Motioner i Andra kammaren, nr 162.

Nr 162.

Av herr Nordkvist m. fl., om förbättrad tomställning åt övningslärarna
i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminaricrna.

I kungl. statsverkspropositionen till 1951 års riksdag anföres under åttonde
huvudtiteln, att skäl för närvarande icke föreligger att för riksdagen
framlägga förslag till ändrad lönegradsplacering för övningslärarna i trädgårdsskötsel
vid folkskoleseminaricrna.

I sitt utlåtande nr 192/1948 anförde statsutskottet i anledning av motionerna
I: 291, II: 445 angående lönereglering för övningslärarna i trädgårdsskötsel
vid folkskoleseminaricrna, att skäl förelåge för att seminarielärarna
i trädgårdsskötsel jämfördes med övriga övningslärare och att dessas lönegradsplacering
skulle omprövas i anslutning till den förestående löneregleringens
genomförande.

Genom beslut den 30 september 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt 1941 års
lärarlönesakkunniga att inkomma med förslag i fråga om lönegradsplacering
för seminarielärarna i trädgårdsskötsel. Den 22 november samma år
förelåg de sakkunnigas utlåtande, varav här citeras följande:

Lärarlönesakkunnigas förslag.

Lärarlönesakkunniga vidhålla sin i övningslärarbetänkandet uttalade
uppfattning, att lärartjänsterna i trädgårdsskötsel vid folk- och småskoleseminarierna
icke böra ingå i löneregleringen för övningslärare.

De ordinarie lärartjänsterna i trädgårdsskötsel äro förenade med en undervisningsskyldighet
av i medeltal elva veckotimmar under läsåret jämte
skyldighet att därutöver ägna seminarieträdgården nödig skötsel och vård.
Dessa arbetsuppgifter ha, såvitt lärarlönesakkunniga kunnat finna, ansetts
motsvara full tjänstgöring för innehavarna av dessa tjänster (jfr Kungl.
Maj:ts prop. 1913:205, s. 102 ff., 106 och 115 f.; statsutskottets uti. 1913:
139). Även lärarlönesakkunniga anse sig böra utgå från att samtliga ifrågavarande
tjänster vid folkskoleseminarierna äro fulltidstjänster.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att de ordinarie lärarna i trädgårdsskötsel
skola placeras lägst i samma lönegrad som lärare i manlig slöjd vid
manligt folkskoleseminarium, d. v. s. lägst i lönegrad Ca 23. En placering
av trädgårdslärarna i Ca 23 har också föreslagits i de förenämnda motionerna
vid 1948 års riksdag.

I sitt betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare ha lärarlönesakkunniga
hävdat, att det förhållandet, att undervisningen vid seminarierna
skulle skickliggöra eleverna att själva bli lärare i respektive ämnen,
borde verka höjande på löneställningen för seminarielärarna. Vad i
detta hänseende uttalats äger tillämpning också å lärarna i trädgårdsskötsel.
Med hänsyn härtill och till de kompetenskrav, som gälla för innehav
av förevarande tjänster, samt med hänsyn till att dessa lärare såsom ansvariga
för seminarieträdgårdarna i regel bära ansvaret för en omfattande

Motioner i Andra kammaren, nr 162.

försäljning av trädgårdsprodukter, anse lärarlönesakkunniga sig kunna
föreslå, att de ordinarie lärarna i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna
uppflyttas till lönegrad Ca 23. Tjänsterna böra alltfort vara underkastade
statens allmänna avlöningsreglemente och icke innefattas i den
speciella löneregleringen för övningslärarna.

I övningslärarbetänkandct ha de sakkunniga beträffande såväl lärarna i
manlig slöjd som lärarna i teckning, musik, gymnastik, hushållsgöromål
och kvinnlig slöjd vid folk- och småskoleseminarierna föreslagit placering
av de extra ordinarie lärarna två lönegrader lägre än de ordinarie. Lnligt
lärarlönesakkunnigas mening bör samma relation gälla mellan de ordinarie
och de extra ordinarie lärarna i trädgårdsskötsel. I enlighet härmed föreslås
de sistnämnda bliva placerade i lönegrad Ce 21, d. v. s. en lönegrad
högre än för närvarande.

Extra lärare i trädgårdsskötsel skall för närvarande placeras i lönegrad
Cg 18. Lärarlönesakkunniga föreslå, att dessa lärare uppflyttas till lönegrad
Cg 19.

För de timlärare, som omfattas av övningslärarreformen, har lärarlönesakkunniga
föreslagit tre olika slag av arvoden, ett högre arvode för timlärare,
som är behörig att anställas som extra ordinarie lärare, ett lägre
arvode för timlärare, som med avseende på utbildning men ej med hänsyn
till''tidigare tjänstgöring är behörig att anställas som extra ordinarie lärare,
^ajnt ett lägsta arvode för annan timlärare. Av flera skäl, bland annat den
relativt ringa omfattningen av förevarande ämne i småskoleseminarierna
och det förhållandet, att inga ordinarie eller extra ordinarie tjänster i ämnet
förekomma i sistnämnda seminarier och att inga kompetensvillkor äro
föreskrivna i stadgan för småskoleseminarierna, synes en gradering av timlärararvodena
i dessa seminarier efter vederbörande lärares kompetens vara
obehövlig och jämväl mindre lämplig. Lärarlönesakkunniga föreslå därför
ett enhetligt timlärararvode för småskoleseminarierna. Enligt lärarlönesakkunnigas
mening föreligga ej heller tillräckliga skäl att införa gradering
av timlärararvodena vid folkskoleseminarierna. Det synes de sakkunniga
ock lämpligast, att samma arvode tillämpas i båda slagen av seminarier.
I enlighet med för närvarande eljest gällande principer torde — med utgångspunkt
från förslaget om placering av extra lärare i lönegrad Cg 19 —
timlärarna böra erhålla arvode beräknat efter 19 löneklasscn. För timlärarna
torde alltfort böra gälla den s. k. timlärarkungörelsen (SFS 690/
1947). Beteckningen i timtaxan torde liksom hittills böra vara TE.

Lärarlönesakkunniga anse sig icke böra föreslå ändring av det nuvarande
systemet med särskilt lönetillägg för skötsel och vård av seminarieträdgården
vid vissa småskoleseminarier.

Kostnadsberäkningar.

Som förut angivits finnas för närvarande 10 ordinarie och 2 extra ordinarie
lärartjänster i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna. Av de seminarier,
vid vilka dessa tjänster äro inrättade, äro sju belägna å ortsgrupp
3, tre å ortsgrupp 4 och två å ortsgrupp 5. En höjning av löneställningen
i enlighet med lärarlönesakkunnigas förslag torde kunna beräknas medföra
en genomsnittlig merkostnad av 1 200 kronor för år och ordinarie tjänst
samt 600 kronor för år och extra ordinarie tjänst. Genomförandet av de
sakkunnigas förslag torde, om hänsyn även tages till föreslagen höjning
av förekommande timarvoden, för folkskoleseminariernas del kunna beräknas
medföra en sammanlagd merkostnad av omkring IT) 300 kronor.

Motioner i Andra kammaren, nr 162.

Vid de tio småskoleseminarierna — av vilka sex äro belägna å 3-ort, två
å 4-ort och två å 5-ort — förekomma endast timlärare i ämnet trädgårdsskötsel.
Arvode utgår enligt timtaxa TE 18. Detta innebär för veckotimme
218 kronor i ortsgrupp 3, 228 kronor i ortsgrupp 4 och 238 kronor i ortsgrupp
5. Enligt uppgifter, som de sakkunniga erhållit, uppgår undervisningen
i förevarande ämne vid småskoleseminarierna under innevarande
läsår till sammanlagt 62,5 veckotimmar. Enligt lärarlönesakkunnigas förslag
skall timarvode hädanefter utgå efter timtaxa TE 19, vilket torde innebära
ett arvode av ungefär 229 kronor för veckotimme å 3-ort. 239 kronor
å 4-ort och 249 kronor å 5-ort. Den genomsnittliga kostnadsökningen per
veckotimme skulle sålunda vara ungefär 11 kronor. Vid småskoleseminarierna
torde med hänsyn härtill kunna beräknas uppkomma en merkostnad
av sammanlagt omkring 700 kronor för år.

Den totala årliga kostnadsökningen vid ett genomförande av lärarlönesakkunnigas
förslag torde således kunna uppskattas till omkring 16 000
kronor.

I statsutskottets utlåtande nr 155 i anledning av Kungl. Maj:s proposition
om lönereglering för övningslärare anfördes, att utskottet förutsätter, att
frågan om ändrad lönegradsplacering för trädgårdslärare vid folkskoleseminarierna
såsom en följd av övningslärarregleringen i lämpligt sammanhang
upptages till prövning i anslutning till 1948 års riksdags uttalande i
ämnet.

Det har under senare tid gjorts gällande, att den undervisning, som meddelas
i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna, skulle kunna handledas
av mindre kvalificerad arbetskraft. Emellertid torde man vid dessa resonemang
ha förbisett, att vid de statliga trädgårdsmästarskolorna icke förekommer
pedagogik eller undervisningsövningar, vilket däremot ingår i studiekursen
vid högre trädgårdskursen på Alnarp (hortonomkursen). Genom
omorganisationen helt nyligen av den lägre trädgårdsundervisningen är
Norrlands trädgårdsskola, Söråker, den enda skola, där allsidig trädgårdsundervisning
förekommer, och skolan är avsedd speciellt för de norrländska
förhållandena, övriga trädgårdsskolor, Alnarp och Experimentalfältet, äro
specialiserade å två linjer, varav en för växtodling under glas och en för
plantskoleskötsel och fruktodling. På Experimentalfältet finnes dessutom
möjlighet att genomgå en linje för trädgårdsanläggning. Att rekrytera trädgårdslärarna
vid folkskoleseminarierna från någon av dessa linjer torde
väl vara uteslutet.

Vid folkskoleseminarierna förekomma undervisningsövningar i trädgårdsskötsel,
vilket fordrar pedagogisk utbildning hos handledaren, och ett slopande
av hortonomkompetensen får anses som ett stort steg tillbaka.

Med stöd av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att övningslärarna i trädgårdsskötsel
vid folkskoleseminarierna skola, i likhet med
övriga övningslärare vid folkskoleseminarierna, överföras å
gällande stadga och avlöningsreglemente för övningslärare

Motioner i Andra kammaren, nr 162. 15

och där inplaceras i samma lönegrad som lärare i slöjd vid
manligt seminarium, nämligen i lönegrad Ca 23, allt i enlighet
med 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag.

Stockholm den 21 januari 1951.

Sigfr. Nordkvist. Hj. R. Nilson Einar Haeggblom.

i Spånstad.

Harald Hallén. Ragnhild Sandström.