Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1970

Nr 12

Utlåtande i anledning av motion angående ungdomsbrottsligheten.

I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen II: 1122 av herrar
Johansson i Skärstad och Josef son i Arrie hemställes att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning av frågan om den ökade ungdomsbrottslighetens
orsaker och möjligheterna att undanröja dessa samt möjligheterna
att förbättra det uppväxande släktets totalmiljö.

Motionärerna anför att det är allmänt omvittnat att vi i Sverige har bättre förhållanden
än på många andra håll i världen i olika avseenden och att vi kan
glädja oss åt en ungdom, som får en fin skol- och yrkesutbildning och som
ganska tidigt har förmåga att kunna göra en positiv samhällsinsats. Det kan dock
konstateras att antalet av dem som socialt misslyckas och som inte klarar levnadsanpassningen
till de nödvändiga krav som samhället måste upprätthålla
ständigt ökar. Ungdomskriminalitetens offer utgöres till stor del av människor,
som från början inte velat begå brott och som inte ansetts vara direkt kriminella.

Det skulle, framhåller motionärerna vidare, vara ansvarslöst att endast konstatera
detta missförhållande och bara låta systemet brott-straff-vård ha sin gång.
Det är därför angeläget att utreda vilka anledningarna kan vara till den ökade ungdomsbrottsligheten
och vad som kan göras för att positivt förändra den uppväxande
ungdomens totalmiljö och de faktorer som i dag är bestämmande för
ungdomens personutveckling.

Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motionen.

Riksdagsbehandling av vissa frågor 1967—1969

Vid 1967 års riksdag väcktes motioner (I: 662 och II: 839) med yrkanden att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skulle anhålla om utredning i syfte att närmare
klarlägga dagssituationen och utröna orsakerna till dagens läge i ungdomsvärlden
samt att pröva vad som kan göras för en mer individualiserad vård av
de redan missanpassade och för att åstadkomma en förebyggande ungdomsvård.
Härvid skulle särskilt beaktas, huruvida inte ett betonande av de kristna värdena
borde få en positiv verkan. Allmänna beredningsutskottet framhöll i sitt utlåtande
1967: 26 att betydande insatser gjordes för att ur skilda aspekter studera ungdomsfrågor,
klarlägga orsaker till missanpassning och få underlag för systematiska åtgärder
i både förebyggande och rehabiliterande syfte. Utskottet fann att pågående
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 11 saml. Nr 12

2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1970

och under senare tid slutförda undersökningar i stor utsträckning tillgodosåg
motionärernas önskemål och förklarade sig dela den av socialstyrelsen i remissyttrande
över motionerna uttalade uppfattningen att resultatet av aktuella utredningar
och undersökningar borde avvaktas innan ytterligare utredningar igångsattes.
Utskottet förutsatte emellertid att hithörande frågor komme att beaktas
vid översyn av bamavårdslagstiftningen. Utskottsmajoriteten avstyrkte bifall till
motionerna. I reservation till utlåtandet hemställdes om bifall till motionerna i
viss del. Riksdagen biföll vad utskottsmajoriteten hemställt.

Samma år behandlade utskottet en motion (11:311) om utredning angående
orsakerna till den ökande ungdomskriminaliteten. Under hänvisning till att pågående
utredningar syntes i huvudsak tillgodose motionärens önskemål avstyrkte
utskottet (uti. 1967: 19) bifall till motionen, vilken avslogs av riksdagen.

I motion till 1968 års riksdag (II: 367) hemställdes om utredning i syfte att
närmare klarlägga orsakerna till ungdomens missanpassning och ge riktlinjer för
förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Allmänna beredningsutskottet (utlåtande
1968: 46) fann att de problem som upptagits i denna och två samtidigt
behandlade, likalydande motioner (/: 731 och II: 923) föll inom området för ett
flertal utredningar och särskilt tillsatta arbetsgrupper och därmed kunde förutsättas
bli beaktade. Mot utskottets beslut att avstyrka bifall till motionen II: 367
anfördes reservation med yrkande om bifall. Riksdagen biföll utskottsmajoritetens
hemställan.

Vid 1969 års riksdag väcktes motion (II: 997) med i huvudsak samma yrkanden
som i de förenämnda motionerna I: 662 och II: 839 vid 1967 års riksdag.
Allmänna beredningsutskottet (uti. 1969: 8) erinrade om att socialutredningen
bl. a. hade i uppdrag att se över bamavårdslagstiftningen och att ungdomsvårdsskolornas
funktion och ställning borde prövas i samband med denna översyn.
Vidare hänvisade utskottet till 1969 års statsverksproposition (bil. 10. s. 105—
112) i vilken föredragande statsrådet sade sig ha för avsikt att föreslå Kungl.
Maj:t att låta utreda frågor om de olika insatser som kunde behövas för att bättre
anpassa förhållandena till ungdomens situation. Utskottet avstyrkte bifall till
motionen då motionärernas önskemål kunde förutsättas bli tillgodosedda utan
något initiativ från riksdagens sida. Riksdagen godkände utskottets förslag.

Vid höstsessionen av 1969 års riksdag behandlades spörsmål om åtgärder mot
ungdomsbrottsligheten jämväl av första lagutskottet (utlåtande 1969: 47) i samband
med prövningen av till utskottet hänvisade motioner angående utredningar
om rättsvården och om ett samlat handlingsprogram för bekämpande av brottsligheten
(motionerna 1: 747 och II: 855 samt I: 752 och II: 860). Vad gäller
ungdomsbrottsligheten redogjorde utskottet bl. a. för den verksamhet som bedrivs
av samarbetsorganet för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten och en av
organet utarbetad promemoria, »Samarbete i brottsförebyggande syfte», vari
framlagts ett förslag av i huvudsak följande innehåll.

I orter som länsstyrelsen bestämmer skall finnas samarbetsorgan mot ungdomsbrottslighet.
Företrädare för polismyndighet, bamavårdsorgan och skola

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1970 3

skall alltid ingå i det reguljära samarbetsorganet. Även andra myndigheter som
berörs av verksamheten bör företrädas i organet. Detta skall hålla regelbundet
återkommande sammanträden för att genom överläggningar i gemensamma frågor
och utbyte av erfarenheter möjliggöra planering och samordning av olika brottsförebyggande
åtgärder. Till sammanträde bör alltefter ärendenas beskaffenhet
kallas företrädare för socialvård, psykisk barna- och ungdomsvård, arbetsförmedling,
kriminalvård i frihet samt andra myndigheter, institutioner och föreningar,
vilkas verksamhet berör bama- och ungdomsvård. Samarbetsorganet
skall arbeta på att samarbetsgrupper tillsätts för verksamhet på fältet och annan
uppsökande verksamhet. Rikspolisstyrelsen, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen
skall lämna närmare anvisningar för samarbetets bedrivande.

Under hänvisning till samarbetsorganets verksamhet och på anförda skäl i
övrigt avstyrkte utskottsmajoriteten motionerna. I en reservation yrkades bifall
till dem. Riksdagen följde utskottsmajoritetens förslag.

Utskottet

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har i motionerna berörda
spörsmål vid upprepade tillfällen i anledning av väckta motioner behandlats av
riksdagen, bl. a. åren 1967, 1968 och 1969. Vederbörande utskott har under
hänvisning till den verksamhet på bred front som pågår för att komma till rätta
med ungdomsbrottsligheten avstyrkt i motionerna framförda utredningsförslag.
Motionerna har av riksdagen lämnats utan åtgärd.

Såvitt utskottet kunnat finna har sedan förevarande frågor senast behandlades
av riksdagen inte förekommit några omständigheter som bör föranleda ett ändrat
ställningstagande från riksdagens sida. Utskottet vill f. ö. erinra om det av samarbetsorganet
för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten framlagda förslaget om
åtgärder för ett bättre brottsförebyggande samarbete på det lokala planet. Förslaget
har remissbehandlats och ligger under Kungl. Maj:ts prövning Inom samarbetsorganet
behandlas för närvarande spörsmål angående våldsbrotten, speciellt
bland ungdom.

Med hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa

att motionen II: 1122 inte må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1970

På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1970

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller (s), Oscar Carlsson (s), Eric Peterson
(fp), Axel Kristiansson (ep), Yngve Persson (s), Kilsmo (fp), fröken Stenberg (m),
herrar Ernst Olsson (ep), Hansson (s), Blomquist (m) och Ove Karlsson (s);

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Larsson i Borrby
(ep), Rimås (fp), Nilsson i Bästekille (m), fm Hörnlund (s), herr Wiklund i
Härnösand (s), fröken Äsbrink (s), herrar Green (s), Rosqvist (s), fm Jonang (ep)
och herr Sellgren (fp).

TRYCKERIBOLAGET IVAR H>£GGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1970