Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

Nr 87.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder till
främjande av bränsleförsörjningen; given Stockholms
slott den 22 februari 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

John Ericsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas vissa förslag i syfte att öka torvproduktionen.
Ett treårsavtal bör träffas med torvproducenter om leverans av torv,
varvid producenterna skola garanteras ett visst försäljningspris samt kunna
erhålla anläggnings- och driftslån. För fortsatt inventering av torvmarker
genom Sveriges geologiska undersökning föreslås ett särskilt anslag av
60 000 kronor. Det hittillsvarande bidraget till Aktiebolaget Svensk torvförädling
för torvforskning föreslås höjt från 150 000 till 900 000 kronor för
att möjliggöra intensifierad forskning samt viss försöksverksamhet i fråga
om produktion av maskintorv och våtkolning av torv. I anledning av framställningar
från bränsleutredningen 1951 och statens bränslekommission
föreslås ett anslag av 300 000 kronor för åtgärder till främjande av en rationell
bränsleförsörjning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 87.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
22 februari 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Danielson, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
tionde huvudtiteln, punkterna 50 och 51, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 såsom reservationsanslag
beräkna till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning
900 000 kronor samt till Bränsleteknisk forskning 300 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

Inledning.

I anslutning till Kungl. Maj :ts proposition nr 147 till 1950 års riksdag angående
anslag till ytterligare utbyggnad av Svenska skifferoljeaktiebolagets
anläggningar vid Kvarntorp m. m. väcktes i riksdagen motioner (I: 452 och
II: 536) om en utredning rörande den lämpligaste utformningen av vår
bränsleförsörjning. I motionerna framhölls bl. a., att det ur såväl handelspolitiska
som beredskapssynpunkter var av vital betydelse för vårt land
att söka skapa ekonomiska betingelser för ökad användning av inhemska
bränslen, och vissa utvägar antyddes att nyttiggöra skiffrar och torv i större
skala.

Riksdagen underströk i detta sammanhang (statsutsk. uti. nr 131, skr. nr
221) angelägenheten av att tillvarataga de bränslereserver, som finnas inom
landet. De i motionerna framförda uppslagen voro enligt riksdagens mening
av stort intresse och förtjänta av närmare uppmärksamhet. En allsidig utredning
av hithörande frågor borde lämpligen komma till stånd. Riksdagen
hemställde därför hos Kungl. Maj :t om utredning i angivna syfte.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t tillkallade jag den 28 februari 1951
särskilda sakkunniga1 — bränsleutredningen 1951 — för att utreda frågan om
den lämpligaste utformningen av vår bränsleförsörjning ur ekonomiska, handelspolitiska
och beredskapsmässiga synpunkter. I direktiven för de sakkunniga
framhöll jag, att utredningens huvudmål borde vara att med sikte närmast
på den kommande tioårsperioden anvisa framkomliga vägar, som kunde leda
till större trygghet mot tillfälliga avbrott i bränsleimporten och, om möjligt,
en minskning av vårt beroende av utlandet i fråga om bränsleförsörjningen.
De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en ökad användning av
inhemska bränslen såsom torv och skiffer borde närmare undersökas. Det pågående
forsknings- och utvecklingsarbetet på bränsleområdet skulle härvid
ägnas särskild uppmärksamhet och jag förordade, att en plan uppgjordes
för den fortsatta forskningen. Om en utvidgning eller samordning av det
på många håll bedrivna forsknings- och utvecklingsarbetet befanns lämplig,
borde de sakkunniga framlägga förslag härom. Jag framhöll vidare att utredningen
borde överväga, om bränsleimporten var sammansatt på det lämpligaste
sättet. Samtliga med lagerhållningen sammanhängande problem borde
även undersökas. Ehuru utredningen skulle behandla bränsleförsörjningen
på längre sikt borde hinder icke möta att taga upp frågor, som sammanhängde
med den akuta försämringen av bränsleläget.

Bränsleutredningen har den 12 september 1951 framlagt en preliminär
undersökning rörande utvecklingen av Sveriges energibalans under 1950-talet. Utredningen anser det uppenbart, att ökade energibehov komma att
framträda utöver vad som motsvarar befolkningstillväxten. Såväl den fortsatta
utvecklingen av tätorterna som den pågående omgestaltningen av landsbygdens
bostadsbestånd innebära starkt ökade behov för uppvärmning. Samfärdseln
inom landet beräknas fortsätta att växa. För den industriella produktionens
utveckling förutses en betydande ökning av den årliga elkraftförbrukningen.
Den fortskridande mekaniseringen av jordbruket medför likaledes
stegrad energiförbrukning. Åtgärder böra därför — anför utredningen
— vidtagas för att i varje fall förhindra, att beroendet av bränsleimporten
ytterligare ökas. Vattenkraften bör sålunda utbyggas i åtminstone nuvarande
arbetstakt. Produktionen av maskintorv, torvbriketter och frästorv bör
successivt ökas för att år 1960 omfatta 4 miljoner ton. För de närmaste åren
föreslås i första hand, att redan utdikade mossar avverkas enligt hittills
gängse metoder. Efterhand som inventering och utdikning av mossarna samt
den tekniska utvecklingen så medgiva bör en mera långtsiktande utvinning
i större skala av torvbriketter och därmed jämförliga maskintorvprodukter
påbörjas. Samtidigt böra försöken fullföljas att genom våtkolning
eller andra metoder utveckla torvmossarnas tillgodogörande i riktning mot
ökad industriell skala. Även skifferoljeproduktionen föreslås utbyggd. Industriens
bränsleförsörjning bör granskas ur effektivitetssynpunkt och så 1

F. d. regeringsrådet IL Fransén, ordf., f. d. överdirektören K.-G. Ljungdahl, direktören G. OIhammar,
ledamoten av riksdagens första kammare, överingenjören B. E. F. Petrén, t. f. generaldirektören
J. H. Qvistgaard, ordf. i statens bränslekommission F. Severin och direktören D Werner.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

dana åtgärder vidtagas att man inom byggnadsvärlden och på hyresmarknaden
beaktar behovet av bränslebesparing vid uppvärmning och ventilation.
Lagringen av importbränslen föreslås utökad. Vidare böra forskningen
och utvecklingsarbetet beträffande produktion, distribution och användning
av bränslen organiseras och givas en tryggad finansiering. Utredningen
har också betonat, att behovet av värme- och bränsleteknisk personal av
skilda kategorier bör tillgodoses för att möta den utveckling, som måste
komma till stånd.

I anslutning till den sålunda lämnade översikten har bränsleutredningen
hemställt om anvisande av medel för viss bränsleteknisk forsknings- och
försöksverksamhet under budgetåret 1952/53.

Till behandling föreligger vidare ett flertal andra framställningar, som i
olika avseenden beröra bränslefrågor.

Statens bränslekommission har föreslagit, att å kapitalbudgeten tidigare
anvisade investeringsanslag till För lagskapital för inköp av ved samt till
Förlagskapital för inköp av fossila bränslen måtte sammanföras till ett anslag
för anskaffande av ved samt torv eller andra fasta fossila ämnen. I anslutning
härtill har kommissionen lämnat vissa uppgifter om det aktuella
bränsleläget. Kommissionen har också hemställt om stödåtgärder till främjande
av torvproduktionen samt om anslag för försöksverksamhet på torvområdet.

Sveriges geologiska undersökning in. fl. myndigheter ha i gemensam skrivelse
föreslagit, att inventeringen av torvmarker skall fortsättas och att anslag
för ändamålet skall ställas till geologiska undersökningens förfogande.

För forskningsverksamhet på torvområdet ha medel begärts av Aktiebolaget
Svensk torvförädling.

I det följande lämnas en närmare redogörelse för de här angivna framställningarna.

Den aktuella bränslesituationen m. m.

1951 års riksdag anvisade å kapitalbudgeten, under fonden för förlag till
statsverket, såsom investeringsanslag dels till Förlagskapital för inköp av
ved å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 30 000 000 kronor
samt å riksstaten för innevarande budgetår samma belopp, dels ock till
Förlagskapital för inköp av fossila bränslen å nämnda tilläggsstat 25 000 000
kronor samt å innevarande budgetårs riksstat likaledes 25 000 000 kronor.

Statens bränslekommission (skr. 30/8 1951, PM 6/12 1951 och 19/1 1952)
har anmält, att av anslaget till förlagskapital för inköp av ved ha, efter
medgivande av Kungl. Maj :t, ca 2,7 miljoner kronor disponerats för förlagsmedel
till torvproducenter. Såsom förlagsmedel för ved ha endast utbetalats
ca 90 000 kronor. Kommissionen hade visserligen i början av år 1951 ingått
ett avtal med Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, enligt vilket förbundet
skulle söka få fram ca 2 miljoner m3 ved, för vilket ändamål kom -

Kungi. Maj:ts proposition nr 87.

missionen skulle tillhandahålla förlagskapital. Den sammanlagda kvantiteten
anskaffad ved blev dock icke större än 18 000 in3. Kommissionen disponerar
emellertid ca 60 000 in3 ved, som anskaffats av domänstyrelsen.

Utgifterna under anslaget till förlagskapital för inköp av fossila bränslen
utgjorde föregående budgetår 10 miljoner kronor. Under tiden juli—december
1951 har kommissionen köpt kol för 27,8 miljoner kronor samt sålt kol
för 14 miljoner kronor.

Bränslekommissionen uttalar, att man vid en bedömning av den aktuella
bränslesituationen bör utgå från att normalt bränslebehov föreligger, oaktat
temperaturförhållandena varit gynnsamma. Kommissionen uppskattar
det totala bränslebehovet för eldningsändamål under ett normalår till ca
16 miljoner ekvivalenta ton stenkol, varvid de olika bränslena med avseende
på sitt värmevärde omräknats i stenkol. Härav beräknas omkring 12 miljoner
ton behöva importeras med följande fördelning, angiven i ton stenkol:

stenkol ......................... 5 miljoner (drygt)

koks ............................ 3 »

eldningsoljor..................... 4 »

Importmöjligheterna för 1952 har kommissionen beräknat med beaktande
av redan avtalsbunden import och genom uppskattningar beträffande
importen från andra länder. Kommissionen räknar med avtal om en kolimport
av 4,5 miljoner ton. Med hänsyn till att endast en mindre kvantitet
kol torde kunna importeras mot mjukvalutabetalning utöver redan avtalad
kvantitet, tvingas kommissionen liksom under år 1951 att göra stödköp av
kol i U. S. A. för täckning av det beräknade kolbehovet. För att en total
kolimport av 5,2 miljoner ton skall uppnås under 1952 torde sålunda stödköp
av ungefär 0,6 miljon ton bli erforderliga.

Behovet av koks uppgår till drygt 3 miljoner ton, medan importen beräknas
till endast 2,5 miljoner ton. Koksbristen väntas sålunda bestå under
hela år 1952.

Under år 1951 har en stor del av koksbristen kunnat täckas med brunkolsbriketter.
Kommissionen förordar att även under år 1952 en betydande
mängd brunkolsbriketter — ca 0,5 miljon ton — importeras. Hela kvantiteten
torde emellertid icke kunna ingå i försörjningen som ersättning för koks,
då brunkolsbriketter sannolikt också under 1952 komma att användas i
stället för ved. Under alla förhållanden anser kommissionen en koksransonering
vara nödvändig också under nästkommande bränsleår, vilket innebär
att stenkol måste användas i de större fastigheterna som ersättning för
utebliven kokstilldelning.

Förbrukningen av eldningsoljor ökar alltjämt men ökningen har under
senaste året av skäl, sammanhängande med importmöjligheterna, tenderat
att avstanna. Kommissionen understryker att importbehovet av fasta bränslen
är helt beroende av möjligheten att importera eldningsolja. De angivna
behovs- och importsiffrorna för fasta bränslen förutsätta alltså, att importen
av eldningsoljor i fortsättningen ungefär kommer att motsvara 1951 års

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

import, i stenkol räknat 3,3 miljoner ton. Under år 1951 producerades dessutom
inom landet eldningsoljor av importerad råolja till en kvantitet motsvarande
1,2 miljon ton stenkol.

Produktionen av maskintorv har under år 1951 uppgått till endast omkring
100 000 ton. Frästorv har producerats för tillverkning av 50 000 ton
briketter. För torvsäsongen 1952 räknar kommissionen med en utökning
av maskintorvproduktionen samt en bibehållen frästorvproduktion.

Den hittills milda vintern i förening med den omständigheten, att brunkolsbriketter
i ökad utsträckning använts som ersättningsbränsle för ved,
har enligt kommissionen medfört, att faran för brist å brännved synes vara
avvärjd för innevarande bränsleår. För anskaffning av den för bränsleåret
1952/53 erforderliga vedkvantiteten har kommissionen uppmanat kommunerna
att sörja för vedanskaffningen för egna anläggningar, såsom sjukhus,
skolor och ålderdomshem, samt att säkerställa behovet av ved för sådana
konsumenter, som av ekonomiska skäl icke själva kunna ordna sin vedförsörjning.
Kommissionen har vidare intensifierat propagandan för fritidshuggningen
samt haft vissa förhandlingar om vedleveranser med enskilda
skogsägare, skogsägareföreningar och domänverket.

Kommissionen framhåller, att de oberäkneliga förhållanden, som f. n.
råda på såväl den inhemska som den utländska bränslemarknaden, göra det
omöjligt att närmare ange de kvantiteter bränsle av olika slag, som kunna
anskaffas under budgetåret 1952/53. Kommissionen hemställer därför att
de till kommissionens förfogande ställda förlagsmedlen å tillhopa 110 miljoner
kronor under nästa budgetår måtte få disponeras såsom ett enda anslag
för anskaffande av ved samt torv eller andra fasta fossila bränslen efter
kommissionens gottfinnande.

Stöd åt den inhemska torvproduktionen m. m.

I syfte att främja torvproduktionen under år 1951 bemyndigade Kungl.
Maj :t den 25 maj 1951 statens bränslekommission att träffa avtal med torvproducenter
om tillverkning under nämnda år av sammanlagt högst 200 000
ton. maskintorv. Samtidigt medgav Kungl. Maj :t, att kommissionen fick intill
ett belopp av 6 000 000 kronor i mån av behov utlämna förlagskapital för
tillverkning av torv till producenter, med vilka avtal träffats. Kommissionen
ägde härför disponera det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 å kapitalbudgeten anvisade investeringsanslaget till förlagskapital
för inköp av ved. Enligt ifrågavarande avtal garanterade kommissionen producenterna
ett försäljningspris av 50 kronor per ton torv av viss angiven
beskaffenhet. Vidare förband sig kommissionen att i form av räntefria lån
ställa förlagskapital till förfogande intill 80 procent av de beräknade totala
tillverkningskostnaderna, dock högst 40 kronor per ton. Den totala produktionen
under år 1951 beräknas stanna vid omkring 100 000 ton maskintorv,
varav från producenter som erhållit förlagsmedel ca 75 000 ton.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

Beträffande torvproduktionen under 1952 har Kungl. Maj :t den 1 februari
detta år bemyndigat bränslekommissionen att ingå avtal med torvproducenterna
om tillverkning av högst 400 000 ton torv för eldningsändamål,
varvid garantipriset bestämts till 40 kronor per ton. Kommissionen medgavs
samtidigt att utlämna driftslån intill ett belopp av 40 kronor per ton beräknad
årsproduktion.

Bränslekommissionen erinrar (skr. 30/8 och PM 6/12 1951) att den torvtillverkning,
som igångsattes år 1941 med visst statligt stöd och som år
1945 nådde en volym av 1,2 miljon ton, sedermera minskade för att efter
1948 års torvsäsong praktiskt taget upphöra. Efter sistnämnda år har den
tidigare ganska rikliga arbetsutrustningen i väsentlig omfattning skingrats
och arbetskraften övergått till annan verksamhet. Då kommissionen undersökte
möjligheterna att under 1951 få till stånd en produktion av maskintorv,
befunnos möjligheterna mycket begränsade. Med hänsyn till ovissheten
om den internationella utvecklingen bör maskintorvproduktionen fortsätta
som ett medel att trygga den aktuella bränsleförsörjningen. En produktion
av önskad omfattning kan emellertid enligt kommissionens uppfattning icke
komma till stånd om tiden för avtal med producenterna begränsas till endast
ett år. Kortvariga avtal medföra osäkerhet hos både producenter och
konsumenter. De förstnämnda komma icke att ha tillräcklig stimulans för
skapande av en effektiv produktionsapparat och en utbildad arbetarstam
samt av en solid kundkrets. På konsumentsidan hinner icke ett varaktigt
intresse för torvbränsle uppstå. En produktion efter dessa linjer blir betydligt
dyrbarare än om ett långtidsprogram lägges upp. Då ett dylikt program
sannolikt kommer att föreslås av bränsleutredningen, har kommissionen ansett,
att nu aktuella åtgärder för en fortsatt och ökad torvproduktion böra
avse en treårsperiod. Med hänsyn till de fördelar, som torde vinnas genom
denna längre avtalsperiod, anses en årlig maskintorvproduktion av 400 000
ton icke osannolik. En förutsättning härför är emellertid, att staten lämnar
ekonomiskt stöd åt producenterna.

Kommissionen berör även möjligheten att få till stånd avtal med vissa
torvkonsumenter om avsättning av torv. Ett visst intresse för torveldning
torde föreligga bl. a. hos statens järnvägar och arméförvaltningen. Förutsättningar
för långtidsavtal med konsumenter torde emellertid vara en
jämn och pålitlig tillgång till torv och en prissättning, som också vid fallande
kolpris är fördelaktig. Ett garantiavtal mellan t. ex. bränslekommissionen
och statens järnvägar, som tillförsäkrade statens järnvägar leveranser
av torv till ett pris, som kan konkurrera med även ett sänkt kolpris,
skulle kunna säkra avsättningen av ca 100 000 ton torv per år. Avtalet
skulle därvid utformas så att statens järnvägar icke behöver betala högre
pris för torv än som motsvarar 45 procent av det aktuella kolpriset. Om
marknadspriset för torv ligger högre, skall bränslekommissionen svara för
mellanskillnaden. Dylika garantiavtal mellan bränslekommissionen och
statliga köpare skulle bl. a. betyda, att handeln med torv förblev producentens
och konsumentens angelägenhet på ett annat sätt än om bränsle -

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

kommissionen skulle inlösa torv hos en missnöjd producent och därefter
sälja torven till en ovillig konsument.

Kommissionen föreslår vidare att Kungl. Maj :t vidtager åtgärder för uppförande
av ytterligare en torvbrikettfabrik. F. n. finnes endast en sådan i
landet, nämligen den som drives av det statliga torvbolaget. Anläggningskostnaderna
för en dylik fabrik uppskattas till i runt tal It miljoner
kronor.

Kommissionen har sedermera (skr. 24/1 1952) anmält, att kommissionen
— under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande — träffat i huvudsak
följande överenskommelse med representanter för torvproducenterna. Producenterna
ingå ett treårsavtal med kommissionen för perioden 1953—1955
om årlig produktion av ca 400 000 ton torv för eldningsändamål. Producent
kan av staten begära inlösen av osålda kvantiteter torv till visst, av
staten garanterat pris. Garantipriset utgör 40 kronor för 1953 och 1954 års
produktion samt 35 kronor för tillverkning under 1955. Producent, som förbinder
sig att tillverka torv under samtliga tre år, skall av kommissionen
kunna beviljas anläggningslån för mossens utrustning med maskiner o. d.
intill ett belopp av högst 25 kronor per ton beräknad årsproduktion. Dylikt
lån skall löpa med 4 procents ränta samt återbetalas med en tredjedel varje
år. Kommissionen skall vidare för ett år i sänder kunna lämna räntefria
driftslån intill 25 kronor per ton beräknad torvproduktion. Driftslån skall
återbetalas successivt i förhållande till gjorda leveranser och senast den
31 oktober året efter det, då lånet erhölls.

Om kommissionen uppsäger avtalet till upphörande efter ett års produktion
skola två tredjedelar av beviljade anläggningslån avskrivas. Uppsäges
avtalet av kommissionen efter två års produktion, skall avskrivning ske med
en tredjedel. Avskrivning skall dock endast medges, om producenten förbinder
sig att under fem år bibehålla och vårda den vid torvtillverkningen
begagnade utrustningen. Driftslån skall däremot icke kunna avskrivas.

Därest den åsyftade tillverkningen i sin helhet kommer till stånd och
alla producenter helt utnyttja de erbjudna lånemöjligheterna, skulle medelsbehovet
utgöra för anläggningslån 10 miljoner kronor samt för driftslån
årligen under avtalsperioden 10 miljoner kronor. Kommissionen föreslår,
att anslagen till förlagskapital för inköp av ved och fossila bränslen utnyttjas
lör utlämnande av eventuella lån. Avsättningsgarantien innebär ett maximalt
belopp av 16 miljoner kronor under ett vart av åren 1953 och 1954
samt 14 miljoner kronor under 1955. Kommissionen förutser dock icke någon
mera omfattande inlösen av torv. Skulle en sådan omsvängning i förhållandena
inträda, att torv icke längre kan produceras till konkurrenskraftigt
pris, äger kommissionen möjlighet att häva treårsavtalet.

Bränsleutredningen understryker, att varje strävan att utvidga maskintorvproduktionen
är förtjänt av statsmakternas stöd. Utredningen tillstyrker
att treårsavtal om en årlig produktion av 400 000 ton torv upprättas.
Utredningen uttalar vidare, att en ny torvbrikettfabrik utan dröjsmål bör
komma till stånd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87,

Inventering av torvmarker.

Kungl. Maj :t har den 22 juni 1951 uppdragit åt bränslekommissionen
att under sommaren 1951 låta inventera vissa torvmossar i södra Sverige,
för vilket ändamål kommissionen ägde att taga i anspråk högst 60 000 kronor
av sitt omkostnadsanslag. Ifrågavarande inventering har utförts av
Sveriges geologiska undersökning.

Sveriges geologiska undersökning, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
och bränslekommissionen (gemensam skr. 18/12 1951) ha hemställt
om fortsatt inventering av torvmossar. Myndigheterna framhålla, att
geologiska undersökningen under åren 1917—1923 var sysselsatt med en
torvmarksinventering i Götaland och Svealand utom Dalarna. 1940 och 1943
utfördes vissa mindre kompletteringsarbeten, och under 1951 inventerades
vissa mossar i södra Sverige i enlighet med Kungl. Maj :ts i det föregående
angivna beslut. Till geologiska undersökningen har sammanförts ett flertal
äldre arkiv rörande tidigare mossinventeringar. F. n. pågår viss bearbetning
av dessa arkiv, varvid det visat sig, att särskilt de torvmarksrika delarna
i Småland, Västergötland och Halland behöva en ny överarbetning i
vad angår helt eller delvis okända torvmarker. De påbörjade inventeringsarbetena
böra fortsättas under de närmaste åren. De sammanlagda kostna -

derna för ett års torvinventering beräknas enligt följande:

Två geologer i Cg 26 ........................................ 30 000

Sex patruller om en ledare och tre hantlangare under 2V2 månader 75 000
Komplettering av utrustningen .............................. 5 000

Summa kronor 110 000.

Patrullerna beräknas hinna inventera ca 10 000 hektar torvmarksyta om
året. Då det föreligger brist på torvtekniskt utbildade personer, böra torvgeologerna
även mot viss avgift i möjlig mån tillhandagå allmänheten med
undersöknings- och planläggningsarbeten. Inflytande inkomster föreslås
skola användas för att bestrida kostnaderna för den extra personal m. m.,
som undersökningar åt enskilda kräva. För att erhålla kvalificerad personal
böra garantier finnas att inventeringsarbetet äger bestånd under viss tid,
åtminstone fem år. Myndigheterna hemställa att för budgetåret 1952/53 ett
belopp av 110 000 kronor ställes till geologiska undersökningens förfogande
för ifrågavarande mossinventering. Då vissa förarbeten dessförinnan måste
påbörjas, bör härutöver för innevarande budgetår ett belopp av 50 000 kronor
anvisas till geologiska undersökningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

Bränsleteknisk forsknings- och försöksverksamhet.

Rörande nu pågående forskning på det bränsletekniska området har
bränsleutredningen lämnat bl. a. följande uppgifter.

Genom anslag från statens tekniska forskningsråd understödjes allmän
bränsleteknisk forskning. Viss försöksverksamhet bedrives vid de tekniska
högskolorna. För utvecklingsarbete på byggnadsuppvärmningens område
lämnas understöd av statens kommitté för byggnadsforskning samt en under
Svenska värme- och sanitetstekniska föreningen hörande stiftelse för
forskning. På detta område verka även statliga förvaltningsorgan såsom
byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen. Statens hantverk sinstitut
driver i likhet med byggnadsstyrelsen ett särskilt pannlaboratorium.
Svenska uppfinnarkontoret understödjer den fria uppfinnarverksamheten
även inom eldningstekniken. Ångpanneföreningarna ha arbetat med de industriella
värmeprocesserna. Vad beträffar området för hushållens bränsleförbrukning
erinrar utredningen om verksamheten vid Hemmens forskningsinstitut.
Beträffande den inhemska bränsleproduktionen av torv och
skifferolja bedrives forskningsverksamhet av de statliga företagen Aktiebolaget
Svensk torvförädling och Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Allmän bränsleforskning.

Bränsleutredningen har (skr. 12/9 och 28/11 1951) hemställt om ett särskilt
anslag för nästa budgetår av 1 000 000 kronor för åtgärder till främjande
av rationell bränsleförsörjning. Avsikten med anslaget är att möjliggöra
sådana åtgärder, för vilkas genomförande statsmedel eljest icke kunna
förväntas stå till förfogande men som äro nödvändiga för att bl. a. resultaten
av den statsunderstödda forskningen skola bliva tillgodogjorda. Utredningen
åsyftar samordning icke blott med anslagen till statens tekniska
forskningsråd och Aktiebolaget Svensk torvförädling samt vissa av bränslekommissionen
begärda medelsdispositioner utan även med anslagen till statens
kommitté för byggnadsforskning och till Svenska uppfinnarkontoret
ävensom med anslag, som kommuner och enskilda ställa till förfogande för
likartade ändamål.

Utredningen understryker att åtgärder snarast måste vidtagas för ekonomisering
vid användning av bränslen. Nuvarande anslag till forskning på
byggnadsuppvärmningens område äro otillräckliga. I fråga om hushållens
värmeförbrukning och lokaluppvärmning i allmänhet torde betydande besparingar
kunna vinnas. Utredningen föreslår icke f. n. någon försöks- eller
utredningsverksamhet på samfärdselns områden eller beträffande industriens
värmeproblem. Särskilda undersökningar rörande användningen av flytande
drivmedel inom jordbruk och skogsbruk äro icke heller f. n. erforderliga.
Däremot anser utredningen effektiva insatser från det allmänna

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

nödvändiga för att utveckla produktionen inom landet av bränntorv och
skifferolja, där viktiga avsnitt falla utanför de statliga företagens intressesfärer
eller sakna plats i dessas finansieringsprogram. Slutligen torde det
föreslagna anslaget få disponeras även för sådana utgifter i samband med
utredningens egen verksamhet, som icke lämpligen böra belasta kommittéanslaget.

De i första hand aktuella arbetsuppgifterna äro enligt utredningen följande.

Allmänna byggnadsvärmeproblem. En högst betydande bränslebesparing
kan uppnås i hyreshus, där hyresgästernas ekonomiska intresse blivit inkopplat
genom mätning av bränsleförbrukningen. Något mätsystem, som kan
anses äga odelat förtroende, har emellertid ännu icke framkommit. Undersökningar
som kunna leda till ett lämpligt system för värmemätning i lägenheter
böra därför vidtagas. Vissa normer för inomhusklimat böra också
utarbetas. Eftersom en ändring av rumstemperaturen med 1° medför en
skillnad i bränslekonsumtion av 6 å 8 procent, är det vidare av stor betydelse
att temperaturen icke hålles högre än vad som motsvarar flertalets anspråk.
De faktiska temperaturvanorna böra sålunda kartläggas.

Den prisstegring på bränsle, som inträffat efter det andra världskrigets
utbrott, ersättes i allmänhet av hyresgästerna i form av bränsletillägg. Hyresvärdens
intresse att nedbringa de totala bränslekostnaderna reduceras
därigenom. Icke heller hyresgästerna ha något större intresse av att minska
bränsleåtgången, så länge icke kostnadsfördelningen på hyresgästerna grundar
sig på mätning. Möjligheterna att ändra de nuvarande reglerna på detta
område böra utredas. Såsom grundval härför fordras tekniskt-ekonomiska
utredningar.

Byggnadstekniska problem. Nu gällande byggnadsbestännnelser beträffande
värmeisolering äro icke fastställda med hänsyn till aktuella byggnadsoch
bränslekostnader och äro dessutom i viss mån ofullständiga. Genom
bränsleutredningen bör material insamlas och bearbetas för en revision av
nämnda bestämmelser. Frågan om lämpliga ventilationsanordningar och
fönsterkonstruktioner bör utredas ur tekniskt-ekonomiska synpunkter.
Lämpliga anvisningar för värmeledningsinstallationer böra utfärdas och
utbildning på området anordnas.

Eldningstekniska problem. De ökade bränslekostnaderna och svårigheterna
att anskaffa önskade bränslen ha skärpt kraven på pannornas ekonomi
och användbarhet för tillgängliga bränslen. F. n. är det svårt att elda med
kol i småpannor. Utredningen bör medverka till utvecklingen av en fullgod
koleldad mindre panna. Oljcbrännarna för småanläggningar äro ofullkomliga
och höra likaledes förbättras. Om den nuvarande utvecklingen i riktning
mot ökad användning av importerade bränslen även i utpräglade skogsbygder
skall kunna hejdas, måste effektivare värmeledningspannor konstrueras,
helst sådana typer, i vilka man kan elda med såväl torv som ved. Statistiska
undersökningar om driftskostnaderna vid olika uppvärmningssystem böra
företagas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

Systemfrågor. Vid nybebyggelse av större bostadsområden anordnas numera
ofta uppvärmning medelst gemensamma värmecentraler. Utredningsarbete
och försöksverksamhet på detta område pågå, men vissa kompletterande
undersökningar böra utföras med statsmedel för att åstadkomma en
allsidig belysning av fjärrvärmesystemets samhälleliga konsekvenser. Nya
system för uppvärmning t. ex. med varmvatten, elkraft eller på annat sätt
av bjälklag eller väggar böra studeras. Möjligheterna att medelst gas eller
elkraft decentralisera varmvattenberedningen till hushållen böra — liksom
andra vägar att motverka slöseriet med varmvatten — undersökas. Om
elkraft i framtiden i större omfattning skall kunna användas för byggnadsuppvärmning,
måste den utnyttjas på ett bättre sätt. Av särskilt intresse är
därvid att få till stånd en grundlig utredning rörande den s. k. värmepumpen.

Torvfrågor. Utvecklingsarbete rörande framställning av torvbränsle bedrives
av det statliga torvbolaget. Beträffande det rationella utnyttjandet av
detta bränsle förekommer däremot ej någon motsvarande verksamhet. Lämpliga
eldstäder för torvbränsle böra prövas och möjligheterna att framställa
torvkoks och torvkol samt torvgas undersökas.

Skifferoljefrågor. För en forcerad utveckling av skifferoljeindustrien böra
frågorna om svavelrening av rökgaser samt underjordisk förgasning studeras.
Utrymme härför har icke kunnat beredas inom den av skifferoljebolaget
planlagda försöksverksamheten.

Fördelningen av det begärda anslagsbeloppet på olika arbetsuppgifter har
av utredningen uppskattats enligt följande sammanställning.

Arbetsuppgift

Allmänna byggnadsvärmeproblem

1. Värmemätning ................

2. Normer för inomhusklimat . ..

3. Temperaturvanor .............

4. Bränslekostnadernas fördelning .

Kostnad

under

budgetåret

1952/53

50 000
50 000
20 000
10 000

Byggnadstekniska värmeproblem

5. Isolering ............................................ 50 000

6. Ventilation .......................................... 40 000

7. Fönster ............................................. 20 000

8. Värmeledningsinstallationer ........................... 10 000

Eldningstekniska problem

9. Stenkolspannor ...................................... 30 000

10. Oljebrännare för småanläggningar...................... 25 000

11. Vedpannor .......................................... 30 000

12. Driftundersökningar.................................. 25 000

Systemfrågor

13. Fjärrvärme .......................................... 30 000

14. Nya uppvärmningssystem............................. 50 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

Kostnad

under

budgetåret

1952/53

15. Vann vattenberedning ................................. 10 000

16. Elkraft för värmeändamål ............................ 20 000

Torvfrågor

17. Eldstäder ........................................... 40 000

18. Torvkoks och torvkol................................. 40 000

19. Torvgas ............................................. 20 000

Skifferolj ef rågor

20. Svavelrening av rökgaser.............................. 200 000

21. Underjordisk förgasning .............................. 200 000

Omkostnader i samband med bränsleutredningens verksamhet,

som icke böra täckas från kommittéanslaget................ 30 000

Summa kronor 1 000 000.

Utredningen understryker att de flesta arbetsuppgifterna icke kunna väntas
bli slutförda inom loppet av ett år. De angivna beloppen äro därför i
många fall att betrakta som delkostnader, vilka falla på budgetåret 1952/53.
Vidare kunna hittills oförutsedda uppgifter tillkomma, varigenom den slutliga
fördelningen kan komma att avvika från den nu föreslagna.

Speciell torvforskning.

Utöver vad bränsleutredningen anfört om forskning på torvområdet ha
särskilda framställningar om anslag för torvforskning m. m. gjorts av Aktiebolaget
Svensk torvförådling och bränslekommissionen.

Beträffande den av nyssnämnda aktiebolag bedrivna forskningsverksamheten
må här följande nämnas. Bolaget, som äges av staten, bildades 1939,
då urtima riksdagen beviljade 5 miljoner kronor till aktieteckning i bolaget.
Till planläggning av torvforskning m. m. anvisade 1947 års riksdag (prop.
nr 308, statsutsk. uti. nr 216, r. skr. nr 402) ett reservationsanslag av 200 000
kronor, vilket anslag ställdes till bolagets disposition att användas för arbetet
med den avsedda planläggningen samt för forsknings- och försöksarbete
på torvområdet. Riksdagen har sedermera för vart och ett av budgetåren
1949/50, 1950/51 och 1951/52 anvisat ett reservationsanslag av 150 000 kronor
till bidrag till bolagets forskning.

I fråga om forskningsverksamheten under budgetåret 1950/51 har bolaget
(skr. 13/8 1951) lämnat bl. a. följande uppgifter. Forskningsa^delningens
personal har bestått av en chef med sekreterare samt fyra gruppchefer med
vardera två assistenter eller tillhopa 14 personer. För verksamheten har disponerats
lokaler i Ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation i Stockholm.
Arbetet vid avdelningen har i stort följt ett av bolaget den 16 septem -

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

ber 1950 framlagt program (se X ht 1951, s. 71). De sammanlagda kostnaderna
under nämnda budgetår uppgingo till 312 217 kronor, varav bolaget
av egna medel tillskjutit (312 217—150 000 =) 162 217 kronor.

Forskningsverksamheten bedrives fr. o. in. hösten 1951 i ett av bolaget
med egna medel för en kostnad av i runt tal 700 000 kronor uppfört forskningslaboratorium
i Lund. I samband härmed har arbetet organiserats på
sex avdelningar, nämligen en kontorsavdelning, en kemisk och en fysikalisk
avdelning samt en konstruktions-, en projekterings- och en driftsavdelning.
Driftsavdelningen har förlagts till bolagets anläggningar i Sösdala.
Personalen uppgår till sammanlagt 18 personer och de totala kostnaderna
för forskningsverksamheten under budgetåret 1951/52 ha av bolaget beräknats
till 380 000 kronor. Med hänsyn till den försämrade bränslesituationen
avser bolaget att under detta budgetår i högre grad än tidigare inrikta
forskningen på sådana uppgifter, vilka sammanhänga med torvens användning
som bränsle, främst vissa undersökningar rörande våtkolning.

För forsknings- och utvecklingsarbete under budgetåret 1952/53 hemställer
bolaget (skr. 13/8 1951) om statsbidrag å 2 400 000 kronor enligt föl -

jande plan.

Ordinarie forskningsverksamhet............................. 400 000

Utvidgad experimentverksamhet rörande maskintorv .......... 500 000

Försöksanläggning för våtkolning........................... 1 500 000

Summa kronor 2 400 000.

Bolaget framhåller, att den ordinarie forskningsverksamheten under nästa
budgetår i övervägande grad skall koncentreras på avvattningsproblemet och
i stort sett kommer att följa samma linjer som under budgetåret 1951/52.

Arbetsprogrammet på maskintorvområdet omfattar i första hand efterbehandlingen
av torven. Avsikten är att utnyttja bolagets anläggningar på
Hästhagens mosse för experiment, inriktade på mekanisering av bärgningsoch
torkningsprocessen. För maskinanskaffning beräknas 400 000 kronor
samt för löner och övriga driftskostnader 100 000 kronor för nästa budgetår.

Beträffande behovet av en försöksanläggning för våtkolning framhålles i
en av bolaget upprättad PM bl. a. följande.

Torvförädlingens primära mål är att åstadkomma ett bränsle, som under
normala ekonomiska betingelser kan konkurrera med kol. Det allt överskuggande
problemet härvidlag är avvattningen. De metoder, som hittills
kunnat genomföras industriellt, baseras på lufttorkning och lida av flera
principiella olägenheter: de äro i hög grad beroende av torvkvaliteten, klimat
och väderlek inverka starkt på produktionen, varjämte arbetet är säsongbetonat
och medför betydande arbetskraftsproblem.

Dessa svårigheter kunna till stor del undvikas genom våtkolning och därpå
följande mekanisk avvattning. Denna metod fordrar emellertid mycket
stora anläggningar och dess ekonomiska möjligheter äro ännu otillräckligt
utredda. För att man skall få ett bestämt svar på frågan om våtkolningsprocessen
kan bli räntabel, är det nödvändigt att de tekniska och ekonomiska
problem, som äro förknippade med metoden, undersökas betydligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

noggrannare än som tidigare skett. Till detta erfordras dock en försöksanläggning
i halvstor skala. Kapitalbehovet härför är stort och utsikterna att
få ett positivt resultat ovissa. Man är emellertid tvungen att göra ett försök
av denna storleksordning och med insats av alla tillgängliga resurser för att
få underlag för en säker ekonomisk kalkyl, utan vilken all diskussion om
våtkolningens utsikter hänger i luften.

Bolaget har framlagt förslag om uppförande av en försöksanläggning för
våtkolning i Sösdala. De kostnadsberäkningar, som framlagts, äro enligt bolaget
att betrakta som överslagskalkyler, då erforderligt underlag för mera
detaljerade beräkningar ej förelegat. Under förutsättning att vanlig ångpanneplåt
användes i de i anläggningen ingående tryckkärlen beräknas anläggningskostnaderna
till 920 000 kronor. Emellertid anses det önskvärt, att
anläggningen redan från början utformas så att den kan användas för en
längre tids försöksdrift. Under denna förutsättning böra vissa ytor utföras i
syrafast material. Härigenom stiga anläggningskostnaderna till 1 280 009
kronor. Driftskostnaderna för våtkolningsanläggningen beräknas till 220 009
kronor.

Bränslekommissionen (skr. 30/8 och PM 10/11 1951), som tillstyrker
torvbolagets medelsäskanden, har hemställt om ett anslag under innevarande
budgetår av 1 000 000 kronor för experiment och försöksdrift på torvområdet
vid sidan om det statliga företagets verksamhet. Anslaget bör användas
för att stödja experiment, som syfta till att konstruera eller förbättra
maskiner och metoder, samt för försöksdrift med nya konstruktioner.
Det är enligt vad kommissionen framhåller icke lämpligt, att alla
sådana uppgifter överlämnas till det statliga torvbolaget, som ju i sin försälj
ningsverksamhet konkurrerar med andra torvproducenter. Anslaget bör
vidare användas för anställande av en konsulent med uppgift att lämna
råd till producenter angående produktions-, arbetskrafts- och försälj ningsfrågor
m. m. Anslaget föreslås fördelat efter samråd med riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap och torvbolaget eller särskilt förordnade
experter.

Bränsleutredningen tillstyrker torvbolagets och bränslekommissionens
framställningar om medel för forsknings- och försöksverksamhet.

Departementschefen.

Sverige är i hög grad beroende av import för att täcka behovet av bränsle.
Förhållandena utomlands kunna därför kännbart påverka vår bränsleförsörjning.
Efter det andra världskrigets utbrott måste statsmakterna också
ingripa för att trygga vår försörjning på detta område, och handeln med
ett flertal bränslen reglerades. Mot slutet av 1940-talet kunde dock dessa
regleringar efter hand avvecklas.

I samband med skärpningen av det utrikespolitiska läget under år 1950
försämrades bränslesituationen ånyo. Möjligheterna att importera fossila
bränslen minskades avsevärt, och särskilda åtgärder ansågos nödvändiga

Kungl. Maj:ts proposition nr S7.

för att bygga upp en reserv av såväl importerade som inhemska bränslen.
1951 års riksdag beviljade sålunda investeringsanslag till förlagskapital för
inköp av ved om tillhopa 60 miljoner kronor och för inköp av fossila bränslen
om sammanlagt 50 miljoner kronor. Härigenom har det blivit möjligt att
hittills trygga en jämn införsel av fossila bränslen. Betydande svårigheter
ha däremot förelegat att täcka efterfrågan på ved, och de förlagsmedel, som
anvisats för inköp av detta bränsle, ha endast i mycket ringa omfattning tagits
i anspråk härför. Prisutvecklingen på vedmarknaden har även ingivit
farhågor. Den hittills förhållandevis milda vintern har emellertid bidragit
till att förbättra det aktuella läget, och enligt bränslekommissionens bedömande
täcker tillgången på ved numera behovet under innevarande bränslesäsong.

Under nästa budgetår synes läget beträffande de fossila bränslena i huvudsak
förbli oförändrat. Någon nämnvärd ökning av importen från europeiska
länder torde icke vara att emotse och inköpen av amerikanska kol
böra därför fortsätta. Med hänsyn till den allvarliga bränslesituationen torde
även de i övrigt vidtagna åtgärderna för inköp och lagring av bränsle m. in.
böra fullföljas under budgetåret 1952/53. Bränslekommissionen har emellertid
framhållit, att man svårligen kan ange de kvantiteter bränsle av skilda slag,
som kunna anskaffas. Om riksdagen icke anför erinran häremot, torde de
förut nämnda investeringsanslagem till förlagskapital för inköp av ved och
till förlagskapital för inköp av fossila bränslen i fortsättningen få disponeras
för anskaffande av olika slags bränslen oberoende av anslagets rubricering.

Jag övergår härefter till frågan om möjligheten att på något längre sikt
förbättra vår bränsleförsörjning och intensifiera forskningen på området.

I direktiven för den år 1951 tillkallade bränsleutredningen framhöll jag,
att utformningen av vår bränsleförsörjning innefattade stora tekniska och
ekonomiska problem. Utredningen skulle bl. a. pröva möjligheten att minska
vårt beroende av utlandet i fråga om bränsle. Utredningen har nu i en preliminär
undersökning framhållit att ett flertal samverkande faktorer medför
att energibehovet inom landet kan väntas avsevärt öka under innevarande
årtionde. Härigenom accentueras ytterligare behovet av snara åtgärder i syfte
att förbättra vår bränsleförsörjning. Strävandena att utveckla den inhemska
bränsleproduktionen — främst vattenkraft, skiffer och torv — böra intensifieras.
Vad gäller vattenkraften är denna föremål för planmässig utbyggnad.
Frågan om skifferoljeindustriens ställning kommer i annat sammanhang
att föreläggas riksdagen. Möjligheterna att öka torvproduktionen skola
emellertid här närmare belysas.

Sverige är rikt på torvmossar. Flertalet av dem kan dock till följd av belägenhet,
torvens beskaffenhet etc. icke rimligen komma i fråga för produktion.
Man liar emellertid räknat med att från övriga mossar en torvbränslemängd
motsvarande ca'' 400 miljoner ton stenkol skulle kunna utvinnas.
Som jämförelse må nämnas, att importbehovet av bränsle för eldningsändamål
f. n. uppgår till — räknat i stenkol — ca 12 miljoner ton per år.
Om fullgoda tekniska möjligheter förelåge att utnyttja torven, skulle denna

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

vara av stor betydelse för vår bränsleförsörjning. Med hittills tillämpade
metoder har den dock i huvudsak endast blivit ett ersättningsbränsle. Under
åren närmast före det andra världskriget utgjorde tillverkningen av torv för
bränsleändamål sålunda blott ca 25 000 ton per år. Produktionen ökade sedan
kraftigt under krigsåren och uppgick år 1945 till omkring 1 250 000 ton,
motsvarande mer än 600 000 ton kol, men minskade därefter snabbt och
nedgick vad beträffar maskintorven till ungefärligen förkrigsnivån. Sedan
bränslekommissionen ingått avtal med torvproducenterna angående
tillverkning under 1951, varigenom producenterna tillförsäkrades ett garantipris
på torv samt vissa förlagsmedel, steg produktionen av maskintorv
nämnda år till ca 100 000 ton. Härjämte tillverkades omkring 50 000
ton torvbriketter. För 1952 har kommissionen bemyndigats ingå liknande
avtal om produktion intill 400 000 ton. Det är enligt min mening angeläget,
att möjligheterna att utnyttja torven som bränsle på allt sätt utvecklas.
Den nuvarande produktionen bör därför avsevärt höjas och forskningen
intensifieras. Målet bör vara att göra torven till ett konkurrenskraftigt
bränsle på flera områden, så att torvindustrien kan bli lönsam även under
normala förhållanden. Jag vill erinra om att bränsleutredningen förordat
att torvframställningen successivt ökas så att man år 1960 uppnår en produktion
av maskintorv, torvbriketter och frästorv om 4 miljoner ton, motsvarande
ca 2 miljoner ton stenkol.

Bränslekommissionen har nu hemställt om bemyndigande att ingå ett
treårsavtal med torvproducenterna om årlig tillverkning av torv för eldningsändamål
intill 400 000 ton. Enligt avtalet skola producenterna kunna
erhålla anläggnings- och driftslån, varjämte kommissionen förbinder sig att
inlösa osåld torv till visst garanterat pris, som för 1953 utgör 40 kronor, för
1954 likaledes 40 kronor samt för 1955 35 kronor för ton. Jag delar kommissionens
uppfattning, att ett flerårsavtal bör komma till stånd för att på
något längre sikt vidmakthålla intresset för torv hos såväl producenter som
konsumenter. Utformningen av det framlagda avtalsförslaget, för vilket en
närmare redogörelse lämnats i det föregående, synes kunna godtagas. Om
riksdagen ej har något att erinra häremot, bör kommissionen bemyndigas
ingå avtal av sådan innebörd.

Kommissionens förslag att eventuellt kontraktera leveranser till vissa
större konsumenter, såsom statens järnvägar och arméförvaltningen, varigenom
dessa skulle tillförsäkras torv till ett pris som efter vissa grunder understeg
det aktuella kolpriset, torde lämpligen böra ytterligare övervägas.

Av nu rådande prisläge att döma — det aktuella genomsnittspriset utgör
för stenkol 128 kronor per ton och för bränntorv 57 kronor 50 öre per ton
— torde avsättningsgarantien icke medföra några nämnvärda kostnader för
statsverket. I den mån utgifter av denna anledning likväl uppkomma, torde
de tills vidare få bestridas från det å tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till Omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen,
m. in. Jag förordar vidare, att mcdelsbehovct för utlämnande av anläggnings-
och driftslån tillgodoses från de förutnämnda å kapitalbudgeten
2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. AV 87.

Kangl. Maj.ts proposition nr 87.

anvisade investeringsanslagen till förlagskapital för inköp av ved och förlagskapital
för inköp av fossila bränslen, vilka anslag även böra tillgodoföras
återbetalda belopp. Särskild medelsanvisning synes f. n. icke erforderlig.

För en utvidgning av torvtillverkningen behövs en överblick över vilka
mossar, som äro lämpade för produktion. Genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg har under år 1951 en mossinventering påbörjats. Nämnda
år täcktes kostnaderna härför av medel, som ställts till bränslekommissionens
förfogande för omkostnader. Av Sveriges geologiska undersökning,
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och bränslekommissionen
ha nu begärts tillhopa 160 000 kronor för innevarande och nästa budgetår
till fortsatt mossinventering. Myndigheterna ha vidare framhållit att inventeringen
bör fortgå under åtminstone fem år. Utan tvivel är det angeläget att
åtgärder vidtagas för att bättre kännedom skall vinnas om torvmarkemas
läge och beskaffenhet. Jag är emellertid icke beredd att föreslå någon
väsentligt ökad medelsanvisning för ändamålet utan förutsätter att inventeringen
under 1952 bedrives i ungefär samma omfattning som under 1951.
Jag förordar därför att 60 000 kronor anvisas såsom reservationsanslag för
budgetåret 1952/53 till Inventering av torvmossar.

Bränslekommissionens hemställan att förberedelser måtte vidtagas för
uppförande av en ny torvbrikettfabrik för en beräknad kostnad av 11 miljoner
kronor bör f. n. icke föranleda någon åtgärd. Jag förutsätter att styrelsen
för det statliga torvbolaget tar frågan under övervägande och därest
så befinnes påkallat framlägger förslag till erforderliga åtgärder.

Med hänsyn till torvproduktionens nuvarande tekniska läge förutsätter
en mera betydande ökning av tillverkningen ett omfattande forskningsarbete.
Det väsentliga problemet är här frågan om torvens avvattning. De hittillsvarande
metoderna för torvens utnyttjande bygga på lufttorkning, vilket
bl. a. innebär, att arbetet endast kan utföras på sommaren och att man i hög
grad är beroende av klimatförhållandena. För rationalisering av torvproduktionen
är det därför synnerligen angeläget att söka nå fram till sådana metoder,
som möjliggöra kontinuerlig industriell drift. Det forskningsarbete,
som bedrives av det statsägda Aktiebolaget Svensk torvförädling, har bl. a.
inriktats på våtkolningsmetoden, vid vilken torven avvattnas på mekanisk
väg. För att få klarlagt, om denna metod är räntabel, anses emellertid
nödvändigt att fortsatta undersökningar ske vid en försöksanläggning i
halvstor skala. Torvbolaget har för anordnande av en sådan anläggning
begärt anslag med 1 500 000 kronor. Jag anser det värdefullt att försök av
denna storleksordning kommer till stånd. En mindre del av kostnaderna
synes emellertid böra bäras av bolaget. Jag beräknar därför att staten bör
svara för i runt tal 1,2 miljon kronor av totalkostnaderna för försöksanläggningens
uppförande och drift. Då den fortsatta projekteringen av anläggningen
torde ta åtskillig tid, synes medelsanvisningen kunna uppdelas på två
budgetår. Med dessa utgångspunkter är jag beredd tillstyrka att för nästa
budgetår 500 000 kronor ställas till bolagets förfogande för sagda ändamål.

Kungl. Maj.ts proposition nr 87.

Under åtskillig tid torde — oavsett hur våtkolningsförsöken utfalla —-de nuvarande maskintorvmetoderna i första hand komma i fråga vid torvtillverkning.
För utvecklingsarbete på detta område hemställer bolaget
om anslag med 500 000 kronor, varjämte för den ordinarie forskningsverksamheten
under nästa budgetår äskas 400 000 kronor. Som bidrag till bolagets
forskningsverksamhet under innevarande budgetår ha anvisats 150 000
kronor. Med hänsyn till vikten av att forsknings- och försöksverksamheten
intensifieras bör beloppet uppräknas för nästa budgetår. Jag kan dock icke
tillstyrka större höjning för båda här ifrågavarande ändamål än till sammanlagt
400 000 kronor, varigenom anslaget till bidrag till bolagets forsknings-
och försöksverksamhet under budgetåret 1952/53 skulle uppgå till
(500 000 + 400 000 ==) 900 000 kronor.

För understödjande av sådan torvforskning, som bedrives utanför det
statliga bolaget, samt för anställande av en torvkonsulent har bränslekommissionen
begärt anslag med 1 000 000 kronor. Jag delar kommissionens
uppfattning, att även andra producenter och forskare än det statliga bolaget
böra kunna komma i åtnjutande av bidrag till sådana försök, vilka
kunna bedömas vara värdefulla. Jag tillstyrker därför att vissa medel för
nästa budgetår ställas till kommissionens förfogande för detta ändamål. Jag
återkommer i det följande till frågan om anslagsberäkningen. Vad beträffar
förslaget om anställande av en torvkonsulent synes denna fråga icke böra
närmare övervägas i detta sammanhang utan behandlas som ett vanligt
personalärende vid kommissionen.

Bränsleutredningen har framhållit betydelsen av att åtgärder snarast vidtagas
till främjande av en rationell bränsleförsörjning. Utredningen har angivit
en rad aktuella arbetsuppgifter för rationalisering och försöksverksamhet
på bränsleområdet samt begärt ett anslag av 1 000 000 kronor för
undersökningar i dessa frågor. Utredningen avser att samordna det föreslagna
anslaget med övriga anslag från staten, kommuner och enskilda för
likartade ändamål. Jag har i det föregående understrukit, att åtgärder snarast
möjligt böra vidtagas i syfte att förbättra vår bränsleförsörjning. Jag
tillstyrker därför att undersökningar påbörjas rörande de frågor, bränsleutredningen
angivit. Det synes dock ej möjligt att redan i inledningsstadiet
ge verksamheten så vidsträckt omfattning som bränsleutredningen föreslagit.
Vissa av de nu tillämnade undersökningarna torde sålunda tills vidare
få uppskjutas eller såvitt möjligt bekostas av medel från annat håll.
Jag förordar — i anledning av de medelsäskanden, som gjorts av bränslekommissionen
och bränsleutredningen — att ett anslag av 300 000 kronor
anvisas för åtgärder till främjande av en rationell bränsleförsörjning. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter rörande
anslagets användning. Jag förutsätter emellertid, att det till större
delen utnyttjas för de av bränsleulredningen angivna ändamålen. Det torde
även få disponeras för sådana undersökningskostnader i samband med
utredningens verksamhet, vilka icke lämpligen böra belasta kommittéanslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 87.

I en \id föregående års riksdag väckt motion (II: 348) hemställdes om utredning
av frågan angående en fond för möjliggörande av forskning rörande
våra inhemska bränsletillgångar. I anledning härav uttalade riksdagen den
förhoppningen (statsutsk. uti. nr 197, skr. nr 372), att det skulle visa sig
möjligt för bränsleutredningen att anvisa framkomliga vägar för en lösning
av bränsleförsörjningens omfattande och svårbemästrade problem. Riksdagen
framhöll vidare, att frågan om finansieringen av forskning på detta område
diskuterats inom utredningen. Motionen föranledde ej annan åtgärd
från riksdagens sida än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t gav tillkänna
vad sålunda anförts.

Vid bifall till mina i det föregående framlagda förslag kan en förhållandevis
betydande forskningsverksamhet äga rum under nästa budgetår. Vidare
må framhållas att det torde bli anledning återkomma till dessa frågor, sedan
bränsleutredningen avgivit sitt slutgiltiga förslag rörande bränsleforskningens
ordnande. Innan ställning tages till det i nyssnämnda motion
framförda förslaget om en särskild forskningsfond, torde även resultatet
av pågående utredning om dispositionen av överskottsmedel i vissa clearingkassor
böra avvaktas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att för budgetåret 1952/53 under tionde huvudtiteln anvisa
såsom reservationsanslag
dels till Sveriges geologiska undersökning: Inventering av
torvmossar 60 000 kronor;

dels till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för
torvforskning 900 000 kronor;

dels ock till Åtgärder till främjande av en rationell bränsleförsörjning
300 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Groll.

527186. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.