12

Motioner i Andra kammaren, nr 391 år 1966

Nr 391

Av fru Lindekvist m. fl., om lika behandling inom den allmänna
försäkringen av alla pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt.

(Lika lydande med motion nr 321 i Första kammaren)

Ännu har inte full effekt uppnåtts av ATP när det gäller den försäkrades
egenpension. Änke- och barnpensionerna har däremot från början utgått
med sina fulla belopp och motsvarat de förväntningar, som förknippats med
den genomgripande reformen.

Det finns emellertid en passus i tillämpningen av ATP, som föga stämmer
med dagens situation, när det gäller kvinnornas roll på arbetsmarknaden.
Varje försäkrad erhåller egenpension efter de inkomstmässigt sett 15 bästa
aren. Vid dödsfall utgår efterlevandepension om den försäkrade genom
äktenskap har försörjningsplikt, ävensom barnpension för minderåriga barn.
När det gäller efterlevandepensionen utgår denna emellertid endast efter
manlig försäkrad.

Om det i ATP:s tillämpningar föreskrevs att för försäkrade inom ett visst
län utbetalades icke efterlevandepension eller om alla försäkrade inom ett
eller två fackförbund utestängdes från denna pensionsform, skulle detta
med rätta aldrig accepteras.

Vår äktenskapslagstiftning ställer samma krav på såväl man som hustru
när det gäller familjens försörjning. Inom arbetslivet har man under en
lång följd av år arbetat för och nu genomfört en likställdhet mellan män och
kvinnor. Likalönsprincipen är erkänd, och många traditionella skrankor
vid utbildning och yrkesval är nedbrutna. Dagens och ännu mer morgondagens
arbetsmarknadssituation förväntar ökade insatser av kvinnorna.
Det krävs rikspolitiska och kommunalpolitiska åtgärder för att vår industri
skall kunna häva sin brist på arbetskraft. Inom hälso- och sjukvården samt
serviceyrkena eftertraktas likaså en ökad arbetsinsats. Hela vår lokaliseringspolitik
syftar ju ytterst till att ta vara på, utbilda, omskola och införliva
den splittrade arbetskraftsreserven i arbetslivet.

Kvinnorna hörsammar också arbetsmarknadens krav i allt snabbare
takt. 1930 redovisas 9 % av de gifta kvinnorna som förvärvsarbetande. 1950
var siffran 10 %, och i dag har vi 26 % av de gifta kvinnorna på arbetsmarknaden.
Man beräknar — enligt familj eberedningen — att år 1970 skall
200 000 mödrar med barn under sju år vara förvärvsarbetande.

13

Motioner i Andra kammaren, nr 391 år 1966

Att helt bortse från att kvinnornas arbetsinsats är betydelsefull och i
många fall helt nödvändig för familjernas försörjning är verklighetsfrämmande.
De flesta av våra dagars äktenskap är ekonomiskt baserade på två
inkomster, och kvinnliga familjeförsörjare är inga undantagsfall.

Hur många av de förvärvsarbetande kvinnorna som inom ATP förvärvar
pensionspoäng därjämte också fyller kraven som familjeförsörjare finns
det inte siffror på, men utan tvivel kan de räknas i hundratusental.

Att helt utesluta efterlevandepensionen efter alla kvinnliga familjeförsörjare
inom ett pensionssystem med lika avgifter och sanxma poängberäkning
i övrigt anser vi felaktigt. Inom ATP finnes ej behovsprövning av enskilda
fall och således ingen besvärsrätt.

Vi är medvetna om att änklingspensionen finnes medtagen i utredningsdirektiven
för pensionsförsäkringsutredningen.

Med hänvisning till här framförda synpunkter hemställes

om förtur för en utredning med syfte att inom ATP tilllämpa
likvärdiga pensionsformer för alla pensionsberättigade
med familj eförsörjningsplikt.

Stockholm den 21 januari 1966

Astrid Lindekvist Elsa Lindskog Annie Jäderberg

Ruth Anderson Iris Ekroth Rosa Svensson

Elvira Holmberg Gunbjörg Thunoall Gördis Hörnlund