Lagutskottets betänkande nr 23 år 1971

LU 1971:23

Nr 23

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om försvarsuppfinningar jämte motion.

Genom en den 22 oktober 1971 dagtecknad proposition, 1971: 138,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag om försvarsuppfinningar.

Med anledning av propositionen har väckts en motion, 1971: 1526, av
herr Löfgren (fp). Motionen redovisas på s. 5.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till ny lag om försvarsuppfinningar.
Lagen är avsedd att ersätta den nuvarande lagen om uppfinningar
av betydelse för försvaret, vilken gäller till utgången av år 1971.

Med försvarsuppfinning förstås enligt förslaget uppfinning som särskilt
avser krigsmateriel. En svensk försvarsuppfinning får enligt förslaget
inte offentliggöras eller yppas, innan en särskild nämnd, granskningsnämnden
för försvarsuppfinningar, har prövat om uppfinningen
skall hållas hemlig. Om nämnden finner att det är av väsentlig betydelse
för försvaret att uppfinningen hålls hemlig, skall nämnden förordna
att uppfinningen inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen
yppas. En ansökan om patent på en försvarsuppfinning skall
förklaras vilande och får inte offentliggöras eller leda till patent så länge
uppfinningen skall hållas hemlig. Innehavaren av en uppfinning som omfattas
av ett förordnande om hemlighållande kan begära att staten övertar
uppfinningen. Om staten inte inom viss kortare tid övertar uppfinningen,
skall denna inte längre hållas hemlig. Är en försvarsuppfinning
av väsentlig betydelse för försvaret, kan Kungl. Maj:t besluta om expropriation
av rätt till uppfinningen. Förslaget innehåller också bestämmelser
om ersättning av allmänna medel, när förordnande om hemlighållande
eller expropriation har meddelats. I fråga om utländska försvarsuppfinningar
föreslås att särskilda förutsättningar skall vara uppfyllda
för att förordnande om hemlighållande skall kunna meddelas.
Bestämmelserna om vilandeförklaring av patentansökan, om expropriation
och om ersättning av allmänna medel föreslås emellertid gälla
också utländska försvarsuppfinningar.

1 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 23

LU 1971:23

2

Lagförslaget har följande lydelse.

Förslag till

Lag om försvarsuppfinningar

Härigenom förordnas som följer
Inledande bestämmelser

1 § Med försvarsuppfinning förstås i denna lag uppfinning som särskilt
avser krigsmateriel.

Konungen meddelar föreskrifter om vad som i denna lag avses med
krigsmateriel.

2 § Fråga om hemlighållande av försvarsuppfinning prövas av granskningsnämnden
för försvarsuppfinningar.

3 § Granskningsnämnden består av ordförande och sex andra ledamöter.
För ledamöterna finns ersättare till det antal Konungen bestämmer.
Ledamöter och ersättare förordnas av Konungen.

Nämnden är beslutför, när ordförande och tre andra ledamöter är
närvarande. Som granskningsnämndens beslut gäller den mening varom
de flesta ledamöter förenar sig eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder.

Svenska försvarsuppfinningar

4 § Försvarsuppfinning som tillkommit i Sverige eller tillhör här bosatt
fysisk person eller tillhör svensk juridisk person (svensk försvarsuppfinning)
får ej offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas,
innan granskningsnämnden enligt vad nedan sägs prövat om uppfinningen
skall hållas hemlig.

5 § Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning skall av patentmyndigheten
underställas granskningsnämnden för prövning, huruvida
uppfinningen skall hållas hemlig. Den som vill att svensk försvarsuppfinning,
varå patent icke sökts, skall få offentliggöras eller på annat
sätt yppas, skall hos granskningsnämnden ansöka om sådan prövning.

6 § Finner granskningsnämnden vid prövning som avses i 5 § att det
är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålles hemlig,
skall nämnden förordna att uppfinningen icke får offentliggöras eller på
annat sätt obehörigen yppas.

7 § Har i ärende, som patentmyndigheten underställt granskningsnämnden,
förordnande enligt 6 § ej meddelats inom tre månader efter
den dag då beskrivning över uppfinningen med tillhörande ritning och
patentkrav på svenska inkommit till patentmyndigheten, upphör uppfinningen
att vara hemlig enligt denna lag.

8 § Granskningsnämnden skall på ansökan eller när annan anledning
därtill föreligger pröva, om förordnande enligt 6 § skall bestå. Omprövning
av förordnandet skall i varje fall ske inom ett år från det förordnandet
meddelades eller senast prövades.

LU 1971:23

3

9 § Om särskilda skäl föreligger, kan Konungen förordna, att uppfinning
som omfattas av förordnande enligt 6 § utan hinder av förordnandet
får yppas för annan, under förutsättning att hemlighållandet i
övrigt av uppfinningen icke därigenom äventyras.

10 § Ansökan om patent eller annan skyddsrätt på svensk försvarsuppfinning,
som skall hållas hemlig, får ej göras i främmande stat, om
ej Konungen medger det. Sådant medgivande får lämnas endast under
förutsättning att uppfinningen hemlighålles även i den främmande
staten.

11 § Har förordnande enligt 6 § meddelats, kan uppfinnaren eller
hans rättsinnehavare hos granskningsnämnden ansöka, att staten övertager
uppfinningen. Finner nämnden, att förordnandet skall bestå,
överlämnar nämnden handlingarna i ärendet till Konungen eller myndighet
som Konungen bestämmer.

Har staten ej övertagit uppfinningen inom fyra månader efter det att
ansökan därom inkom till granskningsnämnden, skall förordnandet upphöra
att gälla. Om särskilda skäl föreligger, kan Konungen förlänga tiden
med högst två månader.

12 § Har ansökan om patent på uppfinning som avses med förordnande
enligt 6 § godkänts för utläggning, skall ansökningen förklaras vilande
i avbidan på att förordnandet upphör att gälla. Så länge förordnandet
består skall 20—22 §§ patentlagen (1967: 837) ej tillämpas på ansökningen.
Vid tillämpning därefter av dessa paragrafer skall i 20 § angivna
tider räknas från den dag förordnandet upphörde att gälla och får
patentmyndigheten icke hålla handlingarna i ärendet tillgängliga förrän
tre månader förflutit från nämnda dag, om ej sökanden begär det.

13 § Är svensk försvarsuppfinning av väsentlig betydelse för försvaret,
kan Konungen förordna, att uppfinningen får utnyttjas för statens
räkning eller av den som Konungen bestämmer eller att all rätt till uppfinningen
skall avstås till staten.

14 § Meddelas förordnande att uppfinning skall hållas hemlig, utgår
skälig ersättning av allmänna medel för den skada som uppkommer genom
förordnandet.

Meddelas förordnande enligt 13 §, utgår skälig ersättning av allmänna
medel för den rätt till uppfinningen som förordnandet avser och
för den ytterligare skada som förordnandet medför.

Talan om ersättning enligt denna paragraf väckes vid Stockholms
tingsrätt. I mål om sådan ersättning gäller i fråga om tingsrättens och
hovrättens sammansättning 66 och 67 §§ patentlagen (1967: 837).

Utländska försvarsuppfinningar

15 § Sökes patent i Sverige på annan försvarsuppfinning än sådan
som avses i 4 § (utländsk försvarsuppfinning), skall patentmyndigheten
underställa granskningsnämnden ansökningen för prövning, huruvida
uppfinningen skall hållas hemlig.

16 § Är i fall som avses i 15 § uppfinningen hemlig enligt lag i
främmande stat och får patent på uppfinningen enligt överenskommelse
mellan Sverige och den främmande staten sökas i Sverige under förutsättning
att uppfinningen hålles hemlig här, skall granskningsnämnden

lf Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 23

LU 1971:23

4

förordna, att uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat sätt
obehörigen yppas. Hålles uppfinningen hemlig enligt lag i främmande
stat utan att omfattas av sådan överenskommelse och finner nämnden
att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålles
hemlig här, skall nämnden förordna, att uppfinningen icke får offentliggöras
eller på annat sätt obehörigen yppas.

17 § När uppfinning som omfattas av förordnande enligt 16 § upphör
att vara hemlig i den främmande staten, skall granskningsnämnden
upphäva förordnandet, om ej särskilda skäl föreligger.

18 § Bestämmelserna i 12—14 §§ äger motsvarande tillämpning i
fråga om utländsk försvarsuppfinning.

Övriga bestämmelser

19 § Den som uppsåtligen bryter mot 4 eller 10 § eller mot förordnande
enligt 6 eller 16 § dömes, om gärningen ej är belagd med straff i
brottsbalken, till böter eller fängelse i högst ett år.

20 § Den som yrkesmässigt utnyttjar uppfinning varå patent har
sökts i Sverige och som omfattas av förordnande enligt 6 eller 16 §
skall, i den mån patent meddelas på uppfinningen, utge skälig ersättning
för utnyttjandet samt ersättning för den ytterligare skada som förordnandet
medfört, om han hade vetskap om patentansökningen. Ersättning
utgår dock endast för utnyttjande som sker efter det att handlingarna
i patentärendet tidigast skulle ha offentliggjorts enligt 22 § patentlagen
(1967: 837), om förordnande enligt 6 eller 16 § ej hade meddelats.

I fråga om talan om ersättning enligt första stycket äger 58 § tredje
stycket och 60 § andra stycket patentlagen motsvarande tillämpning.

21 § Rätten kan förordna, att förhandling i mål om ansvar eller ersättning
enligt denna lag skall hållas inom stängda dörrar.

22 § Talan mot granskningsnämndens beslut enligt denna lag föres
hos Konungen genom besvär.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972, då lagen (1946: 722)
med särskilda bestämmelser om uppfinningar av betydelse för försvaret
upphör att gälla.

2. Den nya lagen tillämpas även i fråga om uppfinning varå hemligt
patent sökts före ikraftträdandet.

3. Är uppfinning vid ikraftträdandet hemlig på grund av beslut som
meddelats enligt äldre lag, gäller beslutet till dess granskningsnämnden
prövat frågan om uppfinningens hemlighållande enligt den nya lagen.

4. Patent, som vid ikraftträdandet är hemligt enligt äldre lag, skall
vara hemligt till dess granskningsnämnden efter prövning enligt den
nya lagen förordnat, att uppfinningen skall upphöra att vara hemlig.
Har sådant förordnande meddelats, skall anteckning om patentet göras i
det allmänna patentregistret samt kungörande och offentliggörande i
övrigt ske enligt 26 § patentlagen (1967: 837).

5. Granskningsnämnden skall i fall som avses i 3 och 4 senast den
30 juni 1972 pröva om uppfinningen alltjämt skall hållas hemlig.

LU 1971:23

5

Motionen

Yrkande

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1971: 1526 av
herr Löfgren (fp) hemställs att riksdagen beslutar ge Kungl. Majit till
känna de i motionen påtalade bristerna beträffande sambandet mellan
patenträtten och mönsterrätten vid försvarsuppfinningar, som av uppfinnare
kan anses böra vara föremål för skyddsansökningar enligt båda
dessa lagar.

Skäl

Motionären anför inledningsvis att han i och för sig ej funnit anledning
till erinringar mot förslaget till ny lag om försvarsuppfinningar.
Han hänvisar emellertid till att en ny lag om mönsterskydd gäller fr. o.
m. den 1 oktober 1971. Motionären pekar på att skydd enligt den nya
mönsterskyddslagen kan sökas för mönster avseende en till utseendet
ny form, även om denna form innebär en praktisk och funktionell effekt.
Skydd kan begäras enligt patentlagen men också för samma uppfinnings
till viss form bestämt utförande enligt mönsterlagen om ansökningar
inges samtidigt. Om endast patentskydd begärs kan, fortsätter
motionären, mönsterskydd ej vid senare tidpunkt begäras ”om den till
patentskydd anmälda ansökningen väsentligen ansluter sig till en formgivning,
för vilken mönsterskydd kan vara aktuell att begäras och om
patentansökningen blir offentligen tillgänglig”.

Motionären framhåller att det inte kan uteslutas att en uppfinning,
för vilken patentansökan inges och som med hänsyn till ifrågasatt betydelse
för försvaret hänföres till bedömning av granskningsnämnden
för försvarsuppfinningar, också kan anses böra skyddas genom ansökan
om mönsterskydd. Han anför som exempel på sådana uppfinningar en
flygplanskropp eller del därav eller en gevärskula, som för sin rätta
funktion bör vara av viss form. Motionären påpekar att en sökande som
befinner sig i denna belägenhet enligt den nu föreslagna lagen ej har
rätt att yppa sin uppfinning genom mönsterskyddsansökan. Han kan
visserligen begära hemlighållande av sin mönsterskyddsansökan, men
endast under högst sex månader. Enligt motionären kan därför finnas
fog för införande av rätt till längre hemlighållande än vad mönsterlagen
f. n. medger.

Motionären erinrar om att hela lagstiftningen om försvarsuppfinningar
avser ett mycket begränsat område inom patenträtten. I propositionen
redovisas att vid slutet av år 1968 antalet gällande hemliga patent
uppgick endast till 33 och antalet ansökningar om sådant patent till 44,
medan totala antalet patentansökningar per år är omkring 18 000.
Oaktat den relativt ringa omfattningen av patentansökningar av särskild
betydelse för försvaret har det ansetts angeläget att ha tillgång till en lag -

LU 1971:23

6

stiftning av nu föreslagen art. Enligt motionären kan det då också te
sig naturligt att rätta till det mindre tillfredsställande förhållande, som
han framfört beträffande sambandet med mönsterrätten.

Då det enligt motionären ej är möjligt att med säkerhet utan föregående
utredning av sakkunnig avgöra om det påtalade förhållandet
kan lösas enbart genom införande av en möjlighet till längre hemlighållande
inom mönsterrätten än vad som f. n. gäller, föreslår motionären
att Kungl. Maj:t låter utreda det av honom påtalade sambandet mellan
patenträtten och mönsterrätten i fråga om försvarsuppfinningar och därefter
förelägger riksdagen förslag till lämplig åtgärd för att rätta till
bristerna i det påtalade avseendet.

Utskottet

Den lag om försvarsuppfinningar, som Kungl. Maj:t i propositionen
föreslår att riksdagen skall antaga, är avsedd att — i likhet med gällande
lagstiftning på området — garantera sekretessen kring uppfinningar
av betydelse för försvaret och att göra det möjligt för staten att utnyttja
sådana uppfinningar. Detta syfte nås genom att i den föreslagna lagen
dels föreskrivs undantag från vissa bestämmelser i patentlagen (1967:
837), dels meddelas bestämmelser om erforderlig sekretess. En svensk
försvarsuppfinning, varmed enligt lagförslaget förstås uppfinning som
särskilt avser krigsmateriel, får enligt förslaget inte offentliggöras eller
yppas, innan en särskild nämnd, granskningsnämnden för försvarsuppfinningar,
har prövat om uppfinningen skall hållas hemlig. Om nämnden
finner att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen
hålls hemlig, skall nämnden förordna att uppfinningen inte får offentliggöras
eller på annat sätt obehörigen yppas. Den viktigaste sakliga nyheten
i lagförslaget avser undantagen från patentlagens bestämmelser. I
gällande lag har man ett system med hemliga patent, huvudsakligen innebärande
att patentansökningen inte som annars är fallet kungörs och
utläggs för att bereda allmänheten tillfälle att göra invändning mot ansökningen,
innan patent meddelas. Detta system har kritiserats starkt.
Bl. a. har framhållits att det inte kan uteslutas att enligt vissa länders
rättsordningar redan meddelandet av ett hemligt patent anses likställt
med ett offentliggörande av uppfinningen. Meddelandet av hemligt patent
i Sverige kommer i sådant fall att utgöra hinder mot att patent beviljas
på samma uppfinning i det främmande landet. Detta har ansetts
innebära en betydande nackdel för uppfinnaren och en belastning för
vårt land vid utbyte av information om uppfinningar på det försvarstekniska
området med andra länder. Också av principiella skäl har det
ansetts mindre tillfredsställande att patent meddelas utan att patentlagens
regler om utläggning och offentlighet iakttagits. Enligt det nu
framlagda lagförslaget skall hemliga patent inte längre meddelas, utan i

LU 1971:23

7

stället skall ansökningar om patent på försvarsuppfinningar förklaras
vilande så länge uppfinningen skall hållas hemlig. Beträffande övriga
delar av lagförslaget hänvisar utskottet till den översiktliga redogörelse
för innehållet i propositionen som intagits i det föregående (s. 1).

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1971: 1526
av herr Löfgren (fp) framförs ingen erinran mot det framlagda lagförslaget.
Utskottet, som i likhet med föredragande statsrådet finner det
uppenbart att det föreligger ett behov av att med hänsyn till försvarets
intressen kunna undanta en uppfinning från den offentlighet som följer
av patentlagens föreskrifter, har inte heller funnit anledning till erinran
mot lagförslaget utan tillstyrker att detta antas.

I motionen av herr Löfgren anförs att svårigheter kan uppstå då den
som gjort en försvarsuppfinning finner att denna bör skyddas enligt såväl
patentlagen som mönsterskyddslagen (1970: 485). Med anledning
härav vill utskottet till en början lämna en kortfattad redogörelse för de
bestämmelser i mönsterskyddslagen som är tillämpliga i sammanhanget.
Med mönster förstås enligt 1 § mönsterskyddslagen förebilden för en
varas utseende eller för ett ornament. Den som skapat ett mönster eller
hans rättsinnehavare kan genom registrering hos patent- och registreringsverket
få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja mönstret för en tid av
fem år med möjlighet till förnyelse för ytterligare två femårsperioder.
En förutsättning för mönsterregistrering är enligt 2 § första stycket att
mönstret är nytt och att det väsentligen skiljer sig från vad som blivit
känt före ansökningsdagen. Också ett icke allmänt tillgängligt mönster
skall enligt 2 § andra stycket anses som känt om det bl. a. framgår av
en ansökan i Sverige om patent, vilken är eller enligt vad därom är
föreskrivet skall anses gjord före den dag som anges i första stycket,
och mönstret sedermera i samband med patentansökningens handläggning
görs allmänt tillgängligt. Av dessa bestämmelser framgår att den
som vill erhålla skydd för en uppfinning enligt såväl patentlagen som
mönsterskyddslagen har möjlighet härtill om han inger ansökningarna
samtidigt. Inger han bara ansökan om patent utgör emellertid denna
ansökan hinder för honom att senare få mönstret registrerat, om mönstret
har avslöjats i patentansökningen. För att sökanden skall kunna förbereda
sin tillverkning och marknadsföring av mönstervaran innan
mönstret i ansökningsärendet görs tillgängligt för allmänheten har han
enligt 23 § andra stycket lagen (1937: 249) om inskränkning i rätten att
utbekomma allmänna handlingar och 19 § mönsterskyddslagen möjlighet
att åtnjuta sekretess under sex månader beträffande sådan handling
som visar mönstret.

Motionären anför att en försvarsuppfinning kan vara sådan att uppfinnaren
finner att skydd bör begäras för den enligt såväl patentlagen
som mönsterskyddslagen, och han anför som exempel på dylika uppfinningar
en flygplanskropp eller del därav eller en gevärskula, som för

LU 1971:23

8

sin funktion bör vara av viss form. Emellertid, framhåller motionären,
lägger den nu föreslagna lagens bestämmelser om förbud att offentliggöra
eller yppa en försvarsuppfinning hinder i vägen för en ansökan om
mönsterskydd, i vart fall om försvarsuppfinningen befinnes böra vara
hemlig under längre tid än de sex månader som en ansökan om mönsterskydd
kan hållas hemlig. Motionären anför att man genom att införa
rätt till längre hemlighållande än vad mönsterskyddslagen f. n. medger
synes kunna komma till rätta med det påtalade förhållandet. Han anser
det dock vara osäkert om problemet kan lösas enbart genom ett förlängt
hemlighållande och föreslår därför att Kungl. Majit låter utreda
sambandet mellan patenträtten och mönsterrätten i fråga om försvarsuppfinningar
och därefter förelägger riksdagen förslag till lämplig åtgärd
som gör det möjligt att komma till rätta med bristerna i det av
honom påtalade avseendet.

Enligt uttalanden i den proposition som ligger till grund för mönsterskyddslagen
omfattar lagen också mönster för krigsmateriel (prop. 1969:
168 s. 58 och 95). Såsom motionären framhåller utgör emellertid det i
den nu föreslagna lagen upptagna förbudet mot att offentliggöra en försvarsuppfinning
hinder mot att registrering söks för ett mönster, som
avslöjar den tekniska uppfinningen, i den mån uppfinningen hemlighålls
under längre tid än de sex månader som en mönsterskyddsansökan kan
hållas hemlig. I motionen anvisas en förlängning av tiden för hemlighållande
av mönsterskyddsansökan såsom en framkomlig väg för att
kunna komma till rätta med problemet. Frågan om behovet av särskilda
sekretessregler i fråga om mönster för uppfinning som skall hållas hemlig
med hänsyn till rikets försvar uppmärksammades av försvarets civilförvaltning
under remissbehandlingen av det betänkande (SOU 1965:
61) som ligger till grund för mönsterskyddslagstiftningen. Civilförvaltningen
framförde i sitt remissyttrande krav på utredning av denna fråga
samt anförde till stöd för sin begäran att svårigheter kan uppstå att
hemlighålla en uppfinning som inte får offentliggöras, om föreskrift
rörande sekretess för dylika uppfinningars mönster saknas. Med anledning
härav anförde departementschefen att det inte är uteslutet att
behov kan uppkomma av sekretessregler i fråga om mönster för krigsmateriel.
Departementschefen ansåg dock att det knappast fanns anledning
att tillmötesgå kravet på utredning innan någon erfarenhet vunnits
av den nya lagens tillämpning.

Civilförvaltningen torde med sin begäran om utredning ha velat tillgodose
försvarets behov av att kunna sekretessbelägga mönstret för en
försvarsuppfinning. Förevarande motion däremot syftar till att i uppfinnarens
intresse möjliggöra skydd för ett sådant mönster. Detta intresse
finner utskottet i och för sig vara beaktansvärt. Enligt utskottets mening
finns det emellertid inte heller i detta hänseende anledning att tillmötesgå
kravet på utredning förrän tillräckliga erfarenheter vunnits av den

LU 1971:23

9

nya mönsterskyddslagens tillämpning, vilket ännu inte kan anses vara
fallet med hänsyn till att lagen bara varit i kraft i drygt ett år.

Utskottet vill slutligen understryka att den som finner sig böra skydda
en uppfinning enligt mönsterskyddslagen men hindras från att göra
detta genom sekretessbestämmelserna i den föreslagna lagen inte är
rättslös om han lider skada till följd av att mönstret inte skyddats. Meddelas
nämligen förordnande att uppfinning skall hållas hemlig utgår enligt
14 § första stycket i den föreslagna lagen skälig ersättning av allmänna
medel för den skada som uppkommer genom förordnandet (jfr
propositionen s. 44).

På grund av vad sålunda anförts bör motionen avslås.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen antager det vid propositionen 1971: 138 fogade
förslaget till lag om försvarsuppfinningar;

B. att riksdagen avslår motionen 1971: 1526.

Stockholm den 1 december 1971

På lagutskottets vägnar
DANIEL WIKLUND

Närvarande: herrar Wiklund i Stockholm (fp), Lidgård (m), Hammarberg
(s)*, Börjesson i Falköping (c), fru Åsbrink (s)*, fru Lundblad (s)*,
herrar Winberg (m), Andersson i Södertälje (s), Israelsson (vpk), Olsson
i Timrå (s), fru Olsson i Helsingborg (c)*, herrar Annerås (fp), Stadling
(s), fru Nilsson i Sunne (s) och herr Olsson i Sundsvall (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71 0028