praktikant hos handelssekreteraren i Tokyo. För utgiftsökningar vid nu befintliga kontor beräknar jag 560 000 kr. Anslaget bör ökas med 2 170 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Handelssekreterare för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 7 970 000 kr.
A 5. Kommittéer m. m.
1969/70 Utgift 1289 032 Reservation 388 998
1970/71 Anslag 1 500 000
1971/72 Förslag 1 900 000
För nästa budgetår räknar jag med en ökning av kommittéverksamheten. Anslaget bör räknas upp med 400 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 900 000 kr.
|
A 6. Extra utgifter |
|
|
1969/70 Utgift |
84 795 |
|
1970/71 Anslag |
50 000 |
|
1971/72 Förslag |
50 000 |
Reservation 120 627
Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 16
B. UTRIKESHANDEL M. M.
B 1. KommerskoUegium
1969/70 Utgift 8 913 163
1970/71 Anslag 9 235 000
1971/72 Förslag 9 609 000
Kommerskollegium är central myndighet för inrikes- och utrikeshandeln, industri och bergshantering samt hantverk och slöjd. Verket är också chefsmyndighet för bergsstaten, sprängämnesinspektionen och elektriska inspektionen.
Chef för kommerskoUegium är en generaldirektör. Verket har en utrikes- och utredningsavdelning samt fyra byråer, nämligen bergsbyrån, elekttiska byrån, industribyrån och allmäima byrån. UtrUces- och uttedningsavdelningen utteder och behandlar frågor på framför allt utrikeshandelns och handelspolitikens områden. Bergsbyrån handlägger frågor rörande gruv- och järnhanteringen, aUmänna energi- och bränslefrågor samt frågor rörande utnyttjande av naturtUlgångar på kontinentalsockeln, elektriska byrån ärenden angående koncessioner, säkerhetsföreskrifter och tUlsyn inom det elektriska området, installatörsbehörighet, statsbidrag och lån för upprustning av elektriska starkströmsanlägg-ningar m. m. och industribyrån frågor som berör annan industri än gruv- och järnhanteringen, ärenden rörande tUlsatser till livsniedel, lånegarantiärenden, glesbygdsstödet, frågor om hantverk och slöjd, stödet tiU Teko- och glasindustrierna samt ärenden som rör sprängämnesinspektionens verksamhet. TUl allmänna byråns uppgifter hör främst remissärenden om inrikeshandel och näringar, ärenden rörande tUlstånd för utiänning att deltaga i aktiebolags verksamhet respektive driva näring, fastställande av säkerheter enligt resegarantUagen, koUegiets och lokalstatemas administration samt allmänt samordnande verksamhet i juridiskt och administtativt hänseende.
En sakkuimig har i uppdrag att överväga kommerskollegiets arbetsuppgifter och organisation.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
KommerskoUegium |
Dep. chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal övrig personal |
84 67 |
-t-13 + 4 |
of. of. |
|
|
151 |
+17 |
of. |
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Mandelsdepartementet
17
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Kommers- |
Dep. chefen |
|
|
|
kollegium |
|
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
6 826 000 |
+ 1 138 500 |
+ 230 000 |
|
Sjukvård |
20 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar (även för |
|
|
|
|
utrikes resor) |
77 000 |
+ 85 000 |
+ 15 000 |
|
Lokalkostnader |
258 000 |
+ 22 000 |
+ 22 000 |
|
Expenser |
483 000 |
+ 316 900 |
- 42 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(114 000) |
(203 000) |
(-) |
|
LÖnekostnadspälägg |
1 507 000 |
+ 461 000 |
+ 214 000 |
|
Vissa kostnader för statens |
|
|
|
|
gruvegendom |
65 000 |
of. |
- 65 000 |
|
|
9 236 000 |
+ 2 023 400 |
+ 374 000 |
Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till oförändrat 1 000 kr.
Kommerskollegium
1. Prisomräkning m. m. 312 000 kr.
2. Utrikes- och utredningsavdelningen bör förstärkas med fem handläggare och två biträden. Vidare bör tre tjänster som byrådirektörer, förste byråsekreterare eller byråselcreterare föras upp på kollegiets personalförteckning (+ 428 200 kr.).
3. EnUgt beslut av riksdagen (prop. 1967: 106, 3LU 42, rskr 295; SFS 1967: 203) skall kollegiet svara för administrativa uppgifter i samband med lagstiftningen om ställande av säkerhet vid sällskapsresa till utlandet. För dessa arbetsuppgifter behövs en byrådirektör och en assistent (+ 111000 kr.).
4. Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1968: 98, 3LU 63, rskr 333; SFS 1968: 555, 556) har Kungl. Maj:t beslutat att koraraerskoUe-gium fr. o. m. den 1 januari 1969 skall meddela tillstånd för utlänning att driva näring. För dessa arbetsuppgifter och för handläggningen av ärenden rörande tillstånd för utlänning att deltaga i aktiebolags verksamhet m. m. behövs en byrådirektör och en kansliskrivare (+98 000 kr.).
5. För övriga uppgifter inom kollegiets allmänna byrå behövs en förstärkning med en byrådirektör samt en materialförvaltare i utbyte mot en expeditionsvakt i reglerad befordringsgång (+ 70 600 kr.).
6. Bergsbyrån bör förstärkas med två byrådirektörer för utredningar rörande statens gruvegendom m. m. och en byrådirektör för kontroll av efterlevnaden av säkerhetsföreskrifterna för borrning efter olja på kontinentalsockeln (+217 900 kr.).
2 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 12. Bilaga 12
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 18
7. För handläggningen av säkerhetsärenden inom elektriska byrån behövs två avdelningsdirektörer (-f 165 700 kr.).
8. Medel för arvode till konsulter bör anvisas med sammanlagt 250 000 kr., därav för granskning av avbetalningshandeln med bilar 150 000 kr., för frågor i samband med oljeborrning på kontinentalsockeln 50 000 kr. samt för uttedningar i samband med garantilåne-verksamheten 50 000 kr.
9. Ökad verksamhet motiverar att anslagsposten Reseersättningar räknas upp med 82 000 kr. och anslagsposten Expenser med 204 000 kr. För nyanskaffning samt upprustning av möbler och inventarier krävs en ökning av engångsanslag med 84 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 609 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för utredningar rörande statens gruvegendom m. ra. på bergsbyrån (6), för konsultarvoden (högst 50 000 kr.) för granskning av avbetalningshandeln med bilar (8) och, efter samråd med chefen för industridepartementet (prop. 1971: 1 bil. 15 s. 53), för viss tUlfälUg personalförstärkning (150 000 kr.) som behövs för att administrera åtgärder för omställning och företagsutveckling inom TEKO-industrierna inom ramen för ett särskilt program.
Med hänsyn till osäkerheten beträffande utvecklingen av den europeiska integrationsfrågan finner jag det svårt att nu närmare bedöma behovet av sakkunniga vid utrikes- och utredningsavdelningen under nästa budgetår. Om det skulle visa sig nödvändigt att snabbt förstärka kollegiet med ytterligare expertis, kan detta ske efter prövning av Kungl. Maj: t.
Medel för utgifter för statens gruvegendom har fr. o. m. nästa budgetår beräknats under trettonde huvudtitelns anslag C7. Statens gruvegendom. Det föreligger därför inte längre behov av medel för dessa utgifter under detta anslag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommerskollegium för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 609 000 kr.
B 2. Sprängämnesinspektionen
1969/70 Utgift 1 109 425
1970/71 Anslag 1 118 000
1971/72 Förslag 1 146 000
Sprängämnesinspektionen är statligt tUlsynsorgan för ärenden om explosiva och brandfarliga varor och därmed sammanhängande frågor. Kommerskollegium är chefsmyndighet för inspektionen. I fråga om handläggningen av arbetarskyddsärenden är inspektionen underställd
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
19
arbetarskyddsstyrelsen och sprängämnesinspektören är specialinspektör inom yrkesinspektionen.
Inspektionen är under sprängämnesinspektören organiserad på två civila avdelningar och en militär avdelning. Den ena civila avdelningen handlägger ärenden rörande explosiva varor och brandfarliga gaser, den andra ärenden rörande brandfarliga vätskor. Dessutom finns ett för avdelningarna gemensamt kansli med skrivcentral och expedition.
|
\ |
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Kommerskollegium |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal övrig personal |
12 5 |
of. of. |
of. of. |
|
|
17 |
of. |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar 773 000 Sjukvård 2 000 Reseersättningar (även för utrikes resor) 80 500 Lokalkostnader 50 000 Expenser 34 500 Därav engångsutgifter (3 000) Lönekostnadspålägg 178 000 |
of. of. + 15 500 + 12 000 + 8 000 (-) + 9 500 |
of. of. + 5 500 + 12 000 + 1000 (-) + 9 500 |
|
|
Nettoutgift |
1 118 000 |
+ 45 000 |
+ 28 000 |
Kommerskollegium
1. Löne- och prisomräkning 28 200 kr.
2. Till reseersättningar för inspektionens tolv handläggande tjänstemän bör disponeras 96 000 kr., i genomsnitt 8 000 kr. per man (+ 12 000 kr.).
3. Ökade medel för inköp av böcker och tidskrifter, vidareutbildning av personalen m. m. (-1-4 800 kr.).
Departementsch ef en
Med hänvisning till sammanstäUningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 146 000 kr.
B 3. Främjande av utrikeshandeln m. m.
1969/70 Utgift 8 803 362 Reservation
1970/71 Anslag 7 865 000
1971/72 Förslag 8 017 000
235 169
Från anslaget bestrids under innevarande budgetår statens utgifter för kommersiell information i utiandet, exportrådet för den mindre in-
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 20
dustrin, utrikeshandelsstipendier, bidrag till svenska handelskamrar i utlandet och praktikantverksamhet vid dessa handelskamrar samt för exportfrämjande åtgärder i övrigt.
Kollegiet för Sverige-information i utlandet
Kollegiet för Sverige-information i utlandet hemställer, att anslagsposten höjs med 2,6 milj. kr. tiU 8 milj. kr.
Kollegiet har tiU sitt förfogande 8,9 mUj. kr. för informationsverksamheten under innevarande budgetår. Härav har 2,5 milj. kr. anvisats från anslag under tredje huvudtiteln och 5,4 mUj. kr. från anslag under tionde huvudtiteln, medan 0,8 milj. kr. utgörs av reservationsmedel från föregående budgetår och 200 000 kr. disponeras av särskilda fondmedel.
Som motiv anförs bl. a. att de insatser som under senaste året gjorts i Sydtyskland och i Japan i samband med världsutställningen bör fortsätta på andra marknader. Vidare bör tematiskt upplagda informationsprogram göras som alternativ till de länderinriktade.
Sveriges allmänna exportförening föreslår att till kommersiell information beräknas 5 160 000 kr. I beloppet ingår inte medel till inköp och distribution av informationstidskriften Sweden Now.
Svenska turisttrafikförbundet begär att för budgetåret 1971/72 medel för tiuistvärvande kampanjer utomlands, som nu finansieras från denna anslagspost, anvisas direkt till förbundet över dess statsanslag. Kollegiet vill inte motsätta sig detta.
Kollegiet anmäler att det reservationsanslag på 1,4 milj. kr. som anvisades på tionde huvudtiteln för inredning av Sverige-huset för budgetåret 1968/69 (prop. 1968: 1 bU. 12 s. 24) överskridits med 539102 kr. Statskontoret, byggnadsstyrelsen och riksrevisionsverket har yttrat sig i ärendet.
Exportrådet för den mindre industrin
Exportrådet har för budgetåret 1970/71 erhållit 605 000 kr. av anslagsmedel för att täcka dess administrationskostnader samt därutöver 60 000 kr. av särskilda fondmedel för handläggning av marknadsundersökningar. Rådet begär en uppräkning av anslaget med 313 000 kr. I beloppet ingår 100 000 kr. för marknadsundersökningar, lönekostnader om 62 000 kr. för den handläggare för marknadsundersökningsfrågor som nu avlönas med medel från handels- och sjöfartsfonden och 30 000 kr. för att täcka kostnaderna för en periodisk skrift. Återstoden, 181 000 kr., avser löne- och prisomräkning.
Kommerskollegium tillstyrker förslaget.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 21
Utrikeshandelsstipendier m. m.
Från denna delpost bestrids utgifter för utrikeshandelsstipendier enligt bestämmelserna i kungörelsen (1949: 528) om statens utrikeshandelsstipendier.
Kommerskollegium föreslår att för ändamålet beräknas oförändrat 50 000 kr.
Svenska handelskammare i utlandet
För budgetåret 1970/71 har de svenska handelskamrarna i utiandet beviljats statsbidrag enligt de grunder för vilka redogjordes i statsverkspropositionerna åren 1964 och 1965 (prop. 1964: 1 bil. 12 s. 40 och prop. 1965: 1 bil. 12 s. 52). Statsbidraget utgörs av dels ett allmänt bidrag motsvarande 50 "/o av handelskamrarnas intäkter från medlemsavgifter, dels bidrag tUl lönerna för handelskamrarnas chefer med belopp som varierar mellan 40 000 och 48 000 kr. Hälften av det allmänna bidraget betalas ut direkt till handelskamrarna och hälften till en handelskamrarnas fond.
För budgetåret 1970/71 har anvisats 1 360 000 kr. att fördelas mellan handelskamrarna i London, New York, Paris, Dusseldorf, Madrid, Wien, Brussel, Haag, Buenos Aires, Sao Paulo och handelskamrarnas fond. Av beloppet avser 895 000 kr. allmänna bidrag, 426 000 kr. chefs-lönebidrag och 39 000 kr. bidrag till ATP-avgifter.
Svenska utlandshandelskamrarnas förening hemställer att delposten tiU handelskamrarna räknas upp med 395 000 kr. Av denna höjning utgör 110 000 kr. höjda chefslönebidrag, 91000 kr. automatisk höjning av allmänna bidrag i förhållande till medlemsintäkterna, 4 000 kr. höjda ATP-avgifter och ca 190 000 kr. ett bidrag beräknat på nettointäkterna av serviceavgifter.
Kommerskollegium tillstyrker höjning av baslönebidraget och uppräkning av bidraget till ATP-avgifter. Chefslönebidragen har utgått med oförändrat belopp sedan 1963 och har därför undergått en betydande värdeförsämring sedan de fastställdes. Däremot avstyrker kollegiet att nettoberäknade serviceavgifter läggs tUl grund för beräkning av det allmänna bidraget.
Redogörelse för de svenska handelskamrarna i New York och Diisseldorf.
Svenska handelskammaren för Amerikas förenta stater grundades år 1906. Den hade år 1969 264 svenska och 396 amerikanska medlemmar. Kammaren har huvudkontor i New York och ett filialkontor i San Francisco. Kammaren har en styrelse i New York och en i San Francisco. Den svenske handelssekreteraren i New York är tillika kammarens verkställande direktör. Han avlönas helt av staten. Kammaren har, liksom andra svenska utiandshandelskamrar, uppgifter dels som
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 22
serviceorgan dels som intresseorgan. Kammarens personal består av verkställande direktören, chefen för filialkontoret i San Francisco, ytterligare en handläggande fast anstäUd tjänsteman, tre praktikanter (statsstipendiater), tidvis praktikanter från privata organ samt biträdespersonal.
Den svenska handelskammaren i Förbundsrepubliken Tyskland grundades år 1959. Är 1969 hade den 264 medlemmar i Sverige och 158 i verksamhetslandet. Kammarens verksamhet som serviceorgan för handel mellan Sverige och Tyskland och intresseorgan för sina medlemmar leds av en verkställande direktör som tUl sitt förfogande har tre fast anställda handläggande tjänstemän, tre statsstipendiater och biträdespersonal.
Praktikanter vid de svenska handelskamrarna i utlandet
Till praktikantverksamhet har för budgetåret 1970/71 anvisats 350 000 kr.
Svenska utlandshandelskamrarnas förening hemställer för budgetåret 1971/72 om en ökning med 360 000 kr. tiU 710 000 kr. Av detta belopp utgör ca 40 000 kr. en höjning av stipendiebeloppen för befintliga praktikanter och återstoden en utökning av antalet helårsstipendier från 23 till 38, fördelade på 29 helårs- och 18 halvårsstipendier.
Kommerskollegium tUlstyrker att stipendiebeloppen räknas upp. Däremot anser sig kollegiet inte kunna tillstyrka utökning av antalet praktikanter. En utbyggnad av denna storlek bör tas upp till bedömning i samband med pågående utredning av den exportfrämjande verksamheten.
Exportfrämjande åtgärder i övrigt
Till exportfrämjande åtgärder i övrigt har för innevarande budgetår anvisats 100 000 kr.
Sveriges allmänna exportförening föreslår att ett särskilt anslag anvisas med 1 995 000 kr. för grundläggande exportfrämjande verksamhet såsom produktion och distribution av marknadshandböcker, inköp av handelsstatistik och annan grundläggande marknadsinformation, finansiering av marknadsundersökningar och marknadsanalyser, uppbyggande av en dokumentationscentral med utnyttjande av datateknik, anordnande av konferenser och seminarier om olika marknader samt genomförande av marknadsföringsaktiviteter inom ramen för exportsamver-kansgrupper.
Kommerskollegium tUlstyrker ett beredskapsanslag för att tUlgodose de skUda exportfrämjande åtgärder som efter närmare samråd med exportföreningen och andra berörda intressenter kan finnas vara önskvärda och ändamålsenliga. Ett sådant anslag bör enligt kollegiets mening tas upp tUl belopp av 1,5 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 23
Departementschefen
Medlen tiU koUegiet för Sverige-information i utlandet ökades i fjol med 400 000 kr. tiU 5,4 milj. kr. De disponeras för exportfrämjande och turistvärvande åtgärder. Med dessa medel har också bestritts vissa omkostnader i verksamheten vid kollegiet. Medel för sådana ändamål, tillsammans 157 000 kr., bör som jag föreslagit i det föregående för nästa budgetår ej föras upp under detta anslag utan under kollegiets förvaltningsanslag.
Det av riksdagen år 1968 bevUjade reservationsanslaget för inredning av Sverige-huset har inte räckt till för avsett ändamål. Vissa merutgifter har uppkommit på grund av ändrade eller oförutsedda förhållanden. Dessa förhåUanden utreds f. n.
De medel som förts upp för kollegiet under anslaget Främjande av utrikeshandeln m. m. har ännu inte disponerats i sin helhet. Odisponerade medel som väl täcker överskridandet kvarstår. Jag föreslår sålunda att reserverade medel på anslaget får användas för att täcka kvarstående kostnader för inredning av Sverigehuset. Jag beräknar erforderligt belopp till ca 460 000 kr.
Kollegiet bör utnyttja de medel som ställs tUl dess förfogande under detta anslag för åtgärder som stöder företagens exportansträngningar och den turistvärvande verksamheten direkt och på ett konkret sälj-främjande sätt. Med anlitande av bl. a. medel från detta anslag har nya metoder för den exportfrämjande verksamheten kunnat utvecklas. Tidigare utnyttjades anslaget i stor utsträckning tUl informationsförmedling vid mässor och utställningar. De nya metoderna avser stöd i flera led av exportmarknadsföringen alltifrån analys av marknaden till säljstöd vid produktens introduktion.
De medel som ställs till förfogande under detta anslag bör sättas in på åtgärder som inte primärt är länderbundna utan inriktade på branschprojekt och temabundna aktiviteter. Åtgärderna bör i görligaste mån samordnas med sådana av allmäninformativ art, som finansieras från anslag under tredje huvudtiteln. Jag beräknar medelsbehovet på förevarande område till 5 243 000 kr.
Genom dispositioner från handels- och sjöfartsfonden, som nu är helt disponerad, har tillgodosetts ändamål av grundläggande exportfrämjande art som berör exportföreningens centrala verksamhet. Föreningen begär nu att medel skall anslås på riksstaten för dessa ändamål. Jag kan inte biträda det förslaget. Resultatet av exportfrämjande-utredningens arbete får avvaktas.
Statens organ för exportstöd, exportrådet för den mindre industrin, bör förstärkas. Jag beräknar den erforderliga ökningen tUl 250 000 kr.
Utrikeshandelsstipendier enligt bestämmelserna i kungörelsen (1949: 528) om statens utrikeshandelsstipendier efterfrågas inte i en utsträck-
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 24
ning som motiverar en fortvaro. Jag anser därför att de bör dras in och har följaktiigen inte beräknat några medel för förevarande ändamål.
Bidraget till de svenska handelskamrarna i utiandet bör för nästa budgetår räknas ner med 266 000 kr. Minskningen föranleds av de förändrade organisatoriska förhållanden, som jag redogjort för vid min anmälan av reservationsanslaget A 4. Handelssekreterare. När grunderna för statsbidrag bestämdes av riksdagen efter förslag i statsverkspropositionerna åren 1964 och 1965 (prop. 1964: 1 bil. 12 s. 40 och prop. 1965: 1 bU. 12 s. 52) motiverades statsbidraget med att kamrarna skulle ombesörja handläggningen av kommersiella ärenden i sina verksamhetsområden. När ansvaret för dessa ärenden i New York och Dusseldorf övertas av handelssekreterare, kan kamrarna inrikta sin verksamhet på den ursprungliga funktionen som intresseorgan för medlemmarna.
Med anledning av den föreslagna förändringen i New York och Diisseldorf minskar medelsbehovet för praktikantverksamheten vid handelskamrarna med 86 000 kr.
Bidrag till Svenska slöjdföreningens verksamhet lämnas under innevarande budgetår från anslaget B 5. Bidrag till Svenska slöjdföreningen. Detta anslag bör inte längre tas upp på riksstaten. I stället beräknar jag under förevarande anslag ett med 100 000 kr. tiU 300 000 kr. höjt bidrag till föreningen. För exportfrämjande åtgärder i övrigt beräknar jag en ökning med 161 000 kr., främst för vidare utveckling av metoder för exportstödet.
Anslaget bör föras upp med sammanlagt 8 017 000 kr. Härav beräknas tUl kollegiet för Sverige-information i utlandet 5 243 000 kr., till exportrådet 855 000 kr., tUl utiandshandelskamrarna 1 094 000 kr., till praktikantverksamheten där 264 000 kr., till Svenska slöjdföreningen 300 000 kr. samt tiU exportfrämjande åtgärder i övrigt 261 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. godkänna vad jag anfört om dispositionen av medel från anslaget Främjande av utrikeshandeln m. m. för att täcka kostnader för inredning av Sverigehuset.
2. till Främjande av utrikeshandeln m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 8 017 000 kr.
B 4. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete
1969/70 Utgift 390 632 Reservation 240 405
1970/71 Anslag 130 000
1971/72 Förslag 100 000
Från anslaget bestrids utgifter för svenskt deltagande i olika former av nordiskt samarbete, bl. a. i nordiska ministerkommittén för ekono-
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 25
miskt samarbete, nordiska ekonomiska samarbetsutskottet och nordiska kommittén för konsumentfrågor.
Departementschefen
Under detta anslag uppskattar jag medelsbehovet för nästa budgetår till 100 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
B 5. Bidrag till vissa internationella byråer m. m.
1969/70 Utgift 238 489
1970/71 Anslag 291000
1971/72 Förslag 347 000
Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationeUa organ. För budgetåret 1971/72 torde under anslaget medel beräknas enligt följande.
|
|
Internationella byrån i |
1970/71 |
1971/72 |
Ändring |
|
1. |
|
|
|
|
|
|
Paris för utställningar (jfr |
|
|
|
|
|
prop. 1947: 1 bil. 12 s. 156) |
6 000 |
12 000 |
+ 6 000 |
|
2. |
Internationella byrån (WIPO/ BIRPI) i Geneve (jfr prop. 1956:1 bil. 12 s. 161, 1963:1 |
|
|
|
|
|
bU. 12 s. 152) |
77 000 |
125 000 |
+ 48 000 |
|
3. |
Internationella rådgivande bomullskommittén (ICAC) |
|
|
|
|
|
(jfr prop. 1951:47) |
11 000 |
13 000 |
+ 2 000 |
|
4. |
Internationella studiegruppen för bly- och zinkfrågor (jfr |
|
|
|
|
|
prop. 1960:1 bU. 12 s. 284) |
9 000 |
9 000 |
of. |
|
5. |
Internationella kaffeorganisa-tionen (jfr prop. 1962:1 bil. |
|
|
|
|
|
12 s. 281) |
130 000 |
130 000 |
of. |
|
6. |
Internationella gummistudiegruppen (jfr prop. 1966:1 |
|
|
|
|
|
bil. 12 s. 168) |
8 000 |
8 000 |
of. |
|
7. |
Övrigt |
50 000 |
50 000 |
of. |
|
|
|
291 000 |
347 000 |
+ 56 000 |
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till vissa internationella byråer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 347 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 26
B 6. Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustriema samt den manuellt arbetande glasindustrin
1970/71 Anslag 5 375 000
1971/72 Förslag 4 700 000
Från anslaget bestrids utgifter för exportfrämjande åtgärder i form av bl. a. bidrag till vissa tröskelkostnader (prop. 1970: 41, SU 61, BaU 23, rskr 165 och 188). Bestämmelser återfinns i särskilda av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 utfärdade föreskrifter.
KommerskoUegium
För exportfrämjande åtgärder för TEKO-industrierna och den manuellt arbetande glasindustrin bör för budgetåret 1971/72 anvisas 4 700 000 kr. fördelade med 4 200 000 kr. på TEKO-industrierna och 500 000 kr. på den manuellt arbetande glasindustrin.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 4 700 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 700 000 kr.
B 7. Täckande av förluster på grund av garantier för lån tiU textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin
1970/71 Anslag 1000
1971/72 Förslag 675 000
Från anslaget bestrids utgifter för täckande av förluster på grund av statsgarantier för lån till TEKO-industrierna och den manuellt arbetande glasindustrin (prop. 1970: 41, SU 61, BaU 23, rskr 165 och 188).
Statsgaranti bevUjas enligt särskUda av Kungl. Maj:t den 29 juni 1970 utfärdade föreskrifter.
KommerskoUegium
Ramen för statsgarantier för lån till TEKO-industrierna och den manuellt arbetande glasindustrin bör för budgetåret höjas med 8,5 mUj. kr., varav 7,5 milj. kr. för TEKO-industrierna och 1 milj. kr. för glasindustrin.
För att täcka förluster på grund av sådana garantier bör för samma budgetår anvisas 675 000 kr. fördelade med 600 000 kr. på TEKO-industrierna och 75 000 kr. på den manuellt arbetande glasindustrin.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 27
Departementschefen
Jag biträder kommerskollegiets förslag. Ramen för statliga garantier för lån tUl textU- och konfektionsindusttierna samt den manuellt arbetande glasindustrin bör sålunda för nästa budgetår höjas med 8,5 milj. kr. till 17 milj. kr. Vidare bör anslaget till förlusttäckning för nästa budgetår tas upp med 675 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att
1. medge att för budgetåret 1971/72 ramen för statsgaranti för lån till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin höjs tUl sammanlagt 17 000 000 kr.
2. tUl Täckande av förluster på grund av garantier för lån till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 675 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
28
C. PRIS-, KONKURRENS- OCH KONSUMENTFRÅGOR
C 1. Marknadsrådet
1969/70 Utgift 1310 038
1970/71 Anslag 419 000
1971/72 Förslag 612 000
' Anslaget Näringsfrihetsrädet.
Den 1 januari 1971 ttädde lagen (1970: 412) om otillbörlig marknadsföring i kraft. Marknadsrådet handlägger ärenden enligt nämnda lag och har övertagit handläggningen av ärenden enligt lagen (1953: 603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet, vilken tidigare åvilat näringsfrihetsrådet. Slutligen skall marknadsrådet handlägga ärenden enligt förslag till lag om förbud mot otillbörliga av-talsvUlkor, vilken avses träda i kraft den 1 juli 1971.
Marknadsrådet består av ordförande och vice ordförande samt åtta andra ledamöter, av vilka två är särskilda ledamöter, en för ärenden om konkurrensbegränsning och en för ärenden om otillbörlig marknadsföring jämte ärenden om otillbörliga avtalsvillkor. Av övriga ledamöter företräder tre företagarintressen och tre konsument- och löntagar-intressen. Hos rådet finns två sekreterare.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Marknads- |
Dep.chefen |
|
|
|
rådet |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
3 |
+ 1 |
of. |
|
Övrig personal |
2 |
+ 1 |
of. |
|
|
5 |
+ 2 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
302 200 |
+ 176 500 |
+ 135 300 |
|
Sjukvård |
200 |
+ 300 |
+ 300 |
|
Reseersättningar (även för |
|
|
|
|
utrikes resor) |
15 000 |
+ 19 000 |
+ 14 000 |
|
Lokalkostnader |
11400 |
+ 9 400 |
+ 8 300 |
|
Expenser |
20 200 |
+ 4 800 |
of. |
|
Därav engångsutgifter |
(12 000) |
(7 000) |
(5 000) |
|
Lönekostnadspålägg |
70 000 |
+ 45 000 |
+ 35 100 |
|
|
419 000 |
+ 255 000 |
+ 193 000 |
Marknadsrådet
1. Löne- och prisomräkning samt omräkning av medel för marknadsföringsärenden, vilka endast avsåg halva budgetåret 1970/71, 132 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
29
2. För handläggning av ärenden enhgt förslaget till lagen om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor behovs ytterUgare en sekreterare och ett biträde (+ 123 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 612 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare sekreterare och den ökning i övrigt av marknadsrådets verksamhet, som följer av tillämpningen av den föreslagna lagen om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Marknadsrådet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 612 000 kr.
C 2. Näringsfrihetsombudsmannen
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
1 205 049 1 391 000 1 401 000
NäringsfrUietsombudsmannen handhar uppgifter som tillkommer honom enligt lagen (1953: 603) om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet (omtryckt 1970: 418).
Näringsfrihetsombudsmannen biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare samt två byråchefer. Verksamheten är uppdelad på fem rotlar, av vilka två förestås av byråcheferna och tre av byrådirektörer.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Ombuds- |
Dep.chefen |
|
|
|
mannen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
15 |
+ 1 |
of. |
|
Övrig personal |
5 |
of. |
of. |
|
|
20 |
+ 1 |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
1 061 500 |
+ 48 000 |
of. |
|
Sjukvård |
5 000 |
— 3 000 |
of. |
|
Reseersättningar (även för |
|
|
|
|
utrikes resor) |
16 000 |
of. |
of. |
|
Lokalkostnader |
44 000 |
+ 3 000 |
+ 1000 |
|
Expenser |
19 500 |
of. |
— 1000 |
|
Lönekostnadspålägg |
245 000 |
+ 21 000 |
+ 10 000 |
|
|
1 391 000 |
+ 69 000 |
+ 10 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
30
Näringsfrihetsombudsmannen
1. Löne- och prisomräkning 8 000 kr.
2. En ny tjänst i Ae 24 erfordras för att få möjlighet att befordra kvalificerad yngre personal (+ 60 000 kr.).
3. Anslag bör anvisas till Lokalkostnader: övriga utgifter för städning (+ 1 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 401 000 kr.
C 3. Konsumentombudsmannen
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
870 000 1 515 000
Konsumentombudsmannen handhar uppgifter som tillkommer honom enligt lagen (1970: 412) om otillbörlig marknadsföring, vUken trädde i kraft den 1 januari 1971. Ombudsmannen skall också handha uppgifter enligt förslag till lag om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor, vUken avses träda i kraft den 1 juli 1971.
Konsumentombudsmannen biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare.
|
|
1970/71 |
Beräknad är |
idring 1971/72 |
|
|
Ombuds- |
Dep.chefen |
|
|
|
|
mannen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
5 |
+ 1 |
+ 1 |
|
Övrig personal |
7 |
+ 2 |
of. |
|
|
121 |
+ 3 |
+ 1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
545 000 |
+ 541 000 |
+ 508 000 |
|
Sjukvård |
2 000 |
+ 2 000 |
+ 1000 |
|
Reseersättningar (även för |
|
|
|
|
utrikes resor) |
19 000 |
+ 11000 |
+ 7 000 |
|
Lokalkostnader |
51000 |
+ 68 000 |
+ 56 000 |
|
Expenser |
128 000 |
— 36 000 |
— 54 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(85 000) |
(10 000) |
(2 000) |
|
Lönekostnadspålägg |
125 000 |
+ 136 000 |
+ 127 000 |
|
|
870 000 |
+ 722 000 |
+ 645 000 |
1 Härtill kommer ett nu inte bestämt antal arvodesbefattningar.
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 31
Konsumentombudsmannen
1. Omräkning tiU helårsanslag 516 000 kr.
2. För handläggning av ärenden enligt den föreslagna lagen om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor behövs tjänster för ytterligare en byråchef, en assistent och ett biträde (+ 203 000 kr.).
3. Reseersättningar bör räknas upp ytterligare (+ 3 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 515 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänsteman för handläggning av ärenden enligt förslaget till lag om förbud mot otUlbörliga avtalsvillkor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen
att till Konsumentombudsmannen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 515 000 kr.
C 4. Statens pris- och karteilnämnd
1969/70 Utgift 8 693 586
1970/71 Anslag 9 136 000
1971/72 Förslag 9 410 000
Statens pris- och karteUnämnd skall följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhåUandena inom näringslivet med undantag för bank- och försäkringsväsendet. Nämnden för ett kartellregister och utför sådana utredningar som behövs vid konkurrensbegränsningslagens tillämpning samt för den löpande prisövervakningen och därmed sammanhängande struktur- och marknadsföringsfrågor. Nämnden är huvudorgan för den statliga konsumentupplysningen på prisområdet.
Nämnden leds av en styrelse med 13 ledamöter, av vilka fem representerar företagarintressen och fem allmänna konsument- och löntagar-intressen. Inom nämnden finns under generaldirektören fyra utredningsbyråer, en statistisk byrå samt en upplysningssektion.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Nämnden |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
83 77 |
+ 8 + 2 |
of. of. |
|
|
160 |
+ 10 |
of. |
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
32
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Nämnden |
Dep. chefen |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
6 151 000 |
+ 459 000 |
+ 9 000 |
|
Sjukvård |
26 000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar (även för |
|
|
|
|
utrikes resor) |
117 000 |
+ 19 000 |
+ 8 000 |
|
Lokalkostnader |
212 000 |
+ 41 000 |
+ 13 000 |
|
Expenser |
629 000 |
+ 217 000 |
+ 106 000 |
|
Därav engängsutgifter |
|
(45 000) |
(30 000) |
|
Allmän upplysningsverksamhet |
600 000 |
+ 90 000 |
+ 60 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
1 401 000 |
+ 186 000 |
+ 78 000 |
|
|
9 136 000 |
+ 1012 000 |
+ 274 000 |
Statens pris- och kartellnämnd
1. Löne- och prisomräkning m. m. 178 000 kr.
2. För att kunna uppfylla gäUande målsättningar har nämnden funnit erforderligt med en personalförstärkning om tre byrådirektörer, en förste byråsekreterare, två förste aktuarier, två amanuenser och två förste kontorsskrivare (+ 622 000 kr.).
3. Ökade kostnader för databehandling för storföretagsregistrets räkning och för en förväntad ökad användning av databehandling i nämndens undersökningar (+ 40 000 kr.).
4. För utgivande av samlingsvolymen Näringsfrihetsrådets beslut och för ökade kostnader för publikationerna Pris- och kartellfrågor och Prisaktuellt behövs ytterligare medel (+50 000 kr.).
5. Försöksverksamhet i vissa län med regional konsumentupplysning (+ 90 000 kr.).
6. Kostnader tiU följd av ökat lokalinnehav (+ 32 000 kr.).
Departementschefen
I översikten har redogörelse lämnats för Kungl. Maj:ts förordnande om prisstopp. För att handlägga uppgifter som härigenom tillkommit hos statens pris- och kartellnämnd har ytterligare personal och lokaler måst anskaffas under innevarande budgetår. För kostnader som orsakats av prisstoppet och som inte ryms under anslaget för budgetåret 1970/71 torde Kungl. Maj:t komma att medgiva överskridande. Eftersom prisstoppet avsetts vara temporärt har medel för dess handläggning inte beräknats för budgetåret 1971/72.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 410 000 kr. Jag har därvid beräknat 60 000 kr. för försöksverksamhet med regional konsumentupplysning.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
33
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 410 000 kr.
C 5. Statens institut för konsumentfrågor: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
5 764 232
6 282 000 6 736 000
Statens institut för konsumentfrågor är ett centralt forsknings- och upplysningsorgan och har till uppgift att verka för att arbetsförhållandena i enskilda hem och kollektiva hushåll rationaliseras samt för att produktion och konsumtion inriktas på goda och ändamålsenliga konsumentvaror.
Institutet leds av en styrelse som består av sex av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter samt chefen för institutet. Inom institutet finns tre undersökningsavdelningar, en hemkonsulentenhet, en upplysningsavdelning samt ett kansli.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Institutet |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
39 |
|
+ 13 |
+ 1 |
|
Övrig personal |
53 |
|
+ 4 |
of. |
|
|
92 |
|
+ 17 |
+ 1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
3 443 000 |
+ |
779 000 |
+ 46 000 |
|
Sjukvård |
15 000 |
+ |
4 000 |
+ 1 000 |
|
Reseersättningar (även för |
|
|
|
|
|
utrikes resor) |
61000 |
+ |
34 000 |
+ 8 000 |
|
Lokalkostnader |
519 000 |
+ |
9 000 |
+ 9 000 |
|
Expenser |
1 337 000 |
+ |
349 000 |
+ 166 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(6 000) |
|
(88 000) |
(58 000) |
|
Omkostnader i anledning av |
|
|
|
|
|
uppdrag |
2 000 |
|
of. |
of. |
|
Kursverksamhet |
120 000 |
+ |
210 000 |
+ 130 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
785 000 |
+ |
270 000 |
+ 94 000 |
|
|
6 282 000 |
+ 1655 000 |
+ 454 000 |
|
Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas tiU 1 300 000 kr. (1970/71 1 290 000 kr.).
3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 12
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 34
Statens institut för konsumentfrågor
1. Löne- och prisomräkning m. m. 192 120 kr.
2. I undersökningsavdelningarnas arbetsuppgifter ingår forsknings-och provningsverksamhet inom ett betydande antal ämnesområden samt såväl nationella som internationeUa samarbetsuppgifter. Därtill kommer att personalen i egenskap av fackmän skall medverka vid offentliggörandet av arbetsresultaten. För att de tre avdelningarna skall kunna uppfylla de krav som ställs, erfordras en omedelbar förstärkning med en förste intendent, två byrådirektörer, två förste byråingenjörer, en ingenjör, två konsulenter, två assistenter samt en tekniker. För att möjliggöra nyrekrytering av hushåUstekniker bör vidare två tjänster som institutionsbiträden utbytas mot tekniker (746 125 kr.).
3. Inom upplysningsavdelningen har den sedan fem år bedrivna försöksverksamheten med utarbetande av studiematerial lett tUl så goda resultat, att en byrådirektörstjänst bör inrättas. För breddning av redaktionens verksamhet föreslås två redaktörstjänster. Vidare erfordras en tjänst som bibliotekarie för att såväl undersöknings- som upplysningsverksamheten skall erhålla erforderlig biblioteksservice (247 156 kr.).
4. Arbetsuppgifterna för avdelningsdirektören och chefen för kansUet omfattar även att biträda chefen för institutet i utrednings- och planeringsfrågor. Med hänsyn till kansliets funktioner och därav betingade storlek (18 fasta tjänster och fyra årsbefattningar) samt det ansvar som åvilar förste byråsekreteraren och ställföreträdaren för avdelningsdirektören bör denna befattning höjas till byrådirektör i Ae 28 (16 398 kr.).
5. Institutet ansvarar sedan den 1 juli 1970 för den centrala handläggningen av hemkonsulentfrågorna. Personalen härför är klart otillräcklig, varför enheten bör förstärkas med en konsulent och en kontorsskrivare (107 221 kr.).
6. Uppräkning av följdkostnaderna för extra personal erfordras (+ 13 400 kr.).
7. Lokalkostnader {+ 1 000 kr.).
8. Inom anslagsposten Expenser behövs ett engångsbelopp för belysning i lokalerna Rålambsvägen 8 (4- 56 200 kr.). Utgiften för representation bör upptas som särskUd post (-1-5 000 kr.). Delposten Övriga expenser, vari bl. a. ingår kostnader för presskonferenser, vissa annonskostnader, pressmeddelanden, pressklipp m. m., förbrukningsmaterial för undersökningsavdelningarna samt biblioteket, bör räknas upp (-f 60 000 kr.).
9. Anslagsposten
Kursverksamhet, som avser vissa utgifter för hem
konsulentverksamheten ute i länen, är klart underdimensionerad och
bör räknas upp för att maximal effekt av nuvarande organisation skall
erhållas. Institutet föreslår att anslagsposten upptas som reservationsan
slag (+ 210 000 kr.).
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 35
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 6 736 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en konsulent vid konsulentenheten samt för förbättrad belysning i institutets lokaler. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens institut för konsumentfrågor: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 736 000 kr.
C 6. Statens institut för konsumentfrågor: Undersökningar och upplysningsmateriel m. m.
1969/70 Utgift 362 000 Reservation 103 200
1970/71 Anslag 344 000
1971/72 Förslag 374 000
Anslaget är uppdelat på tte delposter.
Från delpost 1 bestrids utgifter för tekniska imdersökningar vid annat organ men som planeras och leds av personal vid institutets undersökningsavdelningar.
Från delpost 2 bestrids utgifter för utställningar och studiemateriel. Inkomster av försäljning av studiemateriel tillförs anslaget.
Från delpost 3 bestrids utgifter för anskaffning av apparatur och annan utrustning för undersökningsavdelningarna.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Anslag
Delpost 1 Delpost 2 Delpost 3
|
|
Institutet |
Dep.chefen |
|
118 000 170 000 56 000 344 000 |
+ 282 000 + 150 000 + 44 000 +476 000 |
+ 15 000 + 15 000 of. + 30 000 |
Statens institut för konsumentfrågor
1. Anslaget under delpost 1 är avsett för undersökningsprojekt som institutet helt eller delvis kan få utförda vid annan instans mot ekonomisk ersättning. Institutet anser det angeläget kunna planera och genomföra även större undersökningar utan att behöva begära bidrag utifrån och föreslår därför en uppräkning av delposten (+ 282 000 kr.).
2. Med den ökade aktiviteten på det regionala planet som utvecklingen medfört har kraven på institutet att visa flera vandringsutställningar ökat. Därtill kommer behovet av en breddning av denna verk-
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 36
samhet som betingas av hemkonsulentverksaraheten för vilken institutet frän den 1 juli 1970 har den centrala ledningen. Delposten 2 bör därför räknas upp (-f 150 000 kr.).
3. Med hänsyn till den nuvarande verksamhetens inriktning och omfattning föreligger ett ökat medelsbehov för delpost 3. Utveckling av provningsmetoder kräver ny teknisk apparatur och utrustning samtidigt som genomförandet av provningar med minsta möjliga personalinsats också fordrar investering i utrustning. Den tidigare reservationen beräknas vara förbrukad vid innevarande budgetårs utgång. Institutet föreslår därför en anslagshöjning för denna post {+ 44 000 kr.).
Departementschefen
Jag förordar att anslaget höjs med 30 000 kr. bl. a. med hänsyn tUl det ökade behovet av upplysningsmaterial för hemkonsulenterna och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens institut för konsumentfrågor: Undersökningar och upplysningsmateriel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 374 000 kr.
C 7. Konsiiinentvaruforskning och konsumentupplysning
1969/70 Utgift 3 611880 Reservation 2 506 438
1970/71 Anslag 4 294 000
1971/72 Förslag 4 394 000
Statens konsumentråd är samordningsorgan på konsumentområdet och har till uppgift att bl. a. främja och stödja initiativ tiU forskning, upplysning eller andra åtgärder tUl nytta för konsumenterna. Enligt Kungl. Maj:ts förordnande skall rådet fördela statsmedel för forskning och konsumentupplysning samt övervaka att medel som rådet fördelar kommer till avsedd användning.
Rådet leds av en styrelse med 15 av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter som bl. a. representerar allmänna konsument- och löntagarintressen samt företagarintressen. Inom styrelsen finns ett arbetsutskott. Rådet har ett kansli som förestås av en sekreterare.
Av anslaget för budgetåret 1969/70 fick högst 485 000 kr. tas i anspråk för avlöningar och omkostnader. De faktiska utgifterna för administrationen uppgick detta år till 484 890 kr. För budgetåret 1970/71 har beräknats högst 531 000 kr. för avlöningar och omkostnader.
Statens konsumentråd
Behovet av åtgärder till skydd och stöd för konsumenterna har under de senaste åren alltmer kommit tUl uttryck. De viktiga problem som aktualiserats ställer emellertid anspråk i sådan omfattning, att rådet
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 37
och andra statliga konsumentorgan inte kunnat infria ens tillnärmelsevis alla de viktigaste krav på åtgärder som efterhand förs fram från olika konsumentgrupper.
Huvuddelen av rådets anslag har under senare år gått till rådets egen verksamhet och till centrala statliga eller statsunderstödda institutioner. Särskilt verksamheten i rådets egen regi har expanderat starkt. Ledamöter och tjänstemän hos rådet har i stor utsträckning också tagits i anspråk för deltagande i det internationella samarbetet bl. a. inom Europarådet och OECD.
Bland pågående verksamheter bör särskilt nämnas Allmänna reklamationsnämnden. AUmänhetens snabbt växande intresse för nämnden kan väntas fortsätta, och det är angeläget att verksamhetsområdet, som f. n. måst begränsas i vissa avseenden, kan vidgas. Det är vidare viktigt att alla problem som fångas upp i nämnden blir mera ingående analyserade i syfte att söka undanröja de mera generella brister som dokumenterats. Detsamma gäller försöksverksamheten med lokala konsumentkommittéer.
Ett annat resurskrävande projekt är arbetet inora färgtelevisionsområdet. Rådet agerar härvid som initiativtagare och anslagsgivare. Det mångåriga arbetet på området väntas kunna leda fram till standardiserade metoder för mätning av egenskaper och fastställande av VDN-fakta för TV-mottagare, för såväl svart/vitt som färg.
Rådet föreslår, att reservationsanslaget höjs med 2 706 000 kr. till 7 milj. kr. och att därvid får tas i anspråk 829 000 kr. för rådets egna avlöningar och omkostnader. Rådets sekretariat, som f. n. består av fem extra ordinarie befattningshavare samt 28 extra befattningshavare och arvodister inom Allmänna reklamationsnämnden och utrednings- och forskningsverksamheten, föreslås därvid utökas med en byråchef, en förste byråsekreterare eller byrådirektör, en assistent samt ett kontorsbiträde.
Departementschefen
Jag uppskattar medelsbehovet för budgetåret 1971/72 till 4 394 000 kr. Av detta belopp räknar jag högst 540 000 kr. för rådets egna avlöningar och omkostnader. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 394 000 kr.
C 8. Bidrag till Varudeklarationsnämnden
1969/70 Utgift 900 000
1970/71 Anslag 1000 000
1971/72 Förslag 1 000 000
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 38
Varudeklarationsnämnden (VDN) har till uppgift att verka för ökad användning av upplysande varudeklarationer och att därvid särskUt tUl-se, att dessa blir vederhäftiga och i lämplig omfattning enhetligt utformade. Nämnden består av en av Kungl. Maj:t förordnad ordförande och 13 andra ledamöter, som utses av olika myndigheter och intresseorganisationer.
Varudeklarationsnämnden
De krav som både konsumenter och näringsliv har rätt att ställa på VDN är bl. a. snabb och omfattande normproduktion, effektiv marknadsföring av normerna samt effektiv information till konsumenter, handel och producenter.
Härtill kommer kravet att VDN-normerna skall resultera i en upplysning från producenter till konsumenter och detaljhandel, som är både saklig och opartisk.
VDN:s arbetsuppgifter kan indelas i dels sådana som hör tiU norm-produktionen, dels sådana som fordras för att VDN Fakta skall få innehåll och utformning som svarar mot de olika marknadsintressenternas krav. Arbetsuppgifter inom marknadsföring och information är vidare en förutsättning för att normerna bl. a. skall få hög marknadstäckning och VDN Fakta hög efterfrågan. I normproduktionen är följande varuområden aktueUa, nämligen livsmedel, kläder och textil heminredning, elapparater för hem och hushåll, hemelektronik, möbler, sport-och fritidsvaror, typhus, kemisk-tekniska artiklar samt inom tjänstesektorn försäkringar och sällskapsresor.
Verksamheten finansieras av bidrag från staten och organisationer samt av de företag som utnyttjar VDN Fakta. Företagen betalar avgifter för rätten att använda VDN:s märke, f. n. 450 kr. per norm i genomsnitt, samt står för anskaffnings- och provningskostnader för den kontroll VDN utövar. Härtill koraraer för VDN-arbetet betydelsefulla insatser som näringslivet gör genom att kostnadsfritt ställa experter tUl förfogande och låta VDN få del av dess tekniska "know how".
Förutom bidrag från statsbudgeten erhåller VDN anslag från statens konsumentråd. Under 1969/70 har konsumentrådet beviljat anslag med 354 000 kr. av begärda 440 000 kr. Av rådets beslut i anledning av VDN:s senaste anslagsframställningar synes framgå, att rådet ej längre kommer att bevilja medel för att täcka del av VDN:s löner samt eventuellt ej heller för projekt av teknisk karaktär. Detta kan innebära ett väsentligt minskat stöd för innevarande budgetår och 1971/72 jämfört med tidigare.
För budgetåret 1971/72 uppskattar nämnden de totala kostnaderna för sin verksamhet till 2 860 000 kr., varav 1 350 000 kr. hänför sig tUl normarbetet samt 1 510 000 kr. till marknadsföring, information och kontrollverksamhet. Intäkterna har beräknats till 900 000 kr. För full
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 39
täckning av kostnaderna begär nämnden i statsanslag 1 960 000 kr., vUket innebär en ökning med 960 000 kr. i förhållande tUl bidraget för budgetåret 1970/71.
Departementschefen
Jag förordar att anslaget tas upp med oförändrat belopp och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bidrag till Varudeklarationsnämnden för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 40
D. PATENT- OCH REGISTRERINGSVÄSENDET Patent- och registreringsverket
Patent- och registreringsverket handlägger ärenden angående patent, varumärken, mönster, namn och aktiebolag.
Chef för verket är en generaldirektör. Verket har en patentavdelning, en varumärkesbyrå, en mönstersektion, en namnsektion, en bolagsbyrå, en besvärsavdelning, en administrativ byrå samt en planerings- och utvecklingsenhet. Patentavdelningen består av åtta byråer och ett patentkansli. Chefen för patentavdelningen är generaldirektörens ställföreträdare. Chefen för varumärkesbyrån har tUlsyn över mönster- och namnsektionerna. I besvärsavdelningen, som arbetar på två avdelningar, prövas besvär angående patent, varumärken, mönster och namn.
Vid verket fanns den 1 juli 1970 588 anställda av vUka 284 utgjorde handläggande personal.
Patent- och registreringsverket tillhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning avses gälla fr. o. m. den 1 juli 1971 för patent- och registreringsverket.
1. Patentgranskning
2. Teknisk information och dokumentation
3. Nyhetsgranskning m. m.
4. Varumärkes- och mönsterärenden
5. Namnärenden
6. Bolagsärenden
Denna programindelning skiljer sig från den som gäller för budgetåret 1970/71 genom att de två delprogrammen Övrig information och dokumentation och Nyhetsgranskning omvandlats till huvudprogrammen 2 och 3. Verket redovisar vidare två internprogram. Besvärsärenden och Central administration.
Patent- och registreringsverkets verksamhet under programmen 1—6 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Patent- och registreringsverket. Programmet Nyhetsgranskning m. m. redovisas förslagsvis över en anslagspost med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under denna post redovisas kostnader och intäkter för verkets uppdragsverksamhet. Anslagsposten får i princip inte belastas. För att lösa tUlfäUiga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tUls vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar patent- och registreringsverket en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 100 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 41
D 1. Patent- och registreringsverket
1969/70 Utgift 30 229 097
1970/71 Anslag 30 515 000 1971/72 Förslag 32 479 000
Verket har under en följd av år kunnat notera en ständigt ökad efterfrågan på verkets tjänster inom samtliga program. Under budgetåret 1969/70 har dock en viss stagnation märkts vad gäller antalet inkomna patent-, varumärkes- och mönsterärenden, medan bolagsärendena visat en i förhållande tUl tidigare år måttlig ökning. Den 1 oktober 1970 trädde ny lag om mönsterskydd i kraft och för verksamheten inrättades en särskUd sektion.
Produktionen har i stort hållit takt med efterfrågan med undantag av besvärsärenden och beställningsverksamheten på bolagsbyrån. Den tillfredsställande produktionen bör bl. a. ses som ett resultat av det intensiva rationaliseringsarbete som framför aUt bedrivits inom programmen Patentgranskning och Bolagsärenden.
En långtidsplan för verksamheten utarbetades år 1966. Den innefattade bl. a. en plan för utvecklings- och rationaliseringsarbete i verket. Verket har av Kungl. Maj:t anbefallts att fortsätta långtidsplaneringen samt att i mån av tillgång på medel bedriva utvecklings- och rationaliseringsarbete i huvudsaklig överensstämmelse med planen. En ny plan innehållande miljöbeskrivning för 1970-talet och riktiinjer för verksamheten under denna period är under utarbetande.
Sverige deltar i ett omfattande internationellt samarbete som syftar till att minska belastningen på nyhetsgranskande patentverk. En konvention om ett internationellt ansökningsförfarande. Patent Cooperation Treaty (PCT), antogs under år 1970 vid en diplomatisk konferens i Washington. På inbjudan av EEC-staterna bedrives med deltagande av sjutton europeiska stater, däribland Sverige, förarbeten för en konvention om gemensamt europeiskt patentbeviljande. Avsikten är att en diplomatisk konferens skall kunna sammankallas till årsskiftet 1972/73. Särskilda sakkunniga (patentpolicykommittén) utreder f. n. under vilka former det svenska patentverket skall arbeta vid PCT-planens genomförande eller i det system som utarbetas i samband med överläggningarna med EEC. Liknande kommittéer arbetar i de övriga nordiska länderna.
I anslagsframställningen lämnas följande uppgifter om de inkomster verket uppbär i form av avgifter m. m. samt om kostnaderna. För budgetåret 1971/72 har kostnaderna tagits upp med det belopp som begärs i anslagsframställningen.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
42
|
|
MUj. kr. |
|
|
|
|
|
1969/70 |
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
Utfall |
|
Beräknat |
Beräknat |
|
Inkomster |
42,3 |
|
39,4 |
41,0 |
|
Kostnader |
30,6 |
|
30,9 |
34,7 |
|
Inkomstöverskott |
11,7 |
|
8,5 |
6,3 |
|
Programsammanställning |
||||
|
|
1 000-tal kr. |
|
|
|
|
|
1969/70' |
1970/71 |
1971/72 Beräknar |
|
|
|
|
|
PRV |
Dep.chefen |
|
Program |
|
|
|
|
|
Patentgranskning |
17 363 |
18219 |
19 232 |
18 391 |
|
Teknisk information |
|
|
|
|
|
och dokumentation |
3 634 |
3 114 |
4 834 |
4 006 |
|
Nyhetsgranskning m. m. |
— |
1 |
1 |
1 |
|
Varumärkes- och |
|
|
|
|
|
mönsterärenden |
2 110 |
2 353 |
2 753 |
2 653 |
|
Namnärenden |
491 |
502 |
515 |
512 |
|
Bolagsärenden |
7 003 |
6 676 |
7 565 |
7 326 |
|
Varav rationaUserings- |
|
|
|
|
|
projekt |
(720) |
(200) |
(580) |
(580) |
|
Summa kostnader |
30 601 |
30 865 |
34 900 |
32 889 |
|
Avgår intäkter under |
|
|
|
|
|
anslaget |
- 372 |
- 350 |
-410 |
-410 |
|
Summa anslag |
30 229 |
30 515 |
34 490 |
32 479 |
1 överslagsmässig översättning till program.
Programmet Patentgranskning
Programmet patentgranskning avser handläggning av patentärenden.
Antalet patentansökningar har ökat i stort sett kontinuerligt. Under den senaste tioårsperioden uppgår denna ökning till i medeltal 4 "/o per år. Budgetåret 1965/66 inkom 17 400 ansökningar. För budgetåret 1970/71 räknar verket med 18 300 nya ansökningar. Antalet avgjorda patentansökningar per år har under samma period ökat från 14 600 till beräknade 21 000. Denna produktionsökning har medgett en minskning i balansen av oavgjorda ansökningar från 60 200 för budgetåret 1965/66 tiU beräknade 57 300 för budgetåret 1970/71. Detta motsvarar f.n. en medelbehandlingstid för beviljade patent på 4,5 år. Verkets målsättning är att ärendebalansen under en femårsperiod minskar så att den motsvarar ca fyra års medelbehandlingstid, vilket beräknas ske även om man tar hänsyn till utlåning av personal till besvärsavdelningen.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
43
|
|
Utfall 1969/70 |
PRV Beräknat |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
Antal ärenden Efterfrågan Produktion Kostnader (1 000-tal kr.') |
18 000 23 000 17 363 |
18 300 21000 18219 |
18 700 19 232 |
Motiv
Den efterfrågeutveckling som redovisats för perioden 1965/66— 1969/70 beräknas i stort fortsätta under budgetåret 1970/71 och 1971/72. Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 180 000 kr.
För att på patentavdelningen kunna utnyttja s. k. aperture cards fordras läsapparater för en kostnad av 30 000 kr. I enlighet med åtagande inom ICIREPAT skall verket utveckla system för mekaniserad granskning, vilket medför en kostnad av 50 000 kr. För ersättning tUl gruppledare i rotelgruppsystemet och till ledamöterna i klassnings-nämnden yrkas sammanlagt 70 000 kr. Ökade kostnader för kontorsmateriel beräknas till 20 000 kr. För att kunna genomföra en arbetsbesparan-de ändring av arbetsmetoderna för granskning genom kopiering av hänvisningar tiU äldre patent och litteratur begär verket 130 000 kr., varav 30 000 kr. för fyra kopieringsapparater.
Kostnaden för fortsatt rationaliseringsverksamhet beräknas till 140 000 kr. och avser administrativ databehandling av diarier för patentansökningar och patent samt fortsatt utredning om prestationsmätning inom patentavdelningen.
Verket föreslår vidare att en tjänst som byråchef inrättas i stäUet för en tjänst som avdelningsdirektör pä patentkansliet.
Ett belopp på 200 000 kr., som för innevarande budgetår anvisats för utgifter av engångsnatur, har räknats bort.
Programmet Teknisk information och dokumentation
Programmet avser verkets informations- och dokumentationstjänst på patentområdet, vari ingår biblioteket samt publiceringsverksamheten på patentområdet.
Antalet mottagna och distribuerade utländska patentskrifter har ökat från 616 900 för budgetåret 1965/66 tiU beräknade 1 100 000 för budgetåret 1970/71. Motsvarande siffror för framtagna patentskrifter ra. m. är 60 600 resp. 70 000. Den successiva övergången till mikrofilmning synes underlätta arbetet på biblioteket.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
44
Antal ärenden
Mottagna och distribuerade
uti. patentskrifter Framtagna patentskrifter m. m. Kostnader (1 OOO-tal kr.)
|
UtfaU |
PRV Beräknat |
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
952 800 84 800 3 634 |
1 100 000 70 000 3 114 |
1 200 000 75 000 4 834 |
> Avser endast två av flera prestationstyper inom biblioteket.
Motiv
Pris- och löneomräkningen på befintliga resurser har beräknats till 409 000 kr. Den allmänna inriktningen är att förbättra servicen till allmänheten vUket bl. a. planeras ske genom en utökad avgiftsbelagd service samt möjligheter till självbetjäning. För att bl. a. lösa sina lagringsproblem har patentverken etablerat ett samarbete inom ICIREPAT för att ersätta de tryckta patentskrifterna med mikrofilm i form av s. k. aperture cards. Utbytet av patentskrifter skall ske med sådana hålkort. För detta ändamål begär verket sammanlagt 355 000 kr. Verket föreslår vidare av utrymmesskäl inköp av mikrofilmade patentskrifter från utlandet, 260 000 kr.
För tryckning av utiäggningsskrifter begärs ytterligare 120 000 kr. För att kunna lagra patentskrifterna i verkets egna lokaler fordras anskaffning av kompakthyllor till en kostnad av 270 000 kr. Verket begär vidare medel för viss personalförstärkning, 132 000 kr., samt 110 000 kr. för publicering av veckoförteckningar i Svensk Patenttidning. För övriga utgifter yrkas ett belopp på 25 000 kr.
Härutöver yrkar verket att de delar av programmet som avser publiceringsverksamhet behandlas enligt principerna för uppdragsverksamhet.
Programmet Nyhetsgransknuig m. m.
Programmet avser nyhetsgranskning av uppfinningar utan samband med patentansökan. Under programmet redovisas verkets uppdragsverksamhet.
Efterfrågan, resultat Inkomna uppdrag Kostnader (1 OOO-tal kr.) Intäkter (1 OOO-tal kr.)
Resultat Driftbidrag
|
1969/70 |
1970/71 Beräknat |
1971/72 Beräknar |
|
|
Utfall |
PRV |
Dep.chefen |
|
|
630 156 156 0 0 |
1000 315 315 0 0 |
2 000 840 840 0 0 |
841 841 0 0 |
Prop. 1971:1 Biiaga 12 Handelsdepartementet 45
Verket räknar med att verksamheten kommer att utvidgas väsentUgt under den närmaste femårsperioden.
Programmet Varumärkes- och mönsterärenden
Antalet varumärkesansökningar har ökat från 5 800 för budgetåret 1965/66 till beräknade 6 300 för budgetåret 1970/71. Den årliga produktionen har under motsvarande period preliminärt ökat med 800 och balansen av oavgjorda ärenden stigit från 5 300 till 5 700.
Antalet inkomna mönsterärenden har ökat från 360 för budgetåret 1965/66 till beräknade 1 500 för budgetåret 1970/71. Produktionen har under motsvarande period preliminärt ökat från 320 till 1 000 ärenden per år och balansen stigit från 156 till 700 oavgjorda ärenden.
|
|
Utfall 1969/70 5 800 6 000 2 110 |
PRV Beräknat |
|
|
Antal ärenden Efterfrågan, varumärkesärenden Efterfrågan, mönsterärenden Produktion, varumärkesärenden Produktion, mönsterärenden Kostnader (1 OOO-tal kr.) |
1970/71 6 300 1500 6 000 1000 2 353 |
1971/72 6 400 2 500 6 300 2 500 2 753 |
|
Motiv
Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 30 000 kr. Med begränsat resurstillskott beräknas produktionen kunna ökas så att medelbehandlingstiden på knappt ett år kan bibehållas. Under innevarande budgetår övergår verket till likhetsgranskning av ordvarumärken med dator. För varumärkesverksamheten begärs ytterligare 20 000 kr. för hyllinredning samt 45 000 kr. för indextUlägg ra. m. på ersättning till Språkförlaget Skriptor AB. Dessutora yrkas att likhetsgranskning av varumärken utan samband med ansökan och tillhandahållande av annan information ur det datorbaserade varumärkesregistret behandlas enligt principerna för uppdragsverksamhet.
Ny mönsterskyddslag trädde i kraft den 1 oktober 1970. Verksamheten har tills vidare inordnats som en sektion i varumärkesbyrån. Verket räknar med en successivt stigande efterfrågan. För personalförstärkning, nya lokaler, utrustning och tryckning av mönstertidning begär verket sammanlagt 248 000 kr.
Programmet Namnärenden
Detta program avser handläggning av ärenden angående byte av släktnamn och förnamn.
Antalet inkomna namnärenden per år har ökat från 4 100 under budgetåret 1965/66 till beräknade 4 600 budgetåret 1970/71. Produktionen har i stort motsvarat efterfrågan.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
46
|
|
Utfall 1969/70 |
PRV Beräknat |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
Antal ärenden Efterfrågan Produktion Kostnader (1 OOO-tal kr.) |
4 500 4 800 491 |
4 600 4 600 502 |
4 700 4 700 515 |
Motiv
Den efterfrågeutveckling som redovisats för perioden 1965/66— 1970/71 väntas i stort fortsätta också under budgetåret 1971/72. Pris-och löneomräkningen har beräknats till 7 000 kr. Ökningen härutöver avser helt programmets andel av ökningen i de gemensamma programmens kostnader.
Programmet Bolagsärenden
Detta program avser arbetsuppgifter, som i huvudsak regleras i aktiebolagslagen.
Efterfrågan har under den senaste femårsperioden i genomsnitt ökat med omkring 10 "/o per år, personalresurserna (kontorspersonal) med omkring 4 "/o samt produktionen raed omkring 14 "/o- Antalet inkomna bolagsbildningsärenden per år har under perioden 1965/66—1970/71 preliminärt stigit från 5 900 till 10 700 och antalet inkomna register-ändringsärenden från 20 500 till 29 500. Antalet avgjorda bolagsbildnings- och registerändringsärenden var budgetåret 1965/66 6 100 resp. 19 650 och budgetåret 1970/71 preliminärt 10 700 resp. 29 500. Balansen av oavgjorda bolagsbUdnings- och registerändringsärenden har ökat med preliminärt 1 305 resp. 400 under perioden. Den ökning i såväl produktion sora produktivitet sora ägt rum under de senaste åren är framför allt ett resultat av det rationaliseringsarbete i större skala sora påbörjades under budgetåret 1967/68.
Antal ärenden
Efterfrågan, bolagsb.ärenden Efterfrågan, reg.ändringsärenden Produktion, bolagsb.ärenden Produktion, reg.ändringsärenden Kostnader (1 OOO-tal kr.)
|
Utfall |
PRV Beräknat |
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
|
10 200 27 600 9 500 27 600 7 003 |
10 700 29 500 10 700 29 500 6 676 |
11500 31600 11500 31600 7 565 |
' Övriga huvudprestationer inom programmet är granskning av redovisningshandlingar, vites- och likvidationsframställningar rörande försumliga bolag, beställningar samt annan service ät allmänheten.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 47
Motiv
Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har beräknats till 127 000 kr. Verket räknar med en stigande efterfrågan på programmets tjänster. Utan ytterligare personaltillskott och utan beaktande av rationaliseringseffekter skulle balanserna stiga kraftigt. Produktionsökning planeras ske genom fortsatt rationaliseringsarbete.
För att kunna fullfölja ett påbörjat rationaliseringsprojekt som avser mikrofilmning av visst aktmaterial på registreringssektionen begär verket ytterligare 440 000 kr. Verket planerar vidare en upprustning av bolagsbyråns inredning och utrustning. Detta medför en engångsutgift på 104 000 kr. I övrigt räknar verket med en kostnadsökning på 66 000 kr. för anställning av en byråassistent samt för anskaffning av kontorsmateriel.
Programmet Besvärsärenden
Detta program är ett internprogram, vars kostnader har fördelats på huvudprogrammen med hänsyn tUl den omfattning det tas i anspråk. Programmet avser handläggning av besvär angående patent, varumärken, mönster och namn.
Antalet inkomna besvärsärenden rörande patent har ökat väsentiigt de senaste åren. Under perioden 1965/66—1970/71 har antalet sådana inkomna ärenden ökat från 365 till beräknade 1 600 per år. Antalet avgjorda ärenden per år har under samma period stigit från 296 till beräknade 1 000. Balansen av oavgjorda ärenden beräknas vid utgången av budgetåren 1970/71 och 1971/72 uppgå tUl 2 700 resp. 3 040.
Motiv
Personal motsvarande 28 manår beräknas under budgetåret 1971/72 lånas in från patentavdelningen. För att öka produktionen och minska balansökningen av patentbesvär begär verket sammanlagt 166 000 kr. för inrättande av fyra vikariatslöneförordnanden sora ledaraot särat för anställning av två biträden.
Programmet Central administration
Programmet är ett internprogram, vars kostnader har fördelats på huvudprogrammen med hänsyn till den omfattning det tas i anspråk.
Motiv
Det ökande antalet ärenden under huvudprogrammen medför också ökad belastning av Central administration. För personalförstärkning på datasektionen yrkas 290 000 kr. I övrigt räknar verket med ett resurstillskott på 385 000 kr. för byte av kassaapparater samt för diverse omkostnader.
prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
48
|
Personalfrågor |
|
|
|
|
|
|
1969/70 |
1970/711 |
1971/72 PRV |
Beräknar Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande Övrig |
274 258 |
284 304 |
291 307 |
284 304 |
|
|
532 |
588 |
598 |
588 |
1 Differensen mellan den personal som dep.chefen beräknade i förra årets statsverksprop. för budgetåret 1970/71 och siffrorna i tabeUen beror till stor del på ändrade redovisningsprinciper.
Patent- och registreringsverket beräknar att ett genomförande av dess förslag under programmen kräver en personalökning med tio personer, varav sju i handläggande ställning. Personalökningen avser främst internprogrammet Central administration med fem personer på datasek-lioncn.
Patent- och registreringsverket föreslår vidare att två byråchefstjänster inrättas liksom fyra vikariatslöneförordnanden i lönegrad C 1.
Departementschefen
lag anser att programindelningen vid patent- och registreringsverket skall ändras den 1 juli 1971. Därvid bör de nuvarande delprogrammen Nyhetsgranskning och Övrig information och dokumentation omvandlas tUl tvä huvudprogram, ett benämnt Nyhetsgranskning m. m. och ett benämnt Teknisk inforraation och dokumentation. Det förra pro-grararaet bör avse nyhetsgranskning av uppfinningar utan samband med patentansökan samt likhetsgranskning av varumärken utan samband med ansökan liksom även tillhandahållande av annan information ur det datorbaserade varumärkesregistret. Programmet bör behandlas enligt de principer sora gäller för uppdragsverksamhet. Då omfattningen av likhetsgranskningen av varumärken ännu ej kan förutses har jag beräknat kostnader och intäkter för denna verksamhet med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under programmet Teknisk information och dokumentation bör redovisas kostnader för verkets aUmänna informations- och dokumentationsservice tiU allmänheten och forskningen, dvs. biblioteket och publiceringsverksamheten på patentområdet. Kostnaderna för genomförande av rationaliseringsprojekt bör särredovisas.
Kostnaderna för handläggning av namnärenden täcks f. n. inte av intäkterna av de avgifter som skall erläggas vid ansökan om namn. Kungl. Maj:t har den 20 november 1970 uppdragit åt verket att undersöka vilka avgifter som bör erläggas för att kostnaderna skall täckas samt att inkomma med förslag som föranleds av undersökningen. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om avgifternas storlek.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 49
Verket har i särskild ordning lagt fram förslag om att inrätta en lek-mannastyrelse för verket. Det ankommer på Kungl. Maj:t att pröva frågan.
Jag övergår nu till att behandla patentverkets förslag till medelstUl-delning för nästa budgetår. Som framgår av programsammanstäUningen, som redovisats i det föregående, beräknar jag kostnaderna under programmet Patentgranskning till avrundat 18,4 milj. kr. Jag har då beräknat medel bl. a. för genomförande av de rationaliseringsprojekt verket föreslagit.
Under programmet Teknisk information och dokumentation har jag beräknat medel bl. a. för införande av s. k. aperture cards. Den av patentverket förordade inriktningen och omfattningen av verksamheten i övrigt, nämligen avseende programmen Varumärkes- och mönsterärenden. Namnärenden samt Bolagsärenden, kan jag i stort sett godta.
Vad patent- och registreringsverket förordat beträffande inrättande av vissa tjänster m. m. på C-planet kan jag inte biträda.
Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av programsam-raanställningen för patent- och registreringsverket. Jag heraställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 32 479 000 kr.
D 2. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register
1969/70 Utgift 1511838
1970/71 Anslag 1400 000
1971/72 Förslag 1 500 000
Från detta anslag bestrids dels länsstyrelsernas annonskostnader för att kungöra anmälningar, som skall tas in i förenings- och handelsregistren, dels viss del av patent- och registreringsverkets tryckningskostnader för att ge ut diverse samlingsregister.
Avgifter, som flyter in i samband med anmälningarna, redovisas på riksstatens inkomstsida under titeln Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register. Avgifterna, som senast fastställdes år 1967 (kungörelser 1967: 464 och 465), avses täcka kostnaderna under detta anslag. För budgetåret 1969/70 har inkomsttiteln redovisats med 1 077 701 kr. I riksstatsförslaget för budgetåret 1971/72 beräknas inkomsterna tiU 1,2 milj. kr. Då utgifterna under senare år har överstigit inkomsterna, bör en översyn ske av nu gällande avgifter.
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1,5 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.
4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. BUaga 12
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 50
E. EKONOMISKT FÖRSVAR
Under fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond, redovisas samtliga med överstyrelsens lagring sammanhängande kostnader och intäkter. Balans mellan intäkter och kostnader på driftstaten för fonden fås genom omföring av erforderligt belopp från anslaget E 2. Ersättning för beredskapslagring ra. ra. Det omförda beloppet bokförs som intäkt på fonden.
Kostnaderna för central administration beräknas som helhet under anslaget E 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Den del av dessa kostnader som skall belasta fondens drift omförs mellan myndighetsanslaget och fonden varvid det omförda beloppet redovisas som uppbördsmedel under myndighetsanslaget. Det belopp som omförs under budgetåret 1970/71 omfattar dock utöver andel av kostnader för central administration även sådana personalkostnader som belastar fondens drift men som beräknats under myndighetsanslaget.
E 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1969/70 Utgift 5 803 300
1970/71 Anslag 5 243 000
1971/72 Förslag 5 615 000
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har tUl uppgift att samordna landets försvarsförberedelser på det ekonomiska området. I den mån det inte ankommer på annan myndighet skall styrelsen också ombesörja att det totala försvarets behov av förnödenheter kan tillgodoses vid krig eller avspärrning. På styrelsen ankommer dessutom att fullgöra uppgifter i fråga om undanförsel och förstöring. Ledamöter i styrelsen är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra ledamöter, som Kungl. Maj:t utser särskilt. Bland ledamöterna utser Kungl. Maj:t en vice ordförande. Inom styrelsen finns fem byråer, nämligen administrativa byrån, affärsbyrån, bränslebyrån, utredningsbyrån och varubyrån samt en informationssektion. De fyra förstnämnda byråerna förestås vardera av en byråchef. Varubyrån förestås av en avdelningschef. Denne samordnar styrelsens olika planeringsfunktioner. Direkt under avdelningschefen finns tills vidare ett särskilt sekretariat för studier och långsiktsplanering.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
51
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Överstyrelsen |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
11 11 |
|
+ 5 + 2 |
+ 1 of. |
|
|
'149 |
|
+ 7 |
+ 2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar (även för utrikes resor) Lokalkostnader Expenser (Därav engångsutgifter) Lönekostnadspålägg |
4 400 000 11000 120 000 438 000 713 000 (7 000) 961 000 |
+ + + + + |
372 000 1 000 25 000 27 000 567 000 (86 000) 15 000 |
—547 000 + 3 000 + 6 000 + 27 000 -1-117 000 (5 000) + 16 000 |
|
|
6 643 000 |
+ |
263 000 |
—378 000 |
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Ersättning frän fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond |
1 400 000 |
|
750 000 |
750 000 |
|
Nettoutgift |
5 243 000 |
+ ' |
1 013 000 |
-1-372 000 |
1 88 avlönas från anslaget E 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 24 avlönas frän driftstaten för fonden för beredskapslagring, överstyrelsens
delfond 37 avlönas från driftstaten för förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1. Löne- och prisomräkning m. m. 283 000 kr.
2. Lönekostnaderna för affärsbyråns personal bör i sin helhet belasta driftstaten för fonden för beredskapslagring. Därvid minskar anslagsposterna Avlöningar och Lönekostnadspålägg (— 757 000 kr.).
3. Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1, bil. 12 s. 46) infördes inom överstyrelsen en provisorisk organisation för bränslefrågor samtidigt som styrelsens planeringsfunktioner förstärktes. För ändamålen beräknades medel för göromålsförordnanden för en avdelningschef och en byråchef. En tjänst som byråchef skulle tillsvidare hållas vakant. Göromålsförordnandena bör nu bytas ut mot extra ordinarie tjänster för en avdelningschef och en byråchef. Samtidigt bör beslutet om vakantsättning av en byråchefstjänst upphävas. De föreslagna ändringarna innebär bl. a. att avdelningschefen avlastas chefsskapet för varubyrån och därför i större utsträckning än hittills kan ägna sig åt samordning av styrelsens planeringsverksamhet. Han bör förestå en avdelning, som omfattar utrednings- och varubyråerna samt sekretariatet för studier- och långsiktsplanering. En tjänst som sekreterare till avdelningschefen bör inrättas {+ 129 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
52
4. Med hänsyn till den ökade arbetsbelastningen inom utrednings-och bränslebyråerna behövs en förstärkning med två byrådirektörer. Vidare bör inrättas en tjänst som materialförvaltare (+ 180 000 kr.).
5. I övrigt behövs medelsförstärkning bl. a. för databehandling, publikationstryck, utställnings- och utbildningsverksamhet m. m. {+ 428 000 kr.).
Departementschefen
Jag biträder överstyrelsens förslag att extra ordinarie tjänster skall inrättas för en avdelningschef och en byråchef. Samtidigt bör nuvarande göromålsförordnanden upphöra (3). Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 615 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för att den vakanta byråchefstjänsten skall kunna återbesättas (3).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid Överstyrelsen för ekonomiskt försvar inrätta en tjänst för avdelningschef i Ce 2 och en tjänst för byråchef i Ce 1,
2. till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 615 000 kr.
E 2. Ersättning för beredskapslagring m. m.
1969/70 Utgift 55 081 677
1970/71 Anslag 183 740 000 1971/72 Förslag 68 939 000
' Varav 24 750 000 ränta å rörlig kredit för tiden den 1 Januari—30 juni 1970 och 1 400 000 som motsvarar uppbördsmedel under anslaget E 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Från anslaget bestrids utgifterna för beredskapslagring m. m. med så stort belopp som erfordras för balans i driftstaten för fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond.
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
Personalkostnader, inklusive |
|
Överstyrelsen |
L Dep.chefen |
|
1. |
|
|
|
|
|
|
lönekostnadspålägg |
1 200 000 |
-f- 136 000 |
+ 10 000 |
|
2. |
Övriga omkostnader |
834 000 |
— 74 000 |
— 81 000 |
|
|
Därav reseersättningar |
(100 000) |
(+ 10 000) |
(— 3 000) |
|
|
(även för utrikes resor) |
|
|
|
|
|
Dataundersökning |
(100 000) |
(— 100 000) |
(— 100 000) |
|
|
Del i central administration |
(634 000) |
(+ 16 000) |
(+ 16 000) |
|
3. |
Hyror och lagringsersätt- |
|
|
|
|
|
ningar |
3 890 000 |
— 200 000 |
— 200 000 |
|
4. |
Övriga lagringskostnader |
10 666 000 |
+ 382 000 |
-1 630 000 |
|
5. |
Ränta på fondkapital |
47 250 000 |
+ 9 450 000 |
+ 6 750 000 |
|
6. |
Gengasforskning |
250 000 |
of. |
of. |
|
|
|
64 090 000 |
-K9 694 000 |
+ 4 849 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 53
överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Anslagsrubriken bör ändras från Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. till Ersättning för beredskapslagring m. m.
På kapitalbudgeten begärs en ökning med 40 milj. kr. för ökad lagring av läkemedel, textilvaror och koks.
1. Medel för 14 tjänster på affärsbyrån, L n. 750 000 kr., redovisas t. o. m. budgetåret 1970/71 på anslaget E 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Lönekostnaderna för byråns personal bör fr. o. ra. budgetåret 1971/72 i sin helhet belasta driftstaten för fonden för beredskapslagring. Ändringen innebär att anslaget E 1. minskar med motsvarande belopp. Affärsbyråns personal bör förstärkas med tre kvalificerade tjänsteman. En assistenttjänst kan därvid dras in (+ 136 000 kr.). Lönekostnadspålägget ökar (+ 10 000 kr.).
2. Anslagsposten Övriga omkostnader minskar i samband raed att medel för dataundersökning beräknats under anslaget E 1. Kostnaderna ökar för del i central administration och reseverksamheten (— 74 000 kr.).
3. Behovet minskar bl. a. genom utbyggnad och rationalisering av egna förrådsbyggnader (— 200 000 kr.).
4. Förstärkning fordras för anskaffning och underhåll av lagerbyggnader samt för omsättning av äldre varusortiment. Behovet av medel för flyttning av varor minskar (+ 382 000 kr.).
5. Förstärkning fordras dels för räntekostnader för den ökning av fondkapitalet som begärs och dels för ränta på det kapital, som överförts från statens reservförrådsfond (+ 9 450 000 kr.).
D epartem entschefen
Anslagsrubriken bör ändras i enlighet med överstyrelsens förslag. Jag kan inte biträda förslaget om ökning av fondkapitalet. Med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet tidigare anfört avser jag att senare för Kungl. Maj:t anmäla frågan ora en begränsning för budgetåret 1971/72 av medelsdispositionen för överstyrelsens lagring med 40 milj. kr.
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Ersättning för beredskapslagring tn. in. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 68 939 000 kronor.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 54
F. DIVERSE
F 1. Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet
1969/70 Utgift 4 050 000
1970/71 Anslag 4 600 000
1971/72 Förslag 5 254 000
Svenska turisttrafikförbundet
Turisttrafikförbundet skall enligt sina stadgar — fastställda av Kungl. Maj:t i december 1948 och senare delvis ändrade med Kungl. Majits godkännande — främja resandet från utlandet till och inom Sverige och i detta syfte driva upplysningsverksamhet samt verka för utveckling av landets turistväsen.
Förbundet har som aktiva medlemmar svenska landsting, kommuner, föreningar och företag samt som passiva medlemmar enskilda personer. Förbundets angelägenheter handhas av en styrelse och ett råd. Styrelsen består av 13 ledamöter och 12 suppleanter, av vilka Kungl. Maj:t utser sju resp. sex. Bland de sju ledamöterna utser Kungl. Maj:t en att vara ordförande. Övriga ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av rådet, som i sin tur utses av raedleraraarna.
Arbetet inom förbundet utförs i nära samarbete mellan dess huvudkontor i Stockholm och de elva egna eller gemensamma nordiska turistkontoren i utlandet.
Förbundets huvudkontor i Stockholm är organiserat på tre avdelningar: marknadsavdelningen (utrikessektionen, inrikessektionen, informationssektionen), kansliavdelningen (ekonomi och personal) och utvecklingsavdelningen (utredning, statistik).
För att främja resandet från utlandet till Sverige koncentrerar förbundet numera sitt arbete till turistiska kampanjer och länderaktioner, som samordnas med turistnäringens marknadsföring. Kampanjerna har finansierats tUl lika delar med bidrag från turistnäringen m. fl. och med statsbidrag från kollegiet för Sverige-information i utiandet.
Förbundet har med hjälp av dessa medel kunnat samordna den turistiska marknadsföringen i framför allt Danmark, Finland, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Kampanjer i dessa länder har gett utslag i ett allmänt ökat intresse för Sverige som turistland.
För att främja resandet inom Sverige och verka för utvecklingen av landets turistväsen har förbundet under det gångna budgetåret tagit initiativ till att i samverkan med turistnäringens egna intressenter genomföra en inrikeskampanj "Sverige Nu". Syftet har varit att åstadkomraa en grundläggande inventering av Sveriges samlade turistresur-
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 55
ser och att presentera ett samlat och för svensk publik anpassat urval av vad landet har att erbjuda i turistiskt hänseende. Sverige-kampanjen möjliggörs av att förbundet tilldelats anslag ur handels- och sjöfartsfonden om 600 000 kr.
En fortsatt ökningstakt noterades för den utländska resetrafiken till Sverige under år 1969. Antalet besök från icke-nordiska länder gick upp med ca 11 "/o tiU totalt 1550 000 besök. Strömmen av svenskar, som reste tUl utomnordiska länder, steg något mindre — 7,6 "/o — tUl 1 630 000.
Enligt förbundets beräkningar fördelade sig de icke-nordiska Sverigebesökarna under år 1969 på följande sätt:
Beräknat Ökn./minskn. antal besök i %
Förbundsrepubliken Tyskland 670 000
|
Amerikas förenta stater |
241 000 |
+ 13,4 |
|
Storbritannien |
166 000 |
+ 5,9 |
|
Nederländerna |
112 000 |
+ 10,0 |
|
Frankrike |
88 000 |
4- 7,3 |
|
Italien |
61000 |
+ 10.5 |
|
Schvieiz |
59 000 |
• 9,5 |
|
Österrike |
37 000 |
+ 8,1 |
|
Övriga |
116 000 |
— |
|
|
1 550 000 |
+ 10,6 |
Dessvärre är trafiken från vår största utomnordiska turistmarknad — Förbundsrepubliken Tyskland — särskilt svårbedömbar, enär den mycket stora lokaltrafiken över dansk-tyska gränsen inkluderas i den nordiska statistiken. Nämnas kan emellertid att direkttrafiken från Tyskland till Sverige — per båt och flyg — under 1969 ökade med 36 o/o.
Strömmen från de nordiska grannländerna uppskattas till 3 milj. be sök, som på gnmd av passfriheten dock ej registrerats. Av rederistatistiken framgår emellertid att antalet danska turistbesök under 1969 torde ha ökat med ca 10 "/o och antalet finländska besök med 17—18 »/o.
Som helhet kan alltså år 1969 betecknas som ett bra turistår för Sveriges del.
Vid en analys av turisttrafiken under första halvåret 1970 måste erinras om att de första sex månadernas trafik som regel utgör ungefär en tredjedel av hela årets och en än mycket mindre andel av den egentiiga turisttrafiken.
Den officiella statistiken anger en ökning av antalet inresor till det nordiska passkontrollområdet (exkl. västtyskar) under januari—juni 1970 med ca 8 "/o. Den relativt starkaste uppgången noterades för japaner (-1- 48 o/o), italienare (-1- 18 o/o) och holländare (+ 15 o/o)) medan
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 56
amerikaner (-f 4 o/o) och engelsmän (+ 0,6 o/o) låg väsentUgt under genomsnittet. Uppgifter om den västtyska persontrafiken kan endast erhållas för direkttrafiken till Sverige, som under perioden ökade med drygt 5 o/o.
Antalet besök från grannländerna registreras endast när det gäller sjötrafik vilket ger en ganska god information om trafiken från Danmark (ökning med drygt 2 o/o från Själland, med ca 21 o/o från Jylland) och Finland (ökning med 22 o/o) men utesluter uppgifter om trafiken från Norge.
Resandet i motsatt riktning, d. v. s. svenskarnas utiandsresor, har visat en måttlig uppgång under första halvåret 1970 — ca 5 o/o för antalet besök i utomnordiska länder resp. ca 6 o/o för direkttrafiken till dessa länder. Ungefär samma ökningstal (+ 5 o/o) gäller för antalet utresande charterflygpassagerare.
Förbundet anser det nödvändigt att redovisa sin målsättning i ett läge, då fritiden-turismen alltmer påkallar uppmärksamhet från nationalekonomisk synpunkt och spelar en allt större roll för den enskilde medborgaren. Målsättningen är att samordna och intensifiera marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland, så att det utiändska resandet till Sverige håller jämna steg med svenskarnas turistresor till utlandet och att söka medverka till att svensk turism organiseras och utvecklas på ett sådant sätt, att resor i Sverige blir ett verkligt alternativ tUl utländska resmål samt att söka medverka till insamling, bearbetning och redovisning av statistik och annat faktamaterial, belysande turismens och frittdsresandets struktur och utveckling, som kan tjäna som underlag för statliga, kommunala och privata åtgärder inom turist- och fritidssektorn.
Större delen av medlen för förbundets kampanjverksamhet utomlands har hittills ställts till förfogande av kollegiet för Sverige-information i utiandet. För budgetåret 1970/71 har beviljats totalt 725 000 kr. Dessa medel utgör grundförutsättningen för förbundets verksamhet som samordnare av svensk turistnärings marknadsföring utomlands. Medel för denna verksainhet bör fr. o. m. nästa budgetår anslås under statsanslaget tUl förbundet.
Såsom uttalats bl. a. av riksdagen måste inrikeskampanjen slås ut över flera år för att få avsedd effekt. Förbundet hemställer att 600 000 kr. beviljas för att fortsätta inrikeskampanjen under år 1972.
För produktutvecklingsarbete och till ett permanent utvecklingsråd för turismen begärs sammanlagt 173 000 kr.
Förbundet hemställer att anslaget sammanlagt höjs med 2 836 000 kr. Därav kommer på administration avseende huvudkontoret 639 000 kr., produktion 110 000 kr., utiandskontorens administration 543 000 kr. och kampanjverksamheten 1 543 000 kr.
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 57
Departementschefen
Svenska turisttrafikförbundets verksamhet inriktas numera på att medverka till en god marknadsföring av turistmål i Sverige. Den utländska turismen till Sverige stimuleras av förbundets verksamhet vars tyngdpunkt ligger på marknaderna i Norden, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien och Amerikas förenta stater. Turismen tUl Sverige från dessa länder ökar ständigt. Denna ökning överensstämmer med en allmän ökning av turismen inom OECD-länderna. Det torde ändå vara elt gott resultat att Sverige håller sin andel av turismen i konkurrens med turistmålen på kontinenten.
Staten har kraftigt ökat sin insats i förbundet under senare år och bidrar nu med ca 95 0/0 till förbundets finansiering. Förbundets insatser för marknadsföringen av turistmålen skiljer inte i princip mellan utiändska och inländska turister. Under år 1970 har förbundet drivit en särskild kampanj "Sverige nu" som inriktat sig på att uppmärksamma de möjligheter till semester inom Sverige som bör kunna utgöra alternativ till en del av svenskarnas utiandsresande. Från handels- och sjöfartsfonden har anvisats 600 000 kr. för den kampanj som drivits under år 1970. Turistnäringen bidrog med 500 000 kr. Jag anser liksom förbundet att kampanjen bör fortsätta under åren 1971 och 1972 men förutsätter att turistnäringen tar en ökande andel av kampanjens finansiering. För år 1971 har 400 000 kr. anslagits av fondmedel. För en fortsättning under år 1972 kan endast 100 000 kr. anslås av fondmedel. En medelsanvisning över riksstaten blir nödvändig. Jag beräknar 300 000 kr. härför. För kostnadsfördyringar i förbundets övriga verksamhet beräknar jag 200 000 kr.
Det särskilda anslaget till turistpropaganda i Amerikas förenta stater bör utgå och motsvarande medel, 154 000 kr., beräknas under förevarande anslag. Detta bör i enlighet med vad jag anfört räknas upp med 654 000 kr. tiU 5 254 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 5 254 000 kr.
F 2. Kostnader för vissa nämnder m. m.
|
1969/70 Utgift |
45 900 |
|
1970/71 Anslag |
30 000 |
|
1971/72 Förslag |
30 000 |
Under anslaget har beräknats medel för arvoden, expenser m. m. för granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, oljelagringsrådet och resegarantinämnden. Institutionernas medelsförbrukning budgetåret 1971/ 72 har beräknats enligt följande.
Prop. 1971:1 BUaga 12 Handelsdepartementet 58
Ändiing
1970/71 1971/72
1. Granskningsnämnden för
försvarsuppfinningar (jfr
prop. 1955:1 bil. 12 s. 113, 1963:1 bil. 12 s. 151
och 1970: 196) 15 000 of.
2. Oljelagringsrådet (jfr prop. 1957: 144 och 1969: 136) 4 000 of.
3. Resegarantinämnden (jfr prop. 1967:106) 11000 of.
30 000 of.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 59
KAPITALBUDGETEN
V: Fonden för låneunderstöd
V: 8. Lån till utbyggnad av oljelagringen
1969/70 Utgift 73 484 091 Reservation 4 359 650
1970/71 Anslag 11500 000 1971/72 Förslag 11500 000
Från anslaget bestrids statens kostnader för beredskapslagring av olja enligt riktlinjer, sora godkänts av riksdagen.
1958—1962 och 1963—1969 års oljelagringsprograin
Av reservationen, 4 359 650 kr., motsvarar en stor del de lån som inom ramen för anvisade medel belöper på statliga myndigheter och svarar mot dem åvilande lagringsskyldighet. Enligt prop. 1963; 1 bil. 12 s. 155 skall lån inte lämnas till myndigheterna. Återstående del av reservationen består huvudsakligast av lånebelopp, för vilka ett antal lagringsskyldiga ännu vid budgetårsskiftet icke ansökt om utbetalning.
1970—1976 års oljelagringsprograin
Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände 1969 års riksdag riktlinjer för beredskapslagring av olja under sjuårsperioden 1970—1976 (prop. 1969: 136, BeU 66, 2LU 86, rskr 398 och 375). De fastställda riktiinjerna innefattar ett program bl. a. för en totalt sett ökad lagring av de produkter, som tidigare lagrats, d. v. s. bensin, fotogen, motorbrännoljor och eldningsoljor. Vissa mängder av de lagrade produkterna skall förvaras i skyddade eller särskilt lokaliserade anläggningar. Till finansieringen av kostnaderna för lagringen av nämnda produkter skall staten bidra med ca 11,5 milj. kr. för år. Bidraget, som avser merkostnaderna för skyddad och lokaliserad lagring, skall utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån till de lagringsskyldiga.
Oljeavgifter
Influtna oljeavgifter jämlikt förordningen (1957: 344) om oljeavgift ra. m. uppgick under budgetåret 1969/70 till 27 737 kr.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
Styrelsen hemställer, att till Lån till utbyggnad av oljelagringen för budgetåret 1971/72 anvisas ett investeringsanslag av 11,5 milj. kr. för att
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 60
genomföra det av 1969 års riksdag beslutade oljelagringsprogrammet för perioden 1970—1976.
Departementschefen
Jag biträder överstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till utbyggnad av oljelagringen för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 11 500 000 kr.
V: 9. Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island
1969/70 Utgift 7 000 000
1970/71 Anslag 7 000 000
1971/72 Förslag 7 000 000
I samband med förhandlingarna om Islands anslutning till EFTA enades de nordiska länderna om att upprätta en industrialiseringsfond tUl förmån för Island (prop. 1970: 11, UU 1, rskr 50). Fondens grundkapital skall uppgå till ett belopp motsvarande 14 milj. US dollar, varav Sverige skall svara för 5,4 milj. Kapitalet skall räntefritt ställas till den nordiska industrialiseringsfondens förfogande. Inbetalningen lill fonden skall ske under en fyraårsperiod med lika stora årliga belopp. Detta innebär för Sveriges del ca 7 milj. kr. om året under perioden den 1 mars 1970—den 28 februari 1974. Industrialiseringsfonden kan infordra beloppen från de nordiska länderna efter hand som dess verksamhet kräver.
Sedan riksdagens godkännande inhämtats beslutade Kungl. Maj:t den 13 februari 1970 att för Sveriges del ratificera avtalet om en nordisk industrialiseringsfond till förmån för Island. Deponeringen av ratifikationsinstrumentet ägde rum den 26 februari 1970.
Tidigare inbetalningar till fonden har anvisats på tilläggsstat III för budgetåret 1969/70 samt på riksstaten för budgetåret 1970/71. Nästa inbetalning, som avser perioden 1 mars 1972—28 februari 1973, bör anvisas på riksstaten för budgetåret 1971/72. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för Island för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet 61
IX: Diverse kapitalfonder
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
IX: 6. Förrådsanläggningar m. m.
1969/70 Utgift 3 327 571 Reservation 1471704
1970/71 Anslag 3 795 000
1971/72 Förslag 5 355 000
Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap inrättades genom beslut av Kungl. Maj:t den 3 juni 1965. På fonden redovisas de olje-lagringsanläggningar m. m., som förvaltas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
1. För att påbörja arbetena med en lagringsanläggning för flygdrivmedel anvisade 1970 års riksdag 3,0 milj. kr. (prop. 1970: 1, bil. 12 s. 62). Styrelsen har infordrat anbud på anläggningen och gett anbudsgivarna tillfälle räkna på två storleksalternativ. Ett mindre, som motsvarar en anläggning för ursprungligen planerad lagringsvolym, och ett större för den dubbla volymen. Lägsta anbud för det mindre alternativet belöper sig tUl 11,1 milj. lu". och för det större tUl 12,0 mUj. kr. Styrelsen föreslår att anläggningen utförs enligt det större alternativet. Därvid skapas till en mycket förmånlig kostnad möjlighet att lagra ytterligare drivmedel. Överbefälhavaren, luftfartsverket och transportnämnden, som anmodats yttra sig i ärendet, tillstyrker styrelsens förslag. För att planenligt fortsätta arbete på anläggningen under budgetåret 1971/72 erfordras 5,0 milj. kr.
2. Överstyrelsen har i samråd bl. a. med befästningsinspektionen utrett erforderliga förbättringsåtgärder vid en bergrumsanläggning för olja, som styrelsen förvaltar. Åtgärderna som kostnadsberäknats till 1,1 milj. kr. bör genomföras under budgetåret 1971/72.
3. Överstyrelsen förutser ett betydande utbyggnadsbehov för bulk-lagring av kemikalier samt av råvaror för petrokemisk industri m. m. För att påbörja byggandet av erforderliga cisterner beräknas ett medelsbehov av 1,0 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
4. Från anslaget bestrids sedan budgetåret 1969/70 kostnader för att anskaffa och lägga upp förråd av fältledningsmateriel för civUa, skyddade oljelagringsanläggningar. Anskaffningen har skett enligt en plan, som lades fram av överstyrelsen under år 1962. Kostnaderna för att genomföra planen beräknas i nuvarande prisläge tUI 8,6 mUj. kr. Hittills har anvisats 6,3 milj. kr., varav 4,7 milj. kr. genom särskilda anslag på driftbudgeten under budgetåren 1961/62—1968/69. De anvisade medlen avses i det närmaste täcka kostnaderna för att anskaffa sex centralförråd och två anläggningsförråd.
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
62
Med hänsyn tUl den fortsatta utbyggnaden av skyddade oljelagringsanläggningar och behovet av att öka säkerheten för distribution från dessa anläggningar har 1962 års plan reviderats och ersatts av en ny plan av den 11 mars 1970. Enligt den nya planen behövs ytterligare sex centralförråd, vilket innebär en ökning med tre förråd jämfört med 1962 års plan. Kostnaderna beräknas stiga tUl 12,6 milj. kr. Under budgetåret 1971/72 erfordras 1 milj. kr. för att anskaffa ett centralförråd. För att komplettera förråd med ofullständiga materielutrustningar erfordras 355 000 kr.
Departementschefen
Jag förordar, att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)
Uppförande av en anläggning för flygdrivmedel Centralförråd för distributionsmateriel för olja
|
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
Byggstart män./är |
Färdigställande mån./är |
|
|
|
Faktisk t.o.m. 1969/70 |
Beräknad för |
|||
|
1/4 1969 1/4 1970 |
1970/71 |
1971/72 |
|
||
|
10 000 12 000 8 600 12 650 18 600 24 650 |
5 180 5180 |
3 000 I 115 4115 |
5 000 355 5 355 |
10.70 4.71 |
6.73 6.78 |
Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)
MedelstUlgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7. 1970
Anslag för 1970/71
Anslag för 1971/72 (förslag)
|
320 |
1970/71 |
4115 |
|
3 795 |
1971/72 |
5 355 |
|
5 355 |
|
|
9 470
9 470
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förrådsanläggningar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 5 355 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Handelsdepartementet
63
Register
Sid. 1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Handelsdepartementet m. m.
9 Handelsdepartementet
10 Krigsmaterielinspektionen
10 Kollegiet för Sverige-information i utlandet
12 Handelssekreterare
15 Kommittéer m. m.
15 Extra utgifter
4 546 000 167 000 1 217 000 7 970 000 1 900 000 50 000
15 850 000
B. Utrikeshandel m. m.
16 Kommerskollegium
18 Sprängämnesinspektionen
19 Främjande av utrikeshandeln m. m.
24 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete
25 Bidrag till vissa internationella byråer m. m.
26 Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektions-
industrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin 26 Täckande av förluster på grund av garantier för län till textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin
9 609 000 1 146 000 8 017 000
100 000 347 000
4 700 000
675 000 24 594 000
C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
28 Marknadsrådet
29 Näringsfrihetsombudsmannen
30 Konsumentombudsmannen
31 Statens pris- och kartellnämnd Statens institut för konsumentgrägor:
33 Förvaltningskostnader
35 Undersökningar och upplysningsmateriel m. m.
36 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning
37 Bidrag till Varudeklarationsnämnden
612 000 1 401 000 1 515 000 9 410 000
6 736 000
374 000
4 394 000
1 000 000
25 442 000
D. Patent- och registreringsväsendet
41 Patent- och registreringsverket
49 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register
32 479 000 1 500 000
33 979 000
E. Ekonomiskt försvar
50 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar 52 Ersättning för beredskapslagring m. m.
5 615 000 68 939 000
74 554 000
F. Diverse
54 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet 57 Kostnader för vissa nämnder m. m.
5 254 000
30 000
5 284 000
Summa för driftbudgeten 179 703 000
Prop. 1971:1 Bilaga 12 Mandelsdepartementet 64
Sid.
KAPITALBUDGETEN
V: Fonden för låneunderstöd
59 Lån till utbyggnad av oljelagringen 11 500 000
60 Lån till nordiska industrialiseringsfonden till förmån för
Island 7 000 000
18 500 000 IX: Diverse kapitalfonder
Förrädsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:
61 Förrädsanläggningar m. m. 5 355 000
Summa för kapitalbudgeten 23 855 000 Totalt för handelsdepartementet 203 558 000
MARCUS BO
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet Piop. 1971:1
Bilaga 13
Inrikesdepartementet
översikt
Till inrikesdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, invandring och svenskt medborgarskap, regional utvecklingsplanering och regionalpolitiskt stöd samt bostadsbyggande.
1960-talet har varit en intensiv reformperiod inom inrikesdepartementets hela verksamhetsområde. Arbetsmarknadspolitiken har tillförts nya medel och dess finansieUa resurser har mer än tredubblats. Över 900 000 nya bostäder har byggts. Regionalpolitiskt stöd har införts och grunden har lagts tiU en regionalpolitisk planering. Reformverksamheten och den expansion som har präglat dessa verksamhetsområden under 1960-talet fortsätter.
I den högkonjunktur som har rått under år 1970 har arbetsmarknadspolitiken varit inriktad på att utjämna regionala och branschvisa skUlnader mellan efterfrågan och tUlgång på arbetskraft. Insatsema har vidare koncentrerats på att stärka de äldres och de handikappades ställning på arbetsmarknaden. Under nästa budgetår ställs ytterligare resurser tiU förfogande för dessa syften och handlingsberedskapen för att trygga den fulla sysselsättningen förstärks.
Utredningsförslag om vidgat kontantstöd vid arbetslöshet väntas inom kort. Frågan ora ökad anställningstrygghet för den äldre arbetskraften liksom omfattningen och inriktningen av den skyddade verksamheten utreds f. n.
Arbetet med att utforma en fastare regionalpolitisk målsättning fortsätter på grundval av de rUctlinjer för regionalpolitiken som beslutades av 1970 års riksdag. De regionala handUngsprogram — länsprogram 1970 — som f. n. utarbetas av länsstyrelserna och planeringsråden kommer att redovisas till inrikesdepartementet under första halvåret 1971.
1970 års riksdagsbeslut om nya och vidgade medel för den regionalpolitiska stödverksamheten har skapat förutsättningar för en intensifiering av insatsema. Samhällets möjligheter att påverka de enskUda företagens lokaUseringsval har förstärkts. Skyldighet att delta i s. k. lokaUseringssamråd införs för den som planerar byggnadslovskrävande 1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 2
åtgärder i fråga om lokaler för vissa slag av verksamhet i orter där tillväxten av regionalpolitiska skäl anses böra dämpas.
Bostadsbyggandet Ugger fortfarande på en hög nivå. Av det program för bostadsbyggandet om 1 milj. lägenheter under perioden 1965—1974 som statsmakterna har uttalat sig för har mer än 600 000 lägenheter färdigstäUts under periodens första sex år. Bostadsbyggnadsplanen för de närmaste åren innebär ett fuUföljande av tioårsprogrammet.
Totalt ökar anslagen för nästa budgetår inom inrikesdenartementets verksamhetsområde med 1 795 milj. kr. tiU 6 014 milj. kr.
A rbetsmarknad
En intensiv högkonjunktur har präglat arbetsmarknaden år 1970. Arbetslösheten har varit låg. EnUgt arbetskraftsundersökningarna, som ger en helhetsbild av utvecklingen, har arbetslöshetstalen år 1970 så gott som genomgående varit lägre än under år 1969. Särskilt påtaglig har nedgången varit i skogslänen, vilket har medfört en utjämning mellan dessa och övriga län. I följande sammanställning återges andelen arbetslösa i procent av den totala arbetskraften.
|
|
Februari 1969 1970 |
Maj 1969 |
1970 |
Augusti 1969 1970 |
November 1969 1970 |
|
|
Storstadslän Skogslän Övriga län Hela riket |
1,6 3,6 2,2 2,3 |
1,3 2,8 1,7 1.8 |
1,1 3,5 1,9 1,9 |
1,2 2,6 0,9 1,4 |
1.3 1,2 2.4 1,7 1,7 1,4 |
1.5 1,1 2.6 1,9 1.7 1,5 |
Under senare delen av år 1970 har tendenser till en ökning av arbetslösheten kunnat iakttas. Antalet arbetslösa anmälda hos arbetsför-medUngen var i november ca 8 000 högre än i november 1969. Statistiken påverkas dock bl. a. av ett ökat utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska förmåner, t. ex. omställningsbidraget, vilka förutsätter kontakt med arbetsförmedlingen.
Liksom under år 1969 har bristen på arbetskraft i Syd- och Mellansverige gjort det nödvändigt att inom ramen för en stram ekonomisk politik vidta särskilda åtgärder för att motverka uppkomsten av allvarligare stömingar på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft har hållits tiUbaka genom restriktiv tillståndsgivning för oprioriterat byggande. I maj 1970 infördes investeringsavgift på vissa oprioriterade byggnadsarbeten. Vidare har statiiga myndigheter och affärsverk i likhet med vad som skedde år 1969 anmodats att bevilja uppskov med leveranser från industrin samt att uppskjuta planerade beställningar.
Den starka efterfrågan på arbetskraft har lett till kraftigt ökad invandring. Ar 1969 uppgick nettoinvandringen till 45 500 personer och den beräknas år 1970 ha legat på en något högre nivå. Antalet ar-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 3
betsanmälda utlänningar har ökat från 192 000 i oktober 1969 till 228 000 samraa månad 1970.
På grund av bristen på arbetskraft har det i allmänhet varit lätt för arbetssökande att få anställning. De arbetsmarknadspolitiska åtgärdema har i detta läge koncentrerats på två huvuduppgifter, nämligen dels att utjämna regionala och branschvisa skiUnader i sysselsättningen, dels att bistå de människor som av olika skäl har visat sig ha svårt att hävda sig på arbetsmarknaden.
Sysselsättningsskapande åtgärder i form av allmänna beredskapsarbeten har liksom under år 1969 förlagts främst till de nordligaste länen.
För att underlätta den enskildes arbetsval har arbetsförmedlingarna intensifierat sin information om tillgängliga arbetstUlfällen. Arbetsmarknadsorientering har lämnats nyinträdande på arbetsmarknaden. Vidare har resurserna för arbetsmarknadsutbUdning utökats väsentligt. I november 1970 deltog 30 % fler personer i utbildning än i november 1969, Dessa åtgärder har medverkat till bl. a. ökad tillströmning av gifta kvinnor tUl arbetsmarknaden. Andelen kvinnor i arbetsmarknadsutbildning har på två år ökat från 35 till 45 % samtidigt som den totala ut-bUdningsvolymen har vidgats.
Högkonjunkturen har medfört att fler arbetstillfällen har stått till buds även för äldre och handikappade. Särskilda insatser har dock varit nödvändiga för att underlätta anställning för dem på öppna marknaden. Ett viktigt initiativ är i det sammanhanget att arbetsmarknadsstyrelsen har rekommenderat arbetsförmedlingama att tiUsammans med representanter för företag och fackklubbar undersöka vilka förändringar av arbetsplatser, maskiner och verktyg som kan vidtas för att underlätta nyanstäUning av handikappade och äldre eller göra det möjligt för dem att behålla sitt arbete. Resurserna för detta ändamål behöver emellertid förstärkas.
Genom insatser av detta slag kan mycket åstadkommas för att bereda handikappade sysselsättning i det ordinarie arbetslivet. Ändå tvingas man i många fall tillgripa skyddad sysselsättning i någon form. Omfattningen av sådan sysselsättning samt vissa arbetsvårdande åtgärder vid slutet av oktober de två senaste åren framgår av följande tablå
Antal personer i 1969 1970
|
400 |
400 |
|
1 500 |
1 500 |
|
13 200 |
15 800 |
|
9 000 |
10 600 |
|
800 |
700 |
|
1 100 |
1 600 |
|
4 900 |
5 000 |
|
6 900 |
8 600 |
arbetsprövning arbetsträning arbetsmarknadsutbildning arbete i skyddad verkstad hemarbete halvskyddat arbete beredskapsarbete arkivarbete
Summa 37 800 44 200
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 4
I detta sammanhang kan erinras om att 1970 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag har beslutat om befogenhet för kommun att under vissa förutsättningar driva affärsverksamhet i syfte att bereda anställning åt handikappade inom kommunen.
Omfattningen av de viktigare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under åren 1969 och 1970 redovisas i följande sammanställning.
|
|
Antal personer som fått flyttningsbidrag 1969 1970 |
Genomsnittligt antal |
personer i |
|
|
|
||
|
Tidsperiod |
arbetsmarknadsutbildning 1969 1970 |
allm. beredskapsarbeten 1969 1970 |
särskilda beredskapsarbeten 1969 1970 |
|||||
|
1 kv. 2kv. 3 kv. okt.—nov. |
8 300 9 200 5 600 |
6 800 7 400 |
36 200 37 500 |
42 200 38 900 31 100 50 000 |
7 300 4 400 2 200 3 000 |
4 400 3 500 2 400 2 400 |
14 700 11000 9 100 10 300 |
12 000 12 000 10 100 11 203 |
Under senare delen av år 1970 har en minskning av den allmänna efterfrågan på arbetskraft ägt rum. I november 1970 var sålunda antalet obesatta platser hos arbetsförmedUngarna ca 10 000 lägre än det antal som registrerades ett år tidigare. Trots detta utgör bristen på arbetskraft fortfarande ett problem inom vissa delar av näringslivet. Inom framför aUt exportindustrin utgör svårigheten att rekrytera arbetskraft ett hinder för fortsatt produktionstiUväxt.
Utvecklingen av antalet obesatta platser framgår av följande sammanställning.
|
|
Februari |
|
Maj 1969 |
1970 |
Augusti 1969 |
1970 |
November |
|
|
|
1969 |
1970 |
1969 |
1970 |
||||
|
Storstadslän Skogslän Övriga län Hela riket |
16 300 4 500 18 300 39 000 |
24 400 7 900 24 300 56 600 |
27 100 9 000 32 000 68 100 |
33 500 13 200 35 900 82 600 |
28 300 9 300 28 600 66 200 |
28 900 11 400 28 300 68 600 |
22 500 8 300 25 900 56 700 |
20 000 7 100 19 000 46 200 |
Nedgången i efterfrågan får delvis ses som en följd av åtgärder som har varit nödvändiga för att bevara balansen i ekonomin. Inte desto mindre finns anledning att upprätthåUa hög handlingsberedskap i sys-selsättningspoUtiken. Betydelsen härav bUr så mycket större mot bak-grimd av uppgången under år 1970 i antalet varsel ora planerade perrait-teringar och driftnedläggningar. Med den höga efterfrågan på arbetskraft som har förelegat har det hittUls i allmänhet inte mött större svårigheter att bereda fristäUd arbetskraft annan sysselsättning. Friställningar kan dock lokalt innebära påfrestningar, särskilt när det gäUer äldre personers möjUgheter att få nytt arbete.
En fortsatt hög omställningstakt kommer att behöva mötas med ökade
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 5
arbetsmarknadspoUtiska insatser för att underlätta de berörda arbetstagarnas övergång till de expansiva delarna av arbetsmarknaden eller för att över huvud taget trygga deras sysselsättnuig. Anspråken på hög beredskap gäller i detta hänseende särskilt äldre och handikappade samt arbetssökande på orter med ensidigt näringsliv.
Trots den återhållsamhet som präglar årets budgetförslag ställs betydande resurser tUl arbetsmarknadspolitikens förfogande för nästa budgetår. Prioriteringen av arbetsmarknadspolitiken har tre syften.
Det första är att med arbetsmarknadspolitiska, selektiva insatser underlätta omstäUningarna i samband med den långsiktiga förändringen av näringslivet. Härför krävs fortsatta kraftfulla insatser i syfte att främja yrkesmässig och geografisk rörlighet, i vissa fall genom sysselsättningsskapande åtgärder och i andra fall genom att öka möjligheterna för inte förvärvsarbetande att gå ut på arbetsmarknaden. I årets budgetförslag tar sig detta uttryck i en betydande höjning av anslaget Arbetsmarknadsutbildning (-f 95 milj. kr.), vidgad ersättning för resekostnader vid arbete utom hemorten samt förstärkning och effektivering av arbetsförmedUngen.
Det andra syftet är att upprätthålla hög beredskap för selektiva sysselsättningsskapande åtgärder. Anslaget Allmänna beredskapsarbeten föreslås höjt för såväl innevarande som nästa budgetår. Planeringen inriktas mot att snabbt kunna vidga insatserna av arbeten om det visar sig erforderligt. Ramen för bidrag till projektering av kommunala beredskapsarbeten höjs.
Det tredje syftet, vilket i främsta rummet har varit vägledande för förslagen till arbetsmarknadspoUtikens utbyggnad budgetåret 1971/72, är att bistå äldre och andra arbetssökande som har särskUda svårigheter att få anstäUning. Åtgärderna syftar i första hand till att bereda dessa arbetssökande sysselsättning på den öppna marknaden. För det ändamålet krävs att arbetsplatsema och arbetsuppgifterna utformas med hänsyn tUl de arbetssökandes förutsättningar. Först när alla sådana möjligheter har prövats bör sysselsättning i skyddat arbete aktualiseras. Även under kommande år behöver dock den skyddade verksamheten byggas ut ytterligare. Strävandena att stödja berörda gmpper kommer i årets budgetförslag konlcret tUl uttryck på följande sätt.
För nästa budgetår föreslås förändringar i förmedUngens organisation med syfte att bättre kunna tillgodose behovet av fullgod service tiU arbetssökande. Vidare föreslås en förstärkning av arbetsmarknadsverket med 100 tjänster. Personalförstärkiungarna syftar i första hand tUl ökade insatser för arbetssökande med särskilda problem. Som förut nämnts syftar de också till att mera allmänt underlätta arbetskraftens anpassning tUl förändringar på arbetsmarknaden.
För att främja tiUkomsten av anordningar på arbetsplatsema som kan vara nödvändiga för att handikappade skall kunna utföra arbetet föreslås
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 6
att bidragsandelen till sådana anordningar skall kunna variera mellan de 50 % av kostnaden som f. n. utgår och 100 %. Härigenom bör ökade insatser kuima förväntas för att anpassa arbetsplatserna till arbetskraften.
Anslaget SärskUda beredskapsarbeten m. m. höjs med 75 milj. kr. med hänsyn till behovet av sysselsättning för svårplacerad arbetskraft i beredskapsarbeten av skilda slag samt i arkivarbete. I syfte att främja en bättre arbetsmiljö i skyddade verkstäder föreslås generösare statsbidragsvillkor. Den bidragsgilla golvytan raed avseende på såväl anordnandebidrag som driftbidrag höjs från nuvarande 15 eller i vissa fall 30 m per arbetsplats till 25 resp. 40 m per arbetsplats. En höjning föreslås också av högsta statsbidrag till arbetsbiträde till svårt handikappad från 2 500 till 3 000 kr. per halvår.
För den invandrade arbetskraftens anpassning föreslås vidgade resurser. Bl. a. räknas medlen för svenskundervisning och sarahällsorien-tering upp från 20 till 41 milj. kr.
Byggplaneringsutredningen har lagt fram förslag till en mera långsiktig lösning av planeringen av byggnadsverksamheten. Förslagen bereds f. n. i berörda departement.
Utredningsförslag om vidgat kontantstöd vid arbetslöshet väntas inom kort. Frågan om ökad anställningstrygghet för framför allt den äldre arbetskraften liksom omfattningen och inriktningen av den skyddade verksamheten utreds f. n. Andra viktigare utredningar på arbetsmarknadsområdet avser arbetsförmedling inom vissa yrkesområden, behovet av arbetskraft inom byggnads- och anläggningsverksamheten och invandramas anpassningsproblem. Vidare pågår en översyn av arbetsmarknadsstyrelsens organisation. Omfattande forsknings- och UtveckUngsarbete av betydelse för arbetsmarknadspolitiken pågår.
Låginkomstutredningen, som under år 1970 har redovisat resultaten av vissa levnadsnivåundersökningar, fortsätter arbetet med en utvärdering av undersökningsresultaten.
Regional utveckling
Arbetet med den regionala utvecklingsplaneringen bedrivs nu med syfte att utforma ett regionalt handlingsprogram för hela landet. Avsikten är att ett sådant program skall föreläggas riksdagen under år 1972. Det främsta underlaget härför är de regionala handlingsprogram — Länsprogram 1970 — som nu utarbetas vid länsstyrelsema. Länsprogram 1970 remitteras i preliminär form till kommunblockens samar-betsnämnder resp. styrelserna i färdigbildade kommuner och landstingens förvaltningsutskott under januari—febmari 1971. Slutlig redovisning av programmen skaU ske tiU inrikesdepartementet vid halvårsskiftet 1971.
Försöksverksamheten med kommunalekonomisk långtidsplanering
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 7
(KEL?) har stor betydelse som underlag för den regionala utvecklingsplaneringen. Det första försöket i full skala genomfördes under år 1969 då drygt 500 kommuner deltog. F. n. pågår i kommunerna arbetet med en ny planeringsomgång, KEL? 70, som skall redovisas under våren 1971. I och med KEL? 70 kan den kommunalekonomiska långtidsplaneringen ses som ett bestående inslag i samhällsplaneringen.
Den av 1964 års riksdag beslutade femåriga försöksperioden för lokaliseringspolitiskt stöd avslutades med utgången av budgetåret 1969/70. Ramen för lokaliseringsstödet under perioden utgjorde 1 225 milj. kr. Lokaliseringsstöd beviljades under perioden 579 företag med sammanlagt 1 138 milj.kr., därav 916 milj.kr. i lån och 222 milj.kr. i bidrag. Stödets omfattning och geografiska fördelning framgår av följande tabell.
|
Län |
Antal |
Invest.- |
Lokaliseringsstöd (milj. kr.) |
Lok.- |
||
|
|
företag |
kostn. (milj. kr.) |
Bidrag |
Län |
Summa |
stödets fördeln. (i %) |
|
Östergötlands |
16 |
73,4 |
1,9 |
36,2 |
38,1 |
3,4 |
|
Kronobergs |
I |
2,9 |
— |
1,9 |
1,9 |
0,2 |
|
Kalmar |
10 |
72,1 |
3,6 |
36,6 |
40,2 |
3,5 |
|
Gotlands |
4 |
4,2 |
— |
2,7 |
2,7 |
0,2 |
|
Blekinge |
1 |
42,0 |
— |
30,0 |
30,0 |
2,6 |
|
Kristianstads |
2 |
2,6 |
— |
1,7 |
1,7 |
0,2 |
|
Malmöhus |
1 |
1,8 |
— |
1,2 |
1,2 |
0,1 |
|
Göteborgs och Bohus |
11 |
41,4 |
2,2 |
23,5 |
25,7 |
2,3 |
|
Älvsborgs |
29 |
174,8 |
11.5 |
75,2 |
86,7 |
7,6 |
|
Skaraborgs |
2 |
43,1 |
— |
12,7 |
12,7 |
1,1 |
|
Värmlands |
88 |
245,8 |
26,7 |
120,6 |
147,3 |
13,0 |
|
Örebro |
5 |
8,7 |
— |
5,2 |
5,2 |
0,5 |
|
Västmanlands |
3 |
6,0 |
— |
3,9 |
3,9 |
0,3 |
|
Kopparbergs |
78 |
164,8 |
15,5 |
85,7 |
101,2 |
8,9 |
|
Gävleborgs |
53 |
182,4 |
22,6 |
91,5 |
114,1 |
10,0 |
|
Västernorrlands |
61 |
537,6 |
35,1 |
192,6 |
227,7 |
20,0 |
|
Jämtlands |
59 |
112,2 |
20,8 |
53,3 |
74,1 |
6,5 |
|
Västerbottens |
76 |
228,4 |
42,4 |
92,9 |
135,3 |
11,9 |
|
Norrbottens |
79 |
134,4 |
39,7 |
48,3 |
88,0 |
7,7 |
|
Totalt |
579 |
2 078,6 |
222,0 |
915,7 |
1 137,7 |
100,0 |
|
Inom stödområdet |
479 |
1 501,3 |
212,3 |
612,1 |
824,4 |
72,5 |
|
Utom stödområdet |
100 |
577,3 |
9,7 |
303,6 |
313,3 |
27,5 |
Det lokaliseringsstöd som beviljats företag utanför stödområdet har i stor utsträckning kommit sådana områden till godo vilka har ställts inför problem av liknande slag som i stödområdet. Nära hälften av detta stöd utgick inom de delar av Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län som gränsade tUl stödområdet. Punktinsatser har vidare gjorts i en rad orter med ensidig näringslivsstmktur där allvarUga sysselsätt-ningsstömingar har inträffat på grund av företagsnedläggningar. Så har skett i exempelvis Borås, Oskarshamn och Norrköping.
Av de 103 nyetableringar som skett med lokaliseringsstöd har 72
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet g
ägt rum i stödområdet.
Lokaliseringsstödet under femårsperioden har av företagen beräknats medföra en ökning av antalet sysselsatta med 17 900 personer, varav 12 100 inom stödområdet. Den faktiska sysselsättningseffekten, beräknad på uppgifter som infordrats från stödföretagen, utgjorde vid utgången av år 1969 sammanlagt 9 400 nya arbetstUlfäUen. Det innebär att drygt 60 % av den beräknade effekten i dessa företag hade uppnåtts vid den angivna tidpunkten. En motsvarande inventering av den uppnådda sysselsättningseffekten vid årsskiftet 1970—1971 utförs f. n. av länsstyrelsema. Resultatet beräknas föreligga inom kort.
Bidrag tUl lokaliseringsutbildning har under femårsperioden beviljats företag med sammanlagt 130 milj. kr. Härigenom har sådan utbildning kuimat beredas ca 20 000 personer.
EnUgt tillgängliga uppgifter har sysselsättningsförändringama hos de företag som erhåUit lokaliseringsstöd under den redovisade perioden varit klart gynnsammare än inom industrin i övrigt. Försöksverksamheten har dock gett vid handen att ökade insatser krävs för att stimulera företagsamheten i de regioner som har det största behovet av nya arbetstillfällen och av ett mera differentierat näringsliv. De nya riktiinjer för den regionalpolitiska stödverksamheten m. m. som antogs av 1970 års riksdag att gälla för treårsperioden 1970/71—1972/73 är ett uttryck för strävan att ge insatsema ytterUgare bredd och tyngd. Sysselsättningsstöd, förstärkt utbildningsstöd och särskilt transportstöd är medel som har tUlkommit för att främja utvecklingen i det allmänna stödområdet med särskUd tonvikt på det norrländska inlandet. MöjUghet har också öppnats för företag inom det aUmänna stödområdet att i lokaliseringssyfte erhåUa statiig garanti för lån tUl rörelsekapital. Vidare har kretsen av stödberättigade företag utvidgats. Stöd kan nu utgå inte bara tUl den egentliga industrin utan också till industriliknande verksamhet och, inom det allmänna stödområdet, vissa typer av serviceverksamhet med huvudsaklig inriktning på industrin.
Ramen för regionalpolitiskt stöd under den inledda treårsperioden har fastställts tUl 1 200 milj. kr., varav 75 milj. kr. beräknats för transportstöd. TiU lokaUseringsbidrag, avskrivningslån, lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd har för innevarande budgetår anvisats sammanlagt 350 milj. kr. För nästa budgetår föreslås en ökning av anslagen för dessa ändamål med 25 milj. kr. till 375 milj. kr.
Samhällets insatser för att även i andra former påverka företagens lokaliseringsval har förstärkts. Under den gångna hösten har en informationskampanj genomförts för att hos industriföretagen sprida kännedom om de regionalpolitiska stödformer som står tiU buds. Den av 1970 års riksdag under höstsessionen antagna lagen om lokaliseringssamråd gör det vidare möjligt att på mera aktivt sätt ,än hittills ingripa i syfte att lätta trycket på framför allt storstadsområdena och avlänka
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 9
en del av expansionen tiU andra utvecklingsbara regioner på skUda håU i landet
Frågan om hur statens insyn och uppföljning skall bedrivas till förebyggande av förluster i stödverksamheten övervägs f. n. av 1968 års lokaliseringsutredning. En särskild sakkunnig har tUlkallats för utredning av frågan om försöksverksamhet med utbyggnad av s. k. industricentra inom det allmänna stödområdet.
Vid sidan av den lokaUseringspoUtiska stödverksamheten utgår kreditstöd tiU den mindre och medelstora industrin genom kommerskoUegium och företagareföreningarna i form av lån ur statens hantverks- och industrUånefond och statUga lånegarantier. Den totala kreditkapaciteten i sistnämnda former berälcnas för nästa budgetår komma att uppgå tiU ca 160 milj. kr. Ökade medel stäUs till företagareföreningarnas förfogande för uppföljning av verksamheten i företag som har fått statligt stöd.
Bostäder
Bostadsbyggandet har under senare år legat på en hög nivå. Under år 1969 blev 109 000 nya lägenheter färdiga för inflyttning och under år 1970 beräknas 107 000 lägenheter ha blivit färdigställda. Av det
Tusental lägenheter
y
övriga hus Småhus
I=Inflyttningsfärdiga P=Påbörjade
120 -110 -100 -90 -80 -70 -60 - 50 -40 - 30
?0 - 10 -
Pågående vid slutet av året
IP IP IP IP IP IP IP IP IP 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968
Antalet lägenheter i hus som påbörjats resp. blivit inflyttningsfärdiga åren 1960-1970 samt antalet lägenheter i pågående byggen vid slutet av resp. år.
1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 13
I P
1969
I P
1970
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 10
mUjonprogram för bostadsbyggandet under perioden 1965—1974 som statsmakterna har uttalat sig för har mer än 60 % genomförts när sex är nu har förflutit.
För att bedöma bostadsbyggandets omfattning och inriktning efter år 1974 har särskilda sakkunniga tUlkallats. I direktiven för de sakkunnigas arbete betonas att bostadsbyggnadsbehovet bara delvis kan bedömas på grundval av statistisk information. Det bestäms i hög grad också av bostadspolitiska mål. En väsentUg del av de sakkunnigas uppdrag är därför att pröva frågan om konkretisering av de bostadspolitiska målen, medlen för deras förverldigande samt målens och medlens inverkan på bostadsbyggnadsbehovet.
Förra årets riksdag uttalade sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1970 omfattande 95 000 lägenheter och en projektreserv omfattande 10 000 lägenheter.
Fr. o. m. år 1970 fördelas ramen för beslut om bostadslån i m våningsyta i StäUet för i antal lägenheter. Den låneram som har fördelats för år 1970 motsvarar 88 000 lägenheter med 1967 års genomsnittliga våningsyta. Det faktiska antalet lägenheter för vilka statliga bostadslån beviljats under år 1970 kan emellertid beräknas tUl närmare 93 000 på grund av att den genomsnittiiga ytan per lägenhet var mindre än år 1967. För det inte statligt belånade bostadsbyggandet har igångsättnings-tiUstånd meddelats för 8 500 lägenheter.
Det totala påbörjandet år 1970 beräknas ha blivit inemot 100 000 lägenheter. .
Småhusens andel av påbörjandet var 28 % under år 1968. Andelen steg år 1969 till 32 % och sjönk under år 1970 till en nivå strax under 30%.
Delegationen för bostadsfinansiering träffade år 1970 liksom de närmast föregående åren överenskommelse med kreditinstituten om byggnadskrediter tUl det StatUgt belånade bostadsbyggandet. Trots den stramhet som har kännetecknat kreditmarknaden under året har erforderlig kreditvolym kunnat ställas tiU förfogande för årets bostadsbyggnadsplan. Vissa förseningar i igångsättningen har dock inträffat under hösten.
Kostnadema inom bostadsbyggandet utvecklades i stort sett gynnsamt under åren 1967—1969. Byggnadskostnadema var under dessa år i stort sett oförändrade och överkostnaderna minskade. Under år 1970 har emellertid kostnaderna ökat främst på gmnd av höjda priser på byggnadsmaterial. En viss ölcning av anbudspriser och överkostnader under första halvåret 1970 har också kunnat konstateras. Den var dock väsentligt mindre än den ökning som registrerats i byggnadskostnadsindex.
Från årsskiftet 1970—1971 har mervärdeskatten höjts vilket medför kostnadsökningar inom bostadsbyggandet med drygt 3 %. Dessa ök-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 11
ningar har tiUsammans med den tidigare näranda kostnadsökningen föranlett beslut om en höjning av låneunderlags- och därmed även pant-värdenivån med 7 % från årsskiftet. Dessförinnan skedde en höjning senast år 1966. Vidare har paritetstalen höjts tUl 1,03 för hus färdigställda före år 1970.
OUka åtgärder vidtas för att förbättra produktiviteten inom bostadsbyggandet. Inom ramen för verksamheten med förhandsbesked om bostadslån har flera projekt med låga kostnader redovisats. Andra åtgärder i syfte att förbättra produktionsförutsättningama tar sikte på att främja samverkan meUan byggherrar.
För år 1971 föreslås en bostadsbyggnadsplan som motsvarar den av förra årets riksdag preUminärt beslutade. Den innebär ett garanterat program omfattande 95 000 lägenheter, varav 87 000 statsbelånade och 8 000 utan statliga lån. Härtill kommer en projektreserv om 10 000 lägenheter. Ramen för det statiigt belånade bostadsbyggandet anges i m2 våningsyta och beräknas för år 1971 på så sätt att det faststäUda antalet lägenheter multipliceras med den genomsnittliga våningsjan i de lägenheter som påbörjades åren 1967—1968. Eftersom lägenhetsytoma har minskat under senare år kommer antalet statsbelånade lägenheter som kan påbörjas år 1971 att överstiga 87 000. Planen ger fömtsättningar för ett totalt påbörjande som motsvarar vad som årligen behövs för att miljonprogrammet skaU förverkligas. Projektreserven skall möjliggöra en ökning av byggandet upp till den nivå som konjunktumtvecklingen ger utrymme för. Den bedömning som nu kan göras leder fram tiU ett påbörjande av ungefär samma omfattning som under år 1970, dvs. ca 100 000 lägenheter.
För år 1972 föreslås ett program för bostadsbyggandet av samma omfattning som för år 1971.
Det garanterade programmet för planperiodens tredje år, år 1973, som enligt hittUls tUlämpade principer sktUle omfatta 60 000 lägenheter och avse endast orter med klart expansivt näringsliv, föreslås vidgat med 5 000 lägenheter till 65 000 statligt belånade lägenheter. Projektreserven för detta år avser endast det statligt belånade byggandet och bör omfatta 16 000 lägenheter, dvs. en vidgning med 6 000 lägenheter. Dessa vidgningar av såväl det garanterade programmet som projektreserven syftar tUl att i ökad omfattning tillgodose önskemålen om ett treårigt planeringsperspektiv även i orter som inte är klart expansiva men där behovet av ramtiUdelning för år 3 klart dokumenterats genom konkreta projekt.
För vart och ett av åren 1974 och 1975 föreslås ett garanterat program omfattande 50 000 lägenheter. Bostadsbyggnadsplanerna för dessa två år avser endast bostadsbyggande med statiiga lån i orter med klart expansivt näringsliv.
Anslaget tUl lånefonden för bostadsbyggande tas för nästa budgetår
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 12
upp med 3 060 milj. kr., en ökning med 1 410 milj. kr. Det ökade anslagsbehovet beror väsentUgen på att tiden mellan färdigställande av husen och utbetalning av bostadslånen har minskat kraftigt. Den härav föranledda ökningen är i huvudsak av engångskaraktär.
Anslaget till bostadsförbättringsverksamhet höjs med 25 milj. kr. tiU. 130 milj. kr. Förbättringslån föreslås kunna utgå även till allmännyttiga företag.
Anslaget till markförvärvslån ökas från 30 till 50 milj. kr.
På gmndval av ungdomsbostadsutredningens betänkande föreslås åtgärder för att bättre an hittUls främja tUlkomsten av särskUda bostäder av genomgångskaraktär för studerande och yrkesarbetande ungdomar, flyttande arbetskraft och andra grupper som har behov av en mera tillfällig lösning av sin bostadsfråga. Bl. a. skaU lån kunna utgå till anskaffning av inventarier i sådana bostäder. De särskilda villkoren för lån tiU studentbostäder föreslås upphöra efter en övergångstid och lånevillkoren föreslås inte längre utgöra hinder för uthyrning av studentbostäder till andra än studerande. Förslagen syftar bl. a. tiU att undvika en kategori-sering i boendet och främja en allsidig hushåUssammansättning i bostadsområdena.
Förslag om ändrade gmnder för byggnadsforsknmgsavgift läggs fram samtidigt med statsverkspropositionen.
Ett delbetänkande av servicekommittén avseende service i bostadsområden remissbehandlas f. n.
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom inrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till riksstaten för budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanstäUning (milj. kr.).
Anvisat Förslag Förändring
1970/71 1971/72
DRIFTBUDGETEN
|
12,3 |
14,0 |
+ |
1,7 |
|
1 969,4 |
2 283,5 |
+ |
314,1 |
|
121,5 |
147,5 |
+ |
26,0 |
|
145,6 |
171,6 |
+ |
26,0 |
A. Inrikesdepartementet m. ra.
B. Arbetsmarknad m. m.
C. Regional utveckling
D. Bostadsbyggande m. m.
Summa för driftbudgeten 2 248,8 2 616,6 -|- 367,8
KAPITALBUDGETEN
Statens utläningsfonder:
|
1 650,0 60,0 259,5 |
3 060,0 86,9 250,0 |
+ 1 410,0 + 26,9 - 9,5 |
|
1 969,5 |
3 396,9 |
+ 1427,4 |
|
4 218,3 |
6 013,5 |
+ 1 795,2 |
Lånefonden för bostadsbyggande
Övriga Fonden för låneunderstöd
Summa för kapitalbudgeten
Totalt för inrikesdepartementet
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 13
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERS.SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIIER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 inom imikes-departementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Elfte huvudtiteln
A INRIKESDEPARTEMENTET M.M.
A 1. Inrikesdepartementet
1969/70 Utgift 6 575 040
1970/71 Anslag 7 142 000 1971/72 Förslag 7 353 000
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Personal |
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
49 31 |
+4 +2 |
|
|
80 |
+ 6 |
|
Anslag |
|
|
|
Avlöningar Regionalpolitiskt utvecklingsarbete m. m. Sjukvård Reseersättningar Expenser LÖnekostnadspälägg |
4 236 000 1 500 0001 10 000 98 000 338 000 960 000 |
+229 000 —200 000 + 6 000 + 64 000 + 112 000 |
|
|
7 142 000 |
+211 000 |
1 Anslagsposterna Ersättning till experter för viss planeringsverksamhet och Kostnader för databehandling m. m. i samband med regional planeringsverksamhet.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 14
Inom den arbetsenhet som handhar arbetsmarknadsfrågor handläggs även utlännings-, anpassnings-, flykting- och medborgarskapsärenden Dessa ärenden, som dc senaste åren har ökat starkt i omfattning, bör handläggas inom en särskild enhet. Jag beräknar medel för en tjänst för chef för denna enhet och för två kvalificerade biträdestjänster. Medlen tUl expertis och tillfäUig arbetskraft bör räknas upp med 180 000 kr. för bl. a. bearbetningen av de regionala handUngsprogrammen.
Från anslagsposten Ersättning tiU experter för viss planeringsverksamhet avlönas f. n. experter för länsstyrelsernas arbete med regionalplaneringen. Chefen för civildepartementet kommer senare denna dag att beräkna medel för ändamålet vid behandlingen av länsstyrelsernas organisation. I fortsättningen behöver därför under förevarande anslag endast medel för mera speciella regionalpolitiska undersökningar tas upp. För de ändamål som f. n. bestrids från anslagsposten Kostnader för databehandUng m. m. i samband med regional planeringsverksamhet kommer under nästa budgetår att erfordras medel för databearbetning av bl. a. den kommunalekonomiska långtidsplaneringen och länsprogram 1970. För samtUga nu berörda ändamål beräknar jag 1,3 milj. kr.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning i övrigt till sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att tiU Inrikesdepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 353 000 kr.
A 2. Kommittéer m.m.
1969/70 Utgift 4 948 444 Reservation 99 866
1970/71 Anslag 5 000 000 1971/72 Förslag 6500000
För innevarande budgetår har under anslaget beräknats 1 milj. kr. för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som är av betydelse för arbetsmarknadspolitiken. F. n. pågår undersökningar om omskolningens samhällsekonomiska effekter, immigrationens ekonomiska effekter, flyttande arbetskraft samt arbetsförmedlingens informationsverksamhet. Dessutom sker genom institutets för arbetsmarknadsforskning försorg en inventering av forskningsobjekt inom arbetsmarknadspolitikens område. För pågående undersökningar och ytterligare undersökningar som kan komma att sättas i gång räknar jag med en oförändrad medelstilldelning av 1 milj. kr.
Av de medel som för innevarande budgetår har anvisats för övrig utredningsverksamhet, 4 milj. kr., återstod vid utgången av oktober 1970 endast ca 1,3 milj. kr. Den höga förbmkningen förklaras fömtom av utredningsverksamhetens allmänt stora omfattning av att relativt kost-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 15
nadskrävande statistiska m. fl. undersökningar har bekostats från anslaget. För att täcka kommittékostnaderna under innevarande budgetår räknar jag med att ytterligare 2,9 milj. kr. erfordras. lag kommer senare denna dag att lägga fram förslag om att detta belopp anvisas på tiUäggsstat II tiU riksstaten för budgetåret 1970/71.
En fortsatt omfattande utredningsverksamhet kan väntas även under budgetåret 1971/72. För denna utredningsverksamhet beräknar jag 5,5 milj. kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ell reservationsanslag av 6 500 000 kr.
|
A 3. Extra utgifter |
|
|
1969/70 Utgift |
99 327 |
|
1970/71 Anslag |
200 000 |
|
1971/72 Förslå e |
200 000 |
Reservation 274 896
För budgetåret 1971/72 förordar jag oförändrat anslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.
A 4. Bidrag till bestridande av lystnader för vissa internationella kongresser i Sverige
156 962
|
1969/70 Utgift |
13 576 |
Reservation |
|
1970/71 Anslag |
1 000 |
|
|
1971/72 Förslag |
1 000 |
|
Från anslaget bestrids kostnader för sådana internationella kongresser inom inrikesdepartementets verksamhetsområde, för vilka Sverige påtar sig värdskapet, bl. a. inom ramen för FN-samarbetet. Med hänsyn till reservationen på anslaget förordar jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 16
B ARBETSMARKNAD M.M.
Allmänna synpunkter
Den långsiktiga utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknads-poUtiken har under den senaste tioårsperioden byggts ut med åtgärder som efter hand har kommit att betraktas som självklara och oundgängliga. Utbyggnaden har tiUgodosett angelägna behov av stöd och service åt den enskilde. Den har också varit påkallad av långsiktiga förändringar på arbetsmarknaden.
Vad som framför allt tilldrar sig uppmärksamheten i 1960-talets utveckling är den ökade takten i näringslivets strukturomvandling. Ett uttryck härför är stegringen i antalet varsel om planerade permitteringar och driftnedläggningar. Under åren 1960—1964 mottog länsarbetsnämnderna knappt 900 sådana varsel berörande totalt 37 400 anställda. Den följande femårsperioden ökade dessa tal till 2 300 resp. 87 700. Företagna undersökningar visar att de på denna väg registrerade omställningarna i arbetslivet ändock representerar endast en mindre del av det totala antalet fall då arbetstagare på grund av uppsägning tvingas söka nytt arbete.
Förskjutningar i sysselsättningen mellan näringslivets olika delar utgör i och för sig ingenting nytt. Under 1960-talet har emellertid den förändringen inträffat, att efterfrågan på arbetskraft har stagnerat inom den vamproducerande industrin som tidigare har haft en långsiktig sysselsättningsökning och mer än andra näringsgrenar har berett sysselsättning åt den från lantbmket koramande arbetskraften. Efter årtiondets mitt uppvisar industrin totalt en nedgång i sysselsättningstalen. Inom skogsbruket har nedgången i arbetsvolymen påskyndats kraftigt under senare hälften av 1960-talet som följd av rationaliseringar. Samtidigt har en utjämning av sysselsättningen över året ägt mm. Båda dessa förändringar har medfört, att antalet personer med utkomst från skogsarbete numera är väsentiigt lägre än vid 1960-talets början. Sara-tidigt med den sysselsättningsminskning som sålunda har skett på flera håll har behovet av arbetskraft inom tjänstesektorn ökat starkt.
Under det senaste årtiondet har vidare de regionala problemen i samband med sysselsättningsförändringarna kommit i förgrunden. Inflyttningen tUl tätorterna, vilken har skett parallellt med förändringama i arbetskraftsefterfrågan, har i många fall gått så långt, att underlaget för service åt den i glesbygden kvarboende befolkningen har blivit otillräckligt. Omflyttningen har inneburit stora påfrestningar för
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 17
den enskUde. Den har emeUertid också medfört vidgade valmöjligheter beträffande sysselsättning för stora delar av befolkningen. Inflyttningen till större tätorter har givit de arbetssökande tiUgång till en mera varierad arbetsmarknad. De alternativa sysselsättningsmöjligheterna har blivit fler. För många gifta kvinnor som ute på landsbygden inte har kunnat räkna med några möjligheter till förvärvsarbete utom hemmet har sådana möjligheter öppnat sig i tätorterna. En av de mest iögonfallande och betydelsefulla utvecklingstrenderna på arbetsmarknaden är f. n. ökningen av antalet gifta kvinnor i arbetskraften.
Av stor vikt för den fortsatta utvecklingen är den omständigheten, att långsiktigt det totala arbetskraftsutbudet i timmar räknat inte längre växer. Visserligen fortsätter antalet personer i arbetsför ålder att öka liksom antalet personer i arbetskraften. Arbetskraftens tillväxt är emellertid alltför svag för att uppväga en samtidig sänkning av den genomsnittiigt arbetade tiden. Resultatet har blivit en nedgång i den totala arbetsvolymen med drygt 4 % under perioden 1965—1970. Bristen på arbetskraft utgör ett långsiktigt problem.
Denna utveckling kan förutsättas ha stärkt den enskilde arbetstagarens StäUning på arbetsmarknaden. Samtidigt är det emellertid påtagligt hur näringslivets omdaning har medfört problem för vissa arbetstagare. Permitteringar och nedläggningar innebär självklart svårigheter för aUa som direkt drabbas därav. Speciellt stora blir dessa svårigheter för dem som av olika skäl inte kan anpassa sig till förskjutningarna i arbetskraftsbehoven. Ju äldre arbetstagarna är desto mindre rörliga är de i allmänhet, både yrkesmässigt och geografiskt. Därtill kommer många företags ovilja att nyanställa äldre arbetskraft. Av dessa skäl har den på många håll expanderande arbetskraftsefterfrågan inte sällan i praktiken gått dessa arbetstagare förbi. Den äldre arbetskraften utsätts därmed för särskilda påfrestningar vid strukturrationaliseringar.
De handikappade utgör en annan arbetstagargmpp som raöter stora problem vid anpassningen till förändringama på arbetsmarknaden. Den allmänt höga efterfrågan på arbetskraft som har rått under större delen av 1960-talet har i och för sig påverkat de handikappades sysselsättning i positiv riktning. Även insatsema från samhällets sida för att underlätta deras inträde i arbetslivet har ökat. Svårighetema att finna arbete på öppna arbetsmarknaden åt denna kategori är dock fortfarande stora.
Mot bakgrunden av de berörda förändringama och med den fulla sysselsättningen som ett av huvudmålen för utvecklingen i samhället har arbetsmarknadspolitiken under 1960-talet ökat i betydelse. Ett uttryck härför är det starkt ökade utrymmet för arbetsmarknadspolitikens andel i den statliga budgeten. Medan anslagen för arbetsmarknadspolitiken budgetåret 1960/61 stannade vid 460 milj. kr., uppgår de för budgetåret 1970/71 tiU 1 969 milj. kr. TiU väsentiig del har denna uppgång skett efter riksdagens stäUningstagande år 1966 till prop. 1966: 52
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 1 g
angående riktiinjer för arbetsmarknadspolitiken m. m.
En effektiv arbetsfönnedling utgör en fömtsättning för arbetsmarknadspolitikens genomförande. Under 1960-talet har arbetsförmedlingen erhållit kraftigt ökade resurser i fråga om såväl personal som lokaler och teknisk utmstning. En utbyggnad och förstärkning har skett av de medel som arbetsförmedlingen förfogar över för att förbättra arbetsmarknadens funktion och underlätta den ömsesidiga anpassningen mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft.
Arbetsmarknadsutbildning är den sektor inom arbetsmarknadspolitiken där anslagen har ökat mest under 1960-talet. UtbUdningskapaciteten har byggts ut så att antalet personer som har fått arbetsmarknadsutbildning har kunnat öka från 14 000 budgetåret 1960/61 tiU 98 000 budgetåret 1969/70. Ett växande antal arbetssökande har härigenom fått större frihet i arbetsvalet och starkare ställning på arbetsmarknaden. Inträdet på arbetsmarknaden har underlättats för dem som tidigare har saknat förvärvsarbete. Utbildningen har också blivit ett aUt viktigare hjälpmedel i rehabiliteringen av handikappade. Arbetsmarknadsutbildningen utgör således inte enbart ett hjälpmedel för att underlätta arbetskraftens rörlighet. Den kan uppfattas också som en investering i arbetskraften, vilken ger långsiktiga produktivitetsvinster för både den enskUde och samhäUet i dess helhet. Från den synpunkten framstår i många fall arbetsmarknadsutbildning som ett värdefullt altemativ tUl sysselsättningsfrämjande åtgärder i form av offentliga arbeten.
Arbetskraftens geografiska rörlighet främjas av en väl utbyggd arbetsförmedling med ett landsomfattande system för information om föreliggande arbetstUlfällen. De flyttningsbidrag som förmedlingen administrerar för att ge ekonomiskt stöd till geografiska förflyttningar har i olika omgångar byggts ut och höjts under loppet av 1960-talet. Flyttningsbidragen ger numera den flyttande arbetskraften ett väsentligt stöd i samband med påbörjande av anställning på annan ort. Antalet arbetstagare som varje år flyttat med hjälp av sådana bidrag har också ökat under decenniet.
En stor del av anslagsökningen under 1960-talet har tagits i anspråk för att främja sysselsättningen av arbetssökande som på gmnd av ålder eller handikapp har svårigheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Bland åtgärderna i detta syfte märks framför allt anordnandet av särskilda beredskapsarbeten och arkivarbeten samt statsbidrag till anordnande och drift av skyddade verkstäder. Dessa poster som sammantagna understeg 20 milj. kr. budgetåret 1960/61 hade budgetåret 1970/71 stigit tiU sammanlagt 550 milj. kr.
Även kostnaderna för sysselsättning av arbetssökande i allmänna beredskapsarbeten har ökat starkt. Delvis är denna utveckling en följd av ökade dagsverkskostnader. Den beror emellertid också på att fler människor sysselsätts i beredskapsarbeten i skogslänen, där sysselsättnings-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 19
minskningen i basnäringarna inte på samma sätt som i landets övriga delar har kompenserats av en ökning inom andra näringsgrenar. Denna för skogslänen speciella omständighet har gjort det nödvändigt att bedriva beredskapsarbeten i' särskilt de nordligaste länen även under högkonjunktur.
Det ekonomiska stödet till arbetssökande som inte har kunnat beredas sysselsättning har förbättrats genom höjda ersättningsbelopp inom arbetslöshetsförsäkringens ram samtidigt som försäkringen har kommit att omfatta betydligt fler arbetstagargmpper än tidigare. En utbyggnad har vidare skett genom införandet av stadigt omställningsbidrag för äldre arbetssökande.
I vart och ett av nyssnämnda hänseenden har utvecklingen under 1960-talet inneburit en kraftig förstärkning och utvidgning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna.
Såvitt nu kan bedömas kommer de tendenser som har gjort sig gällande på arbetsmarknaden under 1960-talets senare hälft att bestå under en stor del av 1970-talet. Det finns anledning att i detta sammanhang ägna särskild uppmärksamhet åt industrin som genom sitt beroende av den internationella utvecklingen i speciellt hög grad utsätts för strukturella och konjunktureUa förändringar. Sysselsättningen inom denna sektor har stagnerat under perioden 1965—1970, och den senaste långtidsutredningen förutser en fortsättning av detta förhåUande. Yngre och lättrörlig arbetskraft kommer därför att i ökad utsträckning rekryteras till andra, mera expansiva sysselsättningsområden, medan en ökad andel äldre arbetstagare kommer att återfinnas inom industrin, särskilt i de branscher som är mest utsatta för permitteringar och nedläggningar. Svårighetema för dessa arbetstagare ligger inte enbart i lägre individuell omställningsberedskap utan beror, som redan sagts, i hög grad också på företagens motstånd mot att anställa äldre arbetskraft. En ändrad attityd från företagens sida är här nödvändig. EmeUertid måste man också räkna med fortsatta betydande insatser med oUka medel för att trygga de äldre arbetstagarnas sysselsättning.
Den knappa tillgången på arbetskraft och den förutsedda nedgången i arbetsvolymen under 1970-talet kommer att medföra ekonomiska tillväxtproblem. Under tider av konjunktumppgång koraraer produktionsökningen att redan i ett tidigt skede hämmas av brist på arbetskraft. Åtgärder för att aktivera de inte ianspråktagna arbetskraftsresurserna måste mot den bakgmnden få hög prioritet.
Den aktuella utvecklingen på arbetsmarknaden. Den konjunktumppgång som satte in under andra halvåret 1968 medförde en ökning av arbetskraftsefterfrägan, som redan under år 1969 resulterade i svårigheter att rekrytera arbetskraft i Syd- och Mellansverige. Antalet hos arbetsförmedlingama registrerade obesatta platser steg till högre tal än vad som förekommit tidigare. Denna utveckling fortsatte i snabb takt
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 20
under första halvåret 1970 och gällde större delen av näringslivet. Enligt konjunkturbarometern för industrin har bristen på arbetskraft allvarligt begränsat produktionstillväxten. Den har varit starkt kännbar även i byggnadsindustrin. Uppgången i efterfrågan har berört också skogslänen. Under sommaren 1970 har emellertid stegringen i arbetskraftsefterfrågan upphört och har senare under hösten förbytts i en nedgång. I november 1970 var antalet obesatta platser omkring 10 000 lägre än ett år tidigare. Nedgången gäUer samtliga riksområden men är markant i de län i södra och mellersta Sverige som inte ingår i storstadslänen. Både industrin och byggnadsverksamheten uppvisar en dämpning i arbetskraftsbehoven medan tjänstesektorn hittUls har varit mindre berörd av denna utveckling. Fortfarande råder dock brist på framför allt yrkes-kunnig personal inom stora delar av industrin. Inte minst gäller detta de större verkstadsföretagen. Hur antalet obesatta platser har utvecklats under år 1970 i förhållande till år 1969 inom skilda regioner och näringsgrenar framgår av följande sammanstäUning. Talen hänför sig till mitten av angivna månader.
|
|
Febr. |
|
Maj |
|
Augusti |
|
November |
|
|
|
1969 |
1970 |
1969 |
1970 |
1969 |
1970 |
1969 |
1970 |
|
Storstadslän |
16 300 |
24 400 |
27 100 |
33 500 |
28 300 |
28 900 |
22 500 |
20 000 |
|
Skogslän |
4 500 |
7 900 |
9 000 |
13 200 |
9 300 |
11400 |
8 300 |
7 100 |
|
Övriga län |
18 300 |
24 300 |
32 000 |
35 900 |
28 600 |
28 300 |
25 900 |
19 000 |
|
Hela riket |
39 000 |
56 600 |
68100 |
82 600 |
66 200 |
68 600 |
56 700 |
46 200 |
|
Därav: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
industri o. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hantverk |
17 200 |
26 900 |
27 800 |
31 700 |
29 100 |
29 200 |
26 800 |
19 500 |
|
byggnads- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verks. |
2 100 |
3 200 |
4 100 |
5 100 |
5 900 |
5 200 |
4 600 |
3 000 |
|
tjänster |
13 200 |
16 500 |
22 600 |
27 400 |
21 100 |
22 900 |
14 200 |
14 600 |
Som följd av den ökade arbetskraftsrekryteringen sjönk arbetslösheten från hösten 1968 och denna utveckling fortsatte under åren 1969 och 1970. Skogslänen, som på gmnd av arbetsmarknadens stmktur vanligen har väsentiigt högre arbetslöshet än landets övriga delar, har under det senaste året fått betydande förbättringar i arbetsmarknadsläget. En totalöversikt över arbetslöshetens utveckling erhålls genom arbetskraftsundersökningarna, vilkas utfall åren 1968—1970 återges i följande diagram (s. 21).
Av flera skäl visar inte alltid den hos arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösheten, som redovisas i följande sammanställning, samma utveckling som arbetskraftsundersökningama (s. 21).
Tillströmningen tUl förmedlingarna påverkas av bl. a. förbättringar i arbetsförmedlingens service, utvidgning av de genom förmedlingarna administrerade förmånerna till arbetslösa m. m. Dessa omständigheter
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
21
Arbets-10!>het i %
Slorstadslän Skogslän
Övriga län — _ — — Hela riket ———
4-
2-
I-
|
1968 |
1969
|
—T" aug |
—T" maj
|
feb |
feb niäj aijg nov feb maj aug nov feb
Arbetslöshetens utveckling 1968-1970 enligt arbetskraftsundersökningarna
1970
I aug
Ar Månad
kan förutsättas ge en del av förklaringen tUl de ifrågavarande arbetslöshetstalens utveckling. Trots den extremt höga efterfrågan på arbetskraft som förekommit under år 1970 har antalet arbetslösa i åldern 55 år och däröver legat högre än närmast föregående år. Under höstmånaderna år 1970 har emeUertid skett en viss stegring i den registrerade arbetslösheten även bland arbetstagare i åldrama under 55 år.
Månad
År, åldersgrupp
1969
1970
—54 år 55— år Samtl.
-54 år 55— år Samtl.
|
Febr. |
27 300 |
22 900 |
50 300 |
27 100 |
24 100 |
51 200 |
|
Maj |
16 200 |
17 800 |
34 000 |
15 000 |
18 300 |
33 400 |
|
Aug. |
12 200 |
14 300 |
26 400 |
12 700 |
15 000 |
27 700 |
|
Nov. |
14 500 |
17 300 |
31 800 |
19 600 |
20 100 |
39 700 |
Under konjukturuppgången har de arbetsmarknadspoUtiska insatsema i hög grad varit inriktade på att ta till vara tUlskottet av arbetstiUfällen för den del av arbetskraften som har saknat effektiv sysselsättning. Hög prioritet har för det ändamålet givits åtgärder för att underlätta de arbetssökandes yrkesmässiga och geografiska rörlighet. En förstärkning har skett av arbetsförmedlingens personalresurser. Resurserna för arbetsmarknadsutbildning har ökats. Bidragen till flyttande arbetskraft har höjts.
Också åtgärderna för att aktivera latenta arbetskraftsresurser har intensifierats. Arbetsförmedlingens information till allmänheten om
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 22
aktuella arbetstillfällen har utvidgats. Nyinträdande på arbetsmarknaden har beretts särskilt stöd i form av utbildning och arbetsmarknadsorientering. Av nära 54 000 personer som slutförde arbetsmarknadsutbUdning år 1969 var drygt 14 000 inte förvärvsarbetande före utbildningens början. Under första halvåret 1970 var motsvarande tal 35 000 resp. 10 000.
Samtidigt med åtgärdema för att främja en mera effektiv sysselsättning och ökad tUlgång på arbetskraft har åtgärder satts in för att hålla tillbaka överefterfrågan. Prövningen av igångsättningstillstånd för oprioriterat byggande har skärpts efter hand. I maj 1970 infördes investeringsavgift för vissa byggnadssektorer. I likhet med tidigare år anmodades statliga myndigheter och affärsverk år 1970 att lämna uppskov med leveranser som inte oundgängligen behövdes vid ursprungligen bestämd tidpunkt.
Omfattningen av vissa av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under åren 1969 och 1970 redovisas i följande sammanställning.
|
Tidspi |
sriod |
Antal personer som fått flyttningsbidrag 1969 1970 |
Genomsnittligt antal personer arbetsmarkn.- allm. beredutbildning skapsarb. |
i särsk. bered-skapsarb. |
|
|
|
1969 1970 1969 |
1970 |
1969 1970 |
||
|
1 kv. 2kv. 3kv. okt.- |
-nov. |
8 300 6 800 9 200 7 400 5 600 4 300 |
36 200 42 200 7 300 37 500 50 000 3 000 |
4 400 3 500 2 200 2 500 |
14 700 12 000 11 000 12 000 9 100 10 100 10 300 11200 |
De sysselsättningsskapande åtgärderna i form av allmänna beredskapsarbeten har i huvudsak begränsats till de nordligaste länen, där sysselsättning har beretts lokalt bunden arbetskraft.
Ökad uppmärksamhet har under år 1970 ägnats frågan om arbetsplatsemas utformning. SärskUt för äldre och handikappade kan en bättre anpassning av arbetsplatser och arbetsuppgifter vidga möjligheterna att ta och kvarstanna i arbete på den öppna marknaden. Arbetsförmedlingen har instruerats av arbetsmarknadsstyrelsen att i samarbete med företag och personalorganisationer undersöka vUka förändringar av arbetsplatser, maskiner, verktyg m. m. som kan vidtas för att främja detta syfte.
För äldre och handikappade arbetssökande som trots den högt uppdrivna konjunkturen inte har kunnat få arbete på den öppna marknaden har insatsema för att bereda sysselsättning i olika former av skyddad verksamhet ökat. Omfattningen av olika arbetsvårdande åtgärder vid utgången av oktober åren 1969 och 1970 redovisas i följande tablå.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 23
Antal personer i___ 1969 1970
|
arbetsprövning |
400 |
|
arbetsträning |
1 500 |
|
arbetsmarknadsutbildning |
13 200 |
|
arbete i skyddad verkstad |
9 000 |
|
hemarbete |
800 |
|
halvskyddat arbete |
1 100 |
|
beredskapsarbete |
4 900 |
|
arkivarbete |
6 900 |
|
Summa 37 800 |
|
400
1 500
15 800
10 600
700
1 600
5 000
8 600
___________________________________________________ 44 200
De fortsatta lokaliseringspolitiska insatserna har medverkat tUl att en utjämning under det senaste året har ägt mm på arbetsmarknaden mellan skogslänen å ena sidan och övriga delar av landet å den andra. Det har under högkonjunkturen varit möjligt att med lokaliseringsstöd i olika former få till stånd betydelsefulla lokaliseringar av industri inom stödområdet. Dessa kan beräknas långsiktigt förbättra sysselsättningsmöjligheterna i berörda regioner. lag återkommer i det följande under litt. C till frågan om det regionalpolitiska stödet.
Invandring. Den höga efterfrågan på arbetskraft som har förelegat under större delen av 1960-talet har medfört en omfattande invandrmg. Medan nettoinvandringen under 1950-talet utgjorde ca 11 000 i genomsnitt per år steg den under 1960-talets första hälft tUl närmare 18 000. Under den senaste femårsperioden har nettoinvandringen uppgått till ca 30 000 i genomsnitt per år. Den var 44 100 år 1969 och beräknas ha legat på en något högre nivå år 1970. Nettoinvandringen vart och ett av åren 1965—1969 framgår av följande sammanstäUning.
|
Är |
Nettoinvandring |
Nordbor |
Icke-nordbor |
|
1965 |
35 200 |
20 200 |
15 000 |
|
1966 |
29 400 |
11 800 |
17 700 |
|
1967 |
12 500 |
4 600 |
7 900 |
|
1968 |
16 100 |
11 900 |
4 200 |
|
1969 |
44 100 |
32 800 |
11 300 |
Genom denna invandring sker en fortlöpande ökning av den utländska arbetskraften. Antalet arbetsanmälda utlänningar på den svenska arbetsmarknaden som den 1 oktober 1960 uppgick tiU 115 000 hade den 1 oktober 1970 stigit tUl 228 000. Enbart under den tolvmänadersperiod som slutade med sistnämnda månad var stegringen 36 000. Följande tabell visar antalet arbetsanmälda utiänningar den 1 juli åren 1965— 1970.
|
År |
Totala antalet |
Nordbor |
Icke-nordbor |
|
1965 |
147 500 |
95 300 |
52100 |
|
1966 |
166 900 |
104 000 |
62 900 |
|
1967 |
171 600 |
104 000 |
67 600 |
|
1968 |
169 600 |
104 200 |
65 400 |
|
1969 |
183 500 |
114 900 |
68 700 |
|
1970 |
218 600 |
140 900 |
77 800 |
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 24
Som tabellerna visar har invandrarna under de tre senaste åren till största delen utgjorts av nordbor, och det är här praktiskt taget helt fråga om invandring från Finland. Denna invandring har skett inom ramen för den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Invandringen från utomnordiska länder har varit mera begränsad sedan riksdagen år 1967 beslöt att denna invandring skuUe regleras.
Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten under budgetåret 1971/72. Som jag nämnt förut har efterfrågan på arbetskraft sjunkit under andra halvåret 1970. Utsikterna för år 1971 tyder på en fortsatt dämpning. Den tidigare allmänna överhettningen i Syd- och MeUansverige kommer troligen att avlösas av ett mera balanserat läge än det som har varit för handen under de två senaste åren. Innebörden härav är att man visserUgen kan räkna med en fortsatt expansion på vissa orter och inom vissa branscher men samtidigt kan förutse kontraktiva tendenser på andra orter och i andra branscher. SannoUkheten för en sådan utveckling styrks av den år 1970 väsentligt ökade volymen av varsel om planerade permitteringar och driftnedläggningar. Även om arbetslösheten fortfarande får betraktas som låg finns anledning att uppmärksamt följa den vidare utvecklingen och stärka beredskapen för särskilda ingripanden med syfte att trygga sysselsättningen.
Selektiva åtgärder bör kunna sättas in snabbt för att anpassa tillgången och efterfrågan på arbetskraft tUl varandra. En effektivt fungerande arbetsförmedling är här av grundläggande betydelse. Arbetsmarknadsverket har under senare år fått betydande personalförstärkningar. lag kommer i det följande att förorda att ytterligare 100 tjänster inrättas. Därav är 75 avsedda för arbetsvårdande verksamhet samt för att biträda vid arbetsplatsernas anpassning till arbetskraften, vid omplacering inom företag och vid mera omfattande permitteringar. Även yrkesvägledningen förstärks. lag förordar vidare en sammanföring av förmedUngsservicen till större och bättre rustade enheter.
Genom en höjning av anslaget för arbetsmarknadsutbUdning med 95 milj. kr. till 600 mUj. kr. möjliggörs en ytterligare ökad utbildningsvolym. Samtidigt förbättras utbildningsbidragen till familjeförsörjare genom en höjning av barntillägget från 60 tUl 100 kr. per månad. Beträffande flyttningsbidragen föreslås motsvarande och andra förbättringar
Vad som präglar årets budgetförslag är emeUertid i främsta rummet förslag om vidgade åtgärder för att bistå arbetssökande med särskilda svårigheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Förstärkningama av förmedlingsorganisationen tjänar i stor utsträckning detta särskilda syfte. De kommer att möjliggöra ökade insatser både för rehabilitering av handikappade och för att förebygga att äldre löntagare ställs utan arbete. Genom vidgade bidragsbestämmelser blir det vidare möjligt att i större utsträckning än tidigare främja sådana särskilda anordningar på arbetsplatsema som erfordras för att handikappade skall kunna utföra
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 25
arbetet. Statsbidragen tiU skyddade verkstäder förbättras och anslaget till särskUda beredskapsarbeten för arbetssökande med speciella svårigheter att få anstäUning höjs med 75 milj. kr. Tillsammantagna kommer de föreslagna åtgärdema att positivt påverka möjligheterna att förbättra dessa arbetssökandes situation och ge dem en med andra kategorier av arbetstagare mera jämbördig ställning.
Den invandrande arbetskraften möter betydande anpassningsproblem. Språksvårigheter och bristande kännedom om svenska förhållanden spelar i det sammanhanget en stor roU. En förstärkning av anpassningsåtgärderna för invandrare är angelägen. I det följande föreslås dels en personalförstärkning av invandrarverket, dels en relativt kraftig uppräkning av anslaget för allmänna anpassningsåtgärder. Anslaget till undervisning i svenska höjs avsevärt och medel beräknas även för vidgad sam-hällsorientering för invandrare. Anslaget för undervisningsverksamheten räknas upp från 20 tiU 41 milj. kr.
Totalt beräknas anslagen till arbetsmarknad m. m. för budgetåret 1971/72 till 2 283 mUj. kr., vilket innebär en ökning från föregående budgetår med 314 milj. kr.
Utgiftemas fördelning på oUka huvudgmpper av ändamål enligt mina ställningstaganden framgår av följande sammanställning.
|
|
|
Anvisat 1970/71 milj. kr. |
Föreslagen ändring 1971/72 milj. kr. |
|
1. 2. 3. 4. 5. 6. |
Rörlighetsfrämjande''åtgärder därav arbetsmarknadsutbildning Sysselsättningsskapande åtgärder Kontant stöd Åtgärder för handikappade m. fl. Administration m. m. Åtgärder för invandrare |
571,0 (505,0) 302,0 231,0 550,0 273,0 42,4 |
+ 97,0 (+ 95,0) + 46,0 + 38,5 + 100,0 + 4,4 + 28,2 |
|
|
Summa |
1 969,4 |
+ 314,1 |
B 1. Arbetsmarknadsstyrelsen
1969/70 Utgift 39 059 978 1970/71 Anslag 43 100 000 1971/72 Förslag 47 3 80 000
Arbetsmarknadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. Den är också chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna.
I styrelsens uppgifter ingår främst att leda plarUäggning av och själv vidta eUer initiera åtgärder som betingas av arbetslöshet eller brist på arbetskraft, leda den statliga lokaliseringsverksamheten, ha överinseen-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
26
de över den offentliga arbetsförmedlingen och ha tillsyn över annan arbetsförmedling än den offentliga, leda arbetsvårdsverksamheten samt den statliga yrkesvägledningsverksamhet som inte ankomraer på annan statiig myndighet, ha tillsyn över de erkända arbetslöshetskassorna, handlägga vissa ärenden rörande investeringsfonder, planlägga utnyttjandet av landets arbetskraft vid krig eller krigsfara samt handlägga vissa ärenden rörande vapenfria tjänstepliktiga.
Chef för arbetsmarknadsstyrelsen är en generaldirektör. Styrelsen är organiserad på nio byråer. Dessa är arbetsförmedlingsbyrån, arbets-vårdsbyrån, yrkesvägledningsbyrån, försäkringsbyrån, lokaliseringsbyrån, utredningsbyrån, tekniska byrån, kanslibyrån och kameralbyrån. Till utredningsbyrån är knuten en försvarssektion.
|
|
1970/71 |
|
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
|
AMS |
Departements- |
|
|
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
349 |
|
+ 59 |
|
+ 10 |
|
övrig personal |
273 |
|
+ 17 |
|
— |
|
|
622 |
|
+ 76 |
|
+ 10 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
|
|
|
|
|
|
a) Avlöningsförmåner m. m. |
19 962 000 |
+ |
3 470 000 |
+ |
525 000 |
|
b) Ersättning till experter och |
|
|
|
|
|
|
sakkunniga |
830 000 |
+ |
565 000 |
+ |
100 000 |
|
c) Ersättning för annat uppdrag |
70 000 |
+ |
2 000 |
+ |
52 000 |
|
Tillfällig personal |
1 233 000 |
+ |
300 000 |
|
— |
|
Sjukvård |
101 000 |
+ |
14 000 |
+ |
3 000 |
|
Reseersättningar |
1 027 000 |
+ |
432 000 |
+ |
82 000 |
|
Därav utrikes resor |
(58 000) |
( + |
40 000) |
|
— |
|
Lokalkostnader |
3 226 000 |
+ |
113 000 |
+ |
100 000 |
|
Expenser |
4 422 000 |
+ |
3 328 000 |
+ |
750 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(100 000) |
(+ |
172 000) |
|
— |
|
Tryckning av blanketter för |
|
|
|
|
|
|
arbetssökande m. m. |
1 050 000 |
+ |
275 000 |
+ |
200 000 |
|
Bearbetning av statistiskt |
|
|
|
|
|
|
material |
525 000 |
+ |
410 000 |
|
.— |
|
Automatisk databehandling |
3 623 000 |
+ |
2 127 000 |
+ 1 700 000 |
|
|
Annonskostnader |
1 650 000 |
+ |
1 850 000 |
+ |
400 000 |
|
Material och maskiner för |
|
|
|
|
|
|
tryckerianläggningen |
260 000 |
+ |
140 000 |
+ |
60 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
5 251 000 |
+ |
996 000 |
+ |
308 000 |
|
|
43 230 000 |
+ 14 022 000 |
+ 4 280 000 |
||
|
Särskilda uppbördsmedel' |
130 000 |
|
— |
|
— |
|
Nettoutgift |
43 100 000 |
+ 14 022 000 |
+4 280 000 |
||
Arbetsmarknadsstyrelsen
Styrelsen återkommer tiU sitt tidigare framförda förslag att de särskilda myndighetsanslagen för styrelsen och arbetsförmedlingen förs
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 27
samraan till ett gemensamt anslag för arbetsmarknadsverket. En sådan sammanslagning skiUle öka verkets möjligheter att rationellt utnyttja de resurser som statsmakterna ställer till förfogande.
1. Löne- och prisomräkning ra. ra. 1 271 954 kr.
2. Styrelsens
byråer bör tiUföras följande nya tjänster, nämligen
arbetsförmedlingsbyrån 1 kvalificerad tjänsteman för att leda rationali
seringsarbetet rörande arbetsförmedlingens organisation och arbetsfor
mer, 1 byrådirektör för ärenden rörande organiserad överföring av ut
ländsk arbetskraft samt flyktingfrågor, 1 byråsekreterare för ärenden
om omställningsbidrag ra. ra., 1 byråsekreterare för ärenden angående
praktikförmedling och 2 kvalificerade biträden (338 200 kr. exkl. om
kostnader),
yrkesvägledningsbyrån 1 byrådirektör för vidareutveckling av informationsmaterial, 1 byrådirektör för kollektiv yrkesvägledning i gymnasium och fackskola med användning av radio och television, 1 byrådirektör för planläggning av yrkesvägledningsinsatserna vid folkhögskolorna m. m., 1 avdelningsdirektör som chef för en av styrelsen föreslagen arbetspsykologisk enhet, 1 byrådirektör för administrativa uppgifter på denna enhet och 3 psykologer för att tillgodose arbetsmarknadsverkets behov av arbetspsykologisk service (581 100 kr.),
arbetsvårdsbyrån 1 byrådirektör på allmänna sektionen för administrativa uppgifter, 1 byrådirektör för ergonomiska frågor, 1 avdelningsdirektör för ledning av regionsektionens arbete, 1 byråsekreterare för ärenden om syn- och hörselskadade, 1 byrådirektör, 1 byråingenjör och 1 byråinspektör på verkstadssektionen för planerings- och samordningsuppgifter, statsbidragsärenden, kostnadsanalyser och verkstadsstatistik samt 1 kvalificerat biträde (483 400 kr.),
försäkringsbyrån 1 byrådirektör för besvärsärenden och 1 kanslist (111 100 kr.),
utredningsbyrån 1 avdelningsdirektör för huvudsakligen forsknings-och utvecklingsarbete, 1 byrådirektör för sysselsättningsplanering inora byggnadsindustrin, 1 kanslist och 1 kvalificerat biträde (216 300 kr.),
försvarssektionen 1 byråsekreterare och 1 byråingenjör för förstärkning av personalplanläggningen, 1 byrådirektör, 1 byråinspektör och 1 biträde för arbetsuppgifter i samband raed den frivilliga försvarsverksamheten (259 600 kr.),
lokaliseringsbyrån 1 byrådirektör för lokaliseringsärenden, 1 byrådirektör för tekniska frågor, 1 byrådirektör för ekonomifunktionen, 1 byråinspektör för järenden rörande sysselsättningsstödet och 2 biträden, varav ett kvalificerat (330 500 kr.),
tekniska byrån på allmänna sektionen 1 byråsekreterare för delgivning av beslut om beredskapsarbeten m. ra., 1 byråsekreterare för delgivning och slutredovisning och 2 kvalificerade biträden, på planeringssektionen 1 avdelningsdirektör som chef för sektionen, 1 byrådi-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 28
rektor för vidareutveckling av byråns ADB-system, 1 assistent för ADB-och statistikarbete och 2 byråingenjörer för ärenden om beredskapsarbete, på byggnadssektionen 1 byråingenjör för byggnadsentreprenad-ärenden, 1 byråingenjör för arbetarskyddsverksamheten och 1 kvalificerat biträde samt på industri- och verkstadssektionen 1 byrådirektör som chef för produktanskaffningsgruppen, 2 byråinspektörer som pro-duktanskaffare, 1 byrådirektör för produktionsledning av verkstäder i egen regi och 1 byrådirektör för ekonomisk uppföljning av arbetena (934 600 kr.),
kanslibyrån 1 byrådirektör för vidareutveckling av ett personaladministrativt system, 1 byråsekreterare för befattningsnomenklaturfrå-gor m. m., 1 byråsekreterare för dokumentations- och informationsverksamhet samt 1 byrådirektör och 1 kvalificerat biträde för företagsnämndsverksamheten (284 700 kr.),
kameralbyrån 1 avdelningsdirektör sora chef för kamerala sektionen, 1 byråsekreterare för rationaliseringsutredningar och utvecklingsarbete,
1 byrådirektör för ADB-ärenden, 1 revisor på kamerala sektionen för ekonomiska utredningar och instmktionsverksamhet, 1 byråsekreterare som ställföreträdare för chefen för kontorssektionen, 1 byråsekreterare för blankettfrågor, 1 byrådirektör för materialplanering i byggnadsverksamheten, 1 byråsekreterare för teknisk-ekonomiska utredningar,
2 expeditionsvakter och 5 bilförare (707 200 kr.).
Kostnaderna för de av styrelsen under denna punkt föreslagna per-sonalförstärkningarna beräknas till sammanlagt 4 247 000 kr.
3. Ersättning till experter och sakkunniga. Av ökningen under denna delpost hänför sig 50 000 kr. till revisionsteknisk expertis vid styrelsens tUlsyn av den privata arbetsförmedlingen, 400 000 kr. dels till ökad informationsverksamhet om det lokaliseringspolitiska stödet och dels till personalförstärkning på lokaliseringsbyrån för handläggning av ärenden rörande lokaliseringssamråd, 100 000 kr. till anlitande av utomstående expertis för skrivning av vissa avsnitt av den planerade nyutgåvan av Svenskt yrkeslexikon och 15 000 kr. till anlitande av företrädare för förvaltningen och näringslivet som föreläsare i samband med yrkesorientering för skolelever och universitetsstuderande.
4. Tillfällig personal. Det belopp om 170 000 kr. som styrelsen disponerar under denna anslagspost till personal för omläggning av arbetsmarknadsverkets bokföring till automatisk databehandling behövs även i fortsättningen. Vidare behövs ett belopp om 300 000 kr. för placering i utlandet av tjänstemän, som i samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna där kan bistå personer som önskar praktik eller anstäUning utomlands.
5. Expenser. Av ökningen under anslagsposten hänför sig 2 727 000 kr. till publikationstryck och 601 000 kr. till övriga expenser. Vad beträffar publikationstryck beräknas för budgetåret 1971/72 230 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 29
för informationsmaterial som riktar sig till vissa arbetskraftskategorier och för broschyrer om arbetsmarknadspoUtiken i allmänhet, 1 552 000 kr. för yrkesvägledningens broschyrer, 3 370 000 kr. för tidningen Arbetsmarknaden med dagslista och lärarlista samt specialinforraation till utryckande värnpliktiga och 155 000 kr. för styrelsens årsberättelse, diverse och ofömtsett tryck, sammanlagt 5 307 000 kr.
6. Automatisk databehandling.
Medelsbehovet beräknas här till
5 750 000 kr. För produktions- och
testkömingar beräknas 2 480 000 kr.,
för stansning 600 000 kr. och för löner till fyra driftassistenter hos Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) samt anlitande av konsulter och utbUdningsverksamhet 470 000 kr. Vidare avses för underhåll och vidareutveckling av datasystemen 400 000 kr. Slutiigen avses 1 800 000 kr. för drift av 30 terminaler som styrelsen räknar med att erhålla under budgetåret 1970/71 genom statskontorets försorg. Vid beräkningen av sistnämnda belopp har hänsyn inte tagits till underhåll, avskrivning eUer kostnader för användning av televerkets ledningar.
7. Annonskostnader.
Anslaget disponeras till större delen av läns-
arbetsnämndema för deras information till allmänheten om bl. a. ar-
betsmarknadsutbildiungen och
förmedlingsverksamheten. Anslaget an
vänds även för styrelsens centrala annonsering om olika arbetsmark
nadspolitiska aktiviteter. Under budgetåret 1971/72 ämnar styrelsen
sprida information bl. a. om vårdyrkena och
om möjligheterna till vi
dareutbildning vid sidan av uiuversitet och högskolor. För utställnings
verksamhet beräknas 300 000 kr., för framstäUning av filmer om ar
betsmarknadspolitiken 450 000 kr. och för anskaffning av audiovisuella
hjälpmedel 300 000 kr. Sammanlagt uppgår medelsbehovet för budget
året 1971/72 tiU 3 500 000 kr.
Departementschefen
Styrelsens förslag om ett gemensamt myndighetsanslag för arbetsmarknadsverket kan jag inte biträda.
Arbetsmarknadsstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit personalförstärkningar på alla styrelsens byråer. Bl. a. på grund av pågående utredning rörande styrelsens organisation kan jag för min del biträda endast en mindre del av förslagen tUl personalökningar. Arbetsvårdsbyrån bör tillföras en förste byråinspektör i Ae 21 för ärenden rörande synskadade och lokaliseringsbyrån dels en byrådirektör i Ae 28 för handläggning av ärenden om lokaliseringsstöd, dels en byrådirektör i Ae 26 för tekniska frågor, dels en byrådirektör i Ae 26 för ekonomiska frågor. Jag beräknar medel för dessa tjänster.
Med anledning av riksdagens beslut ora skärpta åtgärder mot arbetsförmedling i förvärvssyfte (prop. 1970: 166, 2LU 93, rskr 458) beräknar jag medel för förstärkning av kanslibyrån med en förste byråinspektör
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 30
i Ae 23 för tillsyn över annan arbetsförmedling än den offentliga. På grund av att inom arbetsmarknadsstyrelsen kommer att handläggas frågor om lokaliseringssamråd enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 154, BaU 69, rskr 446) beräknar jag vidare medel för följande nya tjänster på lokaliseringsbyrån, nämligen två avdelningsdirektörer i Be 5, två byrådirektörer i Ae 26 och en assistent i Ae 15 för beredning av sådana ärenden.
För att styrelsen skall kunna anlita särskild expertis i olika frågor av betydelse i samrådsärendena bör delposten Ersättning till experter och sakkunniga räknas upp med 100 000 kr. Samrådsärendena skall avgöras av en särskild lokaliseringsdelegation inom arbetsmarknadsstyrelsen. För arvoden tiU ledamöterna i delegationen beräknar jag en medelsökning av 50 000 kr. under delposten Ersättning för annat uppdrag.
För att öka styrelsens möjligheter att sprida information om det lokaliseringspolitiska stödet och om lokaUseringsfömtsättningarna i olika delar av landet räknar jag med utgiftsökningar under anslagsposten Annonskostnader och för publikationstryck under anslagsposten Expenser.
Under anslagsposten Automatisk databehandling räknar jag med 1 700 000 kr. i utgiftsökning, vilken hänför sig huvudsakUgen till kostnader för drift av tio dataterminaler som statskontoret genom beslut av Kungl. Maj:t har bemyndigats anskaffa åt arbetsmarknadsverket under innevarande budgetår. Denna anskaffning, som har föregåtts av viss försöksverksamhet, ingår i den första etapp av införandet av automatisk databehandling i arbetsmarknadsverket som jag berörde i prop. 1970: 1 (bil. 13 s. 82) vid min behandling av statskontorets organisationsförslag rörande arbetsmarknadsverket.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående (s. 26) beräknar jag anslaget till i mnt tal 47,4 mUj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arbetsmarknadsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 47 380 000 kr.
B 2. Arbetsförmedlingen
1969/70 Utgift 167 618 230 1970/71 Anslag 171600 000 1971/72 Förslag 182840000
Under arbetsmarknadsstyrelsen är länsarbetsnämnderna länsmyndigheter för allmänna arbetsmarknadsfrågor. Varje länsarbetsnämnd har ett kansli. För arbetsförmedlingsverksamheten finns ett huvudkontor i
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
31
varje län. KansUerna och huvudkontoren är som regel lokalmässigt sammanförda. För förmedlingsverksamheten finns vidare sammanlagt 214 avdelningskontor. Av dessa är 101 två- eller enmanskontor. Dessutom finns ca 40 lokalombud och ca 90 ortsombud.
För arbetsvärd och yrkesvägledning finns expeditioner vid samtliga huvudkontor samt vid 58 resp. 42 avdelningskontor. Tjänstemännen vid dessa expeditioner är endast i administrativt hänseende underställda vederbörande kontorsföreståndare och sorterar i övrigt under föreståndarna för arbetsvärd och yrkesvägledning på huvudkontoren.
I det följande behandlas, fömtom arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställning, ett av styrelsen framlagt förslag till ny kontorsorganisation för arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsstyrelsens anslagsframställning
|
|
1970/71 |
|
Beräknad i AMS |
ändring 1971/72 Departements- |
|
|
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Planering och administration |
464 |
|
+ 92 |
|
+ 5 |
|
Förmedlingsverksamhet |
1494 |
|
+ 181 |
|
+ 50 |
|
Yrkesvägledning |
222 |
|
+ 95 |
|
+ 10 |
|
Arbetsvärd |
356 |
|
+ 99 |
|
+25 |
|
Biträdespersonal |
562 |
|
+ 224 |
|
|
|
|
3 098 |
|
+691 |
|
+ 90 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
|
|
|
|
|
|
a) Avlöningsförmåner m. m. |
98 007 000 |
+ 22 940 000 |
+ |
3 267 000 |
|
|
b) Ersättning till experter |
|
|
|
|
|
|
och sakkunniga |
136 000 |
+ |
100 000 |
+ |
50 000 |
|
c) Ersättning för annat |
|
|
|
|
|
|
uppdrag |
1 650 000 |
+ |
626 000 |
+ |
100 000 |
|
Tillfällig personal |
4 676 000 |
|
— |
|
— |
|
Arvoden till yrkesvalslärare |
4 686 000 |
+ |
234 000 |
|
— |
|
Sjukvård |
336 000 |
+ |
88 000 |
+ |
33 000 |
|
Reseersättningar |
4 310 000 |
+ |
1 947 000 |
+ |
315 000 |
|
Lokalkostnader |
19 315 000 |
+ |
4 190 000 |
+ |
3 600 000 |
|
Expenser a) Inventarier |
1400 000 |
+ |
1 831 000 |
+ |
100 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(400 000) |
(+ |
1 607 000) |
|
— |
|
b) Telefon m, m. |
6 527 000 |
+ |
1 696 000 |
+ |
500 000 |
|
c) Övriga expenser |
3 095 000 |
+ |
1 596 000 |
+ |
350 000 |
|
Postavgifter |
290 000 |
+ |
135 000 |
+ |
50 000 |
|
Tjänstebilar |
295 000 |
+ |
46 000 |
— |
25 000 |
|
Utbildnings- och |
|
|
|
|
|
|
instruktionsverksamhet |
1 990 000 |
+ |
1 110 000 |
|
— |
|
Lönekostnadspålägg |
24 887 000 |
+ |
5 446 000 |
+ |
2 900 000 |
|
|
171 600 000 |
+ 41985 000 |
+ 11240 000 |
||
1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 300 000 kr.
2. Planering och administration. För uppgifter i samband med försvarsplanläggning bör inrättas en tjänst som förste inspektör. Ytterligare
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 32
10 inspektörer behövs för handläggningen av omskolningsärenden. För att biträda kansliinspektörerna vid vissa arbetstyngda nämnder behövs ytterligare 6 inspektörer för kamerala arbetsuppgifter och 5 nya tjänster som byråsekreterare för utrednings- och sekreterargöromål. För personalutbildningen föreslås vidare förstärkning med ytterligare 2 konsulenter. Som allmän förstärkning av vissa nämnders förmedlingsavdelningar föreslås 5 nya inspektörer. Vidare bör inrättas 15 psykologtjänster för bl. a. medverkan vid regional gmndutbildning och fortbildning av personalen i användning av anlagsundersökning samt 24 konsulenter för personaladministrativa uppgifter. För handläggning av ärenden rörande den frivilliga försvarsverksamheten föreslås 24 assistenter och 10 biträden. Slutligen behövs 50 biträden, varav 25 kvalificerade, för länsarbetsnämndernas kanslier.
Kostnaderna för de föreslagna personalförstärkningarna under denna punkt utgör 6 197 000 kr. (exkl. omkostnader).
3. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till personalförstärkningar inom aUmän förmedling, arbetsvärd och yrkesvägledning behandlas i samband med den följande redovisningen av förslag till ny kontorsorganisation för arbetsförmedlingen.
4. Arbetsförmedlingsaspiranter. För budgetåret 1970/71 har medel anvisats för anställning av 110 årsaspiranter. Styrelsen beräknar emellertid rekryteringsbehovet till 150 årsaspiranter. Härför bör beräknas ytterligare 1 343 800 kr. (exkl. omkostnader).
5. Ersättning för annat uppdrag. Medlen för arvoden till läkare som medverkar i arbetsvårdsverksamheten bör räknas upp med 463 000 kr. Styrelsen föreslår att dagarvodena till ledamöter och ersättare i bygg-arbetsnärandema höjs från 45 kr. till 75 kr. Kostnaderna härför beräknas till 75 000 kr. Vidare har styrelsen rekoramenderat länsarbetsnämnderna att inrätta lokala sysselsättningsnämnder som kontaktorgan meUan arbetsmarknadsverket, arbetsmarknadens parter och kommunala organ. Under budgetåret kan ca 25 sysselsättningsnämnder beräknas ha blivit inrättade. Kostnaden för sammanträdesarvoden till ledamöter och ersättare beräknas tUl 75 000 kr. Slutligen behövs ytterligare 13 000 kr. för ersättningar till organisationsföredragandena hos länsarbetsnämnderna.
6. Arvoden till yrkesvalslärare. Under budgetåret 1971/72 beräknas 980 yrkesvalslärare vara i tjänst, dvs. samma antal som budgetåret 1970/71. Den föreslagna uppräkningen avser kommande löneökningar.
7. Reseersättningar. Av ökningen hänför sig 537 000 kr. tiU höjda biljettpriser och höjd ersättning för egen bU i tjänsten, 15 000 kr. tUl traktamenten vid omstationering tUl annan tjänsteort, 165 000 kr. till kostnader för centrala och regionala konferenser, 8 000 kr. till extra mönstringsförrättningar ombord på fartyg, 342 000 kr. till ökad re-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 33
severksamhet, 25 000 kr. för de nyssnämnda sysselsättningsnämnderna och 855 000 kr. tiU begärd personalökning.
8. Lokalkostnader. Styrelsens förslag till ny kontorsorganisation för arbetsförmedlingen väntas inte påverka lokalkostnaderna under budgetåret 1971/72. Arshyrorna för lokaler förhyrda den 1 juli 1970 uppgår tiU 14 309 000 kr. Inflyttningar i nya lokaler under budgetåren 1970/71 och 1971/72 beräknas medföra höjningar av arshyrorna med 2 611 000 kr. resp. 1 655 000 kr. För ändringsarbeten till följd av begärda personalökningar och för andra inredningsarbeten i samband med nyför-hyrningar beräknas vidare 1 173 000 kr., varav 400 000 kr. för anordnande av öppna expeditioner. För städning beräknas 3 555 000 kr. Löpande underhållskostnader beräknar styrelsen till 167 000 kr. och lokalersättningar tUl ombud till 35 000 kr. Sammanlagt kommer lokalkostnaderna aUtså att uppgå till 23 505 000 kr., vilket innebär en ökning med 4 190 000 kr.
Förslag av arbetsmarknadsstyrelsen till ny kontorsorganisation för arbetsförmedlingen
Organisationsfrågor
Den nya kontorsorganisationen har byggts upp från de kommun-blocksanpassade A-regionerna och kommunblocken. I varje A-region skaU — med vissa undantag, betingade av lokala förhållanden — finnas ett distriktskontor. Även de nuvarande huvudkontoren får ställning som distriktskontor. Vid sidan av och underställda distriktskontoren kan finnas lokalkontor med ett verksamhetsområde sora omfattar ett eller flera kommunblock och — framför allt i storstadsområdena — informationskontor. Lokalkontorens uppgifter och ansvar anpassas till de lokala förhållandena.
Distriktskontoren skall kunna ge fuUständig arbetsförmedlingsservice inkl. arbetsvärd och yrkesvägledning. De skaU ha ansvaret för förmedlingsverksamheten inom hela distriktet. Eftersom nuvarande huvudkontor får samma ställning som övriga distriktskontor, måste vissa ärendegrupper fördelas mellan kansliernas förmedlingsavdelningar och distriktskontoren.
Distriktskontoren bör få egen beslutanderätt i så stor utsträckning som möjligt. Som exempel på ärenden där distriktskontoren skall kunna besluta nämns flyttningsbidrag, arbetsmarknadsutbildning (flertalet ärenden), reseersättningar tUl arbetssökande som kallas tiU förmedlingen, tvåveckorsdispens för arbetslösa kassamedlemmar, arbetsvårdsfrågor med undantag för näringshjälp (ifrågasatta avslag på ansökningar bör dock alltid underställas länsarbetsnämnden) samt vissa personalärenden.
Vidare bör eftersträvas att distriktskontoren med de begränsningar som kan följa av lokala förhållanden får disponera platser vid skyddade 2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 34
verkstäder, kontorsarbetscentraler samt omskolningskurser och annan arbetsmarknadsutbildning.
. Samtliga distriktskontor föreslås bli uppbyggda med en kundmottagning med ordercentral och fackexpeditioner. Arbetsförmedling, arbetsvärd och yrkesvägledning bör integreras till en enhet under gemensam ledning av chefen för kontoret, med specialiserade tjänstemän för särskilda frågor och för extern verksamhet, t. ex. yrkesvägledande verksamhet i skolor eUer kontakt med rehabiliteringsinstitutioner. Genom en breddning av personalutbUdningen kan vissa arbetsvärds- och yrkesvägledningsärenden klaras av den allmänna förmedlingen.
Vid vissa distriktskontor skall personal kunna disponeras för arbete i rörliga enheter på orter där arbetsmarknadsläget eller andra förhållanden påkallar en insats. I de fall regelbunden ambulation förekommer bör denna i regel utgå från distriktskontor.
Vid distriktskontoren utges platslista, i vissa fall gemensamt för två eller flera distrikt. Platslistan beräknas dock i regel inte komma att produceras på mer än ett distriktskontor i varje län av kostnadsskäl.
Distriktskontoren utmstas med apparatur för mottagning av telefonanmälan från arbetslösa kassamedlemmar.
Antalet tjänstemän vid de minsta distriktskontoren bör vara omkring tio inkl. biträdespersonal.
Lokalkontoren föreslås uppbyggda på i princip samma sätt som distriktskontoren.
Lokalkontoren skall i sitt arbete vara underställda distriktskontoren. Deras arbetsuppgifter bestäms med hänsyn till de lokala förhållandena. De större lokalkontoren bör i sitt arbete ges möjlighet att agera relativt självständigt. Beslutanderätt i vissa ärenden fömtsatts kunna delegeras till lokalkontoren. Vid de större lokalkontoren placeras arbetsvärds- och yrkesvägledningstjänstemän.
Lokalkontoren organiseras med kundmottagning och fackexpeditioner med modifikationer på gmnd av resp. kontors uppbyggnad och verksamhetsområdets storlek och stmktur.
De största lokalkontoren kommer att bli lika stora som eller större än de minsta distriktskontoren. På sikt bör därför eftersträvas att inget kontor har mindre än tre handläggande tjänstemän. Av olika skäl får man acceptera att de minsta lokalkontoren i ett övergångsskede får en fast personal om två tjänstemän eller i enstaka fall en tjänsteman. Undantagsvis kan behöva inrättas kontor med deltidstjänstgöring. En-manskontoren får betraktas som övergångsföreteelser, som antingen — om underlag härför finns — skall byggas ut eller får ersättas av service i andra former.
Lokalkontoren kan vara antingen permanenta eller tillfälliga. Tillfälligt lokalkontor kan inrättas när arbetsmarknadsförhållandena så påkallar, t. ex. i samband med större utbyggnadsprojekt på en ort eller vid
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 35
omfattande friställning av arbetskraft. Kontor som föreslås tUl indragning bör under övergångstiden få ställning som tillfälliga kontor.
Nuvarande ombudsorganisation föreslås upphöra.
Informationskontoren föreslås bli inrättade främst i storstadsområdena med uppgift att tUlhandahåUa platslistor och annat informationsmaterial samt medverka tiU tidsbeställning för arbetssökande vid fackexpeditioner, arbetsvärd och yrkesvägledning. Endast ett sådant kontor föreslås f. n. bli inrättat, nämligen vid Sergels Torg i Stockholm.
En undersökning av den nuvarande ambulerande verksamheten har visat att ca 2/3 av de ambulerande tjänstemännens tid upptogs av markering för arbetslöshetskassa. Till följd av ny arbetsförmedlingsraetodik och införande av telefonanmälan för arbetslösa kassamedlemmar bör den regelbundna ambulationen inskränkas. Personalresurserna bör i stället användas för punktvisa insatser med kontinuerligt uppsökande, informerande och informationsinhämtande verksamhet inom hela distriktet.
På ett fåtal orter kan finnas ett permanent behov av arbetsförmedlingsservice utan att underlag finns för ett lokalkontor. I sådana fall kan ambulation med regelbundet återkommande besök med fastställd expeditionstid anordnas.
I samband med indragning av kontor eller ombud på en ort kan det övergångsvis vara nödvändigt att anordna fast ambulation, men det bör eftersträvas att ersätta denna med besök av rörlig enhet från distriktskontoret i huvudsak enligt samma system som har prövats på Gotland.
Ett genomförande av den föreslagna kontorsorganisationen får konsekvenser för länsarbetsnämndernas kanslier. Som redan nämnts finns ett nära samband mellan kanslierna, i första hand deras förmedlings-avdelningar, och nuvarande huvudkontor. Bl. a. har vissa tjänstemän både länsfunktioner och lokala funktioner. A ena sidan finns inte någon chefstjänst för huvudkontoren, som är direkt underställda länsarbetsnämnden. Arbetet har letts av chefen för kansliets förmedlingsavdelning eUer annan tjänsteman. Ä andra sidan har kanslierna saknat särskilda tjänstemän för arbetsvärd och yrkesvägledning. Länsförestån-dama för dessa specialiteter är placerade på huvudkontoret och deltar i det löpande arbetet där vid sidan av samordnande och arbetsledande uppgifter för hela länet.
I förslaget ingår en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan kanslier och distriktskontor. I samband härmed lämnas redovisning för de arbetsuppgifter som bör ankomma på kanslierna. Det fömtskickas att även kanslierna, deras personalplaner och verksamheten där bör ses över för att undersöka möjligheterna till effektivering och rationalisering. Översynen bör göras i anslutning till förevarande översyn av kontorsorganisation och till kommande översyn av det centrala verkets organisation.
Det föreslagna kontorsnätet omfattar 69 distriktskontor, 115 lokal-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 36
kontor, 16 tillfälliga lokalkontor samt 1 informationskontor. Detta innebär att 44 avdelningskontor jämte 3 ombud föreslås indragna och att ett nytt kontor inrättas. Vid ett genomförande av förslaget skulle antalet kontor minskas från 245 tiU 201.
PrincipieUt har som nämnts eftersträvats en samordning med indelningen i kommunblocksanpassade A-regioner på så sätt att ett distriktskontor skall finnas i varje sådan region. Lokalkontorens verksamhetsområden består av ett eller flera kommunblock. I undantagsfall har ett kommunblock delats på flera lokalkontor, framför allt i Stockholmsområdet.
I förslaget ingår ett antal kontor som bör ägnas fortsatt uppmärksamhet och där frågan om indragning eller ändring av kontorets status kan bli aktuell.
En arbetsförmedlingsorganisation kan aldrig bli definitiv. Den måste ständigt anpassas tiU de förändringar som sker på arbetsmarknaden. Det fömtsatts därför att kontorsorganisationens uppbyggnad liksom hittiUs ägnas kontinuerlig uppmärksamhet och att det skapas former för en smidig anpassning av arbetsförmedlingens organisation.
F. n. gäller för avdelningskontoren en kontorsklassificering, som innebär att kontoren efter storlek hänförs tUl klasserna 1—8. Klass 1 avser de största avdelningskontoren och klasserna 6—8 enmanskontor (kontoren i klasserna 7—8 förestås av tjänsteman med deltidstjänstgöring).
Det föreslås nu att samtiiga distrikts- och lokalkontor utom Stockholm, Göteborg och Malmö hänförs till någon av kontorsklasserna 1—5, varvid distriktskontoren i huvudsak placerats i klasserna 1 och 2 och lokalkontoren i klasserna 3—5. Denna uppdelning har emellertid inte iakttagits strikt utan de minsta distriktskontoren har placerats i klass 3 och de största lokalkontoren i klasserna 1--2. Sammanlagt har 28 distriktskontor och 1 lokalkontor placerats i klass 1, 22 distriktskontor och 3 lokalkontor i klass 2, 16 distriktskontor och 26 lokalkontor i klass 3, 55 lokalkontor i klass 4 samt 46 lokalkontor i klass 5. De till indragning föreslagna kontoren hänförs provisoriskt till klass 5. Distriktskontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö föreslås stå utanför klassificeringen därför att dessa kontor skiljer sig så väsentiigt till storlek och karaktär från övriga kontor.
Övergången till de
nya principerna för arbetsförmedlingens kontors-
organisation bör ske vid en
för hela landet gemensam tidpunkt, för
slagsvis den 1 juli 1971. Indragningar av kontor och ombud bör ske
successivt under tiden, intill den 1 juli 1974. De personliga svårigheter
som kan uppstå för vissa tjänstemän och ombud bör beaktas i möjli
gaste mån. ,
Personal- och kostnadsfrågor
Arbetsmarknadsstyrelsen förutsätter att de tjänster som frigörs genom kontorsindragningen får överföras tiU det kontor som övertar ansvaret
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 37
för verksamheten liksom att medel som nu används tUl ersättningar till ombud får disponeras för att inrätta nya tjänster.
Den nya kontorsorganisationen skall kunna ge arbetsförmedlingens kunder en bättre service genom en rationalisering av arbetsförmedlingens verksamhet. I princip skulle därför den nya organisationen inte kräva fler tjänster än den nuvarande utan omorganisationen skulle i och för sig innebära en ökad effektivitet.
Det konstateras att det föreligger en avsevärd differens mellan å ena sidan omfattningen av de uppgifter statsmakterna ålagt förmedlingen samt de anspråk arbetsmarknaden ställer på densamraa och å andra sidan disponibla organisatoriska och personella resurser. De arbetsmarknadspolitiska instrument, som framför allt under senare år beslutats, borde — om handläggande personal funnes tillgänglig — kunna tillgodose allmänhetens och näringslivets berättigade anspråk på arbetsmarknadsservice. Mot denna bakgrund framstår behovet av väsentligt ökade personella resurser inom samtliga verksamhetsgrenar som helt ofrånkomligt.
Inom arbetsförmedlingen existerar regionalt men också generellt inom vissa verksamhetsgrenar köproblem, som man med hittiUs disponibla resurser inte har lyckats komma till rätta med. Exempelvis har under det senaste året trots en hög efterfrågan på arbetskraft rått en betydande arbetslöshet eller undersysselsättning bland i synnerhet äldre, handikappade och lokalt bundna sökande.
Två parallella uppgifter framstår som väsentliga för arbetsförmedlingen. Dels bör den eftersträva — mot bakgrund av den ökande tillgången på arbetstillfällen — att de arbetssökande får anställningar i sä nära anslutning tiU de personliga önskemålen som möjligt. Dels bör man i ökad utsträckning söka medverka tiU att latenta arbetskraftsresurser kan tUlföras näringslivet. Denna uppgift är angelägen, eftersom man under flera år framöver har att räkna med ett i arbetstimmar mätt minskat arbetskraftsutbud.
Arbetsförmedlingen har hittiUs främst varit inriktad på att inom ramen av ett givet arbetsmarknadsutbud finna lämpliga anställningar till de arbetssökande. Det har emellertid kommit att framstå som alltmer angeläget att man också medverkar till att arbete och arbetsmiljö anpassas tUl de människor som skall arbetsplaceras. Detta är en betydelsefuU uppgift för flera intressenter — myndigheterna, arbetsmarknadspartema m. fl. — men som hittills har observerats och gjorts till föremål för åtgärder i otillräcklig omfattning. På grund av sin ställning som mellanhand intar förmedlingen i detta sammanhang en nyckelposition.
Antalet sökande vid arbetsvårdsexpeditionerna ökar för varje år och de enskilda ärendena har blivit mer omfattande och tidskrävande att handlägga, beroende bl. a. på att nya hjälpmedel möjliggjort rehabilitering av allt svårare handikappade och att resursema för andra reha-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 38
bUiterande organ med vilka arbetsvärden samarbetar har förbättrats. En konsekvens av den nuvarande höga arbetsbelastningen vid arbetsvårdsexpeditionerna har blivit att samarbetet med andra organ som aktualiserar sökande för arbetsförmedling—arbetsvärd ej har kunnat utvecklas och organiseras så att det fungerar på bästa möjliga sätt. Väntetider för nya arbetsvårdssökande har uppstått, som främst inom storstadsregionerna är orimligt långa.
Olika åtgärder av organisatorisk art har vidtagits för att effektivera arbetet och utnyttja redan befintiiga personalresurser och ett flertal nya hjälpmedel har sedan 1950-talet ställts till arbetsvärdens förfogande. Dessa hjälpmedel har inte kunnat utnyttjas effektivt och därmed inte i önskad utsträckning kunnat bidra till snabba och effektiva rehabiliteringsåtgärder.
Näringslivets ökade krav på arbetskraften medför att det av arbetsvärden fordras mera omfattande utredningar, flera förberedande åtgärder samt större personliga insatser för placering av handikappade på öppna marknaden. Denna bevakning och uppföljning av möjligheterna till arbetsplacering har på grund av bristen på personal ej kunnat ske i önskad omfattning, varför man i stället har varit tvungen tillgripa en placering i olika former av skyddat arbete. Denna utveckling är olycklig såväl för de handikappade som för samhället i övrigt.
Våren 1970 uppgår väntetiderna vid yrkesvägledningsexpeditionerna i storstadsområdena till mellan tre och sex månader för sökande som behöver ett mer ingående yrkesvägledningssamtal. Vid flertalet övriga större yrkesvägledningsexpeditioner är väntetiden i regel mellan två och fyra månader. En utökning av de yrkesvägledande resursema är både nödvändig och rimlig ur såväl den enskilda människans sora från samhällets synpunkt. Detta gäller inte minst om yrkesvägledningen både skall kunna medverka i de gamla funktionerna och i de nya som med nödvändighet måste komma för att kraven på bättre service till de vuxna skall kunna tillmötesgås.
Mängden av olösta problem i dagsläget och utvecklingen framöver ger klart vid handen att det måste ske en betydande upprustning av arbetsförmedlingen om statsmakternas intentioner skaU kunna uppfyllas. Omgående skulle behövas ett tillskott av storleken 800—900 tjänster, men det anses att utbyggnaden bör ske successivt med hänsyn till rekryteringsfrågor och personalutbildningskapacitet. Det föreslås därför att arbetsförmedlingens personalorganisation under budgetåret 1971/72 byggs ut med tUlsammans 564 tjänster. Arbetsförmedlingen skulle få 180, arbetsvärden 99 och yrkesvägledningen 95 nya tjänster. Därjämte föresläs 190 nya biträdestjänster, varav 58 på deltid.
Förstärkningen av biträdespersonalen skulle medge att ett stort antal kontor som nu arbetar helt utan biträdeshjälp skulle få sådan hjälp. F. n. utför förmedlingspersonal på de flesta arbetsförmedlingar arbets-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 39
uppgifter som skulle kunna anförtros biträdespersonal.
De föreslagna nya tjänsterna beräknas kosta 16 600 000 kr. eller inkl.' lönekostnadspålägg 20 420 000 kr. Vid beräkningen har hänsyn inte kunnat tas till utfallet av eventueUa förhandlingar för vissa tjänster på gmnd av omorganisationen.
Den nya kontorsorganisationen kommer vidare att medföra vissa förändringar i fråga om kostnader för lokaler, inventarier, telefon, städning m. m. Dessa kostnader uppskattas till totalt ca 3 300 000 kr.
Ökad ambulerande och annan rörlig förmedlingsverksamhet medför en merkostnad för resekostnadsersättningar och traktamenten av 300 000 kr.
Yttranden
över arbetsmarknadsstyrelsens förslag har yttranden avgetts av statskontoret, samtiiga länsstyrelser (som i en del fall har bifogat yttranden från länsarbetsnämnder och kommunala organ), styrelsen för Svenska kommunförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Riksförbundet landsbygdens folk (RLF), Dj erkända arbetslöshetskassornas samorganisation och Svenska personaltjänstför-eningen (SPF).
Remissopinionen är på det hela taget positiv när det gäller själva organisationsförslaget. Däremot är reaktionen på förslagen om personalförstärkningar mer blandad. Den senare frågan tas dock upp endast i ett mindre antal yttranden.
När det gäller den organisatoriska uppbyggnaden finner statskontoret styrelsens förslag överensstämma i allt väsentligt med vad ämbetsverket tidigare har föreslagit. Statskontoret har därför ingen erinran mot att en ny kontorsorganisation genomförs i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget. Dock knyter förslaget enligt ämbets-. verkets mening i alltför hög grad an till dagens kontorsorganisation och förmedlingsraetodik vad gäller antalet kontor och fördelning mellan fasta och rörliga enheter.
LO anser att den föreslagna indelningen i distrikts- och lokalkontor kommer att ge majoriteten av arbetssökande bättre service frän arbetsförmedlingen och personer med olika arbetsmarknadsmässiga handikapp snabbare och bättre möjligheter till arbete på den öppna marknaden. Den föreslagna indelningen får dock inte bli slutgiltig utan ytteriigare lokalkontor bör kunna inrättas skyndsamt om situationen så kräver.
TCO anför att kraven på specialisering och funktionsuppdelning förutsätter kontor av viss storlek. En- och tvårnanskontoren sora inte fyller dagens servicekrav behöver därför gå upp i större enheter. Eftersom
.Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 40
förmedlingsservicen samtidigt bör vara lättillgänglig bör kontorsindragningen inte gi längre än som är motiverat av behovet av specialisering och funktionsuppdelning. Ökad kontorskoncentration förutsätter att den ambulerande förmedlingen förstärks. TCO finner förslaget i berörda avseenden — specialisering, lättillgänglighet och rörlighet — vara väl avvägt.
Styrelsen för Svenska kommunförbundet erinrar om att styrelsen i yttrande över statskontorets huvudrapport angående arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken (SOU 1968: 60) anförde att det är rimligt att den framtida dimensioneringen av distrikts- och lokalorganen sker i ett läge då konsekvenserna av den nya kommunindelningen kan överblickas bättre. Styrelsen konstaterar nu att även om kommunsammanläggningarna ännu ej har genomförts mer än till en viss del, har dock arbetsmarknadsstyrelsens förslag i detta avseende fått en naturlig anknytning tUl den kommunala indelningen då den nya kontorsorganisationen har byggts upp från de kommunblocksanpassade A-regionerna och kommunblocken. Styrelsen finner att denna organisation på ett bättre sätt tillgodoser avnämarnas behov än vad statskontorets förslag skulle ha gjort. Med hänsyn till att såväl 1971 som 1974 års kommunsammanläggningar återstår, vill styrelsen ta fasta på vad arbetsmarknadsstyrelsen framhåller om att en arbetsförmedlingsorganisation aldrig kan bli definitiv utan måste ständigt anpassas tiU de förändringar som sker pä arbetsmarknaden.
RLF kan utifrån avvägningen mellan kraven på lättillgänglighet och kvalitet acceptera en viss koncentration av verksamheten. Arbetsmarknadsstyrelsens allmänna målsättning i detta avseende synes realistisk. Föreslagna åtgärder bör ge inte oväsentiiga rationaliseringsvinster, som bör komma allmänheten tUlgodo i form av bättre service.
Styrelsens förslag om egen beslutanderätt för distrikts- och lokalkontoren kan prövas menar LO som tillägger att det därvid är väsentiigt att arbetsmarknadsverket följer upp de beslut som fattas av kontoren så att dessa blir konsekventa för att arbetsmarknadspolitiken inte skall bedrivas olika från distriktskontor till distriktskontor.
TCO finner den föreslagna ärendedelegeringen vara en lämplig ordning men anser att det borde ha övervägts att som en konsekvens av förslaget till distriktskontoren knja en lekmannanämnd med representation för kommuner och arbetsmarknadsorganisationer.
SPF anser en beslutsdecentralisering vara angelägen. Den skulle bl. a. underlätta samordningen av företagens och förmedlingens åtgärder vid interlokal rekr3rtering eller vid anpassning av arbetsplatser till mer svårplacerade arbetssökandes förutsättningar.
När det gäller förslaget att bemanna distriktskontoren med minst 10 tjänstemän framhåller De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation som väsentligt att detta tillåter en specialisering av tjänstemännen.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 41
Samorganisationen hävdar, liksom TCO, att den fortgående specialiseringen av arbetskraften kräver att förmedlingstjänstemännen så långt möjligt har yrkes- eller branschkännedom.
Förslaget att nuvarande ombudsorganisation skall upphöra har tagits upp endast i ett fåtal yttranden. Länsstyrelsen i Östergötlands län tillstyrker förslaget medan SR avstyrker detsamma. Statskontoret konstaterar att den typ av lokalombud som behandlats i 1970 års statsverksproposition (bil. 13 s. 70) överhuvud taget inte har diskuterats i förslaget.
När det gäller den ainbulatoriska verksamheten menar statskontoret att arbetsmarknadsstyrelsen har lämnat frågan om den ambulatoriska förmedlingsverksamhetens arbetsformer och organisation i väsentliga avseenden obesvarad. Dsnna fråga bör emellertid utredas närmare.
Styrelsen för Svenska kommunförbundet understryker som nödvändigt att filialexpeditioner inrättas där underlag saknas för fasta lokalkontor men stadigt behov av service finns. Expeditionerna skall kunna ge även arbetsvärds- och yrkesvägledningsservice. Sådana expeditioner samt rörliga enheter bör på sikt avlösa ambulatorisk verksamhet i nuvarande form.
Enligt LO bör den ambulerande verksamheten i så stor utsträckning som möjligt arbeta med fasta besökstider på den ort den besöker pä grund av att de ambulerande kontoren främst kommer i fråga på orter där de människor som har den minsta valmöjligheten på arbetsmarknaden befinner sig. Samma uppfattning har De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation som tillägger att avlägset bosnde ombytessökande inte kan besöka förmedlingen utan att ta ledigt från arbetet hela dagen eller sluta sitt arbete. Även SPF utgår från att den ambulerande verksamheten arbetar med fasta mottagningstider. I annat fall blir verksamheten ensidigt inriktad på arbetstagarparten raed minimala möjligheter till närmare kontakter med de lokala arbetsgivarna. SR anser att ambulatorisk verksamhet bör begränsas tUl rena nödsituationer, I första hand bör förmedling bedrivas vid permanenta kontor och i andra hand undantagsvis av tillfälliga kontor.
I fråga om kontorsnätet föreslår statskontoret att samtliga en- och tvåmanskontor, som enligt både statskontorets och arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning inte kan ge effektiv service, dras in före utgången av år 1973. Detta skulle innebära indragning av ytterligare 88 kontor.
För SACO — som anser att koncentrationen av förmedlingen inte kan drivas så långt som statskontoret föreslagit — förefaller den av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna omorganisationen å andra sidan vara i blygsammaste laget. Förslaget kan dock tUlstyrkas om rationaliseringsarbetet fortsätter i riktning mot de mera långsiktiga mål som statskontoret angav.
SAF finner den föreslagna minskningen av antalet kontor väl avvägd 2* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 42
men anser det vara sannolikt att viss ytterligare koncentration kan visa sig lämplig. Samma synpunkt anförs av TCO.
Styrelsen för Svenska kommunförbundet framhåller å andra sidan att kontorsorganisationen inte får tunnas ut så att allmänhetens krav på god service eftersatts. I annat fall skulle resas krav mot kommunerna att fullgöra en statlig uppgift vilket förbundet inte kan acceptera.
Enligt SR måste utglesning av kontorsnätet göras med största försiktighet. Mot denna bakgmnd är det mindre välbetänkt att tvinga fram en kontorsindragning av den omfattning som föreslås ske till den 1 juli 1974.
De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation finner det beklagligt att ett inte obetydligt antal kontor måste dras in. Mänga kassaraed-lemmar bor redan nu avlägset frän förmedlingskontor och möjligheterna till personliga besök bör inte försämras ytteriigare.
Den föreslagna kontorsorganisationen för resp. län har godtagits av flertalet länsstyrelser. Några länsstyrelser riktar invändningar mot distriktsindelningen för resp. län, kontorsindragningar m. m. Ett genomgående kritiskt yttrande har avgetts av en länsstyrelse.
Förslaget tiUstyrks helt eller, i några fall, med erinringar om ändrad kommunindelning efter förslagets framläggande eller med reservationer av mer allmän natur av länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Örebro och Västmanlands län har invändningar mot föreslagen distriktsindelning för resp. län och föreslår att vissa lokalkontor får ställning som distriktskontor. Länsstyrelserna i Kalmar och Örebro län invänder att behovet av vissa kontor som betecknats som tillfälliga kommer att kvarstå under överblickbar framtid. Invändningar mot föreslagna kontorsindragningar görs endast av länsstyrelserna i Kronobergs, Kristianstads och Malmöhus län. Sistnämnda länsstyrelse är den som är mest kritisk i sitt yttrande och menar att de särskilda förhållanden som råder i länet inte har beaktats i arbetsmarknadsstyrelsens förslag.
Den föreslagna kontorsklassificeringen föranleder vissa länsstyrelser till erinringar mot klassificeringen av enskilda kontor. Länsstyrelsen i Östergötlands län påpekar att motivet till klassificeringen inte framgår av förslaget.
Beträffande personal- och kostnadsfrågor konstaterar statskontoret inledningsvis att styrelsens personalbehovsberäkningar — frånsett biträdespersonalen — inte är relaterade tiU den föreslagna organisationsförändringen utan innebär en ambitionsökning. Ämbetsverket vUl inte förneka att det även efter en omorganisation kan föreligga
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 43
visst behov av förstärkning av arbetsförmedlingens resurser men ifrågasätter om arbetsmarknadsstyrelsen så långt möjligt har tagit till vara de möjligheter till effektivering av organisationen som erbjuds. Det bör vara möjligt att minska behovet av nyanställningar genom en mer långtgående koncentration av kontorsorganisationen. I avvaktan på att samtliga en- och tvåmanskontor avvecklas och på viss av ämbetsverket ifrågasatt utredning kan man inte från organisatoriska synpunkter bedöma i vilken utsträckning förmedlingsorganisationen behöver förstärkas personellt utom när det gäller biträdespersonalen som av ämbetsverket föreslås få en förstärkning med i runt tal 100 tjänster.
RLF är också tveksam om personaldimensioneringen och menar att organisationsförslaget och personalförstärkningar är frågor som bör behandlas var för sig. I vart fall kan inte hävdas att en ändrad kontorsorganisation som görs i rationaliseringssyfte motiverar en kraftig personalförstärkning. Den föreslagna höjningen av ambitionsnivån kan vid närmare prövning fram.stå som önskvärd men betraktas ändå av förbundet som orealistisk.
Positiva till styrelsens förslag om personalförstärkningar är bl. a. SAF, LO, TCO och SPF.
LO menar att arbetsvärden bör förstärkas på grund av dagens komplicerade arbetsmarknad men att även yrkesvägledningen snarast måste få ökade resurser. Dessa bör inriktas på att ge de svagast ställda tillfälle att få nya och bättre arbeten. Yrkesvägledningen har hittills inriktat sig på att hjälpa främst personer med nyligen avslutad utbildning till ett bra yrkesval. Sådana insatser är nödvändiga men får enligt LO:s uppfattning inte medföra att personer som redan är på arbetsmarknaden och har bristfällig utbildning får sämre möjligheter till yrkesvägledning.
Enligt TCO är en förstärkning av arbetsförmedlingen så angelägen att den inte längre kan anstå. Men medvetna prioriteringar måste göras. Den interlokala förmedlingen är ett sådant område. Ett annat gäller utvecklingsarbete och metodfrågor, bl. a. utvärdering av de erfarenheter som den öppna förmedlingsverksaraheten hittills har gett särat ADB-teknikens användning i förmedlingsarbetet.
För SPF — som efterlyser motivering för föreslagen bemanning av de olika kontorsenheterna — synes det dock ofrånkomligt att förmedlingens personalresurser förstärks kvantitativt och kvalitativt, om förmedlingen dels skall kunna motsvara de krav på effektivitet som ställs av företag och enskilda, dels tillförs ytterligare arbetsuppgifter.
Departementschefen
På grandval av en av statskontoret verkställd utredning angående arbetsmarknadsverkets organisation och uppgifter förelades 1970 års riksdag (prop. 1970: 1 bU. 13 s. 23) förslag tUl vissa riktimjer för den arbetsmarknadspolitiska verksamhetens utformning. Beträffande arbetsför-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 44
medlingens kontorsorganisation innebar förslaget att stommen skulle utgöras av ett antal välutmstade förmedlingsenheter, kallade distriktskontor. Som en riktpunkt för antalet kontor angavs att det borde finnas ett sådant kontor i varje kommunblocksanpassad A-region. TUl varje distriktskontor borde anslutas ett lämpligt antal lokalkontor med resurser att själva handlägga flertalet förmedlingsärenden.
En fortsatt koncentration av förmedlingskomoren förordades men inte så långtgående som statskontoret hade föreslagit. Koncentrationen avsågs bli kombinerad med en utbyggd ambulatorisk förmedling och en aktivt uppsökande verksamhet.
Lokala ombud huvudsakligen för kontakt- och informationsuppgifter ansågs behövliga även i fortsättningen. I ett längre perspektiv och under vissa förutsättningar skulle man kunna räkna med att fasta lokal kontor i ökad omfattning kunde ersättas med lokala ombud.
Propositionsförslageh biträddes av riksdagen (SU 54, rskr 157).
På uppdrag av Kungl. Maj:t har arbetsmarknadsstyrelsen lagt fram ett konkret förslag till ny organisation för arbetsförmedlingens kontor. Förslaget har remissbehandlats.
På gmndval av vad som förordades i propositionen har arbetsmarknadsstyrelsen i sitt förslag byggt upp ett kontorsnät bestående av 69 distriktskontor och ett antal lokalkontor. Organisationen skall ersätta nuvarande, till länsarbetsnämndernas kanslier knutna 24 huvudkontor samt drygt 200 avdelningskontor. Distriktskontoren, vilkas verksamhetsområde i regel sammanfaller med de kommunblocksanpassade A-regionerna, skaU ha ansvaret för förmedlingsverksaraheten inom sitt distrikt. Lokalkontoren blir alltså i detta avseende underställda distriktskontoren.
Förslaget i denna del överensstämmer med statsmakternas beslut och har inte heller mött invändningar från remissinstansernas sida i annan mån än att några länsstyrelser har ansett att vissa lokalkontor bör få StäUning som distriktskontor. Jag viU här framhålla att de föreslagna distrikts- och lokalkontoren motsvarar befintliga kontor. Det är enligt förslaget i varje faU inte f. n. avsett att några nya kontor skall tUlkomma. Däremot fömtsatts att ett antal befintliga mindre kontor skall dras in.
Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit att den nya kontorsorganisationen genomförs fr.o.m. den 1 juli 1971. Jag biträder styrelsens förslag i princip men bedömer det inte möjligt att genomföra organisationsförslaget fullt ut redan vid nämnda tidpunkt.
Riksdagen bör underställas endast frågan om huvudlinjerna för den nya kontorsorganisationen. För att belysa organisationsförslagets syften och konsekvenser redovisar jag emellertid i det följande även sådana organisationsfrågor i vUka det ankommer på JEvungl. Mäj:t att meddela föreskrifter.
Distriktskontoren bör för att fylla sin uppgift kunna lämna en fullständig förmedlingsservice och bör alltså som redan nämnts vara väJ-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 45
utrustade enheter. I personellt hänseende fömtsätter detta enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning att varje sådan enhet har omkring 10 tjänstemän. En del av nuvarande avdelningskontor som avses bli distriktskontor har inte denna personaluppsättning; några av dem är t. o. m. mycket små enheter. För att bygga upp distriktskontorsnätet i enlighet med styrelsens förslag krävs alltså personalförsiärkningar i den mån personal inte kan omdisponeras från framför allt nuvarande huvudkontor eller genom kontorsindragningar. Några omdispositioner av personal har styrelsen inte ansett möjliga. Tvärtom föreslår styrelsen personalförstärkningar även vid större kontor. Vad gäller kontorsindragningar anser jag av skäl som jag kommer att beröra i det följande att dessa inte bör ske i så snabb takt och på aUa de orter som styrelsen har föreslagit.
Arbetsmarknadsstyrelsens förslag innefattar ett personaltillskott om drygt 500 tjänster för förmedlingsverksamheten. En utbyggnad av personalorganisationen av denna omfattning anser jag mig inte kunna biträda, lag återkommer i det följande till denna fråga. Mitt förslag innebär att etableringen av distriktskontorsnätet kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens förslag. Distriktskontorens personalresurser får prövas successivt och under avvägning mot andra angelägna personalbehov inom förmedlingen.
Som framgått av vad jag har aiifört tidigare kommer även nuvarande huvudkontor att få ställning som distriktskontor, varvid de får en i förhållande till länsarbetsnämnden och dess ledande tjänstemän mer självständig ställning än hittills. Huvudkontoren är f. n. direkt underställda länsarbetsnämnden och saknar därför särskild chefstjänst. Ledningen av verksamheten vid huvudkontoret utövas av någon tjänsteman på nämndens kansli. Som följd av den nya organisationen bör även dessa kontor få en egen chefstjänsteman. För ändamålet får tas i anspråk befintiig tjänst vid resp. huvudkontor eller, om det visar sig lämpligare, en tjänst vid kansliet som förs över till kontoret.
Som jag redan har nämnt fömtsätter de av 1970 års riksdag godkända riktiinjerna för den nya kontorsorganisationen att distriktskontoret skall ha ansvaret för förmedlingsverksaraheten inora sitt distrikt. Arbetsraark-nadsstyrelsen har i anslutning härtill föreslagit att distriktskonloren skall få egen beslutanderätt i så stor utsträckning som möjligt, inte minst i fråga om de arbetsmarknadspoUtiska stödformerna. F. n. gäller som regel att flyttningsbidrag, utbildningsbidrag, näringshjälp m. ra. beslutas av arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter styrelsens bestämmande, av länsarbetsnämnd, lag finner det vara en lämplig anordning att beslut om flyttningsbidrag, som ofta måste kunna fattas snabbt, skall kunna meddelas vid ett distriktskontor, dvs. av chefen för kontoret. I praxis förekommer redan att styrelsen har uppdragit åt föreståndare för vissa av de nuvarande avdelningskontoren att fatta beslut på länsarbetsnämndens vägnar i sådana fall. Det är vidare naturligt att föreståndare för dis-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 46
triktskontor skall få bevilja resekostnadsersättning och traktamente enUgt Il § arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) vid arbetssökandes resa tUl arbetsförmedlingen. Mot önskvärdheten av att genom delegering av beslutanderätt på kontorsnivå vinna enkelhet och snabbhet i handläggningen får vägas, som LO har påpekat, vissa risker för bristande enhetlighet i tUlämpningen. Det gäller här alltså avvägningsfrågor som får lösas med utgångspunkt i vad som är ändamålsenligt. Prövningen härav bör liksom hittills ankomna på Kungl. Maj:t.
Styrelsen har föreslagit att distriktskontor med vissa begränsningar skall kunna disponera platser vid skyddade verkstäder, kontorsarbetscentraler och omskolningskurser. Enligt 12 § kungörelsen (1966: 370) om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden gäller som bidrags-viUkor att platserna vid verkstäderna står till arbetsförmedlingens förfogande. Härav följer att distriktskontoren bör ha rätt att anvisa personer tiU arbetsprövning, arbetsträning eller sysselsättning i verkstäderna eller godkänna intagning sora har föreslagits från annat håll. Arkivarbete eller musikerhjälp anvisas nu arbetslös genom det arbetsförmed-Ungskontor där han är anmäld (84 § arbetsmarknadskungörelsen). Jag kommer emellertid i det följande under punkten B 4 att förorda att anvisning till arkivarbete och musikerhjälp skaU prövas av länsarbetsnämnd. Liksom i fråga om delegering av beslut ankommer det på Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter i hithörande frågor.
Jag har hittills behandlat den yttre ramen för distriktskontorens verksamhet. Vad kontorens arbetsformer beträffar har styrelsen föreslagit att arbetsförmedling, arbetsvärd och yrkesvägledning såtillvida integreras som dessa verksamhetsgrenar ställs under gemensam ledning av chefen för kontoret. Detta är i överensstämmelse med de riktlinjer som har faststäUts av riksdagen liksom att arbetsvärd och yrkesvägledning i viss utsträckning skall kunna omhänderhas även av tjänstemän på den allmänna förmedlingen. Det senare är i viss mån beroende av möjligheterna att bredda personalutbildningen inom arbetsmarknadsverket. Frågan om en ytterligare integration mellan nämnda verksamhetsgrenar kan behöva övervägas vidare.
Enligt styrelsens förslag skall distriktskontoren vara försedda med en kundmottagning med ordercentral och fackexpeditioner. De bör vidare enligt förslaget utmstas med apparatur för mottagning av telefonanmälan från arbetslösa kassamedleramar. Dessa spörsmål liksom frågan humvida nuvarande uppdelning av förmedlingsexpeditionerna efter yrkes- och branschområden bör ersättas av sammanhållna förmedlingsexpeditioner är jag inte beredd att pröva i detta sammanhang. I 1970 års statsverksproposition fömtsattes att försöksverksamhet med s. k. öppen förmedling i olika forraer och med telefonanmälan för arbetslösa kassamedlemmar fortsätter och att en närmare redovisning av försöksverksamheten lämnas i sådan tid att de kan beaktas vid stats-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 47
maktemas behandling av anslagsframställningarna för budgetåret 1972/ 73. I fråga om telefonanmälan för arbetslösa kassamedlemmar erinrade jag i samma proposition om att hänsyn bör tas till de förändringar som kan komma att aktualiseras av beslut i anledning av pågående utredning om kontant stöd vid arbetslöshet, något som kan föranleda viss tidsförskjutning av utvärderingen av försöken på detta område.
Vad jag nu har anfört om distriktskontoren har i stora drag även tUlämpning på lokalkontoren. Dessa får successivt byggas ut i mån av tillgång på medel för ändamålet. Arbetsmarknadsstyrelsen förutsätter att lokalkontoren kan vara antingen permanenta eller tillfälliga. Enligt min mening bör beteckningen tillfälliga kontor reserveras för kontor som inrättas för att fungera i verklig mening temporärt, t. ex. på grund av pågående större kraftverksbygge eller i samband med en större företagsnedläggning.
Som en nyhet har styrelsen föreslagit informationskontor med de begränsade uppgifterna att tillhandahåUa platslistor och annat informationsmaterial m. m. Jag har ingen erinran raot att sådana kontor inrättas inom ramen för anvisade medel men anser att de inte bör anordnas som självständig kontorstyp utan som filialer till befintliga distrikts- eller lokalkontor.
Arbetsförmedlingen har vid sidan av kontorsorganisationen ett tidigare ganska omfattande nät av lokal- och ortsombud. Dessa ombud fungerar som deltidsanställda förmedlare ofta med mottagning i den egna bostaden. Ombudsorganisationen är under snabb avveckling och styrelsen föreslår att den slopas helt. Jag biträder förslaget under fömtsättning att avvecklingen sker successivt under hänsynstagande såväl till de anställdas intressen som tiU effekterna för den glesbygd som ombuden ofta har att betjäna. Samtidigt bör emellertid enligt min mening undersökas om behovet av lokal service, t. ex. i fråga om information rörande lediga platser, lämpligen kan ges av något annat organ på orten, exempelvis postverket eller försäkringskassan. Ett sådant arrangemang skulle kunna underlätta upprätthållandet av en viss servicestandard i glesbygderna. Liksom hittills bör dispositionen av de medel som frigörs vid avvecklingen av lokal- och ortsombud prövas vid behandlingen av styrelsens anslagsframställningar.
I föregående års statsverksproposition framhöll jag betydelsen av en väl fungerande ambulerande service. Arbetsmarknadsstyrelsen har på gmndval av en undersökning av den hittillsvarande ambulerande verksamheten funnit att den regelbundna ambulationen bör inskränkas och såvitt möjligt ersättas av punktvisa insatser för kontinuerligt uppsökande och informerande verksamhet. Regelbunden ambiUation bör enligt styrelsens mening förekomma endast i speciella fall.
Eftersom frågan om den ambulerande verksamheten har nära samband med de av styrelsen aktualiserade indragningarna av vissa formed-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 48
lingskontor, behandlar jag dessa frågor i ett sammanhang.
Styrelsen har föreslagit att 44 av de nuvarande avdelningskontoren dras in under loppet av tre år. Indragningarna berör med något undantag kontor med en eller högst två anställda. Någon fullständig avveckling av samtliga en- och tvåmanskontor har dock inte föreslagits. Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig om indragningama har godtagit desamma men framför allt från regionalt och lokalt håll har föreslagna indragningar i vissa fall avstyrkts.
Enligt min mening måste ställningstagandet tiU de föreslagna kontors-indragningarna bedömas med hänsyn främst till hur arbetsförmedlingens service i de berörda områdena kan komma att påverkas. En given utgångspunkt för att ett kontor skall bibehållas måste dock vara att verksamheten har sådan omfattning att personalen bereds fuU sysselsättning.
Under vissa förutsättningar, som jag strax skaU beröra närmare, är det troligt att bättre service kan erbjudas till oförändrad eller lägre kostnad genom ambulerande förmedling än genom att ett litet fast kontor upprätthålls. I överensstämmelse med vad LO och De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation har anfört i sina yttranden anser jag att den ambulerande förmedlingen därvid måste ha ett inslag av regelbundenhet i så måtto att mottagning ordnas på vissa fastställda tider på de orter där kontor har dragits in. Dessa mottagningar bör omfatta såväl allmän förmedling som arbetsvärd och yrkesvägledning. Ett dylikt system hindrar inte att ambulerande förmedling även i form av uppsökande verksamhet förekommer. Skulle ett fast kontor ersättas med enbart uppsökande verksamhet skulle indragningen med all sannolikhet på den berörda orten upplevas som en försämrad service.
Ambulerande service är ingen nyhet inom arbetsmarknadsverket. Den förekommer sedan länge i olika former. Sålunda besöks de mindre kontoren av personal från bl. a. arbetsvärd och yrkesvägledning. Tack vare denna medverkan av personal utifrån kan de mindre kontoren utöver den dagliga aUmänna förmedlingsservicen erbjuda en mera specialiserad service. Om verksamheten vid det lilla kontoret har sådan omfattning och denna är så fördelad över veckodagarna att kontorets fasta personal har full sysselsättning samtidigt som det finns underlag för en periodisk mera fuUständig service, förefaller det varken från ekonomisk synpunkt eller med hänsyn till servicens kvalitet finnas anledning att dra in kontoret.
Vid överväganden om ett kontor bör dras in måste hänsyn tas också tiU avståndsfaktorn. Även om de förut antydda villkoren för att ett kontor bör finnas kvar inte kan uppfyllas helt, kan det vara berättigat att behålla kontoret därför att avståndet till annat kontor är alltför stort. Också bristfälliga eller tidsödande kommunikationer måste tillmätas betydelse när kontorsindragningar övervägs.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 49
Vid bedömningen av denna fråga bör man beakta det regionalpolitiska sambandet. Det ar enligt min mening viktigt att sambandet mellan här diskuterade åtgärder och den regionpolitiska planeringen uppmärksammas så att behovet av arbetsmarknadsservice ses i relation till övriga servicekrav som bör tUlgodoses i en ort som i ett område skall fungera som servicecenttum.
Även om en del av de anförda fömtsättningarna för att ett kontor skall bibehåUas föreligger, kan det likväl i vissa fall ändå vara skäl att dra in det. Jag tänker då närmast på att avståndet till annat kontor är så kort och kommunikationerna dit så goda att arbetsförmedlingens service är lätt tiUgänglig trots indragningen.
Som framgår av vad jag nu har anfört måste en avgörande faktor för en kontorsindragning vara att man kan åstadkomma bättre service tUl oförändrad eller lägre kostnad. Detta kräver en bedömning från fall tUl fall och möjligheter att anpassa organisationen tUl ändrad efterfrågan på arbetsförmedlingens tjänster. Vid sådana överväganden bör de i det föregående angivna synpunkterna vara vägledande. Jag vUl särskilt stryka under angelägenheten av samordning med den regionala planeringen.
De nuvarande avdelningskontoren är indelade i klasserna 1—8. Klassindelningen fastställs av Kungl. Maj:t. Klasserna anger kontorens storlek och hade ursprungligen även tUl uppgift att bestämma kontorsföreståndarnas lönestäUning. Denna senare funktion har bortfallit sedan lönesättningen för konlorsföreståndarna har blivit en förhandlingsfråga.
Frågor om kontorsklassificeringen har behandlats vid olika tillfällen av riksdagen, bl.a. i anlednmg av förslag i prop. 1951: 135 (SU 152, rskr 296).
Under 1960-talet har de nya tjänster som har tillförts arbetsförmedlingen fördelats på de olika kontoren av arbetsmarknadsstyrelsen, varigenom beslut om ändrad klassindelning har blivit en registreringsåtgärd. På grund härav och då kontorsföreståndarnas löneställning fastställs i annan ordning fyller nuvarande klassindelning enligt min mening inte längre någon funktion. Jag förordar därför att den avskaffas. I linje med vad som hittUls har tUlämpats bör det ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa distriktsindelning samt distrikts- och lokalkontorens lokalisering. Arbetsmarknadsstyrelsen bör härvid behålla nuvarande befogenhet att inom ramen för tillgängliga personalresurser inrätta mindre eller tiUfälliga kontor resp. med beaktande av i det föregående angivna synpunkter dra in mindre kontor.
Jag ämnar föreslå Kungl. Maj:t att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs på grund av vad jag har förordat i fråga om den nya kontorsorganisationen.
Jag övergår nu tUl att behandla arbetsmarknadsstyrelsens anslagsfram-stlillning för nästa budgetår.
Det av mig behandlade organisationsförsläget avser att öka arbets-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 50
förmedlingens effektivitet och förbättra förmedlingens möjligheter att ge allmänheten önskad service. Förslaget kan genomföras i princip inom ramen för tillgängliga personalresurser.
vSom jag redan har antytt i det föregående anser jag det nödvändigt att vid avvägningen av arbetsförmedlingens behov av personalförstärkningar för nästa budgetår prioritera vissa enligt min mening särskilt angelägna ändamål.
Den utveckling på arbetsmarknaden som jag inledningsvis har redogjort för gör det nödvändigt att pröva möjlighetema till en bättre anpassning av arbetet till människans fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetsmarknadsstyrelsen har anmodat länsarbetsnämndema att ta upp diskussioner med företag som söker arbetskraft om sådana förändringar av arbetsplatsema att de som nu ställs utanför produktionen kan komma i arbete. Kontakterna med företagen skall sikta till att arbetsförmedlingen tillsammans med funktionärer från personal- och produktionsavdelningarna samt fackklubbarna får möjligheter att inom företagen undersöka vilka förändringar som kan vidtas för att fler äldre och handikappade skall kunna anställas eller behålla sin anställning. Denna verksamhet bör ha formen av försöksverksamhet, som måste ha sin utgångspunkt i att företagen bör ta ett ökat ansvar för att bereda ytterligare sysselsättning för den arbetskraft det här är fråga om. Inte minst gäller det om dem som redan är anställda i företagen.
Som jag också tidigare har framhållit har genom statens och kommunernas försorg skyddade arbetsplatser fått anordnas för ett stort antal äldre handikappade arbetssökande som företagen trots bristen på arbetskraft inte har ansett sig kunna anställa. ÅtskiUiga av dessa personer är i sådan ålder eller är av andra skäl så svårplacerade att en övergång till öppna marknaden inte Ur möjlig. Många som placeras i skyddat arbete har emellertid, inte minst genom den arbetsträning som dessa arbetsplatser erbjuder, relativt goda chanser att gå tillbaka till arbete i öppna marknaden. Själva har de begränsade fömtsättningar att bevaka de arbetstillfällen som kan yppa sig. Den uppgiften måste ankomma på arbetsförmedlingen.
Utvecklingen på arbetsmarknaden har vidare, som jag fömt har redovisat, karakteriserats av stora omställningar. Arbetsförmedlingen har i samband med dessa förändringar gjort goda insatser och därigenom effektivt underlättat övergången till nya arbetsuppgifter för en stor del av de berörda personerna. Eftersom man har anledning att räkna med fortsatta betydande omställningar på arbetsmarknaden, räknar jag med att förmedlingen också för dessa uppgifter behöver en viss personalförstärkning.
Jag förordar att länsarbetsnämndemas kanslier och förmedlingsorganisationen tillförs sammanlagt 90 nya tjänster för handläggande personal. Därav beräknar jag 25 tjänster för medverkan vid sådana
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 51
kontakter med företagen som jag nyss nämnt, 25 tjänster för arbetsvärdens behov av uppföljning, tillsyn och utplacering på öppna marknaden av äldre och handikappade i skyddad sysselsättning samt 25 tjänster för s. k. omställningsinspektörer. Vidare beräknar jag medel för 10 tjänster inom yrkesvägledningen samt för 5 inspektörer för omskolningsärenden vid länsarbetsnämndens kanslier. Kostnaderna för de nya tjänsterna kan beräknas tUl i mnt tal 4 mUj. kr.
Delposten Ersättning för annat uppdrag bör räknas upp med 100 000 kr. för arvoden till läkare vid länsarbetsnämnderna.
Under anslagsposten Lokalkostnader har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 19 315 000 kr. För nästa budgetår räknar jag här med en utgiftsökning av 3 600 000 kr., vilket är något lägre än styrel-•sen har föreslagit. Lokalkostnaderna har stigit kraftigt under de senaste budgetåren, huvudsakligen beroende på att arbetsförmedlingen successivt har erhållit större, modernare och mer centralt belägna lokaler som ofta betingar avsevärt högre hyra än tidigare innehavda lokaler. Ändamålsenliga och välbelägna lokaler är självfallet av största betydelse för att förmedlingsverksaraheten skall kunna fungera effektivt. Häremot måste dock ställas de höga kostnader som nya lokaler har visat sig medföra i många fall. Jag vill därför i detta sammanhang understryka vad styrelsen tidigare i skrivelse tiU länsarbetsnämnderna har framhåUit, nämligen att den uppbyggnad av den allmänna lokalstandarden som har pågått sedan några år nu får anses i stort sett avslutad.
Vad härefter angår medelsbehovet för utbildnings- och instruktionsverksamhet har statskontoret i en proraeraoria om arbetsmarknadsverkets personalutbildning (se prop. 1967: 1 bil. 13 s. 50) beräknat kostnadema för budgetåret 1971/72 till 1 347 000 kr. Statskontoret har vidare i sin huvudrapport Arbetsmarknadsverket och arbetsmarknadspolitiken (SOU 1968: 60) föreslagit ytterligare kurser tUl en sammanlagd kostnad av 440 000 kr. Mot statskontorets förslag har jag i och för sig inte något att erinra, men till de nämnda beloppen bör läggas ca 200 000 kr. för kostnadsökningar. Medelsbehovet för utbildnings-och instmktionsverksamhet kan således beräknas tiU 1 990 000 kr. eller till sarama belopp som för innevarande budgetår.
Jag räknar med att det inom ramen för anslaget skaU vara möjligt att bestrida vissa kostnader för praktikcentra för studerande vid socialhögskoloma.
Med hänvisning i övrigt till samraanställningen i det föregående (s. 31) beräknar jag anslaget tUl i mnt tal 182,8 mUj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna av mig förordade riktiinjer för ny organisation för arbetsförmedlingens kontorsorganisation,
2) tiU Arbetsförmedlingen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 182 840 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
52
B 3. Allmänna beredskapsarbeten m. m.
|
380 000 0001 430 000 000 |
1969/70 Utgift 480 384 452 Reservation
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
69 270 695
' Av anslaget skall förslagsvis 100 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Från anslaget bestrids utgifter, delvis i form av statsbidrag, för sysselsättningsskapande åtgärder, nämligen beredskapsarbeten, industribeställningar och detaljplanering av vissa allmänna arbeten. Från anslaget bestrids vidare kostnader för flyttningsbidrag samt för försöksverksamhet med inlösen av egnahem. Bland övriga utgiftsändamål under anslaget kan nämnas arbetspsykologiska undersökningar i samband med yrkesvägledning.
Bidragsbestämmelser rörande beredskapsarbeten och flyttningsbidrag återfinns i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1968: 246, ändrad senast 1970: 182).
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
AMS Departementschefen
|
+ 10 000 000 + 4 000 000 |
1. Flyttningsbidrag 63 000 000
2. Inlösen av egnahem 3 000 000
3. Beredskapsarbeten 275 000 000
4. Industribeställningar 5 000 000
5. Detaljplaneringsbidrag 8 000 000
Forskning och utvecklingsarbete —
övriga ändamål 12 000 000
Lönekostnadspålägg 14 000 000
+ 12 000 000 + 2 000 000 + 65 000 000 +50 000000
+ 2 000 000 — 4 000 000
380 000 000 +91 000 000 + 50 000 000
Arbetsmarknadsstyrelsen
1. Kostnadema för flyttningsbidrag utgjorde under budgetåren 1967/ 68, 1968/69 och 1969/70 31,3, 55,8 resp. 61,9 milj. kr. Antalet bidrag under samma budgetår framgår av följande sammanställning.
|
Budgetår |
|
Respenning |
Borta- vistelse- bidrag |
Start-hjälp |
Utrustnings-bidrag |
|
flyttningsersättning |
resebidrag |
||||
|
1967/68 1968/69 1969/70 |
4 349 5 068 |
47117 53 931 57 721 |
4 424 5 554 |
22 468 29183 25 550 |
1 673 2 472 |
Efterfrågan på arbetskraft har under budgetåret 1969/70 legat på en hög och stabil nivå. Den regionala obalansen på arbetsmarknaden har
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 53
emellertid kvarstått. Det är därför angeläget att även i fortsättningen genom olika insatser underlätta omflyttningen av arbetskraft från sysselsättningssvaga till expanderande områden. I första hand gäller det att underlätta flyttningen för familjer. Styrelsen föreslår därför liksom föregående år att starthjälpen för familjeförsörjare höjs från 1 000 till 1 500 kr. samt att utrustningsbidraget höjs från 2 000 till 3 000 kr. Vidare föreslår styrelsen liksom föregående år att månatlig hemresa för familjeförsörjare ersätts helt även under de sex första månadernas anstäUning på annan ort och inte som nu enbart till den del resekostnaden överstiger 75 kr. Vid månatlig hemresa bör ersättning utgå för flygresa i de fall tågresa mellan den nya anställningsorten och hemorten skulle uppgå till minst 50 mil samt vid resa till och från Gotland. Ersättning för dagliga resor mellan hemorten och anställningsorten, som f. n. kan beviljas arbetstagaren under högst sex månader, bör kunna utgå under ett år.
Styrelsen föreslår i likhet med tidigare år att ökade möjligheter medges att bevilja flyttningsbidrag tiU nyutbildade.
Nuvarande bestämmelser medger inte att flyttningsbidrag utgår om anstälbingen i den nya orten kan anses som överflyttning mellan arbetsplatser inom samma företag. Bestämmelserna bör ändras så att bidrag kan utgå till arbetstagare som på grund av stmkturella förändringar eller dylikt inte längre kan få arbete på bostadsorten men kan erbjudas anställning vid enhet på annan ort inom samma företag.
I anslutning härtill tar styrelsen upp bostadsfrågan för flyttande arbetskraft och föreslår att 10 % av det årliga bostadsbyggandet fördelas med särskild hänsyn till den flyttande arbetskraftens behov och att bostäderna lokaliseras till orter som anges av styrelsen.
Den beräknade ökningen av medelsbehovet för flyttningsbidrag hänför sig i allt väsentligt tUl föreslagna förbättringar av förmånerna.
2. Under budgetåret 1969/70 meddelade styrelsen beslut om inlösen av egnahem i 65 fall tUl en sammanlagd summa av ca 2,3 mUj. kr. Medel som flyter in vid försäljning av inlösta egnahera tillförs anslagsposten. Nettoutgiften under budgetåret 1969/70 stannade vid 1,1 milj. kr. Styrelsen föreslår att anslagsposten tas upp med oförändrat 3 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med bostadsstyrelsen lämnat en samlad redogörelse för den hittillsvarande försöksverksamheten med inlösen av egnahem. Antalet i de inlösta fastighetema boende personer uppgick till ca 1 070, varav 550 var hemmavarande bam under 16 år. Ett sjuttiotal av de flyttande egnahemsägarna hade före flyttningen genomgått arbetsmarknadsutbildning. Av de 276 egnahemsägarna var 127 skogsarbetare, 48 byggnads- och anläggningsarbetare, 29 lanthandlare och 72 tillhörande andra yrkesgrupper. Antalet inlösta fastigheter med fördelning på län samt den totala inlösensumman framgår av följande tablå (s. 54).
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 54
|
Budgetär Län |
O |
S |
Y |
Z |
AC |
BD |
Totalt |
Inlösensumma kr. |
|
1964/65 |
|
|
2 |
1 |
13 |
12 |
28 |
694 100 |
|
1965/66 |
_ |
_ |
3 |
3 |
32 |
8 |
46 |
1 464 100 |
|
1966/67 |
_ |
_ |
4 |
2 |
30 |
8 |
44 |
1 173 600 |
|
1967/68 |
_ |
_ |
2 |
— |
19 |
29 |
50 |
1 470 200 |
|
1968/69 |
1 |
2 |
_ |
4 |
8 |
28 |
43 |
1 468 800 |
|
1969/70 |
- |
2 |
5 |
12 |
17 |
29 |
65 |
2 267 900 |
|
Summa |
1 |
4 |
16 |
22 |
119 |
114 |
276 |
8 538 700 |
Inlösen av bostadsrättslägenhet har hittUls inte varit aktuell. Antalet sålda egnahem med fördelning på län samt influtna medel för varje budgetår framgår av följande tablå.
|
Budgetår |
Län |
O |
S |
Y |
z |
AC |
BD |
Totalt |
Influtna medel kr. |
|
1964/65 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1965/66 |
|
- |
- |
1 |
- |
10 |
- |
11 |
258 400 |
|
1966/67 |
|
_ |
_ |
3 |
3 |
35 |
12 |
53 |
1022 163 |
|
1967/68 |
|
- |
_ |
4 |
1 |
29 |
16 |
50 |
883 486 |
|
1968/69 |
|
— |
1 |
2 |
_ |
Jl |
18 |
32 |
585 154 |
|
1969/70 |
|
- |
1 |
- |
4 |
13 |
17 |
35 |
676 600 |
|
Summa |
|
- |
2 |
10 |
8 |
98 |
63 |
181 |
3 425 803 |
Inlösensumman för dessa 181 egnahem uppgick tUl 5 114 912 kr. Genomsnittiigt var förlusten per fastighet 9 387 kr. HärtUl kommer förvaltningskostnader och de avskrivningar, som bostadsverket i några fall har måst göra då inlösenpriset (taxeringsvärdet) inte har täckt i fastigheten intecknade skulder och statliga län.
De båda styrelsema har allmänt sett goda erfarenheter av inlösenverksamheten, som har möjliggjort arbetsmarknadsmässigt önskvärda flyttningar av arbetslösa och undersysselsatta personer och deras anhöriga. I många fall har även egnahemsägarens hustm och bam erhållit anställning i den nya orten, en möjlighet som oftast inte stod till buds i den glesbygd där fastigheten var belägen.
3. Beredskapsarbeten. Antalet dagsverken samt medelsförbmkningen under budgetåren 1968/69 och 1969/70 framgår av följande sammanstäUning.
Dagsverken
1968/69
1969/70
Medelsförbrukning
1968/69
1969/70
|
Vägar |
Övriga arbeten |
Summa |
|
676 000 477 000 |
981 000 651 000 |
1 657 000 1 128 000 |
|
258,3 221,2 |
193,7 171,9 |
452,0 393,1 |
Kassamässig förbrukning (milj. kr.)
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 55
Strävandena att få fram allt större volym av mindre kostnadskrävande arbetsobjekt fortsätter, men den allmänna kostnadsstegringen ger utslag även här. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att för budgetåret 1971/ 72 för allmänna beredskapsarbeten beräknas 340 milj. kr.
4. Industribeställningar. Kostnadema för industribeställningar uppgick budgetåret 1969/70 till 2 milj. kr. För budgetåret 1970/71 har anvisats 5 milj. kr. Styrelsen föreslår samma belopp för budgetåret 1971/72.
5. Detaljplaneringsbidrag. Under budgetåret 1969/70 har beslut om projekteringsbidrag till kommunala anläggnings- och husbyggnadsarbeten meddelats till ett belopp av 3,1 milj. kr. För budgetåret 1970/71 får sådana bidrag meddelas tUl ett belopp av 8 milj. kr. Styrelsen föreslår att ramen för beviljande av bidrag bestäms till 10 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Medelsbehovet under anslagsposten beräknas tiU oförändrat 8 milj. kr.
6. Forskning och utvecklingsarbete. Styrelsen upprepar sitt yrkande från föregående år om en särskild anslagspost för ändamålet. Medelsbehovet beräknas till 10 milj. kr.
7. Övriga ändamål. Kostnaderna för psykotekniska anlagsundersökningar i samband med yrkesvägledning uppgick under budgetåret 1969/70 till 7,8 milj. kr. För innevarande budgetår beräknas utgiftema till 9 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 tiU 11 milj. kr.
Utgiftema för diverse ändamål under anslagsposten beräknas för budgetåret 1971/72 tiU oförändrat 5 milj. kr.
8. Lönekostnadspålägg. Belastningen på anslagsposten
beror på be
redskapsarbetenas omfattning. För nästa budgetår beräknas oförändrat
14 milj. kr.
Den vid utgången av budgetåret 1970/71 föreliggande reservationen på anslaget kommer att behövas för att täcka vid budgetårets utgång oreglerade statsbidragsskulder m. m.
Departementschefen
Beredskapsarbeten utförs dels som allmänna arbeten för att ge sysselsättning åt säsong- och konjunkturarbetslösa, dels som särskilda arbeten för att ge arbete åt personer som inte är efterfrågade på den öppna arbetsmarknaden. På senare år har beredskapsarbetena i ökad grad sysselsatt äldre och lokalt bunden arbetskraft. Medelåldern är därför hög. En fjärdedel av de sysselsatta är över 60 år och flertalet är över 50 år. Under budgetåret 1969/70 utfördes drygt hälften av alla dagsverken i de fyra nordUgaste länen och nära två tredjedelar utfördes i skogslänen.
Tidigare dominerade de allmänna arbetena men från budgetåret 1967/68 har de särskUda beredskapsarbetena haft större omfattning
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 56
än de aUmänna, räknat i antal utförda dagsverken. Under de båda senaste budgetåren har volymen särskUda arbeten varit ungefär dubbelt så stor som volymen allmänna arbeten. Statens kostnad för utförda arbeten var under budgetåret 1969/70 Ukväl något högre för de allmänna arbetena än för de särskilda, vilket beror på att dagsverkskostnaden är högre vid allmänna arbeten samt på att dessa arbeten i större utsträckning än de särskilda arbetena bekostas helt av statsmedel.
Antalet dagsverken och kostnadema vid beredskapsarbeten under budgetåret 1969/70 framgår av följande sammanställning.
|
|
Allmänna |
Särskilda |
Allmänna+sär- |
|
|
arbeten |
arbeten |
skilda arbeten |
|
Antal utförda dagsverken |
1 128 000 |
1 990 000 |
3 118 000 |
|
Därav av anvisade |
|
|
|
|
arbetslösa |
716 000 |
1 484 000 |
2 200 000 |
|
Total kostnad, milj. kr. |
440,0 |
488,2 |
928,2 |
|
Statsbidrag, milj. kr. |
310,7 |
287,3 |
597,9 |
|
Kostnad per dagsverke, kr. |
390 |
245 |
298 |
|
Statens kostnad per |
|
|
|
|
dagsverke, kr. |
275 |
144 |
192 |
HärtiU kommer sociala kostnader och lönekostnadspålägg med 42,9 milj. kr., varav 26,9 milj. kr. för aUmänna och 16 mUj. kr. för särskilda beredskapsarbeten.
Jag behandlar i det följande närmare de allmänna beredskapsarbetena. Till de särskilda arbetena återkommer jag under punkten B 4.
Under inverkan av den senaste konjunktumppgängen har insatsema i form av allmänna beredskapsarbeten kunnat begränsas. Detta framgår av följande sammanställning, sora visar antal dagsverken och kostnaderna för dessa under de tre senaste budgetåren.
Dagsverken och kostnader vid allmänna beredskapsarbeten
|
|
|
Budgetär |
|
|
|
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
|
Antal utförda dagsverken |
1 755 000 |
1 653 ÖOO |
1 128 000 |
|
Nedlagda kostnader. |
|
|
|
|
milj. kr. |
582,5 |
616,4 |
440,0 |
|
AMS andel därav, milj. kr. |
434,2 |
464,1 |
310,7 |
|
Genomsnittlig dagsverks- |
|
|
|
|
kostnad, kr. |
334 |
373 |
390 |
|
AMS andel därav, kr. |
247 |
281 |
275 |
Dagsverksvolymen under budgetåret 1969/70 var lägre än under högkonjunkturåren 1964/66. Omfattningen var då som lägst ca 1 250 000 dagsverken, budgetåret 1965/66. Den totala insatsen av beredskapsarbeten, inkl. särskUda beredskapsarbeten, var dock större under budgetåret
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 57
1969/70 än under budgetåret 1965/66. Under inverkan av konjunkturförbättringen minskades insatsema av allmänna beredskapsarbeten fr. o. m. första halvåret 1969. Under hela budgetåret 1969/70 har antalet sysselsatta varit avsevärt lägre än vid motsvarande tidpunkt under närmast föregående budgetår, vilket framgår av följande redovisning.
Antal sysselsatta vid allmänna beredskapsarbeten vid mitten av resp. manad
1968/69 1969/70
|
3 552 |
2 566 |
|
5 440 |
3115 |
|
7 654 |
4 589 |
|
4 020 |
3 363 |
augusti november februari maj
I mars månad når beredskapsarbetena regelmässigt sin största omfattning under året. Talen för denna månad åren 1968—1970 har varit 12 000, 7 300 resp. 4 900.
Som framgår av de nyss redovisade siffroma ökade den genomsnittliga dagsverkskostnaden något från budgetåret 1968/69 tUl budgetåret 1969/70 medan den andel staten har haft att erlägga varit i huvudsak konstant. Detta hänger samman med att volymen av arbeten med höga dagsverkskostnader, framför allt vägarbeten, där staten betalar hela eller större delen av kostnaderna har minskat mer än övriga objekt. Det är önskvärt att utvecklingen i denna riktning fortsätter.
I följande sammanstäUning redovisas dagsverken och kostnader för skUda objektområden under budgetåret 1969/70.
Dagsverken och kostnader vid allmänna beredskapsarbeten 1969170, fördelning på objekt och sökandekategori
|
Arbetsobjekt |
Antal |
Nedlagda |
kostnader |
Dagsverkskostnader |
|
|
|
dagsverker |
1 (milj. kr, |
.) |
(kr.) |
|
|
|
|
Totalt |
AMS andel Totalt |
AMS andel |
|
|
Vägar, allmänna |
310 000 |
149,5 |
145,8 |
482 |
470 |
|
Vägar, övriga |
29 000 |
13,3 |
10,3 |
459 |
355 |
|
Vägar, förbättrings- |
|
|
|
|
|
|
arbeten |
138 000 |
45,5 |
45,5 |
331 |
331 |
|
Vägar, summa |
477 000 |
208,3 |
201,6 |
437 |
422 |
|
Vatten- och avlopps- |
|
|
|
|
|
|
arbeten |
145 000 |
68,2 |
23,9 |
469 |
165 |
|
Husbyggnadsarbeten |
158 000 |
89,7 |
34,3 |
569 |
218 |
|
Skogsvårdsarbeten |
301 000 |
46,1 |
35,6 |
153 |
118 |
|
Övriga arbeten |
47 000 |
27,7 |
15,3 |
589 |
326 |
|
Summa |
1128 000 |
440,0 |
310,7 |
390 |
275 |
|
därav |
|
|
|
|
|
|
Statliga arbeten |
767 000 |
248,7 |
234,5 |
324 |
305 |
|
Kommunala arbeten |
347 000 |
184,3 |
72,5 |
532 |
209 |
|
Enskilda arbeten |
14 000 |
7,0 |
3,7 |
508 |
270 |
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 58
Regionalt har arbetena under budgetåret 1969/70 koncentrerats tUl skogslänen, särskilt till de fyra nordligaste länen. Allmänna beredskapsarbeten har utanför skogslänen förekommit endast vid ett begränsat antal s. k. storarbetsplatser för arbetslösa från hela landet. Antal dagsverken och kostnaderna för utförda beredskapsarbeten i skogslänen framgår av följande uppställning.
Dagsverken och kostnader för allmänna beredskapsarbeten 1969/70, regional fördelning
Län Antal Total kostnad AMS kostnad
dagsverken milj. kr. milj. kr.
|
53 500 |
17,3 |
14,8 |
|
38 700 |
9,1 |
7,6 |
|
60 400 |
20,7 |
11,8 |
|
155 000 |
57,2 |
36,5 |
|
112 900 |
54,7 |
43,9 |
|
235 600 |
66,2 |
41,0 |
|
333 800 |
141,6 |
98,7 |
|
138 100 |
73,2 |
56,4 |
|
1 128 000 |
440,0 |
310,7 |
|
87,7 |
83,4 |
81,8 |
|
74,2 |
72,7 |
70,8 |
Värmlands
Kopparbergs
Gävleborgs
Västernorrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens
Övriga län
Hela landet
Skogslänen %
De fyra nordligaste länen %
I detta sammanhang vUl jag redovisa omfattningen av det hösten 1969 införda särskilda stödet till återväxtåtgärder på svårföryngrad skogsmark i vissa kommuner i Norrland och i Kopparbergs län. Sammanlagt har ca 25 000 dagsverken utförts tiU en kostnad av totalt ca 3,5 milj. kr. Genomsnittligt har ca 250 personer sysselsatts under budgetårets senare hälft. Jag räknar med att arbetena får större omfattning under innevarande budgetår. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att ifrågavarande stöd får utgå även under budgetåret 1971/72.
De under budgetåret 1969/70 upparbetade kostnadema för allmänna beredskapsarbeten inkl. sociala kostnader uppgick tUl 328,5 railj. kr. För motsvarande ändamål under innevarande budgetår har beräknats 275 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i särskild framställning begärt att ytterligare 75 milj. kr. anvisas tiU aUmänna beredskapsarbeten under innevarande budgetår. Styrelsen anför som stöd för framställningen att den regionala obalansen på arbetsmarknaden kvarstår även i rådande konjunkturläge och att den fortgående stmkturomvandlingen inora vissa näringsgrenar kommer att medföra ytterligare permitteringar och friställningar. Styrelsen pekar särskilt på att den äldre arbetskraften i likhet med de handikappade har svårt att finna nya anställningar på den öppna arbetsmarknaden trots en allmänt hög konjunktur och ökade förmedlingsinsatser.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 59
Utvecklingen på arbetsmarknaden den senaste tiden, som jäg inledningsvis utförligt har uppehållit mig vid, motiverar enligt min mening att ytterligare medel ställs till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för beredskapsarbeten. Jag kommer därför att senare denna dag hemställa att ytterligare 50 milj. kr. tiU aUmänna beredskapsarbeten anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Vid bifall härtill skulle för allmänna och särskilda beredskapsarbeten komma att disponeras totalt 648 milj. kr., exkl. lönekostnadspålägg, vilket belopp bör ge utrymrae för ca 3 100 000 dagsverken eller ungefär samma dagsverksvolym som under budgetåret 1969/70. Härav skuUe på allmänna arbeten falla ca 1 100 000 dagsverken.
För budgetåret 1971/72 är behovet av beredskapsarbeten svårt att fömtse redan nu. Den betydande vidgning av det regionalpolitiska stödet som 1970 års riksdag beslutade bör på längre sikt medföra att behovet av insatser i form av beredskapsarbeten kan begränsas. I samma riktning bör av mig förordade särskilda insatser för att bereda äldre personer sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden verka. Ä andra sidan pekar det ökade antalet varsel om friställningar av arbetskraft på en fortsatt hög takt i omställningen mellan näringama, vilket medför behov av åtgärder i form av bl. a. beredskapsarbeten. Jag förordar att för budgetåret 1971/72 beräknas medel för allmänna beredskapsarbeten i samma omfattning som för innevarande budgetår, inkl. vad som nu föreslås på tilläggsstat, eller 325 milj. kr. HärtUl kommer lönekostnadspålägg som jag beräknar till 10 (—4) milj. kr.
Vad sedan gäller arbetsmarknadsstyrelsens förslag i fråga om flyttningsbidrag förordar jag att månatiig hemresa för familjeförsörjare ellei motsvarande resa för familjemedlem ersätts helt även under de sex första månademas anställning på annan ort samt att ersättning för flygresa skall kunna utgå när avståndet tUl hemorten överstiger 50 mU eller när det är fråga om färd tUl och från Gotland. Under punkten B 7 kommer jag att förorda att det bamtillägg som ingår i utbUdningsbidraget höjs från 60 tUl 100 kr. i månaden. I konsekvens härmed bör bamtUlägget inom bortavistelsebidraget höjas från 60 till 100 kr. Jag biträder även förslaget att ersättning för dagliga resor mellan hemorten och anställningsorten skall kunna utgå under högst ett år i stället för som nu under högst sex månader. Liksom hittills bör bidraget reduceras med ett schablonbelopp motsvarande kostnaden för lokala resor till och från arbete på hemorten.
I detta sammanhang får jag erinra om den pågående försöksverksamheten med hyrestillskott tiU överflyttad arbetskraft, dvs. särskilda bidrag som utgår till familjeförsörjare som har fått familjebostad på ny anställningsort. Bidraget utgår under högst ett år med belopp som täcker den del av hyran som överstiger 300 kr., dock med högst 450 kr. Bidraget reduceras om statliga och kommunala bostadstillägg utgår sam-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 60
tidigt. Under budgetåret 1969/70 beviljades hyrestillskott tiU 3 426 personer, av vUka 2 087 har flyttat från skogslänen. Utgiften för detta ändamål under budgetåret belöper sig till drygt 4,3 milj. kr. Försöksverksamheten bör fortsätta även under nästa budgetår.
De av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna höjningarna av starthjälp och utmstningsbidrag kan jag inte biträda. Inte heller kan jag förorda det även tidigare år framförda förslaget om vidgade möjligheter att bevilja flyttningsbidrag tiU nyutbildade. Jag vUl erinra om att flyttningsbidrag enUgt nu gäUande bestämmelser kan beviljas nyutexaminerade i enskilda fall om särskilda skäl föreligger. Likaså ställer jag mig avvisande till styrelsens förslag att ändra bestämmelserna i fråga om flyttningsbidrag vid överflyttning mellan arbetsplatser inom samma företag. Flyttningar mellan arbetsplatser inom samma företag svarar för en betydande del av arbetskraftens totala rörlighet. Det finns inte skäl för samhället att ta på sig kostnadsansvaret för sådana förflytiningar som är ett led i ett företags stmkturella anpassning m. m.
I rådande konjunkturfas tenderar den geografiska omflyttningen på arbetsmarknaden att minska. Jag beräknar utgifterna för flyttningsbidrag under budgetåret 1971/72 till 65 milj. kr., inberäknat kostnaderna för de ändringar i bidragsgmndema sora jag har förordat.
Med anledning av vad arbetsmarknadsstyrelsen har anfört i fråga om fördelning av bostäder och bostadsbyggande efter den flyttande arbetskraftens behov vUl jag hänvisa till var jag anförde härom i fjolårets statsverksproposition (bU. 13 s. 114).
Av den av arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med bostadsstyrelsen lämnade redogörelsen för hittUlsvarande försöksverksamhet med inlösen av egnahem framgår att verksamheten totalt sett har haft blygsam omfattning. Mot bakgrund av den betydelse inlösenverksamheten kan ha i det enskilda fallet och med hänsyn till de allmänt sett goda erfarenheter som arbetsmarknadsstyrelsen och bostadsstyrelsen förklarar sig ha haft finner jag det angeläget att verksamheten får fortsätta som ett permanent inslag i de arbetsmarknadspoUtiska åtgärderna. I samband med detta StäUningstagande finns det enligt min mening anledning att överväga vissa ändringar av gällande regler. F. n. gäller som huvudregel att taxeringsvärdet skall läggas till gmnd för bestämmandet av inlösenvärde. Jämkning uppåt kan ske dels då lån har upptagits för fastighetens förbättring, dels då taxeringsvärdet är uppenbart lågt i förhållande till vad som i allmänhet gäUer för likvärdiga fastigheter på orten, dels också om den i fastigheten intecknade skulden äir högre än taxeringsvärdet.
Vid beräkning av inlösenvärde bör enligt min mening fastighetens taxeringsvärde även i fortsättningen utgöra grund. Den under förra året genomförda aUmänna fastighetstaxeringen har i vissa kommuner medfört sänkta taxeringsvärden för egnahem. I enskilda fall kan denna
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 61
sänkning vara betydande. I de faU taxeringsvärdena redan tidigare har upplevts som låga i förhållande till i fastigheten nedlagda kostnader skulle den fortsatta inlösenverksamheten kunna försvåras om inlösen kunde ske endast till nu åsatta taxeringsvärden. Jag förordar därför att som gmnd för bestämning av inlösenvärde skall gäUa det taxeringSr värde som åsattes fastigheten vid 1970 års taxering eUer det tidigare gällande taxeringsvärdet, om detta är högre. Denna regel bör dock inte gäUa om värdet sänktes vid 1970 års taxering till följd av sådan värdeminskning som föranletts av att fastigheten vanvårdats. I de fall fastighetsägaren har förvärvat fastigheten tidigast tre år före ansökan om inlösen och därvid har erlagt en köpeskilling som är lägre än taxeringsvärdet bör nämnda köpeskilling utgöra grund för bestämmande av inlösenvärdet.
I övrigt bör verksamheten fortsätta på grundval av nuvarande regler, vUka medger en anpassning uppåt av inlösenvärdet i vissa fall efter förbättringsarbeten och vid hög belåning. För inlösen av egnahem beräknar jag oförändrat 3 milj. kr.
Kostnaderna för industribeställningar uppgick under budgetåret 1969/ 70 tiU 2 mUj. kr. Det ökade antalet varsel om driftinskränkningar och driftnedläggningar kan öka behovet av beställningar. Jag beräknar oförändrat 5 milj. kr. för ändamålet.
Detaljplaneringsbidrag kan ges till kommuner m. fl. för projektering av objekt som kan komma att utföras som beredskapsarbete. Jag beräknar oförändrat bidragsbelopp om 8 milj. kr. men förordar mot bakgmnden av behovet att allmänt höja beredskapen inom sysselsättningspolitiken att den ram, inom vilken arbetsmarknadsstyrelsen får besluta om bidrag, för budgetåret 1971/72 vidgas från 8 till 10 milj. kr.
Jag kan inte biträda styrelsens förslag att medel från förevarande anslag skall få disponeras för forskning och utvecklingsarbete. Under anslaget Kommittéer m. m. har jag i det föregående beräknat medel för forskning och utvecklingsarbete på arbetsmarknadspolitikens område. I den mån styrelsen aktualiserar särskilda forskningsprojekt på detta område bör angelägenheten av att de kommer till utförande vägas mot övriga behov vid dispositionen av dessa medel.
För övriga ändamål beräknar jag ett belopp av 14 (+2) milj. kr.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning till sammanställningen i det föregående (s. 52) beräknar jag det totala medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1971/72 till 430 milj. kr.
Vid budgetårets slut bör arbetsmarknadsstyrelsen redovisa hur stort belopp som faktiskt har förbrukats för väg- och gatuarbeten. Detta belopp bör räknas av mot automobilskattemedlen. Uppskattningsvis kan beloppet anges till 175 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
62
1) godkänna de av mig förordade ändringama av gmndema för flyttningsbidrag, att tiUämpas fr. o. m. den 1 juli 1971,
2) godkänna de av mig förordade grunderna för inlösen av egnahem,
3) tUl Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 430 000 000 kr., varav förslagsvis 175 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 4. Särskilda beredskapsarbeten m. m.
1969/70 Utgift 443 834 359 Reservation
1970/71 Anslag 450 000 0001 1971/72 Förslag 525000000
15 857 878
Av anslaget skall förslagsvis 50 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen.
Från anslaget bestrids utgifter för beredskapsarbeten för handikappad och av andra skäl svårplacerad arbetskraft, arbetspsykologiska undersökningar och läkamndersökningar i samband med arbetsvärd, upplysningsverksamhet avseende handikappade, arkivarbeten, näringshjälp m. m. samt bidrag och lån till motorfordon för handikappade. Bidragsbestämmelsema återfinns i arbetsmarknadskungörelsen.
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 AMS Departementschefen |
|
|
1. 2. 3. 4. 5. |
Beredskapsarbeten m.m. Arkivarbeten Näringshjälp m. m. Bidrag och lån till motorfordon för handikappade Lönekostnadspålägg |
323 000 000 79 000 000 12 000 000 13 000 000 450 000 000 |
+29 000 000 + 36 000 000 + 3 000000 + 1000 000 +69 000 000 |
+ 2 000 000 +71 000 000 + 2 000 000 + 75 000 000 |
Arbetsmarknadsstyrelsen
1. Beredskapsarbeten m. m. Vid dessa arbeten sysselsätts dels mental-vårdspatienter, psykiskt utvecklingsstörda samt nykterhetsvårds-, kriminalvårds- och ungdomsvårdsfall, dels äldre lokalt bunden arbetskraft och dels arbetssökande som av andra skäl inte är efterfrågade i öppna marknaden. En del av arbetena bedrivs som statliga beredskapsarbeten, andra som kommunala.
Under budgetåren 1967/68, 1968/69 och 1969/70 sysselsattes i medeltal ca 10 000, 12 000 resp. 11 000 personer. Antalet dagsverken under samma budgetår framgår av följande sammanställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
63
|
Budgetär |
Vägar |
Skogsvårds-arbeten |
Industriella arbeten |
T-arbeten* |
övriga arbeten |
Summa |
|
1967/68 1968/69 1969/70 |
241 000 262 000 251 000 |
718 000 616 000 594 000 |
95 000 128 000 123 000 |
554 000 589 000 548 000 |
618 000 748 000 469 000 |
2 226 000 2 343 000 1 985 000 |
Kommunala arbeten för vissa svårplacerade
De kassamässiga utgiftema uppgick samma budgetår till 253,2, 340.6 resp. 302,6 milj. kr.
Stmkturförändringama i näringslivet medför att äldre och lokalt bundna samt handikappade personer fär allt svårare att hävda sig på den öppna marknaden. Därför pågår en successiv ökning av antalet platser i industriella beredskapsarbeten, som visat sig underlätta de sysselsattas anpassning till den öppna marknaden. Styrelsen uppskattar medelsbehovet för beredskapsarbeten till 340 milj. kr. För övriga ändamål under anslagsposten, nämligen psykotekniska anlagsundersökningar och läkamndersökningar m. m. i samband med arbetsvårdsverksamheten samt upplysningsverksamhet avseende handikappade, beräknas 12 railj. kr.
2. Arkivarbeten.
En väsentiig utbyggnad av arkivarbetsverksaraheten
har ägt mm under de senaste budgetåren. Antalet arkivarbetare uppgick
i juni månad åren 1968—1970 tiU 4 900, 6 600
resp. 8 400 personer. Sty
relsen eftersträvar att genom intensifierade åtgärder söka placera så
många arkivarbetare som möjligt i arbete på den öppna arbetsmarkna
den men räknar på grund av näringslivets snabba strukturförändringar
med en ytterligare ökning av antalet
personer i arkivarbete.
Utgifterna for budgetåret 1969/70 har uppgått till ca 100,6 milj. kr. Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknas till 115 milj. kr.
Styrelsen erinrar om att personlig tjänst kan inrättas för arkivarbetare hos statiig myndighet eller institution, om han arbetat där under minst fem år. Styrelsen föreslår att även person som överflyttats från en statlig myndighet till annan skall kunna beredas personlig tjänst om han kan tillgodoräkna sig en sammanlagd tjänstgöring av fem år.
3. Näringshjälp
m. m. Maximibeloppet för näringshjälp, bidrag till
arbetsredskap m. m. och tiU särskilda anordningar på arbetsplats för
handikappad höjdes den 1 juU 1970 tiU 15 000 kr. Beträffande bidrag
till särskilda anordningar på arbetsplats för handikappad anser styrelsen
att statsbidraget bör täcka arbetsgivarens kostnader för de anordningar
som är av värde enbart för den handikappade. Styrelsen föreslår där
för att maximibidraget höjs till 20 000 kr. och att arbetsmarknadsver
ket får befogenhet att bestämma bidragets andel av ifrågavarande kost
nader tiU meUan 50 och 100 %.
Liksom föregående år föreslås att handikappad person skaU kimna
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 64
beviljas näringshjälp även om rörelsen startas med en icke handikappad kompanjon.
Med hänvisning till de föreslagna ändringarna av bidragsgrunderna föreslår styrelsen att anslagsposten uppförs med 15 milj. kr.
4. Bidrag och lån till motorfordon för handikappade. Den 1 juli 1970 har maximibeloppet för bidrag och lån till motorfordon höjts från 12 000 tiU 15 000 kr. Samtidigt har vissa lättnader genomförts i den inkomstprövning som tillämpas av bidraget. Styrelsen vidhåUer sin under tidigare år framförda uppfattning att inkomstprövningen bör slopas vid nyanskaffning av fordon eller i andra hand att de inkomstgränser som nu gäller för bidrag till fordon höjs betydligt. För varje barn bör avdrag från bruttoinkomsten få göras med 1 800 kr. i stället för som nu med 1 000 kr. Vidare bör reglema för bidrag till byte av fordon göras förmånligare för sökande som tidigare inte har fått bidrag.
Medelsbehovet under anslagsposten beräknas till oförändrat 13 milj. kr.
För budgetåret 1969/70 har styrelsen bemyndigats att under vissa förutsättningar avskriva inom arbetsmarknadsverket uppkommande fordringar tiU belopp ej överstigande 3 000 kr. I enlighet härmed har under budgetåret beslut fattats om avskrivning av fordringar till ett sammanlagt belopp av 406 259 kr. Avskrivningen avser till större delen fordringar på flyktingar, zigenare samt personer som erhållit start- eller näringshjälp.
Styrelsen hemställer om fortsatt bemyndigande att avskriva lånefordringar under budgetåret 1971/72.
Departementschefen
Antalet dagsverken, nedlagda kostnader för beredskapsarbeten och dagsverkskostnader under förevarande anslag under de tre senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.
|
|
|
Budgetår |
|
|
|
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
|
Antal dagsverken |
2 235 000 |
2 344 000 |
1 990 000 |
|
Nedlagda kostnader |
|
|
|
|
(milj. kr.) |
415,9 |
496,9 |
488,2 |
|
därav AMS-kostnader |
|
|
|
|
(milj. kr.) |
274,5 |
303,4 |
287,3 |
|
Genomsnittiig dagsverks- |
|
|
|
|
kostnad (kr.) |
186 |
212 |
245 |
|
därav AMS andel (kr.) |
123 |
129 |
144 |
Av sammanställningen framgår att dagsverksvolymen efter uppgången meUan budgetåren 1967/68 och 1968/69 har sjunkit. Till följd av att den genomsnittliga dagsverkskostnaden har stigit har dock totalkostnaderna för arbetena legat på ungefär oförändrad nivå. Den relativa
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
65
andel av kostnaderna som faller på arbetsmarknadsstyrelsen har dock minskat från 61 % under budgetåret 1968/69 tUl 59 % under budgetåret 1969/70.
Under närmast föregående anslagspunkt har jag redovisat det sammanlagda antalet dagsverken, anvisade arbetslösa, totala kostnader och dagsverkskostnader ra. m. i allraänna och särskUda beredskapsarbeten. I följande sammanställning specificeras de särskilda beredskapsarbeten som har utförts under budgetåret 1969/70.
|
Arbetsobjekt |
Antal |
Nedlagda kostnader Dagsverkskostnad |
|||
|
|
dags- |
(milj. kr.) |
|
(kr.) |
|
|
|
verken |
Totalt |
AMS andel |
Totalt |
AMS andel |
|
Vägar |
251 000 |
90,3 |
79,9 |
360 |
318 |
|
Vatten o. avlopp |
186 000 |
81,9 |
30,0 |
440 |
161 |
|
Husbyggnad |
145 000 |
79,5 |
34,1 |
548 |
235 |
|
Skogsvård |
403 000 |
52,0 |
44,1 |
129 |
109 |
|
Natur- 0. landskapsvård |
139 000 |
19,3 |
14,3 |
139 |
103 |
|
Kultur- 0. fornvård |
57 000 |
8,9 |
7,4 |
155 |
130 |
|
Militära arbeten |
24 000 |
14,7 |
14,4 |
618 |
605 |
|
Turism o. fritid |
73 000 |
16,7 |
6,2 |
230 |
85 |
|
Ind. beredskapsarbeten |
122 000 |
26,9 |
10,9 |
220» |
89 |
|
Övriga arbeten |
590 000 |
98,0 |
46,0 |
166 |
78 |
|
Summa |
1 990 000 |
488,2 |
287,3 = |
245 |
144 |
|
Därav kommunala |
|
|
|
|
|
|
arbeten för svårplacerade, |
|
|
|
|
|
|
s. k. T-arbeten |
549 000 |
80,7 |
31,7 |
147 |
58 |
' Bruttokostnad före försäljning av tillverkade produkter. Tillkommande sociala kostnader och lönekostnadspålägg har under anslagspunkten B 3 (s. 56)
redovisats
Jämfört med budgetåret 1968/69 har vägarbetena haft i stort sett oförändrad omfattning under budgetåret 1969/70. Minskningen av arbetenas volym med ca 350 000 dagsverken ligger således på övriga typer av arbeten, framför allt på skogsvårdsarbetena som minskat med drygt 200 000 dagsverken.
Som framgår av sammanställningen föreligger stora skillnader i dagsverkskostnader. De dagsverksbilliga arbetena, främst skogsvårdsarbeten, industriella arbeten och T-arbeten, utgör omkring 55 % av totala antalet dagsverken.
Trots de betydande arbetsmarknadspolitiska insatserna har den snabba omställningen på arbetsmarknaden med långtgående rationalise-ringsätgärder inom näringslivet och företagsnedläggningar m. m. ökat, särskUt under 1960-talets senare del. Detta har, som jag tidigare har framhållit, medfört en ökad arbetslöshet bland äldre och handikappade. För dessa arbetssökande, vilkas arbetsplacering i särskilt hög grad sker genom arbetsförmedlingens försorg, har beredskapsarbete eller arkivarbete i många fall varit lämpUga lösningar. Jag vill i sammanhanget erinra om att en inte ringa del av de arbetssökande, som i dag 3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 66
får sysselsättning i särskilda beredskapsarbeten, arkivarbeten eller annan skyddad sysselsättning, är svårt handikappade personer som tidigare inte har haft någon arbetsanställning. Det skyddade arbetet får i sådana faU karaktär av förhållandevis långvarig arbetsanpassning till den öppna arbetsmarknaden.
Under senare år har arbetsmarknadsstyrelsen i ökande omfattning bedrivit försöksverksamhet med industriella beredskapsarbeten. Syftet är främst att göra temporära insatser i samband med företagsnedläggningar och andra former av omställning på arbetsmarknaden för att därigenom brygga över den första tidens svårigheter i avvaktan på att arbetsförmedUngen kan slussa de anställda vidare till annan verksamhet. Eftersom arbetsuppgifterna ofta är lämpliga med hänsyn till de friställdas arbetsförmåga och tidigare yrkeserfarenhet utgör verksamheten ett viktigt komplement till övriga former av sysselsättningsskapande åtgärder. Jag vill i sammanhanget nämna att företrädare för finans-och inrikesdepartementen samt arbetsmarknadsstyrelsen gemensamt har företagit en kostnadsanalys av de industriella beredskapsarbetena, som bl. a. mynnat ut i att ett nytt redovisningssystem nu tillämpas.
Frånsett att de industriella beredskapsarbetena är av temporär natur skiljer de sig i princip inte från verksamheten vid kommunala verkstäder för skyddad sysselsättning. I båda formerna utgörs arbetstagarna i regel av personer som har olika arbetshinder. Med hänsyn till fördelningen mellan stat och kommun i fråga om huvudmannaskapet för den skyddade sysselsättningen är det angeläget att industriellt beredskapsarbete planeras i nära samråd med den kommun eller det landsting sora är huvudman för de skyddade verkstäderna inom området.
Nödvändigheten av särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att öka de äldres och handikappades möjligheter att erhålla och behålla anställning på den öppna marknaden har jag berört i det föregående. Även med ökade insatser i detta syfte synes särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i stor omfattning bli nödvändiga också under budgetåret 1971/72. För beredskapsarbeten beräknar jag därför ett belopp av 325 (+2) milj. kr. exkl. lönekostnadspålägg.
Resultatet av en inom inrikesdepartementet gjord översyn av arkivarbetsverksaraheten redovisades för 1969 års riksdag, som antog delvis nya riktlinjer för verksamheten. Arkivarbetet har under de senaste åren ökat snabbt i omfattning. I juni månad åren 1968, 1969 och 1970 var antalet arkivarbetare ca 4 900, 6 600 resp. 8 400.
Medianåldern bland arkivarbetarna är förhållandevis hög, 56 år. Den snabba ökningen av antalet arkivarbetare liksom utvecklingen av andelen äldre bland dem som sysselsätts i beredskapsarbete återspeglar tydligt den äldre arbetskraftens problem på arbetsmarknaden.
Det stora antalet sysselsatta i arkivarbete ställer krav på vidgade re-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 67
surser för tillsyn och uppföljning av verksamheten. Vid anmälan av anslaget Arbetsförmedlingen i det föregående har jag därför beräknat medel för personal med uppgift att hjälpa äldre och handikappade i skyddad sysselsättning m. m. att få anställning på den öppna arbetsmarknaden. Denna personal bör ägna särskild uppmärksamhet åt arkivar-betamas möjligheter till placering i enskild eUer offentiig tjänst.
De av 1969 års riksdag antagna riktlinjerna för arkivarbetsverksaraheten innebar bl. a. att arkivarbetarnas löne- och anstäUningsviUkor liksom tidigare skulle regleras av statsmakterna. Inplaceringen av arkiv-arbetarna på en fastställd löneskala skulle handhas av en särskild lönedelegation hos arbetsmarknadsstyrelsen, i vilken löntagamas organisationer är företrädda, eller av länsarbetsnämndema i enlighet med före skrifter som meddelas av delegationen. I sammanhanget kan erinras om att löne- och anställningsvillkor för dem som sysselsätts i beredskapsarbeten och i skyddade verkstäder regleras genom kollektivavtal. Något hinder finns inte för att kollektivavtal skall kunna träffas även för denna grupp.
I detta sammanhang får jag också erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 15 juni 1970 inom ramen för nuvarande lönesättningssystem har meddelat en tilläggsförskrift av innebörd att flertalet av de lägst betalda arkivarbetama fått en löneförhöjning motsvarande en löneklass.
En nyhet i 1969 års riktlinjer var att arkivarbetare under vissa förutsättningar kan beredas personlig tjänst hos statiig myndighet eller institution. F. n. gäller som förutsättning att arkivarbetaren under minst fem år med stor duglighet har tjänstgjort hos en och samma myndighet eller institution och att hans arbetsuppgifter ingår i myndighetens åligganden enligt instruktion eller andra föreskrifter. Jag förordar i likhet med styrelsen att arkivarbetare för att nå erforderligt antal kvalifikationsår för personlig tjänst får tUlgodoräkna sig tjänstgöring hos annan statiig myndighet eller institution än den som han avses bli fast bunden tUl. Den sammanlagda tjänstgöringen bör ha pågått under en sammanhängande tid av minst fem år. Som ytterUgare fömtsättning bör gälla att sistnämnda myndighet eller institution anser sig ha ett inte bara kortvarigt behov av vederbörande arkivarbetare.
1969 års beslut gmndades på en undersökning av arkivarbetsverk-samheten som gjordes åren 1967—1968. Under de år som har gått sedan undersökningen gjordes har antalet arkivarbetare nästan tredubblats. På gmnd härav har en ny analys av verksamheten aktualiserats. Arbetet härmed har inletts inom inrikesdepartementet under hösten 1970.
Såsom jag har anmält under punkten B 2 förordar jag att anvisning av arbetslös till arkivarbete eller musikerhjälp, som f. n. meddelas av arbetsförmedlingskontor, i fortsättningen skall prövas av länsarbetsnämnd.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 68
Med hänsyn till belastningen och till att antalet arkivarbetare kan beräknas fortsätta att öka samt till de under år 1970 medgivna löneförbättringarna beräknar jag medelsbehovet för arkivarbetsverksaraheten under budgetåret 1971/72 till 150 (+71) milj. kr. exkl. lönekostnadspålägg.
När det gäller näringshjälp m. m. har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit att bidraget till arbetsgivare för särskilda anordningar på arbetsplats vilket f. n. utgår med hälften av kostnaden, dock högst 15 000 kr., i stället får utgå med en bidragsprocent mellan 50 och 100 % och utgöra högst 20 000 kr. Bidrag med 100 % skulle utgå i de fall då anordningen är av värde enbart för den handikappade. Mot bakgrund av att den stödform det här gäller påtagligt kan underlätta äldre och handikappades möjligheter att hävda sig i förvärvslivet anser jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag till ändrad bidragskonstruktion. Med hänvisning till att maximibeloppet så sent sora föregående år höjdes från 12 000 till 15 000 kr. kan jag inte tillstyrka att det höjs ytterligare.
Arbetsmarknadsstyrelsens förslag om ändrade grunder för bidrag och lån till anskaffning av motorfordon för handikappade kan jag inte biträda. Så sent som föregående år förbättrades bidragsvillkoren inte oväsentligt och handikapputredningen har nyligen lagt fram förslag ora bl. a. bättre färdmöjligheter för handikappade (SOU 1970: 64).
Eftersom medelsåtgången för näringshjälp under det senaste budgetåret har understigit beräknade belopp anser jag att anslagsposten inte behöver räknas upp trots den av mig förordade bidragsförbättringen. Jag beräknar alltså det sammanlagda medelsbehovet för näringshjälp och bidrag till motorfordon till oförändat 25 milj. kr.
Lönekostnadspålägget bör med hänsyn till den beräknade belastningen föras upp med 25 (+2) mUj. kr.
Under de senaste budgetåren har arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigats att på vissa villkor besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket. Jag förordar att samma bemyndigande lämnas även för nästa budgetår.
Vid budgetårets slut bör arbetsmarknadsstyrelsen redovisa hur stort belopp som faktiskt har förbmkats för väg- och gatuarbeten. Detta belopp bör räknas av mot autoraobilskattemedlen. Uppskattningsvis kan beloppet anges tUl 50 mUj. kr.
Med hänvisning tiU den sammanställning av medelsberäkningen för nästa budgetår som har gjorts i det föregående (s. 62) hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att Kungl. Maj:t får bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen att under budgetåret 1971/72 besluta om avskrivning av sådan lånefordran, uppkommen inom arbetsmarknadsverket, till belopp om högst 3 000 kr., beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen att vederbörande inte kan
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
69
betala sin skuld och enUgt styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade med arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärdema inte är ekonomiskt lönande, allt under fömtsättning att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska förhåUanden,
2) godkänna av mig förordad ändring av grunderna för näringshjälp m.m., att tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1971,
3) tiU Särskilda beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 525 000 000 kr., varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.
B 5. Förläggningsbyggnader m. m.
1969/70 Utgift 29 376 752 1970/71 Anslag 32 500 000 1971/72 Förslag 18000000
Från anslaget bestrids utgifter för arbetsmarknadsstyrelsens bostads-förläggningsverksamhet för personer, som är sysselsatta i beredskapsarbete, deltar i omskolningskurser eller överflyttas för anstäUning på ny ort, samt för anskaffning och uppförande av familjebostäder för zigenare. Under anslaget redovisas inkomster från styrelsens uthyrning av förläggningsplatser till enskilda personer samt från försäljning och uthyrning av förläggningsbyggnader till myndigheter, kommuner och industrier m. m.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
AMS |
Departementschefen |
|
Utgifter |
|
|
|
|
1. Nyanskaffning av förlägg- |
|
|
|
|
ningsbyggnader m. m. |
19 000 000 |
—4 000 000 |
— 850 000 |
|
2. Ersättningsanskaffning av |
|
|
|
|
förläggningsbyggnader |
3 000 000 |
+ 1 500 000 |
+ 1500 000 |
|
3. Underhålls- och drift- |
|
|
|
|
kostnader |
26 700 000 |
—4 400 000 |
— 4 500 000 |
|
4. Lönekostnadspålägg |
1 300 000 |
+ 100 000 |
- 300 000 |
|
Summa utgifter |
50 000 000 |
—6 800 000 |
—11800 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
70
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
AMS Departementschefen
|
+ 200 000 + 1 900 000 —8 700 000 |
Uppbördsmedel
5. Ersättning för upplåtna förläggningsplatser 11 000 000
6. Inkomster vid uthyrning och försäljning av förläggningsbyggnader 6 500 000
Summa inkomster 17 500 000
Nettoutgift 32 500 000
1 700 000 + 1 700 000
+ 1000000 + 2 700 000 —14 500 000
Arbetsmarknadsstyrelsen
1. Nyanskaffning av
förläggningsbyggnader m.m. Vid utgången av
budgetåret 1969/70 disponerade styrelsen egna byggnader för förlägg
ning av ca 11 000 personer och förhyrda bostäder motsvarande drygt
900 platser. Förhyming, huvudsakligen för omskolningselever, har skett
när det ställt sig billigare än att skaffa egna byggnader.
Under innevarande budgetår beräknas antalet platser i egna förläggningar öka med ca 1 800. Under budgetåret 1971/72 behövs ytterligare 600 platser, nämligen 300 för omskolningselever och 300 för uthyrning till kommuner och industrier för överflyttad arbetskraft. Kostnaderna för dessa 600 platser beräknas till 9 milj. kr.
Styrelsen räknar med att under budgetåret 1971/72 behöva upphandla ett antal ytterligare byggnader för bl. a. utspisnings- och fritidsändamål till en kostnad av 5,4 milj. kr.
För budgetåret 1971/72 räknar styrelsen med att anskaffa fyra familjebostäder för zigenare för sammanlagt ca 0,6 milj. kr., samt att sälja två sådana bostäder.
2. Ersättningsanskaffning av förläggningsbyggnader. Under budgetåret 1971/72 beräknas 300 platser behöva ersättas till en kostnad av 4,5 milj. kr.
3. Underhålls- och driftkostnader. De egentliga driftkostnaderna under budgetåret 1971/72 för förläggningarna beräknas till 14,4 milj.kr. Därutöver fömtses kostnader på 2,7 milj.kr. för uppförande och flyttning av byggnader, 4,8 milj. kr. för reparation och underhåll samt 0,4 milj. kr. för vissa tiUfälligt ej använda byggnader.
5. Ersättning för upplåtna förläggningsplatser. Styrelsen räknar med en ersättning vid beredskapsarbetsplatserna av (3 200 platser X 780 kr.) 2,5 milj. kr.
När det gäUer omskolningselever och personer boende i styrelsens
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 71
egna förläggningar för överflyttad arbetskraft räknar styrelsen med en inkomst av (5 900 platser x 1 730 kr.) 10,2 milj. kr.
6. Inkomster vid uthyrning och försäljning av förläggningsbyggnader. Uthyrning till korarauner och industrier av ca 5 420 platser samt försäljning av ca 250 platser beräknas ge inkomster om ca 6 resp. 0,7 milj. kr.
Departementschefen
I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen räknar jag med ett fortsatt behov av nya förläggningsbyggnader. Under nästa budgetår bör nya byggnader tillföras i första hand omskolningscentra. Därutöver beräknar jag medel — ehuru i mindre omfattning än styrelsen har föreslagit — till nya förläggningsbyggnader för uthyming till kommuner och industrier för överflyttad arbetskraft samt byggnader för bl. a. utspisnings- och fritidsändamål.
I fråga om uthyrning av förläggningsbyggnader har jag inhämtat av styrelsen att de kalkyler som ligger tiU gmnd för hyressättningen f. n. är föremål för en översyn som bl. a. kan komma att innebära att kortare avskrivningstid för byggnaderna tillämpas. På grundval härav beräknar jag inkomsterna vid uthyrning till högre belopp än styrelsen.
Med hänvisning i övrigt tiU sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Förläggningsbyggnader m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.
B 6. Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
|
1969/70 Utgift |
1 818 585 |
|
1970/71 Anslag |
1 000 |
|
1971/72 Förslag |
1 000 |
Reservation 6 319 462
Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning och förrådshållning av maskiner, redskap och arbetsmateriel som används vid framför allt beredskapsarbeten. Den värdeminskning som uppstår vid utnyttjandet av dessa förnödenheter debiteras vederbörande anslag och mot värdeminskningen svarande belopp förs till förevarande anslag som inkomst. Anslaget tiUförs vidare inkomster av försäljning och uthyrning av materiel ra. m. till andra myndigheter och enskilda.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 72
AMS
beräkning
1970/71 1971/72
|
Utgifter |
|
|
|
1. Kostnader för förrådens drift |
4 865 000 |
+ 650 000 |
|
2. Anskaffning av maskiner och reservdelar |
4 015 000 |
+ 1 500 000 |
|
3. Anskaffning av redskap och arbets- |
|
|
|
materiel samt vagnar för personal m. m. |
1 400 000 |
— 350 000 |
|
Summa utgifter |
10 280 000 |
+ 1 800 000 |
|
Inkomster |
9 900 000 |
+ 500 000 |
|
Nettoutgift |
380 000 |
+ 1300 000 |
A rbetsmarknadsstyrelsen
1. TiU följd av pris- och löneförhöjningar beräknas kostnadema för förrådens drift öka med 140 000 kr. Lönekostnadspålägget uppskattas till 460 000 kr. Ett ökat medelsbehov om 50 000 kr. beräknas för reparationer och underhåll av maskiner samt för ökade förrådsomkostnader i samband med ut- och inlämning av maskiner och materiel. Underhållskostnaderna för maskiner och utmstning vid industriella beredskapsarbeten beräknas till oförändrat 250 000 kr.
2. Ersättningsanskaffningar av byggnads- och arbetsmaskiner samt transportredskap beräknas tiU 3 115 000 kr. För anskaffning av reservdelar för reparation av byggnads- och arbetsmaskiner beräknas 900 000 kr.
För de industriella beredskapsarbetena beräknas nyanskaffning av verktygs- och bearbetningsmaskiner samt övrig utrustning ske med 1,5 milj. kr.
3. För anskaffning av
redskap och arbetsmateriel beräknas 100 000
kr. och för anskaffning av personalvagnar till beredskapsarbetena
950 000 kr.
På gmnd av reservationen på anslaget kan detta liksom tidigare år föras upp med endast ett formellt belopp.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.
B 7. Arbetsmarknadsutbildning m. m.
1969/70 Utgift' 496 119 034 1970/71 Anslag 505 000 000 1971/72 Förslag 600000000
» Inkl. utgifter som fr. o. m. innevarande budgetår bestrids från anslagen B 16 Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. och C 2 Stöd till lokaliseringsutbildning.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 73
Från anslaget bestrids utgifter för yrkesutbildning som sker av sysselsättningspolitiska skäl. Huvudsakligen är det fråga om omskolning och annan yrkesutbildning åt personer som är eUer löper risk att bli arbetslösa eller är svårplacerade på arbetsmarknaden och för vilka utbUdningen bedöms vara nödvändig för att stadigvarande arbete skall kunna erhållas. Som försöksverksamhet anordnas fr. o. m. budgetåret 1966/67 utbildning av inte arbetslösa personer inom s. k. bristyrken (bristyrkesutbildning) i viss omfattning.
Utgifterna avser kostnader främst för anordnande av utbildningen och för utbildningsbidrag åt kursdeltagarna. Arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen handhar arbetsmarknadsutbildningen.
Bestämmelserna om utbildningsbidrag återfinns i arbetsmarknadskungörelsen. Bidrag utgår i form av grundbidrag, hyresbidrag, familjetillägg och särskUt bidrag.
Från anslaget bestrids vidare utgifter för undervisning i svenska språket under högst två månader i saraband med arbetsmarknadsutbildning.
Arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen
Myndigheterna har gjort gemensam framställning rörande anslaget för nästa budgetår.
Arbetsmarknadsutbildningens omfattning. Under budgetåret 1968/69 deltog i oUka forraer av arbetsmarknadsutbildning 92 000 personer, varav ca 5 500 i lokaUseringsutbildning. Under budgetåret 1969/70 deltog ca 98 000 personer, därav ca 5 600 i lokaliseringsutbUdning. Utbildningsvolymen under budgetåret 1970/71 beräknas till 100 000 personer exkl. lokaliseringsutbildning.
Arbetsmarknadsstyrelsen bedömer en fortsatt expansion av utbildningen under budgetåret 1971/72 upp tUl 105000 personer som sannolik. Av dessa beräknas 49 000 personer delta i skolöverstyrelsens kurser.
BristyrkesutbUdningen har under budgetåret 1969/70 omfattat ca 650 personer, varav de flesta utbildats för verkstadsindustrin och vårdområdet. Huvudorsaken till verksamhetens ringa omfattning anser styrelsen vara att de utbildningsbidrag som utgår under utbildningen medför en aUtför stor standardsänkning för den som lämnar ett arbete.
Förslag rörande utbildningsbidrag m. m. I sina anslagsframställningar för de tre senaste budgetåren har arbetsmarknadsstyrelsen framlagt förslag om höjda utbildningsbidrag och ett nytt bidragssystem, som innebär en förenklad handläggning av bidragsärendena. Styrelsen har bl. a anfört att bidragens realvärde successivt har minskat samtidigt som den allmänna reaUönenivån har höjts. Vidare har framhållits att utbildningsbidragen framstår som oförmånliga också vid en jämförelse med de ersättnmgar, som utgår inom den allmänna försäkringen och arbetslös-3* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 74
hetsförsäkringen. Utbildningsbidragen bör vara så stora att arbetslösa personer stimuleras att utbilda sig i stället för att uppbära kontantstöd.
Styrelsen erinrar om att socialhjälp ofta utgår med högre belopp iin utbUdningsbidrag. En person som uppbär utbildningsbidrag måste i många fall ansöka om socialhjälp för att klara den dagliga försörjningen. Fömtom under löpande utbildningstid bör därför bidrag efter särskild prövning kunna utgå under ferier tUl bl. a ensamstående försörjare — företrädesvis mödrar — och handikappade, som då av olika skäl inte kan försörja sig genom förvärvsarbete.
Styrelsen föreslår följande ändringar av bidragen.
Grundbidrag till kostnader för försörjning bör utgå lika för gift och ogift med 650 kr. per månad.
Hyresbidrag/bostadskostnadsbidrag bör som nu utgå med belopp som motsvarar bidragstagarens faktiska bostadskostnad. Normaleisätt-ning tUl den som inte har fast bostad bör utgå med 225 kr. per månad i alla dyrortsgmpper.
Barntillägg föreslås utgå med 120 kr. per månad. Eftersom en majoritet av de unga i dag går i gymnasial utbildning minst två år efter grundskolan och inte förrän i 18-årsåldem kan börja avlasta familjeekonomin, föreslås vidare att åldersgränsen för barntillägg höjs från 16tiU18år.
Bortavistelsebidrag bör utgå till familjeförsörjare eller jämförlig person, som genomgår utbildning utom hemorten med 450 kr. per månad.
Särskilt bidrag bör utgå som hittills.
Vidare bör ett särskilt icke behovsprövat .stimulansbidrag om 300 kr. per månad utgå vid bristyrkesutbUdning.
Det är angeläget att gmndbidraget helt undantas från reducering på grund av makeinkomst.
För att ytterligare kunna differentiera utbildningen aktualiserar styrelsen på nytt försöksverksamhet avseende företagsutbildning. Denna skulle begränsas till dels sådan personal som behöver nyrekryteras och som i samband därmed behöver omskolning eller kompletterande utbildning, dels redan anställda personer, som på grund av ändringar i produktionen löper risk att bli arbetslösa och för vilka omskolning bedöms erforderUg. Bidrag till företagen föreslås utgå med 3 kr. per elev och närvarotimme.
Anslagsberäkning. Med en utbildningsvolym av 105 000 personer beräknar arbetsmarknadsstyrelsen medelsbehovet för utbildningsbidrag tiU 352 milj. kr med nu gällande bidragsregler. Föreslagna ändringar av bidragssystemet kostar uppskattningsvis ytterligare 60 milj. kr. Sammanlagt beräknas aUtså arbetsmarknadsstyrelsens andel av anslaget till 412
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
75
milj. kr. I beloppet inryms även kostnader för det föreslagna bidraget till företagsutbildning, bristyrkesutbildning, lönekostnadspålägg samt kostnader för intematkurser i svenska språket för finska ungdomar som feriearbetar i Sverige under sommaren.
Skolöverstyrelsen beräknar sina utgifter för verksamheten till 206,8 milj. kr. Hämtöver beräknar skolöverstyrelsen för bidrag till vuxna zigenare i grundskoleutbildning ett belopp av 7,2 milj. kr.
Det totala medelsbehovet beräknas alltså för arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen gemensamt tiU (412 + 214) 626 milj. kr.
De av myndigheterna föreslagna utgiftsförändringama stäUs i det följande samman med de beräknade utgiftema enligt riksstaten för innevarande budgetår. Härvid har utgifterna för utbildningsbidrag fördelats på de skUda kursområdena i relation till de bevUjade bidragen i november 1970.
|
|
|
Ändring till |
Förslag |
|
|
|
|
1971/72 |
1971/72 |
|
|
|
1970/71 |
enl |
'. mynd. |
enl. mynd. |
|
Utbildningskostnader vid |
|
|
|
|
|
skolöverstyrelsens kurser |
189 200 000 |
+ |
17 600 000 |
206 800 000 |
|
Därav: |
|
|
|
|
|
Ersättning till lärare m. m. |
|
|
|
82 700 000 |
|
Stadigvarande under- |
|
|
|
|
|
visningsmateriel |
|
|
|
21 500 000 |
|
Förbrukningsmateriel m. m. |
|
|
|
17 000 000 |
|
Administration, hyror m. m. |
|
|
|
60 600 000 |
|
Lärarutbildning |
|
|
|
2 200 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
|
|
|
22 800 000 |
|
Utbildningsbidrag |
285 000 000 |
+ |
95 000 000 |
380 000 000 |
|
Därav: |
|
|
|
|
|
Skolöverstyrelsens kurser |
113 000 000 |
+ |
38 000 000 |
151 OOOOOO |
|
Kurser inom företag |
16 000 000 |
+ |
5 000 000 |
21 000 000 |
|
Kurser inom det reguljära |
|
|
|
|
|
utbildningsväsendet |
117 000 000 |
+ |
39 000 000 |
156 000 000 |
|
Övriga kurser |
39 000 000 |
+ |
13 000 000 |
52 000 000 |
|
Övrigt och gemensamt |
30 800 000 |
+ |
8 400 000 |
39 200 000 |
|
Därav: |
|
|
|
|
|
Utredningskostnader |
1 900 000 |
+ |
500 000 |
2 400 000 |
|
Elevvård m. m. |
14 100 000 |
+ |
4 000 000 |
18 100 000 |
|
Övriga kostnader |
9 000 000 |
+ |
2 500 000 |
11 500 000 |
|
Zigenarutbildning |
5 800 000 |
+ |
1 400 000 |
7 200 000 |
|
|
505 000 000 |
+ 121000 000 |
626 000 000 |
|
Departementschefen
ArbetsmarknadsutbUdningen har under 1960-talet utvecklats till ett av sysselsättningspolitikens viktigaste instmment. Antalet personer i utbUdning steg sålunda från 11 000 budgetåret 1959/60 tUl 98 000 bud-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
76
getåret 1969/70. UtbUdningsinsatserna vidgades särskilt kraftigt under konjunkturnedgången 1967—1968 och meUan budgetåren 1966/67 och 1968/69 ökade antalet personer i utbildning med 34 000 personer. Mellan budgetåren 1968/69 och 1969/70 stannade expansionen vid ca 6 000 personer.
Nu anförda siffror avser en brattoberäkning av samtliga personer som under resp. budgetår har befunnit sig i utbildnmg. De innefattar sålunda även personer som påbörjade sin utbildning strax före budgetårets slut eUer som avslutade den aUdeles i början av budgetåret. Antalet påbörjade utbildningar under budgetåret 1969/70 var ca 75 000.
I följande sammanställning redovisas antalet påbörjade utbildningar samt utbildningsvolymen i veckor under budgetåret 1969/70, fördelat på skilda utbildningsområden.
Kursområde
Skolöverstyrelsens kmser Kurser inom företag (exkl. lokaliseringsutbildning) Kurser inom det reguljära utbildningsväsendet Övriga kurser
Summa Lokaliseringsutbildning
|
Antal |
Proc. |
Utb. |
ge- |
Antal |
Proc. |
|
elever |
för- |
nomsnitt elev- |
för- |
||
|
|
deln. |
i veckor |
veckor |
deln. |
|
|
30 400 |
43 |
25 |
|
746 000 |
48 |
|
5 800 |
8 |
17 |
|
99 000 |
6 |
|
20100 |
29 |
25 |
|
503 000 |
32 |
|
14 300 |
20 |
15 |
|
215 000 |
14 |
|
70 600 |
100 |
|
|
1 563 000 |
100 |
|
4 100 |
|
|
|
82 000 |
|
Kurser anordnade av skolöverstyrelsen (omskolningskurser, fortbildningskurser, nybörjarkurser och anpassningskurser) svarar som framgår av sammanställningen för ca halva utbUdningsvolymen räknat i antalet utbildningsveckor, medan sådan arbetsmarknadsutbildning som är förlagd till det reguljära utbildningsväsendet svarar för en tredjedel. Lokaliseringsutbildningen redovisas särskilt, eftersom den fr. o. m. innevarande budgetår bekostas med medel från anslaget Stöd till lokaliserings-utbildning (C 2). Gruppen övriga kurser innefattar bl. a. korrespondensutbildning och kurser i bildningsförbundens regi.
Arbetsmarknadsutbildningen svarar för en betydande del av den totala utbildningen i vårt land. Överfört till siffror som är jämförbara med utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet har sålunda arbetsmarknadsutbildningen en omfattning av ca 40 000 platser. Tar man hänsyn till den kontinuerliga intagningen vid skolöverstyrelsens kurser och till att företagsutbildning och viss annan utbUdning sker året om, kan antalet genomsnittligt utnyttjade utbildningsplatser under föregående budgetår uppskattas till 35 000. Under vårmånaderna, då utbildningen regelmässigt är som mest omfattande, var antalet personer
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 77
som samtidigt befann sig i arbetsmarknadsutbildning drygt 45 000.
Utgiftema för arbetsmarknadsutbildningen beräknas innevarande budgetår överskrida en halv miljard kr. TiU ca 3/5 består utgifterna av utbildningsbidrag till elevema. Återstoden är kostnader för själva utbildningen i form av lärarlöner, hyror m. m. Kostnadema härför uppgick under budgetåret 1969/70 tiU 160 milj. kr. För att få en fullständig bUd av statens kostnader för arbetsmarknadsutbildning bör man härtill lägga bl. a. vissa kostnader under åttonde huvudtiteln tUl följd av att utbUdningskapacitet även inom det reguljära utbildningsväsendet tas i anspråk för arbetsmarknadsutbildning.
En överslagsmässig beräkning ger vid handen att statens kostnad per utbildningsvecka och elev vid skolöverstyrelsens kurser under budgetåret 1969/70 utgjorde genomsnittligt ca 400 kr., varav utbildningsbidraget utgjorde något mindre än hälften. Det betyder att statens kostnad för att utbilda en elev under ett år kan uppskattas tiU ca 20 000 kr.
Angivna genomsnittsbelopp hänför sig som nämnts tUl sådana kurser i skolöverstyrelsens regi där staten svarar för såväl utbildningsbidrag till eleven som kostnaderna för lokaler, maskiner, utrustning, lärarlöner osv. Vid andra former av arbetsmarknadsutbildning kan statens kostnad inskränka sig till utbildningsbidrag, inkl. i förekommande fall kursavgifter, eUer som vid företagsutbildning till ett bidrag till företaget för dess utbildningskostnader.
De kraftigt ökande utgifterna för verksamheten och den snabba ökningen av antalet personer som genomgår utbildning bör ses mot bakgmnden av statsmaktemas strävanden att låta arbetsmarknadsutbildningen spela en alltmer betydelsefull roU i sysselsättningspolitiken och i strukturanpassningen av vårt näringsliv. Samtidigt utgör utbildningen för den enskUde en möjlighet att stärka hans ställning på arbetsmarknaden. Ett sätt att mäta utbildningens effektivitet i detta hänseende är att undersöka i vUken utsträckning elevema får arbete efter avslutad utbildning. Resultat föreligger nu i fråga om personer som slutade sin utbildning under år 1969. Av dem som slutförde en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning fick nära tre fjärdedelar arbete inom en månad efter utbildningens slut. Av hela antalet som slutförde utbildningen var det mindre än 10 % som efter en månad kunde betecknas som arbetslösa. För personer som slutade sin utbUdning under första halvåret 1970 föreligger siffror som visar ännu bättre möjligheter att erhålla arbete efter utbildningens slut. Av drygt 35 000 personer som slutade sin utbildning under denna tid föreligger uppgifter om 31 000. 6 500 personer forsatte med annan utbUdning. Av återstoden hade 73 % fått anställning efter högst en månad och endast drygt tusentalet personer saknade anställning på gmnd av brist på arbete. Även med hänsyn till att UtbUdningen slutfördes i ett läge med extremt hög efterfrågan på arbetskraft får resultatet betecknas som gott.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
78
I rådande högkonjunktur har särskilda ansträngningar gjorts för att föra in nya gmpper av arbetstagare på arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadsutbildningen har insatserna förstärkts i syfte att bl. a. möjliggöra för hemarbetande kvinnor att träda in på arbetsmarknaden. Av antalet personer i arbetsmarknadsutbildning har normalt ca 30 % hänvisats av arbetsvärden. Enligt vad arbetsmarknadsstyrelsen har redovisat hade av de ca 75 000 personer som påbörjade utbUdningskurser (inkl. lokalisermgsutbUdning) under budgetåret 1969/70 mer än 19 000 inte varit yrkesverksamma under så lång period före kontakten med arbetsförmedlingen att de kunde hänföras till någon näringsgren. Av de icke förvärvsarbetande hade ca 14 500 varit sysselsatta med arbete i eget hem. 1 sammanhanget kan näranas att andelen kvinnor i arbetsmarknadsutbUdning under hösten 1970 var så hög som ca 45 % mot ca 35 % två år tidigare.
Efterfrågan på arbetskraft är, som jag tidigare har redovisat, inom flertalet industribranscher aUtjämt betydande. Det är av vitalt intresse för vårt land att framför allt exportindustrins och den importkonkurrerande industrins arbetskraftsbehov kan tillgodoses. De ansträngningar som har gjorts att via en intensifierad arbetsmarknadsutbildning ge möjlighet tiU återinträde på arbetsmarknaden och introducera nya grupper av förvärvsarbetande på denna har lämnat goda resultat. Ansträngningarna bör fullföljas i den utsträckning som är möjlig. För att i nuvarande läge särskilt tillgodose industrins behov av arbetskraft har redan under innevarande budgetår kapaciteten vidgats väsentiigt för utbildning vid särskilt anordnade kurser i skolöverstyrelsens regi. Dessa kurser är så utformade att ett tillskott kan komma arbetsmarknaden till del relativt snabbt. Jag finner en expansion av arbetsmarknadsutbildningen i denna riktning angelägen i nuvarande situation.
Med utgångspunkt i att denna inriktning av arbetsmarknadsutbUdningen bör fullföljas har från arbetsmarknadsstyrelsen inhämtats förslag till preliminär plan för den beräknade fördelningen av antal elever som påbörjar utbildning samt kursveckor fördelat på skilda kursområden för budgetåret 1971/72.
|
Kursområde |
Antal |
Proc. |
Utb. |
ge- |
Antal |
Proc. |
|
|
elever |
fördeln. |
nomsnitt i veckor |
elevveckor |
fördeln. |
|
|
Skolöverstyrelsens |
|
|
|
|
|
|
|
kurser |
36 750 |
49 |
25 |
|
920 000 |
53 |
|
Kurser inom företag |
6 000 |
8 |
19 |
|
115 000 |
7 |
|
Kurser inom det |
|
|
|
|
|
|
|
reguljära utbild- |
|
|
|
|
|
|
|
ningsväsendet |
20 250 |
27 |
25 |
|
510 000 |
30 |
|
Övriga kurser |
12 000 |
16 |
15 |
|
180 000 |
10 |
|
|
75 000 |
100 |
|
|
1 725 000 |
100 |
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 79
I jämförelse med utfallet för budgetåret 1969/70 (s. 76) förutsätts den andel av den totala utbildningsvolymen som hänför sig till skolöverstyrelsens kurser öka kraftigt. Den utbildningsvolym sora avser arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet samt gruppen övriga kurser minskar därmed i andel.
Jag förordar att denna plan läggs till grund för arbetsmarknadsutbildningens inriktning under budgetåret 1971/72. Liksom hittUls bör det ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen att vid behov göra de avsteg från planen som erfordras för att arbetsmarknadsutbildningen skall utgöra ett flexibelt instrument i sysselsättningspolitiken och utbildningspolitiken. Eftersom omfattningen av arbetsmarknadsutbUdningen varierar kraftigt under året bör ett samspel mellan företagsutbUdningen, de särskilt anordnade kurserna i skolöverstyrelsens regi samt utbUdning inom det ordinarie utbildningsväsendet ständigt vara föremål för överväganden i syfte att begränsa kostnaderna.
Jag vUl i sammanhanget erinra om att Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut (SU 1969: 58 s. 15, rskr 189) i maj 1970 bemyndigade arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen att försöksvis under budgetåret 1970/71 anordna beställningskurser åt näringslivet vid skolöverstyrelsens utbildningscentra i den mån ledig kapacitet kan utnyttjas. Företagen skall därvid svara för hela kostnaden för utnyttjad utbildningsplats och influtna ersättningar skall tillföras förevarande anslag.
Jag vUl även erinra om att Sverige har träffat en överenskoraraelse med Finland och Norge om upprättande av ett Nordkalottens arbets-marknadsutbUdningscentrum i Övertorneå. Härvid kommer den där befintliga centrala verkstadsskolan att utnyttjas. Verksamheten kommer att bedrivas enUgt de riktiinjer och bestämraelser som gäUer för ifrågavarande verksamhet i Sverige, med den skillnaden, att i styrelsen ingår representanter även för grannländernas arbetsmarknadsmyndigheter. Deltagarna rekryteras i alla tre ländema och resp. land svarar för utbildnings-och sociala kostnader för sina elever enligt vissa regler. Härigenom koraraer utbildningsmöjlighetema för personer bosatta inom nordkalottområdet att förbättras.
Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen har för budgetåret 1969/70 redovisat erfarenheterna av pågående försöksverksamhet raed viss allmän utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen. I samband härmed har vissa forskningsredogörelser för uppföljningen av den allmänna utbildningen överlämnats av skolöverstyrelsen. Försöksverksamheten har bedrivits vid 12 kurscentra i saraband med längre kurser, huvudsakligen inom det Verkstadstekniska området. De båda styrelsema har sedermera lämnat anvisningar tiU länsarbetsnämnder och kursstyrelser att allmänna ämnen skall ingå i utbUdningen vid ifrågavarande kurser vid samtiiga kurscentra. Utbildningen avses omfatta 288 lektioner och förlänger den individuella kurstiden med 8 veckor.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 80
Jag finner denna undervisning i allmänna äranen inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen vara angelägen. Den utgör ett viktigt bidrag till strävandena att inom vuxenutbildningen stödja i första hand dera sora har brister i den grundläggande utbildningen och tUl följd härav oftare än andra drabbas av arbetslöshet och svårigheter på arbetsmarknaden. Det innebär att de flesta som genomgår längre utbUdning vid kurcentra får sin grundutbildning förstärkt.
HittiUsvarande erfarenheter av undervisningen i allmänna ämnen är emellertid alltför ringa för att — utöver det steg som har tagits — läggas tUl gmnd för en ytterligare utvidgning av den allmänna utbildningen. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen att kontinuerligt redovisa vunna erfarenheter av verksamheten med undervisning i allmänna ämnen. Denna utvärdering bör sedan läggas till grund för bedömningen av den allmänna utbildningens plats i arbetsmarknadsutbildningen och i vuxenutbildningen.
I fråga om utbildningsbidragen till elevema har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit omfattande förbättringar, bl. a. slopad reducering av bidragen på grund av makes inkomst samt införande av bortavistelsebidrag.
I nuvarande budgetläge måste enligt min mening förslag ora bidragsreformer behandlas restriktivt. Jag betraktar emeUertid en höjning av utgående bamtillägg inom utbUdningsbidraget som mycket angelägen. Jag förordar därför att detta höjs med 40 kr. per barn och månad från 60 tUl 100 kr. per bam och månad i normalfallen. Inte minst för gifta kvinnor med minderåriga bam som via arbetsmarknadsutbildningen söker sig ut på arbetsmarknaden bör höjningen utgöra en väsentlig förbättring av nu utgående förmåner. Någon höjning av grundbidragen kan jag inte förorda. Justering av bidragsbeloppen har skett senast åren 1968 och 1970. Jag viU i sammanhanget framhåUa att jag enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande i september 1970 tillkallade en utredningsman med uppdrag att se över reduceringsregler och vissa andra frågor rörande utbildningsbidragen inom arbetsmarknadsutbUdningen (jfr SU 1970: 54, rskr 157). I avvaktan på resultatet av denna översyn är jag inte beredd förorda omfattande förändringar av nu gällande utbildningsbidrag. Även de av styrelsen aktuaUserade frågorna rörande möjlighetema att erhålla utbildningsbidrag tmder ferier samt barntiUägg för barn även i åldern 16—18 år bör anstå till dess resultatet av översynen föreligger.
Arbetsmarknadsstyrelsens också tidigare framförda förslag att försöksvis införa generella bidrag till företagsutbildning kan jag inte biträda. Jag vill på denna punkt hänvisa till beslut senast av 1970 års riksdag i fråga om bidrag tUl företagsutbildning (prop. 1, bU. 13 s. 129, SU 54, rskr 157) och i fråga om regionalpolitiskt stöd till företag vid
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 81
företagsutbildning (prop. 75, SU 103, rskr 270).
Vad angår medelsbehovet imder anslaget för nästa budgetår innebär myndigheternas beräkningar som framgår av samraanstäUningen på s. 75 en utgiftsökning ora 121 raUj. kr. Därav hänför sig 8 milj. kr. till prisomräkning, 53 milj. kr. till ökad utbildningsvolym och 60 milj. kr. till ändrade bidragsregler.
Det av mig förordade höjda bamtUlägget inom utbildningsbidraget beräknas medföra en utgiftsökning på anslaget om ca 10 milj. kr. Lönekostnadspålägget beräknas öka med 1 milj. kr. utöver myndigheternas förslag till följd av den höjda arbetsgivaravgiften. I fråga om utbildningsvolymen under budgetåret förtjänar påpekas att antalet personer i arbetsmarknadsutbildning under hösten 1970 har ökat mycket snabbt och vid mitten av november månad var ca 11 000 fler än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. I riktning mot ökade utgifter jämfört raed styrelsemas beräkning verkar också den av mig förordade förstärkta inriktningen av utbUdningen mot särskilda kurser i skolöverstyrelsens regi. Jag beräknar den totala utgiftsökningen under anslaget till 95 milj. kr. och det totala anslagsbehovet för nästa budgetår tUl 600 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna av mig förordad ändring av barntillägget inom utbUdningsbidraget, att tUlämpas fr. o. m. den 1 juli 1971,
2) till Arbetsmarknadsutbildning m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 000 kr.
B 8. Kontant stöd vid arbetslöshet
1969/70 Utgift 231610 841 1970/71 Anslag 226 000 000 1971/72 Förslag 262000000
Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor enhgt förordningen (1956:630; omtryckt 1968: 141; ändrad 1969: 94) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor. Bidraget utgår i form av gmndstatsbidrag, dagpenningbidrag, barntUläggsbidrag, förlängningsbidrag och förvahningsbidrag. Från anslaget bekostas vidare statsbidrag till kommunala kontantunderstöd och utgifter för statligt omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen.
A rbetsmarknadsstyrelsen
Statsbidrag tiU arbetslöshetskassorna utgår i efterskott för försäkringsår, vilket medför att de kostnader som väsentiigen bestämmer me-
prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 82
delsbehovet för budgetåret 1971/72 avser verksamheten under försäkringsåret den 1 september 1970—den 31 augusti 1971. Till en del betalas dock bidrag ut i förskott; under budgetåret 1969/70 utgjorde förskotten 114,4 milj.kr. Styrelsen räknar med att förskottsutbetalningarna budgetåren 1970/71 och 1971/72 inte kommer att överstiga denna nivå.
Medlemsantalet beräknas till 2 145 000 då det gäller ersättningen och till 2 200 000 då det gäller förvaltningsbidraget.
Flertalet kassor har höjt sina dagpenningbelopp sedan två nya dagpenningklasser infördes den 1 september 1968. I början av år 1970 hade 66 % av kassamedlemmaina 50 kr. i dagpenning och inte mindre än 86 % 40 kr. och däröver.
Antalet ersättningsdagar per årsmedlem under försäkringsåren 1967/ 68 och 1968/69 var 4,5 resp. 4,1 och beräknas under försäkringsåret 1969/70 tiU 3,2. Styrelsen beräknar att det under budgetåret 1971/72 kommer att ske ordinarie ersättningsutbetalningar motsvarande 3,25 dagar per årsmedlem.
Det genomsnittliga gmndstatsbidraget under budgetåret 1971/72 beräknas till 16: 28 kr. per ersättningsdag. Med ledning härav beräknas utgiften för grundstatsbidrag till 113,5 milj.kr. Det tillägg till grundstatsbidraget, som utgår till kassor med stort antal ersättningsdagar per årsmedlem, beräknas uppgå till 12,9 milj. kr.
Dagpenningbidraget beräknas på gmndval av erfarenheterna under senare år till 37 % av den del av dagpenningbeloppet som inte täcks av gmndstatsbidrag eller tiUägg till grundstatsbidrag. Utgiften för dagpenningbidrag skulle härigenom bli 66,7 milj. kr. Statsbidrag utgår vidare med 60 % av kassornas utgifter för barntillägg; utgiften härför beräknas till 4,2 milj. kr.
Anslagsbehovet för bidrag till kassornas ordinarie ersättningsulbe-talningar beräknas således till 197,3 milj. kr., vartill kommer 8,8 milj. kr. för statsbidrag till kassornas förvaltningskostnader.
För extra kassaersättning till äldre arbetslösa under högst 300 dagar utöver den ordinarie ersättningstiden utgår statsbidrag (s. k. förlängningsbidrag) med 93 % av utgiften för dagpenning och barntillägg. Då erfarenheten av den extra kassaersättningen ännu är begränsad, är det vanskligt att bedöma medelsbehovet för detta ändamål. För försäkringsåret 1970/71 har antalet extra ersättningsdagar per medlem beräknats till 0,4, vilket motsvarar en utgift för kassorna om ca 38 milj. kr. Statsbidraget skuUe då utgöra drygt 35 milj.kr. Styrelsen uppskattar medelsbehovet för förlängningsbidrag till 35 milj. kr. även för budgetåret 1971/72.
Av arbetslöshetskassornas sammanlagda inkomster under försäkringsåret 1970/71, som beräknas till 360 milj.kr., beräknas 242 milj. kr. ut-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 83
göra statsbidrag, 88 milj. kr. avgifter och 30 milj. kr. ränteinkomster från kassornas fonder.
Statligt omställningsbidrag, som infördes den 1 juli 1968, uppbais i mitten av juU 1970 av 3 827 personer. Kostnaderna uppgick under budgetåret 1969/70 tiU 25,1 milj. kr. och beräknas för vart och ett av budgetåren 1970/71 och 1971/72 tiU 27 milj. kr.
Kommunalt kontantunderstöd betalades under budgetåret 1968/69 av 36 kommuner med sammanlagt 5,6 milj. kr. och under budgetåret 1969/70 av 27 kommuner med samraanlagt 3,8 milj. kr. Statsbidrag utgick med 1,7 resp. 1,0 milj. kr. För budgetåret 1970/71 har beräknats 1,5 milj. kr.
Understödsbeloppen, sora bestäms av kommunerna, får enligt de bestämmelser som gäUt sedan den 18 april 1967 inte överstiga 24 kr. per dag för ensamstående, 28 kr. per dag för makar gemensamt och 2 kr. per dag för varje bam. Med hänsyn till de ökade dagpenningbeloppen i arbetslöshetskassorna föreslår styrelsen, att maxiraibeloppen för kommunalt kontantunderstöd höjs snarast.
Styrelsen beräknar anslagsbehovet för kommunal kontantunderstöds-verksamhet under budgetåret 1971/72 till 1,5 railj. kr.
Det totala medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1971/72 beräknas sålunda till (197,3 + 8,8 + 35,0 + 27,0 + 1,5) avrundat 270 milj. kr.
Yttrande
KS A-utredningen har i yttrande över arbetsmarknadsstyrelsens förslag om höjning av maximibeloppen för kommunalt kontantunderstöd anfört, att utredningen avser att i början av år 1971 avge sitt huvudbetänkande med förslag till former för kontant stöd vid arbetslöshet. Förslagen koraraer att gå ut på bl. a. att den komraunala kontantun-derstödsverksamheten upphör samt att arbetslöshetsförsäkringen byggs ut och kompletteras med ett statligt kontant arbetsmarknadsstöd. Konstruktionen av detta kontanta arbetsmarknadsstöd kommer i flera avseenden att avvika från det kommunala kontantunderstödets. De av arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasatta ändringarna av nuvarande bestämmelser för kommunalt kontantunderstöd vid arbetslöshet skulle enligt utredningen komma att försvåra övergången till det stödsystem som utredningen avser att föreslå.
Departementschefen
Under det försäkringsår som avslutades den 31 augusti 1970 betalades ut ordinarie ersättningar motsvarande ca 3,1 ersättningsdagar per medlem. I nyanslutna och tillkommande kassor kan antalet ersättnings-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 84
dagar per medlem antas vara lägre än i tidigare anslutna kassor. För verksamheten under försäkringsåret september 1970— augusti 1971, som i väsentiig mån påverkar medelsbehovet under budgetåret 1971/72, bör man därför enligt min mening inte räkna med fler ersättningsdagar per medlem än för senast redovisade försäkringsår.
Arbetsmarknadsstyrelsens framstäUning om höjning av maximibeloppen för kommunalt kontantunderstöd kan jag med hänvisning till vad KSA-utredningen har anfört i sitt yttrande inte biträda.
Jag beräknar det totala medelsbehovet under anslaget tUl 262 mUj. kr. och hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 262 000 000 kr.
B 9. Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor
1969/70 Utgift 6 850 000 Reservation 2 480 000
1970/71 Anslag 5 000 000 1971/72 Förslag 7500000
A rbetsmarknadsstyrelsen
Under budgetåren 1959/60 och 1960/61 anvisades anslag om sammanlagt 20 milj. kr. tiU särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor. För budgetåret 1970/71 anvisades för ändamålet ett nytt reservationsanslag om 5 milj. kr. Återstående medel av tidigare anslag överfördes till det nya anslaget.
Försäkringsåret 1968/69 medförde för vissa kassor betydande underskott i verksamheten. Kassomas sammanlagda fonder minskade under försäkringsåret med ca 21 milj.kr. Under budgetåret 1969/70 beviljade Kungl. Maj;t bidrag om sammanlagt 6 850 000 kr. till åtta kassor, huvudsakligen inom sektorer av näringslivet med hög strukturomvandling.
Den fortgående strukturomvandlingen kan komma att medföra stora ekonomiska påfrestningar för vissa kassor. Eftersom det är av stor betydelse att tiUräckliga medel finns reserverade för ändamålet, föreslår styrelsen att ytterligare 10 milj. kr. anvisas.
Departementschefen
Inberäknat reserverade medel på anslaget står närmare 7,5 milj. kr. till förfogande för utbetalning av bidrag under innevarande budgetår. Under hösten 1970 har sex kassor bevUjats stöd med sammanlagt 2 750 000 kr. Ytterligare behov av särskilt stöd till erkända kassor kan uppkomma under innevarande budgetår.
Enligt min bedömning medför hög arbetslöshet i vissa kassor fortsatt
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 85
behov av särskilt stöd till erkända kassor från förevarande anslag. Jag förordar att för nästa budgetår tas upp ett anslag av 7,5 (+2,5) milj. kr. för ändamålet.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.
B 10. Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade
1969/70 Utgift 18 648 600 1970/71 Anslag 25 000 000 1971/72 Förslag 25000000
Från anslaget bestrids kostnader för anordnandebidrag tUl verkstäder inom arbetsvärden. Bidragsbestämmelsema återfinns i kungörelsen (1966:370, ändrad 1970:71 och 116) om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden. Dessa bestämmelser innebär att bidrag kan utgå till landstingskommun, kommun, förening eUer stiftelse för anordnande av lokal för avdelning för arbetsprövning eller verkstad för arbetsträning eller skyddad sysselsättning av handikappade samt för anskaffning av första uppsättningen maskiner eller likvärdig utmstning för sådan lokal. Bidrag får inte överstiga 390 eUer i vissa fall 500 kr. per kvm nettogolvyta. Bidrag utgår för högst 15 eUer, om lokalen är avsedd för särskilt utrymmeskrävande verksamhet, högst 30 kvm per arbetsplats. Bidrag för anskaffning av maskiner m. m. utgår med hälften eller, om särskilda skäl föreligger, högst två tredjedelar av anskaffningskostnaden.
Arbetsmarknadsstyrelsen får bevilja bidrag inom en för varje år fastställd ram. Bidrag får utbetalas med halva beloppet när byggnadsarbetena påbörjas. Återstående belopp betalas ut när byggnadsföretaget blivit avsynat och godkänt.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Under budgetåret 1969/70 har gäUt en bidragsram om 25 milj.kr. Beslut om bidrag har meddelats till ett belopp av 24,8 mUj. kr.
Under år 1969 ökade antalet platser vid verkstäder m. m. inom ar-betsvården med 1 186. Vid utgången av året disponerades 12 172 platser. Under första halvåret 1970 har tillkommit 1 279 platser. Under andra halvåret 1970 och under år 1971 beräknas tillkomma ca 3 000 platser och under första halvåret 1972 ytterligare ca 1 000. Härigenom skuUe finnas 17 450 platser vid verkstäderna den 1 juli 1972.
Platsbehovet är emeUertid mycket större. Bidragsbeloppen bör justeras utan uppskov så att anordnandebidraget inte förlorar karaktären av
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 86
stimulansbidrag. Styrelsen föreslår därför liksom tidigare år att bidragsgmndema ändras.
Normalbidraget bör höjas från 390 tiU 500 kr. per kvm nettogolvyta och det särskilda bidraget från 500 tiU 625 kr. per kvm nettogolvyta. Bidraget bor vidare utgå för högst 25 resp. högst 40 kvm per arbetsplats på gmnd av förskjutningen av produktionsinriktningen mot större tillverkningsobjekt.
Styrelsen framhåller liksom föregående år att det föreligger ett stort behov av rationaliseringsåtgärder vid de skyddade verkstäderna. Detta gäller särskUt vid ändrad puroduktionsinriktning men också för att höja verkstädemas produktion och lönsamhet. Det är också viktigt att verkstäderna tillgodogör sig de erfarenheter i fråga om arbetsplatsernas utformning som den ergonomiska forskningen lett fram till. För att stimulera huvudmännen bör bidrag kunna ges till kostnader för ändrings- och ombyggnadsarbeten som följd av att sådana åtgärder vidtas samt för att inreda verkstäder i fall då oinredda lokaler förhyrs. Huvudmännen bör i sådana fall kunna erhålla bidrag med 50 % av kostnader som godkänts av styrelsen.
Vidare bör statsbidrag utgå till kostnader för att ändra befintiiga eller anskaffa nya maskiner som är nödvändiga för ändrad produktionsinriktning, framtvingad av t. ex. stmkturomvandling inom verksamhetsområdet eller ändrade avsättningsförhållanden. Det är enligt styrelsens mening av största betydelse att maskiner vid verkstäder för handikappade är tidsenliga, lämpliga och lättskötta för att ett gott produktionsresultat skall uppnås. Bidrag för här berörda kostnader bör utgå efter samma regler som gäller till första uppsättningen maskiner.
För budgetåret 1970/71 har ramen för bidragsgivningen fastställts till 25 milj. kr. Såvitt nu kan bedömas kommer ramen att helt tas i anspråk. Med hänvisning till prognosernas osäkerhet beträffande omfattningen av den planerade utbyggnaden föreslås för budgetåret 1971/72 oförändrad bidragsram. Medelsbehovet under samma budgetår beräknas tiU 28 milj. kr.
Departementschefen
Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit vissa ändringar i grunderna för anordnandebidraget. Förskjutningen av produktionsinriktningen och behovet av rationell lagerhållning m. m. kräver ökade utrymmen vid de skyddade verkstäderna. Ökade utrymmeskrav ställs också för att verkstäderna samt avdelningar för arbetsprövning och arbetsträning skall kunna ta emot även svårt handikappade. Med hänsyn härtiU för-oi"dar jag att bidraget, som f. n. är begränsat tiU högst 15 eller i vissa fall 30 kvm per arbetsplats, får utgå för högst 25 resp. 40 kvm per arbetsplats. För att underlätta för huvudmännen att anordna arbets-vårdsinstitutioner i förhyrda lokaler förordar jag vidare, att i de fall
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 87
då oinredda lokaler förhyrs bidrag får utgå med högst 50 % av de inredningskostnader som godkänts av styrelsen, dock högst med 125 eUer i vissa fall 175 kr. per kvm nettogolvyta. I övrigt anser jag mig inte kunna biträda arbetsmarknadsstyrelsens förslag om ändrade bidragsgrunder.
Liksom under innevarande år bör arbetsmarknadsstyrelsen få bevilja bidrag inom en ram av 25 milj. kr. Ramen lorde möjliggöra att ytterligare ca 1 500 platser tillkommer. Kungl. Maj:t bör såsom hittills ha möjlighet att om behov uppkommer vidga ramen. Jag förordar att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande härtill.
Medelsbehovet för nästa budgetår bestäms huvudsakligen av betalningsutfallet för bidragsgivningen under innevarande och tidigare budgetår. Med hänsyn till belastningen beräknar jag medelsbehovet tUl oförändrat 25 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna av mig förordade ändringar av grundema för bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade,
2) medge att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade under budgetåret 1971/72 meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr.,
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ökning av den under 2) upptagna ramen för budgetåret 1971/72,
4) till Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.
B 11. Bidrag till driften av verkstäder för handikappade
1969/70 Utgift 43 246 460 1970/71 Anslag 75 000 000 1971/72 Förslag 100 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för bidrag till landstingskommun, kommun, förening eller stiftelse för driften av arbetsprövningsavdelning, träningsverkstad eUer verkstad för skyddad sysselsättning. Bidrag utgår för klientersättningar vid arbetsprövning och arbetsträning, lokalhyra och andra driftkostnader. Bidragsbestämmelserna återfinns i kungörelsen (1966:370, ändrad 1970:71 och 116) om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden. Kungörelsen innehåller också bestämmelser om bidrag till företag för s. k. halvskyddad sysselsättning. Vid sidan av dessa bestämmelser har senast den 29 maj 1969 meddelats bestämmelser om särskilt bidrag till försöksvis bedriven halvskyddad sysselsättning. Sistnämnda bestämmelser innebär i huvudsak att företag samt kommu-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 88
nal myndighet eUer inrättning som anordnar arbetsplatser avsedda att sysselsätta handikappade personer får bidrag med 2 500 kr. per plats och halvår.
Bidragen betalas ut när det gäller handikappverkstäder för kalenderår i efterskott och i fråga om halvskyddad sysselsättning halvårsvis.
Arbetsmarknadsstyrelsen
1. Verkstäder för
arbetsprövning, arbetsträning och skyddat arbe
te. Vid kalenderårets slut 1969 var antalet platser för arbetsprövning,
arbetsträning och skyddat arbete sammanlagt 12 172. Samtidigt var
744 personer sysselsatta i hemarbete.
Styrelsen anser att kostnadsutvecklingen för arbetsprövning och arbetsträning ogynnsamt påverkat utbyggnaden av verksamheten. Genom att handikappens svårighetsgrad tenderar att öka bland de arbetsvårdssökande måste huvudmännen förstärka särskilt de personella resurserna. Någon egentiig inkomst av produktion förekomraer inte eftersom huvudvikten läggs på prövnings- och träningsmoment. Tendensen pekar därför mot en ökning av kostnadema. Det genomsnittliga underskottet för arbetsprövning var 1969 17 927 kr. per plats och för arbetsträning 7 962 kr. per plats. HärtUl kommer kapitalkostnader och på huvudmännen fallande hyreskostnader. Huvudmännens medelkostnad för klientersättningar uppgick samma år tUl 4 532 kr. per plats. Styrelsen föreslår Uksom föregående år att klientersättningarna, som utgår i form av utbUdningsbidrag, helt får bestridas av statsmedel.
Bidrag till lokalhyra utgår med hälften av hyreskostnaden, dock med högst 18 kr. per kvm och år, samt för högst 15 eller, om lokalen är avsedd för särskilt utrymmeskrävande verksamhet, högst 30 kvm per arbetsplats. Bestämmelserna har varit oförändrade sedan 1965. Eftersom den genomsnittliga hyran har stigit till ca 76 kr. per kvm, bör bidraget tiU lokalhyra eUer motsvarande omkostnader utgå med högst 35 kr. per kvm och år samt för högst 25 eller, om lokalen är avsedd för särskilt utrymmeskrävande verksamhet, högst 40 kvm per arbetsplats.
Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 under denna punkt beräknas tiU 80,0 milj.kr. varav för de föreslagna bidragsändringarna 8,6 milj. kr.
2. Halvskyddad
sysselsättning och bidrag till arbetsbiträde. Under
budgetåret 1969/70 har tillkommit ca 600 halvskyddade platser. Det
totala platsantalet uppgick vid budgetårets slut tiU ca 1 750, varav ca
1 450 var belagda. Budgetåret 1970/71 beräknas tUlkomma ytterligare
1 500 platser.
Statsbidrag utgår som tidigare nämnts med 2 500 kr. per belagd plats och halvår. Styrelsen föreslår att bidrag i stället utgår med 3 000 kr. för varje fullt antal av 600 arbetstimmar och halvår för att stimulera till
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 89
ökat antal halvskyddade platser och till att dessa platser utnyttjas effektivt.
Bidraget tiU arbetsbiträde åt synskadad eller annan svårt handikappad person föreslås höjt från högst 2 500 tiU högst 3 000 kr. per halvår och arbetsplats.
Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 under denna punkt beräknas tiU 34,5 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. för bidrag till arbetsbiträde.
För utbildning av föreståndare och arbetsledare vid institutioner inom arbetsvärden disponeras under budgetåret 1970/71 485 000 kr. Budgetåret 1971/72 erfordras 600 000 kr.
Det totala medelsbehovet under anslaget beräknas till 115,0 milj. kr.
Departementschefen
Föregående års riksdag fattade beslut om en samlad reforminsats för arbetsvärden. Bl. a. höjdes driftbidragen till avdelningar för arbetsprövning och arbetsträning samt skyddade verkstäder väsentiigt. Samtidigt reglerades löne- och anställningsvUlkoren för arbetstagarna vid de skyddade verkstäderna genom avtal mellan Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet å ena sidan och Svenska kommunalarbetareförbundet å andra sidan. Avtalet, som trädde i kraft med retroaktiv verkan fr. o. m. den 1 juli 1969, har under år 1970 reviderats och samordnats med den allmänna försäkringens pensionsbestämmelser, varigenom det nu omfattar samtiiga arbetstagare vid verkstäderna. Kommunalarbetareförbundet har sagt upp det reviderade avtalet med verkan fr. o. m. utgången av år 1970.
Jag kan biträda styrelsens förslag i fråga ora ändrade grunder för driftbidraget endast i ett avseende. Jag förordar att bidrag till täckande av hyreskostnader får utgå för högst samraa antal kvadratraeter per arbetsplats som jag har förordat när det gäller bidrag till anordnande av verkstäder under närmast föregående anslagspunkt.
Arbetsmarknadsstyrelsen har även föreslagit ändrade bestämraelser i fråga om försöksverksamheten med halvskyddad sysselsättning. Den väsentligaste ändringen avser att bidraget skall beräknas enligt samma principer som nu gäller för de skyddade verkstäderna, dvs. bidraget skulle beräknas efter antalet fullgjorda arbetstimmar i stället för att som nu utgå med ett fast bidrag om 2 500 kr. per halvår. På grund av de svårbedömda konsekvensema av en sådan utvidgning och dä utredningen rörande den skyddade sysselsättningen prövar det framtida behovet och utformningen av denna verksamhet kan jag inte biträda styrelsens förslag.
Bidrag kan sedan år 1967 som försöksverksamhet utgå till arbetsgivare, som har synskadad eller annan svårt handikappad person an-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 90
ställd, till täckande av väsentliga merkostnader för arbetsbiträde åt den anställde. Bidrag får utgå med högst 2 500 kr. per halvår. Bidrag utgår f. n. tUl 90 arbetsgivare. Verksamheten har alltså fått en mycket begränsad omfattning. Som ett led i strävandena att öka arbetsförmedlingens möjligheter att placera även gravt handikappade personer i anställning på den öppna marknaden förordar jag i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen att bidraget höjs till högst 3 000 kr. per halvår och arbetstagare.
Under anslaget bör i enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag beräknas ett med 115 000 kr. höjt belopp för utbildning av föreståndare och arbetsledare vid verkstäderna.
Medelsbehovet under anslaget beräknar jag tUl 100 (+25) milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna av mig förordad ändring av grundema för bidrag tiU driften av verkstäder för handikappade, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1971,
2) tUl Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.
B 12. Vissa kostnader för vapenfria tjänstepliktiga
1970/71 /\nslag 12 700 000 1971/72 Förslag 14000000
Anslaget är uppfört på riksstaten för första gången innevarande budgetår. Från anslaget bekostas ekonomiska och sociala förmåner åt vämpliktiga som fått tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst (vapenfria tjänstepliktiga). Dessa förmåner, som utgår enligt samma regler som gäller för övriga vämpliktiga, avser bl. a. avlöning, inkvartering, förplägnad, personalvård, visst antal fria resor samt familjebidrag i vissa faU.
Arbetsmarknadsstyrelsen handhar de vapenfrias redovisning och registrering samt bestämmer vilket slag av tjänstgöring de vapenfria skall fullgöra och när dessa skall kallas in till tjänstgöring. Arbetsmarknadsstyrelsens administrationskostnader för vapenfriverksamheten bestrids från förevarande anslag. Från anslaget betalas vidare ersättning för vissa utbildningskostnader till de myndigheter som har hand om utbildningen av vapenfria.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
91
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
AMS Departementschefen
1. Förmåner åt vapenfria tiänstepliktiga
2. Familjebidrag m. m.
3. Administrationskostnader hos arbetsmarknadsstyrelsen
4. Ersättning för utbildningskostnader m. m.
|
9 000 000 1 000 000 |
+ 3 100 000 + 200 000 |
+ 1200 000 |
|
700 000 |
+ 156 000 |
+ 100 000 |
|
2 000 000 |
— |
— |
|
12 700 000 |
+3 456 000 |
+ 1300 000 |
A rbetsmarknadsstyrelsen
1. Vad beträffar förmåner åt vapenfria tjänste pliktiga grundas anslagsberäkningen på dels erforderligt antal tjänstgöringsdagar, dels genomsnittlig kostnad per dag. Under budgetåret 1970/71 får högst 300 000 tjänstgöringsdagar tas i anspråk. För budgetåret 1971/72 räknar styrelsen med ett behov av 320 000 dagar och en dagskostnad av 37 kr. 81 öre, vUket medför ett anslagsbehov av 12 100 000 kr.
2. Familjebidrag m. m. Ökningen av antalet tjänstgöringsdagar samt viss höjning av familjepenningens maximibelopp och av bostadskostnaderna motiverar en uppräkning av anslagsposten raed 200 000 kr.
3. Administrationskostnader hos arbetsmarknadsstyrelsen. Hela antalet hos styrelsen registrerade vapenfria uppgår till ca 13 000. Handhavan-det av registret kräver betydande biträdesinsatser. Styrelsen föreslår att medel beräknas för ytterligare 5 biträden (139 000 kr.). Vidare bör omkostnaderna räknas upp med 17 000 kr.
Departementschefen
Vid sin medelsberäkning för de vapenfrias förmåner har arbetsmarknadsstyrelsen utgått från 320 000 tjänstgöringsdagar och en dagskostnad av 37 kr. 81 öre. Dagskostnaden beräknar jag på samma sätt som styrelsen. Vad däremot beräffar antalet tjänstgöringsdagar anser jag att dessa kan begränsas till högst 270 000 dagar med hänsyn tUl den minskning i antalet beviljade tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst som inträtt under år 1970. Med denna utgångspunkt beräknar jag utgifterna för vapenfriförmånerna under budgetåret 1971/72 tUl 10,2 milj. kr.
Med hänvisning i övrigt till sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Vissa kostnader för vapenfria tjänste pliktiga för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
92
B 13. Statens invandrarverk
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
9 742 621
9 800 000
10 855 000
Statens invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för invandrar-och medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet. Verket skall fortlöpande bevaka behovet av och samordna åtgärder för att främja invandrares anpassning i Sverige.
Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer. Dessa är tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, anpassningsbyrån och kanslibyrån. Till verket är knutna utlänningsnämnden med kansli och en rådgivande expertgmpp.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|||
|
|
|
Invandrar- |
Departements- |
||
|
|
|
|
verket |
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
55 |
|
+41 |
|
+ 7 |
|
Övrig personal |
147 |
|
+ 24 |
|
+ 3 |
|
|
202 |
|
+ 65 |
|
+ 10 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
|
|
|
|
|
|
a) Avlöningsförmåner m. m. |
6 764 000 |
+ 2 757 000 |
+ |
568 000 |
|
|
b) Ersättning för konsult- |
|
|
|
|
|
|
uppdrag |
110 000 |
|
— |
|
— |
|
Sjukvård |
44 000 |
+ |
15 000 |
+ |
10 000 |
|
Reseersättningar |
29 000 |
+ |
68 000 |
+ |
21 000 |
|
Därav utrikes resor |
(9 000) |
(+ |
16 000) |
( + |
3 000) |
|
Lokalkostnader |
316 000 |
+ |
231 000 |
+ |
98 000 |
|
Expenser |
670 000 |
+ |
253 000 |
— |
65 000 |
|
Därav engängsutgifter |
(200 000) |
(- |
200 000) |
(- |
200 000) |
|
Utbildnings- och instruktions- |
|
|
|
|
|
|
verksamhet |
— |
+ |
100 000 |
+ |
50 000 |
|
Rationaliserings- och utveck- |
|
|
|
|
|
|
lingsarbete |
325 000 |
+ |
175 000 |
+ |
125 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
1 542 000 |
+ |
682 000 |
+ |
248 000 |
|
|
9 800 000 |
+4 281 000 |
+ 1055 000 |
||
Statens invandrarverk
Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 juli 1970 tiU 218 649, varav 140 862 nordbor och 77 787 icke-nordbor. I förhållande tUl motsvarande tidpunkt 1969 innebär detta en ökning, för nordbomas del med 26 003 och för övrigas del med 9 121 personer. Bmttoinvandringen uppgick under 1969 till ca 59 600 personer mot ca 32 700 föregående år. Under de första sex månadema 1970 var bmttoinvandringen ca 34 000 personer, vilket innebar en ökning med nära 75 % i förhåUande till samma tidrymd 1969.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 93
Antalet icke-nordbor med uppehåUstillstånd uppgick den 1 juli 1970 tiU 87 400, viUcet är 2 350 fler än motsvarande tidpunkt 1969. Under budgetåret 1969/70 beviljades nära 9 000 bosättningstillstånd mot ca 170 föregående budgetår.
Under 1969 erhöU 11 655 utlänningar svenskt medborgarskap. Drygt 8 000 ärenden avsåg medborgare i övriga nordiska länder. Motsvarande siffror för 1968 var 8 164 resp. ca 4 600.
1. Löne- och prisomräkning 341 000 kr.
2. Verkets byråer bör tiUföras följande nya tjänster, nämligen tillsiåndsbyrån 2 byrådirektörer som biträdande gruppchefer och 2
byråsekreterare som förstärkning i övrigt av den handläggande personalen samt 4 assistenter för kvalificerade granskningsuppgifter (426 000 kr. inkl. följdkostnader),
medborgarskapsbyrån 1 byrådirektör, 2 assistenter och 2 kvalificerade biträden (244 500 kr.),
anpassningsbyrån 1 byrådirektör för prognosarbete rörande migra-tionsrörelser, 3 byrådirektörer/byråsekreterare för samordning av statliga och kommunala myndigheters verksamheter för invandrare, 3 byrådirektörer/byråsekreterare med uppgift att stimulera organisationer till ökade insatser för invandrarna, 5 konsulenter för rådgivnings- och utredningsverksamhet, 1 konsulent för utbildningsfrågor samt 4 biträden, varav 2 kvalificerade (975 300 kr.),
kanslibyrån 1 avdelningsdirektör med uppgift att vara byråchefens ställföreträdare, 1 kanslist för att biträda byråchefen och hans ställföreträdare, 1 byrådirektör och en byråsekreterare för personaladministrativa ärenden, 6 biträden för register- och statistikuppgifter samt 1 telefonist och 1 expeditionsvakt (489 000 kr.).
3. För att tillgodose behovet av översättningsarbete bör en särskild språksektion inrättas bestående av 1 föreståndare (byrådirektör) och 4 huvudöversättare (byråsekreterare) samt 1 biträde (352 800 kr.).
4. Utlänningsnämndens kanslipersonal bör förstärkas raed 1 kvalificerat biträde (34 700 kr.).
5. På gmndval av hittillsvarande erfarenheter i fråga om åtgärder för stimulans, rådgivning och saraordning av rayndigheters och organisationers skilda insatser för invandrare järate information till dessa och övrig befolkning föreslås att en särskild informationsbyrå inrättas med sammanlagt 17 nya tjänster, nämligen 1 informationschef (byråchef),
1 ställföreträdande informationschef (avdelningsdirektör) tillika pressombudsman, 1 biträdande pressombudsman (byrådirektör), 1 byrådirektör/byråsekreterare med redaktionella uppgifter, 1 byrådirektör och
2 byrådirektörer/byråsekreterare för direkt information till andra än massmedia, 6 byrådirektörer och/eUer byråsekreterare jämte 1 assistent för skilda informationsuppgifter, 2 kvalificerade biträden och 1 materialförvaltare (1 030 600 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 94
Av de föreslagna tjänsterna motsvarar 4 tjänster på anpassningsbyrän och 4 tjänster på informationsbyrån samt 5 tjänster på språksektionen sådana funktioner som f. n. utförs med anlitande av arvodesanställd personal, sora avlönas med medel från anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare (p. B 15).
6. För intern utbildnings- och instruktionsverksamhet krävs särskilda medel (100 000 kr.).
7. För fortsatt rationaliserings- och utvecklingsarbete främst i fråga om databehandling av handläggningsrutiner i tiUstånds- och medborgarskapsärenden erfordras ökade medel (175 000 kr.).
Departementschefen
Den under åren 1969 och 1970 starkt ökade invandringen påverkar arbetsbelastningen inom invandrarverket i två avseenden, nämligen dels — och oraedelbart — på grund av verkets funktion som tillstånds- och kontrollmyndighet enligt utlänningslagen och dels på gmnd av växande behov av informationsinsatser rörande invandramas problem. För att tiUgodose framför allt härav betingade behov av större personalresurser hos verket beräknar jag medel för följande nya tjänster, nämligen på tillståndsbyrån två byrådirektörer i Ae 26 (biträdande gmppchefer) och en byråsekreterare i högst Ae 24, på anpassningsbyrån en byråsekreterare i högst Ae 24 (informations- och kontaktverksamhet beträffande organisationer på arbetsmarknaden) och en assistent i Ae 17 samt på kanslibyrån en byrådirektör i Ae 26 (personaladministration) och tre biträden, varav ett kvalificerat. Vidare beräknar jag medel för en tjänsteman med uppgift att svara för verkets inforraation tUl vissa målgrupper, såsom socialvårdstjänstemän m. fl.
Med hänvisning i övrigt till sammanställningen i det föregående beräknar jag anslaget tiU 10 855 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens invandrarverk för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 855 000 kr.
B 14. Omhändertagande av flyktingar
1969/70 Utgift 34 163 418 1970/71 Anslag 10 000 000 1971/72 Förslag 15 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för överföring av flyktingar till Sverige och omhändertagande av de överförda flyktingarna till dess de kan
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 95
placeras på arbetsmarknaden. Vidare bestrids från anslaget utgifter avseende försöksverksamhet med koUektiv överföring till Sverige av vissa zigenare och omhändertagande av dessa. Från anslaget bestrids också kostnader för återresa till hemlandet för sådana raedellösa personer från utomnordiska länder, som frivilligt reser tillbaka sedan det visat sig att de inte kan få arbete i Sverige.
A rbetsmarknadsstyrelsen
Den kollektiva överföringen av flyktingar under budgetåret 1969/70 omfattade 958 personer mot 1 339 föregående budgetår. Vidare har styrelsen omhändertagit eller lämnat hjälp till drygt 3 000 utlänningar som är att jämställa med flyktingar mot ca 2 500 året dessförinnan. Styrelsens utgifter för verksamheten under budgetåret 1969/70 uppgick tiU drygt 34 milj. kr.
I de primärasylländer, varifrån styrelsen huvudsakligen för över flyktingar, har situationen under senare tid förbättrats något. Förenta Nationernas flyktingkommissarie har emeUertid framfört önskemål till styrelsen om fortsatta svenska hjälpinsatser. Styrelsen beräknar för budgetåret 1971/72 ett raedelsbehov av 17 milj. kr. I beloppet har inräknats medel för resebidrag till personer från utomnordiska länder som reser tillbaka till hemlandet sedan det visat sig att de inte kan få arbete här. Sådana bidrag har under budgetåret 1969/70 lämnats till en sammanlagd kostnad av ca 16 000 kr.
Socialstyrelsen
Styrelsens kostnader för flyktingar uppgick under budgetåret 1969/70 till 114 649 kr. F. n. står endast sex flyktingar under styrelsens omvårdnad. Socialstyrelsen har numera anställt en särskild konsulent med uppgift att följa upp de enskilda flyktingarnas fortsatta vistelse i Sverige och bistå dem i fråga om försörjning m. m. Vidare har styrelsen anställt en assistent som skall söka lösa bostadsfrågan för nyanlända flyktingar. Kostnaderna härför bör fortsättningsvis bestridas från anslaget. För budgetåret 1971/72 beräknas styrelsens utgifter under anslaget till 600 000 kr.
Departementschefen
Under år 1969 mottogs i Sverige inom ramen för den kollektiva flyktingöverföringen i samarbete med Förenta Nationemas flyktingkommissarie ca 1 500 flyktingar. Vidare togs mer än 2 500 på annat
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 96
sätt inresta utiändska medborgare om hand och bistods på motsvarande sätt som gäller för flyktingar sedan de av den centrala utlänningsmyndigheten bedömts vara att jämställa med flyktingar och av den anledningen fått tUlstånd att stanna kvar i landet. År 1970 uppgick motsvarande siffror tiU ca 500 flyktingar och ca 1 500 därmed jämställda personer.
Vid årsskiftet 1969—1970 fanns närmare 2 000 flyktingar och andra omhändertagna i arbetsmarknadsstyrelsens mottagningsförläggningar. Flertalet av dessa personer samt flyktingar och andra sora anlände under första halvåret 1970 hade vid utgången av juni 1970 erhållit bostäder och arbete eller placerats i utbildning. Kvar i förläggningarna fanns vid sistnämnda tidpunkt endast 160 personer.
Till följd av den stora omfattningen av flyktingverksamheten har belastningen på anslaget för budgetåret 1969/70 komrait att väsentligt överstiga beräknat belopp. För nästa budgetår räknar jag med att kostnadema kommer att bli av mer normal omfattning. Jag förordar därför att anslaget tas upp med 15 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Därvid fömtsätter jag, att Kungl. Maj:t i erdighet med hittUls tiUampade principer också i fortsättningen kan besluta om överföring av flyktingar och vidta andra åtgärder även om kostnaderna skulle komma att bli större än det belopp som beräknas under anslaget. Vidare förutsätter jag att anslaget liksom hittills skall kunna tas i anspråk för bidrag till hemresor för medellösa icke-nordbor, som inte har kunnat få arbete i Sverige.
Anslaget bör alltså för nästa budgetår föras upp med 15 (+5) milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Omhändertagande av flyktingar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.
B 15. Anpassningsåtgärder för invandrare
1969/70 Utgift 1799 603 Reservation 513 680
1970/71 Anslag 2 600 000 1971/72 Förslag 3725000
Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse, som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana anpassningsåtgärder i övrigt för invandrare för vilka medel inte står till förfogande i annan ordning.
Prop, 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
97
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Invandrarverket
Departementschefen
1. Bidrag till Stiftelsen Invandrartidningen
2. Publikationstryck
3. Försöksverksamhet:
a) Tolkutbildning
b) Internatundervisning i svenska språket och studiecirklar i elementär svensk samhällskunskap för invandrare
c) Bidrag till organisationer m. fl. för anpassningsåtgärder -
d) Informations- och kon
taktverksamhet
4. Översättningsarbete av-
seende anpassningsverksani-heten
5. Andra anpassningsåtgärder
|
955 000 350 000 225 000 |
|
125 000 400 000 200 000 |
I 050 000
725 000
275 000
|
150 000 |
+1 050 000 |
— |
150 000 |
|
300 000 |
+ 300 000 |
+ |
100 000 |
|
300 000 |
+ 300 000 |
+ |
175 000 |
|
170 000 150 000 2 600 000 |
+ 50 0001 + 250 000 + 4 000 000 |
+ 150 000 + 125 000 + 1125 000 |
|
' Om förslaget under anslaget Statens invandrarverk (p. B 13) om inrättande av en språksektion med sex tjänster inte bifalles, bör anslagsposten räknas upp med ytteriigare 350 000 kr.
Statens invandrarverk
Styrelsen för Stiftelsen Invandrartidningen har föreslagit att tidningen ges ut på ytterligare fem språk utöver nuvarande fem samt att tidningens 46 nummer per år får ett ökat antal sidor. Med anledning härav tillstyrker verket en höjning av bidraget till stiftelsen.
Medlen för publikationstryck används huvudsakligen tUl framställning av handboken Ny i Sverige, som i förenklad version ges ut på 12 språk, jämte specialbroschyrer inom skilda ämnesområden samt informationsmaterial riktat till den svenska allmänheten. För genomgripande revidering av dessa samhällsinformativa publikationer och fortsatt utgivning av bl. a. fackordlistor för tolkar krävs ökade medel.
Den inledda försöksverksamheten med tolkutbildning bör med hänsyn till invandrarnas rättssäkerhet byggas ut för att tillgodose tolkbehovet inom skilda ämnesområden samt för att medge en rikstäckande examination av rätts- och polistolkar.
Försöksverksamheten med intematkurser i svenska språket och studiecirklar i samhällskunskap bör byggas ut väsentligt för att motverka de tendenser till utbildningshandikapp, som finns hos många invandrargrupper. Verket föreslår att verksamheten i fortsättningen handhas av skolöverstyrelsen.
Invandrarverket upprepar vidare sitt tidigare framförda förslag att, vid sidan av förevarande anslag, medel ställs till förfogande från ett särskilt anslag för att verket i samråd med informationsutredningen 4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. BU. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 98
försöksvis skall kunna bedriva viss intensifierad informationsverksamhet. Denna skall bl. a. ha till uppgift att göra medborgarskaps- och utlänningslagstiftningen känd och förstådd bland invandrare och svenskar samt genom förmedling av kunskaper om det svenska sarahället ge invandrarna bättre förutsättningar att delta i samhällslivet. För ändamålet bör enligt förslaget för budgetåret 1971/72 föras upp ett anslag om 2,5 milj. kr.
Departementschefen
Invandrarverket har föreslagit en kraftig vidgning av Invandrartidningen med avseende på antalet språkeditioner och antalet sidor. Ett bifall till förslaget skulle innebära att statsbidraget för att täcka tidningens underskott skulle behöva mer än fördubblas. Jag är inte beredd att förorda annan höjning av bidraget än som motsvarar ökade översättnings- och tryckningskostnader m.m. under budgetåret 1971/72. En ökning av antalet sidor bör enligt min uppfattning kunna bekostas inom ramen för en höjning av prenumerationsavgiflen, som f.n. är 10 kr. för år. Den positiva utvecklingen av tidningens upplaga, sora under år 1970 ökade från ca 28 000 tUl ca 37 000 exemplar, ställer vidare större resurser till stiftelsens förfogande.
Medel har hittiUs anvisats under förevarande anslag för försöksverksamhet med intematkurser i svenska språket och för särskild undervisning i samhällsorientering för invandrare. För dessa ändamål beräknar jag medel i det följande under anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. (p. B 16).
Under budgetåret 1971/72 bör ytterligare utrymme beredas för ökade insatser av försökskaraktär på anpassningsområdet och jag förordar därför att anslaget förs upp med 3 725 000 (+1 125 000) kr. Under fömtsättning att riksdagen godtar beräkningen av medel för nya tjänster under anslaget Statens invandrarverk (p. B 13), kommer vidare de medel från förevarande anslag, som hittills har använts för att avlöna viss arvodesanställd personal, att frigöras för andra anpassningsåtgärder. Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Anpassningsåtgärder för invandrare för budgetåret 1971/ 72 anvisa ett reservationsanslag av 3 725 000 kr.
B 16. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
1970/71 Anslagi 20 000 000 1971/72 Förslag 41000000
1 Kostnaderna för verksamheten bestreds före 1.7.1970 från anslaget Arbetsmarknadsutbildning m. m. (p. B 7).
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 99
Från anslaget bestrids utgifter för avgiftsfri undervisning i svenska språket, som studieförbunden anordnar för utiänningar vUka är stadigvarande bosatta i Sverige.
Skolöverstyrelsen
Under de tre närmast föregående budgetåren har omfattningen av språkundervisningen ökat avsevärt, viUcet framgår av följande uppställning.
Budgetår Deltagare Studietimmar Kostnader,
kr.
1967/68 51 460 143 866 8 255 296
1968/69 90 335 311753 17 872 365
1969/70___________________ 148 399_________ 656 525__________ 39 919 333
Det totala utbildningsbehovet under budgetåret 1971/72 uppskattas till ca 650 000 studietimmar, varav ca 150 000 beräknas komma att tillgodoses inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. De kostnader för verksamheten, som skall bestridas från förevarande anslag beräknas komma att uppgå till 38,5 mUj. kr.
Överstyrelsen föreslår vidare att särskilda inackorderingskurser i svenska med samhäUsorientering för invandrare anordnas på folkhögskolor, varvid deltagama själva skall erlägga en avgift för inackorderingen samt stå för resekostnadema. Därjämte upprepar överstyrelsen sitt tidigare framförda förslag om att få genom studieförbunden anordna särskilda avgiftsfria studiecirklar om 10 studietimmar i svensk samhällskunskap för invandrare. Kostnaderna för verksamhetema beräknas tiU 1,1 milj. kr.
För lärarutbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete samt administration beräknas ett ökat medelsbehov av 400 000 kr. Totalt uppskattas medelsbehovet för de föreslagna utbildningsinsatserna tiU 41 milj. kr.
Departementschefen
Den avgiftsfria undervisningen i svenska språket ra. m. för invandrare har vuxit mycket snabbt i omfattning. Detta har främst föranletts av den kraftiga invandring som har ägt mm under de senaste åren. Budgetåret 1967/68 följde ca 51 500 och budgetåret 1969/70 ca 148 400 anmälda cirkeldeltagare undervisningen, som bedrivs i studieförbundens regi. Kostnadema ökade samtidigt från 8,3 milj. kr. budgetåret 1967/68 till nära 40 milj. kr. budgetåret 1969/70.
Förmågan att hjälpligt förstå och tala svenska språket är en fömtsättning för att invandrama skall kunna anpassa sig i det svenska arbetslivet och samhället i övrigt. Detta har lett tUl ett starkt intresse bland in-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 1QQ
vandrarna för svenskundervisningen, vilket har medfört den kraftiga expansionen av verksamheten.
Frågor om språkundervisning för invandrare behandlas f. n. på delvis olika sätt i skilda sammanhang. Det finns därför enligt min mening anledning att eftersträva en bättre samordning och mera enhetliga riktlinjer för undervisningen. Därvid bör också organisatoriska och pedagogiska frågor i samband med undervisningen övervägas närraare. Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen har helt nyUgen kommit in med gemensamt förslag rörande undervisningen i svenska för invandrare. Enligt förslaget skall staten och kommunerna ha huvudansvaret för att undervisningen kommer tUl stånd och bestrida dels kostnaderna för själva undervisningen, dels en del av den ekonomiska ersättning som bör utgå till invandrama. Förslaget remissbehandlas f. n.
Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning uppskattat medelsbehovet för svenskundervisningen i form av studiecirklar till ca 38,5 milj. kr. för nästa budgetår. Härjämte har styrelsen begärt att medel anvisas för en utvidgad verksamhet med studiecirklar i samhällskunskap samt för folkhögskolekurser i svenska med samhällsorientering för invandrare. Kostnadema för dessa aktiviteter, som bägge är avsedda att komplettera den reguljära svenskundervisningen, beräknas av styrelsen till 1,1 milj. kr.
Jag biträder styrelsens förslag om vidgning av undervisningen i samhällskunskap och svenska med sarahällsorientering i den omfattning som styrelsen har föreslagit. Vidare utgår jag från att svenskundervisningen i form av studiecirklar blir av sådan omfattning att den ryms inom ramen för styrelsens bedömning av undervisningsbehovet, 500 000 studietimmar. På grund härav räknar jag med att verksamheten kommer att rymmas inom ett anslag av 41 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Undervisning för invandrare i svenska språket in. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 41 000 000 kr.
B 17. Arbetsdomstolen
1969/70 Utgift 456 693
1970/71 Anslag 529 000
1971/72 Förslag 560000
Arbetsdomstolen tar upp och avgör mål rörande kollektivavtal samt andra mål enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av ordförande och åtta ledamöter.
Prop. 1971: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
101
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Arbetsdomstolen |
Departementschefen |
|
Personal Handläggande personal Övrig personal |
|
3 3 6 |
— |
— |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Publikationstryck Lönekostnadspålägg |
|
396 500 800 4000 41000 13 700 30 000 73 000 |
+ 3 000 + 1000 + 22 000 |
+ 3000 + 1000 + 27 000 |
|
Summa |
utgifter |
559 000 |
+ 26 000 |
+ 31 000 |
|
Uppbördsmedel Publikationen »Arbetsdomstolens domar» |
30 000 |
|
|
|
|
Nettoutgift |
529 000 |
+ 26 000 |
+ 31000 |
|
A rbetsdomstolen
Löne- och prisomräkning 26 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Arbetsdomstolen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 560 000 kr.
B 18. Statens förlikningsmannaexpedition
1969/70 Utgift 812 679
1970/71 Anslag 543 000
1971/72 Förslag 580000
Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det statliga förlikningsväsendet och leds av en styrelse. Chef för förlikningsman-naexpeditionen är en byråchef.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
102
|
|
1970/71 |
Beräknad i |
indring 1971/72 |
|
|
|
Statens för- |
Departements- |
|
|
|
likningsman- |
chefen |
|
|
|
naexpedition |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
2 |
— |
— |
|
Övrig personal |
3 5 |
— |
|
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
221 000 |
+ 9 000 |
— |
|
Ersättningar till förlikningsmän |
|
|
|
|
m.fl. |
204 000 |
— |
— |
|
Sjukvård |
200 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
22 800 |
+ 1400 |
+ 1400 |
|
Lokalkostnader |
16 000 |
+ 1200 |
+ 1200 |
|
Expenser |
27 000 |
—19 000 |
—19 000 |
|
Därav engångsutgifter |
(20 000) |
(—20 000) |
(—20 000) |
|
Ersättningar för distriktsförlik- |
|
|
|
|
ningsmännens expenser |
3000 |
— |
—■ |
|
Lönekostnadspålägg |
49 000 |
+ 50 400 |
+ 53 400 |
|
|
543 000 |
+ 43 000 |
+37 000 |
Statens förlikningsmannaexpedition
1. Löne- och prisomräkning 32 000 kr.
2. Tjänsten som byråchef bör höjas från C 1 till C 3.
Departemetttsciiefen
Förslaget om höjning av byråchefstjänsten kan jag inte biträda. Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 580 000 kr.
B 19. Statens nämnd för arbetstagares nppfinningar
1969/70 Utgift 6 223
1970/71 Anslag 9 000
1971/72 Förslag 9 000
Från anslaget bestrids utgifter för statens nämnd för arbetstagares uppfinningar. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 103
C REGIONAL UTVECKLING
Allmänna synpunkter
Med utgången av budgetåret 1969/70 avslutades den femåriga försöksperiod för lokaliseringspolitiskt stöd till industriföretag som beslutades av 1964 års riksdag. Medelsraraen för lokaUseringsstödet, som vidgades successivt under perioden, bestämdes av 1970 års riksdag tUl 225 milj. kr. för bidrag och 1 000 milj. kr. för lån, dvs. totalt 1 225 milj. kr.
Under femårsperioden beviljades 579 företag lokaliseringsstöd med saramanlagt 1 138 milj. kr., varav 222 milj. kr. i bidrag och 916 milj. kr. i lån.
Av de företag som har erhållit lokaliseringsstöd ligger 479 inom stödområdet. Stödet till dessa företag motsvarar 96 % av beviljade lokaliseringsbidrag och 67 % av beviljade lokaUseringslån. I övriga delar av landet har stödet i stor utsträckning utgått till företag i områden raed särskilda sysselsättningsproblem, framför allt vissa områden intill stödområdesgränsen och orter med ensidig näringslivsstmktur.
Erfarenheterna av stödverksamheten under försöksperioden har i stort sett varit positiva. Sålunda kommer stödet enligt företagens beräkningar alt skapa 17 900 nya sysselsättningstiUfällen, varav 12 100 inom stödområdet. En betydande del härav har redan realiserats. Vid utgången av år 1969 hade antalet anstäUda i stödföretagen ökat med 9 400 personer, vilket motsvarar drygt 60 % av den sysselsättnmgseffekt som hade beräknats i då bifallna stödärenden. Ytterligare effekt i form av ny sysselsättning kan förväntas eftersom projekten givetvis blir realiserade först någon kortare eller längre tid efter det stöd har beviljats. Länsstyrelsema inhämtar f. n. uppgifter ora sysselsättningsutfallet i stödföretagen fram till det senaste årsskiftet. Uppgifterna väntas föreligga inom kort.
I april 1969 träffades en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges industriförbund om ett närmare samarbete i organiserade former för att få till stånd en intensifiering av den lokaliseringspolitiska verksamheten. Den kontaktverksamhet för ökad industrilokalisering tUl stödområdet som industriförbundet härefter bedrivit har enligt vad förbundet uppger redan gett aktningsvärda resultat.
Stödinsatserna har endast i begränsad utsträckning förmått stimulera till företagsinvesteringar i det norrländska inlandet. Ett problem som påkallar skärpt uppmärksamhet är hur man här skall kunna på längre sikt skapa utvecklingsbara orter och regioner. Lösningen av detta problem är i hög grad förknippad med den pågående länsplaneringen.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 104
Lokaliseringsstöd har på senare tid i ökad omfattning utgått till företag som har varit tvungna att genomföra investeringar i rationaliserings-syfte för att möjliggöra fortsatt drift och ett uppehållande av sysselsättning. Genom dessa åtgärder har i realiteten uppnåtts en större sysselsättningseffekt än som framgår av de fömt redovisade siffrorna.
Ett problem som har framträtt i stödverksamheten och som säkerligen kommer att accentueras än mer i framtiden sammanhänger med att företagens investeringar till följd av den tekniska UtveckUngen och den tilltagande automationen har blivit alltmer kostnadskrävande. Detta medför att den eftersträvade ökningen av antalet arbetstiUfällen ofta kräver stora kapitalinsatser. Företag som utgör lämpliga lokaliseringsobjekt med hänsyn tUl behovet av att skapa baser för expansion av näringslivet inom skilda regioner präglas ofta av hög kapitalintensitet. En ökad satsning på dylika industrier kan komma att ge mindre omedelbart sysselsättningsutbyte än om motsvarande belopp satsas på andra slag av industrier.
De riktlinjer för regionalpolitiken som 1970 års riksdag har faststäUt att gälla för en treårsperiod omfattande budgetåren 1970/71— 1972/73 innebär bl. a., att stödverksamheten har tiUförts en rad nya medel som ar ägnade att bidra till lösningen av problem av det slag som jag nyss har antytt. Lokaliseringsstöd är exempelvis inte längre förbehållet den egentliga industrin utan kan utgå även till industriliknande verksamhet och inom det allmäima stödområdet dessutom till vissa typer av serviceverksamhet med huvudsaklig inriktning på industrin. Fömtom att denna utvidgning i fråga om kretsen av stödberättigade företag allmänt skapar större handlingsfrihet finns det anledning anta att många företag inom de nya kategoriema — särskilt serviceföretag — bedriver verksamhet som kan vara lämpad som objekt för lokaliseringsstöd genom den indirekta betydelse de får för andra företag eftersom den industriella miljön och serviceutbudet förbättras. Vidare kan den inledda försöksverksamheten med sysselsättningsstöd på ett verksamt sätt öka företagens intresse för utvidgningar och nyetableringar i det inre stödområdet. I samma riktning verkar den möjlighet som har öppnats för företagen att erhålla lånegaranti för rörelsekapital i samband med lokaliseringsstöd vid investeringar inom det allmänna stödområdet. I detta sammanhang vill jag också erinra om att statliga företag sedan den 1 juli 1969 är berättigade till lokaliseringsstöd.
Det är ännu för tidigt att uttala sig om vilka konkreta resultat som kan uppnås med de delvis nya medel som regionalpolitiken nu arbetar med. Under den korta tid som har förflutit sedan de nya medlen ställdes till förfogande har emellertid redan förekommit flera nyetableringar inom det allmänna stödområdet, där företagens lokaliseringsval uppenbarligen har påverkats av möjligheterna till vidgat stöd i oUka former, inte minst det nya sysselsättningsstödet och det förstärkta utbildnings-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 105
stödet. Det finns alltså anledning att se positivt på möjligheterna att med de nya regionalpolitiska medlen främja en jämnare spridning av företagsamheten och en bättre differentiering på orter och i områden med ensidigt näringsliv.
Med den av riksdagen under hösten 1970 antagna lagen om lokaliseringssamråd (prop. 154, BaU 69, rskr 446) har ett instmment tillskapats som öppnar möjlighet att på ett mera aktivt sätt än hittUls medverka vid företagens lokaliserings val i syfte att lätta trycket på framför allt storstadsområdena och i motsvarande mån avlänka expansionen till andra utvecklingsbara regioner på skUda håll i landet. Samrådets ändamål skall vara att skapa garantier för att företagen, innan de fattar sina lokaliseringsbeslut, på ett tidigt stadium får ingående information om samhällets regionala politik, det statiiga regionalpolitiska stödet och övriga lokaliseringsförutsättningar i olika delar av landet så att nyanserade överväganden av olika tänkbara lokaliseringsalternativ kommer till stånd. Inom inrikesdepartementet utarbetade förslag i fråga om avgränsningen av de områden där samråd skall ske och av de branscher och slag av byggnadsarbeten som skall omfattas av samrådsskyldigheten remissbehandlas f. n. Jag räknar med att samrådsförfarandet skall kunna träda i funktion under våren 1971.
För den nu löpande treårsperioden för regionalpolitiskt stöd har riksdagen fastställt en medelsram på 1 200 milj. kr. Härav avses 75 milj. kr. för det särskilda transportstödet. Av återstoden av medelsramen beräknades 200 mUj. kr. för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, 800 milj. kr. för lokaliseringslån, 100 milj. kr. för utbildningsstöd och 25 milj. kr. för sysselsättningsstöd. Därutöver har Kungl. Mai:t bemyndigats att bevilja lokaliseringsstöd med belopp motsvarande vad som vid utgången av den femåriga försöksperioden kvarstod outnyttjat av ramarna för lokaliseringsbidrag resp. lokaliseringslån. Skulle medelsbehovet för utbildnings- och sysselsättningsstöd komma att avvika från vad som nu förutses, kan detta föranleda omdispositioner inom den totala ramen för lokaliseringsstödet under treårsperioden.
I enlighet med de riktlinjer för Norrlandsfondens verksamhet som beslutades av 1970 års riksdag (prop. 85, SU 106, rskr 272) skaU fonden utöver viss tilldelning av vinstmedel från LKAB erhålla ett tillskott över statsbudgeten inom ramen för anslagen till den lokaliseringspolitiska stödverksamheten. Sistnämnda tiUskott skall utgöra 5 milj. kr. för vart och ett av kalenderåren 1971—1973. Frågan ora anslag för ändamålet för nästa budgetår kommer senare denna dag att anmälas av chefen för industridepartementet vid behandlingen av medelsbehovet under trettonde huvudtiteln. Enligt statsmaktemas ställningstagande skall Norrlandsfonden bl. a. verka för utveckling och differentiering av den norrländska företagsamheten genom att — med beaktande av den regionalpolitiska planeringen — stödja etablering och utbyggnad 4* Riksdagen 1971. I saml. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 106
av dels manufaktureringsindustri gmndad på norrländska råvaror, dels sådan industriell produktions- och serviceverksamhet i övrigt som är stöd-berättigad enligt normema för det statliga lokaliseringsstödet.
För innevarande budgetår har anslagen till lokaliseringsbidrag, lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd förts upp med sammanlagt 350 milj. kr. Medlen avser att täcka utbetalningar under budgetåret, vilka i fråga om lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån till betydande del hänför sig till beslut om lokaliseringsstöd som fattats under försöksperioden.
På motsvarande sätt bör de anslag som tas upp för budgetåret 1971/72 beräknas så att de täcker behovet av medel för utbetalning av stöd under nämnda budgetår. I fråga om utbildningsstödet visar tendenserna nu på avsevärt större utbildningsvolym än som beräknades i prop. 1970: 75. Anslaget för nästa budgetår bör anpassas härtUl. I övrigt ansluter sig mina beräkningar av anslagsbehovet till vad som fömtsågs i nämnda proposition. Samraanlagt innebär raina förslag i det följande att anslagen förs upp med 375 (+25) milj. kr.
Försöksverksamheten med särskilda stödåtgärder i glesbygder, bl. a. i form av stöd till hemarbete, fortsätter att utvecklas positivt. Glesbygdsutredningen har nyligen lagt fram förslag till utvidgad och intensifierad försöksverksamhet i några kommuner i Norrlands inland. Detta förslag remissbehandlas f. n.
Vad angår företagareföreningamas verksamhet vill jag erinra om att 1970 års riksdag på tilläggsstat I tiU riksstaten för iimevarande budgetår anvisade 20 milj. kr. till förstärkning av statens hantverks- och industrilånefond. Åtgärden skulle betraktas som en engångsåtgärd i syfte att bereda de mindre och medelstora företagen viss lättnad på kreditmarknaden. För att föreningarnas utiåningskapacitet skall kunna hållas vid oförändrad nivå under nästa budgetår förordar jag i det följande att anslaget till fonden tas upp med samma belopp som för innevarande budgetår, 20 milj. kr. Vidare förordar jag en förstärkning av det statiiga bidraget till företagareföreningarnas administration i syfte att få till stånd en intensifierad uppföljning och bevakning av UtveckUngen i företag som har fått statligt stöd.
C 1. Lokaliseringsbidrag
1969/70 Utgift 57 883 654 Reservation 45 232 569
1970/71 Anslag 60 000 000 1971/72 Förslag 65 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån samt ersättning i vissa fall för kostnader i samband med flyttning av
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 107
maskiner m. m. enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd.
Medelsramen för lokaliseringsbidrag under den femåriga försöksperioden omfattande budgetåren 1965/66—1969/70 utgjorde 225 milj. kr. Under perioden beviljades bidrag med 222 milj. kr., varför vid ingången av innevarande budgetår dispositionsmässigt kvarstod 3 milj. kr.
Under femårsperioden anvisades 200 milj. kr. till lokaliseringsbidrag och utbetalningar skedde med 154,8 milj. kr. Under anslaget fanns sålunda vid ingången av innevarande budgetår en kassamässig reservation på 45,2 milj. kr.
Av ramen för regionalpolitiskt stöd om 1 200 milj. kr. under den treårsperiod som inletts med innevarande budgetår har för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån beräknats 200 milj. kr. Kungl. Maj:t har bemyndigats att ta i anspråk den outnyttjade delen — dvs. 3 milj. kr. — av den ram för beslut om lokaliseringsbidrag som gäUde för den femåriga försöksperioden.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Styrelsen föreslår, att anslaget för budgetåret 1971/72 förs upp med 70 milj. kr. med hänsyn till den stegrade beslutsvolymen under de senaste budgetåren.
Departementschefen
Som jag har erinrat om inledningsvis under avsnittet Regional utveckling har av den medelsram för regionalpolitiskt stöd som faststäUts för perioden 1970/71—1972/73 beräknats 200 mUj. kr. för lokaliseringsbidrag m. m. och 800 milj. kr. för lokaUseringslån. Beloppen avser det beräknade utrymmet för beslut om stöd under perioden. Därutöver har Kungl. Maj:t bemyndigats att ta i anspråk outnyttjat utrymme av de ramar för beslut om lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån som gällde för den femåriga försöksperioden för lokaliseringspolitiskt stöd. Det outnyttjade ramutrymmet utgjorde i fråga om bidrag ca 3 milj. kr. och i fråga om lån ca 84 milj. kr.
Under tiden juli—november 1970 beviljades lokaliseringsbidrag/avskrivningslån och ersättiung för kostnader vid flyttning av maskiner med sammanlagt ca 25 mUj. kr. samt lokaliseringslån med tUlhopa ca 185 mUj. kr.
De medel som anvisas under anslagen Lokaliseringsbidrag och Lokaliseringslån avses för utbetalning av bevUjat stöd. Eftersom viss del av stödet betalas ut först i samband med investeringarnas färdigstäUande är det naturligt att en eftersläpning i utbetalningarna uppstår. Detta återspeglas i reservationerna på anslagen, som vid utgången av budgetåret 1969/70 utgjorde 45 resp. 138 milj. kr. Mot denna bakgmnd förordar jag att anslagen för nästa budgetår förs upp med 65 resp. 250 mUj. kr.
Prop. 1971: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 108
I detta sammanhang bör för riksdagen anmälas att Kungl. Majrt under hösten 1970 i ett fall — med avsteg från de av riksdagen godkända principerna för lokaliseringsstöd (prop. 1970: 75 s. 212, SU 103, rskr 270) — har bevUjat ett företag lokaliseringsbidrag vid förvärv av ledig fabrikslokal. Det gällde ett företag i det inre stödområdet på en ort, där någon risk för snedvridande prisbUdningseffekt inte kimde anses föreligga. Bidraget utgjorde en nödvändig förutsättning för att fortsatt drift av företaget skulle bli möjlig. Om riksdagen inte gör erinran häremot bör Kungl. Maj:t ha möjlighet att även framdeles i likartade undantagsfall inom det aUmänna stödområdet bevilja lokaliseringsbidrag och avskrivningslån vid förvärv av fabrikslokal om synnerliga skäl härför föreligger.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Lokaliseringsbidrag för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 000 kr.
C 2. Stöd till lokaliseringsutbildning
1970/71 Anslag 35 000 000 1971/72 Förslag 50 000 000
T.o.m. budgetåret 1969/70 har kostnaderna för stöd till lokaliseringsutbildning belastat anslaget Arbetsmarknadsutbildning m. m. Från ingången av innevarande budgetår bestrids kostnadema från förevarande anslag.
Bestämmelserna om utbildningsstöd återfinns i kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd. Dessa bestämmelser innebär i korthet att stöd utgår inom det allmänna stödområdet i form av antingen ett schablonstöd eller ett individuellt bestämt utbildningsstöd. Schablonstödet utgår under sex månader med 5 kr. för varje nyanställd och arbetstimme. Individuellt bestämt stöd kan i särskilt fall utgå under längre tid, dock högst ett år, och med högre belopp an som nyss angivits. Utanför stödområdet kan stöd beviljas efter särskild prövning av Kungl. Maj:t.
För treårsperioden 1970/71—1972/73 har för utbildningsstöd beräknats ett medelsbehov på sammanlagt 100 milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Styrelsen föreslår, att anslaget för budgetåret 1971/72 förs upp med oförändrat 35 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 109
Departementschefen
Av erfarenheterna under hösten 1970 att döma konuner åtgången av medel för utbildningsstöd under innevarande budgetår med all sannolikhet att bli högre än tidigare beräkningar har tytt på. Eftersom denna utveckling kan väntas fortsätta föreslår jag att anslaget för budgetåret 1971/72 tas upp med 50 milj. kr. Inbegripet anslaget för innevarande budgetår skulle därmed 85 mUj. kr. ha anvisats av den medelsram på 100 milj. kr. som beräknats för utbildningsstödet under den nu löpande treårsperioden. Det ökade medelsbehov för utbildningsstödet som redan nu kan fömtses kan föranleda omdispositioner inom den totala ramen för lokaliseringsstödet under treårsperioden. Det är dock för tidigt att ta ställning härtiU förrän säkrare utgångspunkter för bedömning av utvecklingen har erhållits.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Stöd till lokaliseringsutbildning för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.
C 3. Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids utgifter för infriande av statliga lånegarantier enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd. Enligt dessa bestämmelser kan garanti tecknas dels för lån vid anskaffning av omsättningstillgångar i samband med att lokaliseringsstöd beviljas vid investeringar, dels för att säkerställa byggnadskreditiv i fall där lokaliseringsstöd beviljats för byggnadsinvesteringar. Garanti av förstnämnda slag kan tecknas endast för lån till industriell eller industriliknande verksamhet inora det allmänna stödområdet.
A rbet.smarknadsstyrelsen
Styrelsen föreslår, att anslaget i avvaktan på närmare erfarenheter förs upp med oförändrat 1 000 kr.
Departementschefen
Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag har jag ingen erinran.
Sora jag återkommer till vid behandlingen av anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader har riksdagens revisorer i skrivelse till Kungl. Maj:t förordat en effektivisering av de åtgärder som syftar till att begränsa förlusterna i den statiiga kreditstödverk-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 110
samheten. I skrivelsen föreslås bl. a. att en förlusttäckningsavgift skall tas ut på garantUån i lokaliseringssyfte för anskaffning av omsättningstUlgångar. Med anledning härav vill jag framhålla att enligt överenskommelser som före den nya stödformens ikraftträdande träffades med affärsbankernas och sparbankernas organisationer dessa har utfäst sig att rekommendera sina medlemmar att till statsverket betala ersättning till täckning av statens föriuster på grund av infriade garantier efter motsvarande grunder som gäller i fråga ora industrigarantilån. Avgiften utgår fr. o. m. den 1 juli 1970.
lag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyftc till rörelsekapital för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
C 4. Sysselsättningsstöd
1970/71 Anslag 5 000 000 1971/72 Förslag 10000000
Från anslaget bestrids utgifter för sysselsättningsstöd enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd. Sysselsättningsstöd utgår till den som utövar industriell verksamhet inom det inre stödområdet och utger löneförmåner till de anställda enligt tillämpligt kollektivavtal. Stöd utgår i form av förstaårsstöd för varje kalenderår under vilket sysselsättningen i verksamheten inom det inre stödområdet ökat från närmast föregående kalenderår. Därefter utgår stöd under ytterligare högst två år i den mån den sysselsättningsökning för vilken förstaårs-stödet har utgått består (fortsatt stöd).
Förstaårsstöd utgår med 5 000 kr. för varje årsarbetskraft. Fortsatt stöd utgår för andra året med 5 000 kr. och för tredje året raed 2 500 kr. för varje årsarbetskraft.
För den nu löpande treårsperioden för det regionalpolitiska stödet har medelsbehovet för sysselsättningsstöd beräknats till 25 milj. kr.
A rbetsmarknadsstyrelsen
Styrelsen räknar med att utgifterna för sysselsättningsstödet kommer att öka under budgetåret 1971/72 med hänsyn till stödformens konstruktion och föreslår därför att anslaget förs upp med 10 milj. kr.
Departementschefen
Mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår har jag ingen erinran. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 111
att tiU Sysselsättningsstöd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.
C 5. Särskilda stödåtgärder i glesbygder
1969/70 Utgift 1974 000 Reservation 5 722 000
1970/71 Anslag 5 000 000 1971/72 Förslag 5000000
Från anslaget betalas kostnader för försöksvis anordnad verksamhet med hemarbete i glesbygder m. m.
Försöksverksamheten i glesbygden beträffande social service är inriktad främst på äldre och handikappade men även på ungdom. Sedan budgetåret 1968/69 har riksdagen årligen ställt ett belopp om 5 milj. kr. till förfogande under femte huvudtiteln för statiigt stöd till kommunala serviceåtgärder i glesbygder. För budgetåret 1970/71 har beloppet fördubblats till 10 milj. kr.
I det praktiska arbetet med uppläggningen av försöksverksamheten har socialstyrelsens glesbygdskonsidenter med placering i Mora resp. Umeå lämnat kommunerna en värdefull hjälp vid bedömningen av vilka åtgärder som från kommunens sida ter sig mest angelägna. Frågor som gäller verksamhetens inriktning och uppläggning handläggs i en särskild samrådsgmpp med representanter för socialstyrelsen. Svenska kommunförbundet och glesbygdsutredningen.
För kommunal försöksverksamhet har bidrag beviljats ett stort antal kommuner bl. a. för en intensifierad uppsökande verksamhet avsedd att kartlägga hjälpbehoven samt för undersökningar av hemhjälpens lämpligaste inriktning. Ett antal kommuner har erhållit statsbidrag för att inköpa och utmsta särskilda servicebussar avsedda för förmedling av hjälptjänster i hemmen. Bidrag har även lämnats för annan ambulerande service. Ett större antal kommuner har erhållit bidrag till specialfordon för färdtjänster tUl handikappade.
Bidrag har utgått till distribution av djupfryst portionsförpackad mat till åldringar. En kommun har genom statligt stöd ordnat kompletteringstrafik till det ordinarie busslinjenätet för att underlätta för befolkningen att komma till centralorten. Försök med hemsändning av varor till reducerat pris från butiker i kommunen har även igångsatts.
Varudistribution genom postverkets försorg kommer att försöksvis ordnas på vissa lantbrevbäringslinjer i ett par kommuner. Syftet med denna försöksverksamhet är att erbjuda befolkningen en alternativ möj-
Prop. 1971: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 112
lighet att ordna sin varuförsörjning. På linjer som trafikeras även av vambuss kommer verksamheten att avpassas till denna på sådant salt, att befolkningen bereds tiUfälle att komplettera sina inköp. Verksamheten beräknas starta på nyåret 1971.
Ett antal kommuner har fått bidrag för att förstärka sin personal för planläggning och förbättring av de äldres bostäder. Medel till snöröjning åt äldre och handikappade har utgått till ett flertal kommuner. En första utvärdering av denna verksamhet ger vid handen att den fyller ett väsentligt behov. Verksamheten kommer att fortsätta ännu en säsong.
Bidrag har utgått tiU upprättandet av en kommunikationsradioanläggning i ett kommimblock. Radioapparater finns installerade i läkarnas, distriktssköterskornas och taxis bilar samt i några linjebussar. Dessutom finns ett antal bärbara apparater. Syftet är att underlätta för befolkningen att i nödsituationer snabbt få hjälp och att olika servicefunktioner på ett bättre sätt skall kunna täcka in geografiskt stora områden.
En kommun har fått statligt stöd till inköp och utrustning av en s. k. kulturbuss. Även tiU vissa andra kulturella aktiviteter har bidrag utgått. Bidrag till utmstning av s. k. dagcentraler har utgått till flera kommuner.
Lekskoleverksamheten i glesbygder har genom statiigt stöd kunnat ges olika former, avpassade efter lokala förhållanden.
Vad härefter angår den försöksverksamhet med hemarbete i glesbygder som bekostas från förevarande anslag är denna huvudsakligen inriktad på att stimulera hemslöjd i olika former och att l'å till stånd legoarbeten för industriföretag i form av hemarbete.
Verksamheten som organiserats av företagareföreningarna under budgetåret 1969/70 har resulterat i 1 265 nya arbetstiUfällen (hel- och deltid), vilket innebär i det närmaste en fördubbling jämfört med budgetåret 1968/69.
Liksom tidigare har under budgetåret objekt av hemslöjds- och hanl-verkskaraktär gett ett väsentiigt tUlskott av arbetstiUfäUen. En viss ökning av framställningen av industriprodukter har också kunnat iakttas.
Bidrag uppgående till ca 2,5 milj. kr. har beviljats och föreningarnas administrationskostnader har uppgått till inte fullt 0,7 milj. kr. Dessa kostnader får enligt kommerskollegiet betraktas som ringa i förhållande till sysselsättningseffekten. Administrationskostnaderna utgjorde under budgetåret ca 25 % av bidragsvolymen jämfört med ca 50 % föregående budgetår, uppenbarligen beroende på att stödverksamheten under budgetåret 1969/70 har utvecklats kraftigt.
Föreningama räknar för innevarande budgetår med lika stor sysselsättning som under budgetåret 1969/70, medan bidragsvolymen beräknas
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 113
uppgå tUl närmare 4 milj. kr. Administrationskostnadema beräknas till ca 0,9 milj. kr.
Kommerskollegiet framhåller vikten av att verksamheten även i fortsättningen kan bedrivas flexibelt.
Glesbygdsutredningen har under hösten 1970 anhållit att en vidgad försöksverksamhet med sysselsättningsfrämjande åtgärder i glesbygder skall få anordnas. Utredningen framhåller att det är ett primärt mål för arbetsmarknadspolitiken att ge meningsfull sysselsättning åt alla som vill och kan arbeta. Också i fråga om den arbetskraft sora kan betraktas som geografiskt bunden till områden, där det har visat sig svårt att förbättra sysselsättningsläget genom lokaliseringspolitiska insatser, måste målsättningen vara att inte bara skapa möjligheter tiU en rimlig försörjning utan att också låta så många som möjligt bli delaktiga i den sociala gemenskap som ett arbete kan ge.
Enligt glesbygdsutredningens mening skulle det vara värdefullt att få närraare klarlagt vilka fömtsättningar det finns för att genom en långtgående lokal sysselsättningsplanering förbättra möjlighetema till arbete för sådan arbetskraft. Utredningen förordar att en försöksverksamhet med detta syfte inleds i ett begränsat antal glesbygdskommuner inom skogslänen. Verksamheten bör bedrivas under kommunalt huvudmannaskap. En förutsättnmg är givetvis att man kan finna kommuner som är intresserade av att inleda ett sådant arbete. Statligt stöd bör lämnas till kostnadema för den personal som skall svara för inventerings- och planeringsarbetet.
För att de arbeten som kan komma att föreslås i ett inventerings-och planeringsarbete av antytt slag skall komma till utförande måste man enligt utredningen räkna med att kostnaderna till betydande del skall besttidas av statsmedel. Kostnadsfördelningen mellan stat, kommun och eventuellt berörda företag eller enskilda personer måste emellertid avgöras från fall till fall på grundval av kostnadskalkyler för varje projekt. Beträffande lön till den sysselsatta arbetskraften bör enligt utredningen riktmärket vara den lön som tUlämpas vid andra statligt stödda arbeten för svårplacerad eller ortsbunden arbetskraft, t. ex. vid skyddade verkstäder. Förslaget är f. n. föremål för remissbehandling. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till förslaget. Kungl. Maj:t torde dock vara oförhindrad att, om förslaget anses böra genomföras, disponera medel för ändamålet från förevarande anslag. Kostnadema för en försöksverksamhet av den omfattning som utredningen har förordat ryms med hänsyn till reservationen på anslaget inom ramen för oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår. Anslaget bör därför föras upp med 5 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 114
C 6. Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader
1969/70 Utgift 5 835 000 Reservation 585 227
1970/71 Anslag 7 500 000 1971/72 Förslag 8 500 000
Från anslaget utgår statsbidrag till täckande av administrationskostnader för företagareföreningarna. Företagareföreningamas förbund och vissa centrala organisationer på hantverkets, småindustrins och turistnäringens områden. Bestämmelser rörande föreningamas kreditstödjan-de verksamhet återfinns i kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354, ändrad 1970: 181),
Kommerskollegium
Företagareföreningarna har för budgetåret 1971/72 anmält behov av bidrag tiU sina administrationskostnader med 10 097 000 kr., varav 100 000 kr. beräknas för bidrag till företagareföreningen i Norrbottens län att användas som stöd åt företagsamheten i Tornedalen.
Föreningama har för kalenderåret 1971 beräknat administrationskostnadema till 19,2 milj. kr. Därav utgör löner, inkl. sociala kostnader, 13,6 milj. kr. och övriga kostnader 5,6 milj. kr. Jämfört med kalenderåret 1970 uppskattas utgiftsökningen tiU 3,0 milj. kr. Intäkterna under kalenderåret 1971, statsbidraget oräknat, beräknar föreningarna till 9,6 milj. kr., varav i landstingsbidrag ra. m. 5,4 milj. kr. och övriga inkomster 4,2 mUj. kr. Erforderligt bidrag från staten skulle sålunda enligt föreningarnas beräkningar utgöra 9,6 mUj. kr.
Kollegiet erinrar om att det i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 framhöll det angelägna i en kraftig upprustning av föreningama med hänsyn till de vidgade och i viss omfattning nya arbetsuppgifter som har ålagts dem. Kollegiet föreslog då, att administrationsbidraget till föreningama skulle uppräknas till 8,4 milj. kr. I sin motivering härför anförde kollegiet bl. a. att den alltmera hårdnande kon kurrensen inom näringslivet ställde ökade krav på föreningarna att medverka i arbetet med rekonstmktioner av företag men även att lämna allmän rådgivning till företag.
Kollegiet framhåller nu, att föreningarnas engagemang i rekonstruktioner har ökat starkt under innevarande år bl. a. till följd av det ansträngda kreditiäget. Även behovet av föreningarnas rådgivning ökar mycket hastigt, emedan den tilltagande stmkturomvandlingen ställer företagen inför växande problem. Enligt kollegiet kommer föreningamas arbete enbart på dessa verksamhetsområden att öka än mer i framtiden. Dessutom kommer det förstärkta lokaliseringsstödet samt andra regional-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 115
politiska åtgärder sannolikt att medföra ett ökat ianspråktagande av föreningamas tjänster.
Kollegiet finner, att ett belopp om 9,6 milj. kr. i statligt administrationsbidrag till föreningarna är väl motiverat och att detta ger täckning för de automatiska kostnadsstegringar föreningama får vidkännas. I be-lopiJet ingår även anslagsmedel till Företagareföreningamas förbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation. Svensk industriförening samt Svenska turisthotellens riksförbund med av dessa organisationer begärda belopp på 40 000, 60 000, 15 000 resp. 15 000 kr eUer totalt 130 000 kr.
Med hänsyn till att under anslaget beräknas kvarstå en reservation på ca 0,3 milj. kr. hemställer kollegiet att för budgetåret 1971/72 anvisas 9,3 milj. kr., varav 9,2 milj. kr. till täckande av administrationskostnader och 100 000 kr. tUl Norrbottens företagareförening som stöd åt företagsamheten i Tornedalen.
Yttrande
Företagareföreningarnas förbund anför, att den nuvarande storleken av administrationsbidragen inte gör det möjligt för föreningama att fullgöra de arbetsuppgifter som statsmaktema har ålagt dem. Förbundet betonar särskilt vikten av en resursförstärkning med hänsyn till behovet av uppföljning och bevakning i statens och föreningarnas låneverksamhet till förekommande av förluster. Förbundet anser att anslaget för budgetåret 1971/72 bör tas upp med 16 milj. kr.
Departementschefen
Genom beslut av 1968 års riksdag ändrades riktiinjerna för företagareföreningarnas verksamhet. Beslutet innebar bl. a. att föreningarnas tidigare ränteintäkter från utlåningen av medel ur statens hantverks-och industrilånefond föll bort och ersattes med höjda administrationsbidrag. För budgetåret 1968/69 höjdes förevarande anslag sålunda till 5 milj.kr. från 1,6 mUj.kr. under närmast föregående budgetår. Samtidigt lades ökade arbetsuppgifter på föreningama, bl. a. viss medverkan vid utredningar i samband med statligt lokaliseringsstöd och bevakning av meddelade lokaliseringslån.
De ytterligare ökningar av anslaget som därefter har skett för budgetåren 1969/70 och 1970/71 har väsentligen betingats dels av föreningarnas växande behov av resurser för nyssnämnda nya arbetsuppgifter, dels av allmänna kostnadsökningar för föreningarnas administration.
Med sin kännedom om företagsamheten ute i länen och sina erfarenheter av de skiftande problem som möter i första hand de mindre och medelstora företagen fyller föreningarna viktiga uppgifter inom den
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 116
statiiga kreditstödjande verksamheten. Detta gäller inte minst nu, när den snabba stmkturomvandlingen inom näringslivet ställer åtskilliga mindre och medelstora företag inför betydande anpassningsproblem.
Anspråken på företagareföreningarnas tjänster framtvingar prioriteringar mellan olika arbetsuppgifter. Detta föranleder att ökad uppmärksamhet bör ägnas frågan hur statens bidrag till föreningarnas administrationskostnader skall disponeras för att föreningarna på bästa sätt skall lösa sina uppgifter inom den statiiga kreditstödverksamheten. De uppgifter jag åsyftar avser såväl den lokaliseringspolitiska stödverksamheten som den kreditgivning, vilken sker med medel ur statens hantverks-och industrilånefond och i form av statliga lånegarantier. I uppgifterna ingår både den utredande verksamhet som föreningama bedriver som ett led i handläggningen av nya låne- och stödärenden och den uppföljande och kontrollerande verksamhet som erfordras för bevakning av uppkomna fordringar i statens och föreningarnas egen lånerörelse.
Riksdagens revisorer har i skrivelse den 29 september 1970 fäst uppmärksamheten på de förluster som har uppstått på vissa statliga lånegarantier och som har tagit sig uttryck i betydande raemtgifter på de för ändamålet anvisade riksstatsanslagen. Enligt vad revisorerna betonar kräver fortsatta och ökade insatser från statens sida i fråga om såväl garantigivning som lokaliseringsstöd att stor uppmärksamhet ägnas ät frågan om kreditbedömning och kontroll. Revisorerna uttalar att de finner en effektivisering befogad av den verksamhet sora syftar till att begränsa förlustema på gmnd av statlig garantigivning och statligt lokaliseringsstöd.
I anslutning till revisorernas skrivelse har företagareföreningarna i de sju skogslänen i gemensam skrivelse framhållit att väsentligt ökade resurser måste sättas in för uppföljningsverksamheten hos företag som har erhållit statiigt stöd. Med hänsyn till de mycket stora belopp som satsas inom ramen för lokaliseringsstödet anser föreningama det rimligt att de tillförs ökade resurser. Resultatet av den statiiga stödverksamheten skulle härigenom i hög grad kimna förbättras.
Jag viU för min del betona att den ökning av administrationsbidragen tiU företagareföreningarna som har skett de senaste åren främst har syftat till att förstärka föreningamas resurser för uppföljning och bevakning av stödföretagen. Det har emellertid visat sig att de höjda bidragen inte i avsedd omfattning har kommit uppföljningsverksamheten till godo utan i stor utsträckning har tagits i anspråk för den allmänna expansionen av föreningarnas arbetsuppgifter. 1 likhet med riksdagens revisorer vill jag bestämt stryka under vikten av att effektiva åtgärder vidtas i syfte att förebygga risken för förluster i den statliga låne- och garantigivningen. En ytterligare förstärkning av föreningarnas resurser för uppföljnings- och bevakningsuppgifter bör därför enligt min mening komma till stånd. Jag förordar för nästa budgetår en uppräk-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 117
ning av förevarande anslag med 1 milj. kr. Det höjda bidraget bör av Kungl. Maj:t förenas med sådana villkor att garantier skapas för att en intensifierad bevakning kommer till stånd av utvecklingen i företag som har fått statligt stöd, framför allt inom det allmänna stödområdet dit huvudparten av lokaliseringsstödet har lämnats.
Inom inrikesdepartementet övervägs f. n. hur den av riksdagsrevisorerna åsyftade uppföljnings- och bevakningsverksamheten skall ordnas i framtiden. Jag vill erinra om att hithörande frågor prövas även av 1968 års lokaliseringsutredning, som räknar med att lägga fram förslag härom under innevarande år. Riksdagsrevisorernas nyssnämnda skrivelse har överlämnats till utredningen för beaktande.
Mitt förslag rörande administrationsbidraget innebär att förevarande anslag för nästa budgetår tas upp med 8,5 mUj. kr. Av anslaget bör liksom tidigare 100 000 kr. beräknas för bidrag till Norrbottens företagareförening som stöd åt företagsamheten i Tornedalen och lika mycket beräknas för stöd tiU vissa organisationer.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kr.
C 7. Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag m. fl.
1969/70 Utgift 3 141 623
1970/71 Anslag 9 000 000 1971/72 Förslag 9000000
Statens förbindelser till följd av utfärdade garantier för lån till hant verks- och industriföretag och för lån till turisthotellnäringen infrias från förevarande anslag, då behov därav uppkoraraer. Förluster i företagareföreningarnas långivning från statens hantverks- och industrilånefond skall föreningama fr. o. m. budgetåret 1968/69 i första hand täcka med medel ur egna förlusttäckningsfonder. Kungl. Maj:t kan emeUertid efter särskild prövning medge förening bidrag från detta anslag för att täcka förluster.
Kommerskollegium
Från garantigivningens tillkomst den 1 juli 1954 t.o.m. den 30 juni 1970 har bemyndiganden meddelats företagareföreningama att teckna garanti för lån på tillhopa 545 milj. kr. samt riksbankens avdelningskontor att teckna garanti för lån till turisthotell på tillhopa ca 17,9 milj. kr. Summan av statens slutgiltiga förluster och utestående fordringar på gmnd av infriade garantiåtaganden uppgick den 30 juni 1970
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 118
till ca 42,3 milj. kr. Under budgetåren 1966/67—1969/70 infriades garantier med ca 9,4, 10,5, 12,2 resp. 2,9 milj. kr. Från förevarande anslag har dessutom utbetalats 806 800 kr. tUl täckande av förluster i företagareföreningamas låneverksamhet.
KoUegiet erinrar om att jämlikt 19 § kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354, ändrad 1970: 181) långivare skall tiU statsverket inbetala '/a % årlig ränta på industrigarantilåns utestående kapitalbelopp till täckning av förluster i anledning av infriade garantier. Denna ränteinkomst för statsverket uppgick budgetåret 1969/70 till ca 950 000 kr.
Med hänsyn till de infriade garantibeloppens storlek under de senaste budgetåren hemställer kollegiet att anslaget för budgetåret 1971/72 tas upp raed oförändrat 9 milj. kr.
Departementschefen
Under föregående punkt har jag redovisat en skrivelse från riksdagens revisorer, vari uppmärksamheten riktas på de förluster som har uppstått på de statiiga garantilånen. I anslutning därtUl har jag förordat vissa åtgärder som syftar till att effektivisera uppföljningen och bevakningen av utvecklingen i de företag som har fått statligt stöd.
Utlåningen genom företagareföreningama av medel från statens hantverks- och industrilånefond har under de senaste åren ökat i volym. Däremot har under den senaste tiden en minskning skett när det gäller omfattningen av den statiiga garantigivningen.
Jag kommer i det följande vid min behandling av anslaget tUl statens hantverks- och industrilånefond att föreslå, att vissa för TEKO-industrin avsedda lånegarantier ryms in i ramen för statsgaranti till hantverks- och industriföretag. Förslaget torde inte påverka medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår.
Mot bakgrund av det anförda biträder jag kommerskollegiets förslag att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp, 9 mUj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag m.fl. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
119
D BOSTADSBYGGANDE M. M.
D 1. Bostadsstyrelsen
|
11 692 000 11637 000 |
1969/70 Utgift 10 546 275
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
Bostadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med uppgift att främja bostadsförsörjningen. Den är också chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.
I styrelsens uppgifter ingår främst att handha den statliga låne- och bidragsverksamheten för att främja bostadsförsörjningen.
Bostadsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för bostadsstyrelsen är en generaldirektör. Inom verket finns fem byråer. Dessa är kanslibyrån, låne- och bidragsbyrån, planeringsbyrån, tekniska byrån och värderingsbyrån.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
||
|
|
|
Bostads- |
Departements- |
|
|
|
|
styrelsen |
chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
84 |
|
+ 3 |
+ 1 |
|
Övrig personal |
75 |
|
—7 |
—8 |
|
|
159 |
|
—4 |
—7 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
7 245 000 |
+ |
20 000 |
—214 000 |
|
Sjukvård |
25 000 |
+ |
2 000 |
+ 2 000 |
|
Reseersättningar |
170 000 |
+ |
7 000 |
+ 7 000 |
|
Därav utrikes resor |
(10 000) |
|
— |
— |
|
Lokalkostnader |
900 000 |
+ |
7 000 |
+ 7 000 |
|
Expenser |
1 005 000 |
+ 161000 |
+ 150 000 |
|
|
Därav representation |
(2 000) |
|
— |
— |
|
Publikations tryck |
170 000 |
|
— |
— |
|
Automatisk databehandling |
|
|
|
|
|
m. m. |
850 000 |
— |
95 000 |
— 65 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
1 537 000 |
+ |
41000 |
+ 58 000 |
|
|
11902 000 |
+ 143 000 |
— 55 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
210 000 |
|
|
— |
|
Nettoutgift |
11 692 000 |
+ 143 000 |
— 55 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 120
Bostadssiyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 99 000 kr.
2. Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna skall fr. o. m. den 1 juli 1971 anslutas tiU det s.k. S-systemet, ett ADB-redovisningssys-tem. Hos styrelsen bör i samband härmed inrättas en redovisningscentral för styrelsen och länsbostadsnämnderna. För redovisningscentralen föreslås en ny tjänst som kamrerare i stäUet för en tjänst som bokhållare (+4 000 kr.). Vidare bör i anslutning till redovisningscentralen finnas ett revisionskontor för den interna revisionen. För detta kontor bör inrättas en tjänst som byrådirektör, varvid en annan byrådi-rektörstjänst kan dras in (+7 000 kr.). Omorganisationen beräknas i övrigt medföra indragning av två kontorsbiträdestjänster (—53 000 kr.).
3. Omläggningen av lånebokföringen till databehandling är i huvudsak avslutad. Två kansliskrivare och fem kontorsbiträden kan därigenom dras in (—199 000 kr.).
4. För särskUda utgifter i samband med personalindragning bör medel anvisas med 140 000 kr.
5. Kanslibyråns personalsektion behöver förstärkas med en förste byråsekreterare (+56 000 kr.) samt ett kontorsbiträde (+27 000 kr.).
6. Planeringsbyråns planeringssektion behöver förstärkas med en kvalificerad handläggare för centrala informations- och kontaktåtgiir-der för att främja byggherresamverkan (+73 000 kr.) samt med ett kvalificerat biträde (+32 000 kr.).
7. Värderingsbyrån behöver förstärkas med hänsyn till styrelsens medverkan i arbetet med kommunalekonomisk planering m. m. (+73 000 kr.). Ytterligare lönemedel bör anvisas för extra personal till byråns tomtsektion (+25 000 kr.). Samtidigt kan anslaget minskas med belopp motsvarande lön till en tjänsteman, vars förordnande utgår under budgetåret 1970/ 71 (—92 000 kr.).
8. Styrelsens arkitektpersonal behöver förstärkas. Styrelsen föreslår därför att bl. a. medel avsedda för avlöning till två ingenjörer disponeras för ändamålet.
9. Medlen tiU ersättning för konsultuppdrag kan minskas till följd av att omläggningen av lånebokföringen till databehandling nu i huvudsak är genomförd (—45 000 kr.). Samtidigt bör vissa medel (95 000 kr.) föras över till delposten Avlöningsförmåner m. m.
10. Expenser. Av ökningen hänför sig 50
000 kr. till prishöjningar
och 75 000 kr. till upprustning av styrelsens
expeditionsvaktslokaler.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 11 637 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för en kamrerare och en byrådirektör (2) på kanslibyrån samt för en byrådirektör och en kon-
Prop. 1971: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
121
torsskrivare på planeringsbyrån (6). Under anslagsposten Expenser har jag räknat med bl. a. 75 000 kr. för utgifter av engångskaraktär. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Bostadsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 11 637 000 kr.
D 2. Länsbostadsnämnderna
1969/70 Utgift 19 808 568 1970/71 Anslag 21 751 000 1971 / 72 Förslag 22 106 000
I varje län finns en länsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. Den fattar beslut om lån och bidrag m. m. samt förvaltar utestående lån.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Bostadsstyrelsen |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal övrig personal |
160 265 |
+ 5 |
—3 —3 |
|
|
425 |
+ 5 |
—6 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Lönekostnadspålägg |
15 039 000 35 000 660 000 1 701 000 995 000 3 321 000 |
+ 553 000 + 30 000 + 101000 + 80 000 + 218 000 |
— 37 000 — 1000 |
|
|
21 751 000 |
+ 982 000 |
+355 000 |
Bostadsstyrelsen
1. Löne- och prisomräkning m. m. 474 000 kr.
2. På gmnd av långivningens ökade omfattning behövs förstärkning av länsbostadsnämndernas personal med tre kanslister och två biträden (+173 000 kr.)
3. För anstäUning av personal för informations- och kontaktåtgärder i samband med främjande av byggherresamverkan erfordras särskilda lönemedel (+370 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget till 22 106 000 kr. Jag har därvid beräknat ett belopp av 150 000 kr. för
personalförstärkning för främjande av bygghertesamverkan (3).
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
122
Vidare har jag räknat raed en minskning av anslaget med ett belopp av 378 000 kr. Minskningen hänför sig tiU länsbostadsnämnden i Gotlands län och sammanhänger med de förslag rörande länsstyrelsemas organisation som chefen för civildepartementet anmäler senare denna dag. Dessa förslag innebär bl. a. att länsförvaltningen på Gotland får en specieU organisation. Enligt förslaget skaU vissa länsnämnder, däribland länsbostadsnämnden, upphöra och deras uppgifter övertas av länsstyrelsen. Huvuddelen av det belopp varmed anslaget minskas torde få tillföras länsstyrelsemas myndighetsanslag.
Jag hemstäUer, att Kungl Maj:t föreslår riksdagen
att till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 22 106 000 kr.
D 3. Statens hyresråd
|
1969/70 Utgift |
1 323 735 |
|
1970/71 Anslag |
1 796 000 |
|
1971/72 Förslag |
1 735 000 |
Statens hyresråd är central myndighet för handläggning av mål och ärenden på hyresregleringens område. Fr. o. ra. budgetåret 1968/69 har hyresrådet härjämte ålagts vissa centrala administrativa uppgifter för den nya statliga hyresnämndsorganisationen.
Hos rådet finns ett fast kansli och arvodesavlönade extra föredragande.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Hyresrådet |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
13 17 30 |
—3 —3 |
_3 —3 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser LÖnekostnadspälägg |
1 290 000 6 000 3 000 73 000 162 000 262 000 |
—113000 + 300 + 1000 + 25 500 + 13 000 |
—113 000 + 300 + 1000 + 25 500 + 25 000 |
|
Summa (avrundat) |
1 796 000 |
— 73 000 |
— 61 000 |
Hyresrådet
1. Löne-och prisomräkning m. m. 28 000 kr.
2. Antalet till hyresrådet inkomna besvärsmål har under en lång
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 123
följd av budgetår minskat för att under det senaste budgetåret undergå en mera markant minskning. Även arbetsbalansen har nedgått kraftigt under det senaste budgetåret. Mål angående höjning av bashyra på grund av ombyggnad m. m. kan emellertid komma att öka. En bedömning av utvecklingen på längre sikt är avhängig av de beslut som kan komma att fattas om en eventuell avveckling av eller fortsatt giltighet av hyresregleringslagen efter utgången av nu löpande giltighetsperiod vid årsskiftet 1971—1972. Sannolikt bestående minskning av antalet besvärsmål medför att tre byråsekreterartjänster kan dras in (—161 000 kr.). Någon ytterligare ändring av antalet tjänster anser sig hyresrådet f. n. inte böra föreslå.
3. Hyresrådets befattning med ADB-statistik för den statliga hyresnämndsorganisationen medför ett ökat behov att anlita sakkunnig expertis för systemuppläggning m. m. (+18 000 kr.).
4. Anslagsposten Expenser behöver ökas för bestridande av kostnader för publikationstryck i samband med avveckling av eller ändringar i hyresregleringslagstiftningen (+12 000 kr.).
Departementschefen
Hyresrådet har nyligen till Kungl. Maj:t inkommit med förslag i fråga om avveckling av hyresregleringen. I avvaktan på prövning av detta förslag bör rådets anslagsberäkning godtas.
Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Statens hyresråd för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 735 000 kr.
D 4. Statens nämnd för samlingslokaler
1969/70 Utgift 136 740
1970/71 Anslag 189 000
1971/72 Förslag 193 000
Statens nämnd för samlingslokaler handlägger frågor om statslån föi anordnande av allmänna samlingslokaler och av studentkårlokaler samt om rekonstruktionsbidrag enligt kungörelsen (1957: 367) om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler m.m. (ändrad 1960: 315), brev den 20 maj 1960 om rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler samt kungörelsen (1964: 398) om lån för anskaffning av studentkårlokaler.
Hos nämnden finns en sekreterare och ett fast kansli jämte arvodes-avlönade föredragande.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
124
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Nämnden |
Departementschefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
2 2 |
|
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader |
104 600 100 5 200 8 500 |
— |
— |
|
Expenser Lönekostnadspålägg |
4 500 21600 |
+ 500 +2 200 |
+ 500 + 3 200 |
|
|
144 500 |
+ 2 700 |
+ 3 700 |
|
Uppbördsmedel Försäljning av publikation |
500 |
— 300 |
— 300 |
|
Bidrag tid vissa riksorganisationer för samlingslokaler |
45 000 |
|
_ |
|
Nettoutgift |
189 000 |
+ 3 000 |
+ 4 000 |
Statens nämnd för samlingslokaler Löne- och prisomräkning 2 700 kr.
Departemen tschefen
Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att tUl Statens nämnd för samlingslokaler för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 193 000 kr.
D 5. Räntebidrag
1969/70 Utgift 15 249 189
1970/71 Anslag 2 000 000
1971/72 Förslag I 000 000
Från anslaget bestrids utgifter för räntebidrag enligt bestämmelserna i räntebidragskungörelsen (1962: 541, upphävd 1967: 553). Dessa bestämmelser innebär att räntebidrag utgår för att täcka den del av räntekostnaderna för primär- och .sekundärlån som hänför sig till ränta över en bestämd räntesats (basränta). Räntebidrag utgår dock endast för täckande av räntekostnader för tid t. o. m. utgången av år 1967.
Prop. 1971: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 125
Bostadsstyrelsen
Med hänsyn till eventuellt försenade utbetalningar av räntebidrag har för budgetåret 1970/71 anvisats ett anslag på 2 mUj. kr. Anslaget bör av samma skäl stå kvar även under budgetåret 1971/72 och därvid föras upp med ett belopp av 1 milj. kr.
Depaneinentschefen
Jag biträder bostadsstyrelsens förslag. Jag hemställer, att Kungl. Maj:f föreslår riksdagen
att till Räntebidrag för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av I 000 000 kr.
D 6. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
1969/70 Utgift 104 917 477 1970/71 Anslag 105 000 000 1971/72 Förslag 130 000 000
Från anslaget, som nu har mbriken Bidrag tUl viss bostadsförbättrings-verksamhet, bestrids utgifter för förbättringslån i den mån de är ränte- och amorteringsfria, invalidbostadsbidrag samt förvaltningsbidrag till förmedlare av bostadsegnahem. Anslaget, som är ett förslagsanslag, anvisas med det belopp som erfordras för utbetalning av lån och bidrag.
Bestämmelserna om förbättringslån finns i kungörelsen (1962: 538) om förbättringslån (ändrad senast 1970: 110). Lån, som utgår för förbättring och i vissa fall uppförande av bostad för åldringar, handikappade, samer eller zigenare, är helt eller delvis räntefritt och stående. Beloppet av sådan subvention får i aUmänhet uppgå tiU högst 12 000 kr. Invalidbostadsbidrag utgår enligt bestämmelser i räntelånekungörelsen (1967: 553, ändrad senast 1969: 131). Bidraget utgår för sådan inredning av bostadslägenhet och i vissa fall sådant extra lägenhetsutrymme som rörelsehindrad invalid eller person med starkt nedsatt synförmåga behöver, dock i regel med högst 15 000 kr. för varje lägenhet.
För beslut ora räntefria förbättringslån fastställer riksdagen årligen en medelsram för det löpande kalenderåret och en preliminär ram för det närmast följande. Riksdagen har medgivit att sådana lån får beviljas med högst 100 railj. kr. under vart och ett av åren 1970 och 1971 (prop. 1970: 1 bil. 13, SU 50, rskr 152).
Bostadsstyrelsen
Bostadsstyrelsen föreslår viss ändring av villkoren för förbättringslån. Dessutom föreslår styrelsen att utgifterna för vinterbidrag, som f. n. belastar det på kapitalbudgeten uppförda anslaget Räntefria lån till bostadsbyggande, fr. o. ra. budgetåret 1971/72 bestrids från anslaget
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 126
Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet och att anslagsrubriken därför kompletteras med »ra. ra.» Styrelsen föreslår vidare, att den för är 1971 preliminärt fastställda ramen för beslut om räntefria förbättringslån fastställs slutligt, att ramen för år 1972 bestäms preliminärt till 110 milj. kr. samt att anslaget för budgetåret 1971/72 ökas med 27 milj. kr. tiU 132 milj. kr.
Lån- och bidragsgivningens omfattning belyses av följande uppgifter. Under budgetåret 1969/70 inkom 11 992 ansökningar ora förbättringslån mot 11 773 under budgetåret 1968/69, en ökning med 2 %. Under budgetåret 1969/70 meddelades 11 206 beslut om lån avseende 12 547 lägenheter, jämfört med 11 546 resp. 13 388 under närmast föregående budgetår.
Under budgetåret 1969/70 beviljades förbättringslån med 142,9 milj. kr. varav 92,6 milj. kr. utgjorde räntefria lån eller delar av sådana lån. Motsvarande belopp budgetåret 1968/69 var 153,9 milj. kr. resp. 96,5 milj. kr.
Förbättringslångivningen har således varit av något mindre omfattning under budgetåret 1969/70 jämfört med budgetåret 1968/69. I skrivelse tiU länsbostadsnämndema i januari 1970 har styrelsen påtalat betydelsen av att nämnderna i den fortsatta verksamheten ägnar särskild uppmärksamhet åt kommuner, där uppmstningen av bostäder åt åldringar och handikappade inte fått önskvärd omfattning.
Det genomsnittiiga lånebeloppet per lägenhet uppgick tUl 11 392 kr. under budgetåret 1969/70 jämfört med 11 494 kr. under närmast föregående budgetår, vilket innebär en minskning med 1 %. Det räntefria beloppet per lägenhet uppgick till 7 381 kr. jämfört med 7 205 kr. för 1968/69, dvs. en ökning med 2 %.
Under budgetåret 1969/70 beviljades invalidbostadsbidrag tiU 1 757 lägenheter med ett belopp av 16,6 milj. kr. Detta innebär en fortsatt ökning. Närmast föregående budgetår beviljades bidrag till 1 368 lägenheter med ett belopp av 12,2 milj. kr.
Styrelsen föreslår viss ändring i förutsättningarna för förbättringslån för upprustning av flerfamiljshus i. syfte att öka lånets betydelse som effektivt medel för förbättring av framför allt åldringarnas bostadsförhållanden.
Enligt gällande bestämmelser kan förbättringslån utgå såväl tUl enskild person som till kommun. Allmännyttigt företag eUer annan associationsform kan inte erhålla förbättringslån.
När kommun är låntagare kan lånet beviljas för förbättring eller nybyggnad av såväl en- och tvåfamiljshus som hus med fler än två lägenheter. Det fömtsatts emellertid att lägenheterna inte är avsedda att tillgodose ett varaktigt behov av bostäder samt att kostnaderna för åtgärdema bedöms som skäliga med hänsyn till husets beräknade användningstid och övriga omständigheter.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 127
I fråga om förbättringen av äldre hus brukar kommunerna ge sina allmärmyttiga företag i uppdrag att utföra denna. Det kan gälla hus som antingen företaget äger eller kommunen äger och avser att överlåta på företaget. Med nu gäUande bestämmelser i fråga om förbättringslån tvingas kommunen att behålla huset i sm ägo eller, om företaget äger ett hus där alla lägenheter skaU förbättras, skaffa sig ny ttj anderätten till dem. I realiteten är det i båda fallen det allmännyttiga företaget som står för byggandet och förvaltningen. Genom kommunsammanslagningarna räknar bostadsstyrelsen med att det kommer att bli allt vanligare att kommunens allmännyttiga bostadsföretag får hand om denna förbättringsverksamhet. Styrelsen föreslår därför att kungörelsen om förbättringslån ändras så att möjlighet ges att bevilja lån även till allmännyttigt bostadsföretag. Styrelsen avser att vid bifall till sin framställning föreskriva att säkerheten skall utgöras av kommunal borgen.
Utgifterna för vinterbidrag belastar f. n. det på kapitalbudgeten uppförda anslaget Räntefria lån till bostadsbyggande. Från detta anslag beviljas även medel till räntefria lån till studentbostäder. Denna långivning har upphört i och med utgången av år 1967 och återstående bevUjade men ej utbetalda lån antas bli utbetalade under budgetåret 1970/71. Därefter skulle endast utgifter för vinterbidraget belasta anslaget. Eftersom bidraget utgör en ren subvention för kostnader som uppstår för byggnadsföretag som bedrivs vintertid, anser styrelsen att bidraget fr. o. m. budgetåret 1971/72 bör föras över tUl driftbudgeten under anslaget Bidrag tUl viss bostadsförbättringsverksarahet.
I fråga om låneramarna anför styrelsen att en samraanställning av länsbostadsnärandemas uppgifter om det beräknade behovet av medel för beslut om räntefria förbättringslån visar på ett belopp av 105 milj. kr. för år 1970 och 108 milj. kr. för år 1971. Detta innebär en mindre höjning i förhållande tiU nämndemas motsvarande beräkningar förra året, som angav ett belopp av 100 milj. kr. för såväl år 1969 som år 1970. Höjningen antas bero på att maximibeloppet för räntefritt lån den 1 juli 1970 höjdes till 12 000 kr. Bostadsstyrelsen fömtsätter att Kungl. Maj:t har riksdagens bemyndigande att utvidga raraen såvida detta skulle visa sig nödvändigt. För år 1972 bör prelirainärt fastställas en ram på 110 milj. kr., vilket innebär en ökning av den preliminärt fastställda ramen för år 1971 med 10 milj. kr.
Utbetalningen av lån beräknas till ca 105 milj. kr. under budgetåret 1971/72 under fömtsättning att långivningen under åren 1970 och 1971 får en omfattning som motsvarar de föreslagna ramarna. Besluten om lån under ett budgetår resulterar under samma budgetår i utbetalning i huvudsak endast i form av förskott, uppskattningsvis i en omfattning motsvarande två tredjedelar av det beviljade beloppet. Återstoden kan till större delen beräknas bli utbetalad under följande budgetår.
Utbetalningen av invalidbostadsbidrag kommer enligt länsbostads-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 128
nämndernas beräkningar att uppgå tiU ca 18,5 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
För vinterbidrag uppskattas utbetalningen till 9 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Det totala anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknas således tiU (105,0+18,5+9,0) avrundat 132 milj. kr.
Departementschefen
Enligt gällande bestämmelser kan förbätlringslån utgå såväl tiU enskild person som till kommun. Omfattar förbättringsarbetena hus med fler än två lägenheter, kan lån utgå endast om kommun är låntagare. Allmännyttigt företag kan således inte erhåUa förbättringslån.
Bostadssiyrelsen har föreslagit att möjlighet skall öppnas att bevilja förbättringslån även till allmännyttiga bostadsföretag. Som reglerna nu är utformade tvingas kommunen för att få lån för förbättring av flerfamiljshus att antingen behålla huset i sin ägo eller, om det aUmännyt-tiga företaget äger huset, skaffa sig nyttjanderätten till samtiiga lägenheter. I realiteten är det, som styrelsen påpekar, i båda fallen det allmännyttiga företaget som står för byggandet och förvaltningen.
Nuvarande bestämraelser medför vissa administrativa svårigheter för kommunema i deras förbättringsverksamhet. Jag biträder därför styrelsens förslag och förordar att de ändrade lånebestämmelserna tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1971.
I enlighet med styrelsens förslag förordar jag att utgifterna för vinterbidrag, som utgår för att täcka en del av de merkostnader som uppkommer genom att ett byggnadsförelag utförs vintertid, skall bestridas från förevarande anslag i stället för från det på kapitalbudgeten uppförda anslaget Räntefria lån till bostadsbyggande. Anslagsrubriken bör i samband härmed Undras till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
Frän anslaget Räntefria lån till bostadsbyggande utbetalas f. n., för-titom vinterbidrag, räntefria lån för studentbostäder. Denna långivning upphörde vid utgången av år 1967. Bostadsstyrelsen räknar med att återstående beviljade men ej utbetalda län skall kunna betalas ut under innevarande budgetår under fömtsättning att anslaget tillförs ytterligare medel på tilläggsstat. Jag återkommer härtUl senare denna dag vid anmälan av frågor rörande medelsbehovet på tUläggsstat II till riks-staten för innevarande budgetår och förordar därvid att ytterligare 5,3 milj. kr. anvisas under anslaget Räntefria lån till bostadsbyggande. Om detta förslag vinner riksdagens bifall och om utgiftema för vinterbidrag förs över till driftbudgeten på sätt jag nyss har förordat, kan anslaget Räntefria lån till bostadsbyggande utgå ur riksstaten med utgången av innevarande budgetår.
Förbättringslångivningen har minskat i omfattning under budgetåret
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 129
1969/70 jämfört med budgetåret 1968/69. De räntefria lånebeloppen minskade från 96,5 till 92,6 mUj. kr. Medelsbehovet kan komma att öka på gmnd av den höjnuig av maximibeloppet för räntefritt lån som genomfördes den 1 juli 1970.
Den för år 1971 preliminärt fastställda ramen 100 mUj. kr. bör i enlighet med bostadsstyrelsens förslag fastställas slutiigt. Det synes lämpligt att Kungl. Maj:t liksom tidigare utverkar rUcsdagens bemyndigande att vidga ramen om det behövs av sysselsättningsskäl. Ramen för år 1972 bör i avvaktan på ytterligare erfarenheter beträffande efterfrågan på lån preliminärt bestämmas tiU samma belopp som för år 1971 eller 100 milj. kr.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar jag med beaktande av utbetalningar av vinterbidrag tUl 130 mUj. kr.
Jag heraställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna den ändring av grundema för förbättringslån som jag har förordat,
2) medge att utgifterna för vinterbidrag överförs från det på kapitalbudgeten uppförda anslaget Räntefria lån tUl bostadsbyggande tUl förevarande anslag,
3) medge att räntefria förbättringslån beviljas med högst 100 000 000 kr. under vart och ett av åren 1971 och 1972,
4) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid behov besluta om ökning av den under 3) upptagna ramen för långivningen, under år 1971,
5) tUl Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 000 kr.
D 7. Byggnadsforskning
1969/70 Utgift 2 400 000
1970/71 Anslag 2 400 000
1971/72 Förslag 4 200 000
Departementschefen
Senare denna dag anmäler jag förslag rörande vidgat underlag för byggnadsforskningsavgiften m. m. (prop. 1971:4). Under åberopande av vad jag därvid anför om statens anslag till byggnadsforskning heraställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår rUisdagen
att tiU Byggnadsforskning för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 4 200 000 kr. 5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 130
D 8. Rekonstmktionsbidrag till allmänna samlingslokaler
1969/70 Utgift 453 257 Reservation 486 600
1970/71 Anslag 700 000
1971/72 Förslag 700000
Bidragsbestänmielsema finns i brev den 20 maj 1960. Dessa bestämmelser innebär i korthet att bidrag kan utgå till ägare av statligt belånade aUmänna samlingslokaler, vilkas bevarande bedöms vara av betydelse för bygden, med belopp motsvarande högst 15 % av låneunderlaget.
Statens nämnd för samlingslokaler
Nämnden hemstäUer att anslaget uppförs med oförändrat 700 000 kr. för budgetåret 1971/72.
TiU rekonstmktionsbidrag har under budgetåren 1960/61—1969/70 anvisats tiUhopa 3 601 000 kr. Bidrag har beviljats med sammanlagt 3 233 000 kr.
Hos nämnden innelåg vid senaste budgetårsskifte inte slutligt behandlade ansökningar avseende tillhopa omkring 0,5 milj. kr. Nämnden beräknar med hänsyn härtUl anslagsförbmkningen under budgetåret 1970/ 71 tiU ca 0,9 milj. kr. Anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 uppskattas tUl 0,7 nulj. kr.
Departementschefen
Jag biträder nämndens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Rekonstruktionsbidrag till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 700000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 131
KAPITALBUDGETEN Elfte huvudtiteln
IV. STATENS UTLÅNINGSFONDER
IV:10 Statens hantverks- och industrilånefond
1969/70 Utgift 40 000 000 BehåUning 9 500 000
1970/71 Anslag 20 000 000 1971/72 Förslag 20000000
Från anslaget överförs medel till statens hantverks- och industrilånefond för utlåning tUl företagareföreningarna, vUka i sin tur lämnar hantverks- och industrilån till hemslöjds-, hantverks- och småindustriföretag. Långivningen regleras genom kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354, ändrad 1970: 181), vilken även innehåller bestämmelser om statlig garanti för lån tiU hantverks- och industriföretag. Särskilda bestämmelser om statlig garanti för lån till turisthotell finns i brev den 30 juni 1965.
För innevarande budgetår har till fonden anvisats 40 milj. kr., varav 20 milj. kr. på tUläggsstat I. Ramen för statsgaranti till hantverks- och industriföretag m. m. har fastställts till 80 milj. kr.
Kommerskollegium
Kapitaltillgångarna i fonden utgjorde den 30 juni 1970 246,9 milj. kr. Till företagareföreningama av Kungl. Maj:t totalt anvisade medel uppgick till 244,9 milj. kr. I lån, urspmngUgen lämnade ur fonder vilka sammanförts med den tidigare fonden för lån till företagareföreningarna m. fl. tiU nuvarande statens hantverks- och industrilånefond, utestod 1,7 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1969/70 fanns sålunda disponibelt för utiåning ur fonden (246,9—244,9—1,7) 0,3 milj. kr.
För budgetåret 1970/71 har anvisats 20 milj. kr. I amorteringar beräknas fonden komma att tillföras 0,2 milj. kr. Under budgetåret 1970/ 71 tiUgängliga medel för utlåning tiU föreningama uppgår sålunda till (0,3+20,0+0,2) 20,5 milj. kr. Företagareföreningama uppger, att de den 30 juni 1970 hade utestående lån på tillhopa 221,1 milj. kr. samt beviljade men icke utbetalade lån på tillhopa 32,5 milj. kr. Eftersom
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 132
de av Kungl. Maj:t totalt beviljade lånemedlen tiU föreningarna uppgår tiU 244,9 nulj. kr., saknades vid utgången av budgetåret 1969/70 ett för utlåning disponibelt belopp hos föreningama på 8,7 milj. kr. Föreningarna uppskattar inflytande amorteringar under budgetåret 1970/71 tiU 42,5 milj. kr. De för utlåning genom företagareföreningarna tiUgängUga medlen utgör sålunda (20,5—8,7+42,5) 54,3 milj. kr. Detta belopp täcker inte det av föreningarna för budgetåret beräknade utlåningsbehovet, som angivits tiU 109,0 milj. kr.
För budgetåret 1971/72 har föreningama beräknat utlåningen till 123,8 milj. kr. och inflytande amorteringar tiU 51,3 milj. kr., varför behovet av nya lånemedel ur fonden uppskattas tiU 72,4 milj. kr.
Nuvarande kreditrestriktioner har på många håll orsakat en besvärande knapphet på likvida medel för framför allt den mindre industrin. Efterfrågan på lån från företagareföreningama har på grund härav ökat betydUgt jämfört med tidigare år. Kollegiet finner därför föreningarnas angivna behov av nya lånemedel inte orimligt stort. Kollegiet anser sig emeUertid inte kunna bedöma i vilken utsträckning statsmaktema avser att låta företagareföreningamas utlåningsverksamhet expandera. Med ardedning härav inskränker sig koUegiet tUl att tillstyrka en så stor höjning av anslaget som är möjlig med hänsyn till den kreditmarknads-poUtik statsmaktema önskar föra. Kollegiet anser dock att höjningen bör utgöra lägst 20 mUj. kr., vilket belopp motsvarar vad riksdagen beviljat under en lång följd av år.
Vad angår det statiiga kreditstödet i form av lånegarantier till hantverk och småindustri samt tiU turisthotell beviljades under vart och ett av budgetåren 1965/66—1969/70 garantier med 42,7, 45,4, 75,9, 64,8 resp. 39,5 mUj. kr. För innevarande budgetår har lånegarantiramen faststäUts till 80 milj. kr. KoUegiet anser att ramen bör fastställas till samma belopp även för budgetåret 1971/72.
Yttrande
Företagareföreningarnas förbund föreslår, att fonden tillförs ett belopp av 73 milj. kr. för budgetåret 1971/72. Garantiramen bör enligt förbimdet bestämmas tiU 80 mUj. kr.
Departementschefen
I syfte att bereda den mindre och medelstora industrin ökat utrymme på kreditmarknaden förstärktes statens hantverks- och industrilånefond imder hösten 1970 genom att 20 mUj. kr. anvisades på tiUäggsstat I för innevarande budgetår. Dessutom medgav riksdagen nyteckning av aktier i AB Industrikredit och AB Företagskredit samt garantier för dessa bolags inlåning, som i det närmaste fördubblar bolagens utlåningskapacitet.
Nyssnämnda förstärkning av fonden skedde med betonande av att det
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 133
var fråga om en engångsåtgärd. Avsikten var att med hänsyn tiU läget på kreditmarknaden under år 1970 bereda de små och medelstora företagen särskilda lånemöjligheter. Mot denna bakgmnd är jag inte beredd att tillstyrka kommerskollegiets förslag om höjning av anslaget till fonden för nästa budgetår. Jag förordar således att anslaget tas upp med oförändrat 20 milj. kr. och räknar därvid med att föreningarnas utlåningskapacitet under nästa budgetår kommer att bli av ungefär samma storlek som f. n.
Raraen för statsgaranti till hantverks- och industriföretag m. m. har för innevarande budgetår fastställts till 80 milj. kr. Kommerskollegium har föreslagit, att ramen för budgetåret 1971/72 faststäUs till samma belopp.
Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag vid anmälan av medelsbehovet under trettonde huvudtiteln att lägga fram förslag till omställningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustriema, gmndade på TEKO-utredningens betänkande (SOU 1970: 59). Förslagen innebär bl. a. att lånegarantier tiU nämnda industrier skall inrymmas i ramen för statsgaranti till hantverks- och industriföretag. Med hänsyn till att ramen f. n. inte utnyttjas helt räknar jag med att utrymme finns för sådana garantier till TEKO-industrin under nästa budgetår utan att ramen vidgas. Jag förordar därför att ramen fastställs tiU samma belopp som för innevarande budgetår eller 80 milj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att statsgaranti för lån tiU hantverks- och industriföretag m. m. under budgetåret 1971/72 beviljas intUl ett belopp av 80 000 000 kr.,
2) till Statens hantverks- och industrilånefond för budgetåret
1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.
IV: 11. Lånefonden för bostadsbyggande
1969/70 Utgift 2 440 000 000 BehåUning 25 000 000
1970/71 Anslag 1 650 000 000 1971/72 Förslag 3 060 000 000
Från fonden utbetalas bostadslån, räntebärande förbättringslån, tomträttslån till kommun samt räntelån. Fonden belastas också, i obetydlig omfattning, av utbetalningar av vissa andra lån som beviljats enligt äldre bestämmelser.
Gällande bestämmelser om bostadslån finns i bostadslånekungörelsen (1967:552, ändrad senast 1970: 109). EnUgt dessa bestämmelser utgår lån i huvudsak tUl ny- och ombyggnad av bostadshus. Bostadslånets storlek bestäms så att det utgör en andel av ett i särskild ordning
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 134
fastställt låneunderlag. Andelen är 30 % för kommun eller allmännyttigt företag, 25 % för bostadsrättsförening med kommunal insyn, 20 % i fråga om småhus som skall bebos av låntagaren och 15 % i övriga fall. Låneunderlaget bestäms i fråga om nybyggnad enligt en av Kungl. Maj:t fastställd metod som summan av beräknade kostnader för mark, exploatering av marken, grundläggning och byggande. Vid ombyggnad utgör med vissa begränsningar den godkända kostnaden för arbetet låneunderlag. Det fömtsatts att underliggande lån (primär- och sekundärlån) tas upp i öppna marknaden. För bostadslån skall erläggas ränta efter en räntesats som faststäUs av Kungl. Maj:t för ett kalenderår i sänder. Räntan är subventionsfri. Lånet förutsätts bli återbetalat inom 30 år. Vid ombyggnad kan kortare amorteringstid bestämmas. Betalning av ränta och amortering på bostadslånet skall i flertalet fall omfördelas i tiden enligt särskilda regler. Omfördelningen sker med hjälp av en av statsmakterna faststäUd basannuitet och ett paritetstal som Kungl. Maj:t fastställer årligen.
Bestämmelserna om räntelån finns i räntelånekungörelsen (1967: 553, ändrad senast 1969: 131). Räntelån utgår dels för bostadshus som uppförts eller byggts om med stöd av statligt lån som beviljats enligt de bestämmelser som gäUde före den 1 januari 1968, dock ej för hus som färdigställts före år 1958, dels för bostadshus som uppförts utan statligt lån, om räntebidrag förut beviljats för huset. Räntelån avser viss del av räntekostnaderna för faslighetslånen. Storleken av räntelån bestäms av en viss räntesats (basränta) och ett paritetstal som faststäUs årligen. Ränta utgår efter samma procentsats som för bostadslån. Betalning av ränta och amortering skall ske i den mån paritetstalets ökning möjliggör det.
En redogörelse för bestämraelserna i kungörelsen (1962: 538) om förbättringslån (ändrad senast 1970: 110) har lämnats fömt under anslaget Viss bostadsförbältringsverksamhet m. m. (p. D 6).
Tomträttslån till kommuner enligt tomträttslånekungörelsen (1965: 905, ändrad senast 1970: 111) kan utgå till kommuner som upplåtit tomträtt till mark för bostadsändamål.
För det statliga stöd till bostadsbyggandet som skall utgå från bostadslånefonden — med undantag av tomträttslån och ränlelån — faststäUer riksdagen årligen olika ramar. Kungl. Maj:t har bemyndigande att under vissa förutsättningar utvidga de fastställda ramarna. För år 1970 har riksdagen preliminärt fastställt att lån till nybyggnad får beviljas för 89 000 lägenheter. Lån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån får beviljas intill ett belopp av 170 milj.kr. under vart och ett av åren 1970 och 1971. För år 1971 får lån till nybyggnad beviljas för 87 000 lägenheter. Förhandsbesked om bostadslån för hus som skall byggas med tillämpning av industrieUa produktionsmetoder får meddelas för högst 10 000 lägenheter under vart och ett av åren 1971—
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 135
1975, med möjlighet för Kungl. Maj:t att utvidga antalet om det behövs.
För åren 1972—1974 har riksdagen fastställt ramar för det ståls-belånade bostadsbyggandet om resp. 60 000 lägenheter år 1972 och 50 000 för vart och ett av åren 1973 och 1974.
Anslaget till fonden, vilket anvisas med det belopp som behövs för utbetalning av beviljade lån, har förts upp raed 1 650 milj. kr. för budgetåret 1970/71.
I det följande redovisas, förutom bostadsstyrelsens anslagsframställning, ett betänkande som ungdomsbostadsutredningen* har överlämnat och remissyttrandena över detta betänkande.
Ungdomsbostadsutredningen, som tillkaUades den 19 september 1968 för att utreda vissa frågor rörande ungdomens bostadsförsörjning, avlämnade den 14 augusti 1970 betänkandet Ungdom-Bostad. Servicebostäder för ungdom m.fl. (SOU 1970:43). I betänkandet behandlas bl.a. de problem som gäUer en förbättring av bostadssituationen för ungdomar m. fl. som behöver en bostad av genomgångskaraktär.
Remissyttranden över ungdomsbostadsutredningens betänkande har avgelts av socialstyrelsen, skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen, som bifogat yttranden från länsbostadsnämnderna, statens hyresråd, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens invandrarverk (SIV), statens planverk, statens handikappråd, statens ungdomsråd, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötiands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Västmanlands och Västerbottens län, vilka bifogat yttranden från olika länsorgan och kommunala organ, servicekommittén. Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorga-. nisation (SACO), Svenska kommunförbundet. Hyresgästernas riksförbund. Näringslivets byggnadsdelegation. Svenska byggnadsentreprenör-föreningen, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyresgästemas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund u. p. a. (HSB), Svenska riksbyggen. Industriens bostadsförening. Moderata ungdomsförbundet, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Folkpartiets ungdomsförbund, Sveriges förenade studentkårer (SFS), Stockholms studentkårers centralorganisation. Akademiska föreningen i Lund, Göteborgs förenade studentkårer, sora bifogat yttrande från Stiftelsen Göteborgs studenthem, och Umeå studentkår.
SAF, Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighets-
' Direktören Thage G Peterson (ordförande fr. o. m. den 4 november 1969), statsrådet Ingvar Carlsson (ordförande t. o. m. den 3 november 1969), tjänstemannen Birgit Friggebo-Rydberg, förbundssekreteraren Bengt Hallberg, direktören Per ölof Håkansson, ombudsmannen Inga-Lill Landqvist, direktörs»-assistenten Owe Lundevall och unadomskonsulenten Bertil Stockhaus.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 136
ägareförbund och Industriens bostadsförening har i sina yttranden hänvisat till yttrandet från Näringslivets byggnadsdelegation.
Yttranden har avgetts också av Stiftelsen Stockholms studentbostäder, studentbostadsnämnden i Uppsala, Stiftelsen Chalmers studenthem, Uppsala radikala demokrater, Uppsala universitets studenter samt Ensamståendes intresseorganisation.
Bostadsstyrelsens anslagsframställning
Bostadsstyrelsen anför beträffande bostadsbyggandets och långivningens omfattning och inriktning följande.
Ar 1969 färdigstäUdes genom nybyggnad drygt 109 000 lägenheter, vilket innebär en ökning med 2 800 lägenheter i jämförelse med år 1968. Utvecklingen under perioden 1965—1969 framgår av följande tablå.
Inflyttningsfärdiga lägenheter
|
Är |
Totalt |
|
Därav |
i |
|
Andelen |
|
|
|
småhus |
|
flerfami |
Ijshus |
(%) lägenheter i småhus |
|
1965 |
96 843 |
27 575 |
|
69 268 |
|
28 |
|
1966 |
89 361 |
27 121 |
|
62 240 |
|
30 |
|
1967 |
100 213 |
28 305 |
|
71 908 |
|
28 |
|
1968 |
106 234 |
28 656 |
|
77 578 |
|
27 |
|
1969 |
109 055 |
31 699 |
|
77 356 |
|
29 |
Tillskottet av lägenheter under år 1969 fördelar sig med 31 700 på lägenheter i småhus och 77 400 på lägenheter i övriga hus — här benämnda flerfamiljshus. Andelen lägenheter i småhus uppgår till 29 %, vilket innebär en ökning med 2 procentenheter jämfört med närmast föregående år.
Av 1969 års tillskott av lägenheter i flerfamiljshus utgjordes 7 700 av rum i s. k. specialbostäder, dvs. bostäder för studenter, åldringar i ålderdomshem, personal vid sjukhus och vårdanstalter etc. Av dessa specialbostäder utgjordes 3 050 av rum för studenter i studentbostadshus jämfört med 3 240 år 1968. Rum för åldringar i ålderdorashera uppgick till 2 700 år 1969 jämfört med 2 930 år 1968.
Antalet under första halvåret 1970 färdigstäUda lägenheter var praktiskt taget detsamma som under motsvarande del av år 1969. Under andra halvåret 1970 beräknas färdigställandet bli av sådan omfattning att lägenhetstillskottet för hela år 1970 torde komma att uppgå till ca 107 000, dvs. ca 2 000 lägenheter lägre än under år 1969.
Ökningen av påbörjandet från mitten av 1960-talet t.o.m. år 1968 avbröts under år 1969 av en rainskning, vilket belyses i följande tablå.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
137
Påbörjade lägenheter
|
Är |
Totalt |
Därav |
i |
Andel (ro) |
|
|
|
småhus |
flerfamiljshus |
lägenheter i småhus |
|
1965 |
93 100 |
27 500 |
65 600 |
30 |
|
1966 |
94 100 |
26 900 |
67 200 |
29 |
|
1967 |
99 800 |
28 300 |
71 500 |
28 |
|
1968 |
107 400 |
30 200 |
77 100 |
28 |
|
1969 |
104 300 |
34 100 |
70 200 |
33 |
Under år 1969 påbörjades drygt 104 000 lägenheter, dvs. ca 3 000 lägenheter mindre än under år 1968. Påbörjandet av småhus ökade under år 1969 med ca 3 900 lägenheter jämfört med år 1968, medan flerfamiljshusen minskade med ca 6 900 lägenheter. Delta innebar en markant ökning av andelen lägenheter i småhus, från 28 % till 33 %.
Riksdagen har för år 1970 uttalat sig för en bostadsbyggnadsplan omfattande 95 000 lägenheter och en projektreserv omfattande 10 000 lägenheter.
Fr. o. m. år 1970 faststäUs och fördelas ramen för beslut om bostadslån i m2 våningsyta i stäUet för i lägenheter. Den faststäUda ramen har beräknats utifrån 88 000 lägenheter. Långivningen inom den fördelade m2-ramen kommer emeUertid att avse ett större antal lägenheter genom atl den genomsnitlUga ytan per lägenhet blir mindre än den som legat tiU grund för beräkningen av ramens storlek. Det faktiska antalet ut-vunna lägenheter kan beräknas bli drygt 5 % större än antalet i beräkningsunderlaget eller ca 92 500.
Under första halvåret 1970 uppgick igångsättningen av lägenheter i flerfamiljshus till 35 430, vilket är 1 700 lägenheter mer än under motsvarande period år 1969. Antalet påbörjade lägenheter i småhus uppgick under första halvåret 1970 tiU 13 400. Under motsvarande period år 1969 påbörjades 15 200 lägenheter. Den totala igångsättningen under första halvåret 1970 var praktiskt taget densamma som under första halvåret 1969: 48 900 lägenheter jämfört med 49 000 lägenheter.
Storstadsområdenas andel av färdigställandet har väsentligt ökat sedan år 1965. Påbörjandels fördelning under åren 1968 och 1969 pekar dock på en något lägre andel för dessa områden i färdigställandet under år 1970 jämfört raed år 1969. Utvecklingen sedan år 1965 framgår av följande tablå (s. 138).
I samtliga tre storstadsområden ökade under år 1969 antalet inflyttningsfärdiga lägenheter. Antalet påbörjade lägenheter minskade däremot jämfört med år 1968.
I orter utanför de tre storstadsområdena har mellan åren 1968 och 1969 skett en förskjutning i färdigställandet från kommuner med över 30 000 5* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 13g
Storstadsområdenas procentuella andel av färdigställandet
Är %
1965 32
1966 34
1967 34
1968 39
1969 40
invånare till kommuner med mindre än 30 000. Även i fråga ora påbörjandet har del under de två åren skett en sådan förskjutning mot ökat byggande i mindre kommuner.
Beträffande fördelningen på lägenhetstyper har i 1969 års färdigställande andelen lägenheter om tre rum och kök i flerfamiljshus minskat i förhållande till 1968 års med ca 2 procentenheter och andelen lägenheter om fyra eller flera rum och kök med ca 3 procentenheter. Tvårumslägenhelernas andel har ökat med drygt 3 procentenheter och de minsta lägenhetstypernas med 2 procentenheter. Småhusens lägenhetsfördelning är praktiskt taget densamma år 1969 som år 1968, vilket innebär alt den tidigare ökningen av andelen lägenheter med fyra eller flera rum har upphört.
Den förskjutning raot mindre lägenhetstyper i flerfamiljshus med preliminärt beslut om bostadslån, som började under år 1967, fortsatte under år 1968. UtveckUngen under perioden 1965—1968 framgår av följande tablå som visar lägenheter i flerfamiljshus med preliminärt beslut om bostadslån, exkl. studentbostäder, fördelade på lägenhetstyper.
|
Är för |
Antal |
Därav i % |
om |
|
|
|
beslut |
lägenheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
1 rok el |
2 rok |
3 rok |
4 el fl. rok |
|
|
|
utan kök |
|
|
|
|
1965 |
57 221 |
17 |
23 |
42 |
18 |
|
1966 |
56 653 |
17 |
23 |
42 |
18 |
|
1967 |
59 234 |
17 |
25 |
43 |
15 |
|
1968 |
64 883 |
18 |
29 |
40 |
13 |
Den genomsnittiiga lägenhelsytan i flerfamUjshus med statiiga lån fortsatte alt minska under år 1968. Minskningen berodde dels på förskjutningen mot mindre lägenhetskategorier, dels på en minskning av de olika lägenhetslypemas genomsnittliga yta. Utvecklingen framgår av följande sammanstäUning som visar lägenheter i flerfamiljshus med preliminärt beslut om bostadslån, exkl. studentbostäder.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 139
|
Är för |
Antal rums- |
Genomsnittlig lägenhetsyt. |
i, m |
|
||
|
beslut |
enheter per |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
100 lägen- |
Alla |
1 rok |
2 rok |
3 rok |
4 rok |
|
|
heter |
lägenheter |
|
|
|
|
|
1965 |
357 |
73,6 |
44,5 |
64,4 |
80,7 |
96,0 |
|
1966 |
356 |
74,0 |
44,2 |
65,2 |
82,2 |
98,9 |
|
1967 |
350 |
73,6 |
44,2 |
65,3 |
82,0 |
98,8 |
|
1968 |
342 |
71,6 |
44,7 |
64,7 |
81,2 |
96,1 |
För statligt belånade småhus har förskjutningarna mellan olika lägenhetstyper inte varit så markerade och entydiga under de senaste åren. Den genomsnittliga lägenhelsytan i dessa småhus har däremot ökat under senare år. Det gäller framför allt de större lägenhetstyperna, vilket framgår av följande tablå visande lägenhetsytor för småhus med (preliminärt) beslut om bostadslån.
|
Är för beslut |
Genomsnittlig lägenhetsyta, |
, m |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alla |
Högst |
|
|
|
|
|
|
lägen- |
2 rok |
3 rok |
4 rok |
5 rok |
6 el fl. |
|
|
heter |
|
|
|
|
rok |
|
Småhus med |
|
|
|
|
|
|
|
ett beslut |
|
|
|
|
|
|
|
1966 |
110,2 |
— |
89,7 |
104,3 |
121,5 |
128,3 |
|
1967 |
111,6 |
— |
93,9 |
106,6 |
122,7 |
129,3 |
|
1968 |
111,6 |
— |
92,5 |
106,8 |
121,0 |
134,2 |
|
Småhus med |
|
|
|
|
|
|
|
två beslut |
|
|
|
|
|
|
|
1966 |
101,9 |
53,8 |
83,6 |
103,8 |
116,6 |
123,6 |
|
1967 |
103,7 |
53,3 |
82,0 |
104,6 |
118,1 |
125,3 |
|
1968 |
105,6 |
54,7 |
81,5 |
106,0 |
119,8 |
131,6 |
Andelen färdigställda lägenheter med statligt stöd minskade från 91 % år 1968 tiU knappt 88 % år 1969. Av följande tablå framgår att denna minskning beror praktiskt tagel helt på en väsentlig minskning av andelen småhus med statligt stöd.
Är Andel lägenheter (%) med statligt stöd
småhus flerfamiljshus
1965 88 94
1966 83 91
1967 85 92
1968 83 94
1969 77 93
Av antalet påbörjade lägenheter under år 1969 var andelen lägenheter med statiigt stöd 88 %. För småhusen och flerfamiljshusen var
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 140
motsvarande tal 78 resp. 93. Den statsstödda andelen var sålunda praktiskt taget densanmia som i 1969 års färdigställande.
Den gynnsamma kostnadsutveckling som styrelsen kunde redovisa i 1969 års anslagsframstäUning fortsatte under första halvåret 1969. Efter halvårsskiftet inträdde emellertid en påtaglig förändring. Mateirialpriser-na ökade kraftigt, särskilt under del sista kvartalet. Enligt låneunder-lagsgmppens undersökning har en ökning skett också på byggkostnads-sidan. MeUan första och andra halvåret 1969 ökade genomsnittlig byggkostnad, inkl. gmndläggnings- och grovplaneringskostnader, från 952 kr. per m lägenhetsyta, vilket praktiskt taget överensstämmer med 1968 års nivå, tiU 979 kr. per m.
Av årsmedeltalen för 1968 och 1969 framgår emeUertid ej denna kostnadsutveckUng lill fullo. I följande tablå redovisas genomsnittliga ytor och kostnader under perioden 1965—1969 för flerfamiljshus med preliminärt beslut om bostadslån enligt låneunderlagsgmppens undersökningar. Uppgifterna om byggkostnad inkluderar belopp för grundläggnings- och grovplancringsarbeten.
Är
1965 1966 1967 1968 1969
|
Genomsnittlig bostadslägenhetsyta, m- |
Byggkostnad, kr. per m lägenhetsyta |
|
74,6 75,6 74,8 71,9 69,6 |
887 938 923 946 966 |
Såväl genomsnittlig lägenhetsyta som m--kostnaden ökade kraftigt under 1960-talels början fram t.o.m. år 1966. Därefter har genomsnittsytorna successivt reducerats, medan kostnaderna per m visat en måttlig stegring.
Relationen mellan byggkostnad och pantvärde för byggnad (inkl. gmndläggning och grovplanering), den s. k. överkostnaden, har under första halvåret 1969 bibehållits på den gynnsamma nivå som uppnåddes efter pantvärdeshöjningen den 1 januari 1968. För andra halvåret redovisas däremot en viss ökning av överkostnaden.
Beträffande småhus föreligger inga kostnadsuppgifter utöver dem som bostadssiyrelsen redovisade i 1969 års anslagsframställning.
Medelvärdet för hela riket av schablonbeloppen för mark- och exploateringskostnader för flerfamiljshus har under år 1969 ökat med 2 kr./m2 våningsyta (vy) tUl 55 kr./m- vy. Ökningen under året uppgår till 4 % mot 6 % under år 1968. Den dämpning av ökningstakten som kunde konstateras för år 1968 har således fortsatt under år 1969.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 141
Medelvärdet för hela riket av tilläggsbeloppen för grundläggnings- och grovplaneringskostnader för flerfamiljshus var vid ingången av år 1970 29 kr./m2 vy, dvs. i det närmaste oförändrat jämfört med föregående årsskifte.
Den markanta stegringen av materialpriserna har fortsatt under första halvåret 1970. Kostnadsökningarna i lägenheter i flerfamiljshus med preliminärt beslut om bostadslån synes dock ligga avsevärt lägre än dessa materi al pri sökningar. Bostadsstyrelsen har i skrivelser till länsbostadsnämnderna och de komraunala förmedlingsorganen understrukit alt med hänsyn tiU den aktuella utvecklingen skärpt uppmärksamhet måste ägnas åt kostnaderna, och styrelsen har rekommenderat vissa åtgärder i kost-nadsbegränsande syfte.
Styrelsen har under de senaste åren utfört undersökningar rörande hyror m. m. i nybyggda flerfamiljshus med statliga lån. Undersökningarna har avsett lägenheter färdigställda under de tre första kvartalen 1967 samt under åren 1968 och 1969. Den genomsnittiiga hyran per lägenhet om tre mm och kök i 1968 års produktion ökade med 5 % jämfört med hyran för de under de tre första kvartalen 1967 färdigställda lägenhetema. Hyran per m bosladslägenhetsyla ökade under samma tid med 6 %. Mellan 1968 och 1969 års produktion ökade hyran per lägenhet obetydUgt (0,4 %), medan hyran per m steg med ca 1,5 %. Mellan första och andra halvårens produktion 1969 steg hyran per lägenhet med nära 2 % och hyran per m med ca 2,5 %. Hyresstegring-en var något starkare mellan de båda halvåren 1969 än mellan första och andra halvåret 1968.
I samband med de nyssnämnda hyresundersökningarna har bostadsstyrelsen även kartlagt förekomsten av outhyrda lägenheter i nybyggda flerfamUjshus med statliga lån.
Den högsta andelen outhyrda lägenheter förelåg i produktionen. för första halvåret 1968, då mellan 5 och 6 % av samtliga nybyggda lägenheter stod outhyrda tre månader efter färdigställandet. Därefter har andelen outhyrda lägenheter minskat, men först för lägenheter färdigställda under andra halvåret 1969 har 1967 års nivå underskridits. I storstäderna är dock andelen outhyrda lägenheter högre i 1969 års produktion än i 1967 års. Mellan första och andra halvåren 1969 har andelen oulhyrda lägenheter minskat i aUa redovisade ortsgmpper utom i Stor-Göteborg, där andelen var oförändrad. Av storstadsområdena är det endast Stor-Göteborg som har en nämnvärd andel outhyrda lägenheter i produktionen under andra halvåret 1969.
Fram till och med första halvåret 1969 redovisades en väsentUgt högre andel outhyrda lägenheter för de kooperativa företagen än för övriga företagsformer. Mellan de båda halvåren 1969 har emeUertid andelen outhyrda lägenheter i de kooperativa företagen minskat väsentiigt medan
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 142
andelen ökat något för aUmännyltiga och enskUda företag, för vilka andelen outhyrda lägenheter ligger på en något högre nivå än den som angivits för de kooperativa företagen.
Bostadsstyrelsen har i anslutning till sin anslagsframställning tagit upp vissa särskilda lånefrågor. Styrelsen har, med anledning av uttalanden i 1970 års statsvcrksproposition om behovet av att förenkla ansökningsförfarandet och ärendebehandlingen och därigenom påskynda utbetalningen av lånen, beslutat om vissa åtgärder. Styrelsen anmäler att den avser atl återkomma lill sådana åtgärder som fömtsätter statsmakternas medgivande.
Styrelsen föreslår vidare vissa ändringar i lokalbelåningen. En av de gällande förutsättningarna för lån är alt lokalen skall vara belägen i ett område med statsbelånade bostäder. Styrelsen önskar atl denna begränsning modifieras så atl del öppnas möjligheter alt, om särskilda skäl föreligger, medge lån även i äldre icke statsbelånade områden.
Gällande bestämmelser innebär vidare att belåningsbart är »hus» som lill minst hälften innehåller antingen bostäder och/eller belåningsbara lokaler. Styrelsen hemställer atl även denna bestämmelse modifieras så atl lån skall kunna utgå, ehum 50 %-regeln överträds, om särskilda skäl föreligger.
De kommunala bostadsbyggnadsprogrammen för perioden 1970—1974 utgör kommunernas sjätte program. Totalt redovisas program avseende 500 kommimer. Detta innebär all orakring 65 kommuner, som inle varit obligatoriskt ålagda att upprätta program, ändå redovisat sådana. För 50 komraunblock (utanför storstadsområdena) omfattande totalt 169 kommuner har redovisats blockprogram. För storstadsområdena redovisar resp. kommunala samarbetsorgan liksom tidigare en gemensam behovsbedömning och ett produktionsprogram grundat på de enskUda kommunemas redovisning av det möjliga byggandet.
För Stor-Stockholm och Stor-Göteborg har de kommunala samarbetsorganen i likhet med tidigare år reducerat kommunemas uppgifter och redovisat ett totalprogram för resp. område på en lägre nivå än den som kommunernas tiUsammantagna program visar. Länsbostadsnämnden i Malmöhus län har på motsvarande sätt i samråd med det kommunala samarbetsorganet angivit en lägre programnivå för Slor-Malmö.
Totalt omfattar kommunernas program för perioden 1970—1974 580 000 lägenheter jämfört med 563 000 för perioden 1969—1973, i genomsnitt per år 116000 resp. 113 000 lägenheter. Ökningen av programnivån hänför sig helt till gruppen övriga programkommuner.
I följande sammanstäUning redovisas påbörjandet enligt kommunernas program (storstadsområdenas reducerade program) i antal lägenheter.
Andelen småhus är 33 % för programperioden 1970—1974 jämfört
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 143
|
|
1970 |
1971 |
1972 |
1973 |
1974 |
1970—74 |
|
Stor-Stockholm |
23 000 |
23 000 |
24 000 |
25 000 |
25 000 |
120 000 |
|
Stor-Göteborg |
11000 |
11000 |
11000 |
11000 |
11000 |
55 000 |
|
Stor-Malmö |
9 000 |
9 000 |
9 000 |
9 000 |
9 000 |
45 000 |
|
Summa stor- |
|
|
|
|
|
|
|
stadsområden |
43 000 |
43 000 |
44 000 |
45 000 |
45 000 |
220 000 |
|
Samtliga pro- |
|
|
|
|
|
|
|
gramkommuner |
117 700 |
117 600 |
115 000 |
115 700 |
113 800 |
579 800 |
med 32 % för programperioden 1969—1973. En ökning av småhusandelen mot slutet av perioden är mer markerad för perioden 1970—1974 än för perioden 1969—1973. Delta kan tyda på att andelen småhus sakta kommer all öka.
Uppgifter om lägenhelsstorlekar finns för 560 800 lägenheter av de ca 609 000 som programmen omfattar. Bortfallet av uppgifter är alltså 8 %. För hela programperioden och samtliga uppgiftslämnande kommuner planeras i flerfamiljshusen 17 % av lägenheterna omfatta högst ett rum och kök, 33 % utgöras av tvårumslägenheter, 39 % av trerumslägenheter och 11 % av större lägenheter. Jämförelser med tidigare prograraomgångar försvåras av varierande bortfaU i uppgiftema men det finns inte några markerade skillnader i den planerade lägenhetsfördelningen meUan de två programomgångarna.
Lägenhetsfördelningen för småhusen för perioden 1970—1974 visar att dessa tiU 96 % omfattar minst fyra rum och kök. För programomgången 1969—1973 var motsvarande andel 94 %.
För 88 % av alla lägenheter har uppgift lämnats om våningsyta. För hela perioden är medelvåningsytan för flerfamiljshus 81,5 m och för småhus 123,6 m. För flerfamiljshus ökar medelvåningsytan från det första programåret till del sista programårel. För småhusen är tendensen den motsatta. För flerfamiljshuslägenhetema beror delta till viss del på att fördelningen på lägenhetsstorlekar under programperioden förskjuts mot större lägenheter. Fördelningen på lägenhetsstorlekar för småhus förskjuts under programperioden något mot större lägenheter medan medelvåningsytan blir allt mindre.
Del planerade byggandet har vid bearbetningen fördelats på tre markägarkategorier. För hela programperioden ligger 71 % av lägenheterna på kommunmark, 16 % på byggherremark och 10 % på övrig mark. Andelen lägenheter på kommunmark är i 1970 års program-omgång 2 % större än i närmast föregående års. Gmppen kommuner utanför storstadsområdena med 20 000—50 000 invånare har den största andelen lägenheter på kommunmark medan Stor-Stockholm och Stor-Göteborg har den lägsta redovisade andelen. Byggherrarnas markför-värvsaktivitel är att döma av markägaruppgiftema påfallande i Stor-Malmö och övriga kommuner med mer än 50 000 invånare, där en femte-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 144
del eller mer av de i programmen redovisade lägenheterna ligger på sådan mark.
Länsbostadsnämnderna har bedörat bostadsbyggnadsbehovel i kommunblocken för programperioden 1970—1974. Bedömningen har skett för hela komraunblock och omfattar således även behovet i icke programkommuner. Länsbostadsnämndernas bedömning kan sålunda ej jämföras med uppgifter från enbart programkommunerna. Bedömningarna av bostadsbyggandets (påbörjandels) omfattning mätt i antalet lägenheter har för samtiiga kommuner för vart och ett av åren 1970—1974 givit följande resultat.
1970 1971 1972 1973 1974 1970—74
|
Storstads- |
|
|
|
|
|
|
|
områdena |
43 000 |
43 000 |
44 000 |
45 000 |
45 000 |
220 000 |
|
Landet i |
|
|
|
|
|
|
|
övrigt |
70 000 |
69 700 |
68 900 |
68 100 |
68 200 |
344 900 |
|
Totalt |
113 000 |
112 700 |
112 900 |
113 100 |
113 200 |
564 900 |
Länsbostadsnämndernas bedömning Ugger på en jämn nivå över hela programperioden. Jämförelser med programkoramunernas egna uppgifter försvåras av all nämndernas bedömningar i vissa län ej finns uppdelade på programkommuner resp. icke programkommuner. Sådan uppdelning finns endast för 15 län. I dessa län har nämndema reducerat programkoramunernas uppgifter med i genomsnitt ca 6 %. Motsvarande reducering för samtiiga programkommuner i programomgången 1969— 1973 uppgick tiU ca 7 %.
I fråga om bostadsbyggnadsbehovet på längre sikt anför bostads-styrelsen.
I skrivelse till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet den 21 april 1970 överlämnade bostadsstyrelsen en utredning om bostadsbyggnadsbehovel under i första hand 1970-talet. Utredningen har närmast aktuaUserats av 1970 års långtidsutrednings behov av underlag för bedömning av bostadsinvesteringar och bostadskonsumtion men avser givelvis också att ge underlag för bedömning av rent bostadspolitiska frågor. De närmast föregående uppskattningarna av likartad karaktär gjordes av bostadsbyggnadsutredningen och redovisades i betänkandet Höjd bostadsstandard (SOU 1965: 32).
Summan av ökningen av lägenhetsantalel och ersätlningsproduktionen ger ett nybyggnadsbehov av drygt 100 000 lägenheter i genomsnitt per år. I detta antal har emellertid inle inräknats rum i ålderdomshem och bostäder för studerande m. fl. Denna form av bostadsbyggande har omfattat omkring 7 000 lägenheter per år. I befolkningsprojektionen har vidare antagils en nettoimmigration av endast 10 000 personer årligen, vilket hittiUs visat sig vara en underskattning. Den erforderliga nyproduktionen för dessa behov uppskattas till i runt tal 10 000 lägen-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 145
heter om året. Nybyggnadsbehovet under 1970-lalel, uttryckt i lägenheter enligt bostadsbyggnadsstatistikens definition, uppskattas således till i runt tal 110 000 lägenheter i genomsnitt per år.
Uppskattningar av bostadsbeståndets och nyproduktionens fördelning på lägenheter av olika storlek har ulförts. Enligt två alternativa antaganden om ulrymmesstandarden skulle del relativa antalet lägenheter om högst 1 rum och kök behöva minskas starkt i beståndet, från 23 % år 1965 tUl 10—15 % år 1980. Andelen tvåmmslägenheter skulle minska i mindre grad och lägenheter om minst tre rum och kök behöva öka från 48 % år 1965 tiU 60-66 % år 1980.
Kalkylema i fråga om nyproduktionens sammansättning, som baseras på vissa antaganden även om avgångna och ombyggda lägenheter, tyder enligt det högsta antagandet om utrymmesstandard på att den genomsnittiiga lägenhelsstorleken skulle behöva öka något jämfört med åren 1966—1969, då den var 4,1 mmsenheter per lägenhet exkl. specialbostäder. Andelen lägenheter om högst ell mm och kök borde, jämfört med samma period, minskas från 13 tiU omkring 6 %, tiU förmån för lägenheter med minst tre rum och kök. Enligt del lägre alternativet för utrymmesstandarden, som innebär atl trångboddheten inle kan avvecklas lUl år 1980, erhålles en förskjutning i motsatt riktning av genomsnittlig lägenhelsstorlek och lägenhetsfördelning i nyproduktionen.
I fråga om bostadsbyggnadsplaner för åren 1971—1975 anför styrelsen i sammandrag följande. Enligt den nyss refererade utredningen om bostadsbyggnadsbehovel uppskattas nybyggnadsbehovet under 1970-ta-lel till i runt tal 110 000 lägenheter per år.
Framställningarna från kommuner och länsbostadsnämnder om vidgade ramar kunde endast i mycket begränsad utsträckning tillgodoses genom ökningen i maj 1970 av ramen för beslut om bostadslån under år 1970. Hos länsarbetsnämnderna inneligger vidare ett mycket stort antal ansökningar om igångsättningstiUstånd för bostadsbyggande utan statiigt stöd. Tillhopa representerar hittills fördelade ramar och önskemålen om byggande därutöver en nivå överstigande den som bostadssiyrelsen beräknat för nybyggnadsbehovet i förra årets anslagsframställning. Bakom dessa önskemål om ökat byggande ligger den kraftiga expansionen inom näringslivet saml inom vård- och utbildnings-sektorerna.
Kommunernas bostadsbyggnadsprogram för perioden 1970—1974 samt länsbostadsnämndernas bedömningar av dessa och av del erforderliga byggandet i icke-programkommuner slutar på ett genomsnittligt årligt påbörjande av 113 000 lägenheter. Till det redovisade antalet lägenheter kommer vissa specialbostäder, t. ex. ålderdomshem, vilka inte fullständigt torde ingå i programmen. Den totala produktionsnivån i här angiven mening torde därför böra uppräknas tUl ca 115 000 lägenheter per år.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 146
Den för år 1970 i m- våningsyta fastställda ramen för beslut om bostadslån ger elt större utfall i antal lägenheter än det i beräkningsunderlaget ingående antalet, vilket svarar mot den innebörd lägenhets-begreppet har i bosladsbyggnadsplanen. Utfallet under ell eller ett par år får dock inte påverka bedömningen av bosladsbyggnadsplanens omfattning. Utfallet i förhållande till beräkningsunderlaget kan sålunda på kort sikt variera, överskottet kan bli mindre eUer förbytas i underskott. För år 1971 torde t. ex. utfaUet bU mindre gynnsamt då ramen beräknas utifrån en något mindre genomsnittsyla än under år 1970.
Det vid 1969 års riksdag fastställda nya systemet för bostadsbyggnadsplanens konstmktion — med bl. a. femårigt perspektiv och viss ortsvis begränsning under slutet av perioden — har ännu inle kommit i full tillämpning. Det är sålunda för tidigt atl redovisa några erfarenheter av detta system. Även för åren 1971—1975 bör sålunda planen faststäUas i huvudsak i anslutning lill vad som nu gäller för åren 1970— 1974,
För att bostadsbyggandet på längre sikt skall få en omfattning svarande mot aktuell behovsbedömning, bör planen byggas upp kring ett lägenhetsanlal som svarar mot denna bedömning, dvs. 110 000 lägenheter. I enlighet med de principer som drogs upp i förra årets statsverksproposition skall ett garanterat program något under denna nivå och en projeklreserv som ger utrymme för ett bostadsbyggande över densamma fastställas.
Med hänvisning till det anförda föreslår bostadsstyrelsen att bosladsbyggnadsplanen för åren 1971—1975 faststäUs enligt följande. En plan avseende den nivå som angetts nyss föreslås först fr. o. m. år 1972.
För år 1971 bör del garanterade programmet uppgå till 100 000 lägenheter och projektreserven till 10 000. Ramen för beslut om bostadslån inom det garanterade programmet beräknas med utgångspunkt i 92 000 lägenheter.
För år 1972 bör det garanterade programmet uppgå tiU 105 000 lägenheter och projektreserven till 10 000. Ramen för beslut om bostadslån beräknas med utgångspunkt i 96 000 lägenheter.
Projektreserven för de två åren bör avse företag såväl med som utan statiigt stöd.
För återstoden av den femåriga perioden, dvs. åren 1973-1975, bör planen liksom f. n. begränsas tiU orter och regioner med klart expansivt näringsliv och avse endast det statsbelånade byggandet.
Vid fördelningen år 1969 av de garanterade programmen för åren 1971—1973 kunde många i och för sig expansiva kommuner inte få tilldelning från dessa program. Programmens storlek i förhållande till den sannolika totala nivån för bostadsbyggandet ledde tUl en begränsning av antalet kommuner så att kommunema skuUe kunna få en så stor tilldelning all den utgjorde ell realistiskt planeringsunderlag. Slatsutskol-
jProp. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 147
tel har vid 1970 års riksdag (SU 50, s. 11) uttalat att kravet på stabila produktionsbetingelser kan i vad avser konkreta projekt anses dokumenterat för planperiodens tredje år även i vissa orter som inle kom i fråga vid fördelningen. I anslutning till delta av riksdagen godtagna uttalande har Kungl. Maj:t föreskrivit atl projektreserven för den nu gällande bostadsbyggnadsplanens tredje år — 1972 — får las i anspråk för vidgning av den garanterade låneramen för samma år och fördelning på orter som primärt inte kan inrymmas i denna ram. För att inte de urspmngUga expansiva kommunemas ramtiUdelning skall beskäras måste projektreserven för år 3 av denna anledning ökas.
Beträffande först de garanterade programmen bör dessa ökas i proportion lill den förordade ökningen av den totala produktionsnivån, dvs. från 100 000 till 110 000 lägenheter. Detta innebär att programmet för år 1973 bör fastställas till 66 000 och programmen för vart och ett av åren 1974 och 1975 till 55 000 lägenheter. Projektreserven för år 1973 bör ökas i samma grad och även därutöver med hänsyn lill den nyss angivna möjligheten att med utnyttjande av projektreserven vidga del garanterade programmet. I avvaktan på närmare erfarenheter avseende år 1972 föreslår styrelsen atl projektreserven fastställs liU 16 000 lägenheter för år 1973.
Bostadsstyrelsens förslag sammanfattas i följande tablå.
|
Är |
Bostadsbyggnadsplan Garanterat program |
Antal lägenheter Projektreserv Sannolik total nivå för den faktiska igångsättningen |
||
|
|
Totalt |
Därav med stjitligt stöd |
||
|
1971 1972 1973 1974 1975 |
100 000 105 000 66 000 55 000 55 000 |
92 000 96 000 66 000 55 000 55 000 |
10 000 10 000 16 000 |
105 000 110 000 110 000 110 000 110 000 |
Planeringsramen för förhandsbesked om bostadslån bör enligt styrelsen faststäUas tiU oförändrat 10 000 lägenheter per år.
Medelsramen för beslut om bostadslån till nybyggnad under år 1971 har beräknats under antagande av att långivningen till 28 % avser lägenheter i småhus. Lånebeloppet per lägenhet har anlagils lill 19 000 kr. för flerfamiljshus resp. 23 000 kr. för småhus. Beloppet för flerfamiljshus är 1 500 kr. högre än för år 1970.
Medelsramen för år 1971 beräknas endast för det garanterade program på 92 000 lägenheter med statligt stöd som bostadssiyrelsen föreslår.
Under angivna fömtsättningar kan medelsramen för beslut om bo-
stadslån till nybyggnad under kalenderåret 1971 beräknas tiU följande belopp.
Bostadslån till nya flerfamiljshus
(66 250 Ighx 19 000 kr.) 1259 000 000
Bostadslån till nya småhus
(25 750 Igh X 23 000 kr.) 592 000 000
Totalt (avrundat) 1 850 000 000
Länsbostadsnämnderna har beräknat all beslut om bostadslån till ombyggnad saml förbättring av flerfamiljshus kommer att meddelas för ca 80 och 85 milj. kr. under åren 1970 resp. 1971. Nämnderna räknar vidare med att meddela beslut om räntebärande förbättringslån till ett belopp av ca 50 milj. kr. under vart och ett av dessa år.
Bostadsstyrelsen anser atl utrymme bör finnas för en utvidgning av ombyggnads- och förbätlringslåneverksamheten utöver vad nämndema har beräknat. Ramen för beslut om bostadslån tiU ombyggnader och räntebärande förbätlringslån bör därför för år 1972 faststäUas till samma storlek som redan beslutats för år 1971, dvs. 170 milj. kr.
Anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknar styrelsen under följande förutsättningar. Utbetalning av lån tiU nybyggnad har av länsbostadsnämnderna uppskattats tiU 1 400 milj. kr. för flerfamiljshus och 620 railj. kr. för småhus, motsvarande 73 850 resp. 27 000 lägenheter. Detta innebär i genomsnitt per lägenhet 19 000 resp. 23 000 kr. För utbetalning av bostadslån till ombyggnader och räntebärande förbätlringslån beräknas ett belopp av 170 milj. kr. och för utbetalning av tomträttslån 160 milj. kr.
Skuldökningen på utbetalade paritetslån har beräknats till ca 365 milj. kr. Räntelån beräknas komma alt utbetalas med ett belopp av 720 milj. kr. In- och utbetalningen av förskott antas balansera. Amorteringar och inlösen av lån väntas tillföra fonden 595 mUj. kr.
Den totala anslagsbelastningen kan sålunda beräknas lill (1 400+ 620+170+160+365+720-595) 2 840 milj. kr.
Då det vid budgetårets början inte beräknas komma att finnas någon behåUning på anslaget, skuUe anslaget för budgetåret 1971/72 behöva tas upp med ett belopp av 2 840 mUj. kr. Anslagsbelastningen under budgetåret 1970/71 beräknas tiU 2 595 milj. kr. Vid ingången av budgetåret fanns en behållning på anslaget av 25 milj. kr. För budgetåret har anvisats ett anslag på 1 650 milj. kr., vilket innebär att ett anslag på tUläggsstat på 920 milj. kr. behöver anvisas för budgetåret 1970/71.
Ungdomsbostadsutredningen
Nuvarande förhållanden och utvecklingstendenser
Som bakgmnd tUl sina förslag redovisar uttednmgen vissa uppgifter om ungdomens nuvarande bostadsförhållanden och framtida bostads-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 149
behov m. m.
Bostadsmarknaden och ungdomen. En jämförelse mellan nyproduktionens storlekssammansättning oUka år visar att antalet mm per lägenhet har ökat. Framför aUt har tvårumslägenhetema minskat medan de större lägenhelstypema Ökat ytterUgare. De små bostäderna, dvs. lägenheter om 1 rum och kök eUer mindre, har under årens lopp håUit en oförändrad andel av nyproduktionen.
I det totala bostadsbeståndet har under perioden 1945—1965 andelen smålägenheter, definierade som två mm och kök eller mindre, minskat från 69 tiU 51 %, andelen tremmslägenheter ökat från 16 tiU 25 % samtidigt som andelen lägenheter om fyra rum eUer fler ökat från 15 tiU 23%.
Enbart under perioden 1960—1965 har enpersonshushållen ökat med 19 % och tvåpersonshushållen med 10 %. Nämnda hushåU beräknas fortsätta att öka kraftigt, vilket för med sig ett stigande behov av mindre bostäder. Andelen små bostäder i flerfamiljshus uppgår i dag lill ca en fjärdedel.
Del råder fortfarande stor skillnad mellan gifta och ogifta när det gäUer eget bosladsinnehav, beroende bl. a. på att de gifta inom de olika åldersklassema är något äldre och därigenom vanligtvis har något högre inkomster. Till största delen antas skillnaden dock bero på normer hos samhäUet och den enskilde saml på rådande bosladsförmedlingsprinciper.
Ungdomar som gifter sig tidigt kan ofta flytta direkt från föräldrahemmet tiU en egen bostad. Annorlunda är förhållandet för ogift ungdom. Dessa ungdomar hamnar vanUgtvis i inneboendemm. En försiktig uppskattning pekar enUgt utredningen på atl det totala antalet inneboende uppgår tiU 85 000.
I åldersgmppen 16—24 år bor huvuddelen av ungdomarna kvar i föräldrahemmet. Så är även fallet för mer än hälften av de ogifta männen i åldem 25—29 år. Kvinnoma flyttar vanligtvis hemifrån tidigare än männen, vilket bl. a. hänger samman med högre giftermåls-frekvens vid unga år.
HushållsbUdningen bland ogifta ungdomar beror i stor utsträckning på näringslivets strukturomvandling och på urbaniseringen. Så exempelvis hade år 1965 43 % av de ogifta kvinnorna i åldern 25—29 år eget hushåll i tätorter mot endast 5 % i glesbygdsområden. Den allt starkare urbaniseringen väntas medföra ökad hushållsbildning bland ogifta ungdomar. Man kan dock räkna med atl ungdomar som inte för sitt arbete eUer för studier måste byta vistelseort även framdeles kommer att bo kvar i föräldrahemmet tUls de gifter sig och bUdar eget hushåll.
I fråga om bostädernas kvalitet är de ogifta ungdomarnas bostäder klart sämre än de giftas med undanlag för de yngsta gifta upp lUl 19 år, vilka har ännu lägre boendestandard än ogifta i samma ålder med eget hushåll.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 150
Enligt utredningen bör tiUgången liU eget mm betraktas som skälig bostadsstandard för ungdomar i och över tonåren. Av undersökningar som låginkomstutredningen genomförde år 1968 framgick att i åldrama 16—30 år mellan 22 och 27 % saknade eget rum och endast en åttondel av samtliga studerande hade tillgång till ostört ram.
Utredningen anför att principerna vid tilldelning av bostäder är av stor betydelse vid bedömningen av bostadsmarknadens funktionssätt. Eftersom bostadsförmedlingsverksamheten inte hör tUl den specialreg-lerade kommunala kompetensen varierar principerna för förmedling från kommvm till kommun. Enligt bostadsförmedlingsutredningens betänkande (SOU 1967: 1) är de vanligaste principema för tilldelning av bostäder tidsturordning efter anmälningsdatum, reservationer för vissa efterfrågekategorier samt lägsta anmälningsålder. I vissa kommuner råder vidare mantalsskrivningstvång för anmälan tUl förmedling.
Specialbostäder för ungdomar m. fl. Ungdomsbostadsutredningen framhåller atl endast en mindre del av nyproduktionen och del totala bostadsbeståndet utgörs av specieUa bostadsformer, som exempelvis studentbostäder, ungdomshoteU och ålderdomshem. Kännetecknande för den svenska bostadspoUliken har varit atl man försökt undvika speciaUösningar för skilda kategorier på bostadsmarknaden och i stället eftersträvat genereUa lösningar. EmeUertid har man för att lösa vissa gruppers akuta bostadsproblem tvingats vidta specialåtgärder. Bland nackdelarna med den kategorisering som har blivit följden av dessa ål-gärder nämner utredningen all såväl rörligheten på bostadsmarknaden som den enskildes valfrihet minskar.
Vid sin inventering av bostadsmarknadens specialbostäder för ungdom har utredningen — med hänsyn till bl. a. de speciella lånevUlkor som enligt bostadslånekungörelsen reglerar långivningen — lagt huvudvikten vid studentbostäderna.
Antalet studentbostäder uppgår i dag till ca 28 000 studentbostadsrum samt drygt 5 000 familjelägenheter. Alt staten har engagerats för att stödja sludentbostadsbyggandel betingas av dels studenlbosladsföretagens svaga ekonomiska ställning, dels bostadsbristen på studieorterna. Fr. o. m. år 1968 har samtiiga studiemedelsberätligade studerande rätt att, i raån av tillgång, få studentbostad.
EnUgt lånebestämmelserna skall studentbostadsföretagen arbeta ulan enskilt vinstintresse samt i styrelsen ha minst en styrelseledamot utsedd av kommunen och minst en utsedd av kårortsorganet.
Med studentbostadsförelag avses i delta sammanhang bolag, förening eller stiftelse som har tiU huvudsaklig uppgift att äga studentbostadshus och som ej är allmännyttigt bostadsföretag.
Ora företaget inte är en studentsammanslutning, dvs. studentkår, stu-dentnalion eller av dessa bildad organisation, utses styrelsens ledamöter, med undantag av den eller de kommunala representanterna, av den
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 151
studentsammanslutning för vars räkning bostäderna uppförs.
Studentsammanslutningen har i normalfallet behållit majoriteten i styrelsen och överlåtit 1—3 mandal lill kommunen.
Om de allmänna förutsätlningarna är uppfyllda utgår lån till studentbostadsföretag med 30 % av låneunderlaget. Lån kan fördjupas med 25 % av låneunderlaget mot högst 10 % i övriga flerfamiljshus. Det är emellertid relativt ovanligt att studentbostadsförelagen behöver utnyttja denna fördjupningsmöjlighet. Vidare kan panlvärdet bestämmas all motsvara den godkända produktionskostnaden. För lån lill s. k. insprängda studentbostäder gäller samraa villkor som för vanliga bostäder i flerfamiljshus. Lån tiU sludentbostadsföretag kan utgå även för anskaffning och förnyelse av inventarier.
Studentbostädema är vanligtvis förlagda tiU kategorihus men de kan också vara inplacerade i vanlig flerfamiljshusbebyggelse, s. k. insprängda lägenheter. I fråga om matlagningsmöjUgheterna dominerar grupp-kökslösningen för de ensamstående studerandena. Endast i begränsad omfattning förekommer egen kokmöjlighet. Hygienstandarden i nyprcv-duktionen är hög. Varje rum utrustas med toalett, tvättställ, dusch eller badkar. Gemensamhetsutrymmena brukar, fömtom de nämnda grupp-köken, omfatta bastu, tvättstuga, bordtennisrum, TV-mm, fotolaboratorium samt molionsmm.
Totalt finns f. n. i landet mark reserverad eller i andra former utlovad för ca 23 000 rumsenheter. Under förutsättning atl denna produktion kommer till stånd beräknar utredningen antalet rumsenheter i mitten av 1970-talel tUl ca 83 000.
I fråga om övriga specialbostäder framhåller utredningen att i samband med utbUdningsväsendets expansion en del skolformer har fått mycket stora upptagningsområden. Detta är särskUt fallet med yrkesskolorna. För att tillgodose elevernas bostadsbehov har inackordering ordnats i elevhem. Antalet platser i sådana hem uppskattas till f. n. 14 000, varav huvuddelen avser yrkesskolhemmen. Skolöverst3Telsen räknar med alt nybyggnadsbehovet fram till mitten av 1970-talet uppgår tUl sammanlagt 5 000 platser.
Servicen i elevhemmen omfattar helinackordering. Rummen skall i princip endast användas för läxläsning och vila. Vid heraraen finns en föreståndare samt i vissa fall även en frilidskonsulent.
En mångfald former av huvudmannaskap förekommer för de olika skolformerna. Såväl primär- som sekundärkommuner är engagerade som huvudmän, dock ulan att skyldighet enligt lag föreligger.
Statsbidrag kan utgå för både anordnande, drift och inredning av elevhem.
De övriga bosläder för ungdom m. fl. som utredningen redovisar är vissa specialbostäder för främst skolungdom, industri- och offentligt anställda, ungdomshotell och inneboenderum. Omfattningen av befintliga ungdomsbostäder m. m. framgår av följande tabell.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet
152
Befintliga, producerade och planerade ungdomsbostäder m. m.
BefintUga (delvis skattade uppgifter) Ärstillskott
Aktuell nyproduktion
1. A Inneboende 16—29 år mantalsskrivna
1. B Skolinackorderade (+ studiemedels-berättigade)
1. C Uthyrningsrum
(omfattning ej utnyttjande)
2. Studentbostäder
3. Elevhem
4. Ungdomshotell (inkl. diverse former av ung-dorashem m. m.)
5. Kollektiva industri-bostäder (aUa åldrar)
6. Arbetsmarknadsverkets förläggningsbyggnader
7. Offentliga tjänstebostäder (statens, kommunernas, främst landstingens vårdpersonalbostäder) små-bostäder
|
minst 60 000 |
|
-- |
|
ca 25 000 |
•• |
— |
|
ca 20 000 |
1 888 (-69) |
ca 2 000 |
|
27 660 enkelrum 5 099 famlgh ca 14 000 ca 1 500 |
3 236 (-68) ca 500 ca 100 |
4 332
(prel. 5 000 ca 2 000 |
|
6 800 |
ca 150 |
|
|
ca 10 400 |
ca 400 |
600 (69/70) |
(ca 50 000 centralt och lokalt förvaltade, ingen fullständig statistik tillgänglig)
* Angiven siffra grundar sig på mycket osäker officiell statistik. Det reella antalet inneboende torde vara avsevärt högre.
Vidare redogör utredningen för resultaten från vissa undersökningar som visar bl. a. atl yngre personer upp tiU ca 25-årsåldem gärna bor i ungdomsbostäder men atl de i samband med giftermål eller stadigvarande arbete slutar alt identifiera sig med ungdomsgrupperna och därför föredrar vanlig flerfamiljshusbebyggelse.
Ungdomens bostadsbehov, bakgrundsfaktorer och f r a m L i d s t r e n d e r. Enligt en prognos utarbetad av statistiska centralbyrån kommer befolkningen i den hushåUsbildande åldem 20—29 år atl minska starkt i antal meUan åren 1970 och 1980 för all därefter öka, dock ulan alt uppnå 1970 års nivå. Ungdomsbosladsutredningen tror emeUertid för sin del att denna minskning inte kommer att bU så kraftig beroende på en förväntad, relativt omfattande nettoimmigration av framför allt personer under 30 år.
Utredningen erinrar om atl svenskt näringsliv imder senare år har kännetecknats av en allt starkare mekanisering och koncenttation tiU större enheter inom framför allt industtin samtidigt som servicenäringarna har utvecklats mycket snabbi. Denna utveckling har givetvis påverkat migrationen och väntas även framdeles göra detta, vilket för
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet ] 53
med sig atl en allt större del av den svenska befolkningen kommer att bo i storstadsregioner. Förutom nämnda strukturomvandling spelar även åldem och utbUdningsnivån en viktig roU för flyttnmgama. Med hänsyn till sistnämnda faktor antar utredningen alt flyttningama relativt sett kommer alt öka i framliden i takt med den höjda utbildningsnivån. Vid mitten av 1960-lalet flyttade drygt 1/2 milj. människor årligen. Huvuddelen av de flyttande utgjordes av ungdomar. Före 25 års ålder dominerade kvirmorna, bl. a. av arbetsmarknadsskäl och på gmnd av lägre giftermålsålder, och efter 25 år männen. För båda könen var flytl-ningslalen låga efter 35 år.
Under hela efterkrigstiden har en omfattande invandring skett till Sverige, påpekar utredningen. Invandrarna kännetecknas av stor rörUg-hel. Inle mindre än 35—40 % återvänder lill hemlandet efter en tids vistelse i Sverige. Invandrama skiljer sig åldersmässigt markant från totalbefolkningen genom den starka dominansen av yngre personer.
Invandrama söker sig vanligtvis till de expansiva regionerna i landet. För all underlätta deras assimilering bör enligt utredningen en boendemiljö skapas som underlättar kontakten med svenskspråkiga.
Gjorda undersökningar visar atl invandrarkolonier håller på att bildas i storstadsregionerna, framför allt koncentrerade tiU innerstadsdelar med saneringsbebyggelse. Vidare har framgått att invandrama oftast är mera trångbodda än svenskar som har inflyttat lill samma ort. De gymnasiala skolformerna har expanderat kraftigt under 1960-talet. Redan vid mitten av 1970-talet beräknas emellertid en mättnad av utbyggnadsbehovet ha nåtts. Alla som så önskar skaU då beredas möjlighet atl gå i gymnasieskolan. På vuxenundervisningens område väntas en fortsatt hög utbyggnadstakt.
I och med att gymnasieexpansionen kommer att dämpas under 1970-talet räknar utredningen med att även antalet s. k. direktintagna elever vid universiteten kommer att anpassas tUl denna utveckling. Däremot pekar flera faktorer på all tillströmningen kommer atl öka väsentligt av studerande, som fyllt 25 år och har minst fem års yrkeserfarenhet.
Det ökade tUlskottet av vuxenstuderande kommer all inverka på efterfrågan på sluderandebostäder. Med all sannolikhet kommer dessa studerande att ha starka krav på ett individuellt boende samt troligtvis även på en hög bostadsstandard.
Den prognos som gjorts beträffande hushållsbildningen fram till år 1980 visar enligt utredningen på att antalet hushåll med unga gifta och pensionärshushåll kommer att öka kraftigt, medan däremot hushållen med medelålders personer beräknas minska i antal. För åldrarna under 30 år väntas ökningen bli mycket stark.
Antalet hushåll med de yngsta gifta, där mannen är högst 24 år, fömtses bli konstant. Den närmast äldre gmppen, 25—29 år, beräknas däremot öka i antal, i varje fall fram till år 1975.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 154
Ungefär 60 % av hushållen år 1980 antas bestå av högst två personer och mindre än en tiondel av minst fem personer.
Under perioden 1966—1980 förväntas antalet ehpersons- och två-personshushåll komma att öka med mer än 300 000 vartdera, medan antalet hushåll med minst tre boende antas förändras obetydligt. Antalet småhushåU antas öka mest i åldrama över 45 år och ökningen beräknas tUl inte mindre än drygt 400 000.
Enligt uppgifter från bostadssiyrelsen förutses en kraftig avgång av lägenheter på grund av stmkturomvandUngen inte endast i glesbygder utan även i många mindre tätorter. Samtidigt emotses elt starkt utbyggnadsbehov i storstadsregioner och övriga expansiva regioner.
Utredningen finner att ungdomarnas möjUgheter att skaffa bostäder är klart sämre än för äldre gmpper i samhället. Detta beror dels på att färre ungdomar är heltidsarbetande och dels på alt ungdomama befinner sig i början av en yrkeskarriär, vUket gör att de i stor utsträckning kan sägas utgöra en låginkomstgrupp.
Enligt låginkomstutredningen hade 40 % av de ogifta i åldersgmppen 20—24 år en inkomst om högst 10 000 kr. Inkomsterna bland männen var mer spridda än bland kvinnorna. Även hushåU med gifta, där mannen var högst 24 år, hade låga inkomster. 26 % av hushållen hade en årsinkomst på högst 15 000 kr. och för 19 % av hushållen varierade årsinkomsten mellan 15 000 och 20 000 kr.
Av de nyproducerade lägenheterna i stora och medelstora kommuner fördelas en mycket stor del genom bostadsförmedlingarna. Eftersom bostadsbrist råder, spelar bostadsförmedlingarnas prioriteringsprinciper viss roll när det gäUer atl styra olika gruppers bostadsinnehav. För att undersöka i vUken utsträckning icke gifta ungdomar ulan lägenhet, som avsåg att bUda enpersonshushåll, kom i fråga för tilldelning av lägenheter har uttedningen genomfört en enkätundersökning. I enkäten ombads förmedlingarna att ange antalet förmedlade bostäder tUl ungdomar födda tidigast år 1944, lägenhelsstorlek, ungdomsköns storlek m. m.
Enkäten sändes ul liU bostadsförmedUngama i de tre storstadsregionerna samt övriga kommimer med minst 20 000 invånare. Av resultaten framgick atl en stor del av ungdomskön, ca 41 000 av ca 56 000 ungdomar, var anmäld vid Slor-Stockholmsförmedlingen, att de förvärvsarbetande utgjorde majoriteten av de sökande och att hemmaboende var betydUgt vanUgare än bostad i hyresmm. Av de liUdelade lägenhetema var 90 % fuUt modema men vanUgtvis mindre än vad de sökande önskade. Vidare framgick atl tiUdelningsprincipema varierade starkt meUan kommunema och att en stor del av ungdomamas bostäder, främst de halv-eller omoderna, erhölls på annat sätt än genom bostadsförmedlingen. Endast en blygsam del av de sökande fick under år 1968 sitt bostadsbehov tillgodosett genom förmedlingen. Ungdomama var missgynnade
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 155
jämfört med andra gmpper. I Stockholm var ungdomarna nästan helt utestängda från bostadsdistributionen. Vad bostadsförmedlingarna i första hand tUlgodosåg var sociala förtursfall. Ett tydligt samband kunde utläsas meUan ungdomarnas bostadssituation och ortens storlek.
Utredningen framhåller sammanfattningsvis atl den boendeform som fortfarande dominerar bland ogift ungdom såväl i tätorter som på landsbygden är hemmaboende hos föräldrama. Flertalet ungdomar bor kvar i föräldrahemmet tiUs de gifter sig och bildar eget familjehushåU.
I fråga om attityder till bostadsmtegralion refererar utredningen till resultaten från elt par sociologiska undersökningar som visar bl. a. att majoriteten av ungdomen är positivt instäUd till integration mellan förvärvsarbetande och studerande ungdom.
Av andra undersökningar som behandlar de inneboendes bostadssituation framgår enligt vad utredningen anför bl. a. atl de bostäder som erbjuds nyinflyttad, ogift ungdom är synnerligen olika i fråga om standard, hyreskostnad m. m. Bostäderna motsvarar sällan ungdomamas bosladsvanor och skäliga önskemål. En stor del av de inneboende saknar tillgång till bad eUer dusch. Även matlagningsmöjligheter saknas eller är starkt begränsade.
Vidare har i ett antal bostadsundersökningar framkommit att någon större skillnad mellan förvärvsarbetande och studerande ungdomars anspråk på rmnmens storlek, utformning och standard inte föreligger. Sålunda önskar flertalet ungdomar matlagningsmöjligheter i anslutning till det egna rummet, en egen hygienutmstning saml goda förvarings-möjligheter. Beträffande komplementlokalerna prioriteras tvättstuga, TV-rum och motionshall.
Statens institut för byggnadsforskning har i sararåd raed ungdomsbostadsutredningen utarbetat och kostnadsstuderat ett projekteringsunderlag för servicebostäder. Något ställningslagande till materialet har inte skett från utredningens sida. Däremot har utredningen ansett det angeläget all i betänkandet redovisa materialet lill ledning för i främsta hand byggherrar och projektorer.
Utredningens förslag
Utredningen har formulerat följande mål för sitt arbete:
att skapa ökade möjligheter till individuellt boende för ungdomar
m. fl. småhushåU,
att skapa tUlgång till god bostadsstandard, service och gemenskap, att underlätta rörlighet inom och tUl bostadsmarknaden, särskilt på
expanderande orter,
att erbjuda bostäder tUl självkoslnad och utan enskUt vinstintresse, att genom rationell projektering och produktion åstadkomma ekono-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 156
miskt utformade servicebostäder av sådan kvalitet atl de kan ersätta inneboendemarknaden och även på lång sikt finna efterfrågan,
att integrera de nu förefintiiga specialbostadsformerna så alt de kan utnyttjas av aUa,
att med åtgärder som är ägnade att tillfredsställa bostadspolitiska och bösladssociala krav i övrigt skapa förbättrad tillgång till bostäder för småhushåll, främst för yngre ensamstående.
Allmänna synpunkter på frågor rörande integration på bostadsmarknaden m. m. Med hänvisning till den diskussion om boendemiljön som har förts under senare år framhåller utredningen att en uppydelning av bostadsområden efter inkomst, ålder o. d. är olycklig. En kategorisering motverkar nämligen en god boendemiljö, vUket bl. a. erfarenheterna från 1930-talets barnrikehusbyggande visar. Därför bör man eftersträva en integrering, vUken bl. a. är angelägen från servicesynpunkl.
Trots denna gmndinslällning kan speciella åtgärder inte uteslutas för atl tillfälligt lösa vissa grappers behov. TUl dessa griipper hör bl. a. studenterna. Det stora antalet studerande vid universitet och högskolor har framtvingat speciella lösningar av bostadsfrågan, lösningar som i huvudsak har inneburit atl bostäder för en viss kategori människor har koncentrerats områdesvis.
Utredningen lar med eftertryck avstånd från den koncentration som skett i universitetsorterna. Den form av servicebostäder det här är fråga om behöver inte planeras i särskilda områden eUer fastigheter. Utredningen ser det som ett jämlikhetskrav att bostadsområdena utformas så att klasskiUnad inte uppstår i boendel genom en ensidig social sammansättning av de boende.
Beträffande den integrering som har skett mellan studerande och förvärvsarbetande på ungdomshotellen i Stockholm framhåller utredningen att de skilda dygnsrytmerna inte har vållat några problem och att ungdomama intar en klart positiv inställning i integrationsfrågan. Av bl. a. den anledningen får en fortsatt segregation genom studerandebostäder anses vara olämplig. Samhället bör aktivt eftersträva att en integrering sker mellan studerande och förvärvsarbetande ungdom.
Fömtom utbildningsexpansionen har de strukturella förändringarna i samhället medfört att stora skaror ungdomar varje år flyttar från glesbygd tiU tätort. Samhället måste känna ansvar för att dessa ungdomar får en tillfredsställande bostadsmiljö på den nya orten. Även för grupper som invandrare och nyligen frånskilda krävs en lämplig lösning av bostadsfrågan. För nu nämnda kategorier kan inneboenderummen inle anses acceptabla, även om del gäller elt tidsbegränsat boende.
För all komma lill rätta med bl. a. nyssnämnda gruppers bostadsproblem fordras enligt utredningen speciella insatser. Man bör vid planeringen eftersträva en produktion av bostäder med utbyggd service och därvid beakta att huvuddelen av de bostadssökande kommer att
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 157
vara ungdomar. För den skuU bör emeUertid inte sättas någon övre åldersgräns för inflyttning.
Det svenska samhället kännetecknas av en stark befolkningsmässig rörlighet. Rörligheten inom bostadsbeståndet är emellertid otiUräcklig främst av två skäl, nämligen bostadsmarknadens stela institutionella karaktär och den otillräckliga tillgången på bostäder i de orter som har ett eflerfrågeöverskoll. Vidare måste de bostadspoUtiska åtgärdema ha som mål en bostadsmarknad som tillförsäkrar bostadskonsumenlerna en hög grad av valfrihet. För atl åstadkomma valfrihet och rörlighet på marknaden måste bostadsmarknaden innehålla en stor variation av bostadstyper.
En rörligare bostadsmarknad skulle dels underlätta möjligheterna att bedriva en rörlighetsfrämjande arbetsmarknadspolitik, dels tillgodose kravet på bättre behovsanpassning inom det befintliga bostadsbeståndet. Åtgärder som kan vidtas i rörlighetsstimulerande syfte på bostadsmarknaden ger således dubbla effekter.
Utredningen finner det orealistiskt atl vissa grupper med specieUa krav och villkor alltid skall kunna tillgodoses vid tilldelningen av bostäder. Även om t. ex. handikappanpassning slår igenom generellt i bostadsplaneringen kan inte alla med särpräglade och individuella handikapp ges en acceptabel bostad i normalproduktionen. Särskilda åtgärder måste i sådana faU vidtas. Detta får emellertid inte hindra en integration av olika boendeformer inom ett och samma bostadsområde.
Utredningen eftersträvar att åstadkomma ökad rörlighet på bostadsmarknaden genom atl skapa ett tillskott av bosläder med snabb genomströmning av boende. Genom de relativt korta boendelider som kan förväntas och blandningen av olika efterfrågegrupper undviks negativa kategoriseringseffekter. Beståndet av sådana bostäder kan sägas komma att fungera som en slussningsmekanism lill bostadsmarknaden i övrigt.
En ökad rörlighet inom bostadsbeståndet skulle på sikt bl. a. minska trångboddheten. Medlen för att uppnå detta är såväl ekonomisk stimulans som ökad bjftesservice i samhällets regi.
Även i framtiden blir del nödvändigt med ett byggande av smålägenheter för att lösa bostadsfrågan för olika kategorier av småhushåll som efterfrågar nyproducerade lägenheter. Ekonomiskt svaga grupper, som exempelvis ungdomar, bör ha lika rätt till dräglig och funktionell bostadsstandard som andra i motsvarande ålder, vilka genom famUje-bildning eller ekonomiskt oberoende kan lösa sin bostadsfråga på elt tillfredsställande sätt inom ramen för det reguljära bostadsbeståndet.
Servicebostäder för ungdomar m. fl. Erfarenhetema från gjorda undersökningar visar enligt vad utredningen anför att bostäderna bör ge möjlighet till självständigt boende med ostört privatliv. Därför föreslås alt särskilda bostäder, vad utredningen kallar servicebostäder, tillskapas för
jProp. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 15g
de skilda efterfrågegmppernas behov. Dessa bostäder skall i första hand lösa kortsiktiga bostadsbehov. Bostädema bör utformas med tanke på såväl behovet av integration som behovet av avskildhet. Bostäderna föreslås bli försedda med toalett, dusch eller badrum, kokmöjligheter samt tillräckliga förvaringsutrymmen.
I ett särskilt yttrande anför ledamöterna Hallberg och Lundevall att benämningen servicebostäder kan vara ägnad att skapa förvirring och tveksamhet då del gäller definitionen av servicehus och boendeservicens utformning och innehåll. I avvaktan på servicekommitténs förslag bör man i stället använda benämningen »bostäder för ungdom m. fl.» eller »specialbostäder».
Utredningen framhåller att vid planeringen av servicebostäderna även de gmpper som föredrar kollektivt utformade bostäder (t. ex. korridorrum med gruppkök) bör få sina önskemål tUlgodosedda. Vidare bör sam-varomm för gemensamt utnyttjande tiUskapas. TUlräckliga och väl utformade kontaktmöjligheter är nämligen en förutsättning för att en integration mellan de boende skall kunna åstadkommas.
Beträffande inplaceringen av dessa bostäder i bebyggelsen rekommenderar utredningen inte någon generell lösning utan anser all frågan bör avgöras på det lokala planet. Utredningen framhåller dock all, om servicebostäder anordnas i särskilda fastigheter, dessa inte får uppföras så att de bildar egna områden.
En stor nackdel med särskilda fastigheter är enligt utredningen risken för social och kulturell isolering från andra grupper. Genom integration med övriga efterfrågegrupper och genom att anordna gemensam service för boende i hela bostadsområdet bör denna nackdel tiU stor del kunna elimineras. I sarama syfte pekar utredningen på möjligheterna att placera grupper av servicebostäder i flerfamiljshus. Ett annat altemativ utgör insprängda enstaka lägenheter.
Insprängda servicebostäder kan även ha formen av s. k. lillskottsmm, dvs. bostäder som kan anslutas till en moderlägenhet men som har egen ingång och egna sekundärutrymmen. Tillskottsmm bör ha samma standard som övriga insprängda lägenheter och bör därigenom kunna bli en väl fungerande bostad såväl för ett enpersonshushåll som för en växande familj. Rummet skall kunna utnyttjas antingen som självständig lägenhet, servicebostad, eller som en del av den bostadslägenhet med vUken det har förbindelse. Tillskotlsruraraet bör stå helt fritt emot moderlägenheten och del bör enligt ulrednmgens förslag förvaltas av ett bostadsföretag, som bör svara även för möbleringen. Efter det att tUlskoltsmm-men fungerat som servicebostäder i tio år skaU de, om innehavaren av moderlägenhelen så önskar, kunna införlivas med lägenheten.
Rörande de s. k. ulhymingsmmmen, dvs. mm med egen ingång och eget wc och uthyrda av moderlägenhetens innehavare, anför utredningen atl målet måste vara alt avveckla dessa.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 159
Sammanfattningsvis anger utredningen atl bostäderna bör tillgodose följande funktioner.
1. Möjlighet till ostört privatliv.
2. Möjlighet tUl individueU matlagning.
3. Möjlighet till personlig hygien och andra funktioner inom bostadens ram.
4. Möjlighet till service i fråga om tvätt, TV-rum, motionsutrymmen, möblering, ev. städning, mathållning osv.
5. Möjlighet tiU gemenskap med andra boende.
Utredningen stryker under all elt vUlkor för att bostäderna skall kunna fyUa sin uppgift att tiUgodose kortsiktijga bostadsbehov är att omsättningen av boende är stor.
Lokal behovsanalys. Utredningen säger sig inte kunna ange det totala framtida behovet av ungdomsbostäder. Den lokala bostadsmarknadens villkor får bli avgörande för behovsbedömningen. Det bör därför ankomma på kommunerna alt i samråd med andra intressenter utarbeta lokala behovsanalyser inom de femåriga bostadsbyggnadsprogrammens ram.
Med hänsyn till den snabba expansionen av tätorternas bostadsbyggande synes utrymme finnas för en ökad andel servicebostäder inom ramen för del totala bostadsbyggandet. Eftersom ramarna för beslut om bostadslån fr. o. m. år 1970 fördelas i kvadratmeter våningsyta, kan koraraunerna vid behov inrikta bostadsproduktionen mot fler mindre bostadsenheter utan all därmed förlora något av bostadsbyggandets volym. Med hänsyn lill denna fördelningsgrund föreslår utredningen atl den särskUda kvoteringen beträffande studentbostäder inte skall tiUämpas vid fördelningen av länsramarna. Det blir nämligen, om utredningens förslag förverkligas, varken möjligt eller motiverat atl särskilja olika typer av specialbostäder beroende på de boendes grupptillhörighet.
Huvudmannaskap för servicebostäder. Utredningen finner den nuvarande splittringen i byggandet av specialbostäder på skUda huvudmän olycklig. Det är därför angeläget atl servicebostäderna kommer tUl stånd under så likartade ekonomiska och administrativa villkor som möjligt, företrädesvis under ell gemensamt huvudmannaskap.
Det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen har till uppgift atl bl. a. begränsa spekulativa vinstintressen inom bostadssektorn, påpekar uttedningen. En uttalad politik från statsmakternas sida är att huvuddelen av nyproducerade flerfamiljshus skall förvaltas av företag sora arbetar utan enskUt vinstintresse och i nära samarbete med kommunerna. TiU dessa förelag räknas de allmännyttiga bostadsföretagen samt de rikskooperativa bostadsföretagen HSB och Svenska riksbyggen.
Dessa företags andel av nyproduktionen i fråga om lägenheter i flerfamiljshus uppgick år 1968 till hela 75 %. Företagen har under lång
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 160
tid verkat på bostadsmarknaden och de har ett bestånd av äldre smålägenheter. Vidare har de allmännyttiga företagen möjlighet atl tillämpa hyresutjämning mellan bosläder av varierande ålder och kostaader. På grund av bl. a. här berörda förhållanden anser uttedningen förelagen lämpliga som huvudmän för servicebostädema. Ytterligare skäl härför finner utredningen i bl. a. behovet av integration samt produktion i rationella former och stora enheter. Vidare framhåller uttedningen att, eftersom hyran skall täcka även vissa serviceåtaganden, huvudmannen bör sätta förvaltningsintresse före ekonomiskt intresse av verksamheten.
De rikskooperativa bostadsföretagen med sina bostadsrättsföreningar arbetar i förhållande till de allmännyttiga bostadsföretagen under andra villkor, bl. a. tillämpas bostadsrättslagstiftning och andra lånevUlkor. Vidare är hyresutjämning svår atl åstadkomma. Utrednmgen anser emellertid att de rikskooperativa företagen — med hänsyn tUl deras omfattande bostadsproduktion och förvaltningserfarenhel — skall ges möjlighet all i sin verksamhet inrymma även servicebostäder.
Huvudmannafrågan bör sammanfattningsvis lösas på i princip följande sätt.
1. Allmännyttiga bostadsföretag engageras som huvudmän för servicebostäder.
2. Bostadsrättsföreningar bildade och förvallade av rikskooperativa bostadsföretag (HSB och Svenska riksbyggen) engageras som huvudmän för servicebostäder.
3. De nuvarande studentbostadsförelagen uppgår i eller ombildas lill allmännyttiga bostadsföretag.
Kommunal styrning och insyn uppnås genom att kommunal majoritet enligt gäUande regler krävs i styrelse för aUmännyttigl bostadsföretag samt genom kommunal representation i bostadsrättsförening.
I särskilt yttrande framhåller ledamoten Friggebo-Rydberg atl med hänsyn tUl önskemålet om en rationell förvaltning antalet huvudmän på en ort bör vara begränsat. Eftersom praktiska skäl talar för all man mer eller mindre avstår från konkurrensaspekterna, bör kravet på offentiig kontroll vara desto starkare. Av den anledningen bör produktionen och den föreslagna låneformen förbehållas kommunala företag eller företag där samhället har ett dominerande inflytande. Övriga företag som vill producera servicebostäder bör kunna få rätt till generösare lånevillkor än vad som nu gäller.
Utredningen räknar inte med att utbyggnaden av servicebostäder skall bli av den omfattningen all särskilda företag måste bUdas för denna produktion. På orter där det redan finns studentbostäder bör dessa kunna utnyttjas som servicebostäder.
Med hänsyn lill del omfattande nybyggande som avses ske i fråga om elevhemsplatser — 5 000 platser på sju år — anser utredningen en prövning av byggandet från bostadspolitisk och bostadssocial synpunkt
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 161
angelägen. Finansieringen av elevhemsbyggandet knyter i första hand an till bidragssystemet för skolbyggnader. Genom denna uppbyggnad erhålls ingen fortlöpande bostadsfunktionell prövning av projekten. De kommunala förmedlingsorganen är inle engagerade atl från låne- och bidragstekniska synpunkter granska byggnadshandlingarna. Vidare är länsbostadsnämnderna och bostadsstyrelsen inle delaktiga i beslutsfattandet. Utredningen har inte lämnat något förslag i dessa frågor eftersom det inte har ålagts utredningen enligt direktiven. Utredningen, finner del dock angeläget atl förhållandena beträffande elevhemraen uppmärksammas mot bakgrund av utredningens allmänna synpunkter.
Även landslingens m. fl. offentliga huvudmäns behov av personalbostäder bör kunna tUlgodoses genom de allmänna servicebostäderna i stället för genom ett egenregibyggande. Det befintliga beståndet av personalbostäder bör integreras med övriga servicebostäder.
Som framgått tidigare föreslås de befintliga studenlbostadsföretagen uppgå i eller ombUdas till allmännyttiga bostadsföretag. Om student-bostadsföretagen inte skulle acceptera nytt huvudmannaskap bör de vid framtida nybyggnad kunna räkna endast med sarama statliga lånevillkor som gäUer för enskilda byggherrar. OmbUdning förutsätts ske enligt lokala överenskommelser innefattande övergångsbestämmelser beträffande utnyttjandet av de nuvarande shidentbostäderna. Efter om-bildningen bör förmedling av servicebostäder för alla kategorier sökande ske via kommunalt organ (bostadsförmedling).
Beträffande familjebostäder för studenter anför utredningen att denna typ av servicebostäder bör begränsas till ett minimum. Utredningen anser att studentfarailjer inte kan sägas ha ett i järaförelse med övriga familjer så trängande bostadsbehov att fortsatta specialåtgärder är motiverade.
Servicebostadslån. Enligt lånebestämmelsema i bosladslånekungörel-sen (1967: 552) gäller som tidigare redovisats förmånligare lånevUlkor för byggande av studentbostadshus än för övriga flerfamUjshus. För att åstadkomraa en styrning i den riktning sora utredningen syftar till föreslås all lånereglerna ändras så att byggande av särskilda studentbostäder inte längre blir möjligt på nuvarande villkor. Som medel för att genomföra förslaget föreslår utredningen en särskild låneform, benämnd servicebostadslån. Låneformen avses ersätta nu tiUämpade lån till sludentbostadsföretag. Servicebostadslån enligt utredningens förslag innebär atl lån tUl servicebostäder utgår intill 100 % av panlvärdet tiU allmännyttiga företag och rikskooperativa bostadsrättsföreningar. Vidare skall panlvärdet utöver schablonberäkningarna kunna utsträckas lill godkänd produktionskostnad och fördjupningsmöjligheterna kunna uppgå tUl 25 %. Preliminära beslut om nuvarande lån till studentbostadshus bör inte lämnas efter den 1 juli 1971.
För att servicebostadslån skaU kunna utgå lUl bostadsrättsförening, bildad och förvaltad av rikskooperativt företag, bör enligt utredningen 6 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 162
gälla vissa särskilda villkor i fråga om uthymingen av bostäderna ra. m. Lån skaU enligt förslaget kunna utgå för följande ändamål, nämligen
1. nyproduktion av servicebostäder såväl i insprängda former som i särskilda fastigheter,
2. tillskottsmm i nyproduktionen som åtskiljs från en huvudlägenhel och uppfyller den utrymmes- och utrustningsstandard som erfordras,
3. för upprustning av lägenheter sora uppfyller standardkraven och skall nyttjas av huvudraan som servicebostäder.
Den årliga merbelastning på lånefonden för bostadsbyggande som utredningens förslag kan medföra uppskattas till mellan 2,5 och 4 milj. kr. Utredningen utgår därvid från en beräknad årlig nyproduktion av 5 500 rumsenheter till en genomsnittUg enhetsko&tnad av 30 000 kr. Motsvarande siffror i nuläget uppskattas till 3 5(K) enheter resp. 25 000 kr.
Inventarielån. Utredningen erinrar om att enligt gällande bestämmelser lån kan utgå för anskaffning och förnyelse av inventarier i studentbostadsrum. Högsta lånebelopp per mm är f. n. 1 500 kr. och längsta amorteringstid 15 år. Räntan är fast tmder lånets löptid och bestäms av den normalränta för lån från statens utlåningsfonder som gäller när lånet beviljas.
Utredningen föreslår all särskilda lån för inventarier och utrustning beviljas för servicebostäderna. Ränte- och araorteringsvillkoren föreslås vara lika med dem som nu gäller för lån från lånefonden för inventarier i studentbostäder.
Med hänsyn till atl utredningens förslag medför krav på en mer fullständig möblering föreslås lånebeloppet för inventarier höjt till lägst 2 000 kr. per enkelrum. Vidare bör lån utgå även. för gemensamhets-utrymmen med högst 300 kr. per servicebostad.
Den nuvarande lånefonden för inventarier i studentbostäder föreslås ombildad till en lånefond för inventarier i servicebostäder. Fonden bör samtidigt föras över från åttonde till elfte huvudtiteln.
Merutgiften för inventarielånen uppskattas till drygt 4 milj. kr.
Bostadsförmedlingsprinciper. Mot bakgrund av bl. a. den fömtnämnda bosladsförmedUngsenkäten rekommenderar utredningen atl bostadsförmedlingarna vidtar vissa ändringar i fråga om förmedlingsprinciperna.
Huvudparten av de förmedlade lägenhetema är nyproducerade med genomsnittligt större våningsyta och högre hyreskostnad än äldre lägenheter.
Olika principer för tiUdelning av bostäder tillämpas. Konsekvenserna har blivit att olika bostadssökandes möjligheter atl inora rimlig tid erhålla en direklförhyrd bostad varierar starkt. Generellt sett har behovsprioriteringen medfört följande gruppindelning i rangordning
1. ensamstående (främst mödrar) med barn,
2. gifta med barn.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 163
3. gifta utan bam,
4. personer som ämnar ingå äktenskap,
5. övriga ensamslående (ungdomar, frånskilda, nyinflyttade m. fl. delgrupper).
För den sista gruppen, framhåller utredningen, har reglerna inneburit en nära nog total ulestängning från tilldelning genom bostadsförmedlingarna i de större tätorterna.
Ell altemativ till den nu allmänt tillämpade tidsturordningen är enligt utredningen en behovsprövning, där emellertid de ensamståendes behov måste prioriteras högre än vad nu är fallet. Denna grupp bör därför jämställas med övriga bamlösa hushåll.
Utredningen finner det troligt atl bostadsförmedlingarnas effektivitet skulle kunna öka om större rörlighet kännetecknade bostadsmarknaden. I första hand bör därför ekonomiska stimulanser sättas in för vissa hushåll med angelägna bostadsbehov, t. ex. trångbodda flerbarnsfamiljer. Utredningen gör det allmänna uttalandet att de nuvarande bosladstill-läggen till barnfamiljer bör utformas så atl familjehushållen stimuleras att söka stöme bostäder i nyproduktionen och därigenom friställa mindre s. k. successionslägenheter till de ensamstående. På så sätt skuUe de mindre hushållen inte konkurrera med de större om familjebostäder i nyproduktionen.
För anmälan tUl bostadsförmedling bör mantalsskrivningstvång, på orter där sådant ännu tillämpas, inte längre förekomma. Vidare bör den nedre åldersgränsen för anmälan till bostadsförmedling sättas vid 16 år i stället för den nu vanligtvis tillämpade gränsen 18 år.
Kommunal borgen för lån till förvärv av bostadsrätt. För atl kunna efterfråga bosladsrättslägenheter erfordras visst kapital, sparat eller lånat. För ekonomiskt svaga gmpper, exempelvis ungdomar, är möjligheterna att erhålla en bosladsrältslägenhet många gånger starkt begränsade.
Kan den bostadssökande inte med egna medel täcka insatskostnaden, kan lån oftast erhållas genom kreditinstitut eller genom de bostadskooperativa företagen själva. En annan möjlighet som förekommer är att vissa kommuner hjälper de bostadssökande genom att teckna borgen på lån för förvärv av bostadsrätt, varigenom bankräntan reduceras med 1,5 %.
Olika villkor råder emellertid i kommunerna. Bl. a. förekommer begränsningar av omfattningen av borgensteckningen i det enskUda fallet, krav finns på viss boendetid i kommunen och i vissa fall fordras anknytning lill kommunen genom t. ex. arbetsplats.
För all underlätta för bostadssökande atl efterfråga bosladsrättslägenheter rekommenderar utredningen all kommuner som förmedlar statliga lån lill bostadsrättsföreningar ger de sökande möjlighet atl på vissa vUlkor erhålla kommunal borgen för lån till förvärv av bostadsrätt i
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 164
fastigheter med statlig belåning.
Uthyrning av inneboenderum. Kungl. Maj:t uppdrog i maj 1969 åt utredningen alt överväga behovet av åtgärder i fråga om hyressättningen för inackorderingsrum. Bakgrunden liU delta var alt 1969 års riksdag hemställt (rskr 106) att motionen II: 166 jämte tredje lagutskottets utlåtande (3LU 11) däröver skulle överlämnas till utredningen. I motiven anfördes bl. a. att vissa hyresvärdar bedriver en yrkesmässig uthyrningsverksamhet i andra hand som i många faU tenderar all få en karaktär av uppskörtning gentemot oftast betalningssvaga grupper såsom yngre ensamma mödrar, frånskilda och invandrare. Merparten av de inneboende utgörs dock av studerande och förvärvsarbetande ungdomar. Motionärerna ansåg vidare atl starka skäl fanns för att även hyresgäster i inackorderingsrum borde få hyrans skälighet prövad på laglig grund.
Utredningen framhåller atl inneboenderummen (inackorderingsrummen) många gånger utgör det enda bostadsalternativet för nyinflyttade, studerande och invandrare på expansiva orter. Vanligtvis representerar rummen en ovärdig bostadsform. Dessutom är kostnaderna för dessa rum oftast myckel höga i förhållande till standarden. Hyresgästen täcker således till en oproportionerligt stor del upplåtarens egen bostadskostnad ulan att ha några lagliga rättigheter tUl bostaden.
Rättsligt sett är följaktligen de inneboendes ställning mycket svag. Utredningen anser del dock vara mmdre lämpligt atl kräva besittningsskydd eftersom ett sådant skulle kunna innebära en permanentning av inneboendesystemet till nackdel för såväl hyresgäst som uthyrare.
I StäUet bör frågan om de inneboendes situation och rättsliga ställning enligt utredningens mening lösas genom atl alternativa boendeformer skapas. Utredningen finner att en sanering av marknaden främst kan erhållas genom konkurrens från andra boendeformer. Till huvudsaklig del utgör inneboendesystemel ett genomgångsboende i avvaktan på en permanent bostad, varför en nyproduktion av bostäder under andra villkor och former är mest angelägen. Hur sådana bostäder skall byggas och förvaltas har utredningen tidigare redovisat.
Vidare anser utredningen att de skilda formerna av inneboenderum utgör ett otillräckligt substitut för andra bostadsalternativ och att de under inga omständigheter får betraktas som elt acceptabelt komplement på bostadsmarknaden. Åtgärder för alt begränsa inneboendeformens avigsidor bör vidtas i samhällets regi.
Som en ren service till de bosladssökande anser utredningen atl bostadsförmedlingarna bör engagera sig i förmedling av inneboenderum. Bland fördelarna med detta system nämns all de mmssökande skulle kunna registreras som sökande till en permanent bostad samtidigt sora marknaden blir mer överblickbar för den enskUde, vilket är betydelsefullt inte minst med hänsyn till de ofta skrupelfria privata uthyrnings-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 165
byråer som arbetar på marknaden. En sanering av dessa är även önskvärd och bör kunna ske genom inrättande av en kommunal mmsför-medling.
För att skapa ökad klarhet meUan hyresgäst och uthyrare om avtalsvillkoren för hyresförhållandet bör s. k. normalkontrakt för möblerade rum införas. Utredningen rekommenderar att de kommunala bostadsförmedlingarna kostnadsfritt skall distribuera sådana kontrakt samt redovisar exempel på kontraktsutformning.
Upplåtelsevillkor för servicebostäder. Utredningen anser det vara angelägel all den som lUlhandahåUer servicebostäder för uthyrning även kan räkna med att nyttja lägenhetsbeståndet för det åsyftade ändamålet utan att en hyresgäst oberättigat hindrar detta med stöd av hyreslagen.
Allmänt kan sägas att besittningsskyddet, dvs. rätten atl efter uppsägning få ett hyresförhållande förlängt mot hyresvärdens vilja, är myckel svagt om del vid avtalets tillkomst förekommit klara uttalanden om uthyrningens syfte och det klart har uttryckts att avtalet skall upphöra efter uppsägning om vederbörande ej längre tillhör exempelvis den berättigade kategorin boende.
Utredningen erinrar vidare om atl hyresvärd och hyresgäst kan träffa avtal enligt 45 § andra stycket hyreslagen om alt hyresavtalet inte skall vara förenat med rätt tUl förlängning i viss situation, t. ex. när viss åldersgräns nåtts eUer hyresgästen inte längre tillhör den berättigade boendekategorin. I och med atl besittningsskyddet har avståtts, kan hyresvärden omedelbart efter avtalstidens slut begära avhysning hos överexekutor.
Vissa betänkligheter finns enligt utredningen mot tanken att hyresavtalen beträffande servicebostäder generellt skulle förses med överenskommelse om avslående från besittningsskyddet, varför utredningen inte förordar någon ändring i hyreslagen.
Remissyttrandena
Flertalet remissinstanser ansluter sig i det väsentiiga tiU utredningens förslag och rekommendationer eller lämnar dessa utan erinran. Bland dessa remissinstanser återfinns socialstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län, sammanläggningsdelegerade i Linköping, drätselkammaren i Umeå, servicekommittén, LO, TCO, Hyresgästernas riksförbund, SABO, HSB, Svenska riksbyggen och SSU.
Flera remissinstanser delar i princip utredningens målsättning men avstyrker vissa av förslagen. TUl dem hör bostadsstyrelsen, SIV, statens ungdomsråd, länsstyrelsen i Örebro län, sammanläggningsdelegerade i Norrköping, drätselkammaren i Lund, SACO och Svenska kommunförbundet.
Några reraissinstanser ställer sig i huvudsak positiva lill utredningens förslag och raålsältning raen sätter i fråga ora inte större rörlighet och
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 166
bättre balans på bostadsmarknaden är en förutsättning för att de av utredningen uppställda målen skall kunna uppnås. Denna uppfattning förs fram av bl. a. länsstyrelserna i Stockholms och Östergötlands län samt Stor-Stockholms planeringsnämnd.
Huvudsakligen negativa till utredningsförslagen är länsbostadsnämnderna i Örebro och Norrbottens län. Moderata ungdomsförbundet, SFS, Stockholms studentkårers centralorganisation och Stiftelsen Stockholms studentbostäder.
Remissinstanserna ställer sig allmänt bakom uttalandet i betänkandet atl en uppdelning av bostadsområden efter de boendes inkomst, ålder o. d. är olycklig och att man därför bör eftersträva en integrering i boendet. Bostadsstyrelsen framhåller atl strävan atl undvUca ensidig hushållsstmktur och kategorisering inom boendel är ell uttryck för atl målet för bostadspolitiken i princip är delsamma för alla grupper av individer och hushåll.
Stadskollegiet i Göteborg är av den uppfattningen att utredningens integrationstankar i och för sig är riktiga, men förutsättningen för atl en verklig integration skall kunna uppnås sägs vara atl bostadsmarknaden är i balans.
Socialstyrelsen betonar värdet av atl olika hushållskategorier blandas i bostadsområdena och att man därför bör frångå systemet med alt samla ungdomsbostäder i speciella områden. Även SSU, studentkårerna i Umeå och Linköping samt Uppsala radikala demokrater lar avstånd från en sådan koncentration av dessa bostäder.
SIV instämmer i utredningens åsikt atl de bostadsbehov som ungdomsgrupperna har delas med andra efterfrågegrupper på bostadsmarknaden som exempelvis invandrare och frånskilda. Speciellt viktigt för invandrarna är atl bostadsmiljön skapar goda förutsättningar för en social integration. De tendenser till bostadssegregation sora invandringen medverkat till måste brytas. Servicekommittén har generellt den uppfattningen att specialbostäder bör byggas i begränsad omfattning och alt erforderliga komplement och servicefunktioner skall kunna erbjudas merparten av alla hushållstyper i den normala bostadsmiljön. Vidare anser kommittén att integration i bostadsområdena skall eftersträvas. Delar av lägenhelsbeslåndet bör inte reserveras för viss ålders- eller annan grupp utan i stället bör bostäderna göras tillgängliga för individer med gemensamma grundbehov som inte baseras enbart på ålder.
SÖ och Akademiska föreningen i Lund tillstyrker i princip integrationssträvandena men anser utredningens förslag atl bygga särskUda bostäder i huvudsak för ensamstående ungdomar egendomligt med hänsyn tUl integrationslanken. Liknande synpunkter anlägger HSB sora understryker vikten av att bostadssegregation undviks även när del gäller ungdomens boende.
Enligt SFS är förutsättningen för att jämlikhetskravet på fullgod ser-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 167
vice åt alla i samhället skall uppnås atl samtliga grupper integreras i en gemensam boendemiljö. Behovet för alla hushållsformer av ell rikt utbud av service framhålls mer eller mindre starkt även i yttrandena från statens institut för byggnadsforskning, Stor-Stockholms planeringsnämnd och sammanläggningsdelegerade i Norrköping.
Stadskollegiet i Göteborg, Svenska riksbyggen, SSU och studentbostadsnämnden i Uppsala anser att studentbostäderna bör upplåtas även till andra än studerande ungdomar. Av samma principiella uppfattning är länsstyrelsen i Östergötlands län. Svenska kommunförbundet, SACO och SFS. Dessa remissinstanser anser emellertid all integrationen av de nuvarande studentbostäderna bör ske på sikt och i den takt nyproduktionen av servicebostäder medger. Göteborgs förenade studentkårer framhåller att den segregation som en student utsätts för under något eller några år i ett studentbostadsområde är ett betydligt mindre socialt problem än t. ex. den segregering och isolering som i dag drabbar kategorin hemmafruar i de s. k. sovstäderna. De insatser som måste till för atl åstadkomma ell mera integrerat boende bör i första hand inriktas på den reguljära bostadsmarknaden. I fråga om kalegoriseringen säger såväl SFS som Akademiska föreningen i Lund atl en viss grad av fysisk kategorisering, t. ex. av ekonomiska skäl, inom elt bostadsområde inte behöver innebära att förutsättningar för en social integrering saknas. I vissa fall får man enligt stadskollegiet i Göteborg göra avkall på en strikt tillämpning av inlegrationsprincipen och acceptera bostäder av ka-tegorikaraklär, exempelvis när studenter är i behov av bostäder inom rimligt avstånd från undervisningslokalerna. Samraa synpunkt koraraer fram i yttrandet från kommunstyrelsen i Stockholm.
Utredningen har enligt Umeå studentkår för starkt betonat individuella lösningar av boendet. I stället borde kollektiva boendeformer ha getts ökat utrymrae. Denna inställning delas även av Folkpartiets ungdomsförbund och Uppsala radikala demokrater.
Åtskilliga remissinstanser delar utredningens uppfattning atl det finns behov av speciella genomgångsbostäder för ungdo-m ar ra. f 1. SAF, Näringslivets byggnadsdelegation. Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund och Industriens bostadsförening finner del vara motiverat att bygga genomgångsbostäder, men för atl få fram en verkligt substantiell ökning av bostadsbeståndet bör dessa bostäder inle ha den kompletta lägenhetens utmstning.
Enligt Stor-Stockholms planeringsnämnd är förslaget om servicebostäder för ungdomar m. fl. i princip rikligt, men bostadsbyggandets totala omfattning blir helt avgörande för frågan ora servicebosladsbyggandet skall få någon betydelse. Möjlighetema att genomföra detta byggande inom ramen för del totala byggandet är starkt begränsade i Stor-Stockholm. Även nu rådande bostadsbehov är svårt atl tillgodose. Liknande uppfattning förs fram av bostadsstyrelsen som betonar atl småhushål-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 168
lens liksom andra hushålls bostadsproblem i första hand är en fråga om tillräckligt utbud av tiUfredsstäUande bostäder över lag. Åtgärder måste därför sättas in för att få ett bättre försörjningsläge så vitt gäller permanenta bostäder, något som även Hyresgästernas riksförbund instämmer i. Förbundet konstaterar samraanfattningsvis atl problemet med bostäder för ungdomar och ensamstående inle kan lösas isolerat från bostadsfrågorna i övrigt. Sistnämnda synpunkt anlägger även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och stadskollegiet i Göteborg. Länsstyrelsen riktar samtidigt uppmärksamheten på att de handikappade har ett stort behov av förbättrade boendeforraer. SFS konstaterar all del naturliga hade varit atl behandla ungdomens bostadsbehov i samband med målsättningen för hela bostadspolitiken. Bostadsbyggandets omfattning berörs även av länsstyrelsen i Östergötlands län som i fråga om servicebostäder menar atl ora ungdomens behov av goda bostäder skall tillgodoses så måste servicebosladsbyggandet klart överstiga nuvarande slu-dentbostadsbyggande. Umeå studentkår finner för sin del del vara oacceptabelt att låta flera gmpper konkurrera om de bosläder som nu inte ens räcker lUl för att läcka en av gruppemas behov.
I fråga om produktionen av servicebostäder anför länsstyrelsen i Uppsala län följande. Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att ökningen av det totala bostadsbeståndet torde bli marginell. Ändå torde produktionen av dessa bostäder bli av stor betydelse för utvecklingen inom skilda områden. Bl. a. påverkar den utbildningsväsendets kapacitet och inriktning. Därigenom utgör den en del av grunden för landets framlida näringsinriktning. Vidare underlättar produktionen av dessa bostäder inflyttning för yngre förvärvsarbetande till bl. a. de större tätorterna där de efter hand kan förväntas efterfråga och få permanenta familjebostäder. Arbetskraftens rörlighet ökas därigenom i viss utsträckning. Enligt länsstyrelsens mening är emellertid den ökade rörligheten inte generell. På orter med kraftig befolloiingsexpansion synes åtminstone f. n. produktion av servicebostäder vara atl betrakta som en förutsättning för fortsatt expansion under ordnade och socialt godtagbara former. Endast på gmnd av att så stor del av de inflyttade lill sådana orter ar ensamslående ungdomar finns möjlighet atl på detta vis underlätta den fortsatta utvecklingen. Länsstyrelsen tfrågasätter samtidigt om inle produktionen av servicebostäder bör inordnas i och anpassas lill såväl den långsiktiga utbildningsplaneringen som den långsiktiga allmänna lokaliseringspolitiken med inriktning på näringsliv och förvaltning inom länen och inom landet i dess helhet.
Länsstyrelsen i Stockholms län och SACO framhåller atl det kan behöva tillgripas specieUa åtgärder för all tillgodose bostadsbehov för en viss grupp.
Stadskollegiet i Göteborg konstaterar att antalet ensamslående som söker bostad har kraftigt ökat under senare år, varför en ökad tillgäng
Prop. 1971: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 169
lill mindre lägenhelslyper är nödvändig om bostadsförmedlingen någorlunda skall kunna tillgodose den stora efterfrågan från olika behovs-grupper av ensamstående. Kollegiet understryker samtidigt alt dessa grupper inte enbart består av ungdomar.
Socialstyrelsen understryker att servicebostäderna är och bör vara genomgångsbosläder och att man vid tilldelningen av bostäder bör upp-stäUa vissa kriterier så att de boende successivt kan slussas över till lämpliga permanenta bostäder. Vidare är enligt styrelsen elevhem att föredra framför egna servicebostäder för de yngre bland ungdomarna. LO understryker värdet av all bostäderna är avsedda att upplåtas åt alla kategorier boende. Även de som genomgår arbetsmarknads- eller vuxenutbildning bör ha lika rätt till servicebostäder som andra studerande. Detta bör också gälla för de s. k. veckoslutspendlarna. Liknande synpunkter anlägger AMS, som anser det vara av avgörande betydelse för genomförandet av de arbetsmarknadspolitiska målsättningarna att behovet av bostäder kan tillgodoses för den flyttande arbetskraften eller den i arbetsmarknadsutbildning. För detta ändamål krävs ett differentierat utbud av bostäder, bl. a. av bostäder av genomgångskaraktär. Styrelsen betonar kraftigt servicebosladsbehovel även hos andra åldersgrupper än ungdomar.
Elt flertal reraissinstanser avstyrker utredningens förslag eller ställer sig tveksamma till det. Rätt allmänt hävdar raan bland dessa remissinstanser att förslaget om servicebostäder står i viss motsättning till utredningens principiella uppfattning i integrationsfrågan. Förslaget skulle leda lill en ny form av kategorisering där kategorin studerande ersatts raed kategorin ensamstående ungdomar m. fl. Dessa synpunkter utvecklar Stockholms studentkårers centralorganisation. En effektivare väg att lösa ungdomens bostadsproblem skulle vara atl genom en kombination av ökad rörlighetsstimulans åt famUjer och pensionärer och genom upprustning av saneringsmogna smålägenheter få till stånd ett bättre utnyttjande av bostadsmarknaden och ett större utbud av lägenheter lämpliga för ensamstående. På längre sikt bör givelvis aUa grappers bostadsproblem lösas utan temporära specialbostäder men på kortare sikt kan del liksom hittUls vara nödvändigt att tillgripa systemet med genomgångsbostäder. Ungdomsbosladsutredningen har vall all bygga ul den nödlösning som studentbostädema utgör tUl alt gälla även en rad nya gmpper. Man har härigenom skapat en ny kategori. Centralorganisationen tar bestämt avstånd från tanken att servicebostäder skall inrymmas i specialhus. Det finns ingen anledning all bostäder för ensamslående, betalningssvaga ungdomar skaU ha någon specialulformning, skild från den normala utformningen av bostäderna i samhället.
Sistnämnda synpunkt anlägger även bostadsstyrelsen. Bland åtgärder för att lösa småhushållens bostadsproblem i stället för genom ell kale-6* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 170
goribyggande pekar styrelsen, fömtom på rörlighelsstimulans, även på större beaktande av dessa hushåll i planeringen av bostadsbyggandet, större hänsynstagande i bosladsförmedlingsverksamhelen saml en intensifierad upprustning av smålägenheter i det äldre bostadsbeståndet. Liknande tankegångar har statens ungdomsråd. Föralom bostadssiyrelsen anser även länsstyrelsen i Uppsala län och SABO all det äldre bostadsbeståndet efter upprustning bör vara väl lämpat för enpersonshushåll utan barn.
Avståndstagandet till den nya formen av kategoribildning framhålls mer eller mindre starkt också i yttranden från SÖ, statens institut för byggnadsforskning, länsstyrelsen i Västerbottens län, länsbostadsnämnden i Kristianstads län, servicekommittén, vissa kommunala organ i Stockholm, Lund och Örebro, TCO, SABO, HSB, Moderata ungdomsförbundet, SSU, Folkpartiets ungdomsförbund, SFS, Akademiska för eningen i Lund, Stiftelsen Stockholms studentbostäder. Stiftelsen Göteborgs studenthem, Uppsala radikala demokrater och Uppsala universitets studenter.
Bl. a. drätselkammaren i Örebro framhåller atl den rådande bostadsbristen kommer att brorasa cirkulationstaklen i boendet. Risk finns därför att ett ökat byggande av genoragångsbosläder inte kommer att underlätta för hyresgästerna i servicebostäder atl få ordinarie bostäder. Servicebostäderna kan av den anledningen bli mer eller mindre permanenta bostäder.
I fråga om inplaceringen av dessa bostäder i bebyggelsen anger SIV det som elt huvudvUlkor att bostäderna sprängs in i fastigheter med vanliga famUjebostäder. LO, TCO och ungdomsstyrelsen i Uppsala finner skäl tala för atl en insprängning av genomgångsbostäder bör prioriteras. SABO framhåller atl förvaltningsskäl talar för att lägenheterna hålls samlade i vissa huskroppar, trappuppgångar eller på annat sätt för atl viss service skall kunna erbjudas. Servicebostäderna får emellertid inte uppföras så atl de bildar egna områden. I sistnäranda synpunkt instämmer bl. a. SSU.
Såväl SÖ som SIV förordar en något billigare bostadsform än den av utredningen föreslagna. SABO anser däremot atl trots ungdomens begränsade betalningsförmåga strävan efter att finna låga boendekostnader inte bör drivas så långt atl bostäderna speciellt utformas med hänsyn till vissa snävt avgränsade boendegrapper.
Utredningsförslaget att det bör ankomraa på kommunerna att i samråd med andra intressenter utarbeta lokala behovsanalyser inom de femåriga bostadsbyggnadsprogramraens ram godtas aUmänt eller lämnas utan erinran av remissinstanserna.
Bostadsstyrelsen ämnar i anvisningarna till de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen ytterligare understryka behovet av att man i pro-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 171
grammen beaktar alla former av boende. Detta gäller bl. a. bostäder för den gmpp som består av icke mantalsskrivna i kommunen, dvs. i huvudsak studerande och ungdomar som håller på att etablera sig på arbetsmarknaden och byter bostadsort ofta.
Svenska riksbyggen understryker också att den föreslagna behovsinventeringen bör omfatta alla boendekalegorier och inte endast de grupper som utredningen främst åsyftar. Vidare sägs atl kommunerna bör åläggas att kontinuerligt genomföra dessa behovsanalyser som skall bilda underlag för bostadsbyggnadsprogramraen och att kommunernas rullande planering självfallet även måste innefatta servicebostadsbehovet. Liknande tankegångar återfinns också i yttranden från AMS, SIV, statens planverk, länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus och Örebro län, servicekommittén, kommunstyrelsen i Stockholm, stadskollegiet i Göteborg samt Svenska kommunförbundet.
Statens ungdomsråd anser del särskUt betydelsefullt atl de lokala ungdomsorganisationerna innefattas bland de intressenter med vilka kommunerna har atl samarbeta.
Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker utredningens förslag men finner det vara tveksamt om behovsanalysen för olika grupper skall kunna ske gemensamt i den kommunala bostadsbyggnadsplaneringen. Utbildningsväsendets inriktning och dimensionering torde enligt länsstyrelsen vara lättare atl bedöma i förväg än näringslivets personalbehov. Behovet av bostäder för studerande bör därför bedömas för sig och under beaktande av den utbildningspolitiska målsättningen för landet i dess helhet. Behovsprognosen bör delas upp och inordnas i de kommunala bostadsbyggnadsprogramraen.
Göteborgs förenade studentkårer kräver från bl. a. ulbildningspolitisk synpunkt ett avgörande statligt inflytande över såväl behovsanalysen som bostadsbyggnadsprograraraet vad avser servicebostäder på universitets- och filialorterna. Kårerna föreslär att en statiig servicebostadskom-railté inrättas med representanter från utbildnings- och inrikesdepartementen. Svenska kommunförbundet och studerandegrupperna saml företrädare för de fackliga organisationerna. Denna komraitté skall enligt förslagsställama granska de av kommunerna uppgjorda behovsanalyserna och bostadsbyggnadsprogramraen särat ges vissa möjligheter alt direkt påverka servicebostadsproduklionen. Studentkårerna i Göteborg anser del även motiverat att genom lagstiftning ange kommunernas och landslingens skyldigheter gentemot icke mantalsskrivna studerande. En sådan lagstiftning skulle begränsa kommunernas möjligheter alt driva en egen ulbUdningspolitik som motverkar eller t. o. m. saboterar de rikspolitiska insatserna. Sammanläggningsdelegerade i Uppsala frarahåller i sitt yttrande att lokala behovsanalyser kontinuerligt genoraförs i sam-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 172
band med upprättandet av bostadsbyggnadsprogrammen och att man därvid tar särskild hänsyn till behovet av bostäder för studerande m. m.
Förslaget att den särskilda kvoteringen beträffande studentbostäder inle längre skall tillämpas vid fördelningen av länsramarna föranleder endast i några fall reaktioner från remissinstansernas sida.
Bostadsstyrelsen påpekar att den särskilda kvoteringen redan formellt slopats i samband med införandet av ramfördelning efter kvadratmeter våningsyta. I realiteten har dock vid beräkningen av den totala ramen för berörda kommuner gjorts en uppdelning på »vanliga bosläder» och studentbostäder med hänsyn till den väsentliga skUlnaden i genomsnittsyla. Sammanläggningsdelegerade i Linköping framhåller vikten av att produktionsutrymme för servicebostäder inte skapas genom av de statliga bostadsmyndigheterna fixerade kvoter utan all detta får ingå i den totala bostadslåneraraen för komraunen. Vidare sägs att produktionen av servicebostäder i den rådande situationen på bostadsmarknaden i Linköping inte rimligen får inkräkta på produktionsutrymmet för vanliga bostäder. Liknande synpunkter anlägger även drätselkammaren i Västerås och stadskollegiet i Hälsingborg. StadskoUegiet betonar att familjebostäderna måste ges en högre prioritet än sraålägen-helema med hänsyn till det betydande antal av den senare kategorien som redan finns. Dratselkararaaren i Västerås understryker att ett ökat bostadsbyggande med inriktning på ungdom och småhushåll inle får ske på bekostnad av ordinarie kvot utan i görligaste mån bör ske genom en ökning av den totala ramen för bostadsbyggandet.
Av annan uppfattning är Umeå studentkår som anser att det kan vara nödvändigt med en speciell statlig kvotering för servicebostäder, så att garantier ges för att servicebostäder byggs i relation lill behovet. Däremot tillstyrks alt den särskilda kvoteringen för studentbostäder avskaffas, något som bl. a. Göteborgs förenade studentkårer motsätter sig. Studentkårerna förordar att raan för utbildningsorterna fastställer hur många av antalet tUlgängliga servicebostäder som skall tilldelas de studerande. Motsvarande tankegångar utvecklar länsstyrelsen i Uppsala län. Enligt länsstyrelsens mening bör preciserade regler för fördelningen av servicebostäder utarbetas. Särskild uppmärksamhet bör vidare ägnas åt fördelningen mellan studerande och förvärvsarbetande. Länsstyrelsen anser atl utbildningsväsendets optimala funktionsförmåga, inriktning och diraensionering bör ställas före del enskUda näringslivets och förvaltningens behov av inflyttad arbetskraft. Detta behov bör också vägas mot sådant bostadsbehov som motiveras socialt och individualpsykolo-giskl. Länsstyrelsen finner att det tills vidare lorde vara ofrånkomligt med en kvotering av bostäderna. Även studentbostadsnämnden i Uppsala och Stiftelsen Göteborgs studenthem anser atl elt kvotsystem kan
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 173
bli nödvändigt, åtminstone under en övergångstid. En mer tveksam hållning intar TCO som emellertid ifrågasätter om inte en statiig kvotering är av nöden för atl bl. a. tillgodose de studerandes bostadsbehov.
Förslaget att frågan om huvudmannaskapet löses så atl de allmännyttiga och rikskooperativa bostadsföretagen engageras som huvudmän samt atl de nuvarande studentbostadsföretagen uppgår i eller ombildas lUl aUmännyltiga bostadsföretag tUlstyrks eller läranas ulan erinran av flertalet remissinstanser. Vissa begränsningar har dock av ett antal remissinstanser föreslagits vad gäller de rikskooperaliva förelagens åtaganden. Sålunda understryker bostadsstyrelsen alt det med hänsyn till kommunens ansvar för bostadsförsörjningen bör vara kommunens egna företag, de allmännyttiga, som skall svara för tillkomsten och förvaltningen av bostäderna. De rikskooperativa förelagen bör inte engageras. Att en bostadsrättsförening direkt skall belastas med ansvaret för och de ekonomiska riskerna med uthyrning av servicebostäder står inte i överensstämmelse med den kooperativa grandtanken bakom bostads-rättsföreningsformen. Vid del kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen uppehåller sig även SFS och Stockholms studentkårers centralorganisation. SFS anser del vara kommunernas oavvisliga skyldighet atl tillse all genomgångsbostäder produceras i tUlräcklig omfattning.
Hyresgästernas riksförbund avstyrker förslaget alt bostadsrättsförening tilldelas förvaltningen av speciallägenheter. Förbundet förordar i stället alt de rikskooperaliva förelagen själva eller dessas lokala organisationer ges möjlighet lill denna förvaltning. Tveksamma lUl användningen av bostadsrättsformen vid ett boende av korttidskaraklär ställer sig drätselkamrarna i Lund och Västerås.
Länsstyrelsen i Östergötlands län erinrar om alt handeln med bostadsrätter innebär att bostäderna går vid sidan om själva bostadsförmedlingen. Detta gör att de rikskooperativa företagen bör undvikas.
Länsstyrelsen i Uppsala län tUlstyrker utredningens förslag atl de allmännyttiga företagen engageras som huvudmän. Däremot finner länsstyrelsen det vara tveksamt huruvida de rikskooperativa företagen kan anses vara lämpade sora huvudmän med tanke på atl dessa förelag arbetar med kapitalinsatser från de boende. Länsstyrelsen understryker att del inte bör bli fråga om kapitalinsats från de bostadssökande som viUkor för erhåUande av servicebostad och atl verksamheten bör bedrivas till självkoslnad oavsett huvudmannaskapets art. Beträffande de s. k. lUlskottsrummen framhåller länsstyrelsen atl även bostadsrättsföreningar kan godtas som huvudmän under föratsättning att ruramen ställs tiU förfogande för viss minimitid och uthyrs lill självkostnadspris. ErUigt kommunstyrelsen i Stockholm bör, med hänsyn lill den gynnsamma låneform som föreslagits, endast allmännyttiga förelag komma i fråga som huvudmän och helst bör endast ett företag per komraun få möjlighet att förvalta bostäderna. Såvida lämpligt allraännyttigt företag
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 174
inte finns i en kommun, bör dock ett reguljärt kooperativt företag få träda in som förvaltare.
Endast aUmännyltiga bostadsföretag som huvudmän förordas i yttrandena från länsstyrelsen i Örebro län, länsbostadsnämnderna i Stockholms, Jönköpings, Kalmar, Malmöhus, Örebro och Kopparbergs län, sammanläggningsdelegerade i Uppsala, Folkpartiets ungdomsförbund, Uppsala radikala demokrater, Linköpings studentkår saml student-bostadsnämnden i Uppsala.
För atl ta ställning till frågan om huvudmannaskapet för servicebostäderna måste enligt sammanläggningsdelegerade i Uppsala de alldeles speciella förhållanden som föreligger i Uppsala beaktas. Studentbostadsbeståndet i Uppsala har en omfattning som saknar motstycke på andra håll. Därför är cn sammanslagning av Stiftelsen Studentstaden och Stiftelsen Uppsalahem från administrativa synpunkter tveksam. De alldeles speciella frågor som sludentbostadsstiflelser har atl ta ställning till såsom 1. ex. möbelinköp kan knappast utan vidare saraordnas med Stiftelsen Uppsalahems verksamhet. Beaktas bör enligt sammanläggningsdelegerade även den stora omflyttning som äger rum i studentbostädema och som ärligen rör sig om mellan 30 och 40 % av hela bostadsbeståndet. Delta förhållande ställer stora krav på förvaltningsapparaten. Motsvarande procenttal i Stiftelsen Uppsalahem ligger vid ungefär 10. Dessa omständigheter talar enligt sammanläggningsdelegerade för atl i Uppsala, i vart fall tills närmare erfarenhet vunnits, två allmännyttiga bostadsföretag bör verka vid sidan av varandra, nämligen Stiftelsen Uppsalahem och Stiftelsen Studentsladen. Ett nära samarbete de båda stiftelserna emellan är på sikt naturligt. I och med alt kommunen kommer alt tUlsätta styrelserna i båda de allraännyttiga bostadsföretagen bör särskilt goda förutsättningar härför finnas.
TUl de principförslag sora utredningen lagt fram beträffande lösningen av det framtida huvudmannaskapet för servicebostädema ansluter sig länsbostadsnämnden i Jämtlands län, sammanläggningsdelegerade i Norrköping, drätselkammaren i Örebro, LO, HSB, Svenska riksbyggen, SSU, Umeå studentkår och Stiftelsen Stockholms studentbostäder.
Socialstyrelsen och SÖ anser atl servicebostadslån och inventarielån skall kunna utgå, förutom till de av utredningen föreslagna huvudmännen, även lill stiftelser och organisationer som utan vinstintresse driver elevhem vid del aUmänna skolväsendel resp. servicebostäder.
Vissa remissinstanser har huvudsakligen berört frågan huravida studenlbostadsföretagen skall ombildas till eller uppgå i aUmännyltiga bostadsföretag. En sådrra lösning tiUstyrks av länsstyrelsen i Östergötlands län, länsbostadsnämnderna i Östergötlands, Kalmar och Västerbottens län, sammanläggningsdelegerade i Uppsala, barnavårdsnämnden i Örebro samt studentbostadsnämnden i Uppsala. Även kommunstyrelsen i Stockholm och Hyresgästernas riksförbund förordar en avveckling
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 175
av nuvarande sludentbostadsstiflelser.
Länsstyrelsen i Malmöhus län samt drätselkamrarna i Malmö och Lund finner del önskvärt att den nuvarande formen av huvudmannaskap för redan befintiiga studentbostadsförelag bibehålls och alt principen om integrerat boende bör tillämpas även på dessa företag. När det gäller nya sludentbostadsföretag tillstyrker emellertid drätselkammaren i Malmö utredningens förslag atl ett uppgående i eUer orabildning till allmännyttiga företag bör komraa till stånd. Av motsatt uppfattning är drätselkammaren i Lund som menar att även nyproduktionen måste ligga under de befintliga studentbostadsförelagen.
De remissinstanser sora avstyrker utredningens förslag eller ställer sig tveksarama tUl dessa framhåller bl. a. all några särskUda regler för huvudmannaskapet inte bör gälla för byggandet och förvaltningen av genoragångsbosläder. SIV framhåller att raan för atl öka utbudet av servicebostäder bör låta dessa ingå i all bostadsproduktion. Det bör därför övervägas ora inte huvudraannaskapel för produktionen av den föreslagna bostadstypen bör spridas till samtliga bostadsproducenter. Liknande tankegångar innehåller yttrandena från länsstyrelsen i Västmanlands län, länsbostadsnämnderna i Uppsala och Södermanlands län saml stadskollegiet i Göteborg.
Drätselkammaren i Lund anser att studentbostadsföretagen skall ansvara för studentbostadsbyggandet och atl det behov av ungdomsbostäder, utöver studentbostäderna, som föreligger inom resp. komraun bör lösas av de övriga inom kommunen verksamma byggintressenlerna. Drätselkammaren framhåller vidare atl del inte har påvisats atl de allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen har en från hyressynpunkt billigare produktion. Mot denna bakgrund understryker drätselkammaren att det bör kunna anförtros kommunen att, med beaktande av de lokala förhållandena, få avgöra hur den framtida produktionen av servicebostäder för ungdom skall fördelas meUan olika byggintressenter.
Konkurrensaspekten berörs i vissa yttranden. Sålunda uttalar länsstyrelsen i Västerbottens län alt konkurrens på bostadsbyggnadsområdet får anses värdefullt och stimulerande för såväl bostadskooperativa som enskilda förelag inom branschen. Delta hindrar dock inte atl spekulativa vinstintressen bör begränsas genom att en stor andel av byggandet sker genom de allmännyttiga bostadsföretagen.
SAF, Näringslivets byggnadsdelegation. Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund och Industriens bostadsförening framhåller alt de allmänna och rikskooperativa bostadsföretagen inte bör få inta den särställning som utredningen förordar. En sådan skulle skapa ytterligare konkurrenshinder vilket kan få menliga konsekvenser på marknaden. Del finns ingen anledning att utgå från att inte samraa förvaltningserfarenhet och produktionskapacitet skulle finnas även hos andra byggherrekategorier. I fråga om studentbostads-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 176
förelagen sägs att dessa själva bör få avgöra om en orabildning skall ske eller ej. Även drätselkammaren i Malmö och Moderata ungdomsförbundet befarar atl konkurrensen snedvrids vid ett eventuellt genomförande av utredningens förslag.
Såväl Göteborgs förenade studentkårer som Stiftelsen Chalmers studenthem påtalar atl de åsyftade bostadsföretagen skall drivas utan vinstintresse, dvs. enligt självkostnadsprincipen. Detta gör att det formella ägandet spelar underordnad roll. Utgångspunkten vid val av huvudman bör vara all åstadkomma så låg boendekostnad som möjligt.
Akademiska föreningen i Lund fäster uppmärksamheten på gällande donalionsbestämmelser som i första hand berör mindre sludentbostadsföretag. På grund av dessa bestämmelser håller föreningen det för troligt att det är omöjligt att överföra stiftelserna till annan företagsform. Samtidigt sägs atl del är väsentiigt att huvudmannaskapet utformas sä att beslut rörande förvaltning och närmiljö fattas på en så låg nivå som möjUgt.
Även Svenska kommunförbundet förutsätter atl de mindre student-bostadsföretagen skall kunna fortsätta sin verksamhet i nuvarande former. Emellertid förordas atl där praktiska möjligheter så medger stu-dentbostadssliflelserna bör knytas an till de allmännyttiga företagen. En eventuell övergång bör ske successivt och först efter överenskommelse mellan kommun och berörda förelag. Med hänsyn till de speciella förhållanden som råder i vissa av universitetsorterna kan det av praktiska skäl visa sig nödvändigt all studentbostädema handhas av de särskUda sludenlbosladsstiftelserna. På sikt synes en lämplig väg vara att ombilda stiftelserna tUl allmännyttiga förelag.
En uttalat tveksam hållning till utredningens förslag intar SFS. Med kommunen som huvudraan för bostäderna och staten sora huvudraan för den högre utbildningen kan konflikter uppstå. Ora kommunen är huvudman måste därför produktionstakt och tilldelning av bostäder utformas så att de studerandes rätt till studielämplig bostad garanteras. Ora skäl föreUgger bör kårortsorganen, efter ansökan hos Kungl. Maj:t, erhålla tillstånd att inrätta bostadsstiftelse som är atl jämställa med allmännyttigt eller rikskooperativt bostadsföretag. Vidare framhåller SFS det orimliga i atl anta att kommunerna, enligt utredningens förslag, redan den 1 juli 1971 skall stå i full beredskap alt genomföra planering och byggnation av servicebostäder. Av den orsaken är del viktigt atl den planerade utbyggnaden av studentbostadsbeståndet kan fortsätta på nuvarande villkor och atl preliminära beslut om lån kan lämnas fram tiU den 1 juli 1973.
Flertalet remissinstanser ansluter sig till förslaget att produktion och inredning av servicebostäder bör främjas genom all de speciella lånevillkor som nu gäller för studentbostadsbyggandel utvidgas till alt omfatta också servicebostäderna och när det gäller inventarielån även
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 177
förbättras genom höjda lånebelopp. Bland dessa remissinstanser återfinns länsstyrelsen i Uppsala län, länsbostadsnämnderna i Jönköpings, Blekinge och Västerbottens län, drätselkammaren i Malmö, sammanläggningsdelegerade i Norrköping och Linköping, stadskollegiet i Hälsingborg, Stor-Stockholms planeringsnämnd, LO, TCO, Hyresgästernas riksförbund, SAF, Näringslivets byggnadsdelegation. Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund. Industriens bostadsförening, SABO och Umeå studentkår.
Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller att servicebostadslån till rikskooperativa bostadsföretag och bostadsrättsföreningar endast bör utgå för insprängda lägenheter och lillskottsmm som uthyrs till självkostnadspris direkt av förelaget eller föreningen. Lån för särskUda fastigheter med servicebostäder bör däremot utgå endast till allmännyttiga bostadsföretag.
Sammanläggningsdelegerade i Uppsala konstaterar atl olika lånevillkor kommer att gälla beträffande de av de kooperativa företagen byggda bostadsrättslägenheterna och servicebostäderna. Detta skulle enligt sammanläggningsdelegerade kunna lösas i fråga om servicebostäder uppförda i särskilda fasligheter men måste rörande de insprängda lägenheterna och tillskottsrummen vålla stora svårigheter. Ungdomsstyrelsen i Uppsala anser atl speciella lån inle skall utgå för tillskoltsrummen, då dessa förr eller senare ändå skall tillföras moderlägenheten. Däremot bör särskilda lån utgå lill byggande av insprängda lägenheter i vanliga bostadsområden.
Sora vUlkor för beviljande av servicebostadslån bör enligt länsstyrel-sen i Göteborgs och Bohus län gälla atl viss andel av de insprängda servicebostäderna tillförsäkras handikappade. Stadskollegiet i Göteborg tillstyrker förslaget om servicebostadslån förutsatt atl långivningen vidgas lill att omfatta alla forraer av servicebostäder oberoende av hushållets karaktär.
Önskemål om atl de föreslagna lånemöjligheterna skall gälla i framtiden såväl för nu befintliga studentbostadsföretag som för andra byggherrar förs fram i yttranden från SFS, Akademiska föreningen i Lund och Stiftelsen Chalmers studenthem. Däremot anser kommunstyrelsen i Stockholm atl de nuvarande lånevillkoren för studentbostäder bör ändras och anpassas tiU de lånevillkor som gäller för övrig bostadsproduktion. Motivet härför är bl. a. atl bättre kunna motverka en segregation.
Enligt studentbostadsnämnden i Uppsala, Umeå studentkår, Uppsala universitets studenter och Uppsala radikala demokrater bör även famUjebostäder av genomgångslyp omfattas av de föreslagna lånereglerna.
De avstyrkande remissinstanserna eller de som ställer sig tveksamma till förslaget om servicebostadslån invänder allmänt alt skäl inle föreligger för alt skapa en särskild låneform. Bostadsstyrelsen anför.
Med omläggningen av reglerna för beräkning av pantvärdet fr. o. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 178
1968 bör detta värde för välskötta förelag i princip sammanfalla med den godtagbara produktionskostnaden. Någon särskild beräkningsgrund avseende panlvärdet för servicebostäder är därför inte längre motiverad. Någon stimulanseffekt torde inte erhållas ulan i stället en mindre kosl-nadsrespekt. Bostadsstyrelsen avstyrker därför förslaget i fråga om beräkning av pantvärdet, och därmed bortfaller också raotivet fÖr den större fördjupningsmöjligheten.
Som ytterligare motiv raot förslaget kan anföras dels svårigheter alt erhålla och bedöma kostnadsuppgifter för insprängda bostäder och lUl-skollsrum, dels förseningar i slulbelåning och låneutbetalning.
Bostadsslyrelsens ställningstagande beträffande lånevillkoren innebär att det inte finns någon grund för en särskild låneform. För servicebostäder bör aUlså gälla samma lånevillkor som för andra bostäder.
I sistnämnda synpunkt instämmer mer eller mindre starkt länsbostadsnämnderna i Stockholms, Uppsala, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län. Även kommunstyrelsen i Stockholm och Moderata ungdomsförbundet finner speciella låneformer omotiverade. Däremot kan bostadsstyrelsen tänka sig att kommun eller allmännyttigt förelag som eventuellt ingår som bostads-rättshavare för att möjliggöra uthyrning av smålägenheter i en bostadsrättsförening skall kunna få bostadslån för finansiering av insatsen.
Bostadsstyrelsen tillstyrker förslaget att servicebostäderna skall kunna uthyras möblerade och att inventarielån skaU kunna utgå för finansiering av inventarier i såväl bostädema som gemensamhetsutrymmena. Denna uppfattning förs fram också av länsstyrelserna i Uppsala och Örebro län, länsbostadsnämnden i Värmlands län samt sammanläggningsdelegerade i Norrköping och Uppsala. Kommunstyrelsen i Stockholm påpekar all enligt Stiftelsen Hem för Ungdom inventarier av tiUfredsstäUande standard inte kan anskaffas liU bostäder och gemensamhetslokaler för det av utredningen föreslagna beloppet, 2 300 kr. per rum.
Remissinstanserna är starkt delade beträffande en del av de utredningsförslag som gäller bosladsförmedlingsprinciper. Detta gäUer bl. a. insläUningen till utredningens åsikt att förmedling av såväl servicebostäder som inneboendemm bör ske via de kommunala organen, bostadsförmedlingarna.
TUl de remissinstanser som tillstyrker utredningens rekommendationer eller lämnar dessa utan erinran hör SIV, länsstyrelserna i Uppsala och Västerbottens län, kommunstyrelsen i Stockholm, Stor-Stockholms planeringsnämnd, sammanläggningsdelegerade i Norrköping, drätselkammaren i Västerås, ungdomsstyrelsen i Uppsala, LO, TCO, Svenska kommunförbundet. Svenska riksbyggen, SSU, Linköpings studentkår. Stiftelsen Göteborgs studenthem och studentbostadsnämnden i Uppsala. 1 denna fråga framhåller Svenska riksbyggen all bostadsförmedlingarna behöver reformeras och göras till fungerande serviceorgan med uppgift att förmedla aUa förekommande bostadstyper. Samtidigt understryks behovet av att statsmakterna utformar direktiv för förmedlingsverksamhe-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 179
ten. Denna bör för övrigt samordnas med arbetsmarknadsverkets strävanden att underlätta nödvändig flyttning av arbetskraft, en synpunkt som delas med LO. Vidare ansluter sig såväl Svenska riksbyggen som socialstyrelsen lill förslaget att inte någon övre åldersgräns sätts för boende i servicebostäder. Länsstyrelsen i Malmöhus län efterlyser en enhetligt utformad förmedlingsverksarahel för koraraunerna, där förmedlings-organet svarar för att ingen grupps intresse i fråga om boendet blir eftersatt.
Positiva lill en kommunal förmedling av inneboenderum och tillskottsrum är länsstyrelsen i Västerbottens län, länsbostadsnämnden i Blekinge län, servicekommittén, stadskollegiet i Hälsingborg, Svenska kommunförbundet och Linköpings studentkår. Svenska kommunförbundet säger beträffande inneboenderummen att i första hand de mindre kommunerna rekommenderats att ge sådan service genom sina bostadsförmedlingar. Förbundet finner det även lämpligt att andra korarauner ger en viss service på detta område, exempelvis genom en annonstavla i bostadsförmedlingens lokaler. Stor-Stockholms planeringsnämnd anser att förmedling av inneboenderum bör kunna handhas även av annan förvaltning än bostadsförmedUng och enUgt sammanläggningsdelegerade i Norrköping bör seriösa, privata lägenhetsinnehavare kunna hyra ul under samhäUelig kontroll. Sammanläggningsdelegerade i Linköping konstaterar emeUertid för sin del att förmedling av inneboenderum bör ske först på sikt. Stadskollegiet i Hälsingborg meddelar atl det redan beslutats att en utvidgning skall ske av bostadsförmedlingens service lill atl omfatta även förinedling av inneboenderum och möblerade lägenheter.
Bostadsstyrelsen är av den meningen atl del ■— med hänsyn till st)'-relsens uppfattning atl speciella bostäder inte löser ungdomens bostadsproblem ulan att del i första hand är en fråga ora tillräckligt utbud av permanenta bostäder på marknaden — inte torde finnas några möjligheter att införa vUlkor om kommunal förmedling av servicebostäder. Dock föratsätter styrelsen det som självklart att kommun eller allraännyttigt företag för anvisning av hyresgäster till dessa bosläder anlitar bostadsförmedlingen.
Enligt sammanläggningsdelegerade i Uppsala torde en förraedlings-verksamhet knappast gå atl realisera betriiffande vanliga inneboenderum men däremot i fråga om servicebostäder. Hur förmedlingsverksamheten slutligt skaU ordnas bör utredas på det lokala planet. Bostadsförmedlingsnämnden i Uppsala är i och för sig positiv lUl en förmedling av inneboenderain men understryker alt kontroll av inneboendemmmen bör ske av annan komraunal nämnd.
Stadskollegiet i Göteborg förklarar sig villigt att svara för förmedlingen av servicebostäder och tillskottsrum men anser all en förmedling av inneboenderum inte medför sådana fördelar att kommunen bör engagera sig i verksamheten. Vidare påpekas att den bristande balansen
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 180
på bostadsmarknaden kan föranleda att del tills vidare blir nödvändigt att tillämpa särskilda regler vid förmedling av bostäder till studerande. Även kommunstyrelsen i Stockholm anser att någon form av kvotsystem kan bli nödvändig, åtminstone under en övergångstid, för att tiUgodose vissa gruppers bostadsbehov.
I avstyrkande yttranden från Göteborgs förenade studentkårer och Stiftelsen Chalmers studenthem hävdas att förmedlingen av studentbostäder bör kvarstå under nuvarande huvudmän. SACO säger på denna punkt atl endast under förutsättning all bostadsförmedlingarna erhåller resursförstärkningar det kan vara ändamålsenUgt alt överföra formed-Ungen av studentbostäder till de kommunala bostadsförraedlingarna. Stiftelsen Göteborgs studenthem har i princip inget emot atl de kommunala organen övertar förmedlingen, men under en längre övergängs-tid bör en ändring inte ske av det under många år vidareutvecklade och alltmer förfinade systemet för egen förmedling. De administrativa formerna för förmedling av servicebostäder bör enligt sammanläggningsdelegerade i Linköping bestämmas först efter ingående överläggningar mellan bostadsförmedlingen och studentkåren.
Stiftelsen Stockholms studentbostäder uttalar farhågor för att ell bifall lill utredningens förmedlingskonstruklion kommer atl medföra små möjligheter för studerande från landsorten all inora rimlig tid få en servicebostad. Detta skulle medföra en diskriminering av en viss grapp som strider raot gmndläggande värderingar i utbUdningspolitiken. Liknande synpunkter anlägger Göteborgs förenade studentkårer, Stockholms studentkårers centralorganisation och Uppsala universitets studenter som samtliga menar alt någon särbehandling inle får ske av bostadssökande beroende på dessas mantalsskrivningsort.
SFS förordar att bostadsförmedlingsprinciperna utformas så atl de ger möjlighet till en medveten politisk styrning och kontroll av sludentbo-sladssituationen. Beträffande tilldelningsförfarandet förordas ett system gmndal på sociala kriterier i likhet med del system som nu tUlämpas i Stockholm. Detta system bÖr enligt SFS på försök tUlämpas under minst tre år vid fördelning av eventuella servicebostäder. Vidare rekommenderas atl ett förslag lill kösystem utarbetas och sänds på remiss i vilket också frågor rörande besittningsskydd och kvarboendekontroll bör ingå. Även Stockholms studentkårers centralorganisation och studentbostadsnämnden i Uppsala fäster uppmärksamheten på behovet av en social tilldelning.
Utredningsförslaget att ensamstående i förmedlingshänseende bör jämställas med gifta ulan barn tillstyrks av länsstyrelserna i Uppsala och Örebro län, kommunstyrelsen i Stockholm, stadskollegiet i Göteborg samt Ensamståendes intresseorganisation, medan däremot SAF, Näringslivets byggnadsdelegation. Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund och Industriens bostadsförening ställer
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 181
sig tveksamma till förslaget.
Länsstyrelsen i Uppsala län, HSB och Uppsala universitets studenter uttalar sig positivt om förslaget att manlalsskrivningslvånget för anmälan tiU bostadsförmedUng slopas på orter där del ännu tillämpas.
Beträffande förslaget alt den nedre åldersgränsen för anmälan lUl bostadsförmedling skall sättas vid 16 är i stället för den nu vanligtvis tiUämpade gränsen 18 år är meningarna delade. Tillstyrker förslaget gör bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Uppsala och Örebro län, länsbostadsnämnden i Jönköpings län, StadskoUegiet i Göteborg, sammanläggningsdelegerade i Norrköping, drätselkammaren i Lund, HSB, Folkpartiets ungdomsförbund och Umeå studentkår. SÖ däremot förordar ett bibehållande av nuvarande åldersgräns eftersom flertalet ungdomar även efter 16 års ålder är i behov av såväl personligt som ekonomiskt stöd från familjen och därför ora raöjligl även boenderaässigt bör vara inleraraade i denna eller i annan vuxengemenskap. Socialstyrelsen erinrar om alt för de ensarastående ungdomarna utan barn i åldern 16—18 år tiden i bostadskön är en övergångslid, eftersom de flesta på grund av familjebildning kan räkna med alt inom några år komma i en bättre situation för tilldelning av bostad. Alt sänka anmälningstiden tUl 16 år kommer all förlänga väntetiden för äldre ensamstående, vilkas förhållanden inle har utsikt att förändras genom giftermål o. d. Avstyrkande yttranden har lämnats även av drätselkammaren i Örebro, stadskollegiet i Hälsingborg saml Ensamståendes intresseorganisation. Förstnämnda remissinstans anser all 16-årsgränsen bör tillämpas endast i undantagsfall. Tveksamma till förslaget ställer sig kommunstyrelsen i Stockholm och drätselkammaren i Malmö. Bostadsförmedlingsnämnden i Uppsala förordar all 18-årsgränsen även i fortsättningen skall gäUa vid ansökan om permanent bostad raen kan däremot länka sig en gräns vid 16 år när det gäller ansökan om möblerade rum på den aUmänna marknaden.
De flesta av remissinstanserna som uttalar sig om de utbildnings-politiska aspekterna på utredningens förslag pekar på att tillkomsten av studentbostäder har varit studiesocialt betingad och att en fortsall expansion och demokratisering av den högre utbildningen föratsätter att ett tiUräckligt utbud av studentbostäder även framdeles kommer att finnas så alt inle en eventuell bostadsspärr kommer att medföra en inskränkning i allas rätt till högre studier.
Risk föreligger enligt drätselkammaren i Örebro för en katastrofal försämring av de studerandes bostadssituation ora utredningens förslag omsätts i praktiken. Detta är särskilt allvarligt eftersom det erfarenhetsmässigt alltid är de ekonomiskt svagare studenterna som har svårast att få en bostad av någorlunda godtagbar standard. Den utbildningspolitiska målsättningen är i dagens samhälle klart inriktad på att häva den hittillsvarande snedrekryteringen till akademiska och liknande yrken. Utredningens förslag anses verka i rakt motsatt riktning. Drätselkamraa-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 182
ren hyser vidare den åsikten att korarauner med högskole- och universitetsutbildning har en självklar skyldighet att effektivt verka för att studentbosladsbehovet tillgodoses. Förtur vid bostadsförmedlingen är därför nödvändig om den högre utbildningen skaU kunna bedrivas i överensstämmelse med statsmakternas målsättning och direktiv.
Även SACO, SFS, Umeå studentkår och Uppsala universitets studenter framhåller atl det i första hand blir de ekonomiskt svagare grupperna som drabbas vid en försämrad bostadssituation. När det gäller den ulbildningspolitiska målsättningen anser SFS och Akademiska föreningen i Lund att den måste väga tungt vid utformningen och fördelningen av del bostadsbestånd som bl. a. skall läcka de studerandes bostadsbehov.
I fråga om ansvaret för atl studenternas bostadsbehov skall tillgodoses delar Svenska kommunförbundet inte drätselkammarens i Örebro åsikt att detta i första hand skall åvila kommunen. Förbundet finner det visserligen naturligt att studentbostadsbyggandet betraktas som en integrerad del av universitetsorternas bostadsförsörjning och i planeringshänseende tUlfredsstäUande saraordnas raed bostadsbyggandet i övrigt, men detta får självfallet inte innebära att staten undandrar sig ansvaret för studenlbostadsproduklionen, då byggandet av bostäder för studerande bör ses som en studiesocial åtgärd. Vidare säger förbundet att utredningens förslag på kort sikt skulle medföra svåra problem på de stora bristorterna liksom för kommuner med eftergymnasial utbildning. En utbyggnad av universitet och högskolor förutsätter givetvis atl bosläder på studieorten tillhandahålls de studerande.
Tanken på atl studentbostadsbyggandet är en rent studiesocial åtgärd eller elt led i utbildningspolitiken förs fram även i yttranden från länsstyrelserna i Uppsala och Östergötlands län, Stor-Stockholms planeringsnämnd, socialförvaltningen i Linköping, SFS, Akademiska föreningen i Lund, Göteborgs förenade studentkårer och Umeå studentkår. SFS framhåller sålunda att studentbostadsbyggandet är ett exempel på en studiesocial insats som skall motverka social och geografisk snedrekrytering lUl högre studier.
Länsstyrelsen i Uppsala län betonar att studenlbostadsföretagens om-bildning lill eller uppgång i allmärmyttiga bostadsföretag bör genomföras med stor försiktighet. Det är vidare enligt länsstyrelsens mening väsentiigt att statsmakterna även i framtiden har ansvaret för uppfyllandet av de utbildningspolitiska målen om allraän tUlgång på lika villkor tUl rikligt anpassad utbUdning. Inriktning och dimensionering av landets eftergymnasiala utbUdningsväsen är avhängiga av tillgången på bostäder för de studerande. På något längre sikt behöver dock detta enUgt länsstyrelsen inle utgöra hinder för en integration av de nuvarande studentbostadsförelagen med företag för servicebostäder. Ombildningen av studentbostadsförelagen berörs även av Linköpings studentkår som befarar att det vid ett omedelbart öppnande av studentbostäderna även
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 183
för andra gmpper kan uppstå konflikt mellan det utbUdningspolitiska målet och kravet på lika behandling av olika gmpper bosladssökande. Man bör därför överväga om inte de nuvarande studentbostäderna successivt bör upplåtas lUl andra grapper i den takt som byggandet av nya servicebostäder sker. Risk finns vidare för atl kommunen inle känner ansvar för de icke mantalsskrivna studenterna. SFS konstaterar att utredningen inle ger underlag för ell ställningslagande då förekomsten av studentbostäder inte sätts i relation lill den utbildningspolitik som förs. Enligt länsstyrelsen i Östergötlands län bör systemet med särskilda bostäder för studerande bibehållas lill dess balans skapats på bostadsmarknaden. I annat fall riskeras hela målsättningen i utbildningspolitiken. Göteborgs förenade studentkårer säger sig inte kunna acceptera att antalet för studenter tUlgängliga bostäder i relation till del totala antalet utbildningsplatser vid något tUlfälle blir lägre än i dag. En sådan utveckling skulle innebära elt avsevärt steg tillbaka i det ulbildningspolitiska reformarbetet. Liknande tankegångar återfinns också hos SAF, Näringslivets byggnadsdelegation. Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund och Industriens bostadsförening.
Stockholms studentkårers centralorganisation understryker i sitt yttrande all bostadsbehoven i flera fall är en ren konsekvens av den av statsmakterna valda lokaliseringen av utbildningsinstitutionerna. Vidare konstateras att, om kommunerna producerar ett tiUräckligt antal smä-bostäder så all de studerandes rätt till studieläraplig bostad tryggas, del inte längre finns anledning alt upprätthålla en fortsatt produktion av studentbostäder.
Kravet på en snabb tillgång till studentbostad kommer enligt SFS atl öka genom bl. a. den ökade vuxenutbildningen, de mildrade inträdeskraven för högre studier, det ökade antalet decentraliserade kurser och den för allt fler återkommande utbildningen. Liknande synpunkter anför även Akademiska föreningen i Lund.
Samtiiga remissinstanser utom en ställer sig negativa till förslaget att det nuvarande farailjebostadsbyggandet för studenter bör begränsas till ett minimum. AMS påpekar att behovet av genomgångsbostäder i hög grad gäUer även gifta och sammanboende. Liknande synpunkter framkommer i yttranden från länsstyrelsen i Uppsala län, sammanläggningsdelegerade i Uppsala, SAF, SACO, Svenska kommunförbundet. Näringslivets byggnadsdelegation. Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund. Industriens bostadsförening, SFS, Akademiska föreningen i Lund, Göteborgs förenade studentkårer, studentbostadsnämnden i Uppsala och Uppsala universitets studenter. Sålunda säger SFS all samma skäl som motiverar alt man bygger särskilda bosläder för ensamslående också gäller för familjer. Det är för SFS ett helt oeftergivligt krav att utredningens förslag inte genomförs. SFS kan vidare inte acceptera att antalet familjebostäder
prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 184
i relation till del totala antalet studerande ens under en övergångstid blir mindre än i dag. Även Umeå studentkår finner utredningens förslag helt oacceptabelt.
Länsstyrelsen i Uppsala län betonar att på expansiva orter med stora utbildningsanstalter även framdeles särskild hänsyn bör tas till de studerande familjernas behov. Annars uppstår, enligt länsstyrelsen, en allvarlig fara för att de utbUdningspolitiska målen riskeras.
Akademiska föreningen i Lund erinrar om alt bostadssituationen i Lund redan i dagsläget är sådan att del för familjer kan sägas råda en bostadsspärr för högre studier. Dessutom konstaterar föreningen atl studerandefamiljer oftast av ekonomiska skäl inte kan acceptera en nyproducerad bostad på den allmänna bostadsmarknaden.
Enligt drätselkammaren i Örebro är behovet av en genomgängsbostad för en familj större vid hastigt uppkommande flyltningsorsak än för den ensamslående eftersom ett inackorderingsrum är en möjlig lösning för denne.
Positiva till utredningens förslag är sammanläggningsdelegerade i Linköping som menar all det från integralionssynpunkt är önskvärt atl man så snart som möjligt försöker få utrymme för sluderandefamiljema i den normala bostadsproduktionen i stället för i speciella studentbostadshus.
De remissinstanser som yttrar sig i fråga om anordnande av s. k. lil 1-skottsrum är övervägande positiva lUl den föreslagna bostadstypen. Bland dessa remissinstanser återfinns socialstyrelsen, SÖ, bostadsstyrelsen, länsstyrelserna i Uppsala och Västerbottens län, länsbostadsnämnderna i Stockholms, Uppsala, Värmlands och Västernorrlands län, sammanläggningsdelegerade i Norrköping, Moderata imgdomsförbundet samt Folkpartiets ungdomsförbund. I fråga om standardkraven säger emellertid bostadsstyrelsen att dessa torde kunna sättas något lägre än för övriga smålägenheter. Anledningen härtill är enligt styrelsen att dessa rum endast under kortare tid är avsedda att utnyttjas för en person i avvaktan på en permanent anslutning till moderlägenhel. Alltför hög ulmstningsstandard i vissa avseenden bör därför av bl. a. ekonomiska skäl inte krävas.
SÖ förordar en prioritering av anordnande av tiUskottsrum vilka kommer antingen en ensam bostadssökande eller en familj under tillväxt lill nytta. En prioritering av detta slag skulle nämligen motverka en ny kategoribildning. För att underlätta för ungdomar alt bo kvar i hemmet anser styrelsen vidare att förlängt bostadsbidrag lill familjer med ungdomar i åldern 16—18 år bör övervägas. TiUskottsrum bör enligt länsstyrelsen i Västerbottens lan byggas i så stor utsträckning som möjligt medan däremot kommunstyrelsen i Stockholm anser att dessa rum boenderaässigt, administrativt och ekonomiskt är mindervärdiga boendealternativ, varför komraunslyrelsen avstyrker förslaget ora produktion av tiUskottsrum. Länsstyrelsen i Örebro län finner inte tillräck-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 185
ligt starka motiv för ett byggande av tillskottsrum i nyproduktionen, eftersom rumstypen mycket väl torde kunna ersättas med en insprängd servicelägenhet. Liknande synpunkter anlägger även Hyresgästernas riksförbund, medan däremot stadskollegiet i Hälsingborg vill att såväl de insprängda lägenheterna sora tillskoltsruraraen skall få del största utrymmet i del nytillskott av servicebostäder som är atl vänta. Kollegiet betonar vidare alt tillskoltsrummen bör förvallas så atl konflikter inle uppstår mellan moderlägenhetens och tUlskottsrummets hyresgäster.
Drätselkammaren i Lund avstyrker förslaget atl tillskottsrumraen skall administreras och hyras ul av bostadsföretag med motiveringen alt detta förfarande skulle eliminera idéerna om atl den växande familjen skall få större utrymme genom dessa mm. Även sammanläggningsdelegerade i Uppsala avstyrker förslaget eftersom inte några större olägenheter kan påvisas vid uthyrning av tillskottsrum från moderlägenhet.
I fråga om inneboendesystemel berör några remissinstanser utredningens rekommendation alt s.k. normalkontrakl för möblerade mm bör införas för alt skapa klarhet mellan hyresgäst och uthyrare om avtalsviUkoren för hyresförhållandet. Rekommendationen tillstyrks av SIV, länsstyrelserna i Uppsala och Västerbottens län, bostadsförmedlingsnämnden i Uppsala, Svenska riksbyggen samt SSU. Statens hyresråd ifrågasätter emellertid — med hänsyn till den heterogena kategori av hyresgäster del här är fråga om — om del finns fömtsättningar för atl normalkontrakt kommer atl tUlämpas i någon större orafallning. Vidare anser hyresrådet, i likhet med utredningen, atl del är olämpligt att införa en möjlighet att genom besittningsskydd tvångsvis förlänga hyresförhållandet rörande inneboenderummen. En sanering av inneboendemarknaden förordas i stäUel ske genora konkurrens från andra boendeformer. Frågan om besittningsskydd berörs även av bostadsstyrelsen som anser atl rekommendationerna om kommunal rumsförmedling saml användningen av normalkontrakt inte är tillräckliga åtgärder för atl missförhållandena på inneboendemarknaden skall kunna undanröjas. Frågan om ett rättsligt skydd för inneboende bör därför utredas på nytt. Även ungdomsstyrelsen i Uppsala betonar betydelsen av ett förbättrat rättsligt skydd för den inneboende.
Hyresgästernas riksförbund ifrågasätter starkt innehållet i utredningens förslag till normalkontrakl och pekar på att en auktorisalion av förnedrande kontraktsbestämmelser knappast innebär en tillfredsställande lösning. Man bör i stället pröva normalkontrakl som bättre svarar mot rimliga anspråk från den boendes sida.
Med anlednmg av vad utredningen anfört om att hyresavtalen beträffande servicebostäder generellt inte bör förses med överenskommelse om avstående från besittningsskydd framhåller SFS följande. Om tillgången på vanliga bostäder är dålig koraraer besittningsskyddet för servicebostäder alt medföra att omsättningen bland hyresgästerna
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 186
blir obefintlig. SFS anser alt besittningsskyddet i princip bör vai.T ett krav men att detta bör införas först efter det atl erfarenheter av servicebostäder hunnit utvecklas. SAF, Näringslivets byggnadsdelegation. Svenska byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges fastighetsägareförbund och Industriens bostadsförening poängterar alt boende i servicebostäder i princip bor få sarama besittningsskydd som övriga hyresgäster.
Sammanläggningsdelegerade i Uppsala och SABO instämmer i vad utredningen anfört i fråga om besittningsskydd. SABO betonar samtidigt att det för att karaktären av genomgångsbostad skaU kunna behåUas inte bör ifrågakomma att hyresgästen har rätt till byte, upplåtelse i andra hand e. d.
Några remissinstanser delar utredningens åsikt atl del är angelägel alt kommuner, som förmedlar statliga lån till bostadsrättsföreningar, på vissa villkor ger kommunal borgen för lån till förvärv av bostadsrätt i fastigheter med statlig belåning. Dessa remissinstanser är bostadsstyrelsen, SIV, statens handikappråd, länsstyrelsen i Uppsala län, länsbostadsnämnden i Jämtlands län, HSB, SSU samt Moderata ungdomsförbundet.
Bostadsstyrelsen konstaterar atl utredningens rekommendation inte tar sikte på särskilda typer av småhushåll och den har, om borgenstecknandet sätts i system, samraa effekt som en höjning av den övre lånegränsen. Styrelsen anser för sin del att en kommun som har eller inför regler om kommunal borgen i begränsad utsträckning inte bör prioritera ungdomar utan att borgen bör kunna lämnas till alla hushållsgrupper efter behovsprövning.
I flera remissyttranden, framför allt från studenthåll, berörs frågan om hyresgästinflytande. De remissinstanser som yttrar sig i denna del frarahåller att det är angelägel alt det inflytande som de studerande nu har får fortsätta.
Sålunda anför SABO atl del åtminstone under en övergångstid är motiverat att tillförsäkra studentorganisationerna visst fortsalt inflytande.
SFS framhåller alt utredningen över huvud taget inle berört frågan om hyresgästinflytande. SFS kräver alt det inflytande som nu existerar fortsätter och stärks. Delta gäller inflytandet på både förvaltnings- och styrelsenivå. Motsvarande synpunkter återfinns i yttranden från Folkpartiets ungdomsförbund. Akademiska föreningen i Lund, Göteborgs förenade studentkårer. Stiftelsen Chahners .studenthem. Stiftelsen Göteborgs studenthem, Stockholms studentkårers centralorganisation, Uppsala radikala demokrater samt Uppsala universitets studenter.
Ett antal remissinstanser har funnit utredningens benämning »servicebostäder» på de föreslagna genomgångsbosläderna mindre lyckad. Bland de kritiska remissinstanserna märks bostad.istyrelsen, statens ungdomsråd, länsstyrelsen i Västmanlands län, länsbostadsnämn-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 187
den i Malmöhus län, servicekommittén, sammanläggningsdelegerade i Uppsala, drätselkammaren i Malmö, ungdomsstyrelsen i Uppsala, TCO, Svenska kommunförbundet. Hyresgästernas riksförbund, Stockholms studentkårers centralorganisation, Göteborgs förenade studentkårer samt Umeå studentkår.
Bostadsstyrelsen framhåller att benämningen »servicebostäder» leder lill en viss överbetoning av servicefrågorna. Behovet av service i olika former med anknytning till bostaden är inte specifikt för ungdomar och de andra grupper av småhushåll, som utredningen har haft i åtanke vid utformandet av sina förslag. Samma behov har andra hushållsgmpper. Styrelsen anser atl det inte behövs någon särskild benämning på de bostäder det här är fråga om.
Länsstyrelsen i Västmanlands län betonar att begreppsbestämningar är nödvändiga och önskvärda i samband med utvecklings- och utredningsarbete samtidigt som det är angeläget alt begrepp inle tillkomraer utan erforderlig samordning mellan olika myndigheter och med expertis på nomenklaturfrågor, exempelvis Tekniska nomenklaturcentralen.
SSU finner benämningen »servicebostäder» vara en välraoliverad gemensam benämning såväl för nuvarande studentbostäder och inneboenderum som för nyproducerade genomgångsbostäder för olika grupper av ensamslående. Förbundet betonar dock i sammanhanget atl kravet på servicekomplement till den enskUda bostaden måste lösas även för andra grupper av boende. Positiv till benämningen är även centrala byggnadskommittén i Uppsala.
Statens ungdomsråd föreslår att benäraningen »bostäder för enpersonshushåll» antas i stället, medan drätselkammaren i Malmö förordar benämningen »bostäder för ungdom m. fl.» och Hyresgästernas riksförbund föredrar uttrycket »specialbostäder.» Sammanläggningsdelegerade i Uppsala föreslår antingen benämningen »bostäder för ungdom m. fl.» eller »specialbostäder». Ungdomsstyrelsen i Uppsala föreslår för sin del benämningen »bostäder för ensamstående ra. fl.»
Departementschefen
I det föregående har jag lämnat en redogörelse för bostadsslyrelsens anslagsframställning saml ungdomsbostadsutredningens belänkande och remissyttrandena däröver. Jag tar nu först upp de frågor som har samband med styrelsens anslagsframställning.
Bostadsbyggandet har under de senaste åren legat på en hög nivå. Under år 1969 blev 109 000 nya lägenheter färdiga för inflyttning och under år 1970 beräknas 107 000 lägenheter ha blivit färdigställda.
Av det mUjonprogram för bostadsbyggandet under perioden 1965— 1974, som statsmaktema ullalat sig för, har mer än 60 % genomförts
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 188
när sex är nu har förflutit. TiU frågan om fullföljandet av miljonprogrammet återkommer jag i del följande.
Före programperiodens slut behöver ett program för det fortsatta bostadsbyggandet utarbetas. Jag har därför, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande, tiUkallat sakkunniga för att göra en bedömning av bostadsbyggandets omfattning och inriktning efter år 1974. I direktiven för de sakkunnigas arbete har jag betonat att bostadsbyggnadsbehovet inte kan bedömas enbart på grandval av statistisk information. Del bestäms i hög grad också av bostadspolitiska mål. En väsentlig del av de sakkunnigas uppdrag är därför atl pröva frågan om konkretisering av de bostadspolitiska målen, medlen för deras förverkligande och hur målen och medlen inverkar på bostadsbyggnadsbehovet.
Som jag framhållit i direktiven är del en angelägen bostadspolitisk uppgift att främja en allsidig hushållssammansättning i våra bostadsområden. Av betydelse i delta sammanhang är bl. a. de kommunala bostadsförmedlingarnas möjligheter att medverka härtill. De sakkunniga har fått till uppgift atl, som ett led i denna del av utredningsarbetet, göra den av förra årets riksdag (SU 1970: 50, rskr 152) begärda översynen och prövningen av normkrav och lånevillkor med anknytning lill bostadsförmedlingarnas arbete.
Förra årets riksdag uttalade sig för en bostadsbyggnadsplan för år 1970 om 95 000 lägenheter och en projektreserv om 10 000 lägenheter.
Fr. o. m. år 1970 anges ramen för beslut om bostadslån i m våningsyta i stället för som tidigare i antal lägenheter. Den låneram som har fördelals för år 1970 motsvarar 88 000 lägenheter med 1967 års genomsnittliga våningsyta. Det faktiska antalet lägenheter för vilka statiigt bostadslån har bevUjats under år 1970 kan emellertid beräknas till närmare 93 000 på gmnd av att den genomsnittiiga ytan per lägenhet då var mindre än år 1967. Enligt beslut av Kungl. Maj:t har under år 1970 igångsättningstiUstånd fått meddelas för sammanlagt 8 500 lägenheter utan StatUga lån, ram i ålderdorashera inräknade.
Det kan beräknas att totalt ca 100 000 lägenheter påbörjades under år 1970.
Småhusens andel av påbörjandet var 28 % under år 1968. Andelen steg år 1969 till 32 % och sjönk under år 1970 till en nivå strax under 30 %.
Den genomsnittliga lägenhetsytan i flerfamiljshus med statliga lån fortsätter atl minska. I 1966 års påbörjande var genomsnittsytan 75 m. År 1969 hade den sjunkit tiU något mindre än 70 m=. Detta beror på en förskjutning både mot mindre ytstorlekar för lägenheter med givet mmsantal och mot lägenheter med mindre antal ram.
I statiigt belånade småhus som påbörjades år 1968 var genomsnittsytan per lägenhet 36 m- större än i flerfamiljshusen. De inte statiigt belå-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Im-ikesdepartementet 189
nade småhusen är genomsnittiigt större än de statiigt belånade. SkiUnaden i storlek mellan lägenheter i småhus och i flerfamUjshus är därför större än den nyss angivna.
Som jag framhöll i förra årets stalsverksproposilion bör en ökad produktion av mindre och biUigare småhus stimuleras. Detta kan bidra till en större valfrihet beträffande boendeform och motverka en inte Önskvärd skiktning av hushållen efter inkomst och hushåUsstorlek.
Upphävandet förra året av föreskrifterna om minsta yta och mmsantal för statiigt belånade småhus torde på längre sikt bidra lUl en ökad produktion av småhus för mindre hushåU. Likaså torde byggindustriaUse-ringsutredningens synpunkter och förslag i betänkandet Rationellt småhusbyggande (SOU 1969: 63) kunna stiraulera tUl effektivare produktion av småhus. Belänkandet, som i korthet redovisades i förra årets statsvcrksproposition, har nu remissbehandlats. Remissinstanserna har ställt sig övervägande positiva liU utredningens förslag. Jag kommer senare all för Kungl. Majit anmäla de förslag till beslut varliU belänkandet bör föranleda.
Kostnaderna inom bostadsbyggandet utvecklades i stort sett gynnsamt under åren 1967—1969. Byggnadskostnadema var under dessa år i huvudsak oförändrade, och överkostnaderna, dvs. kostnader överstigande del av lånemyndigheterna faststäUda pantvärdet, minskade fram till mitten av år 1969. Därefter ökade emeUertid trycket på kostnadssidan. Priserna på byggnadsmaterial steg inte oväsenlUgt under första halvåret 1970. Från juli 1969 tiU juli 1970 steg byggnadskostnadsindex raed närraare 8 %. En viss ökning av anbudspriser och överkostnader under första halvåret 1970 har också kunnat konstateras. Dessa ökningar var dock väsentligt mindre än ökningen av byggnadskostnadsindex.
Från årsskiftet 1970—1971 har mervärdeskatten höjts vilket medför kostnadsökning inom bostadsbyggandet med drygt 3 %. Denna ökning har tUlsammans med den tidigare nämnda kostnadsökningen föranlett beslut om en höjning av låneunderlags- och därmed även pantvärde-nivån med 7 % från årsskiftet 1970—1971. Höjnmgen har i viss omfattning getts retroaktiv tiUämpning. Vidare har paritelstalen höjts till 1,03 för hus färdigstäUda före år 1970. Det innebär en höjning med 0,03 enheter för hus som färdigstäUts år 1969 och med 0,02 enheter för tidigare färdigställda hus.
Givelvis är det angeläget att effektiva åtgärder vidtas mot tendenserna tiU koslnadsstegringar. Bostadsmyndighelerna har möjligheter all påverka förutsättningarna för en rationell bostadsproduktion. För kommuners och byggherrars arbete raed programmering, upphandling och produktion kan myndigheternas erfarenheter vara av värde. Jag vill också peka på all det nu finns större förutsättningar än tidigare alt prioritera projekt som förenar god kvalitet raed låga produktions- och driftkost-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 190
nåder. Enligt vad bostadsstyrelsen redovisat i sin anslagsframställning har den rekommenderat länsbostadsnämnder och förmedlingsorgan atl arbeta efter dessa Unjer.
Produktivitetsutvecklingen inom bostadsbyggandet, vilken har stor betydelse för kostnadsutvecklingen, beror på många olika slag av åtgärder från dels stal och kommun, dels byggherrar, entreprenörer, ma-lerialtillverkare m. fl. Statsmakterna har, vid sidan av åtgärder för atl hålla byggandet inom ramen för tillgängliga resurser på byggmarknaden, inriktat sina strävanden på all främja del uidustriella byggandet. Dessa strävanden har särskilt avsett de administrativa och organisatoriska föratsättningarna för byggandet, bl. a. i form av förhandsbesked om bostadslån för stora, fleråriga bostadsprojekt. Det kan nämnas atl kostnaderna för de projekt för vilka förhandsbesked meddelades förra året låg upp till 10 % under kostnadsnivån i resp. ort. Dessa projekt omfattade dock endast ca 5 600 lägenheter. En annan åtgärd för alt främja produktiviteten är atl åstadkomma en ökad samverkan meUan byggherrar när del gäller bl. a. deras upphandling. Under anslagen tiU bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna har jag förordat att särskilda medel ställs lUl förfogande för all främja sådan samverkan.
Jag viU i detta sammanhang ta upp frågan om långivningen för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin. Låneformen tillkom genom beslut av 1952 års riksdag. Med lånen åsyftades främst all ge finansiellt stöd ål företag för anskaffning av nya maskiner som kunde ge besparingar i fråga om material och arbetskraft. I prop. 1965: 1 (bil. 13 p. V: 2) konstaterades alt metodutvecklingen inom byggnadsindustrin hade präglats av ökad användning av industriellt förtiUverkade byggnadsdelar och alltmer omfattande mekanisering av arbetet på byggplatserna. Långivningen tUl maskinanskaffning hade otvivelaktigt haft en stimulerande effekt på denna mekanisering. Emellertid hade de maskiner för vUkas anskaffande lån beviljats fått en så utbredd användning inom byggnadsproduklionen atl ansökningar om lån för detta ändamål i fortsättningen borde prövas restriktivt. I stället borde lån försöksvis utgå för att stimulera tillkomsten av anläggningar för industriell tillverkning av byggelement.
Under senare år har efterfrågan på lån varit liten. Under budgetåren 1968/69 och 1969/70 har inga nya lån beviljats. Vid utgången av budgetåret 1969/70 var fondens behållning 53,5 milj. kr., varav dock 16 milj. kr. avsåg bevUjade lån som inte utbetalats. Större delen av sistnämnda belopp betalades ut under andra halvåret 1970.
Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att låneverksamheten avvecklas vid utgången av innevarande budgetår. Mot bakgrand av vad jag fömt har anfört om den nuvarande inriktningen av statens stöd till bostadsbyggandets effektivering och med hänsyn till
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 191
att efterfrågan på lån från maskinlånefonden har upphört biträder jag styrelsens förslag. lag förordar därför att lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien avvecklas vid utgången av budgetåret 1970/71. Jag vill tillägga att det, om behov av statligt lånestöd i delta syfte skulle visa sig föreligga, finns möjligheter atl lämna stöd bl. a. genom den verksamhet som bedrivs av företagareföreningarna och styrelsen för teknisk utveckling.
Frågan om vissa ändringar i lokal belåningen har tagits upp av bostadssiyrelsen. Styrelsen föreslår att, om särskUda skäl föreligger, bostadslån skall kunna utgå även för lokaler i områden där husen inte är statsbelånade. Vidare hemställer styrelsen att bostadslån i särskilda fall skall kunna utgå för hus som till mindre än 50 % av våningsytan innehåller bostäder eller belåningsbara lokaler.
Servicekommittén har i sitt under hösten 1970 avlämnade belänkande Boendeservice 2 (SOU 1970: 68) föreslagit atl statslån med vUlkor motsvarande bostadslån för lokaler skall kunna utgå för nybyggnad, ombyggnad och förbättring av lokaler — med vissa undantag — i bostadsområden där husen tidigare inte är statsbelånade. Kommittén har vidare föreslagit viss utvidgning av den statiiga långivningen till lokaler som, om förslagen genomförs, kan koraraa att påverka bedöraningen av den s. k. 50 % -regeln. I avvaktan på den fortsatta behandlingen av servicekommitténs betänkande, som f. n. remissbehandlas, bör ställning inte nu tas till styrelsens förslag i fråga ora lokalbelåningen.
Kreditförsörjningen till bostadsbyggandet har för fjärde året i följd baserats på en av delegationen för bostadsfinansiering (DFB) träffad överenskoraraelse med kreditinstituten om krediter lill det statligt belånade bostadsbyggandet under byggnadstiden. Trots den stramhet som kännetecknat kreditmarknaden under året har erforderUg kredilvolym ställts till förfogande för årets bostadsbyggnadsplan. Den säsongmässiga fördelningen, som fraragår av följande tabell, har i stort sett varit lika gynnsam som tidigare år med en tyngdpunkt i igångsättningen på sommarhalvåret. Vissa förseningar i igångsättningen har dock inträffat under hösten.
Igångsättningarnas procentuella fördelning på kvartal
|
År |
Kvartal |
|
|
|
|
|
l:a |
2:a |
3:e |
4:e |
|
1966 |
13 |
21 |
24 |
42 |
|
1967 |
14 |
32 |
33 |
21 |
|
1968 |
18 |
28 |
30 |
24 |
|
1969 |
19 |
27 |
30 |
24 |
|
1970» |
19 |
30 |
27 |
24 |
' Siffrorna för år 1970 är preliminära.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 192
Åren 1967 och 1968 kunde överenskommelsema fullföljas utan problem. Den begynnande högkonjunkturen under år 1969 gav upphov till vissa svårigheter alt erhålla byggnadskrediter. Under hösten sistnämnda år rapporterades kreditsvårigheter för projekt motsvarande ett kreditbehov på 50 mUj. kr. Svårighetema kunde emellertid lösas utan nämnvärd tidsutdräkt efter kontakter raed kreditinstituten.
Under år 1970 har byggherrarnas svårigheter alt få byggnadskrediter ökat. Redan under våren kom de första anmälningarna ora kreditsvårig-heler. DFB och kreditinstituten tUlsatte därför en särskild expertgrupp bestående av representanter från DFB, sparbankema, affärsbankema och postbanken med uppgUit att kontinuerligt följa utvecklingen.
Under en del av andra halvåret var volymen projekt, där byggherrarna måst anmäla att kreditfrågorna inte kunnat lösas på normall sätt, mellan 200 och 300 milj. kr. Projekten har genom medverkan från expertgruppen i allmänhet successivt kunnat finansieras utan större förseningar av byggstarterna. I mitten av november hade alla projekt fått sin kreditfråga ordnad.
Bättre informationer tUl kreditgivarna om den planerade igångsättningen kan medverka till att uppkommande kredilproblem kan lösas snabbare. Denna informationsuppgifl åvUar givetvis i första hand byggherrarna men ökade insatser kan göras även av bostadsmyndighetema. Diskussioner ora hur inforraalionerna skall kunna förbättras pågår mellan DFB, bostadsstyrelsen och bankerna.
Jag övergår nu lill frågan ora bostadsbyggnadsplanen.
Planperioden har ett femårigt perspektiv och omfattar alltså nu åren 1971—1975. Planen innehåller för varje år ett garanterat program för del statsbelånade byggandet. För vart och ett av de två första åren upptar planen dessutom ett beräknat byggande ulan statliga lån samt en projeklreserv som avser både del statsbelånade och del inte statligt belånade byggandet. För del tredje året fastställs en projektreserv som avser endast del statsbelånade byggandet. Planen omfattar för de två första åren hela landet, medan den för de tre senare i princip avser endast orter med klart expansivt näringsliv och långsiktigt positiv befolkningsutveckling. Beträffande planperiodens tredje år uttalade förra årets riksdag (SU 1970: 50, rskr 152) att projektreserven fick tas i anspråk för fördelning på sådana orter som inte omfattas av det garanterade programmet men där kravet på stabila produktionsbetingelser är dokumenterat genom konkreta projekt.
Del garanterade programmet skall något undersliga den nivå som är möjlig att uppnå med hänsyn till den aktuella konjunkturbedömningen. Projektreserven bör vara så stor att den ger utrymrae för att öka bostadsbyggandet upp till nyss näranda nivå men också därutöver om konjunkturutvecklingen blir svagare än som har antagits.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 193
Den aktuella planperioden innefattar de fyra sista åren av den 10-årsperiod under vilken en miljon nya lägenheter skall byggas enligt riksdagens uttalande år 1965. För att miljonprogrammet skall förverkligas måste drygt 390 000 lägenheter färdigstäUas under de återstående fyra åren. Detta förutsätter vid oförändrade byggnadstider och oförändrad säsongfördelning ett årUgt påbörjande av inte fullt 100 000 lägenheter.
Förra årets riksdag antog en preliminär bostadsbyggnadsplan för år 1971 omfattande 95 000 lägenheter, därav 87 000 med och 8 000 utan statliga lån. Ramen för det statsbelånade byggandet är dock angiven i ra- våningsyta och omfattar en yta motsvarande 87 000 multiplicerat med den genomsnittliga ytan för de lägenheter för vilka preUminärt beslut om bostadslån meddelades åren 1967 och 1968. Dessutom bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:l atl meddela bestämmelser om planering och fördelning av en projektreserv omfattande 10 000 lägenheter.
Jag föreslår atl den av 1970 års riksdag preliminärt beslutade bostadsbyggnadsplanen för år 1971 nu fastställs definitivt. Ramen för det statligt belånade bostadsbyggandet bör aUtså beräknas på så sätt att talet 87 000 multipliceras med den nyss angivna genomsnittUga våningsytan. Eftersom lägenhetsytoma har minskat under senare år kommer antalet lägenheter som kan påbörjas år 1971 med aU sannolikhet att överstiga 87 000. HärtiU kommer det icke statUgt belånade bostadsbyggandet som beräknas tiU högst 8 000 lägenheter. TiUsammans får detta påbörjande en volym som motsvarar vad som årUgen behöver byggas för atl mtijon-programmet skaU kunna förverkUgas. Projektreserven om 10 000 lägenheter gör alt byggandet kan ökas tiU den nivå som är möjUg med hänsyn lill konjunktumtveckUngen. Den bedömning som nu kan göras leder fram till ett påbörjande av ungefär samma omfattning som under år 1970, dvs. ca 100 000 lägenheter.
Riksdagen antog förra året en bostadsbyggnadsplan för år 1972 som då var tredje året i planperioden. Planen omfattade ett garanterat program om 60 000 lägenheter och en projektreserv om 10 000 lägenheter, samtiiga statsbelånade. I enlighet med riksdagens nyss nämnda uttalande i frågan har Kungl. Maj:l bemyndigat bostadssiyrelsen att av denna projektreserv ta i anspråk en våningsyta motsvarande 3 000 lägenheter för att vidga del garanterade programmet för fördelning på sådana orter som inte är klart expansiva men där kravet på stabila produktionsbetingelser är dokumenterat genom konkreta projekt.
Planen för år 1972 skall nu utvidgas till att omfatta hela landet. Jag förordar atl den ges samma omfattning som för år 1971. Det garanterade programmet bör alltså preliminärt faststäUas tUl en vånings-yla motsvarande 87 000 lägenheter och byggandet utan statiiga lån beräknas till 8 000 lägenheter. Härtill kommer en projektreserv om 10 000 lägenheter, som avser både slatsbelånal och inte statsbelånat byggan-7 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 194
de. Av det garanterade prograramet bör som hittills en viss del fördelas först senare för atl tillgodose behov som uppkommer på orter där näringslivet expanderar snabbt och andra behov som inte kan fömtses vid den första fördelningen.
För år 1973, den aktuella planperiodens. tredje år, gäller enligt beslut av 1970 års riksdag elt garanterat program omfattande 50 000 lägenheter. Enligt beslut av 1969 och 1970 års riksdagar skaU bostadsbyggnadsplanen för planperiodens tredje år i princip avse endast orter med klart expansivt näringsliv och en långsiktigt positiv befolkningsutveckling.
Behov av ett längre planeringsperspektiv än två år rinns på många orter som med nuvarande riktlinjer inle kan komma i fråga vid fördelningen av det garanterade programmet för det tredje året i planperioden. Detta har också kommit till uttryck i de uttalanden och åtgärder som jag nyss har redogjort för och som avser ianspråktagande av viss del av 1972 års projektreserv för orter som inte fått del av det garanterade programmet.
Svenska komrnunförbundet har i framställning lill Kungl. Maj:t hemställt att gällande system för fördelning av bosladslåneramar omprövas. Samtiiga kommuners behov av långsiktiga rambesked bör därvid beaktas. Kommunförbundet hemställer vidare ora åtgärder så att kommunerna kan få besked om ramtilldelningen senast den 31 maj året före igångsättningsåret.
Jag vill inte bestrida atl vissa problem kan föreligga när man skall bedöma vilka kommuner som skaU innefattas i tUldelningen för planperiodens tredje år. Dessa problera skulle lösas genom en allmän vidgning av planeringsperspeklivet lill tre år. Såsom riksdagen framhöll förra året talar emeUertid osäkerheten i planeringsunderlaget och riskerna för felbedömningar för att ramarna för planperiodens tre sista är inte skaU avse hela landet utan endast orter där kravet på stabila produktionsbetingelser är klarast dokumenterat. Som riksdagen också uttalade kan delta krav vara dokumenterat med konkreta projekt för planperiodens tredje år i många orter som inte har en klart expansiv utveckling. Jag vill vidare peka på all de omfattande kommunsaramanlägg-ningarna den 1 januari i år bör kunna ge bättre förutsättningar för cn mera långsiktig planering av bostadsbyggandet och ökar skälen för ett längre planeringsperspekliv i många kommuner.
Det är angelägel atl förbättra planeringsförutsättningarna för bostadsbyggandet i orter som nu inte ryms inom det garanterade programmet men som har ett med konkreta projekt dokmnenteral behov av ramtiUdelning för år 3. Jag förordar därför att det garanterade programmet för planperiodens tredje år, som enligt vad som hittills har tillämpats skulle omfatta 60 000 lägenheter, vidgas med 5 000 lägenheter så att det omfattar 65 000 statligt belånade lägenheter år 1973. Projektreserven för detta år bör omfatta 16 000 statsbelånade lägenheter, vilket innebär
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 195
en vidgning med 6 000 lägenheter. Detta tUlskott till reserven bör, om så erfordras, få tas i anspråk för vidgning av det garanterade programmet i nyssnämnda orter. Genom de här förordade vidgningarna av såväl del garanterade programmet som projektreserven bör önskemålen om ett treårigt planeringsperspektiv kunna tiUgodoses i erforderlig utsträckning.
Orter med dokumenterat behov av bostadsbyggande under år 3 får genora det treåriga planeringsperspeklivet ramtilldelning ett och ett halvt år före verksamhetsårets början. Möjlighetema att ge övriga kommuner besked om ramtiUdelningen för år 2 tidigare än nu sammanhänger, som Kommunförbundet har påpekat, med tidpunkten för riksdagsbehandlingen av bostadsbyggnadsplanema.
För åren 1974 och 1975 bör, i enlighet raed gällande principer, endast ett garanterat program för det statsbelånade byggandet fastställas. Del bör omfatta 50 000 lägenheter för vart och ett av dessa år.
Planeringsramen för förhandsbesked om bostadslån bör liksom tidigare omfatta 10 000 lägenheter per år och gälla för åren 1972—1976. Raraen bör kunna vidgas av Kungl. Maj:l om det visar sig behövas.
Medelsramen för beviljande av bostadslån för nybyggnad under år 1971 beräknar jag enligt följande sammanställning. Fördelningen på småhus och flerfamiljshus är densamma som bostadssiyrelsen har räknat med. Genomsnittsbeloppen per lägenhet är uppräknade med anledning av dels förnyade uppgifter från styrelsen beträffande utvecklingen av genomsnittsbeloppen under år 1970 och dels höjningen av låne-underlagsnivån.
Antal Genomsnitt- Totalt
lägenheter ligt låne- lånebelopp
belopp (kr.) (milj.kr.)
Län för flerfamiljshus 62 650 x 21 000 1316
Län för småhus 24 350 x 25 000 609
Summa 1925
Medelsraraen för beslut ora lån för ombyggnader och räntebärande förbättringslån har under senare år varit 170 railj. kr. Medelsåtgången har eraeUertid, liksom utbetalningarna av lånen, legat på en lägre nivå.
Med hänsyn lill det intresse för ombyggnad och förbättring som visas i många kommuner samt angelägenheten av att denna verksamhet ökas förordar jag att medelsramen för beslut om lån till ombyggnader och räntebärande förbättringslån bestäms tiU 170 milj. kr. för såväl år 1971 som år 1972.
Kungl. Majit bör utverka riksdagens bemyndigande alt som hittills vidga medelsramen dels vid sådana ändringar i fråga om de genomsnittiiga lånebeloppen som kan bli en följd av ändringar i produktionsinriktning, låneunderlagsnivå m. ra., dels i samband med en sådan ök-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 196
ning av ombyggnads- och förbättrings verksamheten som kan behövas för att stödja sysselsättningen.
Anslagsbehovet under lånefonden har ökat kraftigt under senare år. För budgetåret 1970/71 har anvisats ett anslag av 1650 milj.kr. I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 beräknar bostadsstyrelsen atl på tilläggsstat för innevarande budgetår behöver anvisas 920 milj. kr. och atl anslagsbehovet för budgetåret 1971/72 uppgår till 2 840 milj. kr. Styrelsen har därefter inkommit med kompletterande uppgifter beträffande raedelsbehovet.
Det ökade anslagsbehovet beror väsentligen på alt tiden meUan färdigstäUande av husen och utbetalning av lånen för dem har minskat. Den överenskommelse som under hösten 1969 träffades meUan DFB och kreditinstituten innebar bl. a. atl åtgärder skuUe vidtas i syfte att förenkla ansökningsförfarandet och ärendebehandUngen för att påskynda utbetalningen av bostadslånen. Bostadsstyrelsen har med anledning härav vidtagit åtgärder som har medverkat tiU att tiden mellan färdigstäUande och utbetalning har minskat kraftigt. Denna minskning får effekt även på utbetalningarna under budgetåret 1971/72.
Med understrykande av att beräkningama är osäkra och alt utbetal-ningama påverkas av flera svårbedömda faktorer beräknar jag medelsbehovet för innevarande och nästa budgetår i enlighet med följande sammanställning.
|
Delposter |
1970/71 |
1971/72 |
|
|
milj. kr. |
milj. kr. |
|
1. Lån till nybyggnader |
2 190 |
2 280 |
|
2. Län till ombyggnader m. m. |
120 |
170 |
|
3. Skuldökning avseende |
|
|
|
paritetslån |
175 |
345 |
|
4. Räntelån |
685 |
700 |
|
5. Tomträttslån |
145 |
160 |
|
S:a utbetalningar |
3315 |
3 655 |
|
./. amorteringar |
580 |
595 |
|
Belastning resp. anslagsbehov |
2 735 |
3 060 |
|
Anslag |
1650 |
|
|
Reservation |
25 |
|
|
Behov av anslag på tilläggsstat |
1060 |
|
Anslaget tUl lånefonden för nästa budgetår bör alltså anvisas med 3 060 mUj. kr. I fråga om raedelsbehovet på tilläggsstat, som bör beräknas till 1 060 milj. kr., gör jag hemstäUan i annat sammanhang denna dag.
Jag går nu över till de frågor som har behandlats av ungdoms-bostadsulredningen.
Målet för ungdorasbosladsutredningens arbete har varit att för ung-doraar och andra sora bUdar småhushåll skapa ökade möjligheter till
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 197
individuellt boende med tillgång tUl god bostadsstandard, service och gemenskap. Vidare har utredningen satt som mål all samhället skall underlätta rörligheten på bostadsmarknaden och begränsa inneboendesystemet genom atl erbjuda dessa hushåUsgmpper specialbostäder förvaltade till självkostnad, dvs. utan vinstintresse. Slutiigen har utredningen uttalat sig för att de nuvarande specialbostadsformema integreras så att de kan utnyttjas av alla saml att i övrigl tiUgången till bostäder för småhushåU, främst för yngre ensamslående, förbättras.
Utredningen framhåller att utbUdningsexpansionen och de strakturella förändringarna i samhället har medfört en omfattande infljttning av framför allt ungdomar till tätorterna. För att komma till rätta med såväl dessa ungdomars som exempelvis invandrares och nyligen frånskildas bostadssituation krävs speciella insatser.
Utredningen föreslår att dessa grappers bostadsbehov skall tillgodoses och samtidigt ökad rörlighet på bostadsraarknaden åstadkommas genom ett tillskott av s. k. servicebostäder. Dessa bostäder skall i första hand tiUgodose kortsiktiga bostadsbehov och på lämpligt sätt integreras raed övrig bebyggelse och områdesservice. De bör kunna inplaceras i bebyggelsen i särskilda fastigheter, grappvis i flerfamiljshus eller i form av s. k. insprängda lägenheter.
Utredningen anser att del bör ankomma på kommunema atl inom de femåriga bostadsbyggnadsprogramraens ram utarbeta de lokala analyser som behövs för alt beräkna behovet av servicebostäder.
Den splittring på oUka huvudmän i fråga om byggandet av specialbostäder som nu förekommer finner utredningen vara olycklig. Service-bosläder för skilda behov anses böra tiUkomma under likartade ekonomiska och administrativa villkor, helst under ett gemensamt huvudmannaskap. Med hänvisning tiU bl. a. det av slalsmaklema uttalade önskemålet att huvuddelen av nyproducerade flerfamiljshus skall förvaltas av företag som arbetar utan enskUt vinstintresse föreslås atl de allmännyttiga bostadsföretagen samt bostadsrättsföreningar som är anslutna till de rikskooperativa bostadsföretagen HSB och Svenska riksbyggen engageras som huvudmän för servicebostäderna. Dessutom förordas atl de nuvarande studentbostadsföretagen uppgår i eller ombildas till allmännyttiga företag.
De nuvarande särskilda lånereglerna för studentbostadsbyggandet föreslås upphöra att gälla vid utgången av innevarande budgetår. I stället skall enligt förslaget tillkomsten av servicebostäder främjas genom inrättandet av en särskUd låneform, kallad servicebostadslån. LånevUlkoren föreslås bli desamma som nu gäller för studenlbostadslånen.
För anskaffning av inventarier i servicebostädema förordas alt särskilda lån beviljas. Den nuvarande lånefonden för inventarier i studentbostäder föreslås bli ombildad till en lånefond för inventarier i servicebostäder och överförd från utbildningsdepartementets till inrUcesdepar-
prop. 1971: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 198
tementets huvudtitel. Utredningen föreslår också viss höjning av det gällande maximibeloppet för invenlarielån.
Förmedlingen av såväl servicebostäder som inneboenderam bör enligt utredningen åvila de kommunala organen. Manlalsskrivningslvånget för anmälan tiU bostadsförmedling föreslås slopat på orter där det ännu tillämpas. Vidare förordas att den nedre åldersgränsen för anmälan till bostadsförmedling allmänt sänks från 18 till 16 år.
Bland övriga förslag som utredningen har fört fram kan nämnas en vidgning av bosättningslångivningen tUl att omfatta även ensamstående hushållsbUdande person utan barn samt en rekommendation att kommunerna tecknar borgen för lån till förvärv av bostadsrätt i statsbelånade hus.
Vid remissbehandlingen har många av de hörda instanserna i huvudsak anslutit sig till utredningens förslag och rekommendationer eller lämnat dessa utan erinran. Åtskilliga remissinstanser som har ställt sig positiva till utredningens målsättning ifrågasätter dock utformningen av och möjligheterna att genomföra vissa av förslagen. Några yttranden är huvudsakligen negativa eller innebär ett underkännande av utredningsförslagen.
Min allmänna uppfattning ora utredningens arbete är att det har gett en omfattande belysning av ungdomens bostadsförhållanden och värdefulla synpunkter på problemen rörande en förbättring av bostadssituationen för ungdomar och andra som behöver en bostad av genomgångskaraktär.
Av det material som utredningen har redovisat framgår att det föreligger en väsentiig skillnad mellan gifta och ogifta i de yngre åldersgrupperna när del gäller innehav av egen bostad. Enligt 1965 års folkräkning förfogade 93 % av de gifta i åldrarna 20—24 år över en egen bostad. I åldersgruppen 25—29 år var motsvarande siffra 97 %. Däremot hade endast 37 % av de ogifta kvinnoma och 26 % av de ogifta männen i åldersgruppen 25—29 år en egen bostad. Även när del gäller bostadens kvalitet visade de ogifta ungdomarnas bostäder stora brister. Standarden var i stort sett lägre än för de gifta hushåUen. Detta gäller i all synnerhet för den betydande grapp av ungdomar som är hänvisade till inneboendesystemet. Inneboendemmmen kännetecknas ofta av brister i fråga om utmstning och möjligheter tiU ett ostört privatliv.
För alt möta särskilt ungdomars bostadsbehov har sedan länge särskilda åtgärder vidtagits från såväl statens och kommunernas som enskilda huvudmäns sida. Framför allt har den snabba expansionen av den högre utbildningen ansetts motivera speciella insatser för all åstadkomma ett tiUfredsstäUande utbud av bostäder på universitets- och högskole-ortema. Insatserna har huvudsakligen inriktats på uppförande av särskilda studentbostadshus. Antalet ungdomar som f. n. bor i sådana specialbostäder är betydande men utgör likväl endast en mindre del av de studerande.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 199
Efter hand har krav rests även från andra ungdomsgrupper att få samraa miöjligheler till ell välordnat boende som många studerande nu har tillgång till. Som utredningen framhåller gäller detta inte mmst den stora och växande grapp av ungdomar som årligen lämnar sina hemorter för att arbeta eUer genomgå arbetsmarknadsutbildning på annan ort. Bland de ungdomar som bor kvar på hemorten önskar många frigöra sig från föräldrahemmet. Även andra grupper ensamstående, bl. a. de raånga invandrama och personer som blir ulan bostad i samband raed skUs-raässa, har ett likartal bostadsbehov.
Del är enligt min mening en viktig bostadspolitisk uppgift att skapa likartade förutsättningar för alla grupper av ungdomar och ensamstående att få tillgång till bostäder av god standard. Som bl. a. bostads-styrelsen framhåller i sitt yttrande är lösandet av småhushållens boT stadsproblem i första hand en fråga om ett tillräckligt och väl differentierat utbud av tillfredsställande bostäder över huvud taget. Utredningen har också pekat på olika åtgärder, som har betydelse i detta sammanhang, bl. a. ökat beaktande av hithörande gruppers behov i den långsiktiga kommunala bostadsplaneringen.
Det bör vara ett allmänt riktraärke att bostadsfrågan för ungdoraar liksom för andra småhushåll skall lösas genom atl ett erforderligt antal lägenheter blir tillgängligt inom del normala bostadsbeståndet i vanliga bostadsområden.
Härigenom motverkas också en inte önskvärd kategorisering inora boendet. Utredningen har starkt betonat att frågan ora att förbättra bostadsförhållandena för ungdomar ra. fl. bör lösas inora ramen för. en sådan integration inom boendet att det inte uppkommer en uppdelning i bostadsområdena efter inkomst, ålder o. d. Denna utredningens principiella inställning har vunnit allmän anslutning bland remissinstanserna. En del av dem påpekar dock att utredningens förslag står i viss motsättning till dess principiella uppfattning; förslagen leder till en ny form av kategorisering, eftersom kategorin studerande skulle ersättas raed kategorin ensamstående ungdomar m. fl. Vidare framhåller några remissinstanser att frågan om ökat byggande av genomgångsbostäder sammanhänger med omfattningen av det totala bostadsbyggandet och dess fördelning på lägenhetstyper. I anslutning härtiU har också pekats på att det kan möta svårigheter för hyresgästerna i genoragångsbosläder att få tillgång till ordinära bostäder, vilket skulle innebära risk för att boendet i genoragångsbosläder permanentas.
Dessa vid remissbehandlingen framkomna synpunkter är enligt min mening betydelsefulla. Jag vill i sararaanhangel erinra ora all jag, som jag förut har berört, i slutet av förra året tUlkaUade sakkunniga för atl utreda frågor rörande del framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning och atl i anslutning härtill lägga fram förslag i fråga om de bostadspolitiska målen och medlen. De sakkunnigas uppdrag är vitlom-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 200
fattande och frågan om bostäder för ungdomar och andra som bildar småhushåll utgör en av de faktorer som de sakkunniga måste beakta vid sina överväganden rörande bostadsbyggandets omfattning och dess fördelning på olika lägenhelslyper och upplålelseformer.
Liksom remissinstansema kan jag i princip helt ansluta mig till utredningens målsättning när det gäller integration av bostäder av förevarande slag. Den står i full överensstämmelse med vad jag anfört i direktiven för nyssnämnda sakkunniga, där del har angetts som en betydelsefull uppgift att utredningsarbetet inriktas på åtgärder som motverkar kategorisering inom boendet och som främjar en allsidig hushållssammansättning i bostadsområdena. Frågan hur en integration av bosläder för ungdomar m. fl. bäst skall kunna främjas torde med hänsyn härtill komma alt övervägas ytterUgare i det större sammanhang som de sakkunniga har att behandla.
Ungdorasbosladsutredningens förslag om byggande av särskilda bostäder för ungdomar ra. fl. har förenats med vissa rekommendationer från utredningens sida i fråga om bostadsförmedlingarnas anvisningsnormer. Frågan har samband med vad jag nyss anfört om ökad integration i boendel. I de förut näranda utredningsdirektiven framhålls betydelsen av atl bostadsförmedlingarna medverkar lill en allsidig hushålls-sammansättning i bostadsområdena och att de sakkunniga därför bör föreslå åtgärder som kan underlätta förmedlingarnas arbete i detta syfte. Med hänsyn till delta utredningsuppdrag anser jag mig inte böra här gå närmare in på bostadsförmedlingsfrågor med undantag för vissa delfrågor som jag återkommer liU i det följande.
Vad jag nu har anfört innebär att vissa frågor av långsiktig art rörande bostadsförsörjningen för ungdomar m. fl. bör prövas ytterligare i ett större sammanhang. Detta ställningstagande innebär dock inle att övriga hithörande frågor bör ställas på framtiden. De motiv som utredningen åberopat för att ifrågavarande bostadsbehov bör tillgodoses bättre än hittills är enligt min mening bärande. Del är därför angeläget att man utan dröjsmål vidtar vissa åtgärder i detta syfte. 1 likhet med utredningen anser jag att dessa åtgärder bör inriktas framför aUt på de hushåll som består av ensamslående, vUka av olika skäl kan behöva en temporär lösning av sin bostadsfråga i avvaktan på en mera permanent bosättning. Hil hör som jag förut angett bl. a. ungdomar, såväl studerande som yrkesarbetande, saml andra personer som behöver bostad i samband med t. ex. flyttning av sysselsättningsskäl, skilsmässa eller invandring.
På längre sikt bör dessa bostadsbehov som jag har antytt i det föregående i stor utsträckning kunna tillgodoses genom ett tiUräckligt utbud av bostäder, varierat efter olika hushållsgrappers behov. Detta bör emellertid inte utesluta all, som också utredningen framhåUit, speciella åtgärder vidtas för att tUlgodose vissa gruppers behov av en mera tUlfällig lösning av bostadsfrågan, främst genom produktion av specialbostäder.
prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 201
Utredningen har framhållit att den tekniska utforraningen av de av utredningen föreslagna specialbostädema inte skiljer sig från små permanenta bostäder. Dessa specialbostäder bör emellertid, utan att man därigenom ger dem en särskUd benäraning på sätt sora utredningen har föreslagit, på något sätt avgränsas från andra bostäder av likartad beskaffenhet. Denna avgränsning bör enligt min mening knyta an framför allt tUl att bostäderna är avsedda att användas under en förhållandevis kort tid för varje hyresgäst, tiU deras karaktär av genomgångsbostäder för sraåhushåll. Alt bostädema har denna karaktär torde i princip utgöra motiv för alt de upplåts i möblerat skick. Jag tiUstyrker utredningens förslag att långivningen för inventarier i studentbostäder vidgas tiU atl omfatta även inventarier i genomgångsbosläder av förevarande art. Till frågor som rör lånebelopp och andra lånebestämmelser samt anslagsberäkning återkommer jag i det följande under punkten IV: 12.
Ansvaret för planeringen och genomförandet av produktionen av genomgångsbostäder åvilar i första hand kommunema likaväl som när det gäUer bostadsförsörjningen i övrigt. Omfattningen av denna produktion får bestämmas efter en avvägning av de skilda behov som skall tillgodoses inom kommunernas ramar för bostadsbyggandet varvid, som utredningen och vissa remissinstanser frarahållit, kommunema bör sararåda raed andra intressenter, t. ex. universitetsrayndighetema, arbets-raarknadsverket och ungdomsorganisationer. Några riktlinjer för denna avvägning anser jag mig inte böra ange, frågan får avgöras på det lokala planet. Detsamma gäller frågor om bostädemas standard och inplacering i bebyggelsen. Jag föratsätter att behovet av ytterligare råd och anvisningar i dessa frågor beaktas av bostadsstyrelsen både i styrelsens anvisningar för de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen och i arbetet på styrelsens skrift God Bostad. Vidare vill jag understryka vad som framhåUits av såväl utredningen som en del remissinstanser, nämligen att det för en integration i vidsträcktare mening inte räcker med enbart en fysisk integration ulan att det också behövs sociala kontaktmöjligheter. Som bl. a. servicekommitlén har framhåUit i sitt yttrande är det därvid av vikt att boendeservicen är väl utbyggd och så utforraad att den är tillgänglig för alla i bostadsorarådet. Detta hindrar inte atl genomgångsbostäder kan behöva i begränsad omfattning förses med vissa särskilda kollekliva komplement.
Ungdomsbosladsutredningen har föreslagit atl tillkomsten av genomgångsbostäder skall främjas genom lånevillkor, överensstämmande med dem som nu gäUer för studenlbosladslån. Innebörden av dessa villkor är alt lån utgår med 30 % av låneunderlaget och inom 100 % av pantvärdet, att detta värde kan sättas högre än enligt eljest gällande regler och att bostadslånet vid brist på underliggande kredit kan fördjupas mer än bostadslån i allmänhet. I anslutning härlUl har utredningen tagit upp frågan om huvudmannaskapet för ifrågavarande bostäder och föreslagit
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 202
atl lån med dessa särskilda viUkor skaU utgå endast tiU allmännyttiga företag och bostadsrättsföreningar som är anslutna tUl de rikskooperativa företagen.
Bostadssiyrelsen har i sitt yttrande framhållit att ifrågavarande lånevillkor har tillkommit under de särskilda förhållanden som tidigare gällde för studentbostadsbyggandel och att det är varken behövligt eller praktiskt möjligt att tUlämpa dessa villkor för andra låntagare på deras byggande av framför allt insprängda genoragångsbosläder. Jag ansluter mig till bostadsslyrelsens bedömning och vill i anslutning tUl vad styrelsen anfört understryka all eventuellt uppkomraande problem med särskilda överkostnader för dessa bostäder bör kunna lösas genom att styrelsen vidtar åtgärder i fråga om anpassningen av låneunderlags- och pant-värdeberäkningama till kostnadsskiUnader mellan olika lägenhetstyper. Härtill kommer all utredningens förslag inte är väl förenUgt med den allraänna principen att lånereglema bör så långt som möjligt vara generella och neutrala, så att de inte styr byggandet mot vissa typer av hus eller lägenheter. Jag kan aUtså av både praktiska och principiella skäl inte förorda utredningens förslag på denna punkt.
Av detta ställningstagande följer också atl några särskilda regler för huvudmannaskapet inte bör gälla för byggandet och förvaltningen av genoragångsbosläder, lika litet sora för andra typer av bostäder. Det torde emellertid ligga i sakens natur all kommunerna och deras allmännyttiga företag kommer att bära huvudansvaret för genomgångsbostäderna.
I frågan om huvudmannaskapet vill jag vidare anföra följande. Utredningen har föreslagit att de rikskooperativa förelagen, liksom de allmännyttiga, skall tillerkännas en särstäUning såsora huvudmän för genoragångsbosläder. Av mitt ställningstagande i del föregående följer att de kooperativa företagen bör kunna bygga och förvalla genomgångsbostäder på samma villkor som gäUer för andra typer av bostäder. Som flera remissinstanser har framhållit föreligger det en viss motsättning mellan den gmndläggande idén för bostadsrättsverksamheten och kravet på att genomgångsbostäder skaU upplåtas som hyresbostäder. En sådan uthyrningsverksamhet från bostadsrättsföreningarnas sida torde därför inte kunna få annat än begränsad omfattning. Delta bör dock inte utesluta atl de rikskooperaliva företagens erfarenheter av produktion och förvaltning tillvaratas på sätt som redan nu sker. Bostadssiyrelsen har pekat på att en integration meUan bosladsrättslägenheter och hyreslägenheter av förevarande slag kan erhåUas genom atl kommun eller allmännyttigt förelag förvärvar bostadsrätt lill genomgångsbostäder i hus sora tillhör bostadsrättsförening och disponerar dessa lägenheter för uthyrning. Styrelsen har också fört fram tanken att bostadslån i dessa fall skulle kunna utgå för finansiering av insatsen för bostadsrätten. Formerna och villkoren för en sådan långivning behöver emellertid utredas ytter-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 203
ligare innan stäUning kan tas i frågan.
Vad jag hittiUs har anfört i frågan om ökad produktion av genomgångsbostäder gäller framför allt orter utan större inslag av studerande på eftergymnasial nivå. Jag går nu över tiU atl behandla de särskilda problem som föreligger på orter med ett så stort antal sådana studerande att deras behov av bostad under studietiden har föranlett byggande av särskilda studentbostäder.
Utredningens förslag syftar till att avveckla denna form av kategori-bosläder och möjliggöra för alla grupper med likartade behov av bostad för ett mera tillfälligt boende alt få tillgång till sådan bostad. Förslagen går ul på att fortsatt produktion av särskilda studentbostäder inte skall förekomma och att förvaltningen av de nuvarande studentbostäderna skall föras över till kommunema som också skaU svara för fördelning och förmedling av bostäderna.
Studentbostäderna är en utpräglad form av kategoribostäder. Det ansågs pä sin tid motiverat av studiesociala skäl att genom särskilt låne- slöd främja tillkomsten av sådana kategoribosläder. En kategorisering av detta slag framstår numera som i princip oförenlig med de allmänna önskemålen om integration i boendel. De studiesociala skälen är emellertid i viss utsträckning gUtiga fortfarande, något som har starkt framhållits av studentorganisationerna i deras remissyttranden. I yttrandena har pekats på atl expansionen av den högre utbildningen och strävandena att vidga rekryteringen skuUe kunna motverkas genom utredningens förslag, som befaras medföra atl utbudet av bostäder starkt rainskas för dera som bedriver högre studier, vilket skulle medföra svårigheter främst för dem som har en svag ekonomisk stäUning. Dessa synpunkter bör enligt min mening beaktas. Samtidigt är också integrationssträvandena och andra gmpp)ers behov av Ukartade bostäder viktiga. Dessa olika intressen måste vägas mot varandra.
Från studentorganisationerna har framhållits att de helt ansluter sig till tanken på en integration av studentbostäder med bostäder för andra gmpper, under föratsättning dock att det inte leder till försämringar på del UtbUdningspolitiska och studiesociala området. Frågan hur de studerandes bostadsförsörjning skall ordnas är, med hänsyn även till remissutfallet i övrigt, inte kontroversiell från principiell synpunkt men innefattar vissa praktiska problem. Efter samråd raed föredragande statsrådet i utbildningsdepartementet vill jag i denna fråga vidare anföra följande.
På längre sikt bör frågan om bostadsförsörjningen för dera sora bedriver högre studier lösas med beaktande av önskemålen om integration av bostäder för olika hushåUsgrapper. Detta utgör i förening med vad jag förut har anfört om principerna för bosladslångivningen skäl för att speciella låneregler för studentbostäder inte längre bör tillämpas. 1 enUghet härmed bör principbeslut nu fattas om att den särskilda stu-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 204
dentbostadslångivningen skall upphöra och att de särskilda produktions-och förvaltningsföretagen för studentbostäder bör avvecklas. Som utredningen har föreslagit bör detta i aUmänhet kunna ske genom alt företagen uppgår i eller ombUdas tiU aUmännyltiga företag, dock med de begränsningar som följer av all vissa studentbostadsföretag på gmnd av dona-tionsbeslämmelser eUer av andra skäl kan komma all även i fortsättningen själva förvalta det bostadsbestånd som har tillkommit enligt iildre bestämmelser.
Så genomgripande ändringar i nuvarande ordning för finansiering och förvaltning av studentbostäder bör emellertid genomföras med en viss varsamhet. Särskilt på de större studieorterna har studentbostadsförelagen byggt upp en omfattande produktions- och förvaltningsorganisation. Del torde behövas en viss, inte aUtför kort övergångstid för all dessa uppgifter skall kunna övertas av kommunerna och deras bostadsföretag. Det är angeläget atl övergången genomförs så all del inte uppkommer hinder för genomförande av projekterad och planerad bostadsproduktion. Med beaktande härav vill jag förorda atl nuvarande särskilda bestämmelser om bostadslån till sludentbostadsföretag får tUlämpas under en övergångstid av tre år. Preliminära beslut ora studenlbosladslån bör alltså få meddelas fram tiU den 1 juli 1974. Efter nämnda lidpunkt kommer dessa lånebestämmelser att gäUa endast i fråga om tidigare beviljade län.
Vad jag nu har förordat innebär att studentbostadsförelagen undci övergångstiden kan fortsätta att ha ansvaret inte bara för produktion av såväl studentbostadsrum som famUjebostäder för studerande utan också för förvaltningen och därmed även för fördelningsprinciper, innefattande bl. a. frågor rörande s. k. kvarboendekontroll.
Den här förordade övergångstiden i förening med det betydande tillskott av studentbostäder, som enligt utredningens uppgifter är all vänta under de närmaste åren, bör kunna ge goda förutsättningar för alt på det lokala planet träffa sådana överenskommelser om avveckling eller omorganisation av studentbostadsförelagen, som tillgodoser både de studiesociala intressena och integrationssträvandena. Del ligger i sakens natur alt studenterna på många av de större studieorterna på grund av sitt antal kommer all utgöra en stor efterfrågegmpp på denna sektor av hyresmarknaden. Jag finner inte anledning räkna med annat än att man på kommunalt håll kommer atl la vederbörlig hänsyn till deras bostadsbehov. Jag fömtsätter också atl detta behov liksom hittiUs beaktas vid fördelningen av låneramama. I sammanhanget vill jag vidare erinra om att lokal- och ulraslningsprogramkommittéema för universitet och högskolor har lill uppgift bl. a. alt svara för att berörda kommuner erhåUer de uppgifter rörande utbyggnaden av nämnda institutioner som erfordras för bostadsplaneringen.
Vad jag nu har anfört innebär att jag inte finner anledning att stödja det av några remissinstanser framförda förslaget om ytterligare åtgärder
Prop. 1971: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 205
från statsmakternas sida för att bevaka de studiesociala intressena. Om del mot förmodan skulle uppkomma problem i detta hänseende lorde frågan få tas upp tiU förnyat övervägande. Jag viU tillägga att del bör kunna övervägas huruvida de praktiska problemen med fördelning av studerandebostäder i framtiden, i den mån arbetet med fördelningen inte lämpligen kan läggas på bosladsförraedUngarna, skaU kunna lösas genom alt ett visst antal bosläder reserveras för studerande och fördelas under medverkan av kårortsorganen eller av sludentbostadsföretag som kan komma att arbeta vidare som förvaltnings- och fördelningsorgan.
De lokala föratsättningama för atl lösa de här berörda övergångsproblemen torde variera avsevärt. På en del orter kan den av mig förordade övergångstiden visa sig onödigt lång. Jag vill framhålla att det inle är något som hindrar alt övergången till den nya ordningen sker snabbare. I anslutning härtill viU jag förorda atl en ökad integration av det nuvarande sludentbostadsbeståndet under övergångstiden skall kunna ske i den omfattning och i den takt som studentbostadsföretagen eUer, efter omorganisation, kommunerna finner lämpligt. Detta bör komma till uttryck i ell beslut ora att gäUande vUlkor för lån till studentbostäder inte skall utgöra hinder för att bostäderna upplåts tiU andra gmpper av boende. En ökad nyproduktion av genomgångsbostäder får givetvis betydelse för möjlighetema för icke-studerande atl få tillträde lill studentbostädema.
I det följande tar jag upp vissa särskilda av utredningen framförda förslag och uttalanden.
Utredningen förordar atl genomgångsbostäder för småhushåU i viss omfattning skall anordnas i form av vad utredningen kallar tillskottsrum. Dessa är avsedda atl under en lid av tio år tjäna som genomgångsbostäder och därefter kunna läggas tUl en raoderlägenhel. De tänkta tillskoltsrummen skiljer sig från hittillsvarande s. k. uthyrningsrum dels genom en föreslagen högre standard, dels och fraraför allt genora andra uthymingsregler, näraligen uthyming genom fastighetsägaren och inte genom innehavaren av moderlägenheten. Några remissinstanser har släUt sig kritiska till förslaget och bl. a. pekat på atl det här föreligger en intressekonflikt mellan önskemålet om oberoende för hyresgästen i till-skottsmmmet och önskemålet om elasticitet i fråga om lägenhelsstorlekar. Även enligt min mening inrymmer förslaget vissa problem. Bl. a. bör uppmärksammas atl vissa praktiska svårigheter kan uppkomma om inventarielån har utgått och tillskottsmmmet läggs tiU moderlägenheten innan lånet slutamorterats. Förslaget bör emeUertid kunna prövas i praktisk tillämpning i den omfattning som kommuner och byggherrar kan finna lämpUg.
Utredningen har rekommenderat en ökad kommunal borgensteckning för lån till förvärv av bostadsrätt i statligt belånade hus. Jag vill erinra om statsmakternas beslut år 1967 (prop. 100, SU 100, rskr 265) om generell rätt för kommun att gå i borgen för halva »nominella» insatsen.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 206
Utredningen har inle föreslagit någon vidgning av denna underställ-ningsfria borgensrätt utan endast rekoraraenderat ökad borgensteckning. Jag vill i anslutning tiU vad bostadsstyrelsen har anfört i denna fråga erinra om all en genereU borgensteckning i vissa avseenden ger samma effekt som en höjning av den övre lånegränsen för bostadsrättsföreningar och atl borgen bör kunna lämnas tiU aUa hushållsgmpper efter behovsprövning. Jag viU också framhåUa att kommunema är oförhindrade att inom ramen för sin imderslällningsfria låne- och borgensrätt ge ökad borgen till dem som har behov därav.
Vad utredningen anfört om inneboenderum kan jag i stort sett ansluta mig till. Jag anser alltså liksom utredningen alt inneboendets nackdelar i främsta rummet bör motverkas genom ökat utbud av bättre boendealternativ i enlighet med vad jag anfört i det föregående. Frågan om besittningsskydd och hyresprövning för dessa mm bör inte tas upp nu utan får aktualiseras senare, om utvecklingen skulle ge anledning därtill.
Även om bättre boendealternativ koraraer till stånd i ökad omfattning, kan man inle räkna med alt inneboendesystemel skall kunna avvecklas på kort sikt. Nackdelarna med denna boendeform skulle sannolikt i viss omfattning kunna begränsas genom ökad koraraunal förmedling av inneboenderura enligt utredningens förslag. Svenska koramun-förbundet har ställt sig positivt härtill och jag förutsätter därför att kommunala initiativ i denna riktning skall tas i den mån förmedlingarna får resurser härför.
Utredningen har också rekommenderat tillämpning av normalkontrakt för uthyming av inneboenderum. Förslaget har mött viss kritik vid remissbehandlingen. Bl. a. har Hyresgästernas riksförbund understrakit att kontrakten inte får innehålla för hyresgästen förnedrande bestämmelser. Statens hyresråd har ifrågasatt ora det med hänsyn till den heterogena kategori av hyresgäster det här gäller finns föratsättningar för atl normalkontrakt koraraer att tillämpas i någon större omfattning. Vad utredningen anfört på denna punkt ger enligt min mening inte underlag för något ställningstagande från statsmakternas sida. Del bör närraast ankorama på kommunema att i samarbete med berörda organisationer överväga frågor om utformning och tUlämpning av normalkontrakl.
Utredningen har behandlat vissa frågor rörande uthymingsregler för genomgångsbostäder, innefattande bl. a. frågor om besittningsskydd och bytesrätt. Utredningens genomgång av dessa spörsmål har lett-fram till att utredningen har ansett sig inte böra föreslå någon lagändring i dessa avseenden. Remissinstansema har delade uppfattningar i frågan. Några anser att hyreslagens regler bör utformas så att de främjar en snabb genomströmning i bostädema, andra hävdar all hyresgästerna i genomgångsbosläder bör ha samma stäUning som andra hyresgäster. För egen del vill jag framhåUa att dessa frågor faUer under den nya hyreslagen men att närmare erfarenheter av rättstillämpningen ännu saknas. I av-
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 207
vaktan på sådana erfarenheter torde det inte finnas anledning att nu gå närmare in på frågan om eventuella ändringar i hyreslagstiftningen. Vad gäller bostadsförmedlingarnas verksainhet har utredningen också tagit upp frågor rörande raantalsskrivningstvång och nedre åldersgräns för bostadssökande.
Utredningen anser att det s. k. manlalsskrivningslvånget bör slopas i de kommuner som ännu liUämpar del. Jag vill med anledning härav erinra om all statsmakterna år 1967 (prop. 100, SU 100, rskr 265) i princip uttalade sig mot atl krav på mantalsskrivning i komraunen tillämpas vid kommunal bostadsförmedling. Detta har korarait tiU uttryck i de krav på normer för förmedlingsverksamheten sora staten uppställer i samband med alt koramun, som så begär, får länsbostadsnämndens medverkan lill att kommunen får förmedla bostäder som tillkommer med stöd av statliga bostadslån. Dessa normer innebär bl. a. att kommunen inte får göra bostadssökandes rätt att bli anvisad bostad beroende av att han är bosatt i komraunen. Några ytterligare åtgärder i denna riktning har inte föreslagits av utredningen.
De nyss nämnda normerna innebär vidare att kommun, som har begärt och fått ifrågavarande lånevillkor tiUämpliga, skall bedriva verksamheten så all endast den som fyllt 18 år får registreras som bostadssökande och anvisas bostad. Undantag kan dock göras ora det finns särskilda skäl. Utredningen anser, ulan att föreslå någon ändring av bostadslånereglerna, att koraraunerna i sin förraedlingsverksamhet bör sänka åldersgränsen från 18 till 16 år. Några reraissinstanser, bl. a. socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, har ställt sig kritiska härtill. Skolöverstyrelsen frarahåller att ungdomar i denna ålder bör vara inlemmade i gemenskap med familjen eller andra vuxna. Jag är inte beredd att föreslå en generell sänkning av den i bostadslånekungörelsen föreskrivna åldersgränsen och vill framhålla att undantagsbestämmelsen torde ge tillräckligt utrymrae för att i särskilda faU beakta bostadsbehov för yngre sökande.
Det bör här näranas att Kungl. Maj:t raed anledning av utredningens förslag att bosättningslån skaU kunna utgå även tUl ensarastående utan barn har uppdragit ål farailjepolitiska koraraittén att pröva denna fråga i anslutning till den översyn av reglema för bosättningslån som kommittén tidigare har fått i uppdrag atl verkställa.
Avslutningsvis vUl jag ta upp en fråga som inte har berörts av utredningen men som har uppmärksammats i en del remissyttranden, särskilt från studenthåll, nämligen frågan om hyresgästinflytande över bl. a. förvaltning av genomgångsbostäder. Studentorganisationerna har framhållit atl det inom studentbostadsföretagen finns väl utvecklade former för hyresgästinflytande och atl en övergång lill nya organisationsformer för genoragångsbosläder bör innefatta en fortsättning och förstärkning av detta medinflytande. Av vad jag förut anfört framgår att det i varje
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 208
fall under den av raig förordade övergångstiden finns goda möjUgheter för studentorganisationerna att bevara det nuvarande médinflytandet; Detsamma gäUer médinflytandet i förvaltningen efter övergångstiden i den mån förvaltningen ligger kvar hos studentorganisationer och sludentbostadsföretag.
På sikt och aUmänt sett är frågan om medinflytande i förvaltningen något som gäller aUa hyresgäster. Frågan är enligt min mening av stor betydelse och jag anser det viktigt att en utveckling kommer till stånd i riktning mot ökat medinflytande. Jag är emellertid inte beredd att f. n. gå närmare in på frågan om vUka åtgärder i detta avseende som kan behöva vidtas från statsmakternas sida. Det beror bl. a. på vilka initiativ och vilket UtveckUngsarbete på området som kan komma fram inom de stora bostadsförvaltande företagen och deras organisationer.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt
1) för år 1971 uttala sig för en bostadsbyggnadsplan med den omfattning och fördelning jag har förordat,
2) medge att ramarna för bostadslån för nybyggnad bestäms med utgångspunkt i följande antal lägenheter
år 1971 ...87 000 år 1972... 87 000 år 1973... 65 000 år 1974... 50 000 år 1975... 50 000
3) medge atl Kungl. Maj:l meddelar bestämmelser om projektreserv för åren 1971—1973 i enUghel med vad jag i det föregående har förordat,
4) medge att beslut ora bostadslån för nybyggnad meddelas intiU ett belopp av 1 925 000 000 kr. under år 1971,
5) medge att beslut ora bostadslån för ombyggnad samt räntebärande förbättringslån meddelas intill ett belopp av 170 000 000 kr. under vart och ett av åren 1971 och 1972,
6) medge att förhandsbesked ora bostadslån för hus som skall byggas med tillämpning av industriella produktionsmetoder meddelas för högst 10 000 lägenheter under vart och ett av åren 1972—1976,
7) bemyndiga Kungl. Maj:t atl under de förutsättningar som angivits i del föregående besluta om utökning av de under 2) och 5) upptagna ramarna för långivningen under år 1971 och de under 4) och 6) upptagna ramarna,
8) godkänna vad jag i del föregående har förordat rörande avveckling av lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien,
9) lill Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1971/72
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 209
anvisa ett investeringsanslag av 3 060 000 000 kr.,
10) godkärma av mig förordade riktUnjer för främjande av bostadsförsörjningen för ungdomar och andra personer.-som har behov av bostad av genomgångskaraktär,
11) besluta att de särskilda bestämmelsema om bostadslån till studentbostadsföretag skaU upphöra ätt gäUa den 1 juli 1974 utom i fråga om lån som bevUjats före nämnda dag,
12) besluta att gäUande villkor för lån tUl studehtbostadsföretag fr. o. m. den 1 juli 1971 inte skaU utgöra hinder för uthyrning av ifrågavarande bostäder tUl andra än studerande. .
IV: 12. Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder
1969/70 Utgifti 6 152 553 BehåUningi 5 146 707
1970/71 Anslagi 5 500 000 1971/72 Förslag 6 900 000
' Avser Lånefonden för inventarier i studentbostäder, vilken för innevarande budgetår redovisas under åttonde huvudtiteln.
Enligt kungörelsen (1959: 371) om lån från lånefonden för inventarier i studentbostäder (ändrad senast 1970: 156) kan lån för anskaffning eller fömyelse av inventarier i studentbostäder beviljas med högst 1 500 kr. per rum. Inventarielån kan avse ram såväl i studentbostadshus som i insprängda studentbostäder och oavsett om bostäderna har tillkommit med stöd av statiiga lån eller ej. Längsta amorteringstid är-15 år och ränta utgår enligt den vid lånets beviljande gällande normalräntan för lån från statens utiåningsfonder.
Departementschefen
I det föregående (p. IV: 11) har jag redogjort för ungdomsbostadsutredningens förslag och mina ställningstaganden till dem. Jag har därvid förordat vissa åtgärder i syfte atl bättre än hittills tillgodose bostadsbehoven för de hushåll som består av framför allt ensamstående som behöver en temporär lösning av sin bostadsfråga i avvaktan på en mera permanent bosättning. Hil hör bl. a. ungdomar, såväl studerande som yrkesarbetande, saml andra personer som behöver bostad i samband med t. ex. flyttning av sysselsällningsskäl, skilsmässa eller invandring. Specialbostäder för dessa grupper har karaktär av genomgångsbostäder för atl tillgodose ett mera kortvarigt bostadsbehov och jag har därför tillstyrkt utredningens förslag att den nuvarande långivningen för inventarier i studentbostäder vidgas tiU att omfatta även sådana specialbostä-8 Riksdagen 1971. 1 sand. Nr 1. Bil. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 210
der. Jag tar i det följande, efter samråd med föredragande statsrådet i utbildningsdepartementet, upp vissa frågor rörande lånebeslämmelser och anslagsberäkning m. m.
Till följd av vidgningen av tillämpningsområdet bÖr lånefonden i enlighet med utredningens förslag föras över från åttonde tiU elfte huvudtiteln och ges benämningen Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder.
Inventarielån kan enligt gäUande bestämmelser utgå tiU studentsam-manslutning, bostadsstiftelse eUer företag som eljest svarar för inredning av studentbostäder. Låntagarkretsen bör i fortsättningen utgöras av bolag, föreningar och stiftelser, som svarar för inredningen av specialbostäder av förevarande art. På detta sätt kan den åsyftade utvidgningen av långivningen ske med bevarande av lånemöjUghetema för den nuvarande kretsen av låntagare. Någon anledning att utsttäcka långivningen tiU ensldlda personer fiims enligt min mening inte. Administrativa skäl talar för att lån inte bör bevUjas om det sökta beloppet är ringa.
Ibland torde det inträffa att bostäder för vilka inventarielän har utgått inte längre används för det avsedda ändamålet, dvs. att bostäderna övergår till att användas för permanent boende. Delta får dock antas komma atl gälla endast en liten del av dessa bostäder. En sådan ändrad användning bör enligt min mening i regel inte föranleda åtérkrav av inventarielån. Del får förutsättas att låntagarna i den mån det är möjligt flyttar inventarierna till andra bostäder där de kommer till avsedd användning.
De ändrade lånebestämmelserna bör träda i kraft den 1 juli 1971.
Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 föreslagit att det högsta lånebeloppet per rum i studentbostad med hänsyn tiU ökade inventariekostnader höjs tiU 1 700 kr. Ungdomsbosladsutredningen föreslår att lånebeloppet per enkekum sätts tiU lägst 2 000 kr. samt att 300 kr. per rum skall utgå för inventarier i gemensamhets-utrymmen. Med hänsyn till att maximibeloppet höjdes från 1 400 till 1 500 kr. så sent som vid ingången av innevarande budgetår (prop. 1970: 1 bU. 10 s. 447) anser jag mig inte böra förorda någon höjning av maximibeloppet.
Bostadsstyrelsen har hemställt att lånefonden för innevarande budgetår tiUförs ett belopp av 1,3 milj. kr. på tUläggsstat. Jag är inte beredd att förorda detta förslag.
För nästa budgetår beräknar jag anslaget tiU 6,9 milj. kr. Jag förutsätter därvid att vidgningen av inventarielånens tillämpningsoraråde, på grund av viss eftersläpning i långivningen, inte kommer atl medföra någon mera betydande ökning av medelsbehovet för budgetåret 1971/72.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen atl
1) godkänna den av mig i del föregående förordade ändringen av bestämmelserna om inventarielån,
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 211
2) tiU Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 6 900 000 kr.
IV: 13: Lånefonden för kommunala markförvärv
1969/70 Utgift 38-000 000 BehåUning 22 000 000
1970/71 Anslag 30 000 000 1971/72 Förslag 50 000000
Lånebestämmelsema finns i kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun (ändrad 1970: 112). Dessa bestämmelser innebär i korthet att kommun kan erhålla lån av statsmedel för förvärv av sådan fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning, företrädesvis för mark utan samlad äldre bebyggelse.
Bostadsstyrelsen
Styrelsen föreslår alt anslaget ökas med 170 milj. kr.-tiU 200 nulj. kr. för budgetåret 1971/72.
Från fondens tillkomst den 1 juli 1968 har anslagsbeloppet faststäUts tiU 30 milj. kr. per budgetår. Riksdagen uttalade (SU 1970: 50, rskr 152) i samband med att medel anvisades för innevarande budgetår att me-delsanvisningen i första hand bör beräknas på grandval av den efterfrågan som visas och inte göras beroende av vissa skatteintäkter. Några allmängUtiga erfarenheter av långivningen ansågs dock ännu ej ha vunnits.
Ansökningar avseende förvärv under år 1969 har inkommit tiU bostadsstyrelsen tUl ett totalt belopp av 224,1 milj. kr. Fömtsättaingar för lån i fråga om markförvärv för nyexploalering förelåg tUl ett belopp av 105,3 milj. kr. Styrelsen har beträffande förvärv, av fasligheter inom områden med samlad äldre bebyggelse, s.k. saneringsområden, avstyrkt ansökningar om 88,8 milj. kr. och av andra skäl ansökningar på tillsammans 30,0 milj. kr. Om tillräckliga lånemedel hade funnits skuUe styrelsen ha kunnat tiUstyrka lån för markförvärv inom såväl exploaterings- som saneringsområden till elt belopp av 194,1 milj. kr. För fas-lighetsförvärv under år 1969 översteg således efterfrågan på markförvärvslån väsentUgt tiUgången på lånemedel.
Den stegrade efterfrågan på markförvärvslån under senare år anser styrelsen inte vara tiUfällig och hänvisar tiU att kommunemas kostnader för faslighetsförvärv ökat från ca 700 milj. kr. under vart och ett av åren 1964—1965 tiU ca 1 200 mUj. kr. under vart och ett av åren 8* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. BU. 13
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 212
1967—1968. För år 1969 uppskattades konmiunemas kostnader tiU ca 900 milj. kr. Delta belopp innefattar inte de förvärv som kommunägda företag gör, utan endast de förvärv som görs inom ramen för den egentliga kommunförvaltningen. Av det totala antalet faslighetsförvärv utgjorde andelen reglerings- och saneringsfastigheter 14 % år 1964 och 33 % år 1968.
I den konmiunalekonomiska långtidsplaneringen (KELP 69) uppskattas kostnadema under år 1970 för förvärv av reglerings- och saneringsfastigheter tiU ca 260 mUj. kr., vilket motsvarar ca 35 % av de beräknade totala kostnadema (750 milj. kr.) för kommunala fastighetsförvärv under nämnda år.
Bostadsstyrelsen konstaterar atl kommunema enUgt riksdagens uttalande år 1967 (prop. 1967:100, SU 100, rskr 265) bör förvärva mark i sådan omfattning att de får ett dominerande inflytande över marktiU-gångar sora inom överskådUg tid kan beräknas bU tagna i anspråk för samhäUsbyggandet. Styrelsen anser att uttalandet har gUtighet även för mark inom saneringsområden. Sammanställningar av uppgifter ur bo-sladsbyggnadsprogrammen för åren 1970—1974 visar att endast 40 % av del totala antalet lägenheter i flerfamUjshus i saneringsområden är belägna på kommunmark, medan motsvarande tal för exploateringsområden är 83 %. Kommimernas markberedskap får därför anses vara relativt dåUg inom saneringsområden. Delta förhåUande är särskUt aUvarUgt med tanke på den satsning på saneringsverksamhet som är atl vänla under 1970-talet.
I direktiven tiU saneringsutredningen framhåUs att den ledande roUen i saneringsverksamhelen måste lUUiomma kommunen. Insatsema från kommunemas sida bör enligt direktiven bl. a. bestå i en aktiv kommunal markpoUtik som lar sikte på inköp av saneringsfastigheter för rivning men i betydande utsträckning också av fastigheter för upprastning och modernisering.
Kommimernas kostnader för markförvärv har varit avsevärt större än den genom låneansökningar verifierade efterfrågan på markförvärvslån. Låneformen är emellertid relativt ny. Vidare kan den nuvarande medelsbegränsningen ha avhållit en del kommuner från att söka lån för de jämförelsevis kapitalkrävande förvärven för saneringsändamål. Kungörelsens bestämmelser om prioritering av förvärv inom exploateringsområden kan dessutom ha medfört atl många kommuner avstått från att ansöka om lån för förvärv inom saneringsområden.
Den för år 1969 konstaterade efterfrågan på markförvärvslån kan enUgl styrelsens uppfattning förväntas öka ytterligare. För budgetåret 1971/72 beräknas lånebehovet uppgå tiU 200 milj. kr. Med hänsyn till detta föreslår styrelsen alt fonden tillförs 200 milj. kr., vilket tiUsammans med inflytande amorteringar skuUe ge en utlåningskapacitet för budgetåret 1971/72 av 205 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 213
Departementschefen
Bostadssiyrelsen har föreslagit en ökning av anslaget lill lånefonden från 30 tUl 200 mUj. kr. Styrelsens förslag syftar lUl atl tillgodose efterfrågan på lån i en omfattning som motsvarar kommunemas totala anspråk på StatUga lån för förvärv under år 1969 av såväl mark för nyexploalering som mark i saneringsområden.
För långivningen gäUer de riktlinjer som faststäUdes av statsmaktema år 1967 (prop. 100, SU 100, rskr 265). Dessa innebar att statens långivning tiU kommunala markförvärv kan avse endast en begränsad del av de samlade förvärven. Kommunema förutsattes även framdeles göra väsentUga finansieUa insatser för att förverkUga en aktiv markpolitik. Med hänsyn härtill borde långivningen till en början koncentreras till sådana förvärv som avsåg mark för nyexploalering.
Jag är inle beredd att ta stäUning tiU frågan om en vidgning av långivningen tiU atl omfatta även förvärv av mark inom saneringsområden. Bedömningen av denna fråga kan komma atl påverkas bl. a. av resultaten av det arbete som pågår inom saneringsutredningen.
Däremot anser jag att anslaget till fonden för nästa budgetår bör anvisas med belopp som gör det möjligt att öka långivningen för förvärv av exploateringsmark. I avvaktan på atl ytterligare erfarenheter vinns av efterfrågeutvecklingen beträffande lån för delta ändamål förordar jag att anslaget ökas med 20 milj. kr. och alltså förs upp med 50 milj. kr.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt tUl Lånefonden för kommunala markförvärv för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 50 000 000 kr.
IV: 14. Lånefonden för allmänna samlingslokaler
1969/70 Utgift 8 000 000 BehåUning —
1970/71 Anslag 10 000 000 1971/72 Förslag 10 000 000
Lånebestämmelsema finns i kungörelsen (1957: 367) om statslån för anordnande av allmänna samlingslokaler m. m. (ändrad 1960: 315). Dessa bestämmelser innebär i korthet att lån beviljas kommun, aktiebolag, förening eller stiftelse för nybyggnad, ombyggnad eller köp av byggnad i syfte alt tiUgodose behovet av allmänna samlingslokaler. Annan ägare av allmänna samUngslokaler än komraun eller kommunalt förelag beviljas även lån för avhjälpande av ekonomiskt trångmål. Lån utgår med högst 50 % eller, när synnerliga skäl föreligger, raed högst 70 % av låneunderlaget. Av lånet beviljas viss del som rähtefri stående del. Denna del fär i regel inte översliga 40 % av låneunderlagel.
Prop. 1971: 1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 214
RUcsdagen fastställer för varje budgetår en ram för beslut om lån från fonden.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag om 10 milj. kr. RUcsdagen har medgivit, atl lån från fonden beviljas med högst 12 milj. kr. under budgetåret (prop. 1970: 1 bil. 13, SU 11, rskr 11).
Statens nämnd för samlingslokaler
Nämnden hemställer att låneramen för budgetåret 1971/72 vidgas tiU 15 milj. kr. saml att anslaget förs upp med ett oförändrat belopp av 10 milj. kr.
I 1970 ärs statsverksproposition (bil. 13) anförde departementschefen i fråga om nämndens hemstäUan angående höjning av låneramarna för såväl budgetåret 1969/70 som budgetåret 1970/71 att han i avvaktan på resultatet av pågående utredning om statens stöd tiU samlingslokaler icke var beredd att förorda någon vidgning av låneramen för budgetåret 1969/70 samt att ramen även för budgetåret 1970/71 borde fastställas lill oförändrat belopp, 12 milj. kr.
Med hänsyn till departementschefens nyssnämnda uttalande anser sig nämnden nu inte kunna förorda någon höjning av låneramen i annan utsträckning än den som betingas av väntade koslnadsstegringar saml av det förhåUandet atl nämnden numera beslutat atl för varje särskilt objekt lån skall kunna tiUstyrkas med ett belopp upp tiU 1,5 milj. kr. mot tidigare belopp av högst 1 milj. kr. Angivna skäl talar enligt nämnden för att låneramen vidgas till 15 milj. kr.
Nämnden har beräknat utbetalningarna för budgetåret 1970/71 till 12,5 milj. kr. och för budgetåret 1971/72 tUl 13 nulj. kr. Med beaktande av inflytande amorteringar föreslår nämnden att anslaget förs upp med oförändrat 10 milj, kr. för budgetåret 1971/72.
Departementschefen
Utredningen om statens stöd till samlingslokaler beräknas bli slutförd inom kort. Utredningens förslag skaU därefter remissbehandlas. Någon proposition på gmndval av dessa förslag kan därför inte föreläggas årets riksdag under vårsessionen. Jag förordar att såväl låneramen som anslaget tas upp med oförändrade belopp för nästa budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) medge att beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för aUmänna samlingslokaler, meddelas intiU 12 000 000 kr. under budgetåret 1971/72,
2) lill Lånefonden för allmänna samlingslokaler för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 215
V. FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD
V: 10. Lokaliseringslån
1969/70 Utgift 192 196 865 Behållning 138 026 141
1970/71 Anslag 250 000 000 1971/72 Förslag 250 000 000
Från anslaget utläranas lokaliseringslån enligt kungörelsen (1970: 180) om stalUgl regionalpolitiskt stöd.
Medelsramen för lokaliseringslån under den femåriga försöksperioden omfattande budgetåren 1965/66—1969/70 utgjorde 1 000 milj. kr. Under perioden beviljades lån raed 916 milj. kr., varför vid ingången av innevarande budgetår dispositionsmässigt kvarstod 84 milj. kr.
Under nämnda femårsperiod anvisades 750 milj. kr. till lokaliseringslån och utbetalningar skedde med 612 railj. kr. Under anslaget fanns sålimda vid ingången av innevarande budgetår en kassaraässig reservation på 138 mUj. kr.
Av raraen för regionalpolitiskt stöd ora 1 200 railj. kr. under den treårsperiod som inletts med innevarande budgetår har för lokaliseringslån beräknats 800 mUj. kr. (prop. 1970: 75, SU 103, rskr 270). Inom näranda rara har stöd beräknats utgå också tiU Stiftelsen Norrlandsfonden med 5 milj. kr. årligen (prop. 85, SU 106, rskr 272). Kungl. Maj:t har vidare bemyndigats alt ta i anspråk den outnyttjade delen, 84 mUj. kr., av den ram för beslut om lokaliseringslån sora gäUde för den femåriga försöksperioden.
Arbetsmarknadsstyrelsen
Styrelsen föreslår, att anslaget för budgetåret 1971/72 förs upp med oförändrat 250 mUj. kr.
Departementschefen
Under åberopande av vad jag tidigare har anfört vid anmälan av anslaget Lokaliseringsbidrag (p. C 1) förordar jag i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen att anslaget tas upp med oförändrat belopp, 250 milj. kr.
Jag vUl i detta sammanhang anmäla att jag har för avsikt att, om riksdagen inle framstäUer erinran häremot, föreslå Kungl. Maj:t atl ett lån på 2,5 raUj. kr. får som en engångsåtgärd lämnas från anslaget tiU Stiftelsen Norrlandsfonden att användas för särskilda stödåtgärder i Norrbottens inland, företrädesvis Tornedalen. Lånet lorde få lämnas räntefritt och i övrigt på villkor som Kungl. Maj:l bestämmer. Norrlandsfondens utlåning av ifrågavarande medel föratsatts ske på samraa viUkor som i övrigt gäUer för fondens kreditgivning.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 216
att till Lokaliseringslån för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaUer Hans Maj:i Konungen.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 217
Register
|
Sid. |
|
kr. |
|
1 |
Översikt DRIFTBUDGETEN A. Inrikesdepartementet m, ni. |
|
|
13 |
Inrikesdepartementet |
7 353 000 |
|
14 |
Kommittéer m. m. |
6 500 000 |
|
15 |
Extra utgifter |
200 000 |
|
15 |
Bidrag till bestridande av kostnader för vissa |
|
|
|
internationella kongresser i Sverige |
1 000 14 054 000 |
B. Arbetsmarknad m. m.
16 Allmänna synpunkter
25 Arbetsmarknadsstyrelsen 47 380 000
30 Arbetsförmedlingen 182 840 000
52 Allmänna beredskapsarbeten m. ra. 430 000 000
62 Särskilda beredskapsarbeten ra. ra. 525 000 000
69 Förläggningsbyggnader m. ra. 18 000 000
71 Kostnader för
arbetsraarknadsstyrelsens förråds
verksamhet 1
000
72 /iLrbetsmarknadsutbildning
ra. m. 600
000 000
81
Kontant stöd vid arbetslöshet 262
000 000
84 Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor 7 500 000
85 Bidrag till anordnande av verksläder för handikappade 25 000 000 87 Bidrag tiU driften av verkstäder för handikappade 100 000 000 90 Vissa kostnader för vapenfria Ijänsteplikliga 14 000 000 92 Statens invandrarverk 10 855 000 94 Omhändertagande av flyktingar 15 000 000 96 Anpassningsåtgärder för invandrare 3 725 000 98 Undervisning för invandrare i svenska språket ra. m. 41 000 000
100 Arbetsdomstolen 560 000
101 Statens förlikningsmannaexpedition 580 000
102 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar 9 000
2 283 450 000
C. Regional utveckUng
103 AUmänna synpunkter
106 Lokaliseringsbidrag 65 000 000
108 Stöd tiU lokaliseringsutbildning 50 000 000
109 Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital 1 000
Prop. 1971:1 Bilaga 13 Inrikesdepartementet 218
110 Sysselsättningsslöd 10 000 000
111 Särskilda stödåtgärder i glesbygder 5 000 000 114 Bidrag till företagareföreningar ra. fl.: Adrainistra-
tionskostnader 8
500 000
117
Täckande av förluster i anledning av statligt stöd
till hantverks- och industriföretag ra. fl. 9 000 000
147 501 000
D. Bostadsbyggande m. m.
119 Bostadsstyrelsen 11 637 000
121 Länsbostadsnäranderna 22 106 000
122 Statens hyresråd 1735 000
123 Statens närand för samlingslokaler 193 000
124 Räntebidrag 1 000 000
125 Viss bostadsförbältringsverksamhet ra. m. 130 000 000
129 Byggnadsforskning 4 200 000
130 Rekonstruktionsbidrag till allraänna saralingslokaler 700 000
171 571 000
Sumraa för driftbudgeten 2 616 576 000
KAPITALBUDGETEN
IV. Statens utläningsfonder
131 Statens
hantverks-och industrilånefond 20 000 000
133
Lånefonden för bostadsbyggande 3
060 000 000
209
Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder 6 900 000
211 Lånefonden för koraraunala markförvärv 50
000 000
213
Lånefonden för allmänna samlingslokaler 10
000 000
3 146 900 000
V. Fonden för låneunderstöd
215 Lokaliseringslån 250 000 000
Sumraa för kapitalbudgeten 3 396 900 000
Totalt för inrikesdepartementet 6 013 476 000
Bilaga 14 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 14
Civildepartementet
översikt
TUl civUdepartementets arbetsområde hör ärenden angående länsstyrelsema, de lokala skatlemyndighelema och kronofogdemyndigheterna samt de ärenden rörande korarauner, landstingskommuner och administrativ indelning som inte ankomraer på annat departeraent. I departementet handläggs vidare ärenden om bebyggelseplanering, byggnads-, lantmäteri- och kartväsen, brandförsvar och beredskap för oljebekämpning.
Ar 1969 beslöt riksdagen om åtgärder för att fullfölja 1962 års kommunindelningsreform. Beslutet innebar atl gällande planer för länens indelning i kommuner skulle genomföras senast vid årsskiftet 1973—74. Enligt nu gällande planer är landet indelat i 272 kommunblock. Av dessa hade 72 färdigbildats till korarauner före den 1 januari 1970. Genom beslut under åren 1969 och 1970 färdigbildades kommuner vid årsskiftet 1970—71 inom ytterUgare 119 kommunblock. Av de 272 kommunblocken är sålunda nu 191 färdigbildade korarauner. Inom flertalet av de 81 återstående kommunblocken har partiella samraanläggningar av två eller flera korarauner ägt rara. Genom sammanläggningarna vid senaste årsskiftet har antalet primärkorarauner rainskal från 848 till 464. Figur 1 visar vilka kommunblock sora redan färdigbUdats till korarauner, inora vilka block partiella samraanläggningar ägt rum vid senaste årsskiftet och var hela sammanläggningen återstår.
Också beträffande landslingskomraunerna genomfördes vid senaste årsskiftet vissa förändringar. Således har de båda landstingskommunerna i Kalmar län förenats tiU en landstingskomraun. Gotiands läns lands-lingskoramun har upplösts och dess uppgifter övertagits av den nybildade Gotiands komraun. Vidare har Slockholra inträtt i Stockholms läns landstingskommun sora koraraer att handha vissa uppgifter sora på andra håll fullgörs av priraärkommunerna. Utredningar pågår ora Göteborgs och Malmö kommuners inträde i resp. landstingskommun. 1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. BU. 14
Prop. 1971:1 BUaga 14 Civildepartementet 2
Syftet med komraunindelningsreformen är alt skapa större och bärkraftigare korarauner, vUket är en föratsättning för alt kommunerna även i framliden skall kunna lösa uppgifter av väsentlig betydelse för medborgarna. Reformen syftar också till atl skapa förutsättningar för en aktiv regionalpolitik och en bättre miljöplanering. I målsättningen för den nya kommunindelningen har framhållits behovet av atl tillgodose kraven på en effektivare samhällsplanering och samtidigt bevara en stark ställning för den kommunala självstyrelsen. Reformen har därmed också en avgörande betydelse för möjligheterna alt främja en livskraftig kommunal demokrati. Den djupgående omvandlingen av kommunerna motiverar en översyn av formerna för medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten. Under år 1970 tillkallades en parlamentarisk utredning för atl göra en översyn av den komraunala deraokratin.
Vid årsskiftet trädde också vissa ändringar i koraraunallagstiftningen i kraft. De hittiUsvarande beteckningarna på de borgerliga priraärkora-munerna — stad, köping och landskommun — har ersatts av den enhetliga beteckningen kommun. Beleckningama på koraraunernas fullraäktige-församlingar är för samtiiga primärkorarauner koraraunfuUraäktige och för kommunemas styrelser koramunstyrelse. Bl. a. kommunstyrelsernas mandatperioder har ändrats så atl de sammanfaller med fullmäktiges. Vidare har de kvarvarande municipalsamhällena upplösts.
En parlamentariskt saramansatt beredning har tillkallats för att göra en sammanfattande bedömning av den regionala samhäUsförvaltningens uppgifter och organisation ra. ra. Denna bedöraning skall ske mot bakgmnd av bl. a. överväganden om fördelningen av samhällsuppgifter mellan stal och kommun samt mellan centrala och regionala statliga organ,
I avvaktan på denna översyn har beslut fattats om en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen den 1 juli i år. Huvudsyftet med oraorganisalionen är atl få lill stånd en förbättrad saraordning av de statliga länsorganens planeringsarbete. Länsstyrelsen får en lekraannaslyrelse med landshövdingen som ordförande samt tio andra ledamöter. Den nya länsstyrelsen får som huvuduppgift att leda och saraordna den samhällsplanering som bedrivs inom den statiiga länsförvaltningen. I planeringsfrågor av regionalpolitisk betydelse som handläggs av vissa andra länsorgan övertar länsstyrelsen beslutanderätten. Länsarkilektsorganisalionen saml överlantmätarna och länslantmäteri-kontoren inordnas i länsstyrelserna. Skatteförvaltningen i länsstyrelsen blir omorganiserad med en klarare åtskillnad meUan den fiskala och den dömande verksamheten. Reforraen innefattar också åtgärder för att förbättra förvallningsrältskipningen. En länsskallerätl, motsvarande i huvudsak nuvarande prövningsnämnd, och en länsrätt för annan för-vallningsrällskipning tillskapas inom länsstyrelsen.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 3
Principbeslut har fattats beträffande omorganisation av lantmäteriväsendet även i andra hänseenden än dem sora hänger sararaan med länsförvaltningsreformen. Omorganisationen har föranletts av bl. a. tiUkomsten av en ny fastighetsbildningslag. För förrättningsverksamheten skall liksom f. n. finnas dels en basorganisalion byggd på en distriktsindelning av hela landet med en förrältningsenhel för varje distrikt, dels specialenheter för vissa särskilda förrättningstyper, bl. a. jord- och skogsbruksförrättningar. För att tillgodose intresset av en god samverkan med bl. a. rayndigheter verksarama inora plan- och byggnadsväsendet skall specialenheter kunna inrättas också för bebyggelseutveckling. För sådan enhet skall komraun som så önskar kunna vara huvudman. Fastighetsregistreringen skall i princip ske länsvis med länsstyrelsen som regisler-och arkivmyndighet. Lantraäteristyrelsen får en lekraannaslyrelse. Öra-organisationen avses träda i kraft, för lantmäteristyrelsens och länsorganens del den 1 juli 1971 och i övrigt den 1 januari 1972.
Förarbetena för en fysisk riksplanering fortsätter med sikte på att en skiss till fysisk riksplan skall föreligga under innevarande år. Arbetet under år 1970 har främst koncentrerats på fördjupade inventeringar av anspråk resp. tillgångar på mark och andra naturresurser. I detta arbete har ett stort antal myndigheter, branschorgan och intresseorganisationer varit engagerade. Material från inventeringarna publiceras successivt. Statens planverk har fåll uppdrag all medverka i förarbetena med en regional studie med inriktning på västkustområdet.
Anslagsyrkandena för nästa budgetår inom civildepartementets verksamhetsområde uppgår till 779,3 milj. kr. Resursförstärkningarna har koncentrerats till genomförandel av länsförvaltnings- och lantmälerire-formerna.
Länsstyrelserna m. m.
De riktlinjer för en partiell reform av den statliga länsförvaltningen sora har godkänts av 1970 års riksdag föranleder väsentliga ändringar i länsstyrelsernas organisation. Förslag därora redovisas. Personalför stärkningar föreslås främst för regionalpoUtiska planeringsuppgifter och för förvaltningsrättskipningen. Med hänsyn till bl. a. rekryterings- och' utbildningsmöjligheterna fömtsatts en successiv utbyggnad. Beträffande Gotlands län föreslås atl länsstyrelsen övertar även arbetsuppgifter sora f. n. ligger på länsnykterhetsnämnden, länsskolnämnden och länsbostadsnämnden. För länsstyrelsen i Stockholms län, som omorganiserats den 1 januari 1968, föreslås endast vissa begränsade förändringar.
En viss förstärkning av de lokala skaltemyndigheterna föreslås främst för uppgifter i samband raed den planerade nya lagstiftningen om skattebrott. Riktlinjer ges för en försöksverksamhet med ADB inom exekutionsväsendet.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 4
Planväsendet
Såväl inom civildepartementet som inom statens planverk ökas insatsema i syfte all minska liden för behandling av plan- och byggnads-ärenden.
En omprövning föreslås beträffande det statliga stödet lill regionplanering. Sådant stöd utgår f. n. lill regionplanering som sker i de former som byggnadslagen anvisar. På senare lid har regionplanering i andra former i ökande omfattning organiserats eller övervägts, och starka skäl har anförts för att sådan planering från bidragssynpunkt bör behandlas likadant som den forraella regionplaneringen. Mot bakgrund av den allmänna utvecklingen inora samhällsplaneringen föratses emellertid regionplaneringen bli en komraunal eller inlerkoraraunal uppgift inora åtskilliga regioner i landet. Denna planeringsuppgift raåste lösas i samspel med statliga organ. Statens insatser i planeringen bör utöver sararåd med kommunemas planering främst ha formen av konkret inventerings- och planeringsverksamhet på läns- och riksplanet vilken bör komma den kommunala och interkommunala planeringen liU godo. Det direkta ekonoraiska slödel till regionplanering föreslås successivt avvecklat. Medel fömtsatts dock liksom nu finnas tUlgängliga för planeringsföretag och undersökningar av allmänt intresse. Möjlighet skall också finnas all ge stöd till regionplanering inora regioner med begränsade resurser där planeringsbehovet ofta uppslår genora elt utifrån koramande exploateringstryck samt till sådan verksamhet inom regional planering sora har elt allmänt metodintresse e. d.
Lantmäteriväsendet
På grandval av de vid 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för en omorganisation av lantmäteriverksamheten pågår arbete med den närmare utforraningen av lantraäleriorganisalionen. Proposition härora beräknas kurma föreläggas 1971 års riksdag. I avvaktan härpå tas anslagen tiU lantmäteriet upp med preliminära belopp.
Kartväsendet
Den aUmänna kartiäggningen fullföljs enligt den långtidsplan som redovisats för 1969 års riksdag. Planen innebär bl. a. all förslagångs-ulgivningen av de ekonomiska och topografiska kartoma över berörda delar av landet skall slutföras under år 1978. Vissa produktionsresurser som f. n. utnyttjas för nyframställning av dessa kartserier kan under år 1972 göras fria och inriktas på revideringsverksamhet. Härigenom kan bl. a. arbetet med den ekonomiska kartans revidering påbörjas under året.
Fig
1 a
100 1""
v------
Aro
Fig. 1 b
o
L-I_
50 100 km
■ ■ ; I I ■
□
Kommunblock, som sedan den 1 januari 1971
motsvaras av en kommun.
Kommunblock, där partiella sammanläggningar
skedde den 1 januari 1971.
Kommunblock, där sammanläggningen avses
ske den 1 januari 1974.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 5
Räddningstjänst m. m.
Den uppbyggnad av en organisation för beredskap för oljebekämpning liU sjöss som påbörjats under innevarande budgetår föreslås fortsätta enligt tidigare uppgjorda planer även under budgetåret 1971/72. På grand av ökade tekniska krav på malerielen föreslås en lämUgen kraftig anslagsökning.
Sammanställning
Anslagsförändringarna inom civildepartementets verksamhetsoraråde i förhåUande tUl riksstaten för budgetåret 1970/71 framgår av följande sararaanställning (railj. kr.).
|
|
Anvisat |
Förslag |
Förändring |
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
DRIFTBUDGETEN |
|
|
|
|
A. Civildepartementet m. m. |
8,3 |
9,3 |
+ 1,0 |
|
B. Länsstyrelserna m. m. |
'653,0 |
695,6 |
-1- 42,6 |
|
C. Planväsendet |
'9,8 |
10,3 |
+ 0,5 |
|
D. Lantmäteriväsendet |
'24,8 |
22,1 |
— 2,7 |
|
E. Kartväsendet |
M4,4 |
29,3 |
—»15,1 |
|
F. Räddningstiänst m. m. |
7,6 |
10,7 |
+ 3,1 |
|
Summa för drift- |
|
|
|
|
budgeten |
=747,9 |
777,3 |
-l-=29,4 |
KAPITALBUDGETEN
|
5,7 |
|
5,7 |
|
0,0 |
II Statens allmänna fastighetsfond Byggnadsarbeten för länsstyrelserna
VII Fonden för förlag till statsverket Förskott till vissa plan-
|
kostnader |
2,7 |
2,0 |
— 0,7 |
|
Summa för kapitalbudgeten |
8,4 |
2,0 |
- 6,4 |
|
Totalt för civildepartementet |
'756,3 |
779,3 |
-l-=23,0 |
' Anslagen omräknade med hänsyn till överflyttningen av länsarkitektsorganisationen samt överlantmätarna och länslantmäterikontoren till länsstyrelsen för att erhålla jämförbara belopp med förslagen för 1971/72.
Preliminärt belopp.
° Anslagen till kartväsendet för innevarande budgetår avser på grund av övergång till kalenderårsredovisning ett och ett halvt år.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIIER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 inom civildepartementets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN Tolfte huvudtiteln
A CIVILDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Civildepartementet
1969/70 Utgift 4 776 367
1970/71 Anslag 5 254 000 1971/72 Förslag 5 161 000
1970/71 Beräknad
ändring 1971/72
Personal
Handläggande personal övrig personal
Anslag
Avlöningar
iSjukvård
Reseersättningar
Därav utrikes resor Expenser LÖnekostnadspälägg
|
46 29 |
+2 + 1 |
|
75 |
+ 3 |
|
3 978 000 13 000 75 000 (10 000) 268 000 920 000 |
—121 000 — ] 000 + 25 000 (+10 000) + 17 000 —13 000 |
|
5 254 000 |
—93 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 7
Som chefen för justitiedepartementet har nämnt vid sin anmälan av anslaget till regeringsrätten avses en kansliorganisation för regeringsrätten bli inrättad den 1 januari 1972 (jfr bil. 4 s. 41). Eftersom civildepartementets befattning med regeringsrättsmålen därmed upphör, minskar medelsbehovet under delta anslag med 469 000 kr.
Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget lill 5 161 000 kr. lag har därvid mot bakgrand av konstilutionsutskottels memorial nr 42 vid 1970 års riksdag beräknat medel för bl. a. två de-partemenlssekrelerare/kanslisekreterare som förstärkning på enheten för plan- och byggnadsärenden.
lag hemställer, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Civildepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 161 000 kr.
A 2. Kommittéer m. m.
1969/70 Utgift 2 201 480 Reservation 27125
1970/71 Anslag 3 000 000 1971/72 Förslag 4000000
Komrailtéverksamheten inom civildeparteraentets nya verksamhetsområden har vidgats och kommer under detta budgetår att dra högre kostnader än vad som föratsells. Jag beräknar del ytterligare medelsbehovet till 900 000 kr. och ämnar senare i dag förorda alt detta belopp anvisas på tilläggsstat II lill riksdagen för budgetåret 1970/71.
För nästa budgetår räknar jag med något ökade kostnader för kommittéverksamheten, varför anslaget bör räknas upp med 1 milj. kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
alt till Kommittéer m.m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.
|
A 3. Extra ntgifter |
|
|
1969/70 Utgift |
42 039 |
|
1970/71 Anslag |
55 000 |
|
1971/72 Förslag |
125 000 |
Reservation 15 946
Omfattningen av departementets behov av medel under anslaget till extra utgifter har efter departementets nybildning den 1 juli 1969 först efter hand kunnat preciseras närmare. För detta budgetår beräknar jag ett ytterligare medelsbehov av 50 000 kr. Jag ämnar senare i dag för-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 8
orda all delta belopp anvisas på tUläggsstat II tUl riksdagen för budgetåret 1970/71.
Anslaget bör för nästa budgetår ökas med 70 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att lUl Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
B LANSSTYRELSERNA M. M.
B 1. Länsstyrelserna, B 2. Lokala skattemyndigheterna och B 3. Kronofogdemyndigheterna
Allmän översikt
Länsstyrelserna
Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970:103, KU 34, rskr 248, SU 132, rskr 308) har riktiinjer antagits för en partieU omorganisation av den statliga länsförvaltningen. Med hänvisning till bl. a. den regionalpolitiska verksamheten skall åtgärder vidtas i syfte att få till stånd en förbättrad samordning av de statiiga länsorganens planeringsarbete. Länsstyrelsen får en lekraannaslyrelse raed landshövdingen som ordförande saml tio andra ledamöter. Den nya länsstyrelsen får som huvuduppgift atl leda och samordna den samhäUsplanering som bedrivs inom den statliga länsförvaltningen. I planeringsfrågor av regionalpolitisk betydelse som handläggs av vissa andra länsorgan övertar länsstyrelsen beslutanderätten. Dessa organ skall delta i frågornas beredning. Länsarkilektkonlorel inordnas i länsstyrelsen.
Skatteförvaltningen i länsstyrelsen blir organiserad med klarare åtskillnad mellan den fiskala och den dömande verksarahelen. Vidare skall åtgärder vidtas för att förbättra förvaltningsrättskipningen. En länsskatterätt, i huvudsak raotsvarande nuvarande prövningsnämnd, och en länsrätt för annan förvaltningsrättskipning knyts till länsstyrelsen. Dessa domstolar skall bestå av en jurist sora ordförande saml lekmän.
Länsstyrelsen avses bli organiserad med tre huvudenheter, nämligen en för samhällsplanering i vilken också ingår en organisation för beredskapsplanläggning, en för skalleförvaltning och en för allmän förvaltning och förvaltningsrällskipning, till vilken länsrätten och länsskalte-rätten knyts. Vidare skall finnas en enhet för administrativ service samt länspolischefens expedition.
1970 års riksdag (prop. 1970: 188, SU 208, rskr 423) har också beslutat om riktlinjer för omorganisation av lantmäteriverksamheten. Enligt beslutet skaU bl. a. överlantmätarna och länslantraäterikontoren inordnas i länsstyrelserna den 1 juli 1971.
Enligt berayndigande av Kungl. Maj:l har chefen för civildeparte-raentel tillkallat en komraitté med uppdrag att förbereda den partieUa omorganisationen av den statliga länsförvaltningen (POL-kommittén). 1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 14
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 10
Kommittén har den 24 september 1970 lagt fram förslag till detaljorganisation och bemanning av varje länsstyrelse samt medelsberäkningar för budgetåret 1971/72.
1. Organisationskommitténs förslag
Som underlag för koraraitténs överväganden har huvudsakligen legat material som sammanställts av en arbetsgrupp inom statskontoret och som i sin tur bygger bl. a. på resultat av de organisationsundersökningar rörande länsstyrelserna som pågår inora statskontoret särat länsstyrelsernas anslagsframställningar — vilka gjorts under förutsättning av oförändrad organisation och oförändrad ambitionsnivå — och uppgifter och synpunkter sora i övrigt inhämtats från länsstyrelserna och vissa centrala myndigheter.
1.1 Huvudenheten för samhällsplanering (planeringsavdelningen)
Koraraittén anför, atl de intentioner rörande samhällsplaneringen i länen som koraraer lill uttryck i statsmakternas principbeslut självfallet måste bli avgörande för hur denna enhet skall organiseras. Organisationen måste byggas upp raed tanke på atl den skall raedverka i den nya länsstyrelsens — lekraannaslyrelsens — huvuduppgift, näraligen atl åstad komma en samordnad och målinriktad planering, och på alt de löpande ärendena i många fall raåste handläggas under beaktande av de riktlinjer som sålunda skall gälla för verksamheten i stort. Dessa förhållanden säger sig koraraittén ha sökt beakta vid utforraningen av lednings-funktionema inom enheten. Men del har vidare starkt betonats i principbeslutet att en riktig samordning förutsätter all alla de facksynpunkter sora kan läggas på en fråga också får komma till tals innan beslut meddelas. Därför bör vidare organisationen utformas så alt de fackområden sora finns företrädda inora enheten garanteras raöjligheter all göra sig gällande på lika viUkor, dvs. alt företrädaren för ett fack inte underordnas företrädaren för ett annat. Denna synpunkt har varit vägledande för koraraittén vid behandlingen av avdelningens indelning i underenheter.
Utövandet av ledningsfunktioner inom planeringsavdelningen har således enligt komrailléns raening avgörande betydelse för all arbetet skall kunna bedrivas enligt de intentioner sora angetts av statsraakterna. Avdelningens chef blir den sora under länsstyrelsen och landshövdingen har atl svara för detta. Koraraittén anser del nödvändigt atl han får ett stabsorgan till sitt förfogande sora kan biträda honom med atl utöva ledningsfunktionen, bl. a. när del gäller den interna och externa samordningen, uppläggningen av iniliativverksamhet från länsstyrelsens sida, uppföljning av beslutade åtgärder särat inforraation inåt och utåt om länsstyrelsens allmänna raål i viktigare planeringsfrågor. Koraraittén
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 11
finner del också lämpligt alt delta stabsorgan — planeringskansli — biträder med förberedelser för styrelsens saramanträden och sköter sekre-terargöromålen i samband därmed.
Syftet atl företrädare för olika fackområden skall sidoordnas anser kommittén tillgodosett ora avdelningen indelas i fem underenheter: en juridisk enhet, en regionalekonomisk enhet, en naturvårdsenhel, en planenhel och en försvarsenhet.
Landskanslister som kan beräknas få full sysselsättning inom en underenhet bör tillföras enheten. Berednings- och föredragningsuppgifter samt även beslutsfunktioner bör givetvis liksora hittills kunna åvila också landskanslister.
Kanslist- och biträdespersonal sora inte skall arbeta uteslutande inom en underenhet bör ingå i planeringskansliet. Till denna enhet bör även knytas biträdespersonal för diarieföring, expediering etc, vilka funktioner avses bli gemensamma för hela avdelningen. I den mån del anses lämpligt att inrätta en gemensam skrivcentral bör även den ingå i kansliet.
Till den juridiska enheten avses avdelningens jurister bli koncentrerade. Enheten skall fungera som rättssekretariat och biträda med juridisk bedöraning i alla ärenden inora avdelningen där sådan bedömning erfordras. I vissa sådana ärenden bör jurist vara huvudföredragande, i andra biträder han annan huvudföredragande.
Motsvarande uppdelning av arbetsuppgifterna på föredragning och biträde ål annan föredragande bör också personalen på andra enheter ha.
Den regionalekonomiska enheten får uppgifter som i stort sett motsvarar den nuvarande länsplaneringsenhetens.
Naturvårdsenheten bör ha ungefär samma arbetsuppgifter som nuva rande naturvårdssektion. Kommittén säger sig ha övervägt om de principer sora inledningsvis angetts borde leda till en uppdelning av nuvarande naturvårdssektion på två enheter, en för vatten- och luftvård och en för allmän naturvård, men har stannat för att den samverkan sora etablerats inom naturvårdssektionen inte bör brytas, särskilt som behovet av sådan samverkan blir än raer fraraträdande genom vissa nytill kommande uppgifter.
Planenheten avses omfatta i stort sett nuvarande länsarkilektkonlor. Länsarkitekten eller annan tjänsteman inora enheten avses få ansvaret för bl. a. flertalet plan- och byggnadsärenden i vad avser beredning och föredragning.
När det gäller försvarsenhetens organisation innehåller statsraakter-nas principbeslut (prop. 1970: 103 s. 155—156) vissa riktiinjer sora givetvis raåste följas. Bl. a. sägs atl enheten bör organiseras med utgångspunkt från de faktiska arbetsfunktionerna och inte raed hänsyn till uppdelningar i olika lotalförsvarsgrenar och deras anknytning lill centrala myndigheter.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 12
Utifrån dessa förutsättningar har vissa undersökningar gjorts inora statskontoret i samråd med vissa länsstyrelser. Synpunkter på frågan har också lämnats av olika centrala myndigheter som är verksarama inom totalförsvaret.
Med ledning härav föreslår koraraittén atl försvarsenheten under en enhetschef i princip organiseras med tre funktionsgrupper, en för rekrytering, utbildning och övning av beredskapspersonal, en för organisationsarbete (det egentliga försvarsplaneringsarbetet) och en för tekniska frågor och materielfrågor inklusive förrådsdrifl saml en expedition.
Krigsseklionschefer som inte ingår i länsstyrelsens fredsorganisation bör fullgöra sina arbetsuppgifter som deltidstjänstgörande experter och — liksom militärassistenten — stå direkt under försvarsenhetens chef. Uppgiften atl fullgöra krigssektionschefs skyldigheter vad rör civilförsvarsplaneringen bör åläggas en tjänsteman vid försvarsenheten som deluppgift.
Med hänsyn till försvarsplaneringsarbetets järaförelsevis större ora-fattning inom de tre storstadslänen bör i försvarsenhelerna där ingå en tjänst för biträdande chef med huvuduppgift all samordna försvarsen-helens intema arbete.
Beträffande priskontoret sora ingår i nuvarande civilförsvarssektion har kommittén övervägt olika alternativ. I samband därmed har även hemkonsulentens organisatoriska ställning diskuterats. Med hänsyn lill pågående utredningsarbete, om konsumentfrågor vill kommittén dock inte nu aktualisera någon ändring beträffande priskontorel utan detta förutsätts tills vidare tillhöra försvarsenheten. Liksom priskontoret bör hemkonsulenten enligt kommitténs uppfattning vara placerad i planeringsavdelningen. Den administrativa anknytningen av herakonsulenlen lUl viss underenhet får liUs vidare bli beroende av lokalmässiga förutsättningar och möjligheterna all lämna hjälp i frågor om lelefonpass-ning, skrivhjälp etc.
1.2 Huvudenheten för skatteförvaltning (skatteavdelningen)
Eftersom denna avdelning i stort sett motsvarar nuvarande enheter för taxering, uppbörd och data innebär omorganisationen för dess vidkommande inte samma genomgripande förändringar som för de andra avdelningarna.
Kommittén föreslår atl skalleavdelningen i princip organiseras med fem underenheter, en för taxering, en för uppbörd, en för data, en för revision och en för mervärdeskatt. Taxeringsassistentorganisationen föreslås inordnad under revisionsenheten. De datakontor sora ingår i nuvarande uppbördssektioner föreslås vara organiserade på samma sätt även i fortsättningen.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 13
1.3 Huvudenheten för allmän förval'.ning och förvaltningsrättskipning (förvaltningsavdelningen)
Till denna avdelning kommer atl höra uppgiften all dels handlägga en stor mängd förvaltningsärenden, deis svara för kansli- och beredningsfunktioner ål länsskatterälten och länsrätten. Personal inom avdelningen skall också fungera som domare i rätterna.
Kommittén har som ell alternativ övervägt en integrering av de båda rätternas kansli- och beredningsfunktioner genora all organisatoriskt samraanföra dessa uppgifter till en och samma underenhet. Avdelningen skulle då bli indelad i en rättsenhet och en eller flera enheter för förvaltningsärenden. Koraraittén har dock stannat för atl beredningsfunklio-nerna för de båda rätterna åtminstone tills vidare bör hållas isär. Dessa funktioner bör således fördelas efter ämnesoraråden och inle efter beslutsinstans. Det innebär att beredning och föredragning i länsrätten ombesörjs av den personal sora svarar för beredning och föredragning av förvaltningsärenden inora motsvarande ämnesområde: sociala ärenden, körkorlsärenden etc. Därför föreslår kommittén all avdelningen i princip organiseras med två underenheter, en för länsskatterätlens ärenden — rättsenheten — och en för allmänna förvaltningsärenden och länsrättens ärenden — allmänna enheten. De egentliga kanslifunktionerna såsora diarieföring, expediering, bevakning av delgivningar och förande av register över nämndemännen bör dock, i de fall lokalmässiga förhållanden inle omöjliggör del, hållas samraan för de båda rätterna.
Även om det inle ansetts lämpligt att helt samordna beredningsfunk-lionerna för de båda rätterna anser kommittén det önskvärt, att i vart fall den yngre juristpersonalen ges möjlighet all bereda ärenden ål båda rätterna. Kommittén föreslår att sådan personal skall vara gemensam för hela förvaltningsavdelningen. Härigenom får avdelningens ledning raöjligheter att utjämna förekommande arbetstoppar.
Enligt departementschefens uttalande (prop. 1970:103 s. 152) skall ordförande i rättema, vilken bör utses av Kungl. Maj:t och ha ställning som doraare, kunna vara antingen chefen för avdelningen eller chefen för någon av de enheter sora raotsvarar nuvarande allraänna sektionen och prövningsnärandens kansli raed den arbetsfördelning raellan dem som länsstyrelsen bestämmer. Kommittén förutsätter att avdelningens chef skall vara chefsdomare i båda rätterna. Hans arbetsinsatser kan emellertid beräknas bli lill stor del ianspråktagna för förvaltningsgöro-raål. De båda underenhetscheferna bör också enligt koraraitténs mening ha skyldighet all fungera som domare i båda rätterna, även om var och en av dem av naturliga skäl huvudsakligen kommer att koncentrera sig på en av rätterna. Innehavarna av de särskilda domartjänster som föreslås i vissa län avses också bU gemensamma för båda rätterna.
Pfop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartenientet 14
1.4 Administrativa enheten
Kommittén har övervägt huruvida den administrativa enheten, med arbetsuppgifter som i stort anges i principbeslutet, skall inordnas i någon av avdelningarna — närmast förvaltningsavdelningen — eller vara fristående från dessa och sortera direkt under länsstyrelsens ledning. Kommittén har, med särskilt beaktande av enhetens karaktär av ett för hela länsstyrelsen gemensamt serviceorgan, stannat för att föreslå sistnämnda lösning. Bidragande tUl detta ställningstagande har också varit vad kommittén föreslår om ledningsfunktionerna inora länsstyrelsen.
Arbelsuppgiftema inom enheten utgörs enligt kommitténs mening av tre naturliga funktionsgrupper — personal och löner, ekonomi samt administrativ service. Personal- och lönefunktionen omfattar all personaladministration inklusive utbildning och information; ekonomifunktionen omfattar anordnings- och bokföringsväsendet, kassaverksamhelen särat den ekonoraiska planeringen och den administrativa servicefunktionen övrig verksamhet inom enheten. Till denna hör bl. a. rationaliserings- och organisationsfrågor, lokal- och intendenturfrågor, ledningen av för länsstyrelsen gemensara personal samt enhetens diarie- och skriv-funktioner. Koraraittén föreslår på grund härav att arbetet inora den adrainistraliva enheten i princip organiseras så atl dessa tre funktionsgrupper utgör underlag för var sin underenhet. Det förutsätts dock att personalen vid behov skall kunna utnyttjas inom alla tre underenheterna.
1.5 Länspolischefens expedition
Vissa ärendegrupper som nu tillhör aUmänna sektionen och planeringssektionen lorde i fortsättningen böra handläggas på länspolischefens expedition. Någon förändring i länspolischefens organisatoriska ställning uiora länsstyrelsen bör dock enligt koraraitténs mening inte ske i detta sammanhang.
1.6 Länsstyrelsens ledning
I prop. 1970:103 har tanken på att inrätta särskilda souschefsljänster vid länsstyrelsema i princip avvisats. I stället sägs, att chefen för en av huvudenheterna bör förordnas av Kungl. Maj:l som landshövdingens ställföreträdare. Del tilläggs emellertid all de fortsatta övervägandena får utvisa om det är lämpligt atl i vissa län göra avsteg från denna princip och där inrätta särskild souschefstjänst.
Även om det inte sägs i propositionen har kommittén utgått från att ställföreträdarskapet — på samma sätt som vid centrala myndigheter — inte skall innebära endast skyldighet atl tjänstgöra i landshövdingens ställe vid vakans, ledighet o. d. utan utgöra en möjlighet till kontinuerlig avlastning av landshövdingens arbetsbörda i dennes egenskap av länsstyrelsens chef.
Däremot finner koraraittén inle lärapligt och knappast ens möjligt
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 15
alt generellt reglera en viss fördelning av ledningsfunktionerna mellan landshövdingen och hans ställföreträdare, 1. ex. sä att ställföreträdaren skall svara för länsstyrelsens interna ledning. Det bör få ankoraraa på varje landshövding att själv avgöra i vilken orafallning och i vilka avseenden han behöver delegera ledningsuppgifter till ställföreträdaren. Med denna uppfattning finner koraraittén del svårt atl nu ange vissa län — utöver Stockholms län — där ställföreträdarskapet kan beräknas få sådan omfattning alt behov av särskUd tjänst finns för ändamålet. I vart fall är kommittén övertygad om atl inte enbart invånarantalet i länen kan ligga tiU grund för en sådan bedöraning. Koraraittén föreslår därför ingen ny särskild souschefstjänst.
1.7 Avvikelser från normalorganisationen
Koraraittén föreslår avvikelser från normalorganisalionen för endast två län, Stockholras län och Gotlands län. Dessa frågor redovisas i det följande.
1.8 Personalbehov
Koraraittén hänvisar lill att statskontorets organisationsundersökningar vid länsstyrelserna bl. a. har gett som resultat all beslut i vissa ärende-grapper flyttats från länsstyrelserna till andra myndigheter. Sådana överflyttningar har skett ulan personalökningar hos dessa myndigheter. Andra ärendegrapper har bringats att minska i omfång genom att förutsättningarna för deras anhängiggörande i länsstyrelse förändrats. De besparingseffekter, som på detta sätt åstadkommits och som genomsnittligt uppgår tiU någon årsarbetskraft per länsstyrelse, har lagils i anspråk i första hand för all möta behovet av utvidgning på oraråden där anspråken på länsstyrelsens insatser ökat.
Vissa av länsstyrelsens arbetsuppgifter har uppmätts genom arbets-studier. Så är fallet med uppgifterna inora nuvarande allraänna sektionen — inklusive socialdetaljen — inora socialsektionen och inom vissa delar av planeringssektionen saml inora karaeralsektionen. De mått sora erhållits på detta sätt har använts vid beräkningen av personalbehovet för motsvarande arbetsuppgifter inora den omorganiserade länsstyrelsen.
Inom andra oraråden av länsstyrelsearbetet har sådant beräkningsunderlag inte kunnat erhållas. Del gäUer främst förvaltningsrättskipningen. På länsskatlerättens område finns ell visst erfarenhetsunderlag från de nuvarande prövningsnäranderna men när del gäller länsrätten finns inga erfarenheter att bygga på. Kommittén har i viss raån sökt motverka osäkerheten i beräkningama genom alt så långt möjligt göra personalen gemensam för de båda rätterna. Ändock kvarstår en inle obetydlig tvekan om del exakta personalbehovet. Först efter någon tid koraraer del att visa sig ora rätternas personalbehov blivit tUlgodosett. Befinns personalen otiUräcklig måste extra åtgärder vidtas. Rätternas
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 16
funktionsduglighet kan självfallet inte få äventyras genom att säkert beräkningsunderlag f. n. inte går att uppbringa, framhåller koraraittén.
Inleraraandet i länsstyrelseorganisationen av länsarkilektsorganisalionen samt omfördelningen av nuvarande länsstyrelseuppgifler kommer bl. a. atl leda till att vissa funktioner och arbetsuppgifter får en rationellare utformning. Här kan raan peka på sådana uppgifter som diarieföring, bevakning av ärenden ra . m., formell granskning av byggnads-planeärenden, kartritning, administrativa servicefunktioner o. d.
I del följande redovisas länsvis resultatet av koraraitténs överväganden ora personalbehov och medelsbehov för länsstyrelseorganisationen.
Koraraitténs förslag liU personalbemanning innebär en personalförstärkning med 420 tjänster enligt följande fördelning.
Förvaltningsavdelning
(utom Stockholms län)
allraän enhet 35
rättsenhet 20
Planeringsavdelning
planeringskansli 76
juridisk
enhet 3
regionalekonomisk enhet 52,5
naturvårdsenhet 62
planenhet 16
försvarsenhet 16
Skatteavdelning (utom Stockholms län)
taxeringsenhet 2
revisionsenhet 4
taxeringsassistentgrupp 6
mervärdeskatteenhet 8
uppbördsenhet 4
dataenhet 7
Administrativ enhet (utom Stockholms län)
personal, löner 20
ekonomi 5
administrativ service 33,5
Gemensam personal 4
Stockholms län:
Allmänna avdelningen 14
Länsskatterättsavdelningen 6
Taxeringsavdelningen 19
Kameral- och uppbördsavdelningen 7
Summa 420
1.9 Kostnadsberäkningar
De beräknade ökningarna av kostnaderna som den föreslagna organisationen raedför uppgår lill ca 42,5 milj. kr.
2 Remissyttranden
Följande synpunkter har förts fram i remissyttranden över kommitténs förslag.
2.1 Allmänt om organisationen
I aUmänhet godtar remissinstansema den föreslagna organisations-ätmkluren. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser dock atl länsskalle-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 17
rätten bör bilda en särskild avdelning, skild från förvaltningsavdelningen. I övrigl begränsar sig kritiken vanligen till enskildheter i fråga ora underenheterna. Så gott som genomgående har länsstyrelserna också yrkanden om mer personal än enligt förslaget. Yrkandena orafattar behov av ca 280 tjänster utöver vad koraraittén föreslagit. Del är frärast förvaltningsavdelningen, försvarsenheten saml skatteavdelningen som berörs av de ökade anspråken.
Några länsstyrelser understryker vikten av atl deras lokalfråga ordnas och ser detta som ett betydelsefullt led i genomförandel av den nya organisationen. Uttalanden av denna innebörd görs bl. a. av länsstyrelserna i Gotlands, Örebro och Jämtlands län. Byggnadsstyrelsen förutskickar eraeUertid att från rationella synpunkter ändamålsenliga lokalförändringar och lokalanskaffningar i många fall inte kan åstadkommas lUlden 1 juh 1971.
2.2 Planeringsavdelningen
Flertalet länsstyrelser uttalar sin tUlfredsställelse med det föreslagna planeringskansliet. I några yttranden har man dock yppat farhågor för atl chefen för detta kansli skaU bli elt självständigt mellanled meUan avdelningschefen och cheferna för övriga underenheter. Länsstyrelsen i Kristianstads län vUl därför all del genom instruktion och arbetsordning skall slås fast, alt chefen för planeringskansliet inte skall utgöra ell sådant mellanled. Statens planverk, som i stort godtar koraraitténs förslag, frarahåller all del organisatoriska stegel mellan experterna och beslutsnivån bör vara så kort som möjligt. Planeringskansliet får därför inte inta en överordnad ställning i förhållande lUl underenheterna.
Länsstyrelserna i Kalmar och Norrbottens län föreslår atl chefen för planeringskansliet fungerar som ställföreträdare för avdelningens chef. lurist- och samhällsvetareförbundet anser alt skäl kan anföras mot atl tjänsten organisatoriskt placeras högre än cheferna för underenheterna. Man finner det sålunda angelägel att inte en extra instans tillskapas. Detta behöver emellertid inte bli fallet av att tjänstens framskjutna ställning betonas, och förbundet förordar atl den utformas sora en ställförefrädartjänst.
I fråga ora den juridiska enheten anser några länsstyrelser all enheten blir sårbar genom den ringa bemanningen. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser all viss landskanslisl- och biträdespersonal bör flyttas över från planeringskansliet till denna enhet.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län förordar en motsatt lösning. Man anser alt juristerna kan hävda sina facksynpunkter bättre, om de placeras ul och specialiserar sig på dc övriga underenheternas verksamhets-oraråden.
Regionalekonomiska enheten och planenheten har i allmänhet inte föranlett några synpunkter av mer allmän räck-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 18
vidd. Länsstyrelsen i Örebro län anser dock atl priskontoret och herakonsulenlen bör placeras i den regionalekonomiska enheten och att saraverkan dem emellan bör tryggas organisatoriskt.
Nalurvårdsenhelen diskuteras i åtskilliga yttranden. Statens naturvårdsverk anser att en uppdelning på två enheter av principiella skäl möjligen varit atl föredra, åtrainstone i de fall dessa enheter var för sig inte är alltför små. Verket menar dock atl starka skäl har anförts för atl fortfarande hålla samraan vatten- och luftvårdsfrågorna saml allmänna naturvårdsfrågor inom en enhet och har därför ingen annan erinran än atl man måste ägna särskild uppmärksamhet åt dels de krav som ställs på enhetens chef i fråga om kunskaper och överblick, dels formerna för all bereda ärenden och fatta beslut inora enhetens olika arbetsområden. Det synes verket nödvändigt atl i varje faU under en relativt lång övergångslid vissa ärenden förs upp tiU avdelningschefen för avgörande så atl specialisterna på de olika fackområdena kan lägga fram sina synpunkter på lika villkor. Liknande synpunkter anförs av bl. a. länsstyrelsen i Malmöhus län. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län förordar att naturvårdsenheten delas i två underenheter, varav en för vatten- och luftvård och en för allmän naturvård. Också länsstyrelsen i Jönköpings län vUl allvarligt ifrågasätta om inte en sådan uppdelning bör göras.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår en uppdelning i en enhet för miljövård och en för naturvård. Till den förra vill länsstyrelsen föra sådana ärenden, som berör vatten- och luftvård samt miljövård i övrigt, dvs. ärenden och åtgärder enligt vattenlagen och därmed saraman-hängande lagstiftning samt miljöskyddslagen. Till nalurvårdsenhelen bör föras ärenden enligt naturvårdslagen.
Några remissinstanser föredrar begreppet miljövårdsenhet i stället för naturvårdsenhel.
Försvarsenhetens föreslagna organisation kritiseras av överstyrelsen för ekonomiskt försvar, som avstyrker all koraraitténs förslag i denna del läggs till grund för en proposition. Civilförsvarsstyrelsen har ingen erinran mot förslaget raen framhåller atl materielfrågorna bör hänföras till den enhet som handlägger organisationsärenden ora det av styrelsen föreslagna systemet med koncentration av utbildnings-och förrådsverksamhet genomförs.
Länsstyrelserna har i allmänhet godtagit organisationsförsläget. Länsstyrelsen i Malmöhus län förklarar sig i stort biträda uppdelningen i underenheter. Dock bör enligt länsstyrelsen frågor rörande material och förrådsdrifl hänföras lill underenheten för organisationsarbete, eftersom raaterial- och förrådsfrågorna har myckel nära samhörighet raed mobiliseringsplanläggningen för civilförsvarets enheter.
Länsstyrelsen i Örebro län anser att militärassistenten bör ha en placering som ger honom överblick över länsstyrelsens hela verksamhetsområde och därvid främst samhäUsplaneringen. Han bör inte låsas lill
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 19
vissa försvarsplanläggningsuppgifter. Ora han placeras i försvarsenheten bör han ges en friare ställning i förhållande lill enheten än enligt organisationsförslaget. Länsstyrelsen vUl att hans ställning i länsstyrelsen ullrycks så, att han dels erhåller utbildning och insyn i länsstyrelsens arbetsforraer, dels kan fullgöra sin saraordningsuppgifl raed det mUitära försvaret. I ett av Statstjänstemännens Riksförbund åberopat yttrande från Svenska Officersförbundet anses det vara fel att inplacera mililäras-sislenten i försvarsenheten. Med hänsyn till sina arbetsuppgifter bör han i stället mera direkt knytas till planeringsavdelningen och organisatoriskt lämpligen ingå i avdelningens stabsorgan. Förbundet åberopar också yttrande från civilförsvarsingenjörernas förening, som bl. a. finner del vara en administrativt fördröjande omväg all den tekniska underenheten i storstadslänen skall inordnas under en biträdande chef för försvarsenheten. Man anser att underenheten ansvarsraässigt bör vara direkt un-derstäUd chefen för försvarsenheten.
2.3 Skatteavdelningen
Ett tiotal länsstyrelser och några personalorganisationer anser att skatteavdelningen bör ha ett kansli. Man erinrar om att avdelningen blir länsstyrelsens största och atl elt sådant kansli, låt vara under delvis andra förutsättningar, föreslogs av landskontorsutredningen. Till kansliet skulle från taxeringsenheten föras uppgifter som inte hänger sararaan raed processföringen, såsora ärenden ora arvs- och gåvoskatt, taxerings-organisationen, anstånd och åtal.
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden finner att man uppnår en mer ändamålsenlig organisation om datakonloret i alla län — utom hos länsstyrelsen i Gotiands län — utgör en särskild underenhet till skatteavdelningen och kan därför inle biträda koraraitténs uppfattning all datakontor som ingår i nuvarande uppbördsseklion skall vara organiserade på samraa sätt även i fortsättningen. Närandens förslag innebär all chefen för datakontoret även i Uppsala, Blekinge, Hallands och Jämtlands län direkt underställs chefen för skatteavdelningen med egen föredragningsräll och -skyldighet.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län kritiserar förslaget att taxeringsassistent-organisalionen anknyts tUl revisionsenheten. Länsstyrelsen anser att organisationen i stället bör direkt underställas avdelningschefen. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar också atl denna fråga bör ytterligare övervägas.
2.4 Förvaltningsavdelningen
I flera yttranden betonas svårigheten att bedöma personalbehovet med hänsyn lill onnläggningen lUl elt domslolsraässigt förfarande. Den vanliga meningen är att den föreslagna bemanningen är underdimensionerad.
Organisationsstmkturen har i aUmänhet godtagils. I några yttranden
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 20
ifrågasätter man dock om ordföranden i länsrätten får tillräcklig grad av självständighet. Länsstyrelsen i Kristianstads län anser sålunda atl det bör övervägas alt ge ordföranden i länsrätten samraa fristående ställning som ordföranden i länsskallerätlen. Även andra skäl än rent principiella synes tala för en sådan ordning. Del kan nämligen enligt länsstyrelsen befaras att den som är administrativ chef för en så stor enhet som allraänna enheten och sora blir bl. a. beslutande i åtskilliga löpande ärenden inte förraår koncentrera sig på de döraande uppgifterna i tillräcklig utsträckning. Länsstyrelsen i Skaraborgs län understryker all förslaget fraraför allt i vad avser allraänna enheten innebär vissa organisatoriska nackdelar. Sålunda kan besvärliga jävsfrågor bli aktuella för dera sora skall döraa i länsrätterna, eftersom de dömande juristerna också har rådgivning och tillsyn i ärenden som senare kan komraa att avgöras i länsrätt.
Enligt länsstyrelsen i Hallands län bör den föreslagna anordningen med gemensam juristpersonal undvikas frärast på grund av alt arbetsuppgifterna vid länsrätten är av helt annan art än vid länsskatterälten. Erfarenheten visar att det tar lång lid, i allraänhel flera år, atl utbilda en laxeringstjänsteraan. Del förefaller länsstyrelsen mindre realistiskt att räkna med att de jurister, sora utbildats på landskansliet, skall kunna på kort lid skaffa sig sådana insikter i skatteförfattningarna och deras praktiska tillärapning, att de effektivt kan medverka vid beredningen av taxeringsmålen. Motsvarande lorde gälla för de jurister sora utbildats på landskontoret raed avseende på de ärenden som skall handläggas i länsrätt.
Länsstyrelsen i Västmanlands län gör vissa invändningar raot förslaget att de egentliga kanslifunktionerna, såsora diarieföring, expediering m. m., hålls samraan för de båda underenheterna. Länsstyrelsen bedöraer det inte på samraa sätt som i fråga om planeringsavdelningen vara påkallat att raan för atl få överblick, ledning och bevakning håUer ihop hela avdelningens diarium och expedition. Målen i länsskatterälten är dessutom så speciella att de kräver ell eget kansli.
2.5 Administrativa enheten Organisationsstrukturen godtas av remissinstanserna.
2.6 Länspolischefens expedition
Länspolischeferna i några län har lämnat särskUda yttranden eller reservationer. I dessa har bl. a. anförts, all länspolischefen liksom hittUls bör vara landshövdingens ställföreträdare i fråga om länspolischefsärendena, atl länspolischefens expedition bör räknas sora huvudenhet samt att personalärenden och anslagsfrågor som avser den lokala polisorganisationen bör handläggas på länspolischefens expedition. I fråga om personalärenden och anslagsfrågor ger rikspolisstyrelsen uttryck för samma uppfattning.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 21
2.7 Länsstyrelsens ledning
Länsstyrelsen i Kopparbergs län erinrar om atl ett stabsorgan föreslås ingå i planeringsavdelningcn och framhåller att det också finns ell stort behov av samordning av länsstyrelsens samlade verksarahet, vUket kommittén inte synes ha tagit tillräcklig hänsyn tUl.
I flera yttranden tas souschefsfrågan upp. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser atl kommittén inte har löst den och förordar atl frågan följs upp och övervägs för detta län. All chefen för en av avdelningarna utses tUl ställföreträdare kan innebära risk för rubbning i balansen mellan dessa. Länsstyrelsen anser alt landshövdingeärenden sora landshövdingen inte själv kan handlägga och som endast angår viss huvudenhet bör få delegeras lill avgörande av chefen för vederbörande avdelning, således ej till stäUföreträdaren. Vidare pekar länsstyrelsens erfarenhet på att landshövdingen behöver ha tiUgång tiU en personlig medhjälpare.
Länsstyrelsen i Jönköpings län finner del inte obetingat nödvändigt, all endast en person är landshövdingens stäUföreträdare. Visserligen måste en sådan finnas som kan träda in som ordförande i länsstyrelsens plenura. I övrigl bör landshövdingens uppgifter kunna läggas på annan avdelningschef beträffande ärenden inom dennes avdelning. I övrigt bör fördelningen av uppgifter mellan ställföreträdare och avdelningschef få bero på landshövdingens bestämraande. En liknande mening har länsstyrelsen i Värmlands län, som anser atl det rent principiellt bör undvikas atl en avdelningschef i praktiken koraraer all inta överordnad ställning i förhåUande tUl övriga avdelningschefer. Landshövdingen bör personligen besluta om anslagsframställningar och fördelningen i stort raellan enheterna av anslagna medel.
Länsstyrelsen i Örebro län menar all i landshövdingens frånvaro eller då landshövdingen inte önskar utöva beslutanderätten bör för ärenden som bara berör en avdelning eller länspolischefens expedition beslutanderätten inte övergå till ställföreträdaren utan utövas av chefen för avdelningen resp. av länspolischefen. I övriga ärenden bör enligt länsstyrelsen ställföreträdaren utöva beslutanderätten, när alla berörda chefer är överens.
Lokala skattemyndigheterna
De lokala skattemyndigheterna svarar för mantalsskrivning, fastig-hetsregislrering, röstlängder för riksdagsval och kommunalval saml har att la befattning raed laxeringsarbete särat debitering och uppbörd av skatt. Vidare har de lokala skatterayndighelerna vissa arbetsuppgifter för den aUmänna försäkringen.
Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet. Antalet sådana myndigheter varierar från tolv i Stockholms län till en i Gotlands län. Den lokala skattemyndighetens verksamhetsoraråde är fögderiet. Chef för lokal skattemyndighet är en fögderi-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 22
direktör eller en häradsskrivare.
Antalet anställda hos landets 122 lokala skattemyndigheter uppgår lill drygt 4 100. I Stockholms fögderi finns ca 700 anställda. En medelstor lokal skattemyndighet har 20 a 30 anställda.
För innevarande budgetår uppgår riksstatsanslaget liU de lokala skattemyndigheterna lill drygt 121 raUj. kr., varav ca 107 milj. kr. avser avlöningar.
Kronofogdemyndigheterna
Den exekutiva verksamheten avser dels det allmännas fordringar för skatter, böter, allmänna avgifter ra. m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar verksamheten.
För den exekutiva verksamheten är riket indelat i kronofogdedistrikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Kronofogdemyndigheterna administreras regionall av länsstyrelsema. För vissa rådgivande och samordnande uppgifter inom exekutionsväsendet finns tills vidare en särskild nämnd, exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON). Uppgifter som ankomraer på centralmyndigheten för exekutionsväsendet fullgörs också av EON. Frågan om vUken permanent myndighet som skaU vara centralmyndighet för exekutionsväsendet utreds av särskUt tillkallade sakkunniga.
Totala antalet kronofogdedistrikt är 81. Del största antalet distrikt finns i Stockholms län som har nio distrikt. I vart och ett av Uppsala, Kronobergs, Gotlands och Jämtlands län finns endast ell distrikt.
Antalet anställda hos kronofogdemyndigheterna är ca 2 700. Endast ett fåtal myndigheter har fler än 50 anställda. I ett medelstort kronofogdedistrikt uppgår personalen tUl ca 20.
För kronofogdemyndigheterna har riksstatsanslagel för innevarande budgetår beräknats till drygt 114 milj. kr., varav ca 79 mUj. kr. avser avlöningar.
Departementschefen
Den partieUa omorganisation av den statiiga länsförvaltningen, som enligt beslut av föregående års riksdag skall genomföras den 1 juli 1971 och för vilken riksdagen fastställt de huvudsakliga riktlinjerna, har i huvudsak två syften. Det ena är att åstadkoraraa en förbättrad saraordning av de statliga länsorganens planeringsarbete. I denna del motiveras reformen bl. a. av den regionalpolitiska verksamheten. Det andra huvudsyftet är alt förvaltningsrättskipningen på länsplanet skaU förslärkas. Denna del av reformen ansluter sig lill en reform av förvaltningsrättskipningen som avses bli genomförd även i andra avseenden och varom förslag lagts fram bl. a. i en av Kungl. Maj:t den 20 mars 1970 beslutad remiss tUl lagrådet.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 23
De åtgärder som enligt principbeslutet skall vidtas i nyss angivna syften är följande. Länsstyrelsen får en lekraannaslyrelse, bestående av landshövdingen som ordförande och tio andra ledamöter. Den nya länsstyrelsen övertar beslutanderätt från vissa andra statliga länsorgan i planeringsfrågor av större regionalpolitisk betydelse. Länsarkilektsorganisalionen inordnas i länsstyrelsen. En länsskallerätt, i huvudsak motsvarande nuvarande prövningsnämnd, och en länsrätt för annan förvall-ningsrättskipning knyts till länsstyrelsen.
Som en följd av dessa åtgärder skall länsstyrelsen enUgl principbeslutet organiseras med tre huvudenheter, nämligen en för sarahällsplanering, en för skatteförvaltning samt en för allmän förvaltning och förvaltnings-rättskipning lill vilken länsrätten och länsskatterälten knyts. Vidare skall finnas en enhet för administrativ service samt länspolischefens expedition. Länens olika storlek och struktur skall kunna motivera avvikelser från denna normalorganisation.
Vid min anmälan av principproposilionen angav jag alt jag hade för avsikt atl återkorama raed mera detaljerade förslag om organisationen län för län i statsverkspropositionen för budgetåret 1971/72. Dessa förslag har förberetts av en särskild organisationskommitté och koraraitténs förslag har remissbehandlats.
Kommittén anser i fråga ora organisalionsstrakturen atl den normalorganisation för en länsstyrelse som angetts i principbeslutet bör kunna tiUämpas i alla län. Däremot bör länens olika storlek och de variationer i arbetsmängden som förekomraer av annan anledning givelvis föranleda skiUnader i personaluppsättningen inora de olika enheterna i länsstyrelsen. Endast för del största länet, Stockholras län, och för det minsta länet, Gotiands län, bör vissa avvikelser göras när del gäller organisationsstrukturen. Denna uppfattning, som inte mött invändning under remissbehandlingen, anser jag mig böra biträda. Till frågan om organisationen i Stockholms och Gotlands län återkommer jag i det följande.
Den nya länsstyrelsens organisation påverkas också av det beslut statsmakterna nyligen fattal om riktlinjer för en omorganisation av lantmäteriverksamheten. Beslutet innebär bl. a. atl fastighetsregistreringen på sikt skall ske länsvis med länsstyrelsen som register- och arkivrayn-dighet och atl vissa andra uppgifter som överlantmälaren nu har förs över på länsstyrelsen. För atl tillgodose intresset av överlantmätarens medverkan i dessa frågor liksom i andra frågor, som hör saraman raed den nya länsstyrelsens översiktliga planeringsuppgifter, skall överlantmälaren och länslantmäterikonloret inordnas i länsstyrelsen och där ingå i huvudenheten för samhällsplanering.
Beträffande organisationen av de olika enheter som enligt principbeslutet bör finnas i länsstyrelsen vill jag anföra följande.
Huvudenheten för samhällsplanering, planeringsavdelningen, bör få en inre organisation som gör den ägnad att under lekmannastyrelsen
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 24
och landshövdingen effektivt medverka tiU lösningen av den nya länsstyrelsens uppgift att åstadkomma en samordnad och måUnriktad planering. Därför bör inom avdelningen finnas ett stabsorgan som biträder med bl. a. samordnings-, initiativ- och informationsuppgifler saml sköter sekreterargöromål ra. ra. i saraband med styrelsens samraanlrä-den. Men intresset av samordning får inte leda liU all de olika facksyn-punkler som kan läggas på en fråga undanhåUs beslutsfattarna. Därför bör enheten i övrigl vara organiserad efter fackområden så atl företrädaren för ell fack i princip inle är undersläUd företrädaren för ett annat. SjälvfaUet skaU en sådan företrädare inle heUer vara underställd chefen för stabsorganet. I planeringsavdelningen bör därför ingå förutom chefen och stabsorganet — planeringskansliet — en juridisk enhet, en regionalekonomisk enhet, en planenhet, motsvarande del nuvarande länsarkilektkonlorel, en naturvårdsenhet, en lantmäterienhet och en försvarsenhet.
Huvudenheten för skatteförvaltning, skatteavdelningen, bör i enlighet med de funktioner som hänförts dit vara organiserad på fem underenheter, en taxeringsenhet, en revisionsenhet, en merväräeskatteenhet, en uppbördsenhet och en dataenhet.
Huvudenheten för allmän förvaltning och förvaltningsrällskipning, förvaltningsavdelningen, skaU svara för dels kansU- och beredningsiunk-tioner åt länsrätten och länsskatterälten dels handläggningen av en stor mängd allmänna förvalinmgsärenden. Avdelningen bör vara uppdelad i en rättsenhet och en allmän enhet. Viss personal bör vara gemensam iör båda enheterna och som föredragande i räiierna, främst länsrätten, avses även personal på allmänna enheten bli anlitad.
Administrativa enheten bör slå direkt under länsstyrelsens ledning och byggas upp kring funktionerna personaladmimstration, ekonomi och adrainistrativ service.
Länspolischefens expedition bör enligt principbeslutet bestå oförändrad. Detta får inte anses utesluta möjligheten att tiU denna expedition hänföra vissa ärendegrupper som länspoUschefen under alla förhåUanden bör delta i handläggningen av. Någon ändring i länspolischefens organisatoriska stälming i länsstyrelsen bör däremot inte ske.
Huvuddragen av mitt organisationsförslag, vUkel överensstämmer med kommitténs, framgår av en tablå som lorde få fogas lill stalsrådsproto-kollet i detta ärende som bihang.
Vad jag här översiktUgl redovisat i fråga om organisationen inom länsstyrelsens oUka enheter och om ärendefördelningen meUan dem ankommer del på Kungl. Maj:t att närmare bestämma genom inslruk-lionsbesläramelser, diarieplaner, normalarbelsordning o. d. Länsrättens och länsskatterätlens organisation och kompelens m. ra. är dock avsedd att regleras genora lagstiftning. Kungl. Maj:l har den 20 november 1970 på min föredragning beslutat inhämta lagrådels yttrande över förslag lill lag ora skatterätt och länsrätt.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 25
Koraraitténs bedöraning av personalbehovet för länsstyrelsema har mött invändningar på vissa punkter. Främst har personaltillskottet till förvallningsavdelningen och de förvaltningsdomstolar, sora skall betjänas av den, bedömts vara otillräckligt. Jag bedömer det — bl. a. raed hänsyn tiU möjligheterna att rekrytera och utbUda personal — inte lämpUgt atl en förstärkning av den storlek som kommittén föreslagit tillförs länsstyrelserna på en gång. Utbyggnaden bör ske successivt. Jag förordar all länsstyrelsema nu förstärks med totalt 273 tjänster varav 116 på planeringsavdelningarna, 70 på förvaltningsavdelningarna, 45 på skatteavdelningarna och 42 på administrativa enheterna. I förstärkningen på förvallningsavdelningama ingår 24 tjänster för uppgifter inora utskänk-ningskontroUen, viUca förs över från systembolaget tiU länsstyrelserna. Länsstyrelsernas personal uppgår då tiU totalt 8 774. I delta antal ingår nuvarande länsarkilektsorganisalionen med 262 och de nuvarande länslantmäterikontoren med 334 personer. Av de 262 personerna i länsarkilektsorganisalionen har 229 fasta tjänster och resterande 33 utgör liU-fäUigt anställd personal. Vidare har 6 tjänster överförts tiU länsstyrelsen i Gotiands län från länsbosladsnänmden där.
För chefer för avdelningar bör inrättas 49 extra ordinarie tjänster och 25 ordinarie tjänster med beteckningen o. De sistnämnda avses för sådana chefer som skaU utöva domarfunktioner.
I de delar som anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor har jag givit statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.
Kommittén har beräknat årskostnadema för länsstyrelserna lill ca 431,6 milj. kr. Baskostnaderna för länsarkitektsorganisationen och länslantmäterikontoren uppgår tiU 13,6 milj. kr. resp. 16,4 railj. kr. Mina ställningstaganden tiU förslagen — vilka redovisas närraare för varje län i det följande — medför, med bortseende från de under anslaget beräknade uppbördsmedlen, ett medelsbehov av 453,2 milj. kr. Då de särskilda uppbördsmedlen under anslaget till länsstyrelsen beräknas öka med 300 000 kr. tiU 2,7 nulj. kr. bör sålunda riksstatsanslagel liU länsstyrelserna föras upp med 450 560 000 kr.
Beträffande anslagen till lokala skatlemyndighelema och kronofogdemyndigheterna innebär mina förslag med bortseende från de under resp. anslag beräknade uppbördsmedlen en medelsanvisning av 158,8 raUj. kr. resp. 123,8 milj. kr. Då de särskilda uppbördsraedlen beräknas vara oförändrade bör riksslatsanslagen föras upp med, liU lokala skaltemyndigheterna 126 881000 kr. och tiU kronofogdemyndigheterna 118 182 000 kr.
I samband rned omorganisationen kan del bli nödvändigt att föra bl. a. ordinarie tjänster på löneplan C på övergångsstat eUer att vidtaga andra övergångsåtgärder. Riksdagens bemyndigande atl vidtaga sådana åtgärder bör därför inhämtas.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
26
Sammanställning av anslagsberäkningarna för Länsstyrelserna, Lokala skattemyndigheterna och Kronofogdemyndigheterna
|
|
Länsstyrelserna |
|
|
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Mynd. |
POL-kommittén |
Dep. chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
1956 5 943 |
+ 442 + 910 |
+ 392 +286 |
+401 + 474 |
|
|
7 899* |
+ 1352 |
+ 678 |
+ 875 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter LÖnekostnadspälägg Diverse ändamål |
258 405 000 835 000 8 086 000 24 952 000 20 688 000 1 631 000 59 804 000 16 370 000 |
+ 50 817 000 + 183 000 + 3 824 000 + 4 988 000 + 14 651 000 9 497 000 + 11 901 ÖOO + 1 602 000 |
+ 30 097 000 + 50 000 + 3 391 000 + 2 801 000 + 9 212 000 7 830 000 + 6 918 000 |
+ 36 521000 + 68 000 + 2 541 000 + 3 589 000 + 4 602 000 2 649 000 + 8 116 000 + 8 683 000 |
|
Uppbördsmedel |
389 140 000 |
+87 966 000 |
+52 469 000 |
+ 64120 000 |
|
Ersättning frän allmänna pensionsfonden Ersättning för uppdrag vid datakontoren |
200 000 2 150 000 |
+ 350 000 |
— |
+ 350 000 |
|
Nettoutgift |
386 790 000 |
+87 616 000 |
+ 52 469 000 |
+63 770 000 |
|
|
||||
Lokala skattemyndigheterna Kronofogdemyndigheterna
1970/71 Beräknad ändring 1971/72 1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Mynd. Dep. chefen Mynd. Dep. chefen
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
högre lönegrad |
270 |
|
. + 16 |
— |
268 |
|
+ 10 |
— |
|
Övrig personal |
3 894 |
|
+ 236 |
+ 74 |
2 424 |
|
+ 141 |
— |
|
|
4 164 |
|
+ 252 |
+ 74 |
2 692 |
|
+ 151 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
107 880 000 |
+ |
6 633 000 + |
2 401000 |
79 271 000 |
+ |
4 201 000 |
— 75 000 |
|
Sjukvård |
474 000 |
+ |
87 000 + |
35 000 |
264 000 |
+ |
87 000 |
+ 22 000 |
|
Reseersättningar |
1 384 000 |
+ |
222 000 + |
40 000 |
3 742 000 |
+■ |
528 000 |
+ 128 000 |
|
Lokalkostnader |
12 178 000 |
+ |
1 922 000 + |
497 000 |
8 558 000 |
+ |
1 044 500 |
+ 601 000 |
|
Expenser |
6 411 000 |
+ |
3 944 000 + |
484 000 |
5 815 000 |
+ |
1 680 500 |
+ 1250 000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utgifter |
616 000 |
|
3 960 500 |
473 000 |
217 000 |
|
1 255 900 |
1030 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
: 24 876 000 |
+ |
1 546 000 + |
1 659 000 |
18 286 000 |
+ |
990 000 |
+ 782 000 |
|
Diverse ändamål |
457 000 |
|
— + |
105 000 |
4.164 000 |
+ |
1216 000 |
+ 1074 000 |
|
|
153 660 000 |
+ 14 354 000 + |
5 221 000 |
120 100 000 |
+ |
9 747 000 |
+ 3 782 000 |
|
|
Uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättning frän all- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
männa pensions- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fonden |
32 000 000 |
|
— |
— |
5 700 000 |
'+ |
1 600 000 |
— |
|
Nettoutgift |
121 660 000 |
+ 14 354 000 + |
5 221 000 114 400 000 |
+ |
8147 000 |
+ 3 782 000 |
||
* Justerat med hänsyn till tillfällig personal m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län
27
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
||
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén |
Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
|
personal |
310 |
|
+ 60 |
+48 |
+45 |
|
Övrig personal |
1008 |
|
+ 67 |
+ 34 |
+ 38 |
|
|
1318 |
|
+ 127 |
+ 82 |
+83 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
45 533 000 |
+ |
5 125 000 |
+ 3 241 000 |
+ 3 511 000 |
|
Sjukvård |
220 000 |
+ |
27 000 |
+ 20 000 |
+ 20 000 |
|
Reseersättningar |
405 000 |
+ |
269 000 |
+ 321 000 |
+ 190 000 |
|
Lokalkostnader |
3 342 000 |
+ |
1 038 000 |
+ 818 000 |
+ 920 000 |
|
Expenser |
3 378 000 |
+ |
2 403 000 |
+ 1937 000 |
+ 1 582 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
|
utgifter |
125 000 |
|
1 539 000 |
1 611 000 |
1 350 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
10 485 000 |
+ |
1 190 000 |
+ 745 000 |
+ 801 000 |
|
|
63 363 000 |
+ 10 052 000 |
+ 7 082 000 |
+7 024 000 |
|
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. ra. 962 000 kr.
2. Behovet av en förste landskanslist som biträde äl och vikarie för länsassistenten på handels- och föreningsregistren är klart ådagalagt. För bl. a. arbetsledningsuppgifter på passdetaljen behövs en förste landskanslisl. En förste länsassislent behövs på socialsektionen för att handlägga mål raellan koraraunerna angående ersättning för socialhjälps- och barnavårdskostnad ra. ra. För granskning av statsbidragsansökningar ra. ra. yrkas en landskanslist och ett kvalificerat biträde. Ett kvalificerat biträde krävs för bl. a. personalfrågor. Då plan- och byggnadssektionen i flera år dragits raed en raycket besvärande balans, särskilt i fråga om besvärs- och naturvårdsärenden, behövs förstärkning med en länsassessor. Vidare behövs jlerligare en länsassessor för ärenden särskilt inom byggnadslagstiftningen. Ett kvalificerat biträde erfordras sora bl. a. föredragande i vissa loralindelningsärenden. Den nya railjöskyddslagen har medfört en väsentiig merbelastning för sektionen. Två byrådirektörer krävs, varav en för den allmänna naturvården och den andre för industriärenden och luftvårdsfrågor. Vidare yrkas en förste byråingenjör (liranolog-hydrolog) för vatlenvårdsuppgif-ter. För sedvanliga kanslisluppgifler ra. m. behövs en förste landskanslist. På naturvårdssektionen behövs en biträdande länsingenjör sora i första hand skall lämna service inom Gotiands län. För uppgifter inom allmänna naturvården behövs ett kvalificerat biträde. Då den planerings- och utredningsverksamhet som bedrivs i länen beräknas komraa atl ytterligare öka under de koraraande åren behövs en förstärkning av länsplaneringsenhetens resurser med en aktuarie och ett kvalificerat
Prop. 1971:1 Bilaga 14 CivUdepartementet 28
biträde. För handläggning av körkortsålerkallelser på väg- och trafik-sektionen behövs ytterligare en förste länsnotarie. Bilregistren har fortlöpande behov av ell kvalificerat biträde. Pä civilförsvarsseklionen behövs en förste länsassistent som föreståndare för expeditionen. Då kontrollen av enskilda skyddsrura är eftersatt yrkas en civilförsvarsingenjör. Utbildnings- och övningsverksamheten behöver förslärkas med ett kvalificerat biträde. På allmänna beredskapssektionen behövs två kvalificerade biträden (+1 135 389 kr.).
3. Kameralsektionens anordnings- och bokföringsdetalj raåste förstärkas raed en byrådirektör. Två kvalificerade biträden behövs för in-korasl- och utgiftsredovisning. På personalsektionen har arbetsuppgifterna utökats bl. a. med vissa polisärenden. För handläggning av dessa ärenden behövs en förste landskanslist. Två kvalificerade biträden behöver förstärka organisations- och avlöningsdetaljerna. På uppbördssek-tionen behövs en byrådirektör för bl. a. arbetsgivarkontrollen. För ledning av arbetet med bl. a. skattereklaraalionerna krävs en förste landskanslist. För arbete raed uppbördsredovisningen behövs två kvalificerade biträden. Arbetsledningen för datasektionens efterbehandlingsgrupp behöver en assistent. En assislenttjänsl sora föreståndare för bandarkivet bör även inrättas. Vidare behövs en assistent för bl. a. bandregistreringen. Med hänsyn lill den stora arbetsbelastningen på prövningsnäranden behöver ytterligare en avdelning tillskapas. Därvid behövs en förste länsassessor, en länsassessor, en förste landskanslist och tre kvalificerade biträden. Taxeringsavdelningen raåste förstärkas raed två taxeringsintendenter dels för den offensiva granskningen och dels för att följa upp den årliga fastighetstaxeringen inom länet. Arbetsmängden medför vidare atl personalen måste förslärkas med en förste länsassistenl, en förste landskanslist och två kvalificerade biträden. Om revisionskontoren skall kunna fullfölja den granskningsintensitet, som är förutsatt, måste kon-loren förstärkas med två länsrevisorer, en förste laxeringsrevisor och två kvalificerade biträden. Mervärdeskattekontoret är personalmässigt definitivt underbemannal och har svårt atl sköta sina åligganden. Ytterligare personal i form av en förste länsassistent, två länsassislenter, tre förste landskanslister och sex kvalificerade biträden behövs. Taxe-ringsassistentorganisalionen behöver utbyggas med två förste taxerings-assistenter, fyra taxeringsassistenter och fyra kvalificerade biträden. På civilbefälhavarens kansli behövs en förstärkning med ell kvalificerat biträde (+2 429 686 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av medel för främst tillfällig personal (+365 925 kr.).
5. Häratöver begärs ytterligare medel för omkostnader bl. a. för vissa flyttningskostnader (+2 462 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
29
POL-kommittén
Länsstyrelsen i Stockholms län har fr. o. m. år 1968 — i samband med sammanslagningen med överstålhåUarämbelet — erhåUit en helt ny organisation. Denna organisation skiljer sig i strukturellt avseende inte bara från den nuvarande länsslyrelseorganisalionen i andra län utan också från den nya normalorganisationen. Det bör dock enligt kommitténs raening inte ifrågakomma, alt man så kort lid efter en svårbemästrad omorganisation genomför några mer betydande ändringar ulan atl starka skäl härför föreligger. Genom de intentioner som komrait till uttryck i det fattade principbeslutet måste eraeUertid sådana skäl anses föreligga i vissa hänseenden. Sålunda bör en omfördelning av arbetsuppgifter och personal ske mellan avdelningarna så att även vid denna länsstyrelse kommer alt finnas en huvudenhet för samhällsplanering (planeringsavdelning) med samma uppgifter och organisationsstruktur som i andra län. Någon ändring i organisationsstrukturen i övrigl torde dock inte behövas. Däreraot leder bUdandel av länsrätten — och i någon mån även länsskatterätten — lill viss omfördelning av ärenden.
|
|
Personalförändring |
|
|
|
Enhet |
Handläggande personal |
Övrig personal |
Summa |
|
AUmänna avdelningen — länsrättens kansli — allmänna sektionen — socialsektionen |
6 2 |
2 2 2 |
8 2 4 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — juridisk enhet — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet |
3 2 3 2 |
1 1 1 |
4 3 3 3 |
|
Länsskatterättsavdelningen |
3 |
3 |
6 |
|
Taxeringsavdelningen — allmän detalj — o-gruppen — revisionskontor — taxeringsassistentgruppen |
1 2 4 2 2 |
8 |
1 2 4 10 2 |
|
Kameral- och uppbördsavdelningen — kameralsektionen — personalsektionen — uppbördssektionen |
1 1 1 |
2 2 |
3 3 1 |
|
Summa |
35 |
24 |
59 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
30
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheterna |
|
|||
|
|
|
Beräknad ändr. |
1971/72 |
Beräknad än |
dr. 1971/72 |
|
|
|
1970/71 |
Länsstyr. Dep.chefen 1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
62 |
+ 1 |
— 59 |
+ 2 |
|
— |
|
Övrig personal |
979 |
+ 38 |
+ 21 536 |
+ 42 |
|
— |
|
|
1041 |
+39 |
+ 21 595 |
+44 |
|
_____ |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
27 573 000 |
+ 1 025 000 + |
693 000 17 976 000 |
+ 1285 000 |
|
— |
|
Sjukvård |
200 000 |
+ 65 000 + |
20 000 60 000 |
+ 70 000 |
+ |
TO 000 |
|
Reseersättningar |
125 000 |
+ 10 000 + |
7 000 462 OCO |
+ 103 000 |
+ |
23 000 |
|
Lokalkostnader |
2 789 000 |
+ 374 000 + |
244 000 1 232 000 |
+ 300 000 |
+ |
200 000 |
|
Expenser |
1 550 000 |
+ 226 000 + |
199 000 1550 000 |
+ 699 000 |
+ |
731 000 |
|
Därav engängsutgifter |
— |
290 000 |
— — |
681 000 |
|
576 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
6 347 000 |
+ 235 000 + |
442 000 4 135 000 |
+ 295 000 |
+ |
180 000 |
|
|
38 584 000 |
+1 935 000 +1 605 000 25 415 000 |
+ 2 752 000 |
+ 1144 000 |
||
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning m. ra. 407 000 kr.
7. I Danderyds fögderi behövs en expeditionsvakt. På grand av befolkningsutvecklingen och ökad arbetsvolym yrkar länsstyrelsen ett kvalificerat biträde och fyra biträden i Handens fögderi saml en fögderiassislent och fyra biträden i Huddinge fögderi. I följd av ändrad fögderiindelning och härav föranledd ökning av invånarantalet begärs i Jakobsbergs fögderi en fögderiassistent, ett kvalificerat biträde, en expeditionsvakt och två biträden. Lidingö fögderi behöver ett kvalificerat biträde bl. a. på grund av arbetsmaterialets svårighetsgrad. Med hänsyn till den stora mängden fastighetsenheler inora Nacka fögderi behövs förstärkning med två kvalificerade biträden. I Sollentuna fögderi begärs ett kvalificerat biträde och två biträden. I Solna fögderi behövs förstärkning med en fögderisekreterare för arbelsgivarkontroU, som på grund av personalbrisl måst eftersättas till förmån för andra arbetsuppgifter. Med anledning av bl. a. ökad arbetsvolym begärs fyra biträden i Södertälje fögderi samt en expeditionsvakt och ett biträde i Täby fögderi. Gemensamt för länets fögderier begärs medel för tio landskanslister i befordringsgång. Härjämte begärs medel avseende ersättningar för göromål med uträkning av pensionsgrundande inkomst m. m. (+1260 831 kr.).
8. Vidare begärs raedel för ökade omkostnader (+267 169 kr.).
Kronofogdemyndigheterna 9. Löne- och prisomräkning m. m. 488 000 kr.
10. I Danderyds distrikt är personalen hårt belastad med kvalificerade göromål och behöver förstärkas för atl indrivningsresultatet inte skall försämras. Länsstyrelsen begär därför en kronofogdesekre-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 31
terare, en kronokommissarie och en förste kronoassistenl. För att trots folkmängdsökningen kunna bemästra arbetssituationen behövs förstärkning i Handens distrikt med en kronofogdesekrelerare och elt kvalificerat biträde. Av samma anledning begärs i Huddinge distrikt en kronoassistenl och ett kvalificerat biträde. På grund av fortlöpande kraftig befolkningsökning samt ökad fritidsbebyggelse begärs i Nacka distrikt en biträdande kronofogde i utbyte mot en tjänst som kronofogdesekrelerare samt ell kvalificerat biträde. Fastställd indelnings-ändring raellan Stockholms och Uppsala län samt allraän befolkningsökning i övrigl väntas medföra ökad mängd arbetsuppgifter i Sollentuna distrikt. Med hänsyn härtill yrkar länsstyrelsen en biträdande kronofogde i utbyte raot en tjänst som kronofogdesekreterare samt en förste kronoassistenl och ett kvalificerat biträde främst för atl täcka bristen på fällarbetande personal. Med hänsyn till del i förhållande till den totala folkmängden stora antalet rörelseidkare i Solna distrikt har arbetet inom distriktet blivit både kvantitativt och kvalitativt krävande. Personalförslärkning i distriktet begärs med en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare särat en förste kronoassistent och ett kvalificerat biträde. För förstärkning av personalstyrkan för fältarbete i Stockholms distrikt yrkar länsstyrelsen en krono-koraraissarie, tre förste kronoassistenter, sex kronoassistenter och sex kvalificerade biträden. I Södertälje distrikt begärs på grand av ökad arbetsvolym en kronokommissarie och ett kvalificerat biträde (+ 1 212 277 kr).
11. Vidare behövs medel för tillfällig personal (+ 369 000 kr.).
12. Omkostnaderna beräknas öka (+ 682 723 kr.). Härvid har kostnader för flyttningar i Handen, Nacka, Sollentuna och Stockholm beräknats till 576 000 kr.
Departementschefen
Länsstyrelsen i Stockholms län samraanslogs med överståthållarärabe-tel och fick en helt ny organisation den 1 januari 1968. Länsstyrelsens organisationsstmklur skiljer sig både från den nuvarande länsstyrelseorganisationen i andra län och från den nya normalorganisationen. Jag delar kommitténs mening alt större förändring av organisalionsstrakturen nu bör undvikas eftersom så kort lid förflutit sedan sammanslagningen. Jag förordar emeUertid den förändringen alt en planeringsavdelning med samma uppgifter och organisation som i andra län bUdas. Viss mindre omfördelning av ärenden blir vidare nödvändig på grund av länsrättens och länsskatlerättens tillkomst. Det ankomraer på Kungl. Maj:l alt utfärda föreskrifter härom.
Med hänvisning till sammanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 70 387 000 kr., för lokala skallemyndigheterna till 40 189 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 26 559 000 kr. eller sammanlagt 137 135 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 32
för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande samraanstäUning.
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggare |
Övriga |
Summa |
|
|
AUmänna avdelningen — länsrättens kansli — allmänna sektionen — socialsektionen |
|
5 3 |
2 2 1 |
7 2 4 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet |
|
2 1 2 |
1 |
3 1 2 |
|
Länsskatterättsavdelningen |
|
3 |
2 |
5 |
|
Taxeringsavdelningen — allmän detalj — revisionskontor — mervärdeskattekontor |
|
3 4 2 |
|
3 4 2 |
|
Kameral- och uppbördsavdelningen |
1 |
2 |
3 |
|
|
|
Summa |
26 |
10 |
36 |
Jag har även beräknat raedel för vissa flyttningskostnader m. ra. (5). Slutligen har jag beräknat medel för åtta fögderiassislenler och åtta kvalificerade biträden i Stockholms fögderi samt en fögderiassislent i vart och ell av Handens, Huddinge, Sollentuna, Solna och Södertälje fögderier. Jag har även beräknat 576 000 kr. i engångsutgifter för flyttning av kronofogdemyndigheten i Stockholm och kronofogdemyndigheterna i Handens, Nacka och Sollentuna distrikt (12).
Länsstyrelsen i Uppsala län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
52 |
+ 15 |
+ 18 |
+ 17 |
|
Övrig personal |
147 |
+ 31 |
+ 8 |
+ 9 |
|
|
199 |
+46 |
+26 |
+26 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
6 606 000 |
+ 1744 000 |
+ 1 194 000 |
+ 1 170 000 |
|
Sjukvård |
15 000 |
+ 1000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
191 000 |
+ 95 000 |
+ 106 000 |
+ 87 000 |
|
Lokalkostnader |
921 000 |
+ 92 000 |
— 2 000 |
+ 43 000 |
|
Expenser |
561 000 |
+ 250 000 |
+ 234 000 |
+ 174 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
— |
— |
113 000 |
8 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 511000 |
+ 405 000 |
+ 275 000 |
+ 259 000 |
|
|
9 805 000 |
+ 2 587 000 |
+ 1807 000 |
+ 1 733 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
33
Länsstyrelsen 1, Löne- och prisomräkning ra. m. 75 650 kr.
2. På grund av den ökade arbetsbördan behövs en förste länsnotarie, en landskanslist och elt kvalificerat biträde på allraänna sektionen. Även planeringssektionen behöver ett kvalificerat biträde. På gmnd av bl. a. försöksverksarahet med ADB begärs tre byrådirektörer på länsplaneringsenheten. Naturvårdssektionen behöver en byrådirektör med kemisk-biologisk kompetens för vissa planerings- och övervakningsuppgifter saml en biträdande nalurvårdsintendent. Civil-försvarssektioneh begärs förstärkt med en landskanslisl (+482 757 kr.).
3. För fortsatt arbete med fastighetstaxeringen yrkas en byrådirektör utom seklionsindelningen. Den ökade arbetsbördan raedför behov av en förste länsnolarie och en landskanslisl på prövningsnärandens kansli och en förste landskanslist på karaeralsektionen. På taxeringsseklio-nen behövs förstärkning med två landskanslisler och två kvaUficerade biträden. För all klara granskningen av vissa deklarationer behöver taxeringsassislentorganisationen utökas med en förste taxeringsassistenl, en taxeringsassistent och två kvalificerade biträden. En utbyggnad av mervärdeskattekontorets kontrollfunktioner medför behov av två förste landskanslister. Uppbördsseklionen behöver förstärkas med ett kvaUficerat biträde (+552 541 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av medelstilldelningen för främst biträdestjänster m. m. (+438 651 kr.).
5. Härutöver behövs viss uppräkning för omkostnader (+212 401 kr.).
POL-kommittén
|
|
Personalförändring |
|
|
|
Enhet |
Handläggande övrig personal personal |
Summa |
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
2 2 |
|
2 2 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — planenhet — försvarsenhet |
2 3 1 1 1 |
1 1 1 —1 |
3 4 2 1 |
|
Administrativ enhet — personal, löner — ekonomi — administrativ service |
0,5 0,5 |
1 1 1 |
1,5 1 1,5 |
|
|
Summa 13 |
5 |
18 |
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 14
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
34
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheten |
|
|||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
6 |
— |
— |
6 |
.—• |
— |
|
Övrig personal |
92 |
+ 4 |
+2 |
48 |
+ 4 |
— |
|
|
98 |
+4 |
+2 |
54 |
+4 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
2 478 000 |
+ 102 000 |
+ 61000 |
1 521 000 |
+ 100 000 |
— |
|
Sjukvård |
7 000 |
— |
— |
4 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
43 000 |
+ 2 000 |
+ 1000 |
81000 |
+ 10 000 |
+ 1000 |
|
Lokalkostnader |
562 000 |
— 90 000 |
—90 000 |
283 000 |
+ 25 500 |
+ 2000 |
|
Expenser |
143 000 |
+ 18 000 |
+20 000 |
103 000 |
+ 7 500 |
+ 4000 |
|
Därav engängsutgifter |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
573 000 |
+ 23 000 |
+ 40 000 |
350 000 |
+ 23 000 |
+15 000 |
|
|
3 806 000 |
+ 55 000 |
+ 32 000 |
2 342 000 |
+ 166 000 |
+22 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. m. 18 400 kr.
7. Med anledning av bl. a.
atl antalet för arbetsledning avsedda be-
fordringstjänster är otillräckligt begärs i Enköpings fögderi en förste
kontorsskrivare och i Uppsala fögderi en kontorsskrivare och elt kvali
ficerat biträde. I Tierps fögderi behövs ett biträde (+125 489 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas
minska (— 88 889 kr.).
Kronofogdemyndigheten 9. Löne- och prisomräkning m. m. 7 100 kr.
10. Med hänsyn till ökad volym kvalificerade arbetsuppgifter, föranledd av befolkningsökning i anledning av ändrad länsindelning, yrkar länsstyrelsen en kronoassistenl och elt kvalificerat biträde (+67 319 kr.).
11. Vidare behövs raedel tUl bl. a. liUfäUig personal (+ 55 350 kr.).
12. Omkostnaderna beräknas öka (+ 36 231 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen tiU 11 538 000 kr., för lokala skaltemyndighelema till 3 838 000 kr. och för kronofogderayndighelen liU 2 364 000 kr. eller sammanlagt 17 740 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanställning.
Personal
Handläggare Övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allraän enhet
— rättsenhet
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
35
Personal
Handläggare Övriga
Summa
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvärdsenhet
— regionalekonomisk enhet
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet
Administrativ enhet
I
Summa 10
11
Vidare har jag beräknat medel för ytterligare en fögderiassislent och ett kvalificerat biträde i Uppsala fögderi.
Länsstyrelsen i Siidermanlands län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
60 |
+ 8 |
+ 12 |
+ 11 |
|
Övrig personal |
193 |
+ 21 |
+ 9 |
+ 10 |
|
|
253 |
+ 29 |
+ 21 |
+21 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
7 964 000 |
+ 1 191 000 |
+ 1013 000 |
+ 1037 000 |
|
Sjukvård |
32 000 |
+ 11000 |
+ 3000 |
+ 3 000 |
|
Reseersättningar |
301 000 |
+ 183 000 |
+ 62 000 |
+ 61 000 |
|
Lokalkostnader |
888 000 |
+ 91 000 |
+ 35 000 |
+ 45 000 |
|
Expenser |
631 000 |
+ 639 000 |
+ 595 000 |
+ 612 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
55 000 |
558 000 |
511000 |
538 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 808 000 |
+ 277 000 |
+ 233 000 |
+ 227 000 |
|
|
11 624 000 |
+ 2 392 000 |
+ 1941000 |
+ 1985 000 |
Länsstyrelsen 1. LÖne- och prisomräkning m. m. 144 000 kr.
2. En landskanslisl behövs för de administrativa arbelsuppgiftema på dels länsplaneringsenheten dels naturvårdsseklionen. Miljöskydds-lagstiftningen medför behov av en byrådirektör med kemisk-biologisk kompetens (+151910 kr.).
3. Taxeringssektionen behöver ytterligare två laxeringsassistenter. Mervärdeskattekontorel har behov av en förste landskansUsl för kvaUficerat granskningsarbete. På gmnd av ökade arbetsuppgifter på uppbördsseklionen begärs medel för en förste länsnolarie/försle taxeringsrevisor (+191 113kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
36
4. Vidare behövs ytterligare medel för bl. a. biträden och tiUfällig personal (+498 977 kr.).
5. Härutöver behövs medel för bl. a. kostnader för utrustning av nya lokaler och utbyte av telefonväxel (+707 000 kr.).
POL-kommittén
Personalförändring
|
Enhet |
|
Handläggande |
övrig |
Summa |
|
|
|
|
|
|
personal |
|
personal |
|
|
|
|
Förvaltningsavdelningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
— allmän enhet |
|
1 |
|
|
1 |
|
|
|
— rättsenhet |
|
|
|
1 |
1 |
|
|
|
Planeringsavdelningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
— planeringskansli |
|
2 |
|
2 |
4 |
|
|
|
— naturvårdsenhet |
|
1 |
|
1 |
2 |
|
|
|
— regionalekonomisk enhet |
1 |
|
1 |
2 |
|
|
|
|
— försvarsenhet |
|
1 |
|
|
1 |
|
|
|
Skatteavdelningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
— mervärdeskatteenhet |
|
1 |
|
|
1 |
|
|
|
Administrativ enhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
— personal, löner |
|
0,5 |
|
|
0,5 |
|
|
|
— ekonomi |
|
0,5 |
|
1 |
1,5 |
|
|
|
|
Summa |
8 |
|
6 |
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndighete Beräknad i |
rna |
||||
|
|
|
Beräknad ändr |
.1971/72 |
indr. 1971/72 |
|||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
8 |
. — |
|
— |
7 |
+ 1 |
__ |
|
Övrig personal |
95 |
+ 13 |
|
+ 2 |
68 |
+ 12 |
— |
|
|
103 |
+ 13 |
|
+2 |
75 |
+ 13 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
2 757 000 |
+ 288 000 |
+ |
72 000 |
2 074 000 |
+ 305 000 |
— |
|
Sjukvård |
12 000 |
+ 2 000 |
+ |
1000 |
12 000 |
+ 2 000 |
+ 1000 |
|
Reseersättningar |
65.000 |
+ 5000 |
+ |
1000 |
88 000 |
+ 20 000 |
+ 4 000 |
|
Lokalkostnader |
412 000 |
+ 106 000 |
+ |
17 000 |
252 000 |
+ 91000 |
+ 11000 |
|
Expenser |
164 000 |
+ 82 000 |
+ |
88 000 |
137 000 |
+ 115 000 |
+ 115000 |
|
Därav engängsutgifter |
— |
65 000 |
|
65 000 |
— |
100 000 |
100000 |
|
Lönekostnadspålägg |
635 000 |
+ 66 000 |
+ |
44 000 |
477 000 |
+ 70 000 |
+ 21000 |
|
|
4 045 000 |
+549 000 |
+223 000 |
3 040 000 |
+603 000 |
+152 000 |
|
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. m. 36 000 kr.
7. För arbetsuppgifter med fastighetstaxering och registrering av fastigheter yrkar länsstyrelsen en kontorsskrivare i ett vart av Eskilstuna, Katrineholms och Nyköpings fögderier samt ett kvalificerat biträde
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 37
i Strängnäs fögderi (+130 331 kr.).
8. Gemensarat för länels fögderier begärs medel till tillfäUig personal m. ra. (+ 224 460 kr.).
9. Omkostnaderna beräknas öka (+ 158 209 kr.). Härvid har kostnader för flyttning av Katrineholms fögderi beräknats till 65 000 kr.
Kronofogdemyndigheterna 10. Löne- och prisomräkning ra. m. 31 000 kr.
11. För all
kronofogdetjänslerna i länet skall kunna hållas besatta
vid vakanser för sjukdom, semester m. m. yrkar länsstyrelsen en tjänst
som kronofogdesekrelerare med placering i Eskilstuna. För kvalifice
rade arbetsuppgifter i samma distrikt begärs vidare en förste kronoassi
stent i utbyte mot en kronoassistenl. I Katrineholms distrikt behövs ett
kvalificerat biträde för kontroll av utmätningar i allmänna mål m. ra.
saml ett biträde för betjäning av telefonväxel. I Nyköpings distrikt
begärs en kronoassistenl för utredningar om bl. a. arbetsgivaransvar
(+144 692 kr.).
12. Vidare behövs
gemensamt för länets kronofogdedistrikt medel till
tillfällig personal ra. ra. (+ 230 030 kr.).
13. Omkostnaderna beräknas
öka (+ 197 278 kr.). Härvid har kost
naderna för flyttning av kronofogdemyndigheten i Katrineholm beräk
nats till 100 000 kr.
Departetnentschefen
Med hänvisning liU sammanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 13 609 000 kr., för lokala skatlemyndighelema lill 4 268 000 kr. och för kronofogdemyndighetema till 3 192 000 kr. eller samraanlagt 21 069 000 kr. lag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanställning.
Personal
Handläggare Övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet I J
— rättsenhet 1 * 1 1
Planeringsavdelningen
— planeringskansli 2 2
— naturvårdsenhet 1 1 2 —■ regionalekonomisk enhet 1 1
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet 1 1
Administrativ enhet 11 2
Summa 7 3 10
* Påverkar icke antalet tjänster eftersom en tjänst som handläggare samtidigt utgår.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
38
Vidare har jag beräknat raedel för vissa engångskostnader bl. a. byle av telefonväxel (3). Slutligen har jag beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent i vart och ell av EskUsluna och Nyköpings fögderier. Jag har även beräknat 65 000 kr. i engångsutgift för flyttning av lokala skaltemyndigheten i Katrineholms fögderi (9) samt 100 000 kr. i engångsutgift för flyttning av kronofogdemyndigheten i Katrineholms distrikt (13).
Länsstyrelsen i Östergötlands län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
11 |
+ 22 |
+ 17 |
+ 17 |
|
Övrig personal |
235 |
+ .36 |
+ 11 |
+ 17 |
|
|
312 |
+ 58 |
+ 28 |
+ 34 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
10 015 000 |
+ 2 194 000 |
+ 1 374000 |
+ 1 451000 |
|
Sjukvård |
30 000 |
+ 2000 |
— 5 000 |
— 5 000 |
|
Reseersättningar |
246 000 |
+ 160 000 |
+ 131000 |
+ 96 000 |
|
Lokalkostnader |
840 000 |
+ 156 000 |
+ 55 000 |
+ 105 000 |
|
Expenser |
1 084 000 |
+ 1014 000 |
+ 808 000 |
— 280 000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
416 000 |
796 000 |
751000 |
26 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
2 337 000 |
+ 506 000 |
+ 316 000 |
+ 321 000 |
|
|
14 552 000 |
+ 4 032 000 |
+ 2 679 000 |
+ 1688 000 |
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. m. 198 000 kr.
2. På grund av ökat arbete med främst exekutiva ärenden begärs en förste landskanslist på allmänna sektionen. För att hinna med arbetet på bilregistret behövs bl. a. ett kvalificerat biträde. Planeringssektionen i övrigt har behov av en kansliskrivare. Länsplaneringsenheten bör förstärkas med en länsaktuarie, ett kvalificerat biträde och två byrådirektörer i utbyte mot medel från inrikesdepartementet och landstinget. En förste byråingenjör behövs för tillsynsverksamhet inom luft-och vattenvårdsseklorn på naturvårdsseklionen. Vissa arbetsuppgifter på sektionen motiverar ytterligare en landskanslist och ett kvalificerat biträde. För att trygga den långsiktiga planeringen behövs en planeringsingenjör. Det tekniska arbetet på civilförsvarssektionen kräver en byråingenjör. På gmnd av vidgade uppgifter med kommunal beredskap yrkas en länsassistenl. Även allmänna beredskapsdelaljen behöver en länsassistent. Utbildningsverksamheten kräver en förste landskanslist. Vidare erfordras en biträdande förrådsförvaltare (+811 890 kr.).
3. Prövningsnämndens kansli behöver tillföras en förste landskanslist för visst arbete med prövningsnämndsmål. Kameralsektionen i övrigt behöver en länsassistenl för personal- och löneärenden samt ett
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
39
kvalificerat biträde för bl. a. bokföringsarbete. Taxeringssektionen behöver förslärkas med en biträdande taxeringsintendenl på gmnd av ell stort antal komplicerade ärenden och med två förste landskanslister på grand av svårigheter att hinna med arbetet inom föreskriven tid. En taxeringsassistenl behövs också. Då den arbetsledande personalen på uppbördssektionen är underdimensionerad behövs en förste länsassistent. På dataseklionen har länsstyrelsen inrättat en tjänst som byrådirektör och två som assistenter. Tjänstema bör göras permanenta (+441 177 kr.).
4. Vidare behövs medel för främst biträden (+300 782 kr.).
5. Hämtöver yrkas viss uppräkning av medlen för omkostnader, däribland kostnader för vissa inventarier (+ 998 151 kr.).
POL-kommittén
Personalförändring
Enhet
Handläggande
Övrig
personal personal
Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
— rättsenhet
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
— planenhet
Skatteavdelningen
— dataenhet
Administrativ enhet
|
1 3 16 |
— personal, löner
— administrativ service
|
11 |
Summa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheterna |
||||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad i |
ändr. 1971/72 |
|
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högi |
re |
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
10 |
— |
— |
11 |
— |
— |
|
Övrig personal |
154 |
+ 9 |
+ 5 |
90 |
+ 8 |
— |
|
|
164 |
+ 9 |
+ 5 |
101 |
+ 8 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
4 168 000 |
+ 201 000 |
+ 158 000 |
2 945 000 |
+ 197 000 |
— |
|
Sjukvård |
13 000 |
— |
— |
10 000 |
__ |
— |
|
Reseersättningar |
45 000 |
— |
—. |
125 000 |
+ 6 000 |
— |
|
Lokalkostnader |
458 000 |
+ 35 000 |
+ 35 000 |
360 000 |
+ 35 000 |
+ 35 000 |
|
Expenser |
182 000 |
+ 15 000 |
+ 15 000 |
218 000 |
+ 18 000 |
— |
|
Därav engängsutgifter |
— |
15 000 |
— |
— |
18 000 |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
959 000 |
+ 48 000 |
+ 80000 |
687 000 |
+ 46 000 |
+ 30 000 |
|
|
5 825 000 |
+ 299 000 |
+ 288 000 |
4 345 000 |
+302 000 |
+65 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 40
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. ra. 37 000 kr.
7. På grund av raerarbete med fastighetsregistrering, fastighetstaxering m. ra. begärs i Linköpings fögderi fyra kvalificerade biträden och i Norrköpings fögderi ell biträde (+ 147 762 kr.).
8. Vidare behövs raedel till tillfällig personal m. ra. (+ 99 859 kr.).
9. Omkostnaderna beräknas öka raed anledning av begärda nya tjänster (+ 14 379 kr.).
Kronofogdemyndigheterna 10. Löne- och prisomräkning ra. ra. 36 000 kr.
11. För effektivisering av fältindrivningsarbelel och arbetsledning i Linköpings distrikt yrkar länsstyrelsen en kronokommissarie saml för rationeUare handläggning av rutingöromål en expeditionsvakt. 1 Motala distrikt behövs en kronoassistenl och ett biträde. I Norrköpings distrikt begärs en förste kronoassistent på grund av ökat arbete raed mål angående införsel i lön (+ 167 762 kr.).
12. Gemensamt för länets kronofogdedistrikl begärs medel till tillfällig personal ra. m. (+ 74 907 kr.).
13. Vidare behövs medel för ökade omkostnader (+ 23 331 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanstäUningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 16 240 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 6 113 000 kr. och för kronofogdemyndighetema till 4 410 000 kr. eller sammanlagt 26 763 000 kr. Jag har därvid berälcnat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande samraanställning.
Personal
Handläggare Övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet 1 1
— rättsenhet 2 2
Planeringsavdelningen
— planeringskansli 2 2
— naturvårdsenhet 1 1
— regionalekonomisk enhet 1 1
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet 1 1
— dataenhet 1 1
Administrativ enhet 1 1 2
Summa 9 2 11
Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent och ett kvaUficerat biträde i Linköpings fögderi och för två fögderiassislenler och ett kvalificerat biträde i Norrköpings fögderi.
Prop. 1971: 1 Bilaga 14 Civildepartementet
41
Länsstyrelsen i Jönköpings län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
71 208 |
+ 16 + 26 |
+ 15 + 15 |
+ 13 + 17 |
|
|
279 |
+ 42 |
+ 30 |
+30 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser |
9 035 000 18 000 326 000 1 022 000 769 000 |
+ 2 516 000 + 2 000 + 273 000 + 177 000 + 620 000 |
+ 1 168 000 + 123 000 + 139 000 + 245 000 |
+ 1 187 000 + 93 000 + 138 000 + 95 000 |
|
Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
122 000 2 059 000 |
72 000 + 583 000 |
159 000 + 269 000 |
60 000 + 262 000 |
|
|
13 229 000 |
+ 4 171 000 |
+ 1944 000 |
+ 1775 000 |
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. ra. 1 274 000 kr.
2. Planeringsseklionen behöver förstärkas med en länsassessor på gmnd av ökad arbetsbörda. Vissa arbetsuppgifter inom den regionala ulvecklingsplaneringen medför behov av en länsaktuarie på länsplaneringsenheten. Ett kvalificerat biträde behövs också. Inom natur-vårdsorarådel väntas en Ökning av bl. a. antalet reservatärenden vilket medför behov av en nalurvårdsassislent. För en effektivare kontroU av tillsynsobjekten behövs en byråinspektör. För vissa planeringsarbeten erfordras ett kartbiträde. Eftersom kontrollverksamheten av skyddsram är eftersatt erfordras en civilförsvarsingenjör på civilförsvarssektionen. För övningsverksamhet behöver sektionen en förste landskanslist. Personalen på personal- och ulbildningsdelaljen behöver förstärkas med en landskanslist. Arbetsbelastningen raedför behov av två kvalificerade biträden på sektionen (+489 532 kr.).
3. För att avlasta befintlig juristpersonal på prövningsnämndens kansli vissa arbetsuppgifter erfordras en förste länsnotarie saml ett kvalificerat biträde. Vissa nya arbetsuppgifter har medfört ökad arbetsbelastning på karaeralsektionen: En byrådirektör och ett kvalificerat biträde bör därför tillföras sektionen. En intensifierad kontroll och efter-granskning av deklarationer medför behov av ett kvalificerat biträde på taxeringsseklionen. Taxeringsassistenlorganisationen bör utbyggas raed två taxeringsassistenter. Då arbetsbördan på uppbördssektionen ökat behövs förstärkning med en förste landskanslisl. Datasektionen har på grand av bl. a. databearbetningar för annat län fått ökade arbetsuppgifter vilket medför behov av en länsassislent och en assistent (+ 332 277 kr.).
2* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 14
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
42
4. Vidare behövs uppräkning av medel för främst biträdestjänster m. m. (+353 039 kr.).
5. Häratöver behövs viss uppräkning av medel till omkostnader (+815 152 kr.).
POL-kommittén
|
|
|
Personalförändring |
|
|
|
|
|
Enhet |
|
Handläggande Övrig personal personal |
. Summa |
|
|
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
|
1 2 |
2 |
3 2 |
|
|
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — planenhet — försvarsenhet |
2 2 1 1 |
1 1 1 1 |
3 3 2 1 1 |
|
|
|
|
Administrativ enhet — personal, löner — ekonomi — administrativ service |
|
1 |
1 2 |
1 1 2 |
|
|
|
Gemensam personal |
|
|
2 |
2 |
|
|
|
|
Summa |
10 |
11 |
21 |
— |
|
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogd( |
smyndigheterna |
|||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal Personal i A 20 och högre lönegrad 8 övrig personal 106 |
+ 7 |
+2 |
8 69 |
+ 2 |
— |
|
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
114 3 107 000 10 000 40 000 327 000 181 000 722 000 |
+ 7 + 507 000 + 28 000 + 46 000 + 57 000 38 000 + 116 000 |
+2 + 61000 + 3 000 + 5 000 + 24 000 + 46 000 |
77 2 257 000 6 000 133 000 282 000 151000 519 000 |
+2 + 271 000 + 50 000 + 5 000 + 33 000 11000 + 61000 |
+ 4 000 + 3000 + 15000 + 23 000 |
|
|
4 387 000 |
+754 000 |
+139 000 |
3 348 000 |
+ 420 000 |
+45000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 43
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. ra. 417 000 kr.
7. På gmnd av fortlöpande ökning av arbetsmängden saml folk-mångdsökning yrkas i Jönköpings fögderi en fögderiassistent och ett biträde, i Reftele fögderi ett biträde, i Tranås fögderi en fögderiassistent, i Vetianda fögderi en landskanslist och ett kvalificerat biträde samt i Värnamo fögderi ett kvaUficerat biträde (+232 569 kr.).
8. Härutöver begärs viss uppräkning av medelstiUdelniugen för omkostnader (+ 104 431 kr.).
Kronofogdemyndigheterna 9. Löne- och prisomräkning m. m. 304 000 kr.
10. I ett vart av Eksjö och
Värnamo distrikt behovs förstärkning med
ett biträde (+49 918 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 66 082 kr).
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen tUl 15 004 OCX) kr., för lokala skattemyndigheterna till 4 526 000 kr. och för kronofogdemyndighetema tiU 3 393 000 kr. eller sammanlagt 22 923 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanstäUning.
Personal
Handläggare övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet 1 1 2
— rättsenhet 2 2
Planeringsavdelningen
■— planeringskansli 2 2
— naturvårdsenhet 1 1
— regionalekonomisk enhet 1 1
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet 1 1
Administrativ enhet 4 4
Summa 7 6 13
Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent och ett kvalificerat biträde i Jönköpings fögderi.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet Länsstyrelsen i Kronobergs län
44
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
||
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
|||
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
|
_ personal |
56 |
+ 12 |
|
■+ 9 |
+ 13 |
|
Övrig personal |
147 |
+41 |
|
+ 5 |
+ 15 |
|
|
203 |
+ 53 |
|
+ 14 |
+28 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
6 824 000 |
+ 1 651 000 |
+ |
666 000 |
+ 1 119 000 |
|
Sjukvård |
15 000 |
+ 5 000 |
|
—. |
+ 1000 |
|
Reseersättningar |
201 000 |
+ 113 000 |
+ |
89 000 |
+ 65 000 |
|
Lokalkostnader |
866 000 |
+ 281 000 |
+ |
220 000 |
+ 150 000 |
|
Expenser |
567 000 |
+ 819 000 |
+ |
207 000 |
+ 67 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
|
utgifter |
68 000 |
469 000 |
|
135 000 |
8 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
1 563 000 |
+ 395 000 |
+ |
153 000 |
+ 248 000 |
|
|
10 036 000 |
+ 3 264 000 |
+ 1335 000 |
+ 1650 000 |
|
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkiung m. m. 161 000 kr.
2. på gmnd av ökad arbetsbörda bl. a. med utsökningsärenden behöver aUmäima sektionen förstärkas med en länsassessor saml ett kvalificerat biträde. På gmnd av bl. a. ell ökat antal plan- och byggnadsärenden behövs en länsassessor och en landskansUsl på planeringssektionen. Utvecklingen på naturvårdsseklionen medför behov av en byrådirektör. För sammanstälhiing av vissa datauppgifter rörande vattendragen erfordras en byråingenjör. För den formella handläggningen av ärenden enligt bl. a. railjöskyddslagen behövs en förste landskanslist. På gmnd av ökade arbetsuppgifter med bl. a. planläggning av undanförsel behöver aUmänna beredskapsdetaljen förstärkas med en förste landskanslist (+275 785 kr.).
3. Juristpersonalen på prövningsnämndens kansli behöver utökas med en förste länsnotarie. Med hänsyn lill arbetsbördan föreligger behov av en biträdande taxeringsintendent och en länsassistenl på taxeringssektionen. Taxeringsassistenlgrappema bör byggas ut med ytterligare två assistenter (+260 337 kr.).
4. Vidare behövs ökad medelstilldelning för biträden och tillfällig personal m. m. (+557 742 kr.).
5. Hämtöver behövs ytterligare medel för omkostnader (+921 136 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
45
POL-kommittén
Personalförändring
Enhet
Handläggande Övrig Summa
personal personal
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
— rättsenhet
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvårdsenhet —- försvarsenhet
Administrativ enhet
— personal, löner
— administrativ service
Gemensam personal
—1
Summa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
Lokala skattemyndigheterna Beräknad ändr. 1971/72 |
Kronofogdi |
:myndigheter |
1 |
|||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|||||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
4 |
— |
— |
4 |
|
— |
— |
|
Övrig personal |
87 |
+ 16 |
+ 2 |
37 |
|
. +2 |
— |
|
|
91 |
+ 16 |
+ 2 |
41 |
|
+ 2 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
2 021 000 |
+ 357 000 |
+ 61000 |
1 267 000 |
+ |
62 000 |
.— |
|
Sjukvård |
8 000 |
— |
— |
4 000 |
+ |
1 000 |
— |
|
Reseersättningar |
38 000 |
— 2 000 |
— |
115 000 |
+ |
17 000 |
— |
|
Lokalkostnader |
214 000 |
+ 63 000 |
+ 26 000 |
224 000 |
-1- |
42 000 |
+ 26 000 |
|
Expenser |
106 000 |
+ 294 000 |
+ 179 000 |
134 000 |
+ |
62 000 |
— 2 000 |
|
Därav engångsutgifter |
— |
194 000 |
165 000 |
38 000 |
|
24 000 |
24000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
465 000 |
+ 82 000 |
+ 35 000 |
292 000 |
+ |
14 000 |
+ 13 000 |
|
|
2 852 000 |
+ 794 000 |
+301 000 |
2 036 000 |
+ 198 000 |
+ 37 000 |
|
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. ra. 34 000 kr.
7. För att kunna bemästra arbelsuppgiftema i Växjö fögderi med aUmän arbetsgivaravgift, registrering av utlänningar och faslighetsregi-slreringar yrkar länsstyrelsen förstärkning med en fögderiassislent, två kvalificerade biträden, sex biträden och en expeditionsvakt. I Ljungby fögderi begärs personalförstärkning på grund av ändrad fögderiindelning och härav föranledd ökning av arbetsvolymen raed ett kvalificerat biträde och fem biträden (+438 918 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka (+ 321 082 kr.). Härvid har kostna-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 46
dema för flyttning i Växjö till nya lokaler beräknats till 165 000 kr. Kronofogdemyiuiigheten 9. Löne- och prisomräkning m. m. 38 000 kr.
10. Den snabba expansionen i växjöområdet har medfört att arbetsstyrkan på fältavdelningen är för liten. För distriktet yrkas en bUrä-dande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare samt ett kvalificerat biträde och ett biträde (+69 549 kr.).
11. Vidare begärs medel för utbetalning av ersättning till sakkunniga (+ 5 000 kr.).
12. Omkostnaderna beräknas öka (+ 85 451 kr.). Härav avser 24 000 kr. kostnader för flyttning.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningarna beräknar jag raedelsbehovet för länsstyrelsen till 11 686 000 kr., för lokala skaltemyndighelema lill 3 153 000 kr. och för kronofogdemyndigheten till 2 073 000 kr. eller sammanlagt 16 912 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanstäUning.
Personal
Handläggare Övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet 1 1
— rättsenhet 1 —1
Planeringsavdelningen
— planeringskansli 2 2
— naturvärdsenhet 1 1
— regionalekonomisk enhet 1 1
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet 1 1
Administrativ enhet I —1
Summa 7
Jag har vidare beräknat medel för ytterligare ea fögderiassislent och ett kvalificerat biträde i Växjö fögderi. Jag har även beräknat 165 000 kr. i engångsutgift för flyttning av lokala skattemyndigheten i Växjö fögderi (8) samt 24 000 kr. i engångsutgift för flyttning av kronofogdemyndigheten i Växjö distrikt (12).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
47
Länsstyrelsen i Kalmar län
|
|
1970/71 |
Beräknad änc |
Iring 1971/72 |
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
65 |
+ 16 |
+ 14 |
+ 14 |
|
Övrig personal |
198 |
+ 32 |
+ 13 |
+ 18 |
|
|
263 |
+ 48 |
+ 27 |
+32 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
8 464 000 |
+ 1 906 000 |
+ 1 234 000 |
+ 1454 000 |
|
Sjukvård |
25 000 |
+ 2 000 |
— |
+ 1000 |
|
Reseersättningar |
342 000 |
+ 124 000 |
+ 170 000 |
+ 136 000 |
|
Lokalkostnader |
798 000 |
+ 85 000 |
+ 27 000 |
+ 66 000 |
|
Expenser |
744 000 |
+ 395 000 |
+ 227 000 |
+ 92 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
90 000 |
174 000 |
73 000 |
21000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 945 000 |
+ 430 000 |
+ 284 000 |
+ 311000 |
|
|
12 318 000 |
+ 2 942 000 |
+ 1942 000 |
+2 060 000 |
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. m. 82 000 kr.
2. På gmnd av den ökade ärendefrekvensen behöver planeringssektionen förstärkas med en länsassessor och en länsassislent. Då natur-vårdsseklionens arbetsuppgifter ökat behövs en nalurvårdsassislent. För administrativa uppgifter på sektionen yrkas en landskanslist. Civilför-svarsseklionens beredskapsdetalj har behov av en förste landskanslist (+255 112 kr.).
3. Enär bl. a. samtliga personalärenden skall handläggas på kameralsektionen erfordras förstärkning med en länsassessor och en arkiv-föreståndare. Medel begärs för att permanenta tjänsten som fastighels-taxeringsexpert. På gmnd av bl. a. ökat behov av eflergranskning behövs en landskanslist och ett kvalificerat biträde på taxeringssektionen. För att genomföra taxeringsrevisioner i önskvärd omfattning behöver revisionsdetaljen förstärkas med en länsrevisor, en länsassislent och ett kvalificerat biträde. Ökade arbetsuppgifter medför behov av ytterligare en taxeringsassistenl. En länsassislent behövs på mervärdeskattekontorel för den kvalificerade kontrollen. Även ett kvalificerat biträde erfordras. Datakontorels verksamhet har utvidgats i sådan omfattning atl en assistent behövs (+563 672 kr.).
4. Vidare behövs ökad medelstilldelning för biträden och tillfällig personal m. m. (+392 328 kr.).
5. Hämtöver behövs ytterligare medel för omkostnader (+382 888 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
48
POL-kommittén
|
|
|
Personalförändring |
|
|
|
|
|
Enhet |
|
Handläggande Övrig personal personal |
Summa |
|
|
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
|
2 2 |
—1 |
2 1 |
|
|
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — planenhet — försvarsenhet |
2 1 1 1 |
1 2 1 |
3 2 2 1 1 |
|
|
|
|
Skatteavdelningen — dataenhet |
|
|
1 |
1 |
|
|
|
Administrativ enhet — personal, löner — ekonomi — administrativ service |
|
|
1 1 2 |
1 1 2 |
|
|
|
|
Summa |
9 |
8 |
17 |
|
|
|
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdi |
;myndigheterna |
|||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Depichefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre lönegrad 6 Övrig personal 95 |
+ 1 + 2 |
. +1 |
7 62 |
+ 1 |
= |
|
|
|
101 |
+ 3 |
+ 1 |
69 |
+ 1 |
— |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter Lönekoslnadspålägg |
2 622 000 15 000 60 000 404 000 168 000 605 000 |
+ 93 000 + 3 000 + 38 000 + 27 000 8 000 + 21 000 |
+ 36 000 + 5 000 + 18 000 + 35 000 |
2 049 000 10 000 165 000 199 000 163 000 471 000 |
+ 31 000 + 5000 + 83 000 + 15 000 3 500 + 7 000 |
+ 5000 + 8 000 + 20 000 |
|
|
3 874 000 |
+ 182 000 |
+94 000 |
3 057 000 |
+ 141000 |
+ 33 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning m. ra. 20 000 kr.
7. På grund av bl. a. ökad arbetsbelastning efter ändrad fögderiindelning yrkar länsstyrelsen en fögderisekreterare i Kalmar fögderi. Med hänsyn till rådande fastighetsförhållanden samt lill det stora antalet tUlfälliga arbetstagare på Öland under sommarmånaderna begärs i Borgholms fögderi en fögderiassistent. I Oskarshamns fögderi behövs en expeditionsvakt, som även skall betjäna kronofogdemyndigheten (+ 114 567 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
49
8. Omkostnaderna beräknas öka (+ 47 433 kr.). Kronofogdemyndigheterna 9. Löne- och prisomräkning m.m. 13 000
|
kr. |
10. I Kalmar distrikt behövs en kronofogdesekreterare (+ 38 287 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+ 89 713 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 14 378 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 3 968 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna lill 3 090 000 kr. eller samraanlagt 21 436 000 kr. Jag har därvid beräknat raedel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanställning.
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggare |
Övriga |
Summa |
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet |
■> |
|
2 |
|
— rättsenhet |
2 |
—1 |
1 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet |
2 |
1 |
2 |
|
— regionalekonomisk enhet |
1 |
|
|
|
Skatteavdelningen — dataenhet |
|
1 |
|
|
Administrativ enhet |
|
3 |
|
|
|
Summa 7 |
4 |
11 |
Jag har även beräknat medel för ytterligare en fögderiassislent i Kalmar fögderi.
Länsstyrelsen i Gotlands län
|
|
1970/71 |
Beräknad änd |
Iring 1971/72 |
|
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||||
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
|
|
personal |
29 |
|
+ 8 |
+ 5- |
|
+ 7 |
|
övrig personal |
55 |
|
+ 7 |
+ 6 |
|
+ 10 |
|
|
84 |
|
+ 15 |
+ 11 |
|
+ 17 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
2 981 000 |
+ |
683 000 |
+ 505 000 |
+ |
790 000 |
|
Sjukvård |
12 000 |
j_ |
1 000 |
— ' |
|
— |
|
Reseersättningar |
121 000 |
+ |
66 000 |
+ 69 000 |
+ |
53 000 |
|
Lokalkostnader |
207 000 |
_L |
74 000 |
+ 38 000 |
j |
37 000 |
|
Expenser |
236 000 |
+ . |
179 000 |
+ 131000 |
+ |
60 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
|
|
utgifter |
— |
|
115 000 |
68 000 |
|
3 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
686 000 |
+ |
159 000 |
+ 116 000 |
+ |
171 000 |
|
|
4 243 000 |
+ 1162 000 |
+ 859 000 |
+ 1 111000 |
||
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 50
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. m. 20 000 kr.
2. Med hänsyn till ökade arbetsuppgifter behöver naturvårdsseklionen förslärkas med en nalurvårdsintendent. Då del medför praktiska olägenheter atl dela planeringsdirektör med Stockholms län yrkas alt länet får en egen planeringsdirektör. Dessutom erfordras elt kvalificerat biträde (+118 030 kr.).
3. Eftersläpningen i granskningsverksamheten motiverar en länsrevisor på taxeringsseklionen. Då stadigvarande behov finns av en fas-tighelslaxeringsspecialist yrkas medel för en sådan tjänst (+126 728 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av medelstilldelningen för tillfällig personal m. m. (+93 050 kr.).
5. Omkoslnadema beräknas öka (+225 192 kr.).
POL-kommittén
I fråga om Gotlands län fömtsattes i prop. 1970: 103 atl möjUghetema alt göra en specialorganisation för den statliga länsförvaltningen skulle övervägas. Kommittén har föranstaltat om en särskild expertutredning i frågan och gmndar sina förslag på resultaten av denna utredning.
De riktlinjer som nu antagits för en partiell omorganisation av länsförvaltningen måste enligt kommittén bilda utgångspunkt även för bedömningen av organisationsproblemen i Gotlands län. En specialorganisation för detta län, avpassad till omfattningen och arten av den statliga förvaltningsverksamhelen i länet, måste sålunda kunna tUlgodose även de syften som angetts för den allmänna reformen. Huvudskälet för en specialorganisation är givetvis atl länet har avsevärt lägre befolkningstal än andra län och att länsorganens dimensioner påverkas härav. Ett annat skäl är att länet fr. o. ra. år 1971 kommer att bestå av en enda koramun, som fullgör både primärkommunala och landslingskom-munala uppgifter och att även detta förhållande påverkar de statliga organens uppgifter.
Med dessa utgångspunkter har närmare undersökningar gjorts beträffande länsnykterhetsnämnden, länsskolnämnden, länsbostadsnämnden, lantbraksnämnden och länsarbetsnämnden.
Länsnykterhetsnämnden har att övervaka nykterhetstUlståndet i länet och att i förekommande fall vidta åtgärder för dess förbättrande. Nämnden skall öva tUlsyn över de kommunala nykterhetsnämndemas verksamhet. Nämnden står under tillsyn av socialstyrelsen.
Länsnykterhetsnämnden i Gotiands län består av fem ledamöter. Socialstyrelsen och landstinget utser vardera två ledamöter, länsstyrelsen en. Den ene av de ledamöter som socialstyrelsen utser är ordförande och den andre skall vara läkare. Arbetet hos nämnden leds av en nykter-hetsvårdskonsulent. Kanslipersonalen utgörs av en kansliskrivare och en arkivarbetare, den senare avlönad av medel från arbetsmarknadsverket.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 51
Länsnykterhetsnämndens uppgifter föreslås skola flyttas över till länsstyrelsen varigenom den fördelen vinns, all tillsynsverksamheten inom hela det sociala fältet samlas till en myndighet. Dessutom erhålls viss resursbesparing. Lekmannainflytandet i frågorna inom nykterhetsvården bUr även efter den 1 januari 1971 väl tillgodosett genom alt bl. a. nykterhelsnämnden och komraunfullmäktige får tillfälle atl yttra sig. I ärenden om återkallelse av körkort innebär omorganisationen av länsstyrelsema att bl. a. dessa ärenden skaU avgöras av länsrätt, i vars avgörande nämnd medverkar.
Frågan om läkarmedverkan i nyklerhelsvårdsfrågor kan lösas antingen så att sådan medverkan tillförsäkras den kommunala nykterhetsnämnden eUer så att länsläkaren biträder länsstyrelsen.
Integrationen av länsnykterhetsnämnden i länsstyrelsen innebär att möjligheten för nämnden att överta ärende från kommunal nykterhetsnämnd upphör. Genom enkommunreformen kommer del praktiska värdet av denna bestämmelse alt i stort sett försvinna. Något sådant övertagande har för övrigt hittills inte skett i Gotlands län.
Länsstyrelsen bedöms kunna överta nämndens arbetsuppgifter utan att personal behöver föras över frän nämnden till länsstyrelsen. Effekten härav är atl en tjänst som kansliskrivare hos länsnykterhetsnämnden blir obehövlig.
F. n. fullgör nykterhetsvårdskonsulenten även sådana socialvårdskon-sulenluppgifter som inle ankommer på bamavårdskonsulen ten. Som socialvårdskonsulent är han länsstyrelsens sakkunnige och biträder i länsstyrelsens tillsynsverksamhet. Som nykterhetsvårdskonsulenl är han fristående i förhållande till länsstyrelsen. Oaktat sammanläggningen av de fjorton gotländska kommunema till en medför minskat behov av tillsyn, finns dock fortfarande behov av konsulentverksamhet. De sociala uppgifterna överväger och beräknas framdeles dominera. Den verksamheten bör skötas av en socialvårdskonsulenl som också bör svara för uppgifter som ankommer på nykterhetsvårdskonsulenl samt — liksom hittills — sortera under socialstyrelsen.
Länsskolnämnden har inseende över vissa skolor såsom gmndskolor, gymnasier, statUga skolor m. fl. Nämnden skall särskilt främja skolväsendets utveckling, i samråd med andra samhällsplanerande myndigheter sörja för ändamålsenlig planering av skolväsendet, verka för arbetets ändamålsenliga bedrivande, bedriva upplysningsverksamhet, främja lärarnas fortbUdning, svara för inspektion av skolor m. m.
Länsskolnämnden i Gotlands län har nio ledamöter. Fem utses av landstinget, två av Kungl. Maj:t och en av vardera skolöverstyrelsen och länsstyrelsen.
Hos nämnden skall finnas ett tekniskt råd med uppgift atl bl. a. följa ingenjörsutbildningen. Därjämte skall finnas en eller flera skolinspek-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 52
törer varav en är länsskolinspektör och chef för nämndens kansli. Denne förordnas av Kungl. Maj:l för högst sex år.
Nämndens verksamhet är fördelad på två skilda lokaler nämligen kansli saml fortbildningsavdelning med hjälpmedelscentral. På den förra är placerade länsskolinspektören, en byrådirektör, en kanslist, en kontorist samt en skolpsykolog. På den senare en fortbUdningsledare, fyra fortbildningskonsulenter, en föreståndare för hjälpmedelscentralen samt ett heltidsanställt och ett halvtidsanställt biträde.
De allmänna riktlinjer som statsmakterna lagt fast för reformen innebär att beslutanderätten i de ärendegrapper hos länsskolnäranden vilka har samband med översiktlig samhällsplanering flyttas över till länsstyrelsen. Nämndens uppgifter i övrigl fördelas i stort på två grupper. Den ena omfattar rättsliga, kamerala och allmänt administrativa göromål, den andra pedagogiska och skolorganisatoriska uppgifter.
På grund av enkomraunreformen kommer arbetsunderlagel för en fristående nämnd atl vara av ringa omfattning. Uppgiftema föreslås därför överflyttade till länsstyrelsen. Skulle behov av lekmannamedver-kan, utöver den sora normall kommer atl finnas i länsstyrelsen, föreligga t. ex. vid lärartillsättningar kan en särskild skoldelegation liUsättas inom länsstyrelsen.
De på kansliet ankommande uppgifterna föreslås inlemmade i länsstyrelsen, vilket kan ske utan förändring av länsstyrelsens nuvarande personalresurser.
Skäl för en samordning av lansskolnämndens pedagogiska verksarahet med annat statligt regionalt organs uppgifter anses däremot inte föreligga. Denna verksamhet föreslås därför få förbli frislående. Genom enkommunreformen kommer vissa samordnande och andra uppgifter för länsskolinspektören att minska och verksarahetens tyngdpunkt förskjutas mot pedagogiska uppgifter. I annat sammanhang har särskilt tillkallad sakkunnig föreslagit alt uppgifterna som länsskolinspektör och fortbUdningsledare kombineras. Sådan samordning förordas.
Tekniska rådet föreslås avskaffat. Funktionerna som länsskolpsykolog i Gotlands län och skolpsykolog i Gotlands kommun föreslås vidare föras samman till en kommunal tjänst med eventuellt bidrag av statsmedel raotsvarande kostnaderna för en halv tjänst.
Förslagen beräknas medföra besparingar motsvarande kostnadema för en tjänst som byrådirektör samt en halv biträdestjänst.
Länsbostadsnämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för atl främja bostadsförsörjningen. Bostadssiyrelsen är chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.
Länsbostadsnämnden i Gotlands län har sex ledamöter, samtliga utsedda av Kungl. Maj:l. Arbetet inora nämnden leds av en länsbostadsdirektör. Dessutom finns en förste byråsekreterarc, en förste byråingenjör, en kanslist, två kansliskrivare och två halvtidsanställda kontors-biträden.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 53
Arbetsuppgifterna i näranden avser planering — innefattande bedöraning av koraraunala bostadsbyggnadsprograra, ramfördelning, syssel-sältningsplanering (samordning med länsarbetsnämnden av igångsättningsbeslut) — beredning och beslut avseende lån och bidrag, förberedelser för utbetalning av lån, pantvård, inspektions- och gransknings-verksamhet och remissyttranden över stads- och byggnadsplaner ra. ra.
En viktig del av närandens arbete är den teknisk-ekonomiska granskning som förekommer i bosladslåneärenden. I förbätlringslåneverksamheten besiktigas de flesta objekten. Nämnden hjälper sökanden med utarbetande av ritningar och tekniska beskrivningar. Behovet av sådan hjälp är stort.
Registreringen av ärenden om bostadslån och förbätlringslån är ingående och registret måste håUas aktuellt under lånens hela förvaltningsperiod vUken i del enskilda fallet kan vara i 30 år.
Länsbostadsnämnden bedriver också informationsverksamhet om bo-sladspoUtiken. Verksamheten riktar sig till bl. a. enskilda, organisationer, förelag och kommuner.
Överföringen av planeringsfrågorna till länsstyrelsen samt i viss mån enkommunreformen medför ett minskal antal ärenden för lekmanna-nämnden. Då de löpande ärendena inom låneverksamheten endast i undantagsfall lorde avgöras ovanför Ijänslemannaplanel, torde underlag för en särskild närand i fortsättningen inte finnas.
En inordning av länsbostadsnämnden i länsstyrelsen förordas därför. De planerande funktionerna och den tekniska granskningen i låneärenden föreslås ingå i huvudenheten för samhällsplanering. Utbetalning av lån, registerföring och pantvård föreslås bli hänförda till administrativa enheten.
Besparingseffekten av länsbostadsnämndens inordnande i länsstyrelsen beräknas uppgå till kostnaderna för en tjänst som länsbostadsdirektör saml för ell hellidsanslälll biträde. Vidare kan länsstyrelsen utnyttja nuvarande tekniska personal hos länsbostadsnämnden så atl behovet alt mot arvode köpa sådan tjänst i nuvarande länsstyrelseorganisation kan bortfalla. Från länsbostadsnämnden föreslås därför att följande tjänster förs över lill länsstyrelsen; tjänstema som förste byråingenjör och förste byråsekreterare saml bilrädespersonalen utom en årsarbetskraft.
Beträffande lantbruksnämnden och länsarbetsnämnden har några vinster genom en integration i länsstyrelsen inte ansetts föreligga. Det föreslås därför endast att beredningsfunktioner för den översiktliga planeringen flyttas över till länsstyrelsen för samordning där raed övrig liknande planering för länet.
Ytterligare rationaliseringsvinster när del gäller kontorsdriften anses bli möjliga framdeles. Möjligheterna att realisera dessa är emellertid beroende av alt lokalfrågorna löses så atl länsorgan som har behov av samverkan med varandra kan lokaliseras i nära anslutning till varandra.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 54
Personalförändring
Enhet Handläggande
Övrig Summa
_________________________________ personal______ personal____________
Planeringsavdelningen
— planeringskansli 1 2 3
— naturvårdsenhet 1 1
— regionalekonomisk enhet 1 1
Administrativ enhet 2,5 2,5
_________________________ Summa 3__________ 45________ 7,5*
♦ varav 5,5 från länsbostadsnämnden
Remissyttranden
Remissyttranden har avgelts av socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, lantbraksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadssiyrelsen saml länsstyrelsema i Stockholms och Gotlands län.
Länsnykterhetsnämnden
Socialstyrelsen anser all länsnykterhetsnämnden i Gotlands län bör kunna dras in. Dess uppgifter bör dock inle i sin helhet föras över till en enda myndighet ulan fördelas på olika organ. En sådan uppdelning fordrar en ingående bedömning och socialstyrelsen anger därför endast som exempel följande synpunkter på en uppdelning. Tillsynsfunktionen enligt nykterhetsvårdslagen 4 § 3 mom. förs tiU länsstyrelsen som också tar hand om granskning och ytttanden avseende den kommunala nämndens slalsbidragsansökningar. Avstängning från inköp enligt sagda lag 14 § 2 mom. bör ankomma på den kommunala nämnden. Råd och anvisningar enUgt 4 § 1 mom. samma lag bör skötas av tjänsteman som fuUgör övriga konsulentuppgifter inom socialvården. Styrelsen stryker under vikten av att läkarmedverkan efter omorganisationen garanteras.
Länsskolnämnden
Skolöverstyrelsen har inga erinringar mot förslaget.
Lantbruksnämnden
Lantbruksstyrelsen delar uppfattningen att lantbraksnämnden i Gotlands län även framdeles skall utgöra ett självständigt organ. Däremot kan styrelsen inle helt biträda förslaget all jordbmksplaneringens beredande funktioner skall flyttas över till länsstyrelsen. Med hänsyn till all beredningen av den översiktliga jordbmksplaneringen fordrar ingående agrar sakkunskap sker den enklast och snabbast inom lantbruksnämnden. Ett nära samarbete mellan länsstyrelse och lantbmksnämnd fordras dock men detta samarbete behöver inle regleras annorlunda i Gotiands län än i övriga län.
Länsbostadsnämnden
Bostadsstyrelsen framhåUer alt rationaliseringsvinster som altemativ till de föreslagna kan erhållas bl. a. genora saraordning i fråga om lokal-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
55
disposition och viss kontorsdrifl samt genom all länsstyrelsen tar länsbostadsdirektören och förste byråingenjören hos nämnden i anspråk som experter. Styrelsen stryker kraftigt under angelägenheten av all de bostadspolitiska synpunkterna skaU kunna odelat föras ul liU korarauner m. fl. och alt ansvaret för verksamheten skall vara samlat och atl nämndema skall ha ell oförändrat ansvar för genomförandet av de av statsmakterna angivna bostadsinlenlionema.
Vissa personalfrågor
Länsstyrelsen i Stockholms län finner del tiUfredsstäUande atl länsstyrelsen i Gotlands län föreslagits få egen tjänst för den ekonoraiska planeringen men framhåller att om sistnämnda länsstyrelse även i fortsättningen skall betjänas av den förstnämnda i fråga om uppgifter inom vattenvården och luftvården — ett syslem som länsstyrelsen anser vara till nackdel för verksamheten inom det egna länet — fordras ytterligare en ingenjörsljänsl på nalurvårdsenhelen hos länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Gotlands län finner det föga lämpligt atl beträffande vissa frågor repliera på en annan länsstyrelse och föreslår därför att egna personalresurser för vattenvården och luftvården skall tilldelas.
|
|
Lokala skattemyndigheten |
Kronofogdemyndigheter Beräknad ä |
i |
|||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
ndr. 1971/72 |
|||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
2 |
— |
— |
2 |
— |
— |
|
Övrig personal |
25 |
— |
— |
17 |
— |
— |
|
|
27 |
— |
— |
19 |
— |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
693 000 |
— |
— |
569 000 |
— |
— |
|
Sjukvård |
3 000 |
— |
— |
2 000 |
.— |
— |
|
Reseersättningar |
9 000 |
+ 1 000 |
+ 1000 |
35 000 |
— |
— |
|
Lokalkostnader |
61 000 |
— |
— |
43 000 |
+ 2 000 |
— |
|
Expenser |
39 000 |
— |
— |
33 000 |
+ 55 000 |
+ 55 000 |
|
Därav engångsutgifter |
— |
— |
— |
— |
50 000 |
50 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
159 000 |
— |
+ 7000 |
131 000 |
— |
+ 6 000 |
|
|
964 000 |
+ 1000 |
+ 8 000 |
813 000 |
+ 57 000 |
+61000 |
Lokala skattemyndigheten 6. Löne- och prisomräkning m. m. 1 000 kr. Kronofogdemyndigheten 7. Löne- och prisomräkning ra. m. 5 000 kr. 8. Omkoslnadema beräknas öka (+ 52 000 kr.). Härvid har flyttningskostnader för kronofogdemyndigheten beräknats tiU 50 000 kr.
Departementschefen
Gollands län har ell avsevärt lägre befolkningstal än övriga län. Fr. o. m. den 1 januari 1971 omfattar länet bara en kommun som har atl fullgöra både primärkommunala och landstingskommunala uppgif-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 56
ter. Del är därför naturligt atl mot den bakgrunden undersöka möjligheterna att föra samman statliga verksamheter till färre organ än i övriga län. Kommittén har efter särskild undersökning föreslagit all länsstyrelsen skall överta uppgifter från länsnykterhetsnämnden, länsskolnäranden och länsbostadsnäranden. Remissinstanserna med undantag av bostadsstyrelsen har ställt sig positiva till förslaget. Jag biträder förslaget. Beträffande länsnykterhetsnämnden innebär det att tillsynsfunktionerna enligt lagen (1954: 579) om nykterhetsvård förs över till länsstyrelsen under del atl övriga uppgifter enligt denna lag övertas av den koraraunala nämnd sora handlägger ärenden enligt lagen. Chefen för socialdeparteraentet kommer all i annat sammanhang anmäla frågan om de ändringar i lagen som behövs för en omfördelning av uppgifterna i enlighet med vad jag nu har förordat. I fråga om länsskolnämnden innebär det atl länsstyrelsen övertar nämndens kamerala och allmänt administrativa ärenden raen ej den pedagogiska verksarahelen. I fråga om länsbostadsnämnden vars uppgifter helt övertas av länsstyrelsen vill jag framhålla, med anledning av vad bostadssiyrelsen anfört om ansvaret för att de av statsmakterna angivna bostadspolitiska intentionerna förverkligas i länet, att detta ansvar i fortsättningen åvilar länsstyrelsen. Jag vill tillägga att jag på den här punkten har sararåll med cheferna för socialdepartementet, utbildningsdepartementet och inrikesdepartementet. Integrationen medför besparingseffekter. Enligt min mening bör ytterligare rationaliseringsvinster vara möjliga framdeles. Förutsättningar härför synes föreligga främst inom kontorsdriflens oraråde, när lokalförhållandena kan få en annan lösning än den nuvarande. Enligt min mening bör därför dessa frågor fortlöpande uppmärksammas.
Kommittén föreslår atl länsstyrelsen får samraa organisationsstruktur och sararaa fördelning av huvudfunklionema som övriga länsstyrelser men atl indelningen i underenheter inte görs lika omfattande. Avsteg görs såtillvida atl planeringsavdelningen inle förses med särskild juridisk enhet. Personalintegrationen mellan länsrätt och länsskallerätt görs fullständig. Skatteavdelningen får, utöver ledningen, en enhet för revision och en enhet för övriga göromål saml en för avdelningen gemensara expedition. Jag kan biträda förslaget. Del ankoramer på Kungl.. Maj:t all meddela föreskrifter om delaljorganisationen och om de övergångsanordningar som blir erforderliga bl. a. genora atl tjänster utgår ur organisationen vid vissa närander eller förs över liU länsstyrelsen. Jag har därför räknat upp anslaget raed del belopp sora belöper på de tjänster hos länsbostadsnäranden i Gotlands län, vilka förs över till länsstyrelsen.
Med hänvisning till sammanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen tiU 5 354 000 kr., för lokala skattemyndigheten liU 972 000 kr. och för kronofogdemyndigheten tiU 874 000 kr. eller sammanlagt 7,2 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
57
Personal
Handläggare Övriga Summa
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
Administrativ enhet
Summa 3
* varav sex från länsbostadsnämnden
Jag har slutiigen beräknat 50 000 kr. i engångsutgift för flyttning av kronofogdemyndigheten i Visby distrikt (8).
Länsstyrelsen i Blekinge län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
||
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||||
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
|
|
personal |
51 |
+ 7 |
|
+ 10 |
|
+ 10 |
|
Övrig personal |
131 |
+ 26 |
|
+ 9 |
|
+ 13 |
|
|
182 |
+33 |
|
+ 19 |
|
+23 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
6 157 000 |
+ 1 164 000 |
+ |
875 000 |
+ |
965 000 |
|
Sjukvård |
15 000 |
+ 1000 |
|
— |
|
— |
|
Reseersättningar |
226 000 |
+ 64 000 |
+ |
92 000 |
+ |
66 000 |
|
Lokalkostnader |
359 000 |
+ 243 000 |
+ |
208 000 |
+ |
220 000 |
|
Expenser |
455 000 |
+ 216 000 |
+ |
148 000 |
+ |
98 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
|
|
utgifter |
21 000 |
93 000 |
|
96 000 |
|
34 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 416 000 |
+ 269 000 |
+ |
201 000 |
+ |
211000 |
|
|
8 628 000 |
+ 1958 000 |
+ 1524 000 |
+ 1560 000 |
||
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning ra. ra. 53 000 kr.
2. På gmnd av ökning av främst exekutiva ärenden behövs en länsnolarie på allmänna sektionen. För alt avlasta föreståndaren på bil-registerdetaljen begärs ett kvalificerat biträde. Då naturvårdsseklionen fåll nya arbetsuppgifter främst genom railjöskyddslagen erfordras en byråingenjör (+127 040 kr.).
3. För atl möta tillströmningen av mål till prövningsnämnden behövs förstärkning med en förste landskanslisl och ett kvalificerat biträde. Eftersom alla personalärenden koncentrerats lill kameralsektionen behövs ytterligare en förste landskanslisl och ett kvalificerat biträde. Medel behövs för att behålla tjänsten som fastighetstaxeringsspecialist. För en effektiv kontroll av mervärdeskallen behövs ytterligare två förste landskanslisler. Taxeringsassistentorganisalionen behöver förslärkas med ytterligare två assistenter. Uppbördssektionen behöver en förste landskanslist för att bl. a. möta kravet på en effektiv arbelsgivarkontroU (+381 122 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
58
4. Vidare behövs uppräkning av medelstilldelningen för främst biträdestjänster m. m. (+145 838 kr.).
5. Omkostnaderna beräknas öka (+394 000 kr.).
POL-kommittén
Personalförändring
Enhet
Handläggande Övrig Summa
personal personal
Förvaltningsavdelningen
— rättsenhet
Planeringsavdelningen —■ planeringskansli —■ naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
— planenhet
— föTsvarsenhet
Administrativ enhet
|
1 2 13 |
— personal, löner
—• administrativ service
Summa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndighete Beräknad |
rna |
|||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
ändr. 1971/72 |
|||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
3 |
— |
— |
4 |
— |
— |
|
Övrig personal |
61 |
+ 1 |
+ 1 |
42 |
— |
— |
|
|
64 |
+ 1 |
+ 1 |
46 |
— |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
1 828 000 |
+ 33 000 |
+ 33 000 |
1 380 000 |
+ 9 000 |
— |
|
Sjukvård |
3 000 |
— |
— |
4000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
40 000 |
— |
— |
76 000 |
+ 10 000 |
— |
|
Lokalkostnader |
262 000 |
+ 1 000 |
+ 1000 |
126 000 |
— |
— |
|
Expenser |
100 000 |
+ 10 000 |
+ 10 000 |
107 000 |
+11 000 |
— 4 000 |
|
Därav engängsutgifter |
— |
3 000 |
— |
15 000 |
3 500 |
3 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
425 000 |
+ 8 000 |
+ 27 000 |
319 000 |
+ 2 000 |
+ 14 000 |
|
|
2 658 000 |
+ 52 000 |
+ 71 000 |
2 012 000 |
+ 32 000 |
+ 10 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. m. 8 000 kr.
7. Med hänsyn tiil
befolkningsunderlaget i Karlshamns fögderi be
hövs förstärkning med en fögderiassistent (+ 40 162 kr.).
8. Häratöver erfordras
ytterligare raedel för omkostnader (+3 838
kr.).
Kronofogdemyndigheterna 9. Löne- och prisomräkning m.ra . 8 000 kr. 10. För handläggning av kvalificerade arbetsuppgifter yrkar läns-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
59
styrelsen att en tjänst som kronofogdesekrelerare i befordringsgång i Karlshamns distrikt utbyts mot extra ordinarie tjänst som kronofogdesekreterare (+10 800 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+13 200 kr.). Härvid har kostnader för flyttning av stationeringarna i Sölvesborg och Olofström beräknats till 3 500 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 10 188 000 kr., för lokala skatlemyndighelema till 2 729 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 2 022 000 kr. eller sammanlagt 14 939 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande saramanstäUning.
Personal
|
|
|
Handläggare |
Övriga |
Summa |
|
Förvahningsavdelningen — allmän enhet |
|
1 |
|
1 |
|
— rättsenhet |
|
1 |
|
1 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet |
|
2 1 |
1 |
2 2 |
|
Administrativ enhet |
Summa |
|
2 |
2 |
|
|
5 |
3 |
8 |
Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent i Karlshamns fögderi. Slutligen har jag beräknat 3 000 kr. i engångsutgift för vissa flyttningskostnader (11).
Lansstyrelsen i Kristianstads län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
68 |
+ 18 |
+ 15 |
+ 17 |
|
Övrig personal |
192 |
+ 52 |
+ 12 |
+ 20 |
|
|
260 |
+ 70 |
+ 27 |
+ 37 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
8 519 000 |
+ 2 166 000 |
1 238 000 |
+ 1 522 000 |
|
Sjukvård |
25 000 |
+ 3 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
294 000 |
+ 107 000 |
+ 115 000 |
+ 86 000 |
|
Lokalkostnader |
648 000 |
+ 140 000 |
+ 82 000 |
+ 95 000 |
|
Expenser |
639 000 |
+ 312 000 |
+ 177 000 |
+ 144 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
50 000 |
126 000 |
76 000 |
38 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
1 949 000 |
+ 504 000 |
+ 285 000 |
+ 345 000 |
|
|
12 074 000 |
+ 3 232 000 |
+ 1897 000 |
+ 2 192 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 60
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m.ra. 55 000 kr.
2. På länsplaneringsenheten har bl. a. upprättandet av regionalpolitiska handlingsprogram accentuerat behovet av ytteriigare en byrådirektör, en landskanslisl saml ett kartbiträde. Med hänsyn till de krav bl. a. miljöskyddslagstiftningen ställer på naturvårdsseklionen yrkas en byrådirektör raed keraisk-biologisk utbildning. En nalurvårdsassislent behövs för vissa ärenden främst inom. landskapsvården. Vidare yrkas en byråingenjör med kompetens inom luftvårds- och bullerområdena. Även en landskanslisl behövs. Eftersom de tekniska arbetsuppgifterna på civilförsvarssektionen ökat föreligger behov av en byråingenjör (+400 617 kr.).
3. Då vissa personalärenden tillförts karaeralsektionen behövs förstärkning med en förste landskansUsl. Uppbördsseklionen behöver en förste länsnolarie för inspektions- och kontrollverksamhet av skatteindrivningen. Genom bl. a. övertagande av dalabearbetningen för annat län har datasektionen fått ökade uppgifter. En assistent, en förste kontorsskrivare och en kansliskrivare behövs sora förstärkning (+173 799 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare medel för främst biträdestjänster (+815 584 kr.).
5. Hämtöver behövs ytterligare raedel tUl omkostnader (+365 000 kr.).
POL-kommittén
|
|
Personalföränc |
Iring |
|
|
Enhet |
Handläggande personal |
Övrig personal |
Summa |
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet —• rättsenhet |
1 1 |
1 |
2 1 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — planenhet |
2 1 1 |
2 1 2 1 |
4 3 3 2 |
|
Administrativ enhet — personal, löner — administrativ service |
0,5 0,5 |
1 |
1,5 0,5 |
|
Gemensam personal |
|
—1 |
—1 |
|
|
Summa 9 |
7 |
16 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
61
|
|
Lokala ski |
ittemyndigheterna |
Kronofogdemyndighete Beräknad i |
rna |
||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
ändr. 1971/72 |
|||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
6 |
+ 1 |
— |
8 |
— |
— |
|
Övrig personal |
110 |
+ 16 |
+ 2 |
77 |
+ 5 |
— |
|
|
116 |
+ 17 |
+ 2 |
85 |
+ 5 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
2 958 000 |
+ 451 000 |
+ 69 000 |
2 482 000 |
+ 137 000 |
— |
|
Sjukvård |
10 000 |
— |
— |
8 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
80 000 |
+ 40 000 |
+ 3 000 |
160 000 |
+ 40 000 |
+ 3 000 |
|
Lokalkostnader |
327 000 |
+102 000 |
— |
224 000 |
+ 27 000 |
— |
|
Expenser |
211000 |
+ 15 000 |
—66 000 |
209 000 |
— 12 000 |
—72 000 |
|
Därav engängsutgifter |
80 000 |
62 000 |
7 000 |
74 000 |
— |
— |
|
Lönekostnadspålägg |
683 000 |
+ 104 000 |
+ 46 000 |
576 000 |
+ 31000 |
+ 30 000 |
|
|
4 269 000 |
+ 712 000 |
+ 52 000 |
3 659 000 |
+223 000 |
—39 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning m. m. 4 000 kr.
7. För arbelsgivarkontroU, raerarbete raed fastighelsredovisning och göroraål vid beräkning av ATP-avgifter yrkar länsstyrelsen en fögderiassislent och en förste kontorsskrivare i Hässleholms fögderi, en fögderiassistent, en förste kontorsskrivare och en expeditionsvakt i Klippans fögderi, en förste kontorsskrivare och elt biträde i Kristianstads fögderi, en förste kontorsskrivare och en expeditionsvakt i Simrishamns fögderi samt en fögderiassistent, en förste kontorsskrivare och en expeditionsvakt i Ängelholms fögderi (+429 823 kr.).
8. Vidare behövs medel till tillfällig personal (+124 795 kr.).
9. Omkostnaderna beräknas öka (+153 382 kr.). Härvid har länsstyrelsen yrkat att 7 000 kr. ställs till förfogande för inköp av ytteriigare inventarier lill de nya lokalerna i Kristianstads fögderi.
Kronofogdemyndigheterna 10. Löne- och prisomräkning ra. m. 4 000 kr.
11. Tjänsten som kronofogdesekreterare i Hässleholras distrikt bör ersättas med en tjänst som biträdande kronofogde. En tjänst sora kronoassistent vid slationeringen i Perstorp bör utbytas mot en tjänst som kontorsskrivare. På grund av kvalificerade arbetsuppgifter och speciella arbetsförhållanden begärs i Kristianstads distrikt en förste kronoassistenl för stationering i Simrishanm samt en kontorsskrivare. I Ängelholms distrikt begärs atl två kronoassistentljänster förs på övergångsstat samt att i stället inrättas en tjänst som kontorsskrivare och en tjänst som kontorist. Medel yrkas vidare för en kronoassistenl i befordringsgång (+168 712 kr.).
12. Omkostnaderna beräknas öka (+50 288 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
62
D epartem entschefen
Med hänvisning tiU sammanställningarna beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 14 266 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 4 321 000 kr. och för kronofogdemyndighetema till 3 620 000 kr eUer sammanlagt 22 207 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytteriigare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanstäUning.
Personal
Handläggare Övriga
Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
— rättsenhet
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet
Administrativ enhet
Summa 8
10
Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassislent i vart och ett av Hässleholms och Kristianstads fögderier. Jag har även beräknat 7 000 kr. i engångsutgift för inventarier till lokala skallemyndigheten i Kristianstads fögderi (9).
Länsstyrelsen i Malmöhus län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
132 |
+ 30 |
+ 32 |
+27 |
|
Övrig personal |
419 |
+ 119 |
+ 29 |
+ 30 |
|
|
551 |
+ 149 |
+ 61 |
+57 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
17 831000 |
+ 4 474 000 |
+ 2 078 000 |
+ 2 205 000 |
|
Sjukvård |
80 000 |
+ 53 000 |
+ 20 000 |
+ 20 000 |
|
Reseersättningar |
526 000 |
+ 158 000 |
+ 215 000 |
+ 153 000 |
|
Lokalkostnader |
1 431 000 |
+ 325 000 |
+ 235 000 |
+ 270 000 |
|
Expenser |
1 501 000 |
+1 495 000 |
+ 647 000 |
+ 402 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
60 000 |
928 000 |
348 000 |
83 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
4 506 000 |
+ 1 048 000 |
+ 478 000 |
+ 493 000 |
|
|
25 875 000 |
+ 7 553 000 |
+ 3 673 000 |
+3 543 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 63
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. m. 250 000 kr.
2. Planeringssektionens bilregisterdetalj kräver på grund av nya arbetsuppgifter rörande bil- och traktorskalt tre kvalificerade biträden. Med hänsyn till den ökade arbetsvolymen behöver sektionen en förstärkning med två kvalificerade biträden. Genom bl. a. railjöskyddslag-stiftningen har betydande arbetsuppgifter bl. a. såvitt avser vatten- och luftvården lagts på naturvårdssektionen. Därför behövs ytterligare tre byrådirektörer, en för tillsynsuppgifter inom vatten- och luftvården, en för allmän naturvård och en för jordbruksfrågor. För samordning av den kommunala och statiiga planeringen ra. m. erfordras ytterligare en byrådirektör på länsplaneringsenheten. Vidare behövs ett kvalificerat biträde och medel till en amanuens. För att bl. a. avlasta byrådirektören för den aUmänna naturvården vissa arbetsuppgifter behövs två natur-vårdsassistenler. Vidare krävs en förste landskanslist för adrainistraliva göromål. För all bl. a. avlasta chefen för allmänna beredskapsdetaljen vissa göromål behövs en inspektör. Det omfattande planläggningsarbe-lel inom försörjningsorarådet m. m. medför behov av ytterligare en landskanslist. För sekreterargöromål erfordras elt kvalificerat biträde. På civilförsvarssektionen i övrigt krävs för kontroll av de enskilda skyddsrummen en civilförsvarsingenjör. Vidare behövs en assistent för utbildning och övning. För planläggnings- och organisationsuppgifler m. ra. behövs ytterligare en landskanslist (+918 504 kr.).
3. På grund av bl. a. ökningen av antalet mål lUl prövningsnämndens kansli behövs ytterligare en länsassessor. Till följd av den ökade arbetsvolymen behöver personalen förstärkas med en byrådirektör, en förste landskanslisl och tre kvalificerade biträden. Arbetsuppgifterna på kameralsektionens bokförings- och anordningsdetalj medför behov av en förste kontorsskrivare som föreståndare. Ell kvalificerat biträde behövs på avlöningsdelaljen bl. a. på grund av sektionens ökade bestyr med länsstyrelsens administration. Ökningen av besvärsmål ra. ra. inom laxe-ringsseklionens allmänna detalj kräver ytterligare en biträdande taxeringsintendenl. För i första hand ledande och saraordnande uppgifter i saraband med utredning av besvärsmål behövs en byrådirektör. En förste länsassistenl erfordras för detaljens administrativa arbetsuppgifter. Med hänsyn lill arbetsuppgifternas ökning behövs ytterligare två länsassislenter, två förste landskanslister saml tre kvalificerade biträden. På revisionsdetaljen krävs på grund av ökningen av arbetsuppgifter av komplicerat slag ytterligare en taxeringsrevisor saml ett kvalificerat biträde. Den kvalificerade personalen på mervärdeskattekontorel måste förslärkas med en förste länsassislent, två förste landskanslisler, en landskanslisl och tre kvalificerade biträden. Taxeringsassistenlorganisalionen behöver utbyggas med tre laxeringsassistenter. ADB-systemels införande inora folkbokföring och uppbörd medför behov av personell upprustning av uppbördssektionen med en landskanslist och ett kvalificerat biträde. Då den arbetsledande personalen på dataseklionen är underdimen-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
64
sionerad erfordras ytterligare en assistent och två kvalificerade biträden (+1 477 039 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av medelstUldelningen för främst biträden och tiUfällig personal (+ 1 607 322 kr.).
5. Härutöver begärs ytteriigare medel för orakostnader (+1 601 135 kr.).
POL-kommittén
|
|
|
Personalförändring |
|
|
|
|
|
Enhet |
|
Handläggande Övrig personal personal |
Summa |
- |
|
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
|
3 4 |
—1 |
3 3 |
|
|
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — planenhet — försvarsenhet |
2 4 1 2 2 |
1 1 2 |
3 4 2 4 2 |
|
|
|
|
Skatteavdelningen — taxeringsenhet — revisionsenhet — mervärdeskatteenhet |
1 1 |
1 2 6 4 |
1 3 6 5 |
|
|
|
|
Administrativ enhet — personal, löner — ekonomi — administrativ service |
|
2 |
2 r 1,5 |
2 1 3,5 |
|
|
|
Gemensam personal |
|
|
1 |
1 |
|
|
|
|
Summa |
22 |
21,5 |
43,5 |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheterna |
||||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad |
ändr. 1971/72 |
|
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal Personal i A 20 och högre lönegrad övrig personal |
30 347 |
+ 4 + 22 |
+ 8 |
29 212 |
+ 11 |
— |
|
|
377 |
+26 |
+8 |
241 |
+ 11 |
— |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
9 743 000 38 000 80 000 1 183 000 2 253 000 |
+ 741 000 + 5 000 + 70 000 — 77 000 + 163 000 240 500 + 182 000 |
+ 255 000 + 2 000 — 77 000 + 48 000 126 000 + 159 000 |
6 933 000 33 000 179 000 863 000 507 000 1 619 000 |
+ 261000 + 6 000 + 130 000 + 119000 68 000 + 63 000 |
+ 5000 + 130 000 + 87 000 50 000 + 70 000 |
|
|
13 850 000 |
+ 1084 000 |
+387 000 |
10 134 000 |
+ 579 000 |
+292 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 65
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisoraräkning m. ra. beräknas medföra elt minskat medelsbehov med 75 000 kr.
7. För bl. a. effektivt bedrivande av arbelsgivarkontroU, för kontinuerlig instruktion av personal om ADB-rutiner särat för övervakning och arbetsledning i fråga om arbetsuppgifter inom allraänna försäkringen yrkar länsstyrelsen en fögderisekreterare i Eslövs, Landskrona, Trelleborgs och Ystads fögderier samt en fögderiassislent i Hälsingborgs fögderi och två fögderiassislenler i Malmö fögderi. I Hälsingborgs fögderi begärs vidare en fögderiassislent och ett kvalificerat biträde som förstärkning på järakningsavdelningen saral två kvalificerade biträden för arbetsledande uppgifter. Även i Lunds fögderi behövs två kvalificerade biträden för arbetsledning. I Malraö fögderi behövs förstärkning med två fögderiassistenter på jämknings- och konlroUavdel-ningen saml tre kvalificerade biträden för göromål med den allmänna arbetsgivaravgiften. Vidare begärs i fögderiet en expeditionsvakt. Befolkningsökning i Ystads fögderi medför behov av ytterligare ett kvalificerat biträde. En personlig kontorsbiträdestjänst i Landskrona fögderi föreslås indragen (+741 765 kr.).
8. Gemensamt för länets fögderier begärs medel till tillfällig personal och medel för löne- och övertidstillägg (+170 305 kr.).
9. Omkostnaderna beräknas öka (+246 930 kr.). Härvid har länsstyrelsen beräknat kostnad för flyttning av lokala skattemyndigheten i Ystad samt kostnader för inflyttning i utökade lokaler i Malmö och Lund tUl 126 000 kr.
Kronofogdemyndigheterna 10. Löne- och prisomräkning ra. m. 182 000 kr.
11. På grund av ökade kvalificerade arbetsuppgifter begär länsstyrelsen ett kvalificerat biträde i Hälsingborgs distrikt. Med hänsyn till bl. a. den snabba befolkningstillväxten och den alltmer ökade mängden komplicerade indrivningsärenden begärs i Lunds distrikt en kronokommissarie och två biträden (+125 091 kr.).
12. Vidare begärs för länets kronofogdedistrikl medel bl. a. liU tUl-fiillig personal (+195 626 kr.).
13. Omkostnaderna beräknas öka ( + 76 283 kr.). Härav avser 50 000 kr. beräknade kostnader för flyttning i Ystad.
Departementschefen
Med hänvisning till samraanstäUningarna beräknar jag raedelsbehovet för länsstyrelsen till 29 418 000 kr., för lokala skatterayndighelerna till 14 237 000 kr. och för kronofogderayndigheterna tiU 10 426 000 kr. eller samraanlagt 54 081000 kr. lag har därvid beräknat raedel bl.a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sararaanställning.
3 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 14
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
66
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggare |
övriga |
Summa |
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
3 3 |
|
3 2 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet |
2 2 1 |
|
3 2 2 |
|
Skatteavdelningen — taxeringsenhet — revisionsenhet — mervärdeskatteenhet |
1 1 1 |
|
2 3 5 |
|
Administrativ enhet |
1 |
|
4 |
|
|
Summa 15 |
11 |
26 |
Jag har vidare beräknat raedel för ytterligare en fögderiassislent och ett kvalificerat biträde i Hälsingborgs fögderi, en fögderiassistent i Lunds fögderi saral tre fögderiassistenter och två kvalificerade biträden i Malraö fögderi. Jag har även beräknat 126 000 kr. i engångsutgift för flyttningar av lokala skatterayndighelerna i Malmö och Lunds fögderier (9) samt 50 000 kr. i engångsutgift för flyttning av kronofogdemyndigheten i Ystads distrikt (13).
Länsstyrelsen i Hallands län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
||
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén |
Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
|
personal |
61 |
+ 21 |
|
+ 13 |
+ 16 |
|
Övrig personal |
166 |
+ 38 |
|
+ 8 |
+ 18 |
|
|
227 |
+59 |
|
+21 |
+34 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
7 329 000 |
+ 2 044 000 |
+ |
953 000 |
+ 1484 000 |
|
Sjukvård |
13 000 |
+ 4 000 |
|
— |
+ 2 000 |
|
Reseersättningar |
246 000 |
+ 66 000 |
+ |
99 000 |
+ 78 000 |
|
Lokalkostnader |
669 000 |
+ 170 000 |
+ |
83 000 |
+ 119 000 |
|
Expenser |
434 000 |
+ 143 000 |
+ |
106 000 |
+ 70 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
|
utgifter |
39 000 |
52 000 |
|
41000 |
5 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 685 000 |
+ 528 000 |
+ |
219 000 |
+ 311000 |
|
|
10 376 00 |
+2 955 000 |
+ 1460 000 |
+2 064 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 67
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m.m. beräknas medföra ell minskal medelsbehov med 14 000 kr.
2. AUmänna sektionen behöver förstärkas med en länsassessor och en förste länsnotarie till följd av ökat arbete bl. a. genom övertagande av städemas överexekutorsgöromål. Den starka expansionen i fråga om bl. a. fastighetsbildning i länet motiverar medel för en länsassessor på planeringsseklionen. Arbetet med befolknings- och näringslivsprognoser medför behov av en amanuens på länsplaneringsenheten. Naturvårdsseklionen behöver förslärkas med en byrådirektör med kemisk-biologisk kompelens. En byrådirektör behövs på gmnd av ökat arbete genom miljöskyddslagen. Vidare behövs en assistent för ärenden inom allmänna naturvården samt en kartritare (+472 410 kr.).
3. Karaeralsektionen behöver förstärkas med en förste kontorsskrivare på gmnd av atl de allmänt administrativa uppgiftema ökat. Då bl. a. antalet komplicerade mål ökat behövs en förste länsnotarie och en landskanslist som förstärkning på prövningsnämndens kansli. På grund av ökad arbetsvolym föreligger behov av en taxeringsintendenl och en länsassistenl på taxeringssektionen. Revisionsdetaljen behöver förstärkas med en länsrevisor, en förste taxeringsrevisor och en landskanslist om bl. a. den offensiva revisionsverksamheten skaU kunna utvidgas. En taxeringsassistenl behövs vid laxeringsassislenlorgani-sationen. Mervärdeskaltekontoret behöver ytterligare en länsassistent och två förste landskanslister för atl effektivt kunna kontrollera mervärdeskatten. Genom ökade arbetsuppgifter på uppbördssektionen, bl. a. på gmnd av omorganisationen av exekutions- och uppbördsvä-sendel, har behov uppkommit av en förste landskanslist, en förste kontorsskrivare samt en kontorsskrivare (+733 357 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare medel för främst biträden (+310 233 kr.).
5. Omkoslnadema beräknas öka (+179 000 kr.).
POL-kommittén
|
|
Personalförändring |
|
|
|
Enhet |
Handläggande Övrig personal personal |
Summa |
|
|
Förvaltningsavdelningen ■— allmän enhet — rättsenhet |
1 1 |
|
1 1 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — försvarsenhet |
2 1 1 1 |
1 2 |
3 3 1 1 |
|
Administrativ enhet — personal, löner — ekonomi ■— administrativ service |
0,5 0,5 |
1 —0,5 0,5 |
1,5 0,5 |
|
|
Summa 8 |
4 |
12 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
68
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheterna |
||||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
5 |
— |
— |
7 |
+ 1 |
— |
|
Övrig personal |
84 |
+ 6 |
+ 1 |
45 |
+ 2 |
— |
|
|
89 |
+ 6 |
+ 1 |
52 |
+ 3 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
2 244 000 |
+ 211000 |
+ 36 000 |
1 551 000 |
+ 104 000 |
— |
|
Sjukvård |
6 000 |
— |
— |
5 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
30 000 |
— |
— |
80 000 |
+ 5 000 |
— |
|
Lokalkostnader |
248 000 |
+ 197 000 |
+ 4000 |
172 000 |
— 6 000 |
+ 2 000 |
|
Expenser |
131000 |
+ 82 000 |
+ 66 000 |
80 000 |
+ 6 000 |
+ 6 000 |
|
Därav engångsutgifter |
27 000 |
90 000 |
90 000 |
— |
2 000 |
2 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
518 000 |
+ 46 000 |
+ 31000 |
357 000 |
+ 24 000 |
+ 15 000 |
|
|
3 177 000 |
+536 000 |
+ 137 000 |
2 245 000 |
+ 133 000 |
+ 23 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. ra. 56 000 kr.
7. På grund av ökad arbetsbelastning begärs en kontorsskrivare i Falkenbergs fögderi och elt kvalificerat biträde i Halmstads fögderi. Med hänsyn tiU befolkningsutvecklingen och del stora antalet fastighetsenheter i Kungsbacka fögderi begärs en kontorsskrivare och ett kvalificerat biträde. I Varbergs fögderi behövs förstärkning med en fögderiassistent och en kontorsskrivare (+205 502 kr.).
8. Vidare behövs medel för omkostnader (+274 498 kr.). Av ökningen belöper 90 000 kr. på flyttning av lokala skattemyndigheten i Falkenberg och utökning av lokalerna för lokala skattemyndigheten i Varberg.
Kronofogdemyndigheterna 9. Löne- och prisomräkning ra. m. 12 000 kr.
10. På grund av ökat antal utmätningar och konkurser begärs en kronokommissarie i Halmstads distrikt. I Varbergs distrikt behövs en kronokommissarie, som skall föreslå U-grappen och ledningen av central- och fältavdelningama. För att trygga rekryteringen av kronoassistenter yrkas en kronoassistent i befordringsgång (+121711 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas minska (—711 kr.). Kostnader för flyttning i Falkenberg har beräknats lill 2 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning tiU sammanstäUningarna beräknar jag raedelsbehovet för länsstyrelsen till 12 440 000 kr., för lokala skattemyndigheterna lUl 3 314 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna tiU 2 268 000 kr. eller sammanlagt 18 022 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytteriigare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
69
Personal
Handläggare Övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
— rättsenhet
Planeringsavdelningen —• planeringskansli —• naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
Skatteavdelningen —• taxeringsenhet
Administrativ enhet
Summa 8
lag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassislent ii Halmstads fögderi. Slutligen har jag beräknat 90 000 kr. i engångsutgifter för flyttningar av lokala skattemyndigheterna i Falkenbergs och Varbergs fögderier (8) samt 2 000 kr. i engångsutgift för viss flyttning inom Varbergs kronofogdedistrikl (11).
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
134 |
+ 34 |
+ 27 |
+ 29 |
|
Övrig personal |
535 |
+ 58 |
+ 14 |
+ 28 |
|
|
669 |
+ 92 |
+ 41 |
+57 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
20 666 000 |
+ 3 605 000 |
+1 950 000 |
+ 2 356 000 |
|
Sjukvård |
55 000 |
+ 19 000 |
+ 5 000 |
+ 8 000 |
|
Reseersättningar |
451 000 |
+ 290 000 |
+ 228 000 |
+ 189 000 |
|
Lokalkostnader |
3 839 000 |
— 238 000 |
— 735 000 |
— 460 000 |
|
Expenser |
1 624 000 |
+1 974 000 |
+ 1419 000 |
+ 258 000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
100 000 |
1 307 000 |
1 189 000 |
46 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
4 740 000 |
+ 834 000 |
+ 449 000 |
+ 535 000 |
|
|
31 375 000 |
+ 6 484 000 |
+ 3 316 000 |
+ 2 886 000 |
prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 70
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. m. beräknas medföra ett minskat medelsbehov med 738 000 kr.
2. För en effektivisering av ledningsfunktionen på landskansliet yrkas en förste länsassessor. Då landssekreteraren behöver en handsekreterare begärs ett kvalificerat biträde. Länsplaneringsenheten behöver en kartritare. En förste länsnotarie erfordras på allmänna sektionen då bl. a. ärendena angående exekutiva auktioner ökat markant. För arbetsledning på skrivcentralen behövs ett kvalificerat biträde. Den administrativa handläggningen av naturvårdsärenden på planeringssektionen kräver en länsassislent. Den ökade arbetsbördan på allmänna naturvården medför behov av en förste byråinspektör. För tillsyn inom vatten- och luftvård behövs också en förste byråinspektör. En laboratorieassistent yrkas för analysarbete på vattenvårdssidan. Naturvårdssektionen behöver även ett kvalificerat biträde för kartritning. Om civilförsvarsseklionen skall kunna bibehålla oförändrad ambitionsnivå krävs förstärkning med en civilförsvarsingenjör och en förste landskanslisl. En förrådsman behövs som arbetsledare. För arbete raed kommunal beredskap och integrerad sambandsplanering krävs två tjänstemän (+664 000 kr.).
3. En länsassistenl erfordras för atl bl. a. svara för länsstyrelsens arkiv. En expeditionsförman behövs för arbetsledning. Om den ökade arbetsmängden vid prövningsnämnden skall klaras av krävs en förste länsassessor utom sektionsindelningen. Prövningsnämnden behöver också en förste länsnolarie för beredning och föredragning av besvärsmål. För bl. a. protokollskrivning yrkas en förste länsassistent. Kansliet behöver ytterligare två kvalificerade biträden. En förste länsassislent yrkas för arbetet med stiftelse- och anordningsärenden. Då antalet anordningar ökat krävs förstärkning med två kvalificerade biträden. På grund av den hårda belastningen för taxeringsseklionen yrkas en laxerings-intendent och ett kvalificerat biträde på allmänna detaljen. En tjänst som förste länsassistent bör inrättas för bl. a. kontaktverksamhet med taxeringsnämnderna. För att skärpa kontrollen mot skallefusk behövs ytterligare en länsrevisor. På mervärdeskattekontorel krävs en länsassistent och ett kvalificerat biträde. Taxeringsassislentgrappen i Göteborg behöver förstärkas med en förste taxeringsassistenl. På uppbördssektionen yrkas ett kvalificerat biträde. För atl avlasta stansförestån-dama på datasektionen behövs ett kvalificerat biträde (+913 000 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare medel för bl. a. tillfällig personal ( + 617 000 kr.).
5. Härutöver bör medelstilldelningen räknas upp bl. a. för en ny telefonväxel ( + 2 147 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
71
POL-kommittén
|
|
|
Personalförändring |
|
|
|
|
|
Enhet |
|
Handläggande övrig personal personal |
Summa |
i |
|
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
|
2 3 |
—1 |
2 2 |
|
|
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — planenhet — försvarsenhet |
2 2 1 2 1 |
1 1 1 |
3 2 2 |
|
|
|
|
Skatteavdelningen — taxeringsenhet — revisionsenhet |
|
1 1 |
|
|
|
|
|
Administrativ enhet — ekonomi — administrativ service |
|
0,5 0,5 |
1 1 |
1,5 1,5 |
|
|
|
Gemensam personal |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
Summa |
16 |
5 |
21 |
- |
|
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronof ogdemynd igheterna |
||||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal Personal i A 20 och högre lönegrad 39 Övrig personal 463 |
+ 3 + 33 |
+ 10 |
24 246 |
+ 3 + 11 |
— |
|
|
|
502 |
+ 36 |
+ 10 |
270 |
+ 14 |
— |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter Lönekostnadspålägg |
12 624 000 50 000 50 000 1 273 000 2 911 000 |
+ 495 000 + 10 000 + 5 000 + 660 000 + 2 963 000 2 860 000 + 114 000 |
+ 316 000 + 10 000 + 5 000 + 36 000 + 125 000 + 202 000 |
7 560 000 23 000 202 000 1 447 000 496 000 1 738 000 |
+ 449 000 + 7 000 + 95 000 + 18 000 + 209 000 56 400 + 103 000 |
+ 6 000 + 20 000 + 18 000 + 127 000 36 000 + 76000 |
|
|
17 607 000 |
+4 247 000 |
+694 000 |
11 466 000 |
+ 881 000 |
+247 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. ra. 154 000 kr.
7. ADB-systeraet har medfört förskjutning av vissa arbeten av rutinkaraktär till mer kvalificerade uppgifter såsom t. ex. all lokal skattemyndighets befogenheter atl rätta taxeringar vidgats samt alt merarbe-ten tillkommit med allmänna arbetsgivaravgiften och ATP-beräkning.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 72
På grund härav samt då antalet inora Göteborgs fögderi ej mantalsskrivna utlänningar fördubblats under senaste femårsperiod yrkar länsstyrelsen en förste fögderisekreterare, två fögderisekreterare, en fögderiassistent, en malerialförvaltare, två landskanslister och sjutton kvalificerade biträden. I Kungälvs fögderi begärs ett kvalificerat biträde med hänsyn till beräknad folkmängdsökning och ökning av fastighetsbeståndet samt till vissa nytillkomna arbetsuppgifter med arbetsgivaravgiften och lagfarts- och prisstatistiken. I Munkedals fögderi behövs förstärkning med en landskanslist och ett kvalificerat biträde. På gmnd av ändrad fögderiindelning och allmän befolkningsökning beräknas invånarantalet i Mölndals fögderi öka avsevärt. Med hänsyn bl. a. härtill begärs i Mölndals fögderi tre kvalificerade biträden, tre biträden och en expeditionsvakt. På grund av bl. a. intensifierad arbelsgivarkontroU saml ökade arbetsuppgifter vid ADB-rutiner och fastighetsregistreringar yrkas i Uddevalla fögderi en fögderiassistent och ell kvalificerat biträde. Yrkade nya tjänster medför ell rainskal behov av extra personal (+607 662 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas öka ( + 3 485 338 kr.). Härvid har flyttningskostnader för lokala skaltemyndigheten i Göteborg beräknats till 2 860 000 kr.
Kronofogdemyndigheterna 9. Löne- och prisomräkning ra. ra. 141 000 kr.
10. I Göteborgs distrikt begärs för beräknat krävande och tidsödande utredningsarbete enligt bestämmelser om offentlig lönegaranti tiU löneborgenärer en kronofogde, elt kvalificerat biträde och ell biträde. Från den 1.1.1971 kommer Göteborgs distrikt atl omfatta järaväl Lin-dome och Björkelorps korarauner. På gmnd av härav följande befolkningsökning i dislriktel behövs en kronoassistenl i 7:e kommissarie-distriktet. För förstärkning av den enhet inom 2:a kommissariedistriktet söm handlägger ärenden om indrivning av skatter och allmänna avgifter som påförts bolag och föreningar begärs en kronokommissarie. Med hänsyn lill arbetsbelastningen i l:a kommissariedistriktel bör detta uppdelas i två distrikt. För det planerade 9:e koramissariedistriktet yrkas en kronokommissarie, en förste kronoassistenl, en kronoassistenl, två kvalificerade biträden saml ett biträde. För avlastning av byrådirektörens arbetsbörda yrkas en byråassistenl på kansliavdelningen i Göteborg. Vidare begärs en malerialförvaltare i utbyte mot en expeditionsvakt. Som personal förstärkning i de mest arbetstyngda koramis-sariedistrikten behövs två kronoassistenter. Slutligen begärs medel till arvoden tUI ledamöter i företagsnämnd (+552 042 kr.).
11. Omkostnaderna beräknas öka (+187 958 kr.). Härvid har utgift för telefonväxel i Göteborg beräknats till 14 400 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
73
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningama beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 34 261 000 kr., för lokala skatterayndighelerna till 18 301 000 kr. och för kronofogderayndigheterna till 11 713 000 kr. eller sammanlagt 64 275 000 kr. lag har därvid beräknat raedel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammaiiställ-ning.
Personal
Handläggare Övriga
Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
— rättsenhet
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvärdsenhet
— regionalekonomisk enhet
— planenhet
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet
— revisionsenhet
Administrativ enhet
1
—1
Summa 12
13
lag har vidare beräknat medel för ytterligare fem fögderiassislenler och fyra kvalificerade biträden i Göteborgs fögderi särat för en fögderi-iissistent i Uddevalla fögderi. Jag har även beräknat 36 000 kr. i engångsutgift för bl.a. telefonväxel i Göteborgs kronofogdedistrikl (11).
Länsstyrelsen i Älvsborgs län
|
|
1970/71 |
Beräknad änd |
Iring 1971/72 |
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
91 |
+ 21 |
+ 19 |
+ 20 |
|
Övrig personal |
294 |
+ 22 |
+ 13 |
+20 |
|
|
385 |
+ 43 |
+ 32 |
+ 40 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
12 077 000 |
+1 758 000 |
+ 1 392 000 |
+ ] 656 000 |
|
Sjukvård |
35 000 |
— 2 000 |
— 5 000 |
— 4 000 |
|
Reseersättningar |
447 000 |
+ 198 000 |
+ 200 000 |
+ 152 000 |
|
Lokalkostnader |
871 000 |
+ 53 000 |
— 7 000 |
+ 24 000 |
|
Expenser |
938 000 |
+ 400 000 |
+ 356 000 |
+ 187 000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
22 000 |
25 000 |
257 000 |
63 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
2 771 000 |
+ 407 000 |
+ 314 000 |
+ 369 000 |
|
|
17 139 000 |
+2 814 000 |
+2 250 000 |
+2 384 000 |
|
3'- Riksdagen 1971. |
1 saml. Nr 1. BU. 14 |
|
|
|
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
74
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning ra. m. 52 300 kr.
2. Naturvårdsseklionens resurser måste förstärkas inora vallen- och luflvårdsområdet med en förste byråingenjör och en byråingenjör. För allmän naturvård behövs två naturvårdsassistenter. För administrativa göromål erfordras en förste landskanslisl och för bl. a. naturvårdsplaneringen en kartrilare. CivUförsvarsseklionen behöver förslärkas med en ingenjör för bl. a. kontroll av enskilda skyddsmm. På grund av vissa arbetsuppgifters kvalificerade art begärs två förste landskanslisler varav en på allmänna beredskapsdetaljen och en på sektionen i övrigt (+347 953 kr.).
3. På grund av bl. a. besvärsmålens ökade svårighetsgrad och växande antal behövs en förste länsassessor på prövningsnämndens kansli. Då förste taxeringsinlendenlen bör få ägna mer lid ål administrativa frågor bör taxeringsseklionen tillföras en tjänst sora biträdande taxeringsintendenl. En arbetskvantitativ järaförelse raed vissa län motiverar ett yrkande om en länsrevisor. Taxeringsassistenlorganisationen behöver utbyggas med ytterligare tre laxeringsassistenter. ökade databearbetningar har inneburit fler arbetsuppgifter för arbetsledningen. Driftsledningen bör därför förstärkas med en byrådirektör (+370 948 kr.).
4. Vidare begärs uppräkning av medel för bl. a. tUlfällig personal (+89 206 kr.).
5. Härutöver behöver medlen räknas upp för omkostnader (+431 593 kr.).
POL-kommittén
|
|
Personalförändring |
|
|
|
Enhet |
Handläggande personal |
övrig personal |
Summa |
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
2 2 |
—1 |
2 1 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet |
2 1 2 |
1 2 1 |
3 3 3 |
|
Skatteavdelningen — dataenhet |
1 |
|
1 |
|
Administrativ enhet — personal, löner — administrativ service |
—1 1 |
1 1 |
2 |
|
Summa |
10 |
5 |
15 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
75
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheterna |
||||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
10 |
+ 1 |
— |
12 |
— |
— |
|
Övrig personal |
141 |
+ 14 |
+ 2 |
93 |
+ 5 |
— |
|
|
151 |
+15 |
+ 2 |
105 |
+5 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
3 884 000 |
+ 371000 |
+ 61000 |
3 073 000 |
+ 120 000 |
.— |
|
Sjukvård |
8 000 |
— |
— |
10 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
70 000 |
+ 33 000 |
+ 7 000 |
156 000 |
+ 29 000 |
+ 15000 |
|
Lokalkostnader |
281 000 |
+ 114000 |
+ 105 000 |
324 000 |
— 12 000 |
— 12000 |
|
Expenser |
235 000 |
— |
— 24000 |
171000 |
— |
— |
|
Därav engångsutgifter |
30 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
LÖnekostnadspälägg |
890 000 |
+ 85 000 |
+ 57 000 |
707 000 |
+ 27 000 |
+ 31000 |
|
|
5 368 000 |
+ 603 000 |
+206 000 |
4 441 000 |
+ 164 000 |
+ 34 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. m. 121 000 kr.
7. Länsstyrelsen yrkar personalförsiärkningar för intensifierad arbelsgivarkontroU med en landskanslist, elt kvalificerat biträde och ett biträde i Ale-Vällle fögderi, med en landskanslist och ell kvalificerat biträde i Alingsås och Kinna fögderier samt med en fögderisekreterare, ett kvalifcerat biträde och ett biträde i Trollhättans fögderi (+333 105 kr.).
8. Gemensamt för länels fögderier begärs vidare medel lill tillfällig personal (+123 000 kr.).
9. Omkostnaderna
beräknas öka (+25 895 kr.).
Kronofogdemyndigheterna 10. Löne-
och prisomräkning ra. m.
3 000 kr.
11. På gmnd av bl. a. beräknad ökning av befolkningen inora Trollhättans distrikt begärs elt biträde (+24 959 kr.).
12. Gemensamt för länets kronofogdedistrikl yrkas medel för anställande av tillfällig personal samt medel för utbetalande av övertidstillägg, semesterersätlning och lönetiUägg (+123 000 kr.).
13. Orakostnaderna beräknas öka (+13 041 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningama beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen liU 19 523 000 kr., för lokala skatlemyndighelema till 5 574 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 4 475 000 kr. eller samraanlagt 29 572 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande samraanställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
76.
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggare |
Övri |
i ga |
Summa |
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
|
2 2 |
—1 |
|
2 1 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet |
|
2 1 |
1 1 1 |
|
3 1 2 |
|
Skatteavdelningen — dataenhet |
|
1 |
|
|
1 |
|
|
Summa |
8 |
2 |
|
10 |
Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassislent och ett kvalificerat biträde i Borås fögderi.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
69 |
+ 16 |
+ 9 |
+ 11 |
|
övrig personal |
185 |
+ 29 |
+ 11 |
+ 17 |
|
|
254 |
+ 45 |
+ 20 |
+ 28 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
8 186 000 |
+1 821 000 |
+ 921 000 |
+ 1 195 000 |
|
Sjukvård |
26 000 |
+ 3 000 |
— |
+ 1 000 |
|
Reseersättningar |
411000 |
+ 207 000 |
+ 74 000 |
+ 39 000 |
|
Lokalkostnader |
535 000 |
+ 216 000 |
+ 146 000 |
+ 170 000 |
|
Expenser |
617 000 |
+ 463 000 |
+ 346 000 |
+ 170 000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
122 000 |
133 000 |
55 000 |
55 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 883 000 |
+ 450 000 |
+ 212 000 |
+ 263 000 |
|
|
11 658 00 |
+ 3160 000 |
+ 1699 000 |
+ 1838 000 |
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. ra. 65 000 kr.
2. För vissa större utrednings- och planeringsverksamheter i länet behövs två amanuenser på länsplaneringsenheten. Vidare yrkas en länsassistent för atl bl. a. sammanställa framtaget material. En byrådirektör med kemisk-biologisk kompetens behövs på naturvårdsseklionen. För valtenvårdsplaneringen behövs en byrådirektör. Allmänna nalur-vårdsområdet behöver också en byrådirektör. För nytillkomna arbetsuppgifter rörande bl. a. miljöskydd, luftvård m. m. krävs en byrå-ingenjör. En nalurvårdsassislent behövs för regional landskapsvårdsplanering och elt kvalificerat biträde på grand av ökat skrivarbete. Ökade arbetsuppgifter på civilförsvarssektionen kräver ytterligare en landskanslist (+400 071 kr.).
3. Prövningsnämndens kansli behöver en landskanslist. Personaide-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
77
taljen på kameralsektionen bör tillföras en tjänst som byrådirektör. Vidare har sektionen behov av en byrådirektör med huvudsaklig uppgift atl planera, organisera och leda utbildningsverksamheten vid länsstyrelsen. Vissa kvalificerade uppgifter på sektionen motiverar en förste länsassistenl. Taxeringssektionen behöver en biträdande taxeringsintendenl och en förste länsassislent. För granskning av räkenskaper hos de jordbruk som redovisar efter bokföringsmässiga grunder behövs en förste länsassistent på revisionsdelaljen. Vissa kvalificerade arbetsuppgifter på detaljen kräver ell kvalificerat biträde. För utförande av mera kvalificerade skatterevisioner på mervärdeskattekontorel behövs en biträdande länsrevisor. Uppbördsseklionen behöver en landskanslisl (+427 244 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av medelstilldelningen för främst biträden och tUlfällig personal (+ 397 685 kr.).
5. Omkostnaderna beräknas öka (+684 000 kr.).
POL-koininittén
Personalförändring
Enhet
Handläggande Övrig
personal personal
Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
Planeringsavdelningen
|
4 1 1 I 2 2 12 |
— planeringskansli
— naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
— försvarsenhet
Administrativ enhet
— personal, löner
— administrativ service
Summa
|
|
• |
|
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheterna |
||||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad i |
ändr. 1971/72 |
|
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
6 |
— |
— |
6 |
. ■ — |
—--■ ■ |
|
Övrig personal |
98 |
+ 6 |
— |
68 |
+ 6 |
— |
|
|
104 |
+ 6 |
— |
74 |
+6 |
■ ■ —" |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
■■■■:■ ' . |
|
Avlöningar |
2 620 000 |
+ 162 000 |
— |
2 124 000 |
+ 117000 |
■ ------------------- |
|
Sjukvård |
8 000 |
— |
— |
5 000 |
— |
---- |
|
Reseersättningar |
85 000 |
— |
— |
170 000 |
+ 32 000 |
+ 8 000 |
|
Lokalkostnader |
305 000 |
— 4 000 |
— 4000 |
184 000 |
+ 26 000 |
+ 8000 |
|
Expenser |
139 000 |
+ 12 000 |
+ 5 000 |
191000 |
+ 112000 |
+55 000 |
|
Därav engångsutgifter |
— |
9000 |
— |
— |
53 500 |
35 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
604 000 |
+ 37 000 |
+26 000 |
488 000 |
+ 35 000 |
+22000 ■:, |
|
|
3 761000 |
+207 000 |
+ 27 000 |
3 162 000 |
+ 322 000 |
+ 93 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 78
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning m. m. 16 100 kr.
7. Med hänsyn till ökad
arbetsbelastning framför allt beroende på
raerarbete med fastighetsredovisningen och fastställande av rösträtts-
hinder begär länsstyrelsen personalförslärkning med en kontorsskrivare
i ett vart av länets fögderier (+199 260 kr.).
8. Omkostnaderna beräknas minska (—8 360
kr.).
Kronofogdemyndigheterna 9. Löne- och prisomräkning m. m.
27 500 kr.
10. För att den exekutiva verksarahelen skall kunna upprätthållas på tillfredsställande sätt begärs personalförstärkning med ett biträde i ett vart av Lidköpings och Mariestads distrikt. Skövderegionen befinner sig i kraftig expansion. Ur effektivitetssynpunkt yrkas för kvalificerade arbetsuppgifter en biträdande kronofogde i utbyte mot en kronofogdesekreterare. Vidare begärs personalförstärkning med ett biträde i distriktet (+81 430 kr.).
11. Gemensamt för länets kronofogdedistrikt behövs medel lill tillfällig personal (+62 395 kr.).
12. Omkostnaderna beräknas öka (+150 675 kr.). Härvid har kostnader för flyttning av kronofogdemyndigheten i Skövde beräknats till 35 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 13 496 000 kr., för lokala skatlemyndighelema lill 3 788 000 kr. och för kronofogderayndighetema tUl 3 255 000 kr. eller sammanlagt 20 539 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sararaanställning.
Personal
Handläggare Övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet 1 1
— rättsenhet 1 *
Planeringsavdelningen
— planeringskansli 2 2
— naturvårdsenhet 1 1
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet 1 1
Administrativ enhet 3 3
Summa 5
* Påverkar inte antalet tiänster eftersom en tjänst som handläggare samtidigt utgår.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
79
Jag har även beräknat 35 000 kr. i engångsutgift för flyttning kronofogdemyndigheten i Skövde distrikt (12).
Länsstyrelsen i Värmlands län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
70 |
+ 17 |
+ 15 |
+ 14 |
|
Övrig personal |
221 |
+ 35 |
+ 6 |
+ 18 |
|
|
291 |
+ 52 |
+ 21 |
+32 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
9 395 000 |
+ 1 897 000 |
+1 044 000 |
+ 1 319 000 |
|
Sjukvård |
18 000 |
+ 13 000 |
+ 7 000 |
+ 8 000 |
|
Reseersättningar |
416 000 |
+ 186 000 |
+ 154 000 |
+ 115 000 |
|
Lokalkostnader |
1 324 000 |
+ 281 000 |
+ 220 000 |
+ 205 000 |
|
Expenser |
777 000 |
+ 480 000 |
+ 209 000 |
+ 165 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
— |
189 000 |
141000 |
33 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
2176 000 |
+ 440 000 |
+ 240 000 |
+ 292 000 |
|
|
14 106 000 |
+3 297 000 |
+ 1874 000 |
+2 104 000 |
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisoraräkning ra. ra. 380 000 kr.
2. På gmnd av arbetsbördan behövs ytterligare en länsassistenl och elt kvalificerat biträde på planeringssektionen. Länsplaneringsenheten behöver medel för en amanuens. På gmnd av miljöskyddslagstiftningen krävs förstärkning av naturvårdsseklionen med en byråingenjör och en karttekniker. Då bl. a. statistik på allmänna beredskapsdelaljen ulvisar personalbrisl yrkas en förste landskanslist. För adrainistraliva uppgifter på länspolischefens expedition behövs en landskanslist (+283 305 kr.).
3. Då vissa personalärenden liUförts kameralsektionen behövs förstärkning med en byrådirektör och en landskanslist. Prövningsnärandens kansli behöver utbyggas med en förste landskanslisl eftersom bl. a. antalet besvär väntas öka. Behov föreligger av en biträdande taxeringsintendent som fastighetstaxeringsspecialist. Personalförstärkningar är nödvändiga på revisionsdetaljen om antalet taxeringsrevisioner skall kunna höjas. Medel för en förste länsassistenl, en taxeringsassistenl och ett kvalificerat biträde begärs. För en effektivare skattekontroll erfordras en förste länsassistent och en förste landskanslisl på mervärdeskattekontorel. Uppbördssektionen har behov av en kontorsskrivare. Den hårda arbetsbelastningen på dataseklionen medför all sektionen bör förstärkas med en länsassistent, en förste kontorsskrivare och en kontorsskrivare ( + 598 343 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av medelstilldelningen för främst biträ-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
80
den och tUlfällig personal (+256 352 kr.).
5. Orakostnaderna beräknas öka ( + 435 000 kr.).
POL-kommittén
Personalförändring
Enhet
Handläggande personal
Övrig personal
Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
— rättsenhet
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
|
1 12 |
Administrativ enhet .— administrativ service
Summa
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Lokala skattemyndigheterna Beräknad ändr. 1971/72 |
Kronofogdemyndigheterna |
||||
|
|
|
Beräknad, ändr. 1971/72 |
||||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
11 |
— |
— |
8 |
+ 1 |
— |
|
Övrig personal |
127 |
+ 6 |
+ 2 |
80 |
■ +4 |
■ — |
|
|
138 |
+ 6 |
+ 2 |
88 |
■■ + 5: |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
3 269 000 |
+175 000 |
+ 61 000 |
2 599 000 |
+ 115000 |
— |
|
Sjukvård |
10000 |
+ 1000 |
— |
8000 |
+ 2000 |
+ 1000 |
|
Reseersättningar |
95 000 |
+ 2 000 |
— |
139 000 |
+ 19 000 |
+ 10000 |
|
Lokalkostnader |
344 000 |
+ 17 000 |
+ 17 000 |
220 000 |
+ 32 000 |
+ 31000 |
|
Expenser |
163 000 |
+ 55 000 |
+ 41000 |
166 000 |
+ 26 000 |
+14 000 |
|
Därav engångsutgifter |
— |
29 000 |
20 000 |
— |
9000 |
. — |
|
LÖnekostnadspälägg |
753 000 |
+ 39 000 |
+ 47 000 |
598 000 |
+ 27 000 |
+ 26000 |
|
|
4 634 000 |
+ 289 000 |
+ 166 000 |
3 730 000 |
+ 221000 |
+82 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning m. m. 89 000 kr.
7. Med hänsyn tUl ständigt ökad arbetsvolym saml nödvändigheten av intensifierad ATP- och afbelsgivarkontroU begärs i Karlstads fögderi en fögderiassislent. Vidare yrkas en telefonist för den med länsbostadsnämnden gemensamma telefonväxeln. I Kristinehamns fögderi behövs ett biträde (+90 080 kr.).
8. Gemensamt för länets fögderier yrkas medel för anställande av tillfällig personal (+74 877 kr.).
9. Omkostnaderna beräknas öka (+35 043 kr.). Härav avser 20 0(X)
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 81
kr. inköp av snabblelefonanläggning för lokala skattemyndigheten i Karlstad.
Kronofogdemyndigheterna 10. Löne- och prisomräkning m. ra. 56 000 kr.
11. Brislen på kompetenta vikarier för länets kronofogdar är besvärande. På gmnd härav begärs en kronofogdesekreterare i Arvika distrikt. Vidare behövs förstärkning med en kronoassistenl och en telefonist i Karlstads distrikt, med ett biträde i Kristinehamns distrikt saml med ett halvtidsanställt biträde i Sunne distrikt (+141 969 kr.).
12. Omkostnaderna beräknas Öka (+23 031 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningarna beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen tiU 16 210 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 4,8 railj. kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 812 000 kr. eller samraanlagt 24 822 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande samraanställning.
Personal
Handläggare övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet 1 1
— rättsenhet 1 —1
Planeringsavdelningen
— planeringskansli 2 2 naturvårdsenhet 1 12
— regionalekonomisk enhet 1 1
Administrativ enhet
Summa 6
Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent och ett kvalificerat biträde i Karlstads fögderi. Slutiigen har jag beräknat 20 000 kr. i engångsutgift för en snabbtelefonanläggning vid lokala skattemyndigheten i Karlstads fögderi (9).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
82
Länsstyrelsen i Örebro län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
70 |
+ 14 |
+ 15 |
+ 16 |
|
Övrig personal |
216 |
+ 35 |
+ 18 |
+ 23 |
|
|
286 |
+49 |
+33 |
+39 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
8 455 000 |
+ 1935 000 |
+ 1 377 000 |
+ 1 571000 |
|
Sjukvård |
20 000 |
+ 10 000 |
+ 5 000 |
+ 6 000 |
|
Reseersättningar |
301 000 |
+ 157 000 |
+ 130 000 |
+ 86 000 |
|
Lokalkostnader |
972 000 |
+ 372 000 |
+ 331 000 |
+ 280 000 |
|
Expenser |
684 000 |
+ 810 000 |
+ 560 000 |
+ 207 000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
55 000 |
603 000 |
414 000 |
48 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 941 000 |
+ 448 000 |
+ 317 000 |
+ 351 000 |
|
|
12 373 000 |
+3 732 000 |
+ 2 720 000 |
+2 501 000 |
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning ra. m. 54 000 kr.
2. På gmnd av bl. a. föreslående planeringsuppgifler behöver länsplaneringsenheten förstärkas med en amanuens, en förste landskanslisl och ett kvalificerat biträde. Med hänsyn till vissa arbetsuppgifter och kvalifikationsanspråk behövs en förste länsnolarie på allmänna sektionen. Svårighetsgraden hos flera ärendegrupper på planeringsseklionen medför behov av en länsassessor. Miljöskyddslagen medför att naturvärdssektionen behöver förstärkas med en byrådirektör med keraisk-biologisk kompyetens. Då industrins vatten- och luftvårdsfrågor kräver stora arbetsinsatser erfordras en byrådirektör. För den allmänna naturvården behövs en nalurvårdsassislent. Vidare yrkas raedel för en ingenjör med uppgift atl bl. a. upprätta gmstäktsregister. Kvalificerade administrativa kansliuppgifter medför behov av en förste landskanslist. Civilförsvarssektionen behöver förstärkas med två förste landskanslister varav en for rådgivning och samordning av kommunal beredskapsplanläggning. Allmänna beredskapsdetaljen behöver en landskanslist med hänsyn tUl aviserade nya arbetsuppgifter. Då omfattningen av förrådsverksamheten ökat erfordras en förrådsförman. På gmnd av ökad fältaktivitet behövs en landskanslist på länspolischefens expedition (+512 706 kr.).
3. Den kvalificerade arbetskraften på prövningsnämndens kansli behöver förslärkas med en länsassessor. För bl. a. bevaknings- och sambandsuppgifter erfordras en byrådirektör på kansliet. En fortsatt utbyggnad av revisions- och taxeringsassistenlenhelema synes motiverad. En länsrevisor, tre laxeringsassistenter och ett kvalificerat biträde yrkas. Även medel lill en förste taxeringsinspektör erfordras. Då behov före-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
83
ligger av två kvalificerade arbetskrafter på mervärdeskattekontoret föreslås en tjänst som länsassistent och en som förste landskanslist (+ 515 818 kr.).
4. Vidare behövs medel för främst biträden (+437 476 kr.).
5. Medel behövs för omkostnader bl. a. för vissa flyttningskostnader (+1 164 000 kr.).
POL-kommittén
Personalförändring
Enhet
Handläggande
övrig
personal personal
Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
— rättsenhet
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
Skatteavdelningen
|
4 2 1 12 |
— mervärdeskatteenhet
— uppbördsenhet
— dataenhet
Administrativ enhet
— personal, löner
— administrativ service
|
1 21 |
1
Summa 9
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheterna |
||||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre |
|
|
|
|
|
|
|
lönegrad |
6 |
— |
— |
9 |
— |
— |
|
Övrig personal |
101 |
+ 13 |
+ 2 |
70 |
+ 9 |
—• |
|
|
107 |
+ 13 |
+ 2 |
79 |
+9 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
2 880 000 |
+ 323 000 |
+ 61 000 |
2 319 000 |
+ 205 000 |
— |
|
Sjukvård |
10 000 |
+ 1 000 |
+ 1000 |
6 000 |
+ 1 000 |
+ 1000 |
|
Reseersättningar |
47 000 |
+ 14 000 |
+ 3 000 |
115 000 |
+ 12 000 |
+ 6 000 |
|
Lokalkostnader |
308 000 |
+ 52 000 |
+ 52 000 |
247 000 |
+ 38 000 |
+ 38 000 |
|
Expenser |
263 000 |
+ 37 000 |
—86 000 |
151 000 |
+ 33 000 |
+ 7 000 |
|
Därav engångsutgifter |
100 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
LÖnekostnadspälägg |
665 000 |
+ 74 000 |
+43 000 |
534 000 |
+ 47 000 |
+23 000 |
|
|
4 173 000 |
+ 501000 |
+ 74 000 |
3 372 000 |
+336 000 |
+75 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisoraräkning m. m. 63 500 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 84
7. Länsstyrelsen yrkar personalförstärkning i länets fögderier med hänsyn till dels nytillkomna arbetsuppgifter med den allmänna arbetsgivaravgiften, dels kvalificerade uppgifter avseende arbetsgivarkonlroll och arbetsgivaransvar och dels aUmänl ökad arbetsvolym i synnerhet vad beträffar jämkningar och skattereklamalioner. Sålunda begärs en förste kontorsskrivare i vardera Hallsbergs, Kariskoga och Lindesbergs fögderier saml i Örebro fögderi en landskanslist, en förste kontorsskrivare och elt kvalificerat biträde (+247 011 kr.).
8. Vidare behövs medel till tillfällig personal i fögderierna (+149 754 kr.).
9. Omkostnaderna beräknas öka (+40 735 kr.).
Kronofogdemyndigheterna 10. Löne- och prisomräkning m. m.
51 500 kr.
11. För att bemästra arbetssituationen i Hallsbergs distrikt begärs en kronoassistenl och ett biträde. I Karlskoga distrikt behövs ett biträde samt i Örebro distrikt — för att trots volymökning håUa indrivningsresultatet på nöjaktigt hög nivå — två kronoassistenter och tre biträden (+225 828 kr.).
12. Härjämte behövs medel till tillfällig personal, övertidstiUägg m.m. (+26 614 kr.).
13. Omkoslnadema beräknas öka (+32 058 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning lill sammanställningarna beräknar jag medelsbehovel för länsstyrelsen till 14 874 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 4 247 000 kr. och för kronofogdemyndighetema till 3 447 000 kr. eller sammanlagt 22 568 (X)0 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande samraanställning.
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggare |
Övriga |
Summa |
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet |
|
|
1 |
|
— rättsenhet |
|
|
1 |
|
Planeri ngsa vdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet |
2 |
1 |
2 2 |
|
— regionalekonomisk enhet |
|
1 |
2 |
|
Skatteavdelningen — taxeringsenhet — uppbördsenhet — dataenhet |
|
4 2 |
1 4 3 |
|
Administrativ enhet |
|
1 |
2 |
|
|
Summa 9 |
9 |
18 |
Jag har även beräknat raedel för ytterligare en fögderiassistent och ett kvalificerat biträde i Örebro fögderi.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet Länsstyrelsen i Västmanlands län
85
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
63 |
+ 14 |
+ 13 |
+ 12 |
|
Övrig personal |
205 |
+ 29 |
+ 7 |
+ 13 |
|
|
268 |
+ 43 |
+ 20 |
+25 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
8 383 000 |
+ 1 415 000 |
+1 021 000 |
+ 1 104 000 |
|
Sjukvård |
20 000 |
+ 2 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
206 000 |
+ 148 000 |
+ 118 000 |
+ 73 000 |
|
Lokalkostnader |
706 000 |
+ 349 000 |
+ 307 000 |
+ 320 000 |
|
Expenser |
573 000 |
+ 256 000 |
+ 182 000 |
+ 141000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
72 000 |
135 000 |
54 000 |
47 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 927 000 |
+ 329 000 |
+ 235 000 |
+ 239 000 |
|
|
11 815 000 |
+ 2 499 000 |
+ 1863 000 |
+ 1877 000 |
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisoraräkning m. ra. 39 000 kr.
2. Körkortsdelaljen behöver förstärkas
med ett kvalificerat biträde.
Då arbetsuppgifterna inom den allraänna naturvården är omfattande
behöver naturvårdssektionen en byrådirektör och en assistent. Arbetsuppgifterna inom den komraunala detaljen kräver en byrådirektör. Mälar-kommilléns arbete med vattenvården är angelägel. Medel bör beräknas för en byrådirektör och en byråingenjör. Civilförsvarssektionen har stort behov av en länsassistent som chef för personal- och utbildningsdetaljen. På grund av arbetsbelastningen behövs en förste landskanslist på beredskapsdetaljen. För bl. a. kontroll av skyddsrumsbyggen behövs en ingenjör (+345 119 kr.).
3. Då kameralsektionen tiUförts ökade arbetsuppgifter yrkas en länsassistenl. Taxeringsassislentorganisationen behöver förstärkas med en taxeringsassistenl. På gmnd av ökad arbetsbörda behövs en taxeringsintendenl. Tjänsten som faslighelstaxeringsspecialist bör permanentas. För all öka antalet skallerevisioner på mervärdeskattekontoret behövs en länsassislent. Uppbördssektionen behöver en förste landskanslist för kvalificerade arbetsuppgifter. För all undvika förslitning av personalen på datasektionen behövs förstärkning med en länsassislent ( + 387 775 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av raedelstilldelningen för främst biträden (+203 106 kr.).
5. Medel behövs för omkostnader bl. a. för vissa flyttningskostnader ( + 609 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
86
POL-kommittén
|
|
|
Personalförändring |
|
|
|
|
|
Enhet |
|
Handläggande personal |
övrig personal |
Sumn |
la |
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
|
1 1 |
—1 |
1 |
|
|
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — försvarsenhet |
2 1 1 |
1 1 |
3 1 1 1 |
|
|
|
|
Skatteavdelningen — mervärdeskatteenhet |
|
1 |
|
1 |
|
|
|
Administrativ enhet — personal, löner — ekonomi — administrativ service |
|
0,5 0,5 |
—1 2 |
0,5 —1 2,5 |
|
|
|
|
Summa |
8 |
2 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheterna |
||||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre lönegrad 7 övrig personal 93 |
+ 1 + 1 |
+ 3 |
7 62 |
+ 6 |
— |
|
|
|
100 |
+2 |
+3 |
69 |
+ 6 |
— |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter Lönekostnadspålägg |
2 571 000 5 000 26 000 327 000 116 000 594 000 |
+ 63 000 + 1000 + 5 000 + 3 000 + 14 000 10 000 + 15 000 |
+ 94 000 + 1000 + 1000 + 3 000 + 13 000 + 49 000 |
1 994 000 5 000 78 000 252 000 146 000 461 000 |
+ 150 000 + 1000 + 6 000 — 22 000 + 2 000 + 35 000 |
+ 1000 + 2 000 —22 000 + 2 000 + 20 000 |
|
|
3 639 000 |
+ 101000 |
+ 161000 |
2 936 000 |
+ 172 000 |
+ 3 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning m. m. 9 000 kr.
7. Med hänsyn lill del omfattande
arbetet med kontroll av arbets
givares skalleredovisning begärs i Västerås
fögderi en fögderisekrelerare
och ell biträde (+77 239 kr.).
8. Omkostnaderna
beräknas öka (+14 761 kr.).
Kronofogdemyndigheterna 9. Löne- och prisomräkning m. m. beräk
nas medföra ett minskat medelsbehov med 12 000 kr.
10. I Köpings distrikt yrkas på gmnd av arbetsbelastning en kronoassistent och ett kvaUficerat biträde. I Västerås distrikt behövs för bl. a. arbetsledning två kvalificerade biträden (+122 405 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
87
11. Vidare behövs medel till tillfäUig personal m.ra. (+62 595 kr.).
12. Omkoslnadema beräknas minska (— 1 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen tiU 13 692 000 kr., för lokala skattemyndigheterna tiU 3,8 railj. kr. och för kronofogderayndigheterna tiU 2 939 000 kr. eller sammanlagt 20 431 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanstäUning.
Personal
Handläggare övriga
Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
— rättsenhet
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet
Administrativ enhet
Summa 7
Jag har även beräknat raedel för ytterligare två fögderiassislenler och ett kvalificerat biträde i Västerås fögderi.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
76 |
+ 16 |
+ 14 |
+ 17 |
|
Övrig personal |
194 |
+ 43 |
+ 10 |
+ 36 |
|
|
270 |
+ 59 |
+ 24 |
+ 53 |
|
Anslag Avlöningar |
9 048 000 |
+1 957 000 |
+ 1 218 000 |
+2 004 000 |
|
Sjukvård |
35 000 |
+ 4 000 |
— |
+ 2 000 |
|
Reseersättningar |
327 000 |
+ 209 000 |
+ 211000 |
+ 176 000 |
|
Lokalkostnader |
781 000 |
+ 173 000 |
+ 91 000 |
+ 120 000 |
|
Expenser |
627 000 |
+ 543 000 |
+ 128 000 |
+ 101 000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
55 000 |
393 000 |
79 000 |
29 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
2 072 000 |
+ 460 000 |
+ 280 000 |
+ 453 000 |
|
|
12 890 000 |
+3 346 000 |
+ 1928 000 |
+2 856 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 88
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisoraräkning m.m. 53 000 kr.
2. På grund av ökat antal ärenden främst körkorlsärenden behövs ytterligare en förste länsnotarie på planeringssektionen. Den regionalpolitiska verksamheten innebär ökade arbetsuppgifter för länsplaneringsenheten, som behöver förslärkas med en amanuens. Om länsstyrelsens uppgifter inom den allmänna naturvården skall kunna genomföras behövs en amanuens. Länspolischefens kansli behöver förslärkas med en förste landskanslist (+196 009 kr.).
3. Omfördelning av vissa arbetsuppgifter på karaeralsektionen har medfört behov av en byrådirektör för personal- och anslagsfrågor m. ra. Då den kvalificerade personalen på prövningsnärandens kansli är under-diraensionerad med hänsyn till arbetsuppgifterna behövs en förste länsnotarie. Taxeringsassistentorganisalionen behöver förstärkas med en taxeringsassistenl. En intensifierad övervakning och hjälp åt kronofogdarna kräver en förste länsnotarie på uppbördssektionen. Datakontorels omorganisation har medfört att länsstyrelsen behöver permanenta en tjänst som byrådirektör och två som assistent (+365 148 kr.).
4. Vidare behövs uppräkning av raedelstilldelningen för frärast biträden ( + 244 843 kr.).
5. Härutöver behövs ytterligare raedel för orakostnader bl. a. för en snabblelefonanläggning (+655 000 kr.).
POL-kommittén
|
|
Personalföränd |
Iring |
|
|
Enhet |
Handläggande personal |
Övrig personal |
Summa |
|
Förvaltningsavdelningen — aUmän enhet — rättsenhet |
2 1 |
2 —1 |
4 |
|
planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — försvarsenhet |
2 1 1 1 |
1 1 1 —1 |
3 ■y 2 |
|
Skatteavdelningen — dataenhet |
1 |
|
1 |
|
Administrativ enhet — ekonomi — administrativ service |
0,5 1,5 |
1 |
0,5 2,5 |
|
Summa |
11 |
4 |
15 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
89
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheterna |
|||||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre lönegrad 6 Övrig personal 130 |
— |
+ 1 |
8 81 |
|
+ 2 |
— |
|
|
|
136 |
— |
+ 1 |
89 |
|
+2 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
3 194 000 14 000 75 000 332 000 200 000 59 000 735 000 |
+ 19 000 —47 000 |
+ 36 000 49 000 + 41 000 |
2 534 000 9 000 150 000 249 000 224 000 60 000 586 000 |
+ + + + + |
46 000 8 000 48 000 75 000 120 000 11000 |
+ 3 000 + 67 000 120 000 + 25 000 |
|
|
4 550 000 |
—28 000 |
+ 28 000 |
3 752 000 |
+ 188 000 |
+ 95 000 |
|
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisoraräkning m. m. 7 000 kr.
7. Omkostnaderna beräknas minska (—35 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna 8. Löne- och prisomräkning m. m. 10 000 kr.
9. På grund av bl. a.
ökad arbetsvolym begär länsstyrelsen att cn
tjänst som kronofogdesekreterare i Faluns distrikt bytes mot en tjänst
som biträdande kronofogde. Med hänsyn lill all arbetsrutinerna för in
drivning i allmänna mål ändrats behövs vidare två biträden i distriktet
( + 56 471 kr.).
10. Omkostnaderna beräknas
öka (-I-121 529 kr.). Härvid har kost
nader för flyttningar i Mora och Ludvika beräknats lill 120 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till samraanstäUningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen lill 15 746 000 kr., för lokala skattemyndigheterna till 4 578 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 3 847 000 kr. eller sammanlagt 24 171 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande samraanställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
90
|
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggare |
Övriga |
Summa |
||
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet |
|
|
2 |
|
3 |
|
— rättsenhet |
|
|
1 |
—1 |
|
|
Planeringsavdelningen — pläneringskansli — naturvårdsenhet |
|
|
2 1 |
|
2 2 |
|
— regionalekonomisk en |
het |
|
1 |
|
2 |
|
Skatteavdelningen — dataenhet |
|
|
1 |
|
1 |
|
Administrativ enhet |
|
|
1 |
|
2 |
|
|
|
Summa |
9 |
|
12 |
Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent i Borlänge fögderi. Slutligen har jag beräknat 120 000 kr. i engångsutgifter för flyttningar av kronofogdemyndigheterna i Mora och Ludvika distrikt (10).
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
74 |
+ 25 |
+ 16 |
+ 16 |
|
Övrig personal |
216 |
+ 53 |
+ 11 |
+ 23 |
|
|
290 |
+ 78 |
+ 27 |
+39 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
9 379 000 |
+ 2 846 000 |
+1 357 000 |
+ 1 638 000 |
|
Sjukvård |
25 000 |
+ 8 000 |
— |
+ 2 000 |
|
Reseersättningar |
306 000 |
+ 252 000 |
+ 140 000 |
+ 123 000 |
|
Lokalkostnader |
875 000 |
+ 187 000 |
+ 114 000 |
+ 160 000 |
|
Expenser |
675 000 |
+ 435 000 |
+ 233 000 |
+ 116 000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
66 000 |
159 000 |
121000 |
59 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
2 157 000 |
+ 661 000 |
+ 312000 |
+ 365 000 |
|
|
13 417 000 |
+4389 000 |
+ 2156 000 |
+2 404 000 |
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. m. 57 000 kr.
2. Allmänna sektionen behöver ytterligare två länsassessorer bl. a. på grund av arbetsbelastningen. De exekutiva ärendena motiverar en tjänst som förste kontorsskrivare. Ett kvalificerat biträde behövs på grund av ett ökat antal registreringsärenden. Bilregisterdetaljen behöver
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 91
en landskanslist som arbetsledare. Organisationsdetaljen kräver en länsassistent för atl bl. a. planlägga civilförsvarsövningar. Tekniska detaljen behöver en ingenjör för skyddsmmsfrågor. Förrådsverksamheten kräver en förrådsförman. Då personalen på allmänna beredskapsdelaljen är otillräcklig erfordras förstärkning med en förste landskanslist och en kontorsskrivare. För handläggning av ärenden om naturreservat m. ra. behövs en byrådirektör och en byråingenjör på naturvårdssektionen. Uppgifter inom miljöskyddet medför vidare behov av en byrådirektör, en byråinspektör och en byråingenjör. Den formella handläggningen av miljöskyddsärenden ra. ra. kräver en landskanslist. Även två kvalificerade biträden behövs. Uppföljning av länsplaneringen m. ra. nödvändiggör en tjänst sora araanuens hos länsplaneringsenheten. En landskanslist behövs för vissa utredningsuppgifter (+949 246 kr.).
3. Då samtiiga personal- och anslagsärenden koncentrerats lill kameralsektionen behövs en byrådirektör och en länsassistenl. Personalen på prövningsnämndens kansli behöver förstärkning med en länsassessor och ett kvalificerat biträde. Taxeringsassistenlorganisationen kräver ytterligare en förste taxeringsassistenl. I överensslämraelse raed landskontors-utredningens betänkande bör en taxeringsinlendent erhållas. Ora skatte-kontroUen skall förbättras behövs en förste byråinspektör på mervärdeskattekontorel. På grund av bl. a. väsentiiga förändringar i uppbördsförordningen behöver uppbördssektionen förslärkas med en förste länsassistent, en förste landskanslist och en förste kontorsskrivare (+557 279 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare raedel för främst biträden och tillfällig personal (+667 475 kr.).
5. Omkostnaderna beräknas öka (+630 000 kr.).
|
POL-kommittén |
|
|
|
|
|
Personalförändring |
|
|
|
Enhet |
Handläggande personal |
Övrig personal |
Summa |
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
2 1 |
-1 |
2 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — försvarsenhet |
2 3 2 |
1 2 1 1 |
3 5 3 1 |
|
Administrativ enhet — personal, löner — administrativ service |
0,5 0,5 |
1 1 |
1,5 1,5 |
|
|
Summa 11 |
6 |
17 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
92
|
Kronofogdemyndigheterna Beräknad ändr. 1971/72 |
Lokala skattemyndigheterna
Beräknad ändr. 1971/72 ____________________
1970/71 Länsstyr. Dep.chefen 1970/71 Länsstyr. Dep.chefen
Personal
Personal i A 20 och högre
lönegrad Övrig personal
7 110
117
+ 4 + 24
+ 28
+ 2
+ 2
11 90
101
+ 1 + 5
+ 6
Anslag
Avlöningar
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Därav engångsutgifter LÖnekostnadspälägg
3 474 000
12 000
43 000
456 000
190 000
803 000
4 978 000
+ 729 000 +72 000
|
- 2 000 - 53 000 39 000 -168 000 h 925 000 |
+ 2 000 —53 000 + 16000
+ 52 000 + 89 000
2 955 000
9 000
165 000
314 000
243 000
687 000 4 373 000
+ 201 000 —
+ 1 000 —
+ 44 000 +8 000
— 18 000 —18 000
+ 41000 +26 000
29 000 14 000
+ 46 000 +29 000
+315 000 +45 000
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. ra. 12 000 kr.
7. För arbete med allmänna arbetsgivaravgiften, ökad arbetsinsats vid allmänna val m. m. yrkar länsstyrelsen en fögderisekreterare, cn förste kontorsskrivare och ett kvalificerat biträde i Bollnäs fögderi. I Hudiksvalls fögderi behövs personalförslärkning med en förste fögderisekrelerare och två kontorsbilräden främst för handläggning av ärenden angående skattebrott. I Ljusdals fögderi behövs en landskanslist. I Sandvikens fögderi, där personalstyrkan är underdimensionerad i förhållande lill arbetsbördan behövs en förste fögderisekreterare, en fögderisekrelerare, en fögderiassislent i A 19 i utbyte mot en assistent i A 17, två förste kontorsskrivare, en kontorsskrivare och ett kvaUficerat biträde. Vidare begärs en fögderiassistent i A 19 i Söderhamn i utbyte raot en assistent i A 17 (+513 414 kr.).
8. Härjämte begärs medel till tUlfäUig personal (-1-382 720 kr.).
9. Omkostnaderna beräknas öka (+16 866 kr.).
Kronofogdemyndigheterna 10. Löne- och prisomräkning m. m.
20 000 kr.
11. Länsstyrelsen yrkar personalförstärkning i Gävle distrikt med en kontorsskrivare samt två kontorister i utbyte raot två biträden i befordringsgång. I Hudiksvalls distrikt behövs en kontorsskrivare. I Sandvikens distrikt begärs en kronofogdesekreterare och ell biträde saral utbyte av två kansUskrivartjänster raot kontorsskrivartjänster. Söderhamns distrikt behöver förstärkning med tvä biträden (+209 680 kr.).
12. Vidare behövs medel tiU tillfällig personal m.m. (+36 900 kr.).
13. Omkostnaderna beräknas öka (+48 420 kr.). Härvid har läns-
Prop. 1971: 1 Bilaga 14 Civildepartementet
93
styrelsen beräknat kostnader för flyttning av kronofogdemyndigheten i Söderhamn lill 14 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sararaanställningarna beräknar jag raedelsbehovet för länsstyrelsen till 15 821 000 kr., för lokala skatlerayndighetema till 5 067 000 kr. och för kronofogderayndigheterna tiU 4 418 000 kr. eller sammanlagt 25 306 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanställning.
Personal
Handläggare Övriga
Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
— rättsenhet
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet
Administrativ enhet
Summa 7
Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassislent i vart och ett av Gävle och Sandvikens fögderier. Jag har även beräknat 14 000 kr. i engångsutgift för flyttning av kronofogderayndighelen i Söderhamns distrikt (13).
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
|
|
1970/71 |
Beräknad änc |
Iring 1971/72 |
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
72 |
+ 14 |
+ 16 |
+ 16 |
|
Övrig personal |
230 |
+ 35 |
+ 9 |
+ 20 |
|
|
302 |
+ 49 |
+25 |
+36 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
9 555 000 |
+1 859 000 |
+ 1 207 000 |
+ 1 527 000 |
|
Sjukvård |
26 000 |
+ 3 000 |
— |
+ 1 000 |
|
Reseersättningar |
516 000 |
— 12 000 |
+ 30 000 |
+ 4 000 |
|
Lokalkostnader |
733 000 |
+ 160 000 |
+ 56 000 |
+ 123 000 |
|
Expenser |
709 000 |
+ 224 000 |
+ 143 000 |
+ 110000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
15 000 |
59 000 |
68 000 |
13 000 |
|
LÖnekostnadspälägg |
2 193 000 |
+ 467 000 |
+ 278 000 |
+ 340 000 |
|
|
13 732 000 |
+2 701 000 |
+ 1714 000 |
+2 105 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 94
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning ra. ra. 121 000 kr.
2. Då samhällsplaneringen kräver stora arbetsinsatser behöver länsplaneringsenheten förstärkas raed en byrådirektör och en länsassistent. Detaljen för planärenden behöver en förste landskanslisl på grund av ökningen av naturvårdsärenden. Körkortsregistret har behov av ett kvalificerat biträde som biträdande arbetsledare. Även bilregistret har behov av ett kvalificerat biträde. För den långsikliga valtenvårdsplaneringen behövs en byrådirektör med teknisk utbildning på naturvårdssektionen. Handläggningen av allmänna naturvårdsärenden kräver en förste byrå-inspektör (+351 016 kr.).
3. Prövningsnämndens kansli bör förstärkas med en länsassessor och en förste landskanslist. Revisionsdetaljen behöver ett kvalificerat biträde för kvalificerade arbetsuppgifter. En effektivare skattekontroll fömtsätter förstärkning av mervärdeskattekontoret med en länsassistenl och en landskanslist. Taxeringsassistentorganisationen behöver tillföras ytterligare en taxeringsassistenl. Som förstärkning av arbetsledningen på dalasektionen föreslås en byrådirektör. För bl.a handledning av arkivarbetare behövs en arkivassistent (+315 507 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare raedel för frärast biträden och tillfällig personal (+364 477 kr.).
5. Omkostnaderna beräknas öka (+73 000 kr.).
|
POL-kommittén |
|
|
|
|
|
Personalförändring |
|
|
|
Enhet |
Handläggande personal |
Övrig personal |
Summa |
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet |
1 |
|
1 |
|
— rättsenhet |
2 |
-1 |
1 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet |
2 2 |
1 1 |
3 3 |
|
— regionalekonomisk enhet — planenhet — försvarsenhet |
2 1 |
1 2 |
3 1 2 |
|
Administrativ enhet |
|
|
|
|
— administrativ service |
1 |
|
1 |
|
|
Summa 11 |
4 |
15 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
95
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheterna |
||||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre löngrad 7 Övrig personal 111 |
+ 3 |
+ 2 |
10 99 |
+ 3 |
— |
|
|
|
118 |
+3 |
+ 2 |
109 |
+3 |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter Lönekostnadspålägg |
3 132 000 10 000 75 000 453 000 186 000 720 000 |
+ 68 000 + 2 000 + 138 000 + 22 000 8 000 + 30 000 |
+ 64 000 + 2 000 + 138 000 + 13 000 + 46 000 |
3 249 000 8 000 222 000 357 000 233 000 747 000 |
+ 62 000 + 1000 + 151000 + 65 000 27 000 + 29 000 |
+ 1000 + 145 000 + 28 000 20 000 + 33 000 |
|
|
4 576 000 |
+ 260 000 |
+ 263 000 |
4 816 000 |
+ 308 000 |
+ 207 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning m. m. 161 000 kr.
7. För kvalificerade
arbetsuppgifter — bl. a. omräkningar för resti
tution och avkortning — begärs i Sundsvalls fögderi en kontorsskrivare
saml för ökat rutinarbete på grund av ADB-systeraet två biträden
(+84 159 kr.).
8. Orakostnaderna beräknas öka (+ 14 841
kr.).
Kronofogdemyndigheterna 9. Löne- och prisomräkning m. ra.
169 000 kr.
10. I SimdsvaUs distrikt begärs två biträden för arbetsuppgifter raed enskUda införselmål samt inom U-gmppen. I Ömsköldsviks distrikt behövs elt biträde för betjäning av telefonväxeln och för arbetsuppgifter i den nyinrättade U-gmppen (+75 849 kr.).
11. Orakostnaderna beräknas öka (+63 151 kr.). Härvid har 20 000 kr. beräknats för fömyelse av raaskinbeståndel vid kronofogderayndighelen i SundsvaU.
Departementschefen
Med hänvisning lill sammanställningarna beräknar jag raedelsbehovet för länsstyrelsen till 15 837 000 kr., för lokala skatlerayndighetema till 4 839 000 kr. och för kronofogderayndigheterna lill 5 023 000 kr. eller sararaanlagt 25 699 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
96
Personal
Handläggare Övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
— rättsenhet
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
Skatteavdelningen
— taxeringsenhet
Administrativ enhet
—1
Summa 9
Jag har vidare beräknat medel för ytterligare en fögderiassistent och ett kvalificerat biträde i Sundsvalls fögderi. Slutligen har jag beräknat 20 000 kr. i engångsutgifter för vissa inventarier lill kronofogdemyndigheten i Sundsvalls distrikt (11).
Länsstyrelsen i Jämtlands län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|||
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||||
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
|
|
personal |
56 |
|
+ 5 |
|
+ 10 |
+ 11 |
|
Övrig personal |
127 |
|
+ 15 |
|
+ 7 |
+ 12 |
|
|
183 |
|
+ 20 |
|
+ 17 |
+ 23 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
6 623 000 |
+ |
931 000 |
+ |
794 000 |
+ 1017 000 |
|
Sjukvård |
15 000 |
+ |
2 000 |
|
— |
— |
|
Reseersättningar |
312 000 |
+ |
87 000 |
+ |
89 000 |
+ 66 000 |
|
Lokalkostnader |
389 000 |
+ |
130 000 |
+ |
53 000 |
+ 81 000 |
|
Expenser |
511 000 |
+ |
176 000 |
+ |
143 000 |
+ 84 000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
|
|
utgifter |
3 000 |
|
51000 |
|
74 000 |
8 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 547 000 |
+ |
219 000 |
+ |
183 000 |
+ 223 000 |
|
|
9 397 000 |
+ 1545 000 |
+ 1262 000 |
+ 1471000 |
||
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. m. 80 000 kr.
2. Med hänsyn till bl. a. förestående planläggningsverksamhel av den koraraunala beredskapen bör allmänna beredskapsdetaljen förstärkas med en förste landskanslist. För bl. a. uppföljning av landskapsvårdsplaner erfordras en tjänst sora assistent på naturvårdsseklionen. Vidare
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
97
yrkas permanentning av två byrådirektörstjänster, en för naturvårdsuppgifter och en för planläggning av luft- och vattenvård (+92 486 kr.).
3. Vidare behövs uppräkning av medel för bl. a. biträden (+283 514 kr.).
4. Omkostnaderna beräknas öka (+184 000 kr.).
POL-kommittén
|
|
|
Personalförändring |
|
|
|
|
|
Enhet |
|
Handläggande övrig personal personal |
Summa |
i |
|
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet |
|
1 |
|
1 |
|
|
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — planenhet — försvarsenhet |
2 1 1 1 |
1 1 1 1 |
3 2 2 1 1 |
|
|
|
|
Administrativ enhet personal, löner — ekonomi —administrativ service |
|
-0.5 0,5 |
0,5 —1 0,5 |
0,5 —1,5 1 |
|
|
|
Gemensam personal |
|
|
1 |
1 |
|
|
|
|
Summa |
6 |
5 |
11 |
— |
|
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronofogdemyndigheter Beräknad ä |
1 |
|||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
ndr. 1971/72 |
|||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal Personal i A 20 och högre lönegrad 3 Övrig personal 70 |
+ 1 |
— |
5 49 |
— |
— |
|
|
|
73 |
+ 1 |
— |
54 |
— |
— |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsutgifter Lönekostnadspålägg |
1 741 000 8 000 15 000 194 000 139 000 30 000 400 000 |
+ 36 000 + 60 000 —38 000 + 9 000 |
—38 000 + 17 000 |
1 658 000 5 000 125 000 109 000 83 000 381 000 |
—10 000 + 1000 + 2 000 + 4 000 — 2 000 |
—10 000 + 1000 + 1000 + 4 000 + 15 000 |
|
|
2 497 000 |
+ 67 000 |
—21 000 |
2 361 000 |
— 5 000 |
+ 11000 |
Lokala skattemyndigheterna 5. Löne- och prisomräkning ra. m. 1 000 kr. 4 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 14
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
98
6. Gemensarat för länets
fögderier begär länsstyrelsen medel lill tUl
fällig personal (+45 000 kr.).
7. Omkostaaderna beräknas öka (+21 000 kr.).
Kronofogdemyndigheten 8. Löne- och prisomräkning ra. ra. 7 000
kr.
9. Lönekostnadema beräknas minska (—12 000 kr.)
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 10 868 0(X) kr., för lokala skaltemyndighelema till 2 476 000 kr. och för kronofogdemyndigheten tUl 2 372 000 kr. eUer samraanlagt 15 716 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanställning.
Personal
Handläggare övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet
—rättsenhet
Planeringsavdelningen
— planeringskansli
— naturvårdsenhet
— regionalekonomisk enhet
Administrativ enhet
Summa 5
Påverkar inte antalet tjänster eftersom en tjänst som handläggare samtidigt
utgår.
Länsstyrelsen i Västerbottens län
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén |
Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
68 |
+ 11 |
+ 16 |
+ 14 |
|
Övrig personal |
193 |
+ 18 |
+ 12 |
+ 20 |
|
|
261 |
+ 29 |
+ 28 |
+34 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
8 615 000 |
+ 1 307 000 |
+ 1 148 000 |
+ 1 364 000 |
|
Sjukvård |
35 000 |
+ 3 000 |
— |
— |
|
Reseersättningar |
438 000 |
+ 137 000 |
+ 159 000 |
+ 126 000 |
|
Lokalkostnader |
765 000 |
+ 260 000 |
+ 205 000 |
+ 235 000 |
|
Expenser |
963 000 |
+ 153 000 |
— 5 000 |
— 43 000 |
|
Därav engångs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
250 000 |
— |
— |
13 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
1 977 000 |
+ 280 000 |
+ 264 000 |
+ 304 000 |
|
|
12 793 000 |
+2 140 000 |
+ 1771000 |
+ 1986 000 |
Prop. 1971: 1 Bilaga 14 Civildepartementet
99
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning ra. ra. 280 000 kr.
2. Då länsplaneringsenhetens permanenta personal är otillräcklig behövs två tjänster som förste länsaktuarie (+117 165 kr.).
3. Härutöver behövs ökad medelstilldelning för främst biträden och tillfäUig personal (+299 835 kr.).
4. Härutöver behövs medel för omkostnader bl. a. för en snabblelefonanläggning (+92 000 kr.).
POL-kommittén
|
|
|
Personalförändring |
|
|
|
|
|
Enhet |
|
Handläggande övrig personal personal |
Summa |
i |
|
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
|
1 2 |
—1 |
1 1 |
|
|
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet — försvarsenhet |
2 2 2 1 |
1 1 1,5 1 |
3 3 3,5 2 |
|
|
|
|
Administrativ enhet — personal, löner — administrativ service |
|
|
0,5 1 |
0,5 1 |
|
|
|
Gemensam personal |
|
|
1 |
1 |
|
|
|
|
Summa |
10 |
6 |
16 |
— . |
|
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronof ogdemyndigheK Beräknad |
jrna |
|||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
ändr. 1971/72 |
|||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal Personal i A 20 och högre lönegrad 9 Övrig personal 89 |
+ 1 |
+ 3 |
8 69 |
+ 2 |
— |
|
|
|
98 |
+ 1 |
+3 |
77 |
+ 2 |
— |
|
Anslag Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engängsutgifter LÖnekostnadspälägg |
2 793 000 7 000 50 000 327 000 321 000 150 000 649 000 |
+ 28 000 + 18 000 —150 000 + 6 000 |
+ 101000 + 18 000 —141 000 + 52 000 |
2 354 000 9 000 216 000 312 000 124 000 541 000 |
+49 000 — 8 000 + 11000 |
— 8 000 + 21 000 |
|
|
4 147 000 |
— 98 000 |
+ 30 000 |
3 556 000 |
+ 52 000 |
+ 13 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 100
Lokala skattemyndigheterna 5. Löne- och prisomräkning ra. m. 18 000 kr.
6. På grund av
befolkningsutvecklingen i Umeå fögderi yrkar läns
styrelsen en kontorsskrivare (+33 948 kr.).
7. Omkostnaderna
beräknas minska (—149 948 kr.).
Krotwfogdemyndigheterna 8. Löne- och prisomräkning ra. m. beräk
nas medföra ett minskal medelsbehov med 7 497 kr.
9. I Umeå distrUil behövs med hänsyn till fortlöpande befolkningsökning och i följd härav tilllagande arbetsbelastning en kontorsskrivare och en expeditionsvakt (+59 497 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till samraanställningama beräknar jag raedelsbehovet för länsstyrelsen tUl 14 779 (X)0 kr., för lokala skaltemyndighelema till 4 177 000 kr. och för kronofogdemyndighetema till 3 569 000 kr. eller samraanlagt 22 525 000 kr. Jag har därvid beräknat raedel bl. a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sararaanställning.
Personal
Handläggare Övriga Summa
Förvaltningsavdelningen
— allmän enhet I 1
— rättsenhet 2 —1 1
Planeringsavdelningen
— planeringskansli 2 2
— naturvårdsenhet 1 1 —• regionalekonomisk enhet 2 2
Administrativ enhet
Summa 7
Jag har vidare beräknat raedel för ytterligare en fögderiassistent i Skellefteå fögderi saml en fögderiassislent och ett kvalificerat biträde i Umeå fögderi.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet Länsstyrelsen i Norrbottens län
101
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen |
POL-kommittén Dep.chefen |
||
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande |
|
|
|
|
|
personal |
81 |
+ 22 |
+ 14 |
+ 18 |
|
Övrig personal |
228 |
+ 42 |
+ 9 |
+ 29 |
|
|
309 |
+ 64 |
+ 23 |
+47 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
10 765 000 |
+ 2 628 000 |
+ 1 129 000 |
+ 1875 000 |
|
Sjukvård |
25 000 |
+ 5 000 |
— |
+ 2 000 |
|
Reseersättningar |
530 000 |
+ 287 000 |
+ 266 000 |
+ 228 000 |
|
Lokalkostnader |
1 171 000 |
+ 173 000 |
+ 82 000 |
+ 123 000 |
|
Expenser |
991 000 |
+ 252 000 |
+ 36 000 |
— 10 000 |
|
Därav engängs- |
|
|
|
|
|
utgifter |
225 000 |
— |
— |
61000 |
|
Lönekostnadspålägg |
2 470 000 |
+ 612 000 |
+ 260 000 |
+ 422 000 |
|
|
15952 000 |
+ 3 957 000 |
+ 1773 000 |
+ 2 640 000 |
Länsstyrelsen 1. Löne- och prisomräkning m. m. 408 988 kr.
2. Behov finns av en förste kontorsskrivare som landshövdingens sekreterare. Allmänna sektionen behöver en fiskerikonsulent för uppföljning av fiskevårdsåtgärder. Då personalen på civilförsvarsseklionen är otillräcklig behöver dels allmänna beredskapsdelaljen, dels personal-och ulbildningsdelaljen förslärkas med en förste landskanslisl. Om eftersläpning av naturvårdsinvenlering och planering skall kunna undvikas behövs två förste byråinspeklörer på naturvårdssektionen. Miljöskyddslagens tillkomst har medfört behov av en byrådirektör med kemisk-biologisk korapelens. En bitr. länsingenjör erfordras för att klara ett ökat antal komplicerade ärenden. En länsassessor yrkas för adminislralivl arbete i samband med beslut om nalurvårdsåtgärder. Sektionen behöver även ett kvalificerat biträde. Länsplaneringsenheten yrkar en förste länsaktuarie för bl. a. specialutredningar, en förste länsassistenl för bl. a. bearbetning av statistik, ell kvalificerat biträde för bl. a. arbete med Nordkalottfrågor samt en kartritare. Organet för vissa utredningar rörande Nordkalotten bör förslärkas med en byrådirektör. Länspolischefens expedition behöver en landskanslist (+840 885 kr.).
3. En förste länsassessor behövs för alt bl. a. biträda i prövningsnäranden. Nämndens kansli bör tillföras en förste byråsekreterarc för arbete med bl. a. fastighetstaxeringen (+158 846 kr.).
4. Vidare behövs ytterligare tjänster för civUbefälhavarens kansli samt raedel för främst biträden (+320 281 kr.).
5. Härutöver yrkas viss uppräknrag av medlen för omkostnader, däribland byte av länsstyrelsens tjänstebil (+358 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
102
POL-kommittén
|
|
|
Personalförändring |
|
|
|
|
|
Enhet |
|
Handläggande Övrig personal personal |
Summa |
- |
|
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
|
2 1 |
—1 |
2 |
|
|
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet |
1 1 3 |
1 1 2 |
2 2 5 |
|
|
|
|
Administrativ enhet — personal, löner — ekonomi — administrativ service |
|
0,5 0,5 |
—1,5 0,5 |
0,5 —1 0,5 |
|
|
|
Gemensam personal |
|
|
1 |
1 |
|
|
|
|
Summa |
9 |
3 |
12 |
- |
|
|
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Lokala skattemyndigheterna |
Kronof ogdemyndighetf Beräknad |
;rna |
|||
|
|
|
Beräknad ändr. 1971/72 |
ändr. 1971/72 |
|||
|
|
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
1970/71 |
Länsstyr. |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Personal i A 20 och högre lönegrad 9 Övrig personal 126 |
— |
— |
8 114 |
— |
— |
|
|
|
135 |
— |
— |
122 |
— |
— |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Därav engångsntgifter LÖnekostnadspälägg |
3 506 000 7 000 98 000 331 000 232 000 808 000 |
+ 174 000 + 4 000 + 103 000 + 8 000 + 38 000 |
+ 4 000 + 15 000 + 8 000 + 35 000 |
3 848 000 9 000 305 000 283 000 195 000 30 000 885 000 |
—65 000 + 11 000 + 55 000 —15 000 —15 000 |
—65 000 + 11000 + 11000 —23 000 + 24 000 |
|
|
4 982 000 |
+327 000 |
+ 62 000 |
5 525 000 |
—29 000 |
—42 000 |
Lokala skattemyndigheterna 6. Löne- och prisomräkning ra. m. 239 000 kr.
7. Orakostnaderna beräknas öka (+88 000 kr.).
Kronofogdemyndigheterna 8. Löne- och prisomräkning m. m. beräknas medföra ett minskat medelsbehov med 51 090 kr.
9. Omkostnaderna beräknas öka (+22 090 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sararaanställningarna beräknar jag medelsbehovet för länsstyrelsen till 18 592 000 kr., för lokala skaltemyndigheterna till
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 103
5 044 000 kr. och för kronofogdemyndigheterna till 5 483 000 kr. eller saramanlagt 29 119 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare tjänster vid länsstyrelsen enligt följande sammanställning.
|
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggare |
Övriga |
Summa |
|
|
Förvaltningsavdelningen — allmän enhet — rättsenhet |
|
2 1 |
—1 |
2 |
|
Planeringsavdelningen — planeringskansli — naturvårdsenhet — regionalekonomisk enhet |
|
1 1 3 |
1 1 |
1 2 4 |
|
Skatteavdelningen —• taxeringsenhet |
|
1 |
|
1 |
|
Administrativ enhet |
|
1 |
—1 |
|
|
|
Summa |
10 |
|
10 |
Jag har även beräknat medel för byte av länsstyrelsens tjänstebil (5).
Diverse ändamål
ADB inom exekutionsväsendet
Våren 1966 uppdrog Kungl. Maj:t ål exekutionsväsendets organisa-lionsnänmd (EON) alt i samarbete med statskontoret göra en förstudie rörande raöjlighelema atl tillämpa ADB inom den lokala exekutionsorganisationen. Sedan studien redovisats medgav Kungl. Maj:l all det fortsalla arbetet inriktades på all åstadkomma en lösning för ett centralt system. Arbetet skulle bedrivas i nära samarbete med statskontoret, riksrevisionsverket samt centrala folkbokförings- och uppbördsnäranden i syfte alt få underlag för elt principbeslut av statsmaktema. I december 1969 avlämnade EON elt principförslag rörande ADB inora exekutionsväsendet. Vid fraraställningen fogades prolokoUsutdrag, utvisande att de tre näranda myndigheterna anslutit sig till närandens förslag. En ledaraot i EON reserverade sig raot det föreslagna systerael beträffande materialets aktualitet, arbetsmetodiken och rapporteringsmtinerna samt framhöll att svårigheter att centralt identifiera vissa inbetalningsmtiner kunde raedföra rättsförluster för den enskilde.
Över förslaget har efter remiss yttranden avgelts av lagberedningen, samarbetsorganel for ADB inom rättsväsendet, kredilupplysningsulred-ningen, försvarels civilförvaltning, riksförsäkringsverket, postverket, statistiska centralbyrån, kontrollstyrelsen, utredningen om definitiv källskatt, riksskalteverkskomraittén, kommerskollegium, sora bifogat yttranden av Stockholms handelskammare och handelskammaren i Göteborg, utredningen rörande centralorgan inom exekutionsväsendet, länsstyrelsen i Stockholms län, som bifogat yttranden av kronofogderayndigheterna i Handens, Huddinge, Sollentuna, Solna och Stockholms di-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
104
|
BJ |
rj c |
|
C |
r- .(U |
|
tH |
"— |
|
"U |
— « |
|
|
t- j: |
|
1 |
ov o |
|
60 •O C > E |
•o c |
|
•o |
"•6 |
|
60 |
•o c |
|
o |
cS >> |
|
O |
|
|
C |
:cS |
m
+
|
8 § o o Tt TT m r- |
oo
88
+ + + +
tn o r- Tf
O '-
+ +
!::,«£
— OJ t- JZ
as o
|
i |
1 |
II |
O |
i |
|
1 |
8 1 |
|§ i 1 |
s m O 8 O |
2 e o o |
+ +
.a-o
•o >,
ffl
|
+ |
Ii =3
.
il
'O :CC
|
1 |
1 |
1 |
|
s o\ |
5 |
tn oo |
|
|
|
|
|
+ |
+
I I I
I I
o o o
+
|
|
o t--
Os
o
8
O --. m (N oo r-
o o o o tN lo r- f tN tN --
I I
|
B _ |
|
rt E - 'e :0 c -a G u c u (A c c o c < >i ffl |
|
(U —' .— W O VI > XI i- •= :0 " c o c ■ r |
|
|
•a
c
, Vi c
'' C3 '
Ö O'- O
.c o.S o
on tS P Ki ca T3 iJ T3
2 3
o t. III
Jll
— OD Xi :0
5 5
12
Vi oa a ä'-BS
j= c p
BO >. o
|B =
|
|
o |
•o |
|
|
|
Vi |
60 |
|
|
|
L. |
O |
|
|
|
U CZ |
c3 |
|
|
|
a o |
C |
|
|
|
|
C |
u. |
|
|
> |
o |
(1> 0 |
|
|
60 |
.i< |
X |
|
|
C |
•o |
60 |
|
|
'c |
■> |
|
|
oo |
2 |
C |
|
|
c "c |
5 |
■3 c |
B |
CO
S c _. .0
60 S = 2
= '•5
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 105
strikt, länsstyrelsen i Södermanlands län, som bifogat yttranden av kronofogdemyndigheterna i Eskilstuna och Nyköpings distrikt, länsstyrelsen i Malmöhus län, som bifogat yttranden av kronofogdemyndigheterna i Eslövs, Hälsingborgs, Landskrona, Lunds, Malmö, Trelleborgs och Ystads distrikt, länsstyrelsen i Hallands län, som bifogat yttranden av kronofogdemyndighetema i Halmstads och Varbergs distrikt, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som bifogat yttranden av kronofogderayndigheterna i Göteborgs och Uddevalla distrikt, länsstyrelsen i Skaraborgs län, länsstyrelsen i Örebro län, sora bifogat yttranden av kronofogderayndigheterna i Hallsbergs, Karlskoga och Lindesbergs distrikt, länsstyrelsen i Gävleborgs län, länsstyrelsen i Jämtlands län, som bifogat yttrande av kronofogderayndighelen i Östersunds distrikt saml länsstyrelsen i Västerbottens län, som bifogat yttranden av kronofogdemyndigheterna i Skellefteå och Umeå distrikt.
Av de myndigheter som beretts tillfälle all avge yttranden har sådana inkommit från länsstyrelsen i Kalmar län med bifogade yttranden av kronofogdemyndigheterna i Kalmar, Oskarsharans och Väslerviks distrikt, länsstyrelsen i Kopparbergs län raed bifogade yttranden av kronofogderayndighetema i Falu, Ludvika och Mora distrikt, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), som bifogat yttrande av Stalstjänstemannaförbundet och Föreningen Sveriges Kronofogdar.
EON.s förslag
Målet för utredningsarbetet har varit att undersöka möjligheterna att nedbringa statsverkets kostnader för bokföring, registervård och redovisning genom automatiserad debiterings- och anmaningsverksara-het, centraliserad bokföring, central utskrift av indrivningshandlingar, bättre fördelning av ärenden och omläggning av det nuvarande handräckningsförfarandet. Utredningen har vidare avsett att undersöka förutsätlningarna för elt gynnsamraare indrivningsresullal genom förbättrad styrning och uppföljning av ärendenas handläggning. Utredningen har även haft som raål alt underlätta det exekutiva arbetet genora bättre arbetsorganisation, effektivare, i största möjliga utsträckning maskinell, bevakning av ärenden och bättre beslutsunderlag samt att, med utgångspunkt från vunna erfarenheter, bedöma vinstema — jämväl i personalhänseende — av ell ADB-system.
Systemet bygger på en lösning med ett centralt ADB-system vilket innebär att exekutionsväsendet föreslås komma att betjänas av en central dataanläggning som skall adrainistreras av en centralmyndighet. Som grundläggande huvudprinciper gäller att de centrala ADB-registren i möjligaste mån måste vara dagsaktuella raed avseende på inträffade händelser och transaktioner, alt de olika kronofogderayndighetema snabbi kan hämta uppgifter ur lagrad information, atl datainsamling 4* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 14
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 106
sker med så få överföringsoperationer som möjligt, all information om gäldenärer och skulder i all möjlig utsträckning hämtas från andra centrala eller regionala register för all härigenom förbättra beslutsunderlaget för det exekutiva arbetet samt att rutinmässig bevakning och beslut av rutinkaraktär avlastas kronofogdemyndigheterna och förläggs lill del maskinella systerael.
Beträffande ansvarsfördelningen innebär förslaget att kronofogderayndigheterna skall svara för del exekutiva arbetet under del alt cen-tralrayndigheten svarar för bokföring och redovisning saml för driftövervakning vad gäller såväl fältorganisationen som dalasystemet. Datacentralen skall ombesörja den maskinella databehandlingen samt skötseln av det maskinella systemet. Ansvaret för exekutionsarbetets bedrivande och för dess resultat skall dock även i framliden åvila utmätnings-i mannen.
Genom integrering med andra datasystem och genom framställning av egna maskinläsbara handlingar, t. ex. inbetalningskort, beräknas omkring 45 % av antalet inkommande transaktioner kunna erhållas direkt läsbara för maskinsystemet. Detta gäller framför allt nya mål, betalningar över postgiro sarrtt information från andra dataregister. För en stor del av övriga transaktioner beräknas underlaget kunna framställas maskinellt för senare manuell komplettering. Debiteringar med ma-nueUl underlag, avkorlningar och anstånd kan registreras i för maskinsystemet direkt avläsbar förra redan hos den rapporterande rayndighe-len och översändas lill centralrayndigheten. Övriga transaktioner, t. ex. kontantbetalningar och diverse ändringar, kan registreras antingen centralt eller regionall.
Del föreslagna systerael, sora avses omfatta samtliga allraänna mål, bygger på ett centralt ADB-register för hela riket. Delta register skall kompletteras med visuella register på kronofogdemyndigheterna, främst gäldenärsliggare och skuldliggare. Centralmyndigheten skall vid behov ha omedelbar tillgång tiU ADB-registret via frågeterrainal. Det centrala ADB-registrel skall vara integrerat med andra centrala och regionala dataregister och få fortlöpande information från och avge information lill dessa register. Uppdebitering avses ske centralt för hela riket. Fördelning av nya mål på olika kronofogdemyndigheter kommer att ske maskinellt enligt inlagda fördelningsnormer. Ora gäldenär fl}1;lar förs föreliggande raål över lill kronofogderayndighelen i den nya bosättningsorten. Första krav beträffande nya raål sänds ul centralt varvid kronofogdemyndigheterna samtidigt får kännedom om utsända krav för besvarande av förfrågningar och upprättande av eventuella betalnings-uppgörelser. Betalningar och avkorlningar kommer i första hand atl kanaliseras till centralmyndigheten. De betalningar sora kommer in lokall (konlantinbetalning) sänds vidare till centralmyndigheten med fullständiga identifikationsuppgifter..
Som underlag för del exekutiva arbetet på kronofogdemyndigheterna
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 107
framställs periodiskt ell arbetsmaterial för varje arbetsenhet. Detta material väljs ul på grundval av uppgifter från kronofogdemyndigheterna samt genora del maskinella bevakningssyslemel. Ärenden under handläggning hålls dagsaktuella genom en daglig rapportering från datasystemet till kronofogdemyndigheterna om betalningar, ändringar o. s. v.
Kronofogdemyndigheterna rapporterar ifrågasatta avskrivningar till datasysteraet. Då liden för avskrivning är inne aktualiseras ärendet automatiskt i arbetsprogrammet och sedan beslut faltals i avskrivningsfrågan återrapporteras delta till datasystemet. Redovisning sker centralt i form av månadssaramandrag avseende dels varje kronofogdemyndighet, dels samtiiga kronofogdemyndigheter i riket. Som identifikationsbegrepp för gäldenär används person- eller registreringsnumraer. En skuld kan identifieras antingen med skuldidentifikation eller med ett internt referensnummer. För att underlätta ledningen av verksamheten framställs periodiskt statistik och annat beslutsunderlag ulvisande bl. a. arbetsbelastning, prestationer och ärendefördelning för olika arbetsenheter. På grundval av detta underlag kan kronofogderayndigheterna välja koraraande perioders arbetsmaterial.
Datasystemet avses omfatta fullständig registrering och behandling av enskilda införselmål och utsökningsmål avseende utmätning i överskjutande preliminär skatt. Övriga enskilda raål registreras summariskt i datasystemet för samordning. I övrigt skall handläggning, bokföring och redovisning av enskilda raål ske manuellt hos kronofogdemyndigheterna.
En helt ny arbetsmetodik föreslås för det exekutiva arbetet. Denna metodik innebär bl. a. att lill datorn överförs sådana arbetsuppgifter som den kan ulföra mera rationellt och raera exakt och atl kronofogdemyndigheterna får sitt arbetsmaterial sammanställt på ett systematiskt sätt för en kortare period. I dag har kronofogdemyndigheterna hela sitt arbetsraalerial tillgängligt och får själva välja ut de mål sora bedöms lärapliga för åtgärd. Åtrainstone beträffande äldre raål sora står under bevakning raåste delta val grundas på ett slags undantagsrapporterings-syslem dvs. rapportering av störningar i bestämda rutiner, exerapelvis beträffande uppgörelser sora inte infrias. Huvudparten av dessa bevak-ningsuppgifler föreslås koraraa att flyttas över lill datasysteraet. Resterande del av de raål som angrips måste väljas ut efter olika relevanta kriterier sora geografiskt oraråde, skuldslorlek etc. eller också »handplockas». EON föreslår atl rayndigheterna får planera sitt arbete för en viss period och med hjälp av sådana kriterier som preciseras i beställningar till datorn och härigenom bestämma hur arbetsmaterialet för perioden i stort skall vara sararaansatt. En periods arbetsprogram kommer alt bli resultatet av ett samspel mellan i systerael inlagda allmänt accepterade prioriteringsregler, exempelvis avseende nya mål av olika typ och äldre mål som står under bevakning, saml kronofogdemyndigheternas beställningar. För ärendenas fortsatta behandling betydelse-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 108
fulla åtgärder återrapporteras lill datasystemet med angivande av för bevakning eventuellt nödvändig ytterligare information. Detta avses i stor utsträckning komma att ske på en maskinellt framställd blankett som på optisk väg läses in i datorn. Datasysteraet övertar härefter bevakningen av raålet och initierar eventuella åtgärder i koraraande arbetsprogram o. s. v.
Utredningen har gjort en preliminär kostnadskalkyl som med maximala kostnader som grund utvisar en beräknad ärlig vinst av ca 6 milj. kr.
Nödvändiga arbetsuppgifter har karllagts och tidsberäknats. System-utvecklingsarbetet har härvid indelats i två etapper. Etapp 1 omfattar i stort sett behandling av allmänna mål samt organisations- och författningsändringar härför. Etapp 2 omfattar behandling av mål rörande införsel i lön för underhållsbidrag samt samordning mellan aUmänna och enskilda mål. Enligt upprättad tidsplan kan omläggningen för etapp 1 vara klar tidigast den I januari 1973. De centrala delarna av ADB-syslemet — registeruppbyggnad, aktualiseringsrutiner, bevaknings-rutiner och frågerutiner — måste testas mycket noggrant. Efter testerna beräknas en fullständig försöksverksamhet komma att äga rum vid några kronofogdemyndigheter. Dessa bör inle vara alltför stora. Vid denna försöksverksamhet skall hela systemet utprovas, inklusive alla manuella rutiner. Försöksverksamheten bör bedrivas parallellt med ordinarie verksamhet och beräknas kunna påbörjas tidigast den 1 januari 1972. En successiv utbyggnad av ett terminalsystera raed direktkontakt mellan kronofogdemyndigheterna och datasystemet framstår för utredningen som en naturlig utveckling i framtiden.
Remissyttranden
Principförslaget om ADB inom exekutionsväsendet har rönt viss kritik men blivit i huvudsak positivt raoltaget. Av remissinstanserna har tretton tillstyrkt förslaget, sju tillstyrkt utnyttjande av ADB inom exekutionsväsendet men av olika skäl inte kunnat oreserverat ansluta sig till förslaget, en avstyrkt samt fem ansett sig inte kunna la ställning eller avstått från alt yttra sig. Genomgående framhålls atl en mängd arbetsuppgifter av rutinkaraktär med fördel kan ulföras rationeUare med utnyttjande av maskinell datateknik. Så t. ex. säger Statistiska centralbyrån (SCB) att införandel av ADB-rutiner enligt del framlagda förslaget synes ge möjligheter till rationellare organisation och arbetsmetoder. Utredningen rörande centralorgan inom exekutionsväsendet utgår från att — enligt föreslagna rutiner för bokförings- och redovisningsarbetet — länsstyrelser och kronofogdemyndigheter kan förses med dokumentation med i vart fall lika omfattande innehåll som den de f. n. själva framställer på manuell väg. Den omständigheten atl arbetet utförs centralt behöver alltså inte reducera de nuvarande möjligheterna för regionala och lokala myndigheter att följa händelseförloppet i bok-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 109
förings- och redovisningshänseende. Länsstyrelsen torde följaktligen — om dess befattning i övrigt med den exekutiva verksamheten fordrar del — i ett ADB-system enligt förslaget få tillgång till bokförings- och redovisningsdokumenlalion i samma utsträckning som f. n. Med hänsyn härtill och då del förefaller högst sannolikt all en splittring av ifrågavarande arbetsuppgifter på ell flertal rayndigheter skulle i väsentlig grad rainska fördelarna med ett ADB-system tillstyrker utredningen förslaget i denna del.
Länsstyrelserna i Södermanlands, Kalmar och Örebro län tillstyrker i princip förslaget men framhåller, att omfattande försöksverksamhet bör föregå ett slutligt beslut.
Kreditupplysningsutredningen, poststyrelsen, SCB, länsstyrelsen i Malmöhus län och TCO framhåller, att del planerade centralregistret kan medföra problem beträffande sekretessfrågorna, hänförande sig till informationens art, kvantitet och användning.
Förslaget har avstyrkts av länsstyrelsen i Skaraborgs län, med hänsyn till alt det bygger på en organisation med en cenlralrayndighel för exekutionsväsendet, en fråga som är under utredning av särskilt lUlkaUade sakkunniga. Kreditupplysningsutredningen, riksskatteverkskommittén och länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län anser samtliga del sora raycket angelägel all införa ett påminnelse-moment i uppbördssyslemet innan definitiva resllängder framstäUs.
Principförslagels mål och ambitionsnivå har behandlats av flera remissinstanser. Farhågor har framförts främst beträffande central styrning och uppföljning av ärendenas handläggning, ingrepp i den rent exekutiva verksamheten, bevakning och åtgärdsrapportering.
Remissinstansema har överlag inga eller endast ringa betänkligheter beträffande förslagels kamerala sida vid omläggning liU ADB-system, medan själva indrivningsverksamheten i enlighet raed förslaget synes inge vissa betänkligheter. Lagberedningen raenar, att databehandlingen bör begränsas till vad sora föregår och följer efter kronofogdemyndigheternas handläggning av ärendena. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser atl en förutsättning för atl ell system enligt de föreslagna riktUnjerna skaU kunna genomföras måste vara, att en direkt och snabb kontakt knyts meUan kronofogdemyndighet och centralanläggning. Länsstyrelsen framhåller dock atl del av kostnadsskäl lorde få anses orealistiskt att ett mera avancerat syslem med terminaler införs och att den fortsalla planläggningen därför torde få inriktas på en enklare maskinanläggning, varvid målet måste begränsas.
I frågan om ansvarsområden och ansvarsfördelning anser lagberedningen atl del föreslagna systemet spUttrar ansvaret och kan befaras inverka menligt på kronofogdemyndigheternas för-handlingsmöjUgheler. Lagberedningen påpekar att utredningen förbigått de rättsliga problemen som uppkommer vid övergång tiU ADB-system. Bl. a. krävs beslut hur inflytande belopp skaU avräknas, när
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 110
flera poster står ute oguldna. Denna beslutsfunktion tillkommer i dag kronofogdemyndigheten. Lagberedningen anser del vara oformligt, om centralmyndigheten faktiskt får fatta beslut, för vilka kronofogdemyndigheten formellt skall svara. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller, all kronofogdemyndighets ADB-mässigl framställda månadsräkning bör undertecknas av kronofogdemyndigheten, som måste garantera månadsräkningens riklighet. Även länsstyrelsen i Södermanlands län betonar vikten av en preciserad ansvarsfördelning raellan kronofogdemyndighet och centralmyndighet.
Principförslagets avsnitt ora arbelsplanering, visuella register och kommunikationsfrågor hör till de mest upp-märksamraade och behandlade. Ganska allmänt uttalas farhågor för stelbenta rutiner med negativ inverkan på den exekutiva verksamheten. De flesta remissinstanserna konstaterar dock alt ADB-syslemet rätt utnyttjat har stora förutsättningar att bli ett värdefullt hjälpmedel i exe-kulionsverksamhelen. Enligt länsstyrelsen i Kalmar län bör man noga undersöka möjligheten av ett systera med terminal vid varje myndighet. SACO anser, att den centralstyrning av verksamheten som ligger i förslaget blir alltför omfattande. Om fällpersonalen måste koncentrera sig på de raål, som valts ut, betyder det att den individuella initiativkraften går förlorad och risk finns för alt förhandlingsmomentet i indrivningsarbetet kommer att försvinna. TCO förordar en terminal vid varje kronofogdemyndighet. Om en sådan ordning inte kan genomföras, raåste allt aktuellt indrivningsmalerial för\'aras hos kronofogdemyndigheten för atl den för målens handläggning nödvändiga aktualiteten skall bibehållas, delta även med hänsyn lill allmänhetens krav på rättssäkerhet.
Bland de remissinstanser som yttrat sig om den datatekniska utformningen förordas allmänt ell syslem med lerrainaler dels för all aktualitetskravet skall kunna uppfyllas, dels raed hänsyn lill den snabba utvecklingen på ADB-orarådet och att systerael skall las i bruk först ora några år. Så t. ex. säger riksförsäkringsverket atl om den successiva utbyggnaden av ett terminalsystera skulle kunna utsträckas atl omfatta direktkontakt även raellan verket och exekutionsväsendets dalasyslera skulle detta väsentligt underlätta riksförsäkringsverkets arbete saral öppna möjligheter lill förbättrad service gentemot arbetsgivarna. Poststyrelsen anser alt del med hänsyn till atl förslaget inte är avsett att realiseras förrän om några år kan förefaUa lämpligt att i högre grad än vad som föreslagits basera dalainsamlingen på optisk läsning av maskinell och manuell skrift, kodning på magnetband eller magnel-bandskassetl saml direkt on line-kodning. SCB finner den föreslagna datatekniska utformningen verka väl anpassad tiU de uppställda krav-specifikalionema. De databehandlingsvolymer som angetts tyder på att del f. n. knappast kan anses motiverat med anskaffning av en särskild datamaskin för exekutionsväsendets ADB-system, utan driften av det-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 111
samma bör förläggas till annan statlig anläggning. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län är koraraunikationsfrågan raycket betydelsefull för indrivningsresultatel. Myndigheterna har ständigt behov av aktuell information om gjorda inbetalningar m. m. Delta behov kan f. n. tillgodoses endast genora terminalsystera på rayndigheterna. Om elt centralt datasystem enligt förslaget skall införas, måste såväl kronofogdemyndighetema som uppbördsseklionema förses med terminaler. Sambandet mellan folkbokföring, taxering, uppbörd och indrivning är så uppenbart all all anledning finns att ytterligare undersöka möjlighetema för en samordning av ADB inom exekutionsväsendet med CFU-syste-rael och dess utveckling. Länsstyrelsen i Hallands län framhåller atl det är IroUgl, alt kostnaderna skulle ha blivit mindre om raan kunnat utnyttja länsdalaanläggningarna även för exekutionsväsendets databehandling raen atl del föreslagna centrala systerael medför en hel del fördelar framför ett regionalt systera. Länsstyrelsen ansluter sig därför till förslaget om en central anläggning. Samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet framhåller, alt ett centralt syslem av det slag EON föreslagit har den fördelen atl del relativt smidigt kan anpassas lill de krav på förändringar sora successivt ställs under lid då andra stora syslem byggs upp eller när förhållandena av andra skäl ändras.
Överlag anser remissinstanserna det motiverat atl utnyttja ADB-tekniken inom redovisnings- och statistikområdet. Här anses allmänt föreligga möjlighet lill rationaliseringsvinster. Främst betonas fördelen med all del tungarbetade handräckningsförfarandet kan avskaffas, all raöjligheter finns lill integration raed andra datasystem saral del rationella i central debitering och framställning av månadsräkning dels för varje kronofogdedistrikl, dels för exekutionsväsendet i dess helhet. Även framtagandet av statistikuppgifter av olika slag tros kunna bli betydUgt enklare och tillförlitligare genom ADB-syslemet. Mot förslaget avvikande mening i detta avsnitt har framförts av lagberedningen samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, vilka med olika motiv hävdar, att all kreditering bör ske hos vederbörande kronofogdemyndighet. Lagberedningen påpekar, att om den betalande uppställt villkor för betalning, måste verkan därav prövas. Enligt gällande lag är del kronofogdemyndigheten där raålet handläggs som skaU göra prövningen. Om gäldenär inte själv anger vUken skuld ell inbetalat belopp avser, måste beslut i krediteringsordningsfrågan tillkomma kronofogderayndighelen.
Däremot säger bl. a. samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet och riksförsäkringsverket, atl en central bokföring för exekutionsväsendet genom ADB-system torde kunna innebära, att nuvarande indrivningshandlingar kan ersättas av magnetband, som överlämnas till centralmyndigheten. Skrivelser ora ålerkallelser och nedsättningar (avkorlningar) torde i flertalet fall kunna ersättas av maskinläsbara meddelanden. Del innebär betydande förenklingar av rutinerna för vidarebefordran av
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 112
material lill exekulionsmyndigheterna. Riksförsäkringsverket framhåller, atl en datamaskinell kassa- och uppbördsbokföring hos centralmyndigheten med fortiöpande kreditering på medelslag och gäldenär dag för dag, som sedan sammanställs i föreslagna typer av månadsräkningar enligt riksrevisionsvcrkets fastställda kontoplan, torde iimebära, att verkets nuvarande balanslängd kan slopas, vUkel skulle innebära en väsentiig arbetsbesparing. Man bör enligt riksskatteverkskommittén undvika en ordning, som innebär atl revision och tUlsyn av länsstyrelsernas uppbördsräkenskaper sker hos en centralmyndighet — riksskatteverket — medan motsvarande uppgifter i fråga om exekutionsväsendets räkenskaper, såvitt gäller allmänna mål, utförs av en annan centralmyndighet. Det torde vara möjligt all koncentrera all sådan verksamhet till en myndighet, oavsett hur raan i övrigl löser frågan ora de centrala uppgifterna på exekutionsväsendets område. Länsstyrelsen i Södermanlands län biträder förslaget att bokföring och redovisning av exekutionsväsendets månadsräkningsraedel ombesörjs av centralmyndigheten.
Utredningen rörande centralorgan inom exekutionsväsendet ansluter sig till den i principförslaget uttalade uppfattningen all ADB-syslemet nödvändiggör övervakning, uppföljning och bedömning från centralmyndighetens sida av verksarahelen vid kronofogdemyndigheterna. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ansluter sig tiU förslaget om en central dataanläggning under ledning av en centralmyndighet.
Tveksamheten gentemot förslaget härrör från sambandet mellan taxering, uppbörd och indrivning. Så t. ex. anser länsstyrelsen i Skaraborgs län sig av förslaget kunna utiäsa, alt den centrala dalaanläggningen avses skola överta hela övervakningen av den exekutiva verksamheten. In-drivningsarbetels nuvarande samband med taxering och uppbörd, såvitt avser skatter och aUraänna avgifter, kommer härigenom att gå förlorat i ett läge där man i stället borde kräva större grad av saraverkan och samarbete.
Flera remissinstanser har uttalat tvivel mot den beräknade rationaliseringsvinsten. SCB påpekar, att en av kravspecifikationerna innebär, all de centrala ADB-registren skall vara dagsaktuella med avseende på inträffade händelser och transaktioner. SCB har ej kunnat bedöma fördelarna av delta men vill ändå framhålla möjligheterna till en minskning av de beräknade datäbehandlingskoslnader-na om det uppställda kravet på aktualitet kan sänkas något. Länsstyrelsen i Stockholms län finner med ledning av erfarenheterna från CFU-systemets genomförande att de gjorda beräkningarna om personalbehovet är alltför optimistiska. Länsstyrelsen i Hallands län påpekar, att kostnadsberäkningarna och beräknad inbesparing av personal inte har redovisats så att någon närraare granskning kan ske. Liknande synpunkter frara-förs också av länsstyrelsen i Örebro län.
Riksskatteverkskommittén finner det vara angeläget atl den fortsatta utrednings- och försöksverksamheten be-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 113
drivs så att man underlättar en rationeU lösning av frågan om redovisning och revision av uppbörd och indrivning. Länsstyrelsen i Stockholms län anser, atl man på en försöksverksamhet måste ha rätt att stäUa del kravet atl den skall ge fullständiga erfarenheter om systemets lämplig-hel eller t. o. m. olämpUghet. Länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro saml Gävleborgs län framhåUer viklen av atl försöksverksamheten bedrivs i sådan omfattning och under så lång tid atl en ordentlig utvärdering blir raöjUg innan definitivt beslut fattas om införande av systemet i hela riket. Länsstyrelserna i Hallands, Jämtlands och Kalmar län finner del nu föreliggande förslaget väl ägnat sora underlag lill försöksverksamhet. SACO framhåller, atl försöksverksamheten bör ske på ett så tidigt stadium alt försöket kan stoppas om det visar sig opraktiskt, oekonomiskt eller ägnat att motverka ett gott indrivningsresullal.
Departementschefen
Del av exekutionsväsendets organisationsnärand (EON) framlagda principförslaget om utnyttjande av ADB inom exekutionsväsendet tillstyrks av flertalet remissinstanser. Del anses aUmänl ge raöjligheter lill rationellare organisation och arbetsmetoder särskilt i fråga om arbetsuppgifter av rutinkaraktär. Åtskilliga remissinstanser har emeUertid framhållit önskvärdheten av att systemet prövas ingående innan del sätts i produktion. För egen del anser jag att den av nämnden framlagda utredningen visar all rationaliseringsvinster kan göras vid en övergång till ADB. lag förordar därför all del fortsatta utvecklingsarbetet bedrivs med den utgångspunkten atl ADB skall utnyttjas inom exekutionsväsen-del så snart praktiska fömtsättningar finns. Även jag finner del angelägel att systemets konsekvenser i olika hänseenden blir praktiskt prövade innan ställning las till en mera definitiv utfomming av systemet. Jag ansluter raig därför lUl förslaget om en försöksverksamhet inom ramen för del fortsatta utvecklingsarbetet. Del bör ankomraa på Kungl. Maj:l alt meddela föreskrifter om försöksverksamhetens omfattning m. ra. Bland de frågor som en försöksverksamhet bör ytterligare klarlägga är ansvarsfördelningen mellan centralmyndighet, regional myndighet och lokal myndighet, sambandet mellan folkbokföring, taxering, uppbörd och indrivning saml de effektivitetsvinster som ett ADB-system inom exekutionsväsendet kan komma att medföra. EON har beräknat medelsbehovet för datamaskintid m. m. tiU 3 075.000 kr. dvs. en ökning med 1 075 000 kr. Ökningen avser endast här nämnt ADB-projekl. Jag kan godta en ökning med 900 000 kr.
Inom ramen för medel tUl diverse ändamål bestrids också kostnaderna för vissa för länsstyrelserna gemensamma administrativa serviceuppgifter. Dessa fullgörs av tre olika nämnder. Länsstyrelsernas antagningsnämnd har all pröva aspiranters lämplighet för antagning på läns-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 114
notarie- och taxeringsrevisorstjänsler. Länsstyrelsernas utbildningsnämnd handhar inomverksulbildning för länsstyrelsernas personal. Länsstyrelsernas blankeltnämnd fastställer och tUlhandahåller vissa blanketter för länsstyrelsema, civilbefälhavama och lokala skattemyndigheterna. Kansligöromål för nämndema fullgörs av dellidsengagerad personal. Blankellnämnden har dock sedan den 1 juli 1970 en heltidsanstäUd sekreterare.
Statskontoret har den 23 oktober 1970 — inom ramen för av Kungl, Maj:l den 12 maj 1967 meddelat uppdrag alt undersöka länsstyrelsernas organisation m. m. — läranal förslag om organisationen av vissa för länsstyrelsema gemensamraa arbetsuppgifter. Förslaget innebär att de nuvarande nämndernas verksamhet förs samman tUl en nämnd. Till nämndens verksamhetsområde hänförs även vissa gemensamraa ralionalise-ringsfrågor. Vissa sådana spörsmål har sedan en tid tillbaka som ett provisorium handlagts inom en grupp beslående av några avdelningschefer hos vissa länsstyrelser. Förslaget innefattar en väsentlig utbyggnad av ralionaliseringsarbelet. Nämnden avses få ett kansli med en chef, fyra handläggare och två biträden. Årskostnaden för näranden beräknas till 650 000 kr. vilket innebär en ökning raed ca 350 000 kr. i förhållande tiU kostnaderna för de nuvarande nämnderna.
Förslaget har remissbehandlats och remissinstanserna har med något enstaka undantag tillstyrkt del.
Enligt min mening är del angelägel och rationellt atl arbetsuppgifter av administrativ servicenalur, vilka är gemensamma för de 24 länsstyrelsema, anförtros ell gemensamt organ. Genom en sådan anordning främjas enhetlighet i fråga om handläggningsmliner, arbetsmetoder m. ra. vilket lorde innebära vissa resursbesparingar. Jag förordar därför alt en nämnd med i huvudsak angivna arbetsuppgifter inrättas. Den bör lämpUgen benämnas länsstyrelsernas organisationsnämnd. Kostnadsberäkningen för nämndens verksamhet kan jag godta. En extra ordinarie tjänst för chef för nämndens kansli bör inrättas. Det ankoraraer på Kungl. Maj:t att inrätta övriga tjänster hos näranden och meddela föreskrifter för nämndens sammansättning, organisation och uppgifter.
Vid länsstyrelsemas omorganisation den 1 juli 1971 kommer verksamheten inora länsstyrelserna att fördelas på tre avdelningar, mot f. n. två avdelningar, saral länspolischefens expedition och en administrativ enhet. Nya grupper av tjänstemän knyts liU länsstyrelserna, t. ex. arkitekter och lantmätare. Ny ärendefördelning genomförs och nya typer av ärenden, främst inom samhällsplaneringens område, tillförs länsstyrelserna. Detta innebär all inomverksutbildningen måste få ell annat innehåll än tidigare. Sättet att meddela undervisningen behöver även moderniseras och anpassas liU den metodik som tillämpas bl. a. vid statens personalutbildningsnämnd. Även om riksskatteverket den 1 januari 1971 övertagit ansvaret för specialutbildningen av skatteförvaUningens perso-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 115
nal inom länsstyrelserna beräknas behovet av kvarvarande inomverksulbildning öka. Kostnaderna härför ökar med ca 250 000 kr.
Jag anser del viktigt all inomverksulbUdningen för den nya länsslyrelseorganisalionen snarast moderniseras samt anpassas till den nya verksamhetsinriktningen och det ökade behovet. En betydande uppgift fö? länsstyrelsemas organisationsnämnd blir atl närmare utforraa och utveckla denna utbildning i intiral samarbete med statens personalutbUdningsnämnd, riksskatteverket och andra myndigheter som är intressenter i fråga om vidareutbildningen av personal hos länsstyrelserna. Kosl- nadsberäkningama kan jag godta.
Vidare har jag beräknat 2 milj. kr. för kostnader i samband med större regionala undersökningar som kan komma atl initieras från centralt håll. Jag har även medräknat medel för att täcka kostnader för lokalförändringar m. m. föranledda av länsstyrelsernas omorganisation.
För fastighetsregislreringsuppgifler för områden inom vilka registreringen f. n. ombesörjs av andra organ än av överlantmälama och som kan komraa att överföras tiU länsstyrelsema under budgetåret 1971/72 har jag beräknat 2 mUj. kr.
Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till diverse ändamål lill 25 053 000 kr. för länsstyrelserna, 562 000 kr. för lokala skaltemyndighelema och 5 238 000 kr. för kronofogdemyndigheterna eller samraanlagt 30 853 000 kr.
HEMSTÄLLAN
Med hänvisning lUl vad jag anfört heraställer jag, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen atl
1 godkänna de riktlinjer för organisationen av länsstyrelserna som jag förordat i del föregående;
2 bemyndiga Kungl. Maj:l atl inrätta 49 extra ordinarie och 25 ordinarie tjänster med beteckningen o för chefer för avdelningar hos länsstyrelserna samt en extra ordinarie tjänst för chef för kansliet hos länsstyrelsernas organisationsnämnd i enlighet raed vad jag förordat i del föregående;
3 berayndiga Kungl. Maj:l all vidtaga de övergångsåtgärder sora behövs med anledning av oraorganisalionen;
4 till Länsstyrelserna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 450 560 000 kr.;
5 till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 126 881 000 kr.;
6 tiU Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 118 182 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
116
C PLANVÄSENDET
C 1. Statens planverk
1969/70 Utgifti 21 567 531 1970/71 Anslagi 23 330 000 1971/72 Förslag 10 036 000
' Avser centrala verket och länsarkitektsorganisationen.
Statens planverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om planläggning av bebyggelse och om byggnadsväsendet. Det åligger verket atl i anslutrung tUl den allmänna uppsikten över planläggningen och byggnadsväsendet ge råd och vägledning för planläggningen samt meddela föreskrifter, råd och anvisningar för byggnadsväsendel ävensom atl verka för samordning mellan planverkets och andra myndigheters insatser på dessa områden.
Planverket leds av en styrelse. Chef för planverket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer. Dessa är administrativa byrån, planbyrån, utvecklingsbyrån och tekniska byrån.
Statens planverk är intill den 1 juli 1971 chefsmyndighet för länsarkilektsorganisalionen. Vid ingången av budgetåret 1971/72 kommer länsarkilektsorganisalionen atl inordnas i de nya länsstyrelserna.
|
|
1970/71' |
|
Beräknad |
ändring 1971/72 |
|
|
|
Planverket |
Departements- |
|
|
|
|
|
|
chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
76 |
|
+ 9 |
+2 |
|
Övrig personal |
36 |
|
+ 1 |
- |
|
|
112 |
|
+ 10 |
+ 2 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
Avlöningar |
6 302 000 |
-j- |
810 000 |
+ 143 000 |
|
Sjukvård |
14 000 |
— |
4 000 |
— 4 000 |
|
Reseersättningar |
220 000 |
+ |
58 000 |
+ 34 000 |
|
Därav utrikes resor |
(42 000) |
( + |
8 000) |
( -) |
|
Lokalkostnader |
405 000 |
+ |
3 000 |
+ 3 000 |
|
Expenser |
1 407 000 |
-1- |
325 000 |
+ 92 000 |
|
Därav engångsutgifter |
( -) |
( ' |
—) |
(+ 5 000) |
|
Lönekostnadspålägg |
1 334 000 |
+ |
134 000 |
+ 86 000 |
|
|
9 682 000 |
+ 1326 000 |
+354 000 |
|
Avser centrala verkets andel av personal och anslag.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 117
Inkomster vid planverket, som redovisas på driftbudgetens inkomstsida under uppbörd i statens verksamhet, beräknas till 2 440 000 kr. (1970/71 1980 000 kr.), varav från försäljning av publikationer 1 865 000 kr. (1970/ 71 1 200 000 kr.).
Planverket
1. Löne- och prisomräkning 140 000 kr.
2. Administrativa byrån bör tillföras ett kvalificerat biträde för skrivgöromål. För uppgifter alt organisera oCh leda en informationsexpedition inom byrån samt för arbete raed kurser och utbildningsfrågor bör en tjänst för förste byråsekreterare inrättas (+99 000 kr.).
3. Planbyrån besväras sedan lång lid tillbaka av stora ärendebalanser. Den tekniska sektionen inom byrån bör tillföras en avdelningsdirektör och en förste byråingenjör för arbete med plangranskning (+154 000 kr.).
4. För atl tillgodose ökade anspråk på råd och anvisningar om översiktlig planering i koraraunerna bör utvecklingsbyrån tillföras en avdelningsdirektör (+93 000 kr.).
5. För uppgiften alt inora utvecklingsbyrån leda och samordna visst arbete raed anvisningar avseende avgränsade sektoriella kvalitetsaspek-(er behöver byrån tillföras en byrådirektör (+83 000 kr.).
6. För samtliga arbetsuppgifter inora ulvecklingsbyrån är det väsentligt att de sarahällsekonoraiska kraven inte eftersatts liksom all de ekonomiska förutsättningarna för ett rationellt plangenomförande beaktas. Byrån bör därför tillföras en ekonom raed tjänst som avdelningsdirektör (+93 000 kr.).
7. Beträffande byggnaders utformning har statsmakterna fastslagit nödvändigheten av atl byggnadsbestämmelserna utformas med tanke på samordning och så atl funktionella krav tillgodoses. Inom tekniska byrån har nu, i samband med omorganisation, bildats en särskild en-hel, byggnadsutforraningsgruppen. Sora chef för den bildade arbetsenheten bör en tjänst för avdelningsdirektör inrättas (+94 000 kr.).
8. Genom införande av ny va-lag (1970: 273) och ändringar i byggnadsstadgan (1970: 274) koraraer planverket all successivt engageras i arbetsuppgifter avseende tillämpning och fortlöpande utveckling av va-normer, typgodkännande av va-produkter och övervakning av de nya bestämmelsernas tillämpning. För dessa arbetsuppgifter bör tekniska byrån tillföras en byrådirektör (+87 000 kr.).
9. För handläggning av frågor om erfarenhelsinsamling avseende till-lärapning av Svensk byggnorm 67 ra. m. bör tekniska byrån förslärkas med en byrådirektör (+90 000 kr.).
10. För
särskilda utredningar och arvoden till viss expertis saml för
kostnader i anslutning till Nordiska kommitténs för byggnadsbesläm-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 118
melser (NKB) verksamhet behövs ytterligare expertraedel (+230 000 kr.).
11. För anslagsposterna sjukvård, reseersättningar, lokalkostnader och expenser beräknas ytterligare behov av medel med tillsammans 163 000 kr.
Departementschefen
Under detta anslag har tidigare anvisats medel till såväl planverket centralt som länsarkiteklsorganisationen. Medel till länsarkilektsorganisalionen tas nu i stället upp under anslag till länsstyrelsema.
Under hänvisning liU saramanställningen beräknar jag anslaget till 10 036 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för ytterligare en byrådirektör och en förste byråingenjör (3).
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
alt tiU Statens planverk för budgetåret 1971/72 anvisa ell förslagsanslag av 10 036 000 kr.
C 2. Bidrag till iiversiktlig planering m. m.
1969/70 Utgifti 531553 Reservation 523 466
1970/71 Anslagi 100 000
1971/72 Förslag 300 000
1 Anslaget Bidrag till upprättande av regionplaner m.m.
Från anslaget bestrids enligt föreskrifterna i kungörelsen (1958: 163) angående statsbidrag till vissa plankostnader och i prop. 1947: 245 angivna grunder dels kostnader för upprättande av regionplan i enlighet med byggnadslagstiftningens föreskrifter, dels vissa vägföreningskostna-der för genomförande av byggnadsplan. För innevarande budgetår har Kungl. Maj:l föreskrivit atl högst 300 000 kr. får användas till från allmän synpunkt angelägna planeringsförelag i andra former än sådana som byggnadslagen anvisar.
Planverket
Regionplanering enligt byggnadslagen pågår f. n. i Göteborgs-, Kalmar-, Stockholms-, Sundsvalls- och Örnsköldsviksregionerna samt i Sju-häradsbygden.
Under budgetåren 1970/71 och 1971/72 kan bidrag för regionplanering aktualiseras för Sundsvallsregionens del, där föreslagen region-plan är klar atl ställas ut. Bidragsbeloppet kan preliminärt beräknas till 300 000 kr. Även för Stockholmsregionens del är det tänkbart atl upprättat regionplaneförslag kan komma all fastställas redan under budgetåret 1971/72. Frågan om bidrag för denna regionplanering kommer
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 119
dock sannolikt inte all kunna prövas under budgetåret. Beträffande övriga regionplaneförbund, möjligen med undantag för Örnsköldsviksor-lens, finns inte anledning räkna med behov av bidrag under budgetåret 1971/72.
Planverket har medgivits rätt att efter beslut av Kungl. Maj:l i varje särskilt fall under budgetåren 1968/69, 1969/70 och 1970/71 av ifrågavarande anslag ta i anspråk resp. 100 000, 200 000 och 300 000 kr. för angelägna planeringsföretag i andra former än dem byggnads-lagen anvisar. Den möjlighet som härigenom givils atl fullgöra från . allmän synpunkt angelägna planeringsuppgifter har visat sig mycket värdefull.
Planverket har tidigare haft uppdragsverksamhet avseende planering. Denna verksamhet har upphört med utgången av budgetåret 1969/70. Därmed har också den möjlighet planverket haft att indirekt understödja ur allmän synpunkt angelägen kommunal planering försvunnit. Utan sådant stod kan befaras, bl. a. av ekonomiska skäl, att vissa betydelsefulla intressen som riktas mot en koramun utifrån inle tiUräckligt beaktas i planeringen. Verket finner det därför angelägel all möjligheter skapas för statligt stöd också ål ur aUmän synpunkt angelägen inom-kommunal planering i byggnadslagens former. Detta bör kunna ske genom att ramen för det särskilda bidraget liU angelägna planeringsföretag justeras. Det sålunda föreslagna vidgade området för bidrag till angelägna planeringsföretag kan komma att ställa ökade krav på tillgängliga resurser.
Med stöd av del anförda föreslår planverket all anslaget för budgetåret 1971/72 tUlförs ett belopp av 500000 kr. samt att beträffande 450 000 kr. av del totala anslaget föreskrivs att beloppet får tas i anspråk för sådan ur allmän synpunkt angelägen planering som bedöms inte bli tillfredsställande utförd utan statligt stöd.
Departementschefen
Formerna för regionplaneringen regleras huvudsakligen genom 126— 135 §§ byggnadslagen (BL) samt 10, 17 och 19 §§ byggnadsstadgan (BS). Dämtöver fiims särskilda bestäraraelser i lagen (1969: 598) angående handläggning av frågor om regionplan för kommunema i Stockholms län och kungörelsen (1958: 163) om statsbidrag till vissa plankosl-nader. Bestämmelsema innebär bl. a. atl Kungl. Maj:l bestämmer om regionplan skall finnas för visst oraråde och ger föreskrifter om bl. a. avgränsningen av regionplaneområdel. Har Kungl. Maj:t förordnat alt regionplan skall finnas, skall de kommuner som berörs av planen bilda regionplaneförbund för handläggning av frågor rörande planen. Beträffande sådant förbund äger lagen (1957: 281) om kommunalförbund tillämpning med bara den avvikelsen — utöver vad som följer av Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter — att Kungl. Maj:t förordnar ordfö-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 120
rande för fullmäktige i regionplaneförbundet. Vidare fastställer Kungl. Maj:l regionplan. För Stockholms län handhas regionplanefrågoma fr. o. ra. den 1 januari 1971 av länels landstingskommun.
Kostnadema för regionplanering enUgt BL skall, intill dess planen fastställts, betalas i förskoll av medlemmama i regionplaneförbundet eller av statsmedel enligt vad Kungl. Maj:t bestämmer på förslag av fullmäktige. Kostnadema skaU slutligt fördelas meUan medlemmarna efter den nytta de har av planen. I regel sker fördelning efter skalleunderlag. Bidrag kan lämnas av statsmedel. Beslut om bidrag — som utgår från detta anslag — meddelas av Kungl. Maj:t efter ansökan i varje särskilt faU. Någon särskUd bidragsgmnd är inte föreskriven. I praxis har bidrag bmkat beslämmas till i rant tal 50 % av redovisade plankostnader.
Bidrag kan inle utgå förrän planen fastställts. För att underlätta finansiering av planarbelel har elt särskUt anslag upptagils under fonden för förlag till statsverket på riksstalens kapitalbudget. Från detta anslag har på ansökan utgått förskott i form av räntefria lån till regionplaneför-bunden. Förskotten har bmkat beviljas för ett år i sänder och beloppen har schablonmässigt bmkat bestäraraas till 50 % av förbundets budget för resp. år. I saraband med förskottsbeslut har vid olika lillfäUen understrukits att förskotten inte får betraktas som normerande för de framtida bidragen. Förskotten har slutreglerals med hjälp av definitiva statsbidrag när planen fastställts.
Regionplaneinstilulet har inte fått den användning sora avsågs vid dess införande år 1947. Endast nio regionplaneförbund har bildals. Nästan alla dessa tillkora i slutet av 1940-talet och början av 1950-lalel. Något aktuellt intresse för all bilda nya regionplaneförbund synes inle föreligga. Visst regionplanearbete pågår dock f. n. i de redan bildade förbunden.
Flera orasländigheier har medverkat till atl regionplaneinstitutet kommit till så begränsad användning. Ett huvudskäl är sannolikt del svaga samband regionplanen erbjuder raellan planering och genomförande. Från komraunal synpunkt kan vidare del statliga inflytandet ha bedörats som mindre önskvärt. Även den inbördes bundenhet som samverkan inom ett regionplaneförbund innebär kan ha föranlett tveksamhet atl nyttja planinstilutet.
Det i många regioner alltmer påträngande behovet av en översiktiig planering har i kombination raed oviljan all utnyttja BL:s regionplane-form lett till att nya former för regional planering har börjat prövas. Av intresse i detta sammanhang är bl. a. de kommunalförbund för regional planering som bildats i Skåne. Ett av dessa förbund. Sydvästra Skånes Kommunalförbund (SSK), har hos Kungl. Maj:t anhållit om statsbidrag tiU sin verksamhet. Denna framställning bör enligt rain raening inte be-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 121
dömas som en isolerad företeelse utan ses som ett exempel på anspråk, sora från flera håll kan emotses, på stöd lill nya former för interkommunal samverkan i översiktlig planering.
En annan framställning har gjorts till Kungl. Maj:t från sammanläggningsdelegerade i Gollands kommun. EnUgt denna framställning bör sammanläggningen av samtliga Gotlands kommuner liU en inle hindra att statsbidrag tiU regionplanering på Gotiand utgår. En situation motsvarande den som föranlett denna fraraslällning, nämligen stora planeringsbehov men relativt knappa resurser, kan antas föreligga också inom flera andra regioner.
De två framställningar som jag nu har nämnt har vunnit stöd hos berörda länsstyrelser. Planverket har inte ansett sig kunna tillstyrka statsbidrag till SSK:s planeringsarbete inom ramen för nuvarande anslag. Verket, som bedömer planeringsbehovet inom området som mycket angelägel och är positivt till SSK:s arbetsformer, antyder den organisatoriska lösningen atl anförtro regionplaneuppgiften och plangenomfö-randel åt två formellt skilda men i fråga om organisation och sammansättning helt identiska förbund. Planverket anser vidare alt Kungl. Maj:l bör kunna överväga möjligheten atl i annan ordning lämna bidrag till det hittills utförda planeringsarbetet. Verket är positivt också till stöd för planering på Gotland.
Bygglagutredningen har hemställt atl principerna för anslagsgivning till regionplanering tills vidare, i avvaktan på de mera slutgiltiga förslag som utredningen kan komma att lägga fram senare, utformas så atl stöd kan lämnas till komraunalförbund. Detta synes enligt utredningen kunna ske utan författningsändring. Del är emellertid enligt utredningen tydligt att anslaget för bidragsgivning bör avpassas med beaktande av den förordade bidragsprincipen.
Del huvudskäl som har anförts för all utnyttja kommunalförbund för regionplanering är all delta ger möjlighet till en raångsidigare verksarahet, framför allt till en närmare anknytning raellan planering och ge-noraförande. Mot bakgmnd av alt koraraunalförbunden inora sin rara utför till stor del samma arbete som regionplaneförbunden har dessutora anförts atl rättvisesynpunkter talar för atl statligt stöd skall utgå även till dem. Enligt delta synsätt lorde det statliga intresset av att regionplanering koraraer lill stånd tillgodoses i båda faUen. Statsbidraget har vidare uppfattats sora en stimulans lill förnyelse av samhällsplaneringen. Detta anses tala för atl planeringen inora kommunalförbund, bl. a. med hänsyn till de raöjligheter sora den öppnar lill integrering av ekonomisk, social och fysisk planering, i varje fall inte sätts i ell sämre läge än den traditionella regionplaneringen.
Enligt min mening är det av värde att nya former för regional planering utvecklas. Del ankomraer på bygglagulredningen att överväga dessa
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 122
frågor och att föreslå en reformerad lagstiftning. De praktiska försök som nu förekommer kan i del sammanhanget ge erfarenheter som givetvis bör tas tiU vara. lag anser det emellertid inle ändamålsenligt att nu gå över till en bidragsgivning som skulle innebära att del hittills till-lämpade, relativt strikta och regelraässiga systemet skulle kompletteras med en prövning från fall till fall av regionplaneringens form och innehåll. Inte heller är jag beredd atl verka för organisatoriska lösningar som visserligen formellt skulle medge likabehandling från bidragssynpunkl av de nya planeringsformerna men som skulle innebära tungrodda arbetsforraer.
Det finns eraeUertid skäl att från raera allmänna utgångspunkter pröva hela frågan om statsbidrag till regionplaneringen i ett långsiktigt sammanhang. Strävan bör därvid vara atl finna en handlingslinje som står i samklang med den utveckling som kan förväntas inom planeringen i ett längre tidsperspektiv. Även om oklarhet naturligtvis råder om hur förhåUandena på längre sikt koraraer atl le sig anser jag del möjligt att nu göra sådana överväganden utan all föregripa del utredningsarbete som pågår. Regionplaneringens ställning bör framför allt bedömas mot bakgmnd av inriktningen och organisationen av samhällsplaneringen i stort. De statliga insatsema för all stödja regionplaneringen bör därvid avvägas med hänsyn lill de uppgifter som staten kommer all fullfölja inom riksplaneringen och i den nya länsstyrelsen med inriktning på sarahällsplaneringsfrågor.
En utgångspunkt för den hittillsvarande bidragsgivningen till regionplanering var att det huvudsakligen var i regionplaneringen som de statliga och kommunala behoven av översiktiig planering skulle mötas och komma till uttryck i ett gemensamt arbete. Ett betydande planeringsarbete av vikt för den statliga verksamheten bedömdes böra falla inom regionplaneringen och föranledde både att staten förbehöll sig ett visst inflytande på denna planering och tog på sig en del av kostnadema för den. Förutsättningarna för samverkan raellan stal och koraraun inom den översiktliga planeringen har på senare år väsentligt förändrats. På den statliga sidan har del skett en betydande aktivering och en kvantitativ utbyggnad av insatsema inora samhäUsplaneringen. Samtidigt har kommunema genom komraunindelningsreformen förstärkts och fåll ökade möjligheter att inom sina vidgade områden självständigt handha vissa planeringsfrågor av mera översiktlig karaktär.
Ökningen av de statliga insatsema inom den översiktliga samhällsplaneringen har mot bakgmnd av behovet av en alltmer vidgad regional överblick kommit atl koncentreras på frågor som berör hela landet, större landsdelar eUer län, dvs. i stor utsträckning på större geografiska områden än vad som omfattas av egentlig regionplanering. Många faktorer i efterkrigstidens samhällsutveckling har samverkat till atl ökade
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 123
StatUga planeringsinsalser med denna inriktning har blivit nödvändiga. Strukturomvandlingen inom näringslivet och därav följande regionala obalanser, glesbygds- och urbaniseringsproblem har ställt krav på en riksomfattande regionalpolitik. Frågor ora lokalisering av miljöstörande industrier ra. ra., nedsrautsning av luft och vatten, den ökande fritiden med följande expansion av fritidsbebyggelse och friluftsliv har lett till krav på en riksövergripande miljö- och raarkplaneringspolitik. Trafikutvecklingen och särskilt bilismens expansion gör en trafikplanering i riksskala nödvändig.
Staten har på senare år tagit flera olika initiativ för alt tillgodose del ökade planeringsbehovet. En målinriktad regionalpolitisk utvecklings-planering med tyngdpunkt i länen håller på att byggas upp. Förberedelser pågår också för en fysisk riksplanering för behandling av planeringsfrågor av riksintresse och som ram för planering i regional skala. Genom denna verksarahet förbättras också underlaget för koraraunal och interkommunal planering såväl genom ökad tillgång lill invenle-ringsraaterial m. ra. som genom mera preciserade utgångspunkter från statens sida för annan planering.
Även i organisatoriskt avseende har en rad åtgärder vidtagits. Som exempel på åtgärder av delta slag kan nämnas tillkomsten av statens planverk, som inneburit all planeringsarbetet på verksnivå har kunnat renodlas och förstärkas. Bl. a. har planverket tagit initiativ till betydande insatser för atl genom olika inventeringar förbättra underlaget för planering på alla nivåer. Inom planeringen för vallen-, luft- och naturvård har tillkomsten av statens naturvårdsverk inneburit en expansion och koncentration av statens insatser. Slutligen innebär också omorganisationen av länsförvaltningen en förbättring av dess fömtsättningar atl fylla sina uppgifter inom samhällsplaneringen på länsplanet.
Den översiktUga planering som har koraraunala eller interkoramunala huvudmän kan väntas komraa att öka i omfattning och präglas av de nya kommunemas ökade möjligheter att bedriva en långsiktig planering. Den redogörelse som jag har lämnat visar atl ett stort planeringsbehov finns på denna nivå. Formerna för sådan planering kan inte fixeras raera definitivt förrän bygglagutredningens arbete slutförts. Jag anser del emellertid vara riktigt atl som en utgångspunkt för nu aktuella bedömningar anta att översiktlig bebyggelseplanering på huvudsakligen interkommunal basis koraraer atl behövas inom åtskiUiga regioner i landet. Det finns vidare starka skäl att utgå från att denna planering tiU form och innehåU kommer atl utvecklas mot en ökad integrering mellan t. ex. ekonomisk och fysisk planering och i många fall också mot en saraordning mellan planering och genomförande. En sådan utveckling kan i vissa fall också väntas komma atl prägla den traditionella regionplaneringen.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 124
Från de allmänna utgångspunkter sora jag nu har angett faller sig en funktionell arbetsuppdelning och en ansvarsfördelning mellan stat och kommun i samhällsplaneringen naturlig. Den översiktiiga bebyggelseplaneringen bör därvid i allt väsentiigt ses som en kommunal eUer interkommunal uppgift. Statens insatser i denna planering bör utgöras dels av medverkan när del gäller all skapa underlag för planeringen — genom fysisk riksplanering, normer, avgränsning av planområden och i vissa fall direkta restriktioner lill skydd för riksintressen — dels av sararåd i syfte all planeringen inora olika regioner skall kunna byggas in i en större helhet. Statligt finansiellt stöd till interkommunal översiktlig planering kommer därmed inle all vara generellt motiverat. Med hänsyn till angelägenheten av en klar ansvarsfördelning kan ett sådant stöd snarare bedömas som olämpligt.
Min slutsats blir alltså alt statiigt finansiellt stöd till kommunal regionplanering i princip inte bör utgå. Statens insatser i planeringen bör i fortsättningen komma till uttryck i konkreta och i mån av resurser ökade utrednings- och planeringsinsatser på läns- och riksnivå. I enlighet härraed har jag funnit det inte vara riktigt att nu vidga statsbidragsgivningen till även annan kommunal regionplanering än den som sker enligt BL. Jag anser i stället, mot bakgmnd av vad jag har anfört, att en avveckling av del generella statsbidraget till sådan planering bör inledas. Jag återkommer strax till denna fråga.
Statens planverk har under senare år medgetts rätt atl efter beslut av Kungl. Maj:l i varje särskilt fall ta i anspråk viss del av anslaget för att användas för sådana planeringsföretag i andra former än BL anvisar som är angelägna från allmän synpunkt. Dessa medel har inte utnyttjats som bidrag liU regionplanering utan till inventeringar m. m. av mera generell karaktär. Som exempel kan nämnas en inventering av landets kust med hänsyn tiU dess värde för friluflsUv och fritidsbebyggelse. Jag finner det vara av stort värde all sådana insatser kan göras och förordar att så skall kunna ske även vid en avveckling av den direkta bidragsgivningen till regionplaneringen.
Enligt min mening bör inom ramen för denna kvarvarande del av anslaget också finnas möjlighet all ge direkt stöd till planeringen i regioner där kommunema har begränsade planeringsresurser men som utsätts för sådant exploaleringslryck utifrån, t. ex. i form av efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse, sora föranleder omfattande planeringsinsatser. Också i andra fall kan ett starkt allmänt intresse raolivera statligt ekonoraiskt stöd till interkommunal översiktlig planering. Behovet av sådana insatser får prövas från fall till fall. Denna prövning bör liksom nu åvila Kungl. Maj:l. Statens planverk har i sin anslagsframställning pekat på behovet av alt i vissa faU kunna ge stöd även lill planering inom en kommun. Jag biträder verkels uppfattning i denna del. Kungl.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 125
Maj:t bör alltså vid prövning av fråga angående stöd till planeringsförelag som är av stort allraänl intresse inle vara förhindrad alt, om särskilda skäl föreligger, ge stöd även lill inomkommunal planering.
Det statliga bidraget lill regionplanering uppfattades åtminstone i ett inledande skede med rätta som en stimulans till utveckling av metoder och arbetsformer i regionplaneringen. Del är angeläget att den bidragsgivning som enligt mitt förslag skall förekomma i fortsättningen även kan få denna inriktning. Kungl. Maj:l bör därför ha möjlighet atl ge stöd till sådan verksamhet inom ramen för komraunal eller inlerkoraraunal planering som är av ulvecklingskaraktär och som kan ha allmänt intresse för den översiktiiga planeringen.
Den avveckling av det finansiella slödel lill upprättande av regionplaner som jag har uttalat mig för bör ske successivt. Härvid måste en samlad bedömning ske av förevarande bidragsanslag och av investeringsanslaget Förskott till vissa plankostnader ra. ra. som jag senare återkommer till. Avvecklingen bör ske genom atl förskotten begränsas för att efter en övergångsperiod'inte längre utgå. Bidrag från anslaget bör kunna utgå till upprättande av regionplaner så länge förskott finns utestående som i enlighet raed tillämpad praxis bör avlösas.
Tiden för avvecklingen av förskotten och därmed av bidragen får bestämmas efter en prövning av omständigheterna i varje särskilt fall. För del mest omfattande av de aktuella regionplaneföretagen, näraligen Stockholmsregionens, synes en avveckling av del statiiga stödet kunna ske i samband med atl nu pågående etapp fullföljs genom planfaslstäl-lelse och formerna för regionplaneringens fortsättning inom området övervägs. I andra fall kan en något längre övergångstid vara påkallad. Jag anser emellertid all en avveckling av förskotlsgivningen i princip bör kunna ske inom loppet av de tre närraasle åren.
För budgetåret 1971/72 bör för de ändamål som jag särskilt har angett beräknas ell belopp av 300 000 kr. för alt efter beslut av Kungl. Maj:l i varje särskilt fall las i anspråk av statens planverk för översiktlig planering eller stöd till sådan planering. Med hänsyn till bidragsgivningens ändrade inriktning bör anslaget i fortsättningen benämnas Bidrag till översiktlig planering m. ra. Den reservation sora vid utgången av budgetåret 1970/71 kan komma att finnas på anslaget till Bidrag till upprättande av regionplaner ra. m. bör föras över till del nya anslaget. Jag förordar all anslaget tas upp med 300 000 kr.
Beträffande bidragen till vissa vägföreningskostnader som utbetalas från anslaget föreslås inle någon förändring.
Jag hemställer, all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen att
1) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för bidragsgivningen
2) till Bidrag till översiktlig planering m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 126
D LANTMÄTERIVÄSENDET
D 1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter D 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet D 3. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet D 4. Lantmäteriet: Utmstning
Statsmakterna har under år 1970 godkänt riktlinjer för omorganisation av lantmäteriverksamheten (prop. 1970: 188, SU 208, rskr 423). Arbetet med den närmare utformningen av organisationen pågår. Då jag har för avsikt atl senare på grundval härav föreslå Kungl. Maj:l att lägga fram proposition till 1971 års riksdag bör i riksstatsförslaget anslagen tUl lantmäteriet föras upp med preliminära belopp.
Enligt de godkända riktiinjerna för omorganisationen kommer vissa uppgifter som nu åvilar lantraäleriet att överföras på länsstyrelsen. Samtidigt inordnas överlantmälaren och länslantmäterikonloret i länsstyrelsen. För de lantmäteriuppgifter som sålunda länsstyrelserna kommer att svara för har raedel beräknats under anslag lill länsstyrelserna.
För uppgiften att lägga upp elt nytt fastighetsregister har lill lantmäteriet tidigare anvisats medel under ett särskUt anslag. Ifrågavarande uppgift kommer — utom i vad avser ledningen av verksamheten — att föras över på länsstyrelserna. Det torde då saknas anledning att behålla ett särskilt anslag för de ledningsuppgifter som kvarligger hos lantmäteriet. Jag förordar alt medel för dessa uppgifter i stället anvisas under anslaget D 1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1971/72 beräkna
a) till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ell förslagsanslag av 13 944 000 kr.,
b) till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
c) tiU Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 7 007 000 kr.,
d) till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av
1 150 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 127
E KARTVÄSENDET
Rikets allmänna karlverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om den aUmänna kartläggningen och därmed sammanhängande frågor.
Kartverket har till uppgift att upprätta, utge och vid behov revidera de kartor som ingår i allmänna kartserier samt att utföra de vetenskapliga, geodetiska och astronomiska uppgifter som står i samband raed verkets arbeten eller som Kungl. Maj:t bestämmer med hänsyn till del internationella saraarbetet. Verket skall även publicera de resultat av verksamheten som har allmänt intresse. Kartverket skall vidare på begäran av myndighet eUer enskild mot ersättning utföra eller låta ulföra specialkartor, framställa fotogramraetriskt bild- och kartmaterial, utföra geodetiska specialarbeten och sammanställa och tillhandahålla uppgifter från verkets geodetiska arkiv.
Chef för kartverket är en generaldirektör. Inom verket finns fem byråer. Dessa är geodetiska byrån, fotogrammelriska byrån, kartografiska byrån, militärbyrån och administrativa byrån. Kartverkskomrais-sionen är rådgivande organ i mera betydelsefuUa frågor om riktlinjer för de allmänna kartarbelena.
Vid kartverket fanns den 1 juli 1970 520 anställda, varav 97 lednings- och expertpersonal, 244 kart- och mätningstekniker, 125 rit- och teknikerpersonal och 54 övrig personal.
Kartväsendel tillhör de områden som ingår i utrednings- och försöksverksamheten raed programbudgetering. Följande programindelning gäller tills vidare för verksamheten.
1. Allmänna karlarbelen
2. Försvarsberedskap
3. Uppdragsverksamhet
Programmet Allmänna kartarbeten indelas i följande delprogram.
a) Gemensara ekonoraisk och topografisk kartiäggning
b) Separat topografisk kartläggning m. m.
c) Revidering av ekonomiska kartor
d) Revidering av topografiska kartor m. m.
Medel lill kartverket anvisas under följande anslag.
1. Kartverket; AUmänna karlarbelen
2. Kartverket: Försvarsberedskap
3. Kartverket; Uppdragsverksamhet
4. Kartverket: Utmstning
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 128
Anslag nr 1 är ett reservationsanslag som skall finansiera program 1. Anslag nr 2 är ett reservationsanslag som skall finansiera program 2. Anslag nr 3 är elt förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 3. Intäkter som svarar mot komplementkostnader levereras in till särskild inkomsttitel på riksstalen. Anslag nr 4 är ett reservationsanslag som skaU finansiera kartverkets investeringar i utmstning m. m. Anslag nr 3 får i princip inle belastas. För atl lösa tillfälUga eUer säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten saml för alt tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar kartverket en rörlig kredit i riksgäldskonlorel på 1 000 000 kr.
E 1. Kartverket: AUmänna kartarbeten
1970/711 Anslag 40 771000 1971/722 Förslag 27 521 000
1 Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971 - Avser verksamhetsåret 1972
Programmet Allmänna kartarbeten
Programmet omfattar hela kartläggningsproceduren dvs. geodetiska, fotogrammelriska och kartografiska arbeten fram t. o. m. reproducerbara original, elt för varje Iryckfärg tillhörande en och samma kartversion. Härtill kommer kostnaderna för tryckning av de allmänna kartorna. Vidare ingår i programmet flygfotografering och bildframstäUning för kartläggningens behov samt geodetiska riksnätsarbeten och intemationella geodetiska projekt.
|
|
1969/70' |
1970/7 P |
1971/72» |
|
|
|
|
Kartverket |
Departementschefen |
|||
|
Kostnader Avgär intäkter under anslaget Avgår komplementkostnader Summa anslag |
27 758 000 1 073 000 H 158 000 25 527 000 |
44 181 000 1 639 000 M 771 000 40 771 000 |
32 457 000 1 055 000 *1 191 000 30 211 000 |
|
29 767 000 1 055 000 M 191 000 27 521 000 |
1 överslagsmässig översättning till program = Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971 ' Avser verksamhetsåret 1972 * Beräknade kapitalkostnader
Kartverket
Planeringen av de allraänna kartarbetena syftar i princip lill att åstadkomma en till landets behov så nära anpassad kartläggning som
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 129
möjligt. Planeringsverksamheten har hittills sammanfattats i långtidsplaner, numera kallade perspeklivplaner, vari raålen för verksarahelen för en längre period fastställs, saml i årsvisa arbetsplaner och i de årliga anslagsäskandena.
Utvecklingen inom kartverkets verksamhetsområde har under 1960-lalet i allt väsentligt styrts av de program för den ekonomiska och topografiska kartläggningen som faststäUdes genom 1961 års riksdagsbeslut. Förslag till en långtidsplan för 1970-talets kartverksamhet framlade kartverket i en skrivelse lill Kungl. Maj:l den 5 juli 1968. Denna avsåg närmast den fortsalla nyutgivningen av de ekonomiska och topografiska kartoma. I 1969 års statsverksproposition lämnades en redogörelse för planens huvudsakliga innehåll och däröver avgivna remissyttranden.
Sedan 1968 års långtidsplan behandlats har underlag för den vidare planeringen inhämtats genora kontakter med ell antal rayndigheter och andra kartintressenter. På grundval av vad därav framkommil har kartverket i skrivelse tiU Kungl. Maj:t den 24 juni 1970 framlagt förslag tiU en perspeklivplan för den allraänna kartiäggningen under 1970-talel.
Beträffande den ekonomiska kartan föreslår kartverket i planen att planeringen för nyfraraslällning ligger fast med 1978 som sista utgivningsår. Vidare föreslås atl karlans revidering startas snarast i högsta möjliga takt och alt revideringstakten på längre sikt blir sådan att minst Viö av totala antalet blad revideras per år. I första hand bör därvid en gmndlig revidering med ortofolokartan som underlag tillämpas med början i Göteborgs och Bohus län, Gotlands län, Kalmar län saml delar av Stockholms län. I syfte all möjliggöra en aktualisering av karlbeslån-del över större områden av landet föreslås i andra hand atl en grundlig revidering tUl en början begränsas till de nyssnämnda länen, medan samtidigt en enklare (partiell) revidering genomförs för reviderings-mogna blad inom övriga län. Slutiigen föreslås beträffande den ekonomiska kartan alt en försöksverksamhet för en ökad skal- och versions-differentiering genoraförs.
Beträffande den topografiska kartan föreslås i planen att nyfrara-ställningen slutförs senast år 1978 enligt tidigare planering. I fråga ora kartans revidering förordas en oraväxlande gmndlig och partiell revidering i en sådan orafallning alt de revideringsmogna bladens användbarhet återställs och bibehålls. Vidare föreslås att kartan förses med elt referensnät i rikets geodetiska syslera och alt en ökad skal- och versionsdifferentiering utvecklas och genoraförs.
I övrigt föreslås i planen att översiktskartor i skalorna 1 : 250 000 och 1 : 500 000 framställs i sådan takt att utgivningen över svenskt område kan avslutas år 1978 resp. 1979, att de internationella kartserierna revideras i den takt som bl. a. flygsäkerheten kräver saml atl generalkartan och vissa andra översiktskartor och bladindelningskartor i raind-5 Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 14
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 130
re skalor än 1 : 500 000 framställs och revideras.
Perspektivplanen har remissbehandlats.
Kartverket redovisar budgetförslag i form av ett basförslag och alternativa förslag till förhöjd ambitionsnivå. Den avvägning av resurserna inom basförslagel som verket stannat för innebär i korthet följande. Nyframställningen av ekonoraiska och topografiska kartorna fullföljs med 1978 som sista utgivningsår. Försöksarbeten utförs rörande översiktskartor i skalorna 1 : 250 000 och 1 : 500 000 med sikte på utgivning under perioden 1972—1981. Gmndlig revidering av ekonomiska kartan påbörjas med utgivning av reviderade kartblad fr. o. ra. år 1974. Kombinerad grundlig och partiell revidering av topografiska kartan utförs med utgivning av 13 resp. 4 blad år 1972. Även vissa revideringsuppgifter avseende bl. a. generalkartan inryms i basförslagel. Slutligen upptas inom basförslaget vissa kostnader som hänger samman med gränsarbeten rörande riksgränsen mot Norge.
I förslagen tUl förhöjd arabitionsnivå framhåller kartverket att kraven på förbättrad karlförsörjning väsentligt skärpts. Detta har tagit sig uttryck i önskemål om snabbare revidering av föråldrade ekonomiska och topografiska kartor och om nya allmänna kartor, främst översiktskartor. Verkets alternativa förslag innebär ökad revideringstakt och förkortad utgivningstid för översiktskartor. Verket föreslår också ökade resurser för utvecklingsarbete inom den automatiska kartografin och för den VetenskapUga geodesin. Sammanlagt medför de framlagda förslagen kostnadsökningar med 2,7—3,6 mUj. kr.
Med hänsyn tUl behovet att mera direkt kuima förankra sina ställningstaganden hos ohka berörda medborgarintressen föreslår kartverket alt en styrelse inrättas för verket.
Departementschefen
TiUförlitiigl och för oUka ändamål anpassat kartmaterial är en nödvändig förutsättning för många verksamheter i samhället. De kartor som ingår i de s. k. aUmänna kartserierna är av grundläggande betydelse både för att tiUgodose skilda civila verksamheters kartbehov och för den militära kartförsörjningen. De aUmänna kartoma framställs och förläggs av kartverket. Verket svarar därvid med egna produktionsorgan för alla arbetsmoment i framställningen fram till reproducerbara iryckoriginal. Tryckningen sker efter anbudsförfarande. Kartoma lagerhåUs, försäljs och distribueras av Svenska Reproduktions Aktiebolaget (SRA).
Framställningen av de allmänna kartorna finansieras nästan uteslutande med statsmedel. Under detta anslag upptas sålunda alla fram-ställningskoslnader, inklusive tryckningskostnader. Under anslaget avräknas dock intäkter som verket erhåller genom en årlig avgift från SRA. Avgiften svarar mot tryckningskostnaden för kartor som SRA sålt
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 131
eUer på annat sätt förbmkal. SRA:s uppgifter med och kostnader för de allraänna kartorna finansieras raed intäkter från försäljningen. Bolaget har också ensararäll all utan särskild avgift utnyttja kartoma och gmndraaterialel till dessa för atl fraraställa och försälja särtryck och andra följdprodukter.
Prissättningen på de aUmänna kartoma har nyligen utretts av kart-prisutredningen, som i oktober 1970 avlämnat ett betänkande med förslag i ämnet (Stencil C 1970: 5). Betänkandet innefattar förutom förslag lill kartpriser även vissa förslag som rör formerna för samverkan i kartproduktionen meUan karlverket och SRA. Förslaget innebär bl. a. ändring i intäkternas fördelning mellan verket och bolaget. Utredningen remissbehandlas f. n.
Vid sidan av de allmänna kartorna förekommer en omfattande produktion av andra kartor för olika ändamål. Behov av slorskaliga kartor föreligger särskilt i tätortsområdena - för planering av tätorlsutveckling-en, för fastighetsbildningen och för byggandet. Samhällsutvecklingen har också medfört ökade behov av småskaliga kartor, bl. a. för den översiktliga planeringen. För sådana kartuppgifter intar kartverket och SRA viss särställning, kartverket — förutom genom den betydelse som produktionen av de allmänna kartorna har — genom atl verket i princip har ensamrätt atl utföra flygfotografering för kartläggningsändamål o:h bolaget genom den tidigare nämnda rätten atl utnyttja material från den aUmänna karlläggningen. Verket och bolaget bedriver i övrigl verksamheten på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra karlfram-ställare, såväl andra statliga och kommunala organ som enskilda företag.
Den statliga affärsmässigt bedrivna fotogrammelriska verksamheten har också varit föreraål för utredning (USAF) (StencU Jo 1968: 5). Utredningens förslag, sora har reraissbehandlats, innebar bl. a. att den statliga fotogramraetriska beställningsproduktionen borde koncentreras till kartverket raedan raarknadsföringen helt skulle åvila SRA.
Som torde ha framgått av det sagda har den verksamhet som kartverket bedriver betydelse för många andra organ i samhället. Inriktningen av verksamheten måste bedömas med utgångspunkt från dessa sam-" hällsorgans behov. Jag vill i sararaanhangel särskilt frarahålla verksarahetens roll för och nära samband med lantmäteriverksamhetens tre huvudgrenar - fastighetsbildning, fastighetsregistrering och mätningsverksamhet. Även de nyligen fattade besluten ora riktiinjer för oraor-ganisation av lantraäleriverksarahelen (prop. 1970: 188, SU 208, rskr 423) kan därför, liksora utredningar som f. n. pågår om behovet av kartor till del framtida fastighetsregistrel, komma all bli av stor betydelse för karlverksamheten.
Kartverket har under år 1970 fraralagt elt förslag till perspeklivplan 5* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. BU. 14
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 132
för den allraänna kartläggningen under 1970-lalet. Perioden karakteriseras för kartverkels del av all stora produktionsresurser, som tidigare använts för förstagångsutgivning av kartblad i de ekonoraiska och topografiska karlserierna, successivt kan göras fria och i stället inriktas på revidering av äldre karlblad i serierna eller på fraraslällning av nya produkter. Mot bakgrund av de utredningar som slutförts eller pågår om kartverksamhelen och av de skilda önskemål som uttalats i remissyttrandena över perspeklivplanen bl. a. i fråga om takten i och utförandet av den ekonomiska kartans revidering är jag f. n. inle beredd all la ställning till kartverkets verksamhet mer än för verksamhetsåret 1972. Verkels planering inom ramen för basförslaget för detta verksamhetsår kan jag helt ansluta mig tiU.
Beträffande formerna för och inriktningen av kartverksamhelen på längre sikt bör en beredning ske av del utrednings- och remissraaterial sora nu finns eller sora beräknas koraraa fram inom den närraasle liden. En sådan beredning bör ske med utgångspunkt också från den nya organisationen för lantmäteriverksarahelen. Jag avser att anraäla dessa frågor för Kungl. Maj:t i ett senare sammanhang.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
alt tiU Kartverket: Allmänna kartarbeten för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 27 521 000 kr.
E 2. Kartverket: Försvarsberedskap
1970/711 Anslag 909 000
1971/722 Förslag 606 000
Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971 ' Avser verksamhetsåret 1972
Programmet Försvarsberedskap
Programmet omfattar sådana uppgifter som åligger kartverket för att trygga karlförsörjningen i krig vari ingår främst beredskapsplanläggning, förberedelser för krigskartetryckning, sekretessåtgärder saml vissa administrativa tjänster inom området i övrigl.
|
|
1969/701 |
1970/7 P |
1971/72' |
|
|
|
|
Kartverket |
Departementschefen |
|||
|
Kostnader Avgår komplementkostnader Summa anslag |
591 000 2 000 589 000 |
913 000 4 000 909 000 |
636 000 2 000 634 000 |
|
608 000 2 000 606 000 |
1 överslagsmässig översättning till program Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971 Avser verksamhetsåret 1972
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 133
Kartverket
Inom ramen för basförslaget beräknas antalet slulpreslationer i stort sett komma atl ligga kvar på oförändrad nivå, dock med en markant ökning av antalet ärenden rörande spridningsgranskade kartor från 620 år 1970 liU 900 år 1972.
Den i del föregående under programmet Allmänna kartarbeten föreslagna förhöjda ambitionsnivån beräknas få till följd krav på ökad resursinsats inom delta program motsvarande lönen för en ingenjör jämte följdkostnader (+ 33 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tiU vad jag anfört under anslaget Kartverket: Allmänna kartarbeten hemställer jag, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att tUl Kartverket: Försvarsberedskap för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 606 000 kr.
E 3. Kartverket: Uppdragsverksamhet
1970/711 Anslag 1000
1971/722 Förslag 1 000
1 Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971 " Avser verksamhetsåret 1972
Programmet Uppdragsvcrksamhet
Programmet omfattar fotograraraetrisk och geodetisk verksarahet i affärsmässig driftsform.
|
|
1969/701 Utfall |
1970/71"-Eeräknat |
1971/72' |
|
|
|
|
Kartverket |
Departementschefen |
|||
|
Kostnader Intäkter Resultat |
6 477 000 6 648 000 + 111 000 |
9 344 000 9 344 000 0 |
6 084 000 6 084 000 0 |
|
6 084 000' 6 084 000 0' |
1 överslagsmässig översättning till program ' Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971 ' Avser verksamhetsåret 1972
Kartverket
Uppdragsverksamheten utgör en integrerad del av den allmänna kart-försörjningen och verkar därigenom också stimulerande och utvecklande på den aUmänna kartläggningsverksamheten. Den ger också möjlighet all i mindre projekt pröva nya metoder, som sedermera kan föras in
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 134
i framställningen av de allmänna kartoma. Enligt instruktionen för kartverket bestämmer verket ersättningen för arbete sora verket utför. Taxorna är därvid uppbyggda efter principen fuU kostnadstäckning.
Departementschefen
Verksamheten finansieras helt med intäkter. Anslaget bör därför tas upp med endast ell formellt belopp.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att lUl Kartverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 4. Kartverket: Utrustning
1970/711 Anslag 2 745 000 1971/722 Förslag 1200 000
1 Avser tiden 1.7.1970—31.12.1971 " Avser verksamhetsåret 1972
Kartverket
Tillgängliga medel till utrustning för år inom ramen för basförslaget uppgår till 1 830 000 kr. Återanskaffningsvärdet hos kartverkets instrument inkl. sådana som är helt avskrivna men ännu ej ersatta raed nya är ca 12 railj. kr. Inora ett basförslag bör norraall finnas utryrame för en återanskaffning på ca 1 200 000 kr. Utmstningsanslagets utnyttjande i övrigt, till investeringar för teknisk rationalisering och för införande av ny teknik, nya tjänster eller nya produkter, medför ytterligare medelsbehov av ca 630 000 kr.
Utöver vad som ryms inora raraen för basförslagel föreslår kartverket anskaffning av ett jetplan (-|-4 800 000 kr.) och av en lasergeo-diraeter (H-IOO 000 kr.).
Departementschefen
Jag beräknar behovet av medel för utrustning till 1,2 milj. kr. Jag hemställer, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt tiU Kartverket: Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
135
F RÄDDNINGSTJÄNST M. M.
F 1. Statens brandinspektion
|
1969/70 Utgift |
917 795 |
|
1970/71 Anslag |
960 000 |
|
1971/72 Förslag |
965 000 |
Statens brandinspeklion har som central förvaltningsmyndighet tiUsyn över brandförsvaret i riket. I inspektionens uppgifter ingår bl. a. att ge råd och anvisningar till korarauner och enskilda i frågor av allmän betydelse för brandförsvaret, all verka för alt brandförsvaret ordnas ändaraålsenligl och alt verka för standardisering av brandraateriel.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Brandinspektionen
Departementschefen
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
6 |
—■ |
— |
|
övrig personal |
3 9 |
|
—. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter |
|
|
|
|
Avlöningar till personal hos |
|
|
|
|
statens brandinspektion |
451 000 |
+ 9 000 |
-f 30 000 |
|
Sjukvård |
1 500 |
+ 500 |
-1- 500 |
|
Reseersättningar till personal |
|
|
|
|
hos statens brandinspektion |
32 000 |
+ 3 000 |
+ 2 000 |
|
Därav utrikes resor |
(8 000) |
(+ 2 000) |
(-t- 1 000) |
|
Lokalkostnader |
34 500 |
-f- 1 500 |
+ 1 500 |
|
Expenser |
60 000 |
+ 5 000 |
-1- 3 800 |
|
LÖnekostnadspälägg för perso- |
|
|
|
|
nal hos statens brandinspektion |
101 000 |
-1- 4 800 |
+ 14 400 |
|
Arvoden till länsbrand- |
|
|
|
|
inspektörer m. fl. |
220 000 |
-F33 000 |
— |
|
Reseersättningar till läns- |
|
|
|
|
brandinspektörer m. fl. |
60 000 |
— |
— |
|
Lönekostnadspålägg för läns- |
|
|
|
|
brandinspektörer m. fl. |
50 000 |
-f 8 200 |
+ 2 800 |
|
|
1 010 000 |
4-65 000 |
+ 55 000 |
|
Särskilda uppbördsmedel |
|
|
|
|
Försäljning av publikationer |
|
|
|
|
m. m. |
50 000 |
-f 50 000 |
+ 50 000 |
|
|
960 000 |
-f 15 000 |
+ 5 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 136
Statens brandinspektion
1. Löne- och prisoraräkning m. m. 13 800 kr.
2. Anslagsposten liU sjukvård bör räknas upp raed hänsyn till åtgången (+500 kr.).
3. Anslagsposten till reseersättningar lUl personal hos statens brandinspektion bör höjas på gmnd av prisändringar och ökat behov av utlandsresor (+3 000 kr.).
4. Ytterligare medel för lokalkostnader behövs på gmnd av ökade hyres- och städningsutgifter (+1 500 kr.).
5. Anslagsposten liU expenser bör räknas upp (+5 000 kr.).
6. Arvodena till länsbrandinspeklörer ra. fl. bör höjas med förslagsvis 15 % för atl följa utvecklingen för övriga löntagare (+41 200 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 965 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl. a. för ytterligare en avdelningsdirektör. Samtidigt bör en tjänst som brandingenjör utgå ur organisationen. Jag hemställer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att till Statens brandinspektion för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 965 000 kr.
F 2. Statens brandskola
1969/70 Utgift 1 639 444
1970/71 Anslag 1 751 000
1971/72 Förslag 1 817000
Statens brandskola har till uppgift all i anslutning till kompetensföreskrifterna i brandsladgan (1962: 91, ändrad 1969: 86) ulbUda brandpersonal och skorstensfejare och all genom annan utbildningsverksamhet och brandteknisk forskning främja brandförsvarels utveckling. Utbildningen sker vid en huvudskola och vid kurser som anordnas på oUka orter.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Brandskolan Departementschefen
Personal
Utbildningspersonal 3 — —
övrig personal 5 +1 —
8 +1 -
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
137
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Brandskolan |
Departementschefen |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
744 000 |
+ 23 000 |
+ 11 200 |
|
Sjukvård |
1 000 |
+ 2 000 |
+ 2 000 |
|
Reseersättningar |
18 000 |
+ 4 000 |
+ 2 000 |
|
Därav utrikes resor |
(3 000) |
(+ 2 000) |
(+ 1 000) |
|
Lokalkostnader |
569 000 |
+ 22 000 |
+ 17 000 |
|
Expenser |
235 500 |
+ 26 000 |
+ 5 500 |
|
LÖnekostnadspälägg |
166 000 |
+ 22 000 |
+ 27 300 |
|
Ersättning till kommuner för |
|
|
|
|
lokaler och materiel, driv- |
|
|
|
|
medel m. m. |
17 500 |
+ 1000 |
+ 1000 |
|
|
1 751 000 |
+ 100 000 |
+ 66 000 |
Styrelsen för statens brandskola
1. Löne- och prisomräkning m. ra. 57 000 kr.
2. En assislenttjänsl bör inrättas, varvid full undervisningsskyldighet kan åläggas ämnesläraren (+13 000 kr.).
3. Medlen för sjukvård bör räknas upp (+2 000 kr.).
4. Bl. a. för att underlätta den regionala utbildningsverksamheten behövs ytterligare medel för reseersättningar (+3 000 kr.).
5. En snabblelefonanläggning bör installeras i skolans lokaler (+25 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
all till Statens brandskola för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 817 000 kr.
F 3. Bidrag till förebyggande och släckning av brand
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
6 589 413
1 900 000
2 400 000
Från anslaget bestrids utgifter för skogsbrandbevakning och ersättningar för verksamhet vid brandsläckning m. m. Bidragsbeslämmelser-na återfinns dels i kungörelsen (1962: 607) om ersättning på gmnd av verksamhet för brandsläckning m.ra. (ändrad 1970:351) och dels i regleringsbrevet 1970/71.
Statens brandinspektion
Brandinspektionen, som vill erinra ora atl del är omöjligt att i förväg beräkna åtgången på anslaget — väderleksförhållandena under skogs-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 138
brandsäsongen spelar sålunda en avgörande roU — föreslår att anslaget ökas med 500 000 kr. liU 2,4 milj. kr.
Departementschefen
lag biträder brandinspektionens förslag. Jag hemstäUer, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl till Bidrag till förebyggande och släckning av brand för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.
F 4. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap
1969/70 Utgift 781230 Reservation 3 068 262
1970/71 Anslag 500 000
1971/72 Förslag 1 000
Från anslaget bestrids utgifler för bidrag till kommuner för beredskapsplanläggning enligt 7 § lagen (1964: 63) om koraraunal beredskap. Vissa bestämmelser för tillämpningen av nämnda lag har meddelats i kommunala beredskapskungörelsen (1964: 722, ändrad 1968: 521) och i Kungl. Maj:ls brev den 14 oktober 1966.
Riksnämnden för kommunal beredskap
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 mars 1968 uppdrogs ål riksnämnden för kommunal beredskap atl låta verkställa en provplanläggning av den kommunala beredskapen. Enligt beslutet fick riksnämnden i uppgift all senast den 1 juni 1970 inkomma till Kungl. Maj:t med en beräkning av statsbidragskostnaderna för genomförande och vidmakthållande av en komraunal beredskapsplanläggning saml en uppskattning av statsbidragskostnaderna för de åtgärder som kommunerna raed stöd av 6 § tredje stycket lagen ora koraraunal beredskap kunde bedömas böra åläggas all vidta.
Riksnämndens erfarenheter och förslag med anledning av den verkställda provplanläggningen redovisas i nämndens promemoria den 20 maj 1970 Provplanläggning av den kommunala beredskapen 1968—1970. I proraeraorian föreslår riksnämnden bl. a. atl koraraunernas kostnadsläckning bör gmndas på schablonbidrag, dock med möjlighet för kommun att inom en månad efter mottaget planläggningsförordnande till länsstyrelsen anmäla önskeraål om ersättning för verklig kostnad. Om detta system för kommunernas kostnadstäckning införs, kan statsbidragskostnaderna för planläggningens genomförande första gången, inklusive planrevision under uppbyggnadsperioden, beräknas uppgå till drygt 12 milj. kr.
Riksnämnden redovisar de beräknade kostnaderna i två alternativ, benämnda A och B.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 139
Enligt alternativ A, som förordas av riksnämnden, bör den fortsatta planläggningen genomföras under femårsperioden 1971—1975 och sålunda belasta budgetåren 1971/72—1975/76. Kostnadema härför, exklusive teleanordningar och reservanordningar för gas-, vatten- och elektrici-lelsförsörjningen saml de särskilda anordningar eller förberedelser för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården sora behövs raed hänsyn till planlagd inkvartering, beräknas uppgå lUl 12,2 milj. kr. enligt följande fördelning:
1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 Summa
Planläggning 2,350 2,200 2,050 1,900 1,500 10,000
Revision 0,150 0,300 0,450 0,600 0,700 2,200
Summa 2,500 2,500 2,500 2,500 2,200 12,200
Enligt alternativ B bör planläggningen genomföras under sjuårsperioden 1971—1977 och belasta budgetåren 1971/72—1977/78 med 2 milj. kr. per år med undantag av del sista budgetåret, 1977/78, sora skuUe dra en beräknad kostnad av 900 000 kr. eller för hela perioden saramanlagt 12,9 milj.kr.
Varken tidigare erfarenhet eller provplanläggningen kan läggas till grund för en uppskattning av kostnaderna för olika reservanordningar. Riksnämnden förordar därför i sin promemoria atl denna fråga blir föremål för fortsall utredning under överstyrelsens för ekonomiskt försvar ledning. I fråga om särskUda anordningar eller förberedelser för vattenförsörjningen i inkvarleringskommuner anser riksnämnden, att dessa åtgärder bör anstå tills vidare.
För Stockholms del avslutades den kommunala beredskapsplanläggningen under våren 1970. Först vid årsskiftet 1970/71 beräknas beredskapsplanläggningen i huvudsak vara slutförd i Göteborg och Malmö.
Med riksnämndens nuvarande målsättning beräknas inte någon statsbidragsberättigad kommunal beredskapsplanläggning av betydelse pågå inora landet under 1970 frånsett den avslutande planläggning som under hösten 1970 bedrivs i Göteborg och Malmö.
Mot bakgrund av erfarenheterna från provplanläggningen inleddes under våren 1970 en översyn av de allmänna anvisningarna om kommunal beredskapsplanläggning. Detta arbete avses vara klart hösten 1970 och därefter läggas lill gmnd för en översyn av fackanvisningarna. Hela anvisningsverkel avses vara reviderat och fastställt av respektive fackmyndighet i början av år 1971, då aUtså en riksomfattande successiv uppbyggnad av den kommunala beredskapen tidigast skulle kunna påbörjas.
I enlighet raed den i det föregående föreslagna planläggningstakten skulle för budgetåret 1971/72 erfordras elt belopp av 2,5 milj. kr. Med
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 140
hänsyn lill en beräknad besparing på 1,6 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1970/71 skulle för den fortsatta planläggningen för budgetåret 1971/72 erfordras ett reservationsanslag av 900 000 kr.
Remissyttranden
Över riksnämndens promemoria den 20 maj 1970 ora provplanläggning av den kommunala beredskapen har efter remiss yttranden avgelts av civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, statens vägverk, sjöfartsverket, transportnämnden, riksrevisionsverket, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, skolöverstyrelsen, statens jordbmksnämnd, statens naturvårdsverk, överstyrelsen för ekonoraiskt försvar, statens vattenfalls-verk, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Jämtlands län saml Svenska kommunförbundet.
Remissinstanserna har intet att erinra mot riksnämndens beräkning av slatsbidragskostnadema för planläggning av den kommunala beredskapen. De remissinstanser som direkt uttalat sig i frågan tillstyrker förslaget att planläggningen genoraförs under femårsperioden 1971—1975. Ej heller förslaget om schablonmässigt beräknade statsbidrag föranleder någon erinran från remissinstansernas sida.
Departementschefen
Med hänsyn till den behållning som beräknas föreligga på anslaget vid utgången av löpande budgetår förordar jag atl anslaget för nästa budgetår las upp endast med ett formellt belopp. Detta innebär atl den fortsatta planläggningen av den kommunala beredskapen under nästa budgetår kommer all fortgå i något långsamraare takt än vad riksnämnden förordat.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret 1971/72 anvisa ell reservationsanslag av 1 000 kr.
F 5. Beredskap för oljebekämpning till sjöss
1970/71 Anslag 2 500 000 1971/72 Förslag 5500000
Tullverket har i början av år 1970 instruktionsmässigt ålagts att handha oljebekämpning till sjöss och i kustvattnen och fr. o. ra. budgetåret 1970/71 har anvisats ett särskilt anslag för ändamålet. Från anslå-
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
141
get bestrids utgifler för bl. a. anskaffning av bekärapningsanordningar och bekämpningsraedel, visst tekniskt utvecklingsarbete samt drift och underhåll av teknisk materiel ävensom ersättningar till korarauner vid ingripande mot oljeutsläpp lill sjöss.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Generaltull- Departements
styrelsen chefen
Stat
Viss personal inom kustbevakningsorganisationen
Anskaffning av bekämpningsanordningar och bekämpningsmedel m. m.
Tekniskt utvecklingsarbete beträffande bekämpningsanordningar och bekämpningsteknik
Drift och underhåll av teknisk materiel för oljebekämpning
Ersättningar till kommuner vid ingripande mot oljeutsläpp till sjöss
250 000
1 300 000
500 000
250 000
200 000 2 500 000
+ 250 000 + 150 000
-3 100 000 +2100 000
+ 750 000 + 750 000
+ 4100 000 +3 000 000
Generaltullstyrelsen
1. Medel bör anvisas för anlitande av konsulter och annan expertis på oljebekämpningsorarådel (+250 000 kr.).
2. Anskaffning av specialfartyg, bekärapningsanordningar och bekämpningsraedel medför på grund av all bl. a. högre tekniska krav än tidigare måste ställas på materielen ett starkt ökat medelsbehov (+3 100 000 kr.).
3. För bl. a. drift och underhåll av specialfartyg, underhåll av spridningsanordningar och hyror av lokaler för kustförråd erfordras ytterligare medel (+750 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning liU sammanställningen beräknar jag anslaget tiU 5,5 milj. kr. Jag har därvid beaktat atl vissa resurser i annan ordning koraraer att tillföras tuUverket för det ändamål som avses med anslaget. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tiU Beredskap för oljebekämpning till sjöss för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 142
KAPITALBUDGETEN Tolfte huvudtiteln
II STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
20. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna
1969/70 Utgift 1229 748 BehåUning 7 616145
1970/71
Anslag 5 747 000
1971/72 Förslag 1 000
Byggnadsstyrelsen
För budgetåret 1971/72 redovisas elt medelsbehov av sammanlagt 1 196 000 kr.
De i prop. 1970: 1 (bil. 14 s. 108—109) angivna kostnadsramarna har i vissa fall ökats beroende på den allmänna byggnadskostnadsstegringen som för perioden 1.4.1969—1.4.1970 uppgår lill 8 %. A andra sidan har kostnadsramarna för vissa andra objekt kunnat sänkas med sammanlagt 391 000 kr., vartUI koraraer all ett antal objekt slutredovisats lill en kostnad som med 386 000 kr. understiger gällande kostnadsramar.
Nybyggnaden för länsstyrelsen i Linköping för vUket objekt redogörelse har lämnats i prop. 1970: 1 (bil.-14 s. 108) har senarelagts. Byggnadstiden uppskattas till omkring ell och elt halvt år.
Den nybyggnad av länsstyrelsehus i Malmö som Kungl. Maj:l genora beslut 15.3.1968 uppdrog till styrelsen atl projektera fram t. o. m. huvudhandlingar torde ej kunna påbörjas förrän under våren 1972. Byggnadstiden uppskattas lill två år. Byggnadsstyrelsen avser alt återkomma med hemställan om byggnadsuppdrag, och har i avvaktan härpå beräknat en medelsförbmkning av 3 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
Departementschefen
Medelsförbrukningen under anslaget för innevarande och nästa budgetår beräknar jag lill 1 469 000 kr. resp. 11 895 000 kr. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enUgt följande investeringsplan och anslagsberäkning.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
143
INVESTERINGSPLAN (I OOO-tal kr)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsram |
Medelsförbrukning |
|
Bygg- |
Färdigställande |
||
|
|
|
|
|
|
|
start |
|
|
|
1.4.69 |
1.4.70 |
Faktisk |
Beräknad för |
mån/är |
mån/år |
|
|
|
|
|
t. 0. m. 30.6.70 |
70/71 |
71/72 |
|
|
|
Falun, länsstyrelsehus. |
|
|
|
|
|
4.70 |
10.70 |
|
etapp V |
2 875 |
2 895 |
2 633 |
220 |
40 |
12.63 |
2.65 |
|
Örebro, länsstyrelsehus |
8 875 |
8 875 |
8 855 |
20 |
— |
2.65 |
11.67 |
|
Karlstad, tillbyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
länsstyrelsehus |
10 450 |
10 400 |
10 290 |
110 |
—. |
1.66 |
8.67 |
|
Härnösand, ombyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
gamla länsstyrelsehuset |
1 100 |
1 170 |
1 158 |
12 |
— |
2.64 |
8.68 |
|
Umeå, om- och tillbyggnad |
|
|
|
|
|
|
|
|
av länsstyrelsehuset |
1 970 |
2 120 |
1 012 |
1050 |
50 |
12.69 |
10.70 |
|
Halmstad, skyddsrum för |
|
|
|
|
|
|
|
|
länsstyrelsen |
350 |
325 |
315 |
10 |
— |
3.68 |
1.69 |
|
Linköping, länsstyrelsehus |
13 975 |
15 000 |
— |
— |
10 000 |
8.71 |
12.72 |
|
Linköping, kv. Akilles, par- |
|
|
|
|
|
|
|
|
keringsplats och rivning |
200 |
101 |
93 |
8 |
— |
7.69 |
10.69 |
|
Malmö, länsstyrelsehus |
17 5001 |
18 9001 |
— |
— |
3 000 |
5.72 |
5.74 |
|
Umeå, datakontor |
1 600 |
1600 |
1 563 |
37 |
— |
10.65 |
9.66 |
|
Gävle, nybyggnad för data- |
|
|
|
|
|
|
|
|
kontor m. m. |
4 225= |
4 181 = |
4 179 |
2 |
— |
10.65 |
8.67 |
|
Reducering av medelsför- |
|
|
|
|
|
|
|
|
brukning |
— |
— |
— |
— |
- 1 195 |
— |
— |
|
Summa |
63120 |
65 567 |
30 098 |
1469 |
11895 |
|
|
Uppskattad kostnad
Härav 65 000 kr för arbeten i kriminalvårdsstyrelsens regi
Anslagsberäkning (1000- tal kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.1970
Anslag för 1970/71
Anslag för 1971/72 (förslag)
7 616
5 747
1
13 364
1970/71 1971/72
1 469 11 895
13 364
Jag heraställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att tUl Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret 1971/ 72 anvisa ell investeringsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 144
VU FONDEN FÖR FORLAG TILL STATSVERKET
2. Förskott till vissa plankostnader m. m.
|
|
Ingående behållning |
Anslag |
Utgift |
|
1969/70 1970/71 1971/72 Förslag |
153 188 374 188 374 188 |
2 700 000 2 700 000 2 000 000 |
2 479 000 '2 700 000 n 200 000 |
|
Preliminärt belopp |
|
|
|
Från anslaget förskotleras bidrag till kostnader för upprättande av regionplan i enlighet med byggnadslagstiftningens föreskrifter. Bestämmelser härom är givna i 132 § byggnadslagen (1947: 385, ändrad senast 1959: 611).
Planverket
Regionplanering enligt byggnadslagens bestämmelser pågår f. n. inora Göteborgs-, Kalmar-, Stockholms-, Sundsvalls- och Örnsköldsviksregionerna saml i Sjuhäradsbygden.
På anslaget tillgängliga medel den 1 juli 1970 uppgick till 3 074 188 kr. Av dessa beräknas 2 700 000 kr. komma att tas i anspråk under budgetåret 1970/71. För budgetåret 1971/72 beräknas behovet av förskott uppgå lill 2 400 000 kr. Anslaget föreslås bli tillfört ett belopp av 2 500 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning lill vad jag anfört under anslaget C 2. Bidrag till översiktlig planering m. m. beräknar jag behovet av förskottsmedel lill 2,2 milj. kr. Anslaget bör tas upp med 2 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl till Förskott till vissa plankostnader m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
145 Bihang
|
s |
|
t- |
|
•o |
|
3 |
|
cn |
|
|
|
'rt |
E |
C |
|
C |
o T3 |
|
|
O |
C |
C |
|
VI |
O |
u |
|
aj |
J |
s |
|
0-tu |
||
|
VI |
|
|
c |
|
|
iJ |
|
|
|
|
|
■33 |
|
|
J3 |
|
|
.g |
|
|
|
|
|
0 :- |
|
|
0.-0 |
|
|
3d |
t4-l |
|
1) -C U |
.§ K
•a
.
1
I
|
|
|
|
|
|
|
|
:C3 |
|
|
L. |
|
|
ii |
|
|
|
|
j; |
« |
|
irt |
.1 |
|
u |
1/5 |
|
Vi |
V) |
|
c |
C |
|
:cij |
:c3 |
|
►J |
|
i
I
|
Ä |
|
|
|
d |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
a> |
|
|
rt _i.i 1 |
jr a u VI ■a |
1 |
|
,s |
:0 .0 |
C |
|
u. |
Q. |
|
|
0) |
Q. |
cd |
|
2Z)Q |
||
|
|
0 a> |
|
|
sis: |
|
|
C C |
|
|
|
|
|
c/1 (/) |
|
|
M c |
|
|
C 0 |
|
|
h '3; |
|
«t-l |
0 — |
|
<1> |
X > |
|
|
cs u |
|
u |
HOS |
en
c
>
a
U
6U „ o x: o e ö .c o u
b u ra js
|
C |
u |
|
S |
|
|
'j |
■5 |
|
0 |
u |
|
|
Vi |
|
|
u. |
|
a |
2 |
|
|
«3 |
|
c |
v |
|
a |
:0 |
|
-i |
u. |
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet
146
Register
Sid. 1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A Civildepartementet m. m.
6 Civildepartementet
7 Kommittéer ra. ra.
7 Extra utgifter
B Länsstyrelserna m. m.
9 Allmän översikt
27 Länsstyrelserna
27 Lokala skattemyndigheterna
27 Kronofogdemyndigheterna
C Planväsendet
116 Statens planverk
118 Bidrag till översiktiig planering ra. ra.
D Lantmäteriväsendet*
126 Lantraäteriel
126 Myndighetsuppgifter
126 Förrättnings- och uppdragsverksamhet
126 Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
126 Utrustning
E Kartväsendet
128 Kartverket
129 Allmänna kartarbeten
132 Försvarsberedskap
133 Uppdragsverksamhet
134 Utrustning
F Räddningstjänst m. m.
135 Statens brandinspektion
136 Statens brandskola
137 Bidrag till förebyggande och släckning av brand
138 Bidrag till kostnader
för kommunal beredskap
140 Beredskap för oljebekämpning till sjöss
Sumraa för driftbudgeten
|
5 161 000 |
|
4 000 000 |
|
125 000 |
|
9 286 000 |
|
450 560 000 |
|
126 881000 |
|
118 182 000 |
|
695 623 000 |
|
10 036 000 |
|
300 000 |
|
10 336 000 |
|
13 944 000 |
|
1 000 |
|
7 007 000 |
|
1 150 000 |
|
22 102 000 |
|
27 521 000 |
|
606 000 |
|
1 000 |
|
1 200 000 |
|
29 328 000 |
|
965 000 |
|
1 817 000 |
|
2 400 000 |
|
1 000 |
|
5 500 000 |
|
10 683 000 |
|
777 358 000 |
* Preliminära belopp
Prop. 1971:1 Bilaga 14 Civildepartementet 147
KAPITALBUDGETEN
n statens allmänna fastighetsfond
142 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna 1 000
VII Fonden för förlag till statsverket
144 Förskott till vissa plankostnader m. m. 2 000 000
Summa för kapitalbudgeten 2 001 000 Totalt för civildepartementet 779 359 000
145 Bihang
ESSELTE Tftrcr, STHLK 73 0U423
Bilaga 15 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 15
Industridepartementet
ÖVERSIKT
Till industridepartementets verksamhetsområde hör ärenden rörande den allmänna näringspolitiken, industri och hantverk, bergsbruk, energiförsörjning, teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt statsägda företag.
En central uppgift för departementet är all utveckla den långsiktiga näringspolitiska planeringen. En sådan planering förutsätter tillgång lill såväl utbyggd information om väntade förändringar inom näringslivet som nya och förbättrade former för samarbete mellan företag och samhälle. Planeringen syftar ytterst till atl öka möjUgheterna alt effektivt utnjtja landets ekonomiska resurser och att tillgodose den enskilda människans krav på trygghet i ell näringsliv i snabb omvandling. Denna planering har ett nära samband med planeringen av samhälleliga program inom andra departements ansvarsområden.
Frågan om vidgat saraarbete mellan företag och samhälle har behandlats av samarbelsutredningen, vars förslag varit föreraål för en omfattande remissbehandling. Utredningen har lagt frara förslag om ett nytt informations- och samarbelssyslem mellan företag samt regionala och komraunala organ baserat på en särskild lag om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor m. ra. Som ett komplement föreslås en försöksverksamhet under högst fem år med samhällsrepresentation i styrelserna i elt begränsat antal aktiebolag. Utredningen rekommenderar vidare en motsvarande försöksverksamhet raed offentliga revisorer. Utredningen har också i samarbete med fondbörsutredningen föreslagit en vidgad offentlig redovisningsskyldighet för vissa aktiebolag och ekonomiska föreningar. Utredningens förslag är föremål för beredning. Proposition i ärendet avses Wi förelagd årets riksdag.
Ett grundläggande arbete på atl klarlägga olika utvecklingstendenser av betydelse för den näringspolitiska planeringen sker även genom särskilda industribranschutredningar. Detta arbete bedrivs i samarbete med bl. a. arbetsmarknadens parter och berörda näringslivsorganisationer. I anslutning härtill har överläggningar ägt rum i näringspolitiska rådet om strukturproblem inom olika industrigrenar, bl. a. den grafiska industrin, varvsindustrin samt textil- och konfektionsindustrin. Rådet 1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 2
har även behandlat vissa för flera branscher gemensararaa frågor såsom behoven av en förbättrad industriell service och miljö.
All målmedvetet främja teknisk forskning och industriell utveckling blir ett allt viktigare led i den långsiktiga näringspolitiken med hänsyn till angelägenheten av alt ytterligare stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft och atl utveckla tekniska lösningar på väsentliga samhällsproblem. En fortsatt ökning av styrelsens för teknisk utveckling (STU) resurser föreslås därför.
Sveriges invesleringsbank är elt viktigt näringspolitiskt medel och svarar mot väsentliga behov hos näringslivet. Banken har under del gångna året, liksom under år 1969, ökat sina låneutfäslelser med över 500 milj. kr. Därmed har inle endast bankens eget kapital utan även under de närmaste åren inflytande räntor och amorteringar intecknats. Del är därför angelägel atl investeringsbanken får möjligheter atl ta den svenska kapitalmarknaden i anspråk i en omfattning som garanterar en jämn och expansiv utveckling. Banken bör vidare kunna medverka tiU alt lösa företagens finansieringsproblem inte bara när del gäller investeringsprojekt ulan även i fråga om exportkreditgivning.
De små och medelstora företagen utgör en betydelsefuU del av del svenska näringslivet. Dessa företags problem ägnas särskild uppmärksamhet av den förra året tUlkallade delegationen för de mindre och medelstora företagen. Delegationen har tUl uppgift bl. a. atl samordna pågående utredningar om denna förelagsgmpp. Den har nyligen lagt fram förslag om inrättande av elt finansieringsinstitut med uppgift att förbättra de mindre och medelstora företagens möjligheter atl erhålla riskvilligt kapital. Delegationen har vidare i saraarbete raed berörda landsting och korarauner påbörjat regionala utredningar angående efterfrågan och tillgång på industriell service i Katrineholm—Vingåker och Kristianstad—Hässleholm-regionerna samt Tibro koramunblock. Resultaten av dessa utredningar kommer atl föreligga under året. Vidare förbereds en utredning om utbildningen av förelagsledare inom den mindre företagsamheten.
Den av riksdagen förra året beslutade omorganisationen av statens institut för företagsutveckling (SIFU) är under genomförande. Institutels utbildningsverksamhet har fortsalt atl öka.
Inom den statiiga företagsgruppen prövas i växande utsträckning nya former för arbetstagareinflylande och saraverkan. Delegationen för försöksverksamhet med företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen har breddal och intensifierat sin verksamhet. Försöksverksamhet pågår vid Svenska Tobaksakliebolagets Arvikafabrik. Förberedande undersökningar har inletts vid Uddevallavarvet och Karlskronavarvet. Motsvarande verksamhet kommer under året alt startas vid ytterligare arbetsplatser. Delegationen har vidare bedrivit en omfattande kontakt- och informationsverksamhet.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 3
Fortfarande föreligger en betydande regional obalans i fråga om sysselsättningsmöjligheterna i vårt land. För all åstadkomma ökad jämvikt måste i första hand skogslänen ges elt mer differentierat näringsliv. I syfte att främja den industriella utvecklingen inom dessa län har bl. a. Norrlandsfondens verksamhetsfält utvidgats så atl stöd kan utgå lill industriell service. Fonden skall även främja en samordnad utbyggnad av regional service i Norrland i syfte atl åstadkomraa en bättre industriell miljö. Fonden har i delta syfte beslutat upprätta ell induslrielll utvecklingscentrum i Skellefteå. Bakom delta centmm står förutom Norrlandsfonden bl. a. berörda landsting och företagareföreningar, SIFU, STU och statens provningsanstall. Delta centrum, som startar sin verksamhet under året, skall — i ett utbyggt skede — ha resurser för atl biträda företagen i arbetet alt föra fram en produkt från idé till produktionsstart. Vidare får det genom statens provningsanstalt särskUda resurser för atl bistå den norrländska industrin med provning och kvalitetskontroll. För nästa budgetår avses Norrlandsfonden erhålla ökade medel genom atl 5 milj. kr. föreslås bli anvisade över statsbudgeten utöver den fortsatta årliga avsättningen om 15 milj. kr. av vinsten från Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB).
Mycket stora utbyggnader har vidare beslutals vid Norrbottens Järnverk AB och vid AB Statens Skogsindustriers anläggningar i Norrbottens län. LKAB kommer under de närmaste fem åren att genomföra ett omfattande investeringsprogram vid sina anläggningar. Svenska in-duslrielableringsaktiebolagel har under år 1970 bl. a. övertagit elt antal företag inom byggmaterialbranschen främst i Norrland i syfte att skapa en konkurrenskraftig företagsgrupp på delta område och därmed stödja sysselsättningen. Därutöver har företagel — ensamt eller i saraarbete med andra förelag — genomfört ett antal nyetableringar inom stödområdet.
De internationella kontakterna inom departementets verksamhetsområde byggs successivt ul. Samarbete sker såväl bUaleralt som med en rad internationella organ. Kontakterna och informationsutbytet mellan de nordiska industridepartementen har förstärkts — utöver regelbundna överläggningar på ministernivå — genom alt företrädare för de danska, finska och norska industridepartementen beretts tillfälle alt närvara vid näringspolitiska rådets överläggningar.
Under år 1970 har inom ramen för det s. k. Aigrain-samarbelel, vilket omfattar EEC-länderna samt ett antal utanför EEC slående länder, däribland Sverige, diskussioner inletts om fastare samarbetsformer inom delar av del tekniska forsknings- och utvecklingsområdet.
Avtal om industriellt, tekniskt och vetenskapligt samarbete har under 1970 träffats med Sovjetunionen, Bulgarien och Jugoslavien. Med Sovjetunionen har också ingåtts ett avtal om samarbete i fråga om atomenergins fredliga utnyttjande, varigenom Sovjetunionen bl. a. åtar sig
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 4
att anrika naturligt uran för svensk räkning. Genom en skriftväxling har förutsättningar skapats för ett samarbete med Österrike rörande atomenergins fredliga användning.
De sammanlagda utgifterna över statsbudgeten inom industridepartementets verksamhetsområde beräknas för budgetåret 1971/72 till 1 305 milj. kr., fördelade med 286 milj. kr. på driftbudgeten och 1 019 milj. kr. på kapilalbudgeten. Delta innebär en ökning för nästa budgetår med totalt 305 milj. kr. Anslagen till STU föreslås öka med 18,5 milj. kr. till 125,5 milj. kr. Vidare tas under driftbudgeten upp tre nya anslag, nämligen 2,5 milj. kr. till omslällningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustriema, 5 milj. kr. som medelslillskoll lill Norrlandsfonden och 20 milj. kr. för utgifter vid statens gruvegendom. För nästa budgetår föreligger inle något behov av investeringsanslag lill statliga gruvor, vilket betyder en minskning med 12,5 mUj. kr. i förhållande lUl nu gällande riksslat. För förenade fabriksverken föreslås ett investeringsanslag om 42,5 milj. kr., dvs. en minskning med 11,7 milj. kr. i förhållande lUl motsvarande anslag innevarande budgetår. Anslaget till statens vallen-fallsverk föreslås bli ökat med 305 milj. kr. till 975 milj. kr. För alom-energiverksamhet inom AB Atoraenergi föreslås ett anslag på närmare 52 milj. kr.
Inom industridepartementets område arbetar f. n. tretton kommittéer och utredningar. Flertalet av dessa fortsätter sitt arbete under hela detta år.
Industribranschfrågor
Arbetet med varvsindustrins problem har fortsatt i enlighet med de riktiinjer som skisserades i en av riksdagen förra året godkänd proposition. Underhandlingar har inletts med de fyra storvarven. Arets riksdag kommer att föreläggas en särskild proposition i varvsfrågorna, varvid bl. a. Uddevallavarvel kommer atl behandlas. Intill utgången av detta år har staten ställt farlygskredilgarantier till varvens förfogande lUl ett sammanlagt belopp av 3,2 miljarder kr. På del internationella planet har under år 1970 världens ledande varvsnalioner inom ramen för OECD träffat avtal om ytterligare begränsning av rådande subventionering genom exportkrediter. Sverige fortsätter atl inom OECD verka för en sanering av varvsindustrins internationella konkurrensförhållanden.
TEKO-utredningen överlämnade i oktober 1970 sitt slutbetänkande med förslag rörande omställningshjälp och stöd till forskning och utvecklingsarbete. På grundval av belänkandet läggs nu fram förslag som för budgetåret 1971/72 innebär bidrag på 2,5 mUj. kr. för atl stimulera utnyttjandet av konsulttjänster inom textil- och konfektionsindustriema. Detta förslag jämte tidigare beslut om ulbildningsstöd och exporlfräm-jande åtgärder utgör tillsaramans ett tidsbegränsat integrerat program
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 5
med syfte atl stärka konkurrensförmågan hos utvecklingsbara delar av textil- och konfektionsindustriema.
En inlerdepartemental arbetsgrupp har under förra året arbetat med frågan om förbättrad effektivitet inora byggnadsorarådel. Som elt första resultat av gruppens arbete kommer en utredning atl analysera inslalla-tionsseklorn.
Introduktionen av ny teknik kommer all i väsentlig grad sätta sin prägel på den grafiska industrins utveckling under 1970-talet, vilket lorde få betydande återverkningar på bl. a. personalsidan. En utredning har därför tillsalts med uppgift atl göra en arbelskraftsprognos och en analys av produklivitetsförhållandena inom den grafiska industrin.
Den svenska järn- och metallmanufaklurinduslrin slår beträffande sin traditionella tillverkning inför krav på betydande omställningar som kan leda till regionala problem. En utredning har därför tillsatts med uppgift alt analysera nuläge och utvecklingstendenser inom denna industrigren.
Under 1970-talet kommer krav på betydande omställningar att ställas även på den Iräbearbetande industrin. Inför denna utveckling har som en första åtgärd lillsatls en utredning om möbelindustrin.
Bergsbruk och naturresurser
1967 års gmvutredning har lagt fram förslag, vilka syftar till att främja en gynnsam utveckling av den mellansvenska gruvindustrin. Förslagen är f. n. under reraissbehandling liksora gruvrättsutredningens förslag lill gruvrältslig speciallagstiftning. Dessa förslag jämte gruvrättsutredningens förslag lill ny gruvlag syftar till all stärka samhällets möjligheter atl främja en långsiktig strukturomvandling av gruvnäringen.
Ansvaret för prospektering och inventering av landets mineraltillgångar ligger till stor del på staten. 1964 års geologiulredning väntas inom kort avge förslag rörande den framtida inriktningen och omfattningen av den geologiska karteringen, raalraprospekteringen samt inventeringen av våra liUgångar av grundvatten, sand och grus för olika ändamål. Havsområdena beräknas i framliden få stor betydelse för bl. a. utvinningen av mineralråvaror. Havsresursutredningen väntas under året lägga fram förslag om program för saml organisation och finansiering av svensk havsutforskning.
Sveriges geologiska undersökning föreslås för nästa budgetår få en total medelsanvisning om drygt 31 milj. kr. Utöver medel till geologisk karlering och prospektering föreslås ökade resurser för inventering av våra tillgångar av grundvatten i vissa regioner samt sand och grus på konlinenlalsockeln.
AB Slalsgruvor beräknas kunna inleda brytning och anrikning av wolfram-malm i Yxsjöberg i höst. Oljeprospektering AB har fortsatt sin
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 6
verksamhet med flygmagnetiska och seismiska mätningar i södra Östersjön. Under året kommer djupborrningar alt äga rum i Skåne.
Gruvföretagen i landet planerar att öka sin produktion av såväl järnmalm som andra malmer. LKAB utvidgar sin verksamhet i Malmberget och Boliden AB avser atl öka produktionskapaciteten till det dubbla vid koppargruvan Aitik.
Energiförsörjning
Energimarknaden i Sverige har under år 1970 utsatts för påfrestningar. Den onormalt låga tUlrinningen till vattenmagasinen medförde all en kortare tids elkraflransonering fick tillgripas under senvintern. Vidare har en kraftigt ökad efterfrågan i världen, brist på tanklonnage m. m. medfört knapphet på olja, vilket lett lill betydande prisökningar.
Ett omfattande utredningsarbete har bedrivits under de senaste åren beträffande tillgodogörandet av de outnyttjade vattenkrafttillgångarna i Norrland. Utredningarna har klarlagt atl en inte oväsentlig utbyggnad av vattenkraften är motiverad från såväl kraflekonomiska som syssel-sällningspoliliska synpunkter. Den fortsatta utbyggnaden måste emellertid ske under stort hänsynstagande tUl väsentliga miljöintressen.
Landets behov av elkraft beräknas under 1970-lalet öka med ca 8 "/o årligen, vilket innebär en fördubbling på mindre än tio år. Statens vallenfallsverk, som svarar för ca 45 »/o av elproduktionen, bedöms under den närmaste tioårsperioden behöva investera 8 å 9 miljarder kr. För budgetåret 1971/72 föreslås vatlenfallsverkets investeringsanslag öka från 670 milj. kr. till 975 milj. kr. I investeringsprogrammet ingår bl. a. påbörjandet av nya vatlenkraftstalioner i Norrland. Medel anvisas vidare för ytterligare elt oljekraftverk. Under investeringsanslagel tas även upp 160 milj. kr. för inköp av uran lill alomkraflslalionen i Ringhals.
Den totala installerade atomkraften i landet beräknas år 1980 läcka inemot 40«/o av landets kraftbehov. Under innevarande år väntas det första aggregatet i Oskarsharans atomkraflverk bli tagel i drift.
Mot bakgrund av den betydelse atomkraften sålunda kommer alt få för det totala kraftutbudet övervägs f. n. frågan om Sveriges försörjning på lång sikt med uran och olika tjänster inom bränslecykeln. En redovisning av frågan kommer att lämnas till årets riksdag. Möjligheterna att förlägga atomkraflverk i eller nära samhällen undersöks av en särskild utredning.
Vid fortsatta överväganden rörande distributionen av elkraft i landet har det framstått som önskvärt att få till stånd så stora distributionsenheter att en effektiv och rationell energiförsörjning garanteras även på sikt. En särskild utredning kommer att närmare undersöka denna fråga.
1968 års utredning om rörtransport av olja och gas har lagt fram
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 7
ett betänkande angående de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för anläggning och drift av rörledningar för transport av olja. Elt andra betänkande angående naturgasledningar väntas bli fraralagl hösten 1971.
Teknisk forskning och utveckling
Mot bakgrund av den tekniska forskningens och del industrieUa utvecklingsarbetets betydelse bl. a. för atl främja den svenska industrins internationella konkurrenskraft föreslås en förstärkning av anslagen till styrelsen för teknisk utveckling (STU). De ökade resurserna avses bli disponerade främst för atl stimulera tekniskt utvecklingsarbete med syfte att la fram avancerade produkter, metoder och processer för industrin. Insatser kommer vidare atl koncentreras på teknisk utveckling för atl lösa angelägna problem inom såväl den yttre som den inre miljön. Anslagen lUl STU föreslås för nästa budgetår öka med totalt 18,5 milj. kr. tUl 125,5 milj. kr., varav 75 milj. kr. får disponeras för fleråriga åtaganden.
Uppbyggnaden av särskilda institutioner för tillämpad teknisk forskning, provningsverksamhet eUer utvecklingsarbete har ökat kraven på samordning i syfte atl åstadkomma bl. a. elt mer effektivt resursutnyttjande. Detta problem har belysts av 1969 års utredning för samordnad forskning. Samordningsfrågorna prövas f. n. i berörda departement. Förutsättningar och arbetsformer för all bedriva statlig provningsverksara-hel är likaledes föremål för prövning.
Betydelsen av verksamheten vid de statliga provningsanstalterna — statens provningsanstall och statens skeppsprovningsanstalt — avspeglar sig i en stigande efterfrågan på anstalternas tjänster.
Den svenska atomkraftutbyggnaden under 1970-talel representerar en investering av närmare 8 miljarder kr. och koraraer att placera vårt land i främsta ledet, när det gäller installerad effekt räknat per invånare. För atl programrad fraragångsrikl skall kunna genoraföras, fordras en målmedveten insats inte endast av kraflförelag och lUlverkare ulan även av berörda forsknings- och utvecklingsorganisationer. Forsknings- och utvecklingsarbetet vid AB Atomenergi har stor betydelse för svensk industris möjligheter atl inom och utom landet fraragångsrikl raarknadsföra reaktorer, bränsle och koraponenter till atomkrafl-stationer. För nästa budgetår föreslås bidraget lill atomenergiverksamhel inora AB Atomenergi uppgå till närmare 52 milj. kr. Den av riksdagen år 1970 godtagna långtidsplanen för bolagels verksamhet under budgetåren 1970/71—1974/75 ger stabilitet åt verksamheten. Utöver statsbidraget uppbär bolaget dessutom betygande intäkter av uppdragsverksamhet m. m.
Anslaget till internationellt atomenergisamarbete föreslås uppgå till 4,1 milj. kr. under budgetåret 1971/72. För Sveriges del utgör det internationella samarbetet ett värdefullt komplement tUl det inhemska utvecklingsprogrammet.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 8
Statsägda företag
För ell år sedan fördes ägarfunktionen för de flesta statsägda företagen samraan genom tillkomsten av Statsföretag AB. Bättre förutsättningar har härigenom skapats för atl utnyttja den statliga företagsgruppens gemensamma resurser för ökad effektivitet och lönsamhet. Samordningen av de statsägda företagens verksamhet ökar möjligheten att använda dessa sora ett instrument i närings- och regionalpolitiken.
Under sitt första verksamhetsår har Statsförelag AB huvudsakligen måst inrikta sina resurser på att utveckla organisation och administrativa system för företaget, former för samordning av dotterbolagens verksamhet etc. Vidare har Statsföretag AB:s resurser i stor utsträckning tagits i anspråk för att tillsammans med berörda dotterföretag utreda och ta StäUning till de omfattande investeringsprogram som redovisas i del följande.
Dessutora har Statsföretag AB förvärvat eller ingått som delägare i ett antal bolag. Bl. a. har samtliga aktier förvärvals i SMT Machine Company AB. Statsföretag AB har tiUsammans med AB Eiser bildal Stigtex AB som bedriver spinnerirörelse i Dalsland, varigenom sysselsättning säkras i en industrifatlig del av landet samtidigt som en från beredskapssynpunkt viktig tillverkning kan bibehåUas. Statsföretag AB har även förvärvat 10 "/o av aktierna i BUlman Regulator AB. Vidare har bolaget förvärvat 75 o/o av aktierna i Devac AB för exploatering av en metod för sloftavskiljning sora kan väntas få betydelse i railjö-och arbetsskyddssammanhang. Statsföretag AB har också förvärvat ak-tieraajoritelen i AB Sonab, som tillverkar Carlsson-högtalaren och i övrigt bedriver utveckling och tillverkning av produkter inora området för koramunikalionsradioteknik.
Ett stort antal projektförslag har under året inkommit till Statsföretag AB från såväl den offentliga som den privata sektorn. Dessa förslag analyseras och utvärderas av bolaget.
Norrbottens lärnverk AB (NJA) har beslutat all i en betydande utbyggnad av sina anläggningar fram lill år 1974 investera närmare 430 milj. kr. Kapaciteten vid järnverket kommer härigenom att i det närmaste trefaldigas.
LKAB:s investeringsprogram för den närmaste femårsperioden omfattar ca 200 milj. kr. per år. En betydande del härav avser anriknings-och kulsinlerverk i Malmberget. Investeringarna i Malraberget, sora beräknas vara genomförda år 1974, innebär en ökning av produktionen där från nuvarande knappt 7 milj. ton lUl drygt 9 milj. ton färdiga produkter. Samtidigt sker en betydande ökning av förädlingsgraden genom atl andelen slig och pellels ökas från f. n. ca hälften lill ca fyra femtedelar av produktionen.
Utbyggnaden inom AB Statens Skogsindustrier (Assi) av Karlsborgs bruk och Lövholmens linerbruk, som är kostnadsberäknad lill 315
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 9
milj. kr., fortgår programenligt. Vidare har Assi ingått som delägare i ett bolag som planerar att i Hyltebruk uppföra ett pappersbruk med en årlig produktion av 165 000 lon tidningspapper.
De tre statsägda företagen NJA, Assi och LKAB koraraer alltså att investera ca 1 750 milj. kr. i Norrbottens län under de närmaste fem åren.
TUlsammans med Standard Radio & Telefon AB och SAAB-SCANIA har Svenska utvecklingsakliebolagel bUdat Stansaab Elektronik AB för produktion och marknadsföring av datasystem för bl. a. sjukvård, utbildning och trafikledning. Utvecklingsbolaget har vidare tillsamraans raed Kooperativa förbundet och Svenska komraunförbundel bUdat Svenska Kasett-TV AB.
En särskild delegation har tUlkaUals med uppgift att samordna de statliga läkeraedelsproducerande enheternas verksamhet i syfte att åstadkomraa bästa möjliga resultat av deras samlade resurser.
Förenade fabriksverken har under år 1970 förvärvat samtiiga aktier i Kredit AB G. M. Flink & Co (numera Viking Sport Arms Co AB) och i samband därmed från Husqvarna Vapenfabriks AB tagit över dess tillverkning och försäljning av handeldvapen. Fabriksverken har även inköpt samtiiga aktier i AB Avimat, som bedrev tUlverkning av länd-rör ra. m. Bolagets verksamhet har överförts tiU Zakrisdalsverken i Karlstad.
För domänverket har en ekonomisk femårsplan för perioden 1970— 1974 upprättats. Enligt denna plan beräknas domänverket av sin vinst inleverera 23 milj. kr. per år tUl staten. Verket har förvärvat aktierna i Skogsdon AB, som säljer verktyg och annan utrustning för skogsbruk.
Uppgifter ora de statliga bolagen och affärsverken har saramanslällts i pubUkationen "Statiiga förelag".
Sammanfattning
Förändringarna inom industridepartementets verksamhetsoraråde i förhållande till raotsvarande anslag i riksstalen för budgetåret 1970/71 framgår av följande samraanstäUning. Beloppen anges i milj. kr.
|
Anvisat |
Förslag |
Föränd- |
|
1970/71 |
1971/72 |
rmg |
|
10,8 |
11,0 |
+ 0,2 |
|
9,8 |
17,8 |
+ 8,0 |
|
31,3 |
52,3 |
+ 21,0 |
|
7,5 |
4,3 |
- 3,2 |
|
191,0 |
200,5 |
+ 9,5 |
|
0,2 |
0,1 |
- 0,1 |
|
250,6 |
286,0 |
+ 35,4 |
DRIFTBUDGETEN
Trettonde huvudtiteln
A. Industridepartementet m. m.
B. Industri m. m.
C. Bergsbruk
D. Energiförsörjning
E. Teknisk utveckling ra. ra.
F. Domänverket
Summa driftbudgeten
' Medel på tUläggsstat har inte tagits med.
It Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 10
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
E. Förenade fabriksverken
F. Statens vattenfallsverk
G. Domänverket
II. Statens allmänna fastighetsfond
V. Fonden för låneunderstöd
VII. Fonden för förlag tUl statsverket
Summa kapitalbudgeten Totalt för industridepartementet
|
Anvisat' |
Förslag |
Föränd- |
|
1970/71 |
1971/72 |
ring |
|
55,0 |
42,5 |
- 12,5 |
|
670,0 |
975,0 |
-1- 305,0 |
|
5,2 |
1,0 |
- 4,2 |
|
1,5 |
|
- 1,5 |
|
5,5 |
1,0 |
- 4,5 |
|
12,5 |
|
- 12,5 |
|
749,7 |
1 019,5 |
+ 269,8 |
|
1 000,3 |
1 305,5 |
+ 305,2 |
' Medel på tilläggsstat har inte tagits med.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 11
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj: t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1970.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1971/72 inom industride-parleraentets verksamhetsområde och anför.
DRIFTBUDGETEN
Trettonde huvudtiteln
A. INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.
A 1. Industridepartementet
1969/70 Utgift 5 149 431
1970/71 Anslag 6 930 000
1971/72 Förslag 7 079 000
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Personal |
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
58 25 |
-t- 1 + 1 |
|
|
83 |
-t- 2 |
|
Anslag |
|
|
|
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar (även utrikes tjänsteresor) Expenser LÖnekostnadspälägg |
5 251 000 20 000 150 000 300 000 1 209 000 |
+ 59 000 of. + 10 000 + 15 000 + 65 000 |
|
|
6 930 000 |
-f 149 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
12
Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1965: 65 s. 19, SU 105, rskr 295) beslutat inrätta en tjänst som departementsråd i industridepartementet. Tjänsten har inrättats för beredning av frågor rörande statsägda förelag. Samtidigt har en tjänst som kansliråd dragils in.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 7 079 000 kr. Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
atl till Industridepartementet för budgetåret 1971/72 anvisa ell förslagsanslag av 7 079 000 kr.
A 2. Tekniska attachéer m. m.
1970/71 Anslagi 150 000
1971/72 Förslag 197 000
Anslaget Teknisk-vetenskapliga attachéer.
Från delta förslagsanslag bestrids kostnaderna för en tjänst som teknisk attaché, stationerad i Paris för bevakning av bl. a. rymdfrågor.
|
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Anslag |
|
|
||
|
Avlöningar |
|
|
71000 |
-i- 42 000 |
|
Bostadskostnader |
|
|
34 000 |
of. |
|
Sjukvård |
|
|
1000 |
of. |
|
Expenser (och reseersättningar inom |
verks amhets- |
|
|
|
|
områdena) |
|
|
20 000 |
+ 2 000 |
|
Ersättningar för resor |
tiU och frän Sverige vid |
|
|
|
|
tjänsteuppdrag och semester |
|
12 000 |
+ 2 000 |
|
|
Lönekostnadspålägg |
|
|
12 000 150 000 |
+ 1000 + 47 000 |
I Moskva, Paris, Tokyo och Washington finns teknisk-vetenskapliga attachéer, som tillika är kontaktmän för Ingenjörsvetenskapsakademien. Styrelsen för teknisk utveckling bestrider deras avlöningar m. m.
Benämningen på det nuvarande förslagsanslaget lill teknisk-vetenskapliga attachéer bör med giltighet fr. o. m. nästa budgetår ändras till Tekniska attachéer m. m.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 197 000 kr. Jag har därvid beräknat medel bl.a. för biträdeshjälp ål den tekniske attachén. Medel härför har innevarande budgetår anvisats under tredje huvudtiteln.
Jag hemstäUer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt lill Tekniska attachéer ni. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 197 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 13
A 3. Kommittéer m. m.
1969/70 Utgift 2 641630 Reservation 358 370
1970/71 Anslag 3 500 000
1971/72 Förslag 3 500 000
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att lill Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
A 4. Extra utgifter
1969/70 Utgift 111164 Reservation. 38 836
1970/71 Anslag 200 000
1971/72 Förslag 200 000
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
14
B. INDUSTRI M. M.
B 1. Statens institut för företagsutveckling: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgifti 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
3 460 429
4 287 000 4 525 000
' Anslagen Statens institut för hantverk och industri: Förvaltningskostnader och Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inredning.
Statens institut för företagsutveckling (SIFU) har lill uppgift att främja näringslivels tekniska och ekonoraiska utveckling raed särskild hänsyn till de mindre och medelstora industriföretagen saml hantverket.
Det åligger institutet bl. a. atl bygga upp kunskaper och erfarenheter i tekniska, administrativa, kommersiella och ekonomiska frågor av betydelse för utvecklingen inom industri och hantverk saml alt förmedla dessa kunskaper genom kurser, föreläsningar, publiceringsverksamhet och rådgivning. Institutet bedriver även försöks- och utvecklingsarbete saml utför provningar och undersökningar.
Institutei leds av en styrelse. Chef är en överdirektör. Inom institutei finns tre byråer. Dessa är allmänna byrån, informations- och ulbild-ningsbyrån saml tekniska byrån. Regionalkontor finns i Malmö, Göteborg, Härnösand och Luleå.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Avlöningar Sjukvård Reseersättningar Utrustning och inredning
därav engångsutgifter Lokalkostnader Vissa expenser Utredningar Intern utbildning Lönekostnadspålägg
|
|
Institutet |
Dep.chefen |
|
|
27,5 |
|
+ 6,5 |
of. |
|
21 |
|
-1- 2 |
—1 |
|
48,5 |
|
+ 8,5 |
—1 |
|
2 211000 |
+ |
614 000 |
+ 83 000 |
|
5 000 |
|
of. |
of. |
|
__ |
+ |
20 000 |
+ 10 000 |
|
400 000 |
-f- |
360 000 |
— |
|
|
( + |
212 000) |
(-) |
|
1 051 000 |
+ |
238 000 |
4-199 000 |
|
— |
+ |
120 000 |
— |
|
100 000 |
— |
100 000 |
—100 000 |
|
— |
+ |
70 000 |
— |
|
520 000 |
+ |
174 000 |
+ 46 000 |
|
4 287 000 |
-fl 496 000 |
-f 238 000 |
|
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 15
Statens institut för företagsutveckling
1. Löne- och prisomräkning 542 000 kr., varav 60 000 kr. utgör lönekostnadspålägg.
2. Enligt beslut av riksdagen (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 34, SU 13, rskr 13) skall institutet bedriva viss egen utredningsverksamhet. Institutets allmänna verksamhet bör även orafatla marknadsföringsfrågor. Vidare bör institutets kursverksamhet inriktas bl. a. på företagsledareutbildning och nya tekniska yrken inom områden med snabb utveckling. För var och en av dessa tre nya arbetsuppgifter behövs ytterligare en tjänst som byrådirektör (+ 220 000 kr.).
3. I likhet med institutets övriga tio sektionschefstjänster bör tjänsterna som chef för resp. allraänna, eltekniska saral process-, mät- och kvalitetstekniska sektionerna föras upp på institutets personalförteckning. Härför erfordras tre tjänster som avdelningsdirektör (-t- 263 000 kr.).
4. Som sekreterare åt var och en av cheferna för institutels tre byråer erfordras ett kvaUficerat biträde (-1- 98 000 kr.).
5. För att biträda vid institutets utåtriktade tekniska information behövs en dokumentalisl, varför en tjänst som byråingenjör bör inrättas. Samtidigt kan arvodet till en halvtidsanställd biblioteksamanuens dras in (4- 34 000 kr.).
6. Med anledning av övergång till nytt redovisningssystem kan en biträdestjänst dras in (— 27 000 kr.).
7. Medel bör anvisas för reseersättningar som har samband med institutets myndighetsfunktion (-1- 20 000 kr.).
8. Engångsanvisning fordras för ny telefonväxel (-f-191 000 kr.) och för möbler m. m. till nya tjänsterum (+ 21 000 kr.).
9. Kostnader till följd av ökat lokalinnehav (-|- 16 000 kr.).
10. Institutet bör anvisas expensmedel för den aUmänna administrationen (4- 20 000 kr.) och för redovisningscenlralens befattning med institutets verksarahet (-|- 100 000 kr.).
11. Medel behövs för utbildning av institutets personal (-1-70 000 kr.).
12. Medel för ytterligare utredningar och förberedelser för den fortsatta oraläggningen av institutets verksamhet erfordras inte fr. o. ra. budgetåret 1971/72 (— 100 000 kr.).
Departenientschefen
I prop. 1970: 1 (bil. 15 s. 30) redovisade jag min syn på de förslag, som lagts fram av utredningen om statens institut för hantverk och industri i betänkandet Aktiv företagsutveckling (Stencil Fi 1968: 9). Jag delade därvid utredningens uppfattning all de statliga stöd- och serviceåtgärderna för den mindre och medelstora industrin behövde samordnas. På grund av vissa pågående utredningar, främst kommerskollegieutred-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
16
ningen och exportfrämjandeutredningen, vilka berör den statiiga administrationen inom detta och angränsande områden, fann jag det inte möjligt atl la ställning till utredningsförslaget i dess helhet. För att onödiga dröjsmål skulle undvikas, förordade jag emellertid en partiell omorganisation av institutet och förstärkning av dess resurser.
Enligt riksdagens beslut (SU 13, rskr 13) omorganiserades institutet fr. o. m. den 1 juli 1970. I samband därmed erhöll institutet även sitt nuvarande namn.
Kommerskollegieulredningen väntas lägga fram sina förslag under 1971. Med hänsyn härtill är jag inte nu beredd alt föreslå en ytterligare förstärkning av institutets resurser. För nästa budgetår räknar jag därför med i stort sett oförändrade anslag.
Med hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl lill Statens institut för företagsutveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 525 000 kr.
B 2. Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m.
1969/70 Utgifti 1522 969 Reservation —
1970/71 Anslag 2 200 000
1971/72 Förslag 2 400 000
Anslaget Statens institut för hantverk och industri: Bidrag tiU kursverksainheten.
Anslaget är avsett atl täcka dels inkomstunderskotl främst för institutets undervisningsverksamhet, dels kostnader för visst särskUt utvecklings- och utredningsarbete.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Institutet
Dep.chefen
Personal
Handläggande personal Övrig personal
105 87,5
192,5
-f3 -1-1,5
+4,5
' Enligt institutets bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
17
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|||
|
|
|
Institutet |
Dep.chefen |
||
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Bidrag till undervisningsverksamhet |
600 000 |
+ 1 800 000 |
+ 400 000 |
||
|
Stipendier för fortbildning |
400 000 |
+ |
400 000 |
-t- 100 000 |
|
|
Bidrag till informations- och doku- |
|
|
|
|
|
|
mentationstjänst |
100 000 |
|
of. |
|
|
|
Medel för särskild insats i övre |
|
|
|
|
|
|
Norrland |
400 000 |
+ |
500 000 |
|
of. |
|
Medel för vissa utredningar |
300 000 |
+ |
200 000 |
|
|
|
Bidrag tUl fortbildning av företagare- |
|
|
|
|
|
|
föreningarnas personal |
100 000 |
+ |
60 000 |
|
|
|
LÖnekostnadspälägg vid arvoden till |
|
|
|
|
|
|
speciallärare m. fl. |
300 000 |
- |
300 000 |
- 300 000 |
|
|
|
2 200 000 |
+ 2 660 000 |
+ 200 000 |
||
Statens institut för företagsutveckling
1. Utbildningsverksamhet, främst genom
korta koncentrerade fort
bildningskurser, är institutets lill orafatlningen största uppgift. Institutei
framhåller angelägenheten av all kursavgifterna kan hållas på en rim
lig nivå och föreslår ett statligt bidrag som motsvarar 60 kr. per under-
visningstimrae. Vid beräknade 33 000
timraar skulle detta motsvara ett
bidragsbehov av 2 mUj. kr.
Institutet föreslår att medlen till lönekostnadspålägg vid arvoden till speciallärare m. fl. fr. o. m. nästa budgetår räknas in under bidraget till undervisningsverksamheten. Beloppet bör räknas upp till 400 000 kr. med hänsyn till beräknade timersättningar och förutsedd volymökning.
2. Med hänsyn till del ökade statiiga stödet till vuxenutbildning, väntad kostnadsökning och höjda kursavgifter bör slipendiemedlen för fortbUdning höjas från 400 000 kr. till 800 000 kr.
3. Medlen för institutets Norrlandsprogram bör ökas från 400 000 kr. liU 900 000 kr. Institutet har därvid räknat med alt av medelsökningen utnyttja 200 000 kr. för samarbete med Västerbottens läns landsting beträffande utställningen Expolaris i Skellefteå, 100 000 kr. för all inrätta ett utbildningscentmm i Älvsbyn och 200 000 kr. för uppsökande kon-sulentverksamhel m. m.
4. För att öka institutets allmänt utredande verksamhet bör det härför disponibla beloppet höjas från 300 000 kr. liU 500 000 kr.
5. Sju kurser planeras för fortbildning av företagareföreningarnas personal. Kostnaderna beräknas därvid stiga från 100 000 kr. till 160 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning lill vad jag anfört vid min anmälan av institutets anslag tUl förvaltningskostnader är jag inte beredd atl förorda någon större uppräkning av förevarande anslag. I syfte atl förbättra institutets
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 18
möjligheter atl vidareutveckla främst den utbildningsverksamhet, som är inriktad på förelagsledare inom mindre och medelstor industri, har jag räknat med en ökning av bidraget lill undervisningsverksamheten med 100 000 kr. Jag finner del vidare angelägel atl stipendiemöjligheterna för fortbildning byggs ut. För ändamålet beräknar jag sararaanlagt 500 000 kr. för nästa budgetår. Totalt beräknar jag anslaget till 2,4 milj. kr.
I detta saramanhang vill jag anraäla att förevarande anslag under budgetåret 1969/70 raerbelastats med 784 000 kr. Anslag av denna typ är maximerade av riksdagen. I budgetredovisningen för budgetåret 1969/70 har det därför varit nödvändigt att redovisa ifrågavarande belopp som förskott för budgetåret 1970/71. Riksrevisionsverket har med anledning av del inträffade avgivit en revisionspromemoria, som f. n. är föremål för remissbehandling. När ärendet har slutiigt beretts avser jag atl återkomma till Kungl. Maj:t.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens institut för företagsutveckling: Bidrag till främjande av företagsutveckling m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.
B 3. Främjande av hemslöjden
1969/70 Utgifti 611083 Reservationi 34109
1970/71 Anslagi 825 000
1971/72 Förslag 825 000
' Anslaget Befrämjande av hemslöjden
Från anslaget, som disponeras av kommerskollegium, läranas bidrag till olika hemslöjdsändamål.
Kommerskollegium
I hemslöjdsulredningens betänkande (Stencil Fi 1967: 9) förordades atl en hemslöjdsförening i varje län får bidrag från det allmänna för att täcka kostnaderna för en hemslöjdskonsulent med i princip lika tUlskott från staten och från berört landsting.
Genomförandel av 1968 års riksdagsbeslut om en nyordning och förstärkning av del statliga stödet till hemslöjden på grundval av hemslöjdsutredningens betänkande påbörjades under budgetåret 1968/69. Den nya organisationen har nu i stort sett genomförts i landet. Vissa lokala förhållanden har dock medfört, atl frågan om landstingens principiella inställning till bidragens storlek samt om organisationen av länshemslöjdsförening eller länsheraslöjdsförbund i ett par fall ännu inte kunnat lösas.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 19
Mot denna bakgrund föreslår koraraerskoUegiura, att för budgetåret 1971/72 statsbidrag utgår till en konsulent på heltid i 22 län, medan återstående två län får bidrag till en halvtidsanstäUd konsulent.
Eftersom den nya ordningen torde vara genoraförd budgetåret 1971/ 72 räknar kollegiet raed att bidragen lUl övergångskostnader skall kunna rainskas raed 40 000 kr.
Vidare föreslår koraraerskoUegiura bl. a. ökat bidrag till Svenska hera-slöjdsföreningarnas riksförbund och ytterligare medel för specialiserad rådgivning utöver den allraänna rådgivning sora handhas av heraslöjds-konsulenterna.
På grundval av de beräkningar som gjorts inom kollegiet föreslås atl anslaget höjs med 180 000 kr. till samraanlagt 1 005 000 kr.
Departenientschefen
Med hänsyn till en viss minskning av medelsbehovet för övergångskostnader bör möjlighet föreligga att inom ramen för anslaget genomföra den av kommerskollegium föreslagna konsulentorganisationen. Anslaget bör för nästa budgetår föras upp raed oförändrat belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslaa av 825 000 kr.
B 4. Medelstillskott till Norrlandsfonden
Nytt anslag (förslag) 5 000 000
Norrlandsfonden, som bildades år 1961, har till uppgift atl främja näringslivets utveckling i Norrland. Fondens verksamhet har hittills finansierats genora årliga avsättningar av statens andel av LKAB:s vinstmedel. Sålunda har fonden för vart och ett av åren 1961—1970 tillförts 15 milj, kr. Riksdagen beslöt åren 1961 (prop. 77, SU 89, rskr 233) och 1966 (prop. 21, SU 32, rskr 97) atl verksamhetsperioden i vartdera fallet skulle omfatta fem år. Den andra av dessa perioder utlöpte raed utgången av år 1970.
Enligt statsmakternas ställningstaganden (prop. 1970: 85, SU 106, rskr 272) skall fondens verksamhetsoraråde under ytterligare en femårsperiod fr. o. ra. år 1971 utvidgas så atl stöd kan utgå även till vissa andra projekt än sådana sora kan hänföras till manufaktureringsindustrin. Vidare skall fonden ha liU uppgift alt saraordna den industriella servicen i Norrland. Med hänsyn lill fondens vidgade verksamhetsområde skall det årliga medelsrillskottel ökas till 20 milj. kr., varav 15 milj. kr., som hittills, avsätts av statens vinst från LKAB. Förslag läggs nu fram
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 20
ora finansieringen av del ytterligare medelstillskott om 5 mUj. kr. som skall ske inora den fastlagda raraen för del totala regionalpolitiska stödet (prop. 1970: 75, SU 103 och BaU 40, rskr 270 och 304).
I proposition 1970: 85 (s. 21) anfördes bl. a. att fonden borde pröva frågan om ett industriellt utvecklingscentrum (lUC) i Skellefteå. I överensstämmelse härmed har fonden på grundval av en utredning, som utförts av en arbetsgmpp, funnit atl detta bör kora-ma till stånd. En särskUd utredningsman har vidare av fonden fått i uppdrag atl närmare precisera verksamhetsinriktningen för lUC och utarbeta förslag till organisation. Utredningsmannens förslag, som grundar sig på fondens nyssnämnda utredning, överlämnades lUl fonden i december 1970. Del innebär i huvudsak följande.
IUC:s huvudsyfte är atl bistå industrin i produktutvecklingsarbetet. I ett utbyggt skede avses sålunda lUC ha resurser för att — kort uttryckt — biträda företagen i arbetet atl föra fram en produkt från idé lill produklionsslart. Verksamheten skall främst inriktas på atl betjäna mindre och medelstor industri i övre Norrland och byggas upp i nära kontakt med redan existerande serviceinstitutioner och befintlig industri. lUC föreslås få fem huvudfunktioner, nämligen en marknadsfunktion, en produklutvecklingsfunktion, en provnings-/konlrollfunktion, en utbildningsfunktion och ell s. k. kontaktsekretariat. För provnings-/kon-irollfunktionen avses statens provningsanstall svara genom atl en av an-stallen föreslagen kvalitetskontrollstation i Skellefteå ingår som en enhet i lUC. Utbildningsverksamheten inom lUC föreslås bli adrainistre-rad av statens institut för företagsutveckling, som redan är engagerat i sådan verksamhet i Norrland.
lUC skall vidare bedriva sin verksarahet i nära kontakt med berörda landsting och företagareföreningar. Ett samarbete avses även komraa till stånd raellan lUC och den organisation för högre teknisk utbUdning och forskning som skall upprättas i övre Norrland (jfr prop. 1970: 88, SU 133, rskr 296).
lUC föreslås bli organiserat i form av en stiftelse med Norrlandsfonden, statens provningsanstalt, statens institut för företagsutveckling, styrelsen för teknisk utveckling samt landslingen i Västerbottens och Norrbottens län som stiftare. Personalen vid lUC beräknas efter fem år uppgå till ca 50 personer. Under det första verksamhetsåret bedöms ca 20 personer behöva anställas. Kostnaderna för lUC har för den första femårsperioden beräknats tUl drygt 14 milj. kr. Huvuddelen av finansieringen fömtsatts ankomma på Norrlandsfonden. lUC föreslås starta sin verksamhet den 1 juli 1971.
För att kunna skapa en gynnsam industriell miljö i övre Norrland, frärast för mindre och medelstor företagsamhet behövs resurser för produktutveckling och kvalitetskontroll. Jag fäster därför stor vikt vid
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 21
Norrlandsfondens insatser för atl upprätta ett induslrielll utvecklingscentrum i Skellefteå. Jag vill stryka under angelägenheten av att verksamheten kan inledas vid den planerade tidpunkten. Till frågan ora resurser för provning och kvalitetskontroll återkommer jag vid min an-raälan av anslaget Bidrag till statens provningsanstall. Enligt förslaget skall ansvaret för finansieringen av lUC huvudsakligen faUa på Norrlandsfonden. Med hänsyn till att fonden föreslås erhåUa ett tillskott av medel över statsbudgeten utgår jag från att detta ansvar under den första femårsperioden skall gälla även för provnings- och kontrollverksamheten. Jag är sålunda inte beredd atl förorda atl särskUda medel anvisas för detta ändamål.
Med hänvisning lill vad jag tidigare anfört, förordar jag atl ett särskUt anslag av 5 milj. kr. för finansiering av en del av Norrlandsfondens verksamhet förs upp under trettonde huvudtiteln. Den för budgetåren 1970/71—1972/73 fastställda raraen för regionalpoUtiskt stöd bör nästa budgetår belastas med 5 milj. kr.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
B 5. Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin
1970/71 Anslag 2 500 000
1971/72 Förslag 2 500 000
Från anslaget, som disponeras av statens institut för företagsutveckling, bestrids dels administrationskostnader, dels arrangemangsbundna kostnader för produktion av kurser saml för rese- och traktaraenlsbi-drag m. m. för ulbUdningsinsatser inom texlU- och konfektionsindustrierna och den manueUa glasindustrin. Utbildningsåtgärderna ingår i ett fyraårigt prograra för lextU- och konfektionsindustriema under perioden 1970/71—1973/74 och elt treårigt prograra för den raanuella glasindustrin under perioden 1970/71—1972/73.
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Statens insti- Dep.chefen lut för företagsutveckling
Personal
Handläggande personal 2 "I I
Övrig personal 1 I f I Qf
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
22
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Statens institut företagsutveckling
Dep.chefen
Anslag
Administrationskostnader hos statens institut för företagsutveckling
Administrationsbidrag till Sveriges konfektionsindustriförbund
Administrationsbidrag till Sveriges textilindustriförbund
Administrationsbidrag till Glasindustrins arbetsgivareförbund
Arrangemangsbundna kostnader för TEKO-industrierna
Arrangemangsbundna kostnader för den manuella glasindustrin
140 000 50 000
50 000
30 000
2 060 000
170 000 2 500 000
-i- 14 000 + 5 000 + 5 000 + 3 000
— 24 000
— 3 000
of.
of.
Uf.
Statens institut för företagsutveckling
I enlighet med statsmakternas ställningstagande (prop. 1970: 41, SU 62, rskr 166) räknar institutet raed oförändrat anslagsbehov för nästa budgetår.
Departementschefen
Mot bakgrund av den gjorda fördelningen av dessa raedel för hela programperioden (jfr prop. 1970: 41 s. 57) är jag inte beredd att nu biträda det förslag till viss omfördelning, som statens institut för företagsutveckling lagt fram.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att till Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
B 6. Omstäliningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna
Nytt anslag (förslag) 2 500 000
Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t den 17 maj 1968 tUlkallade jag sakkunniga för översyn av vissa frågor rörande textil- och konfektionsindustrierna — TEKO-utredningen.i
. ' Landshövding Mats Lemne, ordförande, byråchefen Curt Canarp, f.d. riksdags-edamoten Sigrid Ekendahl, direktören Göte Johansson, förbundsordföranden Ivan Lind, direktören Ivar Lindqvist, kommerserådet Olle Lindqvist, förbundsordföranden Valter Sjöberg, direktören Lennart Tessmar och direktören Rudolf Walldén.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 23
I direktiven för utredningen konstaterade jag alt del aktuella läget inom de berörda industrierna påkallade en utredning av deras konkurrensförutsättningar och ulvecklingsraöjligheler. Som en huvuduppgift för utredningen angav jag atl undersöka textil- och konfektions-(TE-KO-)industriernas möjligheter all under rådande internationella förhållanden framgångsrikt och varaktigt stärka sin konkurrenskraft genom fortsatt strukturell omvandling. Beträffande direktiven i övrigl får jag hänvisa lill 1969 års riksdagsberättelse (s. 238).
Utredningen lade den 26 augusti 1969 fram ett delbetänkande Förslag om upphandling, export och utbUdning på TEKO-området (Stencil I 1969: 6). Delbelänkandel innehöll förslag lill åtgärder, sora utredningen fann del angeläget atl genomföra så snart som raöjligl och som ansågs kunna bli behandlade relativt fristående från en mera grundläggande strukturanalys av TEKO-orarådet. På delbetänkandet efter remissbehandling grundade förslag om dels ett prograra för främjande av TEKO-industriernas export, dels ett utbUdningsprogram har sedermera antagils av riksdagen (prop. 1970: 41, BaU 23, SU 60—62, rskr 164—166, 188) och är nu under genomförande hos de adrainislrerande myndigheterna, kommerskollegium och statens institut för företagsutveckling.
Utredningen har den 20 oktober 1970 avlämnat sitt slutbetänkande TEKO-industrierna inför 70-talel Del I—II (SOU 1970: 59—60).
Efter reraiss har yttranden över betänkandet avgelts av kommerskollegium, näringsfrihetsrådet, näringsfrihelsombudsmannen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens institut för företagsutveckling (SIFU), styrelsen för teknisk utveckling (STU), länsstyrelserna i Östergötlands län. Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län. Älvsborgs län och Skaraborgs län, exportrådet för den mindre industrin, Sveriges investeringsbank. Kooperativa förbundet (KF), Svensk industriförening, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges allraänna exportförening, sora överlämnat gemensarat yttrande raed Sveriges industriförbund, Sveriges grossislför-bund, Sveriges köpraannaförbund. Svenska bankföreningen, Sveriges industriförbund, som överlämnat yttranden från Konfektionsindustriför-eningen och Textilrådet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) saml Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).
Efter samråd med cheferna för handelsdepartementet och inrikesdepartementet tar jag nu upp utredningens slutbetänkande lill behandling. För överblickens och sammanhangets skull redovisas därvid på åtskUliga punkter även förslag, sora inte kräver riksdagens beslut.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 24
TEKO-utredningen
TEKO-industriernas utveckling under 1960-talet
I en genomgång av den inhemska konsumtionens förändringar under 1960-lalel konstaterar utredningen inledningsvis all TEKO-industrierna tillverkar varor för såväl industriella ändamål som slutlig konsumtion. Totalt sett har den slutliga konsumtionen av samtliga varuhuvudgrupper under 1960-talel varit klart expansiv. Den årliga värdemässiga konsumtionsökningen var sålunda för teknisk textil, t. ex. maskinfilt, cordväv, ca 7 "/o, för hem- och inredningslextilier ca 8 "/o och för kläder ca 5 "/o. Bakom genomsnittstalen döljer sig tillbakagång och stagnation i vissa delsektorer liksora expansion i andra. Utredningen konstaterar alt rörligheten i konsumenternas inköp är betydande mellan olika delar av sortimentet. Det enskilda företagets framgång blir betingat av dess förmåga atl välja ul och komma in på de expansiva delmarknaderna.
Utredningen beskriver den snabba omstrukturering som under det senaste decenniet skett av den svenska distributionen av TEKO-varor. Det mest framträdande draget har här varit den snabbt ökande betydelsen av varuhus och mångfUialföretag, vUka beräknas numera svara för ca 50 "/o av den samlade delaljhandelsförsäljningen. Saratidigt har de frislående lextilaffärernas marknadsandel under 1960-talel gått ned från två tredjedelar till omkring 40 "/o.
De större inköparna i detaljislledel har raöjligheter att påverka producenternas tillverkning. Detta kan ske genom all detaljisten gör s. k. specifikalionsköp och företar produktutveckling i egen regi eller i samarbete med leverantörer. Genom långlidsavtal och stora inköp kan detaljisten erhålla varan till förmånliga priser. De större företagen har vidare tillräcklig kunskap för atl göra köp varhelst i världen det förefaller gynnsammast och får därigenom en stark förhandlingsposition gentemot de svenska leverantörerna. Bristen på egna producenlraärken för en stor del av konfektionsföretagen gör det svårt för leverantörerna all genom aktivare marknadsföring direkt till konsumenten skapa sig en bättre förhandlingsposition.
Den svenska utrikeshandeln med TEKO-produkter har utvecklat sig inom ramen för en mycket snabbt expanderande världshandel och kraftiga förskjutningar mellan olika länder med avseende på export- och imporlandelar. SärskUt intresse har de effekter på TEKO-handeln som uppstått som en följd av integrationen inom EFTA och EEC. Under perioden 1960—1967 ökade EFTA-ländernas export av TEKO-varor till länder inom del egna området värdemässigt med 185 "/o, medan exporten lill länderna utanför EFTA minskade med 5 "/o. Också för EEC:s del ökade internhandeln med TEKO-varor i väsentligt snabbare takt än handeln med länder utanför blocket.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 25
För Sveriges del har importen av bearbetade TEKO-varor under 1960-lalet årligen ökat med ca 10 "/o. Sora fraragår av följande tablå har importlillväxten varit särskilt snabb beträffande konfektionsvaror saral väv och plagg av trikå. Iraportandelarna för dessa varuora-råden låg i början av 1950-lalel på ca 5 «/o, men har därefter vuxit mycket snabbt.
|
|
Import |
Import- |
Importens |
|
|
1968 |
andel av |
förändring |
|
|
inilj. kr. |
tillförseln |
1960—1968 |
|
|
|
1968 |
% |
|
|
|
% |
|
|
Garn |
380 |
48 |
45 |
|
Teknisk textil |
228 |
39 |
126 |
|
Hemtextil |
335 |
45 |
131 |
|
Beklädnadsväv |
306 |
65 |
15 |
|
Trikåväv |
65 |
42 |
509 |
|
Kläder av trikå |
367 |
47 |
150 |
|
Textil totalt |
1681 |
48 |
80 |
|
Kläder ej av trikå |
452 |
26 |
302 |
|
Huvudbonader |
33 |
32 |
40 |
|
Konfektion totalt |
485 |
26 |
256 |
EFTA-länderna inklusive Finland och Portugal svarar numera för en huvuddel av den svenska TEKO-importen. När det gäller konfektionsvaror, har deras värdemässiga andel av TEKO-importen vuxit från 34 o/o år 1960 liU 58 »/o år 1969. Även de s. k. låglöneländernas andel av konfektionsimporlen har under 1960-lalel ökat snabbi och uppgick 1968 lill ca 35 "/o. Under de allra senaste åren har lågprisländernas andel av lotalimporten upphört att stiga. Samtidigt fortsätter emellertid lågprisiraporten all öka absolut sett.
Saratidigt som den växande importen skapar problem för den inhemska TEKO-industrin betyder den dels atl konsuraenterna får ett rikhaltigare sortiment av varor än eljest, dels all prisnivån blir lägre än om lågpriskonkurrens utifrån saknades. Utredningen påpekar all detta också har en social aspekt. Enligt en araerikansk utredning köps de iraporlerade lågprisvarorna i större utsträckning av låginkorasttagare än av bättre situerade konsumenter.
Den svenska exporten av TEKO-produkter har ökat kraftigt under en följd av år och närmar sig nu en miljard kronor per år. Den genomsnittliga årliga exportökningen har under 1960-talel värdemässigt legat på ca 17 o/o och har därmed väsentiigt överstigit både ökningen för den samlade svenska induslriexporten och importökningen på TEKO-området. Exporten startade emellertid vid periodens början från en relativt låg nivå och dess andel av produktionen stannar trots de stora relativa ökningarna på de flesta varuområden vid låga procenttal. Ul-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 26
redningen konstaterar, all exportexpansionen varit störst på de varuområden, där importen vuxit snabbast, och minst där importuppgången varit långsam.
Exportens EFTA-inriktning har under 1960-talel blivit alltmer markant. Är 1969 gick 79 '>/o av exporten av bearbetade TEKO-varor tUl EFTA-länder och bara 10 »/o till EEC-området.
De här refererade utvecklingstendenserna för efterfrågan och utrikeshandel har under tioårsperioden 1959—1969 resulterat i en ökning av den samlade svenska TEKO-produktionen med 28 "/o. Denna siffra ligger, som framgår av följande sammanställning, långt under genomsnittet för dert svenska industrin under samma period.
Produktionsvolym 1960—1969. (1959 = 100)
|
|
1960 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
|
Hela den svenska industrin |
110 |
146 |
158 |
165 |
170 |
178 |
193 |
|
TEKO totalt |
107 |
126 |
125 |
120 |
125 |
121 |
128 |
|
Därav: |
|
|
|
|
|
|
|
|
Konfektionsindustrin |
107 |
131 |
131 |
128 |
133 |
128 |
130 |
|
Ylleindustrin |
111 |
113 |
110 |
92 |
91 |
87 |
|
|
Bomullsindustrin |
102 |
108 |
111 |
97 |
105 |
105 |
|
|
Trikåindustrin |
118 |
141 |
129 |
134 |
136 |
137 |
153 |
ProduktionsulveckUngen har varit svagast inom bomulls- och ylleindustrierna — i den senare sektorn noteras produktionsminskningar under perioden — och mest expansiv inom konfektions- och trikåindustrierna. Samma produktområden som haft snabb konsumlionsökning visar den mest positiva produktionsutvecklingen.
Utredningen konstaterar all produktiviteten inom den svenska TEKO-industrin på del hela tagel utvecklat sig gynnsamt jämfört med industrigenomsnittet. I flera delbranscher framstår de svenska företagen vid en internationell jämförelse som rationellt organiserade. Utredningen slår emellertid samtidigt fast alt detta positiva resultat av jämförelsen endast kommer fram om produktionsvolym och produk-tionssammansätlning betraktas som givna. Resultatet blir ell annat om jämförelse sker med den produktivitet som vissa utländska företag uppnår genom atl deras hemmamarknad medger en väsentligt större produktionsvolym och en hårdare funklionsspecialisering. Hos många svenska företag måste en förhållandevis liten produktionsvolym bära stora kostnader för administtation, produktutveckling, marknadsbearbetning o. dyl. Delta framgår bl. a. av en omfattande delundersökning som utredningen gjort av den svenska tyngre konfeklionsinduslrin.
Effekterna på sysselsättningen av den svaga produktionsutvecklingen och den relativt snabba produklivilelslUlväxten har varit omfattande. Antalet sysselsatta inom TEKO-industtierna kulminerade
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 27
i början av 1950-talet, då branschen totalt sysselsatte ca 115 000 personer. Under 1950-talel sjönk antalet anställda snabbi inom textilindustrin, huvudsakligen i ylle- och bomullssektorerna. Konfeklionsindu-strins sysselsättning var däremot relativt oförändrad.
Under 1960-talet har sysselsättningen fortsatt all minska i snabb takt i textilindustrin. Samtidigt har även antalet anställda i konfektionsindustrin börjat minska kraftigt. Sysselsältningsminskningen i TEKO-industrierna uppgick sammanlagt under 1950- och 1960-lalen till 2 o/o per år och enbart under 1960-talel liU 3,4 o/o per år.
Sett över hela perioden 19501968 har förändringarna inneburit att de tillverkningsled som ligger närmast konsuraenlen klarat sig bättre än övriga led. Konfektionsindustrin noterar 25 o/q sysselsätlningsminsk-ning och trikåindustrin 30 o/o, medan sysselsättningen i yUe- och bomullsindustrierna har reducerats med mellan 50 och 60 o/o. Antalet berörda personer är genom branschernas relativa storlek betydande. Avgången har uppgått tUl sammanlagt 45 000 personer. Andelen äldre arbetstagare har successivt ökat från början av 1950-lalel. Inslaget av äldre arbetskraft är särskilt starkt i fråga om manliga arbetare i textilindustrin.
Mer än halva den totala nedgången i sysselsättningen sedan 1950-talels början har skett i storstadsområdena Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping, vilka tillsammans förlorat i genomsnitt 1 000 TEKO-arbetare om året. I landets mest koncenlrererade TEKO-område — Borås-regionen — bibehölls däremot en stabil sysselsällningsnivå för TEKO-anställda under samma period. Borås-regionen svarar nu för omkring en tredjedel av Sveriges hela TEKO-industri och betydande delar av den övriga TEKO-industrin återfinns i områden som gränsar lill Borås-regionen. Områdets näringsliv är i övrigl förhållandevis odifferentierat.
Vid en internationell jämförelse framstår de svenska T E K O -lönerna som höga; man kan tala om en särställning efter USA. Med utgångspunkt från genomsniltsskUlnaden mellan TEKO-industriernas lönenivå och lönenivån i all svensk industri kan däremot TEKO-induslrierna karakteriseras som en låglönebransch. Enligt utredningen innebär denna slutsats en generalisering som lätt blir missvisande. Jämförelser mellan riksgenomsnitt tar inle hänsyn lill all en majoritet av TEKO-arbetarna återfinns i dyrorl tre. Om man för denna dyrort jämför TEKO-lönerna med lönerna i all industri stiger de förras relativa läge. Ar 1968 hade manliga TEKO-arbetare 91 o/o och kvinnliga 96 o/o av lönegenomsnitlet för all industti i denna dyrorlsgrupp. Lokall kan skillnaden vara helt utjämnad. Utredningen framhåller ytterligare att de alternativa sysselsättningsmöjligheter som slår lill buds för en betydande del av TEKO-industrins arbetskraft Ugger inom handeln,
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
28
servicenäringarna och vårdyrkena. TEKO-industrierna är inle en låglönebransch jämförda med dessa näringar.
Utredningen har slutligen även analyserat resultaten av del senaste decenniets utveckling för TEKO-industriernas företagsstruktur. Antalet förelagsnedläggningar har under 1960-lalel varit omfattande både inom textil- och inom konfektionsinduslrin. Ca 85 textilföretag och 250—300 konfektionsförelag torde ha lagts ned under perioden. Samtidigt har nyetableringen på lexlilområdel varit obetydlig, medan den i konfektionsindustrin varit mera livlig. Ett utmärkande drag för TEKO-branschen, vilket redovisas i följande sammanställning, är att minskningen av arbelsslällebeståndet under 1960-talel främst gällt de få större enheterna.
|
Storleksindelning antal arbetare |
efter |
Textilindustrin Arbetsställen |
Konfektionsindustin Arbetsställen |
|
|
|
Antal 1967 |
Förändring 1960—1967 |
Antal Förändring 1967 1960—1967 |
|
|
51— 100 101— 200 201— 500 501—1 000 över 1 000 |
|
63 41 28 6 0 |
+ 1 - 2 - 7 - 1 |
104 -21 42 -15 17 -13 0 - 1 1 0 |
Av de olika delsektorema har ylleindustrin visat en avsevärd tillbakagång. Så sent som 1963 fanns i branschen åtta arbetsställen med mer än 500 anställda. Sedan awecklingsoperationerna vid AB Förenade yllefabrikerna (YFA) och Saxylle-Kilsund AB genomförts, koraraer inte något arbetsställe i denna storleksordning all slå kvar.
Trots att bomullsindustrin krympt snabbi under 1960-lalet, har den fortfarande en betydande omfattning raed ca 8 000 anställda. Fabriksenheterna är ofta av betydande omfattning. Minskningen av antalet större enheter har dock under 1960-talel varit avsevärd på grund av nedläggningar och fusioner.
I trikåindustrin har antalet arbetsställen i storleken 21—50 arbetare minskal kraftigt, medan antalet arbetsställen i gruppen 51—100 arbetare ökat lika kraftigt.
Inom konfektionsindustrin har del genomsnittliga antalet sysselsatta minskat mer hos de större enheterna än hos de mindre. Konfektionen är i Sverige, liksom i andra länder, en bransch där små och medelstora företag dominerar.
Från slutet av 1950-talet har en betydande internationalisering av de svenska TEKO-industrierna skett i den meningen alt tillverkningsenheter etablerats utomlands. Hösten 1969 beräknades sådana utlandsetab-leringar omfatta företag med tillsammans cirka 2 500 anställda. Under det senaste året har ett avsevärt antal etableringar ägt rum eller plane-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 29
räls i Finland. Del är troligt all enbart dessa nya produktionsenheter kommer all sysselsätta 2 000 arbetare. Nästan alla ullandselableringar inora TEKO-industrierna har gällt konfektionstUlverkning;
Utredningens framtidsbedömning
Utredningen har mot bakgrunden av de nyss refererade förhållandena sökt bedöma den IroUga utvecklingen för svensk TEKO-industri under del närmaste decenniet. Vad först angår den inhemska konsumtionen finner utredningen troligt atl denna i lilchet med den samlade privata konsumtionen får en långsammare utvecklingstakt under 1970-talel än under del föregående decenniet. Man får sålunda räkna med minskad årlig expansionslakt för samtliga tre huvudkonsurationsområ-den, näraligen teknisk textil, hera- och inredningslextil saml kläder. Inom de två förslnärrmda områdena har emellertid konsumtionen vuxit snabbi under 1960-talet och väntas bibehålla en relativt gynnsam utvecklingstakt. Inom konfektionsområdet bedöms konsumtions-ökningen komraa alt stanna vid 1,5—2,5 o/o per år. En fortsatt ökning för trikå och syntet på bekostnad av vävda tyger och naturfibrer samt en frammarsch för lättare och informella kläder på bekostnad av tyngre formella plagg är här alt förutse.
Inom distributionen väntar utredningen, atl framväxten av företag som är inriktade på massdislribulion kommer atl fortsätta. En central fråga för de svenska TEKO-företagen blir därför, hur de i olika hänseenden skall organisera sina kontakter i fråga om försäljning och produktutveckling för atl kunna samspela med distributörernas inköps-och produktutvecklingsorganisation.
Utredningen bedömer det inle som troligt alt skillnaderna i lönekostnad mellan Sverige och konkurrerande länder inom och utom Europa kommer atl utjämnas i väsentlig grad under 1970-talet. Detta talar för ett fortsatt starkt imporllryck på den svenska TEKO-raarknaden. De svenska TEKO-industrierna har redan i några av de viktigaste delbranscherna förlorat stora delar av basproduktionen av standardvaror och hänvisats till atl söka producera mindre priskänsliga varor. Utredningen bedömer sannolikheten vara stor för att denna utveckling fortsätter. I första hand kan man enligt utredningen vänta sig atl importen från industriländerna kommer att öka kraftigt. Bl. a. skulle en eventuell svensk anslutning lill EEC komma alt medföra skärpt konkurrens från Italien som är världens ledande TEKO-exportör.
Vad gäller importen från lågprisländerna pekar utredningen på atl även tillverkare i dessa länder börjat förskjuta produktionen mot mer specialiserade varusortiment. Iraportandelarna kan av delta skäl komma atl öka även i de högre prisklasserna.
Utredningen konstaterar alt del höga svenska lönelägel utgör en belastning även för den svenska TEKO-exporten. Vissa fabrikanter har
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 30
emellertid redan åstadkommit en sådan satsning på produkter med lägre priskänslighet som kännetecknar annan framgångsrik svensk exportindustri. Ett fullföljande av dylika satsningar bör enligt utredningens mening kunna bidra lUl alt vidmakthålla TEKO-exportens ökning på en hög nivå. Utredningen bedömer det som möjligt att med de speciella åtgärder som satts in i exportstimulerande syfte bibehålla ungefär samma exportökningslakl som under 1960-talet, dvs. ca 17 "/o per år.
Vid bedömningen av utsikterna för den svenska produktionen konstaterar utredningen att det lillverkningstekniskt knappast finns någon omständighet som gynnar svensk TEKO-industri i konkurrensen med välorganiserade utländska förelag. Ä andra sidan konsumeras vid stigande realinkomster i ökande utsträckning varor som behöver tillverkas i nära kontakt mellan fabrikanter och distributörer. Inom flera betydelsefulla varuområden bör del därför enligt utredningen bli möjligt att vidmakthålla produktionen och öka den trots del svenska löneläget och priskonkurrensen utifrån. Sammanlagt bedömer utredningen del som realistiskt att räkna med en svag årlig tillväxt på ca 2 o/o för den svenska TEKO-produktionen. Liksom under 1960-talet väntas utvecklingen för de olika produktområdena bli oenhetlig. Inora textilindustrin förutses fortsatt expansion i fråga om främst vissa industrilexlUier och trikå, medan fortsatt produktionsbortfall kan väntas för t. ex. traditionellt vävda beklädnadstextilier. Konfektionsindustrins produktionsökning väntas stanna vid cirka 1 o/o per år. Kraftigt produktionsbortfall i fråga om tyngre konfektion beräknas här bli kompenserat av ökningar i tUlverkningen av lättare konfektion, främst fritidskläder.
Till följd av bl. a. den relativt ogynnsamma investeringsutvecklingen inom svensk TEKO-industri under senare år har utredningen för framliden räknai med en något svagare produktivitetsökning än under 1960-lalel. Delta hindrar dock inle att de negativa sysselsättningseffekterna måste bli omfattande. Med de bedömningar som gjorts beträffande utvecklingen på andra punkter finner utredningen en sysselsättningsminskning av ungefär samma relativa omfattning som under 1960-talel troligast. Detta skulle innebära en nedgång av del totala antalet anställda i TEKO-sektorn från 70 000 till omkring 50 000 personer år 1980.
I sin kommentar till den redovisade framlidsbedömningen framhåller utredningen sammanfattningsvis, atl TEKO-industriernas svårigheter inte beror på tillfälligheter utan intimt hänger samman med den allmänna ekonomiska utvecklingen i kombination med Sveriges konkurrensinrik-lade näringspolitik och liberala handelspolitik. Utredningen finner det mot denna bakgmnd osaimolikl, alt förutsätlningarna för den gjorda framtidsbedömningen i något väsentiigt avseende skulle förändras. Samtidigt framhålls emellertid att den omständigheten alt de viktigaste dragen i branschens utveckling ger ett lagbundet intryck på intet sätt innebär all de individuella förelagens utveckling måste följa samma mönster.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 31
Den internalionelll ökande konsumtionen och de växande differentieringskraven utgör enligt utredningen gynnsamma fömtsättlningar, vilka kan utnyttjas av förelag som har en väl underbyggd marknadsbedömning och långsiktsplanering och som dessutom är väl kvalificerade i fråga om övriga förelagsfunktioner.
Den långvariga och kraftiga krympning som TEKO-industrierna sedan lång tid varit utsatta för har emellertid enligt utredningens bedömning skapat ett läge som gör det mindre eller föga sannolikt alt de gynnsamma förutsättningarna skall kunna utnyttjas, om inle vissa åtgärder vidtas för att hjälpa företagen. Utredningen har därför ansett del nödvändigt alt överväga åtgärder för alt underlätta förelagens omställning och utveckling. Utredningen framhåller atl huvudansvaret för omställning och anpassning under alla förhållanden måste vila på företagen. Vissa hjälpålgärder är dock samhällsekonomiskt berättigade för atl både stimulera förelagen lUl atl utnyttja förefintiiga möjligheter och underlätta detta utnyttjande.
Utredningens förslag
Baserat på den nu redovisade framlidsbedömningen lägger utredningen fram konkreta förslag lill statliga åtgärder på tre punkter. Av dessa anknyter två direkt lill de nyssnämnda behoven av omställning och utveckling hos förelagen. Sålunda föreslås dels alt de av 1970 års riksdag beslutade export- och utbildningsprogrammen kompletteras med åtgärder för att stimulera lUl slmkturell omvandling på det företagsorganisatoriska planet, dels alt medel ställs till förfogande för atl stöda sådana tekniska forsknings- och utvecklingsprojekt som kan höja branschens internationella konkurrenskraft.
Vid sidan av de här nämnda branschslimulerande åtgärderna föreslår utredningen slutligen, att elt region- och arbetsmarknadspoUtiskt arbete inleds för att inom TEKO-industriernas kärnoraråde, Borås-regionen, mildra effekterna av branschens stagnerande utveckling och åstadkomma en differentiering av näringsslmkluren.
Omställningsfrämjande åtgärder. Utredningen erinrar om all den i praktiken viktigaste omläggningen av många TEKO-företags verksamhet hänger samman med övergången från ren hemmamarknadsförsäljning tUl exporlförsäljning. Projekt, som kommer till stånd med hjälp av exporlprogrammel, aktualiserar emellertid även andra omställningsåtgärder. Även oberoende av företagens framträdande i exporlsammanhang kan sådana åtgärder vara önskvärda. Många företag i branschen befinner sig i dagsläget i en situation, där en total översyn av samspelet meUan sortimenlspolitik, "funklionspolilik" och produktion är nödvändig. Särskilt kan fömtsättningarna för atl samordna företagets verksamhet med en annan tillverkare eller distributör behöva undersökas. Utredningen pekar på resultaten av den särskilda un-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 32
dersökning som gjorts av den svenska tyngre konfektionsinduslrin. Som framgår av denna undersökning ryramer enbart denna industrigren ett myckel stort antal företag som måste överväga drastiska förändringar. Bland dessa bör i flera fall finnas företag, vilkas produktionsutmstning och/eller marknadsorganisationer kompletterar varandra. Utredningen berör i sammanhanget del arbete i fusionsstimulerande syfte som under del senaste året bedrivits av Investeringsbanken liksom av en särskild kommitté, Konfektionsgruppen, som tillsatts av Industriförbundet på förslag av Konfektionsindustriföreningen. Verksamheten har numera avsatt resultat i form av flera förelagsköp och ett par samarbetsgrupper inom konfektionsindustrin. Utredningen konstaterar atl sammanslagningar och samarbetsprojekt kommer atl få väsentligt större utsikter atl förverkligas, om man ger branschen ökade möjligheter tUl hjälp både i diagnosarbetet och då nödvändiga operationer skall verkställas.
Utredningen framhåller vidare atl behovet av översyn i vissa fall kan behöva inkludera allemalivel all i ordnade former avveckla driften och lägga ned företaget. Genom att detta alternativ övervägs i tid kan fördelar vinnas både från sociala och företagsekonomiska synpunkter.
Utredningen föreslår, atl företag eller grupper av förelag, som är i behov av en översyn av det här näranda slaget men som saknar egna personella resurser för all genoraföra densarama, under treårsperioden 1971/72—1973/74 skall få möjlighet att med statiiga medel utnyttja utomstående expertis för ändaraålet. Statliga bidrag bör enligt förslaget ställas till förfogande under treårsperioden med sammanlagt 10,5 milj. kr. eller 3,5 milj. kr. per år. En kostnadsram av denna omfattning skulle enligt utredningens beräkningar göra del möjligt att genomföra 10 ä 12 undersökningar per år, varav 2—4 av större omfattning.
Utredningen näraner som tänkbara typer av undersökningar rationaliseringsundersökningar, organisationsundersökningar, marknadsundersökningar och fusionsundersökningar. Beträffande den sistnämnda typen av undersökning framhålls all den kan behöva genoraföras sora en serie delutredningar.
Utredningen anser atl den bidragsgivande myndigheten bör granska projekten i alla hänseenden och således även bedöma ora den utoni-stående expertis som föreslås bli inkopplad är lämplig för uppgiften. Myndigheten bör vidare ha rätt atl själv verkställa eller föranstalta om utredningar av länkbara projekt och på gmndval av dessa kartlägga eventuella fördelar av saragående eller andra åtgärder.
Enligt förslaget bör bidragsmöjligheten slå öppen även för sådana företag som har goda resurser och därmed möjligheter alt åstadkomma en kraftfull satsning för egen del. Utredningen framhåller atl bidrag under inga omständigheter bör få användas för att förhindra nedläggning av förelag som saknar utsikter all uppnå en lönsara verksarahet.
För atl möjliggöra genomförandel av sådana omställningsålgärder
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 33
ora vars önskvärdhet de statligt stödda konsullundersökningarna ger besked föreslår utredningen att statliga kreditgarantier av den typ sora ingår i exportprogrararael beviljas under den näranda treårsperioden.
I enlighet härraed föreslår utredningen för budgetåret 1971/72 en ram för statiiga lånegarantier på 7,5 railj. kr. Raraen bör därefter årUgen under två budgetår höjas med delta belopp, så alt den övre gränsen för summan av utestående garantiutfästelser under budgetåret 1973/74 blir 22,5 milj. kr. Som ett alternativ nämner utredningen möjligheten att låta de föreslagna kreditgarantierna administreras enligt kungörelsen (1960: 372) om statligt kreditslöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1968: 354). Om denna linje väljs, föreslår utredningen atl den garantiram som står till förfogande för denna verksamhet vidgas med de nyss nämnda beloppen.
Administrationen av bidrags- och garanliverksaraheten bör enligt förslaget liksora i fråga om exporlprogrammel ligga hos kommerskollegium. Utredningen finner en administrativ hopkoppling med exporlprogrammel önskvärd och föreslår alt detta sker genora atl kollegiets resurser för TEKO-prograraraet förstärks, saratidigt som anknytning i lämpliga former sker till den verksamhet som t. ex. Investeringsbanken bedriver på området. För de ökade administrationskostnaderna vid kommerskollegium föreslår utredningen att ett årligt belopp av 150 000 kr. ställs lill förfogande under treårsperioden 1971/72—1973/74.
Stöd till forskning och utveckling. Utredningen konstaterar att TEKO-produktionens främsta kännetecken är atl dess teknik är internationellt väl känd saral till stora delar kopieringsbar och raöjUg att tillämpa även i länder där arbetskraften har en låg utbildningsnivå. ProduktivitetsskUlnaden mellan svensk industri och industrier i länder raed lägre löner är över stora delar av TEKO-området mindre än skillnaden i lönekostnad. Under sådana omständigheter finner utredningen det viktigt att uppmärksamheten riktas även mot forskning och utveckling. Genora en framgångsrikt bedriven forsknings- och utvecklingsverksamhet kan nya produkter åstadkommas raed större attraktion på marknaderna. Genom forskning och utveckling kan vidare nya eller starkt förbättrade tillverkningsprocesser åstadkommas, vilka åtminstone temporärt kan minska den svenska industrins kostnadshandikapp.
Utredningen har gjort en inventering av nu pågående forsknings- och utbildningsarbete inom TEKO-sektorn. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen atl i Sverige liksom i andra länder en jämförelsevis låg andel av den samlade branschomsättningen används för forskning och utveckling. Det tekniskt kvalificerade forsknings- och utvecklingsarbetet äger rum hos ett begränsat antal företag.
Det statiiga slödel till teknisk forskning och utveckling — utöver anslag till institutionerna för lextilkemi och för lextilmekanik vid Chalmers tekniska högskola — administreras av styrelsen för teknisk utveckling
2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 34
(STU). Styrelsen kan inom ramen för sina program lämna finansiellt stöd antingen i form av bidrag eller lån till avgränsade forskningsprojekt eller i form av avtalsbundna fleråriga bidrag lill kollekliva tekniska forskningsprograra. Del årligen utgående stödet, som budgetåret 1970/71 enligt styrelsens budget uppgår tUl 1,2 milj. kr., har f. n. i sin helhet disponerats för finansieringen av ett kollektivt lextUlekniskl forskningsprogram inom ramen för elt treårigt avtal mellan styrelsen och Stiftelsen svensk lextilforskning. Programrad är huvudsakligen inriktat på problem av grundläggande natur och koncentreras f. n. lill projekt rörande funktion och användning hos textila material och konfektions-produkter. Programmet förutsätts i sin helhet bli genomfört vid Textil-forskningsinstitutet. Institutet bedriver därjämte en omfattande provnings- och uppdragsverksamhet. Av dess årsomsättning finansieras f. n. 38 o/o med statiiga medel.
Utredningen fiimer del angelägel alt STU utöver nämnda avtalsbundna stöd får ökad möjlighet atl finansiera för branschens utveckling värdefulla forskningsprojekt som bedrivs vid forskningsinstitutioner, branschorganisationer eller företag och föreslår att ett årligt belopp av 4 mUj. kr. görs disponibelt under en treårsperiod för detta ändamål utöver de nu utgående anslagen till kollektiv forsknmg.
Utredningen konstaterar, atl forskningsbehoven generellt sett synes vara störst på konfektionsområdel, samtidigt som konfeklionsseklorn på grund av konfektionens höga löneandel fått ett allt starkare behov av dels produkter som säljs med andra konkurrensmedel än lågt pris, dels processer som väsentligt minskar användningen av arbetskraft. Delta talar enligt utredningen för all uppmärksamheten i hög grad bör riktas mot konfektionen, när forskning och utveckling skall prioriteras på TEKO-området. Utredningen redogör i detta sammanhang för vissa utvecklingsprojekt som inletts i samarbete mellan det lill Konfektions-industriförbundet knutna serviceaktiebolagel MMS-Montex AB och några av de ledande svenska verkstadsföretagen i syfte atl utveckla ar-betssparande tillverkningsprocesser inom konfeklionsinduslrin. Samarbetet har i ett fall lett lill planer på en gemensam modell- och experimentfabrik.
Utredningen konstaterar slutiigen atl del för den långsiktiga utvecklingen av forsknings- och utvecklingsverksamheten är viktigt atl väsentligt fler företag än nu var för sig engagerar sig i utvecklingsarbete. Härför krävs företag med sådana resurser all de kan hålla sig med en kvalificerad egen stab för produktutveckling. En av de viktigaste åtgärderna som kan vidtas för att åstadkomma bättre forskning blir därför enligt utredningen atl skapa fler enheter som har för ändaraålet nödvändiga personal- och andra resurser.
Importbegränsande åtgärder. Den hårda konkurrensen på TEKO-området har utlöst importrestriktioner i många länder.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 35
Utredningen har i en särskild bUaga redogjort för de restriktioner som under senare år gällt i Sverige på området och för del spelrum som finns för ytterligare svenska åtgärder av delta slag. Av redogörelsen framgår atl TEKO-industrierna i Sverige tillerkänts ell generellt im-porlskydd, som i många fall är högre än för industrin i övrigt. Det generella skyddet genom tullar har emellertid fått sin utformning främst med hänsyn lUl konkurrensen från med Sverige industriellt likställda länder. I någon större utsträckning har hänsyn inte kunnat tas till de speciella konkurrensförutsättningar som gäller exempelvis beträffande importen från slatshandelsländerna i öst. För att få en kontrollerad utveckling till stånd i fråga om konkurrensen från sådana länder har vissa kvantitativa begränsningar i fråga om införseln av produkter inom utsatta sektorer införts. En liknande politik har tillämpats mot konkurrensen från elt antal östasiatiska länder. Utredningen konstaterar att denna politik bl. a. på gmnd av handelspolitiska hänsyn inte har kunnat utformas så konsekvent som motiven för densamma skulle påfordrat.
I fråga om handlingsutrymmet för importbegränsande åtgärder utöver dem som hittills vidtagits konstaterar utredningen all den svenska importpolitiken måste utformas under nära beaktande av de internationella perspektiven. En genereU importbegränsning som skulle innebära även en omprövning av skyddet mot länder med i huvudsak samma industriella konkurrenssituation och handelspolitik som vårt eget land framstår enligt utredningens bedömning inte som en framkomlig väg. En dylik politik skulle stå i strid med väsentliga åtaganden som vi gjort internationellt. Den skulle vidare enligt utredningens mening inte heller slå i överensstämmelse med riktlinjerna för vår handels- och näringspolitik.
Utredningen konstaterar å andra sidan all läget snabbi kan förändras om långtgående regleringar introduceras av andra industriländer. Inför en sådan utveckling kan den svenska politiken inte stå opåverkad. Tendenser till ökad proteklionisra är i dag skönjbara i vissa länder. Samtidigt görs emellertid internationellt energiska ansträngningar för att på olika sätt möta sådana tendenser. Enligt utredningens mening bör raan från svensk sida aktivt stödja sådana ansträngningar.
Utredningen anser det realistiskt att räkna med alt nuvarande be-gränsningspolilik i väsentliga stycken måste beslå tills vidare, så länge exceptionella konkurrensförhållanden råder i fråga om import från vissa länder. Åtgärderna bör emellertid enligt utredningens uppfattning så långt möjligt ges en systematisk utformning och en tUlämpning som medger en — där så är görligt — successiv anpassning av konkurrensförhåUandena. Del är också enligt utredningen angeläget all imporlulvecklingen nära följs, så alt ell aktuellt underlag skapas för en anpassning av reslriktionema.
Försörjningsberedskapen på TEKO-området.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 36
Utredningen konstaterar att den svenska självförsörjningsgraden pä TEKO-området successivt minskat och i många fall ligger på en sådan nivå atl särskilda åtgärder måste vidtas för att säkerställa försörjningen vid krig eller avspärrning. EnUgt försörjningsplanen för TEKO-varor, som kontinuerligt upprättas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), finns det viktiga varugrupper inom TEKO-området för vilka den svenska produktionen faller långt under del minimum som ÖEF fastställt för den svenska försörjningen i krig. Utredningen erinrar om atl delta läge uppstår i fråga om allt flera varugrupper även utanför TEKO-området allteftersom internationaliseringen av det svenska näringslivet fortsätter. Andra med Sverige jämförbara länder befinner sig i samma läge. Vid behandling av frågan i EFTA har enighet rått om atl beredskapsskäl skall få motivera en skyddad eller subventionerad produktion endast i sällsynta undantagsfall, då inle andra utvägar står öppna.
Utredningen redogör för de överväganden angående metoderna för att lösa beredskapsbehoven på ylletexlilområdel sora under vintern i969—1970 gjordes av regeringen och ÖEF. Det slutiiga ställningstagandet i denna fråga innebar, all staten inträdde sora hälflendelägare av det vid tillfället nedläggningshotade spinneriet i Stigen i syfte alt trygga försörjningen raed vissa yllegarner. I fråga om försörjningen med ylle-väv innebar beslutet alt försörjningsberedskapen i högre grad än hittills koramer alt baseras på fredslagring. Utredningen konstaterar att regeringens beslut innebär ett restriktivt utnyttjande av beredskaps-argumentet för atl upprätthålla produktionskapacitet. Utredningen erinrar också om att en annan linje skulle kunna få handelspolitiska återverkningar i form av restriktioner eUer stödåtgärder i andra länder.
För de fall som i framtiden kan koraraa upp, där försörjningsberedskapen för särskilda varuområden hotas av minskad inherask tillverkningskapacitet, finner utredningen del inte möjligt att föreslå någon generellt giltig metod för alt upprätthålla beredskapen. Problemet raåste enligt utredningens bedömning lösas från fall lUl fall genom att ÖEF preciserar behoven och framställer förslag tUl åtgärd antingen i form av statliga åtgärder för atl trygga den inhemska produktionen eller i form av ökad fredslagring.
Arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska åtgärder. Utredningen framhåller all den kraftiga minskning som skett av antalet anställda inom TEKO-industrierna inte har kunnat genomföras ulan att allvarliga oraslällningsproblera uppstått för den berörda arbetskraften. Mot bakgrund av probleraens storlek har arbetslösheten varit av begränsad omfattning. Trots den aktiva arbetsmarknadspolitik som bedrivits på området har arbetslösheten under senare år tenderat atl öka inom TEKO-facken. De nu registrerade arbetslös-helssiffrorna är enligt utredningens mening av en sådan storlek att de
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 37
kräver särskild uppmärksamhet. Arbetslöshetsprocenlen inom TEKO-facken ligger klart högre än för övriga industriarbetare. Den äldre arbetskraften och kvinnorna har främst drabbats.
Omställningsproblemen för arbetskraften under i 970-talet kan enligt utredningens mening väntas bli större än tidigare. Nediäggningarna torde nämligen i ökad utsträckning inträffa på orter, där möjligheterna atl finna annan sysselsättning för arbetskraften inom sarania yrkesområde är begränsade eller helt saknas. Delta innebär att stora krav kommer att ställas på den arbetsförmedlande och yrkesvägledande verksamheten inte minst i personellt hänseende för att tiUfredsstäUande lösningar på omställningsproblemen skall kunna åstadkommas.
Man måste enligt utredningen räkna med att det vid driftsnedläggningar och driftsinskränkningar kommer atl finnas grupper, vanligen äldre och oftast kvinnor, för vilka del inte är realistiskt all räkna med en sådan omplacering på den öppna arbetsmarknaden sora innebär byte av yrke och/eller av bostadsort. Utredningen finner del betydelsefullt all åtgärder kan sättas in för alt bereda också denna arbetskraft sysselsättning som motsvarar deras yrkesförutsättningar och önskemål. För detta krävs enligt utredningens uppfattning en ytterligare utveckling av de s. k. industriella beredskapsarbeten med sömnadsproduktion som arbetsmarknadsstyrelsen anordnar. Även andra former av åtgärder än de nuvarande är enligt utredningen länkbara.
Utredningen finner del betydelsefullt alt ett nära samarbete kommer lill stånd mellan TEKO-industrierna och arbetsmarknadsstyrelsen i syfte alt finna lösningar på de här berörda frågorna som är så tillfredsställande som möjligt från sociala och ekonomiska utgångspunkter. Utredningen föreslår i detta syfte all lill arbetsmarknadsstyrelsen knyts en delegation eller kontaktgrupp med företrädare för branschorganisationerna och parterna på arbetsmarknaden inom TEKO-industrierna raed uppgift atl biträda styrelsen i frågor som rör omställningar inora TEKO-industrierna.
Som tidigare redovisats har utvecklingen under 1960-talet medfört en väsentligt ökad regional koncentration av TEKO-industrierna lill Borås-regionen och de näraliggande delarna av södra Älvsborgs län. Mycket talar enligt utredningen för atl denna koncentration inneburit påtagliga företagsekonomiska fördelar. Förekomsten av en stor och rikt differentierad TEKO-industri i Borås-området har även från arbetsmarknadspolitisk synpunkt varit betydelsefull. Omställningen för arbetskraften har underlätlats vid företagsnedläggningar och driftsinskränkningar genom atl det varit lätt att finna andra arbetstillfällen inom samma yrkesområde. Detta har lett lUl all sysselsättningen totalt sett kunnat upprätthållas i Borås-regionen trots den kraftiga sysselsältningsminskningen inom TEKO-industrierna som helhet. Del lokalise-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 38
ringspolitiska stöd, som vid olika tillfällen utgått inom Borås-regionen, har bidragit lill delta.
I sin bedömning av den framlida utvecklingen har utredningen räknat med att den hittiUs registrerade geografiska koncentrationen av TEKO-mdustrierna lill Borås med omnejd kommer atl fortsätta. Utredningen anser det inle orealistiskt alt för Borås-regionen uppställa som mål atl i stort sett det nuvarande antalet TEKO-sysselsatta, dvs. ca 25 000, skall kunna bibehållas. Med hänsyn till den samtidigt förutsedda nedgången av den totala sysselsättningen i branschen skulle detta innebära all Borås-regionen i slutet av 1970-lalet skulle uppnå en andel på omkring 50 o/o av samtiiga TEKO-anställda i landet.
Utredningen framhåller att den nuvarande ensidiga och föga tillväxt-betonade sammansättningen av näringslivet i Borås-regionen innebär påtagliga nackdelar. Det måste enligt utredningens mening vara en viktig regionalpolitisk målsättning alt söka åstadkomma en mer differentierad närings- och yrkesstmklur i Borås-regionen. En sådan struktur bör kunna bidra tUl en mer stabiliserad arbetsmarknad med större motståndskraft mot återverkningarna av uppkommande svårigheter inom TEKO-industrierna.
Utredningen fäster uppmärksamheten på atl den starkt expansiva Göteborgs-regionens huvudort ligger endast 70 km från Borås och framhåller all del från båda regionernas synpunkt borde innebära en fördel, om Göteborgs-industrierna kunde utnyttja uppkommande arbetskraftsreserver i Borås-regionen. Från utredningens synpunkt framstår med hänsyn härtill ett långtgående och effektivt program för lokalisering av lillväxtindustrier till Borås-regionen som nödvändigt.
Utredningen föreslår alt ett lokaliseringsprogram snabbi utarbetas med syfte att lill Borås-regionen flytta över delar av Göteborgs-regionens expansion saml delar av den statliga förvaltning som har föreslagits bli decentraliserad. Prograramet bör enligt utredningens förslag omfatta åtgärder för alt bygga ul sådana servicefunktioner på olika områden som kan skapa komparativa fördelar för industri i Boråsregionen. Bland de frågor som utredningen anser bör behandlas i ett sådant program nämns särskilt frågan om en prioritering av vägbyggandel mellan Göteborg, Borås och Mark. Eftersom de frågor som måste behandlas i samband med ett lokaliseringsprogram av delta slag knyter an tUl arbetet inom flera myndigheter och departement förutom lill de berörda regionerna och länsstyrelserna, framhåller utredningen vikten av att en god samordning och en central ledning för programmet kommer till stånd.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 39
Remissyttrandena
TEKO-industriernas nuläge och framtidsutsikter
De remissinstanser som uttalat sig om den allmänna bUd som utredningen tecknar av TEKO-industriernas nuläge och framtidsutsikter finner denna realistisk och välbalanserad. Materialet framhålls vara värdefullt som ledning såväl för enskilda förelag och delbranscher som för statsmakterna när det gäller atl komma tillrätta med TEKO-branschens problem.
Några remissinstanser, däribland Svenska bankföreningen, Industriförbundet/Exportföreningen och ÖEF, finner riskerna vara påtagliga för atl sysselsättningsminskningen inom TEKO-sektorn skall få ett snabbare förlopp än vad utredningen räknat med.
Kommerskollegium pekar i sitt remissvar på atl de största förändringarna i TEKO-industriernas konkurrenssituation lorde vara att vänta om Sverige i en eller annan form når tullfrihet i handeln med EEC. Den sammanlagda effekten härav, som tar sig uttryck i ell kraftigare import-tryck och försämrad preferensslällning på EFTA-marknaden å ena sidan saml ökade exportmöjligheter på EEC å andra sidan, är dock enligt kollegiets mening svår atl bedöma. Kollegiet redogör i sammanhanget för sina överläggningar i marknadsfrågan under somraaren och hösten 1970 med TEKO-branschen. Härvid har kommit fram atl för den svenska lex-tUindustrin de negativa följderna av ell sådant deltagande troligtvis skulle korama atl överväga. För konfeklionsindustrins del har resultatet ansetts bli det motsatta och i valet mellan en anslutning lill den västeuropeiska stormarknaden och ett ulanförstående väljer man från denna industrigrens sida tveklöst en anslutning.
Allmänna synpunkter på utredningens förslag
Den av utredningen uttalade grundsynen på TEKO-branschens behov av omställning och den härav föranledda utformningen av utredningens förslag till statiiga åtgärder har inte mött invändning från någon remissinstans. Allmänt konstaleras att de förslag lill åtgärder som nu framlagts såväl beträffande principiell inriktning som praktisk utformning i stor utsträckning utgör kompletteringar till redan beslutade prograra.
LO delar utredningens uppfattning atl del f. n. inte kan ligga i sarahäl-lets intresse atl förhindra en fortsatt strukturomvandling av TEKO-industrierna genom genereUa importbegränsningar. Den strukturomvandling som anses nödvändig kan emellertid inte få ske på del oplanerade och okontrollerade sätt som skett under 1960-lalel. Stödåtgärder av tiUfällig natur från samhäUets sida kan därför enligt LO:s uppfattning vara befogade. Dessa bör utformas så alt en välplanerad strukturomvandling åstadkoms och så att största möjliga hänsyn tas lill de anställdas intressen.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 40
LO framhåller i sararaanhangel att de strukturella problem sora under efterkrigstiden berört vissa branscher, såsom TEKO-industrierna, i framtiden kan förväntas utsträckas till andra traditionella industribranscher. Samtidigt innebär emellertid detta att förutsättningarna ökar att på lång sikt utveckla andra och expansiva branscher. Huruvida på enskilda branscher inriktade stödåtgärder kan anses vara befogade, måste enligt LO i större utsträckning än hittiUs i framtiden bedömas utifrån ett vidare in-dusiripolitiskt saramanhang. Även Industriförbundet/Exportföreningen anser att bedömningen av olika statliga specialåtgärder måste vägas mot dels de behov sora föreligger inora andra branscher, dels de totala resurser sora staten anslår till olika institutioner för näringspolitiska insatser. Liknande synpunkter fraraförs av Svenska bankföreningen och länsstyrelsen i Östergötlands län.
Åtgärder för omställning och företagsutveckling
Så gott sora saratliga remissinstanser, som uttalat sig angående utredningens förslag om omstäUningsfrärajande åtgärder i förra av statliga bidrag till anlitande av konsulter och statliga kreditgarantier för omsläll-ningsinvesteringar, har tillstyrkt dessa. Bl. a. kommerskoUegium och AMS anser del angeläget alt del stöd till TEKO-industrierna som redan beviljats av riksdagen kompletteras med åtgärder som mer direkt främjar en strukturrationalisering av branschen. KoraraerskoUegiura betonar att TEKO-industrierna arbetar på en raarknad, där rörligheten i efterfrågan är betydande. Detta ställer särskilt stora krav på de företagsledande funktionerna och på företagens förmåga att komma in på de rätta expansiva delmarknaderna. Dessa förhållanden gör enligt kollegiets mening att ett stödprogram raed den inriktning och utforraning sora utredningen föreslår måste bedömas bli verkningsfullt just för industrier av TEKO-industriernas typ.
Sveriges investeringsbank instämraer på grundval av sin egen erfarenhet i utredningens uppfattning att samraanslagningar och saraarbetsprojekt torde få väsentligt större utsikter alt förverkligas genom att branschen ges möjlighet att anlita utomstående sakkunskap både i diagnosar-betel och då nödvändiga åtgärder skall verkställas.
Näringsfrihetsrådet framhåller att sådant samarbete mellan företagen som i vissa fall åsyftas med utredningsförslagen kan tänkas vara i viss mån konkurrensbegränsande. Även ora så skulle vara fallet, kan saraarbetet emellertid vara motiverat från allmän synpunkt och alltså godtagbart. Näringsfrihetsombudsmannen har uttalat samma uppfattning.
SAF vill inte motsätta sig att utredningens förslag prövas, men anser att det vore rimligt att effekterna av de redan införda TEKO-programmen utvärderas, innan eventuella ytterligare åtgärder införs.
Synpunkter på inriktningen av de omslällningsfrämjande åtgärderna framförs av ell flertal remissinstanser. TCO påpekar angelägenhe-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 41
len av en fortsatt översyn av marknadsstrukturen och förhållandet mellan olika distributionsled. Enligt organisationens mening bör bl. a. en ökad vertikal integration eller olika former av långsiktigt samarbete mellan fabrikanter och detaljister stimuleras.
En från utredningen avvikande mening beträffande TEKO-sektorns behov av företagssamgåenden framförs av Svensk industriförening. Enligt föreningens mening har under senare år vuxit fram en övertro på fö-ietagsfusioner som en undermedicin mot vikande lönsamhet och syssel-sätlningssvårigheler. Liknande synpunkter framförs av SIFU, som framhåller att någon generell lösning inle står all finna genom stordriftens fördelar. SIFU anser dock att förhållandena vid marknadsföring på export är sådana atl ett planmässigt samarbete måste etableras mellan flera förelag för att kostnaderna för marknadsföringen skall kunna fördelas och en tillräcklig kapacitet med tillräckligt brett sortiment skall kunna utbjudas.
Enligt LO finns risker för atl det statliga stödet i betydande utsträckning kan komma all inriktas på företag som hamnar i akuta krissituationer, utan all dessa företag behöver vara de på längre sikt bäst utvecklade. För att i möjligaste mån undvika detta bör enligt LO:s uppfattning den bidragsgivande myndigheten ges en orafaltande initiativrätl att själv verkställa och föranstalta ora utredningar och kartlägga behovet av samgående eUer andra nödvändiga åtgärder.
LO och KF framhåller del önskvärda i atl bidrags- och lånegaranti-system.et för atl få full effekt på längre sikt kopplas samman med utbUd-ningsstödel och förordar atl deltagande i det tidigare beslutade utbildningsprogrammet ställs upp som ett villkor för att ett företag skall erhålla bidrag och/eller lånegarantier. En sådan metod avvisas av SAF.
TCO finner del viktigt atl alla anställda får möjlighet tUl inblick i sina företags speciella förhållanden. För atl företagen skall kunna klara de förestående omställningarna krävs, såsora organisationen frarahåller, en nära saraverkan med de anställda och deras organisationer.
Utredningen har föreslagit att koraraerskoUegiura anförtros a d ra i -nistrationen av de nu föreslagna åtgärderna. Kommerskollegium hänvisar till all kollegiet handlägger bl. a. exporlprogrammel och finner det för egen del naturligt atl kollegiet anförtros även de nu föreslagna uppgifterna. Kollegiet anför i sararaanhangel, att ell bifall lill utredningens förslag innebär att flera statliga myndigheter var för sig koraraer att handlägga ärenden berörande TEKO-industrierna. Det är enligt kollegiets mening angeläget atl dessa myndigheter samordnar sin verksamhet, vUkel dock inte kräver skapandet av ett särskilt samordningsorgan. Likaså förutsätter kollegiet alt lämplig förra för sararåd skall kunna skapas mellan dessa myndigheter saml de kreditinstitut, t. ex. Sveriges invesleringsbank, och näringsorganisationer som ägnar sig ål hithörande frågor. SIFU framhåller lärapligheten av atl program som syftar tUl alt genom
2t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 42
selektiva åtgärder främja företagens utveckling eller omställning inom olika industribranscher i största möjliga utsträckning förläggs tUl SIFU. Genom all SIFU i den pågående uppläggningen av företagsledarulbUd-ningen för TEKO-industrin genom kontakter med konsultföretag avser alt skaffa skickliga konsulter för den förberedande handledningen synes det enligt institutels mening ligga nära lUl hands atl SIFU även administrerar konsultverksamheten och det utrednings- och undersökningsarbete som bör ulföras av seriösa och förfarna konsulter.
Direkta synpunkter på de av utredningen förordade ekonomiska ramarna för de föreslagna bidragen och kreditgarantierna framförs endast av ett begränsat antal remissinstanser. Svensk industriförening anser de föreslagna beloppen vara för små och föreslår därför en fördubbling.
Kommerskollegium finner det vanskligt atl bedöma om ramarna är tillräckligt vida. Del kan enligt kollegiets uppfattning förväntas all förelagen kommer all i stor utsträckning försöka utnyttja möjligheten atl få statliga bidrag för anlitande av konsulter. Kollegiet anser sig dock inle böra föreslå en höjning av del av utredningen förordade beloppet. Någon sådan förordas inte heller beträffande kreditgarantierna. Men hänsyn tiU alt del rör sig om en kortare omställningsperiod och de frågor som anmäler sig i sammanhanget berör en näringsgren med speciella problem och svårigheter, anser kollegiet att garanlibeloppen inte bör inrymmas i den ram som finns för den allmänna lånegaranliverksamheten. I stället bör särskild garantiram skapas. Del bör enligt kollegiets raening övervägas om inle en enda ram skulle kunna skapas för de kreditgarantier som skall kunna beviljas TEKO-industrierna. En sådan ordning skulle möjliggöra för kollegiet all på ett smidigt sätt anpassa utgående stöd till föreliggande förhållanden.
Del av utredningen föreslagna årliga anslaget för att täcka de administrativa kostnaderna för den nu föreslagna verksamheten — 150 000 kronor — anser kollegiet vara för litet. Med hänsyn till den komplicerade naturen hos den verksarahet som skall prövas och behovet av personalförstärkning hos kollegiet bedömer kollegiet atl del årliga adminislra-lionsbidragel bör beslämmas till minst 250 000 kronor.
Stöd till forskning och utveckling
Utredningens förslag om statligt stöd till forskning och utveckling tillstyrks utan ytterligare komraentarer av elt flertal remissinstanser, bl. a. ÖEF och länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus saml Älvsborgs län. STU anser del klarlagt att för TEKO-industrierna värdefulla prograra och projekt för forskning och utveckling kan genomföras väl. STU kan åtaga sig att administrera de föreslagna medlen pä vanligt sätt och med hjälp av tillkallad expertis bedöma projektförslag.
En viss tveksamhet till de föreslagna insatserna inom forsknings- och
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 43
utvecklingsområdet redovisas av SIFU såvitt gäller prioriteringen. I dagens läge bör enligt SIFU:s mening en preferens ges ål bidrag lUl direkta fÖretagsanknulna åtgärder framför en mera betydande ökning av forskningsbidragen.
Importbegränsande åtgärder
Den av utredningen förordade handUngslinjen i fråga om den svenska handelspolitiken på TEKO-området tUlstyrks av ett övervägande antal av remissinstansema. Kommerskollegium konstaterar atl utredningens avvisande av det i och för sig verkningsfulla medel som generella imporlbe-gränsningar utgör ligger i linje med den aUmänt godtagna principen för svensk handelspolitik efter andra världskriget. Kollegiet betonar dock vikten av all utvecklingen noga följs, så all selekliva importbegränsande åtgärder kan övervägas i god tid. Bevakningen bör också syfta till alt ge underlag för överväganden om lättnader och en systematisk utformning av restriktionerna. Samma uppfattning som den här återgivna uttrycks av bl. a. Industriförbundet/Exportföreningen, Exportrådet för den mindre industrin och KF.
TCO anser atl restriktionernas negativa verkningar också raåste beaktas vid en bedömning, t. ex. höjningen av konsumenlprisnivån och den negativa effekten för närmast berörda u-länder.
Sveriges grossistförbund framhåller alt importen från långlöneländer inte kan anses vara av utslagsgivande betydelse för de svenska TEKO-industriernas konkurrenssituation. Enligt förbundels åsikt har Sverige under senare år till förmån för TEKO-industrierna drivit en aktiv skyddspolilik som först gjorde hall vid sådana GATT-regler, vilkas aktualiserande skulle kunna utlösa motåtgärder mot vitala delar av svensk exportindustri. Förbundet betonar vidare alt regleringen mot slatshandelsländerna måste betraktas som hård.
En mot utredningen och övriga remissinstanser avvikande hållning i frågan om importbegränsningar inläs av Svensk industriförening. Föreningen anser alt, om de föreslagna stödåtgärderna skall få avsedd effekt, kompletterande insatser av handelspolitisk natur måste göras. Dessa insatser måste utmynna i vissa imporlregleringar inora några strategiskt viktiga sektorer.
Försörjningsberedskapen på TEKO-området
Utredningens behandling av frågan om försörjningsberedskapen på TEKO-området har mött övervägande kritiska synpunkter vid remissbehandlingen. ÖEF konstaterar atl produktionsbortfallet inom TEKO-industrierna och särskilt beträffande sådana basindustrier som är väsentliga från beredskapssynpunkt, t. ex. spinnerierna, gått så snabbt och varit så omfattande att en betydande försämring av beredskapsläget har inträffat. Detta gäller trots alt betydande belopp salsals på beredskapslag-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 44
ring av halvfabrikat. ÖEF beklagar mot denna bakgrund atl utredningen inte ansett sig ha möjlighet all föreslå något utöver att detta problem måste lösas från fall till fall genom alt ÖEF preciserar behoven och framställer förslag lill åtgärd.
Industriförbundet/Exportföreningen framhåller att, bortsett från näringspolitikens allmänna syfte all stimulera och underlätta förelagens utveckling och anpassning lill förändrade förutsättningar, de tyngst vägande skälen för statiiga stödåtgärder för TEKO-industrierna torde sammanhänga med beredskapsöverväganden. Organisationerna för fram tanken på all statsmakternas strävan atl upprätthålla produktionskapacitet i landet för vissa från beredskapssynpunkl viktiga varugrupper kopplas samman med den statliga upphandlingen för mUitära och civilrailitära ändamål. Organisationerna konstaterar all den nuvarande handläggningen av försvarsbeslällningar visserligen slår helt i överensstämmelse med gällande principer för den statliga upphandlingen men går stick i stäv mot landets beredskapspoliliska intressen. En bättre samordning mellan beredskapspolilikens mål och näringspolitiska medel bör enligt organisationernas mening kunna uppnås genom alt ÖEF tUldelas vissa raedel, eventuellt samlade i en särskild "beredskapsfond", avsedda atl trygga viss produktionskapacitet i landet genom atl möjliggöra inköp av vissa från beredskapssynpunkt betydelsefulla varor från tillverkare inom landet. Även andra beredskapsåtgärder såsom utökad statlig beredskapslagring bör enligt organisationernas mening övervägas. I sammanhanget erinras om atl försörjningslägel också i fråga om andra från beredskapssynpunkl känsliga varugrupper kan bli utsatt liU följd av den intemationella konkurrensen. Enligt organisationernas mening bör frågan om särskilda åtgärder för att trygga försörjningsberedskapen inom olika områden snarast utredas.
Kravet på en särskild utredning i beredskapsfrågan förs även frara av LO och Svensk industriförening.
Arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder
Utredningens uppfattning all de särskUda branschslimulerande åtgärderna måste kombineras raed insatser på det arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska planet får bred anslutning från remissinstanserna.
AMS konstaterar bl. a. alt en ökning av arbetslösheten inora TEKO-sektorn varit iakttagbar på senare tid. Antalet löntagare som berörts av varsel var 3 200 under år 1968 och 2 700 under år 1969. Under månadema januari—september 1970 steg antalet lill 5 800. Del är mot bakgrund av dessa siffror enligt AMS:s mening uppenbart atl en stimulans till en ännu snabbare omställning i TEKO-industrin måste kombineras med kraftfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärder. AMS instämraer bl. a. i utredningens mening atl man bör ytterligare utveckla de industriella be-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 45
redskapsarbetena för atl finna former som är avpassade efter de berörda gruppernas sysselsällningsönskemål.
Enligt LO:s uppfattning kommer arbetsmarknadspolitiken alt i betydande grad behöva inriktas på den äldre arbetskraften, eftersom denna utgör en relativt stor andel inom många TEKO-företag. Härvid måste uppmärksarahet ägnas åt alt förändra företagens konventionella anställnings- och rekryteringsprinciper. LO påpekar i sararaanhangel atl det ar-betslöshetsmålt som utredningen använder inte är tiUfyllest sora indikator på de sociala konsekvenserna av strukturomvandlingen. De grupper som speciellt berörs av denna är till stora delar sådana som ofta inte omfattas av den traditionella arbetslöshetsstatistiken.
SAF instämmer i att beredskapsarbeten kan vara en tänkbar form för att sysselsätta dem som har svårast att klara sig på den öppna marknaden. I den mån sådana arbeten skulle anordnas i enskUda företags regi bör detta enligt föreningens mening anordnas helt på friviUig basis. Beredskapsarbeten bör dock endast komraa i fråga i de raesl svårlösta fallen. Det vore enligt föreningens uppfattning inle heller rimligt om de kvarvarande TEKO-företagen skulle utsättas för konkurrens från statligt subventionerad beredskapsproduktion.
Utredningens förslag atl det till AMS knyts en delegation eller kontaktgrupp med företrädare för branschorganisationerna och parterna på arbetsmarknaden tillstyrks av flertalet remissinstanser sora yttrat sig i frågan, däribland AMS, LO, TCO och SACO. SAF och Svenska bankföreningen ifrågasätter däremot om problemen inom TEKO-industrierna är så speciella alt de för sin lösning kräver en nyinrättad administrativ apparat.
ÖEF påpekar att den tUltänkta delegationen även i samråd med överstyrelsen bör kunna beakta försvarsberedskapsmässiga önskemål. Delegationen bör enUgl ÖEF:s mening få i uppgift att väga saraman allraänl näringspolitiska, regionalpolitiska, arbetsmarknadsmässiga och försvarsberedskapsmässiga synpunkter saml vid behov föreslå åtgärder som kan få en mer bestående effekt när det gäller att tillgodose beredskapsbehoven inom TEKO-området.
I anslutning till utredningens förslag om ett regionalpolitiskt program för Borås-regionen framhåller LO att en ensidig koncentration av en viss bransch sora berörs av omfattande strukturomvandling till några få samhällen och regioner medför att omställningsproblemen blir särskilt stora. Enligt LO måste därför ur samhällets och löntagarnas synpunkt den ensidiga lokaliseringen av TEKO-företag till exempelvis Borås-regionen bedömas som en nackdel. LO tillstyrker utredningens förslag och påpekar atl förutsättningarna alt i god lid planera och genomföra regionalpolitiska åtgärder i delta sammanhang bör vara goda, eftersom man redan i dag kan förutsäga utvecklingen inom de berörda regionerna.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 46
Även AMS framhåller angelägenheten atl åstadkomma ell mera differentierat näringsliv i Borås-regionen.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län förordar livligt förslagen lill regionalpolitiska åtgärder. Länsstyrelsen anser atl detta program inle endast bör avse den industriella lokaliseringen utan även högre undervisning saml övriga offentliga och privata tjänster. I likhet med flera andra remissinstanser ifrågasätter länsstyrelsen utredningens prognos om ell oförändrat antal TEKO-anställda i Borås-regionen vid 1970-talets slut jämfört med dagsläget.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län erinrar i sitt remissvar om atl i länet Falköpings situation utgör en parallell tUl utvecklingen i Borås. Del kan befaras att strukluromdaningen inom TEKO-industrierna kommer att beröra Falköpings-området på ett kännbart sätt under 1970-lalels första hälft. Länsstyrelsen framhåller all dess egna ansträngningar all komma till rätta med situationen på orten kommer atl behöva kompletteras med statiigt stöd i olika former.
Länsstyrelsen i Göteborgs län bekräftar atl arbetsmarknaden inom Göteborgs-regionen f. n. kan betraktas som överhettad. Samtidigt framhålls atl brislen på arbetskraft framför allt hänför sig lill verkstadsindustrin, särskilt den tyngre, dvs. varven, bilindustrin och kullagerindustrin. En utflyttning av tung verkstadsindustri lill Borås-regionen skulle enligt länsstyrelsens uppfattning visserligen medföra en viss lättnad av arbetsmarknaden i Göteborgs-regionen men en sådan åtgärd skulle inle lösa del för båda regionerna gemensamma problemet alt finna nya sys-selsältningslillfällen för överskottet av kvinnlig arbetskraft. Med hänsyn härtill avstyrker länsstyrelsen alt ett lokaliseringsprogram utarbetas som innebär en överflyttning av lätt industri från Göteborgs-regionen till Borås-regionen.
Departementschefen Inledning
Näringslivet i vårt land liksom i övriga industriländer är underkastat ständiga förändringar. Vid sidan av konjunktursvängningarna påverkar den snabba tekniska utvecklingen och de skiftande konsumtions-mönstren konkurrens- och efterfrågesituationen för branscher och företag och StäUer ständiga krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos dessa. Av särskild betydelse är de impulser som når vår ekonomi via del internationeUa varuutbytet. Omfattningen av delta inflytande framgår av alt numera mer än 40 o/o av den samlade svenska industriproduktionen avsätts i utlandet. En motsvarande andel av den inhemska förbmkningen av industriprodukter läcks genom inköp i andra länder. En ofrånkomlig följd av de här berörda förhållandena blir atl de skilda närings-och industrigrenarna utvecklar sig olikformigl.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 47
När marknads- och konkurrensbetingelserna förändras snabbt och kraftigt samt omfattar stora vamområden kan särskilt svåra problem uppkomma. Från näringspolitisk synpunkt kan en sådan utveckling mötas på olika sätt. Vid en internationell jämförelse kan två ytterlighetsal-temativ urskiljas. I del ena alternativet kan en övervägande passiv attityd tUl utvecklingen intas av slalsmaklema och sådana åtgärder undvikas som skulle kunna hindra eller bromsa utvecklingen eller hjälpa berörda delar av ekonomin lUl anpassning. Ell sådant förhållningssätt motiveras i allmänhet med de långsiktiga fördelarna från resursfördelnings-synpunkt av att acceptera marknadskrafternas utslag, även om detta på kort sikt resulterar i svåra akuta problem för berörda sektorer och regioner. I det andra ytterlighetsfallet kan politiken inriktas på atl neutralisera de krafter — speciellt sådana som utgår från de internationella marknaderna — som hotar den beslående näringsstrukturen. Motiven anges i sådana fall ofta vara en önskan all skydda de utsatta sektorerna från lönsamhels- och sysselsättningsslörningar till följd av "osund" konkurrens från andra länder och därigenom begränsa de sociala problemen på kort sikt. En sådan politik kräver i allmänhet, för atl kunna fullföljas, långtgående protektionistiska åtgärder som har en stark tendens alt bli permanenta.
Utifrån de principer på vilka den svenska närings- och handelspolitiken byggts upp framstår de nu angivna ylterlighetsalternaliven i lika mån som olämpliga. Med hänsyn till de hinder som faktiskt föreligger för arbetskraftens rörlighet mellan näringssektorer och regioner medför del första alternativet konsekvent tillämpat atl en materiell slandardökning för konsumenterna i strid med grundläggande jämlikhetsidéer köps lill priset av direkta välfärdsförluster för de personer som sysselsätts i drabbade näringsseklorer och regioner. HärtUl kommer atl man vid en sådan politik riskerar alt förlora de delar av en industribransch, som med hjälp av begränsade temporära statliga åtgärder skulle vara långsiktigt konkurrenskraftiga.
Även det andra alternativet får vid konsekvent tillämpning betänkliga följder, i delta fall knutna till den långsiktiga inriktningen av resursutnyttjandet och därmed till den allmänna välståndsutvecklingen. Internationaliseringen av vårt näringsliv — byggd på fördelarna av specialisering och arbetsfördelning — har utgjort en av gmndfömtsätlningarna för de senaste decenniernas materiella utveckling. En huvudsträvan i den svenska handelspolitiken har i konsekvens härmed varit alt, bl. a. genom medlemskap i GATT och EFTA, åstadkomma ökade förutsättningar för ett fritt handelsutbyte mellan statema genom avskaffande eUer minskning av kvantitativa och kvalitativa handelshinder. Långvarigt statiigt stöd till branscher som inle förmår hävda sig i den internationella konkurrensen skulle innebära ett allvarligt avsteg från denna politik och försämra fömtsättningarna för en fortsatt välståndsutveckling i landet.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 48
Mot denna bakgrund måste ett huvudmål för den svenska näringspolitiken vara atl söka undvika nackdelarna av de nyss angivna alternativen, samtidigt som den positiva syftningen i dessa med avseende på social trygghet för de anställda och långsiktig effektivitet hos näringslivet tas tillvara. I stor utsträckning kan detta ske genom utnyttjande av de normala arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel som under senare år byggts upp och som successivt förstärkts. I de fall där en snabb försämring av konkurrensläget för en hel bransch uppstår kan emellertid dessa metoder visa sig otUlräckUga. Del blir i sådana lägen nödvändigt all vidta selektiva åtgärder för att söka lösa de mest akuta problemen och samtidigt bidra till nödvändig strukturell anpassning. Inte sällan krävs samtidigt insatta åtgärder av skilda slag för all nå det åsyftade målet. När omställningsproblem raed särskild kraft drabbar avgränsade geografiska områden kan de sektorpolitiska åtgärderna behöva kompletteras med särskUda regionalpolitiska insatser.
När jag i maj 1968 tUlkallade TEKO-utredningen skedde detta i syfte att mot bakgrunden av TEKO-industriernas aktuella problem få de lämpliga formerna för sådana näringspolitiska åtgärder klarlagda. TEKO-sektorns internationella konkurrenskraft har under 1950- och 1960-talen successivt försvagats, vilket medfört en snabb importtUlväxt i förening med stark sysselsättningsrainskning och omfattande företagsnedläggelser. Denna utveckling har inte varit begränsad lill vårt land utan med varierande intensitet omfattat flertalet av de utvecklade industrinationerna.
Jag angav i direktiven såsom en huvuduppgift för utredningen att undersöka TEKO-industriernas möjligheter att under rådande internationella förhållanden framgångsrikt och varaktigt stärka sin konkurrenskraft genora fortsatt strukturell oravandling.
I sitt i augusti 1969 framlagda delbetänkande konstaterade utredningen alt den angivna huvuduppgiften krävde en djupgående analys av marknads- och slrukturförhållandena. Med hänsyn tUl de växande svårigheterna för svenska TEKO-företag fann utredningen det därför angelägel att lägga fram förslag inom de områden där slutförandel av en sådan analys inle behövde avvaktas. Detta ansågs vara fallet i fråga om den offentiiga upphandlingen samt exportfrämjande- och ulbUdnings-områdena.
Utredningens förslag utom vad avser upphandlingsområdel har med vissa modifieringar godtagits av statsmakterna. Fr. o. m. den 1 juli 1970 löper sålunda ett av kommerskollegium administrerat fyraårigt program för främjande av den svenska TEKO-exporten. Vid statens institut för företagsutveckling (SIFU) har elt likaledes fyrårigt program inletts för utbUdningsålgärder inom TEKO-industrierna.
Utredningen har i oktober 1970 lagt frara sitt slutbetänkande. Jag konstaterar med tillfredsställelse att genom utredningens försorg ett om-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 49
fattande material nu föreligger som belyser TEKO-industriernas situation och utvecklingsförutsältningar i olika betydelsefulla hänseenden. Jag noterar också alt utredningen varit enig både i sin bedömning av TEKO-industriernas framtidsutsikter och beträffande de förslag lill näringspolitiska åtgärder som läggs fram i betänkandet. Dessa bildar tillsammans med de tidigare beslutade åtgärderna pä export- och utbildningsområdena ett sammanhållet TEKO-program, som enligt min mening svarar mot branschens behov och de allmänna näringspolitiska riktlinjer som jag redogjort för i del föregående. Jag kommer i del följande all förorda all förslagen lill väsentlig del genomförs.
TEKO-industriernas allmänna läge inför 1970-talet
Utan atl i detalj ta ställning till de siffermässiga prognoser för produktion, sysselsättning, utrikeshandel ra. m. som utredningen presenterar kan jag i allt väsentligt ansluta mig tUl de sakkunnigas allmänna bedömning av TEKO-industriernas utvecklingsperspektiv inför 1970-talet. Denna har inle heller mött några invändningar vid remissbehandlingen. Jag anser det sålunda sannolikt att den konkurrensnackdel för tillverkning av vissa slag av TEKO-produkter i Sverige, som vårt i förhållande till omvärlden höga kostnadsläge hittUls utgjort, kommer atl göra sig gällande med i stort sett oförändrad kraft under 1970-talet. Som följd härav får man räkna med ett bestående importtryck inora stora delar av TEKO-sortimentet, vilket på viktiga varuområden kan komma att sammanfalla raed en försvagad tillväxt av den inheraska konsumtionen. De ekonomiska integrationssträvandena i förening med en fortgående standardhöjning i omvärlden kommer samtidigt all skapa fömtsättningar för en avsevärd höjning av den svenska TEKO-exporten, främst av mindre priskänsliga artiklar. Sammantagna resulterar de nämnda tendenserna i gynnsammaste fall i en svag årlig produktionsökning för den samlade svenska TEKO-sektorn. Utvecklingen förväntas dock bli mycket olikartad för olika delar av TEKO-industrierna. Framtidsutsikterna är sålunda relativt gynnsarama för induslrilextilsektorn, hemlextilsek-lorn och den lättare beklädnadssektorn, medan främst den s. k. tunga konfektionsindustrin har all emotse betydande svårigheter. Även om produklivitetsutvecklingen jämfört med 1960-talet försvagas något, blir de negativa konsekvenserna för sysselsättningen betydande.
Det ovan skisserade förloppet utgör på vissa punkter en fortsättning av utvecklingen inom TEKO-sektorn under 1960-talet. Som påpekas av de sakkunniga har denna utveckling inle varit resultatet av tillfälligheter eller speciella orasländigheier utan utgjort en logisk följd av den allmänna ekonomiska utvecklingen i världen kombinerad med Sveriges konkurrensinriktade näringspolitik och liberala handelspolitik. Det sagda innebär omvänt atl del för atl radikalt ändra utvecklingsbilden för TEKO-industrierna skulle vara nödvändigt att vidta åtgärder som skulle
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 50
stå i strid med de principer som enligt vad jag nyss anfört bör vara rikt-ningsgivande för vår närings- och handelspolitik. Oavsett de induslri-och konsumentpolitiska betänkligheter som kan anföras i sammanhanget är vidare de reeUa möjligheterna all lägga om den handelspolitiska kursen begränsade, vUkel jag kommer all utveckla i det följande.
Den slutsats som måste dras och som nästan enhälligt godtagits vid remissbehandlingen är därför all den tidigare skisserade utvecklingen av den svenska TEKO-industrin i sina huvuddrag bör accepteras. Branschens egna ansträngningar och de näringspolitiska åtgärderna bör i detta läge syfta till all hjälpa förelag och anställda till anpassning inom ramen för den väntade allmänna utvecklingen. Detta bör som jag nyss framhållit ske efter två huvudlinjer.
Ä ena sidan måste krafterna inriktas på all tillvarata de möjligheter som inom flera delsektorer och varuområden föreligger för svenska företag all framgångsrikt hävda sig i den internationella konkurrensen. Dessa möjligheter är erUigl min mening klart för handen. Som utredningen framhåller innebär det förhållandel alt den svenska TEKO-sek-lom totalt sett minskar ingalunda atl de individueUa förelagens utveckling i samtliga fall måste följa samma mönster. Vissa omständigheter, såsom den intemationellt ökande konsumtionen och den med stigande välstånd växande differentieringen i konsumenternas efterfrågan, skapar nya tillfällen tUl expansion för sådana företag som kan tUlvarata fördelarna av en ökad specialisering och därjämte förmår driva en raålraed-velen marknadspolitik.
A andra sidan måste ansträngningarna inriktas på all såväl genom den normala arbetsmarknadspolitiken som genom särskilda åtgärder skapa nya arbetstiUfäUen och i övrigt underlätta anpassningen för de nu inom TEKO-branschen verksamraa personer, vUkas fortsatta ulkorast inom branschen äventyras av utvecklingen.
Jag övergår lill all behandla de förslag som utredningen lagt frara i nu angivna syften.
Åtgärder för omstälhiing och företagsutveckling
Utredningen motiverar enligt min raening på ett övertygande sätt behovet av vissa statliga oraställningsålgärder utöver dem som redan beslutats av riksdagen för atl åstadkomraa den önskvärda anpassningen av svensk TEKO-industri lill 1970-talels konkurrensvillkor. Som en förutsättning för atl den med exportfrämjandeprogrammet åsyftade om-orienteringen skall bli framgångsrik lorde i många fall krävas atl förelagen samtidigt genomför en total översyn av sin sortiments- och funklionspolilik, organisatoriska uppbyggnad m. m. Såsom några av remissorganen framhållit är del i många fall nödvändigt all en sådan översyn innefattar överväganden om fusioner resp. samarbete beträffande t. ex. produktutveckling eller marknadsföring med andra företag i branschen
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 51
eller med någon avnämare.
Att kontinuerligt åstadkomma en dylik översyn är visserligen en normal arbetsuppgift för varje företagsledning, och huvudansvaret för dess genomförande måste självfallet vila på förelagen själva. Vid bedömningen av TEKO-industriernas situation måste man emellertid beakta alt branschens långvariga svårigheter även hos många förelag med inneboende expansionsmöjligheter medfört ett läge, där varken de organisatoriska resurserna för atl ta fram de nödvändiga beslutsunderlagen eller de finansiella möjligheterna atl verkställa önskvärda förändringar föreligger. Jag finner del med hänsyn härtUl lämpligt alt på del sätt som utredningen föreslagit komplettera det nu löpande exportfrärajandepro-grammet med ell bidrags- och garanlisystem för omställning och företagsutveckling.
Statliga bidrag för omslällningsfrämjande åtgärder. Under del fr. o. m. budgetåret 1970/71 löpande fyraåriga exportprogrammet för TEKO-industrierna kan företag för väldefinierade exportprojekt erhålla statiiga bidrag till vissa tröskelkostnader, främst olika typer av marknadsundersökningar. Jag förordar atl delta bidragssystem i enlighet med utredningens förslag nu kompletteras och atl statliga bidrag under den återstående treårsperioden ställs lill förfogande för förelag som önskar verkställa en översyn av det nyss nämnda slaget men som inte har egna personella resurser för ändamålet ulan måste utnyttja utomstående expertis. Enligt utredningen finns flera typer av undersökningar, såsom ralionaliseringsundersökningar, organisationsundersökningar, marknadsundersökningar och fusionsundersökningar, för vilka behov av statligt stöd kan föreligga. Jag delar uppfattningen all inriktningen av de statligt finansierade undersökningarna bör anpassas till den situation, i vilken del aktuella företaget befinner sig. Jag anser dock att undersökningarna bör ges en klar inriktning på de organisatoriska förhållandena, varvid särskUt frågor sammanhängande med dels företagens behov av specialisering, dels lämpligheten av mer eller mindre långtgående samarbete med andra tillverkare eller avnämare bör stå i centrum. Som framgår av den undersökning av den tyngre konfeklionsinduslrin som utredningen låtit genomföra finns inom denna delsektor klara indikationer på önskvärdheten av olika slag av specialisering respektive företagssamgåenden. Del är troligt all liknande förhållanden råder inom andra delområden. Jag vill i sammanhanget erinra om det arbete i syfte all åstadkomma en förbättrad struktur inom konfektionsinduslrin som Sveriges invesleringsbank under det senaste året inlett och som i några fall visat sig framgångsrikt. Jag vill vidare understryka önskvärdheten av atl initiera och uppmuntra projekt som syftar lill ell närmare samarbete mellan den svenska konfektionsinduslrin och de stora inköpsenheterna på detaljhandelsområdet.
I motsats till utredningen anser jag inte atl rena marknadsundersök-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 52
ningar bör bekostas med de här aktuella bidragen. Särskilda medel för marknadsundersökningar utomlands har som nyss nämnts ställts lill förfogande i exportprogrararael.
Även om det primära raålet för bidragssysterael självfallet måste vara all underlätta bildandet av livskraftiga och expansiva förelag bör medel i undantagsfall kunna ställas till förfogande även för undersökningar som syftar till att klargöra förutsättningarna för nedläggning av driften vid ett företag. Om en sådan undersökning genomförs i god tid, innan ett akut nedläggningshot föreUgger, kan en avveckling av driften —■ ora en sådan befinns nödvändig — ske i ordnade forraer, vilket har stora fördelar från social synpunkt.
För bidragens beviljande bör i tillärapliga delar sarama regler gälla som tidigare beslutats för motsvarande åtgärder på exportområdet. Bidrag bör alltså kunna utgå med hela kostnaden för undersökningen i de fall denna ingår sora en del av ell klart utforraal omslällningsprojekt. I övrigl bör för undvikande av misshushållning tillses alt vederbörande företag bär en efter omständigheterna avpassad andel av kostnaderna. Bidragsbeslul bör avse ett bestärat totalbelopp som betalas ut i efterskott för gjorda utgifler allteftersom projektet framskrider. Såsom föreslagits av utredningen anser jag att den administrerande myndigheten själv bör kunna la initiativ till undersökningar av lämpliga omställningsåtgärder.
Utredningen har föreslagit att bidragsraöjligheten bör stå öppen även för sådana företag som har goda resurser och därmed möjligheter att på egen hand åstadkoraraa en kraftfull satsning. Det är självklart att bidrag inte bör utgå lUl företag som uppenbart saknar utsikter atl uppnå en lönsam verksamhet. Då syftet med de nu föreslagna åtgärderna är atl stiraulera omställningar och projekt som utan del statUga stödet inte skulle ha kunnat förverkligas raen som trots detta är motiverade på lång sikt anser jag emellertid inte atl medlen bör användas till att finansiera undersökningar hos företag sora uppenbart besitter nödvändig styrka och livskraft. De nu föreslagna åtgärderna torde trots detta indirekt komma all påverka situationen även för dessa företag på ett gynnsamt sätt genom den sanering av konkurrensförhållandena som de kan medföra.
Då de undersökningar för vilka bidrag är aktuella kan få organisatoriska och andra konsekvenser som direkt berör de anställda i företagen anser jag det angeläget att information lämnas i företagsnämnden — eller, i företag utan företagsnämnd, på annat lämpligt sätt — i samband med atl det statliga stödet söks resp. beviljas. Atl sådan information lämnas bör ställas upp som ett villkor för erhållande av bidrag. Vidare är det av vikt att företagsnämnden på lämpligt sätt tillförsäkras full insyn i rationaliseringsarbelet.
Lånegarantier. För att möjliggöra finansiering av sådana om-slällningsinvesleringar, som är motiverade enligt de statligt stödda konsullundersökningarna, föreslår utredningen atl statiiga lånegarantier
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 53
ställs lUl förfogande, dvs. all staten inträder som garant för upplåning på affärsmässiga grunder i svenska kreditinrättningar. Förslaget ansluter sig även på denna punkt till den ordning som antagits för exportprogrammet.
lag tillstyrker, i likhet med de remissinstanser som yttrat sig i frågan, utredningens förslag. Statliga garantier bör sålunda kunna lämnas både för investeringar i anläggningstillgångar, eventuellt i förra av rörelseförvärv, och för anskaffning av omsättningstillgångar. Garantierna bör i första hand lämnas lill projekt som står i samband med de statligt stödda konsultundersökningarna men bör kunna avse även projekt som uppkommit utan sådant samband. Med hänsyn lill garantiernas övervägande affärsmässiga karaktär bör de kunna lämnas för hela investeringsbeloppet vid en omställningsinveslering.
Utredningen har anvisat två möjligheter all bereda plats för den förordade garantigivningen. Antingen kan särskilda ramar inrättas för ändamålet eller också kan garantierna lämnas inom ramen för det statliga kredilslödet lill hemslöjd, hantverk och småindustri. Jag anser det mest ändamålsenligt all den senare metoden väljs. Lån och garantier utgår redan nu i viss utsträckning lill TEKO-industrierna inom ramen för detta garantisystem. Inrättandet av särskilda ramar för de nu aktuella ändamålen skuUe skapa besvärliga gränsdragningsproblera. Del statliga kredilslödet lUl heraslöjd, hantverk och sraåinduslri är i första hand inrättat för atl underlätta finansieringen av anläggningstillgångar för sraåföretagssektorn. Enligt gällande bestämraelser för stödet (1968: 354) finns emellertid möjlighet att när särskilda skäl föreUgger lämna kreditgarantier även till annan industriell verksamhet än sådan som bedrivs inom småindustrin saml till förvärv av fabriksbyggnad eller anskaffning av omsättningstillgångar. Sådana särskilda skäl bör f. n. generellt kunna åberopas för de svenska TEKO-industrierna. Jag har i denna fråga samrått raed chefen för inrikesdepartementet.
Jag vill i detta sammanhang erinra om det extra tillskoti av lånemedel lill hantverks- och industrilånefonden med 20 milj. kr., varom beslut nyligen faltals (prop. 1970: 165 s. 70, SU 217, rskr 432) i avsikt alt underlätta finansieringsförhållandena för de mindre och medelstora företagen. Dessa lånemedel är även tillgängliga för förelag i TEKO-industrierna.
Administration. Kommerskollegium svarar för administrationen av det nu löpande exportprogrararael för TEKO-industrierna. Kollegiet administrerar också del i del föregående nämnda statliga kredilslödet till hemslöjd, hantverk och småindustri. Jag finner del raed hänsyn härtill lärapligt atl kommerskollegium även anförtros uppgiften atl administrera de nu aktuella stödåtgärderna. Kollegiet har i sitt reraiss-yltrande tiUstyrkt en sådan ordning.
Jag bedömer inte de tillkommande uppgifterna vara av en sådan art
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 54
alt något särskilt sekretariat behöver byggas upp vid kollegiet såsom för exportfrämjandeprogrammet. Däreraot torde en viss personalförstärkning vid kollegiet bli ofrånkomlig. Kollegiet bör vid handläggningen av ansökningsärenden på lämpligt sätt utnyttja den sakkunskap som finns företrädd inom exportsekrelarialet och den till kollegiet knutna rådgivande TEKO-nämnden.
Det är angeläget atl kollegiet i sina överväganden om lämpliga undersöknings- och omslällningsprojekt beaktar det arbete som Sveriges invesleringsbank bedriver på TEKO-området i stmkturrationaliserande syfte. Kollegiet bör hålla motsvarande kontakt med den lokaliserings-stödjande verksamheten vid arbetsmarknadsstyrelsen i de delar deima berör TEKO-industrierna. Del är även viktigt atl en nära samordning kommer lill stånd mellan den nu föreslagna verksamheten och det utbildningsprogram för TEKO-industrierna som administreras av statens institut för företagsutveckling. Några remissinstanser har föreslagit all dellagande i ulbUdningsprogrammel görs till elt villkor för erhållande av statliga bidrag eller kreditgarantier. Jag finner del naturligt all företag som erhåUer stöd för omställning utnyttjar de möjligheter som utbildningsprogrammet erbjuder, men jag är inte beredd atl förorda atl slödel generellt förenas med ell sådant villkor. Detta hindrar inte alt i konkreta fall elt dylikt villkor kan framstå som ändamålsenligt och därför bör ställas.
Det ankommer på kollegiet att på lämpligt sätt se till all statiiga bidrag eller lån mot statlig garanti utnyttjas för avsett ändamål samt atl i övrigl följa verksamheten vid berörda företag. Förelag som mottar bidrag eller garantiutfäslelser bör åläggas all inkomma lill kollegiet med rapport angående projektens genomförande.
Anslagsberäkning. För omställningsfrämjande åtgärder i form av statliga bidrag till konsulttjänster bör under en treårsperiod anslås ett sammanlagt belopp av 7,5 milj. kr. För budgetåret 1971/72 beräknar jag under förevarande anslag för detta ändamål 2,5 milj, kr.
Utredningen har föreslagit atl statliga lånegarantier för budgetåret 1971/72 ställs tiU förfogande intiU 7,5 mUj. kr. och atl den övre gränsen för summan av utestående garantiutfäslelser under de två därpå följande budgetåren fastställs lill 15 milj. kr. resp. 22,5 milj. kr. Sora chefen för inrikesdepartementet tidigare i dag redovisat kan utrymme för en garantigivning av denna omfattning för budgetåret 1971/72 beredas ulan ökning av garantiramen för stöd lill hemslöjd, hantverk och småindustri eller härtill hörande anslag för förlusltäckning.
Kostnaderna för administrationen vid kommerskollegium av de i del föregående nämnda åtgärderna har beräknats tUl 150 000 kr. per år under treårsperioden 1971/72—1973/74. Chefen för handelsdepartementet har vid sin anmälan av anslaget till kommerskollegium tagit upp delta belopp för budgetåret 1971/72.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 55
Stöd till forskning och utveckling
Jag delar utredningens uppfattning att insatser inom forskning och utveclding bör ingå i strävandena atl höja de svenska TEKO-industriernas konkurrenskraft. Endast genom ett målmedvetet och fortlöpande arbete på att utveckla och förbättra produkter och processer kan de svenska företagen uppväga vårt vid internationell jämförelse höga löneläge. Företagens egna insatser måste här liksom på andra områden i första hand bli avgörande. Lämpligt insatta statiiga åtgärder kan dock bidra till alt göra det möjligt att initiera eller fullfölja strategiskt viktiga forsknings- och utvecklingsinsatser.
Utredningen har föreslagit atl särskilda medel anvisas till styrelsen för teknisk utveckling i syfte att komplettera det nu utgående kollekliva forskningsstödet med stöd lill projektbunden forskning som bedrivs av forskningsinstitut, branschorganisationer eller ensldlda förelag.
Jag ansluter mig lill uppfattningen atl visst statligt stöd till projekt-bundet forsknings- och utvecklingsarbete är angeläget. Styrelsen för teknisk utveckling och flera andra remissorgan har tillstyrkt att sådant stöd lämnas. Av de exempel på forskningsprojekt som utredningen anfört finner jag flera vara av en sådan karaktär all de vid ett framgångsrikt genomförande skulle kunna medföra väsentiiga fördelar för svensk TEKO-industri. Jag vill här särskilt peka på del samarbete som inletts mellan ledande svenska verkstadsförelag och konfektionsbranschen i syfte all vidareutveckla den traditionella konfektionslekniken. Med hänsyn lill konfeklionsindustrins arbelsintentiva karaktär och Sveriges höga relativa löneläge bör en insats på delta fäll ha speciella utsikter att lämna resultat av betydelse.
Mot bakgrund av de anspråk som reses på forsknings- och utvecklingsstöd även av andra industrigrenar är jag emellertid inte beredd att nu förorda atl särskilda medel anvisas för forsknings- och utvecklingsinsatser på TEKO-orarådet. Ansökningar om stöd inom denna sektor får prövas tillsammans med konkurrerande projekt från andra bransch-och teknikområden inom raraen för de medel som står till förfogande för styrelsen för teknisk utveckling för finansiellt stöd lill teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet. Projektens kvalitet och sannolika betydelse för samhällsekonomin blir härvid avgörande för fördelningen. Jag finner det samtidigt naturligt atl styrelsen för teknisk utveckling aktivt verkar för att från TEKO-industriernas synpunkt intressanta projekt kommer fram.
Importbegränsande åtgärder
Jag har inledningsvis berört de skäl som frän allmän näringspolitisk utgångspunkt talar raot en användning av iraporlbegränsande åtgärder som ett generellt skydd för de inhemska TEKO-industrierna. Del bör
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 56
för övrigl i detta sammanhang noteras alt TEKO-produktionen åtnjuter ell lullskydd som i många fall ligger högre än genorasnittligl för industrivaror. Som framhålls av utredningen logs betydande hänsyn till branschens problem vid tullförhandlingarna i den s. k. Kennedy-ronden.
Oavsett de näringspolitiska betänkligheterna föreligger såsom utredningen dokuraenteral endast ell begränsat handelspolitiskt utrymme för ensidiga importbegränsande åtgärder från svensk sida. Sådana åtgärder skulle för alt få avsedd effekt behöva riktas inte endast mot iraport från s. k. låglöneländer ulan även mot bl. a. Sveriges EFTA-partners som numera svarar för en större andel av vår TEKO-import än de förstnämnda länderna. Utredningen konstaterar sammanfattande atl en generell im-porlbegränsning som även skulle innebära en oraprövning av skyddet mot länder med i huvudsak samma konkurrenssituation och handelspolitik som vår egen inle framstår som en framkomlig väg. Jag vill understryka denna slutsats.
Vid olika tUlfällen uppstår emellertid inom begränsade varuområden allvarliga risker för marknadsstörningar på grund av snabbt växande iraport från enstaka länder. En tillräckligt snabb anpassning hos den inheraska industrin kan i sådana lägen vara svår alt uppnå. Detta kan leda lill akuta sysselsällningsstörningar och bortfall av på längre sikt livskraftiga förelag. Vissa ingrepp av importbegränsande natur kan i sådana lägen bli motiverade och handelspolitiskt försvarbara. Kungl. Maj:t har sålunda i vissa faU då import till särskilt låga priser förekommit ingått bilaterala överenskommelser med länder inom och utom Europa, enligt vilka dessa förbundit sig alt begränsa sin export lill Sverige av berörda varugrupper. I några fall har imporllicensiering införts. Liknande licensie-ringsarrangeraang gäller sedan länge i vår handel raed flertalet statshan-delsländer.
Importrestriktionerna på TEKO-orarådet är temporära åtgärder som avser atl ge andrum för en nödvändig omsläUningsprocess inom de berörda industrierna. I likhet med utredningen bedömer jag det som nödvändigt alt under en övergångsperiod i väsentliga stycken bibehålla nuvarande begränsningspolitik. Någon annan uppfattning har inle heller framkommil vid remissbehandlingen. Utredningen har uttalat som ett önskemål all åtgärderna så långt möjligt ges en systematisk utformning och att importulvecklingen nära följs så alt ett aktuellt underlag kontinuerligt skapas för en anpassning av restriktionerna. Jag kan i princip in-stärama i önskvärdheten av en sådan ordning. Med hänsyn till bl. a. internationella bindningar och de skilda förutsättningar som föreUgger vid olika förhandlingstUlfällen är jag dock medveten om svårigheterna atl åstadkomma den i och för sig önskvärda utformningen. Även risken för åtgärder riktade mot svensk export sätter bestämda gränser för omfattningen och inriktningen av iraportrestriklioner. Del bör även observeras all effekten av nådda överenskomraelser motverkas, när importhandeln
Prop. 1971:1 Bilaga 15 industridepartementet 57
överflyttar sina inköp till nya marknader. Vad beträffar iraportutveck-lingen pågår sedan länge en kontinuerlig övervakning. Denna tar även sikte på att när förhållandena så raedger planmässigt avveckla gällande restriktioner.
Vissa tendenser till ökad proteklionisra på TEKO-orarådet gör sig f. n. gällande i utlandet. I det fall farhågorna för nya omfattande importrestriktioner skulle besannas får detta långtgående konsekvenser för hela den internationella handeln med TEKO-produkter. Den målsättning för den svenska handelspolitiken som jag här uttryckt kan i ell sådant läge behöva omprövas i den mån man inte på raultilateral bas kan finna lösningar sora motverkar en utveckling i den antydda riktningen.
Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om den svenska försörjningsberedskapen på TEKO-området, vilken har nära anknytning till imporlfrågorna.
Efter samråd med chefen för handelsdeparteraentet frarahöU jag redan i prop. 1970: 41 (s. 39) viklen av att beredskapsfrågan får en från försvars- och försörjningssynpunkt tillfredsställande lösning. 1 vår försörjningsberedskap intar de textila förnödenheterna en central plats, och den oraständighelen alt fredskonsumtionen i ökad utsträckning bygger på import får självfallet inte medföra att vår försörjningsberedskap eftersatts. I de fall fredsproduklionen av en viss förnödenhet hotar att sjunka under den för gäUande beredskapsplanering uppställda minirai-gränsen måste särskUda åtgärder vidtas för att trygga försörjningsberedskapen. En huvudsynpunkt bör härvid vara atl den som nödvändig bedömda försörjningsberedskapen åstadkoms till lägsta möjliga kostnad för samhället. Jag konstaterade i näranda proposition alt det inte generellt kan avgöras ora del frän sarahällets synpunkt är fördelaktigast att tillgodose beredskapsbehovet genora att upprätthålla produktionen eller genora lagring, utan att denna fråga raåste prövas från fall till fall. De återgivna synpunkterna överensstäraraer med dem som utredningen nu fraraför. En prövning av del här nämnda slaget har skett under år 1970 med anledning av situationen på ylletextilorarådet. Sora ell resultat har AB Statsföretag för alt trygga försörjningen raed yllegarner lill-sararaans raed AB Eiser inträtt som delägare i det vid tillfället nedläggningshotade yllespinneriet i Stigen (jfr prop. 1970: 165 s. 80, SU 219, rskr 434). På ylletygområdet har den bästa lösningen av problemet bedömts vara att öka fredslagringen.
Utredningen har påpekat atl tendenserna till minskande självförsörjning f. n. återfinns även beträffande andra varuområden än TEKO-produkterna som en konsekvens av näringslivets fortgående internationalisering. Flera remissinstanser har understrukit detta förhållande och har mot denna bakgrund efterlyst en mer omfattande analys av beredskapsproblematiken än den utredningen genomfört.
prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 58
Jag delar uppfattningen atl beredskapsfrågorna bör ses i ett vidare sammanhang och alt en analys av de problem som på grund härav kan uppslå är önskvärd. Olika metoder för alt trygga försörjningsberedskapen bör undersökas både med avseende på sin effektivitet från beredskapssynpunkt och beträffande sina konsekvenser från allmänna näringspolitiska och handelspolitiska synpunkter. Frågor som bör belysas är bl. a. avvägningen mellan produktion och lagring samt fördelningen av ansvaret i dessa sammanhang mellan staten och näringslivet. Uppdrag till en utredning med detta syfte övervägs f. n.
Arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder
Som jag inledningsvis nämnt, delar jag utredningens uppfattning att de åtgärder som satts in i branschstiraulerande syfte bör kombineras med särskilda arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser. Utredningen har påvisat all den under 1970-talet väntade nedgången i antalet TEKO-förelag i växande utsträckning kan komma alt ske på orter med ett ensidigt näringsliv och begränsade möjligheter till alternativ sysselsättning för anställda som drabbas av företagsnedläggelser. Det är i delta läge angeläget alt med samhälleliga åtgärder underlätta omställningen för de berörda lönlagarna. Remissinstanserna har utan undanlag delat denna uppfattning. Som erfarenheterna visat kan den äldre arbetskraften ha speciellt svårt alt finna nytt arbete i den öppna marknaden. Såsom chefen för inrikesdepartementet tidigare denna dag frarahållit bör de arbetsmarknadspolitiska insatserna därför i hög grad inriktas på att trygga den äldre arbetskraftens sysselsättning.
I likhet med flertalet remissinstanser och efter samråd med chefen för inrikesdepartementet ställer jag mig positiv lill atl en särskild kontaktgrupp för TEKO-frågor knyts till arbetsraarknadsstyrelsen med uppgift atl biträda styrelsen i frågor rörande sysselsättningen inom TEKO-området. Del ankommer på styrelsen alt ge gruppen den för ändamålet lämpliga samraansältningen. Med hänsyn till vikten av alt de beredskapspolitiska hänsynen blir beaktade på ett så tidigt stadium som möjligt vid aktualiserade nedläggningar eller driftsinskränkningar finner jag del naturligt alt överstyrelsen för ekonomiskt försvar blir representerad i kontaktgruppen vid sidan av branschrepresentanterna.
Vad härefter gäller utredningens förslag om all särskilda åtgärder bör vidtas för atl differentiera näringsstrukturen i Borås-regionen, anser jag behovet av sådana åtgärder dokumenterat. Inom berörda departement övervägs vilka åtgärder som kan vidtas i sådant syfte.
Jag viU erinra om all åtgärder redan tidigare har vidtagits genom bl. a. investeringsfondfrisläpp och lokaliseringsstöd för att främja en utveckling i den avsedda riktningen. Under den senaste femårsperioden har statliga lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån beviljats i Älvsborgs län med resp. 11,5 och 77 milj. kr. Stödet har avsett investeringar om sam-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 59
manlagt 178 milj. kr. med en beräknad sysselsättningseffekt av mer än 2 000 personer. De olika statliga stödåtgärder som har satts in har lill en del gällt investeringar i Borås-regionen och avsett andra företag än TEKO-företag. Regionens behov av en mera allsidig näringsstruktur kvarstår dock oförändrat. Bland landels A-regioner har endast Kimna-Gällivare, Lycksele och Karlskoga A-regioner en högre specialiseringsgrad än Borås-regionen. TEKO-industrierna är starkt överrepresenterade inom regionen, medan t. ex. transportmedels-, maskin- och elektro-induslri, offentlig förvaltning ra. m. är starkt underrepresenterade. Även om den för 1970-lalel förutsedda sysselsättningsminskningen i TEKO-induslrierna som utredningen förutspår skulle komma alt särskilt gälla den del av industrin som är lokaliserad utanför Borås-regionen, utgör den ensidiga näringsstrukturen i området en påtaglig nackdel från samhällelig och social synpunkt. De redan inledda strävandena bör därför fullföljas.
I första hand är det enligt min mening önskvärt att den åsyftade breddningen av näringslivet kommer lill stånd genom etablering i Borås-regionen av industriföretag i sådana branscher som i dag är underrepresenterade i området. Förutsätlningarna härför bör såsom utredningen påpekar vara goda med hänsyn till den geografiska närheten lill den expansiva Göteborgs-regionen. Riksdagen har nyligen bifaUit Kungl. Maj:ts förslag till lag om lokaliseringssamråd vid nybyggnad av eller annan åtgärd med lokaler, för vilken fordras byggnadslov (prop. 1970: 154, BaU 69, rskr 446). Det förutsedda samrådssysteraet syftar lill atl garantera atl företagares lokaliseringsbeslut fattas på grundval av allsidig information om lokaliseringsfömlsättningarna på skilda håll i landet. Del är naturligt all arbetsmarknadsstyrelsen, som kommer atl handlägga samrådsärendena, bland orter med strukturella sysselsättningsproblem uppraärksaramar även Borås' A-region.
Möjligheterna atl till Borås-regionen attrahera ny industri blir sora utredningen frarahåller inte rainst beroende av de fördelar området kan erbjuda i fråga ora s. k. infrastrukturen service. Kommunikationsförhållandena spelar i delta avseende en betydelsefull roll. En förbättring av kommunikationsförhållandena för Borås-regionen kommer under 1970-talet att inträda lill följd av såväl den planerade ombyggnaden av väg 40 Borås—Göteborg till motorväg och tillkomsten av en ny riksvägförbindelse Borås—Gislaved—Värnamo som den kommande flygplatsen vid Härryda väster om Borås. Frågan om takten i del fortsatta motorvägs-byggandet kommer atl prövas under år 1972 i samband med vägverkets nästkommande revidering av flerårsplanema för del statliga vägbyggandel. Den anpassning av vägutbyggnaden som kan motiveras med hänsyn till Borås-regionens expansionsbehov kommer härvid atl beaktas.
Utredningen har slutligen ansett att Borås-regionens behov bör uppmärksammas särskilt i samband med den decentralisering av statiiga in-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 60
stilutioner varom förslag lagts fram av delegationen för lokalisering av statiig verksarahet (SOU 1970: 29). Eftersom prövningen av delegationens förslag ännu inte är avslutad, kan jag för dagen inte ta ställning till TEKO-utredningens förslag i denna del.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen att
a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för omställningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna,
b) till Omställningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektions-industrierna för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
61
C. BERGSBRUK
C 1. Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader
1969/70 Utgift 7 445 506
1970/71 Anslag 7 800 000
1971/72 Förslag 7 965 000
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om landels geologiska beskaffenhet. I geologiska undersökningens uppgifter ingår bl. a. atl verkställa bergarts- och jordartskartering, atl uppsöka och undersöka förekomster av malmer och andra tekniskt användbara raineral, bergarter och jordarter. Geologiska undersökningen skall också bedriva forskning av såväl vetenskaplig som praktisk natur med särskild uppmärksamhet på frågor av betydelse för näringslivets utveckling och lUlgodoseendel av sarahälleliga behov. Geologiska undersökningen har vidare atl inora sitt verksamhetsområde tillhandagå andra myndigheter med geologiska utredningar och äger verkställa sådana utredningar även åt kommuner och enskilda. Resultaten av verksamheten skall göras tillgängliga för allmänheten genom kartor, uppsatser ra. ra.
Chef för Sveriges geologiska undersökning är en generaldirektör. Verket är försöksvis organiserat på tre byråer och tre avdelningar. Dessa är allraänna byrån, karlbyrån, malmbyrån, kemiska avdelningen, geofysiska avdelningen och administrativa avdelningen. I avvaktan på resultatet av 1964 års geologiutredning gäller provisorisk instruktion (1965: 649).
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
SGU
Dep. chefen
Personal
|
Handläggande personal |
39 |
+ |
5 |
|
of. |
|
Övrig personal |
71 |
+ |
6 |
|
of. |
|
|
110 |
-1- |
11 |
|
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
Avlöningar |
4 542 000 |
+ |
448 000 |
|
of. |
|
Sjukvård |
17 000 |
-t- |
3 000 |
+ |
2 000 |
|
Reseersättningar (även för utrikes |
|
|
|
|
|
|
tjänsteresor) |
103 000 |
+ |
55 000 |
+ |
15 000 |
|
Lokalkostnader |
1 285 000 |
-1- |
39 000 |
+ |
500 |
|
Expenser |
808 000 |
+ |
302 000 |
+ |
67 900 |
|
därav engångsutgifter |
(6 000) |
( + |
69 000) |
( + |
34 000) |
|
.Lönekostnadspålägg |
1 045 000 |
+ |
187 000 |
+ |
79 600 |
|
|
7 800 000 |
+ 1 034 000 |
+ 165 000 |
||
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 62
Geologiska undersökningen
1. Löne- och prisomräkning ra. m. 133 000 kr.
2. För ökade insatser behövs följande personalförstärkningar nämligen en förste statsgeolog för geologiska besiktningar, en förste statsgeolog och chef för mikropaleontologiska laboratoriet saml två andra tjänster inom laboratoriet, en förste statsgeolog och chef för jordarts-laboratoriet samt en tekniker inom laboratoriet, en tekniker för att handha den växande samlingen av magasinerade bergartsprover, en mineralog för analytisk verksamhet inom kemiska avdelningen, en expeditionsvakt saml en programmerare och en slansoperatris (+ 556 000 kr.). Av beloppet avser 108 000 kr. lönekoslnadspålägg.
3. Medel erfordras för rese- och traklamenlsersättningar, bl. a. för deltagande i en internationell geologikongress, och sjukvårdskostnader för ny personal (-1-51 000 kr.).
4. Medel begärs för kostnader för nya lokaler {+ 57 000 kr.).
5. Medel erfordras för redovisning och utbetalning av löner med ADB (+ 10 000 kr.) samt för nya ADB-projekt {+ 77 000 kr.).
6. Medel begärs för intern verksutbildning av tekniker, exlrageologer och arbetare {+ 70 000 kr.).
7. Ökade medel krävs för transport och hantering av geologiska undersökningens samlingar (-1- 30 000 kr.), varav 25 000 kr. avser engångsutgift. Medel erfordras även till engångsutgifter för inventarier till ny personal (+ 10 000 kr.) och för inredning av kärnarkiv i Malålräsk (-f40 000kr.).
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanstäUningen hemställer jag, all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
alt till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 965 000 kr.
C 2. Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m.
1969/70 Utgift 3196 726 Reservation 67 916
1970/71 Anslag 3 200 000
1971/72 Förslag 3 310 000
Anslaget till karlarbelen avses läcka alla kostnader för framstäUning av kartor samt därtill knutna forsknings-, utvecklings- och andra specialarbeten med undantag för en del av den fast anställda personalens löner, andelen i geologiska undersökningens centrala administration saml utgifter för apparalutruslning, vilka kostnader bestrids från förvaltningskostnads- och utruslningsanslagen.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
63
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 SGU Dep. chefen |
|
Personal |
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
11 30 |
+ 5 + 10 |
|
|
41 |
-1-15 |
1 Enligt geologiska undersökningens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
Under verksamhetsåret 1969/70 har i serien jordartskartblad med hällraarkeringar (tidigare benämnda kombinerade berg- och jordartskartblad) och berggmndskartor, båda i skalan 1:50 000, två blad tryckts, medan ett blad är under tryckning och elva är färdigrekognoserade. Fältarbeten pågår på 13 blad.
För tre länskarlor över berggrund och en över jordarter i skalan 1:200 000 pågår rekognosering, medan reproduklionsförberedelser pågår för en länskarta över berggrund.
Älta malmgeologiska kartblad i skalan 1:50 000 är färdigställda, medan tre blad förbereds för tryckning och tre blad är under reproduktion.
En mer detaljerad redogörelse för verksamhetsåret 1969/70 har lämnats av geologiska undersökningen i skrivelse den 21 oktober 1970 tiU Kungl. Maj:t.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
SGU |
Dep. chefen |
|
Anslag |
|
|
|
|
1. Kartarbeten 2. Forskning och utveckling 3. Specialarbeten 4. Tryckning av malmgeologiska 5. Geofysiska arbeten 6. Övrigt |
2 138 000 160 000 159 000 335 000 358 000 50 000 |
+ 1 085 000 + 120 000 + 10 000 + 26 000 -1- 21 000 of. |
+ 93 000 of. + 10 000 + 5 000 J- 2 000 of. |
|
|
3 200 000 |
+ 1 262 000 |
+ 110 000 |
Geologiska undersökningen
1. Löne- och prisomräkning m. ra. 193 000 kr.
2. Medel erfordras för slulbearbelning och tryckning av fler kartor än tidigare för alt undvika motsvarande inskränkning i nyrekogno-seringen. Vidare bör karleringen byggas ul i huvudsak i Mälarregio-nen, Södermanland, Östergötland, Bergslagen, Västsverige, Skåne och övre Norriand (+ 954 000 kr.).
3. För forsknings- och utvecklingsarbete beträffande kartproduklio-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 64
nen erfordras 20 000 kr. och för ADB-behandling 20 000 kr. För dellagande i internationella forskningsprojekt avseende studium av jordskorpans struktur och byggnad mot större djup erfordras 75 000 kr. (+ 115 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning till samraanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 310 000 kr.
C 3. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning
1969/70 Utgift 739 039 Reservation 194127
1970/71 Anslag 700 000
1971/72 Förslag 700 000
Geologiska undersökningen
Anslaget bör för budgetåret 1971/72 höjas lUl 1 746 000 kr. Av beloppet avser 294 000 kr. aUraänna byrån, 113 000 kr. karlbyrån, 469 000 kr. raalmbyrån, 515 000 kr. geofysiska avdelningen, 325 000 kr. kemiska avdelningen och 30 000 kr. administrativa avdelningen.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemstäUer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
atl lill Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa elt reservationsanslag av 700 000 kr.
C 4. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
1969/70 Utgift 15 852 004 Reservation 133 508
1970/71 Anslag 18 000 000 1971/72 Förslag 18 700 000
Anslaget avses täcka alla kostnader för geologiska undersökningens malmprospektering saml därtill knutna utvecklings- och analysarbeten m. m. Från anslaget bestrids även kostnaderna för ett brunns- och borrarkiv, ett grundvattenobservationsnät saral oljegeologiska arbeten m. m. Den fasta personalens löner, andelen i undersökningens centrala administration samt utgifter för utrustning bestrids från förvaltnings-och utruslningsanslagen.
Redogörelse för verksamhetsåret 1969/70 har läranats av geologiska undersökningen i skrivelse den 21 oktober 1970 till Kungl. Maj:t. I
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
65
skrivelse den 19 november 1970 har undersökningen ifråga om malm-inventeringen i Norrbotten redovisat det aktuella läget, synpunkter på avveckling saml förslag till ytterligare åtgärder.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|||
|
|
|
SGU |
Dep, |
. chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
46 |
+ |
18 |
|
|
|
Övrig personal |
266 |
+ |
71 |
|
|
|
|
312 |
+ |
89 |
|
1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
|
|
1. Geologiska arbeten |
2 345 000 |
+ |
858 000 |
+ |
14 000 |
|
2. Geofysiska arbeten |
2 917 000 |
+ |
530 000 |
+ |
13 000 |
|
3. Geokemisk prospektering |
470 000 |
+ 1 130 000 |
+ |
3 000 |
|
|
4. Diamantborming |
4129 000 |
+ |
236 000 |
+ |
16 000 |
|
5. Tillfälliga transportleder |
130 000 |
+ |
10 000 |
|
of. |
|
6. Ersättningsanskaffning |
962 000 |
+ |
165 000 |
|
of. |
|
7. Flygmätningar |
820 000 |
+ |
53 000 |
+ |
4 000 |
|
8. Analyser |
651 000 |
+ |
174 000 |
+ |
3 000 |
|
9. Forskning och utveckling |
312 000 |
+ |
25 000 |
+ |
1000 |
|
10. Uranprospektering |
3 324 000 |
+ 3 248 000 |
+ 335 000 |
||
|
11. Brunns- och borrarkiv |
651 000 |
+ |
30 000 |
+ |
5 000 |
|
12. Oljegeologiska arbeten |
400 000 |
+ |
330 000 |
+ |
3 000 |
|
13. Grundvattenobservationsnät |
377 000 |
+ |
150 000 |
+ |
2 000 |
|
14. Regionala grundvattenunder- |
|
|
|
|
|
|
sökningar |
161 000 |
+ |
488 000 |
+ 100 000 |
|
|
15. Hydrogeologisk europakarta |
98 000 |
+ |
5 000 |
+ |
1000 |
|
16. Grus- och sandundei sökningar |
175 000 |
+ |
290 000 |
+ : |
200 000 |
|
17. Grus- och sandundersökningar |
|
|
|
|
|
|
i rullstensåsar m. ra. |
— |
+ |
188 000 |
|
_ |
|
18. Inventering av mineral- och |
|
|
|
|
|
|
bergartsförekomster |
— |
+ |
381 000 |
|
— |
|
19. Övrigt |
78 000 |
|
of. |
|
of. |
|
|
18 000 000 |
+ 8 291 000 |
+ 700 000 |
||
" Enligt geologiska undersökningens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
Geologiska undersökningen
Löne- och prisomräkning m. ra. 1 067 000 kr.
1. Prospektering efter legerings- och basraetaller bör intensifieras <+ 684 000 kr.).
2. Tolkningen av insamlade geofysiska mätdata och framställningen av flygmagneliska tolkningskartor bör byggas ul. En uppföljning av prospektering med IP-metoden bör ske (+ 408 000 kr.).
3. En fortsatt ökning av den geokemiska prospekteringen efter bl. a. legeringsmelaller kräver ökade fältarbetsinsatser m.m. (+1104 000 kr.).
8. Den föreslagna ökningen av den geokemiska prospekteringen kräver ökade resurser för analysverksamhel (+ 155 000 kr.).
3 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 66
10. Medel begärs för en väsentlig utbyggnad av verksamheten för uranprospektering (+ 3 100 000 kr.).
12. Medel bör anvisas för bearbetning och tillsyn av straligrafiskl material från oljeprospekleringen saml för utökade stratigrafiska arbeten i Skåne och Östergötland (+ 310 000 kr.).
13. För ökning av verksamheten beträffande grundvaltenfrågor erfordras ytterligare utbyggnad av grundvaltenobservalionsnätel saml en vidgad fältorganisation (+ 129 000 kr.).
14. Medel erfordras för regionala grundvaltenundersökningar i Örebro län och i Skåne (+ 482 000 kr.).
16. För grus- och sandundersökningar på konlinenlalsockeln erfordras ökade resurser (+ 283 000 kr.).
17. Planmässiga undersökningar av landets rullstensåsar bör sättas i gång i syfte all skapa visst underlag för bedömning av pågående och framtida exploateringar (+ 188 000 kr.).
18. Medel erfordras för undersökningar avseende nyttiga, ej inmutningsbara mineral och induslrielll användbara bergarter (+ 381 000 kr.).
Yttrande
Naturvårdsverket har i yttrande över geologiska undersökningens anslagsäskanden avseende grus- och sandundersökningar i ruUslens-åsar m. m. tillstyrkt all verket erhåller medel för sådana undersökningar.
Departementschefen
Riksdagen beslutade år 1963 om en inventering av malmtillgången i Norrbottens län (prop. 164, 3LU 38, rskr 389). Inventeringen skuUe utföras av geologiska undersökningen under åren 1963—1972 och kostnaderna beräknades till ca 40 railj. kr. Perioden för inventeringen när-raar sig nu slutet. Med hänsyn lill bl. a. personalplaneringen bör verket i samband med sin anslagsframställning hösten 1971 redovisa de vid denna tidpunkt föreliggande resultaten av inventeringen saml de åtgärder för uppföljning av resultaten som verket anser bör vidtas.
Mitt förslag ifråga om verkets malmprospektering för nästa budgetår innebär atl verksamheten kan hållas på i stort sett samma nivå som under innevarande budgetår. Beträffande prospekteringsanslaget i övrigt innebär mitt förslag bl. a. att undersökningarna rörande sand och grus i Öresund kan fortsätta saml atl grundvatleninventeringarna utökas.
Jag är inte beredd alt nu pröva verkets förslag om grus- och sandundersökningar i rullstensåsar m. m. och om inventering av mineral- och bergartsförekoraster. Ett stäUningstagande i dessa frågor bör enligt min mening anstå i avvaktan på 1964 års geologiulrednings förslag.
Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 18,7
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
67
milj. kr. Undersökningen har möjlighet att göra sådana omdispositioner som kan påkallas av del löpande arbetet.
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att lill Sveriges geologiska undersökning: Prospektering för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 18 700 000 kr.
C 5. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
1969/70 Utgift 507 412
1970/71 Anslag 800 000
1971/72 Förslag 600 000
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
SGU |
Dep. chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
6 4 |
|„r. |
|
|
|
10 |
|
i |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar till extra personal Sjukvård Reseersättningar Lokalkostnader Expenser Utrustning Övriga utgifter LÖnekostnadspälägg |
400 000 2 000 150 000 8 000 18 000 10 000 120 000 92 000 |
- 100 000 - 1000 - 55 000 of. - 15 000 - 6 000 of. - 23 000 |
- 100 000 - 1000 - 57 000 of. - 16 000 - 6 000 of. - 20 000 |
|
|
800 000 |
- 200 000 |
- 200 000 |
' Enligt geologiska undersökningens bestämmande inom ramen för tillgängliga medel.
Geologiska undersökningen
För innevarande budgetår har geologiska undersökningen beräknat inkorasterna av uppdragsverksarahel lill 900 000 kr. För budgetåret 1971/72 beräknas dessa inkomster minska lUl 700 000 kr. Av delta belopp disponerar undersökningen samraanlagt högst 90 o/o för att täcka sina kostnader för uppdragsverksamheten. Geologiska undersökningen beräknar därför anslaget till 600 000 kr.
Departementschefen
Verkets uppdragsverksamhet har under senare år visat en sjunkande tendens. Behovet av utredningar för samhällsplanering m. m. inom geologiska undersökningens verksamhetsområde torde emellertid vara stort. Enhgt min mening har undersökningen goda resurser för utredningar avseende bl. a. sand- och vattenfrågor.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
68
Även om jag godtar verkels inkomstberäkning förutsätter jag atl undersökningen aktivt verkar för att erbjuda tjänster i form av uppdrag och strävar efter att öka sin uppdragsverksamhet. Jag heraställer, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsvcrksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa elt förslagsanslag av 600 000 kr.
C 6. Bergsstaten
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
822 386 820 000 939 000
Bergsstaten är den lokala statliga organisationen för ärenden rörande bergshantering och därmed samraanhängande frågor. I arbetsuppgifterna ingår bl. a. att handlägga ärenden rörande gruvrättighelers förvärv och försvar, alt anvisa områden i dagen för gruvarbete, att utöva teknisk inspektion av gruvfyndigheter och att jämlikt arbetarskyddslagen inspektera gruvor, bergrumsarbeten och stenbrott.
Bergsstaten är organiserad på fyra bergmäslarämbeten, norra, östra, västra och södra. Kommerskollegium är bergsöverstyrelse, men bergmästarna fungerar i sin verksamhet sora självständig myndighet.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
|
Kollegiet |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal |
7 |
+ 1 |
+ 1 |
|
Övrig personal |
5 |
of. |
of. |
|
|
12 |
+ 1 |
+ 1 |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar |
582 400 |
+ 71400 |
+ 61400 |
|
Sjukvård |
1000 |
of. |
of. |
|
Reseersättningar |
46 000 |
+ 19 800 |
+ 19 800 |
|
Lokalkostnader |
34 700 |
+ 2 000 |
+ 1700 |
|
Expenser |
22 300 |
+ 47 600 |
+ 13 300 |
|
därav engängsutgifter |
(3 000) |
(+ 33 000) |
(+ 3 500) |
|
LÖnekostnadspälägg |
133 600 |
+ 25 200 |
+ 22 800 |
|
|
820 000 |
-1-166 000 |
+ 119 000 |
Kommerskollegium
1. Löne- och prisomräkning m. m. 13 700 kr.
2. Medel begärs för en ny tjänst som gruvingenjör vid norra distriktet (+ 76 100 kr.) och för anlitande av sakkunnighjälp i första hand i
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 69
östra dislriktel (+ 12 400 kr.). Av beloppen avser 17 100 kr. lönekostnadspålägg.
3. Medel erfordras för resekostnader förenade med begärd ny tjänst (+ 8 000 kr.) samt för en ökning av övriga resekostnader (+ 10 000 kr.).
4. Medel begärs för ökade telefonkostnader (+ 5 200 kr.) samt för en ökning av övriga omkostnader (+ 7 600 kr.).
5. För inköp av Ijudmälningsinslmment och inventarier för bl. a. upprustning av bergsstatens kontor beräknas som engångsutgift sammanlagt 36 000 kr. Av anslaget för budgetåret 1970/71 avser 3 000 kr. engångsutgifter (+ 33 000 kr.).
Departementschefen
Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget lill 939 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. ytterligare en tjänst som gruvingenjör i syfte atl stärka arbetarskyddet. Jag hemställer, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl lill Bergsstaten för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 939 000 kr.
C 7. Statens gruvegendom
Nytt anslag (förslag) 20 130 000
Anslaget avses läcka komraerskollegiels utgifter för dels drift, anläggningar, skatter och ersättning till Boliden AB i samband med gruvdriften i Adak, dels skatter på inkomster från utarrendering av vissa staten tillhöriga gruvrätter, dels kollegiets verksamhet såvitt gäller Adak och statens övriga gruvrätter.
Enligt bemyndigande av Kungl. Maj:l har kommerskollegium den 30 december 1940, den 31 augusti 1943, den 21 juli 1945, den 19 augusti 1950, den 18 september 1958 saral den 28 december 1970 för staten träffat överenskommelser med nuraera Boliden AB angående bearbetande av vissa staten lUlhöriga eller lill staten upplåtna raalmfyndigheter i Västerbottens län. De avtal som slutits under perioden 1940—1958, de s. k. legodriftsavtalen, reglerar i samraa avtal såväl driften av gruvorna sora försäljningen av malmprodukterna. Vid den senast träffade överens-koraraelsen har denna avtalskonstruktion frångåtts. Samarbetet regleras fr. o. ra. den 1 januari 1971 i stället av två särskUda avtal, nämligen ett avseende malmens brytning och behandling och ett avseende försäljning av malmprodukterna.
Enligt avtalen skall bolaget på statens bekostnad och mot ersättning ombesörja malmbrytning i Lindsköldsgruvan, Adakgruvan och Bränn-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 70
myran, alla inom Adaks gruvfält i Mala socken. Vidare skall bolaget anrika och transportera malraprodukterna saml överta dessa mot ersättning lill staten enligt vissa grunder som knutits till prisnivån på metallraarknaden. Bolaget skall efter beslut av komraerskollegium på statens bekostnad även ombesörja de nyanläggningar och nyanskaffningar som fordras för driften.
Avtalet beträffande raalmens brytning och behandling löper intill utgången av 1980, medan avtalet avseende försäljning av malmprodukterna endast gäller intill utgången av år 1975.
Inom Adakfältet bedriver Sveriges geologiska undersökning vissa undersökningsarbeten. Även dessa arbeten bekostas av staten.
För att bestrida utgifterna för nyanläggningar, nyanskaffningar och undersökningar i Adakfältet samt de i tidigare legodriftsavtal inbegripna gruvfälten — Bjurforsgruvan i Norsjö socken och Rävlidengruvan i Lycksele socken — har riksdagen hittills anvisat sammanlagt 69,9 railj. kr., under investeringsanslagel Statiiga gruvor m. ra., tidigare benärant Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens län ra. m.. Statsverkels inkoraster av legodriften för tiden fram t. o. ra. år 1969 har uppgått lUl ca 156 milj. kr. HärtiU komm.er inkoraster av överlåtna fastigheter och försåld utrustning. Från beloppet avgår kommunala skaller.
Staten äger andelar i ett antal mineralfyndigheler, där enskilda eller statsägda förelag svarar för gruvdriften. Statens andelar har i dessa fall med något undantag utarrenderats till berört gruvföretag. Beslut om nya och ändrade avtal fattas av Kungl. Maj:l medan kommerskollegium svarar för bl. a. den beredning och de förhandlingar som föregår Kungl. Majits beslut saral för handhavandet av statens intressen på grundval av avtalen.
Komraerskollegiels utgifter för den verksamhet, som är förenad med de nämnda avtalen, redovisas f. n. på den under anslaget Kommerskollegium på tionde huvudtiteln uppförda anslagsposten Vissa kostnader för statens gruvegendom. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 mars 1952 och 17 juni 1955 får näranda anslagspost tillfälligt överskridas för betalning av komraunala skaller på inkomster av gruvdriften i Adak och på arrendeinkomster. Kungl. Maj:l har den 17 december 1970 med anledning av den nya avtalskonstruktionen beträffande Adak raedgivit att ifrågavarande anslagspost innevarande budgetår dessutom tiUfälligt överskrids med högst 8 railj. kr. för atl täcka utbetalningar under tiden till utgången av juni 1971 för drift och ersättning lill Boliden AB saml för mervärdeskatt.
KoraraerskoUegiura har i skrivelse den 12 noveraber 1970 heraställt om särskUda medel för sina utgifter för nämnda ändaraål. Kollegiets medelsberäkning framgår av följande sammanställning.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 71
1971/72
Anslag
1, Driftkostnader
2, Anläggningskostnader
3, Ersättning till Boliden AB
4, Mervärdeskatt
5, Kommunala skatter
6, Kommerskollegiets utgifter för verksamheten
|
Kollegiet |
Dep.chefen |
|
10 500 000 |
9 100 000 |
|
4 700 000 |
4 200 000 |
|
2 000 000 |
1700 000 |
|
3 800 000 |
3 250 000 |
|
1 780 000 |
1780 000 |
|
100 000 |
100 000 |
|
22 880 000 |
20 130 000 |
Kommerskollegium
1. Driftkostnaderna för Adak beräknas uppgå till 9 100 000 kr.
2. Anläggningskostnaderna beräknas till 4 200 000 kr. Härtill har lagts en reserv på 500 000 kr. Under anslaget Statliga gruvor begärs 3 700 000 kr., varvid kollegiet har förutsatt alt beräknad reservation för Adak den 1 juli 1971, ca 1 000 000 kr., får disponeras av kollegiet.
3. Ersättning till Boliden AB beräknas till 1 700 000 kr.
4. Mervärdeskatt på drift, anläggningar och ersättning till bolaget beräknas till 3 250 000 kr.
5. Komraunalskatler beräknas uppgå till totalt 1 780 000 kr. Härav avser 720 000 kr. gruvdriften i Adak och återstoden skatt på grund av utarrendering av gruvandelar.
6. Koramerskollegiets utgifter för anlitande av konsulter, resor, traktamenten samt övriga orakostnader i samband med utövandet av ansvaret för verksamheten beräknas till 100 000 kr.
7. På posterna för driftskostnader, ersättning till Boliden AB saral mervärdeskatt har beräknats en reserv på ca 15 o/o.
Koramcrskollegium anför därutöver i huvudsak följande. För en mer detaljerad redovisning hänvisas till handlingarna i ärendet.
Enligt legodriftsavtalen står inkomster av gruvverksamheten vid Adak-gruvorna under året inne hos Boliden AB och betalas ut i maj efterföljande år till kommerskollegium efter avdrag för driftkostnader, som förskotterats av bolaget, och ersättning till bolaget. Efter återbetalning till riksgäldskontoret av disponerade anslagsmedel för investeringar ra. m. och reglering av medgivet tillfälligt överskridande av nyssnämnda anslagspost Vissa kostnader för statens gruvegendom tillgodoförs överskjutande medel enligt Kungl. Maj:ls beslut den 7 mars 1952 inkomsttiteln Inkomster av statens gruvegendom. Bortsett från skattebetalningar och dispositionen av medel från investeringsanslagel har kollegiet ingen löpande befattning raed likvider och intäkter i verksamheten.
Den nya avtalskonstruktionen medför inte några väsentiiga förändringar i fråga ora det tekniska och organisatoriska handhavandet av gruvdriften och den därmed sammanhängande anläggningsverksamheten.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 72
Däreraot blir kollegiets ekonomiska förvaltning av helt annan art, främst genom atl staten månatligen skall dels ställa medel lUl förfogande för samtliga kostnader, dels erhålla likvid för levererade malmprodukler.
Enligt driftavlalel skall sålunda kommerskollegiel till bolaget förskottera medel för nyanskaffningar och nyanläggningar samt driftkostnader senast kalendermånaden före den månad, under vilken kostnaden väntas uppstå. Vidare skall ersättning till bolaget utbetalas löpande av kommerskollegium.
Enligt leveransavtalet skall bolaget till kommerskollegium leverera in statens inkomster vid försäljningen av slig senast inom sextio dagar efter utgången av den månad, varunder sUgleveransen till bolaget skett. Dessa medel skall tUlgodoföras inkomsttiteln Inkomster av statens gruvegendom enligt Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut den 7 mars 1952.
Enligt kollegiet kan ett med del nuvarande likartal förfaringssätt med nettoredovisning vid budgetårets utgång löpande tillämpas även i fortsättningen antingen genom all kollegiet får disponera intäkterna av verksamheten för all läcka kostnaderna eller genom all kollegiet får tUlgång till förlagsmedel, som vid budgetårets slut återbetalas med medel från de samlade intäkterna. Av dessa båda alternativ föredrar kollegiet det sistnämnda. Om kostnadstäckning inle skulle uppnås under ell helt budgetår, vilket kan bli fallet mot slutet av avtalsperioden, torde detta få regleras i särskUd ordning.
Ett annat finansieringssätt är övergång till bruttoredovisning genom att medel anvisas över ell förslagsanslag på driftbudgeten för all läcka samtliga kostnader. Samtidigt redovisas inom ramen för detta anslag bruttointäkten som inkomst av statens gruvegendom. För kollegiets del skulle detta fungera i huvudsak på samma sätt som användiung av förlagsmedel. Kollegiet anser dock atl del är en nackdel alt nettointäkten inte återfinns direkt i statens bokföring.
Inkomsterna av sUgförsäljningen från Adak samt raervärdeskatt härpå beräknas vid ett kopparpris av ca 5 500 kr./lon uppgå till ca 21,6 milj. kr. Inkomsterna av gruvarrenden beräknas uppgå lill ca 6 milj. kr.
Yttrande
Riksrevisionsverket har yttrat sig över kommerskollegiets förslag lill finansiering av gmvverksamheten inom Adaks gruvfält. Verket föreslår atl driftkostnader m. m. i fråga om Adakgruvorna enligt driftavtalet — med undantag av investeringskostnaderna — förskotleras från den på riksstalen under Uppbörd i statens verksamhet uppförda inkomsttiteln Inkomster av statens gruvegendom. De belopp som på detta sätt får tas i anspråk för budgetåren 1970/71 och 1971/72 bör enligt verket maximeras. Inkomsterna för levererade malmprodukter bör fortlöpande tillgodoföras samma inkomsttitel.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 73
Departementschefen
Enligt bemyndigande av Kungl. Maj:l har komraerskollegium sedan år 1940 vid flera tUlfällen och senast den 28 december 1970 för staten träffat överenskommelser med Boliden AB ora gruvdrift inom Adaks gruvfält i Västerbottens län. Den senaste överenskoraraelsen innefattar två avtal som gäller fr. o. ra. år 1971, ett för raalraens brytning och behandling samt ett för försäljning av raalraproduklerna. Dessa verksamhetsgrenar har vid tidigare överenskomraelser reglerats genora ett och samraa avtal.
I sak innebär de nya avtalen ingen större förändring i förhållande till tidigare avtal beträffande gruvdriften eller försäljningen av malmprodukterna.
Tidigare avtal har varit konstruerade så alt inleveransen av medel lill staten skett först sedan utgifterna för driften betalts. Konstruktionen av de senast träffade avtalen medför däremot, all bruttoinkomsterna vid försäljningen av malmprodukterna tillgodoförs en inkorasttitel. Dessa inkoraster kan således ej längre användas för att täcka utgifterna för gruvverksamheten. På grund härav nödvändiggör de nya avtalen en ny form för finansiering av driften.
I likhet med kommerskollegium vill jag stryka under, att beräkningarna av utgifter och inkomster är överslagmässiga. Jag vill särskilt peka på att utgifterna för skatter kan variera starkt med prisutvecklingen på koppar. Såväl utgifterna för drift och anläggningar som inkomsterna kan dessutom korama att variera, beroende på pris- och kostnadsutveckling, tidsförskjutningar av likvider och variationer beträffande levererad kvantitet slig. Under slutet av avtalsperioden, då gruvan torde närraa sig nedläggning på grund av minskad malmtUlgång, kan utgifterna t. o. ra. komma att överstiga inkomsterna. De redovisade beräkningarna bör därför endast betraktas sora en orientering om hur de ekonomiska förhållandena kan komraa alt gestalta sig under de förutsättningar som kommerskollegium angett.
Mot bakgrund härav anser jag inte att en sådan anslagskonstruktion är lämplig som innebär all tillgången till medel för atl täcka utgifterna för gruwerksaraheten blir beroende av inkomsterna. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna bör ifrågavarande raedel anvisas över ett förslagsanslag.
Mot bakgrund av vad jag nu förordat ora forraen för finansiering anser jag det inte nödvändigt att, såsom koraraerskoUegiura föreslagit, lägga en reserv till beräknat belopp för utgifterna avseende gruvverksamheten.
Eftersom de nya avtalen ora gruvdriften i Adak nödvändiggör en prövning av formen för finansiering av verksamheten, finner jag del lärapligt atl nu även la upp frågan om finansiering av övriga utgifter för statens
3t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 74
gruvegendom. Härvid bortser jag från kostnader för personal vid berörda myndigheter. Utöver medel för atl läcka utgifterna för gmvverksamheten i Adak bör således under förevarande anslag anvisas medel jämväl för att täcka kollegiets övriga utgifter för statens gruvegendom bortsett från personalkostnader. Vid bifall lUl mina förslag föreligger sålunda, såsom chefen för handelsdeparlementel tidigare denna dag anmält, fr. o. m. nästa budgetår inte något behov av medel för ifrågavarande ändamål under del på tionde huvudtiteln uppförda anslaget till kommerskollegium.
Med hänvisning tiU sammanställningen beräknar jag anslaget till 20 130 000 kr.
Jag hemställer, alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
all till Statens gruvegendom för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 20 130 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
75
D. ENERGIFÖRSÖRJNING D 1. Statens elektriska inspektion
1969/70 Utgift 2 037 032
1970/71 Anslag 2 450 000
1971/72 Förslag 2 494 000
Elektriska inspektionen är den lokala statliga organisationen med uppgift att utöva tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och handlägga därmed sammanhängande frågor. Inspektionen är organiserad på fem distrikt med kontor i Hässleholm, Kristinehamn, Stockholm, Hudiksvall och Skellefteå. KommerskoUegium är chefsmyndighet.
|
|
1970/71 |
Beräknad än( |
iring 1971/72 |
|
|
|
KoUegiet |
Dep.chefen |
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
22 15 37 |
of. |
of. |
|
Anslag |
|
|
|
|
Utgifter Avlöningar till tjänstemän Lönekostnadspålägg Sjukvård Reseersättningar därav för utrikes resor Expenser därav engängsutgifter Lokalkostnader |
1 551 000 357 000 5 000 154 000 (10 000) 107 000 277 000 |
+ 43 500 + 31000 of. + 6 000 (of.) + 24 500 (+ 6 000) + 13 000 |
of. + 21 000 of. + 6 000 (of.) + 4 500 (-) + 12 500 |
|
|
2 451000 |
+ 118 000 |
+ 44 000 |
|
Uppbördsmedel Försäljning av ritningar |
1000 |
of. |
of. |
|
Nettoutgift |
2 450 000 |
+ 118 000 |
+ 44 000 |
Kommerskollegium
1. Löne- och prisomräkning 31 500 kr.
2. I vart och ett av de fem distrikten finns en tjänst som byrådirektör i A 28. Eftersom flera av dessa tjänster inte har kunnat besättas, föreslår komraerskollegium atl de byts ul mot tjänster som avdelningsdirektör i B 5 (+ 53 500 kr. varav lönekostnadspålägg 10 000 kr.).
3. Anslagsposten tUI expenser bör räknas upp raed 17 000 kr. avseende vidareutbUdning av teknisk personal (6 000 kr.), ökade kostnader för facklitteratur, annonsering m. m. (5 000 kr.) och engångsutgift för inköp av kassaskåp (6 000 kr.).
Prop. 1971:1 Bilage 15 Industridepartementet 76
Departementschefen
Med hänvisning till sammanstäUningen hemställer jag, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 494 000 kr.
D 2. Kostnader för vissa nämnder
1969/70 Utgift 38 496
1970/71 Anslag 43 000
1971/72 Förslag 43 000
Under anslaget redovisas arvoden och expenser för statens prisregleringsnämnd för elektrisk ströra och krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar. Prisregleringsnäranden lar upp de prisfrågor rörande ström-leveranser som av kommerskollegium överlämnas till nämnden. Krigsskyddsnämnden behandlar frågor bl. a. rörande kraftanläggningars skydd mot brand- och bombskador samt rörande skydd ål personal som är sysselsatt vid kraftanläggningar.
Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström och krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar beräknar kostnaderna för verksamheten tiU oförändrat resp. 25 000 kr. och 18 000 kr.
Departementschefen
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 43 000 kr.
D 3. Främjande av landsbygdens elektrifiering
1969/70 Utgifti 4 398 458 Reservationi 12 951244
1970/71 Anslagi 5 qoO 000
1971/72 Förslag 1 000
Anslaget Befrämjande av landsbygdens elektrifiering.
Enligt kungörelsen (1959: 369) om statligt stöd ål landsbygdens elförsörjning kan kommerskollegium bevilja stöd till nyanläggning och upprustning av elektriska distributionsnät på landsbygden i form av bidrag och lånegarantier.
Av innevarande års anslag har 4,6 milj. kr. släUts lill länsstyrelsernas förfogande för atl jämte outnyttjad behållning disponeras till utbetalning av beviljade bidrag. Återstoden av anslaget får användas i saraband raed kollegiets verksarahet på orarådet. För budgetåret 1970/71 har koraraerskoUegiura bemyndigats bevilja upprustningsbidrag och bidrag lill nyanläggning med sammanlagt 3 milj. kr. Vidare får kommerskollegium bevilja statlig garanti för lån lill dessa ändamål med sammanlagt 10 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 77
Kommerskollegium
Många uppruslningsprojekl, för vilka bidrag beviljats, har inte kunnat genomföras i den takt som ursprungligen angivils. En förhållandevis stor reservation — närmare 13 milj. kr. den 1 juli 1970 — har därför uppkommit. Reservationen kan beräknas till nästan 11 mUj. kr. den 30 juni 1971, vilket under budgetåret 1971/72 lorde läcka såväl utbetalning av beviljade bidrag som koUegiets utgifler för verksamheten på området. Medel härför behöver sålunda inte anvisas.
För all bidragsverksarahelen skall kunna fortgå i önskvärd omfattning krävs all kollegiet får bemyndigande alt under budgetåret 1971/72 meddela beslut ora bidrag med ytterligare 10,6 mUj. kr. för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden. Vidare bör alltjämt ett belopp om 10 milj. kr. las upp för lånegarantier.
Departementschefen
Sedan riksdagen år 1958 (prop. 116, JoU 17, rskr 278) beslöt atl statliga bidrag skulle kunna utgå för upprustning och nyanläggning av landsbygdens elnät har t. o. m. innevarande budgetår sammanlagt 90 milj. kr. anvisats för främjande av landsbygdens elektrifiering.
Frågan om de framlida riktlinjerna för landsbygdens elektrifiering beror på den utformning landels eldistribution kommer all få i sin helhet. I betänkandet Eldistributionens rationalisering (SOU 1968: 39) har eldistribulionsutredningen lagt fram vissa förslag på detta område. Enligt min uppfattning krävs emellertid för en rationell elförsörjning betydligt större dislribulionsenheler än vad tidigare förutsatts. En särskild utredning koraraer all närmare undersöka bl. a. denna fråga. I avvaktan på resultaten av denna bör bemyndigande inhämtas all bevilja upprustningsbidrag och bidrag för nyanläggningar med sammanlagt 3 milj. kr., vilket motsvarar verksamhetens omfattning under innevarande år.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen all
a) till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1971/72 anvisa elt reservationsanslag av 1 000 kr.,
b) medge atl under budgetåret 1971/72 bidrag för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden beviljas inlUl ett belopp av samraanlagt 3 000 000 kr.,
c) raedge alt under budgetåret 1971/72 statlig garanti för lån liU upprustnings- och nyanläggningsålgärder sora berör landsbygdens elnät beviljas intill elt belopp av 10 000 000 kr.
D 4. Delegationen för atomenergifrågor
1969/70 Utgift 557 304
1970/71 Anslag 1720 000
1971/72 Förslag 1 789 000
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 78
Delegationen för atomenergifrågor har till uppgift bl. a. att vara tillsynsmyndighet enligt atomenergUagen (1956: 306).
Delegationen består av fem ledamöter. Inom delegationen finns en reaktorförläggningskommillé med uppgift alt biträda vid behandling av ärenden angående säkerhetsförhållanden vid alomenergianläggningar m. m.
Fr. o. m. budgetåret 1970/71 har delegationen fått väsentiigt större resurser för säkerhelsgranskning och tUlsyn med hänsyn till de ökade krav som utbyggnaden av atomkraftverken ställer (prop. 1970: 83, SU 94, rskr 220).
En avgiftsfinansiering av delegationens verksamhet har förutsatts. I enlighet härmed har Kungl. Maj:l den 29 december 1970 utfärdat taxa för delegationen. Inkomsterna av verksamheten tas upp under en särskild inkomsttitel.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Delegationen Dep.chefen |
|
|
Personal |
|
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
8 4 12 |
\ of |
\ ° |
|
Anslag |
|
|
|
|
Avlöningar Lönekostnadspålägg Sjukvård p Reseersättningar'{ (även utrikes resor) Expenser därav engångsutgifter Lokalkostnader |
1 430 000 148 000 2 000 50 000 40 000 (15 000) 50 000 |
+25 000 + 12 000 of. of. + 1 000 (+ 1000) of. |
+ 25 000 +43 000 of. of. -f 1000 (+ 1000) of. |
|
|
1 720 000 |
+ 38 000 |
+ 69 000 |
Delegationen för atomenergifrågor
Löneomräkning 37 000 kr., varav 12 000 kr. utgör lönekostnadspålägg.
Delegationen, som anmält att i samband med flyttning tUl nya lokaler vissa ytterUgare medel kan komma alt behövas innevarande budgetår under anslagsposten till expenser, har för nästa budgetår begärt medel för en telefonväxel. Kostnaderna härför beräknas till 16 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl tUl Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 789 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 79
E. TEKNISK UTVECKLING M. M.
Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är central förvaltningsmyndighet för statens stöd till liUämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
I styrelsens uppgifter ingår bl. a. all följa den tekniska utvecklingen, alt initiera samarbete och stödja tillämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete saml alt ge råd ål uppfinnare och förmedla forskningsresultat till kommersiellt utnyttjande.
Styrelsen för teknisk utveckling leds av en styrelse. Chef för ämbetsverket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra enheter. Dessa är administrativa enheten, utredningsenheten, planeringsenheten samt rådgivnings- och förraedlingsenhelen.
Styrelsen svarar även för medelsförvaltning och personaladministration ål statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK). Rådet ansvarar för planering och samordning av verksarahelen inom området information och dokumentation i Sverige och för internationellt samarbete på detta oraråde. Rådet fördelar stöd lill projekt inora dels allmän information och dokuraentalion, som inte kan hänföras till visst ämnesområde, dels teknisk information och dokumentation.
Vid styrelsen för teknisk utveckUng fanns den 1 juli 1970 72 anställda, varav 38 utgjorde handläggande personal.
Styrelsen för teknisk utveckling tiUhör de myndigheter som deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller tills vidare för styrelsen.
1. Finansiellt stöd liU teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet
2. Utrednings- och planeringsverksamhet
3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet
4. Drift av forskningsstalioner
Programmet Finansiellt stöd lill teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet indelas i följande delprogram.
a. Stöd lill olika teknikområden
b. Inforraations- och dokumentationsverksamhet
c. Internationell kontaktverksamhet
Styrelsens verksamhet under programmen 1—3 finansieras från ett reservationsanslag benämnt Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling samt vad avser stöd till skeppsteknisk forskning och utveckling under program 1 även från elt reservationsanslag
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
80
benämnt Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsleknisk forskning och utveckling. Program 4 finansieras från ett förslagsanslag benämnt Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstalioner. Sistnämnda anslag får i princip inle belastas. För alt lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditelsproblem för driften av forskningsstalioner disponerar styrelsen en rörlig kredit i riksgäldskonlorel på 100 000 kr.
E 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
1969/70 Utgifti 69 §87 757 1970/71 Anslag 95 000 000 1971/72 Förslag 110 500 000
' Anslaget Styrelsen för teknisk utveckling.
1969/70' 1970/71' 1971/72 Beräknar
STU
Dep.chefen
|
Belopp i 1 OOO-tal kr. |
Program
1. FinansieUt stöd till teknisk forsknings- och utvecklings-
|
verksamhet |
93 835 |
107 266 |
183 800 |
107 500 |
|
2. Utrednings- och planerings- |
|
|
|
|
|
verksamhet |
798 |
1420 |
2 500 |
2 000 |
|
3. Rådgivnings- och förmed- |
|
|
|
|
|
lingsverksamhet |
2 759 |
3 414 |
5 000 |
4 000 |
|
Summa kostnader |
97 392 |
112100 |
191 300 |
113 500 |
|
Avgår intäkter under anslaget |
|
|
|
|
|
m.m. |
8 692 |
13 800= |
3 000 |
3 000 |
|
Avgär avsättning till malm- |
|
|
|
|
|
fonden |
16 700 |
3 300 |
0 |
0 |
|
Avgär komplementkostnader |
2 000 |
0 |
0 |
0 |
Summa anslag 70 000
95 000
188 300
110 500
' Översättning till program. Varav reservation 10 800.
Styrelsen för teknisk utveckling
Program 1. Finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet
Programmet avser finansiellt stöd liU tillämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Stöd lämnas med krav på återbetalning i de fall projekten leder till kommersiellt exploaleringsbara produkter eller metoder. Stöd till industriellt utvecklingsarbete kan även lämnas såsom lån. Enligt särskUt berayndigande kan flerårigt stöd lämnas dels till forsknings- och utvecklingsprojekt, dels enligt avtal med företrädare för industribranscher eller grupper av företag lill fleråriga kollekliva forskningsprogram.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 81
I programmet ingår även del av den verksamhet som bedrivs av SINFDOK och den av styrelsen bedrivna eller underslödda internationella kontaktverksamheten.
Inom ramen för den i samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien bedrivna kontaktverksamheten finns kontaktmän, vilka tillika är förordnade som teknisk-vetenskapliga attachéer vid beskickningarna i Paris, Washington, Moskva och Tokyo.
Styrelsen för teknisk utveckling framhåller tendensen inom praktiskt taget alla industriländer all öka satsningen på forskning och utveckling. Styrelsen visar atl de svenska insatserna på detta område räknat i procent av bmttonationalprodukten närmast varit vikande.
Styrelsen redovisar en kraftigt ökad efterfrågan på dess resurser i form av anslag, rådgivnings- och förraedlingsuppgifler ra. ra.
Gjorda prognoser visar all tillgången på tekniskt utbildad arbetskraft kommer atl öka kraftigt under 70-lalel. Del är därför angelägel alt samhället skapar växande möjligheter atl effektivt utnyttja detta slag av arbetskraft. Betydelsen av statens stöd lill teknisk forskning och utveckling påverkas även av förhållandena på kreditmarknaden. Del är angelägel att den tekniska utvecklingen fortskrider i rainst oförminskad takt även under perioder av åtstramning på kreditraarknaden.
Styrelsens uppgifter är alt initiera och stiraulera teknisk forsknings-och utvecklingsverksamhet inom samhälleligt angelägna och industriellt betydelsefulla sektorer. Styrelsen föreslår därför att stödet till teknisk forskning och induslrielll utvecklingsarbete ökas och väsentligen används inora områdena socialleknik, arbetsmiljö, utveckling av handikapphjälpmedel och läkemedel; railjövårdsteknik, reningsteknik, miljö-mätteknik och avfallsdestmktion; livsmedelsteknik inklusive bioteknik och proleinframslällning; transportteknik; telekomraunikationsteknik, särskUt elektronik; materialteknik samt tiUämpad matematik, informationsbehandling och datateknik. För den föreslagna ökade verksamheten inom dessa oraråden finns personal och utrustning tillgänglig. Styrelsen frarahåller all i och för sig angelägna ökningar på oraråden såsora undervisningsteknologi och konsuraenlteknik hållits tillbaka i förslagen för alt begränsa behovet av anslagsökning.
Styrelsen förklarar sig vara medveten om att den föreslagna satsningen framför allt på de nämnda prioriterade områdena kräver saraordning och uppföljning för att avsedda resultat skall uppnås. Genora den uppbyggnad av systemet med tekniska nämnder som nu har skett har styrelsen tillgång lill en avsevärd samlad sakkunskap. Styrelsen har också genom sin centrala funktion i branschforskningsfrågor möjlighet att utnyttja den sakkunskap som finns vid branschforskningsinstitulen.
Enligt statsraaklernas ställningstagande år 1969 (prop. 1 bil. 15 s. 69, SU 13, rskr 13) skall styrelsen för teknisk utveckling svara för finansie-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 82
ringen av AB Atomenergis långsikliga forsknings- och utvecklingsverksamhet. För den del som gäller den långsiktiga atomenergianknutna forskningen fömtsätter styrelsen all finansieringen fr. o. m. budgetåret 1970/71 sker i form av elt ramanslag avseende ett ramprogram. Styrelsen anser det motiverat med ett ramanslag av 5 milj. kr. budgetåret 1971/72 för Atomenergis långsikliga forskning utgörande underlag för atomenergiutvecklingen. För projekt avseende övrig långsiktig forskning som väsentligen faller inom orarådena fysik och energiteknik har styrelsen bedömt medelsbehovel för budgetåret 1971/72 lUl 4 milj. kr. För kommersiellt inriktade projekt beräknas elt medelsbehov av 1,5 mUj. kr. Del totala beräknade medelsbehovet för Atomenergis forsknings- och utvecklingsverksamhet uppgår då till 10,5 milj. kr. För atl säkerställa forskningsverksamheten inom Atomenergi är del synnerligen angelägel att äskade medel ställs till förfogande. Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1970/71 med ca 3,5 mUj. kr.
Styrelsen föreslår alt för budgetåret 1971/72 vissa medel reserveras för finansiellt stöd lill forskning och utveckling vid mindre och medelstora industrier. Genom flera utredningar har påvisats behovet alt aktivt stödja sådan industri med bidrag lUl utvecklingsprojekt. Styrelsen föreslår atl ca 5 milj. kr. anvisas budgetåret 1971/72 för en försöksverksamhet.
Vad avser styrelsens internationella arbetsuppgifter framhåller styrelsen atl del teknologiska samarbetet inora Västeuropa och med vissa östeuropeiska stater kommer atl kräva stora arbetsinsatser. Del är också nödvändigt att del betydande material som styrelsen samlar in i detta sammanhang kan bli föremål för ingående analys och spridning. Dessa uppgifter kräver en ökning av styrelsens personal.
På den externa sidan bör bevakningen av den forskningspoUtiska utvecklingen i Storbritannien, Västtyskland och Kina vidgas.
En viktig uppgift inora den internationella verksarahetens ram är att initiera och bygga upp bilaterala eller multilaterala projekt. Härför erfordras betydande insatser. Exempel på sektorer, där delta tillvägagångssätt är aktuellt, är proleinområdel, handikappteknik och miljö-orarådet.
Styrelsen redovisar fr. o. ra. budgetåret 1971/72 behov av specieUa resurser för internationella projekt, som inte bör eller kan angelägenhetsgraderna efter samma prioriteringsprinciper som tillämpas för inhemska projekt. Behovet är angelägel och har tidigare anmälts i samband med dels regeringsavtal med vissa östeuropeiska stater dels del västeuropeiska teknologiska samarbetet inom EEC:s ram.
För budgetåret 1970/71 har styrelsen tillförts 93 466 000 kr. för finansieringen av program 1. Härav hänför sig 3,3 milj. kr. till de medel som enligt tidigare beslut tillförts Malmfonden från Luossavaara-Kiirunavaara AB:s (LKAB) vinstmedel (prop. 1966: 21, SU 32, rskr 97).
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 83
Dessa avsättningar har nu upphört och då Malmfonden i enlighet med riksdagens beslut upphört med sin verksamhet har såväl fondens tUlgångar som nämnda avsättning av 3,3 milj. kr. tillförts styrelsen (prop. 1970: 1 bU. 15 s. 65, SU 13, rskr 13).
Styrelsen kan budgetåret 1970/71 stödja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete inom program 1 till en total kostnad av 107,3 milj. kr. Styrelsen tar då i anspråk uppkomna reservationer om 10,8 milj. kr. och tar hänsyn till komplemenlkoslnader som detta budgetår inle motsvaras av utgifler. Intäkterna under anslaget beräknas lill 3 milj. kr.
Med de motiv som tidigare redovisats föreslår styrelsen, all del finansiella stödet tUl tillämpad teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete byggs ut. Kostnaderna för den verksamhet som föreslås bli genomförd budgetåret 1971/72 under programmet beräknar styrelsen tiU 183,8 milj. kr. Häremot svarande anslagsbehov är 180,8 mUj. kr.
Styrelsen föreslår vidare i skrivelse den 22 oktober 1970 en utökad verksamhet inom rymdorarådel med en kombination av nationella projekt och deltagande i del europeiska samarbetet. Styrelsen hemställer alt 7 milj. kr. anvisas under en särskUd anslagspost till projektarbete på en svensk satellit.
Styrelsen har för budgetåret 1970/71 medgivits att — i vissa fall dock under förbehåll av Kungl. Maj:Is godkännande — ingå avtal och fatta beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. vilket — inberäknal löpande avtal och beslut — innebär åtaganden om högst 55 milj. kr. under vart och elt av budgetåren 1970/ 71—1974/75. Styrelsen stryker under atl även forskningsprojekt i ökad omfattning bör få en fastare flerårig planering. Styrelsen hemställer därför att den ram inom vilken fleråriga avtal ra. ra. får ingås skall ökas till 107 milj. kr. för vart och ell av budgetåren 1971/72—1975/76.
Är 1964 inrättades Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR) i syfte atl finansiellt stödja den vidare överföringen av forskningsresultat med sikte på industriell exploatering och marknadsföring. För ändamålet anvisades ett investeringsanslag av 20 milj. kr. undei Fonden för låneunderstöd (prop. 1964: 96, SU 102, rskr 222). Enligt riksdagens beslut (prop. 1968: 68 s. 35, SU 131, rskr 304) upphörde INFOR vid utgången av juni 1968, varvid dess tillgångar överlogs av den nybildade styrelsen för teknisk utveckling. Den 30 juni 1970 kvarvarande medel på nyssnämnda investeringsanslag har enligt statsmakternas beslut förts över tUl förevarande anslag (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 66, SU 13, rskr 13).
Genom beslut den 20 mars 1970 bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen för teknisk utveckling alt — såvitt avser fordringar på grund av lån som har lämnats eller kommer att lämnas med anlitande av investeringsanslagel till INFOR — efter prövning av omständigheterna i
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 84
varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löfles-raans konkurs ävensora eljest vid gäldenärs eller löftesraans obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, så ock, där särskilt vägande skäl föranleder, medgiva betalningsanstånd även i fall då dylikt anstånd påkallas av gäldenärs eller löftesmäns iråkade obestånd.
Styrelsen för teknisk utveckling har i skrivelse den 23 september 1970 hemställt om all motsvarande bemyndigande att avskriva lån och alt medge betalningsanstånd skall lämnas styrelsen i vad gäller lån som lämnats med anlitande av förevarande reservationsanslag.
Riksrevisionsverket och statskontoret, som yttrat sig i ärendet, har inte haft något all erinra mot denna styrelsens hemställan.
Program 2. Utrednings- och planeringsverksamhet
Programmet avser dels den långsikliga planeringen av del statliga stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, dels den långsikliga planeringen av styrelsens eget arbete.
Styrelsen framhåller planeringsverksamhetens grundläggande betydelse för dels verkningsgraden för tUlgängliga resurser, dels bedömningen av angelägenheten av nya insatser och den lämpliga utformningen av dessa. Resurserna inom programmet är otillräckliga för styrelsens uppgifter och bör därför byggas ut.
Bedömningen av utvecklingsprogram måste göras på sådant sätt alt alternativa utvecklingslinjer värderas. En värdering måste också ske raed hänsyn till möjliga sidoeffekter i syfte alt undvika ölägenheter. Sådana arbetsuppgifter är omfattande och komplicerade men samtidigt nödvändiga, om styrelsens långsiktiga planer skall ge tillräckligt underlag för konkreta åtgärder. Verksamheten kräver såväl metodologiska som teknikområdesorienterade insatser.
För innevarande budgetår har 1 420 000 kr. beräknats för programmet. Vid oförändrad verksarahet behöver 85 000 kr. tillföras programrad för att möta kostnadsutveckUngen. För den verksamhet styrelsen föreslår för budgetåret 1971/72 beräknas kostnaderna till 2,5 milj. kr.
Program 3. Rådgivnings- och förmedlingsverksamhet
Programmet avser dels allmänna innovationsfrämjande åtgärder och kreativitetsforskning, dels rådgivning och utvecklingsstöd till uppfinnare samt förmedling tUl exploatering av uppfinningar och forsknings-och utvecklingsresultat, dels kontaktverksamhet mellan näringsliv och universitet, högskolor, forskningsinstitut m. m. Inom programmet faller även planering och utredning rörande ny forskningsslationsverksamhel.
I syfte alt närmare utforma målen för sin utrednings- och forskningsverksamhet rörande innovation och kreativitet planerar styrelsen
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 85
att söka klarlägga behoven av kunskap om den tekniska innovationsprocessen och dess styrning inom olika delar av samhälle och näringsliv. På grund av brislen på närmare kunskaper ora de förhållanden sora påverkar kreativitet bör inom ramen för detta prograra även stipendier kunna delas ut för studier av forskningen inom dessa oniråden i andra länder.
Styrelsen föreslår atl ökade resurser anvisas för råd och stöd lill uppfinnare. Vidare föreslås en utökning av del arbete sora syftar lill atl stimulera uppfinnarverksanJieten inom angelägna teknikoraråden.
Styrelsen lämnar budgetåret 1970/71 anslag lill kontaktsekretariat på fem universitetsorter. Sekretariatens uppgift är all stimulera forsknings-saraverkan mellan universitet och högskolor och industrin. Verksarahelen har nära anknytning till den av styrelsen bedrivna förmedlingen av forskningsresultat till exploatering. Styrelsen föreslår, att denna verksamhet byggs ut ytterligare.
Styrelsen anför behov av ytterligare forskningsstalioner i anslutning lill universitet och högskolor. För den mindre och medelstora industrins behov utreder styrelsen frågan om inrättande av industrieUa ulveck-lingscentra, motsvarande det i Norrland föreslagna, eller servicecentraler såsom korapleraent eller alternativ till forskningsstationer. Dessa centra skulle få karaktär av utvecklingsorgan vars resurser skulle kunna förmedlas till industrier med otillräckliga egna resurser för utvecklingsarbete. Tillgången till resurser av sådant slag tUlsararaans raed lärapligt ekonomiskt stöd i skUda former skulle göra det raöjligl för den raindre och medelstora industrin att ta upp nya produkter eller utnyttja ny teknik i sin produktion. För planerings- och utredningsarbete beträffande dessa och näraliggande frågor heraställer styrelsen om ytterligare medel inom programmet.
För innevarande budgetår har programmet genom utnyttjande bl. a. av reserverade medel tillförts 3 823 000 kr. För att raöta kostnadsutvecklingen behövs vid oförändrad verksamhet ytterligare 213 000 kr. Kostnaderna för den föreslagna verksarahelen under budgetåret 1971/72 beräknas till 5 railj. kr.
|
Personalfrågor |
|
|
|
|
Personal |
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 Beräknar STU |
|
Handläggande personal Övrig personal |
38 34 72 |
50 44 94 |
60 51 111 |
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 86
Styrelsen beräknar atl ett genomförande av dess förslag under programmen 1—3 kräver en personalökning med 17 personer, varav 10 i handläggande ställning. Styrelsen anför att dess personella resurser redan i utgångslägel var för små, då det inte tillräckligt beaktades att styrelsens uppgifter skulle komma atl bli väsentligt mer omfattande än de uppgifter som vilat på de i styrelsen uppgående organen. Den föreslagna personalökningen avser främst inom program 1 kvalificerad teknisk handläggning inom områdena transportteknik och informationsbehandling, inora program 2 en utbyggnad av handläggningen av intemationella ärenden till följd av starkt ökade anspråk på styrelsens tjänster i samband med internationella överläggningar, bl. a. från slatsdeparle-menien, samt inom program 3 ökade resurser för teknisk bedömning och värdering av uppfinningar jämte frågor beträffande innovations-miljön.
Departementschefen
En målmedveten teknisk utvecklings- och forskningsverksamhet är ett väsentiigt medel i näringspolitiken. Styrelsen för teknisk utveckling är samhällets centrala instmraent för denna verksamhet. För alt styrelsen så effektivt som möjligt skall kunna fylla denna funktion måste den tillförsäkras ökade resurser för sin verksamhet, i synnerhet för planering och ledning.
Svensk industris internationeUa konkurrenskraft betingas i hög grad av faktorer som innovalionsnivå och teknisk kvalitet. En ökad satsning på tekniskt-industriellt utvecklingsarbete är därför önskvärd, inte minst inom raindre och medelstora företag. Den förda utbUdningspolitiken kommer att under 70-talel skapa växande tillgång på kvalificerade tekniker och forskare, vilket ger de personella förutsättningarna för ökad satsning på utvecklingsarbete inom näringslivet.
Jag föreslår mot denna bakgmnd all anslagen till styrelsen för teknisk utveckling ökas. Ökningen bör särskilt komma det tekniskl-induslriella utvecklingsarbetet till del. Styrelsens verksamhet bör sålunda i högre grad inriktas på sådant utvecklingsarbete. En koncentration bör även ske till projekt som bidrar lill atl stärka industrins internationella konkurrenskraft. Vad gäller de för teknisk forskning tillgängliga resurserna räknar jag med en ökning i samma takt som för forskningsråden.
Under programmet finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet lämnas stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete i form av bidrag raed eller utan villkor rörande återbetalning, som lån eller som avtalsbundna bidrag tUl kollekliva tekniska forskningsprogram. Stödet till industriellt utvecklingsarbete avser tekniskt högtstående produkter, metoder och syslem som ofta är av betydande intresse för en intemationeU marknad.
Beträffande styrelsens insatser inom miljöområdet har jag redan 1969
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 87
anfört (prop. 1 bil. 15 s. 43) att de bör avse bl. a. bättre och mera objektiva miljömätmetoder samt system och processer som antingen medför mindre ölägenheter än hittills använda eller som kan avhjälpa redan uppkomna miljöskador. Den planering av sin forskningsverksamhet som naturvårdsverket enligt vad jag erfarit avser all genomföra är inriktad främst på behovet av grundläggande forskning. Det är därför väsentligt atl styrelsen för teknisk utveckling samlar sina resurser liU tekniskl-induslriella utvecklingsprojekt.
För att angelägna krav på en förbättring av arbetsmiljön skall kunna tillgodoses behövs en målmedveten insats av tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Särskild vikt bör därvid läggas vid sådana projekt som syftar till förbättring av arbetsplatsens klimatfaktorer och bullerförhållanden samt utveckling av industriella produktionssystem som i ökad grad är anpassade till människan. Styrelsen bör inom delta område nära samarbeta med arbelarskyddsorganen, arbetsmarknadsorganisationerna samt med de tekniska fakulteterna. Jag vill i detta sammanhang erinra om den betydande ökning av resurserna för forskning, utbildning och information om arbetarskydd och arbelsmiljöfrågor som chefen för socialdepartementet tidigare idag förulskickat (prop. 1971: 1 bil. 7). Styrelsen har en viktig uppgift i alt samordna teknisk forskning och utveckling med nyssnämnda verksamhet.
Ett område av global betydelse är näringsämnesutvecklingen, i synnerhet i fråga ora proteiner. På delta område är planerande och samordnande insatser särskUt väsentliga. Styrelsen bör därför utöver sitt finansiella stöd sträva efter ökad samordning och styrning av pågående utvecklingsverksamhet.
Vad beträffar industrieUt utvecklingsarbete och teknisk forskning inom transportområdet vill jag erinra om vad chefen för kommunikationsdepartementet tidigare i dag anfört rörande anslaget lUl Irafiksä-kerhelsforskning (prop. 1971: 1 bU. 8). Detta anslag har föreslagils öka med ett belopp av 1 mUj. kr. Beloppet motsvarar de medel som styrelsen för teknisk utveckling innevarande budgetår disponerar för sådana forskningsprojekt som — vid bifall lUl de förslag som framlagts av särskilda sakkunniga — kommer atl innefattas i ett Iransportforsknings-organs verksamhet. I denna fråga har jag samrått med chefen för kommunikationsdepartementet. Stödet till transportteknik under förevarande anslag bör mot bakgrund av vad jag nu anfört koncentreras tUl tekniskt och industriellt utvecklingsarbete.
Det internationella rymdsamarbetets framtida utformning är ännu oviss. En större klarhet beträffande dess mål, inriktning och omfattning är nödvändig för en bedömning av de svenska insatserna på rymd-området. Jag anser mig därför inle kunna förorda en ökad rymdteknisk verksamhet enligt styrelsens förslag i särskild skrivelse och kan således inte tiUstyrka alt projektarbete på en svensk sateUit påbörjas. I avvak-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 88
tan på att klarhet skall erhållas rörande det internationella rymdsamarbetet bör styrelsen ha det långsiktiga raålet all, i sararåd raed berörda forskningsråd och inom ramen för tillgängliga ekonomiska resurser, söka etablera en rymdverksamhet som — genom én kombination av deltagande i det internationella samarbetet och ett nationellt program på vissa delområden — svarar mot kompetensprofilen hos svensk teknik, industri och vetenskap. Härvid är det väsentligt atl styrelsens insatser inordnas i de prograra sora på grundval av konstaterade samhällsbehov utformas inom styrelsens prioriterade teknikområden.
Styrelsen föreslår under anslaget till utrustning att medel från detta anslag får utnyttjas för atl i form av lån tUlfälligt förse vissa institutioner med medel för all starta uppdragsverksamhet. Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1968: 68 s. 35) har Kungl. Maj:t den 28 juni 1968 föreskrivit att styrelsen skall överta de rättigheter och skyldigheter som tidigare vilat på Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR). INFOR:s stadgar gav utrymme för lån för de ändamål styrelsen nu berört. Denna möjlighet tillkommer således även styrelsen. Jag anser däremot inte atl medel härför bör tas från utrustningsanslaget utan från förevarande anslag. Del ankomraer på Kungl. Maj:l alt meddela särskilda föreskrifter ora det behövs.
Styrelsen bör i växande utsträckning eftersträva ätt själv initiera, planera och samordna genomförandet av projekt. I samband med att huvudmännen för samhällets insatser på skilda områden får möjlighet alt besluta ora erforderligt tekniskt utvecklings- och forskningsarbete kommer styrelsens resurser för och erfarenhet av projektplanering och projektledning att dessutom behöva utnyttjas för verksamhet som fortsättningsvis inte finansieras av styrelsen. Närmast torde ett sådant utnyttjande böra eftersträvas för den byggnadstekniska och transporttekniska utvecklings- och forskningsverksamheten. Härigenom skapas dels möjligheter att samordna och effektivera insatserna på sådana områden, dels vidgat utrymme för nya initiativ av styrelsen på väsentliga utvecklingsområden.
Kungl. Maj:t har sedan budgetåret 1968/69 inhämtat riksdagens berayndigande att inom en ram för en femårsperiod godkänna avtal om stöd till kollektiv teknisk forskning ra. ra. (prop. 1968: 68 s. 37). I samband raed att Malrafondens egendom överfördes lUl styrelsen för teknisk utveckling (prop. 1970: 1 bil. 15 s. 65, SU 13, rskr 13) vidgades bemyndigandet till att avse även beslut om flerårigt stöd till teknisk forskning och industriellt UtveckUngsarbete. För budgetåret 1970/71 har Kungl. Maj:l bemyndigats godkänna avtal eUer beslut om sådant stöd som — inberäknat löpande avtal eller beslut — innebär åtagande om högst 55 milj. kr. under vart och ell av budgetåren 1970/71—1974/75.
Möjligheten att lärana långsiktigt stöd till teknisk forskning och induslrielll utvecklingsarbete skapar ökade förutsättningar för en effektiv
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 89
stimulans åt sådan verksamhet. Utrymmet för långsiktigt stöd bör därför ökas. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna stöd till nämnda ändamål som inberäknal löpande avtal eller beslut innebär åtaganden om högst 65 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1971/72—1975/76. Del ankomraer på Kungl. Maj:l att raed-dela närraare föreskrifter härora.
Det avtalsbundna stödet lill kollektiv teknisk forskning läranas under former, som underställts riksdagen (prop. 1968: 68 s. 37). Beträffande förhållandel mellan statens och industrins bidrag uttalades då atl några schabloner inle borde ställas upp. Som en riktpunkt angavs emeUertid atl industrin borde svara för större delen av det avlalsbundna slödel.
Denna stödforra bör ges vidgad användning. På vissa forskningsora-råden kan emellertid finnas sådana starka samhällsintressen, för vilka ansvaret inte rimligen kan falla på den producerande industrin. I dessa särskilda fall bör stödformen kunna utnyttjas även då styrelsen vill genoraföra och bidra liU kostnaderna för elt mera omfattande forskningsprogram än industrin är beredd att till större delen svara för.
Jag har inle heUer något all erinra mot förslaget alt styrelsen under angivna förutsättningar får biträda ackord, helt eller delvis efterge långivarens rätt saml medge betalningsanstånd.
Beträffande programmen utrednings- och planeringsverksamhet och rådgivnings- och förmedlingsverksamhet ansluter jag raig i huvudsak lill styrelsens förslag om inriktning av verksamheten och beräknar med hänsyn tUl de effektivitetsvinster som härigenom möjliggörs en betydande ökning av resurserna för del förstnämnda prograraraet. HärtiU vUl jag betona betydelsen av att rådgivnings- och förraedlingsverksam-heten nära samordnas med projektverksamheten.
Styrelsen för teknisk utveckling inrättades den 1 juli 1968. Styrelsens organisation har i sina huvuddrag redovisats för riksdagen (prop. 1968: 68 s. 49). Jag anförde i samband därmed att del bör ankomma på styrelsen att successivt utarbeta sina arbetsforraer. Styrelsens verksamhet har därefter ökat kraftigt samtidigt sora erfarenheter vunnits av den hittillsvarande organisalionsforraen. Vissa oragrupperingar av ärenden raellan de organisatoriska enheterna har förekommit. Styrelsens växande uppgifter kan komraa atl medföra behov av ytterligare organisatoriska förändringar. Kungl. Maj:t bör äga atl besluta ora dessa.
En förstärkning av styrelsens ledningsorganisation bör emellertid genomföras genom att en tjänst som planeringsdirektör i Ce 3 inrättas vid styrelsen den 1 juli 1971. Innehavaren av denna tjänst skall biträda verkschefen vid ledningen av styrelsens verksamhet.
Min beräkning av del totala raedelsbehovet fraragår av programsammanställningen för styrelsen. De medel som således tillförs styrelsen, inte minst de ökade resurserna för planering och projektledning, innebär förbättrade möjligheter alt öka verksarahetens omfattning och
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 90
verkningsgrad. Särskilt betydelsefullt anser jag det vara att förutsättningar härigenom skapas för ett vidgat tekniskt-industriellt utvecklingsarbete. Slutligen bör effektivitetsvinster kunna uppnås genom den förutsedda ökade samordningen raed andra huvudraan för forskning och utveckling.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen att
a) godkänna vad jag i det föregående anfört om organisatoriska förändringar vid styrelsen för teknisk utveckling och berayndiga Kungl. Maj:t att vid styrelsen inrätta en tjänst för planeringsdirektör i Ce 3,
b) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 110 500 000 kr.,
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1971/72, i enlighet med vad jag anfört, godkänna avtal och beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete ra. m., som inberäknal löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 65 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1971/72— 1975/76,
d) bemyndiga Kungl. Maj:t
alt uppdra ål styrelsen för teknisk ut
veckling att under vissa tidigare nämnda förutsättningar biträda
ackord, efterge långivares rätt samt raedge betalningsanstånd i
fråga om fordringar på grund av lån som lämnats med anlitande
av reservationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling.
E 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
Från anslaget finansieras program 4, som avser drift och förvaltning av forskningsstafioner. Forskningsslationernas uppgift är atl ställa lämpliga forskningslokaler och därtill anknuten service till förfogande för mindre projektgrupper och institut.
Styrelsen för teknisk utveckling
Programmet avser för budgetåret 1970/71 endast forskningsstationen i Stockholm, för vilken driften handhas av en särskild stiftelse. Planeringsarbete pågår för en andra forskningsstation förlagd lUl Göteborg. Förslag härora väntas bli fraralagl under år 1971.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 91
Departementschefen
Jag heraställer, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen
atl lill Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling
1970/71 Anslag 12 000 000 1971/72 Förslag 12 000 000
Från anslaget skall bidrag utgå för stöd åt tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete av direkt betydelse för den svenska varvsindustrins iortsalta utveckling och konkurrenskraft (prop. 1970: 82 s. 47, SU 113, rskr 307). Styrelsen har för budgetåret 1970/71 medgivits att — i vissa fall under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande — ingå nya avtal och fatta beslut om stöd lill skeppsteknisk forskning och industrieUt utvecklingsarbete ra. ra., sora inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 10 milj. kr. under vart och ell av budgetåren 1970/ 71—1972/73.
Styrelsen för teknisk utveckling
Styrelsen hemställer att för budgetåret 1971/72 14 milj. kr. anvisas för ändamålet.
Departementschefen
Anslaget bör för nästa budgetår utgå med oförändrat belopp. Kungl. Maj:t bör vidare inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna dels avtal om stöd till kollektiv skeppsteknisk forskning, dels beslut om stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete som — in-beräknat löpande avtal eller beslut — innebär åtaganden om högst 10 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1971/72—1972/73.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen atl
a) till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling för budgetåret 1971/72 anvisa elt reservationsanslag av 12 000 000 kr.,
b) berayndiga Kungl. Majit all under budgetåret 1971/72 godkänna avtal och beslut rörande stöd lill skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. ra. som inberäknal löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 10 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1971/72—1972/73.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 92
E 4. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrusming
Nytt anslag (förslag) 3 000 000
Anslaget avser medel för anskaffning av dyrare apparatur och instrument för teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
Styrelsen för teknisk utveckling
Styrelsen anför alt ett mycket stort och sedan tidigare uppdämt anskaffningsbehov har konstaterats fÖr angiven utrustning. Detta beror på all styrelsen inte tidigare förfogat över ell särskilt utmslningsanslag och att anslagen till tekniska forsknings- och utvecklingsprojekt inte har medgett anskaffning av utrustning i önskad omfattning. För atl den forskning som bedrivs i landet med statliga medel skall vara meningsfull, krävs att modern och för ändamålet kvalificerad utrustning används. Den snabba tekniska utvecklingen och problemens ökade komplexitet kräver en alltmer avancerad och dyrbar utrustning.
Inom ulruslningsanslagets ram bör sådan utrustning anskaffas, där omedelbar avskrivning inte är motiverad. Kapitalkostnaderna får belasta de projekt för vilka utrustningen utnyttjas.
Styrelsen föreslår vidare, atl behovet av rörelsemedel för uppdragsverksamhet i anslutning lill vissa forskningsinstitutioner försöksvis och i begränsad omfattning får finansieras med raedel från anslaget.
Styrelsen beräknar behovet av raedel för utrustning under program 1 till 17 milj. kr. för budgetåret 1971/72. För program 4 beräknas medelsbehovet lill 1 milj. kr., huvudsakligen hänförande sig till utrustning för forskningsstationen i Göteborg.
Departementschefen
Frågan om rörelsemedel för uppdragsverksarahel har jag behandlat vid min anmälan av styrelsens anslag lill teknisk forskning och utveckling. Jag finner del från effektivilelssynpunkl motiverat alt medel för anskaffning av dyrare apparater och instrument anvisas över ell särskilt anslag och förordar all detta för nästa budgetår förs upp med 3 milj. kr.
Medel motsvarande avskrivningar och förräntning bör tillföras inkomsttiteln Ersättning för vissa komplemenlkoslnader vid vissa myndigheter m. m.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa elt reservationsanslag av 3 000 000 kr.
Verksamheten vid statens provningsanstalt
Statens provningsanstall utför på uppdrag av myndighet eller enskild provningar och undersökningar av material och konstruktioner och
iProp. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 93
■därmed förenade uppgifter. I den mån anstaltens utrustning och för-!hållandena i övrigl medger del görs också andra provningar och undersökningar. Anstalten bedriver även teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde och ställer personal lill förfogande för nationellt och internalionelll slandardiseringsarbete m. m.
Provningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en ge-'Jieraldirektör. Anstalten är organiserad på tre tekniska avdelningar och •ett kansli. Huvuddelen av verksamheten är förlagd lill Stockholm men ■del finns filialer på andra orter.
Antalet anställda den 1 juU 1970 var 223 varav mer än en tredjedel Tiade ingenjörsutbildning. Härtill kommer 24 personer med limarvode.
Verksamheten vid statens provningsanstall tillhör de områden som ingår i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller liUs vidare för verksamheten.
1. Uppdragsverksamhet
2. Egen forskning
3. Myndighetsuppgifter
Medel för verksamheten anvisas under följande anslag.
1. Statens provningsanstall: Uppdragsverksamhet
2. Bidrag till statens provningsanstall
3. Statens provningsanstall: Utrustning
Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1. Häri ingår även uppdragsforskning, dvs. sådan forskning som finansieras exempelvis av styrelsen för teknisk utveckling. Som in-icomsl under anslaget redovisas uppburna avgifter och raedel som i mån av behov tagits i anspråk från bidragsanslaget. Intäkter som svarar mot koraplementkostnader levereras in till särskild inkomsttitel på riksslaten.
Anslag 2 är ett reservationsanslag som i första hand finansierar programraen 2 och 3. Från delta anslag kan också medel föras över lill program 1 om kostnaderna för uppdragsverksamheten överstiger intäkterna. Anslaget uppdelas i följande delposter.
a. Bidrag till uppdragsverksamhet
b. Bidrag till forskning
c. Bidrag till myndighetsverksamhet
Anslag 3 är ett reservationsanslag som skall finansiera verksamhetens investeringar i utrustning.
Anslag 1 får inte överskridas. För att lösa tillfälliga eller säsongmäs-■siga likviditelsproblem för uppdragsverksamheten samt för atl tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar statens provningsanstall en rörlig kredit i riksgäldskonlorel på 1 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 94
£ 5. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet
1970/71 Anslag 1000
1971/72 Förslag 1 000
Statens provningsanstall utför i konkurrens med offentliga och enskilda laboratorier bl. a. mättekniska undersökningar, kalibreringar, lill-verkningskontroller, analyser samt undersökningar av material, konstruktioner och produkter.
Efterfrågan
|
|
Utfall 1969/70 |
Beräknar anstalten |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
Antal slutförda uppdrag |
30210 |
32 600 |
33 700 |
|
Resultat |
|||
|
|
Utfall 1969/70 |
Beräknar anstalten |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
Särkostnader Samkostnader Intäkter Resultat Driftbidrag |
8 707
000 9 089 000 - 1 320 000 - 1 320 000 |
10 070 000 1 845 000 10 435 000 - 1480 000 - 1480 000 |
10 855 000 1 885 000 11085 000 - 1655 000 - 1 655 000 |
Statens provningsanstalt
Uppdragsverksamheten vid provningsanstallen har expanderat starkt under 1960-talet. Efterfrågan på provningar och undersökningar ökar. Ersättning för utförda uppdrag utgår enligt taxa som faslslällls av anstalten i samråd med riksrevisionsverket.
Huvuddelen av anstaltens uppdragsverksamhet faller på avdelning A, som har laboratorier för undersökningar av konstruktions- och byggnadsmaterial, färdiga konstruktioner och byggnadsdelar. Av verksamheten vid avdelningen är ca 90 «/o inriktad på alt utföra provningar och ta fram provningsmetoder åt byggnadsbranschen. Filialer med utrustning för byggnadstekniska provningar finns f. n. i nio städer.
Avdelning B har laboratorier för undersökning av olika materials struktur, kemiska egenskaper och funktion. Antalet uppdrag har under budgetåren 1967/68—1969/70 uppgått till drygt 2 000 per år.
Avdelning C har laboratorier för elektriska och fysikaliska mätningar och undersökningar samt provningar av elmateriel. Uppdragsverksam-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 95
heten vid avdelningen är till stor del av myndighetskaraktär. Vid utfärdandet av bestämmelser inom sina ansvarsområden stöder sig myndigheter, såsom arbelarskyddsstyrelsen, komraerskollegium, planverket och Irafiksäkerhetsverkel, på avdelningens kunnande och tekniska resurser.
I särskild skrivelse den 15 oktober 1969 har anstaltens styrelse bl. a. begärt en allmän översyn av raålsättningen för anstaltens framtida verksamhet, föreslagit en ökad satsning på forskning vid anstalten och krävt en modifiering av de krav på lönsamhet som gäller för anstaltens uppdragsverksarahel.
Med hänsyn liU lönsamhetsutvecklingen anser anstaltens styrelse alt en översyn av verksarahelen på laboratorierna inora avdelningarna B och C saml en utredning om förutsätlningarna för en utbyggnad av den regionala provningsverksamheten bör genomföras. Åtgärder bör också vidtagas för atl intensifiera marknadsföringen av anstaltens resurser.
Underskott koramer atl uppslå vid filialen i Lund och vid brandlaboratoriet under erforderlig uppbyggnadstid.
Departementschefen
Med anledning av provningsanstaltens framställningar i skrivelse den 15 oktober 1969 och i anslagsframställningen för nästa budgetår pågår inom departementet en översyn av de faktorer som påverkar målen för anstaltens framtida verksarahet.
Officiell statlig provningsverksamhet bedrivs av flera olika skäl. Föreskrifter utfärdade av statliga myndigheter om provning i syfte att skydda t. ex. liv, hälsa eller egendom eller för att upprätthålla vissa kvalitetskrav på t. ex. livsmedel eller läkeraedel kräver resurser för och erfarenheter av provning. När sådana föreskrifter träder i kraft förutsätts det vidare att de föreskrivna provningarna kan utföras av en auktoriserad instans. Behovet av en opartisk officiell provningsinstans finns också t. ex. i rättsliga sammanhang och vid nationell och internationell handel.
Det finns således ett behov av att upprätthålla en myndighetsfunktion på provningsområdet. Förutora utveckling av provningsmetoder i anknytning till de föreskrivande myndigheternas arbete krävs insatser av samraa art för andra ändaraål. Detta arbete måste ske i internationell samverkan i syfte att harmonisera provningsraetoderna i olika länder. Vidare bör nämnas den allmänna expertverksamhel i samband med utredningar, remisser och kommittéarbete som statsförvaltningen har behov av. Närbesläktade med myndighetsuppgifterna på provningsorarå-del är också uppgifter inom den allraänna och legala melrologin som innefattar bl. a. hållandet av normaler för olika måttenheter. Frågan om den legala metrologin är föremål för utredning.
Statiig provningsverksamhet har även elt industristiraulerande syfte. Detta gäller särskilt den mindre och medelstora industrin som ofta saknar kvalificerade egna resurser för metod- eller produktutvecklande
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 96
provning. Ett annat i detta samraanhang viktigt område är kvalilelskon-Iroll vid olika slags produktion.
Ett provningsområde som förtjänar särskild uppmärksamhet är konsumtionsvaruområdet. Behovet av egenskaps- och funktionsredovisningar av varaktiga konsumtionsvaror ökar i samma mån som dessa produkter blir allt mer tekniskt avancerade och får större ekonomisk betydelse. Erfarenheten hhtills visar också atl denna typ av undersökningar är produktutvecklande och kvalitetshöjande.
Jag bedömer det vara av betydande samhällsekonomiskt intresse att provningsverksamheten kan bedrivas på en hög kvalitativ nivå och alt resultaten kommer till praktisk nytta.
Del är ofta svårt atl värdera de totala samhällsekonomiska vinsterna av en viss insats på provningsområdet. Exempelvis kan en undersökning och provning av brandegenskaperna hos olika slags byggnadsmaterial eller byggnadskonstruktioner jämte därav föranledda åtgärder bidra till atl antalet bränder och deras omfattning minskar. På motsvarande sätt kan provningsinsatser på trafiksäkerhetsteknisk materiel leda tiU färre trafikolycksfall.
Ansvaret för bedömningar av detta slag bör emellertid inte åvila de metodutvecklande eller provande instanserna ulan huvudmännen för de olika sakområdena. Sådana huvudmän är t. ex. planverket, trafiksäkerhetsverket, socialstyrelsen och kommerskollegium.
Dessa och liknande myndigheter har med några undantag — t. ex. provning av bilar och elektrisk materiel ur säkerhetssynpunkt — inle i större utsträckning etablerat särskilda resurser för tekniska provningar och undersökningar. De replierar i huvudsak på resurser hos tekniska institutioner av olika slag. Bland dera är statens provningsanstall en av de största och viktigaste.
Av vad jag tidigare sagt framgår att provningsanstallens myndighetsuppgifter bör vara begränsade tUl dem som har direkt anknytning till provning och kontroll. Dessa uppgifter förutsätter emellertid egna resurser för såväl provning som därtill anknuten forsknings- och utvecklingsverksamhet. Provningsanstallens verksamhet måste vara klart marknads- och behovsstyrd och dess tjänster säljas på ett effektivt sätt. Förmågan till marknadsföring och resursanpassning är därför av stor betydelse.
Jag anser det inte vara aktuellt atl man i Sverige bygger upp provningsanstalter efter förebilder som finns i större industriländer, där motsvarande institutioner har en mycket bred teknisk verksamhet med omfattande forsknings- och utvecklingsprogram. Ifrågavarande arbete bör i vårt land bedrivas med utnyttjande av redan etablerade resurser vid t. ex. universitet och högskolor, statliga verk och myndigheter med teknisk verksamhet samt olika slags branschinstilul. I delta sammanhang bör man också beakta möjligheterna lill nordiskt samarbete.
Av stor betydelse för anstaltens möjligheter att anpassa sig till mark-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 97
nåden är också frågan om dess lokalisering. För vissa delar av provningsanstallens verksamhetsoraråde har filialer etablerats på ett antal orter i landet. Arbetet vid de flesta av dessa filialer begränsar sig lill vissa rutinprovningar av belongvamprodukter. Elt undanlag är filialen i Lund som avses få en bredare verksamhet. En ytterligare decentralisering av detta slag kan påverka anstaltens nuvarande lokalproblera liksom verksamheten vid en planerad kvalitetskonlrollslalion i Skellefteå liU vilken jag återkommer vid min anmälan av provningsanstallens bidragsanslag. Beträffande den definitiva karaktären och storleken av provningsanstallens centrala del eller dess lokalisering är jag inte nu beredd alt la ställning.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/1972 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.
E 6. Bidrag till statens provningsanstalt
1970/71 Anslag 4 900 000
1971/72 Förslag 4 900 000 Statens provningsanstalt Egen forskning
|
|
Utfall 1969/70 |
Beräknar anstalten |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
Särkostnader Samkostnader Avgår kapitalkostnader Driftbidrag |
1 426 000 263 000 — 132 000 1 557 000 |
1 335 000 250 000 — 130 000 1 455 000 |
1 750 000 340 000 — 160 000 1930 000 |
Forsknings- och utvecklingsarbetet är av betydelse för uppdragsverksamheten och ett hjälpmedel för alt provningsanstalten skall kunna vidga och fördjupa sill kompetensområde och skapa resurser för framlida efterfrågan inom raraen för uppdragsverksamheten.
Provningsanstallens forsknings- och utvecklingsarbete är inriktat på all utvidga, förfina och teoretiskt underbygga den metodik som erfordras för att klarlägga egenskaper och funktionssätt hos material och materiel. Arbetet syftar ytterst tUl atl genom tillämpning av provningsmetoder, mätningar och andra slag av undersökningar öka kunskapema om material och konslmklioner samt i praktiken förekommande påfrestningar på dessa. Som ell led i den tekniska och ekonomiska utvecklingen i landet skall resultaten av anstaltens forsknings- och utvecklingsarbete ställas lill allmänt förfogande. Delta sker genom sararaanställning av rapporter för publicering eller offentliggörande på annat sätt.
Det tillgängliga utrymmet för forsknings- och utvecklingsarbete inom provningsanstallens verksarahetsområde uttryckt i arbetstimraar var 25 240 under budgetåret 1967/68, 28 360 under 1968/69 och 35 790 un-
4 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 98
der 1969/70. Forskningsarbete i mera betydande omfattning bedrivs framför allt på laboratorierna vid avdelning C.
Genom beslut den 30 oktober 1969 uppdrog Kungl. Maj:l ål provningsanstalten all utreda förutsättningarna för att inrätta en kvalitetskontrollstation i övre Norrland. Efter fullgjort uppdrag har provningsanstalten i december 1970 överlämnat en rapport över det utförda utredningsarbetet.
Med stöd av del föreliggande utredningsmaterialet föreslår anstalten atl en station för kvalitetskontroll och därtill ansluten provningsverksamhet m. m. inrättas. Enligt förslaget bör stationen förläggas till Skellefteå och organiseras som en filial lill provningsanstalten. Det förutsätts dock alt stationen kommer att ingå som en enhet i det industriella ulvecklingscentmm (lUC) sora Norrlandsfonden beslutat förlägga tUl Skellefteå. lUC bör därvid svara för viss del av stationens adrainistra-tion, medan provningsanstallen förutsätts ansvara bl. a. för den tekniska ledningen. Ansvarsfördelningen bör regleras i särskilt avtal meUan provningsanstallen och huvudmannen för lUC.
Stationens arbetsuppgifter skall i första hand omfatta kvalitetskontroll och mätteknik, provning, förmedling av tjänster saral — under vissa förutsättningar — tillhandahållande av lokaler och utrustning. Verksamheten bör byggas upp under en femårsperiod parallellt raed uppbyggnaden av lUC. Erforderliga lokaler för laboratorier och kontor beräknas ningsanstalten och huvudmannen för lUC.
Verksamheten vid kontrollstationen beräknas under de första åren främst vara av informativ, rådgivande och utredande karaktär. Sedan ett effektivt samarbete kunnat etableras mellan kontrollstationen och industrin, finns förutsättningar att få ökande uppdragsintäkler som bidrag till verksamheten.
Under del första verksamhetsåret bör enligt förslaget två ingenjörer och ell biträde anställas. Kostnaderna för kontrollstationens verksamhet uppskattar provningsanstallen lill 3,84 milj. kr. under den första femårsperioden. Under sararaa period beräknas stationen få intäkter av tjänster och uppdrag saml bidrag från forskningsråd m. fl. om 1,75 milj. kr. Provningsanstallen hemställer för del första verksamhetsåret vid stationen om dels ett driftanslag av 330 000 kr., dels elt reservationsanslag av 400 000 kr. för anskaffning av utrustning.
Myndighetsuppgifter
Utfall Beräknar anstalten
1969/70
1970/71 1971/72
Särkostnader 1 295 000 1 400 000 1 505 000
Sarakostnader 303 000 310 000 325 000
Driftbidrag 1598 000 1710 000 1830000
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 99
Under budgetåret 1969/70 har mer än 5 600 arbetstiraraar gått åt för koramittéverksarahet. Provningsanstallen fungerar som expertinstans inom materialprovningar och mätteknik, medverkar vid utarbetandet av statiiga bestämmelser och anvisningar samt deltar bl. a. i nationellt och internalionelll slandardiseringsarbete. Anstalten är representerad i ca 200 koraraittéer och saraarbetsorgan.
Bidrag för täckande av underskott i uppdragsverksamheten
|
Utfall 1969/70 |
Beräknar anstalten |
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
1320 000 |
1 480 000 |
1 655 000 |
Departementschefen
Statens provningsanstalt har på Kungl. Maj:ts uppdrag utrett förutsättningarna för en kvalitetskontrollstation i Skellefteå. Stationen skall enligt förslaget organiseras sora en filial tUl provningsanstalten och samtidigt ingå som en enhet i det industriella utvecklingscentrum som Norrlandsfonden avser att upprätta i Skellefteå. Jag finner tillkomsten av en sådan kvalitetskonlrollenhet vara av betydande värde särskUt för de raindre industriföretagen i övre Norrland. Jag räknar raed att kontrollverksamheten kan byggas upp i huvudsak enligt de riktlinjer som angetts i förslaget.
Provningsanstalten har bedörat all kontrollverksamheten under den första femårsperioden skall ge ett underskott av 2,1 milj. kr. och hemställt om ett särskilt anslag för alt täcka detta. Som jag tidigare frarahållit vid rain behandling av anslaget Medelstillskott tiU Norrlandsfonden, bör i den utsträckning kostnaderna för kontrollenheten inte kan täckas av intäkter under den första femårsperioden Norrlandsfonden skjuta lill erforderliga medel. Däremot bör finansieringen av utrustning till kontrollenheten kunna ske med statsmedel. Beträffande ersättning till statsverket motsvarande avskrivning och förräntning av ulrust-ningskapilalel avses sararaa regler korama all gälla sora för provningsanstalten.
I detta sammanhang vUl jag anmäla all förevarande anslag under budgetåret 1969/70 merbelastats med 765 000 kr. Anslag av denna typ är maximerade av riksdagen. I budgelredovisningen för budgetåret 1969/70 har del därför varit nödvändigt atl redovisa ifrågavarande belopp som förskott för budgetåret 1970/71. Riksrevisionsverket utreder f. n. frågan. När ärendet har slutiigt beretts avser jag all återkomma till Kungl. Maj: t.
Mot bakgrund av pågående översyn av målen för provningsanstallens verksamhet förordar jag oförändrat bidragsanslag till anstalten.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 100
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 4 900 000 kr.
£ 7. Statens provningsanstalt: Utrustning
|
1969/70 Utgift |
938 608 |
Reservation |
1 942 799 |
|
1970/71 Anslag |
900 000 |
|
|
|
1971/72 Förslag |
1100 000 |
|
|
Statens provningsanstalt
1. Omfattande investeringar behövs för fortlöpande modemisering och komplettering av provningsanstaltens utrustning. Investeringarna för filialen i Lund beräknas kräva totalt 1 milj. kr., varav 540 000 kr. avser inilialanskaffningar. Även kostnaderna för del nya brandlaboratoriel blir höga. Nya brandugnar har beställts. Med hänsyn till föreliggande reservation uppgår behovet av medel för utrustning under budgetåret 1971/72 tiU sammanlagt 1 milj. kr.
2. Som tidigare anmälts under anslaget Bidrag lill statens provningsanstall erfordras 400 000 kr. för anskaffning av utrustning till den föreslagna kvalitetskontrollstationen i övre Norrland.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag nyss anfört vid min anmälan av provningsanstallens bidragsanslag räknar jag med att medelsbehovel under nästa budgetår för utrustning till kvalilelskonlrollenheten i Skellefteå skall tUlgodoses under förevarande anslag, som därvid bör räknas upp med 200 000 kr. Av reserverade medel under anslaget bör ytterligare 200 000 kr. kunna tas i anspråk för detta ändamål. För provningsanstaltens övriga utrustningsbehov beräknar jag oförändrat anslag.
Jag heraställer, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.
Verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt
Statens skeppsprovningsanstalt utför på uppdrag av myndighet eUer enskild provningar och undersökningar av betydelse för skeppsteknik och sjöfart. I den mån anstaltens utrustning och förhållanden i övrigl medger det görs också andra provningar och undersökningar. Anstalten bedriver även teknisk forskning inom sill verksamhetsområde.
Skeppsprovningsanstalten leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Anstalten är organiserad på tre tekniska avdelningar och en administrativ avdelning.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 101
Antalet anställda den 1 juli 1970 var 87, varav 22 hade akademisk utbildning och 36 utbildning från gymnasium eller fackskola.
Verksamheten vid statens skeppsprovningsanstalt tiUhör de områden som ingår i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering. Följande programindelning gäller tills vidare för verksamheten.
1. Uppdragsverksamhet
2. Egen forskning
3. Myndighetsuppgifter
Medel för verksamheten anvisas under följande anslag.
1. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet
2. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt
3. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
Anslag 1 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 1. Häri ingår även uppdragsforskning, dvs. sådan forskning som finansieras exempelvis av styrelsen för teknisk utveckling. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och medel som i raån av behov tagils i anspråk från bidragsanslaget. Intäkter sora svarar raot koraplementkostnader levereras in till särskild inkomsttitel på riksslaten.
Anslag 2 är ett reservationsanslag som i första hand finansierar programmen 2 och 3. Från delta anslag kan också medel föras över till prograra 1 om kostnaderna för uppdragsverksamheten överstiger intäkterna. Anslaget uppdelas i följande delposter.
a. Bidrag lill uppdragsverksamhet
b. Bidrag lill forskning
c. Bidrag till myndighetsverksamhet
Anslag 3 är ell reservationsanslag som skall finansiera verksamhetens investeringar i utmstning.
Anslag 1 får i princip inte belastas. För att lösa tillfäUiga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten saml för alt tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar statens skeppsprovningsanstalt en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 750 000 kr.
£ 8. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
I konkurrens med utländska skeppsprovningsanstalter utför statens skeppsprovningsanstalt uppdrag åt bl. a. varvsindustrin, rederinäringen och marinmUitära myndigheter. Ett klart samband kan spåras meUan varvsindustrins utveckling och anstaltens uppdragsvolym.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 102
Efterfrågan
Uppdragsvolym i kronor
Resultat
Särkostnader
Samkostnader
Intäkter
Resultat Överskott
|
Utfall 1969/70 |
Beräknar anstalten |
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
4 367 910 |
5 020 000 |
5 400 000 |
|
|
||
|
Utfall 1969/70 |
Beräknar anstalten |
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
3 535 000 4 389 000 + 32 000 + 32 000 |
4198 000 822 000 5 020 000 0 0 |
4 570 000 5 400 000 0 0 |
Statens skeppsprovningsanstalt
Uppdragsverksamheten vid skeppsprovningsanstalten förutsätts lämna fuU kostnadstäckning. Ersättningen för utförda uppdrag utgår enligt taxa, som anstalten fastställer. Uppdragsvolymen uttryckt i avgifter har fr. o. ra. budgetåret 1965/66 t. o. m. budgetåret 1969/70 ökat raed i rae-deltal 16,2 "/o om året. Särskilt kraftig var ökningen under budgetåret 1969/70. Skeppsprovningsanstalten förutsätter att utvecklingen av uppdragsverksamheten i stort koraraer att följa sararaa tendens som under den tidigare verksamheten. Anstaltens prissättning på uppdrag måste vara anpassad efter den internationella marknaden.
För att det nyanlagda kavitationslaboratoriet skall kunna utnyttjas effektivt samt på grund av den i övrigt ökande verksamheten bör enligt skeppsprovningsanstalten viss ytterligare extra ordinarie personal anställas.
Departementschefen
Skeppsprovningsanstalten har genora sina goda resurser raöjlighet att effektivt medverka i det skeppstekniska utvecklingsarbetet. Verksamheten är betydelsefull för varvs- och rederinäringarna i Sverige. De svenska varven har nu inneliggande order på mer än 11 milj. lon d.w., varav 77 »/o avser leveranser till utländska kunder. Särskilda medel till skeppsleknisk forskning och utveckling har anvisats för budgetåret 1970/71 (prop. 1970: 82, SU 113, rskr 307). Vid anmälan av anslagen tUl styrelsen för teknisk utveckling har jag förordat atl för sarama ändamål under budgetåret 1971/72 anvisas elt reservationsanslag av 12 milj. kr. Uppdragsvolymen vid anstalten beräknas öka under budgetåret 1971/72.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
103
Jag anser alt verksamheten vid anstalten bör bedrivas under samma former som hittUls och heraställer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen att till Statens s/ceppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.
|
£ 9. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt |
|
||
|
1970/71 Anslag |
2 000 000 |
|
|
|
1971/72 Förslag |
2 000 000 |
|
|
|
Statens skeppsprovningsanstalt |
|
|
|
|
Egen forskning |
|
|
|
|
|
Utfall 1969/70 |
Beräknar anstalten |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
Särkostnader Samkostnader |
1 097 000 260 000 |
1 464 000 286 000 |
1 862 000 338 000 |
|
Summa kostoader |
1 357 000 |
1 750 000 |
2 200 000 |
En nödvändig förutsättning för atl kunna hålla den konsultativa och i allmänhet projeklbundna uppdragsverksamheten vid skeppsprovningsanstalten på en godtagbar teknisk nivå är atl utrymme finns för långsiktig egen forskning. Med hänsyn tUl den snabba tekniska utvecklingen inora anstaltens verksamhetsområde och anstaltens konkurrensläge är det angelägel all målforskningen inte eftersatts. Huvudområdena för anstaltens egen forskning är följande.
1. Metodsludier, experimentella principer och inslrumentulveckling
2. Fartygs formgivning och framdrivning
3. Fartygs manöveregenskaper och uppträdande i sjögång
4. Basforskning
Omfattande utredningar kring fartygs manöveregenskaper i begränsade vatten pågår på uppdrag av oljebolag och andra intressenter. Sjö-egenskapsproblemen är föreraål för liknande undersökningar. Från sjö-säkerhels- och naturvårdssynpunkl finns del behov av ett nytt manöver-och våglaboralorium. Kostnaderna för laboratoriet, som bör förläggas i anslutning tiU anstaltens nuvarande anläggningar, kan uppskattas liU ca 15 milj. kr., varav 5 milj. kr. avser byggnadskoslnader. Skeppsprovningsanstalten föreslår, atl byggnadsstyrelsen får i uppdrag atl dels projektera och bygga elt manöver- och våglaboralorium i Göteborg dels utarbeta förslag lill byggnadsprogram för en mindre skeppsprovnings-ränna i anslutning liU anstaltens nuvarande anläggningar.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 104
Myndighetsuppgifter
|
|
Utfall 1969/70 |
Beräknar anstalten |
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
Särkostnader Samkostnader Summa kostnader |
164 000 40 000 204 000 |
209 000 41000 250 000 |
254000 46 000 300 000 |
Huvuddelen av kostnaderna för myndighetsuppgifter hänför sig till behandling av remisser och förfrågningar från departement och statliga myndigheter, diverse utredningar, försöksverksamheten med programbudgetering saml studiebesök och visningar.
För egen forskningsverksamhet och sådan expertverksamhel som åligger anstalten i dess egenskap av statlig myndighet erfordras 2,5 raUj. kr.
Departementschefen
En kraftig omstrukturering av världens handelsflottor pågår. Nya fartygstyper krävs för atl klara den växande världshandeln på ett rationellt sätt. Det egna utvecklings- och forskningsarbetet vid skeppsprovningsanstalten syftar lill att öka anstaltens kompelens att bedriva utvecklings- och provningsverksamhet och därmed indirekt vidmakthålla den svenska varvsindustrins konkurrenskraft.
Jag finner det också vara angeläget, att anstalten särskUt uppmärksammar behovet av basforskning inom gränsskiklsmekanik och liknande fundamentala områden. Skeppsprovningsanstalten bör vidare uppmärk-samraa alt ökade sjösäkerhets- och nalurvårdskrav föreligger i samband med atl myckel stora fartyg angör svensk kust och trafikerar trånga kustvatten.
Jag beräknar oförändrat anslag till skeppsprovningsanstaltens egen forskning och hemställer, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
£ 10. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
1969/70 Utgift 215 926 Reservation 604 356
1970/71 Anslag 500 000
1971/72 Förslag 500 000
Statens skeppsprovningsanstalt
1. Med hänsyn tUl den snabba tekniska utvecklingen inom skeppsprovningsanstaltens verksamhetsområde krävs för fortlöpande modernisering och komplettering av utrustningen 700 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 105
2. Instrumentering och inredning för den föreslagna mindre skepps-provningsrännan beräknas kosta 500 000 kr. Skeppsprovningsanstalten är beredd atl täcka dessa kostnader under ett antal budgetår med början 1971/72 från utrustningsanslaget.
3. För utrustning av del föreslagna manöver- och våglaboratoriel bör anvisas 10 milj. kr.
4. Byggnadsstyrelsen har erhållit i uppdrag alt utföra en tillbyggnad för skeppsprovningsanstalten inom en kostnadsram av 3,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1969. Reserverade medel på utmstningsanslagel kommer alt i viss utsträckning las i anspråk för utrustning av de nya lokalema.
Departementschefen
För skeppsprovningsanstaltens utrustningsbehov beräknar jag 500 000 kr. Jag är inte beredd att tillstyrka atl särskilda medel anvisas för det av skeppsprovningsanstalten föreslagna manöver- och våglaboratoriel. Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
£ 11. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
1969/70 Utgift 500 000
1970/71 Anslag 535 000
1971/72 Förslag 570 000
Bidraget utgör statens stöd till Ingenjörsvelenskapsakademiens (IVA) centrala verksamhet (jfr prop. 1968: 68 s. 57, SU 131, rskr 304).
Ingenjörsvetenskapsakademien
Anslaget bör höjas med 100 000 kr. raotsvarande de krav på utredningar ra. ra. sora i takt med de ökade insatserna för teknisk utveckling och forskning inom stat och näringsliv ställs på akaderaien. Vidare bör anslaget räknas upp med 75 000 kr. för förväntade kostnadshöjningar. Akademien föreslår dämtöver all bidrag på 265 000 kr. sora f. n. utgår från styrelsen för teknisk utveckling skall föras över lill anslaget.
Departementschefen
För nästa budgetår bör anslaget räknas upp raed 35 000 kr. till totalt 570 000 kr. Jag hemställer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
atl till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 570 000 kr.
4t Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 106
£ 12. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
1969/70 Utgift 1 343 622 Reservation 256 378
1970/71 Anslag 1840 000
1971/72 Förslag 1 970 000
Enligt av Kungl. Maj:l den 30 juni 1958 faststäUda stadgar är Sveriges standardiseringskommission centralorgan för den nationella standardiseringsverksamheten och svarar för denna i del internationella standardiseringsarbetet. Kommissionen skall vidare utarbeta och fastställa svensk standard saml verka för all denna används inom statlig och kommunal verksamhet liksom inom näringslivet. Bland övriga uppgifter ingår samordning mellan standardiseringsarbetet och varudeklarationsverksamheten.
Kostnaderna för kommissionens verksamhet bestrids genom statsanslag, kontantbidrag från näringslivet och ersättningar från statliga verk m. m. samt försäljning av slandardpublikalioner. Sedan budgetåret 1966/67 utgör statsbidraget 60 o/o av näringslivels kontantbidrag lill verksamheten under del sistförflutna budgetåret (prop. 1966: 1 bil. 12 s. 42, SU 10, rskr 10). Statsbidraget täcker ca en fjärdedel av kostnaderna för verksamheten.
Sveriges standardiseringskommission
Näringslivels kontantbidrag till kommissionen och dess fackorgan under budgetåret 1969/70 uppgick tiU 3 200 200 kr. Koramissionen hemställer därför om statsanslag under budgetåret 1971/72 med 60 "/o av detta belopp eller avrundat 1 920 000 kr. Dessutom hemställer kom-raissionen om statsbidrag till speciella insatser i det internationella standardiseringsarbetel under nästa budgetår med 150 000 kr. för harmonisering av olika länders standarder och därpå grundade föreskrifter för all kunna undanröja tekniska handelshinder.
Departementschefen
För svensk industri och handeln med svenska industriprodukter är det väsentligt atl ett effektivt standardiseringsarbete kan bedrivas. Bl. a. med hänsyn till behovet av atl undanröja tekniska handelshinder finner jag det angeläget med särskilda insatser för internationell harmonisering på standardiseringsorarådet och heraställer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att lill Bidrag till Sveriges standardiseringskommission för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 1 970 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 107
E 13. Atomenergiverksamhel inom Aktiebolaget Atomenergi
1969/70 Utgift 62 200 000 Reservation —
1970/71 Anslag 60 000 000 1971/72 Förslag 51800 000
AB Atomenergi bildades år 1947 med uppgift att handha det målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på atomenergiområdet. Aktiekapitalet i bolaget uppgår lUl 14 milj. kr. Staten är sedan år 1969 ensam aktieägare. Riksdagen godkände år 1956 (prop. 176, 3LU 22, rskr 344) allmänna riktlinjer för bolagets verksamhet. Dessa riktlinjer har vid flera tillfällen modifierats i samband med riksdagens prövning av anslag till bolaget. Till följd av ett konsortialavtal år 1968 mellan staten och Allmänna svenska elektriska aktiebolaget (ASEA) överfördes Atomenergis resurser för tillverkning av bränsleelement och för viss projektering den 1 januari 1969 lUl elt av staten och ASEA samägt företag, AB Asea-Atom (prop. 1968: 169, SU 199, rskr 408). Enligt konsortialavtalel åtar sig staten att även i fortsättningen verka för all de forsknings- och utveckUngsresurser hos Atomenergi, som inte omfattas av avtalet, kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på atomenergiområdét.
För budgetåret 1970/71 har riksdagen anvisat 60 milj. kr. Riksdagen godkände vidare (prop. 1970: 1 bU. 15 s. 97, SU 13, rskr 13) särskilda riktiinjer för verksamheten under femårsperioden 1970/71—1974/75 som bl. a. innebar all bolaget när det gällde statsbidrag till alomenergiverk-samheten skulle utgå från en anslagsram ora 290 milj. kr., inräknat kostnadsökningar, för femårsperioden 1970/71—1974/75. Anslagsramen till atomenergiverksamheten förutsattes minska med 1 milj. kr. om året under vart och ett av budgetåren 1971/72—1974/75.
Bolagets verksamhet är koncentrerad till Studsvik. Här ligger bolagets huvudkontor och forskningsslation med bl. a. reaktorerna RO, R2, R2-0 och FRO saml olika laboratorier. I Stockholm har bolaget kontor jämte vissa mindre anläggningar. Bolaget bedriver ell utvecklingsarbete rörande utvinning av uran ur skiffer vid sitt uranverk i Ran-stad. Antalet anställda i bolaget var 1 100 vid ingången av budgetåret 1970/71.
Atomenergis verksamhet finansieras till huvuddelen genom statsanslag. Kostnaderna för bolagets investeringar i byggnader och andra anläggningar i Studsvik bestrids från ett anslag över kapitalbudgeten (se s. 164). Medel för utvecklingsarbete rörande utvinning av uran anvisas under särskilt anslag (se s. 116). Återstoden av bolagets verksarahet finansieras dels från förevarande anslag, dels i betydande utsträckning även genom forskningsbidrag och egna inkomster av uppdrag. Riksdagen godkände hösten 1970 (prop. 194, SU 220, rskr 435) alt viss statens fordran hos Atomenergi fick efterges i saraband raed att Marvikens kraftstation avvecklades som tungvattenprojekl.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 108
Atomenergis styrelse har utsett ett särskilt programråd sora deltar i utformningen av bolagets utvecklingsprogram på reaktor- och reak-lorbränsleorarådet. I progrararådet ingår bl. a. företrädare för Asea-Atom, andra tillverkande förlag och kraftindustrin. Dessutom finns en särskild forskningsnämnd, som även har ställning som nämnd inom styrelsen för teknisk utveckling.
AB Atomenergi
Atomkraft baserad på termiska reaktorsystein är nu koraraersielll etablerad och utgör i flertalet industrUänder huvudalternativet i kraftutbyggnaden. Den nya tekniken är väl förenlig med moderna miljövårdskrav och medger en betryggande säkerhet mot okontroUerat utsläpp av radioakliva ämnen i omgivningen. Frågan om närlokalisering av atomkraflverk till befolknings- och industricentra undersöks. Lättvattenreaklorerna dominerar marknaden. Den snabba utbyggnaden av atomkraften innebär, speciellt för lättvattenieaktorerna, att drifts-erfarenheterna från aggregat insatta i reguljär produktion är begränsade i förhållande lill den stora volymen beställda eller under byggnad varande reaktorer. Konkurrensen har också successivt framtvingat nya tekniskt avancerade lösningar, samtidigt som aggregatstorlekarna ökat kraftigt. Del risktagande som detta kan innebära beträffande nyinstallationerna gör det angelägel atl bibehålla kvalificerade tekniska utvecklingsresurser även under 1970-lalet.
Den termiska reaktortypen väntas dorainera atomkraftutbyggnaden elt gott stycke in på 1980-talel, då den förutsattes bli i växande utsträckning kompletterad med den snabba bridreaktorn. De större industrUänderna bedriver sedan lång lid tiUbaka ett utvecklingsarbete på området. Innan bridreaktorn blir en komraersiell realitet, är det ur ekonomisk synvinkel önskvärt att ålerulnyttja plutonium i ler-raiska reaktorer.
I länder raed en inherask reaklortillverkande industri under uppbyggnad är det vanligt atl staten gör betydande insatser för att främja forskning och utveckling på atomenergiområdét. Staten tillhandahåller exempelvis forskningsreaklorer och speciallaboratorier och står som ekonomisk garant för raer avancerade och långsiktiga utvecklingsprojekt. På detta sätt får den tillverkande industrin ett myckel värdefullt stöd för sin verksamhet.
I takt med kärnkraftulbyggnaden aktualiseras kärnbränsleförsörjningen i hela dess vidd alltmer, inle minst tillgången på anriknings-och upparbelningsljänster. Prospekteringen efter uranmalmer ökar över hela världen, delvis med ekonomiskt stöd av allmänna medel.
Den svenska atomkraftutbyggnaden under 1970-talel representerar en investering av närmare 8 miljarder kr. och kommer att placera vårt land i främsta ledet, när det gäller installerad effekt per
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 109
capita. Asea-Atom koncentrerar sitt tillverkningsprogram till lällvat-tenkokarreaktorn och bränsle för vattenreaktorer. När del gäller utveckling och utvärdering samarbetar Atomenergi och Asea-Atom. Forsknings- och utvecklingsarbetet vid Atomenergi ökar över huvud laget svensk industris möjligheter atl konkurrera på den expansiva internationella marknaden för reaktorer, bränsle och komponenter till atomkraft-stationer. Svensk industri har hävdat sig väl på atomenergiområdét där det ofta ställs myckel höga krav på lillverkningskvaliteten. Sandvikens Jernverk framställer exempelvis kapslingsrör för bränsle och specialrör för värmeväxlare. Uddcomb Sweden AB har på sitt tillverkningsprograra tyngre komponenter, främst reaktortryckkärl.
Atomenergis redovisning av medelsbehovet för budgetåret 1971/72 är fördelad på tio program. Programraen 1—3 behandlar utredningsarbete och viss forskning inom atomenergiområdet och program 4 övrig långsiktig forskning.
Viss konsultverksamhet, som inte har direkt anknytning • till atom-energiarbelel, ligger i program 5 tUlsammans med kostnaderna för de centrala försäljningsfunktionerna. Program 6 omfattar bolagets produktion, huvudsakligen av instrument och isotopservice. Program 7 omfattar driften av reaktorer, aktiva laboratorier och övriga anläggningar, kostnader för verkstäder, dalamaskinarbete, kemiska analyser, el och värme, byggnadsunderhåll, skydd och säkerhet. Program 8 orafattar företagsledning och central administration, program 9 större investeringar av engångskaraktär och program 10 låneräntor, skatter och bokföringstekniska poster såsom lagerändringar och skuld/fordringsändringar.
Bolaget föreslår följande disposition av statsanslaget för utvecklingsarbete inom reaktor- och bränsleområdet.
|
Program |
Redo- |
Be- |
För- |
Ändring |
|
|
visad |
räknad |
slag |
1971/72 |
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
i förhållande till 1970/71 |
|
|
milj. kr |
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
|
1. För atomenergiområdet |
|
|
|
|
|
gemensam verksamhet |
1,9 |
2,4 |
2,5 |
+ 0,1 |
|
2. Forsknings- och utvecklingsar- |
|
|
|
|
|
bete, termiska reaktorer |
22,3 |
19,1 |
18,1 |
- 1,0 |
|
3. Forsknings- och utvecklingsar- |
|
|
|
|
|
bete, snabba reaktorer |
3,3 |
3,9 |
4,4 |
+ 0,5 |
|
4. Långsiktig, målanknuten forsk- |
|
|
|
|
|
ning |
1,7 |
0,9 |
0,6 |
-0,3 |
|
5. Allmän konsultverksamhet |
1,0 |
1,1 |
1,0 |
-0,1 |
|
6. Produktion |
1,3 |
0,6 |
0,4 |
-0,2 |
|
7. Reaktordrift, laboratorieser- |
|
|
|
|
|
vice, teknisk service |
23,5 |
175 |
15,8 |
-1,7 |
|
8. Administration och förvaltning |
1,7 |
2,6 |
2,8 |
-f0,2 |
|
9. Investeringar |
3,9 |
2,4 |
0,3 |
-2,1 |
|
10. a) Låneräntor och skatter |
7,7 |
8,6 |
8,9 |
+ 0,3 |
|
b) Lagerändringar, skuld/ford- |
|
|
|
|
|
ringsändringar m. m. |
-6,1 |
0,9 |
4,2 |
+ 3,3 |
|
Totalt |
62,2 |
60,0 |
59,0 |
-1,0 |
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet UO
Vid sidan om den verksamhet som finansieras med del direkta statsanslaget har bolaget en betydande verksamhet baserad på annan finansiering. Följande tabell visar de beräknade intäkternas fördelning på de olika programmen för budgetåren 1969/70—1971/72. Den långsiktiga forskningen inom bolaget skall i princip finansieras genom bidrag från styrelsen för teknisk utveckling (STU) och forskningsråden.
Intäkter av uppdragsverksamheten m. m.
|
Program |
Redovisade |
Prognoserade |
|
|
|
1969/70 |
|
|
|
|
|
1970/71 |
1971/72 |
|
|
milj. kr. |
milj. kr. |
milj. kr. |
|
1. För atomenergiområdet gemensam |
|
|
|
|
verksamhet |
0,9 |
2,4 |
1,7 |
|
2. Forsknings- och utvecklingsarbete, ter- |
|
|
|
|
miska reaktorer |
5,0 |
9,7 |
10,3 |
|
3. Forsknings- och utvecklingsarbete. |
|
|
|
|
snabba reaktorer |
0,1 |
0,2 |
0,1 |
|
4. Långsiktig, målanknuten forskning |
3,4 |
5,0 |
6,2 |
|
5. Allmän konsultverksamhet |
2,6 |
2,5 |
1,7 |
|
6. Produktion |
3,7 |
4,1 |
4,9 |
|
7. Reaktordrift, laboratorieservice, tekn. |
|
|
|
|
service |
6,9 |
10,5 |
11,3 |
|
8. Administration och förvaltning |
4,3 |
3,6 |
3,8 |
|
Totalt |
26,9 |
38,0 |
40,0 |
Den relativt stora ökningen raellan budgetåren 1969/70 och 1970/71 är delvis förorsakad av faklureringsförskjutning motsvarande ungefär 3 milj. kr.
Utvecklingen av termiska reaktorer i fortsatt samarbete med industrin är f. n. bolagets viktigaste arbetsuppgift. Den hårda konkurrensen på reaktorområdel medför stora krav på förbättrade prestanda hos reaktorer och reaktorbränsle. För utvecklingsarbetet är bolagets resurser i Studsvik av central betydelse. De behöver dock planraässigt förnyas och kompletteras för atl motsvara utvecklingens krav. Ägeslaverket har gett värdefulla driftserfarenheter samt möjligheter till bränsleprovning i full skala. Bolaget bevakar och utreder möjligheterna alt utnyttja Marviken-anläggningen för utvecklings- och provningsarbeten. Bl. a. undersöks möjligheterna alt i Marvikens reaklordel ulföra vissa experiment beträffande funktion och tillförlitlighet hos utrustningar avsedda atl förhindra eller begränsa verkningarna av felfunktioner och haverier.
Studier av materialproblem utgör redan nu en relativt stor del av bolagets arbetsprogram och blir av central betydelse för bolagets framtida verksamhet. Vid utvecklingen av reaktorer mot högre tekniska prestanda och bättre ekonomi ställer konstruktörer och tillverkare krav på fördjupade insikter i materialens beteende. Säkerhetsaspekten är
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 111
också av mycket stor vikt i sammanhanget. Vad gäller kapslings-raaterial innebär t. ex. verksamheten att bolaget i samarbete med Asea-Atom och Sandvikens Jernverk studerar mekaniska egenskaper som är av betydelse vid lång lids användning av zirkoniumlege-ringar, främst Zircaloy-2, exempelvis krypning och utmattning. Insatserna på Iryckkärlsslål inriktas på de säkerhetsanknutna problemen. Det nordiska betonglankprojeklel i Studsvik avser atl med en skalmodell klarlägga möjligheterna att utnyttja tryckkärl av förspänd betong för vatlenreaklorer. Provningsprogrammel, som lill största delen har avslutats, har givit tiUfredsställande resultat.
På gmnd av de stora kostnader som är förknippade med utvecklingen av snabba reaktorer saml den relativt sena starten för de svenska arbetena anser bolaget del vara lämpligast atl i inledningsskedet sikta på exploatering av reaktorsystem på licensbasis. Möjlighet bör dock finnas lill en oberoende inhemsk tillverkning av snabbreaklor-bränsle. Insatserna avses genomföras med utnyttjande av bredast möjliga internationella kontakter. Riksdagen bemyndigade år 1970 (prop. 1 bU. 15 s. 94, SU 13, rskr 13) Kungl. Maj:t all under vissa särskilt angivna förutsättningar godkänna ell samarbetsavtal mellan Atomenergi och utländsk ulvecklingsorganisation beträffande utveckling av snabba reaktorer. Av finansiella skäl har emellertid de berörda parterna beslutat atl skjuta på avgörandet om ell sådant avtal.
Marknaden inom bränsleområdel kommer i fortsättningen att i storlek närma sig reaktormarknaden, och samtidigt blir frågan om kärnbränsleförsörjningen på sikt alltmer aktuell. Arbeten inom de olika delarna av bränslecykeln blir därför också en av Atomenergis huvuduppgifter. Sambandet mellan alternativa reaklorlyper å ena sidan och uranförbmkning, totalekonomi m. m. å den andra måste bli föremål för fortlöpande studier i samarbete med kraftindustrin och marknadens övriga intressenter, likaså studier beträffande anrikning av uran och upparbetning av använt bränsle. En intensiv bränsleelementutveckling är en förutsättning för varje reaktortyps fortsatta konkurrenskraft. Bolaget bedriver här i nära samarbete med Asea-Atom ett avancerat forsknings- och utvecklingsarbete. Delta arbete inriktas på såväl uran-anrikat som plutoniumanrikat bränsle för termiska reaktorer. Ell optimalt utnyttjande av plutonium blir en allt viktigare del i kostnadsbilden inom bränslecykeln. Eurochemic-projektet i Mol för upparbetning av använt bränsle bedöms ge sådana erfarenheter på området även under kommande budgetår att egna utvecklingsarbeten inle behöver ulföras. Bolaget bevakar utvecklingen beträffande strävandena atl i Europa få lill stånd anrikningsanläggningar för uran med alternativa anrikningsförfaranden.
Säkerhets- och miljöfrågor ägnas betydande uppmärksamhet i bolagels arbete. Atomenergi har tillgång till expertis inom flertalet av de
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 112
ämnesoraråden som berörs av säkerhetsgranskningen. Säkerhels- och tillförlitiighetsfrågor får allt större betydelse när kärnkraftutbyggnaden ökar i omfattning och när minskade avstånd till befolknings- eller industricentra blir aktuella. De accentueras också av de allmänt ökade kraven på mUjövänlighet och säkerhet hos alla industrianläggningar. Bolaget deltar bl. a. i ell omfattande nationellt och internalionelll samarbete på reaktorsäkerhetsområdel samt i en nystartad utredning inom OECD över frågor om hantering och förvaring av radioaktivt avfall. Atomenergi har för vissa investeringar i anläggningstillgångar intill den 31 december 1969 erhåUit lån från statens utlåningsfonder på sammanlagt 120 milj. kr. mol avlämnande av skuldförbindelser på motsvarande belopp. Lånen skall löpa med normalränta för lån från statens utlåningsfonder. Räntan erläggs årligen den 30 juni och den 30 december. I fråga om återbetalning av lånet skall gälla vad Kungl. Maj:t härom särskilt bestämmer. Bolaget har med hänsyn till framtida avskrivningsbehov ifrågasatt utbyte av de räntebärande skuldförbindelserna och hemställt om anvisningar från Kungl. Maj:l beträffande förfaringssättet för kommande avskrivningar.
Departementschefen
Enligt den senare prognosen från centrala driftledningen kommer atomkraften redan om tio år all svara för 30—40 "/o av den svenska elproduktionen. Det första kommersiella svenska alomkraflverkel, Oskarshamn I, är färdigställt och skall enligt föreliggande planer leverera full effekt sommaren 1971. Beställare är Oskarshamnsverkets kraftgrupp (OKG) i vilken åtta komraunala och privata kraftföretag saraarbelar. Asea-Atom är huvudleverantör för den kompletta anläggningen omfattande bl. a. en lättvatlenreaktor av kokartyp. Därutöver har Asea-Atom tre lättvaltenaggregal för svenska atomkraflverk i beställning.
De nya atomkraflverk som byggs under 1970- och 1980-talen blir av stor betydelse för den svenska energiförsörjningen. Jag förutsätter att forsknings- och ulvecklingsorganisalioner, kraflförelag och tillverkande industri kommer att satsa hårt på alt göra dessa kraftverk tillförlitiiga, säkra och ekonomiska i drift. Såvitt nu kan bedömas koramer termiska reaktorer — främst lältvaltenreaklorer av kokar- och tryckvatlentyp — all dominera alomkraftutbyggnaden under lång tid såväl inom som utom Sverige. En fortsatt utveckling av konstruktionerna och däri ingående komponenter kan förutses.
Forsknings- och utvecklingsarbetet vid Atomenergi är ell mycket väsentligt led i ulbygganden av den svenska atomkraften. Verksamheten vid bolaget har som ett huvudmål all öka svensk industris möjligheter att konkurrera på den växande marknaden för reaktorer, bränsle och komponenter till atomkraftverk.
Den 1 januari 1969 överfördes lill Asea-Atom den projekterings-, lill-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 113
verknings- och försäljningsverksamhet på reaktor- och bränsleområdel, som tidigare bedrivits inom Atomenergi och ASEA. Detta innebar i sin tur en omläggning av arbetet inom Atomenergi. En plan för den stats-finansierade verksamheten hos bolaget under budgetåren 1969/70— 1973/74 godkändes av 1970 års riksdag. Det är värdefullt atl bolaget därigenom fått preciserade mål för sin verksamhet och elt fast planeringsunderlag för en längre period. Planen förutsätter en fortsalt ökning av bolagets uppdragsverksamhet, som — inklusive forskningsbidrag — redan nu svarar för drygt en tredjedel av bolagels omsättning.
I linje med vad jag tidigare anfört anser jag atl Atomenergis resurser i form av personellt kunnande och kvalificerad utrustning skall sällas in framför allt på sådant arbete som kan bidra till att öka driftsäkerheten och förbättra ekonomin för de atomkraflverk som under 1970-talet skall tas i bruk i Sverige.
Säkerhets- och miljöfrågorna bör självfallet alltid ha hög prioritet i utvecklingsarbetet. Bolaget koncentrerar nu sina utvecklingsresurser för termiska reaktorer lUl de problem som rör bränslet och härden ävensom lill de säkerhetsproblem som rör reaklorsysteraet i dess helhet. Sannolikt kommer del att bli möjligt för bolaget alt utnyttja Marvikenanlägg-ningen för utvecklings- och provningsarbeten.
Del är betydelsefullt all närmare känna egenskaperna hos de material och det bränsle som utnyttjas i atomkraftanläggningarna. Det har t. ex. förekommit besvärande driftstörningar på grund av material- och bränsleskador i utländska atomkraflverk efter alt dessa varit i drift under några år. Inom ramen för insatserna på materialområdet har Atomenergi bl. a. deltagit i ett nordiskt belongtankprojekt. De uppnådda resultaten har varit goda och kan få särskild betydelse ora det visar sig lämpligt atl i Sverige bygga nya atomkraftstationer i närheten av tättbebyggda områden. Jag vill erinra om att en offentlig utredning om närförläggning av atomkraflverk är under arbete.
I de större industriländerna bedrivs numera omfattande utvecklingsarbeten för att få frara snabba bridreaktorer. Denna reaktortyp utnyttjar bränslet ytterst effektivt och anses kunna leda till lägre kraflkostnader. EnUgt Atomenergis bedömning kan de snabba reaktorerna förväntas slå igenom kommersiellt under 1980-talet. Riksdagen bemyndigade Kungl. Maj:t år 1970 (prop. 1 bil. 15 s. 94, SU 13, rskr 13) att godkänna ett samarbetsavtal mellan Atomenergi och utiändsk utvecklingsorganisation beträffande utveckling av snabba reaktorer. I planerna ingick ett femårigt utvecklingssamarbete, industriellt samarbete omfattande bl. a. li-censoptioner på reaklorsyslem och bränsle samt option på köp av en prototyp där svenska leverantörer skulle kunna bidra med vissa leveranser och där svenskt bränsle skulle kunna utprovas. Del förutsattes atl den tillverkande industrin och kraftföretagen skulle bidra till finansieringen.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 114
Atomenergi har nu anmält, att de anslag som bolaget kan disponera för detta arbete och de resurser som övriga intressenter inom landet kan ställa till förfogande under de närmaste åren inte förslår till utnyttjande av det förutsedda saraarbelsavlalel i avsedd omfattning. De resurser som anses kunna disponeras för arbeten med snabba reaktorer bör, enligt bolagets uppfattning, under den närmaste tiden satsas på att förvärva ytterligare kunskaper om de nya reaktorernas system och säkerhetsegenskaper så atl ell fullt utbyggt samarbete kan etableras längre fram. Bolaget anser det vidare vara väsentligt all reaktorindustrin förbereder sig för rollen som kompetent licenstagare. Atomenergi har därför träffat avtal om forskningsutbyte med den brittiska atoraenergiorga-nisationen och förhandlar med motsvarande organisationer i andra länder. Asea-Atom och Atomenergi har vidare träffat avtal med ett amerikanskt företag som ger möjlighet att till den 1 oktober 1971 följa utvecklingen av ett bridreaktorprojekl. Ett samarbelsavtal av del slag som tidigare planerats har mol den angivna bakgrunden skjutits på framtiden.
Atomenergi bör i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 närmare belysa vilka insatser på snabbreaktorområdet som bolaget anser del motiverat att göra inom landet för alt på sikt möjliggöra att snabba reaktorer införs i det svenska kraftsystemet under medverkan av svensk industri.
Del uranbränsle som används för produktionen av atomkraft i reaktorer genomgår flera olika stadier från utvinning av naturligt uran fram till förvaringen av det radioaktiva avfallet. I denna s. k. bränslecykel ingår bl. a. anrikning och upparbetning. Frågan om Sveriges försörjning på lång sikt med uran och Övriga tjänster inora bränslecykeln övervägs f. n. inora industrideparteraentel. Atomenergi svarar härvid för vissa undersökningar och förhandlingar rörande anrikning och upparbetning. Bolaget bedriver också i samarbete med Asea-Atom ell omfattande forsknings- och utvecklingsarbete beträffande uran- och plu-toniuraanrikade bränslen för terraiska reaktorer. Ett optimalt utnyttjande av plutonium blir en allt viktigare del i kostnadsbilden inom bränslecykeln.
Atomenergi är sedan år 1969 helt statsägt och har för vissa investeringar i anläggningstillgångar intill den 31 december 1969 erhållit lån från statens utläningsfonder på sammanlagt 120 milj. kr. mot skuldförbindelser på motsvarande belopp. Lånen löper med normalränta för lån från statens utlåningsfonder. Atomenergis räntekostnader för lånen redovisas under förevarande anslag.
För att bolaget skall kunna göra planenliga avskrivningar på sina an-läggningstillgångar fr. o. m. år 1971 förordar jag all nämnda skuldförbindelser per den 1 juli 1971 byts ul mot en icke-ränlebärande skuldförbindelse på 120 milj. kr. Eftersom bolaget i motsvarande mån får minskade ränteutgifter till staten, bör anslagsramen för femårsperioden 1970/71
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 115
—1974/75 minskas med 7,2 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1971/72—1974/75. I den mån bolaget gör avskrivningar på anläggningstillgångarna i sina bokslut bör skuldförbindelsens belopp kunna årligen justeras genom att staten efterskänker den del av sin fordran på bolaget sora svarar mol verkställd avskrivning.
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
all lill Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 51800 000
kr.
£ 14. Internationellt atomenergisamarbete
1969/70 Utgift 2 991 263
1970/71 Anslag 3 500 000
1971/72 Förslag 4 100 000
Från anslaget bestrids främst Sveriges kostnader för dellagande i verksamheten inom del Internationella atomenergiorganel (lAEA) och kostnader för vissa projekt inom det av OECD bildade Europeiska atomenergiorganel (ENEA) saml för nordiskt samarbete på atomenergiområdét. I övrigt belastas anslaget av resekostnader m. m. i samband med internationella atomenegisammanlräden. De största kostnaderna hänför sig till Sveriges medverkan i ENEA-projeklen Halden och Dragon saral under tidigare budgetår även Eurochemic. Utgifler för resp. budgetår redovisas i följande sammanställning (i 1 OOO-tal kr.).
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
Beräkad ändring 1971/72 |
|
1. lAEA |
797 |
900 |
1 100 |
-f200 |
|
2. Halden |
850 |
830 |
830 |
of. |
|
3. Dragon |
1230 |
1370 |
1370 |
of. |
|
4 Eurochemic |
51 |
__ |
— |
— |
|
5. Nordiskt |
|
|
|
|
|
samarbete |
200 |
300 |
300 |
of. |
|
6. Övrigt |
150 |
100 |
500 |
4-400 |
|
Summa utgift |
3 278 |
3 500 |
4100 |
-f600 |
|
Anslag |
3 300 |
3 500 |
4 100 |
-1-600 |
En närmare redogörelse för de olika projekten har lämnats i prop. 1970: 1 (bU. 15 s. 99).
1. Sveriges bidrag lill IAEA:s reguljära och allmänna fond.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 116
2. Sveriges bidrag enligt treårsavtal 1970—1972 utgör totalt 2,8 railj. kr.
3. Sveriges bidrag enligt treårsavtal den 1 april 1970—den 31 mars 1973 uppgår sammanlagt liU 3,8 milj. kr.
4. Beloppet 1969/70 avser aktieteckning i Socielé de Fluoration de rUranium. Det svenska bidraget enligt femårsavlal 1970—1974 beräknades till ca 5,4 milj. kr. Dessa medel bör liksom hittills anvisas över anslaget till OECD under tredje huvudtiteln.
5. Beloppet avser huvudsakligen kostnader för svenskt deltagande i en nordisk arbetsgrupp rörande reaktorsäkerhet.
6. Beloppet avser kostnader för dels resor, dels anordnande av konferenser m. m. i Sverige. I beloppet har räknats in kostnader om ca 300 000 kr. för svenskt dellagande i den fjärde Genévekonferensen för kärnenergins fredliga utnyttjande.
Genom fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen som våren 1970 ratificerats av Sverige sedan del godkänts av riksdagen (prop. 1969: 164, UU 24, rskr 374) väntas lAEA komma att få vikliga nya uppgifter i fråga om kontroll av klyvbart material. Mot bakgrund bl. a. härav beräknas bidraget till organisationen öka.
De arbeten som med svenskt stöd och enligt långsiktiga åtaganden bedrivs på ENEA-projeklen Halden, Dragon och Eurochemic utgör för Sveriges del värdefulla komplement lill del inhemska utvecklingspro-grararael. Även del nordiska saraarbelet på atomenergiorarådet har givit positiva erfarenheter.
AB Atomenergi har fått i uppdrag alt arrangera del svenska deltagandel i den fjärde Genévekonferensen för kärnenergins fredliga utnyttjande i september 1971. Jag har beräknat medel härför.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen,
att lill Internationellt atomenergisamarbete för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kr.
£ 15. Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran
1969/70 Utgift 10 000 000 Reservation —
1970/71 Anslag 8 100 000
1971/72 Förslag 8 100 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utvecklingsarbete rörande utvinning av uran ur de mellansvenska skiffrarna vid AB Atomenergis uranverk i Ranstad. Arbetet syftar till atl ge lekniskl-ekonomiskl underlag för ett beslut om en eventuell framlida produktion av uran ur de
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
117
mellansvenska skiffrarna. Utvecklingsarbetet avses pågå under treårsperioden 1969/70—1971/72 till en kostnad av 25 milj. kr. i 1969/70 ärs pris- och löneläge (prop. 1969: 49, SU 88, rskr 226). Kostnaden innefattar viss drift vid verket och beräknas brutto ulan hänsyn lill värdet av producerat uran.
AB Atoiyienergi
Bolagets prognoser och planer för verksamheten t. o. m. budgetåret 1971/72 framgår av följande sammanställning (i 1 OOO-tal kr.).
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971/72 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Gruvbrytning |
|
100 |
80 |
- 20 |
|
Grovkrossning och siktning |
|
|
|
|
|
före silor |
|
12 |
7 |
- 5 |
|
Sovring, krossning och |
|
|
|
|
|
siktning |
|
225 |
81 |
- 144 |
|
Arbeten rörande ökat |
|
|
|
|
|
materialutbyte |
|
300 |
83 |
- 217 |
|
Förbehandling av sovrad |
|
|
|
|
|
skiffer |
2 350 |
250 |
125 |
- 125 |
|
Lakningsundersökningar |
|
254 |
313 |
+ 59 |
|
Utvinning av uran ur |
|
|
|
|
|
laklösning |
|
63 |
84 |
+ 21 |
|
Neutralisering |
|
52 |
37 |
- 15 |
|
Naturvårdsfrågor |
|
250 |
228 |
- 22 |
|
Svavelsyraframställning |
|
319 |
163 |
- 156 |
|
Grundläggande forskning |
|
200 |
160 |
- 40 |
|
Projekteringsverksamhet |
|
625 |
719 |
+ 94 |
|
Gemensam utvecklings- |
|
|
|
|
|
verksamhet |
6 750 |
6 250 |
7 020 |
+ 770 |
|
Summa utgift |
9100 |
8 900 |
9100 |
+ 200 |
|
Anslag |
10 000 |
8 100 |
9 000 |
|
|
Reservation |
+ 900 |
- 800 |
- 100 |
|
Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1971/72 har hänsyn tagits till en beräknad ökning av pris- och lönenivån med 1,3 mUj. kr. i förhållande till basåret 1969/70.
Som framgår av sammanställningen beräknar bolaget bruttokostnaden för utvecklingsarbetet under treårsperioden lill totalt 27,1 raUj. kr. med hänsyn tagen lill pris- och löneutvecklingen.
Departementschefen
Frågorna om den framlida kärnbränsleförsörjningen kräver betydande uppmärksamhet. Uranbehovet i världen kommer att stiga i samband med att nya kommersiella atomkraflverk tas i drift och svarar för en ökande andel av energiproduktionen. I enlighet med ell av 1969 års riksdag godkänt treårsprogram pågår undersökningar för atl klarlägga de tekniska och ekonomiska förutsätlningarna för att i stor skala
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 118
utvinna uran ur svenska mineralfyndigheler. Uranverket i Ranstad används därvid för all utveckla och utvärdera processer och teknik för billigare uranulvinning. En redovisning av dessa arbeten och förslag beträffande den fortsatta uranförsörjningspolitiken kommer att läggas fram för årets riksdag.
Vid beräkningen av medelsbehovet för verksamheten i Ranstad m, ra. under nästa budgetår har jag uppskattat bruttokostnaden för utvecklingsarbetet under treårsperioden 1969/70—1971/72 lill totalt 26,2 milj. kr.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 119
F. DOMÄNVERKET
I samband med budgetreformen år 1912 blev dåvarande domänstyrelsen affärsdrivande verk. Den nuvarande benämningen domänverket, som gemensam beteckning för domänslyrelsen och den lokala skogsförvaltningen, tillkom år 1921.
I beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 103, JoU: 32, rskr 269) fastställdes vissa nya riktlinjer för domänverkels verksamhet. Enligt dessa skall verket med sikte på ett gott ekonomiskt utnyttjande driva skogsbruk på den fasta egendom som hör lill domänverkets fond, i övrigl förvalta denna egendom och andra tillgångar som hör till fonden saml förvalta och öva liUsyn över vissa andra allmänna skogar och ecklesiastika boställens skogar. Det statiiga skogsbruket skall drivas uthålligt, affärsmässigt och effektivt.
Riksdagens beslut syftade också till samordning av statens skogsbruk och skogsindustri. Det gemensamma målet för verksamheten vid domänverket och AB Statens skogsindustrier (Assi) skall vara att på sikt åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett ur förelagsekonomisk synvinkel rimligt årsresultat.
Fr. o. m. år 1969 leds domänverket av en särskild verksslyrelse. Denna beslår av chefen för domänverket, verkställande direktören i Assi och fyra andra ledamöter som Kungl. Maj:t utser särskilt.
Styrelsen består till övervägande del av samma personer som ingår i Assi:s styrelse. Delta långtgående personsamband i styrelserna är ett viktigt led i samordningen mellan de båda företagen.
Chef för domänverket är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Verkets centrala förvaltning är uppdelad på fem huvudenheter: försäljningsavdelning, driftsavdelning, rationaliserings-avdelning, ekonoraiavdelning och personalavdelning. Den lokala skogsförvaltningen är sedan år 1969 indelad i 8 distrikt, vilka i sin tur är uppdelade i saramanlagt 68 revir och 3 domänoraråden.
Antalet sysselsatta inom domänverket framgår av följande sammanställning.
1965 1966 1967 1968 1969
Antal arbetare 7 200 6 800 6 300 5 800 5 400
Antal tjänstemän 1 780 1 750 1700 1 690 1650
Sedan år 1965 har domänverkels ijänstemannapersonal minskat med ca 7 "/q. Under samma tid har arbelarstyrkan reducerats med ca 25 o/o till följd av rationaliseringar främst genom fortgående mekanisering av arbetsprocesserna inom skogsbruket.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 120
Domänverkets skogsmarksinnehav exklusive renbetesfjällens skogar och nationalparkerna uppgick vid början av år 1969 till i runt tal 3,9 milj. hektar produktiv skogsraark, vilket utgör ca 18 Vo av landets produktiva skogsmark.
Domänverkels försäljning av skogsprodukter består av skog på rot och upparbetat virke. Främst beroende på önskemålet all lill skogen knyta en fast arbetarstam har efter hand en förskjutning skett från rot-försäljningar mol egna avverkningar. Under 1930-lalel utgjorde rotförsäljningen mer än hälften av den totala virkesförsäljningen, medan den f. n. är endast ca 12 »/o.
Domänverkels försäljning av virke under de senaste fem åren framgår av följande saramanstäUning.
1965 1966 1967 1968 1969
Milj.msk 7,5 7,5 7,6 8,1 8,3
Av den totala försäljningen år 1969 på 8,3 milj. skogskubikmeter utgjordes 0,9 milj. av rolförsäljning medan återstående 7,4 milj. hänförde sig till upparbetat virke.
Domänverkels ekonomiska ställning under åren 1965—1969 fraragår av följande sammanställning (i milj. kr.).
1965 1966 1967 1968 1969
|
97,1 57,3 328,2 20,6 |
104,7 64,9 330,8 22,0 |
113,0 62,4 333,0 23,7 |
112,1 81,8 325,1 42,8 |
145,9 56,9 387,2 41,6 |
|
503,2 |
522,4 |
532,1 |
561,8 |
631,6 |
|
45,7 7,0 450,5 |
36,1 41,0 445,3 |
29,1 50,0 453,0 |
52,9 46,0 462,9 |
51,4 18,0 562,2 |
Omsättningstillgångar exklusive lager Lager och varor i arbete Fysiska anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar
Balansomslutning
Korta skulder'
Rörlig kredit
Eget kapital (statskapital)
' Inklusive redovisad vinst att inleverera till staten.
T. o. m. år 1968 har investeringarna avskrivits det år de gjorts. Fr. o. ra. år 1969 har verket övergått lill planenliga avskrivningar för byggnader, vägar och raaskiner. I saraband härmed har den 1 januari 1969 gjorts en uppskrivning med 82,7 milj. kr. motsvarande värdet av i bruk varande byggnader, vägar, maskiner och inventarier. Domän-fonden har härvid uppskrivits med motsvarande belopp.
Del bokförda värdet av verkets skogs- och jordbruksfastigheter uppgick år 1969 till 387 milj. kr. Motsvarande taxeringsvärde uppgick lill ca 1 600 mUj. kr. Bland anläggningstUlgångama ingår också aktier i Hjälmare Kanal och Slussverks AB, AB läders Bruk särat AB Orrefors skogar bokförda till elt värde av 34 railj. kr. år 1969.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 121
Domänverkets eget kapital bestod t. o. m. år 1968 av dels del statskapital som verket har all förvalta under domänfonden, dels förnyelsefonden för återväxlkoslnader. Dessutom ingick ett par mindre fonder.
I enlighet med nämnda ändrade grunder för domänverkels förvaltning av statens skogar har den under domänfonden redovisade markfonden upplösts den 31 december 1968. Behållningen inom fonden har överförts till en nyinrättad investeringsfond. Vidare har den 1 januari 1969 en disposilionsfond inrättats.
Den 31 december 1968 upplöstes även domänverkets förnyelsefond för återväxlkoslnader m. m. Behållningen under sistnämnda fond har fördelats med 1/6 på investeringsfonden och 5/6 på disposilionsfonden.
Domänverkets ekonomiska resultat åren 1965 —1969 framgår av följande sammanstäUning (i milj. kr.).
|
|
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
|
Omsättning |
. 416,9 |
411,9 |
412,5 |
401,5 |
423,4 |
|
Personalkostnader |
254,0 |
262,0 |
270,0 |
265,0 |
260,3 |
|
Övriga kostoader |
83,9 |
90,7 |
94,7 |
88,9 |
108,7 |
|
Rörelseresultat |
79,0 |
59,2 |
47,8 |
47,6 |
54,4 |
|
Avskrivningar' |
26,3 |
24,0 |
25,1 |
18,4 |
25,2 |
|
Finansiella och extra- |
|
|
|
|
|
|
ordinära poster |
0,4 |
0,6 |
./.0,8 |
./.1,7 |
./■2,4 |
|
Resultat före dispositioner |
|
|
|
|
|
|
och skatt |
53,1 |
35,8 |
21,9 |
27,5 |
26,8 |
|
Dispositioner och avsätt- |
|
|
|
|
|
|
ningar' |
./.8,6 |
./.2,5 |
■/.7,4 |
./.9,9 |
./.2,6 |
|
Skatt |
16,8 |
15,3 |
9,4 |
7,4 |
8,3 |
|
Redovisat resultat |
27,7 |
18,0 |
5,1 |
10,2 |
15,9 |
|
Inlevererat till staten |
30,7 |
27,7 |
18,0 |
5,1 |
22,2 |
|
Rörelseresultat i % av |
|
|
|
|
|
|
omsättn. |
18,9 |
14,4 |
11,6 |
11,9 |
12,8 |
|
Redovisat resultat i % |
|
|
|
|
|
|
av medeltal disponerat |
|
|
|
|
|
|
statskapital |
6,2 |
4,0 |
1,1 |
2,2 |
2,8 |
' Avskrivningar = investeringar t.o.m. 1968.
'Varav förändring i varulagerreserv 1965 ./.0,4, 1966 + 2,8, 1967 ./.6,2, 1968 ./.5,8 och 1969 ./.2,6 milj. kr.
Av sammanställningen framgår all totala omsättningen år 1969 uppgick tiU 423 milj. kr. mol 401 milj. kr. år 1968.
Bruttoöverskoltel för år 1969 uppgick liU 54,4 milj. kr. mol 47,6 milj. kr. för år 1968. Överskottet före dispositioner, avsättningar och skatt blev 26,8 milj. kr. år 1969. Till statsverket har under året inlevererats överskottsmedel med dels 10,2 milj. kr. avseende 1968 års rörelse, dels 12 mUj. kr. motsvarande det av Kungl. Maj:l fastställda avkastningskravet för år 1969.
Domänverkets investeringsutveckling under perioden 1965 — 1969 framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 122
1965 1966 1967 1968 1969
Investering i raaskiner och inventarier 10,6 11,1 13,5 11,3 12,8
Investering i fastigheter och anläggningar 15,7 12,9 11,6 7,1 5,8
Av denna sammanställning framgår alt de totala investeringarna under år 1969 uppgått tiU 18,6 milj. kr. mol 18,4 milj. kr. år 1968. Under senare år har en kontinuerlig förskjutning ägt rum från investeringar i hus- och vägbyggnad till investeringar i skogsmaskiner.
I fråga om finansieringen av domänverkets verksamhet gäller all verket raed egna inkomster skall bestrida sina driflsutgtfler.
Till skillnad från övriga affärsdrivande verk får domänverket inte något tiUskott för investeringar över statsbudgeten. Verkels kreditbehov tillgodoses dels genom tillgång lUl rörlig kredit i riksgäldskonlorel, som f. n. uppgår till högst 130 milj. kr., dels genom alt tillgängliga medel i investeringsfonden får disponeras.
Investeringsfonden fär utnyttjas för inköp av fast egendom och till investeringar med en varaktighet av minst tio år, t. ex. byggnader och skogsbilvägar. Genom avsättning till värdeminskningskonlo för investeringar hålls fondens kapital intakt. Dessutom skall köpeskUlingen för försäljning i vissa fall av kronoegendora m. m. tillföras investeringsfonden.
Disposilionsfonden får användas lill investeringar av olika slag företrädesvis av mer kortsiktig karaktär, t. ex. maskininvesteringar.
Domänverket har full frihet all förfoga över disposilionsfonden. I den mån fondens medel används för investeringar raed en varaktighet av minst tio år skall dock dessa objekt redovisningsmässigl föras över till doraänfonden. Till disposilionsfonden får föras de överskottsmedel som kvarstår sedan statsraaklernas krav på avkastning från domänverket till-godosetls. Tidigare har verket inlevererat hela årsöverskoltel.
Uppläggningen av domänverkets finansiering av drifts- och kapitalutgifter medför atl endast elt fåtal anslag av speciell natur redovisas i statsbudgeten.
F 1. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal
|
1969/70 Utgift |
173 865 |
|
1970/71 Anslag |
169 000 |
|
1971/72 Förslag |
147 000 |
Från anslaget bestrids ersättningar som föranleds av beslut av 1933 års riksdag (prop. 233, BaloU 1, rskr 269) angående indragning av viss personal vid domänverket.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 123
Domänverket
Domänverket beräknar att ersättningen för år 1971 kommer att uppgå lill 332 000 kr., grundad på 1970 års pensionsvärden, varav kyrkofonden enligt sedvanliga beräkningsgrunder bör svara för 185 000 kr. Anslaget bör sålunda föras upp med 147 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Departementschefen
Jag har ingen erinran mot domänverkets beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår och föreslår därför alt anslaget las upp med 147 000 kr. Jag biträder vidare ett av domänverket lämnat förslag till fördelning av de verkliga kostnaderna för år 1970 som överensstämmer med av riksdagen godtagna principer.
Jag hemställer, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt
a) till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 147 000 kr.,
b) besluta att kyrkofonden skall för år 1970 ersätta domänverkels fond för övertalig personal vid domänverket med 202 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 124
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
E. FÖRENADE FABRIKSVERKEN I. £: 1. Byggnader och utrustning
1969/70 Utgift 33 685 000 Behållning 7 637 000
1970/71 Anslag 54 200 000 1971/72 Förslag 42 500 000
Förenade fabriksverken inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års riksdag (prop. 119, SU 163, rskr 398). Fabriksverken skall enligt sin instruktion bedriva tillverkning, försäljning och underhåll av krigsmateriel, tillverkning och försäljning av civila verkstadsproduktcr samt Ivälterirörel-se. I verkels uppgifter ingår även försäljning av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel som myndighet överlämnar till verket för försäljning.
Fabriksverken förvallar under fabriksverkens fond redovisade fabriker, verkstäder och tvätleriet saml andra under fabriksverkens fond upptagna statliga kapilaltiUgångar. Fabriksverken uppför anläggningar och byggnader som fordras för verket.
Fabriksverken uppbär och redovisar verkets inkomster samt bestrider därmed och med medel som i övrigt står till dess förfogande verkets utgifter.
I fabriksverken ingår följande nytillverkande fabriker, nämligen gevärsfaktoriet i Eskilstuna, Åkers Krutbruk, torpedverksladen i Motala, beklädnadsverkstaden i Karlskrona saml amraunilionsgruppen sora omfattar Zakrisdalsverken i Karlstad, Vingåkersverken i Vingåker, Gällöverken i Gällö och Vanäsverken i Karlsborg. Av fabrikernas militära tillverkning kan nämnas finkalibriga vapen och pansarvärnsvapen samt ammunition till dessa, robotar, raketer och torpeder. Av fabrikernas civila tUlverkning kan nämnas kylsystem, luftkompressorer och styrväxlar. Vidare tillverkas uniformer för såväl militärt som civilt bruk.
Underhåll av krigsmateriel utförs vid verkstäderna i Arboga och Malmsläll. Arbogaverkstaden har en filial i Östersund. I Västerås och Visby finns filialer till verkstaden i Malmslätt. Underhålls-uppgifter i fråga om försvarets telemateriel fullgörs vid del halvstatiiga Telub AB i Växjö och vid verkels leleunderhållsverkstad i Göteborg.
Fabriksverkens Ivälterirörelse bedrivs vid 14 t v ä 11 e r i e r som ut-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 125
för vatlentväll och reparation av textilier. Vid flertalet Ivätterier finns även anläggningar för kemisk tvätt. I anslutning till ett par av Ivälle-rierna utförs skoreparationer. Tvätlerierna betjänar försvarets förband saml statliga och landstingsägda sjukhus ra. ra.
Försäljningen av övertalig och kasserad materiel bedrivs genom en särskild enhet, överskollsförsäljningen. Försäljningen sker f. n. på fem platser i landet.
Ekonomisk översikt m. m.
Tillgångama i fabriksverkens fond (exklusive försvarets materielverks anläggningar) uppgick den 30 juni 1970 tiU sammanlagt 607,7 milj. kr. Sedan skulderna frånräknats var kapitalbehållningen 292,9 milj. kr.
Fabriksverkens vinst- och förlusträkning för budgetåret 1969/70 redovisar ett bmlloöverskotl på 36 milj. kr., vilket innebär en ökning med 700 000 kr. sedan föregående år. Följande sammanställning visar verkels vinst- och förlusträkningar (exklusive försvarels materielverks anläggningar) under de senaste tre budgetåren.
Sammandrag av vinst- och förlusträkningar budgetåren 1967/68—1969/70
(1 OOO-tal kr.)
|
|
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
|
Intäkter |
|
|
|
|
Rörelsen Utdelning på aktier i dotterföretag Försäljning av anläggningstUlgängar |
29 563 93 |
34 727 367 221 |
34 542 367 1057 |
|
|
29 656 |
35 315 |
35 966 |
|
Kostnader |
|
|
|
|
Avskrivningar pä fastigheter Avskrivningar på maskiner Kostnader för utveckling, rationalisering, marknadsföring m. m. Till statskontoret inlevererat överskott |
1975 5 238 12 421 10 022 |
llll 8 852 13 423 10 263 |
3 271 10 858 6 439 15 398 |
|
|
29 656 |
35 315 |
35 966 |
Av sammanställningen framgår, all avskrivningarna för budgetåret 1969/70 var (3,3 -j- 10,8) 14,1 milj. kr. Häri ingår extra avskrivningar med 2 milj. kr. utöver fondens bestämraelser. Verksarahelen för budgetåret har alltså lämnat ell nettoöverskott av (36,0 —14,1) 21,9 milj. kr. Detta motsvarar 8,5 »/o av det i medeltal disponerade kapitalet under budgetåret.
Fabriksverken skall enligt gällande bestämmelser lill statsverket inleverera dels ränta på det i fabriksverkens fond investerade nelloka-pilalet, dels avskrivningsmedel. För budgetåret 1969/70 har inlevererats 15,4 milj. kr. såsom ränta på fondkapitalet och 14,1 milj. kr. såsom avskrivningsmedel. Sumraan av vad verket inlevererat under budget-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 126
året uppgick alltså lUl 29,5 railj. kr. raot 21,9 railj. kr. under föregående budgetår.
Den fakturerade omsättningen vid fabriksverken uppgick under budgetåret 1969/70 tiU 454,5 milj. kr., en ökning med 33,2 milj. kr. sedan föregående år. Av omsättningen hänförde sig 336,5 milj. kr. till de nytillverkande fabrikerna och underhållsverksläderna, 83,8 milj. kr. till tvätlerierna och 34,2 milj. kr. till överskollsförsäljningen.
Försvarets andel av faktureringen uppgick under budgetåret 1969/70 liU 280,3 mUj. kr.
Orderingången upgick vid fabriker och verkstäder lill 366,7 milj. kr. under budgetåret 1969/70, en minskning sedan föregående år med ca 34 milj. kr. Beställningarna från del svenska försvaret minskade med 67 milj. kr. från 358,1 mUj. kr. tUl 291,1 milj. kr. BesläUningarna av civila produkter ökade något, nämUgen från 23,9 mUj. kr. lUl 28,2 mUj. kr. Orderingången på export visade en ganska stor ökning, nämligen från 18,3 milj. kr. tiU 47,4 milj. kr.
Orderingången under de senaste fem budgetåren för produkter från fabriker och verkstäder framgår av följande sammanställning (i milj. kr.).
|
Budgetär |
Totalt |
Försvarsmateriel |
Civila pre inom |
)dukter |
|
|
|
inom |
export |
export |
||
|
|
|
landet |
|
landet |
|
|
1965/66 |
177,2 |
110,0 |
46,7 |
18,3 |
2,2 |
|
1966/67 |
165,0 |
116,1 |
25,2 |
21,4 |
2,3 |
|
1967/68 |
285,9 |
241,3 |
20,2 |
18,5 |
5,9 |
|
1968/69 |
400,3 |
358,1 |
14,3 |
23,9 |
4,0 |
|
1969/70 |
366,7 |
291,1 |
41,5 |
28,2 |
5,9 |
Vid utgången av budgetåret 1969/70 utgjorde försäljningsvärdet av
inneliggande orderstock vid de nytillverkande fabrikerna ca 350 milj. kr.
Utvecklingen vid tvätlerierna framgår av följande sammanställning.
|
Budgetår |
Vattentvätt |
Kemtvätt |
Skoreparationer |
Fakt. värde |
|
|
Milj. kg. |
Milj. kg. |
1 000 par |
Milj. kr. |
|
1965/66 |
39,5 |
3,2 |
164 |
42,9 |
|
1966/67 |
42,2 |
3,0 |
138 |
49,8 |
|
1967/68 |
44,3 |
2,8 |
147 |
55,2 |
|
1968/69 |
52,9 |
2,9 |
160 |
70,3 |
|
1969/70 |
59,3 |
2,8 |
150 |
83,8 |
Faktureringen vid tvätlerierna har som synes ökat starkt de båda senaste budgetåren. Två nytillkomna tvätterier i Eskilstuna och Malmö svarade för en stor del av ökningen.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 127
Medelsförbrukning under budgetåren 1969/70—1970/71
I följande sammanställning redovisas de investeringsmedel sora under budgetåret 1969/70 stått till fabriksverkens förfogande och den omfattning i vUken de tagils i anspråk.
Investeringsutfall budgetåret 1969/70 (1 OOO-tal kronor)
Ingående Anslag Medelsförbrukning Utgående
behållning------------------------------------------------------------ behåUning
beräknad i faktisk
prop. 1970:1
bil. 15
8 322 33 000 37 500 33 685 7 637
Av sammanställningen framgår att investeringsramen för budgetåret 1969/70 inte helt har utnyttjats. En närmare redogörelse för utfallet av investeringsverksamheten lämnas i del följande.
För budgetåret 1970/71 har investeringsramen fastställts till 52,8 milj. kr. Fabriksverken räknar med alt investeringsramen skall bli helt utnyttjad. Eftersom det outnyttjade beloppet vid utgången av budgetåret 1969/70 var 7,6 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1970/71 utgjorde 54,2 milj. kr. slår tillsammans 61,8 raUj. kr. till verkels förfogande under innevarande budgetår. En behållning av 9 milj. kr. kan alltså förutses vid budgetårets utgång den 30 juni 1971.
Förenade fabriksverken
Investeringsprogram
Fabriksverkens ledning anser del nödvändigt och rationellt med en fortsall satsning på nya projekt, nya produkter och nya metoder. Dessutom krävs åtgärder med syfte atl konsolidera verksamheten, bl. a. genom organisatoriska förändringar, fortsatt rationaliseringsverksamhet, förstärkta personaladministrativa insatser och fördjupad planering.
Investeringsanslagel för civila produkter gör det möjligt för verket att finna och vidareutveckla idéer och uppslag saml även att förvärva kunskaper och erfarenheter. Del bedöms all dessa aktiviteter måste få pågå i minst sararaa takt som tidigare. Kravet på samarbete raed ulora-stående, inklusive internationella kontakter, medför behov av obundna resurser för snabba insatser.
Den kraftiga prioritering av tvätteriverksamheten som fabriksverken föreslog i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1970/71 gör del ofrånkoraligl och på samma gång rationellt för fabriksverken, att även nu bestämt prioritera investeringar i tvätteriresurser.
Prioriteringen av tvätteriverksamheten har nödvändiggjort en så hård angelägenhetsprövning för koncernens övriga enheter atl i och för sig angelägna investeringsbehov fåll skjutas på framliden.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
128
Av den föreslagna investeringsramen av 53,8 railj. kr. utgör 26,7 milj. kr. följdinvesteringar liU påbörjade investeringar.
I följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk och beräknad medelsförbrukning budgetåren 1969/70—1971/72 fördelad på olika grupper av investeringsobjekt.
|
|
Faktisk utgift 1969/70 |
Beräknad utgift |
|
|
|
1970/71 (1 OOO-tal kr.) |
1971/72 |
|
|
Tvätlerierna Nytillverkande fabriker Underhållsverkstäder CivUa produkter Överskottsförsäljning |
14 287 9 073 6 319 4 001 5 33 685 |
29 400 7 700 9 200 5 000 1500 52 800 |
28 700 9 400 9 800 5 000 900 53 800 |
Tvätterierna
Utbyggnad av tvätteriet i Karlskrona
För fullgörande av redan beslutad anläggning, ursprungligen kostnadsberäknad liU 14 milj. kr., nu indexmässigt uppräknad liU 15,3 milj. kr., varav 1 milj. kr. beviljats för budgetåret 1969/70 och 7 railj. kr. för innevarande budgetår, behövs resterande 7,3 milj. kr. budgetåret 1971/ 72.
Nybyggnad av tvätteri i Norrköping
För fortsatt arbete med redan beslutad anläggning, ursprungligen kostnadsberäknad lill 24 railj. kr., nu indexmässigl uppräknad till 26 milj. kr., varav 2 milj. kr. beviljats för budgetåret 1969/70 och 11 milj. kr. för 1970/71, behövs 11,9 milj. kr. budgetåret 1971/72.
Central kemisk tvätt
För fullföljande av redan beslutad anläggning i Hagfors, ursprungligen kostnadsberäknad till 3 milj. kr., nu indexmässigl uppräknad lill 3,3 milj. kr., varav 1 milj. kr. beviljats för budgetåret 1969/70 och 600 000 kr. för innevarande budgetår, behövs resterande 1,7 railj. kr. budgetåret 1971/72.
Skoreparationsverksamheten
För fullföljande av förut beslutad centralisering av skoreparationsverksamheten liU Långsele, kostnadsberäknad till 1 milj. kr., varav hälften beviljats för budgetåret 1970/71, behövs resterande 500 000 kr. budgetåret 1971/72.
Ombyggnad av tvätteri i Ödeshög
Fabriksverken avser överföra den sjukhustväll som utförs ål Östergötlands läns landsting till tvätleriet i Norrköping. Fabriksverken avser
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 129
därefter all koncentrera främst den miUtära vattenlvätl, som nu behandlas vid tvätteriet i Stockholm, och den mUitära tvätt från Östergötland och Mälardalsområdel, som f. n. behandlas vid Ivätleriet i Karlstad, saml den mUitära tvätt från Jönköping och Eksjö, som nu går lUl del mUitära tvälteriel i Eksjö, till ell särskUt Ivälleri, avsett enbart för mUitär vattenlvätl.
Tvätleriet i Ödeshög, som fabriksverken f. n. arrenderar av Östergötlands läns landsting, har landstinget förklarat sig berett all sälja lill fabriksverken. Tvätleriet kommer efter en mindre om- och utbyggnad samt utbyte av den tUl stor del nedslitna maskinparken att vara väl lämpat alt la emot mUitär tvätt. Omställningen av driften vid Ivätleriet beräknas kunna ske under andra och tredje kvartalen 1972. Kostnaderna beräknas till 5,9 milj. kr., varav 2 milj. kr. behövs budgetåret 1971/ 72.
Reinvesteringar i utrustningar
Den beräknade inleveransen tUl fabriksverkens fond av avskrivningsmedel för tvälleriutrustning uppgår budgetåret 1970/71 till 4,8 milj. kr.
Fabriksverken har under tidigare år ålagt sig restriktivitet beträffande ersättningsanskaffningar. Del finns därför ett uppdämt behov av medel för ersättningsanskaffningar. För budgetåret 1971/72 behövs därför ett belopp som motsvarar de gjorda avskrivningarna, nämligen 4,8 milj. kr.
Oförutsett
För täckande av oförutsedda behov vid tvätlerierna behövs 500 000 kr. under budgetåret 1971/72.
Under rubriken Tvätlerierna äskas alltså sammanlagt (7,3+ 11,9-f-l,7-l-0,5-f2-f 4,8-1-0,5) 28,7 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Nytillverkande fabriker
Byggnader för pyroteknisk tillverkning vid Zakrisdalsverken
För fullföljande av redan beslutade byggnader, kostnadsberäknade tUl 800 000 kr., varav 600 000 kr. bevUjats för innevarande budgetår, behövs 200 000 kr. budgetåret 1971/72.
Skyddsrum m. m. vid Vanäsverken
För fullföljande av redan beslutade byggnader, kostnadsberäknade tiU 2 mUj. kr., varav 700 000 kr. beviljats för budgetåret 1970/71, behövs 700 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Lokaler m. m. för rökammunition vid Zakrisdalsverken
Ett program för utveckling av rökammunilion håller på alt genomföras. För kommande tillverkning krävs komplettering av lokaler och utrustning. Kostnaden är beräknad till 1 mUj. kr. budgetåret 1971/72.
5 Riksdagen 1971.1 saml. Nr I. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 130
Halvfabrikatförråd vid Vanäsverken
En lokal, som var användbar som förråd för halvfabrikat, avses bli utnyttjad på ett bättre sätt genom att användas för en anläggning för omhändertagande av avskjutna finkaliberpalronhylsor. På grund härav och eftersom för halvfabrikat nu utnyttjade utrymmen — inom produktionslokaler — måste las i anspråk för produklionsändamål, saknar Vanäsverken lämpliga förrådslokaler för halvfabrikat. Fabriksverken bedömer det som nödvändigt att uppvärmda förrådslokaler anskaffas. Kostnaderna härför är beräknade till 500 000 kr. för budgetåret 1971/ 72.
Behandlingsavdelning för avskjutna patronhylsor, Vanäsverken
En anläggning vid Vanäsverken för ett rationellt omhändertagande av lomhylsorna har diskuterats en längre tid. Försvarels materielverk har uttalat sig för en sådan anläggning. Kostnaden är beräknad till 400 000 kr., varav 200 000 kr. behövs för budgetåret 1971/72.
Förstöringsanläggning m. m. vid Vingåkersverken
I samband med den slörlningsverksamhet som bedrivs vid Vingåkers-verken är det ett stort problem alt oskadliggöra de smärre laddningar (ländhaltar, sprängpatroner o. d.) som ingår i ammunitionseffekterna. Dessa laddningar måste ofta på grund av givna säkerhetsbestämmelser oskadliggöras inom anläggningen.
Fabriksverken föreslår därför, att en förstöringsanläggning med en s. k. spränggrotta byggs vid Vingåkersverken. Kostnaderna härför är preluninärt beräknade till 600 000 kr., varav 300 000 kr. behövs för budgetåret 1971/72.
Fabriksverken anhåller om bidrag över driftsbudgeten med 5,2 mUj. kr. för avskrivning av byggnader m. m. för slörtningsanläggningen vid Vingåkersverken.
Rationalisering av produktionen vid Vanäsverken
En rad långsiktiga åtgärder i syfte all förbättra och förbiUiga produktionen av finkaliberammunition har föreslagits av en särskild arbetsgrupp. Vissa av förslagen har redan kommit lill utförande men ännu återstår bl. a. ändring av metoden för tillförsel av krut från kmtkam-mare tUl laddmaskin. Ändringen är förordad av sprängämnesinspektionen. Kostnaderna för ändringen samt komplettering av vissa maskiner är beräknade tUl 400 000 kr., varav 200 000 kr. behövs budgetåret 1971/72.
Luftkonditionering av sikt- och laddningsrum vid Vanäsverken
Vid laddning av finkaliberammunition är det av största vikt att föreskriven kmlfukthalt hålls med hänsyn till givna tryck- och hastighets-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 131
fordringar. En luftkonditionering bör därför införas i de lokaler där krut och pyrotekniska satser exponeras fritt. Kostnaden härför är beräknad till 500 000 kr., varav 200 000 kr. behövs budgetåret 1971/72.
Komplettering av tryckluftsystemet vid Vingåkersverken
Tryckluflsförsörjningen vid Vingåkersverken är delvis otUlräcklig för nuvarande produktion, bl. a. med dålig funktion hos vissa styr- och säkerhelsorgan. Vidare kräver en prognostiserad utökning av produktionen ökade tryckluflsresiurser. En nödvändig utbyggnad av Irycklufts-systemen är kostnadsberäknade tUl 100 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Reinvesteringar i utrustningar
För de nytUlverkande fabrikernas del uppgår behovet av reinvesteringar i utrustning tiU 5,5 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Oförutsett
För läckande av oförutsedda behov hos de nytillverkande fabrikerna behövs 500 000 kr. under budgetåret 1971/72.
Under rubriken NytUlverkande fabriker äskas alltså sammanlagt (0,2 + 0,7 + 1 + 0,5 -1- 0,2 -1- 0,3 -I- 0,2 + 0,2 -t- 0,1 + 5,5 -f 0,5) 9,4 milj. kr.
Underhållsverkstäder
Byggnad för marktele- och mobil testutrustning
Redan beslutad verkstadshall vid verkstaden i Arboga för marktele saml redan beslutad byggnad för mobil teslutmstning utförs som en byggnad. För fullföljande av byggnadsobjeklel som kostnadsberäknats till 2,1 milj. kr., indexmässigl uppräknad lill 2,3 mUj. kr., varav 1,9 milj. kr. redan beviljats, behövs 400 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Verkstad i Östersund
Den verkstad i Östersund som projekterats enligt tidigare fatlat beslut är kostnadsberäknad till 11,5 milj. kr. I beloppet ingår de 800 000 kr. för projektering som beviljats för innevarande budgetår. För investeringen behövs 2,4 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Fabriksverken anhåller om bidrag över driftsbudgeten motsvarande det lokaliseringsbidrag som normall beviljas vid nyetablering inom området. Bidraget föreslås utgöra 1,4 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Modernisering av ytbehandlingsavdelning
För slutförande av redan beslutad modernisering av uppvärmnings-systemet vid verkstaden i Malmsläll, ursprungligen kostnadsberäknad liU 1,6 milj. kr. och nu indexmässigl uppräknad till 1,8 milj. kr., krävs
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 132
utöver tidigare beviljade 800 000 kr. ytterligare 1 milj. kr. budgetåret 1971/72.
Värmedistributionssystem
För slutförande av redan beslutad modernisering av uppvärmnings-systemet vid verkstaden i Malmsläll, ursprungligen kostnadsberäknad tiU 1,5 milj. kr. och nu indexmässigt uppräknad tiU 1,7 mUj. kr., krävs utöver tidigare beviljade 1,5 milj. kr. ytterligare 200 000 kr. budgetåret 1971/72.
Utbyggnad av elkraftdistribution
Distributionssystemet för elkraft vid verkstäderna i Arboga och Malmsläll är hårt ansträngda och delvis föråldrade, varför de måste byggas ul för all kunna möta det successivt ökande behovet av elkraft. Kostnaderna för utbyggnaderna har beräknats till 1 milj. kr., varav 600 000 kr. behövs budgetåret 1971/72.
Förbättring av avloppssystem
Avloppssystemet vid verkstaden i Arboga är inle dimensionerat för den utökning av verksamheten som skett och kommer all ske. Därtill kommer atl nuvarande mUjövårdskrav ställer större fordringar på systemet än tidigare, bl. a. behövs anordningar för avgiflning av skölj-vallen från ytbehandlingsavdelningarna. En omläggning med erforderliga kompletteringar och utbyggnader med avskiljande av dag- och spUlvaltensystem är kostnadsberäknad till 1,5 milj. kr. inklusive anslutning till Arboga stads avloppsnät. Av medlen behövs 700 000 kr. budgetåret 1971/72.
Verkstadsbyggnad för årsprov av specialammunition
Vid verkstaden i Arboga utförs årsprov och andra undersökningar av specialammunition, t. ex. raketer. Nuvarande lokaler är olämpliga. De medger inle all av sprängämnesinspeklionen utfärdade rekommendationer kan följas. En nybyggnad härför är kostnadsberäknad lUl 200 000 kr. Medlen behövs budgetåret 1971/72.
Fordon för mobilt teleunderhåll
För anskaffning av fordon för mobUl teleunderhåll har fabriksverken erhållit 800 000 kr. för innevarande budgetår. Närmare studier och ytterligare erfarenheter har visat alt verksamheten kräver fordon utöver de redan beviljade. För ändamålet behövs 300 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 133
Utrustning för mobilt teleunderhåll
Tidigare har verkstaden i Arboga kunnat låna instrument och annan utrustning från den regionala televerksladen. Dessa möjligheter kan inle längre påräknas med hänsyn lill pågående särlokalisering av denna verkstad och överförande av mätutrustningarna lill myndighet inora flygvapnet. För all underhållsverksamheten skall kunna fullföljas Icrävs anskaffning av erforderlig utmstning som nu kostnadsberäknats till 1,8 milj. kr., varav 800 000 kr. behövs under budgetåret 1971/72.
Reinvesteringar i utrustningar
Beräknade kostnader för erforderliga reinvesteringar i utrustningar uppgår för verkstädernas del lill 2,7 milj. kr. under budgetåret 1971/72.
Oförutsett
För täckande av underhåUsverkstädernas oförutsedda behov under budgetåret 1971/72 behövs 500 000 kr.
Under rubriken Underhållsverksläderna äskas alltså sammatUagt (0,4 -f 2,4 -fl + 0,2 + 0,6 + 0,7 + 0,2 + 0,3 + 0,8 + 2,7 + 0,5) 9,8 milj. kr.
Civila produkter
För innevarande år har för fabriksverken beräknats elt belopp av 5 milj. kr. under rubrUcen CivUa produkter. Dessa medel har gjort det möjligt för verket atl samla upp och föra vidare idéer och uppslag saml atl förvärva kunskap och erfarenheter.
Verket bedömer del som nödvändigt all dessa aktiviteter pågår i samma takt som tidigare. Inle minst har intensifierade samarbels-behov, även på det internationella planet, ställt krav på snabba insatser av förhållandevis obundna resurser. Med hänsyn härtill äskar verket för detta ändamål 5 mUj. kr. för budgetåret 1971/72.
Överskottsförsäljningen
Sundsvalls filial
För fullföljande av redan beslutad försäljningsfilial i Sundsvall, ursprungligen kostnadsberäknad lill 2,2 milj. kr., nu indexmässigl uppräknad lill 2,4 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. beviljats för innevarande budgetår, behövs resterande 900 000 kr. budgetåret 1971/72.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1971/72
För budgetåret 1971/72 räknar fabriksverken alltså med en medelsförbrukning av 53,8 milj. kr. Sedan detta belopp på sedvanligt sätt ökats med 10 "/o för konjunkturreserv samt därefter avdrag gjorts med 9 milj. kr. motsvarande den vid budgetårets ingång beräknade behållningen, uppgår anslagsbehovet för nästa budgetår till 50,2 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 134
Detta innebär en minskning av anslaget med 4 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Departementschefen
Vid förenade fabriksverken har den externa faktureringen under verksamhetsåret 1969/70 uppgått till 454,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 33,2 milj. kr. sedan föregående verksamhetsår.
Det redovisade ekonomiska resultatet av fabriksverkens verksamhet var praktiskt taget delsamma för verksamhetsåret 1969/70 som för året dessförinnan. Brultovinsten före avskrivningar och inleverans av överskott utgjorde 36 mUj. kr. (35,3 milj. kr. föregående år). Genom all brultovinsten är i del närmaste oförändrad i förhåUande tUl föregående år, samtidigt som såväl avskrivningsbehov som försäkringskiav stigit, indikerar årets resultat en viss lönsamhetsförsämring. Del bör i delta sammanhang uppmärksammas att fabriksverken har väsentiigt högre lönebikostnader än jämförliga privatägda industriförelag. Framför allt gäUer detta pensionskostnaderna. Av vinsten har 14,1 milj. kr. i form av avskrivningsmedel och 15,4 milj. kr. såsom ränta på kapitalet i fabriksverkens fond inlevererats till statsverket. Fondens kapital utgjorde vid budgetårets slut 270,3 milj. kr., en ökning med 23,9 mUj. kr. under året.
Orderingången liU fabriksverken minskade under verksamhetsåret 1969/70. Den uppgick tiU 366,7 nulj. kr., vilket är ca 34 milj. kr. mindre än föregående år. Minskningen beror bl. a. på begränsning i beställningarna från försvaret saml svårigheter att erhålla kvalificerad arbetskraft. Det är framför allt vid underhållsverkstäderna som orderingången gick ned lUl viss del på grund av bristande kapacitet. Värdet av orderstocken vid utgången av del senaste verksamhetsåret uppgick vid de nytillverkande fabrikerna tUl ca 350 milj. kr. och vid underhåUsverkslä-derna liU ca 175 milj. kr.
Gevärsfaktoriet flyttade sin verksamhet tUl nya verkstadslokaler 1968/ 69. Dessa lokaler dimensionerades för en större verksamhet än vad de svenska försvarsbeställningarna och den av statsmakterna begränsade exporten sedermera gav utrymme för. På grund härav har gevärsfaktoriet lämnat betydande underskott.
Stora ansträngningar görs för atl lösa detta problem. Gevärsfaktoriet har under förra verksamhetsåret omorganiserats. Rationaliseringsåtgärderna i samband därmed fortsätter under innevarande verksamhetsår. I stmkturrationaliserande syfte har fabriksverken förvärvat den vid Husqvarna Vapenfabriks AB bedrivna vapenrörelsen (prop. 1970: 105, SU 111, rskr 289). Denna omfattar automalkarbiner och jaktvapen och beräknas ge sysselsättning åt ett hundratal personer vid gevärsfaktoriet saml iimebära ell bättre utnyttjande av faktoriets resurser. Tillverkning av styrspindlar har tagits upp och ett långlidsavtal har träffals med
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 135
SAAB om leveranser. Även annan civil mekanisk tillverkning har lUlförls gevärsfaktoriet.
Även verksamheten vid torpedverkstaden i Motala visade en förlust under 1969/70. Detta berodde på de höga utvecklingskostnaderna för den nya torpedlypen och den hittills korta serietillverkningen. Orderingången är emellertid tiUfredsstäUande, varför underskottet innevarande verksamhetsår torde kunna begränsas avsevärt för alt senare vändas till överskott.
De ammunitionslillverkande fabrikerna Vanäsverken, Zakrisdalsverken, Vingåkersverken och Gällöverken uppvisade sammantagna en vinst. Förluster har emellertid uppstått vid Zakrisdalsverken och Vingåkersverken. Orsaken härtill är bl. a. all nya produkter införts vid dessa båda enheter, vUka medfört stora startkoslriader. Därtill är produktionen alltför splittrad. Åtgärder har vidtagits för alt förändra dessa förhåUanden. Samtliga ammunitionslUlverkande enheter har ställts under en gemensam ledning och en strukturrationalisering skall genomföras.
Åkers Krulbmk visade lönsamhet som dock är ganska begränsad. Krutbruket är utsatt för hård konkurrens på sina produkter på gmnd av en allmän överkapacitet på krutområdet. Kruttillverkningen har kompletterats med vissa produkter på kemisk-tekniska och läkemedelsområdet. Visst strukturerings- och ralionaliseringsarbete pågår.
Verkstäderna i Arboga och Malmsläll hade under året en god lönsamhet på grund av tillfredsställande orderingång. Resultatet av överskollsförsäljningen måste betraktas som tillfredsställande. Beklädnads-verkstaden i Karlskrona, som numera i stor utsträckning lUlverkar sjukhuspersedlar, har haft så stor orderingång all fabriksverken nödgats utöka kapaciteten genom alt driva en konfektionsrörelse i Ängelholm. Däremot har för Ivällerirörelsen en viss tillbakagång noterats efter en tidigare gynnsam utveckling.
Del av fabriksverken bildade verklygsmaskinföretagel SMT Machine Company AB såldes under verksamhetsåret 1969/70 lill Statsföretag AB.
Antalet anställda vid fabriksverken, omräknat till heltidsanställda, uppgick under verksamhetsåret 1969/70 till 6 787 personer. Löneutbetalningarna under året utgjorde 201,5 milj. kr. Verkets pensionskostnader under året uppgick lUl 27,2 raUj. kr.
Som framgår av vad jag anfört har fabriksverken under de senaste åren haft att brottas med stora svårigheter på grund av överkapacitet inom vissa områden på den militära tillverknings-sidan. Den ökade satsningen på civila produkter har inte kunnat ge tillräcklig kompensation. En del produktgrupper och produktionsenheter är fortfarande olönsamma trots ett intensivt ralionaliseringsarbete. De närmaste åren kan förväntas innebära lönsamhetsproblem för fabriksverken. Verket har dock hittills förmått atl till statsverket inleve-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 136
rera avskrivningsmedel utöver gäUande regler och faststäUd ränta på kapitalel i fabriksverkens fond.
Rationaliserings- och struktureringssträvandena fortsätter inom fabriksverken och dessutom pågår arbete med atl fastiägga lång-lidsplaner för de olika verksamhetsområdena. Vidare har affärsverksdelegationen nyligen tiUsatt en uttedning för alt få fram konkreta förslag tUl en mer specificerad verksamhetsinriktning för fabriksverken.
Fabriksverken har för nästa budgetår framlagt ett investeringsprogram på 53,8 mUj. kr. Detta är 1 milj. kr. mer än den investeringsram som godkänts för innevarande budgetår.
Av de begärda investeringsmedlen behövs 25,1 milj. kr. för att fullfölja redan fattade beslut. Den övervägande delen av dessa investeringar hänför sig till Ivällerirörelsen. För utbyggnaden av Ivätleriet i Karlskrona behövs 7,3 mUj. kr. och för fortsalt arbete med del nya tvätleriet i Norrköping 11,9 milj. kr. De båda anläggningarna beräknas bli tagna i bruk i början av år 1972. För alt färdigställa anläggningen för kemisk tvätt av mUitära persedlar i Hagfors samt skoreparalionsverkstaden i Långsele behövs ytterligare resp. 1,7 mUj. kr. och 500 000 kr. Vid de ammunitionslUlverkande fabrikerna behöver byggnader för pyroteknisk tillverkning vid Zakrisdalsverken färdigställas för en kostnad av 200 000 kr. saml arbeten med skyddsrum m. m. vid Vanäsverken fortsättas lUl en kostnad av 700 000 kr. nästa budgetår. Vid underhåUsverkstäderna behövs 1,9 milj. kr. för alt fullfölja tidigare medgivna utbyggnader och moderniseringar och för anskaffning av ytterligare fordon för mobilt teleunderhåll. Slutligen behövs 900 000 kr. till byggnaden för överskotts-försäljningens filial i Sundsvall. Jag har ingenting all erinra mol dessa investeringar och beräknar alltså 25,1 milj. kr. härför under nästa budgetår.
Även investeringarna för underhållsverksladen i Östersund är ell fullföljande av tidigare fattade beslut (prop. 1963: 114, SU 135, rskr 87). En fUialverkstad tUl centrala verkstaden i Arboga som skapar sysselsättning för ca 100 personer har under året etablerats i Östersund. TiU verkstaden har förlagts underhåll av markelektroma-teriel och basmaleriel. Vidare bedrivs där radiolänkmonlage och teknisk konsultverksamhet. FUialens verksamhet bedrivs i förhyrda lokaler i avvaktan på en planerad nybyggnad. Denna har kostnadsberäknats tiU 11,5 milj. kr., vari ingår de 800 000 kr. för projektering som anvisats för innevarande budgetår. Under nästa budgetår behövs 2,4 milj. kr. lill investeringar. Jag har ingenting all erinra häremot.
Eftersom ifrågavarande verkstad är belägen inom det i kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolitiskt stöd angivna inre stöd-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 137
området och verkstaden kommer att drivas i konkurrens med andra företag, har fabriksverken hemställt om alt en avskrivning skall ske genom bidrag över driftbudgeten tiU byggkostnaderna med samma andel som i motsvarande fall utgår i form av lokaliseringsbidrag till andra förelag. För nästa budgetår begär fabriksverken 1,4 milj. kr. för ändamålet. Jag är inte nu beredd att ta ställning till denna fråga.
Jag vill i detta sammanhang ta upp en annan avskrivningsfråga som aktualiserats av fabriksverken. En anläggning för slörlning av ammunition har uppförts i Vingåker och logs i drift i början av år 1969. Genom de säkerhetskrav som ställdes på fabriksverken blev byggkostnaderna för anläggningen höga. Detta har medfört atl fabriksverken måste la ut väsentligt högre priser för denna verksamhet än andra förelag, för vilka inle samma säkerhetskrav har ställts. Fabriksverken föreslår därför all anläggningen helt avskrivs genom ett anslag av 5,2 milj. kr. över driftbudgeten. Denna framställning anser jag mig dock inle kunna biträda.
Fabriksverken avser all centralisera viss mUilär vattenlvätl lill tvätleriet i Ödeshög, som fabriksverken f. n. arrenderar av Östergötlands läns landsting. Fabriksverkens förslag all staten skall inköpa tvätleriet samt göra vissa ombyggnader och ersätta maskinutrustningen anser jag vara en riklig åtgärd, men då förutsättningar finns atl under ytterligare elt år arrendera tvätleriet av landstinget, är jag inle beredd all nu tillstyrka atl medel anvisas för ändamålet.
För ett antal smärre investeringar vid de ammunitionslillverkande fabrikerna och vid underhållsverkstäderna har fabriksverken begärt saramanlagt 4,8 milj. kr. För dessa ändamål anser jag mig kunna tillstyrka 3,3 milj. kr.
Till ersältningsinvesteringar vid Ivätterier, fabriker och verkstäder begär fabriksverken sammanlagt 13 milj. kr., vilket beräknas motsvara fabriksverkens avskrivningar. Jag tUlstyrker beloppet.
Sedan budgetåret 1968/69 har fabriksverken beviljats medel för ökad civil tillverkning. En del av dessa medel har tagils i anspråk för atl i samarbete med andra förelag utveckla nya produkter. Sålunda träffade fabriksverken i februari 1968 en överenskommelse om utvecklingssamarbete med ett antal förelag inom bl. a. verkstadsbranschen. Samarbetet sker inom ramen för ell kommanditbolag, Innovations AB Projeclion KB, som är ell gemensamt organ för uppsamling, produktion och värdering av idéer och projekt saml för prövning av tekniska och kommersiella förutsättningar för sådana projekt. Vidare har fabriksverken i juni 1968 träffat avtal med Kockums Mekaniska Verkstads AB och Husqvarna Vapenfabriks AB om samarbete inom ramen för KB United Stirling (Sweden) AB & Co i syfte all vidareutveckla den s. k. Stirlingmotorn som utvecklats av Philipskon-
6 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 138
cernens huvudföretag i Nederländerna. Licensräll har förvärvals av kommanditbolaget och utvecklingsarbetet pågår vid verkstaden i Malmslätt. Fabriksverkens engagemang i de båda här nämnda koramandil-bolagen har tidigare nämnts i prop. 1969: 110 (s. 89).
Fabriksverken har år 1970 ingått nya samarbetsavtal med andra företag. Sålunda har fabriksverken ingått som delägare i del i Förenta staterna bildade Swedish Induslrial Development Corp. vars syfte är alt få kontakt med den amerikanska marknaden. Fabriksverken är även delägare i Swedevelop Hospital Equipmenl AB tUlsammans med ett 30-tal andra företag. Delägarna har del gemensamt atl de saluför produkter av olika slag avsedda för sjukhusen. Vidare har fabriksverken, Kockums Mekaniska Verkstads AB och ett par uppfinnare ingått samarbete i KB Food Control AB & Co, som har till uppgift all vidareutveckla en uppfinning som avser ett sätt alt kontrollera djupfrysta livsmedel. Produktionen av kontroll-medlet skall ske inom fabriksverken och beräknas kunna påbörjas hösten 1971. Slutiigen bör här också nämnas det av fabriksverken helägda Trivab Konfektions AB, som bildades för atl administrativt handha tillverkningen av sjukhuspersedlar i Ängelholra.
För nästa budgetår har fabriksverken begärt 5 milj. kr. för ytterligare satsning på civila produkter. Då möjligheten lill en saraordning av utvecklingsverksamheten inom den statsägda företagsgruppen ökat sedan tillkomsten av Statsföretag AB anser jag att beloppet för nästa budgetår kan begränsas till 3 milj. kr. Inom ramen för detta belopp har medel inte beräknats för förvärv av företag, aktier eller andra andelar i förelag.
Fabriksverken har begärt 1,5 milj. kr. lill oförutsedda utgifter. Med hänsyn tUl all det totala anslaget till fabriksverken regelmässigt räknas upp med 10 »/o anser jag atl oförutsedda utgifler bör inrymmas häri. Jag anser mig därför inte kunna tillstyrka särskUda medel för ändamålet.
Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkens investeringar i stort kommer atl fördela sig på olika ändamål under nästa budgetår. Sammanställningen visar också utfallet 1969/70 och den beräknade medelsförbrukningen 1970/71 (i milj. kr.).
|
|
1969/70 |
1970/71 |
1971 |
/72 |
|
|
Utfall |
Beräknat |
Verket |
Dep. chefen |
|
Tvätterierna |
14,3 |
29,4 |
28,7 |
26,2 |
|
Nytillverkande fabriker |
9,1 |
7,7 |
9,4 |
8,0 |
|
Underhällsverkstäder |
6,3 |
9,2 |
9,8 |
8,7 |
|
Civila produkter |
4,0 |
5,0 |
5,0 |
3,0 |
|
Överskottsförsäljning |
— |
1,5 |
0,9 |
0,9 |
|
|
33,7 |
52,8 |
53,8 |
46,8 |
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 139
Anslagsbeloppet för budgetåret 1971/72 bör på sedvanligt sätt beräknas med en marginal om 10 o/o utöver investeringsramen för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen. Med hänsyn härtiU och tUl den beräknade behållningen av 9 milj. kr. under anslaget vid utgången av innevarande budgetår förordar jag ell anslag av (46,8 + 4,7 — 9,0) 42,5 milj. kr.
Med hänvisning liU del anförda hemstäUer jag, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
att till Byggnader och utrustning för budgetåret 1971/72 under fabriksverkens fond anvisa ett investeringsanslag av 42 500 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 140
F. STATENS VATTENFALLSVERK
Statens vallenfallsverk handhar statens kraftverksrörelse och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verkar för en rationell elkraft-försörjning inom riket. Verket utför anläggningar och byggnader som fordras för verksamheten, över investeringsanslagel lill kraftstationer m. m. besteids verkels utgifter dels genom inkomstmedel, dels genom medel som i övrigt stäUs lUl verkels förfogande.
Av balansräkningen per den 30 juni 1970 för statens vattenfallsverks fond framgår alt verkels tillgångar uppgår tUl sammaidagl 8 789 milj. kr., varav 8 308 mUj. kr. belöper på naturtUlgångar och anläggningar, 122 mUj. kr. på inventarier och förråd samt återstoden på poster av finansiell natur. Kapilallillgången, inklusive balanserade överskottsmedel, uppgår tUl 5 211 milj. kr.
Verkels totala inkomster ökade under budgetåret 1969/70 med 89 mUj. kr i förhållande till föregående budgetår och uppgick totalt till 1 203 mUj. kr. Efter avskrivningar kvarstod ett överskott på rörelsen om 278 milj. kr., vilket motsvarar 5,6 o/o av del i medeltal disponerade kapitalet. Det försämrade rörelseresultatet hänger samman med all avsevärda kraftinköp och ökad drift av värmekraftverk under de senaste torråren fördyrat kraftproduktionen.
I. F: 1. Kraftstationer m. m.
1969/70 Utgift 579 909 000 Behållning 55 308 000
1970/71 Anslag 670 000 000 1971/72 Förslag 975 000 000
Statens vattenfallsverk
Kraftförsörjningen
I sin anslagsframställning för budgetåret 1971/72 lämnar statens val-lenfaUsverk en utförlig redovisning av kraflförsörjningen i Sverige. För en mera detaljerad redovisning hänvisas tUl anslagsframställningen. Sammanfattningsvis var utvecklingen under budgetåret 1969/70 följande.
Under nämnda budgetår uppgick nederbörden i hela landet liU endast 87 o/o av normalvärdet. Delta innebar all nederbördssilualionen för andra året i följd var mycket ogynnsam för landets kraftproduktion. I januari 1970 konstaterade centrala driftledningen (CDL), atl del förelåg betydande risk för energibrist fram lill vårfloden även om värmekraftproduktionen och importmöjUghelerna utnyttjades maximall. Den
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 141
sannolika bristen uppskattades lill ca 1 000 GWh. I denna situation uppmanades samtliga konsumenter lill frivUlig begränsning av elförbrukningen. Samtidigt vidtogs förberedelser för ransoneringsåtgärder. En lag (1970: 37) om reglering av förbrukning av elektrisk kraft, som antogs av riksdagen den 11 mars 1970 (prop. 33, 2LU 11, rskr 86), ledde tUl en temporär begränsning av industrins elförbrukning och av användning av elkraft för vissa andra ändamål. Vidare antogs en lag (1970: 59) om tillfällig vallenreglering under år 1970 (prop. 48, 3LU 26, rskr 95), som tillät extra avsänkningar av vissa vattenmagasin. Ransoneringsbestämmelserna upphörde den 14 aprU. Besparingsåtgärderna beräknas ha begränsat elförbrukningen med ca 1000 GWh, varav ca 80 "/o genom frivUligl sparande.
Trots tiUkomsten av nya vallenkraftresurser om sammanlagt 800 GWh muiskade den totala produktionen av vattenkraft med ca 3 200 GWh lUl 39 600 GWh. Vattenkraflproduktionen beräknas under budgetåret 1969/70 sålunda ha uppgått till endast 770/0 av ell medelårs produktion. Samtidigt ökade värmekraften genom tillkomsten av nya produktionsenheter med nära 7 600 GWh tUl 19 700 GWh. Importen, som uppgick tUl ca 5 500 GWh, låg kvar på en onormalt hög nivå, men var ändå något lägre än budgetåret 1968/69. Importen bestod huvudsakligen av värmekraft från Danmark. Den totala kraftlUlgången uppgick därmed till 64 800 GWh.
Den totala elkonsumtionen under budgetåret 1969/70, exklusive export och förbrukning i elpannor, utgjorde ca 62 700 GWh, vilket innebär en ökning med 6,3 0/0 i förhållande till budgetåret 1968/69.
Vatlenfallsverkets fasta leveranser ökade med ca 3 300 GWh lill 28 800 GWh, vUkel täckte 45,4 0/0 av landets elkonsumtion. Motsvarande marknadsandel under budgetåret 1968/69 var 46,10/0.
CDL har i april 1970 lagt fram en prognos över elkonsuratio-nen i Sverige under 1970-talel. Förbrukningen av elenergi inklusive överföringsförluster beräknas enligt denna bli 66,6 TWh under kalenderåret 1970, 100 TWh under 1975 och 145 TWh under 1980. Detta motsvarar en årlig tillväxt med 8,1 0/0. För industrin beräknas konsumtionen öka med 6 0/0 per år och för samfärdseln med 2 0/0. Den kraftigaste ökningen härrör från konsumentgruppen hushåll, jordbruk saml offentlig och enskUd serviceverksamhet (detaljförbrukning). Elförbrukningen inom deima gmpp väntas år 1980 ha uppnått samma nivå som induslriförbmkningen. Ökningslakten för gruppen uppgår lUl 12 0/0 per år fram lill 1975 och därefter tiU 10 0/0. Prognosen förutsätter alt nära en fjärdedel av samtliga lägenheter skall vara elektriskt uppvärmda år 1980 och svara för 13 «/d av den totala elkonsumtionen.
CDL:s prognos omfattar också en effeklprognos. Enligt denna beräk-
'■ GWh (gigawattimme) = 1 milj. kilowattimmar ' TWh (lerawattimme) = 1 000 gigawattimmar
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 142
nas det totala utnyttjandet av produklionsanläggningarna sjunka från nuvarande 5 500 tunmar lUl 5 200 ä 5 400 lunmar år 1980. Effektbehovet väntas därför växa snabbare än energiförbrukningen eller från ca 12 000 MWi år 1970 tiU 27 000 å 28 000 MW om tio år.
Under våren 1970 har även den väntade utvecklingen av vattenfallsverkets fasta kraftavsällning under den närmaste tioårsperioden setts över. De större industriabonnenlerna, kräftförelagen och stadselverken har härvid ägnats specieUt intresse. I övrigt har CDL-prognosen tjänat som aUmän bakgrund för bedömningarna.
TUlväxttakten inom del statliga kraftsystemet väntas bli något högre än den genomsnittliga förbmkningsökningen i hela landet. Detta förklaras bl. a. av att kraftleveranserna tUl de expansiva områdena kring Stockholm och Göteborg ingår i vattenfaUsverkets försäljning. Inklusive tillägg för oförutsett och förluster har beräkningarna lett lill en total prognos för kalenderåret 1974 om 38 800 GWh och för 1980 om 64 000 GWh. Detta motsvarar en årUg ökning av försäljningen av fast kraft med 8,1 o/o under perioden 1969-—1974 och med 8,7 Vo 1974— 1980. Jämfört med 1969 års prognos är nivån för år 1974 höjd med 1 400 GWh och för år 1979 med 1 500 GWh. Bettäffande den totala belastningens tillväxttakt innebär den nya prognosen ingen nämnvärd förändring.
Leveranssäkerhet
Under 1970-talel kommer förbrukningstUlväxten lUl stor del atl täckas av nya atomkraflaggregal. Erfarenheterna visar enUgt vattenfalls-verket all konstruktionen av nya, stora värmekraftaggregat innebär sådana svårigheter, all man bör räkna med låg driftsäkerhet under de första åren och risk för förseningar av idrifllagningslidpunklerna såsom ofta varit fallet med alomkraftanläggningar utomlands. Den besvärliga vatlenkraftsitualionen under driflårel 1969/70 har kommenterats i det föregående. Mot denna bakgrund har vattenfallsverket funnit det vara motiverat atl se över hittills tillämpade krav på effekt- och energibalans i det statliga kraftsystemet. •
Översynen har visat att det med hänsyn tUl variationerna i vallen-krafttillgången saml osäkerheten i värmekraflens tillgänglighet och i belastningsprognosen finns anledning atl skärpa kravet på energibalans så all den mest sannolika kraftförbrukningen skaU kunna tiUgodoses vid sanrnia vatlenkrafttiUgång som under budgetåret 1969/70 (tidigare 1947/48) och vid genomsnittlig tUlgänglighet för värmekraflen. Skärpningen redovisas härigenom som en neddragning av vallenkraft-tiUgången, men bakom detta ligger även ett hänsynslagande till risken för mer omfattande värmekrafthaverier och avvikelser från belastningsprognosen.
1 MW (raegavatt) = 1 000 kilowatt
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
143
Tillkomsten av stora atomkraftaggregat med befarad låg driftsäkerhet under de första åren medför ell ökat krav på reserveffekl för all oförändrad leveranssäkerhet skall kunna upprätthållas. Den installerade maskineffeklen beräknas under dessa första år behöva överstiga den högsta sannolika timbelaslningen med ca 25 o/p.
Utbyggnadsprogram
Vattenfallsverket föreslår följande program för kraftutbyggnaden.
|
Utbyggnadsobjekt |
Älv/föriäggningsort |
Planerad idrifttagning budgetår |
|
Tidigare beslutade |
|
|
|
Parki |
Lilla Lule älv |
1970/71 |
|
Letsi, aggregat 3 |
Lilla Lule älv |
1970/71 |
|
Vietas |
Luleälven |
1971/72 |
|
Boden |
Luleälven |
1971/72 |
|
Gasturbiner, 2 st |
Norrköping |
1971/72 |
|
Gasturbin |
Hallstavik |
1971/72 |
|
Gasturbin |
Lahall |
1971/72 |
|
Kraftvärme |
Norrköping |
1972/73 |
|
Bastusel |
Skellefteälven |
1972/73 |
|
Atomkraft |
Ringhals, aggregat 1 |
1973/74 |
|
Akkats |
Lilla Lule älv |
1973/74 |
|
Nämforsen, aggregat 3 |
Ångermanälven |
1973/74 |
|
Kraftvärme |
Uppsala |
1973/74 |
|
Atomkraft |
Ringhals, aggregat 2 |
1974/75 |
|
Atomkraft |
Forsmark, aggregat 1 |
1977/78 |
|
Nu föreslagna och förutsatta |
|
|
|
Gasturbin |
Hallstavik |
1971/72 |
|
Gasturbin |
Lahall |
1971/72 |
|
Gasturbin |
Göteborg |
1971/72 |
|
Oljekondens (ombyggnad) |
Marviken |
1973/74 |
|
Vittjärv |
Luleälven |
1974/75 |
|
Rebnisluspen |
Skellefteälven |
1974/75 |
|
Porius (ombyggnad) |
Luleälven |
1975/76 |
|
Oljekondens |
Marviken |
1975/76 |
|
Ritsem |
Luleälven |
1976/77 |
Under budgetåret 1969/70 togs vallenkraftstationen Gejmån i drift och färdigställdes del fjärde värmekraftaggregatet i Slenungsund.
Programmet innebär att Marvikens atomkraflslation utgår och ersätts med en oljeeldad kondenskraftstalion. Forsmark i norra Uppland avses bli förläggningsort för del atomkraflverk som enligt tidigare planer skulle placeras i Trosa. Ytterligare tre gaslurbinaggregat med en sammanlagd effekt om ca 200 MW är nödvändiga för alt snabbi erhålla erforderiigt krafttUlskolt. Kraftstationerna Vittjärv i Luleälven och Rebnisluspen i Skellefteälven är nyinvenlerade ulbyggnadsobjekl som föreslås i syfte att skapa nya sysselsällningstUlfällen i övre Norrland. Valtenkraftprojekten Porjus och Ritsem i Luleälven ingår båda i verkets ordinarie ulbyggnadsprogram och skall ge ell kraflillskoll om samman-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 144
lagt 450 MW. De produktionsresurser som därutöver erfordras, bör enligt verkets mening skapas genom utbyggnad av 500 MW oljeeldad kondenskrafl, preluninärt förlagd tUl Marviken.
Verket redovisar en energibalans och en effektbalans 1. o. m. budgetåret 1977/78. Med det föreslagna programmet kan den förutsedda förbrukningen tiUgodoses vid exceptionella lorrårsförhållanden fr. o. m. budgetåret 1975/76. Effektbehovet beräknas bli tUlfredsstäUande tillgodosett t. o. m. budgetåret 1975/76, dock med undanlag för budgetåret 1974/75, då effektreserven väntas uppgå lill 22,2 o/o mot erforderliga 25 o/o. Balansbristen avser verket täcka genom kraflinköp.
Medelsförbrukning
Beträffande medelsförbrukningen redovisar vattenfallsverket i sammandrag följande.
Den anvisade investeringsramen för budgetåret 1969/70 var 580 milj. kr. Medelsförbrulmingen uppgick tUl delta belopp.
För budgetåret 1970/71 är ramen fastställd till 665 mUj. kr. Enligt föreliggande beräkningar erfordras ytterligare anslagsmedel för atl genomföra verkels nu redovisade investeringsprogram. Orsakerna härtill är i korthet följande.
De tre nya gasturbinerna förutsätts bli tagna i drift omkring årsskiftet 1971/72. Detta ökar medelsbehovel med 50 milj. kr. redan under innevarande budgetår. Den föreslagna ombyggnaden av Marvikens atomkraftverk kräver vidare ett begynnelseanslag om 8 mUj. kr. Kostnaderna för Ringhals atomkraflverk omräknade lUl 1970 års pris- och kostnadsnivå uppgår lUl 1 230 milj. kr. mol 1 050 milj. kr. enligt tidigare beräkning. Av den totala ökningen om 180 raUj. kr. utgör ca 90 milj. kr. fördyring på grund av indexbundna prisökningar i upphandlingsavtalen. Under innevarande budgetår erfordras därför ytterligare ca 40 milj. kr. för erlagda och beräknade utbetalnuigar. Efter vissa omdisponeringar inom den anvisade investeringsramen uppgår det ökade medelsbehovel för innevarande budgetår tiU sammanlagt 85 milj. kr. (jft prop. 1970: 165 s. 74).
För budgetåret 1971/72 beräknas medelsförbrukningen öka med ytterligare 100 mUj. kr. tUl 850 milj. kr. Av den totala ökningen om 185 milj. kr. hänför sig ca 75 milj. kr. tiU inträffade pris- och koslnadsstegringar medan återstoden är en följd av föreslagna förstärkningar av produktionsresurserna. Medelsförbrukningen redovisas i följande sammanställning (i milj. kr.).
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
145
|
|
VerkUg medels- |
Beräknad |
medelsför- |
|
|
förbrukning |
brukning |
|
|
|
1969/70 |
1970/71' |
1971/72 |
|
Vattenkraftstationer |
76,6 |
104,6 |
108,3 |
|
Värmekraftstationer utom Marvikens |
|
|
|
|
atomkraftverk |
245,7 |
377,6 |
445,5 |
|
Regleringar |
26,3 |
36,2 |
28.4 |
|
Distributionsanläggningar |
192,9 |
210,0 |
240,0 |
|
Kanalanläggningar |
— |
— |
6,0 |
|
Övriga ändamål |
17,3 |
20,2 |
21,8 |
|
|
558,8 |
748,6 |
850,0 |
|
Marvikens atomkraftverk |
21,1 |
1,4 |
— |
|
|
579,9 |
750,0 |
850,0 |
Ny beräkning.
För vattenkraftstationer redovisar vattenfallsverket följande investeringsprogram (i 1 OOO-tal kr.).
|
|
Totalkostnad |
Faktisk ut- |
Beräknad |
utgift |
|
|
beräknad |
gift t. 0. m. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
1970 |
30.6.1970 |
1970/71 |
1971/72 |
|
/. Företag påbörjade före |
|
|
|
|
|
1.7.1970 |
|
|
|
|
|
Vietas kraftstation |
215 000 |
151 200 |
40 700 |
17 500 |
|
Letsi kraftstation, ag- |
|
|
|
|
|
gregat 3 |
20 000 |
12 600 |
7 300 |
100 |
|
Parki kraftstation |
15 000 |
14 200 |
—500 |
900 |
|
Bodens kraftstation |
90 000 |
45 200 |
20 300 |
17 400 |
|
Akkats kraftstation |
87 000 |
4 200 |
21200 |
18 800 |
|
Nämforsens kraftsta- |
|
|
|
|
|
tion, aggregat 3 |
35 000 |
700 |
7 400 |
7 400 |
|
Efterarbeten och ska- |
|
|
|
|
|
deregleringar för |
|
|
|
|
|
idrifttagna kraftsta- |
|
|
|
|
|
tioner |
|
|
7 000 |
1400 |
|
KapitaUnsatser för er- |
|
|
|
|
|
sättningskraft m. m. |
|
|
1200 |
2 000 |
|
Kapitaltillskott till Bas- |
|
|
|
|
|
tusels Kraft AB |
|
|
104 600 |
7 200 72 700 |
|
//. Företag avsedda att på- |
|
|
|
|
|
börjas budgetåret |
|
|
|
|
|
1971j72 |
|
|
|
|
|
Porjus kraftstation. |
|
|
|
|
|
ombyggnad |
90 000 |
— |
— |
15 000 |
|
Vittiärvs kraftstation |
65 000 |
—. |
— |
18 200 |
|
Rebnisluspens kraft- |
|
|
|
|
|
station |
26 000 |
— |
— |
1400 |
|
Ritsems kraftstation |
90 000 |
— |
— |
1000 |
104 600
35 600 108 300
6t Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 15
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 146
Redogörelse för Vietas kraftstation har lämnats i prop. 1965: 1 (bU. 12 s. 189) och prop. 1967: 1 (bil. 12 s. 151). Stationens två aggregat beräknas bli tagna i drift under resp. sommaren och senare delen av 1971, vUkel innebär viss tidigareläggning. Redogörelse för Letsi kraftstations utbyggnad med elt tredje aggregat har lämnats i prop. 1968: 1 (bU. 9 s. 128). Aggregatet beräknas kunna tas i drift under senare delen av 1970. Redogörelse för Parki kraftstation med Skalkas reglering har lämnats i prop. 1967: 1 (bil. 12 s. 152). Kraftstation och reglering beräknas kunna tas i drift under senare delen av år 1970. Redogörelse för Bodens kraftstation har lämnats i prop. 1967: 1 (bU. 12 s. 152). Anläggningskostnaden beräknas nu rainska från tidigare angivna 95 milj. kr. tUl 90 milj. kr. Stationen beräknas kunna las i drift under senare delen av 1971. Redogörelse för Akkats kraftstation har lämnats i prop. 1969: 1 (bU. 15 s. 89). Anläggningskostnaden beräknas nu öka från tidigare angivna 82 milj. kr. till 87 milj. kr. Stationen beräknas kunna las i drift under hösten 1973. Redogörelse för Nämforsens kraftstations utbyggnad med ett tredje aggregat har lämnats i prop. 1969: 1 (bU. 15 s. 89). De egentiiga byggnadsarbetena påbörjas under 1970 och aggregatet beräknas kunna tas i drift hösten 1973.
Den första utbyggnaden av Porjus kraftstation skedde under 1910-talet. Anläggningen har härefter successivt byggts om och utökats och omfattar i dag 8 aggregat med en sararaanlagd effekt av 144 MW och en medelproduktion av ca 1 000 GWh/år. Dämningsgränsen är + 369,8 och den utnyltjningsbara magasinsvolymen 125 milj. m. Såväl dammar sora huvuddelen av maskinutrustningen är omoderna och starkt förslitna och i behov av genomgripande ombyggnad. Del nya utbyggnadsförslaget omfattar damm med utskovsparti, tubintag, maskinstalion med elt aggregat, avloppstunnel och avloppskanal. Härutöver bibehålls två aggregat jämte tiUopps- och avloppstunnlar i den gamla anläggningen. Dämningsgränsen kommer atl höjas lill + 372,0. Stationen planeras och förbereds för utökning med ytterligare ett aggregat i ell senare skede. Bruttofallhöjden koraraer atl bli ca 60 ra. Maxiraivattenföringen blir 550 ra/s, varav 450 ra/s i det nya aggregatet. Maxiraieffekten blir 290 MW och den genomsnittiiga energiproduktionen ca 1 300 GWh/år. Magasinsvolymen blir ca 580 milj. m. Anläggningskostnaden beräknas lUl 115 milj. kr. Damraen utgörs av en ny stenfyllnadsdamm omedelbart nedströms den nuvarande försedd med utskov. Den nya kraftstationen blir av underjordslyp. Avloppet utgörs av en ca 550 m lång tunnel och en ca 1 350 ra lång kanal. Byggnadsarbetena avses bli påbörjade under sommaren 1971 och anläggningen beräknas kunna las i drift under år 1975.
Viltjärvs kraftstation skall utnyttja den fallslräcka i Lule älv som ligger mellan Laxede och Bodens kraftstationer. Utbyggnadsförslaget omfattar jorddamm med utskovsparti och kraftstation av
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 147
ovanjordstyp, försedd med tre rörlurbinaggregat. Bruttofallhöjden blir 6,5 m, maxiraieffekten 36 MW och den genomsnittliga produktionsförmågan 230 GWh/år. Anläggningskostnaden beräknas lill 65 milj. kr. Byggnadsarbetena avses bli påbörjade våren 1971 och stationen beräknas kunna las i drift hösten 1974.
Rebnisluspens kraftstation avses utnyttja en fallsträcka i ett biflöde till Skellefteälven mellan sjöarna Rebnisjaure och Hornavan. Kraftstationen, som fömtsatts utbyggd i samband med utförandet av Reb-nisjaures reglering, omfattar lUloppstunnel, maskinstalion och avlopp. Brullof allhöj den varierar mellan 73,5 och 90 m. Utbyggnadsvallenfö-ringen blir 35 m/s. Kraftstationen förses med ett aggregat som får en effekt av 26 MW och en genomsnittlig produktionsförmåga av 125 GWh/år. Anläggningskostnaden beräknas till 26 milj. kr. Till-loppstunneln utförs lutande och blir ca 3,7 km lång. Maskinstalionen, som blir av ovanjordslyp, placeras vid Hornavan öster om det naturliga utflödet från Rebnisjaure. Avloppet utgörs av en kort berglunnel och kanal. Byggnadsarbetena avses bli påbörjade sommaren 1972 och kraftstationen beräknas kunna tas i drift hösten 1974.
Påbörjandet av Viltjärvs och Rebnisluspens kraftstationer 1971/72 medför att friställningar åren 1970—1972 av personal vid vattenkraftutbyggnader i Norrland kan reduceras från ca 800 lUl ca 500 års-anställda.
Ritsems kraftstation med Sitasjaure—Autajaure reglering skall utnyttja den fallhöjd som erhåUs genom valtenöverledning från Auta-jaure tiU Suorvamagasinel. Utbyggnadsförslaget omfattar huvuddamm med anslutande överfallsdamm vid Aulajaures utlopp, spärrdamm vid Suorketjårro, sänkningslunnel vid Sitasjaures utlopp, lUloppstunnel, kraftstation och avloppstunnel.
Bmtlofallhöjden varierar mellan 150 och 173 ra vid utbyggnads-valtenföringen 300 m/s. Maximieffeklen blir 300 MW och den genomsnittliga energiproduktionen i kraftstationen 520 GWh/år. Genom regleringen av Sitasjaure—Aulajaure mellan + 603 och -f 613 erhålles en magasinsvolym av 820 milj. m, som även ger en ökning av energiproduktionen i nedanförliggande anläggningar med 30 GWh/år. Anläggningskostnaden beräknas till 140 milj. kr. Huvuddararaen vid Aulajaures utlopp utgörs av en ca 50 m hög stenfyllnadsdamm. I anslutning tUl denna byggs en ca 300 m lång överfallsdamm med krönhöjden vid dämningsgränsen -f 613. Härutöver erfordras något uppströms på vänster sida en större spärrdamm. Mellan Sitasjaure och Aulajaure utförs en ca 450 m lång sänkningstunnel. TUloppslunneln från Aulajaures sydvästsida blir ca 7 km lång. Kraftstationen, som blir av underjordstyp och förses med ell aggregat, förbinds med Suorva genom en ca 1,5 km lång avloppslunnel. Efter vissa förberedelsearbeten sommaren 1971 avses de egentiiga byggnadsarbetena
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
148
bli påbörjade våren 1972. Kraftstationen beräknas kunna tas i drift sommaren 1976.
De redovisade medelsbehoven för efterarbeten och skaderegleringar för kraftstationer som tagils i drift avser huvudsakligen Ajaure, Messaure, Seitevare, Porsi, Laxede och första utbyggnaden av Letsi. KapitaUnsatser för ersättningskraft m. m. avser huvudsakligen lån till Bergeforsens kraftaktiebolag för finansiering av bolagets regleringskostnader m. m. Redogörelse för Bastusels kraftaktiebolag, som bUdats tillsammans med Skellefteå stad, har lämnats i prop. 1968: 51 (s. 10). Byggnadsarbetena påbörjades våren 1969 och stationen beräknas bli lagen i drift hösten 1972.
För värmekraftstationer redovisar vatlenfaUsverket följande investeringsprogram (i 1 OOO-tal kr.).
|
|
Totalkostnad |
Faktisk ut- |
Beräknad |
utgift |
|
|
beräknad |
gift t. 0. m. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
1970 |
30.6.1970 |
1970/71 |
1971/72 |
|
7. Företag påbörjade före |
|
|
|
|
|
1.7.1970 |
|
|
|
|
|
Stenimgsunds kraft- |
|
|
|
|
|
station, aggregat 3 |
|
|
|
|
|
och 4 |
260 500 |
253 500 |
6 600 |
400 |
|
Marvikens kraftstation |
273 500 |
272 100 |
1400 |
_______ |
|
Ringhals kraftstation. |
|
|
|
|
|
aggregat 1 och 2 |
1 230 000 |
242 600 |
274 700 |
347 600 |
|
Gasturbinanläggningar: |
|
|
|
|
|
Hallstavik, aggregat |
|
|
|
|
|
1 och 2 |
41000 |
18 600 |
17 400 |
5 000 |
|
Norrköping, aggregat |
|
|
|
|
|
1 och 2 |
40 600 |
17 200 |
15 400 |
2 500 |
|
Lahall, aggregat |
|
|
|
|
|
1 och 2 |
47 000 |
3 700 |
30 900 |
12 400 |
|
Göteborg |
23 400 |
1 800 |
15100 |
6 500 |
|
Kapitaltillskott tUl |
|
|
|
|
|
Bråvallakraft AB |
|
— |
3 000 |
3 000 |
|
Fyriskraft AB |
|
~ |
1500 366 000 |
2 800 380 200 |
|
//. Företag som påbörjas |
|
|
|
|
|
1970/71 |
|
|
|
|
|
Forsmarks kraftstation |
610 000 |
— |
5 000 |
27 000 |
|
Marvikens kraftstation. |
|
|
|
|
|
ombyggnad |
49 000 |
~ |
8 000 13 000 |
10 300 37 300 |
|
///. Företag avsedda att |
|
|
|
|
|
påbörjas 1971172 |
|
|
|
|
|
Marvikens kraftstation. |
|
|
|
|
|
oljekondenskraft |
280 000 |
|
379 000 |
28 000 28 000 445 500 |
Redogörelse för Slenungsunds kraftstations tredje och fjärde aggregat har lämnats i prop. 1963: 1 (bU. 8 s. 383) och prop. 1966: 1 (bU. 12
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 149
s. 184). Aggregaten togs i drift budgetåret 1966/67 resp. 1969/70. Anläggningskostnaden väntas nu minska från tidigare angivna 263,5 milj. kr. lill 260,5 mUj. kr. Endast mindre efterarbeten återstår, delvis föranledda av maskinhaverier. Redogörelse för Marvikens kraftstation har lämnats i bl. a. prop. 1970:1 (bU. 15 s. 131) och prop. 1970:194. En nedläggning av atomkraflprojektel innebär atl de under förevarande anslag redovisade kostnaderna för anläggningen beräknas stanna vid 273,5 milj. kr. mot tidigare angivna 287 milj. kr. Ringhals kraftstations första aggregat har behandlats i prop. 1968: 1 (bU. 9 s. 131). Redogörelse för det andra aggregatet har lämnats i prop. 1968: 155 (bU. 4) och prop. 1969: 1 (bU. 15 s. 91). Anläggningskostnaderna beräknas nu öka från tidigare angivna 1 050 milj. kr. tiU 1 230 milj. kr. Kostnadsökningen hänför sig dels till indexbundna prisökningar i upphandlings-avtalen, dels lUl ofömtsedda grundläggningsförhållanden, teknisk bearbetning, skärpta säkerhetskrav m. m. Schaktnings- och sprängningsarbetena är i huvudsak färdiga. Uppförandel av reaklorbyggnad och övriga byggnader för del första aggregatet pågår. Aggregaten beräknas kunna tas i drift 1973 resp. 1974. Av de sju gasturbiner om tillsammans närmare 440 MW, som bedöms erforderliga för idrifttagning under 1971/72, har en behandlats i prop. 1968: 1 (bU. 9 s. 131) och tre i prop. 1970: 1 (bU. 15 s. 128), medan de övriga tre tagils upp i särskUd skrivelse den 23 mars 1970. Placeringsorter blir Hallstavik (två om vardera 61 MW), Norrköping (två om vardera 66 MW), Lahall (två om vardera 61 MW) samt Göteborg (en om 61 MW). Anläggningskostnaderna beräknas lill sammanlagt 152 mUj. kr. Anläggnings- och byggnadsarbetena har påbörjats i Hallstavik, Norrköping och Lahall. Redogörelse för Bråvallakraft aktiebolag, som bUdats tillsammans med Norrköpings stad, har lämnats i prop. 1968: 1 (bil. 9 s. 131). Ett kraftvärmeverk om 230 MW mstaUeras tiU hösten 1972. Redogörelse för Fyriskrafl aktiebolag, som bildats tillsammans med Uppsala stad, har lämnats i proposition 1970: 105 (s. 35). Elt kraftvärmeverk om ca 200 MW installeras lill hösten 1973.
I prop. 1970: 1 (bU. 15 s. 32) har redogörelse lämnats för en atom-kraftstation med föreslagen placering på Käfludden vid Trosa och med planerad idrifttagning år 1976 av ett första aggregat om 750 MW. Verkets förberedelsearbete bedrivs numera med sikte på Forsmark i norra Uppland som förläggningsort för nämnda alomkraftstation. Även här fömtses en anläggning om minst fyra aggregat av vUka det första, om ca 800 MW, beräknas kunna tas i drift under år 1977. Kostnaden för aggregatet beräknas lUl ca 610 milj. kr. Elproduktionskostnaden för olika typer av atomkraftanläggningar uppvisar olika relationer meUan fasta och rörliga kostnader. Det faktiska medelsbehovet blir beroende av valet av teknisk lösning och valet av reaktorleverantör. Dessa val kan inle göras förrän i anslutning lUl upphand-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
150
lingen av reaktordelen. Koncessionsansökan enligt atomenergUagen har inlämnats den 15 juni 1970. Stadsplaneförslag har uppgjorts i samarbete med länsstyrelse och kommun. Ansökan om koncession enligt mUjöskyddslagen saml ansökan lill vattendomstolen kommer atl inlämnas under hösten 1970. överenskommelse har träffats mellan vattenfallsverket. Mellansvensk Kraftgrupp AB och Bålforsens Kraft AB om gemensam fortsatt förprojektering av alomkraftstalionen. Enligt överenskommelsen har parterna för avsikt atl bUda ett aktiebolag, Forsmarks Kraftgrupp AB, för alt uppföra, äga och driva atomkraft-stationen.
Marvikens atomkraflslation med tungvatlenreaktor bör enligt verkels mening byggas om till en oljeeldad kondenskraftstalion om ca 200 MW med idrifttagning år 1973. Ombyggnaden avser komplettering med en ångpanneanläggning samt ombyggnad av bl. a. lurbinanläggningen. Reakloranläggningen skulle i princip inle beröras. Kostnaderna beräknas uppgå tiU 49 milj. kr.
Del ytterligare krafllillskott som erfordras bör enligt vatlenfallsverkets bedömning beslå av oljebaserad kondenskrafl. Verket föreslår därför utbyggnad av ca 500 MW oljebaserad kondens utöver den olje-eldade ångpannan i Marviken. Förläggningsorl förutsätts bli Marviken, men slutiig lokalisering kräver ytterligare överväganden och atl erforderliga tUlstånd erhålls. Om en ändring av förläggningsorlen skulle påkallas, kommer verket senare all anmäla delta. Anläggningen planeras bli lagen i drift budgetåret 1975/76.
För regleringsföretag redovisar vattenfallsverket följande kostnader (i 1 OOO-tal kr.).
|
|
Totalkostnad |
Faktisk ut- |
Beräknad |
utgift |
|
|
beräknad |
gift t. 0. m. |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
1970 |
30.6.1970 |
1970/71 |
1971/72 |
|
Dalälvens flodområde |
5 500 |
5 300 |
100 |
100 |
|
Gimåns flodområde |
11700 |
11300 |
100 |
300 |
|
Indalsälvens flodområde |
71500 |
68 900 |
1 300 |
1300 |
|
Ängermanälvens flodom- |
|
|
|
|
|
råde |
155 100 |
154 600 |
— 1700 |
2 200 |
|
Umeälvens flodområde |
122 300 |
116 500 |
3 700 |
800 |
|
SkeUefteälvens flodområde |
25 300 |
21500 |
1100 |
2 700 |
|
Luleälvens flodområde: |
|
|
|
|
|
Suorvas fjärde reglering |
110 000 |
66 900 |
20 300 |
13 200 |
|
Skalkas reglering |
30 000 |
20 900 |
9100 |
— |
|
Lulejaures utökade reg- |
|
|
|
|
|
lering |
25 000 |
— |
— |
4100 |
|
Sitasjaure-Autajaures |
|
|
|
|
|
reglering |
50 000 |
— |
— |
500 |
|
Övrigt |
|
178 000 |
2 200 36 200 |
3 200 28 400 |
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 151
Inom Dalälvens, Gimåns, Indalsälvens, Ångermanälvens och Umeälvens flodområden erfordras medel huvudsakligen avseende skadeersättningar för anläggningar som lagils i bruk. Inom SkeUefteälvens flodområde erfordras medel för Rebnisjaures reglering och skadeersättningar för idrifttagna anläggningar. Tillfartsväg till Rebnisjaure har börjat anläggas.
För Luleälvens flodområde avser beräknat medelsbehov pågående arbeten med Suorvas fjärde reglering, utökad reglering av Lulejaure och påbörjande av Sitasjaure-Autajaures reglering, skadeersättningar för redan idrifttagna regleringar saml kostnader för sänkt sommar-vatlenföring. För utökad reglering av Lulejaures och påbörjande av Sitasjaure-Autajaures reglering har redogörelser lämnats i samband med resp. Porjus och Ritsems kraftstationer. För Suorvas fjärde reglering har redogörelse läranats i prop. 1965: 1 (bU. 12 s. 193). Genora regleringen ökas magasinsvolymen med 3 150 milj. m. Gmndläggnings-och fyllningsarbeten för daramarna pågår. Den utökade regleringen beräknas bli tagen i drift under sommaren 1971.
Del ökade medelsbehovel för distributionsanläggningar är huvudsakligen en följd av planerade utbyggnader på grund av förväntad belasl-ningstillväxt men beror även på högre materialpriser. Beträffande nytillkomna arbeten och sådana som visar större avvikelser från föregående års anslagsframstäUning hänvisas till handUngarna i ärendet.
Följande distributionsanläggningar m. ra. avser verket atl påbörja under nästa budgetår (i 1 OOO-tal kr.).
Totalkostnad Därav utgift beräknad 1970 under 1971/72
|
14 900 |
200 |
|
4 700 |
200 |
|
2 700 |
400 |
|
3 300 |
200 |
|
2 100 |
400 |
|
2 000 |
1900 |
|
16 900 |
500 |
|
4 300 |
200 |
|
3 100 |
200 |
|
9 300 |
1500 |
|
2 500 |
300 |
|
10 100 |
300 |
|
2 500 |
1200 |
|
96 900 |
7 600 |
|
19 200 |
8 600 |
|
500 |
100 |
400 kV ledning Vietas-Ritsem jämte anslutning
130 kV ledning Arjeplog-Rebnisluspen
130 kV ledning Leveniemi-Kirunavaara
130 kV ledning Piteå-Luleå
Installation av 130/40/18 kV transformator i Stomorrfors
Förstärkning av linjen Storvik-Hedemora
400 kV transformatorstation i Bergslagen
70 kV ledning Vigelsjö-Länna-Klementsboda samt transformatorstation i Klementsboda
70 kV ledning Åkersberga-Klementsboda
220/70 kV transformator i Järva
Installation av 130 kV ställverk i Ytterby
400 kV ledning jämte 400 kV station för anslutning av Barsebäcks atomkraftstation
Vissa anskaffningar för försvarsberedskap 2
Diverse utvidgningar av stamlinje- och primärsystemen
Bygde- och ortsanläggningar
Diverse distributionsanläggningar
195 000 23 800
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 152
Medelsförbmknmgen för kanalanläggningar avser fördjupning av Trollhätte kanal och erforderlig förstärkning och underhåU av kanalens slussanläggningar.
Medelsförbrukningen för övriga ändamål beräknas lill sammanlagt 21,8 milj. kr. I beloppet ingår 5,6 milj. kr. för inköp av vattenfall och fastigheter. Några förvärv av detta slag har inle beslutals under budgetåret 1969/70. För förvärv och finansiering av förelag för elektrisk distribulionsverksamhet beräknas 10 mUj. kr. och för diverse kompletteringar av produklionsanläggningar 6,2 mUj. kr. Verket har lämnat redogörelse för användningen av anslagsmedel under budgetåret 1969/70 för arbeten och anskaffningar vilka inte ingår i del av departementschefen förordade invesleringsprogramraet.
Enligt vattenfallsverket bör anslaget lill kraftstationer m. ra. las upp med 930 milj. kr., vari medräknats sedvanlig reserv. Medgivande bör lämnas atl omedelbart avskriva 1,2 milj. kr. för vissa anskaffningar för försvarsändamål. I skrivelse den 3 november 1970 hemställer verket också om medgivande all vid resp. idrifttagningstidpunkter omedelbart avskriva 10 milj. kr. för Viltjärvs kraftstation och 14 mUj. kr. för Rebnisluspens kraftstation, vilka inle beräknas ge den förräntning som krävs på verkets investeringar. I fråga om Rebnisluspen kan tillämpningen av samarbetsavlalel mellan vattenfallsverket, Skellefteå stad och Boliden AB angående utnyttjandet av vallenkraftresurserna i Skellefteälven resultera i all ell bolag bildas för atl bygga och driva kraftstationen. Erforderligt avskrivningsanslag skulle därvid begränsa sig lill 7,5 milj. kr. för anslutningen tUl distributionsnätet.
Vidare bör enligt verkels anslagsframställning Kungl. Maj:ls bemyndigande alt efter framställning i varje särskilt fall medge verket atl teckna borgen intill 40 milj. kr. för varje budgetår ökas till 75 milj. kr. för budgetåret 1971/72 för atl täcka nu kända behov av borgensåtaganden. Med hänsyn lill atl borgensteckning normalt grundar sig på av Kungl. Maj:t godkända förpliktelser enligt konsortialavtal hemställer verket också om all erhålla befogenhet all ulan framställning besluta om borgensleckning inliU 2 mUj. kr. i varje särskilt fall. Slutligen föreslår verket att dess rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs från nuvarande 200 railj. kr. tUl 350 milj. kr. på grund av avsevärt ökad kapUalbind-ning genom inköp av uranbränsle lill atomkraflverk.
I skrivelse den 16 september 1970 har vattenfallsverket föreslagit alt två tjänster som byråchef i lönegraden Ce 1 inrättas och atl samtidigt en tjänst som byråchef i lönegraden Cp 2 dras in.
Remissyttranden
Arbetsmarknadsstyrelsen betonar all omfattande såväl gradvisa som snabba förändringar kan äga mm på arbetsmarknaden under den närmaste framliden. Del är därför betydelsefullt, framhåller styrelsen, med
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 153
en sådan planering att såväl ökning som minskning av de offentliga investeringarna kan äga rum allteftersom situationen på arbetsmarknaden gör detta behövUgl.
Som styrelsen framhållit redan i sitt yttrande över vattenfaUsverkets utredning "1970-talels vattenkraftutbyggnader i Norrland" lorde de föreslagna valtenkraflstalionerna i Norrbottens län skapa fömtsättningar för en jämnare sysselsättning inom kraflverksbyggnadssektorn. Styrelsen tar dock inle ställning till projektens kraflekonomiska betydelse eller miljöpolitiska återverkningar. Styrelsen fömtsätter slutligen beträffande anläggningsarbeten inom såväl vattenkraft- som värmekraftsek-lorn alt fortsall nära samråd med berörda länsarbetsnämnder äger mm angående sysselsättningsplaneringen för byggnadsarbeten.
Riksrevisionsverket har inte något att erinra mol all vattenfallsverket bereds ökade befogenheter att teckna borgen för koncernföretagens upplåning och att vattenfaUsverkets rörliga kredit hos riksgäldskonlorel fr. o. m. budgetåret 1971/72 ökas med 150 milj. kr. tiU 350 milj. kr. Principiellt tUlstyrker riksrevisionsverket också atl ersättning skall kunna utgå för merkostnader som åsamkas vattenfallsverket, då verket utför anläggningar som inle är företagsekonomiskt motiverade och vilka medför fördyringar. Riksrevisionsverket anser att de begärda bidragen för Vittjärv och Rebnisluspens kraftstationer ligger på en hög nivå i förhållande lill de förväntade effekterna.
Fullmäktige i riksgäldskontoret har inget all erinra mol den föreslagna ökningen av vattenfaUsverkets rörliga kredit.
Fullmäktige i riksbanken framhåUer beträffande vatlenfallsverkets hemställan om ökning av rörlig kredit all verkels anslagsframställning inte ger underlag för en bedömning av alternativa finansieringsformer, exempelvis leveranlörskrediter eller investeringsanslag. Fullmäktige anser därför att en bedömning härav bör företas utifrån samhällsekonomiska synpunkter, men har inle något att erinra mol att verkets rörliga kredit höjs med elt belopp som efter en sådan prövning kan framstå som nödvändig.
Departementschefen
Frågan om utnyttjande av landets outbyggda vatlenkrafttillgångar togs upp tiU diskussion redan under 1950-talet mellan bl. a. vattenfallsverket och den dåvarande naturvårdsdelegalionen. Förhandlingarna ledde år 1961 till en överenskommelse som innebar all Vindel-älven och dess biflöde Laisälven skulle få byggas ut, medan diskussioner bettäffande Torne, Kalix och Pite älvar skulle las upp på nytt efter ytterligare utredning. VattenfaUsverket lade året därpå fram en regionplan för omfattande vattenkraftutbyggnader i Vindelälven och Laisälven. Planen modifierades i en senare överenskommelse år 1966 mellan verket och den år 1963 inrättade nalurvårdsnämnden. Modi-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 154
fikationerna innebar i huvudsak att vattenfallsverket avstod från att bygga ut Vindelälven med biflöden uppströms Storvindeln.
I september 1966 ingav vattenfallsverket till Nedre Norrbygdens vattendomstol ansökan om tUlstånd all anlägga en kraftstation vid Gaulojaures utlopp saml atl reglera sjöarna Yraf, Miltisjön och Gauto-jaure i Laisälven. Med stöd av 4 kap. 13 § vattenlagen föreskrev Kungl. Maj:t emellertid alt frågan huruvida hinder mötte mot regleringsföre-lagel eller om särskilda viUkor borde föreskrivas för dess utförande skulle underställas Kungl. Maj:ls prövning innan målet om Gautojaure reglering slutgiltigt avgjordes. I skrivelse den 25 april 1968 hemställde domstolen om en sådan prövning saml förklarade alt domstolen på anförda skäl funnit regleringen tillåtUg enligt vattenlagen.
Sommaren 1969 tillsattes en arbetsgrupp inom industri- och jordbruksdepartementen med uppdrag att göra en inventering av Torne, Kalix och Pite älvar saml all komplettera tillgängligt material beträffande Vindelälven. Inventeringen hade till syfte atl i samband med frågan om Gautojaure reglering lämna underlag för en mer samlad bedömning av dessa älvars värde med hänsyn till nalurvårdsinlressen, kraftekonomi och sysselsättning. Arbetsgruppen slutförde sitt uppdrag i november 1969. (StencU I 1969: 8.) Arbetsgruppen ansåg atl Vindelälven och Pite älv var i stort sett likvärdiga från ekonomisk synpunkt och klart lönsamma alt bygga ul. Båda älvarna bedömdes också ha stort naturvärde. Om utbyggnad av någon av älvarna skulle bli aktuell, förordade arbetsgruppen Vindelälven raed hänsyn till att detta utbyggnadsalternativ var väsentligt värdefullare från sysselsättningssynpunkt. Arbetsgruppen fann däreraot att Torne och Kalix älvar inte var lönsararaa att bygga ut. Särskilt Torne älv ansågs dessutora ha mycket stort värde från naturvårdssynpunkt. Arbetsgruppens promemoria remitterades för yttrande till ett flertal myndigheter och organisationer.
Bedömningen av frågan om utnyttjandet av landets återstående vattenkraftresurser måste ske med starkt beaktande av nalurvårdssynpunk-ter samtidigt som hänsyn tas till behovet att öka sysselsättningen i övre Norrland, att bereda arbetstillfällen för vattenfallsverkets personal i berörda oraråden och all trygga landets energiförsörjning.
Vid en avvägning mellan alla berörda intressen har Vindelälvens värde från naturvårdssynpunkl ansetts böra tUlraälas avgörande betydelse för frågan om utnyttjande av älvens vatlenkrafltUlgångar. Med hänsyn härtill är en utbyggnad av Vindelälven inle aktuell. Vattenfalls-verkel har därför återkallat sin framställning hos vattendomstolen om utbyggnaden. Även Pite och Torne älvar bör helt undantas från utbyggnad.
För atl skapa sysselsällningstUlfällen i övre Norrland och samtidigt ersätta en del av den energiproduktion som en utbyggnad av Vindelälven skulle ha inneburit har emellertid vissa alternativa utbyggnads-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 155
objekt ansetts böra bli prövade. Kungl. Maj:t uppdrog sålunda i april 1970 åt VattenfaUsverket att — med utgångspunkt från all Vindelälven samt Pite och Torne älvar inte skall byggas ut — skyndsamt lämna en redogörelse för statens outnyttjade vatlenkrafttillgångar i de större norrlandsälvarna med avseende på bl. a. sysselsättningseffekt och lönsamhet för länkbara utbyggnadsprojekt.
Valtenfallsverkel överlämnade sin redogörelse den 30 april 1970. Utöver aktuella ulbyggnadsplaner redovisade verket samraanlagt elva tänkbara utbyggnadsprojekt, av vilka två i Kalix älv, två i Lule älv, ell i Skellefte älv, fyra i Ume älv och två i Ångermanälven. Ett stort antal myndigheter och organisationer har yttrat sig över verkets utredning.
Utöver vad jag här redovisat har en rad förslag om utbyggnader och andra åtgärder framförts av kommuner, organisationer och enskilda.
Starka nalurvårdsskäl får anses tala mot vissa av de av vattenfallsverket särskilt redovisade ulbyggnadsprojekten, nämligen Karals i Pärl-älven i Luleälvens syslem saml Tärnaby och Forsbäck i Umeälven. Vad gäller Kalixälven skulle en utbyggnad av denna inte på lång tid få någon effekt på sysselsättningen. Med hänsyn till atl projektet inle heller är kraftekonomiskl lönsamt bedömer jag en utbyggnad f. n. inle vara aktuell.
Av de sex återstående utbyggnadsprojekt som vattenfallsverket redovisat utöver sina ordinarie utbyggnadsplaner föreslår verket i anslagsframställningen för budgetåret 1971/72 utbyggnad av kraftstationerna Vittjärv i Luleälven och Rebnisluspen i Skellefteälven. Kungl. Maj:l uppdrog den 27 november 1970 ål vattenfallsverket atl fortsätta förberedelserna för utbyggnad av kraftstationerna luktan och Björkfors i Umeälven saml Vojmån-Stalon och Stenkullaforsen i Ångermanälven. De nämnda projekten skulle tillsammans ge en sysselsättning motsvarande ca 3 500 årsverken, vilket är ungefär hälften av vad en utbyggnad av Vindelälven skulle ha inneburit. Ingel av projekten ger dock normal förräntning. Efterhand sora erforderligt underlag föreligger koraraer de här nämnda utbyggnaderna att underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning.
Jag går nu över lUl alt behandla verkets anslagsframställning för budgetåret 1971/72.
Förbrukningen av elektrisk kraft i hela landet ökade under budgetåret 1969/70 i förhållande tUl föregående budgetår med 6,3 o/o till ca 62 700 GWh. Frivilligt sparande och viss ransonering av den elektriska kraften lill följd av den exceptionellt låga valtentillrinningen beräknas ha begränsat elkonsumtionen med ca 1 000 GWh, vilket motsvarar 1,6 o/o av den totala årsförbrukningen.
Enligt CDL:s under våren 1970 framlagda prognos över elkonsum-
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 156
tionen i Sverige imder 1970-talet beräknas förbmkningen av elenergi uppgå tiU 100 000 GWh under kalenderåret 1975 och 145 000 GWh under 1980. Detta motsvarar en årlig tillväxt under perioden 1970— 1980 av 8,1 o/o. För industrin beräknas konsumtionen öka med 6 o/o per år och för samfärdseln med 2 »/o. Detaljförbmkningen, dvs. handel, jordbruk, enskild och offentlig service, väntas öka med hela 11 o/o per år, bl. a. liU följd av elvärmens starka expansion.
Valtenfallsverkel har också under våren 1970 ingående studerat den väntade utvecklingen av elkraflsavsättningen under 1970-lalet inom sina distributionsområden. Särskilt intresse har därvid ägnats större industri-abonnenter, kraftförelag och samhällsdistributörer. Kraflbehovet inom vatlenfallsverkets områden år 1974 beräknas sålunda uppgå lill 38 800 GWh, vUkel är 1 400 GWh mer än i 1969 års prognos, och 1980 till 64 000 GWh. Detta motsvarar en årlig ökning med i genomsnitt 8,1 "/o under perioden 1969—1974 och 8,7 o/o 1974—1980. Den något högre tUlväxttakten för vattenfallsverkets del jämfört med utvecklingen i hela landet hänger bl. a. samman med all verket har hand om kraftleveranserna tUl de expansiva områdena kring Stockholm och Göteborg. Prognosen utgår från all verket liksom under senare år kommer att svara för ca 45 "/o av landets elproduktion.
Omfattningen av kraftutbyggnadema syftar liU all tillgodose behovet av elkraft även under exceptionella torrår. FörbrukningstUlväxten t. o. m. 1980 kommer emellertid enligt föreliggande planer huvudsakligen att tillgodoses med elkraft från atomkraflverk. Dessa har erfarenhetsmässigt lägre driftsäkerhet än vattenkraftverken, vilket skärper kravet på reservkapacitet. Den förhållandevis snabba ökningen av detaljförbrukningen med dess relativt kraftiga variationer beräknas vidare leda tUl ett procentuellt lägre utnyttjande av de samlade produktionsresurserna. Vid dimensioneringen av del svenska kraftsystemet måste man därför i allt högre grad ta hänsyn till variationer i elförbmk-ningen och ökade risker för driftstopp i produktionsapparaten.
Från valtenfallsverkel har jag inhämtat uppgifter om hur landels kraftförsörjning — med hänsyn till kravet på leveranssäkerhet — väntas gestalta sig budgetåren 1972/73—1977/78 vid den belaslningsulveckling som beräknats och med de utbyggnader som verket, kommuner och enskilda planerar att genomföra under perioden.
Uppgifterna som således gäUer total produktion, installerad maskineffekt och belastning i landet redovisas i följande sammanställningar. Eftersom taklen i utbyggnaden av anläggningarna kan påverkas av såväl företagens egna åtgärder som av yttre omständigheter är det emellertid inte helt säkert atl produktionstillskotten kommer vid de här fömlsatta tidpunkterna.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
157
Torrårsbalans för hela landet budgetåren 1972/73—1977/78 (i 1 000 GWh)
|
|
1972/73 |
1973/74 |
1974/75 |
1975/76 |
1976/77 |
1977/78 |
|
Prima belastning Fast export |
81,7 1.2 |
88,6 1,9 |
96,1 2,0 |
103,9 2,7 |
111,9 1,5 |
120,5 1,6 |
|
Total belastaing |
82,9 |
90,5 |
98,1 |
106,6 |
113,4 |
122,1 |
|
Torrårsproduktion: Vattenkraft Värmekraft, inklusive import |
43,5 38,4 |
44,3 45,2 |
45,0 53,1 |
45,8 60,8 |
46,7 66,7 |
47,3 74,8 |
|
Total produktion |
81,9 |
89,5 |
98,1 |
106,6 |
113,4 |
122,1 |
|
Brist |
1,0 |
1,0 |
— |
— |
— |
— |
Effektbalans för hela landet budgetåren 1972/73—1977/78 (i MW)
1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78
|
Prima belastningens maximala timeffekt Fast export |
14 700 200 |
16 000 350 |
17 400 400 |
18 900 500 |
20 400 250 |
22 100 250 |
|
Total belastning |
14 900 |
16 350 |
17 800 |
19 400 |
20 650 |
22 350 |
|
Installerad effekt: Vattenkraft Värmekraft, inklusive import |
11740 6 490 |
12180 8170 |
12 300 9 630 |
12 710 11380 |
13 100 12 270 |
13 200 14 310 |
|
Total maskineffekt |
18 230 |
20 350 |
21930 |
24 090 |
25 370 |
27 510 |
|
Reserv |
3 330 |
4 000 |
4130 |
4 690 |
4 720 |
5 160 |
|
22,6 |
|
25,0 |
|
23,7 |
|
24,8 |
|
23,2 |
|
23,3 |
D: o i % av prima belastning
Under exceptionella torrårsförhållanden kan för vatlenfallsverkets del den väntade efterfrågan läckas först fr. o. ra. budgetåret 1975/76. Ef-fektbehovel beräknar verket kunna tillgodose t. o. ra. budgetåret 1975/76 med undantag för budgetåret 1974/75. Underskotlen i kraftbalanserna fram till 1975/76 avser verket atl läcka genom kraflinköp.
Utöver ell kraftvärmeverk i Uppsala (prop. 1970: 105 s. 36, SU 81, rskr 185), installation av tte nya gasturbiner (prop. 1970: 165 s. 78, SU 219, rskr 434) och ombyggnad av Marvikens alomkraftstation till elt oljeeldat kondenskraftverk (prop. 1970: 194, SU 220, rskr 435), vilka 1970 års riksdag tagit ställning till, har vattenfallsverket föreslagit utbyggnad av ytterligare tre valtenkraftslalioner, nämligen Ritsem och Vittjärv i Luleälven och Rebnisluspen i Skellefteälven, ombyggnad av Porjus kraftstation saml utbyggnad av ytterUgare 500 MW oljekondens.
Vattenkraftslationerna Vittjärv och Rebnisluspen tillhör de nyinvenlerade objekt som verket redovisat i den tidigare nämnda redogörelsen angående statens outnyttjade vattenkraftlUlgångar i Norrland. Stationerna avses få en produktionskapacitet av tillsammans ca 350 GWh per år och
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 158
väntas ge en sysselsättning motsvarande ca 800 årsverken. Enligt vatlenfallsverkets beräkningar ger projekten inle den förräntning som normalt krävs för verkets investeringar.
Jag har inte något alt erinra mol vattenfaUsverkets bedömning av be-lastningsulvecklingen och förordar alt prognosen läggs lUl grund för bedömningen av verkets produktionsresurser.
För budgetåret 1970/71 är verkels investeringsram 750 milj. kr. inklusive under hösten 1970 medgivna ökningar med sammanlagt 85 mUj. kr. lill ändamål som jag tidigare redogjort för. För nästa budgetår beräknar jag 800 milj. kr. för sådana investeringar som hittills finansierats från anslaget. Vidare bör medel för inköp och upplagring av uran liU atom-kraftverken i fortsättningen anvisas över anslaget såsom tidigare skett beträffande medel för inköp av inventarier och material. Med hänsyn härlUl förordar jag alt verkels investeringsram för budgetåret 1971/72 räknas upp tUl sammanlagt 960 milj. kr. Av följande sammanställning framgår hur verkets investeringar ungefärUgl torde komma atl fördela sig under de båda budgetåren (i mUj. kr.).
Vattenkraftstationer
Värmekraftstationer
Regleringar
Distributionsanläggningar
Kanalanläggningar
Urananskaffningar
Övriga ändamål
|
1969/70 |
1970/71 |
|
1971/72 |
|
Faktisk |
Beräknad |
Verket |
Dep.chefen |
|
medelsför- |
|
|
|
|
brukning |
|
|
|
|
76,6 |
104,6 |
108,3 |
106,8 |
|
266,8 |
379,0 |
445,5 |
434,0 |
|
26,3 |
36,2 |
28,4 |
28,4 |
|
192,9 |
210,0 |
240,0 |
214,0 |
|
— |
— |
6.0 |
— |
|
— |
— |
— |
160,0 |
|
17,3 |
20,2 |
21,8 |
16,8 |
579,9 750,0 850,0 960,0
Ell bifall till mitt förslag skuUe betyda bl. a. atl verket under nästa budgetår kan fortsätta utbyggnaderna av vattenkraftslationerna Vietas, Boden, Bastusel, Akkats och Nämforsen. Vidare kan verket påbörja utbyggnad av stationerna Rilsera, Vittjärv och Rebnisluspen saral ombyggnad av Porjus kraftstation. För kraftstationerna Vittjärv och Rebnisluspen bör vattenfallsverket medges avskrivningsanslag, eftersom de inle kan väntas ge den förräntning som normall krävs för verkets investeringar. Avskrivningsbeloppen bör utgå när stationerna tas i drift — enligt verkets planer budgetåret 1974/75. För Vittjärv beräknar jag behovet av avskrivningsanslag vid lidpunkten för idrifttagning lill högst 10 mUj. kr. och för Rebnisluspen till högst 14 milj. kr. De slutliga beloppen torde få fastställas senare.
Medelsförbmkningen för värmekraftstationer beräknar jag lill 434,0 milj. kr. exklusive urananskaffningar. I beloppet ingår bl. a. 26,4 mUj. kr. för gasturbiner, 10,3 mUj. kr. för ombyggnad av Marvikens alomkraftstation lill oljekraftverk och sammanlagt 5,8 milj. kr. för kraflvär-
prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 159
meverken i Norrköping och Uppsala. Vidare innefattar beloppet 16,5 milj. kr. för ytterligare 500 MW oljeeldad kondenskraft. Förläggningen härav är ännu inte bestämd. Det bör ankomma på Kungl. Maj:l atl ta slutlig ställning i detta avseende. Den största delen av medelsförbmkningen, 347,6 milj. kr., avser de båda första atorakraftaggregalen i Ringhals. För del nya alomkraflverkel som 1970 års riksdag tagit ställning till beräknar jag 27,0 milj. kr. Förberedelsearbetena bedrivs f. n. med sikte på atl kraftverket skall placeras i Forsraark i Uppland. Frågan om kraftverkets förläggning är dock inte slutgiltigt avgjord.
Enligt en överenskommelse som träffats mellan vattenfallsverket. Mellansvensk Kraflgmpp AB och Bålforsens Kraft AB beträffande gemensam förprojektering av alomkraftstationen i Forsmark har parterna för avsikt att — eventuellt tillsammans med andra intressenter — bilda ett bolag för atl uppföra, äga och driva kraftstationen. Jag avser att återkorama till frågan om godkännande av konsortialavtal och bolagsordning när förslag lUl slutgiltigt avtal om bolagsbildning föreligger. I samband därmed få disposUionen av här beräknade medel för kraftstationen prövas på nytt.
Av beloppet för regleringsföretag avser större delen — 20 milj. kr. — Luleälvens flodområde, i huvudsak Suorvas fjärde reglering, Lulejaures utökade reglering och Sitasjaure-Autajaures reglering.
Investeringsprogrammet för distributionsanläggningar omfattar förstärkningar och utvidgningar av slamlinje- och primärsystemen saml av bygde- och ortsanläggningar. Verkets hemställan om avskrivningsanslag för anskaffningar för försvarsändamål är jag inle beredd att tUlstyrka.
I samråd med chefen för kommunikationsdepartementet har jag funnit, atl elt slutligt ställningstagande till den av vattenfallsverket förordade utbyggnaden av Trollhätte kanal kräver atl de kalkyler och lönsamhetsberäkningar som ligger lill grund för förslaget kompletteras i vissa hänseenden med beaktande av altemativa förutsättningar att tillgodose de totala Irafikbehoven. I avvaktan härpå är jag inte beredd alt nu ta upp raedel för en utbyggnad av Trollhätte kanal.
För övriga ändamål, dvs. inköp av strömfall och fastigheter, förvärv och finansiering av eldislributionsförelag saral diverse anskaffningar och arbeten, beräknar jag 16,8 milj. kr.
Anslagsbeloppet för kraftstationer ra. m. har beräknats raed hänsyn lill alt en marginal utöver ramen bör finnas för all möjliggöra en sådan ökning av medelsförbrukningen under löpande budgetår som kan påkallas av konjunkturmässiga eller andra skäl. Anslaget torde tas upp med 975 milj. kr.
Kungl. Maj:l bör härutöver inhämta riksdagens bemyndigande alt medge verket all för varje budgetår teckna borgen intill 75 milj. kr. för lån som tas upp på den allmänna lånemarknaden av förelag i vilka verket är delägare.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 160
I fråga om vatlenfallsverkets förslag om vissa ändringar av gällande ekonomiska befogenheter, såvitt avser förvärv och finansiering av företag för elektrisk distributionsverksamhet, anser jag för min del att verkets befogenheter bör utsträckas till all gälla även borgensåtaganden som faller inom ramen för beviljat borgensbelopp.
Jag viU erinra om all del enligt gäUande ordning tUlkommer Kungl. Maj;l att besluta i nu nämnda frågor rörande vatlenfallsverkets ekonomiska befogenheter.
Vattenfallsverket har föreslagit atl verkets rörliga kredit hos riksgäldskonlorel på gmnd av ökad kapitalbindning genom inköp av uran höjs med 150 milj. kr. Som jag tidigare nämnt bör emellertid urananskaffning bestridas från förevarande anslag. Med hänsyn härtUl beräknar jag verkets behov av rörlig kredit lUl 170 mUj. kr. fr. o. m. budgetåret 1971/72.
Jag förordar att två extra ordinarie tjänster för byråchef i lönegraden Ce 1 imättas vid verkels juridiska byrå. En tjänst som byråchef i lönegraden Cp 2 bör samtidigt dras in.
Jag hemställer atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen, atl
a) till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 975 000 000 kr.,
b) bemyndiga Kungl. Maj:l att fr. o. m. budgetåret 1971/72 medge verket alt teckna borgen intUl saramanlagt 75 000 000 kr. för varje budgetår,
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens vallenfallsverk inrätta två tjänster för byråchef i Ce 1.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
161
G. DOMÄNVERKET
I. G: 4. Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen
|
5 200 000 1 000 000 |
1969/70 Utgift 6 865 219 Behållning
1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
Domänverket
Genom beslut den 17 maj 1968 uppdrogs ål dåvarande domänstyrelsen atl på grundval av företedda bygghandlingar låta uppföra en ämbetsbyggnad ål domänverket inom en kostnadsram av 13 850 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1965.
Kostnadsutvecklingen har visat sig mer ogynnsam än som kunnat fömtses med bl. a. höjd mervärdeskatt och stegrat byggnadskostnadsindex. Härtill har kommit en del fördyrande grundarbeten ävensom vissa nödvändiga lUläggsarbelen. Domänverket räknar med ell ytterligare medelsbehov om 1 milj. kr. för budgetåret 1971/72.
Departementschefen
För att slutföra ifrågavarande byggnadsobjekt bör den kostnadsram som las upp i följande investeringsplan godtas. Jag förordar atl medel för nästa budgetår anvisas i enlighet med domänverkets förslag.
Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)
|
Bygg- Fär-- start dig-mån/år ställande mån/år |
|
Faktisk t.o.m. 1969/70 |
Byggnadsobjekt
Kostnadsrara 1.4.1969 1.4.1970
Medelförbmkning
Beräknad för 1970/71 1971/72
Fövaltnings-byggnad för domänverket
16 000 17 000 10 800 5 200
1000 11.68 2.71
Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)
MedelstiUgång
Beräknad medelsförbmkning
Behållning 1.7.1970
Anslag 1970/71
Anslag 1971/72 (förslag)
5 200 1000
6 200
1970/71 1971/72
5 200 1000
6 200
Jag hemstäUer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl till Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa ell investeringsanslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 162
II. Statens allmänna fastighetsfond
II: 21. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.
1969/70 Utgifti 26 057 BehåUning 2 550 688
1970/71 Anslag 1 500 000
1971/72 Förslag 4 000
<■ Investeringsanslagen Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning och Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt.
2 Investeringsanslagen Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning, Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för konserveringsforskning. Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt. Tillbyggnader vid statens skeppsprovningsanstalt och Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt.
Från förevarande investeringsanslag bestrids kostnader för byggnadsarbeten vid vissa myndigheter inom industridepartementets verksamhels-område. För ett antal av de objekt som är uppförda i investeringsplanen är arbetena slutförda.
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsen räknar raed en medelsförbrukning av 1,9 milj. kr. under budgetåret 1971/72 för de i investeringsplanen uppförda objekten. Förbrukningen bedöms av styrelsen i huvudsak rymmas inom ramen för redan anvisade medel.
Byggnadsstyrelsen föreslår atl behållningen på investeringsanslaget Byggnadsarbeten vid statens provningsanstall förs över till förevarande anslag. I del följande redovisas del byggnadsobjeki som f. n. är aktuellt vid provningsanstalten.
Nybyggnad för b r a n d 1 a b o r a t o r i u m vid statens provningsanstall. Redogörelse för detta byggnadsobjekt har lämnats i prop. 1970: 105 (s. 28 och 37). För ändamålet anvisades på tUläggsstat för budgetåret 1969/70 enligt en av byggnadsstyrelsen gjord uppskattning av byggnadskostnadema för objektet i prisläget den 1 april 1969 750 000 kr. på ett särskilt investeringsanslag till byggnadsarbeten vid statens provningsanstaU (prop. 1970: 105 s. 37, SU 81, rskr 185). Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1970 åt byggnadsstyrelsen atl — på grundval av ell av styrelsen den 2 februari 1970 redovisat förslag —• ulföra nybyggnaden inom den angivna kostnadsramen, som motsvarar 810 000 kr. i prislägel den 1 april 1970. Styrelsen räknar med alt byggnadsarbetena kommer att sättas igång under våren 1971 och vara avslutade under hösten 1971.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet
163
Departementschefen
Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår liU 1,9 milj. kr. Jag biträder byggnadsstyrelsens förslag. Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Den behållning som vid utgången av juni 1971 finns på investeringsanslaget Byggnadsarbeten vid statens provningsanstall bör föras över till delta anslag.
Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)
|
Byggnadsobjekt |
Kostnadsrara 1.4.69 1.4.70 |
Medelsföl Faktisk t. o. ra. 1969/70 |
rbmkning Beräknad för |
Byggstart mån/år |
FärdigstäUande mån/år |
|
|
|
1970/71 1971/72 |
|
||||
|
Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning Nybyggnader för adrainistrations- lokaler m.m. Nybyggnad av kärnarkiv, etapp I Nybyggnad av käraarkiv, etapp II |
730 160 |
730 160 300 |
721 157 |
250 40 |
1.65 3.67 10.70 |
12.65 8.67 6.71 |
Förrådsbyggnad vid svenska institutet för konserveringforskning
Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt
TUlbyggnader vid statens skeppsprovningsanstalt
Nybyggnad för brandlaboratorium vid statens provningsanstalt
|
4.67 |
|
175 172 |
|
175 |
— . 11.66
|
2 535 |
2 535 |
2 530 |
5 |
— |
9.66 |
9.67 |
|
3 300 |
3 555 |
— |
1500 |
1500 |
3.71 |
6.72 |
|
750 |
810 |
— |
400 |
360 |
4.71 |
1.72 |
|
7 650 |
8 265 |
3 580 |
2155 |
1900 |
|
|
Anslagsberäkning (1 000-tals kr.)
Medelstillgång
Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1.7.70
Anslag för 1970/71
Anslag för 1971/72 (förslag)
|
2 551 |
1970/71 |
2155 |
|
1500 |
1971/72 |
1900 |
|
4 |
|
|
4 055
4 055
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa elt investeringsanslag av 4 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 164
IV. Statens utlåningsfonder
IV. C. Kronotorpamas inventarielånefond
I samband med upplåtelse av kronolorp kan lån bevUjas för anskaffning av jordbruksinventarier, utsäde m. m. Bestämmelser härom finns i kungörelsen (1943: 532) om upplåtelse av kronolorp.
Domänverket
Domänverket räknar inte med något anslagsbehov för budgetåret 1971/72. Den 30 juni 1970 utgjorde fondens outnyttjade behåUnuig 430 962 kr.
Departementschefen Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt medge, att det för budgetåret 1962/63 anvisade investeringsanslaget till Kronotorpamas inventarielånefond under budgetåret 1971/72 får användas för del med anslaget avsedda ändamålet.
V. Fonden för låneunderstöd
V. 11. Lån till Aktiebolaget Atomenergi
1970/71 Anslag 5 500 000
1971/72 Förslag 1 000 000
Budgetåren 1959/60—1965/66 anvisades under denna anslagsrubrik sammanlagt 120 mUj. kr. till AB Atomenergi. Lånet har av bolaget använts för investeringar i byggnader och andra anläggningar, främst i Studsvik. Atomenergis räntekostnader för lånet redovisas under reservationsanslaget Atomenergiverksamhel inom Aktiebolaget Atomenergi.
AB Atomenergi
För bolagels räkning uppförs en apparathall och ett malerialforsk-ningslaboralorium i Studsvik. I en promemoria den 10 november 1969 om finansiering av vissa nybyggnader i Studsvik uppskattade bolaget de totala projekterings- och byggnadskostnaderna tUl 6,5 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1969. För budgetåret 1970/71 anvisades elt investeringsanslag av 5,5 milj. kr. Mol bakgrund av antagna anbudsbelopp beräknar Atomenergi atl kostnaderna under budgetåret 1971/72 skall uppgå till 1 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 165
Departementschefen
AB Atomenergi har för vissa investeringar i anläggningstillgångar intill den 31 december 1969 erhållit lån från Statens utiåningsfonder på sammanlagt 120 mUj. kr. mol avlämnande av räntebärande skuldförbindelser på motsvarande belopp. Vid min anmälan av anslaget tUl atomenergiverksamhel (s. 114) har jag lagt fram förslag om utbyte av dessa skuldförbindelser.
Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1971/72 för uppförandet av en apparathaU och ell malerialforskningslaboralorium i Studsvik föranleder ingen erinran från min sida. Atomenergi bör för ändaraålet beviljas ett lån på 1 mUj. kr. ur fonden för låneunderstöd. Delta lån, liksom ett tidigare för samma ändamål beviljat lån på 5,5 milj. kr., påverkas inte av mitt tidigare förslag lill utbyte av skuldförbindelser. Lånen löper alltså med ränta motsvarande statens normalränla.
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
atl till Lån till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1971/72 anvisa ell investeringsanslag av 1 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 166
Register
Sid.
1 Översikt
DRIFTBUDGETEN
A. Industridepartementet m. m.
11 Industridepartementet 7 079 000
12 Tekniska attachéer m. m. 197 000
13 Kommittéer m. m. 3 500 000 Extra utgifter 200 000
10 976 000
B. Industri m. m.
Statens institut för företagsutveckling
14 Förvaltningskostnader 4
525 000
16
Bidrag till främjande av företagsutveckling m. ra. 2
400 000
18 Främjande av hemslöjden 825 000
19 MedelstiUskott tiU Norrlandsfonden 5 000 000
21 Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna
samt den manuellt arbetande glasindustrin 2 500 000
22 Omställningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektions-
industrierna 2 500 000
17 750 000
C. Bergsbruk
Sveriges geologiska undersökning
61 Förvaltningskostnader 7 965 000
62 Kartarbeten m. m. 3 310 000 64 Utrustning 700 000
Prospektering 18 700 000
67 Uppdragsverksamhet 600 000
68 Bergsstaten 939 000
69 Statens gruvegendom 20 130 000
52 344 000
D. Energiförsörjning
75 Statens elektriska inspektion 2 494 000
76 Kostnader för vissa nämnder 43 000 Främjande av landsbygdens elektrifiering 1 000
77 Delegationen för atomenergifrågor 1 789 000
4 327 000
E. Teknisk utveckling m. m.
Styrelsen för teknisk utveckling
80 Teknisk forskning och utveckling 110 500 000
90 Drift av forskningsstationer 1 000
91 Skeppsteknisk forskning och utveckling 12 000 000
92 Utrustning 3 000 000 94 Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet 1 000 97 Bidrag till statens provningsanstalt 4 900 000
100 Statens provningsanstalt: Utrustning 1 100 000
101 Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet 1 000
Prop. 1971:1 Bilaga 15 Industridepartementet 167
Sid.
103 Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt 2 000 000
104 Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning 500 000
105 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien 570 000
106 Bidrag till Sveriges standardiseringskommission 1 970 000
107 Atomenergi verksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi 51800 000
115 Internationellt atomenergisamarbete 4 100 000
116 Utvecklingsarbete rörande utvinning av uran 8 100 000
200 543 000
119 F. Domänverket
122 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal 147 000
Summa för driftbudgeten 286 087 000
KAPITALBUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder
E. Förenade fabriksverken
124 Byggnader och utrustning 42 500 000
F. Statens vattenfallsverk
140 Kraftstationer m. m. 975 000 000
G. Domänverket
161 Förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen 1000 000
II. Statens allmänna fastighetsfond
162 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. 4 000
IV. Statens utlåningsfonder
164 Kronotorpamas inventarielånefond —
V. Fonden för låneunderstöd
164 Län till Aktiebolaget Atomenergi 1000 000
Summa för kapitalbudgefen 1 019 504 000
Totalt för industridepartementet 1 305 591 000
KUNGL. BOKTR. STHLM mO 7006 IS
Bilaga 16 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 16
Oförutsedda utgifter
utdrag av protokoUet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om anslag för budgetåret 1971/72 tUl oförutsedda utgifler och anför.
DRIFTBUDGETEN
Fjortonde huvudtiteln
För bestridande av oförutsedda utgifler är i riksstalen vid sidan av deparlementshuvudtitiarna uppfört ell förslagsanslag, vUket såsom ett komplement tUl de beredskapsstaler för särskUda ändamål som årligen antas av riksdagen under vissa betingelser slår tUl Kungl. Maj:ts förfogande.
Jag får först ge en redovisning för de utgifler som under år 1970 har bestrhls från detta anslag efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt faU.
På justitiedepartementets
föredragning:
TUl ersättning tUl visst dödsbo för förlust
med anledning
av bristande redovisning av en dåmera avliden polisassi
stent i Stockholm i egenskap av boutredningsman (5/6) 35 253: 39
Till
ersättning tUl visst dödsbo för skada i anledning av
förskingring av en
förutvarande tjänsteman vid rådhus-
rätlen i Jönköping i egenskap av boutredningsman (5/6) 182 587:75
Prop. 1971:1 Bilaga 16 Oförutsedda utgifter 2
På utrikesdepartementets
föredragning:
TUl ersättning för skadegörelse på det sovjetiska flyg
bolaget Aeroflots lokaler i Stockholm, på Demokratiska
Republiken Vietnams ambassads i Stockholm lokaler
och på Förenta Staternas Cullural Center's lokaler i
Stockholm (29/6) 34 269: 96
På finansdepartementets
föredragning:
TiU ersättning tUl efterlevande tUl instrumenlmakaren
P. van Odijk med anledning av dennes död i en staten
tillhörig bastuanläggning (23/10) 10 000: —
På utbildningsdepartementets föredragning:
TUl ersättning till Chalmers tekniska högskola för repa
ration av en stormskadad
parabolanterm vid rymd-
observaloriet på Råö (13/3) 170 000: —
På inrikesdepartementels
föredragning:
TiU ersättning till G. Thorsson för skada genom olycks
fall under omskolningskurs (30/1) 4 000: —
På civildepartementets
föredragning:
TiU ersättning till Västerviks stad för vissa kostnader
för åtgärder i samband med m/t Norrlanks haveri (23/1) 80 000: —
TUl ersättning för vissa kostnader i samband med ingri
pande mot löskommen olja (23/1, 27/2, 14/5, 27/5,
27/11) 152 719: 98
TiU ersättning
för vissa kostnader i samband med sane
ring av oljeskador (23/10) 15 000: —
TiU ersättning för vissa
kostnader i samband med om
händertagande av löskommen olja till sjöss m. m.
(27/11)
1452 252:67
Summa kr. 2136 083:75
Vidare har på jordbruksdepartementets föredragning meddelats beslut att kommittén för planering av turistanläggningar och frUuftsområ-den m. m. får för projektering av utbyggnad av anläggningar för friluftsliv och turism inom elt område i västra Jämtland disponera högst 1 railj. kr. Medlen skall förskottsvis bestridas från förevarande anslag (29/6).
Behov föreligger givelvis all Kungl. Maj:t även i fortsättningen kan disponera över medel tUl täckande av utgiftsbehov som vid rUcsstatens fastställande inte kan överblickas. Jag förordar sålunda att härtiU för nästa budgetår av riksdagen begärs ett oförändrat belopp, 1 mUj. kr. Be-
Prop. 1971:1 Bilaga 16 Oförutsedda utgifter 3
träffande dispositionen av anslaget bör gälla, att.därur skall bestridas utgifler som är av så brådskande art atl resp. ärenden inle hinner underställas riksdagen och att utgifterna inle lämpligen kan bestridas av andra medel som står till Kungl. Maj:ts förfogande. Härmed avses även all utgift inle får tillgodose ändamål för vilket anslag har förts upp på någon av de beredskapsstaler som omtalas i 63 § regeringsformen.
Beträffande gränsdragningen mellan utnyttjandet av delta anslag och de under de olika departementshuvudtillarna uppförda reservalionsan-slagen lill extra utgifter lorde böra gäUa att anslaget lUl oförutsedda utgifler huvudsakligen skall användas för större sådana. Denna gränsdragning bör emellertid inte tolkas alltför snävt, utan Kungl. Maj:t bör härvidlag ges den handlingsfrihet som efter omständigheterna anses påkallad.
Det bör slutiigen ankomma på Kungl. Maj:t atl vid nästa riksdags början göra anmälan till riksdagen om de utgifler som under det senaste året anvisats utgå av anslaget lill oförutsedda utgifler.
Härutöver bör följande speciella ändamål få tUlgodoses av anslaget till oförutsedda utgifler.
Under en följd av år har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att, under förutsättning all andra medel inle står till förfogande för ändamålet, från detta anslag bestrida belopp, som staten genom lagakraftvunnen dom har ålagts all ge ut. Detta bemyndigande har med verkan fr. o. m. budgetåret 1961/62 utvidgats tUl atl omfatta också belopp som staten lUl följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att ge ut som ersättning. Motsvarande bemyndigande bör inhämtas för nästa budgetår.
Med anledning av prop. 1948: 283 medgav riksdagen (SU 207, rskr 406) att från anslaget lill oförutsedda utgifter skulle tUls vidare under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eUer skada på egendom utom riket lUl personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga tjänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under budgetåren 1943/44—1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena (prop. 1944: 183, SU 147, rskr 329). För budgetåren 1949/50—1970/71 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Bemyndigande atl på samma vUlkor betala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör inhämtas för nästa budgetår.
Med anledning av prop. 1951: 38 medgav riksdagen (SU 42, rskr 63), att från anslaget tUl oförutsedda utgifter skulle tUls vidare under budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på egendom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53—1970/71 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom
Prop. 1971:1 Bilaga 16 Oförutsedda utgifter 4
minsprängning, fortfarande om än i mindre omfattning kan förekomma, synes riksdagens bemyndigande böra inhämtas till atl även under nästa budgetår på oförändrade villkor betala ut krigsskadeersältningar.
Jag får i delta sammanhang erinra om all senast i prop. 1970: 165 har föreslagits, att de behov av medel utöver anvisade anslag som eventuellt kan uppkomma för organiserandet av svenska FN-styrkor m. m. och det svenska deltagandet i stUleslåndsövervakningen i Korea skall få tillgodoses genom all anslaget till oförutsedda utgifter anlitas. Frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader skulle anmälas senare. Mol detta har riksdagen inle gjort någon erinran (SU 211, rskr 426).
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag, alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
alt till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr. all slå lill Kungl. Maj:ls förfogande för de ändamål och på de vUlkor jag har förordat i det föregående.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700(|«
Bilaga 17 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
BUaga 17
Riksdagen och dess verk m. m.
utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga om anslag för budgetåret 1971/72 tUl riksdagen och dess verk m. m. saml anför.
DRIFTBUDGETEN
Femtonde huvudtiteln
Fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har den 26 november resp. den 23 december 1970 överlämnat förslag till de anslag m. m. som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. för budgetåret 1971/72. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sammanställning av förslagen, vUken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (bilaga 17.1). Jag hemställer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
atl pröva de förslag lill anslag m. m. som avgetts av fullmäktige i riksgäldskonlorel och styrelsen för riksdagens förvaltningskontor.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemslälll bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten 1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1 Bil. 17
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m.
Bilaga 17.1
RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
SAMMANSTÄLLNING
AV
FÖRSLAG TILL ME DELS AN VISNING M. M.
DRIFTBUDGETEN
Femtonde huvudtiteln
Förslagen från fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för riksdagens förvaltningskontor angående regleringen för budgetåret 1971/72 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. har liksom föregående år av praktiska skäl sammanförts.
Den allmänna nordiska arkitekttävlingen om riksdagshus i Stockholm har nu kommit i gång. Förslag avseende första stegel av tävlingen skall vara inlämnade i slutet av april 1971. I avvaktan på atl slutlig ställning kan las lill frågan om åtgärder avseende riksdagshuset på Helgeandsholmen har förvaltningen av byggnaden överlåtits på byggnadsstyrelsen. Under de närmaste åren kommer ämbetsverket alt upplåta lokaler i huset för olika statliga myndigheter, däribland riksbanken och Nordiska rådets svenska delegation.
Riksdagen kommer fr. o. m. vårsessionen 1971 atl verka i de nya lokalerna vid Sergels torg. Efter hemställan av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har ytterligare medel anvisats för inredning och utrustning av de provisoriska lokalerna (BaU 1970: 59). Inom ramen för tillgängliga medel förutses kompletteringar av viss inredning få ske under första halvåret 1971, varjämte ytterligare utrymmen i hotellbyggnaden torde få iordningställas för att tillgodose på senare lid aktualiserade lokalbehov. Hil hör bl. a. lokalbehov sammanhängande med en utvidgad konlorsservice för riksdagens ledamöter (jfr BaU 1970: 68).
SammanstäUning
Förändringarna inom riksdagens och dess verks område i förhållande till riksstaten för budgetåret 1970/71 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i 1 OOO-tal kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m.
A. Riksdagen
B. Den inre riksdagsförvaltningen
C. Allmänt kyrkomöte
D. RUcsdagens verk
E. Diverse
|
Anvisat |
Förslag |
Ökning |
|
1970/71 |
1971/72 |
Minskning |
|
33 208 |
33 128 |
— 80 |
|
41379 |
32 025 |
— 9 354 |
|
1 107 |
1 |
— 1106 |
|
15 859 |
17 332 |
+ 1473 |
|
2 536 |
2 436 |
— 100 |
94 089 84 922 - 9167
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m.
ANSLAGEN A. RIKSDAGEN
A 1. Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter
1969/70 Utgifti 21 351 484 1970/71 Anslag 21167 000 1971/72 Förslag 20 117 000
'Inklusive kostnadsersättningar och arbetsgivaravgifter m. m. men exklusive traktamenten, som fr. o. m. budgetåret 1969/70 redovisas under A 2.
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Arvoden till riksdagens ledamöter |
|
|
|
Första kammaren |
3 834 000 |
— 3 834 000 |
|
Andra kammaren |
5 913 000 |
— 5 913 000 |
|
Enkammaren |
8 886 000 |
+ 8 868 000 |
|
Kostnadsersättningar |
|
|
|
Första kammaren |
272 000 |
— 272 000 |
|
Andra kammaren |
420 000 |
— 420 000 |
|
Enkammaren |
630 000 |
-1- 630 000 |
|
Arbetsgivaravgifter m. m. |
|
|
|
a) arbetsgivaravgift till den albnänna sjukförsäkringen 244 000 |
-t- 2000 |
|
|
b) arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggs- |
|
|
|
pensioneringen |
673 000 |
+ 84 000 |
|
c) avgift till grupplivförsäkring |
100 000 |
|
|
d) allmän arbetsgivaravgift |
195 000 |
— 195 000 |
|
|
21167 000 |
- 1 050 000 |
Från anslaget bestrids kostnader för arvoden och kostnadsersättningar till riksdagens ledamöter.
Beträffande pensions- och socialförsäkringskoslnader för riksdagens ledamöter upptas de faktiska utgifterna, beräknade på nu kända förhåUanden (BaU 1969: 28, s. 3).
Då riksdagens ledamöter inte är obligatoriskt försäkrade enligt yrkesskadeförsäkringslagen 14.5.1954 (nr 243) eller kan hänföras till fall, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket, sista punkten, i lagen 25.5.1962 (nr 381) om aUmän försäkring skall någon beräkning av allmän arbetsgivaravgift ej ske (jfr kungl. förordningen 6.6.1968/nr 419/).
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagen: Arvoden m. m. till riksdagens ledamöter för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 20 117 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 5
A 2. Riksdagen: Reseersättningar ni. m. till riksdagens ledamöter
1969/70 Utgift 6 106 297
1970/71 Anslag 5 385 000
1971/72 Förslag 5 495 000
Från anslaget bestrids dels kostnaderna för riksdagsledamöternas årskort för järnvägsresor saml, såvitt gäller andra färdmedel, resor mellan riksdagsorten och hemorten under riksdagssession eUer för sammanträde med utrUcesnämnden, riksdagsutskott eller riksdagens lönedelegation, dels fr. o. m. budgetåret 1969/70 traktamenten till riksdagsledamöter under sessionstid.
Med statens järnvägar träffades överenskommelse om ändrade normer för beräkning av kostnaden för riksdagsledamöternas årskort fr. o. m. 1.1.1970. Från nämnda tidpunkt omfattar årskortel inte resor på AB Storstockholms lokaltrafik och Trafik AB Saltsjöfarts linjenäl. De ledamöter som regelbundet utnyttjar nämnda bolags järnvägslinjer har fått sina kostnader för månadskort ersatta.
Enligt överenskommelsen erlade förvaltningskontoret hela årskorts-koslnaden för 1970, 1 075 200 kr., i januari månad 1970. Denna utgift kom därigenom att helt belasta budgetåret 1969/70. En fortsatt ökning av andra resor än järnvägsresor liksom förväntade kostnadsstegringar medför alt medelsbehovel för budgetåret 1970/71 uppräknas med 200 000 kr. lUl 3 200 000 kr.
Traklamenlskostnaderna beräknas uppgå till 2 295 000 kr. enligt nu gällande kostnadsnivå.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
atl lill Riksdagen: Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 5 495 000 kr.
A 3. Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet
1969/70 Utgift 209 327
1970/71 Anslag 236 000
1971/72 Förslag 250 000
Från anslaget bestrids kostnader som sammanhänger med riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har 5.6.1967 faslställl bestämmelser om ersättning till riksdagsledamot vid deltagande i Europarådels verksamhet (RFS 1967: 15).
Europarådets rådgivande församling sammanträder tre gånger årligen
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 6
i Strasbourg. Antalet svenska ombud är sex, vartUI kommer sex suppleanter.
Utskottsmöten förekommer på skUda platser i Europa. F. n. finns 14 utskott med svenska ledamöter. Dessa sammanträder i varierande omfattning. I medeltal torde totalt hållas ca 40 sammanträden som inte förläggs i anslutning till församlingsmöten i Strasbourg. Detta innebär med nuvarande svenska representation imgefär 60 utskottsresor per år.
DärlUl kommer elt mindre antal sammanträden helt eller delvis arrangerade av Europarådet i samarbete med andra internationeUa organ.
Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 beräknas med hänsyn tUl förutsedda kostnadshöjningar av priserna på hotellrum i Frankrike och på flygbUjetter, ökade kostnader för utskottsmöten i Sverige samt anordnande av elt stort Europarådssymposium i Stockholm lUl 250 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
alt till Riksdagen: Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet för budgetåret 1971/72 anvisas elt förslagsanslag av 250 000 kr.
A 4. Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor m. m.
1969/70 Utgift 864 022
1970/71 Anslag 650 000
1971/72 Förslag 650 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utskottens studieresor inom och utom Sverige samt för vissa resor beslutade av talmanskonferensen. Utskott har att till talmanskonferensen anmäla planerad studieresa till utlandet och beräknade kostnader för denna.
Av talmanskonferensen beslutade resor omfattar dels resor utomlands som varje år företas på inbjudan från främmande länders parlament, dels svenskt parlamentariskt dellagande i internationella kongresser och konferenser med undantag för sådana sammankomster för vilka medel anvisas under andra anslag (jfr A 3 och A 8).
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor m. m. för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 650 000 kr.
A 5. Riksdagen: Parlamentariska delegationer
1971/72 Förslag 275 000
Under förevarande anslag, som föreslås tUlkomma fr. o. m budgetåret 1971/72, har medel beräknats för kostnader för parlamentariska delegationer enhgt följande.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 7
1971/72
1. Utländska delegationsbesök i Sverige 150 000
2. Delegationsbesök i utlandet 125 000
275 000
För budgetåret 1970/71 finns under anslaget Representation m. m., som uppgår lUl 275 000 kr., 150 000 kr. disponibla för kostnader för två utländska delegationsbesök. Under hösten 1971 kommer en delegation från del kanadensiska parlamentet all mottas av riksdagen. Något ytterligare stort delegationsbesök är f. n. ej planerat, men erfarenheten talar för att ytterligare ett besök kan komma alt företas under budgetårets andra hälft varför medel för två besök bör anslås. Då kostnaderna för ett delegationsbesök tidigare beräknats tUl 75 000 kr. bör 150 000 kr. las upp i detta sammanhang.
För budgetåret 1970/71 finns under anslaget Riksdagsutskottens studieresor m. m. 100 000 kr. uppförda som förslagsanslag. Medelsförbrukningen uppgick 1969/70 till 137 000 kr. F. n. är någon delegationsresa till utiandet inte planlagd, men del torde vara realistiskt anta atl två resor kan komma all företas under budgetåret 1971/72. Med hänsyn till tidigare medelsförbrukning och kostnadsutveckling synes kostnaderna böra beräknas lUl 125 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
all lill Riksdagen: Parlamentariska delegationer för budgetåret 1971/72 anvisas ell förslagsanslag av 275 000 kr.
A 6. Riksdagen: Bidrag till studieresor
1969/70 Utgift 88 594 Reservation 28157
1970/71 Anslag 100 000
1971/72 Förslag 100 000
Från detta anslag bestrids kostnaderna för bidrag till riksdagsledamöters studieresor. Bidragen beviljas av talmanskonferensen, som 14.10. 1968 antagit regler för beviljande av bidrag. Dessa regler innebär i korthet, att ledamot under en femårsperiod bevUjas högst 2 500 kr. i stipendier eller 3 500 kr. om resa företas lUl utomeuropeiska länder.
I skrivelse 26.10.1970 liU förvaltningskontoret har kamrarnas sekreterare anfört i huvudsak följande.
För stipendier tiU ledamöters studieresor har under de fem senaste budgetåren anslagits ell reservationsanslag om 100 000 kr. Med reservation av 16 750 kr. från budgetåret 1968/69 disponerades under föregående budgetår 116 750 kr. av vUka 88 593 kr. tagils i anspråk, varför till 1970/71 reserverats 28 157 kr. Av innevarande budgetårs anslag har
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 8
några medel ännu ej utnyttjats, men huvuddelen av medlen torde komma att tas i anspråk vid stipendiefördelningen i maj månad 1971. Då det får anses troligt alt hela del tillgängliga anslaget vid detta tUlfälle ej kommer atl utnyttjas synes viss del kunna reserveras tUl nästföljande budgetår, varför anslaget för 1971/72 — trots inträdda prishöjningar — torde kunna uppföras med oförändrat belopp om 100 000 kr. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
atl lUl Riksdagen: Bidrag till studieresor för budgetåret 1971/72 anvisas ell reservationsanslag av 100 000 kr.
A 7. Riksdagen: Representation m. m.
1969/70 Utgift 166 792
1970/71 Anslag 275 000
1971/72 Förslag 115 000
Från anslaget avses bestridas kostnaderna för representation, som talmännen liksom även andra riksdagens organ utövar på riksdagens vägnar (KU 1959: 18, s. 9).
För budgetåret 1970/71 är anslaget 275 000 kr. Av delta belopp har 150 000 kr. avsett kostnader för utländska delegationers besök i Sverige. Medel för denna verksamhet har begärts under ett särskilt anslag, A 5. Parlamentariska delegationer. Av återstående del av represenla-lionsanslaget för budgetåret 1970/71 — 125 000 kr. — har medel tagits i anspråk för en mottagning i riksdagshuset i anslutning tUl kamrarnas sista plena 16 december 1970. 110 000 kr. avser egentliga representationskostnader. Hit hänförs kostnader för en middag för utländska diplomater och bl. a. företrädare för näringsliv m. m. saml en lunch för utländska studenter. Liksom tidigare planeras en inbjudan lill 12 journalister från landsortspressen atl under en vecka i maj 1972 studera riksdagsarbetet. Riksdagen har vidare all anordna middagar och/eUer luncher för elt stort antal parlamentarikergrupper, vilkas besök i övrigt handhas och bekostas av utrikesdeparlemenlel, varlUl kommer representationskostnader i andra sammanhang. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen bör sammanlaget för budgetåret 1971/72 uppföras ett belopp om 115 000 kr. för representation.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
alt tUl Riksdagen: Representation m. m. för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 115 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 9
A 8. Riksdagen: Kosmader för riksdagens interparlamentariska grupp
1969/70 Utgift 123 000
1970/71 Anslag 100 000
1971/72 Förslag 98 000
Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp
För bidrag lill Interparlamentariska unionen och dess dokumenta-tionscenlrum upptar styrelsen 20 000 kr. Denna höjning motiveras av att unionen hos bl. a. de nordiska grupperna anhållit om en frivilig höjning av deras bidrag.
För utrikes möten upptar styrelsen 58 000 kr. Konferens kommer atl hållas i Paris hösten 1971 samt råds- och studiekommissionsmöte i Douala, Kamerun, våren 1972. Styrelsen noterar atl posten för utrikes möten förutsätter atl endast de två rådsmedlemmarna reser lill Kamerun. Om det av särskild anledning skulle befinnas önskvärt all även en sekreterare följer med, lorde elt anslagsöverskridande få ske.
För inrikes möten och representation upptar styrelsen liksom förra året 3 500 kr.
För skrifter beräknar styrelsen oförändrat 4 200 kr. och för förvaltningskostnader 13 000 kr. Ökningen avser anskaffning av böcker och tidskrifter.
Styrelsen beräknar alltså kostnaderna lill 98 700 kr., varav omkring 700 kr. läcks av medlemsavgifter. I förhållande lill löpande budgetår innebär detta en minskning med 2 000 kr. Beräkningarna kan sammanfattas så:
Bidrag till Interparlamentariska unionen och
dess dokumentations
centrum 20
000
Utrikes möten 58
000
Inrikes
möten och representation 3
500
Skrifter 4
200
Förvaltningskostnader 13
000
Summa kr. 98 700
Avgår medlemsavgifter — 700
Medelsbehov 98 000
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor, som inle har något alt erinra mot medelsberäkningen, föreslår
att till Riksdagen: Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 98 000 kr.
It Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bil. 17
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. lo
A 9. Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare
1969/70 Utgift 20 000
1970/71 Anslag 20 000
1971/72 Förslag 20 000
Styrelsen för Sällskapet Riksdagsmän och forskare
Styrelsen anför all den traditionella presentationen av framsteg inom forskning och teknik anordnats 4.12.1969 i samverkan med Ingeniörs-vetenskapsakademien. I denna hade medverkat akademiens preses, fU. dr Halvard Liander, generaldirektör Ragnar Woxén samt ett antal av akademiens tjänstemän. Sammanlagt dellog cirka 130 riksdagsmän.
RIFO räknar med att liksom tidigare år anordna möten för samtliga medlemmar vid vilka vetenskaplig eller teknisk utveckling av större allmänt intresse och betydelse presenteras och diskuteras.
Informationsbladet RIFO-Nytl kommer alt ges ut i ungefär samma omfattning som tidigare.
För verksamheten har följande budget uppgjorts:
|
Lön och socialutgifter för sekreterare Omkostnader för studiegrupper Redigering av RIFO-Nytt Kansli- och sammanträdeskostnader |
|
35 000 7 000 3 000 6 000 |
|
Resor etc. |
|
4 000 |
|
|
Summa kr. |
55 000 |
Av denna summa kan ca 9 000 kr. läckas genom individueUa medlemsavgifter från riksdagsmän och forskare. Banktillgångarna beräknas vid slutet av innevarande budgetår uppgå till ca 30 000 kr. För budgetåret 1971/72 avser sällskapet att använda sina banktillgångar för att täcka 26 000 kr. av budgeten. Därefter kommer sällskapet atl tvingas begära ökade anslag eller skära ner verksamheten. Sällskapet får därför anhålla om elt fortsatt anslag till verksamheten under budgetåret 1971/ 72 med oförändrat belopp 20 000 kr.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor tillstyrker framställningen och föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare för budgetåret 1971/72 anvisas ell anslag av 20 000 kr.
Prop. 1S>71:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. u
A 10. Riksdagen: Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp
1969/70 Utgift 583
1970/71 Anslag 30 000
1971/72 Förslag 30 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för studie- och informationsverksamhet inom riksdagen i integrations- och Europafrågor, för symposier i dessa ämnen saml för viss representation gentemot utländska besökare. I avvaktan på närmare erfarenheter av de med ifrågavarande verksamhet förbundna kostnaderna synes anslaget böra tas upp med oförändrat belopp.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
all lill Riksdagen: Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp för budgetåret 1971/72 anvisas ett anslag av 30 000 kr.
A 11. Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier
1969/70 Utgift 1 422 000
1970/71 Anslag 1370 000
1971/72 Förslag 1 553 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för bidrag till riksdagspartiernas gruppkanslier. Riksdagen beslöt under 1970 års höslsession om höjning av bidragen fr. o. m. år 1971. Merkostnaden under budgetåret 1970/71 har beräknats tUl ca 110 000 kr. Bidrag utgår lill varje partigrupp i riksdagen med 3 500 kr. per medlem och år, om gruppen är företrädd i regeringen, och annars med 5 250 kr. per medlem och år (BaU 1970: 68).
Riksdagens förvaltningskontor har på grundval av nu kända förhållanden beräknat medelsbehovet för budgetåret 1971/72 lill sammanlagt 1 553 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Riksdagen: Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 1 553 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 12
A 12. Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl.
1969/70 Utgift 3 187 967
1970/71 Anslag 3 800 000
1971/72 Förslag 4 200 000
Från detta anslag bestrids kostnaderna för pensioner åt f. d. riksdagsledamöter samt för pensioner åt efterlevande tUl riksdagsmän (BaU 1969: 28, s. 7). Med hänsyn lill alt ökade pensionskostnader kan förutses i anledning av riksdagens beslut all ändra grunderna för beräkning av visstidspensioneringen (KU 1970: 49) torde anslaget uppräknas med 400 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
atl lill Riksdagen: Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl. för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 4 200 000 kr.
A 13. Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll
1969/70 Utgift 129 848 Reservation 107 800
1970/71 Anslag 75 000
1971/72 Förslag 225 000
Från anslaget bestrids utgifler för utgivande av otryckta ståndsprotokoll. Anslaget disponeras av riksgäldskonlorel.
Hittills konlraklerade protokoll, som f. n. är under utarbetande, är ridderskapets och adelns protokoll vid riksdagen 1771—1772, präster-ståndets protokoU vid riksdagarna 1719—1720, 1723, 1726—1727 och 1731, borgarståndets protokoU vid riksdagen 1738—1739 saml bondeståndets protokoU vid riksdagarna 1765—1766 och 1769—1770.
Anslaget bör med hänsyn till beräknad medelsförbrukning och tUlgängliga reservationsmedel upptagas med 225 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Fullmäktige i riksgäldskontorel föreslår
alt till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1971/72 anvisas elt reservationsanslag av 225 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m.
13
B. DEN INRE RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN
B 1. Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskosmader
1969/70 Utgift 12 809 611
1970/71 Anslag 22 081 000 1971/72 Förslag 27 131 000
|
Personal |
1971/72 |
|
|
|
|
Kammarkansliet |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
|
30 |
|
|
|
Övrig personal |
|
11 |
|
|
|
Utskotten |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
|
37 |
|
|
|
Övrig personal |
|
24 |
|
|
|
Förvaltningskontoret |
|
|
|
|
|
Handläggande personal |
|
30 |
|
|
|
Övrig personal |
|
81 213 |
|
|
|
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Anslag |
|
|
||
|
Arvoden tiU ledamöter av förvaltningsstyrelsen |
|
|
|
|
|
och suppleanter för dessa |
|
|
41000 |
— 3 000 |
|
Avlöningar tUl tiänstemän m. fl. |
|
|
8 813 000 |
+ 550 000 |
|
Arvoden i övrigt samt särskilda ersättningar |
|
20 000 |
— |
|
|
Sjukvård m. m. |
|
|
35 000 |
— |
|
Reseersättningar |
|
|
160 000 |
— |
|
Reparation och underhåU av riksdagshuset |
|
125 000 |
— 125 000 |
|
|
Riksdagens restaurang |
|
|
50 000 |
+ 25 000 |
|
Lokalkostnader |
|
|
8 005 000 |
+ 5 795 000 |
|
Expenser |
|
|
1 960 000 |
— 25 000 |
|
Kostnader för översättningsarbete |
|
|
30 000 |
— |
|
Publikationstryck |
|
|
210 000 |
— 178 000 |
|
Lönekostnadspålägg |
|
|
2 022 000 |
-t- 93 000 |
|
Övriga utgifter |
|
|
610 000 |
— 570 000 |
|
|
|
22 081000 |
+ 5 562 000 |
|
|
Särskilda uppbördsmedel |
|
|
|
|
|
Ersättning för utiånad personal |
|
— |
132 000 |
— |
|
Influtna hyror m. m. |
|
— |
1 175 000 |
— 800 000 |
|
Försäljning av informationsmateriel |
|
- |
5 000 |
— |
|
|
Summa kr. |
|
ZO 769 000 |
4- 6 362 000 |
Anslagsposten Arvoden till ledamöter av förvallningsstyrelsen har minskats med 3 000 kr. Styrelsen utökas med en ledamot och en suppleant. Något särskilt ordförandearvode har inte beräknats (BaU 1970: 83).
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 14
ökningen under anslagsposten Avlöningar till tjänstemän m. fl. har av styrelsen beräknats till 550 000 kr. Denna ökning kan hänföras till den nya personalorganisation som beslutats av 1970 års vårriksdag men vars kostnader tidigare endast kunnat uppskattas för liden 1.1— 30.6.1971.
Anslagsposten Riksdagens restaurang har ökats med 25 000 kr. på grund av förväntade kostnadsstegringar.
För innevarande budgetår har under anslagsposten Lokalkostnader anvisats 8 005 000 kr. Styrelsen har för kommande budgetår beräknat medelsbehovet tiU 13 800 000 kr. Hyreskostnaderna för lokalerna vid Sergels torg inklusive garageplatser beräknas till 11 950 000 kr. Kostnaderna för bränsle, lyse och vatten uppskattas lill 400 000 kr., för bevakning till 225 000 kr. och för städning lill 1 225 000 kr. Förutom hyreskostnaderna lorde övriga under anslagsposten Lokalkostnader upptagna utgifter vara osäkra, då erfarenhet av utnyttjandet av lokalerna vid Sergels torg ännu inle vunnits.
Under anslagsposten Expenser har för innevarande budgetår anvisats 1 960 000 kr. För kommande budgetår avgår 345 000 kr. för engångsanskaffning av kontorsmaskiner, 50 000 kr. för renhållning, sot-ning m. m. samt 55 000 kr. för upptagande av lalprov av riksdagens ledamöter, ökade kostnader kan dock förväntas lill följd av utökad telefonväxel (350 000 kr.), skrivmaterial och papper (50 000 kr.) samt belysningsmalerial m. m. (25 000 kr.). Anslagsposten Expenser bör emellertid kunna minskas för budgetåret 1971/72 med 25 000 kr. lill 1 935 000 kr.
Enkammarreformen medför vissa utgifler av engångskaraktär. Så har för innevarande budgetår under anslagsposten Publikationslryck anvisats medel för bl. a. ny riksdagsbroschyr och nytt material för studieverksamheten främst i skolorna. För budgetåret 1971/72 kan anslagsposten minskas med 178 000 kr.
Under särskilda uppbördsmedel beräknas influtna hyror m. m. minska med 800 000 kr. För innevarande budgetår har upptagits 750 000 kr. i hyresintäkter från riksdagshuset och 225 000 kr. för plan 12 i hotell-delen av lokalema vid Sergels torg. Vid överläggningar med byggnadsstyrelsen rörande upplåtelse till ämbetsverket av riksdagshuset har framkommit atl förväntade hyresinkomster i huvudsak torde motsvaras av lika stora utgifler för personal saml drift och underhåll av fasligheten. Förutsättningar saknas därför all uttaga hyra av byggnadsstyrelsen. Som redan inledningsvis nämnts kommer plan 12 i holelldelen av lokalerna vid Sergels torg alt erfordras för riksdagens eget lokalbehov, varför beräknade intäkter av dessa lokaler helt bortfaller.
Hyror för Övernattningsrum tUl ledamöterna beräknas för budgetåret 1971/72 lill 358 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m.
15
I anslagsposten Övriga utgifter ingår för innevarande budgetår kostnader för flyttning till Sergels torg (500 000 kr.) saml kostnader för en dokumentärfilm om tvåkammarriksdagen (70 000 kr.). För budgetåret 1971/72 kan anslagsposten minskas med 570 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
att till Den inre riksdagsförvaltningen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 beräknas ett förslagsanslag av 27 131 000 kr.
B 2. Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket m. m.
1969/70 Utgift 1970/71 Anslag 1971/72 Förslag
3 632 844
4 165 000 4 340 000
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Utgifter |
|
|
|
Tryckpapper Riksdagshandlingar Tryckningskostnader Bokbinderikostnader Kommittétryck |
574 500 3 071 000 54 000 4 565 000 |
+ 60 000 + 200 000 -1- 65 000 — 50 000 -f- 275 000 |
|
Särskilda uppbördsmedel |
|
|
|
Försäljning av riksdagstryck |
—400 000 |
+ 100 000 |
|
|
4 165 000 |
-1- 175 000 |
Riksdagstryckets omfattning under enkammarriksdagen är svår atl förutse, varför nuvarande omfång i princip bör utgöra bas för beräknade ändringar under budgetåret 1971/72.
På grund av avtalsmässiga och individuella löneförhöjningar, ökning av de sociala kostnaderna och andra kostnadsslag har betydande ökningar ägt rum fr. o. m. 1.4.1970. Sålunda har kostnaderna för sättnings- och tryckningsarbeten stigit med i genomsnitt 6,8 »/o, utgifterna för bokbinderiarbelen med i genomsnitt 7,9 "/o och kostnaderna för Iryckpapper med i genomsnitt 15 »/o.
Mervärdeskallens förhöjning fr. o. m. 1.1.1971 medför en ökning av 6,54 o/o.
Enligt bankoulskollels av riksdagen godkända utlåtande nr 48 år 1970 kommer riksdagstrycket alt inför enkammarriksdagen genomgå vissa förändringar beträffande framställningssätt, systematik, layout.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. ig
prenumeration, försäljning och distribution. Beräknade kostnadsökningar på grund härav uppskattas till ca 230 000 kr.
Kostnaderna för lagrådsremisser har fördubblats på grund av utbyggd delningspraxis (KU 1970: 20). Ökningen torde belöpa sig lUl ca 50 000 kr.
Fr. o. m. 1.1.1971 kommer av statliga myndigheter endast statsde-partemenlen alt erhålla riksdagstryck kostnadsfritt (RFS 1970:2). Prenumerationspriserna på riksdagstrycket har från och med år 1971 höjts med ca 13 "/o, exkl. mervärdeskatt.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
alt till Den inre riksdagsförvaltningen: Kostnader för riksdagstrycket m. m. för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 4 340 000 kr.
B 3. Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer
1969/70 Utgift 153 335 Reservation 84 470
1970/71 Anslag 135 000
1971/72 Förslag 240 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utgivningen av uppslagsboken över riksdagens verksamhet (Gula boken), arbetet på det sammanfattande person- och sakregistret till riksdagens protokoll med bihang för åren 1961—1970 (10-årsregistrel) samt utgivningen av en skrift om Sveriges författning på engelska och franska språken.
Utgifterna för Gula boken uppgick för budgetåret 1969/70 tiU 87 188 kr. Anvisade medel för budgetåret 1970/71 uppgår lill 105 000 kr., och för budgetåret 1971/72 beräknas kostnaderna stiga liU ca 120 000 kr. Denna stegring hänför sig huvudsakligen tUl ökade sättnings-, trycknings- och bokbinderikostnader, höjd mervärdeskatt, ny layout m. m. på uppslagsboken inför enkammarriksdagen saml viss uppjustering av redaktörens arvode. Ca 5 000 kr. beräknas inflyta vid försäljning.
10-årsregistret för åren 1961—1970 är avsett att utges vid årsskiftet 1971/72. För budgetåret 1971/72 erfordras ett belopp av ca 110 000 kr., utgörande i huvudsak kostnader för fotolitografi, bokbinderi och tryckpapper samt resterande arvode till redaktören. Påpekas bör atl användande av offsettryck medför en stark reducering av de kostnader, som hittillsvarande konventionella Iryckförfarande skulle medföra.
Till framställningen av skriften om Sveriges författning har för budgetåren 1969/70 och 1970/71 anvisats sammanlagt 87 000 kr. Dessa medel har ännu ej utnyttjats. För budgetåret 1971/72 lorde ytterligare ca 13 000 kr. erfordras. Skriften är avsedd atl utges senast under kommande budgetår.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. n
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
atl till Den inre riksdagsförvaltningen: Utgivande av särskilda publikationer för budgetåret 1971/72 anvisas elt reservationsanslag av 240 000 kr.
B 4. Den inre riksdagsförvaltningen: Utredning om riksdagens hus m.m.
1969/70 Utgift 458 784 Reservation 495 922
1970/71 Anslag 560 000
1971/72 Förslag 314 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för utredning av riksdagens lokalfrågor på längre sikt, häri inbegripet kostnader för genomförande av en arkitekttävling om riksdagens hus (BaU 1969: 51).
Riksdagens förvaltningskontor
För den av riksdagen 1969 beslutade arkitekttävlingen om riksdagens hus har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 560 000 kr. (BaU 1970: 51).
På basis av byggnadsstyrelsens bedömning i skrivelse 2.12.1970 lill kontoret beräknar förvaltningskontorets styrelse medelsbehovel för budgetåret 1971/72 lUl 314 000 kr. Härvid har beaktats alt för innevarande budgetår (560 000-1-495 922) 1055 922 kr. står liU disposition för täckning av resterande utgifler för utredningen om riksdagens hus och för pågående arkitekttävling. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår beräknas lUl 570 000 kr., varav ca 70 000 kr. utgör kostnader som hänför sig till budgetåret 1969/70 men ännu ej likviderats. För budgetåret 1971/72 beräknas medelsförbrukningen uppgå lUl 800 000 kr. Härav belöper 60 000 kr. på utredningar, rilningsarbele och konsulter samt 10 000 kr. på resor, 10 000 kr. på programhandlingar, 20 000 kr. på programarbete, andra steget, och 200 000 kr. på arvoden till inbjudna, andra stegel. För arvoden lill prisnämnd, sekreterare och experter beräknas 20 000 kr., för utställning och hyror beräknas 50 000 kr. samt för oförutsedda ändamål 30 000 kr. Därjämte beräknas 400 000 kr. slå till prisnämndens förfogande för priser och inköp.
Styrelsens beräkningar kan sammanfattas sålunda:
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1970/71 570 000
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1911/12 800 000
1 370 000
Avgår anvisade, ej förbrukade medel — 1 056 000
Summa kr. 314 000
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
atl lill Den inre riksdagsförvaltningen: Utredning om riksdagens hus m. m. för budgetåret 1971/72 anvisas ett reservationsanslag av 314 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 18
C. ALLMÄNT KYRKOMÖTE
C. Allmänt kyrkomöte
1969/70 Utgift 1— 5 761
1970/71 Anslag 1 107 000
1971/72 Förslag 1 000
' Influtna medel för häftat och bundet kyrkomötestryck under 1968 års kyrkomöte.
Enligt gällande praxis upptas för budgetår, då kyrkomöte beräknas inte äga rum, endast elt formeUt belopp tUl allmänt kyrkomöte. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
atl liU Allmänt kyrkomöte för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m.
19
D. RIKSDAGENS VERK
D 1. Riksgäldskontoret: Förvaimingskostnader
1969/70 Utgift 4 635 346
1970/71 Anslag 5 016 000
1971/72 Förslag 5 411 000
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
|
100 |
Personal
Handläggande personal övrig personal
Anslag
Arvoden till fullmäktige och suppleanter för fullmäktige
Avlöningar till tjänstemän m. m.
Arvoden i övrigt och särskilda ersättningar
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
Publikationstryck
Kostnader för maskinell kontroll av inlösta vinster
ObligationssoTtering genom automatisk databehandling
Kostnader för vinstutlottning på premielånen
LÖnekostnadspälägg
SärskUda uppbördsmedel
Försäljning av publikationer Inkomster i samband med datamaskindragning m. m.
26 83
109
|
78 300 |
— |
|
3 324 700 |
— |
|
3 000 |
— |
|
20 000 |
— |
|
21000 |
__ |
|
319 000 |
4- 38 000 |
|
284 000 |
+ 59 000 |
|
19 100 |
+ 3 000 |
|
132 000 |
+ 67 000 |
|
50 000 |
-fl 70 000 |
|
1___ . |
-1- 70 000 |
|
765 000 |
+ 33 000 |
|
5 016 100 |
-H 440 000 |
|
100 |
+ 45 000 |
|
5 016 000 |
-1-395 000 |
' Upptaget för budgetåret 1970/71 under anslagsposten Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m.
Riksgäldskonlorel har som huvudsaklig uppgift alt ombesörja den statliga upplåningen samt förvalla statsskulden. Emissionsverksamhelen har under senare år varit omfattande. Icke blott de direkta emissions-kostnaderna utan även kontorets förvaltningskostnader har därför stigit. För innevarande och nästa budgetår förutses en fortsall omfattande emissionsverksamhet. I detta sammanhang bör omnämnas att kontoret i anslutning till beslut under höslriksdagen kommer all få ombesörja
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 20
två nya, omfattande arbetsuppgifter, som ej varit förutsedda i kontorets anslagsberäkningar, nämligen dels adminislreringen av ell system innebärande statiig premiering av frivUligl banksparande av överskjutande preliminär skatt enligt 1970 års laxeruig (prop. nr 197/1970), dels arbetet med begränsad förtidsinlösen av vissa stalsobligationslån emitterade under åren 1934—1953 (prop. nr 151/1970). Större delen av kostnaderna som är förknippade med dessa arbetsuppgifter kommer atl belasta innevarande års budget varför vissa anslagsöverskridanden torde bli följden. För budgetåret 1971/72 har några medel ej äskats för nu ifrågavarande speciella arbetsuppgifter med hänsyn till atl dessa beräknas vara i huvudsak avslutade under innevarande budgetår.
Till betalning förfallna och till riksgäldskontorel inkomna premieobligationer sorteras numera genom automatisk dalabehandling, som är en bUligare och snabbare metod än den tidigare manuella sorterings-metoden. För innevarande budgetår har för delta ändamål beräknats 50 000 kr. Förnyad kalkyl visar emellertid alt utgifterna under innevarande budgetår för detta ändamål kommer alt uppgå lUl ca 110 000 kr. lUl följd av kraftig prisstegring och tidsförskjutning av vissa betalningar. För budgetåret 1971/72 har utgifterna för obligationssortering genom automatisk databehandling beräknats lill 220 000 kr. Höjningen beror på en beräknad kraftig ökning av arbetets volym.
Kostnaderna för den maskinella vinstkontrollen har uppräknats med 67 000 kr. Antalet obligationsvinsler har ökat kraftigt samtidigt som kostnaderna per enhet stigit. Anslagsposten Lokalkostnader har uppräknats med 38 000 kr. med hänsyn liU pris- och lönestegringar. Anslagsposten Expenser har uppräknats med 59 000 kr. Höjningen beror bl. a. på prisstegringar, men också på alt medel lill ett belopp av ca 30 000 kr. beräknats för förnyelse av vissa föråldrade och nedslitna maskiner.
Medel för kostnader för vinstutlottning på premielån, som tidigare upptagits under Kostnader vid emission av statslån m. m., äskas fr. o. m. budgetåret 1971/72 under anslaget Förvaltningskostnader. Samma är förhållandet med inkomstposten inkomster i samband med datamaskindragning m.m.
Fullmäktige i riksgäldskontorel föreslår
atl lill Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisas elt förslagsanslag av 5 411000 kr.
D 2. Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m.
1969/70 Utgift 3 049 093
1970/71 Anslag 3 370 000
1971/72 Förslag 3 600 000
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 21
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
1. Obligationspapper 2. Värdepapperstryck 3. Annonsering m. m. 4. Vinstutlottning på premielånen' |
100 000 650 000 2 600 000 55 000 |
+ 50 000 + 200 000 — 55 000 |
|
|
3 405 000 |
+ 195 000 |
|
Särskilda uppbördsmedel: |
|
|
|
Inkomster i samband med datamaskindragning m. m.' |
35 000 |
— 35 000 |
|
|
3 370 000 |
+ 230 000 |
» Har för budgetåret 1971/72 upptagits under anslagsposten Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader.
Belastningen på anslaget är beroende av den statliga upplåningens omfattning och iiuriktning. Beräkningen av anslaget för del kommande budgetåret har skett med utgångspunkt från antagandel om en fortsatt omfattande emissionsverksamhel och med hänsyn lill aktuella erfarenlieter av anslagsbelastningen.
Fullmäktige i riksgäldskontorel föreslår
all till Riksgäldskontoret: Kostnader vid emission av statslån m. m. för budgetåret 1971/72 anvisas ell förslagsanslag av 3 600 000 kr.
D 3. Riksdagsbiblioteket: Förvaimingskostnader
1969/70 Utgift 1115 669
1970/71 Anslag 1301000
1971/72 Förslag 1 286 000
Riksdagsbiblioteket är främst avsett för riksdagen, dess delegationer och verk, kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt av Kungl. Maj:t förordnade eUer jämUkt Kungl. Maj:ts bemyndigande tUlsatta kommittéer. Biblioteket skall därjämte, i den mån dess uppgifter ej därigenom åsidosätts, betjäna dem som bedriver forskning «ller allvarliga studier.
Reglemente för riksdagsbiblioteket har fastställts av riksdagen 15.12. 1966 (RFS 1967: 18).
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 22
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter, förslagsvis Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis Sjukvård, förslagsvis Reseersättningar, förslagsvis Lokalkostnader, förslagsvis Expenser, förslagsvis Publikationstryck, förslagsvis Lönekostnadspålägg, förslagsvis
|
1970/71 |
Beräknad |
|
|
ändring |
|
|
1971/72 |
|
11 |
|
|
12 |
— |
|
23 |
- |
|
4 000 |
|
|
884 000 |
— |
|
5 000 |
— |
|
7 000 |
— |
|
60 000 |
—60 000 |
|
93 000 |
+ 26 000 |
|
45 000 |
+10 000 |
|
203 000 |
+ 9 000 |
|
1 301 000 |
-15 000 |
Riksdagsbiblioteket
Avlöningsanslagel har under föregående budgetår ej behövt överskridas. Styrelsen för riksdagsbiblioteket förutser dock i överensstämmelse med vad tidigare anförts och riksdagen godkänt (BaU 1966: 57 sid. 2 f) elt större behov av arbetskraft i vaktexpeditionen. Detta torde dock kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande anslag. Av ökningen under expensposten avser 10 000 kr. mikrofilmning av republiken Estlands riksdagstryck och författningssamling saml äldre voteringslistor, 5 000 kr. anskaffning av drivarmar till hyllorna i Vinslocken saml 11 000 kr. prisomräkning.
Med hänsyn till ökade tryckningskostnader föreslår styrelsen atl anslagsposten Publikationstryck uppräknas med 10 000 kr.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har inte något alt erinra mot medelsberäkningen och föreslår
all lill Riksdagbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 1 286 000 kr.
D 4. Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning
1969/70 Utgift 283 513 Reservation 5 233
1970/71 Anslag 325 000
1971/72 Förslag 325 000
Riksdagsbiblioteket
Anslaget har sedan budgetåret 1967/68 utgjort 275 000 kr., vartill under innevarande budgetår lagts ett tillfälligt anslag på 50 000 kr. för referenslitteratur i det provisoriska riksdagshuset. Universiletsbibliote-
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Rilisdagen och dess verk m. m.
23
kens motsvarande bok- och bindningsanslag har under de senaste åren ökats med något mer än 10 o/o per budgetår på grund av pågående koslnadsstegringar. En så stor uppräkning bedömer styrelsen för riksdagsbiblioteket inle vara av behovet påkallad ulan föreslår en höjning med 50 000 kr., vilket för riksdagsbiblioteket motsvarar ungefärligen en ökning med hälften av universitetsbibliotekens.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har inte något atl erinra mol medelsberäkningen och föreslår
atl lUl Riksdagsbiblioteket: Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1971/72 anvisas ett reservationsanslag av 325 000 kr.
D 5. Riksdagens ombudsmannaexpedition
1969/70 Utgift 2 903 821
1970/71 Anslag 3 161 000
1971/72 Förslag 3 558 000
Riksdagens ombudsmän skall ha tillsyn över att de tjänstemän och andra, som är underkastade fullständigt ämbetsansvar, i sin tjänsteutövning efterlever lagar och andra författningar och i övrigl fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps och för atl enhetlig och ändamålsenlig rältstUlämp-ning främjas.
Av riksdagen anlagen instruktion för riksdagens ombudsmän har kungjorts av Kungl. Maj:l 29.12.1967 (RFS 1968: 2).
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
Personal |
|
|
|
Handläggande personal Övrig personal |
23 14 |
+ 3 + 4 |
|
|
37 |
+7 |
|
Anslag |
|
|
|
Avlöningar till tjänstemän, förslagsvis Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis Sjukvård, förslagsvis Reseersättningar, förslagsvis Därav utrikes resor Lokalkostnader, förslagsvis Expenser, förslagsvis LÖnekostnadspälägg, förslagsvis |
2 281000 100 000 3 000 35 000 (2 000) 70 000 124 000 548 000 |
+ 250 000 + 15 000 (+ 1 000) + 30 000 + 42 000 + 60 000 |
|
|
3 161 000 |
+397 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 24
Riksdagens ombudsmän
15.9.1970 hade registrerats 2 125 nya ärenden, medan antalet nya ärenden vid samma lidpunkt år 1969 uppgick liU 2 270. I avvaktan på ytterligare erfarenheter rörande tUlströmningen av ärenden m. m. föreslås inte någon ändring i antalet löneplansanslällda jurister.
Ombudsmännens ställföreträdare har under budgetåret 1969/70 tagits i anspråk för tjänstgöring — utöver vad som föranletts av ombudsmännens semestrar — under 74 dagar. För budgetåret 1971/72 har behovet av sådan tjänstgöring (dubblering) bedömts lUl ungefär en månad för varje ombudsman, och ställföreträdarnas sammanlagda tjänstgöring har lUl följd härav beräknats tUl 8 månader.
För göromål av administrativ art har sedan länge behov förelegat av en kvalificerad arbetskraft såsom biträde på den administrativa byrån. Ifrågavarande tjänsteman avses skola ombesörja vissa personalärenden, såsom förande av personalprotokoll, Ijänstematrikel, tjänstgöringslistor och semesterlistor. Vidare avses tjänstemannen skola biträda med olika göromål i samband med redigeringen av ämbelsberäl-telsen, såsom kontakter med tryckeriet, kontroll av korrektur och uppgörande av sakregister. Bland övriga arbetsuppgifter kan nämnas ordnande och kontroll av inspektionsprotokoll, ärendestatistik, löpande sakregister och förberedande av anslagsäskanden m. m. Göromålen föranleder enligt ombudsmännens mening alt den nya tjänsten inrättas som e. o. byråassistenl i 19 lönegraden.
I nästföregående petitaskrivelse anmäldes, att för 10 Lundviks del avsågs inrättas en tjänst som sekreterare i Ae 13. Bl. a. av utrymmesskäl har emellertid någon sådan tjänst inle tillkommit. En omdisposition av lokalerna torde emellertid ge möjlighet att genomföra en sådan anordning för alla tre ombudsmännen. Förutom för kvalificerade sekreterargöromål och maskinskrivning bör befattningshavarna kunna av ombudsmännen anlitas för införskaffande av vissa uppgifter rörande ärenden och kontakt med myndigheter m. m. Tjänsterna bör inrättas i lönegrad Ae 15 och benämnas assistenter.
Vissa ärenden av enklare slag kan erfarenhetsmässigt handläggas av personal i lägre lönegrader än byrådirektörsgraden. Tjänster i mellan-graderna saknas emellertid vid expeditionen. Behovet av dylika befattningshavare har hittills tillfälligt lillgodoselts genom anställning av juris studerande som praktikanter. Erfarenheterna härav har varit goda. Med hänsyn härtill anses del motiverat atl t. v. försöksvis fr. o. m. ingången av budgetåret 1971/72 mol arvode anställa högst tre föredragande på amanuensnivå för handläggning och föredragning av enklare ärenden.
De föreslagna förändringarna medför en höjning av anslagsposten till avlöningar med 250 000 kr.
Ombudsmännen anmäler all — efter samråd med riksdagens för-
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 25
vallningskontor — en extra tjänst som malerialförvaltare i Ag 13 inrättats inom ramen för beviljade medel.
Anslagsposten till reseersättningar tas i anspråk i större omfattning än tidigare för tjänstemäns resor på IO:s uppdrag för utredningar och förhör på platsen i enskilda ärenden. Med hänsyn härtill och lUl belastningen under budgetåret 1969/70 (47 593 kr.) har posten uppräknats lUl 50 000 kr., varav för utrikes resor beräknats 3 000 kr.
Slädningskoslnaderna kan med hänsyn tUl ev. ökade utrymmen och belastningen under föregående budgetår beräknas öka med ca 30 000 kr. Med hänsyn härtill har anslagsposten till lokalkostnader i förhållande tUl nuläget uppräknats med nämnda belopp.
Anslagsposten till expenser har uppräknats med 42 000 kr., varav 10 000 kr. avser de numera tUlkommande kostnadema för inköp av offentligt tryck m. m., 17 000 kr. ökning på grund av de nya tjänsterna och 15 000 kr. prisomräkning.
Riksdagens förvaltningskontor
Med hänsyn lUl all ombudsmannaexpedilionen ännu ej fåll sina lokalproblem lösta upptas lokalkostnaderna endast med ell med 30 000 kr. höjt belopp, avseende ökade slädningskoslnader. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har inte något atl erinra mol medelsberäkningen och föreslår
alt till Riksdagens ombudsmannaexpedition för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 3 558 000 kr.
D 6. Riksdagens revisorer och deras kansli
1969/70 Utgift 794 802
1970/71 Anslag 1 037 000
1971/72 Förslag 1 091 000
Riksdagens revisorer har lill uppgift att som en statens överrevision utöva kontroll av den statliga finansförvaltningen. I detta syfte skall de lUlse alt statens inkomster inflyter i behörig ordning, atl en god hushållning iakttas med statens medel och att statens tUlgångar utnyttjas efter rationella grunder.
Revisorerna skall särskilt undersöka den sakliga effekten av myndigheternas medelsdispositioner samt ändamålsenUgheten av tillämpade organisationsformer och arbetsmetoder. De skall påtala förhållanden som de finner otillfredsställande och sträva efter att befrämja kosl-nadsmedvelandel inom den statiiga och statsunderstödda verksamheten.
Av riksdagen anlagen instruktion för riksdagens revisorer har kungjorts av Kungl. Maj:t 29.12.1967 (RFS 1968: 3).
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m.
26
Personal
Handläggande personal Övrig personal
Anslag
Arvoden till revisorerna
Avlöningar till tjänstemän
Sjukvård
Reseersättningar
Lokalkostnader
Expenser
LÖnekostnadspälägg
|
1970/71 |
Beräknad |
|
|
ändring |
|
|
1971/72 |
|
7 |
|
|
3 |
— |
|
10 |
- |
|
122 000 |
_ |
|
659 000 |
— |
|
1000 |
— |
|
50 000 |
— |
|
55 000 |
+ 30 000 |
|
16 000 |
— |
|
134 000 |
+24 000 |
|
1 037 000 |
+ 54 000 |
På förslag av riksdagens revisorer har talmanskonferensen 10.3.1970 beslutat tillsätta en särskild kommitté för alt utreda frågan om revisorernas uppgift i konstitutionellt och principiellt avseende jämte därmed sammanhängande spörsmål. I avvaktan på resultatet av denna utredning har revisorerna i förevarande anslagsframställning ansett sig böra utgå från gällande organisation och föreslår aUtså inle några ändringar däri.
Revisorerna
Inledningsvis må erinras om atl riksdagens revisorer och deras kansli flyttade in i nya lokaler 1.7.1969. Ännu vid fjolårets anslagsframstäUning saknades emellertid säkra hållpunkter för lokalkostnadernas beräkning, varför den mot dessa kostnader svarande anslagsposten kom att tas upp med ell alltför lågt belopp.
Numera har hyresavtal i vanlig ordning slutits med byggnadsstyrelsen, varjämte närmare erfarenhet har vunnits om övriga lUl lokalhållningen hänförliga kostnader.
Med hänsyn tUl gjorda beräkningar behöver anslagsposten till lokalkostnader räknas upp med i runt tal 30 000 kr.
Efter framställning från revisorerna ställde 1969 års riksdag ell särskilt reservationsanslag till förfogande för utrustning av revisorernas nya lokaler. Anslaget anvisades med ell belopp av 190 000 kr. och fördes upp på tUläggsstat II till riksslaten för budgetåret 1968/69. Den över anslaget finansierade anskaffningen av kontorsmöbler och annan lokalulruslning är numera slutförd och har dragit en kostnad av sammanlagt 139 095: 88 kr. Skillnadsbeloppet eUer 50 904:12 kr. kan föras över lill statens budgetutjämningsfond, eftersom det inle längre erfordras för del med anslagsanvisningen förknippade ändamålet.
Under hänvisning lill det nu sagda hemställer revisorerna dels alt
Frop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 27
till Riksdagens revisorer och deras kansli måtte för budgetåret 1971/72 äskas ett förslagsanslag av 1 091 000 kr., dels att åtgärder måtte vidtas för överföring lill statens budgeluljämningsfond av kvarstående reservation på det på tUläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisade reservationsanslaget till utrustning av nya lokaler. Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har inte något alt erinra mot medelsberäkningen och föreslår
all lill Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 1 091 000 kr.
D 7. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltnings kostnader
I riksstaten för innevarande budgetår har anslaget Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader förts upp med 1 125 000 kr.
Föreslående revision av del s. k. Helsingforsavlalel av 1962 om nordiskt samarbete leder tUl organisatoriska förändringar för Nordiska rådet och lill inrättandet av elt nordiskt ministerråd. För rådels del skall bl. a. inrättas en tjänst som presidiesekreterare. Detta jämte överväganden som pågår inom Nordiska organisationskommittén torde återverka på organisationen av svenska delegationens kansli. Riksdagen har därför beslutat alt en kommitté med uppgift all göra en översyn av kansliets organisation skaU tiUsätias (BaU 1970: 88).
I avvaktan på kommitténs förslag och behandlingen av detta bör anslaget föras upp med ett preliminärt beräknat belopp.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår
atl lill Nordiska rådets svenska delegatlon och dess kansli: Förvaltningskostnader för budgetåret 1971/72 beräknas ett förslagsanslag av 1125 000 kr.
D 8. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostoader för Nordiska rådet
|
1969/70 Utgifter i Sverige |
986 802 |
|
Influtna medel från övriga |
|
|
nordiska länder |
729 868 |
|
Verklig kostnad |
256 934 |
|
1970/71 Anslag |
449 000 |
|
1971/72 Förslag |
851 000 |
' Dessa medel hänför sig endast delvis till de under motsvarande budgetår i Sverige gjorda utgifterna.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 28
Delegationen
Svenska delegationen förskotterar största delen av de för rådet gemensamma utgifterna. Först i efterhand erhålles återbetalning från övriga länder. Viss eflersläpnmg förekommer härvidlag, bl. a. beroende på svårigheten atl beräkna grannländemas del av vissa kostnader. Debileringen har hittiUs i princip företagils per kalenderår, men för atl minska eftersläpningen försiggår den fr. o. m. 1969 halvårsvis. Grannländemas bidrag inflyter emellertid alltjämt till större delen elt annat budgetår än det, varunder utgifterna gjorts. Upplysningarna om fjolårets budgelulfall ger därför ej tiUräcklig vägledning för anslagsberäkningarna. Denna ordning består i avvaktan på all presidiet tagit ställning lUl hur presidiesekretariatet skall finansieras.
För rådels gemensamma kostnader under 1971 har rådels presidium uppgjort följande budget. Personalorganisationen har av presidiet fastställts preliminärt som framgår av nedanstående uppställning. I budgeten tillkommer kostnader för presidiesekreterarens kansli under posten Förvaltningskostnader. Under delposten Expenser ingår en del av de kostnader som tidigare stannat på svenska sekreteriatet.
Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet
1. Arvoden till gemensam personal 260 000
2. Förvaltningskostnader 87 000
3. Reseersättningar m. m. 35 000
4. Tryckningskostnader 347 000
5. Informationsmaterial 85 000
6. Konferenser 37 100
851100
Från del sammanlagda beloppet 851 100 kr. för gemensamma kostnader avgår särsldlda uppbördsmedel 100 kr.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår
att lill Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1971/72 anvisas ell förslagsanslag av 851 000 kr.
D 9. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnader för tidskriften Nordisk kontakt
Budgetåret 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72
Beräknat belopp 60 200 65 200 75 200 85 200
Särskilda uppbördsmedel — 200 — 200 — 200 — 200
60 000 65 000 75 000 85 000
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 29
Verkliga kostnader för tidskriften under redovisningsperioden 1.1—31.12 1969
Sammanlagda utgifter 222 542
Övriga nordiska länders andel i utgifterna 147 019
Försäljning 2 358 149 377
Sveriges andel i utgifterna 79 164
Delegationen
Sveriges andel i utgifterna för tidskriften avseende årgång 1969 uppgick lUl 79 164 kr. i vilket belopp ingår resekostnader i samband med redaktionskommitténs och redaktörernas möten. Vissa kostnadsfördyringar för tidskriften sammanhänger med ökade kostnader för tryckning, bindning och distribution. För Nordisk Kontakt bör räknas med elt anslagsbehov av 85 000 kr. för budgetåret 1971/72.
Riksdagens förvaltningskontor
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor, som inle har någonting att erinra mot medelsberäkningen, föreslår
all tUl Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt för budgetåret 1971/ 72 anvisas ett förslagsanslag av 85 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 30
E. DIVERSE
£ 1. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
1969/70 Utgift 1 299 669
1970/71 Anslag 1 300 000
1971/72 Förslag 1 400 000
Under femtonde huvudtiteln anslås medel för vinstutlotlning i samband med ungdomens lönsparande. I enlighet med riksdagens beslut skall utlottas en sammanlagd vinstsumma uppgående lill 1 "/o av del totala insättningsbeloppel under kvalifikationsåret på samtliga lönsparkon-lon. Vid vinstutlotlningen våren 1970 (för kvalifikationsåret 1969) uppgick vinstsumman till 1 293 400 kr. För innevarande budgetår beräknas anslaget till 1 300 000 kr. Med utgångspunkt från hittills konstaterade utvecklingstendenser bör för vinstutlotlningen våren 1972 (kvalifikationsåret 1971) upptagas ett anslag på 1 400 000 kr.
Fullmäktige i riksgäldskontorel föreslår
atl till Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande för budgetåret 1971/72 anvisas ell förslagsanslag av 1 400 000 kr.
£ 2. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
1969/70 Utgift 808 000
1970/71 Anslag 1200 000
1971/72 Förslag 1 000 000
Under femtonde huvudtiteln anslås medel för vinstutlottningar i samband med allmänt lönsparande. I enlighet med riksdagens beslut skall vinstbeloppel uppgå tUl 1/2 »/o av den totala nelloökningen (insättningarna minskade med uttagen) under kvalifikationsåret på samtliga lönsparkonton, dock skall utlottas minst elt belopp motsvarande kr. 2: 50 för varje kvalificerat lönsparkonto. Vid vinstutlotlningen våren 1970 (kvalifikationsåret 1969) uppgick vinstsumman lUl 815 550 kr. För innevarande budgetår är anslaget upptaget med 1 200 000 kr. (vinstutioltning våren 1971, kvalifikationsåret 1970).
Med hänsyn tiU beräknad netloökning under år 1971 bör anslaget för vinstutlotlningen under våren 1972 upptagas tUl 1 000 000 kr.
Fullmäktige i riksgäldskontorel föreslår
alt lill Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m. 31
£ 3. Kommittéer ra. m.
1969/70 Utgift 67 758
1970/71 Anslag 35 000
1971/72 Förslag 35 000
Från anslaget bestrids kostnaderna för kommittéer och utredningar genom särskilda sakkunniga m. m.
Kostnaderna för budgetåret 1971/72 beräknas för den inre riksdags-förvaltningen tUl ca 25 000 kr. och för riksgäldskontoret till ca 10 000 kr. Medel har därvid beräknats för utredningen rörande riksdagsbiblioteket, 1970 års revisionsulredning, utredningen rörande ADB i riksdags-arbetet saml för en kommitté för översyn av Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår att lill Kommittéer m. m. för budgetåret 1971/72 anvisas ett förslagsanslag av 35 000 kr.
£ 4. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
Anslaget är avsett för täckning av de merkostnader som kan väntas uppkomma lUl följd av förestående löneöverenskommelser, vilkas ekonomiska konsekvenser prövas av riksdagens lönedelegation.
I princip behöver ytterligare medel för löneökningar som berör redan anvisade förslagsanslag inte anvisas. Medelsanvisningen under sådana anslag är ej lill summan begränsad av riksdagen. Riksdagens medgivande till anslagsöverskridande m. m. erfordras endast för löneökningar som faller på obelecknade anslag och reservationsanslag. Under femtonde huvudtiteln finns vissa reservationsanslag, från vilka bestrids arvodes-kostnader som brukar uppräknas med beaktande av tilläggen lill de statsanställdas löner. Under hänvisning till vad som anförs om motsvarande anslag under sjunde huvudtiteln förordas en preliminär medelsanvisning av 1 000 kr.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor föreslår i avvaktan på särskild framställning i ämnet
att till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. för budgetåret 1971/72 beräknas ell förslagsanslag av 1 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 17 Riksdagen och dess verk m. m.
32
Register
DRIFTBUDGETEN
Femtonde huvudtiteln
Sid.
2 INLEDNING
4 ANSLAGEN
A. Riksdagen
4 1. Arvoden m. m. tiU riksdagens ledamöter
5 2. Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter
5 3. Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet
6 4. Riksdagsutskottens studieresor m. m.
6 5. Parlamentariska delegationer
7 6. Bidrag tUl studieresor
8 7. Representation m. m.
9 8. Kostnader för riksdagens interparlamentariska grupp
10 9. Bidrag tUl SäUskapet Riksdagsmän och forskare
11 10. Bidrag till Europarörelsens riksdagsgrupp
11 11. Bidrag till riksdagspartiernas kostnader för gruppkanslier
12 12. Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl.
12 13. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll
20117 000
5 495 000
250 000
650 000
275 000
100 000
115 000
98 000
20 000
30 000
1 553 000
4 200 000
225 000
33 128 000
B. Den im-e riksdagsförvaltningen
13 1. Förvaltningskostnader
15 2. Kostnader för riksdagstrycket m. m.
16 j 3. Utgivande av särskilda publikationer
17 '4. Utredning om riksdagens hus m. m.
27 131 000
4 340 000
240000
314 000
32 025 000
C. Allmänt kyrkomöte
18 1. Allmänt kyrkomöte
1000 1000
D. Riksdagens verk
Riksgäldskontoret
19 1. Förvaltningskostnader
20 2. Kostnader vid emission av statslän m. m.
Riksdagsbiblioteket
21 3. Förvaltningskostnader
22 4. Bokinköp och bokbindning
23 5. Riksdagens ombudsmannaexpedition 25 6. Riksdagens revisorer och deras kansli
Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli 27 7. Förvaltningskostnader
27 8. Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet
28 9. Andel i kostnaderna för tidskriften Nordisk Kontakt
5 411000 3 600 000
1 286 000
325 000
3 558 000
1 091 000
1 125 000
851 000
85 000
17 332 000
E. Diverse
30 1. Vinstutlottning i samband med ungdomens lönsparande
30 2. Vinstutlottning i samband med allmänt lönsparande
31 3. Kommittéer ra. ni.
31 4. Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m.
Summa kr.
1 400 000
1 000 000
35 000
1000
2 436 000
84 922 000
MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700617
Bilaga 18 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
BUaga 18
Riksgäldsfonden
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stocldiolms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1971/72 m. m. och anför.
Med skrivelse den 26 november 1970 har riksgäldskonlorel överlämnat förslag lill stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1971/72. På utgiftssidan tas i detta förslag upp räntor tiU ell belopp av 2 072 912 000 kr. och provisioner m. m. om sammanlagt 7 001 000 kr. Av ulgiftsrän-lorna hänför sig 930 540 000 kr. till de ränlelöpande obligationslånen. Fördelningen av detta belopp på de olika lånen framgår av följande sammanställning.
Specifikation av ränta på räntelöpande obligationslån Kr.
|
1934 års 3 % lån |
|
|
|
1937 " |
3 % amorteringslän av 1/2 |
|
|
1937 " |
3 % " " 1/3 |
|
|
1941 " |
3 1/2 % län |
|
|
1942 " |
3 1/2% " |
|
|
1943 " |
3 1/2o/„ •' |
av 15/3 |
|
1943 " |
3 1/2 % " |
" 15/4 |
|
1943 " |
3 1/2 % " |
" 1/11 |
|
1944 " |
3 1/2 o/„ " |
" 15/3 |
|
1944 " |
3 1/2 % " |
" 15/12 |
|
1945 " |
3 % |
" 1/7 |
|
1945 " |
3 % |
" 1/11 |
|
1946 " |
3 % |
" 1/2 |
|
1946 " |
3 % |
" 15/12 |
|
1951 " |
3 1/2 o/„ " |
|
|
1952 " |
3 1/2 % " |
|
|
1953 " |
3 1/2 o/o " |
av 5/10 |
|
1953 " |
3 1/2% " |
" 14/12 |
|
1954 " |
3 1/2 % " |
" 15/3 |
4 529 982
1 477 824
984 936
11 249 487
11505 512
8103 610
12 490 678
11216 100
7 492 888 17 015 565 10 998 180
7 613 670 17 817 300
6 860 790 9 045 365
7 000 000 7 000 000 7 000 000 7 000 000
Prop. 1971:1 Bilaga 18 Riksgäldsfonden 2
Kr.
1955 års 4 1/2% lån 19 543 028
|
1956 " |
4 1/2 % " |
av 20/3 |
|
1956 '■ |
' 4 3/4% " |
" 10/12 |
|
1959 " |
' 5% |
" 5/2 |
|
1959 " |
5 % |
" 5/10 |
|
1960 " |
5 1/2 % " |
|
|
1963 " |
4 1/2 % " |
av 15/3 |
|
1963 " |
5 1/4 % " |
" 15/11 |
|
1964 " |
5 1/4% " |
" 18/3 |
|
1964 " |
5 3/4% " |
'■ 19/3 |
|
1964 " |
6 % |
" 17/12 |
|
1965 ■' |
6 % |
|
|
1966 " |
6 3/4% " |
av 16/9 |
|
1967 " |
5 3/4% " |
|
|
1968 " |
61/2% " |
|
|
1968 " |
6 1/4 % " |
av 2/5 |
|
1968 " |
6 % |
" 25/10 |
|
1969 " |
6 % " |
" 23/1 |
|
1969 " |
6 3/4% " |
" 5/6 |
|
1969 " |
7 1/4 % " |
" 3/9 |
|
1970 " |
7 1/4 % amorteringslån av 20/1 |
|
|
1970 " |
7 1/4 % lån |
av 19/5 |
|
1970 " |
7 1/4 % " |
" 10/11 |
11250 000
9 519 000
7 500 000
15 000 000
59 070 000
18 000 000
15 750 000 10 558 853 18 689 513
16 008 600 24 000 000
30 375 000
31 625 000 39 000 000 43 750 000 46 500 000 48 000 000
60 750 000
58 000 000
65 250 000
58 000 000
58 000 000
Summa kr. 930 540 881
Vinsterna på premielånen beräknas uppgå tUl sammanlagt 177 515 000 kr. Fördelningen på de olika lånen framgår av följande sammanställning.
Specifikation av vinster på premieobligationslån Kr.
1954 ärs premielån 4 500 000
1955 " " 4 500 000
1961
"
"
18 500 000
1963 " " 7 300 000
1964 " " 4 350 000 B-lånet 5 640 000
1965 års premielån 8 300 000
1967 " " 31900 000
1968 '* första premielån 15 950 000
1968 " andra " 13 200 000
1969 " premielån 24 000 000
1970 " första premielån 21875 000
1970 "
andra " 17 500 000
Summa kr. 177 515 000
Inkomsterna på riksgäldsfonden beräknas lUl 59 913 000 kr. Förslaget tiU stat ulvisar således elt underskott av 2 020 milj. kr., som bör föras av på riksstalen. Delta innebär en ökning med 220 milj. kr. i förhållande lill det underskott som har tagits upp i riksstalen för innevarande budgetår.
Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen all
1) godkänna bUagda förslag tUl stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1971/72 {bilaga 18.1),
2) för Riksgäldsfonden på driftbudgeten för budgetåret 1971/72 ta upp ett underskott av 2 020 000 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 18 Riksgäldsfonden 3
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 18 Riksgäldsfonden
Bilaga 18.1
Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1971/72
Utgifter
|
930 177 75 125 55 |
|
35 525 149 |
A. 1.
1. 3. 4. 5. 6. 7.
9. 10. 11. 12. 13.
Kr.
Räntor på statsskulden: Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis Vinster på premieobligationslån, förslagsvis Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis
" " sparohligationir, förslagsvis
" " av statens övertagna lån, förslagsvis
" " län hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis Årsanslaget tiU Hans Maj:t Konungen Ränta på köpeskiUingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm
" konung Cari XIlI:s hemgiftskapital
" " Göta kanals reparationsfond
" " kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis
" " skattkammarväxlar,/öwto-svw
" " beräknad ny upplåning, förslagsvis
540 000 515 000 OOOOOO 000 000 212 000 000 000 300 000
90 000
7 500
7 045
000 000
000 000
240 455
2 072 912 000
B. Provisioner m. m.:
1. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis
3. Kursförluster, förslagsvis
5 000 000 2 000 000
1 000 7 001 000
Summa kr. 2 079 913 000
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta på uppköpta obligationer
2. " " rörliga krediter
3. " " kortfristig utlåning till banker m. fl.
4. " " övriga utlånade medel
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld
2. Kursvinster
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m.
2. Dragningslistor på premielånen 3 Övriga diverse inkomster
Underskott att avforas pä riksstatens driftbudget
|
10 000 55 000 000 1000 000 700 000 |
56 710 000 |
|
1000 1000 |
2 000 |
|
3 000 000 200 000 1000 |
3 201 000 |
|
|
59 913 000 |
|
|
2 020 000 000 |
|
Summa kr. |
2 079 913 000 |
MARCUS BOKTR. STHLM H70 700618
Bilaga 19 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 19
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans MaJ:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIIER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/72 och anför.
Under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar uppförs anslag för täckning av den formella investeringsförlust som enligt gällande budgetprinciper uppslår i samband med genomförandel av nya kapitalinvesteringar, som inte kan eller skall förräntas lill sitt fulla värde. I likhet med vad som gäller för investeringsanslagen ställs avskrivningsanslagen direkt till de fondförvaltande myndigheternas förfogande.
Föreliggande riksstatsförslag innefattar åtskilliga anslag på kapitalbudgeten beträffande vilka en investeringsförlusl måste beräknas. lag skall nu i korthet redogöra för de fall där så är förhållandet. I anslutning lill denna redogörelse kommer jag alt hemställa om att avskrivningsanslag föreslås eller las upp med beräknade belopp i riksstatsförslaget.
Investeringsförlusten bestäms utifrån statens förräntningskrav. I förevarande sammanhang anses detta överensstämma med den för varje budgetår fastställda normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Nor-malränlan beräknas på grundval av medelförränlningen på viss del av statsskulden. Kungl. Maj:l har genom kungörelsen (1970: 405) om nor-
11 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 19
Prop. 1971:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 2
malränla för lån från statens utiåningsfonder fastställt normalräntan för innevarande budgetår lUl 6 3/4 »/o. lag har vid beräkningen av avskrivningsanslagen följaktligen utgått från ett förräntningskrav på 6 3/4 "/o.
Enligt beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 1 bU. 19, SU 117, rskr 295) skall under denna huvudtitel också beräknas ersättning för tidigareläggning av vissa investeringar. I huvudsak innebär bestämmelserna atl ersättning kan utgå för anskaffningar som avser affärsverksfond, sjöfartsverkels fond eller statens vägverks förrådsfond och som i sysselsäll-ningsfrämjande syfte tidigareläggs i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. I princip skall myndigheten ersättas för de merkostnader som tidi-gareläggningen förorsakar. I normalfallet kan en schablonregel tillämpas som innebär att myndigheten får ersättning med 10 "/o av anskaffningens belopp. Ersättningen ifråga om anskaffningar som finansieras över investeringsanslag sker således genom att 10 "/o av investeringen avskrivs på förslagsvis beräknade avskrivningsanslag på riksslaten.
Statens affärsverksfonder. I överensstämmelse med vad chefen för kommunikationsdepartementet förordar bör enligt gällande principer avskrivas dels de medel som beräknats för försvarsberedskap vid televerket och statens järnvägar med 8,5 mUj. kr. resp. 2,3 milj. kr., dels de medel som beräknats för statens järnvägars investeringar i del ersättningsberättigade nätet med 13 060 000 kr.
Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allmänna faslighelsfonden utgör grundavskrivning vid nybyggnader för ämbetsverk 25 "/o av anläggningskostnaden och vid nybyggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 »/o. Investeringar i mark avskrivs inte.
Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslagen i riksstatsförslaget föras upp i enlighet med följande sammanställning.
|
Investering Avskrivning kr. kr. |
||
|
|
40 000 000 3 000 000 10 000 000 1000 |
10 000 000 750 000 5 000 000 |
|
|
6 200 000 |
1 550 000 |
|
|
3 301 000 |
3 301 000 |
|
|
3 000 000 |
1 500 000 |
|
|
3 813 000 |
1 907 000 |
Anslag
Justitiedepartementet Polishus m. m.
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården Nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm Utrikesdepartementet Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen Försvarsdepartementet Vissa skyddsrumsanläggningar Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret Vissa byggnadsarbeten vid statens civilförsvars' skolor
Prop. 1971:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 3
Anslag Investering Avskrivning
kr. kr.
|
7 500 000 13 000 000 |
3 750 000 6 500 000 |
|
10 480 000 |
5 240 000 |
|
70 850 000 5 500 000 375 000 150 000 |
17 713 000 1 375 000 188 000 38 000 |
|
2 000 000 17 200 000 *140 000 000 |
500 000 *70 000 000 |
|
14 328 000 |
7 164 000 |
|
1000 |
—• |
|
4 000 |
1 000 |
|
350 703 000 |
136 477 000 |
Socialdepartementet Utbyggande av karolinska sjukhuset Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala Vissa byggnadsarbeten ra. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde
Finansdepartementet
Byggnadsarbeten för statlig förvaltning
Inköp av fastigheter m. m.
Statlig förvaltningsskola
Vissa byggnadsarbeten vid tullverket Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
Radio- och televisionshus
Byggnadsarbeten vid universiteten m. m. Jordbruksdepartementet
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Civildepartementet
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna Industridepartementet
Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m.
Summa kr. * Beräknat belopp.
Anslaget Vissa skyddsrumsanläggningar bör, liksom hittills, skrivas av helt.
Beträffande anslaget lill radio- och televisionshus erinrar jag om all investeringar i radiohus enligt riksdagens beslut (prop. 1953: 146, SU 125, rskr 288) helt skaU finansieras med radiolicensmedel. Motsvarande finansieringsform tillämpas beträffande investeringar i lelevisionshus. Något avskrivningsanslag på riksstalen behövs således inle för detta ändamål.
Försvarets fastighetsfond. För investeringar i försvarels fastighetsfond skall enligt gällande regler avskrivningsbehovel beräknas schablonmässigt lill 50 0/0 av investeringen i kasernbyggnaders delfond, medan total avskrivning tUlämpas för befästningars delfond. Nybyggnad för ämbetsverk avskrivs dock endast med 25 "/o. Investeringar i mark avskrivs inte.
Under kasernbyggnaders, befästningars och försvarets forskningsan-stalls delfonder har investeringsanslag tagils upp om sammanlagt 114 500 000 kr., 104 650 000 kr. resp. 1 649 000 kr. Härav beräknas för markförvärv 15 500 000 kr. under kasernbyggnaders och 550 000 kr. under befästningars delfond. Avskrivningsanslagen bör las upp med 45 600 000 kr., 104 100 000 kr. resp. 825 000 kr.
Statens utlåningsfonder. Anslaget lill studiemedelsfonden bör skrivas av helt och avskrivningsanslagel las upp med 790 milj. kr. Investeringsanslagel till fiskerilånefonden för nästa budgetår las upp med 1 milj. kr. De lån som utgår från denna fond är räntefria under viss tid och för-
Prop. 1971:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 4
utsätts därefter löpa med en ränta av 5 "/o. Med hänsyn lill atl fönänt-ningskravet för statens investeringar fastställts lUl 6 3/4 »/o bör denna investering skrivas av med 383 000 kr. TUl Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. las upp elt investeringsanslag av 200 000 kr. Dessa lån är under viss lid räntefria och löper därefter med 5 "/o ränta. Jag tar här upp ell avskrivningsanslag av 67 000 kr. Från Lånefonden för allmänna samlingslokaler utgår lån som till ca 70 o/o är räntefria. Anslaget bör därför skrivas av med 70 »/o av del föreslagna beloppet 10 mUj. kr., dvs. med 7 milj. kr.
Fonden för låneunderstöd. Från anslaget lill byggande av sjukhem utgår lån avsedda att löpa utan ränta under de fem första åren av en trettioårsperiod. Anslaget bör därför skrivas av med en sjättedel av det föreslagna beloppet 35 milj. kr., dvs. med 5 833 000 kr. Anslaget till lån lUl nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. bör skrivas av helt och avskrivningsanslagel las därför upp med 3 milj. kr.
TUl pressens lånefond beräknas för budgetåret 1971/72 25 milj. kr. De lån som utgår från fonden är räntefria under tre år av en ljugoårsperiod. Jag beräknar ett avskrivningsanslag av 3 750 000 kr. Avskrivning med 100 "/o bör liksom tidigare tUlämpas beträffande anslaget lill lån till utbyggnad av oljelagringen, varför jag tagit upp avskrivningsanslagel med 11,5 mUj. kr. Anslaget Lån till nordiska induslrialiseringsfonden till förmån för Island bör likaledes skrivas av helt och jag tar upp ett avskrivningsanslag av 7 milj. kr.
Diverse kapitalfonder. Till förrådsanläggningar m. m. under förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap har tagits upp ett anslag av 5 355 000 kr. Härav avser 355 000 kr. anskaffning av fällledningsmale-, riel. Denna anskaffning sker av beredskapsskäl och bör skrivas av helt. Jag tar aUtså upp elt avskrivningsanslag av 355 000 kr.
Statens Statens För-
aflfärsverks- allmänna svarets
fonder
fastighets- fastighets
fond fond
IL Justitiedepartementet — 15 750 000 —
III. Utrikesdepartementet — 1 550 000 —
IV. Försvarsdepartementet — 6 708 000 150 525 000 V. Socialdepartementet — 15 490 000 —
VI. Kommunikationsdepartementet 23 862 000 — —
vn. Finansdepartementet — 19 314 000 —
VIII. UtbUdningsdepartementet — 70 500 000 —
IX. Jordbruksdepartementet 1000 7 164 000 —
X. Handelsdepartementet — — —
XI. Inrikesdepartementet — — —
XII. Civildepartementet — — —
XIII. Industridepartementet 3 000 1 000 —
Summa kr. 23 866 000 136 477 000 150 525 000
Prop. 1971:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 5
|
|
|
Statens |
Fonden |
Diverse |
Summa |
|
|
|
utlånings- |
för låne- |
kapital- |
|
|
|
|
fonder |
understöd |
fonder |
|
|
II. |
Justitiedepartementet |
|
_ |
|
15 750 000 |
|
III. |
Utrikesdepartementet |
— |
— |
—. |
1 550 000 |
|
IV. |
Försvarsdeparte- |
|
|
|
|
|
|
mentet |
— |
— |
—• |
157 233 000 |
|
v. |
Socialdepartementet |
— |
8 833 000 |
— |
24 323 000 |
|
VI. |
Kommunikations- |
|
|
|
|
|
|
departementet |
—. |
— |
2 000 |
23 864 000 |
|
VII. |
Finansdepartementet |
— |
3 750 000 |
— |
23 064 000 |
|
VIII. |
Utbildningsdeparte- |
|
|
|
|
|
|
mentet |
790 000 000 |
—. |
— |
860 500 000 |
|
IX. |
Jordbruksdeparte- |
|
|
|
|
|
|
mentet |
450 000 |
— |
— |
7 615 000 |
|
X. |
Handelsdepartementet |
— |
18 500 000 |
355 000 |
18 855 000 |
|
XI. |
Inrikesdepartementet |
7 000 000 |
— |
— |
7 000 000 |
|
XII. |
Civildepartementet |
— |
— |
— |
— |
|
XIII. |
Industridepartementet |
— |
— |
— |
4 000 |
|
|
Summa kr. |
797 450 000 |
31 083 000 |
357 000 |
1 139 758 000 |
Sammanfattning och hemställan. Avskrivningsanslagen uppgår till sammanlagt 1 139 758 000 kr. En översikt över hur anslagen fördelar sig på olika fonder och departement lämnas i ovanstående tablå.
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag, alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen atl
1) under förutsättning atl motsvarande investeringsanslag beviljas, anvisa följande förslagsanslag lill avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/72 i härefter angivna fonder, nämligen
Postverkets fond
Kommunikationsdepartementet
Posthus m. m. 1 000
Televerkets fond
Kommunikationsdepartementet
Teleanläggningar
m. m. 8 500 000
Statens järnvägars fond
Kommunikationsdepartementet
Järnvägar m. m. 15 360 000
Luftfartsverkets fond
Kommunikationsdepartementet
Flygplatser
m. m. 1 000
Prop. 1971:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 6
Fabriksverkens fond
Industridepartementet
Byggnader och utrustning 1 000
Statens vattenfallsverks fond
Industridepartementet
Kraftstationer m. m. 1 000
Domänverkets fond
Jordbruksdepartementet
Byggnadsarbeten m. m. vid
vissa till sambruks
föreningar upplåtna kronoegendomar 1 000
Industridepartementet
Förvaltningsbyggnad för
domänslyrelsen 1 000
Diverse kapitalfonder
Kommunikations de par le men le I Statens vägverks förrådsfond
Vägmaskiner m. m. 1 000
Sjöfartsverkets fond
Sjöfartsmateriel m. m. 1 000
2) imder förutsättning all motsvarande investeringsanslag bevUjas, anvisa följande reservationsanslag tUl avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/72, i härefter angivna fonder, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet
Polishus m. m. 10 000 000
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet 750 000
Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården 5 000 000
Utrikesdepartementet
Inköp, uppförande och
iståndsättande av fastig
heter för utrikesrepresentationen 1 550 000
Försvarsdepartementet
Vissa
skyddsrumsanläggningar 3 301 000
Uppförande
av förrådsbyggnader för civilför
svaret 1 500 000
Vissa byggnadsarbeten vid
statens civUförsvars-
skolor 1 907 000
Prop. 1971:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 7
Socialdepartementet
Utbyggande av karolinska sjukhuset 3 750 000
Utbyggande
av akademiska sjukhuset i Uppsala 6 500 000
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepar
tementets verksamhetsområde 5 240 000
Finansdepartementet
Byggnadsarbeten för statiig förvaltning 17 713 000
Inköp av fastigheter m. m. 1 375 000
Statlig förvaltningsskola 188 000
Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 38 000
Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål 500 000
Jordbruksdepartementet Byggnadsarbeten vid jordbrukels högskolor
m. m. 7 164 000
Industridepartementet
Byggnadsarbeten
för teknisk utveckling m. m. 1 000
Försvarets fastighetsfond
Försvarsdepartementet Kasernbyggnaders delfond Befästningars delfond Försvarets forskningsanstalts delfond
45 600 000
104 100 000
825 000
Statens utlåningsfonder
Utbildningsdepartementet
Studiemedelsfonden 790 000 000
Jordbruksdepartementet
Fiskerilånefonden 383 000
Lånefonden tUl främjande av beredning och
av
sättning av fisk m. m. 67 000
Inrikesdepartementet
Lånefonden för allmänna
samlingslokaler 7 000 000
Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet
Lån till byggande av sjukhem 5 833 000
Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. 3 000 000
Prop. 1971:1 Bilaga 19 Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 8
Handelsdepartementet
Lån tUl utbyggnad av oljelagringen 11 500 000
Lån till nordiska
induslrialiseringsfonden till för
mån för Island 7 000 000
Diverse kapitalfonder
Handelsdeparlementel
Förrådsfonden för ekonomisk
försvarsberedskap:
Förrådsanläggningar m. m. 355 000
3) i avvaktan på särskild proposition i ämnet, beräkna följande reservationsanslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1971/72, i härefter angivna fonder, nämligen
Statens allmänna fastighetsfond
Utbildningsdepartementet
Byggnadsarbeten vid universiteten m.m. 70 000 000
Fonden för låneunderstöd
Finansdepartementet
Pressens lånefond 3 750 000
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1)70 7006l<
Bilaga 20 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 20
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
Utdrag av protokollet över ISnansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1971/72 och anför.
På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, som förvallas av riksgäldskontorel, redovisas förluster, som uppkommit på statens kapitalfonder och överförts till fonden i den ordning Kungl. Maj:t bestämt för varje särskilt fall. Följande förluster skall inle redovisas på fonden, nämligen dels förluster för riksbanksfonden, dels sådana förluster för statens affärsverksfonder, statens pensionsfonder och riksgäldsfonden som är av sådan mindre omfattning alt de normall bör läckas av löpande inkomster samt förluster, för vilka täckning kan beredas av inom vederbörande fond verkställda avsättningar till förnyelsefond eller värdeminskningskonto. Innan jag går in på de frågor om avskrivning av på fonden redovisade förluster som nu bör anmälas för riksdagen, vUl jag på sedvanligt sätt anmäla frågan om redovisning av vissa ackordsuppgörelser.
Ackordsuppgörelser angående lån från statens utlåningsfonder m. m.
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:l (prop. 1940: 281, SU 210, rskr 373) all i fråga om vissa statiiga lån, i den mån ej annat föranleds av särskUda föreskrifter för viss låneverksamhel, efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord och att i vissa fall efterge lån.
Bemyndigandet omfattar såväl de flesta lån från statens utlåningsfonder som åtskilliga lån under fonden för låneunderstöd och vissa specifi-
Prop. 1971:1 Bilaga 20 2
cerade fonder. Beslutanderätten kan av Kungl. Maj:i delegeras tiU den förvallande myndigheten.
Vid lämnandet av detta bemyndigande uttalade riksdagen emellertid önskemålet, all redovisning i någon lämplig form årligen skulle lämnas riksdagen för beslut rörande ackordsuppgörelser och andra efterskän-kanden, som fattats på grund av bemyndigandet.
Den begärda redovisningen bör som tidigare skett få lämnas riksdagen i den formen, atl avskrifter av de under föregående kalenderår fattade besluten angående biträdande av ackord samt andra eflerskänkanden av statens rätt tillsammans med en sammanfattande förteckning tillställs riksdagens vederbörande utskott.
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. I gällande riksslat har under denna rubrik uppförts ett anslag av 1 milj. kr. för reglering av uppkommande smärre kapitalmedelsförluster.
Av en av riksgäldskontorel överlämnad redogörelse framgår, alt följande förluster av de fondförvaltande myndigheterna anmälts och per den 30 juni 1970 överförts lill fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.
Myndighet och fond
Reglering av smärre oieglerade kapitalmedelsförluster
Kr.
Byggnadsstyrelsen
Statens allmänna
fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 9
988 665
Generaltullstyrelsen
Statens allmänna fastighetsfond:
Generaltullstyrelsens delfond 77
442
Fortifikationsförvaltningen
Försvarets fastighetsfond:
Kasembyggnaders delfond 179
108
Befästningars delfond 240 536
Försvarets forskningsanstalts delfond 26 640
Bostadsstyrelsen
Lånefonden för bostadsbyggande 99
773
Statskontoret
Lånefonden för allmänna samlingslokaler 327
846
Fonden för låneunderstöd:
|
Statskontorets delfond Fiskerilånefonden |
|
25 440 17 000 |
|
Lantbruksstyrelsen Fonden för låneunderstöd: Lantbruksstyrelsens delfond |
|
6 532 |
|
Sjöfartsstyrelsen Sjöfartsverkets fond Riksbanken Statens bosättningslånefond Fonden för läneunderstöd: RUcsbankens delfond |
|
321 944 78 685 100 257 |
|
Riksgäldskontoret Fonden för förlag till statsverket |
|
713 153 |
|
|
Summa kr. |
12 203 019 |
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster 3
På fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster redovisades den 1 juli 1969 som ingående balans 692 813 497 kr. Fonden har under budgetåret 1969/70 tUlgodoförts dels anslag från driftbudgeten på 1 mUj. kr., dels 17 438 kr. som influtit på tidigare avskrivna, fonden påförda förluster, dels 200 000 kr. som förts över från avskrivningskontot för lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Eftersom enligt den lämnade redovisningen fonden samtidigt belastats för förluster med 12 203 019 kr., utgjorde den utgående balansen per den 30 juni 1970 681 827 915 kr., varav 5 555 467 kr. avsåg ännu ej disponerade medel avsatta för retroaktiv reglering av vissa kapitalmedelsförluster, medan återstående belopp, eller 676 272 448 kr., avsåg medel disponibla för reglering av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster. För budgetåret 1971/72 bör anvisas 1 milj. kr. för avskrivning av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag hemställer, all Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 1 000 000 kr.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:l Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR, STHLM 1970 700620
Bilaga 21 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
BUaga 21
Statens allmänna fastighetsfond
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQUIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler förslag till stal för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1971/72 och anför.
Inledning
Statens allmänna fastighetsfond är en kapitalfond för redovisning av civila statliga fastigheter, som inle är all hänföra lill affärsverken. Fonden omfattar allmänna förvaltningsbyggnader, fångvårdsanstalter, fasligheter för undervisningsändamål, sjukhusbyggnader m. m. Allmänna faslighelsfonden är uppdelad på sju delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, kriminalvårdsstyrelsens, beskickningsfastighetemas, karolinska sjukhusets, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generallull-styrelsens delfonder. Av dessa förvaltas slottsbyggnadernas, beskickningsfastighetemas, akademiska sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder av byggnadsstyrelsen och de övriga av resp. myndighet.
Fastighetsfondens inkomster, utgifter och kapitalbehållning redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och ulgiflsstal för fonden fastställs årligen av Kungl. Maj:t och riksdagen. Fonden är konstruerad som en produktiv fond.
Staten för statens allmänna fastighetsfond är uppdelad på följande titlar, nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lo-
1 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 21
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 2
kaler och markområden och C. Diverse inkomster samt på utgiftssidan A. Reparations- och underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto och C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. Inkomsterna och utgifterna under de angivna titlarna tas upp särskilt för de olika delfonderna. Fondens överskott redovisas under särskUd titel på riksstatens inkomstsida.
Del förslag till stal för allmänna fastighetsfonden som framläggs i del följande lorde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 21.1. Till gmnd för förslaget ligger stalförslag, som vederbörande förvaltningsmyndigheter har lämnat för resp. delfonder. Riksrevisionsverket har yttrat sig över stalförslagen.
Förslaget till stal slutar på ett belopp av 501,0 milj. kr. Detta innebär en ökning av omslutningen med 70,4 milj. kr. i jämförelse med staten för innevarande budgetår. Poslen lill reparations- och underhållskostnader m. m. ökar med 30,0 milj. kr., posten lUl avsättning lill värdeminskningskonlo med 3,3 milj. kr. och posten till hyres- och anendeut-gifler m. m. med 32,5 milj. kr. I beloppet till avsättning till värdeminskningskonlo ingår inom byggnadsstyrelsens delfond 11,4 mUj. kr. utgörande beräknade licensmedel för avskrivning av investeringar i radio- och lelevisionshus. Motsvarande belopp har tagits upp som inkomst under posten Diverse inkomster.
På inkomstsidan ökar samtliga poster. Poslen lill ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler ökar med 63,9 milj. kr. och poslen till hyror och arrenden för lill enskUda upplåtna lokaler och markområden med 6,1 milj. kr. Fondens överskott ökar med 4,5 mUj. kr.
Byggnadsstyrelsen har den 12 januari 1968 fått i uppdrag all utreda principerna för beräkning av kostnaderna för underhållet av statliga fastigheter m. m. Styrelsen har i oktober 1970 redovisat uppdraget i ett betänkande. Detta är f. n. utsänt för yttrande till berörda myndigheter. I avvaktan på ställningstagande lill denna utredning bör hittillsvarande principer tillämpas för medelsberäkningen. Min utgångspunkt för beräkningen är således de procentsatser för löpande underhåll av olika byggnadskategorier som använts under senare år. HärtiU kommer de extra medelstiUskott för särskilda arbeten m. m. som jag vill förorda efter framställning av de fondförvaltande myndigheterna.
För förvaltningen av statens allmänna fastighetsfond gäller av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. Dessa innebär bl. a., atl myndigheterna i varje särskUt fall skall underställa Kungl. Maj:ls prövning sådana arbeten som de ämnar bekosta med medel för del löpande faslighets-underhållet och som beräknas kosta mer än 500 000 kr. Om medel beräknats kollektivt för särskilda ändamål, gäller i fråga om motsvarande underställning i varje särskilt fall beloppsgränsen 300 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
De nu gällande principerna för beräkningen av medelsbehovet för reparationsändamål, vilka godkänts av riksdagen (prop. 1943: 71, SU 59, rskr 120), innebär i huvudsak följande.
Behovet av reparationsmedel räknas ut genom atl byggnadsbeståndets bokförda värde multipliceras med ett visst procenttal, den s. k. underhållsprocenten. I byggnadsbeståndels bokförda värde ingår inte de byggnader som har färdigställts under budgetåret före det budgetår som stalförslagel avser. Underhållsprocenlen är avpassad efter byggnadernas ålder. Sålunda gäller ett procenttal för gamla byggnader och ett annat för nya byggnader. Under de första åtta åren halveras vidare underhållsprocenten för de nya byggnaderna. Del erhållna reparalionsmedelsbe-hovel omräknas slutiigen med hänsyn liU ändringarna i prisläget på byggnadsmarknaden. Dessa ändringar framgår av byggnadsstyrelsens underhåUskostnadsindex.
De sålunda beräknade underhållsmedlen utgör en ram för det normala fastighetsunderhållet. För extraordinära reparationsåtgärder samt ändrings- och ombyggnadsarbeten, som inle eller endast i begränsad omfattning höjer faslighetens värde, beräknas medel under posterna tUl reparations- och underhållskostnader efter prövning i varje särskilt fall.
De nu nämnda principerna för beräkning av medelsbehovet för det normala fastighetsunderhållet tillämpas för kriminalvårdsstyrelsens, karolinska sjukhusels, akademiska sjukhusets, byggnadsstyrelsens och generaltullstyrelsens delfonder. För slottsbyggnadernas och beskickningsfastigheternas delfonder beräknas underhållsmedlen i särskild ordning.
Värdena på byggnader som har uppförts efter år 1935 räknas om till 1935 års prisnivå i enlighet med principer som godkänts av riksdagen (prop. 1946: 1 bil. 22 s. 6, SU 26, rskr 30). Vid omräkningen tiUämpas byggnadsstyrelsens nybyggnadskostnadsindex.
Byggnadsstyrelsen har anmält, all underhåUskostnadsindex med 1963 som basår den 1 april 1970 var 141. Detta innebär en höjning med 8 enheter eller ca 6 "/o sedan motsvarande tidpunkt år 1969.
It Riksdagen 1971.1 saml. Nr 1. Bilaga 21
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond
A 1. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Slottsbyggnadernas delfond
|
1969/70 Utgift 7 437 975 1970/71 Anvisat 7 600 000 1971/72 Förslag 5 400 000 |
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 Byggnads- Dep.chefen styrelsen |
|
Reparations- och underhällskostnader för fastigheter tillhörande slottsbyggnademas delfond 7 600 000 |
+ 170 000 - 2 200 000 |
Byggnadsstyrelsen
Av del i staten för innevarande budgetår upptagna beloppet, 7,6 milj. kr., avser 2,6 milj. kr. fortsalt reparation av Riddarholmskyrkans torn, 2,9 milj. kr. löpande underhåll och 2,1 milj. kr. särskUda arbeten.
För budgetåret 1971/72 behövs för löpande underhåll av de kungl. slotten med tillhörande byggnader, för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga saml för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m. 3,5 milj. kr.
För särskUda arbeten tar styrelsen upp 4 270 000 kr. I beloppet ingår bl. a. 475 000 kr. för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla rumsinredningar inom Stockholms, Drottningholms och Rosersbergs slott. Vidare ingår 1 875 000 kr. för fasadrenoveringar och lakarbelen på Stockholms, Drottningholms, Rosersbergs, Slrömsholms, Kalmar och Läckö slott. Styrelsen begär vidare 1 450 000 kr. för säkrings- och skyddsåtgärder och 400 000 kr. för ombyggnadsarbeten. Säkrings- och skyddsåtgärderna avser bl. a. Drottningholms slott, Borgholms slottsruin och Bohus fästningsruin. Ombyggnadsarbetena avser Rosersbergs slott och Kalmar slott.
Departementschefen
För innevarande budgetår disponerar byggnadsstyrelsen 5 milj. kr. för löpande underhåll och särskilda arbeten samt 2,6 milj. kr. för fortsatt reparation av Riddarholmskyrkans torn. För budgetåret 1971/72 beräknar jag 5 025 000 kr. för löpande underhåll, fasadrenoveringar samt säkrings- och skyddsåtgärder och 375 000 kr. för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla rumsinredningar.
Jag förordar, alt under slottsbyggnadernas delfond tiU reparalions-och underhållskostnader m. m. beräknas 5,4 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond
A 2. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens delfond
1969/70 Utgift 1970/71 Anvisat 1971/72 Förslag
7 969 280 7 892 000 9 567 000
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Kriminal- Dep.chefen
vårdsstyrelsen
a) Löpande reparations- och underhällskostnader
b) Särskilda arbeten
3 777 000 + 360 000 + 360 000
4 115 000 -f 7 045 000 -f 1 315 000
7 892 000 + 7 405 000 + 1 675 000
Specifikation av b) SärskUda arbeten
Beräknat medelsbehov för 1971/72
Kriminalvårdsstyrelsen
Dep.chefen
1. Alami och nödbelysning
2. Starkströmsanläggningar
3. Modemisering av personalbostäder
4. Utbyte av värmepannor, övergäng till oljeeldning
5. Anordningar för vattenförsörining m. m.
6. Ombyggnadsarbeten vid fängvärdsanstalter
7. Brandskyddsåtgärder
|
1 070 000 |
270 000 |
|
2 035 000 |
690 000 |
|
585 000 |
220 000 |
|
775 000 |
535 000 |
|
905 000 |
635 000 |
|
5 415 000 |
2 815 000 |
|
375 000 |
265 000 |
|
1160 000 |
5 430 000 |
Kriminalvårdsstyrelsen
a) Medelsbehovel för normala underhållsarbeten, beräknat enligt gällande regler, uppgår lill 3 797 000 kr. Reparations- och underhållskostnader för barackbyggnader som inte är invärderade på fastighetsfonden beräknas till 340 000 kr.
b) För särskUda arbeten beräknas sammanlagt 11 160 000 kr. Under delposten alarm och nödbelysning har lagils upp 1 070 000 kr. för arbeten vid bl. a. anstalterna Tidaholm, Hall, Härnösand, Skogome och Norrtälje. För komplettering, upprustning och modernisering av starkströmsanläggningar vid bl. a. anstalterna Härnösand, Ystad, Hall, Kumla och Tillberga saml för fortlöpande översyn av el-anläggningar har beräknats 2 035 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 6
För modernisering av personalbostäder beräknas 585 000 kr. för arbeten vid anstalterna Malmö, Roxtuna, Hall och Vänersborg saml vid Haga sjukhus.
Vid bl. a. anstalterna Hall, Lingatan och Mon föreligger behov av upprustning av värmeanläggningar, utbyte av värmepannor och åtgärder för övergång till oljeeldning m.m. Vid 15 anstalter beräknar styrelsen medel för övergång till oljeeldning med mindre svavelhallig olja. För dessa ändamål har beräknats 775 000 kr.
Under anordningar för vattenförsörjning m. m. beräknas 905 000 kr. för åtgärder vid anstalterna Hällby, Skenas, Norrköping, Äby, Sörbyn, Hall, Lärbro, Västergården och vid Haga sjukhus.
För ombyggnadsarbeten vid fångvårdsanstaller beräknas sammanlagt 5 415 000 kr., varav bl. a. 1 615 000 kr. för tak- och fasadarbelen, 1425 000 kr. för upprustning vid fångvårdsanstallen Långholmen, 770 000 kr. för förbättring på vägar och planer, 1 055 000 kr. för sanitär upprustning, förbättrade venlilationsarbelen och omändringsarbelen vid flera anstalter. För ökat lokalbehov för nya tjänster har styrelsen räknai med 550 000 kr.
För brandskyddsanordningar beräknar styrelsen 375 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning lill sammanställningen förordar jag, atl under kriminalvårdsstyrelsens delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 9 567 000 kr.
A 3. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Beskickningsfastigheternas delfond
|
1969/70 Utgift 4 595 260 1970/71 Anvisat 5 690 000 1971/72 Förslag 5 360 000 |
|
|
|
|
|
1970/71 |
Beräknad är Byggnadsstyrelsen |
idring 1971/72 Dep.chefen |
|
a) Reparations-
och underhällskostnader b) Särskilda arbeten c) Bränsle och lyse för
kanslilokaler och |
3 490 000 1 200 000 1 000 000 5 690 000 |
-f 270 000 — 600 000 - 330 000 |
+ 270 000 — 600 000 - 330 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 7
Byggnadsstyrelsen
a) Medelsbehovel för löpande underhåll och för driftkostnader beräknas öka med 270 000 kr. Härvid har hänsyn lagils till förvärvet av bostäder i Lusaka och Montreal. I beloppet ingår 230 000 kr. för beräknade pris- och löneökningar.
b) Utöver medel för normala underhållsarbeten behövs 600 000 kr. för vissa större reparations- och ombyggnadsarbeten m. m.
c) För bränsle och lyse i kanslilokaler och tjänstelokaler uppgår medelsbehovet lill 1 milj. kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att under beskickningsfastighetemas delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 5 360 000 kr.
A 4. Reparations- och underhållskostnader m.m.: Karolinska sjukhusets delfond
|
1969/70 Utgift 4 442 923 1970/71 Anvisat 4 600 000 1971/72 Förslag 5 400 000 |
|
|
1970/71 Beräknad ändring 1971/72 Direktionen Dep.chefen för karolinska sjukhuset |
|
|
a) Löpande reparations- och underhålls b) Särskilda arbeten 1 300 000 + 1 032 000 4 600 000 -1- 1 445 000 |
+ 400 000 + 400 000 + 800 000 |
|
Specifikation av b) Särskilda arbeten |
|
|
Beräknat medelsbehov för 1971/72 Direktionen Dep.chefen för karolinska sjukhuset |
|
|
1. Upprustning av personalbostäder 350 000 2. Reparation av värme-, el- och WS-anlägg- ningar m. m. 1 982 000 2 332 000 |
350 000 1350 000 1 700 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 8
Direktionen för karolinska sjukhuset
a) För löpande underhåll beräknar direktionen 3 713 000 kr. med tillämpning av gällande regler.
b) Med hänsyn till den omfattande verksamhet som bedrivs vid sjukhuset, med ell praktiskt taget maximall utnyttjande av sjukhusels samtliga lokaliteter och med tanke på del tidigare eftersatta fastighetsunderhållet är nuvarande anslagstilldelning inle tillfredsställande. För nödvändiga reparationer av bl. a. el-, värme- och WS-anläggningar m. m. och för fortsatt upprustning av personalbostäder behövs 2 332 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, atl under karolinska sjukhusets delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 5,4 milj. kr.
A 5. Reparations- och underhållskostnader m.m.: Akademiska sjukhusets delfond
1969/70 Utgift 2 525 544
1970/71 Anvisat 1913 000
1971/72 Förslag 2 641 000
1970/71 Beräknad ändring 1971/72
Byggnads- Dep.chefen
styrelsen
Löpande reparations- och underhåUs-
kostnader 1 913 000 -|- 728 000 + 728 000
Byggnadsstyrelsen
Medelsbehovel för löpande reparations- och underhållsarbeten beräknas enligt gällande regler till 2 341 000 kr. Dessutom behövs 300 000 kr. för omläggning av värmesystemet vid sjukhusels psykiatriska klinik.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, alt under akademiska sjukhusets delfond till reparations- och underhåUskoslnader m. m. beräknas 2 641 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond
A 6. Reparations- och underhållskostnader m. m.: delfond
Byggnadsstyrelsens
1969/70 Utgift 1970/71 Anvisat 1971/72 Förslag
66 168 015
56 800 000
85 981 000
' Utöver anvisat belopp för 1970/71 fär byggnadsstyrelsen disponera högst 23 milj. kr. från utgiftsposten Reparations- och underhällskostnader m. m.
1970/71
Beräknad ändring 1971/72
Byggnadsstyrelsen
Dep.chefen
|
79 800 000 -1- 7 931 000 |
a) Löpande reparations- och underhållskostnader m. m.
b) Särskilda arbeten
50 800 000 29 000 000
-t-6 181 000 -f 1 750 000
-f 6 181 000 + 6 181 000
Byggnadsstyrelsen
a) För löpande reparations- och underhållsarbeten och för utgifter av onerakaraktär behövs 56 981 000 kr. I detta belopp ingår 4 milj. kr. för underhåll av byggnader och anläggningar som ännu inle invärderals på fonden.
b) Det av styrelsen upptagna beloppet, 30 750 000 kr., avser åtgärder för atl lösa under budgetåret uppkommande lokalfrågor, ombyggnads- och kompletteringsarbelen samt för ett flertal fastigheter gemensamma åtgärder såsom värmekostnadsreducerande åtgärder och WS-ålgärder för övergång från eldningsolja med hög svavelhall till sådan med låg svavelhalt.
Departementschefen
För löpande reparations- och underhållskostnader har jag beräknat 56 981 000 kr.
För sådana ombyggnads- och kompletteringsarbelen som kan behöva utföras under budgetåret för atl lösa uppkommande lokalbehov m. m. har jag beräknat 29 milj. kr.
Jag förordar, atl under byggnadsstyrelsens delfond till reparations-och underhållskostnader m. m. beräknas 85 981 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond
10
A 7. Reparations- och underhållskostnader m. m.: Generaltullstyrelsens delfond
|
1969/70 Utgift |
301 951 |
|
|
|
|
1970/71 Anvisat |
123 000 |
|
|
|
|
1971/72 Förslag |
303 000 |
|
|
|
|
|
|
1970/71 |
Beräknad ändring 1971/72 |
|
|
|
och underhålls- |
|
Generaltullstyrelsen |
Dep.chefen |
|
a) Löpande
reparations b) Särskilda arbeten |
123 000 |
+ 125 000 + 55 000 |
+ 125 000 + 55 000 |
|
|
|
|
123 000 |
-f 180 000 |
-1- 180 000 |
Generaltullstyrelsen
a) Medelsbehovel för underhåll av tullverkets fastigheter beräknas till 248 000 kr. I beloppet ingår ca 16 000 kr. för fastighetsskatter.
b) För särskilda arbeten har styrelsen tagit upp 55 000 kr., varav 20 000 kr. för ombyggnad av tullstationen i Storlien och 35 000 kr. för sanitär upprustning.
Departementschefen
Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att under gene-raltullslyrelsens delfond till reparations- och underhållskostnader m. m. beräknas 303 000 kr.
B. Avsättning till värdeminskningskonto
De tillgångar som är bokförda på statens allmänna fastighetsfond skrivs av enligt vissa allmänna grunder. Avskrivningstiden är 60 år i normalfall och 40 år i fråga om byggnader för vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreUgga (fångvårdsanstaller, sjukhus, forskningsinstitutioner och skolor). Grundavskrivning sker i del förra fallet med 25 »/o och i del senare med 50 "/o. Avskrivningen skaU i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning lill värdeminskningskonto, beräknad lill 1,25 o/o. För grundavskrivningen anvisas anslag på riksstalens driftbudget under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel till den årliga avsättningen till värdeminskningskonto förs upp på fastighelsfondens stat. Den årliga avsättningen påbörjas först under andra budgetåret efter det byggnaden färdigställts.
I enlighet med angivna grunder har riksrevisionsverket vid den slut-
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 11
liga beräkningen av årsavskrivningen för budgetåret 1970/71 tagit upp' denna tUl 30 783 199 kr.
Till de fastställda årsavskrivningarna för detta budgetår bör läggas beloppet av den årliga avskrivningen på färdiga byggnader som tillkommit under budgetåret 1969/70. I övrigl bör vid beräkningen hänsyn las endast lill de avskrivningsbelopp som faller bort på grund av slutförda årsavskrivningar. Riksrevisionsverket har beräknat avsättningsbeloppet för budgetåret 1971/72 lill 46 082 000 kr. Fördelningen av detta belopp på de olika delfonderna framgår av bilagan. Jag har inget atl erinra mol de sålunda beräknade beloppen.
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m.
C 2. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Kriminalvårdsstyrelsens delfond'
1969/70 Utgift 700 045
1970/71 Anvisat 700 000
1971/72 Förslag 700 000
I enlighet med förslag av kriminalvårdsstyrelsen förordar jag, att under kriminalvårdsstyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifler m. m.. beräknas 700 000 kr.
C 3. Hyres- och arrendeutgifter m.m.: Beskickningsfastigheternas del fond
1969/70 Utgift 13 560 601
1970/71 Anvisat 15 000 000 1971/72 Förslag 16 598 000
Byggnadsstyrelsen
Posten bör föras upp med 16 598 000 kr. Styrelsen har därvid beräknat bl. a. ca 1,9 milj. kr. för nyanskaffning av lokaler, köp av bostadsrätter och täckande av hyreshöjningar samt ca 800 000 kr. för reparations- och underhållsarbeten m. m. som statsverket som hyresgäst har atl bekosta.
Departementschefen
För hyres- och arrendeutgifter m. m. har jag beräknat ca 16,6 milj. kr. Jag har därvid räknat med högst 1,2 milj. kr. för nyanskaffning av lokaler m. m.
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 12
Jag förordar sålunda, alt under beskickningsfastigheternas delfond till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 16 598 000 kr.
C 4. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Karolinska sjukhusets delfond
1969/70 Utgift 1 779 278
1970/71 Anvisat 2 100 000
1971/72 Förslag 2 100 000
I enlighet med förslag av direktionen för karolinska sjukhuset förordar jag, atl under karolinska sjukhusets delfond lill hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas 2,1 milj. kr.
C 5. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Akademiska sjukhusets delfond
1969/70 Utgift O
1970/71 Anvisat 1000
1971/72 Förslag 1 000
I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förordar jag, atl under akademiska sjukhusets delfond tiU hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknas ett formellt belopp av 1 000 kr.
C 6. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Byggnadsstyrelsens delfond
1969/70 Utgift 153 488 060 1970/71 Anvisat 142 000 000 1971/72 Förslag 172 000 000
Byggnadsstyrelsen
Erforderligt belopp har beräknats till 172 milj. kr. Häri ingår uppskattade utgifter för ändrings- och inredningsarbeten i förhyrda lokaler och förvärv av bostadsrätter.
Departementschefen
Jag förordar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag, atl under byggnadsstyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifler m. m. beräknas 172 milj. kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 13
C 7. Hyres- och arrendeutgifter m. m.: Generaltullstyrelsens delfond
1969/70 Utgift 6 334 613
1970/71 Anvisat 6 250 000
1971/72 Förslag 7 200 000
I enlighet med förslag av generaltullstyrelsen förordar jag, att under generaltullslyrelsens delfond till hyres- och arrendeutgifler m. m. beräknas 7,2 milj. kr.
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
Fr. o. m. budgetåret 1969/70 bestrids lokalhyror från statsmyndigheternas myndighetsanslag eller i förekommande fall från sakanslag. Hyrorna skall, efter särskild debileringsuppgifl från fastighelsfondförval-tande myndighet, tillgodoföras den delfond av statens allmänna fastighetsfond från vilken motsvarande utgifler bestrids. Beträffande slottsbyggnadernas delfond kan flertalet av de invärderade fastigheterna inte disponeras i sådan omfattning atl hyresintäkter kan erhållas som läcker utgifterna, utan ett särskilt ersällningsanslag måste tas upp under sjunde huvudtiteln för att balans skall erhållas i staten. För lokaler som vissa enheter inom försvaret disponerar i fastigheter som är invärderade på slottsbyggnadernas delfond, har av redovisningstekniska skäl under fjärde huvudtiteln tagits upp ersättningsanslag till denna delfond på 17 000 kr.
Principer för beräkning av hyror för statiiga fastigheter har tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1970: 1 bil. 2 punkt 5, SU 15, rskr 15). Två beräkningsmetoder för hyrorna har angetts. Enligt den ena metoden, som föreslås bli använd för nyare byggnader för vUka verkliga produktionskostnader är kända, skall hyran utgöras av kapitalkostnader, underhållskostnader och driftkostnader. Den andra metoden, som är avsedd för äldre eller speciella fasligheter, innebär alt särskilda beräkningar av byggnadsvärdet först sker, vilket sedan ligger till grund för hyresberäkningen.
Kungl. Majli har i beslut den 29 juni 1970 föreskrivit atl myndighet som förvaltar delfond av statens allmänna fastighetsfond skall i samråd med riksrevisionsverket tillämpa förenämnda hyresberäknings-principer för att beräkna inkomsterna på delfonden avseende upplåtelse av lokaler, om möjligt fr. o. m. budgetåret 1971/72. Övergångsvis får provisorisk hyresberäkning ske.
För del nu aktuella budgetåret har ersättningen liU fastighetsfonden för ingående delfonderna beräknats på olika sätt beroende dels på del-
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond 14
fondernas art och dels på hur långt förberedelserna hunnit för tillämpningen av nämnda hyresberäkningsprinciper.
Överskotten för delfonderna beräknas uppgå till följande belopp den 1 juli 1971.
Överskott
Kriminalvärdstyrelsens delfond 7 125 000
Beskickningsfastigheternas delfond 3 945 000
Karolinska sjukhusets delfond 3 650 000
Akademiska sjukhusets delfond 5 069 000
Byggnadsstyrelsens delfond 121 720 000
Generaltullstyrelsens delfond 127 000
För slottsbyggnadernas delfond las av redovisningstekniska skäl upp ett formellt överskott av 1 000 kr.
Enligt nu föreliggande beräkningar kommer ersättningar för lill statsmyndigheter upplåtna lokaler för nästa budgetår att uppgå till sammanlagt 458 161 000 kr.
Jag förordar, atl delposten Ersättning för lill statsmyndigheter upplåtna lokaler för budgetåret 1971/72 förs upp med 458 161 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan.
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden
Förvaltningsmyndigheterna har för budgetåret 1971/72 beräknat denna inkomstpost efter samma grunder som för innevarande budgetår. Jag godtar myndigheternas beräkningar och förordar, att delposten för budgetåret 1971/72 förs upp med 29 634 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan.
C. Diverse inkomster
Under denna delpost godtar jag förvaltningsmyndigheternas förslag och förordar, atl delposten förs upp med sammanlagt 13 175 000 kr. med den fördelning på olika delfonder som framgår av bilagan. Häri ingår 11,4 milj. kr. utgörande beräknade licensmedel för avskrivningar av investeringar i radio- och lelevisionshus.
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens alhnänna fastighetsfond 15
Hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
atl godkänna förslaget lill stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1971/72 (bUaga 21.1).
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:l Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond
16
Bilaga 21. 1
FÖRSLAG TILL
STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIG HETS FOND
FÖR BUDGETÅRET 1971/72
Inkomster
A. Ersättning for till statsmyndigheter upplåtna lokaler
1. Slottsbyggnademas delfond 4 600 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens " 19 000 000
3. Beskickningsfastighetemas " 25 705 000
4. Karolinska sjukhusets " 11605 000
5. Akademiska sjukhusets " 9 740 000
6. Byggnadsstyrelsens " 380 000 000
7. Generaltullstyrelsens " 7 511000 458 161000
B. Hyror och arrenden for till enskilda upplåtna
lokaler och markområden
1. Slottsbyggnadernas delfond 700 000
2. Kriminalvårdsstyrelsens " 1100 000
3. Beskickningsfastighetemas " 634 000
4. Karolinska sjukhusets " 2 000 000
5. Akademiska sjukhusets " —
6. Byggnadsstyrelsens " 25 000 000
7. Generaltullstyrelsens " 200 000 29 634 000
C. Diverse inkomster
1. Slottsbyggnadernas delfond 101000
2. Kriminalvårdsstyrelsens " 1000
3. Beskickningsfastighetemas " 1 000
4. Karolinska sjukhusets " 1000
5. Akademiska sjukhusets " 1004 000
6. Byggnadsstyrelsens " 12 066 000
7. Generaltullstyrelsens " 1000 13 175 000
Summa kr. 500 970 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
1. Slottsbyggnademas delfond
2. Kriminalvårdsstyrelsens
3. Beskickningsfastighetemas
4. Kaiolinska sjukhusets
5. Akademiska sjukhusets
6. Byggnadsstyrelsens
7. Generaltullstyrelsens
B. Avsättning till värdeminskningskonto
2. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis
3. Beskickningsfastigheternas
4. Karolinska sjukhusets
5. Akademiska sjukhusets
6. Byggnadsstyrelsens
7. Generaltullstyrelsens
|
5 400 000 |
|
|
9 567 000 |
|
|
5 360 000 |
|
|
5 400 000 |
|
|
2 641 000 |
|
|
85 981 000 |
|
|
303 000 |
114 652 000 |
|
2 709 000 |
|
|
437 000 |
|
|
2 456 000 |
|
|
3 033 000 |
|
|
37 365 000 |
|
|
82 000 |
46 082 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 21 Statens allmänna fastighetsfond
17
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m.
1. Kriminalvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis
3. Beskickningsfastighetemas "
4. Karolinska sjukhusets
5. Akademiska sjukhusets
6. Byggnadsstyrelsens
7. Generaltullstyrelsens
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Kriminalvårdsstyrelsins
3. Beskickningsfastighetemas
4. Karolinska sjukhusets
5. Akademiska sjukhusets
6. Byggnadsstyrelsens
6. Generaltullstyrelsens
|
700 000 |
|
|
16 598 000 |
|
|
2 100 000 |
|
|
1000 |
|
|
172 000 000 |
|
|
7 200 000 |
198 599 000 |
|
1000 |
|
|
7 125 000 |
|
|
3 945 000 |
|
|
3 650 000 |
|
|
5 069 000 |
|
|
121720 000 |
|
|
127 000 |
141 637 000 |
|
Summa kr. |
500 970 000 |
MAHCUS BOKTR. STHLM 1970 700621
Bilaga 22 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 22
Försvarets fastighetsfond
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1971/72 och anför.
Översikt av fastighetsfondens ställning m. m.
Försvarels fastighetsfond är en kapitalfond för redovisning av byggnader, anläggningar och mark som disponeras för militära ändamål. Fonden omfattar övnings- och skjutfält, kasern- och befäslningsanlägg-ningar, flygfält, förråd m. m. Försvarels fastighetsfond är uppdelad på tre delfonder, nämUgen kasernbyggnaders delfond, befästningars delfond och försvarets forskningsanstalts delfond.
Försvarets faslighetsfonds inkomster och utgifter liksom dess kapitalbehållning redovisas i rikshuvudboken. Inkomst- och ulgiflsstal för fonden fastställs årligen av Kungl. Maj:l och riksdagen. Fonden är konstmerad som en produktiv fond, vars överskoll i princip är beräknat så alt det svarar mot statens förräntningskrav på del investerade neltokapi-talet. Överskottet redovisas under särskUd titel på riksstalens inkomstsida. Det inkomsltillskoll som behövs för balans i staten erhålls — förutom av hyresinkomster för lokalupplålelser lill myndigheter och enskilda m. fl. inkomster — genom ersättningsanslag lill vederbörande delfond för upplåtna lokaler.
Av riksrevisionsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1969/70 framgår alt fondens ställning den 30 juni 1970 var följande (milj. kr.). 1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 1. Bil. 22
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond
|
|
Kasernbyggnaders delfond |
Befästningars delfond |
Försvarets forskningsanstalts delfond |
Summa |
|
Tillgångar Markvärde 342,2 Byggnadsvärde 1 846,7 Fordringar hos andra fonder 19,6 Övriga fordringar 240,0 |
22,6 2,900,7 18,9 0,3 |
4,9 77,9 1,2 |
369,7 4 825,3 39,7 240,3 |
|
|
Summa tillgångar |
2 448,5 |
2 942,5 |
84,0 |
5 475,0 |
|
Skulder Värdeminskningskonto Diverse medel |
1 305,5 19,6 |
2 705,6 18,9 |
46,2 1,2 |
4 057,3 39,7 |
|
Summa skulder |
1 325,1 |
2 724,5 |
47,4 |
4 097,0 |
|
Kapitalbehållning |
1 123,4 |
218,0 |
36,6 |
1 378,0 |
I förhållande liU fondens ställning den 1 juli 1969 innebär de redovisade beloppen en ökning av mark- och byggnadsvärdena (brutto) med 227,3 milj. kr. Nettoökningen av fondens kapital under budgetåret uppgår liU 57,9 mUj. kr.
Den för budgetåret 1970/71 fastställda staten för faslighelsfonden balanserade på 335,7 milj. kr. Inkomsterna beräknades tUl delta belopp samt utgifterna och överskottet till respektive 245,8 och 89,9 mUj. kr. Utfallet av staten för budgetåret 1969/70 framgår av en sammanställning som finns intagen i riksrevisionsverkets budgetredovisning (s. 102). ErUigl denna har fondens överskott — beräknat efter en räntesats av 6 % — uppgått lill 82,7 milj. kr. som har tillförts driftbudgeten.
Fortifikationsförvalliungen och byggnadsstyrelsen har avgelt förslag tUl stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1971/72. Överbefälhavaren och riksrevisionsverket har yttrat sig över förslagen.
Förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1971/72
Staten för försvarels fastighetsfond skall enligt beslut av 1948 års riksdag la upp följande titlar, nämligen på inkomstsidan A. Ersättning för lill statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden, C. Inkomster av övnings-och skjulfält och D. Diverse inkomster samt på utgiftssidan A. Reparations- och underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonlo och C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden samt Överskott att tillföras riksstatens driftbudget. Inkomsterna respektive utgifterna under de angivna titlarna skall tas upp särskilt för de olika delfonderna.
Del förslag till stat för försvarets fastighetsfond som läggs fram i det följande lorde såsom bilaga 22.1 få fogas lill statsrådsprotokollet i detta ärende. Förslaget slutar på elt belopp av 352 486 000 kr., vilket innebär
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 3
en ökning av omslutningen med 16 754 000 kr. Detta beror på en ökning av utgifterna och överskottet. Reparations- och underhållskostnaderna förutses öka med 8 599 000 kr. och avsättningen till värdeminskningskontot med 1 670 000 kr. Hyres- och arrendeutgifterna fömtses öka med 1811000 kr. Överskottet beräknas fr.o.m. budgetåret 1966/67 efter normalräntan för lån från statens utiåningsfonder, vilken f. n. uppgår till 6,75 %. Överskotiet beräknas öka med 4 674 000 kr. I fråga om inkomsterna utom ersältningsanslagen och hyresinkomsterna från myndigheter m. fl. förutses en minskning med 195 000 kr. Det belopp som behövs för balans i staten uppgår till 323 861 000 kr. Härav tUlskjuts 22 301 000 kr. av vissa myndigheter m. fl. som ersättning för disponerade lokaler. Detta innebär en ökning med 2,6 milj. kr. Återstoden, 301 560 000 kr., täcks av ersättningsansiag. Dessa ökar med 14 345 000 kr.
Vid beräkningen av de olika posterna tar jag först upp fondens utgifter lill behandUng.
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
Beträffande byggnader m. m. som redovisas på kasernbyggnaders delfond och försvarets forskningsanstalts delfond beräknas medelsbehovet för reparation och underhåll, med vissa i det följande angivna undantag, i enlighet med de principer som har angetts i prop. 1945: 180 och 1970: 1 (bil. 22). I överensstämmelse härmed beräknas medelsbehovel för reparationer och underhåU till viss procent av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskUd fastighet, omräknad lUl 1935 års prisnivå. Byggnadsbeståndet delas därvid upp i tre grupper. Den första gmppen — äldre byggnader — omfattar byggnader som har färdigställts före den 1 juli 1938. Dessa byggnader redovisas i faslighelsfonden på grundval av särskild värdering. Den andra och den tredje gmppen — nyare byggnader — omfattar byggnader som har färdigställts efter nyssnämnda datum och som har varit i bmk längre respektive kortare lid än nio år. Nyare byggnader redovisas med sill anskaffningsvärde. Underhållsmedel beräknas första gången för andra budgetåret efter det budgetår under vilket byggnaden har färdigställts. För byggnader som tillhör första gmppen skaU enligt beslut av 1961 års riksdag (jfr prop. 1961: 59 s. 17) fr. o. m. budgetåret 1962/ 63 tiUämpas en gmndunderhåUskvol av 1,2 % vid 1935 års underhållskostnadsnivå. Underhållskvolen vid sagda prisnivå utgör i andra och tredje gmpperna 0,8 respektive 0,4 %. Omräknade tUl 1970 års prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhåUskostnadsindex (basår 1963), som den 1 april 1970 har fastställts tiU 141,3, utgör underhålls-kvoterna i första gruppen 7,3 % saml i andra och tredje grupperna 4,86 respektive 2,43 %. Utöver de procentuellt beräknade underhållsmedlen anvisas särskilda medel för arbeten av större omfattning (istånd-
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 4
sättningsarbeten) saml för skatter och underhåll av enskilda vägar.
Från den procentuella beräkningsmetoden undantas övnings- och skjutfälten i enlighet med vad som har anförts i prop. 1948: 157. Underhållsmedel för dessa skaU fastställas efter uppskattning för varje särskilt budgetår och medel för ändamålet anvisas på särskild delpost.
För objekt som redovisas på befästningars delfond utom flygfält, för vilka särskilda regler gäUer, skall beräkningen av underhållskostnaderna enligt prop. 1948; 157 ske i relation tiU anläggningsvärdet. Därvid skall en underhåUskvot på anläggningsvärdet den 1 juli 1946 tiUämpas. Enligt riksdagens beslut i anledning av prop. 1951: 88 är underhållskvoten 0,6 % vid 1946 års prisnivå. Denna procentsats räknas för varje år om till gällande prisnivå med hjälp av byggnadsstyrelsens underhåUskostnadsindex. Underhållskvoten utgör för år 1970 2,25 %. För iståndsättning av befästningar m. m., för underhåll av jordbmks- och skogsfastigheter, för skatter och för underhåU av enskilda vägar anvisas dessutom särskUda medel.
I enlighet med vad som har anförts i prop. 1960: 1 (bil. 22) skall underhållskostnaderna för flygfälten beräknas i viss relation lill anläggningsvärdet. För flygfälten med mllbanor och andra anordningar som är omedelbart avsedda för flygverksamheten skall därvid tillämpas en underhåUskvot av 1,2 % av anläggningsvärdet den 1 juli 1946. UnderhåUskvoten räknas om lill gällande prisnivå med hjälp av fortifikationsförvaltningens flygfällsindex. Underhållskvolen utgör för år 1970 3,374 %. För iståndsättning av flygfält och för underhåll av reservvägbaser anvisas dessutom särskilda medel.
Vid beräkningen av de procentberäknade underhållskostnaderna för nästa budgetår har myndigheterna utgått från de byggnadsvärden som fanns redovisade på delfondema den 30 juni 1970.
Kasernbyggnaders delfond. Av sammanställningen framgår de för budgetåret 1970/71 beräknade reparations- och underhållskostnaderna för kasembyggnaders delfond samt motsvarande kostnader för budgetåret 1971/72 enligt fortifikationsförvaltningens förslag och enligt min beräkning.
1970/71 1971/72
Fortifikations-
Departements
förvaltningen chefen
|
a) Löpande reparation och un- |
|
|
|
|
derhåU av byggnader m. m. |
45 335 000 |
48 592 000 |
48 592 000 |
|
b) Underhåll och iordningställande |
|
|
|
|
av övnings- och skjutfält |
|
|
|
|
m.m. |
11300 000 |
12 350 000 |
12 350 000 |
|
c) Iståndsättning av byggnader |
|
|
|
|
m. m. |
74 435 000 |
76 622 000 |
76 622 000 |
|
d) Skatter |
1 000 000 |
1 000 000 |
1 000 000 |
|
e) Underhåll av enskilda vägar |
590000 |
650 000 |
650 000 |
|
|
132 660 000 |
139 214 000 |
139 214 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 5
a) Fortifikationsförvaltningen beräknar
medelsbehovet under delpos
ten Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. enligt föl
jande.
Den procentberäknade delen av delposten har beräknats tiU 47 367 194 kr. enligt följande sammanställning.
Byggnadsvärde Indexkorrigerad Reparations-
reducerat
till 1935 underhålls- medel
års prisnivå
procent
Äldre
byggnader 332 790 734 7,30 24 293 724
Nyare byggnader över 9 år 418 660 790 4,86 20 346 914
Nyare byggnader under 9 år 112 203 954 2,43
2 726 556
________________________________________________ 47 367 194
Vid armén finns f. n. ca 2 400 baracker som har anskaffats under beredskapstiden. Dessa är i allmänhet inte i så gott skick atl de enligt fortifikalionsförvallningens mening bör värderas in i faslighelsfonden. Delsamma gäUer ett antal baracker vid flygfälten. På grund av lokalbrist behövs de emellertid tills vidare för förläggnings- och förrådsändamål m. m. För underhåll av barackema beräknar förvaltningen ett medelsbehov av 625 000 kr. vilket är 25 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
På vissa nyanskaffade övningsområden finns elt stort antal byggnader som ännu inte har kunnat värderas in i fastighelsfonden. För oundgängligen nödvändigt yttre underhåU av dessa byggnader beräknar forli-fikationsförvaltningen 600 000 kr. vilket är 100 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
Förvaltningen beräknar aUlså medelsbehovel för löpande reparation och underhåU av byggnader m. m. tiU (47 367 194 -j- 625 000 + 600 000) avrundat 48 592 000 kr.
b) Utgiftema under delposten Underhåll och
iordningställande av öv
nings- och skjutfält m.m. beräknas tiU 12 350 000 kr. eller 1 050 000
kr. mer än för innevarande budgetår. Av beloppet avses 5,1 milj. kr.
för underhåll av övningsfält m. m. och 7 250 000 kr. för att stäUa i ord
ning övnings- och skjutfäll m. m. Av de
begärda medlen för iordningstäl
lande avses 200 000 kr. för fortsatt anskaffning av maskinell utmstning
för skogsbruk, vägunderhåll och markvård, 3 650 000 kr. för att ställa
i ordning vägar enligt en av chefen för
armén i samråd med förvaltningen
utarbetad vägplan, 400 000 kr. för tredje etappen av arbetena på I ll:s
nya skjutfäll vid Kosta, 300 000 kr. för tredje etappen av arbetena på
I 13:s utvidgade övningsfält vid Falun, 200 000 kr. för första etappen
av arbetena på I 14:s utvidgade skjutfält vid Marma, 500 000 kr. för
arbetena på I 20:s utvidgade övningsfält vid Umeå, 200 000 kr. för
arbeten på P 4:s utvidgade skjutfält vid Kråk, 300 000 kr. för första
etappen av arbetena på P 7:s utvidgade
övningsfält vid Ystad, 600 000
1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nrl. Bil. 22
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 6
kr. för arbeten på marinens övningsfält vid Karlskrona och Härnösand, 200 000 kr. för arbeten på flygvapnets målplatser m. m. samt 700 000 kr. för vissa dräneringsarbeten på äldre fäll m. m.
c) Under delposten Iståndsättning av byggnader m. m. beräknas medelsbehovet lill 76 622 000 kr. eller 2 187 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Beloppet avses för följande ändamål. Kostnaderna anges i prisläget den 1 februari 1970 om inte annat sägs.
Armén
Objekt för materiel
1.1 P 2. Ombyggnad av varmgarage nr 18 fUl
CUT 550 000
1.2 P 7 R. Ombyggnad av förråd nr 82 och
84 i Revingehed till GUT/CÖF 450 000
1.3 A 9. Ombyggnad av garage nr 34 och 35
till CUT/CÖF 750 000
1.4 Flera förband.
Iståndsättning av bygg
nader till krigsförråd, där kostnaderna i
varje särskilt fall inte beräknas överstiga
300 000 kr. 500 000
Objekt för personal
1.5 14. Ombyggnad av mässbyggnad nr 5 630 000
1.6 15. Ombyggnad för fritidslokaler i
byggnad nr 81 645 000
1.7 I 11. Ombyggnad av mässbyggnad nr 12 500 000
1.8 I 21. Ombyggnad av förvaltningsbyggnad
nr 104 530 000
1.9 A 4. Ombyggnad för fritidslokaler i
byggnad nr 50 410 000
1.10 T 4. Ombyggnad av varmgarage nr 95
till CUT/CÖF 860 000
1.11 Flera förband. Kasernrenoveringar 22 000 000 27 825 000
Marinen
Objekt för personal
2.1 Flera förband. Kasernrenoveringar 3 000 000
Flygvapnet
Objekt för personal
3.1 F 4. Ombyggnad av skolbyggnad nr 10 450 000
3.2 F 7. Ombyggnad av byggnaderna nr 63 och 65 till underbefälsmäss och bibliotek samt marketenteri 750 000
3.3 F 18. Iståndsättningsarbeten för "Nya
Tullinge" (totalkostnad 9 milj. kr.) 3 000 000
3.4 Flera förband. Kasernrenoveringar 5 000 000 9 200 000
Övriga ändamål
4.1 Merkostnader för av Kiingl. Maj: t tidigare beslutade objekt 1 000
4.2 Mindre iståndsättningsarbeten på byggnader och utbildningsanordningar, för vilka kostnaderna i varje särskilt fall
inte beräknas överstiga 300 000 kr. 15 596 000
4.3 Vissa tekniska törsörjningsanordningar
m. ra. 20 000 000
4.4 Åtgärder för att
stärka inbrottsskyddet
vid krigsmaktens vapenförräd, där
kostnaderna i varje särskilt fall inte
beräknas överstiga 300 000 kr. 1 000 000 36 597 000
76 622 000
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 7
Beträffande motiven för de olika förslagen framgår följande av handlingarna.
1.1. Behovet av ombyggnad av byggnad nr 18 vid P 2 liU centralt ul-och avmstningsförråd för tygmateriel har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1970: 1 (bil. 22 s. 8). Kostnaden angavs därvid liU 520 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1969. Fortifikationsförvaltningen har den 13 november 1970 redovisat huvudhandlingar. Byggnadskoslnaden beräknas till 550 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1970. Beloppet behövs nästa budgetår,
1.2. Behovet av ombyggnad av byggnaderna nr 82 och 84 vid P 7 R tiU centralt ul- och avmstningsförråd för tygmateriel och centralt öv-ningsmaterielförråd har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1970: 1 (bil. 22 s. 8). Kostnaden angavs därvid lUl 430 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1969. Fortifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för ombyggnaden. Byggnadskostnaden beräknas tUl 450 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970. Beloppet behövs nästa budgetår.
1.3. Behovet av ombyggnad av byggnaderna nr 34 och 35 vid A 9 till centralt ul- och avmstningsförråd samt centralt övningsmalerielför-råd har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1970: 1 (bil. 22 s. 8). Kostnaden angavs därvid lill 680 000 kr. enligt prislägel den 1 febmari 1969. Fortifikationsförvallningen har den 13 november 1970 redovisat huvudhandlingar. Byggnadskostnaden beräknas till 750 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970. Beloppet behövs nästa budgetår.
1.4. Denna post är avsedd för iståndsättning och omdisponering av försvaret tillhöriga byggnader för atl göra del möjligt att sprida ul krigsförtåden. Plan för dessa arbeten görs upp av chefen för armén. Hittills har objekten vart och elt för sig kostat mindre än 300 000 kr. Om det i planen skulle komma alt ingå objekt, för,vilka kostnaderna överstiger 300 000 kr., kommer förslag lUl byggnadsprogram att underställas Kungl. Maj:ts prövning.
1.5. Mässbyggnad nr 5 vid I 4 är uppförd år 1922. I källarvåningen finns lokaler för bageri, i bollenvåningen marketenteri, i våningen en trappa upp underofficersmäss och i våningen två trappor upp filmsal saml vissa mmsenheter av lägre standard som f. n. inte utnyttjas. Ordnade utrymmen för personal och expedition för markelenleriet saknas. Lokalerna för underofficersmässen bör disponeras om för atl få lämpliga utrymmen för personal, förråd och diskrum. Fortifikationsförvallningen har redovisat byggnadsprogram för ombyggnaden. Kostnaderna uppskattas till 630 000 kr. enUgl prislägel den 1 februari 1970. Medlen behövs nästa budgetår.
1.6. Vid 15 behövs lokaler för fritidsverksamheten. En ombyggnad' av byggnad nr 81 för detta ändamål är medtagen i gällande generalplan för I 5. Byggnad nr 81 har senast utnyttjats som överspelningslokaler för musikkåren samt som film- och samlingssal för förbandet. Fortifika-
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 8
tionsförvaltningen har den 14 oktober 1970 redovisat huvudhandlingar. Kostnaderna uppskattas tiU 645 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970. Medlen behövs nästa budgetår.
1.7. Underofficers- och underbefälsmässarna vid I 11 är inrymda i mässbyggnad nr 12. Med hänsyn till befälskåremas storlek är båda mässarna för små. Dessutom är lokalerna hårt nedslitna. En ombyggnad av lokalerna är medtagen i 1965 års generalplan för I 11. Kungl. Maj:t har den 17 december 1970 uppdragit åt fortifikationsförvallningen alt projektera ombyggnaden. Kostnaderna uppskattas till 500 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1970. Medlen behövs nästa budgetår.
1.8. Förvallningsbyggnad nr 104 vid I 21 uppfördes år 1942. Den var ursprungligen avsedd för verkstadslokaler men har under många år använts för andra ändamål. Senast har käUar- och bottenvåningarna använts för tillfälliga förråd och våningen en trappa upp som expeditionslokaler för tyg-, intendenlur- och kassaavdelningarna. Sistnämnda våning är endast provisoriskt inredd för sitt nuvarande ändamål. Enligt föreliggande förslag till generalplan för 121 bör förvaliningsbyggna-den byggas om. Kungl. Maj:t har den 29 september 1970 lämnat projekteringsuppdrag för ombyggnaden. Kostnadema uppskattades i förslaget till byggnadsprogram lill 500 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970. Medlen behövs nästa budgetår.
1.9. Vid A 4 saknas f. n. lokaler för konsulent, bibliotek och fritidsverksamhet. Dessutom behövs förrådslokaler för reservlivsmedel. En ombyggnad av byggnad nr 50 för dessa ändamål är medtagen i 1967 års generalplan för A 4. Byggnad nr 50 har inrymt bosläder för underofficerare. I byggnaden har regementets museum tidigare fått lokaler i våningen två trappor upp. övriga bostäder har varit helt utrymda sedan hösten 1969. Kungl. Maj:l har den 11 september 1970 uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att projektera ombyggnaden. Kostnaderna uppskattades i förslaget till byggnadsprogram till 410 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970. Medlen behövs nästa budgetår.
1.10. Del centrala ut- och avmstningsförrådet
för tygmateriel och
det centrala övningsmaterielförrådet vid T 4 är f. n. inrymda i elt fler
tal byggnader, bl, a. i flera baracker som är i så dåligt skick alt de bör
rivas. För att få möjligheter atl hantera och vårda malerielen på elt
rationeUt sätt bör huvuddelen av CUT/CÖF
föras samman i en byggnad.
Lokaler härför kan åstadkommas genom all bygga om varmgarage nr
95, där huvuddelen av utrymmena kan disponeras för detta ändamål
ulan alt behovet av garageplalser vid
förbandet blir eftersatt. En sådan
ombyggnad är redovisad i 1968 års generalplan för T 4. Kungl. Maj:t
har den 30 oktober 1970 lämnat
projekteringsuppdrag för ombyggnaden.
Kostnaderna uppskattas till 860 000 kr. enligt prisläget den 1 februari
1970. Medlen behövs nästa budgetår.
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 9
1.11., 2.1., 3.4. F.n. pågår renovering av 22 kaserner, nämligen vid I 11, I 12, I 16, P 10 (två kaserner), A 4, A 6, A 9 (två kasemer), Lv 7 (två kaserner), T 2, T 4, AUS (två kaserner), KA 3, öriB S, F 5, F 15 (två kasemer) och F 21 (två kasemer). Vid I 11, I 16, A 9, Lv 7, T 2, F 15 och F 21 ingår pågående byggen i serieupphandlingar som omfattar mer än en kasern och sträcker sig över två eller flera budgetår. Med hänsyn lUl svårighetema all nu ange vUka kasemrenoveringar som kan komma lill utförande under nästa budgetår tar förvaltningen endast upp det totala behovet av medel för varje försvarsgren. För kasernrenoveringar inom armén föreslås 22 milj. kr.
2.1. För kasernrenoveringar inom marinen föreslås 3 milj.kr. Under punkten 1.11 har en närmare redogörelse lämnats för lägel när del gäller kasemrenoveringar.
3.1. Skolbyggnad nr 10 vid F 4 är uppförd år 1884. I byggnaden finns lektionssalar och basspelsal som används dels vid utbildning av flottiljens egen personal, dels vid utbildning av personal från hela flygvapnet vid den sjukvårdsskola och den elmekanikemlbUdning som stadigvarande är förlagda till flottiljen. Lokalerna är otidsenliga och hårt nedslitna. En ombyggnad av lokalerna är medtagen i 1968 års generalplan för F 4. Kostnaderna uppskattas till 450 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1970. Medlen behövs nästa budgetår.
3.2. Vid F 7 krävs ökat utrymme dels för underbefälsmäss, dels för fritidsverksamhet för den värnpliktiga personalen. I byggnad nr 63 inryms f. n. marketenteri och underbefälsmäss och i byggnad nr 65 matinrättning i bottenvåningen medan övervåningen står outnyttjad. Båda byggnadema är uppförda i början på 1940-lalel. Genom att bygga om de båda byggnadema skuUe de angivna behoven kunna tillgodoses. Kungl. Maj:l har den 17 december 1970 lämnat projekteringsuppdrag för ombyggnaden. Kostnaderna uppskattas till 750 000 kr. enligt prisläget den 1 februari 1970. Medlen behövs nästa budgetår.
3.3. Enligt riksdagens beslut (SU 202, rskr 419) med anledning av prop. 1970:96 skaU bl.a. nuvarande F 18 omvandlas tUl en skolenhet för utbildning i huvudsakligen stridslednings- och bevakningstjänst. För att tillgodose skolans behov av ändamålsenliga lokaler behöver vissa byggnader byggas om tUl lektionssalar, filmsalar etc. Dessutom behövs renovering av kaserner, iståndsättning av marketenteri, matinrättning och mässar jämte komplettering av vatten- och avloppsnäten samt elnätet. Kostnaden för dessa iståndsättningsarbeten, som omfattar såväl större som mindre objekt och avses utföras under en treårsperiod, uppskattas tiU 9 milj.kr. Medelsbehovet för budgetåret 1971/72 uppgår till 3 milj. kr. Förslag tiU byggnadsprogram för de mest angelägna objekten håller på alt utarbetas och kommer efter hand all under-släUas Kungl. Maj:ls prövning.
3.4. För kasernrenoveringar inom flygvapnet föreslås 5 milj. kr.
Prop. 1971: 1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond
10
Under punkten 1.11. har en närmare redogörelse lämnats för läget när det gäller kasernrenoveringar.
4.1. Fortifikationsförvaltningen räknar med att besparingar på objekt, som tidigare har beslutats av Kungl. Maj:l, i huvudsak skall läcka uppkommande merkostnader för andra sådana objekt och lar därför endast upp 1 000 kr. för detta ändamål.
4.2. För mindre iståndsättningsarbeten föreslår förvaltningen alt 15 596 000 kr. tas upp för nästa budgetår, vUket är 208 000 kr. mindre än för innevarande budgetår. Organisationsförändringar och personalförstärkningar, vars omfattning inte nu kan förutses, medför krav på omdisponering, anpassning och ändrat utnyttjande av befintliga lokaler, ändring av värme- och venlUalionssystem samt elektriska installationer m. m. För alt beslutade omorganisationer m. m. skall få avsedd effekt måste medel för erforderliga ombyggnads- och inredningsarbeten stå till förfogande. För marinen har i dispositionsplanen inte tagits upp något objekt med en kostnad som beräknas överstiga 300 000 kr. Skälet härtill är i första hand alt ett flertal objekt med en kostnad som inle beräknas överstiga 300 000 kr. avses komma till utförande under nästa budgetår.
4.3. Medlen under poslen Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. avses för modemisering och fömyelse av installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, iståndsättning av äldre vägar och planer samt utbyte eUer komplettering av vattenlednings- och avloppsnät.
4.4. Här upptagna medel är avsedda för fortsatt anskaffning av va-penkassuner och förstärkningsarbeten i befintliga förråd m. m. som redovisas i kasernbyggnaders delfond.
d) För Skatter beräknas
för nästa budgetår ett oförändrat medels
behov av 1 milj. kr.
e) För Underhåll av
enskilda vägar föreslår fortifikationsförvaltning
en 650 000 kr. eUer 60 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
Befästningars delfond. Av följande sammanställning framgår de för budgetåret 1970/71 beräknade reparations- och underhåUskostnaderna för befästningars delfond samt motsvarande kostnader för budgetåret 1971/72 enligt förvaltningens förslag och enligt min beräkning.
1970/71
1971/72
Fortifikations-förvaltningen
Departementschefen
a) Löpande reparation och underhäll av befästningar m. m. 30 700 000 33 070 000 33 070 000
b) Iståndsättning av befästningar m. ra. 13 150 000 12 500 000 II OOOOOO
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond
11
1970/71
1971/72
Fortifikations- Departeraents-
förvaltningen chefen
c) Underhåll av jordbruks-
och
skogsfastigheter ra. m.
d) Skatter
e) Underhåll av enskilda vägar
f) Underhäll av flygfält ra. m.
g) Underhåll av
reservvägba
ser
h) Iståndsättning av flygtält
50 000
100 000
850 000
10 606 000
500 000
1 000 000
56 956 000
50 000
100 000
850 000
11 840 000
500 000
1 500 000
60 410 000
50 000
100 000
850 000
11840 000
500 000
1 500 000
58 910 000
a) Kostnaderna för Löpande reparation och underhåll av befästningar m. m. beräknar fortifikationsförvaltningen enligt i del föregående angivna grunder tiU (2,25 % X 1 469 587 346) avmndat 33 070 000 kr.
b) För Iståndsättning av befästningar m. m. beräknas för nästa budgetår 12,5 milj. kr. eller 650 000 kr. mindre än för innevarande budgetår. Det föreslagna beloppet avser följande objekt. Kostnaderna anges i prisläget den 1 februari 1970.
Gemensamma ändamål
1.1 Geraensam stabsplats (totalkostnad
|
4 railj. kr.) |
2 000 000 |
|
|
1.2 Gemensam stabsplats (totalkostnad |
|
|
|
900 000 kr.) |
600 000 |
|
|
1.3 Tygraaterielförråd (totalkostnad |
|
|
|
520 000 kr.) |
120 000 |
|
|
1.4 Tygraaterielförråd (totalkostnad |
|
|
|
1 railj. kr.) |
900 000 |
|
|
1.5 Smärre åtgärder vid drivraedelsförråd. |
|
|
|
för vilka kostnaderna i varje särskilt |
|
|
|
fall inte beräknas överstiga 300 000 kr. |
500 000 |
|
|
1.6 övriga objekt, för vilka kostnaderna i |
|
|
|
varie särskilt fall inte beräknas överstiga |
|
|
|
300 000 kr. |
1 380 000 |
5 500 000 |
|
Armén |
|
|
|
2.1 Vissa smärre objekt |
|
200 000 |
|
Marinen |
|
|
|
3.1 Stabsplats (totalkostnad 1 165 000 kr.) |
65 000 |
|
|
3.2 Kusfartilleribatteri (totalkostnad |
|
|
|
1 640 000 kr.) |
115 000 |
|
|
3.3 Kustartilleribatteri (totalkostnad |
|
|
|
1 270 000 kr.) |
170 000 |
|
|
3.4 Drivmedelsförråd |
700 000 |
|
|
3.5 Sraärre åtgärder vid drivraedelsförråd |
300 000 |
|
|
3.6 Övriga objekt, för vilka kostnaderna i |
|
|
|
varje särskilt tall inte beräknas överstiga |
|
|
|
300 000 kr. |
2 750 000 |
4 100 000 |
|
Flygvapnet |
|
|
|
4.1 Berghangar (totalkostnad 4 milj. kr.) |
1 200 000 |
|
|
4.2 Övriga objekt |
300 000 |
1 500 000 |
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarefs fastighetsfond 12
Övriga ändamål
5.1 Mindre
iståndsättningsarbeten, för vUka
kostnaderna i varje särskilt fall
inte
beräknas överstiga 300 000 kr. 1 000 000
5.2 Merkostnader för av Kungl. Maj:t tidigare
beslutade objekt 200 000 1200 000
12 500 000
Beträffande de olika objekten framgår följande av handlingarna i ärendet.
1.1. Behovet av ombyggnad av den gemensamma slabsplalsen har anmälts för riksdagen i prop. 1970: 1 (bil. 22 s. 11 p. 1.2.). Kungl. Maj:l har den 19 september 1969 uppdragit åt fortifikationsförvallningen att utarbeta huvudhandUngar. Förvaltningen har den 23 september 1970 redovisat huvudhandUngar för ombyggnaden. Kostnadema beräknas tiU 4 milj. kr. För nästa budgetår behövs 2 milj. kr.
1.2. Fortifikationsförvaltningen har den 29 september 1970 redovisat huvudhandlingar för ombyggnad av en gemensam slabsplals. Kostnaderna beräknas tiU 900 000 kr. För nästa budgetår behövs 600 000 kr.
1.3. För ombyggnad av tygmaterielförråd har kostnaderna beräknats tUl 520 000 kr. enligt prislägel den 1 febmari 1970. Kungl. Maj:t har den 30 oktober 1970 uppdragit åt fortifikationsförvallningen att slutföra arbetena. För nästa budgetår behövs 120 000 kr.
1.4. För förstärkningsarbeten i tygmaterielförråd har fortifikationsförvallningen redovisat huvudhandlingar. Kostnaderna beräknas tiU 1 mUj. kr. För nästa budgetår behövs 900 000 kr.
1.5. För fortsatta arbeten med förbättringar av säkerheten och driften vid drivmedelsanläggningar behövs nästa budgetår 500 000 kr. Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas var för sig inte komma all överstiga 300 000 kr.
1.6. För smärre iståndsättningsobjekt, bl. a. mindre ändrings- och inredningsarbeten för ändrade funktioner i vissa ammunitionsförråd i berg (utrymda för atl säkerställa skyddet mot tredje man), beräknas för nästa budgetår elt medelsbehov av 1 380 000 kr. Kostnaderna för varje objekt beräknas inte komma att överskrida 300 000 kr.
2.1. För smärre iståndsättningsarbeten vid armén, bl.a. förbättring av elinstallationer och avfuktningsanordningar saml asfaltbeläggning av körplaner vid vissa äldre ammunilionsförråd, beräknas för nästa budgetår elt medelsbehov av 200 000 kr.
3.1. Behovet av ombyggnad av vissa delar i ett ammunitionsförråd har senast anmälts i prop. 1970: 1 (bil. 22 s. 11 p. 3.1). De ombyggda delarna avses att användas som slabsplals och reservstabsplats. Kungl. Maj:l uppdrog den 19 december 1969 åt fortifikationsförvallningen alt låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 1,1 milj.kr. enligt prisläget den 1 febmari 1969, vilket motsvarar 1 165 000 kr. enUgt
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 13
prislägel den 1 febmari 1970. Förvaltningen disponerar 1,1 milj. kr. för ombyggnadsarbetena, som påbörjades i mars 1970 och beräknas vara avslutade i juni 1971. För slutbetalning av arbetena behövs under nästa budgetår 65 000 kr.
3.2. Behovet av ombyggnad av detta kustartilleriballeri har anmälts för riksdagen i prop. 1970: 1 (bil. 22 s. 11 p. 3.2.). Kungl. Maj:t uppdrog den 23 januari 1970 ål fortifikationsförvallningen alt låta utföra ombygg naden inom en kostnadsram av 1 525 000 kr. enligt prislägel den 1 febmari 1969, vilket motsvarar 1 640 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1970. Förvaltningen disponerar 1 525 000 kr. för ombyggnadsarbetena, som påbörjades i maj 1970 och beräknas vara avslutade i maj 1971. För slutbetalning av arbetena behövs under nästa budgetår 115 000 kr.
3.3. Behovet av ombyggnad av delta kustartUleriballeri har anmälts för riksdagen i prop. 1970: 1 (bU. 22 s. 11 p. 3.3). Kungl. Maj:t uppdrog den 23 januari 1970 åt fortifikationsförvallningen att låta ulföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 1,2 milj. kr. enligt prislägel den 1 febmari 1969, vilket motsvarar 1 270 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1970. Förvaltningen disponerar 1,1 mUj. kr. för ombyggnadsarbetena, som påbörjades i mars 1970 och beräknas vara avslutade i maj 1971. För slutbetalning av arbetena behövs under nästa budgetår 170 000 kr.
3.4. För iståndsättning av en drivmedelsanläggning har fortifikationsförvallningen redovisat huvudhandlingar den 29 september 1970. För nästa budgetår behövs 700 000 kr.
3.5. För fortsatta arbeten med förbättring av säkerheten i och driften vid marinens drivmedelsanläggningar beräknar forlifikationsförvalt-ningen för nästa budgetår elt medelsbehov av 300 000 kr.
3.6. För övriga objekt beräknas för nästa budgetår ett medelsbehov av 2 750 000 kr. Kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr. i varje särskilt fall.
4.1. Behovet av säkerhelsrevidering av berghangar har senast anmälts för riksdagen i prop. 1970: 1 (bU. 22 s. 12 p. 4.1). Fortifikationsförvallningen har den 2 oktober 1970 redovisat huvudhandlingar i ärendet. Kostnaderna beräknas lill 2 milj. kr. För nästa budgetår behövs 1,2 milj. kr.
4.2. För smärre objekt vid flygvapnet beräknas medelsbehovel för nästa budgetår till 300 000 kr.
5.1. För smärre iståndsättningsarbeten vid befästningar m.m. och för nu inte förutsebara objekt, för vilka kostnaderna var för sig inle beräknas komma att översliga 300 000 kr., beräknas för nästa budgetår ett medelsbehov av 1 milj. kr.
5.2. För alt läcka de merkostnader, som på gmnd av prisstegringar väntas uppkomma på objekt för vilka medel tidigare har ställts till fortifikalionsförvallningens förfogande, beräknas för nästa budgetår elt me-
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 14
delsbehov av 200 000 kr.
c) För
UnderhåU av jordbruks- och skogsfastigheter m. m. beräknar
fortifikationsförvallningen för nästa budgetår 50 000 kr.
d) För
Skatter föreslår förvaltningen ett oförändrat belopp av 100 000
kr.
e) För
Underhåll av enskilda vägar beräknar förvaltningen medels
behovel till oförändrat 850 000 kr.
f) För
Underhåll av flygfält m. m. beräknas medelsbehovet tUl
11 840 000 kr. Utgångspunkten för beräkningen av medelsbehovet är
det per den 30 juni 1970 bokförda
anläggningsvärdet för flygfält med
tillhörande banor och plattor m. m. Efter avdrag av dels värdet för
objekt som f. n. inle används och inle heller underhålls men skaU stå
kvar i fonden (jfr prop. 1960: 1 bU. 22 s. 15), dels anläggningsvärdena
för färdigställda reservvägbaser för vilka underhållsmedel beräknas un
der en särskild delpost, dels utbetalningar för ännu inte färdigställda
objekt uppgick nämnda anläggningsvärde till 310 949 729 kr. enligt
1946 års byggnadskoslnadsnivå. Underhållskostnaderna för flygfält
m. m. anges i enUghel härmed och med tillämpning av fömt angiv
na beräkningsgrunder till (3,374 % X 310 949 729)
avrundat 10 490 000
kr. För underhåll av
tekniskt komplicerad flygfältsmateriel (]ir prop.
1966: 32 s. 20) bör beloppet räknas upp med 1,1 milj. kr. För isupplö-
sande medel för flygplatser behövs 250 000
kr. Medelsbehovet beräknas
därför till (10 490 000 -f 1 100 000 + 250 000) 11 840 000 kr.
g) För Underhåll av reservvägbaser föreslås 500 000
kr. Reservväg-
basema är avsedda alt komplettera flygvapnets huvudbaser. Fortifika
tionsförvaltningen uppför dem i samarbete med statens vägverk. För
ändamålet lämpade vägsträckor förbättras, hinder tas bort och upp
stäUningsplatser för flygplan anordnas. Enligt avtal svarar vederböran
de vägförvaltning på platsen för underhållet av baserna i minst 30 år.
Som ersättning härför skall fortifikationsförvaltningen erlägga ett en
gångsbelopp per bas som beräknas för varje
särskilt fall. För att betala
underhållet för tre reservvägbaser som beräknas bli färdiga under inne
varande budgetår behövs nästa budgetår 500 000 kr.
h) För Iståndsättning av flygfält behövs 1,5 milj. kr. eller 500 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Beloppet avses för iståndsättning av ruUbanan på Everöds flygplats. Omfattande sprickbildningar i banan förekommer. Kostnadema för alt avhjälpa sprickbildningen och besvärande ojämnheter beräknas lill 1,5 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1970.
Försvarets forskningsanstalts delfond. Av följande sammanstäUning framgår dels de för innevarande budgetår beräknade reparations- och underhållskostnaderna m. m. för försvarets forskningsanstalts delfond, dels byggnadsstyrelsens förslag och min beräkning för nästa budgetår.
Prop. 1971:1 BUaga 22 Försvarets fastighetsfond
15
1970/71
1971/72
Byggnads- Departements
styrelsen chefen
a) Löpande reparation och underhäll av byggnader m. ra.
b) Iståndsättningsarbeten m. m.
842 000 300 000
1 142 000
1 033 000 200 000
1 233 000
1 033 000 200 000
1 233 000
a) Byggnadsstyrelsen beräknar det procentberäknade medelsbehovel under delposten Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. tiU avmndat 1 033 000 kr. enligt följande sammanställning.
|
|
Byggnadsvärde reducerat till 1935 ärs prisnivå |
Indexkorrigerad underhällsprocent |
Reparationsmedel |
|
Äldre byggnader Nyare byggnader över 9 år Nyare byggnader under 9 år |
3 385 550 12 474 644 7 353 687 |
7,30 4,86 2,43 |
247 145 606 267 178 695 1 033 000 |
b) För Iståndsättningsarbeten m. m. beräknar byggnadsstyrelsen för nästa budgetår 200 000 kr. eUer 100 000 kr. mindre än för innevarande budgetår. Beloppet avses för ombyggnad av äldre laboratorier m. m. och för ändrings- och inredningsarbeten som föranleds av forskningsförsök.
Departementschefen
Innan jag går in på förslaget till stal för försvarets fastighetsfond vUl jag erinra om de bestämmelser som Kungl. Maj:t varje år meddelar i anslutning till atl stat för fastighelsfonden fastställs. Enligt dessa bestämmelser skall sådana arbeten som beräknas kosta mer än 300 000 kr. och som myndigheterna avser betala med medel för det löpande fastighetsunderhållet underställas Kungl. Maj:t prövning i varje särskilt faU. Med vissa undanlag gäller delta också de iståndsättningsarbeten för vilka medel har beräknats kollektivt. Övriga iståndsättningsarbeten, som beräknas kosta mer än 300 000 kr., prövas av Kungl. Maj:t enligt bestämmelser som senast har redovisats i prop. 1966: 1 (bil. 2 s. 31). Kungl. Maj:t prövar således i princip samtliga ärenden som gäller reparation och iståndsättning av försvarels byggnader och befästningar där kostnadema beräknas överstiga 300 000 kr.
För innevarande budgetår har på fastighelsfondens stat anvisats sammanlagt 190 758 000 kr. till reparations- och underhållsarbeten. Härav belöper sammanlagt 87 885 000 kr. på iståndsättningsarbeten, varav
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarefs fastighetsfond 16
74 435 000 kr. under kasernbyggnaders delfond, 13 150 000 kr. under befästningars delfond och 300 000 kr. under försvarets forskningsanstalts delfond.
För nästa budgetår har fortifikationsförvallningen och byggnadsstyrelsen begärt sammanlagt 200 857 000 kr. tUl reparations- och underhållsarbeten, varav 139 214 000 kr. under kasernbyggnaders delfond, 60 410 000 kr. under befästningars delfond och 1233 000 kr. under försvarels forskningsanstalts delfond.
Beräkningen av medelsbehovel för underhåll av försvarets fastigheter sker med utgångspunkt i de procentsatser för löpande underhåll som har använts under senare år. Utöver vad som behövs för det löpande underhållet erfordras extra medelstUlskott för särskilda arbeten, islånds-sätlningsarbeten.
Under kasernbyggnaders delfond anger fortifikationsförvaltningen medelsbehovel för det löpande faslighelsunderhållel tUl 48 592 000 kr., varav 1 225 000 kr. behövs för vissa särskilt redovisade ändamål.
För iståndsättning av byggnader m. m. föreslår fortiflkationsförvaltningen 76 622 000 kr. Jag har inte något atl erinra mol förvaltningens förslag.
Av det föreslagna beloppet för iståndsättning av byggnader m. m. avser 30 milj. kr. kasernrenoveringar. Jag beräknar emellertid elt oförändrat belopp av 35 milj. kr. för delta ändamål. Detta medger fortsatta kasernrenoveringar i hög takt. Beloppet avses fördelas med 26 milj. kr. på armén, 3 milj. kr. på marinen och 6 milj. kr. på flygvapnet.
Det nyss angivna beloppet behövs för att upprustningen av kasernbeståndet skall kunna fortsätta enligt den plan som tidigare har redovisats för riksdagen (prop. 1965: 34 s. 22, SU 41, rskr 150). I denna plan angavs medelsbehovet för all uppfyUa bl. a. de fastställda normerna för för-läggningsslandard för värnpliktiga.
F.n. pågår 16 kasernrenoveringar. Hämtöver är vid sju förband ytterligare en eller flera kaserner konlraklerade atl påbörjas så snart pågående kasernrenovering är avslutad. Upphandling i serie tillämpas för alt få en jämnare produktion. Som regel kan ett förband inte friställa mer än en kasern i tagel. Serien kan därför komma atl omspänna flera budgetår. Under fömtsättning att fortifikationsförvallningen kan behålla nuvarande projekleringskapacitel räknar förvaltningen med att kunna påbörja renoveringar av ca 15 kaserner under innevarande budgetår.
På grund av de många ovissa faktorer som är förknippade med renoveringarna — bl. a. arbetsmarknadslägel och möjligheterna atl utrymma de kaserner som skall renoveras — är jag inle beredd atl nu ta ställning tiU vilka objekt som bör utföras.
I fråga om övriga objekt som förvaltningen har föreslagit under delposten Iståndsättning av byggnader m. m. räknar jag inte med atl
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 17
ombyggnad av ett varmgarage vid T 4 och ombyggnad av en skolbyggnad vid F 4 för sammanlagt 1 310 000 kr. kan ulföras under nästa budgetår. För iståndsättning av byggnader till krigsförräd beräknar jag ett medelsbehov av 200 000 kr. .Vidare beräknar jag för ombyggnad av underbefälsmäss m. m. vid F 7 ett medelsbehov av 400 000 kr. och för mindre islåndsältningar på byggnader och ulbildningsanordningar 12 556 000 kr. I övrigl har jag inte något att erinra mol förvaltningens förslag. Jag lar därför upp delposten med 76 622 000 kr.
Vad gäller övriga delposter under kasernbyggnaders delfond har jag inle något alt erinra mol fortifikalionsförvallningens medelsberäkning. I enlighet med sammanställningen i del föregående (s. 4) beräknar jag därför anslagsposten Reparations- och underhållskostnader m. m. tiU sammanlagt 139 214 000 kr.
Under befästningars delfond har fortifikationsförvallningen föreslagit en sammanlagd medelsanvisning av 60 410 000 kr. För iståndsättning av befästningar m.m. föreslår förvaltningen 12,5 milj. kr. För egen del räknar jag med ett medelsbehov av 11 milj. kr. Reduceringen bör fördelas på gemensamma ändamål, marinen, flygvapnet och övriga ändamål med respektive 400 000, 750 000, 100 000 och 250 000 kr. I övrigl har jag inte något atl erinra mol fortifikationsförvaltningens förslag. Jag beräknar alltså medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader under delfonden till 58 910 000 kr.
Vad slutligen gäller försvarets forskningsanstalts delfond föreslås en medelsanvisning av 1 233 000 kr. för reparations- och underhållsåtgärder. Härav avses 200 000 kr. för iståndsättningsarbeten. Jag har inte något att erinra mol byggnadsstyrelsens medelsberäkning. Under delfonden bör aUtså las upp sammanlagt 1 233 000 kr. för reparations-och underhållsarbeten.
Om riksdagen inle har något att erinra, torde det även för nästa budgetår få ankomma på Kungl. Maj:l att efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för de medel som anvisas av riksdagen besluta om de under kasernbyggnaders, befästningars och försvarets forskningsanstalts delfonder redovisade förelagen skall ulföras. Skulle något objekt med hänsyn till pågående översyn av försvarets fredsorganisation inle anses böra ulföras, bör Kungl. Maj:t vidare kunna ersätta detta med annat objekt oberoende av atl objektet inte nu har redovisats.
B. Avsättning till värdeminskningskonto
I enlighet med riksrevisionsvcrkets förslag bör för avsättning till värdeminskningskonto tas upp sammanlagt 25 115 000 kr., varav för kasernbyggnaders delfond 16,2 milj. kr., för befästningars delfond 7 955 000 kr. och för försvarets forskningsanstalts delfond 960 000 kr.
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 18
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden
Fortifikationsförvaltningen beräknar utgifterna under denna post för kasernbyggnaders delfond till 28 milj.kr. eller 1,6 milj.kr. mer än för innevarande budgetår. Av beloppet avses 21,5 milj.kr. för hyresut-gifler, 1 milj. kr. för arrendeutgifler och 5,5 milj. kr. för att bestrida utgifter i samband med förhyrningar.
Förvaltningen beräknar för befästningars delfond medelsbehovet under denna post tiU 5 milj. kr. eller 200 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Av det föreslagna beloppet avses 3 570 000 kr. för förhyrning av drivmedelsanläggningar, 330 000 kr. för andra hyresavgifter, 700 000 kr. för arrenderingar och 400 000 kr. för alt bestrida utgifter i samband med förhyrningar.
För försvarets forskningsanstalts delfond beräknar byggnadsstyrelsen medelsbehovet under denna post tUl 472 000 kr. eller 11 000 kr. mer än för innevarande budgetår.
Departementschefen
Jag har inte något atl erinra mot fortifikationsförvallningens och byggnadsstyrelsens medelsberäkning under denna delpost.
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler
Under denna mbrik redovisas de belopp som över budgeten tillförs respektive delfonder. Beloppen behövs för atl nå balans i staten och bestäms i princip så att man får full förräntning av det statskapital som vid budgetårets ingång disponeras av delfonderna. Ränteavkaslningen tillförs i form av överskott riksstalens inkomstsida. Den räntefot, vid vilken full förräntning skall anses föreligga, skall utgöra normalräntan för lån från statens utiåningsfonder. Denna har för innevarande budgetår satts tUl 6,75 %. Överskotten för nästa budgetår har beräknats efter samma räntefot.
Fr. o. m. budgetåret 1969/70 har del belopp som behövs för all balans skall erhållas i staten tillförts fonden på delvis nytt sätt. Kostnaderna för lokaler som har upplåtits lill statliga myndigheter har betalats från respektive myndighets förvaltningskostnadsanslag eller i förekommande fall sakanslag.
Lokalkostnadema för de militära stabema och förvaltningarna m. m. redovisas under dessa myndigheters anslag. Kostnaderna har tagils upp som särskUda delposter under vederbörande myndigheters anslag. Lokalkostnaderna har tillgodoförts inkomstsidan på berörd delfond av försvarets fastighetsfond.
Fastighetskoslnadema för det mUitära försvaret i övrigt har beräknats
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetsfond 19
enligt hittills tiUämpal syslem med särskilda ersättningsansiag.
Lokalkostnaderna för de staber och förvaltningar m. m. som sålunda själva skall betala lokalkostnader beräknas tiU 17 059 000 kr. under kasernbyggnaders delfond. TiU detta belopp bör läggas 100 000 kr. som i annat sammanhang föreslås skola anvisas under andra huvudtiteln. Beloppet avser ersättning för lokaler som redovisas i försvarels fastighetsfond men har upplåtits lill fångvården. Under försvarels forskningsan-stalls delfond beräknas lokalkostnaderna lUl 5 142 000 kr.
KapUalbehållningarna den 1 juli 1971 för de olika delfonderna bör beräknas med utgångspunkt i all de medel som fanns tillgängliga vid ingången av budgetåret 1970/71 för investering i delfonderna i sin helhet har tagils i anspråk före delta budgetårs utgång. Även om de på detta sätt schablonmässigt beräknade överskotten skulle komma att över- eller understiga de faktiska, påverkas likväl inte stalsregleringen härav eftersom ersältningsanslagen tas upp i anslutning liU de beräknade överskotten och sedermera belastas i anslutning tUl de faktiska överskotten.
Kapitalbehållningarna för fastighetsfondens delfonder den 1 juli 1971 beräknas lUl 946 milj. kr. för kasernbyggnaders delfond, 212 milj. kr. för befästningars delfond och 36,7 milj. kr. för försvarets forskningsanstalts delfond.
Vid beräkningen av överskottet har hänsyn tagits till den försäljning av vissa delar av Järvafältet lill kringliggande kommuner, som Kungl. Maj:l efter riksdagens hörande (prop. 1966: 99, SU 104, rskr 235) har godkänt. Enligt försäljningsavtalel bestämdes de ersättningar som skulle erläggas av kommunerna lUl 240 milj. kr. Beloppet skulle erläggas den 1 juli 1966 i form av reverser, löpande med 6,5 % årlig ränta och amorteringsfria fram till den 1 januari 1970. Kungl. Maj:t har därefter den 7 oktober 1966 bl. a. föreskrivit, atl räntor på utestående reversfordringar skall tillgodoföras inkomstposten Diverse inkomster på fondens stal, varvid motsvarande belopp skall bokföras och behandlas som överskoll för den del av fondens kapital som utgörs av dessa reversfordringar. Eftersom reverserna löper med 6,5 % årlig ränta som förfaller till betalning den 31 december har inkomstposten Diverse inkomster och överskotiet ökats med 13,9 milj. kr.
I följande tabell har för delfonderna förts samman dels de överskott som jag nu har beräknat, dels de i del föregående tillstyrkta utgifterna, dels inkomsterna för lokaler jämte de i det följande beräknade inkomsterna. Ur dessa uppgifter framräknas så de erforderliga ersättningsanslagen.
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarefs fastighetsfond 20
|
Delfond |
överskott |
Utgifter |
Sumraa Andra inkomster än ersättningsanslag |
Ersättningsanslag |
Kasernbygg
naders 77 755 000 183 414 000 261169 000 43 859 000 217 310 000
Befästningars 14 310 000 71865 000 86 175 000 1925 000 84 250 000
Försvarets
forsknings
anstalts 2 477 000 2 665 000 5 142 000 5 142 000 —
___________ 94 542 000 257 944 000 352 486 000 50 926 000 301 560 000
För all balans i staten skall åstadkommas behövs alltså ett tiUskott av 217 310 000 kr. tiU kasembyggnaders delfond och 84 250 000 kr. till befästningars delfond. Tillskollen sker i form av ersättningsansiag som tas upp i annat sammanhang denna dag.
B. Hyror
och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markom
råden
Inkomsterna för nästa budgetår under denna post beräknar jag liksom fortifikationsförvallningen tiU 7 825 000 kr. Detta innebär en ökning med 200 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. Av de beräknade inkomsterna hänför sig 7,4 milj. kr. tUl kasembyggnaders och 425 000 kr. till befästningars delfond.
C. Inkomster av övnings- och skjutfält
1 likhet med fortifikationsförvallningen beräknar jag inkomsterna av övnings- och skjutfält till 5,3 milj. kr. eller 140 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Av de beräknade inkomsterna hänför sig 5 milj. kr. till kasernbyggnaders och 300 000 kr. tUl befästningars delfond.
D. Diverse inkomster
Fortifikationsförvallningen har beräknat inkomsterna under denna titel till 14,3 milj.kr. för kasembyggnaders delfond och 1,2 milj.kr. för befästningars delfond. Jag har inle något atl erinra mot förvaltningens förslag. Under kasernbyggnaders delfond har därvid tagits upp även de ränteinkomster som kan beräknas uppkomma med anledning av försäljningen av vissa delar av Järvafältet. Dessa ränteinkomster har beräknats lUl 13,9 milj. kr.
Hemställan
Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1971/72 (bilaga 22.1).
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaUer Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarets fastighetisfond 21
|
Bilaga 22.1 Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret 1970/71 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1971/72 Inkomster A. Ersättning för tiU statsmyndigheter upplåtna lokaler: 1. Kasernbyggnaders deltond 2. Befästningars delfond 3. Försvarets forskningsanstalts delfond |
B. Hyror och arrenden för till enskUda upplåtna lokaler och markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond
2. Befästningars deltond
C. Inkomster av övnings- och skjutfält.
1. Kasembyggnaders delfond
2. Befästningars delfond
D. Diverse inkomster:
1. Kasernbyggnaders deltond
2. Befästningars delfond
|
1970/71 Kr. |
1971/72 Kr. |
|
220 160 000 82 050 000 4 702 000 |
234 469 000 84 250 000 5 142 000 |
|
306 912 000 |
323 861 000 |
|
7 200 000 425 000 |
7 400 000 425 000 |
|
7 625 000 |
7 825 000 |
|
4 900 000 260 000 |
5 000 000 300 000 |
|
5 160 000 |
5 300 000 |
|
15 100 000 935 000 |
14 300 000 1 200 000 |
|
16 035 000 |
15 500 000 |
|
335 732 000 |
352 486 000 |
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.
1. Kasernbyggnaders deltond
2. Befästningars delfond
3. Försvarets forskningsanstalts delfond
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Kasernbyggnaders deliond, förslagsvis
2. Befästningars delfond, förslagsvis
3. Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsvis
|
132 660 000 56 956 000 1 142 000 |
139 214 000 58 910 000 1 233 000 |
|
190 758 000 |
199 357 000 |
|
14 600 000 8 102 000 |
16 200 000 7 955 000 |
|
743 000 |
960 000 |
|
23 445 000 |
25 115 000 |
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Kasernbyggnaders delfond, förslagsvis 16 400 000 28 000 000
2. Befästningars delfond, förslagsvis 4 800 000 5 000 000
3. Försvarets forskningsanstalts deltond,
förslagsvis 461 000 472 000
31 661 000 33 472 000
Prop. 1971:1 Bilaga 22 Försvarefs fastighetsfond 22
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Kasernbyggnaders delfond 73 700 000 77 755 000
2. Befästningars delfond 13 812 000 14 310 000
3. Försvarets forskningsanstalts delfond 2 356 000 2 477 000
89 868 000 94 542 000
335 732 000 352 486 000
Bilaga 23 till statsverkspropositionen 1971 Prop. 1971:1
Bilaga 23
Beredskapsstat för försvarsväsendet
utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 januari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1971/72 och anför.
EnUgt 63 § regeringsformen skaU riksdagen årligen anta beredskapsstat för försvarsväsendel. Beredskapsslalen skall uppta de särskilda anslag som vid krigsfara eUer krig behövs för all upprätthåUa Sveriges fred och oberoende.
Anslagen på beredskapsslalen är beräknade för de mUitära och civila utgifler som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av försvarsberedskapen med undanlag för sådana utgifter som kan bestridas från förslagsanslag på riksstaten och som inte skaU belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen, som samtiiga är förslagsvis betecknade, är beräknade för en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap.
I detta sammanhang viU jag erinra om alt utgifler för beredskapsför-slärkningar också kan betalas från andra anslag än anslag på beredskapsslalen eller förslagsanslag på riksslaten. Sålunda har riksdagen under en följd av år medgett att Kungl. Maj:t får överskrida vissa under fjiir-de huvudtiteln upptagna reservationsanslag, om vämpliktiga av beredskapsskäl kaUas in lUl krigsförbandsövning eUer beredskapsövning eller av samma skäl andra särskilda åtgärder måste vidtas (prop. 1970: 1 bil. 6, SU 4, rskr 4). Vidare har Kungl. Maj:t bemyndigats atl vid krig, krigsfara eUer annan omständighet av synnerlig vikt för rikets försvarsberedskap disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret om högst 50 milj. kr. för jordbruksdepartementets och högst 300 milj. kr. för
Prop. 1971:1 Bilaga 23 Beredskapsstat för försvarsväsendet 2
handelsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1970: 1 bil. 11, JoU 3, rskr 125 och prop. 1970: 1 bU. 12, SU 10, rskr 10).
Den beredskapsstat för försvarsväsendet som gäller för innevarande budgetår (prop. 1970: 1 bU. 23, SU 18, rskr 61) lar på driftbudgeten upp anslag om sammanlagt 5 160 milj. kr. och på kapilalbudgeten anslag om sammanlagt 800 milj. kr. Medelsbehoven gmndar sig på beräkningar som har ulförts under år 1969.
Driftbudgetanslagen fördelar sig enligt följande (milj. kr.).
Försvarsdepartementet
Militära försvaret:
Förbandens utrustning och verksamhet 2 245
Vissa materielanskaffningar 610
Anläggningsarbeten m. ra. 15
Övriga utgifter 50 2 920
Civilförsvaret:
Allmänna civilförsvarets utrustning och
verksarahet 145
Åtgärder för civilbefolkningens skydd m. m. 75
Vissa materielanskaffningar 15
Anläggningsarbeten m. m. 20 255
Psykologiska försvaret:
Statens upplysningscentrals utrustning
och verksamhet 5
3 180
Socialdepartementet
Krigshjälp 850
Det allmänt civila medicinalväsendets
utrustning och verksamhet 950
1800
Finansdepartementet
Utgifter för civil försvarsberedskap 25
Handelsdepartementet
Utgifter för det ekonoraiska försvaret 75
Inrikesdepartementet
Arbetsmarknadsåtgärder 80
5160 Kapilalbudgetsanslagen är uppförda under fonden för förlag tiU statsverket och fördelar sig enligt följande (milj. kr.).
Försvarsdepartementet
Stärkande av krigsmaktens törsvarsberedskap 415
Kommunikationsdepartementet
Förlagskapital för kommunikationsverk 235
Finansdepartementet
Stärkande av den civila
törsvarsberedskapen
i allmänhet 120
Handelsdepartementet
Förlagskapital för drivmedelsdistribution 30
800
Prop. 1971:1 BUaga 23 Beredskapsstat för försvarsväsendet 3
Anslagen Utgifler för civil försvarsberedskap och Stärkande av den civUa försvarsberedskapen i aUmäiUiet är samlingsanslag för sådana civila utgifter för försvarsbered&kap, för vilka medel bör beräknas på beredskapsstaten men för vilka särskilda anslag inte har förts upp.
Anslaget Utgifter för det ekonomiska försvaret avser även utgifter för sådana åtgärder inom det ekonomiska försvaret som faller under annat departement än handelsdepartementet, exempelvis åtgärder avseende livsmedelsförsörjningen.
Anslaget Förlagskapilal för kommunikalionsverk lar upp medel till förskott för transporter för totalförsvarets räkning som utförs av de statiiga kommunikalionsverken, främst statens järnvägar och luftfartsverket. Vid anmälan av prop. 1970: 1 (bil. 23) anförde jag all frågan om behovet av förskott tiU enskUda transportföretag för motsvarande transporter krävde ytterligare överväganden. Fortsalla undersökningar har gett vid handen alt uppkommande behov av förskottsmedel vid krigsfara eUer krig för de enskilda transportföretagen är av den arten all de i första hand bör tUlgodoses med medel som redan står liU beställarnas förfogande. Dämtöver eventueUt uppkommande behov lorde få tiUgodoses genom alt medel släUs liU förfogande över riksstalen.
Beredskapsslatens anslag bör för budgetåret 1971/72 föras upp med oförändrade belopp. Del förslag tiU beredskapsstal som jag sålunda förordar lorde få fogas till statsrådsprotokollet i delta ärende som bilaga 23.1. För en närmare redovisning av de ändamål för vUka medel har beräknats under driftbudgeten och kapilalbudgeten torde jag få hänvisa tiU prop. 1970: 1 (bU. 23).
Jag hemställer, atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1971/72 (bUaga 23.1).
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaUer Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:1 Bilaga 23 Beredskapsstat för försvarsväsendet
|
2 245 000 000 610 000 000 15 000 000 50 000 000 |
|
145 000 000 75 000 000 15 000 000 20 000 000 |
Förslag till
beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1971/72
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter:
IV. Försvarsdepartementet
V. Socialdepartementet VII. Finansdeparteraentet
X. Handelsdepartementet XI. Inrikesdepartementet
Kapitalbudgeten
B. Kapitalinvestering:
VII. Fonden för förlag tUl statsverket
Egentliga statsutgifter
IV. Försvarsdepartementet
Militära försvaret:
a) Förbandens utrustning och verksarahet, förslagsvis
b) Vissa materielanskaffningar, förslagsvis
c) Anläggningsarbeten m. m., förslagsvis
d) övriga utgifter, förslagsvis
Civilförsvaret:
e) Allmänna
civilförsvarets utrustning och
verksamhet, förslagsvis
t) Åtgärder för civilbefolkningens skydd
m. m., förslagsvis g) Vissa materielanskaffningar,
förslagsvis h) Anläggningsarbeten m. m., förslagsvis
Psykologiska försvaret: i) Statens upplysningscentrals utrustning och verksamhet, förslagsvis
V. Socialdepartementet
a) Krigshjälp, förslagsvis
b) Det allraänt civila medicinalväsendets utrustning och verksamhet, förslagsvis
VII. Finansdepartementet
a) Utgifter för civil törsvarsberedskap, förslagsvis
X. Handelsdepartementet
a) Utgifter för det ekonomiska försvaret, förslagsvis
XI. Inrikesdepartementet
a) Arbetsmarknadsåtgärder, förslagsvis
Kapitalinvestering
VII. Fonden för förlag till statsverket
Försvarsdepartementet:
a) Stärkande av krigsmaktens försvarsberedskap, förslagsvis Kommunikationsdepartementet:
b) Förlagskapital för kommunikationsverk, förslagsvis Finansdepartementet:
c) Stärkande av den civila försvarsberedskapen i allmänhet, förslagsvis Handelsdepartementet:
d) Förlagskapital för
drivmedelsdistribution,
förslagsvis
ESSELTE TRYCK. STHLM 70
Bilaga 23.1
3 180 000 000
1 800 000 000
25 000 000
75 000 000
80 000 000
5 160 000 000
800 000 000
2 920 000 000
255 000 000
5 000 000 3 180 000 000
850 000 000
950 000 000 1 800 000 000
25 000 000
75 000 000 80 000 000
415 000 000
235 000 000
120 000 000
30 000 000 800 000 000