Motioner i Andra kammaren, nr 133.

9

Nr 133.

Av herrStjärne m. fl., om utredning angående inrättande av en folklig
konstskola.

Det har glädjande nog under senare år varit möjligt att förbättra förhållandena
inom undervisning och forskning på en rad områden. Speciellt har
under senaste tiden den tekniskt och naturvetenskapligt betonade forskningen
fått väsentligt förbättrade möjligheter till sitt förfogande. Om de förslag
som utredningarna angående de samhällsvetenskapliga och humanistiska
vetenskaperna framlagt komma till utförande synas också dessa vetenskaper
komma att få en väsentligt bättre ställning än tidigare. Vidare kunna nämnas
de förbättrade möjligheterna för landsbygdens ungdom att erhålla stipendier
samt om den utredning som tillsatts för att undersöka de studentsociala förhållandena.
Man har också all anledning att förvänta att när de stora utredningarna
på skolväsendets område bli färdiga och genomförda, komma de
att ytterligare förbättra vår lägre skolundervisning. Denna allmänna kulturella
upprustning hälsas på alla håll med tillfredsställelse.

Ett lands kultur mätes självfallet icke enbart genom den nivå som dess
utbildningsanstalter och forskningsverksamhet ha, utan beror framför allt
på den allmänna kultur- och bildningsstandard på vilket folket i sin helhet
befinner sig. Härvidlag ha vårt lands folkrörelser och folkbildningsorganisationer
bidragit med utomordentligt värdefulla insatser, och genom radion
och filmen ha nya kulturvårdande instrument vuxit fram, vilka redan lämnat
sin medverkan. Statsmakterna ha uppmärksammat behovet av ytterligare
stöd till dessa folkliga kulturella strävanden bland annat genom tillsättande
av 1944 års folkbildningsutredning. Utredningens syfte är att bland annat
bereda de stora folkgrupperna tillfälle att få del av kulturlivets berikande
möjligheter.

När det gäller den bildande konsten ange sålunda direktiven för utredningen
att den bör framkomma med förslag att främja förmedling till en
större allmänhet av denna konst. Man räknar dock tydligen inte med att
frågan om en folklig konstbildning skall tagas upp iill behandling i detta
sammanhang.

Det finns emellertid anledning att ägna uppmärksamhet åt denna fråga.
Det finns för närvarande nämligen endast mycket begränsade utbildningsmöjligheter
för den som vill ägna sig åt måleri, teckning eller skulptur som
hobby på fritid. Undervisningen vid konstakademien och konstfackskolan
avser ju att vara yrkesutbildning och kan därför icke ifrågakomma. Korrespondensinstituten
ha med sina kurser sökt att avhjälpa denna brist med.

10

Motioner i Andra kammaren, nr 133.

som det förefaller, gott resultat men med ett handikap i denna arbetsform.
En konstnärlig utbildning i stil med musikundervisningen vid Folkliga
musikskolan i Ingesund skulle ha eu uppgift att fylla. En folklig konstskola
av detta slag skulle kunna bidraga till att fördjupa det växande folkliga
konstintresset, som tagit sig uttryck inte minst i det ökade antalet allmänna
konstföreningar och klubbar vid olika företag och institutioner. Man skulle
där kunna bereda möjlighet för konstintresserade personer att utan alltför
stora kostnader få en fullvärdig handledning. Samtidigt skulle vid en sådan
skola en viss allmänbildande undervisning kunna meddelas, såsom t. ex. i
svensk och allmän historia, religions-, litteratur- och konsthistoria etc.

De redan nu befintliga folkhögskolorna äro inte statsägda, och det finnes
ingen anledning att i detta speciella fall frångå denna princip. Statsmakternas
medverkan skulle därför bli att tillsätta en utredning vari representanter för
intresserade organisationer givetvis böra insättas, och att sedan ge en sådan
folkhögskola ekonomiskt stöd. Som exempel på sådana organisationer kunna
nämnas Riksförbundet för bildande konst, Konstnärernas riksorganisation
och Svenska slöjdföreningen. Man har anledning antaga att dessa och andra
liknande föreningar skulle ha intresse av att deltaga i eu sådan utredning.
En del av näringslivets organisationer ha visat stort intresse för kulturella
spörsmål, och det vore lämpligt att undersöka i vad mån man kan vinna
deras medverkan.

Med stöd av det anförda hemställa vi,

att riksdagen i skrivelse till Kuugl. Maj:t måtte begära en
utredning om inrättande av en folklig konstskola efter de riktlinjer
som angivits i denna motion.

Stockholm den 20 januari 1947.

And. Stjärne.
Sven Antby.
Joh. W. Johnsson.

I motionens syfte instämmer

Bertil von Friescn. Yngve Larsson.

Ruhen Swedberg. Nils Persson.

Gust. Mosesson.