Motioner i Andra kammaren, nr H7.

15

Nr 147.

Av herr Huss m. fl., angående utredning om formerna och
målsättningen för skolans fostran genom kroppsövningar.

Den Lingska gymnastiken har sedan många år undergått modifikationer,
om vilkas lämpliga utformning och tillämpning det råder starkt delade
meningar bland såväl företrädare för gymnastik som ortopedi, icke
minst sedan vissa utländska undersökningar kommit uppfattningen om
gymnastikens inverkan på s. k. hållningsfel att vackla. Även i fråga om
undervisningen i rytmik råder oklarhet, särskilt vad avser barn i de lägsta
skolåldrarna, kvinnliga elever, dövstumma och blinda. Ett antal målsmän
hysa misstroende eller ovilja mot skolgymnastiken, dels på grund av att
gymnastiken i stället för att minska den trötthet, som det vanliga skolarbetet
medför, icke sällan ökar densamma, och dels med anledning av det
icke ringa antal olycksfall, som inträffa i samband med gymnastiken eller
andra övningar, anordnade som ersättning för gymnastik, t. ex. handboll.
Även bland skolläkama, vilkas mottagningar åtminstone inom de högre
skolformerna f. n. i hög grad belastas av undersökningar av elever, vilka
anhålla om befrielse från gymnastik eller söka vård för gymnastikskador,
råder ofta skepsis mot skolans kroppsövningar i den form, som de f. n.
ha under sammanförande av ett flertal åldersklasser med växlande prestationsförmåga
till gemensamma avdelningar. Skolläkarnas uppmärksamhet
har riktats på gymnastikens understundom ogynnsamma inverkan på
elever av neurotisk läggning eller som äro besvärade av fetma eller andra
smärre kroppsfel, vilka nedsätta prestationsförmågan under det normala,
ofta ådraga de därmed behäftade obehag från kamraternas sida och kunna
medföra dels onormalt stor uttröttning, dels mindervärdeskomplex. Skolläkarna
visa av dessa skäl i många fall en naturlig tendens att vilja utvidga
indikationerna för befrielse från gymnastik. Denna tendens är dock
av starkt växlande storleksordning, bl. a. av det skälet att gymanstiken bedrives
på ett varierande sätt vid olika skolor. Den understundom hävdade
uppfattningen, att skolgymnastiken borde vara frivillig, synes vara alltför
negativ men tyder å andra sidan på behovet av reformer.

En fråga, varom det också f. n. råder delade meningar, är den lämpliga
användningen av friluftsdagarna. På många håll har man velat ha eu
minskning av dessa dagar, och de torde icke alltid utnyttjas på det sätt.
som från början varit avsett.

16

Motioner i Andra kammaren, nr 747—74,9.

Av nu nämnda skäl synes en utredning genom en kommitté vara av behovet
påkallad rörande formerna och målsättningen för skolans fostran
genom kroppsövningar. Därest en sådan skulle komma till stånd, synes
kommittén förutom representanter för medicinska och gymnastiksakkunniga
även böra omfatta ett lämpligt antal lekmän.

Med stöd av det anförda få vi föreslå,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära
utredning om formerna och målsättningen för skolans fostran
genom kroppsövningar.

Stockholm den 24 januari 1951.

Ragnar Huss. Paul Bergstrand. Bertil v. Friesen.

Nr 148.

Av herr Gavelin in. fl., om åtgärder till förminskande av hygieniska
vådor i följd av bristfälliga metoder vid renslakt.

Stockholm i januari 1951.

J. Ö. Gavelin.

Uddo R. Jacobson. Ivar Jansson. Helge Lindström.

Nr 149.

Av herrar Hansson i önnarp och Svensson i Vä, om beredande
åt landsbygdens kvinnor av förbättrad förebyggande
mödravård m. m.

(Lika lydande med motion i Första kammaren nr 71.)

Stockholm den 24 januari 1951.

Stig F. Hansson Gustaf Svensson

i önnarp. i Va.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1951
510273