Motion i Andra kammaren, nr 680 år 1969

Nr 680

Av herr Almgren m. fl., om ytterligare utvidgning av flygplatsen
i Jönköping.

(Lika lydande med motion nr 632 i Första kammaren)

I årets statsverksproposition föreslås att riksdagen till flygplatser,
m. m., för budgetåret 1969/70 skall anvisa ett investeringsanslag av
30 500 000 kr.

Bland de projekt som är upptagna finns också förslag rörande. Jönköpings
flygplats, som föreslås bli utbyggd och kompletterad för en sammanlagd
kostnad av 3,7 mkr. Starka skäl talar för att en utbyggnad av flygplatsen
i Jönköping kommer till stånd. Genom sitt centrala läge emellan
Stockholm, Göteborg och Malmö har den visat sig vara en mycket gynnsam
plats för flyget i inlandet. Detta återspeglas i en alltmer växande trafikintensitet.
Enbart under år 1968 har trafikökningen varit kraftig med en
stegring från 41 962 passagerare, under 1967 till 59 454 år 1968. Under de
senaste åren har en betydande ökning skett av förbindelser med andra orter.
För närvarande har Jönköpings flygplats reguljära flygförbindelser
till Stockholm, Malmö, Norrköping, Eskilstuna, Halmstad och Ängelholm.
Därjämte har flygplatsen dagliga direktförbindelser med Kastrup och därigenom
förbindelse med hela den kontinentala trafiken. I fråga om inrikesflyget
föreligger vidare förslag om en linje Kalmar—Jönköping—Göteborg.
Sistnämnda förslag kommer från Kalmar stad, som gjort omfattande
undersökningar, vilka dokumenterar behovet och önskvärdheten av en
sådan förbindelse.

Men Jönköpings flygplats har också under det gångna året visat sig vara
attraktiv för charterflyget. Även om år 1968 i stort sett för Jönköpings
vidkommande, får betraktas som begynnelseår för den mera omfattande
chartertrafiken, har utvecklingen varit mycket gynnsam. Sålunda har antalet
passagerare med charterflyget uppgått till 14 110 under 1968, och då
är att märka att charterresorna börjat först under våren nämnda år. Programmet
för 1969 är väsentligt större än för 1968, vilket tyder på att charterflygverksamheten
från Jönköping slagit väl ut.

Genom den utbyggnad som av luftfartsverket och kommunikationsdepartementet
föreslagits beträffande Jönköpings flygplats kommer banan
att förlängas till 1 810 meter. I den reguljära inrikestrafiken avser SAS
att sätta in jetplan av typ DC-9-20. Den nu föreslagna banförlängningen är

Motion i Andra kammaren, nr 680 år 1969

tänkt bl. a. för att tillgodose detta plans möjligheter att med en god flygekonomi
starta och landa med full last. Förlängningen ger dock ej möjligheter
för mera långtgående plan att starta och landa med full last. Därför
synes luftfartsverket betrakta den nu tänkta utbyggnaden endast som en
utbyggnadsetapp. Av verkets petita framgår nämligen att verket har ”för
avsikt att utföra banförlängningen i en första etapp på flygplatserna i
Jönköping och Umeå”.

Verket har sålunda för avsikt att senare återkomma med förslag om ytterligare
utbyggnadsetapper. Detta förhållande ger oss anledning att upptaga
frågan om ytterligare förlängning av banan. Detta är önskvärt med
tanke på att det skulle vara av betydande värde, om denna flygplats kunde
taga emot även långtflygande plan. Flygplatsen har nämligen visat sig
vara en ofta utnyttjad alternativflygplats, särskilt för flyg destinerat på
Göteborg. Nämnda förhållande beror på de utmärkta väderleks- och landningsförhållanden
som råder på Jönköpings flygplats och som gör det
möjligt att nästan alltid kunna taga ner flygplan där. Eftersom väderleksförhållandena
i Göteborg ibland är mindre goda, inträffar det förhållandevis
ofta att plan destinerade dit får gå ned i Jönköping. Antalet landningar
under 1968, då Jönköpings flygplats av nämnd anledning fått tagas i bruk,
har varit 43.

Andra skäl för att banförlängning av större omfattning nu borde komma
till stånd är att det därigenom skulle bli möjligt att utveckla flygplatsen
i Jönköping till en verklig reserv- och alternativflygplats för Malmö,
Göteborg och Stockholm. Från Jönköpings stads sida har föreslagits utbyggnad
av banan till minst 2 300 meter.

En ytterligare vinst — som man icke får bortse från — skulle vara att
stora delar av inlandsbefolkningen i Götaland skulle få betydligt närmare
kontakt med långtgående flyglinjer såväl som med charterflyget.

Ett annat skäl för att nu förlänga banan till 2 300 meter i stället för till
1 800 meter är att en förlängning i etapper alltid medför extra kostnader
som man kan undvika om arbetet görs på en gång. Detta gäller t. ex. belysningsanordningar
och instrumentlandningshjälpmedel, som skulle bli
erforderliga för varje etapputbyggnad och som kostar betydande belopp.
I luftfartsverkets beräkningar har dessa kostnader tillsammans med kostnader
för vissa andra åtgärder upptagits till 0,9 mkr.

Det kan tilläggas att en större banförlängning medger att högre avgifter
torde kunna uttagas på flygplatsen och sålunda bidraga till en bättre
finansiering. Detta medför icke någon högre kostnad för den enskilde resenären
i samband med charterflyg, eftersom man vid en tillräcklig förlängning
slipper de avgifter för mellanlandning på flygplatser i Europa
vilka nu utgår till följd av att banan på flygfältet icke är tillräckligt lång

Motion i Andra kammaren, nr 680 år 1969

för att medge direktflyg till avsides liggande resmål utan mellanlandningar.
Vid förlängning till 2 300 meter kommer såväl SAS DC-8 som Boeing
727 och Caravelle att kunna starta och landa med full last.

Slutligen är att märka att Jönköpings stad, som har goda möjligheter att
utvecklas till ett betydande inlandscentrum som komplettering till Stockholms-,
göteborgs- och malmöregionerna, bedömer en ytterligare utbyggnad
som angelägen och att staden ställt i utsikt att påtaga sig den kostnad
som uppstår vid en ytterligare förlängning mellan 1 800 och 2 300 meter
därest frågan ej kan lösas på annat sätt.

Det synes i detta läge vara lämpligt att kommunikationsdepartementet

1 samband med att banförlängningen i Jönköping nu projekteras i samråd
med luftfartsverket och Jönköpings stad samt Södra Vätterbygdens trafikflygkommitté
ytterligare finge pröva frågan om en banförlängning till

2 300 meter.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställes,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj :ts förslag i statsverkspropositionen,
innefattande bl. a. utbyggnad av flygplatsen
i Jönköping, med det tillägget att Kungl. Maj :t bemyndigas
att i samråd med luftfartsverket, Jönköpings
stad och Södra Vätterbygdens trafikflygkommitté ytterliligare
pröva frågan om en förlängning av flygbanan till
2 300 meter, samt

att erforderliga medel för en sådan utbyggnad ställes
till Kungl. Maj :ts förfogande.

Stockholm den 28 januari 1969

Harald Almgren (s) Carl-Wilh. Lothigius (m) Iris Ekroth (s)

Anders Björck (m) Åke Gustavsson (s) Arne Magnusson (ep)
i Nässjö i Nässjö i Nennesholm

Karl Rask (s) Sven Johansson (ep)

i Skärstad