8

Motioner i Andra kammaren, nr 399.

Nr 399.

Av herr Jansson i Aspeboda m. fl., om vidgad inlösningsrått vid
laga skifte enligt lagen med särskilda bestämmelser
om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs
län.

För vissa delar av Kopparbergs län, där jordförhållandena utmärker sig
för stor ägosplittring samt särpräglade äganderättsförhållanden m. m., gäller
särskilda bestämmelser om delning av jord å landet enligt den s. k.
dalalagen den 17 juni 1932. Denna särlagstiftning syftar främst till att
främja ägosammandragning och rediga fastighets- och lagfartstörhållanden.

De skiften, som utfördes efter lagens tillkomst, medförde betydelsefulla
förbättringar i fastighetsstrukturen. Det stod dock redan tidigt klart, att de
praktiska resultaten av lagen icke var helt tillfredsställande. De brukningsenheter,
som före skiftet varit alltför små, erhöll ingen förstärkning utan
gick lika ofullständiga ur skiftet. Datalagen innehöll nämligen icke några
regler i syfte att kombinera skiftesverksamheten med förstärkning av ofullständiga
jordbruk. Detta spörsmål togs upp av dåvarande landshövdingen
i länet i framställningar till Kungl. Maj :t åren 1946 och 1947. I dessa framhölls
att särskilda åtgärder var erforderliga för att man inom ifrågavarande
delar av länet skulle kunna praktiskt tillämpa de grunder för jordbrukets
rationalisering, som föreslagits i proposition till 1947 års riksdag. Framställningarna,
som syftade till en lämplig samordning av skifte och jordbruksrationalisering,
ledde till en utredning i ämnet. På grundval av denna
framlade Kungl. Maj:t till 1948 års riksdag en proposition (nr 225) angående
viss ändring av ovannämnda lag, vilken proposition i huvudsak bifölls
av riksdagen.

Den nämnda lagändringen hade som sitt främsta syfte att skapa ökade
möjligheter till att vid de laga skiften, som verkställes enligt dalalagen,
åstadkomma en förstärkning av ofullständiga jordbruk med åkerjord. För
detta ändamål infördes den bestämmelsen att ägare av obebyggd jordbruksfastighet,
som innehåller mindre än ett hektar åker, skall kunna åläggas
att frånträda sin inrösningsjord mot likvid i pengar. Den jord, som härigenom
blir tillgänglig, kan sedan användas till att förstärka bebyggda ofullständiga
jordbruk inom skifteslaget. Sin skogsmark får ifrågavarande ägare
av små obebyggda andelar däremot behålla, men skogsmarken skall utläggas
i gemensamma lotter av tillräcklig storlek för ett rationellt skogsbruk.

De erfarenheter, som man numera vunnit av verkningarna av denna lagändring,
visar att de rationaliseringsmöjligheter den medger måste anses
otillräckliga. Den mark man kan få disponera genom att vid skiftet taga i

Motioner i Andra kammaren, nr 399.

9

anspråk obebyggda fastigheter med mindre åkerareal än ett hektar har visat
sig bli alltför obetydlig. De obebyggda fastigheterna innehåller nämligen
ofta obetydligt mer än ett hektar åker. Vid skiftena utlägges huvuddelen av
den åkerjord, som hör till obebyggda fastigheter, såsom särskilda ägolotter.
1 exempelvis Siljansnäs och Nusnäs skifteslag motsvarar den nu inlösningsbara
åkerjorden endast respektive 27 och 47 % av den åkerareal, som hör
till obebyggda fastigheter i skifteslagen. Medelarealen åker för de obebyggda
brukningsdelar i dessa skifteslag, som ej beröres av inlösningsbestämmelserna,
är respektive 1,7 och 1,9 hektar. (Se tabell A i bilagda sammanställning.
) En stor del av dessa äges av icke-jordbrukare, bosatta utom orten.
I exempelvis Siljansnäs innehas 81 st. av de 147 obebyggda brukningsdelarna
av personer bosatta utom kommunen (tabell B). Den alltjämt fortgående
arvskiftes- och sämjedelningsverksamheten inom dessa bygder medför vidare
att allt större delar av jordbruksjorden och skogsmarken övergår i
icke-jordbrukares hand. Inom många skifteslag är åldersfördelningen nu
sådan att en dylik utveckling kan befaras komma att äga rum i snabb takt.

Redan i samband med vidtagandet av den nyssnämnda ändringen i dalalagen
ifrågasattes det från olika håll huruvida de åtgärder, som där föreslagits,
var tillräckligt långtgående. I en del yttranden hade sålunda föreslagits
att arealgränsen skulle sättas högre än till ett hektar, och i några yttranden
hade också berörts frågan om att utvidga inlösningsrätten till att
även omfatta skog. Andra lagutskottet framhöll också i sitt utlåtande (nr
46) att det ur jordpolitisk synpunkt kunde vara önskvärt att göra radikalare
ingrepp i den enskildes äganderätt än som föreslagits i propositionen.
Utskottet erinrade emellertid om att det vid dalalagens tillkomst ansågs
vara av stor vikt att ortsbefolkningens önskemål och synpunkter skulle
vinna beaktande. I likhet med departementschefen ansåg utskottet att det
inte heller, då man ändrade dalalagen, borde komma i fråga att påtvinga
en viss bygd bestämmelser, till vilka en ansvarsmedveten ortsopinion ställde
sig främmande. Enligt utskottets uppfattning kunde radikalare ingrepp i
äganderätten än som föreslagits i propositionen befaras komma i konflikt
med ortsopinionen. Därtill kommer att den lagändring, som föreslagits i
propositionen, vore av provisorisk karaktär. Enligt utskottets uppfattning
borde man i dåvarande läge icke gå längre än som föreslagits i propositionen.

De skäl, som andra lagutskottet sålunda anförde för att inlösningsrätten
skulle bli strängt begränsad, var måhända bärande vid den tidpunkt, då
uttalandet gjordes. Den utveckling, som ägt rum sedan dess, synes emellertid
motivera att frågan nu upptages till förnyad prövning. Såsom förut berörts
är de nuvarande inlösningsbestämmelserna otillräckliga för syftet att
skapa ändamålsenliga brukningsdelar i samband med skiftena. Inlösningsbestämmelserna
bör därför ändras, så att de ger möjlighet att effektivare
tillvarataga jordbrukets och skogsbrukets samt hela bygdens intressen. Hur
långt man därvid bör gå är självfallet en avvägningsfråga, som en kommande
utredning får la ställning till. Det måste emellertid anses ofrånkom -

10

Motioner i Andra kammaren, nr 399.

ligt, att bygdens intressen tillmätes större vikt än äganderättsintressena hos
utom kommunen boende. Ortsopinionen har otvivelaktigt utvecklats på sådant
sätt, att i vart fall en dylik utvidgning av inlösningsrätten ej skulle
möta motstånd utan tvärtom hälsas med tillfredsställelse. Det förtjänar vidare
understrykas, att även andra lagutskottet avsåg att de nu gällande bestämmelserna
skulle vara av provisorisk karaktär. Med hänsyn härtill bör
en utredning rörande möjligheterna att vidga inlösningsrätten vid laga skiften
enligt dalalagen snarast komma till stånd. På grund av vad tidigare
anförts bör en kommande utredning ta sikte på en utökning av möjligheterna
att inlösa obebyggd jordbruksjord från icke-jordbrukande personer,
bosatta utanför kommunen, samt införande av inlösningsrätt till skog från
nämnda ägarkategori.

Såsom tidigare anförts saknas f. n. möjlighet till inlösning av skogsmark.
Detta måste betraktas som en väsentlig brist i nuvarande lagstiftning, vilken
sålunda lämnar möjlighet att vid laga skifte skilja jord och skog i de
fall den obebyggda jordbruksfastigheten omfattar mindre än ett hektar inrösningsjord.
I av lagstiftningen berörda bygder är det av avgörande betydelse
att jord och skog kompletterar varandra om den jordbrukande befolkningen
skall uppnå en tryggad utkomst. För att bärkraftiga brukningsdelar
i större utsträckning skall kunna skapas i samband med skiftena, måste
enligt vår bestämda mening inlösningsrätt även till skog införas. Det må i
detta sammanhang förtjäna påpekas, att införandet av en dylik inlösningsrätt
i och för sig inte skulle innebära någon nyhet, eftersom rätt att expropriera
skog för förstärkning av ofullständiga jordbruk redan föreligger.

Med åberopande av vad ovan anförts får vi hemställa,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla, att en skyndsam utredning rörande vidgad inlösningsrätt
vid laga skiften enligt datalagen företages, samt att
för riksdagen framlägges de förslag, vartill utredningen kan
föranleda.

Stockholm den 27 januari 1953.

Rob. L. Jansson Olof Hammar. Elsa Lindskog.

i Aspeboda.

Motioner i Andra kammaren, nr 399.

11

Tabell A.

Sammanställning

beträffande skifteslag inom skilda delar av dalalagcns tillämpningsområde
utvisande i vad mån brukningsdelar utan fullständiga åbyggnader — oberäknat
sådana obebyggda brukningsdelar vars ägare har jordbruksgård i
skifteslagets närhet — har större eller mindre areal åker än 1 hektar.

Skifteslag	Antal	Areal åker i ha	Antal brukningsdelar med en åkerareal	Areal åker för bruk-ningsdelar med en åkerareal
mindre än 1 ha	större än eller = 1 ha	mindre än 1 ha	större än eller = 1 ha
%	%	%	%
1	2	3	4	5	6	7
Backa-Våbäck.........	6	23	17	83	4	96
Vallmora-Billingsnäs.....	7	8	57	43	11	89
Hagen..................	23	16	70	30	36	64
Siljansnäs...............	216	215	57	43	27	73
Nusnäs.................	155	133	76	24	47	53
Oxberg.................	80	52	76	24	38	62

Tabell B.

Sammanställning

rörande Siljansnäs socken utom Limå bruk och byarna Hallen, Backbyn och Näsbyggebyn, visande dels brukningsdelarnas
fördelning med hänsyn till areal åker och byggnadsbestånd, dels brukningsdelarnas skogstillgång,
dels ock bostadsorten för de obebyggda brukningsdelarnas ägare.

Areal	Obebyggda brukningsdelar, vars ägare saknar jordbruksgård i socknen	Brukningsdelar med endast bostadshus	Brukningsdelar med fullständiga åbyggnader	Obebyggda bruknings-delar, vars ägare har jordbruksgård inom annan del av socknen	Summa
åker	Antal	ägare		Areal skogs-		Areal skogs-		Areal skogs-		Areal skogs-		Areal skogs-
	bosatta	An-	mark i ha	An-	mark i ha	An-	mark i ha	An-	mark i ha	An-	mark i ha
	inom	utom	tal	To-	Medel-	tal	To-	Medel-	tal	To-	Medel-	tal	To-	Medel-	tal	To-	Medel-
	Siljansnäs		talt	tal		talt	tal		talt	tal		talt	tal		talt	tal
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	It	12	13	14	15	16	17	18
0-1—1.....	40	49	89	586	6-6	33	148	4-5	28	152	5-4	37	531	14-4	187	1417	7''6
1-2 ......	21	27	48	542	11 3	22	211	9-6	85	1048	12-3	9	142	15''8	164	1943	11-8
2-3......	2	2	4	90	22''5	7	106	151	75	1649	22-3	1	35	350	87	1880	21-9
3-4 ......	3	3	6	173	28-8	5	124	24-8	59	1680	29-6				70	1977	291
4-5 ......						2	53	26-5	32	1178	36''8				34	1 231	36''2
5-6 ......									26	1098	47-8				26	1098	47-8
6-7 ......									13	648	54-0				13	648	540
7-8 ......									5	191	47-7				5	191	47-7
8-9 ......									2	147	73-5				2	147	73-5
9-10......									1	33	330				1	33	33-0
större än 10									1	106	1060				1	106	1060
Summa	66	81	147	1391	9-4	69	642	9 3	327	7 930	24-2	47	708	l.Vo	590	10671	18-3
Areal ha			126			89			915			35			1 165
åker {%)			(‘B			(8)			(78)			(3)			(100)

Motioner i Andra kammaren, nr 399.