Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
1
Nr 13
Utlåtande i anledning av motioner angående likheten inför lagen.
I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:980 av herr Svanström och 11:1125 av fru Jonäng hemställes, att riksdagen
måtte besluta om en undersökning av rättsväsendets funktion vad
gäller likhet inför lagen i enlighet med vad i motionerna anförts.
I motionerna framhålls att likhet inför lagen är en av de grundläggande
principerna i vårt samhälle. Denna likställighet är emellertid formell, och
dess faktiska innehåll är inte vetenskapligt undersökt och bevisat. Det föreligger
därför enligt motionärernas mening ett behov av en vetenskaplig
undersökning som tar sikte på de sociologiska sammanhangen inom rättsvården.
Ett dogmatiskt studium av straffrättsreglerna ger föga upplysning om
hur olika slag av brottslighet faktiskt bedömes och efter vilka hänsyn straffet
utmätes. En kartläggning av domstolarnas praxis är uppenbart nödvändig,
om man vill få en systematisk och realistisk inblick i relationerna mellan
brott och straff. Härtill behövs en statistisk analys och en sociologisk
undersökning.
En dylik analys bör vara av intresse såväl för de enskilda medborgarna
som för fackmän, jurister. En analys kan ha direkt betydelse i praktiken
genom att visa på de stora linjerna i systemet.
Hur fungerar domstolen när det gäller traditionella brott och de moderna
lagöverträdelserna (trafik-, skattebrott och liknande) ?
Hur straffas människor i olika socialgrupper? Vilka får fängelsestraff?
Lagbrottet är det en del av ett mönster som karakteriserar individen
och gör honom till lagbrytare? Eller är det ej fråga om att dela människor
i två grupper — laglydiga och lagöverträdare — utan i stället en gradfråga?
Materialet bör kunna ge underlag för prövning av hypotesen att de traditionella
brotten främst är att finna i de lägre sociala skikten. Är ett eventuellt
sådant utfall beroende på en reell och större risk för brottslighet
bland dessa, eller kan orsakerna finnas i själva rättskipningen?
Materialet kan också vara vägledande för att lösa konflikten när det
gäller fängelsestraff mellan behandlingshänsyn och hänsyn till allmänpreventionen
och tjäna till belysning av frågan om avkriminalisering av de
traditionella lagöverträdarna.
En sociologisk undersökning av rättsvården i vårt land bör belysa domstolarnas
funktion och ge upplysning om hur rättssäkerheten fungerar.
Bihang till riksdagens protokoll 1970.11 samt. Nr 13
0102280
2
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1970
I undersökningen bör tas upp sådana frågor som: sannolikheten för brott
i olika socialgrupper, de rättsliga institutionernas praxis när det gäller brottmålsdomar,
straffmätningen från sociologisk synpunkt, hur brottsligheten
faktiskt blir bedömd och efter vilka hänsyn straff utmätes samt det sociala
förhållandet mellan den tilltalade och hans domare.
Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motion 11:1125.
Utskottet
1 den mån fog kan finnas för motionärernas uppfattning om bristfälligheter
vad gäller upprätthållandet av principen om allas likhet inför lagen
torde dessa brister, såvitt utskottet kunnat bedöma, få hänföras till strafflagstiftningen
och då närmast till brottsbeskrivningar och avvägningar av
sraffsatser för olika kategorier av brott. Utskottet vill erinra om att bland
annat utformningen av vår strafflagstiftning nyligen berörts i riksdagen,
nämligen i ett interpellationssvar av statsrådet Kling i andra kammaren
våren 1969. Statsrådet uttalade att utredningsarbete pågick beträffande särskilda
slag av brott samt anförde härom.
Sålunda är vissa yttrandefrihetsbrott, nämligen uppvigling, brott mot
trosfrid samt sårande av tukt och sedlighet, föremål för översyn genom
kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet. Frågor om förstärkt
integritetsskydd på personrättens område utreds av integritetsskyddskommittén
och frågor om ämbetsbrotten av ämbetsansvarskommittén. Åtgärder
mot butikssnatterierna övervägs av 1968 års brottmålsutredning.
Abortlagstiftningen är också under utredning. Avkriminalisering av fylleriet
övervägs. Även andra mera begränsade reformer är aktuella.
Härtill kan fogas att chefen för finansdepartementet avser att för årets
riksdag framlägga ett förslag om ny lagstiftning angående skattebrott.
Det kan beträffande här berörda åtgärder sammanfattningsvis sägas att
de syftar till att utvecklingen på skilda samhällsområden och inom den allmänna
rättsuppfattningen skall bättre än nu är fallet få avspeglas i strafflagstiftningen.
Det synes vidare av stort intresse att chefen för justitiedepartementet i
årets statsverksproposition förebådat en genomgripande rättshjälpsreform.
Huvudprincipen för reformen säges vara att ingen av ekonomiska skäl skall
hindras att ta till vara sina intressen i rättsligt hänseende. Första lagutskottet
har i sitt utlåtande nr 5 till årets riksdag, vilket godkänts av riksdagen,
uttalat att ett förslag till lag om allmän rättshjälp torde kunna förväntas
bli underställt riksdagen inom en ganska nära framtid.
Av det ovan anförda torde framgå att en omfattande verksamhet pågår
som bör leda till vissa resultat i enlighet med motionernas yttersta syfte.
Utskottet anser sig med hänsyn bland annat härtill inte böra tillstyrka
motionärernas förslag om en särskild undersökning. Utskottet vill emeller
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1970 3
tid framhålla att kunskaperna om flera av de i motionerna upptagna
problemen är bristfälliga och att effektiva forskningsinsatser krävs för att
klarlagga dem. De forskningsuppgifter som här är i fråga hör till stor del
hemma inom rättssociologin. Enligt utskottets mening är de syften motionärerna
vill vinna bäst betjänta av att rättssociologin erhåller goda resurser
för forskningsarbete.
Utskottet får med hänvisning till det ovan anförda hemställa
att de likalydande motionerna 1:980 och 11:1125 inte må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 10 mars 1970
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Eric
Peterson (fp), Axel Kristiansson, (ep), Helge Karlsson (s), Kilsmo (fp),
So°ch0“SÄ w” EmSl °1SS°n
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson i
ir^lmaS (*p)’ Nllsson 1 Bästekille (m), fru Hörnlund (s), herr
I Harnosand (s), fröken Åsbrink (s), herrar Green (s), Rosqvist
(s), fru Jonang (ep) och herr Sellgren (fp).
Särskilt yttrande
av fru Jonäng.
Llkhet inför lagen är en av de grundläggande principerna i samhället.
Likställigheten är emellertid formell och dess faktiska innehåll är ej vetenskapligt
undersökt.
Fragan om likhet infor lagen eller över huvud taget frågan om rättsväsendets
funktion 1 samhället är inte enbart en fråga om utformningen av strafflagstiftningen
eller rättshjälpen.
Det är en fråga om domstolarnas funktion och praxis när det gäller avkunnade
brottmålsdomar och straffmätningens utformning från sociologisk
synpunkt. °
En kartläggning av domstolarnas praxis är nödvändig om man vill få en
systematisk och realistisk inblick i relationerna mellan brott och straff och
hur straff mätningen utfaller i olika sociala skikt.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 dr 1970
Jag finner det således angeläget att rättssociologin i enlighet med vad
utskottet uttalat erhåller goda resurser och att en sociologisk undersökning
i syfte att belysa räkttsväsendets funktion i samhället ges stor prioritet i
forskningsarbetet.
K L BeckmansTryckerlcr AB ■ Stockholm